Prop. 2009/10:1

Regeringens proposition 2009/10:1

Budgetpropositionen för 2010 Förslag till statsbudget för 2010, finansplan och skattefrågor m.m.

Regeringens proposition 2009/10:1

Budgetpropositionen för 2010

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2010 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 10 september

Maud Olofsson

Anders Borg (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2010 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2010 ska fördelas på utgiftsområden. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet. Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2009. I bilaga 1 redovisas en specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2010.

PROP. 2009/10:1

Förslag till statsbudget för 2010

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 12 104 763 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12 170 643 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 733 974 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 35 840 193 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 1 958 437 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45 501 075 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 27 019 445 Utgiftsområde 8 Migration 5 751 126 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 58 707 837 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 101 719 373 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41 503 000 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 69 913 019 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 4 892 844 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 88 358 365 Utgiftsområde 15 Studiestöd 24 106 052 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 53 560 766 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 11 362 087

PROP. 2009/10:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 721 366 722

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2009/10:1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Politiska utgångspunkter och att möta krisen och dämpa fallet i sysselsättsammanfattning av förslagen i ningen. Det skedde samtidigt som regeringen budgetpropositionen för 2010 värnade en statsfinansiell beredskap för att

kunna hantera en fördjupad och mer långvarig Inledning kris. Det ekonomiska läget är nu något stabilare än Världen befinner sig i den djupaste och mest i våras och riskbilden är mer balanserad. I Sverige utbredda lågkonjunkturen sedan 1930-talskrisen. har därför risken för en ytterligare påtaglig Det som startade som en finansiell kris, orsakad försämring av de offentliga finanserna minskat av bland annat ansvarslös hantering av riskfyllda tydligt. finansiella affärer samt brister i regelverk och Det kommer emellertid att vara en lång och tillsyn av finansmarknaderna, har övergått till en mödosam väg tillbaka mot ökad sysselsättning realekonomisk kris med fallande produktion och och lägre arbetslöshet. Alliansregeringen vann i stigande arbetslöshet. valet 2006 svenska folkets förtroende med en Som ett litet, öppet och handelsberoende land politik för fler i arbete och färre i utanförskap. har Sverige drabbats hårt, med bland annat Tack vare den inriktningen stod Sverige starkare stigande arbetslöshet som följd. Det finns inga rustat för att möta krisen. Genom att kraftfullt mirakelkurer som kan förhindra att hushåll och hålla fast vid den inriktningen kan Sverige företag drabbas av stora påfrestningar. Däremot komma stärkt ur den ekonomiska krisen. kan krisens effekter motverkas och en stark och Sverige står liksom en rad andra länder inför hållbar återhämtning främjas. Då är det också hotet att den stigande arbetslösheten biter sig viktigt att hjälpa dem som drabbas värst. fast på en hög nivå och förvandlas till ett växande Viljan och förmågan att ta ansvar hos världens utanförskap. Fler i arbete och färre utanför regeringar och myndigheter har prövats det arbetsmarknaden är Alliansregeringens viktigaste gångna året. Genom att lägga om den ekono- mål. Hotet om en arbetslöshet som fastnar på en miska politiken i en mycket expansiv riktning hög nivå, där människor inte får komma till sin har de allvarligaste hoten undanröjts. Åtgärderna rätt och utvecklas, ska mötas med en kraftfull för att få det finansiella systemet att fungera mer politik för jobb och företagande och för utbildnormalt har fått önskad effekt. Världen löper ning och omställning till stöd för de människor inte längre risken att drivas ned i en djup nedåt- som drabbas av arbetslöshet. Problemet får inte gående ekonomisk spiral. hanteras genom att människor förpassas till Alliansregeringen har valt en väg präglad av passiva system och göms undan i statistiken. ansvar för de offentliga finanserna, för jobben I stället ska goda förutsättningar skapas för att och för välfärdens kärnverksamheter. Den människor ska komma tillbaka till jobb och ekonomiska politiken i Sverige har lagts om för trygghet, till arbetskamrater och gemenskap.

PROP. 2009/10:1

Med en ansvarsfull politik för ordning och ningen har skett samtidigt som den långsiktiga reda i de offentliga finanserna kan vi nu vidta hållbarheten i de offentliga finanserna har ytterligare krisåtgärder och fortsätta att arbeta värnats. Sverige ur krisen. Under den senaste tiden har läget på de Åtgärderna i denna budgetproposition in- finansiella marknaderna väsentligt förbättrats. riktas på att dämpa fallet i sysselsättningen, Företagens och hushållens lånemöjligheter har förhindra att arbetslösheten biter sig fast, värna blivit bättre, vilket minskat risken för ytterligare välfärdens kärna, skapa förutsättningar för fler negativa återverkningar på konjunkturen och de och växande företag och att värna klimatet. offentliga finanserna. Jämfört med bedömningen Sammantaget bedöms tidigare beslutade kris- i 2009 års ekonomiska vårproposition finns det åtgärder och de åtgärder som föreslås i denna allt fler tecken på att såväl den globala som den proposition leda till att nivån på BNP 2010 blir svenska ekonomin stabiliseras. 1,7 procent högre än om de inte hade vidtagits Det kraftiga fallet i världsekonomin i slutet av och att antalet sysselsatta blir 52 000 personer 2008 och i början av 2009 har bromsat in och fler än vad som annars varit fallet. Den mycket global BNP väntas öka igen mot slutet av året. expansiva penningpolitiken bidrar också till att Under 2010 bedöms Sveriges viktigaste exporthålla uppe efterfrågan. marknader börja växa igen, om än svagt. Den Den finansiella krisen och den därefter samlade efterfrågan väntas dock växa så långsamt följande djupa lågkonjunkturen har hamnat i att sysselsättningen fortsätter att minska under fokus för den ekonomiska politikens utformning 2010 för att stabiliseras först runt årsskiftet under det senaste året. Samtidigt är det viktigt 2010/2011. Det bidrar till en fortsatt svag att den dramatiska utvecklingen under det utveckling av hushållens disponibla inkomster senaste året inte gör att de långsiktiga ut- 2010. maningar som Sverige, liksom många andra länder, står inför glöms bort. Tvärtom under-

Diagram 1.1 BNP 1920–2012

stryker krisen behovet av en långsiktigt inriktad Årlig procentuell förändring ekonomisk politik. 15

10 Historiskt djup kris drabbar Sverige 5

0 Den kraftiga globala konjunkturnedgången har 0 4 8 32 36 40 44 8 2 6 0 4 8 2 6 80 84 88 92 6 0 4 8 2 192 192 192 19 19 19 19 194 195 195 196 196 196 197 197 19 19 19 19 199 200 200 200 201 drabbat den exportberoende svenska ekonomin -5 hårt. På kort tid har BNP rasat dramatiskt och abrupt (se diagram 1.1). Resursutnyttjandet är -10 mycket lågt och fortsätter att sjunka. Sysselsätt- -15 ningen har fallit kraftigt. Varslen och arbetslös- Anm.: Tidsserierna före och efter 1950 är inte fullt jämförbara. Kvaliteten för heten har ökat. De offentliga finanserna har tidigare år är mer osäker. Källor: Edvinsson (1920-1949), Statistiska centralbyrån (1950-2008) och egna försvagats väsentligt. I år bedöms BNP falla med beräkningar (2009-2012). 5,2 procent, vilket är det enskilt svagaste året sedan andra världskriget. Återhämtningen bedöms bli långsam. Regeringar och centralbanker runt om i världen har vidtagit exceptionella åtgärder för att dämpa krisen och förhindra en kollaps. Styrräntorna har sänkts till historiskt låga nivåer. Omfattande finanspolitiska åtgärdspaket har genomförts för att stimulera efterfrågan och stödja det finansiella systemet. Genom att ha värnat starka offentliga finanser i goda tider har Sverige haft utrymme att på ett kraftfullt sätt lägga om finanspolitiken till en av de mest expansiva i OECD-området. Omlägg-

PROP. 2009/10:1

Tabell 1.1 Nyckeltal utdragen än i huvudscenariot. Arbetsmarknaden

Årlig procentuell förändring om annat ej anges kan utvecklas ännu svagare än vad som för-

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 väntats och den privata konsumtionen kan bli

BNP 4,2 2,6 -0,2 -5,2 0,6 3,1 3,8 mer dämpad. Andra faktorer som kan begränsa

1 återhämtningen kan vara ekonomisk oro i de Sysselsatta 2,0 2,5 1,2 -2,6 -3,5 -0,5 0,9 baltiska länderna eller nya, negativa överrask- Arbetade ningar inom finans- och banksektorn. timmar 1,3 3,2 1,6 -3,9 -1,5 0,3 0,2

2 Arbetslöshet 7,1 6,1 6,2 8,8 11,4 11,6 10,9

3 Timlön 3,1 3,3 4,3 3,1 2,0 1,9 2,3

Arbetsmarknaden drabbas hårt

KPI, årsgenomsnitt 1,4 2,2 3,4 -0,4 0,4 0,8 1,8 Sverige har hittills förlorat 100 000 jobb i den Finansiellt 4 djupa lågkonjunkturen (se diagram 1.2). Sysselsparande 2,4 3,8 2,5 -2,2 -3,4 -2,1 -1,1 sättningen bedöms fortsätta att falla under hela Statsskuld, procent av 2010. Från toppnivån halvårsskiftet 2008 till

BNP 42,1 36,4 33,6 37,8 40,4 40,6 40,3 årsskiftet 2010/2011 beräknas sysselsättningen

minska med 300 000 personer. Sysselsättnings- 1 15–74 år. 2 Som andel av arbetskraften, 15–74 år. 3 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. fallet medför allvarliga påfrestningar för hus-

hållen, företagen, de offentliga finanserna och 4 Offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. för samhällsekonomin.

Diagram 1.2 Sysselsättning 16 – 64 år

Ansvarsfull politik ger utrymme för krisåtgärder

Tusental personer

Förutom att det offentliga sparandet har för- 4 700 svagats väsentligt har det rått en stor osäkerhet 4 600

kring de offentliga finansernas fortsatta utveck- 4 500

ling som en följd av den kraftiga konjunktur- 4 400 nedgången och finanskrisen. Det något stabilare

ekonomiska läget, med en minskad risk för en 4 300

ännu sämre konjunkturutveckling och en 4 200 väsentlig förbättring på finansmarknaderna, har 4 100

påtagligt minskat risken avseende de offentliga 4 000

finanserna. 3 900 De offentliga finanserna har vidare utvecklats 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

något bättre än vad som bedömdes i 2009 års

ekonomiska vårproposition genom såväl högre Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

intäkter som lägre utgifter. Sammantaget har det Mot denna bakgrund är det synnerligen angeskett en tydlig förskjutning i riskbilden avseende läget att dämpa fallet i sysselsättningen samt de offentliga finanserna från i våras. Trots detta främja att sysselsättningen vänder uppåt så snart måste beredskap finnas för en sämre utveckling och kraftfullt som möjligt. Samtidigt är det av de offentliga finanserna, om konjunkturen offentligfinansiella utrymmet mycket begränsat. åter skulle överraska negativt eller om en kris på Det låga resursutnyttjandet och det kraftiga finansmarknaderna skulle uppstå igen. och fortsatta sysselsättningsfallet pekar dock på Riskbilden för det samlade ekonomiska läget ett fortsatt behov av krisåtgärder. Den minskade bedöms nu vara balanserad. Förväntningar om osäkerheten i de offentliga finanserna jämfört en starkare exportorderingång, ett mer positivt med i våras har förbättrat förutsättningarna för inköpschefsindex, ytterligare förbättringar på de att genomföra ytterligare krisåtgärder. Förutsättfinansiella marknaderna och en starkare global ningarna är också goda på grund av att Sverige i konjunkturell återhämtning är faktorer som gör ett internationellt perspektiv har en gynnsam att återhämtningen kan gå snabbare än väntat. position när det gäller de offentliga finansernas Mot detta står risken för en sämre ekonomisk långsiktiga hållbarhet. Samtidigt är det viktigt att utveckling än väntat. Det finns flera faktorer underskotten inte blir för stora och ohanterliga. som kan göra att återhämtningen kan bli mer

PROP. 2009/10:1

Sammantaget är ytterligare krisåtgärder moti- Tabell 1.2 Regeringens åtgärder i denna budgetproposition, verade i detta allvarliga konjunkturläge i den effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor utsträckning de medför endast ett begränsat Miljarder kronor underskridande av överskottsmålet. Det finansi- 2010 2011 2012 ella sparandet i offentlig sektor ska successivt

Dämpa fallet i sysselsättningen

återgå till ett överskott som ligger i linje med Kommuner* 10,00 överskottsmålet. Budgetförstärkningar kan således behöva genomföras längre fram när Infrastruktur 1,00 0,10 -0,39 konjunkturen förbättras. Återgången till över-

Förhindra att arbetslösheten biter sig fast

skottsmålet ska ske på ett sådant sätt att det inte Förstärkt jobbskatteavdrag 10,00 10,00 10,00 leder till allt för stora realekonomiska kostnader Ökad aktivering inom och ekonomiska obalanser. Fastställda utgiftstak arbetsmarknadspolitiken 3,89

fortsatta sysselsättningsfallet och den minskade Preciserade beräkningar av risken för de offentliga finanserna motiverar sjukförsäkringsreformen -2,66 -4,19 -4,49 ytterligare krisåtgärder. Åtgärderna inriktas på Höjda studiemedel och fribelopp 0,13 0,20 0,20 att: Värna välfärden

Dämpa fallet i sysselsättningen. - Sänkt skatt för pensionärer 3,50 3,50 3,50 Brottsbekämpning och rättsväsendet 2,59 3,24 3,54 - Förhindra att arbetslösheten biter sig fast. Hälso- och sjukvård 0,10 0,16 0,18 - Värna välfärdens kärna. Äldreomsorg inkl. trygghetsbostäder 0,28 0,23 0,28 Bostadstillägg för personer med sjuk- Därutöver föreslår regeringen bland annat eller aktivitetsersättning 0,36 0,36 0,36 åtgärder för: Bättre utbildningsväsende 0,06 0,09 0,25 - Fler och växande företag. Övrigt Värna välfärden 0,12 0,12 0,12

- Värna klimatet. Fler och växande företag

Trygghet för företagare 0,56 0,69 0,69 Regeringens satsar i denna budgetproposition Nedsatta egenavgifter 1,15 1,15 1,15 totalt 32 miljarder kronor på nya åtgärder för Insolvens 0,11 0,11 0,11 2010 och 24 miljarder kronor för 2011, utöver de Ökat entreprenörskap 0,20 0,10 0,10 åtgärder som redan beslutats eller aviserats. De

Värna klimatet

huvudsakliga åtgärderna sammanställs i tabell 1.2 och redovisas närmare i avsnitt 1.3. Energieffektivisering 0,30 0,30 0,56 Internationella klimatinvesteringar 0,20 Övrigt Värna klimatet 0,05 0,05 0,05 Övrigt 0,70 0,96 0,13

Förändring finansiellt sparande offentlig sektor av reformer i BP10* -31,85 -23,57 -22,21

* Medel till kommunerna betalas med 6 miljarder kronor 2009 och 4 miljarder 2010 men påverkar finansiellt sparande 2010. I beräkningen antas att 20 procent av tillskottet sparas i kommunerna, vilket innebär att det sammantagna offentligfinansiella sparandet försämras med 8 miljarder kronor 2010.

Åtgärder som dämpar sysselsättningsfallet och påskyndar uppgången Att bromsa en neddragning av offentligt finansierade jobb är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att dämpa fallet i sysselsättningen i en djup lågkonjunktur. I denna

PROP. 2009/10:1

budgetproposition föreslås därför ökade resurser satta, varav de fyra stegen av jobbskatteavdragen till kommuner och landsting samt vissa infra- bedöms stå för drygt hälften av sysselstruktursatsningar, vilka även är kostnads- sättningsökningen. effektiva. Därutöver föreslås satsningar på bland För att öka människors anställningsbarhet och annat hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, därigenom främja en kraftig och snabbare sysselrättsväsendet och utbildningsområdet. sättningsuppgång när konjunkturen förbättras, Efterfrågan och sysselsättningen stimuleras föreslås också temporära utbildningssatsningar också genom att krisens effekter på hushållens (yrkesvux/komvux, yrkeshögskola samt univerdisponibla inkomster dämpas. Ett fjärde steg i sitet och högskola), förstärkning av den aktiva jobbskatteavdraget införs. Skatten sänks för arbetsmarknadspolitiken genom ökat fokus på pensionärer. Företagarnas egenavgifter sänks. arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling, Bostadstillägget för personer med sjuk- och arbetsmarknadsutbildning samt intensifierade aktivitetsersättning höjs. De föreslagna skatte- förmedlingsinsatser (coachning). Därtill införs sänkningarna ökar hushållens disponibla in- en ny aktiveringsåtgärd inom statliga och komster med 15 miljarder kronor och bidrar till kommunala verksamheter samt ideella organisaatt den privata konsumtionen hämtar sig 2010. tioner med viss verksamhet (Lyft) samtidigt som Utan dessa åtgärder skulle den disponibla insatserna för arbetslösa ungdomar förstärks inkomsten öka med 0,4 procent nästa år. Med de kraftigt. föreslagna åtgärderna ökar i stället den dispo- Regeringen föreslår dessutom en rad åtgärder nibla inkomsten med 1,2 procent. som förbättrar företagsklimatet i Sverige. Åtgärderna ökar tryggheten för företagare, gör Åtgärder som förhindrar att arbetslösheten biter sig det mindre riskfyllt att starta nya företag samt fast på en hög nivå sänker kostnaden för många företagare. Efterfrågestimulerande åtgärder kan bara användas för att på kort sikt öka syssel- Åtgärder som värnar välfärdens kärna sättningen. Politiken måste därför kompletteras De temporärt ökade resurserna till kommuner med satsningar som gör att arbetslösheten inte och landsting 2010, samt den tidigare aviserade fastnar på en hög nivå så att sysselsättningen permanenta höjningen med 5 miljarder kronor snabbt kan öka till en hållbart hög nivå i nästa per år från och med 2011, bidrar till att konjunkturuppgång. Det gäller således att kommunsektorn kan behålla personal i större undvika att den nedgång i sysselsättningen som utsträckning trots att skatteintäkterna viker. bedöms fortsätta 2009 och 2010 på sikt Därmed kan viktiga välfärdstjänster som skola, omvandlas till en långvarigt låg sysselsättnings- sjukvård och äldreomsorg upprätthållas under nivå. Därför behövs ytterligare åtgärder som lågkonjunkturen. Det är dock angeläget att ökar arbetslösas anställningsbarhet, förbättrar kommuner och landsting med dessa extra företagsklimatet och gör det mer lönsamt att resurser fortsätter och fördjupar ansträngarbeta. ningarna att höja effektiviteten och kvaliteten i Ett förstärkt jobbskatteavdrag är inte bara ett verksamheterna. sätt att upprätthålla hushållens disponibla Ökade anslag till rättsväsendet (bland annat inkomster nästa år och därigenom dämpa fallet i polisen, domstolen och kriminalvården) bidrar sysselsättningen och tidigarelägga uppgången. till att trygga människors vardag. Anslags- Ett förstärkt jobbskatteavdrag medför också en ökningen hjälper också till att finansiera de snabbare och större sysselsättningsökning, inte underskott rättsväsendet har ådragit sig de minst när läget på arbetsmarknaden förbättras, senaste åren och ger de rättsvårdande myndigeftersom det blir mer lönsamt att arbeta. Det heterna förutsättningar att öka effektiviteten och ökar arbetsutbudet samt förbättrar lönebild- förbättra resultaten i verksamheten. ningen och rörligheten på arbetsmarknaden. En Den sänkta skatten för pensionärer och det förstärkning av jobbskatteavdraget bidrar där- höjda bostadstillägget för personer med sjukmed till en högre sysselsättning även efter 2010. och aktivitetsersättning lindrar krisens effekter De av regeringen genomförda och nu för dessa grupper och bidrar till ökad ekonomisk föreslagna åtgärderna, tillsammans med det trygghet. Tillsammans med jobbskatteavdraget föreslagna fjärde steget i jobbskatteavdraget, har dessa reformer gynnsamma fördelningsbedöms bidra till 150 000 varaktigt fler syssel- politiska effekter.

PROP. 2009/10:1

Överhängande risk för behov av Det offentligfinansiella läget kräver också en budgetförstärkningar när konjunkturläget mycket stram utgiftspolitik de närmaste åren. förbättras Det finns en överhängande risk för att det kan behövas budgetförstärkningar när konjunkturen För att säkra långsiktigt hållbara offentliga förbättras. Det är viktigt att eventuella budgetfinanser är en stor del av krisåtgärderna förstärkningar ges en samhällsekonomiskt temporära. Det gäller t.ex. de ökade resurserna effektiv utformning. Samtidigt ska välfärdens till kommuner och landsting, fler aktiverings- kärna värnas. Om budgetförstärkningar blir åtgärder samt fler utbildningsplatser. Det är nödvändiga bör de bland annat ta sikte på viktigt att dessa satsningar återtas när skattejusteringar som bidrar till en bättre miljö konjunkturläget förbättras, det kommunala och hälsa utan att minska incitamenten till skatteunderlaget stärks och behovet av arbete. Även utgiftsminskningar kan bli aktuella. utbildningsplatser minskar. Stora utgiftsök- Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna ningar, som historiskt har visat sig vara svåra att är centralt. Regeringen avser därför att föra en återta, bör undvikas. Ett fjärde jobbskatteavdrag, stram utgiftspolitik de närmaste åren så att som bidrar till en sänkning av Sveriges underskotten i de offentliga finanserna blir internationellt sett höga skattekvot, kan längre tillfälliga och hanterbara. För att markera detta fram, om det skulle behövas, finansieras genom föreslås att utgiftstaket för 2012, exklusive höjningar av andra mindre skadliga skatter. En tekniska justeringar, sätts 10 miljarder kronor permanent höjning av utgiftsnivån skulle i stället lägre än den bedömning som gjordes i 2009 års på sikt bidra till ett höjt totalt skatteuttag. Det ekonomiska vårproposition. offentliga finansiella sparandet ska öka till den målsatta nivån motsvarande 1 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln.

PROP. 2009/10:1

1.1 Den makroekonomiska expansiva penning- och finanspolitiken får full utvecklingen effekt.

Djup global lågkonjunktur BNP på väg att stabiliseras

Världsekonomin befinner sig i den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talskrisen. För att Den kraftiga nedgången i världskonjunkturen dämpa effekterna av finanskrisen och den djupa har drabbat den exportberoende svenska lågkonjunkturen har regeringar och central- ekonomin hårt (se diagram 1.4). I år bedöms banker världen över genomfört krisprogram med BNP falla med 5,2 procent på årsbasis, vilket är omfattande penning- och finanspolitiska det enskilt svagaste året sedan andra stimulanser. Åtgärderna har medfört en väsentlig världskriget. 2 förbättring av förhållandena på de finansiella marknaderna och lindrat fallet i efterfrågan.

Diagram 1.4 BNP 1920–2012

Olika mått som används för att mäta oron på Årlig procentuell förändring bland annat räntemarknaden visar att oron har 15 minskat påtagligt. De ligger nu nära nivåer som 1 10 kan anses normala för en lågkonjunktur. Under våren och sommaren har det även 5 kommit flera tecken på att global BNP är på väg 0 att stabiliseras eller redan har stabiliserats. 0 4 8 32 36 40 44 8 2 6 0 4 8 2 6 80 84 88 92 6 0 4 8 2 192 192 192 19 19 19 19 194 195 195 196 196 196 197 197 19 19 19 19 199 200 200 200 201 Förtroendeindikatorer för industrin, så som -5 inköpschefsindex och exportorderingång, har -10 successivt förbättrats den senaste tiden (se diagram 1.3). -15

Anm.: Tidsserierna före och efter 1950 är inte fullt jämförbara. Kvaliteten för Diagram 1.3 Förtroendet inom tillverkningsindustrin tidigare år är mer osäker. Källor: Edvinsson (1920-1949), Statistiska centralbyrån (1950-2008) och egna Index beräkningar (2009–2012) 65 10 En ökad global efterfrågan samt en expansiv 5 60 finans- och penningpolitik bidrar till att BNP 0 55 -5 bedöms börja att växa igen 2010. Återhämt- -10 ningen går dock långsamt. Det låga kapacitets- 50 -15 45 utnyttjandet i omvärlden hämmar svensk export, -20 -25 som till stor del består av investeringsvaror och 40 -30 insatsvaror.

Förenta staterna (vänster skala)

Sverige har jämförelsevis stora s.k. 35 -35

Euroområdet (höger skala)

30 -40 automatiska stabilisatorer vilka dämpar fallet i efterfrågan. Med automatiska stabilisatorer avses 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Källor: Europeiska kommissionen och Institute for Supply Management. att efterfrågan i ekonomin automatiskt hålls uppe under en konjunkturnedgång genom att Den globala tillväxten väntas förstärkas under bland annat arbetslöshetsstöd betalas ut till 2010. Resursutnyttjandet i världsekonomin personer som blir arbetslösa och att hushåll och bedöms dock stiga först 2011 i takt med att företag vid sänkta inkomster betalar mindre osäkerheten hos företag och hushåll avtar, skatt. Vidare bidrar både tidigare beslutade arbetsmarknadsutsikterna förbättras och den krisåtgärder och de åtgärder som föreslås i denna budgetproposition, till att dämpa krisens effekter på hushållens disponibla inkomster samt

1 Detta framgår exempelvis av den så kallade TED-spreaden, som visar skillnaden mellan den ränta bankerna betalar när de lånar av varandra på 2 Beräkningarna inkluderar effekterna på BNP av de åtgärder som redan interbankmarknaden och räntan på statsskuldväxlar. beslutats, aviserats och som föreslås i denna budgetproposition.

PROP. 2009/10:1

att dämpa fallet i offentlig sysselsättning. Produktivitetsutveckling och risk för Sammantaget bedöms åtgärderna leda till att sysselsättningslös tillväxt nivån på BNP 2010 blir 1,7 procent högre än om de inte hade vidtagits och att antalet sysselsatta För utvecklingen på arbetsmarknaden finns en blir 52 000 personer fler än vad som annars varit nedåtrisk i form av att följsamheten mellan BNP fallet. Utöver finanspolitiken bidrar den mycket och sysselsättning har varierat över tiden, bland expansiva penningpolitiken till att hålla uppe annat som en följd av olika snabb produktivitetsefterfrågan. Riksbanken har sänkt reporäntan ökning. Det har funnits perioder där det tagit med 4,5 procentenheter sedan september 2008. lång tid från det att BNP ökat tills sysselsättningen stigit (s.k. sysselsättningslös tillväxt eller jobless-growth). Om produktivitets-

Tabell 1.3 Nyckeltal

tillväxten i den kommande konjunktur- Årlig procentuell förändring om annat ej anges uppgången blir oväntat stark kan arbets- 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 BNP 4,2 2,6 -0,2 -5,2 0,6 3,1 3,8 marknaden på kort sikt komma att utvecklas BNP-gap 2,5 2,6 0,0 -6,4 -6,5 -5,0 -3,0 svagare än i huvudscenariot. 1 Sysselsatta 2,0 2,5 1,2 -2,6 -3,5 -0,5 0,9

Diagram 1.5 Arbetslöshet 15–74 år

Arbetade Procent av arbetskraften timmar 1,3 3,2 1,6 -3,9 -1,5 0,3 0,2 14 Produktivitet 3,0 -0,6 -1,7 -1,3 2,1 2,7 3,6 2 12 Arbetslöshet 7,1 6,1 6,2 8,8 11,4 11,6 10,9 3 Timlön 3,1 3,3 4,3 3,1 2,0 1,9 2,3 10 KPI, års- 8 genomsnitt 1,4 2,2 3,4 -0,4 0,4 0,8 1,8 1 15–74 år. 6 2 Som andel av arbetskraften, 15–74 år. 3 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 4 Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. 2 0

Arbetsmarknaden fortsätter att försvagas

88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Anm.: Data avser åldersgruppen 15–74 år. Åren fram till 2005 används OECD:s Den svaga konjunkturutvecklingen syns nu allt tillbakaskrivna dataserier, då Statistiska centralbyrån ännu inte publicerat tydligare på arbetsmarknaden. Antalet syssellänkad statistik. Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna satta har redan minskat med 100 000 personer beräkningar. sedan halvårsskiftet 2008. De flesta arbetsmarknadsindikatorer tyder på ett fortsatt kraftigt fall i sysselsättningen. Enligt regeringens Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är prognos kommer sysselsättningen att falla stor men riskerna är balanserade kraftigt 2009 och 2010 och inte stabiliseras förrän vid årsskiftet 2010/2011. Arbetslösheten Den globala finansiella krisen bedöms leda till en stiger till nivåer som Sverige inte har upplevt långsam ekonomisk återhämtning. Den senaste sedan 1990-talskrisen. Arbetslösheten väntas tiden har det dock kommit tecken på att 2011 uppgå till 11,6 procent av arbetskraften (se återhämtningen i omvärlden och i Sverige kan diagram 1.5). Den höga arbetslösheten riskerar ske snabbare och bli starkare än vad som antas i att leda till varaktigt lägre sysselsättning till följd huvudscenariot. Framåtblickande indikatorer, av utslagning från arbetsmarknaden. Regeringens t.ex. exportorderingång och inköpschefsindex, satsningar på bland annat arbetsmarknads- har exempelvis utvecklats oväntat starkt. Vidare politiken syftar till att så långt möjligt motverka har läget på de finansiella marknaderna en sådan utveckling. förbättrats snabbt och risken för en världs- Som en följd av det mycket låga resurs- depression har minskat avsevärt, vilket har utnyttjandet bedöms såväl löner som priser stiga positiva effekter på tillgångsmarknaderna. Dessa långsamt de närmaste åren. faktorer bidrar till att det finns möjligheter att det kan gå bättre i förhållande till prognosens huvudscenario.

PROP. 2009/10:1

Samtidigt är det fortsatt risk för en sämre på arbetsmarknaden, globaliseringen, klimatutveckling än väntat. För Sverige utgör förändringarna m.m. utvecklingen i de baltiska länderna en särskild Ett ifrågasättande av de offentliga finansernas nedåtrisk. I de baltiska länderna har faktorer som hållbarhet är, för en liten öppen ekonomi som stark kredittillväxt från utlandet, kraftigt den svenska, förknippat med allvarliga risker och stigande huspriser och negativa realräntor betydande kostnader. En finanspolitik som inte bidragit till att länderna byggt upp mycket stora är långsiktigt hållbar leder till en offentlig skuldobalanser. I samband med den globala uppbyggnad som på sikt tvingar politiken att finanskrisen och konjunkturnedgången 2008 flytta fokus från åtgärder som bidrar till högre drabbades de baltiska länderna mycket hårt med tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuldbland annat kraftigt minskad kredittillförsel. Om sanering. En ogynnsam ekonomisk utveckling krisen i de baltiska länderna fördjupas ytterligare till följd av en oansvarig finanspolitik drabbar är risken stor att kreditförlusterna för de svenska främst de utsatta grupperna i samhället, dvs. de bankerna blir större än i huvudscenariot. Detta grupper som bäst behöver väl fungerande kan minska tillgången till krediter för svenska trygghetssystem och välfärdstjänster. hushåll och företag. Den kraftiga nedgången i världskonjunkturen har drabbat den svenska, exportberoende ekonomin hårt och har bidragit till en snabb och dramatisk försämring av de offentliga finanserna.

1.2 En politik för att möta En ansvarsfullt utformad finanspolitik före nedgången krisen har dock gjort att Sverige, till skillnad från

många andra länder i EU och OECD, har gått in 1.2.1 Utgångspunkter för krishanteringen i krisen med ordning och reda i de offentliga finanserna. I en tid då många ställer krav på kostsamma åtgärder för att stimulera ekonomin är det

Diagram 1.6 Den offentliga sektorns bruttoskulder 2008 och 2010

viktigt att slå vakt om en offentligfinansiellt Procent av BNP hållbar politik för full sysselsättning. Det offent- 140 liga måste klara sina huvuduppgifter så att medborgarnas förtroende bevaras. Politiken ska 2010 120 vara strukturellt riktig, leda till en hög och 2008 100 varaktig sysselsättning och värna välfärdens kärna även under den djupa lågkonjunkturen, 80 samtidigt som de offentliga finansernas lång- 60 siktiga hållbarhet inte får äventyras. Nedan 40 redovisas utgångspunkterna för regeringens åtgärder, såväl redan genomförda som de som 20 föreslås i denna proposition. 0 LU DK CZ FI SK SE IE ES PL NL AT DE HU PT FR UK BE EL IT Anm.: Se appendix 4.1 för förklaring av länderförkortningar. Värna sunda offentliga finanser Källa: OECD.

Regeringens politik utgår från att de underskott Den ansvarsfulla finanspolitiken har begränsat som uppstår i de offentliga finanserna till följd av underskotten även under krisen och minskat krisen måste vara tillfälliga och hanterbara för att risken för att statsskulden ska öka okontrollerat. Sverige ska upprätthålla långsiktigt hållbara Sverige tillhör de OECD-länder som har lägst offentliga finanser. Sunda offentliga finanser är offentlig skuldsättning (se diagram 1.6) och som en grundförutsättning för en långsiktigt hållbar också rankas högt av EU-kommissionen när det ekonomisk politik. Det är en grundbult för gäller de offentliga finansernas långsiktiga regeringens politik och ska upprätthållas i såväl hållbarhet (se tabell 1.4). goda som dåliga tider. Offentliga åtaganden måste i framtiden kunna finansieras med hänsyn tagen till den demografiska utvecklingen, trender

PROP. 2009/10:1

Tabell 1.4 EU-kommissionens hållbarhetsindikator finns skillnader mellan nuvarande kris och 1990- Procent av BNP talskrisen, har uppgifterna för staten varit

Land S2 likartade. Det samhällsekonomiska problemet är Danmark -3,9 att företag och hushåll inte har haft tillgång till krediter i tillräcklig utsträckning. Det staten då Sverige -1,9 kan göra är att vidta åtgärder riktade mot det Polen -0,2 finansiella systemet eller direkt till företagen. Finland 0,1 Regeringens åtgärder riktade mot det finansiella

systemet syftar till att upprätthålla stabiliteten Italien 1,9 Nederländerna 2,6 och kreditförsörjningen samt att återskapa Tyskland 2,7 förtroendet för finansmarknaden.

Österrike 2,9 Samtidigt värna skattebetalarnas medel Frankrike 3,4 Åtgärderna på finansmarknadsområdet har också Portugal 3,6 utformats i syfte att värna skattebetalarnas Grekland 3,8 intressen genom att säkerställa att statens lång- Slovakien 4,2 siktiga kostnader hålls nere och att statliga

Belgien 4,8 resursinsatser under den akuta krisen så långt Ungern 5,7 som möjligt kan återfås. Det är också viktigt att

Tjeckien 6,1 betona att statens ingripande motiveras av riskerna för en kollaps i det finansiella systemet Luxemburg 7,3 och en ännu värre nedgång i ekonomin. Storbritannien 7,6 Åtgärderna är inte till för att skydda dem som Spanien 9,2 investerat sina medel i alltför riskfyllda verksamheter. Irland 11,8 EU27 5,1 För att undvika att de statliga åtgärderna ses Anm.: Indikatorn anger den permanenta förbättring av ett lands finansiella som garantier mot förluster för dessa insparande som krävs för att de offentliga finanserna skall bli långsiktigt hållbara. Ett negativt värde betyder att finanserna är hållbara och tål en försvagning. vesterare, vilket skulle kunna leda till ett ökat risktagande i framtiden, är det viktigt att Indikatorn syftar till att möjliggöra jämförelser mellan länder. Källa: EU-kommissionen 2009. åtgärderna utformas så att det främst är ägarna och andra som har skjutit till riskkapital i de En avgörande förklaring till varför Sverige har finansiella instituten som ska bära eventuella kunnat gå in i krisen med ordning och reda i de förluster. Strikta regler för bonusar och andra offentliga finanserna är att det, till skillnad från i ersättningar till ledningen ska gälla för de aktörer många andra länder, har funnits ett trovärdigt som vill ta del av regeringens åtgärder. Det är finanspolitiskt ramverk på plats i form av ett inte rimligt att ledningen och ägarna ska kunna överskottsmål för den offentliga sektorns berika sig tack vare och i skydd av stödåtgärder sparande, ett tak för statens utgifter och ett från det allmänna. kommunalt balanskrav. Det är centralt att politiken tar sin utgångspunkt i detta ramverk Viktigt att åtgärder koordineras internationellt även då konjunkturläget försämras dramatiskt. En annan central utgångspunkt för regeringens Det bidrar till att trovärdigheten för politiken insatser är att de inhemska åtgärder som riktas upprätthålls. Stabila planeringsförutsättningar mot finanssektorn också koordineras interför företag och hushåll är avgörande för att nationellt. Detta för att undvika att ett lands konsumtionen, produktionen och, i förlänglösning blir ett annat lands problem. ningen, välfärden ska kunna utvecklas på ett En översyn av EU:s tillsyn av finansmarkgynnsamt sätt. naderna är högt prioriterad under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Den

finansiella krisen har visat på brister i över-

Återskapa förtroendet för finansmarknaden

vakningen och regleringen av den finansiella

sektorn. Finansiella företag har i allt större I utformningen av åtgärderna mot problemen på utsträckning gränsöverskridande verksamhet. finansmarknaden har regeringen dragit lärdom Tillsyn och övervakning är dock i huvudsak från 1990-talets svenska bankkris. Trots att det nationell. Det är i dagsläget svårt att få en

PROP. 2009/10:1

tillräcklig överblick över de globala riskerna för den finansiella stabiliteten eller en övergripande tillsyn av de gränsöverskridande bankerna. EU:s förmåga att hantera kriser i gränsöverskridande finansiella företag behöver därför stärkas. Regeringens ambition är också att driva utvecklingen framåt såväl inom EU som internationellt för att förbättra regleringen av den finansiella sektorn. Det är viktigt att säkerställa koordinerade och harmoniserade regler och standarder på internationell nivå. Kraven på kapital i bankerna kan behöva skärpas. Finansiella företag och produkter, som hittills stått utanför reglering, behöver regleras och ställas under tillsyn för att garantera den finansiella stabiliteten. Det behövs även striktare regler för bonusar och ersättningssystem i de finansiella företagen.

PROP. 2009/10:1

Ramverk för hantering av hot mot den minskar som en följd av förluster eller finansiella stabiliteten marknadens krav på bankens kapitaltäckning

ökar, minskar bankens möjligheter att låna ut. Det finansiella systemet har en central roll i Detta riskerar att få allvarliga konsekvenser för ekonomin. Det utgörs av banker och andra den ekonomiska utvecklingen. Att upprätthålla aktörer som gör det möjligt att genomföra kreditgivningen är ett av regeringens viktigaste betalningar, hantera finansiella risker och ta mål med de åtgärder som vidtogs i samband med emot sparande som kan lånas ut till hushållens den finansiella krisen. och företagens investeringar. Om det finansiella Regeringen utformade under våren 2009 ett systemet inte fungerar – oavsett om det beror på frivilligt kapitaltillskottsprogram som skulle göra riktiga problem eller endast på misstankar om att det möjligt att ge kapitaltillskott till solventa sådana finns – fungerar inte ekonomin. Att banker. Därmed kan en situation med stigande övervaka stabiliteten i systemet är därför en kreditförluster och minskad utlåning till följd av central uppgift, såväl nationellt som inter- att bankernas kapital sjunker undvikas. Det nationellt. Skulle stabiliteten hotas ställs det även aktuella kapitaltillskottsprogrammet omfattar krav på ett väl fungerande ramverk som effektivt högst 50 miljarder kronor och har förlängts till hanterar hoten och återställer stabiliteten. den 17 februari 2010. Inom ramen för detta program köpte Riksgäldskontoret i våras aktier i Nordea AB för 5,6 miljarder kronor mot- Regeringens åtgärder för att etablera ett svarande statens ägarandel i samband med en fungerande system nyemission för att stärka bankens motståndskraft mot förluster och upprätthålla kredit- För att hantera finanskrisen, återställa det givningen. finansiella systemets funktion och upprätthålla kreditgivningen vidtog regeringen ett antal Garantier för bankernas finansiering åtgärder under hösten 2008 och våren 2009. Det Banker och andra finansiella företag finansierar var viktigt att samordna åtgärderna inom EU så sin verksamhet genom insättningar och lån på de att ett lands lösning inte ledde till problem för finansiella marknaderna. Bankernas möjlighet att ett annat land. Men det var också viktigt att finansiera sin verksamhet genom lån eller agera snabbt. Regeringen såg tidigt under krisen insättningar kan snabbt försämras i tider av ett behov av att skapa en förutsägbar och robust finansiell oro. Då minskar även bankernas process för hanteringen av olika krissituationer. I förmåga att låna ut pengar till hushåll och oktober 2008 lade regeringen fram en företag. stabilitetsplan som omfattade omedelbara För att stärka förtroendet för det finansiella åtgärder och förslag till en stödlagstiftning. Med systemet och minska risken för att bankerna utgångspunkt från stödlagen har regeringen förlorade en del av sin finansiering höjdes hösten etablerat olika verktyg, t.ex. kapitaltillskotts- 2008 beloppet i insättningsgarantin . Dessutom program, garantiprogram samt möjlighet till utvidgades insättningsgarantin till att omfatta tvångsinlösen, för att hantera tänkbara problem. alla typer av konton med undantag av det Riksgäldskontoret har fått det huvudsakliga individuella pensionssparandet IPS. Det var en ansvaret för att genomföra de olika stöd- åtgärd som både skyddade konsumenterna och åtgärderna. ökade stabiliteten. För att säkra att utlåningen fungerade införde Kapitaltillskott för att säkra kreditgivningen regeringen också ett frivilligt garantiprogram När de internationella kapitalmarknaderna inte riktat mot solventa institut. Programmet skulle längre fungerar tillfredsställande, blir det svårt minska bankernas problem att finansiera sin för hushåll och företag att få lån. Samtidigt verksamhet på marknaden i en situation då minskar många banker sin utlåning i låg- förtroendet mellan de finansiella aktörerna var konjunkturer. Banker måste hålla en buffert i borta. Med programmet kan bankerna ge ut lån form av kapital för att kunna hantera följderna av på marknaden med en statlig garanti. För denna de risker de tar. I tider av finansiell oro och oro garanti betalar banken en avgift till staten som för kommande kreditförluster ökar trycket på ska täcka statens kostnader för programmet och bankerna att hålla mer kapital. Om kapitalet den risk staten tar. Avgiften ska återspegla risken

PROP. 2009/10:1

i banken. Om garantin inte löses ut belastas de lån som Carnegie gett. Riksgäldskontoret offentliga finanserna inte alls, i stället ger bedömer att försäljningsinkomsterna kommer avgifterna en intäkt för staten. De banker som att täcka stödlånet och kostnaderna för affären. tar del av regeringens stödåtgärder måste också I en krissituation ger stödlagen staten skriva under avtal om strikta regler för bonusar möjlighet att genom tvångsinlösen av aktier ta och andra ersättningar. Det är inte rimligt att över ägandet av ett kreditinstitut som inte ledande företrädare för bankerna ska erhålla accepterar villkoren för stödåtgärder eller vars bonusar som uppstått som en följd av statliga kapitalbas underskrider en fjärdedel av det stödåtgärder och dess positiva effekter på lagstadgade kapitalbaskravet. Det är viktigt för resultatet. att undvika att ett institut ställer orimliga krav Garantiprogrammet får uppgå till högst för att ta emot stöd av staten. Denna möjlighet 1 500 miljarder kronor. Vid halvårsskiftet 2009 har dock ännu inte behövt utnyttjas. omfattade programmet ca 344 miljarder kronor fördelat på åtta finansiella institut. Den 2 april En ny stabilitetsfond 2009 förlängde regeringen garantiprogrammet För att kunna finansiera åtgärderna har med sex månader fram till och med 31 oktober regeringen inrättat en särskild stabilitetsfond. 2009. Under 2008 tillfördes fonden 15 miljarder kronor. Akut stöd till insolventa institut Finansiell stabilitet är en kollektiv nyttighet Vid oro på de finansiella marknaderna ökar som alla banker och övriga kreditinstitut drar också risken för att problem i ett institut leder nytta av. Det är därför rimligt att banker och till problem i andra institut i det finansiella institut solidariskt bidrar till finansieringen av systemet. För att förhindra växande systemrisker stabilitetsfonderna. En avgift kommer att införas och allvarliga hot behöver det finnas verktyg på som ska betalas av samtliga banker och kreditplats för att kunna hantera finansiella företag institut och som ska tillföras stabilitetsfonden. som får stora ekonomiska problem. Utformningen av denna stabilitetsavgift bereds Stödlagstiftningen som infördes hösten 2008 för närvarande inom Regeringskansliet. De nya ger regeringen möjlighet att ingripa om ett bestämmelserna väntas träda i kraft under 2009 . finansiellt institut hamnar i en akut kris och t.ex. inte klarar att möta de lagstadgade kapitalkraven Andra myndigheters stödåtgärder och därmed hotar den finansiella stabiliteten. Riksgäldskontoret har också bidragit till bättre 3 Staten har genom stödlagen ett brett mandat att likviditet i marknaden genom extra emissioner vidta de åtgärder som situationen kräver. Om av statsskuldsväxlar och lån mot säkerhet i staten behöver ingripa för att helt eller delvis ta bostadsobligationer. Parallellt med regeringens över en problembank kommer staten i första insatser har Riksbanken tillhandahållit lån med hand ge kapitaltillskott genom röststarka längre löptider och med lägre krav på säkerheter preferensaktier som garanterar staten starkt än normalt, vilket har bidragit till att förbättra inflytande och betydande avkastning om banken situationen på finansmarknaden. Därutöver har återhämtar sig. Riksbanken också förstärkt sin valutareserv med Riksgäldskontoret beslutade i november 2008 100 miljarder kronor genom upplåning via att överta aktierna och därmed ägandet i Riksgäldskontoret. Carnegie och Max Matthiessen Holding AB. Syftet var att värna det finansiella systemet och säkra värdet på statens pant för ett lån på Utgångspunkter för utformningen av ramverket 2,4 miljarder kronor. I maj slutförde Riksgäldskontoret försäljningen av Carnegie och Max Värna den finansiella stabiliteten utan att ta över Matthiessen för ca 2,3 miljarder kronor. Staten förlusterna får även del av framtida återbetalningar av vissa Regeringens uppfattning är att ett statligt ingripande på finansmarknadsområdet ska motiveras utifrån riskerna i det finansiella systemet och de problem som det kan medföra för hela ekonomin. Samtidigt är det viktigt att 3 Kreditinstitut ska hålla kapital som minst uppgår till 8 procent av de det är kreditinstituten själva, och framför allt riskvärda tillgångarna. dess aktieägare och andra som har skjutit till

PROP. 2009/10:1

riskkapital, som i första hand ska bära eventuella Öppenhet och generella program förluster. De villkor som regeringen har ställt för En lärdom av krisen under början av 1990-talet de olika stödåtgärderna minskar risken för att är vikten av öppenhet. Att försöka dölja bankerna tar alltför stora risker under goda tider omfattningen på problemen leder endast till att och inte får betala för konsekvenserna av sitt de förvärras och att man inte kommer tillrätta agerande i dåliga tider. Syftet med åtgärderna är med grundproblemet till att marknaderna inte inte att rädda en individuell bank eller dess ägare, fungerar på grund av bristande förtroende utan att säkra bankernas viktiga funktioner i det mellan aktörerna. Det visar inte minst finansiella systemet och i samhällsekonomin. hanteringen av den japanska bankkrisen under 1990-talet med en långvarig recession som följd. Skattebetalarnas intressen ska värnas Regeringens strategi bygger i stället på en tydlig Regeringens åtgärder har utformats så att de och öppen redovisning av problemen och värnar skattebetalarnas intressen. Statens åtgärderna så att alla vet vad som gäller. långsiktiga kostnader ska hållas låga och de Regeringen har valt att ha generella program insatser som staten gör under krisen ska kunna i stället för att finna individuella lösningar för återfås så långt som möjligt. enskilda banker. Ingen bank ska få orättmätiga Om bankernas kapital behöver stärkas ska fördelar på det allmännas bekostnad. Det är utformningen av kapitaltillskott säkra statens därmed ytterligare ett sätt att värna skatteinflytande och avkastningen till skattebetalarna. betalarnas intressen. Några länder har valt att komplettera kapitaltillskott med att lyfta ut så kallade dåliga tillgångar från bankernas balansräkningar. Osäkerheten om bankens ställning minskar när de dåliga tillgångarna inte längre finns kvar. Samtidigt är det svårt att prissätta dessa tillgångar på ett riktigt sätt och därmed säkra skattebetalarnas intressen. Därför är detta en åtgärd som i många fall lämpar sig bäst att genomföra först efter att staten tagit över den ursprungliga banken.

PROP. 2009/10:1

Stabilisera ekonomin Krisåtgärder behövs för att arbetslösheten inte ska bita sig fast Direkt sysselsättningsskapande åtgärder och I en djup lågkonjunktur med kraftigt fallande skattesänkningar prioriteras sysselsättning och stigande arbetslöshet är det Erfarenheten visar att det inte helt går att nödvändigt att vidta åtgärder som motverkar att motverka en kraftig konjunkturnedgång med arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå under aktiva finanspolitiska åtgärder utan att de lång tid, s.k. persistens. offentliga finanserna äventyras. Krisåtgärderna Det finns flera orsaker till varför arbetslösinriktas därmed på att med kostnadseffektiva heten tenderar att bita sig fast. En viktig sysselsättningsskapande åtgärder stimulera efter- förklaring är att de som förlorat sitt arbete efter frågan och dämpa fallet i sysselsättningen. hand förlorar sin konkurrenskraft om jobben. Åtgärderna kan därmed bidra till att både lindra Sådana effekter kan motverkas genom åtgärder krisens verkningar och påskynda en åter- som stärker de arbetslösas drivkrafter att söka hämtning. arbete och som bevarar och utvecklar de arbets- För att de offentliga finanserna inte ska lösas kompetens och kunskaper. urholkas av stabiliseringspolitiska åtgärder måste För att förhindra att den höga arbetslösheten det säkerställas att temporära åtgärder inte blir blir bestående är det vidare viktigt att de permanenta. Regeringens utgångspunkt är därför arbetslösas intressen tas tillvara i lönebildningen. att stora utgiftsökningar, som är avsedda att vara Det är därför mycket viktigt att de lönesättande temporära, men som historiskt har visat sig vara parterna uppfattar att de som saknar arbete står svåra att återta, bör undvikas. En permanent nära arbetsmarknaden. Det förutsätter i sin tur höjning av utgiftsnivån skulle på sikt bidra till att de arbetslösa upprätthåller viljan och högre skatter, vilket skulle leda till försämringar i förmågan att arbeta, t.ex. genom åtgärder som ekonomins funktionssätt. gör det mer lönsamt att arbeta och utvecklar Strukturellt riktiga skattesänkningar som deras kompetens. bidrar till en bättre fungerande ekonomi med varaktigt högre sysselsättning och BNP och som på kort sikt stimulerar efterfrågan, leder tvärtom till en sänkning av Sveriges internationellt sett höga skattekvot. Om det senare skulle visa sig behövas kan sådana skattesänkningar finansieras genom en höjning av andra, mindre skadliga skatter, utan att skattekvoten ökar jämfört med den ursprungliga nivån. Förändringarna skulle därmed sammantaget bidra till att skapa en samhällsekonomiskt effektivare sammansättning av skatteuttaget.

PROP. 2009/10:1

Varför tenderar arbetslösheten att bita sig Hur uppkommer persistens? fast?

För givna löner kan persistensproblem upp- Erfarenheten från Sverige och andra europeiska komma som ett resultat av att de arbetslösa länder visar att en kraftigt ökande arbetslöshet påverkas av arbetslösheten eller genom arbetsriskerar att bita sig fast på en hög nivå. Under givares attityder till att anställa arbetslösa. Till 1970 till 1995 tenderade arbetslösheten i EU-15, i EU-15, detta kommer att lönebildningen inte nödvänvid varje lågkonjunktur, att hamna på en allt vid varje lågkonjunktur, att hamna på en allt digtvis fungerar tillräckligt väl för att sysselsätthögre nivå. Vidare tenderade arbetslösheten i högre nivå. Vidare tenderade arbetslösheten i ningen ska öka fullt ut vid ett förbättrat kongoda tider att inte minska till samma nivåer som goda tider att inte minska till samma nivåer som junkturläge eller för att motverka regionala eller under tidigare konjunkturtoppar. För svensk del under tidigare konjunkturtoppar. För svensk del yrkesmässiga obalanser. har arbetslösheten efter 1990-talskrisen inte har arbetslösheten efter 1990-talskrisen inte En första möjlig förklaring till att en hög sjunkit tillbaka till tidigare nivåer. Arbetslös- sjunkit tillbaka till tidigare nivåer. Arbetslös- arbetslöshet ger långvariga effekter är således att heten i USA uppvisar däremot inte detta heten i USA uppvisar däremot inte detta de personer som blir arbetslösa på olika sätt inte mönster utan där har arbetslösheten snarare mönster utan där har arbetslösheten snarare konkurrerar effektivt om de lediga jobben som tenderat att minska över tiden. Utvecklingen i tenderat att minska över tiden. Utvecklingen i en effekt av att de är arbetslösa. Exakt hur de USA visar att det är möjligt att förhindra att en USA visar att det är möjligt att förhindra att en arbetslösa påverkas av arbetslösheten beror på ökning av arbetslösheten av konjunkturella skäl ökning av arbetslösheten av konjunkturella skäl många faktorer, exempelvis hur arbetsmarkövergår till strukturella problem på arbets- övergår till strukturella problem på arbets- nadspolitiken (i vid mening) och försörjningsmarknaden, s.k. persistens. marknaden, s.k. persistens. systemen är utformade, bland annat genom att dessa faktorer kommer att påverka hur långa

Diagram 1.7 Arbetslöshet i Sverige, USA och EU-15

arbetslöshetsperioderna blir. Effekterna för en individ av att vara arbetslös Procent av arbetskraften 12 blir större ju längre individen är arbetslös. Färdigheter kan bli mer och mer föråldrade, förmågan att utföra givna arbetsuppgifter kan 10 försämras och viljan att söka jobb kan påverkas 8 negativt av en längre period av misslyckat jobb- 6 sökande. Dessutom kan arbetsgivarna vara tveksamma till att anställa personer med långa 4 arbetslöshetsperioder (s.k. stigmatisering). Dessa persistensmekanismer kan också för- 2 Sverige USA stärkas av förändrad social normbildning kring EU-15 arbetslösheten. Om arbetslösheten är hög kan 0 0 62 4 6 68 0 2 4 76 8 0 2 84 6 8 90 2 4 96 98 0 2 04 6 8 det sociala trycket att skaffa ett arbete vara lägre 196 19 196 196 19 197 197 197 19 197 198 198 19 198 198 19 199 199 19 19 200 200 20 200 200 Källa: OECD. än annars och det blir då mindre socialt kostsamt för individen att vara arbetslös. Detta leder till Skillnaderna i arbetsmarknadens funktionssätt att de arbetslösas sökaktivitet minskar. Slutmellan Europa och USA har rönt stort intresse resultatet blir längre arbetslöshetsperioder och bland forskare. Nedan presenteras en rad förhögre arbetslöshetsnivåer än vad som hade varit klaringar till varför en ökande arbetslöshet kan fallet om normen kring arbetslöshet sett annorbita sig fast. Detta är av vikt för den ekonomiska lunda ut. politikens utformning under och i kölvattnet av krisen. En väl avvägd finanspolitik bör innefatta tillfälliga åtgärder som motverkar att arbetslös-

En politik för minskade persistensproblem

heten ökar, men också insatser som motverkar att arbetslösheten fastnar på en hög nivå och att En viktig slutsats är att den ekonomiska politimänniskor varaktigt slås ut från arbetsmarkken bör inriktas på att motverka långa arbetslösnaden. hetsperioder. Under 1990-talet bidrog arbetsmarknadspolitikens utformning, särskilt möjligheterna att via deltagande i arbetsmarknadspolitiska program upparbeta nya perioder med ersättning från a-kassan, till långa arbetslöshetsperioder och sannolikt en varaktigt högre

PROP. 2009/10:1

arbetslöshet. Arbetsmarknadspolitiken är i dag blir lägre även på sikt. Därtill kan den minskade utformad så att den på ett helt annat sätt upp- efterfrågan leda till minskade vinster. Så länge rätthåller arbetslinjen. Arbetsmarknadspolitiska vinsten är lägre än kapitalkostnaden kommer program kan inte användas för att ge nya företagen att dra ner kapitalstocken. Detta ger perioder med a-kassa och arbetsmarknadspoliti- upphov till en ytterligare sysselsättningsminskken fokuserar i större utsträckning på att bidra ning osv. Den ursprungliga störningens effekt till ett effektivt jobbsökande. Arbetslöshets- kommer sålunda att förstärkas av anpassningen försäkringen har fått en utformning som i större av kapitalstocken, och i den mån förändringar i utsträckning ger drivkrafter att söka jobb. I kapitalstocken tar tid, så kan denna mekanism ge samma riktning verkar jobbskatteavdraget. upphov till utdragna anpassningar.

Lönebildningen och varaktighetsproblemen Anställningsskyddet

Flera av de mekanismer som ger upphov till en Arbetslöshetens varaktighet påverkas inte bara av varaktigt hög arbetslöshet kan delvis betraktas arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadssom lönebildningsproblem. Föråldrade eller för- politiken, utan också av det övriga regelverk som sämrade yrkeskunskaper blir ett problem i första styr arbetsmarknaden, dvs. främst den arbetshand om lönebildningen inte är förenlig med en rättsliga lagstiftningen. Ett mera strikt anställgod sysselsättningsutveckling. ningsskydd leder till lägre omsättning på arbets- Lönebildningen spelar en huvudroll när kon- marknaden. Färre personer förlorar jobben, men junkturen vänder uppåt. I en konjunkturupp- arbetslöshetstiderna blir också längre. Delvis är gång ökar efterfrågan på varor och tjänster och detta en avsedd effekt, de som skyddas mest av företagen vill öka produktionen för att möta det arbetsrättsliga regelverket är personer med denna ökade efterfrågan. Detta innebär också en långa anställningstider. Personer med långa anökad efterfrågan på arbetskraft. En ökad efter- ställningstider är i genomsnitt äldre än personer frågan på arbetskraft leder till en kombination av med kortare anställningstider. Det finns starka ökad sysselsättning och högre löner. För en belägg för att äldre arbetslösa i genomsnitt har löneutveckling förenlig med god sysselsätt- betydligt längre arbetslöshetsperioder än yngre ningsutveckling är det centralt att lönebild- arbetslösa. En oönskad bieffekt är dock längre ningen tar hänsyn till de arbetslösa arbets- arbetslöshetstider för dem som faktiskt blir sökande. Om de sysselsatta enbart ser till sina arbetslösa, liksom en högre arbetslöshet för egna intressen eller om konkurrensen från nytillträdande på arbetsmarknaden. arbetslösa arbetssökande är svag, kommer en Anställningsskyddet kan också påverka lönestor del av den ökande arbetskraftsefterfrågan att bildningen. Ett strikt anställningsskydd minskar leda till högre löner och inte till en ökad syssel- risken för de anställda att förlora jobben och kan sättning. Det är därför en viktig uppgift för därför bidra till högre löner och en lägre arbetsmarknadspolitiken att se till att de arbets- sysselsättning. Denna effekt uppkommer i den lösa effektivt konkurrerar om jobben. Detta mån de förhandlande parterna företräder de handlar väsentligen om två saker. Att hjälpa de sysselsattas intressen i högre grad än de arbetslösa att upprätthålla eller förvärva färdig- arbetslösas. Ett väl utformat anställningsskydd heter som gör dem anställningsbara och att innebär alltså, precis som andra trygghetssystem, hjälpa och förmå dem att effektivt söka jobb. En en kompromiss mellan det önskvärda skyddet politik som åstadkommer detta ökar därför inte och de negativa bieffekter som uppkommer som bara den enskildes möjligheter att få jobb, utan ett resultat härav. 4 också den totala sysselsättningen.

Effekter via kapitalbildning

4 En OECD rapport (OECD, DELSA/ELSA/WP5(2009)3, Employment Protection: Legislation and Beyond) visar en delvis ny bild av arbetsrätten Persistenseffekter, i spåren av lågkonjunkturen, i Sverige. Sverige tillhör de länder som genomfört störst förändringar kan även uppstå via kapitalbildningen. Minskat (tillsammans med Portugal), och har tillsammans med de anglosaxiska länderna och Danmark, den mest liberala arbetsrätten (plats nr 9 av 31 kapacitetsutnyttjande kan leda till att delar av jämförda länder). Sverige har dessutom underlättat mest för smårealkapitalet deprecierar och att kapitalstocken företagare (Sverige har den 4:e mest flexibla arbetsrätten för små och medelstora företag inom hela OECD-området).

PROP. 2009/10:1

Förbättra företagsklimatet De åtgärder som har genomförts och som Sverige behöver ett innovativt och dynamiskt föreslås i denna budgetproposition utgår från näringsliv. Nya och växande företag är viktiga regeringens ramverk för sysselsättningen (se också för sysselsättningen. Detta gäller inte avsnitt 5). Politiken fokuserar särskilt på minst i det nuvarande konjunkturläget. Åtgärder åtgärder som ökar arbetsutbudet och rörligheten som förbättrar företagsklimatet kan bidra till att på arbetsmarknaden eftersom erfarenheterna sysselsättningsökningen tidigareläggs och visar att det är arbetsutbudet som på lång sikt förstärks. Nya företag sätter press på redan bestämmer sysselsättningen. Den viktigaste etablerade och tvingar dem till förnyelse, ökad reformen i detta avseende är jobbskatteavdraget produktivitet och effektivare produktions- som stärker drivkrafterna till arbete genom att metoder. Hindren för att starta och utveckla göra det mer lönsamt att arbeta. företag bör vara så låga som möjligt. Regeringen Andra viktiga åtgärder för att öka arbetsföreslår därför i denna proposition en rad utbudet är förändringarna i arbetslöshets- och åtgärder som förbättrar företagsklimatet i sjukförsäkringen. Regeringen har också lagt om Sverige. arbetsmarknadspolitiken vilket inneburit att Kapitalbildningen påverkas negativt av ett Arbetsförmedlingen har fått ett tydligare djupt fall i efterfrågan. När resursutnyttjandet uppdrag att förmedla arbete. Arbetsmarknadshar varit lågt under en lång tid och politiska resurser riktas i större utsträckning till investeringarna tillbakapressade, tar det avsevärd dem som har störst behov. En rad reformer har tid att åter bygga upp kapitalstocken. Även detta genomförts för att stärka arbetslöshetskan bidra till att arbetslösheten biter sig fast. försäkringens roll som omställningsförsäkring Sådana effekter kan motverkas genom att och öka människors drivkrafter att bryta minska företagens kapitalkostnader eller genom arbetslösheten. Dessa utbudsstimulerande en väl utformad företagsbeskattning. åtgärder har kombinerats med åtgärder som stimulerar efterfrågan på personer som står långt Värna välfärdens kärna från arbetsmarknaden (t.ex. nystartsjobben), Sveriges medborgare måste även under låg- samt åtgärder som stärker grupper med relativt konjunkturen känna förtroende för att det svag förankring på arbetsmarknaden (t.ex. offentliga klarar sitt huvuduppdrag. Den nedsättningen av arbetsgivaravgifter för äldre offentliga välfärdens kärna i form av barn- och och unga). Reformerna inom arbetslöshetsäldreomsorg, skola, vård, trygghet samt lag och försäkringen och jobbskatteavdraget har också ordning ska upprätthållas även under låg- syftat till att förbättra lönebildningen. konjunkturen. Att säkerställa välfärdstjänsterna Regeringen har även utarbetat en särskild bidrar samtidigt till att efterfrågan och strategi för att hantera den sedan länge höga sysselsättningen hålls uppe. ungdomsarbetslösheten. Utgångspunkten har varit det faktum att ungdomars arbetslöshetsperioder ofta är korta och återkommande. De Regeringens långsiktiga strategi ligger fast och är negativa arbetsmarknadsrelaterade effekterna en del av krishanteringen blir dock varaktiga för dem som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Särskilt allvarlig Regeringens mål att minska utanförskapet och bedöms situationen vara för unga som saknar därigenom varaktigt öka sysselsättningen ligger grundskole- eller gymnasieexamen. fast. Därmed ligger även politikens inriktning för Erfarenheten har visat att det är svårt att tillväxt och sysselsättning fast. Denna politik har utforma effektiva arbetsmarknadspolitiska inneburit en kombination av åtgärder som program för ungdomar. Programmen leder stimulerar arbetsutbudet och arbetskrafts- alltför ofta till inlåsning och minskad sökefterfrågan. Samtidigt har åtgärder som för- aktivitet. Regeringen har därför, med den relativt bättrar arbetsmarknadens funktionssätt och framgångsrika danska ungdomssatsningen som företagsklimatet genomförts. Dessa långsiktiga förebild, introducerat jobbgarantin för unga. satsningar är även centrala för att skapa goda Syftet med jobbgarantin är att unga ska få jobb förutsättningar för en hög sysselsättningstillväxt eller söka sig till det reguljära utbildningsi nästa konjunkturuppgång och är därmed en del systemet. Detta åstadkoms genom intensifierade av regeringens krisstrategi. förmedlingsinsatser, strama ersättningsregler

PROP. 2009/10:1

med tydliga krav, praktik och stärkta incitament övriga stabiliseringspolitiken dessutom mindre till utbildning. Utbildningssystemet reformeras, verkningsfull. bland annat förändras yrkesutbildningarna inom Regeringen har föreslagit och riksdagen gymnasieskolan, vilket förväntas minska antalet beslutat om att genomföra följande för att möta avhopp. Utöver dessa insatser har regeringen finanskrisen: sänkt arbetsgivaravgiften för att öka arbets- - Insättningsgarantin har höjts från 250 000 kraftsefterfrågan på ungdomar samt förenklat till 500 000 kronor. möjligheten för arbetsgivarna att visstidsanställa. - En ny stödlag har införts som ger Arbetslösheten bland ungdomar (15–24 år) är regeringen möjlighet att besluta om hög i Sverige jämfört med i många andra kraftfulla åtgärder för att stabilisera OECD-länder. Den relativt höga arbetslösheten finansmarknaden. bland unga kan bland annat bero på skillnader i arbetsmarknadens funktionssätt, demografin Med utgångspunkt i stödlagen har regeringen samt omfattningen och utformningen av beslutat om: utbildningssystemet. Nästan hälften av de 5 arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande som - Ett frivilligt garantiprogram som säkrar söker arbete, t.ex. helg- och feriejobb. Andelen upplåningen hos systemviktiga banker och sysselsatta ungdomar är ungefär lika hög i finansinstitut. Sverige som genomsnittet för OECD-länderna. - Ett frivilligt kapitaltillskottsprogram för banker och andra institut för att minska risken för en kraftig kreditåtstramning.

1.2.2 Krishanteringen så här långt

- Stödlagen ger möjlighet till bland annat tvångsinlösen av finansinstitut i akut kris. Finanskrisen och den efterföljande djupa lågkonjunkturen har föranlett både Sverige och - För att finansiera åtgärderna har en särskild andra länder att vidta ett flertal åtgärder. Krisen stabilitetsfond inrättats och tillförts medel har mildrats genom åtgärder som stabiliserat de på 15 miljarder kronor. finansiella marknaderna samt genom åtgärder som motverkar fallet i resursutnyttjandet och Lagstiftningsåtgärderna på det finansiella sysselsättningen, samtidigt som de bidrar till att området föregicks av Riksgäldskontorets öka arbetsutbudet och arbetskraftens anställ- åtgärder för att öka likviditeten på marknaden ningsbarhet när konjunkturläget förbättras. för statspapper. Dessa åtgärder bidrog till att den finansiella krisens effekter på svensk ekonomi kunde begränsas. Under den finansiella oron Stabilisering av de finansiella marknaderna hösten 2008 skedde en dramatisk flykt till placeringar som bedömdes som mer säkra. För att komma till rätta med den finansiella Många banker och investerare ville köpa krisens akuta effekter prioriterade regeringen statspapper samtidigt som få ville sälja. I under förra hösten att snabbt vidta åtgärder för september 2008 blev efterfrågan på statsskuldatt få finansmarknaderna att fungera bättre växlar så stor att bankerna hade svårt att hantera genom att värna den finansiella stabiliteten. Det situationen i sin roll som centrala återförsäljare finansiella systemet har en central roll i på marknaden. Riksgäldskontoret emitterade då ekonomin och ett minskat förtroende för statsskuldväxlar i stor omfattning. Emitteringen systemet ger återverkningar i hela ekonomin. fortsatte fram till januari 2009 och som mest Utan en fungerande finansmarknad blir den uppgick det sammanlagda utestående beloppet till 120 miljarder kronor. Sedan mars 2009 finns dock inga extraemitterade statspapper i omlopp. Åtgärderna beslutades efter samråd med 5 Riksbanken. Vissa skillnader med avseende på upplägg och genomförande av arbetskraftsundersökningarna kan också ge upphov till svårigheter att Riksgäldskontoret återförde pengarna från de jämföra olika länders ungdomsarbetslöshet, se exempelvis rapporten extra auktionerna till bankerna genom s.k. Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15–74 år, AKU 2:a omvända repor i säkerställda bostadsobligakvartalet 2009. Tema – att jämföra ungdomsarbetslösheten i Europa AM tioner. I praktiken innebar detta att bankerna 11 SM 0903, Statistiska centralbyrån.

