Prop. 2010/11:1

Regeringens proposition 2010/11:1

Budgetpropositionen för 2011 Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m.

Regeringens proposition 2010/11:1

Budgetpropositionen för 2011

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2011 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 8 oktober 2010

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2011 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2011 ska fördelas på utgiftsområden. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet. Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2010. I bilaga 1 redovisas en specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2011.

PROP. 2010/11:1

Förslag till statsbudget för 2011

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 11 632 895 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12 998 129 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 008 981 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 36 757 653 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 2 001 841 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45 306 118 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 30 512 985 Utgiftsområde 8 Migration 7 157 361 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 60 066 950 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 93 840 789 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40 624 493 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 73 092 355 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 6 027 600 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69 631 844 Utgiftsområde 15 Studiestöd 23 472 135 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 54 531 516 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 194 817

PROP. 2010/11:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 798 460 190

1 Finansplan

PROP. 2010/11:1

1 Finansplan

1.1 Politiska utgångspunkter och offentliga finanserna ska uppvisa balans och sammanfattning överskott på 1 procent av BNP i linje med

överskottsmålet. Ett osäkert framtida reform- Sverige från kris mot full sysselsättning utrymme, som dessutom uppstår först mot slutet av mandatperioden, bör inte intecknas för Regeringens främsta mål är att föra Sverige till snabbt. Regeringen presenterar dels konkreta full sysselsättning. Alla som kan arbeta ska också och detaljerade förslag för 2011 och de kunna få ett jobb. Ingen klyfta är så stor som kommande åren, dels reformambitioner som den mellan dem som har arbete och dem som gäller för mandatperioden, som bara genomförs i står utanför arbetsmarknaden. Att ge fler den takt överskott kan säkras. möjlighet till jobb är därför den mest De skarpa åtgärder som föreslås i denna grundläggande rättvisefrågan. budgetproposition uppgår till knappt 13 Vägen till full sysselsättning handlar om att miljarder kronor för 2011. Inriktningen är att fortsätta att stärka arbetslinjen och att minska ytterligare förbättra villkoren för arbete och utanförskapet. Det ska löna sig bättre att arbeta företagande och att värna och utveckla välfärden. och utbilda sig. Det ska bli lättare och billigare Kraftfulla åtgärder vidtas för att att anställa. Fler företag ska starta och växa i arbetslösheten inte ska fastna på en hög nivå. Sverige. Riktade insatser behövs för långtidsarbetslösa, Regeringen har genomfört kraftfulla insatser ungdomar och personer med svag förankring på för att möta den finansiella och ekonomiska arbetsmarknaden. Förslagen innebär bl.a. krisen och bekämpa arbetslösheten. De aktiva förstärkta resurser för arbetspraktik och insatserna har varit möjliga tack vare en coachning, ekonomiska stimulanser till unga ansvarsfull politik som värnat de offentliga som inte fullgjort sin grund- eller gymnasieskola finanserna och satt jobben främst. Sverige är nu att slutföra sina studier och en förstärkning av på väg ur krisen. Ekonomin och arbets- det särskilda anställningsstödet. marknaden återhämtar sig oväntat starkt. Invandrare utgör en stor resurs för Sveriges Återhämtningen ska värnas och arbetslösheten ekonomi och för mångfalden i samhället. ska hindras från att bita sig fast på en hög nivå. Invandringen bidrar till att motverka ett minskat Arbetet med att förbättra ekonomins arbetsutbud när antalet äldre i befolkningen funktionssätt, minska utanförskapet samt ökar. Det är nödvändigt att öka arbetsvaraktigt öka arbetsutbudet och sysselsättningen kraftsutbudet för att trygga välfärden och för att fortgår. Redan genomförda reformer ska vårdas. lindra belastningen på de offentliga finanserna Osäkerheten om utvecklingen i vår omvärld är till följd av den åldrande befolkningen. stor. Många länder har stora offentligfinansiella Dessutom visar forskning att invandring bidrar problem. Återhämtningen är därför bräcklig. till ökad utrikeshandel och därmed ökad tillväxt Sveriges förmåga att kunna möta en ny genom att personer med utländsk bakgrund ekonomisk nedgång måste säkras. Inriktningen i besitter goda kunskaper om bl.a. affärskultur, politiken under mandatperioden är att de politik och språk i sina tidigare hemländer. En

PROP. 2010/11:1

framgångsrik integration av invandrare och Regeringen vill införa en allmän flyktingar bygger på möjlighet till arbete och inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Hur en egen försörjning. Många invandrare har en fast sådan ska utformas utan att få negativa effekter förankring på arbetsmarknaden och det är på arbetsmarknadens funktionssätt är dock avgörande för nyanländas etablering att få komplicerat och frågan utreds av den möjlighet att arbeta så snart som möjligt. Ett parlamentariska socialförsäkringsutredningen. ökat och snabbt arbetsmarknadsinträde medför Reformambitionerna betingas av ordning och omedelbara positiva kommunala och statliga reda i de offentliga finanserna. Det kan bli ekonomiska effekter i form av både ökade nödvändigt att avstå från att genomföra reformer skatteintäkter och minskade transfererings- eller skjuta på dem, eller tillföra ytterligare kostnader. Det är mot denna bakgrund angeläget finansiering, om den ekonomiska utvecklingen att ta tillvara de nyanländas potential, men även blir svagare än väntat. att fortsätta arbetet med en förbättrad På detta sätt tar regeringen fortsatt ansvar för integration. Sverige och värnar en trygg utveckling där fler Regeringen sätter utbildningen i fokus. I kommer i arbete och välfärden kan stärkas. denna budgetproposition föreslås och aviseras bl.a. insatser för fortbildning av lärare, utökad undervisningstid i matematik i grundskolan och Återhämtning ska vårdas och arbetslösheten ett lärlingssystem i gymnasiet. pressas tillbaka Ett omfattande reformarbete har pågått inom trygghetssystemen under den gångna mandat- Sverige har klarat sig bättre än de allra flesta perioden. Den passivitet som tidigare präglade andra länder genom den värsta ekonomiska processen har ersatts med aktiva åtgärder. Stora krisen sedan depressionen på 1930-talet. förändringar leder alltid till oro för att enskilda Återhämtningen i den svenska ekonomin är kommer i kläm, något man måste vara ödmjuk bredare och kraftigare än vad som bedömdes i inför. Under denna mandatperiod är den 2010 års ekonomiska vårproposition. Både den politiska uppgiften framför allt att vårda de inhemska efterfrågan och exporten är viktiga reformer som genomförts och se till att de får drivkrafter i konjunkturåterhämtningen. avsedd effekt och inte oönskade effekter. Den smärtsamma finanspolitiska Regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att konsolidering som pressar många andra länders minska krisens ofärdseffekter och värna den ekonomier kommer inte att bli nödvändig i offentligt finansierade välfärden. I denna Sverige. Tack vare den starka offentligfinansiella budgetproposition läggs förslag om bl.a. positionen tillhör Sverige ett av de OECDytterligare sänkt inkomstskatt för pensionärer länder som kunnat bedriva den mest expansiva och höjda bostadsbidrag till familjer med barn. finanspolitiken för att dämpa fallet i Kommunsektorn tillförs ett extra statsbidrag produktionen och sysselsättningen. Välfärdens 2011 på 3 miljarder kronor för att stödja kärna har värnats och drastiska nedskärningar välfärden och jobben. En rad nya åtgärder har kunnat undvikas. Regeringen har riktat föreslås för att förbättra sjukvården och särskilda insatser till grupper som drabbats mer äldreomsorgen. än andra av krisen. De omfattande reformer som Sverige ska ta ett särskilt ansvar för att regeringen har genomfört under den gångna bekämpa hoten mot klimatet och vår miljö. I mandatperioden för att stärka arbetslinjen ökar regeringens förslag ingår bl.a. åtgärder för att inte bara den varaktiga sysselsättningen utan minska utsläppen från bilar och satsningar på bidrar även till att lindra krisens effekter. havsmiljö, miljöteknik och energiforskning. BNP bedöms öka med 4,8 procent 2010, För hela mandatperioden presenterar vilket är en upprevidering med 2,3 procentregeringen skarpa förslag och reformambitioner enheter jämfört med bedömningen i 2010 års som uppgår till ca 33 miljarder kronor. ekonomiska vårproposition. I reformambitionerna ingår stimulans av jobb och minskat utanförskap genom bl.a. ytterligare sänkt skatt med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare samt halverad moms för restaurang- och cateringtjänster.

PROP. 2010/11:1

Tabell 1.1 Nyckeltal för svensk ekonomi Diagram 1.2 Sysselsättning

Procentuell förändring om annat ej anges Tusental personer, 15-74 år 2009 2010 2011 2012 2013 2014 4 800 BNP -5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 4 700 VÅP10 BP11 1 BNP-gap -5,7 -3,3 -2,5 -1,6 -1,1 -0,5 4 600 2 Sysselsatta -2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 4 500 Arbetade timmar -2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 4 400 3 Arbetslöshet 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 4 300 Löner 4 3,4 2,5 2,6 3,1 3,3 3,4 4 200 5 KPI -0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 2,6 4 100 6 Finansiellt sparande -1,2 -1,3 -0,4 1,0 2,0 2,9 4 000 7 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Statsskuld 37,0 34,6 32,4 29,7 25,7 21,1 1 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. I procent av potentiell BNP. 2 15–74 år. De ekonomiska problemen är inte över. Även 3 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 4 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 5 Årsgenomsnitt. om BNP och sysselsättningen ökar i oväntat god takt innebär det stora fallet i BNP i krisens 6 Offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP. 7 I procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. inledning att resursutnyttjandet i ekonomin alltjämt är lågt. Sverige befinner sig fortfarande i Sysselsättningen fortsätter att öka i högre takt än en lågkonjunktur med hög arbetslöshet. tidigare beräknat och arbetslösheten faller Osäkerheten är stor om utvecklingen i vår tillbaka snabbare än tidigare bedömts (se omvärld, inte minst till följd av de diagram 1.1 och 1.2). Arbetslösheten bedöms bli offentligfinansiella problemen i många andra 8,4 procent 2010, vilket är betydligt lägre än länder. Det pekar på att riskerna för en svagare bedömningen i den ekonomiska vår- återhämtning i USA och Europa har ökat propositionen 2010 då arbetslösheten förutsågs jämfört med bedömningarna i den ekonomiska bli 9,2 procent 2010. Samtidigt förväntas vårpropositionen. Hårt skuldsatta länder ska nedgången av arbetslösheten bli förhållandevis finansiera sina underskott samtidigt som många måttlig eftersom arbetskraften fortsätter att europeiska banker ska refinansiera sin växa, bl.a. till följd av regeringens politik. De verksamhet. Det innebär en risk för att det blir bestående negativa ekonomiska effekterna av svårare och dyrare att låna och det kan i sin tur krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare skapa förnyad stress på finansmarknaderna. Det har antagits. finns därför skäl att vara fortsatt vaksam. Återhämtningen kan emellertid ske snabbare än prognostiserats. Framåtblickande indikatorer

Diagram 1.1 Arbetslöshet

Procent av arbetskraften 15–74 år är mycket positiva. Sammantaget överväger dock de negativa riskerna för den ekonomiska 12 11 utvecklingen. Detta kan leda till att 10 återhämtningen i Sverige fördröjs eller, i värsta 9 fall, till en andra konjunkturnedgång. Den 8 7 ekonomiska politiken måste därför utformas 6 med stor försiktighet och med tillräckliga 5 säkerhetsmarginaler för att minimera riskerna. 4

VÅP10 BP11

3

Säkerställa överskott har högsta prioritet

2 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Sveriges starka offentligfinansiella läge har visat sig vara helt avgörande för att möta den finansiella och ekonomiska krisen. Det gäller att säkerställa Sveriges förmåga att kunna möta en eventuell ny ekonomisk nedgång. Överskottsmålet ska upprätthållas och uppsatta utgiftstak

PROP. 2010/11:1

ska klaras. Överskott i de offentliga finanserna resursutnyttjande och till att överskott ska ska säkras relativt snabbt. Välfärdens säkerställas relativt snabbt i de offentliga kärnverksamhet och åtgärder för att minska finanserna. Reformutrymmet för resterande del krisens ofärdseffekter prioriteras högt i denna av mandatperioden bedöms preliminärt uppgå budgetproposition. Större skattesänkningar, som till ca 40 miljarder kronor. Bedömningen baseras bl.a. syftar till att fortsatt minska utanförskapet på att en säkerhetsmarginal bör upprätthållas till och öka sysselsättningen, kan genomföras först överskottsmålet på minst 1 procent 2014. Det när stabila överskott uppnåtts och ett varaktigt kan senare visa sig att utrymmet blir mindre eller reformutrymme är säkerställt. större. Den snabba återhämtningen av svensk De skarpa åtgärder som föreslås i denna ekonomi innebär en stark återhämtning av de proposition består i huvudsak av förslag till offentliga finanserna. Inklusive de åtgärder som anslagsförändringar och förändringar av föreslås och aviseras i denna proposition, skatteregler för 2011, men också till en viss del bedöms det finansiella sparandet åter uppvisa av aviseringar av vissa utgiftsreformer som träder överskott 2012, som ökar till nära 3 procent av i kraft efter 2011 och som därmed ingår i BNP 2014. Det kan innebära att det uppstår ett förslaget till preliminära utgiftsramar för åren utrymme för nya reformer under mandat- efter 2011. Därutöver redovisar regeringen ett perioden. Situationen präglas emellertid av stor antal reformambitioner för åren efter 2011 som osäkerhet. Riskerna är betydande. En ny inte påverkar de i denna proposition beräknade nedgång i konjunkturen kan leda till varaktigt inkomsterna och utgifterna. Möjligheterna att högre arbetslöshet och därmed ett minskat genomföra förslagen villkoras dock strikt av att utrymme för reformer. Det är därtill mycket de offentliga finanserna inte äventyras. vanskligt att uppskatta utrymmet för permanenta reformer på flera års sikt eftersom Regeringens åtgärder i denna det är svårt att skilja på strukturella och budgetproposition konjunkturella förändringar av det finansiella sparandet. Detta är särskilt svårt vid så kraftiga Regeringen prioriterar i budgetpropositionen konjunktursvängningar som under den senaste för 2011 reformer med följande inriktning: finansiella och ekonomiska krisen. Ett varaktigt reformutrymme uppstår bara om det sker en − Full sysselsättning och minskat strukturell förbättring av det finansiella utanförskap. sparandet. Till denna osäkerhet ska läggas Ökad kunskap. − utgiftsrisker i bl.a. sjukförsäkringssystemet, t.ex. Värna och utveckla välfärden och minska − att sjuktalen utvecklas annorlunda än väntat. krisens ofärdseffekter. Mot denna bakgrund anser regeringen att det − Förbättra miljö och klimat. är nödvändigt att ha en säkerhetsmarginal i förhållande till överskottsmålet fram till 2014 vid den bedömning som nu görs av vad som kan vara ett väl avvägt reformutrymme för mandatperioden. Regeringen menar också att ett sådant utrymme inte bör intecknas på förhand utan i stället stämmas av löpande inför varje nytt budgetår. Det är mer ansvarsfullt att minska ett för högt varaktigt sparande genom att genomföra angelägna struktur- och välfärdsreformer när ett varaktigt reformutrymme är säkerställt, än att tvingas till nedskärningar. De åtgärder som föreslås och aviseras i denna budgetproposition, som i huvudsak gäller 2011, uppgår till knappt 13 miljarder kronor. Det bedöms vara väl avvägt både med hänsyn tagen till att finanspolitiken på kort sikt inte ska vara för åtstramande i ett läge med fortsatt svagt

PROP. 2010/11:1

Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2011

arbetspraktik och coachning, ökade incitament för unga som saknar grund- eller gymnasie- Miljarder kronor utbildning att slutföra sina studier, fler 2010 2011 2012 2013 2014 Full sysselsättning och utbildningsplatser på yrkesvux samt för en

minskat utanförskap

förstärkning av det särskilda anställningsstödet Arbetsmarknadspolitiskt 1,4 0,6 0,3 0,1 2011 och 2012. Volymerna i de arbetsmarknadspaket politiska programmen ska efter hand återgå till -Förstärkning av 2,1 1,2 0,7 0,1 nivåerna innan krisen. För att fortsätta att arbetsmarknadspolitiska insatser bekämpa utanförskapet för de utrikes födda -Indirekta effekter av -0,7 -0,6 -0,3 0 föreslås bl.a. förbättringar av sfi-lärarnas förstärkta insatser kompetens inom ramen för lärarlyftet, Integration 0,1 0,1 0,1 0,1 förstärkning av instegsjobben och ökade resurser till skolor i utsatta områden. 1 Entreprenörskap och hållbar tillväxt 2,0 1,2 0,4 0,4 0,4 0,4 Det är avgörande att säkra att jobben ökar tidigt i återhämtningen och att flaskhalsar inte Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av hindrar en snabb och stark sysselsättningsbostäder 0,1 0,1 0,1 0,1 tillväxt. För att bl.a. underlätta rörligheten på arbetsmarknaden stimuleras utbudet av bostäder 1 Ökad kunskap 0,5 1,2 1,9 2,2 1,9 Värna och utveckla genom höjt schablonavdrag vid andrahandsvälfärden, minska uthyrning av privatbostad.

krisens ofärdseffekter

Ett dynamiskt näringsliv med nya och Kommuner 3,0 växande företag ökar sysselsättningen och bidrar Pensionärer 2,5 2,5 2,5 2,5 till finansieringen av vår gemensamma välfärd. Hälso- och sjukvård 0,5 1,5 1,5 1,5 Regeringen föreslår därför ytterligare reformer

Innovationsbron och ytterligare satsningar på

Förbättra miljö och

regelförenkling för företagen. En särskild klimat 0,7 1,1 0,7 0,7 satsning görs redan 2010 om 2 miljarder kronor

Övriga utgifter och för att stärka utvecklingskraften i norra Sveriges 1 inkomster 1,1 2,0 1,4 1,1 0,6 inland, genom satsningen Inlandsinnovation.

Försvagning av finansiellt sparande av

Ökad kunskap

förslagen i

budgetpropositionen Utbildningspolitiken ställs i fokus för

regeringens fortsatta reformarbete. Ett väl

1

för 2011 1,6 12,8 11,4 10,7 9,7

Anm: Beloppen är avrundade. 1 fungerande utbildningssystem är avgörande för Beloppen avser förslag som lämnas i hösttilläggsbudgeten för 2010. 2 Beloppet påverkar inte det finansiella sparandet. en ökad varaktig sysselsättning och ett minskat

utanförskap samt stärker Sveriges konkurrens-

kraft. På samma sätt är forskning, utveckling och Full sysselsättning och minskat utanförskap innovation centrala delar av tillväxtpolitiken. Regeringens viktigaste mål är att öka den Tyngdpunkten i satsningarna inom utbildningsvaraktiga sysselsättningen och att minska området ligger på grundskolan. Både kvantiteten utanförskapet. En viktig uppgift nu är att vidta av och kvaliteten på utbildningen ska öka. Inom de åtgärder som behövs för att arbetslösheten utbildningsområdet föreslår regeringen inte ska bita sig fast. Insatser bör genomföras för satsningar som bl.a. innefattar fortbildning för att såväl öka arbetsutbudet som att öka lärare, utökad undervisningstid i matematik i efterfrågan på arbetskraft. Detta gäller särskilt grundskolan, ett utbyggt lärlingssystem i för grupper som har en svag förankring på

arbetsmarknaden. Regeringen presenterar i

denna proposition åtgärder utformade för

korttidsarbetslösa, ungdomar och långtids-

arbetslösa. Förstärkta resurser föreslås för 1 Sfi = Svenska för invandrare.

PROP. 2010/11:1

gymnasiet och på komvux samt införande av havsmiljö, miljöteknik och energiforskning. En betyg från årskurs 6. Studiemedlen höjs fr.o.m. handlingsplan för att identifiera, begränsa och höstterminen 2011. Regeringen föreslår vidare fasa ut farliga kemikalier ska utarbetas. bl.a. att elevhälsan i skolan och kvaliteten i högskolan ska stärkas.

Regeringens reformambitioner framöver

Värna och utveckla välfärden och minska krisens ofärdseffekter Regeringens politik ska även fortsättningsvis Den ekonomiska krisen har drabbat många inriktas mot strukturellt riktiga reformer som människor hårt. Många har förlorat jobbet och ytterligare stärker ekonomins funktionssätt. är fortfarande arbetslösa. Andra har tvingats till Regeringens reformambitioner för mandatkrävande omställningar för att försörja sig och perioden genomförs bara i den takt överskott sin familj. För vissa grupper har inkomsterna kan säkras. utvecklats svagt eller fallit till följd av krisen och Politikens huvudinriktning är alltjämt att arbetslösheten. Regeringen fortsätter därför att stärka arbetslinjen. Alla som kan ska ges chansen prioritera att minska krisens ofärdseffekter. att delta i arbetslivet. På detta sätt minskas Inkomstkatten för pensionärer ska sänkas klyftorna och så kan välfärden finansieras genom ytterligare en höjning av det förhöjda uthålligt. När sysselsättningen ökar och grundavdraget. För att framför allt stärka arbetslösheten faller är det centralt att säkra att ensamstående föräldrars ekonomiska situation arbetsmarknaden fungerar väl så att uppgången föreslås att barndelen i bostadsbidraget höjs. inte bryts i förtid. Att stimulera arbetsutbudet, Välfärdens kärnverksamhet och åtgärder för fortsatt stärka drivkrafterna att arbeta och till att minska krisens ofärdseffekter prioriteras högt yrkesmässig och geografisk rörlighet samt skapa i denna budgetproposition. En god folkhälsa bättre förutsättningar att anställa och starta motverkar klyftor i samhället, minskar riskerna företag är avgörande för en rättvis fördelning att människor lämnar arbetslivet i förtid, ger och en utveckling av välfärden. bättre livskvalitet och ger friska år att lägga till För att minska utanförskapet, öka den ett längre liv. Stärkt hälsa hos barn och unga varaktiga sysselsättningen och göra det mer ökar möjligheten att etablera sig på attraktivt att starta och driva företag vill arbetsmarknaden och få ett bättre liv. Inom regeringen ytterligare förstärka jobbskattehälso- och sjukvården föreslås satsningar med avdraget. När individer och familjer får mer kvar inriktning på bl.a. ökad patientsäkerhet och ett i plånboken efter skatt ökar dessutom tredje steg i tandvårdsreformen. Inom självständigheten och möjligheterna att forma äldrepolitiken föreslås bl.a. prestationsbaserade sina egna liv. Regeringen anser att en skillnad i statsbidrag till kommuner och landsting för att inkomstbeskattning mellan löntagare och stärka helhetssynen i vården och omsorgen om pensionärer inte har ett egenvärde. Därför är äldre. För att värna välfärden och jobben föreslås ambitionen att gradvis minska inkomstatt kommunsektorn 2011 tillfälligt tillförs ett skatteskillnaden och ett förstärkt jobbextra statsbidrag på 3 miljarder kronor, utöver de skatteavdrag bör därför kombineras med sänkt 5 miljarder kronor för 2011 och framåt som skatt för pensionärer. Ambitionen är också att aviserats tidigare. höja den nedre gränsen för statlig inkomstskatt i syfte att färre personer med vanliga inkomster Förbättra miljö och klimat ska betala statlig inkomstskatt. Regeringen avser Klimatförändringarna är vår tids största vidare att sänka mervärdesskatten för utmaning och kräver globala lösningar. Fortsatta restaurang- och cateringtjänster samtidigt som satsningar behövs för att på ett kostnadseffektivt skatten på alkohol och tobak höjs. sätt minska utsläppen av växthusgaser. Fr.o.m. Den svenska arbetsmarknadsmodellen är en den 1 januari 2011 möjliggörs en ökning av den god grund för en väl fungerande arbetsmarknad. skattebefriade låginblandningen av biodrivmedel Vissa grupper som ungdomar och utrikes födda i bensin och diesel. Vidare föreslås att ett har dock svårt att etablera sig på demonstrationsprogram för elbilar och arbetsmarknaden, vilket föranleder mindre laddhybrider skapas samt att en justeringar av gällande regler och andra åtgärder. supermiljöbilspremie för bilar med låga utsläpp införs. Satsningar föreslås också beträffande

PROP. 2010/11:1

Regeringen vill införa en allmän inkomst- hittills vidtagna åtgärderna samt de reformer försäkring vid arbetslöshet. Hur en sådan ska som föreslås och aviseras i denna proposition utformas utan att få negativa effekter på varaktigt öka antalet arbetade timmar med 5,0 arbetsmarknadens funktionssätt är dock procent på lång sikt, vilket omräknat motsvarar komplicerat och frågan utreds av den ca 200 000 årsarbetskrafter. Jobbskatteavdraget parlamentariska socialförsäkringsutredningen. bedöms bidra med drygt hälften av denna Forskning och infrastruktur är två centrala ökning. områden för att Sverige ska stå väl rustat inför För att möta krisen har regeringen också framtiden. Båda dessa områden har prioriterats förstärkt och temporärt kompletterat tidigare högt under den gångna mandatperioden och nya genomförda åtgärder i syfte att motverka en satsningar avses genomföras. lägre sysselsättning på längre sikt, exempelvis Regeringen avser att se över beskattningen av genom åtgärder som upprätthåller sökaktiviteten sparande i aktier och andra värdepapper i syfte och genom en utvidgning av de arbetsmarknadsatt förenkla regler och effektivisera och utbildningspolitiska programmen. Dessa administrationen. Även företagsbeskattningen åtgärder bedöms dämpa krisens effekter på den ska ses över med inriktning att skapa ett robust varaktiga sysselsättningen med 25 000 personer. system som leder till fler investeringar och ökad Den samlade politiken under perioden 2006– välfärd. Ambitionen är att införa avdragsrätt för 2011 bedöms öka hushållens justerade disponibla gåvor till hjälpverksamhet. inkomst med i genomsnitt 6,9 procent. På sikt Den tidsbegränsade nedsättningen av kommer de med lägst inkomster att gynnas förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar är mest. viktig för att driva fram den senaste och bästa tekniken vad gäller miljöfordon. Regeringen har därför som reformambition att förlänga den

tidsbegränsade nedsättningen för de bilar som är 1.2 Övergripande mål för den utrustade med den senaste och bästa tekniken ekonomiska politiken

för drift med elektricitet eller annan gas än gasol. Regeringen avser återkomma med ett detaljerat Den ekonomiska politikens huvuduppgift är att förslag under 2011 om vilka bilar som skapa en så hög varaktig välfärd som möjligt nedsättningen kommer att omfatta. genom hög uthållig tillväxt, hög varaktig Trycket på rättsväsendet är fortsatt högt. För sysselsättning, välfärd som kommer alla till del att människor ska känna trygghet krävs inte bara och ekonomisk stabilitet. ett fungerande polisväsende utan också brottsförebyggande insatser och ett rättsväsende där alla delar kan arbeta effektivt. Politiken ska bidra till tillväxt och

sysselsättning

Effekter av regeringens politik För att förbättra förutsättningarna för god ekonomisk tillväxt är åtgärder som bidrar till att Regeringen har sedan 2006 genomfört en rad öka sysselsättningen, investeringarna och reformer som gjort det mer lönsamt att arbeta produktiviteten avgörande. Den ekonomiska samt enklare och billigare att anställa, samtidigt tillväxten måste dessutom vara förenlig med en som matchningen på arbetsmarknaden har god miljö och hälsa, dvs. den ska vara uthållig. förbättrats. Utbud av och efterfrågan på För att uppnå en varaktigt hög arbetskraft har stimulerats. Bedömningen är att sysselsättningsnivå krävs att det lönar sig att de hittills vidtagna strukturreformerna, inklusive arbeta. För dem som i dag står utanför de reformer som föreslås i denna proposition, arbetsmarknaden ska det löna sig att ta ett jobb varaktigt ökar sysselsättningen med ca 140 000 och för dem som har ett jobb ska det löna sig att personer på lång sikt. arbeta mer eller ta ett jobb med större ansvar. Reformerna påverkar emellertid inte enbart Goda villkor för företagande är avgörande för sysselsättningen. De minskar också antalet ekonomisk tillväxt. För att uppnå en hög nivå på sjukfrånvarande och bidrar till att de redan de privata investeringarna krävs att Sverige har sysselsatta arbetar mer. Sammantaget bedöms de ett bra företagsklimat. Politiken ska också bidra

PROP. 2010/11:1

till hög produktivitetstillväxt genom att skapa penningpolitiken har finanspolitiken därtill en goda förutsättningar för konkurrens, forskning, roll att spela när det gäller att genomföra riktade innovation och lärande. insatser i samband med stora konjunktursvängningar. Finanspolitiken kan också bidra till att utjämna de ekonomiska villkoren genom Politiken ska bidra till att välfärden kommer särskilt riktade åtgärder.

alla till del

Ett viktigt medel för att välfärden ska komma Tillbaka till överskott i de offentliga alla till del är offentlig finansiering av tjänster finanserna som riktar sig till enskilda individer efter behov, oavsett inkomst och bakgrund. En politik för att För att uppnå målen om tillväxt, fördelning och värna välfärdens kärna är därför central. Genom stabilitet krävs långsiktigt uthålliga offentliga offentligt finansierad utbildning, vård och finanser. Det budgetpolitiska ramverket ska omsorg utjämnar politiken livsvillkoren mellan respekteras; det finansiella sparandet i den människor. offentlig sektorn ska uppgå till 1 procent av För att alla ska få del av välfärden omfördelas BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och ekonomiska resurser dessutom genom offentliga uppsatta utgiftstak ska klaras. Starka offentliga transfereringar. De flesta offentliga trans- finanser i linje med uppsatta budgetpolitiska mål fereringar syftar emellertid inte främst till att säkerställer förmågan att möta framtida omfördela mellan individer utan till om- konjunkturnedgångar från en stark position. Det fördelning av ekonomiska resurser över livs- ger också förutsättningar för att kunna cykeln. Under perioder i livet med låg inkomst genomföra angelägna reformer. Att säkra får individen olika typer av transfereringar och framtida överskott i de offentliga finanserna har subventioner och under perioder i livet med därför högsta prioritet. högre inkomst betalas i stället mer i skatt. Exempel på sådana transfereringar är pensioner, studiemedel och barnbidrag.

1.3 Svensk ekonomi

Politiken ska bidra till ekonomisk stabilitet Den svenska ekonomin befinner sig fortfarande i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och Konjunkturnedgångar leder till ökad arbets- hög arbetslöshet. Återhämtningen sker dock på löshet och drabbar den enskilde och riskerar bred front och är snabbare än vad som förutsågs att leda till social utslagning. Stora i 2010 års ekonomiska vårproposition. Både konjunktursvängningar kan också leda till en produktionen och sysselsättningen har ökat i långsiktigt lägre produktivitetsnivå och god takt under första halvåret 2010. Bakom därmed till lägre välfärd. vändningen ligger en expansiv ekonomisk politik Riksbanken har huvudansvaret för och en snabb omsvängning i den internationella efterfrågan på svenska exportvaror. stabiliseringspolitiken genom penningpolitiken. Utvecklingen har bidragit till att hushållen och Finanspolitiken bidrar indirekt till att dämpa företagen har blivit allt mer optimistiska och till svängningar i konjunkturen genom de automatiska stabilisatorerna. Därutöver finns att konsumtionen och investeringarna har tagit fart. I år och under kommande år fortsätter det särskilda situationer då finanspolitiken av stabiliseringspolitiska skäl behöver komplettera svensk ekonomi att återhämtas till följd av en stark inhemsk efterfrågan, en förbättrad penningpolitiken genom direkta åtgärder. Detta konjunktur i omvärlden, regeringens reformer gäller framför allt om det finns en tydlig och en fortsatt expansiv penningpolitik. penningpolitisk målkonflikt mellan att stabilisera inflationen och att stabilisera sysselsättningen Resursutnyttjandet i den svenska ekonomin bedöms vara tillbaka på en balanserad nivå i (vid utbudsstörningar). Det gäller också vid stora efterfrågestörningar där penningpolitiska slutet av 2014. Samtidigt finns det en betydande risk för en åtgärder inte räcker till för att dämpa efterfrågebortfallet. Till skillnad från sämre utveckling föranledd bl.a. av den

PROP. 2010/11:1

statsfinansiella situationen i omvärlden. En 1.3.2 Svensk BNP ökar starkt 2010 och svagare tillväxt i länder med stora statsfinansiella 2011 problem riskerar leda till att återhämtningen i konjunkturen i Sverige går långsammare och i Svensk ekonomi har utvecklats starkt den värsta fall till en andra konjunkturnedgång. senaste tiden och framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt stark och bred återhämtning under hösten 2010. Både den inhemska 1.3.1 Återhämtningen i världen fortsätter efterfrågan och exporten är viktiga drivkrafter trots statsfinansiella problem för återhämtningen. Trots en stark återhämtning under 2010 är emellertid resursutnyttjandet i Världsekonomin fortsätter att återhämtas efter ekonomin lågt. den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Förutsättningarna för en fortsatt stark och En bidragande orsak till återhämtningen är de bred återhämtning är goda även framöver. En ekonomisk-politiska åtgärder som har vidtagits fortsatt expansiv penningpolitik i kombination av regeringar och centralbanker runt om i med regeringens reformer, t.ex. jobbvärlden. Den expansiva finanspolitiken har dock skatteavdraget, höjda statsbidrag till bidragit till att försämra ofta redan ansträngda kommunerna och sänkt skatt för pensionärer, statsfinanser i många OECD-länder. bidrar till att hushållens reala disponibla Den mest sannolika utvecklingen för de inkomster ökar. En ökning i sysselsättningen har närmaste åren är att den globala konjunktur- också en positiv effekt på konsumtionen och återhämtningen fortsätter och att världshandeln investeringarna. Samtidigt har den djupa ökar. Återhämtningen i omvärlden går dock in i lågkonjunkturen medfört att hushållen har ökat en lugnare fas. Den statsfinansiella situationen i sparandet av försiktighetsskäl, vilket har lett till flertalet länder i EU och i USA medför att en historiskt hög sparkvot. Framöver bedöms regeringarna där måste genomföra stora försiktighetssparandet minska i takt med att finanspolitiska åtstramningar för att minska arbetsmarknaden förbättras, vilket bidrar till att budgetunderskotten. Åtstramningarna väntas konsumtionen ökar relativt starkt de närmaste dämpa BNP-tillväxten i dessa länder de närmaste åren. åren, något som i sin tur håller tillbaka tillväxten Den ökande världshandeln bidrar till en ökad i exporten och därmed konjunktur- efterfrågan på svenska exportvaror. Samtidigt återhämtningen i Sverige. ökar investeringarna i takt med att kapacitetsutnyttjandet stiger. Sammantaget bedöms BNP stiga med 4,8 procent 2010 och

Diagram 1.3 Svensk BNP

med 3,7 procent 2011 (se tabell 1.3). Procentuell förändring Under 2012–2014 fortsätter återhämtningen 10 1 000

Procentuell förändring (vänster skala)

och resursutnyttjandet närmar sig balans i slutet 8 900

Miljarder kronor per kvartal (höger skala)

6 800 av 2014. Att återhämtningen går snabbare än 4 700 vad som tidigare förutsågs medför att de 2 600 permanenta effekterna av krisen bedöms bli

70 75 80 85 90 95 00 05 10 Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2009. Kvartalsvärdena är säsongrensade. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

Tabell 1.3 Nyckeltal Diagram 1.4 Arbetslöshet

Procentuell förändring om annat ej anges Procent av arbetskraften, 15-74 år Utfall 2009, prognos 2010–2014 12 2009 2010 2011 2012 2013 2014 10 BNP -5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8

1,2 Produktivitet -2,6 2,8 2,5 2,3 1,8 1,6 8

2 Arbetade timmar -2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 6 3 Sysselsatta -2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2

4 Arbetslöshet 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 4

5 BNP-gap -5,7 -3,3 -2,5 -1,6 -1,1 -0,5 2 6 Löner 3,4 2,5 2,6 3,1 3,3 3,4

7 0 KPI -0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 2,6 1 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 I hela ekonomin. 2 Kalenderkorrigerad. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 3 15–74 år. 4 Andel av arbetskraften 15–74 år. 5 Procent av potentiell BNP. 6 Timlön enligt Konjunkturlönestatistiken.

1.3.4 En mer stabil finansmarknad

7 Årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

De omfattande extraordinära åtgärder som

regeringar och centralbanker vidtog hösten 2008

1.3.3 Tydlig återhämtning på

medförde att en finansiell härdsmälta kunde

arbetsmarknaden

undvikas. Därefter har marknaderna steg för steg

börjat fungera allt bättre, men betydande risker Den starka produktionsökningen och den kvarstår. Under våren ökade osäkerheten åter till tilltagande optimismen i näringslivet bidrar till följd av de statsfinansiella problemen i flera stigande sysselsättning och allt mer positiva länder. De åtgärder som vidtogs i samband med anställningsplaner. Sysselsättningen i tjänsteden statfinansiella krisen och EU:s stresstest av sektorerna vände upp redan under hösten 2009 de europeiska bankerna har dock bidragit till att och har fortsatt att öka under 2010. Inom osäkerheten om det europeiska banksystemet industrin började både produktionen och minskat. sysselsättningen stiga i början av 2010. Likviditetssituationen för de europeiska Framåtblickande indikatorer som anställningsbankerna har förbättrats jämfört med den planer och nyanmälda lediga platser, pekar på en situation som rådde under den senare delen av fortsatt uppgång i sysselsättningen under hösten. våren, men läget har ännu inte normaliserats. I takt med att efterfrågan och produktionen Bankerna kan nu i högre grad finansiera sig själva stiger de kommande åren fortsätter på marknaden utan stöd av statliga garantier, sysselsättningen och antalet arbetade timmar att men till en högre kostnad än innan krisen. öka i framför allt tjänstesektorn. Sammantaget Samtidigt var förhållandena på finansmarknaden bedöms antalet sysselsatta stiga med ca 220 000 precis innan den finansiella krisen utbröt personer från 2010 till 2014 till följd av onormalt gynnsamma med riskpremier konjunkturåterhämtningen, regeringens politik nedpressade till nivåer som inte var långsiktigt samt att befolkningen i arbetsför ålder ökar. hållbara. Det finns dock kvarstående risker med Arbetslösheten faller därmed tillbaka. finansieringen för de europeiska bankerna och Nedgången blir dock måttlig de närmaste åren företagen kopplade till ett stort statsfinansiellt eftersom arbetskraften fortsätter att växa av finansieringsbehov framöver för de länder som samma skäl som sysselsättningen stiger. har stora budgetunderskott. Sammantaget bedöms arbetslösheten bli Sammantaget är läget på finansmarknaderna 8,4 procent 2010 för att därefter falla till nu mer stabilt, men det finns skäl att vara 6,0 procent 2014 (se diagram 1.4). fortsatt vaksam. Som en följd av det låga resursutnyttjandet

bedöms såväl priser som löner stiga långsamt de

närmaste åren.

PROP. 2010/11:1

1.3.5 Risker för en svagare utveckling

Trots den senaste tidens positiva utveckling råder det stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Det är också för tidigt att säga hur krisen har påverkat ekonomins funktionssätt och därmed hur hög den långsiktigt hållbara tillväxttakten i ekonomin är. Riskerna för en svagare utveckling än i huvudscenariot är större än möjligheterna till en mer gynnsam utveckling. Det finns en betydande risk att de statsfinansiella problemen i omvärlden dämpar den internationella konjunkturåterhämtningen mer än vad som antas i huvudscenariot. De statsfinansiella problemen med stora budgetunderskott i många länder kan leda till att hushåll och företag i dessa länder blir mer försiktiga eftersom de vet att stora finanspolitiska åtstramningar väntar framöver. En sådan utveckling leder till lägre tillväxt och en svagare arbetsmarknad i omvärlden. Genom bl.a. en lägre exporttillväxt skulle en sådan utveckling ytterligare kunna dämpa konjunkturåterhämtningen i Sverige (se fördjupningsrutan Effekter av hög offentlig skuldsättning). I värsta fall skapar de statsfinansiella problemen en förnyad finansiell oro som leder till en utveckling som påminner om den hösten 2008. I ett sådant läge blir det bl.a. avsevärt svårare och dyrare för hushåll och företag att låna pengar och för skuldsatta länder att omsätta sina lån. Det skulle leda till en betydligt svagare utveckling i omvärlden, framför allt i Europa och därmed också i Sverige. Samtidigt är det möjligt att återhämtningen går snabbare än i huvudscenariot. Framåtblickande indikatorer för både hushållen och företagen är mycket positiva och om dessa förväntningar realiseras kan återhämtningen under hösten 2010 bli starkare. I ett sådant scenario finns det en risk att det uppkommer brist på arbetskraft i vissa sektorer under de närmaste åren.

PROP. 2010/11:1

Effekter av hög offentlig skuldsättning

Diagram 1.5 Okonsoliderad offentlig bruttoskuld, procent av BNP, 1970-2011

Höga skuldnivåer och en betydande försämring 250

av de offentliga finanserna i många länder EMU Sverige

kommer att bidra till en utdragen återhämtning i 200

USA Japan

den globala ekonomin och verka återhållande på

150 den långsiktiga tillväxten. Detta kommer också

få inverkan på den svenska tillväxten. 100

50

Snabbt ökande skulder i många länder

0 I de flesta av de utvecklade länderna har den 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009

offentliga skulden ökat snabbt i den finansiella

Källa: OECD. krisens spår. OECD:s bedömning är att

skuldsättningsgraden i USA kommer att öka

från 62 till 95 procent av BNP mellan 2007 och

En hög skuldsättning utgör ett hot mot den

2011, i Japan från 167 till 205 procent av BNP

långsiktiga tillväxten

och i EMU-området från 71 till 97 procent av

BNP. Både de höga ökningstakterna och nivåerna på Orsakerna till de höga skuldnivåerna är flera. de offentliga skulderna hämmar återhämtningen Redan innan krisen var skuldnivåerna i många av världsekonomin. Offentlig skuld kan enligt länder höga. Detta var en följd av att skulderna ekonomisk teori antas påverka den långsiktiga sedan 1970-talet ökat kraftigt vid tillväxten genom i huvudsak två kanaler: konjunkturnedgångar och därefter inte återgått

till tidigare nivåer i goda tider. Sverige har brutit 1. Undanträngning av privata investeringar detta mönster sedan mitten av 90-talet och även via stigande räntor. När den offentliga den senaste finanskrisen innebar endast en sektorns lånebehov ökar blir det svårare marginellt högre skuld i Sverige medan den i och dyrare för den privata sektorn att många andra länder förde med sig en dramatisk låna, bl.a. till följd av en högre räntenivå ökning av skuldkvoten. Orsaken var att Sverige i på riskfria placeringar. Vid osäkerhet om goda tider behöll tillräckliga marginaler i de huruvida skulden kan hanteras stiger offentliga finanserna för att kunna möta krisen därtill riskpremien för den offentliga utan en kraftigt ökande skuldsättning. sektorn. Om räntan stiger för den Den skuldökning som har skett i många andra offentliga sektorn stiger som regel också länder i samband med finanskrisen kan i relativt räntan för företag och hushåll, vilket liten utsträckning förklaras av finanspolitiska ytterligare minskar de privata stimulanser och stödet till den finansiella investeringarna. Därtill tränger stigande sektorn. Dessa orsaker har endast stått för offentliga ränteutgifter undan andra omkring en tiondel vardera av skuldökningen. 2 offentliga utgifter. De främsta orsakerna har i stället varit fallande 2. En negativ tillväxteffekt av de högre BNP-tillväxt, ett förhållandevis lågt offentligt skatter som krävs för att finansiera högre sparande före krisen och permanent minskade räntebetalningar. skatteintäkter till följd av minskade skattebaser.

Huvuddelen av senare års forskning inom detta

område visar ett signifikant samband mellan

skuldutvecklingen och räntan i enskilda länder. 3

3 För en översikt, se t.ex. Haugh, D., P. Ollivaud och D. Turner (2009),

2 IMF (2010), Fiscal Monitor, Maj 2010. What drives sovereign risk premiums? An analysis of recent evidence

PROP. 2010/11:1

Många studier visar att effekten på räntan av konsolideringar av de offentliga finanserna. IMF skulden är icke-linjär i meningen att effekten av bedömer att det finns behov av en varaktig en skuldökning är större för länder med relativt konsolidering på i genomsnitt 8,7 procent av hög skuldsättningsgrad. Ny forskning visar ett BNP för de utvecklade länderna för att skulden starkt samband mellan höga skuldnivåer (över 90 ska ligga under 60 procent 2030 och 6,5 procent procent av BNP) och lägre ekonomisk tillväxt. för att skuldsättningen ska återvända till nivån En studie visar att tillväxttakten i BNP skiljer sig före krisen. Beräkningar från EU-kommissionen cirka 2 procentenheter mellan länder med låg visar att med de konsolideringar som hittills skuldsättningsgrad (under 30 procent) och presenterats i EMU-länderna förväntas länder med hög skuldsättningsgrad (över 90 skuldsättningsgraden vara ökande fram till 2020. procent). Det är därför oroande att många För Sverige bedöms i stället bruttoskulden 4 länder förväntas nå den senare nivån under de minska kraftigt, till under 30 procent av BNP kommande åren. Enligt den Internationella 2020. valutafonden (IMF) kan den potentiella tillväxttakten i de utvecklade länderna aggregerat

Diagram 1.6 Utvecklingen av den konsoliderade bruttoskulden innefattande de hitintills annonserade

minska med över en halv procent om inte

budgetförstärkningarna, Sverige och EMU-länderna,

skuldsättningsgraden återvänder till nivåerna procent av BNP innan krisen. Det finns även forskning som 5 250 visar att välfärdsnivån kan minska av hög

EMU Sverige

offentlig skuldsättning genom att denna 200 skuldsättning kan vara förenad med en

USA Japan

försvagning av växelkursen. 150 Forskningen på området visar sålunda att de skuldnivåer som många länder förväntas nå de 100 närmaste åren riskerar att minska den långsiktiga tillväxten. Vid höga skuldnivåer ökar därtill 50 risken för en negativ skulddynamik, vilket kan ge en okontrollerbar skuldutveckling. Skulden 0 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 växer då okontrollerat till följd av att det inte finns tillräckliga intäkter för att betala räntorna Anm. Framskrivningen baseras på planerade budgetförstärkningar enligt 2010och att nya lån tas för att betala ränteutgifterna, års Konvergensprogram. Hänsyn har tagits till de förväntade ökade kostnaderna av en åldrande befolkning. Hänsyn har inte tagits till skuldutvecklingens effekt vilket i sin tur leder till behov av ytterligare lån på tillväxten. Skatteintäkterna har antagits återgå till 2007 års nivåer. Källa: European Commission (2010), Public Finances in the EMU–2010. med en allt högre ränta. Ju högre skulden och räntan är desto högre måste det primära Samtidigt som det är nödvändigt med en sparandet (finansiellt sparande exklusive räntor) betydande konsolidering för att ta ned vara för att skulden ska stabiliseras eller minska. skuldnivåerna och undvika en accelererande För de länder som har behov av konsolidering är skuld kan detta på kort sikt verka hämmande för det nödvändigt att trovärdigt redovisa hur dessa tillväxten. Detta gäller i synnerhet om räntan avses genomföras. Annars stiger räntorna för redan i utgångsläget är låg och därigenom inte dessa länder och de får därmed större svårigheter kan sänkas för att motverka en åtstramande att hålla skulden under kontroll. finanspolitik. Det är troligt att den typ av konsolidering som krävs kommer att ha en Att minska skulderna kan minska tillväxten på kort kortsiktigt negativ effekt på tillväxten i de sikt aktuella länderna. För länder med stora skulder kan det dock finnas s.k. omvända effekter av en De stora underskotten och de höga konsolidering, dvs. att den ekonomiska skuldnivåerna ställer krav på betydande aktiviteten ökar till följd av det ökade offentliga sparandet. Effekten på tillväxten i de länder som 6

from the Euro area, Economics Department Working Papers, No. 718, OECD. 4 Reinhart, C. and K. Rogoff (2010), Growth in a Time of Debt, American Economic Review, vol. 100(2), s. 573-578. 6 Alesina, A. (2010), Fiscal adjustments: lessons from recent history, 5 IMF (2010), Fiscal Monitor, Maj 2010. Paper prepared for the Ecofin meeting in Madrid April 15, 2010.

PROP. 2010/11:1

behöver göra betydande konsolideringar är därför osäker och kan variera från land till land. Även det sätt på vilket konsolideringen genomförs kommer att få stor betydelse för effekten på tillväxten. Ekonomisk forskning har visat att åtstramningar som främst genomförs via minskade utgifter ger en högre ekonomisk tillväxt och förbättrade offentliga finanser, jämfört med åtstramning som inriktas på att höja skatterna. Därtill är det viktigt att konsolideringsprogrammen är trovärdiga för att den negativa effekten på tillväxten ska bli så ringa som möjligt.

PROP. 2010/11:1

1.4 Läget i de offentliga finanserna

Tabell 1.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

1.4.1 Det finansiella sparandet stärks

2009 2010 2011 2012 2013 2014

beräknas uppgå till -1,3 procent av BNP 2010

Utgifter 1 643 1 692 1 718 1 750 1 798 1 845

och -0,4 procent av BNP 2011. Förstärkningen Procent av BNP 52,9 51,4 49,8 48,6 47,6 46,8 av det finansiella sparandet sker främst genom

Finansiellt sparande -37 -41 -14 38 77 115

fallande utgifter, bl.a. till följd av färre arbetslösa,

Procent av BNP -1,2 -1,3 -0,4 1,0 2,0 2,9 färre sjuka och förtidspensionerade, som

tillsammans med en stark BNP-tillväxt bidrar till Konsoliderad bruttoskuld 1 295 1 288 1 280 1 244 1 157 1 033

att de offentliga utgifterna minskar som andel av Procent av BNP 41,7 39,1 37,1 34,5 30,7 26,2

BNP fram till och med 2014. Samtidigt ligger Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skatterna på en nivå på omkring 45 procent av Den konsoliderade bruttoskulden beräknas BNP under prognosperioden. Det finansiella uppgå till 39,1 procent av BNP 2010 och falla till sparandet beräknas uppgå till 1,0 procent av 26,2 procent 2014. Skuldnivån har reviderats ned BNP 2012 för att öka till 2,9 procent av BNP jämfört med bedömningen i 2010 års 2014. Förstärkningen av det finansiella sparandet ekonomiska vårproposition. sker främst i staten. Ålderspensionssystemets Det finns stor osäkerhet i bedömningen av de sparande går mot ett underskott 2014 när offentliga finanserna. På kort sikt kan pensionsutbetalningarna stiger. Kommunskatteintäkterna från kapital avvika både uppåt sektorn redovisar ett svagt negativt sparande och nedåt. På lite längre sikt utgör utvecklingen samtliga år utom 2010. Det förklaras bland annat på arbetsmarknaden den största osäkerhetsav att kommunernas avsättningar till faktorn eftersom omkring 60 procent av de pensionsutfästelser numera påverkar det totala skatteintäkterna utgörs av skatt på finansiella sparandet. arbetsinkomster. En sämre utveckling på Det ljusare läget på arbetsmarknaden och den arbetsmarknaden innebär även ökade utgifter. förbättrade orderingången för svensk Om den prognostiserade minskningen i exportindustri medför att utvecklingen av de ohälsotalen, främst i sjuk- och aktivitetsoffentliga finanserna förväntas bli starkare än ersättningen, inte inträffar innebär även detta bedömningen i 2010 års ekonomiska högre utgifter. Den sammantagna bedömningen vårproposition. Återhämtningen inom industrin är att riskerna för en sämre utveckling än i innebär högre inkomstskatter från företagen. huvudscenariot överväger. Den högre sysselsättningen, lägre räntor och Den goda offentligfinansiella utvecklingen gör förslaget om sänkt inkomstskatt för pensionärer att Sverige, till skillnad från de flesta andra EUmedför att hushållens disponibla inkomster ökar länder, inte är föremål för ett s.k. mer. Det möjliggör en högre privat konsumtion underskottsförfarande inom ramen för EU:s och därmed högre intäkter från mervärdesskatt. stabilitets- och tillväxtpakt. Sverige har Jämfört med prognosen i 2010 års respekterat detta regelverk och uppfyllt målen ekonomiska vårproposition har sparandet i samtliga år sedan det infördes och väntas också kommunsektorn försämrats med ca 5 miljarder göra det under kommande år. kronor under prognosperioden. Till stor del

förklaras detta av att nationalräkenskapernas

redovisning av kommunernas och landstingens

pensionskostnader (se avsnitt 10.2.3) har

ändrats.

PROP. 2010/11:1

1.5 Reformutrymme och vägen till bedömning är att ekonomin närmar sig ett överskott balanserat resursutnyttjande 2014. Enligt

prognosen når det finansiella sparandet 1.5.1 Betydelsen av att snabbt komma 1 procent av BNP redan under 2012, trots att tillbaka till överskott resursutnyttjandet är fortsatt svagt det året (se diagram 1.7). År 2014 ligger sparandet på knappt De offentliga finanserna förbättras snabbt i takt 3 procent av BNP i frånvaro av nya åtgärder med att konjunkturen stärks. Sverige ser ut att utöver de skarpa som föreslås och aviseras i kunna återgå till överskott i linje med denna proposition. överskottsmålet när konjunkturläget normaliseras utan att beslut om större

Diagram 1.7 Finansiellt sparande och BNP-gap

förstärkningar av budgeten behöver vidtas. I 4 4

Finansiellt sparande

jämförelse med många andra länder blir vägen 3 3 tillbaka till överskott därför mindre dramatisk. 2 BNP-gap 2 Att komma tillbaka till överskott i de 1 1 offentliga finanserna är viktigt av flera skäl. Som 0 0 den senaste krisen illustrerat är ordning och reda -1 -1 i de offentliga finanserna en avgörande -2 -2 förutsättning för att kunna hantera de -3 -3 utmaningar som finanspolitiken ställs inför i en -4 -4 -5 -5 sådan situation. Det är viktigt att även -6 -6 kommande lågkonjunkturer kan mötas från en 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 stark offentligfinansiell position. Att komma tillbaka till överskott inom en rimlig tidshorisont Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. är också nödvändigt för att upprätthålla de budgetpolitiska målen och förtroendet för finanspolitiken, vilket i förlängningen krävs för 1.5.2 Utrymme för nya åtgärder att säkra långsiktigt hållbara offentliga finanser. Vid en bedömning av hur snabbt ett överskott Starkare offentliga finanser kan ge ett visst bör uppnås igen, är det samtidigt viktigt, i reformutrymme om förbättringen är strukturell rådande läge med fortsatt svagt Den nuvarande bedömningen pekar således på resursutnyttjande och hög arbetslöshet, att att det faktiska offentligfinansiella sparandet når finanspolitiken inte är för åtstramande. upp till 1 procent av BNP redan 2012 och att det Till följd av den djupa konjunkturnedgången i frånvaro av nya reformer beräknas ligga väl över har de offentliga finanserna försvagats påtagligt, 1 procent av BNP (överskottsmålets nivå) åren även om underskotten i ett internationellt därefter. Det innebär att det är möjligt att det perspektiv har varit begränsade. De svenska kan finnas ett visst utrymme för permanenta underskotten är framför allt ett resultat av att de reformer framöver vid sidan av de skarpa s.k. automatiska stabilisatorerna verkat fullt ut, åtgärder som föreslås och aviseras i denna vilket har varit avgörande för att hålla uppe proposition. Ett utrymme för permanenta efterfrågan i ekonomin. Utöver det har reformer kan dock bara uppstå om det sker en regeringen genom stimulansåtgärder aktivt förbättring av det offentliga sparandet – utöver bidragit till att dämpa fallet i sysselsättningen överskottsmålet – som är varaktig, dvs. om och till att förhindra att arbetslösheten fastnar på förbättringen beror på strukturella faktorer. en hög nivå. Det är viktigt att en bedömning av De offentliga finanserna kommer att stärkas reformutrymmet utgår från den analysram som igen när ekonomin återhämtar sig. Det gäller att presenterades i 2008 års ekonomiska vårfinna en balans för finanspolitiken mellan proposition (prop. 2008/09:100 s. 141–146). behovet att stödja återhämtningen och kravet att Enligt den ska en avstämning göras både mot nå tillbaka till överskott. Det offentliga målen i det budgetpolitiska ramverket och mot sparandet ska uppvisa ett överskott i linje med konjunkturläget. Dessutom ska osäkerheten i överskottsmålet när ekonomin och bedömningen beaktas och hänsyn tas till den resursutnyttjandet är normalt. Regeringens aktuella riskbilden (se vidare avsnitt 4).

PROP. 2010/11:1

För att bedöma reformutrymmet på ett mer avvägd sett till behovet att relativt snabbt nå upp systematiskt sätt med hänsyn tagen till till överskott i de offentliga finanserna igen och

konjunkturläget, använder regeringen två samtidigt undvika att finanspolitiken blir för indikatorer: strukturellt sparande och den s.k. åtstramande i en situation med fortsatt svagt sjuårsindikatorn. Strukturellt sparande justerar resursutnyttjande.

det finansiella sparandet direkt för

konjunkturläget mätt med BNP-gapet.

Tabell 1.5 Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Strukturellt sparande indikerar hur stort det Procent av BNP respektive potentiell BNP finansiella sparandet skulle vara om 2009 2010 2011 2012 2013 2014 konjunkturläget vore normalt. Sjuårsindikatorn är ett glidande medelvärde av det finansiella

Finansiellt sparande -1,2 -1,3 -0,4 1,0 2,0 2,9

sparandet det angivna året, de tre föregående Sjuårsindikatorn 0,8 0,8 0,7 åren, samt de tre efterföljande åren. Indikatorn 1 konjunkturjusterad 1,5 1,7 1,9 beaktar på så vis konjunkturläget till viss del Strukturellt sparande 2,1 0,6 1,0 2,0 2,7 3,2

eftersom den är ett genomsnitt över flera år. BNP-gap -5,7 -3,3 -2,5 -1,6 -1,1 -0,5 Eftersom dessa år inte nödvändigtvis består av Sjuårsgenomsnitt -1,2 -1,6 -2,0 lika många hög- och lågkonjunkturår redovisas 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med en antagen budgetelasticitet på även en konjunkturjustering av sjuårsindikatorn, 0,55.

vilket görs via medelvärdet för BNP-gapet under Anm.: År 2009 är utfall. Tabellen inkluderar förslagen i denna budgetproposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. de aktuella åren. Bedömningen av 7 reformutrymmet, både på kort och längre sikt, Reformutrymmet sett över hela mandatperioden görs utifrån en sammantagen bedömning av Sett enbart till sjuårsindikatorn för 2011 (som dessa olika indikatorer med hänsyn tagen till omfattar det finansiella sparandet även för åren konjunkturläget, osäkerheten i bedömningen 2012–2014) är det, som också konstaterades och den aktuella riskbilden. ovan, inte uppenbart att det uppstår ett

tillkommande reformutrymme. Beräkningen av Reformutrymmet på kort sikt strukturellt sparande indikerar dock ett ökat Givet prognoserna för den offentliga sektorns reformutrymme över tiden. En sådan beräkning finansiella sparande och för BNP-gapet kommer är dock osäker. Riskbilden talar för att det strukturella sparandet att ligga runt 1 reformutrymmet mot slutet av prognosperioden procent av BNP 2011 (se tabell 1.5). kan bli betydligt mindre än vad strukturellt Sjuårsindikatorn ligger marginellt under målet. sparande visar. Bedömningen av det strukturella Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn ligger sparandet är också osäker. Ett osäkert framtida dock betydligt högre än målet 2011. På grund av bedömt reformutrymme bör därför inte osäkerheten i måttet och risken för en intecknas på förhand utan stämmas av inför varje asymmetrisk konjunkturutveckling bör viss vikt nytt budgetår. Det är mer ansvarsfullt att i även läggas vid den ojusterade sjuårsindikatorn. efterhand korrigera ett för högt varaktigt Bedömningen är då att sparandet förefaller vara i sparande genom att genomföra angelägna linje med eller något högre än överskottsmålet. struktur- och välfärdsreformer, än att tvingas till Sett enbart till indikatorerna för 2011 bedöms nedskärningar om exempelvis den negativa det sammantaget inte finnas något ytterligare riskbilden skulle realiseras. reformutrymme för 2011 utöver de reformer De skarpa åtgärder som föreslås i denna som föreslås eller aviseras i denna proposition består i huvudsak av förslag till budgetproposition eller som tidigare aviserats anslagsförändringar och förändringar av och beslutats med ikraftträdande 2011. skatteregler för 2011, men också till viss del av Försvagningen av det finansiella sparandet till aviseringar av vissa utgiftsreformer som träder följd av de skarpa åtgärder som föreslås eller ikraft efter 2011 och som därmed ingår i aviseras i denna proposition, som uppgår till förslaget till preliminära utgiftsramar för åren knappt 13 miljarder kronor, bedöms vara väl efter 2011. Därutöver redovisar regeringen ett

antal reformambitioner för åren efter 2011 som inte påverkar de i denna proposition beräknade

inkomsterna och utgifterna. Dessa reformambitioner, och tidsplanen för dem, betingas av 7 Se vidare avsnitt 4 för en utförligare beskrivning av dessa indikatorer.

PROP. 2010/11:1

att ett tillräckligt stort överskott i de offentliga ekonomiska vårproposition var att utgiftstaket

finanserna kan säkerställas och av att det faktiskt bör öka med 10 miljarder kronor per år 2013 och

uppstår ett varaktigt reformutrymme. För att 2014. Regeringen anser att denna bedömning

kunna skissa på dessa reformambitioner och fortfarande är väl avvägd. Den valda nivån på

ange prioriteringar för mandatperioden, har utgiftstaken innebär en återgång till utgiftstak

regeringen ändå gjort en preliminär bedömning som i högre grad är förenliga med

av reformutrymmet för hela mandatperioden där överskottsmålet. Det leder samtidigt till att

osäkerheten i bedömningen har beaktats genom budgeteringsmarginalen för 2013 och 2014

att reformutrymmet beräknats med en minskar jämfört med den förhållandevis stora

säkerhetsmarginal i förhållande till marginalen 2012. Det innebär att utgiftstaket blir

överskottsmålet. mer styrande för utgiftsutvecklingen.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att

det är rimligt att i nuläget upprätthålla en

Tabell 1.6 Utgiftstak för staten 2010–2014

säkerhetsmarginal på minst 1 procent av BNP i Miljarder kronor om inget annat anges

strukturellt sparande 2014, om hänsyn tas till 2010 2011 2012 2013 2014

den negativa riskbilden, att konjunkturcykeln Regeringens förslag till

normalt är asymmetrisk enligt de metoder som utgiftstak 1 024 1 063 1 083 1 093 1 103

används och till osäkerheten i bedömningen av Takbegränsade utgifter 989 1 006 1 009 1 022 1 043

det strukturella sparandet. Med hänsyn tagen till Budgeteringsmarginal 35 57 74 71 60

behovet av en sådan säkerhetsmarginal, bedöms Budgeteringsmarginal,

reformutrymmet för mandatperioden, utöver de procent av

takbegränsade utgifter 3,6 5,7 7,3 6,9 5,8 skarpa reformer som föreslås eller aviseras i

Källa: Egna beräkningar. denna proposition eller som tidigare aviserats

eller beslutats, preliminärt uppgå till omkring Budgeteringsmarginalen medger reformer om 40 miljarder kronor. Detta utrymme kan senare överskottsmålet gör det visa sig bli mindre eller större. Det är viktigt att poängtera att

budgeteringsmarginalen visar det maximala Budgetförstärkningar kan behövas för att öka utrymmet för reformer på utgiftssidan med utrymmet för angelägna strukturreformer hänsyn till ett antal andra restriktioner. Det går inte att utesluta att budgetförstärkande Utrymmet för reformer på utgiftssidan åtgärder kan behövas på inkomst- och/eller begränsas primärt av överskottsmålet. Även utgiftssidan. Sådana förstärkningar kan behövas skattepolitiken under innevarande mandatperiod för att skapa utrymme för angelägna strukturella begränsar reformutrymmet på utgiftssidan reformer under innevarande mandatperiod. eftersom en skattesänkning tar i anspråk delar av Förstärkningar kan också bli nödvändiga om ett potentiellt reformutrymme. Slutligen exempelvis kostnaderna för socialförsäkringarna begränsas utrymmet för reformer på utgiftssidan åter stiger. En viktig utgångspunkt är att den av behovet av en säkerhetsmarginal under offentliga sektorns resurser ska användas på ett utgiftstaket. Givet att samtliga ovanstående effektivt sätt. Potentialen för ökad effektivitet villkor är uppfyllda kan delar av budgeteringsska tas till vara. En annan viktig utgångspunkt är marginalen användas för reformer. att samhällsekonomiskt effektiva skatte- Nivån på utgiftstaken 2013 och 2014 medför höjningar kan användas för att finansiera en att budgeteringsmarginalen minskar jämfört med sänkning av samhällsekonomiskt skadliga 2012. Trots det är marginalen 2014 större än vad skatter, men att skattehöjningar inte normalt ska som följer av regeringens riktlinje för användas för att finansiera ökade utgifter. budgeteringsmarginalens minsta storlek för

denna tidshorisont. Samtidigt är osäkerheten Utgiftstaket – ett viktigt styrmedel stor i utgiftsprognoserna. Riktlinjen för Regeringens förslag till utgiftstak tar sin budgeteringsmarginalens storlek beaktar i första utgångspunkt i en samlad bedömning av det hand osäkerhet om den makroekonomiska finanspolitiska regelverket och i prognosen för utvecklingen och därmed de automatiska de offentliga finanserna, samt i att utgiftstaket stabilisatorernas inverkan på utgiftsutvecklingen. ska fastställas på en nivå som är förenlig med Den kraftiga nedgången av volymerna i överskottsmålet och en långsiktigt hållbar transfereringssystemen som utgiftsprognosen finanspolitik. Regeringens bedömning i 2010 års

PROP. 2010/11:1

baseras på kan dock tala för ett behov av en förutsättning för detta är att de temporära något större osäkerhetsmarginal än vad som stabiliseringspolitiska åtgärder som vidtagits i normalt är befogat. nuvarande lågkonjunktur inte blir permanenta utan avvecklas. Det säkerställer att det finns ett stabiliseringspolitiskt manöverutrymme utan risk för att marknaden ska kräva en riskpremie

1.6 Utmaningar för svensk ekonomi av Sverige som innebär höjda upplånings-

kostnader. Detta är särskilt viktigt eftersom de 1.6.1 Utmaningar för stora skulder som nu byggs upp i delar av stabiliseringspolitiken omvärlden kan komma att pressa upp de globala upplåningskostnaderna vid en ny Tillväxtutsikterna för Sverige har ljusnat och konjunkturnedgång. Även vid ett mer normalt tecknen på återhämtning har blivit än tydligare konjunkturförlopp är detta viktigt. En utmaning jämfört med bedömningen i 2010 års för stabiliseringspolitiken i nuläget är således att i ekonomiska vårproposition. Återhämtningen lämplig takt, med hänsyn till behovet av att stöds av en fortsatt expansiv penningpolitik, fullt återvända till överskott och att understödja ut verkande automatiska stabilisatorer och ett konjunkturåterhämtningen, avveckla de tillfälliga antal finanspolitiska åtgärder. Regeringens åtgärderna. bedömning är att det inte behöver vidtas några ytterligare stora stabiliseringspolitiska åtgärder i Beredskap för att förhindra flaskhalsar och rådande konjunkturläge. tendenser till överhettning när ekonomin tar fart I takt med att resursutnyttjandet ökar måste Beredskap för sämre ekonomisk utveckling politiken också successivt anpassas för att Trots tydliga tecken på en återhämtning av den motverka flaskhalsar och tendenser till svenska ekonomin, finns det betydande risker överhettning. Det kan ske genom justeringar av för en sämre utveckling än den som tecknas i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och huvudscenariot. Många länder har stora skulder genom en förskjutning av tyngdpunkten från och offentliga finanser som måste saneras efterfrågestimulerande till utbudsskapande samtidigt som räntorna förväntas stiga över åtgärder. tiden. Om oron på de finansiella marknaderna åter sprider sig ökar risken för en svagare Säkerställa fortsatt fungerande finansiella konjunkturuppgång eller till och med en andra marknader ekonomisk nedgång. Det är därför viktigt att En viktig del i stabiliseringspolitiken är att hålla en hög beredskap för både ny finansiell oro säkerställa finansiell stabilitet och en väl och behov av nya stimulansåtgärder. fungerande kreditgivning. Även om situationen Om den svenska konjunkturen vänder stabiliserats, måste utvecklingen på de finansiella kraftigt nedåt kan nya åtgärder för att möta marknaderna fortsättningsvis följas noga. Den utvecklingen på arbetsmarknaden behöva finansiella stabiliteten och kreditgivningen till övervägas. Även om den internationella oron företag och hushåll måste säkerställas. inte utmynnar i en allvarlig global kris riskerar Utfasningen av stödprogrammen ska därför den att medföra att den svenska genomföras på ett ansvarsfullt sätt och behov av konjunkturuppgången fördröjs. Detta ökar i så nya åtgärder snabbt övervägas vid eventuell fall risken för att arbetslösheten biter sig fast på förnyad finansiell oro. en permanent hög nivå. Ytterligare åtgärder för att förhindra en sådan utveckling kan då behöva övervägas. 1.6.2 Utmaningar för strukturpolitiken Sverige har i ett internationellt perspektiv ett gott offentligfinansiellt utgångsläge. Detta gör För att skapa så hög välfärd som möjligt genom det möjligt att hantera förnyad finansiell oro, en hög ekonomisk tillväxt krävs, över tid, att mer utdragen återhämtning eller till och med en strukturella åtgärder genomförs. Regeringens ny nedgång i konjunkturen. Det är mot denna arbete har varit och kommer framöver att vara bakgrund viktigt att snabbt nå tillbaka till särskilt fokuserat på ökad varaktig överskott i de offentliga finanserna. En viktig sysselsättning, utbildning och ökade kunskaper, finansiering av välfärden, klimatutmaningen

PROP. 2010/11:1

samt globalisering och konkurrenskraft. Den produktionsmöjligheterna i ekonomin. Det är Europeiska unionen har också enats om en därför mycket viktigt att arbetskraftsdeltagandet strategi för hållbar tillväxt och full sysselsättning, upprätthålls även i lågkonjunkturer även om det den s.k. Europa 2020-strategin. Strategin bidrar till högre arbetslöshet eftersom innefattar till stor del ovannämna utmaningar för sannolikheten att komma tillbaka till arbete har strukturpolitiken. Strategin innebär bl.a. att visat sig vara större för en arbetslös än för en medlemsstaterna ska sätta upp mål inom de olika person som har lämnat arbetskraften. Under områden som innefattas i strategin. Europa första halvåret 2010 har sysselsättnings- 2020-strategin beskrivs i en fördjupningsruta i uppgången varit så stark att arbetslösheten har slutet av detta avsnitt. börjat falla tillbaka trots att arbetskraften ökar.

Diagram 1.9 Arbetslöshet

1.6.2.1 Ökad varaktig sysselsättning Procent av arbetskraften, 15-74 år

12 Struktur- och stabiliseringspolitiska utmaningar på arbetsmarknaden bör ses i ett sammanhang 10 eftersom konjunkturella problem riskerar att 8 leda till långvariga strukturella problem. Det finns t.ex. en risk att arbetslösheten fastnar på en 6 hög nivå under lång tid eller att människor som 4 förlorar jobbet lämnar arbetsmarknaden. Sådana effekter av krisen innebär att sysselsättningen 2 och ekonomins produktionskapacitet blir lägre 0 under lång tid framöver. 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Det finns nu tydliga indikationer på att Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. arbetsmarknaden har börjat att återhämta sig Ytterligare ett positivt tecken är att antalet lediga under 2010. Både arbetskraften och jobb ökar. Det visar statistik från både sysselsättningen har ökat under det första Arbetsförmedlingen och SCB. Särskilt i den halvåret 2010 och arbetslösheten har börjat falla privata sektorn, men även i den offentliga, finns tillbaka (se diagram 1.8 och 1.9). Den nu många lediga jobb (se diagram 1.10). Även begynnande sysselsättningsuppgången under företagens anställningsplaner är positiva (se 2010 tyder på att risken för tillväxt utan ökad diagram 1.11). Dessa framåtblickande sysselsättning i denna konjunkturuppgång är indikatorer pekar på att sysselsättningen liten. kommer att fortsätta att öka under hösten 2010.

Diagram 1.8 Arbetskraften och sysselsatta

Tusental personer, säsongrensade kvartalsvärden, 15-74 år Diagram 1.10 Lediga jobb per kvartal Tusental 5100 90 4900 Totalt Privat sektor 80 70 Offentlig sektor 4700 60 4500 50 4300 40 Sysselsatta 30 4100 Arbetskraften 20 3900 10 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 0 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Anm.: Säsongrensade kvartalsvärden. Källa: Statistiska centralbyrån. Arbetskraften minskade inte under krisen och har nu börjat öka igen vilket är positivt. På lång sikt är det främst utbudet av arbetskraft som bestämmer sysselsättningen och därmed också

PROP. 2010/11:1

Diagram 1.11 Anställningsplaner och sysselsättning

problem är emellertid att arbetslöshetstiderna förlängts till följd av krisen vilket riskerar att Årlig procentuell förändring Nettotal dämpa uppgången i den varaktiga 2.0 30 Korrelation: 0,8

det nya arbetsmarknadsläget. I krisens akuta

Anställningsplaner (höger axel)

skede inriktades politiken på att dämpa fallet i -1.5 -40 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 sysselsättningen samt på åtgärder som Anm.: Säsongrensade kvartalsvärden. Anställningsplanerna är leadad med ett kvartal. Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna) och Konjunkturinstitutet säkerställer att arbetslösa bibehåller sin motivation och anställningsbarhet. Nu bör (Konjunkturbarometern). Långtidsarbetslöshet är ett allvarligt problem för åtgärderna i allt större utsträckning inriktas mot den enskilde individen, men också för samhället att underlätta konjunkturuppgången. eftersom sannolikheten att hitta ett jobb När arbetskraftsefterfrågan tar fart är det minskar med tiden som arbetslös. En ökad angeläget att arbetslösa söker jobb för att den långtidsarbetslöshet riskerar således att minska ökande efterfrågan snabbt ska leda till produktionskapaciteten i ekonomin. Under sysselsättning utan att överhettning och krisen har långtidsarbetslösheten stigit kraftigt. flaskhalsproblem uppstår. Det är också viktigt Nu finns det dock tecken på att den ökar att de arbetslösa står till arbetsmarknadens långsammare. förfogande. Därför är det rimligt att minska Risken för långtidsarbetslöshet skiljer sig åt nivåerna på arbetsmarknadspolitiska program mellan olika grupper vilket framgår av diagram riktade till korttidsarbetslösa i takt med att 1.12. Personer födda utanför Europa, äldre och arbetskraftsefterfrågan växer och på så vis personer med högst förgymnasial utbildning är minska riskerna för inlåsningseffekter. långtidsarbetslösa i högre utsträckning än andra Dessutom är det viktigt att bevaka grupper. arbetsmarknaden noga så att inte bristsituationer uppstår i vissa yrken eller regioner. Beredskap måste finnas för att snabbt sätta in insatser som

Diagram 1.12 Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med en inskrivningstid på mer än två år

motverkar en sådan utveckling. Procent av befolkningen En utmaning för politiken är att säkerställa att 3,5 15-24 år även långtidsarbetslösa får del av konjunkturuppgången. Det är därför angeläget 3,0 55-64 år

Födda utanför Europa

2,5 att även långtidsarbetslösa söker de jobb som

Förgymnasialt utbildade

2,0 Samtliga inskrivna skapas. För att öka deras konkurrenskraft om jobben är även fortsättningsvis löne- 1,5 subventionerade anställningar ett viktigt instrument. Långtidsarbetslösa med kort 1,0 0,5 utbildning kan också vara i behov av ytterligare utbildning för att vara konkurrenskraftiga på 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 arbetsmarknaden. Anm.: Säsongrensade månadsvärden. Den ekonomiska krisen har inneburit att regeringens åtgärder till stor del fokuserats på att Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Sammantaget finns således tydliga indikationer mildra krisens effekter på arbetsmarknaden. När på att återhämtningen på arbetsmarknaden tar arbetsmarknadsläget normaliseras bör det fart under 2010. Bedömningen är att långsiktiga arbetet med att öka den varaktiga sysselsättningen ökar och att arbetslösheten sysselsättningen genom ett minskat utanförskap minskar fram till 2014 (se avsnitt 1.3). Det stå i fokus. relativt höga arbetskraftsdeltagandet tyder på att Det finns vissa grupper som har en relativt produktionskapaciteten i ekonomin är svag förankring på arbetsmarknaden och för förhållandevis hög och att det finns en potential vilka arbetsmarknaden fortfarande inte fungerar att varaktigt öka sysselsättningen. Ett allvarligt

PROP. 2010/11:1

tillfredsställande. Unga, utrikes födda, personer förbättra möjligheterna för de äldre arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt att stanna kvar på arbetsmarknaden. arbetsförmåga, personer med högst förgymnasial Utrikes födda har i förhållande till personer utbildning och äldre är grupper som har en som är födda i Sverige betydligt lägre betydligt sämre arbetsmarknadssituation än sysselsättningsgrad (andel sysselsatta i befolkningen i arbetsför ålder som helhet. befolkningen) och högre arbetslöshet, även om Unga, särskilt de som saknar fullständiga stora variationer förkommer. Det är centralt att gymnasiebetyg, drabbas oftare av arbetslöshet än öka arbetsutbudet bland utrikes födda och befolkningen som helhet. Personer med relativt förbättra integrationen av nyanlända invandrare kort utbildning tillhör dessutom dem som så att de snabbt kommer i arbete. Snabbare riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Därför etablering på arbetsmarknaden för utrikes födda är utbildningspolitiken av stor betydelse för är än mer betydelsefullt när andelen utrikes arbetsmarknadsutvecklingen och reformeringen födda i arbetsför ålder växer. Regeringen inför av gymnasieskolan syftar bl.a. till att förbättra därför ett nytt system för att uppnå en snabbare genomströmningen och minska antalet avhopp etablering på arbetsmarknaden för nyanlända från skolan. För att förbättra genomströmningen flyktningar. Det reformerade systemet innebär och prestationerna i skolan har regeringen under bland annat att en statlig ersättning införs som föregående mandatperiod satsat på kvalitets- stärker individens incitament både att delta i höjande åtgärder som t. ex. lärarlyft, ny aktiviteter och att arbeta vid sidan av lärarutbildning, ny skollag och en reformerad etableringsaktiviteter. Vidare ges Arbetsgymnasieskola. I denna budgetproposition förmedlingen en tydligare roll och ett föreslår regeringen fortsatta utbildnings- samordnande ansvar för att påskynda den satsningar, bl.a. fortsatt lärarlyft, utökad nyanländes etablering. För utrikes födda som undervisningstid i matematik, en omfattande fått uppehållstillstånd finns under de första åren lärlingsutbildning och en satsning på elevhälsa. i Sverige instegsjobb och nystartsjobb. Vidare föreslår regeringen att arbetslösa Regeringen har också vidtagit åtgärder för att ungdomar i åldrarna 20–24 år som saknar stärka valideringen av utländsk utbildning och fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning annan yrkeskompetens. tillfälligt ska kunna erhålla den högre Alla ska ha möjlighet att delta i arbetslivet bidragsnivån i studiemedlet under förutsättning utifrån sina förmågor och förutsättningar, men att de avbrutit sina studier innan halvårsskiftet många personer med funktionsnedsättning står 2010. långt ifrån arbetsmarknaden. Förutsättningarna Äldre personer som förlorar sina arbeten för dessa personer att kunna finna, få och möter en svår arbetsmarknadssituation och behålla ett arbete måste därför förbättras. riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet eller Regeringen avser att förstärka Arbetslämna arbetskraften. Dessutom lämnar många förmedlingens förvaltningsanslag med frivilligt arbetskraften relativt tidigt via t.ex. 200 miljoner kronor under 2011, bl.a. för att avtalspension. Det är viktigt att stimulera ett prioritera detta arbete. Arbetet med att längre deltagande på arbetsmarknaden, inte identifiera och undanröja de hinder som idag minst för att säkerställa den offentliga sektorns finns på arbetsmarknaden måste fortsätta och finansiering. Den viktigaste åtgärden för att stärkas. Regeringen kommer också fortsätta stimulera utbud av arbetskraft bland äldre är det arbetet med att förbättra möjligheter till arbete högre jobbskatteavdraget för personer som fyllt och deltagande i samhällslivet för unga med 65 år. För att öka efterfrågan på äldre arbetskraft funktionsnedsättning. För arbetet mot de har den särskilda löneskatten på lön och inkomst övergripande funktionshinderpolitiska målen av aktiv näringsverksamhet avskaffats för tänker regeringen utforma en strategi inför 2011 personer över 65 år. Vidare kan personer i åldern som sträcker sig fem år framåt med 55–64 år få nystartsjobb i maximalt tio år, vilket uppföljningsbara delmål och tydliga roller i är dubbelt så lång tid som personer i åldern 26– genomförandet. 54 år. Dessutom har kvalificeringstiden för ett nystartsjobb temporärt förkortats från tolv till sex månader för personer som fyllt 55 år för att

PROP. 2010/11:1

1.6.2.2 Utbildning för högre välfärd tillgången till en välutbildad arbetskraft kan bli en starkare konkurrensfaktor för svenska företag Utbildning är centralt både för den enskilde framöver. individen och för samhället i stort. En bra skola kompenserar för skillnader i elevernas livsvillkor och förutsättningar samt utgör grunden för 1.6.2.3 Finansiering av välfärden människors framtida möjligheter. Utbildning förbättrar individens kunskaper och förmågor. Ökad efterfrågan på välfärdstjänster En högre produktivitet ökar chanserna att få Med ökat välstånd stiger medellivslängden. I arbete och ger också avkastning i form av högre Sverige, liksom i många andra länder, kommer lön. Därmed ökar konsumtionsmöjligheterna andelen äldre i befolkningen att öka i och förutsättningarna för att kunna bestämma framtiden till följd av den positiva över och forma den egna vardagen. utvecklingen av medellivslängden. Även för samhället finns stora vinster av Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer 25 utbildning. Högre produktivitet och procent av befolkningen att vara 65 år eller äldre sysselsättning förbättrar förutsättningarna för 2050. Motsvarande andel för 2009 är 18 procent. ekonomisk utveckling, ökar den gemensamma Antalet äldre än 75 år kommer näst intill att välfärden och bidrar till en jämnare fördubblas under de närmaste 40 åren, samtidigt inkomstfördelning. Studier visar att länder med som antalet unga och antalet personer i en bättre utbildad arbetskraft har en högre yrkesverksam ålder förväntas förbli konstant. tillväxt. En ojämn fördelning av kunskap bidrar Den demografiska utvecklingen innebär till en ojämn inkomstfördelning. Ett väl sannolikt att efterfrågan på offentligt fungerande utbildningssystem kan utjämna delar finansierade välfärdstjänster ökar. Beräkningar av dessa inkomstskillnader. som presenterats i 2010 års ekonomiska Genom att utbildning särskilt stärker svaga vårproposition visar att de offentliga finansernas gruppers ställning på arbetsmarknaden, kan långsiktiga hållbarhet är god vid oförändrade sysselsättningen öka genom ett minskat skatte- och välfärdssystem och om demografin utanförskap. Ett väl fungerande utbildnings- utvecklas i linje med SCB:s befolkningsprognos. system som förser unga med rätt färdigheter är I beräkningarna förutsätts att kvaliteten i de förmodligen det mest effektiva sättet att skattefinansierade välfärdstjänsterna är förbättra ungas arbetsmarknadssituation, och på oförändrad över tid. Uppdaterade beräkningar så vis motverka en hög ungdomsarbetslöshet. ändrar inte denna bedömning. 8 Möjligheterna för utrikes födda och nyanlända Under de senaste decennierna har emellertid invandrare att lyckas på arbetsmarknaden ökar kostnaderna för välfärdstjänsterna stigit mer än avsevärt om de på ett effektivt sätt kan integreras vad som har varit motiverat av den demografiska i utbildningssystemet. utvecklingen. En orsak till denna utveckling är Nya och ökade kunskaper genom utbildning att kraven på välfärdstjänsternas kvalitet stiger är även ett krav för att upprätthålla och öka den med ökad levnadsstandard och att en högre internationella konkurrenskraften. En utmaning kvalitet ofta leder till ökade kostnader. I den är därför att successivt anpassa utbildnings- mån denna utveckling fortsätter kommer systemet så att näringslivet kan förses med en kostnaderna för välfärdstjänsterna att stiga välutbildad arbetskraft och att struktur- snabbare än vad som kan förklaras av den omvandlingen underlättas. Det är med kunskap demografiska utvecklingen. Detta kan komma och kvalitet som svenska företag bäst kan att innebära betydande påfrestningar på de konkurrera eftersom det leder till högre offentliga finanserna. En motverkande kraft kan ekonomisk välfärd. bli att den historiska förbättringen av hälsoläget Trots att Sverige har en välutbildad arbetskraft fortsätter framöver. En sådan utveckling kan har det funnits allvarliga brister i utbildnings- minska efterfrågan på vård. systemet som regeringen under den gångna mandatperioden arbetat intensivt för att åtgärda. De förslag som presenteras i denna budgetproposition har till syfte att komma till rätta med brister i utbildningssystemet så att 8 Den s.k. S2-indikatorn är oförändrad.

PROP. 2010/11:1

En utmaning för strukturpolitiken är att utforma men också bidrar till hållbara offentliga en politik för ökad efterfrågan på välfärdstjänster finanser. som kan förenas med kravet på hållbara Skattepolitiken är därför inriktad på att offentliga finanser. De offentliga välfärd- identifiera och genomföra de förändringar som systemen behöver utformas så att de blir på bästa sätt kan bidra till att stärka välfärden långsiktigt stabila samtidigt som legitimiteten och öka sysselsättningen. Det handlar om att och förtroendet för systemen upprätthålls. förbättra villkoren för arbete, utbildning, kompetensutveckling och investeringar. Med Hög sysselsättning grunden för välfärdens denna inriktning är det särskilt angeläget att finansiering minska skattekilarna på arbete och investeringar En politik inriktad på hög varaktig sysselsättning vilket ökar BNP och välfärden. är avgörande för att värna och utveckla välfärdens kärna då fler i arbete och längre arbetsliv ökar antalet arbetade timmar och 1.6.2.4 Klimatutmaningen därmed skatteintäkterna, samtidigt som kostnader förenade med utanförskap minskar. Klimatfrågan är vår tids största utmaningar som mänskligheten står inför och en angelägenhet för Effektivisering av välfärdssystemen världens alla länder. Breda och internationella Effektivisering av de offentligt finansierade överenskommelser om radikalt minskade utsläpp välfärdssystemen bidrar till att den långsiktiga av växthusgaser är helt avgörande för framgång i finansieringen. Detta är viktigt för att säkra det globala klimatarbetet. Som efterföljare till principen om att vård och omsorg ges efter Kyotoavtalet krävs ett globalt avtal där alla behov och finansieras solidariskt. Det är därför länder medverkar till tillräckliga utsläppsviktigt att effektiviseringsarbetet kontinuerligt minskningar. Den industrialiserade världen fortgår. Det gäller åtgärder som höjer behöver gå före med att göra de största produktiviteten i de offentligt finansierade utsläppsminskningarna och även ge stöd till tjänsterna och åtgärder för att minska klimatanpassning i de fattigaste länderna. Men överutnyttjande i trygghetssystemen. Det är inte heller utsläppsminskningar bland de även centralt att myndigheternas och övriga utvecklade länderna räcker för att möta berörda instansers arbete med effektivisering av klimathotet. Snabbt växande ekonomier bland systemens administration fortgår. utvecklingsländerna behöver också stå för Regeringens arbete med att främja ökad betydande bidrag till utsläppsminskningar. konkurrens och entreprenörskap inom vård och Mekanismer och resursöverföringar för omsorg är ett led i arbetet med att stimulera investeringar bör utformas för effektiva förnyelse och att öka produktiviteten inom utsläppsminskningar och ge utvecklingsländer välfärdssektorn. möjlighet till tillväxt med låga utsläpp. Den tekniska utvecklingen inom vård och De utfästelser som har gjorts inom ramen för omsorg leder till kvalitetsförbättringar. Hög det s.k. Köpenhamnsackordet är långt ifrån kvalitet är viktigt för att bibehålla förtroendet tillräckliga. Samtidigt innebar Köpenhamnsför och legitimiteten i välfärdssystemen. mötet för första gången internationella För att kunna anpassa och vidareutveckla utfästelser om utsläppsreduktioner och välfärdstjänsterna ställs det fortsatt stora krav på begränsningar från världens största ekonomier, politikens utformning. däribland USA, Kina, Indien och Brasilien.

Ackordet innehåller de byggstenar som behövs i Skattepolitiken är central för välfärd och en överenskommelse, om än inte i den sysselsättning omfattning eller med den ambitionsnivå som Skatterna ska utformas så att de ger en hållbar krävs. Även om Sveriges och EU:s ambitionsnivå finansiering av offentliga utgifter samtidigt inte återfinns i ackordet finns nu en bättre som de ger en så hög välfärd som möjligt. I det utgångspunkt för fortsatta diskussioner än vi sammanhanget är skatternas inverkan på någonsin haft tidigare. sysselsättningen central genom att en hög EU har, bl.a. under Sveriges ordförandeskap varaktig sysselsättning förstärker den hösten 2009, drivit flera viktiga frågor framåt. ekonomiska standarden för dem med arbete Det är en framgång för EU att tvågradersmålet

PROP. 2010/11:1

har fått stöd av världens största ekonomier, att över gränserna – det som bl.a. ingår i begreppet andra åtaganden gjorts av stora utsläppsländer globalisering – är förutsättningar för ekonomiskt och att insatser enligt Köpenhamnsackordet välstånd i ett litet land som Sverige. Genom finansierats de närmaste åren. Sverige har en handel och direktinvesteringar kan svenska stark tradition och hög ambition, men därmed företag få avsättning för sina produkter på andra också stort ansvar, att driva på den marknader, vilket skapar ökad produktion och internationella processen mot en sysselsättning i Sverige. Genom att utländska överenskommelse. företag erbjuder sina produkter på den svenska Regeringens ambition är att stärka Sveriges marknaden eller etablerar sig här får svenska roll i de internationella klimatförhandlingarna. konsumenter dra fördel av fler, billigare och EU ska till 2020 minska sina utsläpp med 30 bättre varor och tjänster, samtidigt som viktig procent jämfört med 1990. Detta ska ske inom kompetens tillförs näringslivet. När ramen för ett ambitiöst internationellt arbetskraften i ökad utsträckning rör sig över klimatavtal där andra utvecklade länder gör gränserna vidgas arbetsmarknaderna så att idéer motsvarande åtaganden och där även snabbt och erfarenheter bättre kan tas tillvara, både av växande ekonomier bidrar. svenskar som arbetar i utlandet och utländsk Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög arbetskraft i Sverige. grad på samarbetet inom EU. Genom För att kunna dra nytta av globaliseringens allianspartiernas energi- och klimatöverens- fördelar ställs samtidigt krav på ekonomins kommelse lades grunden för en långsiktig, förmåga till ständig anpassning till nya hållbar och kostnadseffektiv klimat- och förutsättningar. Enligt OECD är Sverige det energipolitik. Överenskommelsen bygger på land som sammantaget har de bästa underlag från Vetenskapliga Rådet, den förutsättningarna inom OECD-området att dra parlamentariska Klimatberedningen och den nytta av en allt mer globaliserad värld. I studien 9 dialog som regeringen har fört med olika har bl.a. flexibiliteten på arbetsmarknaden, samhällsaktörer kring energi- och klimat- kunskapsnivån, innovationsförmågan och frågorna. Vetenskapliga rådet rekommenderade nyföretagandet jämförts mellan olika OECDatt Sveriges utsläpp av växthusgaser bör minska länder. med 20–25 procent till 2020 och med 70–85 En utmaning för den ekonomiska politiken på procent till 2050, jämfört med 1990-års nivå för lång sikt är att även i framtiden ta tillvara de att Sverige ska ta sin del av det globala ansvaret. fördelar som globaliseringen medför, samtidigt Alliansens överenskommelse innebär att som ekonomins anpassning till ändrade utsläppen av växthusgaser för de verksamheter förutsättningar underlättas. Sunda offentliga som inte innefattas av EU:s utsläpps- finanser, låg inflation, stabila spelregler på handelssystem ska minska med 40 procent till arbetsmarknaden, upprätthållandet av arbets- 2020 jämfört med 1990. År 2050 ska Sverige inte linjen, satsning på utbildning och kompetens ha några nettoutsläpp av växthusgaser till samt ett gott företagsklimat utgör grunden i atmosfären. regeringens politik för att möta globaliseringens Kostnadseffektivitet och långsiktighet är utmaningar. Så skapas förutsättningar för en god centrala faktorer eftersom de möjliggör en anpassningsförmåga och för de strategiska internationellt unikt hög ambitionsnivå investeringar inom forskning och utveckling, samtidigt som de ger de signaler som energi- utbildning och infrastruktur som behövs för att marknadens aktörer behöver. Regeringens högt ta tillvara globaliseringens fördelar. ställda ambitioner inom klimatområdet skapar Det är viktigt att Sverige fortsätter att bygga förutsättningar för ett fortsatt starkt svenskt vidare på sina styrkor; den konkurrenskraftiga ledarskap i de pågående internationella klimat- industriella basen, den växande tjänstesektorn förhandlingarna. och den välutbildade arbetskraften. Det är med

1.6.2.5 Globalisering och konkurrenskraft

Handel med varor och tjänster, företagens 9 Rae, D. och M. Sollie (2007), Globalisation and the European Union: direktinvesteringar och arbetskraftens rörlighet Which Countries are Best Placed to Cope, Economic Department Working Paper, nr. 586.

PROP. 2010/11:1

kunskap och kvalitet som svenska företag bäst att analysera hur olika skatteförändringar bör kan konkurrera. Genom privata och offentliga rangordnas. satsningar på infrastruktur, utbildning, forskning Det är också viktigt att de svenska och innovationer säkerställs företagens förmåga skattereglerna – för företag och individer – ska att konkurrera på världsmarknaden. vara hållbara och försvarbara i ett EU-perspektiv. För att utnyttja globaliseringens fördelar är EU-rätten och dess utveckling har en väsentlig det också viktigt att politiken inriktas på att inverkan på våra möjligheter att införa nya främja god konkurrens. Onödiga hinder för de skatteregler och att bevara gällande regler. företag som vill etablera sig i Sverige ska tas bort. Samtidigt ger vårt medlemskap möjlighet att i Därmed ökar konkurrensen vilket leder till lägre EU-arbetet påverka utvecklingen och även priser och ett större och mer varierat utbud av bevaka svenska intressen. varor och tjänster. Ökad internationell konkurrens bidrar också till att göra svenska företag mer produktiva genom att de får tillgång till nya idéer och nya produktionsmetoder. Genom en aktiv och pådrivande roll inom EU verkar regeringen för att den inre marknaden ska utvecklas och förbättras – med beaktande av att detta även ska vara förenligt med medlemsstaternas legitima intressen – samt för att frihandeln värnas i utformningen av den gemensamma handelspolitiken. Det är viktigt att globaliseringens vinster kommer alla till del och att de omställningskostnader som oundvikligen uppstår i dess spår blir så små som möjligt och inte bärs endast av dem som drabbas. Detta uppnås genom de sociala trygghetssystemen som förhindrar allt för kraftiga inkomstbortfall för personer som förlorar sina arbetstillfällen, men som samtidigt också uppmanar till ett aktivt arbetssökande. Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik samt vidareutbildnings- och omskolningsinsatser underlättas omställningen så att de som friställs exempelvis kan söka nytt arbete inom de näringar och regioner som expanderar.

Goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige, globalt och i ett EUperspektiv Globaliseringen ökar välfärden, men ställer också krav på konkurrenskraftiga villkor för investeringar och start av företag. Den ständigt pågående strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör mötas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige. Befintliga företag ska kunna expandera, utländska företag etableras och nya företag bildas. Regeringen avser att tillsätta en bred utredning av företagsbeskattningen, som syftar till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen kommer

PROP. 2010/11:1

EU:s strategi för hållbar tillväxt och full Strategin bygger på tre prioriteringar som ska sysselsättning förstärka varandra:

− Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad Gemensamma utmaningar på kunskap och innovation. − Hållbar tillväxt – främja en resurseffektivare, Sverige står tillsammans med övriga EU-länder grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. inför en rad långsiktiga utmaningar bl.a. − Tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med globaliseringen, en åldrande befolkning och hög sysselsättning och med social och klimatförändringar. Dessa utmaningar kan bara territoriell sammanhållning. mötas genom goda tillväxtvillkor och hållbara offentliga finanser. En central del i strategin är kvantitativa mål på EU har under en längre tid brottats med EU-nivå inom fem områden: sysselsättning, betydande strukturella problem som har tagit sig social delaktighet, utbildning, FoU samt klimat. uttryck i bl.a. annat en låg produktivitetstillväxt, Framsteg inom dessa områden är nödvändiga för stora grupper som befinner sig utanför att uppnå en hög långsiktigt hållbar tillväxt som arbetsmarknaden och strukturella underskott i kommer alla till del. Målen ska vara uppfyllda de offentliga finanserna. Vissa länder har haft en senast 2020. bättre utveckling än andra, men EU-länderna EU-länderna har även enats om riktlinjer för måste hantera de grundläggande problemen den ekonomiska politiken respektive tillsammans. sysselsättningspolitiken. Dessa riktlinjer avser I och med den ekonomiska och finansiella den ekonomiska politiken på EU-nivå och på krisen har EU-ländernas strukturella problem nationell nivå. Av riktlinjerna följer att länderna blivit tydligare. Dessutom har utgångsläget ska genomföra reformer med syfte att uppnå försämrats i många länder genom kraftigt bl.a. sunda offentliga finanser, förbättrat försvagade offentliga finanser och sämre företagsklimat, förbättrad utbildning och fungerande finansmarknader. Eftersom EU- forskning samt ökat arbetskraftsdeltagande. ländernas ekonomier i ökad utsträckning Dessutom lyfter riktlinjerna fram vikten av påverkas av varandra och utmaningarna är öppna och väl fungerande marknader för att gemensamma, krävs en gemensam strategi för stärka EU:s globala konkurrenskraft. hur de ska hanteras. Sverige och övriga EU- I strategin ingår att EU-länderna ska anpassa länder har därför enats om en strategi för att strategin efter nationella förutsättningar och förbättra förutsättningarna för full sysselsättning utgångslägen. Det innebär bland annat att samt hållbar tillväxt för alla – Europa 2020- länderna ska utforma nationella mål och strategin. identifiera landspecifika faktorer som är viktiga Den nya strategin tar fasta på lärdomar från för att stärka tillväxten. den tidigare strategin för tillväxt och sysselsättning – Lissabonstrategin – som har visat sig vara otillräcklig. Flera EU-länder har Mål i EU fram till 2020 inte genomfört strukturreformer i den takt som var nödvändig för att uppnå målen. Genom Ökad sysselsättning tydligare målsättningar med ansvar på nationell En central faktor för att höja tillväxtpotentialen nivå och förbättrade mekanismer för uppföljning i EU är att sysselsättningen varaktigt höjs. undviker Europa 2020-strategin bristerna i Genom att fler blir sysselsatta kan den åldrande genomförandet av Lissabonstrategin. befolkningens negativa effekter på produktion och offentliga finanser motverkas. Även om utmaningarna på arbetsmarknaden ser olika ut i Europa 2020-strategin olika länder finns det en särskilt stor potential för ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i Vid Europeiska rådets möte den 17 juni 2010 EU (se diagram 1.13). enades EU-ländernas stats- och regeringschefer Sveriges regering har varit pådrivande för att om utformningen av Europa 2020-strategin. detta ska lyftas fram i Europa 2020-strategin. Regeringens viktigaste mål är full sysselsättning.

PROP. 2010/11:1

Fler i arbete är inte bara grunden för ett högre Förbättrade villkor för forskning och utveckling

ekonomiskt välstånd och hållbara offentliga samt innovationer

finanser, utan även för att människor ska kunna I kombination med ett väl fungerande

påverka sin egen tillvaro. utbildningssystem är forskning och innovation

centralt för att klara den ökande konkurrensen

som globaliseringen innebär samt de stora miljö-

Diagram 1.13 Sysselsättning i EU och i Sverige 2009

90 och samhällsutmaningar vi står inför.

EU har enats om att förbättra villkoren för

Kvinnor

80 forskning och utveckling med målet att de

Män

70 60 offentliga och privata FoU-investeringarna

50 sammantaget ska uppgå till minst 3 procent av

40 BNP. Dessutom är det viktigt att följa upp

30 resultatet av forskningen i termer av

innovationer. Europeiska kommissionen avser 20 att återkomma under hösten 2010 med konkreta 10 förslag på hur detta kan göras.

0 EU SE Minskad klimatpåverkan

Anm.: Andel sysselsatta i åldern 20–64 år som andel av befolkningen. Klimatfrågan är en av de största utmaningar som

Källa: Eurostat. mänskligheten står inför. På grund av dess

globala omfattning är internationell samverkan EU-länderna har enats om att eftersträva att nödvändig. För att klara höga klimatpolitiska sysselsättningen ska nå 75 procent för kvinnor ambitioner krävs ökad användning av effektiva och män i åldern 20–64 år. Kvinnor och män bör ekonomiska styrmedel och omställning till mer ges samma drivkrafter, förutsättningar och klimatvänlig produktion och konsumtion, där möjligheter till arbete. utgångspunkten är att den som förorenar också

ska betala. Social delaktighet och minskat utanförskap EU understryker betydelsen av de tidigare Ett minskat utanförskap minskar fattigdomen överenskomna klimatmålen: utsläppen av och stärker den sociala delaktigheten. Det finns växthusgaser ska minska med minst 20 procent i därför ett EU-mål, som Sverige har verkat för, förhållande till 1990 års nivåer, de förnybara om att fokusera på att minska utanförskapet som energikällornas andel av den slutliga en väg att bekämpa fattigdom. EU-länderna har energikonsumtionen ska öka till 20 procent och enats om att främja social delaktighet, framför energieffektiviteten ska öka med 20 procent. allt genom att minska fattigdomen. Målet är att På klimat- och energiområdet finns redan hjälpa åtminstone 20 miljoner personer inom nationella mål fastställda. Dessa mål ligger fast. EU att komma ur en situation där de riskerar att Sveriges har åtagit sig att minska utsläppen av drabbas av fattigdom och socialt utanförskap. växthusgaser med 17 procent jämfört med 2005.

