OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

Lagrådsremiss

OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 31 januari 2013

Peter Norman

Katarina Back (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Den 16 augusti 2012 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister i kraft. Genom ikraftträdandet är förordningen till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Medlemsstaterna ska senast den 17 februari 2013 underrätta EUkommissionen om vilka sanktioner som har införts för överträdelser av bestämmelserna om bl.a. clearing- och rapporteringsskyldighet. Förordningen syftar till att minska riskerna i handeln med derivatkontrakt som handlas utanför reglerade marknader (OTC-derivat). Förordningen innehåller bl.a. regler om obligatorisk clearing via central motpart av OTC-derivat som förklarats lämpliga för clearing, krav på rapportering av derivatkontrakt till transaktionsregister samt auktorisation av centrala motparter och registrering av transaktionsregister. Vidare ger förordningen de nationella behöriga myndigheterna och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) vissa befogenheter att vidta åtgärder. De behöriga myndigheterna ska ansvara för tillsynen över centrala motparter och för övervakningen av att clearing- och rapporteringsskyldigheten fullgörs. Esma ansvarar för tillsynen över transaktionsregister. I denna lagrådsremiss föreslås en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Lagförslaget syftar till att anpassa svensk rätt till förordningen. I lagförslaget anges att Finansinspektionen är behörig myndighet i Sverige enligt förordningen. Det föreslås dessutom bestämmelser om Finansinspektionens övervaknings- och utredningsbefogen-

heter, samt möjligheter att besluta om sanktionsavgifter vid överträdelser av förordningen. Därutöver föreslås bestämmelser om Finansinspektionens samarbete med Esma och behöriga myndigheter i andra medlemsstater. I lagrådsremissen föreslås även att de bestämmelser i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som reglerar verksamhet som bedrivs av centrala motparter upphävs i de delar som regleras i EU-förordningen men att bestämmelserna i den lagen fortfarande ska gälla i fråga om Finansinspektionens tillsyn och möjligheter att ingripa mot centrala motparter som överträder regler som gäller för deras verksamhet. I lagrådsremissen föreslås vidare en ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för att sekretesskydda uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som Finansinspektionen får i sin övervakning och kontroll enligt den nya lagen. Den nya lagen och ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden och offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2013.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om , 2. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTCderivat, centrala motparter och transaktionsregister

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister . Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i förordning (EU) nr 648/2012.

Behörig myndighet

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordning (EU) nr 648/2012.

2 kap. Clearingskyldighet, rapporteringsskyldighet och riskbegränsning för OTC-derivat

Särskild avgift

1 § Finansinspektionen ska besluta att en särskild avgift ska tas ut av den som åsidosätter sina skyldigheter enligt förordning (EU) nr 648/2012 genom att 1. inte överlämna OTC-derivat för clearing hos central motpart (artikel 4), 2. inte se till att uppgifter om OTC-derivat rapporteras till transaktionsregister (artikel 9), 3. inte underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Finansinspektionen om positioner i OTC-derivat när dessa positioner överskrider relevanta tröskelvärden (artikel 10), eller 4. inte införa lämpliga förfaranden och system för att mäta, övervaka och begränsa operativa risker och kreditrisker (artikel 11). Den särskilda avgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. Särskild avgift tillfaller staten.

EUT L 201, 27.7.2012, s. 1 (Celex 32012R0648). 6

2 § En särskild avgift får bara tas ut om den som avgiften gäller, inom två år från det att överträdelsen ägde rum, har delgetts en upplysning om att frågan om särskild avgift har tagits upp av Finansinspektionen.

3 § Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det annars finns särskilda skäl, får en särskild avgift efterges helt eller delvis.

4 § En särskild avgift ska betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

5 § Om den särskilda avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 4 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

6 § Ett beslut om särskild avgift får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 4 §.

7 § En särskild avgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet vann laga kraft.

3 kap. Transaktionsregister

Handräckning

1 § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en kontroll på plats ska kunna genomföras enligt artikel 63 i förordning (EU) nr 648/2012. Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras.

Verkställighet

2 § Kronofogdemyndigheten är ansvarig myndighet för äkthetskontroll av beslut enligt artikel 68 i förordning (EU) nr 648/2012. Beslut om avgifter eller viten enligt förordningen får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft, om inte något annat följer av förordningen.

4 kap. Gemensamma bestämmelser

Tillsyn

1 § För tillsynen över att bestämmelserna i förordning (EU) nr 648/2012 följs får Finansinspektionen förelägga 1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar, eller annat, och

2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer. Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

2 § Finansinspektionen får också förelägga den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordning (EU) nr 648/2012 att inom viss tid vidta en viss åtgärd för att komma till rätta med situationen eller upphöra med ett visst agerande.

3 § Ett beslut om föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

Avgifter till Finansinspektionen

4 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordning (EU) nr 648/2012. För att bekosta Finansinspektionens övervakning enligt denna lag ska de institut som står under inspektionens tillsyn betala årliga avgifter. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter enligt första och andra styckena.

Överklagande

5 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag och enligt förordning (EU) nr 648/2012 får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

6 § Finansinspektionen får bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart, om annat inte följer av förordning (EU) nr 648/2012.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013. 2. Särskild avgift får tas ut endast för överträdelser som har skett efter ikraftträdandet.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden dels att 20 kap. 5 § ska upphöra att gälla dels att 1 kap. 1 och 5 §§ och 20 kap. 3 § samt rubriken närmast före 20 kap. 3 § ska ha följande lydelse.

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om värdepappersmarknaden. I 2–11 kap. finns särskilda bestämmelser om värdepappersrörelse, i 12–18 kap. om börsverksamhet m.m. och i 19–21 kap. om clearingverksamhet. I 22–26 kap. finns vissa gemensamma bestämmelser. För sådan clearingverksamhet som avses i 5 § 6 b gäller endast följande bestämmelser i denna lag: – 1 kap. 11 och 12–14 §§ om tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar, – 23 kap. 1 § första och andra styckena, 2 §, 4 § första stycket samt 7, 11, 12 och 14 §§ om tillsyn, – 25 kap. 1, 2, 6, 8–11, 17 samt 25–29 §§ om ingripanden, och – 26 kap. 1 § om överklagande. Ytterligare bestämmelser om sådan clearingverksamhet som avses i 5 § 6 b finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTCderivat, centrala motparter och 1 transaktionsregister och lagen (2013:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

5 § I denna lag betyder 1. anknutet ombud : en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepap-

1 EUT L 201, 27.7.2012, s. 1 (Celex 32012R0648). Senaste lydelse 2012:197. 9

persföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning a) marknadsföra investerings- eller sidotjänster, b) ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument, c) placera finansiella instrument, eller d) tillhandahålla investeringsrådgivning till kund avseende dessa instrument eller tjänster, 2. behörig myndighet : i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, 3. börs : ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader, 4. clearingdeltagare : den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation, 5. clearingorganisation : ett före- 5. clearingorganisation : ett företag som har fått tillstånd enligt tag som har fått tillstånd enligt 19 kap. att driva clearingverk- 19 kap. eller förordning (EU) nr samhet, 648/2012 att driva clearingverksamhet, 6. clearingverksamhet : fortlöpande verksamhet som består i att a) på clearingdeltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om deras förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i svensk eller utländsk valuta, b) genom att träda in som part b) genom att träda in som eller som garant ta över ansvaret motpart till både köpare och för att förpliktelserna fullgörs , säljare av finansiella instrument , eller eller c) på annat väsentligt sätt ansvara för att förpliktelserna avvecklas genom överförande av likvid eller instrument, 7. direktivet om marknader för finansiella instrument : Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 3 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG , senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU , 8. EES : Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 9. emittent : i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet, 10. filial : ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial,

3 EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039). EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 10

11. genomförandeförordningen : kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet , 12. handelsplattform : ett multilateralt handelssystem (Multilateral Trading Facility, MTF) inom EES som drivs av ett värdepappersinstitut eller en börs och som sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut, 13. hemland : det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, 14. investeringstjänster och investeringsverksamheter : de tjänster och verksamheter som anges i 2 kap. 1 §, 15. kapitalbas : detsamma som i 3 kap. lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, 16. koncern : detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, 17. kreditinstitut : bank, kreditmarknadsföretag och utländskt bankeller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige, 18. kvalificerat innehav : ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, 19. professionell kund : en sådan kund som avses i 8 kap. 16 eller 17 §, 20. reglerad marknad : ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut, 21. sidotjänster : de tjänster som anges i 2 kap. 2 §, 22. sidoverksamheter : a) för ett värdepappersbolag de verksamheter som anges i 2 kap. 3 och 4 §§, b) för en börs de verksamheter som anges i 13 kap. 12 §, och c) för en clearingorganisation de verksamheter som anges i 20 kap. 7 §, 23. startkapital : detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 24. systematisk internhandlare : värdepappersinstitut som på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform, 25. utländskt värdepappersföretag : ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

EUT L 241, 2.9.2006, s. 1 (Celex 32006R1287). 11

26. värdepappersbolag : ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, 27. värdepappersinstitut : värdepappersbolag, svenska kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige, 28. värdepappersrörelse : verksamhet som består i att yrkesmässigt tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet, och 29. öppenhetsdirektivet : Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 6 2001/34/EG , senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU .

20 kap.

Krav på säkerhet m.m. Krav på säkerhet 3 § En clearingorganisation som En clearingorganisation ska se inträder som part i handeln eller till att det ställs säkerhet för gjorda garanterar förpliktelser skall se åtaganden i den utsträckning det till att det vid clearingverksam- behövs. heten ställs betryggande säkerhet för gjorda åtaganden och att sådan säkerhet vidmakthålls så länge åtagandet består. Vid annan clearingverksamhet skall clearingorganisationen se till att det ställs säkerhet för gjorda åtaganden i den utsträckning det behövs. En säkerhet skall anses betryggande, om det kan antas att åtagandet kan avvecklas utan att ytterligare kapital behöver skjutas till.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013. 2. En clearingorganisation som vid ikraftträdandet har tillstånd att driva sådan clearingverksamhet som avses i 1 kap. 5 § 6 b får, om en ansökan om auktorisation enligt artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 har getts in i enlighet med artikel 89.3 i samma förordning, fortsätta med denna verksamhet till dess att ansökan har prövats slutligt. Under denna tid gäller äldre bestämmelser.

6 EUT L 390, 31.12.2004, s. 38 (Celex 32004L0109). EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 12

En clearingorganisation ska upphöra med denna verksamhet, om det beslut som meddelats med anledning av ansökan innebär att auktorisation enligt förordning (EU) nr 648/2012 vägrats.

2.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 30 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

30 kap.

6 §

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i

övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska

eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som

är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller

1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2. lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verk-

3. lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av

4. lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

5. lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med

Om en uppgift som avses i första stycket rör den uppgiftsskyldige,

gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om

uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldig-

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.

Senaste lydelse 2012:736.

3 Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet antog den 4 juli 2012 förordning (EU) nr 648/2012 om . Förordningen finns i bilaga 1 . Förordningen trädde i kraft den 16 augusti 2012. En faktapromemoria om förslaget överlämnades till riksdagen i oktober 2010 (2010/11:FPM6). I promemorian OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (Ds 2012:39) föreslås en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. I promemorian föreslås också ändringar i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 3 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4 . En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2012/3270). I denna lagrådsremiss behandlas promemorians förslag.

4 EU-förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

4.1 Bakgrund

OTC-derivat är derivatkontrakt som handlas bilateralt mellan köpare och säljare vid sidan av reglerade marknader eller andra handelsplatser, vilket innebär att information om deras villkor och innehåll vanligtvis endast är tillgänglig för avtalsparterna. Bristande insyn i handeln med OTC-derivat och förekomsten av stora motpartsrisker som inte hade åtgärdats genom tillräckliga säkerheter, i kombination med en påtaglig koncentration av risker, anses ha bidragit till att förstärka finanskrisen och dess förlopp under hösten 2008. Europeiska kommissionen inledde därför under hösten 2008 ett arbete för att åtgärda de identifierade bristerna, i första skedet avseende handeln med kreditderivat. Detta arbete har sedan utsträckts till att omfatta all handel med derivatkontrakt. Kommissionen har rapporterat resultatet av sitt arbete i form av meddelanden den 3 juli och den 20 oktober 2009. Europeiska rådet begärde den 19 juni 2009 åtgärder bl.a. för att förbättra säkerheten i handeln med OTC-derivat. Ekofinrådet gjorde motsvarande uttalanden den 20 oktober och 2 december 2009. Vid toppmötet i Pittsburgh den 26 september 2009 enades G20 om att alla standardiserade OTC-derivat bör handlas på reglerade marknader eller, i tillämpliga fall, elektroniska handelsplattformar och clearas via centrala motparter senast i slutet av 2012 samt att uppgifter om handeln med alla OTC-derivat bör rapporteras till transaktionsregister. Efter samråd med branschen och medlemsstaterna, bl.a. genom två offentliga konsultationer somrarna 2009 och 2010, lade kommissionen fram ett förslag till förordning den 15 september 2010. Förslaget har sedan varit föremål för förhandlingar i rådet och Europaparlamentet och har delvis ändrats i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag. Europaparlamentet och rådet kom i mars 2012 överens om ett kompromissförslag. Förordningen utfärdades den 4 juli och trädde i kraft den 16 augusti 2012.

4.2 EU-förordningens innehåll

4.2.1 Sammanfattning

Det regelverk som den nya EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister innehåller syftar till att öka transparensen på derivatmarknaden i syfte att identifiera och motverka motpartsriskerna på marknaden och därigenom säkerställa finansiell stabilitet. Förordningen innehåller krav på parterna vid handel med OTCderivat samt regler om centrala motparter och transaktionsregister. Förordningen innebär ett krav på central clearing för alla standardiserade OTC-derivat. För OTC-derivat som inte clearas av central motpart ställs krav på ställande av säkerheter och effektiva processer för bekräftelser av gjorda affärer och förlikning mellan parterna i händelse av oenighet. I

syfte att öka transparensen införs krav på rapportering av genomförda transaktioner i OTC-derivat till transaktionsregister. Ett transaktionsregister ska offentliggöra viss aggregerad information samt göra den information som bl.a. tillsynsmyndigheter och centralbanker behöver tillgänglig för dem. Tillsynen över transaktionsregistret ska utövas av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Förordningen innehåller även regler om auktorisation och tillsyn av centrala motparter. Auktorisation och tillsyn av centrala motparter utförs av nationella behöriga myndigheter med inflytande av tillsynskollegier, i vilka ingår Esma och behöriga myndigheter i andra medlemsstater som bl.a. utövar tillsyn över de största clearingmedlemmarna.

4.2.2 Innehåll, tillämpningsområde och definitioner

Förordningen ska tillämpas på centrala motparter och deras clearingmedlemmar, finansiella motparter, icke-finansiella motparter i vissa angivna fall och transaktionsregister samt handelsplatser i vissa angivna fall. Förordningen omfattar OTC-derivat som utgör finansiella instrument 1 enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) (artikel 2.7 i förordningen). Kraven angående clearingskyldighet och rapportering till transaktionsregister gäller bl.a. för värdepappersbolag, kreditinstitut, försäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut, fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder. Icke-finansiella företag omfattas av kravet på clearingskyldighet i den utsträckning som deras handel med OTC-derivat överskrider vissa tröskelvärden. Förordningen innehåller regler om överenskommelser om samverkande system mellan centrala motparter. Dessa regler gäller dock inte derivatkontrakt utan endast överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som de definieras i MiFID.

4.2.3 Clearing, rapportering och riskbegränsning av OTC-derivat

Överenskommelsen i G20 i september 2009 innebär att alla standardiserade OTC-derivat ska bli föremål för central clearing. Uttrycket standardiserade har sedermera kommit att avse OTC-derivat tillhörande en särskild kategori av OTC-derivat som förklarats vara lämpade för central clearing. Esma ska upprätta och föra ett register över de kategorier av OTCderivat som är föremål för clearingskyldighet (artikel 6). Finansiella företag ska cleara samtliga OTC-derivat tillhörande en kategori OTCderivat som av Esma förklarats vara föremål för clearingskyldighet via en central motpart (artikel 4).

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004L0039).

Icke-finansiella företag som handlar med OTC-derivat ska – om företagets positioner överskrider ett tröskelvärde för clearingskyldighet – underrätta Esma och den behöriga myndigheten. Om genomsnittspositionen överskrider den fastställda tröskeln under 30 arbetsdagar, ska företaget också cleara alla relevanta framtida OTC-kontrakt inom fyra månader från det att företaget började omfattas av clearingkravet (artikel 10). Vid beräkning av huruvida ett icke-finansiellt företag innehar derivatpositioner som överstiger tröskelvärdet för clearingskyldighet undantas derivatpositioner som företaget har ingått i syfte att minska risker som är direkt hänförliga till bolagets kommersiella verksamhet eller till verksamhet som avser finansförvaltning i företaget eller inom den företagsgrupp i vilken företaget ingår. För OTC-derivat som inte clearas av en central motpart ställs krav på bl.a. ställande av säkerheter och på effektiva processer för bekräftelser av gjorda affärer och förlikning mellan parterna i händelse av oenighet (artikel 11). Motparter och centrala motparter ska rapportera in uppgifter om derivatkontrakt som de har ingått och alla ändringar eller avslut till ett transaktionsregister (artikel 9). Rapporteringsskyldigheten kan delegeras vilket bl.a. innebär att icke-finansiella företag kan överlämna rapporteringen till ett finansiellt företag som utgör motpart i en viss derivattransaktion. En central motpart som auktoriserats för clearing av OTC-derivat av ett visst slag ska acceptera clearing av sådana derivatkontrakt utan diskriminering och oberoende av handelsplats (artikel 7). En handelsplats ska i sin tur på begäran av en central motpart bistå med transaktionsuppgifter på ett icke-diskriminerande och öppet sätt till alla centrala motparter som blivit auktoriserade att cleara OTC-derivat som handlas på dessa handelsplatser (artikel 8). Medlemsstaterna är skyldiga att fastställa regler om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna om clearing- och rapporteringsskyldighet och riskbegränsande åtgärder beträffande OTC-derivat (artikel 12). Sanktionerna ska åtminstone innebära administrativa avgifter.

4.2.4 Centrala motparter

Ansvaret för auktorisation och tillsyn av centrala motparter ska åligga den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en central motpart är etablerad. Även ett tillsynskollegium ska ha inflytande i auktorisationsprocessen. I tillsynskollegiet ingår Esma, behöriga myndigheter i andra medlemsstater som utövar tillsyn över bl.a. de största clearingmedlemmarna hos den centrala motparten samt berörda centralbanker. Om samtliga medlemmar i tillsynskollegiet är eniga om att auktorisation inte bör beviljas, ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad inte bevilja auktorisation (artikel 17.4). Om ett gemensamt yttrande inte kan uppnås genom överenskommelse och om en majoritet bestående av två tredjedelar av medlemmarna i tillsynskollegiet motsätter sig att auktorisation meddelas, får den behöriga myndigheten hänskjuta frågan till Esma för avgörande. I sådana

fall ska den behöriga myndigheten meddela beslut i enlighet med Emas beslut. Auktorisationen ska gälla inom hela EU (artikel 14.2). I auktorisationen ska det anges vilka tjänster och verksamheter som den centrala motparten är auktoriserad för samt vilka klasser av finansiella instrument som omfattas av auktorisationen. Kraven på en central motpart avser bl.a. organisation, uppföranderegler och finansiella resurser. De organisatoriska kraven utgörs av bl.a. krav på styrelsens sammansättning (minst två tredjedelar, och inte färre än två, av ledamöterna ska vara oberoende), krav på en separat riskkommitté som ska rapportera direkt till styrelsen, krav beträffande ägare med kvalificerade innehav, arrangemang för att hantera intressekonflikter och krav som säkerställer att en central motpart kan fullgöra sina åtaganden även i en krissituation. Uppförandereglerna innebär bl.a. att en central motpart ska verka i clearingmedlemmarnas och deras kunders intressen. Det ställs villkor för deltagande i clearing som clearingmedlem och separata krav på separation av positioner och tillgångar på ett sådant sätt att kundernas tillgångar skyddas i händelse av clearingmedlemmens obestånd. Kraven på finansiella resurser utöver startkapital syftar till att säkerställa att verksamheten under alla omständigheter kan avvecklas på ett ordnat sätt. De tillkommande finansiella resurserna avser s.k. marginalsäkerheter som syftar till att begränsa motpartsrisker, en obeståndsfond som begränsar motpartsriskerna ytterligare och tillräckliga finansiella resurser som tillsammans med obeståndsfonden säkerställer att en central motpart under alla omständigheter kan motstå samtidiga fallissemang för de två största clearingmedlemmarna (i termer av ackumulerade positioner). En central motpart ska säkerställa att den, i händelse av en clearingmedlems obestånd, har rätt att likvidera medlemmens egna positioner och att överföra eller likvidera positioner som tillhör medlemmens kunder. Modeller och parametrar som en central motpart utnyttjar för att bestämma marginalkrav och andra krav som rör riskhantering ska regelbundet utsättas för stresstester och verifieras mot historiska data. En central motpart ska informera den behöriga myndigheten och Esma och ha fått tillstånd innan modeller och parametrar ändras. Centrala motparter i tredjeland kan godkännas att tillhandahålla clearingtjänster inom EU under vissa förutsättningar, bl.a. att kommissionen har fattat ett beslut om likvärdighet angående landets reglering och tillsyn och att Esma har upprättat ett ramverk för samarbete gällande utbyte av information och koordinerad tillsyn (artikel 25). Ett sådant godkännande av centrala motparter i tredjeland ges av Esma. Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska svara för att uppgifterna enligt förordningen utförs när det gäller auktorisation och tillsyn av centrala motparter som är etablerade på deras territorium (artikel 22.1). Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har tillräckliga tillsyns- och utredningsbefogenheter för att fullgöra sina uppdrag samt att lämpliga administrativa åtgärder, i enlighet med nationell lagstiftning, kan vidtas eller införas mot ansvariga fysiska eller juridiska personer, om förordningens bestämmelser inte efterlevs (arti- 19

kel 22.2 och 22.3). Dessa åtgärder ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

4.2.5 Överenskommelser om samverkande system

En central motpart får ingå en överenskommelse med en annan central motpart om att deras system ska samverka (artikel 51). En central motpart får neka till eller begränsa sådan samverkan enbart med hänvisning till behovet av att hantera de risker som en samverkansöverenskommelse kan innebära. Överenskommelser om samverkan ska godkännas enligt samma förfarande som gäller vid auktorisation som central motpart. Som villkor för godkännande gäller särskilda krav på riskhantering som bl.a. har till syfte att en central motpart ska stå emot konsekvenserna av om en annan central motpart som är sammanlänkad genom en överenskommelse om samverkande system är på obestånd. Kommissionen ska årligen ta fram en rapport som innehåller en utvärdering av potentiella systemrisker och ökade kostnader till följd av överenskommelser om samverkande system.

4.2.6 Transaktionsregister

Enligt förordningen ska parterna och den centrala motparten rapportera ingångna derivatkontrakt till ett transaktionsregister (se artikel 9). Ett transaktionsregister ska vara en i EU etablerad juridisk person som uppfyller förordningens krav. Esma ska registrera och utöva tillsyn över transaktionsregister i samråd med behöriga myndigheter (jfr artikel 55.1 och artikel 71.2). Esma har befogenhet att – efter hörande av berörda parter (artikel 67) – besluta om avgifter och viten (artiklarna 65 och 66). Sådana beslut kan överprövas av EU-domstolen (artikel 69). Esma får för fullgörande av sitt uppdrag kräva in information, göra allmänna utredningar och inspektioner. Ett transaktionsregister i tredjeland får godkännas av Esma under förutsättning att (1) EU har ingått en internationell överenskommelse med landet i fråga gällande ömsesidig tillgång till och utbyte av information, (2) kommissionen har fattat beslut om att regelverket och tillsynen i landet är likvärdiga med regelverket och tillsynen i EU samt (3) det finns arrangemang mellan Esma och relevanta behöriga myndigheter i det tredjelandet som minst omfattar utbyte av information och koordination av tillsynen (artikel 77). Kraven på transaktionsregister gäller bl.a. verksamhetens tillförlitlighet samt informationens tillgänglighet och kvalitet. Informationen ska göras tillgänglig för bl.a. Esma, behöriga myndigheter och centralbanker. Information i aggregerad form ska offentliggöras. Ett transaktionsregister ska offentliggöra totala positioner per klass av derivat i de kontrakt som inrapporterats (artikel 81). Till dess att ett beslut om registrering eller godkännande av ett transaktionsregister enligt förordningen har fattats ska nationella regler om auktorisation, registrering och godkännande av transaktionsregister fortsätta att gälla och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där

transaktionsregistret är etablerat fortsätta att utöva tillsynen över detta (artikel 89.7).

4.3 Det fortsatta arbetet inom EU

Medlemsstaterna ska senast den 17 februari 2013 underrätta kommissionen om de bestämmelser om sanktioner som gäller vid överträdelser av förordningen i enlighet med artikel 12. Kommissionen ska senast den 17 augusti 2015 göra en allmän utvärdering av förordningen (artikel 85.1). En rapport ska läggas fram till Europaparlamentet och rådet, eventuellt åtföljd av lämpliga förslag. Kommissionen ska exempelvis i samordning med Esma och relevanta sektorsmyndigheter bedöma vilken systemvikt icke-finansiella företags transaktioner med OTC-derivat har och i synnerhet vilken effekt förordningen får på icke-finansiella företags användning av OTC-derivat. Kommissionen ska också senast den 17 augusti 2014, efter samråd med Esma och den Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (European Insurance and Occupational Pension Authority, Eiopa), göra en utvärdering av de åtgärder som vidtagits av de centrala motparterna i syfte att ta fram tekniska lösningar för pensionsförvaltares ställande av tilläggssäkerheter (artikel 85.2). Esma ska, senast den 30 september 2014, överlämna rapporter till kommissionen i flera frågor som rör tillämpningen av förordningen. Esma ska ta fram en årlig sammanställning till Europaparlamentet, rådet och kommissionen över de sanktioner som meddelats av behöriga myndigheter.

5 Kompletteringar till EU-förordningen

5.1 En ny lag

Regeringens förslag: En ny lag med de bestämmelser som är nödvändiga till följd av EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister införs.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen erinran mot det. Skälen för regeringens förslag: En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt varken ska eller får inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att införliva EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister i svensk rätt får Sverige därför inte vidta. Som redogjorts för i avsnitt 4 förutsätter förordningen dock att vissa nationella regler införs. Det krävs att varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska svara för att uppgifterna enligt förordningen utförs. Vidare fordras att denna myndighet ges de befogenheter som den enligt förordningen ska ha, samt att medlemsstaterna inför sanktioner mot överträdelser av reglerna i förordningen. Mot bakgrund härav föreslås att en ny lag med de bestämmelser som är nödvändiga till följd av EU-förordningen införs. I lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns regler om clearingorganisationer som agerar central motpart. De bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som reglerar den behöriga myndighetens befogenheter vid fullgörandet av sina uppgifter samt den behöriga myndighetens möjligheter att påföra sanktioner gentemot clearingorganisationer som agerar central motpart, ska kvarstå. Se avsnitt 5.7.

5.2 Behörig myndighet

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska vara behörig myndighet enligt EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen erinran mot det. Finansinspektionen har efterfrågat att inspektionen utses till behörig myndighet genom en förordning för det fall de tekniska standarder som avses i EU-förordningen skulle träda i kraft före den förslagna lagen. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 10.5 i förordningen ska varje medlemsstat utse en behörig myndighet som ska utöva tillsyn över att icke-finansiella företag följer reglerna i förordningen. Enligt artikel 22 i förordningen ska varje medlemsstat även utse en behörig myndighet som ska utföra uppgifterna enligt förordningen när det gäller auktorisation och tillsyn av centrala motparter.

Enligt förordningen ska Esma ansvara för tillsynen och registreringen av transaktionsregister men även de behöriga myndigheterna ska ha vissa befogenheter när det gäller tillsynen över transaktionsregister. Förordningen riktar sig till såväl finansiella företag som ickefinansiella företag under vissa i förordningen givna förutsättningar. Finansiella företag står under tillsyn av Finansinspektionen enligt flera olika lagar, bl.a. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. I Sverige ansvarar Finansinspektionen för tillsynen över företagen på finansmarknaden och ska enligt förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen arbeta bl.a. för ett stabilt och väl fungerande finansiellt system och följa och analysera utvecklingen inom sitt ansvarsområde. Finansinspektionen har kunnig personal med god insyn i finansmarknaden. Finansinspektionen har också ett internationellt kontaktnät med andra tillsynsmyndigheter. Finansinspektionen har även utsetts till behörig myndighet enligt flera tidigare EU-rättsakter på det finansiella området. Clearingorganisationer som bedriver clearingverksamhet som består i att agera central motpart står enligt gällande rätt under Finansinspektionens tillsyn enligt lagen om värdepappersmarknaden. Mot bakgrund av det anförda görs bedömningen att Finansinspektionen är den lämpligaste myndigheten att hantera tillämpning och övervakningen även avseende övriga regler i förordningen. Regeringen har genom en ändring i förordningen med instruktion för Finansinspektionen tills vidare utsett inspektionen till behörig myndighet enligt förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (SFS 2012:739). Detta var nödvändigt eftersom EUförordningen trädde i kraft redan under 2012. Regeringen föreslår dock, för att hålla samman de bestämmelser som gäller Finansinspektionens befogenheter enligt förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, att det i den föreslagna nya lagen anges att Finansinspektionen är behörig myndighet. Genom att Finansinspektionen utses som behörig myndighet får inspektionen de befogenheter som den behöriga myndigheten har direkt på grund av förordningen. Detta följer av att förordningen är direkt tillämplig i alla medlemsstater. Därmed fordras inga lagstiftningsåtgärder från svensk sida i dessa delar. Däremot krävs enligt förordningen att den behöriga myndigheten genom nationella lagstiftningsåtgärder ges vissa befogenheter för att kunna fullgöra efterlevnaden av förordningens bestämmelser. Dessa lagstiftningsåtgärder behandlas i avsnitten 5.3 och 5.4.

5.3 Finansinspektionens befogenheter

5.3.1 Förordningens krav

Förordningen saknar bestämmelser om de befogenheter de nationella behöriga myndigheterna ska ha vid tillsynen över att bestämmelserna om clearing- och rapporteringsskyldighet samt riskbegränsande åtgärder

följs. Enligt artikel 12 i förordningen ställs enbart krav på att det ska finnas sanktioner vid överträdelser av dessa bestämmelser. Enligt artikel 22.2 i förordningen ska varje medlemsstat se till att den behöriga myndigheten har tillräckliga tillsyns- och utredningsbefogenheter för att fullgöra sitt uppdrag när det gäller auktorisation och tillsyn över centrala motparter som är etablerade på deras territorium.

5.3.2 Överväganden

Regeringens förslag: För tillsynen över att bestämmelserna i EUförordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister följs får Finansinspektionen förelägga ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat, och att den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken ska inställa sig till förhör. Föreläggandet får dock inte strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater. Finansinspektionen får också förelägga den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen att inom viss tid vidta en viss åtgärd för att komma till rätta med situationen eller upphöra med ett visst agerande. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorians förslag fanns det inte någon möjlighet för Finansinspektionen att förelägga den som åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen att vidta rättelse eller att förena ett beslut om föreläggande med vite. Remissinstanserna: Finansinspektionen och Sveriges riksbank anser att ett företag eller någon annan som inte följer en begäran om att tillhandahålla uppgifter eller handlingar ska kunna föreläggas vid vite att vidta rättelse. Riksbanken förutsätter att uppgiftsskyldigheten inte omfattar Riksbanken. FAR anser att även revisorer uttryckligen bör undantas från uppgiftsskyldigheten när uppgiftslämnandet skulle strida mot den lagstadgade tystnadsplikten för revisorer. Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt följer Finansinspektionens befogenheter av de olika lagar som reglerar den berörda verksamheten, t.ex. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och lagen (2004:46) om investeringsfonder. Utgångspunkten för Finansinspektionens befogenheter för tillsyn avseende bestämmelserna i EU-förordningen bör vara att de ska ligga i linje med det som sedan tidigare gäller i jämförbar lagstiftning, under förutsättning att detta är förenligt med förordningen och särskilda skäl inte talar emot det. I syfte att utöva tillsyn över såväl finansiella företag som icke-finansiella företag enligt bestämmelserna i förordningen om clearingskyldighet, rapporteringsskyldighet, riskbegränsande åtgärder och centrala motparter bör möjligheten att förelägga företag eller annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat, och att den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken ska ställa in sig till förhör utgöra tillräckliga befogenheter för Finansinspektionen.

Finansinspektionen och Riksbanken efterfrågar en möjlighet för inspektionen att förelägga den som inte följer en begäran om att tillhandahålla uppgifter eller annat eller att inställa sig till förhör att göra rättelse och att ett sådant föreläggande ska kunna förenas med vite. Detta är en möjlighet som Finansinspektionen har enligt flera lagar på värdepappersmarknadsområdet (se t.ex. 6 kap. 1 a och 3 §§ lagen om handel med finansiella instrument samt 23 kap. 3 § och 25 kap. 29 § lagen om värdepappersmarknaden). Regeringen instämmer i synpunkterna från Finansinspektionen och Riksbanken att inspektionen bör få möjlighet att även förena en begäran enligt den föreslagna nya lagen med vite. Enligt 4 och 5 §§ lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning har Finansinspektionen möjlighet att förelägga den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt den EUförordningen att inom viss tid vidta en viss åtgärd för att komma till rätta med situationen eller upphöra med ett visst agerande. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Regeringen anser att Finansinspektionen bör ha motsvarande möjlighet även enligt den föreslagna nya lagen. Finansinspektionens tillsynsbefogenheter bör framgå direkt av den nya lagen. I likhet med vad som anges i bl.a. 23 kap. 3 § andra stycket lagen om värdepappersmarknaden bör det anges att ett föreläggande inte får strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater. Advokater som avkrävs uppgifter kan alltså underlåta att lämna sådana, om det skulle kunna medföra straffrättsligt ansvar för brott mot tystnadsplikt. FAR anser att även revisorer uttryckligen bör undantas från uppgiftsskyldighet när uppgiftslämnande skulle strida mot den lagstadgade tystnadsplikten för revisorer. Bestämmelsen, som har sin motsvarighet i ett antal lagar på bl.a. det finansiella området, är inte avsedd att tolkas motsatsvis, dvs. den utesluter inte att även andra tystnadsplikter kan upprätthållas (jfr prop. 2011/12:175 s. 19 f.). Mot bakgrund av det anser regeringen att det inte finns tillräckliga skäl för att införa ett uttryckligt undantag även för revisorer. Det bör också i detta sammanhang påpekas att skyldigheten att inställa sig till förhör inte innebär någon skyldighet att yttra sig vid förhöret, oavsett tystnadsplikt (prop. 2004/05:142 s. 117 f.). Det faller sig naturligt att Riksbanken – som är en myndighet under riksdagen – inte bör omfattas av en uppgiftsskyldighet gentemot Finansinspektionen vid dess tillsyn över att bestämmelserna i EUförordningen följs. Regeringen instämmer därför i Riksbankens synpunkt rörande uppgiftsskyldigheten. I sammanhanget kan noteras att Riksbanken har en skyldighet enligt 4 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank att i viktigare frågor som har samband med betalningssystemets stabilitet eller berör Finansinspektionens tillsynsverksamhet samråda med inspektionen samt vid ett sådant samråd lämna Finansinspektionen de uppgifter som behövs. Därtill kommer den skyldighet som följer för relevanta myndigheter av artikel 84 i EUförordningen att utan onödigt dröjsmål förse varandra med den information som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt förordningen (se avsnitt 5.6.1).

5.4 Transaktionsregister

5.4.1 Medverkan av den behöriga myndigheten

Regeringens bedömning: Finansinspektionen får, direkt på grund av artikel 63.5 och 63.6 i EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, vidta de åtgärder som föreskrivs där avseende transaktionsregister. Förordningen föranleder inte några lagstiftningsåtgärder i denna del.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har ingen erinran mot den. Skälen för regeringens bedömning: Enligt förordningen svarar Esma för övervakning och tillsyn över transaktionsregister. Om Esma delegerar en utredningsuppgift eller utförandet av en platsundersökning till en behörig myndighet, så följer det av artikel 74 jämförd med artikel 63.6 i förordningen att den behöriga myndigheten har samma befogenheter som Esma i detta avseende. Av artikel 63.5 i förordningen följer även att om Esma begär bistånd av en behörig myndighet vid en platsundersökning har också de tjänstemän som är anställda vid, bemyndigade eller utsedda av den behöriga myndigheten de befogenheter som tillkommer Esma. En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat och varken ska eller får inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Esmas eller de nationella myndigheternas befogenheter kan således inte begränsas i svensk lag utöver vad som följer av förordningen. Det innebär att artikel 63.5 och 63.6 i här berörda delar inte föranleder några lagstiftningsåtgärder.

5.4.2 Tillstånd vid inhämtande av uppgifter

Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på att Esma ska inhämta tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan Esma begär in uppgifter av vissa juridiska personer.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har ingen erinran mot den. Skälen för regeringens bedömning: För att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt artikel 62 i förordningen får myndigheten begära information av vissa juridiska personer som anges i artikel 61.1 i förordningen, dvs. transaktionsregister, anknutna tredje parter och de tredje parter till vilka transaktionsregister gett i uppdrag att utföra operativa uppgifter eller verksamhet. Enligt artikel 62.1 i förordningen får Esma även genomföra utredningar av dessa juridiska personer. Utredningen kan bl.a. omfatta inhämtande av kopior på handlingar och uppgifter om tele- och datatrafik samt intervjuer med fysiska eller juridiska personer. Om en begäran om inhämtande av uppgifter om teleoch datatrafik kräver tillstånd av en rättslig myndighet enligt nationell

rätt, ska Esma ansöka om ett sådant tillstånd (artikel 62.5). Esma får också ansöka om ett sådant tillstånd i förebyggande syfte. Det finns för närvarande ingen skyldighet för Finansinspektionen att begära tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan Finansinspektionen begär in uppgifter om tele- och datatrafik. Detta gäller även för det fall Finansinspektionen begär in uppgifter från andra än de som står under Finansinspektionens tillsyn. Det finns därför inte skäl att föreskriva en annan ordning avseende Esma, som endast får begära uppgifter från en begränsad personkrets. Esmas möjlighet att begära in uppgifter begränsas också av det skydd som föreskrivs i artikel 60 i förordningen för sådan information och sådana handlingar som omfattas av rättsliga privilegier. Information och handlingar som omfattas av rättsliga privilegier torde t.ex. innefatta information eller handlingar som är sekretessbelagda enligt lag eller som åtnjuter skydd enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. I den mån Esma ändå skulle komma att ta del av sådan information eller sådana handlingar får det förutsättas att informationen inte utnyttjas och att handlingarna återlämnas. De aktuella reglerna i förordningen motsvarar reglerna om inhämtande av uppgifter om tele- och datatrafik i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring av 2 förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut . Mot bakgrund härav görs samma bedömning avseende reglerna i förordningen som beträffande reglerna om kreditvärderingsinstitut i förordningen om kreditvärderingsinstitut (se prop. 2011/12:40 s. 21 f.).

5.4.3 Platsundersökningar

Regeringens förslag: Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en platsundersökning ska kunna genomföras. Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på ett tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan det sker en platsundersökning med eller utan handräckning av Kronofogdemyndigheten.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har ingen erinran mot dem. Sveriges advokatsamfund anser att det i förarbetena bör anges att advokatbyråer inte kan bli föremål för platsundersökningar i den mån det skulle innebära röjande av sådan information som omfattas av rättsligt skydd. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt artikel 63 i förordningen har Esma möjlighet att genomföra nödvändiga platsundersökningar hos de juridiska personer som anges i artikel 61.1 i

2 Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 145, 31.5.2011, s. 30, Celex 32011R0513).

förordningen. Tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att genomföra en platsundersökning ska därvid få tillträde till alla företagslokaler och mark som tillhör den berörda juridiska personen. De har även befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper och affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för undersökningen. Esma är inte skyldig att i förväg underrätta det berörda företaget om en förestående undersökning, eftersom det kan spoliera syftet med undersökningen. De juridiska personer som anges i artikel 61.1 i förordningen är, enligt artikel 66, vid vite skyldiga att underkasta sig sådana undersökningar som Esma beordrat genom ett beslut. Innan Esma fattar ett beslut om att genomföra en platsundersökning, ska myndigheten samråda med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där platsundersökningen ska genomföras. Den berörda behöriga myndigheten ska på begäran aktivt bistå Esma. För det fall ett företag motsätter sig en platsundersökning som beslutats av Esma ska den behöriga myndigheten enligt artikel 63.7 i förordningen lämna nödvändigt bistånd för att undersökningen ska kunna genomföras och vid behov begära handräckning av en verkställande myndighet. Enligt artikel 63.8 i förordningen ska även, om det enligt nationella bestämmelser krävs ett särskilt tillstånd från en rättslig myndighet för att genomföra en platsundersökning eller lämna sådan handräckning som följer av artikel 63.7 i förordningen, den behöriga myndigheten ansöka om ett sådant tillstånd. Ansökan om ett sådant tillstånd får också göras i förebyggande syfte. För att Sverige ska leva upp till sitt åliggande enligt artikel 63 i förordningen är det nödvändigt att införa en bestämmelse om att Finansinspektionen ska kunna begära handräckning av en verkställande myndighet för det fall någon motsätter sig en platsundersökning. Reglerna om platsundersökningar i förordningen motsvarar reglerna om platsundersökningar i artikel 23d i förordningen om kreditvärderingsinstitut. Samma ordning som gäller för kreditvärderingsinstitut bör gälla för transaktionsregister. Kronofogdemyndigheten bör således, i likhet med det som gäller enligt 3 § lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut, utses till den myndighet som ska lämna handräckning för att platsundersökningar ska kunna genomföras. Vid handräckning bör bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning gälla. Det innebär att utsökningsbalkens bestämmelser gäller i den mån de är tillämpliga. Kronofogdemyndigheten bör dock inte underrätta den hos vilken undersökningen ska genomföras innan verkställighet sker eftersom Esma, enligt förordningen, ska kunna genomföra platsundersökningar utan att i förväg meddela detta till det berörda företaget. Kronofogdemyndigheten har med stöd av reglerna i utsökningsbalken befogenhet att vidta behövliga tvångsåtgärder och myndigheten kan också vid behov begära biträde av polismyndigheten, 2 kap. 17 § utsökningsbalken och 3 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981). Frågan är om det ska införas krav på ett tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan det genomförs en platsundersökning eller 28 innan handräckning lämnas vid en platsundersökning. Av artikel 63.9 i

förordningen följer att en domstolsprövning i så fall ska avse äktheten i Esmas beslut samt användningen av tvångsåtgärder och att den inte får avse behovet av platsundersökning. Behovet av platsundersökning kan dock prövas av Europeiska unionens domstol enligt artikel 63.9. Med hänsyn till den begränsade prövning som kan ske i nationell domstol eller annan rättslig myndighet och då ett beslut om platsundersökning kan överklagas i annan ordning framstår det inte som motiverat att införa krav på en nationell prövning i domstol eller vid annan rättslig myndighet. Det finns i sammanhanget även skäl att peka på att Esmas möjlighet att begära platsundersökningar och därmed Finansinspektionens utrymme att begära handräckning är begränsad av det skydd som föreskrivs i artikel 60 i förordningen och som innebär att Esma inte får använda sig av några utredningsbefogenheter för att avkräva sådan information och sådana handlingar som omfattas av rättsliga privilegier. Av detta följer att några platsundersökningar inte får göras om detta skulle leda till röjandet av sådan information som omfattas av rättsligt skydd. Det kan t.ex. gälla platsundersökningar hos medieföretag. I dessa situationer gäller det skydd för tryck- och yttrandefriheten som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Som Sveriges advokatsamfund har påpekat innebär detta också att advokatbyråer inte kan bli föremål för platsundersökningar i den mån det skulle innebära röjande av sådan information som omfattas av advokaters tystnadsplikt.

5.4.4 Verkställighet av Esmas beslut om avgifter och viten

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten anges som ansvarig myndighet för äkthetskontroll enligt artikel 68 i EU-förordningen om . Beslut om avgifter eller viten enligt förordningen får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft, om inte något annat följer av förordningen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen erinran mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 68.4 i förordningen är beslut om avgifter och vite verkställbara. Verkställigheten ska följa nationella civilprocessrättsliga bestämmelser. Medlemsstaterna är enligt nämnda artikel skyldiga att utse en myndighet som ska pröva om ett beslut av Esma om avgift eller vite är äkta. Den prövning som ska göras enligt artikeln är mycket begränsad och en domstolsprövning framstår därför inte som befogad. Reglerna i artikel 68.4 i förordningen motsvarar reglerna i artikel 36d i förordningen om kreditvärderingsinstitut. Detta talar för att samma ordning för förordningen bör gälla som för Esmas beslut enligt förordningen om kreditvärderingsinstitut enligt 4 § lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut (se prop. 2011/12:40 s. 24 f.). Kronofogdemyndigheten har även i flera andra fall ansetts vara den lämpligaste myndigheten för att ta ställning till om ett utländskt avgörande kan verkställas här i landet, se t.ex. lagen (2009:1427) om erkännande

och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen och lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område liksom de överväganden som görs i prop. 2010/11:43 om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen. Vid Kronofogdemyndigheten finns således kompetens och viss vana vid likartade frågor. Kronofogdemyndigheten är också den myndighet som kommer att ansvara för den praktiska verkställigheten. Kronofogdemyndigheten bör därför utses till ansvarig myndighet även för äkthetskontroll enligt artikel 68.4 i förordningen. Esmas beslut om avgifter eller viten ska anses som en sådan utländsk exekutionstitel som är verkställbar i Sverige enligt 3 kap. 2 § utsökningsbalken. Tillämpningen av bestämmelsen föreslås följa de regler som gäller för verkställighet av en svensk dom som har vunnit laga kraft. Förordningens regler om verkställighet ska ha företräde i förhållande till utsökningsbalken, vilket får betydelse när det gäller uppskjuten verkställighet (jfr artikel 68.4).

5.5 Särskild avgift

5.5.1 Förordningens krav

Enligt artikel 12.1 i förordningen ska medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna om clearingskyldighet för OTC-derivat, rapporteringsskyldighet för derivatkontrakt och riskbegränsande åtgärder beträffande OTC-derivat som inte clearas av en central motpart. Medlemsstaterna ska vidare vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att dessa bestämmelser genomförs. Sanktionerna i fråga ska åtminstone innebära administrativa avgifter samt vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Av artikel 12.2 i förordningen framgår det att behöriga myndigheter som är ansvariga för tillsynen över finansiella företag och icke-finansiella företag ska offentliggöra varje sanktion som har beslutats med anledning av överträdelser av reglerna i artiklarna 4, 5 och 7–11, såvida inte sådant offentliggörande skulle äventyra den finansiella marknaden eller orsaka oproportionerlig skada för de inblandade parterna. Offentliggörandet av en sanktion får enligt förordningen inte heller innebära att personuppgifter offentliggörs. Senast sex månader efter att förordningen har trätt i kraft ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om vilka sanktionsbestämmelser som införts (artikel 12.2).

5.5.2 Överväganden

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska besluta om att ta ut en särskild avgift av den som åsidosätter sina skyldigheter enligt EU-förordningen om OTC-derivat centrala motparter och transaktionsregister när det gäller clearing eller rapportering av derivatkontrakt eller införande av riskbegränsande åtgärder.