PROP. 2009/10:1

kunde köpa statspapper med bostadsobligationer stora efterfrågestörningar och med Riksbankens som säkerhet. Dessa åtgärder gjorde att styrränta nära noll, behöver dock finanspolitiken räntemarknaden återigen började fungera och att ge ett aktivt stöd till stabiliseringspolitiken. bankerna fick lättare att finansiera sig i ett läge Utöver åtgärderna riktade mot de finansiella där bristande förtroende hade gjort det svårt för marknaderna har regeringen genomfört ett antal många banker att låna pengar. Förutom att andra kraftfulla åtgärder i syfte att såväl förbättra bankernas likviditet innebar Riksgälds- motverka fallet i resursutnyttjandet och sysselkontorets åtgärder ett stöd för marknaden för sättningen som bidra till att öka arbetsutbudet bostadsobligationer. och arbetskraftens anställningsbarhet när Riksbanken har genomfört en rad åtgärder för konjunkturläget förbättras. att säkra likviditeten utöver sänkt styrränta. Riksbanken har tillhandahållit lån med längre Åtgärder i budgetpropositionen för 2009 löptider (6 månader) och med lägre krav på Redan i budgetpropositionen för 2009 säkerheter än normalt. Kraven på bland annat presenterade regeringen en rad offensiva säkerheternas kreditbetyg sänktes och företags- åtgärder på totalt 32 miljarder kronor för 2009. certifikat började accepteras i vissa fall. Bankerna Åtgärderna omfattade bland annat sänkt skatt fick därmed ökad tillgång till stabil finansiering. med tyngdpunkt på låg- och medelinkomst- Riksbanken började även erbjuda lån i US dollar tagare samt för pensionärer, sänkta socialför att underlätta bankernas finansiering i avgifter, stora satsningar på infrastruktur, utländsk valuta. Dessutom har Riksbanken ökat sjukvård samt forskning och utbildning. sin beredskap och förmåga att säkerställa Åtgärderna i budgetpropositionen för 2009 bankernas finansiering i utländsk valuta genom gjorde att Sverige var bland de EU-länder som att dels förstärka sin valutareserv med tidigt hade de mest kraftfulla stimulanserna mot 100 miljarder kronor genom upplåning via krisen. Riksgäldskontoret, dels ingå så kallade swapavtal med den amerikanska centralbanken, vilket Åtgärder under vintern 2009 ger Riksbanken ytterligare tillgång till US dollar. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen i propositionen Åtgärder för jobb och omställ- Stabiliseringspolitiska åtgärder ning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) ytterligare åtgärder på Penningpolitiken sammanlagt 8,4 miljarder kronor för 2009. Åtgärderna omfattade bland annat ytterligare Riksbanken har en nyckelroll i stabiliserings- infrastruktursatsningar och en skattereduktion politiken och har på kort tid lagt om vid reparation, om- och tillbyggnad samt penningpolitiken i en mycket expansiv riktning. förstärkta resurser till såväl korttids- som Sedan budgetpropositionen för 2009 presenter- långtidsarbetslösa. ades i september 2008 har Riksbanken sänkt Åtgärder i samband med 2009 års ekonomiska reporäntan med över fyra procentenheter, från 4,75 till 0,25 procent. Riksbanken bedömer vårproposition enligt den penningpolitiska rapporten från För att ytterligare mildra effekterna av den september 2009 att reporäntan kan väntas ligga ekonomiska krisen föreslog regeringen i 2009 års tilläggsbudget ökade resurser till kommuner och kvar på 0,25 procent fram till hösten 2010. landsting i form av ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för 2010, som utbetalas i Finanspolitiken december 2009. Vidare aviserades en permanent höjning av det allmänna statsbidraget till I Sverige har Riksbanken det huvudsakliga kommuner och landsting med 5 miljarder kronor från och med 2011. Stödet till korttidsansvaret för stabiliseringspolitiken vid normala konjunkturvariationer. Finanspolitiken bidrar arbetslösa förstärktes genom ökade resurser för att stödja de arbetslösa i deras jobbsökande, fler indirekt till att stabilisera efterfrågan via de så kallade automatiska stabilisatorerna. I den praktikplatser samt fler utbildningsplatser. Även nuvarande djupa lågkonjunkturen med mycket antalet platser i jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin för ungdomar utökades.

PROP. 2009/10:1

Stora stimulansåtgärder i Sverige i ett Diagram 1.8 Storlek på finanspolitiska åtgärdspaket och

internationellt perspektiv automatiska stabilisatorer 2009 och 2010

Tillsammans med de åtgärder som redovisas i Procent av BNP denna proposition kommer regeringen, för att 14,0 möta krisen, sammanlagt ha satsat totalt ca

Automatiska stabilisatorer

12,0 48 miljarder kronor för 2009, motsvarande

Diskretionär finanspolitik

10,0 1,6 procent av BNP och ytterligare 35 miljarder

kronor för 2010, motsvarande 1,1 procent av 8,0

BNP sedan sommaren 2008. Det överstiger klart 6,0

EU-kommissionens rekommendation på 4,0

1,2 procent av BNP. Det betyder att de åtgärder

2,0 som regeringen vidtagit för att möta den

ekonomiska krisen sedan sommaren 2008 0,0 SE DK FI DE JPN ES UK IT FR PO USA uppgår till sammanlagt 83 miljarder kronor -2,0

motsvarande 2,7 procent av BNP.

En sammanställning som OECD gjorde i juni Anm.: Se appendix 4.1 för förklaring av länderförkortningar. OECD:s bedömning av den ackumulerade effekten på den offentliga sektorns skuld (nettoförmögen- 2009 av olika länders stimulanspaket och het) vid utgången av 2010 av diskretionärt beslutade finanspolitiska åtgärder

och automatiska stabilisatorer. De automatiska stabilisatorerna är beräknade storleken på automatiska stabilisatorer visar att som BNP-gapet multiplicerat med den elasticitet som beskriver hur känsligt det

Sverige i denna konjunkturnedgång sammanoffentliga sparandet är för konjunkturvariationer. Källa: OECD Economic Outlook juni 2009. taget har de största finanspolitiska stimulanserna

av de av OECD redovisade länderna beräknat

ackumulerat för åren 2009 och 2010. Av

diagram 1.8 framgår att effekten av enbart aktiva

1.3 Regeringens satsningar i denna

finanspolitiska åtgärder (dvs. åtgärder som

budgetproposition

kräver beslut) i Sverige är av ungefär samma

storlek som i många andra OECD-länder, men Det mycket låga resursutnyttjandet och den då har inte åtgärderna i denna budgetproposition fallande sysselsättningen under hela 2010 inkluderats i beräkningen. När olika länders 6 motiverar ytterligare krisåtgärder. Den jämfört finanspolitik jämförs är det dock viktigt att inte med i våras minskade osäkerheten i de offentliga bara se till effekten av aktiva finanspolitiska finanserna har förbättrat förutsättningarna för åtgärder. En stor del av den konjunkturatt genomföra ytterligare krisåtgärder. De stabiliserande finanspolitiken, som i andra länder offentliga finanserna har därtill utvecklats något kräver aktiva beslut, sker i Sverige med bättre än vad som bedömdes i 2009 års automatik. Med hänsyn tagen till de automatiska ekonomiska vårproposition. Sverige har dessstabilisatorerna var den finanspolitiska stimuutom i ett internationellt perspektiv en gynnsam lansen störst i Sverige vid tidpunkten för position när det gäller de offentliga finansernas beräkningen. långsiktiga hållbarhet. Mot denna bakgrund

föreslår regeringen i denna budgetproposition

ett antal krisåtgärder. Dessa inriktas på att:

- Dämpa fallet i sysselsättningen.

- Förhindra att arbetslösheten biter sig fast.

- Värna välfärdens kärna.

Därutöver föreslår regeringen bland annat

åtgärder för:

- Fler och växande företag.

- Värna klimatet.

6 Diskretionär finanspolitik i Sverige beräknad enligt OECD:s metod,

dvs. den ackumulerade effekten på den offentliga sektorns skuld (nettoförmögenhet) jämfört med ett scenario utan reformer inklusive åtgärderna i denna budgetproposition uppgår till sammanlagt 131 miljarder kronor för åren 2009 och 2010, motsvarande 4,2 procent av BNP.

PROP. 2009/10:1

1.3.1 Åtgärder för att dämpa fallet i kommunallagens krav på en ekonomi i balans

sysselsättningen kan kommuner och landsting framöver bli

tvungna att genomföra skattehöjningar eller

Åtgärder som dämpar fallet i offentligt nedskärningar, exempelvis i form av uppsägning

finansierad sysselsättning är de mest kostnads- av personal.

effektiva krisåtgärderna för att dämpa syssel-

sättningsfallet. I denna proposition föreslås

Diagram 1.9 Utveckling av skatteunderlag 1992–2012

därför ökade resurser till kommuner och Årlig procentuell förändring

landsting, ökade resurser till rättsväsendet samt 8

satsningar på hälso- och sjukvård, äldreomsorg Skatteunderlag 7 och utbildning. Därutöver föreslås även vissa Genomsnitt 1992-2012

6 infrastruktursatsningar.

Dessutom stimuleras efterfrågan och syssel- 5 sättningen genom åtgärder som höjer hushållens 4

disponibla inkomster. Ett fjärde steg i 3

jobbskatteavdraget införs, egenavgifterna sänks 2 för företagare, skatten sänks för pensionärer och 1 bostadstillägget för personer med sjuk- och

aktivitetsersättning höjs. 0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012

Anm.: Rensat för regeländringar som påverkar skatteunderlaget.

Ökade statsbidrag till kommuner och landsting

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tillfälligt höjda statsbidrag till kommuner och Det är ytterst angeläget att dämpa syssellandsting sättningsfallet i kommuner och landsting. Dels För att dämpa fallet i den kommunala riskerar uppsägningar att ytterligare fördjupa sysselsättningen och mildra effekterna av den lågkonjunkturen och öka risken för att arbetsekonomiska krisen, föreslår regeringen i denna lösheten under lång tid hamnar på en hög nivå. proposition ett tillfälligt ökat stöd på Dels bidrar de extra resurserna till att viktiga 10 miljarder kronor för 2010. Av de ökade välfärdstjänster kan upprätthållas även under statsbidragen för 2010 utbetalas 6 miljarder lågkonjunkturen. Därmed värnas välfärdens kronor 2009 i form av ett tillfälligt kärna. konjunkturstöd på motsvarande sätt som

föreslogs i 2009 års proposition om vår- Kommuner och landstings intäkter är känsliga för tilläggsbudget (prop. 2008/09:99). Att utgifter konjunkturen avseende 2010 utbetalas 2009 motiveras av Den kommunala sektorn utgör en betydande del behovet av en återstående säkerhetsmarginal av svensk ekonomi. Kommunsektorns utgifter under utgiftstaket. uppgick 2008 till cirka 23 procent av BNP. Av Konjunkturnedgången sammanfaller med den kommunsektorns utgifter utgörs knappt pågående pandemin. Detta sätter landstingens 85 procent av konsumtion, som i sin tur ekonomi under ytterligare tryck. Mot bakgrund huvudsakligen består av utgifter för personal. av detta och för att minska effekterna av Kommuner och landsting står för cirka influensapandemin på den ordinarie hälso- och 25 procent av sysselsättningen i Sverige. En sjukvården avsätter regeringen 1 miljard kronor dämpning av fallet i kommunal sysselsättning till landstingen 2009. har således stor betydelse för sysselsättningen i Ökade statsbidrag till kommuner och stort. landsting motverkar uppsägningar och att Det ekonomiska läget i kommuner och kommunsektorn därigenom tvingas föra en landsting är ansträngt. Den kommunala verkprocyklisk politik. Det är en stabiliseringssamheten finansieras till ca 70 procent med politisk åtgärd med hög kostnadseffektivitet. kommunalskatter och inkomsterna är starkt Genom att tillfälligt öka stödet till kommuner beroende av konjunkturen. Det finns ett tydligt och landsting värnar regeringen dessutom konjunkturellt mönster i skatteunderlagets välfärdens kärna. Detta förutsätter att beslutsutveckling (diagram 1.9). För att uppfylla fattare i kommuner och landsting använder de

PROP. 2009/10:1

ökade resurserna för att upprätthålla sysselsätt- vägar kan åtgärdas och redan planerade insatser ningen och uppfylla viktiga välfärdsåtaganden kan tidigareläggas. som skola, sjukvård och äldreomsorg.

Behov av stabilare förutsättningar Krisåtgärderna ökar den disponibla inkomsten Den ekonomiska krisen har tydliggjort att det finns ett behov av att skapa stabilare ekonomiska Efterfrågan i ekonomin och efterfrågan på förutsättningar för kommuner och landsting arbetskraft stimuleras också genom åtgärder som över konjunkturer. I 2009 års ekonomiska syftar till att minska krisens negativa effekter på vårproposition aviserade regeringen att en hushållens disponibla inkomster. Ett fjärde steg i översyn ska göras. Frågan om hur kommun- jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer, sektorns inkomster kan få en ökad stabilitet över sänkta egenavgifter för företagare, höjda konjunkturcykeln kommer mot denna bakgrund bostadstillägg för personer med sjuk- och att utredas snarast. En möjlighet som i samman- aktivitetsersättning samt höjda studiemedel hanget bör belysas är införandet av en s.k. höjer hushållens reala disponibla inkomster. kommunstabiliseringsfond. En sådan fond kan Åtgärderna ökar hushållens köpkraft och skapar vara en av flera möjliga vägar att utjämna utrymme för en ökad privat konsumtion. inkomsterna över tid och kan bidra till att Därmed bidrar åtgärderna till att dämpa fallet i temporärt stödja kommunsektorn då skatte- efterfrågan och sysselsättningen. intäkterna viker i en lågkonjunktur samtidigt som den kan motverka att sektorn på ett ohållbart sätt använder tillfälligt höga skatte- 1.3.2 Åtgärder för att förhindra att intäkter i en högkonjunktur för att öka kost- arbetslösheten biter sig fast naderna. Viktiga utgångspunkter för förändringar som syftar till att stabilisera kommuner Efterfrågestimulerande åtgärder kan bara dämpa och landstings ekonomi är att de omfattas av nedgången i sysselsättningen, men räcker inte till tydliga regler, förutsägbarhet och att de är för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast. förenliga med de budgetpolitiska målen. Politiken kompletteras därför med andra sats- Vid sidan av detta arbete följer regeringen ningar som gör att arbetslösheten inte fastnar på utvecklingen i kommunsektorn noga och åter- en hög nivå samt främjar en stark och varaktig kommer i 2010 års ekonomiska vårproposition sysselsättningsökning i nästa konjunkturuppmed bedömningar av det ekonomiska läget. gång. Detta uppnås bäst genom satsningar som ökar de arbetslösas anställningsbarhet, gör det mer lönsamt att stanna kvar i arbetskraften och Ytterligare infrastruktursatsningar ger fler jobb ta ett arbete samt förbättrar företagsklimatet.

Det låga resursutnyttjandet i svensk ekonomi innebär att det finns möjligheter att ta tillvara Jobbskatteavdraget höjer sysselsättningsnivån lediga resurser inom byggsektorn. Det är därför en effektiv krisåtgärd att öka de statliga Jobbskatteavdraget är en central del i regeringens investerings- och underhållsåtgärderna inom politik för att höja sysselsättningen varaktigt. infrastrukturområdet. Ytterligare 1,6 miljarder Regeringen föreslår nu att jobbskatteavdraget kronor satsas på den statliga infrastrukturen byggs ut med 10 miljarder kronor. Förslaget är under 2009, 2010 och 2011. De ökade resurserna både strukturellt och stabiliseringspolitiskt ska användas för insatser inom både väg- och motiverat. järnvägsområdet i syfte att dämpa sysselsätt- En förstärkning av jobbskatteavdraget innebär ningsnedgången. att det blir mer lönsamt att ta ett jobb. Det Inom järnvägsområdet skapar tillskotten bidrar därför på sikt till en högre sysselsättning förutsättningar för att redan pågående och ett minskat utanförskap. investeringsobjekt kan byggas snabbare och mer Förslaget har också tydliga fördelaktiga effektivt. Inom vägnätet finns ett stort behov av effekter på sysselsättningen på både kort och underhåll. De ökade resurserna till vägunderhåll medellång sikt. Jobbskatteavdraget bidrar till att som föreslås i denna proposition innebär att fler fler personer stannar i arbetskraften under

PROP. 2009/10:1

lågkonjunkturen samt förbättrar rörligheten på arbetsmarknaden. En ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet på arbetsmarknaden är särskilt önskvärd inför nästa konjunkturuppgång då den ekonomiska krisen har drabbat regioner och yrken i olika stor utsträckning. Jobbskatteavdraget bidrar också till en högre sökaktivitet vilket också främjar en starkare sysselsättningsökning i nästa konjunkturuppgång. Dessutom leder skattesänkningen till högre disponibla inkomster, också för hushåll med låga eller genomsnittliga inkomster. Dessa hushåll kan väntas konsumera en förhållandevis stor del av ökningen av de disponibla inkomsterna, vilket bidrar till en högre samlad privat konsumtion och efterfrågan. Detta dämpar sysselsättningsfallet och påskyndar vändningen uppåt på arbetsmarknaden. Regeringens tidigare genomförda och föreslagna åtgärder, tillsammans med det föreslagna fjärde steget i jobbskatteavdraget, bedöms bidra till 150 000 varaktigt fler sysselsatta. Jobbskatteavdragen bedöms stå för drygt hälften av denna uppgång.

PROP. 2009/10:1

Jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen Diagram 1.10 Marginalskatt och genomsnittlig skatt för ett

vårdbiträde

För att göra arbete mer lönsamt har regeringen Procent infört ett jobbskatteavdrag i tre steg. Ett fjärde 40 steg föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. 2010.

Marginalskatt Genomsnittlig skatt

Totalt kommer då skatten på arbetsinkomster Totalt kommer då skatten på arbetsinkomster 34.2 inom ramen för de fyra stegen att ha sänkts med inom ramen för de fyra stegen att ha sänkts med 35 sammantaget ca 71 miljarder kronor mellan 2006 sammantaget ca 71 miljarder kronor mellan 2006 31.5 30.4 och 2010. och 2010. 29.5 30 28.9 28.6

Sänkt skatt på arbete gör det mer lönsamt att arbeta Sänkt skatt på arbete gör det mer lönsamt att arbeta 25.1 24.3 25 Jobbskatteavdraget innebär att varje löntagare Jobbskatteavdraget innebär att varje löntagare 23.3 22.4 och företagare får behålla en större andel av sin och företagare får behålla en större andel av sin arbetsinkomst. Avdraget gör det mer lönsamt att arbetsinkomst. Avdraget gör det mer lönsamt att 20 arbeta för dem som står utanför arbetsmark- arbeta för dem som står utanför arbetsmark- 06 07 08 09 10 naden, men bidrar också genom sänkt marginal- naden, men bidrar också genom sänkt marginal- Källa: Egna beräkningar. skatt till ett ökat arbetsutbud för många som skatt till ett ökat arbetsutbud för många som redan har ett arbete. En förstärkning av redan har ett arbete. En förstärkning av En löntagare får över tusen kronor mer i jobbskatteavdraget är viktig i det nuvarande jobbskatteavdraget är viktig i det nuvarande plånboken per månad konjunkturläget. Den ökar hushållens disponibla konjunkturläget. Den ökar hushållens disponibla Med de fyra stegen i jobbskatteavdraget har inkomster, vilket stimulerar konsumtionen och inkomster, vilket stimulerar konsumtionen och 99 procent av alla heltidsarbetande fått skattedämpar sysselsättningsfallet. Förstärkningen av dämpar sysselsättningsfallet. Förstärkningen av sänkningar på över 1 000 kronor per månad och jobbskatteavdraget bidrar till att arbetskrafts- jobbskatteavdraget bidrar till att arbetskrafts- 75 procent sänkningar på över 1 500 kronor per deltagandet upprätthålls, lönebildningen för- deltagandet upprätthålls, lönebildningen för- månad. När individer och familjer får mer kvar i bättras och att rörligheten på arbetsmarknaden bättras och att rörligheten på arbetsmarknaden plånboken efter skatt ökar självständigheten och ökar. Detta främjar en stark sysselsättnings- ökar. Detta främjar en stark sysselsättnings- möjligheterna att utforma sitt eget liv. ökning i nästa konjunkturuppgång ökning i nästa konjunkturuppgång . . Regeringen bedömer att effekten av jobb- Regeringen bedömer att effekten av jobb- Skattelättnaden blir störst för låg- och skatteavdraget blir att närmare 80 skatteavdraget blir att närmare 80 000 fler 000 fler medelinkomsttagare personer kommer i arbete på lång sikt. Jobb- personer kommer i arbete på lång sikt. Jobb- Jobbskatteavdraget är utformat så att det ger skatteavdraget är därmed den enskilt viktigaste skatteavdraget är därmed den enskilt viktigaste procentuellt mest till dem som tjänar minst (se reformen i regeringens strävan att få fler i arbete reformen i regeringens strävan att få fler i arbete tabell 1.5). och minska utanförskapet. och minska utanförskapet.

Tabell 1.5 Jobbskatteavdragen för olika löner 2010

Skatterna har varit höga på låga inkomster Skatterna har varit höga på låga inkomster Sverige har tidigare beskattat låga inkomster Sverige har tidigare beskattat låga inkomster Yrke Grundlön Grundlön plus Jobbskatt Sänkt skatt per månad, normala rörliga avdrag, som andel relativt högt. Jobbskatteavdraget innebär att relativt högt. Jobbskatteavdraget innebär att kronor tillägg (månads- kr/mån av månadsskatten har minskat avsevärt för t.ex. ett vård- skatten har minskat avsevärt för t.ex. ett vårdlön), kronor lön, % biträde (se diagram 1.10). biträde (se diagram 1.10).

Anm.: Grundlön per månad 2008 för respektive yrkesgrupp (SSYK) från Statistiska centralbyråns strukturlönestatistik, framskriven med beräknad löneförändring inom sektorn. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Ett LO-hushåll får nästan 2 500 kronor kvar i månaden Av tabell 1.6 framgår hur regeringens politik påverkar ekonomin i ett hushåll med två löntagare med normala inkomster, när hänsyn även tas till höjd avgift till arbetslöshets-

PROP. 2009/10:1

försäkringen och borttagen skattereduktion för fackföreningsavgift och arbetslöshetskassa.

7

Jobbskatteavdraget har den största effekten på den disponibla inkomsten. Nettoeffekten uppgår till nästan 2 500 kronor varje månad.

Tabell 1.6 Hushåll med två heltidsarbetande. Typfall

Kronor/månad Vårdbiträde Metallarbetare Hushållet Grundlön per månad 19 300 23 600 42 900 Grundlön plus normala rörliga tillägg (månadslön) 21 900 25 600 47 500

Förändrad inkomst

Sänkt skatt jobbskatt 1–4 1 480 1 681 3 161

Förändrade utgifter

Höjd arbetslöshetsavgift -180 -300 -480 Borttagen skattereduktion för arbetslöshetskassa och fackmedlemskap -100 -100 -200

Jobbrelaterade inkomstoch utgiftsförändringar 1 200 1 281 2 481

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Jobbskatteavdraget leder till ökad rättvisa När det lönar sig bättre att arbeta blir det på sikt fler i arbete och färre i utanförskap. Då minskar inkomstspridningen och klyftorna i samhället (se diagram 1.11).

Diagram 1.11 Effekt av jobbskatteavdraget på justerad disponibel inkomst för hela befolkningen i olika inkomstgrupper

Procent 14 12 Direkt effekt Långsiktig effekt 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Källa: Egna beräkningar.

7 Under mandatperioden har vissa skatter och avgifter införts som försämrar hushållets ekonomi, t.ex. en ny avgift inom trafikförsäkringen, hemdatoravgift samt högre skatt på snus, tobak, öl och drivmedel. Storleken på dessa är beroende av konsumtionen men har beräknats till 300–400 kronor per månad för den som brukar alla varukategorierna.

PROP. 2009/10:1

Ökad aktivering inom arbetsmarknadspolitiken Förstärkningen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken 2010 är möjlig genom att kostnaderna Arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgift för delar av de arbetsmarknadspolitiska insatsunder lågkonjunkturen är att förhindra att erna blir lägre 2010 jämfört med vad regeringen människor blir arbetslösa under lång tid. Stödet tidigare beräknat. För 2011 och 2012 kvarstår till korttidsarbetslösa föreslås därför volym- regeringens tidigare bedömning av resursbehovet mässigt öka med huvudsakligen samma i garantierna. Dessutom innebär satsningen att inriktning som angavs i propositionen Åtgärder utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen minskar för jobb och omställning respektive i 2009 års för 2010. ekonomiska vårproposition. Resurserna ska ytterligare fokuseras på fler praktikplatser och Insatser för ungdomar att sökaktiviteten upprätthålls på en god nivå. Ytterligare insatser för att bekämpa ungdoms- Regeringen uppskattar att de ökade resurserna arbetslösheten presenteras i denna proposition. bidrar till att antalet platser i arbetspraktik och Intensifierade förmedlingsinsatser och fler praktisk kompetensutveckling 2010 ökar med insatser inom jobbgarantin för unga införs. Nya 4 000 och att 8 000 fler får förstärkt arbets- insatser inom jobbgarantin inkluderar den nya förmedling i form av intensifierade förmedlings- aktiveringsåtgärden Lyft, svenska för invandrare tjänster (coachning). Arbetsmarknadsutbild- (sfi) och arbetslivsinriktad rehabilitering. ningen ökar med ca 1 000 platser under 2010. En Dessutom får deltagare i jobbgarantin för ny aktiveringsinsats, Lyft, föreslås inom statliga ungdomar del av stöd till start av och kommunala verksamheter samt ideella näringsverksamhet, vilket innebär att även organisationer med viss verksamhet. Regeringen personer under 25 år kan få ta del av detta stöd. beräknar att Lyft kommer att omfatta ca 40 000 Som ett komplement till den utbildning som platser. Aktiveringsinsatsen ska avse verksamhet erbjuds inom jobbgarantin för ungdomar i dag inom miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och föreslås också en extra studiemotiverande insats skola. Åtgärden syftar till att arbetslösa ska för arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin upprätthålla kontakten med arbetslivet samtidigt gymnasieutbildning. Insatsen omfattar 1 000 som den kan ses som en investering i vår miljö utbildningsplatser inom folkhögskolorna. Deloch omsorg. För att säkerställa implementering tagare inom jobbgarantin för ungdomar som har och antalet platser i Lyft avser regeringen att ge fyllt 20 år ges möjlighet att delta i jobbgarantin Arbetsförmedlingen i uppdrag att tillsätta en på deltid och att studera inom den kommunala förhandlingsperson. Denna person, som ska ingå vuxenutbildningen resterande tid. Deltagare i i Arbetsförmedlingens organisation, kommer att jobbgarantin ges också möjlighet att studera ha till uppgift att informera och förhandla fram svenska för invandrare (sfi) på deltid samtidigt aktiveringsplatser. som de resterande tid deltar i andra aktiviteter Stödet för långtidsarbetslösa föreslås även inom jobbgarantin. Även det utökade antalet fortsättningsvis inriktas på att erbjuda plats i platser inom det reguljära utbildningssystemet jobb- och utvecklingsgarantin, i jobbgarantin för som redovisas nedan syftar till att förbättra ungdomar samt omfatta möjligheter till kompetensen och arbetsmarknadssituationen för nystartsjobb och särskilt anställningsstöd. I unga. Sammantaget ligger dessa åtgärder väl i jobb- och utvecklingsgarantin kommer fler linje med den ungdomsstrategi regeringen har deltagare erbjudas aktiverings- och utbildnings- utarbetat och som i det längre perspektivet syftar insatser. Hälften av platserna i Lyft och i till bland annat ett bättre fungerande arbetsmarknadsutbildning beräknas kunna utbildningssystem. På sikt är en väl fungerande erbjudas till deltagare i garantierna. skola den bästa åtgärden för att förbättra För att kunna bibehålla kvaliteten i arbetsmarknadssituationen för unga. Arbetsförmedlingens verksamhet när arbetslös- Utöver dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärheten förväntas stiga kraftigt föreslår regeringen der avser regeringen att genomföra ett också att Arbetsförmedlingens resurser ökas innovationsprogram för att stimulera ungas med 600 miljoner kronor 2010. Därutöver entreprenörskap. Genom de satsningar på tillförs Arbetsförmedlingen 2010 ca 400 miljoner arbetsmarknadspolitiken som regeringen nu kronor med anledning av sjukförsäkrings- genomför för vuxna och ungdomar, kommer reformen (se nedan). antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska

PROP. 2009/10:1

program att öka kraftigt 2009 och 2010 (se efterfrågan på arbetskraft på kort sikt är given. diagram 1.12). När fler människor är under utbildning blir det färre sökande per ledigt jobb, vilket gynnar Snabbare etablering på arbetsmarknaden för övriga arbetslösa. nyanlända invandrare Utbildningssatsningarna bör vara tillfälliga, En potential för att öka arbetskraftsutbudet breda och omfatta utbildningar på olika nivåer, finns inom gruppen utrikes födda. En förbättrad dvs. utbildning på komvux/yrkesvux, yrkeshögintegration på arbetsmarknaden är viktig också skolan samt universitet och högskola. Ju fler av detta skäl. Regeringen föreslår att ett nytt utbildningsalternativ som erbjuds desto bättre system för att uppnå en snabbare etablering på förutsättningar ges för en god matchning mellan arbetsmarknaden införs för nyanlända in- individ och utbildning. Huvudprincipen för vandrare. Det reformerade systemet innebär ytterligare satsningar inom det reguljära bland annat en ersättning som ger nyanlända utbildningssystemet bör också vara att de som bättre möjligheter att aktivt delta i aktiviteter utbildar sig finansierar utbildningen med en och att arbeta vid sidan av etableringsaktiviteter. kombination av studiebidrag och studielån Arbetsförmedlingen får en tydligare roll och ett eftersom ett sådant system ger de studerande samordnande ansvar för att påskynda den tydligare ekonomiska incitament att ta vara på nyanländes etablering. utbildningen. Det är därmed mer sannolikt att utbildningen leder till högre produktivitet och

Diagram 1.12 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

anställningsbarhet. Tusental personer Regeringen föreslår att tillfälligt under 2010 300 och 2011 öka antalet utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan samt universitet och högskola. Utgifterna för denna 250 tillfälliga utbildningssatsning uppgår till ca 200 2,3 miljarder kronor 2010 och ca 2,2 miljarder 150 kronor 2011. Satsningen innebär 10 000 fler platser per år på universitet och högskolor, 3 000 fler platser per år på yrkeshögskolan (från 100 hösten 2010) samt 10 000 fler platser per år på 50 yrkesvux/komvux. Kostnaden för studiemedel är 0 inkluderad för samtliga utbildningsplatser. 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Satsningen ska vara temporär eftersom den Källor: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. samhällsekonomiska kostnaden för utbildning är låg under den djupa lågkonjunkturen, då alternativet för en del människor i stället hade Tillfällig utbildningssatsning är en effektiv varit arbetslöshet. När arbetskraftsefterfrågan krisåtgärd vänder uppåt igen är det viktigt att människor inte stannar kvar i olika åtgärder utan söker Sysselsättningen beräknas minska till slutet av arbete för att undvika flaskhalsproblem. Mot 2010 samtidigt som ungdomskullarna ökar. Det bakgrund av att konjunkturläget väntas bli bättre finns därför ett behov av ytterligare temporära 2012 föreslås inga ytterligare anslagsfinansierade utbildningssatsningar. I detta sammanhang är utbildningsplatser för detta år. Detta underdet viktigt att framhålla att utbildningsplatser stryker satsningens koppling till den djupa lågunder en djup lågkonjunktur motverkar att konjunkturen och dess temporära utformning. arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. En Regeringen avser att återkomma med ett effekt är att de som har utbildat sig får högre förslag om studieavgifter på högskolan för produktivitet och därmed förbättrar sina studenter utanför EES-området från och med möjligheter att få en anställning. Utbildning kan 2011. Ett sådant förslag innebär att det frigörs också vara ett sätt att undvika en stigmatiserande ett utrymme inom grundutbildningsanslaget arbetslöshet. En annan effekt av utbildnings- som kan komma övriga studenter till del i form satsningen är att jobbchanserna ökar även för de av fler platser och ökad kvalitet. På så sätt sker arbetslösa som inte utbildar sig. Orsaken är att en avtrappning av den temporära utbildnings-

PROP. 2009/10:1

satsningen 2012. Totalt omfattar regeringens syftar till att kartlägga den enskildes förutsätt-

satsning 75 500 platser inom arbetsmarknads- ningar och behov av insatser. Introduktionen

och utbildningspolitiken. kan som längst pågå i tre månader. Dessa

personer kommer ges möjlighet till att snabbare

Tabell 1.7 Förstärkning av aktiv arbetsmarknadspolitik och

kvalificera sig till jobb- och utvecklingsgarantin

utbildningssatsning under 2010

efter introduktionen. Jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition För att bredda vägarna tillbaka till arbete ökas Volym resurserna till personer som på grund av en

Aktiveringsinsats funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga.

Arbetspraktik/praktisk kompetensutveckling 4 000 Regeringen föreslår också ett antal åtgärder för

Coachning 8 000 att det ska bli lättare för personer vars dagar med

sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning Arbetsmarknadsutbildning 1 000 tagit slut att kunna få tillgång till arbetslöshets- Ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal 40 000 verksamhet – Lyft ersättning. Vidare föreslås att personer som

deltar i arbetsmarknadspolitiska program som Folkhögskola 1 000 längst ska kunna vara sjukfrånvarande med

Totalt 54 000

bibehållen ersättning i en månad. Personer som

Utbildningspaket, Antal årsstudieplatser på grund av sjukdom lämnat introduktions-

Universitet/högskolor 10 000 programmet, jobb- och utvecklingsgarantin eller

jobbgarantin för ungdomar ska ha möjlighet att Yrkesvux/komvux 10 000 inom 12 månader återinträda i motsvarande Yrkeshögskolan (från hösten 2010) 1 500 arbetsmarknadspolitiskt program när han eller

Totalt 21 500

hon tillfrisknat. Källa: Egna beräkningar.

1.3.3 Åtgärder för att värna välfärden

Vägen tillbaka till arbete förbättras

En viktig utgångspunkt för regeringen är att Sedan sjukförsäkringsreformen genomfördes har medborgarnas förtroende för att det offentliga sjukskrivningsprocessen blivit mer aktiv och klarar sitt huvuduppdrag ska upprätthållas. Det insatser görs tidigare för att människors innebär att även i den nuvarande djupa lågarbetsförmåga bättre ska tas till vara. Detta har konjunkturen måste centrala välfärdstjänster gett resultat. Sjukfrånvaron i Sverige har sjunkit som utbildning, vård, omsorg och rättsväsende sedan reformen trädde i kraft. säkerställas. Till följd av sjukförsäkringsreformen kommer Regeringens åtgärder riktar in sig på att dels ca 54 000 personer att lämna sjukförsäkringen prioritera kärnverksamheterna inom offentlig under 2010 på grund av att deras dagar med sektor, dels skapa en rättvisare fördelning av den sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning offentliga sektorns resurser. tar slut. Många av dessa beräknas då i stället

behöva stöd av arbetsförmedlingen. Regeringen

föreslår därför åtgärder som sammantaget ökar

Höjda statsbidrag till kommunsektorn bidrar till

möjligheterna till en återgång i arbete för dessa

att viktiga välfärdstjänster kan upprätthållas

personer. En person vars dagar med sjukpenning

eller tidsbegränsad sjukersättning tagit slut, men Kommuner och landsting är enligt lag skyldiga som på grund av sjukdom uppenbarligen inte att tillhandahålla grundläggande välfärdstjänster, kan påbörja eller delta i ett arbetsmarknadsså som utbildning, vård och omsorg. Nedpolitiskt program, ska dock kunna få fler dagar skärningar i den kommunala verksamheten till med ersättning från sjukförsäkringen. Det kan följd av den nuvarande lågkonjunkturen kan exempelvis handla om personer som vårdas på medföra att kvaliteten och tillgängligheten till sjukhus eller motsvarande. välfärdstjänsterna försämras. Ytterligare höjda För att säkerställa ett särskilt stöd från statsbidrag till kommunsektorn bidrar till att Arbetsförmedlingen till personer som lämnar dessa viktiga välfärdstjänster upprätthålls under sjukförsäkringen införs ett nytt arbetsmarknadslågkonjunkturen och värnar därmed välfärdens politiskt introduktionsprogram. Introduktionen

PROP. 2009/10:1

kärna. Människor ska även under lågkonjunk- Höjda studiemedel turen känna förtroende för att det offentliga klarar sitt huvuduppdrag. Studiemedlen är den viktigaste finansierings- Det är dock av stor vikt att kommuner och källan för de flesta studerande på olika utbildlandsting tar tillvara de möjligheter som kan ningsnivåer. För att ge de studerande en förfinnas för att ge bästa möjliga service vid givna bättrad ekonomisk situation anser regeringen att resurser och att kärnverksamheten prioriteras. studiemedlens totalbelopp bör öka från den 1 januari 2010. Totalbeloppet föreslås öka med 431 kronor per studiemånad vid heltidsstudier, Kvalitetssatsningar i utbildningsväsendet varav höjningen för det s.k. generella bidraget blir 40 kronor och för det s.k. högre bidraget Regeringen går nu vidare med sin utveckling av 75 kronor per studiemånad. I denna proposition skol- och utbildningspolitiken och lägger ett föreslår därför regeringen att det avsätts ca stort antal förslag för att stärka kvaliteten i 131 miljoner kronor 2010 och ca 148 miljoner utbildningsväsendet. Bland dessa ingår flera kronor 2011 respektive 2012. strukturellt viktiga reformer: I syfte att ge den studerande ökad möjlighet till förbättrad ekonomi genom inkomster utöver - En ny skollag. studiemedlen föreslår regeringen att det s.k. - Implementeringsinsatser för att reformera fribeloppet höjs med 30 000 kronor per år från gymnasieskolan. den 1 januari 2011. Därför avsätts 50 miljoner - En ny lärarutbildning. kronor för 2011 respektive 2012.

Den nuvarande skollagen är från 1985 och det finns ett stort behov av att skapa en ny, modern Ökade resurser till rättsväsendet och tydlig struktur för skollagstiftningen. Den nya skollagen beräknas kunna träda i kraft Regeringen har de senaste åren genomfört stora hösten 2011. Även den reformerade gymnasie- satsningar på rättsväsendet för att bekämpa skolan beräknas vara på plats hösten 2011. Medel brottsligheten och öka tryggheten. Under ges nu för att kommunerna ska kunna förbereda mandatperioden har rättsväsendet hittills tillförts denna viktiga reform och en del andra ca 2,5 miljarder kronor i varaktiga resurstillskott. skolsatsningar. I denna budgetproposition föreslår regeringen Dagens lärarutbildning har fått mycket kritik ytterligare medel om sammanlagt ca och regeringen föreslår nu att den görs om. 2,6 miljarder kronor 2010 för att öka polisens Lärarutbildningen behöver en nystart. närvaro, säkerställa en effektiv åklagarverk- Flera satsningar görs för lärare, däribland en samhet, värna kvaliteten i den dömande särskild satsning på yrkeslärare, vilka det riskerar verksamheten, utveckla innehållet i verkställigatt bli stor brist på framöver. Regeringen föreslår heten, skapa fler häktes- och anstaltsplatser samt också en förlängd satsning på vidareutbildning stärka brottsofferperspektivet i hela rättskedjan. för obehöriga lärare. Regeringens satsning på Brottsbekämpning förutsätter att det finns Skapande skola syftar till att integrera kulturella poliser där brott begås och på de tider de begås. och konstnärliga uttryck i skolan. Satsningen, Regeringens mål om att det ska finnas 20 000 som regeringen startade 2008 för årskurserna poliser 2010 fullföljs. Regeringens utgångspunkt 7–9, byggs nu ut till att även omfatta årskurserna är att straffen för allvarliga våldsbrott och återfall 4–6. Eleverna har genom Skapande skola både i brott ska skärpas. fått möta kultur och getts en ökad möjlighet till Vidare anser regeringen att det är viktigt att eget skapande. Satsningen har även medfört att rättsväsendets myndigheter vidareutvecklar sina länge efterfrågade strukturer för samverkan gemensamma insatser för att väsentligt öka mellan skolan och kultursektorn nu har börjat effektiviteten och kvaliteten i bekämpningen av etableras. mängdbrott. Därutöver är det särskilt viktigt med tidiga och tydliga insatser gentemot unga lagöverträdare och unga brottsoffer. Föräldrar har huvudansvaret för att barn inte begår brott, men det är samtidigt viktigt att familjer har

PROP. 2009/10:1

tillgång till de olika former av stöd som de kan För att fortsatt stödja kommuner och behöva. landsting i deras arbete att utveckla en modern Regeringen ställer höga krav på ett effektivare och väl fungerande vård och omsorg om äldre rättsväsende. Ett omfattande arbete pågår med föreslår regeringen att det avsätts ytterligare att se över effektiviteten inom hela rättskedjan. 60 miljoner kronor 2010 och 2011 samt Det gäller såväl myndigheternas kostnads- 110 miljoner kronor 2012. effektivitet och verksamhetsresultat som Satsningen syftar bland annat till att, kriminalpolitiska och strukturella åtgärder för att tillsammans med tidigare avsatta medel, göra det effektivisera verksamheterna. Inom ramen för möjligt att införa ett prestationsbaserat detta avser regeringen bland annat att utreda statsbidrag för att stödja huvudmännen i deras polisens organisation liksom förutsättningarna arbete att utveckla en säker vård och omsorg för för att samla all polis- och åklagarverksamhet de mest sjuka äldre. Vidare syftar satsningen till avseende ekobrott i landet hos Ekobrotts- att möjliggöra en överenskommelse med myndigheten. Regeringen överväger även Sveriges Kommuner och Landsting om ett åtgärder för att skapa en effektivare brottmåls- program för en god äldreomsorg, stimulera process, bland annat genom en förbättrad byggandet av trygghetsbostäder, stärka ledarbrottsutredningsverksamhet och ändamålsenliga skapet inom äldreomsorgen samt utveckla det rättegångsregler samt att effektivisera rätts- psykiatriska stödet till äldre. väsendets informationsförsörjning. Rättssäkerhet och brottsofferperspektiv är viktigt att beakta i effektiviseringsarbetet. Ökad tillgänglighet, effektivitet och kvalitet i Med de resursförstärkningar regeringen före- hälso- och sjukvården slår ges rättsväsendets myndigheter tydliga förutsättningar att uppnå ökad effektivitet och Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är en ett förbättrat verksamhetsresultat. Regeringen god hälsa och en vård på lika villkor för hela förutsätter att så sker och avser att noga följa befolkningen. Befolkningen ska erbjudas en utvecklingen och vid behov vidta ytterligare behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av åtgärder. god kvalitet. Regeringens strategi för att nå målet bygger på att sätta medborgare och patienter i fokus. Vården ska organiseras och Satsningar för en bättre äldreomsorg utvecklas i enlighet med patienternas behov och förutsättningar. Målet för äldrepolitiken är att äldre ska kunna Regeringen tar nu ytterligare steg för ökad leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och tillgänglighet, effektivitet och kvalitet i svensk över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med hälso- och sjukvård. Därför avsätts 103 miljoner bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt kronor 2010, 160 miljoner kronor 2011 och ha tillgång till god vård och omsorg. Regeringens 180 miljoner kronor 2012 för att stödja arbete syftar bland annat till att öka äldres huvudmännens arbete. Därmed infrias bland valfrihet och att utveckla en vård och omsorg av annat två vallöften, inrättandet av en nationell god kvalitet. och oberoende granskningsfunktion samt Multisjuka äldre har ett stort behov av en vård införandet av en fast vårdkontakt. Vidare och omsorg präglad av helhetssyn och detta föreslås åtgärder för att främja en säker kräver en flexibel organisation med lösningar läkemedelsanvändning och för att gallra bort som fungerar över vårdgivar- och huvudmanna- ineffektiva behandlingsmetoder. I satsningen skapsgränser. ingår också förslag för ökad patientsäkerhet Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att samt implementering av en nationell cancerstödja huvudmännen i arbetet med att utveckla strategi för att landsting och regioner på ett en väl fungerande äldreomsorg. Bland annat har effektivt sätt ska kunna förebygga insjuknande i regeringen presenterat en ny lag om valfrihets- cancer och möta den belastning på vården som system samt förtydligat kommunernas ansvar följer av en framtida ökning av antalet cancerfall. när det gäller att erbjuda stöd till dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning.

PROP. 2009/10:1

Åtgärder för att stärka pensionärernas Reformen har gynnsamma fördelningspolitiska ekonomiska situation och stabilisera effekter.

ålderspensionssystemet

Tabell 1.8 Skattelättnad genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika

Ett antal reformer har genomförts under senare

inkomst- och kommunalskattenivåer

år för att förbättra stödet till äldre. Bostads- Kronor per år

tilläggen har förstärkts och satsningar har gjorts Kommunalskatt för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen och för Lägsta Medel Högsta

att fler äldre ska få tillgång till ett anpassat Inkomstnivå (29,89 %) (31,52 %) (34,17 %) boende. I år har skatten för pensionärer sänkts Låg inkomst, 50 000 kr 1 034 1 128 1 223 genom ett förhöjt grundavdrag. Garantipensionär 1 034 1 128 1 223 Ålderspensionssystemet, som utarbetades 1 (83 100 – 93 400 kr) under 1990-talet, bygger på en femparti- 150 000 kr 1 766 1 927 2 089 överenskommelse. Det är ett autonomt 200 000 kr 2 260 2 466 2 673 pensionssystem som är politiskt och finansiellt 300 000 kr 2 404 2 623 2 844 stabilt. Pensionsöverenskommelsen är en helhet, 400 000 kr 2 902 3 058 3 216 vilket innebär att regeringen inte ensidigt kan 1 Inkomsten varierar för garantipensionärer beroende på ålder och civilstatus. ändra i pensionssystemet utan att bryta Skattelättnaden blir dock lika stor för samtliga garantipensionärer.

överenskommelsen. För att hantera samråds- Källa: Egna beräkningar. frågor finns Pensionsgruppen med företrädare Förutom de ovan nämnda åtgärderna övervägs för fem partier. andra möjligheter att stabilisera pensionernas Som en följd av börsnedgången hösten 2008 utveckling. Pensionsgruppen och Försäkringsaktiveras balanseringen i ålderspensionssystemet kassan undersöker bland annat möjligheten att 2010, vilket medför sänkta pensioner. För att få införa någon form av begränsningsregel som en jämnare utveckling av pensionerna har en skulle kunna förhindra alltför stora variationer i fempartiöverenskommelse träffats i Pensionspensionerna. I avvaktan på Pensionsgruppens gruppen om att införa ett 3-års glidande fortsatta diskussioner gör regeringen i denna medelvärde i beräkningen av AP-fonderna. De budgetproposition ett beräkningstekniskt nya reglerna innebär att inkomstpensionerna antagande som begränsar pensionsminskningen minskar med 3,0 procent i stället för ca 2011 och 2012. 4,5 procent 2010. På sikt kommer dock AP-fondernas administrationskostnader bepensionerna att återgå till de nivåer de skulle haft lastar ålderspensionssystemet och därmed om balanseringen inte ägt rum. Det sker när den pensionerna. Pensionsgruppen inleder därför ekonomiska tillväxten tar fart igen och under hösten 2009 en översyn av AP-fondernas balanstalet överstiger ett. Det är också värt att administration och placeringsregler i syfte att notera att även utan en balansering hade minska administrationskostnaderna samtidigt inkomstpensionerna sjunkit med 1,2 procent som regeringen noggrant kommer att följa upp 2010, främst som ett resultat av att de initiativ Första–Fjärde AP-fonderna förväntas konsumentpriserna föll från juni 2008 till juni ta för att effektivisera förvaltningen och sänka 2009. kostnaderna. För att förstärka pensionärernas disponibla inkomster förslås inkomstskatten sänkas för

personer som är minst 65 år vid årets ingång.

Höjt bostadstillägg till personer med sjuk- eller

Regeringen föreslår därför i denna proposition

aktivitetsersättning

en skattesänkning på 3,5 miljarder kronor per år från och med 2010. För att förbättra förutsättningarna för skälig I tabell 1.8 redovisas exempel på skattebostadsstandard till personer med låg ersättning lättnader för olika inkomst- och kommunalföreslår regeringen att bostadstillägget till skattenivåer. Skattelättnaden för en person som personer med sjuk- eller aktivitetsersättning får full garantipension uppgår till mellan 1 034 (BTP) höjs, dels genom att andelen bostadstill 1 223 kronor per år beroende på kommunalkostnader som ersätts med BTP ökas från 91 till skattenivå. Alla får del av skattesänkningen. 93 procent, dels genom att den högsta bostadskostnaden som ersätts höjs från 4 500 kronor till

PROP. 2009/10:1

5 000 kronor per månad för en ogift person. För starta, driva och utveckla företag i Sverige. en gift person föreslås en höjning från 2 250 kr Åtgärderna ökar tryggheten för företagare, gör till 2 500 kronor. Sjuk- och aktivitets- det mindre riskfyllt att starta nya företag och ersättningen skrivs årligen fram med prisbas- sänker kostnaden för många företagare. beloppets förändring, vilket innebär att ersättningarna beräknas minska 2010. Denna sänkning drabbar dem med de minsta marginalerna, Nedsatta egenavgifter för företagare framför allt personer med omfattande funktionsnedsättningar. Genom att förbättra BTP skyddas För att förbättra de små företagens förutsättde sämst ställda när prisbasbeloppet sänks 2010. ningar för utveckling och tillväxt bör egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag sättas ned med Värna välfärdssystemen och förhindra felaktiga 5 procentenheter, dock med högst 10 000 utbetalningar kronor per år. För att underlätta hanteringen och motverka skatteplanering bör nedsättning endast Välfärdssystemen finansieras solidariskt med ske om överskottet av näringsverksamheten skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten uppgår till minst 40 000 kronor. och förtroendet för transfereringssystemen är Ett stöd genom nedsättning av egenavgifter det viktigt att utbetalningar sker i tid och enbart riskerar att påverka konkurrensen och kan till personer som är berättigade till stöd. Det är därmed komma att anses utgöra statsstöd enligt därför fortsatt viktigt att bland annat Europeiska gemenskapens regler om statligt stöd myndigheternas arbete med att minska de till näringslivet och bör därför konstrueras inom felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen ramen för kommissionens regelverk för stöd av fortskrider samt att arbetet med att bekämpa mindre betydelse (de minimis). svartarbete och annat skattefusk integreras i den Personer som inte har fyllt 26 år och personer löpande verksamheten. Regeringen arbetar aktivt som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång vidare med dessa frågor. I avsnitt 12.4 lämnas en bör inte omfattas av nedsättningen eftersom närmare redogörelse för några av dessa åtgärder. egenavgifterna för dessa åldersgrupper redan är nedsatta med betydligt mer än 5 procentenheter.

1.3.4 Åtgärder för fler och växande företag Ökad trygghet för företagare

Insatserna är inriktade på att medverka till fler För att stärka tryggheten för företagare föreslår och växande företag, ett dynamiskt och regeringen ett antal förbättringar inom trygginnovativt näringsliv med enklare regler och väl hetssystemen. Syftet är att skapa större tydlighet fungerande marknader. Satsningar på småföretag och förutsägbarhet i regelverken samt öka prioriteras särskilt. Ett innovativt och dynamiskt valfriheten för företagarna inom sjuk- och näringsliv, med god anpassningsförmåga, är av föräldraförsäkringsområdet samt inom arbetscentral betydelse för den ekonomiska tillväxten. marknadsområdet. Det ska bli enklare att växla Nya företag sätter press på redan etablerade mellan att vara företagare och anställd. företag och tvingar dem till förnyelse, ökad Förslagen inom sjuk- och föräldraförsäkproduktivitet och effektivare produktions- ringsområdet berör enskilda näringsidkare samt metoder. Därför bör hindren för att starta och delägare i handelsbolag. I denna satsning föreslår utveckla företag vara så låga som möjligt. Nya regeringen bland annat att egenavgiften sänks för och växande företag är viktiga också för dessa grupper. sysselsättningen. Detta gäller inte minst i I syfte att förbättra villkoren för enskilda nuvarande konjunkturläge, då åtgärder som näringsidkare föreslår regeringen att den som förbättrar företagsklimatet kan bidra till att en startar enskild näringsverksamhet eller ett sysselsättningsökning tidigareläggs och för- handelsbolag under ett uppbyggnadsskede under stärks. två år får rätt till sjukpenninggrundade inkomst Regeringen föreslår därför i denna proposition motsvarande vad en anställd skulle få. Vidare en rad åtgärder som stärker incitamenten att föreslås att den regel som i dag begränsar

PROP. 2009/10:1

enskilda näringsidkares förmånsgrundade förnyelse av välfärdssektorn som gynnar både inkomst till motsvarande högst vad en anställd patienter, brukare och entreprenörer. Detta görs skulle ha haft tas bort. Regeringen föreslår också bland annat genom inrättandet av ett nationellt en ökad ersättning per dag för tillfällig välfärdsutvecklingsråd som ska samla aktörer på föräldrapenning för enskilda näringsidkare. marknaden och kontinuerligt ha en dialog om På arbetsmarknadsområdet förtydligas hur hinder för marknadens utveckling kan regelverket och företagarnas skydd i arbetslös- undanröjas. hetsförsäkringen förstärks. Företagar- För att ytterligare stärka kvinnors entrebegreppet i arbetslöshetsförsäkringen bör prenörskap och företagande förlängs satsningen kopplas till inkomstskattelagen. Reglerna vid Kvinnors företagande till och med 2010. tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet liksom Vidare anser regeringen att potentialen för reglerna för sammanläggning av inkomster entreprenörskap och företagande inom de från näringsverksamhet och anställning bör kulturella och kreativa näringarna kan utvecklas förtydligas. ytterligare. Det finns ett behov av aktörer som En företagare som lägger ned företaget kan fungera som brobyggare och mellanhänder inom 24 månader efter start bör, om det är för att stimulera kreativa och innovativa mer förmånligt, kunna få sin arbetslöshets- processer i näringslivet likväl som för att öka ersättning baserad på inkomster av tidigare entreprenörskap, innovation och företagande anställning. Skyddet bör stärkas för personer inom kultursektorn. Därför avser regeringen att som fortsätter att driva företag även när genomföra en handlingsplan för kulturella och lönsamheten försämras, genom att arbetslös- kreativa näringar. hetsersättningen baseras på den senaste Dessutom avser regeringen att genomföra ett taxeringen eller, om det är mer förmånligt, på innovationsprogram för unga för att särskilt de två år som föregår inkomståret i den senaste stimulera unga företagares entreprenörskap. taxeringen. För att utveckla turistnäringen och entre- Den som bedrivit näringsverksamhet vid prenörskapet samt att ta vara på Sveriges sidan om en heltidsanställning eller heltids- potential och attraktionskraft som ett företagande bör kunna få denna sidoverksam- konkurrenskraftigt och hållbart turistland så het bedömd som bisyssla, oavsett hur stora föreslår regeringen utökade resurser för inkomster den genererat. Inkomsterna från Visit Sweden AB. sidoverksamheten som överstiger ett visst Totalt föreslår regeringen att 200 miljoner angivet belopp bör däremot, precis som i dag, kronor avsätts för dessa ändamål 2010. avräknas. Regeringen föreslår därutöver att Arbetsmiljöverket ges i uppdrag att i samråd Minskad risk att starta företag främjar ett ökat med Försäkringskassan utreda havandeskaps- entreprenörskap penning för företagare på grund av risker i arbetsmiljön. Att starta ett företag innebär att ta en risk. Ovanstående förslag avser företagarnas egna Insolvensförfarandet bestämmer konsekvenssocialförsäkringsskydd. Utöver detta föreslår erna vid ett misslyckande och blir därför en regeringen ett generellt högkostnadsskydd som faktor som har betydelse för beslutet att starta omfattar alla arbetsgivare. Det innebär att företag. Det har visat sig att rädslan för konkurs arbetsgivare kan få ersättning vid särskilt höga är ett av de viktigaste skälen för individer till att sjuklönekostnader. inte starta ett eget företag. Det är troligt att ett personligt insolvensförfarande som är mer förlåtande för företagare Ökat entreprenörskap inom vård, omsorg m.m. kommer att medföra att personer blir mer benägna att engagera sig i entreprenörskap. Ett område där entreprenörskapet traditionellt För att minska risken med företagande och varit svagt, och inom vilket inte minst många därmed främja ett ökat entreprenörskap avser kvinnor arbetar och har sin expertis, är vård och regeringen att föreslå två förändringar i skuldomsorg. Regeringen avser att förstärka insats- saneringslagen. För det första ska skuldernas erna på området för att ytterligare stimulera en ålder inte vara avgörande för om skuldsanering

PROP. 2009/10:1

beviljas för personer med skulder huvudsakligen Utredaren ska närmare analysera lämplig från näringsverksamhet. Därigenom kommer det avgränsning av aktuella tjänster, skattesatsnivån att kunna gå betydligt snabbare än i dag att få samt utarbeta ett lagförslag. skuldsanering för den som har skulder från näringsverksamhet. För det andra ska aktiva näringsidkare kunna få skuldsanering. Genom Utredning om företagsbeskattning att även aktiva näringsidkare omfattas av skuldsanering får enskilda näringsidkare samma För att förbättra företagsklimatet är det möjligheter att ta sig ur en ekonomiskt ohållbar angeläget att företagsskattereglerna bidrar till en situation som löntagare har i dag. hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling. Därmed främjas även den varaktiga sysselsättningen och BNP. En Reformering av skattereglerna för att förbättra företagsskatteutredning tillsätts därför med syfte konkurrenskraften att undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och Riskkapitalverksamhet bedrivs inte sällan i form därmed göra villkoren mera lika för investeringar av handelsbolag. Regeringen föreslår skattefrihet som finansieras med eget kapital respektive lånat för kapitalvinst och utdelning på närings- kapital. betingade andelar i handelsbolag som ägs av Ett annat syfte är att värna den svenska aktiebolag eller andra juridiska personer. skattebasen i en alltmer globaliserad värld, Aktiebolags och andra juridiska personers samtidigt som Sverige även fortsättningsvis ska indirekta ägande av näringsbetingade andelar vara ett attraktivt land för investeringar och genom handelsbolag likställs därmed med lokalisering av företag. direktägande. På så sätt ökar likformigheten Utredningen ska lägga särskild vikt vid att samtidigt som reglerna förenklas och skatte- olika åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i planering motverkas. Konkurrenskraften för ett EU-perspektiv. företag som inte skatteplanerar förbättras. För att förstärka de gröna näringarnas konkurrenskraft föreslås flera förändringar, 1.3.5 Värna klimatet bland annat slopande av handelsgödselskatten och sänkning av egenavgifterna. För att uppnå Sveriges energi- och klimatmål föreslås ytterligare satsningar på energieffektivisering och internationella klimatinvesteringar. Utredning om reducerad mervärdesskattesats i Det föreslagna programmet för energitjänstesektorn effektivisering bidrar till att uppfylla Sveriges förpliktelser i energitjänstedirektivet och målet Efter en politisk uppgörelse inom EU under om 20 procents ökad energieffektivitet till 2020. våren 2009 är det numera möjligt att införa Programmet innehåller förstärkt regionalt och reducerad mervärdesskattesats för vissa tjänster. lokalt energi- och klimatarbete, insatser för I den svenska miljön skulle detta kunna vara ett information, rådgivning, stöd för teknikkomplement till skattereduktionen för hushålls- upphandling och marknadsintroduktion, arbete. nätverksaktiviteter samt införande av ett Sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster stödsystem med energikartläggningscheckar. kan bidra till ökad sysselsättning genom Programmet uppgår till 300 miljoner kronor per reducerat svartarbete samt genom att underlätta år under perioden 2010–2014. för hushållen att gå från hemarbete till Sveriges klimatmål innebär att utsläppen av förvärvsarbete. växthusgaser för de verksamheter som inte Regeringen vill nu undersöka möjligheten att omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ska tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på minska med 40 procent till 2020 jämfört med vissa tjänster. En utredare kommer därför att få i 1990. En tredjedel av klimatmålet ska uppfyllas uppdrag att utreda om en reducerad mervärdes- med s.k. flexibla mekanismer såsom klimatskattesats kan införas i vissa delar av tjänste- investeringar i utvecklingsländer. Ytterligare sektorn från och med den 1 januari 2011. medel för flexibla mekanismer såsom klimat-

PROP. 2009/10:1

investeringar i andra länder behövs för att nå målet. Därutöver presenteras fortsatta förebyggande åtgärder för att anpassa Sverige till de klimatförändringar som oundvikligen kommer att ske, bland annat avseende undersökningar av ras- och skredrisker.

PROP. 2009/10:1

Regeringens klimat- och energipolitik har också beslutats. Samtidigt förlängs kärn-

kraftsparentesen genom att avvecklingslagen En stor majoritet av världens klimatforskare är avskaffas och förbudet mot nybyggnad i eniga om att jordens klimat är på väg att kärntekniklagen tas bort. förändras och att bland annat människan är en För de verksamheter som omfattas av EU:s viktig orsak till detta. Utsläppen av växthusgaser utsläppshandelssystem bestäms utsläppsminskär en global utmaning som kräver globala ningen gemensamt på EU-nivå inom ramen för insatser. Genom internationellt samarbete kan utsläppshandelssystemet. de globala insatserna mot klimatförändringar omfatta mer långtgående åtaganden och genom- Klimat- och energiåtgärder under mandatperioden föras kostnadseffektivt. Utsläppshandel och koldioxidskatt är kostnadseffektiva och teknikneutrala ekonomiska styr- Klimat- och energimål medel som sätter ett pris på utsläppen och Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög därmed bidrar till att förorenaren i större grad på samarbetet inom EU, som är pådrivande utsträckning betalar för sin miljöpåverkan. i det internationella klimatarbetet. EU har enats Samtidigt stimuleras energieffektivisering. om att minska sina utsläpp av växthusgaser med Regeringen har därför verkat för en växande 30 procent till 2020 jämfört med 1990. Detta mål utsläppshandel internationellt samtidigt som gäller dock under förutsättning att andra energi- och koldioxidskatterna har höjts i industriländer gör jämförbara åtaganden och att Sverige. Den 1 januari 2008 höjdes såväl energiadekvata åtgärder görs av snabbt växande skatten på diesel som koldioxidskatten. utvecklingsländer. Om detta inte sker ska EU Nivån på koldioxidskatten kommer framöver ändå ensidigt minska sina utsläpp med minst anpassas så att utsläppen av växthusgaser som en 20 procent till 2020 jämfört med 1990. effekt av denna åtgärd ska kunna minskas med Genom Allianspartiernas energi- och klimat- ytterligare 2 miljoner ton till 2020. Nedsättöverenskommelse lades grunden för en lång- ningen av koldioxidskatten för uppvärmning siktig, hållbar och kostnadseffektiv klimat- och inom jord-, skogs- och vattenbruk samt inom energipolitik. Överenskommelsen bygger på delar av industrin ska minskas. Vidare avser underlag från Vetenskapliga Rådet, den regeringen att höja energiskatten på diesel i två parlamentariska Klimatberedningen och den steg. För att kompensera den tunga trafiken dialog som regeringen fört med samhälle och kommer fordonsskatten för dieseldrivna näringsliv kring energi- och klimatfrågorna. personbilar, tunga lastbilar och tunga bussar att EU:s klimat- och energipaket utgör grunden för sänkas. De ekonomiska styrmedlen måste Sveriges politik. kompletteras, dels med insatser för teknik- Detta skapar förutsättningar för långsiktiga utveckling, dels med information och insatser spelregler för energimarknadens aktörer. för att bryta institutionella hinder mot förnyelse. Samtidigt tydliggörs regeringens högt ställda Ambitionsnivån vad gäller teknikutveckling har ambitioner inom klimatområdet, vilket ger stärkts i flera steg, bland annat genom förutsättningar för ett starkt svenskt ledarskap i regeringens satsning på kommersialisering och de pågående förhandlingarna om en ny demonstration av ny energiteknik. internationell klimatöverenskommelse. För att stimulera ny teknik och öka andelen Sveriges klimatmål innebär att utsläppen av förnybar energi har regeringen bland annat satsat växthusgaser för de verksamheter som inte på miljöbilpremier, andra generationens biodrivomfattas av EU:s utsläppshandelssystem ska medel samt kommersialisering och spridning av minska med 40 procent till 2020 jämfört med ny energiteknik. Regeringen avser att införa 1990. Två tredjedelar av dessa minskningar ska fordonsskattebefrielse för nya miljöbilar i fem år. ske i Sverige och en tredjedel i form av Dessutom avser regeringen höja koldioxidklimatinvesteringar i andra länder. Andelen beloppet i fordonsskatten. förnybar energi år 2020 ska vara minst Vidare har regeringen vidtagit åtgärder för 50 procent av den totala energianvändningen. snabbare planprocesser för förnybar elproduk- Andelen förnybar energi i transportsektorn ska tion och ökat anslagen för nätverk för vindbruk år 2020 vara minst 10 procent. Ett mål om samt hållbart uttag av bioenergi. Regeringen har 20 procent effektivare energianvändning till 2020

PROP. 2009/10:1

också tagit initiativ till ett program för hållbara Många utvecklingsländer är särskilt utsatta för städer. klimatförändringarna. Regeringen har därför Regeringen har vidare ökat anslagen för avsatt drygt 4 miljarder kronor för stöd avseende energieffektivisering. I denna proposition före- klimatanpassning i utvecklingsländer, exempelvis slås ett nytt program för energieffektivisering för investeringar i hälsa, sanitet och tillgång till som bidrar till att uppfylla Sveriges förpliktelser i vatten. energitjänstedirektivet och målet om 20 procents I propositionen Ett lyft för forskning och ökad energieffektivisering till 2020. Tillängliga innovation (prop. 2008/09:50) samt budgetanslag för energieffektivisering har mer än propositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) har fördubblats för perioden 2010–2012. regeringen lämnat förslag på omfattande Utsläppens effekter är globala och oberoende satsningar på klimat- och energirelaterad av var i världen utsläppen sker. Regeringen forskning. genomför därför omfattande satsningar på s.k. flexibla mekanismer, såsom klimatinvesteringar i Inför Köpenhamn utvecklingsländer. Klimatinvesteringarna bidrar Sverige ska visa ledarskap för att möta till hållbar utveckling och överföring av ny klimatutmaningen både internationellt och miljöteknik. Mekanismer som bidrar till en genom åtgärder i Sverige. Sverige är ett av de få global koldioxidmarknad förväntas ha en central länder som kan uppvisa minskade utsläpp roll i ett nytt internationellt klimatavtal. samtidigt som ekonomin växer. Varken Sverige Förutom insatser för att minska utsläppen av eller EU, som står för 14 procent av utsläppen i växthusgaser behövs åtgärder för anpassning till världen, kan dock ensamt motverka klimatde klimatförändringar som oundvikligen förändringarna. Det är därför viktigt att ett nytt kommer att ske. Klimatförändringarna ökar globalt avtal kommer på plats som tar vid där det riskerna för bland annat översvämningar, ras och s.k. Kyotoprotokollets första åtagandeperiod skred på grund av mer intensiv nederbörd och slutar, dvs. efter 2012. Som ordförande i EU är ökande vattenflöden. Regeringen har därför det Sveriges uppgift att leda EU och tillsammans avsatt medel för att förbättra kunskaps- med övriga parter verka för att ett nytt underlaget, bland annat genom undersökningar klimatavtal antas i Köpenhamn i december. av ras- och skredrisker samt genom utvecklandet av en ny höjddatabas. Länsstyrelserna har även fått ett övergripande regionalt samordningsansvar för klimatanpassning.