Sveriges nationella klimatmål är att våra utsläpp Höjd utbildningsnivå bör vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. En god utbildning är nödvändig både för att Målet gäller för de verksamheter som inte stärka människors ställning på arbetsmarknaden omfattas av systemet för handel med och för att säkra näringslivets konkurrenskraft. utsläppsrätter inom EU (EU-ETS). Utbildning, särskilt i tidiga år, minskar dessutom Sveriges har också åtagit sig att andelen risken för utanförskap och social utslagning förnybar energi ska öka till 49 procent 2020. Det senare i livet. nationella målet är satt till minst 50 procent av Mot denna bakgrund har EU-länderna satt den totala energianvändningen 2020. Riksdagen upp mål för att höja utbildningsnivån. har dessutom beslutat om ett mål för Medlemsländerna ska särskilt sträva efter att energieffektivitet, uttryckt som en minskad minska andelen elever som i förtid avbryter sin energiintensitet med 20 procent till 2020 jämfört skolgång till mindre än 10 procent och dessutom med 2008. öka andelen som avslutar en eftergymnasial

utbildning till minst 40 procent.

PROP. 2010/11:1

Sveriges nationella mål fram till 2020

I linje med den fastlagda Europa 2020-strategin arbetar nu EU-länderna med att införa nationella mål och utarbeta nationella reformprogram. Regeringen arbetar med att integrera strategin i Sverige och kommer att utforma nationella mål för de fyra områden där sådana ännu inte formulerats.

PROP. 2010/11:1

1.6.3 Utmaningar för fördelningspolitiken

Diagram 1.15 Inkomstutveckling för olika grupper 1991– 2011, (Justerad disponibel inkomst kr)

Sverige har tillsammans med Danmark den lägsta Arbetar 280 000 inkomstspridningen i världen. Inkomst- Ungdomar 20-29 år, arbetar

Åldespensionärer >=75

spridningen mätt med Gini-koefficienten har Åldespensionärer 65-74

varit stigande fram till 2007(se diagram 1.14). 230 000 Arbetar ej

Ensamstående med barn

Detta gäller såväl i Sverige som i många andra Median

västländer. År 2008 minskade inkomst- 180 000 spridningen något i samband med finanskrisen.

130 000

Diagram 1.14 Inkomstspridningens utveckling

Gini-koefficienten för justerad disponibel inkomst 80 000 1991 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 0,35 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 0,33

0,31 En följd av de långsiktigt ökade inkomst- 0,29 skillnaderna är att även den relativa andelen med 0,27 låg ekonomisk standard har ökat (se diagram 0,25 1.16). Låg ekonomisk standard är ett relativt

0,23 begrepp. I absoluta termer ökar även

inkomsterna för dem med låga inkomster. 0,21 Ökningstakten är dock lägre vilket förklaras av 0,19 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 att de som arbetar haft många år med Anm.: Uppgifter för 2009 och 2010 utgör en prognos. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. reallöneökningar medan transfererings-

inkomsterna i allt väsentligt bara följer

prisökningarna. Det är framför allt ensamstående Det finns flera förklaringar till den långsiktigt föräldrar, yngre ensamstående utan barn och ökade inkomstspridningen. En förklaring är äldre ensamstående pensionärer som är kapitalinkomsternas växande betydelse och dess överrespresenterade bland dem med låg koncentration till grupper med höga inkomster. ekonomisk standard. Dessutom har löneskillnaderna ökat mellan dem

som arbetar samtidigt som skillnaderna i

Diagram 1.16 Andel med inkomster under 60 procent av

disponibel inkomst mellan dem som arbetar och medianen 2010

dem som inte arbetar också har ökat. Sedan 40%

mitten av 1990-talet har de som arbetar haft en Relativ 60 35% snabbare inkomsttillväxt än de som inte arbetar Absolut 60 (se diagram 1.15). 30% Yngre pensionärer (65–74 år) har haft en 25%

relativt snabb inkomstutveckling medan 20% inkomsterna utvecklats långsammare för äldre

pensionärer (över 75 år) och ensamstående 15%

föräldrar. 10%

5%

0% n r r rn r r ba ed bar 44 år 64 å 74 å 44 år 64 å 74 å 20- 45- 65- med 20- 45- 65m m bo bo bo sa sa Ensam 75 + m m m Sambo 75 + Ensam m Ensam En En Sa Sambo Sa Sa

Anm. 1: Inga utfallsdata finns ännu tillgängliga för 2011. Uppgifterna är således en prognos. Anm. 2: Relativ 60 anger andel med inkomster under 60 procent av 2011 års median. Absolut 60 anger andel med inkomster under 60 procent av 1991 års median. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

Den främsta förklaringen till varför hushåll har sjukförsäkringsreformen upprätthålls. Den som låg ekonomisk standard är en svag anknytning är svårt sjuk och inte kan arbeta ska kunna få

till arbetsmarknaden. En stor andel av denna ersättning. Samtidigt ska reformen öka grupp arbetar deltid eller inte alls och försörjs till drivkrafterna och stödet till dem som kan stor del av transfereringar. Regeringen har sedan komma tillbaka i arbete. Stora förändringar, likt

den tillträdde 2006 fört en politik för att stärka sjukförsäkringsreformen, kan leda till att

enskilda drabbas av orimliga och icke avsedda arbetslinjen och göra det mer lönsamt att arbeta. konsekvenser. Regeringen kommer fortsatt att Tillsammans med förändringarna i arbetslöshetsfölja utvecklingen och avser att se över om och sjukförsäkringen minskar jobbskatteregelverken och deras tillämpning fått icke avdraget trösklarna in på arbetsmarkanden. avsedda konsekvenser för enskilda individer. Därmed stimuleras människor till ökad arbetstid Ytterligare åtgärder bör genomföras för att då marginal- och tröskeleffekter sänks, framför öka arbetsutbudet och underlätta efterfrågan på allt för låg- och medelinkomsttagare. När fler arbetskraft, särskilt bland grupper som har en arbetar och färre försörjer sig på sociala svag förankring på arbetsmarknaden. Det är ersättningar minskar inkomstskillnaderna i viktigt att reformerna också fortsättningsvis samhället gradvis. Den långsiktigt bästa inriktas på att förbättra ekonomins funktionsfördelningspolitiken är därför att få fler i arbete. sätt. Därigenom kan utanförskapet förebyggas,

konkurrenskraften förbättras och välfärden öka för alla.

1.7 Regeringens politik för tillväxt och full sysselsättning

1.7.2 Stabiliseringspolitiska överväganden

1.7.1 Finanspolitikens allmänna

Som konstaterats i avsnitt 1.6.1 är regeringens

inriktning

bedömning att det i rådande konjunkturläge inte

finns skäl att vidta några ytterligare stora

Den övergripande inriktningen för politiken ligger

stabiliseringspolitiska åtgärder utöver de som

fast − att nå upp till överskott har högsta prioritet

redan beslutats, förutom att låta de automatiska

stabilisatorerna verka. Politiken bör i stället Finanspolitiken bör utformas för att uppnå en så inriktas på att vårda återhämtningen och säkra hög varaktig välfärd som möjligt. Det sker överskott i de offentliga finanserna inför nästa genom att politiken är inriktad på uthållig och konjunkturnedgång, men också på att förebygga hög tillväxt, hög sysselsättning, välfärd som flaskhalsar och tendenser till överhettning när kommer alla till del samt på att upprätthålla ekonomin tar fart. makroekonomisk stabilitet. För att uppnå dessa

mål är långsiktigt uthålliga offentliga finanser en grundläggande förutsättning. Det skapar

Stabiliseringspolitikens inriktning vid en

stabilitet och utrymme att föra en expansiv

eventuell ny konjunkturnedgång

finanspolitik vid en framtida ekonomisk

nedgång. Det ger också förutsättningar för att Även om tillväxtutsikterna för Sverige har kunna genomföra angelägna reformer. Att säkra ljusnat och tecknen på en ekonomisk framtida överskott i de offentliga finanserna har återhämtning har blivit än tydligare jämfört med därför högsta prioritet. Om det därutöver bedömningen i 2010 års ekonomiska uppstår ett reformutrymme bör det användas till vårproposition, finns det mot bakgrund av att stärka välfärden och att genomföra riskbilden goda skäl att redan nu principiellt skattelättnader i nämnd ordning. diskutera inriktningen på stabiliseringspolitiken i Varaktigt hög sysselsättning och minskat händelse av en snar ny konjunkturnedgång. utanförskap står fortsatt i fokus. Den Erfarenheterna av hanteringen av den senaste ekonomiska politiken för att minska utanförkrisen visar att i den mån strukturellt riktiga skapet bör befästas genom att vårda genomförda åtgärder kan ge god stabiliseringspolitisk effekt, åtgärder inom bl.a. skattesystemet, arbetsoch det finns ett framtida reformutrymme, bör löshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Det är sådana åtgärder genomföras. Dessa åtgärder ger viktigt att säkerställa att avsikterna med

PROP. 2010/11:1

också bättre förutsättningar att motverka

Tabell 1.7 Reformer i budgetpropositionen för 2011

problem med flaskhalsar och tendenser till Miljarder kronor överhettning i en efterföljande konjunktur- 2010 2011 2012 2013 2014 uppgång. Full sysselsättning och

minskat utanförskap

Arbetsmarknadspolitiskt 1,4 0,6 0,3 0,1 paket

1.7.3 Regeringens satsningar i denna

-Förstärkning av proposition 2,1 1,2 0,7 0,1 arbetsmarknadspolitiska insatser Sedan 2010 års vårproposition har konjunkturen -Indirekta effekter av -0,7 -0,6 -0,3 0 och de offentliga finanserna utvecklats starkare förstärkta insatser än vad som då förväntades. Resursutnyttjandet i Integration 0,1 0,1 0,1 0,1 ekonomin är emellertid fortsatt lågt. Även om Entreprenörskap och konjunkturen förstärks och utvecklingen av den hållbar tillväxt 2,0 1,2 0,4 0,4 0,4 0,4 offentliga sektorns finansiella sparande ser Höjt schablonavdrag vid positiv ut under prognosperioden är osäker- andrahandsuthyrning av heterna i vår omvärld betydande. Regeringen bostäder 0,1 0,1 0,1 0,1 väljer därför att inte inteckna det 1 Ökad kunskap 0,5 1,2 1,9 2,2 1,9 reformutrymme som huvudscenariot indikerar Värna och utveckla fram till 2014. Reformutrymmet ska främst välfärden, minska

krisens ofärdseffekter

användas till att värna och utveckla välfärden och för att ytterligare förbättra villkoren för arbete Kommuner 3,0 och företagande. Möjligheterna att genomföra Pensionärer 2,5 2,5 2,5 2,5 förslagen villkoras dock strikt av att de offentliga Hälso- och sjukvård 0,5 1,5 1,5 1,5 finanserna inte äventyras. Regeringen prioriterar Äldrepolitik 0,2 0,2 0,2 0,2 i budgetpropositionen för 2011 reformer med Familjepolitik 0,9 0,9 0,9 följande inriktning: Jämställdhet 0,2 0,2 0,2 0,2 - Full sysselsättning och minskat Kultur och idrott 0,5 0,6 0,6 0,6 utanförskap.

Förbättra miljö och

- Ökad kunskap. klimat 0,7 1,1 0,7 0,7

- Värna och utveckla välfärden och minska Övriga utgifter och 1 inkomster 1,1 2,0 1,4 1,1 0,6 krisens ofärdseffekter.

Försvagning av

- Förbättra miljö och klimat.

finansiellt sparande av förslagen i

Därutöver redovisas i avsnitt 1.7.4 budgetpropositionen 1

för 2011 1,6 12,8 11,4 10,7 9,7

reformambitioner inom olika områden, som Anm: Beloppen är avrundade. regeringen avser att återkomma till i kommande 1 Beloppen avser förslag som lämnas i hösttilläggsbudgeten för 2010. propositioner under mandatperioden. I vilken 2 Beloppet påverkar inte det finansiella sparandet. takt och omfattning som dessa reformambitioner kommer att genomföras är beroende

1.7.3.1 Full sysselsättning och minskat

av säkerställt reformutrymme.

utanförskap

I tabellen nedan redovisas de åtgärder som föreslås eller aviseras i denna proposition. Det är Full sysselsättning är regeringens viktigaste mål. nya åtgärder som läggs till de ca 7 miljarder Alla som kan arbeta ska också kunna få ett jobb. kronor för 2011 som aviserades i 2010 års Arbete är grunden för att kunna påverka sin ekonomiska vårproposition, och som egen tillvaro men även för nationens välstånd. inkluderade sänkt skatt för pensionärer, En viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken är infrastruktursatsningar, slopad revisionsplikt och att förhindra att människor blir arbetslösa under höjt flerbarnstillägg. lång tid. Det finns sedan en lång tid grupper som unga, utrikes födda, äldre och funktionshindrade som har svårare att etablera sig på

PROP. 2010/11:1

arbetsmarknaden. Regeringen föreslår ytterligare tillsammans med redan beslutade åtgärder åtgärder för att öka arbetsutbudet och för att innebär 14 200 helårsplatser. öka efterfrågan på arbetskraft, särskilt bland Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög även grupper som har en svag förankring på om en stor del av ungdomar som är registrerade arbetsmarknaden. som arbetslösa är studerande. De ungdomar som Ett dynamiskt näringsliv med nya och inte avslutat sina gymnasiestudier löper särskilt växande företag ökar sysselsättningen och bidrar stor risk att hamna i utanförskap. I budgettill finansieringen av vår gemensamma välfärd. propositionen för 2010 föreslog regeringen en Regeringen föreslår därför ytterligare reformer temporär satsning på folkhögskolorna för för att förbättra näringslivsklimatet. ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller I regeringens reformambitioner för den gymnasieskolan. I denna proposition föreslås en resterande delen av mandatperioden ingår också förlängning av denna satsning med ett år t.o.m. ett antal åtgärder för att öka utbudet och 2011. Därutöver föreslås det högre studieefterfrågan på arbetskraft (se avsnitt 1.7.4). bidraget inom studiemedelssystemet tillfälligt under 2011 bli tillgängligt för arbetslösa Anpassning av arbetsmarknadspolitiken ungdomar mellan 20 och 24 år som saknar De ljusare utsikterna för Sveriges ekonomi slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan för innebär att åtgärderna för att mildra krisens studier på komvux. Ungdomarna ska för att få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden det högre studiebidraget vara inskrivna i successivt kommer att anpassas efter det nya jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och arbetsmarknadsläget. Strategin kommer utvecklingsgarantin och ha avbrutit studierna fortfarande vara att motverka långa innan halvårsskiftet 2010. För att arbetslösa arbetslöshetstider samt att säkerställa att de ungdomar lättare ska kunna ta korta tillfälliga människor som är arbetslösa står till arbets- jobb utan att riskera att därigenom inte omfattas marknadens förfogande och är anställningsbara av jobbgarantin, föreslås att en ramtid införs. när arbetskraftsefterfrågan vänder upp. I takt Ramtiden innebär att det är tillåtet att arbeta en med att arbetskraftsefterfrågan tar fart kommer månad inom en fyramånadersperiod och ändå politiken återigen inriktas mot de mer omfattas av jobbgarantin. långsiktiga problemen på arbetsmarknaden som Arbetsförmedlingen föreslås vidare få extra håller nere den varaktiga sysselsättningen. resurser under 2011. Andelen långtidsarbetslösa Åtgärder kommer att vidtas för att volymerna i har ökat till följd av krisen. Det finns ett behov arbetsmarknadspolitiska program ska kunna av att bl.a. öka stödet för deltagarna i garantiåtergå till nivåerna före krisen. För att den programmen och för personer med funktionsökande arbetskraftsefterfrågan ska leda till en nedsättning. varaktigt högre sysselsättning är det viktigt att Regeringens nya satsningar på anpassning av arbetslösa söker och finner jobb och att arbetsmarknadspolitiken i denna proposition långtidsarbetslösheten minskar. omfattar totalt 1,4 miljarder kronor 2011 och Långtidsarbetslösheten har ökat till följd av sammanlagt 1 miljard kronor för perioden 2012– krisen. En hög långtidsarbetslöshet kan leda till 2014. att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå och till ökat utanförskap. Regeringen föreslår Integration därför att det särskilda anställningsstödet Invandrare utgör en stor resurs för Sveriges förstärks tillfälligt 2011 och 2012 genom en ekonomi och för mångfalden i samhället. höjning av taket för ersättning till arbetsgivare. Invandringen bidrar dessutom till att motverka En handledarersättning, s.k. handledarstöd, till ett minskat arbetsutbud när antalet äldre i arbetsgivaren införs dessutom. befolkningen ökar. Arbete och egen försörjning När antalet lediga jobb nu ökar är det viktigt bidrar till att stärka självkänslan, samtidigt som att de arbetslösa söker arbete. Regeringen arbete ger kontakter med andra och kunskaper i föreslår därför att coachningsinsatserna för 2011 det svenska språket. Utrikes födda har, i ökas i förhållande till vad som tidigare beslutats. förhållande till personer som är födda i Sverige, Vidare föreslås i denna proposition föreslås 6 000 betydligt lägre sysselsättningsgrad och högre nya praktikplatser under 2011, vilket arbetslöshet, även om stora variationer förkommer. Faktorer som försvårar för de

PROP. 2010/11:1

utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden privatbostadsfastighet, privatbostad eller inkluderar diskriminering, bristande språk- hyreslägenhet från 12 000 kronor per år till kunskaper samt sämre tillgång till informella 18 000 kronor per år. Åtgärden ska träda i nätverk. Som ett fortsatt led i att bekämpa kraft den 1 januari 2011. utanförskapet för de utrikes födda föreslås bland annat förbättringar av sfi-lärarnas kompetens som en del av lärarlyftet och en förstärkning av 1.7.3.2 Ökad kunskap instegsjobben genom en höjning av subventionsgraden från 75 till 80 procent samt Utbildning ersättning för företagens kostnader för hand- Regeringen har under förra mandatperioden ledning. Vidare aviseras därutöver en satsning på vidtagit en rad åtgärder för att förbättra att höja kvaliteten på skolor i utsatta områden utbildningssystemets olika delar, däribland en fr.o.m. 2012. gymnasiereform och en höjning av studiemedlen. Gymnasieskolan reformeras bl.a. i syfte Entreprenörskap och hållbar tillväxt att förbättra genomströmningen. Ett annat sätt Ett innovativt och dynamiskt näringsliv med god att öka andelen individer som fullföljer sin anpassningsförmåga är centralt för tillväxt och utbildning är reformer som gör att elever sysselsättning. Regeringen har därför vidtagit ett kommer bättre förberedda till gymnasiet. stort antal åtgärder i syfte att förbättra Fokus för regeringens kommande satsningar näringslivsklimatet. Det har blivit lättare och ligger därför på grundskolan. Där har de billigare att anställa och regelverken har genomsnittliga studieprestationerna försämrats förenklats. Arbetet med att säkra ett livskraftigt samtidigt som spridningen ökat om man näringsliv kommer att drivas vidare. En god studerar betygsutvecklingen. Nedgången är offentlig och kommersiell service skapar därmed sannolikt som störst för de med sämre förutsättningar för att hela landet ska kunna förutsättningar. Ur fördelningssynpunkt är det växa. Genom landsbygdsprogrammet ska önskvärt med breda satsningar på utbildning i landsbygdens villkor ytterligare förbättras under tidig ålder. Kunskap föder kunskap, vilket mandatperioden. betyder att goda grundkunskaper ger bättre För att stärka innovationsklimatet ytterligare förutsättningar att tillgodogöra sig vidare föreslås bl.a. en satsning på ALMI:s rådgivnings- utbildning. Särskilt för barn som upplever och mentorverksamhet, innovationsfinansiering svårigheter i skolan är tidiga insatser genom Innovationsbron, ytterligare satsningar betydelsefulla. på regelförenkling för företagen samt särskilda En generell utgångspunkt är att det är både satsningar på exportrådgivning till små- och kvantiteten av och kvaliteten på utbildningen medelstora företag. En särskild satsning görs för som ska stärkas. I praktiken betyder det att att stärka utvecklingskraften i norra Sveriges eleverna ska få mer av lärarledd undervisning av inland, Inlandsinnovation. Ökat entreprenörvälutbildade och kompetenta lärare. Denna skap och utvecklad innovationsförmåga ska utgångspunkt stämmer väl med vad forskningen bidra till förnyelse av ekonomin. Regeringens på området visar. Forskning indikerar att mer satsning på kvinnors företagande fortsätter. undervisning i form av lärarledda lektioner Satsningen på rådgivning och mentorskap för påverkar elevers prestation i grundskolan företagare, bl.a. invandrare, förstärks. positivt, särskilt för yngre elever och i ämnen där Satsningarna uppgår till ca 400 miljoner barn kan förväntas få mindre hjälp och influenser kronor per år för perioden 2011–2014. hemifrån, främst matematik. Forskning visar Därutöver föreslås 2 miljarder kronor på höstockså att lärare är mycket viktiga för elevernas tilläggsbudget redan 2010 för Inlandsinnovation. studieprestationer, särskilt deras ämnes-

pedagogiska kunskaper tycks vara betydelsefulla. Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av Regeringen föreslår bl.a. följande reformer: bostäder - Den största satsningen någonsin på Förbättrade villkor för andrahandsuthyrning lärlingsutbildning, 30 000 lärlingsplatser av bostäder kan stimulera utbudet på inrättas i gymnasieskolan och 5 900 inom andrahandsmarknaden. Regeringen föreslår en vuxenutbildningen. höjning av schablonavdraget vid upplåtelse av

PROP. 2010/11:1

- Ett lärarpaket med förlängt lärarlyft, stärkt nytt kvalitetssäkringssystem. Den kvalitetspedagogiskt ledarskap, vidareutbildning av baserade resurstilldelningen kommer att omfatta obehöriga lärare och forskarskolor. ca 300 miljoner kronor och fasas in 2013. För att ytterligare stärka kvaliteten inom den högre - Utvärdering av elevernas kunskaper med utbildningen föreslår regeringen en höjning av tidigare betyg och fler nationella prov. grundutbildningsanslagen om inledningsvis - Stöd till elever som behöver extra hjälp i 200 miljoner kronor 2012 och därefter skolarbetet genom en förlängd läsa-skriva- 400 miljoner kronor fr.o.m. 2013. Höjningen av räkna-satsning och förlängd satsning på ersättningen per helårsstudent riktas mot de sommarskolor. samhällsvetenskapliga och humanistiska - En fortsatt kamp mot diskriminering och utbildningarna och möjliggör en ökad lärartäthet mobbning genom förebyggande arbete. och en ökad andel disputerade lärare. Den 1 januari 2010 höjde regeringen - Ett riktat bidrag för att stärka elevhälsan studiemedlet. Vidare höjs det s.k. fribeloppet 2012 och 2013. från 2011. Regeringen bedömer nu att - Stärkt undervisning i matematik, naturstudenternas ekonomi behöver förbättras vetenskap och teknik genom förlängd s.k. ytterligare. Studiemedlets lånedel höjs därför MNT-satsning, fler lektionstimmar i med ca 500 kronor per studiemånad från hösten matematik i grundskolan och en 2011. försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt Totalt uppgår kostnaderna för de föreslagna år i gymnasieskolan. reformerna på utbildningsområdet till 7,7 - En satsning på entreprenörskap i skolan miljarder kronor under perioden 2010–2014, och skapande verksamhet. varav 0,5 miljarder kronor föreslås anvisas på hösttilläggsbudget för 2010 och 1,2 miljarder - Bättre skolor i utsatta områden genom kronor föreslås för 2011. incitament till skolor som utvecklar sitt arbete och blir bättre på att ge elever goda kunskaper.

1.7.3.3 Värna och utveckla välfärden och

- Förbättrad utvärdering av utbildnings-

minska krisens ofärdseffekter

området. En ny utvärderingsfunktion inrättas fr.o.m. den 1 januari 2012. Välfärden ska hålla högsta kvalitet och komma alla till del efter behov. Grunden för att nå dit är Det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en solidarisk och offentlig finansiering. en bättre lärare. Regeringen avser därför att Avgörande för att långsiktigt värna välfärden är tillsätta en arbetsgrupp för att analysera hur ett ökad sysselsättning och starka offentliga stimulansbidrag kan utformas som kan utgå till finanser. Välfärdssystemet finansieras solidariskt skolhuvudmän som inför lönesättningsmodeller med främst skattemedel. För att upprätthålla som belönar lärare vars undervisning visar en legitimiteten och förtroendet för transfereringspositiv påverkan på elevernas resultat och trivsel. systemen bland skattebetalarna är det viktigt att Regeringen har genomfört stora satsningar på utbetalningar sker i tid och enbart till dem som fler utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, är berättigade till stöd. Regeringen arbetar aktivt yrkeshögskolan samt universitet och högskolor. vidare med dessa frågor samt med att bekämpa Mot bakgrund av dels att svensk ekonomi svartarbete och annat skattefusk. fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur, dels För många av välfärdstjänsterna är kommuner för att motverka ungdomsarbetslösheten föreslår eller landsting huvudmän. Den ekonomiska och regeringen på hösttilläggsbudgeten att ytterligare finansiella krisen har på ett väsentligt sätt 10 000 platser på yrkesvux skapas för läsåret påverkat den kommunala ekonomin och därmed 2010/2011. också kommuners och landstings förutsättningar Regeringen fortsätter arbetet med att öka att tillhandahålla dessa välfärdstjänster. Likaså kvaliteten i den högre utbildningen. I har pensionärerna som en konsekvens av krisen propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den fått se sina inkomstpensioner, före skatt, sjunka. högre utbildningen (prop. 2009/10:139) redogör Regeringen har tidigare vidtagit åtgärder för att regeringen för sina bedömningar vad gäller ett undvika nedskärningar inom kommunsektorn

PROP. 2010/11:1

och för att mildra den lägre pensions- en ytterligare skattesänkning med 5 miljarder uppräkningen. I denna proposition föreslås kronor 2011. Mot bakgrund av att bl.a. ytterligare åtgärder. inkomstindex, som styr pensionsutvecklingen, Övriga områden där regeringen presenterar har reviderats ned för 2011 i jämförelse med den reformer är hälso- och sjukvård, äldrepolitik, bedömning som gjordes i vårpropositionen, familjepolitik och jämställdhet. föreslås ytterligare en sänkning av skatten för pensionärerna genom ett förhöjt grundavdrag. 10 Tillfälligt statsbidrag till kommunsektorn Satsningen omfattar 2,5 miljarder kronor utöver En viktig utgångspunkt för regeringen är att de 5 miljarder kronor som aviserades i bevara förtroendet för att det offentliga klarar att vårpropositionen. För att reformen ska vara tillhandahålla viktiga välfärdstjänster såsom finansiellt neutral för kommuner och landsting utbildning, vård och omsorg. föreslås att det generella statsbidraget till Kommunsektorn har tillförts 17 miljarder kommunsektorn ökas i motsvarande kronor i tillfälligt höjda statsbidrag för 2010. I utsträckning. 2009 års ekonomiska vårproposition aviserades en permanent höjning av det generella Tabell 1.8 Skattesänkning till följd av förhöjt grundavdrag statsbidraget med 5 miljarder kronor fr.o.m. Inkomstnivå kr/år Vårproposition 5 mdkr + 2011. 5 mdkr 2,5 mdkr Det ekonomiska läget har förbättrats sedan 2010 års ekonomiska vårproposition beslutades. Garantipensionär, född 1938 Trots starkare ekonomisk utveckling bedöms eller senare: dock kommunsektorns inkomster utvecklas - Gift/sammanboende, 81 320 947 1 862 svagt under 2011. - Ensamstående, 91 164 1 199 2 178 Tillfälligt höjda statsbidrag till kommun- Garantipensionär född 1937 sektorn bidrar till att upprätthålla kvaliteten i eller tidigare: kommunernas välfärdstjänster och att hålla uppe - Gift/sammanboende, 83 178 1 009 1 925 den kommunfinansierade sysselsättningen. - Ensamstående, 93 364 1 231 2 241 Regeringen gör bedömningen, utifrån den För övriga: beräknat relativt svaga inkomstutvecklingen i 50 000 220 883 kommunsektorn under 2011 och det begränsade 150 000 2 587 4 039 behovet av stabiliseringspolitiska åtgärder, att 200 000 3 945 5 523 kommunsektorn bör tillföras ett nytt tillfälligt statsbidrag om 3 miljarder kronor 2011.

kommunsektorn därmed totalt 8 miljarder Effekt beräknad vid genomsnittlig kommunalskatt (31,56 procent). kronor 2011. De lägre inkomst- och tilläggspensionerna under Pensionärer 2010 och 2011 beror som tidigare nämnts på En av de grupper som påverkats mest av balanseringen i pensionssystemet. Systemet är så finanskrisen och den efterföljande låg- utformat att när balanstalet, dvs. kvoten mellan konjunkturen är pensionärerna. Balanseringen av pensionssystemets tillgångar och dess skulder, ålderspensionssystemet leder till sänkta överstiger 1 ökar inkomstpensionen i snabbare inkomst- och tilläggspensioner både 2010 och takt. Den snabbare ökningen pågår till dess att 2011. Sänkningen är betydande. Det finns därför inkomstpensionerna når den nivå som gäller goda skäl att överväga ytterligare förstärkningar utan balansering. Enligt nuvarande prognos går av pensionärernas ekonomi. systemet in i denna återhämtningsperiod redan Regeringen har för att förbättra välfärden för 2012. Det är regeringens uppfattning att pensionärer, sänkt inkomstskatten för denna pensionsutvecklingen ska bestämmas av det grupp både 2009 och 2010 genom ett förhöjt autonoma pensionssystemet där grundavdrag för personer som är 65 år eller äldre. För att minska krisens efterverkningar och förbättra välfärden för pensionärerna aviserade regeringen i 2010 års ekonomiska vårproposition 10 Inkomstindex är ett mått på den genomsnittliga inkomsten i Sverige.

PROP. 2010/11:1

följsamhetsindexeringen, som styrs av för äldre, däribland förutsättningar för stöd i inkomstindex, garanterar att pensionssystemet planeringsprocessen till kommuner som erbjuder är långsiktigt hållbart. Den skattesänkning som lösningar för äldre par som fortsatt vill bo ihop ägt rum 2009 och 2010, och som föreslås för även om omsorgsbehov skiljer sig åt. En fyraårig 2011, ska delvis ses mot bakgrund av satsning i form av stimulansmedel för lokala finanskrisens extraordinära karaktär och att värdighetsgarantier föreslås. pensionärerna, utan de vidtagna och föreslagna Vidare föreslås att det under mandatperioden åtgärderna, skulle ha påverkats orimligt mycket. sker en utbildningssatsning i syfte att stärka kompetensen i äldreomsorgen och kunna Hälso- och sjukvård erbjuda fördjupningsutbildningar. Tillgången till en hälso- och sjukvård av god Slutligen föreslås en fortsättning på kvalitet efter behov till alla, oavsett inkomst och regeringens tidigare satsning på ökad valfrihet i bakgrund, är en viktig grundpelare för det äldreomsorgen t.o.m. 2014. svenska välfärdssamhället. I ett internationellt Satsningarna uppgår sammantaget till drygt perspektiv håller den svenska sjukvården hög 0,5 miljarder kronor 2011, ca 1,6 miljarder klass, exempelvis vad avser kunnande, medicinsk kronor 2012 och ca 2,1 miljarder kronor 2013 standard och teknisk utveckling. Fortsatta och 2014. Merparten av satsningarna sker genom satsningar behövs dock för att ytterligare öka omdisponering av befintliga medel. Äldretillgängligheten, valfriheten och kvaliteten. politiken tillförs 200 miljoner kronor per år. Kömiljarden har visat sig vara en träffsäker och effektiv reform för att korta vårdköerna. För Familjepolitik att patientens ställning ska stärkas ytterligare Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar föreslås vårdgarantin förstärkas inom ramen för för en ekonomisk och social trygghet samt en kömiljarden. Målet är att väntetiden för god relation till båda sina föräldrar. Barnfamiljer, specialistbesök och behandling ska minskas särskilt ensamstående föräldrar med barn är successivt under hela mandatperioden. överrepresenterade bland de med relativt sett låg Satsningar föreslås även med inriktning på bl.a. ekonomisk standard. Regeringen aviserar därför ökad patientsäkerhet och från och med 2012 en att bostadsbidragets särskilda bidrag för sammanhållen vård och omsorg om äldre samt barnfamiljer kommer att höjas fr.o.m. den 1 ett tredje steg i tandvårdsreformen. januari 2012. Reformen riktar sig till barnfamiljer Satsningarna uppgår till totalt 0,5 miljarder med låga inkomster eller en stor kronor 2011, 1,5 miljarder kronor 2012 och försörjningsbörda. En stor del av de som får 3,4 miljarder kronor per år 2013 och 2014. Drygt bostadsbidrag är ensamstående föräldrar med hälften av satsningarna sker genom om- barn. En höjning av bostadsbidragets särskilda prioriteringar inom befintliga ramar. Netto bidrag för barnfamiljer förbättrar därför den tillförs 0,5 miljarder kronor för 2011 och ekonomiska situationen särskilt för just 1,5 miljarder kronor per år 2012–2014. ensamstående föräldrar. Regeringen vill att föräldrar som är ensamma i Äldrepolitik sitt föräldraskap ska kunna överlåta en del av Regeringens reformering av äldrepolitiken syftar föräldrapenningen. För den som i praktiken är bland annat till att öka äldres valfrihet och ensamstående, bör möjligheten att ta del av alla välbefinnande samt stödja huvudmännens arbete föräldraförsäkringens dagar också införas. med att utveckla en vård och omsorg av god Regeringen vill också utreda möjligheten för kvalitet. studenter att låta någon som avstår arbete ta Regeringen föreslår att ett prestationsbaserat hand om studentens sjuka barn genom att statsbidrag införs för perioden 2011–2014. överlåta dagar i den tillfälliga föräldrapenningen. Bidraget syftar till att stimulera förbättrade Dessutom kommer regeringen att pröva arbetssätt med äldre multisjuka inom förutsättningarna för att ge kompensation till primärvården samt för ökad samordning mellan föräldrarna om barnomsorgsgarantin inte infrias. kommuner och landsting i vård- och Vidare föreslås att en förenklad jämställdhetsomsorgsinsatser för äldre. bonus införs. Bonusen kopplas till utbetalningen Vidare föreslås en bred satsning på äldres av föräldrapenningen i stället för att som nu ges boende. Under 2011 ska en arbetsgrupp utarbeta som en kreditering på skattekontot. Också förslag till breda och strategiska boendelösningar

PROP. 2010/11:1

vårdnadsbidraget görs mer flexibelt. Regeringen denna utmaning, och har därför satt upp ett föreslår även att föräldrar ska kunna vara nationellt klimatmål med högre ambitionsnivå än föräldralediga samtidigt, med föräldrapenning, i det åtagande som Sverige har enligt EU:s 30 dagar under barnets första levnadsår. bördefördelning. Därutöver föreslås ett antal andra mindre Sveriges klimatmål innebär att utsläppen av reformer på familjepolitikens område. växthusgaser för verksamheter som inte Sammantaget uppgår satsningen till ca omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ska 900 miljoner kronor per år 2012–2014. minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Regeringen bedömer att klimatmålet till Jämställdhet största delen nås med beslutade och aviserade I Sverige ska kvinnor och män ha samma åtgärder. Detta förutsätter dock att fortsatta möjligheter att påverka sin vardag och forma sina klimatinvesteringar i andra länder genomförs. liv. Detta är centralt ur ett rättviseperspektiv, Regeringen aviserar därför att ytterligare medel men även för ett effektivt användande av tillförs för detta ändamål fr.o.m. 2013. samhällets resurser. Även om Sverige ligger långt För att bidra till att dels nå målet om framme i ett internationellt perspektiv i detta 50 procents förnybar energi till 2020, dels till avseende kvarstår flera utmaningar. Det visionen om en fossiloberoende fordonsflotta till föreligger alltjämt löneskillnader som förklaras 2030, kommer det, inom ramen för regeringens av kön. Inom familjepolitiken föreslås en dispensförfarande, ges en möjlighet till en förenkling av jämställdhetsbonusen. En fortsatt ökning av den skattebefriade låginblandningen satsning på kvinnors företagande föreslås liksom av biodrivmedel i bensin och diesel. Därutöver ett fortsatt stöd till arbetet med att motverka föreslås ett demonstrationsprogram för elbilar mäns våld mot kvinnor, exempelvis skyddat och laddhybrider samt en supermiljöbilspremie boende. I syfte att stödja kommuners och för bilar med låga utsläpp. Regeringen föreslår landstings arbete med jämställdhet, bl.a. med även ökade satsningar på miljöteknik, förnybar åtgärder riktade mot förskolan, föreslås även ett energi samt energiforskning. Vid en fortsatt stöd till Sveriges kommuner och kontrollstation 2015 ska den faktiska landstings satsning ”Hållbar jämställdhet”. utvecklingen i förhållande till de energi- och Sammantaget uppgår satsningen till drygt klimatpolitiska målen 2020 utvärderas, vilket kan 200 miljoner kronor per år under föranleda justeringar av styrmedlen. Regeringen mandatperioden. bedömer att koldioxidskatten inte behöver höjas under mandatperioden utöver fattade beslut och Kultur och idrott normal inflationsjustering. Det s.k. Idrottslyftet föreslås fortsätta och ges Dessutom utökas den havsmiljösatsning som en stabil finansiering via anslag i stället för som i påbörjades under förra mandatperioden. En dag genom bidrag från Svenska Spel AB. Den handlingsplan för att identifiera, begränsa och reform som regeringen tidigare genomfört fasa ut farliga kemikalier ska utarbetas. avseende kultursatsning inom skolområdet, Satsningarna uppgår till 0,7 miljarder kronor Skapande skola, föreslås utvidgas till de lägre 2011 och till 2,5 miljarder kronor för perioden årskurserna. På så sätt skapas förutsättningar för 2012–2014. kultursatsningar inom hela grundskolan. Bevarandet av Nationalmuseums och Operans unika byggnader prioriteras genom att medel 1.7.3.5 Övriga satsningar föreslås skjutas till för ombyggnad repektive renovering och underhåll. Regeringen föreslår, utöver vad som redovisats Satsningarna omfattar drygt 0,5 miljarder ovan, övriga satsningar som sammanlagt uppgår kronor per år dvs. sammantaget drygt till ca 2 miljarder kronor 2011. De större 2 miljarder kronor under 2011–2014. posterna rör tillskott för att hantera ett ökat flyktingmottagande samt tillskott till Försäkringskassan, Skatteverket samt satsningar 1.7.3.4 Förbättra miljö och klimat mot alkohol, narkotika, doping och tobak.

Klimatförändringarna är vår tids största utmaning. Regeringen inser vikten av att möta

PROP. 2010/11:1

1.7.4 Regeringens reformambitioner Regeringen vill också föra en dialog med under mandatperioden pensionsgruppen för att undersöka möjligheterna till höjd ålder för rätten att kvarstå Regeringens reformambitioner under 2012–2014 i arbetslivet från 67 till 69 år. En sådan betingas av att det uppstår ett varaktigt förändring skulle syfta till att höja utträdesåldern reformutrymme. Först när det är säkerställt att och därmed förbättra hållbarheten i de offentliga överskottsmålet nås och ett varaktigt reform- finanserna. utrymme uppstått kommer nedanstående reformambitioner att prioriteras. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna har Jobbskatteavdrag, statlig inkomstskatt, skatt för minskat och fler på arbetsmarknaden står utan pensionärer och särskild skatt för utomlands inkomstrelaterat skydd vid arbetslöshet. bosatta Utgångspunkten för en modern välfärdsstat bör Jobbskatteavdraget är ett verkningsfullt medel i vara att alla med fast förankring på regeringens arbete för minskat utanförskap, arbetsmarknaden ska vara berättigade till varaktigt ökad sysselsättning och för att göra det inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. I syfte mer attraktivt med företagande. En ytterligare att stärka människors trygghet och stabiliteten förstärkning av avdraget ökar antalet arbetade på arbetsmarknaden bör en obligatorisk timmar genom såväl ytterligare sänkta trösklar arbetslöshetsförsäkring införas. Regeringen har för inträde på arbetsmarknaden som fler under våren 2010 tillsatt en parlamentarisk arbetade timmar för dem som redan finns på utredning för att se över hur sjuk- och arbetsmarknaden. Antalet löntagare som betalar arbetslöshetsförsäkringarna långsiktigt kan statlig inkomstskatt på sina förvärvsinkomster förbättras för att bli sammanhållna, balanserade bör minska. Detta skulle minska marginal- och hållbara, samt bidra till långsiktigt högre effekterna, göra det mer lönsamt med utbildning sysselsättning. Regeringen vill införa en allmän och uppmuntra entreprenörskap. inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Hur en En förändring av jobbskatteavdraget och den sådan ska utformas utan att få negativa effekter statliga inkomstskatten bör kombineras med på arbetsmarknadens funktionssätt är dock sänkt skatt för pensionärer för att komplicerat och frågan utreds av den fördelningsprofilen ska förbli rimlig. En parlamentariska socialförsäkringsutredningen. förändring av jobbskatteavdraget bör av När utredningen lämnat sitt förslag kommer förenklings- och administrativa skäl även regeringen att ta ställning till när och hur en kombineras med en sänkning av den särskilda obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan införas. skatten för svenskar som är bosatta utomlands. Reformer inom arbetslöshetsförsäkringen ska även fortsättningsvis syfta till att förbättra Arbetsrätt arbetsmarknadens funktionssätt och motverka Den svenska modellen utgör en god grund för en varaktigt hög arbetslöshet. Arbetslösen väl fungerande arbetsmarknad. Det finns hetsförsäkringen behöver ett effektivare därför inte skäl till några större förändringar av kontroll- och sanktionssystem för att stärka arbetsrätten. Vissa grupper såsom unga och drivkrafterna för arbetslösa att söka jobb. utrikes födda kan dock, till följd av utformningen av vissa delar av arbetsrätten, möta En robust företagsbeskattning för fler investeringar, svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. ökad välfärd och hög sysselsättning Det finns skäl att genomföra mindre justeringar Regeringen avser att tillsätta en bred utredning av gällande regler för att minska dessa problem. av företagsbeskattningen, som syftar till att Regeringen vill introducera två särskilda utforma beskattningen så att investeringar och anställningsformer för lärlingar som ska sysselsättning gynnas. Utredningen kommer att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. analysera hur olika skatteförändringar bör Därutöver ska arbetsgivarnas kostnader vid tvist rangordnas. Därtill är värnskatten skadlig för om uppsägning begränsas och Medlingsinstitutet tillväxten, inte minst för att den straffskattar ges ett tydligt uppdrag om att informera utbildning och entreprenörskap. Skatteföretagare om rådande regler om arbetsrätt och förändringar på detta område ryms inte inom de kollektivavtal. ekonomiska ramarna för skarpa åtgärder och

PROP. 2010/11:1

reformambitioner. Om ytterligare ekonomiskt Utredning om nystartszoner i utsatta områden

utrymme uppstår är det motiverat att genomföra Regeringen avser att tillsätta en utredning som i

ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det positiv anda ska se över möjligheten att införa ett

gäller bl.a. bolagsskatt, arbetsgivaravgifter, system med skattelättnader för företag i särskilt

värnskatt, riskkapitalavdrag, FoU-avdrag och utsatta områden, s.k. nystartszoner. Ett sådant

expertskatt. Regeringen bedömer att det inte system kan bidra till att minska utanförskapet

och öka sysselsättningen i områden där bl.a. finns utrymme för reformer på dessa områden sysselsättningsgraden avsevärt understiger det under mandatperioden. nationella genomsnittet.

Förenklad och effektiv beskattning av sparande i Infrastruktur aktier och andra värdepapper Samhällsekonomiskt lönsamma infrastruktur- Det är angeläget att skattereglerna underlättar investeringar ger snabbare och effektivare ett aktivt sparande i aktier och andra person- och godstransporter. Investeringar i värdepapper. Dagens regler för beskattning av effektivare persontransporter ökar möjligheterna kapitalvinster är komplicerade. För att förenkla för människor att hitta attraktiva arbetsplatser för privatpersoner att spara i aktier och andra inom pendlingsavstånd och för företag att värdepapper bör därför en ny schablonbeskattad anställa medarbetare med rätt kompetens. Väl sparform för vissa slags värdepapper, benämnd fungerande transporter är därmed av stor investeringssparkonto, införas. För att betydelse för näringslivets konkurrenskraft och effektivisera beskattningen och för att för investeringsklimatet. upprätthålla den skattemässiga neutraliteten bör Regeringen har nyligen beslutat om en även vissa justeringar av beskattningen av trafikslagsövergripande nationell plan som kapitalförsäkringar göras. Det är också angeläget innehåller satsningar på närmare 500 miljarder att skattereglerna utformas på ett sätt som är kronor för perioden 2010–2021. I och med detta förenligt med EU-rätten och som samtidigt höjdes anslagen med 3,9 miljarder kronor per år. värnar den svenska skattebasen. Omfattande resurstillskott erhålls därtill genom På grund av ett nytt EU-direktiv på brukar- och medfinansiering. Under den gångna finansmarknadsområdet som från och med mandatperioden har också flera tidigare lån mitten av 2011 ska vara genomfört i svensk rätt amorterats av, vilket har frigjort ytterligare är det nödvändigt att avskaffa beskattningen av medel. Under mandatperioden kan ett nytt svenskregistrerade investeringsfonder för att inte infrastrukturbeslut komma att fattas. riskera att dessa fonder ska lämna Sverige.

Denna beskattning bör i stället ersättas med ett Rättsväsendet ökat skatteuttag på delägarnivå. Målsättningen är Ett väl fungerande rättsväsende är centralt för att detta förslag och förslagen om människors trygghet och är därmed en central investeringssparkonto och kapitalförsäkring ska del av välfärdssamhället. Stora satsningar har utformas på ett sådant sätt att de sammantagna gjorts inom området under den gångna effekterna blir offentligfinansiellt neutrala. mandatperioden och arbetet med att Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2012. implementera dessa pågår. Trycket på

rättsväsendet är samtidigt fortsatt högt och det Sänkt mervärdesskatt på restaurang- och finns ett stort behov av att fortsätta arbetet med cateringtjänster att effektivisera och modernisera rättsväsendet Sänkt mervärdesskatt för vissa tjänster förväntas under mandatperioden. bidra till ökad varaktig sysselsättning genom en

växling från hemarbete till förvärvsarbete och att Försvarspolitik jämviktsarbetslösheten blir lägre. Detta gäller Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att särskilt för restaurang- och cateringtjänster, där kunna försvara landet, men också bidra till betydande effekter på den varaktiga stabilitet i omvärlden. Det kräver ett försvar som sysselsättningen kan förväntas. Mervärdesär anpassat till dagens hotbild och till snabba skatten för dessa tjänster bör därför sänkas från omvärldsförändringar. Arbetet med att 25 till 12 procent. En utredning ska tillsättas med förverkliga den inriktning för ökad tillgänglighet uppdrag att ta fram lagförslag. och användbarhet som slogs fast i 2009 års

försvarsbeslut ska därför fortsätta.

PROP. 2010/11:1

Omställningen ska genomföras inom forskningsproposition avseende perioden 2009– oförändrade ekonomiska ramar, vilket i sin tur 2012. Förslagen i propositionen innebär att de kräver omfattande rationaliseringar inom statliga FoU-medlen successivt höjs med upp till försvarets stödverksamheter, främst inom 5 miljarder kronor fram till 2012. Resurslogistik- och materielförsörjningen samt inom tillskotten är de största som gjorts i någon verksamhet som avser forskning och utveckling. forskningsproposition. En ny forsknings- och Regeringen har därför tillsatt en utredning som innovationsproposition planeras att läggas under ska föreslå åtgärder som kan frigöra minst mandatperioden. Inriktningen för forsknings- 2 miljarder kronor från stödverksamheten, varav politiken bör vara att stärka Sveriges ställning merparten senast 2012. Därutöver föreslås bl.a. som forskningsnation och därmed stärka att en samordning av Sveriges marina resurser konkurrenskraften. Propositionen kommer att förbereds. inriktas mot att stärka kvaliteten i forskningen Regeringen fortsätter att arbeta för att de för att skapa förutsättningar för en forskning av fastslagna principerna för materielförsörjning ska hög internationell klass. genomsyra anskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel. Svenska särlösningar påverkar Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar Försvarsmaktens förmåga att samverka med Den tidsbegränsade nedsättningen av andra länder negativt, förlänger anskaffnings- förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar är tider och driver upp priser vid anskaffning. viktig för att driva fram den senaste och bästa Tiden från anskaffning av materielsystem till tekniken vad gäller miljöfordon. Regeringen användning i insats måste kortas betydligt. har därför som reformambition att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen för de bilar Skatteincitament för gåvor som är utrustade med den senaste och bästa En stark och livaktig ideell sektor har stor tekniken för drift med elektricitet eller annan betydelse för samhällslivet. Den ideella sektorns gas än gasol. Regeringen avser återkomma med beroende av finansiering från den offentliga ett detaljerat förslag under 2011 om vilka bilar sektorn minskar dock dess självständighet i som nedsättningen kommer att omfatta. förhållande till det allmänna. Regeringen vill därför stärka den ideella sektorn genom att Höjda skatter på tobak och alkohol underlätta insamling av medel från andra aktörer. Som en delfinansiering av de olika reform- En skattereduktion för gåvor till bedrivande av ambitionerna på skatteområdet kommer vissa hjälpverksamhet bland behövande bör därför höjningar av alkohol- och tobaksskatterna att införas. Till skillnad från Gåvoincitamentsföreslås. Där ingår bl.a. en höjning av utredningens förslag (SOU 2009:59) kommer punktskatten på cigaretter med ca 8 procent, skattereduktionen inte att ges till juridiska på snus med ca 11 procent och av punktpersoner eller omfatta gåvor till forskning. skatterna på öl och vin med ca 13 procent. Däremot kommer gåvor till indirekt främjande Dessa skattejusteringar har även en positiv av vetenskaplig forskning att omfattas, t.ex. effekt på folkhälsan. gåvor till en insamlingsstiftelse som stöder forskning. Frågan om skattereduktion för Utredning om fastighetstaxering av bostäder direkta gåvor kommer att beredas i samband Införandet av den kommunala fastighetsmed forskningspropostitionen. avgiften har inneburit att taxeringsvärdet inte Gränsen för att gåvor ska ge skattereduktion längre har samma betydelse för den löpande bör vara 200 kronor per gåva och 2 000 kronor per beskattningsår. Skattereduktionens storlek beskattningen av bostäder. Regeringen bör vara 25 procent och maximal skattreduktion kommer att tillsätta en utredning som ska 1 500 kronor per person och år. lämna förslag om att avskaffa eller avsevärt förenkla fastighetstaxeringssystemet för Forskning bostäder. Riksdagen har också gjort ett särskilt Forskning, utveckling och innovation är centrala tillkännagivande i frågan. delar av tillväxtpolitiken. I en globaliserad värld måste svensk konkurrenskraft främst bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter. Regeringen lämnade 2008 en

PROP. 2010/11:1

Fler bostäder utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl förbättrar matchningen mellan arbetssökande fungerande bostads- och hyresmarknader. På och lediga platser. Den viktigaste reformen för flera håll i landet, särskilt i storstadsområdena, att stärka utbudet har varit jobbskatteavdraget utgör bostadsbristen ett hinder för rörligheten som har stärkt drivkrafterna till arbete genom att på arbetsmarknaden. För att det ska byggas fler göra arbete mer lönsamt. Andra viktiga åtgärder bostäder behövs en bättre fungerande för att öka utbudet av arbetskraft har varit konkurrens på byggmarknaden och det måste bli förändringarna i arbetslöshets- och sjukmer attraktivt att äga och förvalta försäkringen. Arbetsmarknadspolitiken har lagts hyresfastigheter. Regeringen har lagt en första om, bl.a. har Arbetsförmedlingen fått ett grund för detta genom reformeringen av tydligare uppdrag att förmedla arbeten samtidigt hyressättningssystemet i bred enighet med som de arbetsmarknadspolitiska resurserna i parterna. Den ligger fast. Möjligheten att också större utsträckning riktas till dem som har störst på andra sätt stärka hyresrättens ställning på den behov. För att stärka konkurrenskraften om svenska bostadsmarknaden kommer att prövas. jobben hos de personer som varit utan arbete minst ett år finns nystartsjobb. Andra åtgärder för att öka efterfrågan på personer med svag förankring på arbetsmarknaden är sänkningen av

1.8 Ekonomiska effekter av socialavgifterna för unga och äldre. Dessutom regeringens politik har regeringen infört en skattereduktion för

hushållsarbete (RUT) och reparation, om- och Regeringens ekonomiska politik har bidragit till tillbyggnad (ROT) för att ytterligare stimulera att varaktigt höja sysselsättningsnivån och till utbudet och efterfrågan på arbetskraft. ökad ekonomisk tillväxt. I detta avsnitt redovisas Det stora fallet i sysselsättningen till följd av bedömningar av de ekonomiska effekterna av de den djupa lågkonjunkturen riskerar att leda till arbetsmarknadsrelaterade reformerna. en varaktigt lägre sysselsättning. För att motverka att arbetslösheten fastnar på en hög nivå under lång tid och att de som förlorar 1.8.1 Långsiktiga sysselsättningseffekter jobbet lämnar arbetsmarknaden har regeringen av regeringens politik förstärkt och temporärt kompletterat de åtgärder som regeringen tidigare har genomfört. Regeringens politik syftar till att öka den Det handlar bl.a. om åtgärder som upprätthåller varaktiga sysselsättningen, dvs. den sökaktiviteten på en rimlig nivå samt en sysselsättningsnivå som är förenlig med stabil utvidgning av arbetsmarknads- och utbildningsinflation och ekonomisk balans i övrigt. programmen. Krisens varaktiga effekter på Målsättningen innebär att det är sysselsättnings- sysselsättningen bedöms därför bli mindre än graden (andelen sysselsatta i befolkningen) i vad som annars skulle ha varit fallet. genomsnitt över en konjunkturcykel som ska öka. Effekter på varaktig sysselsättning På lång sikt bestäms sysselsättningen främst Regeringens bedömning är att de hittills vidtagna av utbudet av arbetskraft. När utbudet ökar strukturreformerna inklusive de reformer som genom att fler söker jobb eller genom att fler blir föreslås i denna proposition, varaktigt ökar anställningsbara leder det till att det blir lättare sysselsättningen med ca 140 000 personer på att anställa och risken för överhettning minskar lång sikt. och därmed till att inflationstrycket och räntan Regeringens reformer påverkar inte enbart hålls nere. Lägre ränta och enklare att anställa sysselsättningen, utan ökar även antalet personer leder till att fler jobb skapas eftersom det då blir i arbete genom att färre personer är mer lönsamt att anställa och investera. En bättre sjukfrånvarande. Vidare bidrar bland annat fungerande lönebildning och en mer effektiv jobbskatteavdragen till att de som redan är matchning mellan lediga platser och arbetslösa sysselsatta arbetar mer, t.ex. genom att bidrar också till högre sysselsättning . incitamenten att gå från deltids- till heltidsarbete Regeringens långsiktiga politik har inneburit ökar. en kombination av åtgärder som stimulerar både

PROP. 2010/11:1

Sammantaget bedöms de hittills vidtagna vidtagit för att öka sysselsättningen. Av strukturreformerna samt de reformer som diagrammet framgår att utan regeringens aviseras i denna proposition varaktigt öka antalet åtgärder skulle den varaktiga sysselsättningsarbetade timmar med ca 5,0 procent på lång sikt, graden minska de kommande åren. På grund av vilket motsvarar ca 200 000 årsarbetskrafter. regeringens politik bedöms däremot den Jobbskatteavdraget bedöms bidra med drygt varaktiga sysselsättningsgraden öka från ca 75 hälften av denna ökning (se tabell 1.9). procent 2010 till ca 77 procent 2014 i åldrarna Regeringens bedömning baseras på den 16–64 år. forskning som finns kring effekterna av olika åtgärder som t.ex. hur förändringar i skatter,

Diagram 1.17 Varaktig sysselsättningsgrad, 16–64 år, med och utan regeringens politik

socialförsäkringen eller inom arbetsmarknads- Procent av befolkningen politiken påverkar arbetsutbudet och syssel- 84 sättningen. Kunskapen om effekternas storlek, särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock lång 82 ifrån fullständig. De resultat som redovisas i 80 tabell 1.9 är därmed behäftade med osäkerhet. 78 Den oväntat starka efterfrågan på ROTtjänster medför att sysselsättningseffekterna av 76 skattereduktion för ROT-tjänster bedöms vara 74 större på både kort och lång sikt jämfört med 72 bedömningen i 2010 års ekonomiska Sysselsättningsgrad 70 vårproposition. Sysselsättningsgrad utan politik Regeringens specifika åtgärder i samband 68 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 med finanskrisen har även bidragit till att Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. dämpa krisens effekter på den varaktiga sysselsättningen. Åtgärderna bedöms dämpa Regeringens politik medför att den varaktiga krisens effekter på den varaktiga syssel- sysselsättningsgraden är 2,8 procentenheter sättningen med 25 000 personer. högre 2014 och motverkar de negativa effekter på sysselsättningsgraden som den demografiska Tabell 1.9 Långsiktiga effekter av regeringens politik utvecklingen fram till 2014 medför. Under Förändring i procent om annat ej anges perioden kommer unga att utgöra en allt större andel av arbetskraften. Detta är en följd av att 1 2 Årsarbetskraft Sysselsatta BNP Jobbskatteavdrag samt 110 000 75 000 2,2 den stora 40-talistgenerationen är på väg att höjd nedre skiktgräns för lämna arbetskraften samtidigt som de stora statlig inkomstskatt födelsekullarna i början av 1990-talet är på väg in. Även andelen utrikes födda i befolkningen i Arbetslöshetsförsäkring 15 000 15 000 0,2 Arbetsmarknadspolitik 25 000 22 000 0,4 arbetsför ålder förväntas öka. Unga och utrikes Sjukförsäkring 30 000 5 000 0,5 födda har lägre sysselsättningsgrad än 40-

sysselsättningsgraden minskar fram till 2014 i

högre grad än vad som blir fallet med Krisåtgärder 30 000 25 000 0,6

Summa 230 000 165 000 4,3 regeringens politik. Även den ekonomiska krisen som inleddes 1 Antal årsarbetskrafter är mätt i antalet helårsekvivalenter, dvs. hur många heltidsanställda förändringen i antalet arbetade timmar motsvarar. 2 Antal personer. hösten 2008 bedöms minska den varaktiga sysselsättningsgraden. Men eftersom krisen inte 3 Inkluderar effekter av vårdnadsbidraget, sänkning av socialavgifter för unga samt generell sänkning av socialavgifter. Källa: Egna beräkningar. bedöms bli lika djup och långdragen som regeringen tidigare befarat, bedöms de varaktiga effekterna av krisen på sysselsättningsgraden bli Regeringens politik ökar sysselsättningsgraden betydligt mindre än vad som tidigare befarades. Diagram 1.17 visar den varaktiga syssel-

sättningsgraden och en prognos på hur den

varaktiga sysselsättningsgraden skulle utvecklas

med och utan de åtgärder som regeringen har

PROP. 2010/11:1

1.8.2 Effekter på kort sikt av regeringens

Diagram 1.18 Fördelningseffekter av regeringens politik 2006-2010 samt regeringens förslag i BP 11, procentuell

politik

förändring av justerad disponibel inkomst

Regeringens politik har också kortsiktiga 17 effekter på BNP och sysselsättning under 2010.

Direkt effekt Långsiktig effekt

Ett stort antal åtgärder har genomförts i syfte att 13 dämpa fallet i sysselsättningen och motverka att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå under 9 lång tid. Åtgärderna som regeringen vidtagit för att möta krisen uppgår till sammanlagt ca 80 5 miljarder kronor, motsvarande 2,7 procent av BNP. Sänkt skatt med tyngdpunkt på låg- och 1 medelinkomsttagare samt för pensionärer, sänkta arbetsgivar- och egenavgifter, skatte- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 6 11 15 18 21 23 25 28 32 58 reduktion vid reparationer, om- och tillbyggnad, -3 Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1). ökade statsbidrag till kommunsektorn samt olika Individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2). arbetsmarknadspolitiska satsningar är några Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2011 års prisnivå. exempel. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Sammantaget bedöms dessa åtgärder leda till att nivån på BNP blir 1,9 procent högre 2010 I denna proposition föreslår regeringen ett höjt jämfört med om de inte hade vidtagits och att grundavdrag för pensionärer och aviserar ett höjt antalet sysselsatta blir ca 65 000 personer fler bostadsbidrag för barnfamiljer (införs 2012). 2010 än vad som annars hade varit fallet. Vidare Båda dessa åtgärder riktar sig framför allt mot har Sverige jämförelsevis stora s.k. automatiska grupper med svag ekonomi eller stor stabilisatorer som ytterligare har dämpat fallet i försörjningsbörda. De direkta effekterna av efterfrågan och sysselsättningen. dessa förslag kan företrädesvis förväntas gynna personer i den nedre delen av inkomstfördelningen. Reformerna påverkar kvinnor mer 1.8.3 Fördelningseffekter av regeringens än män och bidrar därmed till en utjämning av politik inkomstskillnaderna mellan könen.

De direkta fördelningseffekterna av den samlade Diagram 1.19 Fördelningseffekter av regeringens förslag i politiken 2006–2011 bedöms öka hushållens

BP 11, procentuell förändring av justerad disponibel inkomst

justerade disponibla inkomst med i genomsnitt 6,9 procent. På längre sikt förväntas de största 1,5 effekterna uppkomma bland dem med lägst

Direkt effekt Långsiktig effekt

inkomster. Detta beror på att det framför allt är 1,2 denna grupp som kan förväntas öka sitt arbetsutbud till följd av den förda politiken. När 0,9 fler kommer in på arbetsmarknaden och därmed kan försörja sig med arbetsinkomster istället för 0,6 med bidrag och transfereringar bidrar detta till att inkomstfördelningen hålls samman och de 0,3 långsiktiga förutsättningarna för en hög sysselsättning och stark tillväxt förbättras. För 0,0 den enskilde individen ger arbetsinkomster 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 bättre konsumtionsmöjligheter och större 6 11 15 18 21 23 25 28 32 58 möjligheter att själv styra över sitt liv. -0,3 Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1). Individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2). Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomster i 2011 års prisnivå. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

Regeringens ambition under mandatperioden är bl.a. att utöka grundavdraget för pensionärer, höja jobbskatteavdraget ytterligare och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt. Den direkta effekten av denna politik innebär en ökning av hushållens justerade disponibla inkomster med ca 1 procent.

Diagram 1.20 Fördelningseffekter av regeringens reformambitioner 2011–2014, procentuell förändring av justerad disponibel inkomst

2,5

Direkt effekt Långsiktig effekt

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 6 11 15 18 21 23 25 28 32 58 -0,5 Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1). Individuell bruttoinkomst vuxna per månad (1000-tal kronor, rad 2). Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2011 års prisnivå. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2010/11:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till 9. godkänner de riktlinjer för prisomräkning statsbudget för 2011 av försvarets materielanslag som regeringen föreslår (avsnitt 8.2.4), 1. godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reger- 10. bemyndigar regeringen att under 2011 ta ingen föreslår (avsnitt 1), upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive 10.2.1), ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till följd av tekniska justeringar 11. godkänner beräkningen av myndigheters till 1 063 000 000 000 kronor för 2011 och m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret 1 083 000 000 000 kronor för 2012 (avsnitt för 2011 (avsnitt 10.2.1 tabell 10.8), 4.5), 12. godkänner beräkningen av den kassa- 3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive mässiga korrigeringen för 2011 (avsnitt ålderspensionssystemet vid sidan av stats- 10.2.1 tabell 10.8), budgeten till 1 093 000 000 000 kronor för 13. bemyndigar regeringen att för 2011 besluta 2013 och 1 103 000 000 000 kronor för om lån i Riksgäldskontoret för invester- 2014 (avsnitt 4.5), ingar i anläggningstillgångar som används i 4. godkänner beräkningen av statsbudgetens statens verksamhet intill ett belopp av inkomster för 2011 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 33 000 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1), avsnitt 2), 14. bemyndigar regeringen att för 2011 besluta 5. beslutar om fördelning av utgifter på om krediter för myndigheternas ränteutgiftsområden för 2011 i enlighet med vad konton i Riksgäldskontoret intill ett belopp regeringen föreslår (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2), av 21 300 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2), 6. godkänner beräkningen av förändringen av 15. bemyndigar regeringen att under 2011, med anslagsbehållningar för 2011 (avsnitt 8.1.1 de begränsningar som följer av 6 § andra tabell 8.2), stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med 7. godkänner beräkningen av utgifterna för undantag för anslag anvisade för förvaltålderspensionssystemet vid sidan av statsningsändamål, får överskridas om ett budgeten för 2011 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2), riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget 8. godkänner den preliminära fördelningen av inte hinner inväntas samt om överutgifter på utgiftsområden för 2012, 2013 skridandet ryms inom utgiftstaket för och 2014 som riktlinje för regeringens staten (avsnitt 11.4), budgetarbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3),

PROP. 2010/11:1

vad gäller skattefrågor 16. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.1 och 6.3.1), 17. antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.2, 6.2.2 och 6.4.3), 18. antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.3 och 6.3.1).

3 Lagförslag

PROP. 2010/11:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

3 §

För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Lagen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter den 31 december 2010. 3. Lagen tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2010. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2010 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2009:1159.

PROP. 2010/11:1

3.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 42 kap. 30 § och 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. 1

42 kap.

30 §

Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen eller Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 12 000 kronor ska avdrag göras med 18 000 kronor per år för varje privatbostads- per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyres- fastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser lägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestäm- göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i melserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. något fall vara högre än intäkten.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a §

3 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Taxerad förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,5094 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 2,72 pris- 0,7074 prisbasbelopp minskat med basbelopp 20 procent av den taxerade förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- 0,1624 prisbasbelopp basbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,9 pris- 10 procent av den taxerade förvärvsbasbelopp inkomsten minskat med 0,1486 prisbasbelopp

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2008:1322. 3 Senaste lydelse 2009:1490.

PROP. 2010/11:1

överstiger 3,9 men inte 7,88 pris- 0,2219 prisbasbelopp ökat med 0,5 basbelopp procent av den taxerade förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 9,1568 1,0099 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 9,5 procent av den taxerade förvärvsinkomsten

överstiger 9,1568 prisbasbelopp 0,14 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Taxerad förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,98 prisbasbelopp 0,557 prisbasbelopp

överstiger 0,98 men inte 0,99 pris- 0,459 prisbasbelopp ökat med 10 basbelopp procent av den taxerade förvärvsinkomsten

överstiger 0,99 men inte 2,72 pris- 0,657 prisbasbelopp minskat med 10 basbelopp procent av den taxerade förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- 0,112 prisbasbelopp ökat med 10 probasbelopp cent av den taxerade förvärvsinkomsten

överstiger 3,11 men inte 3,85 pris- 20 procent av den taxerade basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,199 prisbasbelopp

överstiger 3,85 men inte 4,8 pris- 0,186 prisbasbelopp ökat med 10 basbelopp procent av den taxerade förvärvsinkomsten

överstiger 4,8 men inte 7,88 0,619 prisbasbelopp ökat med 1 proprisbasbelopp cent av den taxerade förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 12,21 1,407 prisbasbelopp minskat med 9 prisbasbelopp procent av den taxerade förvärvsinkomsten

överstiger 12,21 prisbasbelopp 0,307 prisbasbelopp

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.

PROP. 2010/11:1

3.3 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 §

1

Arbetsgivaravgifterna är 25,39 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 5,95 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,70 % 5. arbetsmarknadsavgift 4,65 % 6. arbetsskadeavgift 0,68 %

Föreslagen lydelse

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 22,19 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 5,02 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,91 % 6. arbetsskadeavgift 0,68 %

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 §

2

Egenavgifterna är 22,94 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 6,04 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,70 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,11 % 6. arbetsskadeavgift 0,68 %

1 Senaste lydelse 2009:1160. 2 Senaste lydelse 2010:404.

PROP. 2010/11:1

Föreslagen lydelse

13 §

Egenavgifterna är 19,74 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 5,11 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,17 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,37 % 6. arbetsskadeavgift 0,68 %

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Bestämmelsen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2010. 3. Bestämmelsen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2010. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2010 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak

PROP. 2010/11:1

4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak

Sammanfattning I detta avsnitt görs en uppföljning av finanspolitikens inriktning och en analys av utrymmet för reformer eller behovet av besparingar. • Utgiftstaket för staten har klarats samtliga år Finanspolitiken ska vara i linje med de kriterier sedan det infördes 1997. för en väl avvägd finanspolitik som fastställdes i 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. • Det finansiella sparandet i den offentliga 2007/08:100). Vidare görs en uppföljning av sektorn var i genomsnitt något högre än utgiftstaket för staten och ett förslag till utgiftsmålsatt 2000–2009. tak lämnas för åren 2013 och 2014. Därutöver • Det finansiella sparandet 2010 och 2011 är i föreslås tekniska justeringar av utgiftstaken för linje med överskottsmålet när hänsyn tas till åren 2010–2012. Avsnittet avslutas med en konjunkturläget och de reformer som uppföljning av den ekonomiska utvecklingen i föreslås i denna proposition. kommuner och landsting och kravet på god • Ett visst ytterligare reformutrymme bedöms ekonomisk hushållning i kommunsektorn. uppkomma 2012–2014. Osäkerheten i bedömningen är dock betydande. Ytterligare reformer kan därför endast genomföras om

bedömningen inte ändras när osäkerheten 4.1 Kriterier för en väl avvägd minskar med tiden. finanspolitik

• Utgiftstaket för 2013 och 2014 föreslås Målet för den ekonomiska politiken är att skapa uppgå till 1 093 respektive 1 103 miljarder en så hög varaktig välfärd som möjligt genom kronor. Det är en lägre årlig ökning i kronor hög uthållig tillväxt, varaktigt hög sysselsättning, än tidigare år, vilket bl.a. motiveras av att välfärd som kommer alla till del och makroutgiftstaket behöver återgå till att i högre ekonomisk stabilitet. grad vara förenligt med överskottsmålet. Finanspolitiken bidrar till stabilitet och • Det ekonomiska resultatet för kommunsamhällsekonomisk effektivitet genom att vara sektorn stärks mellan 2009 och 2010. långsiktigt hållbar. Offentliga åtaganden måste Sektorn bedöms sammantaget redovisa ett kunna finansieras på lång sikt utan att den resultat 2010 som torde uppfylla kravet på offentliga skulden ökar på ett ohållbart sätt, eller god ekonomisk hushållning. Till följd av en att behov av kraftiga höjningar av skatteuttaget förhållandevis svag inkomstutveckling uppstår. Detta gäller även om den demografiska väntas kommuner och landsting redovisa ett utvecklingen, trender på arbetsmarknaden, resultat 2011 som torde understiga riktlinjen globaliseringen, m.m. ibland tenderar att försvåra om god ekonomisk hushållning. denna uppgift. Om finanspolitikens hållbarhet ifrågasätts leder detta vanligen till betydande

PROP. 2010/11:1

samhällsekonomiska kostnader för en liten ökat förtroendet för den ekonomiska politiken. 17 öppen ekonomi som Sverige. En finanspolitik Det finanspolitiska ramverket syftar både till som inte är långsiktigt hållbar innebär att den långsiktig hållbarhet och till att finanspolitiken offentliga skulden växer snabbare än BNP, vilket inte ska utformas så att den riskerar att bli ökar risken för att fokus måste flyttas från kortsiktigt destabiliserande. Ramverket hjälper åtgärder som befrämjar tillväxt, välfärd och också Sverige att som EU-medlem efterleva sysselsättning till skuldsanering. Detta var vad Stabilitets- och tillväxtpaktens regler. som hände i Sverige i början av 1990-talet, och Det budgetpolitiska ramverket spelar vidare som nu sker i ett antal EU-länder som Grekland, en central roll när storleken på ett reform- Spanien och Irland. En ogynnsam utveckling till utrymme eller besparingsbehov fastställs. Med följd av en oansvarig finanspolitik riskerar att utgångspunkt i ramverkets mål och restriktioner främst drabba svaga grupper i samhället, vilket stäms reformutrymmet eller besparingsbehovet strider mot regeringens fördelningspolitiska av mot ett antal hållpunkter. En sådan hållpunkt ambitioner. är att en väl avvägd finanspolitik ska säkerställa Finanspolitiken bidrar även till stabilitet när att överskottsmålet klaras och att utgiftstaket för den utformas på ett sådant sätt att den dämpar staten inte överskrids. När reformutrymmet eller åtminstone inte förstärker konjunktur- eller besparingsbehovet bedöms ska vidare det svängningarna. Stora konjunktursvängningar kan ekonomiska läget beaktas. Finanspolitiken ska via så kallade persistenseffekter påverka arbets- vara väl anpassad till konjunkturläget och inte kraftsutbudet och kapitalstocken negativt under försvåra Riksbankens arbete med att värna lång tid, vilket är mycket kostsamt för samhälls- prisstabilitet. Det innebär att det offentliga ekonomin. Erfarenheten visar dock att finans- sparandet temporärt kan avvika från överpolitiken inte bör användas för att finjustera skottsmålet vid kraftiga konjunkturavmattningar efterfrågan i ekonomin vid normala konjunktur- utan att detta kommer i konflikt med ramverkets variationer. Riksbanken har med penning- intentioner. politiken huvudansvaret för stabiliserings- Utrymmet för finanspolitiska åtgärder beror politiken. Finanspolitiken bidrar till stabilitet därtill på hur åtgärderna utformas. Strukturella genom att tillåta att skatteinkomster och utgifter reformer som förbättrar ekonomins funktionsvarierar över konjunkturcykeln. De s.k. sätt och ökar produktionskapaciteten gör att automatiska stabilisatorerna ska tillåtas verka. reformutrymmet blir större. Slutligen bör en Därutöver bör det finnas beredskap att stödja ansvarsfull bedömning av reformutrymmets eller penningpolitiken genom finanspolitiska åtgärder besparingsbehovets storlek ta hänsyn till riskvid mer allvarliga konjunkturstörningar. För att bilden i den ekonomiska och offentligfinansiella det ska finnas utrymme för de automatiska utvecklingen och osäkerheten i såväl prognoser stabilisatorerna att verka, och för att upprätthålla som i bedömningen av finanspolitikens långberedskap för en framtida aktiv stabiliserings- siktiga hållbarhet. politik, bör sparandet i den offentliga sektorn ligga i linje med överskottsmålet vid ett genomsnittligt resursutnyttjande. 4.1.2 Principer för avstämning av

finanspolitiken mot överskottsmålet

4.1.1 Det finanspolitiska ramverket är en Det är viktigt att det finns tydliga principer för grund för en ansvarsfull hur överskottsmålet följs upp. Överskottsmålet finanspolitik innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i Erfarenheten visar att ett trovärdigt finans- genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet politiskt ramverk med tydliga mål och restriktioner starkt bidrar till att finanspolitiken utformas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det svenska budgetpolitiska ramverket med bl.a. en 17 Det budgetpolitiska ramverket är en del av det finanspolitiska välordnad och stram budgetprocess, ett över- ramverket, och omfattar överskottsmålet, utgiftstaket, det kommunala skottsmål för den offentliga sektorn, ett utgifts- balanskravet och en välordnad budgetprocess. Det finanspolitiska tak för staten och ett kommunalt balanskrav har ramverket omfattar därutöver andra mål och regler för finanspolitiken, t.ex. att en procyklisk finanspolitik ska undvikas.

PROP. 2010/11:1

är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett en bedömning av det framtida reformutrymmet årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av eller behovet av besparingar. Av denna anledning stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om används inte längre det genomsnittliga finansiella 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt sparandet från 2000 (den s.k. 2000-indikatorn) år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när som indikator för att följa upp överskottsmålet. konjunkturen försvagas för att säkerställa att det För den framåtblickande analysen av hur den årliga målet uppnås. Politiken skulle därmed bli föreslagna finanspolitiken förhåller sig till överprocyklisk. Den skulle förstärka konjunktur- skottsmålet används ett sjuårigt glidande svängningarna och de automatiska stabilisa- medelvärde för det finansiella sparandet och det torerna skulle inte tillåtas verka fritt. Det finns strukturella sparandet. Vid bedömningen av således goda skäl att formulera ett mål för det sjuårsindikatorn tas även hänsyn till det genomfinansiella sparandet som ett genomsnitt över en snittliga konjunkturläget under den period för konjunkturcykel. vilken indikatorn beräknas. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp att finanspolitiken ligger i linje med målet. Då överskottsmålet är Ett tioårigt bakåtblickande medelvärde för det formulerat i termer av faktiskt finansiellt finansiella sparandet sparande är en naturlig utgångspunkt att finanspolitiken stäms av mot det faktiska finansiella Även om överskottsmålet i första hand bedöms i sparandet. En nackdel med detta tillväga- ett framåtblickande perspektiv behövs en bakåtgångssätt är att konjunkturläget inte beaktas. blickande analys för att det ska vara möjligt att Om exempelvis resursutnyttjandet är högt bedöma om överskottsmålet uppnåtts och om kommer det faktiska finansiella sparandet att det finns tendenser till systematiska felaktigheter överskatta reformutrymmet eftersom det finan- i finanspolitikens förhållande till överskottsmålet siella sparandet skulle vara lägre vid ett normalt som minskar sannolikheten för att överskottsresursutnyttjande. Det går med andra ord inte målet ska nås i framtiden. För den bakåtatt använda temporärt höga överskott under blickande uppföljningen av överskottsmålet ekonomiskt goda år för att finansiera permanent används därför ett tioårigt medelvärde som högre utgifter eller sänkta skatter. På samma sätt beräknas för de tio senaste utfallsåren, för närskulle det genomsnittliga sparandet bli för högt varande omfattande 2000–2009. Vid tolkningen om målet för sparandet uppnås även under av detta tioårsgenomsnitt tas även hänsyn till det utpräglade lågkonjunkturår. Det betyder att genomsnittliga konjunkturläget under den konjunkturläget måste beaktas när över- aktuella perioden. skottsmålet utvärderas och storleken på ett reformutrymme eller besparingsbehov fastställs. I departementspromemorian Utvärdering av Sjuårsindikatorn överskottsmålet (Ds 2010:4) presenterades ett antal förslag på hur uppföljningen av över- Sjuårsindikatorn är ett sjuårigt centrerat medelskottsmålet kan göras tydligare. Med anledning värde för det finansiella sparandet i den av dessa förslag skiljer sig uppföljningen av offentliga sektorn. Indikatorn för ett visst överskottsmålet i denna proposition något från angivet år omfattar det finansiella sparandet, uppföljningen i tidigare budgetpropositioner. justerat för större engångseffekter, det angivna 18 För att tydliggöra att överskottsmålet inte ska året, de tre åren före det angivna året, samt de tre tolkas som ett skuldmål görs nu en tydlig åren efter det angivna året. Det sjuåriga medelskillnad mellan en bakåtblickande respektive värdet för 2010 omfattar följaktligen sparandet framåtblickande uppföljning av överskottsmålet. 2007–2013, indikatorn för 2011 omfattar 2008– Överskottsmålet utvärderas i första hand i ett 2014, och så vidare. Att beräkningen omfattar framåtblickande perspektiv, som ett underlag för just sju år beror på att indikatorn för budgetåret då omfattar samtliga prognosår i budgeten, där det sista av dessa är det år för vilket ett nytt

18 De nya principerna för uppföljningen av överskottsmålet användes för första gången i 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100).

PROP. 2010/11:1

utgiftstak föreslås. Valet av antal år i 2006. Eftersom beräkningen av 19 20 genomsnittsberäkningen är således inte bestämt sjuårsindikatorn för budgetåret omfattar fem utifrån längden på en konjunkturcykel, eftersom prognosår är bedömningen av storleken på längden på en sådan varierar. reformutrymmet eller besparingsbehovet En fördel med sjuårsindikatorn är att den är baserad på denna indikator osäker. enkel att beräkna. Den beaktar även i viss utsträckning konjunkturläget eftersom den är beräknad utifrån sparandet under flera år. Det Det strukturella sparandet finns trots detta en risk att beräkningen kommer att omfatta flera hög- än lågkonjunkturår, eller Det strukturella sparandet visar hur stort det tvärt om, vilket i så fall innebär att indikatorn ger finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt en felaktig bild av reformutrymmet eller konjunkturläge. I regeringens beräkning av det besparingsbehovet. För att värdera sjuårs- strukturella sparandet justeras det finansiella indikatorn på ett korrekt sätt måste därför sparandet för konjunkturläget, men även för hänsyn tas till konjunkturläget. Om det sjuåriga större engångseffekter och extraordinära nivåer medelvärdet för det finansiella sparandet ligger på hushållens kapitalvinster. Exempelvis visar ett nära ett, samtidigt som medelvärdet för BNP- positivt strukturellt sparande att det finns ett gapet under samma period ligger nära noll, är underliggande överskott i de offentliga finanfinanspolitiken normalt i linje med över- serna, även om ett underskott tillfälligt uppstått skottsmålet. till följd av ett svagt konjunkturläge. En nackdel Ett problem vid bedömningen av hur med det strukturella sparandet är att bekonjunkturen påverkar sparandet i den offentliga dömningen kan göras på flera olika sätt, och att sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna det inte ens i efterhand fastställs ett allmänt inte är symmetriska. Den nuvarande globala accepterat utfall. konjunkturavmattningen leder exempelvis till Det finns flera metoder för att beräkna det negativa BNP-gap som är mycket stora i strukturella sparandet. Regeringens metod historisk jämförelse (se tabell 4.1). Det är bygger på att det finansiella sparandet justeras osannolikt att dessa stora negativa gap kommer utifrån en uppskattning av resursutnyttjandet, att motsvaras av lika stora positiva gap när uttryckt som ett BNP-gap, och en bedömning av konjunkturen åter vänder uppåt. Om BNP- hur känsliga de offentliga finanserna är för gapen inte är noll i genomsnitt över en förändringar i resursutnyttjandet. Regeringen konjunkturcykel kan inte sjuårsindikatorn använder för närvarande en budgetelasticitet på justeras fullt ut för BNP-gapen, om den ska vara 0,55, vilket innebär att om ett negativt BNP-gap en god indikator för överskottsmålet. Vid ökar med en procentenhet försämras det bedömningen av det potentiella reform- offentliga saldot med 0,55 procent av BNP. utrymmets eller besparingsbehovets storlek bör Storleken på denna budgetelasticitet ligger i linje därför vikt även läggas vid de ojusterade med OECD:s senaste beräkningar. Det 21 indikatorvärdena. innebär att om det faktiska finansiella sparandet Erfarenheten från de senaste åren visar att de exempelvis är -2 procent av BNP, och BNPoffentliga finanserna kan försämras snabbt när gapet bedöms vara -5 procent av potentiell BNP, tillväxten försvagas. Från 2007 till 2009 uppgår det strukturella sparandet till 0,75 minskade det finansiella sparandet från 3,5 till procent av BNP (-2 + 0,55 * 5 = 0,75). -1,0 procent av BNP. Samtidigt visar en Beräkningen av det strukturella sparandet är utvärdering av regeringens prognoser att det förknippad med mycket stor osäkerhet vid sidan genomsnittliga absoluta felet i prognosen för det finansiella sparandet för det nästkommande året uppgick till nästan 2 procent av BNP åren 2000– 20 Riksrevisionens rapport 2007:5. Se även Konjunkturinstitutets specialstudie 19, april 2009, som visar på liknande prognosfel för Konjunkturinstitutets prognoser. 19 För att förstärka kontrollen av de offentliga finanserna i ett medel- 21 I en underlagsrapport till Finanspolitiska rådets rapport 2009 (Flodén, fristigt perspektiv förlängs prognoshorisonten i denna proposition med M. Automatic Fiscal Stabilizers in Sweden 1998–2009) gjordes en ny ett år till 2014, samtidigt som förslag till utgiftstak lämnas för både 2013 bedömning av denna elasticitet som fann att det inte fanns skäl att frångå och 2014. det av regeringen använda värdet.

PROP. 2010/11:1

av den osäkerhet som berör prognosen för det budgetlagen ställer. Förlängningen av tidsfinansiella sparandet. För det första är be- horisonten görs för att förstärka kontrollen av dömningen av resursutnyttjandet osäker. För de offentliga finanserna i ett medelfristigt potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan perspektiv och säkra återgången till överskott. varje bedömare gör sin egen uppskattning av Nivån på utgiftstaket sätter en övre gräns för dess historiska och framtida värden. Ofta de takbegränsade utgifterna och hur stor del av revideras synen på BNP-gapen såväl bakåt som ett eventuellt reformutrymme som kan användas framåt i tiden, vilket inte bara beror på en på budgetens utgiftssida. Skillnaden mellan förändrad syn på konjunkturläget utan också på utgiftstaket och prognosen för de takbegränsade revideringar av utfallsstatistik för faktisk BNP. utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. För det andra är även bedömningen av det Denna ska i första hand fungera som en buffert offentliga sparandets konjunkturkänslighet om utgifterna skulle utvecklas på ett annat sätt osäker. Bedömningen bygger på en empirisk än beräknat på grund av konjunkturen. skattning av ett genomsnittligt förhållande under Den riktlinje regeringen använder är att en längre tidsperiod. Varje enskild konjunktur- budgeteringsmarginalen bör vara minst förändring har dock egenheter som gör att den 1 procent av de takbegränsade utgifterna för avviker från den genomsnittliga historiska innevarande år (2010), minst 1,5 procent för år utvecklingen. En exportledd efterfrågeökning i t+1 (2011) och minst 2 procent för år t+2 ekonomin ger exempelvis en mindre ökning av (2012). Den nödvändiga bufferten för t+3 och skatteintäkterna än en lika stor efterfrågeökning t+4 (2013 och 2014) bedöms till minst som beror på ökad inhemsk privat konsumtion. 3 procent av de takbegränsade utgifterna. 22 Sammantaget innebär detta att olika bedömares Den stegvis ökande säkerhetsmarginalen bild av det strukturella sparandet vid en och motiveras av att osäkerheten om samma tidpunkt kan variera relativt mycket både utgiftsutvecklingen är större på längre sikt. Det för historiska och framtida år. talar för att säkerhetsmarginalen år t+4 ska vara större än 3 procent. Det finns emellertid goda grunder för att säkerhetsmarginalen inte ska vara Viktigt med samlad bedömning större än 3 procent. I en av de få utredningar som gjorts av budgeteringsmarginalens storlek Det finns således en relativt stor osäkerhet kring dras slutsatsen att 3 procent är tillräckligt för att de indikatorer som används för att följa upp hantera effekter av en oväntad utveckling av den överskottsmålet. Eftersom målet är formulerat reala konjunkturen. Däremot är det inte 23 som ett genomsnitt över en konjunkturcykel tillräckligt för att hantera pris- och löneökningar måste en utvärdering med nödvändighet ändå ta som under flera år väsentligt överstiger hänsyn till konjunkturläget, trots de svårigheter Riksbankens mål. Utredningen menar emellertid detta innebär. Av detta skäl används inte en att osäkerhetsmarginalen inte bör rymma all enskild indikator för att fastställa storleken på osäkerhet som beror på pris- och löneökningar. I reformutrymmet eller besparingsbehovet. I ett läge där inflationen under flera år väsentligt stället görs en samlad bedömning av de två överstiger Riksbankens mål, kan finanspolitiken indikatorerna, som sedan kompletteras med komma att behöva stramas åt. Detta skulle bedömningar av den tilltänkta reformens sanno- medföra att finanspolitiken skulle understödja lika effekter på ekonomin, det aktuella kon- penningpolitiken genom att inte låta de statliga junkturläget och risken för att utvecklingen blir utgifterna öka fullt ut med inflationen. en annan än vad som förutsetts.

4.1.3 Principer för avstämning mot 22 Riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek är i linje med

utgiftstaket

bedömningar som gjordes i betänkandena Utvärdering och vidareutveckling av budgetprocessen (SOU 2000:61) och Stabiliseringspolitik i I denna proposition väljer regeringen att lämna valutaunionen, STEMU-utredningen (SOU 2002:16). ett förslag till utgiftstak för både 2013 och 2014, 23 I betänkandet Utvärdering och vidareutveckling av budgetprocessen vilket innebär att tidshorisonten utsträcks med (SOU 2000:61) föreslås att osäkerhetsmarginalen ska vara 3 procent och ett år utöver det krav på minsta tidshorisont som ha samma storlek i förhållande till de takbegränsade utgifterna för varje år.

PROP. 2010/11:1

De takbegränsade utgifterna utgör en

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

betydande del av den offentliga sektorns

Procent av BNP respektive potentiell BNP

sammanlagda utgifter, och påverkar därmed i

2009 2010 2011 2012 2013 2014

hög grad det offentliga sparandet.

Finansiellt sparande -1,2 -1,3 -0,4 1,0 2,0 2,9

Bakåtblickande tioårssnitt 1,2

4.2 Uppföljning av överskottsmålet

1 Konjunkturjusterat 1,4 Sjuårsindikatorn 0,8 0,8 0,7

4.2.1 Bakåtblickande analys av

1 Konjunkturjusterat 1,5 1,7 1,9

sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet 1,2 procent av BNP (se tabell 4.1). Sparandet låg under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det med andra ord något över målsatt nivå. Eftersom strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. det genomsnittliga BNP-gapet under samma Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. period bedöms ha varit svagt negativt, -0,4 procent av potentiell BNP, beror det starka sparandet inte på ett högre genomsnittligt Sjuårsindikatorn resursutnyttjande än normalt. Justeras det tioåriga genomsnittet med den av regeringen Sjuårsindikatorn är som högst 2009 och 2010 då använda elasticiteten för det offentliga sparandet den är 0,8 procent av BNP och minskar sedan med avseende på BNP-gapet, 0,55, och det med en tiondels procent av BNP 2011, ett år då genomsnittliga BNP-gapet under perioden, indikatorn beräknas på sparandet under 2008– hamnar det bakåtblickande tioårssnittet på 2014, dvs. endast på två utfallsår. Detta kan 1,4 procent av BNP. tolkas som att den tidigare beslutade och i denna Detta utfall indikerar att det finansiella proposition föreslagna och aviserade finanssparandet har legat något högre än överskotts- politiken kommer att ge upphov till ett för lågt målet under denna period. Med tanke på att den sparande i förhållande till målet. Om resursfinanspolitik som förts för att nå målet baserats utnyttjandet under samma sjuårsperiod beaktas på osäkra prognoser för det finansiella sparandet pekar indikatorn emellertid på ett sparande väl är denna avvikelse dock inte anmärkningsvärt över målet. Under samma period är nämligen det stor. Slutsatsen blir därför att den bakåt- sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet blickande analysen inte pekar på några stora kraftigt negativt (-2,0 procent av potentiell systematiska fel i bedömningen av finans- BNP). Vid bedömningen av den konjunkturpolitikens inriktning som kan påverka målupp- justerade indikatorvärdet måste dock hänsyn tas fyllelsen framöver. till att de negativa BNP-gapen 2009 och 2010 med stor sannolikhet inte kommer att motsvaras av lika stora positiva gap under åren efter 4.2.2 Framåtblickande analys av prognosperioden. Om hänsyn tas till denna måluppfyllelsen asymmetri genom att den ojusterade och konjunkturjusterade sjuårsindikatorn ges samma I detta avsnitt analyseras utvecklingen av det vikt blir slutsatsen att sparandet är ca 3 tiondelar finansiella sparandet i den offentliga sektorn av BNP starkare än överskottsmålet i genomgivet att den finanspolitik som föreslås och snitt under sjuårsperioden 2008–2014. aviseras i denna proposition genomförs. I tabell 4.1 redovisas de indikatorer som används för att stämma av reformutrymmet eller besparingsbehovet mot överskottsmålet.

PROP. 2010/11:1

Det strukturella sparandet budgetpolitiska målen och förtroendet för finanspolitiken, vilket krävs för att säkra lång- Tidigare beslutade reformer och de åtgärder som siktigt hållbara offentliga finanser. föreslås i propositionen Hösttilläggsbudget för Samtidigt är det viktigt att finanspolitiken inte 2010 (prop. 2010/11:2) bidrar till att det är för åtstramande i rådande läge med fortsatt strukturella sparandet försämras med 1,5 pro- svagt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. cent av BNP mellan 2009 och 2010. Den Till följd av den djupa konjunkturnedgången har expansiva finanspolitiken i kombination med de de offentliga finanserna försvagats påtagligt, även automatiska stabilisatorernas verkan under om underskotten har varit begränsade i ett intertidigare år bidrar till att efterfrågan hålls uppe nationellt perspektiv. De svenska underskotten under den mycket djupa lågkonjunkturen. är framför allt ett resultat av att de automatiska Det strukturella sparandet sjunker till som stabilisatorerna har tillåtits verka fullt ut, vilket lägst 0,6 procent av BNP 2010 för att sedan åter har varit avgörande för att hålla uppe efterfrågan stärkas under åren 2011–2014 (se tabell 4.1). i ekonomin. Utöver det har regeringen genom Detta är en något starkare utveckling än den som stimulansåtgärder aktivt bidragit till att dämpa förutsågs i 2010 års ekonomiska vårproposition. fallet i sysselsättningen och till att förhindra att Denna indikator visar således på ett sparande arbetslösheten permanentas på en hög nivå. som ligger något under 1 procent av BNP 2010, men som redan 2011 är i nivå med överskotts-

Diagram 4.1 Finansiellt sparande och BNP-gap

målet och som fortsätter att öka åren därefter. 4 4

Finansiellt sparande

Det strukturella sparandet uppgår till 2,7 3 3 respektive 3,2 procent av BNP 2013 och 2014. 2 BNP-gap 2 Osäkerheten i en bedömning över denna tids- 1 1 horisont är dock betydande. Att det strukturella 0 0 sparandet är lägre än 1 procent 2010 beror på de -1 -1 åtgärder som vidtagits för att stabilisera resurs- -2 -2 -3 -3 utnyttjandet och sysselsättningen.

överskott

Det gäller således att finna en balans mellan De offentliga finanserna förbättras nu snabbt i behovet av att stödja återhämtningen och kravet takt med att konjunkturen stärks. Sverige ser ut på att nå tillbaka till överskott. Det offentliga att kunna återgå till ett offentligt sparande som sparandet ska som tidigare anförts uppvisa ett ligger väl över överskottsmålet när konjunktur- överskott i linje med överskottsmålet när läget normaliseras utan att budgetförstärkningar ekonomin och resursutnyttjandet normaliseras. behöver vidtas. I jämförelse med många andra Regeringens bedömning är att ekonomin närmar länder blir vägen tillbaka till överskott därför sig ett balanserat resursutnyttjande 2014. Enligt mindre dramatisk. prognosen når det finansiella sparandet 1 pro- Att komma tillbaka till överskott i de cent av BNP redan under 2012, trots att offentliga finanserna är viktigt av flera skäl. Som resursutnyttjandet då är fortsatt svagt (se den senaste krisen illustrerat är ordning och reda diagram 4.1). År 2014 ligger sparandet på knappt i de offentliga finanserna en avgörande för- 3 procent av BNP i frånvaro av nya åtgärder utsättning för att det ska vara möjligt att hantera utöver de som föreslås eller aviseras i denna de utmaningar finanspolitiken ställs inför i ett proposition. krisläge. Det är viktigt att även kommande lågkonjunkturer kan mötas från en stark offentligfinansiell position. Att komma tillbaka till överskott inom en rimlig tidshorisont är också nödvändigt för att upprätthålla de

PROP. 2010/11:1

Reformutrymmet 2011 förslag och aviseringar som lämnas i denna proposition försämras det finansiella sparandet En utgångspunkt vid bedömningen av reform- med motsvarande ca 0,3 procent av BNP åren utrymmet är att det offentliga sparandet ska 2011–2014, jämfört med om inga nya förslag uppvisa ett överskott på 1 procent av BNP i linje genomförs. med överskottsmålet då ekonomin och resursutnyttjandet normaliserats. Det gäller samtidigt att finna en balans mellan behovet att med Reformutrymmet 2012–2014 finanspolitiken stödja den kommande återhämtningen och kravet att nå tillbaka till över- Enligt nuvarande bedömning når det offentliga skott i de offentliga finanserna som säkerställer sparandet balans betydligt tidigare än vad som att Sverige går in i nästa lågkonjunktur utifrån en förväntades i 2010 års ekonomiska vårstark offentligfinansiell position. proposition. Mot slutet av prognosperioden är Analysen av de två indikatorer som används det offentliga sparandet väl över överskottsför att följa upp överskottsmålet visar att det målet. Under 2012–2014 når även det strukturella sparandet ligger i linje med över- strukturella sparandet nivåer som ligger klart skottsmålets nivå 2011, medan sjuårsindikatorn över målet. Detta indikerar att ett reformligger något under målet. Om sjuårsindikatorn utrymme uppstår mot slutet av prognoskonjunkturjusteras ligger den dock väl över perioden. Osäkerheten i bedömningen är dock målet 2011. På grund av risken för att dagens betydande. Hänsyn måste också tas till stora negativa BNP-gap inte kommer att riskbilden. Det finns en betydande risk för att motsvaras av lika stora positiva gap i framtiden återhämtningen blir svagare än vad som nu måste en avvägning av den ojusterade och den prognostiseras. Med hänsyn tagen till denna risk konjunkturjusterade sjuårsindikatorn göras. kan inte ett reformutrymme som uppkommer Bedömningen är då att sparandet förefaller vara i först 2013 och 2014 intecknas för tidigt. Risken linje med eller något starkare än överskottsmålet för en mer negativ utveckling (se avsnitt 5.3) 2011, om de reformer som föreslås eller aviseras i talar i stället för att låta det offentliga sparandet denna budgetproposition genomförs. stärkas relativt snabbt, för att säkerställa att Av tabell 4.1 framgår att det strukturella Sverige går in i nästa lågkonjunktur med sparandet stärks något 2011 och 2012 även om överskott i de offentliga finanserna. de reformer som föreslås och aviseras i denna De åtgärder som föreslås i denna proposition proposition genomförs (se tabell 1.2). Detta kan består i huvudsak av förslag till anslagstolkas som att finanspolitiken är något förändringar och förändringar av skatteregler för åtstramande i ett läge med fortsatt svagt 2011, men också till en viss del av aviseringar av resursutnyttjande. BNP-gapen är -2,5 respektive vissa utgiftsreformer som är avsedda att träda i -1,6 procent av potentiell BNP 2011 och 2012. kraft efter 2011, och som därmed ingår i Förstärkningen av det strukturella sparandet är förslaget till preliminära utgiftsramar för åren dock begränsad samtidigt som BNP förväntas efter 2011. Därutöver redovisar regeringen ett växa i god takt. Hushållens disponibla inkomster antal reformambitioner för åren efter 2011 som och den privata konsumtionen bedöms öka inte påverkar de i denna proposition beräknade starkt dessa år, vilket talar emot breda temporära inkomsterna och utgifterna. Dessa reformstimulanser av hushållssektorn. Läget på ambitioner, och tidplanen för dem, betingas av arbetsmarknaden bedöms också vara ljusare än att ett tillräckligt stort överskott i de offentliga vad som förutsågs i 2010 års ekonomiska finanserna av permanent natur faktiskt uppstår. vårproposition, trots fortsatt stora negativa För att kunna beskriva dessa reformambitioner BNP-gap. och ange prioriteringar för mandatperioden har En sammantagen bedömning − där behovet regeringen gjort en preliminär bedömning av av att stödja återhämtningen och behovet av att reformutrymmet för hela mandatperioden, där relativt snabbt förbättra de offentliga finanserna osäkerheten i bedömningen har beaktats genom inför en ny konjunkturnedgång har vägts in − är att reformutrymmet beräknats med en att det finns ett reformutrymme för 2011 säkerhetsmarginal i förhållande till överskottsmotsvarande ca 13 miljarder kronor. Om detta målet (se fördjupningsrutan En preliminär reformutrymme utnyttjas i enlighet med de bedömning av reformutrymmet 2012–2014).

PROP. 2010/11:1

Sammantaget bedömer regeringen att det är En preliminär bedömning av reformutrymmet rimligt att i nuläget upprätthålla en säkerhets- 2012–2014 marginal på minst 1 procent av BNP i strukturellt sparande 2014. Hänsyn har då tagits Med tanke på osäkerheten om den framtida till den negativa riskbilden, att konjunkturcykeln ekonomiska utvecklingen är det inte lämpligt att normalt är asymmetrisk och till osäkerheten i lägga fast ett reformutrymme för mer än det bedömningen av det strukturella sparandet. Med kommande budgetåret. Utrymmet för ofinandessa förutsättningar bedöms i nuläget reform- sierade reformer eller behovet av besparingar bör utrymmet för mandatperioden, utöver de bestämmas löpande inför varje nytt budgetår i reformer som föreslås eller aviseras i denna den takt som ny information om den proposition, preliminärt uppgå till omkring ekonomiska utvecklingen tillkommer och prog- 40 miljarder kronor. Detta utrymme kan senare noserna blir säkrare. Det hindrar inte att en visa sig bli mindre eller större. preliminär uppskattning av storleken på reformutrymmet på lite längre sikt görs utifrån prognosen för sparandet under den senare delen av mandatperioden (se tabell 4.1). Självklart kan en sådan bedömning inte ligga till grund för några säkra utfästelser om framtida reformer. Den ska i stället ses som en grov uppskattning givet att den prognostiserade utvecklingen slår in. Faktiska reformer kan sedan endast föreslås om bedömningen inte ändras när osäkerheten minskar med tiden. Ett sätt att hantera osäkerheten i bedömningen är att beräkna reformutrymmet utifrån att det 2014 ska finnas en kvarvarande säkerhetsmarginal i förhållande till överskottsmålet. Behovet av en säkerhetsmarginal kan motiveras utifrån att BNP-gapen vanligtvis inte är symmetriska, vilket gör att det genomsnittliga strukturella sparandet tenderar att överskatta det genomsnittliga faktiska sparandet. I departementspromemorian Utvärdering av överskottsmålet uppskattas denna asymmetri ge upphov till en skillnad mellan det genomsnittliga faktiska sparandet och det genomsnittliga strukturella sparandet på drygt 1 procent av BNP (Ds 2010:4). Ett ytterligare motiv till en säkerhetsmarginal är att risken för att konjunkturutvecklingen blir sämre än förväntat för närvarande är stor (se avsnitt 5.3). Även risken för större persistenseffekter än förväntat, dvs. långvariga negativa effekter på arbetskraftutbud och produktivitetstillväxt till följd av den senaste konjunkturnedgången, talar för behovet av en säkerhetsmarginal. Till detta kan läggas att den genomsnittliga revideringen av det strukturella sparandet under perioden 2000– 2006 uppgick till drygt 1 procent av BNP, vilket motiverar en säkerhetsmarginal av motsvarande storlek till överskottsmålet. Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att en rimlig säkerhetsmarginal till överskottsmålet för det

PROP. 2010/11:1

strukturella sparandet uppgår till minst 1 procent justerade sjuårsindikatorn för 2011 till 1,5 proav BNP. Om ett preliminärt reformutrymme cent av BNP. 24 beräknas utifrån det strukturella sparandet för Kalkylen baseras på att det strukturella 2014, givet denna säkerhetsmarginal, innebär det sparandet 2014 uppgår till exakt 2 procent av att det strukturella sparandet bör uppgå till BNP. Om reformutrymmet 2012–2014 uppminst 2 procent av BNP detta år. En ytterligare skattas med beaktande av att säkerhetsavstämningspunkt av en sådan säkerhetsmarginal marginalen till överskottsmålet ska vara minst är att den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn 2 procent av BNP 2014 blir slutsatsen att det för 2011 samtidigt överstiger 1 procent av BNP. preliminära reformutrymmet är mindre än Tabell 4.2 visar det tillkommande reform- 48 miljarder kronor. Med hänsyn tagen till detta utrymmets storlek under innevarande mandat- bedöms det tillkommande reformutrymmet för period i ett räkneexempel som bygger på att lika åren 2012–2014 uppgå till ungefär 40 miljarder stora budgetförsvagningar genomförs alla år kronor. Detta utrymme kan senare visa sig bli 2012–2014, givet att det strukturella sparandet mindre eller större. 2014 ska uppgå till exakt 2 procent av BNP.

