Årsredovisning för staten 2025

Regeringens skrivelse 2025/26:101

Årsredovisning för staten 2025 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2026

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2025. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2025

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande 2025 uppgick till -85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,8 procent av BNP. Statens budgetsaldo uppgick till -102 miljarder kronor, vilket är nästan oförändrat jämfört med 2024.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 29 miljarder kronor. Jämfört med 2024 försämrades resultatet med nästan 6 miljarder kronor.

Statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP ökade statsskulden från 16,9 procent 2024 till 17,6 procent 2025.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2025 jämfört med 2024.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor Procent av Procent av 1 2 2025 BNP 2024 BNP Den offentliga förvaltningens finansiella sparande -85 -1,3% -97 -1,5% Statens budgetsaldo -102 -1,6% -104 -1,6% Utgiftstak 1 856 28,2% 1 747 27,3% Takbegränsade utgifter 1 759 26,8% 1 686 26,4% Statens nettoförmögenhet 363 5,5% 330 5,2% Statsskuld 1 156 17,6% 1 077 16,9% Årets överskott i resultaträkningen 29 0,4% 35 0,5% Utlåning 3 295 4,5% 276 4,3% 4 Garantiåtaganden 3 057 46,5% 2 974 46,5% Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Preliminär BNP för 2025 uppgår till 6 570,0 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2024 uppgår till 6 391,6 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Tabell 0.2 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Miljarder kronor 2025 2024

Inkomster 3 130 3 046

Skatter och avgifter 2 690 2 627 Övriga inkomster 440 418

Utgifter 3 214 3 143

Finansiellt sparande -85 -97

varav staten -85 -68 varav ålderspensionssystemet 27 29 varav kommunsektorn -26 -58 Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av BNP -0,3 0,0 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga förvaltningen redovisade 2025 ett underskott som uppgick till 85 miljarder kronor eller 1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor. Regeringen bedömer att det strukturella sparandet avvek från överskottsmålet 2025. Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018 – 2025 är under målnivån.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3 Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor 2025 2024 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 825 1 595 Tekniska justeringar 6 4 Reella justeringar 25 148 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 856 1 747 Takbegränsade utgifter 1 759 1 686 Budgeteringsmarginal 97 61 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 5,5 3,6 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2025 uppgick till 1 856 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 759 miljarder kronor, dvs. 97 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor Statens budget 1 2025 2025 2024

Totala inkomster 1 374 1 304 1 273

Statens skatteinkomster 1 402 1 349 1 331 Övriga inkomster -28 -46 -59

Totala utgifter m.m. 1 428 1 406 1 377

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 413 1 372 1 319 Statsskuldsräntor m.m. 29 30 45 Förändring av anslagsbehållningar -11 Riksgäldskontorets nettoutlåning -3 -1 -2 Kassamässig korrigering 0 4 14

Budgetsaldo -55 -102 -104

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2024. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket var 70 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror främst på att inkomster från skatt på arbete blev lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det var 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 8,2 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024.

Resultaträkning

Tabell 0.5 Resultaträkning

Miljarder kronor 2025 2024

Intäkter

Skatteintäkter 1 690 1 666 Övriga intäkter 171 135

Summa intäkter 1 861 1 801

Kostnader

Transfereringar m.m. -1 453 -1 427 Statens egen verksamhet -425 -401

Summa kostnader -1 878 -1 828

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 46 66 Finansiella intäkter och kostnader, netto 1 -4

Årets överskott 29 35

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2025 visade ett överskott på 29 miljarder kronor, vilket var nästan 6 miljarder kronor lägre än 2024 då överskottet uppgick till 35 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 36 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 453 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2024. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 425 miljarder kronor vilket var en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med 2024. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor, en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med 2024. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 1 miljard kronor, en förbättring med 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad för statsskulden på grund av att den valutaexponerade delen av statsskulden växlade mot valutakursvinster 2025.

Balansräkning

Tabell 0.6 Balansräkning

Miljarder kronor 2025-12-31 2024-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 15 14 Materiella anläggningstillgångar 1 013 914 Finansiella anläggningstillgångar 709 704 Utlåning 295 276 Varulager m.m. 8 5 Fordringar 130 120 Periodavgränsningsposter 344 338 Kortfristiga placeringar 9 7 Kassa och bank 11 14

Summa tillgångar 2 534 2 392

Kapital och skulder

Nettoförmögenhet 363 330 Fonder 262 250 Avsättningar 335 335 Statsskulden 1 156 1 077 Skulder m.m. 344 319 Periodavgränsningsposter 74 82

Summa kapital och skulder 2 534 2 392

Garantiförbindelser 7 7 Övriga ansvarsförbindelser 96 89 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till knappt 363 miljarder kronor vid utgången av 2025. I förhållande till 2024 ökade nettoförmögenheten med 33 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Lån i svenska kronor ökade med 102 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor.

Statliga garantier

Tabell 0.7 Statliga garantier

Miljarder kronor 2025-12-31 2024-12-31 Insättningsgarantin 2 516 2 375 Investerarskyddet Kreditgarantier 324 361 Garantier om tillförsel av kapital 212 233 Pensionsgarantier 5 6

Totalt 3 057 2 974

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 83 miljarder kronor jämfört med 2024 och uppgick till 3 057 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 46,5 procent. Insättningsgarantin uppgick till 2 516 miljarder kronor, vilket var en ökning med 141 miljarder kronor jämfört med 2024. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 324 miljarder kronor, vilket var en minskning med ca 37 miljarder kronor i förhållande till 2024. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 212 miljarder kronor, vilket var en minskning med 21 miljarder kronor jämfört med 2024. Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8 Statlig utlåning

Miljarder kronor Lån 2025-12-31 2024-12-31 CSN:s utlåning 278 262 Lån till Riksbanken 9 5 Övriga lån 8 9

Summa 295 276

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 295 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Statskontorets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor 2025 2024 Betalningar till EU 46 41 Betalningar från EU 32 16

Nettoflöde från statens budget till EU 14 25

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 46 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Merparten av ökningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev högre. Bidragen från EU uppgick till 32 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 14 miljarder kronor, vilket var en minskning med 11 miljarder kronor jämfört med 2024.

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisning för staten 2025 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2025 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2025 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2024.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2025 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2025, dels med utfallet för 2024.

Statskontoret och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2026/00677).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisning för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Statskontoret och Riksgäldskontoret. Statskontorets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisning för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Statskontorets konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2025 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2025.

För 2025 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tjugotvå myndigheter: Exportkreditnämnden, Folke Bernadotteakademin, Försvarshögskolan, Högskolan Väst, Kärnavfallsfonden, Moderna museet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för yrkeshögskolan, Mälardalens universitet, Post- och telestyrelsen, Revisorsinspektionen, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk, Statens

veterinärmedicinska anstalt, Transportstyrelsen, Universitets- och högskolerådet, Upphandlingsmyndigheten och Utbetalningsmyndigheten.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2021 – 2025. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2021 – 2025

2021 2022 2023 2024 2025

Antal 10 13 17 25 22

1 Uppföljning av de

budgetpolitiska målen

1.1 Den offentliga förvaltningens finansiella

sparande

Underskott i de offentliga finanserna 2025 Det finansiella sparandet i den offentliga förvaltningen uppgick 2025 till ca -85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Jämfört med 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor eller ca 0,2 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) beräknades sparandet till -89 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 4 miljarder kronor högre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.1). Brutto förekommer dock större avvikelser. Inkomsterna blev lägre än förväntat i budgetpropositionen, vilket dock vägdes upp av att även utgifterna överskattades.

Inkomsterna från framför allt skatt på arbete överskattades i budgetpropositionen. Samtidigt blev inkomster från kapital högre än förväntat i samtliga delsektorer. Bland utgifterna blev framför allt kommunal konsumtion lägre än förväntat. Det beror bl.a. på osäkerheten kring pensionskostnaderna som tillfälligt fluktuerat kraftigt i samband med den höga inflationen. Även transfereringar i staten överskattades medan investeringarna i både staten och kommunsektorn blev högre än förväntat.

Tabell 1.1 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges BP 2025 Utfall 2025 Utfall - BP25 Utfall 2024

Inkomster 3 160 3 130 -30 3 046

Skatter och avgifter 2 736 2 690 -46 2 627 Kapitalinkomster 94 105 11 99 Övriga inkomster 330 335 4 319

Utgifter 3 249 3 214 -34 3 143

Transfereringar 1 060 1 032 -28 1 033 Konsumtion 1 760 1 730 -30 1 689 1 Räntor 48 55 7 58 Investeringar m.m. 2 380 397 17 363

Finansiellt sparande -89 -85 4 -97

procent av BNP -1,3 -1,3 0,0 -1,5 Stat -90 -85 4 -68 Ålderspensionssystem 32 27 -5 29 Kommunsektorn -31 -26 5 -58 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. De förändringar som tillkommit efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget beräknas ha medfört att statens och den offentliga förvaltningens inkomster blev ca 4 miljarder kronor lägre medan utgifterna blev ca 8 miljarder kronor högre än

prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.2). Sammantaget bedöms de offentliga finanserna ha försvagats med ca 13 miljarder kronor till följd av ändringsbudgetar.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2025, offentliga

förvaltningens finanser

Miljarder kronor Ändringsbudget Utfall - totalt BP25 2025 Utfall 2025 anvisat 2025 Utfall 2024 Inkomster 3 160 -4,4 3 130 -30 3 046 Utgifter 3 249 8,2 3 214 -34 3 143 Finansiellt sparande -89 -12,6 -85 4 -97 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av förslag i propositioner om ändringar i statens budget skiljer sig från motsvarande effekt på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Målet för det finansiella sparandet (överskottsmålet), innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. För att bedöma måluppfyllelsen i ett framåtblickande perspektiv används skattningar av det strukturella sparandet.

Vid utvärdering av överskottsmålet i efterhand används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att det strukturella sparandet skulle avvika negativt från överskottsmålet 2025. Det strukturella sparandet för 2025 har sedan dess reviderats ned. Det strukturella sparandet 2025 bedöms utgöra en avvikelse från överskottsmålet (se tabell 1.3). Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018 – 2025 är under målnivån.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, indikatorer för avstämning

mot målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Finansiellt sparande 0,7 0,4 -3,2 -0,2 1,0 -0,9 -1,5 -1,3

varav staten 1,3 1,3 -2,9 -0,7 0,4 -0,1 -1,1 -1,3 varav ålderspensionssystemet 0,1 0,2 -0,2 0,0 0,4 0,3 0,5 0,4 varav kommunala sektorn -0,8 -1,0 -0,2 0,5 0,3 -1,0 -0,9 -0,4 Bakåtblickande åttaårigt genomsnitt -0,4 -0,3 -0,2 -0,5 -0,3 0,1 0,0 -0,3

1

Strukturellt sparande -0,3 0,1 -0,9 0,2 0,8 -0,5 -0,3 -0,3

Strukturellt sparande

exkl. stöd till Ukraina

2

- - - - - - -0,1 0,2

1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är beräknat med hjälp av BNP i löpande trendpriser för att jämna ut utvecklingen av det strukturella sparandet över tid. För mer information, se Finansdepartementet, Metod för beräkning av strukturellt sparande i offentlig sektor, april 2024, på regeringen.se. 2 De årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet finns specificerade i tabell 7.16 i avsnitt 7 i 2026 års ekonomiska vårproposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2 Utgiftstaket för 2025

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 1 595 1 825 Tekniska justeringar 7 12 5 10 10 6 2 2 4 6 1 Reella justeringar 41 52 0 -51 262 259 130 124 148 25 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 1 695 1 634 1 665 1 747 1 856 Takbegränsade utgifter 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 1 551 1 559 1 575 1 686 1 759 Budgeteringsmarginal 31 45 55 43 242 144 75 90 61 97

Budgeteringsmarginal, procent av

takbegränsade utgifter 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 4,8 5,7 3,6 5,5

1 Utgiftstakets nivå för 2016 och 2017 höjdes med 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor och för 2024 med 148 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Nivån höjdes för 2025 med 25 miljarder kronor och för 2026 med 25 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2025. Nivån höjdes för 2026 med 37 miljarder kronor, för 2027 med 66 miljarder kronor, och för 2028 med 24 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån-och-nerperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2016). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras beroende på nya yttre förutsättningar av stor betydelse, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. Stödet till Ukraina är ett sådant exempel, där taket höjts för att stödet inte ska påverka andra nödvändiga utgiftsreformer som fortsatt behöver kunna genomföras.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna inom utgiftsområdena 1 – 25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet

mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2025 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 759 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 97 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2025

Miljoner kronor Utfall - Statens Ändrings- statens Utfall - totalt budget budget Utfall budget anvisat Utfall 2025 2025 2025 2025 2025 2024 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 1 402 346 8 197 1 372 111 -30 235 -38 432 1 319 453 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 382 967 387 121 4 154 4 154 366 582

Takbegränsade utgifter 1 785 313 8 197 1 759 232 -26 082 -34 278 1 686 035

Budgeteringsmarginal 70 687 96 768 60 965

Utgiftstak 1 856 000

1 856 000 1 747 000

1 Utgiftsområdena 1 – 25 och 27, inklusive förändring av anslagsbehållningar. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2025 fastställdes av riksdagen i december 2022 till 1 825 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6 Justeringar av utgiftstakets nivå för 2025

Miljarder kronor 2025

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2023 1 825

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,37 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrad jämförelseränta vid ränteförmån -0,22 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för pensionärer 2,11

Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 (avrundat) 2

Ny nivå i budgetpropositionen för 2024 1 827

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,37 Reglering kommunalekonomisk utjämning: slopad avtrappning i jobbskatteavdraget 0,33 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förstärkning av det förhöjda grundavdraget 2,38 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag -0,58 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för enskilda näringsidkare 0,05 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,36

2025 Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 (avrundat) 4

Finanspolitiskt motiverad höjning i budgetpropositionen för 2025 25

Ny nivå i budgetpropositionen för 2025 1 856

Slutligt utgiftstak 1 856

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga förvaltningens utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2025 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och regioner. Framför allt har den sänkta skatten för pensionärer och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget lett till att kommunernas och regionernas skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån (se tabell 1.6). Detta har medfört tekniska justeringar av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2025 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. För att förstärka och öka långsiktigheten av det svenska stödet till Ukraina kommunicerade regeringen den 22 maj 2024 att den inför en ram för det militära stödet till landet. Regeringen kommunicerade samtidigt att stödet skulle föranleda en avvikelse från överskottsmålet. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2025 med 25 miljarder kronor som en följd av den planerade avvikelsen från överskottsmålet. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget 2025 som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året medan intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2025 (bet. 2024/25:FiU10, rskr. 2024/25:125). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 .

I avsnitt 3 redovisas utfall per utgiftsområde. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga propositioner och riksdagsbeslut om ändringar i statens budget som påverkat anslagen i statens budget.

2.1 Saldot i statens budget 2025

Saldot i statens budget blev ett underskott på 102 miljarder kronor 2025 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot bli ett underskott på 55 miljarder kronor. Saldot blev därmed 47 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev 70 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2025

Miljoner kronor Utfall - Statens Ändrings- Utfall statens budget budget 2025 budget

Totala inkomster 1 373 862 1 303 865 -69 997

Statens skatteinkomster 1 402 146 -52 768 1 349 378 Övriga inkomster -28 283 -45 513 -17 230

Totala utgifter m.m. 1 428 414 8 197 1 405 812 -22 603

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 412 841 8 197 1 372 111 -40 729 Statsskuldsräntor m.m. 28 755 30 220 1 465 Förändring av anslagsbehållningar -10 567 10 567 Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 985 -946 2 039 Kassamässig korrigering 371 4 427 4 056

Budgetsaldo

-54 552

-101 947 -47 395

Statens inkomster blev 70 miljarder kronor lägre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket är 70 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre. De lägre skatteinkomsterna beror främst på lägre inkomster från skatt på arbete, vilket främst beror på att lönesumman utvecklades svagare än väntat men även på högre skattereduktioner för hushållsarbete. Att övriga bidrag blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre. Den första utbetalningen från RRF uppgick till 19 miljarder kronor, men var beräknad till 35 miljarder kronor i statens budget.

Utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre än totalt anvisat. För 9 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 2 miljarder kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder mot statens budget 2025

Miljoner kronor Utfall - Statens Ändrings- statens Utgiftsområde budget budget Utfall budget 6 Försvar och samhällets krisberedskap 169 680 -862 163 509 -6 171 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120 255 216 116 298 -3 956 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 123 059 303 119 943 -3 116 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 531 100 610 -3 921 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 539 3 516 91 328 -2 211 15 Studiestöd 33 793 189 30 610 -3 184 20 Klimat, miljö och natur 16 439 40 13 447 -2 992 22 Kommunikationer 94 447 680 89 110 -5 338 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 762 45 714 -2 048 Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 985 -946 2 039 Kassamässig korrigering 371 4 427 4 056 Övriga utgifter 627 522 4 116 631 761 4 240

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 428 414 8 197 1 405 812 -22 603

Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2025 och 2024. Utfallet för statens budget visar för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor. År 2024 visade budgeten ett underskott på 104 miljarder kronor, dvs. en skillnad på 2 miljarder kronor mellan åren.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2024 och 2025

Miljoner kronor Utfall Utfall Skillnad mot 2025 2024 2024

Totala inkomster 1 303 865 1 272 749 31 116

Utfall Utfall Skillnad mot 2025 2024 2024 Statens skatteinkomster 1 349 378 1 331 324 18 054 Övriga inkomster -45 513 -58 575 13 062

Totala utgifter m.m. 1 405 812 1 377 021 28 790

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 372 111 1 319 453 52 658 Statsskuldsräntor m.m. 30 220 45 198 -14 979 Riksgäldskontorets nettoutlåning -946 -1 973 1 027 Kassamässig korrigering 4 427 14 343 -9 917

Budgetsaldo -101 947 -104 272 2 326

Statens inkomster ökade med 31 miljarder kronor 2025

Statens skatteinkomster ökade med 18 miljarder kronor (1,4 procent) och övriga inkomster ökade med 13 miljarder kronor (22,3 procent). De högre skatteinkomsterna beror främst på högre inkomster från arbetsgivaravgifter till följd av att lönesumman ökade med 3,3 procent och högre övriga inkomster som främst beror på att Sverige under 2025 tog emot sin första utbetalning från RRF.

Utgifterna ökade med 2,1 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 29 miljarder kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest, med 35 miljarder kronor (27,6 procent). Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina. Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet 2025 jämfört med 2024.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2024 och 2025

Miljoner kronor Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2025 2024 2024 3 Skatt, tull och exekution 14 434 16 924 -2 490 4 Rättsväsendet 86 140 78 298 7 842 6 Försvar och samhällets krisberedskap 163 509 128 177 35 332 7 Internationellt bistånd 45 410 49 604 -4 193 8 Migration 10 174 11 765 -1 591 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 412 63 565 -1 153 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 100 610 102 877 -2 267 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 328 88 531 2 797 15 Studiestöd 30 610 28 039 2 571 16 Utbildning och universitetsforskning 101 957 98 133 3 824 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2 976 4 629 -1 653 22 Kommunikationer 89 110 81 216 7 894 26 Statsskuldsräntor m.m. 30 220 45 198 -14 979 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 714 41 187 4 527 Kassamässig korrigering 4 427 14 343 -9 917 Övriga utgifter 526 782 524 536 2 246

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 405 812 1 377 021 28 790

2.2 Ändringar i statens budget 2025

Tabell 2.5 visar riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2025. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2025.

Totalt har riksdagen under 2025 anvisat ytterligare 8 197 miljoner kronor efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget. Ändringarna gäller bl.a. ökade anslag för bidrag till lönegarantiersättning, arbetslöshetsersättning, kriminalvården, avgifter till internationella organisationer och stöd till Ukraina. Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden om högst 54 525 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2025. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel och materiel inom energiområdet till ett värde av högst 4 512 miljoner kronor till Ukraina och Moldavien. Beslutet om kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB påverkar inte statens lånebehov då utgiften för kapitaltillskott finansieras genom omfördelning av anvisade medel.

Tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2025

Miljoner kronor Beställnings- Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Inkomster Utgifter bemyndiganden Övrigt 2025-02-19 Prop. 2024/25:94 Extra ändringsbudget för bet. 2024/25:FiU29, 2025 – Stöd till Ukraina rskr. 2024/25:144 – 145 - -6 186 8 830 3 889 2025-04-29 Prop. 2024/25:146, Extra ändringsbudget för bet. 2024/25:FiU31, 2025 – Ytterligare stöd till rskr. 2024/25:181 – 182 Ukraina - 11 731 7 028 432 2025-05-07 Prop. 2024/25:156, Extra ändringsbudget för bet. 2024/25:FiU32, 2025 – Tillfälligt höjd rskr. 2024/25:187 subventionsgrad för rotavdraget -4 350 - - - 2025-06-11 Prop. 2024/25:99, Vårändringsbudget för 2025 bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:252 – 263 - 7 236 30 190 - 2025-06-17 Prop. 2024/25:185, Extra ändringsbudget för bet. 2024/25:FiU33, 2025 - Kapitaltillskott till rskr. 2024/25:281 – 282 Apotek Produktion & Laboratorier AB - - - - 2025-10-01 Prop. 2025/26:14, Extra ändringsbudget för bet. 2025/26:FiU8, 2025 – Försvarsmateriel och rskr. 2025/26:5 – 6 ytterligare stöd till Ukraina - -6 119 7 673 191 2025-11-26 Prop. 2025/26:2, Höständringsbudget för 2025 bet. 2025/26:FiU11, rskr. 2025/26:66 – 76 och 98 -- 1 535 805 - Summa - - -4 350 8 197 54 525 4 512

2.3 Poster i statens budget som ska finansieras

av Europeiska faciliteten för återhämtning och

resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar

som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram t.o.m. 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020 – 2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts och en ansökan om utbetalning godkänts av Europeiska kommissionen. Efter att Sveriges första betalningsansökan godkändes betalades 1,65 miljarder euro ut i juli 2025. Regeringen beslutade den 22 januari 2026 om en andra betalningsansökan som omfattar 1,47 miljarder euro. Den tredje och sista ansökan om utbetalning måste skickas in till EU-kommissionen innan den 30 september 2026. Den sista utbetalningen måste vara hanterad av EU-kommissionen innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkterna för kommande utbetalningar till Sverige liksom delbeloppens slutliga storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2025 inte fastställda.

2.4 Inkomster i statens budget 2025

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen uppkommer. Statens skatteinkomster för 2025 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade till skattepliktigt år, till en betydande del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens ursprungliga budget för 2025 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 23 miljarder kronor. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedömdes minska med 18 miljarder kronor och som främst beror på ett utökat jobbskatteavdrag. Riksdagen beslutade även i enlighet med en extra proposition om ändringar i statens budget för 2025 att tillfälligt höja subventionsgraden för rottjänster, vilket bedömdes minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare drygt 4 miljarder kronor (se tabell 2.6).

Tabell 2.6 Skattereformer i statens budget för 2025

Miljarder kronor Statens budget Ändringsbudget Skatteintäkter som påverkats av beslut 2025 2025 Totalt Skatt på arbete -18,30 -4,35 -22,65 Skatt på kapital -0,32 -0,32 Skatt på konsumtion och insatsvaror -4,92 -4,92 Övriga skatter 0,25 0,25

Summa skattebeslut -23,28 -4,35 -27,63

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2025.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 3,3 procent.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI juni-juni var 0,7 procent 2025.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2025. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar främst intäkterna från mervärdesskatt.

BNP ökade nominellt med 2,8 procent, vilket är 1,2 procentenheter lägre än vad som förväntades i statens budget för 2025. Ökningen förklaras även i år till viss del av prisökningarna, i fasta priser ökade BNP med 1,5 procent.

Tabell 2.7 Antaganden i utfallet för statens budget 2025 jämfört med

budgetpropositionen för 2025

Procentuell utveckling om inget annat anges 2025 BNP, marknadspris 1 2,8

Diff. BP25 -1,2

Arbetade timmar 2 -0,2

Diff. BP25 -1,0

Timlön 3 3,4

Diff. BP25 -0,3

Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,3

Diff. BP25 -1,3

Arbetslöshet 4 8,8

Diff. BP25 0,6

Hushållens konsumtionsutgifter 1 4,4

Diff. BP25 -0,2

5 Kommunal medelutdebitering 32,4

Diff. BP25 0,0

Statslåneränta 5 2,4

Diff. BP25 -0,1

KPI juni-juni 0,7

Diff. BP25 0,0

Inkomstbasbelopp 6 80,6

Diff. BP25 0,8

Prisbasbelopp 6 58,8

Diff. BP25 0,0

Inkomstindex 220,2

Diff. BP25 1,9

7 Skiktgräns 625,8

2025 Diff. BP25 0,1

1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet, nivå, 15 – 74 år. 5 Medelvärde under året. 6 Tusental kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar av utfallet för 2025

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2025 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.8 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar

utfall för 2025

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter Jan 27 1120 Allmän pensionsavgift Jan 27 1140 Skattereduktioner Dec 26

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Dec 26 1240 Egenavgifter Dec 26 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 26 1280 Nedsättningar, 1283 – 1284 Feb 27

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 26 1320 Skatt på företagsvinster Dec 26 1340 Avkastningsskatt, 1341 – 1342 Dec 26 1350 Fastighetsskatt Dec 26

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 26 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 26

1600 Restförda och övriga skatter

1620 Övriga skatter, hushåll Apr 27 1630 Övriga skatter, företag Apr 27

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer Dec 26

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar Apr 27 1920 Betalningsförskjutningar Dec 26

Källa: Inkomstliggaren 2025.

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2025 och 2024 I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2025 och 2024.

Tabell 2.9 Statens skatteinkomster

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024 1100 Direkta skatter på arbete 769,1 769,3 -17,8 7,7 1200 Indirekta skatter på arbete 781,9 755,7 -9,1 6,9 1300 Skatt på kapital 412,2 389,8 -6,4 12,8 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 713,4 703,6 -14,9 -20,7 1500 Skatt på import 9,1 8,5 1,1 -1,1 1600 Restförda och övriga skatter 13,5 8,8 2,8 -3,4 1700 Avgående poster, skatter till EU -9,1 -8,5 -1,1 1,1 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 323,7 -1 279,2 12,7 -7,8

Statens skatteintäkter 1 366,4 1 348,1 -32,7 -4,6

1900 Periodiseringar -17,0 -16,7 -20,1 -9,1

1000 Statens skatteinkomster 1 349,4 1 331,3 -52,8 -13,6

Statens skatteintäkter

Statens skatteintäkter uppgick till 1 366,4 miljarder kronor. Det är 32,7 miljarder kronor (2,3 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2024 blev statens skatteintäkter 18,3 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster uppgick till 1 349,4 miljarder kronor. Det är 52,8 miljarder kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev -17,0 miljarder kronor. Den skillnaden har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget beräknades periodiseringarna bli 3,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på -20,1 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.

Jämfört med 2024 blev statens skatteinkomster 18,1 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och särskild premieskatt på tjänstegruppliv.

Tabell 2.10 Skatt på arbete

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024

1100 Direkta skatter på arbete 769,1 769,3 -17,8 7,7

1110 Inkomstskatter 1 023,2 992,3 -10,6 9,0 1111 Statlig inkomstskatt 64,0 63,9 -0,2 1,1 1115 Kommunal inkomstskatt 959,3 928,4 -10,4 7,8 1120 Allmän pensionsavgift 164,0 158,1 -2,7 -1,1 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140 – 1160 Skattereduktioner -418,0 -381,1 -4,6 -0,2

1200 Indirekta skatter på arbete 781,9 755,7 -9,1 6,9

1210 Arbetsgivaravgifter 759,7 734,5 -11,4 2,1 1240 Egenavgifter 11,7 11,4 -0,1 -0,4 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -52,0 -50,5 1,3 0,3 1270 Särskild löneskatt 67,3 65,1 -0,3 4,6 1280 Nedsättningar -5,4 -5,3 1,4 0,4 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,5 0,0 -0,1

Skatt på arbete 1 551,0 1 525,0 -26,9 14,5

Intäkter från skatt på arbete ökade mindre än beräknat 2025 Intäkterna från skatt på arbete uppgick till 1 551,0 miljarder kronor. Det är 26,9 miljarder kronor (1,7 procent) lägre än beräknat i statens budget.

För inkomståret 2025 beräknas direkta skatter på arbete uppgå till 769,1 miljarder kronor. Det är 17,8 miljarder kronor (2,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från kommunal inkomstskatt blev 10,4 miljarder kronor lägre och beror på att lönesumman ökade svagare än väntat, 3,3 procent i stället för 4,6 procent. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 4,6 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för hushållsarbete blev 10,5 miljarder kronor högre, vilket främst beror på att riksdagen i ändringsbudget beslutade att tillfälligt höja subventionsgraden för rotavdraget, från 30 procent till 50 procent under perioden 12 maj t.o.m. den 31 december 2025 för att stimulera byggbranschen. Jobbskatteavdraget blev däremot 2,9 miljarder kronor lägre som en följd av den svagare utvecklingen av lönesumman.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 781,9 miljarder kronor, vilket är 9,1 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 759,7 miljarder kronor för inkomståret 2025. Det är 11,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre jämfört med statens budget och beror främst på att lönesumman utvecklades svagare än väntat.

Skattereduktionerna ökade med knappt 10 procent jämfört med 2024 Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på arbete 26,0 miljarder kronor (1,7 procent) högre.

Direkta skatter på arbete minskade med 0,2 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökade med 30,9 miljarder kronor (3,1 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökade med 3,3 procent men även på att den kommunala inkomstskatten höjdes med i genomsnitt 4 öre under 2025. Timlönen ökade med 3,4 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 0,1 procent mellan åren.

Ökningen förklaras alltså i stort sett bara av löneökningar. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 5,9 miljarder kronor. Det beror på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2025 blev 4 400 kronor högre än 2024. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp och redovisas även som en skattereduktion eftersom den dras av från den skatt som den skattskyldige ska betala.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 37,0 miljarder kronor (9,7 procent) jämfört med 2024. Jobbskatteavdraget ökade med 20,2 miljarder kronor. Det beror dels på att lönesumman ökat med 3,3 procent, dels på att riksdagen beslutade om att förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget. Avdragen för hushållarbete ökade med 10,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av riksdagens beslut om att efter förslag i en proposition om ändringar i statens budget tillfälligt höja subventionsgraden i rotavdraget.

Intäkter från arbetsgivaravgifter ökade med 3,4 procent jämfört med 2024 Jämfört med 2024 blev intäkterna från indirekta skatter på arbete 26,2 miljarder kronor (3,5 procent) högre. Arbetsgivaravgifterna ökade med 25,3 miljarder kronor (3,4 procent), vilket beror på att lönesumman ökade med 3,3 procent jämfört med 2024. Särskild löneskatt ökade med 2,2 miljarder kronor (3,4 procent). Även det beror främst på att lönesumman ökade men även på att inkomstbasbeloppet ökade med 4 400 kronor, vilket medfört högre premier för bl.a. tjänstepensionsförsäkring. Eftersom flera gränsvärden i tjänstepensionssystemet är knutna till inkomstbasbeloppet kan ett högre belopp leda till att pensionsavsättningarna ökar, vilket i sin tur ökar underlaget för särskild löneskatt.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.11 Skatt på kapital

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024 1310 Skatt på kapital, hushåll 88,2 85,3 -3,9 3,8 1320 Skatt på företagsvinster 222,0 202,9 -3,2 3,3 1330 Kupongskatt 9,0 11,1 -0,3 3,4 1340 Avkastningsskatt 30,4 31,6 0,4 2,7 1350 Fastighetskatt 43,6 41,6 0,4 0,3 1360 Stämpelskatt 12,3 10,6 -0,6 -3,0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 6,7 6,7 0,7 2,2

1300 Skatt på kapital 412,2 389,8 -6,4 12,8

Intäkter från skatt på kapital lägre än beräknat 2025 Intäkterna från skatt på kapital uppgick till 412,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev netto 3,9 miljarder kronor (4,2 procent) lägre än beräknat och beror på att bostads- respektive aktiemarknaden utvecklades svagare än väntat och därmed även hushållens reala och finansiella kapitalvinster. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital, som minskar statens intäkter från skatt på

kapital, blev 0,9 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att hushållens ränteutgifter och därmed även ränteavdragen blev lägre än beräknat.

Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 3,2 miljarder kronor (1,4 procent) lägre.

Intäkterna från skatt på kapital ökade med knappt 6 procent jämfört med 2024 Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på kapital 22,3 miljarder kronor (5,7 procent) högre.

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 19,0 miljarder kronor (9,4 procent) och skatteintäkterna från hushållens kapitalinkomster med 2,9 miljarder kronor (3,4 procent) jämfört med 2024. Ökningen i hushållens kapitalinkomster beror i huvudsak på att avdragen för ränteutgifter minskat betydligt, både på grund av lägre räntenivåer och att avdragsrätten för lån utan säkerhet successivt tagits bort. De lägre räntorna jämfört med 2024 har också lett till att hushållens inkomster från räntor och schablonbeskattade sparformer minskat, men sammantaget har de lägre avdragen inneburit att statens intäkter från skatt på hushållens kapitalinkomster ökat mellan åren.

Intäkterna från kupongskatt, dvs. skatt på utdelning från svenska aktier eller fonder till personer eller företag som är skattemässigt bosatta utomlands, minskade med 2,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Det beror i huvudsak på att Skatteverket förstärkt arbetet med kupongskatt och avslutat fler ärenden om återbetalning av kupongskatt under 2025.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024 1410 Mervärdesskatt 583,2 561,9 -6,4 -22,3 1420 Skatt på alkohol och tobak 27,6 32,8 -4,2 1,4 1430 Energiskatt 43,2 46,5 -1,3 2,4 1440 Koldioxidskatt 23,4 24,6 -1,1 0,5 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 6,8 9,3 -0,7 0,5 1470 Skatt på vägtrafik 21,4 21,6 -1,1 -2,4 1480 Övriga skatter 7,7 6,9 -0,2 -0,8

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 713,4 703,6 -14,9 -20,7

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 713,4 miljarder kronor. Det är 14,9 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror 9,7 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på

sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i näringsliv och offentlig förvaltning.

Hushållens konsumtion något lägre än väntat 2025 Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 583,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2025.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från mervärdesskatt 21,3 miljarder kronor (3,8 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 8,8 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från mervärdesskatt på sällanköpsvaror och tjänster som blev högre, vilket för tjänsterna är en följd av fortsatta prisökningar medan det för sällanköpsvarorna rör sig om ökad försäljning. Intäkterna från mervärdesskatt på offentlig konsumtion och investeringar ökade med 11,3 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från statlig sektor som ökat, både till följd av ökad förbrukning och ökade investeringar. Intäkterna av mervärdesskatt från bostadsinvesteringar och övriga investeringar ökade svagt jämfört med 2024 och 2023 då de minskade.

Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om den också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 27,6 miljarder kronor. Det är 4,2 miljarder kronor (13,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på alkohol och tobak 5,3 miljarder kronor (16,0 procent) lägre.

Intäkterna från skatt på tobak blev 3,6 miljarder kronor (28,3 procent) lägre än budget och 5,2 miljarder kronor (36,4 procent) lägre jämfört med 2024. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras fr.o.m. den 1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024, vilket minskat inköpen och därmed även skatteintäkterna under 2025.

Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,9 miljarder kronor (5,0 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2024 så minskade intäkterna med 0,3 miljarder kronor (1,4 procent).

Tabell 2.13 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024 1421 Skatt på tobak 9,0 14,2 -3,6 1,6

Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024 1422 Skatt på etylalkohol 5,6 5,4 -0,6 -0,4 1423 Skatt på vin 6,8 7,0 -0,4 -0,2 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,1 0,2 0,0 0,0 1425 Skatt på öl 5,2 5,4 0,1 0,2 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,0 0,0 0,0 0,0 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 0,8 0,6 0,3 0,2

1420 Skatt på alkohol och tobak 27,6 32,8 -4,2 1,4

Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 73,5 miljarder kronor. Det är 3,1 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från energiskatt samt koldioxidskatt blev 2,4 miljarder kronor lägre, eftersom konsumtionen blev lägre än väntat.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på energi och miljö 6,9 miljarder kronor (8,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att energiskatten på bensin och diesel sänkts i två steg under 2025, den 1 januari och därefter den 1 juli. Den 1 juli avskaffades även skatt på flygresor, vilket nästan halverat intäkten jämfört med 2024. Dessutom blev inkomsterna från koldioxidskatt för övriga bränslen lägre. På grund av en dom från EU-domstolen har Sverige under en tid inte kunnat skattebefria biogas och biogasol som förbrukats för uppvärmning eller som förbrukats eller sålts som motorbränsle. Skattebefrielserna godkändes dock av EU-kommissionen i oktober 2024 och det är därför möjligt att bli skattebefriad för dessa bränslen och begära omprövning och återbetalning av tidigare inbetald skatt. Intäkterna för skatt på elektrisk kraft beräknas dock öka något, vilket i huvudsak beror på att skattesatsen höjdes med 1,4 öre 2025.

Tabell 2.14 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024 1430 Energiskatt 43,2 46,5 -1,3 2,4 1431 Skatt på elektrisk kraft 31,8 31,1 -3,1 -0,5 1432 Energiskatt bensin 4,6 7,0 0,3 1,5 1433 Energiskatt oljeprodukter 6,8 8,1 1,8 1,4 1434 Energiskatt övrigt 0,0 0,3 -0,3 0,0 1440 Koldioxidskatt 23,4 24,6 -1,1 0,5 1441 Koldioxidskatt bensin 9,1 8,6 0,5 0,9 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15,1 15,3 -0,3 -0,8 1443 Koldioxidskatt övrigt -0,8 0,7 -1,3 0,4 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 6,8 9,3 -0,7 0,5 1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1452 Skatt på råtallolja 0,0 0,1 0,0 0,1 1453 Särskild skatt mot försurning 0,0 0,1 0,0 0,0 1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,2 0,1 0,0 0,0 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 0,0 0,0 0,0 1456 Avfallsskatt 0,4 0,4 0,0 0,1 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0

Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024 1458 Övriga skatter -0,1 0,1 -0,2 -0,1 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 2,7 3,7 -0,8 0,1 1461 Kemikalieskatt 2,6 2,5 0,3 0,5 1462 Flygskatt 0,9 1,7 0,1 -0,1 1463 Skatt på avfallsförbränning 0,0 0,0 0,0 0,0 1464 Skatt på plastbärkassar 0,0 0,4 0,0 0,0 1465 Intäkter från handel med elcertifikat 0,1 0,1 -0,1 0,0 1467 Flaskhalsintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0

Skatt på energi och miljö 73,5 80,3 -3,1 3,4

Skatt på vägtrafik Intäkterna från skatt på vägtrafik uppgick till 21,4 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre fordon än väntat nyregistrerades under 2025.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på vägtrafik 0,2 miljarder kronor (1,0 procent) lägre.

Övriga skatter Intäkterna från posten Övriga skatter uppgick till 7,7 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från övriga skatter 0,8 miljarder kronor (10,9 procent) högre. Intäkterna från skatt på spel ökade med 0,5 miljarder kronor främst till följd av höjd skatt på spel från 18 till 22 procent.

Skatt på import

Skatt på import består av tull på varor utanför EU.

För 2025 uppgick intäkterna från tull till 9,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor (14,1 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Efterfrågan på importvaror blev högre, delvis som en följd av att den svenska kronan blev starkare än beräknat och importvaror därmed billigare.

Intäkterna från skatt på import ökade med 0,6 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2024. Den största enskilda ökningen är inom varugruppen maskiner, apparater m.m. där debiterad tull ökat med 0,3 miljarder kronor eller 18 procent. Det totala importvärdet har dock minskat, främst till följd av att priset på oljeprodukter minskat. Men då dessa varor ofta är tullfria påverkas inte debiterad tull.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (befarade uppbördsförluster), omprövningar, debiteringsanstånd , skattetillägg, 1 förseningsavgifter, intäkter som förs till fonder samt avgifter till public service.

1 Det finns två typer av anstånd, debiteringsanstånd (anstånd på grund av taxeringsbeslut, en skattskyldig överklagar ett beslut), som redovisas under 1600 Restförda och övriga skatter, samt betalningsanstånd (anstånd med att betala skatt av andra skäl, t. ex. de tillfälliga skatteanstånd som infördes till följd av sjukdomen covid-19) som redovisas under 1900 Periodiseringar.

Tabell 2.15 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024 1610 Restförda skatter -10,9 -16,5 1,8 -5,6 1620 Övriga skatter, hushåll 8,3 7,5 1,3 1,3 1630 Övriga skatter företag -0,4 1,7 -0,1 1,9 1640 Intäkter som förs till fonder 7,5 7,3 0,1 0,4 1650 Avgifter till public service 9,1 8,9 -0,3 -1,5

1600 Restförda och övriga skatter 13,5 8,8 2,8 -3,4

Intäkterna från restförda och övriga skatter uppgick till 13,5 miljarder kronor. Det är 2,8 miljarder kronor (26,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Utfallet för restförda skatter blev -10,9 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är 1,8 miljarder kronor och beror i huvudsak på att redovisade uppbördsförluster, främst för företag, blev lägre än beräknat.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från restförda och övriga skatter 4,7 miljarder kronor (53,9 procent) högre. Restförda skatter beräknas öka statens skatteintäkter, till följd av lägre uppbördsförluster hos både företag och hushåll. Övriga skatter från företag blev 2,1 miljarder kronor lägre och beror främst på att företagens netto 2025, av medgivna debiteringsanstånd och debiteringsanstånd som upphör, minskat jämfört med 2024.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonderna.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och betalningsanstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.16 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2025 2024 2025 2024

1700 Avgående poster, skatter till EU -9,1 -8,5 -1,1 1,1

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 323,7 -1 279,2 12,7 -7,8

1811 Kommunala skatter -984,5 -952,5 7,5 -10,1 1812 Avgifter till AP-fonder -339,2 -326,7 5,2 2,3

1900 Periodiseringar -17,0 -16,7 -20,1 -9,1

1910 Uppbördsförskjutningar 18,5 7,0 6,4 -19,0 1920 Betalningsförskjutningar -49,7 -39,4 -25,3 11,6 1930 Anstånd 14,2 15,6 -1,2 -1,8

Avgående poster och periodiseringar -1 349,8 -1 304,4 -8,5 -15,8

Avgående poster, skatter till andra sektorer Intäkterna från avgående poster och periodiseringar uppgick till -1 349,8 miljarder kronor. Det är 8,5 miljarder kronor (0,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och 45,4 miljarder kronor (3,5 procent) lägre än 2024. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev lägre än beräknat i statens budget för 2025. Skillnaden mot 2024 förklaras av att lönesumman ökat med 3,3 procent under 2025.

Periodiseringar Periodiseringar uppgick till -17,0 miljarder kronor. Det är 20,1 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev periodiseringar 0,3 miljarder kronor lägre.

Uppbördsförskjutningar för 2025 uppgick till 18,5 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2025 blev högre än den periodiserade intäkten avseende 2025. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 6,4 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningar uppgick till -49,7 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan inrespektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar.

Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -33,4 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2025.

Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner blev -14,8 miljarder kronor, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2025, inkl. utbetalning av slutreglering för 2023, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2023. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2023 blev 8,9 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2023. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2025, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2025. Betalningsförskjutningen påverkas även av att den kommunala skatteintäkten för 2025 bedöms vara 5,9 miljarder kronor lägre än vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2025.

Anstånd Anstånd med att betala skatt minskade med 14,2 miljarder kronor, vilket ökade statens skatteinkomster. I statens budget antogs anstånden minska med 15,4 miljarder kronor, en skillnad på -1,2 miljarder kronor.

Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2025 uppgick till -45 513 miljoner kronor och blev därmed 17 230 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga

budgeten. Övriga inkomster blev 13 062 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.17 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2025 2025 2025 2024 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 837 51 716 3 879 47 577 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 489 -4 511 1 240 4000 Återbetalning av lån 563 675 112 387 5000 Kalkylmässiga inkomster 23 921 25 112 1 191 21 943 6000 Bidrag m.m. från EU 48 770 32 010 -16 761 16 387 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -154 374 -155 514 -1 140 -146 109 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Övriga inkomster -28 283 -45 513 -17 230 -58 575

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.18 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2025 2025 2025 2024 2100 Rörelseöverskott 628 802 173 636 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 565 626 61 463 2300 Ränteinkomster 3 462 5 031 1 569 5 797 2400 Inkomster av statens aktier 24 900 23 188 -1 712 20 468 2500 Offentligrättsliga avgifter 13 297 13 649 352 13 390 2600 Försäljningsinkomster 49 44 -5 48 2700 Böter m.m. 1 944 2 602 658 2 263 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 2 992 5 774 2 782 4 511

2000 Inkomster av statens verksamhet 47 837 51 716 3 879 47 577

Inkomster av statens verksamhet uppgick till 51 716 miljoner kronor. Det är 3 879 miljoner kronor (8,1 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomster av statens verksamhet 4 139 miljoner kronor (8,7 procent) högre.

Högre rörelseöverskott både än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år Inkomsterna från rörelseöverskott uppgick till 802 miljoner kronor. Det är 173 miljoner kronor (27,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från rörelseöverskott 166 miljoner kronor (26,1 procent) högre.

Tabell 2.19 Rörelseöverskott

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2025 2025 2025 2024 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 261 132 -129 274 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 79 564 485 71 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 0 166 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 288 106 -183 125 2131 Riksbankens inlevererade överskott 0 0

2100 Rörelseöverskott 628 802 173 636

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 132 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2024. Inlevererat överskott från övriga myndigheter blev 106 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott 69 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än 2024.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning uppgick till 626 miljoner kronor. Det är 61 miljoner kronor (10,8 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning 163 miljoner kronor (35,1 procent) högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av fastigheten Landshövdingens stall, Kåbo 5:3, Uppsala.

Statens ränteinkomster från skattekonto lägre än 2024 Ränteinkomsterna uppgick till 5 031 miljoner kronor. Det är 1 569 miljoner kronor (45,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev ränteinkomsterna 766 miljoner kronor (13,2 procent) lägre.

Tabell 2.20 Ränteinkomster

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2025 2025 2025 2024 2320 Räntor på näringslån 0 0 0 0 2340 Räntor på studielån 34 45 11 21 2390 Övriga ränteinkomster 3 428 4 987 1 559 5 777

2300 Ränteinkomster 3 462 5 031 1 569 5 797

I posten Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 4 860 miljoner kronor, vilket är 828 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2024. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott blev lägre.

Statens aktieutdelningar högre än föregående år Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av

statens aktier uppgick till 23 188 miljoner kronor, vilket är 2 720 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.21 Aktieutdelning m.m. 2025 och 2024

Miljoner kronor Bolag Utfall 2025 Utfall 2024 Förändring Akademiska hus AB 2 473 2 218 255 Apoteket 1 335 263 1 072 Eurofima 4 3 1 Infranord AB 0 65 -65 Jernhusen AB 358 357 1 Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) 4 400 7 600 -3 200 Nordiska investeringsbanken NIB 285 255 30 SBAB Bank 913 963 -50 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 2 0 2 Sveaskog Holding AB 1 203 1 207 -4 AB Svensk bilprovning (bolaget såldes i december 2024) 0 36 -36 AB Svensk Exportkredit 1 673 248 1 425 Svevia AB 251 0 251 Telia Company AB 3 229 3 228 1 Teracom Group AB 62 23 39 Vattenfall AB 7 000 4 000 3 000

Totalt 23 188 20 468 2 720

Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 7 000 miljoner kronor. Resultatet för 2024 uppgick till 33 400 miljoner kronor och drevs främst av reavinster från försäljningen av delar av vindkraftsprojektet Nordlicht I & II till BASF och det havsbaserade vindkraftsprojektet Norfolk i Storbritannien. Nordlicht är Vattenfalls andra stora vindkraftsprojekt till havs där BASF deltar som partner. Vattenfall kommer använda sin andel av den framtida elproduktionen för att förse kunder i Tyskland med fossilfri el. BASF kommer att använda sin andel för leverans av el till sina anläggningar för kemisk produktion i Europa.

Utdelningen från LKAB uppgick till 4 400 miljoner kronor, vilket är 3 200 miljoner kronor lägre än 2024. Resultatet påverkades av lägre järnmalmspriser, låg produktion och det långa stoppet på Malmbanan i början av 2025.

Flaskhalsintäkter och återbetalt stöd till bredbandsutbyggnad gav högre inkomster än föregående år Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 5 774 miljoner kronor. Det är 2 782 miljoner kronor (93,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev övriga inkomster av statens verksamhet 1 262 miljoner kronor (28,0 procent) högre. Det beror främst på att intäkter från överbelastning, s.k. flaskhalsintäkter, blev 798 miljoner kronor högre. Medlen avser finansiering av elstöd till elintensiva företag och utbetalas av Statens energimyndighet via anslag. Dessutom återbetalades tidigare utbetalt stöd till bredbandsutbyggnad om 427 miljoner kronor, vilket är 159 miljoner kronor högre än föregående år.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen.

Tabell 2.22 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall - - 2025 2025 2025 2024

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 489 -4 511 1 240

Lägre inkomster än föregående år Inkomster av försåld egendom uppgick till 489 miljoner kronor. Det är 4 511 miljoner kronor (90,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör ett beräkningstekniskt antagande på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med 2024 blev inkomster av försåld egendom 752 miljoner kronor (60,6 procent) lägre. Under 2025 har bl.a. Lernia AB sålts och realisationsvinsten efter försäljningen uppgick till 116 miljoner kronor. Under 2024 såldes Aktiebolaget Svensk Bilprovning som gav en högre realisationsvinst, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.23 Återbetalning av lån

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2025 2025 2025 2024 4100 Återbetalning av näringslån 1 3 2 20 4300 Återbetalning av studielån 384 397 13 262 4500 Återbetalning av övriga lån 178 276 98 106

4000 Återbetalning av lån 563 675 112 387

Återbetalning av lån Återbetalning av lån uppgick till 675 miljoner kronor. Det är 112 miljoner kronor (20,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev utfallet 288 miljoner kronor (74,5 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 13 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och utfallet blev 135 miljoner kronor (51,6 procent) högre än 2024. Det högre utfallet beror främst på att fler personer fått återkrav efter efterkontroll av inkomster sedan fribeloppet återinfördes i juli 2022. År 2025 genomfördes en efterkontroll som omfattade ett helt inkomstår. Jämfört med beräknat i statens budget blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 98 miljoner kronor (55,0 procent) högre och jämfört med 2024 blev utfallet 175 miljoner kronor (178,8 procent) högre. Det beror främst på en återbetalning av kapitaltillskott på 204 miljoner kronor från det statliga bolaget Swedavia.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.24 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2025 2025 2025 2024 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 148 148 5200 Statliga pensionsavgifter 23 921 24 964 1 043 21 943

5000 Kalkylmässiga inkomster 23 921 25 112 1 191 21 943

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2024 Statliga pensionsavgifter uppgick till 25 112 miljoner kronor. Det är 1 191 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepension uppgick till 20 221 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 4 777 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 203 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev de statliga pensionsavgifterna 3 169 miljoner kronor (14,4 procent) högre. Det beror främst på en särskild beräkningsregel som gör att pensionsbeloppet kan tillföras ett förstärkningsbelopp. De senaste årens höga ökning av prisbasbeloppet gjorde att många blev beviljade höga förstärkningsbelopp, vilket medförde ett behov av högre pensionspremier.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden samt Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.25 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall - - 2025 2025 2025 2024 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 290 10 177 -113 10 452 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 217 122 -95 103 6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 595 958 -637 1 889 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 554 849 -705 2 466 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 534 572 38 453 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 34 580 18 529 -16 052 - 6900 Övriga bidrag från EU 0 804 804 1 022

6000 Bidrag m.m. från EU 48 770 32 010 -16 761 16 387

Inkomsterna uppgick till 32 010 miljoner kronor, vilket är 16 761 miljoner kronor (34,4 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna 15 623 miljoner kronor (95,3 procent) högre.

Lägre inkomster från RRF än beräknat Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 34 580 miljoner kronor i statens budget för 2025. RRF utgör merparten av

EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges första utbetalning från RRF uppgick till 18 529 miljoner kronor och omfattade huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020 – 2022. Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att skicka in en andra betalningsansökan som huvudsakligen omfattar åtgärder som genomfördes 2023 och 2024.

Bidragen från EU:s regional- respektive socialfond blev lägre jämfört med budget och 2024 Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 637 miljoner kronor lägre än beräknat och 931 miljoner kronor lägre än 2024. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 705 miljoner kronor lägre än beräknat och 1 618 miljoner kronor lägre än 2024. Det beror dels på att bidragsansökningar avseende 2025 betalas ut under 2026, dels på att EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat.

Tabell 2.26 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall - - 2025 2025 2025 2024 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 830 7 892 62 7 984 6111 Gårdsstöd 7 661 7 751 90 7 871 6113 Övriga interventioner 169 143 -26 144 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 -3 -3 -31 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 460 2 285 -175 2 468 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 0 - 0 0 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 773 604 -169 863 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 1 687 1 680 -6 1 605

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 290 10 177 -113 10 452

Bidragen från EU:s jordbruksfonder i nivå med budget Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 177 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023 flaskhalsintäkter.

Tabell 2.27 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2025 2025 2025 2024

7100 Tillkommande skatter 13 641 15 176 1 534 14 131

7110 EU-skatter 7 914 9 047 1 133 8 304 7112 Tullmedel 7 914 9 047 1 133 8 304

Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2025 2025 2025 2024 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 5 727 6 128 401 5 827 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 5 727 6 128 401 5 827

7200 Avräkningar -168 016 -170 690 -2 674 -160 240

7210 Intäkter som förs till fonder -7 352 -7 475 -123 -7 273 7220 Kompensation för mervärdesskatt -150 521 -153 665 -3 144 -143 402 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -58 303 -61 847 -3 545 -54 029 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -92 219 -91 818 401 -89 373 7230 Övriga avräkningar -10 143 -9 550 593 -9 565 7231 Avgifter till public service -9 993 -9 474 519 -9 430 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -150 -76 74 -123 7233 Flaskhalsintäkter 0 0 -13

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet -154 374 -155 514 -1 140 -146 109

I statens budget beräknades posten Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till -154 374 miljoner kronor. Utfallet blev -155 514 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -1 140 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt blev 3 545 miljoner kronor högre eftersom den statliga konsumtionen och investeringarna ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2024 ökade avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 405 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 7 818 miljoner kronor.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga förvaltningen. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att sektorn offentlig förvaltnings delsektorer inte får redovisa negativa skatter, inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig förvaltning.

Tabell 2.28 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan

statens budget och nationalräkenskaperna 2023 – 2025

Miljoner kronor 2025 2024 2023

Statens skatteintäkter enligt Statens budget 1 366 385 1 348 058 1 323 040

Olika definitioner av sektorerna 405 158 384 870 358 819 Övrigt (t.ex. avrundning) 4 -2 -77

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 771 547 1 732 926 1 681 782

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas kan det finnas skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna. För 2025 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper.

2.5 Utgifter i statens budget 2025

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.29 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna blev lägre än beräknat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 405 812 miljoner kronor. Det är 22 603 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 30 799 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom nio av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Tabell 2.29 Utgifter i statens budget 2025

Miljoner kronor Utfall - Statens Ändrings- Totalt statens Utfall - totalt Utgiftsområde budget budget anvisat Utfall budget anvisat 1 Rikets styrelse 20 131 42 20 172 19 628 -503 -545 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 21 734 243 21 977 21 518 -216 -459 3 Skatt, tull och exekution 14 812 35 14 847 14 434 -378 -413 4 Rättsväsendet 86 792 598 87 390 86 140 -652 -1 250 5 Internationell samverkan 2 278 552 2 830 2 551 273 -279 6 Försvar och samhällets krisberedskap 169 680 -862 168 818 163 509 -6 171 -5 309 7 Internationellt bistånd 44 500 238 44 738 45 410 910 672 8 Migration 11 938 11 938 10 174 -1 764 -1 764 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120 255 216 120 470 116 298 -3 956 -4 172 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 123 059 303 123 362 119 943 -3 116 -3 419 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 890 62 890 62 412 -479 -479

Utfall - Statens Ändrings- Totalt statens Utfall - totalt Utgiftsområde budget budget anvisat Utfall budget anvisat 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 531 104 531 100 610 -3 921 -3 921 13 Integration och jämställdhet 6 266 20 6 286 5 839 -427 -447 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 539 3 516 97 055 91 328 -2 211 -5 727 15 Studiestöd 33 793 189 33 982 30 610 -3 184 -3 373 16 Utbildning och universitetsforskning 103 845 1 037 104 883 101 957 -1 888 -2 925 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 862 54 16 916 16 862 0 -54 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 240 -95 3 145 2 976 -264 -169 19 Regional utveckling 4 294 4 294 3 686 -608 -608 20 Klimat, miljö och natur 16 439 40 16 479 13 447 -2 992 -3 032 21 Energi 6 631 6 631 5 125 -1 507 -1 507 22 Kommunikationer 94 447 680 95 127 89 110 -5 338 -6 017 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 698 136 21 834 21 181 -516 -653 24 Näringsliv 8 315 1 167 9 483 8 459 143 -1 024 25 Allmänna bidrag till kommuner 173 107 89 173 197 173 190 83 -6 26 Statsskuldsräntor m.m. 28 755 28 755 30 220 1 465 1 465 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 762 47 762 45 714 -2 048 -2 048 Förändring av anslagsbehållningar -10 567 -10 567 10 567 10 567

Summa 1 431 029 8 197 1 439 225 1 402 331 -28 698 -36 894

Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 985 -2 985 -946 2 039 2 039

Kassamässig korrigering 371 371 4 427 4 056 4 056

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 428 414 8 197 1 436 611 1 405 812 -22 603 -30 799

Lägre utgifter för försvaret än beräknat

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det är framför allt utgifterna för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga som blev lägre än beräknat.

Lägre utfall för Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgiftsområdet finansierar i huvudsak specialdestinerade bidrag till kommuner och regioner och utfallet blev lägre än beräknat för flera anslag.

Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än beräknat. Det är antalet nettodagar med sjukpenning som blev lägre än beräknat på grund av ett lågt inflöde av nya sjukfall.

Lägre utgifter för föräldrapenning

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 100 610 miljoner kronor, vilket är 3 921 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för föräldrapenning uppgick till 33 686 miljoner kronor, vilket är 2 078 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är 1 071 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet uttagna dagar blev färre än beräknat.

Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2,2 miljarder lägre

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 91 328 miljoner kronor, vilket är 2 211 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb blev 2 317 miljoner kronor, vilket är 1 748 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på en svagare konjunktur och en lägre ersättning är beräknat. Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 304 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer med lönebidrag eller skyddat arbete blev färre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag för lönegarantiersättning blev 3 995 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 630 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att fler företag än beräknat, bl.a. ett företag med ett stort antal anställda, har blivit föremål för konkurs eller företagsrekonstruktion, vilket har ökat utgifterna för lönegarantiersättning.

Även utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för omställningsstudiestöd blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 30 610 miljoner kronor, vilket är 3 184 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 2 391 miljoner kronor, vilket är 2 486 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet kvalificerade sökande blev lägre än beräknat.

Lägre utgifter för klimatinvesteringar och klimatpremier

Inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur blev utfallet 13 447 miljoner kronor, vilket är 2 992 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 608 miljoner kronor, vilket är 1 887 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att pågående projekt har haft lägre kostnader än beräknat och färre nya åtgärder beslutades under 2025. Utgifterna för anslaget 1:17 Klimatpremier blev 1 203 miljoner kronor, vilket är 1 110 miljoner kronor lägre, bl.a. på grund av förseningar av beslut och utbetalning.

Senarelagda utbetalningar för statlig medfinansiering gav lägre utfall

Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 89 110 miljoner kronor, vilket är 5 338 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 37 836 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på senareläggningar av utbetalningar av statlig medfinansiering och bidrag.

EU:s finansieringsbehov lägre än väntat

Utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 45 714 miljoner kronor, vilket är 2 048 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Den BNI-baserade avgiften blev 4 146 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. De andra tre delarna av avgiften till EU blev däremot högre än beräknat. Utfallet för avgiften som baseras på materialåtervunnen plast blev 723 miljoner kronor högre, den mervärdesskattebaserade avgiften blev 766 miljoner kronor högre och avgiften som baseras på tullar blev 609 miljoner kronor högre än beräknat.

Stora skillnader mellan budget och utfall för tekniska poster

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av inoch utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tillsammans blev utfallet för dessa tekniska poster 3 481 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, netto.

Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024

Tabell 2.30 Utfallet för statens budget för 2024 och 2025

Miljoner kronor Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2025 2024 2024 1 Rikets styrelse 19 628 19 024 603 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 21 518 20 824 694 3 Skatt, tull och exekution 14 434 16 924 -2 490 4 Rättsväsendet 86 140 78 298 7 842 5 Internationell samverkan 2 551 2 321 230 6 Försvar och samhällets krisberedskap 163 509 128 177 35 332 7 Internationellt bistånd 45 410 49 604 -4 193 8 Migration 10 174 11 765 -1 591 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 116 298 116 049 249 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 119 943 120 096 -153 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 412 63 565 -1 153 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 100 610 102 877 -2 267 13 Integration och jämställdhet 5 839 4 738 1 101 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 328 88 531 2 797 15 Studiestöd 30 610 28 039 2 571 16 Utbildning och universitetsforskning 101 957 98 133 3 824 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 862 16 621 241 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2 976 4 629 -1 653 19 Regional utveckling 3 686 2 819 867 20 Klimat, miljö och natur 13 447 14 587 -1 140 21 Energi 5 125 4 402 723 22 Kommunikationer 89 110 81 216 7 894 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 181 21 554 -372 24 Näringsliv 8 459 9 229 -771

Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2025 2024 2024 25 Allmänna bidrag till kommuner 173 190 174 245 -1 054 26 Statsskuldsräntor m.m. 30 220 45 198 -14 979 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 714 41 187 4 527

Summa 1 402 331 1 364 651 37 680

Riksgäldskontorets nettoutlåning -946 -1 973 1 027

Kassamässig korrigering 4 427 14 343 -9 917

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 405 812 1 377 021 28 790

Utgifterna i statens budget ökade med 28 790 miljoner kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest med 35 332 miljoner kronor (27,6 procent).

Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren

Utgifterna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än 2024. Det beror framför allt på att personer som är födda 1957 blev kompenserade för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet 2024. Dessa utgifter var 3 179 miljoner kronor 2024 och påverkar jämförelsen mellan åren.

Fler anställda inom Polismyndigheten och Kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 86 140 miljoner kronor, vilket är 7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre än 2024. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade då bl.a. antalet anställda ökade, för Kriminalvården som en konsekvens av ökade klientvolymer.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina.

Lägre utgifter för internationellt bistånd inom utgiftsområde 7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 45 410 miljoner kronor, vilket är 4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än 2024. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden.

Färre personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem

Utgifterna för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre än föregående år. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror främst på att personer, huvudsakligen medborgare från Ukraina, med tillfälligt skydd i enlighet med det s.k. massflyktsdirektivet, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända.

Lägre utgifter för Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utgifterna 62 412 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 153 miljoner kronor (1,8 procent). Utgifterna för garantipension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är 897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre. Garantipensionen följer prisutvecklingen och prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som har båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen.

Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår och bostadsbidrag

Jämfört med 2024 minskade utgifterna för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 2 267 miljoner kronor (2,2 procent). Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 748 miljoner kronor, vilket är 1 224 miljoner kronor (13,6 procent) lägre jämfört med föregående år. Det lägre utfallet förklaras främst av en lägre preliminär avgift jämfört med 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag uppgick till 3 069 miljoner kronor, vilket är 1 065 miljoner kronor (25,8 procent) lägre än 2024. Det beror huvudsakligen på lägre ersättningsnivå och kortare ersättningsperiod för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer samt färre mottagare av bostadsbidrag. Minskningen beror bl.a. på att inkomsterna höjts samtidigt som inkomstgränserna för att få bostadsbidrag inte har ändrats i samma takt.

Svagare arbetsmarknad medför högre utgifter för arbetslösa

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 2 797 miljoner kronor (3,2 procent). Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 2 856 miljoner kronor (13,4 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad och att en högre andel arbetslösa var berättigade till arbetslöshetsersättning.

Högre utgifter för omställningsstudiestöd och räntor på studielån

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utgifterna 2 571 miljoner kronor (9,2 procent) högre än föregående år. Utgifterna för omställningsstudiestöd blev 1 053 miljoner kronor (78,7 procent) högre. Det beror på att fler personer fick omställningsstudiestöd. Det beror även på att statens utgifter för räntor på studielån blev 1 020 miljoner kronor (79,6 procent) högre än 2024 eftersom räntorna var högre.

Högre utgifter för utbildning och universitetsforskning

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev utgifterna 101 957 miljoner kronor, vilket är 3 824 miljoner kronor (3,9 procent) högre än föregående år. Det beror på högre utgifter för de flesta anslagen inom utgiftsområdet.

Investeringsstöd under avveckling

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev 2 976 miljoner kronor, vilket är 1 653 miljoner kronor (35,7 procent) lägre än 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 918 miljoner kronor, vilket är 1 840 miljoner kronor (66,7 procent) lägre än föregående år. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022.

Utgifterna för både utveckling och vidmakthållande av

transportinfrastruktur blev högre

Inom utgiftsområde 22 blev utgifterna 7 894 miljoner kronor (9,7 procent) högre än föregående år. Utgifterna för utveckling och vidmakthållande av transportinfrastruktur blev tillsammans 9 105 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år. Utgifterna för både vägar och järnvägar blev högre.

Högre räntor på statsskulden men inget kapitaltillskott till Riksbanken

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 30 220 miljoner kronor, vilket är 14 979 miljoner kronor (33,1 procent) lägre än 2024. Att utgifterna blev lägre beror på att riksdagen beslutade om ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor 2024. Inget motsvarande kapitaltillskott gjordes 2025. Utgifterna för räntor på statsskulden blev i stället 10 000 miljoner kronor (49,7 procent) högre än 2024.

Högre BNI-baserad EU-avgift

Jämfört med 2024 blev utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften för Europeiska unionen 4 527 miljoner kronor (11,0 procent) högre. Det beror i huvudsak på att den BNI-baserade avgiften blev 4 141 miljoner kronor (17,3 procent) högre då EU-budgeten var högre än 2024. Den BNI-baserade avgiften uppgick till 28 096 miljoner kronor.

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgick till 4 427 miljoner kronor, vilket är 9 917 miljoner kronor lägre än 2024. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde vid Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 6 011 miljoner kronor.

Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2025 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 36 111 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2024.

Indragningarna är 6 641 miljoner kronor lägre än 2024. De 42 indragningar, som översteg 200 miljoner kronor, omfattar 86 procent av totalbeloppet under 2025. I tabell 2.31 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor.

Tabell 2.31 Indragningar 2025

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 3 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 (2024) 261 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 1 077 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 020 7 1:1 Biståndsverksamhet 526 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 838 9 1:4 Tandvårdsförmåner 388 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 223 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 704

UO Anslag Anslagsnamn Indragning 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 629 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 522 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 204 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 200 12 1:1 Barnbidrag 552 12 1:2 Föräldraförsäkring 2 760 12 1:8 Bostadsbidrag 873 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 572 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 985 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 184 14 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 1 750 14 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 539 15 1:2 Studiemedel 714 15 1:3 Omställningsstudiestöd 1 498 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 435 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 371 16 1:13 Bidrag till lärarlöner 677 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 470 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 397 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 439 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 (2024) 228 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 218 20 1:17 Klimatpremier 1 233 21 1:8 Laddinfrastruktur 876 21 1:9 Biogasstöd 232 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 680 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 208 23 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 814 23 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 460 24 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 410 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 675 24 1:23 Brexitjusteringsreserven (2024) 234 24 1:24 Elstöd (2024) 992 26 1:1 Räntor på statsskulden 1 881 Övriga indragningar 5 160

Summa 36 111

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 2 760 miljoner kronor, avsåg föräldraförsäkringen. Den näst största indragningen uppgick till 1 881 miljoner kronor och avsåg räntor på statsskulden. Indragningen av ersättningar och bostadskostnader uppgick till 1 838 miljoner kronor. Tillsammans står de tre indragningarna för 18 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2024.

Överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2025.

Medgivna överskridanden

Tabell 2.32 Medgivna överskridanden 2025

Miljoner kronor Utnyttjat Medgivet medgivet UO Anslag Anslagsnamn överskridande överskridande 4 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 2 1 24 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 5 4

Summa 7 5

Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m . anvisades 91 miljoner kronor i statens budget. Anslaget hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 4 miljoner kronor. I ett regeringsbeslut (Ju2025/00288) ökades anslagskrediten för anslagsposten 1 från knappt 5 miljoner kronor till 9 miljoner kronor eftersom utbetalningarna med stöd av lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder blev större än beräknat. Dessutom ökade Polismyndighetens rekvisitioner. Den 15 januari 2026 medgav regeringen i ett beslut att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor av samma anledningar (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med knappt 1 miljon kronor.

I statens budget anvisades anslaget 1:18 Avgifter till internationella organisationer 17 miljoner kronor. Regeringen medgav i ett beslut den 16 oktober 2025 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (KN2025/01920). Hela anslagskrediten på knappt 2 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades 4 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Icke medgivna överskridanden

Under 2025 har två anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.33 visar dessa anslagsöverskridanden.

Tabell 2.33 Icke medgivna överskridanden 2025

Miljoner kronor Ingående Årets Totalt Utgående överförings- tilldelning enl tilldelade överförings- Icke medgivet UO Anslag Anslagsnamn belopp reg.brev medel Utgifter Anslagskredit belopp överskridande 2 1:18 Utbetalningsmyndigheten -2,21 197,62 195,41 262,98 19,76 -67,57 -47,81 16 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 80,98 80,98 81,03 0,00 -0,05 -0,05

Summa icke medgivet

överskridande -47,87

Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten har överskridits med 47,81 miljoner kronor. Det beror på att införandet av

systemet med transaktionskonto avbrutits, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen.

Anslaget 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet överskreds med 0,05 miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet disponerade anslagsposten 2 Särskilda bidrag – del till Universitets- och högskolerådet som regeringen tilldelade 0,4 miljoner kronor . Universitets- och högskolerådet betalade ut 0,5 miljoner kronor i bidrag och fick därmed ett icke medgivet överskridande på 0,1 miljoner kronor.

2.6 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.34 Förändring av anslagsbehållningar 2021 – 2025

Miljoner kronor 2021 2022 2023 2024 2025

Ingående ramöverföringsbelopp

(UO 1 – 27 exkl. UO 26) 169 861 144 537 87 673 51 062 56 024

Anvisat i statens budget 1 165 657 1 190 965 1 238 716 1 326 239 1 412 841 Ändringsbudget 162 382 76 714 9 982 40 815 8 197 Utnyttjade medgivna överskridanden 0 5 228 17 5 Indragningar -137 317 -113 744 -71 459 -42 656 -34 154 Utfall 1 216 046 1 210 805 1 214 077 1 319 453 1 372 111

Utgående ramöverföringsbelopp

(UO 1 – 27 exkl. UO 26) 144 537 87 673 51 062 56 024 70 801

Förändring av anslagsbehållningar

(UO 1 – 27 exkl. UO 26) -25 324 -56 865 -36 610 4 962 14 777

Förändring av anslagsbehållningar

(UO 26) -8 600 -5 963 3 429 3 028 -3 421

Förändring av anslagsbehållningar

(UO 1 – 27) -33 924 -62 828 -33 182 7 990 11 355

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -10 567 miljoner kronor i budgeten för 2025, vilket innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Anslagsbehållningarna ökade med 11 355 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 73 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade med drygt 3 421 miljoner kronor, från 1 957 miljoner kronor vid början av året till -1 465 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket ökade med 15 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade under 2025 från 56 024 miljoner kronor vid ingången av året till 70 801 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 14 777 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 10 494 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 4 283 miljoner kronor.

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 19 miljarder kronor Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 18 738 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 14 835 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med 34 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., uppgick till 34 154 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 8 502 miljoner kronor jämfört med 2024. I tabell 2.35 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 2 000 miljoner kronor under något av åren 2021 – 2025.

Tabell 2.35 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över

2 000 miljoner kronor

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2021 2022 2023 2024 2025 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 883 -1 005 -487 2 999 419 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 290 257 370 1 089 4 447 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 276 6 924 3 766 1 838 1 234 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 6 440 7 437 1 201 414 599 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 4 158 2 910 1 406 680 629 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -1 174 -275 -2 118 519 3 693 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -902 -1 227 -2 060 -94 -1 302 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 5 371 1 456 82 200 328 12 1:2 Föräldraförsäkring 733 -372 2 321 2 760 3 209 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7 278 8 496 3 101 192 -638 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 942 2 034 610 985 892 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 276 1 776 2 303 1 184 1 519 14 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 1 595 1 661 3 318 1 750 1 748 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 070 31 -168 -25 605 15 1:2 Studiemedel 1 659 2 012 1 748 714 679 15 1:3 Omställningsstudiestöd 735 1 498 2 486 20 1:16 Klimatinvesteringar 289 257 748 2 646 2 341 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 7 695 8 052 8 243 11 907 14 835 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 2 384 4 397 2 293 1 487 2 716 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 15 884 6 316 1 528 670 497

UO Anslag Anslagsnamn 2021 2022 2023 2024 2025 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare (2021) 11 804 150 150 0 24 1:24 Omställningsstöd (2021) 34 469 4 940 1 035 0 24 1:26 Stöd till handelsbolag (2021) 2 173 20 20 0 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa (2021) företag 8 021 19 4 0 24 1:28 Evenemangsstöd (2021) 2 928 125 0

2.7 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av inoch utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. I tabell 2.36 specificeras nettoutlåningens största poster.

