Årsredovisning för staten 2025

Regeringens skrivelse 2025/26:101

Årsredovisning för staten 2025

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2026

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2025. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2025

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande 2025 uppgick till -85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,8 procent av BNP. Statens budgetsaldo uppgick till -102 miljarder kronor, vilket är nästan oförändrat jämfört med 2024.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 29 miljarder kronor. Jämfört med 2024 försämrades resultatet med nästan 6 miljarder kronor.

Statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP ökade statsskulden från 16,9 procent 2024 till 17,6 procent 2025.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2025 jämfört med 2024.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent av Procent av

1 2

2025 BNP 2024 BNP Den offentliga förvaltningens finansiella

3

Utlåning 295 4,5% 276 4,3%

4

Garantiåtaganden 3 057 46,5% 2 974 46,5%

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Preliminär BNP för 2025 uppgår till 6 570,0 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2024 uppgår till 6 391,6 miljarder kronor (löpande priser). Inklusive utlåning till Riksbanken. Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Tabell 0.2 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Miljarder kronor

Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av

BNP -0,3 0,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga förvaltningen redovisade 2025 ett underskott som uppgick till 85 miljarder kronor eller 1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet avvek från överskottsmålet 2025. Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3 Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2025 uppgick till 1 856 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 759 miljarder kronor, dvs. 97 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2024. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket var 70 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror främst på att inkomster från skatt på arbete blev lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det var 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 8,2 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024.

Resultaträkning

Tabell 0.5 Resultaträkning

Miljarder kronor

2025 2024

Intäkter

Kostnader

Transfereringar m.m. -1 453 -1 427 Statens egen verksamhet -425 -401

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2025 visade ett överskott på 29 miljarder kronor, vilket var nästan 6 miljarder kronor lägre än 2024 då överskottet uppgick till 35 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 36 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 453 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2024.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 425 miljarder kronor vilket var en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med 2024.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor, en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med 2024.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 1 miljard kronor, en förbättring med 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad för statsskulden på grund av att den valutaexponerade delen av statsskulden växlade mot valutakursvinster 2025.

Balansräkning

Tabell 0.6 Balansräkning

Miljarder kronor

2025-12-31 2024-12-31

Tillgångar

Kapital och skulder

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till knappt 363 miljarder kronor vid utgången av 2025. I förhållande till 2024 ökade nettoförmögenheten med 33 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Lån i svenska kronor ökade med 102 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor.

Statliga garantier

Tabell 0.7 Statliga garantier

Miljarder kronor

2025-12-31 2024-12-31 Insättningsgarantin 2 516 2 375 Investerarskyddet

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 83 miljarder kronor jämfört med 2024 och uppgick till 3 057 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 46,5 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 2 516 miljarder kronor, vilket var en ökning med 141 miljarder kronor jämfört med 2024.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 324 miljarder kronor, vilket var en minskning med ca 37 miljarder kronor i förhållande till 2024. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 212 miljarder kronor, vilket var en minskning med 21 miljarder kronor jämfört med 2024.

Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8 Statlig utlåning

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 295 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Statskontorets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 46 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Merparten av ökningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev högre. Bidragen från EU uppgick till 32 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 14 miljarder kronor, vilket var en minskning med 11 miljarder kronor jämfört med 2024.

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisning för staten 2025 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2025 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2025 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2024.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2025 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2025, dels med utfallet för 2024.

Statskontoret och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2026/00677).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisning för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Statskontoret och Riksgäldskontoret. Statskontorets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisning för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Statskontorets konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2025

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2025.

För 2025 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tjugotvå myndigheter: Exportkreditnämnden, Folke Bernadotteakademin, Försvarshögskolan, Högskolan Väst, Kärnavfallsfonden, Moderna museet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för yrkeshögskolan, Mälardalens universitet, Post- och telestyrelsen, Revisorsinspektionen, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk, Statens

veterinärmedicinska anstalt, Transportstyrelsen, Universitets- och högskolerådet, Upphandlingsmyndigheten och Utbetalningsmyndigheten.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2021–2025. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2021–2025

2021 2022 2023 2024 2025

Antal 10 13 17 25 22

1¶Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1¶Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Underskott i de offentliga finanserna 2025

Det finansiella sparandet i den offentliga förvaltningen uppgick 2025 till ca -85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Jämfört med 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor eller ca 0,2 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) beräknades sparandet till -89 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 4 miljarder kronor högre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.1). Brutto förekommer dock större avvikelser. Inkomsterna blev lägre än förväntat i budgetpropositionen, vilket dock vägdes upp av att även utgifterna överskattades.

Inkomsterna från framför allt skatt på arbete överskattades i budgetpropositionen. Samtidigt blev inkomster från kapital högre än förväntat i samtliga delsektorer. Bland utgifterna blev framför allt kommunal konsumtion lägre än förväntat. Det beror bl.a. på osäkerheten kring pensionskostnaderna som tillfälligt fluktuerat kraftigt i samband med den höga inflationen. Även transfereringar i staten överskattades medan investeringarna i både staten och kommunsektorn blev högre än förväntat.

Tabell 1.1 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

1

Räntor 48 55 7 58

2

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De förändringar som tillkommit efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget beräknas ha medfört att statens och den offentliga förvaltningens inkomster blev ca 4 miljarder kronor lägre medan utgifterna blev ca 8 miljarder kronor högre än

prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.2). Sammantaget bedöms de offentliga finanserna ha försvagats med ca 13 miljarder kronor till följd av ändringsbudgetar.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2025, offentliga förvaltningens finanser

Miljarder kronor

Finansiellt sparande -89 -12,6 -85 4 -97 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av förslag i propositioner om ändringar i statens budget skiljer sig från motsvarande effekt på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Målet för det finansiella sparandet (överskottsmålet), innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. För att bedöma måluppfyllelsen i ett framåtblickande perspektiv används skattningar av det strukturella sparandet.

Vid utvärdering av överskottsmålet i efterhand används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att det strukturella sparandet skulle avvika negativt från överskottsmålet 2025. Det strukturella sparandet för 2025 har sedan dess reviderats ned. Det strukturella sparandet 2025 bedöms utgöra en avvikelse från överskottsmålet (se tabell 1.3). Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Finansiellt sparande 0,7 0,4 -3,2 -0,2 1,0 -0,9 -1,5 -1,3

varav staten 1,3 1,3 -2,9 -0,7 0,4 -0,1 -1,1 -1,3

varav ålderspensionssystemet 0,1 0,2 -0,2 0,0 0,4 0,3 0,5 0,4

varav kommunala sektorn -0,8 -1,0 -0,2 0,5 0,3 -1,0 -0,9 -0,4 Bakåtblickande åttaårigt genomsnitt -0,4 -0,3 -0,2 -0,5 -0,3 0,1 0,0 -0,3

1

Strukturellt sparande -0,3 0,1 -0,9 0,2 0,8 -0,5 -0,3 -0,3

Strukturellt sparande

2

exkl. stöd till Ukraina - - - - - - -0,1 0,2

1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är beräknat med hjälp av BNP i löpande trendpriser för att jämna ut utvecklingen av det strukturella sparandet över tid. För mer information, se Finansdepartementet, Metod för beräkning av strukturellt sparande i offentlig sektor, april 2024, på regeringen.se. 2 De årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet finns specificerade i tabell 7.16 i avsnitt 7 i 2026 års ekonomiska vårproposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2¶Utgiftstaket för 2025

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor om inte annat anges

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 1 595 1 825

Tekniska justeringar 7 12 5 10 10 6 2 2 4 6

1

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 4,8 5,7 3,6 5,5

1 Utgiftstakets nivå för 2016 och 2017 höjdes med 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor och för 2024 med 148 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Nivån höjdes för 2025 med 25 miljarder kronor och för 2026 med 25 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2025. Nivån höjdes för 2026 med 37 miljarder kronor, för 2027 med 66 miljarder kronor, och för 2028 med 24 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån-och-nerperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2016). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras beroende på nya yttre förutsättningar av stor betydelse, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. Stödet till Ukraina är ett sådant exempel, där taket höjts för att stödet inte ska påverka andra nödvändiga utgiftsreformer som fortsatt behöver kunna genomföras.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet

mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2025 uppgick de takbegränsade utgifterna till

1 759 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 97 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2025

Miljoner kronor

Utfall -

Statens Ändrings- statens Utfall - totalt

budget budget Utfall budget anvisat Utfall

2025 2025 2025 2025 2025 2024 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 402 346 8 197 1 372 111 -30 235 -38 432 1 319 453 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 382 967 387 121 4 154 4 154 366 582

Takbegränsade utgifter 1 785 313 8 197 1 759 232 -26 082 -34 278 1 686 035

Budgeteringsmarginal 70 687 96 768 60 965

Utgiftstak 1 856 000

1 856 000 1 747 000

Utgiftsområdena 1–25 och 27, inklusive förändring av anslagsbehållningar.

I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2025 fastställdes av riksdagen i december 2022 till

1 825 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6 Justeringar av utgiftstakets nivå för 2025

Miljarder kronor

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2023 1 825

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,37 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrad jämförelseränta vid

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,37 Reglering kommunalekonomisk utjämning: slopad avtrappning i jobbskatteavdraget 0,33 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förstärkning av det förhöjda grundavdraget 2,38 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag -0,58 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för enskilda näringsidkare 0,05 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,36

2025

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga förvaltningens utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2025 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och regioner. Framför allt har den sänkta skatten för pensionärer och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget lett till att kommunernas och regionernas skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån (se tabell 1.6). Detta har medfört tekniska justeringar av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2025 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. För att förstärka och öka långsiktigheten av det svenska stödet till Ukraina kommunicerade regeringen den 22 maj 2024 att den inför en ram för det militära stödet till landet. Regeringen kommunicerade samtidigt att stödet skulle föranleda en avvikelse från överskottsmålet. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2025 med 25 miljarder kronor som en följd av den planerade avvikelsen från överskottsmålet. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

2¶Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget 2025 som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året medan intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2025 (bet. 2024/25:FiU10, rskr. 2024/25:125). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 .

I avsnitt 3 redovisas utfall per utgiftsområde. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga propositioner och riksdagsbeslut om ändringar i statens budget som påverkat anslagen i statens budget.

2.1¶Saldot i statens budget 2025

Saldot i statens budget blev ett underskott på 102 miljarder kronor 2025 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot bli ett underskott på 55 miljarder kronor. Saldot blev därmed 47 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev 70 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2025

Miljoner kronor

Utfall -

-54 552

Statens inkomster blev 70 miljarder kronor lägre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket är 70 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre. De lägre skatteinkomsterna beror främst på lägre inkomster från skatt på arbete, vilket främst beror på att lönesumman utvecklades svagare än väntat men även på högre skattereduktioner för hushållsarbete. Att övriga bidrag blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre. Den första utbetalningen från RRF uppgick till 19 miljarder kronor, men var beräknad till 35 miljarder kronor i statens budget.

Utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre än totalt anvisat. För 9 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 2 miljarder kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder mot statens budget 2025

Miljoner kronor

Utfall -

Statens Ändrings- statens

Utgiftsområde budget budget Utfall budget 6 Försvar och samhällets krisberedskap 169 680 -862 163 509 -6 171 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120 255 216 116 298 -3 956 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2025 och 2024. Utfallet för statens budget visar för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor. År 2024 visade budgeten ett underskott på 104 miljarder kronor, dvs. en skillnad på 2 miljarder kronor mellan åren.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2024 och 2025

Miljoner kronor

Utfall Utfall Skillnad mot

2025 2024 2024

Totala inkomster 1 303 865 1 272 749 31 116

Statens inkomster ökade med 31 miljarder kronor 2025

Statens skatteinkomster ökade med 18 miljarder kronor (1,4 procent) och övriga inkomster ökade med 13 miljarder kronor (22,3 procent). De högre skatteinkomsterna beror främst på högre inkomster från arbetsgivaravgifter till följd av att lönesumman ökade med 3,3 procent och högre övriga inkomster som främst beror på att Sverige under 2025 tog emot sin första utbetalning från RRF.

Utgifterna ökade med 2,1 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 29 miljarder kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest, med 35 miljarder kronor (27,6 procent). Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet 2025 jämfört med 2024.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2024 och 2025

Miljoner kronor

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

2.2¶Ändringar i statens budget 2025

Tabell 2.5 visar riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2025. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2025.

Totalt har riksdagen under 2025 anvisat ytterligare 8 197 miljoner kronor efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget. Ändringarna gäller bl.a. ökade anslag för bidrag till lönegarantiersättning, arbetslöshetsersättning, kriminalvården, avgifter till internationella organisationer och stöd till Ukraina. Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden om högst 54 525 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2025. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel och materiel inom energiområdet till ett värde av högst 4 512 miljoner kronor till Ukraina och Moldavien. Beslutet om kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB påverkar inte statens lånebehov då utgiften för kapitaltillskott finansieras genom omfördelning av anvisade medel.

Tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2025

Miljoner kronor

Beställnings- Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Inkomster Utgifter bemyndiganden Övrigt 2025-02-19 Prop. 2024/25:94 Extra ändringsbudget för

bet. 2024/25:FiU29, 2025 – Stöd till Ukraina

rskr. 2024/25:144–145 - -6 186 8 830 3 889 2025-04-29 Prop. 2024/25:146, Extra ändringsbudget för

bet. 2024/25:FiU31, 2025 – Ytterligare stöd till

rskr. 2024/25:181–182 Ukraina - 11 731 7 028 432 2025-05-07 Prop. 2024/25:156, Extra ändringsbudget för

bet. 2024/25:FiU32, 2025 – Tillfälligt höjd

rskr. 2024/25:187 subventionsgrad för

rotavdraget -4 350 - - - 2025-06-11 Prop. 2024/25:99, Vårändringsbudget för 2025

bet. 2024/25:FiU21,

rskr. 2024/25:252–263 - 7 236 30 190 - 2025-06-17 Prop. 2024/25:185, Extra ändringsbudget för

bet. 2024/25:FiU33, 2025 - Kapitaltillskott till

av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar

som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram t.o.m. 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts och en ansökan om utbetalning godkänts av Europeiska kommissionen. Efter att Sveriges första betalningsansökan godkändes betalades 1,65 miljarder euro ut i juli 2025. Regeringen beslutade den 22 januari 2026 om en andra betalningsansökan som omfattar 1,47 miljarder euro. Den tredje och sista ansökan om utbetalning måste skickas in till EU-kommissionen innan den 30 september 2026. Den sista utbetalningen måste vara hanterad av EU-kommissionen innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkterna för kommande utbetalningar till Sverige liksom delbeloppens slutliga storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2025 inte fastställda.

2.4¶Inkomster i statens budget 2025

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen uppkommer. Statens skatteinkomster för 2025 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade till skattepliktigt år, till en betydande del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens ursprungliga budget för 2025 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 23 miljarder kronor. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedömdes minska med 18 miljarder kronor och som främst beror på ett utökat jobbskatteavdrag. Riksdagen beslutade även i enlighet med en extra proposition om ändringar i statens budget för 2025 att tillfälligt höja subventionsgraden för rottjänster, vilket bedömdes minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare drygt 4 miljarder kronor (se tabell 2.6).

Tabell 2.6 Skattereformer i statens budget för 2025

Miljarder kronor

Statens budget Ändringsbudget

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2025.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 3,3 procent.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI juni-juni var 0,7 procent 2025.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2025. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar främst intäkterna från mervärdesskatt.

BNP ökade nominellt med 2,8 procent, vilket är 1,2 procentenheter lägre än vad som förväntades i statens budget för 2025. Ökningen förklaras även i år till viss del av prisökningarna, i fasta priser ökade BNP med 1,5 procent.

Tabell 2.7 Antaganden i utfallet för statens budget 2025 jämfört med budgetpropositionen för 2025

Procentuell utveckling om inget annat anges

2025 BNP, marknadspris1 2,8

Diff. BP25 -1,2

2 Arbetade timmar -0,2

Diff. BP25 -1,0

3

Arbetslöshet 8,8

Diff. BP25 0,6

Hushållens konsumtionsutgifter 4,4

Diff. BP25 -0,2

Kommunal medelutdebitering 32,4

Diff. BP25 0,0

5

6

Inkomstbasbelopp 80,6

Diff. BP25 0,8

6

7

Skiktgräns 625,8

Diff. BP25 0,1

Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. Arbetslöshet, nivå, 15–74 år. 5 Medelvärde under året. Tusental kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar av utfallet för 2025

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2025 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.8 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2025

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter Jan 27 1120 Allmän pensionsavgift Jan 27 1140 Skattereduktioner Dec 26

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Dec 26 1240 Egenavgifter Dec 26 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 26 1280 Nedsättningar, 1283–1284 Feb 27

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 26 1320 Skatt på företagsvinster Dec 26 1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 Dec 26 1350 Fastighetsskatt Dec 26

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 26 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 26

1600 Restförda och övriga skatter

1620 Övriga skatter, hushåll Apr 27 1630 Övriga skatter, företag Apr 27

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer Dec 26

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar Apr 27 1920 Betalningsförskjutningar Dec 26

Källa: Inkomstliggaren 2025.

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2025 och 2024

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för

2025 och 2024.

Tabell 2.9 Statens skatteinkomster

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 323,7 -1 279,2 12,7 -7,8

Statens skatteintäkter 1 366,4 1 348,1 -32,7 -4,6

1900 Periodiseringar -17,0 -16,7 -20,1 -9,1

1000 Statens skatteinkomster 1 349,4 1 331,3 -52,8 -13,6

Statens skatteintäkter

Statens skatteintäkter uppgick till 1 366,4 miljarder kronor. Det är 32,7 miljarder kronor (2,3 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2024 blev statens skatteintäkter 18,3 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster uppgick till 1 349,4 miljarder kronor. Det är 52,8 miljarder kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev -17,0 miljarder kronor. Den skillnaden har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget beräknades periodiseringarna bli 3,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på -20,1 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.

Jämfört med 2024 blev statens skatteinkomster 18,1 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och särskild premieskatt på tjänstegruppliv.

Tabell 2.10 Skatt på arbete

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024

1100 Direkta skatter på arbete 769,1 769,3 -17,8 7,7

1110 Inkomstskatter 1 023,2 992,3 -10,6 9,0

1111 Statlig inkomstskatt 64,0 63,9 -0,2 1,1

1115 Kommunal inkomstskatt 959,3 928,4 -10,4 7,8

1120 Allmän pensionsavgift 164,0 158,1 -2,7 -1,1 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140–1160 Skattereduktioner -418,0 -381,1 -4,6 -0,2

1200 Indirekta skatter på arbete 781,9 755,7 -9,1 6,9

1210 Arbetsgivaravgifter 759,7 734,5 -11,4 2,1 1240 Egenavgifter 11,7 11,4 -0,1 -0,4 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -52,0 -50,5 1,3 0,3 1270 Särskild löneskatt 67,3 65,1 -0,3 4,6 1280 Nedsättningar -5,4 -5,3 1,4 0,4 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,5 0,0 -0,1

Skatt på arbete 1 551,0 1 525,0 -26,9 14,5

Intäkter från skatt på arbete ökade mindre än beräknat 2025 Intäkterna från skatt på arbete uppgick till 1 551,0 miljarder kronor. Det är 26,9 miljarder kronor (1,7 procent) lägre än beräknat i statens budget.

För inkomståret 2025 beräknas direkta skatter på arbete uppgå till 769,1 miljarder kronor. Det är 17,8 miljarder kronor (2,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från kommunal inkomstskatt blev 10,4 miljarder kronor lägre och beror på att lönesumman ökade svagare än väntat, 3,3 procent i stället för 4,6 procent. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 4,6 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för hushållsarbete blev 10,5 miljarder kronor högre, vilket främst beror på att riksdagen i ändringsbudget beslutade att tillfälligt höja subventionsgraden för rotavdraget, från 30 procent till 50 procent under perioden 12 maj t.o.m. den 31 december 2025 för att stimulera byggbranschen. Jobbskatteavdraget blev däremot 2,9 miljarder kronor lägre som en följd av den svagare utvecklingen av lönesumman.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 781,9 miljarder kronor, vilket är 9,1 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 759,7 miljarder kronor för inkomståret 2025. Det är 11,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre jämfört med statens budget och beror främst på att lönesumman utvecklades svagare än väntat.