Tabell 4.2 Preliminärt reformutrymme 2012–2014 om det

4.3 Uppföljning av utgiftstaket för

strukturella sparandet ska vara exakt 2 procent av BNP 2014

staten

Procent av BNP 2010 2011 2012 2013 2014 Statsbudgetens utgifter redovisas på 27 utgifts- Ackumulerad reformkostnad, 14,9 31,2 48,2 områden. De utgifter som omfattas av utgiftsmdkr taket är utgiftsområde 1–25 och utgiftsområde Finansiellt sparande -1,3 -0,4 0,6 1,2 1,7 27, samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Sjuårsindikatorn 0,6 0,4 konjunkturjusterad 1,5 1,5 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de tak- Strukturellt sparande 0,6 1,0 1,6 1,9 2,0 begränsade utgifterna, eftersom riksdagen och regeringen endast i begränsad omfattning kan Källa: Egna beräkningar. påverka dessa utgifter på kort sikt. De Kalkylen ger ett sammanlagt reformutrymme på takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förca 48 miljarder kronor för åren 2012–2014 brukade anslagsmedel. Detta innebär att även utöver det reformutrymme som tas i anspråk av myndigheternas utnyttjande av anslagssparande förslagen och aviseringarna i denna proposition. och anslagskredit ingår. Det motsvarar en reform om knappt 15 mil- Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket jarder kronor per år. I tabell 4.2 redovisas de och de takbegränsade utgifterna utgörs av den sammanräknade kostnaderna för reformerna, s.k. budgeteringsmarginalen. Om budgeteringsdvs. sparandeförsämringen 2013 är summan av marginalen tas i anspråk innebär det i regel att de kostnaderna för reformen 2012 och 2013 och offentliga finanserna försämras. sparandeförsämringen 2014 av reformerna under I tabell 4.3 redovisas ursprungligt fastställda alla tre åren 2012–2014. Det har antagits att utgiftstak, slutligt fastställda tak, i denna reformens kostnader ökar i takt med BNP i proposition föreslagna utgiftstak med anledning löpande priser, dvs. en reform som genomförs av tekniska justeringar samt utfall och prognoser 2012 och då kostar 14,9 miljarder kronor för budgeteringsmarginalen för 2000–2012. försämrar sparandet med cirka 15,6 miljarder Det fleråriga utgiftstaket för staten främjar kronor 2013 och 16,3 miljarder kronor 2014, trovärdigheten i den ekonomiska politiken och osv. Till detta har lagts räntekostnaden för den är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande för skuldökning som blir följden av reformen riksdagen och regeringen. Utgiftstaket har jämfört med en oförändrad politik. Med denna klarats samtliga år sedan det infördes 1997. Om storlek på reformerna uppgår den konjunktur- det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas är regeringen enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skyldig att vidta åtgärder. Regeringens bedömning är att 24 Jämför riktlinjerna för budgeteringsmarginalens under utgiftstaket budgeteringsmarginalen under det redan fastsom säger att denna bör vara större ju längre prognoshorisonten är. lagda utgiftstaket för år 2010–2012 är tillräcklig

PROP. 2010/11:1

för att hantera den osäkerhet som finns i Budgeteringsmarginalen är väsentligt större utgiftsutvecklingen (se avsnitt 4.1.3 för en mer samtliga år till och med 2012 än vad som följer av utförlig beskrivning av behovet av en bud- den säkerhetsmarginal som minst bör upprättgeteringsmarginal). hållas. Det betyder emellertid inte i sig att det År 2009 blev budgeteringsmarginalen finns ett utrymme för reformer som ökar de 24,4 miljarder kronor. Innevarande år beräknas takbegränsade utgifterna. Utgiftstaket ska inte den till 35,2 miljarder kronor, eller 3,6 procent av ses som ett utgiftsmål. Utrymmet för reformer de takbegränsade utgifterna. Budgeterings- på utgiftssidan bestäms av regeringens bemarginalen växer sedan snabbt åren 2011 och dömning av reformutrymmet i förhållande till 2012 till 57,5 respektive 73,8 miljarder kronor. överskottsmålet samt avvägningen mellan Dessa år utvecklas de takbegränsade utgifterna inkomst- och utgiftsreformer, givet begränslångsamt. Det beror främst på att de temporära ningen på utgiftssidan. Den negativa riskbilden i finanspolitiska åtgärderna i samband med finans- den makroekonomiska utvecklingen motiverar, krisen dras tillbaka i takt med att konjunktur- som framgår av avsnitt 4.2.3, en säkerhetsläget stabiliseras och att krisens effekter på de marginal i förhållande till överskottsmålet. På automatiska stabilisatorerna, t.ex. arbets- motsvarande sätt finns i nuläget ett behov av att marknadsrelaterade utgifter, minskar. upprätthålla en större säkerhetsmarginal under Budgeteringsmarginalen 2010–2012 beräknas utgiftstaket än vad som gäller vid en mer nu bli större än vad som bedömdes i 2010 års balanserad riskbild. ekonomiska vårproposition. Huvudsakligen Även om det i första hand är överskottsmålet beror det på att den förbättrade makro- som begränsar utrymmet för reformer på ekonomiska utvecklingen gör att utgifterna blir utgiftssidan finns det samtidigt skäl för att lägre inom främst arbetsmarknadsområdet. budgeteringsmarginalen inte ska vara större än För att bufferten för prognososäkerhet enligt att den har en rimligt styrande effekt på riktlinjen i avsnitt 4.1.3 ska upprätthållas bör utgiftsutvecklingen. budgeteringsmarginalen uppgå till minst 10, 15 och 20 miljarder kronor för 2010, 2011 respektive 2012.

Tabell 4.3 Ursprungliga och faktiska utgiftstak 2000 – 2012

Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ursprunglig årlig nominell förändring 1 av utgiftstaket 9 26 24 30 33 38 37 42 33 32 30 30 20 Ursprungligt beslutade utgiftstak 744 767 810 847 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 2 Teknisk justering 23 24 2 -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 9 3 Reell justering -2 -11

Slutligt fastställda

4 4 4 utgiftstak 765 791 812 822 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 083

Takbegränsade

utgifter 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 988,8 1 005,5 1 009,2

Budgeterings -

marginal 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 35,2 57,5 73,8 Anm.: För åren 1997–1999, se 2009 års ekonomiska vårproposition. 1 Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade utgiftstaken (rad 2) eftersom fastställda utgiftstak regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor. 2 Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år. 3 Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan finanspolitiskt motiverade sänkningar av utgiftstaket. 4 Regeringens förslag till utgiftstak med anledning av tekniska justeringar i denna proposition. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

Diagram 4.2 visar hur utgiftstakets nivå utgifterna som andel av BNP varierar från år till förändrats över tiden när hänsyn tagits till de år visar att utgifterna bidrar till att stabilisera tekniska justeringarna. Det över tiden jäm- efterfrågan i ekonomin som en del av de 25 förbara utgiftstaket låg mellan 2000 och 2005 på automatiska stabilisatorerna. en relativt stabil nivå runt 31 procent av BNP. Åren 2006 till och med 2008 minskade det något som andel av BNP. De över tiden jämförbara

takbegränsade utgifterna minskade mer under 4.4 Finanspolitikens effekter på denna period och understeg 30 procent av BNP efterfrågan

2007. Under 2009 steg både utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna som andel av BNP. Förändringen i det faktiska finansiella sparandet Detta skedde främst på grund av att nominell är ett grovt mått på den offentliga sektorns BNP minskade, men utgiftskvoten för de effekter på efterfrågan. Förändringen kan delas takbegränsade utgifterna ökade även på grund av in i tre bakomliggande faktorer: automatiska stigande utgifter inom i första hand arbets- stabilisatorer, diskretionär finanspolitik och marknadsområdet. övriga saldopåverkande faktorer. Vid en konjunkturnedgång sjunker skatteinkomsterna medan utgifterna för exempelvis

Diagram 4.2 Utgiftstak och takbegränsade utgifter, jämförbara över tiden

arbetslöshetsersättning ökar. Detta innebär att Procent av BNP de offentliga finanserna försvagas, samtidigt som 37 efterfrågan i ekonomin hålls uppe. Det omvända 36 Utgiftstak Takbegränsade utgifter gäller vid en konjunkturförstärkning. Anpass- 35 ningarna sker utan att några särskilda beslut 34 33 behöver fattas. Det innebär att finanspolitiken 32 bidrar till att dämpa konjunktursvängningarna 31 genom de automatiska stabilisatorerna. 30 Med diskretionär finanspolitik avses den 29 direkta effekt nya finanspolitiska åtgärder har på 28 det finansiella sparandet. Det extra tillfälliga 27 statsbidraget till kommunerna och höjningen av grundavdraget för pensionärer är exempel på 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 förslag som direkt påverkar det finansiella Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter i diagrammet rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar. sparandet. Effekten på det finansiella sparandet Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar redovisas det år åtgärden träder i kraft. De offentliga finanserna påverkas av en rad Från och med 2010 väntas utgiftstaket och de andra faktorer än de automatiska stabilisatorerna takbegränsade utgifterna falla som andel av BNP och den diskretionära finanspolitiken i statsnär konjunkturen vänder och BNP ökar budgeten. Exempel på sådana faktorer är BNPsnabbare än normalt samtidigt som utgifterna tillväxtens sammansättning, förändringar i utvecklas långsammare. Att de takbegränsade kapitalinkomster och ränteutgifter till följd av förändringar av den offentliga sektorns tillgångar och skulder, förändringar i ränteläget och transfereringsutgifternas utveckling på grund av den 25 På grund av regelbundet förekommande tekniska justeringar av demografiska utvecklingen och beteendeutgiftstaket försvåras jämförelser över tiden av utgiftstakets utveckling. förändringar. Slutligen påverkas de offentliga För att uppnå jämförbarhet har utgiftstaket och de takbegränsade finanserna av beslut inom den kommunala utgifterna i diagram 4.2 rensats från skillnader över tiden i dessa tekniska sektorn. förändringar. Utgångspunkten i diagram 4.2 är den aktuella utgifts- Förändringen i det strukturella sparandet strukturen och de tekniska justeringar som gäller för 2012. Utgiftstaket för åren innan 2012 är justerat genom att ge utgiftstaket för samtliga år brukar användas som en indikator på finanssamma årliga ökning som det ursprungligen hade när det först fast- politikens inriktning. Denna indikator omfattar, ställdes, givet att någon reell förändring därefter inte har gjorts av den som framgår av tabell 4.4, inte bara diskretionär ursprungligt fastställda nivån. Över tiden jämförbara takbegränsade finanspolitik i statsbudgeten utan även andra utgifter beräknas genom att från det på detta sätt beräknade utgiftstaket saldopåverkande faktorer. Det kan gälla fördra bort den faktiska budgeteringsmarginalen.

PROP. 2010/11:1

ändringar i kommunsektorns sparande, t.ex. på tionär finanspolitik) är en starkt bidragande grund av förändrad kommunal utdebitering, och orsak till att det strukturella sparandet sjunker förändringar i det offentliga sparandet som beror med 1,5 procent av BNP. Detta motverkar en på strukturella förändringar i ekonomin. varaktig nedgång i sysselsättningen samtidigt Om förändringen i det strukturella sparandet som efterfrågan hålls uppe i den djupa är noll indikerar detta att finanspolitiken lågkonjunkturen. Under 2011 förväntas de (bortsett från effekten av de automatiska strukturella sparandet förbättras marginellt, stabilisatorerna) har en neutral effekt på resurs- samtidigt som BNP växer i god takt och BNPutnyttjandet i ekonomin. Om det strukturella gapet krymper. De vidtagna åtgärderna är därför sparandet i stället ökar eller minskar indikerar förenliga med en ansvarsfull finanspolitik. det att finanspolitiken har en åtstramande respektive expansiv effekt på resursutnyttjandet. Det bör understrykas att förändringen av det Sverige är ett av få EU-länder som inte blir strukturella sparandet inte ger någon exakt bild föremål för ett underskottsförfarande av vilken effekt finanspolitiken har på den samlade efterfrågan. Effekten beror inte bara på Enligt de fördragsfästa kriterierna i stabilitetsstorleken på det strukturella sparandets för- och tillväxtpakten får underskott i den offentliga ändring, utan också på exempelvis konsumtions- sektorns finansiella sparande normalt inte vara benägenheten hos de grupper vilkas inkomster större än 3 procent av BNP. Om ett medlemsförbättras av en expansiv finanspolitisk åtgärd, land bryter mot denna regel inleds ett underoch importinnehållet i den ökade konsumtionen. skottsförfarande för att se till att landet i fråga För att närmare studera de finanspolitiska vidtar åtgärder för att komma till rätta med det åtgärdernas effekter på BNP och arbets- för stora underskottet. Till att börja med undermarknaden krävs avancerade ekonomiska söker kommissionen om de undantag som modeller. Förändringen i det strukturella nämns i fördraget kan tillämpas. EUsparandet ska därför endast ses som en indikator kommissionen ska därvid granska om överpå finanspolitikens effekter på efterfrågan. skridandet av referensvärdet är exceptionellt, tillfälligt och om underskottet ligger nära Tabell 4.4 Indikatorer för impuls till efterfrågan 3 procent av BNP. Alla tre villkoren måste vara Årlig förändring, procent av BNP uppfyllda för att ett land inte ska bli föremål för 2010 2011 2012 2013 2014 ett underskottsförfarande. Finansiellt sparande -0,1 0,9 1,4 1,0 0,9 I augusti 2010 uppfyllde 24 av EU:s varav 27 medlemsländer inte kraven i Stabilitets- och Automatiska stabilisatorer 1,5 0,4 0,5 0,3 0,4 tillväxtpakten, och är därför föremål för ett underskottsförfarande. Endast Sverige, Estland Engångseffekter -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 och Luxemburg kommer med största sanno- Extraordinära kapitalvinster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 likhet inte att behöva genomgå ett sådant förfarande under 2010.

Strukturellt sparande -1,5 0,4 0,9 0,7 0,5

De kraftigt försämrade offentliga finanserna i varav 1 många EU-länder ställer krav på ett trovärdigt Diskretionär finanspolitik -1,2 0,1 0,3 0,1 0,1 återställande. Det finns annars en stor risk att Kapitalkostnader, netto -0,2 0,0 -0,1 -0,1 0,0 länderna inte klarar framtida offentliga Kommunsektorns finanser 0,5 -0,4 0,0 0,0 0,1 åtaganden och att de dessutom går in i nästa Övrigt -0,7 0,6 0,8 0,6 0,3 lågkonjunktur med betydligt sämre offentliga finanser än vad som var fallet när den senaste BNP-gap, förändring i procentenheter 2,5 0,8 0,9 0,5 0,6 1 nedgången inleddes. De underskott som uppstår Avser utgifts- och inkomstförändringar 2010–2014 i förhållande till tidigare år av beslutade, föreslagna eller aviserade reformer (se tabell 10.2). i en långkonjunktur måste vara tillfälliga och hanterbara för att förtroendet för de europeiska Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ekonomierna ska kunna upprätthållas. Tabell 4.4 visar förändringen av det finansiella Samtidigt som de konsolideringar som nu sparandet fördelat på olika faktorer, samt finansgenomförs i många EU-länder är nödvändiga, politikens inriktning mätt med förändringen av kommer de i många fall att leda till en lägre det strukturella sparandet. Finanspolitiska tillväxt och högre arbetslöshet än om de hade åtgärder om ca 39 miljarder kronor 2010 (diskrekunnat undvikas. Denna utveckling understryker

PROP. 2010/11:1

betydelsen av budgetdisciplin och stabila offent- konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller liga finanser för att inte budgetförstärkningar det offentliga finansiella sparandet, som på de med ofta höga samhällsekonomiska kostnader takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket ska tvingas fram i en krissituation. infördes 1997 har beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Vissa reformer och förändringar som redovisas i denna proposition föranleder tekniska

4.5 Tekniska justeringar av utgifts- justeringar av utgiftstaket (se tabell 4.5). Flertaket för staten 2010–2014 talet av dessa är reformer eller andra förändringar samt förslag till utgiftstak för som föranleder en justering av statsbidragen till staten 2013 och 2014 kommuner och landsting. De tekniska juster-

ingarna omfattar redan fastlagda utgiftstak för Tekniska justeringar av utgiftstaket 2010–2012. Regeringen gjorde i 2010 års ekonomiska vårproposition en bedömning av Varje beslut om nytt utgiftstak innebär att taket nivån för utgiftstaket 2013 och 2014. Regerdefinieras på ett visst sätt i förhållande till de ingens förslag till utgiftstak för 2013 och 2014 takbegränsade utgifterna. Det gäller dels vilka som lämnas i denna proposition tar hänsyn till utgifter som omfattas av taket, dels hur dessa de föreslagna tekniska justeringarna. utgifter redovisningsmässigt är bokförda i statsbudgeten. Riksdagen fastställer efter förslag

Tabell 4.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010–2014

i budgetpropositionen vanligtvis nivån på Miljarder kronor utgiftstaket för det tredje tillkommande året. 26 2010 2011 2012 2013 2014 Från det att utgiftstaket fastställts till dess att det tredje tillkommande året har passerat ska

Utgiftstak för staten i

1 1

VÅP09 1 024 1 054 1 074 1 084 1 094

utgiftstakets begränsande effekt på de statliga Reglering kommunalutgifterna vara densamma för det specifika året. ekonomisk utjämning: höjt Under en så lång period sker emellertid särskilt grundavdrag till normalt budgetmässiga förändringar av olika slag pensionärer 7,50 7,50 7,50 7,50 som förändrar de takbegränsade utgifterna, men Bruttoredovisning av som inte motsvaras av ett förändrat offentligt avgifter hos Transportstyrelsen 1,09 1,09 1,09 1,09 åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras som påverkar det offentliga åtagandet men som Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade utjämningsbelopp Sverigeutgifterna, t.ex. beslut om s.k. skatteutgifter. För Danmark 0,19 0,19 0,19 0,19 att utgiftstaket ska behålla den ursprungliga Nivåhöjning statligt finansiella stramheten och vara förenligt med utjämningsbidrag till kommuner för LSSöverskottsmålet under hela perioden måste kostnader 0,13 0,21 0,21 0,21 0,21 därför beslutade tak justeras så att budget-

Summa tekniska

förändringar av detta slag neutraliseras.

justeringar 0,13 8,99 8,99 8,99 8,99

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket

Summa tekniska

ska utgöra en lika stram begränsning för de

justeringar (avrundat) 0 9 9 9 9

offentliga utgifterna efter justeringen som före

Förslag till utgiftstak för

de förändringar som föranleder justeringen. För staten 1 024 1 063 1 083 1 093 1 103 att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket 1 Bedömd nivå för utgiftstaket 2013 och 2014 i 2010 års ekonomiska ska den förändring som ger upphov till vårproposition. Källa: Egna beräkningar. justeringen inte ha samma nettoeffekt på den

Regeringen föreslår i denna proposition att det särskilda grundavdraget för pensionärer höjs 2011. Detta minskar kommunernas och lands- 26 Det är numera obligatoriskt för regeringen att i budgetpropositionen tingens skatteintäkter med totalt 7,5 miljarder föreslå utgiftstak för det tredje tillkommande året. I syfte att tydliggöra kronor. För att kommunernas och landstingens hur en återgång till överskott i de offentliga finanserna ska ske föreslår inkomster inte ska försämras föreslår regeringen regeringen i denna proposition även utgiftstak för det fjärde därför att det under utgiftsområde 25 Allmänna tillkommande året.

PROP. 2010/11:1

bidrag till kommuner upptagna anslaget 1:1 kostnader motsvaras av en prognostiserad ökning Kommunalekonomisk utjämning ökas med det av kommunernas avgifter till staten. Därmed belopp som motsvarar skattebortfallet. påverkas inte den offentliga sektorns finansiella I samband med skapandet av mer enhetliga sparande. Förändringen motiverar en höjning av finansieringsformer för Transportstyrelsens utgiftstaket. Motsvarande tekniska justeringar verksamhet kommer ett stort antal avgifter som i har gjorts tidigare år i samband med att dag är nettoredovisade att fr.o.m. 2011 omslutningen i utjämningssystemet förändrats. bruttoredovisas på statsbudgeten. Totalt uppgår I enlighet med tillämpad praxis avrundas de beloppet till 1,59 miljarder kronor. En sådan årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder omläggning motiverar normalt en teknisk kronor. Sammantaget motiverar dessa förjustering uppåt av utgiftstaket. Emellertid ändringar att de tidigare fastställda nivåerna på flyttades delar av dessa avgifter (motsvarande 0,5 utgiftstaket för 2011 och 2012 bör höjas med miljarder kronor) i motsatt riktning år 2001 9 miljarder kronor båda åren. Även de i 2010 års (från att ha varit bruttoredovisade till att bli ekonomiska vårproposition bedömda nivåerna nettoredovisade) utan att utgiftstaket justerades på utgiftstaket för 2013 och 2014 bör höjas med nedåt. Denna del av beloppet motiverar därför 9 miljarder kronor. inte en justering av taket uppåt vid återgången I tabell 4.6 redovisas av riksdagen fastställda till bruttoredovisning. Den tekniska justeringen nivåer på utgiftstaket för perioden 2010–2012, uppgår därför till 1,09 miljarder kronor. samt de nivåer på utgiftstaket som regeringen i Skillnaden mellan förändringen av de tak- denna proposition föreslår för 2011–2014. begränsade utgifterna och justeringen av taket tar därmed budgeteringsmarginalen i anspråk. Utjämningsordningen för pendlare mellan Regeringens förslag: För 2011 och 2012 fastställs Sverige och Danmark reglerar hur mycket utgiftstaket för staten inklusive åldersskattemedel som ska betalas tillbaka till det land pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till där pendlaren bor som kompensation för att det 1 063 000 000 000 respektive 1 083 000 000 000 är i bostadslandet som pendlaren utnyttjar kronor. skattefinansierad offentlig service. Hittills är nettoomslutningen positiv för svensk del, dvs. skattebetalningar från Danmark av personer som Skälen för regeringens förslag: Regeringen bor i Sverige är större än den motsatta föreslår i denna proposition förändringar som betalningsströmmen. Svenska staten får därmed motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för ersättning från Danmark som förs till åren 2011 och 2012. Regeringen föreslår därför inkomsttitel, och det under utgiftsområde 25 att de tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaket Allmänna bidrag till kommuner upptagna för 2011 och 2012 höjs med 9 miljarder kronor anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning båda åren till 1 063 respektive 1 083 miljarder ökas med motsvarande belopp. Ersättningen från kronor. Danmark är 0,19 miljarder kronor högre 2010 än den var 2009. Beloppet motsvarar en fordran avseende kommunala skatteintäkter vilket Utgiftstak för staten 2013 och 2014 innebär att förändringen är neutral för de offentliga finanserna och därför motiverar en I 2010 års ekonomiska vårproposition redoteknisk justering av utgiftstaket. visade regeringen en bedömning av utgiftstaket Beräkningen av omslutningen i det kommu- för 2013 och 2014. Även i denna proposition nala kostnadsutjämningssystemet för verksam- förlängs tidsperspektivet med ett år jämfört med het enligt lagen (1993:387) om stöd och service den ordning som normalt tillämpas och till vissa funktionshindrade (LSS) är 0,13 regeringen föreslår utgiftstak även för det fjärde miljarder kronor högre 2010 samt 0,21 miljarder året, dvs. för 2014. Förslaget till utgiftstak för kronor högre fr.o.m. 2011 än motsvarande det fjärde året är ett viktigt instrument för att beräkning i budgetpropositionen för 2010. tydliggöra hur en återgång till överskott i de Ökningen av det under utgiftsområde 25 offentliga finanserna ska klaras. Allmänna bidrag till kommuner upptagna Samtidigt är osäkerheten stor avseende den anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS- framtida konjunkturutvecklingen och den lång-

PROP. 2010/11:1

siktigt hållbara tillväxttakten och det finns stora Relationen till överskottsmålet risker för bakslag. Det förlängda tidsperspektivet Utgiftstaket bör fastställas på en nivå som är kan också bidra till ökad osäkerhet. Eftersom förenlig med överskottsmålet och en långsiktigt utgiftstaket sätts i nominella termer och inte hållbar finanspolitik. Regeringens förslag till ändras kommer dess förhållande till andra utgiftstak 2013 och 2014 tar därför sin utgångsmakroekonomiska storheter, såsom BNP, att punkt i en samlad bedömning av det budgetförändras om bedömningen av ekonomin i politiska regelverket och prognosen för de övrigt förändras. offentliga finanserna. Det är också viktigt att påpeka att de tak- Den prognos för det offentliga sparandet som begränsade utgifterna är känsliga för sammanfattas i tabell 4.1 bygger på utvecklingen förändringar i bedömningen av den makro- av de takbegränsade utgifterna i tabell 4.6. ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen av Konjunkturuppgången bidrar till att det priser och löner samt av antalet personer som finansiella sparandet förbättras snabbt i takt med uppbär ersättning från olika transfererings- att BNP och resursutnyttjandet stärks. Samtidigt system är avgörande för utgiftsutvecklingen. förstärks också det strukturella sparandet. Enligt I tabell 4.6 redovisas regeringens förslag till prognosen når det finansiella sparandet utgiftstak för 2013 och 2014. 1,0 procent av BNP 2012 och 2014 uppgår sparandet till 2,9 procent av BNP. Utgifterna under utgiftstaket ökar för- Regeringens förslag: För 2013 och 2014 fastställs hållandevis långsamt under de närmast utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- kommande åren. Det beror främst på återsystemet vid sidan av statsbudgeten till hämtningen på arbetsmarknaden och de 1 093 000 000 000 respektive 1 103 000 000 000 strukturella reformer på ohälsoområdet som kronor. regeringen tidigare har genomfört. Budgeteringsmarginalen under utgiftstaket växer därför till jämförelsevis höga nivåer fram till 2012. Skälen för regeringens förslag: De tak- Regeringens bedömning i 2010 års begränsade utgifterna omfattar utgiftsområde ekonomiska vårproposition var att utgiftstaket 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid borde öka med 10 miljarder kronor per år 2013 sidan av statsbudgeten. och 2014. Regeringen anser att denna Genom utgiftstaket ges riksdagen och bedömning fortfarande är väl avvägd. Det är en regeringen förbättrade möjligheter till kontroll nödvändig nedväxling jämfört med ökningsoch styrning över anvisade medel och utgifts- takten tidigare år. Den årliga ökningen av utvecklingen. Utgiftstaket leder även till att utgiftstaket 2013 och 2014 med 10 miljarder behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden kronor är mindre än under tidigare år. När tydliggörs och att en utveckling där skatteuttaget utgiftstaket för 2011 och 2012 ursprungligen måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll fastställdes ökade det med 30 respektive förebyggs. 20 miljarder kronor per år. Regeringens avväganden som ligger bakom Utgiftstaket är ett viktigt instrument för att den föreslagna nivån på utgiftstaket för ett nytt uppnå målet om överskott i den offentliga år tydliggörs genom att de motiveras med sektorns sparande och det bör fastställas så att utgångspunkt i hur taket förhåller sig till andra det stödjer överskottsmålet. Den föreslagna makroekonomiska storheter. Lämpliga indika- nivån på utgiftstaket 2013 och 2014 innebär en torer vid fastställandet av utgiftstakets nivå för återgång till utgiftstak som i högre grad är ett nytt år är: utgiftstakets relation till över- förenliga med överskottsmålet. skottsmålet, utvecklingen av de totala offentliga Budgeteringsmarginalen 2014 motsvarar utgifterna i förhållande till BNP, budgeterings- 1,5 procent av BNP. Även om hela budmarginalens storlek samt utvecklingen av de geteringsmarginalen 2014 hypotetiskt skulle takbegränsade utgifterna i fasta priser. Nedan utnyttjas för utgiftsförändringar som försämrar följer en motivering av utgiftstakets nivå 2013 de offentliga finanserna, är det förenligt med ett och 2014 med utgångspunkt i bl.a. dessa strukturellt överskott på över 1 procent av BNP indikatorer. i den offentliga sektorns finansiella sparande, givet prognosen för den offentliga sektorns

PROP. 2010/11:1

finanser. Regeringens avsikt är emellertid inte utgifter, sett över ett par år, tenderar att påverkas 27 att hela budgeteringsmarginalen för 2014 ska tas i ungefär samma utsträckning av sådana i anspråk för utgiftsreformer. Det beror bl.a. på förändringar. Strukturella förändringar av de behovet av återstående osäkerhetsmarginal under takbegränsade utgifternas reala nivå tenderar utgiftstaket. Dessutom inkluderar regeringens dock att påverka indikatorerna för överskottsreformambitioner ett antal skattesänkningar, målet. vilket innebär att en del av det totala reformutrymmet tas i anspråk på budgetens inkomst-

Tabell 4.6 Utgiftstak för staten 2010–2014

sida. Miljarder kronor om inget annat anges Därutöver begränsas de totala reform- 2010 2011 2012 2013 2014 ambitionerna av att regeringen bedömer att det i Av riksdagen beslutade 1 1 nuläget är rimligt att upprätthålla en säkerhetsutgiftstak 1 024 1 054 1 074 1 084 1 094 marginal till överskottsmålet så att det Regeringens förslag till utgiftstak 1 024 1 063 1 083 1 093 1 103 strukturella sparandet som andel av BNP ligger minst 1 procent över målet 2014 (se avsnitt Årlig förändring av utgiftstaket vid 4.2.3). Enligt riktlinjen för budgeteringsursprungligt förslag 30 30 20 10 10 marginalens storlek bör den uppgå till minst Utgiftstak, 3 procent av de takbegränsade utgifterna för det procent av BNP 31,1 30,8 30,1 28,9 28,0 tredje och fjärde tillkommande året (se vidare Utgiftstak, procent av avsnitt 4.1.3). Mot bakgrund av riskbilden och potentiell BNP 30,2 30,1 29,5 28,6 27,7 behovet av en säkerhetsmarginal till överskotts- Utgiftstak, fasta priser 2 1 010 1 042 1 051 1 043 1 032 målet är det rimligt att budgeteringsmarginalen Takbegränsade utgifter 988,8 1 005,5 1 009,2 1 022,4 1 043,0 2014 är större än 3 procent. Takbegränsade utgifter, Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk av procent av BNP 30,1 29,1 28,0 27,1 26,4 utgiftsökningar till följd av makroekonomiska Takbegränsade utgifter, risker är detta ofta inte ett problem i förhållande 2 fasta priser 975,1 985,6 979,1 975,7 976,1 till överskottsmålet. Det sätt på vilket över- Budgeteringsmarginal 35,2 57,5 73,8 70,6 60,0 skottsmålet är formulerat innebär att de utgifts- Budgeteringsmarginal, ökningar som följer av en konjunkturell uppgång procent av av arbetslösheten och andra automatiska takbegränsade utgifter 3,6 5,7 7,3 6,9 5,8 stabilisatorer normalt bör tillåtas försvaga den Budgeteringsmarginal, offentliga sektorns finansiella sparande. procent av BNP 1,1 1,7 2,0 1,9 1,5 Därigenom ges de automatiska stabilisatorerna Strukturellt sparande möjlighet att verka fullt ut. De takbegränsade offentlig sektor, procent utgifterna är också i hög grad beroende av prisav BNP 0,6 1,0 2,0 2,7 3,2 och löneutvecklingen i ekonomin som helhet. Offentliga sektorns Förändringar av de takbegränsade utgifterna till utgifter, procent av BNP 51,4 49,8 48,6 47,6 46,8 följd av oväntat höga priser och löner kan 1 Bedömd nivå för utgiftstaket för staten i 2010 års ekonomiska vårproposition. normalt tillåtas absorberas av budgeterings- 2 Beräkningen av fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det marginalen, utan att detta leder till en konflikt gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska med överskottsmålet. Det beror på att generella förutsättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens förändringar av pris- och lönenivån normalt har konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga små effekter på det finansiella sparandet, konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med deflatorn för BNP. Samma metod har använts för eftersom den offentliga sektorns inkomster och beräkningen av utgiftstaket i fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

27 Utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i Hela budgeteringsmarginalen bör emellertid inte utnyttjas. Enligt regeringens riktlinjer för budgeteringsmarginalens storlek bör en förhållande till BNP marginal motsvarande minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna Utgiftstaket omfattar större delen av utgifterna i finnas kvar under budgetåret för att hantera osäkerhet i staten och ålderspensionssystemet. Tillsammans utgiftsbedömningarna. Det motsvarar knappt 0,3 procent av BNP. med utgifterna i kommuner och landsting utgör Budgeteringsmarginalen 2014 exklusive denna säkerhetsmarginal uppgår de i det närmaste de totala utgifterna för den

till 1,3 procent av BNP (jämfört med 1,5 procent av BNP i tabell 4.6).

PROP. 2010/11:1

offentliga sektorn. Det är denna utgiftsnivå, aktuella situationen med krympande budget- 28 tillsammans med överskottsmålet, som i eringsmarginal från 2012 t.o.m. 2014 medför att slutändan är avgörande för hur stora de samlade det i första hand är budgeteringsmarginalen för skatteintäkterna behöver vara. De flesta skatter det sista året (i detta fall 2014) som begränsar ger upphov till välfärdsförluster som måste vägas utrymmet för utgiftsökningar som permanent mot nyttan av de utgifter skatterna finansierar. tar budgeteringsmarginalen i anspråk. Utgiftstaket bör sättas i samklang med Det är viktigt att poängtera att budgeteringsregeringens ambitioner för skattepolitiken. marginalen anger det maximala utrymmet för Regeringens ambition är, som tidigare anförts, reformer på utgiftssidan med hänsyn till ett antal att utgiftstaket trendmässigt ska falla något som andra restriktioner. Utrymmet för reformer på andel av BNP. Utgiftskvoten i Sverige är hög i utgiftssidan begränsas för närvarande primärt av ett internationellt perspektiv. Därmed blir också överskottsmålet. Även skattepolitiken under det skatteuttag som krävs för att finansiera innevarande mandatperiod begränsar reformutgifterna relativt högt. Även om det inte finns utrymmet på utgiftssidan eftersom en skattenågot mekaniskt samband mellan den sänkning tar i anspråk delar av ett potentiellt aggregerade skattekvoten och de samlade reformutrymme. Slutligen begränsas utrymmet effektivitetsförlusterna riskerar ändå ett högt för reformer på utgiftssidan av behovet av en skatteuttag att verka snedvridande och kan säkerhetsmarginal under utgiftstaket. Om hämma ekonomisk aktivitet, sysselsättning och samtliga av de ovanstående villkoren är uppfyllda välfärd. En lägre skatt på arbete kan bl.a. påverka kan budgeteringsmarginalen användas för arbetsutbudet i positiv riktning. reformer. Den svaga konjunkturutvecklingen under Nivån på utgiftstaket för 2013 och 2014 2009, med fallande nominell BNP, innebar att medför att budgeteringsmarginalen minskar utgiftstaket ökade som andel av BNP. Från och jämfört med 2012. Trots det är marginalen 2014 med 2010 minskar utgiftstaket åter som andel av större än vad som följer av regeringens riktlinje BNP, till följd av att BNP växer snabbt. Även de för budgeteringsmarginalens minsta storlek för totala offentliga utgifterna i procent av BNP denna tidshorisont. Samtidigt är osäkerheten bedöms bli lägre 2014 än 2010. stor i utgiftsprognoserna. Riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek beaktar i första Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och hand osäkerhet om den makroekonomiska budgeteringsmarginalens storlek utvecklingen och därmed de automatiska Budgeteringsmarginalen ska i första hand stabilisatorernas inverkan på utgiftsutvecklingen. fungera som en buffert om utgifterna skulle Den kraftiga nedgången av volymerna i utvecklas på ett annat sätt än beräknat (se vidare transfereringssystemen som utgiftsprognosen avsnitt 4.1.3). baseras på kan också tala för ett behov av en Den förhållandevis långsamma ökningstakten något större osäkerhetsmarginal än vad som för det föreslagna utgiftstaket för 2013 och 2014 normalt är befogat. Om volymminskningen inte medför att budgeteringsmarginalen dessa år skulle bli av, t.ex. på grund av att minskningen av minskar jämfört med den förhållandevis stora ohälsotalen bromsar in oväntat snabbt, kan marginalen 2012. Det leder till att utgiftstaket utgifterna bli väsentligt högre 2014 än i blir mer styrande för utgiftsutvecklingen. Den nuvarande bedömning.

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna i fasta priser De takbegränsade utgifterna redovisas normalt i 28 Utgiftstaket omfattar större delen av de saldopåverkande utgifterna i nominella termer. Då består förändringen av staten och ålderspensionssystemet enligt nationalräkenskapernas utgiftsnivån mellan två år dels av en volymredovisning. Avvikelserna i utgiftsnivå mellan statsbudgeten och komponent, som visar förändringen i fasta nationalräkenskaperna till följd av redovisningsprinciper motsvaras huvudsakligen av lika stora avvikelser på inkomstsidan. Det viktigaste priser, dels av en priskomponent. Volymundantaget berör lånefinansierade investeringar. I statsbudgetens komponenten visar om statens och pensionsredovisning, och därmed i utgiftstaket, ingår inte investeringsutgiften, systemets utgifter växer eller krymper i termer men däremot amorteringar och räntor på lånen. I nationalräkenskaperna av exempelvis årsarbetskrafter, kontorsyta eller redovisas dessa investeringar som utgifter och påverkar det finansiella sparandet.

PROP. 2010/11:1

antal helårsekvivalenter med ersättning från krav är en restriktion som anger den lägsta något transfereringssystem. godtagbara resultatnivån på kort sikt. 29 De takbegränsade utgifterna omräknade till Mellan de båda redovisningsprinciperna förefasta priser är i princip lika stora 2014 som 2010. kommer skillnader som kan uppgå till flera Det betyder att statens och pensionssystemets miljarder kronor enskilda år (se diagram 4.3). samlade storlek är volymmässigt oförändrad Om t.ex. investeringsutgifterna ökar kraftigt under perioden, även om de takbegränsade mellan två år får detta omedelbart genomslag på utgifterna faller som andel av BNP. Utgiftstaket det finansiella sparandet, medan resultatet endast omräknat till fasta priser är högre 2014 än 2010, påverkas med avskrivningskostnaderna. Investetrots att förslaget till utgiftstak för 2013 och ringsutgifterna i den kommunala redovisningen 2014 i denna proposition innebär att utgifts- påverkar således resultatet under flera år. takets årliga ökning i nominella termer dessa år Enligt kommunallagen ska kommuner och är lägre än tidigare år. landsting även eftersträva en god ekonomisk Statens utgifter omräknade till fasta priser hushållning i sin verksamhet. Från och med 2005 faller fr.o.m. 2010 t.o.m. 2014, vilket främst ska kommuner och landsting därför fastställa beror på fallande volymer i transfererings- bl.a. de finansiella mål som är av betydelse för en systemen för ohälsa och arbetsmarknad. god ekonomisk hushållning. Som referens Pensionssystemets utgifter omräknade till fasta används ofta att ett resultat som motsvarar priser ökar från och med 2010 till och med 2014, 2 procent av inkomsterna från skatter och vilket beror på att antalet pensionärer ökar. generella statsbidrag, torde motsvara god ekonomisk hushållning. Kommunernas och landstingens årsredovisning ska innehålla en bedömning om balans-

4.6 Uppföljning av god ekonomisk kravet har uppfyllts. Dessutom ska den innehålla hushållning och det kommunala en utvärdering av om målen för god ekonomisk balanskravet hushållning har uppnåtts.

Överskottsmålet för de offentliga finanserna,

Diagram 4.3 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2014

som även inkluderar kommunsektorn, dvs. Miljarder kronor. Utfall för 2000–2009, prognos för 2010–2014. kommuner och landsting, är uttryckt i termer av 20 finansiellt sparande såsom det definieras i nationalräkenskaperna. Det finns dock inget 15 uttalat mål för kommunsektorns finansiella 10 sparande. 5 För kommuner och landsting är det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella 0 sparandet, avgörande för huruvida de uppfyller -5 kommunallagens (1991:900) krav på en -10 Finansiellt sparande balanserad budget. Denna redovisning bygger på Resultat före e.o. poster -15 samma utgångspunkter som redovisningen inom 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 näringslivet. Med balanserad budget avses att Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. varje enskild kommun och landsting ska upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. I undantagsfall, då synnerliga skäl

Resultatutvecklingen i kommunsektorn 2000–

föreligger får avvikelser göras från balanskravet.

2014

Ett negativt resultat i bokslutet ska regleras inom tre år om inte synnerliga skäl föreligger. Detta Sedan balanskravet infördes har det ekonomiska resultatet förbättrats i kommunsektorn. Av diagram 4.3 framgår att kommuner och landsting tillsammans redovisat ett förhållandevis starkt 29 resultat före extraordinära poster under de Med helårsekvivalenter avses det antal personer som skulle kunna senaste fem åren. Fram t.o.m. 2008 stärktes försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis räknas två personer som varit arbetslösa ett halvår var som en helårsekvivalent. resultatet före extraordinära poster främst som

PROP. 2010/11:1

en följd av en stabil ökning av intäkterna. Där- Starkare resultat 2010, men sektorn väntas med har resultatet kunnat förbättras samtidigt därefter redovisa mindre överskott 2011–2014 som det funnits utrymme att öka den kommunala konsumtionsvolymen. År 2010 beräknas resultatet förstärkas Den kraftiga konjunkturnedgången för- ytterligare, till stor del beroende på att de sämrade drastiskt de ekonomiska förutsätt- tillfälligt höjda statsbidragen ger en ningarna för kommuner och landsting 2009. förhållandevis kraftig inkomstökning för Trots detta redovisade sektorn ett historiskt kommuner och landsting. Dessutom bedöms starkt resultat före extraordinära poster. kostnaderna i kommuner och landsting ut- Resultatet för 2009 uppgick till ca 13 miljarder vecklas relativt svagt för helåret 2010. Resultatet kronor för kommunsektorn som helhet (se väntas uppgå till 2,8 procent av intäkterna från diagram 4.3). Resultatet torde vara förenligt med skatter och generella statsbidrag, vilket torde kravet på god ekonomisk hushållning. motsvara god ekonomisk hushållning. Jämfört med 2008 förbättrades finansnettot, Till följd av att de tillfälliga statsbidragen främst till följd av att tidigare gjorda ned- minskar mellan 2010 och 2011, väntas den totala skrivningar av finansiella tillgångar återfördes intäktsökningen bli svag 2011. Sektorn som 2009. Tillsammans med sänkta sjukförsäkrings- helhet förutsätts dock uppfylla balanskravet. premier vägde det förbättrade finansnettot delvis Resultatet förväntas uppgå till 0,8 procent av upp den relativt svaga utvecklingen av skatte- intäkterna från skatter och generella statsbidrag, underlaget. vilket torde understiga kravet på god ekonomisk Höjda statsbidrag i kombination med sänkta hushållning. socialavgifter bidrog ytterligare till att kompen- I och med att konjunkturen stärks beräknas sera för de försämrade yttre förutsättningarna. intäkterna från skatter normaliseras. De ekono- Samtidigt utvecklades kostnaderna relativt svagt miska förutsättningarna förbättras därmed för i kommuner och landsting. kommunerna och landstingen 2012–2014. Kommunsektorn prognostiseras redovisa ett positivt resultat för dessa år som dock torde understiga den nivå som motsvarar god ekonomisk hushållning.

5 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2010/11:1

5 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning I detta avsnitt redovisas prognosen för den eko-

nomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden till och med 2014. Dessutom analyseras två 30 • Den svenska ekonomin fortsätter att återalternativa scenarier för den ekonomiska utveckhämta sig efter den djupaste globala lågkon- lingen framöver. junkturen sedan 1930-talet. Återhämtningen

sker på bred front. Både produktionen och Tabell 5.1 Nyckeltal sysselsättningen har ökat i god takt under Utfall för 2009, prognos för 2010–2014

första halvåret 2010. Procentuell förändring om annat ej anges

2009 2010 2011 2012 2013 2014 • En expansiv ekonomisk politik och starka BNP offentliga finanser har bidragit till att hus- -5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 BNP, kalenderkorr. hållen och företagen har blivit allt mer opti- -5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 2,9 mistiska och såväl konsumtionen som inves- 1 BNP-gap -5,7 -3,3 -2,5 -1,6 -1,1 -0,5 teringarna har tagit fart. Återhämtningen 2 Sysselsatta -2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 drivs också av en snabb uppgång i världshan- 3 Arbetade timmar -2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 deln, vilket leder till att svensk export ökar Produktivitet i starkt. 3 näringslivet -3,6 2,8 2,8 2,6 1,9 1,8

4 Arbetslöshet 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 • Trots en stark tillväxt under 2010 befinner 5 Löner 3,4 2,5 2,6 3,1 3,3 3,4 sig den svenska ekonomin i en lågkonjunk- 6 KPI tur med hög arbetslöshet. Resursutnyttjan- -0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 2,6 7 det är lågt men stiger successivt de närmaste Reporänta -5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 1 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. åren till följd av en stark inhemsk efterfrå- 2 15–74 år. gan, en förbättrad konjunktur i omvärlden 3 Kalenderkorrigerad. och en expansiv ekonomisk politik. 4 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 5 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. • Det låga resursutnyttjandet bidrar till låga 6 Årsgenomsnitt. 7 Vid årets slut. löneökningar och låg inflation de närmaste Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

åren. Först under 2013 väntas den underliggande inflationen vara i linje med Riksban-

kens inflationsmål.

• Det råder stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Sam-

mantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera, framför allt till följd av 30 I arbetet med denna prognos har information som fanns tillgänglig till

en betydande risk för en svagare utveckling i och med den 20 september 2010 beaktats. Prognosen är baserad på nu omvärlden. gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i

denna proposition. I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.

PROP. 2010/11:1

5.1 Global och finansiell ekonomi Stabilisering på de finansiella marknaderna

Avvaktande återhämtning i global ekonomi De omfattande extraordinära åtgärder som regeringar och centralbanker vidtog hösten 2008 Återhämtningen i världsekonomin har fortsatt medförde att ett sammanbrott på de finansiella under 2010. En stark utveckling i tillväxtekono- marknaderna kunde undvikas. Därefter har mierna och en expansiv ekonomisk politik i stora marknaderna steg för steg börjat fungera bättre. delar av världen har främjat uppgången i den Under våren 2010 ökade dock osäkerheten åter globala efterfrågan. Nedgången i den globala in- till följd av statsfinansiella problem i flera sydvesteringskonjunkturen har hejdats och följts av europeiska länder och Irland. en snabb uppgång i industriproduktionen. Sam- Stödpaket från Internationella valutafonden, mantaget har detta lett till en betydande uppgång euroländerna och EU, tillsammans med i världshandeln, vilket gynnat exportorienterade aviserade finanspolitiska åtstramningar, har dock länder som Sverige (se diagram 5.1). bidragit till att läget på de finansiella Under andra halvåret 2010 väntas dock åter- marknaderna återigen har stabiliserats. Även hämtningen i världsekonomin dämpas. Den po- EU:s stresstester av 91 europeiska banker sitiva tillväxteffekten från att företag gått från medverkade till att skingra osäkerhet och öka stora lagerneddragningar till lageruppbyggnad förtroendet för det europeiska banksystemet. De ebbar ut. Under de kommande åren väntas även grundläggande statsfinansiella problemen i flera den ekonomiska politiken stramas åt i USA och sydeuropeiska länder och Irland kvarstår dock, Europa, vilket bedöms hämma inhemsk efterfrå- vilket bl.a. återspeglas i att olika typer av riskgan i flera för svensk export viktiga länder och premier är fortsatt höga. Till exempel har räntedärmed dämpa konjunkturåterhämtningen i skillnaden mellan grekiska och tyska 10-åriga Sverige. statsobligationer stigit till drygt 9 procent under Sammantaget bedöms återhämtningen i den sommaren (se diagram 5.2). globala ekonomin bli utdragen. Statsfinansiella Även andra europeiska ränteskillnader, t.ex. problem samt svaga arbets-, bostads- och till- mellan interbank- och statspappersräntor på kort gångsmarknader kantar vägen tillbaka mot fullt löptid (s.k. TED-spread), är fortsatt högre än resursutnyttjande. normalt, vilket indikerar att läget på de finansi- Först under 2012 väntas tillväxten i USA och ella marknaderna ännu inte fullt ut har normali- Europa åter ta fart i takt med att hushållens eko- serats. nomiska situation stärkts och de offentliga finanserna förbättrats.

Diagram 5.2 Differens mot Tyskland i 10-åriga statsobligationsräntor för Grekland, Spanien och Sverige

Procentenheter, dagsvärden

Diagram 5.1 Global handel

Index 2000=100, månadsvärden 12

Spanien

180 10 Grekland

Sverige

8 160 6 4 140 2 0 120 -2 2009 2010 100 Källa: Reuters . 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis.

PROP. 2010/11:1

Dämpad återhämtning i USA en expansiv ekonomisk politik har främjat hushållens konsumtion. Hushållens sparande var Återhämtningen i USA har drivits av en mycket högt i ingången av krisen men väntas falla tillexpansiv ekonomisk politik, räddningspaket till baka under 2011 och 2012. Detta bidrar till en finanssektorn och en ökad omvärldsefterfrågan. tilltagande privat konsumtion under de närmaste I takt med att utrymmet för en fortsatt finans- åren. politisk stimulans har krympt har de underlig- En fortsatt förbättring av den globala indugande problemen i den amerikanska ekonomin strikonjunkturen och ökande investeringar vänåter kommit upp till ytan. tas driva tillväxten 2011 och 2012. Hushållens konsumtion väntas i den pågående De senaste årens djupa kris och expansiva fiåterhämtningen i mindre grad än tidigare driva nanspolitik har lett till höga skuldnivåer och en tillväxten. En hög skuldsättning hos hushållen betydande försämring av de offentliga finanoch en försämrad förmögenhetsställning till serna. De kommande åren väntas finanspolitiken följd av fallande bostadspriser har lett till ett ökat i dessa länder läggas om i åtstramande riktning. sparande hos hushållen. Sparkvoten väntas stiga Omläggningen av finanspolitiken väntas få en ytterligare under 2010 och 2011, vilket i kombi- dämpande effekt på efterfrågan i euroområdet, nation med en hög arbetslöshet och en svag ök- vilket försämrar utsikterna för svensk export till ning av de disponibla inkomsterna bidrar till att regionen. hålla tillbaka hushållens konsumtion. Därtill Återhämtningen i euroområdet blir således väntas finanspolitiken stramas åt under de långsam. Först under 2013 och 2014 väntas tillkommande åren, vilket bedöms hämma tillväx- växten ta fart i takt med att finanspolitiken blir ten. mindre åtstramande och den globala efterfrågan Återhållen konsumtion och en avtagande om- ökar. världsefterfrågan väntas medföra att tillväxten dämpas under andra halvåret 2010. Tillväxten tar fart först under 2012 i takt med att hushållens Räntehöjningar och kronförstärkning finanser förbättras, bostadsmarknaden stabiliseras och investeringskonjunkturen vänder I takt med att resursutnyttjandet och inflationsuppåt. Under 2013 och 2014 väntas hushållens trycket stiger de närmaste åren bedöms centralkonsumtion tillta och bidra till att BNP fortsät- bankerna i de flesta OECD-länderna börja höja ter att öka i god takt. styrräntorna. Riksbanken har redan börjat höja reporäntan och i slutet av 2011 bedöms den amerikanska och den europeiska centralbanken följa Stora tillväxtskillnader inom euroområdet efter. Dessa räntehöjningar följs av ytterligare höjningar fram till 2014. I euroområdet har återhämtningen kommit se- Under 2010 har amerikanska och europeiska nare än i Asien och USA. Under det senaste året statspappersräntor sjunkit till mycket låga nivåer. har konjunkturen dock stärkts i nästan samtliga Orsaker till detta är bl.a. den statsfinansiella oron euroländer. Tillväxtskillnaderna mellan eurolän- i Europa och osäkerheten om styrkan i den gloderna har dock accentuerats. Exportinriktade bala ekonomiska återhämtningen. I takt med att länder som Tyskland, med en stor och konkur- den globala konjunkturåterhämtningen fortsätrenskraftig industrisektor, har tydligt gynnats av ter och osäkerheten därmed minskar, bedöms den skarpa uppgången i global efterfrågan. Ex- räntor på statsobligationer med längre löptider portindustrin har dessutom gynnats av försvag- successivt stiga de närmaste åren. ningen av euron. Länder som tidigare drivits av Kronan förväntas fortsätta att stärkas under en stark byggsektor och hög hushållskonsum- 2010 mot både dollarn och euron till följd av retion, som till exempel Spanien, har haft en be- lativt goda svenska tillväxtutsikter och starka tydligt måttligare tillväxt och väntas växa lång- offentliga finanser. Under 2011 fortsätter samt även under 2010 och 2011. kronan att förstärkas gentemot euron medan Trots det skarpa fallet i BNP har nedgången i den förväntas stabiliseras mot dollarn i takt med sysselsättningen i euroområdet varit måttlig. att den amerikanska centralbanken inleder sina Den relativt milda försvagningen av arbetsmark- räntehöjningar. nadsläget, starka automatiska stabilisatorer och

PROP. 2010/11:1

Fortsatt lågkonjunktur de närmaste åren På liknande sätt har andelen företag som uppletrots hög BNP-tillväxt ver brist på arbetskraft minskat kraftigt sedan

2008, även om andelen började stiga under 2010. Resursutnyttjandet minskade kraftigt i samband Den låga nivån indikerar att det fortfarande finns med det snabba och stora fallet i efterfrågan och mycket lediga resurser även på arbetsmarknaden produktionen under hösten 2008 och inled- (se diagram 5.4). ningen av 2009. Trots den starka tillväxten i BNP och sysselsättning under första halvåret

Diagram 5.4 Indikatorer på resursutnyttjande

2010 är resursutnyttjandet fortsatt mycket lågt. Andel företag Procent Det så kallade BNP-gapet, som illustrerar eko- 45 93 nomins samlade resursutnyttjande, bedöms 40 91 uppgå till -5,7 procent 2009 och -3,3 procent 35 89 2010, vilket är de lägsta nivåerna sedan 30 87 1990-talskrisen (se diagram 5.3). 31 25 85 Det låga resursutnyttjandet gäller såväl inom 20 83 företagen, där nyttjandet av maskiner och perso- 15 81 nal är fortsatt lågt, som på arbetsmarknaden, där 10 79

Brist på arbetskraft i näringslivet (vänster skala)

arbetslösheten är fortsatt hög. Detta kan illustre- 5 77

Industrins kapacitetsutnyttjande (höger skala)

ras av att produktivitetsgapet i näringslivet och 0 75 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 sysselsättningsgapet bedöms vara starkt negativa Anm.: Säsongrensade kvartalsvärden. 2010. 32 Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.

Diagram 5.3 BNP-, sysselsättnings- och produktivitetsgap Krisens effekter är huvudsakligen temporära Procent, årsvärden 8 Kraftiga fall i produktionen och sysselsättningen

BNP-gap

6 Sysselsättningsgap riskerar att få betydande negativa, permanenta

Produktivitetsgap i näringslivet

4 effekter på produktionskapaciteten och den var- 2 aktiga sysselsättningsgraden. Produktionskapaciteten påverkas på lång sikt av en djup och ut- 0 dragen kris till följd av att investeringarna faller -2 och att företag går i konkurs, vilket medför en permanent utslagning av företagens kapitalstock. -4 Den varaktiga sysselsättningsgraden blir lägre -6 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 eftersom ett stort fall i den faktiska sysselsätt- Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå. ningen leder till längre arbetslöshetsperioder och att en del varaktigt lämnar arbetskraften, s.k. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. persistenseffekter. Denna bild stöds av flera indikatorer för resurs- Det finns dock ett par faktorer som talar för utnyttjandet. Till exempel indikerar kapacitets- att de permanenta effekterna av finanskrisen inte utnyttjandet i tillverkningsindustrin att resurs- blir så stora. Inom företagen har investeringarna utnyttjandet inom företagen är mycket lågt, åter börjat öka under första halvåret av 2010 trots att det stigit sedan bottennivån under 2009. samtidigt som relativt få företag har gått i konkurs till följd av krisen. Detta medför att de permanenta effekterna på företagens produktivitet och produktionskapacitet bedöms bli begränsade. Även på de varaktiga effekterna på 31 BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i sysselsättningsgraden bedöms bli begränsade, procent av potentiell BNP, där potentiell BNP är den nivå på tillföljd av att den snabba återhämtningen av den produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de fatiska sysselsättningen under 2010 i kombinatillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. 32 tion regeringens åtgärder för att motverka per- Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsättning, medan produktivitetsgapet visar skillnaden mellan faktiskt manent utslagning från arbetsmarknaden (se avoch potentiell produktivitet i näringslivet. Notera att potentiell nivå inte snitt 1.8). avser den högsta möjliga nivån utan den nivå som är förenlig med stabil Kombinationen av en stark tillväxt samt indiinflation och ekonomisk balans. katorer som pekar på ett lågt resursutnyttjande

PROP. 2010/11:1

stöder bedömningen att krisen framför allt kan Under 2011–2014 är dock potentiell produktitolkas som en temporär efterfrågechock snarare vitetstillväxt något lägre än trendtillväxten, vilket än en permanent utbudschock. Men krisen har bl.a. beror på att personer med lägre genomtrots allt permanenta effekter och även om de snittlig produktivitet förväntas träda in på arbedöms bli begränsade växer potentiell BNP betsmarknaden i högre utsträckning än tidigare. tillfälligt något långsammare till följd av krisen. Potentiell BNP bedöms växa med i genom- Fortsatt lågkonjunktur 2010–2014 snitt 1,6 procent per år 2008–2010, vilket kan jämföras med den genomsnittliga BNP- Resursutnyttjandet väntas stiga successivt under tillväxten 1980–2007 på 2,4 procent. Den perioden 2010–2014. Inledningsvis stiger resursutnyttjandet främst inom företagen för att sedan svagare utvecklingen beror främst på att öka starkt på arbetsmarknaden när företagen i potentiell produktivitet dämpas, vilket delvis större utsträckning ökar produktionen genom följer av en viss permanent utslagning av att öka antalet arbetade timmar. Trots en gekapitalstocken. Utöver kapitalstockseffekten nomsnittlig BNP-tillväxt på 3,6 procent 2010– bedöms även en förändrad produktionsstruk- 2014 når resursutnyttjandet i ekonomin som tur dämpa den potentiella produktiviteten då helhet jämvikt först i slutet av 2014 (se diagram tjänsteproduktion, vilken kännetecknas av en 5.5). Det beror på att resursutnyttjandet i ekolägre produktivitet, ökar relativt varuproduknomin är lågt för närvarande till följd av det tion. På arbetsmarknaden bedöms potentiell kraftiga fallet i samband med konjunkturnedsysselsättning minska med cirka 15 000 gången samt på att potentiell BNP ökar i god personer på grund av krisen, vilket kan takt de närmaste åren. Det senare medför att jämföras med den faktiska sysselsättnings- BNP kan växa snabbare och nå en högre nivå nedgången i åldersgruppen 16–64 år på ca utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. 150 000 personer i samband med krisen. 33

Diagram 5.5 Potentiell och faktisk BNP

Regeringens politik bidrar till att potentiell BNP Miljarder kronor ökar i god takt de närmaste åren 4 000

BNP ökar trendmässigt över tiden till följd av 3 500 teknisk utveckling, en växande kapitalstock och 3 000 en ökande befolkning. På lång sikt utgör produktiviteten, dvs. att företagen kan producera 2 500 mer vid givna resurser, den viktigaste drivkraften för BNP-tillväxt. 2 000 Potentiell BNP Faktisk BNP Potentiell BNP bedöms öka med i genomsnitt 2,7 procent 2011–2014 (se diagram 5.5), vilket är 1 500 högre än den genomsnittliga BNP-tillväxten 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Anm.: Kalenderkorrigerade årsvärden. 1980–2007. Att potentiell BNP ökar i god takt Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. de närmaste åren beror främst på att potentiellt antal arbetade timmar ökar relativt mycket. Regeringens strukturreformer på arbetsmarknaden som leder till fler personer i arbete och en ökning av antalet personer i arbetsför ålder väntas bidra till att antalet arbetade timmar ökar kraftigt. Potentiell BNP ökar även som en följd av en ökning av potentiell produktivitet i företagen.

33 Persistenseffekterna klingar dock av på lång sikt i takt med att personer omskolar sig, återigen träder in på arbetsmarknaden eller går i pension. Det medför att det på lång sikt inte bedöms finnas några permanenta effekter på sysselsättningen av krisen.

PROP. 2010/11:1

5.2 Svensk efterfrågan ökat efterfrågan på svenska exportvaror. De

närmaste åren främjas svensk export av en rela- Inhemsk efterfrågan är en viktig drivkraft i tivt stark efterfrågan på svenska varor och tjänsåterhämtningen ter. Dessutom leder högre produktivitet och lägre löneökningar till sjunkande enhetsarbets- Svensk ekonomi har under första halvåret 2010 kostnader, vilket stärker de svenska företagens fortsatt att återhämta sig efter det kraftiga BNP- konkurrenskraft. fallet under hösten 2008 och inledningen av 2009, bl.a. till följd av den expansiva ekonomiska

Diagram 5.7 Svensk BNP

politiken. Hushållen och företagen har blivit allt Årlig procentuell förändring Miljarder kronor mer optimistiska och konsumtionen och inves- 10 1 000

Procentuell förändring (vänster skala)

teringarna har ökat starkt. Därtill har exporten

investeringar relativt mycket i denna återhämt- -6 200 ning (se diagram 5.6). 70 75 80 85 90 95 00 05 10 Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2009. Kvartalsvärdena är säsongrensade. Diagram 5.6 Inhemsk total efterfrågan och nettoexport Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter 6 Återhämtningen fortsätter 2012–2014. För när- 4 varande finns det mycket lediga resurser i både företagen och på arbetsmarknaden. Samtidigt kommer utbudet av arbetskraft att öka de när- 2 maste åren. Dels till följd av regeringens politik 0 där bl.a. jobbskatteavdragen stärker drivkrafterna -2 att arbeta, dels till följd av att befolkningen i arbetsför ålder ökar. -4 Inhemsk total efterfrågan Nettoexport När arbetsutbudet ökar genom att fler söker -6 jobb eller genom att fler blir anställningsbara le- 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 der det till att det blir lättare att anställa, risken Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. för överhettning minskar och därmed att inflationstrycket och räntan hålls nere. När det blir De svenska hushållen befinner sig i ett starkt ut- enklare att anställa leder det i sin tur till att argångsläge, med bl.a. hög sparkvot, god förmö- betsgivarna blir mer villiga att anställa. De lägre genhetsställning och stor optimism om fram- räntorna gör det även mer lönsamt att öka protiden. Till detta kommer en fortsatt förbättring duktionen och att investera. Den ökade sysselpå arbetsmarknaden, vilket bidrar till en stark sättningen leder till att hushållens disponibla ökning av de disponibla inkomsterna. Samman- inkomster ökar, vilket bidrar till en starkare taget talar detta för att den privata konsumtio- ökning av hushållens konsumtion. nen kommer att öka starkt de närmaste åren. Sammantaget leder denna utveckling till en Företagens investeringsvilja har återvänt. I hög BNP-tillväxt de närmaste åren (se diagram takt med att efterfrågan tilltar och ledig kapacitet 5.7). BNP bedöms växa med 4,8 procent 2010 tas i anspråk ökar investeringarna ytterligare, och 3,7 procent 2011 (se tabell 5.2). Åren 2012 framför allt inom industrin. Även bostadsinve- och 2013 väntas BNP-tillväxten uppgå till steringarna bedöms öka kraftigt på grund av 3,4 procent respektive 3,3 procent för att därefgynnsammare finansieringsvillkor och en stark ter dämpas något till 2,8 procent 2014 när resursefterfrågan på bostäder. utnyttjandet närmar sig normala nivåer (se för- Den internationella industriproduktionen och djupningsrutan Fortsatt lågkonjunktur de närvärldshandeln har tagit fart, vilket därmed har maste åren trots hög BNP-tillväxt).

PROP. 2010/11:1

Tabell 5.2 Försörjningsbalans

sparande (se diagram 5.9). Det nuvarande positiva stämningsläget och en fortsatt förbättrad ar- Utfall för 2009, prognos för 2010–2014 betsmarknad bedöms leda till att sparandet suc- Mdkr Procentuell volymförändring 2009 2009 2010 2011 2012 2013 2014 cessivt minskar. Därtill bidrar regeringens re- Hushållens konsumtion 1 516 -0,8 3,3 3,6 3,4 3,0 2,5 former såsom jobbskatteavdragen och sänkt Offentlig konsumtion 864 1,7 1,2 0,7 0,3 0,5 0,5 skatt för pensionärer till att hushållens reala dis- Fasta bruttoinvesteringar 555 -16,0 5,3 8,1 7,1 6,2 5,1 ponibla inkomster ökar ytterligare. Även de 1 fortsatt låga, om än stigande, räntorna stimulerar Lagerinvesteringar -41 -1,5 1,8 -0,1 0,0 0,0 0,0 Export 1 507 -12,4 10,7 7,5 6,5 6,6 6,3 konsumtionen. Ett minskat sparande i kombina- Import 1 294 -13,2 12,1 7,5 6,7 6,4 6,3 tion med en förhållandevis snabb ökning av de BNP 3 108 -5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 disponibla inkomsterna leder till att hushållens BNP, kalenderkorrigerad -5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 2,9 konsumtion väntas växa med i genomsnitt 3,2 1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. procent under perioden 2010–2014. Anm.: Fasta priser, referensår 2009. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Diagram 5.9 Hushållens egna sparande Andel av hushållens disponibla inkomster 8 Hushållens optimism bidrar till stark 6

konsumtionstillväxt

4 2 Hushållen har återfått förtroendet för sin egen 0 och den svenska ekonomins utveckling allt eftersom osäkerheten minskat om finanskrisens ef- -2 fekter och risken för arbetslöshet minskat (se -4 diagram 5.8). Det goda stämningsläget avspeglas -6 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 nu också i konsumtionstillväxten som har varit stark under första halvåret 2010. Anm.: I eget sparandet ingår inte sparande i avtalspensioner eller PPM-medel. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 5.8 Hushållens konsumtion och konsumentförtroendet (CCI)

Procentuell förändring jämfört med

vara resultatet av att företag runt om i världen Anm.: I data över konsumentförtroendet (CCI) representeras varje kvartal av sista månaden i kvartalet. Nettotalen definieras som saldot mellan hushåll som svarat positivt respektive negativt. byggt upp sina lager. Den slutliga efterfrågan på svenska varor och tjänster bedöms alltså ha ökat Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. i mer begränsad omfattning. Att konsumentförtroendet är mycket högre än Samtidigt väntas den globala konjunkturnormalt väntas bidra till en stark konsumtions- återhämtningen de närmaste åren bidra till att tillväxt 2010. Hushållens efterfrågan på framför den utländska efterfrågan på svenska varor och allt sällanköpsvaror och övriga tjänster såsom re- tjänster fortsätter att öka i god takt. Svensk staurangbesök väntas öka. Bland annat är detta export, som till stor del består av investeringsen följd av att hushållen under krisen sköt en del och insatsvaror, väntas också gynnas av att inköp på framtiden, i synnerhet inköp av sällan- investeringarna successivt ökar i många av köpsvaror. Sveriges viktiga exportländer. Hushållen ökade sitt sparande på grund av krisen, vilket har lett till ett historiskt högt

PROP. 2010/11:1

Diagram 5.10 Exportorderingång Diagram 5.11 Kapacitetsutnyttjandet i industrin och totala Nettotal, säsongrensade kvartalsvärden investeringar

Procentuell förändring jämfört med 60 motsvarande kvartal föregående år Procent 40

-20

säsongrensat. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Den starkare svenska kronan har en viss

dämpande effekt på exportutvecklingen även om Bostadsinvesteringarna ökar åter efter den krafkronförstärkningen framför allt väntas slå mot tiga minskningen 2009. Detta gäller både nyföretagens vinstmarginaler. I motsatt riktning byggnationer samt ombyggnadsinvesteringar, verkar dock den starkare produktivitetsutvilka började växa redan mot slutet av 2009. Att vecklingen. Den högre produktiviteten och lägre det har blivit billigare och lättare att finansiera löneökningar leder till att enhetsarbetskostbostadsinvesteringar har bidragit till uppgången i naderna stiger långsamt och att exportföretagens antalet nybyggda bostäder. Bostadsinvesteringkonkurrenskraft därmed förbättras. arna fortsätter att öka de närmaste åren till följd

av en stark underliggande efterfrågan på bostä-

der. Utvecklingen förväntas inte heller bromsas

Investeringsuppgången är redan inledd

av stora bostadsprisförändringar. Något som

däremot kan dämpa tillväxten på sikt är bristen Under 2010 har investeringarna åter börjat öka på arbetskraft inom byggindustrin, något det reefter den mycket kraftiga nedgången 2009. Uppdan nu finns vissa tecken på. gången i maskin- och bostadsinvesteringar har

varit särskilt stark.

Företagens behov av att investera ökar i takt

Minskad lageravveckling ger stort positivt

med att återhämtningen av efterfrågan i Sverige

bidrag till BNP-tillväxten 2010

och omvärlden successivt leder till ett högre

kapacitetsutnyttjande i företagen (se diagram I finanskrisens inledande skede överraskades fö- 5.11). Det fortsatt låga ränteläget och de allmänt retagen av den snabbt vikande efterfrågan, vilket förbättrade kreditvillkoren för företagen i komresulterade i en ofrivillig lageruppbyggnad. Föbination med en starkare vinstutveckling bidrar retagen reagerade därefter snabbt på det nya efockså till högre investeringar. terfrågeläget, dels genom att reducera sina inköp,

dels genom att minska sin produktion. Detta re-

sulterade i kraftigt minskade lager.

Under första halvåret 2010 började företagen

åter bygga upp sina lager. Företagen bedöms

fortsätta bygga upp sina lager allteftersom efter-

frågan stiger. Detta medför att lagerbidraget till

BNP-tillväxten blir starkt positivt 2010.

Lagrens effekt på BNP-tillväxten är dock av

övergående karaktär. I takt med att företagens

lagerstockar närmar sig normala nivåer klingar

lagerinvesteringarnas bidrag till BNP-tillväxten

av.

PROP. 2010/11:1

Hög efterfrågan även på importerade varor

Diagram 5.12 Näringslivets produktion

och tjänster

Index 2007 kvartal 4=100 130 I takt med att maskininvesteringarna, varuex- 120 porten och hushållens köp av bilar har tagit fart 110 under 2010 har även importen av dessa varor ökat. Under inledningen av 2010 har importtill- 100 växten varit mycket hög och för 2010 som helhet Näringslivet totalt 90 bedöms importen öka med 12 procent. Tjänstesektorn Även efter 2010 väntas den starka efterfrågan 80 Handeln leda till en fortsatt hög konsumtion av importe-

Industrin

70 rade varor och tjänster. Exportuppgången leder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 till en högre importefterfrågan eftersom im- Anm.: Säsongrensade kvartalsvärden. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. portinnehållet i exporten är högt. Därtill stiger importefterfrågan när hushållens köp av sällanköpsvaror och företagens maskininvesteringar Indikatorer såsom orderingång och produkökar. Den starkare svenska kronan stimulerar tionsplaner pekar på en stark produktionsutockså importtillväxten. veckling i näringslivet även andra halvåret 2010. En fortsatt återhämtning i exporten driver industriproduktionen, som väntas växa med 14 procent 2010. Även produktionstillväxten i bygg-

5.3 Produktion

sektorn är stark 2010 och väntas uppgå till drygt 5 procent. Den starka utvecklingen av hushållens

Produktionen och produktiviteten i

konsumtion bidrar samtidigt till att tillväxten i

näringslivet ökar starkt 2010

handeln uppgår till nästan 7 procent 2010, vilket är den starkaste ökningen sedan 2004. Tillväxten Under första halvåret 2010 steg produktionen 34 inom tjänstesektorn som helhet bedöms uppgå starkt, och ca två tredjedelar av det totala fallet i till 4 procent 2010. näringslivets produktion 2009 var återhämtat vid halvårsskiftet (se diagram 5.12). Utvecklingen Diagram 5.13 Industriproduktion och varuexport drevs främst av den starka efterfrågan på export- Procentuell förändring jämfört med varor, vilket bidrog till en kraftig ökning av indumotsvarande kvartal föregående år striproduktionen (se diagram 5.13). Dessutom 25 bidrog den starka utvecklingen av hushållens 20 konsumtion och bostadsinvesteringarna till en 15 10 stark tillväxt i handeln respektive byggsektorn. 5 Den starka produktionsuppgången under första 0 halvåret 2010 medförde att både antalet arbetade -5 timmar och produktiviteten ökade kraftigt. -10

-15

Varuexport Industriproduktion

-20 -25 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Till skillnad från de flesta tidigare konjunkturuppgångar väntas inte exportefterfrågan, och därmed inte industriproduktionen, vara en lika dominerande drivkraft de närmaste åren. I stället väntas en stark utveckling av den inhemska efterfrågan, främst konsumtion och investeringar, vilket leder till att tjänstesektorn blir mer bety- 34 Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus insatsförbrukning.

PROP. 2010/11:1

delsefull än i tidigare konjunkturuppgångar. utslagning av företagens kapitalstock, vilket bi- Produktionen i tjänstesektorn växer dock drar till att dämpa produktivitetstillväxten 2010. långsammare än i industrin under hela perioden En andra anledning är att tillväxten framöver 2010–2014 (se tabell 5.3). väntas ha en annan branschsammansättning jämfört med 1990–2006, dvs. att produktionstillväxten i större utsträckning väntas ske i bran-

5.3 Näringslivets produktion

Utfall för 2009, prognos för 2010–2014 scher med lägre produktivitetstillväxt. En tredje anledning är att regeringens reformer väntas öka Mdkr Procentuell förändring 2009 2009 2010 2011 2012 2013 2014 den varaktiga sysselsättningen, vilket dämpar Varusektorn 727 -12,8 10,5 4,9 4,1 4,4 3,9 produktivitetstillväxten något. Detta sker genom varav: Industri -17,9 14,0 6,9 5,5 5,6 4,9 att personer som har en svag förankring på ar- 448

Näringslivet totalt 2 096 -6,9 6,2 4,3 4,2 4,0 3,4 Anm.: Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus insatsförbrukning. Fasta priser, referensår 2009.

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 5.4 Arbetsmarknad

Den stigande efterfrågan medför att företagen Sysselsättningen ökar starkt behöver öka personalstyrkan betydligt under 2010–2014. Samtidigt bedöms användningen av Den starka ökningen i produktionen tillsamföretagens resurser, maskiner och humankapital mans med en tilltagande optimism i näringslivet vara lågt i dagsläget (det s.k. produktivitetsgapet har bidragit till att återhämtningen på arbetsi näringslivet bedöms vara negativt 2010, se för- marknaden har inletts (se diagram 5.14 och djupningsrutan Fortsatt lågkonjunktur de när- 5.15). Från tredje kvartalet 2009 till andra kvarmaste åren trots hög BNP-tillväxt). Det finns talet 2010 har antalet sysselsatta ökat med ca 70 000 personer. Detta kan jämföras med det 36 därmed en effektiviseringspotential i många företag som dämpar ökningen av antalet arbe- totala sysselsättningsfallet i samband med kontade timmar i företagen under 2010 och 2011. junkturförsvagningen som uppgick till knappt Men i takt med att utrymmet för ökad produk- 140 000 personer. Det innebär således att ungetion per arbetad timme blir allt mer begränsat fär hälften av det sysselsättningsfall som skedde i möts dock den stigande efterfrågan i större samband med konjunkturnedgången har återhämtats på ett år. 37 utsträckning av en ökning i antalet arbetade timmar. Produktiviteten i näringslivet väntas under perioden 2010–2014 öka med i genomsnitt 2,4 procent per år. Det är en lägre ökningstakt än för perioden 1990–2006, då den genomsnittliga ökningstakten var drygt 3 procent. Det finns 35 flera orsaker till att produktivitetstillväxten väntas bli lägre än under perioden 1990–2006. En anledning är att finanskrisen har medfört en viss

35 Perioden exkluderar krisåren 2008 och 2009 då produktiviteten föll exceptionellt mycket till följd av att produktionen föll kraftigt. Under 1980-talet var produktivitetstillväxten i genomsnitt under 2 procent per år, vilket är betydligt lägre än den genomsnittliga produktivitetstillväxten under 1990–2006. Den starkare produktivitetstillväxten under perioden 1990–2006 beror bl.a. på den 36 Antalet sysselsatta avser åldersgruppen 15–74 år. Samtliga snabbare teknologiska utvecklingen, att många lågproduktiva företag gick arbetsmarknadsvariabler avser denna åldersgrupp om inget annat anges. i konkurs under krisen på 1990-talet och en ökad konkurrens till följd av 37 Jämförelserna av sysselsättningen över tid är rensad för en högre grad av internationalisering. säsongsvariationer.

PROP. 2010/11:1

Diagram 5.14 BNP, arbetade timmar och sysselsatta

ningen i kommunsektorn beror bl.a. på att delar av kommunsektorns tjänster, som exempelvis Årlig procentuell förändring skolverksamhet och äldreomsorg, i allt större ut- 6 4 sträckning tillhandahålls av företag i näringslivet. 2 Denna överflyttning av välfärdstjänster har bidragit till fler sysselsatta i näringslivet (se avsnitt 0 9 för mer information). -2 -4 Tabell 5.4 Arbetsmarknad

BNP

Utfall för 2009, prognos för 2010–2014 -6 Sysselsatta Procentuell förändring om annat ej anges

Arbetade timmar

-8 2009 2010 2011 2012 2013 2014 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 1

näringslivet Uppgången i sysselsättningen är bred i flera bemärkelser. För det första har sysselsättningen Arbetade timmar -2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 under det första halvåret 2010 ökat i de flesta av Arbetade timmar i näringslivet -3,3 3,1 1,5 1,9 2,1 1,7 näringslivets branscher, även i den hårt drabbade Medelarbetstid -0,6 0,9 0,0 0,2 0,1 0,1 industrin. För det andra har både tillsvidare- och visstidsanställningar ökat. Den tidiga uppgången Sysselsatta -2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 i tillsvidareanställningar kan vara ett tecken på att 3 Sysselsätningsgap -2,6 -2,3 -2,2 -2,0 -1,4 -0,4 företagen är optimistiska om framtiden och att Arbetskraft 0,2 1,1 0,7 0,5 0,5 0,4

återhämtningen är robust. 4 Arbetslöshet 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 Trots att sysselsättningen har börjat öka i de 4, 5 Programdeltagare 2,6 3,8 3,3 2,7 2,4 2,1 flesta branscher finns det dock stora regionala Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser skillnader. Stockholms län har haft en särskilt kalenderkorrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15–74 år. stark uppgång i sysselsättningen, medan syssel- 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. sättningen i exempelvis Västerbottens län har 3 Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsätt-

fortsatt att minska under första halvåret 2010 (se ning i procent av potentiell sysselsättning. 4 I procent av arbetskraften. fördjupningsrutan Regionala skillnader på ar- 5 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. betsmarknaden).

Diagram 5.15 Sysselsatta Produktionsökningen det närmaste året bedöms

Tusentals personer, säsongrensade kvartalsvärden bli fortsatt stark och kortsiktsindikatorer på ar- 5100 betsmarknaden, såsom nyanmälda lediga platser,

varsel, konkurser och företagens anställningsplaner, är positiva. Sammantaget tyder detta på en 4900 4700 fortsatt stark uppgång i sysselsättningen andra halvåret 2010. Särskilt starkt bedöms sysselsätt- 4500 ningen öka i byggbranschen och inom vissa 4300 tjänstebranscher, såsom företagstjänster och

hushållstjänster (där bl.a. vård- och utbild-

Sysselsatta

4100 Arbetskraften ningsföretag ingår).

3900 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Anm.: Data avser åldersgruppen 15 ─ 74 år. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

I den offentliga sektorn är utvecklingen tudelad.

Sysselsättningen i staten har ökat under både andra halvåret 2009 och första halvåret 2010,

medan antalet sysselsatta i kommunsektorn har fortsatt att minska. Nedgången i sysselsätt-

PROP. 2010/11:1

Regionala skillnader på arbetsmarknaden

Samtliga regioner i Sverige har drabbats av kri-

Diagram 5.16 Förändring i sysselsatta mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet 2010

sen. Andra kvartalet 2010 var arbetslösheten

Procentuell förändring

högre i samtliga regioner än före finanskrisen

4

hösten 2008. Vid en analys av uppgången i in-

38

2

skrivna vid arbetsförmedlingen , minskningen i

39 0

nyanmälda lediga platser och fallet i sysselsätt- -2 ningen, framkommer att de regioner som redan -4

Förändring sysselsatta

före krisen hade en relativt hög arbetslöshet är

-6

Riksgenomsnitt

också de som i regel har drabbats värst av krisen

-8

-10

(se diagram 5.16 och 5.17). Gävleborg, m n ro e e a g

eb ng rn land land

Kronoberg och Västernorrlands län har drabbats

otte Skån rland la Ör eki mt m ockhol rrb nor Bl Da onober er Jä Vär Kr

hårt av krisen. Andra län som också drabbats

St No st Vä

hårdare än riksgenomsnittet är Södermanlands, Anm.: Procentuell förändring i antalet sysselsatta enligt Kortperiodiska sysselsättnings- Jönköpings, Jämtlands och Västerbottens län.

statistiken mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet 2010 i utvalda län.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Stockholms, Skåne och Örebro län har dock klarat sig bättre än de övriga länen.

Diagram 5.17 Förändring i inskrivna vid arbetsförmedlingen

I riket som helhet har arbetslösheten börjat som andel av befolkningen i åldersgruppen 16–64 år minska och sysselsättningen börjat öka under Procentenheter 2010. Däremot har inte vändningen på arbets- 5 marknaden kommit i alla regioner. Stockholms

Förändring inskrivna 4

län har haft en relativt stark uppgång i sysselsätt-

Riksgenomsnitt

3

ningen under första halvåret 2010 och är det

2

enda län där sysselsättningen är högre andra kvartalet 2010 än innan finanskrisen inleddes

1

hösten 2008. Södermanland och Gävleborg län

0 d a d d d g nd g

drabbades relativt hårt av krisen, men även där

olm rna an la tlan psal kh llan la tlan rrl ober ebor Go Ha Da on an Up oc m

har sysselsättningen börjat öka under 2010. I

St Jäm rno Kr Gävl ste Söder

Uppsala, Jönköping, Västmanland och Väster-

Vä

Anm.: Inskrivna vid arbetsförmedlingen, som arbetslös eller i program med

botten län har däremot sysselsättningen fortsatt aktivitetsstöd, i procent av befolkningen i åldersgruppen 16 ─ 64 år. Förändring i att minska under första halvåret 2010.

procentenheter mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet 2010 i utvalda län.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

38 I detta avsnitt definieras region som län. Funktionella

regionindelningar är generellt att föredra framför administrativa, men

datatillgången på funktionella regionindelningar är begränsad.

39 I detta fall avses inskrivna i arbetslöshet eller program med

aktivitetsstöd som andel av befolkning i ålder 16–64 i respektive län.

PROP. 2010/11:1

Under 2010–2014 bedöms regeringens reformer Lågkonjunkturen slår olika hårt bidra till att sysselsättningen ökar. Bland annat mot olika branscher bidrar satsningar inom välfärden, höjda statsbidrag till kommunsektorn, skattereduktion för Den exportberoende industrin har drabbats hushållsarbete (RUT) och reparation, ombygg- hårdast av den globala lågkonjunkturen. Annad och tillbyggnad (ROT) till att öka efterfrå- talet sysselsatta i denna sektor minskade med gan och produktionen, vilket leder till en star- mer än 110 000 personer från första kvartalet kare sysselsättningsutveckling. Andra åtgärder 2008 till fjärde kvartalet 2009, en nedgång med som regeringen har genomfört, som exempelvis drygt 15 procent. Detta kan jämföras med en jobbskatteavdragen och reformerna inom aruppgång i sysselsättningen på ca 40 000 persobetslöshetsförsäkringen, gör det mer lönsamt att ner i övriga näringslivet under samma period. 41 arbeta. Detta bedöms bidra till att arbetsutbudet Under första halvåret 2010 har antalet sysselökar och att matchningen på arbetsmarknaden satta inom industrin dock börjat öka och anförbättras, vilket leder till att både produktionen ställningsplanerna tyder på en fortsatt ökning och sysselsättningen kan öka snabbare de närunder andra halvåret 2010. Åren 2011–2014 42 maste åren utan att det medför betydande brist väntas en viss fortsatt återhämtning av indupå arbetskraft. strisysselsättningen. Men en stor del av syssel- Sammantaget bedöms konjunkturåterhämtsättningsnedgången inom industrin väntas bli ningen, regeringens reformer och en ökande bestående då produktionsökningen i samband befolkning leda till att antalet sysselsatta ökar med återhämtningen i huvudsak bedöms med ungefär 220 000 personer från 2010 till 2014 kunna mötas med en högre produktivitet. (se diagram 5.15). Under de närmaste åren bedöms det finnas mycket lediga resurser på ar- Tjänstesektorn har drabbats betydligt mindre av krisen än industrin (se tabell 5.5). Vid halvårsbetsmarknaden. I slutet av 2014 bedöms resursskiftet 2010 var det drygt 40 000 fler sysselsatta i utnyttjandet på arbetsmarknaden vara i balans 40 tjänstesektorn jämfört med före krisen. Det är i 43 (se diagram 5.18 och fördjupningsrutan Fortsatt framför allt hushålls- och företagstjänster som lågkonjunktur de närmaste åren trots hög BNPsysselsättningen har ökat. Antalet sysselsatta 44 tillväxt). inom hushållstjänsterna har ökat under hela kri- Diagram 5.18 Sysselsättningsgap sen, vilket delvis beror på att en del av de kom- Procent, årsvärden munfinansierade välfärdstjänsterna har överförts 6 till denna bransch (se avsnitt 9). En fortsatt stark 4 efterfrågan på hushållstjänster tillsammans med en fortsatt överflyttning av kommunfinansierade 2 välfärdstjänster till denna bransch leder till att 0 sysselsättningsuppgången i branschen väntas bli -2 stark även under perioden 2011–2014. Även sysselsättningen inom företagstjäns- -4 terna fortsätter öka betydligt framöver. Kort- -6 siktsindikatorer, såsom företagens anställnings- 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Anm.: Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsättning i procent av potentiell sysselsättning. Data avser åldersgruppen 16 ─ 64 år. Källa: Egna beräkningar.

41 Vilket motsvarar en procentuell uppgång på ca 1,8. 42 Även produktiviteten inom industrin föll kraftigt i samband med produktionsnedgången under 2008 (ca 15 procent), men har därefter ökat successivt och var andra kvartalet 2010 nästan tillbaka på samma nivå som före krisen. 43 Jämförelsen avser antalet sysselsatta andra kvartalet 2010 och tredje kvartalet 2008 justerat för säsongseffekter. 40 Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden kan uttryckas med det s.k. 44 I hushållstjänster ingår (enligt SNI 2002) bl.a. utbildning, vård och sysselsättningsgapet alternativt timgapet. Gapen avser skillnaden mellan samhälleliga personliga tjänster. I företagstjänster ingår (enligt SNI 2002) faktisk och potentiell sysselsättning (arbetade timmar) i procent av bl.a. juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, arkitekt- och potentiell sysselsättning (arbetade timmar). reklambyråer och lokalvård.

PROP. 2010/11:1

planer och nyanmälda lediga platser, tyder på att 5.17). Samtidigt kan nedgången i den totala sysselsättningen i branschen fortsätter att öka kommunfinansierade sysselsättningen, rensat för under andra halvåret 2010. Till följd av den utfasningen av de arbetsmarknadspolitiska starka efterfrågan på företagstjänster väntas även programmen, mellan 2007 och 2009 fullt ut sysselsättningen öka starkt under 2011–2014. förklaras av att kommunanställda i genomsnitt arbetar fler timmar 2009 jämfört med 2007. Att

Tabell 5.5 Sysselsättning i sektorer

anställda i kommunsektorn i genomsnitt arbetar fler timmar får till följd att den totala kommun- Utfall för 2009, prognos för 2010–2014 finansierade sysselsättningen faller mellan 2007 1000-tal perssoner Procentuell förändring 2009 2009 2010 2011 2012 2013 2014 och 2009 samtidigt som antalet arbetade timmar Näringslivet 3 067 -2,1 1,9 1,5 1,5 1,8 1,5 i kommunfinansierad verksamhet, dvs. produkvarav: Varusektorn 1 069 -6,7 1,7 1,0 -0,2 0,0 0,0 tionen av välfärdstjänsterna, ökar under samma period. Tjänstesektorn 1 998 0,6 2,1 1,8 2,4 2,7 2,2 Antalet sysselsatta i näringslivet som är finan- Offentlig sektor 1 305 -2,2 -1,2 0,1 0,7 0,4 0,4 sierade av kommunsektorn väntas fortsätta öka varav: Staten 236 -1,6 2,2 -0,1 -0,5 -1,6 -1,2 framöver, vilket bidrar till att dämpa sysselsätt- Kommunsektorn 1 069 -2,4 -1,9 0,1 1,0 0,9 0,8 ningsutvecklingen i kommunsektorn 2010–2014. Kortsiktsindikatorer för kommunsektorn, så- Ekonomin totalt 1 4 482 -2,0 1,0 1,1 1,3 1,3 1,2 1 I ekonomin totalt inkluderas även sysselsatta i hushållens icke vinstdrivande organisationer. som varsel och lediga jobb, tyder på att syssel- Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna) och egna beräkningar. sättningsfallet upphör under andra halvåret 2010. Det tillfälliga statsbidraget som regeringen till- Sammantaget motsvarar uppgången i sysselsätt- fört kommunsektorn 2011 tillsammans med de ningen i hushålls- och företagstjänster ungefär svagt ökade skatteintäkterna leder till att sysseltvå tredjedelar av den totala uppgången i när- sättningen bedöms börja öka något under 2011 ingslivet från 2010 till 2014. Även utvecklingen (se tabell 5.5). av antalet sysselsatta inom handeln blir viktig för I takt med att konjunkturläget förbättras och återhämtningen i sysselsättningen. Samtidigt be- skatteintäkterna ökar bedöms sysselsättningen i döms sysselsättningsuppgången i industrin bli kommunsektorn fortsätta öka under 2012–2014. svag de närmaste åren. År 2014 bedöms ungefär 30 000 fler personer vara sysselsatta i kommunsektorn jämfört med 2010, samtidigt väntas den kommunfinansierade Sysselsättningen i kommunsektorn sysselsättningen i privat regi öka med ungefär ökar de kommande åren 10 000 personer under motsvarande period.

Sysselsättningen i kommunsektorn var som Diagram 5.19 Sysselsättning i kommunsektorn högst 2007, dvs. året innan finanskrisen inträf- Tusental personer, årsvärden fade (se diagram 5.19). En viktig förklaring till 1 220 nedgången i sysselsättningen sedan dess är utfas- 1 200 ningen av två arbetsmarknadspolitiska program 1 180 (plusjobben och friåret). En annan viktig för- 1 160 Kommunfinansierad verksamhet exkl. plusjobb klaring till nedgången i sysselsättningen är att 1 140 Kommunfinansierad verksamhet inkl. plusjobb delar av kommunsektorns tjänster, bl.a. utbild- 1 120 Kommunsektorn exkl. plusjobb ning, vård och omsorg, i allt större utsträckning 1 100 tillhandahålls av företag i näringslivet (se för- 1 080 djupningsrutan Sysselsättning och produktion av 1 060 välfärdstjänster i kommunalt finansierad verk- 1 040 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 samhet i avsnitt 9). Antalet sysselsatta i närings- Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. livet som är finansierade av kommunsektorn har ökat med omkring 10 000 personer under perioden 2007–2009. Sammantaget har den totala kommunfinansierade sysselsättningen minskat med 33 000 personer under perioden 2007–2009 (se diagram

PROP. 2010/11:1

Antalet arbetade timmar per sysselsatt ökar slutet av 2009 ökade även arbetskraften och arstarkt 2010 betskraftsdeltagandet stark (se diagram 5.15). Under andra halvåret 2010 fortsätter arbets- Uppgången i antalet arbetade timmar under 2010 kraften att öka. Efter den stora uppgången av är större än den i antalet sysselsatta. Det beror på arbetskraften i konjunkturåterhämtningens inatt företagen under 2010 kan möta den stigande ledningsfas bedöms arbetskraften öka långsamefterfrågan genom att öka både antalet anställda mare framöver (se tabell 5.4 och diagram 5.20). och antalet arbetade timmar per anställd (ökad överenskommen arbetstid och övertid m.m.).

Diagram 5.20 Arbetskraften och sysselsatta

Detta beror i sin tur på att företagen i konjunk- Årlig procentuell förändring turnedgången anpassade antalet arbetade timmar 5 mer än antalet sysselsatta, bl.a. genom avtal om 3 arbetstidsförkortning. Under perioden 2011– 2014 fortsätter antalet arbetade timmar per sys- 1 selsatta att öka ytterligare något, vilket framför -1 allt beror på regeringens politik. Regeringens -3 reformer påverkar inte enbart sysselsättningen, Arbetskraften Sysselsatta utan ökar även antalet personer i arbete genom -5 att färre personer är sjukfrånvarande jämfört -7 med utan reformerna. Vidare bidrar bl.a. jobb- 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 skatteavdragen till att de som redan är sysselsatta Anm.: Data avser åldersgruppen 15 ─ 74 år. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. arbetar mer, t.ex. genom att incitamenten att gå från deltids- till heltidsarbete ökar. Regeringens reformer bidrar till att arbetskraften ökar under perioden 2010–2014. Jobbskatteav- Arbetskraften ökar successivt framöver dragen är särskilt viktiga eftersom de ökar incitamenten att söka arbete, vilket leder till att fler Arbetskraften utvecklades svagt 2009 och ar- står till arbetsmarknadens förfogande under betskraften som andel av befolkningen mins- konjunkturuppgången (se avsnittet 1.8). kade. Detta berodde på att den svagare efterfrå- Arbetskraftens storlek och sammansättning gan försämrade chansen att få arbete, vilket påverkas även av demografiska förändringar. bidrog till att fler lämnade och färre sökte sig in Under 2010–2014 ökar befolkningen i åldern på arbetsmarknaden än vad som varit fallet utan 15–74 år. Men grupper med ett relativt högt arkrisen. I stället har fler påbörjat en reguljär ut- betskraftsdeltagande minskar eftersom 40-talistbildning och fler studerande har förlängt sina generationen fortsätter att lämna arbetskraften, studier i väntan på att efterfrågan på arbetskraft samtidigt som de stora födelsekullarna i början ska bli större. 45 Även personer utanför arbets- av 1990-talet, som har ett förhållandevis lågt arkraften som har velat arbeta men inte aktivt sökt betskraftsdeltagande, är på väg in. Detta gör att arbete har ökat betydligt. 46 sammansättningen av befolkningen dämpar ök- I samband med att efterfrågan på arbetskraft ningen av arbetskraften under perioden 2010– vände upp och sysselsättningen började öka i 2014. Den konjunkturella återhämtningen i arbetskraften tillsammans med regeringens reformer och den demografiska utvecklingen bedöms sammantaget leda till att antalet personer i ar- 45 Antalet studerande har också ökat till följd av att färre studerande har betskraften stiger med drygt 110 000 personer extraarbete. En person som har arbetat minst en timme under mätveckan från 2010 till 2014 (se diagram 5.20). definieras som sysselsatt, och ingår därmed även i arbetskraften, enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) oavsett om personen exempelvis huvudsakligen studerar. En heltidsstuderande som söker arbete och kan ta ett arbete ingår också i arbetskraften (som arbetslös) och inte som Arbetslösheten väntas bli 6 procent 2014 studerande utanför arbetskraften. Denna grupp ökade starkt 2009, vilket bidrog positivt till arbetskraftsutvecklingen. Till följd av den starka sysselsättningsuppgången under första halvåret 2010 har arbetslösheten 46 Denna grupp tillhör inte arbetskraften då de inte söker arbete och därmed inte uppfyller villkoren för att betraktas som arbetslös.

PROP. 2010/11:1

börjat sjunka. Arbetslösheten bedöms bli ningar det första avtalsåret och skiljer sig därmed 8,4 procent 2010, vilket motsvarar ungefär relativt mycket mot avtalen inom industrin som 420 000 personer (se tabell 5.4 och diagram då ger relativt låga löneökningar. 5.21). Det svaga resursutnyttjandet på arbetsmark- Under perioden 2011–2014 fortsätter syssel- naden avspeglas tydligt i de avtalade löneökningsättningen att öka starkt och bidra till att ar- arna. Dessa är betydligt lägre än de som förbetslösheten minskar ytterligare. Nedgången i handlades fram under 2007 års avtalsrörelse. En arbetslösheten begränsas dock de närmaste åren preliminär sammanställning av de största avtalen av att även arbetskraften ökar. År 2014 bedöms indikerar att de centralt avtalade löneökningarna arbetslösheten ha fallit till 6,0 procent. i näringslivet blir 1,7 respektive 1,9 procent 2010 och 2011. Även löneökningarna utöver de centrala avtalen väntas bli relativt måttliga de kom-

Diagram 5.21 Arbetslöshet

Arbetslösa i procent av arbetskraften, årsvärden mande åren till följd av det låga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden. Sammantaget bedöms 12 10 lönerna i näringslivet öka med 2,2 procent 2010 för att sedan stiga med 2,6 procent 2011, enligt konjunkturlönestatistikens definition. 8 6 När nya centrala avtal ska förhandlas fram nästa gång, kring årsskiftet 2011/2012, har kon- 4 junkturläget förbättrats. Löneökningarna antas 2 därför bli högre i nästa avtalsrunda och väntas öka med totalt 3,2 procent 2012. Under 2013 0 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 och 2014 har konjunkturläget förbättrats ytterli- Anm.: Data avser åldersgruppen 15 ─ 74 år. gare och lönerna antas då öka med 3,3 respektive 3,4 procent (se diagram 5.22). Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

År 2010 väntas knappt 190 000 personer delta i Diagram 5.22 Centrala avtal och löneökning arbetsmarknadspolitiska program. Av dessa del- Årlig procentuell förändring tar runt 180 000 i utbildningsprogram som ex- 7 empelvis jobb- och utvecklingsgarantin. De in- 6 Centrala avtal Utöver centrala avtal satser som regeringen har genomfört inom 5 arbetsmarknadsområdet bedöms leda till en 4 minskad utslagning på arbetsmarknaden och därmed bidra till en varaktigt högre sysselsätt- 3 ning samt till en lägre jämviktsarbetslöshet. 2

1 0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13

5.5 Löner

Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Lönerna ökar långsamt de kommande åren

Avtalsrörelsen 2010 omfattar ungefär 3,3 miljo- Ovanligt stora skillnader mellan olika ner arbetstagare. De nya centrala avtalen gäller lönemått under 2010 huvudsakligen från och med det andra kvartalet 2010 fram till och med det första kvartalet 2012. Löneutvecklingen mäts både av den s.k. kon- Avtalen har varit relativt homogena sett till den junkturlönestatistiken och inom nationalräkentotala löneökningen under avtalsperioden. Där- skaperna. Lönemåtten skiljer sig definitionsmäsemot skiljer sig avtalen till viss del åt mellan sigt åt genom att olika typer av ersättningar branscher bl.a. beroende på om den huvudsakliga såsom bonusersättning, semesterersättning m.fl. löneökningen kommer i början eller i slutet av ingår i nationalräkenskapernas lönemått men avtalsperioden. Till exempel ger de centrala inte i konjunkturlönestatistiken. Dessutom inkommunala avtalen betydligt högre löneök- kluderas olika skattepliktiga förmåner samt den

PROP. 2010/11:1

sjuklön som arbetsgivarna betalar i nationalrä- löneökningarna. Reallöneökningen förväntas kenskaperna. Nationalräkenskapernas lönemått dock bli något lägre än det historiska är därmed mer omfattande än konjunkturlöne- genomsnittet de närmaste åren. statistiken. Under första halvåret 2010 visade utfallen för

Diagram 5.23 Reallön och nominell lön

de båda lönemåtten på ovanligt stora skillnader. Årlig procentuell förändring Löneökningarna enligt nationalräkenskaperna 8 7 var betydligt lägre än enligt konjunkturlöne-

Nominell

6 statistiken. En förklaring till detta är att bonus-

Real

5 betalningar och skattepliktiga förmåner kraftigt 4 minskade till följd av den svaga konjunkturen. 3 2 En annan förklaring är att de tillfälliga så kallade 1 krisavtalen inom industrin avslutades under pe- 0 rioden. Dessa avtal innebar att företagen tillfäl- -1 -2 ligt fick möjlighet att anpassa produktionen till 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 den svagare efterfrågan genom att dra ned ar- Anm.: Reallön är nominell löneökning enligt nationalräkenskaperna deflaterad med KPIbetstiden utan full löneersättning. Avtalen inneinflation. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. bar dock att löneersättning utgick med 80 procent oavsett storleken på arbetstidsförkortningen i företagen. Då många företag drog

ned arbetstiden betydligt mer än 20 procent in- 5.6 Inflation och reporänta

nebar detta en kraftig löneökning per timme för arbetstagarna under perioden med krisavtal. När Inflationen enligt KPI sjönk kraftigt under 2009, krisavtalen avslutades under inledningen av 2010 framför allt på grund av att bolåneräntorna föll minskade istället timlönerna kraftigt i dessa fö- till följd av Riksbankens sänkningar av reporetag, vilket löneutvecklingen enligt national- räntan i kölvattnet av finanskrisen. Från slutet av räkenskaperna visar men inte konjunkturlöne- 2009 har KPI-inflationen varit cirka 1 procent. statistiken. Inflationen exklusive effekter från räntor och Sammantaget bedöms timlönen enligt natio- energi har däremot varit förhållandevis stabil nalräkenskaperna öka med 0,9 procent 2010, vil- kring 2 procent de senaste åren, trots det låga ket är 1,6 procentenheter långsammare än ök- resursutnyttjandet i ekonomin(se diagram 5.24). ningen av timlönen enligt konjunkturlöne- Anledningen till det är att företagens kostnader statistikens definition (se tabell 5.6). har stigit relativt mycket.