PROP. 2009/10:1

1.4 Offentliga finanser betydligt lägre nivå i jämförelse med den

bedömning som gjordes innan krisen. 1.4.1 Fortsatt svag utveckling av I diagram 1.13 redovisas de fyra senaste skatteintäkterna prognoserna för den offentliga sektorns skatteintäkter i jämförelse med prognosen i 2008 Den kraftiga och snabba försämringen av den års ekonomiska vårproposition. Av diagrammet ekonomiska utvecklingen medför att de totala framgår att skatteprognoserna reviderades ned skatteintäkterna utvecklas svagt framöver (se när bedömningen av ekonomins utveckling blev tabell 1.9). allt mer negativ samt att prognosen reviderats upp i denna budgetproposition jämfört med

Tabell 1.9 Totala skatteintäkter

prognosen i 2009 års ekonomiska vårproposition. Miljarder kronor Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Diagram 1.13 Revideringar av skatteintäkter sedan 2008

Skatt på arbete 873 910 872 865 885 915 års ekonomiska vårproposition Miljarder kronor Skatt på kapital 209 174 146 157 171 185 50 Skatt på konsumtion 400 420 415 418 428 443 Övriga skatter -1 -4 -8 -5 -4 -4 0

Totala skatteintäkter 1 481 1 500 1 424 1 434 1 480 1 539

-50 Källa: Egna beräkningar. -100 Intäkterna från skatt på arbete minskar under -150 BP09 2009. Det beror på att utbetalda löner, som är Prop. 2008/09:97 den viktigaste skattebasen för skatt på arbete, -200 VÅP09 BP10 minskar till följd av ett stort fall i antalet -250 arbetade timmar. Även nästa år utvecklas lönerna mycket svagt. -300 2007 2008 2009 2010 2011 Osäkerheten på arbetsmarknaden påverkar också hushållen, vilka fortsätter att öka sitt Anm.: Prop. 2008/09:97 Åtgärder för jobb och omställning. Källa: Egna beräkningar. sparande, trots en svag utveckling av de disponibla inkomsterna. Det bidrar till att hushållens konsumtion minskar 2009 och till att 1.4.2 Utgifterna stiger som andel av BNP intäkterna från skatt på konsumtion utvecklas svagt både 2009 och 2010. De nu föreslagna Den offentliga sektorns utgifter påverkas i skattesänkningarna ökar hushållens disponibla betydligt mindre grad av lågkonjunkturen än inkomster med 15 miljarder kronor och bidrar inkomsterna. Eftersom BNP samtidigt minskar i till att konsumtionen återhämtar sig 2010. löpande priser 2009, stiger utgiftskvoten Lågkonjunkturen, i kombination med den förhållandevis kraftigt från 50,2 procent 2008 till finansiella krisen, leder dessutom till ett betyd- 54,1 procent. Nästa år ökar utgiftskvoten till ande fall i intäkterna från skatt på företagsvinster 55,1 procent. och skatt på hushållens kapitalvinster. De statliga utgifterna ökar både till följd av de Det finns dock tecken på att den svenska automatiska stabilisatorerna, främst ökade ekonomin håller på att stabiliseras och förbättras utgifter inom arbetsmarknadsområdet, men även jämfört med bedömningen i 2009 års ekono- till följd av de satsningar som regeringen föreslår miska vårproposition. Utvecklingen av antalet för att dämpa sysselsättningsnedgången. arbetade timmar bedöms nu bli något mindre Balanseringen i pensionssystemet innebär negativ än bedömningen i våras, vilket medför en dock att utgifterna i ålderspensionssystemet något mindre negativ utveckling av intäkterna ökar långsamt. Konjunkturnedgången har medfrån skatt på arbete både 2009 och 2010. fört stora inkomstminskningar i kommun- Eftersom ca 60 procent av skatteintäkterna har sektorn. I 2009 års vårtilläggsbudget föreslogs en direkt koppling till arbetsmarknaden bidrar 7 miljarder kronor i ökade statsbidrag till den något stabilare arbetsmarknaden i hög grad kommuner och landsting för 2010, att utbetalas i till att förbättra de offentliga finanserna. Trots december 2009. I denna proposition föreslår den något ljusare bilden, är intäkterna på en

PROP. 2009/10:1

regeringen att resurstillskottet för 2010 ska öka reformerna minskar sparandet med 32 miljarder med ytterligare 10 miljarder kronor, varav kronor 2010. 6 miljarder utbetalas i år i form av ett tillfälligt konjunkturstöd. De ökade tillskotten medför att kommunsektorns utgifter 2010 ökar både 1.4.4 Minskade risker för de offentliga nominellt och realt. finanserna

Det har sedan förra hösten rått en betydande 1.4.3 Underskotten minskar successivt osäkerhet om de offentliga finansernas utveckling i spåren av den kraftiga konjunktur- Den offentliga sektorn som helhet beräknas nedgången och finanskrisen. Indikatorer och uppvisa underskott under samtliga år 2009–2012. utfall tyder nu på en stabilisering och en viss Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn förbättring av den makroekonomiska utveckberäknas bli -2,2 procent som andel av BNP i år lingen. Detta påverkar även de offentliga och -3,4 procent 2010. Underskottet minskar finanserna, som nu är starkare jämfört med i successivt 2011 och 2012 (se tabell 1.10). våras. Både intäkts- och utgiftssidan utvecklas bättre. Trots att risken för en sämre utveckling än

Tabell 1.10 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor, om annat ej anges väntat har minskat måste det finnas en beredskap för en svagare utveckling av de offentliga 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 1 664 1 593 1 605 1 657 1 727 finanserna, om t.ex. den förväntande förbätt- Procent av BNP 52,7 51,9 51,7 51,6 51,3 ringen av konjunkturläget inte kommer till Skatter och avgifter 1 479 1 417 1 428 1 474 1 532 stånd. Till de risker som kan påverka de Procent av BNP 46,8 46,2 46,0 45,9 45,5 offentliga finanserna negativt hör en ännu Övriga inkomster 185 175 176 183 195 svagare utveckling på arbetsmarknaden, en mindre ökning av den privata konsumtionen, en

Utgifter 1 585 1 660 1 711 1 724 1 763

varaktig större sysselsättningsnedgång eller Procent av BNP 50,2 54,1 55,1 53,6 52,4 större problem inom finans- och banksektorn

Finansiellt sparande 79 -68 -107 -67 -36

(där utvecklingen i de baltiska länderna är Procent av BNP 2,5 -2,2 -3,4 -2,1 -1,1 central). Staten 45 -63 -109 -68 -32 Men de offentliga finanserna kan även ÅP-systemet 31 6 3 1 -2 utvecklas starkare. Såväl snabbheten som styrkan Kommunsektorn 2 -11 0 0 -2 i upp- och nedgångar underskattas ofta. Bland intäkterna är underskattningen tydligast för de Källa: Egna beräkningar. intäkter som har de mest volatila skattebaserna, Underskotten i det finansiella sparandet ligger dvs. skatt på hushållens kapitalvinster och nästan helt i staten. Det beror framför allt på den företagens inkomstskatter. Men även intäkterna svaga utvecklingen av skatteintäkterna och de på arbete har ofta underskattats. En genomgång ökade utgifterna för arbetsmarknadsrelaterade av regeringens prognoser under konjunkturutgifter. De relativt låga utgifterna i åldersuppgången från 2004 till 2007 visar att pensionssystemet leder till ett mindre överskott skatteintäkterna underskattades med i genomför sektorn 2009 t.o.m. 2011. År 2012 uppvisar snitt 1,4 procent av BNP per år medan det ålderspensionssystemet ett negativt finansiellt finansiella sparandet underskattades med i sparande. genomsnitt 2,0 procent av BNP per år. Kommunsektorn har underskott i både det finansiella sparandet och resultatet i år. Nästa år bidrar höjda statsbidrag till att underskottet i det finansiella sparandet upphör samtidigt som resultatet för sektorn som helhet väntas bli positivt. Jämfört med prognosen i 2009 års ekonomiska vårproposition beräknas nu den offentliga sektorns finanser bli starkare. Förstärkningen sker trots att de nu föreslagna

PROP. 2009/10:1

1.5 Avstämning av de budgetpolitiska målen

1.5.1 Avstämning av överskottsmålet

De indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet (genomsnittligt finansiellt sparande från 2000, den s.k. sjuårsindikatorn samt det strukturella sparandet) visar att det finansiella sparandet kommer att ligga något under överskottsmålet de närmaste åren, om inte det återigen visar sig att det offentliga sparandet underskattas när konjunkturläget förbättras (se tabell 1.11 och avsnitt 4.2).

PROP. 2009/10:1

Tabell 1.11 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Finansiellt sparande 3,7 1,7 –1,4 –1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5 –2,2 –3,4 –2,1 –1,1

Genomsnitt från 2000 3,7 2,7 1,3 0,7 0,7 0,9 1,1 1,5 1,6 1,2 0,8 0,5 0,4 1 konjunkturjusterat 3,6 2,9 1,5 0,9 0,8 0,8 0,9 1,1 1,2 1,2 1,1 1,1 1,0 7-årsindikatorn 0,9 1,0 1,1 1,0 0,6 0,3 –0,1 1 konjunkturjusterat 0,7 0,6 0,6 0,9 1,1 1,2 1,2 Strukturellt sparande 2,1 2,1 –1,0 –0,5 -0,3 0,6 0,5 1,6 2,3 1,4 0,2 0,7 0,6

BNP-gap 0,4 –0,9 –0,4 –0,7 1,0 1,3 2,5 2,6 0,0 –6,4 –6,5 –5,0 –3,0

Genomsnitt från 2000 0,4 –0,3 –0,3 –0,4 –0,1 0,1 0,5 0,7 0,6 –0,1 –0,6 –1,0 –1,2 7-årssnitt 0,5 0,8 0,9 0,1 –0,8 –1,6 –2,2 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Ur ett konjunktur- och arbetsmarknads- samtliga år 2009–2012. Det är därför viktigt att perspektiv är det dock befogat att temporärt en stor del av de krisåtgärder som föreslås i tillåta mindre och begränsade underskridanden denna budgetproposition (t.ex. höjda statsbidrag av överskottsmålet för att ge utrymme för de till kommuner och landsting, kommunstödet, de åtgärder mot den ekonomiska krisen som extra utbildningsplatserna och de ökade föreslås i denna budgetproposition. resurserna till arbetsmarknadspolitiska åtgärder) är temporära och att dessa satsningar upphör när Svårt att uppskatta det offentligfinansiella läget vid konjunkturläget förbättras. I annat fall hotas stora konjunktursvängningar trovärdigheten för de offentliga finanserna och Det är mycket svårt att göra prognoser för den utrymmet att låta de automatiska stabilisatorerna offentliga sektorns finanser vid stora för- verka fullt ut i nästa lågkonjunktur minskar. ändringar i den ekonomiska aktiviteten. Det Stora utgiftsökningar, som av olika skäl har visat beror framförallt på att kapitalskatteinkomsterna sig vara svåra att återta, bör undvikas. varierar mycket vid stora konjunktursväng- Permanenta höjningar av utgiftsnivån riskerar att ningar. på sikt bidra till ett höjt totalt skatteuttag. Kraften i försämringen och förbättringen av Det fjärde steget i jobbskatteavdraget kan, om det offentliga sparandet under konjunktur- det skulle behövas, finansieras genom höjningar nedgångar respektive konjunkturuppgångar av andra mindre skadliga skatter. En höjning av underskattas ofta. Därför är det svårt att upp- det totala skatteuttaget undviks därmed och skatta hur stort det offentligfinansiella sparandet skatteuttagets sammansättning kan sammantaget skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. På bli mer effektivt. samma sätt som det strukturella sparandet reviderats ned på kort tid, till följd av att Krisåtgärderna förutsätter en stram utgiftspolitik de potentiell BNP har reviderats ned, kan det närmaste åren strukturella sparandet komma att revideras upp Det finns en överhängande risk för att det kan när konjunkturläget förbättras. Det finns dock behövas budgetförstärkningar när konjunkturingen garanti för att det offentliga sparandet per läget förbättras om det inte visar sig att de automatik återgår till målsatt nivå när offentliga finanserna utvecklar sig bättre än vad konjunkturläget normaliseras. Det strukturella som nu kan bedömas. Sådana förstärkningar bör sparandet kan bli sämre än nu, enligt nuvarande ges en samhällsekonomiskt effektiv utformning beräkningar, om bland annat arbetslösheten biter och säkerställa att den offentliga välfärdens kärna sig fast på en hög nivå. fortsatt värnas. Om budgetförstärkningar blir nödvändiga bör de bland annat ta sikte på Viktigt att temporära krisåtgärder förblir skattejusteringar som bidrar till en bättre miljö temporära och hälsa utan att minska incitamenten till Överskottsmålet riskerar, enligt nuvarande arbete. Även utgiftsminskningar kan bli aktuella. bedömningar, att underskridas något under

PROP. 2009/10:1

Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna 1.5.2 Avstämning av utgiftstaket fram till är centralt. Det offentligfinansiella läget kräver och med 2011 en mycket stram utgiftspolitik de närmaste åren. För att markera detta föreslås att utgiftstaket för De fleråriga utgiftstaken för staten är ett viktigt 2012, exklusive teknisk justering, sätts budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och 10 miljarder kronor lägre än den bedömning som regeringen. De främjar trovärdigheten i den gjordes i 2009 års ekonomiska vårproposition (se ekonomiska politiken (se även rutan Det vidare avsnitt 1.5.2. nedan). budgetpolitiska ramverket i avsnitt 4.1). De senaste åren har den årliga ökningen av det Sverige kan bli föremål för ett ursprungliga utgiftstaket uppgått till mellan underskottsförfarande 30 och 42 miljarder kronor. Utgiftstaken har Enligt de fördragsfästa kriterierna i stabilitets- under fler år ökat i takt med eller långsammare och tillväxtpakten i EU får underskottet i ett än BNP i löpande priser, dvs. utgiftstaken har lands offentliga finanser inte vara större än minskat, eller varit konstanta, som andel av BNP 3 procent av BNP. Ett underskottsförfarande (se diagram 1.14). Den ekonomiska krisen, med (Excessive Deficit Procedure, EDP) är en en svag eller fallande utveckling av BNP i process i flera steg för att se till att det berörda löpande priser, medför dock att utgiftstaket som medlemslandet vidtar åtgärder för att komma andel av BNP är högre vart och ett av åren 2009– tillrätta med underskottet. Till att börja med 2011 jämfört med 2007, trots att den nominella undersöker EU-kommissionen om de undantag årliga ökningstakten är i linje med eller något som nämns i fördraget kan tillämpas. EU- lägre än under den föregående femårsperioden. kommissionen ska därvid granska om över- Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan skridandet av referensvärdet är exceptionellt och systemet med utgiftstak infördes 1997. Budgettillfälligt och om underskottet ligger nära eringsmarginalerna, dvs. skillnaden mellan 3 procent av BNP. Alla tre villkoren måste vara utgiftstaket och utfallet för de takbegränsade uppfyllda för att ett land inte ska bli föremål för utgifterna, har varierat kraftigt mellan åren. EDP. Flertalet år har budgeteringsmarginalerna varit För två år sedan var det endast två av EU:s 27 mycket små. medlemsländer som inte uppfyllde underskottsgränsen. Enligt en prognos från kommissionen Diagram 1.14 Tekniskt justerade utgiftstak och

takbegränsade utgifter som andel av BNP 1997–2012

kommer nästan samtliga medlemsländer att ha Procent ett underskott som är större än 3 procent av BNP både 2009 och 2010. Prognosen för det 37 finansiella sparandet i den offentliga sektorn Tekniskt justerade utgiftstak 2010 indikerar att även Sverige kan bli föremål 35

Tekniskt justerade takbegränsade utgifter

för ett underskottsförfarande inom ramen för 33 EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. De kraftigt försämrade offentliga finanserna i 31 många EU-länder ställer krav på ett trovärdigt återställande. Det finns annars en stor risk att 29 länderna inte klarar framtida offentliga 27 åtaganden och att de dessutom går in i nästa lågkonjunktur med betydligt sämre offentliga 25 finanser än vad som var fallet när dagens 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 nedgång inleddes. De underskott som uppstår Källa: Egna beräkningar och Statistiska centralbyrån. till följd av den djupa långkonjunkturen måste vara tillfälliga och hanterbara för att förtroendet Budgeteringsmarginalen är i första hand avsedd för de europeiska ekonomierna ska kunna att fungera som en buffert för att utgifterna på upprätthållas. grund av konjunkturen eller strukturella förändringar (t.ex. ett ändrat sjukskrivningsmönster) kan utvecklas på ett annat sätt än vad som prognostiserats. Den riktlinje som regeringen använder för att bedöma budgeteringsmarginalens storlek är att den för

PROP. 2009/10:1

innevarande år bör vara minst 1 procent av de avsnitt 10, och bedömningar som gjorts av ett takbegränsade utgifterna (2009), minst antal internationella organisationer. 1,5 procent för budgetåret (2010) och minst Enligt beräkningarna i basscenariot behövs en 2 procent för året efter budgetåret (2011). Den permanent budgetförstärkning på 0,6 procent av stegvis ökande säkerhetsmarginalen motiveras av BNP för att finanspolitiken ska vara långsiktigt att osäkerheten om utgiftsutvecklingen är större hållbar i strikt mening. En relativt stram på längre sikt. Budgeteringsmarginalerna 2009– finanspolitik bör föras under de kommande åren 2011 bedöms vara tillräckligt stora. för att säkra finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Den ekonomiska krisen bedöms för när- 1.5.3 Förslag till utgiftstak för 2012 varande inte utgöra något allvarligt hot mot hållbarheten i de offentliga finanserna. En viktig Regeringen gör i den ekonomiska vår- förutsättning är dock att nedgången i sysselpropositionen en bedömning av en lämplig nivå sättningen 2009 och 2010 inte omvandlas till en på utgiftstaket för det sista året i en aktuell varaktigt lägre sysselsättningsnivå. En annan budgetperiod. Nivån på utgiftstaket för ett nytt viktig förutsättning för att upprätthålla hållbara år tar sin utgångspunkt i en samlad bedömning offentliga finanser är att de temporära krisav den finanspolitiska inriktningen givet de åtgärder, som föreslås i denna budgetbudgetpolitiska målen och prognosen för de proposition, upphör när konjunkturläget föroffentliga finanserna. bättras. Regeringen anser att det finns starka skäl för att nivån på utgiftstaket 2012 ska sänkas jämfört Översyn av det finanspolitiska ramverket med den bedömning som gjordes i 2009 års När andelen i arbetsför ålder sjunker och ekonomiska vårproposition. Därigenom värnas andelen äldre ökar markant kan det längre fram de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet vara motiverat att justera nuvarande mål om att och en återgång till ett sparande i offentlig sektor överskottet i de offentliga finanserna ska uppgå i linje med överskottsmålet. Nuvarande till 1 procent av BNP i genomsnitt över en underskott i de offentliga finanserna manar till konjunkturcykel. Det finanspolitiska ramverket försiktighet angående utgiftsutvecklingen. Ett är centralt för en god och stabil utveckling i stramare utgiftstak understödjer en sådan Sverige och har varit en hörnsten i inriktning och snabbar på återgången mot ett uppbyggnaden av förtroende för ekonomin. positivt finansiellt sparande. Regeringen vill därför betona att finanspolitiken Regeringen föreslår mot denna bakgrund att även fortsättningsvis ska omgärdas av tydliga utgiftstaket för 2012, exklusive tekniska mål och regler. Regeringen avser även framöver justeringar, fastställs på en nivå som ligger att låta finanspolitiken vägledas av ett mål för det 10 miljarder kronor lägre än den bedömda nivån finansiella sparandet även om nivån kan komma i 2009 års ekonomiska vårproposition. Till följd att justeras något jämfört med nuvarande av förslag i denna proposition, inklusive tekniska 1 procent av BNP. justeringar av utgiftstaket, blir utgiftstaket Regeringen arbetar för närvarande med en 1 074 miljarder kronor 2012. Därmed skulle översyn av det finanspolitiska ramverket, där utgiftstaket fastställas på en nivå som motsvarar frågan om överskottsmålets nivå ingår. ca 32 procent av BNP. Översynen ska avrapporteras innan mandatperiodens slut. I propositionen Obligatoriskt utgiftstak 1.5.4 Hållbara offentliga finanser kan (prop. 2009/10:5) föreslår regeringen att utgiftsuppnås trots lågkonjunkturen taket görs obligatoriskt och att det ska omfatta de kommande tre kalenderåren. Enligt de indikatorer som regeringen använder för att bedöma de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet (främst den s.k. S2–indikatorn) förefaller finanspolitikens långsiktiga hållbarhet vara relativt god. Denna bedömning grundar sig på egna hållbarhetsberäkningar, som redovisas i

PROP. 2009/10:1

1.6 Fördelningspolitisk redogörelse Diagram 1.15 Effekter av förslagen i denna budget-

proposition på justerad disponibel inkomst för olika inkomstgrupper

Mellan 1995 och 2007 ökade hushållens reala Procent disponibla inkomster med i genomsnitt 2.0 3,1 procent per år. Enbart mellan 2006 och 2007 8 förbättrades den ekonomiska standarden med

över 7 procent. 1.5 Direkt effekt Långsiktig effekt Inkomstskillnaderna har ökat från 1991 till

2007. Det är framför allt variationer i kapital- 1.0 vinsternas omfattning som orsakar varierande inkomstskillnader. När stora värdeökningar 0.5 realiseras ökar kapitalvinsternas betydelse för

hushållens uppmätta inkomster. Den svaga börsutvecklingen från andra halvåret 2007 fram 0.0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 till våren 2009 medför sänkta tillgångsvärden och 78 119 141 162 184 205 229 257 300 489 därmed lägre kapitalvinster. Utvecklingen -0.5

bedöms komma att bidra till minskade inkomst- Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (rad 1) skillnader 2008 och 2009. Inkomst (1000-tal, rad 2) Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda nettoinkomst Den politik som regeringen fört sedan justerad för antalet medlemmar i hushållet. mandatperiodens början är inriktad mot att öka Källa: Egna beräkningar. sysselsättningen och minska utanförskapet. Flera Redovisningen omfattar effekterna av det fjärde reformer som förbättrar arbetsmarknadens steget i jobbskatteavdraget, det höjda grundfunktionssätt och stärker incitamenten till arbete avdraget för ålderspensionärer, de höjda har genomförts. I denna budgetproposition bostadstilläggen för personer med sjuk- och föreslås bland annat en förstärkning av jobbaktivitetsersättning samt de höjda studiemedlen. skatteavdraget. Sammantaget medför dessa åtgärder en viss Åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta utjämning av inkomstskillnaderna. kan initialt leda till ökade inkomstskillnader. På sikt beräknas den ekonomiska standarden Åtgärderna har dock oftast ganska små öka mest för de med de allra lägsta inkomsterna. omedelbara effekter på inkomstfördelningen Detta beror främst på jobbskatteavdraget som jämfört med normala förändringar i marknadsgör arbete mer lönsamt. Det innebär att det inkomster m.m. framför allt är de personer som i dag står utanför På sikt, när fler kommer in på arbetsarbetsmarknaden som ökar sitt arbetsutbud. marknaden och färre försörjs med bidrag, bidrar Därmed ökar sysselsättningen och arbetsreformer som gör det mer lönsamt att arbeta till inkomsterna procentuellt sett mest för dessa minskade inkomstskillnader. Denna effekt ökar grupper. över tiden då produktiviteten hos dem som Då såväl de direkta som de långsiktiga börjar arbeta successivt stärks och deras effekterna verkar utjämnande på inkomstinkomstmöjligheter därigenom förbättras. fördelningen är den totala effekten av förslagen I diagram 1.15 redovisas effekten av de därför tydligt inkomstutjämnande. åtgärder som föreslås i denna proposition. Förslagen minskar även inkomstskillnaderna Redovisningen avser såväl ett direkt (statiskt) mellan kvinnor och män. Inkomstsammansom ett långsiktigt (dynamiskt) perspektiv. sättningen är olika för kvinnor och män. Män

har i genomsnitt högre löneinkomster än kvinnor och arbetar i större utsträckning heltid.

Den direkta effekten på de disponibla inkomsterna av jobbskatteavdraget blir därför

något större för män än för kvinnor. Den samlade effekten av de föreslagna åtgärderna är

dock något större för kvinnor än för män (diagram 1.16). Dessa skillnader växer med tiden

då jobbskatteavdraget på sikt ökar den 8 Den disponibla inkomsten som används här kommer från inkomststatistiken och avviker från nationalräkenskapernas definition.

PROP. 2009/10:1

disponibla inkomsten mer för kvinnor än för fortsatta åtgärder för att förbättra arbetsmän. marknadens funktionssätt och stärka produktiviteten, bland annat genom ett bättre företagsklimat, och som stödjer en högre syssel-

Diagram 1.16 Effekter av förslagen i denna budgetproposition på individuell disponibel inkomst för kvinnor

sättningsnivå på lång sikt. Genom sådana

och män

Procent åtgärder förbättras också de offentliga 1.5 finansernas långsiktiga hållbarhet samtidigt som Direkt effekt Långsiktig effekt ekonomins motståndskraft för kommande kriser stärks. Bara med en sådan inriktning på politiken kommer det att vara möjligt att möta de 1 långsiktiga utmaningarna.

0.5 1.7.1 Ökad efterfrågan på välfärdstjänster

kräver långsiktigt hållbara finanser

0 En växande andel äldre och en närmast Män Kvinnor stagnerande befolkning i arbetsför ålder kommer Källa: Egna beräkningar. att påverka både arbetsutbudet, tillväxten och de offentliga välfärdssystemen framöver. Även om de äldre successivt får en bättre hälsa förväntas den stigande andelen äldre leda till att behoven

1.7 Fortsatt arbete för att klara av vård och omsorg ökar. Det sätter i sin tur långsiktiga utmaningar press på de offentliga finanserna. Enligt

Långtidsutredningens scenarier är det möjligt att Den finansiella krisen och den därefter följande möta den ökade efterfrågan på fler välfärdsdjupa lågkonjunkturen har hamnat i fokus för tjänster som kommer av att befolkningsden ekonomiska politikens utformning under sammansättningen förändras utan att de det senaste året. Samtidigt är det viktigt att den offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet dramatiska utvecklingen under det senaste året äventyras. Långtidsutredningens slutsats i detta inte gör att de långsiktiga utmaningar som avseende överensstämmer därför i stort med Sverige, liksom många andra länder, står inför hållbarhetsberäkningarna i avsnitt 10 och de glöms bort. Tvärtom understryker krisen bedömningar som gjorts av ett antal interbehovet av en långsiktigt inriktad ekonomisk nationella organisationer. Det förutsätter dock politik. att de nuvarande underskotten i de offentliga Långtidsutredningen 2008 lyfte i sitt huvud- finanserna är tillfälliga och hanterbara samt att betänkande (SOU 2008:105) fram den för- det förs en stram finanspolitik när konjunkturen ändrade befolkningssammansättningen och en väl vänder upp. Att värna ordning och reda i de fortsatt internationalisering som trender som offentliga finanserna är därför centralt för att kommer ha betydelse för hur ekonomin omfattningen av den skattefinansierade utbildutvecklas framöver och därmed för hur politiken ningen, vården och omsorgen på sikt ska kunna bör utformas. Ytterligare en fråga, som bibehållas på dagens nivå. behandlades av Långtidsutredningen, är behovet av effektiva, globala strategier för att hantera den Hög sysselsättning grunden för välfärdens pågående klimatförändringen. 9 finansiering De långsiktiga utmaningarna som Långtids- Ansvar för de offentliga finanserna måste utredningen analyserar, understryker behovet av kombineras med en politik som bidrar till att öka den långsiktiga sysselsättningsnivån. En hög sysselsättningsnivå är en grundläggande förutsättning för att på lång sikt kunna finansiera ett väl utbyggt och offentligt finansierat 9 En redogörelse för resultaten i Långtidsutredningen 2008, välfärdssystem som omfattar alla. Fler arbetade remissinstansernas synpunkter och regeringens politik för att möta de timmar ökar skatteintäkterna, samtidigt som långsiktiga utmaningarna finns i bilaga 6 till denna budgetproposition.

PROP. 2009/10:1

kostnaderna för t.ex. arbetslöshetsersättningen 1.7.2 Klimatfrågan kräver globalt minskar. samarbete Grunden för regeringens politik är att värna arbetslinjen och bekämpa människors utanför- Hotet om kraftiga klimatförändringar är en av de skap. Regeringen har genomfört ett stort antal största utmaningarna som mänskligheten står insatser för att öka sysselsättningen och för att inför. Det är samtidigt ett globalt problem som förhindra att arbetslösheten biter sig fast på en måste hanteras på ett internationellt plan. Att hög nivå. Förutom att bidra till tillväxt är dessa reducera utsläppen av koldioxid och andra s.k. åtgärder centrala för att den gemensamma växthusgaser är också något som är kostsamt. välfärden ska kunna tryggas framöver. De Beräkningar visar dock att det går att scenarier över de offentliga finansernas lång- åstadkomma globala utsläppsminskningar till siktiga utveckling som presenteras i avsnitt 10, förhållandevis låga kostnader. Det kräver att 10 visar på betydelsen av en hög sysselsättning för klimatåtgärderna är internationellt koordinerade möjligheterna att i framtiden upprätthålla dagens genom t.ex. ett system för internationell nivå på välfärdstjänsterna. utsläppshandel. Även Långtidsutredningen framhåller betydelsen av att klimatpolitiken är Utformningen av välfärdssystemen spelar stor roll internationellt samordnad. Efterfrågan på välfärdstjänster kan förväntas öka Om EU och Sverige skulle driva en klimatutöver det som följer av att befolkningen åldras. politik som enbart fokuserar på utsläppsminsk- I takt med att levnadsstandarden förbättras ökar ningar inom unionen och nationellt, utan också förväntningarna på välfärdstjänsternas internationell samordning, skulle det resultera i tillgänglighet och kvalitet. Utvecklingen under betydande merkostnader för att uppnå en given de senaste decennierna visar att efterfrågan på effekt på klimatet. Det kan i sin tur äventyra vård, omsorg och utbildning ökat i snabbare takt möjligheten för utsläppsbegränsningarna att alls än vad som kan förklaras av att befolk- komma till stånd. ningssammansättningen förändrats. Människors Den stora utmaningen framöver är att få till önskningar om ökade valmöjligheter och stånd en överenskommelse kring klimatfrågan förbättrad tillänglighet till välfärdstjänster är en som inte bara omfattar de industrialiserade förklaring till den ökade efterfrågan. länderna, utan även utvecklingsländerna och i En ökad efterfrågan på välfärdstjänster, utöver synnerhet de snabbväxande utvecklingsde behov som följer av att befolkningens ekonomierna. En sådan överenskommelse måste sammansättning ändras, kan komma att utsätta också leva upp till kraven om en rättvis och de offentliga finanserna för stora påfrestningar. hållbar global utveckling. EU:s medlemsländer En central utmaning för politiken är därför att har enats om en ambitiös klimatpolitik när det hitta sätt att förena en ökad efterfrågan på gäller de egna minskningarna av koldioxidvälfärdstjänster med kravet på hållbara offentliga utsläppen. Det är en förutsättning för att EU ska finanser. kunna vara en trovärdig part och pådrivande i de De offentliga välfärdssystemen behöver också fortsatta internationella klimatförhandlingarna. utformas så att de blir stabila och trovärdiga Inriktningen för FN:s klimatmöte i Köpenhamn inför framtiden. Ett flertal reformer har den 7–18 december 2009 är att ett nytt genomförts på sjukförsäkringsområdet för att internationellt klimatavtal ska kunna slutas som värna hållbarheten i trygghetssystemen. tar vid där det s.k. Kyoto-protokollets första Regeringen avser även att tillsätta en åtagandeperiod slutar, dvs. efter 2012. 11 En av parlamentarisk utredning om långsiktigt hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Ett omfattande arbete pågår i syfte att minska överutnyttjandet av trygghetssystemen (se 10 Dessa beräkningar bygger emellertid på antaganden om att vidare avsnitt 1.3.3 och 12.4). Regeringen arbetar klimatpolitiken är kostnadseffektiv. Se t.ex. Stern, N. (2007), The även aktivt för att bekämpa svartarbete och Economics of Climate Change: The Stern Review, Cambridge, UK, annat skattefusk. Cambridge University Press. 11 Genom Kyotoprotokollet skapades ett internationellt ramverk för hur klimatproblemet ska hanteras. Där preciserades också hur stora minskningar av växthusgaser som ett antal industriländer ska genomföra under perioden 2008–2012.

PROP. 2009/10:1

Sveriges huvuduppgifter som ordförande i EU:s öppnare gränser har bidragit till att det går att ta ministerråd hösten 2009 är att leda unionen så tillvara olika länders komparativa fördelar. att EU på bästa sätt kan agera för att nå en global Som ordförande i EU:s ministerråd kommer klimatöverenskommelse. Sverige arbeta för öppna marknader och fram- På hemmaplan har regeringen höjt ambi- steg i frihandelsförhandlingar. tionerna i klimatpolitiken i och med Allians- Regeringen tillsatte även i början av mandatpartiernas energi- och klimatöverenskommelse, perioden ett globaliseringsråd med uppdraget att som presenterades i februari 2009. I klimat- ta fram idéer och förslag på hur Sverige kan stå propositionen En sammanhållen klimat- och starkare i globaliseringens tid. I maj 2009 energipolitik (prop. 2008/09:162), som lämnats lämnade Globaliseringsrådet sin slutrapport våren 2009, föreslog regeringen att utsläppen av (Ds 2009:21). växthusgaser för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med God omställningsförmåga krävs utsläppsrätter ska minska med 40 procent fram Den konjunkturnedgång som följt i spåren av till 2020 i förhållande till 1990 års nivå. Vidare finanskrisen visar inte bara på sårbarheten för en presenterades handlingsplaner för att utveckla en exportinriktad ekonomi som den svenska, utan fordonsflotta oberoende av fossila bränslen, även på behovet av en god anpassningsförmåga i energieffektivisering i bebyggelser samt ekonomin. Goda villkor för företagande och en satsningar på förnybar energi. Regeringen välutbildad arbetskraft främjar en god presenterade också en långsiktig vision om att anpassningsförmåga. Regeringen har bland annat Sverige 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av genomfört åtgärder för att förbättra villkoren för växthusgaser i atmosfären. I denna proposition företagande och entreprenörskap, stärkt föreslås ytterligare åtgärder för att Sverige ska kunskapsinnehållet i utbildningen samt föruppfylla sina åtaganden inom klimatområdet (se bättrat arbetsmarknadens funktionssätt. Med avsnitt 1.3.5). Genom Allianspartiernas energi- dessa förändringar står nu Sverige bättre rustat och klimatöverenskommelse förlängs kärn- för att möta såväl kortsiktiga som långsikta kraftsparentesen genom att avvecklingslagen utmaningar. avskaffas och förbudet mot nybyggnad i kärntekniklagen tas bort.

1.7.3 Internationaliseringen innebär utmaningar och möjligheter

Sverige är en liten öppen ekonomi och därmed i hög grad beroende av utvecklingen i omvärlden. Eftersom exporten utgör en så stor del av vår BNP har den kraftigt minskade omvärldsefterfrågan i spåren av den finansiella krisen påverkat svensk ekonomi negativt. Under åren närmast före krisen, då världsekonomin uppvisade historiskt höga tillväxttal, gynnades emellertid svensk ekonomi av en stark efterfrågan på varor och tjänster där svenska företag är framträdande. Även om det stora exportberoendet gör produktion och sysselsättning i Sverige känsliga för svängningar i omvärldsefterfrågan, är öppenhet och handel av avgörande betydelse för vårt välstånd. Handel och direktinvesteringar ger företag möjlighet att bredda den egna marknaden. Den tekniska utvecklingen och

PROP. 2009/10:1

Appendix attraktivt för företagen att behålla och

nyanställa äldre medarbetare.

Regeringens jobb- och företagspolitik

Åtgärder som förhindrar att arbetslösheten biter sig

Jobbpolitiken fast

- Enklare att tillfälligt anställa personer upp Åtgärder för att göra det mer lönsamt att arbeta till 24 månader och möjligheten till

- Ett första jobbskatteavdrag infördes den säsongsanställning har återinförts.

1 januari 2007, ett andra steg infördes den - Bättre matchning och en effektivare arbets- 1 januari 2008, och ett tredje steg infördes marknadspolitik och utbildningspolitik. den 1 januari 2009. Ett fjärde steg av - Ökade resurser till aktivering inom arbetsjobbskatteavdraget föreslås i budgetmarknadspolitiken. Resurserna fokuseras propositionen för 2010. Skattesänkningarna på fler praktikplatser och att sökaktiviteten uppgår sammantaget till 71 miljarder upprätthålls på en god nivå. kronor. - Temporär ökning av antalet utbildnings- - Sänkt uttag av statlig inkomstskatt. platser. Regeringen föreslår att under 2010 En rad förändringar i arbetslöshetsföroch 2011 tillfälligt öka antalet utbildnings- säkringen har genomförts som avser villkor, platser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögersättningsperiodens längd och ersättskolan samt universitet och högskola. ningsnivå. Graden av egenfinansiering i - Förstärkta insatser till personer som lämnar arbetslöshetsförsäkringen har ökat och sjukförsäkringen. Till följd av sjukmedlemsavgifterna till varje arbetslöshetsförsäkringsreformen kommer ca 54 000 kassa differentierats. individer att lämna sjukförsäkringen under

2010 på grund av att deras dagar med Åtgärder som gör det billigare att anställa sjukpenning eller tillfällig sjukersättning tar - Skattereduktion för hushållstjänster införslut. Regeringen föreslår därför åtgärder des 2007 och 2008 infördes skattereduktion som sammantaget ökar möjligheterna till en för reparation, underhåll samt om- och återgång i arbete för dessa personer. tillbyggnad (ROT-arbeten). Under 2009 - Ökade resurser till utbildningsväsendet. har dessa två system för skattereduktion Regeringen går nu vidare med sin samordnats. utveckling av skol- och utbildnings- - Nystartsjobben infördes i januari 2007 för politiken och lägger en mängd förslag för dem som inte arbetat under en längre tid. att stärka kvaliteten i utbildningsväsendet. Från och med 1 januari 2009 förstärktes Dessa innefattar flera strukturellt viktiga nystartsjobben och innebär numera en reformer, bland annat en ny skollag, kompensation motsvarande dubbla arbetsimplementeringsinsatser för att reformera givaravgiften för personer som under mer gymnasieskolan och en ny lärarutbildning. än ett år varit arbetslösa, deltagit i - Höjda studiemedel. För att ge de studerarbetsmarknadspolitiska program, haft ande en förbättrad ekonomisk situation skyddat arbete på Samhall eller erhållit föreslår regeringen att studiemedlens sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning. totalbelopp ökas från den 1 januari 2010. - Nystartsjobb omfattade under 2008 också Totalbeloppet ökas med 431 kronor per arbetsgivare som anställer deltidsarbetslösa studiemånad vid heltidsstudier, varav som under minst två år varit inskrivna på höjningen av det s.k. generella bidraget blir arbetsförmedlingen, under förutsättning att 40 kronor och det s.k. högre bidraget nystartsjobbet innebär heltidsanställning. 75 kronor per studiemånad.

- Socialavgifterna har från och med den - Jobb- och utvecklingsgarantin infördes 1 januari 2009 sänkts med en procentenhet. 2007. Den omfattar individuellt utformade

- Sedan 1 januari 2008 är den särskilda åtgärder och är indelad i tre faser.

löneskatten avskaffad för personer som Inledningsvis fokuseras på kartläggning och

fyllt 65 år. Detta för att göra det mer intensifierade jobbsökaraktiviteter med

PROP. 2009/10:1

coachning. I den andra fasen får deltagarna - För att underlätta mottagandet av tillgång till ett bredare utbud av flyktingar i kommuner i regioner med god

arbetsmarknadspolitiska program som arbetsmarknad och skapa tydliga ekonominkluderar arbetsträning, arbetspraktik, iska drivkrafter som påskyndar etableringen subventionerade anställningar och kompe- av flyktingar på arbetsmarknaden, får kom-

tenshöjande insatser. Den tredje och sista munerna en extra ersättning som delvis är

fasen innebär att alla deltagare, som efter prestationsbaserad. 450 ersättningsdagar i jobb- och utveck- - Försöksverksamhet med etableringssamtal lingsgarantin inte funnit något arbete, ges pågår under 2009 och 2010. Syftet med en varaktig samhällsnyttig sysselsättning dessa är att påskynda nyanlända invandrares motsvarande hela den arbetslöses arbetsetablering på arbetsmarknaden. Genom att utbud. tidigt efter beviljat uppehållstillstånd ge

- För att få fler personer med funktions- information om var i landet det finns nedsättning som medför nedsatt arbets- efterfrågan på den kompetens som den

förmåga i arbete, har regeringen under nyanlände har eller tänker skaffa sig, kan mandatperioden kraftigt ökat resurserna till den få ökad betydelse inför beslut om

lönebidrag och Samhall AB. bosättning.

- Arbetsförmedlingen är sedan den 1 januari - Arbetsförmedlingen erbjuder sedan januari 2008 en sammanhållen myndighet. 2009 tjänster från kompletterande aktörer.

En nyanländ invandrare kan under längst - Arbetsförmedlingen har sedan 2007 haft sex månader på detta sätt få stöd för att regeringens uppdrag att använda komplettfinna ett jobb eller påbörja en utbildning. erande aktörer som en del av förmedlingens Insatserna sker parallellt med kommuntjänsteutbud i syfte att förbättra matchernas introduktionsinsatser och kan vid ningen och ge en bättre service till behov erbjudas på personens modersmål. arbetslösa.

- En ny diskrimineringslag och en ny lag om - Kraftigt ökade resurser för arbets- Diskrimineringsombudsmannen trädde i marknadspolitiken under 2009–2011. Satskraft den 1 januari 2009. Regeringen har ningen inbegriper bland annat förstärkt genom detta skapat förutsättningar för att förmedlingsverksamhet i form av coachdiskrimineringen i samhället ska bekämpas ning, arbetspraktik, praktisk kompetensmer effektivt. I den nya diskrimineringsutveckling samt utbildning. lagen har bland annat en rätt till diskrimineringsersättning införts. Åtgärder för att öka integrationen

En samlad integrationsstrategi har genom- Från och med 2007 har asylsökande som - förts som bland annat innebär att har beviljats uppehållstillstånd, kvotflyk- Arbetsförmedlingen inleder försöksverktingar och anhöriginvandrare möjlighet att samhet med s.k. etableringssamtal med få nystartsjobb de tre första åren efter att nyanlända invandrare, fortsatt validering av uppehållstillstånd beviljats. utländsk yrkeskompetens, förstärkning av - Regeringen har för avsikt att inom kort möjligheten för personer med utländska återkomma med förslag om att införa examina att komplettera sina högskolelotssystem för att påskynda nyanlända utbildningar, medel för nationell invandrares etablering på arbetsmarknaden. koordinering av länsstyrelsernas arbete med - Instegsjobb infördes 2007 och är riktade till flyktingmottagning samt underlättande av

asylsökande som har fått uppehållstillstånd, frivillig vidareflyttning för nyanlända kvotflyktingar och anhöriginvandrare invandrare.

under de första 36 månaderna efter - Försöksverksamhet med sfi-bonus för att uppehållstillstånd. Instegsjobb är en stimulera nyanlända invandrare att snabbare subventionerad anställning som är kopplad lära sig svenska. Försöket syftar till att till undervisning i svenska för invandrare undersöka om ökade ekonomiska incitaoch har tydliga handledande inslag. ment kan leda till att fler elever klarar sina

sfi-studier snabbare.

PROP. 2009/10:1

- Försöksverksamhet med nystartskontor i - Nedsatta egenavgifter för företagare. För syfte att erbjuda individuellt anpassad att förbättra de små företagens förutsättvägledning och stöd för dem som vill starta ningar för utveckling och tillväxt sätts och driva företag. egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag ned med Åtgärder för att minska arbetslösheten bland 5 procentenheter, dock med högst ungdomar 10 000 kronor per år.

- Den 1 juli 2007 infördes lägre socialavgifter - Förmögenhetsskatten slopades 2007. för unga. - 80 miljoner kronor årligen har tillförts Almi - Jobbgaranti för unga trädde i kraft den Företagspartner AB för lånefinansiering, 1 december 2007. Syftet med jobbgarantin rådgivning och kontaktförmedling. Genom är att ge stöd och ökade drivkrafter för förstärkta möjligheter för Almi att ge små arbetslösa ungdomar att få ett arbete eller krediter till små och medelstora företag att vidareutbilda sig inom det reguljära utan krav på medfinansiering har låneutbildningssystemet. möjligheterna för små företag förbättrats.

- En försöksverksamhet med lärlingsutbild- - 100 miljoner kronor årligen har avsatts till ning pågår sedan 2008 och har även byggts ett särskilt program initierat för att främja ut sedan starten. Den innebär bland annat företagande hos kvinnor. att viss ersättning samt handledarutbildning - 20 miljoner kronor årligen har avsatts för kan ges till arbetsgivare som tar emot elever att främja invandrares företagande. inom gymnasieskolan. - Reglerna för företagshypotek och förmåns- - Nystartsjobb infördes 1 januari 2007 för rätt har ändrats för att göra det lättare för unga som varit arbetslösa i mer än företag att låna pengar. 6 månader. - Skattereduktion för hushållstjänster in- Åtgärder för att förbättra de äldres arbetsmarknad fördes 2007 och 2008 infördes skattereduktion för reparation, underhåll samt - Sänkt skatt för personer som fyllt 65 år. om- och tillbyggnad (ROT-arbeten). För att förstärka pensionärernas disponibla Under 2009 har dessa två system för inkomster sänks inkomstskatten för skattereduktion samordnats. personer som är minst 65 år vid årets ingång. Totalt sänks skatten med - Minskade administrativa bördor, däribland 5,5 miljarder kronor 2010 varav minskat uppgiftslämnande om period- 3,5 miljarder kronor föreslås i denna iseringsfonder, slopat krav på bankgaranti budgetproposition. vid företagsförsäljningar, ändringar i den s.k. avräkningslagen samt slopat krav på - Förhöjt jobbskatteavdrag för personer 65 år återkommande teknisk kontroll av kassaoch äldre. register. - Sedan den 1 januari 2008 är den särskilda - Möjligheten till säsongsanställning har återlöneskatten avskaffad för personer som införts. fyllt 65 år. Detta för att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och - Allmän visstidsanställning i upp till nyanställa äldre medarbetare. 24 månader har införts.

- För att öka tillgången på riskvilligt kapital i tidiga skeden får Innovationsbron AB Företagspolitik 50 miljoner kronor årligen.

- Anstånd med inbetalning av anställdas Enklare att starta och driva företag preliminära skatt och arbetsgivaravgifter - För att minska risken med företagande och infördes tillfälligt under 2009. därmed främja ett ökat entreprenörskap - 40 miljoner kronor årligen avsätts för att avser regeringen att föreslå förändringar i genomföra en handlingsplan för kulturella skuldsaneringslagen. och kreativa näringar samt ett innovations-

PROP. 2009/10:1

program för att underlätta ungas omsorgen, bland annat införs ett Nationellt

entreprenörskap. Välfärdsutvecklingsråd.

- För att stärka det svenska jordbruket och Mer lönsamt att driva och utveckla företag anslutande näringar aviserades i 2008 års - Bolagsskatten har sänkts från 28 till budgetproposition att jordbruksnäringen

26,3 procent. tillförs 235 miljoner kronor per år inom

ramen för ett konkurrenskraftpaket. Detta - Expansionsfondsskatten för enskilda uppnås bl.a. genom att ta bort ett antal näringsidkare har sänkts från 28 till register- och kontrollavgifter. 26,3 procent.

- Socialavgifterna har sänkts med en - 10 miljoner kronor per år under fem år

tillförs för att marknadsföra Sverige som procentenhet. det nya matlandet och till insatser för - Kostnaderna för anställning av vissa maten i den offentliga sektorn. grupper har sänkts. - Handelsgödselskatten avskaffas 1 januari - Medfinansieringen i sjukförsäkringen har 2010. Avskaffandet väntas bidra till att slopats. stärka det svenska jordbrukets konkurrens- - 3:12-reglerna för fåmansföretag har för- kraft.

ändrats så att utrymmet för kapital-

beskattad inkomst som baseras på löne- Bättre ramvillkor för företagande

summan utvidgats och det s.k. schablon- - För att stärka tryggheten för företagare beloppet har höjts. föreslår regeringen ett antal förbättringar

- Redovisningsperioden för momsinbetal- inom trygghetssystemen. Syftet är att skapa

ningar för små företag förlängs. större tydlighet och förutsägbarhet i

regelverken samt öka valfriheten för - Vinnova tillförs årligen 100 miljoner kronor företagarna inom sjuk- och föräldraför forskning och utveckling hos mindre försäkringsområdet samt inom arbetsföretag. marknadsområdet. - En särskild satsning på miljöteknik mot- - Ny, skärpt konkurrenslag har införts. svarande 150 miljoner kronor årligen under

mandatperioden har initierats. - Konkurrensverket har erhållit ökade medel

för insatser för att förbättra möjligheterna - Slopande av den särskilda löneskatten på hos små företag att få tillgång till offentlig förvärvsinkomster. upphandling samt säkra verkets arbete med - Avskrivningsreglerna för inventarier av konkurrensfrågor. mindre värde har gjorts mer generösa. - Reglerna för offentlig upphandling har - På fastighetsområdet har det genomförts en förbättrats och åtgärder för att främja en skattelättnad inom mervärdesskattens ram bättre upphandling har genomförts. genom att den lönegräns som styr när Insatser har vidtagits för att öka mångtjänster ska uttagsbeskattas höjts. falden inom vård- och omsorgssektorerna. - För att underlätta forskning och utveckling Vidare har en lag om valfrihet införts i främst små och medelstora företag har liksom vårdval inom primärvården. anslagen till industriforskningsinstituten Apoteksmarknaden reformeras och möjligökat med 200 miljoner kronor årligen från heter för flera aktörer att driva apotek och med 2010. öppnas. - En handlingsplan för kulturella och kreativa Järnvägstrafiken öppnas för konkurrens. näringar genomförs. -

En översyn genomförs av den samlade 50 miljoner kronor satsas årligen på att - konkurslagstiftningen. marknadsföra Sverige som turistland, vilket

inte minst gynnar de många småföretag. - De administrativa bördorna från statligt

regelverk ska minska med 25 procent under - 10 miljoner kronor avsätts årligen för att mandatperioden. främja entreprenörskap i vården och

PROP. 2009/10:1

- Satsning på entreprenörskapsutbildning Infrastruktur

inom högskolan. - Den nationella planen för transportinfra-

struktur och definitiva regionala planer för Forskning transportinfrastruktur ska fastställas. Det - Regeringens forsknings- och innovations- årliga resurstillskottet för infrastruktur-

proposition omfattar perioden 2009–2012 åtgärder uppgår till knappt 4 miljarder

och innebär en nivåökning om 5 miljarder kronor per år.

för anslagen 2012. Anslagen till universitet - Ett nytt Trafikverk och en Trafikanalysoch högskolor, till forskningsråden myndighet ska bildas. Vägverket, Banverket (Vetenskapsrådet, Formas, FAS) och till och SIKA avvecklas. Vinnova ökas. Strategiska satsningar görs Verksamheten vid Vägverket Produktion för forskning inom ett antal viktiga har överförts till Svevia AB och verksamområden. Den största delen tillförs heterna vid Vägverket Konsult och universitet och högskolor. Satsningar görs Banverket Projektering till Vectura på forskningens infrastruktur. Industri- Consulting AB. Banverket Produktions forskningsinstituten stärks och kommersiverksamhet ska överföras till ett eller flera aliseringen av forskningsresultat ökas. Den av staten helägda bolag. s.k. högskolemomsen slopas.

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2009/10:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till 9. godkänner beräkningen av taket för den statsbudget för 2010 offentliga sektorns utgifter för 2010, 2011 och 2012 (avsnitt 8.5), 1. godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reger- 10. bemyndigar regeringen att under 2010 ta ingen föreslår (avsnitt 1), upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive 9.1), ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 989 miljarder kronor för 2009, 11. godkänner beräkningen av myndigheters 1 024 miljarder kronor för 2010 och 1 054 m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret miljarder kronor för 2011 (avsnitt 4.6), för 2010 (avsnitt 9.1 tabell 9.1), 3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive 12. godkänner beräkningen av den kassaålderspensionssystemet vid sidan av stats- mässiga korrigeringen för 2010 (avsnitt 9.1 budgeten till 1 074 miljarder kronor för tabell 9.1), 2012 (avsnitt 4.6), 13. bemyndigar regeringen att för 2010 besluta 4. godkänner beräkningen av statsbudgetens om lån i Riksgäldskontoret för investerinkomster för 2010 (avsnitt 7.3.1 och bilaga ingar i anläggningstillgångar som används i 1 avsnitt 2), statens verksamhet intill ett belopp av 32 500 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1), 5. beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2010 i enlighet med vad 14. bemyndigar regeringen att för 2010 besluta regeringen föreslår (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2), om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp 6. godkänner beräkningen av förändringen av av 19 800 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2), anslagsbehållningar för 2010 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2), 15. bemyndigar regeringen att för 2010 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta 7. godkänner beräkningen av utgifterna för om lån i Riksgäldskontoret för ålderspensionssystemet vid sidan av statsinvesteringar i anläggningstillgångar som budgeten för 2010 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2), används i verksamheten intill ett belopp av 8. godkänner den preliminära fördelningen av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på utgifter på utgiftsområden för 2011 och räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett 2012 som riktlinje för regeringens budgetbelopp av 185 000 000 kronor (avsnitt arbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3), 11.1.3), 16. bemyndigar regeringen att under 2010, med de begränsningar som följer av 6 § andra

PROP. 2009/10:1

stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 11.4), vad gäller skattefrågor 17. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.1 och 7.2.2.3), 18. antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.2 och 7.2.2.3).

3 Lagförslag

PROP. 2009/10:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

3 §

För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. 2. Den nya bestämmelsen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter den 31 december 2009. 3. Den nya bestämmelsen tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2009. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2009 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2008:1267.

PROP. 2009/10:1

3.2 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 §

1 Arbetsgivaravgifterna är 23,93 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 6,71 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,70 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,43 % 6. arbetsskadeavgift 0,68 %

Föreslagen lydelse

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 25,39 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 5,95 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,70 % 5. arbetsmarknadsavgift 4,65 % 6. arbetsskadeavgift 0,68 %

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 §

2 Egenavgifterna är 22,22 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 6,93 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,70 % 5. arbetsmarknadsavgift 0,50 % 6. arbetsskadeavgift 0,68 %

1 Senaste lydelse 2008:1269. 2 Senaste lydelse 2008:1269.

PROP. 2009/10:1

Föreslagen lydelse

13 §

Egenavgifterna är 23,68 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 6,78 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,70 % 5. arbetsmarknadsavgift 2,11 % 6. arbetsskadeavgift 0,68 %

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. 2. Bestämmelsen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2009. 3. Bestämmelsen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2009. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2009 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak

PROP. 2009/10:1

4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak

Sammanfattning I detta avsnitt görs en uppföljning av finanspoli-

tikens inriktning och en analys av utrymmet för reformer eller behovet av besparingar. Den förda • Utgiftstaket för staten har klarats samtliga år finanspolitiken ska ligga i linje med de kriterier sedan det infördes 1997. som fastställdes i 2008 års ekonomiska vårpro- • En sammantagen bedömning av de tre position för vad som är en väl avvägd finanspoliindikatorer regeringen använder för att tik. Vidare görs en uppföljning av utgiftstaket utvärdera överskottsmålet visar att det för staten och ett förslag till utgiftstak lämnas finansiella sparandet i den offentliga sektorn för 2012. Avsnittet avslutas med en uppföljning var något högre än målsatt under åren 2000 av det kommunala balanskravet och kravet på till och med 2008. god ekonomisk hushållning i kommunsektorn. • Det finansiella sparandet bedöms ligga under överskottsmålet de närmaste åren, om det inte återigen visar sig att det finansiella sparandet underskattas när konjunkturen

4.1 Kriterier för en väl avvägd

vänder upp. Ett temporärt underskridande är

finanspolitik

dock motiverat med hänsyn till konjunkturläget. Målet för den ekonomiska politiken är att bidra • När konjunkturen förbättras finns ett behov till en så hög välfärd som möjligt samtidigt som av en stramare finanspolitik, om inte det välfärden ska komma alla till del. Finanspolitiken offentliga sparandet utvecklas starkare än ska bidra till stabilitet, ett effektivt resursutnyttväntat. jande och till en rättvis fördelning av välfärden. • Utgiftstaket för 2012 föreslås uppgå till Finanspolitiken bidrar till stabilitet genom att 1 074 miljarder kronor, vilket med hänsyn vara långsiktigt hållbar. Offentliga åtaganden taget till tekniska justeringar är 10 miljarder måste kunna finansieras på lång sikt utan att den kronor lägre än den bedömda nivån i 2009 offentliga skulden ökar på ett ohållbart sätt, även års ekonomiska vårproposition. när hänsyn tas till den demografiska utveck- • Även om resultatet för kommunsektorn som lingen, trender på arbetsmarknaden, globalisehelhet var positivt under 2008 så torde kravet ring, m.m. Ett ifrågasättande av finanspolitikens på god ekonomisk hushållning inte ha hållbarhet är förknippat med allvarliga risker och uppfyllts. År 2009 förväntas kommunernas betydande kostnader för en liten öppen ekonomi finanser försvagas ytterligare för att därefter som Sverige. En finanspolitik som inte är långåter stärkas något. siktigt hållbar leder till en offentlig skulduppbyggnad och ökar risken för att fokus måste flyttas från åtgärder som bidrar till tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuldsanering. De

PROP. 2009/10:1

svenska erfarenheterna från början av 1990-talet en tillräckligt stor kvarvarande budgeteringsär ett tydligt exempel på en framtvingad skuld- marginal under utgiftstaket. I bedömningen av sanering. En ogynnsam makroekonomisk ut- reformutrymmet eller besparingsbehovet ska veckling till följd av en svag finanspolitik drabbar vidare det ekonomiska läget beaktas. Finanspofrämst svaga grupper i samhället, vilket strider litiken ska vara väl avvägd givet konjunkturläget mot regeringens fördelningspolitiska ambitioner. och inte försvåra Riksbankens arbete med att Finanspolitiken bidrar även till stabilitet när värna prisstabilitet. Det är således förenligt med den utformas på ett sådant sätt att den inte för- ramverkets syfte att det offentliga sparandet stärker konjunktursvängningarna. Stora kon- temporärt sjunker under överskottsmålet vid junktursvängningar kan påverka arbetskraftsut- kraftiga konjunkturavmattningar som den nu budet och kapitalstocken på ett negativt sätt rådande. under lång tid, vilket är mycket kostsamt för Utrymmet för finanspolitiska åtgärder beror samhällsekonomin. Erfarenheten visar däremot därtill på åtgärdens utformning. Strukturellt rikatt finanspolitiken inte bör användas för att fin- tiga reformer som förbättrar ekonomins funkjustera efterfrågan i ekonomin vid normala kon- tionssätt och ökar produktionskapaciteten gör junkturvariationer. Riksbanken har huvudansva- att reformutrymmet blir större. Slutligen bör en ret för stabiliseringspolitiken. Finanspolitiken ansvarsfullt utformad finanspolitik och bedömska dock tillåta att skatteinkomster och utgifter ning av reformutrymmet eller besparingsbehovet varierar över konjunkturen (de så kallade auto- ta hänsyn till riskbilden i den ekonomiska utmatiska stabilisatorerna). Därutöver bör det vecklingen och osäkerheten i såväl prognoser finnas ett finanspolitiskt handlingsutrymme för som i bedömningen av de offentliga finansernas att i krislägen stötta penningpolitiken. långsiktiga hållbarhet.

Det finanspolitiska ramverket är en grund för en Principer för avstämning mot överskottsmålet ansvarsfull finanspolitik

Det är viktigt att det finns klara principer för hur Erfarenheten visar att ett trovärdigt finanspoli- överskottsmålet följs upp. Överskottsmålet är tiskt ramverk med tydliga mål och restriktioner preciserat som att den offentliga sektorns finanstarkt bidrar till en väl utformad finanspolitik. siella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i En stramare budgetprocess, införandet av ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet överskottsmål för den offentliga sektorn, ett ut- är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett giftstak för staten och ett kommunalt balanskrav årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av har varit avgörande för att öka trovärdigheten stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 proför den ekonomiska politiken i Sverige. Det fi- cents sparande skulle gälla för varje enskilt år nanspolitiska ramverket syftar både till långsiktig skulle finanspolitiken behöva stramas åt när hållbarhet och till att finanspolitiken inte ska konjunkturen försvagas för att säkerställa att det utformas så att den riskerar att bli kortsiktigt de- årliga målet uppnås. Politiken skulle därmed bli stabiliserande. Ramverket syftar också till att procyklisk. Den skulle förstärka konjunktur- Sverige som EU-medlem ska efterleva Stabili- svängningarna och de automatiska stabilisatotets- och tillväxtpaktens regler. rerna skulle inte tillåtas verka fritt. Det finns så- 15 Ramverket för finanspolitiken är fundamentet ledes goda skäl att formulera ett överskottsmål för att fastställa storleken på ett reformutrymme för det finansiella sparandet som ett genomsnitt eller besparingsbehov. Med utgångspunkt i ram- över en konjunkturcykel. verket stäms reformutrymmet eller besparings- Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt behovet av mot ett antal hållpunkter. En väl av- svårare att löpande följa upp att finanspolitiken vägd finanspolitik ska säkerställa att överskotts- ligger i linje med målet. Eftersom det inte med målet klaras och att utgiftstaket för staten inte säkerhet går att fastställa vare sig längden på en överskrids. Hänsyn ska även tas till behovet av konjunkturcykel eller resursutnyttjandet (mätt med BNP-gapet) följs överskottsmålet upp med tre olika indikatorer som kompletterar varandra.

15 Se avsnitt 4 i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) för en mer utförlig beskrivning av det finanspolitiska ramverket.

PROP. 2009/10:1

Arbetet med översynen av det finanspolitiska redovisningen av finanspolitiken. I 2008 års ekoramverket nomiska vårproposition förtydligade regeringen hur ett reformutrymme eller besparingsbehov När regeringen tillträdde aviserade den en över- fastställs med utgångspunkt från det finanspolisyn av det finanspolitiska ramverket i budget- tiska ramverket. I samma proposition förtydlipropositionen för 2007. I 2007 års ekonomiska gade regeringen även sin syn på stabiliseringsvårproposition bedömde regeringen att det politikens rollfördelning. Regeringen har därtill finanspolitiska ramverket hade tjänat Sveriges stegvis förbättrat redovisningen av effektberäkekonomi väl, men att det fanns skäl som talade ningar av nya reformer och redovisningen av hur för att det borde förstärkas i olika avseenden för bedömningen av finanspolitikens långsiktiga att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga hållbarhet görs. Detta arbete fortgår. finanser. I samma proposition redovisade reger- Som ett led i arbetet med att förstärka det fiingen sin syn på vilka principiella överväganden nanspolitiska ramverket har en intern arbetssom skulle ligga till grund för denna översyn. grupp tillsatts på Finansdepartementet som har Ledstjärnor skulle vara ökad transparens (öp- fått i uppgift att se över överskottsmålet och utpenhet och tydlighet) och förbättrad möjlighet giftstaket. En första avrapportering har skett i till extern uppföljning och utvärdering. Reger- departementspromemorian Stärkt finanspolitiskt ingen bedömde att det särskilt fanns skäl att ramverk – översyn av budgetlagens bestämmelklargöra motiven bakom överskottsmålet och ser om utgiftstak (Ds 2009:10). Förslagen i hur det följs upp. När det gäller utgiftstaket be- promemorian har legat till grund för regeringens dömde regeringen att det är viktigt att ett ut- proposition Obligatoriskt utgiftstak (prop. giftstak alltid fastställs för det tredje tillkom- 2009/10:5) som lämnas i anslutning till budgetmande budgetåret och att principerna för hur propositionen för 2010. I propositionen om obutgiftstaket fastställs tydliggörs. ligatoriskt utgiftstak föreslår regeringen bland Som ett led i arbetet med att öka transparen- annat att användningen av utgiftstak för staten sen i finanspolitiken och förbättra möjligheten görs obligatoriskt genom en ändring i lagen till extern uppföljning och utvärdering inrättade (1996:1059) om statsbudgeten (se vidare förregeringen 2007 Finanspolitiska rådet. Rådet har djupningsrutan i avsnitt 4.3). Regeringen har fått i uppgift att utvärdera om de finanspolitiska även mot bakgrund av bland annat det pågående målen uppnås, och lämnar sina synpunkter i en arbetet med en reformerad regeringsform tillsatt årlig rapport. I nära anslutning till att rapporten en utredning om översyn av lagen om statsbudpresenteras anordnas en offentlig utfrågning i geten (dir. 2009:55). Utredningen inledde sitt finansutskottet där finansministern kommente- arbete i juni 2009 och uppdraget ska redovisas rar rådets synpunkter och svarar på frågor från senast i mars 2010 (se även avsnitt 4.3). utskottets ledamöter. Resultatet av den ovannämnda översynen av För att ytterligare förbättra transparensen och överskottsmålet och utgiftstaket avses att premöjligheten till uppföljning och utvärdering har senteras före utgången av denna mandatperiod. regeringen arbetat med att gradvis förbättra

Då målet är formulerat i termer av faktiskt finan- under ekonomiskt goda år för att finansiera persiellt sparande är en naturlig utgångspunkt att manent högre utgifter eller sänkta skatter. På finanspolitiken stäms av mot det faktiska finan- samma sätt skulle det genomsnittliga sparandet siella sparandet. En nackdel med detta tillväga- bli för högt om den målsatta nivån för sparandet gångssätt är att konjunkturläget inte beaktas. uppnås även under utpräglade lågkonjunkturår. Om exempelvis resursutnyttjandet är högt Det betyder att konjunkturläget måste beaktas kommer det faktiska finansiella sparandet att när överskottsmålet utvärderas och storleken på överskatta reformutrymmet eftersom det finan- ett reformutrymme eller besparingsbehov besiella sparandet skulle vara lägre vid ett normalt döms. resursutnyttjande. Det går med andra ord inte De tre olika indikatorer regeringen använder att använda temporärt höga överskott för att följa upp överskottsmålet är: 1) det genomsnittliga finansiella sparandet från 2000 (det

PROP. 2009/10:1

år då överskottsmålet infördes), 2) ett 7-årigt junkturcykel kan genomsnittsindikatorerna inte centrerat glidande medelvärde och 3) strukturellt justeras för BNP-gapen fullt ut. Vid bedömsparande. Det genomsnittliga sparandet från ningen av det potentiella reformutrymmets eller 2000 är det genomsnittliga finansiella sparandet besparingsbehovets storlek bör således vikt även från och med 2000 till och med det år indikatorn läggas vid de ojusterade indikatorvärdena. beräknas för. År 2010 omfattar denna indikator Erfarenheten från de första åren efter millensåledes det genomsnittliga sparandet under åren nieskiftet visar att de offentliga finanserna kan 2000–2010. Det 7-åriga glidande medelvärdet för försämras snabbt när tillväxten försvagas. Från ett visst angivet år omfattar det finansiella spa- 2000 till 2002 minskade det finansiella sparandet randet (justerat för större engångseffekter) det från 3,7 till -1,4 procent av BNP (se tabell 4.1). angivna året, de tre utfallsåren före det angivna Samtidigt visar en utvärdering av regeringens året, samt de tre åren efter det angivna året. Det prognoser att det genomsnittliga absoluta felet i 7-åriga glidande medelvärdet för 2008 omfattar prognosen för det finansiella sparandet under följaktligen sparandet under åren 2005–2011. In- nästkommande år uppgick till nästan 2 procent dikatorn för 2009 omfattar perioden 2006–2012, av BNP under åren 2000 till 2006. Detta gör 16 och så vidare. Att regeringen har valt att använda bedömningen av reformutrymmet eller bespaett genomsnitt för just 7 år beror på att indika- ringsbehovet osäker. Det bör därför betonas att torn beräknad för innevarande budgetår då om- det genomsnittliga sparandet för budgetåret fattar de tre prognosåren i budgeten och även mätt med 7-årsindikatorn är osäkert eftersom det sista år för vilket ett utgiftstak fastställts. indikatorn innefattar tre prognosår. Detta gäller, Valet av antalet år i genomsnittsberäkningen är om än i något mindre utsträckning, även beräksåledes inte bestämt utifrån längden på en kon- ningar av det genomsnittliga sparandet från 2000 junkturcykel, eftersom längden på konjunktur- som innefattar prognosår. cykler varierar. Regeringen beräknar också det så kallade En fördel med det genomsnittliga sparandet strukturella sparandet, vilket direkt justerar det från 2000 och 7-årsindikatorn är att de är enkla finansiella sparandet för konjunkturläget, men att beräkna och att de är transparenta. De beak- även för större engångseffekter och extraorditar även i viss utsträckning konjunkturläget ef- nära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det tersom de är beräknade utifrån sparandet under strukturella sparandet syftar till att visa hur stort flera år. I synnerhet för 7-års indikatorn finns det finansiella sparandet skulle vara vid ett nordet dock en risk att beräkningen kommer att malt konjunkturläge. Exempelvis visar ett posiomfatta fler högkonjunkturår eller lågkonjunk- tivt strukturellt sparande att det finns ett underturår vilket innebär att indikatorn felbedömer liggande överskott i de offentliga finanserna, reformutrymmet eller besparingsbehovet. För även om ett underskott tillfälligt uppstått till att värdera genomsnittindikatorerna på ett kor- följd av ett svagt konjunkturläge. rekt sätt bör således hänsyn tas till konjunktur- Det finns flera olika metoder för att beräkna läget även i bedömningen av dessa. Om det 7- det strukturella sparandet. Regeringens metod åriga glidande medelvärdet för det finansiella bygger på att en uppskattning av resursutnyttsparandet ligger nära ett, samtidigt som det 7- jandet (BNP-gapet) används för att justera det åriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger finansiella sparandet utifrån en bedömning av nära noll, ligger finanspolitiken normalt i linje hur känsliga de offentliga finanserna är för förmed överskottsmålet. ändringar i resursutnyttjandet. Regeringen an- Ett problem vid bedömningen av hur kon- vänder för närvarande en elasticitet på -0,55, viljunkturen påverkar sparandet i den offentliga ket ligger i linje med OECD:s senaste beräksektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna ningar. Elasticiteten säger att om exempelvis det inte är symmetriska. Den nuvarande globala faktiska finansiella sparandet är konjunkturavmattningen leder exempelvis till -2 procent av BNP, och BNP-gapet bedöms vara negativa BNP-gap som är mycket stora i histo- -5 procent av potentiell BNP, uppgår det strukrisk jämförelse (se tabell 4.1). Det är mycket osannolikt att dessa kraftigt negativa gap kommer att motsvaras av lika stora positiva gap när konjunkturen åter vänder uppåt. Om BNPgapen inte är noll i genomsnitt över en kon- 16 Se Riksrevisionen revisionsrapport 2007:5 och Konjunkturinstitutets specialstudie 19, 2009 för en utförligare diskussion om prognososäkerhet.