Tabell 2.36 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2025

Miljoner kronor Utfall -SB 1 SB1 2025 Utfall 2025 2025 Utfall 2024 Premiepensionsavgifter, inbetalning -56 031 -56 031 -54 537 Premiepensionsmedel, utbetalning 59 788 59 788 56 104 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK 0 -752 -752 -7 740 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 -8 808 -8 808 -9 671 CSN, studielån 14 000 15 821 1 821 14 856 CSN, kreditreserv -1 153 -1 153 -1 040 CSN, servicekonto för räntebetalningar 328 328 210 Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar 4 000 1 392 -2 608 3 428 Kärnavfallsfonden 0 266 266 647 Stabilitetsfonden (se separat tabell) -1 000 -913 87 -1 552 Resolutionsreserven (se separat tabell) -6 000 -5 855 145 -6 722 Insättningsgarantifonden 0 2 377 2 377 9 945 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -380 -380 -92 Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg 1 000 2 385 1 385 8 067 Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter 17 265 17 265 7 568 Försvarets materielverk, konton för exportåtaganden och övriga krediter -10 146 -10 146 -13 195 Försvarsmakten -1 592 -1 592 273 Exportkreditnämnden -1 000 -63 937 -2 212 Public Service konto -107 -107 -305 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 370 370 -535 AB Svensk exportkredit 0 0 Scandinavian Airlines System (SAS) -1 500 Affärsverket svenska kraftnät -16 000 -14 728 1 272 -8 155 Lån till Riksbanken (IMF) 0 3 758 3 758 2 565 EU-avgiftsbetalningar -2 000 -3 080 -1 080 3 546 Övrigt, netto 4 015 -1 089 -5 104 -1 927

Utfall -SB 1 SB1 2025 Utfall 2025 2025 Utfall 2024

Summa -2 985 -946 2 039 -1 973

1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmedel är beräknade till 0 totalt. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -946 miljoner kronor under 2025, vilket är 2 039 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 1 027 miljoner kronor högre än föregående år.

Premiepensionsmedlen ökade nettoutlåningen Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 56 031 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 59 788 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en ökning med 3 005 miljoner kronor 2025. År 2024 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 6 173 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 9 178 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade med nästan 9 miljarder kronor Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade 2025 med 8 808 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.37 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.37 Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor Utfall 2025 Utfall 2024 Domstolsverket 33 231 Fortifikationsverket 690 212 Försvarets Materielverk 124 -196 Försvarsmakten 20 4 588 Försäkringskassan 208 1 148 Kungl. Tekniska högskolan 251 -93 Livsmedelsverket 228 26 Lunds universitet 484 -141 Migrationsverket 341 -54 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 117 -203 Polismyndigheten 1 242 -841 Regeringskansliet 949 53 Riksdagsförvaltningen -204 327 Sjöfartsverket 523 12 Skatteverket 304 -108 Statens fastighetsverk -296 69 Stockholms universitet 5 -163 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete -54 240 Trafikverket 2 243 5 078 Transportstyrelsen 198 -63 Övriga myndigheter 1 403 -453 Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton 8 808 9 671

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -8 808 -9 671

Studielån Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån. Amorteringar minskar lånet. Sammantaget ökade lånet i Riksgäldskontoret med 15 821 miljoner kronor 2025.

Räntan på studielån fastställs av regeringen efter en beräkning av Riksgäldskontoret. Den beräknas på ett genomsnitt av de tre senaste årens räntekostnader för den statliga upplåningen. Från och med 2023 ingår också ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån. Den ränta som tas ut från låntagarna motsvarar ca 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret debiterar CSN och ca 70 procent av räntepåslaget. Skillnaden på 30 procent motsvarar låntagarens normala ränteavdrag vid inkomstbeskattningen och beror på att studielån inte är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen.

CSN:s medel i den nya kreditreserven ökade med 1 153 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Det är alltså låntagarnas ränteinbetalningar som finansierar den nya kreditreserven. Kreditreserven ska användas för att täcka framtida förluster på studielånen.

CSN har också ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 328 miljoner kronor 2025. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Resterande 30 procent subventioneras av staten och finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån som förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras, dvs. läggs till skulden. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari, året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 14 996 miljoner kronor, vilket är 996 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mindre än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 1 392 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 4 000 miljoner kronor, vilket är 2 608 miljoner kronor högre än utfallet.

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

Under 2025 minskade fonden sina placeringar med 266 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. I budgeten beräknades placeringarna i Riksgäldskontoret vara oförändrade.

Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder.

I tabell 2.38 och tabell 2.39 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2024 och 2025.

Under 2025 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 913 miljoner kronor till 44 100 miljoner kronor. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.

Under 2025 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 5 855 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 387 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 73 612 miljoner kronor i slutet av året.

I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 6 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 145 miljoner kronor mindre än beräknat för resolutionsreserven.

Tabell 2.38 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2025 Utfall 2024 Ingående balans på kontot 43 187 41 635 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 923 1 561 Administrativa kostnader m.m. -10 -9 Utgående balans på kontot 44 100 43 187

Summa kontoförändring 913 1 552

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -913 -1 552

Tabell 2.39 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2025 Utfall 2024 Ingående balans på kontot 67 757 61 035 Resolutionsavgifter 4 387 4 327 Justering av avgifter -31 31 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 1 499 2 364 Utgående balans på kontot 73 612 67 757

Summa kontoförändring 5 855 6 722

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -5 855 -6 722

Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med 2 377 miljoner kronor 2025. Det beror på att fonden i stället har ökat sitt innehav i statsobligationer. Av samma orsak minskade placeringarna i Riksgäldskontoret även 2024, med 9 945 miljoner kronor, en skillnad på 7 568 miljoner kronor mellan åren.

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 380 miljoner kronor 2025, vilket minskar nettoutlåningen. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten.

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat men mindre än 2024 Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 2 385 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 385 miljoner kronor mer än beräknat. År 2024 ökade dessa infrastrukturlån med 8 067 miljoner kronor, vilket är 5 682 miljoner kronor mer än 2025.

Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade Fortifikationsverket äger och förvaltar Sveriges fastigheter för försvarsändamål. Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade med 17 265 miljoner kronor, vilket är 9 697 miljoner kronor mer än 2024. Posten ingick inte i budgeten. Under hösten förvärvade Fortifikationsverket sju fastigheter från det statligt ägda aktiebolaget Specialfastigheter till ett värde av 8 231 miljoner kronor.

Fler och mer omfattande försvarsprojekt påverkar nettoutlåningen Försvarets materielverk (FMV) ökade behållningarna på vissa särskilda konton i Riksgäldskontoret med 15 388 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Dessa konton rör framför allt konton för exportåtaganden och ökningen hänför sig i första hand till internationella samarbeten med inriktning mot Ukraina. Samtidigt ökade FMV:s övriga krediter med 5 242 miljoner kronor. Sammantaget minskade FMV nettoutlåningen med 10 146 miljoner kronor med anledning av att Sverige är engagerade i fler och mer omfattade försvarsprojekt.

Försvarsmakten löste sina lån vid omklassificering till beredskapstillgångar I samband med att Försvarsmakten förstärker sin förmåga har de omklassificerat sina verksamhetstillgångar till beredskapstillgångar. En konsekvens av detta är att lånen i Riksgäldskontoret har lösts i sin helhet under 2025. Detta har finansierats med anslag, till största delen anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 1 592 miljoner kronor med anledning av detta, 1 865 miljoner kronor mer än 2024.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna mindre än beräknat Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade endast med 63 miljoner kronor 2025, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades placeringarna öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 937 miljoner kronor. År 2024 ökade behållningarna med 2 212 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 149 miljoner kronor mellan åren.

Ökad behållning på public service-kontot minskar nettoutlåningen Public service-avgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av

Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 107 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgick till 4 417 miljoner kronor vid slutet av 2025.

Ökad utlåning till Svedab Utlåningen till Svensk-danska Broförbindelsen AB (Svedab) ökade med 370 miljoner kronor till 5 705 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen. År 2024 minskade utlåningen med 535 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 905 miljoner kronor mellan åren.

Lånet till SAS avslutades 2024 I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark – Norway – Sweden (SAS). Det ökade nettoutlåningen. SAS och dess dotterföretag inledde under sommaren 2022 ett s.k. Chapter 11-förfarande i USA. I september 2024 konverterades 34 miljoner kronor av lånefordran till 28 508 279 aktier i ett rekonstruerat SAS. Aktierna är placerade i en stiftelse. Stiftelsen har i uppdrag att å Riksgäldskontorets vägnar sälja aktierna under perioden 27 augusti 2025 – 27 augusti 2027. Om stiftelsen inte lyckas sälja aktierna under perioden kommer dessa att skänkas till SAS. Resterande del, den allra största delen, av fordran har skrivits av. Därutöver mottogs vissa värdepapper med slutlikviddatum den 31 december 2033. Dessa värdepapper är placerade i en annan stiftelse. Det har inte skett någon förändring av värdepappren i dessa stiftelser under 2025.

Affärsverket svenska kraftnäts behållningar ökade med 15 miljarder kronor Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret.

År 2025 ökade Affärsverket svenska kraftnäts behållningar med 14 728 miljoner kronor. I statens budget beräknades behållningarna öka med 16 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 272 miljoner kronor.

Under 2024 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 8 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är därmed 6 573 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 64 595 miljoner kronor vid utgången av 2025.

IMF-lån till Riksbanken Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2025 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för 349 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 3 758 miljoner svenska kronor. Den totala vidareutlåningen till

IMF uppgår vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU minskade nettoutlåningen med 3 080 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. I budgeten beräknades nettoutlåningen minska med 2 000 miljoner kronor. År 2024 ökade nettoutlåningen med 3 546 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 626 miljoner kronor mellan åren.

2.8 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.40 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall Utfall budget 2025 2025 2024 2025 Trafikverkets räntekonto/anslag 1 510 5 561 1 510 Försvarsmaktens räntekonto/anslag -1 668 2 776 -1 668 Försvarets materielverks räntekonto/anslag 3 713 1 229 3 713 Räntor på statsskulden 874 714 874 Elstöd till företag 1 844 Mediemyndigheten: Lokalradioavgifter 163 163 163 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare -1 910 209 -1 910 Övrigt 1 745 1 848 1 745

Summa 371 4 427 14 343 4 056

För 2025 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 4 427 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 056 miljoner kronor.

Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att

betalningarna inte överensstämmer med redovisningen mot anslag. Att redovisningen mot anslag sker vid ett annat tillfälle än när betalningen sker ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en kassamässig korrigering på 1 510 miljoner kronor 2025. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2024 var korrigeringsposten 5 561 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 051 miljoner kronor.

Försvarsmakten redovisade ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde -1 668 miljoner kronor. År 2024 var korrigeringsposten i stället positiv med 2 776 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 444 miljoner kronor mellan åren.

FMV redovisade ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Den kassamässiga korrigeringen blev med anledning av detta 3 713 miljoner kronor. År 2024 var motsvarande korrigeringspost 1 229 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 484 miljoner kronor.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 874 miljoner kronor för 2025. Det beror främst på att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser och att redovisningen mot anslag baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag.

Elstöd till företag 2023 blev korrigeringspost 2024 I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden finansierades med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, förde därför över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket 2023. Skatteverket betalade sedan ut 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blev en negativ korrigeringspost 2023. Under 2024 återbetalade Skatteverket 1 844 miljoner kronor till affärsverket, vilket då blev en positiv korrigeringspost med samma belopp. Skillnaden mellan beloppen beror på återbetalningar av de elstöd som betalades ut 2023.

Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018 – 31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år.

Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i

förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor.

I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 900 MHz-, 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026 – 31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden gäller för perioden 1 januari 2026 – 31 december 2050. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp, den andra hälften betalades i december 2025 och ger upphov till en negativ kassamässig korrigering 2025. Även under 2023 gav auktionen upphov till negativ kassamässig korrigering på 2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas på den period som frekvenstillstånden avser. År 2025 påverkade den andra hälften av auktionslikviden och periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen negativt med 1 910 miljoner kronor. År 2024 påverkade periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen med 209 miljoner kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringsposten positivt.

Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till 1 745 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. När det gäller icke räntebärande flöden uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

2.9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till offentlig förvaltning i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 aktiverades balanseringen för första, och hittills enda, gången. Den var aktiv till 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex eller balansindex Uppräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex, om inte balanseringsmekanismen är aktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. När det s.k. balanstalet blir lägre än 1, dvs. när skulderna är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen därmed först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018

Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018, då balansindex nådde samma nivå som inkomstindex. Då var pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. Under balanseringsperioden var indexeringen med balansindex under vissa år högre än inkomstindex, vilket medförde att systemet successivt tog sig tillbaka till ursprungsnivån. Det innebär att inkomstpensionerna efter 2018 räknades upp med förändringen av inkomstindex.

Pensionerna sänktes vid tre tillfällen under balanseringsperioden, till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Det bidrog till att stärka den finansiella ställningen i pensionssystemet. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån.

Regeringen fastställde inkomstindex för 2025 till 220,23. Det innebar en indexökning med 5,7 procent jämfört med 2024 års indextal 208,41. Beräkningen baserades på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen mellan 2023 och 2024.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 4,0 procent 2025.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift

som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under 1938 – 1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första – Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.41. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2025 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 382 967 miljoner kronor.

Tabell 2.41 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens statens budget budget Utfall budget Procent Utfall 2025 2025 2025 2025 2024 AP-fonderna, pensionsutgifter 380 057 383 838 3 781 1,0 363 694 Administrationsutgifter 2 910 3 283 373 12,8 2 888 varav Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 1 206 1 137 – AP - fonderna, rörelsens kostnader 1 594 1 254 – AP - fonderna, provisionskostnader 240 239 – AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter 243 258

Utfall - Utfall - statens Statens statens budget budget Utfall budget Procent Utfall 2025 2025 2025 2025 2024

382 967 387 121 4 154 1,1 366 582

Utfallet uppgick till 387 121 miljoner kronor och blev därmed 4 154 miljoner kronor (1,1 procent) högre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 383 838 miljoner kronor, vilket är 3 781 miljoner kronor (1,0 procent) högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 256 965 miljoner kronor och tilläggspension med 126 872 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 1 miljon kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 3 283 miljoner kronor, vilket är 373 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 206 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt Regeringsbeslut om ersättning från Första – Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2025 den 19 december 2024 [S2024/01015]).

Pensionerna räknades upp med 4,0 procent För 2025 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 4,0 procent. Jämfört med 2024 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 20 539 miljoner kronor (5,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 20 144 miljoner kronor (5,5 procent).

I december 2025 hade 2 311 326 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 28 996 personer jämfört med december 2024.

2.10 Realekonomisk fördelning av anslagen i

statens budget

Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Utgifterna redovisas här realekonomiskt fördelade på transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, (se diagram 2.1).

Diagram 2.1 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2025,

realekonomiskt fördelade

Transfereringar 62,7 % Konsumtion 28,0 % Investeringar 6,0 % Räntor 2,2 % Övrigt finansiellt 1,1 %

Tabell 2.42 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2025

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2025 Utfall 2024 2024 – 2025 2024 – 2025

Transfereringar 879 425 904 164 -24 739 -2,7

varav till Hushållssektorn 394 827 394 865 -38 0,0 Kommunala sektorn 286 829 291 338 -4 509 -1,5 Företagssektorn 61 841 93 376 -31 535 -33,8 Ålderspensionssystemet 26 688 27 347 -659 -2,4 Statliga ideella organisationer 8 680 8 026 654 8,1 Internationell verksamhet 100 560 89 211 11 349 12,7 varav till EU-institutioner 45 714 41 187 4 527 11,0

Konsumtionsutgifter 392 216 355 520 36 696 10,3

varav Löner inklusive sociala avgifter 214 735 199 749 14 987 7,5 Omkostnader för konsumtion 131 342 112 425 18 918 16,8 Lokaler 30 933 28 778 2 155 7,5 Sociala naturaförmåner 15 205 14 568 637 4,4

Investeringsverksamhet 83 973 69 614 14 359 20,6

Räntor 31 505 21 367 10 138 47,4

varav Räntor på statsskulden 30 119 20 119 10 000 49,7

Finansiella transaktioner 15 212 13 986 1 226 8,8

Summa utgiftsområden 1 402 331 1 364 651 37 680 2,8

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt

motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna uppgick till 879 425 miljoner kronor, vilket motsvarar 62,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2025.

Hushållssektorn fick 44,9 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 394 827 miljoner kronor, vilket är en minskning med 38 miljoner kronor jämfört med 2024. Minskningen gäller bl.a. utgifter för kompensation till personer födda 1957 på grund av förändringar i pensionssystemet och skattelagstiftningen (3 179 miljoner kronor) samt klimatbonus (1 357 miljoner kronor). Minskningarna motverkas till stor del av ökade utgifter för bl.a. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (3 395 miljoner kronor) och statlig assistansersättning (1 074 miljoner kronor).

Den kommunala sektorn fick 32,6 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till den kommunala sektorn uppgick till 286 829 miljoner kronor, vilket är en minskning med 4 509 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2024. De beloppsmässigt största minskningarna gäller bidrag till folkhälsa och sjukvård (6 718 miljoner kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet (3 010 miljoner kronor). Minskningarna motverkas delvis av ökade bidrag till bl.a. läkemedelsförmånerna (3 117 miljoner kronor) och prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (2 535 miljoner kronor).

Företagssektorn fick 7,0 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till företagssektorn blev 61 841 miljoner kronor, vilket är 31 535 miljoner kronor (33,8 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror främst på ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor för återställning av eget kapital, vilket utbetalades 2024. Dessutom minskade utgifterna för bl.a. investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (1 847 miljoner kronor), kapitalinsatser i statligt ägda företag (1 727 miljoner kronor) samt gårdsstöd (1 362 miljoner kronor).

Av de totala transfereringarna gick 100 560 miljoner kronor (11,4 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 11 349 miljoner kronor (12,7 procent) jämfört med 2024. Det beror främst på ökade utgifter för stöd till Ukraina (11 213 miljoner kronor) samt Sveriges EU-avgift (4 527 miljoner kronor). De ökade utgifterna motverkades delvis av att utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med 3 508 miljoner kronor.

Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård.

Utgifterna för konsumtion uppgick 2025 till 392 216 miljoner kronor, vilket motsvarar 28,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 54,7 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 14 987 miljoner kronor

(7,5 procent) jämfört med 2024. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 131 342 miljoner kronor, vilket är en ökning med 18 918 miljoner kronor (16,8 procent) jämfört med 2024. De ökade utgifterna gäller främst anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap , 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion.

Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 83 973 miljoner kronor, vilket är en ökning med 14 359 miljoner kronor (20,6 procent) jämfört med 2024. Ökningen avser främst anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Räntor och finansiella transaktioner I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 31 505 miljoner kronor vilket är 10 138 miljoner kronor (47,4 procent) högre jämfört med 2024. Det beror framför allt på ökade utgifter för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret betalade ut inflationskompensation i samband med förfall av en realobligation. De ökade ränteutgifterna motverkades delvis av att räntenettot från Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. gav ett överskott.

3 Utfall per utgiftsområde

I detta avsnitt presenteras utfall per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har använt anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2025 med utfallet 2024. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga beslut om ändring i statens budget per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2025 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2025 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 3.1 UO 1 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 190 - 190 0 0,0 160 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 114 1 111 -3 -0,3 1 082 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 100 - 1 115 14 1,3 1 053 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 340 - 548 208 61,1 248

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 134 5 143 9 7,0 135 2:5 Riksrevisionen 391 - 392 1 0,3 385 4:1 Regeringskansliet m.m. 10 431 11 9 862 -570 -5,5 9 512 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 181 16 4 172 -9 -0,2 3 859 6:1 Allmänna val och demokrati 199 2 188 -11 -5,5 735 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 219 6 217 -2 -0,9 180 6:4 Valmyndigheten 171 - 162 -9 -5,0 61 8:1 Mediestöd 991 - 869 -122 -12,4 870 - Övriga anslag 669 2 660 -10 -1,5 743

- Summa 20 131 42 19 628 -503 -2,5 19 024

Utfallet uppgick till 19 628 miljoner kronor, vilket är 503 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 42 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 603 miljoner kronor (3,2 procent) högre.

Högre utgifter för Riksdagens fastighetsanslag på grund av

fastighetsförvärv

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 548 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (61,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 300 miljoner kronor (120,9 procent) högre. Det beror i huvudsak på förvärv av fastigheten Havssvalget 5 som ska användas som övernattningsbostäder till riksdagsledamöter. Anslaget anvisades extra medel i propositionen Vårändringsbudget för 2024 (prop. 2024/25:99) för förvärvet, vilket genomfördes först under 2025 och finansierades med anslagssparandet från 2024.

Utgående överföringsbelopp för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 175 miljoner kronor då bl.a. förvärv av mark för en ny godsmottagning försenades.

Lägre utfall för Regeringskansliet än beräknat

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 9 862 miljoner kronor, vilket är 570 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 11 miljoner kronor främst för att stärka livsmedelsexporten genom lantbruksråd vid utlandsmyndigheter. Att utfallet blev lägre än budget beror bl.a. på att vissa insatser inte skett i den takt som beräknats.

Lägre utfall för mediestöd än beräknat

Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd blev 869 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att färre som sökte mediestöd uppfyllde villkoren än vad som beräknats.

Lägre utgifter för val än föregående år

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 188 miljoner kronor, vilket är 547 miljoner kronor (74,5 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på högre utgifter i samband med att valet till Europarlamentet genomfördes under 2024, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Högre utgifter för Valmyndigheten än 2024

Utfallet för anslaget 6:4 Valmyndigheten blev 162 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (166,0 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för drift och förvaltning av valadministrationens it-system.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 169 126 8:1 Mediestöd 977 924

Summa 1 146 1 050

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 146 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 96 miljoner kronor.

Låneramar

Tabell 3.3 UO 1 Låneramar

Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2025-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i verksamheten 140 100 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 500 2 088 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 30 13

Summa 2 670 2 201

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 640 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 30 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2025 var 2 201 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:16 Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga

statliga insatser

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för nationella minoritetsspråk är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken (skr. 2025/26:62) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringen skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26KU31, rskr. 2025/26:208).

3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för den statliga förvaltningspolitiken, politiken för finansmarknaden och arbetet för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Anslag

Tabell 3.4 UO 2 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Statskontoret 113 - 101 -13 -11,1 112 1:2 Kammarkollegiet 166 10 134 -32 -19,1 123 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 295 - 17 066 -229 -1,3 16 571 1:10 Bidragsfastigheter 440 5 445 5 1,1 365 1:12 Riksgäldskontoret 393 - 391 -1 -0,4 382 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 170 228 268 98 57,4 235 1:18 Utbetalningsmyndigheten 198 - 263 65 33,1 163 - Övriga anslag 2 959 - 2 850 -109 -3,7 2 873 - Summa 21 734 243 21 518 -216 -1,0 20 824 Utfallet uppgick till 21 518 miljoner kronor, vilket är 216 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 243 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 694 miljoner kronor (3,3 procent) högre.

Lägre utgifter för Kammarkollegiet än anvisat

Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 134 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (19,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor för Harpsundsnämndens kompensation för ingående mervärdesskatt. Harpsundsnämnden fick 7 miljoner kronor utbetalt i kompensation 2025.

Det lägre utfallet förklaras bl.a. av att utgifter för att hantera omställnings- och kompetensstöd blev lägre, eftersom antalet inkomna ansökningar av stödet blev lägre än beräknat. Utgifterna för stödet finns under anslaget 1:14 Grundläggande omställningsoch kompetensstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Något lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än anvisat

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 17 066 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att pensionsuttagen skedde vid högre åldrar än beräknat.

Högre utgifter för underhåll av bidragsfastigheter än anvisat och 2024

Utfallet för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter blev 445 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 5 miljoner kronor för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Bidragsfastigheter är anläggningar som inte kan bära sina egna

kostnader genom hyresintäkter. Det är t.ex. de kungliga slotten, slottsparker, fästningar, ruiner och kloster. Utgifterna för sysselsättningsåtgärderna uppgick till 2 miljoner kronor och gick till att visstidsanställa ett tiotal personer som bl.a. fick jobba med takomläggning av Kungliga hovstallet.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 80 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det beror på ökade utgifter för underhållsåtgärder av bidragsfastigheter, bl.a. påbörjades renovering av tornspiran på Riddarholmskyrkan i Stockholm under 2025. Det största underhållsprojektet är fortsatt renoveringen av fasaderna på Stockholms slott.

Högre infrianden av garantier än beräknat

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 268 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor (57,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 228 miljoner kronor, främst för infrianden av garantier till Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond. Det beror i huvudsak på högre utgifter för EIB:s garantifond för infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19.

Överskridande av Utbetalningsmyndighetens anslag

Utfallet för anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten blev 263 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (33,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 100 miljoner kronor (61,0 procent) högre. Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget överskreds med 48 miljoner kronor. Det beror på att införandet av systemet med transaktionskonto avbrutits efter beslut av regeringen, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 67 1:16 Finansmarknadsforskning 175 165

Summa 275 233

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 275 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 233 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 42 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.6 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Riksbanken - 8 922

Summa 8 922

Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i

s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Den totala vidareutlåningen till IMF uppgick vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.7 UO 2 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utestående Utfärdade garantier åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2025-12-31 utländsk valuta utfästelser Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 515 888 2 515 888 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige² Obegränsad 0 Investerarskyddet³ Obegränsad 0 Garantiram krigsförsäkring 200 000 0 0 Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB) ⁴ EUR 7 825 84 656 EUR 7 825 84 656 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) ⁵ EUR 2 600 28 130 EUR 2 600 28 130 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) ⁶ EUR 542 5 859 EUR 542 5 859 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB) ⁶ EUR 124 1 338 EUR 124 1 338 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus ⁷ Obegränsad 40 40 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 0 Resolutionsreserven garantiram 200 000 0 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) ⁸ USD 504 4 637 USD 504 4 637 Garanti till Europeiska unionen för SURE ⁹ EUR 849 9 029 EUR 835 9 029 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 ⁹ EUR 863 5 064 EUR 468 5 064 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ ⁰ EUR 45 484 EUR 45 484 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina¹¹ EUR 137 1 478 EUR 137 1 478

Summa 2 656 602 2 656 602

¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2024. ² Lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). ⁴ Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. ⁵ Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129 – 130. ⁶ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. ⁷ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2024. ⁸ Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. ⁹ Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351 – 353. ¹⁰ Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190. ¹¹ Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.8 UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 11 389 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 58 000 49 433

Summa 73 200 60 822

Riksdagen har beslutat om låneramar på 73 200 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2025 var 60 822 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.9 UO 2 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 37 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 0 Resolutionsreserven 100 000 0 Stabilitetsfonden 50 000 0

Summa 150 450 37

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för resolutionsreserven och stabilitetsfonden.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Upphandlingsmyndigheten har inte fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Utbetalningsmyndigheten

Utbetalningsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Utbetalningsmyndigheten har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 2, anslag 1:18, anslagspost 1 Utbetalningsmyndigheten med 47 813 tusen kronor. Det är inte förenligt med 6 § anslagsförordningen (2011:223).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:17 Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning

av lokaler

Riksrevisionen har granskat om statens kontorsförsörjning är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens användning och anskaffning av kontorslokaler (2025/26:65) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26FiU18, rskr. 2025/26:183).

RiR 2025:21 Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling

Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har vidtagit effektiva åtgärder för skäliga arbetsvillkor i offentliga upphandlingar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling (skr. 2025/26:89) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU28, rskr. 2025/26:201).

RiR 2025:30 Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och

regeringens styrning

Riksrevisionen har granskat om Statens fastighetsverks förvaltning av marknadshyresoch bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning (skr. 2025/26:152) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:36 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket

2025

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025.

Regeringen redovisar i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 (skr. 2025/26:241) vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.

Anslag

Tabell 3.10 UO 3 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Skatteverket 9 184 30 8 871 -313 -3,4 8 645 1:2 Tullverket 3 174 3 189 14 0,4 2 916 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 454 5 2 374 -79 -3,2 2 183 1:4 Kompensation förhöjt (2024) grundavdrag födda 1957 0 0 3 179

Summa 14 812 35 14 434 -378 -2,6 16 924

Utfallet uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 378 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 35 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre.

Lägre utfall än anvisat för Skatteverket

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 871 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att utreda förutsättningarna för att etablera en AI-verkstad för offentlig förvaltning. Skatteverket fick dock, bl.a. på grund av att rekryteringar inte gjorts i den omfattning som planerats, ett lägre utfall än ursprungligen anvisat.

Fler anställda vid Tullverket än 2024

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket blev 3 189 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (9,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för personal. Rekrytering skedde framför allt inom den operativa verksamheten och it. Antalet årsarbetskrafter ökade med 316 (13,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 676.

Högre utgifter för Kronofogdemyndigheten än 2024

Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten blev 2 374 miljoner kronor, vilket är 191 miljoner kronor (8,8 procent) högre jämfört med föregående år. Kronofogdemyndighetens verksamhet bedrivs i fyra kärnprocesser, varav utgifterna för att bedriva verkställighet och indrivning, som är den största kärnprocessen, ökat mest i kronor räknat jämfört med 2024. Under året drev Kronofogdemyndigheten in 18,2 miljarder kronor, en ökning med 1,4 miljarder kronor (8,3 procent) jämfört med 2024. Antalet årsarbetskrafter ökade med 32 (1,6 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 982.

Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren

Det äldre anslaget 1:4 (2024) Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 har använts för att kompensera personer födda 1957 för utebliven skattesänkning till följd av den höjda åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Under 2024 betalades 3 179 miljoner kronor ut i kompensation, medan endast ett ringa belopp betalades ut i kompensation under 2025, efter att samtliga beslut om skatt för 2024 hade fattats.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:1 Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt

Riksrevisionen har granskat om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt har varit en effektiv åtgärd.

Regeringen gör skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt (skr. 2024/25:184) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU7, rskr. 2025/26:29).

RiR 2025:9 Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när

myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna

Riksrevisionen har granskat myndigheternas offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster riktade till företag, i de fall där myndigheter både beslutar om avgifternas storlek och disponerar intäkterna från dem.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheterna bestämmer och disponerar avgifterna (skr. 2025/26:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU15, rskr. 2025/26:182).

RiR 2025:18 Skatteverkets åtgärder mot svartarbete

Riksrevisionen har granskat om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete är effektiva.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete (skr. 2025/26:79) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU33, rskr. 2025/26:197).

RiR 2025:23 Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning,

förvaltning och skifte

Riksrevisionen har granskat om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (skr. 2025/26:111) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 3.11 UO 4 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Polismyndigheten 45 212 44 759 -452 -1,0 41 381 1:2 Säkerhetspolisen 2 757 2 736 -21 -0,8 2 400 1:3 Åklagarmyndigheten 2 788 2 810 21 0,8 2 588 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 140 1 185 45 4,0 1 062 1:5 Sveriges Domstolar 8 179 -2 8 165 -13 -0,2 7 708 1:6 Kriminalvården 20 432 484 20 282 -150 -0,7 17 571 1:7 Brottsförebyggande rådet 309 284 -24 -7,9 251 1:8 Rättsmedicinalverket 665 649 -16 -2,4 614 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 222 70 282 60 27,2 195 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 306 4 423 117 2,7 4 011 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 91 97 6 6,7 95 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 138 7 145 7 5,0 119 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 416 37 191 -225 -54,1 176 Övriga anslag 137 2 130 -7 -4,9 126

Summa 86 792 598 86 140 -652 -0,8 78 298

Utfallet uppgick till 86 140 miljoner kronor, vilket är 652 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 598 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre.

Utfallet för Polismyndigheten blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 44 759 miljoner kronor, vilket är 452 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på minskade utgifter för övertid och försenade lokalprojekt.

Utfallet för Kriminalvården blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 20 282 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 484 miljoner kronor för att stärka Kriminalvårdens kapacitet med anledning av den fortsatt ansträngda beläggningssituationen och ett stort rekryteringsbehov. Att utfallet blev lägre än budget beror på att kapacitetsutbyggnaden inte skedde i den takt som beräknats, bl.a. på grund av förseningar i bygglovsprocesser och överklagande av hyreskontrakt. Dessutom behövdes rekryterings- och utbildningsinsatser inte i den takt som beräknats.

Brottsskadeersättningen högre än anvisat och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 282 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (27,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 70 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter för brottsskadeersättning till följd av ett ökat antal ansökningar. Jämfört med föregående år blev utgifterna 88 miljoner kronor (45,1 procent) högre. Det beror främst på att fler ansökningar inkom, fler ersättningsärenden bifölls och att den genomsnittliga ersättningen blev högre. Den genomsnittliga ersättningen per bifallsärende uppgick till 52 150 kronor, vilket är 31,7 procent högre än föregående år och bl.a. en fortsatt effekt av de höjda ersättningsnivåerna för kränkning som skedde under 2022.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 97 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (6,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på högre utgifter för utbetalningar enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Dessutom blev Polismyndighetens rekvisitioner högre än vad som ursprungligen beräknades. Den 15 januari 2026 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 1 miljon kronor.

Lägre utgifter för EU-finansierade insatser än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 191 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (54,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 37 miljoner kronor för att ge Polismyndigheten förutsättningar att använda extra tilldelade EU-medel inom instrumentet för gränsförvaltning och visering. Att utfallet blev lägre än budget beror på att flera projekt inte förbrukade medel i den takt som var beräknat på grund av förseningar av legala förutsättningar på EU-nivå för utveckling och driftsättning av itsystem samt tidskrävande upphandlingsprocesser inom vissa projekt.

Polismyndighetens utgifter blev högre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten 3 378 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det är främst personalkostnaderna som ökat. Dessutom ökade lokalkostnaderna på grund av utökade lokalareor.

Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med ca 1 315 (3,7 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 37 039, varav 61 procent poliser och 39 procent civilanställda.

Totalt påbörjade 1 801 personer grundutbildningen till polis, vilket är en ökning med 246 personer (15,8 procent) jämfört med 2024. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen. Den riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen och kompletterar den med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 177 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 37 personer (26,4 procent) jämfört med 2024.

2 För 2025 har Polismyndigheten ändrat metod för beräkning av årsarbetskrafter, vilket innebär att mer frånvaro ingår i beräkningen än tidigare. Polismyndigheten har uppskattat 2024 års uppgift om årsarbetskrafter för att få jämförbarhet. Uppskattningen har inte fördelats på polis- respektive civilanställda.

Under året godkändes 1 575 personer efter polisutbildningen, vilket är en ökning med 133 personer (9,2 procent) jämfört med 2024.

Kriminalvårdens utgifter blev högre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 711 miljoner kronor (15,4 procent) högre. Det beror framför allt på ökade personalkostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården uppgick vid slutet av 2025 till 18 293, vilket är en ökning med 2 363 (14,8 procent) jämfört med föregående år.

Kriminalvårdens platskapacitet i häkten och anstalter utökades under året. Under 2025 fanns i genomsnitt 3 768 häktesplatser, vilket är en ökning med 433 platser. Beläggningsgraden i häkte var i genomsnitt 91 procent, vilket är 6 procentenheter lägre än 2024. Motsvarande siffror på landets anstalter var 7 760 platser, vilket är 1 041 platser fler än föregående år. Beläggningsgraden i anstalt var i genomsnitt 3 96 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med 2024.

Utfallet för rättsliga biträden blev högre än föregående år

Utgifterna för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 4 423 miljoner kronor, vilket är 412 miljoner kronor (10,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det förklaras av en ökning av antalet förordnande av rättsliga biträden och av ökad timkostnad.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 530 454

Summa

530 454

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 530 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 454 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:13 Antagningen till polisutbildningen

Riksrevisionen har granskat om regeringens, Polismyndighetens och Totalförsvarets plikt- och prövningsverks arbete med antagningen till polisutbildningen är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om antagningen till polisutbildningen (skr. 2025/26:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:JuU21, rskr. 2025/26:154).

3 Kriminalvården har justerat uppgifterna för 2024 efter årsredovisningens inlämnande.

RiR 2025:26 Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete för att nå intentionerna med polisreformen 2015.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 (skr. 2025/26:110) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 3.13 UO 5 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 450 552 1 766 316 21,8 1 595 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 185 167 -19 -10,0 140 1:3 Inspektionen för strategiska produkter 163 145 -19 -11,4 124 1:4 Svenska institutet 136 148 12 8,8 135 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser 344 325 -18 -5,3 Övriga anslag 0 326 4

Summa 2 278 552 2 551 273 12,0 2 321

Utfallet uppgick till 2 551 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (12,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 552 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 230 miljoner kronor (9,9 procent) högre.

Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer högre än beräknat

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet, OECD och, fr.o.m. 2024, den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror bl.a. på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Vidare påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya, utvidgade eller neddragna fredsbevarande insatser.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 766 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är främst att utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer och det

4 Samtliga övriga avser s.k. äldreanslag som inte förts upp i statens budget 2025.

Nordiska ministerrådet blev högre än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i beslut om ändring i statens budget anslaget med 552 miljoner kronor.

Jämfört med 2024 blev utgifterna 171 miljoner kronor (10,7 procent) högre. Utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer ökade med 240 miljoner kronor medan avgiften till Nato minskade med 68 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 58 0 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser 225 146

Summa 283 146

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 283 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 146 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 137 miljoner kronor. Bemyndigandet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet har inte nyttjats då verksamheten har flyttats till annat anslag.

3.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets

krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 3.15 UO 6 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 66 246 1 107 68 855 2 610 3,9 59 503 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 2 800 7 942 6 365 3 565 127,3 3 221 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 59 559 566 58 829 -730 -1,2 50 165 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 572 101 657 85 14,9 379 1:14 Stöd till Ukraina 22 740 -10 930 11 213 -11 527 -50,7 2:1 Kustbevakningen 1 891 81 1 984 93 4,9 1 771 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 28 35 43 15 55,1 99 2:4 Krisberedskap 2 392 195 2 413 21 0,9 1 858 2:9 Rakel Generation 2 668 617 -52 -7,8 38 Övriga anslag 12 785 41 12 534 -252 -2,0 11 143

Summa 169 680 -862 163 509 -6 171 -3,6 128 177

Utfallet uppgick till 163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre.

Ökad försvarsaktivitet i Sverige och fortsatt stöd till Ukraina

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 68 855 miljoner kronor, vilket är 2 610 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 107 miljoner kronor för stöd till Ukraina, bl.a. för transport, iordningställande och underhåll av skänkt försvarsmateriel. Under 2025 bestod stödet till Ukraina främst av utbildningsoch logistikinsatser, direktanskaffning av materiel och ekonomiska bidrag. Till och med den 19 februari 2026 uppgår det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till ca 103 miljarder kronor. Jämfört med föregående år blev utgifterna 9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre, vilket beror på ökad försvarsaktivitet.

Utgifterna för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 6 365 miljoner kronor, vilket är 3 565 miljoner kronor (127,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 7 942 miljoner kronor för att möjliggöra upphandling och anskaffning av materiel och utrustning för att skänka till Ukraina. Jämfört med föregående år blev utgifterna 3 143 miljoner kronor (97,6 procent) högre.

Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 58 829 miljoner kronor, vilket är 730 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 566 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga och prioritera arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Dock förekommer förseningar, bl.a. på grund av brist på materiel och komponenter samt begränsad produktionskapacitet till följd av den höga efterfrågan inom försvarsindustrin i Sverige och övriga Europa. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar blev 8 664 miljoner kronor (17,3 procent) högre än 2024. Under 2025 levererade FMV bl.a. de första JAS 39E till Försvarsmakten.

Högre utgifter för Totalförsvarets forskningsinstitut än anvisat

Utfallet för anslag 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut blev 657 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor (14,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 101 miljoner kronor för att stötta Ukraina i arbete med att stärka landets totalförsvarsförmåga.

Lägre utgifter efter att medel flyttats till andra anslag

Utgifterna för anslaget 1:14 Stöd till Ukraina uppgick till 11 213 miljoner kronor, vilket är 11 527 miljoner kronor (50,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget uppfördes på statens budget för att användas för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 10 930 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområdet, bl.a. för stöd till Ukraina.

Utgifterna för civilt försvar och krisberedskap blev högre än anvisat

Utfallet för anslag 2:1 Kustbevakningen uppgick till 1 984 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 81 miljoner kronor för stöd till Ukraina (31 miljoner kronor) och för att Kustbevakningen skulle stärka sin roll inom totalförsvaret (50 miljoner kronor).

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 43 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (55,1 procent) högre än beräknat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 35 miljoner kronor för högre utgifter på grund av genomförda insatser efter grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023.

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (0,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 195 miljoner kronor, bl.a. för ytterligare stöd till Ukraina och för arbetet med det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo PRS i Sverige. Jämfört med föregående år blev utgifterna 555 miljoner kronor (29,8 procent) högre. Ökningen beror främst på åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret.

Högre personalkostnader inom försvarsområdet

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på att utgifterna för personal blev 2 900 miljoner kronor högre. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten blev 28 442, vilket är 2 254 fler än 2024.

Utgifterna för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 blev 579 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre anslagsutfallet beror på arbetet med SWEN, Swedish Emergency Network (tidigare Rakel G2), som är Sveriges kommande nationella kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer. Till skillnad från nuvarande system kommer SWEN kunna användas för exempelvis videoöverföring. Bland annat har investeringar gjorts i utrustning och system, t.ex. basstationer, licenser och växlar. Dessutom blev utgifterna för konsulttjänster och personalkostnader högre än föregående år.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av

försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Införandet av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 37 612 26 258 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 20 005 10 281 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 272 452 193 011 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 750 414 2:4 Krisberedskap 3 162 2 133 2:9 Rakel Generation 2 700 0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 300 183

Summa 334 981 232 279

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 334 981 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 232 279 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 102 702 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar .

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap beror skillnaden på att Försvarsmakten under året arbetade med att utveckla rapportering och redovisning mot tilldelade bemyndiganden. Förändringen innebär högre krav på detaljeringsgrad av vilka åtaganden som uppfyller kraven för att omfattas av bemyndigandet, vilket har inneburit att redovisningen visar på ett lägre nyttjande av bemyndigandet.

För anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt beror skillnaden på att Försvarets materielverk inte kunde omsätta hela bemyndigandet till beställningar till industrin. Det förklaras främst av att beslut om stöd till Ukraina under 2025 fattades vid olika tillfällen vilket försvårade planeringen.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar beror skillnaden på att bemyndigandet under de senaste budgetåren har ökat väsentligt, dels för att skapa förutsättningar för en nödvändig snabb upprustning, dels för att skapa nödvändigt utrymme för ersättningsanskaffningar för sådan materiel som skänkts till Ukraina. Avvikelsen beror på flera faktorer, främst hög internationell efterfrågan på försvarsmateriel och kapacitetsbrist i försvarsindustrin, men även andra faktorer som resursbrist och ett behov av att förenkla anskaffningsprocesser.

För anslaget 2:4 Krisberedskap beror skillnaden på förseningar inom verksamheterna för ledningsplatser och signalskydd.

Bemyndigandet för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 nyttjades inte. Det beror på förändrad inriktning för genomförandet av etableringen av Rakel Generation 2.

För anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten beror skillnaden på olika faktorer, bl.a. att vissa forskningsprojekt försenades och att några större projekt avslutades under 2025.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 1 300 1 115

Summa 1 300 1 115

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 115 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Försvarets materielverk behov av rörelsekapital 44 500 12 738 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0

Summa 84 500 12 738

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 84 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 12 738 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kärnavfallsfonden

Kärnavfallsfonden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Kärnavfallsfonden har inte underlag som styrker ett belopp om 476 503 tusen kronor i balansposten fonder. Beloppet framgår av not 14, benämnt ”Vid bokslutstillfället ofördelade tillgångar och skulder”. Att det saknas underlag till en redovisad post i årsredovisningen är inte förenligt med 2 kap. 5 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:4 Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad

Riksrevisionen har granskat om den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret varit effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (skr. 2024/25:206) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FöU7, rskr. 2025/26:169).

RiR 2025:27 Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser

som kan få omfattande konsekvenser

Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss (skr. 2025/26:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 3.19 UO 7 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Biståndsverksamhet 42 421 233 43 476 1 055 2,5 47 669 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 773 5 1 621 -151 -8,5 1 638 306 313 7 2,1 297 Övriga anslag

Summa 44 500 238 45 410 910 2,0 49 604

Utfallet uppgick till 45 410 miljoner kronor, vilket är 910 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 238 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre.

Utgifterna för biståndsverksamheten högre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 43 476 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev högre än budgeterat beror främst på att anslagssparandet från 2024 på 1 089 miljoner kronor utnyttjades. Det beror även på att 233 miljoner kronor anvisades i beslut om ändring i statens budget, varav 242 miljoner kronor för att kompensera för lägre biståndsklassificerade utgifter för asylsökande 2024 än beräknat i biståndsbudgeten för 2024.

Sidas förvaltningsutgifter lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) blev 1 621 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för drift av Sidas verksamhet vid utlandsmyndigheter, delvis till följd av den stärkta svenska kronan samt lägre kostnader för personal.

Utgifterna för biståndsverksamheten blev 9 procent lägre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 4 193 miljoner kronor (8,8 procent) lägre. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet inom utgiftsområde 7 minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden, främst för asylsökande

inom utgiftsområde 8 Migration men även för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet samt Sveriges bidrag till EU:s Ukrainafacilitet inom utgiftsområde 27 Avgiften till EU.

Budgeten minskade även till förmån för utgifter inom andra utgiftsområden med anledning av lagändringar för att förbättra levnadsvillkoren för personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige enligt det s.k. massflyktsdirektivet. Dessa utgifter klassificeras inte som bistånd.

Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC

För 2023 – 2025 har riksdagen fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. Utgångspunkten är att svenskt bistånd klassificeras som ODA (Official Development Assistance) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). I biståndsbudgeten ingår således huvudsakligen utgifter som klassificeras som ODA. Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen). Från och med 2025 ingår i den totala biståndsbudgeten utgifter inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd som befunnit sig färre än 12 månader i Sverige inklusive tiden i Migrationsverkets mottagningssystem. Det slutliga biståndsutfallet för 2024 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 52 878 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,79 procent av BNI. Det preliminära biståndsutfallet för 2025 blev 58 519 miljoner kronor, i enlighet med OECD-DAC:s redovisningsprinciper. Det slutliga biståndsutfallet för 2025 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2026.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.20 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 100 000 74 522

Summa 100 000 74 522

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 100 000 miljoner kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utestående åtaganden uppgick till 74 522 miljoner kronor, varav 24 526 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar.

De största beloppsmässiga avvikelserna mellan beslutat bemyndigande och utfall är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, både hos Sida och vad gäller Regeringskansliets åtaganden gentemot utvecklingsbankerna och FN-organisationer. Det beror också på att Sida fick ett flertal finansiella villkor under året som begränsade myndighetens möjligheter att teckna avtal i enlighet med gällande strategier.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande

(Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till ca 2,3 miljarder kronor. Av detta avser ca 0,5 miljarder kronor IDA (från 2037 till 2044) och ca 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 3.21 UO 7 Garantier

Miljoner kronor Utfärdade Utestående Utestående garantier åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2025-12-31 utländsk valuta utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3 891 25 898 USD 2 815 25 898 Garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB² UA 3 468 43 734 UA 3 468 43 734 Garantikapital i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)³ USD 538 4 953 USD 538 4 953 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) ⁴ SDR 343 4 328 SDR 343 4 328 Garantier inom biståndsverksamheten 30 000 14 787 15 480 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet ⁵ EUR 152 779 EUR 72 779 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA ⁶ USD 16 149 USD 16 149

Summa 94 628 95 321

¹ Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. ² Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11, rskr. 2024/25:50 – 60. ³ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. ⁴ Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. ⁵ Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. ⁶ Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,61 den 30/12 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.22 UO 7 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Folke Bernadotteakademin

Folke Bernadotteakademin har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Folke Bernadotteakademin har:

– överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 5, anslag 1:2, anslagspost 6 Folke Bernadotteakademin med 1 693 tusen kronor. – inte bokfört och anslagsavräknat en avsättning uppgående till 4 000 tusen kronor. Det innebär att myndigheten har överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 7, anslag 1:4, anslagspost 1 Folke Bernadotteakademin med 2 810 tusen kronor. Överskridandet framgår inte av årsredovisningen.

Myndigheten har därmed inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223).

Myndigheten har dessutom överskridit villkoren för den av regeringen tilldelade strategiramen rörande Somalia med 1 720 tusen kronor. Myndigheten har därmed inte följt 10 § anslagsförordningen.

Myndigheten har inte heller redovisat hur den har uppfyllt de finansiella villkor som regeringen har angett för FN:s säkerhetsråd samt strategierna för Somalia och Afghanistan. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:33 Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det

humanitära biståndet

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Sidas arbete med det humanitära biståndet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas arbete med det humanitära biståndet (skr. 2025/26:226) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.8 Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige och frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Utgiftsområdet omfattar även frågor som rör svenskt medborgarskap.

Anslag

Tabell 3.23 UO 8 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Migrationsverket 5 299 5 128 -171 -3,2 4 793 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 133 2 899 -1 234 -29,8 4 999 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 280 209 -71 -25,5 132 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 870 -45 -4,9 855 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 171 98 -73 -42,6 124 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 265 151 -113 -42,8 197

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 277 -49 -15,0 272 Övriga anslag 550 542 -8 -1,4 394

Summa

11 938

10 174 -1 764 -14,8 11 765

Utfallet uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 764 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre.

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 5 128 miljoner kronor, vilket är 171 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utökningen av personal inte skett i planerad omfattning.

Färre asylsökande och fler folkbokförda med tillfälligt skydd

Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 899 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror dels på att antalet personer som söker asyl blev färre än beräknat, dels på att färre medborgare från Ukraina sökt tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, under 2025.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 099 miljoner kronor (42,0 procent) lägre. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror dels på färre asylsökanden men främst på att personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Utgifter kopplade till detta redovisas främst inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet men även inom andra områden som t.ex. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring samt för

utresor för avvisade och utvisade

Utfallet för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder blev 209 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (25,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken är främst lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring. Även utgifterna för återvandringsbidragen blev lägre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 49 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kostnaden per transporterad klient blev lägre, vilket främst förklaras av att bidragen från Frontex, EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå, blev högre än tidigare beräknat.

Färre asylsökande och mål som krävde biträde

Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 73 miljoner kronor (42,6 procent) respektive 113 miljoner kronor (42,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är främst ett lägre antal asylsökande, varför antalet mål och ärenden som

kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget.

Jämfört med föregående år minskade utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål med 26 miljoner kronor (20,8 procent) och med 46 miljoner kronor (23,2 procent) för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Då antalet asylsökande blivit färre har både inkomna och avgjorda mål minskat mellan åren, liksom behovet av offentligt biträde.

Antalet anställda ökade på Migrationsverket 2025

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket 335 miljoner kronor (7,0 procent) högre. Personalkostnaderna ökade med 249 miljoner kronor (6,6 procent) till 4 022 miljoner kronor. Det beror främst på högre bemanning men även på löneutvecklingen. Antalet årsarbetskrafter ökade från 5 114 under 2024 till 5 206 under 2025.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.24 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 100 0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 700 691

Summa 800 691

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 800 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 691 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 109 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RIR 2025:5 Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden

Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden (skr. 2025/26:9) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU8, rskr. 2025/26:143).

RiR 2025:32 Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan

tydlig styrning

Riksrevisionen har granskat effektivitet och styrning av förvarsverksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen (skr. 2025/26:137) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

Utgiftsområdet omfattar områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning.

Anslag

Tabell 3.25 UO 9 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 41 087 40 311 -776 -1,9 37 198 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 202 5 10 798 -404 -3,6 17 724 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 780 655 -124 -15,9 728 1:8 Bidrag till psykiatri 3 620 240 3 718 97 2,7 2 089 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 7 480 310 7 512 32 0,4 4 984 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 733 -700 1 035 -698 -40,3 1 530 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 93 -27 -22,4 94 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 792 443 -349 -44,0 724 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 175 -88 -33,4 149 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 923 26 388 -535 -2,0 25 344 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 6 624 6 046 -578 -8,7 9 030 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 391 200 2 415 24 1,0 2 288 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 3 044 125 3 102 58 1,9 1 287 Övriga anslag 14 196 36 13 607 -589 -4,1 12 881

Summa 120 255 216 116 298 -3 956 -3,3 116 049

Utfallet uppgick till 116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 216 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 249 miljoner kronor (0,2 procent) högre.

Lägre bidrag till folkhälsa och sjukvård än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 10 798 miljoner kronor, vilket är 404 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 5 miljoner kronor för informationsåtgärder om reformen av tandvårdens högkostnadsskydd.

Lägre utgifter för sjukvård i internationella förhållanden än anvisat

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden blev 655 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (15,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på variationer i krav på ersättning från andra länder för sjukvård. Även den starkare kronkursen påverkade utgifterna.

Högre bidrag till psykiatrin än anvisat

Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri blev 3 718 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 240 miljoner kronor för att öka tillgängligheten inom psykiatrin.

Utfallet för anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna blev 7 512 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 310 miljoner kronor.

Lägre utfall för civilt försvar inom hälso- och sjukvård

Utfallet för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård blev 1 035 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner kronor (40,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 700 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv för att staten skulle kunna köpa en antibiotikafabrik genom det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB. I augusti 2025 slutfördes affären.

Utgifterna för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap blev 93 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror på att del av anslaget bara utnyttjas vid eller inför influensapandemier.

Utgifterna för fritidskort för barn och unga blev lägre än anvisat

Utgifterna för anslaget 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga blev 443 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor (44,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att ansökningstjänsten var öppen under en begränsad tid på året. Jämfört med föregående år blev utgifterna 280 miljoner kronor (38,7 procent) lägre. Anslaget finansierar fritidskortet som är ett bidrag för att ge barn och unga en mer aktiv fritid via föreningslivet.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 175 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (33,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit.

Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning blev 26 388 miljoner kronor, vilket är 535 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda assistanstimmar, i förhållande till antalet på förhand beviljade assistanstimmar, blev lägre än beräknat.

Återbetalningar av bidrag inom äldreområdet ledde till lägre utgifter än

anvisat

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 6 046 miljoner kronor, vilket är 578 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar av bidrag från tidigare år, framför allt från äldreomsorgslyftet.

Extra anslagsmedel för att öka antalet platser på särskilda ungdomshem

Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse blev 2 415 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 200 miljoner kronor, främst för att kunna öka antalet platser på särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (SiS) bedrev under året verksamhet vid 31 SiS-hem, varav nio varit LVM-hem och 22 varit 5 särskilda ungdomshem. Utfallet för anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m . blev 3 102 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 125 miljoner kronor för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården och för en ökad samverkan mellan socialtjänst och skola.

Högre utgifter för läkemedel än 2024

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 40 311 miljoner kronor, vilket är 3 114 miljoner kronor (8,4 procent) högre jämfört med föregående år. Att utgifterna blev högre beror främst på fler nya dyra läkemedelsgrupper, bl.a. för diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt blev andra läkemedel billigare då biosimilarer 6 introducerades. Den 1 juli 2025 höjdes taket i högkostnadsskyddet för läkemedel så att egenavgifterna blev högre. Det medför att patienterna betalar en större andel läkemedelskostnaderna själva.

Utgifter för assistansersättning högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 1 044 miljoner kronor (4,1 procent) högre. För 2025 var schablonbeloppet 342,60 kronor per timme, vilket är en ökning med 3,0 procent jämfört med året innan. Det förhöjda timbeloppet, som kan beviljas vid särskilda behov, uppgick till högst 383,71 kronor per timme för 2025 Under 2025 hade 7 920 män och 6 195 kvinnor assistansersättning, totalt 14 115 personer. Det är en ökning med 0,8 procent jämfört med föregående år.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.26 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 1 268 59 1:9 Läkemedelsverket 300 0 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 000 88 2:2 Insatser för vaccinberedskap 637 39

5 Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 6 Biologiskt läkemedel som är mycket likt ett annat biologiskt läkemedel som redan är godkänt inom EU (referensläkemedlet). Godkända biosimilarer får sättas på marknaden så snart marknadsskyddet för referensläkemedlet löpt ut, vilket vanligtvis är tio år efter att referensläkemedlet först godkändes.

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 15 12 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 028 960 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 500 2 027

Summa 6 748 3 185

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 6 748 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 3 185 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 563 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslagen 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård och 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård.

För anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård beror skillnaden på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, bl.a. att färre doser än beräknat av vaccin mot covid-19 avtalades.

För anslaget 1:9 Läkemedelsverket beror skillnaden på att myndigheten inte gjort några åtaganden för kommande år utan endast åtaganden som reglerats under 2025.

För anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård beror skillnaden på att investeringsprogrammet för driftsäkerhetshöjande åtgärder fortsatt befunnit sig i ett inledande skede och Socialstyrelsen ingick därmed inte några åtaganden under 2025.

För anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap beror skillnaden på att en upphandlingsprocess försenades, vilket medförde att avtal som skulle ingåtts under 2025 senarelades till 2026.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.27 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 2 500 385 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 3 000 121

Summa 5 500 506

Riksdagen har beslutat om låneramar på 5 500 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 506 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens institutionsstyrelse

Statens institutionsstyrelse har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens institutionsstyrelse har inte kommenterat en väsentlig avvikelse mellan tilldelat anslag och utgifter för utgiftsområde 9, anslag 4:6, anslagspost 4, särskild satsning på platskapacitet. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevisionen

RiR 2025:29 IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och

sjukvården

Riksrevisionen har granskat Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården (skr. 2025/26:156) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:34 Tandvårdsstödet - en konstruktion med hål

Riksrevisionen har granskat om det statliga tandvårdsstödet är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tandvårdsstödet (skr. 2025/26:219) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 3.28 UO 10 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 53 898 50 202 -3 697 -6,9 51 264 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 51 652 1 004 1,9 51 661 52 656 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 471 45 1 468 -3 -0,2 1 446 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 322 204 2 448 126 5,4 2 440 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 37 38 1 1,7 37 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 437 1 407 -29 -2,0 1 432 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 414 1 086 -328 -23,2 2 108 2:1 Försäkringskassan 10 751 54 10 564 -186 -1,7 9 633 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 78 74 -3 -4,4 74

Summa 123 059 303 119 943 -3 116 -2,5 120 096

Utfallet uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 303 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 153 miljoner kronor (0,1 procent) lägre.

Lägre utgifter än beräknat för sjukpenning

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 63,7 miljoner. Utfallet blev 60,1 miljoner nettodagar, vilket är 5,7 procent färre än beräknat. Det beror främst på ett lågt inflöde av nya sjukfall och en sänkt varaktighet.

Högre utgifter än beräknat för aktivitets- och sjukersättningar

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 52 656 miljoner kronor, vilket är 1 004 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar blev 1 459 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. De högre utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar motverkades delvis av att utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar blev 456 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 468 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 45 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 2 448 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som är berättigade till ersättning och det genomsnittliga ersättningsbeloppet blev högre än vad som ursprungligen beräknats. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 204 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka de ökade utgifterna samt ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 086 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna rapporterade in lägre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades.

Lägre utgifter för Försäkringskassan än anvisat

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 10 564 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att planerade rekryteringar till viss del genomfördes senare under året än planerat.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 54 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att finansiera vissa uppdrag till Försäkringskassan, bl.a. gällande artificiell intelligens, förberedelser inför en tandvårdsreform och införande av administrativa sanktioner i socialförsäkringen.

Utgifterna för sjukpenning minskade jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 062 miljoner kronor (2,1 procent) lägre. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning blev 1 506 miljoner kronor (3,3 procent) lägre jämfört med 2024. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 60,1 miljoner, vilket är en minskning med

5,4 procent från 2024. Det beror främst på ett lägre inflöde av nya sjukfall. Under 7 perioden januari − september påbörjades i genomsnitt 46 300 sjukfall per månad (63 procent kvinnor och 37 procent män), vilket är 6,3 procent lägre jämfört med motsvarande period 2024.

Minskningen av utbetalda nettodagar motverkades delvis av en högre medelersättning bl.a. till följd av att prisbasbeloppet ökade med 2,6 procent från 2024. Dessutom ökade utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter med 255 miljoner kronor (5,7 procent).

Andelen utbetalda nettodagar till kvinnor uppgick till 63,9 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från 2024. För män uppgick andelen av utbetalda nettodagar till 36,1 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter från föregående år.

Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 0,7 procent, jämfört med 0,6 procent föregående år. Andelen avslag för män var 0,7 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,6 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 4,4 procent, vilket är en ökning från 3,2 procent 2024.

Högre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 994 miljoner kronor (1,9 procent) högre. Det beror framför allt på ett högre inflöde till aktivitetsersättningen och en högre medelersättning då förmånerna är kopplade till utvecklingen av prisbasbeloppet. För 2025 uppgick prisbasbeloppet till 58 800 kronor, vilket är en ökning med 2,6 procent från föregående år.

Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader minskade jämfört

med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 022 miljoner kronor (48,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att den utbetalda ersättningen avser en kortare tidsperiod. Riksdagen har beslutat att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra fr.o.m. juli 2024. Eftersom arbetsgivare ersätts med viss eftersläpning uppstod utgifter på anslaget 2025. Utgifterna gäller ersättning till arbetsgivare för sjuklönekostnader under det första halvåret 2024. Under 2024 utbetalades ersättning avseende sjuklönekostnader för tolvmånadersperioden januari-december 2023.

Utgifterna för Försäkringskassan blev högre jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:1 Försäkringskassan 932 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på högre personalkostnader, bl.a. till följd av omfattande rekryteringar till myndighetens handläggande verksamhet. Antalet årsarbetskrafter vid Försäkringskassan uppgick under året till 11 554 personer, vilket är en ökning med 1,9 procent från föregående år.

7 Försäkringskassans statistik över utbetalda nettodagar år 2024 har reviderats i februari 2026.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.29 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 32 32

Summa 32 32

2:1 (2023) Försäkringskassan 8

Totalt 40

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 32 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 32 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 8 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.30 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 154

Summa 170 154

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 154 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:14 Socialförsäkringsskyddet vid internationell

rörlighet – Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av den enskildes socialförsäkringsskydd är effektiva för att motverka felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner kopplade till internationell rörlighet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet (skr. 2025/26:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU10, rskr. 2025/26:58).

3.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

Utgiftsområdet omfattar garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg och efterlevandepensioner till vuxna. Utgiftsområdet omfattar även Pensionsmyndigheten.

Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Anslag

Tabell 3.31 UO 11 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Garantipension till ålderspension 32 273 32 357 84 0,3 33 255 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 7 754 7 807 54 0,7 8 131 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 14 409 13 904 -506 -3,5 14 109 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 530 1 593 63 4,1 1 375 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 093 5 953 -140 -2,3 5 960 2:1 Pensionsmyndigheten 831 797 -34 -4,1 735

Summa

62 890

62 412 -479 -0,8 63 565

Utfallet uppgick till 62 412 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 153 miljoner kronor (1,8 procent) lägre.

Lägre utgifter för bostadstilläggen än beräknat och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 13 904 miljoner kronor, vilket är 506 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att både antalet förmånstagare och medelbeloppet blev lägre än beräknat. Jämfört med föregående år blev utgifterna 205 miljoner kronor (1,5 procent) lägre. Antalet personer med bostadstillägg uppgick till 305 800 i december 2025, vilket är en minskning med 752 personer. Det genomsnittliga årsbeloppet uppgick till 45 100 kronor, en minskning med 100 kronor per år. Inkomstpensionen indexerades upp relativt mycket 2025, vilket medförde att de som hade både inkomstpension och bostadstillägg fick lägre bostadstillägg eftersom det räknas av mot den totala pensionen.

Högre utgifter för äldreförsörjningsstöd än beräknat och föregående år

De personer som är 66 år eller äldre och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 593 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget och 218 miljoner kronor (15,9 procent) högre jämfört med föregående år. De främsta orsakerna till att utgifterna blev högre än anvisat är att både antalet förmånstagare och det genomsnittliga utbetalade beloppet blev högre än beräknat.

Utgifterna ökade under 2025 då prisbasbeloppet ökade, men även på grund av högre boendekostnader. Många ukrainare har blivit folkbokförda i Sverige vilket har höjt antalet förmånstagare. Ändrad försäkringstid för flyktingar berör nybeviljade pensionärer med garantipension, vilket höjer utgifterna för äldreförsörjningsstöd.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 6,3 procent jämfört med 2024 och uppgick till ca 27 700 i december 2025. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade

med 6,5 procent och uppgick till 57 100 kronor 2025. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Lägre utgifter för garantipension än 2024

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är 897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre jämfört med föregående år.

Garantipensionen följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som får båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen. Ungefär 1 182 000 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2025, vilket är ca 45 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen 2025 uppgick till 27 300 kronor, vilket är en ökning med 200 kronor jämfört med 2024. Totalt är 70 procent av dem som får garantipension kvinnor och 30 procent är män.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 7 807 miljoner kronor, vilket är 324 miljoner kronor (4,0 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2024 och 2025 minskade antalet med ca 10 700 personer, till ca 165 000 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.32 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 20 000 705

Summa 20 000 705

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 20 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 705 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Pensionsmyndigheten får årligen samma upplysning:

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

3.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 3.33 UO 12 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Barnbidrag 32 048 32 028 -20 -0,1 32 523 1:2 Föräldraförsäkring 50 765 47 557 -3 209 -6,3 47 770 1:3 Underhållsstöd 2 754 2 642 -111 -4,0 2 687 1:4 Adoptionsbidrag 15 4 -11 -73,1 5 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 123 1 143 20 1,8 1 109 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 6 638 6 419 -219 -3,3 5 677 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 748 7 748 0 0,0 8 972 1:8 Bostadsbidrag 3 440 3 069 -371 -10,8 4 134

Summa 104 531 100 610 -3 921 -3,8 102 877

Utfallet uppgick till 100 610 miljoner kronor, vilket är 3 921 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 267 miljoner kronor (2,2 procent) lägre.

Lägre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 557 miljoner kronor, vilket är 3 209 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldrapenning blev 33 686 miljoner kronor, vilket är 2 078 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än beräknat. Det beror främst på ett lägre uttag av dagar per barn än förväntat. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning blev 43,7 miljoner, vilket är 1,6 miljoner dagar (3,5 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är 1 071 miljoner kronor (11,0 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 7,3 miljoner, vilket är 1,0 miljon dagar (12,0 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Dessutom blev utgifterna för graviditetspenning 60 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 642 miljoner kronor, vilket är 111 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet barn med underhållsstöd blev färre än vad som beräknades samt att inbetalningarna från bidragsskyldiga blev högre än väntat.

Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 6 419 miljoner kronor, vilket är 219 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på ett högt inflöde av ansökningar under året, vilket medförde att kön med ärenden som handläggs förlängdes och fördröjda utbetalningar. Den genomsnittliga handläggningstiden för omvårdnadsbidrag uppgick till 115 dagar, vilket är en ökning med 11 dagar (10,4 procent) från föregående år.

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 3 069 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (10,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare blev lägre än beräknat.

I statens budget beräknades 412 miljoner kronor för förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden januari till juni 2025. Utfallet för tilläggsbidraget blev 398 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än beräknat.

Lägre utgifter för adoptionsbidrag jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (73,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 miljon kronor (17,2 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev både färre än vad som beräknades för 2025 och färre än 2024. År 2025 genomfördes 50 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 54 adoptioner.

Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 32 028 miljoner kronor, vilket är 494 miljoner kronor (1,5 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror på att antalet barn i åldrarna 0 – 16 år minskade. Under 2025 föddes 97 500 barn, vilket är en minskning med 1,0 procent från föregående år.

Lägre utgifter för tillfällig föräldrapenning jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 214 miljoner kronor (0,4 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för tillfällig föräldrapenning.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är 581 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än 2024. Antalet uttagna nettodagar med tillfällig föräldrapenning uppgick till 7,3 miljoner, vilket är en minskning med 9,5 procent från föregående år. Det beror på färre födda barn och ett lägre utnyttjande av förmånen. Under 2025 fick 898 199 personer utbetalningar av tillfällig föräldrapenning, vilket är en minskning med 3,2 procent från föregående år.

Minskningen motverkades delvis av att utgifterna för föräldrapenning ökade med 140 miljoner kronor (0,4 procent). Det beror främst på högre ersättningsnivåer till följd av stigande löner. Dessutom ökade utgifterna för statlig ålderspensionsavgift för de olika förmånerna i föräldraförsäkringen med sammanlagt 222 miljoner kronor (5,0 procent).

Under 2025 tog män ut 30,6 procent av föräldrapenningdagarna, vilket är 0,2 procentenheter lägre än föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 37,4 procent av dagarna, vilket är en minskning från en andel på 38,0 procent 2024.

Högre utgifter för omvårdnadsbidrag jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 742 miljoner kronor (13,1 procent) högre. Det beror främst på fler mottagare av omvårdnadsbidrag och höjd ersättningsnivå jämfört med föregående år. Antalet barn vars föräldrar fick omvårdnadsbidrag uppgick i genomsnitt till 101 341 barn per månad under 2025, vilket är en ökning med 9,4 procent jämfört med

2024. Ersättningsbeloppet för omvårdnadsbidrag höjdes med 2,6 procent till följd av det höjda prisbasbeloppet för 2025.

Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 748 miljoner kronor, vilket är 1 224 miljoner kronor (13,6 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0 – 4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet förklaras främst av en lägre preliminär avgift jämfört med 2024.

Lägre utgifter för bostadsbidrag jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag 1 065 miljoner kronor (25,8 procent) lägre. Det beror huvudsakligen på lägre ersättningsnivå och kortare ersättningsperiod för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer samt färre mottagare av bostadsbidrag. Jämfört med föregående år blev utfallet för tilläggsbidraget 865 miljoner kronor (68,5 procent) lägre. Tilläggsbidraget uppgick till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och utbetalades under det första halvåret 2025. Föregående år utbetalades tilläggsbidrag under hela året och nivån var 40 procent. Antalet mottagare av bostadsbidrag uppgick till i genomsnitt 98 900 per månad under 2025, vilket är en minskning med 11,7 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror bl.a. på att inkomsterna höjdes samtidigt som inkomstgränserna för att få bostadsbidrag inte ändrades i samma takt.

3.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot utanförskap och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 3.34 UO 13 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Integrationsåtgärder 99 5 102 3 3,3 103 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 965 4 564 -401 -8,1 3 551 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 106 10 116 10 9,2 105 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 571 535 -36 -6,2 635 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 5 53 5 10,6 47 Övriga anslag 477 468 -9 -1,8 299

Summa 6 266 20 5 839 -427 -6,8 4 738

Utfallet uppgick till 5 839 miljoner kronor, vilket är 427 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 20 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 101 miljoner kronor (23,2 procent) högre.

Antalet kommunmottagna något lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 4 564 miljoner kronor, vilket är 401 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som kommunerna får schablonersättning för vid mottagande av nyanlända, liksom ersättningen för ensamkommande barn och unga, blev lägre än ursprungligen beräknat.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 013 miljoner kronor (28,5 procent) högre. Det beror på att antalet personer som kommunerna får schablonersättning för har ökat mellan åren. Under andra halvåret 2024 fick flyktingar, främst från Ukraina, med tillfälligt uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet rätt att folkbokföra sig. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (utgiftsområde 8 Migration), utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Antalet personer som folkbokfört sig blev lägre jämfört med 2024, men eftersom ersättningarna betalas ut under 24 månader har utgifterna ökat mellan åren.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.35 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 39 39 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 40 40

Summa 79 79

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 79 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 79 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:6 Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer (skr. 2025/26:23) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:AU5, rskr. 2025/25:140).

3.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden+ samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 3.36 UO 14 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 514 60 7 501 -13 -0,2 7 453 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 44 162 1 081 45 500 1 339 3,0 42 334 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 995 6 103 -892 -12,8 6 173 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 823 19 304 -1 519 -7,3 19 402 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 4 065 2 317 -1 748 -43,0 3 592 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021 – 2027 1 584 1 423 -161 -10,2 1 323 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 250 2 375 3 995 1 745 77,6 3 360 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 481 910 -571 -38,6 787 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 091 2 704 -387 -12,5 2 592 Övriga anslag 1 575 1 571 -3 -0,2 1 515

Summa 93 539 3 516 91 328 -2 211 -2,4 88 531

Utfallet uppgick till 91 328 miljoner kronor, vilket är 2 211 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 3 516 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 797 miljoner kronor (3,2 procent) högre.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 501 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 60 miljoner kronor då antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen förväntades bli högre än vad som tidigare beräknats.

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 45 500 miljoner kronor, vilket är 1 339 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev högre än vad som ursprungligen beräknats. I statens budget beräknades arbetslöshetstalet för åldersgruppen 15 – 74 år att uppgå till 8,3 procent för 2025. Utfallet blev ett arbetslöshetstal på 8,8 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än beräknat. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev 24 203 miljoner kronor, vilket är 2 336 miljoner kronor (10,7 procent) högre än beräknat.

Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev dock 997 miljoner kronor (5,2 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på färre deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen jobb- och utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin. Det genomsnittliga antalet deltagare i dessa program uppgick totalt till 112 700 per månad, vilket är 14 procent lägre än vad som beräknades i statens budget.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 081 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget, huvudsakligen för att täcka de ökade kostnaderna för arbetslöshetsersättning.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 6 103 miljoner kronor, vilket är 892 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser än beräknat.

Lägre utgifter än beräknat för lönebidrag

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 304 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på färre personer med lönebidragsanställningar än beräknat till följd av att antalet avslutade och avbrutna beslut översteg antalet nya beslut. Utvecklingen är beroende av konjunkturen och arbetsgivares ekonomiska förutsättningar. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag eller skyddat arbete uppgå till i genomsnitt 88 400 personer per månad. Utfallet blev 75 800 personer, vilket är 14,3 procent färre än beräknat.

Utgifterna för nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb blev 2 317 miljoner kronor, vilket är 1 748 miljoner kronor (43,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att utgifterna för både nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat.