Den särskilda avgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. Avgiften ska tillfalla staten. Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars finns särskilda skäl, får avgiften efterges helt eller delvis. En särskild avgift får bara tas ut om den som avgiften gäller, inom två år från det att överträdelsen ägde rum, har delgetts en upplysning om att frågan om särskild avgift har tagits upp av Finansinspektionen. En särskild avgift ska betalas inom 30 dagar efter det att beslutet vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Om särskild avgift inte betalas inom denna tid, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Verkställighet får ske enligt utsökningsbalkens bestämmelser. Särskild avgift ska falla bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet vann laga kraft.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund påpekar att förslaget ger Finansinspektionen vidsträckta möjligheter att diskretionärt fastställa avgiftsnivåerna och förordar att de närmare förutsättningarna för bestämmande av den särskilda avgiften bör framgå av den nya lagen. Advokatsamfundet anser att den nya lagen också bör innehålla skälighets- och proportionalitetsrekvisit. Skälen för regeringens förslag: Som redogjorts för i avsnitt 4.2.3 innehåller förordningen krav på att medlemsstaterna antar regler om sanktioner vid överträdelser av reglerna om clearingskyldighet, rapporteringsskyldighet och riskbegränsande åtgärder (artikel 12). De sanktioner som Finansinspektionen kan tillgripa mot finansiella företag enligt gällande rätt följer av flera olika lagar, bl.a. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Förordningen riktar sig i den del som avser clearing, rapportering och riskbegränsande åtgärder, som tidigare berörts, inte enbart till finansiella företag utan även till icke-finansiella företag under vissa förutsättningar. Icke-finansiella företag omfattas även av viss befintlig lagstiftning på finansmarknadsområdet, t.ex. bestämmelser om prospekt i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och bestämmelser om information som emittenter ska lämna enligt lagen om värdepappersmarknaden. Utgångspunkten för Finansinspektionens befogenheter beträffande såväl finansiella som icke-finansiella företag, som föranleds av förordningen, bör därför vara att de ska ligga i linje med vad som redan gäller enligt lagstiftning på finansmarknadsområdet. En förutsättning är att det är förenligt med förordningen och att särskilda skäl inte talar emot det. En administrativ sanktion som blivit allt vanligare på finansmarknadsområdet är sanktionsavgifter som beslutas av Finansinspektionen. I 6 kap. 3 a § lagen om handel med finansiella instrument finns bestämmelser om att en särskild avgift ska tas ut av den som bryter mot vissa angivna bestämmelser i den lagen. Liknande bestämmelser finns i andra lagar som reglerar Finansinspektionens övervakning av de finansiella marknaderna (se 20–24 §§ lagen [2000:1087] om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, 7 kap. 2 § lagen [2006:451] om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och 25 kap. 19 §

lagen om värdepappersmarknaden). Regleringen med en särskild avgift som tas ut av regelöverträdare har ansetts tillgodose unionsrättsliga krav på effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner (se prop. 2004/05:158 s. 142 f., prop. 2005/06:140 s. 140 ff. och prop. 2006/07:65 s. 226 ff.). Överträdelser i form av att ett finansiellt eller icke-finansiellt företag underlåter att cleara OTC-derivat via en central motpart trots att clearingskyldighet föreligger eller rapportera derivatkontrakt till transaktionsregister förutsätts bli förhållandevis lätta att pröva i flertalet fall. Prövningen av huruvida företagen vidtagit nödvändiga riskbegränsande åtgärder vid handeln med OTC-derivat som inte clearats av central motpart har skett, kan ställa krav på att Finansinspektionen utför en mer omfattande prövning i varje enskilt fall. För samtliga överträdelser gäller dock att de typiskt sett äventyrar stabiliteten på den finansiella marknaden. Inspektionen bör därför ges möjlighet att besluta om en särskild avgift vid alla dessa överträdelser. I ett sanktionssystem som bygger på ett mer eller mindre strikt ansvar bör det emellertid finnas möjlighet till eftergift. Om en överträdelse bedöms som ringa eller ursäktlig, bör avgiften således kunna efterges. Det bör också finnas en möjlighet att helt eller delvis efterge avgiften i andra situationer (se prop. 2004/05:158 s. 142 och där gjorda hänvisningar). Genom att lägga fast en vid ram för den särskilda avgiftens storlek ges utrymme för nyanserade bedömningar rörande avgiftens storlek i det enskilda fallet. Samtliga relevanta omständigheter bör vägas in vid bestämmandet av den särskilda avgiften. Med anledning av Advokatsamfundets önskemål om skälighets- och proportionalitetsrekvisit konstaterar regeringen att det följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer att en sanktionsavgift måste vara proportionell i förhållande till överträdelsen (se prop. 2011/12:175 s. 25). En proportionalitetsbedömning torde även innefatta en skälighetsprövning. Vid prövningen av avgiftens storlek bör särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är i det enskilda fallet. Eftersom såväl finansiella som icke-finansiella företag omfattas av regleringen, kan de företag som omfattas ha varierande storlek. Finansinspektionen bör därför även kunna väga in företagens ekonomiska förhållanden i bedömningen, främst för att undvika att sanktionen drabbar företag oproportionerligt hårt. Om det gäller en försenad rapportering till transaktionsregister, bör t.ex. hur lång tid rapporteringen är försenad kunna beaktas. Det är även rimligt att i mildrande riktning beakta om den som överträtt en bestämmelse själv anmält detta och visat beslutsamhet att komma tillrätta med bristande rutiner som leder till överträdelser. Med tanke på att många fall av överträdelser kan vara av mindre allvarlig karaktär bör det lägsta belopp med vilket särskild avgift kan tas ut bestämmas till 5 000 kronor, vilket stämmer överens med regleringen på närliggande rättsområden. Det högsta beloppet för den särskilda avgiften bör bestämmas så att den framstår som avskräckande även vid transaktioner som rör mycket stora värden. Finansinspektionen måste därför ha möjlighet att besluta om kraftfulla avgifter, vilket också fordras för att upprätthålla reglernas trovärdighet på marknaden. I flera av de lagar som rör Finansinspektionens tillsyn på finansmarknaden är den högsta sanktionsavgiften 50 32 miljoner kronor. Detta gäller t.ex. enligt 25 kap. 9 § lagen om värdepap-

persmarknaden och enligt 15 kap. 8 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Mot bakgrund av att derivatkontrakt kan röra mycket stora belopp och med hänsyn till syftet med förordningen – att begränsa riskerna med derivatkontrakt som handlas utanför reglerade marknader samt att öka transparensen på derivatmarknaden – är 50 miljoner kronor ett lämpligt högsta belopp med vilket särskild avgift kan tas ut. Detta belopp får vidare anses väl tillgodose förordningens krav på att de sanktioner som beslutas av medlemsstaterna ska vara avskräckande, även för de aktörer på de finansiella marknaderna som förfogar över mycket stora ekonomiska resurser (jfr prop. 2006/07:115 s. 508). För att skapa tydlighet bör i den nya lagen anges att en särskild avgift ska tas ut vid vissa i lagtexten preciserade överträdelser av förordningens bestämmelser. På så sätt står det klart för både företagen och Finansinspektionen både vari en överträdelse kan bestå och vad som blir följden av den. Artiklarna 7 och 8 i förordningen reglerar handelsplatsers tillträde till centrala motparter samt centrala motparters rätt att få tillgång till transaktionsuppgifter från handelsplatser. Bestämmelserna riktar sig således till centrala motparter och handelsplatser. Enligt 25 kap. 1 § lagen om värdepappersmarknaden ska Finansinspektionen ingripa mot värdepappersinstitut, börser och clearingorganisationer om de åsidosätter sina skyldigheter enligt den lagen, författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet. Bestämmelsen omfattar därmed även skyldigheter enligt förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. För åsidosättande av skyldigheter enligt artiklarna 7 och 8 i förordningen följer därmed Finansinspektionens befogenheter att utöva tillsyn och meddela sanktioner av lagen om värdepappersmarknaden (25 kap. 1 §). Det följer av 17 § förvaltningslagen (1986:223) att Finansinspektionen ska ge den person som inspektionen överväger att ta ut en särskild avgift av tillfälle att yttra sig i ärendet innan beslut meddelas. Enligt 6 kap. 3 b § lagen om handel med finansiella instrument får beslut om att ta ut en särskild avgift bara meddelas om den som berörs har delgetts en upplysning om detta inom viss tid efter det att överträdelsen skett. På samma sätt bör en tidsfrist bestämmas i fråga om överträdelser av förordningens bestämmelser. Den tid som anges för de flesta fall av överträdelser enligt 6 kap. 3 a § lagen om handel med finansiella instrument – två år – framstår som väl avvägd. Beslut om att ta ut en särskild avgift för en överträdelse av förordningens bestämmelser bör således få meddelas endast om Finansinspektionen inom två år från det att överträdelsen ägde rum har delgett den berörda personen en upplysning om att frågan om särskild avgift har tagits upp av inspektionen. Beträffande verkställighet av särskild avgift bör motsvarande regler gälla som i fråga om verkställighet av särskild avgift enligt lagen om handel med finansiella instrument (6 kap. 3 d–3 e §§) och lagen om värdepappersmarknaden (25 kap. 25–28 §§). Särskild avgift ska således betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Finansinspektionens beslut att påföra särskild avgift får då verkställas 33

utan föregående dom eller utslag om avgiften inte har betalats inom denna tid. Om betalning inte sker inom föreskriven tid, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Särskild avgift som påförts faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Denna bestämmelse ska förstås som att det är fråga om preskription. Eftersom bestämmelsen är utformad på samma sätt som i lagen om handel med finansiella instrument och i lagen om värdepappersmarknaden bör, för att undvika missförstånd beträffande övriga bestämmelser, någon annan formulering av lagtexten inte användas här. När det gäller beslutets karaktär av exekutionsurkund är avsikten att den föreslagna bestämmelsen, om att verkställighet får ske enligt utsökningsbalken om avgiften inte betalas i tid, ska klargöra just detta (jfr prop. 2006/07:115 s. 645). Kravet i artikel 12.2 att sanktioner ska offentliggöras föranleder inte införandet av några särskilda regler i svensk lagstiftning.

5.6 Samarbete med andra behöriga myndigheter

Medlemsstaternas behöriga myndigheter har enligt artikel 23 i förordningen om en allmän skyldighet att samarbeta med varandra, Esma och vid behov med Europeiska centralbankssystemet (i det följande benämnt ECBS). Enligt artikel 24 i förordningen ska den centrala motpartens behöriga myndighet eller annan myndighet utan onödigt dröjsmål underrätta Esma, tillsynskollegiet, berörda ECBS-medlemmar och andra berörda myndigheter om krissituationer som berör en central motpart, inklusive utvecklingar på finansmarknader, som kan inverka negativt på marknadens likviditet och det finansiella systemets stabilitet i någon av de medlemsstater där den centrala motparten eller någon av dess clearingmedlemmar är etablerad.

5.6.1 Utbyte av information

Regeringens bedömning: Det informationsutbyte som EU-förordningen om föreskriver kan komma till stånd inom ramen för gällande svensk rätt.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Sveriges riksbank efterfrågar att det klargörs med stöd av vilka bestämmelser som Riksbanken och andra som kan beröras av förordningen får lämna information till svenska och utländska myndigheter och med stöd av vilka bestämmelser som Riksbanken m.fl. kan uppfylla den tystnadsplikt som följer av förordningen. Skälen för regeringens bedömning: De behöriga myndigheterna, Esma och andra relevanta myndigheter ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med den information som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt förordningen (artikel 84.1). Behöriga myndigheter ska vidare lämna information till berörda ECBS-medlemmar om sådan

information som är relevant för fullgörande av dessas uppdrag (artikel 84.3). Esma ska underrätta och samråda med den behöriga myndigheten före registreringen av transaktionsregister (artikel 57.1). Esma och den behöriga myndigheten ska utbyta all information som är nödvändig för registrering av transaktionsregistret samt för att kunna fullgöra sitt övervakningsuppdrag (artikel 57.2). Som huvudregel gäller tystnadsplikt och sekretess avseende information som utbyts mellan Esma, de behöriga myndigheterna och berörda centralbanker (artikel 83). Informationen får dock lämnas ut om det finns ett uttryckligt medgivande eller om så krävs med anledning av ett administrativt eller rättsligt förfarande. Av artikel 83 i förordningen följer tystnadsplikt för personer som på olika sätt är knutna till bl.a. den behöriga myndigheten. En motsvarande tystnadsplikt följer av 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (i det följande benämnd OSL). Enligt den bestämmelsen gäller ett förbud mot att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift både för myndigheten där uppgiften är sekretessbelagd och för personer som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i myndighetens verksamhet på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, tjänsteplikt eller annan liknande grund. Beträffande Finansinspektionens möjlighet att lämna ut uppgifter till utländska myndigheter kan det inledningsvis konstateras att det kan komma att handla om uppgifter som omfattas av sekretess enligt 30 kap. 4 eller 6 § OSL. En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en utländsk myndighet regleras i 8 kap. 3 § OSL. Uppgift som är sekretessbelagd enligt OSL får enligt bestämmelsen inte lämnas ut till utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation i andra fall än då utlämnandet sker i enlighet med föreskrift i lag eller förordning eller då uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller mellanfolkliga organisationen. En föreskrift i en EU-förordning är att jämställa med en föreskrift i lag eller förordning (jfr prop. 1998/99:18 s. 41 och prop. 1999/2000:126 s. 160 och 283). Bestämmelsen ger – som regeringen konstaterat i flera tidigare lagstiftningsärenden på finansmarknadsområdet – Finansinspektionen goda möjligheter att i sitt arbete lämna ut handlingar och uppgifter till behöriga utländska myndigheter (se bl.a. prop. 2011/12:40 s. 20, prop. 2009/10:217 s. 27 f. och prop. 2006/07:5 s. 350). Beträffande Finansinspektionens möjligheter att hämta in information och bibehålla eventuell sekretess gäller följande. Enligt 30 kap. 7 § första stycket första meningen OSL gäller sekretess hos en statlig myndighet i verksamhet som avser bl.a. tillsyn, övervakning och kontroll på finansmarknadsområdet, i den utsträckning riksdagen har godkänt avtal om detta med en annan stat eller en mellanfolklig organisation, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. I begreppet avtal anses ingå bl.a. rättsakter som gäller till följd av Sveriges medlemskap i EU, dvs. anslutningsfördragen, förordningar och direktiv som utfärdas av EU:s institutioner (se bl.a. prop. 2006/07:110 s. 38 och 41 och 35

RÅ 2007 ref. 45). Sekretess gäller därmed för information som Finansinspektionen tar emot och som inte får lämnas ut enligt förordningen. Riksbanken har efterfrågat att det klargörs med stöd av vilka bestämmelser som bl.a. Riksbanken får lämna information till svenska och utländska myndigheter och med stöd av vilka bestämmelser som Riksbanken m.fl. kan uppfylla den tystnadsplikt som följer av förordningen. Regeringen anser härvid att bedömningen ovan när det gäller möjligheten att lämna ut uppgifter samt hämta in uppgifter och bibehålla eventuell sekretess är giltig även beträffande andra myndigheter än Finansinspektionen i den mån de omfattas av kraven i förordningen. Sammantaget görs den bedömningen att det informationsutbyte som förordningen föreskriver kan komma till stånd inom ramen för gällande svensk rätt. Vidare görs bedömningen att det inte behövs någon bestämmelse i den nya lagen som reglerar informationsutbytet med andra behöriga eller relevanta myndigheter och med Esma. Att Finansinspektionen har en förpliktelse att samarbeta med dem följer redan av förordningen. För att Finansinspektionens övervakning enligt den nya lagen ska få samma sekretesskydd som annan övervakning på finansmarknadsområdet krävs dock en ändring i 30 kap. 6 § OSL. Denna fråga behandlas i avsnitt 6.

5.6.2 Tillsynskollegium

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om inrättande av och samarbete inom tillsynskollegiet i EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister innebär inte att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning förs över till utländska organ.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Finansinspektionen anser att regeringen bör lämna ett bemyndigande i en förordning för inspektionen att ingå internationella överenskommelser om att inrätta ett tillsynskollegium eller avge de yttranden som ges av kollegiet. Även Sveriges riksbank kommer att ingå i olika tillsynskollegier och Riksbanken efterfrågar en beskrivning av under vilka förutsättningar Riksbanken kan träffa sådana överenskommelser som förutsätts i förordningen.

Skälen för regeringens bedömning

Inrättande av tillsynskollegium Enligt artikel 18 i förordningen ska den centrala motpartens behöriga myndighet inrätta, förvalta och leda ett tillsynskollegium som ska främja fullgörandet av vissa uppgifter avseende centrala motparter. Kollegiet ska bestå av Esma, behöriga myndigheter samt centralbanker (artikel 18.2). Kollegiet ska sörja för fyra huvuduppgifter men utan att det påverkar de behöriga myndigheternas befogenheter enligt förordningen (artikel 18.4). Kollegiets huvuduppgifter består i att utarbeta ett yttrande om huruvida auktorisation ska meddelas i enlighet med artikel 19, ansvara

för visst informationsutbyte enligt artikel 84, samordna programmen för tillsynsgranskning samt fastställa förfaranden och beredskapsplaner för vissa krissituationer men kan utöver det självmant ta på sig uppgifter om det finns en överenskommelse bland medlemmarna om det. Kollegiets inrättande och verksamhet ska baseras på en skriftlig överenskommelse mellan dess samtliga medlemmar (artikel 18.5). För att säkerställa att kollegierna fungerar på ett enhetligt och samstämmigt sätt i hela EU ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn (artikel 18.6). Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen är det regeringen som ingår internationella överenskommelser. Av 10 kap. 3 § regeringsformen följer att regeringen inte får ingå en för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna bl.a. om överenskommelsen förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas. Enligt 10 kap. 2 § regeringsformen får regeringen uppdra åt en förvaltningsmyndighet att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. Mycket talar för att beslutanderätt har överlåtits till EU i sådan grad att en tillämpning av bestämmelserna i 10 kap. regeringsformen över huvud taget inte aktualiseras i detta fall. Under alla omständigheter bedöms de nu aktuella överenskommelserna vara sådana att de inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. I enlighet med Finansinspektionens önskemål om bemyndigande i en förordning har regeringen i förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen gett inspektionen ett bemyndigande när det gäller sådana internationella överenskommelser som följer av EU-förord- 3 ningen . Riksbanken efterfrågar en beskrivning av under vilka förutsättningar Riksbanken kan ingå sådana internationella överenskommelser som förutsätts i förordningen. Regeringen konstaterar härvid att om det blir aktuellt för Riksbanken att ingå en sådan internationell överenskommelse som avses i 10 kap. 1 § regeringsformen får Riksbanken i det enskilda fallet göra en hemställan hos regeringen om att få ingå överenskommelsen.

Gemensamt yttrande

Esma ska underlätta för kollegiet att nå ett gemensamt yttrande i enlighet med dess allmänna samordningsfunktion i artikel 31 i Europaparla- 4 mentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (artikel 19.2). Inom fyra månader efter mottagandet av en fullständig ansökan om auktorisation ska den behöriga myndigheten genomföra en riskbedömning av den centrala motparten och lämna en rapport om detta till kollegiet (artikel 19.1 i förordningen). Inom 30 kalenderdagar efter mottagandet och baserat på slutsatserna i den behöriga myndighetens rapport ska kollegiet nå fram till ett gemensamt yttrande i vilket det fastställs

3 Se SFS 2012:739, som trädde i kraft den 1 januari 2013. 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 133, 15.12.2010, s. 84, Celex 32010R1095).

huruvida den ansökande centrala motparten uppfyller alla de krav som fastställs i förordningen. Om inget gemensamt yttrande kan nås inom 30 kalenderdagar, ska kollegiet anta ett majoritetsyttrande (artikel 19.1). Om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad, enas om att den centrala motparten inte bör beviljas auktorisation ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad inte bevilja auktorisation (artikel 17.4). Den behöriga myndigheten kan i ett sådant fall hänskjuta frågan till Esma för avgörande. Om kollegiet har nått fram till att gemensamt yttrande med innebörd att den centrala motparten ska beviljas auktorisation men den behöriga myndigheten inte instämmer i yttrandet ska dess beslut innehålla en fullständig motivering och en förklaring av eventuella väsentliga avvikelser från kollegiets yttrande (artikel 17.4). För det fall två tredjedelar av medlemmarna i kollegiet motsätter sig att auktorisation beviljas får den behöriga myndigheten hänskjuta frågan till Esma för avgörande. I sådana fall ska den behöriga myndigheten skjuta upp sitt beslut om auktorisation och invänta Esmas beslut och sedan fatta sitt beslut i enlighet med Esmas beslut. För det fall en central motpart vill utvidga sin verksamhet till tjänster som inte omfattas av den ursprungliga auktorisationen ska ansökningsprocessen följa ovanstående förfarande och yttrande inhämtas från kollegiet (artikel 15.1). Även en samverkansöverenskommelse mellan två centrala motparter ska godkännas av de behöriga myndigheterna genom samma förfarande som tillämpas vid ansökan om auktorisation (artikel 54). En central motpart ska regelbundet se över sina modeller och parametrar för att beräkna sina marginalsäkerhetskrav, bidrag till obeståndsfonden, krav på säkerheter och andra mekanismer för riskkontroll och de ska utsätta modellerna för stress- och utfallstester. Kollegiet ska lämna ett yttrande över de antagna modellerna och parametrarna (artikel 49). Om samtliga medlemmar i kollegiet – med undantag för myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad – enas om ett gemensamt yttrande att den centrala motparten inte bör beviljas auktorisation, är det att betrakta som en internationell överenskommelse. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad ska i så fall inte bevilja auktorisation men kan välja att hänskjuta frågan till Esma för avgörande. Vare sig den internationella överenskommelsen eller Esmas beslut är dock direkt bindande för den centrala motparten utan det är först genom det nationella beslutet av den behöriga myndigheten som rättsverkningar för den centrala motparten uppkommer. Om yttrandet avser en central motpart med säte i Sverige, innebär överenskommelsen att Finansinspektionen åtar sig att fatta ett nationellt beslut vars innehåll motsvarar innehållet i överenskommelsen eller i Esmas beslut. Införlivandet av överenskommelsen eller beslutet sker när Finansinspektionen sedan fattar sitt nationella beslut. Den ordning för auktorisation av centrala motparter som gäller enligt förordningen innebär inte att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning förs över till utländskt organ. Finansinspektionens beslut är på vanligt sätt bindande för dem som det riktar sig till och får

överklagas till domstol (jfr prop. 2005/06:45 s. 115 f. och bet. 2005/06:FiU22 s. 12 f.). Om en domstol ändrar eller upphäver Finansinspektionens beslut påverkar detta inte utan vidare överenskommelsens eller beslutets innehåll eller giltighet utan endast det överklagade beslutet. Eftersom överenskommelsen ska mynna ut i ett överklagbart beslut ligger det alltså i sakens natur att överenskommelsen utformas på ett sådant sätt att en domstols framtida ställningstagande kan beaktas (jfr prop. 2006/07:5 s. 337 f.). Om kollegiet har nått fram till ett gemensamt yttrande med innebörd att den centrala motparten bör beviljas auktorisation, är den behöriga myndigheten inte skyldig att följa yttrandet. Den behöriga myndigheten blir således aldrig tvingad att auktorisera en central motpart om myndigheten gör bedömningen att förutsättningarna för auktorisation inte är uppfyllda även om kollegiet gjort bedömningen att de är det (artikel 17.4).

Om något gemensamt yttrande inte uppnås För det fall medlemmarna i kollegiet inte kan enas om ett gemensamt yttrande inom 30 kalenderdagar efter mottagande av ansökan, ska kollegiet anta ett majoritetsyttrande inom samma tidsperiod (artikel 19.1 i förordningen). Om två tredjedelar av kollegiet har avgett ett negativt yttrande får den berörda behöriga myndigheten, med stöd av en majoritet om två tredjedelar av kollegiet, hänskjuta frågan till Esma för avgörande (artikel 17.4 i förordningen). Esmas beslut är inte direkt bindande för den centrala motparten. Det är först genom Finansinspektionens nationella beslut som rättsverkningar för den centrala motparten uppkommer.

5.7 Centrala motparter

Regeringens förslag: Bestämmelserna om Finansinspektionens befogenheter för tillsyn över centrala motparter kvarstår oförändrade i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Bestämmelserna i den lagen som reglerar verksamhet som bedrivs av centrala motparter upphävs i de delar som regleras i EU-förordningen. Regeringens bedömning: Finansinspektionen får inte upphäva auktorisationen för en central motpart på någon annan grund än någon av dem som anges i artikel 20 i EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorians förslag innehöll dock en något avvikande definition av clearingverksamhet i 1 kap. 5 § 6 b lagen om värdepappersmarknaden. Remissinstanserna: Finansinspektionen invänder mot den bedömning som gjordes i promemorian beträffande artikel 20.1 i förordningen och anser att inspektionen kan upphäva en auktorisation för en central motpart på andra grunder än de som anges i den artikeln. Finansinspektionen anser att en annan tolkning av bestämmelsen kraftigt skulle

begränsa inspektionens ingripandemöjligheter jämfört med vad som gäller för andra företag som står under inspektionens tillsyn. Nasdaq OMX Stockholm AB anser att endast central motpartsclearing av derivatkontrakt enligt definitionen i artikel 2.5 i förordningen omfattas av förordningens tillämpningsområde och att det därför bör tydliggöras i lagen om värdepappersmarknaden att kraven i förordningen inte nödvändigtvis måste tillämpas på central motpartsclearing av andra instrument, dvs. instrument som inte omfattas av definitionen i artikel 2.5 i förordningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt artikel 22 i förordningen ska de behöriga myndigheterna svara för att uppgifterna enligt förordningen utförs när det gäller auktorisation och tillsyn över centrala motparter som är etablerade på deras territorium. Enligt artikel 22.3 i förordningen ska medlemsstaterna se till att lämpliga administrativa sanktioner, i enlighet med nationell lagstiftning, kan vidtas mot ansvariga fysiska eller juridiska personer, om förordningens bestämmelser inte har följts. Dessa åtgärder ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Förordningen reglerar inte vilka befogenheter de behöriga myndigheterna ska ha. Av artikel 20.1 i förordningen följer att den behöriga myndigheten ska upphäva en central motparts auktorisation under vissa närmare angivna förutsättningar, t.ex. om den centrala motparten har erhållit auktorisation genom att lämna osanna uppgifter eller på något annat sätt använt otillbörliga metoder. Enligt artikel 20.5 i förordningen får upphävandet begränsas till viss tjänst, verksamhet eller klass av finansiellt instrument. Finansinspektionens befogenheter för tillsyn över centrala motparter följer enligt gällande rätt av 23 kap. lagen om värdepappersmarknaden. Finansinspektionens befogenheter att ingripa följer enligt gällande rätt av 25 kap. samma lag. Förordningen innebär en uttömmande näringsrättslig reglering av centrala motparter. I förordningen regleras dock inte vilka befogenheter som den behöriga myndigheten ska ha för sin tillsyn över centrala motparter. Något behov av att ändra Finansinspektionens befogenheter för tillsyn över centrala motparter föreligger således inte på grund av förordningen. Det har inte heller framkommit några andra skäl för att göra någon ändring i detta avseende. Bestämmelserna om Finansinspektionens befogenheter för tillsynen över centrala motparter bör därför kvarstå oförändrade i lagen om värdepappersmarknaden. Med anledning av Nasdaq OMX Stockholm AB:s påpekande om att det bör klargöras i lagen om värdepappersmarknaden att kraven i förordningen inte måste tillämpas i förhållande till central motpartsclearing av andra finansiella instrument än derivatkontrakt konstaterar regeringen följande. I artikel 1.1 i förordningen anges att det i förordningen föreskrivs krav för clearing och bilateral riskhantering för (OTC)-derivatkontrakt, rapporteringskrav för derivatkontrakt och enhetliga krav för centrala motparters och transaktionsregisters verksamhet. Bestämmelsen kan enligt regeringen inte förstås på annat sätt än att förordningen ska tillämpas på den verksamhet som bedrivs av centrala motparter oavsett om den avser sådana derivatkontrakt som anges i artikel 2.5 i förordningen eller andra slags finansiella instrument. Det anges även i arti- 40 kel 1.3 i förordningen att reglerna i avdelning V i förordningen ska

tillämpas endast på överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, dvs. inte på derivatkontrakt. I avsnitt V finns regler om samverkansöverenskommelser mellan centrala motparter. Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att det står klart att reglerna om centrala motparter i förordningen inte är tillämpliga enbart när det gäller central clearing av derivatkontrakt. Något klargörande avseende förordningens tillämpningsområde ska därmed inte föras in i lagen om värdepappersmarknaden. Finansinspektionen har invänt mot promemorians bedömning avseende reglerna om återkallelse av auktorisation i artikel 20.1 i förordningen. Motsvarande regler om återkallelse av auktorisation i andra rättsakter på finansmarknadsområdet har tidigare varit föremål för tolkning, bl.a. i förarbetena till lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut (prop. 2009/10:217 s. 21 f.). Regeringen fann i det lagstiftningsärendet att 5 artikel 20 i förordning (EG) 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut , som motsvarar artikel 20 i förordningen, bör tolkas på så sätt att den behöriga myndigheten endast kan besluta om återkallelse av auktorisation på de grunder som anges i artikel 20 i den förordningen. Mot bakgrund härav konstaterar regeringen att det inte framkommit skäl som föranleder någon annan bedömning när det gäller reglerna om återkallelse av auktorisation i artikel 20 i den nu aktuella förordningen. Finansinspektionen får därmed upphäva auktorisationen för en central motpart enbart om någon av de förutsättningar som anges i artikel 20 i förordningen är uppfyllda och enligt det förfarande som anges i artikel 20. I 25 kap. 4 och 5 §§ lagen om värdepappersmarknaden anges de grunder på vilka Finansinspektionen ska återkalla auktorisationen för en clearingorganisation. Eftersom upphävande av auktorisationen för en central motpart regleras uttömmande i förordningen, kan dessa bestämmelser inte gälla i det fallet.

5.8 Avgifter till Finansinspektionen

Regeringens förslag: Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar om auktorisation och anmälningar enligt EU-förordningen om . De institut som står under tillsyn av Finansinspektionen ska betala årliga avgifter för att bekosta inspektionens övervakning enligt förordningen. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Finansbolagens Förening , Fondbolagens förening och Svenska Fondhandlareföreningen ifrågasätter att kostnaderna för övervakningen ska betalas enbart av de finansiella företagen. Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen kommer att få utökade arbetsuppgifter i och med att inspektionen utses som behörig

5 EUT L 302, 17.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1060).

myndighet enligt förordningen. Med nya arbetsuppgifter följer ökade kostnader, som kräver finansiering. Finansinspektionens verksamhet finansieras dels via anslag på statsbudgeten, dels via avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar. De företag som står under tillsyn betalar avgifter till inspektionen enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för Finansinspektionens verksamhet. Sistnämnda avgifter ska vara proportionella mot de kostnader som inspektionen haft för tillsynen över respektive företagskategori. Dessa avgifter får inspektionen inte behålla utan de ska redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Avgifter som tas ut med stöd av förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen får inspektionen behålla. Den verksamhet som Finansinspektionen kommer att bedriva till följd av förordningen kommer att bestå dels i prövning av ansökningar och anmälningar, dels i övervakning och kontroll över att förordningens bestämmelser efterlevs. Ansökningar som ska prövas är sådana som rör beslut om auktorisation av centrala motparter och utvidgning av sådan enligt artiklarna 14 och 15 i förordningen. Anmälningar utgörs bl.a. av centrala motparters rapportering av förändringar avseende ledningen i företaget och fysiska och juridiska personers underrättelser om beslut om att förvärva, minska eller avyttra andelar i en central motpart (artikel 31 i förordningen). Dessa nya arbetsuppgifter är därför av det slaget att de delvis bör finansieras genom uttag av avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar. Övrig finansiering ska ske inom befintliga ramar. Som Finansbolagens förening , Fondbolagens förening och Svenska Fondhandlareföreningen har påpekat kommer Finansinspektionens tillsyn enligt lagen med kompletterande bestämmelser till förordningen inte enbart att avse institut som står under Finansinspektionens tillsyn, eftersom förordningen riktar sig till såväl finansiella som icke-finansiella företag. Bestämmelser om att de institut som står under inspektionens tillsyn ska betala årliga avgifter för att bekosta inspektionens övervakning finns exempelvis i 6 kap. 4 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, 26 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, 7 kap. 13 § lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och i 20 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Alla dessa lagar innehåller skyldigheter som riktar sig även till andra än de institut som står under inspektionens tillsyn. Detta är alltså den finansieringsmodell som sedan många år används beträffande Finansinspektionens övervakning. Det finns inte anledning att göra en annan bedömning avseende finansiering av övervakningen enligt förordningen. En bestämmelse med motsvarande innehåll som i nämnda lagar bör därför införas även i den föreslagna lagen, med förebild i motsvarande bestämmelser i jämförbar lagstiftning på området. I lagen bör det även anges att Finansinspektionen har rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen. Regeringen bör få meddela föreskrifter om bägge slagen av avgifter.

5.9 Överklagande

Regeringens förslag: Finansinspektionens beslut enligt den nya lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid ett överklagande till kammarrätten.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen erinran mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt förordningen ska de behöriga myndigheterna, i enlighet med nationell rätt, kunna fatta beslut om sanktioner för överträdelser av förordningen. De förvaltningsbeslut som främst aktualiseras enligt den föreslagna nya lagen och lagen om värdepappersmarknaden är beslut om utredningsåtgärder och sanktioner vid överträdelse av förordningens bestämmelser. Sådana beslut bör få överklagas. Allmänt inom finansmarknadsområdet gäller att de beslut som Finansinspektionen meddelar får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, med krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt. Det har inte framkommit skäl att frångå den allmänna principen i detta lagstiftningsärende. De förvaltningsbeslut som Finansinspektionen meddelar med stöd av den föreslagna lagen bör därför få överklagas till allmän förvaltningsdomstol, med krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Vidare bör Finansinspektionen få bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart, om inte annat följer av förordningen. Enligt gällande rätt får Finansinspektionens sammankalla styrelsen eller kalla till extra bolagsstämma i en clearingorganisation och besluta att någon som bedriver clearingverksamhet utan att ha rätt till det ska upphöra med den verksamheten (23 kap. 11 § och 25 kap. 17 § lagen om värdepappersmarknaden). Sådana beslut får inte överklagas (26 kap. 1 § första stycket lagen om värdepappersmarknaden). Detta bör gälla även beträffande centrala motparter som driver verksamhet enligt förordningen eller dem som driver sådan verksamhet utan att ha rätt till det enligt förordningen.

5.10 Ändring av direktiv 98/26/EG

Regeringens bedömning: Den ändring i direktiv 98/26/EG som har gjorts genom förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister bör övervägas i ett annat sammanhang.

Promemorian behandlade inte frågan. Remissinstanserna: Svenska Fondhandlareföreningen anser att artikel 87 i förordningen ger upphov till vissa tolkningsfrågor som bör föranleda utförlig behandling. Sveriges riksbank anser att det vore värdefullt om det framgår av förarbetena varför artikel 87 i förordningen inte föranleder någon ändring av svensk rätt.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 87.1 i förordningen om ska ett nytt 6 stycke läggas till i artikel 9.1 i direktiv 98/26/EG . Medlemsstaterna ska anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga till följd därav senast den 17 augusti 2014 (artikel 87.2). Enligt artikel 12 i förordningen är medlemsstaterna skyldiga att senast den 17 februari 2013 underrätta kommissionen om vilka bestämmelser i nationell rätt som är tillämpliga om finansiella och icke-finansiella företag inte uppfyller kraven i förordningen på att cleara OTC-derivat via en central motpart, rapportera derivatkontrakt till ett transaktionsregister och införa riskbegränsande åtgärder. Mot bakgrund härav finns det inte utrymme att behandla artikel 87 i förordningen i förevarande lagstiftningsärende. Den ändring i direktiv 98/26/EG som har gjorts genom förordningen bör därför övervägas i ett annat sammanhang.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 31998L0026).

6 Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen

Regeringens förslag: Sekretess ska gälla för sådana uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats i Finansinspektionens övervakning och kontroll enligt den nya lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om .

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen erinran mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 83.1 i förordningen om ska tystnadsplikt gälla för alla fysiska eller juridiska personer som arbetar eller har arbetat för den behöriga myndigheten. Konfidentiella uppgifter som omfattas av tystnadsplikt får enligt artikeln inte röjas till någon person eller myndighet, utom i fall som omfattas av straff- eller skatterättsliga förfaranden eller förordningen eller i form av sammandrag eller sammanställning som omöjliggör identifiering av enskilda centrala motparter, transaktionsregister eller annan person. Denna artikel har även behandlats i avsnitt 5.6.1. Bestämmelser om sekretess i Finansinspektionens verksamhet finns bl.a. i 30 kap. 4 och 6 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (härefter benämnd OSL). I 30 kap. 4 § OSL regleras den sekretess som gäller i Finansinspektionens verksamhet som avser tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet. I 30 kap. 6 § OSL regleras den sekretess som gäller för Finansinspektionens övervakning eller kontroll över finansmarknaderna enligt viss angiven lagstiftning, vilket har ansetts vara en från tillståndsgivningen och tillsynen skild verksamhet (se prop. 1984/85:157 s. 73). Bland den lagstiftning som anges i sistnämnda lagrum kan nämnas lagen om handel med finansiella instrument och lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. I likhet med bestämmelserna i de lagar som finns angivna i 30 kap. 6 § OSL riktar sig förordningens bestämmelser mot visst agerande på de finansiella marknaderna. Den verksamhet som med stöd av förordningen ska bedrivas av den behöriga myndigheten har karaktär av övervakning och kontroll, t.ex. när det gäller clearingskyldigheten enligt artikel 4 och rapporteringskravet enligt artikel 9. I avsnitt 5.3 föreslås att Finansinspektionen ska ha rätt att förelägga ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat. Finansinspektionen ska även ha befogenhet att hålla förhör med den som förväntas kunna lämna uppgifter. Den information som lämnas till Finansinspektionen kan innehålla känsliga uppgifter om t.ex. affärsmässiga förhållanden, vars offentliggörande kan leda till avsevärd ekonomisk skada för en enskild. Med hänsyn härtill och till förordningens krav på tystnadsplikt bör sekretess därför gälla i Finansinspektionens övervakande verksamhet. OSL bör kompletteras med en bestämmelse om detta. I likhet med vad som gäller enligt de

lagar som anges i 30 kap. 6 § första stycket OSL bör uppgifter som har lämnats till Finansinspektionen och som rör den uppgiftsskyldige själv omfattas av sekretess endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten. En hänvisning till den föreslagna nya lagen med kompletterande bestämmelser till förordningen bör tas in i 30 kap. 6 § första stycket OSL. När det gäller förhållandet mellan sekretess enligt 30 kap. 6 § första stycket OSL och skyddet för meddelarfriheten görs följande överväganden. I 30 kap. 30 § OSL finns de tystnadsplikter som enligt det aktuella kapitlet har företräde framför principen om meddelarfrihet, dvs. rätten enligt 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att lämna uppgift i vilket ämne som helst för publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar. Denna frihet är inte begränsad när det gäller uppgifter i ett ärende enligt t.ex. lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (se prop. 2005/06:140 s. 87 f.). Det saknas anledning att behandla uppgifter i ärenden enligt den föreslagna nya lagen på annat sätt. Den föreslagna sekretessbestämmelsen bör således inte inskränka meddelarfriheten. I artikel 83.1 i förordningen preciseras inte vad som avses med ”konfidentiella uppgifter”. Detta måste därför vara något som lämnats till medlemsstaterna att definiera. Bestämmelserna i OSL bör anses tillräckliga för att uppfylla förordningens krav.

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister ska träda i kraft den 1 juni 2013. Särskild avgift får endast beslutas för överträdelser som har skett efter ikraftträdandet. En clearingorganisation som vid ikraftträdandet av den nya lagen har tillstånd att driva clearingverksamhet som central motpart enligt lagen om värdepappersmarknaden får, om en ansökan om auktorisation har getts in inom sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av alla tekniska standarder för tillsyn som ska antas enligt förordningen, fortsätta med denna verksamhet till dess att ansökan prövats slutligt. Under denna tid gäller äldre bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Svensk Försäkring och Svenska Fondhandlareföreningen påpekar att det föreligger osäkerhet kring när bestämmelserna i förordningen träder i kraft och att sådan osäkerhet bör undvikas i framtida EU-rättsakter. Skälen för regeringens förslag: Förordningen trädde i kraft den 16 augusti 2012 och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. De skyldigheter som gäller enligt de materiella bestämmelserna i förordningen följer av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i förordningen (artiklarna 89 och 91). Sverige är skyldigt att senast sex månader efter det att förordningen har trätt i kraft underrätta kommissionen om vilka bestämmelser i svensk rätt som är tillämpliga om finansiella och icke-finansiella företag inte uppfyller kraven i förordningen på att cleara OTC-derivat via en central motpart, rapportera derivatkontrakt till ett transaktionsregister och införa riskbegränsande åtgärder (artikel 12). De nya lagbestämmelser som föreslås i denna lagrådsremiss bör därför träda i kraft snarast. Den tidigaste möjliga dagen för ikraftträdande är den 1 juni 2013. Enlig förordningen ska nationella regler om auktorisation och godkännande av en central motpart fortsätta att gälla och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad fortsätta att utöva tillsyn över den centrala motparten, fram till dess att den behöriga myndigheten fattat beslut om auktorisation med stöd av förordningen (artikel 89.4). En övergångsbestämmelse bör därför införas i lagen om värdepappersmarknaden med innebörd att en clearingorganisation som har tillstånd att driva clearingverksamhet som central motpart enligt den lagen (1 kap. 5 § 6 b) får, om en ansökan om auktorisation har getts in inom sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av alla tekniska standarder för tillsyn som ska antas enligt förordningen (artikel 14 respektive 89.3), fortsätta med denna verksamhet till dess att Finansinspektionen prövat ansökan slutligt.

Av 2 kap. 10 § regeringsformen följer ett förbud mot retroaktiv strafflagstiftning. Förbudet omfattar formellt inte administrativa sanktioner som är av straffliknande natur men enligt förarbetena skulle det emellertid innebära ett kringgående av förbudet att ge retroaktiv verkan åt administrativa sanktioner av uppenbart repressiv, straffliknande karaktär (prop. 1975/76:209 s. 125). Sanktioner som beslutas med stöd av den nya lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om bör således endast få beslutas för överträdelser som har skett efter ikraftträdandet, vilket bör framgå av en övergångsbestämmelse. När det gäller Svensk Försäkrings och Svenska Fondhandlareföreningens påpekande avseende osäkerheten kring tidpunkten för förordningens ikraftträdande konstaterar regeringen att det saknas möjlighet för den svenska lagstiftaren att förtydliga förordningen i något avseende. Regeringen instämmer emellertid i och för sig med föreningarna att det är viktigt att EU-rättsakter är tydliga bl.a. när det gäller ikraftträdanderegler.

8 Förslagens konsekvenser

Förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister innebär konsekvenser för handeln med OTC-derivat för både finansiella och icke-finansiella företag, centrala motparter och transaktionsregister. Europeiska kommissionen har gjort en konsekvensanalys beträffande sitt förslag till förordning om OTC-derivat, centrala mot- 7 parter och transaktionsregister . De förslag som lämnas i denna lagrådsremiss har till syfte att anpassa svensk lagstiftning till förordningen. I detta avsnitt redogörs för de konsekvenser som förslagen i lagrådsremissen kan bedömas medföra.

8.1 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

I gällande svensk rätt regleras clearingorganisationer i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (19–21 kap.). Vissa kompletterande bestämmelser finns i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser. I 20 kap. 3 och 5 §§ lagen om värdepappersmarknaden finns särskilda bestämmelser som reglerar clearingorganisationer som agerar central motpart. I svensk rätt finns i dag inte några regler om obligatorisk clearing av OTC-derivat eller om att transaktioner med derivatkontrakt ska rapporteras till transaktionsregister eller om transaktionsregister. Reglerna i förordningen kommer att bli direkt tillämpliga i medlemsstaterna. Således måste gällande svenska materiella bestämmelser avseende centrala motparter upphävas. Reglerna i förordningen om centrala motparter är betydligt mer omfattande och detaljerade jämfört med reglerna i lagen om värdepappersmarknaden. Därtill kommer förordningen, på flera områden, att kompletteras av ytterligare regler i form av bindande tekniska standarder. I dag är det Finansinspektionen som beslutar i frågor som rör tillstånd för clearingverksamhet i Sverige. Enligt förordningen kommer Finansinspektionen att få fatta sådana beslut enligt en särskild process i samverkan med ett tillsynskollegium och Esma (artikel 14). Genom förordningen införs krav på att minst två tredjedelar, och inte färre än två, av ledamöterna i styrelsen för en central motpart ska vara oberoende (artikel 27) och att en central motpart ska ha en riskkommitté som ska utgöras av oberoende styrelseledamöter och representanter för clearingmedlemmarna och kunder (artikel 28). I förordningen införs ett krav på ett minsta startkapital på 7,5 miljoner euro (artikel 16) och även krav på ytterligare kapital, bl.a. en s.k. obeståndsfond som ska finansieras med medel från clearingmedlemmarna (artikel 42). Förordningen kommer således att innebära krav på förändringar både när det gäller hur en

7 Commission Staff Working Document; Impact Assessment, Accompanying document to the Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on OTC derivatives, central counterparties and trade repositories (COM[2010] 484) (SEC[2010] 1059).

central motpart organiserar sin verksamhet och vilka resurser som den måste ha tillgängliga. Genom kravet på en obeståndsfond kommer även clearingmedlemmarna att bli tvungna att skjuta till medel utöver de marginalsäkerheter som måste ställas för att få delta i clearingen. Finansinspektionen , Nasdaq OMX Stockholm AB och Svenska Fondhandlareföreningen påpekar att det saknas ett resonemang i promemorian om svensk rätt, och särskilt svensk insolvensrätt, är förenlig med och erbjuder adekvat stöd för reglerna i förordningen om separering och överförbarhet av kunders positioner och tillgångar. Nasdaq OMX Stockholm AB påpekar även att uttryckliga bestämmelser om separering och överföring bör föras in lag i syfte att uppfylla finansmarknadens krav på tydlighet och förutsebarhet. Sveriges riksbank har framfört önskemål om ytterligare klargörande kring hur svensk rätt förhåller sig till förordningens krav, t.ex. hur konkurslagen (1987:672) förhåller sig till artikel 53 i förordningen. Svenska Fondhandlareföreningen har vidare framfört önskemål om att skyddet för s.k. indirekta deltagare förstärks genom en ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden, att vissa oklarheter rörande skattekonsekvenserna för icke-finansiella företag när de ställer säkerheter genom äganderättsöverföring utreds, att pant- och återpantsättningsreglerna avseende finansiella instrument förtydligas och att genom- 8 förandet av direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet granskas och att det görs en bedömning av om ytterligare förtydliganden av rättsläget med anledning av det direktivet krävs. Mot bakgrund av att centrala motparter bedöms få en viktig roll i den finansiella infrastrukturen till följd av förordningen anser Fondhandlareföreningen även att en analys av riskerna med en central motpart och vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika att en central motpart fallerar bör genomföras. Nasdaq OMX Stockholm AB anser att svensk rätt förhindrar att vissa kategorier av clearingdeltagare tillskjuter medel till en central motparts obeståndsfond och att vissa lagändringar än nödvändiga för att svensk rätt inte ska stå i strid med förordningen. Även Svenska Fondhandlareföreningen anser att det bör analyseras om svensk rätt är förenlig med förordningen i detta avseende. Svensk Försäkring påpekar att ett antal klarlägganden avseende undantaget från clearingskyldighet i artikel 89 i förordningen skulle behöver göras i förarbetena. Mot bakgrund av att förordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna har regeringen inte någon möjlighet att specificera förordningens bestämmelser. Regeringen finner emellertid i likhet med remissinstanserna att det kan finnas skäl för att närmare analysera hur svensk insolvensrätt förhåller sig till vissa regler i förordningen. I förevarande lagstiftningsärende finns dock inte det utrymme som skulle krävas för en sådan analys utan det bör därför ske i ett annat sammanhang.