PROP. 2009/10:1

turella sparandet till 0,75 procent av BNP sida. Skillnaden mellan utgiftstaket och progno- (-2 + -0,55*-5 = 0,75). sen för de takbegränsade utgifterna utgörs av Beräkningen av det strukturella sparandet är budgeteringsmarginalen. Denna är i första hand förknippad med mycket stor osäkerhet vid sidan avsedd att fungera som en buffert om utgifterna av den osäkerhet som berör prognosen för det skulle utvecklas på ett annat sätt än finansiella sparandet. För potentiell BNP redovi- prognostiserat på grund av konjunkturen eller sas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör strukturella förändringar (t.ex. ett ändrat sjuksin egen uppskattning av dess historiska och skrivningsmönster). Den riktlinje regeringen anframtida värden. Ofta revideras synen på BNP- vänder är att budgeteringsmarginalen bör vara gapet såväl bakåt som framåt i tiden, vilket inte minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna bara beror på en förändrad syn på konjunktur- för innevarande år (2009), minst 1,5 procent för läget utan också på revideringar av utfallsstati- år t+1 (2010) och minst 2 procent för år t+2 stik. (2011). Den nödvändiga bufferten för t+3 17 Även bedömningen av det offentliga sparan- (2012) bedöms till minst 3 procent av de takbedets konjunkturkänslighet är osäker. Bedöm- gränsade utgifterna. Det stegvis ökande säker- 18 ningen bygger oftast på en empirisk skattning av hetsmarginalen motiveras av att osäkerheten om ett genomsnittligt förhållande under en längre utgiftsutvecklingen är större på längre sikt. tidsperiod, medan varje enskild konjunkturför- De takbegränsade utgifterna utgör närmare ändring har egenheter som gör att den avviker två tredjedelar av den offentliga sektorns samfrån den genomsnittliga historiska utvecklingen. manlagda utgifter, och påverkar därmed i hög En exportledd efterfrågeökning i ekonomin ger grad det offentliga sparandet. Av detta skäl exempelvis en mindre ökning av skatteintäkterna måste utgiftstaket sättas så att det är förenligt än en lika stor efterfrågeökning som beror på med överskottsmålet, givet den bedömning av ökad inhemsk privat konsumtion. Sammantaget den offentliga sektorns inkomster och de ickeinnebär detta att olika bedömares bild av det takbegränsade utgifterna som görs vid beslutsstrukturella sparandet vid en och samma tid- tillfället. punkt kan variera relativt mycket både för historiska och framtida år. Det finns således ett antal problem med de in-

dikatorer som används för att följa upp över- 4.2 Uppföljning av överskottsmålet

skottsmålet. Eftersom målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel måste Det genomsnittliga sparandet från 2000 en utvärdering med nödvändighet ändå ta hänsyn till konjunkturläget, trots de svårigheter Det genomsnittliga sparandet från 2000 var detta innebär. Av detta skäl används inte en en- 1,6 procent av BNP 2008 (se tabell 4.1). Under skild indikator för att fastställa storleken på ett samma period var det genomsnittliga resursutreformutrymme eller besparingsbehov. I stället nyttjandet något starkare än normalt mätt med görs en samlad bedömning av alla tre indikatorer BNP-gapet. Om hänsyn tas till det genomsnitttillsammans med de övriga faktorer som beskri- ligt starka konjunkturläget låg det finansiella spavits ovan. randet i genomsnitt 0,2 procentenheter av BNP över överskottsmålet under dessa år, värderat med denna indikator. Konjunkturjusteringen be- Principer för avstämning mot utgiftstaket räknas som det genomsnittliga BNP-gapet under perioden multiplicerat med en elasticitet som be- Utgiftstaket för staten för ett enskilt budgetår skriver hur känsliga de offentliga fastställs tre år i förväg. Nivån på utgiftstaket sätter en övre gräns för de takbegränsade utgifterna och hur stor del av ett eventuellt reformutrymme som kan användas på budgetens utgifts-

18 Dessa riktlinjer för budgeteringsmarginalens storlek ligger i linje med bedömningar som gjordes i betänkandet Utvärdering och vidare- 17 Se fördjupningsruta i avsnitt 6 för en mer utförlig redogörelse om utveckling av budgetprocessen (SOU 2000:61) och Stabiliseringspolitik i osäkerheten i bedömningen av resursutnyttjandet. valutaunionen, ”STEMU-utredningen” (SOU 2002:16).

PROP. 2009/10:1

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Finansiellt sparande 3,7 1,7 –1,4 –1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5 –2,2 –3,4 –2,1 –1,1

Genomsnitt från 2000 3,7 2,7 1,3 0,7 0,7 0,9 1,1 1,5 1,6 1,2 0,8 0,5 0,4 1 konjunkturjusterat 3,6 2,9 1,5 0,9 0,8 0,8 0,9 1,1 1,2 1,2 1,1 1,1 1,0 7-årsindikatorn 0,9 1,0 1,1 1,0 0,6 0,3 –0,1 1 konjunkturjusterat 0,7 0,6 0,6 0,9 1,1 1,2 1,2 Strukturellt sparande 2,1 2,1 –1,0 –0,5 -0,3 0,6 0,5 1,6 2,3 1,4 0,2 0,7 0,6

BNP-gap 0,4 –0,9 –0,4 –0,7 1,0 1,3 2,5 2,6 0,0 –6,4 –6,5 –5,0 –3,0

Genomsnitt från 2000 0,4 –0,3 –0,3 –0,4 –0,1 0,1 0,5 0,7 0,6 –0,1 –0,6 –1,0 –1,2 7-årssnitt 0,5 0,8 0,9 0,1 –0,8 –1,6 –2,2 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

finanserna är för konjunkturvariationer. 2000 de närmaste åren något över eller i linje 19 Underskotten i de offentliga finanserna under med överskottsmålet. 2009 och de därpå följande åren får till följd att Som nämnts ovan måste dock hänsyn tas till det genomsnittliga sparandet sjunker snabbt. att de negativa BNP-gap som uppkommer de Det genomsnittliga sparandet från 2000 väntas närmaste åren med stor sannolikhet inte komuppgå till endast 0,4 procent av BNP 2012, vilket mer att motsvaras av lika stora positiva gap när dock är något högre än bedömningen i 2009 års konjunkturen förbättras efter 2012. Detta talar ekonomiska vårproposition. Att prognosen för för att det genomsnittliga sparandet från 2000 det offentliga sparandet revideras upp beror både inte med automatik kommer att nå upp till målpå att de offentliga inkomsterna förväntas bli satt nivå när konjunkturläget normaliseras. Det högre samtidigt som utgifterna blir lägre, justerat är således sannolikt att en stramare finanspolitik för de åtgärder som presenteras i denna proposi- kommer att krävas för att överskottsmålet ska tion (se vidare avsnitt 9). nås enligt denna indikator när konjunkturen Försämringen av det offentliga sparandet i år vänder upp. och nästa år och den gradvisa förbättring som förväntas 2011 och 2012 beror till stor del på konjunkturutvecklingen. Detta blir tydligt om 7-årsindikatorn hänsyn tas till bedömningen av BNP-gapen under den aktuella perioden. I 2009 års ekonomiska Tabell 4.1 visar även hur det finansiella sparandet vårproposition uppskattades BNP-gapet i ge- och BNP-gapet utvecklas mätta som sjuåriga nomsnitt till -2,3 procent av potentiell BNP un- centrerade glidande medelvärden. För 2003, 2004 der 2000–2012, medan det nu uppskattas till i och 2005 visar tabellen att det finansiella sparangenomsnitt -1,2 procent under samma period (se det för perioderna 2000–2006, 2001–2007 retabell 4.1). Om det faktum att det genomsnitt- spektive 2002–2008, ligger nära 1 procent av liga BNP-gapet under åren 2000–2012 är nega- BNP. Eftersom motsvarande sjuåriga medeltivt beaktas i bedömningen av det genomsnittliga värden för BNP-gapet samtidigt ligger över noll sparandet försvagas det underliggande genom- är slutsatsen att sparandet är något lägre än målsnittliga sparandet i mindre utsträckning under satt under dessa perioder, värderat med denna prognosåren. Detta framgår av raden konjunk- indikator. turjusterat sparande i tabell 4.1. Justerat på detta 7-årsindikatorn ligger i linje med överskottssätt ligger det genomsnittliga sparandet från målet 2006, ett år då sjuårssnittet för resursutnyttjandet bedöms vara endast marginellt starkare än normalt, men minskar sedan snabbt. År 2009, då indikatorn beräknas på sparandet under 2006–2012, motsvarar indikatorn -0,1 procent av 19 BNP. Detta kan tolkas som att finanspolitiken Det konjunkturjusterade sparandet från 2000 ska inte förväxlas med det strukturella sparandet som även justeras för engångseffekter och kommer att ge upphov till ett för lågt sparande i extraordinära kapitalvinster.

PROP. 2009/10:1

förhållande till målet. Om resursutnyttjandet 4.3 Uppföljning av utgiftstaket för under samma sjuårsperiod beaktas pekar indi- staten

katorn emellertid på ett sparande som ligger över målet. Under samma period är nämligen det sju- Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det åriga glidande medelvärdet för BNP-gapet kraf- infördes 1997. De fleråriga utgiftstaken för statigt negativt. ten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande för Även vid denna bedömning måste dock hän- riksdagen och regeringen. Det främjar trovärdigsyn tas till att de negativa BNP-gapen med stor heten i den ekonomiska politiken. Det har dock sannolikhet inte kommer att motsvaras av lika inte varit obligatoriskt för regeringen att föreslå stora positiva gap under åren efter prognosperi- och använda sig av ett utgiftstak. Regeringen avoden. Slutsatsen blir då att sparandet förefaller ser nu att föreslå en ändring på detta område. vara något svagare än vad överskottsmålet moti- Som en del i regeringens översyn av det finansverar enligt denna indikator. politiska ramverket lämnar regeringen i anslutning till denna proposition, propositionen Obligatoriskt utgiftstak (prop. 2009/10:5), se även Det strukturella sparandet fördjupningsruta i detta avsnitt Statsbudgetens utgifter redovisas på 27 ut- I genomsnitt uppgick det strukturella sparandet giftsområden. De utgifter som omfattas av uttill 0,8 procent av BNP under åren 2000–2008. giftstaket är utgiftsområde 1–25 och utgiftsom- Tidigare beslutade reformer och de åtgärder som råde 27, samt utgifterna för ålderspensionsföreslås i denna proposition bidrar till att det systemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsstrukturella sparandet försämras med 2,1 pro- område 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de cent av BNP mellan 2008 och 2010. Detta kan takbegränsade utgifterna, eftersom riksdagen jämföras med försämringen av det faktiska spa- och regeringen endast i begränsad omfattning randet samma period som motsvarar 5,9 procent kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takav BNP. Om förändringen av det strukturella begränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrusparandet tolkas som ett mått på finanspoliti- kade anslagsmedel. Detta innebär att även mynkens inriktning (se vidare avsnitt 4.4) pekar detta digheternas utnyttjande av ingående anslagspå att närmare två tredjedelar av sparandeför- sparande och anslagskredit ingår. sämringen beror på konjunkturutvecklingen och Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket att de automatiska stabilisatorerna tillåts verka och de takbegränsade utgifterna utgörs av den fritt. Nedgången i det strukturella sparandet i s.k. budgeteringsmarginalen. Om budgeteringskombination med de automatiska stabilisato- marginalen tas i anspråk innebär det i regel att de rerna bidrar till att efterfrågan hålls uppe under offentliga finanserna försämras. den mycket djupa lågkonjunkturen. I tabell 4.2 redovisas ursprungligt fastställda Det strukturella sparandet sjunker till som utgiftstak, slutligt fastställda tak, samt utfall och lägst 0,2 procent av BNP 2010 för att sedan åter prognos för budgeteringsmarginalen för periostärkas (se tabell 4.1). Detta är en svagare ut- den 2000–2012. veckling än den som förutsågs i 2009 års ekono- Utfallet för budgeteringsmarginalen visar bemiska vårproposition. Denna indikator visar tydande variation. Om det finns risk för att utdärmed på ett sparande som framför allt under giftstaket kommer att överskridas är regeringen 2010 ligger klart under 1 procent av BNP, men enligt budgetlagen skyldig att vidta åtgärder. År som ökar något under åren därefter. Avvikelsen 2008 blev budgeteringsmarginalen 13,6 miljarder från målsatt nivå beror på de åtgärder som vidtas kronor. Under 2009–2012 bedöms för att stabilisera resursutnyttjandet och syssel- budgeteringsmarginalen vara tillräckligt stor sättningen. Även denna indikator pekar således givet den osäkerhetsmarginal som bedöms nödpå att en stramare finanspolitik kommer att bli vändig på tre års sikt. Innevarande år uppgår nödvändig när konjunkturläget förbättras. budgeteringsmarginalen enligt nuvarande prognos till 13,7 miljarder kronor eller 1,4 procent av de takbegränsade utgifterna. Under 2010 och 2011 ökar budgeteringsmarginalen till 17,3 respektive 37,2 miljarder kronor. Regeringens bedömning är att budgeteringsmarginalen under

PROP. 2009/10:1

Tabell 4.2 Ursprungliga och faktiska utgiftstak 2000 – 2012

Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ursprunglig årlig nominell förändring 1 av utgiftstaket 9 26 24 30 33 38 37 42 33 32 30 30 20

Ursprungligt beslutade

3

utgiftstak 744 767 810 847 877 894 931 949 971 989 1018 1050 1074

4 2 2 Teknisk justering 21 24 2 -25 -19 -24 -24 -11 -14 0 6 4 0

Slutligt fastställda

3

utgiftstak 765 791 812 822 858 870 907 938 957 989 1024 1054 1074

Takbegränsade utgifter 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 943,4 975,3 1006,7 1016,8 1025,3

Budgeterings marginal 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 13,6 13,7 17,3 37,2 48,7

1 Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år när ett utgiftstak för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade utgiftstaken (rad 2) eftersom fastställda utgiftstak regelbundet justeras tekniskt. Exempelvis så var utgiftstaket för 2006 tekniskt justerat till 907 miljarder kronor när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning med 42 miljarder kronor. 2 2000 sänktes utgiftstaket med 2 miljarder kronor på grund av fastighetsskattereform. 2007 sänktes utgiftstaket med 11 miljarder kronor. Dessa justeringar är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket. Dessa belopp ingår dock i tabellen, rad Tekniska justeringar. 3 Regeringens förslag till utgiftstak för 2012 i denna proposition 4 Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringar för varje år. Anm.: För 1997–1999 se 2009 års ekonomiska vårproposition.

redan fastlagda utgiftstak för perioden 2009–

Diagram 4.1 Utgiftstak för staten och takbegränsade utgifter justerade för tekniska förändringar 1997 – 2012

2011 ligger på en nivå som är tillräcklig med avseende på osäkerheten i utgiftsutvecklingen Procent av BNP (se avsnitt 4.1 för en mer utförlig beskrivning av 37 behovet av budgeteringsmarginal).

Tekniskt justerade utgiftstak

35 Som framgår av tabell 4.2 har den nominella Tekniskt justerade takbegränsade utgifter ökningen av det ursprungligt fastlagda utgifts- 33 taken varierat. De senaste åren har den årliga ök- 31 ningen av det ursprungliga utgiftstaket uppgått till mellan 30 och 42 miljarder kronor. 29 Utgiftstaket har vid ett flertal tillfällen blivit föremål för tekniska justeringar (se avsnitt 4.6 27 för en beskrivning av tekniska justeringar av ut- 25 giftstaket). För att få en jämförbarhet över tiden 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 krävs därför att det faktiska utgiftstaket justeras Källa: Egna beräkningar. för dessa tekniska förändringar. Diagram 4.1 visar utgiftstaket för staten juste- Därefter, mellan 2005 och 2008, föll det tekniskt rat för tekniska förändringar av den ursprungligt justerade utgiftstaket med sammanlagt 0,6 profastställda nivån. 20 Det tekniskt justerade cent av BNP. Den relativt kraftiga ökningen på utgiftstaket låg mellan 2000 och 2005 på en rela- nära 2 procent av BNP 2009 kan framför allt tivt stabil nivå runt 31 procent av BNP. förklaras av en svag BNP-utveckling. Mot slutet av prognosperioden väntas åter det tekniskt justerade utgiftstaket falla till 32 procent av BNP 2012. Att de takbegränsade utgifterna som andel av BNP varierar år från år visar att utgifterna bi- 20 Den tekniska justeringen i diagram 4.1 är gjord i aktuell drar till att stabilisera efterfrågan i ekonomin utgiftsstruktur. Utgångspunkten är den föreslagna nivån för utgiftstaket som en del av de automatiska stabilisatorerna. 2012. De tekniskt justerade utgiftstaken för åren före 2012 räknas ut genom att ge utgiftstaken för samtliga år samma årliga ökning som utgiftstaken ursprungligen hade när de först fastställdes. Tekniskt justerade takbegränsade utgifter beräknas genom att från de uträknade tekniskt justerade utgiftstaken dra bort den faktiska eller prognostiserade budgeteringsmarginalen.

PROP. 2009/10:1

En proposition om obligatoriskt utgiftstak och en I propositionen föreslår regeringen att det i lagen översyn av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (1996:1059) om statsbudgeten tas in en bestämmelse om att regeringen i budgetproposi- Proposition om obligatoriskt utgiftstak tionen ska lämna ett förslag till utgiftstak för det När systemet med ett utgiftstak för staten inför- tredje tillkommande budgetåret. Det treåriga des rådde det fortfarande en viss oklarhet om perspektivet är ett viktigt element i den reformehur utgiftstaket skulle konstrueras och tillämpas. rade budgetprocessen eftersom det säkerställer Konstitutionsutskottet ansåg att ordningen med budgetprocessens långsiktiga karaktär. I propoutgiftstak och ramar borde ha använts några sitionen redovisar regeringen även vissa bedömgånger innan riksdagen tog ställning till om det ningar av hur stor den s.k. budgeteringsmargiska vara obligatoriskt för regeringen att föreslå nalen bör vara, när marginalen bör kunna utgiftsramar och utgiftstak för statsbudgeten användas, och i vilka fall det kan vara befogat att (bet. 1996/97:KU3). föreslå en teknisk justering av ett beslutat ut- Regeringen och riksdagen har nu i mer än i tio giftstak. år valt att använda ett system med tak för statens utgifter. De budgetmässiga resultaten är goda Översyn av lagen (1996:1059) om statsbudgeten och praktiska erfarenheter finns nu av hur sy- Regeringen har tillsatt en utredning om översyn stemet tekniskt ska hanteras. Systemet har vidare av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (dir. vunnit en bred politisk acceptans och utgör nu- 2009:55). Översynen görs bl.a. mot bakgrund av mera ett viktigt element i den budgetpolitiska det pågående arbetet med en reformerad regerdiskussionen. Dessutom utgör systemet en ingsform. Utredaren ska vidare se över tillämpsymbol för att regeringen och riksdagen avser att ningen av de grundläggande principerna om fullanvända en budgetprocess som utgår från bud- ständighet och bruttoredovisning på getpolitikens mål och restriktioner. Dessa om- statsbudgeten, pröva om det finns skäl att kodiständigheter talar starkt för att göra använd- fiera den praxis som utvecklats vid tillämpningen ningen av systemet med ett utgiftstak för staten av lagen samt pröva behovet av reglering av anobligatoriskt. I regeringens proposition Obliga- nan praxis som utvecklats på finansmaktens omtoriskt utgiftstak (prop. 2009/10:5) som lämnas i råde. Utredningen inledde sitt arbete i juni 2009 anslutning till budgetpropositionen för 2010 fö- och uppdraget ska redovisas senast i mars 2010. reslår regeringen att användningen av systemet med utgiftstak för staten görs obligatoriskt.

Utgiftstakets förhållande till överskottsmålet uppgång av arbetslösheten och andra automatiska stabilisatorer normalt bör tillåtas försvaga Den prognos för det offentliga sparandet som den offentliga sektorns finansiella sparande. sammanfattas i tabell 4.1 bygger på den utveck- Därigenom ges de automatiska stabilisatorerna ling av de takbegränsade utgifterna som presen- fritt spelrum. De takbegränsade utgifterna är teras i tabell 4.2. Av den senare tabellen framgår också i hög grad beroende av pris- och löneutatt budgeteringsmarginalerna för 2011 och 2012 vecklingen i ekonomin som helhet. Förändringar ligger över de minimikrav som normalt gäller. av de takbegränsade utgifterna till följd av ovän- Budgeteringsmarginalens främsta syfte är att ut- tat höga priser och löner kan normalt tillåtas abgöra en buffert för den osäkerhet om utgiftsut- sorberas av budgeteringsmarginalen, utan att vecklingen som beror på den makroekonomiska detta leder till en konflikt med överskottsmålet. utvecklingen eller konsekvenserna av fattade be- Det beror på att generella förändringar av prisslut. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk och lönenivån normalt har små effekter på det av utgiftsökningar till följd av makroekonomiska finansiella sparandet, då den offentliga sektorns risker är detta ofta inte ett problem i förhållande inkomster och utgifter, sett över ett par år, tentill överskottsmålet. Det sätt på vilket derar att påverkas i ungefär samma utsträckning överskottsmålet är formulerat innebär att de ut- av sådana förändringar. giftsökningar som följer av en konjunkturell Strukturella förändringar av de takbegränsade utgifternas reala nivå tenderar dock att påverka

PROP. 2009/10:1

indikatorerna för överskottsmålet. Eftersom reringar, som biståndet och EU-avgiften, påverdessa indikatorer för närvarande pekar på att det kar däremot efterfrågan i den svenska ekonomin finansiella sparandet ligger något under målsatt mycket lite eller inte alls. Av avgörande betynivå, saknas i princip enligt nuvarande bedöm- delse för att finanspolitiken ska få önskad effekt ning ett utrymme för ofinansierade strukturella är att den uppfattas som långsiktigt trovärdig. I ökningar av de takbegränsade utgifterna sett till annat fall riskerar en försvagning av det offentöverskottsmålet. Regeringen avser därför föra en liga sparandet att mötas av en förstärkning av det stram utgiftspolitik under de närmaste åren så att privata sparandet. underskotten i de offentliga finanserna blir till- Förändringen i det faktiska finansiella sparanfälliga och hanterbara. Även utgiftsminskningar det är ett mått på den offentliga sektorns totala kan bli aktuella. impuls på efterfrågan. Förändringen kan delas 21 in i tre bakomliggande faktorer: automatiska stabilisatorer, diskretionär finanspolitik och övriga saldopåverkande faktorer.

4.4 Finanspolitikens inriktning med Vid en konjunkturnedgång sjunker skatteinhänsyn till konjunkturläget komsterna medan utgifterna för exempelvis ar-

betslöshetsunderstöd ökar. Detta innebär att de I 2009 års ekonomiska vårproposition gjordes en offentliga finanserna försvagas, samtidigt som avvägning av behovet av ytterligare stimulerande efterfrågan i ekonomin hålls uppe. Det omvända finanspolitiska åtgärder mot risken för ett sämre gäller vid en konjunkturförstärkning. Anpassoffentligfinansiellt utfall till följd av en fortsatt ningarna sker utan att några särskilda beslut bekonjunkturförsvagning och oro på de finansiella höver fattas. Det innebär att finanspolitiken via marknaderna. Mot bakgrund av bland annat ris- de s.k. automatiska stabilisatorerna bidrar till att ken för att de garantiutfästelser som gjorts för dämpa konjunktursvängningarna. att stabilisera den finansiella sektorn skulle be- Med diskretionär finanspolitik menas den dihöva utnyttjas bedömde regeringen att utrym- rekta effekt nya förslag har på det finansiella spamet för ytterligare stabiliseringspolitiska åtgär- randet. Det fjärde steget i jobbskatteavdraget är der, utöver de som föreslogs i vårpropositionen, ett exempel på ett förslag som direkt påverkar var mycket begränsat. det finansiella sparandet. Effekten på det finansi- Jämfört med bedömningen i vårpropositionen ella sparandet redovisas det år åtgärden träder i finns det nu allt fler tecken på att såväl den glo- kraft. bala som den svenska konjunkturen håller på att De offentliga finanserna påverkas av en rad stabiliseras. Risken för ytterligare nedrevide- andra faktorer utöver de automatiska stabilisatoringar av prognosen för skatteinkomsterna be- rerna och den diskretionära finanspolitiken. Exdöms ha minskat påtagligt och läget på de finan- empel på sådana faktorer är BNP-tillväxtens siella marknaderna har förbättrats snabbt. Denna sammansättning, förändringar i kapitalinkomster utveckling, i kombination med att sysselsätt- och ränteutgifter till följd av förändringar av den ningen och arbetslösheten förväntas utvecklas offentliga sektorns tillgångar och skulder, räntesämre under 2010 än vad som bedömdes i vår- läget, transfereringsutgifternas utveckling på propositionen, gör att regeringen i denna grund av den demografiska utvecklingen och proposition föreslår ytterligare finanspolitiska beteendeförändringar. Slutligen påverkas de ofinsatser för att möta krisen. fentliga finanserna av beslut inom den kommu- Effekterna på efterfrågan i ekonomin av för- nala sektorn. ändringar i de offentliga finanserna är svårbe- Förändringen i det strukturella sparandet brudömda av flera skäl. Skatteförändringar som kar användas som en indikator på finanspolitiriktar sig till hushåll har sannolikt en annan ef- kens inriktning. Denna indikator omfattar, som fekt än skatteförändringar som riktar sig till fö- framgår av tabell 4.3, inte bara diskretionär firetag. På samma sätt kan hushåll med olika kon- nanspolitik utan även andra saldopåverkande sumtionsbenägenhet reagera olika på finanspolitiska åtgärder. Offentlig konsumtion och offentliga investeringar har direkta effekter på efterfrågan. Förändringar i det finansiella spa- 21 Användningen av ordet impuls (efter engelskans ’impulse’) randet till följd av förändringar i utlandstransfe- understryker att förändringen av det finansiella sparandet endast är ett grovt mått på effekten på efterfrågan.

PROP. 2009/10:1

faktorer. Det kan gälla förändringar i kommun- en ansvarfullt utformad finanspolitik är de ofsektorns sparande, t.ex. på grund av förändrad fentliga underskotten i Sverige trots detta små i kommunal utdebitering, och förändringar i det internationell jämförelse, även om de offentliga offentliga sparandet som beror på strukturella finanserna försvagas påtagligt. En sammantagen förändringar i ekonomin. Om förändringen i det tolkning av de tre indikatorer regeringen använstrukturella sparandet är noll, indikerar det att der för att utvärdera överskottsmålet visar att det finanspolitiken har en neutral effekt på resursut- finansiella sparandet låg i linje med eller något nyttjandet i ekonomin. Om det strukturella spa- över målet under perioden 2000–2008. Det gerandet i stället ökar eller minskar indikerar det nomsnittliga sparandet från 2000 och 7-årsindiatt finanspolitiken har en åtstramande respektive katorn faller därefter snabbt, samtidigt som de expansiv effekt på resursutnyttjandet. negativa BNP-gapens storlek ökar i absoluta Tabell 4.3 visar förändringen av det finansiella termer. I slutet av prognosperioden ligger båda sparandet nedbrutet på olika faktorer, samt fi- dessa indikatorer klart under målets nivå. Även nanspolitikens inriktning mätt med förändringen det strukturella sparandet ligger under målet. av det strukturella sparandet. De föreslagna åt- Om hänsyn tas till de stora negativa BNP-gagärderna i denna proposition på cirka 32 miljar- pen i bedömningen av de båda genomsnittsindider kronor för 2010 bidrar till att det strukturella katorerna visar dessa på ett sparande som ligger sparandet sjunker med 1,2 procent av BNP. mer i linje med målet. Det finns dock en fara i att Detta motverkar en varaktig nedgång i syssel- fullt ut beakta det låga resursutnyttjandet i tolksättningen samtidigt som efterfrågan hålls uppe i ningen av indikatorerna. Eftersom den nuvaden djupa lågkonjunkturen. De nu föreslagna rande lågkonjunkturen sannolikt inte kommer åtgärderna är därför förenliga med en ansvarsfull att följas av år med ett motsvarande högre refinanspolitik. sursutnyttjande, kan man inte förvänta sig att sparandet med automatik ska återgå till målsatt

Tabell 4.3 Indikatorer för impuls till efterfrågan

nivå när konjunkturläget förbättras. Sammantaget gör regeringen bedömningen att Årlig förändring, procent av BNP överskottsmålet kommer att underskridas under 2008 2009 2010 2011 2012 Finansiellt sparande -1,3 -4,7 -1,2 1,4 1,0 de närmaste åren. Detta enskilt talar för att varav finanspolitiken behöver läggas om i en mer åt- Automatiska stabilisatorer -1,4 -3,5 -0,1 0,8 1,1 stramande riktning. Samtidigt förväntas resurs- Engångseffekter 0,3 -0,2 -0,1 0,0 0,0 utnyttjandet bli mycket lågt de närmaste åren Extraordinära och arbetslösheten förväntas stiga till näst intill kapitalvinster -0,9 -0,1 0,1 0,1 0,0 1990-tals höga nivåer. Mot bakgrund av den Strukturellt sparande 0,7 -0,9 -1,2 0,5 -0,1 djupa lågkonjunkturen är det viktigt att finansvarav politiken, utöver de automatiska stabilisatorerna, 1 också aktivt bidrar till att dämpa fallet i syssel- Diskretionär finanspolitik 0,0 -1,8 -1,0 0,6 0,2 sättningen och förhindrar att arbetslösheten Kapitalkostnader, netto 0,2 0,2 -0,1 0,0 -0,2 biter sig fast. Det är därför befogat att acceptera Kommunsektorns finanser -0,2 -0,4 0,3 0,0 -0,1 ett tillfälligt och begränsat underskridande av Övrigt 0,7 1,1 -0,4 -0,1 -0,1 överskottsmålet. BNP-gap, Regeringens bedömning är dock att budgetförändring i procentenheter -2,6 -6,4 -0,1 1,5 2,0 1 förstärkningar kan komma att behöva genomfö- Avser utgifts- och inkomstförändringar 2008-2012 i förhållande till tidigare år av beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer (se tabell ras när konjunkturläget förbättras, såvida inte 9.4). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. det offentliga sparandet utvecklas mer gynnsamt än väntat. På samma sätt som sparandet ofta sjunker mer än väntat i lågkonjunkturer är det möjligt att förbättringen av det offentliga spa-

4.5 Sammantagen bedömning randet underskattas när konjunkturen vänder

uppåt. Sveriges starkt exportberoende ekonomi har till följd av oron på de internationella finansiella marknaderna och den globala konjunkturnedgången träffats av en oväntad chock. Tack vare

PROP. 2009/10:1

Sverige kan bli föremål för ett konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller underskottsförfarande det offentliga finansiella sparandet, men ändå påverka storleken på de takbegränsade utgifterna. Det låga finansiella sparandet 2010 indikerar att Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket Sverige under nästa år kan bli föremål för ett ska utgöra en lika stram begränsning för de ofunderskottsförfarande inom ramen för EU:s fentliga utgifterna efter justeringen som före de Stabilitets- och tillväxtpakt. Enligt de fördrags- förändringar som föranleder justeringen. Om fästa kriterierna i stabilitets- och tillväxtpakten inte utgiftstaket justeras tekniskt kan utrymme får underskott i den offentliga sektorns finansi- skapas under utgiftstaket genom att t.ex. utgifter ella sparande inte vara större än 3 procent av flyttas till inkomstsidan genom krediteringar på BNP. Ett underskottsförfarande sker i flera steg skattekonton. En genomgång av principerna för för att se till att det berörda medlemslandet vid- tekniska justeringar ingår i regeringens översyn tar åtgärder för att komma tillrätta med för stora av det finanspolitiska ramverket. underskott. Till att börja med undersöker kom- Vissa reformer och förändringar som redovimissionen om de undantag som nämns i fördra- sas i denna proposition föranleder teknisk juget kan tillämpas. EU-kommissionen ska därvid stering av utgiftstaket (se tabell 4.4). Flertalet av granska om överskridandet av referensvärdet är dessa är reformer eller andra förändringar som exceptionellt, tillfälligt och om underskottet lig- föranleder en justering av statsbidragen till ger nära 3 procent av BNP. Alla tre villkoren kommuner och landsting. De tekniska justeringmåste vara uppfyllda för att ett land inte ska bli arna omfattar redan fastlagda utgiftstak för föremål för ett underskottsförfarande. 2009–2011. Regeringen gjorde i 2009 års eko- För två år sedan var det endast två av EU:s 27 nomiska vårproposition en bedömning av nivån medlemsländer som inte uppfyllde kraven i Sta- för utgiftstaket 2012. Regeringens förslag till utbilitets- och tillväxtpakten. Enligt en prognos giftstak för 2012 som lämnas i denna proposition från kommissionen kommer nästan samtliga tar hänsyn till de i denna proposition föreslagna medlemsländer att ha underskott som är större tekniska justeringarna. än 3 procent av BNP både 2009 och 2010. De Regeringen föreslår i denna proposition att kraftigt försämrade offentliga finanserna i många det särskilda grundavdraget för pensionärer höjs. EU-länder ställer krav på ett trovärdigt återstäl- Detta minskar kommunernas och landstingens lande. Det finns annars en stor risk att länderna skatteintäkter med totalt 3,5 miljarder kronor. inte klarar framtida offentliga åtaganden och att För att kommunernas och landstingens inde dessutom går in i nästa lågkonjunktur med komster inte ska försämras föreslår regeringen betydligt sämre offentliga finanser än vad som därför att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utvar fallet när dagens nedgång inleddes. De un- jämning under utgiftsområde 25 ökas med det derskott som uppstår till följd av den djupa lång- belopp som motsvarar skattebortfallet. konjunkturen måste vara tillfälliga och hanter- Skattebasen för kommunal fastighetsavgift bara för att förtroendet för de europeiska breddas vilket beräknas öka kommunernas inekonomierna ska kunna upprätthållas. täkter med 0,13 miljarder kronor. Denna intäktsökning för kommunerna föranleder en sänkning av anslaget 1.1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 med motsva-

4.6 Tekniska justeringar av rande belopp. utgiftstaken för staten 2009– Nettoomslutningen inom utjämningsord-

2011 samt förslag till utgiftstak ningen för pendlare mellan Sverige och Danmark för staten 2012 stiger med 0,28 miljarder kronor från och med

2010 jämfört med 2009. Systemet innebär att Tekniska justeringar av utgiftstaket staten erhåller en ersättning från Danmark som förs till inkomsttitel. Anslaget 1:1 Kommuna- Sedan utgiftstaket infördes 1997 har beslutade lekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 utgiftstak justerats tekniskt vid ett flertal tillfäl- ökas med motsvarande belopp. len. För att föranleda en teknisk justering av ut- Beräkningen av omslutningen i det kommugiftstaket ska den förändring som föranleder ju- nala kostnadsutjämningssystemet för verksamsteringen inte ha någon direkt nettoeffekt på den het enligt lagen (1993:387) om stöd och service

PROP. 2009/10:1

till vissa funktionshindrade (LSS) är drygt nansiella sparande och budgetsaldo då Svenska 0,5 miljarder kronor högre än motsvarande spels inlevererade överskott bedöms öka i motberäkning i budgetpropositionen för 2008. svarande grad. Budgetlagens grundprincip är att Ökningen av anslaget 1:2 Statligt utjämnings- utgifter och inkomster ska redovisas brutto. bidrag för LSS-kostnader under utgiftsområde 25 Förändringen innebär en ökad bruttoredovisoch de takbegränsade utgifterna motsvaras av en ning. För att en ökad bruttoredovisning ska förprognostiserad ökning av kommunernas avgifter anleda en teknisk justering bör utgiftstaket ha till staten. Därmed påverkas inte den offentliga justerats ner i motsvarande grad när stödet insektorns finansiella sparande. Förändringen fördes. Eftersom detta stöd har redovisats netto motiverar en höjning av utgiftstaken. före utgiftstakets införande och bedömningen är Motsvarande tekniska justeringar har gjorts att förändringen är neutral för finansiellt tidigare år i samband med att omslutningen i sparande anser regeringen att en teknisk justerutjämningssystemet förändrats. ing av utgiftstaket är motiverad. Från och med 2009 avräknas myndigheternas

Tabell 4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

förvaltningsutgifter kostnadsmässigt. Föränd-

2009–2012

ringen av avräkningsgrunden minskar under en Miljarder kronor övergångsperiod de takbegränsade utgifterna och 2009 2010 2011 2012 ökar de icke-takbegränsade utgifterna. För att

Utgiftstak för staten i

1 denna förändring inte ska skapa ett utrymme

VÅP09 991 1 020 1 050 1 080

under utgiftstaket justeras utgiftstaket ner lika Reglering kommunalmycket som anslag under utgiftstaket dragits ekonomisk utjämning pga. höjt särskilt grundavdrag ner. Budgeteringsmarginalen påverkas då inte till pensionärer 3,50 3,50 3,50 direkt av förändringen. Reglering kommunal- I enlighet med tillämpad praxis avrundas de ekonomisk utjämning pga. årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder breddad bas kommunal kronor. Sammantaget motiverar dessa förändfastighetsavgift -0,13 -0,13 -0,13 ringar att det tidigare fastställda utgiftstaket för Reglering kommunal- 2009 föreslås sänkas med 2 miljarder kronor. ekonomisk utjämning pga. höjt utjämningsbelopp Utgiftstaken för 2010 och 2011 föreslås höjas Sverige-Danmark 0,28 0,28 0,28 med 4 miljarder kronor båda åren. Även den i Nivåhöjning statligt 2009 års ekonomiska vårproposition bedömda utjämningsbidrag till nivån på utgiftstaket för 2012 föreslås höjas med kommuner för LSS- 4 miljarder kronor. 22 kostnader 0,55 0,53 0,55 0,55 Regeringen lämnar i denna proposition ett Bruttobudgetering stöd till idrotten 0,76 0,76 0,76 förslag till utgiftstak för 2012 som exklusive tekniska justeringar ligger 10 miljarder kronor lägre Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av än den nivå som bedömdes i 2009 års ekonokostnadsmässig miska vårproposition, se nedan. budgetering -2,24 -1,23 -0,82 -0,52 I tabell 4.5 redovisas av riksdagen fastställda

Summa tekniska

utgiftstak för perioden 2009–2011, samt det ut-

justeringar -1,69 3,72 4,15 4,44

giftstak som regeringen i denna proposition fö-

Summa tekniska

reslår för 2012. Dessutom redovisas budgete-

justeringar (avrundat) -2 4 4 4

ringsmarginalen, som är skillnaden mellan

Sänkt bedömning av

2 utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna.

utgiftstaket 2012 -10

Förslag till utgiftstak för staten 989 1024 1054 1074

1 Bedömd nivå för utgiftstaket 2012 i 2009 års ekonomiska vårproposition. 2 Se avsnitt ’Utgiftstak för staten 2012’ nedan.

En del av stödet till idrotten som tidigare finansierats som en del av Svenska spels vinst föreslås 22 Regeringens ambition är att den bedömda nivån på utgiftstaket för ett i denna proposition i stället finansieras via anslag. nytt år ska ligga till grund för det tak som föreslås. Därför justeras även den i vårpropositionen bedömda nivån för det tillkommande året (i denna Reformen är neutral för offentliga sektorns fi- proposition 2012) tekniskt, även om det faktiskt inte finns något

fastställt utgiftstak för 2012 att justera.

PROP. 2009/10:1

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2009–2012

giftstaket för ett nytt år tar sin utgångspunkt i en

samlad bedömning av det finanspolitiska regel- Miljarder kronor om inget annan anges

verket och prognosen för de offentliga finan- 2009 2010 2011 2012

Av riksdagen beslutade serna, samt att utgiftstaket ska fastställas på en

1 utgiftstak 991 1 020 1 050 1 080 nivå som är förenlig med överskottsmålet och en

Regeringens förslag till långsiktigt hållbar finanspolitik.

utgiftstak 989 1 024 1 054 1 074 Den realekonomiska och offentligfinansiella

utvecklingen gör att regeringen anser att det Utgiftstak, procent av BNP 32,2 33,0 32,8 31,9 finns starka skäl att förslaget till utgiftstak 2012

Utgiftstak, procent av som lämnas i denna proposition sätts lägre än potentiell BNP 30,2 30,9 31,2 31,0 den i 2009 års ekonomiska vårproposition be-

Takbegränsade utgifter 975,3 1 006,7 1 016,8 1 025,3 dömda nivån, för att värna de offentliga finan-

Takbegränsade utgifter, serna och främja en återgång till överskott i de procent av BNP 31,8 32,4 31,6 30,5 offentliga finanserna. Prognosen för den offent-

Budgeteringsmarginal 13,7 17,3 37,2 48,7 liga sektorns finansiella sparande visar på under-

1 Bedömd nivå för utgiftstaket för staten i 2009 års ekonomiska vårproposition. skott under hela perioden fram till och med

2012, både i faktiska och strukturella termer.

Underskotten manar till försiktighet i utgiftsut- Regeringens förslag: För 2009, 2010 och 2011 vecklingen. Ett stramare utgiftstak understödjer fastställs utgiftstaket för staten inklusive åldersen stram finanspolitik, vilket understödjer återpensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till gången mot ett överskott i den offentliga sek- 989, 1 024 respektive 1 054 miljarder kronor. torns finansiella sparande som ligger i linje med

överskottsmålet.

Regeringen föreslår därför att utgiftstaket för Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö- 2012 fastställs på en nivå som, exklusive tekniska reslår i denna proposition förändringar som mojusteringar, ligger 10 miljarder kronor lägre än tiverar tekniska justeringar av utgiftstaken för den bedömda nivån i 2009 års ekonomiska vår- 2009–2011. Regeringen föreslår därför att det proposition. Inklusive de tekniska justeringar av tidigare fastställda utgiftstaket för 2009 ska utgiftstaket som föreslås innebär det ett utgiftsminskas med 2 miljarder kronor och fastställas tak 2012 på 1 074 miljarder kronor. Det innebär till 989 miljarder kronor. För 2010 och 2011 föatt utgiftstaket ökar med 20 miljarder kronor reslår regeringen att utgiftstaken höjs med mellan 2011 och 2012, vilket är en historiskt sett 4 miljarder kronor båda åren till 1024 respektive låg nominell ökning, se tabell 4.2. 1 054 miljarder kronor. Regeringen anser att utgiftstaket trendmässigt

ska falla svagt som andel av BNP. Den svaga

konjunkturutvecklingen, med fallande nominell

Utgiftstak för staten 2012

BNP 2009, gör att utgiftstaket som andel av

BNP väntas stiga i år och nästa år. Regeringens

ambition är att utgiftstaket som andel av BNP Regeringens förslag: För 2012 fastställs utgiftsåter ska minska. Enligt prognosen faller utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet taket med i genomsnitt 0,5 procent av BNP 2011 vid sidan av statsbudgeten till 1 074 miljarder och 2012. Samtidigt anser regeringen att kronor. överskottsmålet på 1 procent av BNP ska ligga

fast så länge som det behövs.

Budgeteringsmarginalen för 2012 bedöms, Skälen för regeringens förslag: I 2009 års ekoutifrån föreslagen nivå på utgiftstaket för 2012, nomiska vårproposition presenterade regeringen vara tillräcklig för att vid givna regler täcka proen bedömning av utgiftstaket för 2012. De takgnososäkerhet och tillfälliga variationer i utgiftsbegränsade utgifterna omfattar utgiftsområde 1utvecklingen på tre års sikt (se avsnitt 4.1 för en 25, 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av mer utförlig beskrivning av behovet av en buffert statsbudgeten. Regeringens ambition är att den i för osäkerhet i utgiftsutvecklingen). Om konvårpropositionen bedömda nivån på utgiftstaket junkturen utvecklas sämre än prognostiserat, ska ligga till grund för det förslag till utgiftstak t.ex. om återhämtningen i ekonomin dröjer eller som presenteras i budgetpropositionen. Ut-

PROP. 2009/10:1

om utgifterna för transfereringssystemen inte De olika redovisningsprinciperna medför dock

utvecklas enligt nuvarande bedömning, kan ut- att det förekommer skillnader som uppgår till

giftsläget snabbt försämras. Utvecklingen det flera miljarder kronor enskilda år. Om till exem-

senaste året och vid tidigare kraftiga konjunktur- pel investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan

förändringar har visat att försämringar kan ske två år får detta omedelbart genomslag på det fi-

snabbt och att prognosmetoderna ofta inte nansiella sparandet, medan resultatet endast på-

fångar upp större konjunkturella eller struktu- verkas med avskrivningskostnaderna. Investe-

rella förändringar i utgiftsutvecklingen. ringsutgifterna i den kommunala redovisningen

fördelas således på flera år eller årtionden.

Diagram 4.2 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2012

4.7 Uppföljning av god ekonomisk

Utfall för 2000–2008, prognos för 2009–2012, miljarder kronor

hushållning och det kommunala

20

balanskravet

15 Överskottsmålet för de offentliga finanserna, 10

som även inkluderar kommunsektorn, dvs. 5 kommuner och landsting, är uttryckt i termer av

finansiellt sparande såsom det definieras i natio- 0

nalräkenskaperna. Den kommunala redovis- -5

ningen bygger i stället på samma utgångspunkter -10 Finansiellt sparande

som redovisning inom näringslivet. För kom- Resultat före e.o. poster -15 muner och landsting är därför resultatet och inte 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

det finansiella sparandet avgörande för huruvida Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

de uppfyller kommunallagens (1991:900) krav på

en balanserad budget. Detta krav är en restrik- Den resultatförbättring som skett till och med tion som anger den lägsta godtagbara resultatni- 2007 beror främst på att antalet arbetade timmar vån på kort sikt. Enligt kommunallagen ska har ökat i den svenska ekonomin, vilket innebär kommuner och landsting även ha en god ekoatt det kommunala skatteunderlaget har stärkts. nomisk hushållning i sin verksamhet. Från och Därmed har resultatet kunnat förbättras sammed 2005 ska kommuner och landsting fastställa tidigt som det också har funnits utrymme att bland annat de finansiella mål som är av betyöka den kommunala konsumtionsvolymen. delse för en god ekonomisk hushållning. Ett ne- Resultatet före extraordinära poster uppgick gativt resultat ska, om inte synnerliga skäl före- 2008 till ca 8 miljarder kronor för kommunsekligger, återställas inom tre år. Kommunernas och torn som helhet (se diagram 4.2). Jämfört med landstingens årsredovisning ska innehålla en re- 2007 försämrades resultatet med ca 6 miljarder dovisning av huruvida balanskravet har uppfyllts. kronor. Efter extraordinära poster uppgick re- Dessutom ska den innehålla en utvärdering av sultatet 2008 till ca 7 miljarder kronor för om målen i god ekonomisk hushållning har uppsektorn. nåtts. Resultatet för kommunsektorn 2008, som an-

del av intäkterna från skatter och generella stats-

bidrag, uppgick till 1,3 procent. Resultatet un-

Resultatutvecklingen i kommunsektorn 2000–

derstiger det mål om god ekonomisk hushållning

2012

om 2 procent, som vanligen lyfts fram som rikt-

linje. Under perioden 2004–2008 har resultatet Av diagram 4.2 framgår att det finansiella spavarierat mellan 0,5 procent och 2,8 procent av randet och det ekonomiska resultatet före extraintäkterna från skatter och statsbidrag. ordinära poster i kommunsektorn i huvudsak För 2009 beräknas resultatet ytterligare förutvecklats i samma riktning under 2000–2008. 23 sämras till följd av den svagare utvecklingen av

skatteunderlaget. Dessutom antas att kommuner

och landsting anpassar antalet sysselsatta 2009

till de nya förutsättningar som ges av de ökade 23 Ett exempel på extraordinära eller s.k. jämförelsestörande poster är försäljning av anläggningstillgångar. statsbidragen 2010. Kommunsektorn bedöms

PROP. 2009/10:1

redovisa ett resultat för 2009 som ligger betyd- Kommunsektorns inkomster har reviderats upp i ligt under balanskravet och kravet på god eko- ett sent skede i arbetet med denna proposition nomisk hushållning. till följd av nya åtgärder samt en reviderad pro- För 2010 medför statsbidragen att kommuner gnos för den makroekonomiska utvecklingen. och landsting väntas redovisa ett överskott trots Denna förbättrade inkomstutveckling har dock ökade konsumtionsutgifter. Prognosen för 2011 inte kunnat beaktats i prognosen över konsumoch 2012 baseras på att kommuner och landsting tionsutgifterna för kommunsektorn 2011–2012, ska klara balanskravet, vilket innebär att kostna- utan hela inkomstförstärkningen har påverkat derna antas anpassas till intäkterna. Givet den resultatet, vilket är förklaringen till att kommuninformation som fanns tillgänglig när prognosen sektorn redovisar positiva resultat 2011 och för konsumtionsutgifterna i kommuner och 2012. Det finns således en stor sannolikhet att landsting fastställdes förutsågs kommunsektorns prognosen som presenteras i denna proposition inkomster falla. Sammantaget innebär detta att överskattar konsumtions- och sysselsättningskonsumtionsutgifterna väntas minska mellan neddragningen i kommunsektorn 2011–2012. 2010 och 2011.

5 Uppföljning av sysselsättningspolitiken

PROP. 2009/10:1

5 Uppföljning av sysselsättningspolitiken

Sammanfattning 5.1 Högre sysselsättning leder till ökad välfärd

• Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är att öka den sysselsättningsnivå som är Den ekonomiska politiken ska bidra till en så förenlig med stabil inflation och ekonomisk hög välfärd som möjligt samtidigt som välfärden balans i övrigt, dvs. det är den varaktiga ska komma alla till del. Sysselsättningspolitiken sysselsättningen som ska öka. är en del av den ekonomiska politiken. Den bidrar till högre välfärd genom åtgärder som leder • Läget på arbetsmarknaden är allvarligt men till att människors kunskaper, kompetens och den ekonomiska krisen har ännu inte slagit vilja att arbeta tas tillvara på bästa sätt. igenom på arbetsmarknaden med full kraft. Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är Under 2009 och 2010 bedöms sysselatt öka den sysselsättningsnivå som är förenlig sättningen falla kraftigt och stabiliseras inte med stabil inflation och ekonomisk balans i övförrän vid årsskiftet 2010/2011. År 2011 rigt, dvs. det är den varaktiga sysselsättningen förväntas knappt 300 000 färre vara sysselsom ska öka. Något förenklat finns det två översatta än 2008. Under perioden bedöms också gripande skäl till varför sysselsättningspolitiken arbetslösheten stiga kraftigt. kan bidra till högre välfärd för alla: den under- • Den viktigaste uppgiften för sysselsättnings- lättar finansieringen av den offentliga sektorn politiken i rådande konjunkturläge är att och den minskar utanförskapet. motverka att krisen får långvariga effekter på arbetsmarknaden. Erfarenheterna från andra Den offentliga sektorns finansiering kräver en hög länder och från 1990-talskrisen i Sverige är sysselsättningsnivå att det kan ta lång tid för arbetslösheten att En generös och offentligt finansierad välfärd falla tillbaka efter en uppgång (s.k. per- kräver att en stor andel av befolkningen arbetar, sistens) och att människor slås ut från eftersom förvärvsarbete är den viktigaste skattearbetsmarknaden till följd av krisen. basen i ekonomin. 24 När fler arbetar frigörs dessutom resurser i den offentliga sektorn eftersom • Regeringen bedömer att den hittills förda politiken är ändamålsenlig och politikens utgifterna för bl.a. arbetslöshetsersättning och inriktning ligger därmed fast. ekonomiskt bistånd (socialbidrag) minskar. Detta skapar i sin tur utrymme för att förbättra • I rådande konjunkturläge bedömer kvaliteten i exempelvis skolan eller äldreomsorregeringen att den långsiktiga sysselsättningspolitiken behöver kompletteras med åtgärder som stimulerar efterfrågan, dämpar fallet i sysselsättningen och som motverkar persistens i arbetslöshet. 24 Mer precist , det är det totala antalet arbetade timmar som är av betydelse för finansieringen av den offentliga sektorn. Det totala antalet timmar kan öka dels genom att fler personer arbetar, dels genom att de som redan har ett jobb arbetar fler timmar.

PROP. 2009/10:1

gen och/eller bidrar till att skatteuttaget kan minskat utanförskap leder därför till ökad välminskas. färd. Eftersom alla i samhället drar nytta av de tjänster som den offentliga sektorn tillhanda- Ett ramverk för sysselsättningspolitiken håller, såsom rättsväsende, infrastruktur, barn- Det finns många vägar att gå för att varaktigt öka omsorg, utbildning samt olika försäkringar vid sysselsättningen. För att bedöma vilka åtgärder inkomstbortfall, är det viktigt att så många som som kan vara prioriterade eller rimliga att vidta är möjligt arbetar och därmed bidrar till finansie- det viktigt med ett väl underbyggt beslutsunringen av dessa tjänster. När fler bidrar till för- derlag. Regeringen måste ha kunskap om vilka sörjningen upprätthålls också viljan hos med- de väsentliga problemen på arbetsmarknaden är borgarna att bidra till den gemensamma sektorns som håller nere den varaktiga sysselsättningen. finansiering. Dessutom behövs information om vilka åtgärder Argumentet att många ska bidra till finansie- som kan antas lösa problemen på bästa sätt. ringen av den offentliga välfärden ska inte tolkas Därtill behövs information om huruvida de åtsom att andra aktiviteter än arbete är utan värde gärder som genomförts är framgångsrika eller för individen eller samhället i stort. Två uppen- om politikens inriktning behöver läggas om. bara exempel är utbildning och att ta hand om Det kan tyckas självklart att prioriteringarna barn. Även om de allra flesta människor värderar inom sysselsättningspolitiken måste bygga på en offentlig välfärd positivt, värderar de också möj- grundlig analys av dessa frågeställningar. Så har ligheterna att kunna anpassa hur mycket de vill dock inte varit fallet. Därför har regeringen utarbeta beroende på vilken fas i livet de befinner vecklat ett ramverk för sysselsättningspolitiken sig. Men ju större omfattning på den offentliga som syftar till att politiken på ett så effektivt sätt välfärden som efterfrågas, desto större blir också som möjligt ska bidra till varaktigt högre sysselkraven på deltagande i arbetslivet. sättning och därmed till högre välfärd. Centrala Dessutom kommer den demografiska utveck- delar i arbetet med ramverket är att diskutera lingen med en större andel äldre att medföra en målen för sysselsättningspolitiken och att skapa ökad belastning på de offentliga finanserna, bl.a. indikatorer som tidigt identifierar väsentliga genom att kostnader för äldreomsorg och sjuk- problem på arbetsmarknaden och som kan anvård ökar. För att nivån på den offentligt finansi- vändas för att följa upp om politiken har avsedd erade välfärden ska kunna upprätthållas utan effekt. 26 ökad skatt på arbetsinkomster (eller andra skatter) är det därför nödvändigt att fler arbetar. 25 Regeringens prioriteringar Regeringens slutsats är att en politik för en var- Utanförskapet är det andra viktiga skälet aktigt högre sysselsättning kräver ett brett åt- Det omfattande utanförskapet illustrerar att be- gärdsprogram som minskar såväl arbetslösheten tydligt fler än de som räknas som arbetslösa kan som sjukfrånvaron och ökar arbetskraftsdeltaha arbetsmarknadsrelaterade problem. Utanför- gandet. Det är också nödvändigt med åtgärder skapet är kostsamt för samhället, eftersom vär- som ökar sysselsättningen i grupper med relativt defull produktion och skatteintäkter går förlo- svag förankring på arbetsmarknaden, t.ex. unga, rade när arbetskraften inte tas i anspråk. För de äldre, utrikes födda och personer med kort utindivider som drabbas tillkommer kostnader i bildning. termer av risk för ohälsa, brist på gemenskap Fokus i regeringens långsiktiga politik är på samt den stress som kan vara förknippad med att åtgärder som stärker utbudet av arbetskraft. sakna ett arbete. Att försörja sig själv skapar Erfarenheterna visar att det är utbudet av arbetsockså ökade möjligheter för enskilda och kraft som på sikt bestämmer sysselsättningen. familjer att bestämma över den egna vardagen. Men det är också viktigt att komplettera åtgärder En varaktigt högre sysselsättning genom ett som stärker utbudet med åtgärder som ökar

26 Detta arbete beskrevs ingående i Budgetpropositionen för 2009 (prop. 25 Sambandet mellan utvecklingen på arbetsmarknaden och hållbarheten i 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 1.4) samt i de offentliga finanserna diskuteras närmare i avsnitt 10. 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 67).

PROP. 2009/10:1

efterfrågan på personer med en svag förankring krisen slår mot grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden. på arbetsmarknaden. I avsnitt 5.2.3 analyseras Regeringens krisstrategi är att värna jobben frågan om det finns jobb att söka trots genom åtgärder som både dämpar fallet i syssel- lågkonjunkturen. sättning och motverkar att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer under lång tid.

5.2.1 Krisen fick arbetsmarknaden att

En uppföljning av sysselsättningspolitiken tvärvända med allvarliga I detta avsnitt tillämpas ramverket för att följa konsekvenser som följd upp regeringens sysselsättningspolitik. I avsnitt 5.2 redogörs för utvecklingen på arbetsmarkna- Mellan 2006 och fram till och med andra kvartaden. I avsnitt 5.3 beskrivs regeringens långsiktiga let 2008 utvecklades arbetsmarknaden mycket strategi för att öka den varaktiga sysselsätt- bra. 28 Arbetskraftsdeltagandet ökade samtidigt ningen samt den strategi som regeringen valt för som sysselsättningen och antalet personer i att motverka den ekonomiska krisens negativa arbete som andel av befolkningen steg kraftigt effekter på den varaktiga sysselsättningen. Av- (se diagram 5.1). snitt 5.4 presenterar indikatorer på huruvida de åtgärder regeringen hittills vidtagit faktiskt bi- Diagram 5.1 Arbetskraft, sysselsättning samt i arbete, 16–

64 år

drar till varaktigt högre sysselsättning. Avsnitt Procent av befolkningen 5.5 redogör för de åtgärder regeringen föreslår i denna proposition. I avsnitt 5.6 redogörs för hur 85 arbetet med att öka den varaktiga sysselsätt- 80 ningen kan gå vidare. I appendix till detta avsnitt redovisas de slutsatser som regeringen hittills 75 dragit kring målen för sysselsättningspolitiken 70 Andel i arbetskraften samt de satsningar på arbetsmarknadsstatistiken

Sysselsättningsgrad Andel i arbete

som regeringen gjort. 65 60 55 93 95 97 99 01 03 05 07 09

5.2 Utvecklingen på Anm.: Säsongrensade data, tre månaders glidande medelvärde. arbetsmarknaden

Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

Detta avsnitt fokuserar på utvecklingen på Ökningen av personer i arbete berodde till stor arbetsmarknaden det senaste året. Eftersom del på att sjukfrånvaron minskade kraftigt (se 27 den ekonomiska krisen inneburit att diagram 5.2). Även arbetslösheten minskade från arbetskraftsefterfrågan fallit kraftigt diskuteras 7,1 procent 2006 till 6,2 procent 2008 (se diasärskilt vilka konsekvenser det kan få för hur väl gram 5.4). Den gynnsamma utvecklingen bearbetskraften tas tillvara både på kort och lång rodde till en del på det goda konjunkturläget och sikt. Avsnitt 5.2.1 inleder med en analys av de till en del på regeringens politik. konsekvenser den ekonomiska krisen hittills haft på aggregerad nivå. Tre frågor diskuteras; För det första: är det de höga varseltalen som driver upp arbetslösheten? För det andra: vilka är de allvarligaste konsekvenserna av hög arbetslöshet? För det tredje: hur slår krisen i olika regioner och yrkesgrupper och vilka konsekvenser får detta? Därefter analyseras i avsnitt 5.2.2 hur

28 Om inget annat anges avser statistiken från Statistiska centralbyråns 27 I Budgetpropositionen för 2009 redogjordes för de långsiktiga arbetskraftsundersökningar åldersgruppen 15–74 år enligt internationell problem som regeringen såg vid regeringsskiftet. En kort sammanfattning definition. Anledningen till att åldersgruppen 16–64 år används i vissa av denna redogörelse finns i avsnitt 5.3. diagram är att det ännu saknas längre tidserier för åldersgruppen 15–74 år.

PROP. 2009/10:1

4

Arbetslöshet (höger

16 skala) 8 3 12 6 2 8 4

1

1993 vad gäller arbetslöshet. Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Under hösten 2008 medförde den internationella finansiella krisen att arbetsmarknadsläget ändra-

des drastiskt. Den negativa utvecklingen har Diagram 5.3 visar att ett kraftigt stigande antal fortsatt under 2009 med minskad sysselsättning, varsel förebådar en högre arbetslöshet. Erfarenfärre personer i arbete och stigande arbetslöshet heterna från tidigare lågkonjunkturer visar att som följd. Det kraftigt minskade antalet persoarbetslösheten kulminerar i genomsnitt ungefär ner i arbete (se diagram 5.1) under sommarmåtvå år efter att varseltalen kulminerat. naderna berode till stor del på ett exceptionellt Utvecklingen under andra halvåret 2008 och högt semesteruttag. första halvåret 2009 bekräftar samvariationen Antalet varsel om uppsägning ökade också mellan varsel och arbetslöshet. Under första snabbt under hösten 2008 och det totala antalet halvåret 2009 har arbetslösheten stigit samtidigt varsel under 2008 blev nästan lika högt som i som sysselsättningen minskat. Andra kvartalet början på 1990-talet. Inledningsvis varslades flest 2009 var 116 000 fler arbetslösa jämfört med inom industrin men utvecklingen under den sesamma period föregående år och 99 000 färre naste tiden visar att varslen inom privat och ofpersoner var sysselsatta. fentlig tjänstesektor ökar. Samma branschvisa De närmaste åren bedöms arbetsmarknadsläutveckling av varslen noterades under 1990get att försämras ytterligare (se vidare avsnitt 6). talskrisen. Antalet varsel har legat på en fortsatt Sysselsättningen beräknas falla fram till årsskiftet hög nivå under första halvåret 2009 men ök- 2010/2011. År 2011 förväntas ungefär 300 000 ningstakten har avtagit de senaste månaderna. färre personer vara sysselsatta jämfört med 2008 till följd av krisen. Arbetslösheten bedöms kul-

minera med 11,6 procent under 2011 och väntas därmed nå de nivåer som rådde under 1990-

talskrisen. Jämfört med den bedömning för 2011 som

gjordes i 2009 års ekonomiska vårproposition bedöms läget dock bli något bättre. Minsk-

ningen i sysselsättningen blir inte lika stor och arbetslösheten ökar inte lika kraftigt som då an-

togs.

Inte alla varslade blir arbetslösa

Trots att antalet varsel om uppsägning förutsä-

ger arbetslöshetens utveckling relativt väl, är antalet individer som blir arbetslösa till följd av var-

sel relativt litet jämfört med det totala antalet

PROP. 2009/10:1

personer som blir arbetslösa. Exempelvis visar

Diagram 5.4 Arbetslöshet, 15–74 år

Konjunkturinstitutet att i genomsnitt omfatta- Procent av arbetskraften des 36 000 personer per år av uppsägning till 14 följd av varsel under perioden 2002–2007, vilket 12 kan jämföras med att totalt 250 000 personer per 10 år gick från sysselsättning till arbetslöshet. 29 Att varsel inte alltid leder till arbetslöshet be- 8 ror dels på att en del varsel dras tillbaka, dels på 6 att många personer som blir uppsagda finner ett 4 nytt arbete innan uppsägningstiden löpt ut. An- 2 delen uppsagda av dem som varslades under 0 2008 (62 procent) har inte ökat jämfört med 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 åren 2002–2007, då andelen låg på mellan ca 60 Anm.: Säsongrensade data 15–74 år. Fram till 2005 används OECD:s tillbakaskrivna och 70 procent. Däremot har andelen personer dataserier då SCB inte publicerar länkad statistik. Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. som någon gång varit inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen inom 6 månader efter Det var först i slutet av 1990-talet som arbetsvarseltillfället ökat, från omkring 20 procent unmarknaden började att återhämta sig efter krisen der åren 2005–2007 till drygt 30 procent 2008. i början av decenniet (se diagram 5.4). En bi- Ökningen var särskilt markant under hösten dragande orsak till att arbetslösheten sjönk var 2008. dock att många personer som upplevde sig själva Slutsatsen är att det är betydligt mer träffsä- som arbetslösa deltog i arbetsmarknadspolitiska kert och kostnadseffektivt att rikta de arbets- program eller utbildningssatsningar och därmed marknadspolitiska resurserna till personer som inte alltid räknades som arbetslösa. 30 Dessutom blir arbetslösa än att rikta åtgärderna till dem ökade sjukskrivningarna i slutet av 1990-talet till som varslas om uppsägning. Omkring två miljo- historiskt höga nivåer samtidigt som den succesner arbetstagare omfattas av omställningsavtal siva ökningen av antal personer med sjuk- och som träder in vid varsel och uppsägning. Avtalen aktivitetsersättning fortsatte. Detta höll också innehåller en rad åtgärder såsom ekonomiskt tillbaka arbetslösheten. stöd, coachning och utbildning. Ytterligare en erfarenhet från 1990-talskrisen är att inskrivningstiderna, dvs. den sammanhängande tiden som en person är arbetslös eller i

Arbetslösheten riskerar att bita sig fast på höga

program vid Arbetsförmedlingen, kontinuerligt

nivåer under lång tid

blev allt längre. Runt 2000 var den genomsnittliga tiden drygt två år. Den höga arbetslösheten En viktigt erfarenhet från andra länder samt från under 1990-talskrisen fick således konsekvensen 1990-talets djupa ekonomiska kris i Sverige är att att många människor tappade kontakten med det kan ta lång tid för arbetslösheten att falla till- arbetsmarknaden. baka efter en uppgång. Diagram 5.4 visar att ar- I lågkonjunkturer ökar inflödet till arbetslösbetslösheten inte återgått till de nivåer som het samtidigt som utflödet från arbetslöshet gällde före krisen på 1990-talet. Hög arbetslös- minskar. Sammantaget leder detta till att arbetshet riskerar således att bita sig fast på höga nivåer löshetstiderna förlängs. Diagram 5.5 visar att under lång tid, s.k. persistens. antalet nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen ökade kraftigt under slutet av 2008

30 Huruvida deltagare i arbetsmarknadspolitiska program eller heltidsstuderande räknas som arbetslösa beror i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) på om de sökt arbete eller ej. Eftersom sökaktiviteten ofta minskar under den tid personerna deltar i program eller i en utbildning är risken stor att de inte räknas som arbetslösa i AKU. Detta trots att dessa personer i många fall upplever sig själva som arbetslösa och gärna skulle vilja ha ett jobb. Forskningen visar 29 Konjunkturläget december 2008. på relativt stora inlåsningseffekter i program under 1990-talet.

PROP. 2009/10:1

och början av 2009, dock från en låg nivå. Trots En annan förklaring är att möjligheterna att få krisen har antalet nyinskrivna arbetslösa ännu ett arbete minskar med tiden som arbetslös, bl.a. inte nått upp till nivåerna före 2005. till följd av att individen förlorar sin motivation att söka arbete, sin kompetens eller sitt yrkeskunnande. Det kan också vara så att arbetsgivare

Diagram 5.5 Nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen per månad

tror att personer som varit arbetslösa länge, trots Tusental i övrigt likvärdig kompetens, är mindre kompe- 60 tenta än personer med kortare arbetslöshetstider. 50 Krisen kan mot denna bakgrund väntas leda till att arbetslöshetstiderna kommer att öka och 40 30 att personer med relativt långa arbetslöshetstider får särskilt svårt att få ett arbete. En viktig upp- 20 gift för politiken de närmaste åren är därför att 10 motverka en sådan utveckling. Risken är annars 0 stor att arbetslösheten fastnar på en hög nivå och 93 95 97 99 01 03 05 07 09 att den varaktiga sysselsättningen blir lägre un- Anm.: Säsongrensade data, tre månaders glidande medelvärde. der lång tid, och inte bara under krisens akuta Källa: Arbetsförmedlingen. skede. Det gäller således att (1) motverka inflö- Diagram 5.6 visar utflödet till osubventionerat det till arbetslöshet genom att dämpa fallet i sysarbete fördelat på inskrivningstid i arbetslöshet selsättning och (2) motverka att arbetslösheten och program med aktivitetsstöd vid Arbetsför- biter sig fast på höga nivåer genom att förhindra medlingen. 31 Av diagram 5.6 framgår att skillna- att fler korttidsarbetslösa blir långtidsarbetslösa derna i utflöde till arbete, eller de s.k. jobbchan- och genom att stärka konkurrenskraften om serna, är stora mellan grupper med olika jobben hos personer med långa arbetslöshetstiinskrivningstider. Fram till den senaste högkon- der. junkturen var jobbchanserna för personer med

Diagram 5.6 Utflöde till osubventionerat arbete per månad,

relativt korta inskrivningstider (1–419 dagar) 32

fördelat på inskrivningstid, för personer inskrivna i

ungefär dubbelt så höga som för dem med me- arbetslöshet och program med aktivitetsstöd dellånga (420–730 dagar) inskrivningstider och Procent av inskrivna närmare fyra gånger så höga som för personer som varit inskrivna i mer än 2 år (mer än 730 da- 18

1-419 dagar

gar). Skillnaden mellan grupperna förstärktes 16 420-730 dagar 14 > 730 dagar något under den senaste högkonjunkturen även 12 om jobbchanserna ökade för samtliga grupper. 10 Under 2008 och första halvåret 2009 har jobb- 8 chanserna minskat kraftigt, främst för personer 6 med medellånga och långa inskrivningstider. 4 Skillnaderna i jobbchanser kan bl.a. förklaras 2 av att de som skrivs in vid Arbetsförmedlingen 0 har olika förutsättningar att få ett jobberbju- 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 dande och att det är de med små möjligheter att Anm.: Säsongrensade data, tre månaders glidande medelvärde. Källa: Arbetsförmedlingen. få ett arbete som kommer att utgöra kärnan i de grupper som har relativt långa inskrivningstider.