Tabell 5.6 Löner och inflation Diagram 5.24 KPI, KPIF och KPIF exklusive energi

Procentuell förändring. Utfall för 2009, prognos för 2010-2014 Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år 2009 2010 2011 2012 2013 2014 5

KPI

0 Anm.: En utförligare tabell återfinns i tabellsamlingen i bilaga 1. 1 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. -1 2 Timlön enligt nationalräkenskaperna. 3 Årsgenomsnitt. -2 4 Ett av Riksbankens mått på underliggande inflation. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. Anm.: KPIF (KPI med fast ränta) är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant. Den reala lönen, dvs. löneökningen efter att hän- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. syn tagits till den allmänna prisutvecklingen

enligt konsumentprisindex (KPI), sjunker 2010

till följd av att den nominella löneökningen

väntas bli låg. De kommande åren kommer dock

reallönen att öka (se diagram 5.23) på grund av

att prisutvecklingen blir lägre än de nominella

PROP. 2010/11:1

Lågt inflationstryck de kommande åren

Diagram 5.25 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och timlön

Årlig procentuell förändring De närmaste åren dämpas inflationen mätt som 8 KPIF, dvs. KPI med konstanta bolåneräntor. Den viktigaste anledningen till detta är att pri- 6 serna på varor och tjänster ökar långsammare 4 framöver till följd av att företagens kostnader per 2 producerad enhet sjunker. De inhemska kostnaderna dämpas både på grund av att produktivi- 0 teten blir högre och på grund av att företagens -2 arbetskostnader ökar i långsammare takt. Kost-

Enhetsarbetskostnad

naden per producerad enhet, den s.k. en- -4

Produktivitet Timlön

hetsarbetskostnaden, sjunker kraftigt 2010 och -6 stiger långsamt under 2011 och 2012 (se diagram 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 5.25). Varupriserna dämpas mer än tjänstepri- Anm.: Samtliga variabler avser näringslivet, timlön enligt nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centrlbyrån och egna beräkningar. serna eftersom produktiviteten väntas växa snabbare i de varuproducerande branscherna än i de tjänsteproducerande branscherna. Även kost-

Fortsatt låg reporänta de kommande åren

naderna för att importera varor och tjänster väntas sjunka ytterligare framöver i takt med att Sedan slutet av 2008 har Riksbanken fört en kronan fortsätter att stärkas. Företagens inflationsförväntningar, enligt expansiv penningpolitik för att mildra effek- Konjunkturinstitutets barometer, stödjer bilden terna av finanskrisen samt dämpa fallet i efterav en dämpad prisutveckling det kommande året. frågan och sysselsättningen. I juli 2010 började Eftersom priserna på varor och tjänster 47 , som Riksbanken höja reporäntan till följd av den utgör den huvudsakliga delen av samtliga kon- snabba återhämtningen i ekonomin. Riksbansumentpriser, ökar måttligt framöver blir också ken väntas fortsätta att höja reporäntan ytterden underliggande inflationen relativt låg 2011 ligare i takt med att resursutnyttjandet och inoch 2012. En stark efterfrågan i kombination flationen successivt stiger. Penningpolitiken är med att företagens kostnader ökar något snab- dock fortfarande expansiv de kommande åren. bare på grund av högre löneökningar och något Under 2014, när ekonomin börjar närma sig lägre produktivitetsökningar, leder till att prijämvikt, bedöms reporäntan uppgå till serna på varor och tjänster ökar något snabbare 3,75 procent. 2013–2014. Sammantaget leder detta till att den underliggande inflationen mätt med KPIF kommer att ligga i linje med Riksbankens inflationsmål på 2

5.7 Risker och alternativscenarier

48

procent först under 2013 (se diagram 5.24). Inflationen mätt med KPI ökar något mera än

Riskerna för en svagare utveckling dominerar

inflationen mätt med KPIF från andra halvåret 2010 till 2014 eftersom hushållens räntekostna- Osäkerheten är stor om den framtida konjunkder stiger i takt med successivt högre bolåneturutvecklingen i Sverige och i omvärlden. Det är räntor. På lång sikt, då effekten av ändrade ränteockså oklart hur krisen har påverkat ekonomins satser inte längre påverkar KPI, sammanfaller funktionssätt och därmed hur den har påverkat inflationen enligt KPI och KPIF. den långsiktigt hållbara tillväxttakten i ekono-

47 Med varor och tjänster menas varor exklusive energi (framför allt 48 I scenarioarbetet har makromodellen KIMOD använts. För en drivmedel och hushållsel) och tjänster exklusive boende (t.ex. räntor, beskrivning av modellen se Bergvall, A. m.fl. ”KIMOD 2.0: Equilibrium hyror och reparationskostnader). Detta aggregat utgör cirka 70 procent Model of the Swedish Economy” Working paper 100, av samtliga konsumentpriser. Konjunkturinstitutet, 2007.

PROP. 2010/11:1

min. Riskerna för en svagare utveckling än i hu- att en relativt stor del av fallet i produktionen de vudscenariot dominerar. senaste åren är temporärt. Detta innebär att den Det finns bl.a. en betydande risk att de stats- ökade efterfrågan under 2010 och 2011 till stor finansiella problemen i omvärlden kommer att del kan mötas med ökad produktivitet. Om prodämpa konjunkturåterhämtningen mer än vad duktivitetsfallet i större utsträckning beror på en som förutses i huvudscenariot. De statsfinansi- permanent störning kommer den ökade efterfråella problemen med stora underskott i många gan i mindre utsträckning kunna mötas med länder kan leda till att hushåll och företag i dessa ökad produktivitet. Detta skulle kunna medföra länder blir mer försiktiga än vad som antas i hu- en starkare arbetsmarknadsutveckling på kort vudscenariot när de nu aviserade finanspolitiska sikt, med högre sysselsättning och lägre arbetsåtstramningarna blir kännbara för hushållen. En löshet som följd. En lägre potentiell produktivisådan utveckling leder till lägre tillväxt och en tet skulle dock leda till en lägre BNP-nivå på svagare arbetsmarknad i omvärlden. Som illu- sikt. streras i alternativscenario 1 skulle en svagare Som illustreras i alternativscenario 2 skulle en internationell utveckling leda till en lägre tillväxt snabbare återhämtning i kombination med en och en högre arbetslöshet i Sverige de närmaste lägre potentiell produktivitet leda till en betydåren än vad som förutses i huvudscenariot. ligt starkare arbetsmarknadsutveckling under Men utvecklingen kan bli sämre än alternativ- 2010 och 2011 än vad som förutses i huvudscescenario 1. I värsta fall skapar de statsfinansiella nariot. Samtidigt leder den starkare återhämtproblemen en förnyad finansiell oro som leder ningen till betydande brist på arbetskraft redan till en utveckling som påminner om den som var under 2012, vilket i sin tur innebär att produkhösten 2008. I ett sådant läge blir det bl.a. avse- tionsökningen dämpas under 2013 och 2014. värt svårare och dyrare för hushåll och företag att låna pengar och för skuldsatta länder att omsätta sina lån. Det skulle leda till en betydligt Alternativscenario 1: Svagare internationell svagare utveckling i omvärlden, framför allt i Eu- utveckling ropa, och därmed också Sverige. Det finns även vissa risker kopplade till euro- I huvudscenariot förutses en gradvis återhämtpeiska bankers finansieringskostnader. Likvidi- ning i den globala ekonomin de närmaste åren. tetssituationen för de europeiska bankerna har Det finns dock en risk att den internationella lättat jämfört med den situation som rådde un- konjunkturuppgången blir svagare och mer utder den senare delen av våren, men läget har dragen. I detta alternativscenario antas den gloännu inte normaliserats. Dock finns det kvarstå- bala återhämtningen bli svagare än i huvudscenaende risker med finansieringen för de europeiska riot, bl.a. till följd av att konsolideringen av de bankerna och företagen kopplade till ett stort offentliga finanserna i många länder dämpar finansieringsbehov framöver, inte minst för de återhämtningen mer än vad som förutses i huländer som har stora statsfinansiella underskott. vudscenariot. Samtidigt är det möjligt att återhämtningen Svensk ekonomi påverkas på flera sätt av en går snabbare än vad som förutses i huvudscena- svagare utveckling i omvärlden. För det första riot. Framåtblickande indikatorer för både hus- utvecklas efterfrågan på svensk export svagare än hållen och företagen är mycket positiva. Om i huvudscenariot, vilket även dämpar investerdessa förväntningar realiseras fullt ut kan åter- ingarna. För det andra leder de negativa signahämtningen under hösten 2010 bli starkare än lerna från omvärlden till att hushållen blir mer vad som antas i huvudscenariot. I ett sådant sce- pessimistiska, vilket bidrar till att hushållens nario finns det dock en risk att det under de konsumtion dämpas. närmaste åren uppstår brist på arbetskraft i vissa Sammantaget innebär detta att BNP ökar besektorer. tydlig långsammare 2011 och 2012 än i huvud- Vidare råder det stor osäkerhet om hur scenariot (se tabell 5.7 och diagram 5.26). mycket lediga resurser det finns i ekonomin och vilka effekt finanskrisen har haft på den långsiktigt hållbara produktionsnivån (se fördjupningsrutan Fortsatt lågkonjunktur de närmaste åren trots hög BNP-tillväxt). I huvudscenariot antas

PROP. 2010/11:1

Tabell 5.7 Nyckeltal, alternativscenario 1 med svagare in-

Lägre resursutnyttjande, både i Sverige och ut-

ternationell utveckling

omlands, innebär att inflationstrycket dämpas.

Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring om annat ej anges Som en följd av det lägre inflationstrycket i

kombination med det lägre resursutnyttjandet 2010 2011 2012 2013 2014 höjer Riksbanken reporäntan i en långsammare BNP 4,4 2,3 2,7 3,9 3,8 takt än i huvudscenariot. (4,8) (3,7) (3,4) (3,3) (2,8)

Arbetade timmar 1,7 0,2 0,7 1,6 2,2 Diagram 5.27 Arbetslöshet

(1,9) (1,1) (1,4) (1,5) (1,3) Arbetslösa i procent av arbetskraften, årsvärden

1 Sysselsättning 0,9 0,1 0,6 1,3 2,2 10

(1,0) (1,1) (1,2) (1,3) (1,2)

1,2 Arbetslöshet 8,5 8,8 8,6 7,8 6,5 9

(8,4) (8,0) (7,4) (6,7) (6,0)

3 8 BNP-gap -3,4 -3,7 -3,1 -2,4 -0,8

(-3,3) (-2,5) (-1,6) (-1,1) (-0,5) 4 7 Reporänta 1,25 1,50 2,00 2,50 3,75

(1,25) (2,25) (3,25) (3,50) (3,75) Huvudscenario 6 5 Alternativscenario 1 Timlön 2,4 2,4 2,6 2,9 3,2

Alternativscenario 2

(2,5) (2,6) (3,1) (3,3) (3,4) 5

6 KPI 1,0 1,1 1,2 2,1 2,6 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. (1,2) (1,5) (1,9) (2,4) (2,6)

Finansiellt -1,3 -0,8 0,4 1,5 2,5 På längre sikt kommer en gradvis återhämtning i 7 sparande (-1,3) (-0,4) (1,0) (2,0) (2,9) 1 15–74 år. omvärlden och en fortsatt expansiv penningpo-

litik leda till att exporten, investeringarna och 2 I procent av arbetskraften. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. hushållens konsumtion ökar snabbare än i hu- 4 Slutkurs. 5 vudscenariot från och med 2013. Den starkare Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 6 Årsgenomsnitt. efterfrågan från och med 2013 leder till att sys- 7 Procent av BNP. Källa: Egna beräkningar. selsättningen ökar fortare än i huvudscenariot

och att arbetslösheten minskar (se tabell 5.7 och Den svagare återhämtningen innebär att resursdiagram 5.27). Omkring 2016 har huvuddelen av utnyttjandet blir lägre än i huvudscenariot under effekterna av konjunkturförsvagningen ebbat ut hela perioden 2010–2014. Den lägre efterfrågan i detta scenario, vilket är ca två år senare än i bidrar till att sysselsättningstillväxten blir lägre huvudscenariot. Den långsiktiga BNP-nivån och och att arbetslösheten blir betydligt högre än vad sysselsättningsnivån är dock något lägre än i som förutses i det mest troliga scenariot (se tahuvudscenariot. Det beror dels på att den förbell 5.7). År 2012 är arbetslösheten 1,2 procentdjupade krisen leder till en lägre kapitalstock till enheter högre än i huvudscenariot. följd av bl.a. högre kapitalkostnader, dels på att

Diagram 5.26 BNP-tillväxt sysselsättningsnivån blir lägre till följd av en viss

Årlig procentuell förändring permanent utslagning från arbetsmarknaden.

6 Svagare efterfrågan i kombination med högre

arbetslöshet leder till att de offentliga finanserna

försämras jämfört med huvudscenariot. För- 4

2 svagningen beror framför allt på att inkomst-

skatterna utvecklas svagare i detta scenario.

0

Huvudscenario

-2

Alternativscenario 2: Snabbare återhämtning

Alternativscenario 1

-4

Alternativscenario 2

-6 I detta alternativscenario antas att återhämt-

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 ningen blir snabbare och starkare än i huvudsce-

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. nariot. Framåtblickande indikatorer för både

hushållen och företagen är mycket positiva och

PROP. 2010/11:1

om dessa förväntningar realiseras fullt ut kan leder även till att exportföretagens konkurrens-

BNP-tillväxten under hösten 2010 bli starkare än situation försämras. Exporten utvecklas därför

vad som antas i huvudscenariot. Förutsättning- svagare än i huvudscenariot under 2012–2014.

arna för en starkare återhämtning även under Sammantaget leder detta till att BNP-tillväx-

2011 är goda. Hushållen har ett högt sparande ten dämpas under 2013 och 2014. Den svagare

samtidigt som disponibelinkomsten ökar i god produktionen medför att sysselsättningsupp-

takt. Dessutom är optimismen om framtiden gången upphör och att arbetslösheten stiger un-

hög, vilket medför att sparandet kan minska mer der 2013.

än vad som förutses i huvudscenariot.

Den starkare inhemska efterfrågan i kombi-

Tabell 5.8 Nyckeltal, alternativscenario 2 med snabbare återhämtning

nation med en något högre efterfrågan på Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring svenska exportvaror medför att BNP-tillväxten om annat ej anges

blir högre 2010–2012. Den starkare efterfrågan i 2010 2011 2012 2013 2014 kombination med att den potentiella produkti- BNP 5,0 4,2 4,0 1,7 2,1 viteten bedöms vara något lägre i detta scenario, (4,8) (3,7) (3,4) (3,3) (2,8) medför att arbetsmarknaden utvecklas betydligt Arbetade timmar 2,0 1,5 2,7 0,3 0,8 starkare i detta scenario de närmaste åren jäm-

(1,9) (1,1) (1,4) (1,5) (1,3) fört med utvecklingen i huvudscenariot. Syssel-

1 Sysselsättning 1,2 1,7 2,5 -0,1 0,5 sättningstillväxten blir betydligt högre och ar-

(1,0) (1,1) (1,2) (1,3) (1,2) betslösheten blir lägre än vad som förutses i det

1,2 Arbetslöshet 8,2 7,3 5,7 6,2 6,2 mest troliga scenariot (se tabell 5.8). År 2012 är

arbetslösheten 1,7 procentenheter lägre än i hu- (8,4) (8,0) (7,4) (6,7) (6,0)

vudscenariot. 3 BNP-gap -2,8 -1,1 0,8 -0,3 -0,3

En starkare arbetsmarknad och en högre kon- (-3,3) (-2,5) (-1,6) (-1,1) (-0,5)

sumtion leder till högre skatteintäkter och att de 4 Reporänta 1,25 3,25 4,25 3,75 3,75

offentliga finanserna förbättras. (1,25) (2,25) (3,25) (3,50) (3,75)

Samtidigt innebär den starkare BNP-tillväxten 5 Timlön 2,6 2,8 3,7 3,5 3,2 i kombination med den lägre potentiella pro- (2,5) (2,6) (3,1) (3,3) (3,4)

duktionsnivån att resursutnyttjandet stiger 6 KPI 1,4 1,9 2,7 2,1 2,4 snabbt och under 2012 finns en betydande brist (1,2) (1,5) (1,9) (2,4) (2,6)

på arbetskraft i många sektorer. Den höga efter- Finansiellt -1,2 -0,2 1,6 2,1 2,8

frågan och bristen på arbetskraft driver upp pri- 7 sparande (-1,3) (-0,4) (1,0) (2,0) (2,9)

ser och löner, vilket leder till att Riksbanken hö- 1 15–74 år. jer räntan betydligt snabbare och mer än vad 2 I procent av arbetskraften. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. som förutses i huvudscenariot. Högre inflation 4 Slutkurs. 5 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. och räntor i kombination med sämre arbets- 6 Årsgenomsnitt.

marknadsutsikter dämpar hushållens konsum- 7 Procent av BNP. Källa: Egna beräkningar. tion markant. Högre räntor och löneökningar

6 Skattefrågor

PROP. 2010/11:1

6 Skattefrågor

Sammanfattning effekter för budgetåret 2011 och framåt. Reformambitionerna på skatteområdet för mandatperioden har redovisats i finansplanen • Skatten för pensionärer sänks med ytter- (avsnitt 1) och behandlas inte i detta huvudligare 2,5 miljarder kronor utöver de 5 avsnitt. I ett avslutande avsnitt redovisas de miljarder kronor som aviserades i 2010 års offentligtfinansiella effekterna av de skatte- och ekonomiska vårproposition. avgiftsförslag som lämnas eller aviseras i denna proposition. • En skattefrihet för alkolås i förmånsbilar införs.

Beredningen av förslagen

• Beskattningen av värdepapper bör förenklas och beskattningen av investeringsfonder För de ärenden där förslag lämnas finns lagreformeras. förslag i avsnitt 3. Lagförslagen avseende för- Schablonavdraget vid andrahandsuthyrning ändringar av socialavgiftsnivåerna har beretts • av bostäder höjs från 12 000 kronor till under hand med Skatteverket. Lagförslagen om 18 000 kronor. ytterligare skattesänkning för pensionärer och om höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyr- • Utredningar om fastighetstaxering och nyning av bostäder har remitterats. startzoner aviseras. • Arbetet med effektivare skatter på klimat- Lagrådet och energiområdet fortsätter. De lagförslag som lämnas är enligt regeringens • Utvidgad skattefrihet vid låginblandning av mening av sådan enkel beskaffenhet att Lagbiodrivmedel införs från 1 januari 2011. rådets hörande skulle sakna betydelse. • Förutsättningarna för att till kommuner delegera rätten att föreskriva om trängselskatt samt vissa frågor relaterade till uttaget av skatten, utreds.

6.1 Riktlinjerna för skattepolitiken, • Skattestrukturen för cigaretter reformeras av särskilt frågan om enhetlig folkhälsoskäl. beskattning

• Arbetet med hur den ideella sektorn ska behandlas i mervärdesskattehänseende fort- Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter sätter. och ett antal krav (prop. 2007/08:100, avsnitt • Stödet för skatteforskning fortsätter. 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken på att stödja de övergripande målen för Regeringen redovisar i det följande ett antal regeringens ekonomiska politik som exempelvis åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med

PROP. 2010/11:1

en varaktigt högre sysselsättning och en högre ekonomisk-politiska mål som exempelvis att generell och rättvist fördelad välfärd. Därutöver stärka den varaktiga sysselsättningen. ska skattepolitiken utformas så att den Regeringen har sedan 1996 – och sedan 2008 i tillgodoser fem krav som ställs på de svenska en skrivelse – till riksdagen rapporterat om s.k. skattereglerna i en allt mer globaliserad värld. skatteutgifter. För regeringen är den redovis- I budgetpropositionerna för 2009 och 2010 ningen ett viktigt instrument när det gäller att redovisades riktlinjerna återigen och relaterades för riksdagen redovisa avvikelser från en norm då också till aktuella åtgärder på skatte- och om enhetlighet. I den proposition om reforavgiftsområdet. I årets budgetproposition har merad budgetlag som regeringen senare under några av riktlinjerna redan berörts i finansplanen; hösten 2010 avser att lämna till riksdagen de om goda villkor för varaktigt hög kommer också att föreslås att det skrivs in i sysselsättning och för företagande och lagen att regeringen varje år ska lämna en skatteinvesteringar samt de om vikten av hållbara utgiftsredovisning. regler i förhållande till EU. Frågan om hur enhetlighet i skattereglerna ska avvägas mot önskemålen om en samhälls- Riksrevisionens granskningsrapport (RiR ekonomiskt effektiv beskattning via påverkan på 2010:11) Enhetlig beskattning individers och företags beteende kan inte besvaras på något enkelt och entydigt sätt. Mot Riktlinjen om generella och tydliga regler har denna bakgrund bedrivs inom Finansdeparteuppmärksammats av Riksrevisionen i den sär- mentet ett arbete med att komplettera gällande skilda granskningsrapport, Enhetlig beskattning praxis för redovisning av skatteutgifter baserad (RiR 2010:11) som överlämnades till regeringen på en enhetlighetsnorm med en analys av hur den 20 maj 2010. denna norm förhåller sig till önskemålen om en Riksrevisionens granskning har gällt hur samhällsekonomiskt effektiv beskattning. Det regeringen redovisat och motiverat avvikelser handlar om att utveckla indikatorer för samhällsfrån principen om en enhetlig beskattning vid ekonomisk effektivitet som kan komplettera förändringar i skattesystemet. Däremot har gällande redovisning. Det bör noteras att det just Riksrevisionen inte bedömt förslagens ekono- handlar om att komplettera redovisningen, inte miska effekter i olika avseenden. att förändra den grundläggande normen om Vid sin granskning har Riksrevisionen bland enhetlig beskattning. En alternativ norm, annat funnit att när avvikelser från enhetlighet exempelvis grundad i teorier om optimal föreslagits har detta endast i undantagsfall beskattning, skulle vara svår att tillämpa bland kommenterats av regeringen, att introducerade annat på grund av betydande mätproblem. Ett avvikelser i efterhand ändå inlemmats i den sådan norm riskerar också att bli instabil och redovisning av skatteutgifterna som regeringen förändras i takt med nya ekonomiska bedömårligen lämnar och att principen om enhetlighet ningar av exempelvis priskänsligheten på olika tolkas på varierande sätt. delmarknader. Därmed skulle informations- Mot bakgrund av gjorda observationer värdet av redovisningen till riksdag och rekommenderas regeringen i gransknings- allmänhet kunna sjunka. rapporten (RiR 2010:11, s. 66) följande: Regeringen kommer i det fortsatta arbetet ”När avvikelser från principen om enhetlighet med olika förslag på skatte- och avgiftsområdet föreslås bör detta tydligt framgå i proposi- att ta fasta på Riksrevisionens önskemål om tionerna. Nackdelar med att avvika från en större transparens i redovisning av motiv m.m. enhetlig beskattning bör ställas mot de fördelar Arbetet med att komplettera redovisningen av som regeländringen förväntas innebära. Det bör skatteutgifter kommer också att bidra till ökad också tydligt framgå om avvikelsen är att tydlighet i avvägningen mellan var för sig betrakta som en skatteutgift eller inte.” angelägna önskemål samt kraven på skatte- Regeringen välkomnar Riksrevisionens politiken. granskning och särskilt den diskussion som förs kring olika avvägningsfrågor i skattepolitiken, särskilt hur principen om enhetlighet ska utformas och tillämpas i en situation där skattepolitiken också ska bidra till centrala

PROP. 2010/11:1

6.2 Skatter på arbetsinkomster – underlag för bedömningar av jobbskatteförvärvsinkomstbeskattningen avdragets förväntade effekter på arbetsutbudet

granskats. 6.2.1 Effekter av jobbskatteavdrag m.m. Regeringen välkomnar granskningen och ser positivt på Riksrevisionens bedömning att Att långsiktigt öka sysselsättningen är avgörande jobbskatteavdraget har potential att nå målet om för att skapa god tillväxt och uthålliga offentliga att på lång sikt öka arbetsutbudet. I granskningsfinanser. I takt med att befolkningen åldras krävs rapporten pekar Riksrevisionen emellertid på att fler i arbete och fler arbetade timmar för att propositionerna inte innehåller jämförelser med undvika framtida skattehöjningar och utgifts- tidigare egna bedömningar om reformeffekter. besparingar. En sänkning av inkomstskatten bör Vidare anser Riksrevisionen att olika begrepp därför utformas så att effekten blir att fler vill gå används på ett otydligt sätt i budgetfrån icke-arbete till arbete, fler vill gå från deltid propositionerna. Riksrevisionen rekommenderar till heltid och att utbildning blir mer lönsamt. därför regeringen att utveckla redovisningen och Skatten på förvärvsinkomster kan sänkas via förtydliga definitionerna av begrepp som ett höjt grundavdrag, utökat jobbskatteavdrag, används i samband med redogörelsen av reformhöjning av den nedre eller övre skiktgränsen eller effekter. sänkta statliga inkomstskattesatser. Jobbskatte- Regeringen anser att det är viktigt att avdraget är den hittills viktigaste reformen i redogörelsen för jobbskatteavdraget och dess regeringens strävan att få fler personer i arbete. reformeffekter är tydlig. Därför strävar rege- Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 ringen efter att använda etablerade begrepp i och har därefter förstärkts i tre steg. Den budgetpropositionerna, där aviseringar av sammanlagda offentligfinansiella effekten uppgår kommande förslag görs. En mer djupgående till ca 70 miljarder kronor. analys av förslagen görs därefter i de Enligt Finansdepartementets tidigare analyser efterföljande särpropositionerna. Metoderna beräknas jobbskatteavdraget öka sysselsätt- som används för att beräkna de förväntade ningen med ca 75 000 personer på lång sikt. effekterna av jobbskatteavdraget har utvecklats Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen och och förbättrats sedan det andra steget infördes. Finanspolitiska rådet anser att jobbskatte- Av den anledningen är det svårt att göra avdraget är en effektiv åtgärd för att öka jämförelser med tidigare gjorda bedömningar. sysselsättningen. Riksrevisionen anser vidare att allmänhetens Som en del av utvecklingsarbetet vid kännedom om jobbskatteavdraget är låg och Finansdepartementet har de ekonomiska effek- rekommenderar därför att regeringen ger terna av ytterligare förändringar i jobbskatte- Skatteverket ett särskilt uppdrag att informera avdraget och den statliga inkomstskatten allmänheten om jobbskatteavdraget. analyserats. Resultatet av denna analys samman- Regeringen instämmer i att en ökad fattas i fördjupningsrutan ”Effekter av förstärkt kännedom om jobbskatteavdraget hos allmänjobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomst- heten är angelägen. I Skatteverkets uppdrag ingår skatt”, se nästa sida. Analyserna visar att att informera allmänheten om nya skatteregler. ytterligare förstärkningar av jobbskatteavdraget När det gäller jobbskatteavdraget har Skatteoch en ytterligare sänkning av den statliga verket information om detta på sin hemsida och inkomstskatten är fortsatt effektiva åtgärder för i broschyren ”Dags att deklarera”. Dessutom att öka arbetsutbudet. informerar Skatteverket om storleken på det En fördjupad redovisning kommer att lämnas jobbskatteavdrag som getts den skattskyldige i i en rapport som avses publiceras senare under den preliminära skatteuträkning som bifogas hösten 2010. inkomstdeklarationen. Mot denna bakgrund anser regeringen att något särskilt uppdrag till Riksrevisionens granskningsrapport (RiR Skatteverket inte är nödvändigt.

2009:20) Jobbskatteavdraget

Riksrevisionen har granskat jobbskatteavdragets förutsättningar att vara en effektiv reform för att öka arbetsutbudet. Dessutom har regeringens

PROP. 2010/11:1

Effekter av förstärkt jobbskatteavdrag och

Diagram 6.1 Marginalskatt på arbetsinkomster 2011 med de åtta parametrarna markerade i figuren

sänkt statlig inkomstskatt

Marginalskatt vid olika arbetsinkomster 0,6 Arbetsutbudseffekter och självfinansieringsgrad När man diskuterar arbetsutbudseffekter av 0,5 8 inkomstskatteförändringar skiljer man vanligtvis 7 på effekten längs den s.k. extensiva marginalen, 0,4 6 vilket är effekten på arbetskraftsdeltagande, och 0,3 den intensiva marginalen, dvs. arbetad tid bland 5 3 4 de som redan arbetar. Den totala arbetsutbuds- 0,2 2 effekten beror på båda dessa effekter. Effekten 0,1 på den extensiva marginalen är positiv vid en 1 skattesänkning på arbetsinkomster då det blir 0 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 relativt sett mer fördelaktigt att arbeta. Källa: Egna beräkningar. Effekten på den intensiva marginalen är mindre självklar. Å ena sidan innebär ökade nettoinkomster att fler upplever att de har råd I simuleringarna ändras en parameter åt gången att arbeta mindre. Å andra sidan medför en och i tabell 6.1 visar resultaten från respektive marginalskattesänkning att nettotimlönen stiger simulering. Skattesänkningen uppgår till 5 miljarder kronor i samtliga fall utom för och att vissa därför vill arbeta mer. Den totala effekten beror på vilken av dessa två effekter parameter 8, den övre statliga inkomstskatten, där kostnaden är 4,4 miljarder kronor. 51 som är störst. Detta beror i sin tur på hur skattesänkningen utformas.

Tabell 6.1 Procentuell förändring: Sysselsatta, arbetstid och

Arbetsutbudseffekterna av förstärkt jobb-

årsarbetstimmar. Självfinansieringsgrad i procent.

skatteavdrag och sänkt statlig skatt har simulerats med mikrosimuleringsmodellen FASIT . 49 Åtta parametrar i skattesystemet har analyserats Parameter Sysselsatta Medelarbets- Årsarbets- Självtid för redan timmar finaniseringsvar för sig utifrån effekter på arbetsutbud, sysselsatta grad inkomstfördelning och självfinansieringsgrad . 50 1 0,10 -0,02 0,09 15 Fem av parametrarna (1 till 5) förändrar 2 0,10 -0,01 0,09 16 utformningen av jobbskatteavdraget. Tre (6 till 3 0,10 0,06 0,17 23 8) rör den statliga inkomstskatten. Hur dessa parametrar påverkar marginalskatten på arbets- 4 0,09 0,11 0,20 24 inkomster åskådliggörs i diagram 6.1. 5 0,03 0,21 0,23 43 6 0,00 0,16 0,15 36 7 -0,02 0,17 0,16 45 8 0,01 0,09 0,10 56 Källa: Egna beräkningar.

Effekten på antalet sysselsatta är relativt stora när skatteskalan ändras vid låga inkomster. När skatteskalan ändras vid höga inkomster erhålls i stället större effekt på antalet arbetade timmar för de som redan arbetar. Förändringar tidigt i 49 skatteskalan har en jämnare fördelningsprofil. För en närmare beskrivning av arbetsutbudsmodellen, se Självfinansieringsgraden är generellt sett högre Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007–2009, när skatten sänks för personer med höga Rapport från Ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet 2009:1, Regeringskansliet. inkomster. Detta beror på att de med höga

50 Självfinansieringsgraden mäter hur stor del av den direkta kostnaden som på lång sikt återfås genom minskade offentliga utgifter och ökade skatteintäkter. När individer som inte har arbetat börjar arbeta minskar de offentliga utgifterna (t.ex. a-kassa och försörjningsstöd) och skatteintäkterna ökar. Även ökat arbetsutbud bland dem som redan 51 Att använda 4,4 miljarder kronor till att sänka den övre statliga arbetar leder till ökade skatteintäkter. inkomstskattesatsen är ekvivalent med att avskaffa den s.k. värnskatten.

PROP. 2010/11:1

inkomster vanligtvis har högre timlöner samt Förstärkt jobbskatteavdrag och höjd nedre betalar en större andel av sin inkomst i skatt. skiktgräns Sammanfattningsvis: Vid inkomstskatte- Av tabell 6.1 framgår att ett förstärkt jobbskatteförändringar finns en avvägning mellan å ena avdrag för medelinkomsttagare har en god effekt sidan effekten på antalet sysselsatta och på antalet arbetade timmar. För att uppnå högre fördelningsprofil och å andra sidan effekten på sysselsättning bör man samtidigt förstärka jobbantalet arbetade timmar och självfinansierings- skatteavdraget för de med relativt låga grad. inkomster. Vid en sådan förstärkning förväntas i Finansdepartementet har även analyserat om första hand arbetsutbudseffekter på den arbetsutbudseffekterna av jobbskatteavdraget är extensiva marginalen. En sådan förstärkning avtagande, något som olika bedömare har leder också till en jämnare fördelningsprofil. För uttryckt oro för. Att effekten av jobbskatte- båda dessa förändringar bedöms effekterna på avdraget förr eller senare är avtagande är en arbetsutbudet inte vara avtagande. För de med rimlig utgångspunkt. Analyserna visar dock att högre inkomster leder dessa förändringar inte till effekten av att förstärka jobbskatteavdraget inte förändrad marginalskatt men däremot sänkt är avtagande, när förändringarna görs utifrån genomsnittsskatt. Deras arbetsutbud kan därför gällande regler. Parameter 1 till 5 har analyserats förväntas sjunka. För att bibehålla effektiviteten i var för sig genom ytterligare skattesänkningar åtgärden och undvika att antalet arbetade timmar med ett antal miljarder kronor i taget. De påverkas negativt bland de med höga inkomster modellspecifika resultaten visar att arbetsutbuds- bör därför skiktgränsen höjas. Vid en sådan effekterna, i termer av helårsarbetskrafter, inte är höjning förväntas merparten av den samlade avtagande för skattesänkningar upp till en nivå arbetsutbudseffekten ske på den intensiva på ca 20 miljarder kronor för respektive marginalen. En höjd nedre skiktgräns ger även parameter. Simuleringarna indikerar att det är ökade incitament till högre utbildning då det först vid skattesänkningar utöver den nivån som innebär att utbildningspremien höjs, vilket i sin effekten börjar avta. tur kan leda till ökad produktivitet.

PROP. 2010/11:1

6.2.2 Ytterligare skattesänkning för Förstärkningen gäller från och med den

pensionärer 1 januari 2011.

Regeringens förslag: Det förhöjda grundavdraget Promemorians förslag: Överensstämmer i för dem som vid beskattningsårets ingång har huvudsak med regeringens förslag. Promefyllt 65 år förstärks med 7,5 miljarder kronor. morians förslag innebär dock en förstärkning Detta sker genom att grundavdragsbeloppet höjs med 5 miljarder kronor medan regeringens så att avdraget uppgår till hela den taxerade förslag innebär en förstärkning med 7,5 miljarder förvärvsinkomsten upp till 42 000 kronor och kronor. sedan trappas upp i inkomstintervallet 42 000– Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- 164 600 kronor. För inkomster mellan 164 600 instanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget och 206 200 kronor är avdraget konstant och eller har inget att invända mot det. Sveriges trappas sedan av för inkomster mellan 206 200 akademikers centralorganisation (Saco) avstyrker och 522 600 kronor. För inkomster därutöver är förslaget. Saco, Arbetsgivarverket , Sveriges avdraget konstant. Kommuner och Landsting (SKL) , Tjänste- För beskattningsåret 2011 ska den förhöjda männens centralorganisation (TCO) och Landsdelen av grundavdraget (dvs. det särskilda organisationen i Sverige (LO) har synpunkter av beloppet) beräknas på följande sätt: mer principiell natur i fråga om valet av metod – För inkomster upp till och med 0,98 prisför att förstärka välfärden för pensionärerna. basbelopp uppgår den förhöjda delen av Arbetsgivarverket anser att en sänkning av grundavdraget till 0,557 prisbasbelopp. skatten för pensionärer ur ett tillväxtperspektiv – För inkomster som överstiger 0,98 men inte inte bör vara en prioriterad reform, men 0,99 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till konstaterar också att förslaget är genomtänkt 0,459 prisbasbelopp ökat med 10 procent av om fokus är att förbättra pensionärernas inkomsterna. situation. Sveriges pensionärsförbund (SPF) , – För inkomster som överstiger 0,99 men inte Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) , 2,72 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till Pensionärernas Riksorganisation (PRO) , Svenska 0,657 prisbasbelopp minskat med 10 procent av Kommunalpensionärernas Riksförbund (SKPF) inkomsterna. och LO anser att det är positivt med den – För inkomster som överstiger 2,72 men inte ytterligare skattesänkningen för pensionärer, 3,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till men att den är otillräcklig. SKPF anser också att 0,112 prisbasbelopp ökat med 10 procent av skattelättnaden bör utvidgas till att även gälla inkomsterna. pensions- och sjukersättningsinkomster för – För inkomster som överstiger 3,11 men inte personer under 65 år. Institutet för arbets- 3,85 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till marknadspolitisk utvärdering (IFAU) anser att 20 procent av inkomsterna minskat med 0,199 utformningen av förslaget minskar de prisbasbelopp. effektivitetsförluster i ekonomin som skatte- – För inkomster som överstiger 3,85 men inte systemet ger upphov till. Vidare anser IFAU att 4,8 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till det är positivt att åtgärden är enkel att 0,186 prisbasbelopp ökat med 10 procent av genomföra i praktiken och inte medför ökade inkomsterna. administrativa kostnader. Förslaget bedöms inte – För inkomster som överstiger 4,8 men inte heller ha några märkbara effekter på arbets- 7,88 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till marknaden. Konjunkturinstitutet och Pensions- 0,619 prisbasbelopp ökat med 1 procent av myndigheten anser dock att förslagets inkomsterna. utformning kan ha en positiv effekt på – För inkomster som överstiger 7,88 men inte arbetsutbudet för dem under 65 år genom att 12,21 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen skattesänkningen stiger med inkomsten i vissa till 1,407 prisbasbelopp minskat med 9 procent intervall. Arbetsgivarverket och Pensionsav inkomsterna. myndigheten anför emellertid att förslaget kan – För inkomster som överstiger 12,21 prisbasleda till ett försämrat arbetsutbud för dem som belopp uppgår den förhöjda delen till 0,307 prisär 65 år eller äldre. basbelopp.

PROP. 2010/11:1

Bakgrunden till regeringens förslag: Den Den genomsnittliga åldern för uttag av allmän 1 januari 2009 sänktes skatten för personer som ålderspension är ca 65 år och den har i princip har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång inte ändrats trots stigande medellivslängd. År genom det s.k. förhöjda grundavdraget. En 2005 fick drygt hälften av alla ålderspensionärer ytterligare skattesänkning gjordes den 1 januari garantipension till någon del. Av dem som i dag 2010. Reformerna syftar till att förbättra de beviljas ålderspension får en fjärdedel garantiekonomiska villkoren för pensionärerna. Skatten pension till någon del. har sänkts mest för dem som har låga inkomster. Den ekonomiska utvecklingen för I 2010 års ekonomiska vårproposition pensionärerna har varit positiv under senare år, aviserade regeringen en förstärkning av skatte- eftersom inkomst- och tilläggspensionerna är sänkningen för pensionärerna med 5 miljarder kopplade till inkomstutvecklingen genom s.k. kronor inom ramen för ett tredje steg (prop. följsamhetsindexering. Sedan följsamhetsindexe- 2009/10:100 s. 175 f.). Syftet med för- ringen infördes vid årsskiftet 2001/02 har stärkningen var att minska finanskrisens pensionerna ökat med totalt 17,7 procent. De efterverkningar och ytterligare förbättra väl- ekonomiska villkoren för pensionärer ser färden för pensionärer. En utgångspunkt för den emellertid olika ut beroende på ålder och tidigare kommande skattesänkningen var att dess arbetsmarknadsanknytning. Sammantaget utformning borde förstärka incitamenten för understiger den genomsnittliga disponibla arbete under de aktiva åren och därigenom inkomsten för pensionärer den genomsnittliga stödja arbetslinjen. disponibla inkomsten för personer som är under Inom Finansdepartementet utarbetades där- 65 år. Till detta kommer att en av de grupper efter under senvåren 2010 en promemoria som har påverkats mest av finanskrisen och den innehållande förslag med den innebörd som efterföljande lågkonjunkturen är pensionärerna. regeringen aviserat i vårpropositionen. Prome- Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet morian har remissbehandlats. En remissamman- med vad som framförts i promemorian, att det ställning finns tillgänglig i Finansdepartementet finns skäl att gå vidare i ambitionen att förbättra (dnr Fi2010/3110). välfärden för pensionärerna och samtidigt mildra krisens efterverkningar för denna grupp. Samma Skälen för regeringens förslag bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna. Motiven för en förstärkning I promemorian föreslogs att förbättringen av välfärden för pensionärer skulle ske genom en Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har förstärkning av det förhöjda grundavdraget. god ekonomi och god hälsa, medan andra har Saco , Arbetsgivarverket, SKL, TCO och LO har små marginaler och behöver en trygg omsorg för synpunkter av mer principiell natur i fråga om att få vardagen att fungera. Regeringens politik valet av metod för att förstärka välfärden för syftar till att människor ska känna att Sverige är pensionärerna. Regeringen anser dock, i likhet ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i med IFAU , att det är enkelt att utöka det denna politik har regeringen två år i rad sänkt förhöjda grundavdraget eftersom det redan finns skatten för personer som vid beskattningsårets på plats. En förstärkning av grundavdraget är ingång har fyllt 65 år. lämplig även av den anledningen att den går att Det finns i dag ca 1,7 miljoner personer i utforma på ett fördelningsmässigt träffsäkert sätt Sverige som är 65 år eller äldre. Inom de och att den kan börja gälla redan den 1 januari närmaste tio åren beräknas antalet ålders- 2011, vilket är angeläget. Dessutom är det av vikt pensionärer öka till närmare 2 miljoner. Medel- att pensionärernas disponibla inkomster förlivslängden har de senaste åren stigit med mellan stärks även på lång sikt. En permanent åtgärd i 30 och 40 dagar per år. Det finns därmed allt fler form av en skattesänkning är därför det mest pensionärer högre upp i åldrarna, varav en stor lämpliga medlet för att uppnå detta mål. del är ensamstående. Kvinnor lever i genomsnitt SKPF anser att skattelättnaden bör utvidgas längre än män och utgör därmed en större andel till att även gälla pensions- och sjukersättningsav ålderspensionärerna ju högre upp i åldrarna inkomster för personer under 65 år. Enligt man kommer. regeringens uppfattning är emellertid nuvarande omfattning lämplig.

PROP. 2010/11:1

Förstärkningens storlek En utformning som innehåller båda dessa utgångspunkter innebär att skattesänkningen Sverige har klarat sig genom den ekonomiska ökar välfärden för pensionärerna, stärker arbetskrisen relativt väl. En av de grupper som har linjen och bidrar till att genomföra regeringens påverkats mest av finanskrisen och den efter- politik att Sverige ska vara ett bra och tryggt land följande lågkonjunkturen är dock, såsom ovan att åldras i. nämnts, pensionärerna. En följd av krisen är att IFAU bedömer att förslaget inte kommer att under 2010 har den automatiska balanseringen ha några märkbara effekter på arbetsmarknaden. inom inkomst- och tilläggspensionssystemet Konjunkturinstitutet och Pensionsmyndigheten aktiverats för första gången. Detta har, till- menar dock att utformningen av förslaget kan ha sammans med utvecklingen av inkomstindex, en positiv effekt på arbetsutbudet för dem under lett till sänkta pensioner under 2010. Under 2011 65 år genom att skattesänkningen stiger med fortsätter inkomst- och tilläggspensionerna att inkomsten i vissa intervall. Arbetsgivarverket och sjunka. Däremot stiger garantipensionerna, som Pensionsmyndigheten anför emellertid att en följd av att prisbasbeloppet räknas upp. På förslaget kan leda till ett försämrat arbetsutbud sikt kommer inkomst- och tilläggspensionerna bland dem som är 65 år eller äldre. Regeringen att återgå till de nivåer de skulle ha haft om den bedömer, i likhet med Konjunkturinstitutet och automatiska balanseringen inte ägt rum. Det sker Pensionsmyndigheten, att effekten av att skattenär den ekonomiska tillväxten tar fart igen och sänkningen i vissa intervall stiger med inkomsten ålderspensionssystemet återigen uppnår balans. gör att arbetsutbudet för dem under 65 år ökar Sedan promemorian utarbetades har det visat till följd av förslaget. När det gäller de som är 65 sig att inkomst-, tilläggs- och garantipensionerna år eller äldre delar regeringen i och för sig för 2011 kommer att utvecklas sämre än enligt Arbetsgivarverkets och Pensionsmyndighetens de prognoser som låg till grund för förslaget i uppfattning att förslaget kan leda till ett promemorian. försämrat arbetsutbud, men anser trots detta att För att värna pensionärernas välfärd gör det är angeläget att förslaget genomförs för att regeringen bedömningen att det finns skäl att förbättra pensionärernas välfärd. För personer ytterligare förstärka skattesänkningen med över 65 år gäller dessutom det förhöjda 2,5 miljarder kronor utöver de 5 miljarder jobbskatteavdraget, vilket gör det mer lönsamt kronor som föreslogs i promemorian, dvs. totalt att arbeta och som motverkar negativa effekter 7,5 miljarder kronor. för arbetsutbudet. Förslaget om en förstärkning om 7,5 miljarder Förstärkningens utformning kronor innebär att skattesänkningen som mest kan uppgå till ca 9 000 kronor per år och beror Utöver utgångspunkten att välfärden bör på den taxerade inkomstens storlek samt förbättras för landets pensionärer bedöms det personens marginalskatt. Alla som vid beskattsom lämpligt att, i likhet med vad som framförts ningsårets ingång har fyllt 65 år och som betalar i promemorian, även låta arbetslinjen påverka inkomstskatt får en skattesänkning. utformningen av förslaget. Sänkt skatt på Förslaget innebär, när även övriga skatte-, pensioner riskerar nämligen att motverka pensions- och bidragseffekter beaktas, att arbetslinjen, eftersom en mer sammanpressad nettoinkomsten för pensionärskollektivet ökar fördelning av nettopensioner minskar incita- mellan 2010 och 2011. Även om det i vissa fall menten att arbeta under de aktiva åren. finns avvikelser är skattesänkningen utformad så Drivkrafterna att arbeta kan förstärkas genom att skatten sänks mest för dem som drabbas att skattesänkningen stiger med inkomsten i hårdast av pensionsnedskrivningarna. vissa inkomstintervall. På så sätt kommer ökat I tabell 6.2 redovisas nuvarande särskilt belopp arbete under de aktiva åren att leda till högre samt det nya särskilda beloppet i olika nettopension än vad som gäller enligt dagens inkomstintervall för beskattningsåret 2011. Det skatteregler. En sådan utformning medför även förhöjda grundavdraget (dvs. grundavdraget med att förstärkningens tyngdpunkt i kronor räknat tillägg av det särskilda beloppet) redovisas dels i läggs hos dem som får en större pensions- termer av prisbasbelopp och taxerad förvärvsnedskrivning. inkomst i tabell 6.3, dels i kronor i tabell 6.4.

PROP. 2010/11:1

Tabell 6.2 Nuvarande särskilt belopp och nytt särskilt

inkomsten. För inkomster mellan 3,85 pris-

belopp för personer över 65 år (beskattningsår 2011)

basbelopp och 4,8 prisbasbelopp (ca 164 600– 206 200 kronor) är det förhöjda grundavdraget Taxerad förvärvsinkomst Nuvarande särskilt Nytt särskilt (TI) belopp belopp 54 300 kronor. För inkomster mellan 4,8 och 0,98 PBB – 0,5094 PBB 0,557 PBB 12,21 prisbasbelopp (ca 206 300–522 500 kronor) reduceras grundavdraget med i genomsnitt 0,98 PBB – 0,99 PBB 0,5094 PBB 0,459 PBB + 0,1 TI 90 kronor per 1 000 kronor i ökad taxerad 0,99 PBB – 2,72 PBB 0,7074 PBB-0,2 TI 0,657 PBB-0,1 TI förvärvsinkomst, vilket är en något långsammare 2,72 PBB – 3,11 PBB 0,1624 PBB 0,112 PBB+0,1 TI takt än den som används i det nuvarande förhöjda grundavdraget. För inkomster över 3,11 PBB – 3,85 PBB 0,1 TI-0,1486 PBB 0,2 TI-0,199 PBB 12,21 prisbasbelopp (ca 522 600 kronor) blir det 3,85 PBB – 3,9 PBB 0,1 TI-0,1486 PBB 0,186 PBB+0,1 TI förhöjda grundavdraget 0,6 prisbasbelopp (ca 3,9 PBB – 4,8 PBB 0,2219 PBB+0,005 TI 0,186 PBB+0,1 TI 25 700 kronor). 4,8 PBB – 7,88 PBB 0,2219 PBB+0,005 TI 0,619 PBB+0,01 TI 7,88 PBB – 9,1568 PBB 1,0099 PBB-0,095 TI 1,407 PBB-0,09 TI Skillnaden i grundavdrag mellan gällande 9,1568 PBB – 12,21 PBB 0,14 PBB 1,407 PBB-0,09 TI regler, förslaget i promemorian och nu aktuellt 12,21 PBB – 0,14 PBB 0,307 PBB förslag framgår av diagram 6.2, som visar de olika Anm.: PBB = Prisbasbelopp, 42 800 kronor 2011. TI = Taxerad förvärvsinkomst. grundavdragsnivåerna. Källa: Egna beräkningar.

Diagram 6.2 Förhöjt grundavdrag i kronor per år för Tabell 6.3 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år personer över 65 år enligt gällande regler (grå linje), enligt (beskattningsår 2011) förslaget i promemorian (svart streckad linje) och enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag (svart linje)

Taxerad förvärvsinkomst Förhöjt grundavdrag Förhöjt grundavdrag vid olika taxerade förvärvsinkomster, kronor per år 60 000 – 0,98 PBB 0,98 PBB 0,98 PBB – 3,85 PBB 0,882 PBB+0,1 TI 50 000 3,85 PBB – 4,8 PBB 1,267 PBB 40 000 4,8 PBB – 12,21 PBB 1,7 PBB-0,09 TI 30 000 12,21 PBB – 0,6 PBB Anm.: PBB = Prisbasbelopp, 42 800 kronor 2011. TI = Taxerad förvärvsinkomst. Källa: Egna beräkningar. 20 000

10 000

Tabell 6.4 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år (beskattningsår 2011)

0 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 Taxerad förvärvsinkomst Förhöjt grundavdrag (avrundat Källa: Egna beräkningar till helt hundratal kronor) – 42 500 42 000 I tabell 6.5 visas nettoinkomstökningar 2011 för 42 600 – 164 500 42 100 upp till 54 200 olika inkomst- och kommunalskattenivåer som 164 600 – 206 200 54 300 följer av förstärkningen av det förhöjda grundavdraget. För en garantipensionär innebär 206 300 – 522 500 54 200 ner till 25 800 522 600 – 25 700 förstärkningen en nettoinkomstökning med mellan ca 1 700 och 2 400 kronor per år bero- Anm.: Notera att avrundningsreglerna medför att de formella gränserna i tabell 6.3 inte kan översättas direkt till krontalen i tabell 6.4. Källa: Egna beräkningar. ende på civilstånd och vilken kommunalskattesats man betalar. Nettoinkomstökningen Det förhöjda grundavdraget, dvs. grundavdraget stiger med den taxerade förvärvsinkomsten och med tillägg av det särskilda beloppet, för dem är mellan ca 5 300 och 6 200 kronor per år för de som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång med 400 000 kronor i taxerad förvärvsinkomst. kommer med förslaget att 2011 uppgå till hela den taxerade förvärvsinkomsten upp till en taxerad förvärvsinkomst om 0,98 prisbasbelopp (ca 42 000 kronor), varvid ingen skatt ska betalas på inkomsten. I inkomstintervallet 0,98 till 3,85 prisbasbelopp (ca 42 000–164 500 kronor) trappas grundavdraget upp med 10 procent av

PROP. 2010/11:1

Tabell 6.5 Skattesänkning i kronor per år genom förslaget Tabell 6.6 Total skattesänkning i kronor per år till följd av om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, det förhöjda grundavdraget (steg 1 och 2) och förslaget om vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer ytterligare förhöjt grundavdrag (steg 3) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig kommunalskatt (31,56 procent)

Kommunalskatt (%) Lägsta Medel Högsta Inkomstnivå kr/år Skattesänkning till Skattesänkning som Taxerad (28,89) (31,56) (34,17) Som andel (%) följd av steg 1–3, kr/år andel (%) av förvärvsinkomst kr/år av inkomsten, inkomsten kommunalskatt 31,56 50 000 7 290 14,6

50 000 808 883 957 1,8 Garantipensionär, född 1938 eller Garantipensionär, senare: född 1938 eller senare: - Gift/samman- 6 312 7,8 boende, - Gift/samman- 1 705 1 862 2 016 2,3 81 320 boende, 81 320 - Ensamstående, 5 997 6,6 91 164 - Ensamstående, 1 994 2 178 2 357 2,4 91 164 Garantipensionär, född 1937 eller Garantipensionär, tidigare: född 1937 eller tidigare: - Gift/samman- 6 249 7,5 boende, - Gift/samman- 1 763 1 925 2 084 2,3 83 178 boende,

Källa: Egna beräkningar. I diagram 6.3 visas den genomsnittliga I tabell 6.6 visas, för olika inkomstnivåer och vid procentuella förändringen av justerad disponibel genomsnittlig kommunalskatt, den totala skatte- inkomst per inkomstgrupp (decil) för dem som sänkningen till följd av de tre stegen av det berörs av förslaget, dvs. de som är 65 år eller förhöjda grundavdraget. Uttryckt som andel av äldre vid årets början. Den justerade disponibla inkomsten har skattesänkningarna en fördel- inkomsten ökar för samtliga inkomstnivåer och ningspolitisk profil riktad till de med lägst den genomsnittliga ökningen är 2,4 procent. inkomster. Samtidigt har incitamenten för arbete Den största ökningen återfinns i den tredje och under de aktiva åren stärkts. fjärde inkomstdecilen. Den minsta ökningen får de med högst inkomster. Grundavdrag har genom sin konstruktion en större relativ betydelse för låg- och medelinkomsttagare än för höginkomsttagare. Grundavdraget är generellt vid en given taxerad förvärvsinkomst och således lika stort för kvinnor som för män, oavsett om det handlar om löneinkomst eller pensionsinkomst. Det förhöjda grundavdraget och även förslaget om ett ytterligare förhöjt grundavdrag innebär tillkommande skattesänkningar för både kvinnor och män. Kvinnor har i större utsträckning än män låg pension bl.a. till följd av att kvinnor oftare arbetat deltid eller förvärvsarbetat under färre år. Kvinnor lever också längre än

PROP. 2010/11:1

män. Förslaget kommer därför att gynna

Diagram 6.4 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2011 till följd av det ytterligare förhöjda

kvinnor i något större utsträckning än män.

grundavdraget efter kön och åldersgrupp

Diagram 6.4 visar de genomsnittliga inkomst- Procent förstärkningarna till följd av det ytterligare 3 förhöjda grundavdraget uppdelat på kön och åldersgrupper. I de yngre åldersgrupperna ökar 2,5 kvinnors nettoinkomst mer än männens medan 2 männens nettoinkomst ökar något mer i de äldre åldersgrupperna. 1,5

1

Diagram 6.3 Procentuell förändring av justerad disponibel

inkomst 2011 för personer över 65 år efter decilindelad 0,5

inkomst

Procent 0 Kv 65- Kv 70- Kv 75- Kv 80- Kv 85- M 65- M 70- M 75- M 80- M 85- 3,5 69 74 79 84 69 74 79 84 3 Källa: Egna beräkningar 2,5 2 Författningskommentar – Förslaget till lag om

ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1,5 1 63 kap. 3 a § 0,5 Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkningen av grundavdraget för vissa skattskyldiga. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Regleringen innebär att grundavdraget för Låg inkomst Hög inkomst Källa: Egna beräkningar fysiska personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår till beloppet enligt 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som anges Den föreslagna förstärkningen av det förhöjda för vissa inkomstintervall. Ändringarna innebär grundavdraget ska gälla från och med den dels att det särskilda beloppet höjs så att 1 januari 2011 och medför ändringar i 63 kap. skattesänkningen blir större, dels att inkomst- 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslag intervallen blir fler. i ärendet finns i avsnitt 3.2. Förslaget medför för Skatteverket endast Ikraftträdande m.m. marginella förändringar och ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den förändrad lagstiftning. De marginella kostnader 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid som kan uppstå för Skatteverket ska därför 2012 års taxering. hanteras inom befintliga ramar. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. För arbetsgivare bedöms förslaget inte få några effekter.

PROP. 2010/11:1

6.2.3 Skattefrihet för alkolås i 6.3 Skatter på arbetsinkomster – förmånsbilar socialavgifter m.m.

6.3.1 Förändrade nivåer för socialavgifter

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om värdering av bilförmån bör tillföras en regel som innebär att extrautrustning i form av alkolås ska Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften i undantas vid förmånsvärderingen. arbetsgivaravgifterna sänks till 5,02 procent av Det kommande förslaget bör träda i kraft den avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 1 juli 2011. 5,11 procent. Efterlevandepensionsavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 1,17 procent. Arbetsmarknadsavgiften i Skälen för regeringens bedömning: Riks- arbetsgivaravgifterna sänks till 2,91 procent av dagen har tillkännagett som sin mening att avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till alkolås som är monterade i förmånsbilar inte ska 0,37 procent. Detta föranleder en höjning av den påverka värdet av bilförmånen (bet. allmänna löneavgiften till 9,23 procent. De nya 2006/07:SkU10, rskr. 2006/07:114). Bakgrunden nivåerna gäller från och med den 1 januari 2011. till tillkännagivandet är bland annat att ett stort antal personer varje år dör eller skadas i alkoholrelaterade trafikolyckor. Det bedöms därför vara Skälen för regeringens förslag: Socialangeläget att alla åtgärder vidtas för att få bort avgifterna tas ut för finansiering av de sociala alkoholpåverkade förare från våra vägar. trygghetssystemen och betalas antingen som För att minska alkoholens skadeverkningar i arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. trafiken finns bland annat låga promillegränser Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare, och slumpvisa alkoholkontroller. Regeringen medan egenavgifter betalas av främst enskilda arbetar även för att få till stånd en ökad näringsidkare. Underlaget för socialavgifterna användning av alkolås i alla fordon. Det sker dels beräknas till totalt ca 1 320 miljarder kronor inom landet genom förbättrade system för 2011. alkolås till dömda rattfyllerister och stegvis Sjukförsäkringsavgiften är en av de sex införande av alkolås i yrkesmässiga person- och avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. godstransporter, dels genom att Sverige inom Sjukförsäkringsavgiften bör tas ut med en EU arbetar för att alkolås ska bli obligatoriskt avgiftssats som innebär att de beräknade vid yrkesmässiga buss- och lastbilstransporter. intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade Sverige arbetar också, både i Sverige och inom utgifterna. För 2011 beräknas dessa utgifter EU, för en utveckling av teknik som förhindrar uppgå till 66,3 miljarder kronor. Mot denna att motorfordon kan köras av förare som är bakgrund föreslår regeringen att sjukförsäkringspåverkade av t.ex. alkohol. Målsättningen är att avgiften i arbetsgivaravgifterna sänks till sådan teknik på sikt blir standard i alla bilar. Som 5,02 procent av avgiftsunderlaget och i ett led i detta arbete aviserade regeringen en egenavgifterna till 5,11 procent av avgiftsskattefrihet för alkolås i förmånsbilar i 2010 års underlaget. ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100 Prognoserna för utgifterna för inkomsts. 179). grundad efterlevandepension sjunker 2011 jäm- Inom Finansdepartementet utarbetades där- fört med prognoserna för 2010. Därför föreslår efter under senvåren 2010 en promemoria med regeringen att efterlevandepensionsavgiften i ett förslag om att alkolås bör undantas från arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks sådan extrautrustning som höjer förmånsvärdet till 1,17 procent. vid värderingen av bilförmån. Promemorian har Prognoserna för statens utgifter för arbetsremissbehandlats (dnr Fi2010/3523). löshetsersättningen minskar 2011 jämfört med Regeringen avser att återkomma till riksdagen föregående år. Därför föreslår regeringen att med förslag senare under riksmötet. Det arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli sänks till 2,91 procent av avgiftsunderlaget och i 2011. egenavgifterna till 0,37 procent av avgiftsunderlaget.

PROP. 2010/11:1

Eftersom justeringen av avgifterna ska göras 6.4 Skatt på kapitalägande – kapitalinom ramen för ett i princip oförändrat avgifts- och egendomsskatter

uttag höjs den allmänna löneavgiften till 9,23 procent. 6.4.1 Förenklad beskattning av I tabellerna 6.7 och 6.8 redovisas arbets- värdepapper genom givaravgifter och egenavgifter före och efter investeringssparkonto dessa förändringar.

Tabell 6.7 Arbetsgivaravgifter 2010 och 2011 enligt Regeringens bedömning: En ny schablon-

regeringens förslag

beskattad sparform, benämnd investeringssparkonto, bör införas. Vissa justeringar i beskatt- Procent ningen av kapitalförsäkringar bör även göras. Arbetsgivaravgifter 2010 2011 Sjukförsäkringsavgift 5,95 5,02 Det kommande förslaget bör träda i kraft den Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 1 januari 2012.

Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,17 Skälen för regeringens bedömning: I syfte Arbetsmarknadsavgift 4,65 2,91 att förenkla för fysiska personer att spara i aktier Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 och andra finansiella instrument bör en ny S:a socialavgifter 25,39 22,19 schablonbeskattad sparform för vissa finansiella Allmän löneavgift 6,03 9,23 instrument, benämnd investeringssparkonto, införas. Den schablonmässiga beskattningen S:a socialavgifter och allmän löneavgift 31,42 31,42 innebär att kapitalvinster inte ska tas upp och Källa: Egna beräkningar. kapitalförluster inte får dras av vid försäljning av

Tabell 6.8 Egenavgifter 2010 och 2011 enligt regeringens

förslag finansiella instrument på ett investeringsspar- Procent konto. I stället beräknas en schablonmässig Egenavgifter 2010 2011 avkastning som ska tas upp till beskattning. För att effektivisera beskattningen av kapital- Sjukförsäkringsavgift 6,04* 5,11 försäkring och för att upprätthålla den skatte- Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 mässiga neutraliteten bör även vissa justeringar i Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 beskattningen av kapitalförsäkringar göras. Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,17 Regeringen avser att återkomma till riksdagen Arbetsmarknadsavgift 2,11 0,37 med förslag under kommande år. Det Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 kommande förslaget bör träda i kraft den

6.4.2 Reformerad beskattning av

Källa: Egna beräkningar. * Från den 1 januari 2010 till och med den 30 juni 2010 uppgick investeringsfonder sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna till 6,78 procent.

De föreslagna förändringarna i avgiftsnivåerna Regeringens bedömning: Beskattningen av ska gälla från och med den 1 januari 2011 och investeringsfonder bör avskaffas. I stället bör medför ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § den som är delägare i en investeringsfond, svensk socialavgiftslagen (2000:980) samt i 3 § lagen eller utländsk, beskattas utifrån värdet på de ägda (1994:1920) om allmän löneavgift. Lagförslag i fondandelarna. ärendet finns i avsnitt 3.1 och 3.3. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2012.

PROP. 2010/11:1

Skälen för regeringens bedömning: Från och 6.4.3 Höjt schablonavdrag vid med mitten av år 2011 ska ett nytt UCITS- andrahandsuthyrning av bostäder direktiv som reglerar villkoren för investerings- 52 fonder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, vara införlivat i svensk rätt. Regeringens förslag: Schablonavdraget vid upp- Eftersom direktivet bl.a. öppnar möjligheten för låtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyresrätt höjs från 12 000 kronor per år till investeringsfonder att göra gränsöverskridande 18 000 kronor per år från och med den 1 januari fusioner innebär genomförandet av direktivet att 2011. Av förenklingsskäl gäller höjningen även svenska fonder kan flytta ut från Sverige. För att undvika skattebortfall till följd av direktivet och schablonavdraget vid försäljning av produkter för att upprätthålla den skattemässiga neutrali- från den egna bostaden. teten i förhållande till sparande direkt i aktier bör beskattningen av svenska investeringsfonder ersättas med ett ökat skatteuttag på delägarnivå. Utredningens förslag: Utredningen föreslog i Kapitalbeskattningen i övrigt för fondandels- likhet med regeringen att schablonavdraget vid ägare påverkas inte. upplåtelse ska vara 18 000 kronor. De nuvarande bestämmelserna om beskatt- Remissinstanserna: Remissutfallet har varit ning av investeringsfonder skiljer sig från de blandat. Flera remissinstanser, däribland bestämmelser om beskattning av delägare som Ungdomsstyrelsen, Stockholms kommun och föreslås för att upprätthålla beskattningen även Sveriges BostadsrättsCentrum (SBC) , har inte efter införandet av UCITS-direktivet. På lite haft några invändningar mot förslaget att höja längre sikt bör bestämmelserna medföra schablonavdraget. Bland de remissinstanser som offentligfinansiell neutralitet, dvs. nuvärdet av har tillstyrkt förslaget finns Länsrätten i Skåne statens skatteintäkter förblir oförändrat. län och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala Intäkternas tidsprofil påverkas dock vilket får till universitet . Även Skatteverket har tillstyrkt en följd att budgeteffekten på kort sikt är negativ. höjning, men har förordat införandet av ett Målsättningen är att detta förslag och förslaget gemensamt avdrag för vissa löpande kapitalom investeringssparkonto (avsnitt 6.4.1) ska inkomster. utformas på ett sådant sätt att de sammantagna Några remissinstanser har avstyrkt förslaget effekterna blir offentligfinansiellt neutrala även eller uttryckt stor tveksamhet. Boverket och på kort sikt. Sveriges Kommuner och Landsting har ifrågasatt På uppdrag av Finansdepartementet har en åtgärdens effektivitet. Villaägarnas Riksförbund särskild utredare lämnat en promemoria med har framfört att hyresintäkter från uthyrning bör förslag till de aviserade reglerna om beskattning undantas helt från beskattning. Länsrätten i av investeringsfonder (dnr Fi2010/688). Prome- Västmanlands län och Kammarrätten i Sundsvall morian har remissbehandlats. Regeringen avser har framfört att det kan uppstå risk för att återkomma till riksdagen med ett lagförslag snedvridning av konkurrensen. Slutsatsen att under kommande år. Det kommande förslaget förslaget är förenligt med EG:s statsstödsregler bör träda i kraft den 1 januari 2012. behöver därför utvecklas. Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig särskilt över förslaget rörande schablonavdrag vid inkomst från försäljning av produkter från den egna bostaden. Skatteverket har även här förordat införandet av ett gemensamt avdrag vid beskattningen av vissa löpande kapitalinkomster. Skälen för regeringens förslag: Vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyresrätt gäller att avdrag ska göras med ett schablonbelopp, som uppgår till 12 000 kronor per år. Vid upplåtelse av privatbostadsfastighet ska dessutom ett belopp som motsvarar 52 Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities, 20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (EUT L 302, För en bostad som innehas med bostadsrätt eller 17.11.2009, s. 32, Celex 32009L0065).

PROP. 2010/11:1

liknande besittningsrätt ska avdrag göras med ett beloppsmässigt begränsade schablonavdraget vid belopp som motsvarar innehavarens avgift eller andrahandsuthyrning av privatbostadsfastighyra för den upplåtna delen, dock endast till den heter, privatbostäder eller hyreslägenheter. Från del avgiften inte motsvarar kapitaltillskott till ett ägarperspektiv är det i de allra flesta fall mer föreningen eller bolaget. Vid upplåtelse av en förmånligt ur skattesynpunkt att en fastighet bostad som innehas med hyresrätt ska avdrag klassificeras som näringsfastighet än privatgöras med den del av upplåtarens hyra som avser bostadsfastighet. En generell höjning av den upplåtna delen av bostaden. Schablon- schablonavdraget vid ”privat uthyrning”, dvs. där avdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, uthyrning inte sker som näringsverksamhet, kan privatbostad eller hyresrätt höjdes från mot denna bakgrund inte anses innebära att vissa 4 000 kronor per år till nuvarande nivå företag gynnas. 12 000 kronor per år den 1 januari 2009 (prop. I betänkandet Upplåtelse av den egna 2008/09:47). bostaden (SOU 2007:74) föreslogs att schablon- Som konstaterats i förarbetena till 2009 års avdraget vid andrahandsuthyrning skulle höjas höjning av schablonbeloppet är privatpersoners till 18 000 kronor per år. Detta belopp får vid en upplåtelse av privatbostad ett viktigt komple- samlad bedömning anses som en lämplig nivå för ment till den ordinarie bostadsmarknaden. ett höjt schablonbelopp. Särskilt i tider av stigande bostadsbrist går det Enligt nuvarande bestämmelser gäller att fortare att öka utbudet av boendetillfällen inom schablonavdraget även får göras vid beskattning denna sektor i stället för att bygga nytt. av ersättningar när produkter avyttras från Andrahandsmarknaden kan även vara ett privatbostadsfastigheter eller privatbostäder. Det alternativ för den som tillfälligt på grund av kan t.ex. röra sig om försäljning av ved eller bär arbete eller studier på annan ort behöver ett från den egna fastigheten. Av förenklingsskäl boende under en begränsad tid. För den som bör schablonavdraget vid sådan försäljning höjas snabbt behöver få en bostad för att kunna börja till samma nivå som schablonavdraget vid ett nytt arbete eller studier på annan ort kan andrahandsuthyrning. På samma sätt som i dag någon form av andrahandsboende också vara en bör det således finnas ett gemensamt avdrag vid möjlig lösning. Frågan om vilka effekter som ett beskattning av intäkter från dels andrahandshöjt schablonbelopp kan ge är svårbedömd, bl.a. uthyrning, dels försäljning av produkter från eftersom fler parametrar än skattelättnad spelar privatbostadsfastigheter eller privatbostäder. I in när det gäller benägenheten att hyra ut hela enlighet med vad som sagts ovan bör detta eller delar av sin egen bostad. Att hyra ut en avdrag uppgå till 18 000 kronor per år. bostad i andra hand är alltid förenat med en viss Förslagen bedöms inte medföra några ökade risk. Till detta kommer komplikationer av att ha kostnader eller någon ökad arbetsbörda för vare andra människor boende i sin egen bostad. För sig Skatteverket eller de allmänna förvaltningsatt underlätta och stimulera marknaden för domstolarna. andrahandsboende måste den ekonomiska Den föreslagna höjningen av schablonersättningen vid andrahandsuthyrning stå i avdraget ska gälla från och med den 1 januari rimlig proportion till den risk uthyraren tar. 2011 och medför en ändring i 42 kap. 30 § Även om det är svårt att bedöma exakt hur inkomstskattelagen. Lagförslag i ärendet finns i bostadsutbudet kommer att påverkas, måste avsnitt 3.2. utgångspunkten vara att ett höjt schablonbelopp stimulerar till ökad andrahandsuthyrning av Författningskommentar – Förslaget till lag om bostäder, vilket bl.a. kan befrämja rörligheten på ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) arbetsmarknaden och öka utbudet av bostäder åt studenter. 42 kap. 30 § Den svenska hyresmarknaden domineras på Ändringen i andra stycket innebär att det fastighetsägarsidan av aktörer som är att anse schablonavdrag som upplåtare av privatbostadssom näringsidkare. Vid beskattningen av fastigheter, privatbostäder eller hyreslägenheter inkomst från en näringsfastighet gäller att får göra vid beskattningen av hyresinkomsten fastighetsägaren från hyresinkomsten får göra höjs från 12 000 kronor till 18 000 kronor. avdrag för de faktiska utgifterna för upplåtelsen. Höjningen gäller även vid beskattning av Denna avdragsmöjlighet ska jämföras med det inkomster som har uppkommit vid försäljning

PROP. 2010/11:1

av produkter från en privatbostadsfastighet eller 6.5 Skatt på kapitalanvändning – privatbostad. företagsskatter

6.5.1 Utredning om nystartzoner

6.4.4 Utredning om fastighetstaxeringens framtid

Regeringens bedömning: En utredning bör tillsättas för att i positiv anda se över möjligheten Regeringens bedömning: Det bör tillsättas en att införa ett system med skattelättnader för utredning med uppdrag att lämna förslag om att företag i särskilt utsatta områden, s.k. nystartavskaffa eller avsevärt förenkla systemet med zoner. Syftet är att utreda möjligheten att på fastighetstaxering av bostäder. detta sätt bidra till att minska utanförskapet och öka sysselsättningen i dessa områden.

Skälen för regeringens bedömning: Den 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighets- Skälen för regeringens bedömning: Regeskatten på bostäder med en kommunal ringens viktigaste mål är att öka den varaktiga fastighetsavgift. Den 1 januari 2010 utvidgades sysselsättningen och att minska utanförskapet. tillämpningsområdet så att fler bostäder inklude- Det finns många stadsdelar och bostadsområden rades i avgiftssystemet. Den kommunala med allvarliga utanförskapsproblem kring våra fastighetsavgiften skiljer sig från den statliga städer. Nya grepp behövs för att ge en ny start fastighetsskatten bl.a. genom att den inte kan för dessa områden. En utredning bör tillsättas överstiga ett visst takbelopp och därmed är som i positiv anda ska se över möjligheten att begränsad till sin storlek. Takbeloppet indexeras införa ett system med skattelättnader för företag årligen utifrån inkomstbasbeloppets förändring. inom särskilt utsatta områden, s.k. nystartzoner. Införandet av den kommunala fastighets- Syftet är att pröva möjligheten att på detta sätt avgiften har inneburit att taxeringsvärdet inte bidra till att minska utanförskapet och öka längre har samma betydelse för den löpande sysselsättningen i områden där bl.a. sysselsättbeskattningen av bostäder. Riksdagen har också ningsgraden avsevärt understiger det nationella tillkännagett som sin mening att regeringen bör genomsnittet. tillsätta en utredning för att belysa förutsätt- Utredningen ska lägga särskild vikt vid att ett ningarna för att slopa fastighetstaxeringen av system med nystartzoner måste vara förenligt bostäder (bet. 2009/10:SkU27, rskr. med statsstödsreglerna i fördraget om 2009/10:205). Europeiska unionens funktionssätt samt även i Regeringen anser mot denna bakgrund att det övrigt vara hållbart och försvarbart i ett EUär rimligt med en utredning som ges i uppdrag perspektiv. Därvidlag kan erfarenheter från EUatt lämna förslag om att avskaffa eller avsevärt länder med liknande system utgöra viktigt förenkla systemet med fastighetstaxering av underlag. bostäder. Regeringen avser därför att tillsätta en sådan utredning. I uppdraget ingår att belysa konsekvenserna för fastighetstaxeringen i övrigt liksom för all användning, såväl lagreglerad som oreglerad, av de uppgifter som i dag bestäms vid fastighetstaxeringen, som t.ex. taxeringsvärden och indelning i olika byggnadstyper.

PROP. 2010/11:1

6.6 Skatter på konsumtion m.m. – särskilt angeläget om det inom ramen för energi- och miljöskatter kontrollstation 2015 bedöms behövas ytterligare

åtgärder för att nå uppsatta mål 2020. Analys- 6.6.1 Fortsatt arbete med effektivare arbetet ges därför fortsatt hög prioritet inom skatter på klimat- och Regeringskansliet. energiområdet En av de grundläggande förutsättningarna för analysarbetet är att skatteregler och andra åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett Regeringens bedömning: Miljöskatter och andra gemenskapsrättsligt perspektiv. Regeringen avekonomiska styrmedel är av central betydelse för ser därför att även i fortsättningen aktivt verka att Sveriges klimat- och energipolitiska mål ska inom EU för att gemenskapsrätten ska vara kunna nås. Arbetet med att samordna de ekono- utformad så att en kostnadseffektiv nationell miska styrmedlen på klimat- och energiområdet användning av de ekonomiska styrmedlen så att den önskvärda styrningen blir samhällssäkerställs. Detta innebär bl.a. att söka få till ekonomiskt effektiv bör ges fortsatt hög stånd ändamålsenliga förändringar av det prioritet. nuvarande energiskattedirektivet. 53 I ett globalt perspektiv tjänar den kraftfulla svenska politiken, med inte minst koldioxidskatt Skälen för regeringens bedömning: Sverige som ett centralt inslag, som ett gott exempel och andra länder står inför stora utmaningar på inom det internationella klimatarbetet på väl klimat- och energiområdet, inte minst med fungerande åtgärder för att nå utsläppsanledning av den globala uppvärmningen. minskningar. Att redovisa svenska erfarenheter Insikten om att dessa utmaningar måste tacklas på området utgör en del i det viktiga arbete som gemensamt, effektivt och utan dröjsmål har regeringen internationellt bedriver för att genomsyrat regeringens arbete med dessa frågor påverka de internationella klimatförhandlingarna under den gångna mandatperioden. i rätt riktning. I 2010 års budgetproposition underströk regeringen den centrala betydelse som miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har för 6.6.2 Ökad låginblandning av att Sveriges klimat- och energipolitiska mål ska biodrivmedel för förbättrad miljö kunna nås. Förändringar av skattesystemet aviserades så att det skulle bli mer träffsäkert och ändamålsenligt. Riksdagen har under hösten Regeringens bedömning: För att möjliggöra en 2009 beslutat om ett omfattande paket med ökad inblandning av biodrivmedel skattebefrias miljöskatteförändringar som bedöms minska 6,5 volymprocent etanol i bensin och 5 volymutsläppen av växthusgaser samt bidra till att procent FAME i diesel. Denna befrielse från målen för andel förnybar energi och effektivare koldioxid- och energiskatt bör åstadkommas energianvändning kan uppnås (prop. 2009/10:41, genom dispensbeslut från regeringen från och bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). De med den 1 januari 2011. Befrielse från koldioxidändrade reglerna börjar tillämpas stegvis under och energiskatt bör även ges genom dispensperioden 2010 – 2015, i syfte att ge aktörerna beslut för E85 och andra höginblandade långsiktiga förutsättningar för planering av sin biodrivmedel och för biodrivmedel som helt verksamhet inför framtiden. saknar fossilt innehåll. Sverige ska fortsätta sträva efter att på ett kostnadseffektivt sätt nå de nationella och internationella klimat- och energipolitiska målen. Skälen för regeringens bedömning: Biodriv- Regeringen avser att nu fortsätta arbetet med att medel är för närvarande helt befriade från samordna de ekonomiska styrmedlen på klimat- koldioxid- och energiskatt. Skattebefrielsen och energiområdet så att den önskvärda styrningen blir samhällsekonomiskt effektiv. Syftet med ett fortsatt analysarbete är att i god tid innan 2020 ha väl avvägda ekonomiska 53 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en styrmedel som vid behov kan användas. Detta är omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).

PROP. 2010/11:1

åstadkoms för etanol och andra biodrivmedel än 6.6.3 Omräkning av energiskatten på el biogas genom dispensbeslut av regeringen. EU- efter prisutveckling (indexering) kommissionen har godkänt den svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till och med utgången av 2013. Samtliga nu gällande dispensbeslut löper Regeringens bedömning: Energiskattesatserna på ut den 31 december 2010. el bör räknas om motsvarande förändringar i konsumentprisindex under perioden juni 2009– EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv ska senast 54 juni 2010. De omräknade skattesatserna bör den 1 januari 2011 genomföras i svensk rätt. träda i kraft den 1 januari 2011. Bland de nya reglerna i direktivet finns en ändrad bränslespecifikation som gör det möjligt att blanda in upp till maximalt 10 procent etanol i bensin samt maximalt 7 procent FAME (Fatty Skälen för regeringens bedömning: Energi- Acid Methyl Ester) i diesel. I vilken grad genom- skattesatserna på el framgår av 11 kap. 3 § lagen förandet av bränslekvalitetsdirektivet kommer (1994:1776) om skatt på energi (LSE). På att medföra ökad låginblandning är beroende av motsvarande sätt anges koldioxid- och energide styrmedel som gäller vid genomförandet. skattesatserna på bränslen i 2 kap. 1 § LSE. Sedan För att stimulera till en ökad användning av 1994 har det skett en årlig indexomräkning av biodrivmedel anser regeringen att befrielse från såväl energiskattesatserna på el som koldioxidkoldioxid- och energiskatt från och med den och energiskattesatserna på bränslen. Syftet är 1 januari 2011 bör gälla för låginblandning upp att realvärdesäkra skattesatserna. Varje år, senast till och med 6,5 volymprocent etanol i bensin i november, ska regeringen med stöd av en och 5 volymprocent FAME i diesel. Befrielse bestämmelse i LSE i en förordning lägga fast det från koldioxid- och energiskatt bör även ges kommande kalenderårets koldioxid- och energigenom dispensbeslut för E85 och andra skattesatser med hänsyn till den allmänna höginblandade biodrivmedel och för biodriv- prisutvecklingen. medel helt utan fossilt innehåll. Riksdagen beslutade under hösten 2009 om Regeringen avser att åstadkomma angivna ändringar i LSE av koldioxid- och energiskattebefrielser på samma sätt som hittills skett skattesatserna på bränslen för åren 2011, 2013 på detta område, dvs. genom särskilda dispens- och 2015 (prop. 2009/10:41, bet. beslut. För låginblandning över 6,5 volym- 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). Av prakprocent etanol i bensin och 5 volymprocent tiska skäl ansågs då inte att den årliga index- FAME i diesel, men inom ramen för vad som är omräkningen av skattesatser, för de år då sådana möjligt enligt bränslekvalitetsdirektivets bränsle- förändringar genomförs, borde göras av regespecifikationer, innebär gällande regler enligt ringen genom en förordning. I stället togs lagen (1994:1776) om skatt på energi att hänsyn till prognostiserade förändringar i koldioxid- och energiskatt tas ut för dessa konsumentprisindex redan i samband med att biodrivmedel med belopp som gäller för koldioxid- och energiskattesatserna för 2011, likvärdigt fossilt bränsle. 2013 och 2015 lades fast i LSE. Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen för 2011 framgår av 2 kap. 1 § LSE i dess lydelse enligt SFS 2009:1495. Några ändrade skattesatser på bränslen som ska träda i kraft 2012, 2014 och 2016 har inte beslutats. Detsamma gäller energiskattesatserna på el för 2011 och framåt. För dessa år bör alltså indexomräkning av skattebeloppen ske som sedvanligt genom en förordning som utfärdas av 54 regeringen senast i november året innan Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april respektive kalenderår. I dessa fall baseras beräk- 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur ningen på faktiska förändringar i konsumentväxthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets prisindex. direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används De nya energiskattesatserna på el som ska av fartyg på inre vattenvägar, och om upphävande av direktiv 93/12/EEG gälla under 2011 bör således enligt gällande (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030).

PROP. 2010/11:1

regler i LSE baseras på den faktiska förändringen göra en översyn av trängselskatten. En utredare i konsumentprisindex mellan juni 2009 och juni bör därför få i uppdrag att utreda följande frågor: 2010. Index har under perioden ökat med 0,93 procent. En mervärdesskatteffekt tillkommer - förutsättningarna för att delegera rätten till om energipriserna i motsvarande mån förändras kommuner att föreskriva om trängselskatt, och om köparen är en privatperson. För företag - en skattskyldighet för utlandsregistrerade som har rätt att dra av ingående mervärdesskatt fordon, tillkommer inte den effekten. Indexomräkningen av skattesatserna på el för - hur skattebeloppen bör justeras om 2011 enligt ovan bör medföra en höjning för skattens förmåga att begränsa trängsel ska hushåll och servicenäringen med 0,3 öre per behållas samt kWh (0,375 öre inklusive mervärdesskatt) i - hur en bestämmelse som begränsar skattesödra Sverige och med 0,2 öre per kWh (0,25 öre uttaget om flera betalstationer i Göteborgs inklusive mervärdesskatt) i norra Sverige. Den kommun passeras under en viss tidsperiod, skattesats som tillämpas för industrin, en s.k. flerpassageregel, kan utformas. jordbruket, skogsbruket och vattenbruket bör inte ändras på grund av avrundningsregler. Utredaren bör ha att ta ställning till de lag- Skattesatsförändringarna för el redovisas i tabell ändringar som kan aktualiseras och utarbeta ett 6.9. lagförslag. Utredaren bör även ha att bedöma de Energiskattesatserna på el för 2011 kommer kostnader och konsekvenser som förslagen kan att framgå av en förordning som regeringen komma att medföra för intäktsmålet för utfärdar senast i november 2010. trängselskatt.

Tabell 6.9 Indexomräkning av skattesatserna på el för 2011, inklusive mervärdesskatt

6.7.2 Reformerad beskattning av cigaretter

Energislag Indexomräkning Mervärdesskatt Summa av energiskatt El, södra +0,3 +0,075 +0,375 Sverige, öre Regeringens bedömning: Skattestrukturen för kWh cigaretter bör läggas om så att styckeskatten El, norra +0,2 +0,05 +0,25 utgör en så hög andel som möjligt av Sverige, öre punktskatten på cigaretter. Den totala kWh punktskatten på cigaretter kvarstår oförändrad. En indexering med konsumentprisindex bör införas för samtliga tobaksprodukter från och med 2012.

6.7 Skatter på konsumtion m.m. –

Det kommande förslaget bör träda i kraft den

övriga punktskattefrågor

1 januari 2011.

6.7.1 Utredning om vissa förändringar av trängselskatten

Skälen för regeringens bedömning: I februari 2010 antog Europeiska unionens råd ett direktiv om ändrade strukturer och skattesatser Regeringens bedömning: En utredning bör vid punktbeskattning av tobak. Det nya 55 tillsättas med uppdrag att göra en översyn av direktivet, som ska vara genomfört i medlemsträngselskatten och utreda förutsättningarna för en kommunal föreskriftsrätt för trängselskatt.

Skälen för regeringens bedömning:

55 Rådets direktiv 2010/12/EU av den 16 februari 2010 om ändring av Regeringen har i propositionen Införande av direktiven 92/79/EEG, 92/80/EEG och 95/59/EG när det gäller trängselskatt i Göteborg (prop. 2009/10:189) strukturer och skattesatser i fråga om punktbeskattning av tobaksvaror angett att det i flera avseenden finns behov av att samt av direktiv 2008/118/EG (EUT L 50, 27.2.2010, s. 1, Celex

32010L0012).

PROP. 2010/11:1

staterna den 1 januari 2011, medför vissa särskilt allvarliga problem när det gällde ändringar i nuvarande tobaksskattedirektiv. beskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett Punktbeskattningen av cigaretter baseras på avskaffande av skatten i denna del. uttag av dels styckeskatt, dels värderelaterad Reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffades skatt. Sverige önskar av folkhälsoskäl eftersträva den 1 januari 1999. en större andel styckeskatt framför en större Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som andel värderelaterad skatt. En omläggning av sin mening vad skatteutskottet (bet. skattestrukturen för cigaretter så att stycke- 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om skatten utgör en så hög andel som möjligt av den att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, totala punktskatten bör därför göras, vilket med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör möjliggörs genom det nya direktivet. Den totala prioriteras vid kommande budgetberedning. punktskatten på cigaretter bör dock vara Sedan 2002 har frågan tagits upp i det årliga oförändrad. Med anledning av en ökad andel budgetarbetet. Ett andra steg i avskaffandet av styckeskatt bör ett slopande av den nuvarande den resterande reklamskatten genomfördes den nationella minimipunktskatten på cigaretter 1 januari 2006. Regeringen föreslog därefter göras då denna inte längre fyller någon funktion. hösten 2007 ett ytterligare steg i avskaffandet av För att inte förlora den automatiska den resterande reklamskatten. Dessa ändringar inflationsjustering som den nuvarande högre trädde i kraft den 1 januari 2008. värderelaterade skatten på cigaretter bidrar till Skatteutskottet har i yttrandena bör en indexering med konsumentprisindex av 2006/07:SkU2y till konstitutionsutskottet och styckeskatten på cigaretter införas för 2006/07:SkU3y till finansutskottet anfört att det kalenderåret 2012 och framåt. Motsvarande ser med tillfredsställelse på att regeringen indexering bör även ske av tobaksskatten på aviserat att ytterligare en betydande del av den övriga tobaksprodukter. resterande reklamskatten ska avskaffas. Inom Finansdepartementet har under våren Utskottet erinrade också om att riksdagens 2010 utarbetats en promemoria med förslag om tidigare tillkännagivande avsåg en avveckling av ändrad tobaksskattestruktur för cigaretter, m.m. hela reklamskatten. Promemorian har remissbehandlats (dnr I budgetpropositionen för 2009 anförde Fi2010/3275). regeringen att det är viktigt att den resterande Regeringen avser att i höst återkomma med reklamskatten avskaffas men att regeringen förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bedömde att förutsättningar för att finansiera bör träda i kraft den 1 januari 2011. ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för närvarande inte förelåg. Regeringen prioriterade skatteändringar som ökar den 6.7.3 Reklamskatten varaktiga sysselsättningen före ytterligare sänkning av reklamskatten. Skatteutskottet delade i yttrande 2008/09:SkU1y regeringens bedömning Regeringens bedömning: Förutsättningar för men utskottet vidhöll sin tidigare inställning att finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av hela reklamskatten ska avvecklas och förutsätter reklamskatten föreligger för närvarande inte. att detta kommer att ske i kommande förslag från regeringen. I budgetpropositionen för 2010 vidhöll regeringen sin inställning att den Skälen för regeringens bedömning: 1996 års resterande reklamskatten bör avskaffas. reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Regeringen prioriterade dock skattesänkningar Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53), ett som på kort och lång sikt stärker avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på sysselsättningen före ytterligare sänkning av annonser och reklam. Den dåvarande regeringen reklamskatten. uttalade i prop. 1997/98:150 att man ansåg att Även i årets budgetberedning har frågan om reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten dock att det vid detta tillfälle saknades prövats. Regeringen anser, liksom tidigare, att förutsättningar att finansiera ett totalt av- den resterande reklamskatten bör avskaffas. skaffande av reklamskatten. Eftersom den Regeringen har dock, till följd av den stora dåvarande regeringen ansåg att det förelåg osäkerheten i den ekonomiska utvecklingen,

PROP. 2010/11:1

fortsatt att prioritera skatteändringar som på att lämna in en ansökan till kommissionen om såväl kort som lång sikt stärker sysselsättningen att få införa en sådan regel. Sverige har också i före ytterligare sänkning av reklamskatten. brev till kommissionen den 31 mars 2010 uppmanat kommissionen att inom ramen för en ny strategi för det gemensamma regelverket för mervärdesskatt inom EU även se över reglerna

6.8 Skatter på konsumtion – om undantag för mervärdesskatt för sådan verkmervärdesskatt samhet som bedrivs av folkrörelserna.

Ideella sektorn kan även komma att påverkas 6.8.1 Mervärdesskatten och den ideella av de förslag vad gäller inkomstskatt som sektorn lämnats av Stiftelse- och föreningsskatteutredningen i betänkandet Moderniserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65). Betänkandet Regeringens bedömning: Det finns ett behov av bereds för närvarande inom Finansdeparteatt justera begreppet yrkesmässig verksamhet, mentet. vilket kan komma att påverka den ideella sektorn. Regeringen har för avsikt att hos EUkommissionen ansöka om möjlighet att införa mervärdesskattebefrielse vid omsättning under

6.9 Fortsatt stöd till skatteforskning

visst belopp. I budgetpropositionen för 2008 föreslog regeringen att det inom ramen för Skatteverkets Skälen för regeringens bedömning: Det är anslag skulle avsättas medel för åren 2008–2010 angeläget att ha en aktiv folkrörelse i Sverige. som stöd för forskning inom skatteområdet Den verksamhet som bedrivs av ideella (prop. 2007/08:1, vol.1, avsnitt 5.10). Därvid föreningar och registrerade trossamfund har en angavs också att Skatteverket i början av 2010 till folklig förankring och betydelse för demokrati, regeringen skulle redovisa sina erfarenheter av välfärd, trygghet, hälsa och livskvalitet i det satsningen. Riksdagen beslutade i enlighet med svenska samhället. Det är en utgångspunkt att regeringens förslag. villkoren för folkrörelserna i Sverige inte ska Bland de skäl som angavs för den tidigare försämras. satsningen nämndes den sedan slutet av 1990- Europeiska kommissionen har riktat klagomål talet vikande forskningsvolymen på skattemot Sverige angående definitionen av yrkes- området. Detta ansågs kunna få negativa mässig verksamhet i mervärdesskattelagen. En konsekvenser såväl genom en försvagad 56 anpassning av yrkesmässighetsbegreppet till EU- kunskapsbas för skattepolitiken som genom ett rätten kommer bl.a. att påverka ideella försämrat underlag för en kvalificerad och bred föreningars situation i mervärdesskattehän- offentlig diskussion kring skattefrågor. Detta seende. Finansdepartementet gav två utredare i bedömdes vara ett problem med tanke på de uppdrag att utreda frågan och rapporten betydande framtida utmaningarna för skatte- "Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m." politiken, inte minst p.g.a. globalisering och (Ds 2009:58) redovisades den 31 oktober 2009. demografisk utveckling. Samtidigt konstaterades Rapporten har remissbehandlats. Regeringen att en satsning på skatteforskning, för att säkerbedömer att det med hänsyn till EU-rätten inte ställa en hög kvalité, måste bygga på ett samspel är möjligt att undvika en justering av begreppet med det internationella forskarsamhället. yrkesmässig verksamhet. En åtgärd som kan bli Skatteverket har redovisat sina erfarenheter aktuell är en skattebefrielse för omsättning av (dnr Fi2010/3517). Den gjorda satsningen har varor och tjänster om omsättningen inte byggt på en samverkan mellan Skatteverket, överstiger ett visst belopp. En sådan regel kräver Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och Forskdock tillåtelse från EU. Regeringen har för avsikt ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). I sin redovisning beskriver Skatteverket de processer som tillämpades vid urvalet av forskningsprogram- och projekt och resultatet

56 Dnr Fi2008/4218 och Fi2008/4219.

PROP. 2010/11:1

av dessa processer samt de värderingar som utgifterna. Den periodiserade nettoeffekten gjorts därefter. redovisas för åren 2011–2014. Regeringen anser efter att ha tagit del av Den varaktiga effekten, som redovisas i den Skatteverkets redovisning – utan att därmed sista kolumnen i tabell 6.10 ger ett mått på den värdera den forskning som hittills bedrivits inom bestående årliga kostnaden/intäkten som en ramen för satsningen – att ett fortsatt stöd till åtgärd medför, dock utan koppling till hur de skatteforskning bör ges, särskilt som de skäl som offentliga finanserna påverkas ett visst år. redovisades i budgetpropositionen för 2008 Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds fortfarande är giltiga. framtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs Mot denna bakgrund bör inom ramen för jämförelser mellan regelförändringar vars netto- Skatteverkets genom förslag i denna proposition effekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser förstärkta anslag avsättas medel om 5 miljoner mellan den varaktiga effekten och de periodisekronor per år för perioden 2011-2013 som stöd rade årliga nettoeffekterna beror bl.a. på fördröjd för forskning inom skatteområdet. Liksom övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. tidigare finns anledning att följa upp stödet och För en närmare beskrivning av metodfrågor Skatteverket ska därför innan sommaren 2013 kopplade till denna redovisning hänvisas till till regeringen redovisa erfarenheter av sats- publikationen ”Beräkningskonventioner 2010: ningen. Metoder för effektberäkningar av ändrade skatteregler”(Fi 2009.6). De offentligfinansiella effekterna av de åtgärder som redovisas i detta avsnitt har

6.10 Offentligfinansiella effekter av beräknats utifrån 2011 års priser och volymer. ändrade skatte- och avgiftsregler Den prognos av offentliga sektorns totala

intäkter för år 2011–2014, som redovisas i kapitel I tabell 6.10 redovisas de offentligfinansiella 7, baseras på prognoser för Sveriges ekonomiska effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar utveckling inklusive effekterna av de i denna som presenterats i tidigare avsnitt. Budget- proposition aviserade åtgärderna på t.ex. tillväxt neutrala åtgärder redovisas i ett särskilt avsnitt och sysselsättning. I kapitel 7 redovisas nedan. Vidare redovisas separat sådana åtgärder intäkterna i respektive års priser och volymer. som har aviserats och redovisats i tidigare propositioner. Budgetpåverkande åtgärder Tre olika typer av offentligfinansiella effekter redovisas i tabell 6.10: bruttoeffekt för 2011, Förslaget att förstärka grundavdraget för dem periodiserade nettoeffekter för 2011–2014 och som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den bedöms beröra så gott som hela åldersgruppen, statiskt beräknade förändringen i intäkterna från ca 1,7 miljoner personer. De personer som den skatt som regeländringen avser. Brutto- berörs är de som i dag betalar inkomstskatt. Den effekten beaktar således inte eventuella indirekta offentligfinansiella effekten av förslaget uppeffekter som t.ex. regeländringens påverkan på skattas till totalt 7,5 miljarder kronor år 2011 andra skattebaser och på konsumentprisindex. (varav 5 miljarder kronor tidigare aviserats i 2010 Om konsumentprisindex påverkas av en års ekonomiska vårproposition). Denna effekt regeländring så uppkommer en indirekt effekt då kommer att påverka skatteunderlaget för utgifter i olika offentliga transfereringssystem kommuner och landsting. Med en höjning av påverkas av förändringar i konsumentprisindex. anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning Vid en bedömning av de kortsiktiga under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till offentligfinansiella effekterna av olika åtgärder är kommuner, kompenseras emellertid samtliga den periodiserade nettoeffekten för den kommuner och landsting. konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I I syfte att bidra till att minska alkoholens den periodiserade redovisningen förläggs skadeverkningar i trafiken aviserade regeringen i förändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det 2010 års ekonomiska vårproposition en skatteinkomstår skatten eller avgiften avser. Vidare frihet för alkolås i förmånsbilar. Åtgärden beräkbeaktas i nettoeffekten även vissa indirekta nas minska skatteintäkterna med 0,01 miljarder effekter på skatteintäkterna och på de offentliga kronor 2011.

PROP. 2010/11:1

Förslaget om en höjning av schablonavdraget Åtgärder som redan är budgeterade vid andrahandsuthyrning av bostäder från 12 000 kronor per år till 18 000 kronor per år I 2010 års ekonomiska vårproposition aviserade från och med den 1 januari 2011 beräknas regeringen en förstärkning av skattesänkningen minska skatteintäkterna med 0,08 miljarder för pensionärer med 5 miljarder kronor 2011 kronor. inom ramen för ett tredje steg (se ovan Från och med den 1 januari 2011 kommer Budgetpåverkande åtgärder). I propositionen regeringen genom dispensbeslut att kunna ge 2019/10:206, Vissa fastighets- och stämpelskattebefrielse från koldioxid- och energiskatt skattefrågor, presenterades förslag om höjd för låginblandning av upp till och med fastighetsskatt för vattenkraftverk och höjd 6,5 volymprocent etanol i bensin och upp till och stämpelskatt på lagfarter för juridiska personer med 5,0 volymprocent FAME i diesel. Detta från och med den 1 januari 2011. Åtgärderna medför minskade skatteintäkter med beräknas öka skatteintäkterna med 0,60 respek- 0,40 miljarder kronor från 2011. tive 0,50 miljarder kronor 2011. Vidare Som en del av omläggningen av cigarett- presenterades i proposition 2009/10:204, En beskattningen införs en indexering av punkt- frivillig revision, förslag om slopas revisionsplikt skatten med konsumentprisindex för samtliga för mindre företag. Åtgärden beräknas minska tobaksprodukter från och med 2012. skatteintäkterna med 0,83 miljarder kronor 2011. Indexeringen medför ökade skatteintäkter I proposition 2009/10:144 presenterades förslag motsvarande 0,06 miljarder kronor 2012. om bättre skattemässiga förutsättningar för biogas samt för landansluten el till fartyg i hamn. Budgetneutrala åtgärder Åtgärderna beräknas medföra minskade skatteintäkter motsvarande 18 respektive 2 miljoner De förändrade nivåerna för socialavgifterna, som kronor 2011. Slutligen presenterades i proposiinnebär att sammansättningen av avgiftsnivåerna tion 2009/10:235, Enklare redovisning, förslag för uttag av socialavgifter förändras, har ingen om förenklade momsregler till följd av ny offentligfinansiell effekt eftersom den görs inom redovisningslagstiftning. Förslaget beräknas ramen för ett oförändrat totalt uttag av minska skatteintäkterna med 0,04 miljarder socialavgifter. kronor 2011. De offentligfinansiella effekterna av införandet av UCITS-direktivet och kommande Sammantagna effekter av skatteåtgärderna förslag om beskattning av investeringsfonder och om investeringssparkonto har kommen- Aviseringarna i budgetpropositionen innebär att terats i avsnitt 6.4.2. de totala nettoskatteintäkterna sammantaget minskar med 2,99 miljarder kronor år 2011. Den totala bruttoeffekten för 2011 beräknas till 2,88 miljarder kronor. Se tabell 6.10.

PROP. 2010/11:1

Tabell 6.10 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt år 2011, periodiserad nettoeffekt år 2011–

2014 samt varaktig effekt

Miljarder kronor

Brutto- Varaktig effekt Periodiserad nettoeffekt effekt Effekt från 2011 2011 2012 2013 2014

Förslag i budgetpropositionen

Direkt skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen Ytterligare skattesänkning för pensionärer 1/1 2011 -2,50 -2,50 -2,50 -2,50 -2,50 -2,50 Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder 1/1 2011 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 Delsumma -2,58 -2,58 -2,58 -2,58 -2,58 -2,58

Bedömningar i budgetpropositionen

Direkt skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen Skattefrihet för alkolås i förmånsbilar 1/1 2011 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter Ökad skattebefrielse för låginblandning av etanol i bensin och FAME i diesel 1/1 2011 -0,40 -0,40 -0,40 -0,40 -0,40 -0,40 Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter 1 Reformerad beskattning av cigaretter 1/1 2012 0,06 0,11 0,19 0,19 Delsumma -0,41 0,41 -0,35 -0,30 -0,22 -0,22

Summa -2,99 -2,99 -2,93 -2,88 -2,80 -2,80

Not 1: Den redovisade offentligfinansiella effekten för åtgärden Reformerad beskattning av cigaretter avser indexering av punktskatten på övriga tobaksprodukter (dvs. exklusive cigaretter).

7 Inkomster

PROP. 2010/11:1

7 Inkomster

Sammanfattning En successiv återhämtning av ekonomin har inletts och tillväxtutsikterna för 2010 ser goda ut, vilket medför att de totala skatteintäkterna • Den ekonomiska återhämtningen ger en ökar igen. Hushållens konsumtion har ökat markant ökning av skatteintäkterna. Skatte- kraftigt under första halvåret 2010 och väntas intäkterna beräknas öka med drygt öka i god takt de närmaste åren. Även antalet 45 miljarder kronor 2010. arbetade timmar har utvecklats starkt under första halvåret 2010 och väntas växa med • Under perioden 2011–2014 beräknas de 1,9 procent för helåret 2010, vilket bidrar till totala skatteintäkterna öka med i genomsnitt ökade intäkter från skatt på arbete. Samtidigt har 4,4 procent per år. företagen uppvisat överraskande goda resultat • Statsbudgetens inkomster ökar 2010 betyd- hittills i år och den positiva vinstutvecklingen ligt mer än skatteintäkterna, främst till följd väntas hålla i sig. av periodiseringseffekter. Den fortsatta konjunkturåterhämtningen leder till att de totala skatteintäkterna ökar starkt 2011–2014, i synnerhet fr.o.m. 2012. I diagram I detta avsnitt redovisas utfall och prognoser för 7.1 visas de totala skatteintäkterna från 1999 den offentliga sektorns skatteintäkter och stats- t.o.m. 2014. budgetens inkomster.