Skattereduktionerna ökade med knappt 10 procent jämfört med 2024 Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på arbete 26,0 miljarder kronor (1,7 procent) högre.

Direkta skatter på arbete minskade med 0,2 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökade med 30,9 miljarder kronor (3,1 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökade med 3,3 procent men även på att den kommunala inkomstskatten höjdes med i genomsnitt 4 öre under 2025. Timlönen ökade med 3,4 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 0,1 procent mellan åren.

Ökningen förklaras alltså i stort sett bara av löneökningar. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 5,9 miljarder kronor. Det beror på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2025 blev 4 400 kronor högre än 2024. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp och redovisas även som en skattereduktion eftersom den dras av från den skatt som den skattskyldige ska betala.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 37,0 miljarder kronor (9,7 procent) jämfört med 2024. Jobbskatteavdraget ökade med 20,2 miljarder kronor. Det beror dels på att lönesumman ökat med 3,3 procent, dels på att riksdagen beslutade om att förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget. Avdragen för hushållarbete ökade med 10,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av riksdagens beslut om att efter förslag i en proposition om ändringar i statens budget tillfälligt höja subventionsgraden i rotavdraget.

Intäkter från arbetsgivaravgifter ökade med 3,4 procent jämfört med 2024 Jämfört med 2024 blev intäkterna från indirekta skatter på arbete 26,2 miljarder kronor (3,5 procent) högre. Arbetsgivaravgifterna ökade med 25,3 miljarder kronor (3,4 procent), vilket beror på att lönesumman ökade med 3,3 procent jämfört med 2024. Särskild löneskatt ökade med 2,2 miljarder kronor (3,4 procent). Även det beror främst på att lönesumman ökade men även på att inkomstbasbeloppet ökade med 4 400 kronor, vilket medfört högre premier för bl.a. tjänstepensionsförsäkring. Eftersom flera gränsvärden i tjänstepensionssystemet är knutna till inkomstbasbeloppet kan ett högre belopp leda till att pensionsavsättningarna ökar, vilket i sin tur ökar underlaget för särskild löneskatt.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.11 Skatt på kapital

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024

Intäkter från skatt på kapital lägre än beräknat 2025 Intäkterna från skatt på kapital uppgick till 412,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev netto 3,9 miljarder kronor (4,2 procent) lägre än beräknat och beror på att bostads- respektive aktiemarknaden utvecklades svagare än väntat och därmed även hushållens reala och finansiella kapitalvinster. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital, som minskar statens intäkter från skatt på

kapital, blev 0,9 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att hushållens ränteutgifter och därmed även ränteavdragen blev lägre än beräknat.

Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 3,2 miljarder kronor (1,4 procent) lägre.

Intäkterna från skatt på kapital ökade med knappt 6 procent jämfört med 2024 Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på kapital 22,3 miljarder kronor (5,7 procent) högre.

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 19,0 miljarder kronor (9,4 procent) och skatteintäkterna från hushållens kapitalinkomster med 2,9 miljarder kronor (3,4 procent) jämfört med 2024. Ökningen i hushållens kapitalinkomster beror i huvudsak på att avdragen för ränteutgifter minskat betydligt, både på grund av lägre räntenivåer och att avdragsrätten för lån utan säkerhet successivt tagits bort. De lägre räntorna jämfört med 2024 har också lett till att hushållens inkomster från räntor och schablonbeskattade sparformer minskat, men sammantaget har de lägre avdragen inneburit att statens intäkter från skatt på hushållens kapitalinkomster ökat mellan åren.

Intäkterna från kupongskatt, dvs. skatt på utdelning från svenska aktier eller fonder till personer eller företag som är skattemässigt bosatta utomlands, minskade med 2,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Det beror i huvudsak på att Skatteverket förstärkt arbetet med kupongskatt och avslutat fler ärenden om återbetalning av kupongskatt under 2025.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024 1410 Mervärdesskatt 583,2 561,9 -6,4 -22,3 1420 Skatt på alkohol och tobak 27,6 32,8 -4,2 1,4 1430 Energiskatt 43,2 46,5 -1,3 2,4 1440 Koldioxidskatt 23,4 24,6 -1,1 0,5 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 6,8 9,3 -0,7 0,5 1470 Skatt på vägtrafik 21,4 21,6 -1,1 -2,4 1480 Övriga skatter 7,7 6,9 -0,2 -0,8

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 713,4 703,6 -14,9 -20,7

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 713,4 miljarder kronor. Det är 14,9 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror 9,7 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på

sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i näringsliv och offentlig förvaltning.

Hushållens konsumtion något lägre än väntat 2025 Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 583,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2025.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från mervärdesskatt 21,3 miljarder kronor (3,8 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 8,8 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från mervärdesskatt på sällanköpsvaror och tjänster som blev högre, vilket för tjänsterna är en följd av fortsatta prisökningar medan det för sällanköpsvarorna rör sig om ökad försäljning. Intäkterna från mervärdesskatt på offentlig konsumtion och investeringar ökade med 11,3 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från statlig sektor som ökat, både till följd av ökad förbrukning och ökade investeringar. Intäkterna av mervärdesskatt från bostadsinvesteringar och övriga investeringar ökade svagt jämfört med 2024 och 2023 då de minskade.

Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om den också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 27,6 miljarder kronor. Det är 4,2 miljarder kronor (13,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på alkohol och tobak 5,3 miljarder kronor (16,0 procent) lägre.

Intäkterna från skatt på tobak blev 3,6 miljarder kronor (28,3 procent) lägre än budget och 5,2 miljarder kronor (36,4 procent) lägre jämfört med 2024. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras fr.o.m. den 1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024, vilket minskat inköpen och därmed även skatteintäkterna under 2025.

Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,9 miljarder kronor (5,0 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2024 så minskade intäkterna med 0,3 miljarder kronor (1,4 procent).

Tabell 2.13 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024 1421 Skatt på tobak 9,0 14,2 -3,6 1,6

Skillnad Skillnad

mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024

Skatt på energi och miljö

Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 73,5 miljarder kronor. Det är 3,1 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från energiskatt samt koldioxidskatt blev 2,4 miljarder kronor lägre, eftersom konsumtionen blev lägre än väntat.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på energi och miljö 6,9 miljarder kronor (8,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att energiskatten på bensin och diesel sänkts i två steg under 2025, den 1 januari och därefter den 1 juli. Den 1 juli avskaffades även skatt på flygresor, vilket nästan halverat intäkten jämfört med 2024. Dessutom blev inkomsterna från koldioxidskatt för övriga bränslen lägre. På grund av en dom från EU-domstolen har Sverige under en tid inte kunnat skattebefria biogas och biogasol som förbrukats för uppvärmning eller som förbrukats eller sålts som motorbränsle. Skattebefrielserna godkändes dock av EU-kommissionen i oktober 2024 och det är därför möjligt att bli skattebefriad för dessa bränslen och begära omprövning och återbetalning av tidigare inbetald skatt. Intäkterna för skatt på elektrisk kraft beräknas dock öka något, vilket i huvudsak beror på att skattesatsen höjdes med 1,4 öre 2025.

Tabell 2.14 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024 1430 Energiskatt 43,2 46,5 -1,3 2,4

1431 Skatt på elektrisk kraft 31,8 31,1 -3,1 -0,5

1432 Energiskatt bensin 4,6 7,0 0,3 1,5

1433 Energiskatt oljeprodukter 6,8 8,1 1,8 1,4

1434 Energiskatt övrigt 0,0 0,3 -0,3 0,0

1440 Koldioxidskatt 23,4 24,6 -1,1 0,5

1441 Koldioxidskatt bensin 9,1 8,6 0,5 0,9

1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15,1 15,3 -0,3 -0,8

1443 Koldioxidskatt övrigt -0,8 0,7 -1,3 0,4

1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 6,8 9,3 -0,7 0,5

1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0

1452 Skatt på råtallolja 0,0 0,1 0,0 0,1

1453 Särskild skatt mot försurning 0,0 0,1 0,0 0,0

1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,2 0,1 0,0 0,0

1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 0,0 0,0 0,0

1456 Avfallsskatt 0,4 0,4 0,0 0,1

1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024

1458 Övriga skatter -0,1 0,1 -0,2 -0,1

1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 2,7 3,7 -0,8 0,1

1461 Kemikalieskatt 2,6 2,5 0,3 0,5

1462 Flygskatt 0,9 1,7 0,1 -0,1

1463 Skatt på avfallsförbränning 0,0 0,0 0,0 0,0

1464 Skatt på plastbärkassar 0,0 0,4 0,0 0,0

1465 Intäkter från handel med elcertifikat 0,1 0,1 -0,1 0,0

1467 Flaskhalsintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0

Skatt på energi och miljö 73,5 80,3 -3,1 3,4

Skatt på vägtrafik Intäkterna från skatt på vägtrafik uppgick till 21,4 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre fordon än väntat nyregistrerades under 2025.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på vägtrafik 0,2 miljarder kronor (1,0 procent) lägre.

Övriga skatter Intäkterna från posten Övriga skatter uppgick till 7,7 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från övriga skatter 0,8 miljarder kronor (10,9 procent) högre. Intäkterna från skatt på spel ökade med 0,5 miljarder kronor främst till följd av höjd skatt på spel från 18 till 22 procent.

Skatt på import

Skatt på import består av tull på varor utanför EU.

För 2025 uppgick intäkterna från tull till 9,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor (14,1 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Efterfrågan på importvaror blev högre, delvis som en följd av att den svenska kronan blev starkare än beräknat och importvaror därmed billigare.

Intäkterna från skatt på import ökade med 0,6 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2024. Den största enskilda ökningen är inom varugruppen maskiner, apparater m.m. där debiterad tull ökat med 0,3 miljarder kronor eller 18 procent. Det totala importvärdet har dock minskat, främst till följd av att priset på oljeprodukter minskat. Men då dessa varor ofta är tullfria påverkas inte debiterad tull.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (befarade uppbördsförluster), omprövningar, debiteringsanstånd , skattetillägg, förseningsavgifter, intäkter som förs till fonder samt avgifter till public service.

1 Det finns två typer av anstånd, debiteringsanstånd (anstånd på grund av taxeringsbeslut, en skattskyldig överklagar ett beslut), som redovisas under 1600 Restförda och övriga skatter, samt betalningsanstånd (anstånd med att betala skatt av andra skäl, t. ex. de tillfälliga skatteanstånd som infördes till följd av sjukdomen covid-19) som redovisas under 1900 Periodiseringar.

Tabell 2.15 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024

Intäkterna från restförda och övriga skatter uppgick till 13,5 miljarder kronor. Det är 2,8 miljarder kronor (26,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Utfallet för restförda skatter blev -10,9 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är 1,8 miljarder kronor och beror i huvudsak på att redovisade uppbördsförluster, främst för företag, blev lägre än beräknat.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från restförda och övriga skatter 4,7 miljarder kronor (53,9 procent) högre. Restförda skatter beräknas öka statens skatteintäkter, till följd av lägre uppbördsförluster hos både företag och hushåll. Övriga skatter från företag blev 2,1 miljarder kronor lägre och beror främst på att företagens netto 2025, av medgivna debiteringsanstånd och debiteringsanstånd som upphör, minskat jämfört med 2024.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonderna.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och betalningsanstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.16 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2025 2024 2025 2024

1700 Avgående poster, skatter till EU -9,1 -8,5 -1,1 1,1

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 323,7 -1 279,2 12,7 -7,8

1811 Kommunala skatter -984,5 -952,5 7,5 -10,1

1812 Avgifter till AP-fonder -339,2 -326,7 5,2 2,3

1900 Periodiseringar -17,0 -16,7 -20,1 -9,1

1910 Uppbördsförskjutningar 18,5 7,0 6,4 -19,0 1920 Betalningsförskjutningar -49,7 -39,4 -25,3 11,6 1930 Anstånd 14,2 15,6 -1,2 -1,8

Avgående poster och periodiseringar -1 349,8 -1 304,4 -8,5 -15,8

Avgående poster, skatter till andra sektorer Intäkterna från avgående poster och periodiseringar uppgick till -1 349,8 miljarder kronor. Det är 8,5 miljarder kronor (0,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och 45,4 miljarder kronor (3,5 procent) lägre än 2024. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev lägre än beräknat i statens budget för 2025. Skillnaden mot 2024 förklaras av att lönesumman ökat med 3,3 procent under 2025.

Periodiseringar Periodiseringar uppgick till -17,0 miljarder kronor. Det är 20,1 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev periodiseringar 0,3 miljarder kronor lägre.

Uppbördsförskjutningar för 2025 uppgick till 18,5 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2025 blev högre än den periodiserade intäkten avseende 2025. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 6,4 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningar uppgick till -49,7 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan inrespektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar.

Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -33,4 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2025.

Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner blev -14,8 miljarder kronor, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2025, inkl. utbetalning av slutreglering för 2023, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2023. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2023 blev 8,9 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2023. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2025, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2025. Betalningsförskjutningen påverkas även av att den kommunala skatteintäkten för 2025 bedöms vara 5,9 miljarder kronor lägre än vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2025.

Anstånd Anstånd med att betala skatt minskade med 14,2 miljarder kronor, vilket ökade statens skatteinkomster. I statens budget antogs anstånden minska med 15,4 miljarder kronor, en skillnad på -1,2 miljarder kronor.

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2025 uppgick till -45 513 miljoner kronor och blev därmed 17 230 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga

budgeten. Övriga inkomster blev 13 062 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.17 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2025 2025 2025 2024

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -154 374 -155 514 -1 140 -146 109

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Övriga inkomster -28 283 -45 513 -17 230 -58 575

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.18 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2025 2025 2025 2024

Inkomster av statens verksamhet uppgick till 51 716 miljoner kronor. Det är 3 879 miljoner kronor (8,1 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomster av statens verksamhet 4 139 miljoner kronor (8,7 procent) högre.

Högre rörelseöverskott både än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år Inkomsterna från rörelseöverskott uppgick till 802 miljoner kronor. Det är 173 miljoner kronor (27,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från rörelseöverskott 166 miljoner kronor (26,1 procent) högre.

Tabell 2.19 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2025 2025 2025 2024 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning

och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 261 132 -129 274 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 132 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2024. Inlevererat överskott från övriga myndigheter blev 106 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott 69 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än 2024.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning uppgick till 626 miljoner kronor. Det är 61 miljoner kronor (10,8 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning 163 miljoner kronor (35,1 procent) högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av fastigheten Landshövdingens stall, Kåbo 5:3, Uppsala.

Statens ränteinkomster från skattekonto lägre än 2024 Ränteinkomsterna uppgick till 5 031 miljoner kronor. Det är 1 569 miljoner kronor (45,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev ränteinkomsterna 766 miljoner kronor (13,2 procent) lägre.

Tabell 2.20 Ränteinkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2025 2025 2025 2024

I posten Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 4 860 miljoner kronor, vilket är 828 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2024. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott blev lägre.

Statens aktieutdelningar högre än föregående år Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av

statens aktier uppgick till 23 188 miljoner kronor, vilket är 2 720 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.21 Aktieutdelning m.m. 2025 och 2024

Miljoner kronor Bolag Utfall 2025 Utfall 2024 Förändring Akademiska hus AB 2 473 2 218 255 Apoteket 1 335 263 1 072 Eurofima 4 3 1 Infranord AB 0 65 -65 Jernhusen AB 358 357 1 Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) 4 400 7 600 -3 200

Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 7 000 miljoner kronor. Resultatet för 2024 uppgick till 33 400 miljoner kronor och drevs främst av reavinster från försäljningen av delar av vindkraftsprojektet Nordlicht I & II till BASF och det havsbaserade vindkraftsprojektet Norfolk i Storbritannien. Nordlicht är Vattenfalls andra stora vindkraftsprojekt till havs där BASF deltar som partner. Vattenfall kommer använda sin andel av den framtida elproduktionen för att förse kunder i Tyskland med fossilfri el. BASF kommer att använda sin andel för leverans av el till sina anläggningar för kemisk produktion i Europa.

Utdelningen från LKAB uppgick till 4 400 miljoner kronor, vilket är 3 200 miljoner kronor lägre än 2024. Resultatet påverkades av lägre järnmalmspriser, låg produktion och det långa stoppet på Malmbanan i början av 2025.

Flaskhalsintäkter och återbetalt stöd till bredbandsutbyggnad gav högre inkomster än föregående år Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 5 774 miljoner kronor. Det är 2 782 miljoner kronor (93,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev övriga inkomster av statens verksamhet 1 262 miljoner kronor (28,0 procent) högre. Det beror främst på att intäkter från överbelastning, s.k. flaskhalsintäkter, blev 798 miljoner kronor högre. Medlen avser finansiering av elstöd till elintensiva företag och utbetalas av Statens energimyndighet via anslag. Dessutom återbetalades tidigare utbetalt stöd till bredbandsutbyggnad om 427 miljoner kronor, vilket är 159 miljoner kronor högre än föregående år.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen.

Tabell 2.22 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall - - 2025 2025 2025 2024

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 489 -4 511 1 240

Lägre inkomster än föregående år Inkomster av försåld egendom uppgick till 489 miljoner kronor. Det är 4 511 miljoner kronor (90,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör ett beräkningstekniskt antagande på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med 2024 blev inkomster av försåld egendom 752 miljoner kronor (60,6 procent) lägre. Under 2025 har bl.a. Lernia AB sålts och realisationsvinsten efter försäljningen uppgick till 116 miljoner kronor. Under 2024 såldes Aktiebolaget Svensk Bilprovning som gav en högre realisationsvinst, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.23 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2025 2025 2025 2024

Återbetalning av lån Återbetalning av lån uppgick till 675 miljoner kronor. Det är 112 miljoner kronor (20,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev utfallet 288 miljoner kronor (74,5 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 13 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och utfallet blev 135 miljoner kronor (51,6 procent) högre än 2024. Det högre utfallet beror främst på att fler personer fått återkrav efter efterkontroll av inkomster sedan fribeloppet återinfördes i juli 2022. År 2025 genomfördes en efterkontroll som omfattade ett helt inkomstår. Jämfört med beräknat i statens budget blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 98 miljoner kronor (55,0 procent) högre och jämfört med 2024 blev utfallet 175 miljoner kronor (178,8 procent) högre. Det beror främst på en återbetalning av kapitaltillskott på 204 miljoner kronor från det statliga bolaget Swedavia.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.24 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2025 2025 2025 2024 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 148 148 5200 Statliga pensionsavgifter 23 921 24 964 1 043 21 943

5000 Kalkylmässiga inkomster 23 921 25 112 1 191 21 943

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2024 Statliga pensionsavgifter uppgick till 25 112 miljoner kronor. Det är 1 191 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepension uppgick till 20 221 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 4 777 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 203 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev de statliga pensionsavgifterna 3 169 miljoner kronor (14,4 procent) högre. Det beror främst på en särskild beräkningsregel som gör att pensionsbeloppet kan tillföras ett förstärkningsbelopp. De senaste årens höga ökning av prisbasbeloppet gjorde att många blev beviljade höga förstärkningsbelopp, vilket medförde ett behov av högre pensionspremier.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden samt Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.25 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

6300 Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden 1 595 958 -637 1 889 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 554 849 -705 2 466 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 534 572 38 453 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning

och resiliens 34 580 18 529 -16 052 - 6900 Övriga bidrag från EU 0 804 804 1 022

6000 Bidrag m.m. från EU 48 770 32 010 -16 761 16 387

Inkomsterna uppgick till 32 010 miljoner kronor, vilket är 16 761 miljoner kronor (34,4 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna

15 623 miljoner kronor (95,3 procent) högre.