Vissa regioner och yrken drabbas hårdare än andra av den ekonomiska krisen

31 Diagram 5.6 beskriver antalet personer som fått ett osubventionerat arbete (exkl. nystartsjobb) aktuell månad som andel av antalet Konjunkturnedgången har inneburit att vissa kvarstående arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd regioner, branscher och yrken har drabbats hårnärmast föregående månad. dare än andra när det gäller varsel, uppsägningar 32 Avgränsningen vid 419 dagar är vald då 420 dagar (eller 14 månader) och arbetslöshet. Den ekonomiska krisen kan motsvarar en obruten ersättningsperiod från arbetslöshetsförsäkringen därmed beskrivas som en s.k. asymmetrisk som är 300 ersättningsdagar.

PROP. 2009/10:1

chock. Diagram 5.7 visar den procentuella för- 5.2.2 Hur ser utvecklingen ut för grupper ändringen av det ackumulerade antalet nyin- med svag förankring på skrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen per arbetsmarknaden? tusen invånare i respektive län från september 2008 till juli 2009 jämfört med motsvarande pe- Erfarenheten visar att vissa grupper, såsom unga, riod ett år tidigare. Av diagram 5.7 framgår tyd- äldre, utrikes födda, personer med funktionsligt att vissa län har drabbats hårdare än andra, nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga exempelvis ökade antalet nyinskrivna arbetslösa samt personer med en utbildning på högst förper 1 000 invånare i Jönköpings län med drygt gymnasial nivå, har en relativt sett svag förank- 33 80 procent jämfört med knappt 20 procent i ring på arbetsmarknaden och därför drabbas Gotlands län och ca 30 procent i Uppsala, Norr- hårdare än andra grupper när förutsättningarna bottens och Östergötlands län. På liknande sätt på arbetsmarknaden försämras. Det är därför går det att visa att yrkesgrupper inom tillverk- särskilt angeläget att följa utvecklingen för dessa ningsindustrin hittills har drabbats hårdare av grupper. Dessutom är det viktigt att varaktigt krisen än de flesta andra yrkesgrupper. öka sysselsättningsgraden i dessa grupper för att säkerställa långsiktig hållbarhet (se avsnitt 10). En förklaring till att både unga och utrikes

Diagram 5.7 Nyinskrivna arbetslösa per 1 000 invånare (16–64 år) och län, september 2008 till juli 2009,

födda som varit kort tid i Sverige har arbets-

procentuell förändring jämfört med samma period ett år

tidigare marknadsrelaterade problem är att de håller på Procent att etablera sig på arbetsmarknaden. Under denna fas kan det vara svårt för arbetsgivare att 100 bedöma deras kompetens eftersom de har relativt lite arbetslivserfarenhet och få referenser 80 Län

Riket

från tidigare arbetsgivare. Detta kombinerat med 60 relativt höga ingångslöner och därmed höga 40 kostnader för att anställa, leder till att arbetsgivare är tveksamma till att rekrytera ur dessa 20 grupper. En kompletterande förklaring är att arbetsrättslagstiftningen omfördelar arbetslöshe- 0 g r g a m a ng er nd ge bro or ne nd rn al en nd ten mellan olika grupper och att särskilt unga, la lma and land land and tten ott land ta nl ekin m Öre rland Skå tla la bo ps ötla onob Ka Hal anl vleb m Da er ockhol Up rrb Got ma Bl m nor Jä rg men sannolikt även utrikes födda som varit kort Jönköpi Kr Gö Vär V- Gä St No te V. S- Väst Väst Ös Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. tid i Sverige, kan drabbas i denna omfördelning. Det finns flera andra gruppspecifika förklar- En konsekvens av en asymmetrisk chock är att ingar till dessa gruppers svaga förankring på arobalanser på arbetsmarknaden kan byggas upp betsmarknaden. För utrikes födda utgör diskrieller förstärkas. Detta medför att det på vissa minering, bristande språkkunskaper samt sämre delar av arbetsmarknaden kommer att bli ett tillgång till de informella nätverk via vilka många stort antal arbetssökande per ledigt jobb. Det jobb tillsätts försvårande omständigheter. Flera finns en uppenbar risk att den konjunkturellt av dessa problem gäller även personer med höga arbetslösheten i dessa drabbade regioner funktionsnedsättning som står långt från arbetseller yrken biter sig fast på höga nivåer, särskilt marknaden. Ytterligare en förklaring till den om den geografiska och yrkesmässiga rörlighehöga ungdomsarbetslösheten är att brister i utten är låg. En viktig uppgift för politiken är sålebildningssystemet medför att unga lämnar gymdes att stärka den geografiska och yrkesmässiga nasieskolan utan slutbetyg. De stora ungdomsrörligheten i syfte att motverka en sådan utveckkullarna på senare år har medfört att ling. konkurrensen inom gruppen ökat, både om utbildningsplatser och lediga jobb. Detta har försvårat ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden ytterligare. Äldre har visserligen vid en internationell jämförelse en hög sysselsättningsgrad, vilket främst beror på den relativt höga sysselsättningsgraden bland äldre kvinnor. Sysselsättningsgra- 33 Den stora procentuella ökningen i Jönköpings län förklaras delvis av att inflödet var lågt under september 2007 till juli 2008.

PROP. 2009/10:1

den bland äldre minskar dock snabbt med sti- Tabellen visar att arbetsmarknadssituationen gande ålder vilket beror på att äldre tenderar att för framför allt personer med högst förgymna-

lämna arbetskraften med avtalspension eller sial utbildning men även för ungdomar (15–24 sjuk- och aktivitetsersättning. Arbetslösheten är år) och utrikes födda har försämrats mer än för visserligen låg bland äldre men de som drabbas övriga grupper.

riskerar långa tider i arbetslöshet. Erfarenheterna Erfarenheten visar att unga är de som drabbas

från 1990-talskrisen är också att äldre personer först när konjunkturen viker, vilket bl.a. kan som blev arbetslösa fick en betydligt svagare för- förklaras av att en stor andel unga har tidsbe-

ankring på arbetsmarknaden under lång tid, än gränsade anställningar. Andra kvartalet 2009 var yngre som också blev arbetslösa under samma ungdomsarbetslösheten tre gånger högre än arperiod. Förklaringar till denna grupps relativt betslösheten i hela befolkningen (29,0 procent

svaga ställning på arbetsmarknaden går bl.a. att jämfört med 9,1 procent).

finna i arbetsgivarnas attityder mot äldre arbetskraft, anställningskostnaderna för äldre, avtals-

Tabell 5.1 Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden fördelat på arbetskraftstillhörighet,

pensionssystemets utformning samt normerna

förändring mellan 2:a kvartalet 2008 respektive 2009

för utträde från arbetslivet. Procentenheter om annat ej anges Orsaker till att personer med relativt kort ut-

bildning har problem går att finna i faktorer som Unga Äldre Utrikes Förgymn. Befolkn. (15-24 (55-74 födda utbild- (15-74 år) att personer med längre utbildning i viss mån år) år) ning konkurrerar om samma jobb samt att den rela- Befolkning (%) 2,2 1,4 4,2 -0,8 1,1

tiva efterfrågan på personer med kort utbildning Arbetskraftstenderar att minska över tid. Det bör noteras att deltagande -0,6 -0,7 -0,3 -1,6 -0,5

det i denna grupp finns många unga som lämnat Sysselsättningsgymnasieskolan utan slutbetyg. grad -2,7 -1,6 -2,8 -3,4 -2,2

För samtliga ovan nämnda grupper gäller att Andel i arbete de har en betydligt sämre arbetsmarknadssitua- av befolkningen -3,2 -2,6 -4,1 -3,6 -3,4

tion än befolkningen i arbetsför ålder som hel- Andel frånvarande av het. Det är dock viktigt att komma ihåg att det sysselsatta 1,7 2,6 2,9 1,3 2,2 1 finns stora skillnader inom respektive grupp. Arbetslöshet 3,9 1,8 3,8 4,2 2,3 Detta gäller inte minst för utrikes födda, där si- Andel ej i tuationen kan se mycket olika ut bl.a. beroende arbetskraften av på födelseland, hur länge personen har varit i befolkningen 0,6 0,7 0,3 1,6 0,5

Sverige, språkkunskaper och vilken utbildnings- 1 Avser frånvarande hela veckan i huvud- och bisyssla. bakgrund personen har. Situationen förändras Källa: Statistiska centralbyrån. också mycket över tid för denna grupp beroende Det finns dock några faktorer som talar för att på hur invandringen ser ut, både beträffande den höga ungdomsarbetslösheten är mindre allvilka som kommit och orsakerna till varför de varlig än vad den förefaller vara vid en första ankommit till Sverige. blick. Den höga ungdomsarbetslösheten utgörs till nästan hälften av personer som studerar på

heltid. Ungdomsarbetslösheten karaktäriseras

Arbetslösheten ökar mest bland unga och bland

vidare av en kombination av ett högt inflöde till

dem med högst förgymnasial utbildning

arbetslöshet men också av ett högt utflöde. Till

viss del är det resultatet av att unga håller på att Tabell 5.1 beskriver hur arbetsmarknadssituatioetablera sig på arbetsmarknaden. Långtidsarnen för unga, äldre, utrikes födda samt personer betslösheten är således betydligt lägre bland unga med högst förgymnasial utbildning förändrats än i befolkningen som helhet. Emellertid är uppmellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet repade arbetslöshetsperioder vanligare bland 2009. Dessa gruppers arbetsmarknadssituation ungdomar och forskningen visar att unga som jämförs sedan med hur situationen förändrats drabbas av arbetslöshet riskerar att få en svag för befolkningen i arbetsför ålder som helhet. förankring på arbetsmarknaden under många år. Notera att en person kan ingå i flera grupper, En grupp unga med särskilt allvarliga problem på t.ex. ingår en ung utrikes född person både i arbetsmarknaden är unga som lämnat utbildgruppen unga och i gruppen utrikes födda. ningssystemet utan fullständiga betyg från något

PROP. 2009/10:1

nationellt gymnasieprogram. Denna grupp riske- utan funktionsnedsättning (9,1 procent jämfört rar långa tider av arbetslöshet. med 4,6 procent). Undersökningen ger inga in- Tabell 5.1 visar också att personer med högst dikationer på att lågkonjunkturen vid underförgymnasial utbildning har haft en sämre ut- sökningstillfället i slutet av 2008, hade påverkat veckling än övriga grupper. Denna grupp har funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga under lång tid haft det särskilt svårt på arbets- mer än andra grupper; senare data saknas dock marknaden. När tillgången på ledig arbetskraft för denna grupp. ökar, t.ex. genom ökad arbetslöshet, tenderar kraven på utbildning att öka vid rekryteringar. Arbetssökande med kort utbildning får därmed Arbetslöshetstiderna blir längre, särskilt för svårare att konkurrera om jobben. grupper med svag förankring på arbetsmarknaden Arbetsmarknadssituationen för äldre (55–74 år) har under perioden inte försämrats lika Hur arbetslöshetstiderna för olika grupper utmycket som för övriga grupper. Arbetslösheten vecklas kan studeras genom att se till flödena in bland äldre, som var 4,8 procent andra kvartalet och ut ur arbetslöshet. Diagram 5.8 visar andelen 2009, är förhållandevis låg men de som drabbas personer i befolkningen som är nyinskrivna och riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. Äldre arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppdelat på som riskerar arbetslöshet tenderar också att olika grupper. Sedan halvårsskiftet 2008 har inlämna arbetsmarknaden med avtalspension. En flödet ökat för samtliga grupper men framförallt ökad arbetslöshet bland äldre riskerar därmed att för ungdomar. Personer med högst förgymnasial medföra ett minskat arbetsutbud under flera år utbildning och personer födda utanför Europa framöver. har också ett relativt stort inflöde i arbetslöshet. När det gäller personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga sak-

Diagram 5.8 Nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen per månad fördelat på olika grupper

nas statistik motsvarande den som redovisas i ta- Procent av befolkningen bell 5.1. I stället genomför Statistiska centralbyrån (SCB) vartannat år en tilläggsundersök- 3,0 ning till AKU som riktas till personer med

16-24 år

2,5 55-64 år funktionsnedsättning (16–64 år). Den senaste 34 Förgymnasialt utbildade

Födda utanför Europa

undersökningen, som avser fjärde kvartalet 2008, 2,0 Samtliga visar att såväl arbetskraftsdeltagande som syssel- 1,5 sättningsgrad var betydligt lägre bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt 1,0 arbetsförmåga (55 resp. 50 procent än bland per- 0,5 soner utan funktionsnedsättning (81 resp. 77 procent). Skillnaderna har varit relativt kon- 35 0,0 stanta över tid. Även arbetslösheten, enligt tidi- 93 95 97 99 01 03 05 07 09 Anm.: Säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde. gare svensk definition, var betydligt högre bland Källa: Arbetsförmedlingen. personer med funktionsnedsättning som också Även när det gäller jobbchanser, dvs. hur stor hade nedsatt arbetsförmåga än bland personer andel av de inskrivna i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen som fått arbete, finns det skillnader mellan olika grupper. Av diagram 5.9 framgår att ungdomar fram till 2006 hade ungefär dubbelt så stor chans 34 Med funktionsnedsättning avses i undersökningen om personen har att lämna Arbetsförmedlingen för ett osubvennedsatt syn eller hörsel, tal- eller röstproblem, rörelsehinder, allergi eller tionerat arbete som personer med högst förnågon form av psykisk funktionsnedsättning. Det kan också avse att personen har diabetes, hjärt-/lungproblem, mag-/tarmsjukdom, psoriasis, gymnasial utbildning och personer födda utanför epilepsi, dyslexi eller något liknande. En person kan ha mer än en Europa. Jobbchanserna för äldre var betydligt 36 funktionsnedsättning. De som svarade ja på frågan om de tillhörde gruppen med funktionsnedsättning enligt ovanstående definition fick också frågan om personen bedömde att funktionsnedsättningen innebar att arbetsförmågan var nedsatt. 35 SCB, Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden – 4:e kvartalet 36 Diagrammet avser antalet personer som fått ett osubventionerat arbete 2008, Information om utbildning och arbetsmarknad 2009:3. (exklusive nystartsjobb) aktuell månad som andel av antalet kvarstående

PROP. 2009/10:1

lägre än för övriga grupper. Jobbchanserna bör- Kraftigt minskad efterfrågan på arbetskraft jade öka för samtliga grupper under 2006, främst bland ungdomar, för att sedan minska kraftigt De höga varseltalen tyder på ett kraftigt fall i arunder 2008 till följd av konjunkturnedgången. betskraftsefterfrågan. Diagram 5.10 visar hur ar- En rimlig bedömning är därför att konjunktur- betskraftsefterfrågan i offentlig och privat sektor nedgången kommer att medföra kraftigt för- förändrats sedan 2001, mätt som antalet lediga längda arbetslöshetstider för samtliga grupper jobb enligt SCB. Med ett ledigt jobb avses ett med relativt svag förankring på arbetsmarkna- jobb där arbetsgivaren påbörjat en rekrytering den. utanför företaget. Analysen i detta avsnitt indikerar att krisen Antalet lediga jobb kulminerade under andra hittills drabbat unga och personer med högst kvartalet 2007 med drygt 60 000 lediga platser. förgymnasial utbildning särskilt hårt. Unga som Efterfrågan på arbetskraft, i termer av antal lesaknar slutbetyg från gymnasiet riskerar långa diga jobb, vände därefter nedåt under början av arbetslöshetstider och en svag förankring på ar- 2008 och ligger nu på ungefär samma nivåer som betsmarknaden under lång tid. För många i dessa under åren 2004–2005. Under andra kvartalet grupper kan därför utbildning vara värdefullt 2009 fanns det i genomsnitt drygt 36 000 lediga under lågkonjunkturen dels för att undvika jobb på hela arbetsmarknaden, en minskning stigmatiserande långtidsarbetslöshet, dels för att med 34 procent jämfört med motsvarande kvarutbildning ökar chanserna att få ett arbete. tal föregående år. Nedgången skedde främst i privat sektor där majoriteten av jobben finns.

Diagram 5.9 Utflöde till osubventionerat arbete per månad,

Antalet lediga jobb minskade med 39 procent i

fördelat på olika grupper, för personer inskrivna i

denna sektor, att jämföra med offentlig sektor

arbetslöshet och program med aktivitetsstöd

Procent av inskrivna där andelen lediga jobb minskade med 13 procent. Det finns färre lediga jobb inom samtliga branscher men den procentuella ned- 24 16-24 år 55-64 år gången är särskilt stor inom bygg- och tillverk-

Förgymnasialt utbildade

20 Födda utanför Europa ningsindustrin.

Samtliga

16

Diagram 5.10 Lediga jobb per kvartal fördelat på sektor

12 Tusental

8 90

Privat sektor

80

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Anm.: Säsongrensade data, tre månaders glidande medelvärde. 50 Källa: Arbetsförmedlingen. 40

30

20 5.2.3 Finns det jobb att söka under 10 lågkonjunkturen? 0

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Erfarenheten visar att det i djupa lågkonjunktu- Källa: Statistiska centralbyrån. rer finns en risk för att arbetslösa, och särskilt Även Arbetsförmedlingens statistik över lediga personer som varit utan arbete under lång tid, platser bekräftar att antalet lediga jobb minskar. slutar söka efter arbete. Det är en allvarlig ut- Under andra kvartalet 2009 anmäldes 96 000 nya veckling eftersom det innebär att möjligheterna lediga platser till Arbetsförmedlingen. Jämfört att få ett arbete därmed minskar betydligt. med samma kvartal 2008 minskade antalet ny-

anmälda platser med 75 000 eller 44 procent.

arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd närmast föregående månad.

PROP. 2009/10:1

Det finns jobb att söka oförändrade. Trots lågkonjunkturen var det fortfarande relativt många personer som gick Trots höga varseltal och en stigande arbetslöshet från tidsbegränsad till fast anställning under visar alltså statistiken från Statistiska centralby- andra kvartalet 2009. Det visar att tidsbegränsade rån och Arbetsförmedlingen att det finns jobb anställningar är en viktig väg till en fast förankatt söka, även om konkurrensen om jobben ring på arbetsmarknaden. hårdnat. Det visar även erfarenheterna från 1990talet. Mellan 1990 och 1993 minskade den

Tabell 5.2 Antal personer (1000-tal) som blivit sysselsatta samt jobbchanser (procentenheter) mellan 1:a och 2:a

svenska industrisysselsättningen med knappt

kvartalet 2008 respektive 2009

190 000 personer. Samtidigt skapades en mängd arbetstillfällen i industrin – ungefär 5 procent av Kvartal Kvartal Förindustrijobben var nya under vart och ett av kris- 2 2 ändring 2008 2009 åren. För hela ekonomin var motsvarande siffra Arbetslös o. ej i ungefär 10 procent. arbetskraften → Antal 227,8 216,8 -11,0 En fallande sysselsättning är därför resultatet Sysselsatt Jobbchans 9,6 8,7 -0,9 av mycket större bruttoförändringar där vissa därav jobb försvinner samtidigt som nya jobb till- Arbetslös → Antal 20,4 14,1 -6,3 kommer. Att nya jobb tillkommer och gamla Fast anställd Jobbchans 6,9 3,7 -3,2 försvinner är en del av en ständigt pågående därav strukturomvandling som på sikt leder till högre Arbetslös → Antal 85,0 80,9 -4,1 Tidsbegr. anst. Jobbchans 28,7 21,1 -7,6 produktivitet och därmed till högre välfärd. De individer som drabbas av arbetslöshet får dock därav Ej i arbetskraften Antal 14,8 11,8 -3,0 bära en stor del av kostnaderna för såväl struk- → Fast anst. Jobbchans 0,7 0,6 -0,1 turomvandling som för variationer i konjunkdärav turläget. Ej i arbetskraften Antal 99,4 100,1 0,7 Att det fortfarande finns jobb att söka även i → Tidsbegr.anst. Jobbchans 4,8 4,7 -0,1 en lågkonjunktur bekräftas av tabell 5.2, som vi- Tidsbegr. anst Antal 77,4 64,3 -13,1 sar flöden till sysselsättning. Av tabell 5.2 fram- . → Fast anställd Jobbchans 12,5 11,4 1,1 går att närmare 217 000 personer som var ar- Anm.: Notera att i gruppen sysselsatta ingår även företagare och medhjälpande betslösa eller utanför arbetskraften första hushållsmedlemmar. Flöden aktuellt kvartal avser flöden från föregående kvartal. kvartalet 2009 blev sysselsatta andra kvartalet Förändring i jobbchanser mellan 2:a kvartalet 2008 och 2:a kvartalet 2009 avser procentenheter. 2009. Motsvarande flöde mellan första och andra Källa: Statistiska centralbyrån. kvartalet 2008 var 228 000 personer. Av dem som blev sysselsatta andra kvartalet 2009 var det Att arbeten skapas även under djupa lågkon- 14 000 arbetslösa som fick fast anställning och junkturer gör att det är viktigt att upprätthålla 81 000 arbetslösa som fick tidsbegränsad anställ- sökaktiviteten hos de arbetssökande, främst för ning. Av tabellen framgår även att jobbchansen, att förebygga långtidsarbetslöshet. Jobbsökarakdvs. sannolikheten att gå till sysselsättning tiviteter kortar ned arbetslöshetstiderna relativt mellan två kvartal är större för arbetslösa än för effektivt jämfört med andra insatser. Erfarenhepersoner utanför arbetskraften. 37 Av tabell 5.2 terna från 1990-talskrisen visar bl.a. att relativt framgår också att chansen att få en tidsbegränsad lite resurser inriktades på att hjälpa de arbetssöanställning är större än chansen att få en fast an- kande att söka arbete. Det ledde sannolikt till att ställning. Detta gäller särskilt för arbetslösa. Ar- arbetslöshetstiderna förlängdes. Det blir också betslösas chans att få en tidsbegränsad anställ- mer lönsamt för arbetsgivare att utlysa lediga ning minskade dock från cirka 29 till 21 procent jobb ju fler kompetenta arbetssökande det finns. mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet Det beror bl.a. på att rekryteringen är kostsam 2009. Under samma period var jobbchanserna för företagen och ju snabbare en rekrytering kan för personer utanför arbetskraften i stort sett ske desto lägre blir rekryteringskostnaderna.

37 Jobbchansen avser andelen av samtliga i ett visst tillstånd föregående kvartal som blev sysselsatta aktuellt kvartal.

PROP. 2009/10:1

5.3 Regeringens strategi för högre frånvaron varierade dessutom väsentligt mellan sysselsättning olika delar av landet på ett sätt som ofta sam-

manföll med arbetsmarknadsläget. Vid regeringsskiftet 2006 var det stora proble- Vidare var vid regeringsskiftet 2006 möjligmet att allt för få personer arbetade och att möj- heterna till arbete ojämnt fördelade mellan olika ligheterna till arbete var ojämnt fördelade mellan grupper, detta är dessvärre fortfarande fallet (se olika grupper. En indikation på detta var att an- avsnitt 5.2.2). 38 talet personer som uppbar ersättning vid arbetslöshet och sjukdom samt ekonomiskt bistånd mätt som helårsekvivalenter, hade ökat trend- 5.3.1 Regeringens långsiktiga strategi för mässigt sedan 1970-talet (se diagram 5.11). ökad sysselsättning 39

Diagram 5.11 Personer (mätt som helårsekvivalenter) som

När regeringen tillträdde 2006 var således den i

mottar ersättning från vissa trygghetssystem

särklass viktigaste uppgiften att varaktigt öka Tusental sysselsättningen genom åtgärder som minskar 1 800 sjukfrånvaron och arbetslösheten samt ökar ar-

Ekonomiskt bistånd

1 600 Aktivitetsstöd betskraftsdeltagandet. En viktig uppgift var Arbetslöshetsersättning också att förbättra arbetsmarknadssituationen 1 400 Sjukpenning och sjuklön för grupper med en svag förankring på arbets-

Sjuk- och aktivitetsersättning

marknaden. Politiken har inneburit en kombina- 1 200 1 000 tion av åtgärder som stimulerar arbetsutbudet 800 och arbetskraftsefterfrågan och förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga 600 platser. Denna kombination av åtgärder är nödvändig för att politiken så snabbt som möjligt 400 200 ska få avsedd effekt på sysselsättningen.

0 70 73 76 79 82 85 88 91 94 97 00 03 06 09 12 Anm.: Utfall 1970–2008, prognos 2009–2012. Utbudsstimulerande åtgärder i fokus Källa: Egna beräkningar. Särskild fokus har lagts på åtgärder som ökar ar- Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet betsutbudet, eftersom erfarenheterna visar att hade förvärrat situationen ytterligare genom att det är utbudet som på lång sikt bestämmer sysmånga människor då slogs ut från arbetsmark- selsättningen. Den viktigaste reformen har varit naden. Vid regeringsskiftet 2006, knappt 15 år jobbskatteavdraget som har stärkt drivkrafterna efter 1990-talskrisen, hade arbetsmarknaden till arbete genom att göra det mer lönsamt att ännu inte återhämtat sig. Arbetslösheten hade arbeta. Jobbskatteavdragens tre första steg beinte återgått till de nivåer som gällde innan krisen döms öka den varaktiga sysselsättningen med (se diagram 5.4). I slutet av 1990-talet ökade omkring 70 000 personer. Andra viktiga åtgärder sjukskrivningarna till historiskt höga nivåer för att öka arbetsutbudet har varit förändringar i samtidigt som den successiva ökningen av antal arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Sammantapersoner med sjuk- och aktivitetsersättning fort- get har jobbskatteavdraget och förändringarna satte. Denna utveckling skedde trots att det all- inom arbetslöshets- och sjukförsäkringen bidramänna hälsotillståndet hade förbättrats. Sjuk- git till att arbetsutbudet stärkts och att långa tider utan arbete motverkats. Reformerna inom arbetslöshetsförsäkringen och jobbskatteavdraget har också syftat till att förbättra lönebild- 38 ningen. I Budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan, m.m., avsnitt 1.4) beskrivs regeringens syn på de Regeringen har vidare lagt om arbetsmarkväsentliga problemen på arbetsmarknaden mer ingående. nadspolitiken. Arbetsförmedlingen har fått ett 39 Med helårsekvivalenter avses det antal personer som under ett år tydligare uppdrag att förmedla arbete och de försörjs av ett ersättningssystem med full ersättning. Exempelvis blir två konjunkturberoende programmen har fått en personer som under ett år är halvtidssjukskrivna tillsammans en tydligare inriktning mot att söka arbete. De arhelårsekvivalent.

PROP. 2009/10:1

betsmarknadspolitiska resurserna riktas i större åren i Sverige instegsjobb och regeringen har utsträckning till dem som har störst behov. också vidtagit åtgärder för att stärka valideringen Möjligheterna att delta i arbetsmarknadspolitiska av utländsk utbildning och annan yrkeskompeprogram utan att det inverkar på antalet ersätt- tens. För att få fler personer med funktionsnedningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen har av- sättning som medför nedsatt arbetsförmåga i arskaffats. Dessutom har möjligheterna att få en bete har regeringen ökat resurserna till ny ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen lönebidrag och Samhall. utan att uppfylla ett nytt arbetsvillkor tagits bort. Det finns flera skäl till att denna inriktning på Åtgärder för att förbättra matchningen arbetsmarknadspolitiken är långsiktigt gynnsam. Erfarenheten är att jobbsökaraktiviteter relativt Även åtgärder som förbättrar matchningen effektivt kortar ned arbetslöshetstiderna jämfört mellan arbetssökande och lediga platser ökar med andra åtgärder. Den tidigare möjligheten att sysselsättningen. Arbetsförmedlingens tydligare delta i arbetsmarknadspolitiska program utan att uppdrag att förmedla jobb och de arbetsmarkantalet ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäk- nadspolitiska programmens tydligare inriktning ringen minskade bidrog både till att förlänga ar- mot ökad sökaktivitet syftar till att förbättra betslöshetstiderna och minska effektiviteten i matchningen. programmen.

Regeringens satsning på unga Kompletterande efterfrågestimulerande åtgärder

nödvändiga Regeringen har utarbetat en särskild strategi för att hantera den sedan länge höga ungdomsar- För att de utbudsstimulerande åtgärderna snabbt betslösheten. Utgångspunkten har varit det ska få avsedd effekt är det också nödvändigt med faktum att ungdomars arbetslöshetsperioder ofta åtgärder som stimulerar efterfrågan på personer är korta men att de negativa arbetsmarknadssom står långt från arbetsmarknaden. För att relaterade effekterna blir varaktiga för dem som stärka konkurrenskraften på arbetsmarknaden inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Särför personer som varit utan arbete i minst ett år skilt allvarlig bedöms situationen vara för unga finns nystartsjobb. Erfarenheter visar nämligen som saknar grundskole- eller gymnasieexamen. att subventionerade anställningar är den insats Erfarenheten har visat att det är mycket svårt att som har störst effekt på sannolikheten att efter nå framgång med arbetsmarknadspolitiska proinsatsen få ett arbete till rådande lönestruktur. gram riktade till ungdomar, då de ofta leder till En negativ bieffekt av subventionerade anställ- inlåsning och minskad sökaktivitet. Regeringen ningar är dock att de kan ge upphov till s.k. un- har därför, med den i sammanhanget relativt danträngning, dvs. andra anställningar minskar framgångsrika danska ungdomssatsningen som när fler får lönesubventionerade anställningar. förebild, introducerat jobbgarantin för unga. Men genom att rikta nystartsjobben till personer Syftet med jobbgarantin är att unga ska få jobb som står långt från arbetsmarknaden leder ny- eller söka sig till det reguljära utbildningssystestartsjobben till fler kompetenta sökanden på met. Detta uppnås genom en stram ersättningssikt och därmed till en varaktigt högre syssel- nivå, aktiva förmedlingsinsatser, tydliga krav, sättning. aktiveringsåtgärder och incitament till utbild- De åtgärder som vidtagits för att stärka grup- ning. På sikt bedömer regeringen att en väl funper med relativt svag förankring på arbetsmark- gerande grund- och gymnasieskola är en av de naden har till stor del handlat om att öka arbets- viktigaste åtgärderna för att förbättra arbetsgivarnas benägenhet att rekrytera ur dessa marknadssituationen för unga. Utbildningssygrupper (se särskild ungdomssatsning nedan). stemet reformeras därför nu i syfte att öka insla- För äldre utgör den viktigaste åtgärden nedsätt- get av yrkesutbildningar i gymnasieskolan, vilket ningen i arbetsgivaravgifterna. Äldre kan dess- förväntas minska antalet avhopp. I syfte att öka utom få nystartsjobb i maximalt tio år, vilket är arbetskraftsefterfrågan har regeringen sänkt dubbelt så lång tid som för personer i åldern 25– arbetsgivaravgiften för unga. Dessutom kan unga 54 år. För utrikes födda finns under de första få nystartsjobb efter sex månader utan arbete.

PROP. 2009/10:1

Regeringen har också förenklat för arbetsgivarna Stimulera efterfrågan och dämpa fallet i att anställa någon på tillfälliga kontrakt, vilket sysselsättningen särskilt gynnar unga på arbetsmarknaden. Direkt jobbskapande åtgärder bör begränsas till sektorer där sannolikheten är hög för att de varor eller tjänster som produceras bidrar till en 5.3.2 Regeringens strategi i kristider långsiktigt hög tillväxt eller som bidrar till att värna den offentliga välfärdens kärna. Risken är Den ekonomiska krisen slår hårt mot arbets- annars stor att problemet med fallande sysselmarknaden. Mellan andra kvartalet 2008 och sättning och ökande arbetslöshet endast skjuts andra kvartalet 2009 har sysselsättningen mins- på framtiden. kat med 99 000 personer och arbetslösheten ökat I propositionen Åtgärder för jobb och ommed 116 000 personer. Sysselsättningen bedöms ställning (prop. 2008/09:97) presenterade regerstabiliseras runt årsskiftet 2010/2011. År 2011 ingen direkt jobbskapande åtgärder samt åtberäknas sysselsättningen ha minskat med drygt gärder för omställning. De direkt jobbskapande 300 000 personer jämfört med 2008 till följd av åtgärderna rörde en permanent skattereduktion krisen. Bedömningen är att ungefär 75 000 av vid reparation, om- och tillbyggnad, det s.k. dessa 300 000 personer, riskerar att stå utan ar- ROT-avdraget, och en resursförstärkning till bete under långt tid framöver. Bedömningen infrastrukturinvesteringar. Syftet med åtgärderna innebär således att arbetslösheten under lång tid är bl.a. att stimulera arbetskraftsefterfrågan och kan komma att ligga kvar på en betydligt högre därmed upprätthålla sysselsättningen och tillvanivå än före krisen, s.k. persistens. Regeringens rata lediga resurser. krisstrategi syftar till att motverka denna ut- I 2009 års ekonomiska vårproposition ökade veckling. I fördjupningsrutan Varför tenderar regeringen statsbidraget till kommunerna. Höjda arbetslösheten att bita sig fast? i avsnitt 1 disku- statsbidrag bidrar på ett effektivt sätt till att teras olika förklaringar till hur persistens kan dämpa nedgången i sysselsättning i kommunuppstå. sektorn samtidigt som de grundläggande välfärdtjänsterna som kommunsektorn tillhandahåller upprätthålls.

Krisåtgärder förstärker och kompletterar den

långsiktiga politiken Åtgärder för att motverka persistens Regeringens politik för att motverka persistens Flera av regeringens långsiktiga reformer är be- handlar till stor del om åtgärder som förbättrar tydelsefulla även när arbetskraftsefterfrågan vi- konkurrenskraften bland de arbetslösa. Det ker kraftigt till följd av en lågkonjunktur, efter- handlar också om åtgärder som stärker de ekosom de bidrar till att förbättra arbetsmarknadens nomiska incitamenten att söka och acceptera anpassningsförmåga och på sikt också skapar fler jobberbjudanden. jobb. I en kraftig lågkonjunktur med fallande För att öka kostnadseffektiviteten bör åtgärsysselsättning och stigande arbetslöshet är det der för omställning huvudsakligen riktas till perdock nödvändigt att vidta kompletterande åtgär- soner som blir eller har varit arbetslösa en tid der som bidrar till att färre personer drabbas av snarare än till dem som drabbas av varsel. Avsnitt arbetslöshet och som motverkar persistens. 5.2.1 visade att även om varsel indikerar hög ar- En viktig restriktion för politiken är de of- betslöshet ökar arbetslösheten främst av andra fentliga finanserna. Det gäller därför att finna skäl, som t.ex. att tidsbegränsat anställda inte får välavvägda åtgärder som är kostnadseffektiva för sina anställningar förlängda och till följd av att de offentliga finanserna och som samtidigt leder arbetslöshetstiderna överlag stiger. Omkring två till att den varaktiga sysselsättningen upprätt- miljoner arbetstagare omfattas av omställningshålls i så stor utsträckning som möjligt. Reger- avtal som träder in vid varsel och uppsägning. ingens bedömning är att direkt jobbskapande Avtalen innehåller en rad åtgärder såsom ekoåtgärder och åtgärder för att motverka persistens nomiskt stöd, intensifierad förmedlingsverkär mer effektiva än vad breda efterfrågestimule- samhet, utbildning och stöd vid start av egen rande åtgärder är. näringsverksamhet. De arbetsmarknadspolitiska resurserna bör riktas både till personer med korta arbetslös-

PROP. 2009/10:1

hetstider, för att förhindra att fler blir långtids- 5.4 Indikationer på om regeringens arbetslösa, och till långtidsarbetslösa, i syfte att reformer har avsedd effekt

stärka deras konkurrenskraft om jobben. Stödet till korttidsarbetslösa ges framför allt Regeringen bedömer att det hittills vidtagna genom åtgärder som stödjer och uppmuntrar strukturella åtgärderna samt de strukturella åtdem som förlorar jobbet att fortsätta söka ar- gärder som föreslås i denna proposition, ökar bete. Sådana åtgärder har visat sig vara effektiva i sysselsättningen på lång sikt med 125 000 persoatt korta arbetslöshetstiderna. Det är också vik- ner. Därutöver bidrar krisåtgärderna, vid sidan av tigt att erbjuda praktikplatser till personer som jobbskatteavdraget, till att minska krisens effekär i behov av att förstärka kompetensen eller ter på den sysselsättning som är förenlig med upprätthålla kontakten med arbetslivet. Det är stabil inflation och ekonomisk balans med vidare centralt att personer som är i behov av ut- 25 000 personer. På lång sikt är det dock enbart bildning söker sig till det reguljära utbildnings- det strukturella reformerna som har betydelse systemet. För att stärka konkurrenskraften hos för sysselsättningen. Kriståtgärderna bidrar till personer med långa arbetslöshetstider är det att överbrygga krisen och bidrar därmed till att viktigt att värna kvaliteten i jobb- och utveck- arbetsmarknaden återhämtar sig snabbare. Den lingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. tidigare gjorda bedömningen av de långsiktiga Nystartsjobben fyller här också en viktig funk- effekterna av regeringens politik ligger fortfation. rande fast, men bedöms, till följd av krisen, nu få Propositionen Åtgärder för jobb och omställ- fullt genomslag något senare. Eftersom majorining innehöll också förslag om förstärkta resur- teten av reformerna är utbudsstimulerande åtser till såväl personer med korta arbetslöshetsti- gärder bedöms huvuddelen av sysselsättningsder som till dem som varit utan arbete under ökningen komma när arbetskraftsefterfrågan lång tid. Satsningarna på korttidsarbetslösa syftar tagit fart. Regeringens bedömning baseras på den till att öka deras chanser att få ett nytt arbete ge- forskning som finns kring effekterna av olika nom intensifierad förmedling (coachning), åtgärder som t.ex. förändringar i skatter, socialpraktik och utbildning. Arbetslösa över 25 år försäkringar eller inom arbetsmarknadspolitiken. kan under 2009 och 2010 få förhöjt studiebidrag Eftersom kunskapen om effekterna är långt från för studier på yrkesvux. fullständig är bedömningarna naturligtvis osäkra. I 2009 års ekonomiska vårproposistion för- Det gäller i synnerhet hur snabbt effekterna av stärktes även åtgärderna till korttidsarbetslösa. politiken realiseras. Tillsammans med de tidigare insatserna i propo- Både för regeringen, riksdagen och andra besitionen Åtgärder för jobb och omställning om- dömare är det av vikt att följa upp om de reforfattar insatserna i årsgenomsnitt för 2009 31 500 mer regeringen genomför får avsedd effekt, bl.a. platser för intensifierad arbetsförmedling, 21 600 för att det ger möjlighet att upptäcka om politipraktikplatser samt 3 600 platser i yrkesvux. ken behöver kompletteras eller ändra inriktning. I propositionen Åtgärder för jobb och om- Det är emellertid en mycket komplicerad uppgift ställning förstärktes också konkurrenskraften att särskilja effekterna av reformerna från andra hos personer med långa arbetslöshetstider ge- faktorer som också påverkar sysselsättning, nom att kompensationen till arbetsgivare i ny- sjukfrånvaro eller arbetslöshet. startsjobben fördubblades. I 2009 års ekono- Ett sätt att bedöma effekterna av politiken på miska vårproposition utökades antalet platser i t.ex. antal personer i arbete eller arbetslösheten jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin är att separera effekterna av strukturella och för unga med omkring 26 000 platser i årsge- konjunkturella faktorer, dvs. att försöka uppnomsnitt för 2009. För 2010 bedöms antalet skatta hur arbetsmarknaden skulle ha utvecklas i deltagare i garantierna öka med 90 000 personer frånvaro av konjunktursvängningar. Strukturella jämfört med beräkningen i Budgetpropositionen förklaringsfaktorer kan t.ex. vara den demograför 2009. fiska utvecklingen eller regeringens reformer. Ett annat sätt att få indikationer på om politiken har avsedd effekt är att undersöka om politiken har genomslag mer indirekt dvs. genom s.k. kedjor av indikatorer. Till exempel avser reformerna inom arbetslöshetsförsäkringen att

PROP. 2009/10:1

bidra till varaktigt högre sysselsättning genom och den streckade linjen mäter konjunkturens att reformerna ökar sökaktiviteten och sannolik- betydelse för antalet helårsekvivalenter. heten att acceptera ett jobberbjudande. Genom att följa hur sökaktiviteten utvecklats erhålls så-

Diagram 5.12 Personer (mätt som helårsekvivalenter) som mottar ersättning från vissa trygghetssystem

ledes en indirekt indikation på hur den varaktiga Tusental sysselsättningen påverkats. Nedan redovisas analyser som på olika sätt in- 1 400 dikerar om regeringens politik haft avsedd ef- 1 200 fekt. Först beskrivs ett konjunkturrensat mått på 1 000 antalet personer som får ersättning från vissa ersättningssystem, de s.k. helårsekvivalenterna. 40 800 Utvecklingen av antalet helårsekvivalenter indi- 600 kerar indirekt måluppfyllelse, dvs. varaktig ök- 400

Antal helårsekvivalenter

ning av sysselsättningen, eftersom antalet perso- 200

Konjunkturrensat antal helårsekvivalenter

ner som mottar ersättningar för arbetslöshet och 0 sjukdom när effekten av konjunkturen rensats 80 84 88 92 96 00 04 08 12 bort varierar med den varaktiga sysselsättningen. Anm.: Utfall 1989–2008, prognos 2009–2012. Därefter följer en fördjupad uppföljning av Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. effekterna av regeringens reformer inom sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken. De resultat som presenteras i diagram 5.12 tyder Detta görs huvudsakligen genom att använda på att minskningen av antalet helårsekvivalenter indirekta mått och s.k. kedjor av indikationer. mellan 2006 och 2008 huvudsakligen (ca En detaljerad redovisning av regeringens 80 procent) berodde på strukturella faktorer (det reformer och satsningar inom sjukförsäkrings- syns i diagrammet genom att linjerna mer eller området och arbetsmarknadspolitiken återfinns i mindre sammanfaller under denna tidsperiod). denna propositione (prop. 2009/10:1 utg.omr. Det kan finnas flera olika strukturella förklar- 10 respektive utg.omr. 14). ingsfaktorer bakom denna utveckling, t.ex. demografiska förändringar och regeringens reformer. Strukturella faktorer tycks vara särskilt Strukturella och konjunkturella variationer i betydelsefulla för att förklara minskningen i antransfereringsmottagandet talet helårsekvivalenter i ohälsa. Sannolikt har t.ex. attitydförändringar och en effektivare sjuk- I 2009 års ekonomiska vårproposition redo- skrivningsprocess bidragit till detta. Däremot visades för första gången hur antalet personer tycks minskningen av antalet personer som fick som får ersättning från vissa ersättningssystem, någon ersättning från de arbetslöshetsrelaterade mätt som helårsekvivalenter, utvecklas i frånvaro systemen mellan 2006 och 2008 huvudsakligen av konjunktursvängningar. bero på den goda konjunkturutvecklingen. I diagram 5.12 redovisas den faktiska utveck- Under en lågkonjunktur ökar antalet individer lingen av antalet personer som får ersättningar i ersättningssystemen och det finns en uppenbar från trygghetssystemen mätt som antalet risk att den konjunkturellt höga arbetslösheten helårsekvivalenter (heldragen linje) samt ett får bestående effekter. Diagram 5.12 visar att konjunkturrensat mått, eller den strukturella under 1990-talskrisen blev de varaktiga effeknivån, på antalet helårsekvivalenter (streckad terna allvarliga; det konjunkturrensade måttet på linje). 41 Skillnaden mellan den heldragna linjen helårsekvivalenterna följer i stor utsträckning den faktiska utvecklingen. I samband med 1990talskrisen ökade den strukturella nivån på antalet helårsekvivalenter med drygt 200 000 personer. Mellan åren 2009 och 2012 förväntas en ök- 40 ning av det totala antalet personer, mätt som hel- De ersättningar som avses är sjuk- och rehabiliteringspenning, sjukårsekvivalenter, som får någon form av ersättoch aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, ersättning vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program samt ekonomiskt bistånd. ning från ohälso- och arbetslöshetsrelaterade 41 För att få fram ett konjunkturrensat mått på antalet helårsekvivalenter system. Det är till stor del ett resultat av att beräknas hur de olika trygghetssystemen skulle utvecklas givet ett konjunkturberoende program beräknas öka med normalt resursutnyttjande på arbetsmarknaden. ca 150 000 helårsekvivalenter samt att personer

PROP. 2009/10:1

som får arbetslöshetsersättning beräknas öka Indikationer på om reformerna inom med ca 90 000 helårsekvivalenter t.o.m. 2012. sjukförsäkringen har avsedd effekt Ökningen av antalet helårsekvivalenter är således i hög utsträckning kopplad till den kraftiga in- Det här avsnittet diskuterar huvudsakligen indibromsningen på arbetsmarknaden. kationer på om reformerna inom sjukförsäk- Den kraftiga lågkonjunkturen bedöms leda till ringen har avsedd effekt. Eftersom arbetslösen långvarig ökning av arbetslösheten (s.k. per- hets- och sjukförsäkringen till viss del har sistens, se avsnitt 5.2.1), vilket i diagram 5.12 fungerat som kommunicerande kärl (se avsnitt syns som en ökning i det konjunkturrensade 5.3) diskuteras också ersättningar vid arbetslösmåttet på helårsekvivalenterna de närmaste het, dvs. arbetslöshetsersättning och aktivitetsåren. Till skillnad från 1990-talet bedöms dock stöd. I detta avsnitt används den nya transfere- 42 inte de negativa strukturella effekterna bli lika ringsstatistiken (se appendix) vilket innebär att omfattande. Förklaringar till detta står dels att ersättningsmottagandet mäts i antal personer finna i att arbetsmarknadens funktionssätt har och inte som i det tidigare avsnittet i antalet helförbättrats, dels i att krisåtgärder vidtagits. Utan årsekvivalenter. regeringens åtgärder bedöms således de negativa Antalet personer med ersättning från något av strukturella effekterna av konjunkturnedgången trygghetssystemen uppgick under första kvartabli större. let 2009 till drygt 870 000 personer (se diagram 5.13). Det är en uppgång med knappt 20 000 43 Ett utvecklingsarbete pågår personer sedan sista kvartalet 2008. Fortfarande Antalet personer som mottar ersättningar från är dock antalet ersatta personer i trygghetssyolika ersättningssystem, mätt som helårsekviva- stemen betydligt mindre än under åren i mitten lenter, är bara ett indirekt mått på måluppfyl- av 2000-talet eller under 1990-talskrisen då över lelse. Mer direkta mått på om sysselsättningen 1,1 miljoner personer fick ersättning. varaktigt ökat fås t.ex. genom att följa utvecklingen av antalet personer i arbete samt det totala Diagram 5.13 Personer som mottar ersättning från olika

trygghetssystem

antalet arbetade timmar. Det är emellertid en Tusental komplicerad uppgift att finna väldefinierade konjunkturrensade mått på dessa storheter. I 1 800 forskningen råder inte någon enighet kring vilka

Aktivitetsstöd

1 600

Arbetslöshetsersättning

statistiska modeller och metoder som bör an- 1 400 Sjukpenning vändas. Sjuk- och aktivitetsersättning I Regeringskansliet pågår ett utvecklingsar- 1 200 Övriga bete kring konjunkturrensade variabler (redan i 1 000 dag konjunkturrensas antalet sysselsatta och det 800 totala antalet arbetade timmar). Utgångspunkten 600 är att metoderna för konjunkturrensning ska vara transparenta och replikerbara. Stor vikt 400 läggs även vid att variablerna ska kunna följas 200 upp kontinuerligt och med kort eftersläpning. 0 De ska också kunna användas i prognosarbetet. 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Källa: Statistiska centralbyrån.

Under perioden 2006 till 2008 var utvecklingen mycket gynnsam och antalet arbetslösa och sjukskrivna minskade med omkring 200 000 personer. Det försämrade arbetsmarknadsläget som

42 I bedömningen av utvecklingen av helårsekvivalenterna har hänsyn tagits till tidigare reformer, det stimulanspaket som lades fram i 43 Ersättning till unga som deltar i arbetsmarknadspolitiska program propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:96), ingår i nuläget inte, men ska göra det på sikt. Ersättningen är ny och 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100) samt de förslag Försäkringskassan kan ännu inte leverera uppgifter om denna ersättning regeringen lägger i denna proposition. till Statistiska centralbyrån.

PROP. 2009/10:1

inleddes hösten 2008 har inneburit att antalet

Diagram 5.14 Personer med sjukpenning fördelat på sjukdomslängd

personer med arbetslöshetsersättning eller akti- Tusental vitetsstöd har ökat, men antalet personer är

fortfarande betydligt mindre (drygt 100 000 per- 140

0–12 veckor

soner färre) än under 2005. 13–26 veckor 120 Diagram 5.14 tyder på att antalet personer med 27–51 veckor

sjukpenning har blivit färre, och dessutom har 100 52– veckor

ersättningsperioderna blivit allt kortare sedan 80

2004. Speciellt stor är minskningen i antal perso-

60 ner som fått sjukpenning i mer än ett år. Minsk-

ningen i antal personer som får sjukpenning 40

beror både på ett minskat inflöde och på ett ökat 20

utflöde.

Inflödet till sjukskrivning kommer nästan ute- 0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 slutandet från de som är sysselsatta. Bara en liten Källa: Statistiska centralbyrån.

andel utgörs av de som är arbetslösa. Denna an-

del har också minskat trendmässigt under många De flesta personer som lämnar sjukpenningsyår (se diagram 5.15). Detta kan dels förklaras av stemet går tillbaka till arbetsmarknaden. Omen gynnsam utveckling på arbetsmarknaden, dels kring 10 procent av de sjukskrivna går över till av den regeländring som gjordes 2003, som inarbetslöshetsförsäkringen eller sjuk- och aktivinebar att ersättningen vid arbetslöshet och sjuktetsersättningen och ytterligare en liten andel dom harmoniserades för arbetslösa personer. 44 blir ålderspensionärer. Andelen personer som Ungefär samtidigt som de nya sjukförsäkgår från sjukpenning till arbetslöshetsersättning ringsreglerna infördes den 1 juli 2008 ökade uthar minskat. En ännu större minskning kan noflödet bland de långa sjukfallen (mer än ett år) teras i andelen som går till sjuk- och aktivitetsermarkant. Utflödet har dessutom legat kvar på sättning: från ca 25 procent 2004 till ca 5 procent den högre nivån sedan dess. Det antyder att re- 45 andra kvartalet 2009 (se diagram 5.15). geländringarna haft avsedd effekt även om det En anledning till att andelen personer som inte kan uteslutas att andra faktorer har bidragit övergår från sjukpenning till sjuk- och aktivitetstill den gynnsamma utvecklingen, t.ex. regeringersättning minskat är sannolikt de nya reglerna i ens andra reformer inom sjukförsäkringen, attisjukförsäkringen eftersom minskningen är särtydförändringar och en gynnsam demografisk skilt markant runt den tidpunkt då de nya regutveckling. lerna trädde i kraft. Det kan bero på att Försäk-

ringskassan gjorde en stor genomgång av

inkomna ärenden innan de nya reglerna infördes.

Några säkra slutsatser kan dock inte dras utan

utvecklingen måste även fortsättningsvis följas

noggrant.

44 Förändringen innebar mer konkret att sjukpenningstaket för de

arbetslösa sänktes så att ersättningen vid sjukdom inte kan bli högre än

individens arbetslöshetsersättning. 45 Försäkringskassan, Månadsrapport – sjukförsäkringen, juni 2009.

PROP. 2009/10:1

Diagram 5.15 Nybeviljade sjukfall som kommer från andra

kring 38 procent av deltagarna 2007 har återvänt

ersättningssystem som andel av det totala inflödet och

till arbete eller utbildning.

andel avslutade sjukfall som går till andra ersättningssystem

av det totala utflödet, per kvartal Regeringen har också vidtagit åtgärder för att Procent de människor som beviljats en varaktig sjukersättning ska få en andra chans att komma tillbaka till arbetslivet. Den 1 januari 2009 trädde en ny 40

In till sjukpenning från arbetslöshetsers.

30 lagstiftning i kraft som innebär att personer med en icke tidsbegränsad sjukersättning får möjlig-

Ut från sjukpenning till arbetslöshetsers.

het att arbeta till viss del utan att sjukersätt- 20 Ut från sjukpenning till sjuk- och aktivitetsers. ningen omprövas. Effekterna av denna regeländ- 10 ring kommer dock inte att innebära ett ökat 0 utflöde från sjuk- och aktivitetsersättning eftersom dessa personer får behålla delar av ersätt- -10 ningen.

-20

Indikationer på om regeringens

-30 94 97 00 03 06 09 Anm.: Negativa tal mäter andelen personer med sjukpenning som lämnar arbetsmarknadspolitik har avsedd effekt

sjukpenningsystemet. Källa: Statistiska centralbyrån. Det tar sannolikt längre tid innan de arbetsmarknadspolitiska reformerna får genomslag på I stort sett förklarar utflödet från sjukpenningssysselsättningen jämfört med t.ex. reformerna systemet inflödet till sjuk- och aktivitetsersättinom sjukförsäkringen. En orsak är att åtgärning, dvs. de flesta har haft sjukpenning innan de derna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till får sjuk- och aktivitetsersättning. grupper som saknar arbete och i stor utsträck- Utflödet från sjuk- och aktivitetsersättning ning till personer som står långt från arbetshar ökat framförallt på grund av pensionsavmarknaden. Arbetslösa som stått utan arbete gångarna i den stora 40-talistgenerationen. I takt under lång tid kan behöva stöd i sitt sökarbete med att pensionsavgångarna avtar och att den samtidigt som deras kompetens och yrkeskuntidsbegränsade sjukersättningen fasas ut komskaper troligen behöver stärkas. mer utflödet att avta igen. Sammantaget betyder förändringarna i in- och

Diagram 5.16 Genomsnittlig sökaktivitet samt medianen på

utflöde till sjuk- och aktivitetsersättning att an- söktid för arbetslösa och programdeltagare talet personer med sjuk- och aktivitetsersättning Timmar per vecka Antal jobb per månad minskat med 25 000 personer sedan 2007 till i genomsnitt drygt 500 000 personer det första 10 10 kvartalet 2009. Satt i relation till befolkningen är inflödet sjuk- och aktivitetsersättning nu den 8 8 lägsta sedan 1970-talet. 46 Utöver reformerna i sjupenningssystemet har även en rad åtgärder genomförts i syfte att un- 6 6 derlätta återgången till arbetslivet för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. En viktig åt- 4 4 gärd är en ökad samverkan mellan Försäkringskassan och andra viktiga aktörer inom rehabili-

Söktid per vecka (vänster skala)

teringsområdet. Samverkan med Arbetsförmed- 2 2

Söktid per vecka, median (vänster skala)

lingen omfattar personer med sjuk- och aktivi- Sökta jobb per månad (höger skala) tetsersättning och sjukskrivna anställda som 0 0 behöver byta jobb. Resultaten är positiva; om- 03 04 05 06 07 08 09 10 Källa: Arbetsförmedlingen.

Det finns en rad indirekta indikationer på att arbetsmarknadspolitiken verkar i rätt riktning. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har sök- 46 Försäkringskassan, Månadsrapport – sjukförsäkringen, juni 2009.

PROP. 2009/10:1

aktiviteten ökat sedan hösten 2006 och framgår av diagrammet ökade utflödet tydligt aktiviteten låg kvar på den högre nivån under de för samtliga grupper under andra halvan av 2006. två första kvartalen 2009, trots det bistra läget på Men för personer med relativ långa inskrivarbetsmarknaden (se diagram 5.16). Det gäller ningstider började utflödet sedan att minska runt både det genomsnittliga antalet timmar per årsskiftet 2006/2007. Det relativt höga utflödet vecka som de arbetslösa söker arbete samt det för gruppen med relativt kort inskrivningstid genomsnittliga antalet jobb per månad de söker. fortsatte emellertid under större delen av 2008. Ytterligare en indikation på att politiken bi- Det är i dag svårt att bedöma vad denna utveckdrar till högre sysselsättning är att allt fler får ny- ling beror på. En troligt förklaring är att högstartsjobb. Under andra halvåret 2008 låg anta- konjunkturen inneburit att personer som har 47 let nystartsjobb relativt stabilt omkring 17 000. goda förutsättningar att få ett arbete lämnar ar- För att ytterligare stärka möjligheterna för lång- betslösheten och att det är personer med mycket tidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden små chanser att få jobb som blir kvar vid fördubblades subventionen i nystartsjobben från Arbetsförmedlingen. Vilket effekt utformningen och med den 1 januari 2009 vid anställning av av jobb- och utvecklingsgarantin har på chanpersoner som fyllt 26 år. Denna förstärkning serna att få jobb är ännu för tidigt att dra några verkar ha fått avsedd effekt. Under 2009 har an- slutsatser kring. Vad som talar emot att protalet personer med nystartsjobb kontinuerligt grammets utformning är en förklaring till den ökat och i juli var drygt 20 000 personer anställda negativa utvecklingen är att utflödet tydligt vänmed nystartsjobb (se diagram 5.17). der ned redan vid årsskiftet 2006/2007. Jobboch utvecklingsgarantin trädde i kraft först den 2 juli 2007. Regeringen kommer även fortsätt-

Diagram 5.17 Kvarstående personer i nystartsjobb

Tusental ningsvis att följa utvecklingen mycket noga. 25 En indikation på att regeringens reformer ver- 2007 kar i riktning mot en varaktigt högre sysselsättning är att arbetskraftsdeltagandet är fortsatt re-

2008

20

2009

lativt högt trots det kraftiga fallet i sysselsättningen (se avsnitt 5.2.1). Diagram 5.18 15 jämför hur arbetskraften utvecklats i nuvarande lågkonjunktur och under 1990-talskrisen. Av 10 diagrammet framgår att arbetskraften inte be- 5 döms minska närmelsevis lika mycket i nuvarande kris som under 1990-talskrisen. 48 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Konjunkturinstitutet och Riksbanken gör liknande bedömningar. Det är en positiv utveck- 49 Källa: Arbetsförmedlingen. ling, eftersom det ger förutsättningar för att sysselsättningen tar fart när arbetskraftsefterfrå- Statistik från Arbetsförmedlingen visar också att gan vänder uppåt. många som har nystartsjobb har en svag ställning på arbetsmarknaden. Av dem som hade ett nystartsjobb i slutet av juni 2009 uppgick den genomsnittliga inskrivningstiden vid Arbetsförmedlingen till mer än tre år (40 månader). En potentiellt bekymmersam utveckling framgår i diagram 5.6 avsnitt 5.2 som visar utflödet från Arbetsförmedlingen till osubventionerade arbeten, fördelat efter inskrivningstid. Som

48 Arbetskraften som andel av befolkningen har minskat något sista året, 47 I avsnitt 5.3.1 redogörs att subventionerade anställningar är den insats men även med detta mått är minskningen betydligt mindre än under som har störst effekt på sannolikheten att efter insatsen få ett arbete till 1990-talskrisen. rådande lönestruktur. Någon utvärdering av nystartsjobben har dock 49 Se Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget augusti 2009 och ännu inte publicerats. Riksbankens rapport Penningpolitisk uppföljning september 2009.

PROP. 2009/10:1

Diagram 5.18 Arbetskraft (16–64 år) under nuvarande

bättre till följd av regeringens reformer, tidigare

lågkonjunktur och under 1990-talskrisen

strukturella reformer samt en förbättrad löne- Index, sista kvartal innan recessionen inleds = 100 bildning.

102

Diagram 5.19 Arbetslöshet (16–64 år) under nuvarande lågkonjunktur och under 1990-talskrisen

100 Procent av arbetskraften

14 98 12

10 96 1990 k 2 2008 k 1 8

6 94 89k2 90k2 91k2 92k2 93k2 94k2 95k2 96k2 97k2 4 07k1 08k1 09k1 10k1 11k1 12k1 1990 k 2 2008 k 1 2 Anm.: Indexerade kvartalsförlopp, 16–64 år. Förklaringen avser kvartal då index = 100. Streckad linje avser egen prognos. 0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 90k2 91k2 92k2 93k2 94k2 95k2 96k2 97k2 98k2 99k2 00k2 01k2 08k1 09k1 10k1 11k1 12k1 I avsnitt 5.3 argumenterades för att regeringens Anm.: Kvartalsförlopp, 16–64 år. Förklaringen avser sista kvartal innan BNP började

långsiktiga politik inneburit att arbetsmarknaden falla vid respektive recession. Streckad linje avser egen prognos. har blivit mer anpassningsbar. Det innebär att Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

den tid det tar för arbetsmarknaden att återhämta sig från en störning i arbetskraftsefterfrå-

gan borde ha kortats ned, dvs. att graden av per-

Regeringens bedömning

sistens i arbetslösheten har minskat. Diagram

5.19 illustrerar arbetslöshetens utveckling under I avsnitt 5.4 har diskuterats om regeringens vidnuvarande lågkonjunktur och under 1990-talet. tagna reformer har avsedd effekt, dvs. huruvida Diagrammet visar att arbetslösheten bedöms öka de bidrar till en varaktigt högre sysselsättning. till 1990-talets nivåer men från ett betydligt Det är av naturliga skäl inte möjligt att redan nu högre utgångsläge. Under 1990-talskrisen sexdra några säkra slutsatser. Däremot är det möjfaldigades arbetslösheten inom loppet av några ligt att med hjälp av olika indikatorer bedöma år. Nu fördubblas arbetslösheten. En bidragande om politiken verkar i rätt riktning. orsak till att arbetslösheten stiger är bedöm- Det är inte praktiskt möjligt att redovisa inningen att fler personer stannar kvar i arbetsdikatorer som ger en fullständig bild av regerkraften, vilket i sig är mycket positivt. Av diaingens politik. I stället har avsnittet fokuserat gram 5.19 framgår också att regeringen bedömer att arbetslösheten vänder ned något långsam- på några centrala indikatorer. Sjukskrivning-

mare än under 1990-talskrisens första del, en be- arna fortsätter att minska liksom antalet per-

dömning som delas av Konjunkturinstitutet. En soner med sjuk- och aktivitetsersättning. Sök-

bidragande orsak är att arbetskraftsdeltagandet aktiviteten bland arbetslösa har ökat och

inte förväntas minska lika mycket som under antalet nystartsjobb blir allt fler. Arbetskrafts-

1990-talskrisen. Om inga nya negativa makro- deltagandet är fortsatt högt trots lågkonjunkekonomiska störningar inträffar bedöms arbets- turen. Detta indikerar att den varaktiga syssel-

lösheten fortsätta ned efter 2012. Under 1990- sättningen på sikt kommer att öka. Det låga talskrisen kom i stället arbetslösheten att utflödet till arbete för personer med långa in-

återigen öka och den blev t.o.m. ännu högre skrivningstider är bekymmersamt, även om det under 1997 än under 1994. Det var en sannolikt delvis förklaras av konjunkturut-

konsekvens av att de offentliga finanserna vecklingen. Regeringen avser att följa utveckbehövde saneras. I dag har Sverige i grunden lingen noga. Regeringens bedömning är att sunda offentliga finanser och risken för en politiken är ändamålsenlig och politikens inutveckling liknande den under 1990-talskrisen är riktning ligger därmed fast. mycket liten. Sammantaget bedömer regeringen i likhet med Konjunkturinstitutet att

arbetsmarknadens anpassningsförmåga har blivit

PROP. 2009/10:1

5.5 Åtgärder för högre sysselsättning get för personer med sjuk- och aktivitetsersätti denna proposition ning. Dessutom förslås en sänkning företagarnas

egenavgifter. Jobbskatteavdraget och sänkningen Målet att varaktigt öka sysselsättningen ligger av företagarnas egenavgifter bidrar till att öka fast. Därmed ligger även politikens långsiktiga den varaktiga sysselsättningen. De andra åtgärinriktning fast. I denna proposition föreslår re- derna motiveras av att de är fördelningspolitiskt geringen förstärkta åtgärder för att stimulera ef- riktiga. En positiv effekt av samtliga åtgärder är terfrågan, dämpa fallet i sysselsättning samt att de stimulerar efterfrågan i ekonomin genom motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga att hushållens disponibla inkomster blir högre, nivåer. Det överensstämmer med ovanstående och därmed dämpas fallet i sysselsättning. 50 riktlinjer för sysselsättningspolitiken i en djup lågkonjunktur. Åtgärderna kompletterar de åtgärder regeringen föreslog i propositionen Åt- Motverka persistens gärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) samt i 2009 års ekonomiska vårpro- Förstärkning av jobbskatteavdraget position (prop. 2008/09:100). För att motverka att krisen leder till en varaktigt lägre sysselsättning föreslås att jobbskatteavdraget förstärks. Som diskuterades ovan stimulerar Dämpa fallet i sysselsättning jobbskatteavdraget efterfrågan i ekonomin, vilket i sin tur dämpar fallet i sysselsättning. Jobb- För att direkt dämpa fallet i sysselsättning före- skatteavdraget är också välmotiverat genom att slås temporärt ökade statsbidrag till kommuner det upprätthåller arbetsutbudet, både på kort och landsting. Kommunerna och landstingen och lång sikt. Anledningen är bl.a. att jobbskatstår för ca 25 procent av sysselsättningen. Den teavdraget gör arbete mer lönsamt och därmed djupa lågkonjunkturen sätter denna sektor i bidrar till att öka sökaktiviteten bland personer ekonomin under stark press eftersom den fal- som står utan arbete. lande sysselsättningen leder till vikande skatte- Sammantaget medför därför jobbskatteavdraintäkter. Det är både kostnadseffektivt och nöd- get att sysselsättningen tar fart snabbare. Jobbvändigt att motverka en tillfällig skatteavdraget har också en långsiktigt gynnsam sysselsättningsnedgång i denna sektor. Ökade fördelningspolitisk profil eftersom den dispostatsbidrag till kommuner och landsting motver- nibla inkomsten ökar mest, procentuellt sett, i kar uppsägningar och att kommunsektorn där- hushåll med relativt låga inkomster. igenom tvingas föra en procyklisk politik Genom att motverka neddragningar i kommunerna Behov av ökad aktivering av arbetslösa ökar också möjligheter att tillhandahålla Arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgift välfärdstjänsterna på rimlig nivå under krisens under lågkonjunkturen är att förhindra att fler akuta skede. blir långtidsarbetslösa samtidigt som konkur- För att tillvarata lediga resurser inom bygg- renskraften bland dem som varit utan arbete unsektorn föreslås ytterligare resurser till den stat- der lång tid upprätthålls. liga infrastrukturen. Dessa resurser kan användas Stödet till korttidsarbetslösa föreslås därför för insatser inom både väg- och järnvägsområdet volymmässigt öka med huvudsakligen samma i syfte att dämpa sysselsättningsnedgången och inriktning som angavs i propositionen Åtgärder förbättra landets infrastruktur vilket på sikt för jobb och omställning samt i 2009 års ekoskapar förutsättningar för en varaktigt hög sys- nomiska vårproposition. Resurserna ska ytterliselsättning. gare fokuseras på fler praktikplatser och på att Regeringen föreslår också ett fjärde jobbskat- sökaktiviteten upprätthålls på en god nivå. Dessteavdrag (se även diskussion nedan), sänkt skatt utom föreslås en ny aktiveringsinsats Lyft inom för pensionärer samt en höjning av bostadstilläg- statliga och kommunala bolag och verksamheter och ideella organisationer med viss verksamhet. Aktiveringsinsatsen ska vara inom miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och skola. Åtgärden syftar till att arbetslösa ska upprätthålla kontakten med arbetslivet samtidigt som den kan ses 50 I avsnitt 6 beskrivs hur åtgärderna bedöms påverka den makroekonomiska utvecklingen.