Diagram 7.1 Totala skatteintäkter

Årlig procentuell förändring Miljarder kronor 8 1 900

7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter

1 800 6 1 700 Den kraftiga försämringen av den ekonomiska 1 600 4 utvecklingen 2009, med ett BNP-fall på 1 500 2 1 400 5,1 procent, medförde ett dramatiskt fall i 1 300 skatteintäkterna. Försvagningen på arbets- 0 1 200 marknaden ledde till att antalet arbetade timmar 1 100 -2 minskade, vilket gjorde att utbetalda löner och Årlig förändring, i procent Miljarder kronor 1 000 därmed intäkterna från skatt på arbete utveck- -4 900 lades mycket svagt. Trots den globala lågkon- 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. junkturen och den finansiella krisen bedöms intäkterna från skatt på företagsvinster ha ökat Det finns tydliga tecken på att återhämtningen i något 2009. Men först 2011 bedöms intäkterna svensk ekonomi går snabbare än vad som antogs från skatt på företagsvinster ha nått upp till nivån i 2010 års ekonomiska vårproposition. Utveckföre krisen. lingen på arbetsmarknaden bedöms bli något

PROP. 2010/11:1

mer positiv och uppgången i antalet arbetade kronor på grund höjningen av fastighetsskatten timmar väntas komma tidigare än vad som på vattenkraftverk. Skatt på konsumtion beräkbedömdes i vårpropositionen. Trots detta har nas minska till följd av den ökade skattebeintäkterna från skatt på arbete reviderats ned frielsen för låginblandning av etanol i bensin och 2011–2014 (se tabell 7.1). Det beror till över- FAME i dieselolja. I tabell 7.14 finns en mer vägande del på att prognosen för ROT-avdraget detaljerad uppställning av bruttoeffekterna av har reviderats upp, att prognosen för utbetalda regeländringarna på skatteområdet under pensioner reviderats ned, samt på den föreslagna perioden 2005–2014. höjningen av grundavdraget för pensionärer. Men eftersom både kapital- och konsumtionsskatterna är uppreviderade beräknas de totala Regeringens förslag: Den beräkning av statsbudskatteintäkterna bli högre än vad som antogs i getens inkomster för 2011 som sammanställts i vårpropositionen. bilaga 1 avsnitt 2 godkänns.

Tabell 7.1 Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i

2010 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktigast för hur skatteintäkterna utvecklas

2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skatt på arbete 0 0 -9 -9 -8 -8 Skatt på kapital 14 15 13 18 20 23 Skatteintäkterna från företags- och kapitalvinster Skatt på konsumtion -1 11 10 11 13 14 är de intäkter som uppvisar störst variation mel- Övriga skatter 0 0 0 0 0 0 lan åren och det är också för dessa skatter prognososäkerheten normalt är som störst på kort

Totala skatteintäkter 13 28 13 20 26 29

sikt. På några års sikt är det emellertid utveck- Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källa: Egna beräkningar. lingen på arbetsmarknaden som är avgörande för hur skatteintäkterna totalt sett utvecklas, efter- I tabell 7.2 finns en sammanställning av de som ca 60 procent av dessa härrör från arbetsberäknade effekterna av regeländringarna på marknaden. skatteområdet mellan 2008 och 2014. I tabellen Prognoserna av skatteintäkterna baseras visas den årligt tillkommande intäktsföränd- huvudsakligen på prognosen av den ekonomiska ringen till följd av ändrade skatteregler. utvecklingen och då särskilt på lönesumman och Beloppen är periodiserade bruttoeffekter, dvs. den privata konsumtionen, vilka tillsammans storleken på den initiala skatteändringen. I utgör skattebaserna för större delen av skatteinavsnitt 6.10 finns en utförlig förklaring av hur de täkterna. Genom prognosfel på dessa skattebaser offentligfinansiella effekterna redovisas. uppkommer även motsvarande fel på skatteintäkterna. I diagram 7.2 visas prognosfelen i de

Tabell 7.2 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgifts-

totala skatteintäkterna mätt som skillnaden

regler

mellan utfall och den prognos som redovisades Miljarder kronor, förändring i förhållande till föregående år för det aktuella året i respektive budgetproposi- 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 tion. Svårigheter att bedöma styrkan i konjunk- Skatt på arbete -12 -48 -14 -8 0 0 0 turförändringarna medför särskilt stora pro- Skatt på kapital 4 1 1 2 0 0 0 gnosfel när konjunkturen vänder. Resultatet är entydigt och visar att prognoserna underskattat Skatt på konsumtion 7 0 0 0 0 1 0 Övriga skatter 0 0 0 -1 0 0 0 intäkterna i uppgången runt millennieskiftet, Totala skatteintäkter -1 -46 -13 -7 0 1 0 överskattat dem i nedgången 2002 och 2003 och Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. underskattat dem i uppgången 2005–2007. De tre sistnämnda åren underskattades skattein- Källa: Egna beräkningar. täkterna i prognosen i budgetpropositionen för År 2011 beräknas skatteintäkterna minska med respektive år med i genomsnitt 1,9 procent av 7 miljarder kronor till följd av ändrade skatte- BNP per år. Mot bakgrund av hur prognosfelen regler. Skatt på arbete minskar med knappt historiskt sett ut finns således en möjlighet att 8 miljarder kronor till följd av förslaget om förskatteintäkterna kan komma att utvecklas starhöjt grundavdrag för pensionärer. Skatteintäkkare än vad den nu redovisade prognosen visar terna från skatt på kapital ökar med 2 miljarder när ekonomin åter tar fart.

PROP. 2010/11:1

Samtidigt bör man ha i åtanke att det alltjämt

Tabell 7.3 Skatt på arbete

råder viss osäkerhet om varaktigheten i den åter- Miljarder kronor och årlig procentuell förändring hämtning vi nu ser. Inte minst utgör det osäkra Utfall Prognos 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 ekonomiska läget i USA och flera länder i euro-

Aktuell prognos

området en risk för att den realekonomiska 909 868 874 892 932 979 1 027 utvecklingen för Sveriges vidkommande blir Utvecklingstakt (%) 4,0 -4,5 0,7 2,1 4,4 5,1 4,9 sämre än i huvudscenariot (se avsnitt 5). Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Diagram 7.2 Prognosfel för totala skatteintäkter 1999– Samtidigt som de totala skatteintäkterna från skatt på arbete ökar minskar skatt på arbete i

2008

procent av BNP från 27,9 procent 2009 till Prognosfel (utfall - prognos) i miljarder kronor 26 procent 2014 (se diagram 7.3). År 2010 faller 80 60 skattekvoten bl.a. till följd av de skatte- 40 sänkningar regeringen genomfört i form av det fjärde steget i jobbskatteavdraget, sänkt skatt för 20 pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag samt 0 nedsatta egenavgifter för enskilda näringsidkare. -20 Den fallande skattekvoten beror även på att BNP i löpande priser ökar 2010 efter det drama- -40 tiska fallet i BNP 2009. Regeringen föreslår i denna proposition att skatten för pensionärer -60 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Anm.: Prognosfelen är korrigerade för regeländringar. sänks med 7,5 miljarder kronor, vilket bidrar till att skattekvoten minskar ytterligare 2011. Källa: Egna beräkningar.

För att illustrera eventuella prognosfels effekt på

Diagram 7.3 Skatt på arbete 2000–2014

bedömningen av skatteintäkterna kan nämnas att Miljarder kronor Procent av BNP en ökning av utvecklingstakten av antal arbetade 1150 32 timmar med 1 procentenhet ökar skatteintäk- 1000 30 terna från skatt på arbete med 8–9 miljarder Skatt på arbete 28 kronor och att en ökning av hushållens kon- 850 Procent av BNP sumtion med 1 procent ökar mervärdesskatte- 26 700 intäkterna med drygt 1,5 miljarder kronor. 24

550 22

7.1.1 Skatt på arbete

400 20

250 18 Den relativt snabba återhämtningen i svensk 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 ekonomi medför att intäkterna från skatt på Källor: Skatteverket och egna beräkningar. arbete ökar från 874 till 1 027 miljarder kronor mellan 2010 och 2014 (se tabell 7.3). Detta innebär en successiv återgång till samma trendmässiga utvecklingstakt som gällde innan förra årets kraftiga inbromsning.

PROP. 2010/11:1

Tabell 7.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos

Fastighetsskatt och fastighetsavgift 25,1 25,0 25,9 24,0 25,7 25,8 26,8 27,4 27,8 28,2

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -151,0 -159,6 -168,9 -178,1 -180,2 -184,0 -191,2 -199,3 -208,7 -218,7

Statens skatteintäkter 759,1 799,7 825,8 787,3 737,7 766,9 796,9 843,4 887,8 929,3

PROP. 2010/11:1

Tabell 7.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster forts.

Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Inkomstår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Statens skatteintäkter 759,1 799,7 825,8 787,3 737,7 766,9 796,9 843,4 887,8 929,3

Periodiseringar -16,0 6,6 -10,3 21,4 -31,9 4,2 1,5 -18,9 -7,1 -6,3

2000 Inkomster av statens verksamhet 27,5 43,4 66,5 53,0 48,1 40,9 50,5 46,1 47,9 48,2

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -41,5 -48,2 -51,9 -56,2 -66,8 -66,6 -66,3 -68,1 -69,0 -70,3 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -13,6 -13,7 -7,7 -2,4 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2

Statsbudgetens inkomster 745,8 810,3 863,7 901,3 709,5 770,5 833,0 850,8 906,8 948,8

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Lönesummeökningen drivs av högre timlön normalarbetstid så ökar antal arbetade timmar i ekonomin mer än lönen. Utbetalda löner, eller lönesumman, står för ca 70 procent av underlaget för skatt på arbete, Diagram 7.4 Arbetade timmar, timlön och lönesumma vilket innebär att förändringen av antalet arbe- Årlig procentuell förändring tade timmar och timlönen har stor betydelse för 7 utvecklingen av skatteintäkterna. Utvecklingen av lönesumman och dess komponenter framgår 5 av diagram 7.4. 3 Konjunkturåterhämtningen medför att löne- 1 summan 2010 ökar med 2,8 procent, vilket kan jämföras med en utveckling på endast -1 Arbetade timmar 0,2 procent under krisåret 2009. Ökningen beror -3 Timlön främst på att arbetade timmar återigen utvecklas Lönesumma -5 positivt. Den förhållandevis kraftiga ökningen av 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 antalet arbetade timmar får dock inte fullt Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. genomslag i lönesumman, eftersom timlönen som redovisas enligt nationalräkenskaperna Antalet arbetade timmar fortsätter att öka även väntas utvecklas mycket svagt mellan 2009 och under återstoden av prognosperioden, men i 2010. Inom flera företag i industrin hölls syssel- något långsammare takt än under 2010. Lönesättningen uppe under krisåret 2009 genom summans årliga utvecklingstakt ökar från arbetstidsförkortning och lönenedsättningar. 3,5 procent 2011 till 4,9 procent 2014. Det beror Enligt dessa avtal minskade arbetstiden mer än framför allt på att timlönen successivt ökar. lönen. Detta innebär i sin tur att vid övergång till

PROP. 2010/11:1

Transfereringarna till hushållen utgör en allt Åren 2010 och 2011 beräknas det kommunala mindre andel av skatteunderlaget skatteunderlaget öka med 1,9 respektive 1,1 procent (se tabell 7.5). Den svagare ökningen Förutom lönesumman är det skattepliktiga 2011 förklaras av förslaget i denna proposition transfereringar till hushållen som utgör skatte- om en förstärkning av grundavdraget för penbasen för skatt på arbete. Prognosen för transfe- sionärer med en sammanlagd minskning av reringarna baseras dels på utvecklingen av antalet skatteintäkterna med 7,5 miljarder kronor per år. pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, dels på För att reformen ska vara neutral för kommuner löne- och prisutvecklingen, eftersom de flesta och landsting föreslås att det generella statsersättningarna är kopplade till inkomst- och bidraget till kommunsektorn ökas i motsvarande prisbasbelopp. belopp. Den underliggande utvecklingen, dvs. Transfereringarna till hushållen minskar utvecklingen justerad för regeländringar, bedöms successivt som andel av skatteunderlaget 2010– uppgå till 2,6 respektive 2,5 procent. Den 2014 (se diagram 7.5). Återhämtningen på faktiska utvecklingen 2011 är svagare än vad som arbetsmarknaden är det främsta skälet till den redovisas i 2010 års ekonomiska vårproposition sjunkande andelen. Utvecklingen av löne- till följd av att höjningen av grundavdraget i vårsumman är relativt stark under prognosperioden propositionen redovisades som en skattesamtidigt som utbetalda arbetsmarknadsersätt- reduktion. ningar minskar. Den lägre andelen transfereringsinkomster förklaras även av att utbetalda

Tabell 7.5 Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag

ohälsorelaterade transfereringar (framför allt Årlig procentuell förändring sjukersättning) förväntas minska framöver. Även Utfall Prognos en långsammare ökning av pensionsutgifterna, 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 orsakad av låg indexering av pensionerna, bidrar Faktisk utveckling till att transfereringarna till hushållen som andel

Aktuell beräkning 5,5 1,5 1,9 1,1 4,0 4,5 4,5

av underlaget för skatt på arbete minskar från VÅP10 5,5 1,0 1,9 3,3 4,1 4,4 4,5 drygt 29 procent 2009 till 26 procent 2014. En Underliggande utveckling mer utförlig beskrivning av utvecklingen av

Aktuell beräkning 5,0 1,8 2,6 2,5 4,0 4,5 4,5

transfereringar till hushållen finns i avsnitt 8.1.3. VÅP10 5,0 1,4 2,6 3,3 4,1 4,4 4,5 Diagram 7.5 Transfereringsinkomster som andel av Anm.: VÅP10 avser 2010 års ekonomiska vårproposition. underlaget för skatt på arbete Källa: Egna beräkningar. Procent 35 År 2009 sänktes uttaget av statlig skatt genom att den nedre skiktgränsen i den statliga skatte- Arbetsmarknadsersättningar 33 Sjukpenning mm 31 Pensioner skalan höjdes med 18 100 kronor utöver den 29 automatiska uppräkning som sker genom kopp- 27 lingen till konsumentpriserna. Detta bidrog till att minska antalet personer som betalar statlig 25 skatt. Även konjunkturnedgången har bidragit 23 till minskningen. Mellan 2010 och 2014 beräknas 21 antalet personer som betalar statlig inkomstskatt 19 öka med cirka 89 000 personer (se diagram 7.6). 17 15 Intäkterna från statlig inkomstskatt väntas under 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. samma period öka från 41 till 50 miljarder kronor.

De direkta skatterna på arbete

De direkta skatterna på arbete beräknas uppgå till 481 miljarder kronor 2011, en ökning med ca 7 miljarder kronor jämfört med 2010. Åren 2012–2014 beräknas ökningen uppgå till mellan 21 och 25 miljarder kronor per år.

PROP. 2010/11:1

Diagram 7.6 Antal personer som betalar statlig inkomsskatt

utvidgade nedsättningen av avgifterna för unga (se tabell 7.7) innebar sammantaget att intäk- Tusental personer terna från de indirekta skatterna på arbete föll 1 600 Antal som betalar 25% 1 400 mellan 2008 och 2009. Till följd av att läget på Antal som betalar 20% 1 200 arbetsmarknaden väntas förbättras under 2010 och framåt, ökar intäkterna varje år under pro- 1 000 gnosperioden. Indirekta skatter på arbete väntas 800 totalt uppgå till knappt 400 miljarder kronor 2010. 600

400

Tabell 7.7 Nedsättningar av arbetsgivar- och egenavgifter

200 Miljarder kronor 0 Utfall Prognos 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. 1 Generell nedsättning 0,0 0,0 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 Regional nedsättning 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,7 Sjöfartsstöd 1,9 1,9 1,8 1,9 1,9 2,0 2,0

Skattereduktioner

Ungdomar 9,9 16,3 16,1 16,5 17,0 17,5 18,2 Under direkt skatt på arbete redovisas skattere- Nystartsjobb 1,0 1,8 4,0 5,3 5,4 5,5 5,5 duktionerna. De beräknas sammanlagt uppgå till Summa 13,4 20,6 23,9 25,7 26,5 27,3 28,1 mellan 180 och 203 miljarder kronor 2010–2014 1 Den generella nedsättningen avser nedsättningen av egenavgifterna för enskilda näringsidkare. (se tabell 7.6). De största skattereduktionerna är Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. reduktionen för allmän pensionsavgift och jobb- Källor: Skatteverket och egna beräkningar. skatteavdraget. Skattereduktionen för husarbeten (ROT- och RUT-tjänster) beräknas uppgå till 13 miljarder kronor 2010 där RUT- 7.1.2 Skatt på kapital

tjänsterna svarar för 1,3 miljarder kronor. De kommande åren beräknas avdragen för ROT- Skatt på kapital består i huvudsak av skatt på arbeten minska något, vilket bidrar till att de hushållens kapitalinkomster, skatt på företagssammanlagda avdragen för husarbeten faller till- vinster, avkastningsskatt samt fastighetsskatt baka. och kommunal fastighetsavgift. År 2011 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12 procent av de Tabell 7.6 Skattereduktioner totala skatteintäkterna, där skatt på företags- Miljarder kronor vinster svarar för drygt hälften. Utfall Prognos Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variation över åren. Det är också för dessa Allmän pensionsavgift -85 -87 -90 -93 -96 -101 -105

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källa: Egna beräkningar. Den kraftiga nedgången på börsen under 2008 i kombination med den finansiella oron medförde att de taxerade kapitalvinsterna föll kraftigt 2008. Indirekta skatter på arbete ökar i takt med att Vinsterna uppgick till 102 miljarder kronor, arbetsmarknaden förbättras vilket kan jämföras med 172 miljarder kronor 2007 som är det år då kapitalvinsterna var som Även för intäkterna från de indirekta skatterna högst. I diagram 7.7 visas aktieprisindex och på arbete är det utvecklingen på arbetsmarkna- fastighetsprisindex tillsammans med utfall och den som är av störst betydelse. Det försämrade prognos för de taxerade kapitalvinsterna. arbetsmarknadsläget under 2009, sänkningen av socialavgifterna med 1 procentenhet och den

PROP. 2010/11:1

Diagram 7.7 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighets-

under kommande år. Detta förslag kommer även

prisindex

att innefatta vissa justeringar av beskattningen av

Miljarder kronor Index 2000 = 100 kapitalförsäkringar. Målsättningen är att för-

240 240 220 Taxerade kapitalvinster (vänster axel) 220 slagen avseende investeringsfonder, investerings-

sparkonto och kapitalförsäkringar sammantaget 200 Aktieprisindex (höger axel) 200 Fastighetsprisindex (höger axel) ska vara offentligfinansiellt neutrala (se vidare 180 180 160 160 140 140 avsnitt 6).

120 120 100 100 80 80 60 60 Intäkterna från bolagsskatten återhämtar sig

40 40 2009 och ökar ytterligare 2010

20 20 0 0 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Som en följd av konjunkturnedgången och den

Källor: Statistiska Centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar. finansiella oron föll intäkterna från skatt på före-

tagsvinster kraftigt 2008. Intäkterna uppgick till

83 miljarder kronor, vilket är ca 22 miljarder Enligt Skatteverkets preliminära taxeringsutfall kronor, eller 21 procent, lägre än året innan. för 2009 beräknas de taxerade kapitalvinsterna ha Vinsterna i verkstadssektorn har fallit även 2009 uppgått till 98 miljarder kronor 2009. Taxeringen till följd en svag efterfrågan och lågt kapacitetsav kapitalvinsterna är en del av taxeringen av utnyttjande. Eftersom verkstadssektorn är starkt hushållens inkomster och är klar i november året exportberoende fick den svaga internationella efter inkomståret. Det innebär att 2009 års investeringskonjunkturen särskilt stort genomkapitalvinster ännu inte är fastställda och att slag. Samtidigt bedöms flera andra branscher ha skatteintäkterna för 2009 fortfarande är en proåterhämtat sig under förra året och ökat sina gnos. På grund av svårigheterna med att göra vinster. Sammantaget väntas skatteintäkterna ha prognoser för kapitalvinster antas det att ökat 2009 och de beräknas uppgå till 87 miljarder vinsterna fr.o.m. 2010 återgår till en kronor. genomsnittlig historisk nivå på drygt 3 procent Under 2010 ökar företagens intäkter ytterav BNP. ligare, vilket leder till högre vinster. Samtidigt är Hushållen betalar också skatt på nettot av sina företagens kostnader nu bättre anpassade till den kapitalinkomster, t.ex. ränteinkomster och rådande efterfrågan i ekonomin. Under 2008 och utdelningar, och ränteutgifter. Ränteutveck- 2009 påverkades företagens resultat av kostnader lingen de kommande åren gör att hushållens för varsel och uppsägningar, något som inte avdrag för utgiftsräntor ökar mer än hushållens gäller i samma omfattning 2010. Intäkterna från intäktsräntor. skatt på företagsvinster bedöms 2010 uppgå till Från och med mitten av 2011 ska ett nytt 95 miljarder kronor. UCITS-direktiv vara införlivat i svensk rätt. 57 Skatteintäkterna ökar ytterligare från och med Det innebär bl.a. att befintliga Sverigeregi- 2011 och framåt. År 2014 bedöms intäkterna strerade investeringsfonder får möjlighet att uppgå till 125 miljarder kronor (se diagram 7.8). flytta ut ur landet genom gränsöverskridande

fusioner. För att undvika skattebortfall och för

att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten i

förhållande till sparande direkt i aktier har en

utredning föreslagit att beskattningen av svenska

investeringsfonder ska ersättas med ett ökat

skatteuttag på delägarnivå (dnr Fi2010/688).

Avsikten är att presentera ett förslag avseende en

ny sparform, benämnd investeringssparkonto,

57 Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities,

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (EUT L 302,

17.11.2009, s. 32-96, Celex 32009L0065).

PROP. 2010/11:1

Diagram 7.8 Skatt på företagsvinster

2,7 procent. Sammanlagt uppgår intäkterna till ca

27 miljarder kronor 2011 (se tabell 7.8).

Miljarder kronor Procent av BNP

140 4,0 Miljarder kronor

3,5 Tabell 7.8 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

120 Procent av BNP

Miljarder kronor

3,0 100

Utfall Prognos 2,5 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

80

2,0 Småhus 10,5 12,3 12,1 12,3 12,8 13,0 13,3

60

1,5 varav kommunal avgift 9,9 11,4 11,8 11,9 12,5 12,7 13,0

Hyreshus, lokaler 6,0 6,0 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Industrier 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6

Vattenkraft 2,9 3,0 2,9 3,7 3,7 3,7 3,7

Summa 24,0 25,7 25,8 26,8 27,4 27,8 28,2

Stigande statslåneränta ger högre intäkter från Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

avkastningsskatten

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på

7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror

sparande i pensions- och kapitalförsäkringar,

minskar mellan 2009 och 2010 till följd av att Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsamstatslåneräntan fallit under 2009. Intäkterna mans inkomsthuvudgruppen skatt på konsumberäknas uppgå till knappt 12 miljarder kronor tion och insatsvaror. År 2011 beräknas skatt på 2010, vilket är ca 1 miljard kronor lägre än 2009 konsumtion och insatsvaror utgöra ca (se tabell 7.4). År 2011 beräknas intäkterna 30 procent av de totala skatteintäkterna, där minska ytterligare till drygt 11 miljarder kronor. mervärdesskatten och punktskatterna svarar för Intäkterna från avkastningsskatten styrs i stor 21 respektive 8 procentenheter. Prognosen för utsträckning av statslåneräntans utveckling, även skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas i om de också påverkas av hur priset på aktier och tabell 7.9. andra värdepapper utvecklas. Om statslåneräntan

ökar med 1 procentenhet ökar intäkterna från

Tabell 7.9 Skatt på konsumtion och insatsvaror

avkastningsskatten året därpå med ca 4 miljarder Miljarder kronor och årlig procentuell förändring kronor. En stigande statslåneränta fr.o.m. 2011 Utfall Prognos medför att intäkterna från avkastningsskatten 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

ökar, för att 2014 uppgå till 23 miljarder kronor. Skatt på konsumtion 419 423 444 456 475 495 516

Utvecklingstakt (%) 4,8 1,0 5,1 2,5 4,2 4,4 4,0

Mervärdeskatt 300 302 320 329 344 360 377

Höjd skatt på vattenkraftverk ger högre intäkter

Utvecklingstakt (%) 5,4 0,5 6,2 2,8 4,6 4,7 4,6

från fastighetsskatt

Punktskatter 118 121 124 126 130 135 139

Intäkterna från fastighetsskatt och kommunal Utvecklingstakt (%) 3,2 2,4 2,2 1,9 3,1 3,7 2,6

fastighetsavgift beräknas uppgå till knappt Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. 26 miljarder kronor 2009 (se tabell 7.8). Det är

knappt 2 miljarder kronor högre än 2008, varav Intäkterna från mervärdesskatten kommer i höjda taxeringsvärden ökade intäkterna med ca huvudsak från hushållens konsumtion. Eftersom 1 miljard kronor. mervärdesskatten är differentierad mellan olika År 2010 beräknas intäkterna från fastighetsvaru- och tjänstegrupper beror intäkterna både skatt och kommunal fastighetsavgift vara i stort på den totala konsumtionen och på sammansättsett oförändrade. Fastighetsskatteintäkterna ningen i konsumtionen. Utöver hushållens konökar 2011 i huvudsak till följd av att fastighetssumtion består skattebasen för mervärdesskatten skatten på vattenkraftverk höjs från 2,2 till också av offentlig konsumtion samt av invester-

PROP. 2010/11:1

ingar och förbrukning i både näringsliv och

Diagram 7.9 Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från mervärdesskatt 1996–2014

offentlig sektor. Årlig procentuell förändring Punktskatterna skiljer sig från mervärdes- 12 skatten i det avseendet att de oftast är baserade 10 på konsumerad kvantitet i stället för på mark- 8 nadspris. Till undantagen hör beskattningen av 6 cigaretter, som till viss del beror på detaljhandelspriset, samt energi- och koldioxidskatterna 4 som skrivs upp med förändringen i konsument- 2 prisindex. Från och med 2012 införs dessutom 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 en indexerings av punktskatten på samtliga -2 tobaksprodukter (se avsnitt 6.7.2). -4 Hushållens konsumtion Bilar och sällanköpsvaror -6 Underliggande mervärdesskatt -8

Mervärdesskatt

Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

En relativt svag utveckling av konsumtionen Hushållens konsumtion har ökat kraftigt under inom den privata sektorn samt ett fall i bostads- 2010, främst beroende på hushållens positiva investeringarna under 2009 medförde att intäk- framtidsbedömningar. Under åren 2011–2014 terna från mervärdesskatt närmast stagnerade bedöms konsumtionen öka i god takt. Utveckoch uppgick till 302 miljarder kronor (se tabell lingen av den disponibla inkomsten väntas bli 7.9). Under 2010 har den privata konsumtionen god och hushållen förväntas dra ned på sitt höga tagit fart, framförallt vad gäller bilar och sällan- sparande i takt med att situationen på arbetsköpsvaror, och intäkterna förväntas stiga med marknaden förbättras (se avsnitt 5.2 för en mer 6,2 procent till 320 miljarder kronor. Därefter utförlig beskrivning av hushållens konsumtionsstiger intäkterna i takt med hushållens utveckling). konsumtion och förväntas uppgå till 377 miljarder kronor 2014.

Diagram 7.10 Mervärdesskatteintäkterna från hushållens konsumtion uppdelat på olika varugrupper

År 2009 svarade den privata sektorn för cirka Procentuell fördelning 77 procent av mervärdesskatteintäkterna, medan 55 den kommunala och statliga sektorn svarade för Bilar och sällanköpsvaror 50 15 respektive 8 procent av intäkterna. Intäkterna Dagligvaror 45 Tjänster från de kommunala och statliga andelarna är Energi 40 relativt stabila över tiden medan andelen från den 35 privata sektorn är mer konjunkturberoende. 30 Intäkterna från den privata sektorn består i sin 25 tur till två tredjedelar av hushållens konsumtion, 20 medan den resterande delen utgörs av invest- 15 eringar, framför allt bostadsinvesteringar, och 10 förbrukning i näringslivet. 5 I diagram 7.9 visas utvecklingen av hushållens 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. konsumtion i löpande priser, konsumtionsutvecklingen för bilar och sällanköpsvaror samt av I diagram 7.10 visas mervärdesskatteintäkterna de underliggande intäkterna från mervärdesfrån hushållens konsumtion indelat i varuskatten, dvs. utvecklingen där effekten av skattegrupper. Konsumtionen av bilar och sällanköpsoch redovisningsändringar är exkluderad. År varor är den största posten för denna del av mer- 2010 förväntas de underliggande intäkterna från värdesskatteintäkterna och uppgår till över mervärdesskatten stiga med 6,7 procent. Den 35 procent av dessa intäkter. En bidragande relativt starka uppgången förklaras av den starka faktor är att skattesatsen på bilar och sällanköpsutvecklingen av hushållens konsumtion, främst varor, med några få undantag, är den högsta och av bilar och sällanköpsvaror. uppgår till 25 procent. För dagligvaror och tjänster är skattesatserna mer differentierade, exempelvis är livsmedel belagda med en

PROP. 2010/11:1

mervärdesskatt på 12 procent medan restaurang Åren 2012–2014 beräknas skatteintäkterna och catering är belagda med en mervärdesskatt från energi- och koldioxidskatten öka relativt om 25 procent. starkt för att 2014 uppgå till drygt 76 miljarder kronor.

Punktskatter Svag ökning av intäkter från skatt på alkohol och tobak Den svaga utvecklingen i ekonomin påverkade År 2009 ökade skatteintäkterna från såväl skatt intäkterna från punktskatterna i mindre grad än på tobak som alkohol med nästan 7 procent. övriga skatter. Av tabell 7.9 framgår att utfallet Intäkterna från skatt på alkohol och tobak beror 2009 uppgick till 121 miljarder kronor, vilket är både på den inhemska försäljningen och den 2,4 procent högre än 2008. År 2010 beräknas privata införseln. SoRADs stickprovs- 58 intäkterna från punktskatterna öka med undersökningar visar på en låg resandeinförsel av 2,2 procent, varav intäkterna från energi- och alkohol och tobak under 2009. Enligt SoRADs koldioxidsskatten bedöms öka med undersökningar minskade resandeinförseln av 2,4 respektive 2,2 procent. alkohol förra året med 25 procent och av tobak med 31 procent. En låg resandeinförsel är en Återhämtningen i ekonomin ger högre intäkter från viktig förklaring till de relativt höga skatteintäkskatt på energi terna. Konjunkturåterhämtningen bedöms leda till en År 2010 beräknas intäkterna från skatt på ökad användning av diesel och el, vilket i sin tur alkohol uppgå till 12,4 miljarder kronor, vilket är leder till högre skatteintäkter från energi- och 2,3 procent mer än 2009. Det är framför allt koldioxidskatt. intäkterna från alkoholskatt på vin som ökar. År Det ovanligt kalla vädret i början av året har 2011 beräknas intäkterna från skatt på alkohol även bidragit till högre skatteintäkter från el och öka med 1,9 procent. År 2012–2014 bedöms oljeprodukter. Intäkterna från energi- och koldi- intäkterna från skatt på alkohol öka svagt (se oxidsskatt på bensin har minskat hittills i år tabell 7.4). jämfört med motsvarande period 2009. Intäk- År 2010 beräknas skatt på tobak uppgå till terna från oljeprodukter, som främst härrör från 10,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 procent högre användningen av diesel, har däremot ökat mer än än året innan. År 2011–2014 beräknas skatt på vad intäkterna från bensin har minskat. Energi- tobak öka med 1–2 procent per år. I denna prooch koldioxidskatten beräknas 2010 uppgå till position aviseras en indexering av övriga tobaksknappt 68 miljarder kronor, vilket är 2,3 procent slag fr.o.m. 2012 (se avsnitt 6.7.2), samt en högre än året innan. När konjunkturen för- omläggning av skattestrukturen för cigaretter. bättras ytterligare de kommande åren fortsätter intäkterna från energi- och koldioxidskatten att Ökade intäkter från varuimporten öka. Efter en kraftig nedgång av varuimporten 2009, I denna proposition informerar regeringen om bedöms varuimporten i år öka med drygt en förändring i dispensförfarandet för bio- 17 procent. Detta leder till högre intäkter från bränsle. Skattebefrielsen från energi- och koldi- tullmedel och därmed högre intäkter från skatt oxidskatt avses ges för låginblandning upp till på import. och med 6,5 volymprocent etanol i bensin och År 2010 beräknas intäkterna från skatt på upp till och med 5 volymprocent FAME i import till 5,6 miljarder kronor, varav tullmedel dieselolja från och med den 1 januari 2011. För- 5,3 miljarder kronor (se tabell 7.4). Det är ändringen beräknas leda till ca 0,4 miljarder 11 procent högre än utfallet förra året. År 2011 kronor lägre intäkter (se avsnitt 6.7.2). Dess- beräknas intäkterna från skatt på varuimport bli utom påverkas intäkterna negativt av att diesel 6,2 miljarder kronor, vilket är 11 procent högre framställd av råtallolja och andra restprodukter än året innan. Åren 2012–2014 antas intäkterna bedöms öka under prognosperioden. Enligt från tullmedel följa utvecklingen för varunuvarande skattestrategi gäller fullständig skattebefrielse från energi- och koldioxidskatt för biodrivmedel. 58 Källa: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms Universitet.

PROP. 2010/11:1

importen, vilket innebär att intäkterna ökar med

Diagram 7.11 Skattekvot 1980–2014

7–8 procent per år. Procent av BNP

54

52

7.1.4 Skattekvoten

50 Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala 48

skatteintäkterna och BNP. I tabell 7.10 redovisas 46 skattekvoten mellan 2008 och 2014.

44

Tabell 7.10 Skattekvot

42 Procent av BNP 40 Utfall Prognos 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skattekvot 46,3 46,7 45,4 44,6 44,8 44,9 44,9

varav

Skatt på arbete 28,3 27,9 26,6 25,9 25,9 25,9 26,0

Skatt på kapital 5,1 5,2 5,3 5,5 5,7 5,7 5,7

7.2 Statsbudgetens inkomster

Skatt på konsumtion 13,0 13,6 13,5 13,2 13,2 13,1 13,1

Övriga skatter -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1

7.2.1 Skatteinkomster

Exkl. transfereringar 43,0 43,0 42,0 41,6 41,9 42,0 42,1

I statsbudgeten tillämpas periodiserad redovis- Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. ning av skatterna. Det innebär att skatterna

redovisas under det inkomstår då den skatte- Störst inverkan på förändringen av skattekvoten pliktiga händelsen ägde rum. Statens skatteinhar regelförändringar i skattesystemet, men även täkter, som t.ex. framgår i tabell 7.4, är således andra faktorer har betydelse. För 2010 väntas periodiserade. Statsbudgetens inkomster ska skattekvoten minska med 0,7 procentenheter, enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten redovilket till stor del förklaras av det fjärde steget i visas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och jobbskatteavdraget. I tabell 7.10 visas även utbetalningarna av skatterna sker. Därför finns skattekvoten exklusive skatt på transfereringar även kassamässig redovisning av statens skatter. från den offentliga sektorn. En övergång från De kassamässiga skatteinkomsterna består av beskattade till obeskattade transfereringar, där betalningar som kan avse skatter för flera olika bland annat pensioner, sjuk- och föräldrapeninkomstår. Skillnaden mellan statens skatteinning och ersättningar vid arbetslöshet skulle vara täkter och skatteinkomster utgörs av periodiskattefria, skulle minska skattekvoten med seringar. Periodiseringarna består i sin tur av mellan 3 och 4 procentenheter. De offentliga uppbörds- och betalningsförskjutningar samt finanserna skulle däremot inte påverkas. anstånd. I diagram 7.11 visas utvecklingen av skatte-

kvoten mellan 1980 och 2014.

7.2.2 Övriga inkomster

Utfall och prognoser för de inkomster som

redovisas under statsbudgetens övriga inkomster

framgår i tabell 7.4. År 2010 beräknas dessa

inkomster uppgå till sammanlagt -0,6 miljarder

kronor, vilket är 4,4 miljarder kronor lägre än

prognosen för 2009. Minskningen mellan åren

förklaras främst av att inkomster av statens verk-

samhet 2010 beräknas till 40,9 miljarder kronor

jämfört med 48,1 miljarder kronor 2009. Pro-

gnosen avseende övriga inkomster för 2011–

PROP. 2010/11:1

2014 uppgår till mellan 26 och 35 miljarder statlig egendom. Försäljning av aktier i statligt kronor per år. ägda bolag utgör vanligtvis den största delen. Prognosen för 2010 är knappt 30 miljoner kronor. För perioden 2011–2014 antas försälj- Inkomster av statens verksamhet ningsinkomsterna beräkningstekniskt uppgå till 25,0 miljarder kronor per år, i likhet med pro- Under inkomsttypen 2000 Inkomster av statens gnosen i 2010 års ekonomiska vårproposition. verksamhet redovisas bland annat utdelningar från statligt aktieinnehav, affärsverkens inlevererade överskott, Riksbankens inlevererade Återbetalning av lån överskott, ränteinkomster och offentligrättsliga avgifter. Under inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån Prognosen för aktieutdelningar (exklusive redovisas bland annat Återbetalning av studie- Svenska Spel AB och Systembolaget AB) uppgår medel (avser lån upptagna före 1989) och Återtill cirka 15 miljarder kronor 2010. I detta ingår betalning av övriga lån . År 2010 beräknas även utdelningar av engångskaraktär med inkomsterna uppgå till 1,6 miljarder kronor, 0,7 miljarder kronor utöver de ordinarie utdel- varav återbetalningar av studiemedel utgör den ningarna avseende 2009 års resultat. Prognosen största delen. för 2011 avseende aktieutdelningarna är Under perioden 2011–2014 beräknas inkoms- 24 miljarder kronor och för perioden 2012–2014 terna från studiemedelsavgifter minska eftersom uppgår prognosen till mellan 19 och 22 miljarder antalet återbetalare blir färre. Studiemedelskronor. Den lägre prognosen för 2010 förklaras avgiften är den årliga återbetalningspliktiga delen framför allt av lägre förväntade utdelningar till (amorteringen) av studiemedel tagna före 1989. I följd av lägre vinster 2009. Inkomsterna från takt med att antalet låntagare som återbetalat arbetslöshetsavgiften beräknas minska mellan hela skulden på lån tagna före 1989 ökar, mins- 2010 och 2014 med ca 1,9 miljarder kronor till kar dessa inkomster. följd av lägre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen. Riksbankens inlevererade överskott för perioden 2010–2013 prognostiseras till mellan Kalkylmässiga inkomster 5,7 och 6,1 miljarder kronor per år för att 2014 minska till 4,2 miljarder kronor. Den lägre Under inkomsttypen 5000 Kalkylmässiga utdelningen 2014 är en effekt av att Riksbankens inkomster redovisas vissa avskrivningar och ovanligt höga justerade resultat för 2008 utgår ur amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka beräkningsunderlaget för utdelningar. utgör merparten av inkomsterna. Jämfört med prognosen i 2010 års ekono- För 2010 beräknas inkomsterna uppgå till miska vårproposition har inkomsterna reviderats 9,2 miljarder kronor, varav 8,7 miljarder kronor ned med cirka 5 miljarder kronor 2010 och upp är inkomster från statliga pensionsavgifter. med ca 7 miljarder kronor 2011. Dessa föränd- Under perioden 2011–2014 ökar inkomsterna ringar är bl.a. hänförliga till förändrade antagan- och prognosen för 2014 är 10,7 miljarder kronor. den kring tidpunkt för utdelning av försälj- Hela ökningen förklaras i princip av ökade ningsinkomster från Apoteket AB. För inkomster från statliga pensionsavgifter. perioden 2012–2014 har prognosen reviderats Jämfört med prognosen i 2010 års ekonoupp med mellan 1 till 3 miljarder kronor per år. miska vårproposition har inkomsterna reviderats Revideringarna förklaras främst av förändrade med relativt små belopp med undantag för 2011 antaganden kring ränteinkomster och inkomster där prognosen justerats upp med ca 1,2 miljarder av statens aktier. kronor. Justeringen förklaras huvudsakligen av att Luftfartsverket medges få lösa in delar av sin pensionsskuld genom att betala en engångs- Inkomster av försåld egendom premie som redovisas mot inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter. Under inkomsttypen 3000 Inkomster av försåld egendom redovisas försäljning av olika typer av

PROP. 2010/11:1

Bidrag m.m. från EU Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto

Under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom Inom inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som EU:s budget. De största enskilda bidragen för krediteringar på skattekonto redovisas stöd som 2009 avser jordbruksstöd, bidrag från Europe- ges som krediteringar på skattekonto och som iska regionala utvecklingsfonden samt bidrag enligt nationalräkenskaperna är att likställa med från Europeiska socialfonden. Bidragen är främst utgifter. Redovisningen syftar till att öka Rikskopplade till utgifter på anslag inom utgifts- dagens möjligheter att kontrollera statsutgifterområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgifts- nas utveckling. område 19 Regional tillväxt utgiftsområde 22 Från och med 2009 redovisas endast kredi- Kommunikationer och utgiftsområde 23 Areella teringen för jämställdhetsbonus under denna näringar, landsbygd och livsmedel. inkomsttyp. De stora flertalet skattekredite- Inkomsterna under 2010 beräknas sammanta- ringar som har funnits tidigare har upphört eller get uppgå till 14,4 miljarder kronor. De progno- flyttats till statsbudgetens utgiftssida. Jämställdstiserade inkomsterna minskar något över tid hetsbonusen beräknas uppgå till 0,1 miljarder och beräknas till 11,3 miljarder kronor 2014. kronor 2011. Jämfört med prognosen i 2010 års ekonomiska vårproposition har inkomsterna reviderats upp med 0,9 miljarder kronor 2010. Endast 7.2.3 Ändrad redovisning av inkomsttitlar smärre revideringar har gjorts för perioden 2011–2014 jämfört med vårpropositionen. I statsbudgeten för 2011 sker namnbyten av flera inkomsthuvudgrupper, inkomsttitelgrupper och inkomsttitlar. Några inkomsttitlar tas bort och Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet några tillkommer. De flesta förändringarna rör inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och är Inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslut- en konsekvens av Lissabonfördraget, där det ning till skattesystemet består av två delar: anges att Europeiska unionen (EU) efterträder tillkommande inkomster och avräkningar i Europeiska gemenskapen (EG). anslutning till skattesystemet. Tillkommande inkomster består av inkomster som bruttoredovisas på statsbudgeten. Mot- Ändrade namn svarande poster avräknas på andra inkomsttitlar eller förekommer med samma belopp på stats- Inkomsthuvudgrupper budgetens utgiftssida. Det gäller t.ex. skatter Följande inkomsthuvudgrupper byter namn och som tillfaller EU såsom den momsbaserade EU- heter fortsättningsvis avgiften och tullmedel. Under tillkommande inkomster redovisas också kommunala utjäm- 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder ningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen och service till vissa funktionshindrade. De till- 6300 Bidrag från Europeiska regionala kommande inkomsterna uppgår till mellan 10 utvecklingsfonden och 12 miljarder kronor 2011–2014. 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden Den största delen av avräkningarna utgörs av 6900 Övriga bidrag från EU statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt. Under Inkomsttitelgrupper avräkningar avräknas dessutom avgiftsintäkter Följande inkomsttitelgrupper byter namn och som redovisas på Myndigheters m.fl. in- och heter fortsättningsvis utlåning i Riksgäldskontoret, t.ex. insättningsoch stabilitetsavgifter. 1380 Arvsskatt

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutveckling

PROP. 2010/11:1

Inkomsttitlar 6118 EU:s landsbygdsfond 2007–2013 Följande inkomsttitlar byter namn och heter fortsättningsvis

Nya inkomsttitlar

1153 Jobbskatteavdrag Följande inkomsttitlar införs: 1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv 6123 Europeiska utvecklings- och garantifonden– garantisektionen 1512 Sockeravgifter 2000–2006 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden 6119 Övriga bidrag från Europeiska för landsbygdsutveckling 2007–2013 garantifonden för jordbruket

6121 Europeiska utvecklings- och garantifonden Ny inkomsttitel från 2010 – utvecklingssektionen 1995–1999 6122 Europeiska utvecklings- och garantifonden Följande inkomsttitel införs från 2010 – utvecklingssektionen 2000–2006 1249 Nedsatta avgifter 6211 Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 1995–1999 6212 Bidrag från Fonden för fiskets utveckling

2000–2006 7.3 Jämförelse med prognosen i

6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2010 års ekonomiska 2007–2013 vårproposition och uppföljning av statsbudgeten för 2009 och

6311 Bidrag från Europeiska regionala 2010

utvecklingsfonden 1995–1999 6312 Bidrag från Europeiska regionala 7.3.1 Jämförelse med prognosen i 2010 utvecklingsfonden 2000–2006 års ekonomiska vårproposition 6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007–2013 Skatt på arbete

6411 Bidrag från Europeiska socialfonden För 2009 och 2010 är intäkterna från skatt på 1995–1999 arbete i stort sett oförändrade jämfört med pro- 6412 Bidrag från Europeiska socialfonden gnosen i 2010 års ekonomiska vårproposition. I 2000–2006 tabell 7.11 och 7.12 redovisas de prognosänd- 6413 Bidrag från Europeiska socialfonden ringar som gjorts för skatteintäkterna från skatt 2007–2013 på arbete jämfört med vårpropositionen. För åren 2011–2014 har intäkterna reviderats ned 6911 Övriga bidrag från EU med mellan 8 och 9 miljarder kronor per år. 6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn

Borttagna inkomsttitlar

Följande inkomsttitlar tas bort:

1382 Gåvoskatt

6117 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000–2006

PROP. 2010/11:1

Tabell 7.11 Prognosändringar för skatt på arbete jämfört

Skatt på företagsvinster

med 2010 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor Intäkterna från skatt på företagsvinster har 2009 2010 2011 2012 2013 2014 reviderats upp jämfört med 2010 års ekonomiska Effekt av vårproposition. Det beror främst på att Skatteverkets preliminära taxeringsutfall för 2009 tyder Prel. taxeringsutfall -0,4 -1,7 -2,7 -3,7 -3,7 -3,7 Utbetalda löner -0,2 4,5 0,6 0,0 0,4 1,2 på att intäkterna för 2009 blev högre än i den Transfereringar till hushåll 0,3 -2,2 -3,5 -2,6 -2,3 -2,4 tidigare prognosen. Intäkterna har reviderats upp Skatteregler, brutto -2,5 -2,5 -2,5 -2,5 med ca 12 miljarder kronor för 2009, vilket även Övriga prognosändringar 0,4 -0,3 -1,4 -0,7 0,4 -0,2 påverkar övriga prognosår.

Summa 0,2 0,3 -9,4 -9,4 -7,7 -7,6

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källa: Egna beräkningar. Avkastningsskatt

Jämfört med prognosen i 2010 års ekonomiska Prognosen för intäkterna från avkastningsvårproposition har intäkterna från skatt på skatten har reviderats ned jämfört med 2010 års arbete 2009–2014 justerats utifrån det ekonomiska vårproposition. År 2009 beror preliminära taxeringsutfallet för 2009. Det är revideringen på att det preliminära taxeringsframförallt skattereduktionen för husarbeten, utfallet var något lägre än förväntat. Detta utbetalda avtalspensioner och överskott från påverkar även prognosen för åren 2010–2014. näringsverksamhet som har reviderats under För perioden 2010–2014 beror revideringarna prognosperioden. Högre utfall för skattereduk- också på att prognosen för räntorna på 5- och tionen för husarbeten minskar de direkta 10-åriga statsobligationer har reviderats ned skatterna med ca 3,5 miljarder per år jämfört jämfört med vårpropositionen. med vårpropositionen. Utbetalda löner har reviderats upp 2010 och ned 2011 jämfört med vårpropositionen. Skatte- Skatt på konsumtion och insatsvaror intäkterna från transfereringar minskar 2010 till följd av nedjusterade prognoser över antalet Intäkterna från mervärdesskatten beräknas arbetslösa och sjukskrivna. För 2011–2014 2010–2014 bli mellan 9 och 11 miljarder kronor revideras transfereringarna ned beroende på lägre högre per år jämfört med 2010 års ekonomiska följsamhetsindexering av ålderspensioner än vad vårproposition. Detta förklaras av en höjning av som antogs i vårpropositionen. De skatte- prognosen för hushållens konsumtion och av att lättnader för pensionärer som regeringen föreslår andelen bilar och sällanköpsvaror i förhållande i denna proposition beräknas minska intäkterna till den totala konsumtionen höjts. från skatt på arbete med sammanlagt Punktskatteintäkterna beräknas 2010 bli 2,5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2011 jämfört 0,8 miljarder högre än i vårpropositionen, varav med vårpropositionen. 0,5 miljarder kronor beror på högre intäkter från energiskatt. En snabbare återhämtning av ekonomin under året än väntat har lett till högre Skatt på kapital, hushåll efterfrågan på bl.a. diesel och el. Det ovanligt kalla vädret under det första kvartalet har också Intäkterna från hushållens skatt på kapitalin- gett högre intäkter än beräknat från energi- och komster har reviderats upp med ca 3 miljarder koldioxidskatten. År 2011 är prognosen för kronor 2009 jämfört med 2010 års ekonomiska punktskatteintäkterna 0,6 miljarder kronor vårproposition. Det beror i huvudsak på att de högre än i vårpropositionen, medan de är uppretaxerade kapitalvinsterna beräknas bli högre än viderade med mellan 1,1 och 2,9 miljarder förväntat. Prognosen för kapitalvinsterna har kronor för 2012–2014. Intäkterna från koldireviderats upp för perioden 2010–2014. oxidskatten har reviderats ned medan intäkterna Samtidigt har utgiftsräntorna reviderats upp från från energiskatten har reviderats upp. Dessutom 2011, vilket gör att de sammanlagda revide- har intäkterna från fordonsskatten och skatten ringarna 2011–2013 är relativt små. på import reviderats upp.

PROP. 2010/11:1

Tabell 7.12 Aktuell prognos jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition samt statsbudgeten för 2009 och 2010

Miljarder kronor Jämförelse med 2010 års ekonomiska vårproposition

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

7.3.2 Uppföljning av statsbudgeten för

Tabell 7.13 Antaganden och förändringar jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition

2009 och 2010

Årlig procentuell förändring om inget annat anges 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 BNP, marknadspris 2,8 -3,3 5,8 4,9 4,4 4,8 4,5

Skatt på arbete

Diff. VÅP10 -0,2 -0,2 2,0 0,0 -0,2 0,0 -0,2 Arbetade timmar 1,4 -2,8 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 För 2009 beräknas statens skatteintäkter uppgå Diff. VÅP10 0,0 0,0 2,0 -0,2 -0,1 0,1 0,0 till 868 miljarder kronor, vilket är 40 miljarder Timlön kronor lägre jämfört med statsbudgeten för 2 3,9 3,0 0,9 2,4 3,1 3,4 3,6

att utbetalda löner har minskat på grund av den

snabba försämringen på arbetsmarknaden. 3 Arbetslöshet 4,6 6,5 6,1 5,5 4,9 4,4 3,9 Diff. VÅP10 0,0 0,0 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,6 De totala intäkterna från skatt på arbete 2010

Arbetsmarknads- har justerats upp med 9 miljarder kronor jämfört 4 politiska program 1,8 2,7 4,0 3,5 2,8 2,5 2,2 med statsbudgeten för 2010. De direkta Diff. VÅP10 0,0 0,0 -0,7 -1,2 -0,9 -0,6 -0,4 skatterna har reviderats ned med 2,6 miljarder

Hushållens 1 kronor samtidigt som de indirekta skatterna har konsumtionsutgifter 2,8 1,0 4,6 3,9 4,5 4,8 4,7 reviderats upp med 12 miljarder kronor, vilket är Diff. VÅP10 0,2 -0,4 0,9 -0,3 -0,1 0,3 0,0 en effekt av en snabbare återhämtning i svensk Kommunal medelutdebitering 5 31,44 31,52 31,56 31,56 31,56 31,56 31,56 ekonomi än vad som antogs i statsbudgeten för

Diff. VÅP10 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2010. Att de direkta skatterna har reviderats ned

Inkomstbasbelopp 48,0 50,9 51,1 52,1 53,5 55,1 57,1 Diff. VÅP10 0,0 0,0 0,0 -0,7 -1,3 -1,7 -1,9 6

inkomster för 2009 har reviderats marginellt 6 jämfört med statsbudgeten för 2009. Kapital- Skiktgräns 328,8 367,6 372,1 383,0 396,5 403,7 413,6 vinsterna har reviderats ned samtidigt som Diff. VÅP10 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,3 -1,8 -2,8 utgiftsräntorna och därmed skattereduktionerna, 6 Övre skiktgräns 495,0 526,2 532,7 548,3 567,6 577,9 592,1 Diff. VÅP10 0,0 0,0 0,0 -0,3 -0,5 -2,6 -4,1 har reviderats ned. Revideringarna tar i princip ut

varandra. 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Enligt nationalräkenskapernas definition. 3 Arbetslöshet 16–64 år enligt tidigare definition, s.k. öppen arbetslöshet. Jämfört med statsbudgeten för 2010 har hushållens skatt på kapital reviderats upp med 4 Procent av arbetskraften enligt tidigare definition (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). 5 7 miljarder kronor. Det beror dels på att kapital- Procent. vinsterna har reviderats upp, dels på högre 6 Tusentals kronor. inkomsträntor än vad som antogs i statsbud- Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. geten för 2010.

Skatt på företagsvinster

Lågkonjunkturen och den finansiella oron har

fått ett stort genomslag på utvecklingen av intäkterna från skatt på företagsvinster. Den aktuella prognosen för 2009 är 87 miljarder

PROP. 2010/11:1

kronor, vilket är nästan 19 miljarder kronor lägre tion har varit lägre än vad som antogs tidigare. jämfört med statsbudgeten för 2009. Förklar- Resterande del av revideringen beror på lägre ingen är att beräkningen till statsbudgeten gjor- bygginvesteringar i bostäder och insatsförbrukdes före finanskrisens akuta skede och den ning. hastiga försämringen av ekonomiska konjunk- Jämfört med statsbudgeten för 2010 beräknas turen. intäkterna från mervärdesskatten bli 25 miljarder Under den senaste tiden har fler indikatorer kronor högre. Den huvudsakliga anledningen till pekat på att intäkterna från skatt på företags- detta är den snabba återhämtningen i hushållens vinster har återhämtat sig snabbare än tidigare konsumtion, framför allt av bilar och sällanköpsbedömningar. Det har medfört att prognosen varor. för intäkterna för 2010 har reviderats upp med Jämfört med statsbudgeten för 2009 blev knappt 14 miljarder kronor jämfört med stats- intäkterna från punktskatterna 3 miljarder budgeten för 2010. kronor lägre. Det förklaras främst av konjunkturnedgången, som framförallt medförde lägre intäkter från koldioxidskatt på diesel. Oväntat Avkastningsskatt långa driftsstopp av vissa kärnkraftsreaktorer medförde även lägre intäkter från skatt på Jämfört med statsbudgeten för 2009 har avkast- termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. ningsskatten reviderats ned med drygt Intäkterna från skatt på alkohol blev 2 miljarder kronor. Den aktuella prognosen för 0,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, 2010 är också ca 2 miljarder kronor lägre än eftersom försäljningen av vin och öl ökade mer beräkningen i statsbudgeten för 2010. I båda än beräknat. fallen beror revideringarna dels på att statslåne- Intäkterna från punktskatterna beräknas bli räntan blivit lägre än prognostiserat, dels på att 1,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för utvecklingen på aktiemarknaden har varit sämre 2010, varav 0,9 miljarder kronor högre energiän förväntat. skatt och 0,5 miljarder kronor högre koldioxidsskatt. Återhämtningen av ekonomin har varit starkare än vad som bedömts tidigare, vilket har Skatt på konsumtion och insatsvaror ökat efterfrågan på bl.a. diesel och el. Det ovanligt kalla vädret i början av året har också Intäkterna från mervärdesskatten har för 2009 bidragit till ökade energi- och koldioxidskattereviderats ned med ca 12 miljarder kronor jäm- intäkter. fört med statsbudgeten för 2009. Cirka hälften av revideringen beror på att hushållens konsum-

PROP. 2010/11:1

Tabell 7.14 Regeländringar på skatteområdet, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor

Övrigt -0,5 1,2 0,4

Källa: Egna beräkningar.

8 Utgifter

PROP. 2010/11:1

8 Utgifter

Sammanfattning fördelning av utgifter per utgiftsområde för 2012–2014. Utgiftsutvecklingen analyseras dels som förändring mellan år, dels som förändring • De takbegränsade utgifterna faller som andel jämfört med 2010 års ekonomiska vårav BNP från 31,0 procent 2009 till 26,4 proposition. Slutligen görs en uppföljning av procent 2014, vilket bl.a. beror på sjunkande utgifterna för 2010 där de största avvikelserna utgifter för arbetslöshet och ohälsa samt gentemot de ursprungligen anvisade medlen i måttliga pris- och löneökningar. statsbudgeten kommenteras.

• De reformer på utgiftssidan som föreslås i denna proposition inom bl.a. områdena hälso- och sjukvård, ekonomisk trygghet för

8.1 Statsbudgetens utgifter och

familjer och barn samt utbildning ökar

takbegränsade utgifter

utgifterna 2011, 2012, 2013 och 2014 med ca 10, 8, 8 respektive 7 miljarder kronor jämfört I detta avsnitt redovisas statsbudgetens utgifter med bedömningen i 2010 års ekonomiska för 2009–2014. Statsbudgetens utgiftssida delas vårproposition. in i 27 utgiftsområden och posten Minskning av • Trots högre utgifter till följd av reformer anslagsbehållningar. Till statsbudgetens utgiftsberäknas budgeteringsmarginalen bli större sida hör även myndigheters m.fl. in- och 2011–2014 jämfört med bedömningen i 2010 utlåning i Riksgäldskontoret samt den kassaårs ekonomiska vårproposition. Skillnaden mässiga korrigeringen, vilka beskrivs i avsnitt uppgår till 5 miljarder kronor 2011, 10.2.1. I avsnittet redovisas även utvecklingen av 3 miljarder kronor 2012, 7 miljarder kronor de utgifter som omfattas av utgiftstaket för 2013 och 5 miljarder kronor 2014. Det är staten, de s.k. takbegränsade utgifterna, som omfrämst de arbetsmarknadsrelaterade ut- fattar utgiftsområde 1–25, 27 samt ålderspengifterna som väntas bli lägre. sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. • De takbegränsade utgifterna för 2010 De takbegränsade utgifterna beräknas öka bedöms bli nästan 18 miljarder kronor lägre med 78 miljarder kronor från 2009 t.o.m. 2014 än ursprungligt anvisade medel i (se tabell 8.1). Ungefär 40 procent av ökningen, statsbudgeten, främst till följd av lägre 33 miljarder kronor, kan hänföras till utgifterna utgifter under utgiftsområde 14 Arbets- på statsbudgetens utgiftsområden exklusive marknad och arbetsliv. statsskuldsräntorna. Uttryckt som andel av BNP beräknas dessa utgifter vara väsentligt lägre 2014 än 2009. Återstoden av ökningen av de takbegränsade utgifterna är hänförlig till ålders- I detta avsnitt redovisas utvecklingen av statspensionssystemets utgifter. Dessa beräknas öka budgetens utgifter och de takbegränsade utgifmed 46 miljarder kronor mellan 2009 och 2014. terna för 2009–2014. Vidare lämnas förslag till utgiftsramar för 2011 och en preliminär

PROP. 2010/11:1

Uttryckt som andel av BNP motsvarar detta en

Tabell 8.1 Utgifter på statsbudgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2009–2014

minskning med 0,4 procentenheter. Miljarder kronor om inget annat anges. År 2010 minskar utgifterna för statsskuldsräntor kraftigt. Jämfört med 2009 är utgifterna Utfall Prognos Förslag Beräknat nästan 50 procent lägre, vilket delvis förklaras av 2009 2010 2011 2012 2013 2014 stora valutaförluster under 2009. Från och med Utgifter på 2011 ökar utgifterna för statsskuldsräntor igen, utgiftsområden exkl. statsfrämst till följd av stigande marknadsräntor. 1 skuldsräntor 744,8 766,0 783,3 774,7 772,0 777,5 Trots ökningen bedöms utgifterna för Procent av BNP 24,0 23,3 22,7 21,5 20,4 19,7 statsskuldsräntor 2011–2014 ligga väsentligt Statsskuldsunder nivån för 2009. Uttryckt som andel av räntor m.m. 36,5 18,5 26,0 23,9 28,0 30,7 BNP är nivån 2010–2014 lägre än nivån 2009. Procent av BNP 1,2 0,6 0,8 0,7 0,7 0,8

Summa

Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden

utgiftsområden 781,3 784,5 809,2 798,5 800,0 808,1

mellan utgiftstaket och de takbegränsade Procent av BNP 25,1 23,8 23,4 22,2 21,2 20,5 utgifterna, beräknas uppgå till 35 miljarder Ålderspensionssystemet vid kronor 2010 och till 57 respektive 74 miljarder sidan av kronor 2011 och 2012. År 2013 och 2014 statsbudgeten 219,8 222,8 222,2 234,5 250,3 265,5 beräknas budgeteringsmarginalen uppgå till Procent av BNP 7,1 6,8 6,4 6,5 6,6 6,7 71 respektive 60 miljarder kronor, under förut-

Takbegränsade

2

utgifter 964,6 988,8 1 005,5 1 009,2 1 022,4 1 043,0

sättning att utgiftstaken för 2013 och 2014 Procent av BNP 31,0 30,1 29,1 28,0 27,1 26,4 fastställs i enlighet med regeringens förslag i

Utgiftstak 989 1 024 1 063 1 083 1 093 1 103

avsnitt 4.5. Budgeteringsmarginalen ska i första Budgeteringshand fungera som en buffert om utgifterna marginal 24,4 35,2 57,5 73,8 70,6 60,0 utvecklas annorlunda än beräknat till följd av den 1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Utgiftsområden på statsbudgeten (exklusive statsskuldsräntor) och makroekonomiska utvecklingen. Den riktlinje ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. som regeringen använder är att marginalen bör vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år (2010), minst 8.1.1 Utgiftsramar för 2011 1,5 procent för år t+1 (2011), minst 2 procent för år t+2 (2012) och minst 3 procent för år t+3 Regeringens förslag: Utgifterna för 2011 fördelas (2013). på utgiftsområden enligt tabell 8.2. Beräkningen av posten Minskning av anslagsbehållningar under 2011 enligt tabell 8.2 godkänns. Beräkningen av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2011 enligt tabell 8.2 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med bestämmelsen i 3 kap. 2 § riksdagsordningen ska förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Regeringens förslag till ramar för 2011 redovisas i tabell 8.2. En närmare redovisning av utgiftsramarna för 2011, och beräkningen av den preliminära fördelningen av utgifterna per utgiftsområde för 2012–2014, finns i avsnitt 8.1.2.

PROP. 2010/11:1

8.1.2 Utgifter 2010–2014

Tabell 8.2 Utgiftsramar 2011

Tusental kronor Utgiftsområde Utgiftsram 2011

Utgiftsramen för ett utgiftsområde anger den 7 Internationellt bistånd 30 512 985 nivå som årets anvisade anslagsmedel för detta 8 Migration 7 157 361 område högst får uppgå till. I tabell 8.3 redovisas 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 60 066 950 för varje utgiftsområde utfallet för anslags- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och förbrukningen 2009, utgiftsram per utgiftshandikapp 93 840 789 område för 2010 inklusive ändringar på tilläggsbudget , utgiftsprognos för 2010, förslag till 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 59 40 624 493 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 73 092 355 utgiftsramar för 2011 samt en preliminär för- 13 Integration och jämställdhet delning av utgiftsramarna för 2012–2014. I 6 027 600 prognosen för utgifterna per utgiftsområde för

nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer och besparingar (se avsnitt 8.1.3 och 8.2). Till grund 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 282 195 för prognoserna och utgiftsramarna ligger vidare 19 Regional tillväxt 3 509 701 regeringens makroekonomiska förutsättningar, volymantaganden för vissa transfereringssystem 20 Allmän miljö- och naturvård 5 128 861 21 Energi 2 870 194 samt pris- och löneomräkningen av främst 22 Kommunikationer 40 124 753 förvaltningsanslag (se avsnitt 8.2). 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 866 635 Förbrukning av anslagsbehållningar på raman- 24 Näringsliv slag för förvaltnings- och investeringsändamål 5 473 580 för 2011–2014 redovisas samlat under posten

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 24 miljarder kronor mellan 2009 och 2010. 1

Summa utgiftsområden 809 237 931

Summa utgiftsområden exkl. Ökningen förklaras främst av de arbets-

1

statsskuldsräntor

783 301 231 marknadsrelaterade utgifterna som stiger till Ålderspensionssystemet vid sidan av följd av ökande volymer i de arbetsmarknadsstatsbudgeten 222 223 000 politiska programmen. Ökningen av de arbets-

Takbegränsade utgifter 1 005 524 231

marknadsrelaterade utgifterna väntas kulminera Budgeteringsmarginal 57 475 769 under 2010 och från och med 2011 bedöms Utgiftstak för staten 1 063 000 000 utgifterna för arbetslösheten successivt minska i takt med att läget på arbetsmarknaden 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. förbättras. Under 2011 ökar de takbegränsade

59 Se riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårtilläggsbudget för 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348), riksdagens beslut i enlighet med propositionen Nyemission i SAS AB (publ.) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220) och förslagen i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2).

PROP. 2010/11:1

utgifterna därför endast med 17 miljarder kronor varav knappt hälften beror på reformer som regeringen föreslår i denna proposition. År 2012 uppgår ökningen av de takbegränsade utgifterna till 4 miljarder kronor. Den i ett historiskt perspektiv långsamma utgiftsutvecklingen förklaras främst av fallande utgifter för ohälsa och arbetsmarknad. De ohälsorelaterade transfereringssystemen har uppvisat en kontinuerligt fallande utgiftsprofil sedan 2005, främst till följd av allt lägre volymer i sjuk- och aktivitetsersättningen. Nedgången väntas fortsätta under prognosperioden vilket resulterar i en utgiftsnivå 2014 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp som är omkring 25 miljarder kronor lägre än 2009. År 2013 och 2014 ökar de takbegränsade utgifterna med 13 respektive 21 miljarder kronor, vilket huvudsakligen beror på en snabbare utgiftsutveckling i ålderspensionssystemet. Sammantaget bidrar den förbättrade situationen på arbetsmarknaden tillsammans med de fallande utgifterna för ohälsan till att de takbegränsade utgifterna som andel av BNP minskar med 4,6 procentenheter mellan 2009 och 2014.

PROP. 2010/11:1

Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2009–2014

Miljoner kronor 2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014 1 1,2 1 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse 12 152 12 252 11 782 11 633 11 669 11 829 12 065 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12 006 12 234 12 266 12 998 12 915 13 247 13 664 3 Skatt, tull och exekution 9 434 9 960 9 529 10 009 10 147 10 292 10 531 4 Rättsväsendet 33 645 35 857 35 275 36 758 37 469 37 901 38 665 5 Internationell samverkan 1 815 2 058 2 051 2 002 2 007 2 011 2 015 6 Försvar och samhällets krisberedskap 42 106 45 502 43 862 45 306 45 980 46 866 48 268 7 Internationellt bistånd 29 600 26 499 27 063 30 513 31 936 33 465 35 030 8 Migration 6 521 6 925 6 849 7 157 6 372 5 931 5 780 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 53 065 58 741 57 753 60 067 62 388 63 838 65 533 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 109 969 101 979 100 296 93 841 90 039 86 852 84 730 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 304 41 641 41 197 40 624 39 743 38 516 37 565 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 68 080 70 738 70 335 73 092 75 686 77 510 79 599 13 Integration och jämställdhet 5 332 5 293 5 428 6 028 6 263 5 936 5 956 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 60 620 88 483 71 108 69 632 64 055 59 862 57 122 15 Studiestöd 21 430 24 368 23 151 23 472 22 168 22 511 24 058 16 Utbildning och universitetsforskning 48 855 53 892 52 969 54 532 53 581 54 194 54 543 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 269 11 363 11 300 12 195 12 309 12 433 12 607 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1 906 1 591 1 613 1 282 1 124 1 114 1 127 19 Regional tillväxt 3 204 3 420 3 360 3 510 3 380 3 165 2 965 20 Allmän miljö- och naturvård 5 161 5 248 5 261 5 129 5 198 4 755 4 827 21 Energi 3 045 3 157 2 581 2 870 2 768 2 016 2 043 22 Kommunikationer 40 573 40 579 40 828 40 125 38 479 40 207 40 434 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 369 19 137 17 792 17 867 17 027 16 009 16 058 24 Näringsliv 6 565 8 651 8 501 5 474 5 491 5 460 5 536 25 Allmänna bidrag till kommuner 81 589 75 689 75 691 88 025 84 444 84 499 84 284 26 Statsskuldsräntor m.m. 36 463 23 170 18 540 25 970 23 870 27 970 30 670 27 Avgiften till Europeiska unionen 19 192 29 680 28 142 30 637 32 602 33 428 33 888 Minskning av anslagsbehållningar -1 508 -577 -1 861 -1 424

3

Summa utgiftsområden 781 270 818 108 784 524 809 238 798 530 799 957 808 139

Summa utgiftsområden exkl.

4

statsskuldsräntor 744 807 794 938 765 984 783 301 774 720 772 047 777 504

Ålderspensionssystemet vid sidan

1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2011. 2 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårtilläggsbudget för 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348), propositionen Nyemission i SAS AB (publ) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220) samt förslagen i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.

PROP. 2010/11:1

8.1.3 Utvecklingen av de takbegränsade sektorns inkomster beräknas utvecklas relativt utgifterna 2009–2014 svagt även under 2011 och regeringen föreslår därför i denna proposition att kommunsektorn De takbegränsade utgifterna beräknas öka med tillförs ytterligare ett tillfälligt statsbidrag på omkring 24 miljarder kronor mellan 2009 och 3 miljarder kronor 2011. Tillsammans med den 2010. Åren 2011–2013 förväntas utgifts- permanenta höjningen av det generella statsutvecklingen bli förhållandevis långsam för att bidraget på 5 miljarder kronor som aviserades i mot slutet av prognosperioden börja närma sig 2009 års ekonomiska vårproposition tillförs mera normala ökningstal, sett utifrån ett kommunsektorn således 8 miljarder kronor historiskt perspektiv. De huvudsakliga fakto- 2011. rerna bakom förändringen av de takbegränsade För statsbudgeten innebär stödet till utgifterna framgår av tabell 8.4. kommunsektorn att reformutgifterna faller med ca 10 miljarder kronor mellan 2009 och 2010 eftersom det tillfälliga konjunkturstödet och

Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

influensamiljarden utbetalades 2009 (se tabell Miljarder kronor 8.5). Tillfälliga och permanenta stöd till 2010 2011 2012 2013 2014 kommunsektorn uppgår till 4 miljarder kronor Takbegränsade utgifter 24 17 4 13 21 2010 och 8 miljarder kronor 2011. Därmed ökar Förklaras av: utgifterna för detta ändamål med 4 miljarder Beslut/reformer -1 -4 -8 -2 -2 kronor mellan dessa år. Mellan 2011 och 2012 Pris- och löneomräkning 7 1 2 3 5 Övriga makroekonomiska faller utgifterna däremot med ca 3 miljarder förändringar -1 -5 6 15 17 kronor eftersom höjningen av det generella Övrigt (volymer, tekniska statsbidraget 2011 är tillfällig. förändringar m.m.) 20 25 4 -2 0 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Tabell 8.5 Generella statsbidrag till kommunsektorn 2009– Källa: Egna beräkningar. 2014 jämfört med budgetpropositionen för 2009 Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändringar till följd av beslutade, föreslagna Tillskott till och aviserade reformer kommunsektorn (periodiserad effekt) 1 17 8 5 5 5 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer - Årlig förändring 16 -9 -3 0 0 beräknas minska utgifterna under utgiftstaket Anslagsavräkning för staten med sammanlagt ca 18 miljarder (kassamässig effekt) 14 4 8 5 5 5 kronor mellan 2009 och 2014, vilket framgår av - Årlig förändring -10 4 -3 0 0 tabell 8.6. I detta avsnitt redovisas de viktigaste Anm: Tabellen omfattar inte ekonomiska regleringar och specialdestinerade statsbidrag. förklaringsfaktorerna bakom denna utveckling. Källa: Egna beräkningar. För att dämpa fallet i den kommunala sysselsättningen och för att mildra effekterna av den Regeringens satsningar på arbetsmarknadsekonomiska krisen har kommunsektorn tillförts politiken ökar utgifterna under utgiftsområde 14 tillfälliga statsbidrag motsvarande 17 miljarder Arbetsmarknad och arbetsliv med drygt kronor 2010, varav 13 miljarder kronor i form av 4 miljarder kronor mellan 2009 och 2011. Vidare ett tillfälligt konjunkturstöd som utbetalades i medför regeringens tillfälliga utbildningsdecember 2009 och 4 miljarder kronor i form av satsningar att utgifterna inom utgiftsområde 16 en tillfällig höjning av det generella statsbidraget Utbildning och universitetsforskning ökar med 2010, se tabell 8.5. Landstingen tillfördes drygt 3 miljarder kronor mellan 2009 och 2011. 60 dessutom 1 miljard kronor 2009 för att minska Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet effekterna av influensapandemin på den vid sjukdom och handikapp har riksdagen ordinarie hälso- och sjukvården. Kommun- beslutat om åtgärder som minskar utgifterna med drygt 8 miljarder kronor mellan 2009 och 2014. Den viktigaste åtgärden är den tidigare beslutade sjukförsäkringsreformen som trädde i 60 kraft den 1 juli 2008 och som leder till en Det tillfälliga konjunkturstödet periodiserades av kommunerna som en minskning av antalet personer med sjukpenning intäkt 2010.

PROP. 2010/11:1

eller sjuk- och aktivitetsersättning. Sjuk-

Tabell 8.6 Utgiftsförändringar 2010–2014 i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade och

försäkringen har blivit tydligare och uppmuntrar

nu föreslagna reformer och finansieringar

till återgång i arbete, bl.a. genom en Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.

rehabiliteringskedja med tydliga hållpunkter, en Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program

fast tidsgräns för rätten till sjukpenning samt upphör eller minskar i omfattning. 2010 2011 2012 2013 2014 permanent nedsatt arbetsförmåga som grund- UO 1 Rikets styrelse -0,19 -0,53 -0,08 0,00 -0,01 princip för att bevilja sjukersättning. UO 2 Samhällsekonomi och Under de senaste åren har regeringen finansförvaltning 0,03 0,10 -0,21 0,00 -0,03

genomfört stora satsningar på rättsväsendet. UO 3 Skatt, tull och

Dessa satsningar beräknas öka utgifterna under exekution 0,23 -0,04 0,00 -0,01 0,00

utgiftsområde 4 Rättsväsendet med nästan UO 4 Rättsväsendet 0,77 0,67 0,31 -0,08 0,00

2 miljarder kronor fr.o.m. 2010 t.o.m. 2012. UO 5 Internationell samverkan 0,19 -0,27 0,00 0,00 0,00 Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer UO 6 Försvar och förklaras de minskade anslagsnivåerna 2010– samhällets krisberedskap -0,34 -0,26 -0,01 0,14 0,14

2012 främst av utfasningar av tillfälliga UO 7 Internationellt bistånd -0,47 0,46 -0,05 0,07 0,00 stimulansåtgärder under finanskrisen, bl.a. i form UO 8 Migration 0,86 -0,50 -0,32 -0,22 -0,04 av tidigareläggningar av underhållsåtgärder, samt UO 9 Hälsovård, sjukvård den s.k. närtidssatsningen. Den lägre nivån 2010 och social omsorg 1,64 0,32 1,15 -0,06 0,00 jämfört med 2009 förklaras därutöver av ett UO 10 Ekonomisk trygghet

särskilt tillskott av kapital 2009 med anledning av vid sjukdom och handikapp -4,12 -3,15 -0,42 -0,41 -0,01 bolagiseringar på vägsidan. Införandet av UO 11 Ekonomisk trygghet trängselskatt i Göteborg är en förklaring till vid ålderdom 0,21 -0,04 -0,08 -0,01 0,00

ökningen på drygt 1 miljard kronor 2013. UO 12 Ekonomisk trygghet

för familjer och barn Inom utgiftsområde 24 Näringsliv föreslår 0,84 -0,10 0,84 0,00 0,00 UO 13 Integration och regeringen i propositionen Hösttilläggsbudget jämställdhet 0,00 0,17 -0,08 -0,09 0,00 för 2010 (prop. 2010/11:2) ett kapitaltillskott på UO 14 Arbetsmarknad och 2 miljarder kronor till det aktiebolag som arbetsliv 3,24 1,20 -0,23 -1,39 -0,36

kommer att få till uppgift att bedriva UO 15 Studiestöd 1,08 -0,17 -1,32 -0,07 0,03

finansieringsverksamhet och annan verksamhet UO 16 Utbildning och universitetsforskning 2,86 0,27 -1,49 -0,04 -0,62 för att främja innovation och företagande i norra UO 17 Kultur, medier, Sveriges inland (stödområde A). Vidare har trossamfund och fritid 0,03 0,71 0,01 0,00 0,01

riksdagen fattat beslut om ett kapitaltillskott till UO 18 Samhällsplanering,

SAS på 1,1 miljarder kronor 2010 (prop. bostadsförsörjning, byggande samt 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. konsumentpolitik -0,10 -0,06 0,00 0,00 -0,01

2009/10:220). Sammantaget leder detta till att UO 19 Regional tillväxt -0,08 -0,01 -0,16 0,11 0,00 utgifterna inom utgiftsområdet ökar tillfälligt UO 20 Allmän miljö- och med ca 3 miljarder kronor 2010. Att ökningen i naturvård -0,11 -0,23 -0,02 -0,47 0,04

förhållande till 2009 blir ca 2 miljarder kronor UO 21 Energi 0,09 -0,30 -0,12 -0,77 -0,01

beror på att riksdagen även 2009 beslutade om UO 22 Kommunikationer -1,58 -2,42 -2,06 1,05 -0,40

ett kapitaltillskott till SAS AB på drygt en UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1,36 -1,18 -0,29 -0,17 -0,18 miljard kronor (prop. 2008/09:124, bet. UO 24 Näringsliv 1,95 -3,25 -0,03 -0,11 0,00 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192). UO 25 Allmänna bidrag till För en redovisning av de reformer som kommuner -9,53 4,42 -3,58 0,06 -0,22

föreslås eller aviseras i denna proposition se UO 27 Avgiften till

avsnitt 8.2.1. Europeiska unionen -0,34 0,01 0,00 0,00 0,00

Summa utgiftsförändringar -1,48 -4,17 -8,21 -2,48 -1,67

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår ej. Vidare ingår inte anslagsförändringen till följd av övergången till bruttoredovisning av avgifter inom utgiftsområde 22 som föreslås i denna proposition eftersom övergången motsvaras av högre inkomster och därmed inte påverkar statsbudgetens saldo (se not 1 och 2 i tabell 8.11). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

Pris- och löneomräkning av anslag för garantierna tillfälligt höga under 2010 på grund förvaltnings- och investeringsändamål av regeringens satsningar på aktiv arbetsmarknadspolitik. Sammantaget innebär detta att Pris- och löneomräkningen av anslag för förvalt- deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program nings- och investeringsändamål ökar utgifterna beräknas öka med 105 000 helårsekvivalenter med 7 miljarder kronor 2010 och med 1 miljard från 2008 till och med 2010. Även 2011 väntas 61 kronor 2011. Perioden 2012–2014 förväntas den programdeltagandet vara högt, framför allt till årliga omräkningen bli större än 2011. följd av att volymerna i jobb- och utvecklings- Omräkningen för ett visst år baseras på pris- och garantin ökar med viss eftersläpning i löneutvecklingen två år tidigare. Den årliga förhållande till arbetslösheten. ökningen är störst 2010, vilket hänger samman Parallellt med ökningen i de arbetsmarknadsmed jämförelsevis höga löneökningar 2008. politiska programmen har det mellan 2008 och Metoden för pris- och löneomräkningen 2009 även skett en kraftig ökning av antalet beskrivs närmare i avsnitt 8.2.3. personer med arbetslöshetsersättning. Ökningen upphör 2010 och från och med 2011 väntas volymerna i arbetslöshetsförsäkringen falla. Övriga makroekonomiska förändringar Den gradvisa förbättringen på arbetsmarknaden gör att de arbetsmarknadsrelaterade De statliga utgifterna påverkas av den utgifterna väntas sjunka något redan 2011. ekonomiska utvecklingen i Sverige och om- Utvecklingen bedöms fortsätta under återstoden världen. Mellan 2009 och 2010 bidrar av prognosperioden 2012–2014. Jämfört med de makroekonomiska förändringar sammantaget till högsta nivåerna 2010 väntas antalet helårsatt de takbegränsade utgifterna sjunker trots ekvivalenter med a-kassa, aktivitetsstöd och stigande utgifter för arbetsmarknadspolitiken. anställningsstöd ha minskat med omkring Det beror i huvudsak på att det svaga 130 000 år 2014, vilket framgår av tabell 8.7. Den konjunkturläget även för med sig lägre pensions- förväntade makroekonomiska förbättringen utgifter till följd av balanseringen i ålders- bidrar därmed till att sänka de arbetspensionssystemet och lägre utgifter för marknadsrelaterade utgifterna med sammantaget biståndet. Även mellan 2010 och 2011 väntas ca 14 miljarder kronor från och med 2011 till och den makroekonomiska utvecklingen bidra till med 2014. lägre takbegränsade utgifter. I huvudsak drivs utvecklingen av förbättrade makroekonomiska Andra makroekonomiska faktorer ökar utgifterna förutsättningar inom arbetsmarknadsområdet 2013–2014 och balanseringen av ålderspensionssystemet. Flera transfereringar till hushåll följer den Från och med 2012 bedöms pensionsutgifterna allmänna pris- och löneutvecklingen med viss öka igen som en konsekvens av att balansindex eftersläpning. Det gäller t.ex. sjukpenning, utvecklas starkare. Sammantaget leder detta till föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning att de takbegränsade utgifterna ökar med mellan och garantipension. Det svaga konjunkturläget 6 och 17 miljarder kronor per år 2012–2014 trots för med sig en något svagare pris- och fallande utgifter i de arbetsmarknadsrelaterade löneutveckling än normalt under framför allt transfereringssystemen. 2010 och i viss mån 2011, vilket har en återhållande effekt på utgifterna i bl.a. dessa De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskar transfereringssystem. Effekten är störst 2010 då när ekonomin återhämtar sig prisbasbeloppet faller med 400 kronor jämfört Läget på arbetsmarknaden 2010 och 2011 med föregående år. Från 2012 och framöver medför att utgifterna för arbetsmarknads- bedöms pris- och löneökningstakten åter öka politiken är högre under dessa år jämfört med och därmed ökar även transfereringsutgifterna i nivåerna före finanskrisen. Den största snabbare takt. utgiftsökningen på arbetsmarknadsområdet sker i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Volymerna i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar är högre nu än före 61 Med helårsekvivalenter avses det antal personer som skulle kunna krisen. Dessutom är programvolymerna utanför försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis räknas två personer som varit arbetslösa ett halvår var som en helårsekvivalent.

PROP. 2010/11:1

Tabell 8.7 Helårsekvivalenter, 20–64 år, i vissa ersättningssystem

Tusental 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1

2

1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning. Källa: Egna beräkningar.

De inkomstgrundade pensionerna följer normalt taket och som medför att utgifterna ökar med sett inkomstindex som speglar de tre senaste drygt 5 miljarder kronor mellan 2009 och 2010. årens reala genomsnittliga inkomstutveckling Resterande del av förändringen på totalt med tillägg för inflationen under det senaste året. 20 miljarder kronor förklaras huvudsakligen av Under 2010 och 2011 medför utvecklingen av volymförändringar inom olika transfereringsinkomstindex och balanseringen av ålders- system (se nedan). pensionssystemet lägre pensioner. Sammantaget Även mellan 2010 och 2011 förklaras en stor bidrar de makroekonomiska förändringarna till del av förändringen i de takbegränsade utgifterna att pensionsutgifterna minskar med av andra faktorer än beslut, pris- och löneomca 4 miljarder kronor 2010 och med räkning och övriga makroekonomiska förändca 6 miljarder kronor 2011. Från och med 2012 ringar. Totalt uppgår dessa övriga faktorer till väntas pensionerna öka igen, vilket höjer 25 miljarder kronor, varav ca 15 miljarder kronor pensionsutgifterna med ca 7 miljarder kronor kan hänföras till sådana förändringar som 2012, ca 12 miljarder kronor 2013 och föranleder tekniska justeringar av utgiftstaket ca 13 miljarder kronor 2014. och volymförändringar. Återstoden, ca 10 miljarder kronor, beror bl.a. på förändringar i EU-avgiften och prognostiserade Övrigt ökade utgifter jämfört med 2010 inom områdena rättsväsende, försvar och utbildning. En stor del av förändringen i de takbegränsade I tabell 8.8 redovisas utfall och prognoser för utgifterna mellan 2009 och 2010 förklaras av volymer inom olika transfereringssystem. Redoandra faktorer än beslut, pris- och löneom- visningen har begränsats till anslag där förräkning och övriga makroekonomiska föränd- ändrade volymer medför betydande utgiftsförringar. Mellan 2009 och 2010 uppgår dessa ändringar. övriga förklaringsfaktorer till totalt 20 miljarder kronor, varav ca 10 miljarder kronor utgörs av Fortsatt fallande ohälsotal förändringar i EU-avgiften. Det senaste beslutet De ohälsorelaterade utgifterna under utgiftsom EU-budgetens finansiering, som trädde i område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom kraft 2009 men som tillämpas retroaktivt för och handikapp beräknas falla betydligt från 2009 2007 och 2008, ledde till att Sveriges EU-avgift till och med 2014. År 2014 beräknas utgifterna blev närmare 12 miljarder kronor lägre 2009 än vara omkring 24 miljarder kronor lägre än 2009 2008. Detta förklaras av att beslutet innehöll till följd av volymförändringar. Den samlade reduktioner av den svenska EU-avgiften, som volymen i sjukförsäkringen (sjukpenning samt kassamässigt kom Sverige till del 2009. På grund sjuk- och aktivitetsersättning) har fallit sedan av att denna engångseffekt faller bort 2010 2004. Från 2003 till 2006 minskade antalet väntas EU-avgiften öka med ca 10 miljarder sjukpenningdagar, medan antalet personer med kronor mellan 2009 och 2010. Därutöver sjuk- och aktivitetsersättning fortsatte att öka. innehöll budgetpropositionen för 2010 förslag Sedan 2007 faller volymerna i båda systemen. som motiverade tekniska justeringar av utgifts- Både antalet nya sjukpenningfall och längden på

PROP. 2010/11:1

sjukfallen har minskat. Under de kommande Trots att det totala antalet pensionärer ökar åren planar antalet sjukpenningdagar ut. Ned- väntas de sammanlagda volymerna i garantigången av antalet personer med sjuk- och pension och bostadstillägg minska något till och aktivitetsersättning fortsätter dock och förklaras med 2014. Det beror på att de nytillkomna av minskat inflöde från sjukpenningen samt pensionärerna i regel har högre ålderspension än demografiska faktorer. Vidare förstärks minsk- dagens pensionärer. ningen 2010 och 2011 av att den tidsbegränsade Antalet uttagna dagar med föräldrapenning sjukersättningen upphör. har ökat kontinuerligt under 2000-talet och beräknas fortsätta att öka framöver. Ökningen Fler barn och fler pensionärer beror framför allt på att fler barn föds. Det Antalet personer med inkomst- och tilläggs- ökade barnafödandet medför även att antalet pension beräknas öka markant framöver vilket barnbidrag väntas öka mellan 2009 och 2014. huvudsakligen beror på demografiska faktorer.

Tabell 8.8 Volymer inom olika transfereringssystem

Utgifts- Köns- Köns- Utfall Utfall Prognos område fördelning fördelning Utfall Utfall 2008 2009 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 8 Asylsökande, genomsnittligt antal 35,0%kv 34,0%kv inskrivna 65,0%m 66,0%m 38 407 35 616 35 000 32 000 29 000 26 000 25 000 9 Antal personer med 47,0%kv 47,0%kv assistansersättning 53,0%m 53,0%m 15 145 15 541 15 896 16 140 16 344 16 517 16 707 10 Antal sjukpenningdagar 60,7%kv 59,3%kv (netto), miljoner 39,3%m 40,7%m 44,8 36,3 30,7 32,3 32,8 31,1 29,8 10 Antal rehabiliteringspenning- 67,1%kv 66,4%kv dagar (netto), miljoner 32,9%m 33,6%m 2,4 2,5 2,0 2,1 2,2 2,1 2,0 10 Antal personer med 60,4%kv 60,4%kv sjukersättning 39,6%m 39,6%m 518 447 489 020 442 094 389 875 354 480 328 419 305 310 10 Antal personer med 49,4%kv 48,6%kv aktivitetsersättning 50,6%m 51,4%m 22 745 24 662 26 008 27 160 28 134 28 983 29 717 10 Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning som får 55,8%kv 55,7%kv bostadstillägg 44,2%m 44,3%m 135 900 135 296 128 354 124 202 122 480 121 253 120 258 11 Antal personer med 80,1%kv 80,4%kv garantipension 19,9%m 19,6%m 783 000 766 400 768 600 790 000 797 200 781 000 770 700 11 Antal pensionärer som 81,8%kv 81,1%kv får bostadstillägg 18,2%m 18,9%m 268 400 257 500 251 800 249 500 243 300 235 100 226 000 ÅP Antal personer med 52,3%kv 52,3%kv tilläggspension 47,7%m 47,7%m 1 625 200 1 683 600 1 744 100 1 801 600 1 855 900 1 907 200 1 957 300 ÅP Antal personer med 49,0%kv 49,2%kv inkomstpension 51,0%m 50,8%m 575 500 696 000 818 300 937 000 1 051 800 1 162 800 1 271 600 12 Antal barnbidrag 94,6%kv 92,5%kv 5,4%m 7,5%m 1 670 700 1 670 600 1 666 722 1 684 197 1 701 366 1 729 675 1 754 967 12 Antal uttagna föräldrapenningdagar, 78,5%kv 77,7%kv miljoner 21,5%m 22,3%m 47,1 47,8 49,9 51,1 51,7 52,3 52,4 12 Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar, 55,1%kv 55,0%kv miljoner 44,9%m 45,0%m 5,5 5,3 5,4 5,6 5,7 5,6 5,6 15 Antal personer med 48,7%kv 48,6%kv studiehjälp 51,3%m 51,4%m 487 700 490 800 484 900 468 200 445 800 422 900 402 900 15 Antal personer med 61,4%kv 60,1%kv 1 studiemedel 38,6%m 39,9%m 440 300 479 200 518 800 526 100 506 100 507 300 508 100 Anm.: Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, se vidare avsnitt 5. Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt. 1 Bruttoräknat antal. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 407 800 personer 2008 och 443 900 personer 2009.

PROP. 2010/11:1

8.2 Förändring av takbegränsade

Tabell 8.9 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition

utgifter jämfört med 2010 års

Miljarder kronor

ekonomiska vårproposition

2011 2012 2013 2014

Takbegränsade utgifter

I 2010 års ekonomiska vårproposition 2010 års ekonomiska presenterade regeringen en beräkning av de vårproposition 1 001,2 1 003,3 1 020,1 1 038,5 takbegränsade utgifterna för 2010–2014. I tabell Beslut/reformer 9,8 8,4 7,8 6,9 8.9 redovisas den totala utgiftsförändringen för Reviderad pris- och 2011–2014 jämfört med beräkningen i vårlöneomräkning 0,0 0,1 0,1 -0,1 propositionen fördelad på olika förklarings- Övriga makroekonomiska förändringar -14,2 -11,5 -10,2 -6,9 komponenter. Av tabellen framgår att Volymförändringar -0,5 0,6 0,1 0,5 prognosen för de takbegränsade utgifterna har 1 Tekniska förändringar 9,0 9,0 9,0 9,0 reviderats upp med 4,4 respektive 5,9 miljarder Minskning av kronor 2011 och 2012 jämfört med bedömanslagsbehållningar 1,5 -0,8 -1,0 -4,7 ningen i vårpropositionen. För 2013 och 2014 Övrigt -1,2 0,1 -3,5 -0,2 har utgiftsprognosen reviderats upp med

Total utgiftsförändring 4,4 5,9 2,3 4,5

2,3 respektive 4,5 miljarder kronor. Den nya

Takbegränsade utgifter i

bedömningen påverkar även budgeterings-

budgetpropositionen för

marginalen som har reviderats upp med 2011 1 005,5 1 009,2 1 022,4 1 043,0 4,6 miljarder kronor 2011, 3,1 miljarder kronor 1 De tekniska förändringarna redovisas i avsnitt 4.5. 2012, 6,7 miljarder kronor 2013 och 4,5 miljarder Källa: Egna beräkningar. kronor 2014. Anledningen till att budgeteringsmarginalen nu är större trots att utgifterna är I tabell 8.10 redovisas förändringarna av högre är att vissa av förändringarna sedan utgiftsramarna för perioden 2011–2014 i vårpropositionen föranleder tekniska justeringar förhållande till beräkningarna i 2010 års av utgiftstaket (se vidare avsnitt 4.5). ekonomiska vårproposition. Utgifterna per Förändringar i förhållande till beräkningen av utgiftsområde har ändrats till följd av förslag till de takbegränsade utgifterna i 2010 års nya reformer, förändrade makroekonomiska ekonomiska vårproposition till följd av nya förutsättningar, förändrade volymer inom vissa reformer redovisas i avsnitt 8.2.1, medan regelstyrda transfereringssystem samt övriga förändringar till följd av övriga faktorer i tabell faktorer. 8.9 redovisas i avsnitt 8.2.2.

PROP. 2010/11:1

Tabell 8.10 Förändring av utgiftsramar 2011–2014 jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

Total Total Total Total

förändring Varav förändring förändring förändring 2 Beslut/reform Makro Volym Övrigt Utgiftsområde 2011 2011 2011 2011 2011 2012 2013 2014

1 Rikets styrelse -84 128 -212 -155 -168 -201

2 Samhällsekonomi och

6 Försvar och samhällets

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 652 618 -67 112 -12 1 396 1 360 1 543 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -832 392 -229 -1 026 31 294 -681 -777 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom -380 130 -120 -390 0 -357 -216 69 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1 126 0 -477 1 716 -113 2 275 2 094 2 266 13 Integration och jämställdhet -1 193 -17 -9 -1 175 8 -1 293 -1 080 -696 1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -9 935 1 458 -11 392 0 -8 800 -6 918 -4 241 15 Studiestöd 1 062 370 -94 808 -22 949 650 481 16 Utbildning och universitetsforskning 965 947 18 1 766 1 646 935 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 634 555 80 642 621 584 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

23 Areella näringar, landsbygd och

Minskning av anslagsbehållningar -532 -532 -785 -969 -4 660

Summa utgiftsområden 2 973 9 788 -11 146 151 4 180 -4 209 -2 661 6 570

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten -3 708 -3 077 -631 -2 758 -3 554 -5 106

Takbegränsade utgifter 4 365 9 788 -14 223 -480 9 280 5 933 2 285 4 464

Anm. Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2011. 1 Hela revideringen av prognosen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, förutom de orsakade av beslut/reformer, har betraktats som en följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. 2 Inklusive tekniska justeringar, se avsnitt 4.5. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

8.2.1 Nya föreslagna och aviserade Under respektive utgiftsområde redovisas reformer för perioden 2011–2014 föreslagna eller aviserade reformer med en anslagspåverkan på minst 50 miljoner kronor per år För varje utgiftsområde sammanfattas i detta (se vidare tabell 8.11 i slutet av detta avsnitt). I avsnitt anslagseffekter av de reformer som reger- normalfallet förutsätts de redovisade anslagsingen föreslår för 2011 samt aviserar för 2012– förändringarna motsvaras av lika stora utgifts- 2014. Anslagseffekterna redovisas i förhållande förändringar. till den beräkning som låg till grund för 2010 års För närmare beskrivningar av reformerna ekonomiska vårproposition. Avsnittet omfattar hänvisas till respektive utgiftsområdesvolym. inte de anslagseffekter som orsakas av pris- och löneomräkning, övriga makroekonomiska förändringar eller ändrade volymer i transfererings- Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och systemen (se avsnitt 8.2.2). finansförvaltning Avsnittet innehåller inte heller någon redovisning av de förslag som regeringen lämnar Anslaget Bidragsfastigheter används för underi propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 hållskostnader och löpande driftsunderhåll för (prop. 2010/11:2). Förslagen avseende 2010 de bidragsfastigheter som förvaltas av Statens framgår dock övergripande av tabell 8.11. fastighetsverk. Regeringen föreslår att anslaget De reformer som föreslås i denna proposition ökas med 60 miljoner kronor för 2011. Bakmedför en ökning av föreslagna anslagsmedel grunden till det är bland annat att fastigheternas 2011 med 9,8 miljarder kronor, i förhållande till underhåll är eftersatt. beräkningarna i 2010 års ekonomiska vårproposition (exkl. de anslagsförändringar som föranleder teknisk justering av utgiftstaket samt Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution den del av övergången till bruttoredovisning av avgifter inom utgiftsområde 22 som inte Skatteverket har de senaste åren fått en rad nya föranleder teknisk justering av utgiftstaket). arbetsuppgifter som bland annat krävt om- 62 Bland annat på grund av att några av reformerna fattande investeringar i IT-system. Regeringen är temporära uppgår ökningen av anslagsmedel föreslår därför att anslaget Skatteverket ökas med för de därpå närmast följande åren till lägre 115 miljoner kronor 2011 och beräknar att belopp. År 2014 uppgår budgeteffekten av nya anslaget ökas med 115 miljoner kronor för utgiftsreformer till 6,9 miljarder kronor. respektive år 2012, 2013 och 2014. Därutöver ökas anslagen med 9 miljarder kronor 2011–2014 till följd av åtgärder som innebär tekniska justeringar av utgiftstaket och med Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets 0,6 miljarder kronor till följd av övergången till krisberedskap bruttoredovisning inom utgiftsområde 22. Till följd av beslut om minskade utbildningsvolymer och rationaliseringar inom officersutbildningen föreslår regeringen att dessa medel omfördelas till Försvarsmaktens verksamhet. 62 I samband med skapandet av mer enhetliga finansieringsformer för Regeringen föreslår att anslaget Förbandsverksamhet och beredskap ökas med 23 miljoner Transportstyrelsens verksamhet kommer ett stort antal avgifter som i dag är nettoredovisade att fr.o.m. 2011 bruttoredovisas på statsbudgeten. kronor 2011 i förhållande till beräkningarna i Totalt uppgår beloppet till 1,59 miljarder kronor. En sådan omläggning 2010 års ekonomiska vårproposition. För 2012 motiverar normalt en teknisk justering uppåt av utgiftstaket. Emellertid beräknas anslaget ökas med 43 miljoner kronor, flyttades delar av dessa avgifter (motsvarande 0,5 miljarder kronor) i för 2013 med 51 miljoner kronor och 2014 med motsatt riktning år 2001 (från att ha varit bruttoredovisade till att bli 56 miljoner kronor. Samtidigt minskas anslaget nettoredovisade) utan att utgiftstaket justerades nedåt. Denna del av beloppet motiverar därför inte en justering av taket uppåt vid återgången Officersutbildning m.m. med motsvarande till bruttoredovisning. Den tekniska justeringen uppgår därför till 1,09 belopp. miljarder kronor. Hela förändringen (alltså även den del som inte Riksdagen har bemyndigat regeringen att motiverar en takjustering) motsvaras av ökade inkomster på under 2010 anskaffa ett nytt medeltungt statsbudgetens inkomstsida och statsbudgetens saldo påverkas därmed helikoptersystem (prop. 2009/10:99, bet. inte.