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet, (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047).

8.2 Förslagens syfte och alternativa lösningar

Syftet med de förslag som lämnas i denna lagrådsremiss är att anpassa svensk lagstiftning till förordningen. Förslagen innebär att en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister införs samt att vissa ändringar görs i lagen om värdepappersmarknaden och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Finansinspektionens övervakning av efterlevnaden av bestämmelserna i förordningen ska finansieras av de företag som i huvudsak berörs av bestämmelserna och inte belasta statsfinanserna. Förordningen förutsätter att vissa nationella regler införs t.ex. om utseende av behörig myndighet och om sanktioner. Vidare förutsätter förordningen att medlemsstaterna kompletterar förordningen genom att ge den behöriga myndigheten erforderliga utrednings- och tillsynsbefogenheter. För att ge förordningen genomslag i svensk rätt krävs därför att Sverige inför regler i de relevanta avseendena. Eftersom den nya reglering som krävs har inslag av skyldigheter för enskilda och av ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden behövs lagstöd för sådana föreskrifter (jfr 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 § första stycket regeringsformen). Genom den föreslagna nya lagen och ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden tillgodoses förordningens krav avseende kompletterande reglering i nationell rätt. För att samma sekretesskydd ska gälla på det område som omfattas av förordningen och den föreslagna nya lagen, som gäller beträffande Finansinspektionens övervakning av de finansiella marknaderna i dag, behöver en ändring göras i OSL. När det gäller alternativa lösningar begränsar sig förslaget i huvudsak till det som är nödvändigt med hänsyn till förordningen. Enligt bedömningen i denna lagrådsremiss finns det inte några alternativa lösningar som skulle vara lämpliga när det gäller de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa den svenska lagstiftningen till förordningen. Om Sverige inte gör nödvändiga anpassningar av svensk lagstiftning till förordningen är det sannolikt att Europeiska kommissionen inleder ett förfarande om fördragsbrott. När det gäller kostnader för övervakning är förslaget i enlighet med de principer som sedan länge gäller för finansiering av Finansinspektionens verksamhet och eventuella alternativa finansieringsmodeller bör inte övervägas i detta sammanhang.

8.3 Kostnader och andra konsekvenser

Förslagen i denna lagrådsremiss bedöms inte ge några omedelbara effekter på samhällsekonomin men förväntas bidra till ökad finansiell stabilitet genom krav på genomlysning och reducering av motpartsrisker vid handel med OTC-derivat. De potentiella vinsterna för samhället av ökad finansiell stabilitet är mycket stora. Förslaget innebär att Finansinspektionens tillsyn kommer att omfatta efterlevnaden av kraven i förordningen. Detta kommer att innebära en ökad arbetsbörda för Finansinspektionen och ett därtill kopplat behov av resurser. I sin tur

innebär detta budgetära konsekvenser för Finansinspektionen. Hur stora resurser som Finansinspektionens verksamhet enligt den föreslagna nya lagen kommer att kräva är svårt att bedöma i nuläget. Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 föreslagit och beräknat att Finansinspektionen under åren 2012 t.o.m. 2014 successivt ska tillföras ökade resurser via statens budget (prop. 2010/11:1 utg.omr. 02). Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139). För sin övervakning enligt den nya lagen föreslås att Finansinspektionen ska ta ut en årlig avgift av företag under tillsyn. Avgiften redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Finansinspektionens kostnader för denna verksamhet ska täckas av beslutade och beräknade resurstillskott. För att täcka kostnader som uppkommer för Finansinspektionens prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen föreslås också att inspektionen, enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, ska ges rätt att ta ut och disponera avgifter för prövningen av de ansökningarna. Av förordningen följer att Finansinspektionen ska samarbeta med andra tillsynsmyndigheter och med Esma. Eventuella ökade kostnader för Finansinspektionen med anledning härav ska rymmas inom befintliga budgetramar. Eftersom Finansinspektionens olika beslut kan komma att överklagas kan de nya lagregler som föreslås medföra en ökning av antalet mål hos allmän förvaltningsdomstol. Det bedöms dock endast bli fråga om ett fåtal beslut som kommer under prövning i domstol. Domstolsverket har påpekat att även om antalet mål inte kan förväntas öka i någon större omfattning med anledningen av förslaget kan ett flertal mindre resurskrävande reformer av aktuellt slag sammantaget medföra att ett resurstillskott till Sveriges Domstolar är nödvändigt. Regeringen anser att bedömningen i förevarande lagstiftningsärende bör avse enbart de eventuella ökade kostnader som kan uppkomma med anledning av de förslag som lämnas i denna lagrådsremiss och att de budgetära konsekvenser som de kan medföra för domstolarna ska hanteras inom de befintliga budgetramarna. Förslaget innebär också att Kronofogdemyndigheten ges vissa nya arbetsuppgifter. Dessa får antas bli av begränsad omfattning och eventuella ökade kostnader för Kronofogdemyndigheten med anledning härav ska rymmas inom befintliga och beräknade budgetramar. I nuläget kan det inte förutses att de förslag som lämnas i lagrådsremissen medför några ytterligare konsekvenser för stat, kommuner, landsting, företag eller enskilda.

9 Författningskommentar

9.1 Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTCderivat, centrala motparter och transaktionsregister

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

I paragrafen anges den EU-rättsakt som lagen kompletterar. Bestämmelsen klargör att termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse som i förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

Behörig myndighet

2 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. Paragrafen innebär att Finansinspektionen, för svenskt vidkommande, är den behöriga myndighet som avses i förordningen.

2 kap. Clearingskyldighet, rapporteringsskyldighet och riskbegränsning för OTC-derivat

Särskild avgift

1 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.5. Genom paragrafen införs regler om särskild avgift. Härigenom tillgodoses det krav som ställs i artikel 12 i förordningen på att medlemsstaterna ska fastställa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner för överträdelser av förordningens bestämmelser om clearing, rapportering och riskbegränsning av OTC-derivat. I syfte att skapa tydlighet anges i paragrafen de olika situationer där uttag av särskild avgift kan aktualiseras. Avsikten är att alla typer av överträdelser som kan komma i fråga ska omfattas av uppräkningen. Paragrafen har utformats med förebild i bl.a. 20 och 21 §§ lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Av artikel 10.1 b och 1 c i förordningen följer clearingskyldighet för icke-finansiella företag som har tagit positioner i OTC-derivat som överskrider clearingtröskeln enligt artikel 10.3 i förordningen. Om ett sådant icke-finansiellt företag inte har uppfyllt clearingkravet i artikel 4 i förordningen har det således gjort sig skyldigt till en överträdelse av den artikeln. Särskild avgift ska då tas ut av företaget enligt första stycket 1.

För att den särskilda avgiften ska kunna vara en effektiv, proportionerlig och avskräckande sanktion anges en vid ram inom vilken Finansinspektionen efter omständigheterna i det enskilda fallet kan göra en nyanserad bedömning i fråga om den särskilda avgiftens storlek. Vissa överträdelser kan vara av relativt sett mindre allvarlig art, varför den lägsta avgiften som får tas ut inte är högre än 5 000 kronor. De överträdelser som innebär ett åsidosättande av rapporteringsskyldigheten vid ett enstaka tillfälle och avseende ett derivatkontrakt med ett lågt värde bör föranleda en låg avgift. Andra slag av överträdelser kan vara av allvarlig art, varför Finansinspektionen bör ha möjlighet att besluta om att ta ut mycket stora särskilda avgifter. Åsidosättande av skyldigheten att överlämna OTC-derivat för clearing via en central motparter är en överträdelse av allvarlig art som bör kunna föranleda en högre särskild avgift. För att den särskilda avgiften ska framstå som avskräckande även för dem som förfogar över mycket stora ekonomiska resurser får avgiften högst bestämmas till 50 miljoner kronor. Detta vida intervall förekommer redan i dag bl.a. för straffavgifter enligt 25 kap. 9 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och enligt 15 kap. 8 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Advokatsamfundet har förordat att de närmare förutsättningarna för bestämmande av särskild avgift bör framgå av förevarande lag. Som konstaterats ovan ska den särskilda avgiften bestämmas efter en nyanserad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet – både sådana omständigheter som hänför sig till överträdelsen i sig och till den som har gjort sig skyldig till överträdelsen. Enligt regeringens uppfattning innebär detta att det bör finnas en vid ram inom vilken den särskilda avgiften kan bestämmas. Härvid kan även konstateras att bestämmelserna om särskild avgift i förevarande lag är utformade på motsvarande sätt som i andra lagar på finansmarknadsområdet. Regeringen anser således inte att det finns skäl för att i förevarande lag ange de närmare förutsättningar för hur den särskilda avgiften ska bestämmas. Riksbanken har framfört att det framstår som oklart om huruvida det enbart är de förhållanden som är uppräknade i paragrafen som sanktioneras eller om även de preciseringar som finns i förordningen ska beaktas. Regeringen konstaterar härvid att de skyldigheter som gäller följer direkt av förordningen – inte av förevarande lag – och att de preciseringar som anges i förordningen därför ska beaktas vid bedömningen av om en särskild avgift ska tas ut. Riksbanken har även framfört att det bör framgå i förevarande lag att de åtgärder som Finansinspektionen har till sitt förfogande enligt t.ex. lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden även kan tillämpas gentemot institut och andra företag som omfattas av bestämmelserna i de lagarna om de åsidosätter sina skyldigheter enligt förordningen. Enligt paragrafen ska en särskild avgift tas ut av den som åsidosätter sina skyldigheter enligt förordningen. Möjligheten att ingripa med stöd av förevarande bestämmelser har inte någon inverkan på möjligheterna att ingripa med stöd av bestämmelser i andra lagar som är tillämpliga för ett institut eller annat företag. Mot bakgrund härav anser regeringen att det inte finns skäl för att i förevarande lag erinra om de övriga lagar som innehåller bestämmelser om ingripanden mot institut 54 och övriga företag som omfattas av förordningen.

2 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.5. I paragrafen anges en tidsfrist inom vilken den som Finansinspektionen överväger att ta ut en särskild avgift av måste få en upplysning om att inspektionen har tagit upp frågan. Om någon sådan upplysning inte delges, får särskild avgift inte tas ut. Genom denna bestämmelse ges den enskilde samma möjligheter att ta tillvara sin rätt innan ett beslut meddelas om att ta ut en särskild avgift som enligt 6 kap. 3 b § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och enligt 22 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.

3 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.5. I paragrafen ges utrymme för Finansinspektionen att i fall som bedöms som ringa eller ursäktliga eller om det annars finns särskilda skäl, efterge en särskild avgift. Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 3 c § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och 23 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Bedömningen bör utgå från omfattningen av överträdelsen i det enskilda fallet. Om t.ex. rapportering av ett derivatkontrakt inte sker i rätt tid och detta beror på omständigheter som den rapporteringsskyldige inte rimligen kunnat råda över eller förutse kan överträdelsen anses vara ursäktlig. Det bör också beaktas om den som har gjort sig skyldig till en överträdelse har försökt att vidta rättelse och om detta varit möjligt. Med särskilda skäl avses främst förmildrande omständigheter i det enskilda fallet.

4 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.5. I paragrafen anges inom vilken tid en särskild avgift ska betalas. Utebliven betalning medför de konsekvenser som följer av 5–7 §§.

5–7 §§

Förslaget behandlas i avsnitt 5.5. I paragraferna finns bestämmelser som avser verkställighet av särskild avgift. De motsvarar vad som gäller beträffande verkställighet av särskild avgift enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Av 3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken följer att en förvaltningsmyndighets beslut får verkställas om det finns en särskild föreskrift om detta. För att Finansinspektionens beslut om särskild avgift ska kunna verkställas utan domstolsförfarande har en bestämmelse om detta införts ( 6 § ). Enligt 4 § ska en särskild avgift betalas inom 30 dagar efter det att beslutet om den vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Om avgiften inte betalas i tid ska Finansinspektionen lämna den för indrivning ( 5 § ). Om inte verkställighet har skett inom fem år från det att beslutet vunnit 55

laga kraft faller den särskilda avgiften bort – dvs. fordran på särskild avgift preskriberas ( 7 § ).

3 kap. Transaktionsregister

Handräckning

1 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.3. I paragrafen finns bestämmelser om handräckning vid genomförande av platsundersökningar. Av artikel 63.1 i förordningen framgår att det endast är i de fall som Esma beslutat om en platsundersökning som olika företag är skyldiga att underkasta sig en sådan undersökning, i vilken handräckning kan komma i fråga. Även de platsundersökningar som Finansinspektionen utför på uppdrag av Esma omfattas av handräckningsreglerna i denna paragraf, vilket framgår av artikel 63.7 i förordningen. I andra stycket första meningen föreskrivs att bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning gäller vid handräckning. Av 2 kap. 17 § utsökningsbalken följer t.ex. vilka befogenheter förrättningsmannen har och av 3 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981) framgår att Kronofogdemyndigheten också kan begära biträde av polismyndigheten under vissa förutsättningar. Enligt förordningen ska Esma kunna genomföra platsundersökningar utan att i förväg underrätta det berörda företaget. I andra stycket andra meningen har därför föreskrivits att Kronofogdemyndigheten, om Finansinspektionen begär det, inte ska underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras innan verkställighet sker. Bestämmelsen, avser att ge utrymme för att avvika från 16 kap. 11 § utsökningsbalken, där det anges att underrättelse ska ske om inte saken är brådskande. Bestämmelsen har dock utformats på ett sätt som möjliggör underrättelse i de fall det har bedömts att det saknas skäl att underlåta detta.

Verkställighet

2 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.4. I paragrafens första stycke utses Kronofogdemyndigheten till ansvarig myndighet för äkthetskontroll av beslut om avgifter eller vite enligt artikel 58 i förordningen. Kronofogdemyndigheten ska pröva om beslutet är äkta. Efter ansökan av den som vill få verkställighet ska därefter Kronofogdemyndigheten kunna fatta beslut om verkställighet. I andra stycket anges att utsökningsbalkens regler ska gälla för verkställigheten. Bestämmelsen innebär att Esmas beslut om avgifter eller viten är en sådan utländsk exekutionstitel som är verkställbar i Sverige enligt 3 kap. 2 § utsökningsbalken. Esmas beslut om avgifter eller viten ska därvid likställas med en svensk lagakraftvunnen dom, om inte något annat följer av förordningen. När det gäller sådana undantag i förord-

ningen bör särskilt noteras att denna innehåller regler om uppskjuten verkställighet (artikel 68.4 i förordningen).

4 kap. Gemensamma bestämmelser

Tillsyn

1 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.3. Genom paragrafens första stycke får Finansinspektionen möjlighet att förelägga såväl finansiella företag som andra företag och fysiska personer att tillhandahålla t.ex. olika handlingar. I andra stycket tydliggörs att ett föreläggande inte får beslutas om uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater. Med uttrycket ”uppgiftslämnande” avses samtliga upplysningar som Finansinspektionen får begära att någon lämnar, dvs. såväl uppgifter och handlingar som annat. Bestämmelsen är inte avsedd att tolkas motsatsvis, dvs. den utesluter inte att även andra tystnadsplikter kan upprätthållas. Paragrafen har utformats efter förebild av 3 § lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning.

2 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.2. Enligt paragrafen får Finansinspektionen, utöver vad som följer av 1 §, meddela de förelägganden som behövs för att se till att förordningen följs. Detta innebär att inspektionen kan ingripa genom att förelägga den som brutit mot förordningens bestämmelser att inom viss tid göra rättelse, antingen genom att vidta vissa åtgärder eller genom att upphöra med ett visst agerande. Paragrafen har utformats efter förebild av 4 § lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning.

3 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.2. Av paragrafen följer att Finansinspektionen har möjlighet att förena ett föreläggande med vite. Finansinspektionen har dock inte rätt att besluta om utdömande av vite, utan får enligt allmänna bestämmelser ansöka hos allmän förvaltningsdomstol om att vitet ska dömas ut. Allmänna bestämmelser om vite finns i lagen (1985:206) om viten. Paragrafen har utformats efter förebild av 5 § lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning.

Avgifter till Finansinspektionen

4 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.8.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sådana avgifter som Finansinspektionen får ta ut med anledning av förordningen. Bestämmelsen omfattar såväl avgifter av engångskaraktär som årliga avgifter. I första stycket ges Finansinspektionen rätt att ta ut avgifter för prövning av sådana ansökningar och anmälningar som ett företag eller någon annan ska göra enligt förordningen. Det kan t.ex. röra sig om ansökan om auktorisation som central motpart enligt artikel 17 i förordningen. I andra stycket regleras skyldigheten att betala årliga avgifter till Finansinspektionen. Den krets av företag som omfattas av avgifterna är de företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Fondbolagens förening har framfört att det i bestämmelsen bör anges att det är fråga om avgifter för inspektionens övervakning enligt EU-förordningen och inte enligt förevarande lag. Regeringen konstaterar härvid att Finansinspektionens övervakning, som ska bekostas genom uttag av årliga avgifter från de institut som står under inspektionens tillsyn, grundas på den behörighet och de befogenheter som framgår av lagen. Det finns därför inte skäl att införa en hänvisning till förordningen i bestämmelsen. I tredje stycket bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om avgifterna enligt första och andra styckena. Föreskrifter om sådant avgiftsuttag kommer att finnas i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen samt i förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet.

Överklagande

5 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.9. Av första stycket följer att Finansinspektionens beslut enligt lagen och enligt förordningen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt andra stycket krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.

6 §

Av paragrafen följer att Finansinspektionen får, i den mån inte annat följer av förordningen, bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart. Detta kan främst komma i fråga när det är av vikt att ett agerande stoppas eller att rättelse görs med omedelbar verkan.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslaget behandlas i avsnitt 7.

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

1 kap.

1 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.7. Paragrafen innehåller en beskrivning av lagens tillämpningsområde. Enligt tredje stycket , som är nytt, ska de där angivna bestämmelserna i lagen tillämpas i fråga om clearingorganisationer som bedriver clearingverksamhet som central motpart. Beträffande centrala motparter ska således bestämmelserna i lagen som rör tystnadsplikt för anställd och uppdragstagare hos en central motpart, uppgiftsskyldighet vid en förundersökning eller i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål och meddelandeförbud vid sådana förfaranden och därtill hörande ansvarsbestämmelse, Finansinspektionens tillsyns- och ingripandebefogenheter, avgifter till och bemyndiganden för inspektionen, verkställighet av straff- och förseningsavgifter samt överklagande gälla. Finansinspektionen har påpekat att 23 kap. 13 § enbart rör emittenter och därför inte bör tillämpas på centrala motparter samt att det saknas hänvisningar till bestämmelserna i 1 kap. 11–13 §§ i den i promemorian föreslagna lydelsen. Med anledning av Finansinspektionens synpunkter har några av hänvisningarna i tredje stycket justerats. Förordningen innehåller materiella bestämmelser avseende centrala motparter. Eftersom förordningen är bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna får de materiella bestämmelserna i förordningen ingen motsvarighet i svensk rätt. Det nya fjärde stycket innehåller en upplysning om vilka ytterligare bestämmelser som finns för clearingverksamhet som central motpart. Efter påpekande från Domstolsverket har det införts en hänvisning till EU-förordningen.

5 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.7. Paragrafen innehåller ett antal definitioner. Definitionen i punkten 5 av clearingorganisation omfattar företag som fått tillstånd att driva clearingverksamhet enligt 19 kap. i denna lag eller enligt förordningen. Definitionen i punkten 6 av clearingverksamhet överensstämmer i fråga om led b i sak med definitionen av en central motpart i artikel 2.1 i förordningen. Finansinspektionen har framfört att man anser att den föreslagna definitionen i 1 kap. 5 § 6 b inte är fullständig. Mot bakgrund härav och i syfte att göra bestämmelsen tydligare har det gjorts en mindre justering i definitionen så att det nu uttryckligen anges att det är fråga om verksamhet som innebär att träda in som motpart till både köpare och säljare av finansiella instrument.

Av 1 § tredje stycket följer vilka bestämmelser i denna lag som ska tillämpas i fråga om clearingorganisationer som är centrala motparter.

20 kap.

3 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.7. Reglerna i förordningen är direkt tillämpliga när förordningen har trätt i kraft. Gällande materiella bestämmelser avseende centrala motparter ska upphävas. Bestämmelsen om ställande av säkerhet kvarstår och är tillämplig enbart för andra clearingorganisationer än centrala motparter.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslaget behandlas i avsnitt 7.

9.3 Förslaget till lag om ändring offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

30 kap. 6 §

Förslaget behandlas i avsnitt 6. I paragrafen regleras sekretess för bl.a. Finansinspektionens verksamhet. I första stycket har en hänvisning till den nya lagen med kompletterande bestämmelser till förordningen lagts till. Detta innebär att sekretess gäller i Finansinspektionens tillsyn enligt den lagen.

Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/1

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 648/2012

av den 4 juli 2012

om

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR tillsynsmyndigheter, varav en för banksektorn, en för ANTAGIT DENNA FÖRORDNING försäkrings- och tjänstepensionssektorn och en för vär ­ depappers- och marknadssektorn, samt inrättandet av ett europeiskt systemriskråd.

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions ­ sätt, särskilt artikel 114,

(2) I kommissionens meddelande av den 4 mars 2009 med med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, titeln ”Främja återhämtning i Europa”, föreslogs att unio ­ nens regelverk för finansiella tjänster skulle stärkas. I sitt meddelande av den 3 juli 2009 med titeln ”Effektiva, säkra och solida derivatmarknader” analyserade kommis ­ efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio ­ sionen derivatens roll i samband med finanskrisen och i nella parlamenten, sitt meddelande av den 20 oktober 2009 med titeln ”Effektiva, säkra och solida derivatmarknader: förestående initiativ” angav den vilka åtgärder den avsåg att vidta för att begränsa riskerna med derivat. med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 1 ),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit ­ téns yttrande ( 2 ), (3) Den 23 september 2009 antog kommissionen förslag till tre förordningar om inrättande av ett europeiskt system för finansiell tillsyn, inklusive inrättandet av tre europe ­ iska tillsynsmyndigheter, för en konsekvent tillämpning i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 3 ), och av unionslagstiftningen och införande av gemensamma standarder och praxis av hög kvalitet för tillsyn och över ­ vakning. De europeiska tillsynsmyndigheterna utgörs av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndig ­ av följande skäl: heten) (EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 ( 4 ), Europeiska till ­ synsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjäns ­ (1) I en rapport som utfördes på begäran av kommissionen tepensionsmyndigheten) (Eiopa), inrättad genom Europa ­ och som offentliggjordes den 25 februari 2009 av en parlamentets och rådets förordning (EU) högnivågrupp med Jacques de Larosière som ordförande nr 1094/2010 ( 5 ) samt Europeiska tillsynsmyndigheten drogs slutsatsen att tillsynsramarna för unionens finans ­ (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) sektor behövde stärkas för att minska risken för och (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets mildra effekterna av framtida finanskriser, och rapporten förordning (EU) nr 1095/2010 ( 6 ). De europeiska tillsyns ­ rekommenderade långtgående reformer av tillsynsstruk ­ myndigheterna spelar en central roll för att säkra finans ­ turen för den sektorn, inklusive inrättandet av ett euro ­ sektorns stabilitet. Det är därför mycket viktigt att hela peiskt system för finansiell tillsyn, med tre europeiska tiden säkerställa att utvecklingen av deras arbete får hög politisk prioritet och att de ges tillräckliga resurser. ( 1 ) EUT C 57, 23.2.2011, s. 1. ( 2 ) EUT C 54, 19.2.2011, s. 44. ( 4 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12. ( 3 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 29 mars 2012 (ännu ej of ­ ( 5 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48. fentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 4 juli 2012. ( 6 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

L 201/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

(4) OTC-derivat (”over-the-counter”, OTC-derivatkontrakt ) är rättsordningar, i överensstämmelse med de allmänna mål inte transparenta, eftersom de är privata kontrakt och och standarder för regleringen som fastställdes vid G20alla uppgifter om dem vanligtvis bara är tillgängliga för mötet i september 2009, nämligen att förbättra derivat ­ kontraktsparterna. De skapar ett komplicerat nät av öm ­ marknadernas transparens, begränsa systemriskerna och sesidigt beroende som kan göra det svårt att bedöma skydda mot marknadsmissbruk. Ett sådant system bör arten och omfattningen av de risker som de är förenade anses vara likvärdigt om det säkerställer att det väsentliga med. Finanskrisen har visat att sådana egenskaper vid resultatet från det tillämpliga regleringssystemet liknar marknadsoro ökar osäkerheten och därmed innebär ris ­ unionens krav, och det bör anses vara effektivt om de ker för den finansiella stabiliteten. I denna förordning reglerna tillämpas på ett konsekvent sätt. skapas förutsättningar för att begränsa dessa risker och förbättra derivatkontrakts transparens.

(8) Det är lämpligt och nödvändigt i detta sammanhang, med beaktande av derivatmarknadernas särdrag och de (5) På toppmötet i Pittsburgh den 26 september 2009 kom centrala motparternas funktion, att kontrollera att de ut ­ G20-ledarna överens om att alla standardiserade OTCländska regleringssystemen faktiskt är likvärdiga i fråga derivatkontrakt senast från slutet av 2012 ska clearas om att uppfylla G20:s mål och standarder för att för ­ via en central motpart och att OTC-derivatkontrakt ska bättra derivatmarknadernas transparens, begränsa system ­ inrapporteras till transaktionsregister. I juni 2010 i To ­ riskerna och skydda mot marknadsmissbruk. De centrala ronto bekräftade G20-ledarna sitt åtagande och åtog sig motparternas mycket speciella situation kräver att de be ­ även att påskynda genomförandet av kraftfulla åtgärder stämmelser som avser tredjeländer ordnas och fungerar i för att förbättra OTC-derivatkontraktens transparens och enlighet med arrangemang som är specifika för dessa tillsyn på ett internationellt sett konsekvent och icke-dis ­ marknadsstrukturenheter. Detta tillvägagångssätt utgör kriminerande sätt. därför inte något prejudikat för annan lagstiftning.

(6) Kommissionen kommer att övervaka och sträva efter att säkerställa att dessa åtaganden genomförs på ett liknande (9) I sina slutsatser av den 2 december 2009 var Europeiska sätt av unionens internationella partner. Kommissionen rådet ense om att det fanns ett behov av att väsentligt bör samarbeta med myndigheter i tredjeländer i syfte att begränsa motpartskreditrisker och att det var viktigt att pröva ömsesidigt stödjande lösningar för att säkerställa förbättra derivattransaktioners transparens, effektivitet överensstämmelse mellan denna förordning och tredje ­ och tillförlitlighet. I Europaparlamentets resolution ”Deri ­ ländernas krav och därigenom undvika eventuellt dubbel ­ vatmarknader: förestående initiativ” av den 15 juni 2010 arbete. Kommissionen bör med Esmas bistånd övervaka efterlystes obligatorisk clearing och rapportering av OTCoch utarbeta rapporter till Europaparlamentet och rådet derivatkontrakt. om den internationella tillämpningen av de principer som fastställs i denna förordning. För att undvika even ­ tuella överlappande eller motstridiga krav får kommissio ­ nen anta beslut om likvärdighet när det gäller rättsliga, (10) Esma bör agera inom denna förordnings tillämpnings ­ tillsynsmässiga och verkställighetsmässiga ramar i tredje ­ område för att värna finansmarknadernas stabilitet i kri ­ länder, om ett antal villkor är uppfyllda. Den bedömning tiska situationer, för att säkerställa att nationella tillsyns ­ som ligger till grund för sådana beslut bör inte inkräkta myndigheter tillämpar unionens regler på ett enhetligt på rätten för en central motpart som är etablerad i ett sätt, samt för att lösa tvister mellan dessa. Esma har tredjeland och som godkänts av Esma att tillhandahålla också till uppgift att utveckla förslag till tekniska stan ­ clearingtjänster åt clearingmedlemmar eller handelsplatser darder för tillsyn och genomförande och har en central som är etablerade i unionen, eftersom godkännande ­ roll vid auktorisation och övervakning av centrala mot ­ beslutet bör vara oberoende av denna bedömning. På parter och transaktionsregister. liknande sätt bör varken ett likvärdighetsbeslut eller denna bedömning påverka rätten för ett transaktions ­ register som är etablerat i ett tredjeland och godkänt av Esma att tillhandahålla tjänster åt enheter som är etable ­ rade i unionen. (11) En av Europeiska centralbankssystemets (ECBS) grundläg ­ gande uppgifter är att främja ett välfungerande betal ­ ningssystem. ECBS:s medlemmar utövar därför tillsyn ge ­ nom att säkerställa effektiva och sunda clearing- och (7) När det gäller godkännande av centrala motparter i tred ­ betalningssystem, inbegripet centrala motparter. ECBS:s jeländer, och i överensstämmelse med unionens interna ­ medlemmar medverkar därför på nära håll vid auktorisa ­ tionella skyldigheter enligt avtalet om upprättande av tion och övervakning av centrala motparter, godkän ­ Världshandelsorganisationen, inklusive det allmänna nande av centrala motparter i tredjeländer och godkän ­ tjänstehandelsavtalet, bör beslut som fastställer att tredje ­ nande av samverkansöverenskommelser. Dessutom med ­ länders rättsordningar är likvärdiga med unionens rätts ­ verkar de på nära håll när det gäller fastställande av ordning endast antas om dessa tredjeländer har ett effek ­ tekniska standarder för tillsyn, riktlinjer och rekommen ­ tivt likvärdigt system för godkännande av centrala mot ­ dationer. Denna förordning påverkar inte Europeiska cen ­ parter som är auktoriserade i enlighet med utländska tralbankens (ECB) och de nationella centralbankernas

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/3

ansvar att säkerställa effektiva och sunda clearing- och förordning. Ett successivt genomförande av clearingkravet betalningssystem inom unionen och i förbindelser med skulle kunna ske i form av de typer av marknadsaktörer andra länder. Av den anledningen, och för att förhindra som måste uppfylla clearingkravet. Vid bestämmandet av att parallella regelsystem skapas, bör Esma och ECBS vilka klasser av OTC-derivatkontrakt som ska omfattas av samarbeta nära under utarbetandet av relevanta förslag clearingkravet bör Esma ta hänsyn till de särskilda sär ­ till tekniska standarder. ECB:s och de nationella central ­ dragen hos OTC-derivatkontrakt som ingås med emitten ­ bankernas tillgång till information är också av största vikt ter av täckta obligationer eller med pooler för säkring av när de fullgör sina uppgifter när det gäller tillsyn av täckta obligationer. clearing- och betalningssystemen samt den utfärdande centralbankens funktion.

(17) När Esma fastställer vilka klasser av OTC-derivatkontrakt som ska omfattas av clearingkravet bör den också ta (12) Enhetliga regler krävs för derivatkontrakt som anges i vederbörlig hänsyn till andra relevanta aspekter, inte avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till Europaparlamen ­ minst i vilken grad motparter som utnyttjar de relevanta tets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april klasserna av OTC-derivatkontrakt är sammankopplade 2004 om marknader för finansiella instrument ( 1 ). och vilka effekterna på nivåerna på motpartskreditris ­ kerna blir, samt främja likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden i enlighet med artikel 1.5 d i för ­ ordning (EU) nr 1095/2010.

(13) Incitament för ökad användning av centrala motparter har inte visat sig tillräckligt för att se till att OTC-derivat ­ kontrakt faktiskt clearas centralt. För de OTC-derivat ­ kontrakt som kan clearas centralt krävs därför obligato ­ riska krav på clearing via centrala motparter. (18) När Esma har fastställt att en OTC-derivatprodukt är standardiserad och lämpar sig för clearing, men det inte finns någon central motpart som är beredd att cleara denna produkt bör Esma undersöka orsaken till detta.

(14) Det är sannolikt att medlemsstater kommer att vidta nationella åtgärder som skiljer sig från varandra och som kan skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad och vara till nackdel för marknadsaktörer och finansiell stabilitet. För att trygga ett starkt investerar ­ (19) Vid bestämmandet av vilka klasser av OTC-derivatkon ­ skydd och åstadkomma lika spelregler för marknadsaktö ­ trakt som ska omfattas av clearingkravet måste hänsyn rerna krävs det också att clearingkravet tillämpas enhet ­ tas till särdragen hos de berörda klasserna av OTC-deri ­ ligt i unionen. vatkontrakt. Den huvudsakliga risken för transaktioner kan för vissa klasser av OTC-derivatkontrakt hänga sam ­ man med avvecklingsrisker, som hanteras genom sepa ­ rata infrastrukturarrangemang, och en separering kan gö ­ ras mellan vissa klasser av OTC-derivatkontrakt (t.ex. ut ­ ländsk valuta) och andra klasser. Clearing via central (15) För att kunna se till att clearingkravet begränsar system ­ motpart hanterar specifikt motpartskreditrisker och är riskerna, krävs det ett förfarande för kartläggning av de kanske inte ett optimalt sätt att hantera avvecklingsrisker. klasser av derivat som bör omfattas av det kravet. I för ­ Ordningen för sådana kontrakt bör framför allt grundas farandet bör det beaktas att inte alla OTC-derivatkontrakt på en framväxande internationell konvergens och ömse ­ som clearats via centrala motparter kan anses vara läm ­ sidigt erkännande av relevant infrastruktur. pade för obligatorisk central clearing.

(16) I denna förordning anges kriterier för att avgöra huruvida (20) För att säkerställa en enhetlig och samstämmig tillämp ­ olika klasser av OTC-derivatkontrakt bör omfattas av ett ning av den här förordningen och likvärdiga förutsätt ­ clearingkrav. Kommissionen bör, på grundval av förslag ningar för marknadsaktörerna när en klass av OTC-deri ­ till tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Es ­ vatkontrakt förklarats vara föremål för clearingkravet, bör ma, besluta om en klass av OTC-derivatkontrakt ska detta krav även gälla samtliga kontrakt som avser denna omfattas av ett clearingkrav och från vilken tidpunkt klass av OTC-derivatkontrakt som har ingåtts på dagen clearingkravet får verkan, inbegripet i förekommande för eller efter en underrättelse till Esma om att en central fall ett successivt genomförande och minimikravet på motpart har auktoriserats med avseende på clearingkra ­ återstående löptid för de kontrakt som ingås eller förnyas vet, men före det datum från vilket clearingkravet får innan clearingkravet träder i kraft, i enlighet med denna verkan, under förutsättning att dessa kontrakts återstå ­ ende löptid överstiger det minimikrav som fastställs av ( 1 ) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. kommissionen.

L 201/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

(21) Vid bedömningen av huruvida en klass av OTC-derivat ­ (25) Regler om clearing av OTC-derivatkontrakt, rapportering kontrakt ska omfattas av clearingkrav bör Esma ha mål ­ av derivattransaktioner respektive regler om riskreduce ­ sättningen att minska systemrisken. Bedömningsfakto ­ ringsteknik för OTC-derivatkontrakt som inte clearas via rerna bör bland annat beakta graden av kontraktens en central motpart bör tillämpas på finansiella motparter, kontraktsmässiga och operativa standardisering, volymen dvs. investeringsföretag som har auktoriserats i enlighet och likviditeten för den relevanta klassen av OTC-derivat ­ med direktiv 2004/39/EG, kreditinstitut som har aukto ­ kontrakt, samt tillgängligheten till skälig, pålitlig och all ­ riserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets mänt accepterad prisinformation inom den relevanta direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten klassen av OTC-derivatkontrakt. att starta och driva verksamhet i kreditinstitut ( 1 ), försäk ­ ringsföretag som har auktoriserats i enlighet med rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om sam ­ ordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt för ­ säkring än livförsäkring ( 2 ), livförsäkringsföretag som har auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rå ­ (22) För att ett OTC-derivatkontrakt ska kunna clearas, måste dets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om båda kontraktsparterna omfattas av ett clearingkrav eller livförsäkring ( 3 ), återförsäkringsföretag som har auktorise ­ samtycka. Undantag från clearingkravet bör utformas re ­ rats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direk ­ striktivt, eftersom de kan minska kravets effektivitet och tiv 2005/68/EG av den 16 november 2005 om återför ­ fördelarna med clearing via centrala motparter samt leda säkring ( 4 ), företag för kollektiva investeringar i överlåt ­ till regelarbitrage mellan vissa grupper av marknadsaktö ­ bara värdepapper (fondföretag), och i tillämpliga fall de ­ rer. ras förvaltningsbolag som har auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investe ­ ringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) ( 5 ), tjäns ­ tepensionsinstitut som definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinsti ­ (23) För att främja finansiell stabilitet inom unionen kan det tut ( ) samt alternativa investeringsfonder som förvaltas bli nödvändigt att också låta transaktioner som ingåtts av 6 av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förval ­ enheter etablerade i tredjeländer omfattas av clearingkra ­ tare) som är auktoriserade eller registrerade i enlighet ven och kraven på riskreduceringstekniker, under för ­ med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU utsättning att de berörda transaktionerna har en direkt, av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investe ­ väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller när ringsfonder ( ). sådana krav är nödvändiga eller lämpliga för att förhindra 7 varje kringgående av denna förordning.

(24) OTC-derivatkontrakt som inte anses lämpade för clearing via centrala motparter är förenade med motpartskredit ­ risker och operativa risker, varför regler bör införas för (26) Enheter som förvaltar pensionssystem vars främsta upp ­ att hantera dessa risker. För att minska motpartskredit ­ gift är att tillhandahålla en pensionsinkomst, i regel som riskerna bör marknadsaktörer som omfattas av clearing ­ livslånga utbetalningar men också som utbetalningar un ­ kravet ha riskhanteringsförfaranden som kräver en utväx ­ der viss tid eller som ett engångsbelopp, minimerar i ling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på typfallet sitt kontantinnehav för att maximera effektivite ­ lämpligt vis separerad. Vid utarbetande av förslag till tek ­ ten och avkastningen för sina pensionstagare. Att avkräva niska standarder för tillsyn som specificerar vad dessa sådana enheter central clearing av OTC-derivatkontrakt riskhanteringsförfaranden ska innehålla, bör Esma beakta skulle därför leda till att de skulle behöva avyttra en förslagen från internationella standardiseringsorgan om avsevärd del av sina tillgångar i utbyte mot kontanter marginalsäkerhetskraven för derivat vars clearing inte för att uppfylla centrala motparters gällande marginalsä ­ sker centralt. Vid utarbetande av förslag till tekniska stan ­ kerhetskrav. För att undvika en sannolik negativ inverkan darder för tillsyn som specificerar de arrangemang som av ett sådant krav på pensionsinkomsterna för framtida krävs för en korrekt och lämplig utväxling av säkerheter pensionärer bör clearingkravet inte gälla för pensions ­ för att hantera risker som är förknippade med icke clea ­ system förrän en lämplig teknisk lösning för överföring rade transaktioner, bör Esma vederbörligen beakta de av en icke-kontant säkerhet som marginalsäkerhet har svårigheter som emittenter av täckta obligationer eller säkerhetspooler har när det gäller att ställa säkerheter i ( 1 ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. flera av unionens jurisdiktioner. Esma bör också beakta ( 2 ) EGT L 228, 16.8.1973, s. 3. ( ) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1. det faktum att den förmånsrätt till tillgångarna hos emit ­ 3 ( 4 ) EUT L 323, 9.12.2005, s. 1. tenten av de täckta obligationerna som ges till motpar ­ ( 5 ) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32. terna till dessa emittenter erbjuder likvärdig säkerhet mot ( 6 ) EUT L 235, 23.9.2003, s. 10. motpartskreditrisk. ( 7 ) EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/5

utvecklats av centrala motparter för att lösa detta pro ­ OTC-derivatkontrakt som avser andra av försäkringsgiva ­ blem. En sådan teknisk lösning bör ta hänsyn till pen ­ rens livförsäkringsprodukter som inte har som främsta sionssystemens särskilda funktion och inte medföra några syfte att tillhandahålla en pensionsinkomst. väsentliga negativa effekter för pensionärerna. Under en övergångsperiod bör OTC-derivatkontrakt som ingåtts med syftet att minska investeringsrisker med direkt kopp ­ ling till pensionssystemens finansiella solvens vara före ­ mål inte bara för rapporteringskravet utan också för bi ­ laterala krav på ställande av säkerhet. Slutmålet är dock central clearing så snart som detta är möjligt. Ytterligare exempel skulle kunna vara pensionsverksam ­ heter i försäkringsföretag som omfattas av direktiv 2002/83/EG, förutsatt att alla tillgångar som hänför sig till verksamheterna upptas i ett särskilt register i enlighet med bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag ( 1 ), liksom arrange ­ mang för tillhandahållande av tjänstepension i försäk ­ ringsföretag som grundar sig på kollektivavtal. Institutio ­ (27) Det är viktigt att se till att endast lämpliga enheter och ner som har inrättats i syfte att tillhandahålla ersättning arrangemang särbehandlas och att beakta den mångfald till medlemmar i pensionsprogram vid obestånd bör av pensionssystem som finns inom unionen, men också också behandlas som ett pensionssystem vid tillämp ­ att skapa likvärdiga förutsättningar för alla pensions ­ ningen av denna förordning. system. Därför bör det tillfälliga undantaget gälla för tjänstepensionsinstitut som registrerats i enlighet med direktiv 2003/41/EG, inbegripet auktoriserade enheter som ansvarar för driften av sådana institut och som agerar för deras räkning enligt artikel 2.1 i det direktivet samt rättsliga enheter som har inrättats av sådana institut i investeringssyfte och som uteslutande agerar i deras intresse, och för tjänstepensionsverksamheten vid institu ­ (29) När så är lämpligt bör regler för finansiella motparter tioner som avses i artikel 3 i direktiv 2003/41/EG. också tillämpas på icke-finansiella motparter. Det är känt att icke-finansiella motparter använder OTC-derivat ­ kontrakt för att skydda sig mot affärsrisker med direkt koppling till deras affärsverksamhet eller likviditetsförvalt ­ ning. Vid bedömningen av om en icke-finansiell motpart bör omfattas av clearingkravet, bör det därför beaktas i vilket syfte den icke-finansiella motparten använder OTCderivatkontrakt och hur stor dess exponering mot dessa instrument är. I syfte att säkerställa att icke-finansiella (28) Det tillfälliga undantaget bör också gälla för tjänstepen ­ institut har möjlighet att lämna sina synpunkter på clea ­ sionsverksamheten i livförsäkringsföretag, under för ­ ringtrösklarna, bör Esma vid utarbetandet av de relevanta utsättning att alla motsvarande tillgångar och skulder tekniska standarderna för tillsyn genomföra ett öppet hålls fullständigt åtskilda och förvaltas och organiseras offentligt samråd som säkerställer att icke-finansiella in ­ separat, utan möjlighet till överföring. Det bör också gälla stitut får delta. Esma bör också samråda med alla berörda för alla andra auktoriserade enheter som omfattas av till ­ myndigheter, till exempel byrån för samarbete mellan syn och som enbart verkar nationellt, eller arrangemang energitillsynsmyndigheter, för att se till att särdragen i som inrättats i huvudsak inom en medlemsstats territo ­ dessa sektorer helt och fullt beaktas. Dessutom bör kom ­ rium, under förutsättning att båda är erkända enligt na ­ missionen senast den 17 augusti 2015 utvärdera vilken tionell lagstiftning och att deras främsta syfte är att till ­ systemvikt de icke-finansiella företagens transaktioner handahålla en pensionsinkomst. De enheter och arrange ­ med OTC-derivatkontrakt har inom olika sektorer, inklu ­ mang som avses i detta skäl bör vara föremål för beslut sive energisektorn. av relevant behörig myndighet och, för att säkerställa överensstämmelse och undanröja alla risker för avvikelser och överträdelser, Esmas yttrande, efter samråd med Eio ­ pa. Detta skulle kunna inbegripa enheter och arrange ­ mang som inte nödvändigtvis är kopplade till ett pen ­ sionsprogram som tillhandahålls av arbetsgivaren, men som fortfarande har som främsta syfte att ge en pen ­ sionsinkomst, antingen på obligatorisk eller på frivillig (30) Vid bedömningen av om ett OTC-derivatkontrakt mins ­ basis. Exempel på detta skulle kunna vara juridiska enhe ­ kar de risker som är direkt kopplade till en icke-finansiell ter som förvaltar fonderade pensionssystem i enlighet motparts affärsverksamhet och likviditetsförvaltning, bör med nationell lagstiftning, under förutsättning att de vederbörlig hänsyn tas till denna icke-finansiella motparts gör sina investeringar i enlighet med aktsamhetsprinci ­ övergripande strategier för risksäkring och riskbegräns ­ pen, och pensionsarrangemang som tecknats direkt av ning. I synnerhet bör hänsyn tas till om ett OTC-derivat ­ enskilda, vilka också kan tillhandahållas av livförsäkrings ­ kontrakt är ekonomiskt lämpligt för reducera riskerna i givare. Undantaget beträffande pensionsarrangemang som tecknats direkt av enskilda bör i detta fall inte omfatta ( 1 ) EGT L 110, 20.4.2001, s. 28.