Lägre inkomster från RRF än beräknat

Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 34 580 miljoner kronor i statens budget för 2025. RRF utgör merparten av

EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges första utbetalning från RRF uppgick till 18 529 miljoner kronor och omfattade huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022. Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att skicka in en andra betalningsansökan som huvudsakligen omfattar åtgärder som genomfördes 2023 och 2024.

Bidragen från EU:s regional- respektive socialfond blev lägre jämfört med budget och 2024 Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 637 miljoner kronor lägre än beräknat och 931 miljoner kronor lägre än 2024. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 705 miljoner kronor lägre än beräknat och 1 618 miljoner kronor lägre än 2024. Det beror dels på att bidragsansökningar avseende 2025 betalas ut under 2026, dels på att EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat.

Tabell 2.26 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 -3 -3 -31

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 460 2 285 -175 2 468

6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013 0 - 0 0

6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 773 604 -169 863

6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027 1 687 1 680 -6 1 605

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 290 10 177 -113 10 452

Bidragen från EU:s jordbruksfonder i nivå med budget

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 177 miljoner kronor, vilket är

113 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023 flaskhalsintäkter.

Tabell 2.27 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2025 2025 2025 2024

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2025 2025 2025 2024

7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 0

7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -58 303 -61 847 -3 545 -54 029

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -154 374 -155 514 -1 140 -146 109

I statens budget beräknades posten Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till -154 374 miljoner kronor. Utfallet blev -155 514 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -1 140 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt blev 3 545 miljoner kronor högre eftersom den statliga konsumtionen och investeringarna ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2024 ökade avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 405 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 7 818 miljoner kronor.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga förvaltningen. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att sektorn offentlig förvaltnings delsektorer inte får redovisa negativa skatter, inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig förvaltning.

Tabell 2.28 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2023–2025

Miljoner kronor

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 771 547 1 732 926 1 681 782

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas kan det finnas skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna. För 2025 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper.

2.5¶Utgifter i statens budget 2025

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.29 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna blev lägre än beräknat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 405 812 miljoner kronor. Det är 22 603 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 30 799 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom nio av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Tabell 2.29 Utgifter i statens budget 2025

Miljoner kronor

Utfall -

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 123 059 303 123 362 119 943 -3 116 -3 419 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 890 62 890 62 412 -479 -479

Utfall -

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Lägre utgifter för försvaret än beräknat

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det är framför allt utgifterna för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga som blev lägre än beräknat.

Lägre utfall för Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgiftsområdet finansierar i huvudsak specialdestinerade bidrag till kommuner och regioner och utfallet blev lägre än beräknat för flera anslag.

Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än beräknat. Det är antalet nettodagar med sjukpenning som blev lägre än beräknat på grund av ett lågt inflöde av nya sjukfall.

Lägre utgifter för föräldrapenning

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 100 610 miljoner kronor, vilket är 3 921 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för föräldrapenning uppgick till 33 686 miljoner kronor, vilket är 2 078 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är 1 071 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet uttagna dagar blev färre än beräknat.

Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2,2 miljarder lägre

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 91 328 miljoner kronor, vilket är 2 211 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb blev 2 317 miljoner kronor, vilket är 1 748 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på en svagare konjunktur och en lägre ersättning är beräknat. Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 304 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer med lönebidrag eller skyddat arbete blev färre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag för lönegarantiersättning blev 3 995 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 630 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att fler företag än beräknat, bl.a. ett företag med ett stort antal anställda, har blivit föremål för konkurs eller företagsrekonstruktion, vilket har ökat utgifterna för lönegarantiersättning.

Även utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för omställningsstudiestöd blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 30 610 miljoner kronor, vilket är 3 184 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 2 391 miljoner kronor, vilket är 2 486 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet kvalificerade sökande blev lägre än beräknat.

Lägre utgifter för klimatinvesteringar och klimatpremier

Inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur blev utfallet 13 447 miljoner kronor, vilket är 2 992 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 608 miljoner kronor, vilket är 1 887 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att pågående projekt har haft lägre kostnader än beräknat och färre nya åtgärder beslutades under 2025. Utgifterna för anslaget 1:17 Klimatpremier blev 1 203 miljoner kronor, vilket är 1 110 miljoner kronor lägre, bl.a. på grund av förseningar av beslut och utbetalning.

Senarelagda utbetalningar för statlig medfinansiering gav lägre utfall

Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 89 110 miljoner kronor, vilket är 5 338 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 37 836 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på senareläggningar av utbetalningar av statlig medfinansiering och bidrag.

EU:s finansieringsbehov lägre än väntat

Utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 45 714 miljoner kronor, vilket är 2 048 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Den BNI-baserade avgiften blev 4 146 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. De andra tre delarna av avgiften till EU blev däremot högre än beräknat. Utfallet för avgiften som baseras på materialåtervunnen plast blev 723 miljoner kronor högre, den mervärdesskattebaserade avgiften blev 766 miljoner kronor högre och avgiften som baseras på tullar blev 609 miljoner kronor högre än beräknat.

Stora skillnader mellan budget och utfall för tekniska poster

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av inoch utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tillsammans blev utfallet för dessa tekniska poster 3 481 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, netto.

Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024

Tabell 2.30 Utfallet för statens budget för 2024 och 2025

Miljoner kronor

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Utgifterna i statens budget ökade med 28 790 miljoner kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest med 35 332 miljoner kronor (27,6 procent).

Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren

Utgifterna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än 2024. Det beror framför allt på att personer som är födda 1957 blev kompenserade för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet 2024. Dessa utgifter var 3 179 miljoner kronor 2024 och påverkar jämförelsen mellan åren.

Fler anställda inom Polismyndigheten och Kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 86 140 miljoner kronor, vilket är 7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre än 2024. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade då bl.a. antalet anställda ökade, för Kriminalvården som en konsekvens av ökade klientvolymer.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina.

Lägre utgifter för internationellt bistånd inom utgiftsområde 7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 45 410 miljoner kronor, vilket är 4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än 2024. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden.

Färre personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem

Utgifterna för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre än föregående år. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror främst på att personer, huvudsakligen medborgare från Ukraina, med tillfälligt skydd i enlighet med det s.k. massflyktsdirektivet, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända.

Lägre utgifter för Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utgifterna 62 412 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 153 miljoner kronor (1,8 procent). Utgifterna för garantipension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är 897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre. Garantipensionen följer prisutvecklingen och prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som har båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen.

Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår och bostadsbidrag

Jämfört med 2024 minskade utgifterna för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 2 267 miljoner kronor (2,2 procent). Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 748 miljoner kronor, vilket är 1 224 miljoner kronor (13,6 procent) lägre jämfört med föregående år. Det lägre utfallet förklaras främst av en lägre preliminär avgift jämfört med 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag uppgick till 3 069 miljoner kronor, vilket är 1 065 miljoner kronor (25,8 procent) lägre än 2024. Det beror huvudsakligen på lägre ersättningsnivå och kortare ersättningsperiod för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer samt färre mottagare av bostadsbidrag. Minskningen beror bl.a. på att inkomsterna höjts samtidigt som inkomstgränserna för att få bostadsbidrag inte har ändrats i samma takt.

Svagare arbetsmarknad medför högre utgifter för arbetslösa

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 2 797 miljoner kronor (3,2 procent). Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 2 856 miljoner kronor (13,4 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad och att en högre andel arbetslösa var berättigade till arbetslöshetsersättning.

Högre utgifter för omställningsstudiestöd och räntor på studielån

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utgifterna 2 571 miljoner kronor (9,2 procent) högre än föregående år. Utgifterna för omställningsstudiestöd blev 1 053 miljoner kronor (78,7 procent) högre. Det beror på att fler personer fick omställningsstudiestöd. Det beror även på att statens utgifter för räntor på studielån blev 1 020 miljoner kronor (79,6 procent) högre än 2024 eftersom räntorna var högre.

Högre utgifter för utbildning och universitetsforskning

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev utgifterna 101 957 miljoner kronor, vilket är 3 824 miljoner kronor (3,9 procent) högre än föregående år. Det beror på högre utgifter för de flesta anslagen inom utgiftsområdet.

Investeringsstöd under avveckling

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev 2 976 miljoner kronor, vilket är 1 653 miljoner kronor (35,7 procent) lägre än 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 918 miljoner kronor, vilket är 1 840 miljoner kronor (66,7 procent) lägre än föregående år. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022.

Utgifterna för både utveckling och vidmakthållande av transportinfrastruktur blev högre

Inom utgiftsområde 22 blev utgifterna 7 894 miljoner kronor (9,7 procent) högre än föregående år. Utgifterna för utveckling och vidmakthållande av transportinfrastruktur blev tillsammans 9 105 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år. Utgifterna för både vägar och järnvägar blev högre.

Högre räntor på statsskulden men inget kapitaltillskott till Riksbanken

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 30 220 miljoner kronor, vilket är 14 979 miljoner kronor (33,1 procent) lägre än 2024. Att utgifterna blev lägre beror på att riksdagen beslutade om ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor 2024. Inget motsvarande kapitaltillskott gjordes 2025. Utgifterna för räntor på statsskulden blev i stället 10 000 miljoner kronor (49,7 procent) högre än 2024.

Högre BNI-baserad EU-avgift

Jämfört med 2024 blev utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften för Europeiska unionen 4 527 miljoner kronor (11,0 procent) högre. Det beror i huvudsak på att den BNI-baserade avgiften blev 4 141 miljoner kronor (17,3 procent) högre då EU-budgeten var högre än 2024. Den BNI-baserade avgiften uppgick till 28 096 miljoner kronor.

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgick till 4 427 miljoner kronor, vilket är 9 917 miljoner kronor lägre än 2024. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde vid Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 6 011 miljoner kronor.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2025 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 36 111 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2024.

Indragningarna är 6 641 miljoner kronor lägre än 2024. De 42 indragningar, som översteg 200 miljoner kronor, omfattar 86 procent av totalbeloppet under 2025.

I tabell 2.31 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor.

Tabell 2.31 Indragningar 2025

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 3 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957

UO Anslag Anslagsnamn Indragning

19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis

omställning perioden 2021–2027 439 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

23 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken

2023–2027 814 23 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens

andra pelare 2023–2027 460 24 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 410 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 675 24 1:23 Brexitjusteringsreserven

(2024) 234 24 1:24 Elstöd

(2024) 992 26 1:1 Räntor på statsskulden 1 881

Övriga indragningar 5 160

Summa 36 111

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 2 760 miljoner kronor, avsåg föräldraförsäkringen. Den näst största indragningen uppgick till 1 881 miljoner kronor och avsåg räntor på statsskulden. Indragningen av ersättningar och bostadskostnader uppgick till 1 838 miljoner kronor. Tillsammans står de tre indragningarna för

18 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2024.

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2025.

Medgivna överskridanden

Tabell 2.32 Medgivna överskridanden 2025

Miljoner kronor

Utnyttjat

Medgivet medgivet

Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. anvisades 91 miljoner kronor i statens budget. Anslaget hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 4 miljoner kronor. I ett regeringsbeslut (Ju2025/00288) ökades anslagskrediten för anslagsposten 1 från knappt 5 miljoner kronor till 9 miljoner kronor eftersom utbetalningarna med stöd av lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder blev större än beräknat. Dessutom ökade Polismyndighetens rekvisitioner. Den 15 januari 2026 medgav regeringen i ett beslut att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor av samma anledningar (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med knappt 1 miljon kronor.

I statens budget anvisades anslaget 1:18 Avgifter till internationella organisationer 17 miljoner kronor. Regeringen medgav i ett beslut den 16 oktober 2025 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (KN2025/01920). Hela anslagskrediten på knappt 2 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades 4 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Icke medgivna överskridanden

Under 2025 har två anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.33 visar dessa anslagsöverskridanden.

Tabell 2.33 Icke medgivna överskridanden 2025

Miljoner kronor

Ingående Årets Totalt Utgående

överförings- tilldelning enl tilldelade överförings- Icke medgivet UO Anslag Anslagsnamn belopp reg.brev medel Utgifter Anslagskredit belopp överskridande 2 1:18 Utbetalningsmyndigheten -2,21 197,62 195,41 262,98 19,76 -67,57 -47,81 16 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 80,98 80,98 81,03 0,00 -0,05 -0,05

Summa icke medgivet överskridande -47,87

Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten har överskridits med 47,81 miljoner kronor. Det beror på att införandet av

systemet med transaktionskonto avbrutits, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen.

Anslaget 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet överskreds med 0,05 miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet disponerade anslagsposten 2 Särskilda bidrag – del till Universitets- och högskolerådet som regeringen tilldelade 0,4 miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet betalade ut 0,5 miljoner kronor i bidrag och fick därmed ett icke medgivet överskridande på 0,1 miljoner kronor.

2.6¶Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.34 Förändring av anslagsbehållningar 2021–2025

Miljoner kronor

2021 2022 2023 2024 2025

Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 169 861 144 537 87 673 51 062 56 024

Anvisat i statens budget 1 165 657 1 190 965 1 238 716 1 326 239 1 412 841 Ändringsbudget 162 382 76 714 9 982 40 815 8 197 Utnyttjade medgivna överskridanden 0 5 228 17 5 Indragningar -137 317 -113 744 -71 459 -42 656 -34 154 Utfall 1 216 046 1 210 805 1 214 077 1 319 453 1 372 111

Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 144 537 87 673 51 062 56 024 70 801

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1–27 exkl. UO 26) -25 324 -56 865 -36 610 4 962 14 777

Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) -8 600 -5 963 3 429 3 028 -3 421

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1–27) -33 924 -62 828 -33 182 7 990 11 355

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas

Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -10 567 miljoner kronor i budgeten för 2025, vilket innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Anslagsbehållningarna ökade med 11 355 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 73 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade med drygt 3 421 miljoner kronor, från 1 957 miljoner kronor vid början av året till -1 465 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket ökade med 15 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade under 2025 från 56 024 miljoner kronor vid ingången av året till 70 801 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 14 777 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 10 494 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 4 283 miljoner kronor.

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 19 miljarder kronor

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 18 738 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 14 835 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med 34 miljarder kronor

Indragningar av anslagsmedel, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., uppgick till 34 154 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 8 502 miljoner kronor jämfört med 2024.

I tabell 2.35 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 2 000 miljoner kronor under något av åren 2021–2025.

Tabell 2.35 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över

2 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 7 278 8 496 3 101 192 -638 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 7 695 8 052 8 243 11 907 14 835 22 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur 2 384 4 397 2 293 1 487 2 716 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 15 884 6 316 1 528 670 497

UO Anslag Anslagsnamn 2021 2022 2023 2024 2025 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare

(2021) 11 804 150 150 0 24 1:24 Omställningsstöd

(2021) 34 469 4 940 1 035 0 24 1:26 Stöd till handelsbolag

(2021) 2 173 20 20 0 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa

(2021) företag 8 021 19 4 0 24 1:28 Evenemangsstöd

(2021) 2 928 125 0

2.7¶Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av inoch utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. I tabell 2.36 specificeras nettoutlåningens största poster.

Tabell 2.36 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2025

Miljoner kronor

Utfall -SB

SB1 2025 Utfall 2025 2025 Utfall 2024

Försvarets materielverk, konton för exportåtaganden och

Utfall -SB

1

SB1 2025 Utfall 2025 2025 Utfall 2024

Summa -2 985 -946 2 039 -1 973

1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmedel är beräknade till 0 totalt.

Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -946 miljoner kronor under 2025, vilket är 2 039 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 1 027 miljoner kronor högre än föregående år.

Premiepensionsmedlen ökade nettoutlåningen

Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 56 031 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 59 788 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en ökning med 3 005 miljoner kronor 2025. År 2024 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 6 173 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 9 178 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade med nästan 9 miljarder kronor

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade 2025 med 8 808 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.37 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.37 Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor

Utfall 2025 Utfall 2024

Studielån

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån. Amorteringar minskar lånet. Sammantaget ökade lånet i Riksgäldskontoret med 15 821 miljoner kronor 2025.

Räntan på studielån fastställs av regeringen efter en beräkning av Riksgäldskontoret. Den beräknas på ett genomsnitt av de tre senaste årens räntekostnader för den statliga upplåningen. Från och med 2023 ingår också ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån. Den ränta som tas ut från låntagarna motsvarar ca 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret debiterar CSN och ca 70 procent av räntepåslaget. Skillnaden på 30 procent motsvarar låntagarens normala ränteavdrag vid inkomstbeskattningen och beror på att studielån inte är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen.

CSN:s medel i den nya kreditreserven ökade med 1 153 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Det är alltså låntagarnas ränteinbetalningar som finansierar den nya kreditreserven. Kreditreserven ska användas för att täcka framtida förluster på studielånen.

CSN har också ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 328 miljoner kronor 2025. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Resterande 30 procent subventioneras av staten och finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån som förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras, dvs. läggs till skulden. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari, året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 14 996 miljoner kronor, vilket är 996 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mindre än beräknat

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 1 392 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 4 000 miljoner kronor, vilket är 2 608 miljoner kronor högre än utfallet.

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

Under 2025 minskade fonden sina placeringar med 266 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. I budgeten beräknades placeringarna i Riksgäldskontoret vara oförändrade.

Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder.

I tabell 2.38 och tabell 2.39 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2024 och 2025.

Under 2025 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 913 miljoner kronor till 44 100 miljoner kronor. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.

Under 2025 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 5 855 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 387 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 73 612 miljoner kronor i slutet av året.

I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 6 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 145 miljoner kronor mindre än beräknat för resolutionsreserven.

Tabell 2.38 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2025 Utfall 2024

Tabell 2.39 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret

Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med 2 377 miljoner kronor 2025. Det beror på att fonden i stället har ökat sitt innehav i statsobligationer. Av samma orsak minskade placeringarna i Riksgäldskontoret även 2024, med 9 945 miljoner kronor, en skillnad på 7 568 miljoner kronor mellan åren.

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 380 miljoner kronor 2025, vilket minskar nettoutlåningen. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten.

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat men mindre än 2024

Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 2 385 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 385 miljoner kronor mer än beräknat. År 2024 ökade dessa infrastrukturlån med 8 067 miljoner kronor, vilket är 5 682 miljoner kronor mer än 2025.

Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade

Fortifikationsverket äger och förvaltar Sveriges fastigheter för försvarsändamål. Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade med 17 265 miljoner kronor, vilket är 9 697 miljoner kronor mer än 2024. Posten ingick inte i budgeten. Under hösten förvärvade Fortifikationsverket sju fastigheter från det statligt ägda aktiebolaget Specialfastigheter till ett värde av 8 231 miljoner kronor.

Fler och mer omfattande försvarsprojekt påverkar nettoutlåningen

Försvarets materielverk (FMV) ökade behållningarna på vissa särskilda konton i Riksgäldskontoret med 15 388 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Dessa konton rör framför allt konton för exportåtaganden och ökningen hänför sig i första hand till internationella samarbeten med inriktning mot Ukraina. Samtidigt ökade FMV:s övriga krediter med 5 242 miljoner kronor. Sammantaget minskade FMV nettoutlåningen med 10 146 miljoner kronor med anledning av att Sverige är engagerade i fler och mer omfattade försvarsprojekt.

Försvarsmakten löste sina lån vid omklassificering till beredskapstillgångar

I samband med att Försvarsmakten förstärker sin förmåga har de omklassificerat sina verksamhetstillgångar till beredskapstillgångar. En konsekvens av detta är att lånen i Riksgäldskontoret har lösts i sin helhet under 2025. Detta har finansierats med anslag, till största delen anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 1 592 miljoner kronor med anledning av detta, 1 865 miljoner kronor mer än 2024.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna mindre än beräknat

Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade endast med 63 miljoner kronor 2025, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades placeringarna öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 937 miljoner kronor. År 2024 ökade behållningarna med 2 212 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 149 miljoner kronor mellan åren.

Ökad behållning på public service-kontot minskar nettoutlåningen

Public service-avgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av

Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 107 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgick till 4 417 miljoner kronor vid slutet av 2025.

Ökad utlåning till Svedab

Utlåningen till Svensk-danska Broförbindelsen AB (Svedab) ökade med 370 miljoner kronor till 5 705 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen. År 2024 minskade utlåningen med 535 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 905 miljoner kronor mellan åren.