I statens budget beräknades utgifterna för nystartsjobb att uppgå till 3 505 miljoner kronor för 2025. Utfallet blev 2 257 miljoner kronor, vilket är 1 248 miljoner kronor (35,6 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på en svagare konjunktur än förväntat och en lägre genomsnittlig ersättning än beräknat.

Etableringsjobb är en modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala en ersättning till arbetsgivaren. I statens budget beräknades utgifterna för etableringsjobb att uppgå till 510 miljoner kronor. Utfallet blev 9 miljoner kronor, vilket är 501 miljoner kronor (98,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att ansökningarna om stöd blev färre än förväntat. Utformningen av kraven på arbetsgivare, låg kännedom om stödet och en svag konjunktur har bidragit till ett lågt utnyttjande av stödet.

Lägre utgifter än beräknat för Europeiska socialfonden+

Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021 – 2027 blev 1 423 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att vissa beslut om beviljande av medel tagits senare under året än planerat och att vissa projektägare inte inkommit med ansökningar om utbetalning i den omfattning som beräknats.

Högre bidrag till lönegarantiersättningar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 3 995 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor (77,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 635 miljoner kronor (18,9 procent) högre. Det beror på att fler företag än beräknat, bl.a. ett företag med ett stort antal anställda,

var föremål för konkurs eller företagsrekonstruktion, vilket ökade utgifterna för lönegarantiersättning. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 2 375 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka de ökade utgifterna för lönegarantiersättning samt ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Lägre utfall för etableringsersättningar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 910 miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor (38,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet deltagare i etableringsinsatser blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. I statens budget beräknades antalet deltagare i etableringsinsatser uppgå till 16 300 personer. Utfallet blev 11 000 personer, vilket är 32,7 procent färre än beräknat.

Lägre utgifter än beräknat för omställnings- och kompetensstöd

Utfallet för anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd blev 2 704 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att kostnader för offentligt omställnings- och kompetensstöd blev 145 miljoner kronor (96,4 procent) lägre än beräknat. Såväl antalet inkomna ansökningar som priserna för upphandlade omställningstjänster var lägre än beräknat. Det låga utfallet förklaras ytterligare av att ersättningarna till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer blev 242 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 3 167 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 2 856 miljoner kronor (13,4 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad och att en högre andel arbetslösa var berättigade till arbetslöshetsersättning.

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) var 510 000 personer i åldern 15 – 74 år arbetslösa under 2025, vilket är en ökning med 30 000 personer (6,3 procent) från 2024. Arbetslöshetstalet uppgick till 8,8 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter från föregående år.

Under 2025 uppgick antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen till i genomsnitt ca 367 000 personer per månad. Det är en ökning med 2,7 procent jämfört med 2024. Av de inskrivna var i genomsnitt ca 199 000 personer per månad öppet arbetslösa, vilket är en ökning med 7,0 procent jämfört med 2024. Andelen arbetslösa kvinnor med rätt till arbetslöshetsersättning uppgick till 49 procent, vilket ska jämföras med 47 procent 2024. Bland män uppgick andelen med rätt till arbetslöshetsersättning till 54 procent, vilket var i nivå med föregående år.

Antalet utbetalda dagar med arbetslöshetsersättning under 2025 blev 25,5 miljoner, vilket är en ökning med 4,0 procent jämfört med 2024. Dessutom bidrog en högre genomsnittlig ersättningsnivå till de högre utgifterna.

Antalet inskrivna arbetslösa i program uppgick till i genomsnitt ca 167 700 personer per månad, vilket är en minskning med 2,0 procent jämfört med 2024. Utgifterna för aktivitetsstöd ökade dock med 541 miljoner kronor (3,1 procent), vilket beror på en ökad genomsnittlig kostnad per deltagare.

Utgiftsökningarna motverkades delvis av att utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter blev 230 miljoner kronor (7,0 procent) lägre jämfört med 2024.

Lägre utgifter för nystartsjobb än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 1 276 miljoner kronor (35,5 procent) lägre. Det beror på färre deltagare till följd av den svagare arbetsmarknaden samt nya regler fr.o.m. februari 2025 som bl.a. innebär begränsningar för nystartsjobb hos arbetsgivare som sagt upp personal på grund av arbetsbrist under den senaste 12-månadersperioden. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 35 666 under 2025, vilket är en minskning med 19,5 procent från 2024. Dessutom har en lägre genomsnittlig kostnad per deltagare bidragit till lägre utgifter.

Fler projekt medförde högre utgifter för Europeiska socialfonden+

Jämfört med föregående år blev utgifterna 100 miljoner kronor (7,6 procent) högre för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021 – 2027 . Det beror på att antalet pågående projekt som upparbetar kostnader har ökat. Vid slutet av 2025 fanns 508 pågående projekt, vilket är en ökning med 128 projekt (33,7 procent) från föregående år.

Fler deltagare i etableringsprogrammet jämfört med 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 123 miljoner kronor (15,6 procent) högre. Det beror främst på fler deltagare i etableringsprogrammet. Antalet deltagare uppgick under året till i genomsnitt 11 000 personer per månad, vilket är en ökning med 20,2 procent från föregående år. EU:s ministerråd beslutade i juni 2024 att förlänga aktiveringen av massflyktsdirektivet med ett år, vilket medförde att personer som haft tillfälligt uppehållstillstånd i två år genom massflyktdirektivet kunder folkbokföra sig. Dessutom beslutade riksdagen om nya regler från 1 november 2024 för folkbokföring för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. De kan bli folkbokförda redan efter ett år i Sverige, i stället för som tidigare två år. Regeländringarna har bidragit till att fler flyktingar från Ukraina har deltagit i etableringsprogrammet.

Högre utgifter än föregående år för omställnings- och kompetensstöd

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:14 Grundläggande omställningsoch kompetensstöd 113 miljoner kronor (4,3 procent) högre. Det högre utfallet avser framför allt kompensation till arbetsgivare för en del av den avgift som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Ökningen förklaras av en högre medelersättning till följd av att arbetsgivare rapporterat högre löneunderlag och högre avgifter till registrerade omställningsorganisationer. Ökningen motverkades delvis av att antalet arbetsgivare som fick ersättning minskade med 4,7 procent.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.37 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 4 800 3 352 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 17 000 14 011

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021 – 2027 3 759 3 604 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 7 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 22 0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20

Summa 25 610 20 994

1:11 (2023) Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 17

Totalt 21 011

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 25 610 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 20 994 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 616 miljoner kronor.

För anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. förklaras skillnaden av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blev lägre än beräknat.

För anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd beror skillnaden på en lägre omfattning än beräknat av grundläggande tjänster för arbetstagare utan kollektivavtal.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 17 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har inte fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Myndigheten har inte heller kunnat ta fram underlag som styrker viss information i resultatredovisningen. Det är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:20 Arbetsförmedlingens stöd till personer med

funktionsnedsättning

Riksrevisionen har granskat om genomförandet av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning (skr. 2025/26:72) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:AU6, rskr. 2025/26:195).

3.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 3.38 UO 15 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:2 Studiemedel 20 439 189 19 948 -491 -2,4 19 550 1:3 Omställningsstudiestöd 4 877 2 391 -2 486 -51,0 1 338 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 320 2 302 -17 -0,8 1 282 1:7 Studiestartsstöd 300 213 -87 -28,9 258 Övriga anslag 5 858 5 756 -103 -1,8 5 611

Summa 33 793 189 30 610 -3 184 -9,4 28 039

Utfallet uppgick till 30 610 miljoner kronor, vilket är 3 184 miljoner kronor (9,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 189 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 571 miljoner kronor (9,2 procent) högre.

Färre studerande än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 19 948 miljoner kronor. Det är 491 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och beror på att antalet studerande blev lägre än beräknat. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 189 miljoner kronor för ökade utgifter för studiemedel på grund av ett tillfälligt ökat utbud av yrkesutbildningar.

Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 2 391 miljoner kronor, vilket är 2 486 miljoner kronor (51,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det berodde på att antalet kvalificerade sökande med studier under 2025 inte har varit tillräckligt. För att få omställningsstöd måste exempelvis den sökande ha arbetat minst 12 av de senaste 24 månaderna.

Lägre utgifter när studiestartsstödet fasas ut

Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 213 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kronor (28,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 45 miljoner kronor (17,3 procent) lägre. År 2025 betalades studiestartstöd ut till 3 400 personer, vilket är en minskning med 800 personer jämfört med föregående år. Studiestartsstödet upphörde den 1 januari 2026. Under 2025 har en utfasning skett.

Fler studerande och högre bidrag än föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 19 948 miljoner kronor, vilket är 398 miljoner kronor (2,0 procent) högre än 2024. Det beror främst på att fler studerande beviljades studiemedel jämfört med föregående år, men även på den indexerade uppräkningen av studiemedelsbeloppen. Under 2025 fick 532 132 personer studiemedel, vilket är 2 388 personer fler än 2024.

Jämfört med 2024 blev utgifterna för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd 1 053 miljoner kronor (78,7 procent) högre. Det beror på att fler beslut har kunnat fattas då handläggningstiderna har kortats, vilket gjort att fler har kunnat få stöd. Under 2025 fick 20 900 personer omställningsstudiestöd, vilket är 8 500 personer fler än föregående år.

Högre upplåningsräntor ökade utgifterna för räntor på studielån

Jämfört med 2024 blev utgifterna för anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 1 020 miljoner kronor (79,6 procent) högre, vilket beror på högre upplåningsräntor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.39 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1

Summa 4 1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.40 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Lånefinansierade studielån¹ Obegränsad 304 748 Studielån (låneram för CSN:s utlåning i Riksgäldskontoret) 309 500 304 594 ¹ Utlåning sker enligt studiestödslagen (1999:1395) CSN:s lånefordran för studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) uppgick till 304 748 miljoner kronor vid utgången av 2025. Det är CSN:s fordran på låntagarna. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 304 594 miljoner kronor vid utgången av 2025.

3.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 3.41 UO 16 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 6 095 407 5 236 -858 -14,1 4 586 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 098 798 -299 -27,3 707 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 206 -669 -13,7 4 198 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 8 243 8 205 -38 -0,5 7 395 1:16 Bidrag till vissa studier 18 11 -7 -38,4 11 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 156 200 3 642 -515 -12,4 4 229 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 010 320 4 267 256 6,4 4 075 2:2 Universitets- och högskolerådet 227 24 251 24 10,4 230 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 182 2 182 0 0,0 2 118 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 536 26 2 562 26 1,0 2 451 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 534 2 534 0 0,0 2 458 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 642 29 2 672 29 1,1 2 554 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 510 2 510 0 0,0 2 455 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 882 12 1 895 12 0,7 1 820 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 070 2 220 151 7,3 2 061 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 921 19 1 940 19 1,0 1 857 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 860 1 949 88 4,8 1 814 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 150 10 1 160 10 0,9 1 114 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 850 876 26 3,0 819 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 889 14 1 903 14 0,8 1 826 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 416 1 489 73 5,2 1 444 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 011 111 2 123 111 5,5 1 944

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 816 816 0 0,0 737 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 468 45 513 45 9,7 452 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 333 -363 812 -521 -39,1 748 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 8 439 -15 8 290 -149 -1,8 7 907 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 80 508 88 21,0 500 Övriga anslag 36 195 116 36 389 194 0,5 35 625

Summa 103 845 1 037 101 957 -1 888 -1,8 98 133

Utfallet uppgick till 101 957 miljoner kronor, vilket är 1 888 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 037 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 3 824 miljoner kronor (3,9 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag

Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 5 236 miljoner kronor, vilket är 858 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utbetalningarna av olika statsbidrag blev lägre än beräknat. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 407 miljoner kronor, bl.a. 300 miljoner för statsbidrag till säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet varav 235 miljoner kronor betalats ut under året.

Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 798 miljoner kronor, vilket är 299 miljoner kronor (27,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för insatser kopplade till professionsprogrammet samt för fortbildning av lärare och förskollärare blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 206 miljoner kronor, vilket är 669 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen antingen inte utnyttjade hela den tilldelade bidragsramen eller endast delvis använde den för statsbidragen för karriärsteg för lärare och för höjda löner till lärare och förskollärare.

Utfallet för anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier blev 11 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (38,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre folkhögskolor och studieförbund anordnade kurser än tidigare.

Utfallet för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 3 642 miljoner kronor, vilket är 515 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 200 miljoner kronor för att

öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten.

Utfallet för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning blev 4 267 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (6,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 320 miljoner kronor för att öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 812 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor (39,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser främst utgifter för kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning samt vidareutbildning av obehöriga lärare. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 363 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområdet.

Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 508 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (21,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 80 miljoner kronor för att täcka högre utgifter med anledning av den försvagade kronkursen.

Högre utgifter för stärkt kunskapsutveckling samt forskning och

innovation jämfört med 2024

Utfallet för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling blev 8 205 miljoner kronor, vilket är 809 miljoner kronor (10,9 procent) högre än 2024. Det beror på en ökad tilldelning för 2025. Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 8 290 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (4,9 procent) högre än 2024. Det beror på en ökad tilldelning i och med satsningen på forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Syftet är att Sverige ska bli en ledande nation inom forskning och innovation.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.42 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 626 878 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 35 32 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 2 586 2 586 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 576 383 1:12 Praktiknära skolforskning 72 71 1:13 Bidrag till lärarlöner 2 426 2 426 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 7 563 7 563 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 6 100 5 849 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 11 300 10 070 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 24 327 20 386 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 690 2 280

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 8 500 5 348 4:1 Internationella program 90 90

Summa 67 892 57 963

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 67 892 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 57 963 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 9 929 miljoner kronor.

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden till stor del på att ett planerat beslut om framtida utbetalningar till forskningsinfrastrukturen MAX IV sköts upp till 2026 samt att vissa nya satsningar från forskningsoch innovationspropositionen 2024 beviljades på en lägre nivå än planerat.

För anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer förklaras avvikelsen främst av en gynnsam valutakurs vid bokslutsdagen, vilket påverkar utestående åtaganden i svenska kronor.

För anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet beror skillnaden på att bemyndigandet beräknades utifrån svenskt deltagande i nya program som beslutades vid ministermötet i den Europeiska rymdorganisationen i november 2025. Vissa av dessa satsningar har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerats.

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden främst på att bemyndigandet inrymmer statsbidraget för anställning av lärarassistenter där behovet av bemyndigande har upphört.

Garantier

Tabell 3.43 UO 16 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utfärdade åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2025-12-31 bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 235 235

Summa 235 235

¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens skolverk

Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens skolverks lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggningstillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna som ska finansieras med lån uppgår till 79 391 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 121 352 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för yrkeshögskolan har ingått åtaganden under 2025 om 6 386 tusen kronor som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena avser utgiftsområde 17, anslag 14:3, anslagspost 2 Bidrag till tolkutbildning - del till Myndigheten för yrkeshögskolan.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Försvarshögskolan har redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till rektor med ett för lågt belopp om 1 281 tusen kronor. Korrekt belopp är 1 395 tusen kronor. Redovisade ersättningar och andra förmåner är därmed inte redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Högskolan Väst

Högskolan Väst har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Högskolan väst redovisar felaktiga belopp i kolumnerna för intäkter och kostnader i tabellen för avgiftsfinansierad verksamhet. Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

Mälardalens universitet

Mälardalens universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Ledningen för Mälardalens universitet bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Under 2025 har det framkommit brister i den interna styrningen och kontrollen vid universitetets största akademi. Riksrevisionen bedömer att bristerna som beskrivs i årsredovisningen har varit väsentliga. Riksrevisionen instämmer därmed inte i ledningens bedömning av att den interna styrningen och kontrollen vid universitetet varit betryggande under hela den period som årsredovisningen avser. De väsentliga bristerna i den interna styrningen och kontrollen innebär att universitetet inte följt kraven i 2 § förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Universitets- och högskolerådet har överskridit ett anslag med 97 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen. Överskridandet avser anslaget för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet, ap.2 Särskilda bidrag - del till Universitets- och högskolerådet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:3 Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar

Riksrevisionen har granskat lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningarna som leder till yrkena lärare, sjuksköterska och högskoleingenjör.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar (skr. 2024/25:196) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU3, rskr. 2025/26:48).

RiR 2025:10 Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och

tillämpning

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i systemet för urval till högskoleutbildningar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning (skr. 2025/26:40) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU15, rskr. 2025/26:174).

RiR 2025:12 Systemet för lärarlegitimation – utformning, styrning och

uppföljning

Riksrevisionen har granskat om legitimationssystemet för lärare och förskollärare fungerar effektivt.

Regeringen har i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation (skr. 2025/26:47) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU16, rskr. 2025/26:187).

RiR 2025:15 Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och

tillsyn

Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att främja en likvärdig förskola.

Regeringen har i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn (skr. 2025/26:67) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU6, rskr. 2025/26:186).

RiR 2025:31 Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för

att stödja skolan med kunskap

Riksrevisionen har granskat om statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund (skr. 2025/26:166) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 3.44 UO 17 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 455 434 -21 -4,6 463 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 689 1 689 0 0,0 1 704 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 134 1 134 0 0,0 1 127 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 204 10 211 8 3,7 198 6:1 Riksarkivet 510 12 516 6 1,3 487 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 556 16 1 570 14 0,9 1 486 8:2 Centrala museer: Stiftelser 276 9 285 9 3,3 276 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 0 0 -100,0 10:1 Filmstöd 554 2 557 2 0,4 554 13:1 Stöd till idrotten 2 127 2 127 0 0,0 2 117 13:5 Insatser för den ideella sektorn 274 272 -2 -0,6 215 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 641 1 641 0 0,0 1 741 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 447 2 447 0 0,0 2 447 Övriga anslag 3 996 4 3 979 -17 -0,4 3 805

Summa 16 862 54 16 862 0 0,0 16 621

Utfallet uppgick till 16 862 miljoner kronor, vilket är i nivå med vad som anvisades i statens budget . I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 54 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 241 miljoner kronor (1,4 procent) högre.

Högre bidrag för läsfrämjande insatser

Utfallet för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter blev 211 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor

för att genomföra fler läsfrämjande insatser med anledning av försämrade kunskaper i läsförståelse hos svenska elever. Under 2025 fick stiftelsen Berättarministeriet 10 miljoner kronor i bidrag för läsfrämjande insatser.

Något högre utfall än anvisat för de centrala museerna

Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 570 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser blev 285 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (3,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslagen ytterligare 16 miljoner kronor respektive 9 miljoner kronor, för att stärka sysselsättningen och främja digitalisering av arkiv- och föremålssamlingar inom de centrala museerna.

Högre utgifter för bidrag mot ofrivillig ensamhet än 2024

Utgifterna för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn blev 272 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (26,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att 49 miljoner kronor har betalats ut i bidrag till 90 civilsamhällesorganisationer för att främja gemenskap och förebygga ofrivillig ensamhet.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.45 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 236 136 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 11 11 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 60 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 183 164 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 44 34 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 35 20 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 260 179 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 63 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 212 212 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 39 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 13:5 Insatser för den ideella sektorn 118 85 14:3 Bidrag till tolkutbildning 120 102

Summa 1 424 1 060

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 424 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 060 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 364 miljoner kronor.

För anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror skillnaden bl.a. på genomlysning av lämnade bidrag hos Statens kulturråd och att förändringar av utlysningar innebär flera års planerande.

Utlåning

Tabell 3.46 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Kungliga Operan AB 130 73 Kungliga Dramatiska teatern AB 72 71 Nordiska museet 38 Tekniska museet 95 89 Stiftelsen Skansen 80 54

Summa 377 324

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 377 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2025 var 324 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för stöd till trossamfund

Myndigheten för stöd till trossamfund har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för stöd till trossamfund har fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt en fördelning som inte överensstämmer med resultatredovisningens indelning.

Myndigheten har inte heller kommenterat väsentliga förändringar mellan åren i fördelningen av totala intäkter och kostnader. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Sametinget

Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget har inte kommenterat väsentliga förändringar i fördelning av intäkter och kostnader i tabell 13 i resultatredovisningen. Dessutom finns det fel i fördelningen av kostnader mellan verksamheterna Näring och EU-medel. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

Myndigheten har inte heller redovisat sammanställda förlustsiffror för rennäringen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenlig med 3 kap. 1 § FÅB. Myndigheten har dessutom inte redovisat hur den uppfyllt det finansiella villkoret som regeringen angett för anslag inom utgiftsområde 23, anslag 1:22 anslagspost 2 Främjande av rennäringen om att 3 700 tusen kronor ska lämnas till samebyar där förekomsten av björn är särskilt stor. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § FÅB.

Statens centrum för arkitektur och design

Statens centrum för arkitektur och design har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens centrum för arkitektur och design har inte återrapporterat fördelningen av eventuella bidragsintäkter mellan statliga bidrag, icke-statliga bidrag respektive bidrag

från mellanstatliga organ i not till resultaträkningen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Moderna Museet

Moderna Museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Moderna museet har lämnat årsredovisningen till regeringen först den 16 mars 2026. Det är inte förenligt med 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens försvarshistoriska museer har ingått åtaganden under 2025 på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utestående åtaganden uppgår till 24,3 miljoner kronor och avser anslag inom utgiftsområde 17, anslag 8:1, anslagspost 9 Statens försvarshistoriska museer.

3.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 3.47 UO 18 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Bostadspolitisk utveckling 253 -140 101 -152 -59,9 31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 1 -12 -92,4 1 Stöd för att underlätta för enskilda att 1:3 ordna bostad 43 1 -42 -97,0 1 1:4 Boverket 302 7 309 7 2,2 300 1:6 Lantmäteriet 871 30 891 20 2,3 798 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 40 9 411 371 926,6 393 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 370 918 -452 -33,0 2 758 Övriga anslag 348 343 -5 -1,5 347

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024

Summa 3 240 -95 2 976 -264 -8,2 4 629

Utfallet uppgick till 2 976 miljoner kronor, vilket är 264 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 653 miljoner kronor (35,7 procent) lägre.

Lägre utgifter än beräknat för bostadspolitisk utveckling

Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling blev 101 miljoner kronor, vilket är 152 miljoner kronor (59,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att riksdagen i beslut om ändring i statens budget minskade anslaget med 140 miljoner kronor för att delvis finansiera en ökning av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv i syfte att finansiera ett tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden.

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga ansökningar om stöd inkom under året. Endast administrativa utgifter har belastat anslaget. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 beslutade riksdagen i december 2025 att avveckla stödet.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (97,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 56 garantier till 10 kommuner, jämfört med 109 garantier till 14 kommuner för 2024.

Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 309 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (2,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 7 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att finansiera Boverkets arbete med att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras samt myndighetens insatser inom det civila försvaret.

Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 891 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (2,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på högre kostnader än ursprungligen beräknat för ökad manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utlämnande av allmänna handlingar. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 30 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för detta ändamål.

Högre utgifter än beräknat för stöd till energieffektivisering

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 411 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (926,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget hade ett ingående överföringsbelopp på 548 miljoner kronor. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Nivån på anvisade medel beräknades för att, med beaktande av ingående överföringsbelopp, medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödets resterande livslängd, dvs. t.o.m. 2027. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 9 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget då utgifterna för stöd bedömdes bli högre än vad som tidigare beräknats.

Lägre utgifter än beräknat för investeringsstöd jämfört med budget och

föregående år

Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 918 miljoner kronor, vilket är 452 miljoner kronor (33,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 840 miljoner kronor (66,7 procent) lägre.

Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Nivån på anvisade medel beräknades för att medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödets resterande livslängd, dvs. t.o.m. 2027. Utbetalningarna av stöd avsåg 2 260 lägenheter varav 106 lägenheter för studerande. Det är en minskning från föregående år då utbetalningarna avsåg 7 131 lägenheter, varav 299 lägenheter för studerande.

Högre utgifter för bostadspolitisk utveckling och Lantmäteriet jämfört

med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling 70 miljoner kronor (225,0 procent) högre. Det beror på ökad efterfrågan från kommuner gällande stöd för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Under året beviljades 84 ansökningar från 67 olika kommuner. Föregående år beviljades 32 ansökningar från 26 kommuner.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Lantmäteriet 93 miljoner kronor (11,7 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter på grund av övergången till att tillhandahålla värdefulla datamängder enligt EU-direktiv om öppna data avgiftsfritt. Det beror även på ökad manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utlämnande av allmänna handlingar.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.48 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 0

Summa 13 0

1:7 (2018) Energieffektivisering av flerbostadshus 8 1:7 (2022) Energieffektivisering av flerbostadshus 133 1:8 (2022) Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 584

Totalt 725

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 13 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 0 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 13 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 725 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Garantier

Tabell 3.49 UO 18 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utfärdade åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2025-12-31 bundna utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 2 797 2 978

Summa 8 000 2 797 2 978

Övriga kontokrediter

Tabell 3.50 UO 18 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:35 En tryggare bostadsmarknad – statens tillsyn på

fastighetsmäklarområdet

Riksrevisionen har granskat statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer (skr. 2025/26:225) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.

Anslag

Tabell 3.51 UO 19 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 012 1 883 -130 -6,5 1 547 1:2 Transportbidrag 550 468 -82 -14,9 525 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 1 732 1 335 -397 -22,9 641

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:3 Europeiska regionala (2024) utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 0 106

Summa 4 294 3 686 -608 -14,2 2 819

Utfallet uppgick till 3 686 miljoner kronor, vilket är 608 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 867 miljoner kronor (30,8 procent) högre.

Lägre utgifter än beräknat för exempelvis regionala utvecklingsåtgärder

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 883 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för regionala investeringsstöd och investeringsstöd till kommersiell service. För det senare stödet beror det bl.a. på att investeringar inte kunnat genomföras som planerat.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 blev 1 335 miljoner kronor, vilket är 397 miljoner kronor (22,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på låg efterfrågan på stöd i vissa delar av programmen och begränsad kapacitet hos mottagare att genomföra vissa typer av projekt, vilket har lett till lägre utbetalningar än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 468 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (14,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 57 miljoner kronor (10,9 procent) lägre. Det beror på färre ärenden och därmed ett lägre utbetalt belopp. Under 2025 fattade Tillväxtverket 983 beslut om transportbidrag, vilket är en minskning med 7,6 procent jämfört med 2024.

Högre utgifter för regionala utvecklingsåtgärder än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 336 miljoner kronor (21,7 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter för statlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för Fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO är en EU-fond som fokuserar på län med höga koldioxidutsläpp.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 694 miljoner kronor (108,3 procent) högre för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 . Det beror på att antalet projekt som beviljats och upparbetat kostnader har ökat under den pågående programperioden.

Det blev inga utgifter för det äldre anslaget 1:3 (2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 . Det beror på att programperioden är avslutad. Under 2025 godkände Europeiska kommissionen en slutlig genomföranderapport för programmet. Föregående år uppgick utgifterna till 106 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.52 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 3 500 3 114 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 5 050 4 602

Summa 8 550 7 716

1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden (2022) perioden 2014 – 2020 16

Totalt 7 732

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 550 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 7 716 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 834 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 16 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

3.20 Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande. Myndigheter som finansieras inom området är bl.a. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Anslag

Tabell 3.53 UO 20 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 964 -101 -9,5 830 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 40 -60 -59,8

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 263 62 -201 -76,4 116 1:16 Klimatinvesteringar 3 495 -2 190 1 608 -1 887 -54,0 2 404 1:17 Klimatpremier 2 313 1 203 -1 110 -48,0 415 1:18 Industriklivet 1 345 2 190 1 800 455 33,8 1 335 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 87 -28 -24,2 110 1:8 Klimatbonus (2024) 0 1 357 Övriga anslag 7 743 40 7 682 -61 -0,8 8 019

Summa 16 439 40 13 447 -2 992 -18,2 14 587

Utfallet uppgick till 13 447 miljoner kronor, vilket är 2 992 miljoner kronor (18,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 40 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 140 miljoner kronor (7,8 procent) lägre.

Lägre utgifter för sanering än anvisat till följd av återbetalningar

Utfallet för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 964 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att bidrag för vissa saneringsprojekt inte kunde slutföras under året och därmed återbetalades och flyttats som utbetalningar till kommande år.

Förseningar och osäkerhet gav lägre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn blev 40 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (59,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att stödet öppnade för ansökningar i juli 2025, vilket försenade hanteringen av inkomna ansökningar och utbetalningar under året.

Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar blev 62 miljoner kronor, vilket är 201 miljoner kronor (76,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på förseningar och att flera bilaterala projekt fortfarande är i ett förberedelseskede.

Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 608 miljoner kronor, vilket är 1 887 miljoner kronor (54,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev lägre än beräknat eftersom pågående projekt har haft lägre kostnader än planerat och färre nya åtgärder beslutades under 2025. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 2 190 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 1 203 miljoner kronor. Det är 1 110 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Införandet av stöd till lätta eldrivna lastbilar, som gäller under en begränsad period, har lett till en kraftig ökning av ansökningar och utbetalningar under 2024 och 2025. Det har förlängt handläggningstiderna från några månader till omkring ett år. Ändrade villkor för stödet har också ökat handläggningstiden ytterligare. Under andra halvan av 2025 har en kö uppstått, vilket lett till förseningar av beslut och utbetalning. Antalet ansökningar om klimatpremier ökade, från totalt 3 682 till totalt 4 182.

Högre utfall för Industriklivet jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:18 Industriklivet blev 1 800 miljoner kronor, vilket är 455 miljoner kronor (33,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 2 190 miljoner kronor. Trots ett högt söktryck utnyttjades inte alla de nya anslagsmedlen. Det beror bl.a. på att många ansökningar avsåg stöd för fleråriga projekt och utbetalningar sker först när kostnader i projekten uppstår. Jämfört med föregående år blev utgifterna 464 miljoner kronor (34,7 procent) högre.

Lägre utfall för åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv än

anvisat

Utfallet för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 87 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (24,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utbetalningarna blev lägre än beräknat på grund av lägre kostnader för åtgärderna. Dessutom har projekt försenats, vilket har skjutit fram en del av utbetalningarna.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.54 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 120 63 1:3 Åtgärder för värdefull natur 900 515 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 3 465 992 1:5 Miljöforskning 102 92 1:7 Avgifter till internationella organisationer 2 274 2 145 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 150 56 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 770 578 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 500 1 127 1:13 Internationellt miljösamarbete 11 1 1:14 Skydd av värdefull natur 35 0 1:16 Klimatinvesteringar 6 500 4 507 1:17 Klimatpremier 3 660 1 986 1:18 Industriklivet 3 850 2 964 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 125 1:20 Driftstöd för bio-CCS 36 000 20 275 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 1 786

Summa 61 702 37 213

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 61 702 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 37 213 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 24 489 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på anslaget 1:20 Driftstöd för bio-CCS där ett beslut om stöd har fattats efter att den första omvända auktionen inom ramen för stödet genomförts. Utlysningen för en andra auktion har öppnats och stänger i augusti 2026. Det är Energimyndigheten som ansvarar för stödsystem för avskiljning, transport och geologisk lagring av biogen koldioxid (bio-CCS).

Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 2 473 miljoner kronor. Bemyndigandet ökade med 1 600 miljoner kronor 2025 för att möjliggöra fleråriga bidrag för hantering av visst radioaktivt avfall. Bemyndigandet för denna del av anslaget nyttjades inte eftersom det inte inkommit några ansökningar om stöd. Bemyndigandet nyttjades inte heller fullt ut för den delen av anslaget som finansierar saneringsprojekt då det till största delen är fulltecknat de närmaste åren.

Skillnaden för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar uppgick till 1 993 miljoner kronor, vilket beror på lägre nyttjandegrad av stöden inom Klimatklivet.

För anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning beror skillnaden på lägre nyttjandegrad i förhållande till bemyndigandets storlek.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:2 Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser

för allmänna vattentjänster

Riksrevisionen har granskat om statens insatser gentemot kommunerna avseende deras ansvar att tillhandahålla vattentjänster enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp (skr. 2024/25:173) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:CU3, rskr. 2025/26:37).

RiR 2025:22 Statens arbete med Agenda 2030

Riksrevisionen har granskat statens arbete med Agenda 2030.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 (skr. 2025/26:83) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU19, rskr. 2025/26:184).

RiR 2025:25 Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och

utvärdering

Riksrevisionen har granskat regeringens och myndigheternas arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket (skr. 2025/26:122) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:28 Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall

Riksrevisionen har granskat internationella klimatinsatser med fokus på förvärv av utsläppskrediter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser (skr. 2025/26:153) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.21 Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden.

Anslag

Tabell 3.55 UO 21 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:5 Energiplanering 790 270 -520 -65,9 221 1:8 Laddinfrastruktur 930 269 -661 -71,1 119 1:9 Biogasstöd 985 789 -196 -19,9 701 1:10 Energiberedskap 198 187 -11 -5,3 49 Övriga anslag 3 728 3 610 -119 -3,2 3 311

Summa

6 631

5 125 -1 507 -22,7 4 402

Utfallet uppgick till 5 125 miljoner kronor, vilket är 1 507 miljoner kronor (22,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 723 miljoner kronor (16,4 procent) högre.

Utgifterna för energiplanering blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:5 Energiplanering blev 270 miljoner kronor, vilket är 520 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet avser främst incitament till kommunerna för vindkraftsutbyggnad. Utbetalning av medel för detta sker efter beslut från regeringen. Under året har inga beslut fattats vilket lett till att utfallet blev lägre än beräknat.

Stöd för laddinfrastruktur och biogas blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur blev 269 miljoner kronor, vilket är 661 miljoner kronor (71,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att en mindre andel av stödet betalas ut i förskott, att en större andel betalas ut efter att projektet slutförts och att vissa projekt avbrutits på grund av exempelvis tillgång till elnätseffekt och markfrågor. Utfallet för anslaget 1:9 Biogasstöd blev 789 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor (19,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på inbetalda återkrav. Biogasstöd har betalats ut i förskott enligt den beräknade mängd biogas som sannolikt produceras. Återkrav av utbetalda bidrag har ställts ut efter kontroll av de mängder biogas som har producerats.

Högre utfall för energiberedskap än 2024

Utfallet för anslag 1:10 Energiberedskap blev 138 miljoner kronor (281,9 procent) högre än 2024. Energimyndigheten har bl.a. finansierat reservkraft och värmeförsörjning via projektet Robust kommun.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.56 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:3 Energiforskning 4 100 2 445 1:5 Energiplanering 1 200 104 1:8 Laddinfrastruktur 2 000 579 1:10 Energiberedskap 1 050 0 1:11 Elberedskap 2 000 1 695

Summa 10 350 4 822

1:6 (2024) Avgifter till internationella organisationer 13

Totalt 4 835

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 10 350 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 4 822 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 5 528 miljoner kronor.

Skillnaden är till stor del hänförlig till anslagen 1:3 Energiforskning och 1:8 Laddinfrastruktur . För dessa två anslag finns behov av en marginal i bemyndigandet för att möjliggöra långsiktiga och omfattanden åtaganden, för exempelvis storskaliga demonstrationsprojekt kopplat till energiforskning och s.k. elektrifieringspiloter för laddinfrastruktur för tunga transporter.

För anslaget 1:5 Energiplanering beror skillnaden på det s.k. Kraftlyftet. Förordningen (2025:1487) om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet trädde i kraft den 13 januari 2026, vilket innebar att några ekonomiska åtaganden inte har kunnat beslutas för detta ändamål under 2025. För anslaget 1:10 Energiberedskap förklaras avvikelsen av att de totala ansökta beloppen för investeringsstöd avseende de kommande åren för energiberedskapsåtgärder blev lägre än beräknat.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 13 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.57 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 0 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 111

Summa 1 200 111

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Vid utgången av 2025 fanns utestående lån om 111 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.58 UO 21 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utfärdade åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2025-12-31 bundna utfästelser Kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft 400 000 0 0

Summa 400 000 0 0

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.59 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 650 0

Summa 1 650 0

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2025 var flaskhalsinkomsterna fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning. Utestående lån för 2025 uppgår därmed till 0 miljoner kronor.

3.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. I området Transportpolitik ingår infrastruktur- och trafikfrågor inom järnvägs-, väg-, sjöfarts- och luftfartsområdena samt transportforskning. Politiken för informationssamhället omfattar områdena övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (digitaliseringspolitik), inklusive digitalisering och it inom offentlig förvaltning, elektronisk kommunikation, post samt grundläggande betaltjänster.

Anslag

Tabell 3.60 UO 22 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 41 029 415 37 836 -3 193 -7,8 32 872 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 302 500 39 478 -824 -2,0 35 338 1:3 Trafikverket 1 539 11 1 522 -17 -1,1 1 459 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 194 71 287 93 47,9 511 1:7 Trafikavtal 1 006 80 1 152 146 14,6 960

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 950 -400 443 -507 -53,3 733 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 723 1 642 -82 -4,7 1 554 1:12 Transportstyrelsen 2 661 3 2 562 -99 -3,7 3 552 1:14 Trängselskatt i Göteborg 745 124 -622 -83,4 771 1:18 Lån till körkort 31 0 -31 -99,9 7 Övriga anslag 4 266 4 063 -203 -4,8 3 460

Summa 94 447 680 89 110 -5 338 -5,7 81 216

Utfallet uppgick till 89 110 miljoner kronor, vilket är 5 338 miljoner kronor (5,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 680 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 7 894 miljoner kronor (9,7 procent) högre.

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs endast av den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna inom utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag.

Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.

Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 37 836 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor (7,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av sjöfartsinvesteringar.

Lägre utgifter för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur än

anvisat

Utgifterna för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 39 478 miljoner kronor, vilket är 824 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 500 miljoner kronor för att användas till underhållet av statliga vägar. Trots en högre verksamhetsvolym än tidigare år ledde senareläggningar och kostnadsminskningar till att utgifterna blev lägre än anvisat i statens budget.

Högre utgifter för sjöräddning samt trafikavtal än anvisat

Utfallet för anslag 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål blev 287 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (47,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 71 miljoner kronor för Sjöfartsverkets verksamhet inom flyg- och sjöräddning. Tillskottet gjorde så att två helikopterbaser kunde behållas.

Utfallet för anslag 1:7 Trafikavtal blev 1 152 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor (14,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på högre kostnader för upphandlad nattågstrafik till övre Norrland. I beslut om ändring i

statens budget anvisades ytterligare 80 miljoner kronor på grund av att Trafikverket tecknat ett tillfälligt direktavtal om nattågstrafiken till och från övre Norrland.

Stöd till transeuropeiska nätverk

EU ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är en medfinansiering till Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 443 miljoner kronor, vilket är 507 miljoner kronor (53,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 400 miljoner kronor som i stället omfördelades till anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. De största bidragen avsåg spårarbete för dubbelspårig järnväg på sträckan Hallsberg- Degerön, som uppgick till 154 miljoner kronor och för arbete vid Hamnbanan i Göteborg som uppgick till 130 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 289 miljoner kronor (39,5 procent) lägre.

Lägre utfall för investeringar i det Västsvenska paketet

Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg uppgick till 124 miljoner kronor, vilket är 622 miljoner kronor (83,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget används främst för att finansiera investeringar i det Västsvenska paketet och inom ramen för detta finns överenskommelser om hur finansieringen ska gå till. Anslagsutfallet blev lägre 2025 eftersom det inte fanns någon ny överenskommelse om hur kostnaderna i det Västsvenska paketet skulle fördelas. Därför finansierades investeringarna helt via anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Jämfört med 2024 blev utfallet 648 miljoner kronor (84,0 procent) lägre.

Möjligheten att ta körkortslån upphörde 1 januari 2024

Utgifterna för anslaget 1:18 Lån till körkort blev endast 25 000 kronor, vilket är 31 miljoner kronor (99,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Från och med den 1 januari 2024 upphörde möjligheten att ta körkortslån.

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan blev högre än 2024

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 37 836 miljoner kronor, vilket är 4 964 miljoner kronor (15,1 procent) högre än 2024. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018 – 2029. Dessa utgifter uppgick till 18 097 miljoner kronor, vilket är 2 903 miljoner kronor (19,1 procent) högre än 2024. Som exempel på objekt som ingår i den nationella planen och som är finansierat med anslag kan nämnas: Varberg, dubbelspår (tunnel), E22 Lösen-Jämjö och Lund-Flackarp, fyrspår. Dessa objekt har öppnats för trafik 2025.

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 39 478 miljoner kronor. Det är 4 141 miljoner kronor (11,7 procent) högre jämfört med 2024. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 3 219 miljoner kronor (17,3 procent) högre och uppgick till 21 805 miljoner kronor. Trafikverket ökade det förebyggande beläggningsunderhållet med ca 65 procent jämfört med 2024.

Ett exempel är E10 norr om Kiruna, där 17 kilometer väg har fått förbättrad underbyggnad, nya vägtrummor, rensade diken och ny beläggning. På Vildmarksvägen

norr om Vilhelmina har underbyggnaden förbättrats och 50 kilometer väg fått ny beläggning. Inom brounderhåll har ett större arbete inletts på Ölandsbron samt ommålning av Älvsborgsbron i Göteborg. Utgifterna för vidmakthållande järnväg blev 921 miljoner kronor (5,5 procent) högre och uppgick till 17 673 miljoner kronor. Det beror främst på att man bytt ut gamla spår och ersatt med nya. Bland större åtgärder genomfördes den andra etappen av spårbytet på Malmbanan mellan Gällivare och Råtsi. De första etapperna inleddes även på Dalabanan och Mälarbanan, med spårbyten mellan Morgongåva – Sala samt på sträckorna Kolbäck – Valskog och Kolbäck – Eskilstuna. Därutöver genomfördes kortare spårbyten bl.a. på Ostkustbanan och Mälarbanan.

Utfallet för anslaget 1:12 Transportstyrelsen blev 2 562 miljoner kronor, vilket är 990 miljoner kronor (27,9 procent) lägre jämfört med 2024. Att utfallet blev lägre beror på att en engångsutgift, för att täcka ett ackumulerat underskott med anledning av spridningen av covid-19, belastade anslaget under 2024.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.61 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 161 340 95 144 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 42 000 36 807 1:7 Trafikavtal 8 000 3 427 1:11 Trängselskatt i Stockholm 77 000 68 981 1:14 Trängselskatt i Göteborg 21 000 20 171 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 350 100 2:3 Grundläggande betaltjänster 40 27 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 75 27 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 4 348 2 691

Summa 314 153 227 375

1:16 (2021) Internationell tågtrafik 34 1:18 (2023) Lån till körkort 0

Totalt 227 409

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 314 153 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 227 375 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 86 778 miljoner kronor.

För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur beror skillnaden bl.a. på senareläggningar av projekt. För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beror skillnaden bl.a. på senarelagda åtgärder för bärighet och tjälsäkring.

För anslaget 1:7 Trafikavtal beror skillnaden på lägre kontraktstecknande än beräknat.

För anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation beror skillnaden bl.a. på senareläggning av projekt.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 34 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.62 UO 22 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 A-train AB¹ 1 000 645 SVEDAB AB 6 400 5 705

Summa 7 400 6 350

¹ Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 7 400 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2025 var 6 350 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.63 UO 22 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utestående Utfärdade åtaganden åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2025-12-31 utländsk valuta bundna utfästelser Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning¹ Obegränsad 2 698 2 698 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB² 0 1 499 1 499 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB³ 0 5 705 5 705 Pensionsgaranti Posten AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB) ⁴ Obegränsad 3 354 3 354 Garantikapital Eurofima ⁵ CHF 42 484 CHF 42 484 Kreditgaranti Eurofima ⁶ CHF 52 605 CHF 52 605

Summa 14 345 14 345

¹ Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. ² Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. ³ Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. ⁴ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025. ⁵ Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. ⁶ Prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter. Valutakurs från Riksbanken per 30 december 2025, CHF = 11,64.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.64 UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 75 337 70 892 Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0

Summa 76 937 70 892

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 76 937 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2025 var 70 892 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.65 UO 22 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 1 800 1 581

Summa 1 800 1 581

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Post- och telestyrelsen (PTS) har inte redovisat beslutade återkrav av bredbandsstöd om 236 miljoner kronor. Det innebär att intäkter av avgifter som inte disponeras av PTS är för lågt redovisade och att motsvarande fordran saknas i balansräkningen. Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Transportstyrelsen

Transportstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Finansieringsanalysen innehåller väsentliga fel i fördelningen av kassaflöden mellan avsnitten. Kassaflödet från: – driftverksamheten är 597 miljoner kronor för högt – uppbördsverksamheten är 187 miljoner kronor för lågt – transfereringsverksamheten är 410 miljoner kronor för lågt.

Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 6 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:8 Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora

gemensamma utmaningar

Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt (skr. 2025/26:33) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:TU8, rskr. 2025/26:153).

RiR 2025:11 Statens arbete med att förbättra förutsättningarna för

cykeltrafiken

Riksrevisionen har granskat regeringens, Trafikverkets och Transportstyrelsens arbete med att uppnå riksdagens målsättningar om att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken (skr. 2025/26:56) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:TU13 rskr. 2025/26:198).

3.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd

och livsmedel

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, landsbygd, livsmedel, djur, skog och jakt samt rennäring och andra samiska näringar. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.

Anslag

Tabell 3.66 UO 23 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Skogsstyrelsen 584 585 1 0,1 513 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 140 256 123 92,0 466 1:8 Statens jordbruksverk 861 -6 838 -23 -2,7 758 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 661 7 649 -12 -0,2 9 011 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 2 230 2 225 -5 -0,2 1 939 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 1 943 1 755 -187 -9,6 1 460 1:14 Livsmedelsverket 528 -3 506 -22 -4,2 391 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 246 -22 209 -37 -15,0 158 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 198 12 1 167 -31 -2,6 1 217 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 8 2 350 8 0,3 2 240 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 819 821 2 0,3 748 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 356 220 -136 -38,2 74

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 97 37 -60 -61,9 36 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 260 132 -128 -49,0 190 Övriga anslag 2 439 8 2 431 -7 -0,3 2 355

Summa 21 698 136 21 181 -516 -2,4 21 554

Utfallet uppgick till 21 181 miljoner kronor, vilket är 516 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 136 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 372 miljoner kronor (1,7 procent) lägre.

Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 256 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor (92,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 140 miljoner kronor på grund av högre utgifter för ersättningar till följd av djursjukdomsutbrott av bl.a. salmonella.

Lägre utfall för åtgärder för beredskap inom livsmedels- och

dricksvattenområdet än anvisat

Utfallet för anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet blev 220 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor (38,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för investeringsstöd för robust primärproduktion till följd av längre handläggningstider än beräknat. Stödet ska användas till investeringar som minskar sårbarheten hos primärproducenter, dvs. producenter av råvaror som blir livsmedel, i syfte att stärka det civila försvaret. Exempel på detta är investeringar i tryggad elförsörjning samt utrymmen för lagring av kritiska insatsvaror.

Lägre utgifter för stödåtgärder för fiske och vattenbruk än anvisat

Utfallet för anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 blev 37 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (61,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 blev 132 miljoner kronor, vilket är 128 miljoner kronor (49,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallen blev lägre beror främst på långa projekttider, vilket ledde till färre ansökningar om utbetalningar och färre beslut om stöd än beräknat.

Lägre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än 2024

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 210 miljoner kronor (45,0 procent) lägre. Det beror på lägre utgifter för ersättningar till följd av djursjukdomsutbrott av främst salmonella och afrikansk svinpest jämfört med 2024.

Lägre utgifter för gårdsstödet jämfört med 2024

Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 7 649 miljoner kronor, vilket är 1 362 miljoner kronor (15,1 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror främst på att utbetalningarna för 2024 även omfattade stöd av vissa miljöersättningar för 2023.

Högre utgifter för medfinansieringen till EU:s gemensamma

jordbrukspolitik än 2024

Utfallet för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 blev 2 225 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner kronor (14,8 procent) högre jämfört med föregående år. Utfallet för anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 blev 1 755 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor (20,3 procent) högre jämfört med föregående år. De högre utfallen för anslagen beror bl.a. på programändring i programperioden där flera ersättningar höjts jämfört med föregående år.

Högre utgifter för Livsmedelsverket än 2024

Utfallet för anslaget 1:14 Livsmedelsverket blev 506 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner kronor (29,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter i samband med Livsmedelsverkets arbete som sektorsansvarig myndighet inom beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten.

Högre utgifter för åtgärder för beredskap inom livsmedels- och

dricksvattenområdet jämfört med 2024

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 146 miljoner kronor (197,5 procent) högre. Det beror främst på att investeringsstödet för robust primärproduktion öppnades upp för ansökan den 1 april 2025. Under 2024 var utgifterna lägre eftersom framtagande av underlag till stödförordning m.m. fortfarande pågick.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.67 UO 23 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 110 49 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 140 65 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 3 800 2 698 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 3 210 2 781 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 600 1 345 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 1 200 122 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 305 275 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 400 303

Summa 10 765 7 637

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 10 765 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 7 637 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 128 miljoner kronor.

För anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet berodde skillnaden bl.a. på att åtgärder kom i gång senare än beräknat, att uppköp försenades och att upphandlingsbeslut överklagades. En annan bidragande orsak är att verksamheten var under uppbyggnad, vilket innebär svårigheter att beräkna lämplig nivå för bemyndigandet.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens veterinärmedicinska anstalt har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens veterinärmedicinska anstalt har inte återrapporterat hur myndigheten har utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av resultatet. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:24 Statens insatser för jordbrukets klimatomställning

Riksrevisionen har granskat statens insatser för jordbrukets klimatomställning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning (skr. 2025/26:113) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.

Anslag

Tabell 3.68 UO 24 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 411 3 346 -65 -1,9 3 498 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 881 -2 880 -2 -0,2 864 1:4 Tillväxtverket 426 6 433 6 1,5 453 1:5 Näringslivsutveckling 254 300 529 275 108,2 335 1:8 Sveriges geologiska undersökning 404 4 380 -24 -5,9 386

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:11 Bolagsverket 153 20 154 1 0,5 122 1:13 Konkurrensverket 217 5 224 7 3,2 208 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 69 22 -47 -67,7 46 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 11 827 700 689 6 263,6 1 804 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 17 23 6 34,4 22 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 -137 -502 -137,6 -305 2:3 Exportfrämjande verksamhet 484 -2 386 -99 -20,4 365 2:4 Investeringsfrämjande 104 104 0 0,0 78 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 24 5 26 2 9,5 27 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 7 -93 -92,9 Övriga anslag 1 396 6 1 384 -11 -0,8 1 328

Summa 8 315 1 167 8 459 143 1,7 9 229

Utfallet uppgick till 8 459 miljoner kronor, vilket är 143 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 167 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 771 miljoner kronor (8,3 procent) lägre.

Beslut om ändringar i statens budget för flera anslag

Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel blev 880 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att riksdagen i beslut om ändring i statens budget beslutade att minska anslaget med 2 miljoner kronor då ett uppdrag om nya utvinningstekniker överfördes från Research Institutes of Sweden AB till Sveriges geologiska undersökning.

Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 433 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för Tillväxtverkets arbete inom det civila försvaret.

Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 529 miljoner kronor, vilket är 275 miljoner kronor (108,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på ett kapitaltillskott till den statliga stiftelsen Norrlandsfonden i syfte att stödja näringslivets gröna omställning och bostadspolitisk utveckling. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 300 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för kapitaltillskottet till Norrlandsfonden.

Utfallet för anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning blev 380 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (5,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 4 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för myndighetens insatser inom det civila försvaret samt ett uppdrag om nya utvinningstekniker.

Utfallet för anslaget 1:11 Bolagsverket blev 154 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor (0,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 20 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för utveckling av Bolagsverkets inlämningstjänst för årsredovisningar och it-system i syfte

att möjliggöra för företag att uppfylla EU-rättsliga krav på hållbarhetsrapportering samt för att täcka högre utgifter än vad som tidigare beräknats för likvidatorer.

Utfallet för anslaget 1:13 Konkurrensverket blev 224 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på Konkurrensverkets arbete med att utreda ökade möjligheter att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemet samt möjligheter att stärka konkurrensen i livsmedelskedjan genom att underlätta etablering av dagligvarubutiker. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 5 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för dessa ändamål.

Högre utgifter än beräknat för kapitalinsatser i statligt ägda företag

Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 700 miljoner kronor, vilket är 689 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att ett kapitaltillskott om 700 miljoner kronor har utbetalats till Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL). APL har ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag som bl.a. omfattar att utveckla, tillverka och tillhandahålla s.k. extemporeläkemedel, dvs. läkemedel tillverkade för en enskild patient, och lagerberedningar. Kapitaltillskottet syftar till att säkerställa Sveriges tillverkningsberedskap och därigenom trygga tillgången till särskilt kritiska läkemedel under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 827 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget varav 700 miljoner för kapitaltillskott till APL och 127 miljoner kronor för kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget och Ersättningsmark i Sverige 2 AB.

Högre avgifter till vissa internationella organisationer än anvisat

Utfallet för anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer blev 23 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (34,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att avgifterna för Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ blev högre än vad som ursprungligen beräknats. Regeringen medgav i ett beslut den 16 oktober 2025 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (KN2025/01920). Hela anslagskrediten på 2 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 4 miljoner kronor.

Återbetalningar medförde lägre utgifter än beräknat för stöd vid

korttidsarbete

Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -137 miljoner kronor, vilket är 502 miljoner kronor (137,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att återbetalningar i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd från Tillväxtverket blev högre än årets utbetalda stöd. I statens budget beräknades 5 miljoner kronor för Tillväxtverkets utgifter vilket ska jämföras med ett utfall på -136 miljoner kronor. För Skatteverkets utgifter beräknades 360 miljoner kronor. Utfallet blev -1 miljon kronor och avsåg återbetalningar till följd av beslutade återkrav. Det inkom inte några ansökningar under 2025 som uppfyllde kriterierna för stöd.

Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 386 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor (20,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att det inte blev några förluster med anledning av särskilda exportkreditgarantier till Ukraina. I statens budget beräknades 88 miljoner kronor för detta ändamål.

Riksdagen beslutade i beslut om ändring i statens budget att minska anslaget med 2 miljoner kronor för att delvis finansiera en ökning av anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer.

Utfallet för anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer blev 26 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (9,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 5 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget då utgifterna för Sveriges deltagande i internationella handelsorganisationer förväntades bli högre än vad som ursprungligen beräknats.

Utgifterna för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev 7 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (92,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuella underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Utgifterna blev lägre än anvisat belopp då underskottet i CIRR-systemet för 2024 uppgick till 7 miljoner kronor.

Lägre utgifter för forskning och utveckling jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 152 miljoner kronor (4,3 procent) lägre. Det beror på att vissa insatser för forskning och utveckling har avslutats, bl.a. insatser för tvärsektoriell forskning och innovation inom life science-området.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:4 Tillväxtverket 20 miljoner kronor (4,4 procent) lägre. Det beror främst på lägre kostnader till följd av avvecklingen av Tillväxtverkets hantering av stöd till korttidsarbete.

Högre utgifter för näringslivsutveckling jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling 194 miljoner kronor (57,9 procent) högre. Det beror främst på ett kapitaltillskott om 300 miljoner kronor till den statliga stiftelsen Norrlandsfonden. De högre utgifterna motverkas delvis av lägre utgifter för deltagande i projekt av gemensamt europeiskt intresse (s.k. IPCEI-projekt) samt Tillväxtverkets insatser för näringslivsutveckling. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:11 Bolagsverket 32 miljoner kronor (26,2 procent) högre. Det beror bl.a. på högre utgifter för utveckling av en digital identitetsplånbok, utveckling av ett samlat system för registerkontroll vid offentlig upphandling och åtgärder för civilt försvar och beredskap.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:13 Konkurrensverket 16 miljoner kronor (7,7 procent) högre. De högre utgifterna beror bl.a. på förstärkt upphandlingstillsyn och uppdrag för att motverka kriminalitet och osund konkurrens i upphandlingar.

Lägre utgifter än föregående år för kapitalinsatser i statligt ägda företag

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 104 miljoner kronor (61,2 procent) lägre. Under 2024 utbetalades 1 727 miljoner kronor till Riksgäldskontoret för att finansiera nedskrivning av lån och upplupen ränta avseende konsortiet Scandinavian airlines systemDenmark-Norway- Sweden samt 77 miljoner kronor i kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget. Utfallet 2025 avser i sin helhet ett kapitaltillskott om 700 miljoner kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete 168 miljoner kronor (55,0 procent) högre. Utfallet är i likhet med föregående år negativt, vilket beror på att återbetalningar i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd översteg utbetalningarna. Skillnaden mot föregående år beror på att nettobeloppet för återbetalda stöd under 2025 blev lägre.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande 26 miljoner kronor (33,4 procent) högre. Det beror på högre utgifter för statsbidrag till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). Ökningen avser rådets arbete med ett årligt internationellt investeringsmöte och undanröjande av hinder för investeringar.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.69 UO 24 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 952 3 868 1:5 Näringslivsutveckling 162 124 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 4 1:14 Konkurrensforskning 10 10

Summa 4 129 4 007

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 129 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 4 007 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 122 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.70 UO 24 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 150 000 0

Summa 150 000 0

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 150 000 miljoner kronor för utlåning. Vid utgången av 2025 fanns inga utestående lån.

Garantier

Tabell 3.71 UO 24 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utfärdade åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2025-12-31 bundna utfästelser Exportkreditgarantier 625 000 277 012 353 701 Gröna kreditgarantier 80 000 9 649 26 429 Investeringsgarantier 10 000 41 41 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan¹ 350 350 350

Utestående Utfärdade åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2025-12-31 bundna utfästelser Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten² 55 55 55 Pensionsgaranti Sveaskog AB³ Obegränsad 262 262 Pensionsgaranti Vattenfall AB³ Obegränsad 787 787 Pensionsgaranti Nordea AB (inkl. Postgirot)³ Obegränsad 40 40 Pensionsgaranti Svenska Skogsplantor³ Obegränsad 0 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut³ Obegränsad 11 11 Pensionsgaranti Teracom³ Obegränsad 1 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB³ Obegränsad 2 2 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 0 0 Exportkreditgarantier Ukraina 888 28 173 Statligt garantiprogram till företag 50 000 12 12

Summa 288 251 381 865

¹ Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. ² Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. ³ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.72 UO 24 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2025-12-31 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Exportkreditnämnden

Exportkreditnämnden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Exportkreditnämnden har varken presenterat avgiftsbudget enligt regleringsbrev eller kommenterat väsentliga avvikelser mellan avgiftsbudget och faktiskt utfall. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Revisorsinspektionen

Revisorsinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Revisorsinspektionen har inte återrapporterat hur myndigheten i arbetet med föreskrifter och allmänna råd har beaktat att myndigheten ska bidra till regeringens mål att minska de administrativa kostnaderna för företagen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte

förenlig med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:7 LKAB:s omställning – planering för en ny värdekedja

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har agerat affärsmässigt vid planeringen av omställningen av bolagets verksamhet till produktion av järnsvamp.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning (skr. 2025/26:8) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:NU9, rskr. 2025/26:145).

3.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner

Utgiftsområdet omfattar ungefär 60 procent av statens bidrag till kommuner och regioner. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden.

Anslag

Tabell 3.73 UO 25 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 166 750 166 750 0 0,0 167 871 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 092 36 6 128 36 0,6 5 827 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 0,0 7 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 53 301 51 20,3 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 8 4 -4 -51,7 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda (2024) kommuner och regioner 0 239 1:5 Medel till befolkningsmässigt (2024) mindre kommuner 0 300

Summa 173 107 89 173 190 83 0,0 174 245

Utfallet uppgick till 173 190 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 89 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 054 miljoner kronor (0,6 procent) lägre.

Generella statsbidrag

Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel,

men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Utgifterna för anslaget uppgick 166 750 miljoner kronor, vilket är 1 121 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än 2024. Bidragen till kommunerna uppgick till 118 725 miljoner kronor, vilket är 450 miljoner kronor (0,4 procent) lägre. Bidragen till regionerna uppgick till 48 025 miljoner kronor, vilket är 670 miljoner kronor (1,4 procent) lägre.

Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Utgifterna för anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader blev 6 128 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 36 miljoner kronor på grund av att kostnaderna bedömdes överstiga den ursprungliga anslagsnivån.

Utfallet för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner uppgick till 301 miljoner kronor, vilket är 51 miljoner kronor (20,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 53 miljoner kronor på grund av ökade utgifter kopplade till en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö i skolan.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.74 UO 25 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 1 250 487

Summa 1 250 487

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 1 250 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 487 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 763 miljoner kronor. Effektivitetsdelegationen beslutade 2025 att bevilja bidrag till regionerna för åren 2025 – 2027. Delegationen kunde som mest bevilja 250 miljoner kronor per år. Totalt beviljades 731,5 kronor, varav 244,5 miljoner kronor betalades i slutet av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:19 Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument

Riksrevisionen har granskat om höjningarna av de generella statsbidragen under covid- 19-pandemin utformades effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument (skr. 2025/26:51) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU26, rskr. 2025/26:190).

3.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Anslag

Tabell 3.75 UO 26 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Räntor på statsskulden 28 600 30 119 1 519 5,3 20 119 1:2 Oförutsedda utgifter 10 4 -6 -57,6 1 Riksgäldskontorets 1:3 provisionsutgifter 145 96 -49 -33,6 78 2:1 Återställning av Riksbankens eget (2024) kapital 0 25 000

Summa 28 755 30 220 1 465 5,1 45 198

Utfallet uppgick till 30 220 miljoner kronor, vilket är 1 465 miljoner kronor (5,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 14 979 miljoner kronor (33,1 procent) lägre.

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet.

Ränteutgifterna blev högre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 30 119 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor (5,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Det beror främst på högre utgifter än beräknat för lån i svenska kronor och underkurser vid emission. De högre utgifterna motverkades delvis av att räntenettot för Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter gav ett högre överskott än beräknat.

Tabell 3.76 Räntor på statsskulden 2021 – 2025, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB 2021 1 2022 1 2023 1 2024 SB 2025 2025 2025 Räntor på lån i svenska kronor 8 537 15 000 9 280 12 182 26 000 27 064 1 064 Räntor på lån i utländsk valuta 1 1 063 751 2 599 2 101 1 100 1 147 47 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -11 978 -2 299 4 142 2 311 2 300 3 946 1 646 Summa räntor -2 378 13 452 16 021 16 594 29 400 32 157 2 757

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB 1 1 1 2021 2022 2023 2024 SB 2025 2025 2025 Räntor på in- och utlåning 1 -1 988 864 7 327 4 374 -600 -2 050 -1 450 Valutakursförluster (+)/-vinster (-) 661 12 325 8 240 -585 -200 371 571 Kursförluster (+)/-vinster (-) 2 317 447 -22 -264 0 -359 -359

Summa ränteutgifter -1 388 27 088 31 567 20 119 28 600 30 119 1 519

1 Räntor på lån till Riksbanken för valutareserven och på lån till andra länder är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. Riksbanken återbetalade samtliga lån för valutareserven under 2023. I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till 26 000 miljoner kronor. Utfallet blev 27 064 miljoner kronor, vilket är 1 064 miljoner kronor högre än beräknat.

Räntor på lån i utländsk valuta beräknades i statens budget till 1 100 miljoner kronor. Utfallet blev 1 147 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor högre än beräknat.

Nettot av över- och underkurser vid emission beräknades till ett underskott på 2 300 miljoner kronor. Utfallet blev underkurser på 3 946 miljoner kronor, vilket är 1 646 miljoner kronor högre än beräknat. Överkurser uppstår om marknadsräntan understiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris, eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst medan underkurser betraktas som ränteutgifter.

I statens budget beräknades räntor på Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. att uppgå till en nettoinkomst på 600 miljoner kronor. Utfallet blev en nettoinkomst på 2 050 miljoner kronor, vilket är 1 450 miljoner kronor högre än beräknat.

I statens budget beräknades valutakursvinsterna uppgå till 200 miljoner kronor netto. Utfallet blev dock valutakursförluster på 371 miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor högre än beräknat. Valutakursförluster uppstår på instrument i utländsk valuta om värdet på den svenska kronan är lägre vid förfallotidpunkten än då kontraktet ingicks.

Nettot av kursförluster och kursvinster beräknades till noll i statens budget. Utfallet blev dock kursvinster på 359 miljoner kronor, vilket är 359 miljoner kronor högre än beräknat. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Tabell 3.77 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev lägre 2024 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro, dollar och KIX-index blev starkare än beräknat. Jämfört med 2024 blev genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer högre. Genomsnittsräntorna för sexmånaders statsskuldväxlar blev dock lägre. Den genomsnittliga kronkursen mot euro, dollar samt KIX-index blev starkare jämfört med föregående år.

Tabell 3.77 Räntor och valutakurser 2021 – 2025 årsgenomsnitt

Utfall 2021 Utfall 2022 Utfall 2023 Utfall 2024 SB 2025 Utfall 2025 Ränta 5 år % -0,04 1,59 2,63 2,12 2,31 2,16 Ränta 6 mån % -0,18 0,90 3,55 3,29 2,27 2,10 KIX-index 1 114,30 121,10 127,50 125,90 124,40 119,70

Utfall 2021 Utfall 2022 Utfall 2023 Utfall 2024 SB 2025 Utfall 2025 SEK/EUR 10,14 10,63 11,48 11,43 11,28 11,07 SEK/USD 8,58 10,12 10,61 10,56 10,22 9,82 1 Växelkurs, KIX (kronindex är ett valutakursindex som beräknas och uppdateras av Riksbanken.

Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 96 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (33,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt.

Oförutsedda utgifter

Anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter anvisades 10 miljoner kronor i statens budget. Utgifterna blev 4 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (57,6 procent) lägre än anvisat.

Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt en dom som fått laga kraft eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag.

Regeringen beslutade den 18 december om utbetalning av ersättningar enligt förlikningsavtal på sammanlagt 4 miljoner kronor till fem personer (LI2025/02057 och LI2025/02209). Förlikningsavtalen har träffats med anledning av Högsta domstolens dom den 23 april 2014 i mål nr T 5628 – 12 (NJA 2014 s. 332) som fastställt att staten är ersättningsskyldig för den ekonomiska förlust som kan ha uppkommit till följd av de fiskeförbud som infördes genom förordningen (FIFS1997:12) om fiske i Torne älvs fiskeområde, med tillhörande ändringsförordningar t.o.m. år 2010.

Utgifterna finansierades genom motsvarande indragning från anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Kapitaltillskott till Riksbanken under 2024

Det blev inget utfall för det äldre anslaget 2:1 (2024) Återställning av Riksbankens eget kapital . För 2024 uppgick utfallet till 25 000 miljoner kronor på grund av kapitaltillskott till Riksbanken. Det påverkar jämförelsen mellan åren.

Högre ränteutgifter jämfört med 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden 10 000 miljoner kronor (49,7 procent) högre. Utgifterna för lån i svenska kronor blev 14 882 miljoner kronor högre än 2024. Det beror främst på att Riksgäldskontoret betalade ut inflationskompensation i samband med förfall av en realobligation. De ökade ränteutgifterna motverkades delvis av att räntenettot från Riksgäldskontorets inoch utlåning till statliga myndigheter m.fl. gav ett överskott på 2 050 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 424 miljoner kronor jämfört med 2024 då räntenettot visade ett underskott på 4 374 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 18 miljoner kronor (23,7 procent) högre. Det beror främst på högre provisionsutgifter för lån i utländsk valuta.

Den konsoliderade statsskulden (där inomstatliga transaktioner är eliminerade) ökade under 2025 med 79 577 miljoner kronor till 1 156 335 miljoner kronor, medan budgetunderskottet uppgick till 101 947 miljoner kronor. Det beror på att statsskulden påverkas av flera faktorer utöver budgetsaldot såsom orealiserad inflationskompensation, orealiserade valutakurseffekter, affärsdagsjusteringar och tillgångar i likviditetsförvaltningen. Inomstatliga köp och försäljningar av statspapper påverkar budgetsaldot, men elimineras när den konsoliderade statsskulden fastställs.

3.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

unionen

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för att finansiera EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget beslutas årligen inom en flerårig budgetram.

EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.

Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, mervärdesskattebas och medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Anslag

Tabell 3.78 UO 27 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 47 762 45 714 -2 048 -4,3 41 187

Summa

47 762

45 714 -2 048 -4,3 41 187

Avgiften till EU blev 4,3 procent lägre än budgeterat

EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, består av fyra delar. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI), avgifter på icke materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 45 714 miljoner kronor, vilket är 2 048 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att utfallet för avgiften som baseras på BNI blev 4 146 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker den årliga EU-budgetens finansieringsbehov.

Utfallet för avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev däremot 723 miljoner kronor (50,7 procent) högre än beräknat, vilket främst beror på en metodförändring i beräkningen för icke materialåtervunnen plast jämfört med hur den

beräknades i statens budget. Metoden för att ta fram data till EU:s rapportering har fortsatt utvecklats vidare i syfte att eftersträva jämförbara data med övriga EU-länder.

Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften blev 766 miljoner kronor (10,0 procent) högre, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev högre än beräknat. Avgiften som baseras på inkomster från tullar blev 609 miljoner kronor (9,5 procent) högre då inkomsterna från tullar blev högre än beräknat.

Avgiften till EU ökade med 4,5 miljarder kronor jämfört med 2024

Jämfört med 2024 ökade avgiften till EU med 4 527 miljoner kronor (11,0 procent). Det beror i huvudsak på att den BNI-baserade avgiften blev 4 141 miljoner kronor (17,3 procent) högre och uppgick till 28 096 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på en större EU-budget.

Avgiften som baseras på inkomster från tullar uppgick till 7 019 miljoner kronor, vilket är 919 miljoner kronor (15,1 procent) högre än för 2024. Det beror på att inkomsterna från tullar blev högre än för 2024.

Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 8 450 miljoner kronor. Det är 24 miljoner kronor (0,3 procent) högre än föregående år, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev något högre än för 2024.

Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev däremot 557 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än föregående år och uppgick till 2 149 miljoner kronor. Det beror bl.a. på justering av tidigare års inbetalningar och att mängden icke materialåtervunnen plast minskat jämfört med 2024, vilket minskar avgiften.

EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov.

Nettoflödet till EU

Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU-budgeten (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev 13 704 miljoner kronor. Det är en minskning med 11 096 miljoner kronor jämfört med 2024. Det beror i huvudsak på att Sverige under 2025 fick den första betalningen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), motsvarande 18 529 miljoner kronor. Utbetalningen från RRF påverkar jämförelsen av nettoflödet till EU jämfört med 2024.

4 Resultaträkning, balansräkning

och finansieringsanalys

4.1 Redovisningsprinciper och

tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker.

De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13 – 15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.

Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Värderingsprinciper, Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga.

Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig förvaltning respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.

Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.

Avgränsningar av redovisningsenheten

Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning.

Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.

Konsolidering

Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndigheternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.

En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilagan Statliga myndigheter.

Gemensam brytdag

Den 5 januari 2026 gällde som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter.

Värderingsprinciper

Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.

Skatter

Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.

Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner.

När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.

Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall.

En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund redovisas antingen som en fordran i not 26 Övriga kortfristiga fordringar eller som en skuld i not 37 Övriga kortfristiga skulder.

I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Transfereringar

Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år.

Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringarna från anslag på statens budget.

Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Noten specificeras utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.

De allmänna bidragen till sektorn innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Kommunernas och regionernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget men bruttoredovisas som skatteintäkter och transfereringar till kommunsektorn i statens resultaträkning. Utvecklingen av mervärdesskatten följer utvecklingen av kommunernas och regionernas konsumtion av varor och tjänster. Även utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget men bruttoredovisas i resultaträkningen.

Anläggningstillgångar och avskrivningstider

Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.

Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig.

Myndigheterna tillämpar vanligen 3 – 5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning.

Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall:

Tabell 4.1 Avskrivningstider

Anläggningstillgång Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3 – 5 år Statliga väganläggningar 10 – 95 år Statliga järnvägsanläggningar 7 – 110 år Byggnader 10 – 50 år, för vissa komponenter 75 år. En myndighet har upp till 150 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 – 25 år Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3 – 5 år Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar 15 – 25 år Beredskapstillgångar, modifiering av materiel 10 år Beredskapstillgångar, övriga beredskapsinventarier 3 – 10 år Beredskapsinventarier, beredskapsvaror Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet

Finansiella garantiavtal Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas.

När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador.

Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas under not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för

skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten.

Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningens ekvation.

Riksbankens grundfond och reservfond Riksbankens grundfond och reservfond redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden vilket innebär att av staten tillförda kapitaltillskott redovisas som en tillgång. Eventuell nedskrivning ska påverka resultatet. Statens kapitaltillskott till Riksbankens grundfond eller reservfond redovisas fr.o.m. 2024 av Kammarkollegiet.

Finansiella instrument och utlåning Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapital-instrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde.

Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras).

Se vidare Statsskulden samt CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet.

Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet.

Värdering av ansvarsförbindelser

Myndigheterna redovisar de ansvarsförbindelser de har inom linjen i balansräkningen. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisningen för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda

myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.

Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).

Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.

För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.

Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i grunden i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag – intäkt av bidrag – eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten.

Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoderna för periodisering i resultaträkningen och beräkning av upplupna och förutbetalda skatteintäkter i balansräkningen.

Skatter som faktureras redovisas sedan 2023 som intäkt vid det tillfälle som myndigheten beslutar om att staten har rätt att fakturera skatt. Beslutstillfället ligger till grund för att redovisa skatter både i resultaträkningen och på inkomsttitlar i statens budget. Upplupna skatteintäkter redovisas i de fall som myndigheter har beslutat om skatter som är hänförbara till föregående budgetår. De skatter som påverkas är stämpelskatter som Lantmäteriet fakturerar och trängselskatter och fordonskatter som Transportstyrelsen fakturerar. Fakturerade skatter ingår i posten Skatteintäkter i årsredovisningen för staten, not 1 i resultaträkningen.