L 201/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

en icke-finansiell motparts uppförande och förvaltning, (35) Denna förordning bör inte hindra rättvist och öppet till ­ när riskerna hör samman med svängningar i räntor, va ­ träde mellan handelsplatser och centrala motparter på lutakurser, inflationstakten eller råvarupriser. den inre marknaden, enligt villkoren i denna förordning och i de tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma och antagits av kommissionen. Kommissionen bör fortsätta att nära övervaka hur OTC-derivatmarknaden utvecklas och bör vid behov ingripa för att förhindra snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden i (31) Clearingtröskeln är en mycket viktig storhet för alla icke- syfte att säkerställa likvärdiga förutsättningar på finans ­ finansiella motparter. När clearingtröskeln fastställs bör marknaderna. hänsyn tas till vilken systemvikt summan av nettoposi ­ tionerna och nettoexponeringarna har per motpart och per klass av OTC-derivatkontrakt. I detta sammanhang bör lämpliga insatser göras för att erkänna de risk ­ begränsningsmetoder som icke-finansiella motparter ut ­ nyttjar inom ramen för sin normala affärsverksamhet. (36) På vissa områden inom sektorn för finansiella tjänster och handel med derivatkontrakt kan det också finnas kommersiella och immateriella rättigheter. I fall då så ­ dana rättigheter avser produkter eller tjänster som har blivit eller påverkar en branschstandard bör det finnas licenser tillgängliga på proportionella, rättvisa, rimliga (32) ECBS-medlemmar och andra nationella organ med lik ­ och icke-diskriminerande villkor. nande funktioner, andra offentliga unionsorgan med upp ­ drag att förvalta eller delta i förvaltningen av offentlig skuld samt Banken för internationell betalningsutjämning bör undantas från förordningens tillämpningsområde, i syfte att undvika att deras befogenheter begränsas när det gäller att fullgöra uppgifter av gemensamt intresse. (37) Tillförlitliga uppgifter behövs för att kunna identifiera de klasser av OTC-derivatkontrakt som bör omfattas av clea ­ ringkravet, tröskelvärden och systemviktiga icke-finansi ­ ella motparter. I regleringssyfte är det därför viktigt att ett enhetligt rapporteringskrav för uppgifter om derivat in ­ förs på unionsnivå. Dessutom behövs, i så hög utsträck ­ (33) Eftersom inte alla marknadsaktörer som omfattas av clea ­ ning som möjligt, ett retroaktivt rapporteringskrav, för ringkravet kan bli den centrala motpartens clearingmed ­ både finansiella motparter och icke-finansiella motparter, lemmar, bör de ha möjlighet att få tillgång till den cen ­ så att bland annat Esma och relevanta behöriga myndig ­ trala motparten som kunder eller indirekta kunder under heter får jämförbara uppgifter. förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

(38) En transaktion inom en grupp är en transaktion mellan (34) En oavsiktlig snedvridning av konkurrensen på mark ­ två företag som helt och hållet omfattas av samma kon ­ naden för OTC-derivat kan bli följden av att ett clearing ­ solidering och som är föremål för lämpliga centraliserade krav införs, samtidigt med ett förfarande för att fastställa förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av ris ­ vilka centrala motparter som kan användas för att full ­ ker. De ingår i samma institutionella skyddssystem som göra detta krav. Exempelvis kan en central motpart vägra avses i artikel 80.8 i direktiv 2006/48/EG eller, när det att cleara transaktioner som verkställs på vissa handels ­ gäller kreditinstitut som är underställda samma centrala platser, eftersom den centrala motparten ägs av en kon ­ företagsenhet som avses i artikel 3.1 i det direktivet, båda kurrerande handelsplats. För att undvika sådan diskrimi ­ är kreditinstitut eller den ena är ett kreditinstitut och den nerande praxis bör centrala motparter acceptera att cleara andra en central företagsenhet. OTC-derivatkontrakt kan transaktioner som genomförs på olika handelsplatser, erkännas såväl inom finansgrupper eller andra grupper förutsatt att de senare uppfyller den centrala motpartens som inom grupper bestående av både finansiella företag operativa och tekniska krav, och oberoende av den kon ­ och andra företag, och om ett sådant kontrakt betraktas traktsdokumentation med stöd av vilken motparterna har som en transaktion inom gruppen när det gäller den ena genomfört den berörda OTC-derivattransaktionen, under parten, bör den också betraktas som en transaktion inom förutsättning att denna dokumentation motsvarar stan ­ gruppen när det gäller den andra parten i kontraktet. Det darden på marknaden. Handelsplatserna bör tillhanda ­ kan konstateras att transaktioner inom gruppen kan vara hålla de centrala motparterna transaktionsuppgifter nödvändiga för att aggregera risker inom en gruppstruk ­ (”trade feeds”) på transparenta och icke-diskriminerande tur, och att risker inom gruppen därför är av särskilt slag. grunder. De centrala motparternas tillträdesrätt till han ­ Eftersom effektiviteten i dessa förfaranden för hantering delsplatser bör få omfattas av arrangemang som innebär av risker inom gruppen kan komma att begränsas om att flera centrala motparter använder samma handelsplats dessa transaktioner omfattas av ett clearingkrav, kan det transaktionsuppgifter. Detta får dock inte medföra sam ­ vara en fördel att undanta transaktioner inom gruppen verkansöverenskommelser vid clearing av derivat eller ge från clearingkravet, under förutsättning att detta undan ­ upphov till fragmentering av likviditeten. tag inte ökar systemrisken. Följaktligen bör den centrala

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/7

motpartens clearing av dessa transaktioner ersättas med moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, en tillräcklig utväxling av säkerheter, där detta är lämpligt samma gruppbaserade tillsyn från en behörig myndighet för att begränsa motpartsriskerna inom gruppen. i ett tredjeland som fastställts vara likvärdig med den som styrs av principerna i artikel 143 i direktiv 2006/48/EG eller i artikel 2 i direktiv 2006/49/EG.

(39) Undantag från kravet på säkerhet skulle emellertid kunna göras för vissa transaktioner inom en grupp, i vissa fall (41) Det är viktigt att marknadsaktörerna till transaktions ­ på grundval av de behöriga myndigheternas beslut, under register rapporterar in alla uppgifter om derivatkontrakt förutsättning att deras riskhanteringsförfaranden är till ­ som de ingått. På detta sätt kommer information om de räckligt sunda och kraftfulla samt står i överensstäm ­ inneboende riskerna på derivatmarknaderna att lagras melse med transaktionens komplexitet och att det inte centralt och vara lätt tillgängliga bland annat för Esma, finns några hinder för en snabb överföring av eget kapital berörda behöriga myndigheter, Europeiska systemrisk ­ eller återbetalning av skulder mellan motparterna. Dessa nämnden (ESRB) och berörda centralbanker inom ECBS. kriterier samt de förfaranden som motparterna och de berörda behöriga myndigheterna ska följa när undantag tillämpas bör anges i tekniska standarder för tillsyn som antas i enlighet med de relevanta förordningarna om inrättandet av de europeiska tillsynsmyndigheterna. Innan (42) Tillhandahållandet av transaktionsregistertjänster präglas förslagen till tekniska standarder för tillsyn utarbetas bör av stordriftsfördelar, vilket skulle kunna hämma konkur ­ de europeiska tillsynsmyndigheterna utarbeta en kon ­ rensen på just detta område. Samtidigt kan införandet av sekvensanalys av deras möjliga konsekvenser för den ett omfattande rapporteringskrav för marknadsaktörerna inre marknaden och finansmarknadens aktörer, särskilt öka värdet på informationen i transaktionsregistren även för berörda gruppers verksamhet och strukturer. Alla de för tredje parter som tillhandahåller anknutna tjänster, tekniska standarder som är tillämpliga på de säkerheter bland annat orderavstämning, ordermatchning, kredit ­ som utväxlas vid transaktioner inom gruppen, inbegripet händelsetjänster och portföljförliknings- eller portfölj ­ kriterierna för undantag, bör beakta dessa transaktioners kompressionstjänster. Det är lämpligt att se till att de främsta specifika egenskaper och befintliga skillnader likvärdiga förutsättningarna inom efterhandelssektorn mellan icke-finansiella och finansiella motparter liksom inte på ett allmänt plan äventyras av ett eventuellt natur ­ deras syften med och metoder för användning av derivat. ligt monopol när det gäller tillhandahållandet av trans ­ aktionsregistertjänster. Därför bör transaktionsregistren vara skyldiga att tillhandahålla den information som finns i registret på rättvisa, överkomliga och icke-diskri ­ minerande villkor, under förutsättning att nödvändiga åtgärder för dataskydd har vidtagits. (40) Motparter bör anses omfattas av samma konsolidering åtminstone när de båda ingår i en sammanställd redovis ­ ning enligt rådets direktiv 83/349/EEG ( 1 ) eller de inter ­

nationella redovisningsstandarderna IFRS som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning För att möjliggöra en mer omfattande överblick över ), eller, när det gäller en grupp vars (43) (EG) nr 1606/2002 ( 2 marknaden och för att bedöma systemrisken, bör derivat ­ moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, i en ­ kontrakt inrapporteras till transaktionsregister oavsett om lighet med allmänt accepterade redovisningsstandarder i de clearats via en central motpart eller inte. detta tredjeland som i enlighet med kommissionens för ­ ordning (EG) nr 1569/2007 ( 3 ) anses vara likvärdiga med

IFRS-standarder (eller redovisningsstandarder i ett tredje ­ land vars användning är tillåten i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1569/2007), eller när de båda omfat ­ tas av samma gruppbaserade tillsyn i enlighet med direk ­ (44) De europeiska tillsynsmyndigheterna bör ges tillräckliga tiv 2006/48/EG eller Europaparlamentets och rådets di ­ resurser för att effektivt utföra de uppgifter som de till ­ rektiv 2006/49/EG ( 4 ), eller när det gäller en grupp vars delats genom denna förordning.

( 1 ) Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 baserat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (EGT L 193, 18.7.1983, s. 1). ( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av (45) Motparter och centrala motparter som ingår, ändrar eller den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings ­ standarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1). avslutar ett derivatkontrakt bör se till att uppgifterna i ( 3 ) Kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 av den 21 december kontraktet inrapporteras till ett transaktionsregister. De 2007 om införande av en mekanism för fastställande av likvärdighet bör få delegera inrapporteringen av kontraktet till en för redovisningsstandarder som tillämpas av tredjelandsemittenter av annan enhet. En enhet eller dess anställda som i enlighet värdepapper enligt Europaparlamentets och rådets direktiv med denna förordning och på en motparts vägnar rap ­ 2003/71/EG och 2004/109/EG (EUT L 340, 22.12.2007, s. 66). porterar in uppgifter i ett derivatkontrakt till ett trans ­ ( 4 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EC av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut aktionsregister, ska inte anses bryta mot eventuella sek ­ (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201). retessåtaganden. Vid utarbetandet av förslag till tekniska

L 201/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

standarder för tillsyn bör Esma beakta de framsteg som säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning gjorts för att utveckla en unik kontraktsbeteckning och bör dessa krav avse clearing av alla finansiella instrument förteckningen över de uppgifter som behöver rapporteras som centrala motparter hanterar. i tabell 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 ( 1 ) om genomförande av direktiv 2004/39/EG och samråda med andra behöriga myndig ­ heter såsom byrån för samarbete mellan energitillsyns ­ myndigheter. (50) Av reglerings- och harmoniseringsskäl bör det därför sä ­ kerställas att motparter bara anlitar centrala motparter som uppfyller kraven i denna förordning. Dessa krav bör inte hindra medlemsstater från att anta eller fortsätta att tillämpa ytterligare krav när det gäller centrala mot ­ (46) Med beaktande av de principer som fastställs i kommis ­ parter som har etablerat sig på deras territorium, inbegri ­ sionens meddelande om att förstärka sanktionssystemen i pet vissa auktoriseringskrav enligt direktiv 2006/48/EG. finanssektorn och de unionsrättsakter som antagits till Dessa ytterligare krav bör dock inte påverka rätten för följd av det meddelandet, bör medlemsstaterna införa centrala motparter som har auktoriserats i andra med ­ bestämmelser om sanktioner för överträdelser av denna lemsstater eller godkänts i enlighet med denna förord ­ förordning. Medlemsstaterna bör tillämpa dessa sanktio ­ ning att tillhandahålla clearingtjänster åt clearingmedlem ­ ner så att det inte minskar reglernas effektivitet. Dessa mar och deras kunder som är etablerade i den medlems ­ sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräc ­ stat som har infört ytterligare krav, eftersom dessa cen ­ kande. De bör grundas på riktlinjer som Esma antar för trala motparter inte är föremål för de ytterligare kraven att främja konvergens och enhetlighet över gränserna för och inte behöver rätta sig efter dem. Senast den 30 sep ­ sanktionssystem i den finansiella sektorn. Medlemssta ­ tember 2014 bör Esma upprätta en rapport om effek ­ terna bör se till att de sanktioner som åläggs redovisas terna av att medlemsstater tillämpar ytterligare krav. offentligt, och i förekommande fall, att bedömningsrap ­ porterna om existerande reglers effektivitet regelbundet offentliggörs.

(51) Direkta regler för auktorisation av och tillsyn över cen ­ trala motparter är en viktig konsekvens av kravet på clearing av OTC-derivatkontrakt. Det är lämpligt att be ­ (47) En central motpart får i enlighet med denna förordning höriga myndigheter får fortsatt ansvar för alla aspekter på etableras i vilken som helst av medlemsstaterna. Ingen auktorisation av och tillsyn över centrala motparter, in ­ medlemsstat eller grupp av medlemsstater bör diskrimi ­ klusive ansvaret för att kontrollera att en ansökande cen ­ neras, direkt eller indirekt, som plats för clearingtjänster. tral motpart följer denna förordning och Europaparla ­ Ingenting i denna förordning bör begränsa eller hindra mentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj en central motpart i en jurisdiktion från att cleara en 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring produkt som är utställd i en annan medlemsstats valuta av betalningar och värdepapper ( 2 ), eftersom dessa myn ­ eller i ett tredjelands valuta. digheter har bäst möjligheter att granska de centrala mot ­ parternas dagliga verksamhet, genomföra regelbundna kontroller och vid behov vidta lämpliga åtgärder.

(48) Ett minsta startkapital bör vara ett villkor för auktorisa ­ tion av en central motpart. Den centrala motpartens ka ­ pital, inbegripet balanserade vinstmedel och reserver, bör (52) Om en central motpart riskerar att hamna på obestånd, alltid stå i proportion till den risk som är kopplad till den kan det finansiella ansvaret främst ligga på medlemssta ­ centrala motpartens verksamhet, för att säkerställa att ten där den centrala motparten är etablerad. Följaktligen den har tillräckligt stort eget kapital i förhållande till bör den behöriga myndigheten i den medlemsstaten an ­ kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, operativa ris ­ svara för auktorisation av och tillsyn över den centrala ker, rättsliga risker och affärsrisker som inte redan täcks motparten. Emellertid kan en central motparts clearing ­ av särskilda finansiella resurser och att den vid behov kan medlemmar vara etablerade i olika medlemsstater och de genomföra en ordnad avveckling eller omstrukturering av kommer att vara de första som påverkas av den centrala rörelsen. motpartens obestånd, och det är därför av största vikt att alla berörda behöriga myndigheter och Esma involveras i auktorisations- och tillsynsprocessen. På detta sätt und ­ viks skiljaktiga nationella åtgärder eller praxis och hinder för den inre marknadens korrekta funktion. Vidare bör (49) Eftersom det genom denna förordning införs en rättslig inga förslag eller riktlinjer från någon medlem i ett till ­ skyldighet att i regleringssyfte cleara via särskilda centrala synskollegium, direkt eller indirekt, diskriminera någon motparter, är det viktigt att se till att dessa är säkra och medlemsstat eller grupp av medlemsstater som plats för sunda och alltid uppfyller denna förordnings strikta krav clearingtjänster oavsett valuta. Esma bör delta i varje kol ­ på organisation, uppförande och försiktighet. För att legium för att säkerställa en konsekvent och korrekt

( 1 ) EUT L 241, 2.9.2006, s. 1. ( 2 ) EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/9

tillämpning av denna förordning. Esma bör när rekom ­ (57) En central motpart bör inte auktoriseras om samtliga

mendationer och beslut utarbetas involvera andra behö ­ medlemmar i kollegiet, med undantag för de behöriga

riga myndigheter i de berörda medlemsstaterna. myndigheterna i den medlemsstat där den centrala mot ­

parten är etablerad, genom överenskommelse når fram

till ett gemensamt yttrande om att den centrala motpar ­

ten inte bör auktoriseras. Om en tillräcklig majoritet av

kollegiet har avgett ett negativt yttrande och någon av de (53) Med tanke på kollegiernas roll är det viktigt att alla berörda behöriga myndigheterna med stöd av en majori ­ relevanta behöriga myndigheter samt medlemmar av tet på två tredjedelar av kollegiet har hänskjutit frågan till ECBS deltar i utförandet av kollegiernas uppgifter. Kolle ­ Esma, bör emellertid den behöriga myndigheten i den giet bör bestå inte enbart av de behöriga myndigheter medlemsstat där den centrala motparten är etablerad som utövar tillsyn över den centrala motparten utan skjuta upp sitt beslut om auktorisation och invänta ett också de som utövar tillsyn över de enheter som kan eventuellt beslut från Esma angående förenligheten med påverkas av den centrala motpartens verksamhet, dvs. unionsrätten. Den behöriga myndigheten i den medlems ­ utvalda clearingmedlemmar, handelsplatser, samverkande stat i vilken den centrala motparten är etablerad bör fatta centrala motparter och värdepapperscentraler. De med ­ sitt beslut i enlighet med ett sådant beslut från Esma. Om lemmar av ECBS som ansvarar för tillsynen över den samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för myn ­ centrala motparten och samverkande centrala motparter digheterna i den medlemsstat där den centrala motparten samt de som ansvarar för utgivningen av valutorna för de är etablerad, når fram till ett gemensamt yttrande om att finansiella instrument som clearats av den centrala mot ­ kraven inte är uppfyllda och att den centrala motparten parten bör få delta i kollegiet. Eftersom de enheter som inte bör beviljas auktorisation, bör den behöriga myndig ­ omfattas av tillsynen eller övervakningen kommer att heten i den medlemsstat där den centrala motparten är vara etablerade i ett begränsat antal medlemsstater där etablerad kunna hänskjuta frågan till Esma för beslut om den centrala motparten verkar, skulle en enda behörig förenligheten med unionsrätten. myndighet eller medlem av ECBS kunna ansvara för till ­

synen eller övervakningen av ett antal av dessa enheter.

För att säkerställa ett smidigt samarbete mellan samtliga

medlemmar av kollegiet bör lämpliga förfaranden och

mekanismer inrättas. (58) Det är nödvändigt att stärka reglerna om informations ­

utbyte mellan behöriga myndigheter, Esma och andra

berörda myndigheter och att öka kraven på dessas sam ­

arbete och bistånd. Med anledning av den ökande gräns ­

(54) Eftersom kollegiets inrättande och verksamhet antas ba ­ överskridande verksamheten bör dessa myndigheter förse

sera sig på en skriftlig överenskommelse mellan alla dess varandra med den information de behöver för att kunna

medlemmar är det, med tanke på frågans känslighet, utöva sina befogenheter så att denna förordning genom ­

lämpligt att tilldela dem behörighet att fastställa förfaran ­ förs på ett effektivt sätt, även i situationer där överträ ­

dena för kollegiets beslutsfattande. Därför bör de närmare delser eller misstänkta överträdelser kan beröra myndig ­

bestämmelserna för omröstning fastställas i en skriftlig heterna i två eller fler medlemsstater. För informations ­

överenskommelse som träffas mellan kollegiets medlem ­ utbytet krävs strikt tystnadsplikt. OTC-derivatkontraktens

mar. För att alla relevanta marknadsaktörers och med ­ omfattande påverkan gör det viktigt att andra berörda

lemsstaters intressen ska tillgodoses i samma utsträck ­ myndigheter, som skattemyndigheter och energitillsyns ­

ning, bör emellertid kollegiet rösta i enlighet med den myndigheter, har tillgång till information som krävs för

allmänna principen om att varje medlem har en röst att fullgöra sina uppdrag.

oavsett hur många uppgifter den utför i enlighet med

denna förordning. I kollegier som består av upp till

och med tolv medlemmar bör högst två kollegiemedlem ­

mar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röst ­ (59) Finansmarknadernas globala karaktär gör att Esma direkt berättigad medlem bör ha en röst. I kollegier som består bör ansvara för godkännandet av centrala motparter som av fler än tolv medlemmar bör högst tre kollegiemed ­ är etablerade i tredjeland, så att de kan tillhandahålla lemmar från samma medlemsstat ha rösträtt, och varje clearingtjänster inom unionen, under förutsättning att röstberättigad medlem bör ha en röst. kommissionen har slagit fast att det tredjelandet har re ­

gelverk och tillsynssystem som är likvärdiga unionens

och att vissa andra krav är uppfyllda. Därför bör en

central motpart som är etablerad i ett tredjeland och (55) De centrala motparternas mycket speciella situation krä ­ som tillhandahåller clearingtjänster till clearingmedlem ­ ver att kollegierna organiseras och fungerar i enlighet mar eller handelsplatser etablerade i unionen godkännas med arrangemang som är specifika för tillsynen över av Esma. För inte försvåra en ytterligare utveckling av centrala motparter. gränsöverskridande kapitalförvaltningsverksamhet i unio ­

nen bör emellertid en central motpart som är etablerad i

tredjeland och som tillhandahåller tjänster till kunder

etablerade i unionen genom en clearingmedlem som är

(56) De arrangemang som inrättas genom denna förordning etablerad i tredjeland inte behöva godkännas av Esma. I

utgör inte något prejudikat för annan lagstiftning om detta sammanhang kommer överenskommelser med

tillsyn och övervakning av finansmarknadens infrastruk ­ unionens viktigaste internationella parter att vara särskilt

turer, särskilt inte när det gäller röstförfarandena för hän ­ viktiga för att åstadkomma globalt likvärdiga förutsätt ­

skjutanden till Esma. ningar och finansiell stabilitet.

L 201/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

(60) Den 16 september 2010 enades Europeiska rådet om att och andra risker, inbegripet risker som det utsätts för unionen behöver främja sina intressen och värden mer eller utsätter andra enheter för till följd av beroendeför ­ energiskt och i en anda av ömsesidighet och gemensam hållanden. En central motpart bör ha lämpliga förfaran ­ nytta inom ramen för unionens yttre förbindelser och den och mekanismer som klarar en clearingmedlems vidta åtgärder för att, bland annat, säkra mer omfattande obestånd. För att minimera obeståndets spridningsrisker marknadstillträde för europeiska företag och fördjupa re ­ bör den centrala motparten ha strikta deltagandekrav, gleringssamarbetet med större handelspartner. erhålla lämpliga marginalsäkerheter, ha en obeståndsfond och andra finansiella medel för att täcka eventuella för ­ luster. För att säkerställa att en central motpart hela tiden har tillräckliga resurser bör den centrala motparten fast ­ ställa ett minimibelopp som obeståndsfonden generellt (61) Oberoende av ägarstrukturen bör en central motpart ha inte får underskrida. Detta bör emellertid inte begränsa stabila styrformer, en företagsledning med gott anseende den centrala motpartens möjlighet att utnyttja hela obe ­ och oberoende styrelseledamöter. Åtminstone en tredje ­ ståndsfonden för att täcka de förluster som förorsakats av del av styrelseledamöterna, men inte färre än två perso ­ en medlems obestånd. ner, bör utgöras av oberoende ledamöter. Emellertid kan centrala motparters olika styrformer och ägarstrukturer påverka deras villighet eller förmåga att cleara vissa pro ­ dukter. Därför bör de oberoende styrelseledamöterna och den riskkommitté den centrala motparten ska inrätta (66) När en central motpart definierar ett sunt riskhanterings ­ hantera eventuella intressekonflikter inom en central system bör den beakta dess potentiella risk och ekono ­ motpart. Clearingmedlemmar och kunder behöver vara miska konsekvenser för clearingmedlemmarna och deras företrädda på lämpligt sätt, eftersom de kan påverkas kunder. Även om en mycket solid riskhantering bör för ­ av den centrala motpartens beslut. bli en central motparts främsta mål får den anpassa sina egenskaper till clearingmedlemmarnas kunders specifika verksamhet och riskprofiler och, om så anses lämpligt, på grundval av kriterier som specificeras i de tekniska stan ­ darder för tillsyn som Esma ska utarbeta, bland de myc ­ (62) En central motpart kan utkontraktera funktioner. Den ket likvida tillgångar som accepteras som säkerhet ta med centrala motpartens riskkommitté bör ge råd om sådan åtminstone kontanter, statsobligationer, säkerställda obli ­ utkontraktering. Central verksamhet kopplad till riskhan ­ gationer i enlighet med direktiv 2006/48/EG med lämp ­ tering bör inte utkontrakteras såvida detta inte godkänns liga värderingsavdrag (”haircuts”), inlösningsbara garantier av den behöriga myndigheten. – direkt på begäran – som en ECBS-medlem beviljat, garantier från affärsbanker på stränga villkor särskilt när det gäller garantigivarens kreditvärdighet och dennes kapitalkopplingar till den centrala motpartens clearing ­ medlemmar. När så är lämpligt får Esma även betrakta (63) En central motparts deltagandekrav bör vara transparen ­ guld som en acceptabel säkerhet. De centrala motpar ­ ta, proportionella och icke-diskriminerande, och de bör terna bör, i enlighet med strikta villkor för riskhantering, möjliggöra fjärråtkomst, i den mån detta inte utsätter kunna godta garantier från affärsbanker från icke-finan ­ motparten för ytterligare risker. siella motparter när dessa fungerar som en clearingmed ­ lem.

(64) Kunder till clearingmedlemmar som clearar sina OTCderivatkontrakt via centrala motparter bör säkerställas (67) De centrala motparternas riskhanteringsstrategier bör en hög skyddsnivå. Den faktiska skyddsnivån är avhängig vara tillräckligt sunda för att undvika risker för skattebe ­ av vilken nivå av separering som dessa kunder väljer. talarna. Intermediärer bör separera sina tillgångar från kundernas. Av detta skäl bör centrala motparter föra uppdaterade och lätt identifierbara register, för att underlätta över ­ föringen av positioner och tillgångar som tillhör kunder till en clearingmedlem på obestånd till en solvent clea ­ (68) Marginalsäkerhetskrav och värderingsavdrag på säkerhe ­ ringmedlem eller, i tillämpliga fall, en ordnad avveckling ter kan få procykliska effekter. Centrala motparter, behö ­ av kundernas positioner och återförandet av överskju ­ riga myndigheter och Esma bör därför anta åtgärder för tande säkerheter till kunderna. Kraven i denna förordning att förhindra och kontrollera de eventuella procykliska om separering och överförbarhet av kunders positioner effekter som centrala motparters riskhanteringspraxis och tillgångar bör därför ha företräde framför eventuella kan få, förutsatt att dessa centrala motparters sundhet andra konkurrerande lagar och författningar i medlems ­ och ekonomiska säkerhet inte påverkas negativt. staterna som hindrar parterna från att följa dem.

(69) Hantering av exponeringar är en väsentlig del av clearing ­ (65) En central motpart bör ha ett sunt riskhanteringssystem förfarandet. Tillgång till eller användning av relevanta för hantering av kreditrisker, likviditetsrisker, operativa källor för prisuppgifter bör tryggas vid tillhandahållande

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/11

av clearingtjänster i allmänhet. Sådana källor bör inklu ­ (74) I transaktionsregister samlas i regleringssyfte uppgifter in dera prisuppgifter i förhållande till index som används som är relevanta för myndigheterna i alla medlemsstater. som referenser till derivat eller andra finansiella instru ­ Esma bör få ansvaret för registrering och upphävande av ment. registrering av, samt tillsyn över transaktionsregister.

(70) Marginalsäkerheter är en central motparts främsta för ­ (75) Eftersom regleringsmyndigheter, centrala motparter och svarslinje. Även om centrala motparter bör investera er ­ andra marknadsaktörer är beroende av transaktionsregi ­ hållna säkerheter på ett säkert och försiktigt sätt, bör de strens uppgifter, bör det säkerställas att transaktionsregi ­ anstränga sig särskilt att säkerställa ett tillräckligt skydd stren omfattas av stränga krav när det gäller operativ av marginalsäkerheterna så att de i tid kan återställas till verksamhet, registerhållning och datahantering. de clearingmedlemmar som inte är på obestånd eller till en samverkande central motpart, om den centrala mot ­ part som erhållit marginalsäkerheterna skulle hamna på obestånd. (76) De centrala motparternas, deras medlemmars och trans ­ aktionsregistrens tjänster måste vara förenade med trans ­ parenta priser, avgifter och riskhanteringsmodeller så att marknadsaktörerna kan fatta välgrundade beslut. (71) Att ha tillgång till tillräckliga likviditetsresurser är avgö ­ rande för en central motpart. Sådan likviditet kan härröra från tillgång till likviditet från en centralbank, från en kreditvärdig och tillförlitlig affärsbank, eller en kombina ­ (77) För att Esma ska kunna utföra sina uppgifter på ett ef ­ tion av de två. Tillgången till likviditet kan vara relaterad fektivt sätt bör Esma ha möjlighet att, genom en enkel till en auktorisation enligt artikel 6 i direktiv 2006/48/EG begäran eller genom ett beslut, begära in alla nödvändiga eller till andra lämpliga arrangemang. Vid bedömningen uppgifter från transaktionsregister, anknutna tredje parter av om likviditetsresurserna är tillräckliga, särskilt i stress ­ och de tredje parter till vilka transaktionsregister utkon ­ situationer, bör en central motpart beakta riskerna med trakterar operativa funktioner eller verksamheter. Om att erhålla likviditet genom att enbart förlita sig på affärs ­ Esma begär in sådana uppgifter genom en enkel begäran bankernas krediter. är den person som tillfrågas inte skyldig att tillhandahålla uppgifterna, men de uppgifter som lämnas frivilligt som svar på en begäran bör inte vara oriktiga eller vilseledan ­ de. Sådana uppgifter bör tillhandahållas utan dröjsmål. (72) Genom den europeiska uppförandekoden för clearing och avveckling av den 7 november 2006 inrättades ett frivilligt regelverk för upprättandet av samarbete mellan centrala motparter. Emellertid förblir clearing- och av ­ (78) Utan att det påverkar fall som omfattas av straff- eller vecklingssektorn fragmenterad enligt nationella skiljelin ­ skatterättsliga bestämmelser bör konfidentiella uppgifter jer, vilket fördyrar gränsöverskridande handel och hindrar som mottas av de behöriga myndigheterna, Esma, organ harmonisering. Därför bör villkor föreskrivas för slutan ­ eller andra fysiska eller juridiska personer än behöriga det av samverkansöverenskommelser mellan centrala myndigheter enbart användas för att dessa ska kunna motparter, under förutsättning att dessa inte utsätter re ­ utföra sina uppgifter och fullgöra sitt uppdrag. Detta levanta centrala motparter för risker som inte hanteras på bör dock inte förhindra att nationella organ som i enlig ­ lämpligt sätt. het med nationell rätt ansvarar för att förebygga, utreda och vidta korrigerande åtgärder mot administrativa miss ­ förhållanden fullgör sina uppgifter.

(73) Samverkansöverenskommelser är viktiga verktyg för att öka integreringen av clearing- och avvecklingsmarknaden inom unionen, varför en reglering bör ske. Eftersom (79) För att effektivt kunna utöva sina tillsynsbefogenheter samverkansöverenskommelser kan utsätta centrala mot ­ bör Esma ha möjlighet att genomföra utredningar och parter för ytterligare risker bör centrala motparter dock kontroller på plats. under tre år ha varit auktoriserade för clearing eller god ­ kända i enlighet med denna förordning, eller auktorise ­ rade enligt en redan existerande nationell auktoriserings ­ ordning, innan de behöriga myndigheterna godkänner sådana samverkansöverenskommelser. Dessutom, med (80) Esma bör kunna delegera särskilda tillsynsuppgifter till beaktande av den ökade komplexitet som följer av sam ­ den behöriga myndigheten i en medlemsstat, exempelvis verkansöverenskommelser mellan centrala motparter som när en tillsynsuppgift kräver kunskap och kännedom om clearar OTC-derivatkontrakt, är det lämpligt att i detta lokala förhållanden, vilket är lättare att tillgå på nationell skede begränsa sådana överenskommelser till överlåtbara nivå. Esma bör kunna delegera genomförandet av sär ­ värdepapper och penningmarknadsinstrument. Esma bör skilda uppgifter i en utredning och kontroller på plats. dock senast den 30 september 2014 lämna en rapport Esma bör innan uppgifter delegeras rådfråga den berörda till kommissionen om huruvida detta bör utvidgas till behöriga myndigheten om de närmare villkoren för detta andra finansiella instrument. delegerande av uppgifter, bland annat om omfattningen

L 201/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

av den uppgift som ska delegeras, tidsschemat för ut ­ (87) Beslut av Esma att ålägga avgifter och viten bör vara förande av uppgiften och översändandet av nödvändig verkställbara och verkställigheten bör följa de civilpro ­ information från och till Esma. Esma bör ersätta de be ­ cessrättsliga regler som gäller i den stat inom vars terri ­ höriga myndigheterna för utförandet av en delegerad torium den sker. Civilprocessrättsliga regler bör inte in ­ uppgift i enlighet med den förordning om avgifter som nefatta straffrättsliga procedurregler men skulle kunna kommissionen ska anta genom en delegerad akt. Esma innefatta förvaltningsrättsliga procedurregler. bör inte kunna delegera befogenhet att anta beslut om registrering.

(88) Vid ett transaktionsregisters överträdelser bör Esma ha befogenhet att vidta en rad tillsynsåtgärder, bland annat (81) Det måste säkerställas att behöriga myndigheter kan be ­ att begära att transaktionsregistret upphör med överträ ­ gära att Esma undersöker om villkoren uppfyllts för att delsen, och som en sista utväg återkalla registreringen när återkalla ett transaktionsregisters registrering. Esma bör ta transaktionsregistret allvarligt eller upprepade gånger har ställning till sådana begäranden och vidta adekvata åtgär ­ överträtt bestämmelserna i denna förordning. Tillsyns ­ der. åtgärderna bör tillämpas av Esma med beaktande av överträdelsens natur och allvar samt proportionalitets ­ principen. Innan Esma fattar beslut om tillsynsåtgärder bör Esma ge de personer som förfarandet gäller tillfälle (82) Esma bör kunna besluta om att ålägga vite för att tvinga att höras så att deras rätt till försvar iakttas. transaktionsregister att se till att en överträdelse upphör, lämna fullständig och korrekt information som Esma begärt eller underkasta sig en utredning eller en kontroll på plats. (89) Medlemsstaterna och Esma bör skydda fysiska personers rätt till integritet när det gäller behandling av personupp ­ gifter, i enlighet med Europaparlamentets och rådets di ­ rektiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för (83) Esma bör även kunna ålägga transaktionsregister avgifter enskilda personer med avseende på behandling av per ­ när den konstaterar att de uppsåtligen eller av oaktsam ­ sonuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgif ­ het har gjort sig skyldiga till en överträdelse av denna ter ( 1 ) och Europaparlamentets och rådets förordning förordning. Avgifter bör åläggas på en nivå som stå i (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd proportion till hur allvarliga överträdelserna är. Överträ ­ för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemen ­ delserna bör delas upp i olika grupper för vilka specifika skapsorganen behandlar personuppgifter och om den avgifter bör bestämmas. För att beräkna avgifterna för en fria rörligheten för sådana uppgifter ( 2 ). viss överträdelse bör Esma utnyttja en tvåstegsmetod där man först fastställer ett basbelopp och sedan vid behov justerar detta basbelopp med vissa koefficienter. Bas ­ beloppet bör sättas med beaktande av det berörda trans ­ (90) Det är viktigt att säkerställa en internationell samsyn om aktionsregistrets årliga omsättning och justeringarna bör kraven på centrala motparter och transaktionsregister. göras genom att öka eller minska basbeloppet med hjälp Denna förordning följer de befintliga rekommendationer av tillämpning av relevanta koefficienter i enlighet med som utvecklats av kommittén för clearing- och regle ­ denna förordning. ringssystem (CPSS) och Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco), även om det bör noteras att CPSS-Ioscos principer för finansmarknadens infra ­ struktur, inbegripet centrala motparter, fastställdes den (84) Koefficienter för försvårande och förmildrande omstän ­ 16 april 2012. Den skapar en unionsram inom vilken digheter bör fastställas i denna förordning för att ge Esma centrala motparter kan fungera säkert. Esma bör beakta de nödvändiga verktygen för att besluta om avgifter som dessa befintliga standarder och deras framtida utveckling står i proportion till hur allvarlig den överträdelse är som när den utarbetar eller lägger fram förslag till en översyn ett transaktionsregister begått, med beaktande av omstän ­ av de tekniska standarder för tillsyn, såväl som riktlinjer digheterna kring överträdelsen. och rekommendationer som föreskrivs i denna förord ­ ning.

(85) Esma bör innan beslut fattas om avgifter eller vite ge de personer som förfarandet gäller tillfälle att höras så att (91) Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i deras rätt till försvar iakttas. fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget) bör delegeras till kommissionen när det gäller ändringar av förteckningen över enheter som är undan ­ tagna från denna förordning, ytterligare förfaranderegler (86) Esma bör avhålla sig från att ålägga avgifter eller viten i för utdömande av avgifter eller viten, inbegripet bestäm ­ de fall där en tidigare frikännande eller fällande dom som melser om rätten till försvar, tidsfrister, indrivande av bygger på identiska eller väsentligen identiska sakförhål ­ landen har vunnit laga kraft efter straffrättsliga förfaran ­ ( 1 ) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. den enligt nationell lagstiftning. ( 2 ) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/13

avgifter eller viten och preskriptionstiden för åläggande de villkor enligt vilka praxisen för portföljmarginalsäker ­ och verkställighet av viten eller avgifter, åtgärder som heter kan genomföras, ramen för att definiera de extrema ändrar bilaga II i syfte att beakta utvecklingen på finans ­ men samtidigt möjliga marknadsförhållanden som ska marknaderna, närmare uppgifter om vilken typ av avgif ­ ligga till grund för att fastställa storleken på obestånds ­ ter som ska betalas, för vad avgifter ska betalas, avgifter ­ fonden och de centrala motparternas resurser, metoden nas storlek och hur de ska betalas. Det är av särskild för att beräkna och upprätthålla nivån på de centrala betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd motparternas egna medel, den typ av säkerhet som skulle under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. kunna anses vara mycket likvid, såsom kontanter, guld, När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade statsobligationer och företagsobligationer av hög kvalitet, akter bör den se till att relevanta handlingar översänds täckta obligationer samt värderingsavdragen och villkoren samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta för att garantier från affärsbanker ska kunna godtas som sker snabbt och på lämpligt sätt. säkerhet, de finansiella instrument som kan anses vara mycket likvida och innebär minimala kredit- och mark ­ nadsrisker, mycket säkra arrangemang och gränser vad gäller koncentrationsrisker, den typ av stresstester som ska genomföras av de centrala motparterna för olika (92) För att säkerställa en konsekvent harmonisering bör be ­ klasser av finansiella instrument och portföljer, clearing ­ fogenhet delegeras till kommissionen att anta de europe ­ medlemmarnas och andra parters deltagande i testerna, iska tillsynsmyndigheternas förslag till tekniska standar ­ frekvens och tidpunkter för testerna och nyckeluppgifter der för tillsyn i enlighet med artiklarna 10–14 i förord ­ som den centrala motparter ska rapportera avseende sin ningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/10 och (EU) riskhanteringsmodell och sina antaganden för genom ­ nr 1095/2010 för tillämpningen, med avseende på till ­ förandet av stresstesterna, närmare uppgifter om trans ­ lämpningen av den här förordningen, av avsnitt C punk ­ aktionsregistrens ansökningar om registrering hos Esma, terna 4–10 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG med när ­ frekvensen och specificeringen för de uppgifter som mare uppgifter om vilka OTC-derivatkontrakt som ska transaktionsregister ska rapportera avseende aggregerade anses ha en direkt, väsentlig och förutsebar verkan positioner per klass av OTC-derivatkontrakt, samt de inom unionen eller de fall när det är nödvändigt eller operativa standarder som krävs för att aggregera och lämpligt att förhindra varje kringgående av bestämmel ­ jämföra uppgifter mellan transaktionsregister. serna i denna förordning, vilka typer av indirekta kon ­ trakt som uppfyller villkoren i denna förordning, de klas ­ ser av OTC-derivatkontrakt som bör omfattas av clea ­ ringkravet, det eller de datum från vilket eller vilka clea ­ (93) Alla krav som införs genom denna förordning och som ringkravet ska gälla, inbegripet varje successivt införande ska vidareutvecklas genom delegerade akter eller genom ­ och de kategorier av motparter som omfattas av clearing ­ förandeakter som antas enligt artiklarna 290 eller 291 i kravet samt det minimikrav på återstående löptid för de EUF-fördraget bör tolkas som att de endast gäller från det kontrakt som ska ingås eller förnyas före det datum datum då dessa akter får verkan. clearingkravet träder i kraft, de närmare uppgifter som ska ingå i en behörig myndighets underrättelse till Esma om dess auktorisation av en central motpart för clearing av en klass av OTC-derivatkontrakt, särskilda klasser av (94) Esma bör inom ramen för utarbetandet av tekniska OTC-derivatkontrakt, standardiseringsgraden på kon ­ riktlinjer och tekniska standarder för tillsyn, särskilt vid traktsvillkor och operativa processer, volymen och lik ­ fastställandet av denna förordnings clearingtröskel för viditeten samt tillgängligheten till skälig, tillförlitlig och icke-finansiella motparter, anordna offentliga utfrågningar allmänt accepterad prisinformation, närmare uppgifter av marknadsaktörerna. om vad som ska införas i Esmas register över de klasser av OTC-derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet, närmare uppgifter om och typer av rapporter för de olika klasserna av derivat, kriterier för att fastställa vilka OTC- (95) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar denna förordning bör kommissionen tilldelas genom ­ de risker som är direkt kopplade till affärsverksamhet förandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i eller likviditetsförvaltningsverksamhet och värden på clea ­ enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ringtrösklarna, förfaranden och arrangemang för risk ­ (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststäl ­ reduceringsteknik för OTC-derivatkontrakt som inte clea ­ lande av allmänna regler och principer för medlemssta ­ ras genom en central motpart, riskhanteringsförfaranden, ternas kontroll av kommissionens utövande av sina ge ­ inbegripet erforderliga nivåer på och typ av säkerheter nomförandebefogenheter ( 1 ). och separeringsarrangemang och erforderliga kapitalnivå ­ er, begreppet fragmentering av likviditeten, krav avseende kapital, balanserade vinstmedel och reserver för centrala motparter, krav på vad regler och ledningssystem för (96) Kommissionen bör kartlägga och utvärdera behovet av centrala motparter minst ska innehålla, närmare uppgifter eventuella lämpliga åtgärder för att säkerställa ett kon ­ om de registeruppgifter och den information som cen ­ sekvent och ändamålsenligt genomförande och utarbe ­ trala motparter ska bevara, minimiinnehåll och krav för tande av bestämmelser, standarder och praxis som om ­ centrala motparters riktlinjer för kontinuerlig verksamhet fattas av denna förordnings tillämpningsområde, med och katastrofplaner, lämpliga procenttal och tidshorison ­ beaktande av resultaten av det arbete som utförs i rele ­ ter för avvecklingsperioden och beräkningen av historisk vanta internationella fora. volatilitet för olika typer av finansiella instrument med beaktande av målet att begränsa procykliska effekter och ( 1 ) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

L 201/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

(97) Mot bakgrund av reglerna för samverkande system har b) Banken för internationell betalningsutjämning. det ansetts lämpligt att ändra direktiv 98/26/EG, för att skydda rättigheterna för en systemoperatör som ställer kompletterande säkerhet för en mottagande systemope ­ ratör, i fall av insolvensförfaranden mot den mottagande 5. Med undantag för rapporteringskravet enligt artikel 9, ska systemoperatören. denna förordning inte tillämpas på följande enheter:

(98) I syfte att underlätta effektiv clearing, registrering, avveck ­ ling och betalning bör centrala motparter och trans ­ a) multilaterala utvecklingsbanker som förtecknas i del 1 punkt aktionsregister i sin kommunikation med aktörer och 4.2 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG, den marknadsinfrastruktur som de har ett gränssnitt med ta hänsyn till internationella kommunikationsför ­ faranden och standarder för meddelandehantering och referensuppgifter. b) offentliga organ i den mening som avses i led 18 i artikel 4 i direktiv 2006/48/EG som ägs av nationella regeringar och som har uttryckliga garantiordningar från nationella rege ­ ringar, (99) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fast ­ ställa enhetliga krav på OTC-derivatkontrakt samt på cen ­ trala motparters och transaktionsregisters verksamhet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemssta ­ c) Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska terna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, stabilitetsmekanismen. bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åt ­ gärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med pro ­ portionalitetsprincipen i samma artikel går denna förord ­ 6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak ­ ning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå ter i enlighet med artikel 82 i syfte att ändra förteckningen i dessa mål. punkt 4 i den här artikeln.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. För detta ändamål ska kommissionen senast den 17 november 2012 förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport, i vil ­ AVDELNING I ken man bedömer den internationella behandlingen av offent ­ liga organ med uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

offentlig skuld och centralbanker. Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning föreskrivs krav för clearing och bila ­ Rapporten ska inbegripa en jämförande analys av hur dessa teral riskhantering för over-the-counter (OTC)-derivatkontrakt, organ och centralbanker behandlas i det rättsliga regelverket i rapporteringskrav för derivatkontrakt och enhetliga krav för ett betydande antal tredjeländer, inklusive åtminstone de tre centrala motparters och transaktionsregisters verksamhet. viktigaste jurisdiktionerna när det gäller den kontraktsvolym som är föremål för handel, och de riskhanteringsstandarder som tillämpas på derivattransaktioner som dessa organ och centralbanker utför i dessa jurisdiktioner. Om rapportens slut ­ 2. Förordningen ska tillämpas på centrala motparter och de ­ satser visar att det är nödvändigt, särskilt på basis av den jäm ­ ras clearingmedlemmar, finansiella motparter och transaktions ­ förande analysen, att göra undantag för dessa centralbanker i register. Den ska tillämpas på icke-finansiella motparter och tredjeland så att deras monetära ansvar inte omfattas av clea ­ handelsplatser när så anges. ring- och rapporteringskravet, ska kommissionen föra in dem i förteckningen i punkt 4.

3. Avdelning V i denna förordning ska endast tillämpas på överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, som definieras i artikel 4.1.18 a och b samt 4.1.19 i direktiv Artikel 2 2004/39/EG.