Lånet till SAS avslutades 2024

I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS). Det ökade nettoutlåningen. SAS och dess dotterföretag inledde under sommaren 2022 ett s.k. Chapter 11-förfarande i USA. I september 2024 konverterades 34 miljoner kronor av lånefordran till 28 508 279 aktier i ett rekonstruerat SAS. Aktierna är placerade i en stiftelse. Stiftelsen har i uppdrag att å Riksgäldskontorets vägnar sälja aktierna under perioden 27 augusti 2025–27 augusti 2027. Om stiftelsen inte lyckas sälja aktierna under perioden kommer dessa att skänkas till SAS. Resterande del, den allra största delen, av fordran har skrivits av. Därutöver mottogs vissa värdepapper med slutlikviddatum den 31 december 2033. Dessa värdepapper är placerade i en annan stiftelse. Det har inte skett någon förändring av värdepappren i dessa stiftelser under 2025.

Affärsverket svenska kraftnäts behållningar ökade med

15 miljarder kronor

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret.

År 2025 ökade Affärsverket svenska kraftnäts behållningar med 14 728 miljoner kronor. I statens budget beräknades behållningarna öka med 16 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 272 miljoner kronor.

Under 2024 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 8 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är därmed 6 573 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 64 595 miljoner kronor vid utgången av 2025.

IMF-lån till Riksbanken

Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2025 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för 349 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 3 758 miljoner svenska kronor. Den totala vidareutlåningen till

IMF uppgår vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret

Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU minskade nettoutlåningen med 3 080 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. I budgeten beräknades nettoutlåningen minska med 2 000 miljoner kronor. År 2024 ökade nettoutlåningen med 3 546 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 626 miljoner kronor mellan åren.

2.8¶Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.40 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall Utfall budget

2025 2025 2024 2025

För 2025 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 4 427 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 056 miljoner kronor.

Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde

Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att

betalningarna inte överensstämmer med redovisningen mot anslag. Att redovisningen mot anslag sker vid ett annat tillfälle än när betalningen sker ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en kassamässig korrigering på 1 510 miljoner kronor 2025. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2024 var korrigeringsposten 5 561 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 051 miljoner kronor.

Försvarsmakten redovisade ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde -1 668 miljoner kronor. År 2024 var korrigeringsposten i stället positiv med 2 776 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 444 miljoner kronor mellan åren.

FMV redovisade ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Den kassamässiga korrigeringen blev med anledning av detta 3 713 miljoner kronor. År 2024 var motsvarande korrigeringspost 1 229 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 484 miljoner kronor.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering

Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 874 miljoner kronor för 2025. Det beror främst på att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser och att redovisningen mot anslag baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag.

Elstöd till företag 2023 blev korrigeringspost 2024

I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden finansierades med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, förde därför över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket 2023. Skatteverket betalade sedan ut 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blev en negativ korrigeringspost 2023. Under 2024 återbetalade Skatteverket 1 844 miljoner kronor till affärsverket, vilket då blev en positiv korrigeringspost med samma belopp. Skillnaden mellan beloppen beror på återbetalningar av de elstöd som betalades ut 2023.

Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel

Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år.

Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel

Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i

förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor.

I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 900 MHz-, 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2050. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp, den andra hälften betalades i december 2025 och ger upphov till en negativ kassamässig korrigering 2025. Även under 2023 gav auktionen upphov till negativ kassamässig korrigering på 2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas på den period som frekvenstillstånden avser. År 2025 påverkade den andra hälften av auktionslikviden och periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen negativt med 1 910 miljoner kronor. År 2024 påverkade periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen med 209 miljoner kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringsposten positivt.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till 1 745 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. När det gäller icke räntebärande flöden uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

2.9¶Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till offentlig förvaltning i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten

Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik

För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 aktiverades balanseringen för första, och hittills enda, gången. Den var aktiv till 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex eller balansindex

Uppräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex, om inte balanseringsmekanismen är aktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. När det s.k. balanstalet blir lägre än 1, dvs. när skulderna är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen därmed först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018

Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018, då balansindex nådde samma nivå som inkomstindex. Då var pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. Under balanseringsperioden var indexeringen med balansindex under vissa år högre än inkomstindex, vilket medförde att systemet successivt tog sig tillbaka till ursprungsnivån. Det innebär att inkomstpensionerna efter 2018 räknades upp med förändringen av inkomstindex.

Pensionerna sänktes vid tre tillfällen under balanseringsperioden, till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Det bidrog till att stärka den finansiella ställningen i pensionssystemet. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån.

Regeringen fastställde inkomstindex för 2025 till 220,23. Det innebar en indexökning med 5,7 procent jämfört med 2024 års indextal 208,41. Beräkningen baserades på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen mellan 2023 och 2024.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 4,0 procent 2025.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna

Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift

som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen

Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.41. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat

Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2025 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 382 967 miljoner kronor.

Tabell 2.41 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens statens budget

budget Utfall budget Procent Utfall

2025 2025 2025 2025 2024 AP-fonderna, pensionsutgifter 380 057 383 838 3 781 1,0 363 694 Administrationsutgifter 2 910 3 283 373 12,8 2 888 varav

Utfall -

Utfall - statens

Statens statens budget

budget Utfall budget Procent Utfall

2025 2025 2025 2025 2024

382 967 387 121 4 154 1,1 366 582

Utfallet uppgick till 387 121 miljoner kronor och blev därmed 4 154 miljoner kronor (1,1 procent) högre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 383 838 miljoner kronor, vilket är 3 781 miljoner kronor (1,0 procent) högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 256 965 miljoner kronor och tilläggspension med 126 872 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 1 miljon kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 3 283 miljoner kronor, vilket är 373 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 206 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt Regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2025 den 19 december 2024 [S2024/01015]).

Pensionerna räknades upp med 4,0 procent

För 2025 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 4,0 procent. Jämfört med 2024 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 20 539 miljoner kronor (5,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 20 144 miljoner kronor (5,5 procent).

I december 2025 hade 2 311 326 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 28 996 personer jämfört med december 2024.

2.10¶Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget

Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Utgifterna redovisas här realekonomiskt fördelade på transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, (se diagram 2.1).

Diagram 2.1 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2025, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 62,7 % Konsumtion 28,0 % Investeringar 6,0 % Räntor 2,2 % Övrigt finansiellt 1,1 %

Tabell 2.42 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2025

Miljoner kronor

Procentuell

Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2025 Utfall 2024 2024–2025 2024–2025

Transfereringar 879 425 904 164 -24 739 -2,7

varav till

varav

varav

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt

motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna uppgick till 879 425 miljoner kronor, vilket motsvarar 62,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2025.

Hushållssektorn fick 44,9 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 394 827 miljoner kronor, vilket är en minskning med 38 miljoner kronor jämfört med 2024. Minskningen gäller bl.a. utgifter för kompensation till personer födda 1957 på grund av förändringar i pensionssystemet och skattelagstiftningen (3 179 miljoner kronor) samt klimatbonus (1 357 miljoner kronor). Minskningarna motverkas till stor del av ökade utgifter för bl.a. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (3 395 miljoner kronor) och statlig assistansersättning (1 074 miljoner kronor).

Den kommunala sektorn fick 32,6 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till den kommunala sektorn uppgick till 286 829 miljoner kronor, vilket är en minskning med 4 509 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2024. De beloppsmässigt största minskningarna gäller bidrag till folkhälsa och sjukvård (6 718 miljoner kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet (3 010 miljoner kronor). Minskningarna motverkas delvis av ökade bidrag till bl.a. läkemedelsförmånerna (3 117 miljoner kronor) och prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (2 535 miljoner kronor).

Företagssektorn fick 7,0 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till företagssektorn blev 61 841 miljoner kronor, vilket är 31 535 miljoner kronor (33,8 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror främst på ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor för återställning av eget kapital, vilket utbetalades 2024. Dessutom minskade utgifterna för bl.a. investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (1 847 miljoner kronor), kapitalinsatser i statligt ägda företag (1 727 miljoner kronor) samt gårdsstöd (1 362 miljoner kronor).

Av de totala transfereringarna gick 100 560 miljoner kronor (11,4 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 11 349 miljoner kronor (12,7 procent) jämfört med 2024. Det beror främst på ökade utgifter för stöd till Ukraina (11 213 miljoner kronor) samt Sveriges EU-avgift (4 527 miljoner kronor). De ökade utgifterna motverkades delvis av att utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med 3 508 miljoner kronor.

Konsumtion

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård.

Utgifterna för konsumtion uppgick 2025 till 392 216 miljoner kronor, vilket motsvarar 28,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 54,7 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 14 987 miljoner kronor

(7,5 procent) jämfört med 2024. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 131 342 miljoner kronor, vilket är en ökning med 18 918 miljoner kronor (16,8 procent) jämfört med 2024. De ökade utgifterna gäller främst anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Investeringar

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion.

Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 83 973 miljoner kronor, vilket är en ökning med 14 359 miljoner kronor (20,6 procent) jämfört med 2024. Ökningen avser främst anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Räntor och finansiella transaktioner

I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 31 505 miljoner kronor vilket är 10 138 miljoner kronor (47,4 procent) högre jämfört med 2024. Det beror framför allt på ökade utgifter för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret betalade ut inflationskompensation i samband med förfall av en realobligation. De ökade ränteutgifterna motverkades delvis av att räntenettot från Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. gav ett överskott.

3¶Utfall per utgiftsområde

I detta avsnitt presenteras utfall per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har använt anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2025 med utfallet 2024. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga beslut om ändring i statens budget per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2025 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2025 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

3.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 3.1 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfall -

Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet uppgick till 19 628 miljoner kronor, vilket är 503 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 42 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 603 miljoner kronor (3,2 procent) högre.

Högre utgifter för Riksdagens fastighetsanslag på grund av fastighetsförvärv

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 548 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (61,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 300 miljoner kronor (120,9 procent) högre. Det beror i huvudsak på förvärv av fastigheten Havssvalget 5 som ska användas som övernattningsbostäder till riksdagsledamöter. Anslaget anvisades extra medel i propositionen Vårändringsbudget för 2024 (prop. 2024/25:99) för förvärvet, vilket genomfördes först under 2025 och finansierades med anslagssparandet från 2024.

Utgående överföringsbelopp för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 175 miljoner kronor då bl.a. förvärv av mark för en ny godsmottagning försenades.

Lägre utfall för Regeringskansliet än beräknat

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 9 862 miljoner kronor, vilket är 570 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 11 miljoner kronor främst för att stärka livsmedelsexporten genom lantbruksråd vid utlandsmyndigheter. Att utfallet blev lägre än budget beror bl.a. på att vissa insatser inte skett i den takt som beräknats.

Lägre utfall för mediestöd än beräknat

Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd blev 869 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att färre som sökte mediestöd uppfyllde villkoren än vad som beräknats.

Lägre utgifter för val än föregående år

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 188 miljoner kronor, vilket är 547 miljoner kronor (74,5 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på högre utgifter i samband med att valet till Europarlamentet genomfördes under 2024, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Högre utgifter för Valmyndigheten än 2024

Utfallet för anslaget 6:4 Valmyndigheten blev 162 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (166,0 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för drift och förvaltning av valadministrationens it-system.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 146 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 96 miljoner kronor.

Låneramar

Tabell 3.3 UO 1 Låneramar

Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2025-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i verksamheten 140 100 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 500 2 088 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 30 13

Summa 2 670 2 201

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 640 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 30 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2025 var 2 201 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:16 Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för nationella minoritetsspråk är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken (skr. 2025/26:62) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringen skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26KU31, rskr. 2025/26:208).

3.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för den statliga förvaltningspolitiken, politiken för finansmarknaden och arbetet för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Anslag

Tabell 3.4 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:14 Vissa garanti- och

Utfallet uppgick till 21 518 miljoner kronor, vilket är 216 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 243 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 694 miljoner kronor (3,3 procent) högre.

Lägre utgifter för Kammarkollegiet än anvisat

Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 134 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (19,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor för Harpsundsnämndens kompensation för ingående mervärdesskatt. Harpsundsnämnden fick 7 miljoner kronor utbetalt i kompensation 2025.

Det lägre utfallet förklaras bl.a. av att utgifter för att hantera omställnings- och kompetensstöd blev lägre, eftersom antalet inkomna ansökningar av stödet blev lägre än beräknat. Utgifterna för stödet finns under anslaget 1:14 Grundläggande omställningsoch kompetensstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Något lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än anvisat

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 17 066 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att pensionsuttagen skedde vid högre åldrar än beräknat.

Högre utgifter för underhåll av bidragsfastigheter än anvisat och 2024

Utfallet för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter blev 445 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 5 miljoner kronor för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Bidragsfastigheter är anläggningar som inte kan bära sina egna

kostnader genom hyresintäkter. Det är t.ex. de kungliga slotten, slottsparker, fästningar, ruiner och kloster. Utgifterna för sysselsättningsåtgärderna uppgick till 2 miljoner kronor och gick till att visstidsanställa ett tiotal personer som bl.a. fick jobba med takomläggning av Kungliga hovstallet.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 80 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det beror på ökade utgifter för underhållsåtgärder av bidragsfastigheter, bl.a. påbörjades renovering av tornspiran på Riddarholmskyrkan i Stockholm under 2025. Det största underhållsprojektet är fortsatt renoveringen av fasaderna på Stockholms slott.

Högre infrianden av garantier än beräknat

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 268 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor (57,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 228 miljoner kronor, främst för infrianden av garantier till Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond. Det beror i huvudsak på högre utgifter för EIB:s garantifond för infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19.

Överskridande av Utbetalningsmyndighetens anslag

Utfallet för anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten blev 263 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (33,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 100 miljoner kronor (61,0 procent) högre. Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget överskreds med 48 miljoner kronor. Det beror på att införandet av systemet med transaktionskonto avbrutits efter beslut av regeringen, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 275 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 233 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 42 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.6 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Riksbanken - 8 922

Summa 8 922

Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i

s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Den totala vidareutlåningen till IMF uppgick vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.7 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utestående Utfärdade garantier

åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2025-12-31 utländsk valuta utfästelser

Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 515 888 2 515 888

Garanti till insättare i utländska

Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)⁴ EUR 7 825 84 656 EUR 7 825 84 656 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB)⁵ EUR 2 600 28 130 EUR 2 600 28 130 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)⁶ EUR 542 5 859 EUR 542 5 859 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB)⁶ EUR 124 1 338 EUR 124 1 338 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)

Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)⁸ USD 504 4 637 USD 504 4 637 Garanti till Europeiska unionen för SURE⁹ EUR 849 9 029 EUR 835 9 029 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19⁹ EUR 863 5 064 EUR 468 5 064 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹⁰ EUR 45 484 EUR 45 484 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina¹¹ EUR 137 1 478 EUR 137 1 478

Summa 2 656 602 2 656 602

¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2024. ² Lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). ⁴ Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. ⁵ Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129–130. ⁶ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. ⁷ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2024. ⁸ Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. ⁹ Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353. ¹⁰ Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190. ¹¹ Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.8 UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 11 389 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 58 000 49 433

Summa 73 200 60 822

Riksdagen har beslutat om låneramar på 73 200 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2025 var 60 822 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.9 UO 2 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 37 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för resolutionsreserven och stabilitetsfonden.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Upphandlingsmyndigheten har inte fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Utbetalningsmyndigheten

Utbetalningsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Utbetalningsmyndigheten har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 2, anslag 1:18, anslagspost 1 Utbetalningsmyndigheten med 47 813 tusen kronor. Det är inte förenligt med 6 § anslagsförordningen (2011:223).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:17 Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning av lokaler

Riksrevisionen har granskat om statens kontorsförsörjning är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens användning och anskaffning av kontorslokaler (2025/26:65) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26FiU18, rskr. 2025/26:183).

RiR 2025:21 Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling

Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har vidtagit effektiva åtgärder för skäliga arbetsvillkor i offentliga upphandlingar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling (skr. 2025/26:89) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU28, rskr. 2025/26:201).

RiR 2025:30 Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning

Riksrevisionen har granskat om Statens fastighetsverks förvaltning av marknadshyresoch bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning (skr. 2025/26:152) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:36 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025.

Regeringen redovisar i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 (skr. 2025/26:241) vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.

Anslag

Tabell 3.10 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:4 Kompensation förhöjt (2024) grundavdrag födda 1957 0 0 3 179

Summa 14 812 35 14 434 -378 -2,6 16 924

Utfallet uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 378 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 35 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre.

Lägre utfall än anvisat för Skatteverket

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 871 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att utreda förutsättningarna för att etablera en AI-verkstad för offentlig förvaltning. Skatteverket fick dock, bl.a. på grund av att rekryteringar inte gjorts i den omfattning som planerats, ett lägre utfall än ursprungligen anvisat.

Fler anställda vid Tullverket än 2024

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket blev 3 189 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (9,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för personal. Rekrytering skedde framför allt inom den operativa verksamheten och it. Antalet årsarbetskrafter ökade med 316 (13,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 676.

Högre utgifter för Kronofogdemyndigheten än 2024

Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten blev 2 374 miljoner kronor, vilket är 191 miljoner kronor (8,8 procent) högre jämfört med föregående år. Kronofogdemyndighetens verksamhet bedrivs i fyra kärnprocesser, varav utgifterna för att bedriva verkställighet och indrivning, som är den största kärnprocessen, ökat mest i kronor räknat jämfört med 2024. Under året drev Kronofogdemyndigheten in 18,2 miljarder kronor, en ökning med 1,4 miljarder kronor (8,3 procent) jämfört med 2024. Antalet årsarbetskrafter ökade med 32 (1,6 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 982.

Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren

Det äldre anslaget 1:4 (2024) Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 har använts för att kompensera personer födda 1957 för utebliven skattesänkning till följd av den höjda åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Under 2024 betalades 3 179 miljoner kronor ut i kompensation, medan endast ett ringa belopp betalades ut i kompensation under 2025, efter att samtliga beslut om skatt för 2024 hade fattats.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:1 Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt

Riksrevisionen har granskat om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt har varit en effektiv åtgärd.

Regeringen gör skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt (skr. 2024/25:184) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU7, rskr. 2025/26:29).

RiR 2025:9 Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna

Riksrevisionen har granskat myndigheternas offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster riktade till företag, i de fall där myndigheter både beslutar om avgifternas storlek och disponerar intäkterna från dem.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheterna bestämmer och disponerar avgifterna (skr. 2025/26:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU15, rskr. 2025/26:182).

RiR 2025:18 Skatteverkets åtgärder mot svartarbete

Riksrevisionen har granskat om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete är effektiva.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete (skr. 2025/26:79) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU33, rskr. 2025/26:197).

RiR 2025:23 Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte

Riksrevisionen har granskat om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (skr. 2025/26:111) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 3.11 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:10 Ersättning för skador på grund

av brott 222 70 282 60 27,2 195 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 306 4 423 117 2,7 4 011 1:12 Kostnader för vissa

skaderegleringar m.m. 91 97 6 6,7 95 1:14 Bidrag till brottsförebyggande

arbete 138 7 145 7 5,0 119 1:17 Från EU-budgeten finansierade

insatser avseende EU:s inre

säkerhet, gränsförvaltning och

Utfallet uppgick till 86 140 miljoner kronor, vilket är 652 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 598 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre.

Utfallet för Polismyndigheten blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 44 759 miljoner kronor, vilket är 452 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på minskade utgifter för övertid och försenade lokalprojekt.

Utfallet för Kriminalvården blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 20 282 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 484 miljoner kronor för att stärka Kriminalvårdens kapacitet med anledning av den fortsatt ansträngda beläggningssituationen och ett stort rekryteringsbehov. Att utfallet blev lägre än budget beror på att kapacitetsutbyggnaden inte skedde i den takt som beräknats, bl.a. på grund av förseningar i bygglovsprocesser och överklagande av hyreskontrakt. Dessutom behövdes rekryterings- och utbildningsinsatser inte i den takt som beräknats.