Metoden för statens skatteintäkter i årsredovisningen för staten utgår från Statskontorets prognos på de totala skatteintäkterna för det aktuella året (enligt beskrivning ovan). Dessutom beaktas sedan 2023 Skatteverkets värdereglering av de särskilda betalningsanstånd som tillkom till följd av sjukdomen covid-19. Skatteverket bedömer att denna typ av anstånd enligt försiktighetsprincipen ska bokföras som fordran och värderegleras. Under 2025 ändrade Skatteverket värderingsprincip för dessa fordringar. Den nya metoden bedöms ge en bättre uppskattning av den förlust som kan uppstå framöver. Metodändringen har påverkat årets bedömda uppbörds-

förlust men inte jämförelsetalen. I årsredovisningen för staten har värderegleringen minskat skatteintäkterna 2023 och 2024 med totalt 11 miljarder kronor men ökat årets skatteintäkter med 13 miljarder kronor. Restförda skatter i statens budget däremot påverkar skatteintäkterna den period då ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, justerat för de belopp som drivits in. Skillnaderna mellan osäkra fordringar i resultaträkningen och restföringar i statens budget följs upp årligen med avseende på värderegleringen.

Indirekt metod för finansieringsanalysen Från och med 2023 tillämpas s.k. indirekt metod vid upprättande av finansieringsanalysen. Metoden innebär att effekter som kan knytas till förändringar av fordringar och skulder avseende skatter och i viss mån transfereringar redovisas under raden Justeringar till betalningar. Förändringar av fordringar och skulder som rör finansiella transaktioner, i första hand Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden, särredovisas.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.

Pensionsmyndigheten redovisar fr.o.m. 2025 erhållna belopp avseende återförda förvaltningsavgifter, skadestånd och andra ersättningar som ska fördelas till pensionssparare och pensionärer inom premiepensionen som kortfristiga skulder i stället för upplupna kostnader. Jämförelseuppgifter för 2024 har justerats i överensstämmelse med ny princip.

Sjöfartsverket korrigerar lagervärdet avseende material som under tidigare år har kostnadsförts och som är avsett för underhåll av farleder samt båtar och fartyg. Det har omklassificerats till omsättningstillgång. Jämförelsetalet har inte justerats.

Kriminalvården har förändrat redovisningsprincip för resebidrag till klienter för avvisade och utvisade, från kontoklass 5, ”övriga driftskostnader” till kontoklass 7, ”transfereringar”. Det har inte varit möjligt att göra någon omräkning av jämförelsetal till följd av förändringen.

Andra justeringar av jämförelsetal De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av Årsredovisningen för staten 2025 som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar av jämförelsetal som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2024.

Följande ändringar av jämförelsetal som påverkar 2024 års överskott har gjorts i årsredovisningen för staten 2025.

Tabell 4.2 Justering jämförelsetal

Miljoner kronor

Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2024 35 217 Justering obeskattade reserver hel- och delägda företag 2024 25 Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2025 35 242

Undantag från generella principer

Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.

Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här.

Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

Kommentarer till särskilda poster

Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.

Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet.

Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, redovisas under andra poster i balansräkningen.

I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden.

Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter.

I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.

Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sektorn sociala trygghetsfonder.

I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan.

Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.

Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet – APfondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar).

Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv.

Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning.

I den redovisade avsättningen ingår en liten del (ca 2,5 procent) pensionsavsättningar till anställda som inte är anställda i de myndigheter som konsolideras. Dessa utomstatliga premier och motsvarande kostnader redovisas som bidrag till staten respektive utbetalda transfereringar. Premier från de konsoliderade myndigheterna elimineras i årsredovisningen för staten medan kostnaderna för de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader.

Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänstepensionsavsättningen redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken).

Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden:

– Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2025 är bruttoräntan +0,8 procent (+0,5 procent). – Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,01 procent (0,01 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,40 procent (0,40 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. – Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna. – Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 23,0 år respektive 24,3 år.

CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika

lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.

Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper:

– Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar. – Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning. – Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall.

Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller små betalningar har gjorts under de senaste åren.

Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar, lånevillkor och skuldens storlek.

Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.

Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga.

Insättningsgarantifonden hos Riksgäldskontoret Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag eller andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden redovisas till marknadsvärde vilket medför att det kan uppstå stora förändringar mellan åren då marknadsvärdet förändras. (Se vidare not 5.)

Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas till dess resolutionsreserven når en målnivå motsvarande 3 procent av de garanterade insättningarna. (Se vidare not 5.)

Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. (Se vidare not 5.)

Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.

Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.

Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar).

Upplupna skatteintäkter Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära (debiterade) skatter som redovisats t.o.m. december månad och som därmed omfattar endast elva månader.

Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret. Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari t.o.m. december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not Övriga upplupna intäkter.

Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna kraftigt.

De största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad.

Över tid varierar de upplupna intäkterna mest för fysiska och juridiska personer. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna i grunden baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden, även om företagen kan ändra sin debiterade preliminärskatt löpande under året.

Staten är ansvarig för i stort sett all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga.

Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I allt väsentligt motsvaras marknadsvärdeförändringar av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden.

Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg. omr. 20 avsnitt 3.25) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att genomföra avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. I uppdraget ingick att återlösa nödvändiga s.k. Kyotoenheter för att uppfylla Sveriges åtaganden och annullera innehav som fanns kvar efter återlösen. Detta följer av den löpande borttagningen av överskott från utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) som regeringen bemyndigats att Skr. 2024/25:101 177 genomföra. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 5 september 2023. Annulleringen av överskott från de sektorer som omfattas av ESD har gett en viktig signal om Sveriges ambitiösa klimatpolitik både nationellt och inom EU. Annulleringen har inneburit att utsläppsutrymmet inom EU och enligt Kyotoprotokollet minskats permanent.

Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Statens energimyndighet sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning genomföra klimatprojekt i utvecklingsländer genom de s.k. flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Regeringen har efter förslag i budgetpropositionen för 2023 bemyndigats att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna skulle användas för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel skulle rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering (prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 20, bet. 2022:23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Regeringen beslutade den 1 juni 2023 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen i enlighet med riksdagens bemyndigande. Myndigheten redovisade den 22 september 2023 att uppdraget var genomfört. Sedan annulleringarna genomfördes har ytterligare 172 589 utsläppsminskningsenheter inkommit till Energimyndigheten. Inga enheter har annullerats under 2025.

Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten.

Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.

Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas

inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.

Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets inoch utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.

Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt.

I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäktsoch kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.

Tabell 4.3 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

- Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt/betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgifter av tillfällig natur eller mindre Intäkt Kostnadsreduktion på omfattning anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i Intäkt Ingen påverkan på anslag verksamheten eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/utgift Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad

- Resultaträkningen Statens budget Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt Inkomst vid utdelning kapitalandelsmetoden Orealiserad valutavinst/förlust och Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag upplupen ränta eller inkomsttitlar

Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.

En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna.

Tilläggsupplysningar

Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020 – 2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts och en ansökan om utbetalning godkänts av Europeiska kommissionen. Efter att Sveriges första betalningsansökan godkändes betalades 1,65 miljarder euro ut i juli 2025. Regeringen beslutade den 22 januari 2026 om en andra betalningsansökan som omfattar 1,47 miljarder euro. Den tredje och sista ansökan om utbetalning måste skickas in innan 30 september 2026. Den sista utbetalningen måste vara hanterad av EU-kommissionen innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkten för kommande utbetalningar till Sverige liksom delbeloppens slutliga storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2025 inte fastställda.

4.2 Resultaträkning

29 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2025 visade ett överskott på 29 miljarder kronor. Det är en minskning med nästan 6 miljarder jämfört med 2024 då överskottet uppgick till 35 miljarder kronor. Intäkterna i staten ökade med 60 miljarder kronor och uppgick till 1 861 miljarder kronor. Statens kostnader uppgick till 1 878 miljarder kronor, en ökning med 50 miljarder kronor. Det betyder att saldot i statens verksamhet före resultat från andelar och finansiella poster blev negativt med 17 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor vilket är 20 miljarder kronor lägre än i fjol. Det förklarar, tillsammans med ett positivt netto av finansiella poster på 1 miljard kronor, överskottet om 29 miljarder kronor i statens konsoliderade resultaträkning.

Tabell 4.4 Konsoliderad resultaträkning

Miljoner kronor Not 2025 2024

Intäkter

Skatteintäkter 1 1 689 919 1 666 323 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 104 654 80 138 Intäkter av bidrag 3 66 651 54 545

Summa intäkter 1 861 224 1 801 006

Kostnader

Transfereringar m.m.

Transfereringar till hushåll 4 -837 191 -815 778 Transfereringar till företag 4 -81 741 -85 850 Transfereringar till kommuner 4 -419 153 -417 215 Transfereringar till utlandet 4 -103 128 -92 313 Avsättning till/upplösning av fonder 5 -12 257 -15 821

Summa transfereringar m.m. -1 453 471 -1 426 976

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal 6 -199 517 -203 302 Kostnader för lokaler 7 -31 149 -29 623 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -922 -161 Övriga driftkostnader 9 -153 612 -132 214 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -39 529 -35 565

Summa statens egen verksamhet -424 728 -400 865

Summa kostnader -1 878 199 -1 827 841

Saldo före resultat från andelar och finansiella poster -16 975 -26 835

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 45 748 65 969

Finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnad för statsskulden 12 -13 505 -19 418 Övriga finansiella intäkter 13 24 460 22 895 Övriga finansiella kostnader 14 -10 246 -7 369

Summa finansiella poster 709 -3 892

Årets över- eller underskott 29 483 35 242

Intäkter

Statens intäkter ökade med 60 miljarder kronor

Statens intäkter före andelar och finansiella poster ökade med 60 miljarder kronor till 1 861 miljarder kronor. Det är en ökning med 3 procent jämfört med föregående år då ökningen uppgick till 0,4 procent.

Statens skatteintäkter motsvarar 91 procent av statens intäkter (exklusive finansiella intäkter) och uppgick till 1 690 miljarder kronor, en ökning med 24 miljarder kronor (drygt 1 procent) jämfört med 2024. Det är samma utvecklingstakt som 2024 men lägre än året dessförinnan då ökningen var 3 procent. Totala skatteintäkter enligt statens budget ökade med 63 miljarder kronor. Ökningen förklaras dels av att indirekt skatt på arbete ökade med 26 miljarder kronor, i huvudsak beroende på att utbetalda löner ökade med 3,3 procent 2025, dels av att skatt på kapital ökade med 22 miljarder kronor främst till följd av att intäkterna från skatt på företagsvinster ökade med 19 miljarder kronor. Ökningen förklaras också av att skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10 miljarder kronor.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 31 procent, motsvarande 25 miljarder kronor och uppgick till 105 miljarder kronor. Det är framför allt en effekt av Sveriges första utbetalning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) på knappt 19 miljarder kronor men även en ökning av flaskhalsinkomster hos Affärsverket svenska kraftnät med 4 miljarder kronor och en ökning av flygtrafikavgifter hos Luftfartsverket om 2 miljarder kronor.

Intäkter av bidrag ökade med 12 miljarder kronor till 67 miljarder kronor, vilket främst förklaras av att nettoöverföringen från AP fonderna ökade med 10 miljarder kronor.

Diagram 4.1 Statens intäkter (inkl finansiella intäkter)

1,3% 3,5% 5,5%

Skatteintäkter

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag

Finansiella intäkter 89,6%

Anm.: Av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter), 1 886 miljarder kronor utgjorde 89,6 procent skatteintäkter, intäkter av avgifter och andra ersättningar 5,5 procent, intäkter av bidrag 3,5 procent och finansiella intäkter 1,3 procent.

Kostnader

Kostnaderna ökade med 50 miljarder kronor

Summa kostnader i staten ökade med 50 miljarder kronor och uppgick till 1 878 miljarder kronor, en ökning med 3 procent vilket är i nivå med föregående års ökning.

Kostnader för transfereringar m.m. ökade med 26 miljarder kronor till 1 453 miljarder kronor. Av kategorierna transfereringar ökade Transfereringar till hushåll mest, med

21 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade inkomstpensioner och premiepensioner medan andra transfereringar till hushåll uppvisar både minskningar och begränsade ökningar. Transfereringar till företag minskade med 4 miljarder kronor. Det är bl.a. en effekt av minskad ersättning i form av anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb samt ersättning för höga sjuklönekostnader liksom för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. Transfereringar till kommuner och regioner ökade med 2 miljarder kronor. De allmänna bidragen till sektorn låg på oförändrad nivå jämfört med 2024. Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m. ökade medan bidrag till folkhälsa och sjukvård och stimulansbidrag samt åtgärder inom äldrepolitiken minskade.

Transfereringar till utlandet ökade med 11 miljarder kronor. Det är Försvarsmaktens internationella insatser, främst till Ukraina, som ökat under året men även den BNI-baserade avgiften till EU. Kostnaden för Sidas bistånd och andra internationella bidrag har däremot minskat.

Avsättning till statens fonder uppgick till 12 miljarder kronor, vilket var en minskning med nästan 4 miljarder kronor jämfört med 2024. Det är främst avsättningen till Kärnavfallsfonden som minskat på grund av lägre räntor.

Kostnader för statens egen verksamhet ökade med 24 miljarder kronor till 425 miljarder kronor. Ökningen avser i allt väsentligt Övriga driftkostnader som ökade med 21 miljarder kronor och uppgår till 154 miljarder kronor, främst genom att Försvarets materielverk och Försvarsmakten uppvisar en ökning med 8 miljarder kronor respektive 7 miljarder kronor till följd av satsningar inom försvarsområdet. Kostnader för lokaler ökade något, med 2 miljarder kronor. Kostnader för personal har däremot minskat med 4 miljarder kronor till knappt 200 miljarder kronor. Lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter ökade hos flera myndigheter, främst hos Försvarsmakten, Kriminalvården och Polisen som en följd av respektive myndighets fortsatta tillväxt. Däremot minskade pensionskostnaderna vilket främst är en effekt av lägre förändring av den försäkringstekniska avsättningen jämfört med föregående år.

Diagram 4.2 Statens kostnader (inklusive finansiella kostnader och nettokostnad

för statsskulden)

1,25%

22,33%

Transfereringar m.m.

Kostnader för statens egen verksamhet

Nettokostnad för statsskulden 76,42%

Anm.: Av statens totala kostnader (inklusive finansiella kostnader och nettokostnad för statsskulden), 1 902 miljarder kronor utgjorde 76,4 procent transfereringar m.m. (till hushåll, företag, kommuner, utlandet och avsättning till fonder). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 22,3 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1,3 procent.

Diagram 4.3 Transfereringar

7,1%

29,1% Transfereringar till hushåll

Transfereringar till företag

Transfereringar till kommuner 58,1% Transfereringar till utlandet 5,7%

Resultat från andelar i hel- och delägda företag Resultat från andelar i hel- och delägda företag om 46 miljarder kronor bidrog till statens överskott i resultaträkningen. Det är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med resultatandelarna 2024. Vattenfall AB bidrog med hela 19 miljarder kronor i resultatandelar, Sveaskog Holding AB med 11 miljarder kronor, Akademiska hus AB och LKAB bidrog med 3 miljarder kronor vardera.

Positivt finansnetto Summa finansiella poster uppvisar ett positivt resultat med 1 miljard kronor att jämföra med -4 miljarder kronor i fjol, en ökning med 5 miljarder kronor. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad på grund av att den valutaexponerade delen av statsskulden växlade mot valutakursvinster 2025. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till -14 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter ökade med 2 miljarder kronor och uppgick till 24 miljarder kronor. Det är både en effekt av realisationsvinster hos Kärnavfallsfonden och höjda räntesatser vilket påverkat ränteintäkter för studielån hos CSN. Övriga finansiella kostnader ökade med 3 miljarder kronor och uppgick till -10 miljarder kronor. Det är främst Kärnavfallsfondens finansiella kostnader som ökat.

4.3 Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2025.

Tabell 4.5 Konsoliderad balansräkning

Miljoner kronor Not 2025-12-31 2024-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 15 11 815 11 340 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 3 072 3 055 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 2 -

Summa immateriella anläggningstillgångar 14 889 14 394

Materiella anläggningstillgångar

Statliga väganläggningar 16 160 851 159 023 Statliga järnvägsanläggningar 17 214 670 194 004 Byggnader, mark och annan fast egendom 18 81 133 65 169 Förbättringsutgifter på annans fastighet 19 10 231 9 000 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 20 62 994 54 994 Pågående nyanläggningar 21 226 257 214 222 Beredskapstillgångar 22 240 737 206 665 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 16 525 10 833

Summa materiella anläggningstillgångar 1 013 398 913 911

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i hel- och delägda företag 11 629 298 618 540 Andra långfristiga värdepappersinnehav 23 64 478 67 592 Långfristiga fordringar 24 15 472 18 223

Summa finansiella anläggningstillgångar 709 248 704 355

Summa anläggningstillgångar 1 737 534 1 632 660

Utlåning 25 295 331 276 125

Varulager m.m.

Varulager och förråd 6 642 3 560 Pågående arbeten 466 443 Fastigheter 379 505 Förskott till leverantörer 140 155

Summa varulager m.m. 7 628 4 663

Fordringar

Kundfordringar 7 976 5 662 Övriga kortfristiga fordringar 26 121 544 113 950

Summa fordringar 129 520 119 612

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 21 766 17 897 Upplupna bidragsintäkter 5 033 4 974 Övriga upplupna intäkter 27 317 239 315 010

Summa periodavgränsningsposter 344 037 337 881

Kortfristiga placeringar

Värdepapper och andelar 28 8 947 7 137

Summa kortfristiga placeringar 8 947 7 137

Not 2025-12-31 2024-12-31 Kassa och bank 29 10 939 13 925

SUMMA TILLGÅNGAR 2 533 936 2 392 003

KAPITAL OCH SKULDER

Nettoförmögenhet 30 362 532 329 789 Fonder 5 261 890 249 633

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 31 311 074 311 255 Avsättningar för garantier 32 15 054 15 113 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 33 3 697 3 954 Övriga avsättningar 34 4 742 4 552

Summa avsättningar 334 567 334 874

Statsskulden 35

Lån i svenska kronor 1 108 505 1 006 694 Lån i utländsk valuta 47 830 70 064

Summa statsskulden 1 156 335 1 076 758

Skulder m.m.

Långfristiga skulder 36 118 015 87 347 Leverantörsskulder 42 836 40 909 Övriga kortfristiga skulder 37 177 989 185 734 Depositioner 5 284 4 441 Förskott från uppdragsgivare och kunder 328 314

Summa skulder m.m. 344 452 318 746

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 31 963 32 298 Oförbrukade bidrag 38 16 501 19 571 Övriga förutbetalda intäkter 25 696 30 334

Summa periodavgränsningsposter 74 160 82 203

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 533 936 2 392 003

Garantiförbindelser 39 7 204 6 890 Övriga ansvarsförbindelser 40 95 949 89 432

Tillgångar Värdet av de materiella anläggningstillgångarna ökade med 99 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 1 013 miljarder kronor. Samtliga tillgångsslag ökar men den ökningen förklaras främst av utveckling och nyanskaffning av militära beredskapstillgångar, bl.a. JAS Gripen 39E, stora investeringar hos Fortifikationsverket samt Trafikverkets stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 5 miljarder kronor till 709 miljarder kronor. Det är till största delen en nettoökning i värdet av Andelar i hel- och delägda företag om 11 miljarder kronor. Det är främst Sveaskog Holding AB som ökade med drygt 3 miljarder kronor, SBAB Bank AB som ökade med 2 miljarder kronor, Vattenfall AB, LKAB, Specialfastigheter Sverige AB och Jernhusen AB som ökade med 1 miljard kronor vardera. Andra långfristiga värdepappersinnehav och Långfristiga fordringar minskade med 3 miljarder kronor vardera. Statens utlåningsfordringar har under året ökat med 19 miljarder kronor och uppgick till 295 miljarder kronor. Ökningen beror framför allt på CSN:s nyutlåning.

Övriga kortfristiga fordringar ökade med 8 miljarder kronor till 122 miljarder kronor . Skatteverkets skattekontorelaterade fordringar ökade med 13 miljarder kronor medan de kortsiktiga effekterna av Riksgäldskontorets fordringar kopplat till främst affärsdagsredovisningen i statsskuldsförvaltningen minskade med 8 miljarder kronor.

Upplupna skatteintäkter i posten Övriga upplupna intäkter minskade med 4 miljarder kronor och uppgick till 299 miljarder kronor. Reglering av skatter till kommuner och trossamfund uppgick till 5 miljarder kronor vilket var en ökning med samma belopp.

Kapital och skulder Statens nettoförmögenhet uppgick till 363 miljarder kronor vid utgången av 2025. Det är en ökning av värdet med 33 miljarder kronor. Den största faktorn är överskottet i resultaträkningen om 29 miljarder kronor och, vid sidan av det, ökningen av värdet i statens andelar i hel- och delägda företag.

Värdet av de statliga fonderna ökade med 12 miljarder kronor jämfört med 2024, och uppgick vid årets slut till 262 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 2 miljarder kronor, Resolutionsreserven med 6 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 3 miljarder kronor.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minskade marginellt under året och uppgick vid årets slut till 311 miljarder kronor. Det är främst en effekt av en höjning av räntan i beräkningsgrunden i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen med 0,3 procentenheter som innebär att avsättningen minskat under 2025.

Under 2025 ökade den konsoliderade statsskulden, liksom den gjorde i fjol, och uppgick till 1 156 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 miljarder kronor, främst som följd av underskottet i statens budget som uppgick till 104 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 101 miljarder kronor medan lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor.

Affärsverket svenska kraftnäts skulder utgör den absoluta merparten av posten Långfristiga skulder som uppgick till 118 miljarder kronor. De består främst av s.k. flaskhalsinkomster som uppstår som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet. Flaskhalsinkomsterna uppgick till 109 miljarder kronor, en ökning med 27 miljarder kronor.

Övriga kortfristiga skulder minskade med 8 miljarder kronor till 178 miljarder kronor. Skulden avseende uppbörd av skatt till kommuner och trossamfund minskade med 5 miljarder kronor och uppgick till 7 miljarder kronor. Effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 9 miljarder till 16 miljarder kronor medan skulden avseende tillgodohavanden på skattekontot ökade med 4 miljarder kronor, till 83 miljarder kronor.

4.4 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

Finansieringsanalysens saldo visade ett negativt utfall på 83 miljarder kronor 2025, vilket gav upphov till en ökad statsskuld.

Tabell 4.6 Finansieringsanalys

Miljarder kronor Not 2025 2024 Statens verksamhet 41 Skatter 1 689,9 1 666,3 Avgifter och andra ersättningar 127,3 100,4 Intäkter av bidrag 66,7 54,5 Summa justerade intäkter 1 883,9 1 821,2 Transfereringar -1 440,2 -1 408,7 Statens egen verksamhet -371,2 -338,3 Summa justerade kostnader -1 811,4 -1 747,0 Justeringar till betalningar 14,5 11,5

Saldo statens verksamhet 87,0 85,7

Investeringar 42 Finansiella investeringar -4,8 -27,5 Materiella investeringar -135,3 -119,3 Immateriella investeringar -4,4 -4,2 Summa investeringsutgifter -144,5 -151,0 Försäljning av anläggningstillgångar 0,8 3,2

Summa investeringsverksamhet -143,7 -147,8

Utlåning 43 Nyutlåning -35,3 -31,7 Amorteringar 14,3 14,6

Summa utlåning -21,0 -17,1

Finansiella aktiviteter 44 Finansiellt netto för statens upplåning -16,7 -17,2 Övrigt finansiellt netto 19,2 10,7 Justeringar till betalningar -7,6 -19,0

Summa finansiella aktiviteter -5,1 -25,5

Summa -82,8 -104,7

Statens nettoupplåning

Förändring av statsskulden 79,6 106,9 Orealiserade valutakursförändringar 3,2 -2,2

Summa 82,8 104,7

Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 87 miljarder kronor, drygt 1 miljard kronor högre än föregående år (se not 41).

Minskade investeringar Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 144 miljarder kronor, jämfört med 148 miljarder kronor föregående år . De finansiella investeringarna har minskat med 23 miljarder medan de materiella investeringarna har ökat med 16 miljarder kronor (se not 42).

Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade Summa nettoutlåning gav ett negativt kassaflöde med 21 miljarder kronor, vilket var 4 miljarder kronor högre jämfört med föregående år (se not 43). Statens nyutlåning uppgick till drygt 35 miljarder kronor, varav knappt 31 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning. Amorteringarna av lån uppgick till drygt 14 miljarder kronor, vilket var marginellt lägre jämfört med föregående år (se not 43).

Utfallet under finansiella aktiviteter ökade statsskulden Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt utfall med 5 miljarder kronor, vilket är 20 miljarder kronor lägre än föregående år (se not 44).

Statens nettoupplåning minskade Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 22 miljarder kronor lägre än föregående år. Statsskulden ökade med knappt 80 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var drygt 3 miljarder kronor för 2025.

Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 4.7 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2025

Miljarder kronor

Resultaträkningens överskott 29,5

Justeringar för poster som ej medför betalningar 22,3 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 6,9 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -141,5

Finansieringsanalysens saldo -82,8

Justeringar hänförbara till statsskulden -19,1 varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar 0,8 varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt övriga poster -19,9

Statens budgetsaldo -101,9

Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 22 miljarder kronor och ger en positiv påverkan på kassaflödet. I detta ingår kostnader i statens verksamhet med knappt 54 miljarder kronor och kostnader för avsättningar till fonder under transfereringar med drygt 12 miljarder kronor som inte medför betalningar. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med knappt 46 miljarder kronor.

Nettoförändringen av fordringar och skulder har minskat statsskulden med knappt 7 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoförändringar av fordringar och skulder i statens verksamhet på drygt 14 miljarder kronor som påverkat kassaflödet positivt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har försämrat kassaflödet med knappt 8 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 141 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 21 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med drygt 23 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med knappt 144 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett negativt kassaflöde på knappt 83 miljarder kronor, vilket är 19 miljarder kronor lägre än saldot i statens budget som var 102 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar.

Riksgäldskontoret ökade sina kortfristiga placeringar med knappt 1 miljard kronor, vilket har påverkat statsskulden men inte statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror främst på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning och förändringar av myndigheters innehav av statspapper, vilket sammantaget uppgick till knappt -20 miljarder kronor.

4.5 Noter

Noter till resultaträkningen

Not 1 Skatteintäkter

Tabell 4.8 Skatteintäkter

Miljoner kronor 2025 2024 Direkta skatter på arbete 769 133 769 314 Indirekta skatter på arbete 781 893 755 687 Skatt på kapital 412 164 389 824 Skatt på konsumtion och insatsvaror 713 375 703 639 varav mervärdesskatt 583 232 561 903 Skatt på import 9 054 8 480 Restförda och övriga skatter 13 513 8 782

Totala skatteintäkter enligt statens budget 2 699 132 2 635 726

Avgår: Kommunala skatter -984 493 -952 499 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -339 200 -326 689 Avgår: EU-skatter -9 054 -8 480

Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 366 385 1 348 058

Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens

budget och statens resultaträkning

Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 366 385 1 348 058

Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2024 8 524

Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 1 366 385 1 356 582

Skatter hänförliga till tidigare år -11 895 -4 820 Avgränsningsskillnader 439 791 423 614 Elimineringar av moms, arbetsgivaravgifter m.fl. skatter -117 579 -106 315 Värdereglering betalningsanstånd (SKV) 13 217 -3 059 Justering till belopp enligt ÅRS 2024 321

Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 689 919 1 666 323

Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen beräknas till 1 690 miljarder kronor, vilket är en ökning med 24 miljarder kronor (1,4 procent) jämfört med 2024. Utvecklingen av skatteintäkterna förklaras i allt väsentligt av utvecklingen av utbetalda löner samt intäkter av skatt på kapital och mervärdesskatt.

Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår fastställs först i samband med de årliga skattebesluten, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisning för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna.

Skatteintäkterna enligt statens budget beskrivs utförligt i Statskontorets underlag till årsredovisning för staten (Utfallet för statens budget). Motsvarande information finns därmed också i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten. Skatteintäkterna beskrivs därför i resultaträkningen mer översiktligt och med fokus på skillnaderna i avgränsning och definition mellan resultaträkningen och statens budget.

Skatteintäkterna enligt statens budget Totala skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 2 699 miljarder kronor för 2025 och ska jämföras med 2 636 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2024 (se om Skatteintäkter hänförliga till tidigare år nedan). Det innebär en ökning med 63 miljarder kronor.

Skatt på arbete utgör knappt 60 procent av de totala skatteintäkterna enligt statens budget och utvecklingen av intäkterna beror främst på utvecklingen av utbetalda löner, vilka ökade med 3,3 procent 2025. Direkta skatter var i stort sett oförändrade jämfört med 2024. Den kommunala inkomstskatten ökade intäkterna med 31 miljarder kronor, vilket främst beror på att lönesumman ökade med 3,3 procent. Den statliga inkomstskatten var oförändrad jämfört med 2024 medan skattereduktionerna minskade intäkterna med 37 miljarder kronor. Jobbskatteavdraget ökade med drygt 20 miljarder kronor. Det beror dels på att lönesumman ökade med 3,3 procent, dels på att riksdagen beslutade om att förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget. Avdragen för hushållarbete ökade med ungefär 10 miljarder kronor, vilket främst förklaras av riksdagens beslut om att i ändringsbudget tillfälligt höja rotavdraget. Allmän pensionsavgift ökade med 6 miljarder kronor. Indirekt skatt på arbete ökade med 26 miljarder kronor, varav arbetsgivaravgifterna förklarar 25 miljarder kronor.

Skatt på kapital ökade med 22 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 19 miljarder kronor medan skatteintäkterna från hushållens kapitalinkomster ökade med 3 miljarder kronor. Utvecklingen på bostadsoch aktiemarknaden var svagare jämfört med 2024, vilket medför att hushållen fått lägre inkomster av kapital. Lägre räntenivåer jämfört med 2024 innebär också lägre ränte- och schablonintäkter för hushållen. Samtidigt har avdragen för ränteutgifter minskat kraftigt jämfört med 2024. Dessutom har rätten att göra avdrag för vissa lån successivt tagits bort. Sammantaget har de lägre avdragen inneburit att statens intäkter från skatt på hushållens kapitalinkomster ändå ökat mellan åren.

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 21 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på alkohol och tobak minskade med 5 miljarder kronor. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras fr.o.m. den 1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024, vilket minskat inköpen och därmed även skatteintäkterna under 2025. Intäkterna från skatt på energi och miljö minskade med 7 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att energiskatten på bensin och diesel sänktes under 2025. Den 1 juli avskaffades även skatt på flygresor, vilket nästan halverat intäkten jämfört med 2024.

Statens skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 1 366 miljarder kronor, vilket är en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2024.

Den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 32 miljarder kronor eller 3,4 procent.

Ålderspensionssystemets skatteintäkter ökade med 13 miljarder kronor. Eftersom ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete beror förändringen mellan år främst på utvecklingen av utbetalda löner. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 3,7 procent och ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med 3,9 procent. Lönesumman ökade med 3,3 procent under 2025. Den allmänna pensionsavgiften och ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med ungefär 6 miljarder kronor vardera och ålderspensionsavgiften till premiepensionssystemet ökade med drygt 1 miljard kronor. Egenavgiften till AP-fonderna och premiepensionssystemet ökade med ungefär 0,2 miljarder kronor.

Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budget och

statens resultaträkning

Skatteintäkter hänförliga till tidigare år Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 2024 uppgick till 1 357 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre än den aktuella beräkningen av Statens skatteintäkter för 2024 enligt utfallet för statens budget 2025 .

När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år delvis en prognos, som slutligt fastställs först drygt ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2023 och 2024 påverkar därför resultatet för staten 2025 (Rad Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2024 samt rad Skatter hänförliga till tidigare år).

Avgränsningsskillnader Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen är 440 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av avgränsningsskillnader.

Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas i den konsoliderade resultaträkningen. Både den allmänna pensionsavgiften, avgiften till ålderspensionssystemet och den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet redovisas i resultaträkningen som skatteintäkter, vilket till stor del förklarar varför skatteintäkterna är högre i resultaträkningen jämfört med i statens budget. Avgifterna uppgick till 391 miljarder kronor, vilket är 14 miljarder kronor, eller 3,7 procent, högre jämfört med föregående år.

Den kommunalekonomiska utjämningen samt utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget, under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I resultaträkningen bruttoredovisas inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna vilket gör att intäkterna är 40 miljarder kronor högre än i statens budget och knappt 2 miljarder kronor högre än 2024.

Elimineringar Elimineringar påverkar jämförelsen mellan skatteintäkterna i statens budget och i resultaträkningen med 118 miljarder kronor. Dessa är inomstatliga transaktioner (statens skatt till sig själv) och ska inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Det gäller myndigheternas arbetsgivaravgifter med 49 miljarder kronor, återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 62 miljarder kronor samt övriga skatter, främst särskild löneskatt på pensionskostnader, med 6 miljarder kronor. Jämfört med 2024 var elimineringen 11 miljarder kronor högre, vilket främst berodde på högre återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter, till följd av högre statlig konsumtion och investeringar.

Jämförelsepåverkande poster I resultaträkningen beaktas även vissa jämförelsepåverkande poster. Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen uppgår därför till 1 690 miljarder kronor.

Även år 2025 påverkades intäkterna av en värdereglering av betalningsanstånd som ökade årets skatteintäkter med 13 miljarder kronor, till skillnad från 2023 och 2024 då värderegleringen minskade skatteintäkterna med totalt 11 miljarder kronor.

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Tabell 4.9 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor 2025 2024

Offentligrättslig verksamhet

Trafikverket 3 545 3 272 Transportstyrelsen 2 937 2 640 Sjöfartsverket 2 252 1 866 Kronofogdemyndigheten 1 888 1 853 Pensionsmyndigheten 1 256 1 169 Polismyndigheten 1 059 1 137 Lantmäteriet 1 029 1 111 Övriga myndigheter 8 041 7 728

Summa offentligrättslig verksamhet 22 007 20 776

Uppdragsverksamhet

Affärsverket svenska kraftnät 23 284 19 325 Trafikverket 5 100 4 546 Försvarets materielverk 2 345 2 932 Statens institutionsstyrelse 2 315 2 263 Luftfartsverket 1 904 -194 Riksgäldskontoret -1 000 -282 Övriga myndigheter 13 800 13 634 Medel inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) 18 529 -

Summa uppdragsverksamhet 66 277 42 224

Andra ersättningar

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 5 073 4 965 Statens skolverk 1 905 1 708 Polismyndigheten 1 380 1 337 Trafikverket 983 591 Kronofogdemyndigheten 706 433 Kammarkollegiet 704 446 Övriga myndigheter 5 619 7 658

Summa andra ersättningar 16 370 17 138

Summa 104 654 80 138

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 24,5 miljarder kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 1,2 miljarder kronor och utgör ca 21 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade med 24,1 miljarder kronor och utgör 63 procent av posten. Andra ersättningar minskade med 0,8 miljarder kronor och utgör ca 16 procent av posten. Staten tar ut avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller belastande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda. Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas

också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191).

Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eller bidrag.

Offentligrättsliga avgifter ökade Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Ökningen av de offentligrättsliga intäkterna av avgifter med 0,3 miljarder kronor kan främst härledas till ökade intäkter för både Banavgifter och för avgifter i förarprovsverksamheten.

Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamhet (flygtrafiktjänst en route). Ökningen med 0,3 miljarder kronor beror främst på höjningen av avgifterna i syfte att balansera dessa över tid och uppnå full kostnadstäckning. Transportstyrelsen har, främst till följd av pandemin och uteblivna avgiftshöjningar under ett par år ackumulerat betydande underskott inom flera områden. Myndigheten har därför fått förlängd tid att balansera avgifterna inom luftfart, sjöfart och vägtrafik senast till 2028. Därmed har omfattande avgiftshöjningar genomförts under de senaste åren enligt utarbetad plan för att uppnå balans till 2028.

Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Sjöfartsverkets offentligrättsliga avgifter har ökat med 0,4 miljarder kronor. Sjöfartsverket höjde farledsavgiften med 5,75 procent och lotsavgiften med 10 procent per den 1 januari 2025. En ytterligare höjning av lotsavgiften gjordes med 10 procent per 1 juli 2025.

Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter. Inflödet av flaskhalsinkomster kan variera stort från år till år eftersom en mängd faktorer påverkar. Intäkterna ökade med 4 miljarder kronor, vilket förklaras av att affärsverket ökade flaskhalsinkomsterna jämfört med föregående år.

Luftfartsverkets intäkter för flygtrafiktjänst en route (undervägsavgifter) och för Terminal Stockholm-Arlanda (terminalavgifter) ökade 2025. Service units för Terminal Stockholm-Arlanda ökade med 4,4 procent, undervägsavgiften i Sverige för 2025 höjdes med 18 procent jämfört med 2024. Myndighetens andel av den svenska avgiften höjdes med 12 procent. Terminalavgiften höjdes med 15 procent, och Luftfartsverkets del med 7 procent jämfört med 2024. Avgiftsförändringarna innebär högre fakturerade intäkter per service unit. Ökningen av uppdragsverksamhet uppgick till 2,1 miljarder kronor. Föregående års negativa utfall förklaras av intäktskorrigering av avgifter kopplat till pensionsskulden.

Riksgäldskontoret har både 2025 och 2024 redovisat en intäktsreduktion i deras garantiverksamhet till följd av att de förväntade förlusterna har ökat.

Sverige tog emot en inbetalning från Europeiska kommissionen under 2025 på ca 18,5 miljarder kronor avseende utbetalningen av Sveriges första ansökan av medel inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Medlen motsvarar ungefär hälften av Sveriges totala tilldelning.

Intäkter av andra ersättningar minskade Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar. Statens skolverks andra ersättningar är främst återkrav av tidigare betalda statsbidrag. Trafikverkets andra ersättningar ökade med 0,4 miljarder kronor. Ökningen beror främst på intäkter av skadestånd och försäkringsersättningar. Kronofogden får ersättning från AP-fonden för de kostnader myndigheten har för att hantera skulder kopplat till ålderspensionsavgift. Ersättningen beräknas och betalas ut årsvis i förskott. Eventuella över- och underskott regleras årligen med Pensionsmyndigheten. Ökningen uppgick till 0,3 miljarder kronor. Kammarkollegiets andra ersättningar ökade med 0,3 miljarder kronor, vilket beror på en engångshändelse som avser återbetalning av ett kapitalstöd som ej blev godkänt.

Not 3 Intäkter av bidrag

Tabell 4.10 Intäkter av bidrag

Miljoner kronor 2025 2024 AP-fondsmedel 16 992 7 086

EU-bidrag

EU-bidrag med delat förvaltningsansvar

Statens jordbruksverk Garantifonden för jordbruket EGFJ 7 614 8 856 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU 2 341 2 200 Övriga fonder 159 119 Summa Statens jordbruksverk 10 113 11 175 Regionala utvecklingsfonden ERUF, Tillväxtverket 1 1 403 1 574 Brexitjusteringsreserven, BAR -60 0 Socialfonden ESF, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige 2 1 212 1 237 Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF, Migrationsverket 616 642 Fonden för inre säkerhet ISF, Polismyndigheten 93 79 Instrument för gränsförvaltning och visering, BMVI 98 109 Interregionala bidrag (Interreg) 586 380

Andra EU-bidrag

Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 453 417 Universitet och högskolor 2 099 1 947 Övriga myndigheter 2 103 2 261

Summa EU-bidrag 18 722 19 821

Övriga bidrag

Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 13 019 12 624 Försäkringskassan – assistansersättning 4 701 4 671 – underhållsstöd 1 298 1 275 Kärnavfallsfonden 4 029 3 747 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 858 1 281 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 6 032 4 040

Summa övriga bidrag 30 937 27 638

Summa 66 651 54 545

1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 403 miljoner kronor. 2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 212 miljoner kronor inklusive FEAD. Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med 12,1 miljarder kronor under 2025 jämfört med föregående år.

AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning.

För 2025 uppgick nettobidraget till 17 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 20,1 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 10,2 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna ökade med 9,9 miljarder kronor.

Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag visar en minskning med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det är framför allt en följd av att återflödet från EU-kommissionen för Garantifonden för jordbruket EGFJ 2025 var 1,2 miljarder kronor lägre än återflödet för garantin 2024. Medel från Interregionala bidrag ökade med 0,2 miljarder kronor efter ett stort söktryck och fungerande handläggningsprocesser.

Övriga bidrag En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga.

Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Trafikverket redovisar bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur.

Not 4 Transfereringar

Tabell 4.11 Transfereringar

Miljoner kronor 2025 2024 Transfereringar till hushåll 837 191 815 778 Transfereringar till företag 81 741 85 850 Transfereringar till kommuner och regioner 419 153 417 214 Transfereringar till utlandet 103 128 92 313

Summa 1 441 213 1 411 155

Transfereringar till hushåll

Ålderspensioner vid sidan av statens budget, Pensionsmyndigheten 383 836 363 694 Premiepensioner, Pensionsmyndigheten 36 571 27 350

2025 2024 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner), Pensionsmyndigheten 61 649 62 818 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 19 479 26 895 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 102 407 102 561 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten 88 938 90 257 Arbetsmarknad och arbetsliv inklusive aktivitetsstöd 42 439 39 043 Assistansersättning m.m. 31 089 30 015 Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 23 912 24 099 Övriga transfereringar till hushåll 46 871 49 046

Summa Transfereringar till hushåll 837 191 815 778

Transfereringar till företag

Anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb, höga sjuklönekostnader, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet 19 653 22 074 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 12 824 14 064 Bidrag till public servicebolagen 9 455 9 269 Energiforskning m.m., Statens energimyndighet 4 509 3 187 Trafikupphandling, Trängselskatt m.m., Trafikverket 4 380 5 494 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 4 379 3 974 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 820 3 626 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan 3 049 2 872 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen, Kammarkollegiet 2 476 2 378 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 2 153 2 828 Övriga transfereringar till företag 15 043 16 084

Summa Transfereringar till företag 81 741 85 850

Transfereringar till kommuner och regioner

Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och regioner, Skatteverket 200 191 199 995 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 6 128 5 827 Kommun- och regionmoms, Skatteverket 91 818 89 373 Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 40 303 37 187 Utbildning och universitetsforskning, Statens skolverk 23 474 23 390 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten 9 096 15 680 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna, Socialstyrelsen 6 130 0 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 5 350 8 341 Migration och integration, inkl. periodiseringar, Migrationsverket 5 820 7 280 Arbetsmarknadsstöd, Skatteverket, Arbetsförmedlingen 3 473 3 978 Övriga transfereringar till kommuner 27 370 26 163

Summa Transfereringar till kommuner och regioner 419 153 417 214

Transfereringar till utlandet

Avgiften till Europeiska unionen

BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 28 026 25 244 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 8 450 8 426 Tullavgift, Tullverket 7 019 6 100 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast, Naturvårdsverket 2 149 2 707

Summa Avgiften till Europeiska unionen 45 644 42 477

Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 34 759 38 635

2025 2024 Försvarsmaktens insatser internationellt, inklusive stöd till Ukraina 13 804 3 070 Övriga transfereringar till utlandet 8 921 8 131

Summa Transfereringar till utlandet 103 128 92 313

Summa 1 441 213 1 411 155

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 30 miljarder kronor och uppgick till 1 441 miljarder kronor 2025.

Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 21 miljarder kronor under 2025.

Inkomstpension och tilläggspension Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 20 miljarder kronor.

Totalt utbetalt belopp av inkomstpension och tilläggspension har ökat med 5,5 procent jämfört med föregående år. Utgifterna för tilläggspension fortsätter minska till följd av att yngre pensionärer har en lägre andel i det gamla pensionssystemet jämfört med äldre pensionärer. Utgifterna för inkomstpension ökar i snabb takt, dels till följd av att det tillkommer nya pensionärer, dels för att resterande pensionärer med inkomstpension är relativt sett unga och därför har lägre dödstal. Indexeringsreglerna har inneburit att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna har räknats upp med 4,0 procent 2025 jämfört med 2024.

Utbetalningarna av premiepension ökade med 9 miljarder kronor (33,7 procent) jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att den starka utvecklingen på aktiemarknaderna under 2024 gjorde att många pensionärer med fondsparande fick sin pension höjd vid omräkningen av premiepensionen inför 2025. Infasningen av premiepensionen medförde även att nytillkomna pensionärer får högre premiepension än äldre årskullar.

Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade med 1,2 miljarder kronor och garantipension minskade med 2,7 procent jämfört med 2024. Minskningen beror på att följsamhetsindexeringen av inkomstpensionen var högre än förändringen av prisbasbeloppet och det hade en sänkande effekt på utgiften.

Äldreförsörjningsstödet ökade med 15,9 procent jämfört med 2024. Ökningen beror på ett högre prisbasbelopp, stigande boendekostnader och fler förmånstagare, bl.a. till följd av att många ukrainare har folkbokförts i Sverige.

Efterlevandepensioner till vuxna, i huvudsak änkepension, minskade med 0,4 miljarder kronor under 2025, främst till följd av att änkepensionen är under avveckling sedan 1990.

Inkomstpensionstillägg är en relativt ny pensionsförmån som började betalas ut i september 2021. Det utbetalda beloppet är något lägre 2025 jämfört med föregående år och minskningen beror på att antalet utbetalningar minskade.

Nettoöverföringen till premiepensionssystemet blev 7 miljarder kronor lägre än 2025. Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner.

Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som för närvarande är en överföring från AP-fonderna redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag.

Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammantaget blev kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning i stort sett oförändrade jämfört med föregående år.

Sjukpenningkostnaderna minskade med 1,5 miljarder kronor till 44 miljarder kronor. Minskningen berodde på ett lågt inflöde av nya sjukfall och att antalet nettodagar var färre än förväntat. De lägre kostnaderna motverkades delvis av högre kostnader för aktivitets- och sjukersättningar, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning samt merkostnadsersättning.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn Ekonomisk trygghet för familjer och barn har under året minskat med 1,3 miljarder kronor. Minskningen förklaras främst av lägre utgifter för bostadsbidrag, vilket beror på färre mottagare samt att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer betalades ut under en kortare period och på en lägre ersättningsnivå än föregående år. Även utgifterna för barnbidrag har minskat jämfört med föregående år, till följd av att färre barn föds och därmed antalet barn i åldern 0 – 16 år har minskat.

Arbetsmarknad och arbetsliv Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 3,4 miljarder kronor jämfört med 2024. Det beror huvudsakligen av ökade utgifter för arbetslöshetsersättning till följd av en svagare arbetsmarknad, högre andel arbetslösa som var berättigade till arbetslöshetsersättning och högre genomsnittlig ersättningsnivå. Även aktivitetsstödet ökade på grund av en ökad genomsnittlig kostnad per deltagare. Kostnaderna för statlig assistansersättning inkluderar även den andel av kostnaden för assistansersättning som finansieras av kommunerna. Utgifterna ökade med 1 miljard kronor jämfört med föregående år. Den främsta orsaken till ökningen är fler beviljade timmar för de som redan får ersättningen. Även höjda ersättningsnivåer påverkar.

Minskningen i Övriga transfereringar till hushållen jämfört med 2024 beror bl.a. på att drygt 3 miljarder kronor betalades ut 2024 avseende kompensation för det förhöjda grundavdraget för personer födda 1957.

Transfereringar till företag Transfereringar till företag minskade med 4 miljarder kronor jämfört med 2024.

Anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb samt ersättning för höga sjuklönekostnader, som hanteras via skattekontot, Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet, har sammantaget minskat med 2,4 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av att stödet för höga sjuklönekostnader upphörde den 1 juli 2024. Eftersom utbetalningar sker i efterhand har dock ersättningar betalats ut även under 2025. Möjlighet till omprövning finns i upp till sex år.

Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 1,2 miljarder kronor. Minskningen förklaras till stor del av färre ansökningar.

Transfereringar till kommuner och regioner Transfereringarna till kommuner och regioner ökade med 2 miljarder kronor jämfört med 2024.

Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 3,1 miljarder kronor. Ökningen beror främst på fler nya dyra läkemedelsgrupper, bl.a. för diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Den 1 juli 2025 höjdes taket i högkostnadsskyddet för läkemedel så att

egenavgifterna blev högre. Det medför att patienterna betalar en större andel läkemedelskostnaderna själva.

Bidraget för prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna administreras fr.o.m. budgetåret 2025 av Socialstyrelsen. Det nya prestationsbaserade statsbidraget regleras i förordningen (2024:1252) om statsbidrag för stärkt tillgänglighet och ökad vårdkapacitet och syftar till att minska väntetiderna inom den specialiserade vården genom att stimulera en faktisk ökning av produktion och tillgänglighet. Stödet uppgick till 6,1 miljarder kronor.

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken minskade med 3 miljarder kronor jämfört med 2024, vilket förklaras av att två anslagsposter inom äldreomsorgen, Stöd för att minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen och Stöd för att utöka sjuksköterskebemanningen inom äldreomsorgen avslutades 2025.

Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskade med 6,6 miljarder kronor under 2025 främst till följd av att sektorsbidragen minskade med 7 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet Försvarsmaktens internationella insatser ökade med 10,7 miljarder kronor. Ökningen förklaras av att myndigheten under 2025 lämnar stöd till Ukraina, bl.a. genom utbildningsinsatser, donationer av materiel och ekonomiska bidrag.

Bland transfereringar till utlandet ökade den BNI-baserade avgiften till EU med 2,8 miljarder kronor. Avgiften för 2025 uppgick till totalt 28 miljarder kronor och består av avgiften i systemet för EU-egna medel på 39,5 miljarder kronor, med en reduktion i form av en återbetalning från EU på 11,4 miljarder kronor.

Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskade med 3,9 miljarder kronor. Sidas lämnade bidrag har minskat till en följd av att disponibla medel för biståndsverksamhet för 2025 minskat jämfört med 2024.

Not 5 Avsättning till, upplösning av fonder samt fondbehållning

Tabell 4.12 Avsättning till, upplösning av fonder samt fondbehållning

Miljoner kronor Avsättning/ Avsättning/ upplösning(-) upplösning(-) Fondbehållning Fondbehållning 2025 2024 2025-12-31 2024-12-31 Kärnavfallsfonden 2 086 4 005 84 965 82 879 Resolutionsreserven, Riksgäldskontoret 5 886 6 691 73 612 67 726 Insättningsgarantifonden, Riksgäldskontoret 3 192 3 371 56 053 52 861 Stabilitetsfonden, Riksgäldskontoret 913 1 552 44 100 43 187 Övriga 181 202 3 161 2 980

Summa Avsättning till,

upplösning av fonder/Fonder 12 257 15 821 261 890 249 633

Avsättning till, upplösning av fonder samt fondbehållning Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. Fonder i staten är främst Kärnavfallsfonden samt Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Värdet av Kärnavfallsfonden har ökat med nettot av avgifter, utbetalda bidrag och finansiella intäkter och kostnader, där den största posten avser orealiserade värdeförändringar. Samtliga avsättningar till fonderna har minskat med sammanlagt 3,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Den största förändringen avser Kärnavfallsfonden där avsättningen har minskat med 2 miljarder kronor. Orealiserade förluster beroende på kronans förstärkning har minskat nettoavkastningen. Den samlade fondbehållningen har ökat med 12 miljarder kronor vilket motsvarar årets totala avsättningar. Utöver dessa finns mindre fonder vid bl.a. Försäkringskassan, Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Naturvårdsverket vilka ingår under posten Övriga.

Not 6 Kostnader för personal

Tabell 4.13 Kostnader för personal

Miljoner kronor 2025 2024

Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter

Polismyndigheten 27 562 26 236 Försvarsmakten 21 487 19 179 Kriminalvården 11 834 10 197 Trafikverket 8 692 8 414 Försäkringskassan 7 556 6 925 Skatteverket 6 188 6 154 Arbetsförmedlingen 6 124 5 953 Lunds universitet 5 785 5 655 Domstolsverket 5 448 5 144 Uppsala universitet 5 136 5 029 Övriga myndigheter 100 923 95 839

Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 206 735 194 725

Eliminering av arbetsgivaravgifter -49 624 -46 671

Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 157 111 148 054

Pensionskostnader

Polismyndigheten 5 302 4 600 Försvarsmakten 4 583 4 136 Trafikverket 1 726 1 520 Regeringskansliet 1 252 1 230 Domstolsverket 1 178 1 142 Övriga myndigheter 26 268 24 583 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 13 820 13 424 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 11 251 25 276 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -28 308 -25 589

Summa pensionskostnader 37 072 50 322

2025 2024 Övriga personalkostnader samtliga myndigheter 5 334 4 926

Summa 199 517 203 302

Under 2025 minskade statens kostnader för personal med 3,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning på 1,9 procent jämfört med 2024. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 6,2 procent medan pensionskostnaderna minskade med 26,3 procent.

Lönekostnaderna ökade med 6,2 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 12,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2025 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2024. De arbetsgivaravgifter, löneskatter med mera som myndigheterna betalar in utgör statsinterna transaktioner och elimineras därför i sin helhet i statens resultaträkning.

Flera myndigheter visade ökade lönekostnader till följd av ökning av antalet anställda men även som ett resultat av den årliga lönerevisionen. Polismyndighetens lönekostnader ökade med 5,1 procent jämfört med föregående år, främst som en följd av myndighetens fortsatta tillväxt. Försvarsmaktens lönekostnader ökade med 12,0 procent, främst beroende på att myndigheten har ökat antalet anställda för att på kort och lång sikt säkerställa att kompetens finns för att fullgöra myndighetens uppgifter. Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 16,1 procent, främst beroende på ökat antal årsarbetskrafter för att möta ökningen av klienter.

Pensionskostnaderna minskade med 26,3 procent Kostnaderna för tjänstepensioner i staten består dels av myndigheternas kostnader för premier och för affärsverkens samt Riksdagsförvaltningens egna avsättningar, dels av kostnaderna för pensionsrörelsen hos Statens tjänstepensionsverk (SPV). Kostnaderna har minskat med 13,3 miljarder kronor under 2025, där den övervägande delen gäller försäkringsteknisk avsättning.

Myndigheternas pensionskostnader består till övervägande del av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner. Dessa innefattar dels premier till SPV för anställda födda före 1988, dels även för kompletterande ålderspension och ålderspension obligatorisk, premier för ålderspension flex samt premier för den valbara delen (individuell ålderspension och ålderspension valbar). Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna bestäms utifrån åldersfördelning samt löneläge för de anställda vid respektive myndighet. Enligt det statliga pensionsavtalet PA 16 har anställda födda fr.o.m. 1988 i princip helt premiebestämda tjänstepensioner. Dessa tjänstepensioner ingår alltså inte som en del av avsättningen för förmånsbestämda pensioner hos SPV.

Under 2025 har myndigheternas pensionspremier höjts, i likhet med föregående år. Höjningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet ökade. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV. De har därför eliminerats i statens resultaträkning och avgående belopp ingår i raden Eliminering av premieintäkt m.m. ovan. Andra försäkringsgivare, som inte är myndigheter, ansvarar för övriga premier enligt PA 16. Dessa premier hanteras utanför den statliga redovisningsorganisationen och elimineras därför inte. Detta gäller även för myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Eftersom andelen anställda födda efter 1988 där premierna inte betalas till SPV successivt blir högre, ökar den del av myndigheternas premiekostnader som inte elimineras.

SPV:s kostnader för pensionsrörelsen består av utbetalda pensioner och samt den del av den övriga förändringen av avsättningen för pensioner som redovisas i resultaträkningen. Där är indexering och nyintjänade pensioner de största posterna. Den del av förändringen av pensionsavsättningen som beror på försäkringsteknisk omvärdering redovisas direkt mot nettoförmögenheten (jfr även not 31 samt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).

Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Den del av förändringen av pensionsavsättningen som beror på försäkringsteknisk omvärdering redovisas direkt mot nettoförmögenheten (se not 31). Den förändring som har redovisats i resultaträkningen som en del av årets resultat uppgår till 0,7 miljarder kronor.

Övriga personalkostnader ökade med 8,3 procent Övriga personalkostnader består bl.a. av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. Under 2025 ökade övriga personalkostnader med 8,3 procent jämfört med föregående år.

Tabell 4.14 Antal årsarbetskrafter

Myndighet 2025 2024 Polismyndigheten 37 039 35 724 Försvarsmakten 28 442 26 188 Kriminalvården 18 293 15 930 Försäkringskassan 11 554 11 334 Trafikverket 10 544 10 457 Arbetsförmedlingen 9 112 9 479 Skatteverket 8 893 9 110 Lunds universitet 7 362 7 445 Uppsala universitet 6 648 6 708 Domstolsverket 6 521 6 413 Övriga myndigheter 124 132 121 659

Totalt 268 540 260 448

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår beräknat i antal heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som en anställd. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska däremot ingå när antalet årsarbetskrafter beräknas. Den arbetstid som ska ingå i beräkningen är den tid som myndigheten betalat ut lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att personal som är deltidsanställd ingår i summan av antalet årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör.

Uppgifterna i tabellen ovan bygger på de uppgifter som myndigheterna rapporterat in i statens informationssystem Hermes. Tabellen visar de tio myndigheter som har flest årsarbetskrafter. I posten Övriga myndigheter redovisas resterande antal årsarbetskrafter i staten. Under 2025 ökade totala antalet årsarbetskrafter i staten med 8 092 stycken, vilket motsvarar en ökning på 3,1 procent jämfört med föregående år.

Polismyndighetens årsarbetskrafter ökade med 1 315 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 3,7 procent. Ökningen är en följd av myndighetens fortsatta tillväxt. Beräkningen av myndighetens årsarbetskrafter för 2025 har korrigerats på så sätt att mer frånvaro ingår i beräkningen än tidigare år.

Jämförelsetalet för 2024 har justerats med ett uppskattat antal årsarbetskrafter utifrån den nya beräkningsmodellen.

Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten har under 2025 ökat med 2 254 stycken, vilket motsvarar en ökning på 8,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen är till stor del ett resultat av ett antal åtgärder som myndigheten vidtagit för att på kort och lång sikt säkerställa att kompetens finns för att fullgöra myndighetens uppgifter. Grundutbildning med värnplikt utgör den främsta rekryteringsbasen för Försvarsmaktens militära personal. Under året påbörjade 8 136 värnpliktiga sin grundutbildning, vilket följer planerad utveckling mot inriktningsbeslutets mål om 10 000 värnpliktiga 2030. Under året påbörjade även 863 personer utbildning vid officersprogrammet eller specialistofficersprogrammet och 58 personer särskild officersutbildning. Det är totalt sett fler än något annat enskilt år under 2000-talet.

Hos Kriminalvården ökade antalet årsarbetskrafter med 2 363 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 14,8 procent. Ökningen omfattar hela organisationen, men procentuellt var det inom frivård, transportverksamhet och administration som ökningen var som störst.

Not 7 Kostnader för lokaler

Tabell 4.15 Kostnader för lokaler

Miljoner kronor 2025 2024 Försvarsmakten 6 017 5 078 Polismyndigheten 4 312 3 937 Kriminalvården 3 270 2 764 Regeringskansliet 2 025 1 975 Lunds universitet 1 431 1 444 Domstolsverket 1 382 1 311 Kungl. Tekniska högskolan 1 144 1 137 Karolinska institutet 1 127 1 119 Övriga myndigheter 19 474 18 909 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -9 032 -8 052

Summa 31 149 29 623

Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Flera myndigheter visade ökade kostnader till följd av hyresökningar, utökade lokalytor och indexuppräkning. Bland de myndigheter som ökade mest kan nämnas Försvarsmakten, Kriminalvården och Polismyndigheten. Försvarsmaktens verksamhet är i en mycket kraftig tillväxtfas. Myndighetens lokalkostnader påverkades bl.a. av tillkommande nya lokaler och utveckling av det tidigare beståndet, både för nya förband och befintlig verksamhet. Även inom Kriminalvården pågår en kraftig utbyggnad och myndigheten tecknade under 2024 ett antal avtal som fick helårseffekt 2025 samt nya hyresavtal med utökad yta. Polismyndighetens ökade lokalkostnader förklaras av utökade lokalytor och indexuppräkning.

Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader

Tabell 4.16 Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor 2025 2024 1 Utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader 770 1 993 1 Återvunna förluster för skadeersättningar -490 -627 Värdeförändringar skadeersättningar och regressfordringar 1 642 -1 459 Reserveringar för låneförluster 0 255

Summa vissa garanti- och kreditkostnader 922 161

Specifikation vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet

Exportkreditnämnden -49 -308 Riksgäldskontoret 1 003 324 Boverket -32 145

Summa vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet 922 161

1 Med beaktande av återförsäkringar. Under posten Vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner. I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna, värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar samt reserveringar för låneförluster.

Posten vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med nästan 0,8 miljarder kronor jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att nettokostnaden i Riksgäldskontoret har ökat med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2024. Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2024. Av skadeersättningar 2025 är 0,7 miljarder kronor hänförbara till EKN.

Återvunna förluster som minskade garanti- och kreditkostnader uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024 Av årets återvunna förluster 2025 är nästan hela beloppet hänförbara till EKN.

Värderegleringar på utestående skadeersättningar och regressfordringar i garantiverksamheten ökade nettokostnaden med 0,6 miljarder kronor, en försämring med 2,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Av värderegleringarna 2025 är nettokostnaden hänförbara till Riksgäldskontoret 1,0 miljarder kronor och värderegleringarna hänförbara till EKN minskade nettokostnaden med 0,3 miljarder kronor.

Not 9 Övriga driftkostnader

Tabell 4.17 Övriga driftkostnader

Miljoner kronor 2025 2024

Övriga driftkostnader – tjänster

Trafikverket 63 944 60 922

2025 2024 Försvarsmakten 28 686 24 235 Affärsverket svenska kraftnät 13 233 8 790 Försvarets materielverk 7 742 6 055 Polismyndigheten 4 680 4 320 Statens fastighetsverk 2 179 2 316 Övriga myndigheter 50 576 49 542

Summa tjänster 171 040 156 180

Övriga driftkostnader – varor

Försvarets materielverk 39 864 33 561 Trafikverket 8 039 7 771 Affärsverket svenska kraftnät 7 317 8 411 Försvarsmakten 6 857 3 419 Polismyndigheten 2 002 1 749 Fortifikationsverket 1 188 998 Övriga myndigheter 8 172 7 878

Summa varor 73 439 63 787

Övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m.

Försvarsmakten 6 349 6 768 Trafikverket 1 475 1 616 Affärsverket svenska kraftnät 949 969 Kustbevakningen 634 377 Kriminalvården 461 413 Övriga myndigheter 4 560 4 680

Summa reparationer, diverse m.m. 14 428 14 823

Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi

Trafikverket -44 444 -43 920 1 Myndigheter i försvarssektorn -33 995 -32 278 Övriga myndigheter -5 022 -5 547

Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -83 461 -81 745

Eliminering av inomstatliga transaktioner -21 834 -20 831

Summa 153 612 132 214

1 I Myndigheter i försvarssektorn ingår Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut. Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje delavsnitt i tabellen och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 21,4 miljarder kronor eller 16 procent jämfört med föregående år. Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndigheter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggningstillgångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Här kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga

driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med drygt 3,1 miljarder kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 0,5 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller väg- och järnvägsanläggningar. Dessa kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Detta medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 2,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 7,5 miljarder kronor. Det var främst materielnära tjänster och kostnader för varor och förändring av varulager samt kostnader för rekryter, officersaspiranter och hemvärnet som ökade.

Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor, tjänster och reparationer ökade med 3,3 miljarder kronor, vilket till stor del beror på ökade kostnader för stödtjänster.

Försvarets materielverks ökade driftkostnader, 8 miljarder kronor, beror huvudsakligen på en ökning av kostnader för varor och materiel inom materielområdena Armé-, Flyg- och rymdmateriel till följd av satsningar inom försvarsområdet. Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 1,7 miljarder kronor mer jämfört med föregående år.

Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar

Tabell 4.18 Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor 2025 2024 Trafikverket 16 439 14 108 Försvarsmakten 6 208 6 091 Polismyndigheten 2 108 1 816 Fortifikationsverket 2 077 1 389 Affärsverket svenska kraftnät 1 678 1 667 Övriga myndigheter 11 019 10 494

Summa 39 529 35 565

Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel-

och delägda företag

Tabell 4.19 Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag

Miljoner kronor Kapitaltillskott, utdelning, och övriga justering i Resultat- Resultat- eget kapital Andelsvärde Andelsvärde andel 2025 andel 2024 2025 2025-12-31 2024-12-31 Ägarandel Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 43 375 62 234 -30 589 565 322 552 536 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 2 373 3 735 -4 401 38 976 41 004 Riksbankens grundfond och reservfond - - - 25 000 25 000

Summa 45 748 65 969 -34 990 629 298 618 540

Företag med bestämmande statligt inflytande

Kapitaltillskott, utdelning, och övriga justering i eget kapital Resultat- Resultat- Andelsvärde Andelsvärde andel 2025 andel 2024 2025 2025-12-31 2024-12-31 Ägarandel Vattenfall AB 18 614 31 793 -17 134 172 676 171 196 100% Sveaskog AB 10 910 7 711 -7 470 92 650 89 210 100% Akademiska Hus Aktiebolag 2 982 2 020 -2 461 62 843 62 322 100% Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag 2 977 8 764 -1 734 79 975 78 732 100% SBAB Bank AB (publ) 2 175 2 282 -362 21 811 19 998 100% Jernhusen AB 1 328 688 -354 11 365 10 391 100% Aktiebolaget Svensk Exportkredit 1 183 1 683 -1 666 24 089 24 572 100% Specialfastigheter Sverige Aktiebolag 1 006 4 822 - 20 875 19 869 100% Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB 858 894 -439 3 709 3 290 100% SJ AB 833 468 -2 4 732 3 901 100% Apoteket AB 665 722 -1 115 9 472 9 922 100% PostNord AB 323 -55 -146 7 388 7 211 61% Svevia AB (publ) 209 74 -261 1 413 1 465 100% Almi AB 204 123 615 12 003 11 185 100% AB Svenska Spel 204 -151 319 959 436 100% Teracom Group AB 118 103 -55 3 868 3 805 100% Saminvest AB 106 -135 - 6 108 6 002 100% 1 Svenska kraftnät - Svensk Kraftreserv AB 105 24 0 449 344 100% Svenska Rymdaktiebolaget 83 -28 -10 738 665 100% Apotek Produktion & Laboratorier AB 25 24 700 1 093 367 100% Luftfartsverket - LFV Holding AB 21 30 - 284 263 100% Arlandabanan Infrastructure AB 15 19 17 150 118 100% Kungliga Operan Aktiebolag 11 9 - 106 95 100% Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag 9 14 0 57 48 100% V.S. VisitSweden AB 1 1 -4 19 22 100% Lernia AB - -44 -386 - 386 0% Ersättningsmark i Sverige 2 AB - - -307 54 361 100% AB Göta kanalbolag - 0 - 40 40 100% Sjöfartsverket Holding AB 0 1 -1 7 8 100% Voksenåsen AS - 0 0 7 7 100% Miljömärkning Sverige AB -3 4 - 19 22 100% Swedavia AB -6 -227 -166 5 502 5 674 100% RISE Research Institutes of Sweden AB -58 -134 -38 704 800 100% Samhall Aktiebolag -72 340 -79 2 135 2 286 100% Statens Bostadsomvandling AB -77 -25 - 851 928 100% Green Cargo AB -84 -193 -4 351 439 100% Infranord AB -172 -54 2 656 826 100% Systembolaget Aktiebolag -338 -78 91 1 632 1 879 100% Swedfund International AB -776 770 1 800 13 748 12 724 100% Övriga andelar -4 -25 61 784 727

Summa 43 375 62 234 -30 589 565 322 552 536

Andelar i företag med väsentligt statligt

inflytande

Telia Company AB 1 447 2 907 -3 242 20 969 22 763 41,1% Nordiska Investeringsbanken (NIB) 858 786 -1 125 17 548 17 815 34,6% Svenska kraftnät intresseföretagen 35 27 -34 226 226

Kapitaltillskott, utdelning, och övriga justering i eget kapital Resultat- Resultat- Andelsvärde Andelsvärde andel 2025 andel 2024 2025 2025-12-31 2024-12-31 Ägarandel SOS Alarm Sverige AB 31 15 -2 215 186 50,0% Sweden House 2 - 2 18 14 36,0%

Summa 2 373 3 735 -4 401 38 976 41 004

Anm. Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. 1 Årets resultatandel för 2024 har justerats med 25 miljoner kronor och andelsvärdet med 253 miljoner kronor. Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag baseras på företagens redovisade nettoresultat samt justerat eget kapital enligt respektive bokslut. I vissa fall har uppgifter från tidigare delårsbokslut eller bokslutskommuniké använts som underlag.

Statens innehav har under året bestått av 42 bolag samt en internationell finansiell institution. Under posten Övriga andelar redovisas även andelar i tjugotal hel- och delägda företag vilka huvudsakligen rapporteras av svenska högskolor och universitet. Under året har Lernia avyttrats.

Resultatet från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor, vilket är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det bokförda värdet av statens andelar uppgick vi utgången av 2025 till 629 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Resultat från andelar i Vattenfall AB uppgick till 18,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 13 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen förklaras delvis av en positiv utveckling av det underliggande rörelseresultatet, men även av en negativ utveckling av jämförelsestörande poster mellan åren. Jämförelsestörande poster i form av nedskrivningar och marknadsvärdeförändringar försämrade resultat 2025 med 4 miljarder kronor, jämfört med positiv effekt på 22 miljarder kronor under 2024. Andelsvärdet ökade med 1,5 miljarder kronor, vilket motsvarar nettot av totalresultat och utdelning till ägare.

Resultat från andelar i Sveaskog AB uppgick till 11 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på en positiv värdeförändring av biologiska tillgångar. Andelsvärdet ökade med 3 miljarder kronor, vilket motsvarar netto av totalresultat och beslutat utdelning.

Resultat från andelar i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen förklaras främst av lägre omsättning samt avsättningar för samhällsomvandling. Omsättningen påverkades bl.a. av att flera uppdrag av större karaktär slutfördes under 2024. Andelsvärdet ökade med 1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar netto av totalresultat och utdelning.

Resultat från andelar i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag minskade med 4 miljarder kronor till 1 miljard kronor. Minskningen förklaras av negativa orealiserade värdeförändringar. Dessa hänförs främst till nya och omförhandlade hyresavtal, projektresultat från nyproduktion samt förändringar i avkastningskrav och årliga indexjusteringar av hyresintäkter. Andelsvärdet ökade med årets resultat.

Swedfund International AB resultat för 2025 har påverkats kraftigt negativt av valutaeffekter, varav en övervägande del avser orealiserade omräkningseffekter som inte återspeglar den underliggande utvecklingen i portföljen. Rörelseresultatet exkluderat för valutaeffekter uppgår för helåret till 69 miljoner kronor vilket visar på en underliggande stabil finansiell utveckling.

Statliga hel- och delägda företag redovisas mer utförligt i regeringens årliga rapport Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande.

Not 12 Nettokostnad för statsskulden

Tabell 4.20 Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor 2025 2024

Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden

Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 945 3 300 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 3 303 3 800

Summa ränteintäkter 4 248 7 100

Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -18 076 -23 746 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -4 334 -5 753

Summa räntekostnader -22 410 -29 499

Realiserade valutakursförändringar (netto) -961 1 083 Orealiserade valutakursförändringar (netto) 3 538 -2 506 Över-/underkurs vid emission (netto) 1 816 4 223 Realiserade kursförändringar (netto) 356 264 Provisioner till banker m.fl. -92 -83

Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -13 505 -19 418

Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Nettokostnaden för den konsoliderade statsskulden minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år trots att statsskulden växte. Det beror främst på att valutakursförluster 2024 på den valutaexponerade delen av skulden växlade mot valutakursvinster 2025. Därtill var inflationsuppräkning av realskulden lägre 2025 än föregående år. Under avsnitt 6.4 finns mera detaljerad beskrivning av statskuldens kostnader.

Not 13 Övriga finansiella intäkter

Tabell 4.21 Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor 2025 2024 Kärnavfallsfonden 9 021 1 795 Centrala studiestödsnämnden 5 930 3 498 Skatteverket 4 879 5 713 Exportkreditnämnden 3 543 5 070 Övriga myndigheter 884 2 726 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 0 3 944 Övriga myndigheter 202 149

Summa 24 460 22 895

Övriga finansiella intäkter ökade med 1 565 miljoner kronor jämfört med 2024. Kärnavfallsfonden redovisar både ränteintäkter och orealiserade värdeförändringar netto. Intäkterna har sammanlagt ökat med 7 226 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av omläggningen av de utländska förvaltningsmandaten. I samband med att tre av de befintliga mandaten avslutades

uppstod realisationsvinster. Ökningen beror även på förstärkningen av den svenska kronan, vilken medförde realiserade vinster från fondens valutasäkring.

Nettot av Kärnavfallsfondens orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen som finansiell intäkt vid värdeökning och som finansiell kostnad vid värdeminskning. Under 2025 minskade värdet jämfört med 2024 och redovisas därför som orealiserade finansiella kostnader i not 14.

Ränteintäkter för studielån hos CSN ökade med 2 432 miljoner kronor främst till följd av den höjda räntesatsen från 1,23 procent 2024 till 1,98 procent 2025. Exportkreditnämndens (EKN) finansiella intäkter minskade med 1 527 miljoner kronor Minskningen beror främst på lägre avkastning på EKN:s finansiella tillgångar 2025.

Not 14 Övriga finansiella kostnader

Tabell 4.22 Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor 2025 2024 Exportkreditnämnden 2 900 5 207 Kärnavfallsfonden 1 467 1 621 Övriga myndigheter 756 602 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 5 160 0 Övriga myndigheter 71 10 Aktivering av finansiella kostnader -108 -71

Summa 10 246 7 369

Övriga finansiella kostnader har ökade med 2 877 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är främst Kärnavfallsfondens finansiella kostnader som ökar medan Exportkreditnämndens finansiella kostnader minskar. Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella kostnader både räntekostnader och värdeförändringar. De finansiella kostnaderna exklusive orealiserade värdeförändringar som främst omfattar kostnader för swappar har minskat med 154 miljoner kronor. Orealiserade värdeförluster ökade med 5 160 miljarder kronor jämfört med 2024 vilket förklaras huvudsakligen av förstärkningen i den svenska kronan, som medförde betydande orealiserade värdeförluster i de utländska innehaven.