PROP. 2009/10:1

som en investering i vår miljö och omsorg. För har utarbetat och som i det längre perspektivet att säkerställa implementering och antalet platser syftar till bland annat ett bättre fungerande uti Lyft avser regeringen att ge Arbetsförmed- bildningssystem. På sikt är en väl fungerande lingen i uppdrag att tillsätta en förhandlingsper- skola den bästa åtgärden för att förbättra arson. Denna person, som ska ingå i Arbetsför- betsmarknadssituationen för unga. medlingens organisation, kommer att ha till uppgift att informera och förhandla fram aktive- Temporära utbildningssatsningar ringsplatser. En tillfällig satsning på utbildning bidrar också Stödet för långtidsarbetslösa föreslås även till att motverka persistens på flera olika sätt. En fortsättningsvis inriktas på att erbjuda plats i effekt är att utbildning leder till att de som utbiljobb- och utvecklingsgarantin, i jobbgarantin för dat sig får högre produktivitet och därmed blir ungdomar samt genom nystartsjobb. I syfte att mer anställningsbara. Utbildning kan också vara säkerställa kvaliteten i jobb- och utvecklings- ett sätt att undkomma stigmatiserande arbetsgarantin kommer fler deltagare att erbjudas akti- löshet. Det senare innebär att även om utbildverings- och utbildningsinsatser. Den nya aktive- ningen i sig inte påverkar individens produktiviringsinsatsen Lyft och arbetsmarknadsutbildning tet, så upprätthåller den individens chanser att ska även kunna erbjudas till deltagare i garanti- senare få ett arbete. Så kan t.ex. vara fallet om arerna. betsgivare anser att lång tid i arbetslöshet, kor- För att kunna bibehålla kvaliteten i Arbets- rekt eller felaktigt, indikerar att en person är förmedlingens verksamhet när arbetslösheten mindre kompetent än en person som inte varit förväntas stiga kraftigt föreslår regeringen för- arbetslös lika länge men som i övrigt har likvärstärkta resurser till Arbetsförmedlingen. Ar- diga meriter. Ytterligare en effekt av utbildning betsförmedlingen föreslås även tillföras resurser är att jobbchanserna för de arbetslösa som inte med anledning av sjukförsäkringsreformen (se utbildar sig ökar. Orsaken är att sysselsättningen nedan). på kort sikt är mer eller mindre given och när fler personer väljer att utbilda sig minskar ar- Insatser för ungdomar betslösheten. När arbetskraftsefterfrågan vänder För att bekämpa ungdomsarbetslösheten före- uppåt igen är det dock viktigt att människor inte slås intensifierade förmedlingsinsatser och fler stannar kvar i olika åtgärder utan söker arbete insatser inom jobbgarantin för ungdomar. Nya för att undvika flaskhalsproblem och överhettinsatser inom jobbgarantin inkluderar den nya ning. aktiveringsåtgärden (Lyft), stöd till start av Regeringen föreslår därför i denna proposition näringsverksamhet svenska för invandrare (sfi) en tillfällig ökning av antalet utbildningsplatser och arbetslivsinriktad rehabilitering. Det ska inom såväl komvux, yrkesvux, yrkeshögskolan, också bli möjligt att delta i jobbgarantin för som universitet och högskola. ungdomar på deltid för att under resterande Snabbare etablering på arbetsmarknaden för tid studera inom den kommunala vuxenutbildnyanlända invandrare ningen. Deltagarna i jobbgarantin ges också En stor potential för att snabbt öka möjlighet att studera sfi på deltid samtidigt arbetskraftsutbudet finns inom gruppen utrikes som de resterande tid deltar i andra aktiviteter födda och en förbättrad integration på inom jobbgarantin. Som ett komplement till arbetsmarknaden är därför central. Regeringen den utbildning som erbjuds inom jobbgarantin inför ett nytt system för att uppnå en snabbare för ungdomar idag föreslås också en extra stuetablering på arbetsmarknaden för nyanlända diemotiverande insats för arbetslösa ungdomar invandrare. Det reformerade systemet innebär som inte avslutat sin gymnasieutbildning. Inbl.a. att en ersättning införs som stärker satsen innebär fler utbildningsplatser inom individens incitament både att aktivt delta i aktifolkhögskolorna. Även det utökade antalet viteter och att arbeta vid sidan av etableringsplatser inom det reguljära utbildningssystemet aktiviteter och att Arbetsförmedlingen får en som diskuteras nedan syftar till att förbättra tydligare roll och ett samordnande ansvar för att kompetensen och arbetsmarknadssituationen påskynda den nyanländes etablering. för unga. Sammantaget ligger dessa åtgärder väl i linje med den ungdomsstrategi regeringen

PROP. 2009/10:1

Vägen tillbaka till arbete förbättras gärder i syfte att dämpa fallet i sysselsättningen Till följd av sjukförsäkringsreformen kommer ca och minska risken för att arbetslösheten biter sig 54 000 personer att lämna sjukförsäkringen fast på höga nivåer under lång tid. Trots dessa under 2010 på grund av att deras dagar med åtgärder är det oundvikligt att konjunktursjukpenning eller tillfällig sjukersättning tar slut. nedgången får allvarliga återverkningar på Många av dessa beräknas då i stället behöva stöd arbetsmarknaden. Särskilt oroande är risken att av arbetsförmedlingen. Regeringen föreslår där- arbetslösheten når höga nivåer samt att för åtgärder som sammantaget ökar möjlig- människor slås ut från arbetsmarknaden mer heterna till en återgång till arbete för dessa eller mindre permanent. Det är därför viktigt att personer. En person vars dagar tagit slut men fortsätta följa utvecklingen på arbetsmarknaden som på grund av sjukdom uppenbarligen inte med en bred uppsättning indikatorer som snabbt kan påbörja eller delta i ett arbetsmarknads- kan upptäcka en sådan utveckling samt ha en politiskt program ska kunna få fler dagar med beredskap för att på olika sätt anpassa politiken. ersättning från sjukförsäkringen. Det kan Regeringens bedömning är att det är fortsatt exempelvis handla om personer som vårdas på viktigt att följa arbetsmarknadsutvecklingen för sjukhus eller motsvarande. grupper med en svag förankring på arbets- För att säkerställa ett särskilt stöd från marknaden samt att följa arbetsmarknadens Arbetsförmedlingen till personer som lämnar anpassningsförmåga, t.ex. i termer av yrkessjukförsäkringen införs ett nytt arbetsmarknads- mässig och geografisk rörlighet. politiskt introduktionsprogram som syftar till Analysen i avsnitt 5.2.2 ger inga indikationer att kartlägga den enskildes förutsättningar och på att äldre personer (55–74 år) och personer behov av insatser. Programmet varar i längst tre med funktionsnedsättning som medför nedsatt månader och efter programmet föreslås en arbetsförmåga hittills har drabbats hårdare av möjlighet att snabbare kvalificera sig till jobb- krisen än andra. Äldre personer som förlorar sina och utvecklingsgarantin. För att bredda vägarna arbeten möter emellertid en svår arbetstillbaka till arbete för personer med en marknadssituation. Långtidsarbetslösheten är funktionsnedsättning som innebär nedsatt hög och risken för att de lämnar arbetskraften arbetsförmåga föreslår regeringen vidare att med avtalspension eller via sjukskrivning och resurserna till gruppen ökas. Regeringen föreslår sjuk- och aktivitetsersättningar är hög. också ett antal åtgärder för att det ska bli lättare Erfarenheterna från 1990-talskrisen visar också för personer som varit frånvarande från att äldre personer som blev arbetslösa under arbetsmarknaden på grund av sjukdom att kunna krisen fick betydligt svagare förankring på få tillgång till arbetslöshetsersättning. Vidare arbetsmarknaden under lång tid än yngre föreslås att personer som deltar i arbets- personer som blev arbetslösa. Det är mycket marknadspolitiska program som längst ska viktigt att motverka ett tidigt utträde från kunna vara sjukfrånvarande med bibehållen arbetsmarknaden bland äldre. I avsnitt 10 visas ersättning i en månad. Personer som på grund av att en ökad genomsnittlig utträdesålder är en av sjukdom lämnat introduktionsprogrammet, de viktigaste vägarna att gå för att säkerställa jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin hållbarheten i de offentliga finanserna. för ungdomar ska ha möjlighet att inom 12 Regeringen kommer att följa utvecklingen för månader återinträda i motsvarande arbets- äldre och övriga relativt svaga grupper noga och marknadspolitiska program när han eller hon vid behov överväga kompletterande åtgärder. tillfrisknat. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är en grupp med stora svårigheter på arbetsmarknaden. Kunskapen om denna grupps arbetsmarknads-

5.6 Det fortsatta arbetet relaterade problem är dock mycket bristfällig.

Det är svårt att med tillgänglig information Regeringens långsiktiga reformarbete har föroch statistik följa och analysera gruppens bättrat arbetsmarknadens funktionssätt och arbetsmarknadssituation. Av detta skäl har därmed skapat förutsättningar för en varaktig regeringen initierat arbeten som syftar till att högre sysselsättning. Den ekonomiska krisen har förbättra kunskapsläget och regeringen avser dock föranlett kraftfulla kompletterande åt-

PROP. 2009/10:1

att återkomma med förslag på indikatorer för Appendix

att följa arbetsmarknadsläget för denna grupp. Den ekonomiska krisen har hittills drabbat Målen för sysselsättningspolitiken regioner och yrkesgrupper ojämnt. Det beror bl.a. på att vissa branscher drabbats särskilt hårt Det övergripande målet för politiken av den ekonomiska krisen och att dessa I Budgetpropositionen för 2008 slog regeringen branscher är koncentrerade till vissa regioner och fast att sysselsättningspolitikens viktigaste uppyrkeskategorier (t.ex. inom fordonsindustrin). gift är att öka den sysselsättningsnivå som är En konsekvens av detta kan bli att regionala och förenlig med stabil inflation och ekonomisk bayrkesmässiga obalanser byggs upp eller förstärks. lans i övrigt (den s.k. varaktiga sysselsättningen). Jobbskatteavdraget, satsningar på intensifierad Målsättningen innebär att det är sysselsättningsförmedlingsverksamhet samt på reguljär ut- nivån i genomsnitt över en konjunkturcykel som bildning och arbetsmarknadsutbildning syftar till ska öka. att motverka en sådan utveckling. Det är dock viktigt att följa hur rörligheten på arbets- En sysselsättningspolitik för ökad välfärd marknaden utvecklas framöver för att vid behov Sysselsättningspolitiken kan bidra till att förmotverka att arbetslösheten biter sig kvar i de bättra välfärden och välfärdens fördelning geregioner och branscher som drabbats extra hårt. nom åtgärder som gör att fler människors kom- Detta gäller både den yrkesmässiga och den petens och vilja att arbeta tas tillvara på bästa geografiska rörligheten. I detta sammanhang blir sätt. Det handlar bl.a. om åtgärder som ökar andet dessutom viktigt att följa upp Arbets- talet personer som arbetar men också åtgärder förmedlingens arbete med att öka den yrkes- som ökar antalet arbetade timmar bland dem mässiga och geografiska rörligheten. som redan arbetar. BNP är nu på väg att stabiliseras och förväntas För att bedöma vilka åtgärder som är prioriteöka något under 2010. Läget på arbetsmarkna- rade är det viktigt med ett beslutsunderlag som den bedöms däremot förvärras under 2010 och besvarar tre frågeställningar. Regeringen måste återhämtningen i sysselsättningen väntas först ha kunskap om vilka de väsentliga problemen på under 2011. Läget är dock svårbedömt och det arbetsmarknaden är som håller nere den varakkan ta både kortare och längre tid innan åter- tiga sysselsättningen. Det är dessutom viktigt att hämtningen börjar. Det gäller därför att ha en veta vilka åtgärder som kan antas lösa problemen beredskap för detta. Om arbetskraftsefterfrågan på bästa sätt. Därtill behövs information om huvänder uppåt snabbare än förväntat är det viktigt ruvida de åtgärder som genomförts är framatt än snabbare minska åtgärdsvolymerna till gångsrika eller om politikens inriktning måste korttidsarbetslösa och ungdomar än vad som nu förstärkas eller läggas om. förutses i prognosen. I en förbättrad konjunktur Det kan tyckas självklart att prioriteringarna riskerar annars insatserna att göra mer skada än inom sysselsättningspolitiken måste bygga på en nytta genom att ”låsa in” deltagarna i olika pro- grundlig analys av dessa frågeställningar. Det har gram när det mest ändamålsenliga är ett fokus på dock inte alltid skett och hittills inte heller varit jobbsökande. Antagligen kommer dock fler att möjligt eftersom kunskapen kring frågeställstå längre från ett arbete efter än före krisen. Re- ningarna är ofullständig. En av sysselsättningsgeringen följer utvecklingen noga. Om i stället ramverkets huvuduppgifter är därför att på ett återhämtningen tar längre tid måste en bered- strukturerat sätt ge svar på dessa frågor. skap finnas för att ytterligare krisåtgärder kan Kvantitativa mål för sysselsättningspolitiken? behövas. Rätt utformade kan mål, dock inte nödvändigtvis kvantifierade mål, för sysselsättningspolitiken bidra till att människors kompetens och vilja att arbeta tas tillvara på bästa sätt och därmed ge en högre välfärd. För det första genom att målen tydliggör avsikten och inriktningen på politiken. För det andra genom att väl formulerade mål underlättar för politiker och andra beslutsfattare att fokusera och styra åtgärderna mot de mest väsentliga problemen på arbetsmarknaden. För

PROP. 2009/10:1

det tredje genom att tydliga mål underlättar utgöra ett bra beslutsunderlag för sysselsättuppföljning och utvärdering av politiken. ningspolitiken: 51 Regeringen bedömer att det övergripande (1) Hur många människor i befolkningen i armålet för politiken inte bör kompletteras med betsför ålder arbetar och vad gör de som inte arexplicita siffersatta mål för enskilda indikatorer, betar? Kunskap om detta är viktigt, eftersom det t.ex. för sysselsättningsgrad eller arbetslöshet. bl.a. ökar chanserna att upptäcka en utveckling Tidigare erfarenheter av sådana kvantitativa mål som innebär att sjukfrånvarande och arbetslösa inom sysselsättningspolitiken har visat att de kan lämnar arbetskraften och därmed kommer allt vara problematiska och leda politiken fel (se mer längre från arbetsmarknaden. detaljerad redogörelse i Budgetpropositionen för (2) Bland personer som inte arbetar är frågan: 2008). Hur länge sedan var det som de arbetade? Svaret Regeringens bedömning är också att utveck- på frågan är viktigt, eftersom en persons chanser lingen på arbetsmarknaden måste bevakas med att få ett arbete minskar med tiden som arbetsen bred uppsättning indikatorer som beskriver lös. arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen (3) Hur ser pågående förändringar på arbetsi arbetsför ålder. Det innebär bl.a. indikatorer marknaden ut? Denna frågeställning kan besvasom följer utvecklingen av såväl sysselsättning, ras genom att följa hur personer byter arbetsarbetslöshet som sjukfrånvaro, samt indikatorer marknadstillstånd, t.ex. från arbetslöshet till som beskriver vad personer utanför arbetskraf- arbete. Sådan s.k. flödesstatistik är särskilt värten har för huvudsaklig verksamhet. Det blir vis- defull, eftersom den snabbt fångar upp pågående serligen mer komplicerat att följa upp om politi- (positiva eller negativa) förändringar på arbetsken har avsedd effekt men en bred ansats har marknaden. betydligt större potential att identifiera väsent- Dessa tre frågeställningar kan åskådliggöras liga problem på arbetsmarknaden och att på ett med det s.k. AKU-trädet, som delar in befolkändamålsenligt sätt följa upp om politiken leder ningen i arbetsför ålder i de olika tillstånden (se till varaktigt högre sysselsättning. figur 1) enligt AKU:s definitioner. 52 Rätt utformade kan en fördel med kvantitativa Samarbetet mellan Regeringskansliet och SCB mål vara att de kan bidra till ökad tydlighet och har bl.a. resulterat i att SCB sedan november därigenom till bättre fokus i politiken. För att 2008 publicerar nya indikatorer på arbetsmarksådana kvantitativa mål ska fungera ändamåls- nadssituationen baserade på nuvarande urvalsenligt krävs att de är preciserade utifrån syssel- storlek i AKU . Regeringen har även tillfört 53 sättningspolitikens prioriterade områden och att SCB resurser för att utöka urvalet i AKU med måluppfyllelse inte kan nås genom att utnyttja 24 000 individer per kvartal från och med andra egenheter i statistiken. Tidigare erfarenheter vi- kvartalet 2009. Med hjälp av urvalsökningen blir sar att detta har varit svårt att åstadkomma. det bl.a. möjligt att betydligt mer detaljerat än tidigare följa hur personer byter mellan olika arbetsmarknadstillstånd. Publiceringen av statisti- Regeringens satsningar på ken där hela det större urvalet används planeras arbetsmarknadsstatistiken ske från och med november 2009.

En av de viktigaste statistikkällorna för att följa utvecklingen på arbetsmarknaden för hela befolkningen i arbetsför ålder är SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Sedan ett par år tillbaka pågår ett samarbete mellan Regeringskansliet och SCB som syftar till att vidareutveckla statistiken. Det är framför allt tre frågor som statistiken ska ge information om för att 51 Se Budgetpropositionen för 2009 (Finansplanen, appendix 1) för en mer utförlig beskrivning av frågeställningarna. 52 För mer precisa definitioner hänvisas till SCB:s hemsida eller Budgetpropositionen för 2009 (Finansplanen, appendix 1). 53 AKU är en intervjuundersökning som baserar sig på ett kvartalsvist urval om ca 64 000 personer. Intervjufrågorna avser individernas arbetsmarknadssituation.

PROP. 2009/10:1

Figur 1 Några centrala begrepp i AKU

situationen på arbetsmarknaden. Statistiken kommer att publiceras löpande i den Befolkningen Befolkningen ekonomiska vårpropositionen samt i budgetpropositionen. För mer information om arbetsmarknadsstati- I arbetskraften I arbetskraften Ej i arbetskraften Ej i arbetskraften stiken och motiven till dessa satsningar, se 2009 Huvudsaklig Huvudsaklig års ekonomiska vårproposition (prop. verksamhet: verksamhet: 2008/09:100). Sysselsatta Sysselsatta Arbetslösa Arbetslösa •Heltidsstudier •Heltidsstudier •Sjuka •Sjuka •Pension •Pension •Övriga •Övriga I arbete I arbete Tillf. från- Tillf. frånvarande varande hela hela veckan veckan

Frånvaro- Frånvaroorsak: orsak: •Sjuk •Sjuk •Semester •Semester •Föräldra- •Föräldraledig ledig •Övriga •Övriga

Ytterligare ett utvecklingsarbetet har bedrivits tillsammans med SCB i syfte att förbättra statistiken över antalet personer som får ersättning från trygghetssystemen vid arbetslöshet och sjukdom. Denna statistik ger information om 54 arbetsmarknadssituationen, eftersom antalet ersättningsmottagare varierar med arbetsmarknadsläget. En fördel med transfereringsstatistiken är att den är totalräknad för hela befolkningen och det är därför möjligt att bryta ned statistiken på betydligt fler demografiska grupper och utbildningskategorier än AKU. 55 Transfereringsstatistiken har dock betydligt längre eftersläpning än AKU (två kvartal). Den nya statistiken levereras till Regeringskansliet varje kvartal för uppföljning och analys av

54 De ersättningar som är av speciellt intresse för att beskriva arbetsmarknadssituationen är arbetslöshetsersättning, ersättning vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program, sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Det är också önskvärt att inkludera ekonomiskt bistånd. Men eftersom bidraget ges till hushållet och det inte finns statistik kring varför hushållet behöver bidraget (t.ex. arbetslöshet) är det i nuläget inte möjligt att redovisa sådan statistik. 55 Det är dock viktigt att komma ihåg att t.ex. ungdomar och utrikes födda som nyligen kommit till Sverige i mindre utsträckning än andra kvalificerar sig för ersättning.

6 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2009/10:1

6 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden har skiftat från att ha dominerats av negativa risker till att vara mer balanserad. • Den djupaste globala konjunkturnedgången sedan 1930-talskrisen har drabbat den exportberoende svenska ekonomin hårt. På I detta avsnitt redovisas prognosen för den ekokort tid har svensk BNP fallit markant. Till- nomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden växten bedöms bli kraftigt negativ 2009. till och med 2012. 56 Dessutom analyseras två al-

• En stabilisering av omvärldsefterfrågan, en ternativa scenarier för den ekonomiska utveckexpansiv finans- och penningpolitik samt en lingen framöver.

normalisering på finansmarknaderna bidrar

Tabell 6.1 Nyckeltal, nuvarande prognos och prognos i

till att BNP stabiliseras och börjar öka svagt

2009 års ekonomiska vårproposition inom parentes

2010. Först 2011 väntas tillväxten ta fart. Procentuell förändring om annat ej anges • Läget på arbetsmarknaden försämras snabbt. 2009 2010 2011 2012 Sysselsättningen faller kraftigt 2009 och BNP -5,2 (-4,2) 0,6 (0,2) 3,1 (2,4) 3,8 (4,0) 2010 för att stabiliseras kring årsskiftet 1 Sysselsatta -2,6 (-2,8) -3,5 (-3,3) -0,5 (-1,0) 0,9 (0,6) 2010/2011. Arbetslösheten bedöms stiga till Arbetade -3,9 (-4,4) -1,5 (-2,3) 0,3 (-0,6) 0,2 (-0,2) 11,6 procent 2011 för att därefter falla tilltimmar baka. Produktivitet -1,3 (0,3) 2,1 (2,5) 2,7 (3,1) 3,6 (4,2) • Den djupa lågkonjunkturen innebär att re- 2 Arbetslöshet 8,8 (8,9) 11,4 (11,1) 11,6 (11,7) 10,9 (11,3) sursutnyttjandet faller kraftigt de närmaste 3 Timlön 3,1 (3,3) 2,0 (2,2) 1,9 (2,2) 2,3 (2,5) åren. Resursutnyttjandet är mycket lågt un- 4 KPI -0,4 (-0,4) 0,4 (0,3) 0,8 (0,8) 1,8 (1,5) der hela perioden 2009–2012. 1 15–74 år. 2 • Det låga resursutnyttjandet medför att såväl I procent av arbetskraften, 15–74 år. 3 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. löner som priser kommer stiga långsamt de 4 Årsgenomsnitt. Källa: Egna beräkningar. närmaste åren.

• De åtgärder som regeringen genomfört och de som föreslås och aviseras i denna proposition bedöms bidra till att stimulera efterfrågan och dämpa fallet i sysselsättningen samt främja att sysselsättningen kan ta fart tidigare och kraftfullare när väl konjunkturen vänder uppåt. 56 I arbetet med denna prognos har information som fanns tillgänglig till • Jämfört med bedömningen i 2009 års ekono- och med den 21 augusti beaktats. Prognosen är baserad på nu gällande miska vårproposition bedöms fallet i BNP regler och på av regeringen aviserade förslag till riksdagen, inklusive 2009 bli större. Återhämtningen förutses bli förslag i denna proposition. I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga något starkare samtidigt som riskbilden för innehåll i detalj.

PROP. 2009/10:1

6.1 Internationell och finansiell köpt olika instrument på obligationsmarknaekonomi derna för att underlätta kreditförsörjningen och

den allmänna situationen på de finansiella mark- Tecken på en stabilisering i världsekonomin naderna. Sammantaget har situationen på finansmark- Världsekonomin befinner sig i en djup lågkon- naderna förbättrats kraftigt sedan hösten 2008, junktur. I flera av världens ledande industrina- och fortsatt att förbättras under våren och somtioner har BNP fallit kraftigt sedan hösten 2008. maren 2009. Skillnaden mellan den ränta ban- Under andra kvartalet 2009 stabiliserades kerna betalar när de lånar av varandra på interdock BNP-utvecklingen i världens ledande indu- bankmarknaden och räntan på statsskuldväxlar – strinationer, och därmed även i den globala eko- den så kallade TED-spreaden – har till exempel nomin som helhet. Stabiliseringen kan förklaras minskat (se diagram 6.1), och ligger nära nivåer av en förbättrad situation på finansmarknaderna, som kan anses normala för en lågkonjunktur. en fortsatt expansiv penning- och finanspolitik samt allmänt mer positiva framtidsförväntningar

Diagram 6.1 TED-spreadar i Tyskland, Sverige och Förenta staterna

och minskad oro bland både företag och hushåll. Procentenheter Även världshandeln har under våren 2009 börjat 5 visa tecken på stabilisering efter att tidigare ha

Tyskland

fallit kraftigt. 4 En bidragande faktor till att fallet i världseko-

Sverige

nomin har bromsat in är att BNP-tillväxten i 3 Förenta staterna Kina har utvecklats i god takt under våren och sommaren 2009. Bakom uppgången ligger bland 2 annat stora statsunderstödda investeringar i infrastruktur. Kina bedöms bli en viktig faktor i 1 konjunkturvändningen genom att landets import fortsätter att öka de närmaste åren, vilket i sin 0 tur stärker produktionen i andra länder. 08 09 Källa: Reuters. Under hösten 2009 och vintern 2010 väntas dock global BNP-tillväxt hållas tillbaka något till Trots att läget på finansmarknaderna har förbättföljd av influensapandemin (se fördjupningsrats väntas svåra prövningar framöver. Exempelrutan ”Makroekonomiska effekter av influensavis förväntas flera banker redovisa ytterligare pandemin”). Som en effekt blir global BNP-tillkreditförluster både i Förenta staterna och i växt marginellt lägre under 2009 och 2010 än om euroområdet. Det är delvis en effekt av finansinfluensapandemin inte inträffat. krisen men också en konsekvens av den djupa lågkonjunkturen.

Den finansiella krisen har dämpats betydligt

Stigande börskurser och tecken på mer

Regeringar och centralbanker i ett stort antal

stabila bostadsmarknader

länder har genom aktiv finans- och penningpolitik bidragit till att mildra effekterna av den finan- Internationella börser föll kraftigt under hösten siella krisen och minska risken för världsdepresoch vintern 2008, men har sedan i mars 2009 sion. Sedan början av oktober 2008 har den återtagit en större del av nedgången, vilket tro- Europeiska centralbanken sänkt räntan från 4,25 ligtvis speglar den minskade risken för världstill 1 procent medan den amerikanska centraldepression och i övrigt förbättrade framtidsförbanken har sänkt räntan från 2 procent till interväntningar. vallet 0–0,25 procent. De låga räntorna väntas Den finansiella krisen började med problem bestå under stora delar av 2010 och först mot på den amerikanska bolånemarknaden och har slutet av året förväntas centralbankerna börja sedan orsakat försvagningar på bostadsmarknahöja styrräntorna. derna i många andra OECD-länder. I Förenta Som ett led i bekämpningen av den finansiella staterna finns det dock alltfler tecken på att bokrisen har centralbankerna i en del länder även stadsmarknaden håller på att stabiliseras. Ett

PROP. 2009/10:1

tecken är att antalet sålda hus per månad och Långsam återhämtning i euroområdet antalet nybyggnationer inte längre minskar. Ett annat exempel är att prisfallet på bostäder väntas Euroområdet ligger senare i konjunkturcykeln avta i slutet av 2009. än Förenta staterna. Hushållens konsumtion I euroområdet är bilden av bostadsmarknaden dämpas bl.a. av hög och stigande arbetslöshet mer splittrad. Stora problem har uppstått i länder och minskade förmögenhetsvärden. Företagens som Spanien och Irland medan prisnedgångarna i investeringar tyngs av att kapacitetsutnyttjandet exempelvis Tyskland än så länge har varit små. ligger på en mycket låg nivå, men också av fortsatta svårigheter att få krediter.

Ekonomin i Förenta staterna vänder uppåt

Diagram 6.2 BNP-tillväxt i Förenta staterna och euroområdet

Procentuell förändring Tecknen på en stabilisering av den amerikanska 4 ekonomin blir allt fler. Företagen har lyckats reducera sina stora lager, och i takt med att ned- 3 dragningarna av produktionen planat ut har även 2 sysselsättningsfallet dämpats. I kombination 1 med den successiva stabiliseringen på bostads- 0 och finansmarknaderna har detta lett till att 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 -1 stämningsläget bland både företag och konsu- -2 menter har förbättrats, om än från låga nivåer. Förenta staterna -3 Denna utveckling väntas fortsätta och leda till en

Euroområdet

försiktig konsumtionsdriven återhämtning 2010. -4 En återhämtning i Förenta staterna bedöms vara -5 Källor: U.S. Department of Commerce, Eurostat och egna beräkningar. av stor betydelse för den globala ekonomins utveckling. Flera av medlemsländerna, exempelvis Spanien Även om det finns flera tecken på en stabilisering av ekonomin i Förenta staterna är bedöm- och Italien, har också en svag internationell konningen att återhämtningen kommer att ske lång- kurrenskraft, eftersom de under flera år har haft samt. De amerikanska hushållens behov av att höga löneökningstakter i kombination med låg öka sitt långsiktiga sparande, fallande förmögen- produktivitetstillväxt. Den tidigare överprodukhetsvärden samt den mycket svaga utvecklingen tionen av bostäder i Spanien väntas också dämpa på arbetsmarknaden och av disponibelinkoms- byggandet under många år framöver. Samtidigt ten, kommer att verka dämpande på konsumtio- bedöms Tyskland, som varit hårt drabbat av nednen och därmed på den ekonomiska återhämt- gången i den internationella handeln, gynnas av ningen. Vidare ligger kapacitetsutnyttjandet på uppgångarna i Asien och Förenta staterna. en mycket låg nivå, vilket hämmar investering- Beroende på det låga kapacitetsutnyttjandet arna. Flera faktorer som verkar dämpande på kan företagen i euroområdet möta den ökade återhämtningen är den fortsatt svaga omvärlds- efterfrågan utan stora investeringar och nyanefterfrågan, fortsatt strama lånevillkor samt avta- ställningar. Följaktligen väntas en fortsatt gande draghjälp från finanspolitiken. mycket svag utveckling på arbetsmarknaden, och Sammantaget väntas därför återhämtningen i därmed även av hushållens inkomster, under hela Förenta staterna bli relativt utdragen jämfört 2010. med tidigare konjunkturcykler. I Förenta I euroområdet väntas BNP falla 2009 till följd staterna väntas BNP börja öka under andra halv- av lägre investeringar och konsumtion. BNP året 2009. Under andra halvåret 2010 väntas väntas sedan öka långsamt under hela perioden BNP växa snabbare än potentiell tillväxt, vilket fram till och med 2012 (se diagram 6.2). En innebär att de lediga resurserna i ekonomin suc- starkt bidragande orsak till att utvecklingen cessivt minskar. väntas bli svagare än under tidigare återhämtningar är att en förhållandevis stor andel av arbetslösheten bedöms bli persistent, dvs. arbetslösheten blir kvar på en högre nivå än före krisen.

PROP. 2009/10:1

Kronan förstärks från en svag nivå bedöms vara som lägst under första kvartalet 2010 för att därefter öka. Bakom uppgången Positiva konjunktursignaler samt förbättrade ligger en stabilisering av efterfrågan från finansiella förhållanden har under sommaren omvärlden och en expansiv finans- och 2009 lett till att den svenska kronan stärkts kraf- penningpolitik. tigt. Kronan är dock fortfarande svag jämfört med situationen före finanskrisens mest kritiska

Diagram 6.3 Svensk BNP

skede under hösten 2008. Små valutor som den Procentuell förändring svenska kronan försvagas ofta vid oro på de 6 finansiella marknaderna. För Sveriges del bidrar 4 också osäkerheten om utvecklingen i de baltiska 2 länderna till att kronan har försvagats. I takt med att de finansiella riskerna minskar och att kon- 0 junkturen förbättras de närmaste åren, bedöms -2 kronan fortsätta att stärkas något. -4 -6 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

6.2 Svensk efterfrågan och

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

produktion

Återhämtningen väntas dock gå långsamt (se 6.2.1 Efterfrågeutvecklingen tabell 6.2). Den främsta anledningen är att lågkonjunkturen är global och att Svensk BNP på väg att stabiliseras exportindustrin därmed inte kan dra igång den svenska ekonomin i samma utsträckning som Den exportberoende svenska ekonomin den gjort under tidigare lågkonjunkturer, t.ex. drabbades hårt av kollapsen i världshandeln som under 1990-talskrisen. Det låga kapacitetsföljde i den globala finanskrisens spår. Samtidigt utnyttjandet i omvärlden hämmar dessutom föll inhemsk efterfrågan när det blev allt svårare svensk export som till stor del består av att låna och osäkerheten om det ekonomiska investeringsvaror och insatsvaror. läget ökade. Även den inhemska efterfrågan utvecklas Världsekonomin befinner sig fortfarande i en svagt. De automatiska stabilisatorerna och djup lågkonjunktur men under våren och regeringens aktiva åtgärder för att stimulera sommaren har det kommit allt fler och tydligare efterfrågan dämpar krisens effekter på den tecken på att de finansiella marknaderna börjar inhemska efterfrågan. Men den djupa nedgången fungera bättre och på att nedgången bromsar in, på arbetsmarknaden och den svaga utvecklingen såväl i omvärlden som i Sverige. av disponibelinkomsten begränsar den privata Förtroendeindikatorer för företag och hushåll konsumtionen. Konjunkturnedgången har också visar att stämningsläget i den svenska ekonomin resulterat i ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande fortfarande är svagare än normalt men att som, i kombination med den fortsatt svaga pessimismen minskat. Inköpschefsindex har efterfrågan från både svenska och utländska konstärkts och företagen väntar sig att order- sumenter, leder till att företagens investeringsingången ska ta fart. Sammantaget är behov är begränsat. Tidigast i början av 2012 bedömningen att BNP är på väg att stabiliseras. väntas BNP nå samma nivå som innan raset det Under hösten ökar dock spridningen av fjärde kvartalet 2008. influensapandemin i världen, vilket leder till att svensk BNP-tillväxt hålls tillbaka något det fjärde kvartalet 2009 och det första kvartalet 2010 (se fördjupningsrutan ”Makroekonomiska effekter av influensapandemin”). För helåret 2009 beräknas svensk BNP falla med 5,2 procent (se diagram 6.3), vilket är den svagaste BNP-tillväxten sedan 1940. BNP-nivån

PROP. 2009/10:1

400

konsumtion 1 467 -0,2 -1,8 1,2 3,0 3,4

10 350

Offentlig 5 konsumtion 834 1,5 1,2 1,1 -0,3 -0,5 300

0

investeringar 615 2,7 -16,6 -6,6 4,0 8,4 -20 100 Lager- 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 1 investeringar 5 -0,6 -0,7 0,4 0,4 0,2 Anm.: Fasta priser. Kvartalsvärdena är säsongrensade. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Export 1 711 1,8 -15,3 2,2 6,7 7,9 Import 1 477 3,0 -16,1 1,3 6,2 7,8 Att återhämtningen inte går snabbare beror på BNP 3 157 -0,2 -5,2 0,6 3,1 3,8 att en stor andel av svensk export består av in- BNP, kalender- satsvaror och investeringsvaror. Efterfrågan på korrigerad 3 154 -0,4 -5,1 0,3 3,1 4,2 sådana varor följer den globala investeringskonjunkturen, vilken väntas ta fart sent i 1 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Anm.: Fasta priser. konjunkturcykeln till följd av det låga kapacitets- Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. utnyttjandet i omvärlden. En särskilt sen och utdragen återhämtning av investeringskonjunkturen väntas i euroområdet, som är mottagare av Ökad omvärldsefterfrågan drar upp exporten nästan hälften av Sveriges export. Tidigast under 2010 andra halvåret 2012 bedöms därför Sveriges exportvolym komma upp i samma nivå som Efter att ha fallit kraftigt fjärde kvartalet 2008 innan raset i slutet på 2008. och första kvartalet 2009 har exporten fortsatt att minska men i betydligt lugnare takt. Flera indikatorer tyder nu på att fallet i global BNP Ljusare utsikter för hushållens konsumtion håller på att plana ut. Förtroendeindikatorer för svenska exportföretag har under våren och Hushållens konsumtion minskade snabbt i slutet sommaren också successivt förbättrats och av 2008. Minskade förmögenhetsvärden på företagen rapporterar en viss ökning av export- grund av fallande priser på finansiella tillgångar, orderingången. stramare kreditvillkor och en allmän oro för den Bedömningen är att exportvolymen blir som ekonomiska utvecklingen, ledde till att hushållen lägst vid årsskiftet 2009/2010 (se diagram 6.4). ökade sitt sparande. Under andra kvartalet 2009 Under 2010 tar den svenska exporten fart i har konsumtionen ökat i takt med att samband med att efterfrågan ökar i Sveriges osäkerheten har minskat och hushållen har blivit viktigaste exportländer. Exporttillväxten får en mindre pessimistiska (se diagram 6.5). Även viss draghjälp av kronan, som trots en successiv successivt lägre räntor och en återhämtning på förstärkning är fortsatt relativt svag. börsen har gynnat konsumtionsutvecklingen.

PROP. 2009/10:1

Diagram 6.5 Hushållens konsumtion och

Offentlig konsumtion fortsätter öka 2009 och

konsumentförtroendet (CCI)

2010

Procentuell förändring Nettotal (jämfört med föregående kvartal)

Kommunsektorns konsumtion har ökat i god

4 40 57

3 30 takt de senaste åren. Även 2009 och 2010 väntas

tjänster, såsom grundskola och gymnasieskola.

Hushållens konsumtion (vänster skala)

För landstingen väntas däremot den demogra- -2 -20

Konsumentförtroende (höger skala)

fiska utvecklingen innebära en ökad efterfrågan -3 -30 94 96 98 00 02 04 06 08 Anm.: I CCI representeras varje kvartal av sista månaden i kvartalet. Sista utfall är juni på hälso- och sjukvård. Eftersom konsumtionen 2009. till stor del bestäms av den demografiska utveck- Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet . lingen får de tillfälliga statsbidrag som under 2009 och 2010 tillförs kommunsektorn relativt Regeringens aktiva åtgärder som aviseras i denna liten effekt på utvecklingen av konsumtionsvoproposition bidrar till att stimulera privat kon- lymen. Däremot påverkas sysselsättningen i 58 sumtion genom att dämpa krisens effekter på kommuner och landsting positivt av statsbidrahushållens disponibla inkomster. Ett fjärde steg i gen. jobbskatteavdraget införs, skatten sänks för År 2011 och 2012 bedöms kommunsektorns ålderspensionärer, egenavgifterna sänks och konsumtion att minska, framför allt till följd av bostadstillägget för personer med aktivitets- och det ansträngda ekonomiska läget inom kommusjukersättning höjs. Utan dessa satsningar skulle ner och landsting. den disponibla inkomsten öka med 0,4 procent Den statliga konsumtionen ökar starkt 2009 2010. Med de föreslagna åtgärderna ökar i stället och 2010. Ökningen förklaras främst av regerden disponibla inkomsten med 1,2 procent. Det ingens aktiva satsningar på rättsväsendet, utbildär dock fortfarande en relativt svag disponibel- ning, infrastruktur och arbetsmarknadspolitik. inkomstutveckling och detta, tillsammans med Under 2011 och 2012 minskar statlig konsumfortsatt oro för utvecklingen på arbetsmark- tion något då en del av regeringens tillfälliga naden, innebär att den privata konsumtionen krisåtgärder fasas ut. utvecklas svagt 2010. Ljusare arbetsmarknadsutsikter, ett stärkt förtroende hos hushållen och fortsatt låga räntor Investeringarna ökar först 2011 gör att sparkvoten faller (se diagram 6.6) och konsumtionen tar fart under 2011 och 2012. Investeringarna minskar kraftigt under hela 2009. Den mycket svaga efterfrågan i omvärlden och i Sverige ligger bakom fallet. Flertalet indi-

Diagram 6.6 Hushållens egna sparande

Andel av hushållens disponibla inkomster katorer tyder på att investeringarna fortsätter att minska även under 2010. Särskilt svag väntas ut- 10 vecklingen bli för industrins investeringar. Indu- 8 6 striföretagen har varit snabba med att anpassa 4 produktionen till den svagare efterfrågan, vilket 2 lett till att kapacitetsutnyttjandet inom industrin 0 har fallit till en historiskt låg nivå (se diagram -2 6.7). Den stora mängden outnyttjade resurser

-4 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Anm.: I eget sparandet ingår inte sparande i avtalspensioner eller PPM-medel. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 57 Kommunsektorn består av kommuner, kommunförbund och landsting. 58 Se beskrivning av prognosmetod i fördjupningsrutan ”Ett nytt mått på offentlig konsumtion” i 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 90).

PROP. 2009/10:1

inom industrin tyder på ett begränsat Fortsatt lageravveckling investeringsbehov framöver. I början av hösten 2008 överraskades företagen av den snabbt vikande efterfrågan vilket med-

Diagram 6.7 Kapacitetsutnyttjandet i industrin och totala investeringar

förde en ofrivillig lageruppbyggnad. Företagen Procentuell förändring Procent var därefter snabba med att minska sin produk- (jämfört med motsvarande kvartal föregående år) tion, vilket avspeglas i kraftiga lageravvecklingar 15 93 redan fjärde kvartalet 2008. Enligt Konjunktur- 10 91 89 institutets barometer från i juli i år anser indu- 5 87 0 striföretagen fortfarande att lagren är för stora 85 -5 men missnöjet har minskat påtagligt jämfört 83 -10 Totala investeringar (vänster skala) 81 med tidigare i år. Industrin väntas fortsätta att avveckla sina la- -15 Kapacitetsutnyttjandet i industrin (höger skala) 79 -20 77 ger under resten av året och under 2010 men i en successivt lägre takt. Därmed väntas lagerbidra- -25 75 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 get till BNP-tillväxten bli positivt redan i slutet Anm.: Kapacitetsutnyttjandet är framskjutet två kvartal. Källa: Statistiska centralbyrån. av 2009. När efterfrågan tar fart under 2011 och 2012 byggs lagren åter upp. Även bostadsinvesteringarna minskar kraftigt under 2009 (se diagram 6.8). Svårigheter att erhålla finansiering hämmar fortfarande byggsek- Importen tar fart när exporten ökar torn, men både nulägesbedömningen och förväntningarna på ett års sikt har blivit mer Den svaga efterfrågan har lett till att importen positiva under våren och sommaren. Bostads- har rasat. Svensk export och investeringar kryminvesteringarna väntas därför stabiliseras under per vilket drar ner exportföretagens och indu- 2010. När finansieringsproblemen successivt strins behov av att importera investeringsvaror avtar bidrar det låga ränteläget till ökade bo- och insatsvaror. Dessutom pågår en lageranpassstadsinvesteringar. ning som ytterligare hämmar importen. Den svaga kronan bedöms också ha dämpat importutvecklingen. Importtillväxten väntas ta fart

Diagram 6.8 Bostadsinvesteringar

2011–2012 i samband med att exporttillväxten Procentuell förändring tilltar och den inhemska efterfrågan stärks. 20

10

6.2.2 Produktionsutvecklingen

0

-10

Svag produktion 2009 och 2010

-20 Näringslivets produktion har fallit kraftigt sedan -30 hösten 2008. De största nedgångarna har skett -40 inom industrin. Indikatorer, såsom produktions- 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 planer och orderingång inom industrin, tyder Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sammantaget på en svag återhämtning framöver. Sammantaget minskar de totala investeringarna Industriproduktionen samvarierar i stor utmed 16,6 procent 2009 och 6,6 procent 2010. In- sträckning med varuexporten och ökar liksom vesteringarna ligger sent i konjunkturcykeln och denna gradvis under 2010–2012. ökar först efter det att export och konsumtion Tjänsteproduktionen bedöms minska både i år tagit fart. Investeringarna ökar i god takt under och 2010. Det är till största del produktionen av 2011 och 2012 men på grund av det kraftiga raset företagstjänster som minskar. Fallet inom under 2009 kommer investeringsvolymen i slutet tjänsteproduktionen är dock litet i förhållande av 2012 inte ha återhämtat sig till nivån före till det fall som skett inom industriproduktionen krisen. under 2009.

PROP. 2009/10:1

Sammantaget bedöms näringslivets produktion arbetskraft utvecklas mycket svagt de närmaste öka svagt 2010, men växa i god takt 2011 och åren. Sysselsättningen väntas dock inte falla i

2012 som en följd av ökad export, konsumtion samma omfattning som under 1990-talskrisen, och investeringar (se tabell 6.3). trots att BNP minskar mer under denna lågkonjunktur. Detta beror bl.a. på att produktionsfallet i arbetskraftsintensiva sektorer som

Tabell 6.3 Näringslivets produktion

Utfall för 2008, prognos för 2009–2012

offentlig sektor och vissa tjänstebranscher inte bedöms bli lika stort som under 1990-talskrisen.

Mdkr Procentuell volymförändring 2008 2008 2009 2010 2011 2012 Varuproducenter 816 -1,6 -13,1 1,9 5,2 6,4 Tabell 6.4 Nyckeltal varav: Industri 544 -3,4 -18,6 3,1 7,0 8,1 Utfall för 2008, prognos för 2009–2012. Procentuell förändring om annat ej anges Bygg 141 2,9 -3,7 -1,1 2,8 4,8 2008 2009 2010 2011 2012 Tjänsteproducenter 1 351 0,4 -2,7 -0,2 3,2 3,9 1 BNP (kalenderkorrigerad) -0,4 -5,1 0,3 3,1 4,2

Näringslivet totalt 2 167 -0,3 -6,6 0,5 3,9 4,8

2 Anm.: Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus Produktivitet -1,4 -1,4 2,4 2,7 3,2 insatsförbrukning. (kalenderkorrigerad) Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Arbetade timmar 1,0 -3,7 -2,1 0,4 1,0 (kalenderkorrigerad) Medelarbetstid -0,1 -1,1 1,5 0,9 0,1 (kalenderkorrigerad)

6.3 Arbetsmarknad, Sysselsatta 15–74 år 1,2 -2,6 -3,5 -0,5 0,9

6 KPI 3,4 -0,4 0,4 0,8 1,8

Sysselsättningen fortsätter minska

6, 7 KPIF 2,7 1,8 0,8 0,7 1,0

6, 7 Det försämrade konjunkturläget syns allt tydli- KPIX 2,5 1,4 0,6 0,4 0,8

Anm.: En utförligare tabell återfinns i tabellsamlingen i bilaga 2. gare på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta har 1 BNP till marknadspris, fasta priser.

minskat med ca 100 000 personer det senaste 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 I procent av arbetskraften. året och indikatorer på arbetsmarknadsläget 4 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. tyder på ett fortsatt fall i sysselsättningen under 5 Enligt konjunkturlönestatistiken. 6 Årsgenomsnitt. resten av 2009. Bland annat visar Konjunkturin- 7 Av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Arbetsförmedlingen, stitutets barometer att företagen planerar att 59 Medlingsinstitutet och egna beräkningar. fortsätta med att minska personalstyrkan.

Antalet nyanmälda lediga platser hos Arbets- Diagram 6.9 BNP, arbetade timmar och sysselsatta

förmedlingen har nästintill halverats det 60 Procentuell förändring

senaste året. Antalet varsel om uppsägning har 8

minskat jämfört med slutet av 2008, men är 6

fortfarande på höga nivåer. 4

Det mycket kraftiga fallet i efterfrågan sedan 2

hösten 2008 har medfört att företagen ännu inte 0

hunnit med att anpassa personalstyrkan till den -2

mycket låga produktionsnivån. En fortsatt an- -4 BNP

passning av arbetsstyrkan till den låga produk-

Arbetade timmar

-6

Sysselsatta, 15-74 år

tionsnivån i kombination med en svag återhämt- -8

ning av produktionen innebär att efterfrågan på 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11

Anm.: Kalenderkorrigerad data för BNP och timmar. Åren fram till 2005 används OECD:s tillbakaskrivna dataserie för sysselsatta då Statistiska centralbyrån ännu inte publicerat länkad statistik. Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

59 Konjunkturbarometern , juli 2009. I näringslivet bedöms sysselsättningen minska

60 med ca 8 procent, motsvarande drygt 240 000 Säljyrken är bortrensade från statistiken för nyanmälda lediga plaster

på grund av dubbelräkning.

PROP. 2009/10:1

personer, från 2008 till 2011. Särskilt hårt drab- att arbetsmarknaden då har visat tecken på för-

bas industrin, där antalet sysselsatta bedöms bättring och att efterfrågan på arbetskraft har

minska med ca 13 procent. Sysselsättningsned- börjat öka.

gången i industrin dämpas dock till följd av bl.a.

ingångna avtal om arbetstidsförkortning.

Diagram 6.10 Arbetskraften och sysselsatta

Även inom den offentliga sektorn minskar Tusental personer

antalet sysselsatta under de närmaste åren, men 5 000 4 900 Arbetskraften inte i samma utsträckning som i näringslivet. 4 800

Sysselsatta

Sysselsättningsnedgången i offentlig sektor sker 4 700 4 600 framför allt i kommunsektorn, vilket till stor del 4 500

beror på sektorns ansträngda ekonomiska läge. 4 400 4 300 De ökade statsbidragen till kommuner och 4 200

landsting om totalt 17 miljarder kronor 2010 4 100 4 000 som aviseras i denna proposition och i 2009 års 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 ekonomiska vårproposition bedöms dock bidra Anm.: Data avser åldersgruppen 15-74 år. Åren fram till 2005 används OECD:s till att motverka nedgången i sysselsättningen i tillbakaskrivna dataserier, då Statistiska centralbyrån ännu inte publicerat länkad

kommunsektorn med ca 23 000 personer under statistik. Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 2009 och 2010. Även de ökade resurserna till

bl.a. polisen, åklagarmyndigheten och kriminal- De åtgärder som regeringen har genomfört och vården, som föreslås i denna proposition, bidrar aviserar i denna proposition bedöms bidra till att positivt till sysselsättningsutvecklingen i offentarbetskraften inte minskar lika mycket under lig sektor. denna lågkonjunktur som under 1990-talskri- Sammantaget faller sysselsättningen i hela sen. Bland annat bedöms förändringarna i sjuk- 62 ekonomin kraftigt 2009 och 2010 för att stabiliförsäkringen och i de arbetsmarknadspolitiska seras kring årsskiftet 2010/2011. År 2011 väntas programmen samt jobbskatteavdraget bidra till ungefär 300 000 färre personer vara sysselsatta att fler söker arbete, och därmed deltar i arbetsjämfört med 2008. Från och med andra halvåret kraften, än vad som annars vore fallet (se avsnitt 2011 stiger sysselsättningen igen, då företagen 5). Det förhållandevis höga arbetskraftsdeltabehöver öka antalet anställda för att möta den gandet under de närmaste åren innebär också att ökande efterfrågan i ekonomin (se tabell 6.4 och fler människor står närmare arbetsmarknaden diagram 6.9). när efterfrågan på arbetskraft åter ökar. Detta

bidrar till att sysselsättningen kan ta fart snab-

bare än vad som vore fallet utan åtgärderna.

Arbetskraften minskar de närmaste åren

När efterfrågan på arbetskraft faller minskar

Arbetslösheten är som högst 2011

sannolikheten att få arbete. Detta medför att

antalet personer i arbetskraften minskar 2010 Den kraftiga nedgången i antalet sysselsatta, tilloch 2011 då många lämnar arbetskraften, samtisammans med ett förhållandevis högt arbetsdigt som färre än normalt söker sig in på arbetskraftsdeltagande, resulterar i att arbetslösheten marknaden (se diagram 6.10). I stället ökar anunder de närmaste åren stiger till nivåer talet personer utanför arbetskraften, såsom

antalet personer som studerar. I slutet av 2011 61 väntas arbetskraften börja öka svagt, i takt med

61 Att antalet studerande ökar är en effekt av att fler personer börjar

utbilda sig, men också av att den genomsnittliga perioden i utbildning blir längre. Samtidigt väntas färre studenter ha extra- och feriejobb, vilket medför att fler registreras som studerande (och inte som sysselsatta) 62 I 2009 års ekonomiska vårproposition analyseras hur arbetskrafts-

enligt gällande definition i Arbetskraftsundersökningarna (AKU). deltagandet påverkas under denna lågkonjunktur, se fördjupningsrutan De åtgärder på utbildningsområdet som regeringen aviserar i denna ”Arbetskraftsdeltagandet under lågkonjunkturen” (prop. 2008/09:100 s. proposition medför att antalet studieplatser utökas 2010 och 2011. 95).

PROP. 2009/10:1

motsvarande 1990-talskrisens (se diagram hämtning väntas de närmaste åren drar företagen 6.11). Under 1990-talskrisen steg dock ner på arbetsstyrkan kraftigt. Även i kommun- 63 arbetslösheten från en mycket lägre nivå, vilket sektorn minskar arbetsstyrkan, vilket till stor del innebär att ökningen i arbetslösheten var mycket beror på att sektorn har ett ansträngt ekonostörre då. miskt läge. Sammantaget medför detta en År 2011 väntas arbetslösheten vara som högst mycket stor nedgång i antalet arbetade timmar och uppgå till 11,6 procent, vilket motsvarar ca och antalet sysselsatta. Antalet arbetade timmar 560 000 personer. När sysselsättningen succes- faller mer än antalet sysselsatta 2009. Detta beror sivt ökar igen från och med andra halvåret 2011 bl.a. på en lägre överenskommen arbetstid och börjar arbetslösheten minska. mindre övertidsarbete. Nedgången i antalet arbetade timmar dämpas dock av att sjukfrånvaron

Diagram 6.11 Arbetslöshet

fortsätter att sjunka. Procent av arbetskraften Från och med 2010 utvecklas i stället antalet arbetade timmar starkare än antalet sysselsatta, 14 vilket bl.a. beror på att överenskommen arbets- 12 tid och övertidsarbete gradvis stiger när produk- 10 tionen ökar. Samtidigt fortsätter sjukfrånvaron 8 att sjunka. 6 4 Det mycket stora fallet i produktionen med- 2 för att produktiviteten minskar kraftigt 2009 ef- 0 tersom företagen inte hinner anpassa antalet arbetade timmar till den lägre produktionsnivån. I 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Anm.: Avser åldersgruppen 15-74 år. Åren fram till 2005 används OECD:s tillbakaskrivna dataserier, då Statistiska centralbyrån ännu inte publicerat länkad takt med att produktionen ökar och företagen fortsätter att anpassa arbetsstyrkan 2010 stiger statistik. Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. arbetsproduktiviteten. Åren 2011 och 2012 fort- Det försämrade läget på arbetsmarknaden leder sätter produktionen att öka snabbare än antalet till allt fler långtidsarbetslösa de närmaste åren arbetade timmar, vilket innebär att produktivioch därmed kraftigt ökade volymer i jobb- och teten fortsätter att öka. utvecklingsgarantin. Den ökade arbetslösheten bland ungdomar resulterar i att fler deltar i jobbgarantin för ungdomar samt olika typer av akti- Resursutnyttjandet blir mycket lågt 2009–2012 veringsinsatser (se avsnitt 5). År 2011 befinner sig ca 240 000 personer i arbetsmarknadspoli- Det kraftiga fallet i efterfrågan har medfört att tiska program, vilket motsvarar 4,9 procent av resursutnyttjandet på arbetsmarknaden har arbetskraften. De ökade insatserna inom arbets- minskat snabbt sedan 2008. Detta kan bl.a. illumarknadsområdet som föreslås i denna proposi- streras av att både antalet vakanser, enligt Statistion, tillsammans med de åtgärder regeringen ti- tiska centralbyråns vakansstatistik, samt arbetsdigare har genomfört, bedöms leda till en mins- kraftsbristen, enligt Konjunkturinstitutets kad utslagning på arbetsmarknaden och därmed barometer, har sjunkit snabbt (se diagram 6.12). bidra till att upprätthålla sysselsättningen på lång Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden kan sikt. uttryckas med hjälp av det s.k. sysselsättningsgapet. Gapet visar skillnaden mellan den faktiska och potentiella sysselsättningen – den nivå på Produktiviteten ökar 2010 sysselsättningen som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans. Ett positivt 64 Eftersom produktionsnivån i näringslivet är (negativt) gap innebär att faktiskt sysselsättning mycket låg 2009 och endast en långsam åter-

63 En person räknas som arbetslös enligt AKU om denna (1) inte är 64 Begreppet ”potentiell” avser alltså inte den teoretiskt sett högsta sysselsatt, (2) kan börja ett arbete inom 14 dagar, (3) har aktivt sökt möjliga nivån. Potentiella variabler kan bedömas och beräknas på flera arbete under de senaste fyra veckorna eller inväntar att börja nytt arbete sätt och osäkerheten är stor, se fördjupningsrutan ”Stor osäkerhet i inom tre månader. bedömningen av resursutnyttjandet och det strukturella sparandet”.

PROP. 2009/10:1

är högre (lägre) än potentiell sysselsättning (se

Diagram 6.13 Sysselsättnings-, produktivitets- och BNP-gap

diagram 6.12).

Procent

4

Diagram 6.12 Brist på arbetskraft i näringslivet och 2 resursutnyttjande på arbetsmarknaden

Andel företag med brist på arbetskraft Procent 0

50 2 -2 45 Bristtal (vänster)

BNP-gap

1 -4 40

-2 Anm.: De olika gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent 15 10 av potentiell nivå på BNP, sysselsättning respektive produktivitet. -3 Källa: Egna beräkningar. 5 0 -4 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Det mycket kraftiga fallet i produktionen sedan Anm.: Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell hösten 2008 har medfört att företagen ännu inte hunnit med att anpassa personalstyrkan till den sysselsättning, i procent av potentiell sysselsättning. Källor: Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. mycket låga produktionsnivån. Det innebär att resursutnyttjandet även inom företagen är Till följd av den snabbt fallande sysselsättningen de närmaste åren väntas sysselsättningsgapet bli mycket lågt 2009, dvs. att den befintliga arbetsstyrkan och maskinerna underutnyttjas. Resursstarkt negativt (se diagram 6.13). Först 2012 börjar gapet krympa då efterfrågan på arbetskraft utnyttjandet inom företaget kan uttryckas med hjälp av det s.k. produktivitetsgapet som mäter åter ökar. Fallet i sysselsättningsgapet dämpas dock av skillnaden mellan faktisk och potentiell produktivitet . 65 att även den potentiella sysselsättningen bedöms minska under de närmaste åren till följd av den I takt med att företagen fortsätter att anpassa arbetsstyrkan till den lägre produktionsnivån djupa lågkonjunkturen. Detta beror på att det stora fallet i den faktiska sysselsättningen be- under 2010 kommer den personal som är kvar i företagen att användas allt mer effektivt. Tilldöms leda till en långvarigt lägre sysselsättning, på grund av s.k. persistenseffekter (se fördjup- sammans med en effektivare användning av maskiner och att produktionen ökar 2011 och 2012 ningsrutan ”Varför tenderar arbetslösheten att bita sig fast?” i finansplanen för en diskussion medför detta att den faktiska produktiviteten stiger successivt. Samtidigt ökar den potentiella om olika förklaringar till hur persistens kan uppstå). I denna proposition föreslås därför en produktiviteten endast svagt, bl.a. till följd av mycket låga investeringar under perioden 2009– förstärkning och komplettering av de åtgärder 2011. Sammantaget medför detta att produkti- 66 regeringen tidigare har genomfört för att motvitetsgapet blir allt mindre negativt de närmaste verka utslagningen på arbetsmarknaden. Det avser bl.a. åtgärder som upprätthåller sökaktivite- åren för att 2012 åter bli positivt. Sammanfattningsvis är resursutnyttjandet på ten på en rimlig nivå och en utvidgning av de arbetsmarknadspolitiska programmen (se avsnitt arbetsmarknaden mycket lågt under hela perioden 2009–2012 samtidigt som resursutnyttjandet 5). Tillsammans med tidigare genomförda åtgärder på området bidrar detta till att motverka fal- inom företagen stiger successivt från och med 2010. Detta innebär att resursutnyttjandet för let i den potentiella sysselsättningen. Den långvariga effekten av krisen på sysselsättningen ekonomin som helhet, mätt med det s.k. BNPgapet , blir starkt negativt 2009 och 2010. Trots 67 bedöms därför bli mindre omfattande än vad som annars skulle ha varit fallet. Trots detta bedöms persistenseffekterna leda till att ca 75 000 färre personer är sysselsatta under en lång tid.

65 Potentiell produktivitet beror bl.a. på kapitalstockens nivå och sammansättning samt på befolkningens utbildning och erfarenhet. 66 När investeringarna faller medför detta att kapitalstocken blir mindre än vad den annars skulle ha varit, vilket bidrar till en kapitaluttunning, dvs. att mängden kapital per sysselsatt utvecklas svagare än annars. 67 BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP.

PROP. 2009/10:1

en stark återhämtning 2011 och 2012, då faktisk Den dramatiska nedgången beror framför allt på BNP ökar betydligt snabbare än potentiell BNP, lägre räntekostnader för egnahem samt lägre är resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande energikostnader. mycket lågt 2012 (se diagram 6.13). Olika mått på underliggande inflation visar samtidigt att det fortfarande finns ett inflationstryck i ekonomin. KPIX exklusive energi- 6.3.2 Löner kostnader har sedan slutet av 2007 fluktuerat kring 2 procent.

Lönerna ökar långsamt de närmaste åren

Diagram 6.15 KPI, KPIX och KPIX exklusive energi

Det kraftigt försämrade arbetsmarknadsläget Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år medför att löneökningarna hamnar mycket nära 5

KPI

de centrala avtalen under 2009. Dessa har av 4 KPIX Medlingsinstitutet beräknats till 3 procent för 3 KPIX exkl. energi näringslivet. Att löneökningarna utöver de cen- 2 trala avtalen endast blir marginella är mycket 1 ovanligt. Avtalsrörelsen 2010 förväntas resultera i 0 historiskt låga löneökningar på grund av det -1 fortsatt svaga arbetsmarknadsläget. Trots ned- -2 växlingen i nominell löneökningstakt fortsätter 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 de reala lönerna att öka med i genomsnitt ca 1 Anm.: KPIX beräknas som KPI exklusive räntekostnader och direkta effekter från indirekta skatter och subventioner. procent per år under nästa avtalsperiod eftersom Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. inflationen förväntas bli mycket låg (se diagram 6.14). Reallöneökningarna blir dock lägre än de Det underliggande inhemska inflationstrycket senaste 15 årens genomsnitt på drygt 2 procent bedöms vara mycket lågt de närmaste åren. per år. Arbetskostnaden per producerad enhet, den s.k. enhetsarbetskostnaden, faller under åren 2010– Diagram 6.14 Reallön och nominell lön 2012 (se diagram 6.16). Detta beror på den svaga Procentuell förändring löneutvecklingen och återhämtningen i produk- 16 tiviteten. De senaste åren har dock enhetsarbetskostnaden ökat kraftigt och även 2009 förutses 14

Nominell

12 en kraftig ökning. Detta bidrar till att hålla uppe 10 Real den underliggande inflationen 2009. 8 6 Priset på många importerade varor har stigit 4 det senaste året dels till följd av snabbt stigande 2 enhetsarbetskostnader i omvärlden, dels till följd 0 av den svaga växelkursen. Även detta håller uppe den underliggande inflationen 2009. Åren 2010– -2 -4 2012 väntas kronan stärkas något, vilket bidrar 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 till en lägre importerad inflation. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. Sammanfattningsvis medför det dämpade kostnadstrycket och det svaga efterfrågeläget att priserna ökar mycket svagt under 2010 och 2011. 6.3.3 Inflation Först 2012, då efterfrågan tilltar, väntas priserna på varor och tjänster öka något snabbare (se Lågt inflationstryck diagram 6.15).

Inflationen, beräknad som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex (KPI), har fallit snabbt sedan hösten 2008 och förväntas sjunka till historiskt låga tal under hösten 2009, för att sedan vända uppåt igen (se diagram 6.15).

PROP. 2009/10:1

Diagram 6.16 Enhetsarbetskostnad

Procentuell förändring

6

4

2

0

-2 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Låg reporänta under lång tid

Penningpolitiken har på kort tid lagts om i en mycket expansiv riktning. Sedan oktober 2008 har Riksbanken sänkt reporäntan från 4,75 till 0,25 procent för att mildra effekterna av finanskrisen och dämpa fallet i den reala ekonomin. I ljuset av det låga resursutnyttjandet och det låga inflationstrycket under de närmaste åren bedöms reporäntan bli låg under en lång tid framöver.

PROP. 2009/10:1

Stor osäkerhet i bedömningen av

Diagram 6.17 Indikatorer på resursutnyttjandet

resursutnyttjandet och det strukturella

Andel företag med brist på arbetskraft Procent

25 ning av resursutnyttjandet används i diverse be- ( 20 83 räkningar av finanspolitikens inriktning. Exem- . Exem- 15 81 pelvis så används bedömningen av resursutnytt- pelvis så används bedömningen av resursutnytt- 10 Bristtal i näringslivet ( vänster skala ) 79 jandet i utvärderingen av överskottsmålet. jandet i utvärderingen av överskottsmålet. 5 Kapacitetsutnyttjandet i industrin (höger skala ) 77 Resursutnyttjandet i ekonomin beskriver i Resursutnyttjandet i ekonomin beskriver i 75 vilken grad de olika produktionsfaktorerna ar- vilken grad de olika produktionsfaktorerna ar- 0 96 98 00 02 04 06 08 bete och kapital utnyttjas och kan uttryckas med bete och kapital utnyttjas och kan uttryckas med Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån . hjälp av ett s.k. BNP-gap. Detta gap visar skill- hjälp av ett s.k. BNP-gap. Detta gap visar skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, naden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, dvs. den nivå på produktionen som är förenlig dvs. den nivå på produktionen som är förenlig Modellbaserad uppskattning av resursutnyttjandet med stabil inflation och ekonomisk balans. En med stabil inflation och ekonomisk balans. En faktisk produktion som överstiger den potenti- faktisk produktion som överstiger den potenti- Det finns flera olika modellbaserade metoder för ella, ett positivt BNP-gap, innebär normalt en ella, ett positivt BNP-gap, innebär normalt en att beräkna potentiell BNP och därmed BNPpress uppåt på inflationen, medan en lägre pro- press uppåt på inflationen, medan en lägre pro- gapet. Varje modell har sina fördelar och nackduktion än den potentiella, ett negativt BNP- duktion än den potentiella, ett negativt BNP- delar. I diagram 6.18 redovisas regeringens begap, normalt har en återhållande inverkan på in- gap, normalt har en återhållande inverkan på in- dömning av BNP-gapet (RK), tillsammans med flationen. flationen. beräkningar av BNP-gapet enligt tre olika statis- Resursutnyttjandet definierat på detta sätt är Resursutnyttjandet definierat på detta sätt är tiska modeller. Regeringen använder inte en 68 en teoretisk konstruktion och går inte att mäta. en teoretisk konstruktion och går inte att mäta. viss statistisk modell för sin bedömning av re- Därmed går det inte ens i efterhand att fastställa Därmed går det inte ens i efterhand att fastställa sursutnyttjandet utan gör en sammanvägning av hur högt respektive lågt resursutnyttjandet varit hur högt respektive lågt resursutnyttjandet varit information från olika statistiska modeller och under olika perioder. Bedömningar av resurs- under olika perioder. Bedömningar av resurs- olika indikatorer. utnyttjandet görs i stället utifrån arbetslösheten, utnyttjandet görs i stället utifrån arbetslösheten, löner och priser samt ett antal andra indikatorer, löner och priser samt ett antal andra indikatorer,

Diagram 6.18 BNP–gap enligt olika metoder

såsom kapacitetsutnyttjandet inom industrin såsom kapacitetsutnyttjandet inom industrin Procent och bristen på arbetskraft i näringslivet. Olika och bristen på arbetskraft i näringslivet. Olika 6 bedömare gör ofta skilda tolkningar av den till- bedömare gör ofta skilda tolkningar av den till- 4 gängliga informationen och använder olika me- gängliga informationen och använder olika me- 2 toder för att beräkna resursutnyttjandet och toder för att beräkna resursutnyttjandet och 0 kommer därmed till olika slutsatser. kommer därmed till olika slutsatser. -2 Indikatorbaserad bedömning av resursutnyttjandet Indikatorbaserad bedömning av resursutnyttjandet -4 RK

UC

-6

HP

I diagram 6.17 visas utvecklingen av två viktiga I diagram 6.17 visas utvecklingen av två viktiga -8 SVAR indikatorer på resursutnyttjandet. Kapacitets- indikatorer på resursutnyttjandet. Kapacitets- -10 utnyttjandet inom industrin har fallit kraftigt se- utnyttjandet inom industrin har fallit kraftigt se- 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 dan mitten av 2008 liksom andelen företag som dan mitten av 2008 liksom andelen företag som Källa: Egna beräkningar. uppger brist på arbetskraft. Detta tyder på att uppger brist på arbetskraft. Detta tyder på att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin bör- resursutnyttjandet i den svenska ekonomin bör- I modellen med s.k. icke-observerbara kompojade falla markant under hösten 2008. Med den jade falla markant under hösten 2008. Med den nenter (UC) beräknas potentiell BNP utifrån en fortsatt svaga faktiska utvecklingen under 2009 fortsatt svaga faktiska utvecklingen under 2009 skattning av den arbetslöshetsnivå som är förenoch 2010 bedöms resursutnyttjandet falla ytter- och 2010 bedöms resursutnyttjandet falla ytterligare. ligare.