Brottsskadeersättningen högre än anvisat och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 282 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (27,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 70 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter för brottsskadeersättning till följd av ett ökat antal ansökningar. Jämfört med föregående år blev utgifterna 88 miljoner kronor (45,1 procent) högre. Det beror främst på att fler ansökningar inkom, fler ersättningsärenden bifölls och att den genomsnittliga ersättningen blev högre. Den genomsnittliga ersättningen per bifallsärende uppgick till 52 150 kronor, vilket är 31,7 procent högre än föregående år och bl.a. en fortsatt effekt av de höjda ersättningsnivåerna för kränkning som skedde under 2022.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 97 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (6,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på högre utgifter för utbetalningar enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Dessutom blev Polismyndighetens rekvisitioner högre än vad som ursprungligen beräknades. Den 15 januari 2026 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 1 miljon kronor.

Lägre utgifter för EU-finansierade insatser än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 191 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (54,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 37 miljoner kronor för att ge Polismyndigheten förutsättningar att använda extra tilldelade EU-medel inom instrumentet för gränsförvaltning och visering. Att utfallet blev lägre än budget beror på att flera projekt inte förbrukade medel i den takt som var beräknat på grund av förseningar av legala förutsättningar på EU-nivå för utveckling och driftsättning av itsystem samt tidskrävande upphandlingsprocesser inom vissa projekt.

Polismyndighetens utgifter blev högre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten 3 378 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det är främst personalkostnaderna som ökat. Dessutom ökade lokalkostnaderna på grund av utökade lokalareor.

Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med ca 1 315 (3,7 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 37 039, varav 61 procent poliser och 39 procent civilanställda.

Totalt påbörjade 1 801 personer grundutbildningen till polis, vilket är en ökning med 246 personer (15,8 procent) jämfört med 2024. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen. Den riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen och kompletterar den med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 177 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 37 personer (26,4 procent) jämfört med 2024.

2 För 2025 har Polismyndigheten ändrat metod för beräkning av årsarbetskrafter, vilket innebär att mer frånvaro ingår i beräkningen än tidigare. Polismyndigheten har uppskattat 2024 års uppgift om årsarbetskrafter för att få jämförbarhet. Uppskattningen har inte fördelats på polis- respektive civilanställda.

Under året godkändes 1 575 personer efter polisutbildningen, vilket är en ökning med 133 personer (9,2 procent) jämfört med 2024.

Kriminalvårdens utgifter blev högre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 711 miljoner kronor (15,4 procent) högre. Det beror framför allt på ökade personalkostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården uppgick vid slutet av 2025 till 18 293, vilket är en ökning med 2 363 (14,8 procent) jämfört med föregående år.

Kriminalvårdens platskapacitet i häkten och anstalter utökades under året. Under 2025 fanns i genomsnitt 3 768 häktesplatser, vilket är en ökning med 433 platser. Beläggningsgraden i häkte var i genomsnitt 91 procent, vilket är 6 procentenheter lägre än 2024. Motsvarande siffror på landets anstalter var 7 760 platser, vilket är 1 041 platser fler än föregående år. Beläggningsgraden i anstalt var i genomsnitt 96 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med 2024.

Utfallet för rättsliga biträden blev högre än föregående år

Utgifterna för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 4 423 miljoner kronor, vilket är 412 miljoner kronor (10,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det förklaras av en ökning av antalet förordnande av rättsliga biträden och av ökad timkostnad.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser

avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 530 454

530 454

Summa

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 530 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 454 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:13 Antagningen till polisutbildningen

Riksrevisionen har granskat om regeringens, Polismyndighetens och Totalförsvarets plikt- och prövningsverks arbete med antagningen till polisutbildningen är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om antagningen till polisutbildningen (skr. 2025/26:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:JuU21, rskr. 2025/26:154).

3 Kriminalvården har justerat uppgifterna för 2024 efter årsredovisningens inlämnande.

RiR 2025:26 Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete för att nå intentionerna med polisreformen 2015.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 (skr. 2025/26:110) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 3.13 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Avgifter till internationella

organisationer 1 450 552 1 766 316 21,8 1 595 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande

verksamhet 185 167 -19 -10,0 140 1:3 Inspektionen för strategiska

produkter 163 145 -19 -11,4 124 1:4 Svenska institutet 136 148 12 8,8 135 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt

strategiska insatser 344 325 -18 -5,3

4 Övriga anslag 0 326

Summa 2 278 552 2 551 273 12,0 2 321

Utfallet uppgick till 2 551 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (12,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 552 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 230 miljoner kronor (9,9 procent) högre.

Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer högre än beräknat

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet, OECD och, fr.o.m. 2024, den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror bl.a. på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Vidare påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya, utvidgade eller neddragna fredsbevarande insatser.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 766 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är främst att utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer och det

4 Samtliga övriga avser s.k. äldreanslag som inte förts upp i statens budget 2025.

Nordiska ministerrådet blev högre än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i beslut om ändring i statens budget anslaget med 552 miljoner kronor.

Jämfört med 2024 blev utgifterna 171 miljoner kronor (10,7 procent) högre. Utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer ökade med 240 miljoner kronor medan avgiften till Nato minskade med 68 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

283 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 146 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 137 miljoner kronor. Bemyndigandet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet har inte nyttjats då verksamheten har flyttats till annat anslag.

3.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 3.15 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Förbandsverksamhet och

beredskap 66 246 1 107 68 855 2 610 3,9 59 503 1:2 Försvarsmaktens insatser

internationellt 2 800 7 942 6 365 3 565 127,3 3 221 1:3 Anskaffning av materiel och

anläggningar 59 559 566 58 829 -730 -1,2 50 165 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 572 101 657 85 14,9 379 1:14 Stöd till Ukraina 22 740 -10 930 11 213 -11 527 -50,7 2:1 Kustbevakningen 1 891 81 1 984 93 4,9 1 771 2:3 Ersättning för räddningstjänst

m.m. 28 35 43 15 55,1 99 2:4 Krisberedskap 2 392 195 2 413 21 0,9 1 858 2:9 Rakel Generation 2 668 617 -52 -7,8 38

Övriga anslag 12 785 41 12 534 -252 -2,0 11 143

Summa 169 680 -862 163 509 -6 171 -3,6 128 177

Utfallet uppgick till 163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre.

Ökad försvarsaktivitet i Sverige och fortsatt stöd till Ukraina

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 68 855 miljoner kronor, vilket är 2 610 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 107 miljoner kronor för stöd till Ukraina, bl.a. för transport, iordningställande och underhåll av skänkt försvarsmateriel. Under 2025 bestod stödet till Ukraina främst av utbildningsoch logistikinsatser, direktanskaffning av materiel och ekonomiska bidrag. Till och med den 19 februari 2026 uppgår det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till ca 103 miljarder kronor. Jämfört med föregående år blev utgifterna 9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre, vilket beror på ökad försvarsaktivitet.

Utgifterna för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 6 365 miljoner kronor, vilket är 3 565 miljoner kronor (127,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 7 942 miljoner kronor för att möjliggöra upphandling och anskaffning av materiel och utrustning för att skänka till Ukraina. Jämfört med föregående år blev utgifterna 3 143 miljoner kronor (97,6 procent) högre.

Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 58 829 miljoner kronor, vilket är 730 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 566 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga och prioritera arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Dock förekommer förseningar, bl.a. på grund av brist på materiel och komponenter samt begränsad produktionskapacitet till följd av den höga efterfrågan inom försvarsindustrin i Sverige och övriga Europa. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar blev 8 664 miljoner kronor (17,3 procent) högre än 2024. Under 2025 levererade FMV bl.a. de första JAS 39E till Försvarsmakten.

Högre utgifter för Totalförsvarets forskningsinstitut än anvisat

Utfallet för anslag 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut blev 657 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor (14,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 101 miljoner kronor för att stötta Ukraina i arbete med att stärka landets totalförsvarsförmåga.

Lägre utgifter efter att medel flyttats till andra anslag

Utgifterna för anslaget 1:14 Stöd till Ukraina uppgick till 11 213 miljoner kronor, vilket är 11 527 miljoner kronor (50,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget uppfördes på statens budget för att användas för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 10 930 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområdet, bl.a. för stöd till Ukraina.

Utgifterna för civilt försvar och krisberedskap blev högre än anvisat

Utfallet för anslag 2:1 Kustbevakningen uppgick till 1 984 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 81 miljoner kronor för stöd till Ukraina (31 miljoner kronor) och för att Kustbevakningen skulle stärka sin roll inom totalförsvaret (50 miljoner kronor).

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 43 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (55,1 procent) högre än beräknat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 35 miljoner kronor för högre utgifter på grund av genomförda insatser efter grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023.

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (0,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 195 miljoner kronor, bl.a. för ytterligare stöd till Ukraina och för arbetet med det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo PRS i Sverige. Jämfört med föregående år blev utgifterna 555 miljoner kronor (29,8 procent) högre. Ökningen beror främst på åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret.

Högre personalkostnader inom försvarsområdet

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på att utgifterna för personal blev 2 900 miljoner kronor högre. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten blev 28 442, vilket är 2 254 fler än 2024.

Utgifterna för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 blev 579 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre anslagsutfallet beror på arbetet med SWEN, Swedish Emergency Network (tidigare Rakel G2), som är Sveriges kommande nationella kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer. Till skillnad från nuvarande system kommer SWEN kunna användas för exempelvis videoöverföring. Bland annat har investeringar gjorts i utrustning och system, t.ex. basstationer, licenser och växlar. Dessutom blev utgifterna för konsulttjänster och personalkostnader högre än föregående år.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Införandet av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 334 981 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 232 279 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 102 702 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap beror skillnaden på att Försvarsmakten under året arbetade med att utveckla rapportering och redovisning mot tilldelade bemyndiganden. Förändringen innebär högre krav på detaljeringsgrad av vilka åtaganden som uppfyller kraven för att omfattas av bemyndigandet, vilket har inneburit att redovisningen visar på ett lägre nyttjande av bemyndigandet.

För anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt beror skillnaden på att Försvarets materielverk inte kunde omsätta hela bemyndigandet till beställningar till industrin. Det förklaras främst av att beslut om stöd till Ukraina under 2025 fattades vid olika tillfällen vilket försvårade planeringen.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar beror skillnaden på att bemyndigandet under de senaste budgetåren har ökat väsentligt, dels för att skapa förutsättningar för en nödvändig snabb upprustning, dels för att skapa nödvändigt utrymme för ersättningsanskaffningar för sådan materiel som skänkts till Ukraina. Avvikelsen beror på flera faktorer, främst hög internationell efterfrågan på försvarsmateriel och kapacitetsbrist i försvarsindustrin, men även andra faktorer som resursbrist och ett behov av att förenkla anskaffningsprocesser.

För anslaget 2:4 Krisberedskap beror skillnaden på förseningar inom verksamheterna för ledningsplatser och signalskydd.

Bemyndigandet för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 nyttjades inte. Det beror på förändrad inriktning för genomförandet av etableringen av Rakel Generation 2.

För anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten beror skillnaden på olika faktorer, bl.a. att vissa forskningsprojekt försenades och att några större projekt avslutades under 2025.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 1 300 1 115

Summa 1 300 1 115

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 115 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 84 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 12 738 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kärnavfallsfonden

Kärnavfallsfonden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Kärnavfallsfonden har inte underlag som styrker ett belopp om 476 503 tusen kronor i balansposten fonder. Beloppet framgår av not 14, benämnt ”Vid bokslutstillfället ofördelade tillgångar och skulder”. Att det saknas underlag till en redovisad post i årsredovisningen är inte förenligt med 2 kap. 5 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:4 Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad

Riksrevisionen har granskat om den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret varit effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (skr. 2024/25:206) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FöU7, rskr. 2025/26:169).

RiR 2025:27 Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande konsekvenser

Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss (skr. 2025/26:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 3.19 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Biståndsverksamhet 42 421 233 43 476 1 055 2,5 47 669 1:2 Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete (Sida) 1 773 5 1 621 -151 -8,5 1 638

306 313 7 2,1 297

Övriga anslag

Summa 44 500 238 45 410 910 2,0 49 604

Utfallet uppgick till 45 410 miljoner kronor, vilket är 910 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 238 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre.

Utgifterna för biståndsverksamheten högre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 43 476 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev högre än budgeterat beror främst på att anslagssparandet från 2024 på 1 089 miljoner kronor utnyttjades. Det beror även på att 233 miljoner kronor anvisades i beslut om ändring i statens budget, varav 242 miljoner kronor för att kompensera för lägre biståndsklassificerade utgifter för asylsökande 2024 än beräknat i biståndsbudgeten för 2024.

Sidas förvaltningsutgifter lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) blev 1 621 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för drift av Sidas verksamhet vid utlandsmyndigheter, delvis till följd av den stärkta svenska kronan samt lägre kostnader för personal.

Utgifterna för biståndsverksamheten blev 9 procent lägre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 4 193 miljoner kronor (8,8 procent) lägre. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet inom utgiftsområde 7 minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden, främst för asylsökande

inom utgiftsområde 8 Migration men även för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhetsamt Sveriges bidrag till EU:s Ukrainafacilitet inom utgiftsområde 27 Avgiften till EU.

Budgeten minskade även till förmån för utgifter inom andra utgiftsområden med anledning av lagändringar för att förbättra levnadsvillkoren för personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige enligt det s.k. massflyktsdirektivet. Dessa utgifter klassificeras inte som bistånd.

Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC

För 2023–2025 har riksdagen fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. Utgångspunkten är att svenskt bistånd klassificeras som ODA (Official Development Assistance) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). I biståndsbudgeten ingår således huvudsakligen utgifter som klassificeras som ODA. Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen). Från och med 2025 ingår i den totala biståndsbudgeten utgifter inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd som befunnit sig färre än 12 månader i Sverige inklusive tiden i Migrationsverkets mottagningssystem. Det slutliga biståndsutfallet för 2024 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 52 878 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,79 procent av BNI. Det preliminära biståndsutfallet för 2025 blev 58 519 miljoner kronor, i enlighet med OECD-DAC:s redovisningsprinciper. Det slutliga biståndsutfallet för 2025 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2026.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.20 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 100 000 miljoner kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utestående åtaganden uppgick till 74 522 miljoner kronor, varav 24 526 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar.

De största beloppsmässiga avvikelserna mellan beslutat bemyndigande och utfall är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, både hos Sida och vad gäller Regeringskansliets åtaganden gentemot utvecklingsbankerna och FN-organisationer. Det beror också på att Sida fick ett flertal finansiella villkor under året som begränsade myndighetens möjligheter att teckna avtal i enlighet med gällande strategier.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande

(Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till ca 2,3 miljarder kronor. Av detta avser ca 0,5 miljarder kronor IDA (från 2037 till 2044) och ca 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 3.21 UO 7 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

Utestående Utestående garantier

åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2025-12-31 utländsk valuta utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3 891 25 898 USD 2 815 25 898 Garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB² UA 3 468 43 734 UA 3 468 43 734 Garantikapital i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)³ USD 538 4 953 USD 538 4 953 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)⁴ SDR 343 4 328 SDR 343 4 328 Garantier inom biståndsverksamheten 30 000 14 787 15 480 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet⁵ EUR 152 779 EUR 72 779 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA⁶ USD 16 149 USD 16 149

Summa 94 628 95 321

¹ Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. ² Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11, rskr. 2024/25:50–60. ³ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. ⁴ Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. ⁵ Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. ⁶ Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,61 den 30/12 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.22 UO 7 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Folke Bernadotteakademin

Folke Bernadotteakademin har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Folke Bernadotteakademin har:

– överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 5, anslag 1:2,

anslagspost 6 Folke Bernadotteakademin med 1 693 tusen kronor. – inte bokfört och anslagsavräknat en avsättning uppgående till 4 000 tusen

kronor. Det innebär att myndigheten har överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 7, anslag 1:4, anslagspost 1 Folke Bernadotteakademin med 2 810 tusen kronor. Överskridandet framgår inte av årsredovisningen.

Myndigheten har därmed inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223).

Myndigheten har dessutom överskridit villkoren för den av regeringen tilldelade strategiramen rörande Somalia med 1 720 tusen kronor. Myndigheten har därmed inte följt 10 § anslagsförordningen.

Myndigheten har inte heller redovisat hur den har uppfyllt de finansiella villkor som regeringen har angett för FN:s säkerhetsråd samt strategierna för Somalia och Afghanistan. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:33 Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Sidas arbete med det humanitära biståndet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas arbete med det humanitära biståndet (skr. 2025/26:226) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige och frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Utgiftsområdet omfattar även frågor som rör svenskt medborgarskap.

Anslag

Tabell 3.23 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Migrationsverket 5 299 5 128 -171 -3,2 4 793 1:2 Ersättningar och

bostadskostnader 4 133 2 899 -1 234 -29,8 4 999 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 280 209 -71 -25,5 132 1:4 Domstolsprövning i

utlänningsmål 915 870 -45 -4,9 855 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid

domstolsprövning i utlänningsmål 171 98 -73 -42,6 124

1:6 Offentligt biträde i

utlänningsärenden 265 151 -113 -42,8 197

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024

1:7 Utresor för avvisade och

11 938

Utfallet uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 764 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre.

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 5 128 miljoner kronor, vilket är 171 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utökningen av personal inte skett i planerad omfattning.

Färre asylsökande och fler folkbokförda med tillfälligt skydd

Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 899 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror dels på att antalet personer som söker asyl blev färre än beräknat, dels på att färre medborgare från Ukraina sökt tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, under 2025.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 099 miljoner kronor (42,0 procent) lägre. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror dels på färre asylsökanden men främst på att personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Utgifter kopplade till detta redovisas främst inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet men även inom andra områden som t.ex. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring samt för utresor för avvisade och utvisade

Utfallet för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder blev 209 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (25,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken är främst lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring. Även utgifterna för återvandringsbidragen blev lägre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 49 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kostnaden per transporterad klient blev lägre, vilket främst förklaras av att bidragen från Frontex, EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå, blev högre än tidigare beräknat.

Färre asylsökande och mål som krävde biträde

Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 73 miljoner kronor (42,6 procent) respektive 113 miljoner kronor (42,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är främst ett lägre antal asylsökande, varför antalet mål och ärenden som

kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget.

Jämfört med föregående år minskade utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål med 26 miljoner kronor (20,8 procent) och med 46 miljoner kronor (23,2 procent) för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Då antalet asylsökande blivit färre har både inkomna och avgjorda mål minskat mellan åren, liksom behovet av offentligt biträde.

Antalet anställda ökade på Migrationsverket 2025

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket 335 miljoner kronor (7,0 procent) högre. Personalkostnaderna ökade med 249 miljoner kronor (6,6 procent) till 4 022 miljoner kronor. Det beror främst på högre bemanning men även på löneutvecklingen. Antalet årsarbetskrafter ökade från 5 114 under 2024 till 5 206 under 2025.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.24 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 800 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 691 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 109 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RIR 2025:5 Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden

Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden (skr. 2025/26:9) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU8, rskr. 2025/26:143).

RiR 2025:32 Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning

Riksrevisionen har granskat effektivitet och styrning av förvarsverksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen (skr. 2025/26:137) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning.

Anslag

Tabell 3.25 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:5 Bidrag för

läkemedelsförmånerna 41 087 40 311 -776 -1,9 37 198 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 202 5 10 798 -404 -3,6 17 724 1:7 Sjukvård i internationella

förhållanden 780 655 -124 -15,9 728 1:8 Bidrag till psykiatri 3 620 240 3 718 97 2,7 2 089 1:11 Prestationsbundna insatser för

att korta vårdköerna 7 480 310 7 512 32 0,4 4 984 1:14 Civilt försvar inom hälso- och

sjukvård 1 733 -700 1 035 -698 -40,3 1 530 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 93 -27 -22,4 94 2:6 Stöd till främjande av en aktiv

och meningsfull fritid för barn

och unga 792 443 -349 -44,0 724 4:3 Bilstöd till personer med

funktionsnedsättning 263 175 -88 -33,4 149 4:4 Kostnader för statlig

assistansersättning 26 923 26 388 -535 -2,0 25 344 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldreområdet 6 624 6 046 -578 -8,7 9 030 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 391 200 2 415 24 1,0 2 288 4:7 Bidrag till utveckling av socialt

Utfallet uppgick till 116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 216 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 249 miljoner kronor (0,2 procent) högre.