Definitioner

I denna förordning avses med 4. Förordning ska inte tillämpas på följande:

a) Medlemmarna i ECBS och andra organ i medlemsstaterna 1. central motpart: en juridisk person som träder emellan mot ­ som fyller likartade funktioner och andra offentliga unions ­ parterna i kontrakt som är föremål för handel på en eller organ som har i uppdrag att förvalta eller deltar i förvalt ­ flera finansmarknader och blir köpare till varje säljare och ningen av statsskulden. säljare till varje köpare,

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/15

2. transaktionsregister: en juridisk person som centralt samlar in enheter som ansvarar för driften av dessa institut och och registerför uppgifter om derivat, agerar för deras räkning enligt artikel 2.1 i det direk ­ tivet, samt rättsliga enheter som av sådana institut har inrättats för investeringsändamål, och som enbart och 3. clearing: fastställande av positioner, inklusive beräkning av uteslutande agerar i deras intresse, nettoskulder samt säkerställande av att finansiella instru ­ ment och/eller kontanter finns tillgängliga för att täcka de exponeringar som dessa positioner ger upphov till, b) tillhandahållande av tjänstepensioner i institut som av ­ ses i artikel 3 i direktiv 2003/41/EG,

4. handelsplats: ett system som drivs av ett värdepappersföre ­ tag eller en marknadsplatsoperatör i den mening som avses c) tillhandahållande av tjänstepensioner genom livförsäk ­ i artikel 4.1.1 och 4.1.13 i direktiv 2004/39/EG, utom ringsföretag som omfattas av direktiv 2002/83/EG, för ­ systematiska internhandlare i den mening som avses i ar ­ utsatt att alla tillgångar och skulder som hänför sig till tikel 4.1.7 i det direktivet, vilket sammanför köp- och sälj ­ sådan verksamhet hålls fullständigt åtskilda, förvaltas intressen i finansiella instrument inom systemet, så att och hanteras separat från försäkringsföretagens övriga detta leder till avslut i enlighet med avdelning II eller III i verksamheter, utan någon möjlighet till överföring, det direktivet,

5. derivat eller derivatkontrakt: ett finansiellt instrument enligt d) övriga auktoriserade och övervakade enheter, eller ar ­ avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till direktiv rangemang, som bedriver verksamhet på nationell nivå, 2004/39/EG, såsom genomfört genom artiklarna 38 och förutsatt att 39 i förordning (EG) nr 1287/2006,

i) de erkänns enligt nationell lag, och 6. klass av derivat: en underkategori derivat som delar gemen ­ samma och väsentliga egenskaper som åtminstone omfat ­ tar förhållandet till den underliggande tillgången, typen av ii) deras främsta syfte är att tillhandahålla pensionsför ­ underliggande tillgång och det teoretiska beloppets valuta; måner, derivat som hör till samma klass kan ha olika löptider,

11. motpartskreditrisk: risken för att en motpart i en transaktion 7. OTC-derivat eller OTC-derivatkontrakt: derivatkontrakt vars hamnar på obestånd före den slutliga avvecklingen av handel inte genomförs på en reglerad marknad i den me ­ transaktionens kassaflöden, ning som avses i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG eller på en marknad i ett tredjeland som anses vara likvärdig med en reglerad marknad i enlighet med artikel 19.6 i direktiv 2004/39/EG, 12. samverkansöverenskommelse: en överenskommelse mellan två eller flera centrala motparter som innebär att transaktioner verkställs med hjälp av flera system, 8. finansiell motpart: ett värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2004/39/EG, ett kreditinstitut som auktoriserats i enlighet med direktiv 2006/48/EG, ett för ­ 13. behörig myndighet: den behöriga myndighet som avses i den säkringsföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv lagstiftning som avses i punkt 8 i denna artikel, den behö ­ 73/239/EEG, ett försäkringsföretag som auktoriserats i en ­ riga myndighet som avses i artikel 10.5 eller den myndig ­ lighet med direktiv 2002/83/EG, ett återförsäkringsföretag het som varje medlemsstat har utsett i enlighet med arti ­ som auktoriserats i enlighet med direktiv 2005/68/EG, ett kel 22, fondföretag och i tillämpliga fall dess förvaltningsbolag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/65/EG, ett tjänstepensionsinstitut i den mening som avses i artikel 6a 14. clearingmedlem: ett företag som deltar i en central motpart i direktiv 2003/41/EG samt en alternativ investeringsfond och som ansvarar för att fullgöra de finansiella skyldigheter som förvaltas av AIF-förvaltare som auktoriserats eller re ­ som deltagandet föranleder, gistrerats i enlighet med direktiv 2011/61/EU,

9. icke-finansiell motpart: ett i unionen etablerat annat företag 15. kund: ett företag med en avtalsrelation till en central mot ­ än de som anges i punkterna 1 och 8, parts clearingmedlem som gör det möjligt för företaget att cleara sina transaktioner via den centrala motparten,

10. pensionssystem: 16. grupp: den grupp företag som består av ett moderföretag och dess dotterföretag i den mening som avses i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG eller en sådan grupp av a) tjänstepensionsinstitut i den mening som avses i arti ­ företag som avses i artiklarna 3.1 samt 80.7 och 80.8 i kel 6 a i direktiv 2003/41/EG, inbegripet auktoriserade direktiv 2006/48/EG,

L 201/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

17. finansinstitut: ett företag som inte är ett kreditinstitut men b) kontroll, eller en likartad relation mellan en fysisk eller vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier juridisk person och ett företag, eller ett dotterföretag till eller andelar eller att utföra en eller flera av de verksam ­ ett dotterföretag som också ska anses som dotterföretag heter som förtecknas i punkterna 2–12 i bilaga I till direk ­ till det moderföretag som är överordnat dessa företag; tiv 2006/48/EG,

Som nära förbindelser ska även anses en situation där två 18. finansiellt holdingföretag: ett finansinstitut vars dotterföretag eller flera fysiska eller juridiska personer upprätthåller en uteslutande eller huvudsakligen är ett kreditinstitut eller varaktig förbindelse med en och samma person genom ett finansinstitut, varvid minst ett av dotterföretagen ska vara kontrollförhållande, ett kreditinstitut, och som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag i den mening som avses i artikel 2.15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, 25. kapital: tecknat kapital i den mening som avses i artikel 22 försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt i rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om konglomerat ( 1 ), årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut ( 3 ), till den del det är inbetalt, samt överkurs vid aktieemission, om det helt absorberar förluster i en fortlevnadssituation och vid konkurs eller likvidation 19. företag som tillhandahåller anknutna tjänster: ett företag vars prioriteras efter alla andra krav, huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband med ett eller flera kreditinstituts huvudsakliga verksamhet, 26. reserver: reserver i den mening som avses i artikel 9 i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av 20. kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägarandel i en bolag ( 4 ) och balanserad vinst och förlust från föregående central motpart eller ett transaktionsregister som motsvarar räkenskapsår, minst 10 % av kapitalet eller av rösträtten enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonise ­ 27. styrelse: administrativ styrelse och/eller tillsynsråd, i enlighet ring av insynskraven angående upplysningar om emittenter med nationell bolagsrätt, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ( 2 ), med beaktande av villkoren för sammanlägg ­ ning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet, eller som gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande 28. oberoende styrelseledamot: en styrelseledamot som inte har över ledningen av den centrala motpart eller det trans ­ någon affärs-, familje- eller annan relation som kan för ­ aktionsregister som innehavet avser, anleda en intressekonflikt när det gäller den berörda cen ­ trala motparten eller dess majoritetsaktieägare, ledning eller clearingmedlemmar, och som inte haft någon sådan rela ­ 21. moderföretag: ett moderföretag i den betydelse som beskrivs tion under de närmaste fem åren innan styrelseuppdraget i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG, inleddes,

22. dotterföretag: ett dotterföretag såsom detta beskrivs i artik ­ 29. företagsledning: den eller de personer som effektivt leder den larna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG, inbegripet varje dot ­ centrala motpartens eller transaktionsregistrets affärsverk ­ terföretag till ett dotterföretag till det moderföretag som är samhet samt arbetande styrelseledamot eller styrelseleda ­ det yttersta moderföretaget till dessa företag, möter.

23. kontroll: det förhållande mellan ett moderföretag och ett Artikel 3 dotterföretag som beskrivs i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG, Transaktioner inom grupper

1. För en icke-finansiell motpart är en transaktion inom en grupp ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en annan mot ­ 24. nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska eller part som ingår i samma grupp under förutsättning att båda juridiska personer är förenade genom motparterna helt och hållet omfattas av samma konsolidering och att de omfattas av lämpliga centraliserade förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker och att denna mot ­ a) ägarintresse, genom direkt innehav eller kontroll av part är etablerad inom unionen eller, om den är etablerad i ett 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag, tredjeland, att kommissionen har antagit en genomförandeakt eller enligt artikel 13.2 beträffande det tredjelandet.

( 1 ) EUT L 35, 11.2.2003, s. 1. ( 3 ) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. ( 2 ) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38. ( 4 ) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/17

2. I förhållande till en finansiell motpart är en transaktion som i enlighet med förordning (EG) nr 1569/2007 har fast ­ inom gruppen ställts vara likvärdiga med IFRS-standarder (eller redovis ­ ningsstandarder i ett tredjeland vars användning är tillåten i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1569/2007), eller a) ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en annan motpart som ingår i samma grupp, under förutsättning att

b) omfattas av samma gruppbaserade tillsyn i enlighet med direktiv 2006/48/EG eller direktiv 2006/49/EG, eller, när i) den finansiella motparten är etablerad inom unionen, det gäller en grupp vars moderföretag har sitt huvudkontor eller, om den är etablerad i ett tredjeland, kommissionen i ett tredjeland, samma gruppbaserade tillsyn från en behörig har antagit en genomförandeakt enligt artikel 13.2 be ­ myndighet i ett tredjeland som fastställts vara likvärdig med träffande det tredjelandet, den som styrs av principerna i artikel 143 i direktiv 2006/48/EG eller i artikel 2 i direktiv 2006/49/EG.

ii) den andra motparten är en finansiell motpart, ett finan ­ siellt holdingföretag, ett finansinstitut eller ett företag för AVDELNING II anknutna tjänster som omfattas av tillfredsställande till ­ synskrav, CLEARING, RAPPORTERING OCH RISKBEGRÄNSNING AV

OTC-DERIVAT

Artikel 4 iii) båda motparterna till fullo omfattas av samma konsoli ­ dering, och Clearingkravet

1. Motparter ska cleara alla OTC-derivatkontrakt som gäller en klass av OTC-derivat som förklarats vara föremål för clea ­ iv) båda motparterna omfattas av lämpliga centraliserade ringkravet i enlighet med artikel 5.2 om dessa kontrakt upp ­ förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av fyller följande båda villkor: risker,

a) De har ingåtts på ett av följande sätt: b) ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en annan motpart, där de båda motparterna ingår i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 80.8 i direktiv 2006/48/EG, i) mellan två finansiella motparter, under förutsättning att det villkor som anges i led a ii i denna punkt är uppfyllt,

ii) mellan en finansiell motpart och en icke-finansiell mot ­ part som uppfyller de villkor som avses i artikel 10.1 b, c) ett OTC-derivatkontrakt som ingås mellan kreditinstitut som är underställda samma centrala företagsenhet eller mellan ett sådant institut och den centrala företagsenhet som avses i artikel 3.1 i direktiv 2006/48/EG, eller iii) mellan två icke-finansiella motparter som uppfyller de villkor som avses i artikel 10.1 b,

d) ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en icke-finansiell motpart som ingår i samma grupp under förutsättning att iv) mellan en finansiell motpart eller en icke-finansiell mot ­ båda motparterna helt och hållet omfattas av samma kon ­ part som uppfyller de villkor som avses i artikel 10.1 b solidering och att de omfattas av lämpliga centraliserade och en i ett tredjeland etablerad enhet som skulle om ­ förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker fattas av clearingkravet om den var etablerad i unionen, och att denna motpart är etablerad i unionen eller inom ett eller tredjelands jurisdiktion för vilken kommissionen har antagit en genomförandeakt som avses i artikel 13.2 beträffande det tredjelandet. v) mellan två enheter som är etablerade i ett eller fler tredje ­ länder som skulle omfattas av clearingkravet om dessa var etablerade i unionen, under förutsättning att kon ­ 3. Med avseende på tillämpningen av denna artikel ska mot ­ traktet har en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller när ett sådant krav är nödvändigt parter anses omfattas av samma konsolidering om de båda eller lämpligt för att förhindra varje kringgående av denna förordning, och

a) omfattas av samma koncernredovisning enligt direktiv 83/349/EEG eller de internationella redovisningsstandarderna b) De har ingåtts eller förnyats endera IFRS som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 eller, när det gäller en grupp vars moderföre ­ tag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, i enlighet med all ­ mänt accepterade redovisningsstandarder i detta tredjeland i) på eller efter dagen då clearingkravet börjar gälla, eller

L 201/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

ii) samtidigt med eller efter den anmälan som avses i arti ­ tillsyn med närmare uppgifter om vilka kontrakt som ska anses kel 5.1, men före dagen när clearingkravet börjar gälla ha en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller om kontraktens återstående löptid överstiger det minimi ­ de fall när det är nödvändigt eller lämpligt att förhindra varje krav på återstående löptid som fastställs av kommissionen kringgående av bestämmelserna i denna förordning enligt punkt i enlighet med artikel 5.2 c. 1 a v, och om vilka typer av indirekta kontraktsarrangemang som uppfyller de villkor som avses i punkt 3 andra stycket.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de riskreducerings ­ tekniker som avses i artikel 11 ska OTC-derivatkontrakt som Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för utgör transaktioner inom gruppen enligt artikel 3 inte omfattas tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. av clearingkravet.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan ­ darder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med Det undantag som anges i första stycket ska endast gälla: artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

a) När två motparter som är etablerade i unionen och ingår i Artikel 5 samma grupp först skriftligen har underrättat sina respektive behöriga myndigheter att de har för avsikt att utnyttja un ­ Förfarande för clearingkrav dantaget för OTC-derivatkontrakt som de ingått med varand ­ 1. När en behörig myndighet auktoriserar en central motpart ra. Underrättelsen ska ske minst 30 kalenderdagar innan för clearing av en klass av OTC-derivat enligt artikel 14 eller 15, undantaget utnyttjas. Inom 30 kalenderdagar efter att denna ska den omedelbart anmäla auktorisationen till Esma. underrättelse mottagits får de behöriga myndigheterna in ­ vända mot utnyttjandet av detta undantag om transaktio ­ nerna mellan motparterna inte uppfyller de villkor som fast ­ ställs i artikel 3, utan att detta påverkar de behöriga myn ­ För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel digheternas rätt att invända efter att denna period på 30 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med kalenderdagar löpt ut om dessa villkor inte längre är upp ­ närmare uppgifter om den information som ska ingå i de un ­ fyllda. Om det råder oenighet mellan de behöriga myndig ­ derrättelser som avses i första stycket. heterna får Esma bistå dessa myndigheter med att nå fram till en överenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

b) OTC-derivatkontrakt mellan två motparter som ingår i samma grupp och som är etablerade i en medlemsstat och i ett tredjeland, om den motpart som är etablerad i unionen Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ av sin behöriga myndighet auktoriserats att tillämpa undan ­ der för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artik ­ taget inom 30 kalenderdagar efter det att den motpart som larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. är etablerad i unionen lämnat underrättelse, och förutsatt att villkoren i artikel 3 är uppfyllda. Den behöriga myndigheten ska underrätta Esma om det beslutet. 2. Inom sex månader efter mottagande av en anmälan i enlighet med punkt 1 eller efter fullbordande av ett förfarande för godkännande enligt artikel 25 ska Esma, efter att ha genom ­ fört ett offentligt samråd och efter att ha hört ESRB och när så 3. De OTC-derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet är lämpligt de behöriga myndigheterna i tredjeländer, utarbeta enligt punkt 1 ska clearas i en central motpart som auktoriserats och lägga fram för kommissionens godkännande förslag till enligt artikel 14 eller som har godkänts enligt artikel 25 för att tekniska standarder för tillsyn som närmare anger följande: cleara denna klass av OTC-derivat och ingår i registret i enlighet med artikel 6.2 b.

a) Den klass av OTC-derivat som ska omfattas av det clearing ­ krav som avses i artikel 4, För detta ändamål ska en motpart bli en clearingmedlem eller en kund eller upprätta indirekta clearingarrangemang med en clearingmedlem, förutsatt att dessa arrangemang inte ökar mot ­ partsrisken och säkerställer att motpartens tillgångar och posi ­ b) det eller de datum från vilket eller vilka clearingkravet ska tioner åtnjuter ett skydd som är likvärdigt med det som avses i gälla, inbegripet varje successivt genomförande och de kate ­ artiklarna 39 och 48. gorier av motparter som kravet ska gälla, och

4. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna c) det minimikrav på återstående löptid för de OTC-derivat ­ artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för kontrakt som avses i artikel 4.1 b ii.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/19

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ a) Den förväntade volymen när det gäller den berörda klassen der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik ­ av OTC-derivat. larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

b) Huruvida fler än en central motpart redan utför clearing av 3. Esma ska, på eget initiativ, efter att ha genomfört ett samma klass av OTC-derivat. offentligt samråd och efter att ha hört ESRB, och när så är lämpligt behöriga myndigheter i tredjeländer, i enlighet med kriterierna i punkt 4 a, b och c fastställa och meddela kom ­ missionen vilka klasser av derivat som omfattas av clearingkra ­ c) Den berörda centrala motpartens kapacitet att hantera den vet enligt artikel 4, men för vilka någon central motpart ännu förväntade volymen och att hantera den risk som följer av inte har auktoriserats. clearingen av den berörda klassen av OTC-derivat.

d) Typ av och antal aktiva motparter som förväntas vara aktiva Efter detta meddelande ska Esma offentliggöra en förslagsinfor ­ på marknaden för den berörda klassen av OTC-derivat. dran för clearing av dessa klasser av derivat.

e) Den tid som en motpart som omfattas av clearingkravet 4. I det övergripande syftet att minska systemriskerna ska behöver för att införa arrangemang för att cleara sina förslagen till tekniska standarder för tillsyn beträffande den del OTC-derivatkontrakt genom en central motpart. som avses i punkt 2 a beakta följande kriterier:

f) Riskhanteringskapaciteten och den rättsliga och operativa a) Standardiseringsgraden på kontraktsvillkor och operativa kapaciteten hos de olika motparter som är aktiva på mark ­ processer för den berörda klassen av OTC-derivat. naden för den berörda klassen av OTC-derivat och som skulle omfattas av clearingkravet i artikel 4.1.

b) Volym och likviditet för den berörda klassen av OTC-derivat.

6. Om det för en klass av OTC-derivatkontrakt inte längre finns en central motpart som är auktoriserad eller godkänd för c) Tillgängligheten till skälig, tillförlitlig och allmänt accepterad clearing av dessa kontrakt enligt denna förordning ska den inte prisinformation inom den berörda klassen av OTC-derivat. längre omfattas av clearingkravet enligt artikel 4, och punkt 3 i denna artikel ska tillämpas.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn får Esma beakta inbördes samband mellan motparter Artikel 6 som utnyttjar de berörda klasserna av OTC-derivat, förväntad

Offentligt register

påverkan på motpartskreditrisknivåerna mellan motparter samt inverkan på konkurrensen inom unionen. 1. Esma ska upprätta och föra ett offentligt register för att korrekt och entydigt identifiera vilka klasser av OTC-derivat som omfattas av clearingkravet samt hålla detta register upp ­ daterat. Det offentliga registret ska vara tillgängligt för allmän ­ För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel heten på Esmas webbplats. ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om de kriterier som avses i leden a, b och c i det första stycket. 2. Registret ska innehålla följande:

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. a) De klasser av OTC-derivat som är föremål för clearingkravet enligt artikel 4.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ der för tillsyn som avses i tredje stycket i denna punkt i enlighet b) De auktoriserade eller godkända centrala motparter som kan med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. utnyttjas för att uppfylla clearingkravet.

5. Förslagen till tekniska standarder för tillsyn beträffande c) De dagar från och med vilka clearingkravet börjar gälla, den del som avses i punkt 2 b ska beakta följande kriterier: inbegripet ett eventuellt successivt genomförande.

L 201/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

d) De klasser av OTC-derivat som identifierats av Esma i enlig ­ motparten om sådant tillträde skulle hota en smidig och väl

het med artikel 5.3. fungerande marknad eller ha negativa effekter när det gäller

systemrisken.

e) Det minimikrav på återstående löptid för de derivatkontrakt

som avses i artikel 4.1 b ii. 5. Om oenighet skulle uppstå mellan behöriga myndigheter

ska Esma lösa alla sådana tvister i enlighet med sina befogen ­

heter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010. f) De centrala motparter som den behöriga myndigheten har

underrättat Esma om när det gäller clearingkravet, samt da ­

gen för var och en av dessa underrättelser. Artikel 8

Tillträde till en handelsplats

3. När en central motpart inte längre är auktoriserad eller 1. En handelsplats ska på begäran av en central motpart som godkänd enligt denna förordning för clearing av en viss klass av har auktoriserats för clearing av OTC-derivatkontrakt som är derivat, ska Esma genast stryka den från det offentliga registret föremål för handel på denna handelsplats tillhandahålla denna avseende denna klass av OTC-derivat. motpart transaktionsuppgifter på ett transparent och icke-dis ­

kriminerande sätt.

4. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel

får Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för 2. När en central motpart formellt har lämnat in en begäran att närmare ange de uppgifter som ska tas med i det offentliga till en handelsplats om att få tillträde till denna, ska den centrala register som avses i punkt 1. motparten inom tre månader erhålla ett svar på sin begäran.

Esma ska överlämna sådana förslag till tekniska standarder för 3. Om tillträde nekas av en handelsplats, ska denna under ­ tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. rätta den centrala motparten om detta och lämna en fullständig

motivering av sitt beslut.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tek ­

niska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet 4. Utan att det påverkar det beslut som fattats av handels ­ med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. platsens och den centrala motpartens behöriga myndigheter ska

tillträde möjliggöras av handelsplatsen inom tre månader efter

Artikel 7 ett positivt svar på en begäran om tillträde.

Tillträdet till en central motpart

Den centrala motparten ska beviljas tillträde till handelsplatsen 1. En central motpart som auktoriserats för clearing av OTCendast om detta inte förutsätter samverkansöverenskommelse derivatkontrakt ska acceptera clearing av sådana kontrakt utan eller hotar en smidig och väl fungerande marknad, särskilt på diskriminering och på ett transparent sätt, oberoende av han ­ grund av fragmentering av likviditeten, och handelsplatsen har delsplats. infört lämpliga mekanismer mot sådan fragmentering.

En central motpart får kräva att en handelsplats uppfyller de 5. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna operativa och tekniska krav som fastställts av den centrala mot ­ artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för parten, inbegripet kraven på riskhantering. tillsyn som specificerar begreppet fragmentering av likviditeten.

2. En central motpart ska inom tre månader efter det att en Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för handelsplats lämnat in en formell begäran om tillträde till ­ tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. mötesgå eller avslå denna begäran.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ 3. Om en central motpart nekar tillträde enligt punkt 2 ska der för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artik ­ den lämna handelsplatsen en fullständig motivering av sitt be ­ larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. slut.

Artikel 9 4. Såvida inte handelsplatsens respektive den centrala mot ­

partens behöriga myndigheter nekar tillträde, ska den centrala Rapporteringskravet

motparten med förbehåll för andra stycket bevilja tillträde inom tre månader efter det att ett beslut fattats om att tillmötesgå 1. Motparter och centrala motparter ska se till att uppgifter

handelsplatsens formella begäran i enlighet med punkt 2. om varje derivatkontrakt som de har ingått och varje ändring

eller avslutande av kontraktet rapporteras in till ett transaktions ­

register som registrerats i enlighet med artikel 55 eller godkänts

Handelsplatsens och den centrala motpartens behöriga myndig ­ i enlighet med artikel 77. Uppgifterna ska rapporteras in senast

heter får efter en formell begäran om tillträde från handelsplat ­ den första arbetsdagen efter varje ingående, ändring eller avslu ­

sen endast neka denna handelsplats tillträde till den centrala tande av kontraktet.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/21

Rapporteringskravet ska gälla de derivatkontrakt som Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

a) har ingåtts före den 16 augusti 2012 och som fortfarande är utestående den dagen. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tek ­ niska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. b) har ingåtts på eller efter den 16 augusti 2012.

En motpart eller en central motpart som omfattas av rappor ­ 6. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av teringskravet får delegera inrapporteringen av uppgifterna i de ­ punkterna 1 och 3 ska Esma utarbeta förslag till tekniska stan ­ rivatkontraktet. darder för genomförande för att närmare ange

Motparter och centrala motparter ska se till att uppgifterna i a) hur rapporterna enligt punkterna 1 och 3 för de olika klas ­ deras derivatkontrakt inte rapporteras dubbelt. serna av derivat ska utformas samt deras frekvens, och

2. Motparter ska föra ett register över alla derivatkontrakt som de har ingått och varje ändring under minst fem år efter b) det datum då derivatkontrakten ska rapporteras in, inbegri ­ avslutande av kontraktet. pet varje successivt införande för derivatkontrakt som ingåtts före det datum från vilket rapporteringskravet ska gälla.

3. Om ett transaktionsregister inte är tillgängligt för att re ­ gistrera uppgifterna i ett derivatkontrakt, ska motparter och Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för centrala motparter se till att sådana uppgifter rapporteras in genomförande till kommissionen senast den 30 september till Esma. 2012.

I detta fall ska Esma säkerställa att alla berörda enheter som Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ avses i artikel 81.3 har tillträde till alla de uppgifter i derivat ­ der för genomförande som avses i första stycket i enlighet med kontrakten som de behöver för att kunna fullgöra sina respek ­ artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. tive skyldigheter och uppdrag.

4. En motpart eller central motpart som rapporterar in upp ­ Artikel 10 gifter om ett derivatkontrakt till ett transaktionsregister eller till

Icke-finansiella motparter

Esma, eller en enhet som på en motparts eller central motparts vägnar rapporterar in sådana uppgifter, ska inte anses bryta mot 1. När en icke-finansiell motpart tar positioner i OTC-deri ­ eventuella sekretessförpliktelser som följer av kontraktet eller av vatkontrakt och dessa positioner överskrider clearingtröskeln lag eller andra författningar. enligt punkt 3 ska denna icke-finansiella motpart

Den rapporterande enheten, dess ledning eller anställda är be ­ friade från ansvar för detta utlämnande av uppgifter. a) omedelbart underrätta Esma och den behöriga myndighet som avses i punkt 5 om detta,

5. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för b) börja omfattas av clearingkravet för framtida kontrakt i en ­ tillsyn för att fastställa uppgifter och typer av rapporter enligt lighet med artikel 4 om den rullande genomsnittspositionen punkterna 1 och 3 för de olika klasserna av derivat. under 30 arbetsdagar överskrider tröskeln, och

De rapporter som avses i punkterna 1 och 3 ska åtminstone c) cleara alla relevanta framtida kontrakt inom fyra månader ange följande: från det att de börjat omfattas av clearingkravet.

a) Parterna till ett derivatkontrakt och, i förekommande fall, förmånstagaren till kontraktets rättigheter och skyldigheter. 2. En icke-finansiell motpart som har börjat omfattas av clearingkravet i enlighet med punkt 1 b, och som senare visar den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 att b) Derivatkontraktens väsentliga kännetecken inklusive typ, un ­ den rullande genomsnittspositionen under 30 arbetsdagar inte derliggande löptid, underliggande belopp, pris och avveck ­ överskrider clearingtröskeln, ska inte längre omfattas av clea ­ lingsdag. ringkravet enligt artikel 4.

L 201/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

3. Vid beräkningen av positionerna enligt punkt 1 ska den a) Förfaranden, om möjligt på elektronisk väg, som säkerställer icke-finansiella motparten inkludera alla de OTC-derivatkontrakt att det berörda OTC-derivatkontraktets villkor godkänns i som den icke-finansiella motparten eller andra icke-finansiella tid. motparter inom den grupp som den icke-finansiella motparten tillhör har ingått, som inte på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som är direkt kopplade till den icke-finansiella mot ­ partens eller denna grupps affärsverksamhet eller likviditetsför ­ b) Formaliserade förfaranden som är stabila, motståndskraftiga valtning. och kontrollerbara för att stämma av portföljer, hantera där ­ med förknippade risker och tidigt upptäcka tvister mellan parter och lösa dem samt övervaka värdet av utestående kontrakt. 4. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter att ha hört ESRB och andra relevanta myndigheter, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn 2. De finansiella motparter och icke-finansiella motparter som anger följande: som avses i artikel 10 ska dagligen uppdatera värdet av ute ­ stående kontrakt (”mark-to-market”). Om marknadsförhållan ­ dena hindrar en uppdatering ska en tillförlitlig och försiktig ”marking-to-model” användas. a) Kriterier för att fastställa vilka OTC-derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som är direkt kopplade till den affärsverksamhet eller likviditetsförvalt ­ ningsverksamhet som avses i punkt 3. 3. Finansiella motparter ska ha riskhanteringsförfaranden som kräver en utväxling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad när det gäller OTC-derivatkontrakt som har ingåtts den 16 augusti 2012 eller därefter. De ickeb) Värden för clearingströsklarna, som ska fastställas med ut ­ finansiella motparter som avses i artikel 10 ska ha riskhante ­ gångspunkt i vilken systemvikt en motparts samlade netto ­ ringsförfaranden som kräver en utväxling av säkerheter som positioner och nettoexponeringar har per klass av OTC-de ­ sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad när det gäller rivat. OTC-derivatkontrakt som har ingåtts på och efter dagen för clearingtröskelns överskridande.

Efter att ha genomfört ett öppet offentligt samråd ska Esma överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till 4. Finansiella motparter ska inneha ett lämpligt och propor ­ kommissionen senast den 30 september 2012. tionellt kapital för att hantera den risk som inte täcks av en lämplig utväxling av säkerheter.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan ­ darder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med 5. Kravet i punkt 3 i den här artikeln ska inte tillämpas på artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. transaktioner inom grupper som avses i artikel 3 vilka ingås av motparter som är etablerade i samma medlemsstat under för ­ utsättning att det inte finns några rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av eget Esma ska, efter samråd med ESRB och andra berörda myndig ­ kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna. heter, regelbundet se över tröskelvärdena och vid behov föreslå tekniska standarder för tillsyn för att ändra dem.

6. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.2 a, b eller c vilken ingås av motparter som är etablerade i olika medlemsstater ska helt eller delvis undantas från kravet i punkt 5. Varje medlemsstat ska utse en myndighet som ansvarar 3 i den här artikeln på grundval av ett positivt beslut från båda för att se till att kravet enligt punkt 1 efterlevs. relevanta behöriga myndigheter under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

Artikel 11 a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda

Riskbegränsningstekniker för OTC-derivatkontrakt som

och kraftfulla och står i överstämmelse med komplexiteten

inte clearas via en central motpart

i derivattransaktionen. 1. Finansiella motparter och icke-finansiella motparter vilka ingår ett OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart, ska med tillbörlig aktsamhet se till att det har införts lämpliga förfaranden och system för att mäta, övervaka och b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts ­ begränsa operativa risker och motpartskreditrisker, och då minst liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller följande: återbetalning av skulder mellan motparterna.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/23

Om de behöriga myndigheterna inte kan enas om ett positivt undantaget. Undantaget ska gälla om inte någon av de under ­ beslut inom 30 kalenderdagar från mottagandet av ansökan om rättade behöriga myndigheterna inom tre månader efter under ­ undantag, får Esma bistå dessa myndigheter med att nå fram till rättelsen meddelar att den inte längre instämmer i att de villkor en överenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt som avses i led a eller b i första stycket är uppfyllda. artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

10. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 7. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vil ­ vilken ingås mellan en icke-finansiell motpart och en finansiell ken ingås av icke-finansiella motparter som är etablerade i olika motpart vilka är etablerade i olika medlemsstater ska helt eller medlemsstater ska undantas från kravet i punkt 3 i den här delvis undantas från kravet i punkt 3 i den här artikeln på artikeln under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: grundval av ett positivt beslut från den berörda behöriga myn ­ dighet som ansvarar för tillsynen över den finansiella motparten a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i derivattransaktionen. a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts ­ derivattransaktionen. liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna. b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts ­ De icke-finansiella motparterna ska underrätta de behöriga myn ­ liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller digheter som avses i artikel 10.5 om sin avsikt att tillämpa återbetalning av skulder mellan motparterna. undantaget. Undantaget ska gälla om inte någon av de under ­ rättade behöriga myndigheterna inom tre månader efter under ­ rättelsen meddelar att den inte längre instämmer i att de villkor Den berörda behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen som avses i led a eller b i första stycket är uppfyllda. över den finansiella motparten ska underrätta den behöriga myndighet som avses i artikel 10.5 om alla sådana beslut. Un ­ dantaget gäller utom i det fall då den underrättade behöriga 8. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.2 a–d myndigheten inte instämmer i att villkoren som avses i led a vilken ingås mellan en motpart som är etablerad inom unionen eller b i första stycket är uppfyllda. Om oenighet råder mellan och en motpart som är etablerad inom ett tredjelands jurisdik ­ behöriga myndigheter får Esma bistå dessa myndigheter med att tion ska helt eller delvis undantas från kravet i punkt 3 i den nå fram till en överenskommelse i enlighet med sina befogen ­ här artikeln på grundval av ett positivt beslut från den berörda heter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010. behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av den motpart som är etablerad inom unionen under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: 11. Den motpart i en transaktion inom grupper som har undantagits från kravet i punkt 3 ska offentliggöra information a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda om undantaget. och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i derivattransaktionen. En behörig myndighet ska underrätta Esma om beslut som antagits enligt punkterna 6, 8 eller 10, eller underrättelser b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts ­ som mottagits enligt punkterna 7, 9 eller 10, och ska förse liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller Esma med uppgifter om den aktuella transaktionen inom grup ­ återbetalning av skulder mellan motparterna. per.

9. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vil ­ ken ingås mellan en icke-finansiell motpart som är etablerad 12. De krav som anges i punkterna 1–11 ska gälla OTCinom unionen och en motpart som är etablerad inom ett tredje ­ derivatkontrakt som ingåtts mellan enheter i tredjeland som lands jurisdiktion ska undantas från kravet i punkt 3 i den här skulle omfattas av dessa krav om de var etablerade i unionen, artikeln under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: under förutsättning att dessa kontrakt har en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller när sådana krav är nödvändiga eller lämpliga för att förhindra varje kringgående av a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda bestämmelserna i denna förordning. och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i derivattransaktionen. 13. Esma ska regelbundet övervaka aktiviteten beträffande derivat som inte är godtagbara för clearing i syfte att fastställa b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts ­ fall då en särskild klass av derivat kan ge upphov till systemrisk liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller och för att undvika regelarbitrage mellan clearade och ej clea ­ återbetalning av skulder mellan motparterna. rade derivattransaktioner. Esma ska särskilt, efter samråd med ESRB, vidta åtgärder i enlighet med artikel 5.3 eller se över de De icke-finansiella motparterna ska underrätta de behöriga myn ­ tekniska standarder för tillsyn avseende marginalsäkerheter som digheter som avses i artikel 10.5 om sin avsikt att tillämpa fastställs i punkt 14 i den här artikeln och i artikel 41.

L 201/24 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

14. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 eller (EU) tillsyn med närmare uppgifter om följande: nr 1095/2010.

a) De förfaranden och arrangemang som avses i punkt 1. Artikel 12

Sanktioner

b) De marknadsförhållanden som hindrar en ”marking-to-mar ­ 1. Medlemsstaterna ska införa bestämmelser om sanktioner ket”-uppdatering och kriterier för att använda den ”markingvid överträdelser av bestämmelserna i denna avdelning och ska to-model” som avses i punkt 2. vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Sanktionerna ska åtminstone inkludera administrativa avgifter. Sanktionerna i fråga ska vara effektiva, proportionella och av ­ c) De uppgifter om undantagna transaktioner inom grupper skräckande. som ska uppges i den anmälan som avses i punkterna 7, 9 och 10.

2. Medlemsstaterna ska se till att de myndigheter som an ­ svarar för tillsynen av finansiella motparter, och i tillämpliga fall d) De uppgifter om undantagna transaktioner inom grupper icke-finansiella motparter, offentliggör alla sanktioner som ut ­ som avses i punkt 11. dömts för överträdelser av artiklarna 4, 5 och 7-11, förutsatt att detta inte skapar allvarlig oro på finansmarknaderna eller åsam ­ e) De kontrakt som ska anses ha en direkt, väsentlig och för ­ kar de berörda parterna oproportionerligt stora skador. Med ­ utsebar verkan inom unionen eller de fall när det är nöd ­ lemsstaterna ska regelbundet offentliggöra bedömningsrapporter vändigt eller lämpligt att förhindra varje kringgående av be ­ om hur effektiva de tillämpade bestämmelserna om sanktioner stämmelserna i denna förordning enligt punkt 12. är. Ett sådant utlämnande av uppgifter eller offentliggörande får inte omfatta personuppgifter i den mening som avses i artikel 2 a i direktiv 95/46/EG. Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. Medlemsstaterna ska senast den 17 februari 2013 underrätta kommissionen om bestämmelserna som avses i punkt 1. De Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan ­ ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om senare änd ­ darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med ringar av dem. förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3. En överträdelse av bestämmelserna i denna avdelning ska 15. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna inte påverka giltigheten av ett OTC-derivatkontrakt eller parter ­ artikel ska Esma utarbeta förslag till gemensamma tekniska stan ­ nas möjligheter att verkställa bestämmelserna i ett OTC-derivat ­ darder för tillsyn med närmare uppgifter om följande: kontrakt. En överträdelse av bestämmelserna i denna avdelning utgör ingen grund för skadeståndsanspråk mot en part i ett OTC-derivatkontrakt. a) Riskhanteringsförfaranden, inbegripet de nivåer på och den typ av säkerhets- och separeringssystem som krävs för att uppfylla kraven i punkt 3. Artikel 13

Mekanism för undvikande av överlappande eller

b) De kapitalnivåer som krävs för att uppfylla kraven i punkt 4. motstridiga bestämmelser

1. Kommissionen ska med Esmas bistånd övervaka och ut ­ arbeta rapporter till Europaparlamentet och rådet om den in ­ c) De förfaranden som motparterna och de berörda behöriga ternationella tillämpningen av de principer som fastställs i ar ­ myndigheterna ska följa när undantag tillämpas enligt punk ­ tiklarna 4, 9, 10 och 11, särskilt när det gäller eventuella över ­ terna 6–10. lappande eller motstridiga krav på marknadsaktörerna, och re ­ kommendera möjliga åtgärder. d) De tillämpliga kriterier som avses i punkterna 5–10, inbegri ­ pet framför allt vad som bör betraktas som praktiska och rättsliga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller 2. Kommissionen får anta genomförandeakter i vilka det in ­ återbetalning av skulder mellan motparterna. tygas att ett tredjelands rättsliga, tillsynsmässiga och verkställig ­ hetsmässiga arrangemang

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska överlämna dessa för ­ slag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast a) motsvarar krav som fastställs i denna förordning enligt ar ­ den 30 september 2012. tiklarna 4, 9, 10 och 11,

Beroende på motpartens rättsliga form ska kommissionen ges b) säkerställer ett skydd av tystnadsplikten som är likvärdigt befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses med det som fastställs i denna förordning, och

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/25

c) tillämpas effektivt och verkställs på ett jämlikt och icke krav när det gäller centrala motparter som har etablerat sig på snedvridande sätt så att en effektiv tillsyn och verkställighet deras territorium, inbegripet vissa auktoriseringskrav enligt di ­ kan upprätthållas. rektiv 2006/48/EG.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk ­ Artikel 15 ningsförfarande som avses i artikel 86.2.

Utvidgning av verksamheter och tjänster

3. En genomförandeakt om likvärdighet enligt punkt 2 ska 1. En central motpart ska lämna in en begäran om utvidg ­ innebära att motparter som ingår en transaktion som omfattas ning till den centrala motpartens behöriga myndighet, om den av denna förordning ska anses ha fullgjort de skyldigheter som vill utvidga sin affärsverksamhet till verksamheter och tjänster ingår i artiklarna 4, 9, 10 och 11 om åtminstone en av mot ­ som inte omfattas av den ursprungliga auktorisationen. Tillhan ­ parterna är etablerad i det tredjelandet. dahållande av clearingtjänster som den centrala motparten inte auktoriserats för ska betraktas som en utvidgning av den auk ­ torisationen. 4. Kommissionen ska i samarbete med Esma övervaka att de krav som motsvarar kraven som fastställs i artiklarna 4, 9, 10 och 11 genomförs på ett effektivt sätt av de tredjeländer för Utvidgningen av en auktorisation ska ske i enlighet med det vilka en genomförandeakt om likvärdighet har antagits och förfarande som anges i artikel 17. regelbundet, minst en gång om året, rapportera till Europapar ­ lamentet och rådet. Inom 30 kalenderdagar efter det att rappor ­ 2. Om en central motpart önskar utvidga sin verksamhet till ten har lagts fram ska kommissionen, om rapporten visar att en annan medlemsstat än den där den är etablerad, ska den myndigheterna i tredjelandet har tillämpat de motsvarande kra ­ centrala motpartens behöriga myndighet utan dröjsmål under ­ ven på ett ofullständigt eller inkonsekvent sätt, återkalla erkän ­ rätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten. nandet om likvärdighet när det gäller det aktuella tredjelandets regelverk. Om en genomförandeakt om likvärdighet dras till ­ baka ska motparterna automatiskt på nytt omfattas av alla Artikel 16 krav som fastställs i denna förordning.

Kapitalkrav

AVDELNING III 1. För att auktoriseras enligt artikel 14 ska en central motpart ha ständig tillgång till ett startkapital på minst AUKTORISATION OCH TILLSYN AV CENTRALA MOTPARTER 7,5 miljoner EUR.

KAPITEL 1 Villkor och förfaranden för auktorisation av centrala 2. En central motparts kapital ska – inklusive balanserade motparter vinstmedel och reserver – stå i proportion till den risk som är kopplad till den centrala motpartens verksamhet. Kapitalet ska Artikel 14 alltid vara tillräckligt för att vid behov och inom rimlig tid kunna säkerställa en ordnad avveckling eller omstrukturering

Auktorisation av centrala motparter

av verksamheten och erbjuda den centrala motparten tillräckligt 1. Om en i unionen etablerad juridisk person avser att till ­ skydd mot kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, opera ­ handahålla clearingtjänster som central motpart, ska den ansöka tiva risker, rättsliga risker och affärsrisker som inte redan täcks om auktorisation hos behörig myndighet i den medlemsstat där av särskilda finansiella resurser enligt artiklarna 41–44. den är etablerad (den centrala motpartens behöriga myndighet), i enlighet med förfarandet i artikel 17. 3. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska EBA, i nära samarbete med ECBS och efter samråd 2. När auktorisation har beviljats i enlighet med artikel 17 med Esma, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn ska den gälla på unionens hela territorium. med närmare uppgifter om kraven när det gäller en central motparts kapital, balanserade vinstmedel och reserver som avses i punkt 2. 3. Auktorisation som avses i punkt 1 ska beviljas endast för verksamheter relaterade till clearing, och det ska anges vilka tjänster och verksamheter som den centrala motparten är auk ­ EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för toriserad för, inklusive vilka klasser av finansiella instrument tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. som en sådan auktorisation omfattar.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan ­ 4. En central motpart ska alltid uppfylla villkoren för aukto ­ darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med risation. artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

En central motpart ska utan dröjsmål underrätta den behöriga Artikel 17 myndigheten om väsentliga förändringar som påverkar villkoren för auktorisation. Förfarande för att bevilja och avslå auktorisation

1. Den ansökande centrala motparten ska lämna en ansökan 5. Den auktorisation som avses i punkt 1 ska inte hindra om auktorisation till den behöriga myndigheten i den medlems ­ medlemsstater från att anta eller fortsätta att tillämpa ytterligare stat där den är etablerad.

L 201/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

2. Den ansökande centrala motparten ska lämna in alla upp ­ Om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för myn ­ gifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna digheterna i den medlemsstat där den centrala motparten är fastslå att den sökande uppfyller de krav som fastställs i denna etablerad, genom överenskommelse når fram till ett gemensamt förordning. Den behöriga myndigheten ska omgående över ­ yttrande enligt artikel 19.1 om att den centrala motparten inte lämna alla uppgifter som mottagits från den ansökande centrala bör beviljas auktorisation, får den behöriga myndigheten hän ­ motparten till Esma och det kollegium som avses i artikel 18.1. skjuta frågan till Esma för avgörande i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3. Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala den behöriga myndigheten bedöma om ansökan är fullständig. motparten är etablerad ska vidarebefordra beslutet till de övriga Om ansökan inte är fullständig, ska den behöriga myndigheten berörda behöriga myndigheterna. ange en tidsfrist inom vilken den ansökande centrala motparten ska lämna ytterligare information. Den behöriga myndigheten 5. Esma ska agera i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) ska efter att ha bedömt att ansökan är fullständig, underrätta nr 1095/2010 om den centrala motpartens behöriga myndighet den ansökande centrala motparten, medlemmarna i det kolle ­ inte har tillämpat bestämmelserna i denna förordning, eller har gium som inrättats i enlighet med artikel 18.1 och Esma om tillämpat dem på ett sätt som framstår som en överträdelse av detta. unionsrätten.

Esma får utreda påstådda överträdelser eller underlåtelser att till ­ 4. Den behöriga myndigheten ska bevilja auktorisation en ­ lämpa unionsrätten på begäran av någon medlem i kollegiet dast om den finner att den ansökande centrala motparten upp ­ eller på eget initiativ, efter att ha underrättat den behöriga fyller alla krav i denna förordning och att den centrala motpar ­ myndigheten. ten är anmäld som ett system enligt direktiv 98/26/EG.

6. Inga åtgärder som vidtas i tjänsten av någon av kollegiets medlemmar får direkt eller indirekt diskriminera någon med ­ Den behöriga myndigheten ska vederbörligen beakta det ytt ­ lemsstat eller grupp av medlemsstater som plats för clearing ­ rande som kollegiet nått fram till i enlighet med artikel 19. tjänster oavsett valutaslag. Om den behöriga myndigheten inte instämmer med kollegiets positiva yttrande, ska dess beslut innehålla en fullständig moti ­ vering och en förklaring av eventuella väsentliga avvikelser från 7. Inom sex månader från inlämnandet av en fullständig kollegiets positiva yttrande. ansökan ska den behöriga myndigheten skriftligen med fullstän ­ dig motivering underrätta den sökande om huruvida auktorisa ­ tion beviljats eller avslagits. Den centrala motparten ska inte beviljas auktorisation om samt ­ liga medlemmar i kollegiet, med undantag för de behöriga myn ­ Artikel 18 digheterna i den medlemsstat där den centrala motparten är

Kollegium

etablerad, genom överenskommelse når fram till ett gemensamt yttrande enligt artikel 19.1 om att den centrala motparten inte 1. Inom 30 kalenderdagar efter inlämnandet av en fullständig bör beviljas auktorisation. Det yttrandet ska ange skriftliga, full ­ ansökan i enlighet med artikel 17 ska den centrala motpartens ständiga och detaljerade skäl till att kollegiet anser att de krav behöriga myndighet inrätta, förvalta och leda ett kollegium som som fastställs i denna förordning eller andra delar av unions ­ främjar fullgörandet av de uppgifter som anges i artiklarna 15, rätten inte är uppfyllda. 17, 49, 51 och 54.

2. Kollegiet ska ha följande sammansättning: Om ett gemensamt yttrande som avses i tredje stycket inte har uppnåtts genom överenskommelse, och en majoritet bestående a) Esma. av två tredjedelar av kollegiet har avgett ett negativt yttrande, får varje berörd behörig myndighet med stöd av en majoritet be ­ stående av två tredjedelar av kollegiet inom 30 kalenderdagar b) Den centrala motpartens behöriga myndighet. efter antagandet av det negativa yttrandet hänskjuta frågan till Esma för avgörande i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) c) De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av den nr 1095/2010. centrala motpartens clearingmedlemmar som är etablerade i de tre medlemsstaterna med de sammanlagt största bidragen under en ettårsperiod till den centrala motpartens obestånds ­ Beslutet om hänskjutande ska ange skriftliga, fullständiga och fond som avses i artikel 42. detaljerade skäl till att de berörda medlemmarna i kollegiet anser att de krav som fastställs i denna förordning eller andra d) De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av de delar av unionsrätten inte är uppfyllda. I sådana fall ska den handelsplatser som den centrala motparten verkar på. centrala motpartens behöriga myndighet skjuta upp sitt beslut om auktorisation och invänta ett eventuellt beslut om auktori ­ e) De behöriga myndigheter som övervakar centrala motparter sation från Esma i enlighet med artikel 19.3 i förordning (EU) med vilka samverkansöverenskommelser ingåtts. nr 1095/2010. Den behöriga myndigheten ska fatta sitt beslut i enlighet med Esmas beslut. Ärendet får inte hänskjutas till Esma efter det att den 30-dagarsperiod som avses i fjärde stycket har f) De behöriga myndigheter som övervakar de värdepappers ­ löpt ut. centraler som den centrala motparten är knuten till.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/27

g) De berörda ECBS-medlemmar som ansvarar för övervak ­ Artikel 19 ningen av den centrala motparten och de berörda ECBS-

Yttrande från kollegiet

medlemmar som ansvarar för övervakningen av de centrala motparter med vilka samverkansöverenskommelser har in ­ 1. Inom fyra månader efter den centrala motpartens inläm ­ gåtts. nande av en fullständig ansökan enligt artikel 17 ska den cen ­ trala motpartens behöriga myndighet genomföra en riskbedöm ­ ning av den centrala motparten och lämna en rapport till kol ­ h) De centralbanker som utger de clearade finansiella instru ­ legiet. mentens mest relevanta unionsvalutor.