Minskningen av Exportkreditnämndens (EKN) finansiella kostnader med 2 307 miljoner kronor jämfört med 2024 är huvudsakligen hänförbara till valutakursförändringar i EKN:s garantiengagemang i utländsk valuta.

Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.

Noter till balansräkningen

Not 15 Balanserade utgifter för utveckling

Tabell 4.23 Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 41 222 38 939 Årets anskaffningsutgifter 1 293 731 Årets utgifter, egen utveckling 2 312 2 609 Utrangering/försäljning -946 -884

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 43 881 41 395

Ingående ackumulerade avskrivningar -30 052 -28 261 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 839 -2 602 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 825 808

Utgående ackumulerade avskrivningar -32 066 -30 055

Summa 11 815 11 340

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Trafikverket 1 395 1 492 Försäkringskassan 1 375 1 406 Polismyndigheten 972 905 Skatteverket 691 662 Arbetsförmedlingen 643 569 Transportstyrelsen 586 544 Övriga myndigheter 6 153 5 762

Summa 11 815 11 340

I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program.

Trafikverkets balanserade utgifter för utveckling beror främst på projekten MPK (Marknadsanpassad planering av kapacitet av järnväg) och LADDA – (Leveransförmåga och anpassning av digitala data om järnvägsanläggningen). MPK är ett verksamhetsutvecklingsprogram som tillsammans med branschen utvecklar nya digitala lösningar för enklare, snabbare och mer transparent planering av kapacitet på järnvägen. MPK och LADDA ingår i programmet DAT (Digitalisering av tåglägestjänsten) som ska säkra nyttan av en omfattande verksamhetsutveckling för att planera och styra tågtrafiken i framtiden.

Försäkringskassans balanserade utgifter för utveckling består till största delen av it stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar och utvecklar även vissa it-system för Pensionsmyndighetens räkning. Årets minskning av bokfört värde beror på utrangering av anläggningstillgångar som inte längre används.

Polismyndigheten fortsätter att vidmakthålla och utveckla it-system för verksamheten.

Not 16 Statliga väganläggningar

Tabell 4.24 Statliga väganläggningar

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 297 856 284 580 Årets anskaffning 4 103 Överföringar från Pågående nyanläggningar 9 183 13 174 Utrangering/försäljning -1 -1

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 307 041 297 856

Ingående ackumulerade avskrivningar -138 833 -131 806 Årets avskrivningar -7 358 -7 027

Utgående ackumulerade avskrivningar -146 191 -138 833

Summa 160 851 159 023

Trafikverket redovisar samtliga investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark avseende väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. De tre största färdigställda väganläggningsprojekten år 2025 är Umeåprojektet, Rv 0 Nässjö-Eksjö samt Rv 27 Förbi Backaryd.

Not 17 Statliga järnvägsanläggningar

Tabell 4.25 Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 300 229 281 060 Årets anskaffning 122 88 Överföringar från Pågående nyanläggningar 26 960 19 085 Utrangering/försäljning -22 -5

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 327 289 300 228

Ingående ackumulerade avskrivningar -106 224 -100 174 Årets avskrivningar -6 395 -6 050 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 0 0

Utgående ackumulerade avskrivningar -112 619 -106 224

Summa 214 670 194 004

Trafikverket redovisar samtliga investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark avseende järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider mellan 7 och 110 år på samtliga järnvägsanläggningar. Överföringar av färdigställda järnvägsanläggningar från Pågående nyanläggningar har uppgått till nästan 8 miljarder kronor under 2025 och det totala värdet har ökat med nästan 21 miljarder kronor. De fem största färdigställda projekten år 2025 är Varberg – Hamra (dubbelspår, tunnel), Tomteboda – Kallhäll (ökad kapacitet), Tunnlar Bohusbanan (reparationer), NPT Laxå – Kil (spår och växelbyte) samt Hallsberg – Degerön sträckan Jakobshyttan – Degerön (dubbelspår).

Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom

Tabell 4.26 Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 105 215 96 888 Årets anskaffningsutgifter 14 008 4 657 Överföringar från Pågående nyanläggningar 5 446 4 041 Utrangering/försäljning -381 -371

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 124 288 105 215

Ingående ackumulerade avskrivningar -40 120 -37 926 Årets avskrivningar och nedskrivningar -3 217 -2 505 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 108 311

Utgående ackumulerade avskrivningar -43 229 -40 120

Ingående ackumulerade uppskrivningar 74 74

Utgående ackumulerade uppskrivningar 74 74

Summa 81 133 65 169

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Fortifikationsverket 40 332 25 367 Statens fastighetsverk 18 439 18 224 Naturvårdsverket 12 633 12 452 Riksdagsförvaltningen 2 702 2 460 Affärsverket svenska kraftnät 2 310 2 263 Luftfartsverket 1 758 1 576 Trafikverket 1 124 1 159 Övriga myndigheter 1 835 1 668

Summa 81 133 65 169

Drygt 20 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Fortifikationsverkets bokförda värde avseende byggnader, mark och annan fast egendom har ökat med drygt 59 procent sedan år 2024 och myndigheten står i princip för statens totala ökning sedan föregående år. Fortifikationsverket äger och förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål exempelvis regementsbyggnader, kontor, träningsanläggningar, verkstäder, skjutbanor, hamnar, flygplatser, anläggningar under jord och den mark som Försvarsmakten övar på. På uppdrag av regeringen genomför Statens fastighetsverk nybyggnationer, ombyggnationer och för statens räkning förvärv och avyttring av fast egendom. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Ett av de större projekten under året är grundförstärkning och lokalanpassning av Sveriges ambassad i Helsingfors. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Årets största anskaffning är fastigheten Havssvalget 5.

Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Tabell 4.27 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 22 673 20 851 Årets anskaffningsutgifter 2 877 2 341 Årets utgifter, egen utveckling 111 118 Utrangering/försäljning -764 -644

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 24 897 22 666

Ingående ackumulerade avskrivningar -13 667 -12 653 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 737 -1 620 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 738 607

Utgående ackumulerade avskrivningar -14 666 -13 666

Summa 10 231 9 000

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Polismyndigheten 3 092 2 559 Regeringskansliet 855 897 Kriminalvården 809 610 Försvarets materielverk 463 397 Domstolsverket 351 383 Försvarsmakten 316 205 Göteborgs universitet 303 302 Övriga myndigheter 4 042 3 647

Summa 10 231 9 000

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i de fall utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Polismyndighetens förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat med mer än 500 miljoner kronor eller 21 procent under 2025 vilket beror på polisens fortsatta tillväxt som medfört ett ökat behov av lokaler och lokalanpassningar. Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet under året avser främst Natokansliet i Bryssel, kvarteren Johannes Större och Brunkhuvudet. Kriminalvårdens förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat med närmare 200 miljoner kronor eller 33 procent under 2025 beroende på omfattande investeringar i samband platsutbyggnaden

Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Tabell 4.28 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 141 403 132 841 Årets anskaffningsutgifter 7 227 6 635

2025-12-31 2024-12-31 Årets utgifter, egen utveckling 77 81 Överföringar från Pågående nyanläggningar 9 520 4 553 Utrangering/försäljning -4 154 -3 059

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 154 073 141 051

Ingående ackumulerade avskrivningar -86 052 -80 668 Årets avskrivningar och nedskrivningar -8 932 -8 344 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 3 905 2 955

Utgående ackumulerade avskrivningar -91 079 -86 057

Summa 62 994 54 994

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 32 033 25 461 Polismyndigheten 3 976 3 799 Kriminalvården 2 860 2 337 Kustbevakningen 1 549 1 642 Försvarsmakten 1 438 1 422 Trafikverket 1 358 1 435 Sjöfartsverket 1 277 1 220 Lunds universitet 1 193 1 347 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 170 1 102 Övriga myndigheter 16 140 15 229

Summa 62 994 54 994

Affärsverket svenska kraftnät står för 51 procent av statens Maskiner, inventarier, installationer m.m. Verkets materiella tillgångar består främst av ställverksutrustning, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar samt tele- och informationssystem. Årets investeringar på Polismyndigheten består till stor del av investering i transportmedel på grund av fortsatt tillväxt och behov av att vidmakthålla och stärka operativ förmåga. Investeringar har också skett i kommunikationsutrustning. Kriminalvårdens investeringar har ökat till följd av pågående kapacitetsökning och består framför allt av investeringar i säkerhet, datorer samt fordon.

Not 21 Pågående nyanläggningar

Tabell 4.29 Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 214 204 194 200 Årets anskaffningsutgifter 21 167 17 976 Årets utgifter, egen utveckling 44 105 43 654 Överföringar från Pågående nyanläggningar -51 131 -40 963 Utrangering/försäljning -42 -8 Årets nedskrivningar -2 046 -637

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 226 257 214 222

Summa 226 257 214 222

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Trafikverket 187 219 181 434 Affärsverket svenska kraftnät 15 388 13 556 Fortifikationsverket 11 321 8 226 Sjöfartsverket 6 766 5 873 Statens fastighetsverk 1 741 1 698 Övriga myndigheter 3 822 3 435

Summa 226 257 214 222

Trafikverkets investeringar år 2025 uppgår till 44,1 miljarder kronor, varav investeringar i järnväg står för 26 miljarder kronor och väg 17,6 miljarder kronor. De största pågående järnvägsprojekten är Västsvenska paketet järnväg och Ostlänken Järna-Linköping (nytt dubbelspår, del av nya stambanor). Det största pågående vägprojektet är E4 Förbifart Stockholm. Under 2025 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 36,3 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång, varav järnvägsanläggningar stod för 27 miljarder kronor och väg för 9,2 miljarder kronor. Affärsverket svenska kraftnäts största pågående projekt är transmissionsnätsprojekt. Några exempel är Stockholms ström, Storstockholm Väst och Nätåtgärder i Region Mitt. Under år 2025 har transmissionsprojektet Aurora Line tagits i drift. Fortifikationsverkets har under år 2025 gjort ett stort förvärv från Specialfastigheter. Tre större pågående projekt med nybyggnationer är Luftvärnshallen i Halmstad, Hangarer Karlsborg samt Tofta regemente. Sjöfartsverket största projekt avser farleder. De största pågående projekten är Nya slussar i Trollehätte kanal, Södertälje sluss och kanal samt Mälarfarlederna.

Not 22 Beredskapstillgångar

Tabell 4.30 Beredskapstillgångar

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 299 661 268 311 Förändring IB på grund av omklassificering -2 550 -1 468 Årets anskaffning 35 568 34 879 Utrangering/försäljning -1 071 -2 061

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 331 608 299 661

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 46 046 39 036 Förändring IB på grund av omklassificering 2 753 1 605 Årets anskaffning 4 371 3 238 Årets övriga förändring 636 2 167

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 53 806 46 046

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapstillgångar 385 414 345 706

Ingående ackumulerade avskrivningar -139 041 -134 414 Förändring IB på grund av omklassificering 0 0 Årets avskrivningar/nedskrivningar -6 097 -5 989

2025-12-31 2024-12-31 Utrangering/försäljning 461 1 362

Utgående ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -144 677 -139 041

Summa 240 737 206 665

Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 186,9 miljarder kronor och består av bl.a. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservoch beklädnadsmateriel uppgår till 53,8 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 239,2 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad.

Posten omfattar främst tillgångar för militär beredskap. De militära beredskapstillgångarna delas upp i beredskapsinventarier och beredskapsvaror.

Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 34,8 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,9 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS Gripen 39E, lednings- och spaningsflyg S106 GlobalEye, statsflygplan TP 106, ledningsstödsystem för markförband och nya generationens ubåt A26. Vidare har omsättning av radarer och halvtidsmodifiering av Korvett typ Visby påbörjats.

Beredskapsvarulagrets värde ökade med 7,8 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökat beredskapslager av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel.

Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 0,7 miljarder kronor och avoch nedskrivningar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. beredskapsläkemedel, materiel till räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) samt ledningsplatser.

Not 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Tabell 4.31 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Kärnavfallsfonden

Bostadsobligationer (säkerställda obligationer) 21 820 29 850 Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 30 121 25 792

Summa Kärnavfallsfonden 51 941 55 642

Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida

Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 1 659 1 659 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 1 455 1 325 Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB 1 107 1 107 Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD 1 243 1 040 Internationella finansbolaget, IF 735 648 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 115 115 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7

Summa investerings- och utvecklingsbanker

1

10 482 10 062

2025-12-31 2024-12-31

Kammarkollegiet, övrigt

Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 231 220 Eurofirma 16 16

Summa Kammarkollegiet, övrigt 247 236

Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 569 505 Övriga myndigheter 1 241 1 147

Summa 64 478 67 592

1 Regeringen tar vartannat år fram skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker. I skrivelsen redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel samt till en mindre del av valutakursförändringar. Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer).

Minskningen i Kärnavfallsfondens långfristiga värdepappersinnehav beror främst på orealiserade värdeförändringar.

Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Förändringarna under 2025 var relativt små.

Not 24 Långfristiga fordringar

Tabell 4.32 Långfristiga fordringar

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Exportkreditnämnden

Fordringar efterskottsavgifter garantiavgifter 2 766 3 041 Skadefordringar 1 553 1 838 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 1 570 1 715

Summa Exportkreditnämnden 5 889 6 594

Affärsverket svenska kraftnät 5 151 6 041 Luftfartsverket 2 162 3 107 Trafikverket 1 342 1 432 Övriga myndigheter 927 1 049

Summa 15 472 18 223

Exportkreditnämndens (EKN) fordringar minskade med 705 miljoner kronor och uppgick till totalt 5 889 miljoner kronor. EKN värderar sina skadefordringar till 1 553 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 10 319 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar. EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 1 570 miljoner kronor i slutet av 2025, vilket är en minskning med 145 miljoner kronor jämfört med 2024.

Affärsverket svenska kraftnäts fordringar minskade med 890 miljoner kronor. Det beror främst på en fordran på Nasdaq som avser avsättningar för depositioner och marginkrav avseende den finansiella handeln med EPAD-kontrakt och dels

ackumulerade avräkningar för tecknade future-kontrakt avseende terminssäkring av flaskhalsinkomster och elförluster för transitöverföring.

Luftfartsverkets (LFV) fordringar har minskat med 945 miljoner kronor till 2 162 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs av EU-regelverk som innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnadsökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via det EU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar minskade med 69 miljoner kronor.

Trafikverkets fordringar har minskat till 1 342 miljoner kronor. De utgörs av en deposition som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel. Under 2025 har marknadspriserna på elterminerna ökat i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har minskat.

Not 25 Utlåning

Tabell 4.33 Utlåning

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Centrala studiestödsnämnden

Studielån, utlånat belopp 305 076 288 532 Reserveringar för låneförluster, studielån -26 831 -26 650 Bokfört värde, studielån 278 245 261 882 Övriga lån 1 004 1 130 Reserveringar för låneförluster, övriga lån -820 -887 Bokfört värde, övriga lån 184 243

Summa Centrala studiestödsnämnden 278 429 262 125

Riksgäldskontoret

Riksbanken 8 922 5 164 Statliga bolag, utlånat belopp 5 849 5 477 Reserveringar för låneförluster, statliga bolag 0 0 Bokfört värde, statliga bolag 5 849 5 477 Premiepensionssystemet 879 2 030 Övriga, bokfört värde 825 886

Summa Riksgäldskontoret 16 475 13 557

Övriga myndigheter, bokfört värde 427 443

Summa 295 331 276 125

Statens fordringar i utlåningsverksamhet uppgick efter reservering för låneförluster till 295,3 miljarder kronor, vilket var en ökning med 19,2 miljarder kronor jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att det bokförda värdet på studielånen har ökat under året.

CSN:s lånfordringar uppgick till 278,4 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster. Lånefordringarna är uppdelade på posterna Studielån och Övriga lån. Under Övriga lån redovisas främst hemutrustningslån och körkortslån. I tabellen redovisas utlånat belopp, reserveringar och bokfört värde för respektive lån. Totalt utlånat belopp för studielån var 305,1 miljarder kronor och reserveringar för förväntade låneförluster var drygt 26,8 miljarder kronor 2025. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på studielån nästan 9 procent av utlånat belopp 2025. Det bokförda värdet på studielån har ökat med 16,4 miljarder kronor jämfört med 2024.

Reserveringar för låneförluster på studielån har ökat med 0,2 miljarder kronor, jämfört med 2024. Totalt utlånat belopp för Övriga lån var 1,0 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Totalt var reserveringar för låneförlusterna på Övriga lån 0,8 miljarder kronor 2025 vilket är nästan 82 procent av utlånat belopp. Nyutlåningen och amorteringar uppgår totalt till 30,7 respektive 13,0 miljarder kronor 2025.

Riksgäldskontorets lånefordringar uppgick till 16,5 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket var en ökning med 2,9 miljarder kronor jämfört med 2024. Utlåningen var främst till Riksbanken och till statliga bolag. Riksbanken har i slutet av året ett lån på 8,9 miljarder kronor i utländska valuta för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot internationella valutafonden (IMF), vilket är en ökning med 3,8 miljarder kronor jämfört med 2024. Under Statliga bolag ingår främst lån till Svensk-danska Broförbindelsen AB (Svedab) på 5,7 miljarder kronor. Svedab har ökat sina lån under året med 0,4 miljarder kronor. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Utlånat belopp till premiepensionssystemet för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar minskade med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2024.

Övriga myndigheters lånefordringar uppgick till 0,4 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Under Övriga myndigheter ingår bl.a. Kammarkollegiets lån till researrangörer, Trafikverkets stödlån till leverantörer av flygtrafiktjänst och Affärsverket svenska kraftnäts lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet.

Not 26 Övriga kortfristiga fordringar

Tabell 4.34 Övriga kortfristiga fordringar

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket) 74 268 61 626 Riksgäldskontoret 19 528 25 329 Statens jordbruksverk 8 848 9 170 Försäkringskassan 3 800 4 178 Fordringar public service-avgift (beräknat belopp) 2 171 1 837 Kronofogdemyndigheten 2 117 1 803 Centrala studiestödsnämnden 1 486 1 346 Transportstyrelsen 1 442 1 525 Luftfartsverket 1 274 1 273 Övriga myndigheter 6 610 5 863

Summa 121 544 113 950

I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Totalt ökade skattekontorelaterade fordringar med 13 miljarder kronor. Delposten fordringar på skattekontot minskade däremot med 9 miljarder kronor. Fordringarna avseende beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt uppgick till 14 miljarder kronor vilket var 14 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Det berodde på att de tillfälliga anstånden förföll till betalning. Fordran har därefter betalats eller restförts hos Kronofogdemyndigheten, vilket förklarar det lägre saldot på skattekontot. Anstånden gavs till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av sjukdomen covid-19.

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 8 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran under några dagar tills betalningen görs. Se även not 37 Övriga kortfristiga skulder. Jordbruksverkets övriga kortfristiga fordringar består i huvudsak av olika EU-fonder. Försäkringskassans övriga kortfristiga fordringar består i huvudsak av återkrav. Minskningen förklaras av en större andel osäkra återkravsfordringar. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2024 resulterade i en skuld på drygt 7 miljarder kronor vid utgången av 2025 och återfinns därför i not Övriga kortfristiga skulder.

Not 27 Övriga upplupna intäkter

Tabell 4.35 Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna skatteintäkter 299 127 303 164 Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år 4 928 0 Riksgäldskontoret 1 999 1 751 Försvarets materielverk 3 374 3 421 Kärnavfallsfonden 1 785 1 325 Affärsverket svenska kraftnät 1 587 1 252 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 594 362 Försäkringskassan 555 804 Trafikverket 475 435 Lantmäteriet 462 461 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 425 417 Övriga myndigheter 1 928 1 618

Summa 317 239 315 010

Upplupna skatteintäkter enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats t.o.m. med december månad. Förskotterade skatter som avser kommande år räknas av.

Specifikation av upplupna skatteintäkter

Tabell 4.36 Specifikation av upplupna skatteintäkter

Miljoner kronor om inte annat anges Upplupen intäkt som kvarstår Upplupen intäkt efter uppbörden Upplupen intäkt Förändring 2025-12-31 i januari 2026 2024-12-31 2025/2024 Skattskyldig/skatteslag Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Fysiska personers skatter 124 643 42% 43 806 130 198 -5 555 Juridiska personers skatter 43 652 15% 22 039 41 320 2 332 Arbetsgivaravgifter m.m. 66 115 22% 697 64 639 1 476 Mervärdesskatt 95 944 32% 52 420 90 950 4 994 Övriga skatter 19 191 6% 9 900 18 385 806 Förskottsdebiteringar F-skatt -17 504 -6% -20 708 -16 989 -515 Förskott utsläppsrätter -2 027 -1% -2 027 -2 707 680

Upplupen intäkt som kvarstår Upplupen intäkt efter uppbörden Upplupen intäkt Förändring 2025-12-31 i januari 2026 2024-12-31 2025/2024 Skattskyldig/skatteslag Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Elimineringar m.m. -30 887 -10% -30 887 -22 632 -8 255

Totalt upplupna skatteintäkter 299 127 100% 75 240 303 164 -4 037

De totala skatteintäkterna ökade med 58 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2024, medan de upplupna skatteintäkterna minskade med 4 miljarder kronor.

De enskilt största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter och mervärdesskatten.

Större delen av de upplupna intäkterna förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2026, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna avseende 2025 till 75 miljarder kronor.

Det är framför allt mervärdesskatt och fysiska personers skatter som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För mervärdesskatten förklaras det till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter avräkning av uppbörden i februari 2026 minskar de upplupna mervärdesskatteintäkterna till 10 miljarder kronor. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster).

Fysiska personers inkomstskatter ökade med 3 miljarder kronor jämfört med 2024. Andelen preliminära skatter, i förhållande till slutlig skatt, var högre 2025 jämfört med 2024, vilket medförde att de upplupna intäkterna minskade, med 6 miljarder kronor.

Juridiska personers inkomstskatter ökade med 16 miljarder kronor eller knappt 5 procent. De preliminära skatterna ökade något mindre, vilket innebär att de upplupna intäkterna ökade, med 2 miljarder kronor.

Arbetsgivaravgifterna ökade med 25 miljarder kronor jämfört med 2024. Arbetsgivaravgifterna deklareras månadsvis, vilket innebär att de upplupna intäkterna varje år uppgår till ungefär samma andel, ca 8 – 9 procent, av de totala avgifterna. De upplupna intäkterna avseende arbetsgivaravgifter ökade med drygt 1 miljard kronor.

Intäkterna från mervärdesskatt är 21 miljarder kronor högre jämfört med årsredovisningen för 2024 och de upplupna intäkterna ökade med 5 miljarder kronor.

Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2024 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett skillnadsbelopp som för 2025 uppgår till 4 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt.

Resterande övriga upplupna intäkter

Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar upplupna intäkter som avser kommuner och trossamfund. För 2025 beräknas 5 miljarder kronor komma att regleras från kommuner och trossamfund.

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret.

Försvarets materielverks Övriga upplupna intäkter består i huvudsak av uppbördsintäkt av royalty som ännu inte är inbetald.

Kärnavfallsfondens Övriga upplupna intäkter består i huvudsak av avgifter från reaktorinnehavarna då dessa betalar avgifterna i efterskott.

Affärsverket svenska kraftnäts upplupna intäkter avser framför allt balanseringar och transmissionsnät.

Not 28 Värdepapper och andelar

Tabell 4.37 Värdepapper och andelar

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Luftfartsverket 4 228 3 396 Riksgäldskontoret 3 225 2 528 Försäkringskassan 1 109 961 Pensionsmyndigheten 211 229 Övriga myndigheter 174 23

Summa 8 947 7 137

Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som Värdepapper och andelar. Placeringar sker i enlighet med Luftfartsverkets finanspolicy, och utgör en del av finansieringen av pensionsskulden.

Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är kortfristiga placeringar för behov inom statsskuldsförvaltningen samt pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren.

Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden.

Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen.

Not 29 Kassa och bank

Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Banktillgodohavanden och likvida medel hos myndigheterna ingår som en del av den statliga betalningsmodellen. Riksgäldskontoret ansvarar för likviditetshanteringen i staten, och de mellanhavanden som finns mellan myndigheterna och Riksgäldskontoret elimineras i de konsoliderade räkenskaperna. Några myndigheter får placera medel på konton som inte är anslutna till det statliga betalningssystemet, bl.a. affärsverken och E-hälsomyndigheten. Affärsverken står tillsammans för 25 procent av posten.

Not 30 Nettoförmögenheten

Tabell 4.38 Nettoförmögenheten

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Uppskrivningskapital 50 53 Donationskapital 1 617 1 522 Resultatandelar i hel- och delägda företag 468 229 439 228 Balanserad kapitalförändring -136 846 -146 256 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 29 482 35 242

Summa 362 532 329 789

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över-/underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2025 ökade nettoförmögenheten med 33 miljarder kronor till 363 miljarder kronor. Merparten av ökningen, 29 miljarder kronor, berodde på nettoförändring av resultat i andelar i hel- och delägda företag. Andra stora transaktioner som ökade nettoförmögenheten var förändringen av avsättning till tjänstepensioner med 12 miljarder kronor. Kapitalförändring enligt resultaträkning blev 6 miljarder kronor lägre 2025 jämför med föregående år. Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring.

Tabell 4.39 Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor Resultat-andelar i Balanserad Uppskrivnings- Donations- hel och delägda kapital- Årets överkapital kapital företag förändring /underskott Summa

Utgående balans 2024 53 1 522 438 975 -146 256 35 217 329 511

Justering Svensk Kraftreserv AB 253 25 278

Ingående balans 2025 53 1 522 439 228 -146 256 35 242 329 789

Föreg. års kapitalförändring 65 969 -30 727 -35 242 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag -13 761 -1 928 -15 689 Utdelningar från hel- och delägda företag -23 207 23 207 0 Förändrad avsättning till tjänstepensioner 12 107 12 107 Övriga förändringar -3 95 6 751 6 843 Årets över-/underskott 29 482 29 482 Summa årets förändring -3 95 29 001 9 410 -5 760 32 743

Utgående balans 50 1 617 468 229 -136 846 29 482 362 532

I övriga förändringar ingår förändringar som uppstår vid eliminering av inomstatliga poster samt andra förändringar som kan uppstå i statens verksamhet såsom saldo från statens betalningsavräkningar, saldo i den avgiftsbelagda verksamheten hos Pensionsmyndigheten, invärdering av beredskapsvaror hos Försvarsmakten m.m. I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2024 och 2023 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer.

Tabell 4.40 Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och

nationalräkenskaperna

Miljarder kronor 2024-12-31 2023-12-31

Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS 330 160

Avgående poster ur Nettoförmögenheten Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 197 188 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -84 -82 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 28 26 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 209 249 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 615 1 571 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde 24 16 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 157 109 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 109 98 Värdepapper mm (FiR) hos ÖSE: Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 74 67 Övrigt -1 4

Statens förmögenhet enligt NR-principer 2 657 2 408

Anm.: Statens förmögenhet enligt NR-principer motsvarar SCB:s publicering av nationalförmögenheten 2026-03-19. Statens förmögenhet enligt NR-principer inkluderar också löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld. Källor: SCB och Statskontoret.

Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2024 på 330 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2025 års ekonomiska vårproposition (prop. 2024/25:100) på 2 657 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 2 327 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnader beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med mervärdesskatt medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 69 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp.

Not 31 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Tabell 4.41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Statens tjänstepensionsverk 295 636 295 832

2025-12-31 2024-12-31 Luftfartsverket 6 705 6 634 Riksdagsförvaltningen 4 260 4 356 Sjöfartsverket 2 419 2 426 Affärsverket svenska kraftnät 1 293 1 197 Övriga myndigheter 761 810

Summa 311 074 311 255

Statens pensionsåtagande vid SPV

Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och redovisar avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna betalar premier för. Tillsammans utgör dessa merparten av statens pensionsåtagande. Undantagna från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät. Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar minskade med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2024 och uppgår vid årets slut 2025 till 295,6 miljarder kronor.

Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s

tjänstepensionsverksamhet

Tabell 4.42 Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i

SPV:s tjänstepensionsverksamhet

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående skuld 295 170 361 825 Justering av ingående skuld 28 0 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta -11 432 -91 899 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt 0 -12 Grundränta, brutto 2 336 1 474 Grundränta, frigjorda driftkostnader -35 -36 Indexering 7 338 24 348 Utfall av antaganden om livslängd 342 226 Nya och tillfälliga sjukpensioner 135 169 Förändrad avsättning för premiebefrielse med mera 58 100 Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner 60 48 Nyintjänande 14 573 11 213 Förändring av antastbar förmån -59 -95 Nya temporära efterlevandepensioner 103 85 Utbetald pension -13 349 -12 974 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -57 -56 Aktualisering -143 -186 Övrigt -101 940

Summa utgående skuld

1

294 967 295 170

1 Till detta tillkommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 669 miljoner kronor (662 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 31. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta i tabellen ovan, visar den effekt på avsättningen som uppstår när bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Den effekt som uppstår ska inkluderas i den försäkringstekniska

omvärderingen av avsättningen. Under 2025 har räntan i beräkningsgrunderna ökat från 0,5 procent till 0,8 procent. Höjningen av räntan med tre tiondels procentenheter innebär att avsättningen minskar med 11,4 miljarder kronor under 2025. Mellan 2023 och 2024 höjdes räntan i beräkningsgrunderna med två procentenheter, vilket innebar att avsättningen minskade med 91,9 miljarder kronor under 2024.

Ändrade beräkningsgrunder, övrigt visar den effekt på avsättningen som uppstår när annat än bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. För 2025 har inget annat än bruttoräntan förändrats, vilket gör att posten är 0 miljarder kronor. För 2024 var motsvarande förändring en marginell minskning, då till följd av ändrade antaganden om nyttjandegrad av särskild pensionsersättning.

Den redovisningsprincip som staten tillämpar för försäkringstekniska omvärderingar är en anpassning till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Principen innebär att den totala resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar och not 6). För 2025 uppgår den totala försäkringstekniska omvärderingen till -11,4 miljarder kronor, vilken redovisas som en ökning av nettoförmögenheten.

Grundränta, brutto visar den framräkning av pensionsavsättningen som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta. Under 2025 uppgick räntan till 0,8 procent (0,5 procent föregående år), vilket leder till en ökning av årets avsättning med 2,3 miljarder kronor (1,5 miljarder kronor).

Indexering består av omräkningen av utbetalade pensioner och fribrev med hänsyn till förändrat prisbasbelopp. För 2025 uppgår prisbasbeloppet till 58 800 kronor (57 300 kronor), vilket är en ökning med 2,62 procent (9,14 procent) jämfört med föregående år. Höjningen av prisbasbeloppet resulterade i en ökning av avsättningen med 7,3 miljarder kronor (24,3 miljarder kronor).

Nyintjänande omfattar den förändring av avsättningen som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension. För 2025 har effekten av nyintjänande inneburit en ökad avsättning med 14,6 miljarder kronor (11,2 miljarder kronor). Ökningen beror på de senaste årens höga indexeringar vilka lett till höga pensionsbelopp för de försäkrades ålderspension. Högre pensionsbelopp medför att kostnaden för nyintjänad pension ökar.

Utbetald pension motsvarar den minskning av avsättningen som beror på årets pensionsutbetalningar. Årets utbetalningar uppgår till 13,3 miljarder kronor (13,0 miljarder kronor).

Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förutom statens pensionsåtagande hos SPV redovisar även Riksdagsförvaltningen avsättning för pensioner och inkomstgarantier samt avsättning för omställningsstöd till aktiva och avgångna ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att Riksdagsförvaltningen redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar, exempelvis en förändrad bruttoränta, direkt mot myndighetskapitalet i stället för i resultaträkningen som en del av årets resultat.

Under 2025 har Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning minskat med 2,2 procent, vilket motsvarar -0,1 miljarder kronor (-1,8 miljarder kronor). Av minskningen redovisades -0,2 miljarder kronor (-2,0 miljarder kronor) direkt mot myndighetskapital. Övrig förändring redovisades som kostnad i resultaträkningen och

uppgår till 0,1 miljarder kronor (0,2 miljarder kronor). Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning för 2025 uppgår till 4,3 miljarder kronor (4,4 miljarder kronor). Av dessa utgör 0,6 miljarder kronor (0,6 miljarder kronor) inkomstgarantier och omställningsstöd. Den totala pensionsavsättningen består till 63 procent (65 procent) av avsättningar som avser avgångna ledamöter och resterande del avser avsättningar till aktiva ledamöter.

Även de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, använder likt Riksdagsförvaltningen i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och tillämpar också IPSAS 39. Det innebär att även affärsverken redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital. Affärsverkens pensionsavsättningar har tillsammans ökat med totalt 0,2 miljarder kronor (-2,7 miljarder kronor) jämfört med föregående år. Av ökningen står Luftfartsverket för 0,1 miljarder kronor (-1,9 miljarder kronor) och Affärsverket svenska kraftnät för 0,1 miljarder kronor (-0,3 miljarder kronor). Av ökningen på totalt 0,2 miljarder kronor (-2,7 miljarder kronor) för samtliga affärsverk har - 0,5 miljarder kronor (-3,8 miljarder kronor) redovisats direkt mot eget kapital. Övrig förändring har redovisats som en kostnad i resultaträkningen och uppgår till 0,7 miljarder kronor (1,1 miljarder kronor).

Not 32 Avsättning för garantier

Tabell 4.43 Avsättning för garantier

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Avsättningar för garantier

Risker som kan finansieras av garantiavgifter 9 369 9 625 Kvardröjande risker 1 590 505 Oreglerade skador 4 095 4 983

Summa avsättningar för garantier 15 054 15 113

Specifikation avsättningar för garantier per myndighet

Exportkreditnämnden 10 708 13 075 Riksgäldskontoret 3 502 1 145 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 716 691 Boverket 128 202

Summa avsättningar för garantier per myndighet 15 054 15 113

Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 39 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.

Avsättningar för garantier är uppdelad på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och förväntade skadeersättningar (oreglerade skador).

Avsättningar för garantier var 15,1 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Oreglerade skador har minskat från 5,0 miljarder kronor 2024 till 4,1 miljarder kronor 2025. Risker som kan finansieras av garantiavgifter minskade med knappt 0,3 miljarder kronor och Kvardröjande risker ökade med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2024.

Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier. Vid utgången av 2025 hade EKN garantier i 131 länder och garantiengagemanget var 277,1 miljarder kronor, jämfört med 317,3 miljarder kronor 2024. Under 2025 och 2024 var garantigivningen främst inom branscherna försvar och telekom. Avsättningar för garantier uppgick till 10,7 miljarder kronor, vilket var en minskning med 2,4 miljarder kronor jämfört med 2024. Under 2025 har risknivån minskat i flera länder och oreglerade skador var 4,0 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,8 miljarder kronor. Avsättningar som kan finansieras av garantiavgifter minskade från 8,0 miljarder kronor till 6,4 miljarder kronor 2025.

Riksgäldskontorets garantiengagemang var i slutet av året 18,1 miljarder kronor, jämfört med 13,3 miljarder kronor 2024. Ökningen beror främst på att ytterligare lån har tagits upp under programmet för kreditgarantier till gröna industriinvesteringar. Avsättningar för garantier uppgick till 3,5 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,4 miljarder kronor. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2025 var 1,0 miljarder kronor hänförbart till kvardröjande risker som inte kan finansieras av garantiavgifter. Sidas garantiengagemang var i slutet av året 15,6 miljarder kronor, jämfört med 15,3 miljarder kronor 2024. Avsättningar för garantier uppgick till 0,7 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Av Sidas avsättningar för garantier 2025 var 0,3 miljarder kronor hänförbara till kvardröjande risker och oreglerade skador. Boverkets garantiengagemang var i slutet av året 2,8 miljarder kronor, jämfört med 4,3 miljarder kronor 2024. Avsättningar för garantier minskade något till 0,1 miljarder kronor.

Not 33 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador

Tabell 4.44 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Försvarsmakten

Drivmedel och olja 434 436 Pågående rättsliga tvister miljöärenden 393 617 Ammunitionsrester 319 319 Deponier och vrak 110 110 Övrigt 188 188

Summa Försvarsmakten 1 444 1 670

Affärsverket svenska kraftnät 1 133 954

Trafikverket

Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag 512 664 Flygplatser 216 226 Bangårdar och stationsområden 191 191 Impregneringsplatser 106 169 Övrigt 17 0

Summa Trafikverket 1 042 1 250

Övriga myndigheter 78 80

Summa 3 697 3 954

Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken.

Not 34 Övriga avsättningar

Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. Under 2025 ökade avsättningarna med 190 miljoner kronor.

Posten består främst av Naturvårdsverkets, Försvarsmaktens och Trafikverkets avsättningar. Naturvårdsverkets avsättningar består framför allt av intrångsersättning till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden enligt Mark- och miljödomstolens dom. Avsättningen har uppräknats med ränta för år 2025. Försvarsmakten har utöver avsättningar för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder även avsättningar för avveckling av materiel. Den största delen av Trafikverkets avsättning gäller Skadestånd och regress.

Not 35 Statsskulden

Tabell 4.45 Statsskulden

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Lån i svenska kronor

Nominella statsobligationer 638 951 605 650 Real skuld i svenska kronor 212 937 251 145 Statsskuldväxlar 173 045 113 150 Likviditetsförvaltningsinstrument 26 851 51 460 Gröna obligationer 20 000 20 000 Säkerheter i svenska kronor 109 1 361 Valutaderivat 124 144 38 488

Summa Lån i svenska kronor 1 196 037 1 081 254

Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -87 532 -74 560

Lån i svenska kronor totalt 1 108 505 1 006 694

Lån i utländsk valuta

Obligationer m.m. i utländsk valuta 169 400 110 186 Valutaderivat -121 627 -42 792 Säkerheter i utländsk valuta 57 2 670

Summa Lån i utländsk valuta 47 830 70 064

Summa 1 156 335 1 076 758

I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.

Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 31 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 56 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation.

I år är andra året i rad som staten gick med underskott. Följaktligen ökade statsskulden med 79 miljarder kronor och uppgick till 1 156 miljarder kronor vid slutet av 2025. Skillnaden mellan budgetsaldot och ökningen av statsskulden förklaras i avsnitt 6 Utveckling av statsskulden.

Det högre upplåningsbehovet under 2025 finansierades framför allt med ett ökat utbud av nominella statsobligationer och en fortsatt förhållandevis stor kortfristig upplåning. Upplåning i realobligationer minskade i enlighet med regeringens riktlinjer för statsskuldens förvaltning. Lån i svenska kronor ökade med 102 miljarder kronor till 1 108 miljarder kronor.

Lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor till 48 miljarder kronor, vilket följer regeringens riktlinjer för minskning av statskuldens valutaexponering.

Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2025.

Not 36 Långfristiga skulder

Tabell 4.46 Långfristiga skulder

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 109 234 82 210 Övriga myndigheter 8 781 5 137

Summa 118 015 87 347

Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Affärsverket svenska kraftnät står för merparten av statens långfristiga skulder. De uppgår till 109,2 miljarder kronor och består främst av aktiverade flaskhalsinkomster, vilka uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet och används till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. Ökningen av långfristiga skulder hos Affärsverket svenska kraftnät var 27 miljarder kronor.

Not 37 Övriga kortfristiga skulder

Tabell 4.47 Övriga kortfristiga skulder

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Skatteverket

Kontoöverskott, skattekonto 83 032 78 732 Övrigt, Skatteverket 695 928

Summa Skatteverket 83 727 79 660

Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år 7 104 12 279

Riksgäldskontoret

Affärsdagsredovisning 16 379 24 963 Skuld till premiepensionssystemet 38 047 41 052 EU-avgifter 6 462 3 382 Övrigt, Riksgäldskontoret 7 31

Summa Riksgäldskontoret 60 895 69 428

Pensionsmyndigheten 7 730 7 181 Försäkringskassan 3 914 3 921 E-hälsomyndigheten 3 343 3 415 Kärnavfallsfonden 1 066 314 Övriga myndigheter 10 210 9 536

2025-12-31 2024-12-31

Summa 177 989 185 734

Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto ökade med drygt 4 miljarder kronor. Posten utgörs till största delen av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2026. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit verkställas per balansdagen.

Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2024 resulterade i en skuld på drygt 7 miljarder kronor vid utgången av 2025.

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med knappt 9 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om köp av värdepapper genererar en skuld under några dagar tills betalningen görs. Se även not 26 Övriga kortfristiga fordringar.

Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken (SCR). Beloppet varierar över tid beroende på kommissionens aktuella likviditetsbehov.

Försäkringskassans Övriga kortfristiga skulder består till största delen av preliminärskatt för dagersättning.

E-hälsomyndighetens Övriga kortfristiga skulder består i huvudsak av skulder till apoteksaktörerna avseende läkemedelssubventionen.

Not 38 Oförbrukade bidrag

Tabell 4.48 Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Lunds universitet 2 990 2 776 Karolinska institutet 2 567 2 550 Göteborgs universitet 1 666 1 634 Uppsala universitet 1 186 1 176 Kungl. Tekniska högskolan 831 821 Övriga myndigheter 7 261 10 614

Summa 16 501 19 571

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

Det är i första hand universitet och högskolor som redovisar oförbrukade bidragsmedel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet och Karolinska institutet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer som benämns utomstatliga i tabellen.

Totalt oförbrukade bidrag

Tabell 4.49 Totalt oförbrukade bidrag

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Universitet och högskolor

inomstatligt 12 321 12 245 Utomstatligt 13 104 12 788

Summa 25 425 25 033

Länsstyrelser

inomstatligt 1 321 1 305 utomstatligt 314 385

Summa 1 636 1 690

Övriga

inomstatligt 8 107 6 852 utomstatligt 3 083 6 399

Summa 11 191 13 251

Totalt inomstatligt 1 21 750 20 402 Totalt utomstatligt 16 501 19 572

Summa 38 251 39 974

1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 4 417 miljoner kronor(4 310 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag. De totala oförbrukade bidragen minskade med drygt 1,7 miljarder kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen minskade med 3,1 miljarder kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 1,3 miljarder kronor. Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.

Högskolesektorn står för 57 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag vid utgången av 2025. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. I utfallet för högskolesektorn kan nämnas att Lunds universitet redovisade högst belopp vid utgången av 2025. Beloppet uppgick till 1,8 miljarder kronor vilket var 15 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på 12,3 miljarder kronor. Uppsala universitet och Karolinska institutet redovisar ca 14 respektive 13 procent av detta totala belopp.

Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Beloppet har ökat med 16 miljoner kronor hos länsstyrelserna. Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 6,1 miljarder kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt och farledshållning. Dessa har ökat med dryg 1 miljard kronor jämfört med föregående år, vilket i huvudsak beror på framflyttning av farledsprojekt Malmporten in till Luleå och Södertälje sluss och kanal.

Oförbrukade inomstatliga bidrag

Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till 21,7 miljarder kronor.

Tabell 4.50 Oförbrukade inomstatliga bidrag

Miljoner kronor Mer än 3 Förväntad förbrukningstakt Inom månader Mer än 1 år inomstatliga oförbrukade bidrag Totalt 3 månader till 1 år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 15 588 4 284 9 728 1 244 333 varav Universitet och högskolor 12 321 3 181 8 509 591 40 varav Länsstyrelser 1 324 322 637 284 81 varav Övriga 1 943 781 581 369 212 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 6 162

Totala inomstatliga

1

oförbrukade bidrag 21 750

1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 4 417 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag I tabellen ovan visas hur 72 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt.

Not 39 Garantiförbindelser

Tabell 4.51 Garantiförbindelser

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Svensk-danska broförbindelsen AB, Trafikverket 5 705 5 335 Arlandabanan Infrastructure AB, Trafikverket 1 499 1 555

Summa 7 204 6 890

Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-danska broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket.

I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Såväl Exportkreditnämnden som Riksgäldskontoret har under året fortsatt att ställa ut olika former av garantier. Exportkreditnämnden ställer bl.a. ut en tillfällig rörelsekreditgaranti för stora företag. Utestående åtaganden för denna uppgår till 4,7 miljarder kronor. Riksgäldskontoret förvaltar bl.a. statens åtagande gällande EU:s sysselsättningsfond SURE. Utestående åtagande för SURE uppgår till 9,0 miljarder kronor. Utestående åtaganden för Gröna garantier uppgår till 9,6 miljarder kronor, vilket är 6,8 miljarder högre än föregående år. Under året ställde Riksgäldskontoret ut en kreditgaranti för en lånefacilitet till SSAB AB för omställning av stålproduktion i Luleå.

Garantiåtaganden totalt

Tabell 4.52 Garantiåtaganden totalt

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Garantier för vilka avsättningar görs

Garantier om tillförsel av kapital 405 405 Exportgarantier m.m. 291 868 331 714 Kreditgarantier 16 540 12 519 Övriga garantier 4 733 5 535

Summa Garantier för vilka avsättningar görs 313 546 350 173

Garantier för vilka avsättningar inte görs

Insättningsgarantin och investerarskyddet 2 515 888 2 374 813 Garantier om tillförsel av kapital 227 425 249 204

Summa Garantier för vilka avsättningar inte görs 2 743 313 2 624 017

Garantiåtaganden totalt 3 056 859 2 974 190

Not 40 Övriga ansvarsförbindelser

Tabell 4.53 Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador

Trafikverket 27 184 27 095 Affärsverket svenska kraftnät 17 000 18 000 Försvarsmakten 6 000 6 000 Övriga myndigheter 1 588 1 758

Summa Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador 51 772 52 853

Andra övriga ansvarsförbindelser

Riksgäldskontoret 24 266 18 972 Riksantikvarieämbetet 6 462 4 732 Justitiekanslern 5 620 5 750 Naturvårdsverket 3 670 3 671 Kriminalvården 1 449 1 012 Övriga myndigheter 2 710 2 442

Summa Andra övriga ansvarsförbindelser 44 177 36 579

Summa 95 949 89 432

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Ansvarsförbindelser för miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt 10 kap. miljöbalken. Trafikverkets framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Trafikverket ansvarar också för åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Banverket Produktion, Vägverket Produktion och Statens järnvägar.

Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet. De bedömda framtida åtagandena har minskat med 1,0 miljarder kronor.

Andra övriga ansvarsförbindelser består främst av Riksgäldskontorets åtaganden för utfärdade skuldbevis till International Bank for Reconstruction and Development (IBRD – GEF), International Developement Association (IDA) och andra internationella finansieringsinstitutioner. Dessa har ökat med 5,3 miljarder kronor. Även Riksantikvarieämbetets bedömda framtida åtaganden har ökat med 1,7 miljarder kronor till följd av nya utställningar med höga garantibelopp.

Noter till finansieringsanalysen

Not 41 Statens verksamhet

På poster under Statens verksamhet har intäkter och kostnader enligt resultaträkningen justerats för transaktioner som inte medför betalningar och betalningar som inte har påverkat intäkter och kostnader har lagts till.

Avgifter och andra ersättningar har justerats för utdelningar från statliga bolag som inte redovisas som intäkter i resultaträkningen, vilket förbättrat kassaflödet med 23 miljarder kronor, en ökning med 3 miljarder jämfört med föregående år.

Transfereringar har justerats ned för avsättningar till fonder med 12 miljarder kronor 2025, vilket har förbättrat kassaflödet då dessa kostnader inte påverkar betalningar.

Statens egen verksamhet har justerats för kostnader som inte medför betalningar, vilket har förbättrat kassaflödet i finansieringsanalysen. Det är främst avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar samt ökning av avsättningar. Totalt uppgår dessa justeringar till 54 miljarder 2025 och 63 miljarder 2024.

Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar för statens verksamhet har förbättrat kassaflödet med drygt 14 miljarder kronor 2025, en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Justeringar till betalningar specificeras i nedanstående tabell.

Tabell 4.54 Justeringar till betalningar

Miljarder kronor 2025 2024 Förändring av långfristiga fordringar 2,7 -1,3 Förändring av omsättningstillgångar -21,9 0,5 Förändring av kassa och bank 3,0 -3,5 Förändring av skulder 30,7 15,8

Summa 14,5 11,5

Förändringen av skulder har förbättrat kassaflödet under 2025 då skulderna har ökat jämfört med 2024. Under 2025 har Affärsverket svenska kraftnäts inbetalade kapacitetsavgifter (flaskhalsinkomster) ökat långfristiga skulder med 27 miljarder kronor, vilket har förbättrat kassaflödet (se not 36).

Not 42 Investeringar

I nedanstående tabell specificeras statens investeringsutgifter uppdelat på finansiella, materiella och immateriella investeringar.

Tabell 4.55 Investeringar

Miljarder kronor 2025 2024

Finansiella investeringar

Aktier och andra värdepapper 4,8 27,5

Materiella investeringar

Beredskapstillgångar 39,9 38,1 Väganläggningar 17,6 19,1 Järnvägsanläggningar 26,2 23,9 Maskiner och inventarier 7,3 6,7 Fastigheter och markanläggningar 14,0 4,7 Övriga investeringar 30,3 26,8

Summa materiella investeringar 135,3 119,3

Immateriella investeringar

Datasystem, rättigheter m.m. 4,4 4,2

Total summa 144,5 151,0

Investeringar uppgick till 144,5 miljarder kronor, en minskning med 6,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.

De finansiella investeringarna uppgick till knappt 5 miljarder kronor, vilket är en minskning med knappt 23 miljarder kronor jämfört med föregående år, då ett kapitaltillskott till Riksbanken redovisades med 25 miljarder kronor. Beloppet för 2025 består främst av kapitaltillskott till Swedfund International AB med 1,8 miljarder kronor och Apotek Produktion & Laboratorier AB med 0,7 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till drygt 135 miljarder kronor vilket är 16 miljarder kronor mer än föregående år. Ökningen beror främst på investeringar hos Fortifikationsverket.

Investeringar i väganläggningar minskade med 1,5 miljarder kronor och investeringar i järnvägsanläggningar ökade med drygt 2 miljarder kronor (se not 16 och 17). Investeringar i maskiner och inventarier har ökat med 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år (se not 20). Investeringar i fastigheter och markanläggningar ökade med drygt 9 miljarder kronor.

Övriga investeringar ökade med 3,5 miljarder kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar (se not 19 och 21).

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 4 miljarder kronor.

Not 43 Utlåning

I nedanstående tabell specificeras utlåningen uppdelat på nyutlåning som försämrar kassaflödet och amorteringar som förbättrar kassaflödet.

Tabell 4.56 Utlåning

Miljarder kronor 2025 2024

Nyutlåning

Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 30,8 29,4 Riksgäldskontoret 4,5 2,3 Övriga myndigheter 0,0 0,0

2025 2024

Summa nyutlåning 35,3 31,7

Amorteringar

Centrala studiestödsnämnden 13,1 13,1 Riksgäldskontoret 1,2 1,5 Övriga myndigheter 0,0 0,0

Summa amorteringar 14,3 14,6

CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till knappt 31 miljarder kronor, vilket är drygt 1 miljard kronor högre än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till drygt 13 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning under året avsåg i allt väsentlig utlåning till Riksbanken med 3,8 miljarder kronor, för att finansiera Sveriges åtagande till IMF.

Not 44 Finansiella aktiviteter

Utfallet under finansiella aktiviteter var negativt 2025, vilket ökade statsskulden med 5 miljarder kronor, vilket är 20 miljarder kronor bättre än föregående år. Det är främst räntebetalningar, förändringar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen och förändringar av fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning som påverkar utfallet under finansiella aktiviteter.

Övrigt finansiellt netto i resultaträkning (jfr not 13 och not 14) har justerats för marknadsvärdeförändringar på statens innehav av värdepapper, nedskrivningar av värdepapper och reavinster vid försäljningar av statliga bolag eftersom dessa transaktioner inte påverkat betalningar. Totalt har dessa justeringar förbättrat utfallet med 5 miljarder kronor 2025. Under 2024 försämrade dessa justeringar utfallet med 5 miljarder kronor.

Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar hänförbara till statens upplåning och statsskuldsförvaltning specificeras i nedanstående tabell.

Tabell 4.57 Justeringar till betalningar

Miljarder kronor 2025 2024 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -3,1 -0,6 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -3,6 -4,5 Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning -0,1 -27,1 Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen -0,8 13,2

Summa -7,6 -19,0

Justeringar till betalningar har ökat statsskulden med 7,6 miljarder kronor 2025. Under 2024 ökade justeringar till betalningar statsskulden med 19 miljarder kronor. Statspapper och andra finansiella instrument redovisas i balansräkningen på den dag som affären ingås. Kassaflödet påverkas först på likviddagen. Förändringar i fordringar och skulder till följd av affärdagsredovisningen 2025 har ökat statsskulden marginellt.

5 Utvecklingen av statsskulden

Statens budget visade ett underskott på 102 miljarder kronor 2025. Det innebär att budgetsaldot förbättrades med 2 miljarder kronor jämfört med 2024, då budgeten visade ett underskott på 104 miljarder kronor. Det finns några engångsfaktorer som hade stor påverkan på att budgetsaldot förbättrades 2025. Under 2025 fick Sverige en första inbetalning på 19 miljarder kronor från EU-faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Budgetsaldot försämrades 2024 av ett kapitaltillskott till Riksbanken med 25 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 077 miljarder kronor 2024 till 1 156 miljarder kronor 2025, dvs. med 80 miljarder kronor. Skillnaden mellan budgetunderskottet och ökningen av statsskulden beror främst på förändringar av kortfristiga placeringar i Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning och förändringar av inomstatliga innehav av statspapper samt affärsdagsredovisning. Förändringar av kortfristiga placeringar påverkar statsskulden, men inte budgetsaldot. Inomstatliga köp och försäljningar av statspapper påverkar budgetsaldot, men elimineras när den konsoliderade statsskulden fastställs.

Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 87,5 miljarder kronor 2025 (se tabell 5.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning av den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar var 87,5 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.

Tabell 5.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2025

Miljarder kronor Insättnings- Övriga garantifonden Kärnavfallsfonden myndigheter Elimineras i ÅRS Nominella statsobligationer 56,1 14,5 0,2 70,8 Reala statsobligationer 16,7 16,7

Totalt 56,1 31,2 0,2 87,5

Myndigheternas innehav av svenska statspapper ökade från 74,6 miljarder kronor 2024 till 87,5 miljarder kronor 2025. Insättningsgarantifondens innehav av statspapper ökade med 6,1 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens innehav ökade med 6,7 miljarder kronor 2025. Försäkringskassans innehav av statspapper, som redovisas under övriga myndigheter, ökade med 0,2 miljarder kronor.

5.1 Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för reala statsobligationer (realobligationer). Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nominella statsobligationer och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2025, årets sista bankdag.

Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga förvaltningens bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppkomma i Insättningsgarantifonden. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.

5.2 Regeringens styrning av

statsskuldsförvaltningen

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden med beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.

Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen avser rullande femårsperioder. En utvärdering för 2019 – 2023 lämnades i april 2024 (skr. 2023/24:104). Regeringens utvärdering bygger bl.a. på den rapport med underlag för utvärdering som Riksgäldskontoret lämnar årligen till regeringen i februari.

Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Regeringen har under den senaste femårsperioden beslutat om två större förändringar i riktlinjerna – att avveckla den strategiska valutaexponeringen i statsskulden och minska den del av skulden som utgörs av realobligationer.

Enligt riktlinjerna för 2025 ska stocken real kronskuld minska successivt och nominellt belopp ska uppgå till ca 80 miljarder kronor i slutet av 2029. Den strategiska exponeringen i utländsk valuta ska successivt avvecklas och anta riktvärdet noll från och med 2027. Riktlinjebeslutet innehöll även ett byte av löptidsmått från duration till genomsnittlig räntebindningstid. Riksgäldskontoret har i rapporten Statsskuldens förvaltning – underlag för utvärdering (dnr RG 2026/133) gjort en utvärdering av skuldförvaltningen 2025.

Under 2025 minskade realskulden till ca 158 miljarder kronor från 186 miljarder kronor föregående år till följd av att en realobligation förföll.

Förutom att hantera avvecklingen av den strategiska valutaexponeringen så hanterar Riksgäldskontoret även löpande betalningsflöden i utländsk valuta för statens räkning och gör växlingar på valutamarknaden för att hantera exponeringen. Den här

varierande valutaexponeringen kan handla om myndighetsbetalningar i utländsk valuta, men även om statsskuldbetalningar såsom förfall av finansiella instrument.

Statsskuldens valutaexponering består av en strategisk och en varierande del. Därutöver kan Riksgäldskontoret aktivt ta på sig valutaexponering inom positionsmandatet. Den strategiska valutaexponeringen minskade från 57 miljarder kronor 2024 till 27 miljarder kronor 2025. Den varierande valutaexponeringen var 18 miljarder kronor i slutet av 2025.

5.3 Statsskuldens sammansättning

Nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 5.2, då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar.

Tabell 5.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Nominella lån i svenska kronor 723 632 670 774 912 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 769 681 712 830 983 varav statliga myndigheters innehav -46 -49 -42 -56 -71 Reala lån i svenska kronor 194 200 221 233 196 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 207 213 237 251 213 varav statliga myndigheters innehav -13 -13 -16 -18 -17 Nominella lån i utländsk valuta 228 199 79 70 48

Summa konsoliderad statsskuld 1 145 1 031 970 1 077 1 156

Den konsoliderade statsskulden ökade 2025 med nästan 80 miljarder kronor jämfört med 2024. De nominella lånen i svenska kronor var 912 miljarder kronor 2025, vilket var en ökning med 138 miljarder kronor jämfört med 2024 (se tabell 5.3). Den reala lånestocken uppgick till 196 miljarder kronor, vilket var en minskning med 37 miljarder kronor jämfört med 2024. Under 2025 har Riksbanken fortsatt att sälja av sina innehav av statspapper. Riksbankens innehav minskade till under 20 procent av statsskulden.

Valutaskulden uppgick till 48 miljarder kronor i slutet av året, vilket var en minskning med 22 miljarder kronor jämfört med 2024. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta.

Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta uppgick i slutet av 2025 till 8,9 miljarder kronor (inkl. valutakursförändringar), vilket var en ökning med 3,7 miljarder kronor jämfört med 2024. Utlåning i utländsk valuta ger upphov till en valutaexponering som Riksgäldskontoret eliminerar med hjälp av derivatkontrakt.

Tabell 5.3 Nominella lån i svenska kronor

Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Nominella statsobligationer 610 545 493 550 568 Gröna obligationer 20 20 20 20 20

2021 2022 2023 2024 2025 Statsskuldväxlar 107 65 123 113 173 Likviditetsförvaltningsinstrument 81 122 59 51 27 Säkerheter i svenska kronor 1 0 2 1 0 Valutaderivat i svenska kronor -96 -120 -27 39 124

Nominella lån i svenska kronor 723 632 670 774 912

Den nominella skulden i svenska kronor var efter avdrag för statliga myndigheters innehav 912 miljarder kronor vid utgången av 2025, som nämnts ovan. De nominella statsobligationerna ökade med 18 miljarder kronor jämfört med 2024. Utlåningen i gröna obligationer var 20 miljarder kronor, vilket har varit oförändrat sedan 2020. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 173 miljarder kronor vid utgången av 2025, vilket var 60 miljarder kronor högre än 2024. Likviditetsförvaltningsinstrument minskade 2025 med 24 miljarder kronor jämfört med 2024.

I nominella lån i svenska kronor ingick tidigare även privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden avslutades under 2021. Valutaderivat i svenska kronor var 124 miljarder kronor vid utgången av 2025.

Statens upplåning fördelat på skuldinstrument Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som förfaller. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller, uppgick till 475 miljarder kronor 2025, jämfört med 348 miljarder kronor 2024 (se tabell 5.4).

Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut räntebärande värdepapper (skuldinstrument). Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer, likviditetsförvaltningsinstrument och statsskuldväxlar i svenska kronor. En mindre del av upplåningen sker i realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta, men växlar likviden till kronor och valutasäkrar lånen med valutaderivat. Köpare av statspapper är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner.

Tabell 5.4 Upplåning fördelat på olika marknader och skuldinstrument

Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Statsskuldväxlar 107 65 123 113 173 Likviditetsförvaltningsinstrument 68 89 97 134 137 Total upplåning penningmarknad 176 154 220 247 310 Nominella statsobligationer 83 46 45 72 118 Realobligationer 21 9 9 9 5 Gröna obligationer 0 0 0 0 0 Obligationer i utländsk valuta 0 0 0 21 41 Total upplåning kapitalmarknad 103 55 53 102 165

Total upplåning 279 209 273 348 475

Riksgäldskontoret finansierade det ökade upplåningsbehovet under 2025 med ökad obligationsupplåning och en fortsatt förhållandevis stor kortfristig upplåning.

På penningmarknaden tar Riksgäldskontoret upp kortfristiga lån genom att ge ut statsskuldväxlar och olika likviditetsförvaltningsinstrument med kort löptid. Belopp för statsskuldväxlar i tabellen avser utestående stock vid utgången av respektive år. Vid

slutet av 2025 uppgick stocken statsskuldväxlar till 173 miljarder kronor, vilket är en ökning med 60 miljarder kronor jämfört med 2024.

På kapitalmarknaden lånar Riksgäldskontoret på längre löptider genom att emittera olika typer av obligationer. Under 2025 var emissionsvolymen i nominella statsobligationer 118 miljarder kronor, jämfört med 72 miljarder kronor 2024. Under 2025 var emissionerna av realobligationer 6 miljarder kronor, vilket var 3 miljarder kronor lägre än 2024. Riksgäldskontoret har inte emitterat några gröna obligationer sedan 2020.

Riksgäldskontoret emitterade under 2025 en euroobligation i juni och en obligation i amerikanska dollar i oktober. Likviden motsvarade 21,8 miljarder kronor respektive 18,8 miljarder kronor. Under 2024 emitterade Riksgäldskontoret en tvåårig obligation i amerikanska dollar motsvarande 21 miljarder kronor.

Statsobligationsräntorna steg under året och den svenska kronan stärktes mot både euron och den amerikanska dollarn. Framför allt stärktes kronan mot den amerikanska dollarn, från drygt 11,1 till 9,2 kronor per dollar. Marknadsräntan på en tioårig statsobligation var i slutet av 2025 ungefär 2,8 procent, vilket var en halv procentenhet högre än 2024. Även räntorna på två- och femåriga statsobligationer steg men inte lika mycket som tioårsräntan. Däremot sjönk den genomsnittliga emissionsräntan på statsskuldväxlar i takt med att Riksbanken fortsatte att sänka styrräntan under 2025.

5.4 Statsskuldens kostnader

Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på statens budget uppgick till 30,1 miljarder kronor 2025 jämfört med 20,1 miljarder kronor 2024. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten.

Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta till aktuell valutakurs.

I tabell 5.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen).

Tabell 5.5 Statsskuldens kostnader

Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Räntekostnader på lån i svenska kronor 21,8 36,2 32,0 23,7 18,1 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 1,4 1,3 4,6 5,8 4,3 Realiserade valutakursförändringar 0,4 11,7 8,2 -1,1 1,0 Realiserade kursförändringar 2,3 0,4 0,0 -0,3 -0,4 Orealiserade valutakursförändringar i lån i utländsk valuta 11,9 10,3 -17,5 2,2 -3,2 Över-/underkurs vid emission m.m. -12,6 -9,8 -5,9 -4,1 -1,8

Summa kostnader 25,2 50,1 21,4 26,2 18,0

Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -8,1 -6,3 -8,8 -7,1 -4,2

2021 2022 2023 2024 2025

Nettokostnader efter intäkter,

exklusive vidareutlåning 17,1 43,8 12,6 19,1 13,8

Orealiserade valutakursförändringar hänförbara till vidareutlåning -9,5 -11,9 11,9 0,3 -0,3

Nettokostnader inklusive

vidareutlåningen 7,6 31,8 24,5 19,4 13,5

Enligt resultaträkningen för 2025 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 13,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5,9 miljarder kronor jämfört med 2024. De främsta orsakerna till att nettokostnaden för statsskulden förbättrades 2025 var att räntekostnaderna på lån i svenska kronor minskade och orealiserade valutakursvinster till följd av att svenska kronan stärktes mot euron och den amerikanska dollarn under 2025.

Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursförlust på 1,0 miljarder kronor 2025, vilket var en försämring med nästan 2,1 miljarder kronor jämfört med 2024.

Realiserade kursförändringar visade en vinst på 0,4 miljarder kronor 2025, vilket var en förbättring med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.

På valutamarknaden stärktes kronan i värde mot den amerikanska dollarn och euron under 2025. Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursvinst på 3,2 miljarder kronor hänförbar till lån i utländsk valuta och en orealiserad valutakursvinst på 0,3 miljarder kronor hänförbar till vidareutlåning till Riksbanken. De totala orealiserade valutakursförändringarna minskade nettokostnaden för statsskulden med 3,5 miljarder kronor 2025, vilket var en förbättring med 6,0 miljarder kronor jämfört med 2024.

Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 1,8 miljarder kronor 2025. Över- och underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer där marknadsvärdet är högre eller lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden redovisas som förutbetalda överkurser respektive förutbetalda underkurser och periodiseras ut under lånets löptid.

Skillnaden 2025 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselinstrument och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 16,6 miljarder kronor. Nettokostnaden var lägre än utfallet på anslaget. Skillnaden förklaras främst av att olika principer används för redovisning mot anslag, som är kassamässig, och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är realiserade räntor och över-/underkurser som redovisas mot anslaget, medan periodiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser påverkar nettokostnad i resultaträkningen. För 2024 var motsvarande skillnad 0,7 miljarder kronor. Nettokostnaden var även 2024 lägre än utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden.

6 Redovisning och riskanalys av

statliga garantier och utlåning

6.1 Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk.

Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garantioch utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt.

Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.

Mot bakgrund av de geopolitiska spänningarna i omvärlden beslutade riksdag och regering under året att ge Exportkreditnämnden i uppdrag att inrätta en garantiram om 500 miljoner kronor för exportkreditgarantier för försvarsexport till Ukraina samt höja ramen för särskilda exportkreditgarantier till Ukraina från 333 miljoner kronor till 888 miljoner kronor.

En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med närmare 83 miljarder kronor under 2025 och uppgick vid årsskiftet till 3 057 miljarder kronor, jämfört med 2 974 miljarder kronor 2024. Näst efter insättningsgarantin (2 516 miljarder kronor per 31 december 2024) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (324 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (212 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till 4,7 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier om 94 miljarder kronor. De

redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består till stor del av exportkreditgarantier.

I tabell 6.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till balansräkningen.

Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser den 31 december 2025

Miljoner kronor Under året Under året Utfärdade Utfärdade utfärdade utfärdade Bundna garanti- Bundna garanti- Utgiftsområde Typ av garanti garantier 2025 garantier 2024 garantier 2025 garantier 2024 utfästelser 2025 utfästelser 2024

1

2 Insättningsgarantin 2 515 888 2 374 813

2

2 Investerarskyddet

Kreditgarantier 324 462 361 134 68 719 112 148 94 487 70 595

24 Exportkreditgarantier 3 277 081 317 284 57 219 103 610 76 834 43 694 7 U-kreditgarantier 36 113 4 7 Fristående garantier 14 751 14 317 3 040 5 805 693 568 22 Infrastruktur 2 698 3 888 18 Bostadskrediter 2 797 4 299 1 199 2 274 180 352 2, 7,16, 22 Internationella åtaganden 17 438 18 441 24 Gröna garantier 9 649 2 771 7 261 459 16 779 25 982 24 Garantier till företag 12 21 Övrigt

Garantier om tillförsel av

kapital 211 776 232 709 405 405

5 22 Kapitaltäckningsgarantier 7 204 6 890 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital 6 204 167 225 414

2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier

7

4 733 5 535

Summa 3 056 859 2 974 190 69 124 112 553 94 487 70 595

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2024. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier och råvarugarantier, exportkreditgarantier för Ukraina och försvarsexport till den ukrainska staten. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 4,7 miljarder kronor. 4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår inte åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis. och Cotonou-avtalen. Detta åtagande om 72 miljoner euro redovisas under internationella åtaganden. 5 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2024. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag samt Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima och två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Svenska statens garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) för dess kompletterande lån till Ukraina respektive garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina förvaltas av Sida.

Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1

Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2021 – 2025

Miljoner kronor

3 000 000

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0 2021 2022 2023 2024 2025 Övriga garantier Insättningsgarantin

Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 6.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och tabell 6.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1, men inte i tabell 6.2.

För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier.

Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro.

Riksdagen har under året beslutat om en höjning av ramen från 500 miljarder kronor till 625 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier och en garantiram om 12 miljarder kronor gällande kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror. EKN:s ram om 333 miljoner kronor för särskilda exportkreditgarantier för Ukraina höjdes till 888 miljoner kronor. Därtill fick EKN i uppdrag att garantera försvarsexport till Ukraina under en särskild garantiram om 500 miljoner kronor.

Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 30 miljarder kronor för 2025 jämfört med 26 miljarder kronor 2024. Sida hanterar även en garantiram om 152 miljoner euro för Europeiska investeringsbankens långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen. Sida förvaltar också svenska statens åtaganden om garanti på 45 miljoner euro till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garanti om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.

Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2025.

Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2025

Miljoner kronor om inget annat anges Beslutade Beslutade Utfärdade Utfärdade Utfärdade garantier Utfärdade garantier Utgifts- garantiramar garantiramar garantier garantier inklusive. bundna inklusive bundna område 2025 2024 2025 2024 utfästelser 2025 utfästelser 2025

Riksgäldskontoret

1 2 Insättningsgarantin Obegränsad Obegränsad 2 515 888 2 374 813 2 515 888 2 374 813 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet 3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden 4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, 5 Resolutionsreserven 200 000 200 000 2 Garantiram Krigsförsäkring 200 000 0 0 22 Kreditgaranti, Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 2 698 3 888 2 698 3 888 2,16, Pensionsgarantier 22, 24 Obegränsad Obegränsad 4 733 5 535 4 733 5 535 21 Kreditgaranti, Investeringar i ny kärnkraft 400 000 400 000 0 0 0 0 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 605 633 605 633 24 Kreditgaranti, Statligt garantiprogram till företag 50 000 50 000 12 21 12 21 24 Kreditgaranti, Gröna garantier 80 000 80 000 9 649 2 771 26 429 28 753 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 EUR 7 825 84 656 89 887 84 656 89 887 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 859 6 221 5 859 6 221 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 338 1 421 1 338 1 421 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 EUR 2 600 28 130 29 868 28 130 29 868 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 4 637 5 543 4 637 5 543 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 3 891 25 898 30 955 25 898 30 955 7 Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 149 178 149 178 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 3 468 UA 2 913 43 734 49 968 43 734 49 968 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 328 4 945 4 328 4 945 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 4 953 5 921 4 953 5 921 6 22 Garantikapital, Eurofima CHF 42 CHF 42 484 506 484 506

Beslutade Beslutade Utfärdade Utfärdade Utfärdade garantier Utfärdade garantier Utgifts- garantiramar garantiramar garantier garantier inklusive. bundna inklusive bundna område 2025 2024 2025 2024 utfästelser 2025 utfästelser 2025 2 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 EUR 849 9 029 9 587 9 029 9 587 2 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrott av covid-19 EUR 863 EUR 863 5 064 5 231 5 064 5 231

EKN

7 24 Exportkreditgarantier 625 000 500 000 277 012 317 237 353 701 360 931 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 41 47 41 47 24 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 12 000 0 0 0 0 24 Exportkreditgarantier till Ukraina 888 333 28 0 173 0 24 Exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten 500

Sida

Totalram 30 000 26 000 7 därav u-kreditgarantier 36 113 36 113 7 därav fristående garantier 14 751 14 317 15 444 14 885 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen EUR 152 EUR 152 779 907 779 907 2 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) 8 EUR 45 EUR 45 484 513 484 513 2 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina 8 EUR 137 EUR 137 1 478 1 569 1 478 1 569

Boverket

18 Kreditgarantier för ny- och 9 ombyggnad av bostäder 8 000 8 000 2 797 4 299 2 978 4 651

Summa

3 049 655 2 967 300 3 144 142 3 037 896

Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och tabell 6.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2. 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2024. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 4,7 miljarder kronor. 8 Såväl garantin för underliggande lån till IBRD som garantin till Europeiska unionen var utbetalda i sin helhet. 9 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.

De olika garantityperna

I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige

1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution.

Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 1 050 000 kronor per insättare och institut. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. En omräkning gjordes under 2025, vilket resulterade i att dåvarande 1 050 000 kronor per insättare ändrades till 1 150 000 kronor per den 1 januari 2026. Ett högre ersättningsbelopp (maximalt 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad.

Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet.

De garanterade insättningarna uppgick till 2 516 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2024, vilket är en ökning med 141 miljarder kronor jämfört med föregående år. Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2024 då rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten med hänsyn till risk.

Inga händelser inträffade under 2025 som utlöste insättningsgarantin.

Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin.

Investerarskyddet

Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut.

För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.

Inga ersättningsfall inträffade under året.

Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.

Exportkreditgarantier

EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier, investeringsgarantier, råvarugarantier samt särskilda exportkreditgarantier och exportgarantier för försvarsexport till Ukraina. Årets garantigivning har legat på en mer normal nivå efter två år med hög efterfrågan på exportkreditgarantier.

Den utestående garantivolymen uppgick till 277 miljarder kronor vid årsskiftet, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin på 4,7 miljarder kronor för stora företag. Det är en minskning med 40 miljarder kronor jämfört med föregående år. EKN utfärdade under året garantier för 57 miljarder kronor, vilket är 46 miljarder kronor lägre än 2024. Utfästelserna däremot ökade med 33 miljarder kronor jämfört året innan och uppgick till 77 miljarder kronor. Årets garantigivning dominerades av några enskilt stora garantier för finansiering av försvarsmaterial, men även garantier till telekom och energisektorn. Varken garantiramen för att säkra råvaror eller ramen för exportkreditgarantier för försvarsexport till Ukraina utnyttjades under året.

Engagemangen i form av exportkreditgarantier, var fördelade på 131 länder. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största koncentrationen, följt av USA och Polen. Av det totala engagemanget hänförs 60 procent till affärer till de fem största länderna.

Efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) var fortsatt hög. Detta förklaras framför allt av stora investeringar inom försvar, men även investeringar inom telekom, transport och maskin. Utställda garantier uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en minskning med 16 procent jämfört med året innan.

U-kreditgarantier

En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes ut, fram till och med den 1 juni 2009, till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor.

Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 36 miljoner kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete.

Fristående garantier

Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2025 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 15,4 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om 14,8 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,7 miljarder kronor.

Infrastruktur

Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 2,7 miljarder kronor jämfört med 3,9 miljarder kronor året innan. Riksgäldskontoret har under året fått ett förnyat uppdrag av regeringen att ställa kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiet och beredning pågår.

Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen 2014, huruvida det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet för byggandet av Öresundsförbindelsen är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, avgjordes under februari 2024. Det konstaterades att de statliga garantier som Danmark och Sverige beviljat inte utgör nytt stöd enligt EU:s regelverk om statligt stöd. Detta har överklagats till Tribunalen.

Bostadskreditgarantier

Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket.

Den totala garantistocken omfattade 69 garantier och uppgick vid årsskiftet till 2,8 miljarder kronor jämfört med 4,3 miljarder kronor året innan. Det är främst kreditgarantier under byggtid som ställts ut.

Internationella åtaganden

De internationella åtagandena minskade under året från 18 miljarder kronor till 17 miljarder kronor. Det beror främst på valutakursförändringar.

Garantin till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina uppgående till 137 miljoner euro var vid årsskiftet utnyttjad i sin helhet. Garantin förvaltas av Sida. Sida hanterar även en garanti om 45 miljoner euro till IBRD för ett kompletterande lån till Ukraina med syfte att bibehålla genomförda reformer samt möta landets akuta likviditetsbehov.

Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalen uppgick till 0,7 miljarder kronor.

Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under 2020 i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens garantifond uppgick till 5,1 miljarder kronor vid slutet av året medan utestående belopp för SURE var 9 miljarder kronor.

Garantiprogram till företag

Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Garantiprogrammet stängde för nyteckning den 30 september 2021. Utestående garantiåtagande uppgick till 12 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Kreditgarantier för gröna investeringar

Under året ställde Riksgäldskontoret ut ytterligare en kreditgaranti om 80 procent för ett lån upp till 15 miljarder kronor till SSAB AB för finansiering av bolagets omställning av stålproduktion i Luleå. Sammantaget har Riksgäldskontoret beviljat sex kreditgarantier under programmet statliga kreditgarantier för gröna investeringar till fyra olika industriprojekt. Vid slutet av året var det totala utestående garantibeloppet 9,6 miljarder kronor.

Under 2026 har Riksgäldskontoret inget bemyndigande att utfärda nya garantier under garantiprogrammet för gröna industriinvesteringar. Därutöver ska en utvärdering av garantiprogrammet göras under 2026 efter beslut av regeringen.

Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.

Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-danska broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2025 om 1,5 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 5,7 miljarder kronor för Svedab.

Grundfondsförbindelser

En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.

Garantikapital

Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.

Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 204 miljarder kronor vid utgången av 2025 jämfört med 225 miljarder kronor året innan. Minskningen beror på förändring i valutakurser.

Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.

Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.

Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.

Pensionsåtagandena uppgick till 4,7 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2024. Av dessa var 3,7 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket.

Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.

Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten.

I tabell 6.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden.

Tabell 6.3 Avsättning för garantiförluster den 31 december 2025

Miljoner kronor Avsättningar Avsättningar i relation till i relation till Utfärdade Utfärdade Avsättningar Avsättningar utfärdade utfärdade garantier garantier för garanti- för garanti- garantier garantier Myndighet 2025 2024 förluster 2025 förluster 2024 2025 2025 1 Riksgäldskontoret 18 102 13 252 3 502 1 145 19,3% 8,6% 2 EKN 277 081 317 284 10 708 13 075 3,9% 4,1% Sida 3 15 566 15 337 716 691 4,6% 4,5% Boverket 2 797 4 299 128 202 4,6% 4,7%

Summa 313 546 350 173 15 054 15 113 4,8% 4,3%

1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 593 miljoner kronor från 10 708 miljoner kronor till 9 115 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, uppgick till 15 miljarder kronor och är i paritet med föregående år. Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade under året medan EKN:s och Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m.

Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser.

Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som

påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten.

Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Tillgångarna i garantiverksamheten framgår av tabell 6.4 nedan.

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar

De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret.

Placeringarna utgör den s.k. insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 56,1 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,2 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2024 om 2 516 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt EU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.

Konton i Riksgäldskontoret

En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar.

Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Regressfordringar

Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 12 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 1,9 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier.

Tabell 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2025

Miljoner kronor Värde- Värdepappers- pappersinnehav innehav och och Konton Konton Ännu inte Ännu inte övriga övriga hos hos Övriga Övriga Regress- Regress- fakturera fakturera likvida likvida Riksgälds Riksgälds garanti- garanti- fordringar fordringar de de tillgångar tillgångar kontoret kontoret tillgångar tillgångar (netto) (netto) avgifter avgifter Totalt Totat Myndighet 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Riksgäldskontoret, insättnings garantin 1 54 084 48 537 1 580 3 957 55 664 52 495 Riksgäldskontoret 1 852 1 486 24 18 1 876 1 504 EKN 26 750 23 310 10 974 14 352 1 553 1 838 2 810 3 076 42 086 42 576 Sida 0,1 101 2 767 2 665 0 44 287 285 195 183 3 249 3 279 Boverket 2 717 2 654 3 3 12 20 2 732 2 678

Summa 80 834 71 949 19 889 25 115 0 44 1 866 2 144 3 017 3 278 105 606 102 531

1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde.

Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i

garantiverksamheten

För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5, där jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina, garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina, exportkreditgarantier för Ukraina samt exportkreditgarantier för försvarsexport till Ukraina ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats.

Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i

garantiverksamheten den 31 december 2025

Miljoner kronor Utfärdade Utfärdade Avsättningar för Avsättningar för Garanti- Garantigarantier garantier garantiförluster garantiförluster tillgångar enligt tillgångar enligt Myndighet 2025 2024 2025 2024 tabell 6.4 1 2025 tabell 6.4 2024 Riksgäldskontoret 18 102 13 252 3 502 1 145 1 876 1 504 2 EKN 277 081 317 284 10 708 13 075 42 086 42 576 3 Sida 15 566 15 337 716 691 3 249 3 279 Boverket 2 797 4 299 128 202 2 732 2 678

Summa 313 546 350 173 15 054 15 113 49 942 50 037

1 Summan 49 942 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 55 664 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 593 miljoner kronor från 10 708 miljoner kronor till 9 115 miljoner kronor 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan

inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet.

Under 2025 minskade garantitillgångarna något samtidigt som även avsättningarna för garantiförluster minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna.

Flöden i garantiverksamheten och deras påverkan på statens finanser

Flöden i garantiverksamheten

Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden.

Tabell 6.6 Flöden i garantiverksamheten under 2025

Miljoner kronor Avgifter för Avgifter för garanti- garanti- Avgifter Avgifter Skade- Skadeförluster förluster övriga övriga Återvinning Återvinning utbetalning utbetalning Summa Summa Myndighet 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 2 514 2 349 2 514 2 349 Riksgäldskontoret, övriga garantier 327 24 8 26 0 -39 335 11 EKN 1 691 2 634 101 594 -728 -1958 63 1 270 Sida 86 118 13 92 -100 -185 -1 24 Boverket 28 34 2 2 -23 -22 6 13

Summa 1 131 2 810 2 514 2 349 124 714 -852 -2 205 2 917 3 668

Anm. Avgifterna avser fakturerade avgifter. 1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå.

Avgifter

Under 2025 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 3,6 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna.

Återvinningar

Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,1 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framför allt betalningar från Kuba, Pakistan, Irak och Argentina.

Skadeutbetalningar

Skadeutbetalningarna minskade under året och infriade garantier uppgick till 0,9 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier. Skadeutbetalningarna för exportkreditgarantierna uppgick till 0,7 miljarder kronor för 2025, vilket ska jämföras med 2 miljarder kronor året innan. En stor del av årets infrianden avsåg affärer till bl.a. Ghana, Etiopien och Zambia.

Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i

form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 2,9 miljarder kronor 2025.

Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garantin till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina, garantin till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina samt för de särskilda exportkreditgarantierna för Ukraina och för försvarsexport till Ukraina.

Under 2025 utbetalades 246 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 6.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Utfall om närmare 207 miljoner kronor har belastat anslag för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg infrianden samt administrativa avgifter.

Tabell 6.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2025

Miljoner kronor Utgifts- Utfall Utfall område Anslag Myndighet Garantiåtagande 2025 2024 2 1:14 Vissa garanti- och Riksgäldskontoret Garantier till EIB:s medlemsavgifter garantifond samt till EU för SURE 206,8 135,3 7 1:1 Biståndsverksamhet Sida Afrika, Asien, Strategiskt inriktade bidrag samt reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. 39,5 84,3 22 1:1 Utveckling av statens Trafikverket Arlandabanan Infrastructure transportinfrastruktur AB

Summa 246,3 219,6

Totalt har 597 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2025 jämfört med 181 miljoner kronor året innan, se tabell 6.8.

Tabell 6.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2025

Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2025 Utfall 2024 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 506,6 34,6 1 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden EKN 69,2 123,7 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,0 0,0 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 21,1 22,2

Summa 596,9 180,6

1 I beloppet 69,2 miljoner kronor för inlevererat överskott av EKN 2025 ingick överförväntningsriktiga premier om 62,1 miljoner kronor och ett administrativt överskott om 7 miljoner kronor. För 2024 uppgick de överförväntningsriktiga premierna till 61,2 miljoner kronor och det administrativa överskottet till 62,5 miljoner kronor.

Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 70 miljoner kronor och 246 miljoner kronor årligen. De avgifter som

garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 3,6 och 5,9 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden.

Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,2 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila, för att under 2025 minska. Det är främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvunnits.

Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar

samt saldot för betalningsflödet 2021 – 2025

Miljoner kronor 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 -1 000 -2 000 -3 000 2021 2022 2023 2024 2025 Skadeutbetalningar Avgifter Subventioner Återvinningar Flödessaldo

6.2 Statlig utlåning med kreditrisk

Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret.

Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.

Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2025 till 314 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 311 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 2 miljarder kronor via anslag.

Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 305 miljarder kronor, vilket motsvarade 97 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i

Sverige, främst flyktingar, på 585 miljoner kronor samt körkortslån, inklusive skuldsanering, om 117 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets utlåning på 6,7 miljarder kronor gick främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till 0,8 miljarder kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske med flera.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 28 miljarder kronor eller 9 procent av utlånat belopp. CSN:s utlåning stod för 27,7 miljarder kronor eller 99 procent av reserveringarna.

Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2025

Miljoner kronor Låne- Låne- Reserv- Reserv- fordran fordran eringar eringar efter efter Låne- Låne- för låne- för låne- reserv- reserv- Låne- Låne- Utgifts- Myndighet respektive Utlånings- Utlånings- fordran fordran förluster förluster ering ering löften löften område låntagare/ändamål ram 2025 ram 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Lånefinansierad utlåning 15 CSN, studielån 309 500 292 000 304 748 288 125 26 568 26 349 278 180 261 776 22 Riksgäldskontoret, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 645 695 0 0 645 695 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB 6 400 6 400 5 705 5 335 0 0 5 705 5 335 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 150 000 150 000 0 0 0 0 0 0 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 0 0 0 0 0 0 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Nordiska museet 77 38 41 0 0 38 41 36 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan AB 130 130 73 81 0 0 73 81 57 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska teatern AB 72 71 61 0 0 71 61 1 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Tekniska museet 95 95 89 93 0 0 89 93 6 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Skansen 80 80 54 57 0 0 54 57 26 23

Delsumma 311 423 294 487 26 568 26 349 284 854 268 139 90 60

Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 585 677 475 526 110 151 15 CSN, studielån 329 408 263 302 66 106 15 CSN, körkortslån 113 139 58 65 54 75 15 CSN, övrigt 306 314 287 297 19 18 7 Sida, villkorslån 276 276 276 276 0 0 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 85 86 64 61 21 25 11 13

Låne- Låne- Reserv- Reserv- fordran fordran eringar eringar efter efter Låne- Låne- för låne- för låne- reserv- reserv- Låne- Låne- Utgifts- Myndighet respektive Utlånings- Utlånings- fordran fordran förluster förluster ering ering löften löften område låntagare/ändamål ram 2025 ram 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 21 Energimyndigheten, villkorslån 50 61 23 31 26 30 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 13 13 7 7 6 6 22 Trafikverket, flygplatstjänster 191 191 0 0 191 191 24 Kammarkollegiet, paketreseföretag 90 92 18 13 72 79

Delsumma 2 037 2 258 1 471 1 577 566 681 11 13

Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät, nätförstärkningslån 1 700 700 111 111 0 0 111 111 666 666

Delsumma 111 111 0 0 111 111 666 666

Summa

313 571 296 856 28 039 27 925 285 532 268 931 767 739

Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 8 922 miljoner kronor. Anm.: I CSN:s utlåning ingår inte saldot på avräkningskonto om 1,1 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 25 till balansräkningen). Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. 1 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2025 till 286 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till den ökade utlåningen är CSN:s utlåning i form av studielån.

Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust

2021 – 2025

Miljoner kronor

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0 2021 2022 2023 2024 2025 CSN Riksgälden Övriga I tabell 6.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori.

Tabell 6.10 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2025

Miljoner kronor Myndighet respektive Reserveringar för Reserveringar för Lånefordran efter Lånefordran efter lånekategori Lånefordran 2025 Lånefordran 2024 låneförluster 2025 låneförluster 2024 reservering 2025 reservering 2024 CSN Lånefordringar 288 772 270 384 18 258 17 773 270 514 252 611

Myndighet respektive Reserveringar för Reserveringar för Lånefordran efter Lånefordran efter lånekategori Lånefordran 2025 Lånefordran 2024 låneförluster 2025 låneförluster 2024 reservering 2025 reservering 2024 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 17 309 19 280 9 393 9 764 7 915 9 515

Delsumma 306 081 289 664 27 651 27 538 278 430 262 126

Riksgäldskontoret Lånefordringar 6 029 5 668 0 0 6 029 5 668 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 645 695 0 0 645 695

Delsumma 6 675 6 362 0 0 6 675 6 362

Summa 312 755 296 026 27 651 27 538 285 104 268 489

Anm.: I CSN:s utlåning ingår inte saldot på avräkningskonto om 1,1 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 25 till balansräkningen).

De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,8 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 305 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 27 miljarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av det utlånade beloppet.

CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.

– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. – Lån som beviljats fr.o.m. 1989 finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Från och med 2023 ingår även ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån efter beslut av riksdag och regering.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Uppkomna förluster avseende studielån, vilka lånats upp via Riksgäldskontoret, finansieras från kreditreserven.

Hemutrustningslån

CSN beviljade fram till och med 2021 lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 0,6 miljarder kronor varav 0,5 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. Hemutrustningslånen finansieras från och med 2012 med anslag. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN.

Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till

Öresundsförbindelsen. Vid årsskiftet var totalt 6,4 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.

Svensk-danska broförbindelsen SVEDAB AB

Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,7 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbro Konsortiet. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för.

A-Train AB

Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2025 uppgick till 50 miljoner kronor och totalt har royalty om 355 miljoner kronor betalats till staten.

Lån till exportfinansiering Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgår till 150 miljarder kronor, där högst 12 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 138 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen var inte utnyttjad vid årsskiftet.

Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för komponenter till flygmotorer. Royaltylånen reglerades under slutet av 2024. Under året har royalty om 57 miljoner kronor betalats till inkomsttitel.

Lån till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Skansen Under året har Riksgäldskontoret fått i uppdrag av regeringen att utöka Kungliga Dramatiska teatern AB:s låneram om högst 72 miljoner kronor samt tillhandahålla Kungliga Operan AB en låneram om högst 130 miljoner kronor, Stiftelsen Tekniska museets en låneram om högst 95 miljoner kronor och Stiftelsen Skansen en låneram om högst 80 miljoner kronor.

Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 0,8 miljarder kronor, vilket är något lägre jämfört med samma period föregående år. Av utlånat belopp 2025 bedömdes 0,4 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 48 procent av beloppet.

Trafikverket har till följd av smittspridningen av covid-19 fått i uppdrag att ställa ut lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke-statliga flygplatser för intäktsbortfall för

de delar av flygtrafiktjänsten som vanligtvis finansieras via den svenska undervägsavgiften. Vid årsskiftet var 191 miljoner kronor utlånade.

Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.

Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver För de engagemang som hanteras enligt den svenska garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver.

För studielån har en ny modell införts fr.o.m. den 1 januari 2023 och den del av räntan (räntepåslag) som avser finansiering av beräknade framtida kreditförluster, avseende såväl tidigare givna lån som nyutlåning under året, förs till konto i Riksgäldskontoret och används för finansiering av konstaterade förluster. Tidigare kreditreserv i Riksgäldskontoret avslutades under 2023. Den del av räntan som avser finansiering av beräknade kreditförluster kommer från och med 2023 föras till en ny kreditreserv.

För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 6.11. Jämförelsen pekade på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster gällande Riksgäldskontoret. CSN däremot visade ett underskott, där uppskattade reserveringar för låneförluster inte motsvarade placerade medel i kreditreserven. För CSN ska räntepåslaget över tid finansiera förväntade förluster på studielån.

Tabell 6.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i

utlåningsverksamheten den 31 december 2025

Miljoner kronor Reserveringar för Reserveringar för Medel placerade i Medel placerade i Myndighet låneförluster 2025 låneförluster 2024 kreditreserver 2025 kreditreserver 2024 CSN 26 568 26 349 3 155 2 005 Riksgäldskontoret 0 0 664 650

Summa 26 568 26 349 3 819 2 655

För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bl.a. kreditförluster för dessa lån, se tabell 6.12.

Tabell 6.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2025

Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Myndighet Utfall 2025 Utfall 2024 13 1:1 Hemutrustningslån CSN 0,0 0,02 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 2 288,6 1 261,6 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,0 0,0 21 1:3 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 0,0 0,0 22 1:6 Lån avseende regional flygtrafiktjänst Trafikverket 0,0 0,0 22 1:18 Lån till körkort CSN 0,03 7,1 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgäldskontoret 0,0 4,0 24 1:25 Researrangörslån Kammarkollegiet 0,0 0,0

Summa 2 288,7 1 272,6

Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 6.13.

Tabell 6.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2025

Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2025 Utfall 2024 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 57,1 36,3 2342 Ränteinkomst allmänna studielån CSN 0,1 0,3 2394 Ränteinkomster Lån för studielån i Riksgälden CSN 0,0 0,0 2394 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån CSN 8,1 10,0 2394 Övriga ränteinkomster körkortslån CSN 2,9 2,3 2811 Återförda medel kreditförlust CSN 0,0 0,0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,0 0,0 4312 Återbetalning allmänna studielån CSN 0,05 0,1 4313 Återbetalning av studiemedel CSN 44,4 61,7 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 39,1 61,7 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 27,0 31,6 4526 Amortering biståndskrediter SIDA 0,0 0,0 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 2,7 3,1

Summa 181,5 207,1

6.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning

och utställda garantier

Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det av intresse att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster. Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens

garanti- och utlåningsportfölj (förordning (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin.

Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för stora förluster i den ordinarie portföljen. Det är samma risknivå som föregående år. Risknivån höjdes från låg till måttlig 2022 och förklarades då främst av en ökad andel engagemang med hög eller mycket hög kreditrisk. Sedan föregående år bedöms förändringarna av kreditvärdigheten vara begränsade. Det försämrade säkerhetsläget i Europa och snabbt skiftande förutsättningar för global handel innebär en fortsatt osäkerhet kring utvecklingen för den reala ekonomin och på de finansiella marknaderna. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året.

Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys, som lämnades till regeringen den 13 mars 2026 (Fi2026/00678).

Den ordinarie portföljen I riskanalysen definierar Riksgäldskontoret stora förluster som ett scenario där förlusterna skulle uppgå till minst 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem identifierade riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 6.14.

Tabell 6.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och

stater den 31 december 2025

Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög Riskfaktor Risk för stora förluster 2025 Risk för stora förluster 2024 Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Måttlig Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk utveckling Måttlig Måttlig

Risk till följd av den allmänna ekonomiska utvecklingen Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i den ekonomiska utvecklingen, s.k. odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång.

Stora förluster kan även uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den ger förhöjda förluster i övriga delar av portföljen, Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig även för detta.

Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning

Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör ca 43 procent av portföljens storlek. Risken bedöms som måttlig för stora förluster då ett fåtal engagemang har en svagare kreditvärdighet. De största exponeringarna utgörs dock främst av garantier med minimal till begränsad kreditrisk.

Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig, på andra garanti- eller låntagare, ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern.

Risken för fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg eftersom portföljen endast innehåller ett fåtal engagemang med sådana kopplingar.

Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen.

Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju högre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft.

Avseende garantier och lån till företag finns en relativt god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekomoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen bedöms som stabil med en begränsad sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster.

Geografiska koncentrationer Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas ofta simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutvecklingen, förändringar i valutor och räntor eller en försämrad säkerhetspolitisk situation som påverkar ekonomin negativt. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som innebär kluster av förluster.

Den ordinarie portföljen är till 38 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 89 procent avser CSN:s studielån till låntagare bosatta i Sverige. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 3,4 miljarder kronor under analysens tidshorisont baserat på hur lånestocken ser ut. Andra betydande

orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt.

En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp.

Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin.

Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i form av resolution.

Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett s.k. direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen.

Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, s.k. skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Det sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifondens bidrag i resolution är dock begränsat till 40,2 miljarder kronor per institut.

Direkta infrianden

Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. För att stora förluster ska uppstå i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs att ett av de största instituten i denna kategori, eller flertalet institut, fallerar.

Insättningsgarantins bidrag i resolution

Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.

7 Nationellt intygande samt

avgifter till och bidrag från EU

I detta avsnitt lämnar regeringen ett nationellt intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU, inklusive medel som tas emot direkt av svenska myndigheter från kommissionen. Dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet.

Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.

7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den

svenska statsförvaltningen

Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar, samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar.

Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.

Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltande myndigheter, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har inom dessa ramar långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.

Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2025 innehåller den årliga räkenskapssammanställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten.

I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaper som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit

föremål för Riksrevisionens och Statskontorets (Ekonomistyrningsverket bytte den 1 januari 2026 namn till Statskontoret) granskningar. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.

Regeringens bedömning syftar till att tillförsäkra riksdagen insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.

Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar:

– myndighetsförordningen (2007:515) – internrevisionsförordningen (2006:1228) – förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll – förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.

Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll ansvarar myndighetsledningen för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande.

Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EU-budgeten

kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på Europeiska kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande. Ersättning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) kommenteras i det här kapitlet men berörs inte av regeringens nationella intygande.

Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För den delade förvaltningen har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen. 8 De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget.

Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Uppgifter från dessa program ingår dock i resultat- och balansräkningarna för EU-medel fr.o.m. programperioden 2014 – 2020.

Intygandet för 2025 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från: – Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) – Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) – Europeiska socialfonden+ (ESF+) – Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) – Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHVFV) – Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) – Fonden för inre säkerhet (ISF) – Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) – Fonden för en rättvis omställning (FRO).

I resten av detta avsnitt följer en kort beskrivning av fonderna och vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga.

Europeiska garantifonden för jordbruket

EGFJ finansierar olika direktstöd till jordbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering.

Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet och utbetalande organ och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är attesterande organ.

8 Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens samt Västerbottens län, Migrationsverket, Polismyndigheten, Statens jordbruksverk, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Ejflu finansierar insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är attesterande organ.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

ERUF finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Programperioden 2014 – 2020 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete med svensk förvaltande myndighet, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen, det nationella programmet samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). Förvaltande myndighet för de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelsen i Norrbottens län (Nord), Länsstyrelsen i Västerbottens län (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) och Länsstyrelsen i Jämtlands län (Sverige-Norge). Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF för programperioden 2014 – 2020.

Programperioden 2021 – 2027 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fyra program inom territoriellt samarbete med svensk förvaltande myndighet. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen, och det nationella programmet samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). Förvaltande myndighet för de tre övriga territoriella programmen är Länsstyrelsen i Norrbottens (Aurora), Länsstyrelsen i Västerbottens (Norra Periferin och Arktis) och Länsstyrelsen i Jämtlands län (Sverige-Norge).

Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel.

Statskontoret är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige.

Europeiska socialfonden+

ESF+ finansierar insatser som syftar till att bl.a. främja sysselsättning, livslångt lärande och social delaktighet. Insatserna i det nationella programmet för ESF+ 2021 – 2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för programmet och ansvarar därmed för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten ansvarar för utbetalningar av fondmedlen och för redovisningsfunktionen.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som ESF+ finansierar.

Europeiska havs- och fiskerifonden

EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som EU:s integrerade havspolitik. Åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet 2014 – 2020 finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet och ansvarar för det att det svenska programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som EHFF finansierar.

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden

EHVFV understödjer såväl genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som den internationella världshavsförvaltningen. Fonden ger stöd till utveckling av innovativa projekt och investeringar som säkerställer att akvatiska och maritima resurser används på ett hållbart sätt. Insatserna i det nationella programmet för havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021 – 2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som EHVFV finansierar.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som AMIF finansierar.

Fonden för inre säkerhet

ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som ISF finansierar.

Instrumentet för gränsförvaltning och visering

BMVI ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU genom insatser som vidareutvecklar en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och insatser som skyddar den fria rörligheten för personer inom EU. Instrumentet bidrar till EU:s strategiska mål för en integrerad gränsförvaltning och utvecklingen av den gemensamma viseringspolitiken.

Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som BMVI finansierar.

Fonden för en rättvis omställning

FRO ska fokusera på de industrier och regioner som har störst koldioxidutsläpp i landet. Fonden ska även tackla de socioekonomiska utmaningarna som följer av en omställning. Medlen ska användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik i föreslagna regioner, de utpekade industrierna och dess värdekedjor.

Tillväxtverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att medlen hanteras på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som FRO finansierar.

7.2 Redovisning av samtliga EU-medel

I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2025. Utöver utfallet för 2025 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt.

Kassamässig redovisning innebär att medlen redovisas mot anslag och inkomsttitlar vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller till vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgjordes under 2025 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2020/2053/EU, Euratom av den 14 december 2020 om systemet för egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består av fyra delar. Dessa är baserade på tullar, mervärdesskatt, icke-materialåtervunnen plast och bruttonationalinkomsten (BNI).

Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den då gällande gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.

Den andra delen av avgiften är den mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna.

Den tredje delen av EU-avgiften baseras på icke-materialåtervunnen plast. Den infördes den 1 januari 2021. Denna del av avgiften beräknas enligt en enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilo plastförpackningar som inte återvinns.

Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas sammanlagda BNI-avgifter räknas som en restpost och storleken fastställdes för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter är balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen.

Nedsättningen av den BNI-baserade avgiften uppgick till 11 379 miljoner kronor för 2025, vilket är 825 miljoner kronor högre än 2024. Nedsättningen är en följd av Sveriges reduktion av den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021 – 2027.

Redovisningen i och vid sidan om statens budget Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer. Exempel på sådana faktorer:

– faktisk uppbörd av tullar och importavgifter – revideringar av medlemsstaternas BNI – revideringar av baser för mervärdesskatt – utfallet av EU-budgeten för tidigare år – ändringsbudgetar på unionsnivå.

Avgiften till EU lägre än budget men högre än föregående år

Sveriges avgift till EU uppgick 2025 till 45 714 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 2 048 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Däremot blev avgiften 4 527 miljoner kronor högre (11,0 procent) än 2024.

Sveriges EU-avgift blev 45 644 miljoner kronor i resultaträkningen för 2025.

Återflödet från EU minskade

Betalningarna från EU minskade med 11 096 miljoner kronor 2025, jämfört med 2024. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten har tidigare år huvudsakligen kommit från Garantifonden och Landsbygdsfonden. I juli 2025 fick Sverige dock en större utbetalning från RRF motsvarande 18 529 miljoner kronor. Det var den första utbetalningen baserad på landets betalningsansökan inom ramen för RRF-medlen.

I tabell 7.1 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och statens budget under perioden 2021 – 2025. Uppgifterna i tabellen ger inte en fullständig bild av EU-medlemskapets effekter på statens budget. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter i form av den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. inom utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional utveckling och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 7.1 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor Förändring 2021 2022 2023 2024 2025 2025 – 2024 Tullavgift 5 302 6 828 6 150 6 100 7 019 919 Mervärdesskattebaserad avgift 6 914 7 741 8 151 8 426 8 450 24 BNI-baserad avgift 39 018 32 689 27 854 23 955 28 096 4 141 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast 1 027 982 1 431 2 707 2 149 -557

Summa betalningar till EU¹ 52 262 48 240 43 585 41 187 45 714 4 527

Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 851 7 485 7 979 7 984 7 892 -92 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 310 3 099 3 259 2 468 2 285 -184 Bidrag från EU till fiske, vattenbruk och akvatisk miljö 97 151 300 103 122 19 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 185 1 430 1 714 1 889 958 -931 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 245 1 284 2 411 2 466 849 -1 618 Bidrag till transeuropeiska nätverk 506 794 997 453 572 118 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens - - - - 18 529 18 529 Övriga bidrag från EU 1 416 1 376 1 603 1 022 804 -219

Summa bidrag m.m.² 14 609 15 620 18 262 16 387 32 010 15 623

Nettoflöde från statens

budget till EU 37 652 32 619 25 323 24 800 13 704 -11 096

¹ Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. ² Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU.

Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.

Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2025 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 4 203 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen.

7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel

Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2025 omfattar den fleråriga budgetramen 2014 – 2020 och 2021 – 2027 samt enstaka transaktioner för programperioden 2007 – 2013.

Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Nationell medfinansiering ingår inte.

Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. Statskontoret har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt, när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas i detta avsnitt.

I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de.

Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran.

Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida.

Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker.

Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna har använts. Kommentarerna under tabellen avser båda programperioderna, dvs. siffrorna i tabell 7.2 och tabell 7.3 är summerade.

Tabell 7.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014 – 2020

Miljoner kronor 2025 2024

Intäkter av bidrag från EU

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 666 757 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) -4 -33 Europeiska socialfonden (ESF) 71 93 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 2 914 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) -1 0

2025 2024 Fonden för inre säkerhet (ISF) - 12 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) - 1 Interreg Sverige-Norge 9 4 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 5 23 Interreg Norra Periferin och Arktis 2 2 Interreg Botnia-Atlantica 0 0 Interreg Nord -1 -1

Summa intäkter av bidrag från EU mm. 749 1 771

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal -33 -78 Kostnader för lokaler 0 0 Driftkostnader -102 -49

Summa verksamhetens kostnader -135 -127

Lämnade bidrag

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -669 -783 Europeiska socialfonden (ESF) - 0 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) - 0 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) - -106 Interreg Sverige-Norge 0 0 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 0 -17 Interreg Nord 1 1 Interreg Botnia-Atlantica - 0 Interreg Norra Periferin och Arktis - 0

Summa lämnade bidrag -668 -905

Summa kostnader -803 -1 032

Nettokostnad/intäkt -54 739

Tabell 7.3 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2021 – 2027

Miljoner kronor 2025 2024

Intäkter av bidrag från EU

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 7 614 8 856 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 1 675 1 443 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) 168 178 Europeiska socialfonden+ (ESF+) 1 142 1 138 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1 305 71 Fonden för inre säkerhet (ISF) 93 68 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 616 -643 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) 98 109 Fonden för en rättvis omställning (FRO) 96 559 Brexitjusteringsreserven (BAR) -60 0 Interreg Sverige-Norge 72 39 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 287 171 Interreg Aurora 161 108 Interreg Norra Periferin och Arktis 51 34

Summa intäkter av bidrag från EU mm. 13 318 12 131

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal -407 -300

2025 2024 Kostnader för lokaler -89 -15 Driftkostnader -104 -93

Summa verksamhetens kostnader -601 -408

Lämnade bidrag

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) -7 807 -9 164 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -1 705 -1 424 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) -125 -179 Europeiska socialfonden+ (ESF+) -1 121 -1 116 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -925 -575 Fonden för inre säkerhet (ISF) -31 -31 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -253 -164 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) -55 -47 Fonden för en rättvis omställning (FRO) -354 -66 Brexitjusteringsreserven (BAR) - 0 Interreg Sverige-Norge 73 -40 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -272 -161 Interreg Aurora -147 -97 Interreg Norra Periferin och Arktis -46 -29

Summa lämnade bidrag -12 767 -13 092

Summa kostnader -13 368 -13 501

Nettokostnad/intäkt -50 -1 370

Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade

Intäkterna från EU ökade totalt sett med 155 miljoner kronor under 2025. Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) ökade med 1 258 miljoner kronor jämfört med förra året. Ökningen berodde främst på tillkomsten av 70 nya förvarsplatser genom en delvis AMIF-finansierad om- och utbyggnad av förvaret i Flen samt kapacitetsförstärkningar inom befintliga lokaler i Märsta och Mölndal. Detta är en del av Migrationsverkets arbete med att skyndsamt utöka förvarskapaciteten enligt ett regeringsuppdrag.

I programmet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 2021 – 2027 genomfördes två utlysningar och Tillväxtverket har totalt beviljat 80 procent av de tilldelade medlen under programperioden. Intäkterna från programmet ökade med 98 miljoner kronor under 2025 jämfört med 2024.

Jordbruksverkets intäkter av bidrag från EU har minskat med 1 270 miljoner kronor jämfört med 2024. Största delen av minskningen kommer från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) efter två planändringar som genomfördes under 2025. Ändringarna innebar bl.a. att programkursen för fonden höjdes och budgeten ökade. Detta har lett till en minskning i och med att handläggningen av dessa behövde ske samtidigt.

Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten minskade

De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel minskade med 563 miljoner kronor för båda programperioderna under 2025, jämfört med 2024. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna minskade med 1 245 miljoner kronor under 2025 jämfört med 2024.

Tillväxtverkets lämnade bidrag inom Fonden för en rättvis omställning (FRO), Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) ökade med 625 miljoner kronor under 2025. Det beror på att programperioden 2021 – 2027 ökade i implementeringstakt under 2025.

Balansräkning Balansräkningen visar fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten i sammandrag. Kommentarerna under tabellen avser båda programperioderna dvs. siffrorna i tabell 7.4 och tabell 7.5 är summerade.

Tabell 7.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014 – 2020

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Tillgångar

Kortfristiga fordringar 97 250 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 30 84

Summa tillgångar 127 334

Kapital -982 -1 229

Skulder

Kortfristiga skulder 518 116 Långfristiga skulder 0 0 Upplupna kostnader 44 41 Oförbrukade bidrag -7 87 Förutbetalda intäkter 554 1 320

Summa kapital och skulder 127 334

Tabell 7.5 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2021 – 2027

Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31

Tillgångar

Kortfristiga fordringar 8 722 8 881 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 813 407

Summa tillgångar 9 536 9 288

Kapital 8 495 7 945

Skulder

Kortfristiga skulder 423 0 Långfristiga skulder 0 0 Upplupna kostnader 1 118 Oförbrukade bidrag 178 99 Förutbetalda intäkter 439 1 126

Summa kapital och skulder 9 536 9 288

Kortfristiga fordringar på EU minskade

Tillgångarna består huvudsakligen av orealiserade kursdifferenser och Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd. Tillgångarna har i sin helhet ökat något. Fordringarna har minskat jämfört med 2024, vilket förklaras av lägre återflöden från garantifonden och effekter av orealiserade kursdifferenser. Den löpande redovisningen mot EU:s jordbruksfonder sker i euro, vilket innebär att Sverige bär

valutakursrisken. Eftersom den svenska kronan stärktes mot euron under 2025 har värdet på fordringarna minskat vid omräkning till svenska kronor.

Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning I tabellerna nedan redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget. Kommentarerna under tabellen avser båda programperioderna dvs. siffrorna i tabell 7.6 och tabell 7.7 är summerade.

Tabell 7.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014 – 2020 (exkl. TEN-bidrag)

Miljoner kronor Ackumulerat för UO/Anslag/Anslagspost Utfall 2025 Utfall 2024 programperioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering - 0 494 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 0 1 851 14 1:6 (2024) ap. 1, ap. 2 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 - 0 9 462 19 1:3 (2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 - 106 9 380 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 799 894 23 038

Summa anslag 799 1 000 43 224

Inkomsttitlar 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 604 863 23 368 6214 Bidrag från Europeiska havsoch fiskerifonden 2014 – 2020 - 3 1 054 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 – 2020 4 881 10 509 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020 - 1 529 10 603 6911 Övriga bidrag från EU 575 794 7 361

Summa inkomsttitlar 1 184 4 069 52 894

Saldo -385 -3 068 -9 670

Tabell 7.7 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2021 – 2027

(exkl. TEN-bidrag och bidrag från RRF)¹

Miljoner kronor Ackumulerat för UO/Anslag/Anslagspost Utfall 2025 Utfall 2024 programperioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 191 176 442 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 2021 – 2027 460 352 1 512 14 1:7 ap.1 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021 – 2027 1 171 1 163 2 619 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning 2021 – 2027 1 335 641 2 272 23 1:10 ap. 1, ap. 4 Gårdsstöd m.m. 7 649 9 011 37 616 23 1:11, ap. 1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 160 152 1 583 23 1:13 ap.1 Finansiering EUs gemensamma jordbrukspolitik – Biodling 4 5 11 23 1:13 ap.2 Finansiering EUs gemensamma jordbrukspolitik – Strategisk plan pelare 2 1 751 1 449 4 309 23 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 132 190 359

Summa anslag 12 854 13 141 50 724

Inkomsttitlar 6111 Gårdsstöd 7 751 7 871 37 220 6113 Övriga interventioner 143 144 1 547 6119² Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket -3 -31 876 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 1 680 1 605 3 406 6215³ Bidrag från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021 – 2027 122 101 275 6315 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021 – 2027 954 1 008 2 226 6415 Bidrag från Europeiska socialfonden 2021 – 2027 849 938 1 981 6911 ⁴ Övriga bidrag från EU 223 216 1 164

Summa inkomsttitlar ⁵ 11 720 11 852 48 696

Saldo 1 134 1 289 2 028

¹ Under 2025 har 453 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. ² Kursförluster redovisades mot inkomsttitel 6119 på 35 miljoner kronor. ³ Under 2025 har kursförluster på 2 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel 6215. ⁴ Övriga bidrag från EU/Statistik med 6 miljoner kronor ingår inte i tabellen. ⁵ Inbetalningen från RRF på 18 529 miljoner kronor ingår inte i tabellen.

Utgifterna för EU-finansierade bidrag på statens budget minskade

Totalt minskade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 489 miljoner kronor under 2025. Minskningen förklaras till största delen av lägre utbetalningar inom Jordbruksverkets anslag för gårdsstöd jämfört med 2024. Denna nedgång berodde främst på att utbetalningarna för 2024 även omfattade stöd till vissa miljöersättningar för 2023 och påverkan från kursdifferens jämfört med föregående år. Eftersom den svenska kronan stärktes mot euron fastställdes växelkursen för 2025 års utbetalningar till en lägre nivå än 2024. Eftersom stödbeloppen fastställs i euro men betalas ut i svenska kronor, medförde den starkare kronkursen att det totala beloppet i statens budget minskade, trots att stödnivån från EU var oförändrad.

Inkomsterna av EU-medel på statens budget minskade

Inkomsterna av EU-medel på statens budget minskade med 3 018 miljoner kronor jämfört med 2024. Under året har ingen projektverksamhet bedrivits inom programmet för Europeiska socialfonden 2014 – 2020. De sista projekten avslutades under 2023 och under 2024 har man endast hanterat återkrav.

Den slutliga utbetalningsansökan om 1 740 miljoner kronor avseende Europeiska socialfonden 2014 – 2020 skickades till kommissionen i juli 2024. Det programförskott som erhölls i början av programperioden väntar i nuläget på reglering gentemot EU-kommissionen.

7.4 Ansvariga myndigheters bedömningar

I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2025. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2026 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2025. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som Statskontoret och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder.

Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll

Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska

havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Lokalt ledd utveckling

Jordbruksverkets styrelses sammanfattande bedömning är att myndighetens system för intern styrning och kontroll under 2025 på ett systematiskt sätt har uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt identifierat brister i systemet. Ingen identifierad brist bedöms vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet.

I årsredovisningen för 2025 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2025.

Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Europeiska regionala utvecklingsfonden samt fonden för rättvis

omställning

Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2025 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms ha varit betryggande.

Europeiska socialfonden+

Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2025 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2025 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.

Fonden för inre säkerhet och fonden för gränsförvaltning och

viseringspolitik

Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2025 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.

Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar

Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta – att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta – att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna – att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan eller för jordbruksfonderna ett attesterande organ, vilket Statskontoret utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Ingen förvaltningsförklaring har upprättats för 2025 för Brexitjusteringsreserven, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, inklusive de territoriella samarbetsprogrammen Botnia-Atlantica, Norra Periferin och Arktis, Sverige-Norge, Nord och Öresund-Kattegatt och Skagerrak för programperioden 2014 – 2020 eftersom det inte skett några utbetalningar under 2025.

Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska

jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen

Generaldirektören vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/2116 där det framgår bl.a. att räkenskaperna ger 9 en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, garantier och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och Ejflu har krediterats till rätt fonder. Vidare har myndigheten ett system som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Systemet ger även rimliga garantier för att de styrningssystem som inrättats fungerar korrekt och att rapporteringssystemet är av hög kvalitet. Av förklaringen framgår även att effektiva och proportionella åtgärder för bedrägeribekämpning har införts och tar hänsyn till de risker som har identifierats.

Statskontoret har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och Ejflu för räkenskapsåret 2025, och bedömt om det utbetalande organets interna kontrollrutiner har fungerat tillfredsställande. Statskontoret har utfört sin revision i enlighet med tillämpliga regelverk kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128. Statskontoret anser att räkenskaperna för EGFJ och Ejflu är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. Statskontoret anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av det utbetalande organets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. Statskontoret anser vidare att prestationsrapporteringen fungerar väl. Statskontoret anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden fonden samt

programmet för lokalt ledd utveckling (LLU)

Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021 – 2027 och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordningarna (EU) 2021/1060 respektive (EU) nr 1303/2013 där det framgår 10 11 bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen.

Statskontoret bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att fondernas 12 räkenskaper är rättvisande och att de utgifter i räkenskaperna för vilka utbetalning har

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EU) nr 1306/2013. 10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik. 11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006. 12 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. Statskontoret anser att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande.

Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.

Europeiska regionala utvecklingsfonden samt fonden för en rättvis

omställning

Generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat en förvaltningsförklaring för fonden för en rättvis omställning samt förvaltningsförklaringar för medel hänförliga till programperioden för medel hänförliga till programperioden 2021 – 2027 för tio operativa program för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet:

1. Nationellt regionalfondsprogram 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Skåne-Blekinge 5. Småland och Öarna 6. Stockholm 7. Västsverige 8. Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete) 9. Östra Mellansverige 10. Övre Norrland.

Undertecknandet görs i enlighet med förordning (EU) 2021/1060. Av förvaltningsförklaringarna framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen för samtliga program.

Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de territoriella samarbetsprogrammen, Sverige-Norge, Norra periferin och Arktis samt Aurora har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med (EU) 2021/1060.

Av förvaltningsförklaringarna framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen för samtliga program.

Statskontoret anser i enlighet med förordningarna (EU) nr 480/2014 och (EU) 2021/1060 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som programmen inom ramen för territoriellt samarbete och de nationella regionalfondsprogram samt fonden för rättvis omställning.

Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.

Europeiska socialfonden+

Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring för medel hänförliga till programperioden 2021 – 2027 i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen.

Statskontoret anser att räkenskaperna ger en rättvisande bild i enlighet med förordning (EU) 2021/1060, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande.

Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen.

I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 anser Statskontoret att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer Statskontoret att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande.

Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.

Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och

viseringspolitik

Chefen för gruppen för EU-fonder vid Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen.

I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 anser Statskontoret att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer Statskontoret att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande.

Statskontoret anger i sina uttalanden att respektive förvaltningsförklaring överensstämmer med Statskontorets bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.

Uppskattad felnivå i EU-programmen 2022 – 2025 I tabellen nedan redovisas Statskontorets uppskattade finansiella felnivå för de svenska programmen med delad förvaltning med undantag för jordbruksfonderna. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler och nationell lag. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den ansvariga myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigande. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling.

I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar Statskontoret årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. Statskontorets årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen

är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till EU-kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt Statskontorets beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen.

Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar är uppdelade på programverksamhet inom den fleråriga budgetramen för 2014 – 2020 samt på verksamheter inom budgetramen för 2021 – 2027. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som Statskontoret identifierat i sitt revisionsarbete.

Inom budgetramen 2021 – 2027 beräknar EU-kommissionen en samlad felnivå för samtliga interregprogram inom ERUF. Därmed redovisas inte programmen enskilt.

Tabell 7.8 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen

Procent Redovisningsperiod Redovisningsperiod Redovisningsperiod Redovisningsperiod Fond Program 2024/25 2023/24 2022/23 2021/22

Programperiod 2021 – 2027

Europeiska socialfonden+ (ESF+) Nationellt program 2021 – 2027 0,02 0 Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 (ERUF) Nationella program 1 – 9 0,02 0 Fonden för rättvis omställning (FRO) Nationellt program 0,02 0 Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonden (EHFVF) Nationellt program 0,38 0 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 0,01 0,37 0,05 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 0 0 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) Nationellt program 0,69 0,57

Avslutade program och

programperiod 2014 – 2020

Europeiska socialfonden (ESF) Nationellt program 0 0,81 0,14 ESF och ERUF Lokalt Ledd Utveckling inom ESF och ERUF 0,36 0,01 0,34 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) Nationellt program 1 1,16 ERUF Nationellt och regionala program 1 – 9 0 0,81 0,14 Botnia Atlantica 1,07 4,95 0,03 Nord 3,91 0,21 0,86 Sverige Norge 3,60 0,05 0,35 Öresund Kattegatt Skagerak 0,90 0,10 3,90 Norra Periferin och Arktis 0 0,48 0,36

Redovisningsperiod Redovisningsperiod Redovisningsperiod Redovisningsperiod Fond Program 2024/25 2023/24 2022/23 2021/22 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Nationellt program 0,36 0,00 4,14 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 0 0,13 0,00 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 0,14 0,05 ⁴ 1,03 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Garantifonden IAKS 0 0,06 0,35 Garantifonden ej IAKS 0,92 1,44 3,83 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) IAKS 0 0,19 0,37 Landsbygdsutvecklingsfonden ej IAKS 0,13 0,77 0,13 Brexit justgeringsreserven (BAR) Nationellt program 2020 – 2023 0,58 1 För interregprogram inom ERUF för programperioden 2021 – 2027 redovisas inga separata felnivåer per program. Europeiska kommissionen redovisar en gemensam felnivå för EU:s samtliga interregprogram. EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik genomförs genom en nationell strategisk plan och är mer mål- och resultatinriktad än tidigare. Regelverket är därmed förändrat för innevarande programperiod. För jordbruksfonderna har Statskontorets revisionsarbete fokuserat på om styrningen och kontrollerna uppfyller EU:s krav. Om Statskontoret identifierar brister bedömer myndigheten konsekvenserna för att stöd betalas ut på felaktiga grunder eller är otillräckligt underbyggda. Statskontoret lämnar ett uttalande per fond som grundar sig på myndighetens bedömning av om det finns systematiska brister i kontrollsystemen och risk för felaktiga utbetalningar.

För redovisningsperioderna 2023/2024 respektive 2024/2025 iakttog Statskontoret inga eller endast mindre brister. Statskontoret lämnade därför uttalanden utan reservation för båda perioderna för fonderna EGFJ och Ejflu.

Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.

Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2025. Det innebär att Riksrevisionen för de

myndigheter som har fått en standardutformad revisionsberättelse bedömt att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2025 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

7.5 Regeringens övergripande bedömning och

nationella intygande av EU-medel

Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Statskontorets revisionsutlåtanden.

Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. Samtliga myndigheter har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avser EU-medelshantering.

Riksrevisionens granskning visar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut.

Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 7.5.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Bilaga 1 Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget för budgetåren 2023–2025 med 2025 års inkomststruktur

Tusentals kronor Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2025 2025 statens budget 2024 Utfall 2023

1000 Statens skatteinkomster 1 402 145 744 1 349 378 105 -52 767 640 1 331 324 057 1 318 030 618

Skatt på arbete 1 577 919 776 1 551 025 891 -26 893 885 1 525 001 331 1 473 541 837

1100 Direkta skatter på arbete 786 951 392 769 132 914 -17 818 478 769 314 184 749 687 384

1110 Inkomstskatter 1 033 806 256 1 023 226 462 -10 579 794 992 316 991 949 299 462 1111 Statlig inkomstskatt 64 165 361 63 958 879 -206 483 63 890 918 55 928 756 1115 Kommunal inkomstskatt 969 640 894 959 267 583 -10 373 312 928 426 074 893 370 706 1120 Allmän pensionsavgift 166 628 512 163 952 511 -2 676 001 158 081 616 152 845 948 1121 Allmän pensionsavgift 166 628 512 163 952 511 -2 676 001 158 081 616 152 845 948 1130 Artistskatt 0 0 0 0 1131 Artistskatt 0 0 0 0 1140 – 1160 Skattereduktioner -413 483 375 -418 046 058 -4 562 683 -381 084 423 -352 458 026 1141 Allmän pensionsavgift -166 602 782 -163 918 895 2 683 887 -158 049 204 -152 815 278 1143 Arbetslöshetskassa -1 603 040 -1 620 000 -16 960 -1 645 678 -1 577 866 1144 Fastighetsavgift -505 872 -625 826 -119 954 -569 570 -506 606 1151 Sjöinkomst -39 981 -40 451 -470 -40 451 -40 609 1153 Jobbskatteavdrag -204 420 941 -201 535 023 2 885 918 -181 291 175 -158 829 097 1154 Avdrag för hushållsarbete -19 892 078 -30 435 017 -10 542 939 -20 155 920 -18 035 511 1155 Gåvor till ideell verksamhet -512 695 -533 871 -21 175 -533 871 -512 458 1156 Övriga skattereduktioner 0 0 0 0 -14 814 1157 Skattereduktion för boende i vissa områden -1 366 241 -1 354 293 11 949 -1 354 293 -1 359 552 1158 Skattereduktion sjuk- och aktivitetsersättning -4 148 217 -4 140 629 7 588 -3 977 334 -3 559 114 1159 Skattereduktion för förnybar el -710 880 -974 146 -263 266 -927 758 -711 310 1161 Skattereduktion för installation av grön teknik -4 305 778 -3 602 100 703 679 -3 384 202 -5 388 594 1162 Skattereduktion för förvärvsinkomst -9 374 869 -9 265 809 109 060 -9 154 969 -9 107 218

1200 Indirekta skatter på arbete 790 968 384 781 892 977 -9 075 406 755 687 147 723 854 453

1210 Arbetsgivaravgifter 771 132 213 759 730 790 -11 401 423 734 459 494 707 624 918 1211 Sjukförsäkringsavgift 85 888 246 85 086 777 -801 468 82 583 988 79 047 165 1212 Föräldraförsäkringsavgift 62 904 067 62 311 225 -592 843 60 476 693 57 888 832 1213 Arbetsskadeavgift 4 838 774 4 793 114 -45 661 4 651 982 4 452 934 1214 Ålderspensionsavgift 253 666 407 249 601 339 -4 065 068 242 023 722 233 031 594 1215 Efterlevandepensionsavgift 14 516 323 14 383 505 -132 818 13 961 070 13 362 643 1216 Arbetsmarknadsavgift 63 198 854 59 823 647 -3 375 207 57 851 332 55 503 145 1217 Allmän löneavgift 281 132 793 277 536 004 -3 596 789 269 442 077 257 945 859 1218 Ofördelade avgifter 0 2 512 415 2 512 415 -130 636 -166 932 1219 Nedsatta avgifter 4 986 748 3 682 764 -1 303 984 3 599 267 6 559 678 1240 Egenavgifter 11 730 609 11 650 927 -79 682 11 368 160 11 504 587 1241 Sjukförsäkringsavgift 135 988 136 333 345 214 555 216 003 1242 Föräldraförsäkringsavgift 627 763 576 283 -51 480 602 085 600 422 1243 Arbetsskadeavgift 58 566 35 138 -23 428 55 520 55 647 1244 Ålderspensionsavgift, netto 4 644 030 4 644 443 413 4 402 074 4 461 995 1245 Efterlevandepensionsavgift 181 399 219 908 38 509 171 659 172 273 1246 Arbetsmarknadsavgift 1 656 0 -1 656 1 278 1 439 1247 Allmän löneavgift 4 267 241 4 336 732 69 491 4 224 414 4 294 923

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2025 2025 statens budget 2024 Utfall 2023 1248 Ofördelade avgifter 0 0 0 0 1249 Nedsatta avgifter 1 813 966 1 702 090 -111 875 1 696 576 1 701 885 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -53 234 021 -51 966 906 1 267 115 -50 493 752 -49 054 018 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -53 234 021 -51 966 906 1 267 115 -50 493 752 -49 054 018 1270 Särskild löneskatt 67 582 104 67 284 741 -297 363 65 100 963 61 482 338 1271 Pensionskostnader, företag 60 732 591 59 826 559 -906 031 57 942 703 55 310 806 1272 Pensionskostnader, staten 5 643 340 6 175 540 532 200 5 948 082 5 037 701 1273 Förvärvsinkomster 529 070 626 063 96 992 566 397 486 642 1274 Egenföretagare 677 103 656 579 -20 523 643 781 647 189 1275 Övrigt 0 0 0 0 1280 Nedsättningar -6 800 714 -5 384 855 1 415 859 -5 295 843 -8 261 563 1282 Arbetsgivaravgifter -4 986 748 -3 682 764 1 303 984 -3 599 267 -6 559 678 1283 Egenavgifter, generell nedsättning -1 748 323 -1 641 471 106 851 -1 635 860 -1 641 275 1284 Egenavgifter, regional nedsättning -65 643 -60 619 5 024 -60 716 -60 611 1290 Tjänstegruppliv 558 192 578 280 20 088 548 125 558 192 1291 Tjänstegruppliv 558 192 578 280 20 088 548 125 558 192

1300 Skatt på kapital 418 599 454 412 164 274 -6 435 179 389 823 881 356 756 719

1310 Skatt på kapital, hushåll 92 143 300 88 234 433 -3 908 867 85 306 729 71 691 951 1311 Skatt på kapital 126 695 210 121 861 352 -4 833 858 130 563 225 110 994 920 1312 Skattereduktion kapital -34 706 103 -33 773 073 933 030 -45 401 731 -39 419 487 1313 Expansionsmedelsskatt 154 193 146 154 -8 038 145 235 116 518 1320 Skatt på företagsvinster 225 163 204 221 964 231 -3 198 974 202 923 688 201 266 543 1321 Skatt på företagsvinster 225 169 537 221 989 011 -3 180 526 203 039 550 203 092 440 1322 Skattereduktioner -6 333 -24 781 -18 448 -115 862 -1 825 897 1330 Kupongskatt 9 283 504 8 952 494 -331 011 11 082 256 9 433 218 1331 Kupongskatt 9 283 504 8 952 494 -331 011 11 082 256 9 433 218 1340 Avkastningsskatt 29 994 198 30 375 504 381 306 31 564 357 18 799 922 1341 Avkastningsskatt, hushåll 267 665 820 998 553 333 820 998 592 430 1342 Avkastningsskatt, företag 29 589 348 28 889 699 -699 649 30 071 668 17 858 744 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 137 184 664 806 527 622 671 692 348 748 1350 Fastighetskatt 43 127 568 43 574 276 446 708 41 589 594 39 771 429 1351 Fastighetsskatt, hushåll 949 102 803 988 -145 113 813 714 736 316 1352 Fastighetsskatt, företag 19 276 798 16 960 100 -2 316 699 16 164 605 16 063 634 1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll 18 104 629 20 543 252 2 438 622 19 627 992 18 169 476 1354 Kommunal fastighetsavgift, företag 4 797 038 5 266 936 469 898 4 983 283 4 802 004 1360 Stämpelskatt 12 906 739 12 336 127 -570 612 10 630 044 10 312 727 1361 Stämpelskatt 12 906 739 12 336 127 -570 612 10 630 044 10 312 727 1390 Riskskatt för kreditinstitut 5 980 941 6 727 211 746 270 6 727 211 5 480 930 1391 Riskskatt för kreditinstitut 5 980 941 6 727 211 746 270 6 727 211 5 480 930

1400 Skatt på konsumtion och

insatsvaror 728 287 523 713 375 257 -14 912 266 703 638 999 717 887 042

1410 Mervärdesskatt 589 617 623 583 232 145 -6 385 478 561 902 617 557 860 605 1411 Mervärdesskatt 589 617 623 583 232 145 -6 385 478 561 902 617 557 860 605 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 797 223 27 557 771 -4 239 452 32 816 617 28 603 911 1421 Skatt på tobak 12 594 923 9 027 952 -3 566 971 14 191 470 10 966 055 1422 Skatt på etylalkohol 6 182 369 5 584 036 -598 333 5 446 641 5 553 560 1423 Skatt på vin 7 163 457 6 795 205 -368 251 7 026 450 6 625 288

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2025 2025 statens budget 2024 Utfall 2023 1424 Skatt på mellanklassprodukter 169 080 124 585 -44 495 153 731 146 080 1425 Skatt på öl 5 170 013 5 241 208 71 195 5 377 250 4 710 335 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 861 2 384 1 523 2 190 86 071 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 516 521 782 400 265 879 618 885 516 521 1430 Energiskatt 44 545 424 43 239 928 -1 305 496 46 450 493 45 563 424 1431 Skatt på elektrisk kraft 34 952 665 31 825 720 -3 126 945 31 120 373 27 758 112 1432 Energiskatt bensin 4 384 167 4 648 050 263 883 6 999 870 9 285 265 1433 Energiskatt oljeprodukter 4 929 408 6 752 096 1 822 688 8 076 699 8 201 393 1434 Energiskatt övrigt 279 184 14 061 -265 122 253 551 318 654 1440 Koldioxidskatt 24 533 371 23 444 312 -1 089 058 24 577 942 22 654 558 1441 Koldioxidskatt bensin 8 612 056 9 081 708 469 652 8 583 785 7 785 542 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15 414 621 15 122 357 -292 264 15 287 209 14 120 970 1443 Koldioxidskatt övrigt 506 693 -759 753 -1 266 446 706 948 748 046 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 7 469 767 6 784 923 -684 844 9 304 711 34 393 579 1451 Svavelskatt 11 092 771 -10 321 2 809 4 387 1452 Skatt på råtallolja 0 0 0 129 682 110 887 1453 Särskild skatt mot försurning 55 938 48 154 -7 785 54 046 55 938 1454 Skatt på bekämpningsmedel 158 203 162 237 4 034 143 933 143 495 1456 Avfallsskatt 370 069 357 088 -12 981 427 355 347 564 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 51 700 46 917 -4 783 48 666 49 681 1458 Övriga skatter 116 390 -114 483 -230 873 79 644 264 984 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 3 498 030 2 706 785 -791 245 3 709 214 3 009 506 1461 Kemikalieskatt 2 283 581 2 599 959 316 379 2 478 002 2 042 369 1462 Skatt på flygresor 774 764 899 754 124 990 1 693 179 1 499 443 1463 Skatt på avfallsförbränning 0 1 345 1 345 -5 500 19 884 1464 Skatt på plastbärkassar 0 397 397 408 029 498 442 1465 Intäkter från handel med elcertifikat 150 000 76 000 -74 000 123 000 170 000 1467 Flaskhalsintäkter 0 0 0 12 652 26 177 000 1470 Skatt på vägtrafik 22 472 719 21 420 888 -1 051 831 21 646 308 22 068 882 1471 Fordonsskatt 15 408 355 14 280 645 -1 127 711 14 581 278 15 061 513 1472 Vägavgifter 1 603 228 1 525 445 -77 783 1 453 871 1 410 871 1473 Trängselskatt 2 632 059 2 857 754 225 695 2 843 966 2 869 070 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 2 829 077 2 757 045 -72 033 2 767 193 2 727 429 1480 Övriga skatter 7 851 396 7 695 289 -156 107 6 940 311 6 742 082 1481 Systembolaget AB:s överskott 356 300 372 099 15 799 361 993 409 287 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB 1 851 300 1 800 000 -51 300 1 600 000 1 900 000 1483 Skatt på spel 5 461 275 5 324 588 -136 687 4 802 468 4 219 779 1485 Spelavgifter 42 500 62 697 20 197 44 894 87 527 1486 Skatt på annonser och reklam 21 0 -21 56 916 1491 Avgifter för telekommunikation 140 000 135 905 -4 095 130 900 124 573

1500 Skatt på import 7 933 347 9 054 449 1 121 102 8 480 100 7 935 821

1511 Tullmedel 7 933 347 9 054 449 1 121 102 8 480 100 7 935 821 1512 Sockeravgifter 0 0 0 0

1600 Restförda och övriga skatter 10 709 602 13 512 300 2 802 698 8 781 990 6 084 993

1610 Restförda skatter -12 687 101 -10 929 850 1 757 251 -16 499 055 -13 044 094

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2025 2025 statens budget 2024 Utfall 2023 1611 Restförda skatter, hushåll -3 769 743 -3 346 720 423 023 -5 207 102 -3 769 743 1612 Restförda skatter, företag -8 917 357 -7 583 130 1 334 228 -11 291 953 -9 274 351 1620 Övriga skatter, hushåll 6 990 856 8 289 317 1 298 461 7 486 015 6 222 632 1621 Omprövningar aktuellt beskattningsår -577 770 -200 000 377 770 -200 000 173 477 1622 Omprövningar äldre beskattningsår 1 912 335 2 759 606 847 272 3 210 376 2 046 503 1623 Anstånd 500 000 0 -500 000 -980 966 128 655 1624 Övriga skatter 4 825 380 5 347 441 522 061 5 074 335 3 513 705 1625 Skattetillägg 144 828 181 391 36 563 181 391 158 795 1626 Förseningsavgifter 186 083 200 878 14 795 200 878 201 498 1630 Övriga skatter företag -380 542 -442 123 -61 581 1 662 733 -3 451 377 1631 Omprövningar aktuellt beskattningsår -1 739 630 -1 000 000 739 630 -1 000 000 -2 851 654 1632 Omprövningar äldre beskattningsår 0 -2 622 773 -2 622 773 -2 542 734 -1 054 681 1633 Anstånd -500 000 1 452 028 1 952 028 3 136 310 -1 093 481 1634 Övriga skatter -10 000 4 802 14 802 -13 788 -148 678 1635 Skattetillägg 1 455 172 1 287 422 -167 750 1 664 939 1 310 757 1636 Förseningsavgifter 413 917 436 399 22 482 418 007 386 361 1640 Intäkter som förs till fonder 7 351 649 7 474 616 122 967 7 272 889 7 034 664 1641 Insättningsgarantiavgifter 2 409 300 2 514 176 104 876 2 349 436 2 361 811 1644 Batteriavgifter 1 700 881 -819 421 2 308 1645 Kväveoxidavgifter 612 900 572 651 -40 249 596 266 610 444 1647 Resolutionsavgifter 4 327 749 4 386 907 59 158 4 326 766 4 060 100 1650 Avgifter till public service 9 434 739 9 120 340 -314 400 8 859 408 9 323 167 1651 Avgifter till public service 9 434 739 9 120 340 -314 400 8 859 408 9 323 167

Totala skatteintäkter 2 743 449 702 2 699 132 171 -44 317 531 2 635 726 301 2 562 206 412

1700 Avgående poster, skatter till EU -7 933 347 -9 054 449 -1 121 102 -8 480 100 -7 935 821

1710 EU-skatter -7 933 347 -9 054 449 -1 121 102 -8 480 100 -7 935 821 1711 EU-skatter -7 933 347 -9 054 449 -1 121 102 -8 480 100 -7 935 821

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 735 516 355 2 690 077 722 -45 438 632 2 627 246 201 2 554 270 591

1800 Avgående poster, skatter till

andra sektorer -1 336 433 319 -1 323 692 952 12 740 367 -1 279 187 785 -1 231 230 343

1810 Skatter till andra sektorer -1 336 433 319 -1 323 692 952 12 740 367 -1 279 187 785 -1 231 230 343 1811 Kommunala skatter -992 013 514 -984 493 160 7 520 355 -952 498 510 -915 818 521 1812 Avgifter till AP-fonder -344 419 804 -339 199 792 5 220 012 -326 689 275 -315 411 822

Statens skatteintäkter 1 399 083 036 1 366 384 770 -32 698 266 1 348 058 416 1 323 040 248

1900 Periodiseringar 3 062 709 -17 006 666 -20 069 374 -16 734 359 -5 009 630

1910 Uppbördsförskjutningar 12 086 098 18 496 515 6 410 417 7 045 820 45 359 724 1911 Uppbördsförskjutningar 12 086 098 18 496 515 6 410 417 7 045 820 45 359 724 1920 Betalningsförskjutningar -24 423 389 -49 715 674 -25 292 284 -39 424 543 -40 971 181 1921 Kommuner och regioner -11 380 309 -14 781 596 -3 401 288 -17 889 609 -13 293 139 1922 Ålderspensionssystemet 1 577 164 -965 468 -2 542 632 -2 405 080 2 030 451 1923 Företag och hushåll -14 815 654 -33 371 390 -18 555 736 -19 135 580 -30 166 918 1924 Kyrkosamfund 176 245 -604 374 -780 619 -170 655 570 477 1925 EU 19 165 7 155 -12 010 176 381 -112 051 1930 Anstånd 15 400 000 14 212 493 -1 187 507 15 644 363 -9 398 174 1931 Anstånd 15 400 000 14 212 493 -1 187 507 15 644 363 -9 398 174

2000 Inkomster av statens verksamhet 47 836 597 51 715 520 3 878 923 47 576 631 55 764 985

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2025 2025 statens budget 2024 Utfall 2023

2100 Rörelseöverskott 628 208 801 510 173 302 635 584 604 295

2110 Affärsverkens inlevererade överskott 261 000 132 000 -129 000 274 000 381 000 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 261 000 132 000 -129 000 274 000 381 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 367 208 669 510 302 302 361 584 223 295 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 78 840 563 776 484 936 70 966 77 680 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 0 165 801 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 288 368 105 734 -182 634 124 818 145 615 2130 Riksbankens inlevererade överskott 0 0 2131 Riksbankens inlevererade överskott 0 0

2200 Överskott av statens

fastighetsförvaltning 565 000 626 104 61 104 463 267 705 354

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 565 000 626 104 61 104 463 267 705 354 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 565 000 626 104 61 104 463 267 705 354

2300 Ränteinkomster 3 461 930 5 031 276 1 569 346 5 797 326 2 990 809

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 0 0 2320 Räntor på näringslån 0 71 71 106 62 2322 Räntor på övriga näringslån 0 71 71 106 62 2323 Räntor på övriga näringslån 0 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 0 0 2340 Räntor på studielån 34 000 44 529 10 529 20 583 17 182 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 34 000 44 529 10 529 20 583 17 182 2390 Övriga ränteinkomster 3 427 930 4 986 676 1 558 746 5 776 638 2 973 564 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 0 0 0 0 36 2394 Övriga ränteinkomster 27 670 126 246 98 576 88 707 39 678 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto 3 400 260 4 860 430 1 460 170 5 687 930 2 933 850

2400 Inkomster av statens aktier 24 900 000 23 187 735 -1 712 265 20 467 873 19 929 369

2410 Inkomster av statens aktier 24 900 000 23 187 735 -1 712 265 20 467 873 19 929 369 2411 Inkomster av statens aktier 24 900 000 23 187 735 -1 712 265 20 467 873 19 929 369

2500 Offentligrättsliga avgifter 13 296 954 13 649 156 352 202 13 390 309 13 364 185

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 1 086 540 1 203 673 117 133 1 140 848 1 101 067 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 5 118 416 5 073 028 -45 388 4 964 525 4 800 633 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 48 500 50 029 1 529 50 154 47 133 2528 Avgifter vid Bergsstaten 30 900 29 724 -1 176 33 191 26 302

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2025 2025 statens budget 2024 Utfall 2023 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 459 000 478 975 19 975 481 439 461 293 2531 Avgifter för registrering i föreningsregister m.fl. 2 813 2 902 89 2 681 2 717 2532 Avgifter vid Kronofogdemyndigheten 1 683 800 1 897 950 214 150 1 864 383 2 530 410 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 751 000 1 873 324 122 324 1 640 934 1 529 473 2537 Miljöskyddsavgifter 364 644 173 331 -191 313 285 221 294 204 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 852 141 858 896 6 755 831 744 737 709 2551 Avgifter från kärnkraftverken 319 000 286 305 -32 695 291 177 311 217 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 570 000 869 884 299 884 864 074 542 052 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen 33 000 33 825 825 33 470 34 411 2558 Avgifter för årlig revision 166 720 -166 720 71 608 178 602 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 30 410 32 290 1 880 32 040 32 264 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 21 769 24 865 3 096 21 882 20 036 2562 CSN-avgifter 758 300 760 155 1 855 780 939 714 662

2600 Försäljningsinkomster 49 181 44 400 -4 781 47 654 51 239

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 49 181 44 400 -4 781 47 654 51 239 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0 0

2700 Böter m.m. 1 943 680 2 601 768 658 089 2 263 479 2 888 223

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 78 089 62 967 -15 122 68 075 76 687 2712 Bötesmedel 1 505 200 2 064 070 558 870 1 649 704 2 359 252 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 0 46 834 46 834 42 728 9 176 2714 Sanktionsavgifter m.m. 336 314 406 273 69 959 483 431 419 364 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll 24 077 21 624 -2 452 19 541 23 743

2800 Övriga inkomster av statens

verksamhet 2 991 645 5 773 572 2 781 927 4 511 139 15 231 512

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 2 991 645 5 773 572 2 781 927 4 511 139 15 231 512 2812 Ersättning för uppbördskostnader tull PCO 0 0

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 488 843 -4 511 157 1 240 497 92 280

3100 Inkomster av försålda byggnader

och maskiner 0 53 593 53 593 12 712 10

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 53 593 53 593 12 712 10 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0 53 593 53 593 12 712 10

3200 Övriga inkomster av

markförsäljning 0 0 17 570

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0 17 570

3300 Övriga inkomster av försåld

egendom 5 000 000 435 250 -4 564 750 1 210 214 92 270

3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000 435 250 -4 564 750 1 210 214 92 270

4000 Återbetalning av lån 562 930 675 303 112 372 386 930 431 709

4100 Återbetalning av näringslån 800 2 697 1 897 19 599 794

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2025 2025 statens budget 2024 Utfall 2023 4120 Återbetalning av jordbrukslån 0 0 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 0 0 4130 Återbetalning av övriga näringslån 800 2 697 1 897 19 599 794 4136 Återbetalning av övriga näringslån 800 2 697 1 897 19 599 794 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 0 0 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 0 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 0 0

4300 Återbetalning av studielån 384 145 396 905 12 760 261 801 244 451

4312 Återbetalning av allmänna studielån 145 45 -100 135 105 4313 Återbetalning av studiemedel 384 000 396 860 12 860 261 666 244 346

4500 Återbetalning av övriga lån 177 986 275 700 97 715 105 530 186 465

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 48 636 2 470 -46 166 7 512 61 687 4526 Återbetalning av övriga lån 129 350 273 231 143 881 98 018 124 778

5000 Kalkylmässiga inkomster 23 921 000 25 111 903 1 190 903 21 943 173 19 921 512

5100 Avskrivningar och amorteringar 0 148 284 148 284

5120 Avskrivningar på fastigheter 0 148 284 148 284 5121 Amortering på statskapital 0 148 284 148 284

5200 Statliga pensionsavgifter 23 921 000 24 963 619 1 042 619 21 943 173 19 921 512

5211 Statliga pensionsavgifter 23 921 000 24 963 619 1 042 619 21 943 173 19 921 512

6000 Bidrag m.m. från EU 48 770 245 32 009 576 -16 760 669 16 386 980 18 262 242

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 289 920 10 176 536 -113 384 10 452 302 11 237 628

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 830 258 7 891 934 61 676 7 984 170 7 978 686 6111 Gårdsstöd 7 661 258 7 751 419 90 161 7 870 728 7 474 446 6113 Övriga interventioner 169 000 143 134 -25 866 144 036 144 752 6114 Exportbidrag 0 0 6115 Djurbidrag 0 0 6116 Offentlig lagring 0 0 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 -2 620 -2 620 -30 594 359 488 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 459 662 2 284 602 -175 060 2 468 132 3 258 942 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 0 0 0 -3 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 773 062 604 286 -168 776 862 679 3 138 310 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 1 686 600 1 680 316 -6 284 1 605 453 120 635

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 217 469 122 129 -95 340 103 215 299 878

6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014 – 2020 0 0 2 613 259 538 6215 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021 – 2027 217 469 122 129 -95 340 100 602 40 340

6300 Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden 1 595 000 958 273 -636 727 1 889 235 1 713 759

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2025 2025 statens budget 2024 Utfall 2023 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 – 2020 0 4 057 4 057 881 193 1 607 117 6315 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021 – 2027 1 595 000 954 216 -640 784 1 008 042 106 642

6400 Bidrag från Europeiska

socialfonden 1 554 000 848 529 -705 471 2 466 395 2 410 983

6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020 0 0 1 528 665 2 331 147 6415 Bidrag från Europeiska socialfonden 2021 – 2027 1 554 000 848 529 -705 471 937 729 79 835

6500 Bidrag till transeuropeiska

nätverk 533 500 571 748 38 248 453 384 997 149

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 533 500 571 748 38 248 453 384 997 149

6600 Bidrag från Europeiska faciliteten

för återhämtning och resiliens 34 580 356 18 528 605 -16 051 751

6611 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 34 580 356 18 528 605 -16 051 751