Lägre bidrag till folkhälsa och sjukvård än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 10 798 miljoner kronor, vilket är 404 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 5 miljoner kronor för informationsåtgärder om reformen av tandvårdens högkostnadsskydd.

Lägre utgifter för sjukvård i internationella förhållanden än anvisat

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden blev 655 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (15,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på variationer i krav på ersättning från andra länder för sjukvård. Även den starkare kronkursen påverkade utgifterna.

Högre bidrag till psykiatrin än anvisat

Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri blev 3 718 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 240 miljoner kronor för att öka tillgängligheten inom psykiatrin.

Utfallet för anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna blev 7 512 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 310 miljoner kronor.

Lägre utfall för civilt försvar inom hälso- och sjukvård

Utfallet för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård blev 1 035 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner kronor (40,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 700 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv för att staten skulle kunna köpa en antibiotikafabrik genom det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB. I augusti 2025 slutfördes affären.

Utgifterna för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap blev 93 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror på att del av anslaget bara utnyttjas vid eller inför influensapandemier.

Utgifterna för fritidskort för barn och unga blev lägre än anvisat

Utgifterna för anslaget 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga blev 443 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor (44,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att ansökningstjänsten var öppen under en begränsad tid på året. Jämfört med föregående år blev utgifterna 280 miljoner kronor (38,7 procent) lägre. Anslaget finansierar fritidskortet som är ett bidrag för att ge barn och unga en mer aktiv fritid via föreningslivet.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 175 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (33,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit.

Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning blev 26 388 miljoner kronor, vilket är 535 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda assistanstimmar, i förhållande till antalet på förhand beviljade assistanstimmar, blev lägre än beräknat.

Återbetalningar av bidrag inom äldreområdet ledde till lägre utgifter än anvisat

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 6 046 miljoner kronor, vilket är 578 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar av bidrag från tidigare år, framför allt från äldreomsorgslyftet.

Extra anslagsmedel för att öka antalet platser på särskilda ungdomshem

Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse blev 2 415 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 200 miljoner kronor, främst för att kunna öka antalet platser på särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (SiS) bedrev under året verksamhet vid 31 SiS-hem, varav nio varit LVM-hem och 22 varit särskilda ungdomshem. Utfallet för anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 3 102 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 125 miljoner kronor för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården och för en ökad samverkan mellan socialtjänst och skola.

Högre utgifter för läkemedel än 2024

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 40 311 miljoner kronor, vilket är 3 114 miljoner kronor (8,4 procent) högre jämfört med föregående år. Att utgifterna blev högre beror främst på fler nya dyra läkemedelsgrupper, bl.a. för diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt blev andra läkemedel billigare då biosimilarer introducerades. Den 1 juli 2025 höjdes taket i högkostnadsskyddet för läkemedel så att egenavgifterna blev högre. Det medför att patienterna betalar en större andel läkemedelskostnaderna själva.

Utgifter för assistansersättning högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 1 044 miljoner kronor (4,1 procent) högre. För 2025 var schablonbeloppet 342,60 kronor per timme, vilket är en ökning med 3,0 procent jämfört med året innan. Det förhöjda timbeloppet, som kan beviljas vid särskilda behov, uppgick till högst 383,71 kronor per timme för 2025 Under 2025 hade 7 920 män och 6 195 kvinnor assistansersättning, totalt 14 115 personer. Det är en ökning med 0,8 procent jämfört med föregående år.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.26 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 6 Biologiskt läkemedel som är mycket likt ett annat biologiskt läkemedel som redan är godkänt inom EU (referensläkemedlet). Godkända biosimilarer får sättas på marknaden så snart marknadsskyddet för referensläkemedlet löpt ut, vilket vanligtvis är tio år efter att referensläkemedlet först godkändes.

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 6 748 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 3 185 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 563 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslagen 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård och 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård.

För anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård beror skillnaden på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, bl.a. att färre doser än beräknat av vaccin mot covid-19 avtalades.

För anslaget 1:9 Läkemedelsverket beror skillnaden på att myndigheten inte gjort några åtaganden för kommande år utan endast åtaganden som reglerats under 2025.

För anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård beror skillnaden på att investeringsprogrammet för driftsäkerhetshöjande åtgärder fortsatt befunnit sig i ett inledande skede och Socialstyrelsen ingick därmed inte några åtaganden under 2025.

För anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap beror skillnaden på att en upphandlingsprocess försenades, vilket medförde att avtal som skulle ingåtts under 2025 senarelades till 2026.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.27 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 2 500 385 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 3 000 121

Summa 5 500 506

Riksdagen har beslutat om låneramar på 5 500 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 506 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens institutionsstyrelse

Statens institutionsstyrelse har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens institutionsstyrelse har inte kommenterat en väsentlig avvikelse mellan tilldelat anslag och utgifter för utgiftsområde 9, anslag 4:6, anslagspost 4, särskild satsning på platskapacitet. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevisionen

RiR 2025:29 IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården

Riksrevisionen har granskat Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården (skr. 2025/26:156) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:34 Tandvårdsstödet - en konstruktion med hål

Riksrevisionen har granskat om det statliga tandvårdsstödet är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tandvårdsstödet (skr. 2025/26:219) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 3.28 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 53 898 50 202 -3 697 -6,9 51 264 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 51 652 1 004 1,9 51 661

52 656 1:3 Merkostnadsersättning och

handikappersättning 1 471 45 1 468 -3 -0,2 1 446 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 322 204 2 448 126 5,4 2 440 1:5 Ersättning inom det statliga

personskadeskyddet 37 38 1 1,7 37 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 437 1 407 -29 -2,0 1 432 1:7 Ersättning för höga

Utfallet uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 303 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 153 miljoner kronor (0,1 procent) lägre.

Lägre utgifter än beräknat för sjukpenning

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 63,7 miljoner. Utfallet blev 60,1 miljoner nettodagar, vilket är 5,7 procent färre än beräknat. Det beror främst på ett lågt inflöde av nya sjukfall och en sänkt varaktighet.

Högre utgifter än beräknat för aktivitets- och sjukersättningar

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 52 656 miljoner kronor, vilket är 1 004 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar blev 1 459 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. De högre utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar motverkades delvis av att utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar blev 456 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 468 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 45 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 2 448 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som är berättigade till ersättning och det genomsnittliga ersättningsbeloppet blev högre än vad som ursprungligen beräknats. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 204 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka de ökade utgifterna samt ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 086 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna rapporterade in lägre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades.

Lägre utgifter för Försäkringskassan än anvisat

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 10 564 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att planerade rekryteringar till viss del genomfördes senare under året än planerat.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 54 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att finansiera vissa uppdrag till Försäkringskassan, bl.a. gällande artificiell intelligens, förberedelser inför en tandvårdsreform och införande av administrativa sanktioner i socialförsäkringen.

Utgifterna för sjukpenning minskade jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 062 miljoner kronor (2,1 procent) lägre. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning blev 1 506 miljoner kronor (3,3 procent) lägre jämfört med 2024. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 60,1 miljoner, vilket är en minskning med

5,4 procent från 2024. Det beror främst på ett lägre inflöde av nya sjukfall. Under perioden januari−september påbörjades i genomsnitt 46 300 sjukfall per månad (63 procent kvinnor och 37 procent män), vilket är 6,3 procent lägre jämfört med motsvarande period 2024.

Minskningen av utbetalda nettodagar motverkades delvis av en högre medelersättning bl.a. till följd av att prisbasbeloppet ökade med 2,6 procent från 2024. Dessutom ökade utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter med 255 miljoner kronor (5,7 procent).

Andelen utbetalda nettodagar till kvinnor uppgick till 63,9 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från 2024. För män uppgick andelen av utbetalda nettodagar till 36,1 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter från föregående år.

Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 0,7 procent, jämfört med 0,6 procent föregående år. Andelen avslag för män var 0,7 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,6 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 4,4 procent, vilket är en ökning från 3,2 procent 2024.

Högre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 994 miljoner kronor (1,9 procent) högre. Det beror framför allt på ett högre inflöde till aktivitetsersättningen och en högre medelersättning då förmånerna är kopplade till utvecklingen av prisbasbeloppet. För 2025 uppgick prisbasbeloppet till 58 800 kronor, vilket är en ökning med 2,6 procent från föregående år.

Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader minskade jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 022 miljoner kronor (48,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att den utbetalda ersättningen avser en kortare tidsperiod. Riksdagen har beslutat att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra fr.o.m. juli 2024. Eftersom arbetsgivare ersätts med viss eftersläpning uppstod utgifter på anslaget 2025. Utgifterna gäller ersättning till arbetsgivare för sjuklönekostnader under det första halvåret 2024. Under 2024 utbetalades ersättning avseende sjuklönekostnader för tolvmånadersperioden januari-december 2023.

Utgifterna för Försäkringskassan blev högre jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:1 Försäkringskassan 932 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på högre personalkostnader, bl.a. till följd av omfattande rekryteringar till myndighetens handläggande verksamhet. Antalet årsarbetskrafter vid Försäkringskassan uppgick under året till 11 554 personer, vilket är en ökning med 1,9 procent från föregående år.

7 Försäkringskassans statistik över utbetalda nettodagar år 2024 har reviderats i februari 2026.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.29 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 32 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 32 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 8 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.30 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 154

Summa 170 154

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 154 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:14 Socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet – Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av den enskildes socialförsäkringsskydd är effektiva för att motverka felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner kopplade till internationell rörlighet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet (skr. 2025/26:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU10, rskr. 2025/26:58).

3.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg och efterlevandepensioner till vuxna. Utgiftsområdet omfattar även Pensionsmyndigheten.

Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Anslag

Tabell 3.31 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

62 890

Utfallet uppgick till 62 412 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 153 miljoner kronor (1,8 procent) lägre.

Lägre utgifter för bostadstilläggen än beräknat och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 13 904 miljoner kronor, vilket är 506 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att både antalet förmånstagare och medelbeloppet blev lägre än beräknat. Jämfört med föregående år blev utgifterna 205 miljoner kronor (1,5 procent) lägre. Antalet personer med bostadstillägg uppgick till 305 800 i december 2025, vilket är en minskning med 752 personer. Det genomsnittliga årsbeloppet uppgick till 45 100 kronor, en minskning med 100 kronor per år. Inkomstpensionen indexerades upp relativt mycket 2025, vilket medförde att de som hade både inkomstpension och bostadstillägg fick lägre bostadstillägg eftersom det räknas av mot den totala pensionen.

Högre utgifter för äldreförsörjningsstöd än beräknat och föregående år

De personer som är 66 år eller äldre och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 593 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget och 218 miljoner kronor (15,9 procent) högre jämfört med föregående år. De främsta orsakerna till att utgifterna blev högre än anvisat är att både antalet förmånstagare och det genomsnittliga utbetalade beloppet blev högre än beräknat.

Utgifterna ökade under 2025 då prisbasbeloppet ökade, men även på grund av högre boendekostnader. Många ukrainare har blivit folkbokförda i Sverige vilket har höjt antalet förmånstagare. Ändrad försäkringstid för flyktingar berör nybeviljade pensionärer med garantipension, vilket höjer utgifterna för äldreförsörjningsstöd.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 6,3 procent jämfört med 2024 och uppgick till ca 27 700 i december 2025. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade

med 6,5 procent och uppgick till 57 100 kronor 2025. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Lägre utgifter för garantipension än 2024

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är 897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre jämfört med föregående år.

Garantipensionen följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som får båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen. Ungefär 1 182 000 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2025, vilket är ca 45 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen 2025 uppgick till 27 300 kronor, vilket är en ökning med 200 kronor jämfört med 2024. Totalt är 70 procent av dem som får garantipension kvinnor och 30 procent är män.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 7 807 miljoner kronor, vilket är 324 miljoner kronor (4,0 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2024 och 2025 minskade antalet med ca 10 700 personer, till ca 165 000 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.32 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 20 000 705

Summa 20 000 705

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 20 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 705 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Pensionsmyndigheten får årligen samma upplysning:

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

3.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 3.33 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet uppgick till 100 610 miljoner kronor, vilket är 3 921 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 267 miljoner kronor (2,2 procent) lägre.

Lägre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 557 miljoner kronor, vilket är 3 209 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldrapenning blev 33 686 miljoner kronor, vilket är 2 078 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än beräknat. Det beror främst på ett lägre uttag av dagar per barn än förväntat. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning blev 43,7 miljoner, vilket är 1,6 miljoner dagar (3,5 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är 1 071 miljoner kronor (11,0 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 7,3 miljoner, vilket är 1,0 miljon dagar (12,0 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Dessutom blev utgifterna för graviditetspenning 60 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 642 miljoner kronor, vilket är 111 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet barn med underhållsstöd blev färre än vad som beräknades samt att inbetalningarna från bidragsskyldiga blev högre än väntat.

Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 6 419 miljoner kronor, vilket är 219 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på ett högt inflöde av ansökningar under året, vilket medförde att kön med ärenden som handläggs förlängdes och fördröjda utbetalningar. Den genomsnittliga handläggningstiden för omvårdnadsbidrag uppgick till 115 dagar, vilket är en ökning med 11 dagar (10,4 procent) från föregående år.

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 3 069 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (10,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare blev lägre än beräknat.

I statens budget beräknades 412 miljoner kronor för förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden januari till juni 2025. Utfallet för tilläggsbidraget blev 398 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än beräknat.

Lägre utgifter för adoptionsbidrag jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (73,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 miljon kronor (17,2 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev både färre än vad som beräknades för 2025 och färre än 2024. År 2025 genomfördes 50 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 54 adoptioner.

Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 32 028 miljoner kronor, vilket är 494 miljoner kronor (1,5 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror på att antalet barn i åldrarna 0–16 år minskade. Under 2025 föddes 97 500 barn, vilket är en minskning med 1,0 procent från föregående år.

Lägre utgifter för tillfällig föräldrapenning jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 214 miljoner kronor (0,4 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för tillfällig föräldrapenning.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är 581 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än 2024. Antalet uttagna nettodagar med tillfällig föräldrapenning uppgick till 7,3 miljoner, vilket är en minskning med 9,5 procent från föregående år. Det beror på färre födda barn och ett lägre utnyttjande av förmånen. Under 2025 fick 898 199 personer utbetalningar av tillfällig föräldrapenning, vilket är en minskning med 3,2 procent från föregående år.

Minskningen motverkades delvis av att utgifterna för föräldrapenning ökade med 140 miljoner kronor (0,4 procent). Det beror främst på högre ersättningsnivåer till följd av stigande löner. Dessutom ökade utgifterna för statlig ålderspensionsavgift för de olika förmånerna i föräldraförsäkringen med sammanlagt 222 miljoner kronor (5,0 procent).

Under 2025 tog män ut 30,6 procent av föräldrapenningdagarna, vilket är 0,2 procentenheter lägre än föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 37,4 procent av dagarna, vilket är en minskning från en andel på 38,0 procent 2024.

Högre utgifter för omvårdnadsbidrag jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 742 miljoner kronor (13,1 procent) högre. Det beror främst på fler mottagare av omvårdnadsbidrag och höjd ersättningsnivå jämfört med föregående år. Antalet barn vars föräldrar fick omvårdnadsbidrag uppgick i genomsnitt till 101 341 barn per månad under 2025, vilket är en ökning med 9,4 procent jämfört med

2024. Ersättningsbeloppet för omvårdnadsbidrag höjdes med 2,6 procent till följd av det höjda prisbasbeloppet för 2025.

Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 748 miljoner kronor, vilket är 1 224 miljoner kronor (13,6 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet förklaras främst av en lägre preliminär avgift jämfört med 2024.

Lägre utgifter för bostadsbidrag jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag 1 065 miljoner kronor (25,8 procent) lägre. Det beror huvudsakligen på lägre ersättningsnivå och kortare ersättningsperiod för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer samt färre mottagare av bostadsbidrag. Jämfört med föregående år blev utfallet för tilläggsbidraget 865 miljoner kronor (68,5 procent) lägre. Tilläggsbidraget uppgick till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och utbetalades under det första halvåret 2025. Föregående år utbetalades tilläggsbidrag under hela året och nivån var 40 procent. Antalet mottagare av bostadsbidrag uppgick till i genomsnitt 98 900 per månad under 2025, vilket är en minskning med 11,7 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror bl.a. på att inkomsterna höjdes samtidigt som inkomstgränserna för att få bostadsbidrag inte ändrades i samma takt.

3.13¶Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot utanförskap och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 3.34 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Integrationsåtgärder 99 5 102 3 3,3 103 1:2 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande 4 965 4 564 -401 -8,1 3 551 2:2 Åtgärder mot diskriminering och

Utfallet uppgick till 5 839 miljoner kronor, vilket är 427 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 20 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 101 miljoner kronor (23,2 procent) högre.

Antalet kommunmottagna något lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 4 564 miljoner kronor, vilket är 401 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som kommunerna får schablonersättning för vid mottagande av nyanlända, liksom ersättningen för ensamkommande barn och unga, blev lägre än ursprungligen beräknat.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 013 miljoner kronor (28,5 procent) högre. Det beror på att antalet personer som kommunerna får schablonersättning för har ökat mellan åren. Under andra halvåret 2024 fick flyktingar, främst från Ukraina, med tillfälligt uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet rätt att folkbokföra sig. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (utgiftsområde 8 Migration), utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Antalet personer som folkbokfört sig blev lägre jämfört med 2024, men eftersom ersättningarna betalas ut under 24 månader har utgifterna ökat mellan åren.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.35 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 79 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 79 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:6 Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer (skr. 2025/26:23) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:AU5, rskr. 2025/25:140).

3.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden+ samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 3.36 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Arbetsförmedlingens

förvaltningskostnader 7 514 60 7 501 -13 -0,2 7 453 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

och aktivitetsstöd 44 162 1 081 45 500 1 339 3,0 42 334 1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska program

och insatser 6 995 6 103 -892 -12,8 6 173 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 823 19 304 -1 519 -7,3 19 402 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 4 065 2 317 -1 748 -43,0 3 592 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för

perioden 2021–2027 1 584 1 423 -161 -10,2 1 323 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 250 2 375 3 995 1 745 77,6 3 360 1:13 Etableringsersättning till vissa

nyanlända invandrare 1 481 910 -571 -38,6 787 1:14 Grundläggande omställnings- och

Utfallet uppgick till 91 328 miljoner kronor, vilket är 2 211 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 3 516 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 797 miljoner kronor (3,2 procent) högre.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 501 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 60 miljoner kronor då antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen förväntades bli högre än vad som tidigare beräknats.

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 45 500 miljoner kronor, vilket är 1 339 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev högre än vad som ursprungligen beräknats. I statens budget beräknades arbetslöshetstalet för åldersgruppen 15–74 år att uppgå till 8,3 procent för 2025. Utfallet blev ett arbetslöshetstal på 8,8 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än beräknat. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev 24 203 miljoner kronor, vilket är 2 336 miljoner kronor (10,7 procent) högre än beräknat.

Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev dock 997 miljoner kronor (5,2 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på färre deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen jobb- och utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin. Det genomsnittliga antalet deltagare i dessa program uppgick totalt till 112 700 per månad, vilket är 14 procent lägre än vad som beräknades i statens budget.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 081 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget, huvudsakligen för att täcka de ökade kostnaderna för arbetslöshetsersättning.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 6 103 miljoner kronor, vilket är 892 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser än beräknat.

Lägre utgifter än beräknat för lönebidrag

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 304 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på färre personer med lönebidragsanställningar än beräknat till följd av att antalet avslutade och avbrutna beslut översteg antalet nya beslut. Utvecklingen är beroende av konjunkturen och arbetsgivares ekonomiska förutsättningar. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag eller skyddat arbete uppgå till i genomsnitt 88 400 personer per månad. Utfallet blev 75 800 personer, vilket är 14,3 procent färre än beräknat.