PROP. 2010/11:1

2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348). Reger- Rättväsendet uppförda anslaget Polis-

ingen bedömer att kostnaderna för driften av organisationen med 20 miljoner kronor.

ett nytt helikoptersystem överstiger den

beräkning som regeringen gjorde i propositionen Vårtilläggsbudget för 2010 och föreslår Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

därför att anslaget Förbandsverksamhet och beredskap ökas med 110 miljoner kronor 2011 i I förhållande till vad som tidigare beslutats anser

förhållande till beräkningarna i 2010 års regeringen att fördelningen mellan internationellt utvecklingssamarbete och reformsamarbete ekonomiska vårproposition. För 2012, 2013 i Östeuropa bör förändras. Regeringen föreslår och 2014 beräknas anslaget ökas med därför att anslaget Reformsamarbete i Östeuropa 110 miljoner kronor respektive år. Samtidigt ökas med 54 miljoner kronor 2011 i förhållande minskas anslaget Anskaffning av materiel och till beräkningarna i 2010 års ekonomiska anläggningar med motsvarande belopp. vårproposition. För 2012, 2013 och 2014 Anslaget Försvarsexportmyndigheten uppberäknar regeringen att anslaget ökas med fördes på statsbudgeten efter förslag i 54 miljoner kronor respektive år i förhållande till propositionen Vårtilläggsbudget för 2010. beräkningen i 2010 års ekonomiska vårproposi- Anslaget används för statligt stöd till tion. Ökningen finansieras genom att anslaget försvarsindustrin för export av försvars- Biståndsverksamhet minskas med motsvarande materiel samt försäljning och upplåtelse av belopp respektive år. materiel inom försvarssektorn som inte längre Enligt riksdagens beslut med anledning av behövs för statens verksamhet. Regeringen propositionen Konkurrera med kvalitet föreslår att anslaget uppgår till 80 miljoner studieavgifter för utländska studenter (prop. kronor 2011. För 2012, 2013 och 2014 2009/10:65, bet. 2009/10:ubU15, rskr. beräknas anslaget uppgå till 80 miljoner 2009/10:230) inrättas två stipendieprogram för kronor för respektive år. För att finansiera att främja rekryteringen av studenter från verksamheten vid den nya myndigheten länder utanför europeiska ekonomiska minskas anslaget Anskaffning av materiel och samarbetsområdet (EES). Ett program riktas anläggningar med 24,5 miljoner kronor, till studenter från länder med vilka Sverige har anslaget Vidmakthållande, avveckling m.m. av ett långsiktigt utvecklingssamarbete och materiel och anläggningar med 24,5 miljoner finansieras inom ramen för utgiftsområde 7 kronor, anslaget Totalförsvarets forsknings- Internationellt bistånd. Ett andra stipendieinstitut med 1 miljon kronor samt anslaget program föreslås med syfte att stödja Internationella materielsamarbeten, industrilärosätenas rekrytering av särskilt kvalificerade frågor och exportstöd m.m. med 30 miljoner studenter. Till den del det andra programmet kronor respektive år i förhållande till avser studenter från länder som av OECD:s beräkningarna i 2010 års ekonomiska vårbiståndskommitté DAC definieras som proposition. biståndsländer finansieras det genom Slutligen föreslår regeringen att anslaget avräkning från biståndsramen. Anslaget Gemensam radiokommunikation för skydd och Biståndsverksamhet föreslås därför minska med säkerhet ökas med 122 miljoner kronor 2011 i 26 miljoner kronor för 2011 i förhållande till förhållande till beräkningarna i 2010 års beräkningarna i 2010 års ekonomiska ekonomiska vårproposition. Anledningen är vårproposition. För 2012–2014 beräknas att anslutningsgraden till Rakelsystemet varit anslaget minskas med 51 miljoner kronor per lägre än beräknat, varför ett underskott i år. finansieringen av driftkostnaderna beräknas

uppstå 2011. Finansiering sker genom att

anslaget Krisberedskap minskas med Utgiftsområde 8 Migration

100 miljoner kronor, anslaget Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap med 2 miljoner Regeringen bedömer att antalet asylsökande

kronor samt det under utgiftsområde 4 kommer att öka i förhållande till vad som

tidigare beräknats. Som en följd därav antas

PROP. 2010/11:1

ärendevolymen hos Migrationsverket öka i Bland annat föreslås ett tidsbegränsat årligt förhållande till vad som tidigare prognostiserats stimulansbidrag till landstingen med inriktning för 2011 och framåt. Regeringen föreslår därför på ökad patientsäkerhet. Bidraget ska fördelas till att anslaget Migrationsverket ökas med landstingen utifrån uppnådda resultat. Mot 269 miljoner kronor för 2011 i förhållande till denna bakgrund föreslås att anslaget Bidrag till beräkningen i 2010 års ekonomiska vår- hälso- och sjukvård ökas med 500 miljoner proposition. För 2012 beräknar regeringen att kronor 2011. För åren 2012 till 2014 beräknas anslaget ökas med 121 miljoner kronor, för 2013 anslaget ökas med 675 miljoner kronor per år i med 150 miljoner kronor samt för 2014 med förhållande till beräkningen i 2010 års 110 miljoner kronor i förhållande till beräk- ekonomiska vårproposition. ningen i 2010 års ekonomiska vårproposition. För att förbättra situationen för patienter Till följd av den ambitionshöjning som på grund av långvarig sjukdom eller regeringen genomför vid arbetet med funktionsnedsättning har ett ökat behov av nyanlända flyktingars etablering i och med tandvård föreslås en utvecklad tandvårdsgenomförandet av etableringsreformen höjs reform. Till följd av detta beräknas anslaget schablonbeloppet för kvotflyktingar. Tandvårdsförmåner m.m. ökas med Regeringen föreslår därför att anslaget 500 miljoner kronor per år från och med 2012 i Migrationspolitiska åtgärder ökas med förhållande till beräkningen i 2010 års 50 miljoner kronor för 2011. För 2012 ekonomiska vårproposition. beräknar regeringen att anslaget ökas med För att åstadkomma en sammanhållen vård 50 miljoner kronor och för 2013 och 2014 och omsorg för äldre föreslås ett tidsbegränsat beräknas anslaget ökas med 70 miljoner prestationsbaserat statsbidrag till landstingen. kronor per år i förhållande till 2010 års Satsningen syftar till att effektivisera ekonomiska vårproposition . användandet av resurser så att vården och I syfte att bidra till finansieringen av EU- omsorgen i större grad utgår från patienternas direktiv föreslås att anslagen Domstolsprövning behov samt organiseras effektivare. Bidraget i utlänningsärenden och Kostnader vid ska fördelas till landstingen utifrån uppnådda domstolsprövning i utlänningsärenden samman- resultat. För detta ändamål beräknas anslaget lagt minskas med 64 miljoner kronor för 2011. Bidrag till hälso- och sjukvård ökas med För 2012–2014 beräknas anslagen tillsammans 325 miljoner kronor per år 2012–2014 i minskas med 84 miljoner kronor per år. förhållande till beräkningen i 2010 års Som redovisats ovan bedömer regeringen att ekonomiska vårproposition. antalet asylsökande ökar i förhållande till vad En fyraårig satsning i form av stimulanssom tidigare beräknats. Migrationsverket medel för lokala frivilliga värdighetsgarantier bedöms därför avgöra fler asylärenden än vad föreslås. För detta ändamål föreslås anslaget som tidigare antagits. Regeringen föreslår Stimulansbidrag och åtgärder inom äldredärför att anslaget Offentligt biträde i politiken ökas med 100 miljoner kronor 2011. utlänningsärenden ökas med 137 miljoner För åren 2012–2014 beräknar regeringen att kronor för 2011 i förhållande till beräkningen i anslaget ökas med 100 miljoner kronor 2010 års ekonomiska vårproposition. För 2012 respektive år i förhållandena till beräkningen i beräknas anslaget ökas med 117 miljoner 2010 års ekonomiska vårproposition. Utöver kronor och för 2013 respektive 2014 beräknas detta föreslås anslaget Stimulansbidrag och anslaget ökas med 107 miljoner kronor i åtgärder inom äldrepolitiken ökas med förhållande till beräkningen i 2010 års ytterligare 100 miljoner kronor 2011 för övriga ekonomiska vårproposition. satsningar inom äldrepolitiken. För åren 2012– 2014 beräknas anslaget ökas med 100 miljoner kronor per år i förhållande till beräkningen i Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och 2010 års ekonomiska vårproposition. social omsorg Med anledning av ett förtydligande i socialtjänstlagen avseende anhörigstöd för den som Regeringen föreslår i denna proposition en vårdar anhörig som är långvarigt sjuk, äldre nationell satsning på förstärkt patientsäkerhet. eller person med funktionshinder (prop.

PROP. 2010/11:1

2008/09:82, bet. 2008/09:SoU19, rskr. finansieringskällorna i samband med budget-

2008/2009:249) föreslår regeringen att anslaget propositionen för 2010 innehöll stora

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldre- osäkerheter. Nu när Pensionsmyndigheten har

politiken minskas med 300 miljoner kronor bildats kan det konstateras att verksamhetens

2011 i förhållande till beräkningarna i 2010 års kostnader har en annan sammansättning än i den

ekonomiska vårproposition. För åren 2012– tidigare myndighetsstrukturen. En omfördelning

mellan finansieringskällorna bör därför göras. 2014 beräknas anslaget minskas med Omfördelningen innebär att anslaget Pensionsmotsvarande belopp. Samtidigt ökas anslaget myndigheten ökas med 130 miljoner kronor Kommunalekonomisk utjämning under utgifts- 2011. För 2012 beräknas anslaget ökas med område 25 Allmänna bidrag till kommuner 100 miljoner kronor och för 2013 och 2014 med motsvarande belopp. beräknas anslaget ökas med 120 miljoner kronor De särskilda satsningarna inom det alkohol-, per år i förhållande till beräkningen i 2010 års narkotika-, dopnings- och tobakspolitiska ekonomiska vårproposition. De sammanlagda området föreslås fortsätta. Till följd av detta administrationskostnaderna ligger dock fast. föreslås anslaget Alkohol-, narkotika, dopnings- Samtidigt beräknas regelförenklingar för och tobakspolitiska åtgärder ökas med 185 bostadstillägg till pensionärer leda till minskade miljoner kronor 2011. För åren 2012 till 2014 administrationskostnader för Pensionsmyndigberäknas anslaget ökas med 185 miljoner heten med cirka 30 miljoner kronor per år från kronor per år i förhållande till beräkningen i 2012.

2010 års ekonomiska vårproposition. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget

Pensionsmyndigheten ökas med cirka

130 miljoner kronor 2011. För 2012 beräknas

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

anslaget ökas med cirka 70 miljoner kronor

sjukdom och handikapp

och för 2013 och 2014 beräknas anslaget ökas

med 90 miljoner kronor per år i förhållande till I enlighet med tidigare beslut minskar beräkningen i 2010 års ekonomiska Försäkringskassans anslag med 250 miljoner vårproposition. kronor år 2011 i förhållande till 2010. Sedan flera

år tillbaka bedrivs ett arbete för att effektivisera

verksamheten. Kostnaderna har trots detta inte

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

anpassats till tilldelade medel. Det är nödvändigt

familjer och barn

att Försäkringskassan anpassar sig till givna

ekonomiska ramar. För att möjliggöra För att underlätta för familjer avser regeringen anpassningen samtidigt som kravet på god att föreslå att föräldrar fr.o.m. den 1 januari 2012 kvalitet i handläggningen och service till ska kunna ta ut föräldrapenning samtidigt i medborgarna uppfylls föreslår regeringen att trettio dagar under barnets första levnadsår. anslaget Försäkringskassan ökas 400 miljoner Rätten gäller de föräldrapenningdagar som kan kronor för 2011 i förhållande till beräkningarna i överlåtas och inte de två månader som är 2010 års ekonomiska vårproposition . För 2012 reserverade för respektive förälder. De beräknas anslaget ökas med 400 miljoner kronor. nuvarande tio s.k. pappadagarna kvarstår. Till I kombination med det föreslagna tillskottet följd av detta beräknas anslaget Föräldra- 2011 samt det beräknade tillskottet för 2012 försäkring ökas med 72 miljoner kronor kommer regeringen att vidta åtgärder till stöd respektive år 2012–2014 i förhållande till för den anpassning som behöver åstadkommas. beräkningen i 2010 års ekonomiska vår-

proposition.

För att öka jämställdheten i uttaget av

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

föräldrapenningen avser regeringen att föreslå att

ålderdom

jämställdhetsbonusen förenklas fr.o.m. den 1

januari 2012. Förenklingen innebär att bonusen Pensionsmyndigheten finansieras genom tre utbetalas tillsammans med föräldrapenningen i källor: anslag på statsbudgeten, medel från APstället för att som i dag ges som en kreditering på fonderna och premiepensionssystemet. Den skattekontot. När den förälder som har tagit ut fördelning som gjordes mellan de olika

PROP. 2010/11:1

minst dagar tar ut föräldrapenning får båda kronor och för 2013 och 2014 med föräldrarna 50 kronor i jämställdhetsbonus per 560 miljoner kronor per år. Samtidigt minskas dag. Till följd av detta beräknas anslaget anslaget Kommunersättningar vid flykting- Föräldraförsäkring ökas med 60 miljoner kronor mottagande med motsvarande belopp. respektive år 2012–2014 i förhållande till Med anledning av de nya reglerna föreslår beräkningen i 2010 års ekonomiska vår- regeringen även att anslaget Kommunersättningar proposition. vid flyktingmottagande för 2011 minskas med För att förbättra den ekonomiska situationen 242 miljoner kronor. För 2012 beräknas anslaget för barnfamiljer, särskilt ensamstående föräldrar, minskas med 450 miljoner kronor, och för 2013 avser regeringen att föreslå att bostadsbidragets och 2014 beräknas anslaget minskas med särskilda bidrag för barnfamiljer höjs fr.o.m. den 530 miljoner kronor per år i förhållande till 1 januari 2012. Bidraget höjs med 350 kr för beräkningen i 2010 års ekonomiska vårfamiljer med ett barn, 425 kronor för två barn proposition. För samtliga år överförs medlen till och 600 kr för tre eller flera barn. Till följd av utgiftsområde 14 genom att anslaget Arbetsdetta beräknas anslaget Bostadsbidrag ökas med förmedlingens förvaltningskostnader ökas med 710 miljoner kronor respektive år 2012–2014 i motsvarande belopp. förhållande till beräkningen i 2010 års ekonomiska vårproposition.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 13 Integration och

jämställdhet De ljusare utsikterna i ekonomin innebär att åtgärderna för att mildra krisens konsekvenser Som en del i regeringens fortsatta arbete med på arbetsmarknaden successivt kommer att jämställdhet görs en särskild satsning för anpassas efter det nya arbetsmarknadsläget. kommande mandatperiod genom att avisera Strategin kommer fortfarande vara att motverka anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder långa arbetslöshetstider samt att säkerställa att 240 miljoner kronor 2011. För åren 2012, 2013 de människor som är arbetslösa står till och 2014 beräknas anslaget årligen anslås arbetsmarknadens förfogande och är anställ- 240 miljoner kronor. Av dessa medel är ningsbara när arbetskraftsefterfrågan vänder 205 miljoner kronor en ökning i förhållande uppåt. För att den ökande arbetskraftstill 2010 års ekonomiska vårproposition och en efterfrågan ska leda till en varaktigt högre tidsbegränsad årlig satsning. sysselsättning är det viktigt att arbetslösa söker jobb och att antalet personer med långa Den 1 december 2010 träder nya regler i arbetslöshetstider minskar. Regeringen föreslår kraft som syftar till att påskynda därför en satsning under 2011 på fler platser arbetsmarknadsetableringen för nyanlända inom arbetspraktik, coachning i Arbetsflyktingar och andra skyddsbehövande samt förmedlingens regi, en förstärkning av Arbetsderas anhöriga. Staten tar därmed ett större förmedlingens förvaltningsanslag, en förstärkansvar för nyanländas etableringar och ning av det särskilda anställningsstödet samt Arbetsförmedlingen ska ha ett samordnande flera insatser särskilt inriktade mot ungdomar. ansvar. För dessa ändamål föreslår regeringen Förstärkning av det särskilda anställningsstödet att anslaget Etableringsersättning till vissa för deltagare inom jobb och utvecklingsgarantin nyanlända invandrare ökas med 540 miljoner sker genom en höjning av taket för ersättning till kronor för 2011. För 2012 till 2014 bedömer arbetsgivaren och gäller under 2011 och 2012. regeringen att anslaget behöver ökas med Ett ekonomiskt stöd för handledning införs 1 161 miljoner kronor för respektive år dessutom till arbetsgivare. jämfört med vad som beräknats i 2010 års De riktade insatserna för ungdomar syftar ekonomiska vårproposition. Vidare föreslås till att fler ungdomar ska återgå till studier anslaget Ersättning till etableringslotsar och genom högre studiebidrag för arbetslösa insatser för vissa nyanlända invandrare ökas ungdomar som saknar grundskole- eller med 250 miljoner kronor för 2011. För 2012 gymnasieutbildning och genom en förlängning beräknas anslaget ökas med 450 miljoner av folkhögskolesatsningen som infördes 2010.

PROP. 2010/11:1

Det högre studiebidraget för ungdomar som 242 miljoner kronor. För 2012 beräknas anslaget

saknar fullständig grund- eller gymnasie- ökas med 451 miljoner kronor, och för 2013 och

utbildning gäller tillfälligt under 2011, och 2014 beräknas anslaget ökas med 530 miljoner

fasas ut under 2012 och 2013. Dessutom kronor per år jämfört med beräkningen i 2010

kommer fler ungdomar att kunna få stöd inom års ekonomiska vårproposition. För samtliga år

jobbgarantin för ungdomar genom att en överförs medlen från utgiftsområde 13 genom

att anslaget Kommunersättningar vid flyktingramtid införs. Ramtiden innebär att det är mottagande minskas med motsvarande belopp. tillåtet att arbeta en månad inom en Slutligen föreslår regeringen att anslaget fyramånadersperiod och ändå ha möjlighet att Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program erbjudas stöd inom ramen för jobbgarantin. och insatser ökas med 50 miljoner kronor 2011 Införandet av ramtid är en permanent för en förstärkning av instegsjobb. För år 2012, förändring. 2013 och 2014 beräknas anslaget ökas med Sammantaget uppgår satsningarna till 50 miljoner kronor per år. 2 102 miljoner kronor under 2011. Ramen för

utgiftsområdet föreslås dock ökas med

1 162 miljoner kronor 2011 eftersom de ökade

Utgiftsområde 15 Studiestöd

programvolymerna innebär att utgifterna

beräknas minska för exempelvis arbetslöshets- Regeringens förslag om 10 000 fler platser på försäkringen när personer övergår från öppen yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning arbetslöshet till deltagande i program och för (yrkesvux) för läsåret 2010/11 medför att aktivitetsstödet när personer lämnar jobb- och behovet av studiemedel ökar. Som en följd av utvecklingsgarantin för särskilt anställningsstöd. detta föreslår regeringen att anslagen Studie- Dessutom ligger en del av utgifterna under medel m.m och Studiemedelsräntor m.m. ökas utgiftsområde 15 Studiestöd och 16 Utbildning med 240 miljoner kronor 2011. och universitetsforskning. För 2012 beräknas Vidare föreslår regeringen 5 900 platser på ramen för utgifterna ökas med 443 miljoner lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen för kronor, för 2013 med 269 miljoner kronor och 2011–2014. Som en följd av behovet av för 2014 med 77 miljoner kronor. studiemedel för dessa platser beräknar Med anledning av förslagen förslår regeringen regeringen att anslagen Studiemedel m.m. och att anslaget Arbetsförmedlingens förvaltnings- Studiemedelsräntor m.m. ökas med 48 miljoner kostnader för 2011 ökas med 200 miljoner kronor 2012, med 59 miljoner kronor 2013 och kronor. Regeringen föreslår vidare att anslaget med 74 miljoner kronor 2014 i förhållande till Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd beräkningarna i 2010 års ekonomiska vårför 2011 ökas med 119 miljoner kronor. För proposition. 2012 och 2013 beräknas anslaget minskas med För att ge studerande en förbättrad 393 respektive 175 miljoner kronor medan ekonomisk situation föreslår regeringen att anslaget beräknas ökas med 46 miljoner kronor lånedelen i studiemedlet höjs med 498 kronor 2014. Regeringen förslår också att anslaget per studiemånad från och med den 1 juli 2011. Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program Anslaget för Studiemedelsräntor m.m. föreslås och insatser för 2011 ökas med 843 miljoner därför ökas med 12 miljoner kronor 2011. För kronor. För åren 2012–2014 beräknas anslaget 2012 beräknas anslaget ökas med 34 miljoner ökas med 836, 444 respektive 31 miljoner kronor kronor, 2013 med 71 miljoner kronor och 2014 i förhållande till beräkningen i 2010 års med 132 miljoner kronor. ekonomiska vårproposition. Ungdomar som saknar fullständig De nya reglerna angående nyanlända grundskole- och gymnasieutbildning har i dag invandrares etablering på arbetsmarknaden svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I syfte (prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. att öka incitamenten att återgå till studier 2009/10:208) innebär att Arbetsförmedlingen bedömer regeringen att arbetslösa ungdomar i kommer att ha ett samordnande ansvar för att åldrarna 20–25 år som saknar fullständig påskynda den nyanländes etablering. Med grundskole- eller gymnasieutbildning från och anledning av regeländringarna föreslår med den 1 januari 2011 tillfälligt bör kunna få regeringen att anslaget Arbetsförmedlingens den högre studiebidragsnivån för studier på förvaltningskostnader för 2011 ökas med

PROP. 2010/11:1

grundskole- eller gymnasienivå. Den högre I syfte att öka lärarnas kompetens och höja studiebidragsnivån bör lämnas för studier som andelen behöriga lärare pågår sedan 2007 en påbörjas under 2011 och lämnas till dess att särskild satsning kallad Lärarlyftet. Regeringen slutbetyg erhålls på antingen grundskole- eller föreslår att satsningen förlängs till 2014, dock gymnasienivå, dock längst under tre år. Endast med ett något ändrat upplägg och under ungdomar som är inskrivna i jobbgarantin för benämningen Lärarlyftet II. Anslaget Fortbildungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin ning av lärare och förskolepersonal beräknas och som har avbrutit sina studier före därför ökas med 310 miljoner kronor 2012, med halvårsskiftet 2010 bör omfattas av den tillfälliga 265 miljoner kronor 2013 och med 115 miljoner satsningen. Regeringen föreslår därför att kronor 2014 i förhållande till beräkningen i 2010 anslagen Studiemedel m.m. och Studie- års ekonomiska vårproposition. medelsräntor m.m. ökas med 160 miljoner Läsa-skriva-räkna-satsningen infördes 2008 i kronor 2011. För 2012 beräknar regeringen att syfte att förbättra elevernas baskunskaper. Den anslagen ökas med 80 miljoner kronor och 2013 pågående satsningen föreslås nu förlängas med med 40 miljoner kronor. två år till 2012. Anslaget Förstärkning av basfärdigheter föreslås därför ökas med 400 miljoner kronor 2011 och beräknas ökas Utgiftsområde 16 Utbildning och med 250 miljoner kronor 2012 i förhållande till universitetsforskning beräkningen i 2010 års ekonomiska vårproposition. Ett väl fungerande utbildningssystem är viktigt I rådande konjunkturläge och för att såväl för individen som för samhället. För att motverka arbetslösheten är det motiverat att stärka utbildningssystemet föreslår regeringen temporärt öka antalet platser på yrkesinriktad satsningar riktade främst mot grund- och gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) med gymnasieskolan, men också satsningar på 10 000 fler platser för läsåret 2010/11. Anslaget lärlingsutbildningar och högskolan. Statligt stöd till vuxenutbildning föreslås därför Regeringen föreslår flera förändringar som ökas med 250 miljoner kronor 2011. Vidare berör anslaget Utveckling av skolväsende och föreslår regeringen att totalt 5 900 lärlingsplatser annan pedagogisk verksamhet. För att stärka elev- införs inom vuxenutbildningen för 2011–2014. hälsan inrättas ett tillfälligt stimulansbidrag Anslaget för Statligt stöd till vuxenutbildningen under 2012 och 2013. Nämnda anslag beräknas beräknas därför ökas med 102 miljoner 2012, därför ökas med 250 miljoner kronor 2012 och 126 miljoner kronor 2013 och 157 miljoner 400 miljoner kronor 2013 i förhållande till kronor 2014 i förhållande till beräkningen i 2010 beräkningen i 2010 års ekonomiska vår- års ekonomiska vårproposition. proposition. Vidare pågår sedan 2009 en satsning Regeringens förslag att under 2011 göra det som syftar till att stärka elevernas intresse och högre studiebidraget tillgängligt för arbetslösa kunskaper i matematik, naturvetenskap och ungdomar mellan 20–25 år syftar till öka de teknik. Denna pågående satsning föreslås för- ekonomiska incitamenten för de ungdomar som längas till 2012, varför anslaget beräknas ökas saknar slutbetyg från grund- eller gymnasiemed 200 miljoner kronor 2012 i förhållande till skolan att återgå till reguljära studier. Som en beräkningen i 2010 års ekonomiska vår- följd av detta förslag bedömer regeringen att proposition. Enligt regeringen ska lärlings- medel bör tillföras kommunsektorn för ökade utbildning vara ett permanent inslag i den utbildningskostnader. Anslaget Statligt stöd till reformerade gymnasieskolan. Regeringen före- vuxenutbildningen föreslås därför ökas med slår ett tillfälligt statligt stöd under uppbygg- 50 miljoner kronor 2011. För 2012 beräknas nadsskedet av lärlingsutbildningarna, varför anslaget ökas med 25 miljoner kronor och 2013 anslaget föreslås ökas med 44 miljoner kronor med 12 miljoner kronor. 2011, och beräknas ökas med 146 miljoner Efter förslag i propositionen Konkurrera med kronor 2012, med 277 miljoner kronor 2013 och kvalitet – studieavgifter för utländska studenter med 327 miljoner kronor 2014 i förhållande till (prop. 2009/10:65, bet. 2009/10,UbU15, beräkningen i 2010 års ekonomiska vår- rskr.2009/10:230) införs studieavgifter för proposition. studenter från länder utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) från och

PROP. 2010/11:1

med 2011. I budgetpropositionen för 2010 med 100 miljoner kronor och för 2014 med beräknade regeringen att grundutbildnings- 100 miljoner kronor. Inom ramen för anslagen skulle minskas med 111 miljoner utbildningssatsningen föreslår regeringen också kronor 2011. För 2012 beräknades anslagen vara att medel tillförs för forskarskolor. För 2011 oförändrade och fungera som en nedtrappning föreslås därför att anslaget Särskilda utgifter inom av den tillfälliga ökningen av antalet universitet och högskolor m.m. ökas med 51 miljohögskoleplatser. För 2013 och 2014 beräknas ner kronor. För 2012 beräknas anslaget ökas grundutbildningsanslagen minskas med 539 med 70 miljoner kronor, för 2013 med miljoner kronor (5 miljoner kronor av 115 miljoner kronor och för 2014 med 15 minskningen ligger under utgiftsområde 23 miljoner i förhållande till beräkningen i 2010 års Areella näringar, landsbygd och livsmedel). Till ekonomiska vårproposition. följd av minskningen på grundutbildningsanslagen frigörs ett ekonomiskt utrymme, inom ramen för lärosätenas ordinarie takbelopp, om Utgiftsområde 17 Kultur, medier, 495 miljoner kronor för 2013 och 2014. Detta trossamfund och fritid utrymme är avsett att disponeras inom högskoleområdet för bl.a. kvalitetssatsningar. Regeringen föreslår att ett nytt anslag Bidrag till Regeringen avser att återkomma med den regional kulturverksamhet uppförs på slutliga fördelningen. statsbudgeten i samband med att en ny modell Inom den högre utbildningen har för fördelning av statliga medel till regional och studentgrupperna ökat och den lärarledda tiden lokal kulturverksamhet inrättas i enlighet med minskat. Detta gäller särskilt utbildningar inom riksdagens beslut från december 2009 (prop. humaniora och samhällsvetenskap. För att stärka 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. kvaliteten på den högre utbildningen beräknas 2009/10:145). Med anledning av detta föreslår grundutbildningsanslagen ökas med 200 regeringen att anslaget Bidrag till regional miljoner kronor 2012. Från och med 2013 kulturverksamhet anvisas 1 241 miljoner kronor beräknas grundutbildningsanslagen ökas med för 2011. Samtidigt föreslås att motsvarande ytterligare 200 miljoner kronor. belopp omfördelas genom att en rad andra anslag Enligt riksdagens beslut med anledning av inom utgiftsområdet minskas. Bland annat propositionen Konkurrera med kvalitet – föreslås att anslagen Försöksverksamhet med studieavgifter för utländska studenter (prop. ändrad regional fördelning av kulturpolitiska 2009/10:65) inrättas två stipendieprogram för att medel , Bidrag till regional musikverksamhet samt främja rekryteringen av studenter från länder regionala och lokala teater-, dans- och utanför EES. Ett program riktas till studenter musikinstitutioner , Bidrag till biblioteksfrån länder med vilka Sverige har ett långsiktigt verksamhet , Främjande av hemslöjden , Bidrag till utvecklingssamarbete. Stipendieprogrammet regional arkivverksamhet samt Bidrag till finansieras inom ramen för utgiftsområde 7 regionala museer inte förs upp på statsbudgeten. Internationellt bistånd. Ett andra stipendie- För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget program införs med syfte att stödja lärosätenas Bidrag till regional kulturverksamhet uppgå till rekrytering av särskilt kvalificerade studenter. 1 241 miljoner kronor. Medel avsätts också för informationsinsatser om Regeringen bedömer att de statliga insatserna Sverige som studieland. Anslaget Särskilda inom musikområdet behöver reformeras och utgifter inom universitet och högskolor m.m. föreslår en ny struktur för den centrala föreslås därför ökas med 20 miljoner kronor musikorganisationen. Med anledning av detta 2011. För 2012 beräknas anslaget ökas med föreslår regeringen att ett nytt anslag Statens 20 miljoner kronor och 2013 och 2014 med musikverk uppförs på statsbudgeten och anvisas 65 miljoner kronor. 120 miljoner kronor för 2011. Ökningen Regeringen föreslår en förlängning av finansieras genom neddragning på anslagen satsningen på vidareutbildning av lärare och Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, föreslår därför att anslaget Särskilda utgifter inom Dansens hus, Svenska rikskonserter, Drottninguniversitet och högskolor m.m. ökas med holms slottsteater och Voksenåsen och Centrala 22 miljoner kronor 2011. För 2012 beräknas museer: myndigheter Därmed kommer Statens anslaget ökas med 50 miljoner kronor, för 2013 musiksamlingar och bidraget till Svenska

PROP. 2010/11:1

rikskonserter att upphöra helt. För 2012, 2013 Utgiftsområde 21 Energi och 2014 beräknas anslaget Statens musikverk uppgå till 104 miljoner kronor för respektive år. Regeringen bedömer att ytterligare medel bör Regeringen föreslår att den tillfälliga sats- satsas på energiforskning. Det handlar dels om ningen Idrottslyftet förlängs. Samtidigt bör det att införa ett demonstrationsprogram för elbilar bidrag avseende Idrottslyftet som betalas ut från och laddhybridsfordon under perioden 2011 till AB Svenska Spel upphöra och ersättas med ett och med 2014 i syfte att underlätta en storskalig förutsägbart bidrag. Anslaget Stöd till idrotten marknadsintroduktion av dessa fordon, dels om föreslås därför ökas med 500 miljoner kronor för att förstärka satsningar inom bl.a. områdena 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget bioenergi, vindkraft och s.k. smarta elnät. ökas med 500 miljoner kronor i förhållande till Regeringen föreslår mot denna bakgrund att beräkningen i 2010 års ekonomiska vår- anslaget Energiforskning ökas med 80 miljoner proposition. kronor 2011 jämfört med beräkningen i 2010 års ekonomiska vårproposition. För 2012 beräknas anslaget ökas med sammanlagt 430 miljoner Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och kronor. För 2013 och 2014 beräknas anslaget naturvård ökas med 50 miljoner kronor per år. Av de sammanlagda medlen som anvisas bedömer Sveriges klimatmål innebär att utsläppen för de regeringen att 50 miljoner kronor per år bör verksamheter som inte omfattas av EU:s avsättas till demonstrationsprogrammet för utsläppshandel ska minska med 40 procent till elbilar och laddhybridsfordon. 2020 jämfört med 1990. En tredjedel av I syfte att bidra till omställningen av klimatmålet ska uppfyllas med flexibla energisystemet och till näringslivsutveckling mekanismer och regeringen bedömer att det inom energiteknikområdet bör nuvarande stöd behövs ytterligare medel för att nå det målet. för installation av solcellssystem förlängas till Anslaget Insatser för internationella klimat- 2012. Regeringen beräknar att anslaget investeringar beräknas därför ökas med Energiteknik ökas med 60 miljoner kronor 2012. 100 miljoner kronor per år 2013 och 2014. Regeringen har även satt upp en vision att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är Utgiftsområde 22 Kommunikationer oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta föreslår regeringen att en supermiljö- Regeringen föreslår att ett nytt mer enhetligt bilspremie införs från och med 2012. finansieringssystem för Transportstyrelsens Bedömningen är att det för detta ändamål verksamhet införs. Regeringens förslag innebär behövs 20 miljoner kronor 2012, 80 miljoner att verksamhet som avser tillstånd, tillsyn och kronor 2013 och 100 miljoner kronor 2014. registerhållning i huvudsak finansieras med Satsningen på havsmiljö fortsätter och avgifter, medan verksamhet som avser t.ex. anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö regelgivning och stabsuppgifter finansieras via föreslås ökas med 93 miljoner kronor för 2011. anslag. Regeringen avser att i en särskild För 2012 beräknas anslaget ökas med proposition i anslutning till denna budget- 93 miljoner kronor och för 2013 och 2014 proposition återkomma med förslag om de minskas med 57 miljoner kronor jämfört med närmare förutsättningarna för systemet. beräkningen i 2010 års ekonomiska vår- Regeringen har gjort bedömningen att det är proposition. lämpligt att ändra redovisningen av Regeringens arbete med att nå miljökvalitets- avgiftsintäkterna så att de i huvudsak förs in på målet Levande skogar fortsätter. Ytterligare inkomsttitel och därmed inte längre disponeras medel föreslås därför avsättas på anslaget Skydd av myndigheten. Sammantaget medför det av värdefull natur . För 2011 föreslås anslaget ovanstående att anslaget för Transportstyrelsen i ökas med 56 miljoner kronor och för 2012, 2013 2011 års prisnivå föreslås ökas med 1 666 och 2014 beräknas anslaget ökas med miljoner kronor 2011 jämfört med beräkningen i 73 miljoner per år jämfört med beräkningen i 2010 års ekonomiska vårproposition. År 2012 2010 års ekonomiska vårproposition. beräknas ökningen till 1 682 miljoner och från och med 2013 till 1 714 miljoner kronor.

PROP. 2010/11:1

Ökningen motsvarar huvuddelen av intäkterna beräkningar i 2010 års ekonomiska vårfrån den offentligrättsliga verksamheten som proposition. För åren 2012, 2013 och 2014 myndigheten skulle disponerat enligt nuvarande beräknas anslaget årligen ökas med 80 miljoner redovisningsprinciper. kronor. I Transportstyrelsens avgiftsfinansierade verksamhet finns ett ackumulerat underskott som vid utgången av 2010 beräknas uppgå till Utgiftsområde 24 Näringsliv 157 miljoner kronor. I och med övergången till redovisning mot inkomsttitel bör myndigheten Regeringen anser att det är viktigt att stärka 2011 tillföras motsvarande medel för att entreprenörskap och företagande bland kvinnor inledningsvis balansera underskottet. Samtidigt och inom miljötekniksektorn. För 2011 föreslår bör anslaget Transportstyrelsen minskas med regeringen att 100 miljoner kronor satsas för 52 miljoner kronor per år 2011–2013 för att respektive område under anslaget Näringslivsåterställa det tillskott som föreslås för 2011. utveckling m.m. . Vidare föreslår regeringen att Övergången till bruttoprincip för den anslaget Näringslivsutveckling m.m. för 2011 avgiftsfinansierade verksamheten motiverar även ökas med 90 miljoner kronor för att utveckla en teknisk justering av utgiftstaket motsvarande innovationer och kunskapsintensivt företagande. den prognostiserade intäkten från Transport- Därutöver bör anslaget ökas med 15 miljoner styrelsens avgiftsbelagda verksamhet på kronor för regelförenklingsåtgärder. Samman- 1 592 miljoner kronor. Justeringen av taget föreslår regeringen att anslaget Näringslivsutgiftstaket har dock inte motsvarat hela utveckling m.m. ökas med 305 miljoner kronor omfattningen av de avgifter som nu föreslås för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas redovisas mot inkomsttitel. Orsaken till detta är anslaget ökas med 305 miljoner kronor per år i att dåvarande regering 2001 genomförde en förhållande till beräkningen i 2010 års förändring som innebar att Vägverkets ekonomiska vårproposition. offentligrättsliga avgifter övergick från att Regeringen anser att det är viktigt att redovisas mot inkomsttitel till att budgeteras säkerställa nivån och kvaliteten i ALMIs netto, samtidigt som man undvek principen om rådgivnings- och finansieringsverksamhet samt att justera ned utgiftstaket för att bibehålla den att rådgivning, information och mentorskap till finansiella stramheten. Omfattningen på den nya och befintliga företag bör utvecklas. aktuella verksamheten uppgick till ca Regeringen föreslår ett fortsatt ökat driftsbidrag 500 miljoner kronor, varför den tekniska till ALMI med 70 miljoner kronor för 2011 justering som nu föreslås av utgiftstaket behöver genom att anslaget Tillväxtverket ökas med reduceras med motsvarande belopp. motsvarande belopp. För 2012, 2013 och 2014 Nivåerna för användningen av trängelskatten i beräknas anslaget ökas med 70 miljoner kronor Göteborg har justerats marginellt med anledning per år i förhållande till beräkningen i 2010 års av uppdaterade prognoser. Till följd av detta ekonomiska vårproposition. beräknar regeringen att anslaget Väghållning åren Regeringen anser att svensk forskning och 2013 och 2014 ökas med 50 respektive utveckling bör nyttiggöras i högre utsträckning. 30 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget Bidrag till kommersialisering av kunskap och innovation m.m. ökas med 60 miljoner kronor för 2011. Utgiftsområde 23 Areella näringar, Detta möjliggör för såddfinansiering i landsbygd och livsmedel investeringar i nya produkter, tjänster och processer som har en kommersiell potential. För Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget ökas med 2010 en femårig satsning i syfte att lansera 60 miljoner kronor per år i förhållande till Sverige som det nya matlandet i Europa och att beräkningen i 2010 års ekonomiska vårförbättra maten i den offentliga sektorn. Med proposition. anledning av denna satsning föreslår regeringen att anslagen Konkurrenskraftig livsmedelssektor och Livsmedelsverket tillsammans ökas med 80 miljoner kronor 2011 i förhållande till

PROP. 2010/11:1

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till vilket innebär merkostnader för kommunerna. kommuner Anslaget Kommunalekonomisk utjämning beräknas ökas med 59 miljoner kronor 2012 och Lågkonjunkturen har påverkat de ekonomiska från och med 2013 beräknas anslaget ökas med förutsättningarna för kommuner och landsting. 118 miljoner kronor i förhållande till Det ekonomiska läget har förbättrats sedan 2010 beräkningen i 2010 års ekonomiska vårårs ekonomiska vårproposition. Trots starkare proposition. ekonomisk utveckling bedöms dock För att förbättra svenska elevers kunskaper i kommunsektorns inkomster utvecklas relativt matematik föreslår regeringen att den svagt 2011. Regeringen gör därför bedömningen garanterade undervisningstiden i matematik att kommunsektorn bör tillföras ett tillfälligt utökas med en timme i veckan under tre statsbidrag motsvarande 3 miljarder kronor årskurser i grundskolan från och med hösten 2011. Med anledning av detta föreslår regeringen 2013. Mot denna bakgrund beräknar regeringen att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 3 miljarder kronor 2011. med 250 miljoner kronor 2013 och 500 miljoner Regeringen aviserade i 2010 års ekonomiska kronor 2014 i förhållande till beräkningen i 2010 vårproposition ett förhöjt grundavdrag för års ekonomiska vårproposition. pensionärer i syfte att förstärka ekonomin för Nettoomslutningen inom utjämningspersoner som är 65 år och äldre. Mot bakgrund ordningen för pendlare mellan Sverige och av att bl.a. inkomstindex, som styr Danmark stiger med 189 miljoner kronor från pensionsutvecklingen, har reviderats ned för och med 2011. Systemet innebär att staten 2011 sedan 2010 års ekonomiska vårproposition erhåller en avgift från Danmark. Regeringen föreslår regeringen en ytterligare sänkning av föreslår därför att anslaget Kommunalekonomisk skatten för pensionärerna genom ett förhöjt utjämning ökas med 189 miljoner kronor 2011. grundavdrag. Satsningen omfattar 2,5 miljarder För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget ökas kronor utöver de 5 miljarder kronor som med 189 miljoner kronor. aviserades i vårpropositionen. För att reformen Med anledning av att bidraget till ska vara neutral för kommuner och landsting bör kommunernas LSS-verksamhet blir högre än vad det generella statsbidraget till kommunsektorn som tidigare beräknats föreslår regeringen att ökas i motsvarande utsträckning. Mot denna anslaget Statligt utjämningsbidrag för LSSbakgrund föreslår regeringen att anslaget kostnader ökas med 209 miljoner kronor 2011. Kommunalekonomisk utjämning ökas med För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget ökas 7,5 miljarder kronor 2011. Anslaget beräknas med 209 miljoner kronor i förhållande till ökas med 7,5 miljarder kronor 2012–2014. beräkningen i 2010 års ekonomiska Med anledning av ett förtydligande i vårproposition. socialtjänstlagen avseende anhörigstöd (prop. 2008/09:82, bet. 2008/09:SoU19, rskr. 2008/2009:249) föreslår regeringen att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 300 miljoner kronor 2011 och beräknas ökas med motsvarande belopp 2012–2014. Samtidigt föreslås anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp. För att förbättra uppföljningen, och därmed möjligheten att fånga upp elever som behöver extra stöd, vill regeringen införa betyg från årskurs 6 i grundskolan och grundsärskolan,

PROP. 2010/11:1

Tabell 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2010 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 50 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014

Reformer

varav Förbandsverksamhet och beredskap: Försvarsomställning, ny inriktning för försvaret 23 43 51 56 Officersutbildning: Finansiering av försvarsomställning -23 -43 -51 -56 Förbandsverksamhet och beredskap: Nytt helikoptersystem 110 110 110 110 Anskaffning av materiel och anläggningar:

varav Offentligt biträde i utlänningsärenden: ökat antal asylsökande 137 117 107 107 Migrationsverket, dimensionering p g a ökat antal ärenden 269 121 150 110 Finansiering av genomförande av EU-direktiv -64 -84 -84 -84 Migrationspolitiska åtgärder, höjt kvotbelopp p g a

Bidrag till hälso- och sjukvård, äldrevårdssatsning 325 325 325 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, tillskott äldresatsning 100 100 100 100 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, lokala frivilliga värdighetsgarantier 100 100 100 100 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, anhörigstöd till UO 25 -300 -300 -300 -300

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -25 392 396 0 -10

varav Tillfälligt tillskott till Försäkringskassan 400 400

PROP. 2010/11:1

Fortsättning av tabell 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2010 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 50 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, finansiering till Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare -250 -450 -560 -560 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 250 450 560 560 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare, etableringsreform 540 1 161 1 161 1 161 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, finansiering av etableringsreform, Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare -540 -1 161 -1 161 -1 161 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, medel till

Integrationssatsning inom arbetsmarknadspolitiska

PROP. 2010/11:1

Fortsättning av tabell 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2010 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 50 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014

UO 16 Utbildning och universitetsforskning (fortsättning)

Kvalitetssatsning grundutbildningen, höjd prislapp 200 400 400 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., höjd prislapp -200 -200 Anpassning på grund av införandet av avgifter för tredjelandsstudenter -534 -534

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

varav Demonstrationsprogram för elbilar och

Övergång till bruttoredovisningsprincip för avgifter, 1, 2

Fortsatt ökade resurser till ALMI inklusive satsning på att öka antalet mikrolån bland entreprenörer med utländsk bakgrund 70 70 70 70 Utveckling av innovationer och kunskapsintensivt företagande 90 90 90 90 Kommersialisering av forskning och utveckling 60 60 60 60 Inlandsinnovation 2 000

PROP. 2010/11:1

Fortsättning av tabell 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2010 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 50 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 125 11 246 8 310 8 616 8 866

varav Anhörigstöd 300 300 300 300 Höjt grundavdrag för pensionärer 1 7 500 7 500 7 500 7 500 Införande av betyg från årskurs 6 59 118 118 Utjämningsbelopp till följd av avtalet mellan Sverige och 1 Danmark om vissa skattefrågor 189 189 189 189 1

1 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket 125 8 990 8 990 8 990 8 990 Anslagsförändringar till följd av övergång till bruttoredovisning som 2 inte motiverar teknisk justering av utgiftstaket 574 590 622 622

Ökning av takbegränsade utgifter exklusive tekniska justeringar 3 628 9 788 8 421 7 753 6 865 och övergång till bruttoredovisning

1 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket. Bruttofinansieringen av avgifter inom utgiftsområde 22 fr.o.m. 2011 motiverar inte en takjustering med hela beloppet. Takjusteringen till följd av bruttoredovisningen uppgår till 1 092 miljoner kronor för 2011–2014. Se avsnitt 4.5 för en genomgång av tekniska justeringar av utgiftstaket. Summa anslagsförändringar minus anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen. 2 Den del av bruttoredovisningen av avgifter inom utgiftsområde 22 som inte motiverar en takjustering (se avsnitt 4.5). Utgiftsförändringen som följer av övergången till bruttoredovisning inom utgiftsområde 22 är av teknisk karaktär. Hela förändringen (alltså även den del som inte motiverar en takjustering) motsvaras av ökade inkomster på statsbudgetens inkomstsida och statsbudgetens saldo påverkas därmed inte. Källa: Egna beräkningar.

8.2.2 Övriga utgiftsförändringar jämfört den preliminära pris- och löneomräkningen med 2010 års ekonomiska upp med 0,1 miljarder kronor per år för 2012 vårproposition och 2013 och ner med 0,1 miljarder kronor för 2014 jämfört med beräkningen i vår- I avsnitt 8.2.1 redovisas effekten av nya förslag propositionen. till utgiftsförändringar i form av utgiftsreformer och förslag till finansiering. I detta Övriga makroekonomiska förändringar avsnitt redovisas förändringen av utgifts- I jämförelse med 2010 års ekonomiska vårramarna 2011–2014, jämfört med 2010 års proposition har anslag som styrs av den ekonomiska vårproposition, till följd av andra makroekonomiska utvecklingen justerats med faktorer. hänsyn tagen till det bedömda makroekonomiska läget som presenteras i denna Pris- och löneomräkning av anslag för proposition (se avsnitt 5). Justeringen berör förvaltnings- och investeringsändamål huvudsakligen ett trettiotal anslag för trans- I 2010 års ekonomiska vårproposition gjordes fereringsändamål. en slutlig pris- och löneomräkning för 2011 De nya makroekonomiska förutsättoch en preliminär pris- och löneomräkning för ningarna innebär sammantaget att de 2012–2014. I denna proposition revideras beräknade utgifterna blir drygt 14 miljarder 63 kronor lägre 2011 och drygt 11 miljarder kronor lägre 2012 jämfört beräkningen i vårpropositionen. Åren 2013 och 2014 revideras utgifterna ner med 10 miljarder kronor 63 Metoden för pris- och löneomräkningen beskrivs närmare i avsnitt 8.2.3.

PROP. 2010/11:1

respektive 7 miljarder kronor till följd av Volymer ändrade makroekonomiska förutsättningar. Utgifterna för 2011–2014 har också förändrats Den främsta orsaken till att utgifterna nu jämfört med beräkningen i 2010 års beräknas bli lägre är att utvecklingen på ekonomiska vårproposition till följd av nya arbetsmarknaden 2011–2014 bedöms bli prognoser för volymer inom främst regelbetydligt starkare än i vårpropositionen. Lägre styrda transfereringssystem. arbetslöshet och färre deltagare i arbets- Utgifterna för barnbidrag och föräldramarknadspolitiska program leder till lägre penning har reviderats upp med omkring utgifter för arbetslöshetsersättning, aktivitets- 2 miljarder kronor per år på grund av en ny stöd och programverksamhet. befolkningsprognos från Statistiska central- Bedömningen av pris- och löneutveck- byrån. Enligt den nya prognosen väntas antalet lingen, som med viss eftersläpning påverkar ett födda barn bli högre än tidigare beräknat. flertal transfereringar till hushåll, har Utgifterna för etableringsersättning till vissa förändrats förhållandevis lite jämfört med nyanlända invandrare samt utgifterna för vårpropositionen. I första hand är det kommunersättningar vid flyktingmottagande utgifterna för ålderspensionssystemet som har reviderats ned till följd av lägre förväntade reviderats ner eftersom nivån för balansindex volymer i mottagningssystemet. har skrivits ner för åren 2011–2014. Utgifterna i ålderspensionssystemet har Revideringarna av de inkomstgrundade reviderats ner för samtliga år till följd av att pensionerna påverkar i viss mån även antalet pensionärer som tar ut ålderspension utgifterna för garantipensioner och bostads- före 65 års ålder nu väntas bli lägre än i tillägget för pensionärer. bedömningen i vårpropositionen. Prognosen för bruttonationalinkomstens Sammantaget innebär revideringarna av nivå har reviderats upp sedan vårproposi- volymerna att de takbegränsade utgifterna tionen. Därmed ökar utgifterna för biståndet skrivs ner med 0,5 miljarder kronor 2011 och med drygt 1 miljard kronor per år 2011–2014. skrivs upp med mellan 0,1-0,6 miljarder kronor 2012–2014 (se tabell 8.9).

Tabell 8.12 Volymer 2011–2014

Förändring jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes Utgiftsområde 2011 2012 2013 2014 8 Asylsökande, genomsnittligt 32 000 29 000 26 000 25 000 antal inskrivna per dygn (-3 000) (-4 000) (-6 000) (-5 000)

10 Antal sjukpenningdagar, 32,3 32,8 31,1 29,8 (netto), miljoner (-0,6) (1,5) (1,4) (1,0)

10 Antal personer med 389 875 354 480 328 419 305 310 sjukersättning (874) (369) (-997) (-2 208)

11 Antal personer med 790 000 797 200 781 000 770 700 garantipension (25 000) (31 500) (30 500) (35 500)

12 Antal barnbidrag 1 684 197 1 701 366 1 729 675 1 754 967 (19 197) (17 966) (27 875) (33 467)

12 Antal uttagna 51,1 51,7 52,3 52,4 föräldrapenningdagar, miljoner (2,4) (2,6) (2,4) (2,1)

ÅP Antal personer med 1 801 600 1 855 900 1 907 200 1 957 300 tilläggspension (-3 800) (-6 800) (-11 600) (-14 900)

ÅP Antal personer med 937 000 1 051 800 1 162 800 1 271 600 inkomstpension (-3 800) (-7 100) (-12 200) (-16 000)

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt. Endast ett urval med större förändringar redovisas i tabellen.

PROP. 2010/11:1

Tekniska förändringar justerats ner mer än de beräknade anslagen och Vissa reformer och förändringar som regeringen därmed revideras beräkningen av posten föreslår i denna proposition föranleder en Minskning av anslagsbehållningar ner med teknisk justering av utgiftstaket för staten (se omkring 1 miljard kronor per år 2012–2013 och även avsnitt 4.5). Flertalet av dessa är reformer med nästan 5 miljarder kronor 2014. eller andra förändringar som föranleder en Nedrevideringen 2014 beror huvudsakligen på justering av statsbidragen till kommuner och att regeringen från och med budgetåret 2011 landsting. föreslår förändrade budgeteringsprinciper för Statsbidragen till kommuner och landsting fleråriga EU-relaterade verksamheter med anslag justeras och utgiftstaket justeras tekniskt i på statsbudgeten. Programmen har i flera fall motsvarande grad på grund av höjningen av det kommit igång senare än beräknat vilket särskilda grundavdraget till pensionärer och den förskjuter utgifterna framåt i tiden med stora höjda nettoomslutningen inom utjämnings- anslagsbehållningar som följd. Regeringen ordningen för pendlare mellan Sverige och föreslår nu att denna budgeteringsprincip ersätts Danmark. Dessutom justeras utgiftstaket med att riksdagen istället anvisar medel för att tekniskt för högre omslutning i det kommunala täcka de utgifter som bedöms bli redovisade mot kostnadsutjämningssystemet för verksamhet anslaget (se utgiftsområde 23 Areella näringar, enligt lagen (1993:387) om stöd och service till landsbygd och livsmedel avsnitt 3). För 2014 vissa funktionshindrade samt bruttobudgetering betyder det kraftigt uppreviderade anslagsnivåer av vissa tidigare nettoredovisade avgifts- jämfört med beräkningen i vårpropositionen. inkomster i Transportstyrelsens verksamhet. Förändringarna är av teknisk karaktär och Sammantaget innebär denna typ av förändringar förväntas inte påverka verksamhetens villkor att de takbegränsade utgifterna skrivs upp med eller omfattning. 8,99 miljarder kronor per år 2011–2014. Enligt praxis avrundas de tekniska justeringarna till hela Övrigt miljarder, vilket innebär att utgiftstaket justeras Revideringar av utgiftsprognoserna kan föranupp med 9 miljarder kronor per år 2011–2014. ledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare Minskning av anslagsbehållningar gjorda fel samt regeländringar utom regeringens Statliga myndigheter har vissa möjligheter att direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. omfördela sina utgifter över tiden. Medel på Sammantaget beräknas dessa övriga faktorer leda ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår till att utgifterna revideras ner med knappt kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. 1 miljard kronor 2011 och knappt 4 miljarder Det innebär att en myndighet utöver anvisade kronor 2013. För 2012 och 2013 är anslagsmedel även kan använda tidigare sparade revideringarna till följd av övriga faktorer anslagsmedel, vilket ger en viss flexibilitet i förhållandevis små. planeringen. Myndigheter har också möjligheter att inom vissa gränser låna av efterföljande års anslag, s.k. anslagskredit. Förskjutningar av detta 8.2.3 Pris- och löneomräkning slag redovisas som en för alla ramanslag gemensam beräkningspost benämnd Minskning Principerna för pris- och löneomräkningen av anslagsbehållningar, som ingår i de tak- När pris- och löneomräkningen fick sin nuvabegränsade utgifterna. rande form beslutade riksdagen följande Myndigheternas förbrukning av anslagsbehåll- riktlinjer (prop. 1991/92:100, bil. 1 s. 46–48, bet. ningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128): en betydande osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna. I förhållande till - Myndigheternas verksamhet ska prövas vårpropositionen har utgiftsprognoserna för som en helhet. Anslagsnivån är ett uttryck 2011 generellt justerats upp mer än anslagna för beslutad och förväntad ambitionsnivå i medel, vilket innebär att posten Minskning av verksamheten. anslagsbehållningar revideras upp med drygt - Den allmänna prisutvecklingen inom den 1 miljard kronor. För 2012–2014 är mönstret konkurrensutsatta sektorn ska utgöra det omvända, dvs. utgiftsprognoserna har

PROP. 2010/11:1

utgångspunkt vid fastställandet av Index för hyresdel kompensationen för kostnadsutvecklingen. Lokalhyror som inte kan omförhandlas under

det kommande budgetåret räknas i pris- och - Statsmakternas ansvar inom ramen för den löneomräkningen om med ett index som statliga budgetprocessen ska särskiljas från motsvarar 70 procent av konsumentprisindexfrågor som det ankommer på staten som förändringen två år före det aktuella budgetåret. arbetsgivare att förhandla om i likhet med För omräkningen av hyror 2011 har omandra parter på arbetsmarknaden. räkningstalet -1,02 procent använts.

Omräkningen för hyresavtal som kan omför- För att möjliggöra en långtgående delegation till handlas bygger på prisutvecklingen under periomyndigheterna, och för att undvika intrång eller den från det att avtalet tecknades till det att avinblandning i lönerörelsen, var det angeläget för talet ska omförhandlas. Detta omräkningstal är regeringen att skapa ett system för pris- och individuellt för varje berört anslag och beräknas löneomräkning där myndigheterna genom sitt utifrån den lokala hyresutvecklingen i det handlande inte skulle kunna påverka kompenaktuella området. sationen. Grunden för systemet har sedan dess varit att det är de beslutade anslagsnivåerna för Omräkningen av övriga förvaltningskostnader myndigheternas verksamhet som ska pris- och För omräkningen av övriga förvaltningskostnalöneomräknas. De kostnader som ska räknas om der används samma index för i princip alla anslag är löner, hyror och övriga förvaltningskostnader. som pris- och löneomräknas. Detta index fast- Vid omräkningen används separata index för ställs genom en sammanvägning av flera index prisutvecklingen inom de tre nämnda utgiftsfrån SCB avseende utgifter som förekommer vid grupperna. Transfereringar som finansieras från myndighetsutövning. För omräkningen av övmyndighetsanslag räknas därmed inte om inom riga förvaltningskostnader 2011 har omräkningsramen för pris- och löneomräkningssystemet. talet 1,41 procent använts för samtliga anslag. Systemet ska bidra till att skapa förutsättningar för en produktivitetsutveckling som

motsvarar den som uppnås i den privata sektorn. Av denna anledning reduceras löneindex med ett

produktivitetsavdrag som motsvarar produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn.

Systemet med pris- och löneomräkning är ett generellt system med en automatisk beräkning.

Systemet tar således inte direkt hänsyn till den faktiska utgiftsutvecklingen under det enskilda

anslaget.

Index för lönedel

För omräkningen av lönedelen beräknar Statistiska centralbyrån (SCB) varje år ett arbets-

kostnadsindex (AKI) avseende utvecklingen för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Om inte

Arbetsgivarverket meddelar att särskilda avsättningar gjorts i avtalen för vissa verksamhetsom-

råden och/eller yrkeskategorier får normalt alla anslag samma omräkningsindex. Omräkningsin-

dexet minskas därefter med produktivitetsavdraget. Produktivitetsavdraget motsvarar genom-

snittet av de senaste tio årens produktivitetsutveckling inom den privata tjänstesektorn enligt

SCB:s nationalräkenskaper. För omräkningen av löner 2011 har omräkningstalet 0,49 procent

använts för samtliga anslag.

PROP. 2010/11:1

Tabell 8.13 Pris- och löneomräkning för 2011

Regeringen gav därefter Ekonomistyrnings- Miljoner kronor verket (ESV) i uppdrag att utreda det nuvarande Ursprunglig Pris- och statsbudget löneomräk- systemets ändamålsenlighet samt att, om det 1 ansågs motiverat, lämna förslag till förändringar Utgiftsområde 2010 ning till 2011 av dess konstruktion (dnr Fi2010/1162). ESV 1 Rikets styrelse 10 857 24 2 Samhällsekonomi och

Remissyttranden över rapporten har avgetts 6 Försvar och samhällets

och SCB. Riksrevisionen har inbjudits att yttra 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 705 17 sig men avstått. 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 7 232 21 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 462 5 Regeringens förslag: Vid prisomräkningen av 13 Integration och försvarets materielanslag ska de riktlinjer som jämställdhet 93 1 ligger till grund för den generella pris- och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 6 856 33 löneomräkningen tillämpas fr.o.m. 2012. 15 Studiestöd 331 4 Regeringens bedömning : Vid prisomräkningen 16 Utbildning och av försvarets materielanslag bör följande index universitetsforskning 48 622 337 17 Kultur, medier, användas fr.o.m. 2012: trossamfund och fritid 9 162 36 18 Samhällsplanering, Delfaktor Delindex bostadsförsörjning, byggande samt Inhemsk Producentprisindex för konsumentpolitik 890 6 försvarsmateriel näringslivet, årlig genom- 20 Allmän miljö- och naturvård 1 412 13 snittlig förändring. 21 Energi 1 658 21 Importerad Importprisindex för 22 Kommunikationer 37 856 222 försvarsmateriel verkstadsindustrin, årlig 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 3 393 23 genomsnittlig förändring. 24 Näringsliv 4 424 43

Summa 231 711 899

1 Ursprunglig statsbudget 2010 är den bas som används vid beräkning av prisoch löneomräkningen för 2011. Den ursprungliga statsbudgeten per utgifts- ESV:s förslag: ESV har inte lämnat något område som redovisas i denna tabell innehåller enbart de anslag inom respektive förslag till riktlinjer. Myndigheten har dock utgiftsområde som pris- och löneomräknas. Källa: Egna beräkningar. lämnat förslag till delfaktorer och delindex som överensstämmer med de faktorer och index som I tabell 8.13 visas pris- och löneomräkningen för regeringen avser tillämpa. 2011 per utgiftsområde. Pris- och löneomräk- Remissinstanserna: Försvarets materielverk ningen för varje anslag framgår av den tillstyrker förslaget och S tatskontoret har inget härledningstabell som finns i respektive anslags- att erinra mot det . Försvarsmakten anser att avsnitt. prisindex för inhemsk tillgång för näringslivet (ITPI) vore mest lämpligt att använda för att omräkna försvarets materielanslag. Total- 8.2.4 Förbättrad beräkning av försvarets forskningsinstitut (FOI) anser att försvarsprisindex förslaget riskerar att underkompensera materielanslagen över tid. FOI anser vidare att Ärendet och dess beredning frågan bör utredas närmare av myndigheten själv i samarbete med SCB. I frånvaro av en sådan Regeringen aviserade i budgetpropositionen för utredning förordar FOI att hemmamarknads- 2010 (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, prisindex (HMPI) används för omräkningen av finansplan m.m. avsnitt 8.2.3) att den avsåg att anslag som avser anskaffning av inhemsk genomföra en översyn av försvarsprisindex försvarsmateriel. Även SCB ser HMPI som ett (FPI) avseende försvarets materielanslag. naturligare val för omräkning av anslag som

PROP. 2010/11:1

avser inhemsk försvarsmateriel. Vidare anser Försvar och samhällets krisberedskap uppförda myndigheten att verkstadsindustrin snarare än anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och hela näringslivet bör användas som mått för att anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, minska risken att omräkningen leder till avveckling m.m. av materiel och anläggningar överkompensation. tillämpas mot denna bakgrund följande FPI:

Delfaktor Delindex Skälen för regeringens förslag och bedömning Inhemsk Sammanvägning av arbetsförsvarsmateriel kostnadsindex (AKI) för Bakgrund arbetare inom verkstads- Försvarets materielanslag (de under utgifts- industri och prisindex för område 6 Försvar och samhällets krisberedskap inhemsk tillgång (ITPI) uppförda anslagen 1:3 Anskaffning av materiel samt en fast del. och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, Importerad Importprisindex (IMPI) avveckling m.m. av materiel och anläggningar) försvarsmateriel för verkstadsvaror. Därav ingår inte i det generella system för pris- och beaktas särskilt förändring löneomräkning som redovisats i avsnitt 8.2.3. av kronkurs mot US-dollar Vid omräkningen av det militära försvarets multiplicerat med KPIutgiftsramar avseende anskaffande och vidmakt- förändringen i Amerikas hållande av materiel används i stället ett förenta stater. sammanvägt index som kallas FPI. Samman- Gripen-projektet Sammanvägning av valutavägningen görs med hjälp av olika indexserier förändring multiplicerat som var och en avser representera med KPI-förändring i prisutvecklingen inom olika verksamhets- Amerikas förenta stater, områden. Till skillnad från det generella pris- Tyskland, Storbritannien och löneomräkningssystemet beslutas de och Frankrike. komponenter som ingår i FPI av riksdagen. Befästningar Sammanvägning av indextal Målsättningen med FPI är, liksom för den ur Entreprenadindex (E84). generella pris- och löneomräkningen, att politiska beslut och prioriteringar kring ökningar Det system för FPI som finns i dag är därmed eller minskningar av resurser inom verksamhets- betydligt mer komplext än den ordning som området ska avse reella förändringar. Syftet med tillämpas för övriga statsförvaltningen. De FPI i den statliga budgetprocessen är därmed att senaste årens omräkningar har även resulterat i skilja ut inflation från den totala förändringen av kraftiga skillnader i priskompensation mellan kostnaderna inom materielanslagen. Kostnads- olika år. Detta har bidragit till att omräkningarna förändringar utgörs av både en pris- och en varit svårprognostiserade, vilket har försvårat volymkomponent. En ökning av kvalitet är inte planeringsmöjligheterna för myndigheterna. I en prisförändring, utan en volymökning. Detta tabell 8.14 redovisas de tio senaste är väsentligt inte minst inom försvaret där omräkningarna avseende försvarets materielteknisk utveckling och prestandahöjning medför anslag. Som jämförelse presenteras också ett kostnadsökningar, som således beror på volym teoretiskt utfall utifrån den metod som och inte ska täckas av en automatisk regeringen presenterar i denna proposition. prisomräkning. Den nuvarande utformningen av FPI har sin grund i 1992 års försvarsbeslut (prop. 1991/92:102 avsnitt 8.2, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337–338). I regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96 lämnades vidare vissa förslag till revideringar av indexberäkningen där bl.a. en särskild omräkning avseende Gripen-projektet föreslogs (prop. 1994/95:100 bilaga 5, bet. 1994/95:FöU4, rskr. 1994/95:338). För de under utgiftsområde 6

PROP. 2010/11:1

Tabell 8.14 Omräkning av försvarets materielanslag

Vid tillämpningen av de riktlinjer som

regeringen nu föreslår bör utgångspunkterna

vara att ökad transparens skapas genom ett Teoretiskt utfall enligt År Nuvarande metod regeringens förslag enklare och tydligare omräkningsförfarande. 2002 3,0% 2,7% Vidare bör prisomräkningen baseras på officiell

2003 4,9% 2,7% statistik, i likhet med det generella pris- och

2004 -0,4% -0,1% löneomräkningssystemet.

2005 -1,1% -1,0% Regeringens bedömning av den närmare

2006 -0,1% 0,0% utformningen av FPI redovisas nedan.

2007 5,9% 2,7% Inhemsk försvarsmateriel 2008 -1,1% 3,3% I dagens system för omräkning av inhemsk 2009 1,0% 1,7% materiel ingår AKI för arbetare inom

2010 9,0% 3,3% verkstadsindustrin som en komponent. I dagens

2011 -2,2% 3,4% system ingår även en fast del som inte omräknas.

Syftet med detta har varit att ge uttryck för ett Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

krav på produktivitetsutveckling, men detta har

Överväganden

visat sig vara ett otydligt styrmedel.

Befästningsindex mäter kostnaden för ny- Riktlinjer för FPI produktion av byggnader specifika för försvaret Som ovan anförts är riksdagens styrning av FPI och är en sammanvägning av underindex ur betydligt mer detaljerad än styrningen av den entreprenadindex. Byggnationer av denna typ pris- och löneomräkning som tillämpas för sker mycket sällan, vilket innebär att andelen övriga statsförvaltningen. Enligt regeringen som omräknas med befästningsindex är mycket saknas tungt vägande skäl mot att låta de liten och dess årliga bidrag till omräkningen av riktlinjer som riksdagen har beslutat för ramarna inhemsk försvarsmateriel är försumbart. för myndigheternas förvaltningskostnader även I rapporten föreslås ett förändrat FPI ligga till grund för prisomräkningen av försvarets avseende inhemsk materiel, inklusive befästmaterielanslag. En sådan ordning skulle innebära ningar, som innebär en framtida omräkning att riksdagens styrning av pris- och utifrån årliga genomsnittliga förändringar av löneomräkningen av anslagen blev mer enhetlig. producentprisindex (PPI) för näringslivet. PPI Enligt de nämnda riktlinjerna ska speglar prisförändringen inom varuproduktionen myndigheternas verksamhet prövas som en i den konkurrensutsatta delen av ekonomin. helhet och anslagsnivån vara ett uttryck för Indexet kan också antas ge en liknande beslutad och förväntad ambitionsnivå i omräkningsnivå över tid i jämförelse med dagens verksamheten. Vidare ska prisutvecklingen inom system. Alternativa index med liknande den konkurrensutsatta sektorn utgöra en egenskaper har övervägts. PPI har dock fördelen utgångspunkt vid fastställandet av att det uppvisar en relativt låg varians jämfört kompensationen för kostnadsutvecklingen. med alternativa index, som till exempel IMPI Regeringen föreslår mot denna bakgrund att eller HMPI. En låg varians förbättrar de riktlinjer som ligger till grund för den myndigheternas budgeteringsförutsättningar i generella pris- och löneomräkningen även bör det korta och medelfristiga perspektivet. tillämpas vid prisomräkningen av försvarets Regeringen gör sammanfattningsvis bedömmaterielanslag. Regeringen bör ha möjlighet att, ningen att PPI i störst utsträckning uppfyller de på samma sätt som för den generella pris- och målsättningar regeringen har för omräkningen av löneomräkningen, vid behov justera utgifter för inhemsk materiel och därför bör omräkningsprinciperna. Därmed skapas ett användas för detta samt att den nuvarande flexiblare system som gör det enklare för särskilda omräkningen avseende befästningar bör regeringen att möta framtida ändrade slopas och i stället inkluderas i omräkningen av förutsättningar. Regeringen avser även fortsättutgifterna för inhemsk materiel. ningsvis att årligen redovisa för riksdagen utfallet

av pris- och löneomräkningen samt den metod Importerad försvarsmateriel som använts. Enligt dagens försvarsprisindex görs för

importerad försvarsmateriel en särskild

PROP. 2010/11:1

kompensation för att justera omräkningen förutsägbarheten genom ett förenklat utifrån förändrade valutakurser avseende svenska beräkningsförfarande där två indexserier vägs kronor och amerikanska dollar. Denna särskilda samman. justering får till följd att förändringar i Regeringens ambition är att så långt som dollarkursen dubbelräknas eftersom valutakurs- möjligt underlätta myndigheternas planeringsförändringar även beaktas via IMPI. Detta leder förutsättningar. Det reviderade FPI ökar till omotiverat stora svängningar i de årliga avsevärt transparensen och förutsägbarheten i de omräkningstalen för importerat försvarsmateriel. årliga omräkningarna avseende försvarets Även den särskilda omräkningen för Gripen- materielanslag. Samtidigt visar den analys som projektet har som utgångspunkt att kompensera ESV har gjort att det aggregerade omräkningsför valutakursförändringar avseende svenska talet under det senaste årtiondet i stort är kronor relativt ett antal relevanta valutor. Även utgiftsneutralt vid jämförelse mellan den denna omräkning leder till omotiverat stora nuvarande metoden och det förslag till metod svängningar i omräkningstalen. som lämnas här. Regeringen gör vidare, i likhet De relativt stora svängningarna i FPI under de med ESV och vissa av remissinstanserna, senaste åren är till allra största del hänförliga till bedömningen att prisutvecklingen för krigsde särskilda mekanismer för valutakurs- materiel utifrån befintligt statistikunderlag är kompensation som finns i dagens system. svår att exakt uppskatta. Det är dock regeringens Regeringen gör bedömningen att omräkning av bedömning att det reviderade FPI förbättrar importerad försvarsmateriel även fortsättnings- kopplingen mellan faktisk prisutveckling och vis bör baseras på IMPI för verkstadsindustrin, omräkningen av materielanslagen. men att de särskilda valutakompensationerna bör slopas. Med ett större inslag av valutasäkring kan dessutom svängningarna i inköpskostnader

dämpas. 8.3 Uppföljning av statsbudgetens utgifter och takbegränsade Sammanvägt FPI utgifter 2010

Sammanfattningsvis anser regeringen att FPI, med tillämpning av de föreslagna riktlinjerna, 8.3.1 Utgiftsprognos 2010 bör utformas enligt följande. I statsbudgeten för 2010 uppgick utgifterna på utgiftsområdena till 806,3 miljarder kronor. I - Index för inhemsk försvarsmateriel ersätts med PPI för näringslivet baserat på den aktuella prognosen beräknas utgifterna till 784,5 miljarder kronor, dvs. 21,8 miljarder kroårsgenomsnitt. nor lägre. De takbegränsade utgifterna - Index för importerad försvarsmateriel (utgiftsområde 1–25 och 27 samt ersätts med importprisindex (IMPI) avålderspensionssystemet vid sidan av statsseende verkstadsindustrin (SNI 25-30 och budgeten) beräknades i budgetpropositionen för 33) baserat på årlig genomsnittlig 2010 till 1 006,7 miljarder kronor. I den nu utveckling. Den särskilda dollaraktuella prognosen beräknas de takbegränsade korrektionen slopas. utgifterna till 988,8 miljarder kronor för samma - Den särskilda Gripen-omräkningen slopas. år, dvs. 17,9 miljarder kronor lägre (se tabell Dessa utgifter bör ingå i omräkningen för 8.15). importerad materiel. De lägre utgifterna beror främst på att - Den särskilda omräkningen för befäst- utgifterna under utgiftsområde 14 Arbetsningar slopas och ingår i stället under marknad och arbetsliv bedöms bli betydligt lägre posten för inhemsk materiel. än anvisade medel i statsbudgeten för 2010. Detta är en direkt följd av att utvecklingen på Revideringarna syftar till att öka förutsäg- arbetsmarknaden varit betydligt starkare under barheten i omräkningen genom en övergång till 2010 än vad som beräknades i budgetårliga genomsnittliga förändringar i index propositionen för 2010, vilket medfört lägre jämfört med dagens system där månadsutfall arbetslöshet och färre personer i arbetsjämförs. Vidare syftar ändringarna till att öka marknadspolitiska program. Av denna anledning

PROP. 2010/11:1

bedöms utgifterna för främst arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bli betydligt lägre än anvisade medel i statsbudgeten för 2010. I prognoserna har hänsyn tagits till riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårtilläggsbudget för 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348), propositionen Nyemission i SAS AB (publ) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220) samt förslagen i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2). Vidare har hänsyn tagits till nya bedömningar av volymerna i de rättighetsstyrda transfereringssystemen och förändrade makroekonomiska förutsättningar m.m.

Tabell 8.15 Takbegränsade utgifter 2010

Miljarder kronor Differens prognos – 1 Statsbudget Prognos statsbudget

Summa utgiftsområden 806,3 784,5 -21,8

Utgifter exkl. utgiftsområde 26 2 Statsskuldsräntor m.m. 783,2 766,0 -17,2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 23,2 18,5 -4,6 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 223,5 222,8 -0,7

3

Takbegränsade utgifter 1 006,7 988,8 -17,9

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. 1 Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU10, rskr. 2009/10:172). 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 3 I de takbegränsade utgifterna ingår ej utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

I tabell 8.17 redovisas av riksdagen beslutade ramar för utgiftsområden, anvisade och föreslagna medel på tilläggsbudget summerat per utgiftsområde och de prognostiserade utgifterna för respektive utgiftsområde samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För vissa utgiftsområden skiljer sig de aktuella utgiftsprognoserna väsentligt från de medel som riksdagen ursprungligen anvisade på statsbudgeten (se diagram 8.1). Nedan redogörs för de viktigaste orsakerna till dessa avvikelser.

PROP. 2010/11:1

1

Diagram 8.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2010 och ursprungligt anvisade medel på statsbudgeten för 2010 för vissa utgiftsområden

Miljarder kronor

6. Försvar och samhällets -1,6 krisberedskap

8. Migration 1,1

9. Hälsovård, sjukvård och -1,0 social omsorg

10. Ekonomisk trygghet vid -1,4 sjukdom och handikapp

14. Arbetsmarknad och -17,3 arbetsliv

-1,0 15. Studiestöd

23. Areella näringar, -1,3 landsbygd och livsmedel

24. Näringsliv 3,0

26 Statsskuldsräntor m.m. -4,6

27. Avgiften till Europeiska -1,5 unionen

-20,0 -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0

1 Ursprunglig statsbudget enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, bet 2009/10:FiU10, rskr.2009/10:172).

anvisade medel i statsbudgeten. Framför allt Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beror detta krisberedskap Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli på att antalet asylsökande ökade snabbt i slutet 1,6 miljarder kronor lägre än ursprungligt av 2009 och att nivån varit fortsatt hög under anvisade medel i statsbudgeten. Huvudförklar- 2010. ingen är de förseningar som uppstått i leveransen För att möta de ökade utgifterna har av helikoptersystem 14. Leveransförseningarna riksdagen beslutat att öka anslagen 1:1 gör att utbetalningarna för 2010 uteblir och att Migrationsverket , 1:2 Ersättningar och bostadsutgifterna till följd av detta bedöms bli 1,5 mil- kostnader samt 1:6 Offentligt biträde i jarder kronor lägre än anvisade medel i utlänningsärenden med sammanlagt 1,2 miljarder statsbudgeten för 2010. Utgifterna skjuts i stället kronor (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, framåt i tiden. rskr. 2009/10:348).

Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli omsorg 1,1 miljarder kronor högre än ursprungligt Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,0 miljard kronor lägre än ursprungligt anvisade

PROP. 2010/11:1

medel i statsbudgeten. Detta beror främst på att budgetpropositionen för 2010, vilket medfört utgifterna för anslagen 4:5 Kostnader för statlig lägre arbetslöshet och färre personer i assistansersättning, 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. arbetsmarknadspolitiska program. och 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till äldrepolitiken förväntas bli lägre än bedömningen arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd beräknas i budgetpropositionen. bli 13,4 miljarder kronor lägre än anvisade medel För assistansersättningen beror den lägre i statsbudgeten. Den största delen av utgiftsprognosen främst på att det fastslagna revideringen beror på lägre utgifter för schablonbeloppet för personlig assistans för arbetslöshetsersättning. Dessa bedöms bli 2010 blev något lägre än bedömningen i 9,6 miljarder kronor lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2010. Även bedöm- budgetpropositionen. Utgifterna för aktivitetsningen av det totala antalet beviljade timmar stödet bedöms bli 3,8 miljarder kronor lägre. personlig assistans har reviderats ned något Även utgifterna för anslaget 1:11 Bidrag till jämfört med bedömningen i budget- lönegarantiersättning har reviderats ner med propositionen. 2,1 miljarder kronor jämfört med anvisade medel Nedrevideringen av utgiftsprognosen för i statsbudgeten. Denna nedrevidering beror på tandvårdsförmånerna beror på ett lägre utfall än att utfallet för lönegarantiersättningen hittills bedömningen i budgetpropositionen under under 2010 varit mycket lågt till följd av färre första halvåret 2010. För stimulansbidrag inom antal konkurser och bättre konjunkturläge än äldrepolitiken beror nedrevideringen främst på bedömningen i budgetpropositionen för 2010. lägre utfall än bedömningen i budgetpropositionen för investeringsstödet till Utgiftsområde 15 Studiestöd byggande av särskilt boende och trygghets- Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli bostäder. 1,0 miljard kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 1:2 Studiemedel m.m. som avser det s.k. och handikapp prioriterade studiebidraget förväntas bli Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,2 miljarder kronor lägre till följd av att 1,4 miljarder kronor lägre än ursprungligt prognosen för antalet studerande med detta anvisade medel i statsbudgeten. bidrag nu är lägre än i budgetpropositionen för Huvudförklaringen är lägre utgifter för anslaget 2010. 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. för vilket Samtidigt bedöms utgifterna för det generella utgifterna bedöms bli 0,9 miljarder kronor lägre studiebidraget bli drygt 0,2 miljarder kronor än anvisade medel i statsbudgeten för 2010. Den högre än bedömningen i budgetpropositionen, främsta orsaken till att utgifterna bedöms bli främst till följd av den tillfälliga satsningen på lägre är lägre sjukfallsvolymer än bedömningen i fler utbildningsplatser inom yrkesvux under budgetpropositionen för 2010. 2010 som regeringen föreslår i propositionen Även utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2). sjukersättningar m.m. bedöms bli 0,5 miljarder kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och för 2010. Nedrevideringen av utgiftsprognosen livsmedel förklaras huvudsakligen av ett något lägre Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli nybeviljande av sjukersättning samt en ned- 1,3 miljarder kronor lägre än ursprungligt revidering av medelersättningen för personer anvisade medel i statsbudgeten. Den viktigaste med sjuk- och aktivitetsersättning jämfört med förklaringen till nedrevideringen är att utgifterna bedömningen i budgetpropositionen. för anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. bedöms bli 0,9 miljarder kronor lägre än Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bedömningen i budgetpropositionen för 2010. Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli En viktig förklaring är ändrade växelkurs- 17,3 miljarder kronor lägre än ursprungligt antaganden. En starkare krona gentemot euron anvisade medel i statsbudgeten. Detta beror under 2010 jämfört med bedömningen i budgethuvudsakligen på att utvecklingen på arbets- propositionen innebär att utgifterna blir lägre. marknaden under 2010 nu är betydligt mer Även utgifterna för anslaget 1:12 Intervention positiv än den bedömning som gjordes i och exportbidrag för jordbruksprodukter bedöms

PROP. 2010/11:1

bli 0,5 miljarder kronor lägre än bedömningen i per utgiftsområde, utan redovisades under posbudgetpropositionen. Huvudförklaringen är att ten Minskning av anslagsbehållningar. De totala behovet av interventioner har varit lägre än vad utgifterna redovisades i statsbudgeten som som beräknades i budgetpropositionen summan av utgiftsramarna och beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar. Denna Utgiftsområde 24 Näringsliv beräkningspost uppgick i statsbudgeten till - Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 4,3 miljarder kronor (dvs. anslagsbehållningarna 3,0 miljarder kronor högre än ursprungligt bedömdes öka med 4,3 miljarder kronor). anvisade medel i statsbudgeten. De högre I den aktuella prognosen för innevarande utgifterna beror dels på det kapitaltillskott till budgetår ingår emellertid förändringen av SAS AB (publ) om 1,1 miljarder kronor som anslagsbehållningar under respektive utgiftsriksdagen beslutat om (prop. 2009/10:121, bet. område. Förändringen av anslagsbehållningarna 2009/10:FiU 35, rskr. 2009/10:220), dels det under 2010 kan därför beräknas som skillnaden kapitaltillskott på 2,0 miljarder kronor till den mellan prognostiserat utfall och anvisade medel, verksamhet för finansiering och annan verksam- med hänsyn tagen till förslag till tilläggsbudget, het för att främja innovation och företagande i indragningar av anslagsmedel och medgivna norra Sveriges inland (stödområde A) som före- överskridanden (se tabell 8.16). slås i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2). Tabell 8.16 Beräknad förändring av anslagsbehållningar

2010

Miljarder kronor Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli Ramanslag (Från samtliga belopp har utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. exkluderats) 4,6 miljarder kronor lägre än ursprungligt 1

Ingående ramöverföringsbelopp 45,3

anvisade medel i statsbudgeten. + Anvisat på ursprunglig statsbudget 783,2 Nedrevideringen beror huvudsakligen på att + Anvisat på tilläggsbudget för 2010 2 3,7 lånebehovet hittills i år varit lägre än bedöm- 3 + Förslag till hösttilläggsbudget för 2010 3,8 ningen i budgetpropositionen för 2010, samt att + Medgivna överskridanden 0,0 - Indragningar 29,7 inhemska och utländska räntesatser reviderats - Prognos 766,0 ner.

= Beräknat utgående överföringsbelopp 40,4

Beräknad förändring av anslagsbehållningar -4,9 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1 Enligt Årsredovisning för staten 2009 (skr. 2009/10:101). 2 Enligt riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårtilläggsbudget för 2010 1,5 miljarder kronor lägre än ursprungligt (prop. 2009/10:99 bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348) samt riksdagens beslut anvisade medel i statsbudgeten. om tilläggsbudget med anledning av propositionen Nyemission i SAS AB (publ) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU 35, rskr. 2009/10:220). Huvudförklaringen till nedrevideringen är att 3 Enligt förslag i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2) EU:s utgifter 2009 blev lägre än vad som tidigare beräknats samtidigt som de särskilda Statsbudgetens utfall 2009 visar att anslagsbeinkomsterna till EU-budgeten 2009 blev högre. hållningarna uppgick till 45,3 miljarder kronor Den lägre medlemsavgiften 2009 för Sveriges vid årsskiftet 2009/10. Under 2010 kommer och andra medlemsstaters medlemsavgifter anslagssparandet att öka jämfört med 2009 i den regleras dock kassamässigt först 2010, varför mån utgifterna är lägre än anvisade medel på effekten på statsbudgeten uppkommer först i år. statsbudgeten för 2010, eller minska i den mån Även nya prognoser från EU-kommissionen om utgifterna överstiger anvisade medel eller till avgiften 2010 bidrar till att utgiftsprognosen för följd av beslut om indragningar. 2010 revideras ner jämfört med budget- I enlighet med de beslut om tilläggsbudget propositionen. som riksdagen har fattat för 2010 har anvisade Jämfört med bedömningen i budget- medel ökat med sammanlagt 3,7 miljarder propositionen har en starkare krona gentemot kronor. I propositionen Hösttilläggsbudget för euron under 2010 bidragit till lägre utgifter för 2010 (prop. 2010/11:2) föreslås ytterligare ökade EU-avgiften. anslag med sammanlagt 3,8 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor). De hittills beräk- Förändring av anslagsbehållningar nade indragningarna av anslagsmedel uppgår till I statsbudgeten för 2010 var den beräknade för- 29,7 miljarder kronor, varav merparten berör ändringen av anslagsbehållningar inte fördelad rättighetsstyrda transfereringsanslag som t.ex.

PROP. 2010/11:1

det under utgiftsområde 14 uppförda anslaget Anslagsbehållningarna vid årsskiftet 2010/11 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och beräknas uppgå till 40,4 miljarder kronor aktivitetsstöd samt det under utgiftsområde 10 (exklusive statsskuldsräntor). Därmed beräknas uppförda anslaget 1:1 Sjukpenning och anslagsbehållningarna minska med 4,9 miljarder rehabilitering m.m . kronor mellan årsskiftet 2009/10 och årsskiftet 2010/11.

Tabell 8.17 Utgifter 2010

Miljarder kronor

Differens

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 783,2 3,7 3,8 790,7 766,0 -17,2 -24,7

Ålderspensionssystemet vid sidan av

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Statsbudgeten för 2010 enligt riksdagens beslut med anledning av Budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU10, rskr. 2009/10:172). 2 Där 0,0 anges har tilläggsbudget beslutats eller förslag till tilläggsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 3 Anvisat på statsbudgeten enligt riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårtilläggsbudget för 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348) av riksdagen beslutad tilläggsbudget med anledning av propositionen Nyemission i SAS AB (publ) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220) samt förslag i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2)

9 Det ekonomiska läget i kommunsektorn

PROP. 2010/11:1

9 Det ekonomiska läget i kommunsektorn

Sammanfattning

I följande avsnitt redovisas en samlad bedömning av det ekonomiska läget i kommunsektorn. • Kommunsektorn förväntas redovisa ett Avsnittet beskriver kommunsektorns finanser, resultat som 2010 uppgår till 17 miljarder men också dess bidrag till BNP och utvecklingen kronor. Resultatet beräknas vara fortsatt av sysselsättningen i den kommunalt finanpositivt 2011–2014 men lägre än 2010. sierade verksamheten.

• Kommunsektorns bidrag till den offentliga

sektorns finansiella sparande beräknas till 9.1 Kommunsektorns inkomster

mellan -0,2 och 0,2 procent av BNP under 2010–2014. Kommunsektorns inkomster bestäms i hög utsträckning av den samhällsekonomiska utveck- • Tillfälliga statsbidrag, som uppgår till lingen. Inkomsterna från skatter svarar för 17 miljarder kronor 2010 och 3 miljarder närmare 70 procent av sektorns inkomster. Vid kronor 2011, bidrar till att inkomsterna i sidan av skatteinkomsterna svarar statsbidragen kommunsektorn hålls uppe. för de största inkomsterna. År 2009 uppgick • Skatteunderlaget i kommunsektorn förstatsbidragen till 115 miljarder kronor, eller ca väntas öka relativt svagt under 2010 och 15 procent av de totala inkomsterna. Av dessa 2011. Från och med 2012 beräknas skattevar knappt 66 miljarder kronor generella bidrag underlaget öka starkare. medan knappt 50 miljarder kronor var riktade • Den kommunala konsumtionen bedöms öka bidrag. Sammantaget växte skatteunderlaget och måttligt under 2010 och 2011. En förklaring statsbidragen med 2,1 procent 2009. är den ekonomiska nedgången i ekonomin, som har medfört att inkomsterna utvecklas Diagram 9.1 Skatteintäkter och statsbidrag 2002–2014 svagt jämfört med de senaste åren. Årlig procentuell förändring, löpande priser. Utfall t.o.m. 2009, prognos för 2010–2014. • Antalet arbetade timmar i kommunalt 20 finansierad verksamhet väntas bli lägre 2010 16 än 2009. 12 • Sysselsättningen i den kommunalt finan- 8 sierade verksamheten bedöms minska med 4 15 000 personer 2010 jämfört med 2009, 0 vilket motsvarar 1,3 procent av den kom- -4 Skatteintäkter munfinansierade sysselsättningen. Syssel- -8 Statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag sammantaget sättningen väntas dock stabiliseras redan i -12 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 slutet av året för att sedan öka med 6 000 Anm.: Skatteunderlag och statsbidrag är justerade för regleringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Statsbidragen inkl. generella och riktade bidrag, men exkl. personer mellan 2010 och 2011. kompensation för mervärdesskatt. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

9.1.1 Kommunsektorns skatteintäkter lägre 2010 än 2008. Skatteunderlaget beräknas växa med 2,6 procent 2010 (se tabell 9.2). Det kommunala skatteunderlaget består främst År 2011 beräknas antalet arbetade timmar i av utbetalda löner, dvs. lönesumman, men också näringslivet fortsätta att öka. Skatteunderlaget av skattepliktiga transfereringar och inkomster förväntas dock växa förhållandevis svagt med från näringsverksamhet. 2,5 procent, eftersom lönerna ökar långsamt Lönesumman ökar dels av att antalet arbetade under 2011. timmar ökar och dels av att timlönerna ökar. Eftersom timlönen i kommunsektorn normalt i

Tabell 9.2 Skatter och statsbidrag

Årlig procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2009 i stor utsträckning följer utvecklingen i närings- miljarder kronor, prognos för 2010–2014. livet ökar personalkostnaderna i kommuner och 2009 2010 2011 2012 2013 2014 landsting i ungefär samma utsträckning som Skatter o. bidrag skatteintäkterna då timlönen ökar. Det innebär exkl. mervärdesatt det är förändringen av antalet arbetade 1 skatt 626 5,4 0,8 2,4 3,3 3,6 timmar i övriga sektorer som ger störst effekt på Skatteintäkter justde ekonomiska förutsättningarna för kommuner erade för regleringar 511 2,7 2,5 4,0 4,5 4,5 och landsting. varav Skattunderlag – 2,6 2,5 4,0 4,5 4,5

Tabell 9.1 Löner och arbetade timmar

Ändr. skattesatser 1 0,1 – – – – Årlig procentuell förändring, nominella löner. Utfall för 2009, prognos för 2010–2014. Statsbidrag just. för regleringar 115 15,3 -5,0 -3,2 -1,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Statsbidrag just. för Timlön, näringslivet 3,2 2,3 2,6 3,1 3,2 3,4 regleringar mdkr 115 19,2 -7,6 -4,9 -1,4 -0,1 Kommunsektorn 3,9 3,0 2,6 2,9 3,4 3,4 Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av generella och specialdestinerade statsbidrag exklusive kompensation för mervärdesskatt. Totalt, konjunktur- 1 Skatteinkomster och statsbidrag redovisas justerade för regeländringar som lönestatistik 3,4 2,5 2,6 3,1 3,3 3,4 påverkar det kommunala skatteunderlaget. I tabellen redovisas skatteintäkterna 2009 enligt nationalräkenskaperna, denna siffra skiljer sig något från Totalt, NR 3,0 0,9 2,4 3,1 3,4 3,6 regeringens beräkning. Arbetade timmar, Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. näringslivet -3,3 3,1 1,5 1,9 2,1 1,7 Kommunsektorn -1,1 -1,9 0,0 0,5 0,3 0,5 Antalet arbetade timmar väntas även fortsätt- Hela ekonomin -2,8 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 ningsvis växa starkare i näringslivet än i kom- Anm.: Kalenderkorrigerad utveckling. munsektorn, vilket ger stabilare förutsättningar Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. för kommuner och landsting. Åren 2012–2014 Under perioden 2005–2008 växte det beräknas därför skatteunderlaget återigen växa kommunala skatteunderlaget med i genomsnitt starkare i takt med den ekonomiska återhämt- 4,5 procent per år. Förutsättningarna för ningen. kommuner och landsting försämrades snabbt av den djupa konjunkturnedgången 2009. Den kraftiga nedgången i ekonomin medförde att 9.1.2 Tillfälliga statsbidrag håller uppe antalet arbetade timmar i ekonomin minskade inkomsterna 2010 och 2011 med 2,8 procent, vilket i sin tur resulterade i att det kommunala skatteunderlaget ökade svagt. Statsbidragen ökade med närmare 5 miljarder Till följd av att antalet arbetade timmar i hela kronor mellan 2008 och 2009, bl.a. till följd av ekonomin minskade, ökade skatteunderlaget olika riktade satsningar inom vård och utbildendast med 1,6 procent 2009 jämfört med en ning. ökning med 4,9 procent 2008. Senast skatte- Om man även beaktar inkomster från den underlaget utvecklades så svagt var 1993, då det kommunala fastighetsavgiften och lägre arbetsökade med 0,8 procent. givaravgifter för kommuner och landsting mot- I år väntas antalet arbetade timmar i närings- svarande ca 5 miljarder kronor, beräknas komlivet öka igen, vilket innebär att de ekonomiska munsektorn totalt ha erhållit resursförstärkförutsättningarna i kommunsektorn förbättras. ningar på ca 10 miljarder kronor 2009. Detta Men eftersom antalet arbetade timmar i hela motverkade delvis effekterna av den svaga ekonomin minskade kraftigt 2009 blir timmarna ekonomiska tillväxten.

PROP. 2010/11:1

För att undvika nedskärningar i kommuner totala statsbidragen oförändrad. Exklusive och landsting till följd av lågkonjunkturen har regleringar, på 7,5 miljarder kronor, minskar

kommunsektorn tillförts 17 miljarder kronor i dock statsbidragen med 7,6 miljarder kronor, tillfälligt höjda statsbidrag 2010. Dessutom har vilket främst förklaras av de tillfälliga regeringen i 2009 års ekonomiska vårproposition statsbidragen 2010.

(prop. 2008/09:100) aviserat en permanent Under perioden 2012–2014 utökas satsning-

höjning av det generella statsbidraget med arna inom utbildning och hälso- och sjukvården, 5 miljarder kronor fr.o.m. 2011. vilket innebär ytterligare ca 1 miljard kronor

Trots att arbetsmarknaden nu utvecklas jämfört med 2011. Totalt minskar dock statsstarkare än väntat bedöms kommunsektorns bidragen 2012 jämfört med 2011 till följd av att inkomster öka relativt svagt 2011 till följd av en vissa övriga riktade och tillfälliga satsningar

förhållandevis svag ökning av lönesumman. upphör. För åren 2013 och 2014 är nivån på

Regeringen föreslår därför i denna proposition statsbidragen i stort sett oförändrad. en tillfällig höjning av det generella statsbidraget

med 3 miljarder kronor 2011. Tillsammans med

9.2 Kommunsektorns utgifter

den permanenta höjningen av det generella statsbidraget på 5 miljarder kronor tillförs Utgifterna för kommuner och landsting svarar kommunsektorn totalt 8 miljarder kronor 2011. enligt nationalräkenskaperna (NR) för ca De satsningar som nu föreslås inom kom- 45 procent av den konsoliderade offentliga munala verksamhetsområden som utbildning, sektorns utgifter. År 2009 uppgick utgifterna till äldreomsorg samt hälso- och sjukvård medför 755 miljarder kronor, motsvarande ca 25 procent att bidragen ökar med ytterligare drygt 1 miljard av BNP. kronor 2011. Vidare medför höjningen av

grundavdraget för pensionärer 2011 att kom-

Tabell 9.4 Utgifter för kommuner och landsting

munernas och landstingens skatteintäkter Löpande priser, årlig procentuell förändring om annat ej anges. Utfall minskar med 7,5 miljarder kronor, vilket dock för 2009, prognos för 2010–2014.

kompenseras med höjda generella statsbidrag. Mdkr

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Tabell 9.3 Faktisk utveckling av statsbidrag Konsumtion 636 2,7 2,6 2,4 3,4 3,2 Miljarder kronor. Utfall för 2009 i nivå, prognos på förändring mellan Investeringar 57 -2,5 2,1 6,7 4,2 4,4 åren för 2010–2014. Transfereringar 56 5,0 4,7 1,8 -0,4 0,4 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ränteutgifter 5 -25,5 16,5 10,1 28,7 32,9 Generellt statsbidrag 65 8,0 12,3 -3,6 0,1 -0,2 Summa utgifter 755 2,3 2,8 2,7 3,3 3,3

varav Anm.: Investeringar inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. permanent 5,0

tillfälligt 4,0 -1,0 -3,0 Utgifterna för kommunal konsumtion är den i 1 regleringar 3,5 7,5 särklass största utgiftsposten för kommuner och landsting. En beskrivning av utvecklingen av den 2 övrigt 0,5 0,8 -0,6 0,1 -0,2 Konjunkturstöd 13,0 -13,0 kommunala konsumtionen i löpande priser finns

Pandemimiljard 1 -1,0 i avsnitt 9.2.1. I avsnitt 9.2.2 redogörs för den

Riktade bidrag 50 2,6 0,7 -1,3 -1,5 0,2 kommunala konsumtionen i fasta priser. I fördjupningsrutan Olika sätt att beräkna och

Totala statsbidrag,

faktisk utveckling 115 22,7 -0,1 -4,9 -1,4 -0,1 redovisa kommunal konsumtion förklaras Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av generella och specialdestinerade skillnaden mellan konsumtionen i fasta och statsbidrag exklusive kompensation för mervärdesskatt. 1 Regleringar avser regeländringar som påverkar det kommunala skatte- löpande priser.

Vid sidan av konsumtionsutgifterna svarar inunderlaget. För 2010 och 2011 rör dessa regleringar de utökade grundavdragen för pensionärer. vesteringarna för de största utgifterna. Invest- 2 Till exempel regleringar som följer av den kommunala finansieringsprincipen. Källa: Egna beräkningar. eringarna har ökat kraftigt de senaste åren och

uppgår till ca 8 procent av de totala utgifterna. I tabell 9.3 redovisas den förväntade faktiska År 2010 väntas dock trenden brytas. Investutvecklingen (dvs. ej justerat för regleringar) av eringsvolymen har hittills i år minskat med drygt statsbidragen för åren 2009–2014. Mellan 2010 5 procent. Utgifterna för investeringarna beoch 2011 är den faktiska utvecklingen av de

PROP. 2010/11:1

räknas minska med 2,5 procent för helåret 2010 produceras i näringslivet. Sysselsättningen och (se tabell 9.4). Under 2011–2014 beräknas de antalet arbetade timmar i den kommunalt

återigen öka. finansierade verksamheten beskrivs i avsnitt 9.5. Transfereringar till övriga sektorer, däribland hushåll, väntas öka med ca 5 procent 2010. Där-

9.2.2 Kommunal konsumtion i fasta priser

efter förväntas en svagare utveckling 2011–2014.

Framför allt är det utgifterna för ekonomiskt De kommunala konsumtionsutgifterna i fasta bistånd som bedöms öka svagare i takt med att priser väntas öka med 0,5 procent under 2010, läget på arbetsmarknaden förbättras. vilket är en svagare årlig ökning än under Till följd av det låga ränteläget minskar ränteperioden 2005–2009. Denna måttliga utgifterna kraftigt. Mellan 2008 och 2009 halvkonsumtionsökning kan delvis förklaras av erades nästan dessa utgifter. Nedgången väntas förändringen i volymindexen för exempelvis fortsätta 2010, men vänder sedan uppåt i takt äldreomsorgen (se diagram 9.3). Volymindexet med att ränteläget normaliseras. för äldreomsorgen är lägre 2010 än 2009, vilket främst beror på att antalet äldre som bor i s.k. 9.2.1 Kommunal konsumtion i löpande särskilt boende förväntas minska i förhållande till

priser hjälpinsatser till äldre i form av ordinärt boende.

Den kommunala konsumtionen förväntas i

Diagram 9.3 Volymindex för grundskola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård

löpande priser öka med 2,7 procent i år och med Index (100=2001). Utfall t.o.m. 2009, prognos för 2010–2014. i genomsnitt ca 3 procent per år under perioden 130 2011–2014. De stora utgiftsposterna inom den

kommunala konsumtionen utgörs av löner, 120

förbrukning och sociala naturaförmåner. Löner 110 och arbetsgivaravgifter uppgår till ca 57 procent 100

av konsumtionsutgifterna. Sociala naturaför- 90 måner, dvs. konsumtion av skattefinansierade 80 Grundskola tjänster som produceras i näringslivet, har Äldreomsorg 70 successivt ökat som andel av den kommunala Hälso- och sjukvård

konsumtionen och utgjorde 2009 knappt 60 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 13 procent av konsumtionsutgifterna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 9.2 Sociala naturaförmåner

En annan förklaring till den måttliga konsum- Procentuell andel av total konsumtion i kommuner och landsting. tionsökningen 2010 är att förutsättningarna för- Utfall t.o.m. 2009, prognos för 2010–2014. 14 sämrades av den ekonomiska nedgången i 12 ekonomin. Som en följd av detta utvecklas kost-

10 naderna, i synnerhet landstingens, svagt i år jäm- 8 fört med de senaste åren.

6

Diagram 9.4 Kommunal konsumtion i fasta priser

4 Årlig procentuell förändring. Utfall t.o.m. 2009, prognos för 2 2010–2014.

0 4 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Anm.: Sociala naturaförmåner är beräknade exkl. läkemedelsförmånen. 3 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2 En starkt bidragande orsak till den trendmässiga

ökningen av konsumtionen av skattefinansierade 1 tjänster som produceras i näringslivet är att 0 verksamheter som tidigare bedrevs i kommunal Kommuner regi numera sker i näringslivet. För att inte få en -1 Landsting

felaktig bild av verksamheten inom s.k. Kommunsektorn -2 välfärdstjänster är det därför viktigt att inkludera 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

den skattefinansierade sysselsättningen som Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

Olika sätt att beräkna och redovisa omsorg. Indexen är tänkta att mäta kommunal konsumtion konsumtionen i termer av exempelvis antalet elever i skolan och hemtjänsttimmar i omsorgen Resultaträkningen och sektorräkenskaperna, (justerat för olika kvalitetsindex, såsom som leder fram till kommunsektorns resultat avgångsbetyg i skolan, eller lokalernas skick respektive finansiella sparande, beräknas i inom äldreomsorgen). Men eftersom det i dagslöpande priser. Konsumtionen i löpande priser läget inte finns någon datainsamling på kvartalsbestår av kommuners och landstings utgifter för basis för dessa index, bygger NR:s preliminära exempelvis löner, förbrukning m.m. Även den utfall i stor utsträckning på den demografiska utdel av den kommunfinansierade verksamheten vecklingen. När kommunal konsumtion som bedrivs i privat sektor är en del av diskuteras utifrån volymindex avses fortsättkonsumtionen. Konsumtion i löpande priser ningsvis verksamhet som har en kommunal påverkas både av att priserna i ekonomin ändras huvudman. och av ändringar i omfattningen av kommuner Konsumtionen i fasta priser som avser service och landstings verksamhet, dvs. en ökning kan för kollektiva ändamål, exempelvis brandbero både på att exempelvis lärarna blir fler i försvaret och kommunal förvaltning, men även skolan, och att lärarnas löner ökar. I regeringens vissa av de individuella ändamålen (bl.a. verkprognoser av konsumtionen i löpande priser är samheter som bedrivs i privat sektor), beräknas det därför viktigt att följa kostnadsutvecklingen i som tidigare enbart utifrån kostnaderna i de kommunsektorn, vilken avspeglar både pris- kommunala verksamheterna. utvecklingen och omfattningen av de kom- Sedan metodomläggningen 2007 skiljer sig munala verksamheterna. Den kostnad som är av NR:s metod för att beräkna konsumtionen i störst betydelse för konsumtionen i löpande fasta priser i de preliminära kvartalspriser är lönekostnaden. I och med att kom- räkenskaperna och i de mer definitiva årsräkenmuner och landsting har ett balanskrav att upp- skaperna. Regeringens prognoser för kommun- 65 fylla för sina budgetar så medför det att konsum- sektorns konsumtion i fasta priser tar sikte på de tionen i löpande priser blir starkt kopplad till in- preliminära kvartalsräkenskaperna. I och med att komstutvecklingen, dvs. skatter och bidrag m.m. en stor andel av konsumtionsutvecklingen mäts i Till skillnad från resultatet och det finansiella form av volymindex, vilka till stor del bestäms av sparandet beräknas BNP i både löpande och demografin i de preliminära utfallen, så medför fasta priser och den offentliga sektorns bidrag till det att de preliminära utfallen för konsumtionen försörjningsbalansen (konsumtion och invest- i fasta priser inte är lika starkt kopplad till eringar) måste därför fastprisberäknas. inkomstutvecklingen i kommunsektorn som de År 2007 bytte nationalräkenskaperna (NR) skulle varit om man istället valt att fortsätta att metod för att beräkna den offentliga sektorns använda kostnadsmetoden eller inväntat de individuella konsumtion i fasta priser. Metod- slutgiltiga utfallen (där utfallen är bättre 64 omläggningen innebär att delar av justerade med kvalitetsindex). Konsumtionen i produktionsutvecklingen i kommunsektorn, och fasta priser beskrivs utförligare i avsnitt 9.2.2. därmed konsumtionsutvecklingen, bestäms utifrån volymindex i stället för kostnader. Förklaringen till metodomläggningen är att dessa volymindex bättre ska mäta vad den offentliga sektorn faktiskt producerar (output) i stället för att likställa produktionen med insatsen i produktionen i form av arbete och kapital (input). Volymindex finns för merparten av de individuella ändamålen såsom utbildning och

64 Den nya metoden i årsräkenskaperna beskrivs i SCB:s publikation Volymberäkningar av offentlig individuell produktion – projektrapport, 65 I de preliminära beräkningarna av landstingens konsumtion i fasta Ekonomisk statistik 2008:3. Metoden beskrivs även i 2008 års priser använder NR kostnaderna i landstingens verksamheter, medan de ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100 s. 90). slutgiltiga beräkningarna använder både kostnader och volymindex.