68 I samtliga metoder används prognosen för den faktiska BNPutvecklingen 2009–2012 som presenteras i denna proposition.

PROP. 2009/10:1

lig med oförändrad inflation. I den strukturella sparandet justerat för konjunktureffekter, bevektorautoregressiva modellen (SVAR) upp- räknas normalt genom att BNP-gapet multipliskattas potentiell BNP genom en beräkning av ceras med en elasticitet som beskriver hur känshur BNP-utvecklingen hade sett ut i avsaknad av ligt det offentliga sparandet är för konjunkturvariationer. 70 efterfrågestörningar. Hodrick Prescott-metoden (HP) bygger på att potentiell BNP beräknas ge- Vid normala konjunktursvängningar medför valet av beräkningsmetod inte så stora skillnader nom en statistisk filtrering där slumpmässiga vai storlek på BNP-gapet. Valet av metod har därriationer och vissa typer av regelbundna variamed inte heller så stor betydelse för storleken på tioner rensas bort från den faktiska utvecklingen det strukturella sparandet. I situationer med av BNP. Den serie som återstår antas utgöra kraftiga konjunktursvängningar, såsom i dagspotentiell BNP. läget, leder dock skillnaderna mellan de olika Av diagram 6.18 framgår att BNP-gapet bemetoderna för att bestämma BNP-gapet till räknat enligt de olika metoderna periodvis kan stora variationer i det strukturella sparandet (se skilja sig väldigt mycket åt – jämför t.ex. beräkdiagram 6.19). Det strukturella sparandet blir beningarna av BNP-gapet under 1990-talet. Vad tydligt lägre de kommande åren vid användning gäller utvecklingen i dagsläget berättas dock unav ett BNP-gap beräknat med HP-metoden, gefär samma historia oavsett metod; resursutjämfört med de andra metoderna. nyttjandet har fallit kraftigt och kommer att fortsätta falla något även 2010. Däremot varierar

Diagram 6.19 Strukturellt sparande med olika BNP-gap

storleken på BNP-gapet de närmaste åren mellan Procent av BNP de olika metoderna. Framför allt skiljer sig beräkningen med HP-metoden från de övriga 4 metoderna, där HP-metoden indikerar ett 3 RK UC HP SVAR mycket mindre BNP-gap. BNP-gapet enligt 2 HP-metoden avviker från de övriga metoderna under hela perioden 2009–2012. Det beror delvis 1 på att potentiell BNP samvarierar relativt 0 mycket med faktisk BNP med HP-ansatsen. -1 Med HP-metoden tillåts därmed stora variationer över tid i utvecklingen av potentiell BNP. -2 Detta innebär att det negativa BNP-gapet beräk- -3 nat med HP-metoden blir mycket mindre under 2008 2009 2010 2011 2012 åren 2009–2012 jämfört med övriga metoder. Källa: Egna beräkningar. Vidare beror avvikelsen på att HP-filtret per definition ger ett BNP-gap som alltid är noll i ge- De stora skillnaderna mellan de resultat metonomsnitt över tiden. Enligt regeringens metod derna ger visar på osäkerheten avseende både (RK), UC och SVAR är BNP-gapet i genom- måttet på resursutnyttjandet och de indikatorer snitt negativt under perioden 1990–2012. som beräknas med hjälp av detta mått, som t.ex.

strukturellt sparande. Tolkningen av dessa vari- Beräkningar av strukturellt sparande abler måste ske med stor försiktighet.

Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. En av de indikatorer som an- 69 vänds för att följa upp överskottsmålet är den offentliga sektorns strukturella sparande. Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella

70 Regeringen använder för närvarande en elasticitet på -0,55, vilket ligger i linje med OECD:s senaste beräkningar. Elasticiteten ska tolkas som att vid ett givet finansiellt sparande så leder en revidering av BNP-gapet med 69 Se avsnitt 4.2 för en detaljerad beskrivning av uppföljningen av en procentenhet i absoluta termer till att det strukturella sparandet som överskottsmålet. andel av BNP revideras med 0,55 procentenheter.

PROP. 2009/10:1

6.4 Risker och alternativscenarier drabbades de baltiska länderna mycket hårt med

71

bl.a. kraftigt minskad kredittillförsel. Om krisen

6.4.1 Riskbilden i de baltiska länderna fördjupas ytterligare är ris-

ken stor att kreditförlusterna för de svenska

Osäkerheten är stor avseende den framtida bankerna blir större än i huvudscenariot. Detta

konjunkturutvecklingen samt den långsiktigt skulle i sin tur kunna påverka finansieringen för

hållbara tillväxttakten i ekonomin. Jämfört svenska hushåll och företag negativt och därmed

med bedömningen i 2009 års ekonomiska vår- hämma efterfrågeutvecklingen.

proposition har riskbilden för den ekonomiska Produktiviteten har utvecklats mycket svagt

utvecklingen i Sverige skiftat från att ha domi- sedan 2007. I huvudscenariot bedöms en relativt

stor del av produktivitetsfallet vara permanent. nerats av risker för en mer negativ utveckling Det medför att resursutnyttjandet inom företatill att vara mer balanserad. Sannolikheten för gen är högre, dvs. den befintliga arbetskraften att utvecklingen blir bättre än i huvudscenariot och maskinerna utnyttjas i högre grad, jämfört är i stort sett lika stor som risken för att den blir med om en större del av produktivitetsfallet var sämre. temporärt. Detta medför att den ökade efterfrå- Den konjunkturella återhämtningen bedöms i gan 2010 och framåt relativt snabbt medför en huvudscenariot bli mer utdragen jämfört med ökad efterfrågan på arbetskraft. Om produktitidigare konjunkturcykler. Detta beror på att vitetsfallet i större utsträckning beror på tempoden finansiella krisen har lett till en simultan rära störningar kommer den ökade efterfrågan i konjunkturnedgång världen över. Den senaste mycket större utsträckning kunna mötas med tiden har det dock kommit tecken på att återökad produktivitet. Detta skulle leda till en hämtningen i omvärlden och Sverige kan bli mindre positiv utveckling på den svenska arbetssnabbare och starkare än vad som antas i huvudmarknaden på kort sikt, med lägre sysselsättning scenariot. Exempelvis har framåtblickande indioch högre arbetslöshet som följd. En högre pokatorer, som exportorderingången och inköpstentiell produktivitet möjliggör emellertid att chefsindex, utvecklats oväntat starkt. Vidare har BNP kan växa snabbare när efterfrågan väl tar läget på de finansiella marknaderna stabiliserats fart. En sådan utveckling illustreras i det andra mycket snabbt. Dessa faktorer kan leda till att alternativscenariot. såväl den internationella som den svenska åter- De olika alternativscenarierna illustrerar alltså hämtningen blir snabbare än väntat. En sådan två möjliga utvecklingar för svensk ekonomi där utveckling illustreras i det första alternativscenautvecklingen på arbetsmarknaden på kort sikt riot. blir bättre än i huvudscenariot i det första alter- Samtidigt är den spirande uppgången mycket nativet och sämre än i huvudscenariot i det andra skör och det finns en fortsatt stor risk för bakalternativet. slag. Det finns bl.a. en uppenbar risk att den in-

ternationella konjunkturnedgången blir djupare

och än mer utdragen än vad som förutses i hu-

6.4.2 Alternativscenario med snabbare

vudscenariot, till följd av t.ex. ytterligare en våg

återhämtning

med fördjupad finansiell stress. För Sverige ut-

gör utvecklingen i de baltiska länderna en speci- Sveriges ekonomi är beroende av en uppgång i fik risk. Under de senaste åren har faktorer som omvärlden för att få fart på tillväxten. I huvudstark kredittillväxt i utländsk valuta, kraftigt stiscenariot väntas världsekonomin falla kraftigt i år gande huspriser och negativa realräntor bidragit men det största fallet bedöms ha ägt rum under till att de baltiska länderna byggt upp mycket våren 2009. Under 2010 väntas tillväxten på Svestora obalanser. I samband med den globala firiges viktigaste exportmarknader öka svagt. nanskrisen och konjunkturnedgången 2008 Den senaste tiden har det dock kommit

tecken på att konjunkturåterhämtningen i om-

världen och Sverige kan bli snabbare och starkare

än vad som antas i huvudscenariot. I detta alter-

71 I scenarioarbetet har makromodellen KIMOD använts. För en nativscenario antas att återhämtningen i världs-

beskrivning av modellen se Bergvall, A. m.fl. ”KIMOD 1.0: Equilibrium ekonomin sker snabbare än i huvudscenariot,

Model of the Swedish Economy” Working paper 100, Konjunktur-

institutet, 2007.

PROP. 2009/10:1

exempelvis via en snabbare ökning av de ameri- högre än i huvudscenariot, men BNP-gapet är kanska hushållens konsumtion. fortfarande negativt 2012.

Tabell 6.5 Nyckeltal, alternativscenario med snabbare Diagram 6.20 BNP-tillväxt

återhämtning Procentuell förändring Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring 6 om annat ej anges 2009 2010 2011 2012 4

BNP -5,1 1,4 3,1 3,5 2 (-5,2) (0,6) (3,1) (3,8) 0 Hushållens -1,8 1,6 3,2 3,0 konsumtion (-1,8) (1,2) (3,0) (3,4) -2 Huvudscenario Export -15,1 3,4 6,6 7,8 Starkare produktivitet -4 (-15,3) (2,2) (6,7) (8,0)

Snabbare återhämtning

Investeringar -20,0 -4,1 7,2 8,2 -6 1 inkl lager 2007 2008 2009 2010 2011 2012 (-20,0) (-4,7) (6,6) (9,6) Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2 Produktivitet -1,3 2,8 2,4 3,0

(-1,4) (2,4) (2,7) (3,1) Inledningsvis leder den ökade produktionen till en ökad produktivitet, men 2010 utvecklas sys-

3 Sysselsättning -2,6 -3,2 -0,4 1,0

(-2,6) (-3,5) (-0,5) (0,9) selsättningen starkare och arbetslösheten blir lägre än i huvudscenariot. År 2012 är arbetslös-

3,4 Arbetslöshet 8,8 11,1 11,2 10,6

(8,8) (11,4) (11,6) (10,9) heten 0,3 procentenheter lägre än i huvudscenariot.

5 BNP-gap -6,3 -5,6 -4,1 -2,4

(-6,4) (-6,5) (-5,0) (-3,0) Högre resursutnyttjande, både i Sverige och

snabbare takt än i huvudscenariot. (-0,4) (0,4) (0,8) (1,8) Den snabbare förbättringen på arbetsmarkna- Finansiellt -2,1 -3,0 -1,5 -0,5 8, 9 den leder till högre skatteinkomster samtidigt sparande (-2,2) (-3,4) (-2,1) (-1,1) 1 som utgifter för arbetslösheten minskar. Det fi- Omfattar både fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar. nansiella sparandet förbättras därför jämfört med 2 Kalenderkorrigerad data. huvudscenariot. 3 15–74 år. 4 I procent av arbetskraften. 5 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion. 6 Slutkurs. 7 Årsgenomsnitt.

6.4.3 Alternativscenario med starkare

8 Procent av BNP. 9 Offentlig sektor. Källa: Egna beräkningar. produktivitetsutveckling

Den starkare efterfrågan från omvärlden leder till I huvudscenariot bedöms den ökade efterfrågan

att efterfrågan på svensk export stiger mer än i 2010 och framåt relativt snabbt leda till en ökad

huvudscenariot. De positiva signalerna från om- efterfrågan på arbetskraft. Detta hänger samman

världen leder till en ökad optimism hos de med att en stor andel av produktivitetsfallet de

svenska konsumenterna, vilket leder till en snab- senaste åren bedöms vara permanent. I detta 72

bare uppgång i hushållens konsumtion. Den alternativscenario antas en mindre andel av pro-

ökade exporten leder även till att investeringarna duktivitetsfallet de senaste åren vara permanent.

tar fart tidigare än i huvudscenariot. BNP faller

därmed något mindre 2009 och växer snabbare

2010 än i huvudscenariot (se tabell 6.5 och dia-

gram 6.20). Den snabbare konjunkturella åter-

hämtningen innebär att resursutnyttjandet blir 72 För en utförligare analys av produktivitetsfallet de senaste åren se

fördjupningsrutan ”Förklaringar till produktivitetsinbromsningen” i

budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 avsnitt 5.2).

PROP. 2009/10:1

Den potentiella produktivitetsnivån 2009 antas konsumtion medför ökade momsintäkter och

vara 1,5 procent högre än i huvudscenariot. den högre produktiviteten och exporten ökar fö-

En högre långsiktigt hållbar produktivitets- retagens vinster, vilket också bidrar till ökade

nivå innebär att fler varor och tjänster kan pro- skatteinkomster. Sammantaget förbättras det fi-

duceras vid given arbetsstyrka. Företagen har nansiella sparandet något, framför allt 2011 och

med andra ord mer lediga resurser än i huvud- 2012, jämfört med huvudscenariot (se tabell 6.6).

scenariot. Detta medför en högre produktions-

nivå på lång sikt.

Tabell 6.6 Nyckeltal, alternativscenario med starkare produktivitetsutveckling

Den svaga efterfrågan i kombination med Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring högre produktionskapacitet per anställd, jämfört om annat ej anges

med bedömningen i huvudscenariot, medför att 2009 2010 2011 2012 företagen kommer att dra ned på antalet an- BNP -5,2 0,6 3,9 4,5 ställda mer än i huvudscenariot. Därmed blir ar- (-5,2) (0,6) (3,1) (3,8) betslösheten högre och sysselsättningsfallet Hushållens -1,8 2,1 4,1 3,7 större de närmaste åren (se diagram 6.21). På lite konsumtion (-1,8) (1,2) (3,0) (3,4) längre sikt uppnås emellertid i stort sett samma

Export -15,3 1,9 7,7 9,0 sysselsättningsnivå som i huvudscenariot.

(-15,3) (2,2) (6,7) (8,0)

Diagram 6.21 Arbetslöshet Investeringar -20,0 -4,6 8,7 11,8 1 inkl lager Procent av arbetskraften (-20,0) (-4,7) (6,6) (9,6)

2 13 Produktivitet -1,4 2,7 3,5 3,5

12 (-1,4) (2,4) (2,7) (3,1)

3 11 Sysselsättning -2,6 -3,7 -0,5 1,0

(-2,6) (-3,5) (-0,5) (0,9) 10 3,4 Arbetslöshet 8,8 11,7 11,9 11,1 9 Huvudscenario (8,8) (11,4) (11,6) (10,9) 8 5 BNP-gap -7,9 -8,0 -5,7 -3,0

Snabbare återhämtning

7 (-6,4) (-6,5) (-5,0) (-3,0) Starkare produktivitet 6 6 Reporänta 0,25 0,25 1,00 2,25

5 (0,25) (0,50) (1,25) (2,50)

2007 2008 2009 2010 2011 2012 Timlön 3,1 2,0 2,1 2,5 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. (3,1) (2,0) (1,9) (2,3)

7 KPI -0,4 0,0 0,4 1,3 Den starkare produktivitetsutvecklingen, som

(-0,4) (0,4) (0,8) (1,8) följer av anpassningen av personalstyrkan, leder

Finansiellt -2,2 -3,3 -1,7 -0,4 till betydligt lägre enhetsarbetskostnader jämfört 8, 9 sparande med huvudscenariot. Det svaga efterfrågeläget (-2,2) (-3,4) (-2,1) (-1,1)

1 leder till att företagen låter en stor del av sina Omfattar både fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar. 2 Kalenderkorrigerad data. lägre kostnader slå igenom i lägre prisökningar. 3 15–74 år. Det lägre inflationstrycket medför att Riks- 4 I procent av arbetskraften. 5 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion. banken höjer reporäntan först under 2011. Den 6 Slutkurs. 7 Årsgenomsnitt. lägre räntan i kombination med högre reallöner 8 Procent av BNP.

och högre förväntade framtida inkomster, till 9 Offentlig sektor. Källa: Egna beräkningar. följd av den högre produktiviteten, bidrar till att

hushållens konsumtion utvecklas betydligt star- Ett alternativt antagande om vad som orsakade

kare 2010–2012 jämfört med huvudscenariot. produktivitetsfallet de senaste åren har således

Den högre potentiella produktionsnivån stor effekt på prognosen för den framtida eko-

medför att företagen under 2010 börjar anpassa nomiska utvecklingen i Sverige. Sysselsättningen

produktionskapaciteten till den högre nivån. In- blir lägre och arbetslösheten blir högre de när-

vesteringarna ökar därmed snabbare än i huvud- maste åren samtidigt som BNP-tillväxten i ge-

scenariot. nomsnitt blir ca 0,8 procentenheter högre per år

Den svagare utvecklingen på arbetsmarknaden 2011 och 2012 (se tabell 6.6).

medför att skatteinkomsterna på arbete minskar Att sysselsättningen utvecklas ytterligare lite

något jämfört med huvudscenariot. Men högre svagare i detta alternativscenario jämfört med

PROP. 2009/10:1

huvudscenariot innebär dock att potentiell sys-

Makroekonomiska effekter av

selsättning blir något lägre till följd av persis-

influensapandemin

tenseffekter. Detta har dock en mycket mindre 73 effekt på potentiell BNP än den antagna högre Världshälsoorganisationen WHO klassar den potentiella produktiviteten, vilket sammantaget nya influensan, Influensa A (H1N1), som en innebär att potentiell BNP är högre än i huvudpandemi . Det råder mycket stor osäkerhet 74 scenariot. kring hur många som kommer att insjukna samt vilka effekterna blir på den ekonomiska utvecklingen. Under en vanlig influensasäsong smittas ca 2–15 procent av befolkningen, beroende på typ av virus. Vid en pandemi bedöms ca 20–50 procent insjukna. 75 Den ekonomiska prognos som presenteras i denna proposition baseras på antagandet att ca 20 procent av befolkningen i Sverige och i omvärlden insjuknar i influensapandemin under hösten och vintern 2009. Trots att influensapandemin antas bli relativt mild väntas den dämpa aktiviteten i världsekonomin under fjärde kvartalet i år och första kvartalet 2010. Influensapandemin leder till ökad frånvaro från arbetet på grund av att folk blir sjuka eller behöver ta hand om sjuka barn. I Sverige be- 76 döms antalet arbetade timmar i och med detta bli ca 0,5 procentenheter lägre 2009 jämfört med om influensapandemin inte inträffar. Vidare dämpas hushållens konsumtion något till följd av att folk är sjuka, undviker att handla på grund av smittorisken samt av en allmänt ökad oro. Influensapandemin leder även till minskat resande och minskad internationell handel, vilket bidrar till att svensk export tillfälligt blir något lägre. Sammantaget bedöms den lägre efterfrågan, till följd av influensapandemin, leda till att BNPtillväxten i Sverige bli ca 0,2 procentenheter lägre 2009 och 2010 jämfört med om influensapandemin inte inträffar. Effekten på BNP av influensapandemin är dock tillfällig och redan under slutet av 2010 bedöms BNP vara tillbaka på ungefär samma nivå som om influensapandemin inte inträffar.

74 Innebörden av en pandemi är att en infektionssjukdom sprids på minst två kontinenter och drabbar en stor andel av befolkningen i flera länder. 75 Det baseras bl.a. på antalet insjuknade i de fyra senaste pandemierna, ”ryska snuvan” 1889–92, ”spanska sjukan” 1918–20, ”asiaten” 1957–58 samt ”hongkonginfluensan” 1968–70. 76 De som är sjuka antas i genomsnitt vara hemma från arbetet i 1 vecka. 73 Se fördjupningsrutan ”Varför tenderar arbetslösheten att bita sig fast?” Av de som är sysselsatta antas 30 % ha barn i åldrarna 0-15 år. 20 % av i finansplanen för en diskussion om olika förklaringar till hur persistens barnen smittas och någon av föräldrarna antas i genomsnitt vara hemma kan uppstå. totalt i 2 veckor.

7 Inkomster och skattefrågor

PROP. 2009/10:1

7 Inkomster och skattefrågor

Sammanfattning 7.1 De skattepolitiska riktlinjerna

Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för • Jobbskatteavdraget förstärks med skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter 10 miljarder kronor. Tillsammans med och ett antal krav (prop. 2007/08:100, avsnitt tidigare steg ger detta en skattelättnad på 5.3, bet. 2007/08:FiU420, rskr. 2007/08:259). drygt 1 400 kronor per månad för den med Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken 250 000 kronor i årslön. på att stödja de övergripande målen för • Skatten för pensionärer sänks med regeringens ekonomiska politik som exempelvis 3,5 miljarder kronor genom en ytterligare en varaktigt högre sysselsättning och en högre höjning av grundavdraget. generell och rättvist fördelad välfärd. Därutöver • En omfattande energi- och miljöskattere- utformas skattepolitiken så att den tillgodoser form aviseras med inriktning att skatte- fem krav som ställs på de svenska skattereglerna reglerna ska bli mer träffsäkra och ända- i en allt mera globaliserad värld. Här återges först målsenliga. Effektiva miljöskatter och de olika hållpunkterna och kraven. Därefter styrmedel bidrar till att Sveriges mål på relateras de till de skatteåtgärder som aviseras i klimat- och energiområdet kan nås. denna proposition. • Lågkonjunkturen medför att skatteintäkterna minskar mellan 2008 och 2009. Från De fem hållpunkterna och med 2010 ökar skatteintäkterna igen. 1. Goda förutsättningar för varaktigt hög • Skattekvoten beräknas minska från sysselsättning 46,4 procent 2009 till 45,8 procent av BNP Skattereglerna ska bidra till att öka den varaktiga 2012. sysselsättningen (antalet arbetade timmar) genom ökat arbetsmarknadsdeltagande, genom att personer som redan har arbete ökar sitt I detta avsnitt redovisar regeringen kommande arbete och genom ökad utbildning och åtgärder på skatte- och avgiftsområdet samt utkompetens hos dem som arbetar. fall och prognoser för den offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster. 2. Goda villkor för företagande och investeringar Kapitlet inleds med en genomgång av de skatte- Skattereglerna ska ge goda villkor för investepolitiska riktlinjer som riksdagen antog våren ringar i Sverige, genom att attrahera utländska 2008. I avsnitt 7.2 presenteras kommande förslag företags lokalisering och investeringar i Sverige på skatte- och avgiftsområdet tillsammans med och genom att företag redan verksamma i en offentligfinansiell bedömning för budgetåret Sverige ökar sina investeringar. Därutöver ska 2010. I avsnitt 7.3 redovisas prognoser för den också goda villkor gälla för svenska företags offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudinvesteringar i utlandet. getens inkomster.

PROP. 2009/10:1

3. Generell och rättvist fördelad välfärd arbetet ska nyttan av förenklingar för företagen Skattepolitiken ska utformas så att målen om en beaktas liksom behovet av att värna skattegenerell och rättvist fördelad välfärd och högre intäkterna. sysselsättning säkerställs. Hållpunkterna och kraven ger en ram för 4. Effektiva ekonomiska styrmedel utvecklingen av skattepolitiken. De fem håll- Skattereglerna ska bidra till att negativa miljö- punkterna med dess koppling till den ekonooch folkhälsoaspekter fångas upp i prisbild- miska politiken pekar i första hand ut vad som är ningen på olika marknader genom internalisering angeläget. De fem kraven har sin tyngdpunkt på av s.k. negativa externa effekter. Korrigeringar av det som bör undvikas. En i förhållande till hållsådana effekter bör ske på ett så effektivt sätt punkter och krav framgångsrik skattepolitik som möjligt med beaktande av andra krav på innebär därmed i första hand att hållpunkterna skattesystemet. På miljöområdet ska skatterna förstärks medan avvikelserna från kraven bör samordnas med andra styrmedel – som exempel- vara så begränsade som möjligt. vis handel med utsläppsrätter – så att miljöstyrningen blir samhällsekonomiskt effektiv. Prin- Riktlinjerna och de aktuella åtgärderna cipen om att förorenaren ska betala ska gälla. I relation till riktlinjerna tar de åtgärder som 5. Ett legitimt och rättvist skattesystem aviseras i denna budgetproposition sikte på att ge Skattereglerna ska utformas så att de stärker bättre förutsättningar för en varaktigt högre medborgarnas förtroende för skattesystemet och sysselsättning genom det förstärkta jobbskatteunderlättar för dem att göra rätt för sig. Skattefel avdraget. ska begränsas och skattebrott, skattefusk och I det aktuella ekonomiska läget bidrar jobbskatteundandragande motverkas. skatteavdraget inte bara till att främja en varaktigt hög sysselsättning utan även till att De fem kraven förstärka efterfrågan i ekonomin. Därigenom bromsas sysselsättningsfallet och nästa syssel- 6. Hållbara offentliga finanser sättningsuppgång påskyndas. Skatterna ska finansiera offentliga utgifter på ett Företagsskatteåtgärderna bidrar till ett mer hållbart sätt med bevarande av samhällsekorättvist och legitimt skattesystem genom de nomisk balans. Utifrån detta fiskala krav ska åtgärder mot avancerad skatteplanering som skattereglerna utformas på ett så enkelt sätt som aviseras. Dessa åtgärder bidrar också till att möjligt med beaktande av målet om hög välfärd stabilisera skatteintäkterna och därmed ökar och hög varaktig sysselsättning. hållbarheten i de offentliga finanserna. Den generella och rättvisa välfärden förstärks 7. Generella och tydliga regler genom den utbyggda skattelättnaden för pensio- Med beaktande av hållpunkterna ska skattenärer. reglerna vara generella och existerande särregler Den företagsskatteutredning som aviseras ska (skatteutgifter) löpande prövas för att förenkla undersöka olika möjligheter att främja varaktigt systemet och för att skapa finansiellt utrymme högre sysselsättning, förbättra villkoren för för att sänka strategiska skattesatser. företagande och investeringar och bidra till hållbara finanser och i förhållande till EU håll- 8. Hållbara regler i förhållande till EU bara och försvarbara skatteregler. Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och Som en del av de förändringar i bostadsförsvarbara i ett EG-rättsligt perspektiv. beskattningen som aviseras ingår en viss begränsning av möjligheten till uppskov med 9. Beskattning i nära anslutning till skatt på kapitalvinster. Därmed reduceras ininkomsttillfället slaget av uppskjuten beskattning i de svenska På inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag skattereglerna. Frågan om skatteuppskov, deras av s.k. uppskjuten beskattning undvikas.

10. Förenkling av regler för ökad effektivitet Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) drivs vidare. I

PROP. 2009/10:1

redovisning och effektivitet, har nyligen har fortsatt med förslag kring effektivare skatter uppmärksammats av Riksrevisionen. på klimat- och energiområdet och om beskatt- 77 ningen av personbilar med bättre miljöegenskaper. Vidare aviseras kommande förslag om slopande av kvarvarande energiskatteavdrag för

7.2 Kommande förslag på skatte- vindkraft, av avfallsförbränningsskatten och av och avgiftsområdet skatten på gödselmedel.

För övriga punktskatter aviserar regeringen Regeringen redovisar i det följande ett antal förslag om ändrade regler för beskattningen av åtgärder på skatteområdet med effekter för privatinförsel av cigaretter och redovisar en budgetåret 2010 och framåt. Samtliga åtgärder bedömning av reklamskatten. förutom de förändrade nivåerna för social- På mervärdesskatteområdet aviseras en utredavgifter kommer att föreslås i särskilda proposi- ning om sänkt mervärdesskattesats för vissa tioner och redovisas därför i denna proposition tjänster och ett kommande förslag om nya som bedömningar. mervärdesskatteregler om omsättningsland för För beskattningen av förvärvsinkomster tjänster m.m. Vidare redovisas arbetsläget vad aviseras en förstärkning av jobbskatteavdraget. gäller utredningen som omfattar mervärdesskatt För personer 65 år och äldre aviseras ytterligare och ideella föreningar m.m. sänkt skatt. I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella På socialavgiftsområdet aviseras en nedsätt- effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som ning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare lämnas eller aviseras i denna proposition. och delägare i handelsbolag samt ytterligare sänkta egenavgifter till följd av förlängd karens- Ärendet och dess beredning m.m. tid. Vidare föreslås förändrade nivåer för social- För det ärende där förslag lämnas finns lagavgifterna mot bakgrund av att utgiftsnivåerna förslag i avsnitt 3. Lagförslagen har beretts under har ändrats. hand med Skatteverket. På området för kapital- och egendomsskatter aviseras vissa förändringar i systemet med fastig- Lagrådet hetsavgift, förändringar av stämpelskatten vid Det förslag som lämnas kring förändringar av vissa förvärv samt förändrade regler av beskatt- socialavgiftsnivåerna är enligt regeringens ningen av andelsbyten vid utflyttning. Vidare mening av sådan enkel beskaffenhet att Lagredovisas arbetsläget vad gäller förslagen från rådets hörande skulle sakna betydelse. Stiftelse- och föreningsskatteutredningen och Gåvoincitamentsutredningen. På företagsbeskattningsområdet aviseras en 7.2.1 Skatter på arbetsinkomster – utredning samt förslag om skattefrihet för förvärvsinkomstbeskattningen kapitalvinster och utdelningar på andelar i handelsbolag, om ändrade regler om beskattning 7.2.1.1 Förstärkt jobbskatteavdrag av vissa penninglån och om beskattning av underskottsföretag. Därutöver aviseras förslag Regeringens bedömning: För att dämpa fallet i om avdrag för förluster i utländska dottersysselsättningen och för att påskynda den företag, om särskilt förfarande för prissättningskommande uppgången, bör jobbskatteavdraget besked vid internationella transaktioner och om förstärkas i ett fjärde steg med 10 miljarder förändrade regler vid uttagsbeskattning. kronor. Det förstärkta jobbskatteavdraget På energi- och miljöskatteområdet lämnar stimulerar också arbetsutbudet och ökar därmed regeringen bedömningar i frågan om skatter och den varaktiga sysselsättningen. Det kommande effektiv miljöstyrning i anslutning till det arbete förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010. som inletts med Klimatpropositionen. Arbetet

Skälen för regeringens bedömning: Jobbskatteavdraget är en central del i regeringens 77 RiR 2009:3 Skatteuppskov – Regeringens redovisning av ekonomiska politik för att varaktigt öka sysselbostadsuppskov och pensionssparavdrag. Se vidare avsnitt 12.2.3. sättningen. Avdraget gör det mer lönsamt att

PROP. 2009/10:1

arbeta för dem som i dag står utanför arbets- genom att bl.a. kopplingen till grundavdraget marknaden och bidrar genom sänkta slopades. Denna förenkling medförde att jobbmarginalskatter till ett ökat arbetsutbud för dem skatteavdraget i genomsnitt blev kraftfullt försom redan har ett arbete. Jobbskatteavdraget gör bättrat för denna grupp, särskilt för pensionärer det även mer attraktivt att starta och bedriva med låga arbetsinkomster. Vid årsskiftet aktiv näringsverksamhet. Såväl svenska som 2008/2009 förbättrades också de ekonomiska internationella erfarenheter visar också att en villkoren för pensionärer generellt genom en politik som gör det mer lönsamt att arbeta är höjning av grundavdraget för pensionärer. I avgörande för att varaktigt höja sysselsättningen avsnitt 7.2.1.2 aviseras ytterligare en höjning av och minska frånvaron på arbetsmarknaden. En grundavdraget för pensionärer. Mot denna lägre skatt på arbetsinkomster ökar dessutom bakgrund bör jobbskatteavdraget inte förändras individernas självbestämmande över den egna ytterligare för dem som har fyllt 65 år. inkomsten och gör att fler kan försörja sig på sin I likhet med de tre tidigare stegen bör det lön. Vidare har Finanspolitiska rådet i sin andra fjärde steget särskilt inriktas mot att dels sänka rapport från 2009 bedömt att det tredje steget i trösklarna för individen att gå från fulltidsjobbskatteavdraget är välmotiverat utifrån frånvaro till hel- eller deltidsarbete, dels förstärka regeringens sysselsättningspolitiska målsätt- drivkraften hos dem som redan har ett arbete att ningar. öka sin arbetsinsats. Med bibehållande av detta Fortfarande står dock många utanför arbets- dubbla syfte bör det fjärde steget utformas så att marknaden. Den djupa lågkonjunkturen har den disponibla inkomsten ökar förhållandevis också inneburit att arbetslösheten under 2009 mycket för låg- och medelinkomsttagare. stigit snabbt samtidigt som sysselsättningen har Det fjärde steget innebär att jobbskatteminskat. En förstärkning av jobbskatteavdraget avdraget höjs så att det ger en tillkommande är därför särskilt viktig i nuvarande konjunktur- skattelättnad med upp till 3 020 kronor per år vid läge. Förstärkningen ökar hushållens disponibla en genomsnittlig kommunal skattesats inkomster, vilket leder till att konsumtionen (31,52 procent för 2009). För dem som har stimuleras och sysselsättningsfallet dämpas. Ett 22 000 kronor i månadslön och som betalar förstärkt jobbskatteavdrag bidrar också till att genomsnittlig kommunal inkomstskatt blir fler håller sig kvar på arbetsmarknaden under skattesänkningen genom detta fjärde steg lågkonjunkturen och främjar således en stark 226 kronor per månad. sysselsättningsökning i nästa konjunkturupp- Av tabell 7.1 framgår vad det totala jobbgång. Eftersom drivkrafterna till att söka arbete skatteavdraget efter det fjärde steget blir per ökar i och med en förstärkning av jobbskatte- månad för några yrkesgrupper. avdraget hålls sökaktiviteten uppe. Detta, i kombination med ett ökat arbetsutbud, bidrar

Tabell 7.1 Jobbskatteavdraget 2010 för olika månadslöner

till en stark sysselsättningsutveckling i nästa konjunkturuppgång samt förbättrar förutsätt- Yrke Månadslön Totalt Sänkt skatt ningarna för en god rörlighet på arbetsmark- jobbskatteavdrag som andel av lön naden, vilket är nödvändigt för en kraftfull sysselsättningsökning. Ett förstärkt jobbskatte- Vårdbiträde 21 900 kr 1 480 kr/mån 6,8% avdrag minskar därmed risken för att arbets- Metallarbetare 25 600 kr 1 681 kr/mån 6,6% lösheten biter sig fast på en hög nivå. Sjuksköterska 27 200 kr 1 734 kr/mån 6,4% Enligt regeringens bedömning bör därför Gymnasie- 28 600 kr 1 752 kr/mån 6,1% jobbskatteavdraget förstärkas inom ramen för lärare ett fjärde steg. Läkare 57 000 kr 1 752 kr/mån 3,1% Förstärkningen av jobbskatteavdraget bör ske med 10 miljarder kronor för dem som vid Källa: Egna beräkningar. Anm.: Månadslön 2008 för respektive yrkesgrupp (SSYK) från Statistiska centralbeskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år. byråns strukturlönestatistik, framskriven med beräknad löneförändring inom sektorn. Förstärkningen bör utformas på ett sätt som ger så många som möjligt sänkt marginalskatt. För personer som vid beskattningsårets Det fjärde steget medför ytterligare lägre ingång har fyllt 65 år innebar det tredje steget i genomsnittlig skatt. I diagram 7.1 visas genomjobbskatteavdraget att avdraget förenklades snittsskatten, vid genomsnittlig kommunalskatt,

PROP. 2009/10:1

utan respektive med gällande jobbskatteavdrag per år sänks marginalskatten med ca 1 procentoch med aviserade förändringar. enhet. I tabell 7.2 visas skatten utan respektive med jobbskatteavdrag enligt gällande och aviserade

Diagram 7.1 Genomsnittlig skatt utan jobbskatteavdraget (streckad linje), enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt

regler vid genomsnittlig skattesats för

aviseringen om ett förstärkt jobbskatteavdrag (mörk linje)

för personer som inte har fyllt 65 år kommunal inkomstskatt. Dessutom visas den totala inkomstskattesänkningen som procent av Genomsnittlig arbetsinkomsten. Redovisningen avser personer

skatt %

40 som har hela sin inkomst från arbete.

35

Tabell 7.2 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag

30

enligt gällande regler samt enligt aviseringen om förstärkt

25

jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 65 år

20 (2010)

15

10

Skatt Gällande Före- Totalt Totalt Arbets- 5 utan jobb- slagen jobb- jobbinkomst jobb- skatte- höjning skatte- skatte-

0

per år skatte- avdrag av jobb- avdrag avdrag i

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000

avdrag skatte- procent Arbetsinkomst per år avdrag av inkomsten 100 000 22 190 7 671 1 045 8 716 8,7 Källa: Egna beräkningar. 150 000 37 540 9 186 1 637 10 823 7,2 Som framgår av diagram 7.1 kommer den 200 000 54 876 11 786 2 111 13 897 6,9 genomsnittliga skatten att understiga 25 procent 250 000 72 212 14 386 2 584 16 970 6,8 för arbetsinkomster upp till 380 000 kronor. 300 000 89 548 16 933 3 020 19 953 6,7 I diagram 7.2 visas marginalskatten, vid 350 000 106 380 18 004 3 020 21 024 6,0 genomsnittlig skattesats för kommunal inkomst- 400 000 125 220 18 004 3 020 21 024 5,3 skatt, utan respektive med gällande jobbskatte- 500 000 176 740 18 004 3 020 21 024 4,2 avdrag och med aviserade förändringar.

Källa: Egna beräkningar.

Diagram 7.2 Marginalskatt utan jobbskatteavdraget (streckad linje), enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt

Av tabell 7.2 framgår att för en person som

aviseringen om ett förstärkt jobbskatteavdrag (mörk linje)

för personer som inte har fyllt 65 år tjänar 250 000 kronor per år före skatt, ger jobbskatteavdraget en skattelättnad med 16 970 kronor per år. Detta innebär att utbytet av att gå från heltidsarbetslöshet till heltidsarbete

Marginalskatt %

60

ökar med 16 970 kronor. Jobbskatteavdraget, som procent av inkomsten, är högre för låg- och

50

40 medelinkomsttagare än för de med högre 30 inkomster. Finansdepartementet kommer att remittera

20

ett förslag med angivna ändringar. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riks-

10

0 dagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 Arbetsinkomst per år

Källa: Egna beräkningar.

Ett fjärde steg i jobbskatteavdraget innebär att marginalskatten sänks med ca 1,5 procentenheter för arbetsinkomster mellan ca 38 600 och 115 000 kronor per år. För arbetsinkomster mellan ca 115 000 och 297 000 kronor

PROP. 2009/10:1

Diagram 7.3 Grundavdrag i kronor per år för personer som

7.2.1.2 Ytterligare sänkt skatt för pensionärer

är 65 år eller äldre vid 2010 års början enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt aviserat förslag (mörk linje)

Regeringens bedömning: Skattelättnaden för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år bör 45 000 40 000 förstärkas i ett andra steg med 3,5 miljarder 35 000 kronor. g 30 000 Det kommande förslaget bör träda i kraft den

a

dr 25 000

v

1 januari 2010. da 20 000

run

G 15 000 10 000 Skälen för regeringens bedömning: Den 5 000 1 januari 2009 sänktes skatten för de flesta 0 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag vid Taxerad förvärvsinkomst taxerade förvärvsinkomster upp till ca Källa: Egna beräkningar. 363 000 kronor. För att ytterligare förstärka pensionärernas disponibla inkomster bör det förhöjda grund-

Tabell 7.3 Skattesänkning i kronor per år genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer som är 65 år eller

avdraget för pensionärer utökas så att skatten äldre vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer. sänks med ytterligare 3,5 miljarder kronor. Det kommande förslaget bör innebära att alla Kommunalskatt (%) personer som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång och som betalar skatt får en skatte- Lägsta Medel Högsta sänkning. Förstärkningen bör ge en skattesänk- Inkomstnivå (29,89) (31,52) (34,17) ning med ca 1 000–1 200 kronor per år för en Låg inkomst, 50 000 kr 1 034 1 128 1 223 pensionär med full garantipension. Garantipensionär, 1 034 1 128 1 223 För utformningen av det ytterligare förhöjda 81 320–93 363 kr (se not) grundavdraget bör en utgångspunkt vara det sätt 150 000 kr 1 766 1 927 2 089 på vilket pensionerna skrivs ner 2010. För 2010 200 000 kr 2 260 2 466 2 673 minskar de prisbasbeloppsindexerade garanti- 300 000 kr 2 404 2 623 2 844 pensionerna nominellt med 0,9 procent. De 400 000 kr 2 902 3 058 3 216 följsamhetsindexerade inkomst- och tilläggs- Not: Inkomsten varierar för garantipensionärer beroende på ålder och civilstatus. pensionerna minskar med 3,0 procent. Detta Skattelättnaden blir dock lika stor för samtliga garantipensionärer. motiverar att förstärkningens tyngdpunkt i Källa: Egna beräkningar. kronor räknat bör läggas hos dem som också får Den aviserade höjningen av grundavdraget för en större pensionsnedskrivning. En sådan personer över 65 år innebär, när även övriga utformning ökar välfärden för breda pensionärsskatte-, pensions- och bidragseffekter beaktas, grupper. att nettoinkomsten för pensionärskollektivet I diagram 7.3 framgår utformningen av det förblir ungefär oförändrad mellan 2009 och ytterligare förhöjda grundavdraget för personer 2010. För de sämst ställda pensionärerna, dvs. som är 65 år eller äldre. I tabell 7.3 visas garantipensionärer och andra personer med låga tillkommande skattesänkning vid olika inpensioner, förstärks nettoinkomsten. komster och olika kommunala skattesatser. I tabell 7.4 visas, för olika inkomstnivåer och vid genomsnittlig kommunalskatt, den totala skattesänkningen till följd av båda stegen av det förhöjda grundavdraget. Sett till skattesänkningen såväl i kronor som i procent av inkomsten har det förhöjda grundavdraget en progressiv fördelningspolitisk profil då pensionärer i de lägre inkomstskikten får en större skattesänkning.

PROP. 2009/10:1

Tabell 7.4 Total skattesänkning i kronor per år till följd av

Skälen för regeringens bedömning: Före-

det förhöjda grundavdraget (steg 1) och aviserat förslag

tagande skapar sysselsättning och tillväxt. Det är

(steg 2) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig

kommunalskatt (31,52). därför viktigt att arbetet fortsätter med att främja företagande och entreprenörskap genom att göra det mer attraktivt att starta, driva och Inkomstnivå kr/år Total skatte- Total skattesänkning till sänkning som utveckla företag. följd av steg 1 andel (%) av Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag betalar socialoch steg 2, kr/år inkomsten Låg inkomst, 50 000 kr 6 302 12,6 avgifter i form av egenavgifter liksom undan- Garantipensionär, född 1938 tagsvis personer med viss inkomst av tjänst. eller senare: Egenavgifterna utgör en stor kostnad för många -Gift/sammanboende, 81 320 kr 4 337 5,3 näringsidkare. En nedsättning av egenavgifterna -Ensamstående, 91 164 kr 3 707 4,1 kan därför göra det mer attraktivt att driva ett Garantipensionär, född 1937 eget företag samt sänka tröskeln för den som eller tidigare: överväger att starta ett företag. Det kan även

Mot denna bakgrund avser regeringen att

Källa: Egna beräkningar. föreslå en nedsättning av egenavgifterna med 5

procentenheter. Nedsättningen bör endast gälla Finansdepartementet kommer att remittera ett enskilda näringsidkare och delägare i handelsförslag med angivna ändringar. Regeringen avser bolag (näringsidkare). att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Nedsättningen bör omfatta näringsidkare i Det kommande förslaget bör träda i kraft den åldern 26–64 år. Personer som inte har fyllt 26 år 1 januari 2010. och personer som har fyllt 65 år vid beskatt-

ningsårets ingång bör inte omfattas av nedsätt-

ningen. Detta eftersom egenavgifterna för dessa

7.2.2 Skatter på arbetsinkomster –

åldersgrupper redan är nedsatta med betydligt

socialavgifter m.m.

mer än 5 procentenheter.

Nedsättningen bör uppgå till högst

7.2.2.1 Nedsatta egenavgifter för enskilda

10 000 kronor per år. Det innebär att marginal-

näringsidkare

effekten minskar för inkomster upp till 200 000

kronor. För att underlätta hanteringen samt för

att motverka skatteplanering bör nedsättning Regeringens bedömning: För att förbättra de små endast ges om överskottet av näringsverksamföretagens förutsättningar för utveckling och heten uppgår till minst 40 000 kronor. tillväxt bör egenavgifterna för enskilda närings- Ett stöd i form av nedsatta egenavgifter idkare i åldern 26–64 år sättas ned med riskerar att påverka konkurrensen och kan 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per därmed komma att anses utgöra statsstöd enligt år. En förutsättning bör dock vara att över- Europeiska gemenskapens regler om statligt stöd skottet av näringsverksamheten överstiger till näringslivet. Det bör därför konstrueras inom 40 000 kronor. Nedsättningen bör vara förenlig ramen för kommissionens regelverk för stöd av med kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse (även kallat de minimis). Inom mindre betydelse och hanteras av Skatteverket regelverket anges särskilda maximala stödnivåer. som en del av deklarationsförfarandet. Det För jordbruks- och fiskesektorn finns dessutom kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli nationella tak, som inte får överskridas. Om den 2010 men tillämpas på inkomster som uppbärs maximala stödnivån eller ett nationellt tak från och med den 1 januari 2010. uppnåtts, får ytterligare stöd inte betalas ut

enligt detta regelverk.

PROP. 2009/10:1

Nedsättningen bör hanteras av Skatteverket kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli inom ramen för det ordinarie deklarations- 2010. förfarandet. Skatteverket får därmed ansvar för att säkerställa att villkoren enligt regelverket för de minimis är uppfyllda. 7.2.2.3 Förändrade nivåer för socialavgifter Den nedsättning som nu aviseras kommer att behöva följas upp med hänsyn till de särskilda Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften i förutsättningar som gäller för stöd enligt regelarbetsgivaravgifterna sänks till 5,95 procent av verket för de minimis. Det kan därför finnas anledning att senare återkomma i frågan. avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 6,78 Finansdepartementet kommer att remittera procent. Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivarett förslag med angiven nedsättning. Regeringen avgifterna höjs till 4,65 procent av avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 2,11 procent. Detta avser att återkomma till riksdagen med förslag föranleder en sänkning av den allmänna lönesenare under riksmötet. Det kommande avgiften till 6,03 procent. Förslaget träder i kraft förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas på inkomster som uppbärs från och den 1 januari 2010. med den 1 januari 2010.

Skälen för regeringens förslag: Socialavgifter 7.2.2.2 Sänkta egenavgifter till följd av förlängd betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller karenstid för enskilda näringsidkare som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare, medan egenavgifter främst betalas av enskilda näringsidkare. Regeringens bedömning: Sjukförsäkringsavgiften i Sjukförsäkringsavgiften är en av de sex egenavgifterna bör sänkas med 0,74 procent- avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. enheter. Sänkningen är en följd av att det för Sjukförsäkringsavgiften bör tas ut med en försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete avgiftssats som innebär att de beräknade bedöms kunna införas en karenstid om 7 dagar i intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade stället för 1 dag. Det sammanlagda uttaget utgifterna. För 2010 beräknas de utgifter som kommer därmed att uppgå till 28,97 procent av sjukförsäkringsavgiften ska täcka uppgå till underlaget för egenavgifter. Det kommande 73,2 miljarder kronor. Mot denna bakgrund förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010. föreslår regeringen att sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks till 5,95 procent av avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 6,78 Skälen för regeringens bedömning: Regeringen procent av avgiftsunderlaget. har bedömt att det för försäkrade som har Den minskade sysselsättningen innebär även inkomst av annat förvärvsarbete bör införas att de utgifter som arbetsmarknadsavgiften ska 7 dagars karenstid med möjlighet att välja 14, 30, finansiera nu ökar. Därför föreslår regeringen att 60 eller 90 dagars karenstid (se utgiftsområde 10 arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- höjs till 4,65 procent av avgiftsunderlaget och i kapp, avsnitt 2.9.4). Förslaget bör träda i kraft egenavgifterna till 2,11 procent av avgiftsunderden 1 juli 2010. laget. Den längre karenstiden om 7 dagar i stället för Eftersom justeringen av de båda avgifterna ska 1 dag medför att sjukförsäkringsavgiften i egen- göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgifterna bör sänkas med 0,74 procentenheter. avgiftsuttag sänks den allmänna löneavgiften till Även denna lägre sjukförsäkringsavgift bör gälla 6,03 procent. från och med den 1 juli 2010. Ändringen innebär I tabellerna 7.5 och 7.6 redovisas arbetsgivaratt den totala avgiftsnivån inom egenavgifterna avgifter och egenavgifter före och efter dessa blir 28,97 procent från och med den 1 juli 2010, förändringar. vilket framgår av tabell 7.6 (se avsnitt 7.2.2.3). Den sänkning av sjukförsäkringsavgiften i egen- Regeringen avser att återkomma till riksdagen avgifterna som aviserats i avsnitt 7.2.2.2 innebär med förslag senare under riksmötet. Det att den totala avgiftsnivån inom egenavgifterna blir 28,97 procent från och med den 1 juli 2010. I

PROP. 2009/10:1

tabell 7.6 redovisas egenavgifter efter den avise- 7.2.3 Skatt på kapitalägande – kapitalrade förändringen. För personer som uppfyller och egendomsskatter krav på nedsatta egenavgifter enligt avsnitt 7.2.2.1 kommer egenavgifterna att sättas ner med 7.2.3.1 Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor 5 procentenheter (till 24,71 procent till och med juni 2010 och 23,97 procent därefter). Nedsätt- Regeringens bedömning: Det nuvarande systemet ningen är maximerad till 10 000 kronor. med kommunal fastighetsavgift bör utvidgas så Tabell 7.5 Arbetsgivaravgifter 2009 och 2010 enligt reger- att det även omfattar fastigheter med småhus

ingens förslag

som saknar byggnadsvärde och tomtmark för procent småhus som är bebyggda med småhus på ofri Arbetsgivaravgifter 2009 2010 grund. Som ett led i finansieringen av denna ändring bör taket för uppskovsbelopp vid kapi- Sjukförsäkringsavgift 6,71 5,95 talvinstbeskattning sänkas från 1 600 000 kronor Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 till 1 450 000 kronor. Det kommande förslaget Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 bör träda i kraft den 1 januari 2010. Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 Arbetsmarknadsavgift 2,43 4,65 Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 Skälen för regeringens bedömning: Den S:a socialavgifter 23,93 25,39 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighets- Allmän löneavgift 7,49 6,03 skatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Den tekniska utformningen av denna S:a socialavgifter och allmän löneavgift 31,42 31,42 Källa: Egna beräkningar. förändring innebar att ägare av tomtmark med ett småhus som värderats till mindre än 50 000 kronor och som därmed saknar bygg- Tabell 7.6 Egenavgifter 2009 och 2010 enligt regeringens nadsvärde även fortsättningsvis skulle vara kvar i

förslag om förändrade nivåer respektive bedömning enligt

systemet med fastighetsskatt. Detsamma kom

avsnitt 7.2.2.2

att gälla för tomtmark som visserligen är procent bebyggd med ett småhus, men där byggnaden Egenavgifter 2009 t.o.m. fr.o.m. inte ägs av samma person som äger marken. Det juni juli typiska exemplet på en sådan tomt är en 2010* 2010* arrendetomt med ett hus på s.k. ofri grund. Sjukförsäkringsavgift 6,93 6,78 6,04 Denna gränsdragning har fått viss kritik: För de småhusägare som bor i småhus som saknar bygg- Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 2,20 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 10,21 nadsvärde kan fastighetsskatten bli betydligt Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 1,70 högre än den fastighetsavgift som skulle ha tagits Arbetsmarknadsavgift 0,50 2,11 2,11 ut vid ett högre taxeringsvärde. Dessa boende har vidare inte kunnat omfattas av den skatte- Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 0,68 reduktion för fastighetsavgift som gäller för pen-

småhusägare som innehar småhusets tomt med löneavgift tomträtt. För de senare omfattas såväl småhuset Källa: Egna beräkningar. * Från och med 1 januari 2010 har enskilda näringsidkare och delägare i som tomtmarken av fastighetsavgiften. Småhushandelsbolag möjlighet att få nedsättning av egenavgifterna med 5 procentenheter enligt avsnitt 7.2.2.1 ägare som arrenderar tomtmarken har däremot indirekt kommit att få betala den relativt högre fastighetsskatt som ägaren av marken betalar. De föreslagna förändringarna i avgiftsnivåer ska gälla från och med den 1 januari 2010 och Den sammanlagda fastighetsbeskattningen kan därmed bli betydligt högre än den fastighetsmedför ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) samt i 3 § lagen avgift som skulle ha tagits ut för ett småhus med (1994:1920) om allmän löneavgift. Lagförslag i tomträtt. ärendet finns i avsnitt 3.1 och 3.2. Den ibland betydligt högre fastighetsskatten för de aktuella fastigheterna kan inte anses vara

PROP. 2009/10:1

legitim och kan därmed skada förtroendet för genom köp, bl.a. sådana köp som inkomstskattesystemet. De aktuella fastigheterna bör skatterättsligt är att betrakta som verksamhetsdärför i stället omfattas av den lägre kommunala avyttringar. Förvärv av fast egendom eller tomtfastighetsavgiften. rätter genom partiell delning har stora likheter Systemet med fastighetsavgift bör således med förvärv genom köp, varför båda typerna av utvidgas till att omfatta även fastigheter med förvärv bör vara stämpelskattepliktiga. Av liksmåhus som saknar byggnadsvärde och tomt- formighetsskäl bör även fast egendom och mark för småhus som är bebyggda med småhus tomträtter som överlåts genom ett förfarande på ofri grund. Fastighetsavgiften för småhus enligt utländsk rätt som motsvarar partiell utan byggnadsvärde bör beräknas på samma sätt delning av bolag omfattas av skatteplikten. som för småhus med byggnadsvärde, dvs. som I Finansdepartementet har det arbetats fram den ordinarie fastighetsavgiften. För småhus på en promemoria med förslag till de aviserade ofri grund och tomtmark som är bebyggd med reglerna (dnr Fi2009/3282). Promemorian har småhus på ofri grund bör fastighetsavgiften remissbehandlats. Regeringen har den 17 juni bestämmas till hälften av den ordinarie fastig- 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till hetsavgiften per småhus, dock högst 0,75 Lagrådet. Regeringen avser att i höst återkomma procent av byggnadsvärdet respektive tomt- med förslag till riksdagen. Det kommande marksvärdet. De avgiftsmedel som tas in tillfaller förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010. kommunerna. För att finansiera avskaffandet av statlig fastighetsskatt för de aktuella fastigheterna bör 7.2.3.3 Beskattning av andelsbyten vid taket för uppskovsbelopp vid kapitalvinst- utflyttning beskattning sänkas från 1 600 000 kronor till 1 450 000 kronor för avyttringar som sker den 1 Regeringens bedömning: Reglerna för beskattning januari 2010 eller senare. Det görs även en av andelsbyten vid utflyttning bör anpassas till minskning av anslaget 1:1 Kommunalekonomisk EG-rätten. Detta bör ske genom att en fysisk utjämning med 130 miljoner kronor, se utgiftsområde 25, avsnitt 2.6. person inte beskattas för vinst som uppkommit vid ett andelsbyte bara för att personen inte I Finansdepartementet har det arbetats fram en promemoria med förslag till de aviserade längre uppfyller villkoret att vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Beskattning bör – reglerna (dnr Fi2009/4828). Promemorian har förutom om de mottagna andelarna har avyttrats remissbehandlats. Regeringen avser att i höst – i stället ske om personen inte längre är bosatt återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES. 1 januari 2010. Vidare bör bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten vara tillämpliga om 7.2.3.2 Stämpelskatt vid vissa förvärv säljaren är bosatt i eller stadigvarande vistas inom EES. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010. Regeringens bedömning: Stämpelskatt bör tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter genom partiell delning, dvs. sådan delning som Skälen för regeringens bedömning: Enligt nu avses i 24 kap. 1 § andra stycket 2 aktie- gällande regler om framskjuten beskattning vid bolagslagen (2005:551). Även förvärv genom en andelsbyten för fysiska personer skjuts beskattåtgärd enligt utländsk lagstiftning som motsvarar ningen av vinsten fram vid ett andelsbyte genom sådan delning bör vara stämpelskattepliktiga. att de mottagna andelarna övertar de avyttrade Det kommande förslaget bör träda i kraft den andelarnas omkostnadsbelopp. Beskattning ska 1 januari 2010. emellertid ske om säljaren inte längre är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Vidare har en person som är obegränsat skattskyldig endast Skälen för regeringens bedömning: Stämpel- på grund av väsentlig anknytning till Sverige inte skatt tas i dag ut vid förvärv av fast egendom rätt att skjuta fram beskattningen om han eller

PROP. 2009/10:1

hon deltar i ett andelsbyte. Detsamma gäller en skattefrihet. Utredningen föreslår också att den begränsat skattskyldig person som deltar i ett så kallade katalogen med vissa namngivna andelsbyte. subjekt slopas och att skattegynnandet i stället Europeiska gemenskapernas kommission har i ska bedömas enligt de generella reglerna om en formell underrättelse den 23 september 2008 undantag från beskattning för allmännyttig verk- [KOM:s ref. SG-Greffe (2008)D/205676, samhet. Vidare föreslås att de särregler som i dag ärendenummer 2008/2162] uppmärksammat att gäller för inkomst av fastighet ska tas bort. bestämmelserna om beskattning av andelsbyten Betänkandet har remitterats. Remisstiden går vid utflyttning kan strida mot EG-rätten. Rege- ut den 2 november 2009. ringen har i svar till kommissionen den 19 november 2008 anfört att man har för avsikt Gåvoincitamentsutredningen att så snart som möjligt ändra de svenska Regeringen tillsatte under hösten 2008 en utredreglerna. I Finansdepartementet har det härefter ning som fick i uppdrag att analysera för- och arbetats fram en promemoria (dnr Fi2009/4328) nackdelar med skatteincitament för gåvor till med förslag som ska anpassa de svenska reglerna forskning och ideell verksamhet som ett komtill EG-rätten. Förslaget innebär att en fysisk plement till andra stödformer. Även om person inte ska beskattas för vinst som upp- utredaren bedömde att nackdelarna övervägde kommit vid ett andelsbyte bara för att personen fördelarna skulle ett förslag med författningstext inte längre uppfyller villkoret att vara bosatt i om sådana incitament utarbetas. I Gåvoincita- Sverige eller stadigvarande vistas här. Beskatt- mentsutredningens betänkande Skatteincitament ning ska – förutom om de mottagna andelarna för gåvor till forskning och ideell verksamhet har avyttrats – i stället ske om personen inte (SOU 2009:59) föreslås en modell för skattelängre är bosatt inom EES eller stadigvarande reduktion för fysiska och juridiska personer för vistas inom området. Vidare ska bestämmelserna gåvor till forskning och ideell verksamhet. om framskjuten beskattning vid andelsbyten Betänkandet har remitterats. Remisstiden går vara tillämpliga om säljaren är bosatt i eller ut den 15 oktober 2009. stadigvarande vistas inom EES. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen har den 3 september 2009 beslutat att överlämna en 7.2.4 Skatt på kapitalanvändning – lagrådsremiss till Lagrådet. Regeringen avser att i företagsskatter höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 7.2.4.1 Utredning om företagsbeskattning januari 2010.

Regeringens bedömning: En företagsskatteutredning bör tillsättas för att undersöka olika

7.2.3.4 Aktuella utredningar på området

möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och därmed göra vill- Stiftelse- och föreningsskatteutredningen koren mera lika för investeringar som finansieras En särskild utredare har sett över bestämmed eget kapital respektive lånat kapital. melserna om inkomstbeskattning av stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Huvuduppgiften var att utarbeta ett modernt och ändamålsenligt Skälen för regeringens bedömning: För att system för beskattningen med enkla och förbättra företagsklimatet är det angeläget att likformiga regler. Stiftelse- och föreningsskatte- företagsskattereglerna bidrar till en hög inutredningen har överlämnat betänkandet Moder- vesteringsnivå och en snabb produktivitetsniserade skatteregler för ideell sektor (SOU utveckling. Därmed främjas även den varaktiga 2009:65). Utredningens förslag utgår från de sysselsättningen och BNP. En företagsskattebestämmelser som i dag gäller för föreningar och utredning tillsätts därför med syfte att undertrossamfund men har fått en anpassad och söka olika möjligheter att minska beskattningen moderniserad utformning. För stiftelser, ideella av riskkapital i bolagssektorn och därmed göra föreningar och registrerade trossamfund föreslås villkoren mera lika för investeringar som finanatt det ska införas enhetliga bestämmelser om sieras med eget kapital respektive lånat kapital.

PROP. 2009/10:1

Ett annat syfte är att värna den svenska Det bör även framhållas att handelsbolagsskattebasen i en alltmer globaliserad värld, formen eller kommanditbolagsformen många samtidigt som Sverige även fortsättningsvis ska gånger har förekommit i olika typer av upplägg vara ett attraktivt land för investeringar och vars huvudsakliga syfte varit att uppnå skattelokalisering av företag. fördelar. Vidare innebär det befintliga systemet Utredningen ska lägga särskild vikt vid att med skattefri avyttring av näringsbetingade olika åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i andelar att andelar i handelsbolag, som ska ett EU-perspektiv. avyttras med en vinst som är skattepliktig, i stället kan ”paketeras” i ett aktiebolag varefter andelarna i aktiebolaget kan avyttras skattefritt. I 7.2.4.2 Skattefri kapitalvinst och utdelning på en motsvarande förlustsituation kan andelarna i andelar inom handelsbolagssektorn handelsbolaget avyttras direkt och avdrag göras för förlusten. Således är det även utifrån behovet av att värna om bolagsskattebasen befogat att Regeringens bedömning: Andelar i handelsbolag förenkla dagens regelverk för beskattning av och andelar ägda av handelsbolag bör infogas i kapitalvinster och kapitalförluster på andelar i systemet med skattefria utdelningar och kapitalhandelsbolag. vinster. Det kommande förslaget bör träda i Riskkapitalbranschen – där aktörerna inte kraft den 1 januari 2010. sällan bedriver verksamhet i handelsbolags- eller kommanditbolagsform – har i olika sammanhang lyft fram frågan om att även handels- Skälen för regeringens bedömning: Skatte- bolagen borde omfattas av bestämmelserna om verket har i en promemoria, Handelsbolagen och skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på kapitalvinstbeskattningen (dnr Fi2008/7059), näringsbetingade andelar. föreslagit förändringar av kapitalvinstbeskatt- Regeringens uppfattning är således att ningen för handelsbolagsandelar och för andelar beskattningen av kapitalvinster och avdragsägda av handelsbolag. Förslaget syftar till att rätten för kapitalförluster på andelar i handelsinfoga handelsbolagsandelar och andelar ägda av bolag och på andelar som ägs av handelsbolag handelsbolag i systemet med skattefria kapital- bör avskaffas inom bolagssektorn. Regeringen vinster och utdelningar på näringsbetingade har den 3 september 2009 beslutat att överlämna andelar. Skatteverkets promemoria har remiss- en lagrådsremiss till Lagrådet. behandlats. I princip samtliga remissinstanser Regeringen avser att i höst återkomma med tillstyrker förslaget. förslag till riksdagen. Det kommande förslaget Regeringen anser att det finns starka skäl för bör träda i kraft den 1 januari 2010 att så långt det är möjligt infoga handelsbolagen i det befintliga systemet med skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Det förhållandet att andelar i handelsbolag inte omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar har medfört ett i flera avseenden asymmetriskt och svårtillgängligt system för beskattning av handelsbolag. För att förhindra kringgåenden av bestämmelserna om avdragsförbud för kapitalförluster på näringsbetingade andelar finns ett komplicerat regelsystem för handelsbolagen. De befintliga reglerna har till syfte att förhindra transaktioner som skulle kunna leda till avdrag för kapitalförluster som inte ska kunna dras av. Det finns således ett övergripande behov av förenklingar av det komplexa och svårtillgängliga beskattningssystemet för företag som är delägare i handelsbolag.

PROP. 2009/10:1

7.2.4.3 Ändrade regler om beskattning av vissa likformiga och neutrala. Vidare bör avdrag inte penninglån få göras för ränteutgifter på sådana penninglån. För att förslaget inte ska försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet eller annars Regeringens bedömning: Reglerna om beskattning försämra företagens möjlighet till kapitalav vissa penninglån (s.k. förbjudna lån) bör anskaffning bör lån som lämnas till aktiebolag utvidgas till att även omfatta lån från utländska undantas från reglerna om beskattning av vissa juridiska personer. Ränteutgifter på sådana lån penninglån. Ett sådant generellt undantag ligger bör inte få dras av. För att reglerna inte ska även i linje med det skatterättsliga syftet med försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet reglerna om beskattning av vissa penninglån, dvs. bör det införas ett generellt undantag för lån att upprätthålla dubbelbeskattningen av medel som lämnas till aktiebolag. Det kommande som tas ut ur bolagssektorn. förslaget bör tillämpas från och med den Regeringen har tidigare i en skrivelse till 13 februari 2009. riksdagen den 12 februari 2009 (skr. 2008/09:122) aviserat de nu nämnda åtgärderna. I skrivelsen har regeringen förklarat att det – Skälen för regeringens bedömning: Enligt med hänsyn till det betydande skattebortfall som gällande regler ska penninglån som lämnas i strid skatteplaneringen medfört och befaras medföra med det aktiebolagsrättsliga låneförbudet tas framgent – enligt regeringens mening finns skäl upp till beskattning av låntagaren. Den som äger att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. eller har ett bestämmande inflytande över ett 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa företag ska inte kunna ta ut pengar från företaget regeländringarna från och med den 13 februari i form av lån, och på så sätt skjuta upp eller helt 2009. En promemoria med de nämnda förslagen undvika beskattning av medel som egentligen har remissbehandlats (dnr Fi2009/1477). Regeanvänds för privat konsumtion. Reglerna gäller ringen har den 25 juni 2009 beslutat att oavsett om låntagaren är en fysisk eller juridisk överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet. person. Regeringen avser att i höst återkomma med Skatteverket har uppmärksammat att det förslag till riksdagen. Det kommande förslaget under senare år blivit allt vanligare att organisera bör tillämpas från och med den 13 februari 2009. ägandet av små och medelstora svenska företag via utländska holdingbolag. Kapital från det svenska rörelsedrivande företaget förs genom 7.2.4.4 Ändrade regler om beskattning av utdelning, lån eller i form av kapitalvinst över till underskottsföretag det utländska holdingbolaget. Eftersom de svenska reglerna om beskattning av förbjudna lån inte omfattar lån från utländska företag, kan Regeringens bedömning: För att hindra kringägarna eller personer i ledande ställning genom gående av reglerna om beräknandet av penninglån disponera de medel som tillförts de beloppsspärren vid ägarförändringar i underutländska företagen utan skatteeffekter. Skatte- skottsföretag bör reglerna ändras så att verket har uppskattat att ca 30 miljarder kronor förvärvsutgiften vid beräknandet av beloppshar förts från svenska företag till utländska spärren minskas med kapitaltillskott som helt holdingbolag de senaste tre åren (2006–2008). eller delvis medfört ägarförändringen. Det Av dessa 30 miljarder kronor har Skatteverket kommande förslaget bör tillämpas från och med funnit att i vart fall 2 miljarder kronor har lånats den 5 juni 2009. från de utländska holdingbolagen av deras svenska ägare under motsvarande period. I syfte att motverka den beskrivna skatte- Skälen för regeringens bedömning: Enligt planeringen och säkerställa att beskattningen gällande regler inträder en beloppsspärr vid upprätthålls bör bestämmelserna om beskattning ägarförändringar i underskottsföretag. Syftet av vissa penninglån utvidgas till att omfatta även med beloppsspärren är att förhindra handel med lån från utländska motsvarigheter. Detta bidrar underskottsföretag. Beloppsspärren innebär att även till målsättningen att skattereglerna bör vara underskottsföretaget inte får dra av underskott till den del det överstiger 200 procent av utgiften

PROP. 2009/10:1

för att förvärva det bestämmande inflytandet koncernbidrag till varandra. Det innebär att över underskottsföretaget. Förvärvsutgiften ska givaren får göra avdrag för ett bidrag till dock minskas med kapitaltillskott som lämnats mottagaren, som ska ta upp bidraget till till underskottsföretaget före ägarförändringen. beskattning. Detta system kan användas för Regeringsrätten har i dom den 17 september resultatutjämning mellan företag inom en 2007 (RÅ 2007 ref. 58) däremot funnit att koncern. Regeringsrätten har i domar den kapitaltillskott som lämnats i samband med 11 mars 2009 (RÅ 2009 ref. 13, m.fl.) funnit att förvärvet av underskottsföretaget inte ska avdrag för koncernbidrag, på grund av EGminska förvärvsutgiften. rätten, i vissa begränsade fall måste tillåtas även Skatteverket har i samband med sin kontroll- för bidrag till utländska dotterföretag inom EES, verksamhet uppmärksammat att bestämmelserna när dessa har slutliga förluster. På grund av om kapitaltillskott i flera fall har utnyttjats för Regeringsrättens avgöranden bör det införas att öka möjligheten för underskottsföretag att särskilda regler som möjliggör avdrag för sådana dra av tidigare års underskott. Detta har framför förluster. Ett förslag till sådana regler kommer allt skett genom att en ägarförändring i ett att utarbetas och remissbehandlas under hösten. underskottsföretag helt eller delvis har skett Det kommande förslaget bör träda i kraft den genom en riktad nyemission i syfte att otill- 1 juli 2010. börligt öka förvärvsutgiften. För att motverka att reglerna kringgås bör vid beräknandet av beloppsspärren förvärvsutgiften 7.2.4.6 Förfarande för prissättningsbesked vid minskas med kapitaltillskott som helt eller delvis internationella transaktioner har medfört ägarförändringen. Regeringen har tidigare i en skrivelse till riksdagen den 4 juni 2009 (skr. 2008/09:225) Regeringens bedömning: Det bör införas ett särskilt förfarande för prissättningsbesked vid interaviserat den nu nämnda åtgärden. I skrivelsen nationella transaktioner. Det kommande förhar regeringen förklarat att det – med hänsyn till slaget bör träda i kraft den 1 januari 2010. risk för betydande skattebortfall – enligt regeringens mening finns skäl att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa regel- Skälen för regeringens bedömning: Ett särskilt ändringarna från och med den 5 juni 2009. En förfarande bör införas genom vilket Skatteverket promemoria med det nämnda förslaget har kan lämna besked om framtida prissättning av remissbehandlats (dnr Fi2009/4574). internationella transaktioner mellan parter som Regeringen avser att i höst återkomma med är i ekonomisk intressegemenskap. Ett prissättförslag till riksdagen. Det kommande förslaget ningsbesked bör bara kunna lämnas om det bör tillämpas från och med den 5 juni 2009. föreligger en bakomliggande ömsesidig överenskommelse med en annan stat med stöd av ett skatteavtal. Regeringen har den 4 juni 2009 7.2.4.5 Regler om avdrag för slutliga förluster i beslutat att överlämna en lagrådsremiss till utländska dotterföretag Lagrådet. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget Regeringens bedömning: Det bör införas särskilda bör träda i kraft den 1 januari 2010. regler för svenska moderföretag att i vissa begränsade fall få göra avdrag för en slutlig förlust hos ett utländskt dotterföretag som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010.