Utgifterna för nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb blev 2 317 miljoner kronor, vilket är 1 748 miljoner kronor (43,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att utgifterna för både nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat.

I statens budget beräknades utgifterna för nystartsjobb att uppgå till 3 505 miljoner kronor för 2025. Utfallet blev 2 257 miljoner kronor, vilket är 1 248 miljoner kronor (35,6 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på en svagare konjunktur än förväntat och en lägre genomsnittlig ersättning än beräknat.

Etableringsjobb är en modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala en ersättning till arbetsgivaren. I statens budget beräknades utgifterna för etableringsjobb att uppgå till 510 miljoner kronor. Utfallet blev 9 miljoner kronor, vilket är 501 miljoner kronor (98,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att ansökningarna om stöd blev färre än förväntat. Utformningen av kraven på arbetsgivare, låg kännedom om stödet och en svag konjunktur har bidragit till ett lågt utnyttjande av stödet.

Lägre utgifter än beräknat för Europeiska socialfonden+

Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 blev 1 423 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att vissa beslut om beviljande av medel tagits senare under året än planerat och att vissa projektägare inte inkommit med ansökningar om utbetalning i den omfattning som beräknats.

Högre bidrag till lönegarantiersättningar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 3 995 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor (77,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 635 miljoner kronor (18,9 procent) högre. Det beror på att fler företag än beräknat, bl.a. ett företag med ett stort antal anställda,

var föremål för konkurs eller företagsrekonstruktion, vilket ökade utgifterna för lönegarantiersättning. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 2 375 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka de ökade utgifterna för lönegarantiersättning samt ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Lägre utfall för etableringsersättningar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 910 miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor (38,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet deltagare i etableringsinsatser blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. I statens budget beräknades antalet deltagare i etableringsinsatser uppgå till 16 300 personer. Utfallet blev 11 000 personer, vilket är 32,7 procent färre än beräknat.

Lägre utgifter än beräknat för omställnings- och kompetensstöd

Utfallet för anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd blev 2 704 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att kostnader för offentligt omställnings- och kompetensstöd blev 145 miljoner kronor (96,4 procent) lägre än beräknat. Såväl antalet inkomna ansökningar som priserna för upphandlade omställningstjänster var lägre än beräknat. Det låga utfallet förklaras ytterligare av att ersättningarna till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer blev 242 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 3 167 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 2 856 miljoner kronor (13,4 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad och att en högre andel arbetslösa var berättigade till arbetslöshetsersättning.

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) var 510 000 personer i åldern 15–74 år arbetslösa under 2025, vilket är en ökning med 30 000 personer (6,3 procent) från 2024. Arbetslöshetstalet uppgick till 8,8 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter från föregående år.

Under 2025 uppgick antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen till i genomsnitt ca 367 000 personer per månad. Det är en ökning med 2,7 procent jämfört med 2024. Av de inskrivna var i genomsnitt ca 199 000 personer per månad öppet arbetslösa, vilket är en ökning med 7,0 procent jämfört med 2024. Andelen arbetslösa kvinnor med rätt till arbetslöshetsersättning uppgick till 49 procent, vilket ska jämföras med 47 procent 2024. Bland män uppgick andelen med rätt till arbetslöshetsersättning till 54 procent, vilket var i nivå med föregående år.

Antalet utbetalda dagar med arbetslöshetsersättning under 2025 blev 25,5 miljoner, vilket är en ökning med 4,0 procent jämfört med 2024. Dessutom bidrog en högre genomsnittlig ersättningsnivå till de högre utgifterna.

Antalet inskrivna arbetslösa i program uppgick till i genomsnitt ca 167 700 personer per månad, vilket är en minskning med 2,0 procent jämfört med 2024. Utgifterna för aktivitetsstöd ökade dock med 541 miljoner kronor (3,1 procent), vilket beror på en ökad genomsnittlig kostnad per deltagare.

Utgiftsökningarna motverkades delvis av att utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter blev 230 miljoner kronor (7,0 procent) lägre jämfört med 2024.

Lägre utgifter för nystartsjobb än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 1 276 miljoner kronor (35,5 procent) lägre. Det beror på färre deltagare till följd av den svagare arbetsmarknaden samt nya regler fr.o.m. februari 2025 som bl.a. innebär begränsningar för nystartsjobb hos arbetsgivare som sagt upp personal på grund av arbetsbrist under den senaste 12-månadersperioden. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 35 666 under 2025, vilket är en minskning med 19,5 procent från 2024. Dessutom har en lägre genomsnittlig kostnad per deltagare bidragit till lägre utgifter.

Fler projekt medförde högre utgifter för Europeiska socialfonden+

Jämfört med föregående år blev utgifterna 100 miljoner kronor (7,6 procent) högre för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027. Det beror på att antalet pågående projekt som upparbetar kostnader har ökat. Vid slutet av 2025 fanns 508 pågående projekt, vilket är en ökning med 128 projekt (33,7 procent) från föregående år.

Fler deltagare i etableringsprogrammet jämfört med 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 123 miljoner kronor (15,6 procent) högre. Det beror främst på fler deltagare i etableringsprogrammet. Antalet deltagare uppgick under året till i genomsnitt 11 000 personer per månad, vilket är en ökning med 20,2 procent från föregående år. EU:s ministerråd beslutade i juni 2024 att förlänga aktiveringen av massflyktsdirektivet med ett år, vilket medförde att personer som haft tillfälligt uppehållstillstånd i två år genom massflyktdirektivet kunder folkbokföra sig. Dessutom beslutade riksdagen om nya regler från 1 november 2024 för folkbokföring för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. De kan bli folkbokförda redan efter ett år i Sverige, i stället för som tidigare två år. Regeländringarna har bidragit till att fler flyktingar från Ukraina har deltagit i etableringsprogrammet.

Högre utgifter än föregående år för omställnings- och kompetensstöd

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:14 Grundläggande omställningsoch kompetensstöd 113 miljoner kronor (4,3 procent) högre. Det högre utfallet avser framför allt kompensation till arbetsgivare för en del av den avgift som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Ökningen förklaras av en högre medelersättning till följd av att arbetsgivare rapporterat högre löneunderlag och högre avgifter till registrerade omställningsorganisationer. Ökningen motverkades delvis av att antalet arbetsgivare som fick ersättning minskade med 4,7 procent.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.37 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31

1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 3 759 3 604

1:11 (2023) Bidrag till Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten 17

Totalt 21 011

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 25 610 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 20 994 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 616 miljoner kronor.

För anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. förklaras skillnaden av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blev lägre än beräknat.

För anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd beror skillnaden på en lägre omfattning än beräknat av grundläggande tjänster för arbetstagare utan kollektivavtal.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 17 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har inte fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Myndigheten har inte heller kunnat ta fram underlag som styrker viss information i resultatredovisningen. Det är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:20 Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning

Riksrevisionen har granskat om genomförandet av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning (skr. 2025/26:72) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:AU6, rskr. 2025/26:195).

3.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 3.38 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:4 Statens utgifter för räntor på

Utfallet uppgick till 30 610 miljoner kronor, vilket är 3 184 miljoner kronor (9,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 189 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 571 miljoner kronor (9,2 procent) högre.

Färre studerande än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 19 948 miljoner kronor. Det är 491 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och beror på att antalet studerande blev lägre än beräknat. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 189 miljoner kronor för ökade utgifter för studiemedel på grund av ett tillfälligt ökat utbud av yrkesutbildningar.

Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 2 391 miljoner kronor, vilket är 2 486 miljoner kronor (51,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det berodde på att antalet kvalificerade sökande med studier under 2025 inte har varit tillräckligt. För att få omställningsstöd måste exempelvis den sökande ha arbetat minst 12 av de senaste 24 månaderna.

Lägre utgifter när studiestartsstödet fasas ut

Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 213 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kronor (28,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 45 miljoner kronor (17,3 procent) lägre. År 2025 betalades studiestartstöd ut till 3 400 personer, vilket är en minskning med 800 personer jämfört med föregående år. Studiestartsstödet upphörde den 1 januari 2026. Under 2025 har en utfasning skett.

Fler studerande och högre bidrag än föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 19 948 miljoner kronor, vilket är 398 miljoner kronor (2,0 procent) högre än 2024. Det beror främst på att fler studerande beviljades studiemedel jämfört med föregående år, men även på den indexerade uppräkningen av studiemedelsbeloppen. Under 2025 fick 532 132 personer studiemedel, vilket är 2 388 personer fler än 2024.

Jämfört med 2024 blev utgifterna för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd 1 053 miljoner kronor (78,7 procent) högre. Det beror på att fler beslut har kunnat fattas då handläggningstiderna har kortats, vilket gjort att fler har kunnat få stöd. Under 2025 fick 20 900 personer omställningsstudiestöd, vilket är 8 500 personer fler än föregående år.

Högre upplåningsräntor ökade utgifterna för räntor på studielån

Jämfört med 2024 blev utgifterna för anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 1 020 miljoner kronor (79,6 procent) högre, vilket beror på högre upplåningsräntor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.39 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1

Summa 4 1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.40 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Lånefinansierade studielån¹ Obegränsad 304 748 Studielån (låneram för CSN:s utlåning i Riksgäldskontoret) 309 500 304 594 ¹ Utlåning sker enligt studiestödslagen (1999:1395) CSN:s lånefordran för studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) uppgick till 304 748 miljoner kronor vid utgången av 2025. Det är CSN:s fordran på låntagarna. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 304 594 miljoner kronor vid utgången av 2025.

3.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 3.41 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:5 Utveckling av skolväsendet och

annan pedagogisk verksamhet 6 095 407 5 236 -858 -14,1 4 586 1:10 Fortbildning av lärare och

förskolepersonal 1 098 798 -299 -27,3 707 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 206 -669 -13,7 4 198 1:15 Statligt stöd för stärkt

kunskapsutveckling 8 243 8 205 -38 -0,5 7 395 1:16 Bidrag till vissa studier 18 11 -7 -38,4 11 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 156 200 3 642 -515 -12,4 4 229 1:19 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning 4 010 320 4 267 256 6,4 4 075 2:2 Universitets- och högskolerådet 227 24 251 24 10,4 230 2:3 Uppsala universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad

nivå 2 182 2 182 0 0,0 2 118 2:4 Uppsala universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 2 536 26 2 562 26 1,0 2 451 2:5 Lunds universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå 2 534 2 534 0 0,0 2 458 2:6 Lunds universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 2 642 29 2 672 29 1,1 2 554 2:7 Göteborgs universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 2 510 2 510 0 0,0 2 455 2:8 Göteborgs universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 882 12 1 895 12 0,7 1 820 2:9 Stockholms universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 2 070 2 220 151 7,3 2 061 2:10 Stockholms universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 921 19 1 940 19 1,0 1 857 2:13 Linköpings universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 860 1 949 88 4,8 1 814 2:14 Linköpings universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 150 10 1 160 10 0,9 1 114 2:15 Karolinska institutet: Utbildning

på grundnivå och avancerad

nivå 850 876 26 3,0 819 2:16 Karolinska institutet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 1 889 14 1 903 14 0,8 1 826 2:17 Kungl. Tekniska högskolan:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 416 1 489 73 5,2 1 444 2:18 Kungl. Tekniska högskolan:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 2 011 111 2 123 111 5,5 1 944

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 2:19 Luleå tekniska universitet:

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 816 816 0 0,0 737

2:20 Luleå tekniska universitet:

Forskning och utbildning på forskarnivå 468 45 513 45 9,7 452

2:64 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor 1 333 -363 812 -521 -39,1 748 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation 8 439 -15 8 290 -149 -1,8 7 907 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till

internationella organisationer 420 80 508 88 21,0 500 Övriga anslag 36 195 116 36 389 194 0,5 35 625

Summa 103 845 1 037 101 957 -1 888 -1,8 98 133

Utfallet uppgick till 101 957 miljoner kronor, vilket är 1 888 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 037 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 3 824 miljoner kronor (3,9 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag

Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 5 236 miljoner kronor, vilket är 858 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utbetalningarna av olika statsbidrag blev lägre än beräknat. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 407 miljoner kronor, bl.a. 300 miljoner för statsbidrag till säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet varav 235 miljoner kronor betalats ut under året.

Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 798 miljoner kronor, vilket är 299 miljoner kronor (27,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för insatser kopplade till professionsprogrammet samt för fortbildning av lärare och förskollärare blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 206 miljoner kronor, vilket är 669 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen antingen inte utnyttjade hela den tilldelade bidragsramen eller endast delvis använde den för statsbidragen för karriärsteg för lärare och för höjda löner till lärare och förskollärare.

Utfallet för anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier blev 11 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (38,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre folkhögskolor och studieförbund anordnade kurser än tidigare.

Utfallet för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 3 642 miljoner kronor, vilket är 515 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 200 miljoner kronor för att

öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten.

Utfallet för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning blev 4 267 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (6,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 320 miljoner kronor för att öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 812 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor (39,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser främst utgifter för kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning samt vidareutbildning av obehöriga lärare. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 363 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområdet.

Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 508 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (21,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 80 miljoner kronor för att täcka högre utgifter med anledning av den försvagade kronkursen.

Högre utgifter för stärkt kunskapsutveckling samt forskning och innovation jämfört med 2024

Utfallet för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling blev 8 205 miljoner kronor, vilket är 809 miljoner kronor (10,9 procent) högre än 2024. Det beror på en ökad tilldelning för 2025. Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 8 290 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (4,9 procent) högre än 2024. Det beror på en ökad tilldelning i och med satsningen på forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Syftet är att Sverige ska bli en ledande nation inom forskning och innovation.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.42 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 67 892 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 57 963 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 9 929 miljoner kronor.

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden till stor del på att ett planerat beslut om framtida utbetalningar till forskningsinfrastrukturen MAX IV sköts upp till 2026 samt att vissa nya satsningar från forskningsoch innovationspropositionen 2024 beviljades på en lägre nivå än planerat.

För anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer förklaras avvikelsen främst av en gynnsam valutakurs vid bokslutsdagen, vilket påverkar utestående åtaganden i svenska kronor.

För anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet beror skillnaden på att bemyndigandet beräknades utifrån svenskt deltagande i nya program som beslutades vid ministermötet i den Europeiska rymdorganisationen i november 2025. Vissa av dessa satsningar har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerats.

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden främst på att bemyndigandet inrymmer statsbidraget för anställning av lärarassistenter där behovet av bemyndigande har upphört.

Garantier

Tabell 3.43 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utfärdade

åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2025-12-31 bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 235 235

Summa 235 235

¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens skolverk

Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens skolverks lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggningstillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna som ska finansieras med lån uppgår till 79 391 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 121 352 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för yrkeshögskolan har ingått åtaganden under 2025 om 6 386 tusen kronor som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena avser utgiftsområde 17, anslag 14:3, anslagspost 2 Bidrag till tolkutbildning - del till Myndigheten för yrkeshögskolan.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Försvarshögskolan har redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till rektor med ett för lågt belopp om 1 281 tusen kronor. Korrekt belopp är 1 395 tusen kronor. Redovisade ersättningar och andra förmåner är därmed inte redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Högskolan Väst

Högskolan Väst har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Högskolan väst redovisar felaktiga belopp i kolumnerna för intäkter och kostnader i tabellen för avgiftsfinansierad verksamhet. Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

Mälardalens universitet

Mälardalens universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Ledningen för Mälardalens universitet bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Under 2025 har det framkommit brister i den interna styrningen och kontrollen vid universitetets största akademi. Riksrevisionen bedömer att bristerna som beskrivs i årsredovisningen har varit väsentliga. Riksrevisionen instämmer därmed inte i ledningens bedömning av att den interna styrningen och kontrollen vid universitetet varit betryggande under hela den period som årsredovisningen avser. De väsentliga bristerna i den interna styrningen och kontrollen innebär att universitetet inte följt kraven i 2 § förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Universitets- och högskolerådet har överskridit ett anslag med 97 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen. Överskridandet avser anslaget för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet, ap.2 Särskilda bidrag - del till Universitets- och högskolerådet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:3 Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar

Riksrevisionen har granskat lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningarna som leder till yrkena lärare, sjuksköterska och högskoleingenjör.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar (skr. 2024/25:196) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU3, rskr. 2025/26:48).

RiR 2025:10 Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i systemet för urval till högskoleutbildningar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning (skr. 2025/26:40) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU15, rskr. 2025/26:174).

RiR 2025:12 Systemet för lärarlegitimation – utformning, styrning och uppföljning

Riksrevisionen har granskat om legitimationssystemet för lärare och förskollärare fungerar effektivt.

Regeringen har i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation (skr. 2025/26:47) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU16, rskr. 2025/26:187).

RiR 2025:15 Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn

Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att främja en likvärdig förskola.

Regeringen har i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn (skr. 2025/26:67) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU6, rskr. 2025/26:186).

RiR 2025:31 Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap

Riksrevisionen har granskat om statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund (skr. 2025/26:166) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 3.44 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt kulturutbyte

och samarbete 455 434 -21 -4,6 463 1:6 Bidrag till regional

kulturverksamhet 1 689 1 689 0 0,0 1 704 2:1 Bidrag till vissa

scenkonstinstitutioner 1 134 1 134 0 0,0 1 127 3:1 Bidrag till litteratur och

8:5 Statliga utställningsgarantier och

Utfallet uppgick till 16 862 miljoner kronor, vilket är i nivå med vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 54 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 241 miljoner kronor (1,4 procent) högre.

Högre bidrag för läsfrämjande insatser

Utfallet för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter blev 211 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor

för att genomföra fler läsfrämjande insatser med anledning av försämrade kunskaper i läsförståelse hos svenska elever. Under 2025 fick stiftelsen Berättarministeriet 10 miljoner kronor i bidrag för läsfrämjande insatser.

Något högre utfall än anvisat för de centrala museerna

Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 570 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser blev 285 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (3,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslagen ytterligare 16 miljoner kronor respektive 9 miljoner kronor, för att stärka sysselsättningen och främja digitalisering av arkiv- och föremålssamlingar inom de centrala museerna.

Högre utgifter för bidrag mot ofrivillig ensamhet än 2024

Utgifterna för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn blev 272 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (26,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att 49 miljoner kronor har betalats ut i bidrag till 90 civilsamhällesorganisationer för att främja gemenskap och förebygga ofrivillig ensamhet.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.45 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

12:2 Bidrag till nationell och internationell

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 424 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 060 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 364 miljoner kronor.

För anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror skillnaden bl.a. på genomlysning av lämnade bidrag hos Statens kulturråd och att förändringar av utlysningar innebär flera års planerande.

Utlåning

Tabell 3.46 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 377 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2025 var 324 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för stöd till trossamfund

Myndigheten för stöd till trossamfund har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för stöd till trossamfund har fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt en fördelning som inte överensstämmer med resultatredovisningens indelning.

Myndigheten har inte heller kommenterat väsentliga förändringar mellan åren i fördelningen av totala intäkter och kostnader. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Sametinget

Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget har inte kommenterat väsentliga förändringar i fördelning av intäkter och kostnader i tabell 13 i resultatredovisningen. Dessutom finns det fel i fördelningen av kostnader mellan verksamheterna Näring och EU-medel. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

Myndigheten har inte heller redovisat sammanställda förlustsiffror för rennäringen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenlig med 3 kap. 1 § FÅB.

Myndigheten har dessutom inte redovisat hur den uppfyllt det finansiella villkoret som regeringen angett för anslag inom utgiftsområde 23, anslag 1:22 anslagspost 2 Främjande av rennäringen om att 3 700 tusen kronor ska lämnas till samebyar där förekomsten av björn är särskilt stor. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § FÅB.