PROP. 2010/11:1

En svag ökning av volymindexen för flertalet av 9.3 Demografi och kostnader i de individuella ändamålen, i kombination med förskola, grundskola och ovissheten om hur inkomsterna i kommun- äldreomsorg

sektorn utvecklas under 2011, förklarar den återhållsamma konsumtionstillväxten nästa år. Kostnadsmässigt är hälso- och sjukvård, grund- Till följd av något bättre finansiella förut- skola och äldreomsorg de tre största verksamsättningar för kommunerna väntas konsum- hetsområdena i kommunsektorn. Av dessa har tionstillväxten bli något starkare i kommunerna grundskola och äldreomsorg haft en ganska återän i landstingen. hållen utveckling under senare år. Kostnads- I diagram 9.5 jämförs konsumtionen i fasta utvecklingen inom de olika verksamheterna priser enligt NR med konsumtionen i fasta beror bl.a. på hur olika åldergrupper utvecklas, priser enligt NR:s gamla metod, den s.k. politiska ambitioner och ekonomiskt utrymme. kostnadsmetoden (se fördjupningsrutan Olika sätt att beräkna och redovisa kommunal kon-

Diagram 9.6 Kostnadsandelar

sumtion). Konsumtionen enligt kostnads- Procentuell andel av kommunernas totala verksamhetskostnader metoden ökade relativt starkt i förhållande till 20 konsumtionen enligt NR under 2006 och 2007. Sedan 2008 har konsumtionen enligt kostnads- 18 metoden ökat svagare än konsumtionen enligt 16 NR. De höjda statsbidragen 2010 och 2011 Förskola 14 bidrar till att konsumtionen enligt kostnads-

Grundskola Gymnasieskola

metoden blir högre för respektive år. 12 Äldreomsorg 10

Diagram 9.5 Olika beräkningar av kommunal konsumtion i

fasta priser 8 Index (2002=100). Utfall t.o.m. 2009, prognos för 2010–2014. 6 114 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 112 Källor: Statistiska centralbyrån, webOr och egna beräkningar. 110 108 Genom att förändringen av storleken på olika 106 åldersgrupper i samhället relateras till ut- 104 vecklingen av kostnaderna för den kommunala verksamheten som respektive åldersgrupper 102 100 efterfrågar går det att få en uppfattning om hur 98 Konsumtionen enligt kostnadsmetoden 96 kostnaderna förhåller sig till den demografiska Konsumtionen enligt NR utvecklingen. Avvikelser i utvecklingen mellan 66 94 92 den demografiska utvecklingen och kostnaderna 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 återspeglar exempelvis förändringar i produkt- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ivitet och kvalitet inom den kommunala verksamheten. Ett sätt att se hur kostnaderna är relaterade till olika åldersgrupper är att se till styckkostnaden, dvs. kostnaden (i fasta priser) för verksamheten i förhållande till antalet användare. Av diagram 9.7 framgår att kostnaden per barn i förskola ökade

66 Analysen av demografi och kostnader begränsas till förskola, grundskola och äldreomsorg. Kostnader för hälso– och sjukvård kan förvisso till relateras till demografiska faktorer, exempelvis andelen äldre i befolkningen och livslängden, men dessa bestäms också av teknisk utveckling och medicinsk forskning som ger nya och ofta mer avancerade behandlingsmetoder. Den medicinsktekniska utvecklingen medför därför ibland ökade och ibland minskade kostnader.

PROP. 2010/11:1

mellan 2005–2007, för att sedan minska något

Diagram 9.8 Barnantal och kostnader i förskolan

fr.o.m. 2008. Färre antal elever i grundskolan har Årlig procentuell förändring Index (100=2002)

under senare år bidragit till att kostnaden per 9 150 Barnantal (vänster skala) elev i grundskolan har blivit högre. Styck- 8 Kostnader (vänster skala) 145 Barnantal kostnaden för äldreomsorgen, som här beräknas Kostnader 140 7 för antalet äldre i befolkningen som är 80 år eller 135 6 130 äldre, ökade något 2007 och 2008. 5

125 4 120

Diagram 9.7 Styckkostnader i förskola, grundskola och

3 äldreomsorg 115

2 Tusentals kronor (i fasta priser) per förskolebarn, grundskoleelev och 110 person som är 80 år eller äldre. 1 105

130 210 0 100 Förskola 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Grundskola 120 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Äldreomsorg (höger skala) 200 110 Antalet elever i grundskolan har under samma

100 190 period minskat och kostnaderna har därför ökat

90 mindre än i övriga verksamheter. I förhållande

180 till antal elever i grundskolan har kostnaderna

årligen ökat mellan 2004–2009. 80

70 170 Sedan 2002 har antalet elever i gymnasieskolan

02 03 04 05 06 07 08 09 ökat med ca 25 procent samtidigt som kostnad-

erna per elev har minskat något. Källor: Statistiska centralbyrån, webOr och egna beräkningar.

Beskrivningarna av kostnadsutvecklingen i de

Diagram 9.9 Elevantal och kostnader i grundskolan

olika kommunala verksamheterna i diagram 9.7– Årlig procentuell förändring Index (100=2002)

9.10 är baserade på uppgifter från kommunernas 3 120 Antal äldre (vänster skala) räkenskapssammandrag. Kostnaderna enligt Kostnader (vänster skala) 115 2 Antal äldre räkenskapssammandragen är omräknade till fasta Kostnader 110

priser med hjälp av prisdeflatorn som används 1 105 vid beräkningen av kommunernas konsumtion i 0 100 fasta priser enligt kostnadsmetoden. Fram-

95 skrivningarna av antalet barn i förskolan, elever i -1 90 grundskolan och antalet personer som är 80 år -2 och äldre utgår från SCB:s befolkningsprognos. 85

-3 80 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Anm.: Äldre personer innefattar personer som är 80 år eller äldre. Barnen i förskolan har ökat kraftigt samtidigt Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

som elevantalet i grundskolan har sjunkit

I takt med att förskolans växande barnkullar Under de senaste åren har antalet barn inom uppnår skolåldern innebär det en gradvis expanförskolan ökat starkt. För att möta en högre sion i grundskolan. Samtidigt är gymnasieskolan efterfrågan på dessa tjänster har också inne i en anpassning till ett vikande elevunderlag. verksamheternas kostnader ökat. Antalet

förskoleplatser har ökat kraftigt sedan 2000.

Utbyggnaden av antalet förskoleplatser bidrog

Kostnaderna för äldreomsorgen har minskat i

sannolikt till att den årliga ökningstakten i

förhållande till antalet äldre

kostnaderna (i fasta priser) för förskolan ökade

mer än den årliga ökningen av antalet barn under Kostnaderna för äldreomsorgen har minskat år- 2005–2007. Under 2008 och 2009 ökade kostligen i förhållande till antalet äldre över 65 år. naderna något svagare än antalet barn. Detta förhållande speglar en utveckling där de

äldre i större utsträckning bor kvar hemma med

PROP. 2010/11:1

utökad hemtjänst som komplement. På kost-

Tabell 9.5 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för nadssidan motsvaras detta verksamhetsskifte av 2010–2014.

minskad resurstillförsel till särskilt boende och 2009 2010 2011 2012 2013 2014

ökade resurser till insatser i ordinärt boende.

Inkomster 744 778 787 808 835 866

Under prognosperioden ökar antalet personer

Inkomstskatter 511 523 528 550 574 600 i åldrarna 65 år och äldre. Det är framför allt

Kommunal gruppen 65–79 år som ökar. Den grupp som fastighetsavgift 14 15 15 15 16 16 kräver mest omsorg, personer över 80 år, är dock Statsbidrag exkl. oförändrad under prognosperioden. mervärdesskatt 115 138 138 133 132 132

varav

Diagram 9.10 Antalet äldre och kostnader i äldreomsorgen

1 generella bidrag 66 86 85 81 81 81 Årlig procentuell förändring Index (100=2002) riktade bidrag 50 52 53 52 50 50 3 120 Antal äldre (vänster skala) 2 Kostnader (vänster skala) Övriga inkomster 104 102 106 109 114 118 115 2 Antal äldre Kostnader Utgifter 755 772 794 816 843 870 110 1 Konsumtionsutgifter 636 654 671 687 710 733 105 Procentuell utveck- 0 100 ling, fasta priser 1,0 0,2 0,4 -0,1 0,5 0,5

95 Övriga utgifter 119 119 123 129 132 138 -1 90 Finansiellt -2 sparande -11 5 -7 -8 -7 -4 85

Resultat

3

13 17 5 5 6 9

-3 80 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Generella bidrag inkluderar även de tillfälliga statsbidragen 2010 och 2011 samt pandemimiljarden 2009. Anm.: Äldre personer innefattar personer som är 80 år eller äldre. 2 Övriga inkomster inkluderar kompensation för ingående mervärdesskatt på den Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kommunala sektorns inköp av varor och tjänster. 3 Avser resultat före extraordinära poster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Trots resursförstärkningarna redovisade kom-

9.4 Finansiellt sparande och

munsektorn ett negativt finansiellt sparande på

ekonomiskt resultat

11 miljarder kronor 2009 medan resultatet var

positivt (se tabell 9.5). En bidragande orsak är att Den svaga utvecklingen av skatteunderlaget för det finansiella sparandet enligt NR påverkas av kommuner och landsting 2009 motverkades av ett nytt sätt att redovisa kommunernas och högre statsbidrag, ökade inkomster från landstingens pensionskostnader (se avsnitt fastighetsavgiften och lägre arbetsgivaravgifter. 10.2.3). Från och med 2007 bedöms det Dessutom sänktes de sjukförsäkringspremier finansiella sparandet till följd av den ändrade som kommuner och landsting betalar till AFA redovisningen reduceras med ca 4–5 miljarder Försäkring med drygt 5 miljarder kronor. kronor per år. Förändringen gör att Utöver detta förbättrades finansnettot med redovisningen i NR närmar sig den kommunala närmare 5 miljarder kronor jämfört med 2008, redovisningen där förändringen av pensionsfrämst till följd av återföringar av tidigare gjorda skulden belastar resultatet. nedskrivningar av finansiella tillgångar. Resultatet före extraordinära poster 2009 Osäkerheten om den ekonomiska utveckuppgick till 13 miljarder kronor. Att skillnaden lingen som rådde under 2009 bidrog till att kommellan finansiellt sparande och ekonomiskt muner och landsting agerade relativt försiktigt. resultat blev så stor förklaras bl.a. av olika Utgifterna för den kommunala konsumtionen redovisningsprinciper för investeringsutgifter utvecklades som en följd av detta relativt svagt och finansiella poster mellan NR och den 2009. kommunala redovisningen.

PROP. 2010/11:1

Starkare finansiellt sparande och resultat för Höjningen av statsbidragen bedöms medföra att kommunsektorn i år den kommunfinansierade sysselsättningen kan öka 2011. Kommunsektorns totala utgifter De tillfälliga statsbidrag som tillförts kommuner väntas dock öka mer än inkomsterna. Både det och landsting för 2010 leder till att inkomsterna finansiella sparandet och det ekonomiska från skatter och statsbidrag sammantaget ökar resultatet försämras 2011 till följd av detta. starkt i år. De tillfälliga statsbidragen bidrar Kommunsektorn som helhet beräknas också till att dämpa fallet i antalet arbetade fortfarande redovisa ett positivt resultat. timmar och sysselsättningen i den kommunfinansierade verksamheten 2010. Inkomstutvecklingen och den förhållandevis Kommunsektorns finanser stabiliseras fram återhållsamma ökningen av de kommunala till 2014 konsumtionsutgifterna medför att det finansiella sparandet väntas stärkas 2010 jämfört med 2009. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden bidrar Resultatet beräknas också stärkas i år, men i till att förutsättningarna för kommunsektorn mindre utsträckning än det finansiella sparandet. stabiliseras 2012–2014. Att det finansiella sparandet ökar mer än Konsumtionsutgifterna i fasta priser beräknas resultatet beror främst på att investerings- minska med ca 0,1 procent 2012. Det beror i utgifterna förväntas minska, vilket påverkar det huvudsak på att antalet arbetsdagar är färre 2012 finansiella sparandet i högre utsträckning än än 2011. Justerat för denna kalendereffekt väntas resultatet till följd av olika redovisningsprinciper. konsumtionen i stället öka med 0,5 procent. För 2013 och 2014 bedöms kostnaderna för den kommunala konsumtionen i fasta priser fortsätta Svagare finanser för kommuner och öka med närmare 0,5 procent per år. landsting 2011 Kommunsektorn redovisar ett finansiellt sparande och resultat 2012 och 2013 som är i Kommunsektorns inkomster väntas öka svagt nivå med 2011 års överskott. Under 2014 väntas 2011. Detta är främst en effekt av att de tillfälliga det finansiella sparandet och resultatet stärkas. statsbidragen på 17 miljarder kronor medför att inkomstnivån ökar relativt starkt 2010. Samtidigt

Diagram 9.11 Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extraordinära poster i kommuner och landsting

medför den permanenta bidragshöjningen Miljarder kronor. Utfall t.o.m. 2009, prognos för 2010–2014. fr.o.m. 2011 på 5 miljarder kronor i kombination 20 med den tillfälliga höjningen om 3 miljarder 16 Kommuner kronor 2011 att inkomsterna för kommun- Landsting sektorn kan hållas uppe (se tabell 9.6). 12 Kommunsektorn, totalt 8

Tabell 9.6 Beslutade och föreslagna generella statsbidrag

4

till kommunsektorn fr.o.m. 2009 års ekonomiska vårpropo-

sition 0 Statsbidrag för respektive år i miljarder kronor. -4 2010 2011 2012 2013 2014 -8 Generella bidrag, -12 VÅP2009 5 5 5 5 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Tillfälligt konjunktur- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 1 stöd 13 Tillfälligt statsbidrag, BP2010 4 Tillfälligt statsbidrag, BP2011 3

Totalt 17 8 5 5 5

1 Det tillfälliga konjunkturstödet beslutades i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget och hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2008/09:99, prop. 2008/09:2) och budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1).

PROP. 2010/11:1

9.5 Arbetade timmar och syssel- Antalet arbetade skattefinansierade timmar i sättning i den kommunalt näringslivet väntas öka relativt kraftigt i år, finansierade verksamheten främst till följd av att en viss del av grundskole-

verksamheten förs från kommunal till privat Den genomsnittliga arbetstiden för anställda sektor. som utför kommunfinansierad verksamhet Det totala antalet arbetade kommunvarierar mellan åren. Det innebär att antalet finansierade timmar väntas falla med 1,2 procent arbetade timmar i den kommunfinansierade i år för att sedan öka något under 2011. verksamheten kan utvecklas annorlunda jämfört Verksamhetsöverföringen från kommunal till med hur den kommunfinansierade syssel- privat sektor medför alltså att antalet arbetade sättningen utvecklas. kommunfinansierade timmar ökar starkare än arbetade timmar i kommunsektorn.

Antalet arbetade timmar vänder upp 2011 i

Tabell 9.7 Antal arbetade timmar i kommunalt finansierad verksamhet (kalenderkorrigerade)

kommunerna och 2012 i landstingen

Utfall för 2009, prognos för 2010–2014. Miljoner timmar Procentuell förändring Antalet arbetade timmar i kommunsektorn 2009 2009 2010 2011 2012 2013 2014 (kalenderkorrigerade) väntas bli lägre 2010 Kommunsektorn 1 603 -1,1 -1,9 0,0 0,5 0,3 0,5 1 jämfört med 2009. Detta beror främst på den varav kommuner 1 205 -1,4 -1,9 0,2 0,5 0,3 0,5 förhållandevis svaga inkomstutvecklingen som varav landsting 398 -0,4 -1,8 -0,3 0,3 0,3 0,6 följer av lågkonjunkturen, vilket begränsar konsumtionsutrymmet i kommuner och landsting. Näringslivet 2 183 5,3 4,3 2,6 3,0 1,4 0,8 Till följd av att en kommunanställd i genom- Kommunal verksamhet 1 787 -0,5 -1,2 0,3 0,8 0,4 0,6 snitt förväntas arbeta fler timmar i år än 2009 så 1 Kommunsektorn avser kommunala myndigheter enligt NR. blir nedgången i antalet arbetade timmar inte lika 2 Antalet faktiskt arbetade timmar fram t.o.m. 2009 är baserat på uppgifter från Konjunkturinstitutet. stor som nedgången i sysselsättningen. Anled- Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. ningen till att den kommunanställde i genomsnitt väntas arbeta fler timmar beror på att sjukfrånvaron minskar och att andelen timanställda och vikarier minskar 2010 jämfört med 2009. I takt med att den ekonomiska konjunkturen förbättras väntas antalet timanställda och vikarier öka. En sådan utveckling medför att den kommunanställde i genomsnitt kommer att arbeta färre timmar 2014 än 2010, vilket betyder att den årliga förändringstakten i antalet arbetade timmar i kommunsektorn blir något svagare än den årliga förändringstakten för sysselsättningen i kommunsektorn 2011–2014.

PROP. 2010/11:1

Sysselsättning och produktion av välfärds- ungefär 16 000 personer förklaras av utfasningen tjänster i kommunalt finansierad verksamhet av plusjobben och friåret.

Till största delen bedrivs den kommunala verk-

Diagram 9.13 Antal arbetade kommunfinansierade timmar och antalet arbetade timmar i kommunsektorn

samheten av anställda i kommuner och Miljontals timmar. Utfall t.o.m. 2009, prognos 2010–2014. landsting. Så kallade välfärdstjänster, såsom utbildning, hälso- och sjukvård samt omsorgs- 1 810 verksamhet, kan även bedrivas i privat regi, men 1 780 med kommunal finansiering. Kommunerna behåller ansvaret för finansieringen av dessa 1 750 tjänster även om de inte längre är huvudmän för 1 720 verksamheten. För att följa utvecklingen av Kommunfinansierad verksamhet exkl plusjobb sysselsättningen och antalet arbetade timmar 1 690 Kommunfinansierad inom välfärden måste man alltså se till hela den 1 660 verksamhet inkl plusjobb kommunfinansierade verksamheten och inte enbart till den kommunala verksamheten. Över- 1 630 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 föringar av tjänster från kommunala till privata Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. utförare är en anledning till att antalet kommunanställda blivit färre sedan 2007. Enligt Lågkonjunkturen medförde sannolikt att Konjunkturinstitutets beräkningar så har i sysselsättningen blev något lägre än vad den genomsnitt ca 5 000 s.k. välfärdstjänster årligen annars skulle varit. Samtidigt visar en mer inöverförts från kommunal till privat sektor under gående analys att nedgången i den totala komperioden 2001 till 2009. Detta har således medmunfinansierade sysselsättningen mellan 2007 fört att nedgången i den totala kommunoch 2009 fullt ut kan förklaras av att komfinansierade sysselsättningen är lägre än sysselmunanställda igenomsnitt arbetar fler timmar sättningsnedgången i kommunsektorn. per sysselsatt 2009 jämfört med 2007. När Diagram 9.12 Kommunfinansierad sysselsättning och anställda i genomsnitt arbetar mer behövs inte sysselsättning i kommunsektorn lika många som arbetar. Sammantaget har det totala antalet arbetade timmar i kommun- Tusentals personer. Utfall t.o.m. 2009, prognos 2010–2014. 1 220 finansierad verksamhet för produktionen av 1 200 välfärdstjänsterna ökat under samma period (se 1 180 diagram 9.13). 1 160 Kommunfinansierad Regeringens politik, vilken bl.a. har minskat verksamhet exkl plusjobb 1 140 Kommunfinansierad sjukfrånvaron, är en förklaring till de senaste 1 120 verksamhet inkl plusjobb årens trend att kommunanställda i genomsnitt Kommunsektorn exkl plusjobb 1 100 arbetar fler timmar per sysselsatt. En annan för- 1 080 klaring är lågkonjunkturen, som har medfört färre timanställda och färre vikarier i kommun- 1 060 sektorn. 1 040 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Den totala kommunfinansierade sysselsättningen var som högst 2007, dvs. året innan finanskrisen inträffade (se diagram 9.12). En betydande del av nedgången i den totala kommunfinansierade sysselsättningen sedan dess förklaras av utfasningen av två arbetsmarknadspolitiska program i kommunsektorn: plusjobben och friåret. Den totala kommunfinansierade sysselsättningen bedöms ha minskat med 33 000 personer mellan 2007 och 2009. Av dessa kan

PROP. 2010/11:1

Sysselsättningen stabiliseras i kommuner I konjunkturuppgångar är det vanligt att och landsting och ökar starkt i näringslivet antalet timanställningar ökar, vilket leder till att de kommun- och landstingsanställda i genom- Antalet sysselsatta i kommunsektorn väntas snitt arbetar färre timmar. Den genomsnittliga stabiliseras under 2010. Sysselsättningen i kom- arbetstiden för en anställd i kommunsektorn munsektorn bedöms dock minska med 21 000 bedöms därför bli något lägre för varje år fr.o.m. personer mellan 2009 och 2010, varav 14 000 i 2011, vilket bidrar till att sysselsättningen kommunerna och 7 000 personer i landstingen. bedöms öka från och med 2011. År 2014 väntas Den främsta förklaringen är att antalet arbetade ungefär 30 000 personer fler vara sysselsatta i timmar minskar i kommunsektorn (se före- kommunsektorn jämfört med 2010, samtidigt gående avsnitt). En annan förklaring till ned- väntas den kommunfinansierade sysselsättninggången är att den ovan nämnda överföringen av en i privat sektor öka med ungefär 10 000 skattefinansierade tjänster från kommunal till personer under motsvarande period. privat sektor väntas fortsätta. Den skattefinansierade sysselsättningen i näringslivet väntas

Diagram 9.14 Sysselsättningen i kommunerna och i kommunsektorn som helhet (inkl. plusjobb)

öka med ca 5 000 personer mellan 2009 och Tusentals personer (både höger och vänster skala). 2010. Ytterligare en förklaring till att syssel- Utfall t.o.m. 2009, prognos för 2010–2014. sättningen minskar i kommunsektorn är att 900 1 150 kommun- och landstingsanställda i genomsnitt 1 130 arbetar fler timmar 2010 jämfört med 2009 och 880 att skatteintäkterna utvecklats svagare än under 1 110 860 senare år. Utvecklingen av sysselsättningen och 1 090 840 antalet arbetade timmar i den kommunalt 1 070 finansierade verksamheten under de senaste åren 820 1 050 beskrivs mer ingående i fördjupningsrutan 800 1 030 Sysselsättning och produktion av välfärdstjänster Kommuner 780 1 010 i kommunalt finansierad verksamhet. Kommunsektorn (höger skala) Inkomsterna i kommunsektorn bedöms öka 760 990 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 måttligt 2011. Bedömningen är ändå att det finns Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ett visst finansiellt utrymme för att öka sysselsättningen i både kommuner och landsting. En förklaring till att sysselsättningen förväntas vända upp är den förväntade ökningen av antalet arbetade timmar i näringslivet, vilket förbättrar kommunsektorns ekonomiska förutsättningar. Den tillfälliga statsbidragshöjningen 2011 och den permanenta höjningen av statsbidragen från och med 2011 bidrar också till att de ekonomiska förutsättningarna blir något bättre för kommunsektorn. Sammantaget medför detta att inkomstutvecklingen förbättras, och att fler blir sysselsatta i kommunfinansierad verksamhet.

10 Den offentliga sektorns finanser, statsbudgetens saldo och statsskulden

PROP. 2010/11:1

10 Den offentliga sektorns finanser, statsbudgetens saldo och statsskuld

Sammanfattning I detta avsnitt redovisas den offentliga sektorns finanser enligt redovisningsprinciperna i nationalräkenskaperna (NR). Därvid redovisas • Den offentliga sektorns finansiella skatter och statsbidrag enligt den ordning som sparande förstärks under prognos- gällde innan den genomgripande revideringen av perioden. Från och med 2012 vänds NR i maj 2010 67 . Det innebär att skatter och underskottet till ett överskott som 2014 statsbidrag för delsektorerna (staten, ålderspenuppgår till 2,9 procent av BNP. sionssystemet och den kommunala sektorn) • Den offentliga sektorns finansiella avviker från den nuvarande redovisningen i NR. ställning är stark, trots underskotten i Men det finansiella sparandet för den offentliga det finansiella sparandet de närmaste sektorn och delsektorerna påverkas inte av åren. Den konsoliderade bruttoskulden denna avvikelse från NR:s redovisning. Redo- (Maastrichtskulden) väntas uppgå till visningen av inkomster och utgifter för den 39,1 procent av BNP 2010, vilket konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte understiger referensvärdet inom EU på heller. 60 procent av BNP med god marginal. • Effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande 2011 av nu före-

slagna reformer uppgår till 12,8 miljarder 10.1 Utgifts- och inkomstförändringar

kronor. Jämfört med 2010 innebär effekten av tidigare och nu föreslagna re- I detta avsnitt redovisas översiktligt budgetformer en förstärkning av det finansiella effekterna av dels de reformer och den finanssparandet med 4,9 miljarder kronor iering som föreslås eller aviseras i denna proposi- 2011. tion, dels de reformer och den finansiering som • Statens finansiella sparande och statsbudgetens saldo går mot överskott och statsskulden minskar under prognosperioden. 67 Förändringen i NR är föranledd av att EU:s statistikorgan Eurostat • Ålderspensionssystemets finansiella inte accepterar att statens skatteintäkter från hushållens direkta skatter sparande försvagas fr.o.m. 2012 när har ett negativt värde. Det beror på att skattereduktionerna, främst pensionerna åter ökar. avseende pensionsavgifterna och jobbskatteavdraget, är större än den • Den kommunala sektorns finansiella statliga inkomstskatten. Därför redovisar NR en del av sparande visar överskott 2010. För kommunalskatterna och den allmänna pensionsavgiften som 2011–2014 beräknas sektorn redovisa transfereringar från staten i stället för skatteintäkter och socialavgifter till underskott. den kommunala sektorn respektive ålderspensionssystemet. Förändringen medför att högre skatteinkomster och utgifter redovisas för den statliga sektorn. 231

PROP. 2010/11:1

tidigare beslutats eller aviserats. I 68 Tabell 10.1 Föreslagna och aviserade utgifts- och inkomst-

förändringar 2010–2014, effekt på offentliga sektorns

redovisningen förutsätts att de angivna

finansiella sparande

anslagsförändringarna motsvaras av lika stora Miljarder kronor. Förändring i förhållande till 2010 års ekonomiska

utgiftsförändringar. vårproposition.

2010 2011 2012 2013 2014

Utgiftsförändringar

Föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av takbegränsade 1 utgifter 3,6 9,8 8,4 7,8 6,9 I tabell 10.1 redovisas de sammantagna Justering för olika effekterna på det finansiella sparandet i den off- redovisningsprinciper i

entliga sektorn av föreslagna eller aviserade statsbudgeten och

utgifts- och inkomstförändringar i denna pronationalräkenskaperna -2,0 0,0 0,0 0,0 0,0

position samt i propositionen Hösttilläggs- varav kapitaltillskott till

statliga bolag -2,0 budget för 2010 (prop. 2010/11:2), i förhållande

till 2010 års ekonomiska vårproposition. Av

Summa utgiftsförändringar 1,6 9,8 8,4 7,8 6,9

tabellen framgår således hur utformningen av Inkomstförändringar

politiken har förändrats sedan vårpropositionen. 2 Skatter 0,0 -3,0 -2,9 -2,9 -2,8 En detaljerad beskrivning av de inkomst- och Övriga inkomstreformer 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

utgiftsförändringar som föreslås i denna propo- Summa inkomstförändringar 0,0 -3,0 -2,9 -2,9 -2,8

sition finns i avsnitt 6 och 8.2.

Utgifts- och

Av tabell 10.1 framgår hur de föreslagna och inkomstförändringar -1,6 -12,8 -11,4 -10,6 -9,7

aviserade reformerna påverkar de takbegränsade Indirekta effekter av inkomst-

utgifterna och hur dessa ska justeras för att redo- förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

visningsmässigt överensstämma med det finan- Indirekta effekter av utgifts-

siella sparandet i den offentliga sektorn. Bland förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

förslagen till utgiftsreformer finns satsningar på Förändring finansiellt

utbildning och tillfälligt statsbidrag till kom-

sparande offentlig sektor -1,6 -12,8 -11,4 -10,7 -9,7

munsektorn 2011. Sammantaget beräknas de Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. 1 Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar beskrivs i avsnitt 8.2.1. Ansföreslagna reformerna medföra högre utgifter lagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

med 1,6 miljarder kronor 2010, 9,8 miljarder ingår ej (se avsnitt 4.5). Vidare ingår inte den del av anslagsförändringen till följd av övergången till bruttoredovisning av avgifter inom utgiftsområde 22 som kronor 2011, 8,4 miljarder kronor 2012, inte motiverar teknisk justering av utgiftstaket (se not 1 och 2 i tabell 8.11).

2 Nu föreslagna och aviserade skatteförändringar beskrivs i avsnitt 6. 7,8 miljarder kronor 2013 och 6,9 miljarder

kronor 2014. De föreslagna åtgärderna på statsbudgetens På budgetens inkomstsida vidtas åtgärder utgifts och inkomstsida medför att den offentfrämst för att sänka skatterna för pensionärer. liga sektorns finanser försvagas med De föreslagna reformerna som påverkar bud- 1,6 miljarder kronor 2010, 12,8 miljarder kronor getens inkomstsida beräknas minska skatte- 2011, 11,4 miljarder kronor 2012, 10,7 miljarder inkomsterna med ca 3 miljarder kronor per år kronor 2013 och 9,7 miljarder kronor 2014, fr.o.m. 2011 t.o.m. 2014. jämfört med beräkningarna i den ekonomiska I tabell 10.1 redovisas också de indirekta vårpropositionen. effekter som uppstår till följd av de föreslagna

eller aviserade utgifts- och inkomstreformerna.

Om en reform ger upphov till en indirekt effekt

Förändringar jämfört med föregående år

medför det att nettoeffekten på den offentliga

sektorns finansiella sparande skiljer sig från den Av tabell 10.1 framgår skillnaden till följd av direkta bruttoeffekten på statsbudgeten (se föreslagna och aviserade åtgärder jämfört med vidare avsnitt 6.10). 2010 års ekonomiska vårpropositionen medan

det av tabell 10.2 går att utläsa förändringen

mellan olika år. I tabell 10.2 redovisas de samlade

budgeteffekterna i förhållande till föregående år 68 Statsbudgetens utgifter och inkomster förändras även av andra av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreanledningar än föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstslagna och aviserade reformer samt finansierförändringar, t.ex. den makroekonomiska utvecklingen (se avsnitt 8.1.3 och 8.2). ingen av dessa. På detta sätt redovisas på en

PROP. 2010/11:1

övergripande nivå regeringens prioriteringar. De

Tabell 10.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2010–2014 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och

reformer som redovisas avser både stats-

aviserade samt föreslagna och aviserade reformer och

budgetens utgifts- och inkomstsida. Indirekta finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella

effekter av utgiftsreformer på statsbudgetens sparande

inkomstsida ingår inte. Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Av tabell 10.2 framgår att de beräknade utgif- 2010 2011 2012 2013 2014

terna på statsbudgeten, justerade för att redovis- 1 Utgiftsförändringar ningsmässigt överensstämma med det finansiella Förändring av takbegränsade sparandet, ökar till följd av beslut på stats- utgifter 2 -1,5 -4,2 -8,2 -2,5 -1,7

budgetens utgiftssida med 25,0 miljarder kronor Justering för olika

2010 i förhållande till närmast föregående år. År redovisningsprinciper i

2011 och 2012 minskar utgifterna till följd av statsbudgeten och nationalräkenskaperna 26,5 -8,4 -3,4 -1,7 -2,3 beslut med sammanlagt 24,2 miljarder kronor. varav stöd till kommuner och Minskningen förklaras till stor del av att flera 3 landsting 26,0 -13,0 0,0 0,0 0,0 stora temporära stimulansåtgärder har införts, varav lånefinansierade t.ex. stöd till kommuner och landsting samt infrastrukturinvesteringar 4 2,2 -1,0 -2,0 -1,5 -1,7

satsningar på infrastruktur och utbildning. Dessa varav kapitaltillskott till är sammantaget som störst 2010 och trappas statliga bolag -0,8 3,1 0,0 0,0 0,0

sedan av i takt med att ekonomin återhämtar sig, Summa utgiftsförändringar 25,0 -12,6 -11,6 -4,2 -4,0

vilket medför att utgifterna minskar mellan åren. 1 Inkomsförändringar År 2013 och 2014 minskar utgifterna till följd av 5 Skattereformer, brutto -13,7 -6,7 -0,2 1,0 0,0 beslut med sammanlagt 8,2 miljarder kronor. I Indirekta effekter av skatter 0,6 -1,0 0,0 -0,3 0,0 avsnitt 8.1.3 (tabell 8.6) redovisas hur föränd- Övriga inkomstreformer -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 ringen ser ut per utgiftsområde.

Summa inkomstförändringar,

De beräknade inkomsterna minskar till följd

netto -13,6 -7,7 -0,2 0,7 -0,1

av beslut på statsbudgetens inkomstsida med

Utgifts- och inkomst-

13,6 miljarder kronor 2010 och med 7,7 mil-

förändringar, effekt på

jarder kronor 2011. Från 2012 till och med 2014 offentliga sektorns finansiella

ökar inkomsterna till följd av beslut med sam- sparande

1,6

38,7 -4,9 -11,5 -4,9 -3,9

manlagt 0,5 miljarder kronor. Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

1 År 2010 försämras de samlade offentliga För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär finanserna främst till följd av sänkta skatter samt minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Från finanserna förbättras jämfört med året innan. Fullständigt periodiserad redo-

och med 2011 till och med 2014 förbättras de visning för skatter. 2 Se avsnitt 8.1.3. I tabell 8.6 redovisas utgiftsförändringarna per utgiftsområde. offentliga finanserna, främst till följd av att de Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

konjunkturrelaterade satsningarna på utgiftsingår ej. Vidare ingår inte den del av anslagsförändringen till följd av övergången till bruttoredovisning av avgifter inom utgiftsområde 22 som inte motiverar teksidan, vilka sammantaget är som störst 2010, nisk justering av utgiftstaket (se not 1 och 2 i tabell 8.11). Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transtrappas av. fereringssystemen m.m. ingår ej (se avsnitt 8.1.3). Anslagsförändringar som

aviseras eller föreslås i denna proposition redovisas i tabell 8.11. 3 Det tillfälliga konjunkturstödet på sammanlagt 13 miljarder kronor (varav 6 miljarder kronor föreslogs i budgetpropositionen för 2010 och 7 miljarder kronor föreslogs i 2009 års ekonomiska vårproposition) utbetalades från statsbudgeten i december 2009 men är avsett att användas under 2010. I nationalräkenskaperna (NR) periodiseras stödet därför till 2010, vilket också bättre visar inriktningen på finanspolitiken. Tabellen visar förändringen mellan år och den justering som görs för de olika redovisningsprinciperna på 26 miljarder kronor 2010 består av: 13 miljarder lägre utgifter 2009 i NR än på anslag och motsvarande 13 miljarder kronor högre utgifter 2010. Här redovisas den långsiktiga effekten av stöden till kommunsektorn. På kort sikt kan en del av stödet används för att förstärka kommunernas och landstingens resultat istället för konsumtion. Till denna del skulle den offentliga sektorns finansiella sparande inte påverkas av det förändrade statsbidraget. 4 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 5 Se tabell 7.14. I tabell 7.14 inkluderas även effekterna av förändrad kommunal utdebitering. Därför är bruttoeffekterna olika för 2010. 6 Exklusive indirekta effekter av utgiftsreformer på statsbudgetens inkomstsida.

PROP. 2010/11:1

10.2 Den offentliga sektorns

Tabell 10.4 Skatter och avgifter

finansiella sparande

Procent av BNP. Utfall för 2009, prognos för 2010–2014.

2009 2010 2011 2012 2013 2014 Den offentliga sektorns finansiella sparande Hushållens direkta uppvisade 2009 ett underskott på 37 miljarder skatter 16,7 15,8 15,3 15,3 15,4 15,5 Bolagens direkta kronor eller 1,2 procent av BNP. Det är en kraf- skatter 2,8 3,1 3,3 3,5 3,5 3,5

tig försvagning jämfört med 2008, då det finan- Arbetsgivaravgifter 12,5 12,1 11,9 11,9 11,9 12,0 siella sparandet visade ett överskott på Mervärdesskatt 9,7 9,7 9,5 9,5 9,5 9,5 2,2 procent av BNP. Försvagningen beror dels Fastighetsskatt och på automatiska effekter av den kraftiga konfastighetsavgift 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 Övriga indirekta junkturnedgång som inleddes under 2008, dels skatter 4,0 3,9 3,8 3,8 3,8 3,7 på de finanspolitiska stimulanser som genom-

Summa 46,4 45,4 44,6 44,8 44,9 44,9

fördes för att motverka konjunkturnedgången. Offentlig sektor 46,2 45,2 44,4 44,6 44,7 44,7 Trots återhämtningen i ekonomin är resurs- EU 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 utnyttjandet alltjämt svagt under de närmaste Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. åren, vilket bidrar till fortsatta underskott i det finansiella sparandet 2010 och 2011. För 2010 Utgiftskvoten (utgifterna i förhållande till beräknas underskottet till 1,3 procent av BNP BNP), som ökade kraftigt 2009, beräknas nu och för 2011 till 0,4 procent av BNP. Därefter minska under hela prognosperioden. Eftersom väntas överskott i det finansiella sparandet som inkomsterna som andel av BNP är relativt 2014 beräknas till 2,9 procent av BNP (se tabell oförändrade fr.o.m. 2011 är det den minskande 10.3). utgiftskvoten som leder till förstärkningen av det finansiella sparandet (se diagram 10.1).

Tabell 10.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för 2010–2014. Diagram 10.1 Inkomster och utgifter

Procent av BNP. Utfall för 2009, prognos för 2010–2014. 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Inkomster 1607 1651 1704 1788 1874 1960 58,0

Inkomster

Procent av BNP 51,7 50,2 49,4 49,6 49,6 49,7 56,0 Skatter och Utgifter 54,0 avgifter 1435 1488 1531 1607 1686 1764 52,0 Procent av BNP 46,2 45,2 44,4 44,6 44,7 44,7

63 57 63 68 72 76 50,0 Kapitalinkomster

Övriga inkomster 109 106 111 113 116 120 48,0

Utgifter 1643 1692 1718 1750 1798 1845 46,0

Procent av BNP 52,9 51,4 49,8 48,6 47,6 46,8 44,0 Utgifter exkl. 42,0 räntor 1607 1653 1679 1710 1753 1798 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Räntor 36 39 39 40 45 47 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Finansiellt sparande -37 -41 -14 38 77 115

-1,2 -1,3 -0,4 1,0 2,0 2,9 Under prognosperioden ökar den offentliga Procent av BNP Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. konsumtionen i volym, men minskar som andel av BNP. Även de offentliga investeringarna,

Inkomsterna minskar 2010 och 2011 i liksom transfereringarna till hushåll, utvecklas förhållande till BNP bl.a. till följd av beslutade svagare än BNP. År 2010 och 2011 minskar

och nu aviserade skattesänkningar. Som andel av transfereringarna främst till följd av en svag ut- BNP minskar hushållens direkta skatter och veckling av pensionerna. Pensionärernas

arbetsgivaravgifter 2010 och 2011 medan ekonomi förstärks emellertid genom skattebolagens direkta skatter väntas öka, vilket sänkningar. De sjukdomsrelaterade trans-

avspeglar att lönesumman minskar som andel av fereringarna, som minskat under en följd av år, BNP (se tabell 10.4). väntas fortsätta minska som andel av BNP.

Förbättringen på arbetsmarknaden leder till minskade utgifter för de arbetsmarknadsrela-

PROP. 2010/11:1

terade försörjningsstöden och ekonomiskt bi-

Tabell 10.6 Statens inkomster och utgifter

stånd. Trots att statsskulden minskar ökar ränte-

Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för 2010–2014.

utgifterna i slutet av prognosperioden till följd av

2009 2010 2011 2012 2013 2014

att räntan stiger (se tabell 10.5).

Inkomster 830 859 895 946 995 1040

Tabell 10.5 Den offentliga sektorns utgifter Procent av BNP 26,7 26,1 25,9 26,3 26,4 26,4 Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för Skatter och 2010–2014. avgifter 732 767 797 843 887 929

2009 2010 2011 2012 2013 2014 Övriga inkomster 98 93 98 103 108 111

Utgifter 861 911 914 909 913 921

Konsumtion 27,8 27,2 26,5 25,9 25,5 25,1 Procent av BNP 27,7 27,7 26,5 25,2 24,2 23,3 Investeringar 3,5 3,3 3,0 3,0 2,8 2,7 Utgifter exkl. Transfereringar räntor 829 874 879 873 874 881 till hushåll 17,1 16,3 15,4 15,0 14,6 14,3 Procent av BNP 26,7 26,6 25,5 24,2 23,2 22,3 Ålderspensioner 9,0 8,5 8,1 8,1 8,1 8,2 Ränteutgifter 32 36 35 36 39 40 Sjukdom 3,5 3,1 2,9 2,7 2,6 2,5

Finansiellt

Övriga transfereringar

Från statens finansiella sparande till

och subventioner 3,3 3,5 3,7 3,6 3,5 3,4

statsbudgetens saldo

Ränteutgifter 1,2 1,2 1,1 1,1 1,2 1,2

Summa utgifter 52,9 51,4 49,8 48,6 47,6 46,8

Statens finansiella sparande visar förändringen av Exklusive räntor 51,7 50,2 48,6 47,5 46,4 45,6 den finansiella förmögenheten, exklusive värde- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. förändringar. Budgetsaldot visar statens lånebehov med omvänt tecken och påverkar därmed förändringen av statsskulden.

10.2.1 Statens finanser

Tabell 10.7 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Statens finansiella sparande Miljarder kronor. Utfall för 2009, prognos för 2010–2014.

2009 2010 2011 2012 2013 2014 Statens finansiella sparande uppvisade 2009 ett

Finansiellt

underskott på 30 miljarder kronor eller sparande -30 -51 -19 37 82 119 1 procent av BNP. Det är en försvagning från Till budgetsaldo 2008 med 75 miljarder kronor, motsvarande Räntor, 2,4 procent av BNP. Lågkonjunkturen slår hårt periodisering, mot statens finanser. Inkomsterna minskade kursvinster/förluster -5 12 4 6 5 3 2009 och överstiger 2008 års nivå först 2011. Periodisering av I år beräknas utgifterna vara oförändrade som skatter -32 4 2 -19 -7 -6 andel av BNP, trots kraftigt ökade bidrag till den Köp och försäljning kommunala sektorn och ökade utgifter för av aktier, extra utdelningar m.m. -1 7 27 25 25 25 arbetsmarknadspolitiken. Det finansiella sparan- Kommunbidrag -13 13 0 0 0 0 det beräknas visa underskott med motsvarande 1,6 procent av BNP. Återhämtningen i ekono- Övriga finansiella transaktioner m.m. -94 -12 -6 -2 -2 -2 min bidrar därefter till en successiv förstärkning varav lån till av statens finanser och 2014 beräknas ett Riksbanken -95 överskott i det finansiella sparandet på 3 procent

Budgetsaldo -176 -27 6 47 103 139

av BNP (se tabell 10.6). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det finansiella sparandet påverkas inte av att staten säljer eller köper finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökar utlåningen, eftersom sådana

PROP. 2010/11:1

transaktioner inte förändrar den finansiella för- budgeten åter i balans. I tabell 10.8 redovisas

mögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot budgetsaldots utveckling 2009–2014. Under-

och statsskulden av dessa transaktioner. skottet 2009 på 176 miljarder kronor var det

Förutom denna principiella skillnad avviker största sedan 1993. Drygt hälften av under-

redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden skottet berodde dock på att Riksgäldskontoret

från redovisningen i NR. Budgetsaldot redovisas lånade upp 95 miljarder kronor åt Riksbanken

kassamässigt, dvs. när betalningen sker, medan för att förstärka valutareserven. Amortering- NR tillämpar periodiserad redovisning, dvs. när arna av detta lån har beräkningstekniskt satts den underliggande aktiviteten sker. Denna skilltill 0 kronor under prognosperioden. nad påverkar framför allt redovisningen av

skatter och ränteutgifter. Tabell 10.8 Statsbudgetens saldo 2009–2014

År 2009 visade budgetsaldot ett mycket större Miljarder kronor. Utfall för 2009, prognos för 2010–2014.

underskott än det finansiella sparandet. Lån till 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Riksbanken belastade budgetsaldot med

Inkomster 710 771 833 851 907 949

95 miljarder kronor, men inte det finansiella

Utgifter exkl.

sparandet då statens tillgångar ökade i mot- statsskuldsräntor 1 745 766 783 775 772 778

svarande mån. Det tillfälliga konjunkturbidraget

Statsskuldsräntor

till den kommunala sektorn betalades delvis ut m.m. 36 19 26 24 28 31 2 och belastar statsbudgeten 2009, men minskar Riksgäldskontorets

det finansiellt sparandet 2010. Dessutom var de nettoutlåning 105 12 -4 5 3 1

kassamässigt inbetalda skatterna 32 miljarder varav In-/utlåning från kronor lägre än de för året debiterade skatterna myndigheter

(se tabell 10.7). (räntekonto) -10 0 0 0 0 0 3 Inbetalning av För 2010 väntas budgetsaldot vara starkare än premiepen-

det finansiella sparandet. Periodiseringarna av sionsmedel inkl. ränta -29 -30 -31 -32 -33 -35 räntor och skatter samt konjunkturbidraget till Utbetalning av kommunsektorn får motsatt tecken 2010 mot premiepensionsmedel 30 31 32 32 33 35 2009. Intäkterna av apoteksförsäljningen för- CSN, studielån 6 6 6 6 6 6 stärker budgetsaldot med ca 6 miljarder kronor i Insättningsår. Under perioden 2011–2014 förstärks budget- garantin 0 0 -22 -1 -1 -1

saldot, men inte det finansiella sparandet, av Stabilitetsfond 3 -3 -3 -4 -4 -4 Lån Riksbanken 95 -1 0 0 0 0 antagna försäljningar av statens aktieinnehav om Lån till andra 25 miljarder kronor per år. länder 1 8 3 0 0 0

Nettoutlåning – Infrastrukturinvesteringar 6 8 7 5 3 2 4 Statsbudgetens saldo Apoteket AB 0 -6 6 0 0 0

5 Övrigt, netto 1 -2 -3 -1 -1 -2

Kassamässig

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas

6

korrigering 0 1 22 0 1 0

att under 2011 ta upp lån enligt lagen Statsbudgetens

(1988:1387) om statens upplåning och skuldför-

saldo -176 -27 6 47 103 139

7

valtning. 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. 2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och 3 Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet. utlåning i Riksgäldskontoret för 2011 enligt 4 Avser infrastrukturlån (netto) för Botniabanan AB, Banverket och Vägverket

tabell 10.8 godkänns. (Trafikverket fr.o.m. 1 april 2010). 5 Avser bl.a. övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB, Beräkningen av den kassamässiga korriger- investeringslån till myndigheter och Statens jordbruksverks EU-konto. 6 ingen för 2011 enligt tabell 10.8 godkänns. För 2011 uppstår en korrigeringspost för att Riksgäldskontoret antas sälja insättningsgarantifondens innehav av statspapper för att kunna införlivas i stabilitetsfonden 2011. Därutöver avser den kassamässiga korrigeringen 2010– 2013 främst förfall av lån som staten övertog från Venantius AB 2007. 7 Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov Statsbudgeten i balans 2011 redovisas även Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering

på statsbudgeten. Ett budgetunderskott innebär att ett lika stort lånebehov uppstår och att statsskulden normalt sett ökar. På motsvarande sätt innebär ett Från det kraftiga underskottet 2009 förbättras budgetöverskott ett negativt lånebehov och normalt sett en minskning av statsskulden. statsbudgetens saldo snabbt och 2011 är stats- Källor: Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket samt egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

År 2010 minskar budgetunderskottet avsevärt

Diagram 10.2 Statsbudgetens saldo 2000–2014

och beräknas uppgå till 27 miljarder kronor, Miljarder kronor, utfall för 2000–2009, prognos för 2010–2014 vilket är en förbättring med 149 miljarder kronor 200 jämfört med 2009. Budgetsaldot förbättras sedan 150 gradvis och för 2014 beräknas ett budget- 100 överskott på 139 miljarder kronor vilket är högre 50 än det rekordhöga överskottet 2008. 0 Budgetsaldot har varierat kraftigt under 2000- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 -50 talet, vilket visar att statens inkomster och ut- -100 gifter är konjunkturkänsliga (se diagram 10.2). I en lågkonjunktur försämras normalt budget- -150 saldot av lägre inkomster och högre utgifter. Det -200 omvända gäller i en högkonjunktur. I lågkon- Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar junkturerna i början av 1990-talet respektive 2000-talet minskade inkomsterna tre år i rad. Från 2008 till 2009 minskade statens kassamässiga inkomster med nära 200 miljarder kronor, eller med 20 procent. Drygt hälften av Riksgäldskontorets nettoutlåning var minskningen utgjordes av minskade skatte- tillfälligt hög 2009 inkomster. Redan 2010 ökar dock inkomsterna igen och fortsätter att stiga varje år till 2014. Riksgäldskontorets nettoutlåning 69 var ovanligt Statens utgifter, exklusive statsskuldsräntor, hög 2009, då den uppgick till 105 miljarder ökar både 2010 och 2011 men minskar 2012 och kronor, varav upplåningen åt Riksbanken stod ligger sedan på en i stort sett oförändrad nivå för 95 miljarder kronor. När detta lån betalas 2013–2014. tillbaka kommer nettoutlåningen minska med motsvarande belopp och därmed förbättra budgetsaldot. I år beräknas nettoutlåningen bli Statsskuldsräntorna nära halveras 2010 i 12 miljarder kronor varefter en inlåning, netto, förhållande till 2009 bedöms uppkomma 2011. Under perioden 2009–2014 beräknas de årliga Storleken på statsskulden, räntenivåer och den inbetalningarna till premiepensionssystemet svenska kronans växelkurs mot andra valutor är successivt öka från 29 till 35 miljarder kronor. de viktigaste faktorerna för ränteutgifternas Utbetalningarna av premiepensionsmedel är storlek. Att statsskuldsräntorna var så höga 2009 under perioden 2009–2014 ungefär lika stora trots mycket låga marknadsräntor beror på att som inbetalningarna. den svaga svenska kronan medförde kraftiga En sammanslagning av insättningsgarantivalutaförluster på nära 14 miljarder kronor. År fonden och stabilitetsfonden antas beräknings- 2010 bidrar låga marknadsräntor i kombination tekniskt ske 2011, vilket minskar nettomed en starkare svensk krona till låga stats- utlåningen. Motsvarande post redovisas också i skuldsräntor. Åren 2011–2014 stiger åter mark- den kassamässiga korrigeringen och statsbudnadsräntorna och därmed även ränteutgifterna. getens saldo är därmed opåverkat. Återhämtningen från effekterna av finanskrisen har gått snabbt och ett budgetunderskott uppstår endast under 2009 och 2010, vilket kan jämföras med 1990-talskrisen då statsbudgeten uppvisade underskott 1990–1997. Budgetsaldots 69 Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av myndighetens in- och storlek för ett enskilt år påverkas i hög grad även utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De av engångseffekter, vilket beskrivs nedan. största delposterna utgörs normalt av in- och utbetalningar av premiepensionsmedel, Centrala studiestödsnämndens nettoupplåning för finansiering av studielån samt nettoutlåning för infrastrukturinvesteringar. Inbetalningar av premiepensionsmedel placeras tillfälligt på ett konto i Riksgäldskontoret fram till dess att de definitiva pensionsrätterna fastställts och tillgodoförs på pensionsspararnas konton hos Pensionsmyndigheten.

PROP. 2010/11:1

Kassamässig korrigering bolaget Apoteket Omstrukturering AB (OAB) tillfälligt placerar likviden från försäljningen av Den kassamässiga korrigeringen beräknas apotek till privata apoteksföretag på ett konto i 70 uppgå till 1 miljard kronor 2010, 22 miljarder Riksgäldskontoret. År 2011 upphör den tillkronor 2011 och 1 miljard kronor 2013. För fälliga placeringen av OAB:s försäljningslikvid i 2012 och 2014 beräknas den kassamässiga Riksgäldskontoret och betalas in på inkomsttitel. korrigeringen ligga nära 0 miljarder kronor. Den ovanligt stora kassamässiga korrigeringen

Tabell 10.9 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 2009–2014

2011 beror på den beräkningstekniska samman- Miljarder kronor slagningen av insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden. Vid en sammanslagning minskar 2009 2010 2011 2012 2013 2014 den okonsoliderade statsskulden med drygt

Statsbudgetens saldo -176 -27 6 47 103 139

20 miljarder kronor, vilket motsvarar insätt- Större ningsgarantifondens innehav av statspapper. engångseffekter 92 5 -21 -25 -25 -25 Avyttringen av statspapper minskar Riksgäldsvarav Försäljning av kontorets nettoutlåning till följd av att statligt kontotillgångarna för insättningsgarantin hos aktieinnehav -25 -25 -25 -25 Extra Riksgäldskontoret ökar med motsvarande utdelningar -4 belopp. Då denna transaktion inte påverkar Förändrad statens lånebehov uppstår en kassamässig korriinbetalning av moms inom geringspost för 2011 med motsvarande belopp. bygg- och anläggningssektorn -2 EU-avgift, Statsbudgetens saldo justerat för större försenat beslut avseende egna engångseffekter medel -7

Apoteket AB -6 År 2009 påverkades statsbudgetens saldo av 1 Kapitaltillskott 7 3 Lån till betydande engångseffekter. Sammantaget be- Riksbanken 2 95 räknas engångseffekterna ha påverkat stats- Lån till andra budgetens saldo negativt med 92 miljarder länder 1 8 3 Venantius AB, kronor (se tabell 10.9). Den främsta förklaringen förfalloprofil till dessa engångseffekter är ett belopp om 95 övertagna lån 1 1 1 Carnegie -1 -1 miljarder kronor som Riksgäldskontoret har 3 Övrigt, netto 2 lånat upp för Riksbankens räkning. Amorte-

Statsbudgetens

ringarna av detta lån har beräkningstekniskt

saldo justerat för

antagits vara noll kronor under prognos- större engångsperioden. effekter -84 -22 -15 22 78 114 År 2010 blir engångseffekterna betydligt Anm.: De tillfälliga stabiliseringspolitiska åtgärder som införts i samband med krisen i form av bl.a. tillfälligt högre statsbidrag till kommunsektorn, utbildmindre och beräknas sammantaget försämra ningsåtgärder och tidigareläggning av infrastrukturåtgärder har inte inkluderats statsbudgetens saldo med 2 miljarder kronor. i denna tabell. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Till de större effekterna som försämrar saldot 1 År 2009 avses 5,6 miljarder kronor till Nordea AB samt 1,3 miljarder kronor till SAS AB nyemission. År 2010 avses 2 miljarder kronor till Inlandsinnovation AB hör de lån till Island och Lettland om och 1,1 miljarder kronor till SAS AB nyemission. sammanlagt drygt 8 miljarder kronor som 2 Avser Riksbankens lån i Riksgäldkontoret om 95 miljarder kronor. 3 Avser omfinansiering av infrastrukturlån. Sverige bedöms betala ut 2010. Budgetsaldot förbättras i år bl.a. till följd av att det statliga I prognoserna för 2011–2014 görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljningar av statens innehav i noterade och onoterade aktiebolag om 25 miljarder kronor per år.

70 En kassamässig korrigering kan uppstå på statsbudgeten om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår. Det kan också förekomma transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa.

PROP. 2010/11:1

10.2.2 Ålderspensionssystemet intäkterna, till följd av den kraftiga konjunkturnedgång som inleddes under 2008. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet uppgick 2009 till 5 miljarder kronor Tabell 10.11 Kommunsektorns finanser eller 0,2 procent av BNP (se tabell 10.10). Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för Pensionsutbetalningarna överstiger avgiftsin- 2010–2014.

Direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar Inkomstskatter 511 523 528 550 574 600 täcker avgiftsunderskottet, vilket leder till att det Kommunal finansiella sparandet i ålderspensionssystemet fastighetsavgift 14 15 15 15 16 16

2010–2013 beräknas vara positivt (se tabell Statsbidrag exkl.

10.10). mervärdesskatt 115 138 138 133 132 132

Skatter och bidrag Tabell 10.10 Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen) som procent av BNP 20,9 21,3 20,5 20,0 19,8 19,6

Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för Övriga inkomster 104 102 106 109 114 118 2010–2014. Utgifter 755 772 794 816 843 870 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Procent av BNP 24,7 24,3 23,8 23,4 23,1 22,8 Avgifter 203 207 212 219 228 240 Pensioner Konsumtionsutgifter 636 654 671 687 710 733 217 220 219 232 247 262 Procent av BNP 20,8 20,6 20,1 19,7 19,5 19,2

Avgiftsöverskott -15 -13 -7 -12 -19 -23

Räntor, utdelningar 22 20 23 24 24 26 Övriga utgifter 119 119 123 129 132 138

Förvaltningsutgifter Finansiellt sparande -11 5 -7 -8 -7 -4 m.m. -3 -3 -3 -3 -3 -3 Procent av BNP -0,4 0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,1

Finansiellt sparande 5 5 13 8 2 0

Anm.: Skatter och bidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kom- Procent av BNP 0,2 0,1 0,4 0,2 0,1 0,0 munala fastighetsavgiften. Övriga inkomster inkluderar kompensation för ingående mervärdesskatt på den kommunala sektorns inköp av varor och tjänster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Balanseringen av ålderspensionsutgifterna med- Tidigare i år genomfördes en generalrevidering för att avgiftsunderskottet minskar 2010 och av NR som innebar att redovisningen av kom- 2011 för att återigen öka under resten av munernas och landstingens pensionskostnader prognosperioden. Balansering är ett sätt att ändrades. Den nya principen innebär att pengenom en justering av indexeringen säkerställa sionskostnaderna i kommunsektorn belastar det att pensionssystemets utgifter inte långsiktigt finansiella sparandet redan när avsättningen för överstiger dess inkomster. Konstruktionen av pensionsåtagandena uppstår och inte som balanseringsmekanismen gör att så länge tidigare när pensionen betalas ut. Det medför att balanseringen är aktiverad (vilket den förväntas kommunsektorns och den offentliga sektorns vara under hela prognosperioden) stiger finansiella sparande reduceras fr.o.m. 1998. På pensionerna med mer än utvecklingen av lång sikt blir effekten på det finansiella sparandet inkomstindex om balanstalet överstiger ett. det omvända eftersom avsättningarna för pen- Det faktum att balanstalet förväntas överstiga sionsutbetalningarna då redan tidigare belastat ett i slutet av prognosperioden, bidrar till en sparandet. Den nya principen innebär således en starkare ökning av pensionsutbetalningarna 2013 omperiodisering av pensionskostnaderna. För och 2014 och leder till att det finansiella åren 2007–2009 och för överskådlig tid bedöms sparandet försvagas. sparandet på grund av detta reduceras med ca

0,2 procent av BNP.

För 2010 väntas det finansiella sparandet i

10.2.3 Kommuner och landsting

kommunsektorn förstärkas. Främst är detta en

följd av att kommuner och landsting i år erhåller Det finansiella sparandet i kommunsektorn tillfälliga statsbidrag, samtidigt som konsumuppgick 2009 till -11 miljarder kronor, vilket tionen bedöms öka relativt långsamt (se tabell motsvarar -0,4 procent av BNP. Underskottet är 10.11). en följd av en svag utveckling av skatte-

PROP. 2010/11:1

En fortsatt svag utveckling av skatteunder- stocken används för produktion av offentliga laget i kombination med att tillfälliga statsbidrag tjänster, t.ex. skolor, sjukhus och kontorsupphör medför att inkomsterna ökar långsamt byggnader, medan infrastrukturen ger en sam- 2011. Samtidigt beräknas de totala utgifterna öka hällsekonomisk avkastning. något snabbare 2011 än 2010 (se diagram 10.3). De finansiella tillgångarna omfattar förutom Den sammantagna effekten blir därför att det olika fordringar på den privata sektorn även finansiella sparandet försämras 2011 och återigen aktier. Aktierna kan vara en likvid tillgång med beräknas vändas till ett underskott på ett tydligt avkastningskrav, som t.ex. AP- 0,2 procent av BNP. fondernas aktieinnehav. Aktier kan också vara en I takt med att den ekonomiska åter- form för kontroll av realkapital, t.ex. statens hämtningen förstärks, beräknas skatteunderlaget ägande av Statens Järnvägar AB och Vattenfall successivt stärkas och växa med över 4 procent AB. per år 2012–2014. Den starkare ekonomiska Skulderna omfattar finansiella skulder samt utvecklingen väger till stor del upp effekten av statens och den kommunala sektorns åtaganden att de tillfälliga statsbidragen för 2010 och 2011 för tjänstepensioner. Den s.k. Maastrichtdå dras tillbaka. skulden, av vilken statsskulden utgör en över- Totala inkomster och utgifter bedöms öka i vägande del, redovisas till nominellt värde. I samma takt 2012 och 2013 och det finansiella övriga skulder ingår skillnaden mellan marknadssparandet ligger då kvar på samma nivå som värden och den nominellt värderade Maastricht- 2011. För 2014 beräknas det finansiella sparandet skulden. stärkas något.

Tabell 10.12 Den offentliga sektorns tillgångar och skulder

Diagram 10.3 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster Miljarder kronor. Utfall 2007–2009.

och utgifter samt finansiella sparande

2007 2008 2009 Utfall för 2000–2009, prognos för 2010–2014.

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Anm.: Finansiella tillgångar och skulder redovisas exklusive periodiseringsposterna i finansräkenskaperna.

10.3 Den ekonomiska ställningen

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Vid utgången av 2009 beräknas den offentliga

10.3.1 Den ekonomiska ställningen är stark

sektorns förmögenhet ha uppgått till 1 874 miljarder kronor eller 60,3 procent av Den offentliga sektorns förmögenhet består av BNP. Kapitalstocken uppgick till 1 907 miljarder realkapital och finansiella tillgångar med avdrag kronor eller 61,4 procent av BNP. Den för skulder. Realkapitalet eller kapitalstocken finansiella förmögenheten, skillnaden mellan innefattar såväl materiella tillgångar, t.ex. finansiella tillgångar och skulder, uppgick till byggnader och anläggningar, som immateriella 487 miljarder kronor. Pensionsåtagandena på tillgångar, t.ex. dataprogram. Större delen av den 521 miljarder kronor var något större än den offentliga sektorns kapitalstock består av byggfinansiella förmögenheten. nader, vägar och annan infrastruktur som inte ger någon direkt avkastning. En del av kapital-

PROP. 2010/11:1

Fördelningen av förmögenheten på sektorer 10.3.2 Den offentliga sektorns finansiella visar att statens andel är lägst då den offentliga förmögenhet (nettoställning) är sektorns skuld huvudsakligen består av stats- positiv skulden. Den kommunala sektorns förmögenhet består till övervägande del av reala tillgångar, Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet, medan ålderspensionssystemets förmögenhet uppgick 2009 till 487 miljarder kronor, motutgörs av finansiella tillgångar (se tabell 10.12). svarande 15,7 procent av BNP. Enligt NR Förmögenheten ökade med 94 miljarder kronor redovisas detta mått exklusive statens och större 2009, efter att ha minskat 2008. Återhämtningen delen av den kommunala sektorns åtaganden för på aktiemarknaden medförde att värdet på den de förmånsbestämda tjänstepensionerna. Skuldoffentliga sektorns aktieinnehav ökade med erna för de fonderade avgiftsbestämda tjänste- 141 miljarder kronor. pensionerna ingår, i likhet med premie- Utvecklingen i ett längre perspektiv framgår pensionssystemet, inte heller i den offentliga av diagram 10.4. Sedan 1998 har förmögenheten i sektorn utan redovisas i försäkringssektorn. förhållande till BNP ökat med motsvarande Sedan 2005 är den finansiella förmögenheten 40 procentenheter. Som andel av BNP har den positiv, dvs. de finansiella tillgångarna överstiger finansiella ställningen förstärkts med 37 procent- skulderna (se diagram 10.5). Den offentliga enheter, och då huvudsakligen genom att sektorns kapitalinkomster i form av räntor och Maastrichtskulden har minskat med 28 procent- utdelningar överstiger också ränteutgifterna. enheter. Kapitalstocken har ökat med 4 procentenheter, medan pensionsskulden har ökat med

Diagram 10.5 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet

drygt 1 procentenhet som andel av BNP mellan Procent av BNP. Utfall för 1990–2009, prognos för 2010–2014. 1998 och 2009.

20

Diagram 10.4 Den offentliga sektorns tillgångar och skulder

1998-2009 10 Procent av BNP 0 100 Kapitalstock Förmögenhet 75 Pensionsskuld Finansiellt netto -10 Mastrichtskuld 50 -20 25 -30 0 -40 -25 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 -50 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. -75 Som framgår av tabell 10.13 ligger den offentliga 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Anm.: Pensionsskulden och Maastrichtskulden är angivna med negativt tecken. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sektorns finansiella förmögenhet huvudsakligen i ålderspensionssystemets buffertfonder (APfonderna), medan staten har en nettoskuld. Av ökningen av förmögenheten mellan 1998 och Den offentliga sektorns finansiella för- 2009 på 40 procentenheter av BNP svarar sparmögenhet ökade under 2009 med 107 miljarder andet för 22 procentenheter, värdeförändringar kronor. Värdeförändringar genom återhämtm.m. för 33 procentenheter, medan BNPningen på aktiemarknaden och på statsskulden i ökningen reducerar förmögenheten som andel utländsk valuta bidrog till att den finansiella av BNP med 15 procentenheter. ställningen förstärktes förra året, trots att det finansiella sparandet var negativt.

PROP. 2010/11:1

Tabell 10.13 Den offentliga sektorns finansiella Diagram 10.6 Statsskuldens utveckling 2000–2014 förmögenhet

1000 ÅP-systemet 829 834 846 855 857 857 40

800 Kommunsektorn 61 66 59 51 44 39 30 Offentlig 600 sektor 487 456 458 495 571 684 20 400 Procent av BNP 15,7 13,9 13,3 13,7 15,1 17,3

10 Anm.: Finansiella förmögenheten redovisas exklusive periodiseringsposterna i 200 finansräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 0 0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

I prognosen ingår inga andra värdeförändringar Statsskuld Andel av BNP

utöver de förutsedda valutakursförändringarnas Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar

effekt på statsskulden. Mellan 2009 och 2014

beräknas den finansiella förmögenheten öka med Redan 2010 minskar statsskulden åter, både 197 miljarder kronor. Det ackumulerade finannominellt och uttryckt som andel av BNP. Det siella sparandet uppgår under samma period till förbättrade läget i ekonomin med god tillväxt 174 miljarder kronor. Sammantaget beräknas och minskande arbetslöshet bidrar till att den finansiella förmögenheten uppgå till lånebehovet snabbt minskar från 2009 års höga 684 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar nivå. Dock är lånebehovet positivt i år, vilket i 17,3 procent av BNP. sig innebär en ökad statsskuld. Att statsskulden

minskar trots ett budgetunderskott 2010 beror i

huvudsak på kronförstärkningen och därmed en

10.3.3 Statsskulden minskar åter 2010

lägre värdering av statsskulden i utländsk valuta.

Från och med 2011 bidrar ett positivt Efter att ha minskat under hela 2000-talet ökade budgetsaldo till att statsskulden minskar, både statsskulden 2009 mätt som andel av BNP (se nominellt och som andel av BNP. Skuldkvoten, diagram 10.6 och tabell 10.14). Statsskulden dvs. statsskulden uttryckt som andel av BNP, ökade även nominellt under 2009 med nära 90 beräknas till 21,1 procent 2014 vilket är den miljarder kronor jämfört med 2008. Ökningen i lägsta på 40 år. Utöver konjunkturåterhämtfjol motsvaras av det lån om 95 miljarder kronor ningen bidrar även det beräkningstekniska som Riksgäldskontoret tog upp för Riksbankens antagandet om försäljningar av statens innehav räkning för att stärka valutareserven. Den av aktier i noterade och onoterade bolag till kraftiga konjunkturnedgången som inleddes i detta. De antagna försäljningarna minskar slutet av 2008, i kombination med finanslånebehovet med 25 miljarder kronor per år politiska stimulanser, bidrog också till lägre 2011–2014 och minskar sammantaget inkomster och högre utgifter för staten. statsskulden med 100 miljarder kronor t.o.m.

2014.

PROP. 2010/11:1

Tabell 10.14 Statsskuldens förändring 2009–2014 Diagram 10.7 Den konsoliderade bruttoskulden

Miljarder kronor Procent av BNP.

2009 2010 2011 2012 2013 2014 80

Okonsoliderad stats-

70

skuld vid ingången av

året 1 119 1 189 1 183 1 146 1 099 998 60

Förändring av

okonsoliderad 50

statsskuld 70 -6 -37 -47 -101 -136

varav: 40

Lånebehov 176 27 -6 -47 -103 -139 1 30 Skulddispositioner m.m. -106 -33 -31 0 2 3 2 20 Okonsoliderad 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

statsskuld 1 189 1 183 1 146 1 099 998 862

3 Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Eliminering av myndigheters innehav av statspapper -40 -44 -27 -28 -28 -28 I tabell 10.15 redovisas de olika delsektorernas

Statsskuld vid årets bidrag till bruttoskulden.

slut 1 149 1 139 1 119 1 071 970 834

4 Statsskuldsförändring Tabell 10.15 Den offentliga sektorns konsoliderade 5 88 -10 -20 -48 -101 -136 Statsskuld i procent av bruttoskuld BNP 37,0 34,6 32,4 29,7 25,7 21,1 Miljarder kronor, procent av BNP. Utfall för 2009 och prognos för

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sum- 2010–2014. man. 1 Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2 Utgörs bl.a. av orealiserade valutakursdifferenser, kortfristiga placeringar och Staten 1153 1149 1130 1082 980 844 förfalloprofil av övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB samt Venantius AB. Skulddispositionerna var särskilt stora 2009 då 168 169 180 193 207 219 Kommunsektorn statsskuldsväxlar som Riksgäldskontoret emitterade 2008 för att stärka det finansiella systemet förföll under våren 2009. ÅP-systemet -25 -30 -30 -30 -30 -30 3 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. Offentlig 4 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters sektor 1295 1288 1280 1244 1157 1033 innehav av statspapper räknats bort. 5 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. Procent av BNP 41,7 39,1 37,1 34,5 30,7 26,2 Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. Anm.: Statens bidrag till offentliga sektorns bruttoskuld avviker något från

statsskulden som den redovisas av Riksgäldskontoret. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

10.3.4 Den konsoliderade bruttoskulden

Den konsoliderade bruttoskulden minskar

(”Maastrichtskulden”) minskar

nominellt under 2010 och 2011 trots

under prognosperioden

underskotten i det finansiella sparandet. Det

beror på att statsskulden minskar till följd av Den konsoliderade bruttoskulden definieras av förstärkningen av kronan, samt för 2011 även av EU-regler och används vid bedömningen av de antagna försäljningarna av statens aktiemedlemsländernas offentliga finanser. För innehav. Därtill väntas AP-fonderna öka sitt svenska förhållanden innebär definitionen att innehav av statsobligationer under 2010. Från skulden består av statsskulden och den komoch med 2012 bidrar även överskotten i det munala sektorns skulder på kapitalmarknaden finansiella sparandet till att skulden fortsätter att med avdrag för AP-fondernas innehav av minska. Sammantaget beräknas skulden minska statsobligationer. med 262 miljarder kronor mellan 2009 och 2014. Efter att ha minskat som andel av BNP sedan Av minskningen är 100 miljarder kronor en följd 1995 ökade den konsoliderade bruttoskulden till av antagna försäljningar av statens aktieinnehav. 41,7 procent av BNP 2009 (se diagram 10.7). Den starka BNP-tillväxten under prognos-

perioden bidrar till att skulden minskar till

26,2 procent av BNP 2014.

PROP. 2010/11:1

10.4 Stora underskott i offentliga

Diagram 10.9 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld 2010

finanserna i EU

Procent av BNP.

Den ekonomiska krisen har medfört en kraftig 130 120 försämring av de offentliga finanserna inom EU. 110

Enligt EU-kommissionens prognos från våren 100 90 2010 beräknas den offentliga sektorns finansiella 80 70 sparande försämras med ca 5 procent av BNP 60

mellan 2008 och 2010 för EU-länderna och 50 40 euroområdet. Då de flesta länderna hade 30 20 underskott 2008 är det endast Sverige, Estland 10

och Bulgarien som klarar underskottsgränsen 0 n g n e rk er e n ni et l n n ie ie ig en nd ern en ta nd ike ga ie -27 lie inom EU på 3 procent av BNP 2010 (se diagram and Polen land ar ni rrik and åd lg and än tauen Sver ecki ttla nl Cyp länd te Mal Irla skl itan EU rtu Ita ekl Est lg embur m Li ovakien Fi Unger ankr Be Tj ovenien Danma Le Spa Ös Ty br Po Gr 10.8). Bu Ru Sl Sl or Fr oomr Lux Neder St Eur Källor: EU-kommissionen och egna beräkningar.

Diagram 10.8 Den offentliga sektorns finansiella sparande

2010 i EU länderna

Procent av BNP.

10.5 Jämförelse med prognosen i

5

2010 års ekonomiska

0

vårproposition

-5

10.5.1 Den offentliga sektorns finansiella

-10 sparande starkare än beräknat i

2010 års ekonomiska

-15 vårproposition l e n et rk n e n g e ien nd ien nd ga ik en le ern rn ien ien ta en ig and kr -27 åd de lie and rrik and land Irla ttla rtu tauen äni Po EU en akien lg Mal nl ari ekl Cyp eckien Ita skl te Unger lg Den offentliga sektorns finanser beräknas bli itann Span Le Po Li an m rlän ov ov Tj Be Fi embur Est Sver Gr Fr oomr Sl Sl Danma Ty Ös Bu br Ru de Lux or Eur starkare än prognosen i 2010 års ekonomiska St Ne Källor: EU-kommissionen och egna beräkningar. vårproposition. Det finansiella sparandet har

reviderats upp med 25 miljarder kronor för 2010. Stöd i form av lån och kapitaltillskott främst till För 2011–2014 har sparandet reviderats upp med det finansiella systemet medför att skulden ökar mellan 19 och 30 miljarder kronor per år, trots mer än vad som följer av underskotten i det att nu förslagna reformer belastar sparandet finansiella sparandet. För EU-länderna beräknas årligen med ca 10 miljarder kronor (se tabell skulden mellan 2008 och 2010 öka med ca 10.16). 18 procent av BNP till nära 80 procent av BNP. Förbättringen av de offentliga finanserna För euroområdet väntas skulden 2010 uppgå till beror huvudsakligen på högre BNP-tillväxt och nära 85 procent av BNP. Emellertid skulle bättre utveckling på arbetsmarknaden än vad 13 länder fortfarande ha en skuld som ligger som beräknades i 2010 års ekonomiska vårunder referensvärdet på 60 procent av BNP. proposition. Det leder till högre skatteinkomster Grekland och Italien väntas få en skuld som och lägre utgifter för arbetslösheten. 2010 överstiger 100 procent av BNP (se diagram Förstärkningen av den offentliga sektorns 10.9). finansiella sparande påverkar främst staten och i

viss mån ålderspensionssystemet. Den kom-

munala sektorns finansiella sparande påverkas

mindre av högre skatteintäkter då konsum-

tionsutgifterna förutses höjas i motsvarande

grad. Därtill kommer den förändring i national-

räkenskaperna av redovisningen av pensions-

kostnader, som reducerar sparandet (se avsnitt

10.2.3).

PROP. 2010/11:1

Tabell 10.16 Aktuell prognos och förändringar jämfört med

revideringarna av utgifterna är lägre än

2010 års ekonomiska vårproposition

revideringen av inkomsterna jämfört med vad

Miljarder kronor, procent av BNP. Prognos för 2010–2014.

som beräknades i 2010 års ekonomiska vår-

2010 2011 2012 2013 2014

proposition (se tabell 10.17).

Finansiellt sparande VÅP2010 -67 -32 14 49 84 Tabell 10.17 Förändring av statsbudgetens saldo 2010–

procent av BNP -2,1 -1,0 0,4 1,3 2,2 2014 jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Miljarder kronor Förändringar

Kommunal

Finansiellt sparande 25 19 23 28 30 Förändring av

procent av BNP 0,8 0,6 0,6 0,7 0,7 statsbudgetens saldo 36 14 29 34 31

Staten 20 14 26 32 31 Statsbudgetens saldo i

Ålderspensions budgetpropositionen för 2011 -27 6 47 103 139

systemet 3 4 2 1 4 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med Kommunsektorn 2 1 -4 -5 -5 summan. Källa: Egna beräkningar.

Finansiellt sparande BP2011 -41 -14 38 77 115

Jämfört med 2010 års ekonomiska vårpropo-

procent av BNP -1,3 -0,4 1,0 2,0 2,9 sition har Riksgäldskontorets nettoutlåning

Källa: Egna beräkningar. reviderats ner med 7 miljarder kronor 2010 och

upp med 6 miljarder kronor 2011. En del av lånet

till Lettland antas nu senareläggas till 2011, vilket

10.5.2 Statsbudgetens saldo jämfört med

sänker utlåningen i år och höjer den med

2010 års ekonomiska

motsvarande belopp 2011. Därtill har

vårproposition

aktieutdelningen från OAB tillfälligt placerats på

ett konto i Riksgäldskontoret. Motsvarande Jämfört med 2010 års ekonomiska vårbelopp tas ut från kontot 2011 för att betalas in proposition är prognoserna för budgetsaldot till statsbudgeten på inkomsttitel. uppreviderade samtliga år. Sedan i våras har det

ekonomiska läget förbättrats, vilket är för-

delaktigt för både statens inkomster och utgifter.

Inkomsterna är mer konjunkturkänsliga än

10.6 Beräkning av den offentliga

utgifterna och de beräknas bli 20–40 miljarder

sektorns utgifter

kronor högre per år än den bedömning som

gjordes i 2010 års ekonomiska vårproposition.

Förändringen förklaras till största del av högre

förväntade skatter på kapital och konsumtion. Regeringens bedömning: Det saknas behov av att De reformer regeringen presenterar i denna beräkna ett särskilt utgiftstak för den offentliga budgetproposition höjer statens utgifter. Därav sektorn. svarar höjda statsbidrag till den kommunala

sektorn till följd av sänkt skatt för pensionärer

genom höjt grundavdrag för 7,5 miljarder Skälen för regeringens bedömning: I kronor per år (se tabell 4.5) Samtidigt medför samband med att det som senare kom att bli det förbättrade ekonomiska läget ett minskat utgiftstaket för staten infördes betonades vikten utgiftstryck. Sammantaget innebär det att av att hela den offentliga sektorn inkluderades i

PROP. 2010/11:1

utgiftstaket, bl.a. för att det är de samlade redovisning. Utgifterna i kommuner och 71 offentliga utgifterna som på sikt är avgörande för landsting redovisas enligt NR, vilket är en mer skatteuttagets nivå (prop. 1994/95:150 sid. 54). kostnadsmässig redovisning. En studie av de När utgiftstaket senare definierades omfattade totala offentliga utgifterna samt utgifterna i det emellertid inte hela den offentliga sektorn, respektive delsektor görs bättre i jämförbara utan endast den statliga sektorn (exklusive nationalräkenskapstermer. räntorna på statsskulden) och social- Regeringen anser mot denna bakgrund att det försäkringssystemet utanför statsbudgeten. Mot saknas behov av att beräkna ett särskilt utgiftstak bakgrund av kommunernas och landstingens för hela den offentliga sektorn. självstyre gjorde regeringen bedömningen att utgiftstaket måste ges en annan innebörd för kommunsektorn än för staten, som bl.a. innebär att de själva fattar beslut om sina utgifter. Det är kommunallagens (1991:990) föreskrift om god ekonomisk hushållning samt balanskravet i det finanspolitiska ramverket som utgör en restriktion för den kommunala ekonomin. Ett nominellt tak för de kommunala utgifterna bedömdes därför inte vara en adekvat lösning. I stället föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna en beräkning av de kommunala utgifterna givet kommunernas ekonomiska förutsättningar och godkänna regeringens beräkning av ett utgiftstak för den offentliga sektorn (prop. 1995/96:150 s. 57). Regeringen har tidigare anfört att den är tveksam till om beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn fyller någon funktion och att takets existens ska utredas inom Finansdepartementets översyn för det finanspolitiska ramverket. Riksrevisionen har rekommenderat att taket för offentlig sektor avskaffas (RiR 2007:22). Utgiftstaket för den offentliga sektorn är en summa av utgiftstaket för staten, som är en utgiftsbegränsning, och en prognos av utgifterna i kommuner och landsting. Taket är således endast en beräkning eftersom det förändras när de kommunala utgifterna räknas om. Därmed tillför inte taket för den offentliga sektorns utgifter någon ytterligare restriktion inom det budgetpolitiska ramverket, utöver utgiftstaket för staten. Vidare redovisas de delar som tillsammans utgör taket för den offentliga sektorns utgifter enligt olika definitioner. Utgiftstaket för staten redovisas enligt statsbudgetens uppställning, vilken till övervägande del är en kassamässig

71 Utom myndigheternas förvaltningsutgifter som fr.o.m. 2009 budgeteras och redovisas på kostnadsmässig grund. 246

11 Lån, garantier och bemyndiganden

PROP. 2010/11:1

11 Lån, garantier och bemyndiganden

Sammanfattning total låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet (20 §). Vidare fastställer riks- • Den totala låneramen för investeringar i dagen årligen en total kreditram i Riksgäldsanläggningstillgångar som används i statens kontoret för att täcka behovet av rörelsekapital i verksamhet föreslås uppgå till 33,0 miljarder statens verksamhet (21 §). kronor 2011, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2010.

11.1.1 Låneramar för 2011

• Den totala kreditramen för rörelsekapital föreslås uppgå till 21,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,5 miljarder jämfört med 2010. Regeringens förslag: Regeringen får för 2011 • För 2011 föreslår regeringen beställnings- besluta om lån i Riksgäldskontoret för invebemyndiganden som uppgår till totalt steringar i anläggningstillgångar som används i 307,5 miljarder kronor, vilket är en ökning statens verksamhet intill ett belopp av med 31,4 miljarder kronor jämfört med 33 000 000 000 kronor. 2010 .

I tabell 11.1 redovisas för varje utgiftsområde I detta avsnitt redovisas lån, garantier och beräknade sammanlagda låneramar för investerbemyndiganden. Avsnittet inleds med att ingar i anläggningstillgångar i statens verksamhet regeringen lämnar förslag om en total låneram för 2011. Den totala låneramen avser summan av och räntekontokredit för 2011 för statens egen lån för detta ändamål som regeringen via verksamhet. Därefter redovisas övrig utlåning myndigheterna högst får ha i Riksgäldskontoret från Riksgäldskontoret, statliga garantier och under 2011. beställningsbemyndiganden. Avslutningsvis läm- Beloppen för respektive utgiftsområde är nar regeringen förslag om bemyndigande om preliminära eftersom regeringen normalt fattar överskridande av ramanslag. beslut om respektive myndighets låneram i samband med regleringsbreven. Summan per utgiftsområde innefattar också tidigare tagna lån. Regeringen beräknar att det behövs en total

11.1 Finansiering av låneram på 33 miljarder kronor för 2011, varav ca anläggningstillgångar och 0,1 miljarder kronor initialt inte kommer att rörelsekapital fördelas till myndigheterna.

Jämfört med den låneram som riksdagen Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten beslutat för 2010 innebär förslaget till låneram (budgetlagen) fastställer riksdagen årligen en för 2011 en ökning med 0,5 miljarder kronor

PROP. 2010/11:1

eller 1,5 procent. Den genomsnittliga öknings-

Diagram 11.1 Myndigheternas investeringslån juni 2000– juni 2009

takten för låneramen under perioden 2003–2010 har uppgått till ca 4,3 procent per år.

Miljoner kronor

Myndigheternas totala skuld avseende inve- 25 000 steringar i anläggningstillgångar uppgick till 24,1 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2010, 20 000 vilket är ca 0,5 miljarder kronor mer än vid samma tidpunkt ett år tidigare. 15 000

Tabell 11.1 Låneram för 2011 10 000 Miljoner kronor Ram 2010 i Preliminär 5 000 regleringsb Skuld låneram 1 Utgiftsområde rev 30/6 2010 2011 1 Rikets styrelse 2 1 272 799 1 269 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning jun 01 jun 02 jun 03 jun 04 jun 05 jun 06 jun 07 jun 08 jun 09 jun 10 3 631 391 557 dec 0 dec 0 dec 0 dec 0 dec 0 dec 0 dec 0 dec 0 dec 0 3 Skatt, tull och exekution 1 600 1 419 1 700 Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. 4 Rättsväsendet 5 313 3 672 5 638 5 Internationell samverkan 23 10 23

Diagram 11.1 visar utvecklingen av lånevolymen

6 Försvar och samhällets

krisberedskap 8 476 6 522 8 308 sedan juni 2001.

7 Internationellt bistånd 132 80 119 8 Migration 286 186 254

Tabell 11.2 Investeringslån och låneramar 2002–2010

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 401 273 414 Miljoner kronor 10 Ekonomisk trygghet vid Nyttjandegrad sjukdom och handikapp 2 320 1 805 2 020 Lån 30/6 Låneram 30/6 11 Ekonomisk trygghet vid

13 jämställdhet 10 6 10 2005 18 594 26 500 70% 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 499 305 539 2006 19 752 28 000 71%

15 Studiestöd 130 82 140 2007 20 384 28 500 72% 16 Utbildning och

18 Samhällsplanering, Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 554 334 538 Som framgår av tabell 11.2 har lånevolymen ökat 20 Allmän miljö- och naturvård 124 72 124 med 9,2 miljarder kronor sedan 2002, medan

nyttjandegraden ökat med 8 procentenheter till 21 Energi 23 23 25 22 Kommunikationer 3 034 2 217 3 101 74 procent. Det bör också observeras att 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 958 829 1 130 upplåningen i regel ökar under det andra

24 Näringsliv 302 186 238 halvåret, varför nyttjandegraden som redovisas

Ej fördelat 140 ovan i regel är lägre än nyttjandegraden vid

Summa 32 401 24 055 33 000 utgången av respektive år. Regeringen mål-

sättning är att nyttjandegraden ska fortsätta att Anm.: Låneramen för Sjunde AP-fonden behandlas separat och ingår därför inte i tabellen. öka i förhållande till den begärda låneramen, i 1 Låneramarna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2011 2 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän. enlighet med vad finansutskottet anfört (bet.

2009/10:FiU1). 3 Exklusive Riksrevisionen. Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

11.1.2 Räntekontokrediter för 2011

Tabell 11.3 Räntekontokreditram för 2011

Miljoner kronor

Saldo Brutto- Preliminär 30/6 skuld kreditram Regeringens förslag: Regeringen får för 2011 Utgiftsområde 1 2010 2 30/6 2010 2011

besluta om krediter för myndigheternas ränte- 1 Rikets styrelse 3 -721 0 708

konton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning 4 -1 397 8 460 21 300 000 000 kronor. 3 Skatt, tull och exekution -638 0 931 4 Rättsväsendet -996 371 3 488 5 Internationell samverkan 0 0 3 Myndigheterna placerar överskottslikviditet och 6 Försvar och samhällets finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riks- krisberedskap -1 007 0 3 696

gäldskontoret. Respektive myndighet har för 7 Internationellt bistånd 6 55 52

8 Migration -22 0 21 dessa ändamål ett räntekonto med kredit. 9 Hälsovård, sjukvård och Storleken på räntekontokrediten varierar, men social omsorg -457 141 407

ligger normalt i intervallet 5–10 procent av 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -638 0 737 summan av respektive myndighets anslag, bidrag 11 Ekonomisk trygghet vid och avgiftsinkomster. Beräknade kreditramar för ålderdom 923 923 1 253

2011 redovisas per utgiftsområde i tabell 11.3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -5 0 5 tillsammans med totalt saldo och bruttoskuld på Integration och 13 räntekontona per den 30 juni 2010. Vid jämställdhet -2 0 9 14 Arbetsmarknad och beräkningen av bruttoskulden ingår endast de arbetsliv -283 1 556

myndigheter som hade ett negativt saldo på 15 Studiestöd -108 0 75

räntekontot och som därmed utnyttjat sin 16 Utbildning och universitetsforskning -20 695 0 3 080 kredit. 17 Kultur, medier, Regeringen föreslår att summan av kredit- trossamfund och fritid -221 35 276

ramarna för myndigheternas räntekonton får 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, uppgå till högst 21,3 miljarder kronor för 2011, byggande samt

varav 0,2 miljarder kronor initialt inte kommer konsumentpolitik -1 048 60 407 20 Allmän miljö- och att fördelas till myndigheterna. Den föreslagna naturvård -176 0 28

totala ramen är ökad med 1,5 miljarder kronor 21 Energi -29 0 23

jämfört med den ram som riksdagen beslutat för 22 Kommunikationer -4 787 191 4 151

23 Areella näringar, 2010. landsbygd och

Av den första kolumnen i tabell 11.3 framgår livsmedel -1 121 46 375

att flera myndigheter under respektive utgifts- 24 Näringsliv -223 1 195 Ej fördelat 176 område vid halvårsskiftet 2010 hade en

Summa -33 644 1 831 21 300

betydande inlåning på sina räntekonton. En

Anm.: Räntekontokrediten för Sjunde AP-fonden behandlas separat och ingår anledning till att inlåningen är större än därför inte i tabellen.

utlåningen är det anslagssparande som myndig- 1 Räntekontokrediterna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2011. heterna har byggt upp. Det kan också bero på att 2 Ett negativt belopp för saldo den 30 juni 2010 innebär en behållning i det för den avgiftsfinansierade verksamheten Riksgäldskontoret. 3 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän. uppstår en likviditet som placeras på ränte- 4 Exklusive Riksrevisionen. Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. kontot. Ett exempel på att det är vanligt att

myndigheterna har större inlåning än utlåning är

att endast 19 av de 217 myndigheter som har

11.1.3 Övrig utlåning från

räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret

utnyttjade sin kredit per den 30 juni 2010. Dock

utnyttjade 56 myndigheter sin kredit någon gång Av 23 § budgetlagen följer att riksdagen för en under året och då särskilt strax före utbetalviss myndighet eller för viss anskaffning kan ningarna till räntekontot. Merparten av myndigbesluta att finansiering ska ske på annat sätt än heterna har dock stadigvarande överskottsgenom ovan beskrivna låne- och kreditramar. likviditet på sina räntekonton. Totalt uppgick denna utlåning i Riksgälds-

kontoret till 214,3 miljarder kronor den 30 juni

2010. Centrala studiestödsnämndens kredit för

PROP. 2010/11:1

studie- och hemutrustningslån är störst och 11.2 Statliga garantier

uppgick till 162,4 miljarder kronor. I tabell 11.4 presenteras en översikt av övriga kreditramar i Statens garantiåtaganden omfattar insättnings- Riksgäldskontoret. Utöver den utlåning som garantin och investerarskyddet, garantier till framgår av tabellen hade Riksgäldskontoret vid banker, kreditgarantier, garantier om tillförsel av halvårsskiftet 2010 även lånat ut 94,3 miljarder kapital samt pensionsgarantier. En samlad och kronor till Riksbanken för att tillgodose behovet utförlig redovisning av den statliga garantiav en valutareserv. verksamheten ges i skrivelsen Årsredovisning för Förslagen till beslut om nya eller ändrade staten 2009 (skr. 2009/10:101). I tabell 11.5 ramar för övrig utlåning från Riksgäldskontoret redovisas omfattningen av de statliga garantiåterfinns inom respektive utgiftsområde. åtagandena per den 30 juni 2010 och en över- Tabell 11.4 Övriga kreditramar 2011 siktlig sammanställning över begärda garanti- Miljoner kronor ramar 2011. Förslagen till beslut om garanti- Skuld Kreditram ramar återfinns inom respektive utgiftsområde. 1

Exportkreditnämnden -1 705 obegränsad

Kammarkollegiet -515 355 Luftfartsverket 1 500 Lån till Lettland 6 892 Lån till Island 2 426 4 765 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 500 Pensionsmyndigheten 519 9 000 Radiotjänst i Kiruna -798 700 Riksgäldskontoret -2 146 obegränsad Sjöfartsverket -401 335 Skatteverket obegränsad Socialstyrelsen 255 350

Svensk-Danska broförbindelsen 2

Summa 214 312

Anm.: Affärsverk har även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret. 1 Visar nettot av skulden för de myndigheter som har flera kreditramar. 2 Kreditramen för Svensk-Danska broförbindelsen SVEDAB AB anges exklusive mervärdesskatt medan skulden anges inklusive mervärdesskatt (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32). Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2010/11:1

Tabell 11.5 Garantiramar och utfärdade garantier

Miljoner kronor

Av riksdagen Utfärdade Begärda beslutade garantier garantiramar för garantiramar 30/6 2010 2011i BP 11

Riksgäldskontoret

1 2 Insättningsgarantin Obegränsad 947 646

3 Investerarskyddet Obegränsad Uppgift saknas

4 Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser Obegränsad 196 051

5 Kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit för upplåning 250 000 0 250 000

Kreditgarantier till företag i fordonsklustret för lån i Europeiska investeringsbanken 6 för omställning till grön teknologi m.m. 20 000 1 397 20 000

Kreditgarantier till Öresundsbrokonsortiets upplåning Obegränsad 27 465

7 Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån 6 418 6 418

7 7 Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån 992 345 992

8 Pensionsgarantier 30 000 8440

Kreditgarantier till UD-anställda 50 1

Exportkreditnämnden

Exportkreditgarantier 500 000 313 000 500 000

Investeringsgarantier 10 000 0 10 000

Biståndsverksamhet

Sidas biståndsgarantier och garantier för lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 5 395 3 859 10 220

Statens bostadskreditnämnd

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, av lösen av kommunala borgensåtaganden samt för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid 9 förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt 10 000 2 425 10 000

Kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av bostad (förvärvsgarantier) 5 000 0,1 5 000

10 Garantikapital 99 726

Summa 1 606 773

1 Regleras i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Åtagandet för insättningsgarantin avser 2010. Maximalt ersättningsbeloppet 50 000 euro per kund och bank. 3 Regleras i lagen (1999:158) om investerarskydd. 4 Regleras i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Regeringen har genom förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. beslutat en garantiram på 1 500 miljarder kronor. 5 Av riksdagen beslutad garantiram, regeringen har valt att inte vidarefördela garantin till Riksgäldskontoret. 6 Gäller Saab Automobile AB, uppgår till 146 000 000 EUR. Omräkningen till SEK är gjord med slutkursen för EUR 30/6-2010, 9,5682. 7 Garantiramen för projektinvesteringslån uppgår till 670 755 434 euro och garantiramen för miljöinvesteringslån uppgår till 103 720 437 euro (prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16). Omräkningen till kronor är gjord med slutkursen för euro 30/6-2010, 9,5682. 8 Åtagandet för pensionsgarantier avser 2010. Omfattar upparbetade avtalspensioner för de som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats, t.ex. Posten, Akademiska hus och Sveaskog. 9 Av det totala beloppet avser 197 151 272 kronor garantier för lån under byggtiden. Garantibeloppet för denna del ökar i takt med att bygget fortskrider. Det totala garantibeloppet för dessa garantier är 584 963 000 kronor. Differensen mellan utstående och utlovade garantibelopp är därmed 387 811 728 kronor. 10 Utgörs av garantiåtaganden, i USD, SEK och SDR, gentemot Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken, Multilaterala investeringsgarantiorganet samt Nordiska investeringsbanken. Källor: Utfallsbeloppen är hämtade från Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Statens bostadskreditnämnd. .