6900 Övriga bidrag från EU 0 803 757 803 757 1 022 448 1 602 845

6911 Övriga bidrag från EU 0 803 757 803 757 1 022 448 1 602 845

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet -154 374 067 -155 514 099 -1 140 032 -146 109 167 -169 592 137

7100 Tillkommande skatter 13 641 450 15 175 664 1 534 213 14 131 059 13 765 914

7110 EU-skatter 7 914 182 9 047 294 1 133 112 8 303 719 8 047 872 7112 Tullmedel 7 914 182 9 047 294 1 133 112 8 303 719 8 047 872 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 5 727 268 6 128 370 401 102 5 827 340 5 718 041 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 5 727 268 6 128 370 401 102 5 827 340 5 718 041

7200 Avräkningar -168 015 517 -170 689 762 -2 674 246 -160 240 226 -183 358 051

7210 Intäkter som förs till fonder -7 351 649 -7 474 616 -122 967 -7 272 889 -7 034 664 7211 Intäkter som förs till fonder -7 351 649 -7 474 616 -122 967 -7 272 889 -7 034 664 7220 Kompensation för mervärdesskatt -150 521 245 -153 665 131 -3 143 886 -143 402 168 -140 425 349 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -58 302 639 -61 847 216 -3 544 577 -54 028 864 -50 471 253 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -92 218 606 -91 817 915 400 691 -89 373 303 -89 954 095 7230 Övriga avräkningar -10 142 623 -9 550 016 592 607 -9 565 169 -35 898 038 7231 Avgifter till public service -9 992 623 -9 474 016 518 607 -9 429 518 -9 551 038 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -150 000 -76 000 74 000 -123 000 -170 000 7233 Flaskhalsintäkter 0 0 -12 652 -26 177 000

8000 Utgifter som redovisas som

krediteringar på skattekonto

Summa 1 373 862 451 1 303 865 151 -69 997 299 1 272 749 101 1 242 911 209

Bilaga 2 Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2025

Tusental kronor Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp

UO 1 Rikets styrelse 1 319 783 20 130 981 41 500 -190 014 21 302 250 19 627 738 -503 243 -544 743 -1 674 512 -2 230 791 556 279 1 674 512

1 Statschefen 190 463 190 463 190 463 0 0 0 0 0 0 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 190 463 190 463 190 463 0 0 0 0 0 0 2 Riksdagen och dess myndigheter 470 991 3 079 182 5 000 3 555 173 3 308 541 229 359 224 359 -246 631 -339 004 92 373 246 631 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 25 876 1 114 343 1 140 219 1 111 136 -3 207 -3 207 -29 082 -62 512 33 430 29 082 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 50 992 1 100 317 1 151 309 1 114 685 14 368 14 368 -36 623 -69 632 33 009 36 623 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 382 751 340 000 722 751 547 843 207 843 207 843 -174 908 -185 108 10 200 174 908 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 1 503 133 625 5 000 140 128 142 939 9 314 4 314 2 811 -1 197 4 008 -2 811 2:5 Riksrevisionen 9 869 390 897 400 766 391 937 1 040 1 040 -8 828 -20 554 11 726 8 828 3 Sametinget och samepolitiken 2 927 70 721 -1 082 72 566 66 566 -4 155 -4 155 -6 000 -8 121 2 121 6 000 3:1 Sametinget 2 927 70 721 -1 082 72 566 66 566 -4 155 -4 155 -6 000 -8 121 2 121 6 000 4 Regeringskansliet m.m. 565 492 10 431 470 10 500 11 007 462 9 861 858 -569 612 -580 112 -1 145 605 -1 458 549 312 944 1 145 605 4:1 Regeringskansliet m.m. 565 492 10 431 470 10 500 11 007 462 9 861 858 -569 612 -580 112 -1 145 605 -1 458 549 312 944 1 145 605 5 Länsstyrelserna 85 926 4 180 845 16 000 -10 408 4 272 363 4 171 651 -9 194 -25 194 -100 711 -225 286 124 575 100 711 5:1 Länsstyrelserna m.m. 85 926 4 180 845 16 000 -10 408 4 272 363 4 171 651 -9 194 -25 194 -100 711 -225 286 124 575 100 711 6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 36 830 907 492 8 000 -24 245 928 077 881 807 -25 685 -33 685 -46 271 -67 715 21 444 46 271 6:1 Allmänna val och demokrati 5 987 198 640 2 000 -5 987 200 640 187 744 -10 896 -12 896 -12 896 -12 896 0 12 896 6:2 Justitiekanslern 16 641 95 967 -11 890 100 718 94 848 -1 119 -1 119 -5 870 -8 749 2 879 5 870

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 10 283 219 119 6 000 -4 734 230 668 217 106 -2 013 -8 013 -13 562 -20 315 6 753 13 562 6:4 Valmyndigheten 2 253 170 715 -411 172 557 162 131 -8 584 -8 584 -10 426 -15 547 5 121 10 426 6:5 Stöd till politiska partier 1 223 169 200 -1 223 169 200 167 734 -1 466 -1 466 -1 466 -6 542 5 076 1 466 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 443 53 851 54 294 52 243 -1 608 -1 608 -2 051 -3 666 1 615 2 051 7 Nationella minoriteter 5 827 157 771 -5 827 157 771 152 096 -5 675 -5 675 -5 675 -5 675 0 5 675 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 5 827 157 771 -5 827 157 771 152 096 -5 675 -5 675 -5 675 -5 675 0 5 675 8 Medier 147 454 1 079 301 2 000 -145 017 1 083 738 962 897 -116 404 -118 404 -120 841 -122 947 2 106 120 841 8:1 Mediestöd 139 654 991 119 -139 654 991 119 868 626 -122 493 -122 493 -122 493 -122 493 122 493 8:2 Mediemyndigheten 7 801 88 182 2 000 -5 364 92 619 94 270 6 088 4 088 1 651 -455 2 106 -1 651 9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EUarbetet 2 072 33 736 -1 171 34 637 31 860 -1 876 -1 876 -2 777 -3 493 716 2 777 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 2 072 33 736 -1 171 34 637 31 860 -1 876 -1 876 -2 777 -3 493 716 2 777 Äldre anslag 2 264 -2 264 0 0 0 0 0 0 0 0 7:2 Åtgärder för den nationella (2024) minoriteten romer 2 264 -2 264 0 0 0 0 0 0 0 0

UO 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning 254 630 21 734 078 242 664 -211 567 0 22 019 805 21 518 212 -215 866 -458 530 -501 593 -1 509 608 1 008 015 501 593

1:1 Statskontoret 912 113 142 -3 068 110 986 100 569 -12 573 -12 573 -10 418 -10 418 0 10 418 1:2 Kammarkollegiet 38 627 165 671 10 000 -34 779 179 519 134 036 -31 635 -41 635 -45 483 -50 453 4 970 45 483

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 957 25 550 -957 25 550 26 110 560 560 560 -206 766 -560 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 124 2 443 -124 2 443 2 436 -7 -7 -7 -7 0 7 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 141 361 17 295 000 -141 361 17 295 000 17 065 812 -229 188 -229 188 -229 188 -1 093 938 864 750 229 188 1:6 Finanspolitiska rådet 641 12 133 -290 12 484 11 906 -227 -227 -578 -941 363 578 1:7 Konjunkturinstitutet 2 933 74 837 -592 77 177 75 175 338 338 -2 002 -4 247 2 245 2 002 1:8 Ekonomistyrningsverket 4 383 224 363 -4 284 224 462 216 954 -7 409 -7 409 -7 508 -18 237 10 729 7 508 1:9 Statistiska centralbyrån 7 134 687 238 694 372 669 628 -17 610 -17 610 -24 744 -45 361 20 617 24 744 1:10 Bidragsfastigheter 440 000 5 000 445 000 445 000 5 000 0 0 0 0 0 1:11 Finansinspektionen -10 847 846 586 -935 834 804 810 745 -35 841 -35 841 -24 059 -49 456 25 397 24 059 1:12 Riksgäldskontoret 7 095 392 878 -9 399 964 391 465 -1 413 -1 413 -8 498 -20 284 11 786 8 498 1:13 Bokföringsnämnden 1 269 14 752 -840 15 181 12 884 -1 868 -1 868 -2 297 -2 739 442 2 297 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter -10 363 170 458 227 664 -401 0 387 358 268 223 97 765 -129 899 -119 135 -134 105 14 970 119 135 1:15 Statens servicecenter 67 485 937 147 -20 140 984 492 896 280 -40 867 -40 867 -88 212 -116 326 28 114 88 212 1:16 Finansmarknadsforskning 3 786 30 753 -3 786 30 753 29 607 -1 146 -1 146 -1 146 -1 146 0 1 146 1:17 Upphandlingsmyndigheten 1 342 103 508 104 850 98 399 -5 109 -5 109 -6 451 -9 556 3 105 6 451 1:18 Utbetalningsmyndigheten -2 209 197 619 195 410 262 984 65 365 65 365 67 574 47 813 19 761 -67 574

UO 3 Skatt, tull och exekution 231 362 14 812 398 35 000 -260 576 14 818 184 14 433 988 -378 410 -413 410 -384 195 -828 565 444 370 384 195

1:1 Skatteverket -147 235 9 184 087 30 000 9 066 852 8 870 774 -313 313 -343 313 -196 077 -471 599 275 522 196 077 1:2 Tullverket -14 608 3 174 486 3 159 878 3 188 634 14 148 14 148 28 756 -66 478 95 234 -28 756 1:3 Kronofogdemyndigheten 32 630 2 453 825 5 000 2 491 455 2 374 435 -79 390 -84 390 -117 020 -190 634 73 614 117 020 Äldre anslag 360 576 -260 576 100 000 146 146 146 -99 854 -99 854 99 854

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:4 Kompensation förhöjt (2024) grundavdrag födda 1957 360 576 -260 576 100 000 146 146 146 -99 854 -99 854 99 854

UO 4 Rättsväsendet 614 690 86 791 679 598 000 -299 362 733 87 705 741 86 139 896 -651 783 -1 249 783 -1 565 845 -4 195 185 2 629 340 1 565 845

1:1 Polismyndigheten -26 222 45 211 735 -6 071 45 179 442 44 759 379 -452 356 -452 356 -420 063 -1 776 382 1 356 319 420 063 1:2 Säkerhetspolisen 59 074 2 757 388 2 816 462 2 736 459 -20 929 -20 929 -80 003 -162 724 82 721 80 003 1:3 Åklagarmyndigheten 114 308 2 788 478 -35 306 2 867 480 2 809 916 21 438 21 438 -57 564 -141 218 83 654 57 564 1:4 Ekobrottsmyndigheten 45 147 1 139 882 -12 792 1 172 237 1 185 073 45 191 45 191 12 835 -21 361 34 196 -12 835 1:5 Sveriges Domstolar 46 976 8 178 880 -2 000 -2 000 8 221 856 8 165 422 -13 458 -11 458 -56 434 -301 800 245 366 56 434 1:6 Kriminalvården 125 172 20 432 298 484 000 21 041 470 20 281 866 -150 432 -634 432 -759 604 -1 372 572 612 968 759 604 1:7 Brottsförebyggande rådet 3 005 308 695 311 700 284 329 -24 366 -24 366 -27 371 -36 631 9 260 27 371 1:8 Rättsmedicinalverket 6 766 664 682 671 448 649 056 -15 626 -15 626 -22 393 -42 333 19 940 22 393 1:9 Brottsoffermyndigheten 1 169 62 700 63 869 63 801 1 101 1 101 -67 -1 948 1 881 67 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 27 366 221 953 70 000 -27 366 0 291 953 282 341 60 388 -9 612 -9 612 -9 612 0 9 612 1:11 Rättsliga biträden m.m. 56 989 4 305 857 -56 989 4 305 857 4 423 254 117 397 117 397 117 397 -54 837 172 234 -117 397 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. -3 722 90 987 733 87 998 97 096 6 109 6 109 9 098 0 9 098 -9 098 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 45 19 174 -45 19 174 18 332 -842 -842 -842 -842 842 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 1 715 138 157 7 000 -1 715 145 157 145 007 6 850 -150 -150 -150 0 150 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden -528 42 660 42 132 35 704 -6 956 -6 956 -6 428 -7 707 1 279 6 428 1:16 Domarnämnden 875 12 153 2 000 -522 14 506 12 114 -39 -2 039 -2 392 -2 816 424 2 392

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 156 555 416 000 37 000 -156 555 453 000 190 748 -225 252 -262 252 -262 252 -262 252 262 252

UO 5 Internationell samverkan 90 411 2 278 371 551 500 -79 252 2 841 031 2 551 269 272 898 -278 602 -289 762 -362 771 73 009 289 762

1:1 Avgifter till internationella organisationer 4 448 1 449 774 551 500 -4 448 2 001 274 1 766 147 316 373 -235 127 -235 127 -278 774 43 647 235 127 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 47 287 185 456 -44 371 188 372 166 844 -18 612 -18 612 -21 528 -24 682 3 154 21 528 1:3 Inspektionen för strategiska produkter 23 443 163 083 -19 127 167 399 144 537 -18 546 -18 546 -22 862 -27 754 4 892 22 862 1:4 Svenska institutet 3 928 136 287 140 215 148 289 12 002 12 002 8 074 -3 014 11 088 -8 074 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser 343 771 343 771 325 454 -18 317 -18 317 -18 317 -28 545 10 228 18 317 Äldre anslag 11 306 -11 306 0 0 0 0 1:3 Nordiskt samarbete (2024) 1 971 -1 971 0 0 0 0 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda (2024) utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 1 388 -1 388 0 0 0 0 1:6 Forskning, utredningar och (2024) andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning 1 608 -1 608 0 0 0 0 1:10 Information om Sverige i (2024) utlandet 821 -821 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:11 Samarbete inom (2024) Östersjöregionen 5 517 -5 517 0 0 0 0

UO 6 Försvar och samhällets

krisberedskap 3 928 635 169 680 344 -862 285 -2 154 690 170 592 004 163 509 384 -6 170 960 -5 308 675 -7 082 620 -14 704 387 7 621 767 7 082 620

1 Försvar 3 789 750 160 914 814 -1 212 385 -2 121 631 161 370 548 154 684 838 -6 229 976 -5 017 591 -6 685 710 -14 144 256 7 458 546 6 685 710 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 2 998 990 66 245 663 1 106 780 -1 077 161 69 274 272 68 855 246 2 609 583 1 502 803 -419 025 -3 348 055 2 929 030 419 025 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 089 075 2 799 759 7 942 483 -1 019 969 10 811 347 6 364 542 3 564 783 -4 377 700 -4 446 806 -4 455 089 8 283 4 446 806 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar -402 539 59 558 871 565 705 59 722 037 58 829 332 -729 539 -1 295 244 -892 705 -5 061 826 4 169 121 892 705 1:4 Forskning och teknikutveckling -25 652 1 251 905 1 226 253 1 236 522 -15 383 -15 383 10 269 -27 288 37 557 -10 269 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhe ten 1 377 15 522 -959 15 940 13 316 -2 206 -2 206 -2 624 -3 089 465 2 624 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk -2 442 450 310 447 868 416 286 -34 024 -34 024 -31 582 -45 091 13 509 31 582 1:7 Officersutbildning m.m. -8 937 351 266 4 200 346 529 337 040 -14 226 -18 426 -9 489 -20 026 10 537 9 489 1:8 Försvarets radioanstalt 26 120 2 859 348 2 885 468 2 680 881 -178 467 -178 467 -204 586 -290 366 85 780 204 586 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 5 951 572 134 100 500 -78 678 508 657 250 85 116 -15 384 -21 258 -38 422 17 164 21 258 1:10 Nämnder m.m. 58 8 786 -58 8 786 8 382 -404 -404 -404 -404 0 404 1:11 Försvarets materielverk 91 892 3 963 946 -2 500 -9 922 4 043 416 3 995 488 31 542 34 042 -47 927 -232 109 184 182 47 927 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 1 053 11 786 -714 12 125 10 749 -1 037 -1 037 -1 377 -1 730 353 1 377 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 14 805 85 518 -12 770 87 553 66 678 -18 840 -18 840 -20 875 -23 440 2 565 20 875

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:14 Stöd till Ukraina 22 740 000 -10 929 553 11 810 447 11 213 126 -11 526 874 -597 321 -597 321 -597 321 0 597 321 2 Samhällets krisberedskap 125 345 8 182 322 350 100 -30 702 8 627 065 8 232 183 49 861 -300 239 -394 882 -540 607 145 725 394 882 2:1 Kustbevakningen 47 628 1 890 822 81 000 2 019 450 1 984 036 93 214 12 214 -35 414 -92 138 56 724 35 414 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 0 506 850 0 506 850 506 850 0 0 0 0 0 0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 29 724 27 580 35 000 -29 724 62 580 42 789 15 209 -19 791 -19 791 -21 170 1 379 19 791 2:4 Krisberedskap 11 130 2 391 608 194 600 -306 2 597 032 2 412 928 21 320 -173 280 -184 104 -184 104 0 184 104 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 444 671 444 671 444 671 0 0 0 0 0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 30 252 2 030 260 21 500 2 082 012 1 995 029 -35 231 -56 731 -86 983 -147 890 60 907 86 983 2:7 Statens haverikommission 1 347 65 802 67 149 62 822 -2 980 -2 980 -4 327 -6 301 1 974 4 327 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 5 253 156 248 18 000 -672 178 829 166 436 10 188 -7 812 -12 393 -17 080 4 687 12 393 2:9 Rakel Generation 2 12 668 481 668 493 616 622 -51 859 -51 859 -51 871 -71 925 20 054 51 871 3 Strålsäkerhet 13 540 583 208 -2 358 594 391 592 362 9 154 9 154 -2 029 -19 525 17 496 2 029 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 13 540 583 208 -2 358 594 391 592 362 9 154 9 154 -2 029 -19 525 17 496 2 029

UO 7 Internationellt bistånd 1 695 825 44 499 844 238 000 -551 826 45 881 843 45 410 330 910 486 672 486 -471 513 -1 729 018 1 257 505 471 513

1 Internationellt utvecklingssamarbete 1 695 825 44 499 844 238 000 -551 826 45 881 843 45 410 330 910 486 672 486 -471 513 -1 729 018 1 257 505 471 513 1:1 Biståndsverksamhet 1 615 090 42 420 943 233 400 -525 718 43 743 715 43 476 040 1 055 097 821 697 -267 675 -1 462 815 1 195 140 267 675

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 76 537 1 772 698 4 600 -24 568 1 829 267 1 621 463 -151 235 -155 835 -207 804 -260 984 53 180 207 804 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 2 059 18 142 -1 540 18 662 18 156 14 14 -505 -1 049 544 505 1:4 Folke Bernadotteakademin 1 769 213 219 214 988 220 193 6 974 6 974 5 205 -1 191 6 396 -5 205 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 533 50 000 50 533 49 732 -268 -268 -801 -2 301 1 500 801 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd -163 24 842 24 679 24 746 -96 -96 67 -678 745 -67

UO 8 Migration 1 996 172 11 937 532 -2 060 775 11 872 929 10 173 775 -1 763 757 -1 763 757 -1 699 154 -2 097 345 398 191 1 699 154

1:1 Migrationsverket -34 192 5 298 736 5 264 544 5 127 814 -170 922 -170 922 -136 729 -295 691 158 962 136 729 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 837 994 4 133 000 -1 837 994 4 133 000 2 899 308 -1 233 692 -1 233 692 -1 233 692 -1 440 342 206 650 1 233 692 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 19 457 280 013 -19 457 280 013 208 636 -71 377 -71 377 -71 377 -71 377 0 71 377 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål -30 410 915 179 884 769 870 058 -45 121 -45 121 -14 711 -42 166 27 455 14 711 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 76 849 170 800 -76 849 170 800 98 109 -72 691 -72 691 -72 691 -77 815 5 124 72 691 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 67 700 264 602 -67 700 264 602 151 240 -113 362 -113 362 -113 362 -113 362 0 113 362 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 52 710 325 202 -52 710 325 202 276 581 -48 621 -48 621 -48 621 -48 621 0 48 621 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 6 065 550 000 -6 065 550 000 542 029 -7 971 -7 971 -7 971 -7 971 0 7 971

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp

UO 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg 2 925 639 120 254 872 215 600 -2 497 673 120 898 437 116 298 444 -3 956 428 -4 172 028 -4 599 993 -6 637 866 2 037 873 4 599 993

1 Hälso- och sjukvårdspolitik 1 213 263 76 976 400 -125 000 -860 633 77 204 030 74 528 212 -2 448 188 -2 323 188 -2 675 818 -3 226 195 550 377 2 675 818 1:1 Socialstyrelsen -3 835 880 788 20 000 896 953 868 029 -12 759 -32 759 -28 925 -55 348 26 423 28 925 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 3 922 97 461 -1 095 100 288 94 358 -3 103 -3 103 -5 929 -8 852 2 923 5 929 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket -4 925 199 704 194 779 192 229 -7 475 -7 475 -2 549 -18 525 15 976 2 549 1:4 Tandvårdsförmåner 388 233 8 479 684 -388 233 8 479 684 7 982 265 -497 419 -497 419 -497 419 -920 978 423 559 497 419 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 38 486 41 087 000 -38 486 41 087 000 40 311 487 -775 513 -775 513 -775 513 -775 513 0 775 513 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 413 683 11 201 986 5 000 -223 287 11 397 382 10 798 344 -403 642 -408 642 -599 038 -599 038 0 599 038 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 13 039 779 592 -13 039 779 592 655 424 -124 168 -124 168 -124 168 -163 147 38 979 124 168 1:8 Bidrag till psykiatri 132 296 3 620 393 240 000 -132 296 3 860 393 3 717 594 97 201 -142 799 -142 799 -142 799 0 142 799 1:9 Läkemedelsverket -4 489 203 110 198 621 199 288 -3 822 -3 822 667 -5 426 6 093 -667 1:10 E-hälsomyndigheten 46 015 264 925 -42 042 268 898 271 267 6 342 6 342 2 369 -5 578 7 947 -2 369 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 1 050 7 480 000 310 000 -1 050 7 790 000 7 511 678 31 678 -278 322 -278 322 -278 322 0 278 322 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 5 362 904 853 910 215 852 899 -51 954 -51 954 -57 316 -84 461 27 145 57 316 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1 986 44 404 -807 45 582 38 617 -5 787 -5 787 -6 966 -8 298 1 332 6 966 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 182 441 1 732 500 -700 000 -20 297 1 194 644 1 034 734 -697 766 2 234 -159 910 -159 910 0 159 910

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2 Folkhälsopolitik 65 095 1 841 181 15 600 -49 214 1 872 661 1 458 179 -383 002 -398 602 -414 482 -432 496 18 014 414 482 2:1 Folkhälsomyndigheten 16 429 561 718 4 600 -548 582 198 559 638 -2 080 -6 680 -22 561 -39 176 16 615 22 561 2:2 Insatser för vaccinberedskap 26 789 120 500 -26 789 120 500 93 495 -27 005 -27 005 -27 005 -27 005 27 005 2:3 Bidrag till WHO 4 669 46 665 11 000 -4 669 57 665 50 546 3 881 -7 119 -7 119 -8 518 1 399 7 119 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 127 502 127 502 122 656 -4 846 -4 846 -4 846 -4 846 4 846 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 355 92 796 -355 92 796 92 697 -99 -99 -99 -99 0 99 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 7 452 792 000 -7 452 792 000 443 411 -348 589 -348 589 -348 589 -348 589 348 589 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 9 402 100 000 -9 402 100 000 95 737 -4 263 -4 263 -4 263 -4 263 4 263 3 Funktionshinderspolitik 100 280 183 280 283 281 032 849 849 749 -1 394 2 143 -749 3:1 Myndigheten för delaktighet 100 71 441 71 541 72 290 849 849 749 -1 394 2 143 -749 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 208 742 208 742 208 742 0 0 0 0 0 4 Politik för sociala tjänster 1 646 201 40 106 946 325 000 -1 587 556 40 490 590 38 979 194 -1 127 752 -1 452 752 -1 511 397 -2 949 700 1 438 303 1 511 397 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 1 064 41 891 42 955 38 771 -3 120 -3 120 -4 184 -5 440 1 256 4 184 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 35 311 819 714 -28 311 826 714 814 647 -5 067 -5 067 -12 067 -12 067 0 12 067 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 113 752 263 237 -113 752 263 237 175 295 -87 942 -87 942 -87 942 -101 103 13 161 87 942

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 704 063 26 922 874 -704 063 26 922 874 26 387 954 -534 920 -534 920 -534 920 -1 881 063 1 346 143 534 920 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 679 789 6 623 990 -628 789 6 674 990 6 045 602 -578 388 -578 388 -629 388 -629 388 0 629 388 4:6 Statens institutionsstyrelse 62 172 2 391 439 200 000 -62 591 2 591 020 2 415 207 23 768 -176 232 -175 812 -253 555 77 743 175 812 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 50 051 3 043 801 125 000 -50 051 3 168 801 3 101 717 57 916 -67 084 -67 084 -67 084 0 67 084 5 Barnrättspolitik 79 110 721 -11 110 788 108 938 -1 783 -1 783 -1 850 -2 703 853 1 850 5:1 Barnombudsmannen 67 28 460 28 527 28 236 -224 -224 -291 -1 144 853 291 5:2 Barnets rättigheter 11 82 261 -11 82 261 80 702 -1 559 -1 559 -1 559 -1 559 0 1 559 6 Forskningspolitik 902 939 441 -258 940 084 942 889 3 448 3 448 2 805 -25 378 28 183 -2 805 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 1 946 57 938 -258 59 626 59 425 1 487 1 487 -201 -1 939 1 738 201 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning -1 044 881 503 880 459 883 464 1 961 1 961 3 006 -23 439 26 445 -3 006

UO 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och

funktionsnedsättning 906 029 123 058 927 303 000 -1 016 381 123 251 575 119 943 167 -3 115 760 -3 418 760 -3 308 408 -8 651 021 5 342 613 3 308 408

1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 539 530 112 230 578 249 000 -966 006 112 053 102 109 304 397 -2 926 181 -3 175 181 -2 748 705 -7 766 468 5 017 763 2 748 705 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 518 659 53 898 438 -522 456 53 894 641 50 201 865 -3 696 573 -3 696 573 -3 692 776 -6 151 297 2 458 521 3 692 776 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -94 466 51 651 800 -204 138 51 353 196 52 655 537 1 003 737 1 003 737 1 302 341 -1 003 599 2 305 940 -1 302 341 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning -47 846 1 471 000 45 000 1 468 154 1 468 173 -2 827 -47 827 19 -73 531 73 550 -19

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. -75 633 2 322 000 204 000 2 450 367 2 448 242 126 242 -77 758 -2 126 -109 426 107 300 2 126 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -596 36 988 36 392 37 612 624 624 1 219 -551 1 770 -1 219 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 39 253 1 436 700 -39 253 1 436 700 1 407 430 -29 270 -29 270 -29 270 -29 270 29 270 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 200 159 1 413 652 -200 159 1 413 652 1 085 538 -328 114 -328 114 -328 114 -398 796 70 682 328 114 2 Myndigheter 366 499 10 828 349 54 000 -50 375 11 198 473 10 638 770 -189 579 -243 579 -559 703 -884 553 324 850 559 703 2:1 Försäkringskassan 364 496 10 750 646 54 000 -50 375 11 118 766 10 564 472 -186 174 -240 174 -554 295 -876 814 322 519 554 295 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 2 003 77 703 79 706 74 298 -3 405 -3 405 -5 408 -7 739 2 331 5 408

UO 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom -829 688 62 890 360 -24 905 62 035 767 62 411 614 -478 746 -478 746 375 847 -2 907 113 3 282 960 -375 847

1 Ersättning vid ålderdom -823 433 62 059 000 -24 905 61 210 663 61 614 311 -444 689 -444 689 403 648 -2 854 372 3 258 020 -403 648 1:1 Garantipension till ålderspension -2 587 32 273 200 32 270 613 32 357 393 84 193 84 193 86 781 -1 526 879 1 613 660 -86 781 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna -302 805 7 753 500 7 450 695 7 807 012 53 512 53 512 356 318 -186 427 542 745 -356 318 1:3 Bostadstillägg till pensionärer -479 688 14 409 300 13 929 612 13 903 768 -505 532 -505 532 -25 844 -746 309 720 465 25 844 1:4 Äldreförsörjningsstöd 24 905 1 530 000 -24 905 1 530 000 1 592 911 62 911 62 911 62 911 -13 589 76 500 -62 911 1:5 Inkomstpensionstillägg -63 257 6 093 000 6 029 743 5 953 226 -139 774 -139 774 -76 517 -381 167 304 650 76 517 2 Myndigheter -6 256 831 360 825 104 797 303 -34 057 -34 057 -27 801 -52 741 24 940 27 801 2:1 Pensionsmyndigheten -6 256 831 360 825 104 797 303 -34 057 -34 057 -27 801 -52 741 24 940 27 801

UO 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn 4 274 964 104 531 449 -4 309 429 104 496 984 100 610 187 -3 921 262 -3 921 262 -3 886 797 -8 464 545 4 577 748 3 886 797

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:1 Barnbidrag 552 223 32 048 147 -552 223 32 048 147 32 028 333 -19 814 -19 814 -19 814 -1 622 219 1 602 405 19 814 1:2 Föräldraförsäkring 2 759 919 50 765 281 -2 759 919 50 765 281 47 556 516 -3 208 765 -3 208 765 -3 208 765 -5 513 109 2 304 344 3 208 765 1:3 Underhållsstöd 111 380 2 753 953 -111 380 2 753 953 2 642 481 -111 472 -111 472 -111 472 -249 169 137 697 111 472 1:4 Adoptionsbidrag 9 984 14 784 -9 984 14 784 3 975 -10 809 -10 809 -10 809 -11 252 443 10 809 1:5 Barnpension och efterlevandestöd -21 896 1 123 300 1 101 404 1 142 989 19 689 19 689 41 585 -14 580 56 165 -41 585 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag -9 610 6 637 908 -2 959 6 625 339 6 419 017 -218 891 -218 891 -206 321 -511 007 304 686 206 321 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 747 900 7 747 900 7 747 900 0 0 0 0 0 1:8 Bostadsbidrag 872 964 3 440 176 -872 964 3 440 176 3 068 975 -371 201 -371 201 -371 201 -543 209 172 008 371 201

UO 13 Integration och jämställdhet 232 089 6 265 767 20 000 -223 419 6 294 437 5 838 863 -426 904 -446 904 -455 575 -711 456 255 881 455 575

1 Integration 168 263 5 063 550 5 000 -168 681 5 068 131 4 666 249 -397 301 -402 301 -401 883 -648 114 246 231 401 883 1:1 Integrationsåtgärder 2 578 98 925 5 000 -493 106 010 102 151 3 226 -1 774 -3 859 -3 859 0 3 859 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 165 684 4 964 625 -168 188 4 962 121 4 564 098 -400 527 -400 527 -398 023 -644 254 246 231 398 023 2 Diskriminering 8 316 248 665 10 000 -6 748 260 233 257 985 9 320 -680 -2 248 -6 508 4 260 2 248 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 1 931 142 746 -362 144 314 142 388 -358 -358 -1 927 -6 187 4 260 1 927 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 6 386 105 919 10 000 -6 386 115 919 115 598 9 679 -321 -321 -321 0 321 3 Jämställdhet 43 945 785 552 5 000 -40 424 794 073 756 467 -29 085 -34 085 -37 606 -42 596 4 990 37 606 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 40 424 571 039 -40 424 571 039 535 421 -35 618 -35 618 -35 618 -35 618 0 35 618 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 2 043 166 350 168 393 167 792 1 442 1 442 -601 -5 591 4 990 601 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 1 477 48 163 5 000 54 640 53 254 5 091 91 -1 387 -1 387 0 1 387

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 4 Utanförskap 11 565 168 000 -7 565 172 000 158 162 -9 838 -9 838 -13 838 -14 238 400 13 838 4:1 Åtgärder mot utanförskap 11 565 168 000 -7 565 172 000 158 162 -9 838 -9 838 -13 838 -14 238 400 13 838

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 5 038 661 93 539 399 3 516 000 -5 293 713 0 96 800 347 91 327 991 -2 211 408 -5 727 408 -5 472 356 -10 679 295 5 206 939 5 472 356

1 Arbetsmarknad 4 913 058 92 303 175 3 516 000 -5 181 577 0 95 550 656 90 097 068 -2 206 107 -5 722 107 -5 453 588 -10 628 724 5 175 136 5 453 588 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 132 915 7 514 359 60 000 7 707 274 7 501 107 -13 252 -73 252 -206 166 -433 396 227 230 206 166 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 191 953 44 161 580 1 081 000 -572 178 44 862 355 45 500 430 1 338 850 257 850 638 074 -2 638 382 3 276 456 -638 074 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 985 290 6 995 286 -985 290 6 995 286 6 102 860 -892 426 -892 426 -892 426 -1 241 162 348 736 892 426 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 183 638 20 822 749 -1 183 638 20 822 749 19 303 611 -1 519 138 -1 519 138 -1 519 138 -2 179 564 660 426 1 519 138 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 1 749 765 4 064 871 -1 749 765 4 064 871 2 316 838 -1 748 033 -1 748 033 -1 748 033 -1 948 777 200 744 1 748 033 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 2 179 129 937 132 116 131 669 1 732 1 732 -447 -4 345 3 898 447 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021 – 2027 64 472 1 584 000 -64 472 1 584 000 1 422 586 -161 414 -161 414 -161 414 -161 414 0 161 414 1:8 Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering 1 279 50 001 51 280 49 942 -59 -59 -1 338 -2 838 1 500 1 338 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 217 85 031 85 248 85 483 452 452 235 -2 315 2 550 -235 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 65 122 65 122 65 122 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 8 303 8 303 0 0 0 0 0 0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning -24 883 2 250 000 2 375 000 0 4 600 117 3 995 098 1 745 098 -629 902 -605 019 -830 019 225 000 605 019 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 86 764 1 480 936 -86 764 1 480 936 909 759 -571 177 -571 177 -571 177 -645 223 74 046 571 177 1:14 Grundläggande omställningsoch kompetensstöd 539 471 3 091 000 -539 471 3 091 000 2 704 260 -386 740 -386 740 -386 740 -541 290 154 550 386 740 2 Arbetsliv 25 180 1 236 224 0 -11 713 1 249 691 1 230 923 -5 301 -5 301 -18 768 -50 571 31 803 18 768 2:1 Arbetsmiljöverket 14 613 920 884 -4 100 -5 155 926 242 916 077 -4 807 -707 -10 165 -37 791 27 626 10 165 2:2 Arbetsdomstolen 777 37 924 4 100 42 801 43 579 5 655 1 555 778 -1 323 2 101 -778 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 364 43 722 -364 43 722 42 486 -1 236 -1 236 -1 236 -1 269 33 1 236 2:4 Medlingsinstitutet 5 826 68 110 -4 008 69 927 62 351 -5 759 -5 759 -7 576 -9 619 2 043 7 576 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 3 325 53 584 -1 910 54 999 54 600 1 016 1 016 -399 -399 0 399 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 276 112 000 -276 112 000 111 830 -170 -170 -170 -170 170 Äldre anslag 100 423 -100 423 0 0 0 0 1:6 Europeiska socialfonden m.m. (2024) för perioden 2014 – 2020 100 423 -100 423 0 0 0 0

UO 15 Studiestöd 2 561 393 33 793 466 188 800 -2 553 480 33 990 179 30 609 702 -3 183 764 -3 372 564 -3 380 477 -4 840 526 1 460 049 3 380 477

1:1 Studiehjälp 166 304 4 544 297 -166 304 4 544 297 4 470 214 -74 083 -74 083 -74 083 -301 297 227 214 74 083 1:2 Studiemedel 713 636 20 438 576 188 800 -713 636 20 627 376 19 947 884 -490 692 -679 492 -679 492 -1 518 632 839 140 679 492 1:3 Omställningsstudiestöd 1 498 445 4 877 000 -1 498 445 4 877 000 2 390 717 -2 486 283 -2 486 283 -2 486 283 -2 707 783 221 500 2 486 283

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 25 484 2 319 551 -25 484 2 319 551 2 302 096 -17 455 -17 455 -17 455 -133 432 115 977 17 455 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 7 169 63 150 -7 169 63 150 54 661 -8 489 -8 489 -8 489 -11 641 3 152 8 489 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 519 27 000 -519 27 000 24 475 -2 525 -2 525 -2 525 -3 875 1 350 2 525 1:7 Studiestartsstöd 141 923 300 000 -141 923 300 000 213 350 -86 650 -86 650 -86 650 -101 650 15 000 86 650 1:8 Centrala studiestödsnämnden 7 416 1 204 748 1 212 164 1 186 278 -18 470 -18 470 -25 886 -62 028 36 142 25 886 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 497 19 144 19 641 20 026 882 882 385 -189 574 -385

UO 16 Utbildning och

universitetsforskning 3 050 500 103 845 141 1 037 373 -2 395 740 105 537 274 101 957 251 -1 887 890 -2 925 263 -3 580 023 -4 571 236 991 213 3 580 023

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 2 096 190 36 996 224 939 000 -2 100 504 37 930 911 34 847 665 -2 148 559 -3 087 559 -3 083 245 -3 408 198 324 953 3 083 245 1:1 Statens skolverk 14 329 1 342 316 22 000 1 378 645 1 363 021 20 705 -1 295 -15 624 -55 893 40 269 15 624 1:2 Statens skolinspektion 20 395 629 618 -10 000 -2 921 637 093 626 215 -3 403 6 597 -10 878 -29 766 18 888 10 878 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 35 031 894 119 -9 838 919 312 879 270 -14 849 -14 849 -40 042 -66 865 26 823 40 042 1:4 Sameskolstyrelsen 1 892 64 440 -47 66 285 64 758 318 318 -1 527 -3 460 1 933 1 527 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 434 616 6 094 885 407 000 -434 616 6 501 885 5 236 487 -858 398 -1 265 398 -1 265 398 -1 265 398 0 1 265 398 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 19 227 269 837 -19 227 269 837 264 216 -5 621 -5 621 -5 621 -13 621 8 000 5 621 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk 5 266 4 560 000 -5 266 4 560 000 4 554 465 -5 535 -5 535 -5 535 -5 535 0 5 535

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 10 179 204 720 -10 179 204 720 198 235 -6 485 -6 485 -6 485 -6 485 0 6 485 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet -1 790 118 582 116 792 122 341 3 759 3 759 5 550 -950 6 500 -5 550 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 371 076 1 097 526 -371 076 1 097 526 798 133 -299 393 -299 393 -299 393 -299 393 0 299 393 1:11 Skolforskningsinstitutet 5 959 47 007 -4 888 48 078 39 986 -7 021 -7 021 -8 092 -9 502 1 410 8 092 1:12 Praktiknära skolforskning 945 36 043 -945 36 043 35 191 -852 -852 -852 -852 852 1:13 Bidrag till lärarlöner 677 414 4 875 000 -677 414 4 875 000 4 206 466 -668 534 -668 534 -668 534 -668 534 668 534 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 4 911 163 418 -4 911 163 418 162 507 -911 -911 -911 -911 911 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 82 726 8 243 000 -82 726 8 243 000 8 204 653 -38 347 -38 347 -38 347 -38 347 38 347 1:16 Bidrag till vissa studier 6 497 17 525 -6 497 17 525 10 801 -6 724 -6 724 -6 724 -6 724 0 6 724 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 469 953 4 156 422 200 000 -469 953 4 356 422 3 641 732 -514 690 -714 690 -714 690 -714 690 714 690 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 1 988 171 383 173 371 172 387 1 004 1 004 -984 -6 125 5 141 984 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning -64 424 4 010 383 320 000 4 265 959 4 266 800 256 417 -63 583 841 -215 148 215 989 -841 2 Universitet och högskolor 1 131 248 55 420 312 31 373 -288 912 56 294 022 55 795 932 375 620 344 247 -498 090 -601 981 103 891 498 090 2:1 Universitetskanslersämbetet -11 830 173 554 2 000 163 724 175 104 1 550 -450 11 380 -4 320 15 700 -11 380 2:2 Universitets- och högskolerådet -2 430 227 348 24 000 248 918 251 068 23 720 -280 2 149 -4 671 6 820 -2 149

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 182 340 2 182 340 2 182 340 0 0 0 0 0 0 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 535 797 26 477 2 562 274 2 562 274 26 477 0 0 0 0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 533 879 2 533 879 2 533 879 0 0 0 0 0 0 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 642 263 29 471 2 671 734 2 671 734 29 471 0 0 0 0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 510 004 2 510 004 2 510 004 0 0 0 0 0 0 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 882 329 12 348 1 894 677 1 894 677 12 348 0 0 0 0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 150 797 2 069 522 2 220 319 2 220 319 150 797 150 797 0 0 0 0 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 920 621 18 888 1 939 509 1 939 509 18 888 0 0 0 0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 179 545 1 680 969 -14 825 1 845 689 1 785 005 104 036 104 036 -60 684 -60 684 0 60 684 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 329 980 5 821 1 335 801 1 335 801 5 821 0 0 0 0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 173 036 1 860 065 2 033 101 1 948 529 88 464 88 464 -84 572 -84 572 0 84 572

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 149 738 9 901 1 159 639 1 159 639 9 901 0 0 0 0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 81 419 849 860 931 279 875 716 25 856 25 856 -55 563 -55 563 0 55 563 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 888 686 14 261 1 902 947 1 902 947 14 261 0 0 0 0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 73 059 1 415 763 1 488 822 1 488 822 73 059 73 059 0 0 0 0 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 011 242 111 395 2 122 637 2 122 637 111 395 0 0 0 0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 131 008 815 936 -51 865 895 079 815 835 -101 -101 -79 244 -79 244 0 79 244 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 467 765 45 167 512 932 512 932 45 167 0 0 0 0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 818 759 818 759 818 759 0 0 0 0 0 0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 307 884 1 108 308 992 308 992 1 108 0 0 0 0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 274 706 1 274 706 1 274 706 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 420 989 1 739 422 728 422 728 1 739 0 0 0 0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 301 956 771 962 072 962 072 5 301 5 301 0 0 0 0 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 347 661 1 860 349 521 349 521 1 860 0 0 0 0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 671 582 671 582 671 582 0 0 0 0 0 0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 309 992 1 086 311 078 311 078 1 086 0 0 0 0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 98 221 1 139 603 1 237 824 1 188 785 49 182 49 182 -49 039 -49 039 0 49 039 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 323 684 1 211 324 895 324 895 1 211 0 0 0 0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 042 738 969 740 011 740 011 1 042 1 042 0 0 0 0 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 899 1 181 306 080 306 080 1 181 0 0 0 0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 693 310 692 311 385 311 385 693 693 0 0 0 0 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 379 363 118 742 118 742 363 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 232 369 232 369 232 369 0 0 0 0 0 0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 60 094 60 094 60 094 0 0 0 0 0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 131 673 131 673 131 673 0 0 0 0 0 0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 37 689 37 689 37 689 0 0 0 0 0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 605 687 605 687 605 687 0 0 0 0 0 0 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 574 630 115 204 115 204 630 0 0 0 0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 611 513 824 518 435 518 435 4 611 4 611 0 0 0 0 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 193 429 118 622 118 622 429 0 0 0 0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 560 129 560 129 560 129 0 0 0 0 0 0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 125 498 426 125 924 125 924 426 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 493 750 493 750 493 750 0 0 0 0 0 0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 415 517 111 932 111 932 517 0 0 0 0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 481 860 481 860 481 860 0 0 0 0 0 0 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 351 230 107 581 107 581 230 0 0 0 0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 381 919 381 919 381 919 0 0 0 0 0 0 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 71 916 352 72 268 72 268 352 0 0 0 0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 454 954 454 954 454 954 0 0 0 0 0 0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 101 197 566 101 763 101 763 566 0 0 0 0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 195 309 195 309 195 309 0 0 0 0 0 0 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 000 24 000 24 000 0 0 0 0 0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 75 800 75 800 75 800 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 14 079 14 079 14 079 0 0 0 0 0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 9 752 154 795 164 547 161 435 6 640 6 640 -3 112 -3 112 0 3 112 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 146 24 146 24 146 0 0 0 0 0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 505 232 505 232 505 232 0 0 0 0 0 0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 135 511 696 136 207 136 207 696 0 0 0 0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 47 430 47 430 47 430 0 0 0 0 0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 46 185 7 000 53 185 53 185 7 000 0 0 0 0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 40 516 4 210 776 21 750 -26 618 4 246 424 4 233 362 22 586 836 -13 063 -55 170 42 107 13 063 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 180 906 1 332 722 -362 500 -180 906 970 222 811 515 -521 207 -158 707 -158 707 -197 971 39 264 158 707 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 15 603 703 061 43 000 -14 698 746 966 739 277 36 216 -6 784 -7 689 -7 689 0 7 689 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 983 963 2 983 963 2 983 963 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 70 980 10 000 80 980 81 033 10 053 53 53 53 0 -53 3 Forskning -179 432 11 278 203 65 000 -4 062 11 159 709 11 165 635 -112 568 -177 568 5 926 -554 484 560 410 -5 926 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation -218 169 8 439 046 -15 000 8 205 877 8 290 158 -148 888 -133 888 84 281 -337 671 421 952 -84 281 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer -20 487 420 061 80 000 479 574 508 305 88 244 8 244 28 731 -13 275 42 006 -28 731 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 5 033 209 513 214 546 220 584 11 071 11 071 6 038 -247 6 285 -6 038 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet -17 283 1 345 356 1 328 073 1 304 284 -41 072 -41 072 -23 789 -88 056 64 267 23 789 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 562 54 314 54 876 54 051 -263 -263 -825 -2 454 1 629 825 3:6 Institutet för rymdfysik -637 64 659 64 022 65 926 1 267 1 267 1 904 -35 1 939 -1 904 3:7 Kungl. biblioteket 1 643 464 751 466 394 463 202 -1 549 -1 549 -3 192 -17 134 13 942 3 192 3:8 Polarforskningssekretariatet 65 263 70 712 135 975 49 449 -21 263 -21 263 -86 525 -90 060 3 535 86 525 3:9 Sunet -1 611 49 183 47 572 50 031 848 848 2 459 0 2 459 -2 459 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 481 5 700 -314 5 867 4 903 -797 -797 -964 -1 135 171 964 3:11 Etikprövningsmyndigheten 2 913 57 418 -1 332 58 999 58 457 1 039 1 039 -541 -2 263 1 722 541 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 486 11 750 -188 12 048 11 770 20 20 -277 -629 352 277 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 1 270 80 695 -1 270 80 695 80 225 -470 -470 -470 -470 0 470 3:14 Gentekniknämnden 1 105 5 045 -957 5 192 4 289 -756 -756 -903 -1 054 151 903 4 Vissa gemensamma ändamål 2 493 150 402 2 000 -2 262 152 633 148 019 -2 383 -4 383 -4 614 -6 573 1 959 4 614 4:1 Internationella program 2 205 81 589 -2 205 81 589 80 281 -1 308 -1 308 -1 308 -1 308 0 1 308

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM -43 32 186 32 143 32 107 -79 -79 -36 -1 645 1 609 36 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 275 11 684 11 959 11 915 231 231 -44 -394 350 44 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 57 24 943 2 000 -57 26 943 23 716 -1 227 -3 227 -3 227 -3 227 0 3 227

UO 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid 39 858 16 861 894 54 000 -39 514 16 916 238 16 862 047 153 -53 847 -54 192 -264 648 210 456 54 192

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 10 362 2 522 393 -8 265 2 524 490 2 499 821 -22 572 -22 572 -24 669 -96 640 71 971 24 669 1:1 Statens kulturråd 1 890 76 668 78 558 76 618 -50 -50 -1 940 -4 240 2 300 1 940 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 5 767 454 582 -5 767 454 582 433 723 -20 859 -20 859 -20 859 -30 953 10 094 20 859 1:3 Skapande skola 34 226 464 -34 226 464 226 281 -183 -183 -183 -6 976 6 793 183 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 521 45 153 -537 45 137 44 844 -309 -309 -293 -1 495 1 202 293 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 1 926 9 753 -1 926 9 753 9 076 -677 -677 -677 -969 292 677 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet -139 1 689 455 -1 1 689 316 1 689 231 -224 -224 -85 -50 766 50 681 85 1:7 Myndigheten för kulturanalys 362 20 318 20 680 20 049 -269 -269 -632 -1 241 609 632 2 Teater, dans och musik 1 457 1 488 917 2 300 -557 1 492 117 1 489 421 504 -1 796 -2 696 -13 341 10 645 2 696

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 134 044 1 134 044 1 134 044 0 0 0 0 0 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dansoch musikändamål 557 249 098 -557 249 098 249 056 -42 -42 -42 -7 514 7 472 42 2:3 Statens musikverk 900 105 775 2 300 108 975 106 321 546 -1 754 -2 654 -5 827 3 173 2 654 3 Litteraturen, läsandet och språket 3 716 431 175 10 000 -1 439 443 451 435 639 4 464 -5 536 -7 812 -14 635 6 823 7 812 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 1 103 203 678 10 000 -1 103 213 678 211 224 7 546 -2 454 -2 454 -2 454 0 2 454 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier -14 150 931 150 917 147 823 -3 108 -3 108 -3 094 -7 621 4 527 3 094 3:3 Institutet för språk och folkminnen 2 627 76 566 -337 78 857 76 592 26 26 -2 264 -4 560 2 296 2 264 4 Bildkonst, arkitektur, form och design 2 196 112 169 -931 113 434 111 995 -174 -174 -1 438 -2 806 1 368 1 438 4:1 Statens konstråd 1 277 12 096 -929 12 443 12 179 83 83 -265 -265 0 265 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 892 42 518 43 410 42 355 -163 -163 -1 055 -1 055 0 1 055 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 26 11 947 -1 11 972 11 857 -90 -90 -116 -116 0 116 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 1 45 608 -1 45 608 45 605 -3 -3 -3 -1 371 1 368 3 5 Konstnärernas villkor -1 265 583 359 -116 581 977 583 507 148 148 1 530 -15 741 17 271 -1 530 5:1 Konstnärsnämnden 247 24 829 25 076 25 510 681 681 435 -309 744 -435 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer -1 512 558 530 -116 556 901 557 996 -534 -534 1 095 -15 432 16 527 -1 095 6 Arkiv -3 456 509 579 12 000 518 123 516 065 6 486 -5 514 -2 058 -22 058 20 000 2 058

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 6:1 Riksarkivet -3 456 509 579 12 000 518 123 516 065 6 486 -5 514 -2 058 -22 058 20 000 2 058 7 Kulturmiljö 6 386 1 123 566 2 000 -14 1 131 938 1 127 619 4 053 2 053 -4 319 -23 085 18 766 4 319 7:1 Riksantikvarieämbetet 8 210 325 784 2 000 0 335 994 329 407 3 623 1 623 -6 586 -16 359 9 773 6 586 7:2 Bidrag till kulturmiljövård -1 838 299 782 297 944 300 211 429 429 2 267 -6 726 8 993 -2 267 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 490 000 490 000 490 000 0 0 0 0 0 0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 14 8 000 -14 8 000 8 000 0 0 0 0 0 8 Museer och utställningar -8 369 1 975 109 25 400 -80 1 992 060 1 996 604 21 495 -3 905 4 543 -42 878 47 421 -4 543 8:1 Centrala museer: Myndigheter -7 886 1 556 061 16 200 1 564 375 1 570 232 14 171 -2 029 5 856 -39 644 45 500 -5 856 8:2 Centrala museer: Stiftelser 275 714 9 200 284 914 284 914 9 200 0 0 0 0 0 8:3 Bidrag till vissa museer 79 218 79 218 79 218 0 0 0 0 0 0 8:4 Forum för levande historia -563 64 036 63 473 62 240 -1 796 -1 796 -1 233 -3 154 1 921 1 233 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 80 -80 80 -80 -80 -80 -80 0 80 9 Trossamfund 1 914 101 732 -1 565 102 080 100 020 -1 712 -1 712 -2 060 -4 477 2 417 2 060 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 2 069 19 032 -1 565 19 535 17 590 -1 442 -1 442 -1 946 -1 946 0 1 946 9:2 Stöd till trossamfund -155 82 700 82 545 82 430 -270 -270 -115 -2 532 2 417 115 10 Film 0 554 444 2 300 0 556 744 556 744 2 300 0 0 0 0 0 10:1 Filmstöd 0 554 444 2 300 0 556 744 556 744 2 300 0 0 0 0 0 11 Medier 11 508 57 244 -11 508 57 244 54 939 -2 305 -2 305 -2 305 -2 305 0 2 305 11:1 Sändningar av TV Finland 9 574 9 574 9 574 0 0 0 0 0 0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 531 3 531 3 531 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 67 733 -67 733 606 -127 -127 -127 -127 0 127 11:4 Stöd till taltidningar 11 441 43 406 -11 441 43 406 41 228 -2 178 -2 178 -2 178 -2 178 0 2 178 12 Ungdomspolitik 5 403 359 485 -3 656 361 232 356 601 -2 884 -2 884 -4 631 -6 635 2 004 4 631 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 1 747 66 805 68 552 66 182 -623 -623 -2 370 -4 374 2 004 2 370 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 1 945 290 680 -1 945 290 680 288 419 -2 261 -2 261 -2 261 -2 261 0 2 261 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 1 711 2 000 -1 711 2 000 2 000 0 0 0 0 0 13 Politik för det civila samhället 9 398 2 572 518 -9 398 2 572 518 2 570 185 -2 333 -2 333 -2 333 -2 633 300 2 333 13:1 Stöd till idrotten 116 2 126 811 -116 2 126 811 2 126 797 -14 -14 -14 -314 300 14 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 970 52 164 -970 52 164 51 392 -772 -772 -772 -772 0 772 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 104 785 104 785 104 785 0 0 0 0 0 0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 0 15 000 0 15 000 15 000 0 0 0 0 0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 8 312 273 758 -8 312 273 758 272 211 -1 547 -1 547 -1 547 -1 547 0 1 547 14 Folkbildning 1 725 4 372 272 -1 984 4 372 013 4 365 460 -6 812 -6 812 -6 553 -15 086 8 533 6 553 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 641 023 1 641 023 1 641 023 0 0 0 0 0 0 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 446 760 2 446 760 2 446 760 0 0 0 0 0 14:3 Bidrag till tolkutbildning 1 984 57 331 -1 984 57 331 50 721 -6 610 -6 610 -6 610 -8 329 1 719 6 610 14:4 Särskilt utbildningsstöd -259 227 158 226 899 226 956 -202 -202 57 -6 757 6 814 -57 15 Tillsyn över spelmarknaden -1 115 97 932 96 817 97 426 -506 -506 609 -2 328 2 937 -609

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 15:1 Spelinspektionen -1 115 97 932 96 817 97 426 -506 -506 609 -2 328 2 937 -609

UO 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och

byggande samt

konsumentpolitik 1 597 602 3 240 094 -94 900 -109 196 4 633 600 2 975 721 -264 373 -169 473 -1 657 879 -1 707 307 49 428 1 657 879

1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 1 600 627 2 949 535 -94 900 -107 865 4 347 397 2 688 537 -260 998 -166 098 -1 658 860 -1 695 730 36 870 1 658 860 1:1 Bostadspolitisk utveckling 51 375 253 000 -140 000 -51 375 113 000 101 492 -151 508 -11 508 -11 508 -11 508 11 508 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 11 894 12 500 -11 894 12 500 951 -11 549 -11 549 -11 549 -11 549 11 549 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 42 057 43 000 -42 057 43 000 1 281 -41 719 -41 719 -41 719 -41 719 0 41 719 1:4 Boverket 5 087 302 277 6 500 -580 313 284 308 852 6 575 75 -4 433 -13 441 9 008 4 433 1:5 Statens geotekniska institut 3 635 57 752 -1 959 59 428 55 776 -1 976 -1 976 -3 653 -5 385 1 732 3 653 1:6 Lantmäteriet -19 946 871 006 30 000 881 060 891 286 20 280 -9 720 10 226 -15 904 26 130 -10 226 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 547 729 40 000 8 600 596 329 410 644 370 644 362 044 -185 685 -185 685 0 185 685 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 958 796 1 370 000 2 328 796 918 256 -451 744 -451 744 -1 410 539 -1 410 539 0 1 410 539 2 Konsumentpolitik -3 026 290 559 -1 331 286 203 287 184 -3 375 -3 375 981 -11 577 12 558 -981 2:1 Konsumentverket 2 600 183 226 -1 331 184 495 179 665 -3 561 -3 561 -4 830 -10 326 5 496 4 830 2:2 Allmänna reklamationsnämnden -4 613 66 392 61 779 67 459 1 067 1 067 5 680 -295 5 975 -5 680 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen -1 012 36 258 35 246 35 377 -881 -881 131 -956 1 087 -131

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 1 559 1 559 1 559 0 0 0 0 0 0 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 3 124 3 124 0 0 0 0 0

UO 19 Regional utveckling 1 157 071 4 294 201 -1 089 756 4 361 515 3 685 878 -608 323 -608 323 -675 638 -749 275 73 637 675 638

1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 464 222 2 012 337 -396 907 2 079 651 1 882 531 -129 806 -129 806 -197 120 -254 262 57 142 197 120 1:2 Transportbidrag 25 908 549 864 -25 908 549 864 468 167 -81 697 -81 697 -81 697 -98 192 16 495 81 697 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 439 143 1 732 000 -439 143 1 732 000 1 335 179 -396 821 -396 821 -396 821 -396 821 396 821 Äldre anslag 227 798 -227 798 0 0 0 0 1:3 Europeiska regionala (2024) utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 227 798 -227 798 0 0 0 0

UO 20 Klimat, miljö och natur 5 145 263 16 438 897 40 000 -1 741 808 19 882 353 13 446 947 -2 991 950 -3 031 950 -6 435 406 -6 570 641 135 235 6 435 406

1 Miljöpolitik 5 071 893 15 174 410 40 000 -1 667 751 18 618 552 12 173 436 -3 000 974 -3 040 974 -6 445 116 -6 542 418 97 302 6 445 116 1:1 Naturvårdsverket 18 195 651 691 10 000 679 886 655 930 4 239 -5 761 -23 956 -43 506 19 550 23 956 1:2 Miljöövervakning m.m. 14 926 388 714 -14 926 388 714 374 016 -14 698 -14 698 -14 698 -22 468 7 770 14 698 1:3 Åtgärder för värdefull natur 11 130 1 352 035 10 000 -11 130 1 362 035 1 360 825 8 790 -1 210 -1 210 -7 210 6 000 1 210 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 267 273 1 064 318 -218 451 1 113 140 963 651 -100 667 -100 667 -149 489 -149 489 0 149 489 1:5 Miljöforskning 2 506 93 825 -2 506 93 825 93 499 -326 -326 -326 -326 0 326 1:6 Kemikalieinspektionen 3 890 306 833 310 723 300 725 -6 108 -6 108 -9 999 -19 203 9 204 9 999 1:7 Avgifter till internationella organisationer -2 839 337 431 -968 333 625 324 701 -12 730 -12 730 -8 924 -21 469 12 545 8 924

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 000 100 000 40 202 -59 798 -59 798 -59 798 -59 798 59 798 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 456 308 632 20 000 329 088 299 631 -9 001 -29 001 -29 457 -38 715 9 258 29 457 1:10 Klimatanpassning 405 89 500 -488 89 417 89 435 -65 -65 18 -2 667 2 685 -18 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 32 050 1 326 565 -32 050 1 326 565 1 303 252 -23 313 -23 313 -23 313 -23 313 0 23 313 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 147 210 263 450 -147 210 263 450 62 259 -201 191 -201 191 -201 191 -209 094 7 903 201 191 1:13 Internationellt miljösamarbete 1 499 52 400 -1 499 52 400 47 914 -4 486 -4 486 -4 486 -6 058 1 572 4 486 1:14 Skydd av värdefull natur -4 001 1 185 500 1 181 499 1 181 251 -4 249 -4 249 -248 -10 248 10 000 248 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 890 360 516 361 406 354 882 -5 634 -5 634 -6 524 -17 339 10 815 6 524 1:16 Klimatinvesteringar 2 645 675 3 495 000 -2 190 000 -930 3 949 745 1 608 402 -1 886 598 303 402 -2 341 343 -2 341 343 0 2 341 343 1:17 Klimatpremier 1 806 445 2 313 000 -1 232 947 2 886 498 1 203 313 -1 109 687 -1 109 687 -1 683 185 -1 683 185 0 1 683 185 1:18 Industriklivet 121 536 1 345 000 2 190 000 3 656 536 1 799 518 454 518 -1 735 482 -1 857 018 -1 857 018 0 1 857 018 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 4 614 115 000 -4 614 115 000 87 184 -27 816 -27 816 -27 816 -27 816 27 816 1:20 Driftstöd för bio-CCS 32 15 000 -32 15 000 13 994 -1 006 -1 006 -1 006 -1 006 1 006 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 10 000 10 000 8 854 -1 146 -1 146 -1 146 -1 146 1 146 2 Miljöforskning -686 1 264 487 1 263 801 1 273 511 9 024 9 024 9 710 -28 223 37 933 -9 710 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 653 137 079 137 732 136 366 -713 -713 -1 366 -5 477 4 111 1 366

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning -1 339 1 127 408 1 126 069 1 137 145 9 737 9 737 11 076 -22 746 33 822 -11 076 Äldre anslag 74 057 -74 057 0 0 0 0 1:8 Klimatbonus (2024) 74 057 -74 057 0 0 0 0

UO 21 Energi 1 235 903 6 631 297 -1 264 225 6 602 975 5 124 689 -1 506 608 -1 506 608 -1 478 286 -1 608 571 130 285 1 478 286

1:1 Statens energimyndighet -2 744 585 557 582 813 573 477 -12 080 -12 080 -9 336 -26 902 17 566 9 336 1:2 Insatser för energieffektivisering 37 530 415 000 -37 530 415 000 400 771 -14 229 -14 229 -14 229 -44 229 30 000 14 229 1:3 Energiforskning -32 428 1 647 723 -74 1 615 221 1 590 560 -57 163 -57 163 -24 661 -72 430 47 769 24 661 1:4 Energimarknadsinspektionen 5 637 234 039 239 676 233 036 -1 003 -1 003 -6 640 -13 661 7 021 6 640 1:5 Energiplanering 43 824 790 000 -43 824 790 000 269 716 -520 284 -520 284 -520 284 -520 284 0 520 284 1:6 Avgifter till internationella organisationer 85 33 328 -85 33 328 31 015 -2 313 -2 313 -2 313 -2 863 550 2 313 1:7 Elsäkerhetsverket 1 287 79 650 80 937 79 790 140 140 -1 147 -3 536 2 389 1 147 1:8 Laddinfrastruktur 875 637 930 000 -875 637 930 000 268 996 -661 004 -661 004 -661 004 -661 004 661 004 1:9 Biogasstöd 232 134 985 000 -232 134 985 000 788 748 -196 252 -196 252 -196 252 -196 252 196 252 1:10 Energiberedskap 4 926 198 000 -4 926 198 000 187 434 -10 566 -10 566 -10 566 -13 566 3 000 10 566 1:11 Elberedskap 70 016 733 000 -70 016 733 000 701 148 -31 852 -31 852 -31 852 -53 842 21 990 31 852

UO 22 Kommunikationer 13 781 266 94 447 432 679 500 -1 060 480 107 847 718 89 109 870 -5 337 562 -6 017 062 -18 737 848 -26 551 570 7 813 722 18 737 848

1 Transportpolitik 13 725 431 92 790 142 679 500 -1 006 931 106 188 143 87 483 202 -5 306 940 -5 986 440 -18 704 941 -26 503 118 7 798 177 18 704 941 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 11 906 737 41 028 989 415 000 -680 056 52 670 670 37 836 129 -3 192 860 -3 607 860 -14 834 541 -18 504 127 3 669 586 14 834 541

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 487 360 40 302 196 500 000 -95 318 42 194 238 39 478 357 -823 839 -1 323 839 -2 715 881 -6 567 784 3 851 903 2 715 881 1:3 Trafikverket 27 710 1 539 222 10 500 1 577 432 1 522 352 -16 870 -27 370 -55 080 -101 256 46 176 55 080 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 22 063 194 308 71 000 287 371 287 371 93 063 22 063 0 0 0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 0 62 284 0 62 284 62 284 0 0 0 0 0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 5 596 296 013 -5 596 296 013 291 681 -4 332 -4 332 -4 332 -4 332 0 4 332 1:7 Trafikavtal -1 671 1 006 000 80 000 1 084 329 1 152 436 146 436 66 436 68 106 -40 494 108 600 -68 106 1:8 Viss internationell verksamhet 557 30 557 -557 30 557 30 000 -557 -557 -557 -557 557 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut -2 350 89 741 87 391 90 021 280 280 2 629 -63 2 692 -2 629 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 35 980 950 000 -400 000 -35 980 550 000 443 491 -506 509 -106 509 -106 509 -135 009 28 500 106 509 1:11 Trängselskatt i Stockholm 35 982 1 723 381 1 759 363 1 641 650 -81 731 -81 731 -117 713 -121 954 4 241 117 713 1:12 Transportstyrelsen -1 260 2 660 987 3 000 2 662 727 2 561 792 -99 195 -102 195 -100 934 -180 762 79 828 100 934 1:13 Trafikanalys 1 534 75 745 -2 266 75 013 70 846 -4 899 -4 899 -4 167 -6 373 2 206 4 167 1:14 Trängselskatt i Göteborg 20 035 745 253 765 288 123 557 -621 696 -621 696 -641 731 -646 176 4 445 641 731 1:15 Sjöfartsstöd 82 135 1 550 000 -82 135 1 550 000 1 435 313 -114 687 -114 687 -114 687 -114 687 114 687 1:16 Internationell tågtrafik 34 058 95 000 -34 058 95 000 58 019 -36 981 -36 981 -36 981 -36 981 0 36 981 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 15 322 379 000 -15 322 379 000 377 032 -1 968 -1 968 -1 968 -1 968 1 968 1:18 Lån till körkort 44 406 31 466 -44 406 31 466 25 -31 441 -31 441 -31 441 -31 441 0 31 441 1:19 Obemannad luftfart 11 238 30 000 -11 238 30 000 20 847 -9 153 -9 153 -9 153 -9 153 0 9 153

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 2 Politiken för informationssamhället 55 835 1 657 290 0 -53 549 1 659 576 1 626 668 -30 622 -30 622 -32 907 -48 452 15 545 32 907 2:1 Post- och telestyrelsen 1 272 247 926 1 000 250 198 240 942 -6 984 -7 984 -9 255 -16 692 7 437 9 255 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 6 615 106 278 -6 615 106 278 105 215 -1 063 -1 063 -1 063 -1 063 0 1 063 2:3 Grundläggande betaltjänster 3 728 25 037 -3 728 25 037 22 487 -2 550 -2 550 -2 550 -2 550 0 2 550 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 2 615 58 844 -1 000 -2 615 57 844 47 145 -11 699 -10 699 -10 699 -10 699 10 699 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 11 130 819 014 -11 130 819 014 811 692 -7 322 -7 322 -7 322 -7 322 0 7 322 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 1 014 270 297 271 311 277 480 7 183 7 183 6 169 -1 939 8 108 -6 169 2:7 Digital förvaltning 29 460 129 894 -29 460 129 894 121 706 -8 188 -8 188 -8 188 -8 188 0 8 188

UO 23 Areella näringar, landsbygd

och livsmedel 2 975 257 21 697 804 136 427 -1 939 103 0 22 870 385 21 181 482 -516 322 -652 749 -1 688 903 -2 882 766 1 193 863 1 688 903

1:1 Skogsstyrelsen 25 576 584 367 -9 252 600 691 585 009 642 642 -15 682 -33 181 17 499 15 682 1:2 Insatser för skogsbruket 95 558 594 373 -95 558 594 373 569 815 -24 558 -24 558 -24 558 -24 558 0 24 558 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt -2 604 227 537 224 933 226 186 -1 351 -1 351 1 253 -5 573 6 826 -1 253 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 156 088 156 088 156 088 0 0 0 -4 682 4 682 0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 0 9 933 0 9 933 9 933 0 0 0 0 0 0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 60 893 133 349 140 000 -60 893 0 273 349 256 020 122 671 -17 329 -17 329 -30 663 13 334 17 329

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 5 782 67 778 -5 782 67 778 65 369 -2 409 -2 409 -2 409 -2 409 0 2 409 1:8 Statens jordbruksverk -17 273 860 851 -5 500 838 078 837 547 -23 304 -17 804 -531 -28 078 27 547 531 1:9 Bekämpning av växtskadegörare -1 290 21 000 7 500 0 27 210 24 646 3 646 -3 854 -2 564 -4 664 2 100 2 564 1:10 Gårdsstöd m.m. 207 850 7 661 258 -207 850 7 661 258 7 648 760 -12 498 -12 498 -12 498 -778 623 766 125 12 498 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 6 761 169 000 -6 761 169 000 159 842 -9 158 -9 158 -9 158 -26 058 16 900 9 158 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 872 047 2 230 300 -814 047 2 288 300 2 225 021 -5 279 -5 279 -63 279 -286 309 223 030 63 279 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 460 302 1 942 500 -460 302 1 942 500 1 755 366 -187 134 -187 134 -187 134 -187 134 187 134 1:14 Livsmedelsverket 4 336 527 849 -3 200 528 985 505 591 -22 258 -19 058 -23 394 -39 229 15 835 23 394 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 8 152 246 160 -22 000 -8 152 224 160 209 257 -36 903 -14 903 -14 903 -18 263 3 360 14 903 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 955 57 413 -955 57 413 55 471 -1 942 -1 942 -1 942 -1 942 0 1 942 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 625 750 1 198 387 12 000 -163 285 1 672 852 1 167 290 -31 097 -43 097 -505 562 -532 931 27 369 505 562 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 474 301 773 062 -34 1 247 329 798 749 25 687 25 687 -448 580 -487 233 38 653 448 580 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 923 34 830 -923 34 830 34 385 -445 -445 -445 -1 489 1 044 445

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 24 116 24 116 0 0 0 0 0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 1 529 1 529 0 0 0 0 0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 1 278 135 915 -1 278 135 915 132 126 -3 789 -3 789 -3 789 -8 789 5 000 3 789 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 374 7 627 2 350 001 2 350 001 7 627 0 0 0 0 0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning -9 010 818 664 809 654 820 907 2 243 2 243 11 253 -13 306 24 559 -11 253 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 1 177 1 177 0 0 0 0 0 1:26 Slakterikontroll 12 939 165 137 178 076 172 003 6 866 6 866 -6 074 -6 074 6 074 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 4 090 356 000 -4 090 356 000 219 888 -136 112 -136 112 -136 112 -136 112 136 112 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 128 125 96 857 -90 125 134 857 36 899 -59 958 -59 958 -97 958 -97 958 97 958 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 9 818 260 000 -9 818 260 000 132 490 -127 510 -127 510 -127 510 -127 510 127 510

UO 24 Näringsliv 2 535 604 8 315 298 1 167 250 -2 566 199 4 120 9 456 074 8 458 625 143 327 -1 023 923 -997 449 -1 162 755 165 306 997 449

1 Näringspolitik 1 172 177 7 406 997 1 159 500 -1 203 062 4 120 8 539 732 7 739 069 332 072 -827 428 -800 663 -961 425 160 762 800 663 1:1 Verket för innovationssystem 7 294 286 870 294 164 286 856 -14 -14 -7 308 -15 914 8 606 7 308 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling -48 745 3 410 855 -1 746 3 360 364 3 345 556 -65 299 -65 299 -14 808 -113 088 98 280 14 808

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 881 268 -1 500 879 768 879 768 -1 500 0 0 0 0 0 1:4 Tillväxtverket 26 757 426 447 5 500 -12 816 445 888 432 938 6 491 991 -12 950 -25 743 12 793 12 950 1:5 Näringslivsutveckling 55 971 254 042 300 000 -55 971 554 042 528 834 274 792 -25 208 -25 208 -26 376 1 168 25 208 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 586 75 303 75 889 74 047 -1 256 -1 256 -1 842 -4 101 2 259 1 842 1:7 Turismfrämjande 109 613 109 613 109 613 0 0 0 0 0 0 1:8 Sveriges geologiska undersökning -12 957 404 039 4 000 395 082 380 142 -23 897 -27 897 -14 940 -27 061 12 121 14 940 1:9 Geovetenskaplig forskning 0 5 923 0 5 923 5 923 0 0 0 0 0 0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar -304 14 000 13 696 10 975 -3 025 -3 025 -2 721 -3 141 420 2 721 1:11 Bolagsverket 2 854 152 881 19 500 -2 854 172 381 153 647 766 -18 734 -18 734 -23 734 5 000 18 734 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 12 327 12 327 12 327 0 0 0 0 0 0 1:13 Konkurrensverket 703 216 726 5 000 222 429 223 588 6 862 1 862 1 158 -5 343 6 501 -1 158 1:14 Konkurrensforskning -126 10 804 10 678 10 888 84 84 209 -115 324 -209 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 39 910 39 910 0 0 0 0 0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 26 141 68 850 -26 141 68 850 22 228 -46 622 -46 622 -46 622 -46 622 0 46 622 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 19 000 11 000 827 000 857 000 700 000 689 000 -138 000 -157 000 -157 000 0 157 000 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 498 16 860 -498 4 120 20 980 22 666 5 806 5 806 1 686 0 1 686 -1 686

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 17 949 18 000 -17 949 18 000 11 888 -6 112 -6 112 -6 112 -7 012 900 6 112 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 410 000 269 472 -410 000 269 472 269 472 0 0 0 0 0 0 1:21 Patent- och registreringsverket -3 532 356 807 353 275 355 047 -1 760 -1 760 1 771 -8 933 10 704 -1 771 1:22 Stöd vid korttidsarbete 670 088 365 000 -675 088 360 000 -137 244 -502 244 -502 244 -497 244 -497 244 0 497 244 2 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 136 805 908 301 7 750 -136 515 916 342 719 555 -188 746 -196 496 -196 787 -201 331 4 544 196 787 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 465 36 259 36 724 36 654 395 395 -70 -1 157 1 087 70 2:2 Kommerskollegium 433 115 250 5 500 121 183 115 624 374 -5 126 -5 559 -9 016 3 457 5 559 2:3 Exportfrämjande verksamhet 36 515 484 367 -2 250 -36 515 482 117 385 511 -98 856 -96 606 -96 606 -96 606 0 96 606 2:4 Investeringsfrämjande 103 772 103 772 103 772 0 0 0 0 0 0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer -607 23 517 4 500 27 410 25 760 2 243 -2 257 -1 651 -1 651 0 1 651 2:6 Bidrag till standardiseringen 45 136 45 136 45 136 0 0 0 0 0 0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 100 000 -100 000 100 000 7 099 -92 901 -92 901 -92 901 -92 901 92 901 Äldre anslag 1 226 622 -1 226 622 0 0 0 0 1:23 Brexitjusteringsreserven (2024) 234 183 -234 183 0 0 0 0 1:24 Elstöd (2024) 992 439 -992 439 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp

UO 25 Allmänna bidrag till

kommuner 135 704 173 107 254 89 318 -135 704 173 196 572 173 190 237 82 983 -6 335 -6 335 -239 121 232 786 6 335

1:1 Kommunalekonomisk utjämning 0 166 750 052 166 750 052 166 750 052 0 0 0 -50 025 50 025 0 1:2 Utjämningsbidrag för LSSkostnader 28 6 092 052 36 318 -28 6 128 370 6 128 370 36 318 0 0 -182 761 182 761 0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 7 150 7 150 0 0 0 0 0 0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 53 000 303 000 300 798 50 798 -2 202 -2 202 -2 202 2 202 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 8 000 8 000 3 867 -4 133 -4 133 -4 133 -4 133 0 4 133 Äldre anslag 135 676 -135 676 0 0 0 0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda (2024) kommuner och regioner 135 676 -135 676 0 0 0 0

UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 1 956 958 28 755 200 -1 956 958 28 755 200 30 219 719 1 464 519 1 464 519 1 464 519 -1 410 001 2 874 520 -1 464 519

1:1 Räntor på statsskulden 1 880 790 28 600 000 -1 880 790 28 600 000 30 119 049 1 519 049 1 519 049 1 519 049 -1 340 951 2 860 000 -1 519 049 1:2 Oförutsedda utgifter 8 926 10 000 -8 926 10 000 4 245 -5 755 -5 755 -5 755 -5 755 0 5 755 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 67 241 145 200 -67 241 145 200 96 426 -48 774 -48 774 -48 774 -63 294 14 520 48 774

UO 27 Avgiften till Europeiska

unionen -870 296 47 761 911 -85 533 46 806 082 45 713 928 -2 047 983 -2 047 983 -1 092 154 -5 868 345 4 776 191 -1 092 154

1:1 Avgiften till Europeiska unionen -870 296 47 761 911 -85 533 46 806 082 45 713 928 -2 047 983 -2 047 983 -1 092 154 -5 868 345 4 776 191 1 092 154

(A) Summa Utgiftsområden

(UO 1 – 27) 57 981 286 1 441 595 890 8 196 747 -36 111 275 4 854 1 471 667 501 1 402 330 955 -39 264 935 -47 461 682 -69 336 546 -124 135 727 54 799 181 69 336 546

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Skillnad mot Ingående ram- Medgivna medel anvisade Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot medel tilldelade tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) medel medel Anslagskredit belopp (B) Förändring av anslagsbehållningar exkl. UO 26 -10 494 382 -10 494 382 10 494 382 10 494 382 10 494 382 10 494 382 (C) Förändring av anslagsbehållningar UO 26 -73 000 -73 000 73 000 73 000 73 000 73 000 (D) Summa utgifter (A+B+C) 57 981 286 1 431 028 508 8 196 747 -36 111 275 4 854 1 461 100 119 1 402 330 955 -28 697 553 -36 894 300 -58 769 164 -113 568 345 54 799 181 69 336 546

(E) Utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m.