Inom 30 kalenderdagar efter mottagandet och baserat på slut ­ satserna i denna rapport ska kollegiet nå fram till ett gemensamt 3. En behörig myndighet i en medlemsstat som inte är med ­ yttrande i vilket det fastställs huruvida den ansökande centrala lem i kollegiet får från kollegiet begära all information som är motparten uppfyller alla de krav som fastställs i denna förord ­ relevant för utförandet av dess tillsynsuppgifter. ning.

4. Kollegiet ska sörja för följande, utan att det påverkar be ­ Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.4 fjärde styc ­ höriga myndigheters befogenheter enligt denna förordning: ket ska kollegiet, om inget gemensamt yttrande kan uppnås i enlighet med andra stycket, inom samma tidsperiod anta ett majoritetsyttrande. a) Utarbetande av det yttrande som avses i artikel 19.

2. Esma ska underlätta antagandet av det gemensamma ytt ­ randet i enlighet med dess allmänna samordningsfunktion enligt b) Informationsutbyte, inklusive begäran om information enligt artikel 31 i förordning (EU) nr 1095/2010. artikel 84.

3. Kollegiets majoritetsyttrande ska antas med enkel majori ­ c) Överenskommelser bland medlemmarna om att frivilligt påta tet bland dess medlemmar. För kollegier bestående av upp till sig uppgifter. och med tolv medlemmar ska högst två kollegiemedlemmar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röstberättigad medlem ska ha en röst. För kollegier bestående av fler än tolv d) Samordning av programmen för tillsynsgranskning, baserade medlemmar ska högst tre medlemmar från samma medlemsstat på en riskbedömning av den centrala motparten. ha rösträtt och varje röstberättigad medlem ska ha en röst. Esma ska inte ha rösträtt i fråga om kollegiets yttranden.

e) Fastställande av förfaranden och beredskapsplaner för kris ­ Artikel 20 situationer som avses i artikel 24.

Upphävande av auktorisation

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22.3 ska 5. Kollegiets inrättande och verksamhet ska baseras på en den centrala motpartens behöriga myndighet upphäva auktori ­ skriftlig överenskommelse mellan dess samtliga medlemmar. sationen om den centrala motparten

I överenskommelsen ska de praktiska villkoren för kollegiets a) inte har utnyttjat sin auktorisation inom tolv månader, ut ­ verksamhet anges, inbegripet närmare bestämmelser för omröst ­ tryckligen har frånsagt sig auktorisationen eller inte har till ­ ningsförfaranden som avses i artikel 19.3, och uppgifter kan handahållit några tjänster eller utövat någon verksamhet un ­ åläggas den centrala motpartens behöriga myndighet eller åläg ­ der de föregående sex månaderna, gas en annan medlem av kollegiet. b) har erhållit auktorisationen genom att lämna osanna upp ­ gifter eller på något annat otillbörligt sätt, 6. För att säkerställa att kollegierna fungerar på ett enhetligt och samstämmigt sätt i hela unionen ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger de villkor enligt c) inte längre uppfyller de villkor som gällde för auktorisatio ­ vilka de unionsvalutor som avses i punkt 2 h ska anses som de nen och inte har vidtagit de åtgärder för att avhjälpa situa ­ mest relevanta och närmare anger de praktiska villkor som tionen som den centrala motpartens behöriga myndighet avses i punkt 5. begärt inom en fastställd tidsram, eller

d) allvarligt och systematiskt har åsidosatt något av de krav Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för som fastställs i denna förordning. tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

2. Om den centrala motpartens behöriga myndighet anser att Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan ­ en av de omständigheter som avses i punkt 1 föreligger ska den darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med inom fem arbetsdagar underrätta Esma och medlemmarna i förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. kollegiet om detta.

L 201/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

3. Den centrala motpartens behöriga myndighet ska höra Med avseende på tillämpningen av första stycket ska Esma åt ­ medlemmarna i kollegiet angående nödvändigheten av att upp ­ minstone årligen häva auktorisationen av den centrala motparten, utom när det brådskar med ett sådant beslut. a) genomföra en inbördes utvärdering av den tillsynsverksam ­ het som utförs av samtliga behöriga myndigheter med av ­ 4. Varje medlem av kollegiet får när som helst begära att den seende på centrala motparters auktorisation och tillsyn i centrala motpartens behöriga myndighet ska kontrollera om enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1095/2010 och denna motpart fortfarande uppfyller villkoren som gällde för auktorisationen. b) ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvärderingar av de centrala motparternas förutsättningar för att stå emot 5. Den centrala motpartens behöriga myndighet får begränsa en ogynnsam utveckling på marknaden i enlighet med arti ­ upphävandet till viss tjänst, verksamhet eller klass av finansiellt kel 32.2 i förordning (EU) nr 1095/2010. instrument. Om en sådan utvärdering som avses i andra stycket led b visar 6. Den centrala motpartens behöriga myndighet ska över ­ på brister i en eller fler centrala motparters motståndskraft ska sända sitt beslut med fullständig motivering till Esma och med ­ Esma utfärda de rekommendationer som behövs i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010. lemmarna i kollegiet, vilket ska ta hänsyn till reservationer från kollegiets medlemmar. KAPITEL 2 7. Beslutet om upphävande av auktorisationen ska få verkan Tillsyn och övervakning av centrala motparter inom hela unionen. Artikel 22

Artikel 21 Behörig myndighet

Översyn och utvärdering 1. Varje medlemsstat ska utse den behöriga myndighet som ska svara för att de uppgifter som följer av denna förordning 1. Utan att den roll som innehas av kollegiet påverkas, ska utförs när det gäller auktorisation och tillsyn av centrala mot ­ de behöriga myndigheter som avses i artikel 22 se över de parter som är etablerade på deras territorium och ska underrätta system, strategier, processer och mekanismer som de centrala kommissionen och Esma därom. motparterna har inrättat för att följa denna förordning samt utvärdera de risker som dessa centrala motparter är eller kan Om en medlemsstat utser mer än en behörig myndighet ska vara exponerade mot. den klart ange varje myndighets uppdrag och utse en myndighet med ensamt ansvar för att samordna samarbetet och infor ­ 2. Den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 ska mationsutbytet med kommissionen, Esma, andra medlemsstaters omfatta alla de krav på centrala motparter som fastställs i denna behöriga myndigheter, EBA och berörda ECBS-medlemmar i förordning. enlighet med artiklarna 23, 24, 83 och 84.

3. De behöriga myndigheterna ska fastställa hur ofta och hur 2. Varje medlemsstat ska se till att den behöriga myndighe ­ ingående den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 ska ten har tillräckliga tillsyns- och utredningsbefogenheter för att genomföras med beaktande av verksamhetens storlek, system ­ fullgöra sitt uppdrag. vikt, art, omfattning och komplexitet när det gäller de berörda centrala motparterna. Översynen och utvärderingen ska upp ­ 3. Varje medlemsstat ska se till att lämpliga administrativa dateras minst en gång årligen. åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning kan vidtas eller införas mot ansvariga fysiska eller juridiska personer, om denna De centrala motparterna ska omfattas av kontroller på plats. förordning inte efterlevs.

4. De behöriga myndigheterna ska regelbundet och minst Dessa åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräc ­ årligen underrätta kollegiet om resultaten av översynen och kande och får inbegripa krav på korrigerande åtgärder inom en utvärderingen enligt punkt 1, inbegripet eventuella korrigerande fastställd tidsram. åtgärder eller sanktioner. 4. Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de behöriga myndigheter som utsetts enligt punkt 1. 5. De behöriga myndigheterna ska kräva att centrala motpar ­ ter som inte uppfyller de krav som fastställs i denna förordning på ett tidigt stadium vidtar nödvändiga åtgärder för att komma KAPITEL 3 till rätta med denna situation.

Samarbete

6. Esma ska ha en samordnande roll mellan behöriga myn ­ Artikel 23 digheter och kollegier i syfte att skapa en gemensam tillsyns ­

Samarbete mellan myndigheter

kultur och konsekvent tillsynspraxis, säkerställa enhetliga för ­ faranden och ett enhetligt tillvägagångssätt, och förstärka över ­ 1. Behöriga myndigheter ska ha ett nära samarbete med va ­ ensstämmelsen när det gäller resultatet av tillsynen. randra, med Esma och vid behov med ECBS.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/29

2. På grundval av tillgängliga uppgifter vid tidpunkten för b) de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av den beslutet ska de behöriga myndigheterna vid utövandet av sina centrala motpartens clearingmedlemmar som är etablerade i allmänna uppgifter vederbörligen beakta sina besluts potentiella de tre medlemsstater som lämnar eller som den centrala effekter på det finansiella systemets stabilitet i alla övriga be ­ motparten förväntar sig ska lämna de sammanlagt största rörda medlemsstater, särskilt i krissituationer som avses i arti ­ bidragen under en ettårsperiod till den centrala motpartens kel 24. obeståndsfond som avses i artikel 42,

Artikel 24 c) de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av han ­ Krissituationer delsplatser belägna inom unionen som den centrala motpar ­ ten verkar eller kommer att verka på, Den centrala motpartens behöriga myndighet eller annan myn ­ dighet ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma, kollegiet, berörda ECBS-medlemmar och andra berörda myndigheter om d) de behöriga myndigheter som övervakar centrala motparter krissituationer som berör en central motpart, inklusive utveck ­ etablerade inom unionen med vilka samverkansöverenskom ­ lingar på finansmarknader, som kan inverka negativt på mark ­ melser ingåtts, nadens likviditet och det finansiella systemets stabilitet i någon av de medlemsstater där den centrala motparten eller någon av e) berörda ECBS-medlemmar i de medlemsstater där den cen ­ dess clearingmedlemmar är etablerad. trala motparten tillhandahåller eller har för avsikt att tillhan ­ dahålla clearingtjänster och relevanta ECBS-medlemmar som KAPITEL 4 ansvarar för övervakningen av centrala motparter med vilka samverkansöverenskommelser ingåtts,

Relationer med tredjeländer

Artikel 25 f) de centralbanker som utger de mest relevanta unionsvalu ­ Godkännande av en central motpart från tredjeland torna för de finansiella instrument som clearats eller som ska clearas. 1. En i ett tredjeland etablerad central motpart får tillhanda ­ hålla clearingtjänster till clearingmedlemmar eller handelsplatser som är etablerade i unionen endast om denna centrala motpart 4. Den centrala motpart som avses i punkt 1 ska lämna in är godkänd av Esma. sin ansökan till Esma.

2. Efter samråd med de myndigheter som avses i punkt 3 får Den ansökande centrala motparten ska förse Esma med all Esma godkänna en central motpart som är etablerad i ett tredje ­ information som krävs för ett godkännande. Inom 30 arbets ­ land och som har lämnat in en ansökan om godkännande att dagar efter mottagandet ska Esma bedöma om ansökan är full ­ tillhandahålla clearingtjänster eller clearingverksamhet, om: ständig. Om ansökan inte är fullständig ska Esma ange en tids ­ frist inom vilken den sökande centrala motparten ska lämna a) Kommissionen har antagit en genomförandeakt i enlighet ytterligare information. med punkt 6.

Beslutet om godkännande ska grundas på de villkor som fast ­ b) Den centrala motparten är auktoriserad i det berörda tredje ­ ställs i punkt 2 och vara oberoende av varje bedömning som landet och omfattas av effektiv tillsyn och verkställighet som utgör grund för de likvärdighetsbeslut som avses i artikel 13.3. säkerställer att den fullt ut följer de försiktighetskrav som gäller i det tredjelandet. Esma ska samråda med de myndigheter och enheter som avses i c) Samarbetsavtal har ingåtts i enlighet med punkt 7. punkt 3 innan myndigheten fattar sitt beslut.

d) Den centrala motparten är etablerad eller auktoriserad i ett Inom 180 arbetsdagar från inlämnandet av en fullständig an ­ tredjeland som anses ha system för bekämpning av penning ­ sökan ska Esma med fullständig motivering skriftligen under ­ tvätt och av finansiering av terrorism som är likvärdiga unio ­ rätta den ansökande centrala motparten om huruvida godkän ­ nens system i enlighet med de likvärdighetskriterier för tred ­ nande beviljats eller nekats. jeland som medlemsstaterna kommit överens om enligt Eu ­ ropaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det fi ­ Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de nansiella systemet används för penningtvätt och finansiering centrala motparter som godkänts i enlighet med denna förord ­ av terrorism ( 1 ). ning.

3. När Esma bedömer om de villkor som avses i punkt 2 är 5. Esma ska efter samråd med de myndigheter och enheter uppfyllda ska myndigheten samråda med som avses i punkt 3 se över godkännandet av en central mot ­ part som är etablerad i ett tredjeland om denna centrala mot ­ a) den behöriga myndigheten i en medlemsstat där den centrala part har utvidgat området för sin verksamhet och sina tjänster i motparten tillhandahåller eller har för avsikt att tillhanda ­ unionen. Den översynen ska genomföras i enlighet med i punk ­ hålla clearingtjänster och som har valts av den centrala mot ­ terna 2, 3 och 4. Esma får återkalla godkännandet av denna parten, centrala motpart om villkoren i punkt 2 inte längre är uppfyllda och under samma omständigheter som dem som beskrivs i ( 1 ) EUT L 309, 25.11.2005, s. 15. artikel 20.

L 201/30 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

6. Kommissionen får anta en genomförandeakt i enlighet och konsekvent ansvarsfördelning, effektiva metoder för att med artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011, som fastställer identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säker ­ denna motpart är eller kan bli utsatt för samt ha tillfredsstäl ­ ställer att de centrala motparter som är auktoriserade i detta lande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden land följer rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de för administration och redovisning. krav som fastställs i avdelning IV i den här förordningen, och att dessa centrala motparter löpande är föremål för effektiv tillsyn och verkställighet i detta land och att tredjelandets regel ­ 2. En central motpart ska införa regler och rutiner som är verk föreskriver ett effektivt likvärdigt system för godkännande tillräckligt effektiva för att säkerställa att denna förordning följs, av de centrala motparter som är auktoriserade i enlighet med inklusive ledningens och de anställdas efterlevnad av alla be ­ tredjeländers rättsordningar. stämmelser i denna förordning.

7. Esma ska upprätta samarbetsarrangemang med de berörda 3. En central motpart ska upprätthålla en organisationsstruk ­ behöriga myndigheter i tredjeländer vars rättsliga och tillsyns ­ tur som säkerställer en kontinuerlig och väl fungerande verk ­ mässiga regelverk har godkänts som vara likvärdiga med denna samhet och tillhandahållande av tjänster. Det ska använda lämp ­ förordning i enlighet med punkt 6. I sådana avtal ska minst liga och proportionella system, resurser och förfaranden. följande anges:

a) Mekanismen för informationsutbyte mellan Esma och det 4. En central motpart ska klart skilja på rapporteringsruti ­ berörda tredjelandets behöriga myndigheter, inbegripet till ­ nerna för dess riskhantering och för dess övriga verksamhet. gång till alla uppgifter som Esma begär över centrala mot ­ parter som är auktoriserade i tredjeländer. 5. En central motpart ska införa, tillämpa och upprätthålla en lönepolitik som främjar sund och effektiv riskhantering och b) Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma när en som inte skapar incitament för mildrade riskstandarder. behörig myndighet i ett tredjeland bedömer att en central motpart som den utövar tillsyn av bryter mot villkoren för sin auktorisation eller annan lagstiftning som den omfattas 6. En central motpart ska ha tillräckliga IT-system som kan av. hantera dess tjänsters och verksamhets komplexitet, mångfald och inriktning, så att den tryggar hög säkerhetsstandard och att c) Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma från en dess uppgifter är säkra och konfidentiella. behörig myndighet i ett tredjeland när en central motpart som den utövar tillsyn av har beviljats rätt att tillhandahålla clearingtjänster till clearingmedlemmar eller kunder som är 7. En central motpart ska kostnadsfritt offentliggöra sina etablerade i unionen. styrformer, regelverket för verksamheten, samt sina inträdeskri ­ terier för clearingmedlemskap. d) Förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet, inbegri ­ pet, när så är lämpligt, kontroller på plats. 8. Den centrala motparten ska vara föremål för ofta före ­ kommande och oberoende revisioner. Resultaten av dessa revi ­ 8. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna sioner ska meddelas styrelsen och tillhandahållas den behöriga artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för myndigheten. tillsyn som närmare anger de uppgifter som den ansökande centrala motparten ska tillhandahålla Esma i sin ansökan om godkännande. 9. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med ECBS-medlemmarna, ut ­ arbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för uppgifter om vad regler och styrformer enligt punkterna 1–8 tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. minst ska omfatta.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan ­ darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

AVDELNING IV Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan ­ KRAV PÅ CENTRALA MOTPARTER darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. KAPITEL 1

Organisatoriska krav

Artikel 27 Artikel 26

Företagsledning och styrelsen Allmänna bestämmelser

1. En central motparts företagsledning ska ha tillräckligt gott 1. En central motpart ska ha stabila styrformer, som omfattar anseende och tillräcklig erfarenhet som säkerställer en sund och en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent ansvarsfull ledning av den centrala motparten.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/31

2. En central motpart ska ha en styrelse, där minst en tred ­ Artikel 29 jedel och minst två av ledamöterna av en central motparts

Registerhållning

styrelse ska vara oberoende. Företrädare för clearingmedlemmar ­ nas kunder ska bjudas in till styrelsemöten när det gäller frågor 1. En central motpart ska i minst tio år bevara alla register ­ som avser artiklarna 38 och 39. Ersättningen till de oberoende uppgifter om sina tjänster och sin verksamhet, så att den behö ­ och andra icke arbetande styrelseledamöterna får inte vara riga myndigheten kan kontrollera den centrala motpartens efter ­ kopplad till den centrala motpartens affärsresultat. levnad av denna förordning.

Ledamöterna av en central motparts styrelse, inklusive de obe ­ 2. En central motpart ska i minst tio år efter att avtal löpt ut roende ledamöterna, ska ha tillräckligt gott anseende och ade ­ bevara alla uppgifter om alla avtal som den har behandlat. kvat sakkunskap om finansiella tjänster, riskhantering och clea ­ Informationen ska åtminstone möjliggöra fastställande av de ringtjänster. ursprungliga villkoren i en transaktion, innan den clearades av den centrala motparten. 3. En central motpart ska klart ange styrelsens roll och an ­ svar samt tillhandahålla styrelsemötenas protokoll till den behö ­ riga myndigheten och revisorer. 3. På begäran av den behöriga myndigheten, Esma och be ­ rörda ECBS-medlemmar ska en central motpart tillhandahålla registeruppgifter och information enligt punkterna 1 och 2 Artikel 28 och all information om clearade avtals positioner, oberoende av den handelsplats där transaktionerna verkställdes.

Riskkommitté

1. En central motpart ska inrätta en riskkommitté som ska bestå av företrädare för dess clearingmedlemmar, oberoende 4. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna styrelseledamöter och företrädare för dess kunder. Riskkommit ­ artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tén får låta den centrala motpartens anställda och externa obe ­ tillsyn med närmare uppgifter om bevarandet av registeruppgif ­ roende experter delta i mötena men då utan rösträtt. Behöriga ter och information enligt punkterna 1–3. myndigheter får begära att få delta i riskkommitténs möten utan rösträtt och att bli informerade om riskkommitténs aktiviteter och beslut. Riskkommitténs råd får inte direkt påverkas av den Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för centrala motpartens ledning. Ingen av grupperna av företrädare tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. ska ha majoritet i riskkommittén.

2. En central motpart ska klart ange riskkommitténs mandat, Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ styrformer för att trygga dess oberoende, verksamhetsregler, der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik ­ valbarhetskriterier och valförfarande för ledamöterna av risk ­ larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. kommittén. Styrformerna ska vara offentliga och ska åtminstone fastställa att riskkommitténs ordförande ska vara en oberoende styrelseledamot, att riskkommittén rapporterar direkt till styrel ­ 5. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av sen och att den ska hålla regelbundna möten. punkterna 1 och 2, ska Esma utarbeta förslag till tekniska stan ­ darder för genomförande för att närmare ange formatet på de uppgifter och den information som ska bevaras. 3. Riskkommittén ska ge råd till styrelsen om omständighe ­ ter som kan påverka den centrala motpartens riskhantering, exempelvis en betydande ändring av dess riskmodell, obestånds ­ förfarandena, kriterierna för godkännande av clearingmedlem ­ Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för mar, för clearing av nya typer av instrument eller för utkon ­ genomförande till kommissionen senast den 30 september traktering av funktioner. Riskkommitténs råd ska inte krävas för 2012. den centrala motpartens löpande verksamhet. Rimliga ansträng ­ ningar ska göras för att samråda med riskkommittén om ut ­ vecklingar som kan påverka den centrala motpartens riskhante ­ Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ ring i krissituationer. der för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4. Utan att det påverkar behöriga myndigheters rätt att bli informerade, ska riskkommitténs ledamöter ha tystnadsplikt. Om riskkommitténs ordförande konstaterar att det för en med ­ Artikel 30 lem föreligger eller kan föreligga en intressekonflikt i ett särskilt

Aktieägare och medlemmar med kvalificerade innehav

ärende, får denne inte rösta om ärendet. 1. Den behöriga myndigheten ska endast auktorisera en cen ­ tral motpart om den har fått upplysningar om vilka av dess 5. En central motpart ska skyndsamt underrätta den behöriga aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är fysiska eller juri ­ myndigheten om alla beslut där styrelsen beslutar att inte följa diska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerade inne ­ riskkommitténs råd. hav och upplysningar om storleken på sådana innehav.

L 201/32 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

2. Den behöriga myndigheten ska avslå auktorisation av en och meddela storleken på ett sådant innehav. En sådan person central motpart, om den tvivlar på att dess aktieägare eller ska även underrätta den behöriga myndigheten, om den har medlemmar med kvalificerade innehav är lämpliga, med beak ­ fattat ett beslut om att minska ett kvalificerat innehav så att tande av behovet att säkerställa att en central motpart har en andelen av röstetalet eller aktiekapitalet kommer att understiga sund och ansvarsfull ledning. 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att den centrala motpartens ställning som dotterföretag kommer att upphöra.

3. Om det finns nära förbindelser mellan den centrala mot ­ parten och andra fysiska eller juridiska personer, ska den behö ­ Den behöriga myndigheten ska skicka ett skriftligt mottagnings ­ riga myndigheten endast bevilja auktorisation om dessa förbin ­ bevis till den tilltänkte förvärvaren eller säljaren, utan dröjsmål delser inte hindrar myndigheten från att effektivt utöva sin till ­ och senast två arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen synsfunktion. enligt denna punkt och efter mottagandet av uppgifterna enligt punkt 3.

4. Om de personer som avses i punkt 1 har ett inflytande Den behöriga myndigheten ska genomföra den bedömning som som sannolikt inverkar menligt på en sund och ansvarsfull föreskrivs i artikel 32.1 ( bedömningen ) inom 60 arbetsdagar från ledning av den centrala motparten, ska den behöriga myndig ­ och med den skriftliga bekräftelsen av mottagandet av under ­ heten vidta lämpliga åtgärder för att få detta att upphöra, vilket rättelsen och av alla de handlingar som ska bifogas den i en ­ kan inbegripa att upphäva den centrala motpartens auktorisa ­ lighet med förteckningen i artikel 32.4 ( bedömningsperioden ). tion.

Vid tidpunkten för mottagningsbeviset ska den behöriga myn ­ 5. Den behöriga myndigheten ska avslå auktorisation, om de digheten informera den tilltänkte förvärvaren eller säljaren om lagar och andra författningar i ett tredjeland som en eller flera när bedömningsperioden löper ut. fysiska eller juridiska personer med vilka den centrala motparten har nära förbindelser omfattas av, eller svårigheter vid verkstäl ­ ligheten av dem, förhindrar ett effektivt utövande av myndighe ­ 3. Den behöriga myndigheten får under bedömningsperioden tens tillsynsfunktion. vid behov, dock senast den femtionde arbetsdagen i bedöm ­ ningsperioden, begära ytterligare uppgifter om det är nödvän ­ digt för att slutföra bedömningen. Denna begäran ska vara Artikel 31 skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

Information till behöriga myndigheter

1. En central motpart ska till sin behöriga myndighet anmäla Bedömningsperioden ska avbrytas för perioden mellan det da ­ alla förändringar av sin ledning och ska också lämna den be ­ tum då den behöriga myndigheten begär in uppgifter och det höriga myndigheten alla upplysningar som krävs för att denna datum då svar tas emot från den tilltänkte förvärvaren. Avbrot ­ ska kunna bedöma efterlevnaden av artikel 27.1 och 27.2 andra tet får inte överstiga 20 arbetsdagar. Den behöriga myndigheten stycket. får därefter besluta om att begära in ytterligare uppgifter för att komplettera eller förtydliga informationen, vilket dock inte får leda till att bedömningsperioden avbryts. Om en styrelseledamots agerande sannolikt inverkar menligt på en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten, ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder, vilket kan 4. Den behöriga myndigheten får förlänga avbrottet enligt inbegripa att utesluta ledamoten ur styrelsen. punkt 3 andra stycket till högst 30 arbetsdagar, om den till ­ tänkte förvärvaren eller säljaren är

2. Alla fysiska eller juridiska personer eller sådana personer som agerar samfällt ( tilltänkta förvärvare ) som har fattat ett beslut a) etablerad utanför unionen eller omfattas av tillsyn utanför om att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav i en unionen, central motpart eller om att ytterligare öka, direkt eller indirekt, ett sådant kvalificerat innehav i en central motpart, varigenom andelen av röstetalet eller kapitalet kommer att uppgå till eller b) en fysisk eller juridisk person som inte omfattas av tillsyn överstiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att den centrala enligt denna förordning eller direktiv 73/239/EEG, rådets motparten kommer att få ställning av dotterföretag ( tilltänkt direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning förvärv ), ska först skriftligen underrätta den behöriga myndighe ­ av lagar och andra författningar som avser annan direkt ten för den centrala motpart i vilken de avser att förvärva eller försäkring än livförsäkring ( 1 ) eller direktiv 2002/83/EG, ytterligare öka ett kvalificerat innehav om storleken på det till ­ 2003/41/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG, 2006/48/EG, tänkta innehavet samt lämna relevanta uppgifter enligt arti ­ 2009/65/EG eller 2011/61/EU. kel 32.4.

5. Om den behöriga myndigheten efter avslutad bedömning Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om beslutar att motsätta sig det tilltänkta förvärvet, ska den inom att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat innehav i ett vär ­ två arbetsdagar och inom bedömningsperioden skriftligen depappersföretag ( den tilltänkte säljaren ) ska först skriftligen un ­ derrätta den centrala motpartens behöriga myndigheten därom ( 1 ) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/33

underrätta förvärvaren och ange skälen för det beslutet. Den Vid sin bedömning av den centrala motpartens förmåga att följa behöriga myndigheten ska underrätta det kollegium som avses denna förordning ska den behöriga myndigheten särskilt upp ­ i artikel 18 om detta. Om inget annat föreskrivs i nationell märksamma om den koncern som den kommer att bli en del av lagstiftning, får en lämplig motivering av beslutet offentliggöras har en struktur som möjliggör en effektiv tillsyn, ett effektivt på den tilltänkte förvärvarens begäran. Detta får dock inte informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna samt hindra medlemsstater från att ge en behörig myndighet befo ­ fastställande av ansvarsfördelningen mellan de behöriga myndig ­ genhet att offentliggöra detta, utan att den tilltänkte förvärvaren heterna. så begärt.

2. De behöriga myndigheterna får bara motsätta sig det till ­ 6. Om den behöriga myndigheten inte motsätter sig det till ­ tänkta förvärvet om det finns rimlig anledning att göra detta på tänkta förvärvet inom bedömningsperioden, ska det anses vara grundval av kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som godkänt. lämnats av den tilltänkte förvärvaren är ofullständiga.

7. Den behöriga myndigheten får fastställa en maximiperiod 3. Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor beträf ­ inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara genomfört och vid fande storleken på förvärvet av aktieandel eller tillåta de behö ­ behov förlänga denna. riga myndigheterna att bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

8. Medlemsstater får inte införa strängare krav än de som föreskrivs i denna förordning när det gäller underrättelse till 4. Medlemsstaterna ska se till att en förteckning görs allmänt den behöriga myndigheten om direkta eller indirekta förvärv tillgänglig med de uppgifter som krävs för bedömningen och av rösträtter eller kapital och dennas godkännande av sådana som ska lämnas till de behöriga myndigheterna vid den tid för förvärv. underrättelsen som avses i artikel 31.2. Uppgiftskraven ska vara proportionella och anpassade till den tilltänkte förvärvarens och det tilltänkta förvärvets karaktär. Medlemsstaterna får inte kräva Artikel 32 uppgifter som är irrelevanta för en ansvarsfull bedömning.

Bedömning

1. Vid bedömningen av den underrättelse som föreskrivs i 5. Utan hinder av artikel 31.2, 31.3 och 31.4 ska en behörig artikel 31.2 och de uppgifter som avses i artikel 31.3 ska den myndighet behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke-diskri ­ behöriga myndigheten, för att säkerställa en sund och ansvars ­ minerande sätt, om den har fått underrättelser om två eller flera full ledning av den centrala motpart som förvärvet gäller, och tilltänkta förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav i en och med beaktande av den tilltänkte förvärvarens sannolika påver ­ samma centrala motpart. kan på denna motpart bedöma om den tilltänkte förvärvaren är lämplig och det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt, med beaktande av följande: 6. Berörda behöriga myndigheter ska i nära samarbete med varandra bedöma om den tilltänkte förvärvaren tillhör någon av a) Den tilltänkta köparens anseende och finansiella sundhet. följande kategorier:

b) Det anseende och de erfarenheter personerna har som kom ­ a) En annan central motpart, kreditinstitut, försäkringsföretag, mer att leda den centrala motpartens verksamhet till följd av återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplats ­ det tilltänkta förvärvet. operatörer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem, fondföretag eller en AIF-förvaltare med auktorisation i annan medlemsstat. c) Om den centrala motparten kommer att kunna uppfylla och fortsätta uppfylla denna förordning. b) Moderföretag till en annan central motpart, kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföre ­ d) Om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta tag, marknadsplatsoperatörer, operatörer av värdepappers ­ förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd pen ­ avvecklingssystem, fondföretag eller en AIF-förvaltare med ningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta, auktorisation i annan medlemsstat. enligt artikel 1 i direktiv 2005/60/EG, eller att det tilltänkta förvärvet kan öka riskerna för sådan verksamhet. c) Fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över en annan central motpart, kreditinstitut, försäkringsföretag, åter ­ Vid sin bedömning av den tilltänkte förvärvarens finansiella försäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplatsopera ­ sundhet ska den behöriga myndigheten särskilt uppmärksamma törer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem, fondfö ­ vilken typ av verksamhet som bedrivs och ska bedrivas av den retag eller en AIF-förvaltare med auktorisation i annan med ­ centrala motpart som det tilltänkta förvärvet gäller. lemsstat.

L 201/34 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

7. De behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål i kommersiella syften, såvida inte den kund som de konfiden ­ förse varandra med alla väsentliga uppgifter eller andra uppgifter tiella uppgifterna tillhör har gett sitt skriftliga förhandsgodkän ­ som är relevanta för bedömningen. Härvid ska de behöriga nande. myndigheterna på begäran överlämna alla relevanta uppgifter till varandra och på eget initiativ överlämna alla väsentliga upp ­ gifter. Eventuella synpunkter eller reservationer från den behö ­ Artikel 34 riga myndighet som ansvarar för den tilltänkte förvärvaren ska

Kontinuerlig verksamhet

anges i beslut av den behöriga myndighet som auktoriserat den centrala motpart som förvärvet gäller. 1. En central motpart ska etablera, genomföra och upprätt ­ hålla lämpliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en lämplig katastrofplan för att trygga verksamheten, snabbt åter ­ Artikel 33 uppta den och fullgöra den centrala motpartens skyldigheter. En sådan plan ska åtminstone göra det möjligt att återställa alla Intressekonflikter transaktioner som de var vid tidpunkten för störningen, så att den centrala motpartens verksamhet är fortsatt säker och den 1. En central motpart ska upprätthålla effektiva organisato ­ kan fullfölja avvecklingen vid fastställt datum. riska och administrativa skriftliga förfaranden för att påvisa och hantera eventuella intressekonflikter mellan den centrala mot ­ parten, inklusive dess ledning, anställda eller personer med di ­ 2. En central motpart ska upprätta, genomföra och upprätt ­ rekt eller indirekt kontroll eller nära förbindelser, och dess clea ­ hålla ett adekvat förfarande som säkerställer en ordnad avveck ­ ringmedlemmar eller kunder som den centrala motparten kän ­ ling eller överföring vid rätt tidpunkt och på rätt sätt av kunders ner till. Den ska upprätthålla och genomföra lämpliga förfaran ­ och clearingmedlemmars tillgångar och positioner om en auk ­ den för lösande av eventuella intressekonflikter. torisation skulle upphävas till följd av ett beslut enligt arti ­ kel 20.

2. Om en central motparts organisatoriska och administra ­ tiva förfaranden för hantering av intressekonflikter inte med 3. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna tillfredsställande säkerhet kan utesluta risken att en clearingmed ­ artikel ska Esma, efter samråd med ECBS-medlemmarna, ut ­ lems eller kunds intressen skadas, ska motparten klart och tyd ­ arbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare ligt underrätta clearingmedlemmen om intressekonfliktens all ­ uppgifter om minimiinnehåll och krav avseende riktlinjerna för männa karaktär eller orsaker, innan den accepterar nya trans ­ kontinuerlig verksamhet och katastrofplanen. aktioner från den clearingmedlemmen. Om den centrala mot ­ parten känner till kunden ska denne och den clearingmedlem vars kund berörs informeras av den centrala motparten. Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

3. Om den centrala motparten är ett moder- eller dotterfö ­ Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan ­ retag, ska de skriftliga förfarandena också beakta sådana om ­ darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med ständigheter som kan skapa intressekonflikter som motparten är artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. eller bör vara medveten om och som är en följd av strukturen och affärsverksamheten i andra företag som den är moder- eller dotterföretag till. Artikel 35

Utkontraktering

4. De skriftliga förfarandena som upprättats i enlighet med 1. Om en central motpart utkontrakterar operativa funktio ­ punkt 1 ska innehålla följande: ner, tjänster eller verksamheter, ska den förbli fullt ansvarig för fullgörandet av samtliga skyldigheter enligt denna förordning och ska alltid säkerställa följande: a) Omständigheter som kan innebära eller skapa en intres ­ sekonflikt som medför en betydande risk för att en eller flera clearingmedlemmars eller kunders intressen skadas. a) Utkontraktering får inte innebära delegering av ansvar.

b) Den centrala motpartens förbindelser med och skyldigheter b) Vilka förfaranden som ska tillämpas och åtgärder som ska gentemot sina clearingmedlemmar eller, när så är tillämpligt, vidtas för att hantera sådana konflikter. gentemot sina kunder får inte ändras.

5. En central motpart ska vidta alla rimliga åtgärder för att c) Villkoren för den centrala motpartens auktorisation får inte undvika att uppgifter i dess system missbrukas och ska för ­ förändras. hindra att sådana uppgifter används för annan affärsverksamhet. En fysisk person som har en nära förbindelse med en central motpart eller en juridisk person med ställning som moder- eller d) Utkontraktering får inte förhindra utövandet av tillsyns- och dotterföretag till den centrala motparten får inte använda kon ­ kontrollfunktioner, inbegripet tillgång på platsen till alla de fidentiella uppgifter som registrerats vid den centrala motparten relevanta uppgifter som krävs för att fullgöra dessa uppdrag.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/35

e) Utkontraktering får inte innebära att den centrala motparten Artikel 37 berövas sina nödvändiga riskhanteringssystem och -kontrol ­

Deltagandekrav

ler. 1. En central motpart ska fastställa kategorier, vid behov per clearad produkttyp, av godtagbara clearingmedlemmar och till ­ f) Tjänsteproducenten ska tillämpa krav för kontinuerlig verk ­ trädeskraven efter samråd med riskkommittén i enlighet med samhet som är likvärdiga de krav som den centrala motpar ­ artikel 28.3. Sådana kriterier ska vara icke-diskriminerande, ten måste uppfylla enligt denna förordning. transparenta och objektiva, så att rättvist och öppet tillträde till den centrala motparten säkerställs, och de ska säkerställa att clearingmedlemmarna har tillräckliga ekonomiska medel g) Den centrala motparten bibehåller den sakkunskap och de och operativ förmåga för att fullgöra skyldigheterna som följer resurser som krävs för att kunna bedöma tillhandahållna av deltagande i en central motpart. Kriterier för att begränsa tjänsters kvalitet, tjänsteproducentens organisatoriska kom ­ tillträdet ska endast tillåtas om syftet är att kontrollera riskerna petens och kapitaltäckning och för att effektivt kunna över ­ för den centrala motparten. vaka de utkontrakterade verksamheterna och hantera de ris ­ ker som utkontrakteringen är förenad med samt löpande övervaka dessa verksamheter och hantera dessa risker. 2. En central motpart ska löpande se till att kraven enligt punkt 1 efterlevs och ska i god tid få tillgång till de uppgifter som är relevanta för en sådan bedömning. En central motpart h) Den centrala motparten ska ha direkt tillgång till relevanta ska minst årligen göra en omfattande genomgång av om dess uppgifter om de utkontrakterade verksamheterna. clearingmedlemmar följer denna artikel.

i) Tjänsteproducenten ska samarbeta med den behöriga myn ­ 3. Clearingmedlemmar som clearar transaktioner för sina digheten med avseende på utkontrakterad verksamhet. kunders räkning ska ha de extra finansiella medel och den extra operativa förmåga som krävs för denna verksamhet. Den cen ­ trala motpartens regler för clearingmedlemmarna ska göra det j) Tjänsteproducenten ska skydda eventuella konfidentiella upp ­ möjligt att samla in grundläggande information för att identi ­ gifter som avser den centrala motparten och dennes clearing ­ fiera, övervaka och hantera relevanta riskkoncentrationer i sam ­ medlemmar och kunder, eller om tjänsteproducenten är eta ­ band med tillhandahållandet av tjänster till kunderna. På begä ­ blerad i ett tredjeland ska dataskyddsstandarderna i detta ran ska clearingmedlemmar informera den centrala motparten tredjeland, eller de som de berörda parterna kommit överens om de kriterier och förfaranden de tillämpar för kundernas om, vara likvärdiga med dataskyddsstandarderna i unionen. tillgång till den centrala motpartens tjänster. Ansvaret för att säkerställa att kunderna iakttar sina förpliktelser ska ligga kvar hos clearingmedlemmarna. En central motpart får inte utkontraktera central verksamhet kopplad till riskhantering, såvida inte sådan utkontraktering 4. En central motpart ska ha objektiva och transparenta för ­ godkänns av den behöriga myndigheten. faranden för avstängning och utträde under ordnade former för clearingmedlemmar som inte längre uppfyller de kriterier som avses i punkt 1. 2. Den behöriga myndigheten ska begära att den centrala motparten i ett skriftligt avtal klart anger sina respektive tjäns ­ teproducenters rättigheter och skyldigheter. 5. En central motpart får bara neka clearingmedlemmar som uppfyller de kriterier som avses i punkt 1 tillträde om detta vederbörligen motiveras skriftligt och är grundat på en omfat ­ 3. En central motpart ska på begäran tillhandahålla alla upp ­ tande riskanalys. gifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna bedöma om de utkontrakterade verksamheterna uppfyller denna förordnings krav. 6. En central motpart får ställa ytterligare, särskilda krav på clearingmedlemmar, exempelvis att delta i utauktionering av en position som tillhör en clearingmedlem på obestånd. Sådana KAPITEL 2 ytterligare krav ska vara proportionerliga mot den risk clearing ­ Uppföranderegler medlemmen utgör och får inte begränsa deltagandet till vissa kategorier av clearingmedlemmar. Artikel 36

Allmänna bestämmelser

Artikel 38 1. När en central motpart tillhandahåller tjänster till sina

Transparens

clearingmedlemmar och i relevanta fall till dess kunder ska den agera rättvist och professionellt i sådana clearingmedlem ­ 1. En central motpart och dess clearingmedlemmar ska of ­ mars och kunders intresse och i enlighet med sund riskhante ­ fentliggöra priser och avgifter för de tjänster som tillhandahålls. ring. Priser och avgifter för varje tjänst som tillhandahålls ska offent ­ liggöras separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för att åtnjuta dessa. En central motpart ska erbjuda sina clearing ­ 2. En central motpart ska ha tillgängliga, transparenta och medlemmar, och i förekommande fall dess kunder, separat till ­ rättvisa regler för skyndsam hantering av klagomål. gång till de specifika tjänster som tillhandahålls.

L 201/36 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

En central motpart ska separat redovisa kostnader och intäkter 4. En clearingmedlem ska ha separata register och separat för de tjänster som tillhandahålls och lämna ut denna infor ­ bokföring som gör att clearingmedlemmen, både i de konton mation till den behöriga myndigheten. som innehas hos den centrala motparten och i sina egna kon ­ ton, kan separera sina tillgångar och positioner från de till ­ gångar och positioner som innehas för clearingmedlemmens 2. En central motpart ska underrätta clearingmedlemmar och kunders räkning hos den centrala motparten. kunder om de risker som de tjänster som tillhandahålls är för ­ enade med. 5. En clearingmedlem ska åtminstone erbjuda sina kunder möjligheten att välja mellan separering av kunders samlingskon ­ 3. En central motpart ska till sina clearingmedlemmar och ton och enskild kundseparering och informera kunderna om behöriga myndigheter rapportera den prisinformation som den kostnaderna och skyddsnivån som avses i punkt 7 för varje använt för att beräkna sina exponeringar vid dagens slut mot alternativ. Kunden ska skriftligen bekräfta sitt val. sina clearingmedlemmar.

6. Om en kund väljer enskild kundseparering ska eventuellt En central motpart ska offentliggöra clearade transaktionsvoly ­ överskjutande marginal utöver krav som riktas mot kunden mer per klass av instrument som clearats av den centrala mot ­ även ställas till den centrala motparten och separeras från andra parten i aggregerad form. kunders eller clearingmedlemmars marginaler, och ska inte ex ­ poneras för förluster kopplade till positioner som redovisats på ett annat konto. 4. En central motpart ska offentliggöra de operativa och tek ­ niska kraven med avseende på kommunikationsprotokollen för 7. Centrala motparter och clearingmedlemmar ska offentlig ­ de format för innehåll och meddelanden som den använder för göra skyddsnivåerna och kostnaderna för de olika separerings ­ att kommunicera med tredje parter, inklusive de operativa och nivåer som de tillhandahåller och erbjuda dessa tjänster på skä ­ tekniska krav som avses i artikel 7. liga affärsmässiga villkor. Närmare uppgifter om de olika sepa ­ reringsnivåerna ska inbegripa en beskrivning av de viktigaste rättsliga konsekvenserna av de olika separeringsnivåer som er ­ 5. En central motpart ska offentliggöra clearingmedlemmars bjuds, inbegripet information om de berörda jurisdiktionernas eventuella överträdelser av de kriterier som avses i artikel 37.1 tillämpliga insolvenslagstiftning. samt de krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, utom i de fall då den behöriga myndigheten, efter att ha hört Esma, anser att offentliggörandet skulle utgöra ett hot mot den finan ­ 8. En central motpart ska ha nyttjanderätt knuten till de siella stabiliteten eller förtroendet för marknaden eller skapa marginalsäkerheter eller bidrag till obeståndsfonden som samlas allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda par ­ in via ett avtal om finansiell säkerhet, i den mening som avses i terna oproportionerlig skada. artikel 2.1 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet ( 1 ), förutsatt att användningen av dessa arrangemang Artikel 39 föreskrivs i dess verksamhetsbestämmelser. Clearingmedlemmen Separering och överförbarhet ska skriftligen bekräfta sitt godtagande av verksamhetsbestäm ­ melserna. Den centrala motparten ska offentliggöra denna nytt ­ 1. En central motpart ska ha separata register och separat janderätt, som ska utövas i enlighet med artikel 47. bokföring som gör att man när som helst och utan dröjsmål på den centrala motpartens konton klart och tydligt kan sepa ­ rera tillgångar och positioner som innehas för en clearingmed ­ 9. Kravet på separering av tillgångar och positioner på den lems räkning från tillgångar och positioner som innehas för en centrala motpartens konton är uppfyllt om annan clearingmedlems räkning och från den centrala motpar ­ tens egna tillgångar. a) tillgångar och positioner redovisas på separata konton,

2. En central motpart ska erbjuda sig att ha separata register och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på b) nettning av positioner som redovisas på olika konton för ­ konton hos denna motpart klart och tydligt kan separera clea ­ hindras, ringmedlemmens tillgångar och positioner från tillgångar och positioner som innehas för clearingmedlemmens kunders räk ­ ning ( separering av kunders samlingskonton ). c) de tillgångar som täcker de positioner som redovisas på ett konto inte exponeras för förluster kopplade till positioner som redovisats på ett annat konto. 3. En central motpart ska erbjuda sig att ha separata register och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på konton hos den centrala motparten klart och tydligt kan sepa ­ 10. Tillgångar avser säkerhet som innehas för att täcka po ­ rera en kunds tillgångar och positioner från dem som innehas sitioner och inbegriper rätten till överföring av tillgångar som är för andra kunders räkning ( enskild kundseparering ). Den centrala likvärdiga med denna säkerhet, eller intäkterna från realisering motparten ska på begäran kunna erbjuda clearingmedlemmarna av en säkerhet, men däremot inte bidrag till en obeståndsfond. möjligheten att öppna fler konton i eget namn för sina kunders räkning. ( 1 ) EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/37

KAPITEL 3 Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Försiktighetskrav

Artikel 40 Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ Exponeringshantering der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik ­ larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. En central motpart ska mäta och bedöma sin likviditet och kreditexponering mot varje clearingmedlem och i tillämpliga fall mot annan central motpart som den ingått samverkansöver ­ Artikel 42 enskommelse med, på nära realtidsbasis. För att effektivt kunna mäta sin exponering ska en central motpart ha snabb och icke- Obeståndsfond diskriminerande tillgång till relevanta prisuppgifter. Detta ska 1. För att ytterligare begränsa kreditexponeringen mot sina göras till en rimlig kostnad. clearingmedlemmar ska en central motpart ha en i förväg fi ­ nansierad obeståndsfond för att täcka förluster som överskrider Artikel 41 de förluster som ska täckas av sådana marginalsäkerheter som Krav på marginalsäkerheter fastställs i artikel 41, till följd av att en eller flera clearingmed ­ lemmar hamnar på obestånd, inklusive inledande av ett insol ­ 1. En central motpart ska, för att begränsa sin kreditexpone ­ vensförfarande. ring, tillämpa, kräva och driva in marginalsäkerheter från sina clearingmedlemmar och i tillämpliga fall från de centrala mot ­ parter som den har samverkansöverenskommelse med. Sådana Den centrala motparten ska fastställa ett minimibelopp som säkerheter ska vara tillräckliga för att täcka eventuella expone ­ obeståndsfondens storlek under inga omständigheter får under ­ ringar som den centrala motparten beräknar skulle kunna före ­ stiga. ligga tills motsvarande positioner avvecklats. De ska även vara tillräckliga för att över en lämplig tidshorisont täcka förluster från minst 99 % av exponeringsrörelserna och ska trygga att en 2. En central motpart ska fastställa lägsta bidrag till obe ­ central motpart åtminstone på dagsbasis från alla sina clearing ­ ståndsfonden och beräkningskriterierna för de enskilda clearing ­ medlemmar har fullständiga säkerheter för alla sina exponering ­ medlemmarnas bidrag. Bidragen ska vara proportionella mot ar, och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har respektive clearingmedlems exponering. samverkansöverenskommelser med. En central motpart ska re ­ gelbundet övervaka och vid behov se över nivån på marginal ­ säkerheterna, så att dessa återspeglar nuvarande marknadsförhål ­ 3. Obeståndsfonden ska åtminstone ge den centrala motpar ­ landen, och därvid ta hänsyn till eventuella procykliska effekter ten möjlighet att vid extrema men samtidigt möjliga marknads ­ av sådana översyner. förhållanden klara att den clearingmedlem som den har störst exponering mot hamnar på obestånd, eller att den näst största 2. För fastställandet av sina marginalsäkerheter ska en central och tredje största clearingmedlemmen gör det, om deras sam ­ motpart tillämpa modeller och parametrar som inbegriper de manlagda exponering är större. En central motpart ska utarbeta clearade produkternas riskegenskaper och tar hänsyn till inter ­ scenarier för extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållan ­ vallet mellan indrivningar av marginalsäkerheter, till mark ­ den. Scenarierna ska inkludera de mest volatila perioder som nadens likviditet och till möjliga förändringar under transaktio ­ har förekommit på de marknader där den centrala motparten nens löptid. Modellerna och parametrarna ska godkännas av tillhandahåller sina tjänster och en rad potentiella framtidssce ­ den behöriga myndigheten, efter ett yttrande i enlighet med narier. De ska ta hänsyn till plötsliga utförsäljningar av finansi ­ artikel 19. ella medel och snabbt minskad marknadslikviditet.