PROP. 2010/11:1

Statens utestående garantiåtaganden, exklusive

Tabell 11.6 Anslag vars ändamål 2011 omfattar garantiverksamhet

garantikapital, hade fram till den 30 juni 2010 UO Anslag Garantiåtagande ökat med 39 miljarder kronor jämfört med vad 2 1:14 Vissa garanti- och A/O dom Shvetsii som redovisades i skrivelsen Årsredovisning för medlemsavgifter Vissa internationella staten 2009. Ökningen är till stor del hänförlig finansieringsinstitut till insättningsgarantin som ökat med 7 1:1 Biståndsverksamhet Garantier för u-krediter, 61 miljarder kronor och Exportkreditnämndens fristående garantier samt exportkreditgarantier som ökat med 49 miljarder systemet för finansiering av utvecklingslån och kronor. En ny post är garantin för Saab 1 garantier Automobiles lån från Europeiska investerings- 16 2:10 Stockholms universitet: Fysikhuset Stockholm KB banken på 1,4 miljarder kronor. Garantier till Forskning och banker m.fl. har samtidigt minskat med 75 forskarutbildning miljarder kronor. Att garantikapitalet (se tabell 2:18 Kungl. Tekniska 11.5) inte inkluderas i jämförelsen beror på att högskolan: det inte omfattas av garantimodellen (jfr skr. Forskning och forskarutbildning 2009/10:101 s. 217). Sedan den 1 januari 1998 ställs krav på 22 1:2 Banhållning Arlandabanan Infrastructure AB kostnadstäckning i hanteringen av statliga 26 1:5 Garantier för vissa utländska Utländska instituts filialer i instituts insättningar m.m. Sverige garantier. Detta innebär att risken i varje garanti- 1 engagemang eller grupp av engagemang ska För garantier utställda till offentliga motparter, uttas premier upp till 6 procent av garantibeloppet av garantitagaren. Resterande belopp subventioneras från beräknas. Utifrån detta bestäms en avgift för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet . garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan emellertid besluta att en lägre eller ingen avgift ska debiteras för ett visst åtagande. Till

den del full kostnadstäckning inte erhålls från 11.3 Beställningsbemyndiganden

garantitagaren är det fråga om en statlig subvention som ska belasta ett anslag. Avgifts- Enligt 12 § budgetlagen får regeringen, för det inkomster och i förekommande fall anslags- ändamål och med högst det belopp som medel motsvarande subventionen förs till ett riksdagen bestämmer, beställa varor eller tjänster konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret. Till samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller reserven förs också eventuella återvinningar från liknande som medför utgifter under senare tidigare infriade garantier. Reserven finansierar budgetår än det statsbudgeten avser. garantiverksamhetens administration och utfall. Under de olika utgiftsområdena motiverar Garantiverksamheten ska på lång sikt vara själv- regeringen behovet av och föreslår att riksdagen bärande. ska lämna nödvändiga bemyndiganden. I Tillgångarna i garantiverksamheten, exklusive anslagsavsnitten för de olika utgiftsområdena Exportkreditnämndes exportkrediter, bestod vid redovisas tabeller med information om bl.a. nya halvårsskiftet 2010 i huvudsak av 22 miljarder och infriade åtaganden under 2009–2011. kronor avseende insättningsgarantin och I tabell 11.7 görs en sammanfattning av 31 miljarder kronor avseende stabilitetsfonden. begärda bemyndiganden för 2011. I kolumnen I tabell 11.6 presenteras en översikt avseende Ingående åtaganden redovisas de åtaganden som de anslag som under 2010 finansierar avsätt- staten vid ingången av 2011 beräknas ha i form ningar till garantireserven eller infrianden av av beställningar av varor och tjänster, beslut om garantiåtaganden. Regeringens förslag återfinns bidrag m.m. I nästa kolumn anges de nya under respektive utgiftsområde. åtaganden av denna typ som staten förväntas ikläda sig under 2011. Kolumnen Infriade åtaganden visar åtaganden som förväntas bli betalda under 2011 och som regeringen ingått tidigare år. Kolumnen Utestående åtaganden utgör summan av ingående och nya åtaganden minus infriade åtaganden. I den sista kolumnen, Begärda bemyndiganden, redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär under de olika utgiftsområdena i denna

PROP. 2010/11:1

proposition. Bemyndigandena innebär att riks- Härutöver begär regeringen bemyndigande att dagen medger att regeringen får ikläda staten ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer åtaganden som innebär utgifter efter 2011. av EU-budgeten för 2011 (se utgiftsområde 27 Åtagandena innebär i många fall utgifter både Avgiften till Europeiska gemenskapen, avsnitt 2012 och flera år därefter. 3). Av tabell 11.7 framgår att regeringen begär För anslaget 2:5 Gemensam radiokommunikabemyndiganden om totalt 307,5 miljarder tion för skydd och säkerhet under utgiftsområde 6 kronor. Jämfört med de beställningsbemyn- Försvar och samhällets krisberedskap begärs diganden som riksdagen lämnat i enlighet med inget bemyndigande för 2011 eftersom nya förslagen i budgetpropositionen för 2010, åtaganden inte kommer att ingås. Vid utgången innebär förslagen för 2011 en ökning med av 2011 kommer det dock fortfarande att finnas 31,4 miljarder kronor, eller 11,4 procent, men i utestående åtaganden som beräknas uppgå till 15 förändringen ingår både stora ökningar och miljoner kronor. minskningar. Merparten av ökningen kan hänföras till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Tabell 11.7 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2011

Miljoner kronor Ingående Nya Infriade Utestående Begärda Utgiftsområde åtaganden åtaganden åtaganden åtaganden bemyndiganden 2011 2011 2011 2011 2011 1 Rikets styrelse 170 185 170 185 185 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 30 75 30 75 75

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

PROP. 2010/11:1

11.4 Bemyndigande för ramanslag påverkbara EU-relaterade utgifter, infrianden av

garantier och oförutsedda utgifter kan så stora

förändringar inträffa att utgifterna inte ryms Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att inom den högsta tillåtna anslagskrediten.

under 2011 besluta att ett ramanslag som inte Regeringen avser i sådana fall att i första hand avser förvaltningsändamål får överskridas om återkomma till riksdagen med förslag om anslag

1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggs- på tilläggsbudget. Förändringarna kan dock

budget inte hinner inväntas, och inträffa snabbt och betalningarna kan behöva

göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför 2. överskridandet ryms inom det fastställda bemyndigas att, om beslut på tilläggsbudget inte utgiftstaket för staten. hinner inväntas, besluta om överskridande när de

förutsättningar som anges i 6 § andra stycket

lagen om statsbudgeten är uppfyllda, dvs. om det Enligt 6 § andra stycket budgetlagen får är nödvändigt för att i en verksamhet täcka regeringen med riksdagens bemyndigande särskilda utgifter som inte var kända då anslaget besluta att ett ramanslag får överskridas, om anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. särskilda utgifter som inte var kända då anslaget Överskridandet får inte vara större än att det anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. För de flesta ramanslag kan oundvikliga Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis på utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten anslag som ersätter de medgivna överskripå 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket dandena. I skrivelsen Årsredovisning för staten budgetlagen. I fråga om ramanslag för förvalt- 2009 (skr. 2009/10:101 s. 153) lämnades en ningsändamål är det nästan aldrig aktuellt att redovisning av vilka anslag som regeringen överskrida anslaget mer än vad som ryms inom medgivit överskridanden för under 2009. den högsta tillåtna anslagskrediten. Något Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet särskilt bemyndigande som ger regeringen senare under 2010 kommer att redovisas i befogenhet att besluta om överskridande av årsredovisningen för staten 2010. ramanslag som anvisats för förvaltningsändamål I anslutning till utgiftsområde 26 Statsskuldsbehöver därför inte inhämtas. Vid behov räntor m.m. återkommer regeringen med förslag kommer i stället ytterligare medel att begäras på om bemyndiganden rörande överskridanden av tilläggsbudget. vissa anslag. När det däremot gäller ramanslag som

anvisats för regelstyrd verksamhet, icke

12 Granskning, kontroll och ekonomisk styrning

PROP. 2010/11:1

12 Granskning, kontroll och ekonomisk styrning

12.1 Finanspolitiska rådet 2010 års ekonomiska vårproposition. Regeringen

anser mot denna bakgrund att det finns ett visst, Finanspolitiska rådet har till uppgift att men begränsat, utrymme för permanenta utvärdera måluppfyllelse och inriktning på reformer för 2011. Utrymme för ytterligare finanspolitiken samt bedöma om finanspolitiken permanenta, ofinansierade reformer finns bara bidrar till en uthållig hög tillväxt och om det sker en förbättring av det offentliga sysselsättning. Rådet ska också granska om sparandet – utöver överskottsmålet – som är grunderna för den ekonomiska politiken är varaktig, dvs. om förbättringen beror på tydligt presenterade i de ekonomiska strukturella faktorer. Det är värt att notera att propositionerna. Dessutom ska rådet bedöma även med hänsyn tagen till föreslagna reformer kvaliteten i regeringens prognoser, underlag och är det prognostiserade sparandet för 2011 som beräkningsmodeller samt verka för en ökad redovisas i denna proposition högre än vad det samhällsdebatt om den ekonomiska politiken. var i 2010 års ekonomiska vårproposition. Den 17 maj 2010 lämnade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen (Svensk finanspolitik 2010). I följande avsnitt redovisas Behov av stabiliseringspolitiska åtgärder rådets viktigaste synpunkter i korthet tillsammans med regeringens kommentarer till Rådet anser att de finanspolitiska stimulanserna dessa. under 2010 är av rimlig omfattning. Rådet gör vidare bedömningen att, beroende på vilken avvägning som görs mellan stabilisering av 12.1.1 Mål och inriktning för konjunkturen och återställning av buffertarna i finanspolitiken de offentliga finanserna, ytterligare stabiliseringspolitiska åtgärder kan övervägas för Osäkert reformutrymme 2011. Om det finns önskemål om att ge finanspolitiken en mer expansiv inriktning under Rådet avråder starkt från ytterligare utfästelser 2011 är den möjlighet som ligger närmast till om permanenta ofinansierade reformer i det hands att förlänga de extra statsbidrag till osäkra läge som råder. kommunerna som utgår under 2010. Det finns Regeringen vill peka på att reformutrymmet emellertid argument som talar emot en bedöms i varje ekonomisk proposition utifrån förlängning av de extra statsbidragen till den senast tillgängliga informationen. kommunerna. Ett sådant argument är risken för Prognoserna i denna proposition visar på både att en förlängning skulle leda till att bidragen betydligt högre BNP-tillväxt och starkare uppfattades som permanenta. Det skulle kunna offentliga finanser än vad prognoserna visade i

PROP. 2010/11:1

göra det svårt att inte fortsätta betala ut dem när mening, bör leda till att den effektiva lågkonjunkturen är över. pensionsåldern automatiskt ökar över tiden. Regeringen anser att det ekonomiska läget har Regeringen har även genomfört en rad åtgärder förbättrats sedan den ekonomiska vår- inom skatteområdet för att öka propositionen beslutades. Behovet av att arbetskraftsdeltagandet bland äldre. Det är därtill förlänga det tillfälliga konjunkturstödet till regeringens ambition att under mandatperioden kommunsektorn har därmed minskat. Trots den höja åldersgränsen för rätten att kvarstå i starkare ekonomiska utvecklingen bedöms dock anställning från dagens 67 till 69 år. kommunsektorns inkomster utvecklas relativt svagt under 2011. Regeringens samlade bedömning är därför att kommuner och 12.1.2 Långsiktigt hållbar tillväxt och landsting bör tillföras ett tillfälligt statsbidrag på långsiktigt hög sysselsättning 3 miljarder kronor 2011. Genom att tillfälligt höja det generella statsbidraget ges kommuner Det bör prövas om ROT-avdraget ska finnas kvar och landsting bättre förutsättningar att under när konjunkturen vänder uppåt krisen kunna värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, Rådet anser att de samhällsekonomiska skola och utbildning och hålla uppe den argumenten är starkare för ett permanent RUTkommunfinansierade sysselsättningen. avdrag än för ett permanent ROT-avdrag. Därtill motiverade regeringen tidpunkten för införandet av ROT-avdraget av konjunkturskäl. Rådet anser Oklart hur kostnaderna för ökande livslängd och dock att ett permanent avdrag är mindre högre kvalitet på välfärdstjänsterna ska effektivt som konjunkturpolitik än ett tillfälligt finansieras avdrag, eftersom det inte skapar incitament till tidigareläggning av arbeten. Bruttokostnaden för Rådet välkomnar att regeringen i den ROT-avdraget har vidare blivit avsevärt högre än ekonomiska vårpropositionen har klargjort att vad som prognostiserades av regeringen. Det överskottsmålet inte ska användas för att täcka finns därför enligt rådet skäl att pröva om ROTde framtida kostnader som uppkommer till följd avdraget bör finnas kvar även när konjunkturen av en kontinuerligt ökad livslängd och kraven på vänder uppåt. kvalitetsförbättringar inom den offentliga Regeringen anser att även om skälen för ett produktionen. Rådet anser dock att det är en permanent RUT-avdrag är starkare än för ett stor brist att regeringen i den ekonomiska permanent ROT-avdrag säger detta inget om vårpropositionen inte redogör för vilka huruvida det är önskvärt att ha ett permanent mekanismer som behövs för att säkerställa ROT-avdrag. Den allra största delen av ROTfinansieringen av framtida utgiftsökningar till arbetena är den typ av arbeten som individerna följd av längre medellivslängd och högre kan välja mellan att utföra själva och köpa in. kvalitetskrav på välfärdstjänsterna. Enligt rådet ROT-skattereduktionen frigör därför, liksom är det inte sannolikt att de privatekonomiska RUT-skattereduktionen, tid för lönearbete. Ett incitament som finns inbyggda i pensions- viktigt syfte med ROT-avdraget är därtill att systemet kommer att leda till från bidra till att omvandla svartarbete till vitt arbete, samhällsekonomisk synvinkel tillräckliga vilket enligt regeringen talar för ett permanent höjningar av åldern för utträde från avdrag. arbetsmarknaden, eftersom de privatekonomiska incitament som den enskilde möter inte tar hänsyn till de ökade skatteintäkter som uppstår Risk för att reguljär utbildning överexpanderar i vid senare utträde. Det behövs därför enligt lågkonjunkturer rådet regelbundet återkommande översyner av pensionsreglerna i syfte att tillse att den faktiska Rådet varnar för att det finns en risk för pensionsåldern verkligen ökar i takt med överdriven expansion av den reguljära medellivslängden. utbildningen i lågkonjunkturer. Rådet pekar på I pensionssystemet finns en inbyggd att det finns ett stort behov av forskning om incitamentsstruktur som, enligt regeringens

PROP. 2010/11:1

effektiviteten av att använda den reguljära lågkonjunktur än annars. Det finns därtill enligt utbildningen som konjunkturpolitiskt medel. rådet anledning att vara fortsatt kritisk till den Expansionen av högskoleplatserna avsåg enligt låga nivån på arbetsmarknadsutbildningen. Rådet regeringen att tillmötesgå en del av den kraftiga är positivt till satsningarna på yrkesvux, men efterfrågeökning som avspeglades i ett mycket anser att dessa bör ses som ett komplement, inte högt söktryck till utbildning. Söktrycket ökade ett substitut, till arbetsmarknadsutbildningen. inte enbart av konjunkturella skäl, utan också av Regeringen vill peka på att arbetsmarknadsdemografiska. Den ekonomiska krisen samman- politiken är inriktad på att förhindra att föll nämligen med att mycket stora ungdoms- arbetslösheten fastnar på en hög nivå, framför kullar lämnade gymnasiet. allt genom åtgärder som förhindrar långtids- Regeringen bedömde att antalet årsstudie- arbetslöshet. Som en del i detta prioriteras platser skulle kunna ökas med 10 000 utan att resurserna i arbetsmarknadspolitiken på att de kvaliteten i utbildningen skulle försämras nämn- arbetslösa upprätthåller en sökaktivitet på rimlig värt. Kostnaderna för en ökning av antalet nivå. En erfarenhet från krisåren på 1990-talet är platser, i form av kvalitetsförluster, risk för att för lite resurser satsades på att stödja de överutbildning och inlåsning i utbildning, arbetslösas sökarbete, vilket sannolikt förlängde bedömdes som förhållandevis små. Vinsterna arbetslöshetstiderna. Erfarenheterna visar också däremot bedömdes vara betydande, i form av att sökaktiviteter är en relativt effektiv åtgärd för ökat humankapital och ökad anställningsbarhet, att korta arbetslöshetstiderna. I de ytterligare minskade negativa stigmatiserande och passivise- utbildningssatsningar som genomförts har rande effekter av tid i öppen arbetslöshet samt huvudprincipen varit att de som väljer utbildning positiva indirekta kedjeeffekter då andra ska studera med studiebidrag och studielån. En individers sannolikhet att finna arbete ökar då sådan ordning ger individerna tydligare poolen av öppet arbetslösa minskar. Samman- incitament att ta vara på utbildningen. Det är taget bedömdes därför en temporär utvidgning därmed mer sannolikt att utbildningen för den av antalet platser som en välavvägd åtgärd. Vad enskilde leder till högre produktivitet och Finanspolitiska rådet anfört föranleder inte anställningsbarhet. Därtill var det i rådande något annat ställningstagande av regeringen. konjunkturläge önskvärt med relativt långa utbildningar eftersom arbetslösheten förväntades vara relativt hög under lång tid. Viss kritik av arbetsmarknadspolitiken Regeringen konstaterar att yrkesutbildningar är billigare än arbetsmarknadsutbildning, vilket Den arbetsmarknadspolitik som bedrivits under frigör resurser till andra angelägna ändamål. I nuvarande kris har enligt rådet som helhet varit viss mån finns skäl att tro att en yrkesutbildning betydligt bättre utformad än politiken under är minst lika effektiv som en liknande AMU- 1990-talskrisen. Samtidigt anser rådet att utbildning eftersom individen visar engagemang regeringen låtit pendeln svänga allt för långt på och vilja att anstränga sig för att tillgodogöra sig flera områden. kursen när en del av finansieringen utgörs av studielån. Det finns också skäl att tro att Jobbsökaraktiviteter och coachning har betonats utbildning inom det reguljära utbildningsallt för mycket och volymerna i systemet är mindre stigmatiserande än arbetsarbetsmarknadsutbildningen har blivit för små marknadsutbildning. Regeringen vill poängtera Rådet anser att effektivitetsskäl talar för att att inte bara arbetsmarknadsutbildningar utan programvolymerna bör vara betydligt mindre än även yrkesvux ska vara inriktade mot bristyrken under 1990-talskrisen, men reser frågan om inte och regioner som är särskilt hårt drabbade av de arbetsmarknadspolitiska programmen (för- arbetslöshet. För att få bidrag till yrkesvux ska utom jobbsökaraktiviteter) har blivit allt för små. en kommun kunna visa på ett behov av Även om det finns goda skäl till större fokus på utbildningen och utbildningen ska planeras i jobbsökaraktiviteter än tidigare anses sats- samråd med Arbetsförmedlingen och med ningarna på coachning ha varit för stora i ett företag, organisationer eller andra sammankonjunkturläge med få lediga jobb. Rådet menar slutningar som är verksamma inom de branscher att hög sökintensitet med all sannolikhet har en som utbildningen är avsedd för. mindre effekt på chansen att få ett jobb i en djup

PROP. 2010/11:1

Det kommer att bli svårt att upprätthålla kvalitén i utvecklingsarbete avseende upphandlingen av jobb- och utvecklingsgarantin kompletterande aktörer. Regeringen har också Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin skapat möjligheter för Arbetsförmedlingen att växer snabbt och rådet menar att Arbetsför- använda valfrihetssystem. medlingen har haft svårt att hitta praktikplatser, att arbetsförmedlarna har många deltagare per handläggare, att det är brist på tid för Sjukförsäkringsreformer arbetsgivarkontakter samt svårt att erbjuda heltidsaktiviteter. Rådet anser att dessa problem Rådet anser att regeringens reformer av sannolikt kommer att öka när deltagarantalet sjukförsäkringen med stor sannolikhet varit en växer de närmaste åren. Det kommer därför att viktig orsak till den minskade sjukfrånvaron. Det bli svårt att upprätthålla en god kvalitet i konstaterar bl.a. att rehabiliteringskedjan, med verksamheten. fasta tidpunkter för avstämning vid tre, sex och Regeringen kan konstatera att Arbetsför- tolv månader, kan ha bidragit till minskad medlingen tillfördes 600 miljoner kronor 2010 sjukfrånvaro. Rehabiliteringskedjan bör också för att kvaliteten i jobb- och utvecklingsgarantin enligt rådet bidra till ökad rättssäkerhet och till skulle kunna upprätthållas. Arbetsförmedlingen att minska de oförklarligt stora variationerna i har initierat ett utvecklingsarbete i syfte att öka sjukfrånvaro både geografiskt och över tid. aktiviteten inom jobb- och utvecklingsgarantin Samtidigt är rådet kritiskt mot genomförandet och andelen personer i arbetsplatsförlagda av sjukförsäkringsreformerna. Rådet menar att aktiviteter. Vidare föreslås i denna proposition även om det inte gått att åtgärda de stora att Arbetsförmedlingen får ökade resurser 2011, problem som funnits i sjukförsäkringen utan vilket bl.a. motiveras av behovet att öka stödet misstag så har misstagen varit allt för många. för deltagarna i garantiprogrammen. Antalet personer i praktik har från slutet av 2009 till april Kritik mot genomförandet av 2010 mer än dubblerats. Utvecklingen går enligt sjukförsäkringsreformerna regeringen åt rätt håll. Rådet menar att regeringen har fått justera många reformförslag och i andra fall har Bra med kompletterande aktörer i ändringar i innehållet skett i ett sent skede eller arbetsmarknadspolitiken men behov av bättre så har undantag införts. Det kritiserar också utvärdering regeringens sjukförsäkringsreformer för bristan- Rådet är positivt till ambitionerna att i högre de genomskinlighet eftersom regelverket är grad använda kompletterande aktörer för att öka krångligt och de många undantagen i effektiviteten i arbetsmarknadspolitiken. Det rehabiliteringskedjan innebär att de olika ställer sig dock tveksamt till om marknaden aktörerna i sjukskrivningsprocessen, Försäkklarar av att växa enligt regeringens ambition ringskassan inräknad, har haft svårt att tolka med bra kvalitet i tjänsterna. Därtill anser rådet reglerna. Enligt rådet har detta successivt blivit att det kan bli svårt att utvärdera samarbetet med värre efter de senaste ändringarna under vintern de kompletterande aktörerna med den 2009/2010. Rådet kritiserar därför regeringen för information som i dag samlas in. Det anser att ett förhastat och delvis slarvigt genomförande av avsaknaden av genomtänkta principer för reformerna. utvärdering av enskilda aktörer är en allvarlig Regeringen anser att det var helt avgörande brist. Rådet menar att regeringen när det gäller med en genomgripande reform av sjukfördenna aspekt haft allt för bråttom att privatisera säkringen för att bryta en passiv sjukdelar av arbetsmarknadspolitiken. skrivningsprocess som ledde till en alltför hög Regeringen konstaterar att andelen sjukfrånvaro. Som helhet har reformen varit kompletterande aktörer inledningsvis (2007 och mycket framgångsrik. Regeringen bedömer att 2008) var begränsad för att därefter växa. Det är reformen på sikt kommer att öka sysseldärtill viktigt att beakta att finanskrisen gjorde sättningen med motsvarande ca 50 000 personer läget på arbetsmarknaden exceptionellt allvarligt. i heltidsarbete. Regeringen anser att Med anledning av detta bedömde regeringen att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i marknaden för kompletterande aktörer behövde huvudsak har klarat att genomföra reformen på expandera. Arbetsförmedlingen bedriver ett bra sätt. De problem som uppstått har så

PROP. 2010/11:1

skyndsamt som möjligt åtgärdats för att överskottsmålet främst bör vara framåtblickande säkerställa reformens intentioner. eftersom det ger målet en styrande roll för finanspolitiken. Mot denna bakgrund bör även Önskvärt att skilja på behandlingen av stock och bedömningen av måluppfyllelsen främst vara flöde i sjukskrivningen framåtblickande. Även om överskottsmålet Rådet anser att regeringen kunde ha ”beviljat främst är framåtblickande bör en bakåtblickande amnesti” åt de sjukskrivna och förtidspen- analys användas för att indikera om det finns sionerade som redan fanns i systemet den 1 juli systematiska avvikelser från överskottsmålet 2008 (stocken) då de nya sjukskrivningsreglerna som riskerar att minska sannolikheten för att infördes och låtit de nya reglerna endast gälla för målet ska nås i framtiden. Om systematiska nyinflödet. Ett sådant förfarande hade enligt avvikelser leder till en kraftigt förändrad rådet gjort det möjligt att pröva de nya reglerna i skuldnivå kan detta innebära att det finns skäl att mindre skala. ompröva överskottsmålets nivå. Regeringen gör i denna fråga en annan Regeringen anser vidare att det är motiverat bedömning än rådet. Med den av rådet före- att använda flera olika indikatorer då slagna ordningen hade många inte fått möjlighet överskottsmålet är definierat som ett genomsnitt att komma tillbaka till arbetsmarknaden utan över en konjunkturcykel. Eftersom konjunkturhänvisats till permanent utanförskap. läget inte kan mätas entydigt använder regeringen flera olika indikatorer som kompletterar varandra, och regeringen gör en samlad 12.1.3 Tydlighet i grunderna för den bedömning av måluppfyllelsen utifrån dessa ekonomiska politiken indikatorer. Därtill vill regeringen peka på vikten av att väga in osäkerheten i det ekonomiska Otydlig och ologisk uppföljning av läget, som kan vara olika stor vid olika tillfällen, överskottsmålet vid utvärderingen av överskottsmålet. Regeringen lägger stor vikt vid att tydligt redogöra för Rådet är positivt till att överskottsmålet lagfästs, alla de faktorer som den tar hänsyn till när den men har vissa synpunkter på regeringens upp- gör den samlade bedömningen av måluppföljning av målet. Det anser att ett grund- fyllelsen för överskottsmålet. problem med regeringens val av indikatorer för När det gäller förslaget om en särskild att följa upp överskottsmålet är att den blandar skrivelse vid avvikelser från överskottsmålet ser ihop ett bakåtblickande perspektiv, som syftar regeringen inget behov av en sådan ordning. Inte till att utvärdera om överskottsmålet har heller finansutskottet har sett något skäl att uppfyllts, med ett framåtblickande perspektiv, införa en sådan reglering (bet. 2009/10:FiU20, som utgör ett planeringsverktyg för att målet ska s.109). Bedömningen av finanspolitikens uppfyllas i framtiden. Rådet förordar i stället att inriktning lämnas i de ekonomiska endast två indikatorer ska användas: en rullande propositionerna, där också eventuella åtgärder tillbakablickande indikator och en rullande för att hantera avvikelser presenteras. framåtblickande indikator. Därtill menar rådet Regeringen vill även peka på att det genom en att om det uppkommer avvikelser från ändring av lagen (1996:1059) om statsbudgeten överskottsmålet över en viss storleksordning (budgetlagen), som trädde i kraft den 1 augusti (t.ex. 0,5 procentenheter) enligt någon av de två 2010, har införts en skyldighet för regeringen att indikatorerna, ska regeringen vara skyldig att i en vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa särskild skrivelse till riksdagen redovisa måluppfyllelsen rörande överskottsmålet för orsakerna till detta samt vilka åtgärder den avser riksdagen. vidta. Regeringen anser att uppföljningen av överskottsmålet fungerar väl och ser ingen Behov av förbättrad redovisning anledning att ändra metod för denna. Det har skett en rad förtydliganden av hur uppföljningen Rådet har i sina tidigare rapporter efterlyst sker, senast i 2010 års ekonomiska vår- förbättringar i redovisningen av de arbetsproposition (prop. 2009/10:100). Som framhölls marknadspolitiska programmen, den offentliga i detta sammanhang anser regeringen att sektorns kapitalstock och investeringar, den

PROP. 2010/11:1

offentliga sektorns totala nettoförmögenhet och 12.2.2 Årlig revision generationskalkyler. Rådet anser att sådana förbättringar inte har skett i tillräcklig Riksrevisionen har inom ramen för den årliga omfattning. I sin senaste rapport pekar rådet revisionen granskat 249 myndigheter, andra även på ett behov av förbättrad statistik när det organisationer och nordiska institutioner med gäller fördelningen mellan kort- och långtids- säte i Sverige. Därutöver har Riksrevisionen arbetslöshet över tiden. genomfört årlig revision av 24 bolag och Regeringen arbetar kontinuerligt med att 6 stiftelser i vilka staten har ett bestämmande utveckla redovisningen i de ekonomiska pro- inflytande. positionerna. Utformningen av redovisningen är som regel en avvägning mellan flera olika behov. När det gäller de områden som rådet pekar ut Revisionsberättelser med invändning vill regeringen framhålla att riksdagen inte haft några invändningar rörande redovisningen av Beträffande de granskade myndigheterna har i dessa i 2010 års ekonomiska vårproposition. 12 fall revisionsberättelsen lämnats med invändning, vilket innebär att revisionen har konstaterat ett eller flera väsentliga fel i årsredovisningen eller förvaltningen. En förteckning över vilka

12.2 Revision myndigheter som fått revisionsberättelse med

invändning, och orsaken till respektive invänd- 12.2.1 Inledning ning, lämnades i årsredovisningen för staten 2009. Fyra myndigheter har erhållit revisions- Regeringen ska enligt 47 § budgetlagen årligen berättelser med upplysning. för riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen För räkenskapsåret 2008 lämnades 5 revisionsvidtagit med anledning av Riksrevisionens iakt- berättelser med invändning. Antalet revisionstagelser. berättelser med invändning har därmed mer än Den årliga revisionens revisionsberättelser fördubblats mellan 2008 och 2009. Av det totala med invändning har anmälts samlat i skrivelsen antalet myndigheter som granskats är det dock Årsredovisning för staten 2009 (skr. endast ett fåtal vars årsredovisningar innehåller 2009/10:101). väsentliga fel. Riksrevisionen lämnar normalt I detta avsnitt ges en samlad bild av de iaktta- inte en invändning om årsredovisningen på ett gelser som revisionen redovisat sedan föregående rättvisande sätt beskriver fel eller brister. Det års budgetproposition samt frågor med nära låga antalet invändningar kan ses som en koppling till revision och kontroll. Redogörelsen indikator på att kvaliteten i myndigheternas inriktas på iakttagelser och åtgärder av större redovisning överlag är god. Det kan också ses vikt som till exempel rör budget-, effektivitets- som ett resultat av Riksrevisionens ambition att eller kontrollaspekter. Eventuella iakttagelser av- upptäcka och påtala felen innan de påverkar seende årsredovisningen för staten kommente- årsredovisningen. Vidare har granskningarna av ras. Därtill lämnas en sammanställning över de årsredovisningarna för 2009 resulterat i 117 granskningsrapporter som är slutbehandlade. rapporter till 90 myndigheter. Detta är en Dessutom lämnas en samlad förteckning över, ökning av antalet rapporter jämfört med förra och korta referat av, samtliga gransknings- året. Ökningen beror i huvudsak på den rapporter som lämnats sedan föregående års förändring som införts för myndigheternas budgetproposition. resultatredovisning. Under respektive utgiftsområde redovisas och I avsnitt 12.3 lämnas en kortfattad redogörelse kommenteras, under rubriken Revisionens iakt- för regeringens fortsatta arbete med att stärka tagelser, rapporter från Riksrevisionens effekti- den interna styrningen och kontrollen i staten vitetsrevision och revisionsberättelser med in- samt den statliga internrevisionen. Regeringens vändning från den årliga revisionen. bedömning avseende de åtgärder som föranleds av revisionsberättelser med invändning redovisas under respektive utgiftsområde.

PROP. 2010/11:1

Granskning av årsredovisningen för staten

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning för Årsredovisning för staten 2009 (dnr Fi2010/2763).

12.2.3 Effektivitetsrevision

Behandling av granskningsärenden

Finansutskottet välkomnar regeringens klargöranden och redovisning för hur regeringen behandlar och förhåller sig till Riksrevisionens granskningsrapporter (bet. 2009/10:FiU9). Utskottet noterar att regeringens rutiner för hanteringen av granskningsrapporterna har stramats upp. Utskottet understryker även att ett granskningsärende inte avslutas i sak även om det lagts till handlingarna. I det följande lämnas en redovisning av de av Riksrevisionens granskningsrapporter som slutbehandlats sedan motsvarande redovisning lämnades föregående år. Att en rapport slutbehandlats hindrar dock inte att sakfrågan i sig ägnas ytterligare uppmärksamhet i regeringens fortsatta arbete med att utveckla och effektivisera den statliga verksamheten. Vidare lämnas på sedvanligt sätt en redovisning av slutbehandlade rapporter under respektive utgiftsområde. När det gäller pågående eller kommande arbeten är strävan därtill att i möjligaste mån ange en tidsram. Sedan budgetpropositionen för 2010 har 48 granskningsrapporter slutbehandlats. I den propositionen redovisades 12 granskningsrapporter som slutbehandlade.

PROP. 2010/11:1

Tabell 12.1 Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport nr Namn Beslut

2005:1 Miljömålsrapporteringen – för mycket och för lite Prop. 2009/10:155 2005:10 Samordnade inköp Prop. 2008/09:1 2006:11 Vad och vem styr de statliga bolagen? Skr. 2009/10:140 2006:23 Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna Ad acta 11 december 2008 2006:26 Granskning av Lantmäteriverkets interna styrning och kontroll av informationssäkerheten Prop. 2008/09:1 2006:27 Regeringens uppföljning av överskottsmålet Prop. 2007/08:1 2007:1 Statlig tillsyn av bostad med särskild service enligt LSS Prop. 2008/09:1 2007:3 Regeringens beredning och redovisning av skatteutgifter Ad acta 14 augusti 2009 2007:4 Beredskapen för kärnkraftsolyckor Prop. 2008/09:1 2007:9 Säkerheten vid vattenkraftdammar Prop. 2008/09:1 2007:10 Regeringens styrning av informationssäkerhetsarbetet i den statliga förvaltningen Ad acta 18 februari 2010 2007:16 Regeringens uppföljning av kommunernas ekonomi Prop. 2008/09:1 2007:17 Statens insatser för att hantera omfattande elavbrott Prop. 2008/09:1 2007:21 Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Prop. 2008/09:1 2007:22 Sambandet mellan utgiftstaket, överskottsmålet och skattepolitiken – regeringens redovisning Prop. 2008/09:1 2007:23 Statens insatser vid anmälningar av vårdskador – Kommer patienten till tals? Prop. 2008/09:1 2007:25 Styrelser med fullt ansvar Prop. 2008/09:1 2007:26 Regeringens redovisning av budgeteffekter Prop. 2008/09:1 2007:29 Vattenfall – med vind i ryggen? Skr. 2009/10:140 2007:30 Så förvaltas förmögenheten – fem stiftelsers kapitalförvaltning och regeringens roll som stiftare Prop. 2009/10:136 2007:32 Försäkringskassans hantering av arbetsskadeförsäkringen Prop. 2009/10:1 2008:3 Staten och pensionsinformationen Prop. 2009/10:1 2008:7 Statligt bildade stiftelser - regeringens insyn och uppföljning Ad acta 17 juni 2009 2008:8 Dricksvattenförsörjningen – beredskap för stora kriser Ad acta 6 september 2010 2008:9 Regeringen och krisen – regeringens krishantering och styrning av samhällets beredskap för allvarliga samhällskriser Prop. 2008/09:1 2008:11 Tvärvillkorskontroller i EU:s jordbruksstöd Ad acta 6 september 2010 2008:12 Regeringens försäljning av åtta procent av aktierna i TeliaSonera Prop. 2009/10:1 2008:16 Sänkta socialavgifter – för vem och till vilket pris? Ad acta 19 januari 2010 2008:17 Regeringens hantering av tilläggsbudgeten Prop. 2009/10:1 2008:18 Avveckling av myndigheter Prop. 2009/10:175 2008:19 Hög kvalitet i högre utbildning Prop. 2009/10:139 2008:20 Granskning av Årsredovisning för staten 2007 Prop. 2008/09:1 2008:22 Rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten 2008 Prop. 2009/10:65 2008:24 Stöd till start av näringsverksamhet – Ett framgångsrikt program Ad acta 3 mars 2010 2008:25 Kasernen Fastighetsaktiebolag Prop. 2009/10:1 2008:27 Delpension för statligt anställda – tillämpning och effekter Prop. 2009/10:1 2008:28 Skyddat arbete hos Samhall – mer rehabilitering för pengarna Ad acta 10 augusti 2010 2008:30 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket – regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2009 Prop. 2009/10:1 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen – att pröva sjukas förmåga i annat arbete Prop. 2009/10:1 2009:2 Försäkringskassans inköp av IT-lösningar Prop. 2009/10:1 2009:3 Skatteuppskov – Regeringens redovisning av bostadsuppskov och pensionsavdrag Prop. 2009/10:1 2009:5 En effektiv och transparent plan- och byggprocess? Exemplet buller Ad acta 22 juni 2010 2009:7 Beslut om sjukpenning – har Försäkringskassan tillräckliga underlag? Prop. 2009/10:1 2009:6 Energideklarationer – få råd för pengarna Ad acta 21 maj 2010 2009:9 Regeringens försäljning av V&S Vin & Sprit AB Prop. 2009/10:1 2009:14 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket. Regeringens redovisning i 2009 års ekonomiska vårproposition Prop. 2009/10:100 2009:25 Resursstyrning i högskolans grundutbildning Ad acta 20 augusti 2010 2009:30 Omlokalisering av myndigheter

PROP. 2010/11:1

Granskningsrapporter mål. Riksrevisionen har även funnit att Sida inte har någon regelmässig kvalitetssäkring av de projekt- I det följande redovisas korta referat av samtliga nära utvärderingar som genomförs. granskningsrapporter som Riksrevisionen Regeringens överväganden med anledning av lämnat sedan föregående års budgetproposition. denna rapport redovisas under utgiftsområde 7 Regeringens överväganden med anledning av Internationellt bistånd avsnitt 3.5. dessa rapporter redovisas under respektive utgiftsområde. RiR 2009:16 Underhåll av belagda vägar Riksrevisionen har granskat Vägverkets underlag RiR 2009:14 Tillämpningen av det finanspolitiska för bedömning av underhållsbehov. ramverket. Regeringens redovisning i 2009 års Riksrevisionen bedömer att det finns ekonomiska vårproposition betydande brister i de planeringsunderlag som Riksrevisionen har granskat hur regeringen har Vägverket använder i den egna organisationen tillämpat det finanspolitiska ramverket i 2009 års och redovisar för regeringen. Det gäller ekonomiska vårproposition. bedömning av tillstånd, behov av Riksrevisionen konstaterar att de indikatorer underhållsåtgärder och uppgifter om åtgärdernas som regeringen använder för uppföljningen av kostnader. Underhållet av vägar riskerar enligt överskottsmålet ger en mycket begränsad Riksrevisionen att styras delvis slumpmässigt vägledning för inriktningen av finanspolitiken. och inte efter behov. Vägverket säkerställer Vidare noterar Riksrevisionen att utgifter för enligt Riksrevisionen inte att underhållsmedlen Vägverkets och Banverkets amorteringar av lån i investeras där de bäst behövs. Konsekvensen av Riksgälden under de senaste åren har detta är enligt Riksrevisionen att det saknas tidigarelagts. I vårpropositionen föreslår kunskaper om måluppfyllelse och om målen regeringen dessutom att ett extra statsbidrag till skulle kunna nås till en lägre kostnad. kommunerna avseende 2010 ska utbetalas 2009. Regeringens överväganden med anledning av Konsekvenserna av dessa förslag för denna rapport redovisas under utgiftsområde 22 utgiftstakets disciplinerande funktion är enligt Kommunikationer avsnitt 3.6. Riksrevisionen bristfälligt redovisade i vårpropositionen. Detsamma gäller motiven till RiR 2009:17 Tillämpningen av det finanspolitiska att regeringen väljer att lägga vissa utgifter ramverket. Regeringens redovisning i budgetutanför utgiftstaket, exempelvis överföringen till propositionen för 2010. stabilitetsfonden. Myndigheten framhåller även Riksrevisionen har granskat hur regeringen har att innebörden av den redovisade tillämpat det finanspolitiska ramverket i budgetframskrivningen med stora underskott i propositionen för 2010. kommunsektorn är svårtolkad. Riksrevisionen konstaterar att regeringen i sin Regeringens överväganden med anledning av hållbarhetsanalys inte kommenterar hållbarhetsdenna rapport redovisas i avsnitt 12.6. beräkningens innebörd för överskottsmålets nivå och lämplighet. Riksrevisionen anser att RiR 2009:15 Sidas stöd till utveckling av kapacitet regeringens redovisning av avvikelserna från i mottagarländernas statsförvaltning överskottsmålet är fortsatt bristfällig. Riksrevi- Riksrevisionen har granskat Sidas insatshantering sionen anser därtill att regeringens förslag till och regeringens styrning av stöd till utveckling av utgiftstak för det tredje tillkommande året bör kapacitet i mottagarländernas statsförvaltningar. vara tydligt och konkret motiverat i förhållande Riksrevisionen anser att det är svårt att avgöra till såväl överskottsmålet som det önskade om Sida valt att finansiellt stödja rätt projekt skatteuttaget. Riksrevisionen konstaterar att eller program, och om de insatser som Sida regeringen inte presenterar någon sådan stödjer är relevanta för att bygga långsiktig redovisning av förslaget till utgiftstak för 2012. kapacitet, eftersom bedömningarna i Sidas Vidare anser Riksrevisionen att redovisningen av underlag för beslut om stöd till kapacitets- kommunsektorns finanser har förbättrats i utveckling på ett flertal punkter är ofullständiga. budgetpropositionen. Riksrevisionen konstate- Riksrevisionen anser vidare att Sidas rar att den presenterade prognosen innebär att beslutsunderlag har brister när det gäller att balanskravet klaras. Detta förutsätter emellertid säkerställa att insatserna har tydliga och realistiska enligt Riksrevisionen en kraftig ökning av

PROP. 2010/11:1

produktiviteten i de kommunala verksamheterna det som positivt att regeringen har övergått till 2011. Riksrevisionen noterar att regeringen egna mikrosimuleringar för att beräkna varken kommenterar eller motiverar detta förväntade effekter till följd av jobbantagande. skatteavdraget, i stället för att som tidigare Regeringens överväganden med anledning av applicera forskningsresultat på en genomsnittlig denna rapport redovisas i avsnitt 12.6. individ eller ett typhushåll. Riksrevisionen bedömer att jobbskatteavdraget har potential att RiR 2009:18 IT-investeringar över gränserna nå målet om att på lång sikt öka arbetsutbudet, Riksrevisionen har granskat vad som orsakar att och att vara särskilt effektivt för att öka angelägna IT-investeringar i myndighetssam- arbetsutbudet för grupper med svag ställning på verkan inte genomförs och vilka konsekvenser arbetsmarknaden. detta får, bl.a. för utvecklingen av e-förvalt- Enligt Riksrevisionen kvarstår vissa brister när ningen. det gäller de propositioner som ligger till grund Riksrevisionen anser att det finns två över- för riksdagens beslut. Riksrevisionen pekar på att gripande hinder för myndigheterna när IT- propositionerna inte innehåller jämförelser med investeringar sker i samverkan. Det är dels att en tidigare egna bedömningar. Riksrevisionen anser samverkanspartner nedprioriterar sin del i IT- också att läsningen av propositionerna skulle investeringen, dels att det saknas stöd i gällande underlättas om olika begrepp definierades lagstiftning för att genomföra IT-investeringar. tydligt. Riksrevisionen rekommenderar därför Riksrevisionen bedömer att regeringen behöver regeringen att utveckla redovisningen och bli tydligare i sin styrning, finansiering och förtydliga definitionerna av begrepp som uppföljning av samverkande myndigheters IT- används i samband med redogörelsen av reforminvesteringar. effekter. Regeringens överväganden med anledning av Av undersökningar som Riksrevisionen gjort denna rapport redovisas under utgiftsområde 2 om allmänhetens kännedom om jobbskatte- Samhällsekonomi och finansförvaltning avsnitt avdraget drar Riksrevisionen slutsatsen att 3.5.1. kännedomen är låg. Riksrevisionen bedömer därför att det finns en risk för att reformen inte RiR 2009:19 E-legitimation – en underutnyttjad når den potential som den skulle kunna göra. resurs Riksrevisionen rekommenderar därför reger- Riksrevisionen har granskat systemet för e- ingen att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att legitimation. informera allmänheten om jobbskatteavdraget. Riksrevisionens bedömning är att systemet Regeringens överväganden med anledning av för e-legitimation till stora delar uppfyller de denna rapport redovisas i avsnitt 6.2.1. krav som riksdagen har uttalat. Riksrevisionens bedömning av regeringen och ansvariga RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? myndigheter är dock att de inte fullt ut har Hanteringen och rapporteringen av Sveriges agerat i enlighet med riksdagens intentioner för Kyotoenheter utvecklandet av systemet för e-legitimationer. Riksrevisionen har granskat regeringens och Det finns enligt Riksrevisionen vissa ansvariga myndigheters rapportering och förbättringsområden i e-legitimationssystemet hantering av Sveriges nationella innehav och avseende rättssäkerhet, tillgänglighet, kostnads- kommande överskott av utsläppsrätter. effektivitet och teknikneutralitet. Riksrevisionen bedömer att det råder brist på Regeringens överväganden med anledning av transparens i rapporteringen av Sveriges samlade denna rapport redovisas under utgiftsområde 2 innehav och kommande överskott av Samhällsekonomi och finansförvaltning avsnitt utsläppsrätter. Det råder också brist på 3.5.1. information om hur hanteringen av överskottet påverkar det nationella klimatmålet och dess RiR 2009:20 Jobbskatteavdraget delmål till 2012. Frånvaron av ett beslut om Riksrevisionen har granskat jobbskatteavdraget. hanteringen av kommande överskott bidrar Riksrevisionen bedömer att transparensen och enligt Riksrevisionen till att berörda kvaliteten i regeringens redovisning av myndigheter och departement har olika beräkningar har förbättrats. Riksrevisionen ser uppfattning om hur Sveriges nationella

PROP. 2010/11:1

klimatmål ska nås. Riksrevisionen konstaterar redovisades i granskningen från 2004 kvarstår till vidare att riksdagen inte har fått tillfälle att ta stora delar, enligt Riksrevisionen. ställning till användningen av ett betydande Regeringens överväganden med anledning av finansiellt värde. denna rapport redovisas under utgiftsområde 22 Regeringens överväganden med anledning av Kommunikationer avsnitt 3.6. denna rapport redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård avsnitt 3.8. RiR 2009:24 Internationell skattekontroll. Skatteverkets informationsutbyte med andra RiR 2009:22 Jobb- och utvecklingsgarantin – en länder garanti för jobb? Riksrevisionen har granskat Skatteverkets Riksrevisionen har granskat styrningen och hantering av informationsutbytet med andra hanteringen av jobb- och utvecklingsgarantin. länder. Granskningen undersöker även om och hur Riksrevisionen konstaterar att det finns garantin har följts upp och utvärderats av betydande brister i Skatteverkets hantering av regeringen och Arbetsförmedlingen. informationsutbytet. Detta har enligt Riks- Riksrevisionen anser att jobb- och utveck- revisionen fått negativa konsekvenser för Skattelingsgarantins insatser (jobbsökaraktiviteter och verkets förmåga att hantera ett växande inforcoachning) är effektiva förutsatt att insatserna mationsutbyte med andra länder. Riksrevisionen ges i en begränsad omfattning och endast riktas bedömer att ineffektiviteten i informationstill de grupper av arbetssökande som har störst utbytet kan få allvarliga konsekvenser för behov. I annat fall finns det enligt Riksrevisionen Skatteverkets förmåga att upprätthålla inen risk för att kvaliteten i insatserna blir låg. formationsutbytets preventiva effekt och i Riksrevisionen anser även att kraftigt ökade förlängningen att säkra skatteintäkterna. volymer av insatser under en lågkonjunktur Regeringens överväganden med anledning av sannolikt bidrar till att insatsernas effekter på denna rapport redovisas under utgiftsområde 3 deltagarnas sysselsättningschanser begränsas Skatt, tull och exekution avsnitt 2.5. eller till och med försämras. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning av jobb- RiR 2009:25 Resursstyrning i högskolans och utvecklingsgarantin är bristfällig. Riks- grundutbildning revisionens anser därtill att Arbetsförmedlingen Riksrevisionen har granskat resursstyrning i särskilt bör följa upp introduktionen av grundutbildningen vid tre lärosäten. kompletterande aktörer. Avsaknaden av ett Riksrevisionens slutsats är att lärosätena effektivt uppföljningssystem innebär enligt saknar samlad kunskap om vad olika utbild- Riksrevisionen att det inte går att bedöma ningar faktiskt kostar och hur tillgängliga resultatet av garantin vare sig vad gäller garantins resurser används. Riksrevisionen bedömer därför aktiviteter eller kompletterande aktörers bidrag. att det finns utrymme för ledningarna vid Regeringens överväganden med anledning av lärosätena att utveckla en mer aktiv roll i sin denna rapport redovisas under utgiftsområde 14 resursstyrning. Samtidigt finns det enligt Arbetsmarknad och arbetsliv avsnitt 4.5. Riksrevisionen indikationer på att resursstyrningen på lärosätena är outvecklad och att RiR 2009:23 Länsplanerna för regional kunskap saknas om samband mellan resurstransportinfrastruktur fördelning och resultat. Riksrevisionen har granskat länsplanerna för Regeringens överväganden med anledning av regional transportinfrastruktur. denna rapport redovisas under utgiftsområde 16 Riksrevisionen anser att länen i några viktiga Utbildning och universitetsforskning avsnitt 3.6. hänseenden inte har levt upp till de krav som ställts i regeringens direktiv. Planförslagen är RiR 2009:26 Statens garantier i finanskrisen enligt Riksrevisionen inte tillräckligt transpa- Riksrevisionen har granskat regeringens beslut, renta och tydliga för att det ska gå att avgöra om uppföljning och rapportering till riksdagen om valet av åtgärder är de mest effektiva och de de statliga garantiåtagandena till följd av långsiktigt mest socialt, ekonomiskt och finanskrisen. ekologiskt hållbara. Den problembild som Riksrevisionens bedömer att villkoren för garantierna bidrar till att hålla ner statens

PROP. 2010/11:1

kostnader för garantierna och ökar möjligheten olika åtgärder faktiskt bidrar till att främja till återvinning. Riksrevisionen anser dock att studenternas anställningsbarhet. regeringen inte har säkerställt ett tillfreds- Regeringens överväganden med anledning av ställande underlag för bedömning av statens denna rapport redovisas under utgiftsområde 16 risker för framtida kostnader inom garanti- Utbildning och universitetsforskning avsnitt 3.6. området. Regeringen har enligt Riksrevisionen inte lämnat en samlad och tydlig åter- RiR 2009:29 Gäststudenter i högre utbildning – rapportering till riksdagen. antagning till svenska lärosäten och prövning av Regeringens överväganden med anledning av uppehållstillstånd denna rapport redovisas under utgiftsområde 2 Riksrevisionen har granskat regeringens och Samhällsekonomi och finansförvaltning avsnitt berörda myndigheters ansvar för att uppe- 10.3 samt utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt hållstillstånd för gäststudenter vid svensk 4.5. högskola nyttjas för sitt avsedda syfte. Riksrevisionen bedömer att ett forum för RiR 2009:27 Kriminalvårdens arbete med att samverkan i internationaliseringsfrågor mellan förebygga återfall i brott. Verkställighetsplanering myndigheterna inte är tillräckligt för att och samverkan inför de intagnas frigivning. effektivitet och rättssäkerhet ska upprätthållas. Riksrevisionen har granskat Kriminalvårdens Vidare bedömer Riksrevisionen att brister i verkställighetsplanering och samverkan inför de statistiken och avsaknaden av uppföljnings- och intagnas frigivning. kontrollansvar gör att det är tveksamt om den Riksrevisionens slutsats är att Kriminalvården formella möjligheten till återkallande av inte lever upp till de krav som ställs på uppehållstillstånd för studier har haft den effekt klienternas verkställighetsplanering. Det finns som lagstiftaren avsett. enligt Riksrevisionen brister i kvaliteten, doku- Regeringens överväganden med anledning av mentationen och uppföljningen av planeringen. denna rapport redovisas under utgiftsområde 16 Riksrevisionen konstaterar att samverkan inför Utbildning och universitetsforskning avsnitt 3.6. klienternas frigivning genomförs på ett sådant sätt att klienter inte får samma möjligheter till RiR 2009:30 Omlokalisering av myndigheter stöd i alla delar av landet. Sammantaget bedömer Riksrevisionen har granskat effekterna av de Riksrevisionen att de insatser som regeringen omlokaliseringar av myndigheter som genomoch ansvariga myndigheter gjort för fördes för att kompensera regioner som förverkställighetsplanering och samverkan inte är lorade arbetstillfällen till följd av försvarsbeslutet tillräckliga. 2004. Regeringens överväganden med anledning av Riksrevisionen bedömer att berörda regioner denna rapport redovisas under utgiftsområde 4 kompenserats för de förlorade arbetstillfällena Rättsväsendet avsnitt 3.6. genom omlokaliseringen. Riksrevisionen fastslår vidare att kostnaderna för flytten har blivit RiR 2009:28 Studenternas anställningsbarhet – väsentligt högre än vad som initialt beräknades. regeringens och högskolans insatser Därtill konstaterar Riksrevisionen att regeringen Riksrevisionen har granskat regeringens och inte har följt upp effekterna, varken hur höga de berörda myndigheters insatser för att främja faktiska kostnaderna blev eller om kompensastudenternas anställningsbarhet. tionen blev som det var tänkt. Riksrevisionens granskning visar att det finns Regeringens överväganden med anledning av stora skillnader mellan olika utbildningsprogram denna rapport redovisas under utgiftsområde 9 när det gäller i vilken utsträckning högre Hälsovård, sjukvård och social omsorg avsnitt utbildning arbetslivsanknyts och är arbets- 5.8, utgiftsområde 18 Samhällsplanering, marknadsrelevant. Riksrevisionen konstaterar att bostadsförsörjning, byggande samt konsumentinstitutioner och utbildningsansvariga har ett politik avsnitt 5.5 och utgiftsområde 19 Regional betydande utrymme att själva välja i vilken tillväxt avsnitt 2.6. utsträckning frågan om studenternas anställningsbarhet ska prioriteras. Bristande uppföljning innebär enligt Riksrevisionen också brist på underlag för lärande inom lärosätet om hur

PROP. 2010/11:1

RiR 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna – Regeringens överväganden med anledning av uppföljningsgranskning denna rapport redovisas under utgiftsområde 24 Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas Näringsliv avsnitt 3.5.1. tillsyn av överförmyndarna. Riksrevisionen konstaterar att de hittills- RiR 2010:3 Från många till en – varande insatserna för att komma tillrätta med sammanslagningar av myndigheter problemen med länsstyrelsernas tillsyn av Riksrevisionen har granskat enmyndighetsöverförmyndarna inte har varit tillräckliga. reformerna av Försäkringskassan, Skatteverket Regeringens insatser har enligt Riksrevisionen och Åklagarmyndigheten. inte tillräckligt uppmärksammat och hanterat Riksrevisionen konstaterar att sammanslagbehovet av en stärkt bevakning av likabehandling ningen har förbättrat förutsättningarna för att och rättssäkerhet för den enskilde. omfördela resurser och ärenden mellan kontoren Regeringens överväganden med anledning av genom avskaffandet av de tidigare myndighetsdenna rapport redovisas under utgiftsområde 1 gränserna som utgjorde ett legalt hinder. Vidare Rikets styrelse avsnitt 8.5. fastlägger Riksrevisionen att variationer i handläggningstider har minskat hos Försäkringskas- RiR 2010:1 Styrning inom arbetsmarknads- san, men endast delvis hos Skatteverket. Enligt politiken – mål, styrkort och modeller för Riksrevisionen har både regeringen och myndigresursfördelning heterna underskattat svårigheterna med att Riksrevisionen har granskat styrningen inom uppnå enhetligare handläggning och beslutsfatarbetsmarknadspolitiken. De styrinstrument tande genom den här typen av reformer. som avses är mål, styrkort och resursfördel- Regeringens överväganden med anledning av ningsmodeller. denna rapport redovisas under utgiftsområde 2 Enligt Riksrevisionen bör regeringen Samhällsekonomi och finansförvaltning avsnitt analysera behovet av effektutvärderingar för att 3.5.1, utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution mer objektivt och rättvisande kunna bedöma avsnitt 2.5 samt utgiftsområde 4 Rättsväsendet Arbetsförmedlingens verksamhet och resultat. avsnitt 3.6. Därmed skulle riksdagen få möjlighet att bedöma i vilken grad beslutade eller angivna mål RiR 2010:4 Klassificering av kurser vid universitet är uppfyllda. Regeringen bör, enligt Riks- och högskolor – regeringens styrning och revisionen, tydligt redovisa vilka bedömnings- Högskoleverkets uppföljning grunder eller normer som ligger bakom Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av bedömningen i budgetpropositionen av Arbets- regeringens styrning och Högskoleverkets förmedlingens verksamhet och resultat. uppföljning av klassificering av kurser vid uni- Regeringens överväganden med anledning av versitet och högskolor. denna rapport redovisas under utgiftsområde 14 Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte Arbetsmarknad och arbetsliv avsnitt 4.5. har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att lärosätena följer riksdagens intentioner vad RiR 2010:2 Regeringens försäljning av gäller lärosätenas klassificering av kurser. Vidare Vasakronan anser Riksrevisionen att Högskoleverkets upp- Riksrevisionen har granskat regeringens försälj- följning inte varit ändamålsenlig. Riksrevisionen ning av Vasakronan. anser att det finns stora skillnader mellan hur Riksrevisionen anser att försäljningen av lärosäten klassificerar kurser och att klassifice- Vasakronan genomfördes i enlighet med ringen har förändrats. Enligt Riksrevisionens gällande lagstiftning, riksdagsbeslut och i flera mening borde Högskoleverket ha uppmärksammat avseenden enligt vad som kan karaktäriseras som skillnaderna i lärosätenas kursklassificering. ”bästa metod”. Förberedelsefasen kunde dock Regeringens överväganden med anledning av enligt Riksrevisionen ha genomförts mer denna rapport redovisas under utgiftsområde 16 effektivt. Riksrevisionen anser att regeringens Utbildning och universitetsforskning avsnitt 3.6. redovisning till riksdagen har förbättrats jämfört med vid tidigare försäljningar.

PROP. 2010/11:1

RiR 2010:5 Arbetspraktik RiR 2010:7 Inställda huvudförhandlingar i Riksrevisionen har granskat sysselsättnings- brottmål effekterna av det arbetsmarknadspolitiska Riksrevisionen har granskat inställda huvudprogrammet arbetspraktik samt regeringens förhandlingar i brottmål. underlag inför den kraftiga satsning på Riksrevisionen anser att de åtgärder som programmet som inleddes 2009. regering, domstolar och myndigheter inom Riksrevisionen konstaterar att den kraftiga rättsväsendet hittills vidtagit avseende inställda satsning på arbetspraktik som inleddes 2009 inte förhandlingar inte har varit tillräckliga. Rikshar stöd i vare sig tidigare nationell eller revisionen bedömer att regering, domstolar och internationell empirisk forskning vad gäller centrala myndigheter inom rättsväsendet genom förväntningar på sysselsättningseffekter. Inte bättre ledning, samverkan och ett resultatinriktat heller den genomförda effektutvärderingen av arbetssätt kan minska problemets omfattning. svenska förhållanden inom ramen för Dessutom anser Riksrevisionen att lagstiftgranskningen ger enligt Riksrevisionen några ningen kan behöva ses över. argument för en sådan volymökning. Vidare Regeringens överväganden med anledning av försvåras uppföljningar och utvärderingar av denna rapport redovisas under utgiftsområde 4 arbetspraktiken, enligt Riksrevisionen, av bristen Rättsväsendet avsnitt 3.6. på registerinformation om syftet med enskilda praktikperioder. RiR 2010:8 Sveaskog AB och dess uppdrag Regeringens överväganden med anledning av Riksrevisionen har granskat Sveaskog AB denna rapport redovisas under utgiftsområde 14 (Sveaskog) och dess uppdrag. Arbetsmarknad och arbetsliv avsnitt 4.5. Riksrevisionen anser att Sveaskog inte i alla delar utfört sitt tidigare uppdrag enligt RiR 2010:6 Arbetsförmedlingens arbete med riksdagens intentioner och att regeringen inte i arbetsgivarkontakter alla delar styrt Sveaskog i enlighet med Riksrevisionen har granskat Arbetsför- riksdagens tidigare uppdrag. Riksrevisionen medlingens arbete med arbetsgivarkontakter. bedömer att det finns vissa problem och brister i Granskningen omfattar regeringens och Arbets- Sveaskogs verksamhet inom bolagets särskilda förmedlingens styrning samt Arbetsför- uppdrag, dvs. industriägandet, bolagets roll på medlingens genomförande och återrapportering virkesmarknaden och på markområdet. Riksav arbetet med arbetsgivarkontakter. revisionen anser också att de särskilda uppdragen Riksrevisionen konstaterar att Arbets- har präglats av målkonflikter. Riksrevisionen har förmedlingens interna styrning har påverkat identifierat svårigheter vad gäller Sveaskogs arbetet med arbetsgivarkontakter positivt. prioriteringar mellan de särskilda uppdragen och Vidare anser Riksrevisionen att regeringens kravet på affärsmässighet. övergripande styrning av Arbetsförmedlingens Regeringens överväganden med anledning av uppdrag bör kombineras med en tydlig denna rapport redovisas under utgiftsområde 24 återrapportering. Den form som förmedlingens Näringsliv avsnitt 3.5.1. återrapportering har i dag ger enligt Riksrevisionen regeringen begränsad information om RiR 2010:9 En förändrad sjukskrivningsprocess huruvida arbetsgivarkontakterna prioriteras eller Riksrevisionen har granskat hur väl laginte. Riksrevisionen anser också att Arbets- ändringarna till följd av rehabiliteringskedjan, förmedlingen snarast bör vidta åtgärder för att ettårsgränsen och ändringarna i sjukersättningen dels tydliggöra rutinerna kring dokumentationen genomförts samt om det av riksdagen uppsatta av arbetsgivarkontakter, dels underlätta för- målet om en aktivare sjukskrivningsprocess har medlarnas dokumentation. uppnåtts. Regeringens överväganden med anledning av Riksrevisionen anser att regeringen gett denna rapport redovisas under utgiftsområde 14 Försäkringskassan bristfälliga förutsättningar för Arbetsmarknad och arbetsliv avsnitt 4.5. en korrekt och enhetlig tillämpning. Riksrevisionen bedömer vidare att Försäkringskassan under omständigheterna gjort ett rimligt arbete med uttolkningen av regelverket och förberedelsearbetet i övrigt. Riksrevisionen

PROP. 2010/11:1

konstaterar att Försäkringskassan för närvarande påvisades i anslutning till Riksrevisionens inte klarar att hålla rehabiliteringskedjans rapport Krisberedskap i betalningssystemet (RiR tidsgränser. Riksrevisionen bedömer också att 2007:28) kvarstår. Riksrevisionen bedömer att sjukskrivningsprocessen har blivit mer aktiv och regeringen och myndigheterna har vidtagit vissa att insatser görs tidigare än innan rehabiliterings- åtgärder för att komma till rätta med dessa kedjan och de andra regeländringarna infördes. problem. Riksrevisionen anser dock att inga Regeringens överväganden med anledning av avgörande åtgärder har gjorts för att minska denna rapport redovisas under utgiftsområde 10 risken och sårbarheten eller förbättra säkerheten Ekonomisk trygghet vid sjukdom och i övrigt i de statliga betalningarna. De brister handikapp avsnitt 4. som har iakttagits är enligt Riksrevisionen omfattande. De avser bland annat oklarheter RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott – en kring fördelningen av ansvar för säkerheten i kärnuppgift för polis och åklagare statens betalningar och avsaknaden av samlade Riksrevisionen har granskat polisens och riskanalyser, inklusive oklarheter kring vilka som Åklagarmyndighetens hantering av mängdbrott. ska göra sådana riskanalyser. Dessutom har, Riksrevisionen anser att regeringen och enligt Riksrevisionen, ett antal grundläggande myndigheterna hittills inte gjort tillräckligt för brister i rutiner och regler för den interna att lösa problemen i mängdbrottshanteringen. kontrollen och säkerheten inom myndigheterna Riksrevisionen konstaterar att det som ändå har iakttagits. gjorts ofta har gjorts sent i förhållande till hur Regeringens överväganden med anledning av länge problemen varit kända. Huvudorsaken till denna rapport redovisas under utgiftsområde 2 problemen är enligt Riksrevisionen att ledningen Samhällsekonomi och finansförvaltning avsnitt och styrningen inte har fungerat och fått fullt 10.2 och 10.3. genomslag. Enligt Riksrevisionen finns problemen framför allt inom polisen. RiR 2010:14 Tillämpningen av det finanspolitiska Regeringens överväganden med anledning av ramverket. Regeringens redovisning i 2010 års denna rapport redovisas under utgiftsområde 4 ekonomiska vårproposition Rättsväsendet avsnitt 3.6. Riksrevisionen har granskat hur regeringen har tillämpat det finanspolitiska ramverket i 2010 års RiR 2010:11 Enhetlig beskattning? ekonomiska vårproposition. Riksrevisionen har granskat hur regeringen Riksrevisionen anser att bristen på skärpa och redovisat och motiverat avvikelser från principen tydlighet i uppföljningen av överskottsmålet om en enhetlig beskattning vid förändringar i innebär att överskottsmålet utgör en väsentligt skattesystemet. svagare restriktion än utgiftstaket. De stora Riksrevisionen konstaterar att principen om budgeteringsmarginalerna medför enligt enhetlighet inte längre förefaller ha samma Riksrevisionen att utgiftstaket förlorar sin roll betydelse som vid skattereformen 1990–1991 som verktyg för att säkerställa överskottsmålet och åren därefter. Den kritik Riksrevisionen och stramheten i budgetprocessen under en tidigare har riktat mot regeringens redovisning period då osäkerheten om återställandet av den av skatteutgifter – att de principer som denna offentligfinansiella stabiliteten är särskilt stor. grundar sig på har ändrats över tiden – kvarstår I granskningen av såväl den ekonomiska alltjämt. Riksrevisionen anser också att en vårpropositionen som budgetpropositionen för långtgående tillämpning av teorin om optimal 2010 påtalade Riksrevisionen brister i beskattning skulle innebära en mycket rapportering om kommunsektorns ekonomi. I genomgripande förändring av skattepolitiken. flera avseenden har redovisningen förbättrats, Regeringens överväganden med anledning av men i andra avseenden kvarstår bristerna. Därtill denna rapport redovisas i avsnitt 6.1. anser Riksrevisionen att beskrivningen av prognosen för potentiell BNP är mycket RiR 2010:13 Säkerheten i statens betalningar knapphändig. Det saknas också förklaringar till Riksrevisionen har granskat säkerheten i statens de relativt kraftiga förändringarna i betalningar. bedömningen av den potentiella produktions- Granskningen visar att den allvarliga risk och nivån mellan olika prognostillfällen. Vidare sårbarhet i den statliga betalningsprocessen som konstaterar Riksrevisionen att den kritik som

PROP. 2010/11:1

tidigare riktats mot regeringen gällande brist på RiR 2010:17 Kapitalförvaltning i tider av kraftiga transparens i utformningen och tolkningen av de värdeförändringar. En granskning av åtta statligt långsiktiga scenarierna kvarstår. bildade stiftelser och regeringen som stiftare Regeringens överväganden med anledning av Riksrevisionen har granskat om kapitaldenna rapport redovisas i avsnitt 12.6. förvaltningen i statligt bildade stiftelser har hanterats på ett kvalificerat sätt. RiR 2010:15 AB Svensk Exportkredit Riksrevisionen bedömer att sex av de Riksrevisionen har granskat AB Svensk granskade stiftelserna har haft en god beredskap Exportkredit. för kraftiga värdeförändringar. Vad gäller Riksrevisionen konstaterar att bolagets verk- stiftelsernas hantering av kapitalet under samhet successivt har utökats och att bolaget perioder av kraftig värdeförändring anser tillåtits växa kraftigt utan att en belysning av Riksrevisionen att de granskade stiftelserna grunden för det statliga åtagandet gjorts. under 2008 hade en ändamålsenlig hantering av Uppdraget har enligt Riksrevisionen breddats sin kapitalförvaltning. Riksrevisionen bedömer från att erbjuda exportkrediter till svenska vidare att styrelsens grundläggande uppgifter vad företag till att inkludera i stort sett allt inom gäller kapitalförvaltning inte bör delegeras i den finansiell verksamhet, utom faktisk bank- omfattning som skett. I synnerhet bör styrelsen verksamhet gentemot privatpersoner. AB Svensk inte delegera beslut om avkastningsmål, om att Exportkredit har enligt Riksrevisionen kunnat fastställa högsta tillåtna risk i förvaltningen och bli verksamt inom verksamhetsområden där det om att fastställa förvaltningens förslag till även finns privata aktörer, såsom till exempel strategier. Riksrevisionen anser vidare att flera av utlåning till kommuner och rådgivnings- styrelserna inte har anpassat utformningen av verksamhet. AB Svensk Exportkredits breda uppföljning och kontroll till graden av uppdrag, kombinerat med ekonomiska mål som delegering. En långtgående delegering av kapitalär lågt satta i förhållande till privata aktörer, har förvaltningen förutsätter enligt Riksrevisionen enligt Riksrevisionen medfört att bolaget haft en en förstärkt uppföljning och utvärdering från relativt hög grad av handlingsfrihet. Riks- styrelsen. revisionen konstaterar även att AB Svensk Regeringens överväganden med anledning av Exportkredits kraftiga expansion har lett till denna rapport redovisas under utgiftsområde 16 brister i bolagets interna kontrollmiljö. Utbildning och universitetsforskning avsnitt 3.6. Regeringens överväganden med anledning av denna rapport redovisas under utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt 4.5. 12.2.4 Riksrevisionens årliga rapport

RiR 2010:16 Underhåll av järnväg Finansutskottet föreslog att riksdagen skulle Riksrevisionen har granskat Trafikverkets och lägga Riksrevisorernas årliga rapport 2009 regeringens underlag för bedömning av (redog. 2008/09:RRS26) till handlingarna (bet. underhållsbehov. 2009/10:FiU9). Riksdagen beslutade i enlighet Riksrevisionen konstaterar att Banverket inte med utskottets förslag (rskr. 2009/10:169–171). har förmått ta fram tillräckliga och tillförlitliga Regeringen kommenterar revisionens iaktunderlag för en effektiv styrning av underhållet tagelser under respektive utgiftsområde. På ett av de statliga järnvägarna. Riksrevisionen anser tematiskt plan, och mot bakgrund av att regeringens styrning av underhåll av järnväg Riksrevisionens årliga rapport 2010 (RiR har varit passiv. 2010:12), vill regeringen därutöver framföra Regeringens överväganden med anledning av följande. denna rapport redovisas under utgiftsområde 22 Kommunikationer avsnitt 3.6.

Nya krav på myndigheternas styrning, kontroll och redovisning

Revisorerna konstaterar att myndigheterna överlag sköter sin redovisning bra och att deras

PROP. 2010/11:1

arbete med intern styrning och kontroll har tillämpningen av förordningen. I årets kommit längre än under 2008. granskning konstaterar revisorerna att arbetet med intern styrning och kontroll fortsätter på Nya krav på resultatredovisningarna myndigheterna och att en majoritet har År 2009 var det första året då myndigheterna kommit längre än vad de hade 2008. Detta lämnade en resultatredovisning enligt de nya speglas också enligt revisorerna i att antalet reglerna i förordningen (2000:605) om revisionsrapporter som påtalar brister i arbetet årsredovisning och budgetunderlag, som anger med intern styrning och kontroll har minskat att de ska sammanställa sin resultatredovisning till åtta och att tre av dessa avsåg myndigheter utifrån sitt instruktionsenliga uppdrag och i som började tillämpa förordningen om intern förekommande fall krav enligt regleringsbrevet. styrning och kontroll först 2009. Vidare anför En förutsättning för att denna förändring ska få revisorerna att de iakttagelser som effekt är enligt revisorerna att regeringen avrapporterats i år liknar de brister som minskar antalet mål och uppdrag i myndigheten påtalade 2008. De avser regleringsbreven. Årets granskning visar ofullständiga riskanalyser, brister i hantering emellertid, enligt revisorerna, att de nya kraven och uppföljning av kontrollåtgärder samt ännu inte fått fullt genomslag i regeringens bristande dokumentation. Revisorerna styrning. Regleringsbreven ser olika ut. Vissa konstaterar dock att inga myndigheter i årets innehåller nästan inga återrapporteringskrav granskning har fått någon invändning på grund medan andra har kvar många av dessa brister. återrapporteringskrav. Det finns enligt I avsnitt 12.3.1 redogör regeringen för det revisorerna även variationer mellan fortsatta arbetet inom området intern styrning myndigheterna och för många återstår en hel del och kontroll. arbete innan de uppfyller de nya kraven på resultatredovisningen. Revisorerna har i 66 fall Anslagen ska avräknas kostnadsmässigt rapporterat olika typer av brister som har Under 2009 har Riksrevisionen granskat hur koppling till de nya redovisningskraven. Hälften myndigheterna klarat anpassningen till av iakttagelserna handlar om att de valda kostnadsmässig anslagsavräkning. Granskningen prestationerna inte speglar myndigheternas har inriktats mot hur myndigheterna har verksamhet tillräckligt väl. Vidare anför beräknat själva övergångseffekten, om de lagt revisorerna att de flesta myndigheterna har klarat upp nödvändiga nya konton och om de bokfört av att redovisa volymuppgifter för valda övergångseffekten korrekt. Vid den slutliga prestationer. En tredjedel av revisions- granskningen av årsredovisningarna har rapporterna tar dock upp brister när det gäller att revisorerna också kontrollerat att myndigheterna redovisa kostnader för de valda prestationerna. bokfört och anslagsavräknat förändringar av En anledning till detta är, enligt revisorerna, att semesterlöneskulder och övriga avsättningar många myndigheter allt för sent insett vilka krav korrekt. Enligt revisorerna visar granskningen det nya regelverket ställer och de har därför inte att anpassningen till kostnadsmässig hunnit ställa om sina interna system för att få anslagsavräkning har fungerat bra för de allra fram information om kostnader på flesta myndigheterna och att inga oönskade prestationsnivå. konsekvenser har uppstått i redovisningen. I avsnitt 12.5 redogör regeringen för arbetet Revisorerna noterar att i och med övergången till med att utveckla den ekonomiska styrningen i kostnadsmässig anslagsavräkning har differenser staten. i posterna Avräkning med statsverket och Balanserad kapitalförändring upptäckts för flera Ökade krav på intern styrning och kontroll myndigheter. Många av dessa har enligt Revisorerna granskade under 2008 berörda revisorerna kunnat utredas och myndigheterna myndigheters arbete med att etablera den har efter kontakt med Ekonomistyrningsverket process för intern styrning och kontroll som (ESV) därför justerat differenserna under året. förordningen (2007:603) om intern styrning och Revisorerna anför att de differenser som kvarstår kontroll kräver. Slutsatsen av granskningen var inte uppgår till några väsentliga summor. att det fanns stora variationer mellan Regeringen noterar med tillfredsställelse att myndigheterna. Det var 25 myndigheter som anpassningen till kostnadsmässig anslagsfick revisionsrapporter där brister påtalades om

PROP. 2010/11:1

avräkning har fungerat bra för de allra flesta Riksrevisionen under flera år även har granskat myndigheterna och att inga oönskade regeringens ägarförvaltning av de statliga konsekvenser har uppstått i redovisningen. bolagen. I tidigare årliga rapporter finns enligt revisorerna påpekanden om att det behövs en tydligare styrning av de statliga bolagen. I årets Omstruktureringar av den statliga förvaltningen rapport konstaterar revisorerna att flera av de tidigare rapporterade bristerna i styrningen Revisorerna konstaterar att en rad myndigheter kvarstår. Såväl särskilda samhällsmål som de senaste åren har varit föremål för antingen ekonomiska mål behöver förtydligas av sammanslagningar, avvecklingar eller regeringen. Det behövs också enligt revisorerna omlokaliseringar. Syftet har i många fall varit att en tydligare prioritering mellan målen. skapa en mer effektiv och enhetlig handläggning Otydligheten leder till att målkonflikter kan vid myndigheterna. Revisorerna anser att deras uppstå mellan samhällsuppdrag och ekonomiska granskningar visar att sammanslagningen av de mål. Konsekvensen blir ofta att bolagen tidigare koncernmyndigheterna till samman- prioriterar de ekonomiska målen. Revisorerna hållna nationella enmyndigheter har skapat betonar även vikten av att styrningen av bolagen förutsättningar för detta, men att målet ännu dokumenteras på ett bättre sätt än i dag för att inte har nåtts. Vidare konstaterar revisorerna att skapa förutsättningar för insyn i viktiga det tar lång tid att genomföra omstruktureringar processer och händelseförlopp. och att regeringen och myndigheterna i många Regeringen överväger att utveckla styrningen fall har underskattat svårigheterna med att genom att tydligare definiera bolagens genomföra dem. Revisorerna noterar att det är samhällsuppdrag och ekonomiska mål. svårt att se resultat som entydigt visar på ökad Regeringen anser i likhet med revisorerna att enhetlighet och effektivitet i myndigheternas tydliga mål och uppdrag även är viktiga för att de handläggning till följd av sammanslagningarna. statliga bolagen ska kunna fullfölja sina uppdrag i Granskningarna indikerar också att själva enlighet med riksdagens beslut och intentioner. omstruktureringen i sig sällan är tillräcklig för att Vidare anser regeringen att det är angeläget att ta nå uppsatta mål. Det behövs, enligt revisorerna, del av egna och andras erfarenheter av hur en även en tydlig styrning för att målet ska nås. försäljning kan genomföras för att uppnå högsta Regeringen anser att det finns behov av stöd försäljningspris och i övrigt bästa villkor. och vägledning för myndigheter som är föremål för omstruktureringar. Ett sådant stöd ökar förutsättningarna för en effektiv Förändringar inom arbetsmarknadsområdet omorganisation och hindrar att tidigare misstag upprepas. Dessutom förefaller det Revisorerna konstaterar att regeringen har finnas anledning för regeringen att än mera genomfört en rad förändringar inom noga överväga hur styrningen av arbetsmarknadsområdet de senaste åren i syfte omstruktureringar av den statliga att öka arbetskraftsutbudet och sysselsättningen. förvaltningen ska komma till uttryck. Revisorerna anför att Riksrevisionen sedan 2007 har genomfört 13 granskningar inom arbetsmarknadsområdet. Granskningarna har Försäljning och förvaltning av de statliga bolagen inriktats mot styrning, implementering, utvärdering och regeringens redovisning av Revisorerna konstaterar att regeringen de arbetsmarknadspolitikens effekter. Därutöver senaste åren har sålt flera statliga bolag. har revisorerna även granskat sysselsättnings- Riksrevisionen har granskat de flesta försälj- effekter av några arbetsmarknadspolitiska ningarna. Revisorernas samlade bedömning är att åtgärder och insatser. Revisorernas övergripande regeringen och Regeringskansliet initialt inte var bedömning är att regeringens styrning kan bli tillräckligt förberedda men att försäljnings- tydligare och att implementeringen på vissa processerna successivt har förbättrats. Bland områden kan förbättras. Revisorerna anför även annat har beställarkompetensen utvecklats, att det föreligger ett behov av flera målen blivit tydligare och uppföljningen effektutvärderingar av arbetsmarknadspolitiska förbättrats. Vidare anför revisorerna att insatser för att skapa bättre underlag för styrning

PROP. 2010/11:1

och förändring inom arbetsmarknadsområdet. avser dock att utveckla redovisningen av vilka Sammanfattningsvis visar granskningarna, enligt risker som är förknippade med att säkerställa revisorerna, att mål och regler kan bli tydligare skattefordringar till följd av skatteuppskov. samt att förutsättningarna för genomförande av Enligt regeringen kan en sådan redovisning åtgärder och insatser kan bli bättre. också fungera som underlag för de åtgärder som Regeringen anser att det är angeläget att regeringen kan vidta för att säkerställa dessa utvärderingar sker kontinuerligt och att de är en skattefordringar. integrerad del av planeringen vid införande och När det gäller redovisningen i de ekonomiska avskaffande av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. propositionerna av den långsiktiga hållbarheten i Det är även viktigt att veta vilka åtgärder som de offentliga finanserna är ambitionen att kan antas lösa problemen på bästa sätt och det successivt utveckla denna för att bl.a. på ett mera behövs därför information om huruvida de lättillgängligt sätt redovisa hur de långsiktiga åtgärder som genomförts är framgångsrika. analyserna av hållbarheten i de offentliga finanserna påverkar regeringens utformning av finanspolitiken. Risker i statens ekonomiska åtaganden Regeringen konstaterar att det saknas en riskbaserad redovisning av statens samlade Riksrevisionen har under flera år lagt särskild garantiåtaganden. Regeringen har mot denna vikt vid att granska regeringens rapportering av bakgrund givit Riksgäldskontoret i uppdrag att statens ekonomi. Revisorerna anför att lämna ett förslag till hur en årlig bedömning av Riksrevisionens granskningar visar att riskerna i de samlade statliga garantierna kan regeringens rapportering om statens och den göras. Förslaget ska innehålla en enhetlig analys offentliga sektorns ekonomi successivt har av riskerna (utifrån de förväntade kostnaderna) i förbättrats och utvecklats. Det finns de olika garantiengagemangen. Det ska även emellertid enligt revisorerna risker i statens anges om det i vissa fall inte är möjligt eller verksamhet som inte blir väl belysta. Enligt lämpligt med en enhetlig analys. Uppdraget ska revisorerna gäller detta t.ex. de omfattande avrapporteras under 2010 (se även garantier som staten utfärdade till Årsredovisningen för staten, skr. 2009/10:101). exportföretag och finansinstitut under finanskrisen och där belastningen på statsfinanserna kan bli stor vid ett infriande av

garantierna. Revisorerna anser att regelverket i 12.3 Intern styrning och kontroll samt vissa fall är otydligt om hur sådana åtaganden internrevision

och risker ska redovisas. I andra fall kan metoderna för riskbedömning enligt 12.3.1 Intern styrning och kontroll revisorerna behöva utvecklas. Vidare anser revisorerna att perspektivet också kan behöva Regeringen har i och med införandet av breddas till frågor om skatte- och myndighetsförordningen (2007:515) och välfärdssystemens långsiktiga hållbarhet. Enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och revisorerna är en riskfaktor den ökade kontroll tydliggjort ansvaret för ledningen vid internationella rörligheten, vilket minskar statliga myndigheter när det gäller den interna utrymmet för nationella avvikelser i både styrningen och kontrollen. En intern styrning skatteuttag och skatteregler. En annan riskfaktor och kontroll som fungerar på ett betryggande som revisorerna pekar på är de ökade krav på sätt är enligt regeringen nödvändig för att skattefinansierade vård- och omsorgstjänster myndigheterna ska kunna fullgöra sina som följer av de närmaste decenniernas instruktionsenliga uppgifter och samtidigt demografiska utveckling med en växande andel uppfylla sitt verksamhetsansvar. Myndighetsäldre i befolkningen. ledningarna har ett odelat ansvar för att I skrivelsen Årsredovisning för staten 2009 säkerställa att arbetet med att förbättra den har regeringen kompletterat rapporteringen om interna styrningen och kontrollen i den egna risker i statens verksamhet med ett avsnitt om organisationen fortsätter och utvecklas. uppskjuten skatt och en uppskattning av I arbetet med att förbättra den interna styrmotsvarande skattepliktiga belopp. Regeringen ningen och kontrollen måste hänsyn tas till

PROP. 2010/11:1

verksamheternas olika karaktärer och vilka risker med internrevisionsförordningen. Totalledningen kan acceptera. Arbetet med intern försvarets forskningsinstitut har uppgivit att styrning och kontroll kommer därför att se olika myndighetsbeslut för tillsättning av ut på olika myndigheter. Regeringen konstaterar internrevisionschef saknas för 2009, liksom för att Riksrevisionen även avseende 2009 års 2008 och 2007. ESV bedömer vidare att den verksamhet påtalat vissa brister när det gäller statliga internrevisionen i tillfredsställande grad berörda myndigheters arbete med intern är oberoende och objektiv. ESV konstaterar styrning och kontroll. Regelverket har gällt i två också att flertalet av myndigheterna uppger att år och det tar erfarenhetsmässigt viss tid för de genomför interna kvalitetssäkringar i form av förvaltningen att fullt ut införliva nya regler i den fortlöpande interna granskningar och löpande verksamheten. De problem som självutvärderingar. Enligt ESV råder det dock revisionen pekar på väcker dock vissa frågor om osäkerhet om bl.a. vad intern kvalitetssäkring är hur intentionerna med införlivandet av det nya och vilka delar den ska innehålla. ESV regelverket ska kunna förverkligas. konstaterar att samtliga myndigheter utom en En av föresatserna med att införa regler om (Luleå tekniska universitet) har fastställt den interna styrningen och kontrollen var att riktlinjer för internrevisionen. skapa förutsättningar för att i ökad grad göra ESV slår fast att antalet ensamrevisorer har myndigheternas arbete inom detta område ökat något jämfört med 2008. Även antalet transparent. Regeringen kommer att noga följa myndigheter med ensamrevisorer har ökat något hur det nuvarande regelverket för att stärka den jämfört med 2008. ESV ser det som oroväckande interna styrningen och kontrollen i staten att antalet myndigheter med ensamrevisorer fungerar. Regeringen utesluter därvid inte att ökar och att dessa myndigheter i många fall inte åtgärder kommer att behöva vidtas för att värna anställer en internrevisor på heltid utan nöjer sig de ursprungliga avsikterna med regelverket. med en anställning som motsvarar 20–50 Regeringen avser att ge ESV i uppdrag att procent av en normal årsarbetstid. ESV anser att överväga, och vid behov lämna förslag till, förhållandet att vara ensamrevisor och anställd åtgärder som behöver vidtas för att regeringens till 20–50 procent i sig inte är något problem om intentioner ska uppnås. internrevisorn har möjligheter att använda sig av Utredningen Översyn av budgetlagen har på externa konsulter i tillräcklig utsträckning. Så är uppdrag av regeringen prövat om det finns skäl dock inte fallet i någon av myndigheterna. att i lag reglera regeringens skyldigheter att Regeringen bedömer att den statliga säkerställa en väl fungerande intern styrning och internrevisionen i allt väsentligt förefaller kontroll i staten. I betänkandet En reformerad fungera tillfredsställande, men att åtgärder budgetlag (SOU 2010:18) redovisar utredningen behöver vidtas för att stärka denna. Regeringen sin slutsats att en bestämmelse om intern anser att det är angeläget att internrevisionen är styrning och kontroll inte bör införas i fristående från den operativa verksamheten, så budgetlagen eftersom den inte skulle ha någon att det inte föreligger någon risk för att kravet på principiell eller praktisk betydelse. internrevisionens oberoende och objektivitet inte uppfylls. Regeringen noterar att ESV under 2010 avser att precisera vad ett program för 12.3.2 Internrevision intern kvalitetssäkring bör innefatta. Regeringen anser därtill att det är angeläget att samtliga ESV svarar för samordning av den statliga myndighetsledningar fastställer riktlinjer för internrevisionen. En viktig uppgift för ESV är att internrevisionen. Regeringen delar ESV:s oro när årligen till regeringen samlat redovisa hur väl det gäller utvecklingen av antalet ensamrevisorer internrevisionen vid de statliga myndigheterna och den begränsade användningen av fungerar. För närvarande är 64 myndigheter konsultinsatser. Det åligger myndighetsskyldiga att följa internrevisionsförordningen ledningarna att analysera hur stora resurser (2006:1228). internrevisionen vid myndigheten bör ha för att I 2010 års rapport om den statliga intern- uppfylla kraven i internrevisionsförordningen revisionen (ESV 2010:14) gör ESV följande och därmed kunna utgöra ett stöd till ledningen iakttagelser. Samtliga myndigheter, med ett genom att granska den interna styrningen och undantag, har inrättat en internrevision i enlighet kontrollen. Regeringen anser att det är angeläget

PROP. 2010/11:1

att ESV fortsätter att genomföra riktade bedrivs på myndigheterna och förutsätter att informationsinsatser till berörda myndighets- ytterligare åtgärder vidtas för att minska de ledningar, men även till motsvarande huvudmän felaktiga utbetalningarna och motverka bidragsi Regeringskansliet, inom sakområdena brott. internrevision samt intern styrning och kontroll. Med utgångspunkt i de förslag som Utredningen Översyn av budgetlagen har på Delegationen mot felaktiga utbetalningar uppdrag av regeringen prövat om det finns skäl lämnade i sin slutrapport Rätt och riktigt (SOU att i lag reglera regeringens skyldigheter att 2008:74) har många åtgärder vidtagits för att säkerställa en väl fungerande internrevision i förhindra felaktiga utbetalningar. Nedan följer staten. I betänkandet En reformerad budgetlag en redovisning av de åtgärder som vidtagits och (SOU 2010:18) redovisar utredningen sin de förslag som lämnats på området sedan slutsats att en bestämmelse om internrevision budgetpropositionen för 2010 beslutades, samt inte bör införas i budgetlagen eftersom den inte aktuella utredningar och uppdrag. skulle ha någon principiell eller praktisk betydelse.

12.4.1 Regelförändringar

Efter förslag i propositionen Rättvist och

12.4 Arbetet mot felaktiga effektivt – förändringar i studiestödssystemet utbetalningar (prop. 2009/10:141, 2009/10:UbU18, rskr.

2009/10:290) har ett antal åtgärder vidtagits som Arbetet med att minska de felaktiga syftar till att säkerställa att de utbetalningar som utbetalningarna från välfärdssystemen, görs från studiestödssystemet är riktiga och att skattefusket och svartarbetet har pågått i flera år. den del som utgörs av lån återbetalas till fullo. Enligt Försäkringskassans bedömning 2009 Bland annat har Centrala studiestödsnämnden kan de felaktiga utbetalningarna från (CSN) getts möjlighet att säga upp studielån till myndigheten uppgå till omkring 16 miljarder omedelbar betalning om låntagare trots kronor årligen. Detta är visserligen en minskning påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller i förhållande till bedömningen 2008 avgifter. Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2010. (19 miljarder kronor), men det kan konstateras Systemet med personalliggare i restaurangatt de felaktiga utbetalningarna fortfarande och frisörbranschen har motverkat svartjobb i bedöms vara omfattande. Det är viktigt för både dessa branscher. Inom Regeringskansliet har ett legitimiteten och stabiliteten i välfärdssystemen förslag tagits fram om att utveckla att arbetet med såväl riktade som breda insatser personalliggarna till att omfatta även på området fortsätter. byggbranschen och tvätterier (Ds 2009:43). Försäkringskassan bedömer att en stor del av Förslaget har remitterats och bereds för de oavsiktliga felen orsakas av brister i regel- och närvarande i Regeringskansliet. stödsystemens utformning. Det gör det svårt för Den 1 januari 2010 började lagen (2007:592) både sökande och handläggare att göra rätt. om kassaregister m.m. tillämpas. De nya reglerna Myndigheter, arbetslöshetskassor och minskar risken för att inkomster undanhålls i kommuner förutsätts fortsätta arbetet med att kontantbranscherna. Därmed minskar effektivisera systemens administration och möjligheten att finansiera svarta löner. kontroll. Det ökar möjligheterna för såväl medborgare som handläggare att göra rätt från början och minskar risken för både oavsiktliga 12.4.2 Utredningar och avsiktliga fel. Regeringen är angelägen om att utbetalningar Regeringen har gett en särskild utredare i från välfärdssystemen sker i rätt tid, till rätt uppdrag att ta fram ett förslag om att person och med rätt belopp. Arbetet med att arbetsgivare ska lämna uppgift om lön och bekämpa felaktiga utbetalningar, svartarbete och skatteavdrag på arbetstagarnivå varje månad skattefusk ska fortsätta att integreras i berörda (månadsuppgift) till den myndighet som myndigheters löpande verksamhet. Regeringen utredaren finner lämplig (dir. 2009:91). Syftet är ser positivt på det målinriktade arbete som att ge bl.a. Försäkringskassan och Skatteverket

PROP. 2010/11:1

bättre kontrollmöjligheter, effektivisera Inspektionen för socialförsäkringen, Migrationsarbetsgivarnas uppgiftslämnande till olika verket, Pensionsmyndigheten, Statens tjänste-

myndigheter genom bättre samordning, samt att pensionsverk (SPV), Socialstyrelsen, Skattesäkerställa att korrekta inkomstrelaterade verket och Kronofogdemyndigheten. Av återersättningar lämnas från välfärdssystemen. rapporteringen framgår bl.a. att:

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast - det finns statistik om felaktiga utbetalden 21 april 2011. ningar hos alla utbetalande myndigheter, En särskild utredare har getts i uppdrag att förutom hos Socialstyrelsen som ansvarar utreda behovet av, och lämpligheten i, att införa för statistiken över kommunernas utbetalett administrativt sanktionssystem i syfte att ning av ekonomiskt bistånd, motverka att ersättningar från trygghets- - det krävs både systemutveckling och systemen utbetalas på felaktiga grunder eller verksamhetsinsatser för att göra statistiken med för höga belopp (dir. 2009:66). tillförlitlig, Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2010. - det är oklart vilket organ som ansvarar för Personer bosatta utomlands återbetalar sina vissa myndighetsövergripande frågor.

studielån i betydligt mindre omfattning än

låntagare bosatta i Sverige. Regeringen har mot Det är viktigt att arbetet inom ramen för denna bakgrund tillsatt en utredning som bl.a. uppdraget intensifieras och att de deltagande har till uppgift att föreslå förändringar i de myndigheterna upprätthåller en hög ambitionsregelverk som styr CSN:s fordringshantering nivå. För att säkerställa detta föreslår regeringen (dir. 2009:124 och dir. 2010:59). Syftet är att i denna proposition att resurser avsätts för detta effektivisera fordringshanteringen främst (se vidare utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och avseende låntagare bosatta utomlands och finansförvaltning avsnitt 3.8). säkerställa att studielån återbetalas i så hög Försäkringskassan har fått i uppdrag att följa utsträckning som möjligt. Utredningen har i upp och utvärdera hur myndighetens fordringsdelbetänkandet Förbättrad återbetalning av hantering utvecklas med avseende på resultat och studieskulder (SOU 2010:54) lämnat förslag till kostnadseffektivitet. Uppföljningen omfattar förändringar i de regelverk som styr CSN:s även fordringar mot personer bosatta i utlandet. fordringshantering. Förslagen bereds för Försäkringskassan ska vidare redovisa hur närvarande i Regeringskansliet. Utredningen ska myndigheten säkerställer korrekta utlandsslutredovisa sitt uppdrag senast den 31 mars betalningar. 2011. Regeringen har gett ESV i uppdrag att Utredningarna om återkrav och bidragsspärr utveckla en metod för att utvärdera den kontroll har, som redovisades i budgetpropositionen för som sker av utbetalningar i välfärdssystemen och 2010 (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, lämna förslag på vilka myndigheter som bör finansplan m.m. avsnitt 12.4), lämnat sina omfattas av en sådan utvärdering (dnr betänkanden. Utredningarnas förslag bereds i Fi2009/4747). ESV redovisade sitt uppdrag i Regeringskansliet. april 2010. Regeringen avser att ge ESV i

uppdrag att vidareutveckla och förvalta metoden under tre år. Försäkringskassan, Arbets-

12.4.3 Uppdrag till myndigheter

förmedlingen, CSN och Migrationsverket bör omfattas av arbetet och metoden bör utvecklas Den första av tre årsrapporter har lämnats inom så att kommunernas och arbetslöshetskassornas ramen för det uppdrag som getts till ett stort deltagande inkluderas. Efter detta kommer antal myndigheter att bl.a. utveckla metoder för regeringen ta ställning till det fortsatta arbetet. och redovisning av resultat av arbetet mot Försäkringskassan har vidare fått i uppdrag felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen att: (dnr Fi2009/2137). Ekonomistyrningsverket - redogöra för de åtgärder som myndigheten (ESV) leder arbetet. De övriga myndigheterna har vidtagit och planerar att vidta för att som ingår i samverkansuppdraget är Arbetsunderlätta för de sökande att dels göra rätt förmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Inspekvid ansökningsförfarandet, dels fullgöra sin tionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), uppgifts- och anmälningsskyldighet,

PROP. 2010/11:1

- redovisa vidtagna åtgärder för att integrera Migrationsverket förbättrat sin skriftliga arbetet mot felaktiga utbetalningar i information till asylsökande.

myndighetens ordinarie handläggnings-, Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i kvalitets- och IT-system, samt att Stockholm följer tillämpningen av bidragsrapportera hur arbetet fortskrider med att brottslagen (2007:612). Myndigheten har under

automatisera kontrollerna i hand- 2010 genomfört en uppföljning av underrätts-

läggningen. praxis gällande påföljder för brott enligt bidragsbrottslagen. Syftet med kartläggningen av

praxis är att den ska vara ett stöd i åklagarnas Statskontoret presenterade under våren 2010 handläggning av bidragsbrottsärenden samt att resultatet av regeringsuppdraget att analysera förutsättningarna för enhetlighet i rättstillämpbetydelsen av olika drivkrafter för dimenningen och effektiviteten i handläggningen ska sioneringen av kontroller och åtgärder mot öka. felaktiga utbetalningar hos Försäkringskassan SPV har till följd av regelförändringar fått (dnr S2009/4235/SF). Förslagen i rapporten tillgång till uppgifter från Skatteverket för att bereds för närvarande i Regeringskansliet. kunna bedöma anmälda inkomster i förhållande Regeringen har gett IAF i uppdrag att följa till utbetalningar av bl.a. pensionsersättningar upp arbetslöshetskassornas informationssäkeroch inkomstgarantier. De första samkörningarna het och systematiska internkontroll. Uppdraget genomfördes under hösten 2009. En analys av ska redovisas i november 2010. materialet har inletts av SPV.

12.4.4 Övrig verksamhet

12.5 Utvecklingen av den ekonomiska

CSN har redovisat vilka åtgärder som

styrningen i staten

myndigheten har vidtagit och planerar att vidta mot bakgrund av Statskontorets rapport Rätt

12.5.1 Utvecklingen av den finansiella

men ändå fel – en granskning av Centrala

styrningen

studiestödsnämndens arbete för att förhindra

felaktiga utbetalningar (Statskontoret 2009:8). I 2010 års ekonomiska vårproposition lämnade Av redovisningen framgår att CSN under 2010 regeringen information om att en utredare bl.a. har genomfört ett omfattande kontrollgenomfört en översyn av lagen (1996:1059) om arbete avseende högskolestuderande i Sverige. statsbudgeten (budgetlagen) mot bakgrund av Vidare har myndigheten förtydligat och de förslag som lämnats om en reformerad förenklat anvisningarna för gymnasieskolornas regeringsform samt de erfarenheter som vunnits närvarorapportering av elever. och den utveckling som skett sedan budgetlagen Med anledning av Statskontorets granskning trädde i kraft. Utredningens förslag remitterades av Arbetsförmedlingens arbete med att under våren 2010 och därefter har en beredning förebygga felaktiga utbetalningar (Statskontoret skett inom Regeringskansliet. Regeringen avser 2009:13) har myndighetens insatser på detta att hösten 2010 lämna förslag till riksdagen om område intensifierats. Arbetsförmedlingen har en ny budgetlag. bl.a. sammanställt en handlingsplan med fokus Förslagen i betänkandet innebär ändrade eller på kontrollfunktionen. Handlingsplanen syftar nya bestämmelser på flera områden. Ett område till att säkerställa en enhetlig tillämpning av som kräver ytterligare utredningsarbete är de regelverket och en förbättrad uppföljning av ändrade principer för hantering av förluster genomförda insatser. Mot denna bakgrund har avseende studielån som utredningens förslag processer och indikatorer för att följa och stärka innebär. Regeringen har därför gett Centrala kontrollfunktionen tagits fram och stickprovsstudiestödsnämnden (CSN) i uppdrag att ta kontroller är inplanerade under hösten 2010. fram en modell för beräkning och avsättning av Migrationsverket arbetar kontinuerligt med förväntade förluster för myndighetens studielån att förbättra rapporteringen och statistiken samt beskriva övergången till och de finansiella avseende felaktiga utbetalningar. I syfte att konsekvenserna av en sådan modell. CSN ska underlätta för de sökande att göra rätt har samråda med Regeringskansliet, Riksgälds-

PROP. 2010/11:1

kontoret och ESV och redovisa sitt uppdrag - utgiftsområde 8 Migration, anslag 1:8 Från senast den 28 februari 2011 (dnr. U2010/4846). EU-budgeten finansierade insatser för Regeringen förbereder en anpassning av de asylsökande och flyktingar, ekonomiadministrativa förordningarna till en ny - utgiftsområde 13 Integration och jämbudgetlag. Riksgäldskontoret och ESV har haft ställdhet, anslag 1:6 Från EU-budgeten regeringens uppdrag att lämna förslag till sådana finansierade insatser för integration av anpassningar. Riksgäldskontoret har lämnat tredjelandsmedborgare, förslag till en ny garanti- och kreditförordning - utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och medan ESV har lämnat förslag till en ny arbetsliv, anslag 1:6 Europeiska socialförordning om underlag för årsredovisning för fonden m.m. för perioden 2007–2013, staten, en ny anslagsförordning och en ny kapitalförsörjningsförordning (dnr Fi2010/3193 - utgiftsområde 23 Areella näringar, landsrespektive Fi2010/3397). Mindre ändringar bygd och livsmedel, anslag 1:16 Från EGbehöver göras i flera andra förordningar. budgeten finansierade strukturstöd till Den skärpning avseende beställnings- fisket m.m., anslag 1:23 Åtgärder för bemyndiganden som utredningen föreslagit Landsbygdens miljö och struktur, och genomförs i viss utsträckning redan i denna anslag 1:24 Från EG-budgeten finansierade proposition. Regeringens förslag till beställ- åtgärder för landsbygdens miljö och ningsbemyndiganden är således i samtliga fall struktur. tidsbestämda med en sluttidpunkt. Därmed framgår det tydligare av förslagen under vilka år På uppdrag av regeringen lämnade ESV hösten de ekonomiska åtaganden beräknas medföra 2009 rapporten Förslag till utvecklad finansiell utgifter. styrning (ESV 2009:39). En del av förslagen i Regeringen har även infört nya rapporten har övervägts inom ramen för arbetet budgeteringsprinciper för fleråriga EU-program. med en ny budgetlag. ESV:s övriga förslag På statsbudgetens utgiftssida finns ett antal bereds för närvarande i Regeringskansliet. anslag för de utgifter som uppkommer inom fleråriga EU-program. Anslagen finansieras helt eller till större delen från EU-budgeten. Dessa

12.5.2 Nya förutsättningar för

anslag har budgeterats med jämn utgiftsprofil

resultatstyrningen

varje år under programperioden. EUprogrammen har i flera fall kommit igång senare I och med budgetarbetet för 2009 beslutade än beräknat, vilket inneburit att anslagen i regeringen att ändra innehållet i och formerna inledningen av programperioden varit överför resultatstyrningen av myndigheterna och budgeterade och att ett stort anslagssparande deras verksamhet. Den årliga styrningen av uppstått. För att budgeterade medel totalt ska myndigheterna är numera inriktad mot motsvara EU-programmens omfattning över verksamhetens resultat utifrån det instruktionshela programperioden har dessa anslag enliga uppdraget. undantagits från indragning av anslagsbehållning, ESV har haft i uppdrag att följa upp vilket medfört att det ackumulerade anslagsregeringens resultatstyrning av myndigheterna. sparandet blivit orimligt stort. Regeringen Uppdraget innefattade att belysa hur ett urval av bedömer att de årliga anslagen på ett bättre sätt myndigheter har agerat utifrån de nya bör anpassas efter när utgifterna förväntas förutsättningarna. Detta har ESV gjort genom uppkomma för att anslagen ska ge en mer att studera 17 myndigheter. Vidare har ESV realistisk bild av förväntade utgifter och genomfört en enkätundersökning som riktade dessutom undvika stora anslagssparanden. sig till drygt 200 myndigheter. ESV har redovisat Förändringen är av teknisk karaktär och uppdraget i rapporten Resultatstyrning i rätt förväntas inte påverka verksamhetens villkor riktning (ESV 2009:24). I rapporten konstateras eller omfattning. Den nya budgeteringsprincipen att de flesta myndigheter anser att regeringens kommer från och med 2011 tillämpas på följande styrning i och med nyordningen har blivit anslag: tydligare samt mer logisk och långsiktig. Vidare konstaterar ESV att de informella kontakterna har blivit fler, vilket förbättrar förutsättningarna

PROP. 2010/11:1

för en verksamhetsanpassning. Dessutom har ställningstaganden kring hur den s.k. S2resultatredovisningarna i viss utsträckning indikatorn ska tolkas. Regeringen vill också peka förändrats utifrån de nya reglerna och har större på att metoden för att beräkna S2-indikatorn tonvikt på prestationer. ESV anser att följer den metod som EU-kommissionen myndigheternas redovisning av kostnaden per använder för motsvarande beräkning. prestation i flera fall uppvisar brister. När det gäller Riksrevisionens synpunkter på Regeringen bedömer att de förändringar som uppföljningen av överskottsmålet hänvisas till skett de senaste åren leder resultatstyrningen i avsnitt 12.1. rätt riktning. Det är viktigt att detta arbete Riksrevisionen har kritiserat att utbetalningen fortsätter. I och med förändringarna i förord- av det extra statsbidraget till kommunerna ningen (2000:605) om årsredovisning och förlades till 2009 när medlen avsåg 2010. budgetunderlag har myndigheterna fått ett Regeringen anser att tidigareläggningen av större ansvar att utforma resultatredovis- utbetalningarna till 2009 ska ses i ljuset av den ningarna. Detta är ett område där ett fortsatt exceptionella osäkerhet om den ekonomiska utvecklingsarbete bör ske. Det är viktigt att utvecklingen som rådde vid tidpunkten för detta metodarbetet prioriteras och uppmärksammas av beslut. Regeringen bedömde att det var ledningen på myndigheterna, så att resultat- nödvändigt att ha en väsentlig säkerhetsmarginal redovisningarna fortsätter att utvecklas. Vidare under taket 2010 och redovisade tydligt att pågår inom Regeringskansliet ytterligare arbete utbetalningen av det extra statsbidraget till med att utveckla styrningen av statliga myndig- kommuner och landsting förlades till 2009 för heter och verksamheter. att det fanns ett större utrymme under taket det året. Dessutom angavs att en tidigarelagd utbetalning gav en positiv ränteeffekt för kommuner och landsting. Regeringen anser att

12.6 Tillämpningen av det under de omständigheter som rådde var en finanspolitiska ramverket tidigareläggning av utbetalningen en bättre

ordning jämfört med risken att få ett Riksrevisionen har vid flera tillfällen granskat överskridande av utgiftstaket eller en framregeringens redovisning i de ekonomisk- tvingad höjning av detsamma. Tidigareläggpolitiska propositionerna utifrån det finans- ningen var även förenlig med de bestämmelser politiska ramverket. De senaste gransknings- om redovisning mot anslag och inkomsttitlar rapporterna avser hur regeringen har tillämpat som finns i budgetlagen. Regeringen vill det finanspolitiska ramverket i 2009 års framhålla att utgiftstaket fastställs på en nivå ekonomiska vårproposition (RiR 2009:14), som är förenlig med överskottsmålet och en budgetpropositionen för 2010 (RiR 2009:17) långsiktigt hållbar finanspolitik. Utrymmet för och 2010 års ekonomiska vårproposition (RiR reformer under utgiftstaket begränsas primärt av 2010:14). Referat från dessa rapporter redovisas i överskottsmålet, avvägningen mellan inkomstavsnitt 12.2.3. och utgiftsreformer och behovet av en Regeringen arbetar kontinuerligt med att säkerhetsmarginal under utgiftstaket. Beaktas förbättra redovisningen i de ekonomiska dessa förutsättningar finns det ingen risk för att propositionerna. Som en följd av Riksrevisionens utgiftstaket över tiden förlorar sin disciplinära tidigare kritik har regeringen i denna proposition funktion. gjort ett antal förbättringar av redovisningen av Regeringen har utvecklat motiven till förslaget kommunsektorns finanser. Regeringen har i till nytt utgiftstak i den riktning som 2010 års ekonomiska vårproposition förbättrat Riksrevisionen föreslår. Bland annat framgår det transparensen i redovisningen av de offentliga att motivet till den jämförelsevis låga årliga finansernas långsiktiga hållbarhet. I den ökningstakten av utgiftstaket 2013 och 2014 är propositionen tydliggjorde regeringen även att budgeteringsmarginalen för 2013 och 2014 kopplingen mellan hållbarhetsanalyserna och den ska minska jämfört med den förhållandevis stora valda nivån på överskottsmålet. I linje med vad marginalen 2012, så att utgiftstaket får en mer Riksrevisionen föreslagit redovisade regeringen i styrande effekt på utgiftsutvecklingen. 2010 års ekonomiska vårproposition ett antal

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 2010

Närvarande : Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Olofsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Billström, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Attefall, Engström, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt

Föredragande : Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Olofsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Billström, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Attefall, Engström, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt

Regeringen beslutar proposition 2010/11:1