(A+B-UO 26) 56 024 328 1 402 346 308 8 196 747 -34 154 317 4 854 1 432 417 919 1 372 111 235 -30 235 073 -38 431 820 -60 306 684 -112 231 345 51 924 661 70 801 066

(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 984 969 -2 984 969 -945 879 2 039 090 2 039 090 2 039 090 2 039 090 (G) Kassamässig korrigering 370 837 370 837 4 426 584 4 055 747 4 055 747 4 055 747 4 055 747

(H) Budgetens utgifter m.m.

(D+F+G) 57 981 286 1 428 414 376 8 196 747 -36 111 275 4 854 1 458 485 987 1 405 811 660 -22 602 716 -30 799 463 -52 674 327 -107 473 508 54 799 181 69 336 546

(I) Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 382 967 000 382 967 000 387 120 546 4 153 546 4 153 546 (J) Takbegränsade utgifter (E+I) 1 785 313 308 8 196 747 1 793 510 055 1 759 231 782 -26 081 526 -34 278 273 (K) Marginal till utgiftstaket 70 686 692 96 768 218

(L) Utgiftstak (J+K) 1 856 000 000 1 856 000 000

Bilaga 3 Bilaga 3 Specifikation av beslut om ändringar i statens budget

Bilaga 3

Specifikation av beslut om ändringar i statens budget som påverkat anslagen i statens budget 2025

Tusental kronor Prop.2024/25:1, Prop.2024/25:94, Prop.2024/25:146, Prop.2024/25:99, Prop.2024/25:185, Prop.2025/26:14, Prop.2025/26:2, bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8 bet.2025/26:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2024-12-18 2025-02-19 2025-04-29 2025-06-11 2025-06-17 2025-10-01 2025-11-26 Total summa 1 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 133 625 5 000 138 625 1 4:1 Regeringskansliet m.m. 10 431 470 8 000 2 500 10 441 970 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 180 845 16 000 4 196 845 1 6:1 Allmänna val och demokrati 198 640 2 000 200 640 1 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 219 119 6 000 225 119 1 8:2 Mediemyndigheten 88 182 2 000 90 182 2 1:2 Kammarkollegiet 165 671 10 000 175 671 2 1:10 Bidragsfastigheter 440 000 5 000 445 000 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 170 458 10 764 216 900 398 122 3 1:1 Skatteverket 9 184 087 30 000 9 214 087 3 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 453 825 5 000 2 458 825 4 1:5 Sveriges Domstolar 8 178 880 -2 000 8 176 880 4 1:6 Kriminalvården 20 432 298 484 000 20 916 298 4 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 70 000 291 953 4 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 138 157 7 000 145 157 4 1:16 Domarnämnden 12 153 2 000 14 153 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 416 000 37 000 453 000 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 449 774 551 500 2 001 274 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 66 245 663 731 000 375 035 745 67 352 443 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 2 799 759 2 432 600 5 761 555 19 000 -270 672 10 742 242

Bilaga 3

Prop.2024/25:1, Prop.2024/25:94, Prop.2024/25:146, Prop.2024/25:99, Prop.2024/25:185, Prop.2025/26:14, Prop.2025/26:2, bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8 bet.2025/26:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2024-12-18 2025-02-19 2025-04-29 2025-06-11 2025-06-17 2025-10-01 2025-11-26 Total summa 6 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 59 558 871 954 600 -569 470 180 575 60 124 576 6 1:7 Officersutbildning m.m. 351 266 4 200 355 466 6 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 572 134 89 500 11 000 672 634 6 1:11 Försvarets materielverk 3 963 946 -2 500 3 961 446 6 1:14 Stöd till Ukraina 22 740 000 -10 479 900 6 111 664 -25 200 -6 089 499 -446 618 11 810 447 6 2:1 Kustbevakningen 1 890 822 24 000 5 000 50 000 2 000 1 971 822 6 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 35 000 62 580 6 2:4 Krisberedskap 2 391 608 52 000 31 000 34 500 57 100 20 000 2 586 208 6 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 030 260 40 500 1 000 -20 000 2 051 760 6 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 156 248 10 000 5 000 3 000 174 248 7 1:1 Biståndsverksamhet 42 420 943 233 400 42 654 343 7 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 772 698 4 600 1 777 298 9 1:1 Socialstyrelsen 880 788 20 000 900 788 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 201 986 5 000 11 206 986 9 1:8 Bidrag till psykiatri 3 620 393 240 000 3 860 393 9 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 7 480 000 310 000 7 790 000 9 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 732 500 -700 000 1 032 500 9 2:1 Folkhälsomyndigheten 561 718 4 600 566 318 9 2:3 Bidrag till WHO 46 665 11 000 57 665 9 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 391 439 200 000 2 591 439 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 3 043 801 125 000 3 168 801

Bilaga 3

Prop.2024/25:1, Prop.2024/25:94, Prop.2024/25:146, Prop.2024/25:99, Prop.2024/25:185, Prop.2025/26:14, Prop.2025/26:2, bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8 bet.2025/26:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2024-12-18 2025-02-19 2025-04-29 2025-06-11 2025-06-17 2025-10-01 2025-11-26 Total summa 10 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 471 000 45 000 1 516 000 10 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 322 000 204 000 2 526 000 10 2:1 Försäkringskassan 10 750 646 54 000 10 804 646 13 1:1 Integrationsåtgärder 98 925 5 000 103 925 13 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 105 919 10 000 115 919 13 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 5 000 53 163 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 514 359 60 000 7 574 359 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 44 161 580 1 056 000 25 000 45 242 580 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 250 000 1 150 000 1 225 000 4 625 000 14 2:1 Arbetsmiljöverket 920 884 -4 100 916 784 14 2:2 Arbetsdomstolen 37 924 4 100 42 024 15 1:2 Studiemedel 20 438 576 188 800 20 627 376 16 1:1 Statens skolverk 1 342 316 22 000 1 364 316 16 1:2 Statens skolinspektion 629 618 -10 000 619 618 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 6 094 885 407 000 6 501 885 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 156 422 200 000 4 356 422 16 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 010 383 320 000 4 330 383 16 2:1 Universitetskanslersämbetet 173 554 2 000 175 554 16 2:2 Universitets- och högskolerådet 227 348 24 000 251 348

Bilaga 3

Prop.2024/25:1, Prop.2024/25:94, Prop.2024/25:146, Prop.2024/25:99, Prop.2024/25:185, Prop.2025/26:14, Prop.2025/26:2, bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8 bet.2025/26:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2024-12-18 2025-02-19 2025-04-29 2025-06-11 2025-06-17 2025-10-01 2025-11-26 Total summa 16 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 535 797 26 477 2 562 274 16 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 642 263 29 471 2 671 734 16 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 882 329 12 348 1 894 677 16 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 920 621 18 888 1 939 509 16 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 329 980 5 821 1 335 801 16 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 149 738 9 901 1 159 639 16 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 888 686 14 261 1 902 947 16 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 011 242 111 395 2 122 637 16 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 467 765 45 167 512 932 16 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 307 884 1 108 308 992 16 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 420 989 1 739 422 728 16 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 347 661 1 860 349 521 16 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 309 992 1 086 311 078

Bilaga 3

Prop.2024/25:1, Prop.2024/25:94, Prop.2024/25:146, Prop.2024/25:99, Prop.2024/25:185, Prop.2025/26:14, Prop.2025/26:2, bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8 bet.2025/26:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2024-12-18 2025-02-19 2025-04-29 2025-06-11 2025-06-17 2025-10-01 2025-11-26 Total summa 16 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 323 684 1 211 324 895 16 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 899 1 181 306 080 16 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 379 363 118 742 16 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 574 630 115 204 16 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 193 429 118 622 16 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 125 498 426 125 924 16 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 415 517 111 932 16 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 351 230 107 581 16 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 71 916 352 72 268 16 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 101 197 566 101 763 16 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 135 511 696 136 207 16 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 46 185 7 000 53 185 16 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 4 210 776 21 750 4 232 526

Bilaga 3

Prop.2024/25:1, Prop.2024/25:94, Prop.2024/25:146, Prop.2024/25:99, Prop.2024/25:185, Prop.2025/26:14, Prop.2025/26:2, bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8 bet.2025/26:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2024-12-18 2025-02-19 2025-04-29 2025-06-11 2025-06-17 2025-10-01 2025-11-26 Total summa 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 332 722 -362 500 970 222 16 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 703 061 43 000 746 061 16 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 70 980 10 000 80 980 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 8 439 046 -15 000 8 424 046 16 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 80 000 500 061 16 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 24 943 2 000 26 943 17 2:3 Statens musikverk 105 775 2 300 108 075 17 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 203 678 10 000 213 678 17 6:1 Riksarkivet 509 579 12 000 521 579 17 7:1 Riksantikvarieämbetet 325 784 2 000 327 784 17 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 556 061 16 200 1 572 261 17 8:2 Centrala museer: Stiftelser 275 714 9 200 284 914 17 10:1 Filmstöd 554 444 2 300 556 744 18 1:1 Bostadspolitisk utveckling 253 000 -140 000 113 000 18 1:4 Boverket 302 277 6 500 308 777 18 1:6 Lantmäteriet 871 006 30 000 901 006 18 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 40 000 8 600 48 600 20 1:1 Naturvårdsverket 651 691 10 000 661 691 20 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 352 035 10 000 1 362 035

Bilaga 3

Prop.2024/25:1, Prop.2024/25:94, Prop.2024/25:146, Prop.2024/25:99, Prop.2024/25:185, Prop.2025/26:14, Prop.2025/26:2, bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8 bet.2025/26:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2024-12-18 2025-02-19 2025-04-29 2025-06-11 2025-06-17 2025-10-01 2025-11-26 Total summa 20 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 308 632 20 000 328 632 20 1:16 Klimatinvesteringar 3 495 000 -2 190 000 1 305 000 20 1:18 Industriklivet 1 345 000 2 190 000 3 535 000 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 41 028 989 415 000 41 443 989 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 302 196 500 000 40 802 196 22 1:3 Trafikverket 1 539 222 10 500 1 549 722 22 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 194 308 71 000 265 308 22 1:7 Trafikavtal 1 006 000 80 000 1 086 000 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 950 000 -400 000 550 000 22 1:12 Transportstyrelsen 2 660 987 3 000 2 663 987 22 2:1 Post- och telestyrelsen 247 926 1 000 248 926 22 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 58 844 -1 000 57 844 23 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 140 000 273 349 23 1:8 Statens jordbruksverk 860 851 -5 500 855 351 23 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 21 000 7 500 28 500 23 1:14 Livsmedelsverket 527 849 -3 200 524 649 23 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 246 160 -22 000 224 160 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 198 387 14 000 -2 000 1 210 387

Bilaga 3

Prop.2024/25:1, Prop.2024/25:94, Prop.2024/25:146, Prop.2024/25:99, Prop.2024/25:185, Prop.2025/26:14, Prop.2025/26:2, bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8 bet.2025/26:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2024-12-18 2025-02-19 2025-04-29 2025-06-11 2025-06-17 2025-10-01 2025-11-26 Total summa 23 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 374 7 627 2 350 001 24 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 881 268 -1 500 879 768 24 1:4 Tillväxtverket 426 447 5 500 431 947 24 1:5 Näringslivsutveckling 254 042 300 000 554 042 24 1:8 Sveriges geologiska undersökning 404 039 4 000 408 039 24 1:11 Bolagsverket 152 881 8 500 11 000 172 381 24 1:13 Konkurrensverket 216 726 5 000 221 726 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 11 000 127 000 700 000 838 000 24 2:2 Kommerskollegium 115 250 5 500 120 750 24 2:3 Exportfrämjande verksamhet 484 367 -2 250 482 117 24 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 23 517 4 500 28 017 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 092 052 36 318 6 128 370 25 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 53 000 303 000 Övriga anslag 889 570 118 889 570 118

Summa 1 441 595 890 -6 186 200 11 730 784 7 236 214 0 -6 118 751 1 534 700 1 449 792 637

Bilaga 4 Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden 2025

Tusentals kronor Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår 1 Rikets styrelse 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 125 800 125 800 2026 8:1 Mediestöd 977 119 924 125 924 125 2026

Totalt UO 1 1 146 319 1 049 925

2 Samhällsekonomi 1:10 Bidragsfastigheter och finansförvaltning 100 000 67 385 67 385 2026 1:16 Finansmarknadsforskning 174 765 165 199 31 853 33 646 34 400 65 300 2030

Totalt UO 2 274 765 232 584

4 Rättsväsendet 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 530 000 453 614 260 576 121 252 58 301 13 485 2029

Totalt UO 4 530 000 453 614

5 Internationell 1:2 Freds- och samverkan säkerhetsfrämjande verksamhet 58 000 0 0 0 2027 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser 224 500 145 576 82 492 45 748 17 336 0 2030

Totalt UO 5 282 500 145 576

6 Försvar och 1:1 Förbandsverksamhet och samhällets beredskap krisberedskap 37 612 300 26 257 883 14 131 565 7 891 258 2 725 284 1 509 776 2033 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 20 004 921 10 280 903 7 948 288 1 256 101 646 558 429 956 2030

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 272 451 786 193 010 556 52 792 317 56 711 157 39 867 613 43 639 469 2037 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 750 000 413 535 265 323 63 875 38 517 45 820 2031 2:4 Krisberedskap 3 161 900 2 132 730 1 636 003 302 399 175 679 18 649 2031 2:9 Rakel Generation 2 700 000 0 0 0 2027 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 300 000 183 264 85 048 60 304 23 946 13 966 2030

Totalt UO 6 334 980 907 232 278 871

7 Internationellt 1:1 Biståndsverksamhet bistånd 100 000 000 74 522 074 25 523 211 18 210 553 13 118 536 17 669 774 2041

Totalt UO 7 100 000 000 74 522 074

8 Migration 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 100 000 0 0 2027 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 700 000 690 611 341 595 231 173 100 293 17 550 2030

Totalt UO 8 800 000 690 611

9 Hälsovård, sjukvård 1:6 Bidrag till folkhälsa och och social omsorg sjukvård 1 268 000 58 776 58 776 0 0 0 2030 1:9 Läkemedelsverket 300 000 21 21 2030 1:14 Civilt försvar inom hälsooch sjukvård 1 000 000 87 503 19 000 24 000 24 000 20 503 2033 2:2 Insatser för vaccinberedskap 637 333 39 000 39 000 2030 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 15 000 11 643 10 590 1 053 2027

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 027 955 960 348 475 990 307 080 80 476 96 802 2031 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 500 000 2 027 352 812 770 608 027 413 363 193 192 2031

Totalt UO 9 6 748 288 3 184 643

10 Ekonomisk 1:6 Bidrag för trygghet vid sjukdom sjukskrivningsprocessen och funktionsnedsättning 32 000 32 000 16 000 16 000 2027 2:1 Försäkringskassan (2023) 7 572 7 572 2026

Totalt UO 10 32 000 39 572

13 Integration och 2:2 Åtgärder mot diskriminering jämställdhet och rasism m.m. 39 300 39 298 39 298 2026 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 40 000 39 512 39 512 2026

Totalt UO 13 79 300 78 810

14 Arbetsmarknad 1:3 Kostnader för och arbetsliv arbetsmarknadspolitiska program och insatser 4 800 000 3 352 450 3 054 402 298 048 0 0 2034 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 17 000 000 14 011 202 9 300 951 3 411 069 1 274 074 25 108 2029 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021 – 2027 3 759 000 3 604 132 1 705 000 1 220 000 679 132 0 2030

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 000 6 535 5 622 913 2027 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 22 100 373 373 2026 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 000 19 597 19 597 2026 1:11 Bidrag till Stiftelsen (2023) Utbildning Nordkalotten 16 606 8 303 8 303 2027

Totalt UO 14 25 610 100 21 010 895

15 Studiestöd 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 000 1 402 1 402 2026

Totalt UO 15 4 000 1 402

16 Utbildning och 1:5 Utveckling av skolväsendet universitetsforskning och annan pedagogisk verksamhet 1 625 780 878 059 614 055 175 616 60 012 28 376 2029 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 35 000 32 447 32 447 2026 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 2 586 000 2 586 000 2 586 000 2026 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 576 333 382 627 251 926 98 572 32 129 2028 1:12 Praktiknära skolforskning 72 100 71 052 35 443 23 609 12 000 2028

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår 1:13 Bidrag till lärarlöner 2 426 000 2 425 905 2 425 905 2026 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 7 563 000 7 563 000 7 563 000 2026 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 6 100 000 5 849 303 3 221 725 2 627 578 2027 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 11 300 000 10 070 164 4 415 848 3 237 828 1 770 005 646 483 2032 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 24 327 000 20 385 951 6 716 004 4 810 501 3 676 536 5 182 910 2035 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 690 000 2 280 048 465 489 465 406 465 622 883 531 2030 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 8 500 000 5 347 675 1 270 944 1 127 441 1 056 247 1 893 043 2035 4:1 Internationella program 90 412 90 412 60 274 30 138 2027

Totalt UO 16 67 891 625 57 962 643

17 Kultur, medier, 1:2 Bidrag till allmän trossamfund och fritid kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 236 000 136 396 75 580 49 549 11 267 2028 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 11 000 11 000 8 700 2 300 2027 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 60 000 300 300 0 2027 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 183 000 164 017 164 017 2026

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 44 300 33 641 33 641 0 2027 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 35 000 19 800 19 800 2026 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 259 500 179 347 68 736 27 119 21 332 62 160 2035 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 000 62 981 54 221 7 891 869 2028 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 212 000 212 000 212 000 2026 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 000 39 136 29 053 8 922 1 161 2028 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 15 000 15 000 2026 13:5 Insatser för den ideella sektorn 118 100 84 997 65 697 9 600 9 700 2028 14:3 Bidrag till tolkutbildning 120 000 101 858 60 230 20 238 8 817 12 573 2029

Totalt UO 17 1 423 900 1 060 473

18 Samhällsplanering, 1:2 Omstrukturering av bostadsförsörjning kommunala bostadsföretag och byggande samt konsumentpolitik 12 500 0 0 0 0 2028 1:7 Energieffektivisering av (2022) flerbostadshus 140 946 128 183 12 763 2025 1:8 Investeringsstöd för (2022) anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 584 003 460 612 123 391 2025

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår

Totalt UO 18 12 500 724 949

19 Regional 1:1 Regionala utveckling utvecklingsåtgärder 3 500 000 3 114 299 1 637 809 1 070 747 322 976 82 767 2031 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 5 050 000 4 601 625 1 364 585 1 330 409 862 221 1 044 410 2030 1:3 Europeiska regionala (2022) utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 15 800 15 800 2024

Totalt UO 19 8 550 000 7 731 724

20 Klimat, miljö och 1:2 Miljöövervakning m.m. natur 120 000 63 013 55 413 7 600 0 2028 1:3 Åtgärder för värdefull natur 900 000 514 723 244 202 134 982 59 531 76 008 2036 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 3 465 000 992 317 509 922 232 287 105 220 144 888 2055 1:5 Miljöforskning 102 000 92 362 55 412 35 950 1 000 0 2029 1:7 Avgifter till internationella organisationer 2 274 000 2 145 312 166 871 170 315 125 753 1 682 373 2053 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 150 000 56 224 11 245 28 112 16 867 2030 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 770 000 577 721 223 602 151 440 60 190 142 489 2035 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 500 000 1 126 780 130 163 150 000 150 000 696 617 2036

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår 1:13 Internationellt miljösamarbete 11 400 1 049 499 275 275 2028 1:14 Skydd av värdefull natur 35 000 0 0 0 0 0 2068 1:16 Klimatinvesteringar 6 500 000 4 506 984 2 555 110 943 951 511 642 496 281 2030 1:17 Klimatpremier 3 660 000 1 985 831 1 985 831 2028 1:18 Industriklivet 3 850 000 2 963 679 619 948 619 704 617 427 1 106 600 2032 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 000 125 326 53 360 71 966 0 0 2029 1:20 Driftstöd för bio-CCS 36 000 000 20 275 200 0 0 52 800 20 222 400 2046 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 000 1 786 291 842 789 488 256 301 022 154 224 2031

Totalt UO 20 61 702 400 37 212 812

21 Energi 1:3 Energiforskning 4 100 000 2 444 841 1 213 020 795 547 338 154 98 120 2030 1:5 Energiplanering 1 200 000 103 755 83 810 19 945 0 0 2030 1:8 Laddinfrastruktur 2 000 000 578 562 274 938 227 234 75 977 413 2030 1:10 Energiberedskap 1 050 000 0 0 0 0 0 2029 1:11 Elberedskap 2 000 000 1 694 655 524 693 358 493 202 138 609 331 2040 1:6 Avgifter till internationella (2024) organisationer 13 000 13 000 2026

Totalt UO 21 10 350 000 4 834 813

22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 161 340 000 95 144 242 28 518 048 15 206 149 9 487 423 41 932 622 2050 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 42 000 000 36 807 217 17 832 295 9 388 560 5 504 657 4 081 705 2038

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår 1:7 Trafikavtal 8 000 000 3 426 663 922 948 515 715 280 000 1 708 000 2035 1:11 Trängselskatt i Stockholm 77 000 000 68 981 070 4 719 620 2 780 163 5 206 913 56 274 374 2060 1:14 Trängselskatt i Göteborg 21 000 000 20 171 341 1 810 0 842 170 19 327 361 2040 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 350 000 100 264 82 997 17 267 2029 2:3 Grundläggande betaltjänster 40 000 27 198 23 582 3 616 2029 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 75 000 26 738 25 165 1 573 2027 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 4 348 000 2 690 526 997 123 790 128 452 615 450 660 2035 1:16 Internationell tågtrafik (2021) 34 000 34 000 2026 1:18 Lån till körkort (2023) 90 90 2026

Totalt UO 22 314 153 000 227 409 349

23 Areella näringar, 1:2 Insatser för skogsbruket landsbygd och livsmedel 110 000 49 009 36 645 10 181 2 183 2028 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 140 000 64 617 62 000 2 617 2027 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 3 800 000 2 698 259 1 018 516 1 171 479 401 906 106 358 2029

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 3 210 000 2 781 050 1 105 304 1 184 784 398 900 92 062 2029 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 600 000 1 344 657 599 187 413 296 258 378 73 796 2031 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 1 200 000 121 654 69 820 46 651 5 183 2028 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 305 000 275 242 112 752 119 307 43 183 2029 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 400 000 302 629 168 205 99 230 35 194 2029

Totalt UO 23 10 765 000 7 637 117

24 Näringsliv 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 952 000 3 868 389 1 746 032 1 328 021 671 653 122 683 2030 1:5 Näringslivsutveckling 162 100 124 497 87 587 36 910 2027 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 000 4 420 2 920 1 500 2027 1:14 Konkurrensforskning 9 750 9 748 5 998 3 250 500 2028

Totalt UO 24 4 128 850 4 007 054

25 Allmänna bidrag till 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner regioner 1 250 000 487 019 244 521 242 498 0 0 2030

Bilaga 4

Ekonomiska åtaganden Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Förväntad tidpunkt Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Beslutat bemyndigande vid årets slut 2026 2027 2028 2029 – Slutår

Totalt UO 25 1 250 000 487 019

Totalt alla UO 950 715 454 682 233 823

varav äldre

bemyndiganden 812 017

Bilaga 5 Bilaga 5 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 5

Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport nr Namn Skrivelse nr 2025:1 Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt Skr 2024/25:184 2025:2 Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser för allmänna vattentjänster Skr 2024/25:173 2025:3 Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar Skr 2024/25:196 2025:4 Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad Skr 2024/25:206 2025:5 Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden Skr 2025/26:9 2025:6 Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer Skr 2025/26:23 2025:7 LKAB:s omställning – planering för en ny värdekedja Skr 2025/26:8 2025:8 Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar Skr 2025/26:33 2025:9 Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna Skr 2025/26:29 2025:10 Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning Skr 2025/26:40 2025:11 Statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken Skr 2025/26:56 2025:12 Systemet för lärarlegitimation – utformning, styrning och uppföljning Skr 2025/26:47 2025:13 Antagningen till polisutbildningen Skr 2025/26:44 2025:14 Socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet – Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller Skr 2025/26:58 2025:15 Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn Skr 2025/26:67 2025:16 Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser Skr 2025/26:62 2025:17 Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning av kontorslokaler Skr 2025/26:65 2025:18 Skatteverkets åtgärder mot svartarbete Skr 2025/26:79 2025:19 Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument Skr 2025/26:51 2025:20 Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning Skr 2025/26:72 2025:21 Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling Skr 2025/26:89 2025:22 Statens arbete med Agenda 2030 Skr 2025/26:83 2025:23 Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte Skr 2024/25:111 2025:24 Statens insatser för jordbrukets klimatomställning Skr 2025/26:113 2025:25 Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och utvärdering Skr 2025/26:122 2025:26 Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda Skr 2025/26:110 Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande 2025:27 konsekvenser Skr 2025/26:121 2025:28 Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall Skr 2025/26:153 2025:29 IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården Skr 2025/26:156 2025:30 Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning Skr 2025/26:152 2025:31 Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap Skr 2025/26:166 2025:32 Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning Skr 2025/26:137 2025:33 Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet Skr 2025/26:226 2025:34 Tandvårdsstödet – en konstruktion med hål Skr 2025/26:219 2025:35 En tryggare bostadsmarknad – statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet Skr 2025/26:225 2025:36 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 Skr. 2025/26:241

Bilaga 6 Bilaga 6 Tabellsamling

Bilaga 6

Tabell 1 Utfallet för statens budget 2021–2025

Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 2025

Inkomster 1 191,3 1 286,1 1 242,9 1 272,7 1 303,9

Statens skatteinkomster 1 235,1 1 308,1 1 318,0 1 331,3 1 349,4 Övriga inkomster -43,8 -22,0 -75,1 -58,6 -45,5

Utgifter m.m. 1 113,4 1 122,5 1 223,8 1 377,0 1 405,8

UO 1 – 25 och 27 1 216,0 1 210,8 1 214,1 1 319,5 1 372,1 Statsskuldsräntor m.m. UO 26 -1,3 27,2 31,6 45,2 30,2 Riksgäldskontorets nettoutlåning -97,0 -110,9 -11,5 -2,0 -0,9 Kassamässig korrigering -4,3 -4,5 -10,4 14,3 4,4

Budgetsaldo 77,9 163,6 19,1 -104,3 -101,9

Tabell 2 Inkomster i statens budget 2021–2025

Miljarder kronor Inkomstår 2021 2022 2023 2024 2025

Statens skatteintäkter 1 218,7 1 292,0 1 323,0 1 348,1 1 366,4

Periodiseringar 16,4 16,1 -5,0 -16,7 -17,0

Statens

skatteinkomster 1 235,1 1 308,1 1 318,0 1 331,3 1 349,4

Inkomster av statens verksamhet 43,3 71,9 55,8 47,6 51,7 Inkomster av försåld egendom 0,0 0,9 0,1 1,2 0,5 Återbetalning av lån 1,1 1,4 0,4 0,4 0,7 Kalkylmässiga inkomster 17,8 18,2 19,9 21,9 25,1 Bidrag m.m. från EU 14,6 15,6 18,3 16,4 32,0 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -120,6 -130,0 -169,6 -146,1 -155,5 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statens övriga

inkomster -43,8 -22,0 -75,1 -58,6 -45,5

Inkomster i statens

budget 1 191,3 1 286,1 1 242,9 1 272,7 1 303,9

Bilaga 6

Tabell 3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2021–2025

Miljarder kronor Inkomstår 2021 2022 2023 2024 2025

Skatt på arbete 1 329,1 1 400,6 1 473,5 1 525,0 1 551,0

Direkta skatter 694,3 724,1 749,7 769,3 769,1 Kommunal skatt 806,4 852,5 893,4 928,4 959,3 Statlig skatt 56,3 60,7 55,9 63,9 64,0 Jobbskatteavdrag -131,8 -146,3 -158,8 -181,3 -201,5 Avdrag för hushållsarbete -18,9 -19,1 -18,0 -20,2 -30,4 Övrigt -17,8 -23,7 -22,7 -21,6 -22,1 Indirekta skatter 634,7 676,5 723,9 755,7 781,9 Arbetsgivaravgifter 629,3 669,5 707,6 734,5 759,7 Egenavgifter 11,5 11,8 11,5 11,4 11,7 Särskild löneskatt 51,9 58,3 61,5 65,1 67,3 Nedsättningar -15,4 -17,3 -8,3 -5,3 -5,4 Tjänstegruppliv m.m. 0,6 0,6 0,6 0,5 0,6 Avgifter till premiepensionssystemet -43,2 -46,4 -49,1 -50,5 -52,0 Skatt på kapital 355,9 365,6 356,8 389 ,8 412,2 Skatt på kapital, hushåll 104,6 92,9 71,7 85,3 88,2 Skatt på företagsvinster 183,6 193,0 201,3 202,9 222,0 Avkastningsskatt 6,7 8,3 18,8 31,6 30,4 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 36,1 38,6 39,8 41,6 43,6 Stämpelskatt 15,5 15,8 10,3 10,6 12,3 Kupongskatt m.m. 9,4 17,0 14,9 17,8 15,7

Skatt på konsumtion och

insatsvaror 651,0 691,4 717,9 703,6 713,4 Mervärdesskatt 511,0 559,6 557,9 561,9 583,2 Skatt på tobak 11,9 13,2 11,5 14,8 9,8 Skatt på etylalkohol 5,6 5,5 5,6 5,4 5,6 Skatt på vin 6,5 6,4 6,6 7,0 6,8 Skatt på öl m.m. 4,7 4,7 4,9 5,5 5,4 Energiskatt 53,8 44,7 45,6 46,5 43,2 Koldioxidskatt 21,9 21,2 22,7 24,6 23,4 Övriga skatter på energi och miljö 5,4 6,9 34,4 9,3 6,8 Skatt på vägtrafik 22,5 22,5 22,1 21,6 21,4 Övriga skatter 7,7 7,1 6,7 6,9 7,7

Skatt på import 7,3 9,3 7,9 8,5 9,1

Restförda och övriga skatter -6,7 9,0 6,1 8,8 13,5 Restförda skatter -16,1 -13,7 -13,0 -16,5 -10,9 Övriga skatter 9,4 22,7 19,1 25,3 24,4

Totala skatteintäkter 2 336,6 2 475,9 2 562,2 2 635,7 2 699,1

Avgår EU-skatter -7,3 -9,3 -7,9 -8,5 -9,1

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 329,2 2 466,5 2 554,3 2 627,2 2 690,1

Avgår kommunala skatter -827,1 -873,9 -915,8 -952,5 -984,5 Avgår avgifter till ålderspensionssystemet -283,5 -300,5 -315,4 -326,7 -339,2

Statens skatteintäkter 1 218,7 1 292,0 1 323,0 1 348,1 1 366,4

Bilaga 6

Tabell 4 Utgifter i statens budget 2021–2025

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhörde i statens budget 2025. Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområde 2021 2022 2023 2024 2025 2021 2022 2023 2024 2025 1 Rikets styrelse 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 16,4 17,6 18,3 19,0 19,6 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 16,9 17,3 18,9 20,8 21,5 3 Skatt, tull och exekution 0,8 0,8 0,9 1,0 0,8 12,5 12,8 13,4 16,9 14,4 4 Rättsväsendet 3,7 3,9 4,4 4,6 4,9 57,2 61,5 69,8 78,3 86,1 5 Internationell samverkan 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 1,8 3,4 2,2 2,3 2,6 6 Försvar och samhällets krisberedskap 4,5 5,4 6,1 7,6 9,3 70,5 83,5 96,0 128,2 163,5 7 Internationellt bistånd 3,1 3,0 3,0 2,9 2,6 47,5 46,2 46,5 49,6 45,4 8 Migration 0,5 0,8 0,8 0,7 0,6 8,2 11,7 12,0 11,8 10,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 8,9 7,6 6,9 6,9 6,6 138,0 118,2 108,8 116,0 116,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 7,3 7,3 7,0 7,1 6,8 113,1 114,3 110,6 120,1 119,9 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 2,5 3,0 3,6 3,8 3,5 38,0 46,3 56,4 63,6 62,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,5 6,5 6,5 6,1 5,7 101,1 101,1 101,7 102,9 100,6 13 Integration och jämställdhet 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 6,2 5,4 4,5 4,7 5,8 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 5,9 5,0 5,1 5,3 5,2 91,9 78,4 79,8 88,5 91,3 15 Studiestöd 1,7 1,6 1,6 1,7 1,7 26,6 25,5 25,3 28,0 30,6 16 Utbildning och universitetsforskning 5,9 6,0 5,9 5,8 5,8 91,4 93,0 93,0 98,1 102,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,5 1,3 1,1 1,0 1,0 22,7 19,7 16,7 16,6 16,9 18 Samhällsplan., bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 0,3 0,5 0,4 0,3 0,2 5,2 7,7 5,9 4,6 3,0 19 Regional utveckling 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 3,2 3,4 3,7 2,8 3,7 20 Klimat, miljö och natur 1,1 1,3 1,1 0,9 0,8 16,7 20,7 17,9 14,6 13,4 21 Energi 0,2 0,8 0,3 0,3 0,3 3,4 12,6 4,4 4,4 5,1 22 Kommunikationer 4,6 4,7 5,1 4,8 5,1 72,1 72,9 80,4 81,2 89,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1,3 1,4 1,2 1,3 1,2 19,6 21,9 18,6 21,6 21,2 24 Näringsliv 2,0 0,7 0,5 0,5 0,5 30,4 10,3 7,6 9,2 8,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 9,9 10,1 10,0 10,3 9,8 153,2 157,0 157,9 174,2 173,2 26 Statsskuldsräntor m.m. -1,3 27,2 31,6 45,2 30,2 27 Avgiften till Europeiska unionen 3,4 3,1 2,8 2,4 2,6 52,3 48,2 43,6 41,2 45,7

Summa utgiftsområden 1214,7 1238,0 1245,7 1364,7 1402,3

Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 21,6 22,3 22,9 21,7 22,0 334,6 347,9 360,9 366,6 387,1

Takbegränsade utgifter 100 100 100 100 100 1550,6 1558,7 1574,9 1686,0 1759,2

Budgeteringsmarginal 9,3 4,8 5,7 3,6 5,5 144,4 75,3 90,1 61,0 96,8

Utgiftstak för staten 1695 1634 1665 1747 1856

Bilaga 6

Tabell 5 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2021–2025

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 2024 – 2025 2024 – 2025

Transfereringar 879 425 904 164 816 387 838 547 864 943 -24 739 -2,7

varav till Hushållssektorn 394 827 394 865 365 902 358 768 349 356 -38 0,0 Kommunala sektorn 286 829 291 338 265 846 281 416 300 260 -4 509 -1,5 Företagssektorn 61 841 93 376 64 273 73 996 88 397 -31 535 -33,8 Ålderspensionssystemet 26 688 27 347 26 064 25 681 25 790 -659 -2,4 Statliga ideella organisationer 8 680 8 026 7 644 7 295 7 172 654 8,1 Internationell verksamhet 100 560 89 211 86 658 91 392 93 967 11 349 12,7 varav till EU-institutioner 45 714 41 187 43 585 48 240 52 262 4 527 11,0

Konsumtionsutgifter 392 216 355 520 322 164 305 626 291 744 36 696 10,3

varav Löner inklusive sociala avgifter 214 735 199 749 184 609 173 980 169 302 14 987 7,5 Omkostnader för konsumtion 131 342 112 425 97 935 94 830 85 361 18 918 16,8 Lokaler 30 933 28 778 25 677 23 204 22 091 2 155 7,5 Sociala naturaförmåner 15 205 14 568 13 943 13 611 14 991 637 4,4

Investeringsverksamhet 83 973 69 614 61 955 51 630 46 638 14 359 20,6

Räntor 31 505 21 367 31 613 27 256 -1 020 10 138 47,4

varav Räntor på statsskulden 30 119 20 119 31 567 27 088 -1 388 10 000 49,7

Finansiella transaktioner 15 212 13 986 13 584 14 901 12 443 1 226 8,8

Summa utgiftsområden 1 402 331 1 364 651 1 245 704 1 237 960 1 214 747 37 680 2,8

Källa: Statskontoret

Bilaga 6

Tabell 6 Realekonomisk fördelning – Utgiftsområden inom statens budget

realekonomiskt fördelade för 2025

Miljoner kronor Trans- Konsumtions- Investerings- Finansiella Utgiftsområde fereringar utgifter verksamhet Räntor transaktioner Total 1 Rikets styrelse 1 899 16 757 283 30 659 19 628 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 350 3 898 38 6 226 21 518 3 Skatt, tull och exekution 27 13 486 245 6 669 14 434 4 Rättsväsendet 939 80 476 1 038 192 3 495 86 140 5 Internationell samverkan 2 055 485 4 0 7 2 551 6 Försvar och samhällets krisberedskap 18 013 105 023 40 271 -458 660 163 509 7 Internationellt bistånd 41 601 3 561 14 -8 242 45 410 8 Migration 2 384 7 582 28 0 179 10 174 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 100 246 15 760 83 1 209 116 298 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 108 570 10 711 10 11 641 119 943 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 61 614 679 30 5 83 62 412 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 100 610 0 0 100 610 13 Integration och jämställdhet 5 144 690 2 0 4 5 839 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 253 13 771 5 -9 307 91 328 15 Studiestöd 27 076 1 156 0 1 736 641 30 610 16 Utbildning och universitetsforskning 40 394 59 190 337 -260 2 298 101 957 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 406 3 303 26 5 122 16 862 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 390 1 526 4 2 53 2 976 19 Regional utveckling 3 258 365 0 2 61 3 686 20 Klimat, miljö och natur 7 121 6 038 213 0 76 13 447 21 Energi 2 931 2 146 9 0 38 5 125 22 Kommunikationer 8 565 35 700 41 286 96 3 462 89 110 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 14 370 6 523 38 30 221 21 181 24 Näringsliv 4 305 3 382 8 1 763 8 459 25 Allmänna bidrag till kommuner 173 186 4 0 173 190 26 Statsskuldsräntor m.m. 4 1 30 119 95 30 220 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 714 0 45 714

Summa 879 425 392 216 83 973 31 505 15 212 1 402 331

Källa: Statskontoret

Bilaga 6

Tabell 7 Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2021–2025

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 062 16 567 15 132 13 819 13 711 494 3,0 3 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag (2024) födda 1957 0 3 179 -3 179 -100,0 7 1:1 Biståndsverksamhet 4 131 4 642 4 146 4 284 4 539 -511 -11,0 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 98 166 96 467 444 -68 -40,7 9 1:8 Bidrag till psykiatri 401 243 196 208 201 158 64,9 9 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 141 273 35 -133 -48,5 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 31 089 30 015 28 937 28 522 28 534 1 074 3,6 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 46 097 47 324 44 538 42 535 39 478 -1 227 -2,6 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 47 886 46 957 42 219 38 106 36 687 929 2,0 11 1:1 Garantipension till ålderspension 32 357 33 255 26 150 17 387 14 044 -897 -2,7 11 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 7 807 8 131 8 597 8 923 9 360 -324 -4,0 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 904 14 109 13 628 11 899 10 595 -205 -1,5 11 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 593 1 375 1 237 1 209 1 204 218 15,9 11 1:5 Inkomstpensionstillägg 5 953 5 960 6 051 6 133 2 035 -6 -0,1 12 1:1 Barnbidrag 32 028 32 523 32 972 33 306 33 389 -494 -1,5 12 1:2 Föräldraförsäkring 43 524 43 889 43 290 43 746 43 180 -365 -0,8 12 1:3 Underhållsstöd 2 642 2 687 2 703 2 726 2 692 -45 -1,7 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 950 5 271 4 329 3 759 3 550 679 12,9 12 1:7 Pensionsrätt för barnår 1 069 1 157 1 160 1 092 1 098 -88 -7,6 12 1:8 Bostadsbidrag 3 069 4 134 4 255 4 126 5 019 -1 065 -25,8 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 42 862 39 467 32 282 31 308 41 370 3 395 8,6 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 287 1 373 1 045 1 516 1 645 -85 -6,2 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 4 058 3 360 1 915 1 279 830 698 20,8 14 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 910 787 905 1 011 1 347 123 15,6 15 1:1 Studiehjälp 4 470 4 351 4 311 4 318 4 340 119 2,7 15 1:2 Studiemedel 16 765 16 383 14 830 14 507 15 603 382 2,3 15 1:3 Omställningsstudiestöd 2 005 1 111 516 894 80,5 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 994 789 699 600 625 205 26,0 16 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 997 831 738 688 637 167 20,1 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 98 103 107 405 837 -5 -4,8 17 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 492 496 504 734 830 -3 -0,7 17 10:1 Filmstöd 556 554 553 628 949 2 0,4 17 13:1 Stöd till idrotten 2 074 2 064 2 039 2 738 3 876 10 0,5 17 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 641 1 741 4 338 4 829 4 769 -100 -5,7 17 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 447 2 447 20 1:8 Klimatbonus (2024) 1 357 5 817 6 905 4 810 -1 357 -100,0 21 1:2 Insatser för energieffektivisering 290 285 45 1 5 1,7 21 1:12 Kompensation för höga elpriser (2022) 8 682

Bilaga 6

Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 21 1:12 Gasprisstöd (2023) 135 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete -2 -11 -19 76 446 10 -86,4 Övriga anslag 16 081 15 522 15 472 16 295 16 682 559 3,6

Totalt 394 827 394 865 365 902 358 768 349 356 -38 0,0

Källa: Statskontoret

Tabell 8 Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2021–2025

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 1 6:1 Allmänna val och demokrati 311 297 7 -311 -100,0 6 2:4 Krisberedskap 1 170 874 653 643 539 296 33,8 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 905 3 824 4 056 3 201 1 654 -1 919 -50,2 8 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner med (2022) anledning av kriget i Ukraina 500 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 40 303 37 187 34 295 32 887 31 851 3 117 8,4 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 9 494 16 212 14 590 26 595 47 826 -6 718 -41,4 9 1:8 Bidrag till psykiatri 2 376 1 616 1 679 1 631 1 731 760 47,0 9 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 7 465 4 930 2 952 2 967 2 972 2 535 51,4 9 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 659 1 212 -553 -45,6 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -4 701 -4 671 -4 383 -4 423 -4 400 -30 0,6 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 5 451 8 461 9 444 8 773 8 096 -3 010 -35,6 9 4:6 Statens institutionsstyrelse 421 485 423 -421 -100,0 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 2 838 1 088 825 378 554 1 750 160,8 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 642 625 591 562 1 428 17 2,6 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 16 38 33 4 046 4 379 -22 -58,0 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 531 3 523 3 166 3 924 4 573 1 008 28,6 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 004 3 556 2 364 3 665 3 635 448 12,6 16 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 554 4 955 4 979 4 268 3 657 -400 -8,1 16 1:13 Bidrag till lärarlöner 3 430 3 441 3 446 3 470 3 531 -11 -0,3 16 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 7 207 6 565 5 870 5 814 5 543 643 9,8 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 577 4 189 4 117 4 927 4 358 -612 -14,6 16 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 860 2 705 2 711 2 056 2 641 155 5,7 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 494 494 526 524 369 0 -0,1 20 1:3 Åtgärder för värdefull natur 706 660 520 974 900 46 7,0 20 1:17 Klimatpremier 190 25 90 349 66 165 663,1 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur -150 708 356 -8 942 -858 -121,1 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm -1 6 45 934 -7 -122,8

Bilaga 6

Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 22 1:18 Bidrag för upprätthållande av (2022) kollektivtrafik 985 3 018 22 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 98 22 628 270 181 76 349,4 25 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 166 750 167 871 151 878 151 223 148 511 -1 121 -0,7 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 128 5 827 5 718 4 893 4 717 301 5,2 25 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 298 298 Övriga anslag 14 535 14 663 14 258 15 560 16 048 -128 -0,9

Totalt 286 829 291 338 265 846 281 416 300 260 -4 509 -1,5

Källa: Statskontoret

Tabell 9 Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2021–2025

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 1 8:1 Mediestöd 869 870 985 1 070 994 -2 -0,2 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 408 400 540 542 983 8 2,1 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 069 2 068 1 494 7 467 9 952 -999 -48,3 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 692 799 846 934 1 688 -107 -13,4 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 14 788 14 881 14 605 14 489 14 474 -92 -0,6 14 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 2 697 2 375 540 322 13,6 16 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 962 2 814 2 585 2 518 2 267 148 5,3 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 1 178 1 221 1 007 1 153 1 057 -43 -3,5 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 181 206 163 856 2 016 -25 -12,1 18 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 401 377 232 1 065 69 24 6,3 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 883 2 730 4 277 4 983 3 578 -1 847 -67,7 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 918 636 728 664 726 282 44,3 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 594 219 55 1 375 171,7 20 1:16 Klimatinvesteringar 1 456 2 229 2 353 2 342 1 841 -773 -34,7 20 1:17 Klimatpremier 874 366 350 209 58 508 138,9 20 1:18 Industriklivet 1 749 1 276 1 021 549 238 473 37,1 21 1:7 Energiteknik (2022) 75 327 21 1:8 Laddinfrastruktur 261 106 868 528 155 146,5 21 1:9 Biogasstöd 735 658 356 204 77 11,8 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 936 1 452 1 457 1 473 347 -517 -35,6 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 318 620 934 372 13 -302 -48,7 22 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 287 511 533 369 188 -224 -43,8 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 297 1 437 1 505 1 506 -28 -139 -9,7

Bilaga 6

Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 22 1:12 Transportstyrelsen 0 1 033 0 0 0 -1 033 -100,0 22 1:15 Sjöfartsstöd 1 435 1 418 1 388 1 331 1 182 17 1,2 22 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 377 340 277 122 37 11,0 22 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 619 238 823 1 290 1 528 381 160,1 23 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 169 356 320 150 372 -187 -52,5 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 648 9 010 6 572 7 438 6 945 -1 362 -15,1 23 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 2 083 1 844 1 502 239 12,9 23 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 1 666 1 399 1 168 266 19,0 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 950 855 1 066 4 616 2 823 95 11,1 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 657 749 1 096 2 968 2 593 -91 -12,2 23 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 8 6 86 9 233 2 24,3 24 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 606 1 786 1 745 1 878 1 889 -180 -10,1 24 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 880 864 834 997 1 069 16 1,8 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 727 -1 727 -100,0 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete -136 -293 -643 -379 7 092 158 -53,7 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare (2021) 2 057 24 1:23 Brexitjusteringsreserven (2024) 0 305 0 -100,0 24 1:24 Omställningsstöd (2021) -285 -439 9 932 24 1:24 Omställningsstöd (2022) -16 1 391 24 1:24 Elstöd (2024) 7 761 -7 -100,0 24 1:25 Omsättningsstöd till enskilda (2022) näringsidkare 0 276 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för (2021) vissa företag 0 7 949 26 2:1 Återställning av Riksbankens eget (2024) kapital 25 000 -25 000 -100,0 Övriga anslag 8 324 8 787 9 842 9 091 8 821 -463 -5,3

Totalt 61 841 93 376 64 273 73 996 88 397 -31 535 -33,8

Källa: Statskontoret

Bilaga 6

Tabell 10 Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2021–2025

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2025 2024 2023 2022 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 1 4:1 Regeringskansliet m.m. 6 344 6 242 5 940 5 712 5 500 103 1,6 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 000 2 813 2 707 2 627 2 848 187 6,7 1 6:1 Allmänna val och demokrati 51 175 63 154 56 -124 -70,9 3 1:1 Skatteverket 7 088 6 938 6 626 6 460 6 550 149 2,2 3 1:2 Tullverket 2 120 1 950 1 764 1 659 1 572 170 8,7 4 1:1 Polismyndigheten 32 267 30 082 26 733 24 092 22 971 2 185 7,3 4 1:3 Åklagarmyndigheten 2 172 1 999 1 741 1 568 1 476 173 8,6 4 1:5 Sveriges Domstolar 5 971 5 632 5 327 4 977 4 826 339 6,0 4 1:6 Kriminalvården 12 894 11 105 9 229 7 765 6 928 1 788 16,1 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 26 379 23 501 20 736 18 438 17 387 2 878 12,2 6 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 456 268 198 184 182 187 69,9 6 1:11 Försvarets materielverk 2 172 1 872 1 574 1 010 924 300 16,0 6 2:1 Kustbevakningen 977 901 771 737 711 76 8,5 6 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 148 1 020 935 854 867 128 12,6 7 1:1 Biståndsverksamhet 1 112 1 128 1 231 1 320 1 735 -15 -1,4 8 1:1 Migrationsverket 3 709 3 496 3 407 3 176 2 921 213 6,1 9 1:8 Bidrag till psykiatri 657 157 96 101 97 500 317,3 9 1:10 E-hälsomyndigheten 82 86 62 54 58 -4 -4,3 9 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 173 150 23 15,6 9 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 198 315 -117 -37,0 9 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 816 1 414 1 154 1 042 931 402 28,4 10 2:1 Försäkringskassan 7 603 7 026 7 113 7 042 6 893 577 8,2 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 5 939 5 892 5 790 5 765 5 754 47 0,8 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 697 587 445 510 588 110 18,7 16 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 550 1 489 1 422 1 442 1 446 60 4,1 16 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 708 1 534 1 652 1 653 1 662 174 11,3 16 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 991 1 704 1 600 1 565 1 662 287 16,9 16 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 778 1 502 1 489 1 464 1 474 276 18,4 16 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 417 1 273 1 206 1 199 1 245 144 11,3 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 4 440 4 146 4 034 3 972 3 915 294 7,1 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 3 504 3 209 2 942 2 610 2 565 295 9,2 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 4 885 4 767 4 297 3 992 3 946 119 2,5 23 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 466 1 351 1 306 1 319 1 415 115 8,5 23 1:26 Slakterikontroll 142 137 0 43 6 4,1 Övriga anslag 66 829 63 888 61 018 59 517 58 155 2 941 4,6

Totalt 214 735 199 749 184 609 173 980 169 302 14 987 7,5

Källa: Statskontoret

Bilaga 6

Tabell 11 Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2021–2025

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2025 2024 2023 2022 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 1 Rikets styrelse 16 757 16 202 15 796 14 751 14 022 556 3,4 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 3 898 3 875 3 563 3 351 3 073 23 0,6 3 Skatt, tull och exekution 13 486 12 986 12 706 12 101 11 883 501 3,9 4 Rättsväsendet 80 476 73 468 65 751 57 992 54 326 7 007 9,5 5 Internationell samverkan 485 443 409 375 364 42 9,5 6 Försvar och samhällets krisberedskap 105 023 86 590 67 700 62 526 52 516 18 434 21,3 7 Internationellt bistånd 3 561 3 706 3 782 3 856 4 271 -145 -3,9 8 Migration 7 582 7 143 6 837 6 865 5 815 439 6,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 15 760 13 993 12 852 13 351 15 297 1 767 12,6 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 10 711 9 783 10 040 9 681 9 461 928 9,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 679 622 667 698 705 57 9,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Integration och jämställdhet 690 673 576 579 582 17 2,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 13 771 13 735 14 437 14 547 14 996 37 0,3 15 Studiestöd 1 156 1 114 1 115 1 069 921 42 3,8 16 Utbildning och universitetsforskning 59 190 56 226 54 139 53 128 52 799 2 963 5,3 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 3 303 3 073 3 052 3 063 3 030 230 7,5 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 526 1 420 1 328 1 306 1 324 106 7,5 19 Regional utveckling 365 264 350 369 397 101 38,3 20 Klimat, miljö och natur 6 038 6 619 5 906 7 527 7 005 -581 -8,8 21 Energi 2 146 2 021 1 783 1 907 1 516 126 6,2 22 Kommunikationer 35 700 32 270 30 747 27 719 28 363 3 430 10,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 6 523 5 907 5 477 5 366 5 392 616 10,4 24 Näringsliv 3 382 3 388 3 151 3 498 3 688 -6 -0,2 25 Allmänna bidrag till kommuner 4 4 26 Statsskuldsräntor m.m. 1 1 27 Avgiften till Europeiska unionen 0 0

Summa utgiftsområden 392 216 355 520 322 164 305 626 291 744 36 696 10,3

Källa: Statskontoret

Tabell 12 Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2021–2025

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2025 2024 2023 2022 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 1 Rikets styrelse 1 899 2 202 1 947 2 315 1 988 -303 -13,8 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 350 16 814 15 217 13 835 13 728 536 3,2 3 Skatt, tull och exekution 27 3 209 29 29 34 -3 182 -99,1 4 Rättsväsendet 939 745 623 545 408 194 26,0 5 Internationell samverkan 2 055 1 868 1 762 3 001 1 413 186 10,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 18 013 6 794 3 647 2 358 1 434 11 219 165,1 7 Internationellt bistånd 41 601 45 533 42 305 42 312 43 161 -3 932 -8,6 8 Migration 2 384 4 440 4 971 4 700 2 189 -2 056 -46,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 100 246 101 646 94 057 102 636 122 369 -1 400 -1,4

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2025 2024 2023 2022 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 108 570 109 644 99 947 103 859 102 806 -1 074 -1,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 61 614 62 829 55 663 45 552 37 238 -1 215 -1,9 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 100 610 102 877 101 665 101 067 101 068 -2 267 -2,2 13 Integration och jämställdhet 5 144 4 062 3 909 4 856 5 589 1 082 26,6 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 253 74 536 65 152 63 511 76 508 2 717 3,6 15 Studiestöd 27 076 25 551 23 487 23 067 24 148 1 525 6,0 16 Utbildning och universitetsforskning 40 394 39 861 37 128 37 571 36 466 532 1,3 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 406 13 410 13 493 16 522 19 458 -4 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 390 3 158 4 569 6 349 3 820 -1 768 -56,0 19 Regional utveckling 3 258 2 482 3 230 2 907 2 778 776 31,3 20 Klimat, miljö och natur 7 121 7 847 11 778 12 981 9 411 -726 -9,3 21 Energi 2 931 2 338 2 583 10 679 1 804 593 25,4 22 Kommunikationer 8 565 10 899 10 743 10 570 11 206 -2 333 -21,4 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 14 370 15 271 12 769 16 183 13 903 -901 -5,9 24 Näringsliv 4 305 5 714 4 225 5 876 26 517 -1 409 -24,7 25 Allmänna bidrag till kommuner 173 186 174 245 157 904 157 022 153 235 -1 059 -0,6 26 Statsskuldsräntor m.m. 4 25 001 3 1 -24 997 -100,0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 714 41 187 43 585 48 240 52 262 4 527 11,0

Summa utgiftsområden 879 425 904 164 816 387 838 547 864 943 -24 739 -2,7

Källa: Statskontoret

Tabell 13 Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2021–2025

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2025 2024 2023 2022 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 1 Rikets styrelse 283 -24 -18 118 -24 308 -1 264,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 38 1 9 5 6 37 3 200,5 3 Skatt, tull och exekution 245 76 89 137 55 169 220,7 4 Rättsväsendet 1 038 863 853 763 438 175 20,2 5 Internationell samverkan 4 4 4 1 1 1 21,2 6 Försvar och samhällets krisberedskap 40 271 33 995 24 979 18 019 15 612 6 276 18,5 7 Internationellt bistånd 14 8 9 11 9 6 66,6 8 Migration 28 8 19 7 7 20 238,7 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 83 35 29 28 24 48 137,4 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 10 17 4 11 11 -7 -39,6 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 30 39 31 34 31 -8 -21,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Integration och jämställdhet 2 1 1 1 2 1 119,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 5 4 7 8 4 1 13,0 15 Studiestöd 0 0 0 1 0 0 -4,5 16 Utbildning och universitetsforskning 337 361 311 357 297 -24 -6,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 26 10 23 23 70 16 159,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 2 3 5 2 2 75,1 19 Regional utveckling 0 0 0 0 0 0 4,1 20 Klimat, miljö och natur 213 63 116 148 247 150 237,9

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2025 2024 2023 2022 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 21 Energi 9 2 4 4 3 7 278,8 22 Kommunikationer 41 286 34 099 35 447 31 908 29 791 7 187 21,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 38 40 30 33 37 -2 -4,9 24 Näringsliv 8 8 6 9 14 0 -2,4 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 83 973 69 614 61 955 51 630 46 638 14 359 20,6

Källa: Statskontoret

Tabell 14 Realekonomisk fördelning – Ränta och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2021–2025

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2025 2024 2023 2022 2021 2024 – 2025 2024 – 2025 1 Rikets styrelse 688 645 579 391 405 43 6,7 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 232 133 130 149 115 99 74,0 3 Skatt, tull och exekution 675 652 615 574 562 23 3,5 4 Rättsväsendet 3 688 3 221 2 545 2 196 1 996 466 14,5 5 Internationell samverkan 7 6 4 4 4 1 25,3 6 Försvar och samhällets krisberedskap 202 798 -339 638 955 -596 -74,7 7 Internationellt bistånd 235 356 415 17 22 -121 -34,1 8 Migration 180 174 172 157 214 5 3,1 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 209 375 1 896 2 149 279 -166 -44,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 652 652 626 790 773 0 0,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 88 75 66 57 42 13 17,9 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 0 0 0 0 0 -178,6 13 Integration och jämställdhet 4 2 5 11 39 1 60,3 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 299 256 246 310 438 43 16,6 15 Studiestöd 2 377 1 373 734 1 342 1 519 1 004 73,1 16 Utbildning och universitetsforskning 2 037 1 685 1 388 1 910 1 788 353 20,9 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 127 127 124 125 124 -1 -0,5 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 55 48 50 53 42 7 14,1 19 Regional utveckling 63 73 126 81 48 -10 -13,6 20 Klimat, miljö och natur 76 59 79 83 62 17 29,0 21 Energi 38 41 57 43 72 -3 -7,4 22 Kommunikationer 3 558 3 948 3 470 2 680 2 737 -390 -9,9 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 251 337 325 353 299 -86 -25,5 24 Näringsliv 763 119 258 891 188 645 542,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 30 214 20 197 31 626 27 152 -1 299 10 017 49,6 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 46 717 35 353 45 197 42 157 11 422 11 364 32,1

Källa: Statskontoret

Bilaga 6

Tabell 15 Antal statligt anställda 2021–2025 (kvinnor respektive män)

Antal 1 2021 2022 2023 2024 2025 Kvinnor 135 756 139 741 144 183 147 437 152 077 Män 121 170 122 317 125 142 129 296 133 815

Summa 256 926 262 058 269 325 276 733 285 892

1 Anställda med en omfattning på understigande 40 procent av heltid ingår inte. Källa: Arbetsgivarverket

Tabell 16 Antal statligt anställda 2021–2025 fördelade på åldersgrupper

och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2021 2022 2023 2024 2025 – 34 62 150 63 360 65 178 66 583 69 085 Kvinnor 50,6 50 52,2 51,6 51,3% Män 49,4 50 47,8 48,4 48,7% 35 – 44 66 859 67 951 69 582 70 897 72 897 Kvinnor 54,6 54,5 55,1 54,7 54,7% Män 45,4 45,5 44,9 45,3 45,3% 45 – 54 68 803 69 381 70 192 72 040 73 966 Kvinnor 53,9 54,2 54,7 54,7 54,8% Män 46,1 45,8 45,3 45,3 45,2% 55 – 59 114 61 366 64 373 67 213 69 944 Kvinnor 51,9 51,8 51,9 51,9 51,8% Män 48,1 48,2 48,1 48,1 48,2%

Summa 256 926 262 058 269 325 276 733 285 892

Källa: Arbetsgivarverket

Tabell 17 Antal statligt anställda 2021–2025 fördelade på sektorer

och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning Sektorer och kön 2021 2022 2023 2024 2025 1 Affärsverk 12 858 13 168 14 221 15 197 15 603 Kvinnor 40,3 40,8 41,4 42,4 41,4% Män 59,7 59,2 58,6 58,6 58,6% Univeristet 2 63 681 64 230 64 505 64 834 64 278 Kvinnor 54,9 55,4 55,8 55,8 55,9% Män 45,1 44,6 44,2 44,2 44,1% Försvar 3 24 563 25 150 26 313 28 070 30 943 Kvinnor 21,4 22,4 23,7 24,3 25,0% Män 78,6 77,6 76,3 75,7 75,0% 4 Övrig verksamhet 155 824 159 510 164 286 168 632 175 068 Kvinnor 58 57,4 58,5 58,2 58,2% Män 42 42,6 41,5 41,8 41,8%

Summa 256 926 262 058 269 325 276 733 285 892

1 Affärsverk och infrastruktur 2 Universitet och högskolor 3 Försvarsmakten. 4 Omfattar bl.a. miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket

Bilaga 7 Bilaga 7 Statliga myndigheter

Bilaga 7

Statliga myndigheter

De myndigheter som ingår i årsredovisningen för staten finns med i nedanstående förteckning. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet.

Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket

Barnombudsmannen Blekinge tekniska högskola Bokföringsnämnden Bolagsverket Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten

Centrala studiestödsnämnden

Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden Domstolsverket

E-hälsomyndigheten Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket (Myndigheten bytte namn till Statskontoret den 1 januari 2026) Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Etikprövningsmyndigheten Exportkreditnämnden

Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan

Bilaga 7

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet

Havs- och vattenmyndigheten Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Institutet för mänskliga rättigheter Institutet för rymdfysik Institutet för språk och folkminnen Integritetsskyddsmyndigheten

Justitiekanslern Jämställdhetsmyndigheten

Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. Biblioteket Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden

Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Livsmedelsverket Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län

Bilaga 7

Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län

Malmö universitet Mediemyndigheten Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna museet Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Arbetsmiljöverket och Karolinska institutet den 1 januari 2026) Myndigheten för delaktighet Myndigheten för digital förvaltning Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för kulturanalys Myndigheten för psykologiskt försvar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Myndigheten bytte namn till Myndigheten för civilt försvar den 1 januari 2026) Myndigheten för stöd till trossamfund (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor den 1 januari 2026) Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för totalförsvarsanalys Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens universitet

Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

Patent- och registreringsverket Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Polismyndigheten Post- och telestyrelsen

Bilaga 7

Regeringskansliet Revisorsinspektionen Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Riksrevisionen Rymdstyrelsen Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Spelinspektionen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Statens centrum för arkitektur och design (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Moderna museet den 1 januari 2026) Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens försvarshistoriska museer (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Statens maritima och transporthistoriska museer den 1 januari 2026 som samtidigt bytte namn till Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria) Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens konstråd (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Moderna museet den 1 januari 2026) Statens kulturråd Statens maritima och transporthistoriska museer (Myndigheten bytte namn till Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria den 1 januari 2026) Statens museer för världskultur Statens musikverk Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån Statskontoret (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Ekonomistyrningsverket som samtidigt bytte namn till Statskontoret den 1 januari 2026) Stockholms konstnärliga högskola

Bilaga 7

Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Svenska institutet Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (Myndigheten bytte namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd den 1 mars 2026) Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning) Södertörns högskola

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets plikt- och prövningsverk Trafikanalys Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket

Umeå universitet Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Upphandlingsmyndigheten Uppsala universitet Utbetalningsmyndigheten

Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet

Åklagarmyndigheten

Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd

Bilaga 8 Bilaga 8 Ordlista

Bilaga 8

Ordlista

Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärde Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anskaffningsvärdemetoden En metod som används för att redovisa och värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. Metoden innebär att en anläggningstillgång initialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det bokförda värdet minskar sedan löpande under tillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar och nedskrivningar. Se även Kapitalandelsmetoden.

Anslag Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter. Samtliga anslag i statens budget är ramanslag. Se vidare Ramanslag.

Anslagsbehållningar Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budget-propositionen och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

Anslagskredit Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.

Anslagssparande Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.

Ansvarsförbindelser Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbindelser

Bilaga 8

benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisningsrekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).

Avsättning Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.

Balansräkning Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Beredskapstillgång Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

Beställningsbemyndigande Tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer att belasta framtida anslag.

Bidrag Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.

Bokföringsmässiga grunder Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

Bokfört värde Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.

Bruttonationalinkomst (BNI) Summa av bruttonationalprodukten och faktorinkomster till och från utlandet, t.ex. löner, aktieutdelningar, räntor.

Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bilaga 8

Bruttoredovisning Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de kvittas inte mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.

Budgeteringsmarginal Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.

Budgetunderskott Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Budgetöverskott Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.

Derivatinstrument Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Effektivitetsrevision Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den statliga verksamheten. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

Eget kapital Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består förenklat av det kapital som ägarna investerat med tillägg för vinster och avdrag för förluster. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.

Ekonomisk händelse Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

Eliminering Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I årsredovisningen för staten innebär eliminering att inomstatliga intäkter och

Bilaga 8

kostnader, fordringar och skulder samt övriga inomstatliga transaktioner tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.

Elstöd Elstöd är ersättning som betalas till de svenska elkonsumenterna för de höga elpriserna. Se även beskrivning av begreppen Kapacitetsavgifter och Flaskhalsintäkter.

Finansiell anläggningstillgång Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggningstillgång.

Finansiellt sparande Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.

Finansieringsanalys Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.

Flaskhalsintäkter Benämningen flaskhalsintäkter används i årsredovisning för staten för intäkter som används för att finansiera statens kostnader för lämnat elstöd.

Fordringar Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Förenklad substansvärdering Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Metoden innebär att statens andel av företagens eget kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt förenklad substansvärdering.

Förutbetald intäkt Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.

Förutbetald kostnad Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg.

God redovisningssed Utgångspunkt för krav på redovisningen som finns uttryckt i lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av Statskontoret utfärdade föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 8

och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser inom det ekonomiadministrativa regelverket.

Immateriell anläggningstillgång Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.

Inbetalning Ekonomisk händelse då pengar överförs från en ägare till en annan. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Indragning Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).

Inkomst En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

Inkomsttitel Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som myndigheten inte får behållas för den egna verksamheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.

Interna mellanhavanden Transaktioner och andra poster (intäkter, kostnader, fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten är interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den statliga redovisningsorganisationen.

Intäkt Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Kapacitetsavgift I årsredovisningen för staten används begreppet kapacitetsavgifter för inbetalade avgifter från elbolag och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts

Bilaga 8

kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan elområden i dagen-före-marknaden.

Kapitalandelsmetoden En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas en investering initialt till sitt anskaffningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller förluster, för att avspegla myndighetens andel av företaget. Se även Anskaffningsvärdemetoden.

Kassamässig redovisning mot statens budget Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.

Kassamässig korrigering Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till räntekontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.

Konsolidering Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolidering i staten innebär att myndigheternas resultaträkningar och balansräkningar läggs samman, efter koncernjusteringar samt att interna mellanhavandena eliminerats.

Kostnad Kostnad är en utgift som redovisas i den period den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.

Löptid Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.

Nationalräkenskaperna Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).

Nettoförmögenhet Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

Bilaga 8

Nettokostnad för statsskulden Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet.

Omsättning Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

Omsättningstillgång Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i verksamheten, antingen genom försäljning eller förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast avsedda att innehas kortare än tre år.

Option Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.

Periodavgränsningspost Skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter eller inkomster till kostnader eller intäkter vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag.

Periodisering Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Ramanslag Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomisk fördelning Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, ränta och transferering. Syftet med den realekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna analysera statens budget. De statliga inrapporteringskoderna (S- koderna) utgör basen för den realekonomiska fördelningen.

Redovisning mot anslag och inkomsttitlar De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.

Resultaträkning Del av årsredovisning som i sammandrag visar hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns årets överskott/underskott och är inget mått på effektivitet eller måluppfyllelse.

Bilaga 8

Revisionsberättelse med standardutformning Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt gällande regelverk och att årsredovisningen ger en rättvisande bild.

Revisionsberättelse med reservation Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.

Revisionsberättelse med avvikande mening Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), och som har en genomgripande påverkan på årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.

Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.

Revisionsberättelse med upplysning Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom upplysningen lyfta fram viktig information som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på.

Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.

Räkenskapsår Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Rättvisande bild Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.

Rörelseresultat Resultat i ett företag före finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt.

Skuld En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens konsoliderade balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt

Bilaga 8

belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Skuldbytesavtal (eng. swaps) Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument.

Skuldskötselinstrument Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstrument, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.

Statens budget En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

Statens budgetsaldo Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.

Statens lånebehov Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Statens nettoupplåning Statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.

Statliga affärsverk Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. I dagsläget finns tre affärsverk i staten: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Affärsverket svenska kraftnät.

Bilaga 8

Statliga kreditgarantier Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statsobligation Ett räntebärande värdepapper som ges ut av Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år. Det finns nominella och reala statsobligationer. De reala statsobligationerna är skyddade mot inflation. De har en fast real ränta plus en ersättning för den faktiska inflationen under värdepapperets löptid.

Statsredovisningen Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar och premieobligationer. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.

Statsskuldsränta Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokföringsmässiga grunder i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valuta-förändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.

Statsskuldväxel Räntebärande värdepapper med kort löptid som Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har inga räntebetalningar under löptiden. Avkastningen är skillnaden mellan slutbetalning och det pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt är löptiden tre, sex eller tolv månader.

Takbegränsade utgifter Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1 – 27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.

Bilaga 8

Termin Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.

Tilldelade medel Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.

Tillgång En resurs som en myndighet eller staten har kontroll över till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

Tillgängliga medel Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet överskridande.

Transferering Överföring av ekonomiska medel för statens räkning utan krav på motprestation men vanligen enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkringsersättningar.

Underliggande saldo Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd Medel som en statlig myndighet mottar för statens räkning och överför till statens centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till allra största delen skatter och ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.

Upplupen intäkt Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

Upplupen kostnad Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.

Utbetalning Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Utdelning Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna

Bilaga 8

Utgift Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.

Utgiftsområde En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambesluts- modellen, vilket är en ”uppifrån - och nedmetod” för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Utomstatliga transaktioner Transaktioner mellan staten och en annan part som ligger utanför den beslutade avgränsningen av staten, t ex kommuner, privata företag, hushåll, statliga bolag och stiftelser eller utländska organisationer. Se även Interna mellanhavanden.

Valutareserv De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.

Valutarisk Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.

Årets över- eller underskott Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.

Årlig revision Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande.

Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

Bilaga 8

Återanskaffningsvärde Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Ändringar i statens budget Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.

Överskottsmål Budgetpolitiskt mål för den offentliga förvaltningens finansiella sparande.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Strömmer, Forssmed, Slottner, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar skrivelse 2025/26:101 Årsredovisning för staten 2025