3. En central motpart ska kräva och driva in marginalsäker ­ 4. En central motpart får inrätta en särskild obeståndsfond heter under loppet av dagen, åtminstone när i förväg fastställda för de olika klasser av instrument som den clearar. tröskelvärden överskridits.

4. En central motpart ska kräva och driva in marginalsäker ­ 5. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna heter som är tillräckliga för att täcka den risk som härrör från artikel ska Esma, i nära samarbete med ECBS och efter att ha de positioner som registrerats på varje konto som förs i enlighet hört EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med artikel 39 med avseende på särskilda finansiella instrument. med närmare uppgifter om den ram som ska användas för att En central motpart får beräkna marginalsäkerheter med avse ­ definiera de extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållan ­ ende på en portfölj med finansiella instrument, förutsatt att den den som avses i punkt 3, som ska ligga till grund för att fast ­ använda metoden är försiktig och stabil. ställa storleken på obeståndsfonden och andra finansiella medel som avses i artikel 43. 5. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med EBA och ECBS, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för för olika typer av finansiella instrument om lämpliga procenttal tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. och tidshorisonter enligt punkt 1 för avvecklingsperioden och beräkningen av historisk volatilitet, med beaktande av målet att begränsa de procykliska effekterna, och de villkor enligt vilka Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ praxisen för portföljmarginalsäkerheter som avses i punkt 4 kan der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik ­ genomföras. larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

L 201/38 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

Artikel 43 Artikel 45

Andra finansiella medel Vattenfallsprincipen vid obestånd

1. En central motpart ska disponera över tillräckliga i förväg 1. Om en clearingmedlem hamnar på obestånd ska en cen ­ finansierade finansiella medel för att kunna täcka eventuella tral motpart innan andra medel tas i anspråk för förlusttäckning förluster som överskrider de förluster som ska täckas av de använda de marginalsäkerheter som denna clearingmedlem marginalsäkerheter som fastställs i artikel 41 och den obe ­ ställt. ståndsfond som avses i artikel 42. Sådana i förväg finansierade finansiella medel ska inkludera egna medel som avsatts av den 2. Om marginalsäkerheter ställda av en clearingmedlem som centrala motparten, vara fritt tillgängliga för den centrala mot ­ är på obestånd inte räcker för att täcka den centrala motpartens parten och får inte användas för att uppfylla kravet på kapital förluster ska den centrala motparten använda clearingmedlem ­ enligt artikel 16. mens bidrag till obeståndsfonden för att täcka dessa förluster.

3. En central motpart ska använda bidragen till obestånds ­ 2. Den beståndsfond som avses i artikel 42 och de andra fonden från clearingmedlemmar som inte är på obestånd och finansiella medel som avses i punkt 1 i den här artikeln ska andra sådana finansiella medel som avses i artikel 43.1 först säkerställa att den centrala motparten alltid kan klara av att sedan bidragen från clearingmedlemmen på obestånd har ut ­ minst de två clearingmedlemmar som den har störst exponering tömts. mot hamnar på obestånd vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden.

4. En central motpart ska använda avsatta egna medel innan den använder bidragen till obeståndsfonden från clearingmed ­ lemmar som inte är på obestånd. En central motpart ska inte 3. En central motpart får begära att clearingmedlemmar som använda de marginalsäkerheter som ställts av clearingmedlem ­ inte är på obestånd tillhandahåller ytterligare medel om en mar som inte är på obestånd för att täcka förluster som orsakas annan clearingmedlem skulle hamna på obestånd. En central av att en annan clearingmedlem hamnar på obestånd. motparts clearingmedlemmar ska ha begränsad exponering mot den centrala motparten.

5. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med berörda behöriga myndig ­ Artikel 44 heter och ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om metoden för Kontroll av likviditetsrisker att beräkna och upprätthålla den centrala motpartens egna me ­

del som ska användas i enlighet med punkt 4. 1. En central motpart ska alltid ha tillgång till tillräcklig lik ­ viditet för att kunna utföra sina tjänster och utöva sin verk ­ samhet. Den ska därför säkra nödvändiga krediter eller liknande Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för arrangemang för att kunna täcka sina likviditetsbehov om den tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. inte omedelbart kan få tillgång till sina finansiella medel. En clearingmedlem och denna clearingmedlems moder- eller dot ­ Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ terföretag ska tillsammans inte svara för mer än 25 % av den der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik ­ kredit som den centrala motparten behöver. larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 46 En central motpart ska dagligen mäta sitt potentiella likviditets ­ behov. Den ska beakta den likviditetsrisk som skapas om minst Krav på säkerheter de två clearingmedlemmar som den har störst exponering mot hamnar på obestånd. 1. För att täcka sin inledande och fortlöpande exponering mot sina clearingmedlemmar ska en central motpart godta myc ­ ket likvida säkerheter med minimala kredit- och marknadsrisker. För icke-finansiella motparter får en central motpart godta 2. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna bankgarantier, med beaktande av sådana garantier vid beräkning artikel ska Esma, efter samråd med berörda myndigheter och av dess exponering mot en bank som är en clearingmedlem. ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska standarder för Den ska göra lämpliga värderingsavdrag som återspeglar den tillsyn med närmare uppgifter om ramen för hantering av den potentiella värdeminskningen mellan den senaste värderingen likviditetsrisk som centrala motparter ska kunna klara av i en ­ av tillgångarna och den tidpunkt då de rimligen bör vara rea ­ lighet med punkt 1. liserade. Den ska beakta likviditetsriskerna till följd av att en marknadsaktör hamnar på obestånd och de koncentrationsrisker för vissa tillgångar som kan bli resultatet av fastställandet av Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för godtagbara säkerheter och lämpliga värderingsavdrag.

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

2. För att tillgodose sitt krav på marginalsäkerheter får en central motpart, i lämpliga fall och med tillräcklig försiktighet, Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tek ­ som säkerhet godta ett derivatkontrakts underliggande tillgång niska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet eller det finansiella instrument som den centrala motpartens med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. exponering utgår från.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/39

3. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna 6. En central motpart får inte investera sitt kapital, eller me ­ artikel ska Esma, efter samråd med EBA, ESRB och ECBS, ut ­ del kopplade till de krav som fastställs i artikel 41, 42, 43 eller arbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare 44, i sina egna eller sitt moder- eller dotterföretags värdepapper. uppgifter om

7. Vid sina investeringsbeslut ska en central motpart beakta a) vilken typ av säkerhet som kan anses vara mycket likvid, sin totala kreditriskexponering mot enskilda gäldenärer och ska såsom kontanter, guld, statsobligationer och företagsobliga ­ se till att dess totala kreditriskexponering mot varje enskild tioner av hög kvalitet och täckta obligationer, gäldenär håller sig inom rimliga gränser vad gäller koncent ­ ration.

b) de värderingsavdrag som avses i punkt 1, och 8. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med EBA och ECBS, utarbeta c) villkoren för att garantier från affärsbanker ska kunna accep ­ förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter teras som säkerhet enligt punkt 1. om vilka finansiella instrument som kan anses vara mycket likvida och som står för minimala marknads- och kreditrisker enligt punkt 1, mycket säkra arrangemang enligt punkterna 3 Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för och 4 och gränser vad gäller koncentration som avses i punkt 7. tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik ­ larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik ­ Artikel 47 larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Riktlinjer för investeringar

1. En central motpart ska endast investera sina finansiella Artikel 48 medel i kontanter eller mycket likvida finansiella instrument med minimala marknads- och kreditrisker. En central motparts Obeståndsförfaranden investeringar ska kunna realiseras snabbt och med minimala 1. En central motpart ska ha detaljerade förfaranden som ska negativa priseffekter. tillämpas när en clearingmedlem inte följer den centrala mot ­ partens deltagandekrav enligt artikel 37 inom tidsfristen och i enlighet med de förfaranden som den centrala motparten in ­ 2. Kapitalbeloppet, inklusive en central motparts balanserade rättat. En central motpart ska precisera vilka förfaranden som vinstmedel och reserver, som inte har investerats i enlighet med ska tillämpas om det inte är den centrala motparten som för ­ punkt 1, ska inte beaktas med avseende på tillämpningen av klarar att clearingmedlemmen har hamnat på obestånd. Dessa artikel 16.2 eller artikel 45.4. förfaranden ska ses över årligen.

3. De finansiella instrument som ställts som marginalsäker ­ heter eller utgör bidrag till obeståndsfonder ska, om sådana 2. En central motpart ska vid obestånd agera snabbt för att finns tillgängliga, deponeras hos operatörer av avvecklings ­ begränsa förluster och likviditetspåfrestningar, och ska se till att system för värdepapper som erbjuder fullständigt skydd av dessa avvecklingen av en clearingmedlems positioner inte stör den finansiella instrument. Som alternativ får andra mycket säkra centrala motpartens verksamhet eller utsätter clearingmedlem ­ arrangemang med auktoriserade finansinstitut användas. mar som inte är på obestånd för förluster som de inte kunde förutse eller kontrollera.

4. En central motparts kontantinsättningar ska göras genom mycket säkra arrangemang med auktoriserade finansinstitut, el ­ 3. När en central motpart anser att clearingmedlemmen inte ler, alternativt, genom centralbankers stående insättningsfacilite ­ kommer att kunna fullgöra sina framtida skyldigheter, ska den ter eller med andra jämförbara faciliteter som centralbanker omedelbart underrätta den behöriga myndigheten innan obe ­ ställer till förfogande. ståndsförfarandet har tillkännagivits eller utlösts. Den behöriga myndigheten ska omedelbart underrätta Esma, de relevanta medlemmarna av ECBS och den myndighet som ansvarar för 5. När en central motpart deponerar tillgångar och medel tillsynen av den clearingmedlem som är på obestånd. hos en tredje part ska den centrala motparten se till att till ­ gångar som tillhör clearingmedlemmarna kan identifieras sepa ­ rat från de tillgångar som tillhör den centrala motparten och 4. En central motpart ska kontrollera att dess obeståndsför ­ från tillgångar som tillhör den tredje parten, genom konton faranden kan genomföras. Den ska vidta alla rimliga åtgärder med olika benämningar i den tredje partens räkenskaper, eller för att säkerställa att den har rättslig befogenhet att avveckla de genom andra likvärdiga åtgärder som ger samma skyddsnivå. En positioner som den clearingmedlem som har hamnat på obe ­ central motpart ska vid behov snabbt kunna få tillgång till de stånd innehar och att överföra eller realisera kundernas positio ­ finansiella instrumenten. ner som tillhör den clearingmedlemmens kunder.

L 201/40 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

5. Om tillgångar och positioner redovisas i en central mot ­ Det kollegium som avses i artikel 19 ska lämna ett yttrande om parts register och konton, med hänvisning till att de innehas för de antagna modellerna och parametrarna och alla betydande kunder till en clearingmedlem på obestånd i enlighet med ar ­ ändringar av dessa. tikel 39.2, ska den centrala motparten, åtminstone, i avtal för ­ binda sig att börja tillämpa förfarandena för att överföra till ­ gångar och positioner som innehas av clearingmedlemmen på Esma ska se till att informationen om resultaten av stresstes ­ obestånd för kundernas räkning till en annan clearingmedlem, terna vidarebefordras till de europeiska tillsynsmyndigheterna, så som alla dessa kunder ska utse, på deras begäran och utan att att dessa kan bedöma finansiella företags exponering mot cen ­ inhämta samtycke från clearingmedlemmen på obestånd. Den trala motparters obestånd. andra clearingmedlemmen ska endast vara förpliktigad att godta dessa tillgångar och positioner om den tidigare i ett avtal med kunderna förbundit sig att göra det. Om överföringen till denna 2. En central motpart ska regelbundet testa de viktigaste andra clearingmedlem inte har ägt rum inom en i förväg fast ­ komponenterna i sina förfaranden för obestånd och vidta alla ställd tid för överföring som anges i den centrala motpartens rimliga åtgärder för att se till att samtliga clearingmedlemmar verksamhetsbestämmelser, får den centrala motparten vidta alla förstår dem och har etablerat lämpliga förfaranden för att agera åtgärder som är tillåtna i dess verksamhetsbestämmelser för att vid obestånd. aktivt hantera sin risk i förhållande till dessa positioner, inbegri ­ pet realisering av de tillgångar och positioner som innehas av clearingmedlemmen på obestånd för dennes kunders räkning. 3. En central motpart ska offentliggöra nyckeluppgifter om sin riskhanteringsmodell och sina antaganden för genomföran ­ 6. Om tillgångar och positioner redovisas i en central mot ­ det av de stresstester som avses i punkt 1. parts register och konton, med hänvisning till att de innehas för en kund till en clearingmedlem på obestånd i enlighet med artikel 39.3, ska den centrala motparten, åtminstone, i avtal 4. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna förbinda sig att börja tillämpa förfarandena för att överföra artikel ska Esma, efter samråd med EBA, andra berörda behöriga tillgångar och positioner som innehas av clearingmedlemmen myndigheter och ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tek ­ på obestånd för kundens räkning till en annan clearingmedlem, niska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om följande: som kunden ska utse, på kundens begäran och utan att inhämta samtycke från clearingmedlemmen på obestånd. Den andra clea ­ ringmedlemmen ska endast vara förpliktigad att godta dessa a) Vilken typ av test som ska genomföras för olika typer av tillgångar och positioner om den tidigare i ett avtal med kunden finansiella instrument och portföljer. förbundit sig att göra det. Om överföringen till denna andra clearingmedlem inte har ägt rum inom en i förväg fastställd tid för överföring som anges i den centrala motpartens verksam ­ hetsbestämmelser, får den centrala motparten vidta alla åtgärder b) Clearingmedlemmarnas och andra parters deltagande i tes ­ som är tillåtna i dess verksamhetsbestämmelser för att aktivt terna. hantera sin risk i förhållande till dessa positioner, inbegripet likvidering av de tillgångar och positioner som innehas av clea ­ ringmedlemmen på obestånd för kundens räkning. c) Testernas frekvens.

7. Kunders säkerheter ska, om de är separerade i enlighet d) Testernas tidshorisonter. med artikel 39.2 och 39.3, endast användas för att täcka posi ­ tioner som innehas för deras räkning. Om det återstår ford ­ ringar på den centrala motparten efter slutförandet av clearing ­ medlemmens process för obeståndshantering genom den cen ­ e) De nyckeluppgifter som avses i punkt 3. trala motparten, ska de snabbt återlämnas till dessa kunder, om den centrala motparten vet vilka de är, eller, om de inte är kända, till clearingmedlemmen för deras kunders räkning. Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Artikel 49

Översyn av modeller, stresstester och utfallstester Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik ­ 1. En central motpart ska regelbundet se över sina modeller larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. och parametrar för att beräkna sina marginalsäkerhetskrav, bi ­ drag till obeståndsfonden, krav på säkerheter och andra meka ­ nismer för riskkontroll. Det ska utsätta modellerna för rigorösa och återkommande stresstester för att bedöma motståndskraften Artikel 50 vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden, och

Avveckling

ska genomföra utfallstester för bedömning av den använda me ­ todens tillförlitlighet. Den centrala motparten ska erhålla en 1. För avveckling av sina transaktioner ska en central mot ­ oberoende validering, underrätta sin behöriga myndighet och part använda centralbanksmedel, om detta är praktiskt genom ­ Esma om de genomförda testernas resultat och ska få dess förbart och sådana är tillgängliga. Om centralbanksmedel inte validering, innan den genomför någon betydande förändring används, ska åtgärder vidtas för att strikt begränsa kontant ­ av modellerna eller parametrarna. avvecklingsrisker.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/41

2. En central motpart ska klart ange sina skyldigheter i fråga samverkansöverenskommelse och kan inverka på kreditom leveranser av finansiella instrument, inklusive om den är och likviditetsrisker genom en koncentration av clearingmed ­ skyldig att leverera eller motta ett finansiellt instrument eller lemmar och inverka på sammanförda finansiella medel. om den ersätter parter vid förluster i samband med leverans.

I tillämpliga fall ska centrala motparter vid tillämpningen av led 3. Om en central motpart är skyldig att leverera eller motta b i första stycket tillämpa de regler för tidpunkten för införande finansiella instrument, ska den i möjligaste mån eliminera den av ett överföringsuppdrag i deras respektive system och för huvudsakliga risken genom att använda system för leverans mot tidpunkten då den blir oåterkallelig, som anges i direktiv betalning. 98/26/EG.

AVDELNING V För tillämpningen av led c i första stycket ska det i överens ­ SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSER kommelsen anges hur konsekvenserna av obestånd ska hanteras, när en av de centrala motparter som en samverkansöverens ­ Artikel 51 kommelse ingåtts med är på obestånd.

Samverkansöverenskommelser

1. En central motpart får ingå en samverkansöverenskom ­ För tillämpningen av led d i första stycket ska centrala motpar ­ melse med en annan central motpart om de krav som fastställs ter ha solida kontroller över återanvändning av clearingmedlem ­ i artiklarna 52, 53 och 54 är uppfyllda. mars säkerhet enligt överenskommelsen, om deras behöriga myndigheter tillåter detta. I överenskommelsen ska det anges hur dessa risker har hanterats, varvid tillräcklig täckning och 2. När en central motpart ingår en samverkansöverenskom ­ behovet att begränsa smittoeffekter ska beaktas. melse med en annan central motpart för att tillhandahålla tjäns ­ ter till en viss handelsplats ska den centrala motparten få ickediskriminerande tillgång både till de uppgifter den behöver från handelsplatsen för att kunna fullgöra sitt uppdrag, under för ­ 2. Om de centrala motparterna använder olika riskhante ­ utsättning att den centrala motparten uppfyller handelsplatsens ringsmodeller för att bevaka sin exponering mot sina clearing ­ operativa och tekniska krav, och till det relevanta avvecklings ­ medlemmar eller sin inbördes exponering ska de centrala mot ­ systemet. parterna kartlägga dessa skillnader, bedöma vilka risker de kan ge upphov till och vidta åtgärder, inklusive säkrande av ytterli ­ gare finansiella medel, för att begränsa effekterna på samver ­ 3. Ingåendet av en samverkansöverenskommelse eller tillträ ­ kansöverenskommelsen, liksom potentiella effekter i termer av det till en uppgiftskälla eller ett avvecklingssystem enligt punk ­ smittorisker, och säkerställa att dessa skillnader inte påverkar terna 1 och 2, ska bara direkt eller indirekt avvisas eller be ­ respektive central motparts förmåga att hantera effekterna av gränsas för att kontrollera eventuella risker med en sådan över ­ en clearingmedlems obestånd. enskommelse eller tillträde.

3. Eventuella bikostnader som uppstår till följd av punkterna Artikel 52 1 och 2 ska belasta den centrala motpart som begär samverkan eller tillträde, såvida inte parterna kommit överens om annat.

Riskhantering

1. Centrala motparter som ingår en samverkansöverenskom ­ melse ska göra följande: Artikel 53

Tillhandahållande av marginalsäkerheter bland centrala

a) Etablera lämpliga riktlinjer, förfaranden och system för att motparter effektivt kartlägga, övervaka och hantera de risker som följer 1. En central motpart ska på kontona klart och tydligt sepa ­ av överenskommelsen, så att de utan dröjsmål kan fullgöra rera tillgångar och positioner som innehas för de centrala mot ­ sina förpliktelser. parters räkning med vilka den har ingått en samverkansöver ­ enskommelse.

b) Avtala om sina respektive rättigheter och skyldigheter, inklu ­ sive beträffande den lagstiftning som ska tillämpas på deras 2. Om en central motpart som ingår en samverkansöverens ­ förbindelser. kommelse med en annan central motpart endast tillhandahåller denna motpart inledande marginalsäkerheter enligt ett avtal om finansiell säkerhet ska den mottagande centrala motparten inte c) Kartlägga, övervaka och effektivt hantera kredit- och likvidi ­ ha rätt att använda de marginalsäkerheter som den andra cen ­ tetsrisker, så att en central motparts clearingmedlems obe ­ stånd inte påverkar en central motpart som den har samver ­ trala motparten har tillhandahållit. kansöverenskommelse med.

3. Säkerheter i form av finansiella instrument ska deponeras d) Kartlägga, övervaka och åtgärda eventuella ömsesidiga bero ­ hos operatörer av avvecklingssystem för värdepapper som har enden och korrelationer som kan uppkomma genom en anmälts enligt direktiv 98/26/EG.

L 201/42 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

4. De tillgångar som avses i punkterna 1 och 2 ska bara vara AVDELNING VI tillgängliga för den mottagande centrala motparten i händelse av

REGISTRERING OCH TILLSYN AV TRANSAKTIONSREGISTER

obestånd hos den centrala motpart som tillhandahöll säkerheten i samband med en samverkansöverenskommelse. KAPITEL 1

Villkor och förfaranden för registrering av ett transaktionsregister

Artikel 55 5. Om den centrala motpart som mottog säkerheterna i sam ­

Registrering av ett transaktionsregister

band med en samverkansöverenskommelse hamnar på obe ­ stånd, ska de säkerheter som avses i punkterna 1 och 2 snarast 1. För tillämpningen av artikel 9 ska ett transaktionsregister återlämnas till den tillhandahållande centrala motparten. registreras hos Esma.

2. För att få registreras enligt denna artikel ska ett trans ­ aktionsregister vara en i unionen etablerad juridisk person och Artikel 54 uppfylla de krav som fastställs i avdelning VII.

Godkännande av samverkansöverenskommelser

1. En samverkansöverenskommelse ska godkännas på för ­ 3. Registrering av ett transaktionsregister ska gälla inom hela hand av de berörda centrala motparternas behöriga myndighe ­ unionen. ter. Förfarandet enligt artikel 17 ska tillämpas.

4. Ett registrerat transaktionsregister ska alltid uppfylla regi ­ streringsvillkoren. Ett transaktionsregister ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om varje väsentlig ändring i förhål ­ 2. De behöriga myndigheterna ska bara godkänna en sam ­ lande till registreringsvillkoren. verkansöverenskommelse om de berörda centrala motparterna varit auktoriserade för clearing enligt artikel 17, godkända enligt artikel 25 eller auktoriserade enligt något redan existerande nationellt auktoriseringssystem under minst tre år, om de kra ­ Artikel 56 ven som fastställs i artikel 52 är uppfyllda och om de tekniska clearingvillkoren för transaktioner enligt överenskommelsen Registreringsansökan överensstämmer med smidigt och väl fungerande finansmark ­ 1. Ett transaktionsregister ska lämna registreringsansökan till nader och överenskommelsen inte undergräver effektiv tillsyn. Esma.

2. Inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Esma bedöma om ansökan är fullständig. 3. Om en behörig myndighet anser att de krav som fastställs i punkt 2 inte är uppfyllda, ska den lämna skriftliga förklaringar om sina riskbedömningar till övriga behöriga myndigheter och berörda centrala motparter. Den ska också underrätta Esma, Om ansökan inte är fullständig, ska Esma ange en tidsfrist inom som ska yttra sig om hur vägande riskbedömningarna är som vilken transaktionsregistret ska lämna ytterligare information. grund för avslag på en samverkansöverenskommelse. Esmas ytt ­ rande ska tillhandahållas alla berörda centrala motparter. Om Esmas yttrande skiljer sig från den berörda behöriga myndighe ­ När Esma finner att ansökan är fullständig, ska den underrätta tens bedömning, ska den behöriga myndigheten överväga sitt transaktionsregistret därom. ställningstagande med beaktande av Esmas yttrande.

3. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter den om registreringsansökan 4. Senast den 31 december 2012 ska Esma utfärda riktlinjer som avses i punkt 1. eller rekommendationer för konsekventa, effektiva och ända ­ målsenliga bedömningar av samverkansöverenskommelser, i en ­ lighet med det förfarande som anges i artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tek ­ Esma ska utarbeta utkast till dessa riktlinjer eller rekommenda ­ niska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet tioner efter samråd med ECBS-medlemmarna. med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/43

4. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av 2. Esma ska underrätta kommissionen om alla beslut som punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för fattats i enlighet med punkt 1. genomförande för att närmare ange formatet för registrerings ­ ansökan till Esma. 3. Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över transaktionsregister som registrerats i enlighet med denna förordning. Denna förteckning ska uppdateras inom fem arbets ­ Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för dagar efter antagandet av ett beslut enligt punkt 1. genomförande till kommissionen senast den 30 september 2012. Artikel 60

Utövande av de befogenheter som avses i artiklarna 61–63

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar ­ De befogenheter som enligt artiklarna 61–63 tilldelats Esma der för genomförande som avses i första stycket i enlighet med eller dess tjänstemän eller någon annan person som bemyndi ­ artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. gats av Esma får inte användas för att kräva röjande av infor ­ mation eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier.

Artikel 57 Artikel 61

Underrättelse av och samråd med behöriga myndigheter Begäran om upplysningar före registreringen

1. Esma får genom en enkel begäran eller genom ett beslut 1. Om ett transaktionsregister som ansöker om registrering begära att transaktionsregister och anknutna tredje parter till är en enhet som auktoriserats eller registrerats av en behörig vilka transaktionsregister har gett i uppdrag att utföra operativa myndighet i den medlemsstat där enheten är etablerad ska Esma uppgifter eller verksamheter lämnar alla upplysningar som krävs utan onödigt dröjsmål underrätta och samråda med den behö ­ för att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna riga myndigheten före registreringen av transaktionsregistret. förordning.

2. När Esma skickar en enkel begäran om information enligt 2. Esma och den berörda behöriga myndigheten ska utbyta punkt 1 ska Esma all information som är nödvändig för registrering av trans ­ aktionsregistret samt för tillsynen av att enheten rättar sig efter a) hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran, villkoren för registrering eller auktorisation i den medlemsstat där den är etablerad. b) ange syftet med begäran,

Artikel 58 c) specificera de uppgifter som krävs,

Granskning av ansökan

1. Inom 40 arbetsdagar från underrättelsen enligt artikel 56.2 d) fastställa en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas, tredje stycket ska Esma granska registreringsansökan med ut ­ gångspunkt från hur transaktionsregistret uppfyller kraven i ar ­ tiklarna 78–81 och ska anta ett fullständigt motiverat beslut om e) underrätta den person av vilken uppgifterna begärs om att registrering eller om att avslå registrering. han inte är skyldig att lämna informationen men att den information som lämnas vid ett frivilligt svar på begäran inte får vara oriktig eller vilseledande, och

2. Esmas beslut enligt punkt 1 ska få verkan fem arbetsdagar f) ange de avgifter som föreskrivs i artikel 65 jämförd med efter att beslutet fattats. bilaga I avsnitt IV led a om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande.

Artikel 59 3. När Esma genom ett beslut begär information enligt Meddelande av Esmas beslut beträffande registrering punkt 1 ska Esma

1. När Esma antar ett beslut om registrering, avslag eller upphävande av registrering, ska den inom fem arbetsdagar med ­ a) hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran, dela transaktionsregistret sitt beslut med fullständig motivering.

b) ange syftet med begäran,

Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den berörda behö ­ riga myndighet som avses i artikel 57.1 om sitt beslut. c) specificera de uppgifter som krävs,

L 201/44 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

d) fastställa den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas, d) höra varje fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in information om föremålet för utredningen,

e) ange de viten som föreskrivs i artikel 66 när den begärda informationen är ofullständig, e) begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

f) ange de avgifter som föreskrivs i artikel 65 jämförd med bilaga I avsnitt IV led a om svaren på frågorna är oriktiga 2. De tjänstemän och andra personer som av Esma har be ­ eller vilseledande, och myndigats att genomföra sådana utredningar som avses i punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 66, när hand ­ g) informera om rätten att överklaga beslutet inför Esmas över ­ lingar, uppgifter, förfaranden och övrigt material inte tillhanda ­ klagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska hålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de unionens domstol ( domstolen ) i enlighet med artiklarna 60 frågor som ställs till de personer som avses i artikel 61.1 inte och 61 i förordning (EU) nr 1095/2010. lämnas eller är ofullständiga, och de avgifter som föreskrivs i artikel 65 jämförd med bilaga I avsnitt IV led b, om svaren på de frågor som ställs till personer som avses i artikel 61.1 är oriktiga eller vilseledande. 4. De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de personer som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska lämna den begärda informationen. I behö ­ 3. De personer som avses i artikel 61.1 ska underkasta sig rig ordning befullmäktigade advokater får lämna den begärda utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska informationen på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen för ­ ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som blir ansvariga fullt ut om den lämnade informationen är ofull ­ föreskrivs i artikel 66, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt ständig, oriktig eller vilseledande. förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

5. Esma ska utan dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av beslutet till den behöriga myndigheten i den 4. Esma ska i god tid före utredningen underrätta den behö ­ medlemsstat där de personer som avses i punkt 1 och som riga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska ge ­ berörs av begäran om information är bosatta eller etablerade. nomföras om utredningen och namnge de bemyndigade perso ­ nerna. Tjänstemän vid den berörda myndigheten ska, på begä ­ ran av Esma, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får också på Artikel 62 begäran närvara vid utredningarna.

Allmänna utredningar

1. För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga utredningar av personer som 5. Om den begäran om uppgifter över tele- eller datatrafik avses i artikel 61.1. I detta syfte ska tjänstemän och andra som avses i punkt 1 e kräver tillstånd av en rättslig myndighet personer som Esma har bemyndigat ha befogenhet att enligt nationella regler, ska det ansökas om sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd får också ansökas om i förebyggande syfte.

a) granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och allt annat material av relevans för utförandet av dess uppgifter obero ­ 6. Vid ansökan om tillstånd som avses i punkt 5 ska den ende av i vilken form de föreligger, nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkt ­ het och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för utred ­ ningarna. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är pro ­ b) ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana portionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om handlingar, uppgifter, förfaranden och sådant annat material, närmare förklaringar framför allt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den natio ­ c) kalla till sig personer som avses i artikel 61.1 eller deras nella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av företrädare eller personal och be dem om muntliga eller utredningen eller begära att få tillgång till informationen i Es ­ skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller doku ­ mas handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas ment som rör föremålet för och syftet med kontrollen samt beslut är förbehållen domstolen, i enlighet med det förfarande nedteckna svaren, som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/45

Artikel 63 som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myn ­ digheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt

Kontroller på plats

bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan 1. För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får motsvarande verkställande myndighet för att de ska kunna ge ­ Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företags ­ nomföra sin kontroll på plats. lokaler eller på mark som tillhör de juridiska personer som avses i artikel 61.1. Om det krävs för kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet får Esma genomföra kontrollen 8. Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller på plats utan förhandsanmälan. det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt nationell lagstiftning kräver tillstånd av en rättslig myndighet ska ansökan om sådant tillstånd göras. Ett sådant tillstånd får också ansökas om i före ­ byggande syfte. 2. Tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företags ­ lokaler eller mark som tillhör de juridiska personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska 9. Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 8 ska den natio ­ ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 62.1. De ska nella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och även ha befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper eller att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvän ­ alltför långtgående i förhållande till föremålet för kontrollen. digt för kontrollen. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar. En sådan begäran om närmare förklaringar kan i synnerhet gälla Esmas skäl att misstänka att denna förordning 3. De tjänstemän och andra personer som Esma har bemyn ­ har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är digat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befo ­ och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgär ­ genheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger derna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får kontrollens föremål och syfte liksom de viten som föreskrivs i dock inte pröva frågan om huruvida kontrollen är nödvändig artikel 66 om de berörda personerna inte underkastar sig kon ­ eller begära att få tillgång till informationen i Esmas handlingar trollen. Esma ska i god tid anmäla kontrollen till den behöriga i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas beslut är förbe ­ myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras. hållen domstolen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

4. De personer som avses i artikel 61.1 ska underkasta sig kontroller på plats som beordrats genom ett beslut av Esma. Artikel 64 Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, fast ­

Förfaranderegler för tillsynsåtgärder och avgifter

ställa den dag då den ska inledas och ange de viten som fö ­ reskrivs i artikel 66, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt 1. Om Esma vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att av domstolen. Esma ska fatta sådana beslut efter samråd med det kan föreligga sakförhållanden som kan utgöra en eller flera den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska av de överträdelser som förtecknas i bilaga I, ska Esma utse en genomföras. oberoende utredare inom Esma för att utreda saken. Utredaren får inte vara inblandad eller ha varit direkt eller indirekt inblan ­ dad i tillsynen av eller registreringsprocessen för det berörda transaktionsregistret, och ska utföra sina uppgifter oberoende 5. På begäran av Esma ska tjänstemän som är anställda vid av Esma. den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras samt de personer som har bemyndigats eller utsetts av denna myndighet, aktivt bistå de tjänstemän och andra per ­ 2. Utredaren ska utreda de påstådda överträdelserna, och där ­ soner som har bemyndigats av Esma. De ska för detta ändamål vid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de ha de befogenheter som anges i punkt 2. Tjänstemän vid den personer som är föremål för utredningarna samt lämna in en behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får, på be ­ fullständig dossier med utredningsresultaten till Esma. gäran, också närvara vid kontrollerna på plats.

För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogenheten 6. Esma får också begära att behöriga myndigheter på dess att begära information som avses i artikel 61 och att genomföra vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 62 och 63. plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 62.1. För detta När utredaren utövar dessa befogenheter ska denne rätta sig syfte ska behöriga myndigheter ha samma befogenheter som efter artikel 60. Esma och som föreskrivs i denna artikel och artikel 62.1.

När utredaren utför sina uppgifter ska denne ha tillgång till alla 7. Om de tjänstemän och andra medföljande personer som handlingar och all information som samlats in av Esma i dess Esma bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll tillsynsverksamhet.

L 201/46 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

3. När utredningen är avslutad ska utredaren, innan dossiern av de överträdelser som förtecknas i bilaga I ska den fatta ett med utredningsresultaten lämnas till Esma, ge de personer som beslut om att ålägga avgifter i enlighet med punkt 2 i den här är föremål för utredningarna möjlighet att höras i de frågor som artikeln. utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande på fakta som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra sig över. Ett transaktionsregister ska anses ha begått en uppsåtlig över ­ trädelse om Esma upptäcker objektiva omständigheter som visar Rätten till försvar för de berörda personerna ska iakttas fullt ut att transaktionsregistret eller dess företagsledning har handlat under utredningar enligt denna artikel. med avsikt att begå överträdelsen.

4. När utredaren lämnar dossiern med resultaten till Esma 2. Basbeloppen för de avgifter som avses i punkt 1 ska till ­ ska denne underrätta de personer som är föremål för utredning ­ lämpas inom nedanstående gränser: arna om detta. De personer som är föremål för utredningarna ska ha rätt att få tillgång till dossiern, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till dossiern ska inte omfatta konfidentiella uppgifter som påverkar tredje parters intressen. a) För de överträdelser som avses i bilaga I avsnitt I led c, i bilaga I avsnitt II leden c–g samt i bilaga I avsnitt III leden a och b ska avgiftsbeloppen uppgå till minst 10 000 EUR och högst 20 000 EUR. 5. Esma ska, på grundval av dossiern med de resultat utre ­ daren kommit fram till och om de berörda personerna begär det, efter att ha hört de personer som är föremål för utredning ­ arna enligt artikel 67, avgöra om en eller flera av de överträ ­ b) För de överträdelser som avses i bilaga I avsnitt I leden a, b delser som förtecknas i bilaga I har begåtts av de personer som och d–h och i bilaga I avsnitt II leden a, b och h, ska varit föremål för utredningarna och ska i sådana fall vidta en avgiftsbeloppen uppgå till minst 5 000 EUR och högst tillsynsåtgärd enligt artikel 73 och ålägga avgifter enligt arti ­ 10 000 EUR. kel 65.

6. Utredaren ska inte delta i Esmas överläggningar eller på Vid bestämmande av huruvida basbeloppet för avgifterna ska något annat sätt ingripa i Esmas beslutsprocess. fastställas till den undre, mellersta eller övre delen av den skala som anges i första stycket ska Esma beakta det berörda trans ­ aktionsregistrets årsomsättning under det föregående verksam ­ 7. Kommissionen ska anta ytterligare förfaranderegler för ut ­ hetsåret. Basbeloppet ska ligga i skalans undre del för trans ­ övande av befogenheten att ålägga avgifter eller viten, inbegripet aktionsregister vars årsomsättning understiger 1 miljon EUR, bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivande av i skalans mellersta del för transaktionsregister vars årsomsätt ­ avgifter eller viten, och ska anta detaljerade regler om preskrip ­ ning uppgår till mellan 1 och 5 miljoner EUR och i skalans övre tionstiden när det gäller åläggande och verkställighet av sank ­ del för transaktionsregister vars årsomsättning överstiger tioner. 5 miljoner EUR.

De bestämmelser som avses i första stycket ska antas genom 3. De basbelopp som fastställs i punkt 2 ska vid behov delegerade akter i enlighet med artikel 82. justeras med hänsyn till försvårande eller förmildrande omstän ­ digheter på grundval av de relevanta koefficienter som fastställs i bilaga II. 8. Esma ska överlämna ärenden till de relevanta nationella myndigheterna för lagföring om den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns all ­ varliga indikationer på att det skulle kunna föreligga sakförhål ­ De relevanta försvårande koefficienterna ska tillämpas var för landen som utgör brott. Dessutom ska Esma inte ålägga avgifter sig på basbeloppet. Om mer än en försvårande koefficient är eller viten i de fall där ett tidigare frikännande eller en tidigare tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma som följer av tillämpningen av varje enskild försvårande koeffi ­ sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av cient adderas till basbeloppet. straffrättsliga förfaranden enligt nationell lagstiftning.

Artikel 65 De relevanta förmildrande koefficienterna ska tillämpas var för sig på basbeloppet. Om mer än en förmildrande koefficient är

Avgifter

tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp 1. Om Esma i enlighet med artikel 64.5 anser att ett trans ­ som följer av tillämpningen av varje enskild förmildrande koef ­ aktionsregister uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon ficient subtraheras från basbeloppet.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/47

4. Utan hinder av punkterna 2 och 3 ska avgiftsbeloppet inte 4. Vite ska åläggas för maximalt sex månader från och med uppgå till mer än 20 % av det berörda transaktionsregistrets att Esma meddelar sitt beslut. Efter det att denna period löpt ut årsomsättning under det föregående verksamhetsåret, och i de ska Esma se över åtgärden. fall transaktionsregistret direkt eller indirekt har dragit ekono ­ miska fördelar av överträdelsen ska bötesbeloppet minst mot ­ svara dessa fördelar. Artikel 67

Hörande av berörda personer

Om en handling eller underlåtenhet som ett transaktionsregister 1. Innan beslut fattas om avgifter eller vite enligt artiklarna har gjort sig skyldig till utgör mer än en av de överträdelser som 65 och 66 ska Esma ge de personer som är föremål för för ­ förtecknas i bilaga I ska endast det högre bötesbelopp som har farandena möjlighet att höras om de omständigheter som Esma beräknats i enlighet med punkterna 2 och 3 och som är hän ­ påtalat. Esma ska endast grunda sina beslut på omständigheter förligt till en av överträdelserna tillämpas. som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

Artikel 66 2. Rätten till försvar för personer som är föremål för för ­

Viten

farandena ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt 1. Esma ska fatta beslut om att vite ska åläggas för att tvinga att få tillgång till Esmas handlingar i ärendet, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemlighe ­ ter skyddas. Tillgången till akten ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

a) ett transaktionsregister att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 73.1 a, eller

Artikel 68

Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av

b) en person som avses i artikel 61.1 avgifter och viten

1. Esma ska offentliggöra alla avgifter och viten som har ålagts enligt artiklarna 65 och 66, utom i de fall då offentlig ­ görandet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller i) att lämna fullständig information som har begärts genom orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada. Sådana of ­ ett beslut enligt artikel 61, fentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening som avses i förordning (EG) nr 45/2001.

ii) att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat nöd ­ 2. Avgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 65 och 66 vändigt material samt komplettera och korrigera annan ska vara av administrativ karaktär. information som tillhandahållits i samband med en ut ­ redning som inletts genom beslut enligt artikel 62, eller

3. Om Esma beslutar att inte ålägga avgifter eller vite ska den informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den be ­ iii) att underkasta sig kontroller på plats som begärts genom rörda medlemsstatens behöriga myndigheter om detta och mo ­ beslut enligt artikel 63. tivera sitt beslut.

2. Vitet ska vara effektivt och proportionellt. Vite ska betalas 4. Avgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 65 och 66 per förseningsdag. ska vara verkställbara.

3. Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % Verkställigheten ska följa de civilprocessrättsliga regler som gäl ­ av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregå ­ ler i den stat inom vars territorium den sker. Beslutet om verk ­ ende verksamhetsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % ställighet ska bifogas avgörandet utan andra formaliteter än av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående ka ­ kontroll av avgörandets äkthet genom den myndighet som varje lenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som medlemsstats regering ska utse för detta ändamål, samt meddela anges i beslutet om åläggande av vitet. Esma och domstolen.

L 201/48 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

När dessa formaliteter uppfyllts på begäran av den berörda 4. Den behöriga myndighet som avses i punkt 3 ska vara parten, får denne fullfölja verkställigheten enligt den nationella den myndighet som utsetts enligt artikel 22. lagstiftningen genom att hänskjuta ärendet direkt till det behö ­ riga organet. Artikel 72

Tillsynsavgifter

Verkställigheten får endast skjutas upp genom beslut av dom ­ stolen. Domstolarna i den berörda medlemsstaten ska dock vara 1. Esma ska ta ut avgifter av transaktionsregistren i enlighet behöriga beträffande klagomål om att verkställigheten inte ge ­ med denna förordning och med de delegerade akter som antas nomförs på ett regelrätt sätt. enligt punkt 3. Avgifterna ska helt täcka Esmas nödvändiga kostnader som är hänförliga till registreringen och tillsynen av transaktionsregistren och för att ersätta varje kostnad som de 5. De belopp som åläggs i form av avgifter och viten ska behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter tillfalla Europeiska unionens allmänna budget. enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delege ­ ring av uppgifter i enlighet med artikel 74.

Artikel 69 2. Det avgiftsbelopp som tas ut av ett transaktionsregister Domstolens prövning ska täcka Esmas samtliga administrationskostnader för registre ­ ring och tillsyn samt stå i proportion till det berörda trans ­ Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut ge ­ aktionsregistrets omsättning. nom vilka Esma har ålagt avgifter eller viten. Den får upphäva, sänka eller höja ålagda avgifter eller viten.

3. Kommissionen ska i enlighet med artikel 82 anta en de ­ legerad akt som närmare anger vilka avgifter som ska betalas, i Artikel 70 vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara Ändringar av bilaga II och hur de ska betalas.

I syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna ska kom ­ missionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet Artikel 73 med artikel 82 avseende åtgärder för att ändra bilaga II.

Esmas tillsynsåtgärder

1. Om Esma i enlighet med artikel 64.5 finner att ett trans ­ Artikel 71 aktionsregister har begått någon av de överträdelser som för ­ tecknas i bilaga I, ska den fatta ett eller flera av följande beslut:

Återkallande av registrering

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 ska Esma återkalla ett transaktionsregisters registrering om trans ­ a) Kräva att transaktionsregistret upphör med överträdelsen. aktionsregistret:

b) Ålägga avgifter enligt artikel 65. a) uttryckligen avstår från registreringen eller inte har tillhan ­ dahållit några tjänster under de senaste sex månaderna, c) Utfärda offentliga underrättelser.

b) har beviljats registrering efter att ha lämnat osanna uppgifter eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder, d) Som en sista utväg återkalla registreringen av transaktions ­ registret.

c) inte längre uppfyller de villkor som gällde för registreringen. 2. När Esma fattar beslut enligt punkt 1, ska den beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier: 2. Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den berörda behöriga myndighet som avses i artikel 57.1 om ett beslut att återkalla ett transaktionsregisters registrering. a) Överträdelsens varaktighet och frekvens.

3. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat, där trans ­ b) Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister eller aktionsregistret tillhandahåller sina tjänster och är verksamt, systembrister i företagets förfaranden, ledningssystem eller som anser att något av villkoren i punkt 1 har uppfyllts, får interna kontroller. begära att Esma ska granska om villkoren för att återkalla regi ­ streringen av det berörda transaktionsregistret är uppfyllda. Om Esma beslutar att inte återkalla det berörda transaktionsregistrets c) Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat registrering, ska den lämna en fullständig motivering. sätt avser ekonomisk brottslighet.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/49

d) Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oakt ­ den delegerade verksamheten. Tillsynsuppgifter enligt denna för ­ samhet. ordning, bland annat registreringsbeslut, slutbedömningar och uppföljningsbeslut avseende överträdelser, får inte delegeras.

3. Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta det berörda transaktionsregistret om varje beslut som antas enligt punkt 1 KAPITEL 2 och meddela beslutet till medlemsstaternas behöriga myndighe ­ ter och kommissionen. Den ska offentliggöra varje sådant beslut Relationer med tredjeländer på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för antagan ­ Artikel 75 det.