Statens centrum för arkitektur och design

Statens centrum för arkitektur och design har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens centrum för arkitektur och design har inte återrapporterat fördelningen av eventuella bidragsintäkter mellan statliga bidrag, icke-statliga bidrag respektive bidrag

från mellanstatliga organ i not till resultaträkningen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Moderna Museet

Moderna Museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Moderna museet har lämnat årsredovisningen till regeringen först den 16 mars 2026. Det är inte förenligt med 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens försvarshistoriska museer har ingått åtaganden under 2025 på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utestående åtaganden uppgår till 24,3 miljoner kronor och avser anslag inom utgiftsområde 17, anslag 8:1, anslagspost 9 Statens försvarshistoriska museer.

3.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 3.47 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Bostadspolitisk utveckling 253 -140 101 -152 -59,9 31 1:2 Omstrukturering av kommunala

bostadsföretag 13 1 -12 -92,4 1

Stöd för att underlätta för enskilda att 1:3 ordna bostad 43 1 -42 -97,0 1 1:4 Boverket 302 7 309 7 2,2 300 1:6 Lantmäteriet 871 30 891 20 2,3 798 1:7 Energieffektivisering av

flerbostadshus 40 9 411 371 926,6 393 1:8 Investeringsstöd för anordnande av

hyresbostäder och bostäder för

studerande 1 370 918 -452 -33,0 2 758

Övriga anslag 348 343 -5 -1,5 347

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024

Summa 3 240 -95 2 976 -264 -8,2 4 629

Utfallet uppgick till 2 976 miljoner kronor, vilket är 264 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 653 miljoner kronor (35,7 procent) lägre.

Lägre utgifter än beräknat för bostadspolitisk utveckling

Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling blev 101 miljoner kronor, vilket är 152 miljoner kronor (59,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att riksdagen i beslut om ändring i statens budget minskade anslaget med 140 miljoner kronor för att delvis finansiera en ökning av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv i syfte att finansiera ett tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden.

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga ansökningar om stöd inkom under året. Endast administrativa utgifter har belastat anslaget. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 beslutade riksdagen i december 2025 att avveckla stödet.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (97,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 56 garantier till 10 kommuner, jämfört med 109 garantier till 14 kommuner för 2024.

Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 309 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (2,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 7 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att finansiera Boverkets arbete med att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras samt myndighetens insatser inom det civila försvaret.

Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 891 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (2,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på högre kostnader än ursprungligen beräknat för ökad manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utlämnande av allmänna handlingar. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 30 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för detta ändamål.

Högre utgifter än beräknat för stöd till energieffektivisering

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 411 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (926,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget hade ett ingående överföringsbelopp på 548 miljoner kronor. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Nivån på anvisade medel beräknades för att, med beaktande av ingående överföringsbelopp, medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödets resterande livslängd, dvs. t.o.m. 2027. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 9 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget då utgifterna för stöd bedömdes bli högre än vad som tidigare beräknats.

Lägre utgifter än beräknat för investeringsstöd jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 918 miljoner kronor, vilket är 452 miljoner kronor (33,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 840 miljoner kronor (66,7 procent) lägre.

Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Nivån på anvisade medel beräknades för att medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödets resterande livslängd, dvs. t.o.m. 2027. Utbetalningarna av stöd avsåg 2 260 lägenheter varav 106 lägenheter för studerande. Det är en minskning från föregående år då utbetalningarna avsåg 7 131 lägenheter, varav 299 lägenheter för studerande.

Högre utgifter för bostadspolitisk utveckling och Lantmäteriet jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling 70 miljoner kronor (225,0 procent) högre. Det beror på ökad efterfrågan från kommuner gällande stöd för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Under året beviljades 84 ansökningar från 67 olika kommuner. Föregående år beviljades 32 ansökningar från 26 kommuner.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Lantmäteriet 93 miljoner kronor (11,7 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter på grund av övergången till att tillhandahålla värdefulla datamängder enligt EU-direktiv om öppna data avgiftsfritt. Det beror även på ökad manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utlämnande av allmänna handlingar.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.48 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

1:8 (2022) Investeringsstöd för anordnande av

hyresbostäder och bostäder för studerande 584

Totalt 725

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 13 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 0 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 13 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 725 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Garantier

Tabell 3.49 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utfärdade

åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2025-12-31 bundna utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 2 797 2 978

Summa 8 000 2 797 2 978

Övriga kontokrediter

Tabell 3.50 UO 18 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2025-12-31 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:35 En tryggare bostadsmarknad – statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet

Riksrevisionen har granskat statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer (skr. 2025/26:225) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.19¶Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.

Anslag

Tabell 3.51 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Regionala

utvecklingsåtgärder 2 012 1 883 -130 -6,5 1 547 1:2 Transportbidrag 550 468 -82 -14,9 525 1:3 Europeiska regionala

utvecklingsfonden och

Fonden för en rättvis

omställning perioden

2021–2027 1 732 1 335 -397 -22,9 641

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:3 Europeiska regionala (2024) utvecklingsfonden perioden

2014–2020 0 106

Summa 4 294 3 686 -608 -14,2 2 819

Utfallet uppgick till 3 686 miljoner kronor, vilket är 608 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 867 miljoner kronor (30,8 procent) högre.

Lägre utgifter än beräknat för exempelvis regionala utvecklingsåtgärder

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 883 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för regionala investeringsstöd och investeringsstöd till kommersiell service. För det senare stödet beror det bl.a. på att investeringar inte kunnat genomföras som planerat.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev 1 335 miljoner kronor, vilket är 397 miljoner kronor (22,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på låg efterfrågan på stöd i vissa delar av programmen och begränsad kapacitet hos mottagare att genomföra vissa typer av projekt, vilket har lett till lägre utbetalningar än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 468 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (14,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 57 miljoner kronor (10,9 procent) lägre. Det beror på färre ärenden och därmed ett lägre utbetalt belopp. Under 2025 fattade Tillväxtverket 983 beslut om transportbidrag, vilket är en minskning med 7,6 procent jämfört med 2024.

Högre utgifter för regionala utvecklingsåtgärder än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 336 miljoner kronor (21,7 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter för statlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för Fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO är en EU-fond som fokuserar på län med höga koldioxidutsläpp.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 694 miljoner kronor (108,3 procent) högre för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027. Det beror på att antalet projekt som beviljats och upparbetat kostnader har ökat under den pågående programperioden.

Det blev inga utgifter för det äldre anslaget 1:3 (2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020. Det beror på att programperioden är avslutad. Under 2025 godkände Europeiska kommissionen en slutlig genomföranderapport för programmet. Föregående år uppgick utgifterna till 106 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.52 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 550 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 7 716 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 834 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 16 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

3.20¶Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande. Myndigheter som finansieras inom området är bl.a. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Anslag

Tabell 3.53 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:4 Sanering och återställning av

förorenade områden 1 064 964 -101 -9,5 830 1:8 Åtgärder för minskade

kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 40 -60 -59,8

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024

1:12 Insatser för internationella

1:19 Åtgärder för ras- och

skredsäkring längs Göta älv 115 87 -28 -24,2 110 1:8 Klimatbonus (2024) 0

1 357

Övriga anslag 7 743 40 7 682 -61 -0,8 8 019

Summa 16 439 40 13 447 -2 992 -18,2 14 587

Utfallet uppgick till 13 447 miljoner kronor, vilket är 2 992 miljoner kronor (18,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 40 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 140 miljoner kronor (7,8 procent) lägre.

Lägre utgifter för sanering än anvisat till följd av återbetalningar

Utfallet för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 964 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att bidrag för vissa saneringsprojekt inte kunde slutföras under året och därmed återbetalades och flyttats som utbetalningar till kommande år.

Förseningar och osäkerhet gav lägre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn blev 40 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (59,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att stödet öppnade för ansökningar i juli 2025, vilket försenade hanteringen av inkomna ansökningar och utbetalningar under året.

Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar blev 62 miljoner kronor, vilket är 201 miljoner kronor (76,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på förseningar och att flera bilaterala projekt fortfarande är i ett förberedelseskede.

Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 608 miljoner kronor, vilket är 1 887 miljoner kronor (54,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev lägre än beräknat eftersom pågående projekt har haft lägre kostnader än planerat och färre nya åtgärder beslutades under 2025. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 2 190 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 1 203 miljoner kronor. Det är 1 110 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Införandet av stöd till lätta eldrivna lastbilar, som gäller under en begränsad period, har lett till en kraftig ökning av ansökningar och utbetalningar under 2024 och 2025. Det har förlängt handläggningstiderna från några månader till omkring ett år. Ändrade villkor för stödet har också ökat handläggningstiden ytterligare. Under andra halvan av 2025 har en kö uppstått, vilket lett till förseningar av beslut och utbetalning. Antalet ansökningar om klimatpremier ökade, från totalt 3 682 till totalt 4 182.

Högre utfall för Industriklivet jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:18 Industriklivet blev 1 800 miljoner kronor, vilket är 455 miljoner kronor (33,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 2 190 miljoner kronor. Trots ett högt söktryck utnyttjades inte alla de nya anslagsmedlen. Det beror bl.a. på att många ansökningar avsåg stöd för fleråriga projekt och utbetalningar sker först när kostnader i projekten uppstår. Jämfört med föregående år blev utgifterna 464 miljoner kronor (34,7 procent) högre.

Lägre utfall för åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv än anvisat

Utfallet för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 87 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (24,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utbetalningarna blev lägre än beräknat på grund av lägre kostnader för åtgärderna. Dessutom har projekt försenats, vilket har skjutit fram en del av utbetalningarna.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.54 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 61 702 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 37 213 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 24 489 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på anslaget 1:20 Driftstöd för bio-CCS där ett beslut om stöd har fattats efter att den första omvända auktionen inom ramen för stödet genomförts. Utlysningen för en andra auktion har öppnats och stänger i augusti 2026. Det är Energimyndigheten som ansvarar för stödsystem för avskiljning, transport och geologisk lagring av biogen koldioxid (bio-CCS).

Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 2 473 miljoner kronor. Bemyndigandet ökade med 1 600 miljoner kronor 2025 för att möjliggöra fleråriga bidrag för hantering av visst radioaktivt avfall. Bemyndigandet för denna del av anslaget nyttjades inte eftersom det inte inkommit några ansökningar om stöd. Bemyndigandet nyttjades inte heller fullt ut för den delen av anslaget som finansierar saneringsprojekt då det till största delen är fulltecknat de närmaste åren.

Skillnaden för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar uppgick till 1 993 miljoner kronor, vilket beror på lägre nyttjandegrad av stöden inom Klimatklivet.

För anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning beror skillnaden på lägre nyttjandegrad i förhållande till bemyndigandets storlek.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:2 Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser för allmänna vattentjänster

Riksrevisionen har granskat om statens insatser gentemot kommunerna avseende deras ansvar att tillhandahålla vattentjänster enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp (skr. 2024/25:173) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:CU3, rskr. 2025/26:37).

RiR 2025:22 Statens arbete med Agenda 2030

Riksrevisionen har granskat statens arbete med Agenda 2030.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 (skr. 2025/26:83) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU19, rskr. 2025/26:184).

RiR 2025:25 Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och utvärdering

Riksrevisionen har granskat regeringens och myndigheternas arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket (skr. 2025/26:122) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:28 Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall

Riksrevisionen har granskat internationella klimatinsatser med fokus på förvärv av utsläppskrediter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser (skr. 2025/26:153) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden.

Anslag

Tabell 3.55 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

6 631

Utfallet uppgick till 5 125 miljoner kronor, vilket är 1 507 miljoner kronor (22,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 723 miljoner kronor (16,4 procent) högre.

Utgifterna för energiplanering blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:5 Energiplanering blev 270 miljoner kronor, vilket är 520 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet avser främst incitament till kommunerna för vindkraftsutbyggnad. Utbetalning av medel för detta sker efter beslut från regeringen. Under året har inga beslut fattats vilket lett till att utfallet blev lägre än beräknat.

Stöd för laddinfrastruktur och biogas blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur blev 269 miljoner kronor, vilket är 661 miljoner kronor (71,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att en mindre andel av stödet betalas ut i förskott, att en större andel betalas ut efter att projektet slutförts och att vissa projekt avbrutits på grund av exempelvis tillgång till elnätseffekt och markfrågor. Utfallet för anslaget 1:9 Biogasstöd blev 789 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor (19,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på inbetalda återkrav. Biogasstöd har betalats ut i förskott enligt den beräknade mängd biogas som sannolikt produceras. Återkrav av utbetalda bidrag har ställts ut efter kontroll av de mängder biogas som har producerats.

Högre utfall för energiberedskap än 2024

Utfallet för anslag 1:10 Energiberedskap blev 138 miljoner kronor (281,9 procent) högre än 2024. Energimyndigheten har bl.a. finansierat reservkraft och värmeförsörjning via projektet Robust kommun.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.56 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 10 350 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 4 822 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 5 528 miljoner kronor.

Skillnaden är till stor del hänförlig till anslagen 1:3 Energiforskning och 1:8 Laddinfrastruktur. För dessa två anslag finns behov av en marginal i bemyndigandet för att möjliggöra långsiktiga och omfattanden åtaganden, för exempelvis storskaliga demonstrationsprojekt kopplat till energiforskning och s.k. elektrifieringspiloter för laddinfrastruktur för tunga transporter.

För anslaget 1:5 Energiplanering beror skillnaden på det s.k. Kraftlyftet. Förordningen (2025:1487) om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet trädde i kraft den 13 januari 2026, vilket innebar att några ekonomiska åtaganden inte har kunnat beslutas för detta ändamål under 2025.

För anslaget 1:10 Energiberedskap förklaras avvikelsen av att de totala ansökta beloppen för investeringsstöd avseende de kommande åren för energiberedskapsåtgärder blev lägre än beräknat.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 13 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.57 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Vid utgången av 2025 fanns utestående lån om 111 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.58 UO 21 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utfärdade

åtaganden garantier inklusive

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.59 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2025 var flaskhalsinkomsterna fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning. Utestående lån för 2025 uppgår därmed till 0 miljoner kronor.

3.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.

I området Transportpolitik ingår infrastruktur- och trafikfrågor inom järnvägs-, väg-, sjöfarts- och luftfartsområdena samt transportforskning. Politiken för informationssamhället omfattar områdena övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (digitaliseringspolitik), inklusive digitalisering och it inom offentlig förvaltning, elektronisk kommunikation, post samt grundläggande betaltjänster.

Anslag

Tabell 3.60 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:1 Utveckling av statens

transportinfrastruktur 41 029 415 37 836 -3 193 -7,8 32 872 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur 40 302 500 39 478 -824 -2,0 35 338 1:3 Trafikverket 1 539 11 1 522 -17 -1,1 1 459 1:4 Ersättning för sjöräddning och

fritidsbåtsändamål 194 71 287 93 47,9 511 1:7 Trafikavtal 1 006 80 1 152 146 14,6 960

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2025 2025 2025 2025 2025 2024 1:10 Från EU-budgeten finansierade

stöd till Transeuropeiska nätverk 950 -400 443 -507 -53,3 733 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 723 1 642 -82 -4,7 1 554 1:12 Transportstyrelsen 2 661 3 2 562 -99 -3,7 3 552 1:14 Trängselskatt i Göteborg 745 124 -622 -83,4 771 1:18 Lån till körkort 31 0 -31 -99,9 7

Övriga anslag 4 266 4 063 -203 -4,8 3 460

Summa 94 447 680 89 110 -5 338 -5,7 81 216

Utfallet uppgick till 89 110 miljoner kronor, vilket är 5 338 miljoner kronor (5,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 680 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 7 894 miljoner kronor (9,7 procent) högre.

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs endast av den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna inom utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag.

Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.

Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 37 836 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor (7,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av sjöfartsinvesteringar.

Lägre utgifter för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 39 478 miljoner kronor, vilket är 824 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 500 miljoner kronor för att användas till underhållet av statliga vägar. Trots en högre verksamhetsvolym än tidigare år ledde senareläggningar och kostnadsminskningar till att utgifterna blev lägre än anvisat i statens budget.

Högre utgifter för sjöräddning samt trafikavtal än anvisat

Utfallet för anslag 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål blev 287 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (47,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 71 miljoner kronor för Sjöfartsverkets verksamhet inom flyg- och sjöräddning. Tillskottet gjorde så att två helikopterbaser kunde behållas.

Utfallet för anslag 1:7 Trafikavtal blev 1 152 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor (14,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på högre kostnader för upphandlad nattågstrafik till övre Norrland. I beslut om ändring i

statens budget anvisades ytterligare 80 miljoner kronor på grund av att Trafikverket tecknat ett tillfälligt direktavtal om nattågstrafiken till och från övre Norrland.

Stöd till transeuropeiska nätverk

EU ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering till Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 443 miljoner kronor, vilket är 507 miljoner kronor (53,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 400 miljoner kronor som i stället omfördelades till anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. De största bidragen avsåg spårarbete för dubbelspårig järnväg på sträckan Hallsberg- Degerön, som uppgick till 154 miljoner kronor och för arbete vid Hamnbanan i Göteborg som uppgick till 130 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 289 miljoner kronor (39,5 procent) lägre.

Lägre utfall för investeringar i det Västsvenska paketet

Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg uppgick till 124 miljoner kronor, vilket är 622 miljoner kronor (83,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget används främst för att finansiera investeringar i det Västsvenska paketet och inom ramen för detta finns överenskommelser om hur finansieringen ska gå till. Anslagsutfallet blev lägre 2025 eftersom det inte fanns någon ny överenskommelse om hur kostnaderna i det Västsvenska paketet skulle fördelas. Därför finansierades investeringarna helt via anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Jämfört med 2024 blev utfallet 648 miljoner kronor (84,0 procent) lägre.

Möjligheten att ta körkortslån upphörde 1 januari 2024

Utgifterna för anslaget 1:18 Lån till körkort blev endast 25 000 kronor, vilket är 31 miljoner kronor (99,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Från och med den 1 januari 2024 upphörde möjligheten att ta körkortslån.

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan blev högre än 2024

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 37 836 miljoner kronor, vilket är 4 964 miljoner kronor (15,1 procent) högre än 2024. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018–2029. Dessa utgifter uppgick till 18 097 miljoner kronor, vilket är 2 903 miljoner kronor (19,1 procent) högre än 2024. Som exempel på objekt som ingår i den nationella planen och som är finansierat med anslag kan nämnas: Varberg, dubbelspår (tunnel), E22 Lösen-Jämjö och Lund-Flackarp, fyrspår. Dessa objekt har öppnats för trafik 2025.

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 39 478 miljoner kronor. Det är 4 141 miljoner kronor (11,7 procent) högre jämfört med 2024. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 3 219 miljoner kronor (17,3 procent) högre och uppgick till 21 805 miljoner kronor. Trafikverket ökade det förebyggande beläggningsunderhållet med ca 65 procent jämfört med 2024.

Ett exempel är E10 norr om Kiruna, där 17 kilometer väg har fått förbättrad underbyggnad, nya vägtrummor, rensade diken och ny beläggning. På Vildmarksvägen

norr om Vilhelmina har underbyggnaden förbättrats och 50 kilometer väg fått ny beläggning. Inom brounderhåll har ett större arbete inletts på Ölandsbron samt ommålning av Älvsborgsbron i Göteborg.

Utgifterna för vidmakthållande järnväg blev 921 miljoner kronor (5,5 procent) högre och uppgick till 17 673 miljoner kronor. Det beror främst på att man bytt ut gamla spår och ersatt med nya. Bland större åtgärder genomfördes den andra etappen av spårbytet på Malmbanan mellan Gällivare och Råtsi. De första etapperna inleddes även på Dalabanan och Mälarbanan, med spårbyten mellan Morgongåva–Sala samt på sträckorna Kolbäck–Valskog och Kolbäck–Eskilstuna. Därutöver genomfördes kortare spårbyten bl.a. på Ostkustbanan och Mälarbanan.

Utfallet för anslaget 1:12 Transportstyrelsen blev 2 562 miljoner kronor, vilket är 990 miljoner kronor (27,9 procent) lägre jämfört med 2024. Att utfallet blev lägre beror på att en engångsutgift, för att täcka ett ackumulerat underskott med anledning av spridningen av covid-19, belastade anslaget under 2024.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.61 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2025-12-31