Likvärdighet och internationella överenskommelser

1. Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer När Esma offentliggör sitt beslut enligt första stycket ska den att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säker ­ också offentliggöra att det berörda transaktionsregistret har rätt ställer att att överklaga beslutet och, i förekommande fall, att ett sådant överklagande har lämnats in, med angivande av att överklagan ­ det inte har suspensiv verkan, samt att Esmas överklagande ­ nämnd har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av a) transaktionsregister som auktoriserats i detta land följer rätts ­ det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning ligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som fast ­ (EU) nr 1095/2010. ställs i denna förordning,

Artikel 74 b) transaktionsregister i detta land löpande är föremål för ef ­ fektiv tillsyn och efterlevnadskontroll, och

Esmas delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

1. Om det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska kunna utföras korrekt får Esma delegera specifika tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de c) garantier för tystnadsplikt finns, inklusive skydd för affärs ­ riktlinjer som Esma har utfärdat enligt artikel 16 i förordning hemligheter som myndigheterna delar med tredje parter, som (EU) nr 1095/2010. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan sär ­ åtminstone är likvärdiga med dem som föreskrivs i denna skilt innefatta befogenhet att begära uppgifter enligt artikel 61 förordning. och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 62 och 63.6. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det gransk ­ ningsförfarande som avses i artikel 86.2. 2. Esma ska samråda med den relevanta behöriga myndighe ­ ten innan en uppgift delegeras. Detta samråd ska gälla

2. Vid behov, och i varje fall efter att ha antagit en sådan genomförandeakt som avses i punkt 1, ska kommissionen a) den delegerade uppgiftens omfattning, lämna rekommendationer till rådet om att förhandla om inter ­ nationella överenskommelser med berörda tredjeländer om öm ­ sesidig tillgång till och utbyte av information om derivatkon ­ b) tidsfristen för utförandet av den uppgift som ska delegeras, trakt i transaktionsregister som är etablerade i detta tredjeland, och på ett sådant sätt att unionens myndigheter, inbegripet Esma, har direkt och ständig tillgång till all information som krävs för fullgörandet av deras uppgifter.

c) överföringen av nödvändig information från och till Esma.

3. När de överenskommelser som avses i punkt 2 har slutits, och i enlighet med dem, ska Esma upprätta samarbetsarrange ­ 3. I enlighet med den förordning om avgifter som kommis ­ mang med de behöriga myndigheterna i de berörda tredjelän ­ sionen antar enligt artikel 72.3 ska Esma ersätta en behörig derna. I sådana samarbetsavtal ska minst följande anges: myndighet för kostnader som uppkommit till följd av utföran ­ det av de delegerade uppgifterna.

a) En mekanism för informationsutbytet mellan Esma och an ­ 4. Esma ska med lämpliga intervall ompröva det beslut som dra unionsmyndigheter med ansvar enligt den här förord ­ avses i punkt 1. En delegering får när som helst återkallas. ningen, å ena sidan, och de berörda behöriga myndigheterna i berörda tredjeländer, å andra sidan.

5. En delegering av uppgifter ska inte påverka Esmas ansvar och inte begränsa Esmas förmåga att genomföra och övervaka b) Förfaranden för samordning av tillsynsverksamhet.

L 201/50 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

4. I fråga om överföring av personuppgifter till tredjeland ska Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de Esma tillämpa förordning (EG) nr 45/2001. transaktionsregister som godkänts i enlighet med denna förord ­ ning.

Artikel 76

Samarbetsarrangemang AVDELNING VII

Berörda myndigheter i tredjeländer som inte har transaktions ­ KRAV PÅ TRANSAKTIONSREGISTER register etablerade i sina jurisdiktioner får kontakta Esma i syfte att etablera samarbetsarrangemang för tillgång till information Artikel 78 om derivatkontrakt i transaktionsregister i unionen.

Allmänna krav

1. Ett transaktionsregister ska ha stabila styrformer, som om ­ Esma får etablera samarbetsarrangemang med dessa berörda fattar en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad, myndigheter om tillgång till den information om derivatkon ­ transparent och konsekvent ansvarsfördelning och tillfredsstäl ­ trakt i transaktionsregister i unionen som dessa myndigheter lande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden behöver för att fullgöra sina skyldigheter och sina uppdrag, för administration och redovisning, vilket förhindrar att kon ­ under förutsättning att det finns garantier för tystnadsplikt, in ­ fidentiella uppgifter lämnas ut. begripet skydd för affärshemligheter som myndigheterna delar med tredje parter.

2. Ett transaktionsregister ska upprätthålla effektiva organisa ­ toriska och administrativa skriftliga förfaranden för att identi ­ Artikel 77 fiera och hantera eventuella intressekonflikter när det gäller dess Godkännande av transaktionsregister ledning, anställda eller personer med direkt eller indirekt kopp ­ ling till dem genom nära förbindelser. 1. Ett transaktionsregister som har etablerats i ett tredjeland får tillhandahålla tjänster och verksamheter till i unionen eta ­ blerade enheter för tillämpningen av artikel 9 enbart om regist ­ ret är godkänt av Esma i enlighet med punkt 2. 3. Ett transaktionsregister ska ha tillräckliga riktlinjer och förfaranden som tryggar att alla bestämmelser i denna förord ­ ning följs, inklusive att ledning och anställda följer dem. 2. Ett sådant transaktionsregister som avses i punkt 1 ska lämna in sin ansökan om godkännande till Esma tillsammans med all nödvändig information, inklusive åtminstone de upp ­ gifter som krävs för att kontrollera att transaktionsregistret är 4. Ett transaktionsregister ska ha en organisationsstruktur auktoriserat och föremål för effektiv tillsyn i ett tredjeland som som säkerställer kontinuitet och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster. Det ska använda lämpliga och passande system, resurser och förfaranden. a) har godkänts av kommissionen genom en genomförandeakt enligt artikel 75.1 enligt vilken det framgår att detta land har ett likvärdigt och verkställbart ramverk för reglering och till ­ syn, 5. Om ett transaktionsregister erbjuder anknutna tjänster, bland annat orderavstämning, ordermatchning, kredithändelse ­ tjänster, portföljförliknings- och portföljkompressionstjänster, ska transaktionsregistret hålla dessa anknutna tjänster skilda i b) har ingått en internationell överenskommelse med unionen i operativt hänseende från transaktionsregistrets uppgift att cen ­ enlighet med artikel 75.2, och tralt samla in och registerföra uppgifter om derivat.

c) har ingått samarbetsarrangemang med unionen enligt arti ­ kel 75.3 för att se till att unionens myndigheter, inbegripet 6. Transaktionsregistrets företagsledning och medlemmarna i Esma, har direkt och kontinuerlig tillgång till alla nödvändiga dess styrelse ska ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig uppgifter. erfarenhet som säkerställer en sund och ansvarsfull ledning av transaktionsregistret.

Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Esma bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är full ­ ständig ska Esma fastställa en tidsfrist inom vilken det ansö ­ 7. Ett transaktionsregister ska ha objektiva, icke-diskrimine ­ kande transaktionsregistret ska lämna ytterligare information. rande och offentliggjorda villkor för tillträde för företag som omfattas av rapporteringsskyldighet enligt artikel 9. Ett trans ­ aktionsregister ska på icke-diskriminerande grunder ge tjänstele ­ Senast 180 arbetsdagar efter inlämnandet av en fullständig an ­ verantörer tillträde till transaktionsregistrets uppgifter, under sökan ska Esma skriftligen med en fullständig motivering under ­ förutsättning att de berörda motparterna har samtyckt till detta. rätta det ansökande transaktionsregistret om huruvida godkän ­ Begränsningar av tillträdet ska bara tillåtas om syftet är att nande har beviljats eller avslagits. kontrollera riskerna för transaktionsregistrets uppgifter.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/51

8. Ett transaktionsregister ska offentliggöra priser och avgif ­ 6. Ett transaktionsregister ska vidta alla rimliga åtgärder för ter för tjänster som tillhandahålls enligt denna förordning. Priser att undvika att uppgifter i dess system missbrukas. och avgifter för varje tjänst som tillhandahålls ska offentliggöras separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för att åt ­ njuta dessa. Det ska tillåta rapporterande enheter separat till ­ En fysisk person som har en nära förbindelse med en central träde till särskilda tjänster. Ett transaktionsregisters priser och motpart eller en juridisk person med ställning som moder- eller avgifter ska vara kostnadsrelaterade. dotterföretag till transaktionsregistret får inte använda konfiden ­ tiella uppgifter som registrerats i ett transaktionsregister i kom ­ mersiella syften.

Artikel 79 Artikel 81

Driftssäkerhet Transparens och tillgång till uppgifter

1. Ett transaktionsregister ska kartlägga operativa riskkällor och minimera dem genom att utveckla lämpliga system, kon ­ 1. Ett transaktionsregister ska regelbundet och på ett lättill ­ troller och förfaranden. Sådana system ska vara tillförlitliga och gängligt sätt offentliggöra aggregerade positioner per klass av säkra och ha tillräcklig kapacitet för hantering av mottagen derivat i de avtal som inrapporterats till det. information.

2. Ett transaktionsregister ska samla in och registerföra upp ­ gifter samt säkerställa att sådana enheter som avses i punkt 3 2. Ett transaktionsregister ska utforma, tillämpa och upprätt ­ ges direkt och omedelbar tillgång till alla de detaljerade upp ­ hålla tillräckliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en gifter om derivatkontrakt som de behöver för att kunna fullgöra katastrofplan för att kunna upprätthålla verksamheten, snabbt sina respektive skyldigheter och uppdrag. kunna återuppta den och fullgöra transaktionsregistrets skyldig ­ heter. En sådan plan ska åtminstone omfatta inrättande av fa ­ ciliteter för säkerhetskopiering. 3. Ett transaktionsregister ska tillhandahålla nödvändiga upp ­ gifter till följande enheter så att de ska kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag: 3. Ett transaktionsregister för vilket registreringen återkallats ska se till att det sker en ordnad ersättning, inbegripet över ­ a) Esma. föring av uppgifter till andra transaktionsregister och omdirige ­ ring av rapporteringsflöden till andra transaktionsregister. b) ESRB.

Artikel 80 c) Den behöriga myndighet som utövar tillsyn över centrala Skyddsåtgärder och registrering motparter som utnyttjar transaktionsregistret.

1. Ett transaktionsregister ska säkerställa konfidentialitet, till ­ förlitlighet och skydd, när det gäller de uppgifter som mottas d) Den behöriga myndighet som utövar tillsyn över handels ­ enligt artikel 9. platsen för de rapporterade kontrakten.

e) Berörda ECBS-medlemmar. 2. Ett transaktionsregister får endast använda de uppgifter det tar emot enligt denna förordning för kommersiella ändamål om de berörda motparterna har gett sitt samtycke till det. f) Berörda myndigheter i ett tredjeland som har ingått en sådan internationell överenskommelse med unionen som avses i artikel 75. 3. Ett transaktionsregister ska omgående registrera de upp ­ gifter som mottas enligt artikel 9 och bevara dem i minst tio år g) Tillsynsmyndigheter som utsetts enligt artikel 4 i Europapar ­ efter det att motsvarande avtal löpt ut. Det ska ha snabba och lamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april effektiva registerförfaranden för att dokumentera förändringar 2004 om uppköpserbjudanden ( 1 ). av registrerade uppgifter.

h) Unionens berörda värdepappers- och marknadsmyndigheter. 4. Ett transaktionsregister ska beräkna positioner per klass av derivat och rapporterande enhet, utifrån de närmare uppgifter i) Berörda myndigheter i ett tredjeland som har ingått ett sam ­ om derivatkontrakt som inrapporterats enligt artikel 9. arbetsarrangemang med Esma i enlighet med artikel 76.

5. Ett transaktionsregister ska tillåta att parterna i ett kon ­ j) Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter. trakt får åtkomst till uppgifterna och möjlighet att rätta dem i god tid. ( 1 ) EUT L 142, 30.4.2004, s. 12.

L 201/52 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

4. Esma ska till andra berörda unionsmyndigheter förmedla delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europapar ­ uppgifter som dessa behöver för att fullgöra sitt uppdrag. lamentet och rådet, före utgången av den perioden, har under ­ rättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. 5. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med ECBS-medlemmarna, ut ­ arbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger frekvensen för och innehållet i de uppgifter som avses i AVDELNING VIII punkterna 1 och 3 samt de operativa standarder som krävs för att aggregera och jämföra uppgifter mellan transaktionsregister ALLMÄNNA BESTÄMMELSER och för att de enheter som avses i punkt 3 ska få tillgång till den information som behövs. Dessa förslag till tekniska stan ­ Artikel 83 darder för tillsyn ska syfta till att säkerställa att ingen part till

Tystnadsplikt

något kontrakt ska kunna identifieras genom den information som offentliggörs i enlighet med punkt 1. 1. Tystnadsplikt ska gälla för alla personer som arbetar eller har arbetat för de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22 och de myndigheter som avses i artikel 81.3, för Esma eller för revisorer och experter som agerar eller har agerat Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för på uppdrag av de behöriga myndigheterna eller Esma. Utan att tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012. det påverkar fall som omfattas av straff- eller skatterättsliga bestämmelser eller denna förordning, får de inte till någon per ­ son eller myndighet röja konfidentiella uppgifter som de fått i tjänsten, utom i sammandrag eller i sammanställning som Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan ­ omöjliggör identifiering av enskilda centrala motparter, trans ­ darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med aktionsregister eller annan person. artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 82 2. Om en central motpart har försatts i konkurs eller tvångs ­ likvideras, får konfidentiella uppgifter som inte rör tredje part

Utövande av delegering

röjas i civilrättsliga eller kommersiella förfaranden, om det är 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissio ­ nödvändigt för att kunna driva målet. nen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

3. Utan att det påverkar fall som omfattas av straff- eller 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i skatterättsliga bestämmelser får konfidentiella uppgifter enligt artiklarna 1.6, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 ska ges till kommissio ­ denna förordning användas av de behöriga myndigheterna, Es ­ nen på obestämd tid. ma, organ eller andra fysiska eller juridiska personer än behöriga myndigheter som mottar den, men i de behöriga myndigheter ­ nas fall enbart för att utföra sina uppgifter och fullgöra sitt 3. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den sträva uppdrag inom förordningens ram, eller i andra myndigheters, efter att samråda med Esma. organs eller fysiska eller juridiska personers fall i det syfte för vilket informationen lämnades till dem och/eller inom ramen för administrativa eller rättsliga förfaranden som har ett sam ­ band med fullgörandet av respektive uppdrag. Om Esma, den 4. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 1.6, behöriga myndigheten eller annan myndighet, ett organ eller en 64.7, 70, 72.3 och 85.2 får när som helst återkallas av Euro ­ person som lämnar information ger sitt samtycke, får den mot ­ paparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att tagande myndigheten emellertid använda den i andra icke-kom ­ delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att mersiella syften. gälla. Det får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Bestämmelserna om tystnadsplikt i punkterna 1, 2 och 3 ska gälla för allt mottagande, utbyte eller förmedling av kon ­ fidentiella uppgifter enligt denna förordning. Dessa villkor ska emellertid inte förhindra att Esma, de behöriga myndigheterna 5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den eller de berörda centralbankerna i enlighet med denna förord ­ samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. ning, och annan lagstiftning som är tillämplig på värdepappers ­ företag, kreditinstitut, pensionsfonder, fondföretag, AIF-förvalta ­ re, försäkrings- och återförsäkringsförmedlare, försäkringsföre ­ 6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 1.6, 64.7, 70, tag, reglerade marknader eller marknadsplatsoperatörer, utbyter 72.3 och 85.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparla ­ eller förmedlar konfidentiella uppgifter med medgivande av den mentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade behöriga myndighet eller annan myndighet eller ett organ eller akten inom en period av tre månader från den dag då akten en fysisk eller juridisk person som meddelade informationen.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/53

5. Punkterna 1, 2 och 3 ska inte förhindra att de behöriga d) I samarbete med Esma och ESRB bedöma hur effektiva kra ­ myndigheterna i enlighet med nationell lagstiftning utbyter eller ven på marginalsäkerhet har varit när det gäller att begränsa förmedlar konfidentiella uppgifter som inte har mottagits från de procykliska effekterna och huruvida det finns ett behov av en annan medlemsstats behöriga myndighet. att definiera ytterligare befogenheter att intervenera på detta område.

Artikel 84 e) I samarbete med Esma utvärdera utvecklingen av centrala Utbyte av information motparters riktlinjer för marginalsäkerheter och säkerhets ­ krav och deras anpassning till användarnas specifika verk ­ 1. Behöriga myndigheter, Esma och andra relevanta myndig ­ samhet och riskprofiler. heter ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med den infor ­ mation som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Den bedömning som avses i led a i första stycket ska beakta resultat från det pågående arbetet mellan centralbanker på 2. Behöriga myndigheter, Esma, andra relevanta myndigheter unionsnivå och på internationell nivå. Bedömningen ska också och andra organ eller fysiska eller juridiska personer som mottar beakta principen om centralbankers oberoende och deras rätt konfidentiell information vid utförandet av sina uppgifter enligt att efter eget gottfinnande erbjuda tillgång till likviditetsfacilite ­ denna förordning får inte använda den för annat syfte. ter samt till den potentiella oavsiktliga effekten på centrala motparters beteende eller den inre marknaden. Eventuella åtföl ­ jande förslag får inte, vare sig direkt eller indirekt, innebära att en medlemsstat eller en grupp medlemsstater diskrimineras som 3. Behöriga myndigheter ska lämna information till berörda plats för clearingtjänster. ECBS-medlemmar om sådan information är relevant för full ­ görandet av dessas uppdrag.

2. Senast den 17 augusti 2014 ska kommissionen efter sam ­ råd med Esma och Eiopa utarbeta en rapport som bedömer de AVDELNING IX framsteg och de ansträngningar de centrala motparterna gjort för att utveckla tekniska lösningar för pensionssystems över ­

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

föring av icke-kontanta säkerheter som tilläggssäkerhet (varia ­ Artikel 85 tionsmarginal) liksom behovet av åtgärder för att underlätta en sådan lösning. Om kommissionen anser att de nödvändiga an ­ Rapporter och översyn strängningarna för att utveckla lämpliga tekniska lösningar inte gjorts och att de negativa effekterna som central clearing av 1. Senast den 17 augusti 2015 ska kommissionen se över derivatkontrakt för pensionssystem har på framtida pensionärers och utarbeta en allmän rapport om denna förordning. Kom ­ pensionsförmåner förblir oförändrade, ska den ges befogenhet missionen ska lägga fram denna rapport för Europaparlamentet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 för att för ­ och rådet, eventuellt åtföljd av lämpliga förslag. länga den treårsperiod som avses i artikel 89.1 en gång med två år och en gång med ett år.

Kommissionen ska särskilt göra följande: 3. Esma ska till kommissionen lämna rapporter om

a) I samarbete med ECBS-medlemmarna bedöma om det be ­ hövs åtgärder för att underlätta centrala motparters tillgång a) tillämpningen av clearingkravet enligt avdelning II och sär ­ till likviditetsfaciliteter hos centralbankerna. skilt om avsaknaden av clearingkrav för OTC-derivatkontrakt som har ingåtts före dagen för denna förordnings ikraftträ ­ dande,

b) I samordning med Esma och relevanta sektorsmyndigheter bedöma vilken systemvikt icke-finansiella företags transaktio ­ b) tillämpningen av identifieringsförfarandet enligt artikel 5.3, ner med OTC-derivat har och i synnerhet vilken effekt denna förordning får på icke-finansiella företags användning av OTC-derivat. c) tillämpningen av de separeringskrav som fastställs i artikel 39,

c) På grundval av de erfarenheter som gjorts bedöma hur till ­ synsramarna för centrala motparter fungerar, inbegripet ef ­ fektiviteten när det gäller tillsynskollegierna, de respektive d) utvidgningen av tillämpningsområdet för samverkansöver ­ röstningsförfaranden som fastställs i artikel 19.3 och Esmas enskommelser enligt avdelning V till att omfatta transaktio ­ roll, särskilt under auktoriseringsförfarandena för centrala ner med klasser av andra finansiella instrument än överlåt ­ motparter. bara värdepapper och penningmarknadsinstrument,

L 201/54 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

e) centrala motparters tillgång till handelsplatser, om vissa me ­ ”Om en systemoperatör har ställt säkerhet till en annan system ­ toders följder för konkurrensförhållanden och effekterna på operatör i samband med ett samverkande system, ska den sy ­ likviditetsfragmenteringen, stemoperatörens rättigheter till säkerheten inte påverkas av in ­ solvensförfaranden mot den mottagande systemoperatören.”

f) Esmas personal- och resursbehov till följd av de befogenheter och uppgifter som den får enligt denna förordning, 2. Medlemsstaterna ska anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa punkt 1 senast den 17 augusti 2014. De ska genast underrätta kommis ­ sionen om detta. g) verkningarna av att medlemsstaterna tillämpar ytterligare krav enligt artikel 14.5.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla Dessa rapporter ska överlämnas till kommissionen senast den en hänvisning till direktiv 98/26/EG eller åtföljas av en sådan 30 september 2014 med avseende på tillämpningen av punkt 1. hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur De ska även överlämnas till Europaparlamentet och rådet. hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

4. Efter att ha begärt en bedömning av ESRB ska kommis ­ Artikel 88 sionen, i samarbete med medlemsstaterna och Esma, ta fram en

Webbplatser

årsrapport som bedömer möjliga systemrisker och kostnads ­ effekter av samverkansöverenskommelser. 1. Esma ska upprätthålla en webbplats där följande uppgifter tillhandahålls:

Rapporten ska åtminstone behandla sådana överenskommelsers antal och komplexitet samt hur adekvata riskhanteringssystem a) Kontrakt som är godtagbara för clearingkravet enligt arti ­ och riskmodeller är. Kommissionen ska lägga fram denna rap ­ kel 5. port för Europaparlamentet och rådet, åtföljd av eventuella lämpliga förslag.

b) Sanktioner som ålagts för överträdelser av artiklarna 4, 5 och 7–11. ESRB ska till kommissionen lämna sin bedömning av möjliga systemrisker och effekter av arrangemang för samverkan mellan centrala motparter. c) Centrala motparter som är auktoriserade för tillhandahål ­ lande av tjänster eller verksamheter i unionen och som är etablerade i unionen, samt de tjänster eller verksamheter som 5. Esma ska årligen överlämna en rapport till Europaparla ­ de auktoriserats att tillhandahålla eller utföra, inklusive de mentet, rådet och kommissionen om de sanktioner som de typer av finansiella instrument som auktorisationen omfattar. behöriga myndigheterna ålagt, inklusive tillsynsåtgärder, avgifter och viten.

d) Sanktioner som ålagts för överträdelser av avdelningarna IV och V. Artikel 86

Kommittéförfarande

e) Centrala motparter som är auktoriserade för tillhandahål ­ 1. Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepappers ­ lande av tjänster eller verksamheter i unionen och som är kommittén som inrättades genom kommissionens beslut etablerade i tredjeland, samt de tjänster eller verksamheter 2001/528/EG ( 1 ). Denna kommitté ska vara en kommitté i som de auktoriserats att tillhandahålla eller utföra, inklusive den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. de typer av finansiella instrument som auktorisationen om ­ fattar.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förord ­ ning (EU) nr 182/2011 tillämpas. f) Transaktionsregister som är auktoriserade att tillhandahålla tjänster eller verksamheter i unionen.

Artikel 87

Ändring av direktiv 98/26/EG

g) Avgifter och viten som ålagts i enlighet med artiklarna 65 1. I artikel 9.1 i direktiv 98/26/EG ska följande stycke läggas och 66. till:

( 1 ) EGT L 191, 13.7.2001, s. 45. h) Det offentliga register som avses i artikel 6.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/55

2. Med avseende på tillämpningen av punkt 1 b, c och d ska medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska stan ­ de behöriga myndigheterna upprätthålla webbplatser, vilka ska darder för tillsyn enligt artiklarna 4, 5, 8–11, 16, 18, 25, 26, tillhandahålla länkar till Esmas webbplats. 29, 34, 41, 42, 44, 45, 46, 47, 49, 56 och 81 antagits av kommissionen, ska ansöka om auktorisation enligt artikel 14 med avseende på tillämpningen av denna förordning inom sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av alla tekniska 3. Alla webbplatser som avses i denna artikel ska vara till ­ standarder för tillsyn enligt artiklarna 16, 25, 26, 29, 34, 41, gängliga för allmänheten, uppdateras regelbundet och ska till ­ 42, 44, 45, 47 och 49. handahålla information i ett tydligt format.

En central motpart som är etablerad i ett tredjeland och som Artikel 89 har godkänts för att tillhandahålla clearingtjänster i en medlems ­ Övergångsbestämmelser stat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 1. Under tre år efter denna förordnings ikraftträdande ska 29, 34, 41, 42, 44, 45, 47 och 49 antagits av kommissionen, clearingkravet i artikel 4 inte gälla OTC-derivatkontrakt som ska ansöka om godkännande enligt artikel 25 med avseende på på ett objektivt mätbart sätt minskar investeringsrisker med tillämpningen av denna förordning inom sex månader från och direkt koppling till den finansiella solvensen för sådana pen ­ med dagen för ikraftträdandet av alla tekniska standarder för sionssystem som definieras i artikel 2.10. Övergångsperioden tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 44, 45, 47 och ska också gälla enheter som har inrättats i syfte att tillhanda ­ 49. hålla ersättning till medlemmar i pensionssystem om de skulle hamna på obestånd.

4. Innan ett beslut enligt denna förordning om auktorisation eller godkännande av en central motpart har fattats ska respek ­ De OTC-derivatkontrakt som dessa enheter ingår under denna tive nationella regler om auktorisation och godkännande av tid och som annars skulle omfattas av clearingkravet enligt centrala motparter fortsätta att gälla och den behöriga myndig ­ artikel 4 ska omfattas av de krav som fastställs i artikel 11. heten i den medlemsstat där den centrala motparten är etable ­ rad eller godkänd ska fortsätta att utöva tillsynen över denna.

2. När det gäller de pensionssystem som avses i artikel 2.10 c och d ska det undantag som avses i punkt 1 i den här artikeln beviljas av den berörda behöriga myndigheten för typer av 5. Om en behörig myndighet har auktoriserat en central enheter och typer av arrangemang. Efter att ha mottagit ansö ­ motpart för clearing av en viss klass av derivat i enlighet med kan ska den behöriga myndigheten meddela Esma och Eiopa. medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska stan ­ Inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av meddelandet ska darder för tillsyn enligt artiklarna 16, 26, 29, 34, 41, 42, 45, 47 Esma, efter samråd med Eiopa, utfärda ett yttrande med en och 49 antagits av kommissionen ska den behöriga myndighe ­ bedömning av huruvida enheten eller arrangemanget överens ­ ten i den medlemsstaten underrätta Esma om auktorisationen stämmer med artikel 2.10 c eller d och av skälen till varför ett inom en månad från och med dagen för ikraftträdandet av de undantag är motiverat på grund av svårigheter att uppfylla tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 5.1. marginalsäkerhetskraven. Den behöriga myndigheten ska endast bevilja undantag om den är helt övertygad om att enheten eller systemet överensstämmer med artikel 2.10 c eller d och att dessa har svårt att uppfylla marginalsäkerhetskraven. Den behö ­ Om en behörig myndighet har godkänt en i ett tredjeland eta ­ riga myndigheten ska anta ett beslut inom tio arbetsdagar från blerad central motpart för clearing av en viss OTC-klass av det att Esmas yttrande mottagits, med vederbörlig hänsyn till derivat i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning detta yttrande. Om den behöriga myndigheten inte instämmer i innan alla tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 16, Esmas yttrande ska den i sitt beslut ange alla skäl till och 26, 29, 34, 41, 42, 45, 47 och 49 antagits av kommissionen, förklara alla viktiga avvikelser från yttrandet. ska den behöriga myndigheten i denna medlemsstat underrätta Esma om godkännandet inom en månad från och med dagen för ikraftträdandet av de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 5.1. Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över enheter och system som avses i artikel 2.10 c och d och som i enlighet med första stycket har beviljats undantag. För att ytterligare förstärka överensstämmelsen när det gäller resultatet av tillsynen ska Esma i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) 6. Ett transaktionsregister som har auktoriserats eller registre ­ nr 1095/2010 genomföra en årlig inbördes utvärdering av de rats i sin etableringsmedlemsstat för insamling och registerfö ­ enheter som är upptagna i förteckningen. ring av uppgifter om derivat i enlighet med den medlemsstatens nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn och genomförande enligt artiklarna 9, 56 och 81 antagits av kommissionen, ska ansöka om registrering enligt artikel 55 3. En central motpart som i sin etableringsmedlemsstat har inom sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av auktoriserats att tillhandahålla clearingtjänster i enlighet med dessa tekniska standarder för tillsyn och genomförande.

L 201/56 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

Ett i ett tredjeland etablerat transaktionsregister som har fått i enlighet med en medlemsstats nationella lagstiftning innan alla tillstånd för insamling och registerföring av uppgifter om derivat tekniska standarder för tillsyn och genomförande enligt artik ­ i en medlemsstat i enlighet med den medlemsstatens nationella larna 56 och 81 antagits av kommissionen, får användas för att lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn och ge ­ uppfylla rapporteringskraven enligt artikel 9 tills ett beslut om nomförande enligt artiklarna 9, 56 och 81 antagits av kom ­ transaktionsregistrets godkännande enligt denna förordning har missionen, ska ansöka om registrering enligt artikel 77 inom fattats. sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av dessa tekniska standarder för tillsyn och genomförande. 9. Utan hinder av artikel 81.3 f får ett transaktionsregister, om det inte finns någon sådan internationell överenskommelse 7. Innan ett beslut enligt denna förordning om registrering mellan ett tredjeland och unionen som avses i artikel 75, förse eller godkännande av ett transaktionsregister har fattats ska de relevanta myndigheterna i tredjelandet med nödvändig infor ­ respektive nationella regler om auktorisation, registrering och mation fram till den 17 augusti 2013, under förutsättning att godkännande av transaktionsregister fortsätta att gälla och den det underrättar Esma. behöriga myndigheten i den medlemsstat där transaktionsregi ­ stret är etablerat eller godkänt ska fortsätta att utöva tillsynen över detta. Artikel 90

Esmas personal och resurser

8. Ett transaktionsregister som har auktoriserats eller registre ­ Senast den 31 december 2012 ska Esma bedöma personal- och rats i sin etableringsmedlemsstat för insamling och registerfö ­ resursbehoven till följd av de befogenheter och uppgifter Esma ring av uppgifter om derivat i enlighet med den medlemsstatens får enligt denna förordning, och förelägga Europaparlamentet, nationella lagstiftning innan alla tekniska standarder för tillsyn rådet och kommissionen en rapport. och genomförande enligt artiklarna 56 och 81 antagits av kom ­ missionen, får användas för att uppfylla rapporteringskraven enligt artikel 9 tills ett beslut om transaktionsregistrets registre ­ Artikel 91 ring eller godkännande enligt denna förordning har fattats.

Ikraftträdande

Ett i ett tredjeland etablerat transaktionsregister som har fått Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att tillstånd för insamling och registerföring av uppgifter om derivat den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 4 juli 2012.

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar M. SCHULZ A. D. MAVROYIANNIS Ordförande Ordförande

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/57

BILAGA I

Förteckning över överträdelser som avses i artikel 65.1

I. Överträdelser som gäller organisatoriska krav eller intressekonflikter:

a) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.1 om det inte har stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning och tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning, vilket förhindrar att konfidentiella uppgifter lämnas ut.

b) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.2 om det inte har eller tillämpar effektiva skriftliga organisatoriska och administrativa förfaranden för att identifiera och hantera eventuella intressekonflikter när det gäller dess ledning, dess anställda eller andra personer med direkt eller indirekt koppling till dem genom nära förbindelser.

c) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.3, om det inte infört riktlinjer och förfaranden som säkerställer att alla bestämmelser i denna förordning följs, inklusive att ledning och anställda följer dem.

d) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.4 om det inte har eller tillämpar en tillfredsställande organisations ­ struktur som säkerställer kontinuitet och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster.

e) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.5 om det inte i operativt hänseende håller anknutna tjänster skilda från uppgiften att centralt samla in och registerföra uppgifter om derivat.

f) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.6 om det inte säkerställer att företagsledningen och styrelsen har tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet som säkerställer en sund och ansvarsfull ledning av transaktions ­ registret.

g) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.7 om det inte har objektiva, icke-diskriminerande och offentliggjorda villkor för tillträde för tjänsteleverantörer och företag som omfattas av rapporteringsskyldighet enligt artikel 9.

h) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 78.8 om det inte offentliggör priser och avgifter för tjänster som tillhandahålls enligt denna förordning, om det inte ger rapporterande enheter separat tillgång till särskilda tjänster eller om det tar ut priser och avgifter som inte är kostnadsrelaterade.

II. Överträdelser som gäller operativa krav:

a) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 79.1 om det inte identifierar operativa riskkällor eller inte minimerar dessa risker genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden.

b) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 79.2 om det inte utformar, tillämpar eller upprätthåller en lämplig strategiplan för kontinuerlig verksamhet och en katastrofplan för att kunna upprätthålla verksamheten, snabbt kunna återuppta den och fullgöra transaktionsregistrets skyldigheter.

c) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.1 om det inte säkerställer konfidentialitet, tillförlitlighet eller skydd när det gäller de uppgifter som mottas enligt artikel 9.

d) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.2 om det använder de uppgifter det tar emot enligt denna förordning för kommersiella ändamål utan att de berörda motparterna har givit sitt samtycke till det.

e) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.3 om det inte omgående registrerar de uppgifter som mottas enligt artikel 9 eller inte bevarar dem i minst tio år efter det att motsvarande kontrakt löpt ut eller om det inte har snabba och effektiva registerförfaranden för att dokumentera förändringar av registrerade uppgifter.

f) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.4 om det inte beräknar positioner per klass av derivat och rap ­ porterande enhet, utifrån de närmare uppgifter om derivatkontrakt som inrapporterats i enlighet med artikel 9.

g) Ett transaktionsregister bryter mot bestämmelserna i artikel 80.5 om det inte säkerställer att parterna i ett kontrakt tillåts åtkomst till uppgifterna och möjlighet att rätta dem i god tid.

h) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 80.6 om det inte vidtar alla rimliga åtgärder för att undvika att uppgifter i dess system missbrukas.

L 201/58 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.7.2012

III. Överträdelser som gäller transparens och tillgång till information: a) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 81.1 om det inte regelbundet och på ett lättillgängligt sätt offentliggör aggregerade positioner per klass av derivat i de kontrakt som inrapporterats till det. b) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 81.2 om det inte ger de enheter som avses i artikel 81.3 direkt och omedelbar tillgång till alla de detaljerade uppgifter om derivatkontrakt som de behöver för att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag. IV. Överträdelser som gäller hinder för tillsynsverksamheten: a) Ett transaktionsregister bryter mot artikel 61.1, om det lämnar oriktig eller vilseledande information som svar på en enkel begäran om information från Esma i enlighet med artikel 61.2 eller som svar på ett beslut från Esma om begäran om information i enlighet med artikel 61.3, b) transaktionsregistret lämnar oriktiga eller vilseledande svar på frågor som ställs enligt artikel 62.1.c, c) transaktionsregistret inte i rimlig tid rättar sig efter de tillsynsåtgärder som Esma antar i enlighet med artikel 73.

27.7.2012 Europeiska SV unionens officiella tidning L 201/59

BILAGA II

Förteckning över koefficienter kopplade till försvårande och förmildrande faktorer vid tillämpning av artikel 65.3

Följande koefficienter ska vara kumulativt tillämpliga på de basbelopp som avses i artikel 65.2: I. Justeringskoefficienter kopplade till försvårande omständigheter: a) Om överträdelsen har begåtts upprepade gånger ska koefficienten 1,1 tillämpas för varje gång den upprepats. b) Om överträdelsen har begåtts i mer än sex månader ska koefficienten 1,5 tillämpas. c) Om överträdelsen har visat på systembrister i transaktionsregistrets organisation, särskilt i dess förfaranden, led ­ ningssystem eller interna kontroller, ska koefficienten 2,2 tillämpas. d) Om överträdelsen påverkar kvaliteten på de registerförda uppgifterna negativt ska koefficienten 1,5 tillämpas. e) Om överträdelsen har begåtts uppsåtligen ska koefficienten 2 tillämpas. f) Om inga korrigerande åtgärder har vidtagits sedan överträdelsen konstaterades ska koefficienten 1,7 tillämpas. g) Om transaktionsregistrets företagsledning inte har samarbetat med Esma i samband med myndighetens utredningar ska koefficienten 1,5 tillämpas. II. Justeringskoefficienter kopplade till förmildrande omständigheter: a) Om överträdelsen har begåtts under en kortare period än tio arbetsdagar ska koefficienten 0,9 tillämpas. b) Om transaktionsregistrets företagsledning kan visa att den har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att förebygga överträdelsen ska koefficienten 0,7 tillämpas. c) Om transaktionsregistret har uppmärksammat Esma på överträdelsen på ett snabbt, ändamålsenligt och fullständigt sätt ska koefficienten 0,4 tillämpas. d) Om transaktionsregistret frivilligt har vidtagit åtgärder för att se till att dylika överträdelser inte kan begås på nytt ska koefficienten 0,6 tillämpas.

Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian OTCderivat, centrala motparter och transaktionsregister

Den 16 augusti 2012 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter 1 och transaktionsregister i kraft. Genom ikraftträdandet är förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Medlemsstaterna har sex månader på sig, från och med att förordningen trädde i kraft, att underrätta kommissionen om vilka sanktioner man infört för överträdelser av bestämmelserna om bl.a. clearing- och rapporteringsskyldighet. Förordningen syftar till att minska riskerna i handeln med derivatkontrakt som handlas utanför reglerade marknader (OTC-derivat). Förordningen innehåller bl.a. regler om obligatorisk clearing via central motpart av OTC-derivat som förklarats lämpliga för clearing, krav på rapportering av derivatkontrakt till transaktionsregister samt auktorisation av centrala motparter och registrering av transaktionsregister. Vidare ger förordningen de nationella behöriga myndigheterna och Esma vissa befogenheter att vidta åtgärder. De behöriga myndigheterna ska ansvara för tillsynen över centrala motparter och för övervakningen av att clearing- och rapporteringsskyldigheten fullgörs. Esma ansvarar för tillsynen över transaktionsregister. I denna promemoria föreslås bl.a. en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. I den nya lagen anges att Finansinspektionen är behörig myndighet i Sverige enligt förordningen. Det införs dessutom bestämmelser om Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter, liksom om Finansinspektionens samarbete med Esma och behöriga myndigheter i andra medlemsstater. Enligt gällande rätt regleras clearingorganisationer som agerar central motpart i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. I denna promemoria föreslås att bestämmelserna om behörig myndighet och utrednings- och tillsynsbefogenheter avseende centrala motparter kvarstår. Vidare föreslås en ändring i offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) för att sekretesskydda uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som Finansinspektionen får i sin övervakning och kontroll enligt den nya lagen. Utöver regleringen i förordningen, den nya lagen och lagen om värdepappersmarknaden kommer ytterligare bestämmelser att följa av delegerade akter och s.k. tekniska standarder för tillsyn eller genomförande antagna av kommissionen. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2013.

1 EUT L 201, 27.7.2012, s. 1 (Celex 32012R0648). 62

Bilaga 3 Promemorians lagförslag

Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och 1 transaktionsregister . Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i förordning (EU) nr 648/2012.

Behörig myndighet

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordning (EU) nr 648/2012.

2 kap. Clearingskyldighet, rapporteringsskyldighet och riskbegränsning för OTC-derivat

Särskild avgift

1 § Finansinspektionen ska besluta att en särskild avgift ska tas ut av den som åsidosätter sina skyldigheter enligt förordning (EU) nr 648/2012 genom att 1. inte överlämna OTC-derivat för clearing hos central motpart (artikel 4), 2. inte se till att uppgifter om OTC-derivat rapporteras till transaktionsregister (artikel 9), 3. inte underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Finansinspektionen om positioner i OTC-derivat när dessa positioner överskrider relevanta tröskelvärden (artikel 10), eller 4. inte införa lämpliga förfaranden och system för att mäta, övervaka och begränsa operativa risker och kreditrisker (artikel 11). Den särskilda avgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. Särskild avgift tillfaller staten.

1 EUT L 201, 27.7.2012, s. 1 (Celex 32012R0648). 63

2 § En särskild avgift får bara tas ut om den som avgiften gäller, inom två år från det att överträdelsen ägde rum, har delgetts en upplysning om att frågan om särskild avgift har tagits upp av Finansinspektionen.

3 § Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det annars finns särskilda skäl, får en särskild avgift efterges helt eller delvis.

4 § En särskild avgift ska betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

5 § Om den särskilda avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 4 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

6 § Ett beslut om särskild avgift får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 4 §.

7 § En särskild avgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet vann laga kraft.

3 kap. Transaktionsregister

Handräckning

1 § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en kontroll på plats ska kunna genomföras enligt artikel 63 i förordning (EU) nr 648/2012. Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras.

Verkställighet

2 § Kronofogdemyndigheten är ansvarig myndighet för äkthetskontroll av beslut enligt artikel 68 i förordning (EU) nr 648/2012. Beslut om avgifter eller viten enligt förordningen får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft, om inte något annat följer av förordningen.

4 kap. Gemensamma bestämmelser

Tillsyn

1 § För tillsynen över att bestämmelserna i förordning (EU) nr 648/2012 följs får Finansinspektionen förelägga 1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar, 64 eller annat, och

2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer. Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Avgifter till Finansinspektionen

2 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordning (EU) nr 648/2012. För att bekosta Finansinspektionens övervakning enligt denna lag ska de institut som står under inspektionens tillsyn betala årliga avgifter. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter enligt första och andra styckena.

Överklagande m.m.

3 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag och enligt förordning (EU) nr 648/2012 får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

4 § Finansinspektionen får bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart, om annat inte följer av förordning (EU) nr 648/2012.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013. 2. Särskild avgift får tas ut endast för överträdelser som har skett efter ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden dels att 20 kap. 5 § ska upphöra att gälla dels att 1 kap. 1 och 5 §§ och 20 kap. 3 § samt rubriken närmast före 20 kap. 3 § ska ha följande lydelse.

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om värdepappersmarknaden.

I 2–11 kap. finns särskilda bestämmelser om värdepappersrörelse, i

12–18 kap. om börsverksamhet m.m. och i 19–21 kap. om clearing-

verksamhet. I 22–26 kap. finns vissa gemensamma bestämmelser.

5 §

1. anknutet ombud : en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal

med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepap-

persföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller

a) marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

b) ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende

investeringstjänster eller finansiella instrument,

c) placera finansiella instrument, eller

EUT L 201, 27.7.2012, s. 1 (Celex 32012R0648). 2 Senaste lydelse 2012:197.

d) tillhandahålla investeringsrådgivning till kund avseende dessa instrument eller tjänster, 2. behörig myndighet : i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, 3. börs : ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader, 4. clearingdeltagare : den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation, 5. clearingorganisation : ett före- 5. clearingorganisation : ett företag som har fått tillstånd enligt tag som har fått tillstånd enligt 19 kap. att driva clearingverk- 19 kap. eller förordning (EU) nr samhet, 648/2012 att driva clearingverksamhet, 6. clearingverksamhet : fort- 6. clearingverksamhet : fortlöpande verksamhet som består i löpande verksamhet som består i att att a) på clearingdeltagarnas vägnar a) på clearingdeltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om deras göra avräkningar i fråga om deras förpliktelser att leverera finansiella förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i svensk instrument eller att betala i svensk eller utländsk valuta, eller utländsk valuta, b) genom att träda in som part b) genom att träda in som part, eller som garant ta över ansvaret eller för att förpliktelserna fullgörs , eller c) på annat väsentligt sätt c) på annat väsentligt sätt ansvara för att förpliktelserna ansvara för att förpliktelserna avvecklas genom överförande av avvecklas genom överförande av likvid eller instrument, likvid eller instrument, 7. direktivet om marknader för finansiella instrument : Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 3 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG , senast 4 ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU , 8. EES : Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 9. emittent : i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet, 10. filial : ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial,

3 EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039). 4 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 67

11. genomförandeförordningen : kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella 5 instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet , 12. handelsplattform : ett multilateralt handelssystem (Multilateral Trading Facility, MTF) inom EES som drivs av ett värdepappersinstitut eller en börs och som sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut, 13. hemland : det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, 14. investeringstjänster och investeringsverksamheter : de tjänster och verksamheter som anges i 2 kap. 1 §, 15. kapitalbas : detsamma som i 3 kap. lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, 16. koncern : detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, 17. kreditinstitut : bank, kreditmarknadsföretag och utländskt bankeller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige, 18. kvalificerat innehav : ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, 19. professionell kund : en sådan kund som avses i 8 kap. 16 eller 17 §, 20. reglerad marknad : ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut, 21. sidotjänster : de tjänster som anges i 2 kap. 2 §, 22. sidoverksamheter : a) för ett värdepappersbolag de verksamheter som anges i 2 kap. 3 och 4 §§, b) för en börs de verksamheter som anges i 13 kap. 12 §, och c) för en clearingorganisation de verksamheter som anges i 20 kap. 7 §, 23. startkapital : detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 24. systematisk internhandlare : värdepappersinstitut som på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform, 25. utländskt värdepappersföretag : ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

5 EUT L 241, 2.9.2006, s. 1 (Celex 32006R1287). 68

26. värdepappersbolag : ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, 27. värdepappersinstitut : värdepappersbolag, svenska kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige, 28. värdepappersrörelse : verksamhet som består i att yrkesmässigt tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet, och 29. öppenhetsdirektivet : Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 6 2001/34/EG , senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets 7 direktiv 2010/78/EU .

20 kap.

Krav på säkerhet m.m. Krav på säkerhet 3 § En clearingorganisation som En clearingorganisation ska se inträder som part i handeln eller till att det ställs säkerhet för gjorda garanterar förpliktelser skall se åtaganden i den utsträckning det till att det vid behövs. clearingverksamheten ställs betryggande säkerhet för gjorda åtaganden och att sådan säkerhet vidmakthålls så länge åtagandet består. Vid annan clearingverksamhet skall clearingorganisationen se till att det ställs säkerhet för gjorda åtaganden i den utsträckning det behövs. En säkerhet skall anses betryggande, om det kan antas att åtagandet kan avvecklas utan att ytterligare kapital behöver skjutas till.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013. 2. En clearingorganisation som vid ikraftträdandet av denna lag har tillstånd att driva sådan clearingverksamhet som avses i 1 kap. 5 § 6 b

6 EUT L 390, 31.12.2004, s. 38 (Celex 32004L0109). 7 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 69

lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden får, om en ansökan om auktorisation enligt artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 har getts in i enlighet med artikel 89.3 i samma förordning, fortsätta med denna verksamhet till dess att ansökan har prövats slutligt. Under denna tid gäller äldre bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden. En clearingorganisation ska upphöra med sin verksamhet enligt första stycket, om det beslut som meddelats med anledning av ansökan innebär att auktorisation enligt förordning (EU) nr 648/2012 vägrats.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

30 kap.

6 §

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt 1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, 2. lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, 3. lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, 4. lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, 5. lagen (2005:377) om straff för 5. lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, eller finansiella instrument, 6. lagen (2006:451) om offent- 6. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktie- liga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden . marknaden , eller 7. lagen (2013:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Om en uppgift som avses i första stycket rör den uppgiftsskyldige, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.

Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna

Sveriges riksbank, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Domstolsverket, Konsumentverket, Revisorsnämnden, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Konkurrensverket, Bolagsverket, Regelrådet, Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Aktietorget AB, Bankgirocentralen BGC AB, Burgundy AB, Euroclear Sweden AB, FAR SRS, Finansbolagens Förening, Finansförbundet, Fondbolagens Förening, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Företagarna, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Landsorganisationen (LO), Nasdaq OMX Stockholm AB, Nordic Growth Market NGM AB, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Stockholms Handelskammare, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Journalistförbundet, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Finansanalytikers Förening, Sveriges kommuner och landsting, Tidningsutgivarna (TU), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och TriOptima AB.