Skälen för regeringens bedömning: Svenska företag som ingår i en koncern kan lämna

PROP. 2009/10:1

7.2.4.7 Anstånd med inbetalning av skatt i uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattsamband med uttagsbeskattning, m.m. ningsrätten till en näringsverksamhet på grund av ett skatteavtal. I promemorian föreslås också att återföring av avsättningar till periodiserings- Regeringens bedömning: Reglerna om uttagsfonder, ersättningsfond och expansionsfond inte beskattning när Sverige förlorar beskatt- ska ske omedelbart i dessa situationer utan enligt ningsrätten till en näringsverksamhet på grund övriga regler om återföring. Förslagen gäller av ett skatteavtal med en stat inom Europeiska endast när skatteavtalet i fråga ingåtts med en ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör stat inom EES. Promemorian har remissändras så att den skattskyldige får möjlighet att behandlats. Regeringen avser att i höst återansöka om anstånd med betalningen av skatten komma med förslag till riksdagen. Det kompå grund av uttaget. Vidare bör reglerna om mande förslaget bör träda i kraft den 1 januari återföring av avsättningar till periodi- 2010. seringsfonder, ersättningsfond och expansionsfond ändras så att omedelbar återföring inte ska ske när näringsverksamheten inte längre ska 7.2.5 Skatter på konsumtion m.m.– beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal energi- och miljöskatter med en stat inom EES. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010. 7.2.5.1 Effektivare skatter på klimat- och

energiområdet

Skälen för regeringens bedömning: Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om Regeringens bedömning: Miljöskatter och andra en tillgång avyttrats mot en ersättning som ekonomiska styrmedel är av central betydelse för motsvarar marknadsvärdet. Enligt nu gällande att Sveriges mål på klimat- och energiområdet regler ska uttagsbeskattning ske om skatt- ska kunna nås. Styrmedel ska utformas på ett skyldigheten i Sverige för en näringsverksamhet samhällsekonomiskt effektivt sätt och med upphör på grund av ett skatteavtal. De situa- hänsyn till medborgarnas förutsättningar. tioner som avses är om ett svenskt företag byter Skattesystemet på klimat- och energiområdet hemvist och Sverige därigenom förlorar beskatt- bör förändras så att det blir mer träffsäkert och ningsrätten till företagets utländska näringsverk- ändamålsenligt. samhet, att ett skatteavtal ändras så att Sverige inte längre får beskatta näringsverksamhet i det landet eller om en tillgång flyttas från en del av Skälen för regeringens bedömning: Sverige och en näringsverksamhet till en annan del och andra länder står inför stora utmaningar inom Sverige får beskatta den första delen men inte klimat- och energiområdet, inte minst med den andra. anledning av den globala uppvärmningen. Dessa Regeringsrätten har i en dom den 24 april utmaningar måste tacklas gemensamt, effektivt 2008 (RÅ 2008 ref. 30) slagit fast att uttagsbe- och utan dröjsmål. skattning och återföring av avsättningar till Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel periodiseringsfond när ett företag byter hemvist är av central betydelse för att Sveriges mål på från Sverige till Malta strider mot gemen- klimat- och energiområdet ska kunna nås. Olika skapsrätten. Vidare har Europeiska gemen- ekonomiska styrmedel ger olika incitament och skapernas kommission i ett motiverat yttrande för att de ska vara effektiva måste de samordnas. [KOM:s ref SG-Greffe (2008)D/205673, En viktig utgångspunkt för miljöpolitiska styrärendenummer 2007/2372] uppmärksammat att medel är att de, i möjligaste mån, ska utformas så reglerna om uttagsbeskattning när Sverige för- att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan. lorar beskattningsrätten på grund av ett skatte- Regeringen bedriver därför, som aviserats i avtal kan strida mot EG-rätten. budgetpropositionerna för 2008 och 2009, ett Med anledning av regeringsrättens dom har arbete med syfte att föreslå vissa ändringar av Finansdepartementet upprättat en promemoria främst miljöskatterna så att effektiviteten av den (dnr Fi2009/3274) med förslag till regler om förda miljö- och energipolitiken förbättras. anstånd med inbetalning av skatt i samband med Detta arbete är angeläget och inriktas på att

PROP. 2009/10:1

åstadkomma en förbättrad samordning mellan gälla för samordnade och effektiva ekonomiska de olika ekonomiska styrmedlen på området. styrmedel på klimat- och energiområdet. För att Mot bakgrund av det hittills genomförda minskningar av koldioxidutsläppen ska nås på ett analysarbetet inom Regeringskansliet aviserar kostnadseffektivt sätt är det i ett första skede regeringen i denna budgetproposition vissa angeläget att begränsa de nedsättningar från den strukturella förändringar av skattesystemet på generella koldioxidskattenivån som finns i dag. klimat- och energiområdet. Förändringarna gör Detta skulle medföra ytterligare reduktion av skattesystemet mer träffsäkert och ändamåls- koldioxidutsläpp inom sektorer eller områden enligt. Med utgångspunkt i den förändrade med låga marginalkostnader. Inriktningen bör skattestrukturen aviseras skatteförslag som vara att nedsättningarna slopas på lång sikt, dock bedöms minska utsläppen av växthusgaser samt med beaktande av det koldioxidläckage som kan bidra till att målen för andel förnybar energi och motivera avsteg från en enhetlig koldioxidskatt. effektiviserare energianvändning kan uppnås. Koldioxidläckage uppstår när utsläppen flyttar Huvuddelen av de nu aviserade förslagen har till länder som inte är bundna av utsläppsockså presenterats av regeringen i 2009 års reduktioner genom internationella åtaganden. klimatproposition (prop. 2008/09:162 En Energiskatten har historiskt sett varit fiskal sammanhållen klimat- och energipolitik – men det är önskvärt att energiskatten får en i allt Klimat). högre grad resursstyrande karaktär för att målen Det är angeläget att förändringar av beskatt- för andel förnybar energi och för effektivare ningen sker varsamt och stegvis. Härigenom energianvändning till 2020 ska nås till lägsta säkerställs att övergångseffekter blir rimliga för möjliga kostnad. berörda hushåll och företag. Det rådande För transporter är en styrning mot lägre konjunkturläget gör också att ändringar av koldioxidutsläpp via koldioxidskatt i allmänhet koldioxid- och energiskatterna huvudsakligen att föredra framför en styrning via till exempel bör genomföras först 2011. Flertalet av de fordonsskatten. Skatteuttaget bör bero i högre skatteåtgärder som regeringen aviserar i denna utsträckning på drivmedelsförbrukningen och i proposition bör därför inte börja tillämpas lägre utsträckning på fordonsskatten. förrän 2011. Det är viktigt att ge aktörerna Ds 2009:24 har remissbehandlats och regelångsiktiga förutsättningar för planering av sin ringen har tagit del av remissinstansernas verksamhet inför framtiden. Regeringen redo- synpunkter. Regeringen avser att återkomma till visar därför också åtgärder som ska träda i kraft dessa i samband med förslag i de aktuella 2013 respektive 2015. frågorna. Regeringen har i 2009 års energipolitiska Regeringen redovisar i avsnitten 7.2.5.2– proposition (prop. 2008/09:163 En samman- 7.2.5.15 och 7.2.5.17–7.2.5.23 sina bedömningar i hållen klimat- och energipolitik – Energi), de frågor som behandlats i ovanstående departeaviserat att ett femårigt program för effektivare mentspromemorior. Regeringen avser att i höst energianvändning finansieras inom ramen för återkomma med förslag till riksdagen. energibeskattningen. Programmet tillförs 300 miljoner kronor årligen, utöver dagens politik. Finansiering sker genom i denna proposition 7.2.5.2 Höjning av koldioxidskatten aviserade ändringar av koldioxid- och energiskatterna. Regeringens bedömning: Den generella koldioxid- Förslag till lagstiftning i ovanstående frågor skatten bör höjas med 1 öre per kg koldioxid för har presenterats i två departementspromemorior, att finansiera slopandet av den s.k. avfallssom har remissbehandlats. Remissinstansernas yttranden finns tillgängliga i Finansdeparte- förbränningsskatten. Efter höjningen med 1 öre per kg koldioxid och den årliga justeringen enligt mentet (Ds 2009:24 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet, dnr Fi2009/4940 konsumentprisindex uppgår den generella koldioxidskatten till 105 öre per kg koldioxid 2010. respektive en promemoria om skattebefrielse för Det kommande förslaget bör träda i kraft den personbilar med bättre miljöegenskaper, dnr 1 januari 2010. Fi2009/4833). I Ds 2009:24 utvecklas de teoretiska utgångspunkter och allmänna principer som bör

PROP. 2009/10:1

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen 7.2.5.3 Höjd koldioxidskatt för har i 2009 års klimatproposition aviserat att den uppvärmningsbränslen m.m. inom vissa s.k. avfallsförbränningsskatten bör slopas under sektorer 2010 (se prop. 2008/09:162 s. 75 f.). Det skattebortfall som slopandet innebär bör finansieras genom en höjning av den generella koldioxid- Regeringens bedömning: Koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära skatten med 1 öre per kg koldioxid. Med motorer inom industrin utanför handelssystemet höjningen säkerställs mer än väl att ambitionen i samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksden svenska klimatpolitiken inte sänks som en följd av att avfallsförbränningsskatten slopas. verksamheterna bör höjas från dagens Höjningen av koldioxidskatten ingår även 21 procent till 60 procent av den generella som en del i finansieringen av det program för koldioxidskattenivån 2015. Ett första steg, till 30 procent, tas 2011. Motsvarande höjningar bör energieffektivisering som regeringen redogjorde även göras för dieselolja som förbrukas i viss för i 2009 års energipolitiska proposition (se gruvindustriell verksamhet. prop. 2008/09:163 s. 80 f.). Höjningen bör därför träda i kraft den 1 januari 2010, även om De kommande förslagen bör träda i kraft den avfallsförbränningsskatten avses slopas först den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015. 1 oktober samma år. Slopandet av avfallsförbränningsskatten behandlas vidare i avsnitt 7.2.5.17. Skälen för regeringens bedömning: Nästan all För 2010 medför den årliga justeringen av energiintensiv industri omfattas av EU:s system skattesatserna enligt konsumentprisindex att för handel med utsläppsrätter. Energikostkoldioxid- och energiskattesatserna sänks, i nadernas andel av de totala kostnaderna för förhållande till de skattenivåer som gäller för företag utanför handelssystemet är generellt låga, 2009. Justeringen innebär att koldioxidskatten med undantag för framför allt växthusnäringen. sänks från 105 till 104 öre per kg koldioxid. I och Det innebär att en högre koldioxidskatt än i dag med höjningen av den generella koldioxidskatten kan tas ut utanför handelssystemet, utan att det i med 1 öre per kg koldioxid blir koldioxidskatten någon större utsträckning medför att utsläpp av ca 105 öre per kg koldioxid 2010. Uttryckt i koldioxid och andra växthusgaser flyttar till volym- respektive viktenhet kommer således de andra länder på ett sådant sätt att de globala nya koldioxidskattesatserna för de olika utsläppen inte minskar. bränslena 2010, efter justering för förändring av För bränslen som förbrukas för uppvärmning konsumentprisindex, vara i paritet med 2009 års och drift av stationära motorer vid tillverkningsnivåer. Indexomräkningen av koldioxid- och processen i industriell verksamhet (fortsättenergiskattesatserna behandlas vidare i avsnitt ningsvis industrin) utanför handelssystemet 7.2.5.15. samt i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- Regeringen avser att i höst återkomma med verksamheterna tas i dag ingen energiskatt ut förslag till riksdagen. Det kommande förslaget och en lägre koldioxidskatt än den generella bör träda i kraft den 1 januari 2010. nivån tillämpas. Denna lägre skattenivå uppgår till 21 procent av den generella koldioxidskattenivån, som för 2009 utgör 105 öre per kg koldioxid. Detta innebär en skattebelastning om 22 öre per kg koldioxid för bränsleförbrukning i de aktuella sektorerna. Samma skatt, dvs. ingen energiskatt och 21 procent koldioxidskatt, tas ut för dieselolja som förbrukas vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar. I den mån värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar förekommer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, beskattas bränsle som används för detta ändamål på samma sätt.

PROP. 2009/10:1

I syfte att skapa ökade incitament för företag det inte längre finns anledning att ha kvar dagens inom dessa sektorer att på ett kostnadseffektivt regler om en koldioxidskatt som successivt sätt vidta åtgärder som minskar växthusgas- minskar med ökad elverkningsgrad för kraftutsläppen, bör den nuvarande koldioxid- värmeproduktion i anläggningar som inte skattenivån höjas. Som ett första steg bör en omfattas av EU:s system för handel med höjning från 21 till 30 procent av den generella utsläppsrätter. Tillämpningsområdet för dessa koldioxidskattenivån genomföras den 1 januari regler är i allt väsentligt avfallsförbrännings- 2011. Därefter bör en höjning till 60 procent ske anläggningar. den 1 januari 2015. Koldioxidskatten kommer Ändringen medför att samma beskattning efter dessa båda höjningar att för de aktuella kommer att gälla för all värme som framställs vid förbrukarkategorierna motsvara drygt 60 öre per kraftvärmeproduktion, i den mån sådan förekg koldioxid i 2009 års skattesatser (60 procent kommer utanför handelssystemet. I syfte att av skattenivån på 105 öre per kg koldioxid). Vid åstadkomma en styrning mot högeffektiv en generell koldioxidskattehöjning blir skatte- kraftvärme bör gränsen för när dessa skattekostnaden i stället 60 procent av den högre lättnader ges sättas vid en elverkningsgrad vid generella koldioxidskattenivån. Även i fort- kraftvärmeproduktion om minst 15 procent. sättningen bör beskattningen av dieselolja som Denna elverkningsgrad bör också vara avgörande används i vissa fordon inom gruvindustriell för om skattelättnader ges för bränslen som verksamhet följa den skattenivå som gäller för förbrukas i en kraftvärmeanläggning som förbrukning av uppvärmningsbränslen inom omfattas av handelssystemet. industrin utanför handelssystemet. Regeringen avser att i höst återkomma med Genom åtgärderna bedöms användningen av förslag till riksdagen. Det kommande förslaget fossila bränslen och därigenom utsläppen av bör träda i kraft den 1 januari 2011. koldioxid från de berörda verksamheterna minska. Samtidigt förstärks principen om att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan. 7.2.5.5 Nedsättning av koldioxidskatten för Regeringen avser att i höst återkomma med energiintensiva företag (0,8förslag till riksdagen. De kommande förslagen procentsregeln) bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015. Regeringens bedömning: Begränsningsnivån i den s.k. 0,8-procentsregeln, som omfattar energi- 7.2.5.4 Ändrad definition av begreppet intensiva industriföretag samt jordbruks-, kraftvärmeproduktion skogsbruks- och vattenbruksverksamheter, bör fasas ut i två steg. Det första steget bör tas 2011 genom att begränsningsnivån höjs från 0,8 till Regeringens bedömning: Gränsen för att medge 1,2 procent av de framställda produkternas koldioxid- och energiskattelättnader för bränslen försäljningsvärde. Därefter bör regeln slopas helt som förbrukas för framställning av värme i 2015. kraftvärmeproduktion bör sättas vid en elverk- De kommande förslagen bör träda i kraft den ningsgrad om minst 15 procent. Den i dag 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015. successivt ökande koldioxidskattelättnaden, för kraftvärmeproduktion med en elverkningsgrad om minst 5 procent och mindre än 15 procent, Skälen för regeringens bedömning: Utöver den bör därmed slopas. generellt lägre skattenivån, som i dag gäller för Det kommande förslaget bör träda i kraft den uppvärmningsbränslen som förbrukas av 1 januari 2011. energiintensiva industriföretag utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, kan dessa företag ges ytterligare nedsättning av kol- Skälen för regeringens bedömning: Mot bak- dioxidskatten genom den s.k. 0,8-procentsgrund av att avfallsförbränningsskatten (kol- regeln. Reglerna gäller även jordbruks-, dioxid- och energiskatt på fossilt kol i visst skogsbruks- och vattenbruksverksamheter. hushållsavfall) bör slopas bedömer regeringen att

PROP. 2009/10:1

Det är angeläget att även företag som omfattas ges jordbrukets och skogsbrukets företag ett av 0,8-procentsregeln ges ekonomiska ökat incitament att genomföra olika åtgärder incitament att på ett kostnadseffektivt sätt vidta som påskyndar omställningen till minskade åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. växthusgasutsläpp. Omställningen från fossila till förnybara Regeringen avser att i höst återkomma med bränslen bör påskyndas, men på ett varsamt sätt. förslag till riksdagen. De kommande förslagen Ett slopande av 0,8-procentsregeln bör därför bör träda i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari ske stegvis. I ett första steg bör begräns- 2013 respektive den 1 januari 2015. ningsnivån höjas från 0,8 till 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde från och med den 1 januari 2011. Regeln bör därefter 7.2.5.7 Samordningen mellan ekonomiska slopas den 1 januari 2015. styrmedel för anläggningar som Genom åtgärden bedöms utsläppen av omfattas av EU:s system för handel koldioxid från de berörda verksamheterna med utsläppsrätter minska. Samtidigt förenklas regelverket och principen om att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan förstärks. Regeringens bedömning: Koldioxidskatten bör Regeringen avser att i höst återkomma med slopas för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s förslag till riksdagen. De kommande förslagen system för handel med utsläppsrätter. bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i den 1 januari 2015. kraftvärmeanläggningar inom handelssystemet bör sänkas till 7 procent av den generella 7.2.5.6 Sänkt återbetalning av koldioxidskatt koldioxidskattenivån. De kommande förslagen för dieselolja i jordbruks- och bör träda i kraft den 1 januari 2011. Nuvarande skogsbruksmaskiner nivå om 94 procent koldioxidskatt för övriga värmeanläggningar inom handelssystemet bör inte ändras. Regeringens bedömning: Nuvarande återbetalning av koldioxidskatten för dieselolja i jordbruksoch skogsbruksmaskiner med 2,38 kronor per Skälen för regeringens bedömning: Utsläpp av liter bör sänkas till 2,10 kronor per liter 2011, växthusgaser från anläggningar inom EU:s 1,70 kronor per liter 2013 och 0,90 kronor per system för handel med utsläppsrätter regleras på liter 2015. EU-nivå genom handelssystemet och bör därför De kommande förslagen bör träda i kraft den i princip inte vara föremål för ytterligare 1 januari 2011, den 1 januari 2013 respektive den nationella styrmedel avseende koldioxidutsläpp, 1 januari 2015. som t.ex. en koldioxidskatt. En koldioxidskatt minskar inte de totala koldioxidutsläppen inom handelssystemet, utan påverkar endast var inom Skälen för regeringens bedömning: I dag sker systemet som utsläppen sker. en återbetalning av koldioxidskatten med Koldioxidbeskattningen av bränslen inom 79 procent för dieselolja som förbrukas i handelssystemet har i ett första steg sänkts från jordbruks- och skogsbruksmaskiner. Denna och med den 1 juli 2008 (se prop. 2007/08:21, skattelättnad motsvarar med 2009 års skatte- bet. 2007/08:SkU27, rskr. 2007/08:238). satser 2,38 kronor per liter dieselolja. Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 I syfte att minska bränsleförbrukningen, och i (se prop. 2007/08:1, finansplan m.m., avsnitt synnerhet användningen av fossila bränslen, bör 5.6.3, s. 121 f.) aviserat att ett andra steg av den aktuella återbetalningen av koldioxidskatten skattesänkningar för anläggningar inom handelssuccessivt minska. Det första steget bör tas 2011 systemet bör genomföras den 1 januari 2010. då återbetalningen bör uppgå till 2,10 kronor per Detta andra steg skulle innebära att liter. Därefter bör återbetalningen sänkas till koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i 1,70 kronor per liter 2013 för att 2015 begränsas industri- och kraftvärmeanläggningar som till 0,90 kronor per liter. Genom dessa åtgärder omfattas av handelssystemet skulle tas ut med

PROP. 2009/10:1

belopp som motsvarar ca 7 procent av 2008 års ningar inom handelssystemet. Koldioxidskattekoldioxidskattenivå, varigenom EU:s minimi- nivån för förbrukning i dessa anläggningar bör skattenivåer skulle iakttas. Även övriga värme- därför även framdeles vara 94 procent av den anläggningar inom handelssystemet skulle ges en generella nivån. Liksom i dag bör energiskatten motsvarande ökning av nedsättningen, uttryckt i för dessa anläggningar tas ut på samma nivå som procentenheter. Detta skulle med 2009 års gäller för övrig förbrukning inom hushålls- och skatteregler innebära att koldioxidskattebe- servicesektorerna. Denna nivå kommer att uppgå lastningen för dessa anläggningar skulle till 8 öre per kWh i 2009 års skattenivå. motsvara 86 procent av 2008 års koldioxid- Regeringen avser att i höst återkomma med skattenivå. förslag till riksdagen. De kommande förslagen I rådande ekonomiska läge bör dock ändringar bör träda i kraft den 1 januari 2011. av koldioxidskatten och energiskatten genomföras först 2011. Det tidigare aviserade andra steget av skattesänkningarna bör därför inte 7.2.5.8 Koldioxidskatt på naturgas och gasol genomföras 2010. Medlen från denna åtgärd vid drivmedelsanvändning ingår under 2010 som en del i finansieringen av det program för energieffektivisering som regeringen har redogjort för i 2009 års Regeringens bedömning: Koldioxidskatten på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning energipolitiska proposition (se prop. bör 2015 höjas till den generella koldioxid- 2008/09:162 s. 80 f.). skattenivån, som i dag motsvarar 105 öre per kg I denna budgetproposition aviserar regeringen strukturella skatteförändringar av energiskatten koldioxid. Höjningarna bör ske stegvis, genom höjningar till belopp som, i stället för dagens för uppvärmningsbränslen den 1 januari 2011 (se avsnitt 7.2.5.12). I samband med dessa ändringar 59 procent för naturgas och 52 procent för gasol, motsvarar 70 procent 2011 och 80 procent 2013, bör anpassningar av skatteuttaget för bränslen allt uttryckt i andel av den generella koldioxidinom handelssystemet ske till den nya skatteskattenivån. strukturen. Koldioxidskatten bör då helt slopas för bränslen som förbrukas i industrianlägg- De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den ningar inom handelssystemet. EU:s minimiskattenivåer iakttas genom den samtidigt införda 1 januari 2015. energiskatten på bränslen. De ändringar som genomförs den 1 januari 2011 medför i stort sett samma beloppsmässiga ändringar i skatteuttaget Skälen för regeringens bedömning: Naturgas för de aktuella industriföretagen, som tidigare och gasol som används för uppvärmning och aviserade ändringar skulle ha inneburit 2010. drift av stationära motorer beskattas i dag med Vid beskattning av fossila bränslen för den generella koldioxidskattesatsen, som i 2009 värmeproduktion i såväl kraftvärmeanläggningar års skattenivå motsvarar 105 öre per kg som andra värmeanläggningar inom handels- koldioxid. Koldioxidskatten är det ekonomiska systemet bör skattebelastningen ligga kvar på styrmedel utanför den handlande sektorn som nuvarande nivå. En sänkt skatt riskerar att leda mest träffsäkert leder till utsläppsminskningar på till att användningen av fossila bränslen ökar och ett kostnadseffektivt sätt (jfr regeringens till att det blir svårare för Sverige att uppfylla sitt uttalanden i 2009 års klimatproposition, prop. mål för andel förnybar energi till 2020. Kol- 2008/09:162 s. 63). I syfte att minska utsläppen dioxidskatten bör därför inte slopas, utan sättas av växthusgaser, bör koldioxidskatten tas ut på ned från 15 till 7 procent av den generella nivån. naturgas och gasol för drivmedelsanvändning Denna nivå och införandet av en energiskatt efter samma principer som gäller för andra innebär att det samlade skatteuttaget på fossila drivmedel. För naturgas och gasol som eldningsolja i kraftvärmeanläggningar blir i används för drift av motordrivna fordon, fartyg princip detsamma 2011 som under 2009 och eller luftfartyg bör således skatten höjas till den 2010. generella koldioxidskattenivån, som för 2009 De skäl som anförts för att behålla nuvarande motsvarar 105 öre per kg koldioxid. En kolskattenivå för kraftvärmeanläggningar är i minst dioxidskatt efter denna princip tas, som nämnts lika hög grad gällande för övriga värmeanlägg- ovan, redan ut för naturgas och gasol som

PROP. 2009/10:1

förbrukas som bränsle för uppvärmning och trädbränslen (ved, flis, pelletter etc.) eller på drift av stationära motorer. Höjningen av skogsindustrins returlutar. Det är inte heller för koldioxidskatten för naturgas och gasol för närvarande aktuellt att ta ut energiskatt på torv. drivmedelsanvändning bör dock ske varsamt och Det är inte heller aktuellt att göra några anpassningen till den generella koldioxidskatte- förändringar i beskattningen av råtallolja. Vidare nivån bör genomföras fullt ut först 2015. Innan bör tills vidare dagens skattefrihet fortsätta att dess bör höjningar ske till belopp som, i stället gälla för vegetabiliska och animaliska oljor och för dagens 59 procent för naturgas och 52 fetter m.m. samt för biogas som förbrukas som procent för gasol, motsvarar 70 procent 2011 bränsle för uppvärmning. Skattefriheten för och 80 procent 2013, allt uttryckt i andel av den vegetabiliska och animaliska oljor och fetter generella koldioxidskattenivån. m.m. bör villkoras av att hållbarhetskriterierna i Regeringen avser i höst att återkomma med direktivet om förnybar energi är uppfyllda (se förslag till riksdagen. De kommande förslagen avsnitt 7.2.5.14). bör träda i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari Regeringen avser att i höst återkomma med 2013 respektive den 1 januari 2015. förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011.

7.2.5.9 Energiskattelättnader på biobränslen för uppvärmning 7.2.5.10 Framtida beskattning av biodrivmedel

Regeringens bedömning: Det är för närvarande Regeringens bedömning: I vad mån skatteinte aktuellt att införa energiskatt på fasta lättnader fortsättningsvis bör ges för biodrivträdbränslen (ved, flis, pelletter etc.), skogs- medel bör bedömas när införandet av ett industrins returlutar eller på torv. Skattefrihet kvotpliktssystem för dessa bränslen övervägs bör tills vidare fortsätta att gälla för vegetabiliska samt i samband med genomförandet av de nya och animaliska oljor och fetter m.m. samt för bränslespecifikationerna i bränslekvalitetsbiogas som förbrukas som bränsle för uppvärm- direktivet. ning. Energiskatten på råtallolja kvarstår. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011. Skälen för regeringens bedömning: Biodrivmedel är för närvarande helt befriade från koldioxid- och energiskatter i Sverige. Skälen för regeringens bedömning: En förhål- Skattebefrielsen åstadkoms genom undantag landevis stor del av bränsleförbrukningen för från skatteplikt vad gäller biogas samt i fråga om uppvärmning består av biobränslen som i dag är etanol och övriga biodrivmedel genom dispensskattefria. En energiskatt med en utvidgad beslut av regeringen. Regeringen har uttalat att skattebas skulle bidra till att hålla nere den totala den generella skattebefrielsen bör gälla längst till energiförbrukningen och därmed bidra till att och med utgången av 2013, då statsstödsuppnå målet för effektivare energianvändning. I godkännandet för den nuvarande svenska skattesammanhanget bör även statens behov av att strategin löper ut. energiskatten kan utgöra en stabil bas för Ett system med s.k. kvotplikt kan på sikt vara framtida skatteintäkter beaktas. ett alternativ för att främja användningen av Skattefriheten för biobränslen för uppvärmning biodrivmedel och bidra till att nå målet för 10 har dock bidragit till att stimulera användningen procent andel förnybar energi i transportav dessa bränslen, främst som ersättning till sektorn. Regeringen har därför givit Statens fossila bränslen inom energisektorn. För att energimyndighet i uppdrag att analysera Sverige ska kunna nå målet för andel förnybar förutsättningar för och konsekvenser av ett energi till 2020 kommer betydande insatser att kvotpliktssystem (jfr 2009 års klimatpropokrävas. En energiskatt på biobränslen för sition, prop. 2008/09:162 s. 86). En kvotplikt uppvärmning riskerar att försvåra Sveriges innebär att en viss andel av försäljningen av möjligheter att nå detta mål. Det bör därför för drivmedel ska utgöras av biodrivmedel. I närvarande inte införas energiskatt på fasta uppdraget ingår att analysera om det även med

PROP. 2009/10:1

ett kvotpliktssystem finns ett behov av att Skälen för regeringens bedömning: Som ett led skattebefria vissa typer av biodrivmedel. i de strukturella förändringarna av beskattningen Uppdraget ska redovisas senast den av energi bör vissa justeringar göras av 15 september 2009. energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen. Vidare har Transportstyrelsen av regeringen För att uppnå en effektiv styrning mot olika mål fått i uppdrag att analysera och föreslå hur EU:s på EU- respektive nationell nivå är det angeläget nya bränslekvalitetsdirektiv på lämpligt sätt att skatterna är utformade på ett kostnads- 78 kan genomföras i svensk rätt. I översynen ingår effektivt sätt. Även om energiskatten redan i dag även att beakta utvecklingen av nuvarande och har ett styrande inslag, genom att den verkar kommande biodrivmedel så att miljömässigt bra allmänt dämpande på energianvändningen och biodrivmedel inte hämmas. Uppdraget ska alltså bidrar till en effektivare energianvändning, redovisas senast den 1 oktober 2009. Bland de bör denna roll förstärkas och göras mer tydlig. nya reglerna i direktivet finns en ändrad Energiskatten är ett viktigt styrmedel för att bränslespecifikation som möjliggör inblandning kostnadseffektivt uppnå målet för effektivare upp till 10 procent etanol i bensin samt 7 energianvändning. Skattebasen för uppvärmprocent FAME i dieselolja. Regeringen har i ningsbränslen bör även i fortsättningen omfatta 2009 års klimatproposition (prop. 2008/09:162 s. enbart fossila bränslen (jfr avsnitt 7.2.5.9), vilket 83 f.) uttalat att en förutsättning för att innebär att energiskatten även bidrar till att nå användningen av biodrivmedel ska kunna öka det uppsatta målet för andel förnybar energi. snabbt och till lägre kostnader är att möjlig- Energiskatten bör alltså tas ut efter en heterna att blanda in biodrivmedel i bensin och likformig grund som bör utgöras av energidieselolja ökar. Dessutom är tidpunkten för innehållet i respektive bränsle. Med en sådan genomförandet av denna högre andel inbland- koppling till objektiva egenskaper blir det också ning av etanol i bensin respektive FAME i möjligt att ändra skattesatserna med mindre risk dieselolja beroende av hur skattebortfallet kan för snedvridningar. Sammantaget skapar detta kompenseras. goda förutsättningar för att på ett kostnadseffektivt sätt använda energibeskattningen som ett viktigt medel för att nå målen för effektivare 7.2.5.11 Omläggning av energiskatten på fossila energianvändning och andel förnybar energi. uppvärmningsbränslen efter Utgångspunkten för omläggningen bör vara energiinnehåll energiskattesatsen på eldningsolja, som 2009 motsvarar 8 öre per kWh. Omläggningen av energiskatten stärker Regeringens bedömning: Energiskatten på fossila koldioxidskattens styrande effekt i klimatuppvärmningsbränslen bör struktureras om efter hänseende. Eldningsolja har för närvarande den bränslets energiinnehåll. Utgångspunkten för högsta energiskatten per kWh av de fossila omläggningen bör vara energiskattesatsen på bränslena. Både kol och naturgas har således en eldningsolja, som med 2009 års skattesats om lägre energiskatt, uttryckt per kWh. Detta 797 kronor per m 3 motsvarar 8 öre per kWh. innebär att kol och naturgas, även med hänsyn Det kommande förslaget bör träda i kraft den till koldioxidskatten, sammanlagt beskattas lägre 1 januari 2011. än eldningsolja i förhållande till utsläpp av koldioxid. Detta är av klimatskäl inte motiverat. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011.

78 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar, och om upphävande av direktiv 93/12/EEG, EUT L 140, 5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030.

PROP. 2009/10:1

7.2.5.12 Energiskatten på fossila gruvindustriell verksamhet följa den som gäller uppvärmningsbränslen m.m. i vissa för förbrukning av uppvärmningsbränslen inom sektorer industrin. Även denna bränsleförbrukning bör alltså motsvara EU:s miniskattenivå för lätt eldningsolja. Regeringens bedömning: Energiskatt bör införas Regeringen avser att i höst återkomma med på fossila bränslen för uppvärmning och drift av förslag till riksdagen. Det kommande förslaget stationära motorer i sektorer där energiskatten i bör träda i kraft den 1 januari 2011. dag är noll, dvs. inom industrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraftvärmeverk. 7.2.5.13 Höjd energiskatt på dieselolja Energiskatten för sådan bränsleförbrukning bör dock sättas till en lägre nivå än förbrukning i övriga sektorer. Den lägre energiskattenivån bör Regeringens bedömning: Energiskatten på motsvara EU:s minimiskattenivå för lätt dieselolja bör höjas, utöver den sedvanliga årliga eldningsolja. Motsvarande energiskatt införs indexomräkningen, i två steg med sammanlagt också för dieselolja som förbrukas i viss 40 öre per liter. gruvindustriell verksamhet. En första höjning med 20 öre per liter bör Det kommande förslaget bör träda i kraft den träda i kraft den 1 januari 2011 och en andra 1 januari 2011. höjning med 20 öre per liter den 1 januari 2013.

Skälen för regeringens bedömning: För att Skälen för regeringens bedömning: Skattemålet för andelen förnybar energi ska kunna nås, uttaget bör i högre utsträckning bero på krävs att samtliga sektorer i samhället genomför drivmedelsförbrukningen och i lägre utsträcken omställning av sin energianvändning. För att ning på ägandet av ett fordon. Den rörliga ge nödvändiga incitament för denna omläggning skattekostnaden på dieselolja bör därför öka och bör energiskatt tas ut på fossila bränslen som fordonsskatten bör sänkas. Detta ligger i linje förbrukas för uppvärmning inom samtliga med vad regeringen uttalade i budgetsektorer i samhället. Energiskatt bör alltså även propositionen för 2008 (se prop. 2007/08:1, införas för sådana bränslen som förbrukas som finansplan m.m., avsnitt 5.6.4, s. 122 f.). En bränsle för uppvärmning eller drift av stationära styrning av bränsleförbrukningen via skatten på motorer inom sektorer där sådan energi- drivmedel är att föredra framför en styrning via förbrukning i dag är nollbeskattad, dvs. inom fordonsskatten, eftersom skatten på drivmedel industrin, jordbruks-, skogsbruks- och vatten- till skillnad från fordonsskatten är beroende av bruksverksamheterna samt för värmeproduktion körsträckan. i kraftvärmeverk. En lägre energiskattenivå bör Vid framtida bestämning av energiskattens dock tillämpas för dessa sektorer. I syfte att storlek bör förutsättningarna att kostnadssäkerställa att minimiskattenivåerna alltid iakttas effektivt öka energieffektiviseringen och att enligt energiskattedirektivet bör den lägre bidra till målen för andel förnybar energi energiskattenivån motsvara EU:s minimi- respektive utsläpp av växthusgaser beaktas. Vid skattenivå för lätt eldningsolja om 21 euro per 1 sidan av detta, och förutom de fiskala 000 liter. aspekterna, är det även av intresse att närmare Den lägre nivån bör tas ut för alla fossila undersöka möjligheterna att via skatten också bränslen som förbrukas för uppvärmning eller fånga upp vissa samhällsekonomiska kostnader drift av stationära motorer inom industrin, av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerjordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverk- störning och olyckor. samheterna samt för värmeproduktion i kraft- Som ett första steg bör energiskatten på värmeverk, oavsett om det rör sig om anlägg- dieselolja höjas med 20 öre per liter den 1 januari ningar inom eller utanför EU:s system för 2011 och som ett andra steg med ytterligare handel med utsläppsrätter. 20 öre per liter 1 januari 2013. Även i fortsättningen bör beskattningen av Regeringen avser att i höst återkomma med dieselolja som används i vissa fordon inom förslag till riksdagen. Det kommande förslaget

PROP. 2009/10:1

bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive Skattefriheten för biogas åstadkoms enligt nuden 1 januari 2013. varande regler i LSE genom undantag från skatteplikten. Det är nödvändigt för regeringen att ha tillgång till uppgifter om skattefria 7.2.5.14 Skattefriheten för vissa biobränslen volymer för att kunna genomföra den statsvillkoras av hållbarhetskriterier, m.m. stödskontroll som Sverige har åtagit sig att göra. De skattefria volymerna bör därför omfattas av deklarationsplikt och skattefriheten ges inom Regeringens bedömning: Skattefriheten i lagen om ramen för reglerna om avdrag för skatt eller skatt på energi för vegetabiliska och animaliska återbetalning av skatt. Denna omläggning oljor och fetter m.m. som förbrukas som bränsle bedöms endast i mindre omfattning öka den för uppvärmning samt för biogas som förbrukas administrativa bördan för företagen. som drivmedel bör villkoras av att bränslena Regeringen avser att i höst återkomma med uppfyller hållbarhetskriterierna i direktivet om förslag till riksdagen. Det kommande förslaget förnybar energi. Om skattelättnader i form av bör träda i kraft den 1 januari 2011. s.k. pilotprojektsdispenser ges för andra biodrivmedel än biogas bör dessa skattelättnader villkoras av att bränslena uppfyller hållbarhets- 7.2.5.15 Omräkning av koldioxid- och kriterierna. energiskattesatserna efter Nuvarande undantag från skatteplikt för prisutvecklingen (indexering) biogas bör slopas och skattefriheten för biogas i stället åstadkommas genom avdrag i den skattskyldiges skattedeklaration eller återbetalning av Regeringens bedömning: Den årliga omräkningen skatten. av koldioxid- och energiskattesatserna mot- Det kommande förslaget bör träda i kraft den svarande förändringar i konsumentprisindex bör 1 januari 2011. för 2010 göras genom ändringar av skattesatserna i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Omräkningen bör grunda sig på faktiska Skälen för regeringens bedömning: I dag följer förändringar av konsumentprisindex under generell skattefrihet för vegetabiliska och perioden juni 2008–juni 2009. På motsvarande animaliska oljor och fetter m.m. som uppvärm- sätt bör omräkningen av koldioxid- och ningsbränsle samt för biogas som uppvärm- energiskattesatserna på fossila bränslen göras för ningsbränsle respektive som drivmedel enligt åren 2011, 2013 och 2015. I dessa fall bör dock uttryckliga bestämmelser i lagen (1994:1776) om omräkningarna baseras på prognostiserade skatt på energi, LSE. Skattelättnader för andra förändringar i konsumentprisindex. För åren biodrivmedel än biogas ges i dag genom 2012, 2014 samt för 2016 och framåt bör regeringsbeslut (s.k. pilotprojektsdispenser). indexomräkningen av skattebeloppen ske genom Dessa beslut gäller som längst till och med en förordning som utfärdas av regeringen med utgången av 2010. stöd av bestämmelser i lagen om skatt på energi. Som ett led i den nödvändiga anpassningen till I dessa fall grundar sig beräkningen på faktiska direktivet om förnybar energi bör skattefriheten förändringar i konsumentprisindex. för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter De kommande förslagen bör träda i kraft den m.m. som uppvärmningsbränsle villkoras av att 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari bränslena uppfyller de hållbarhetskriterier som 2013 respektive den 1 januari 2015. lagts fast i direktivet. Vad gäller biodrivmedel gäller i dag skattefrihet för biogas enligt en uttrycklig bestämmelse i LSE. Denna skatte- Skälen för regeringens bedömning: Energifrihet bör också villkoras av att hållbarhets- och koldioxidskattesatserna på fossila bränslen kriterierna uppfylls. I den mån skattelättnader framgår av 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt för andra biodrivmedel än biogas kommer att ges på energi (LSE). På motsvarande sätt anges även för tid efter 2010, bör säkerställas att denna energiskattesatserna på el i 11 kap. 3 § LSE. skattelättnad villkoras av att hållbarhetskrite- Sedan 1994 ska det enligt bestämmelser i LSE rierna är uppfyllda. ske en årlig indexomräkning av såväl energi- och

PROP. 2009/10:1

koldioxidskattesatserna på fossila bränslen som Några förslag till ändrade skattesatser på fossila energiskattesatserna på el. Syftet är att bränslen som ska träda i kraft den 1 januari 2012 realvärdesäkra skattesatserna. Varje år, senast i och 1 januari 2014, 1 januari 2016 och framåt november, ska regeringen i en förordning lägga aviseras inte nu av regeringen. Detsamma gäller fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatserna på el för 2011 och framåt. energiskattesatser med hänsyn till den allmänna För dessa år bör alltså indexomräkning av skatteprisutvecklingen. beloppen ske genom en förordning som utfärdas Regeringen aviserar i denna proposition ett av regeringen med stöd av bestämmelser i LSE. I flertal ändringar av koldioxid- och energi- dessa fall grundar sig beräkningen på faktiska skattesatserna på fossila bränslen. Av praktiska förändringar i konsumentprisindex. skäl bör därför inte den årliga indexomräkningen Regeringen avser att i höst återkomma med av skattesatserna för de år då sådana ändringar förslag till riksdagen. De kommande förslagen genomförs göras av regeringen genom en bör träda i kraft den 1 januari 2010, den 1 januari förordning senast i november året innan 2011, den 1 januari 2013 respektive den 1 januari respektive kalenderår. I stället bör hänsyn till 2015. förändringarna i konsumentprisindex tas redan i samband med att lagförslag presenteras avseende

Tabell 7.7 Aviserade ändringar av skattesatser för el och vissa bränslen för 2010, inklusive mervärdesskatt

de skattesatser som bör träda i kraft den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 och den 1 januari 2015. Energislag Index- Koldioxid- Mervärdes- Summa 1 omräkning skatt skatt De nya skattesatser som ska gälla under 2010 bör baseras på den faktiska förändringen i El, södra Sverige, öre -0,2 – -0,05 -0,25 konsumentprisindex mellan juni 2008 och juni kWh 2009. Index har under perioden minskat med El, norra 0,75 procent. En mervärdesskatteeffekt till- Sverige, öre -0,1 – -0,025 -0,125 kommer om energipriserna förändras i mot- kWh svarande mån och om köparen är en Bensin, privatperson. För företag som har rätt att dra av miljöklass 1, -4 2 -0,5 -2,5 ingående mervärdesskatt uppkommer inte den öre/liter effekten. Dieselolja, För 2010 medför indexsänkningen att skatten miljöklass 1, -3,3 2,9 -0,1 -0,5 på bensin bör sänkas med 4 öre per liter (5 öre öre/liter inklusive mervärdesskatt). Regeringen bedömer i Eldnings-olja, -2,9 2,9 0 0 kr/m3 denna proposition att koldioxidskatten bör höjas med motsvarande 1 öre per kg koldioxid. 1 Energi- och koldioxidskatt. Höjningen motsvarar 2 öre per liter bensin (2,5 öre inklusive mervärdesskatt). Sammanlagt bör alltså bensinskatten sänkas med 2 öre per 7.2.5.16 Energiskatteavdrag för vindkraft liter (2,5 öre inklusive mervärdesskatt). Indexomräkningen av skattesatserna på el för 2010 bör medföra en sänkning för hushåll och Regeringens bedömning: Under 2004 inleddes en servicenäringen med 0,2 öre per kWh i södra avtrappning av avdraget för energiskatt på el som Sverige och med 0,1 öre per kWh i norra Sverige. produceras i vindkraftverk. Avtrappningen bör Den skattesats som tillämpas för industrin, slutföras genom att avdraget för havsbaserad jordbruket, skogsbruket och vattenbruket bör vindkraft slopas helt. Det kommande förslaget inte ändras på grund av avrundningsregler. bör träda i kraft den 1 januari 2010. Skattesatsändringar för el och de vanligaste bränslena redovisas i tabell 7.7. Indexomräkningarna avseende koldioxid- och Skälen för regeringens bedömning: Merparten energiskattesatserna på fossila bränslen för åren av de tidigare stödsystemen för förnybar 2011, 2013 och 2015 bör baseras på prognosti- elproduktion löpte ut vid utgången av 2002 eller serade förändringar i konsumentprisindex. i samband med att elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003. Elcertifikatsystemet behövde

PROP. 2009/10:1

dock kompletteras med övergångsregler för har träffats av skatten, trots att det är ett vindkraften. I stället för ett avskaffande, inleddes biobränsle. Av utredningen framgår att skatten därför från och med den 1 januari 2004 en inte har haft någon mätbar effekt på utsläppen av avtrappning av avdraget för energiskatt på vind- koldioxid. Regeringen delar i allt väsentligt kraftsproducerad el (den s.k. miljöbonusen). utredningens bedömning och slutsatser och Avtrappningen har skett i enlighet med den plan finner således att det inte kan beläggas att som presenterades i budgetpropositionen 2004. skatten styr mot de mål som motiverade dess Nu bör avtrappningen slutföras genom att införande. Regeringen anser mot denna avdraget för havsbaserad vindkraft, som idag bakgrund att avfallsförbränningsskatten bör uppgår till 12 öre per kWh, slopas. Avdraget för slopas. landbaserad vindkraft slopades den 1 januari Det skattebortfall som ett slopande innebär 2009. bör finansieras genom en höjning av den Regeringen avser att i höst återkomma med generella koldioxidskatten med 1 öre per kg. En förslag till riksdagen. Det kommande förslaget sådan höjning bör mer än väl säkerställa att bör träda i kraft den 1 januari 2010. ambitionen i den svenska klimatpolitiken inte sänks som en följd av ett slopande av avfallsförbränningsskatten. 7.2.5.17 Slopad avfallsförbränningsskatt Höjningen av koldioxidskatten bör ingå i finansieringen av programmet för energieffektivisering och bör därför träda i kraft den Regeringens bedömning: Skatten på förbränning 1 januari 2010. För att nå upp till finansieringsav hushållsavfall bör slopas fr.o.m. den 1 oktober behovet för 2010 bör avfallsförbränningsskatten 2010. slopas fr.o.m. den 1 oktober 2010. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget Skälen för regeringens bedömning: Skatten på bör träda i kraft den 1 januari 2010 respektive förbränning av hushållsavfall, den s.k. avfalls- den 1 oktober 2010. förbränningsskatten, infördes den 1 juli 2006. Askautredningen, som har haft i uppdrag att förutsättningslöst analysera avfallsförbrännings- 7.2.5.18 Ökad koldioxidrelatering i skatten, föreslår i betänkandet Skatt i retur fordonsskatten (SOU 2009:12) att avfallsförbränningsskatten slopas. Betänkandet har remissbehandlats (dnr Fi2009/1920). Regeringen aviserade i 2009 års Regeringens bedömning: Koldioxidbeloppet i den klimatproposition att skatten borde slopas koldioxidbaserade fordonsskatten bör höjas från (prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- 15 till 20 kronor per gram koldioxid som bilen och energipolitik – Klimat s. 75). släpper ut per kilometer. Utsläppsnivån för när De motiv till att avskaffa skatten som koldioxidbeloppet börjar tas ut bör samtidigt redovisas i utredningen är att skatten har en höjas från 100 till 120 gram koldioxid per obetydlig styreffekt och de olika avfalls-, energi-, kilometer. och klimatpolitiska mål som motiverade dess Det kommande förslaget bör träda i kraft den införande har uppfyllts i begränsad omfattning. 1 januari 2011. Skatten har också visat sig ha brister ur redovisnings- och kontrollsynpunkt. Skattens huvudsakliga styreffekt består i att skattepliktigt Skälen för regeringens bedömning: För att öka hushållsavfall av skatteskäl transporteras för styrningen i fordonsskatten mot bilar med lägre förbränning i kraftvärmeanläggningar, medan koldioxidutsläpp, bör det belopp som tas ut per icke skattepliktigt avfall transporteras till gram koldioxid som bilen släpper ut per anläggningar för värmeproduktion. Samtidigt kilometer höjas från 15 till 20 kronor. Det innebär detta att skatten ger upphov till icke belopp per gram koldioxid som tas ut för bilar önskvärda skattemässigt drivna avfalls- som kan drivas med alkohol eller gas bör kvarstå transporter. Utformningen av skatten har också på nuvarande nivå om 10 kronor per gram inneburit att träavfall som hushållen sorterat ut koldioxid. För att öka koldioxidrelateringen utan

PROP. 2009/10:1

att det totala fordonsskatteuttaget förändras bör Regeringen avser att i höst återkomma med utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar förslag till riksdagen. Det kommande förslaget tas ut höjas. En höjning från 100 till 120 gram bör träda i kraft den 1 januari 2010, men gälla per kilometer bedöms leda till ett i sin helhet retroaktivt så att skattebefrielsen tillämpas för oförändrat skatteuttag. bilar som tas i bruk från och med den 1 juli 2009. Regeringen avser att i höst återkomma med Därmed skapas kontinuitet i förhållande till förslag till riksdagen. Det kommande förslaget miljöbilspremien. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011. avseende skärpta avgaskrav bör träda i kraft den 1 januari 2011.

7.2.5.19 Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper 7.2.5.20 Justeringar i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar i det koldioxidrelaterade skatteuttaget

Regeringens bedömning: Personbilar med bättre miljöegenskaper bör befrias från fordonsskatt under fem år från det att bilen togs i bruk för Regeringens bedömning: Miljöfaktorn för dieselförsta gången. Samma krav som ställdes på en bil drivna personbilar bör göras om till ett fast för att ägaren ska vara berättigad till miljö- miljötillägg. Beräkningen av storleken på bilspremie bör tills vidare gälla även för att en bil bränslefaktorn bör ändras så att den bestäms ska befrias från fordonsskatt. Ändringen bör med utgångspunkt i skillnaden i drivmedelskatt träda i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas för för bensin och dieselolja för en genomsnittlig bilar som tas i bruk från och med den 1 juli 2009. dieseldriven personbil som kör en genomsnittlig Från den 1 januari 2011 bör dock bilen uppfylla årlig körsträcka. Med anledning av omkalibresträngare avgaskrav för att omfattas av skatte- ringen av bränslefaktorn och med hänsyn till befrielsen. aviserade höjningar av skatten på dieselolja kan faktorn sänkas till 2,55 den 1 januari 2011 och till 2,4 den 1 januari 2013. Skälen för regeringens bedömning: För att även fortsättningsvis stimulera till inköp av personbilar med bättre miljöegenskaper efter Skälen för regeringens bedömning: Den s.k. avskaffandet av miljöbilspremien den 1 juli 2009, miljöfaktorn ska beakta dieselbilens högre bör nya personbilar med dessa egenskaper utsläpp av kväveoxid och partiklar. Nuvarande befrias från fordonsskatt. Samma krav som ställ- utformning innebär emellertid att höjningar av des på en bil för att ägaren ska vara berättigad till koldioxidbeloppet i fordonsskatten slår miljöbilspremie bör gälla även för att en bil ska oproportionerligt hårt mot vissa dieseldrivna befrias från fordonsskatt. Detta innebär att personbilar. Med ett fast miljötillägg i stället för bilarna ska ha utsläpp av föroreningar som en faktor, blir skatteuttaget mer rättvisande. understiger en viss nivå eller har en begränsad Miljötilläggets storlek bör beloppsmässigt drivmedels- eller elförbrukning. EG:s nya motsvara nuvarande miljöfaktor för en avgaskrav om utsläpp från personbilar omfattar genomsnittlig dieseldriven bil. alla nya bilar från och med den 1 januari 2011. Den lägre energiskatten på dieselolja, jämförd Från detta datum bör därför bilarna uppfylla med energiskatten på bensin, motiverar ett dessa strängare avgaskrav för att omfattas av skattepåslag för dieselbilar i den koldioxidskattebefrielsen. Kraven i övrigt bör efterhand baserade fordonsskatten. Detta påslag tas ut skärpas så att andelen av de sålda bilarna som genom en bränslefaktor som höjer fordonsomfattas av skattebefrielsen blir ungefär skatten. Bränslefaktorn uppgår för närvarande konstant. De skärpta kraven bör dock inte gälla till 3,0. Den nuvarande bränslefaktorn bygger på de bilar som tidigare blivit skattebefriade. att den sammanlagda skattebelastningen för en Skattebefrielsen bör begränsas i tiden och genomsnittlig bilist ska vara lika stor oavsett upphöra fem år från det att bilen togs i bruk för vilket drivmedel som används. Eftersom första gången. dieselbilar använder bränslet mer effektivt bör utgångspunkten i stället vara att en dieselbilist

PROP. 2009/10:1

ska betala ytterligare fordonsskatt motsvarande och att skillnaden i fordonsskatt mellan vad denna bilist skulle betalat in i energiskatt på bensindrivna och dieseldrivna bilar därför bör dieselolja om den var lika hög relaterat till minska. Sammantaget medför detta att fordonsenergiinnehåll som bensinskatten. Storleken på skatten för dieseldrivna personbilar bör sänkas bränslefaktorn bör därför ändras så att den med 4 procent i samband med det höjda bestäms med utgångspunkt i en genomsnittlig koldioxidbeloppet och den aviserade skattedieseldriven personbil, som kör en genomsnittlig höjningen på dieselolja den 1 januari 2011. Den årlig körsträcka, och skillnaden i drivmedelsskatt 1 januari 2013 bör fordonsskatten för dieselför bensin och dieselolja. Detta får till följd att drivna personbilar sänkas med ca 4 procent med bränslefaktorn ska sänkas. Ytterligare sänkning anledning av att skatten på dieselolja höjs ytterav bränslefaktorn bör göras med anledning av ligare vid denna tidpunkt. Även för tunga bussar ovan föreslagna höjningar av skatten på diesel- och tunga lastbilar bör fordonsskatten sänkas för olja. Bränslefaktorn kan med hänsyn till om- att delvis kompensera den höjda skatten på kalibrering och den höjning av skatten på dieselolja. För tunga lastbilar bör fordonsskatten dieselolja som genomförs den 1 januari 2011 sänkas så att denna motsvarar EU:s minimiberäknas till 2,55. Bränslefaktorn kan i samband nivåer för tunga lastbilar. Fordonsskatten för med skattehöjningen på dieselolja den 1 januari tunga bussar bör sänkas till ungefär samma 2013 sänkas ytterligare till 2,4. skattenivå. Denna sänkning bör i sin helhet Regeringen avser att i höst återkomma med genomföras i samband med höjningen av skatten förslag till riksdagen. Det kommande förslaget på dieselolja den 1 januari 2011. bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive Regeringen avser att i höst återkomma med den 1 januari 2013. förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013.

7.2.5.21 Följdändringar i den viktbaserade fordonsskatten

7.2.5.22 Koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar

Regeringens bedömning: Fordonsskatten för de bilar som beskattas efter vikt bör höjas för bensindrivna personbilar med ca 3 procent och Regeringens bedömning: Lätta lastbilar, lätta sänkas för dieseldrivna personbilar med 4 pro- bussar och husbilar som tas i bruk för första cent den 1 januari 2011. Fordonsskatten för gången efter 2010 bör inordnas i den koldioxidtunga bussar och tunga lastbilar bör samtidigt baserade fordonsskatten. sänkas till EU:s minimiskattenivåer för tunga Det kommande förslaget bör träda i kraft den lastbilar. Den 1 januari 2013 bör fordonsskatten 1 januari 2011. för dieseldrivna personbilar sänkas ytterligare med ca 4 procent. Skälen för regeringens bedömning: Den koldioxidbaserade fordonsskatten omfattar en- Skälen för regeringens bedömning: Med anled- dast personbilar. En beskattning av samtliga lätta ning av den ökade koldioxidrelateringen i bilar utifrån koldioxidutsläpp ger en tydligare fordonsskatten och den höjda skatten på miljöstyrning och en renodling av fordonsdieselolja bör fordonsskatten för de bilar som skattens utformning. Vidare förhindras att beskattas efter vikt justeras när dessa för- dieseldrivna personbilar huvudsakligen av skatteändringar genomförs. För bensindrivna person- skäl byggs om till och registreras som lastbilar. bilar bör fordonsskatten höjas med 3 procent i Lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar bör samband med att koldioxidbeloppet för de bilar därför inordnas i den koldioxidbaserade fordonssom omfattas av den koldioxidrelaterade skatten. fordonsskatten höjs den 1 januari 2011. Även för Den koldioxidbaserade fordonsskatten kan dieseldrivna personbilar bör skatten justeras. dock för en del av dessa bilar innebära en Hänsyn bör tas till att skatten på dieselolja höjs påtagligt högre fordonsskatt. Detta får anses utan att motsvarande höjning sker för bensin oskäligt för dem som tidigare köpt dessa bilar,

PROP. 2009/10:1

framför allt eftersom bilarna ofta utgjort en Gödselmedelsskatten bedöms ha en begränsad investering i små eller medelstora företag. Äldre styrförmåga. I dagsläget är det dessutom endast lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar bör därför Sverige inom EU som har generell skatt på kvarstå i den viktbaserade fordonsskatten. gödselmedel. Gödselmedelsskatten har för- Regeringen avser att i höst återkomma med sämrat de svenska lantbrukarnas konkurrensförslag till riksdagen. Det kommande förslaget villkor utan att ha någon större effekt på bör träda i kraft den 1 januari 2011. användandet av gödselmedel. Därmed bör beskattningen av gödselmedel upphöra. Slopandet av gödselmedelsskatten kommer att 7.2.5.23 Sänkt fordonsskatt för tunga påverka återföringen av den uppburna skatten elhybridbussar som tidigare har skett till jordbruksnäringen. Denna förändring behandlas i utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Regeringens bedömning: Fordonsskatten för Lagen om skatt på gödselmedel bör upphöra tunga elhybridbussar bör sänkas till samma att gälla vid utgången av 2009. skattenivå som gäller för bensindrivna tunga Regeringen avser att i höst återkomma med bussar. förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.

7.2.6 Skatter på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor

Skälen för regeringens bedömning: Hybridisering med el är angeläget för att minska 7.2.6.1 Privatinförsel av cigaretter energianvändningen och utsläpp av koldioxid från tunga bussar. För att ge ett incitament till inköp av tunga elhybridbussar bör därför Regeringens bedömning: Beskattningen av privatfordonsskatten för dessa sänkas till den lägre införsel av cigaretter från Lettland bör upphöra. nivå som gäller för bensindrivna tunga bussar. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 Regeringen avser att i höst återkomma med januari 2010 men tillämpas retroaktivt från och förslag till riksdagen. Det kommande förslaget med den 1 januari 2009. bör träda i kraft den 1 januari 2010. I avsnitt 7.2.5.21 lämnas en bedömning avseende uttaget av fordonsskatt i övrigt för Skälen för regeringens bedömning: Eftersom tunga bussar samt för tunga lastbilar. Lettland har meddelat att landet från och med den 1 januari 2009 har uppnått den fastställda minimibeskattningen av cigaretter inom EU, 7.2.5.24 Slopad skatt på gödselmedel vilket har bekräftats av Europeiska kommissionen, finns det inte längre grund för att beskatta privatinförsel av cigaretter från Regeringens bedömning: Skatten på gödselmedel Lettland. Beskattningsbestämmelserna i detta bör slopas. Det kommande förslaget bör träda i avseende bör därför upphöra att gälla från och kraft den 1 januari 2010. med den 1 januari 2010 och inte tillämpas från och med den 1 januari 2009. Regeringen avser att i höst återkomma med Skälen för regeringens bedömning: Gödsel- förslag till riksdagen. medelsskatt ska enligt lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel betalas för gödselmedel. Skatten är 1,80 kronor för varje helt kg kväve i gödselmedlet, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 procent, och 30 kronor för varje helt gram kadmium i gödselmedlet, till den del kadmiuminnehållet överstiger fem gram per ton fosfor.

PROP. 2009/10:1

7.2.6.2 Reklamskatt I budgetpropositionen för 2009 anförde regeringen att det är viktigt att den resterande reklamskatten avskaffas men att regeringen Regeringens bedömning: Förutsättningar för bedömde att förutsättningar för att finansiera finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten reklamskatten föreligger för närvarande inte. för närvarande inte förelåg. Regeringen prioriterade skatteändringar som ökar den varaktiga sysselsättningen före ytterligare sänk- Skälen för regeringens bedömning: 1996 års ning av reklamskatten. Skatteutskottet delade i reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande yttrande 2008/09:SkU1y regeringens bedömning Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53), ett men utskottet vidhöll sin tidigare inställning att avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på hela reklamskatten ska avvecklas och förutsätter annonser och reklam. Den dåvarande regeringen att detta kommer att ske i kommande förslag uttalade i prop. 1997/98:150 att man ansåg att från regeringen. reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades Även i årets budgetberedning har frågan om dock att det vid detta tillfälle saknades ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten förutsättningar att finansiera ett totalt prövats. Regeringen anser, liksom tidigare, att avskaffande av reklamskatten. Eftersom den den resterande reklamskatten bör avskaffas. dåvarande regeringen ansåg att det förelåg Regeringen har dock prioriterat skatteändringar särskilt allvarliga problem när det gällde som på kort och lång sikt stärker sysselsättbeskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett ningen före ytterligare sänkning av reklamavskaffande av skatten i denna del. Reklam- skatten. skatten på reklamtrycksaker avskaffades den 1 januari 1999. Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som 7.2.6.3 Förfaranderegler på sin mening vad skatteutskottet (bet. punktskatteområdet 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, Rådets direktiv 92/12/EEG (cirkulationsdirekmed beaktande av de budgetpolitiska målen, bör tivet) med gemensamma förfaranderegler för prioriteras vid kommande budgetberedning. punktskatter på alkohol- och tobaksvaror samt Sedan 2002 har frågan tagits upp i det årliga energiprodukter har ersatts av ett nytt direktiv. budgetarbetet. Ett andra steg i avskaffandet av Det nya direktivet, direktiv 2008/118/EG den resterande reklamskatten genomfördes den (punktskattedirektivet), ska vara genomfört i 1 januari 2006. Regeringen föreslog därefter medlemsstaterna den 1 januari 2010 och hösten 2007 ett ytterligare steg i avskaffandet av tillämpas fr.o.m. den 1 april 2010. Regeringen den resterande reklamskatten. Ändringarna, som avser att i höst återkomma med förslag till trädde i kraft den 1 januari 2008, innebar att riksdagen. antalet skattepliktiga tidningar minskade och att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som inte är annonsblad, katalog 7.2.7 Skatter på konsumtion – eller program, fick samma lägre reklamskatt som mervärdesskatt tidigare gällt för allmänna nyhetstidningar som inte är gratisutdelade. 7.2.7.1 Utredning om sänkt Skatteutskottet har i yttrandena mervärdesskattesats för vissa tjänster 2006/07:SkU2y till konstitutionsutskottet och 2006/07:SkU3y till finansutskottet anfört att det Sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster kan ser med tillfredsställelse på att regeringen bidra till ökad sysselsättning genom reducerat aviserat att ytterligare en betydande del av den svartarbete samt genom att underlätta för resterande reklamskatten ska avskaffas. hushållen att gå från hemarbete till förvärvs- Utskottet erinrade också om att riksdagens arbete. tidigare tillkännagivande avsåg en avveckling av Genom en ändring av EG:s mervärdesskattehela reklamskatten. direktiv (2006/112/EG) som trädde i kraft den 1 juni 2009 finns det numera utökad möjlighet

PROP. 2009/10:1

enligt EG-rätten att införa reducerad Förslaget ändrar i olika steg med början från och mervärdesskattesats i vissa delar av tjänste- med den 1 januari 2010 de regler som avgör i sektorn. vilket land en viss omsättning ska beskattas vid Regeringen vill därför nu undersöka möjlig- gränsöverskridande transaktioner. Allt fler tjänsheten att tillämpa reducerad mervärdesskattesats ter tillhandahålls på distans och reglerna har inte på vissa tjänster. En utredare bör därför få i varit anpassade till denna utveckling. De nya uppdrag att utreda om en reducerad mervärdes- bestämmelserna syftar till att modernisera och skattesats kan införas i vissa delar av tjänste- förenkla mervärdesskattesystemet. Syftet är ocksektorn den 1 januari 2011. Utredaren ska så att i större utsträckning uppnå att tjänster närmare analysera lämplig avgränsning av beskattas i det land där de konsumeras. Förslaget aktuella tjänster, skattesatsnivån samt utarbeta avser även att förenkla förfarandet för återbetalett lagförslag. ning av ingående skatt till utländska företagare och säkerställa att dessa ska få återbetalningen tidigare än i dag. Förslaget avser dessutom att 7.2.7.2 Nya mervärdesskatteregler om minska skatteundandragandet i samband med omsättningsland för tjänster, gemenskapsinterna transaktioner. Även dessa återbetalning till utländska företagare regler gäller från och med den 1 januari 2010. och periodisk sammanställning För företagen innebär förslaget i sin helhet stora förenklingar och effektiviseringar. De nya omsättningslandsreglerna för tjänster medför Regeringens bedömning: Nya mervärdesskatteäven vissa likviditetsfördelar. Det nya elektroregler om omsättningsland för tjänster, niska återbetalningsförfarandet för ingående återbetalning till utländska företagare och skatt medför också effektiviseringar, minskad periodisk sammanställning bör införas. De administrativ börda och vissa likviditetsfördelar. kommande förslagen bör i flertalet fall träda i Förfarandet är vidare förenat med olika åtgärder kraft den 1 januari 2010 och i övrigt den 1 januari som stärker förutsebarheten och rättssäkerheten. 2011, den 1 januari 2012 respektive den 1 januari Dessa positiva effekter väger tveklöst tyngre än 2013. de negativa effekterna i form av fullgörandekostnader, vilka i huvudsak är av engångskaraktär. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen Regeringen har den 19 augusti 2009 beslutat har den 19 augusti 2009 beslutat att överlämna att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet. en lagrådsremiss till Lagrådet (dnr Fi Regeringen avser att i höst återkomma med 2009/5528). I denna lämnar regeringen förslag förslag till riksdagen. De kommande förslagen som genomför det så kallade momspaketet i bör i flertalet fall träda i kraft den 1 januari 2010 svensk rätt. Lagrådsremissen innehåller även 79 och i övrigt den 1 januari 2011, den 1 januari förslag som genomför rådets direktiv 2012 respektive den 1 januari 2013. 2008/117/EG av den 16 december 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt i syfte att 7.2.7.3 Mervärdesskatt och ideella föreningar bekämpa skatteundandragande i samband med gemenskapsinterna transaktioner. 80 Utredningen avseende översyn av mervärdesskattereglerna om yrkesmässig verksamhet och uthyrning av verksamhetslokaler (Fi2008:D) ska redovisa sitt uppdrag den 31 oktober 2009. 79 Därefter ska betänkandet remissbehandlas. I Rådets direktiv 2008/8/EG av den 12 februari 2008 om ändring av betänkandet görs en översyn av definitionen av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av yrkesmässig verksamhet med anledning av ett tjänster, EUT L 44, 20.2.2008, s.11, Celex 32008L008, och rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för klagomål på den svenska lagstiftningen från återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till kommissionen. En anpassning av yrkesmässigbeskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande hetsbegreppet till EG-rätten skulle bl.a. påverka medlemsstaten men i en annan medlemsstat, EUT L 44, 20.2.2008, s. 23, ideella föreningars situation i mervärdesskatte- Celex 32008L0009. hänseende. I betänkandet ses undantagen från 80 EUT L 14, 20.1.2009, s. 7, Celex 32008L0117.

PROP. 2009/10:1

mervärdesskatt över. En utgångspunkt är att I sista kolumnen i tabell 7.8 redovisas den förutsättningarna för den ideella sektorn inte ska varaktiga effekten . Den ger ett mått på den förändras mer än nödvändigt. Möjligheterna att bestående årliga kostnaden/intäkten som en åtinföra befrielse från skatteplikt för småföretag gärd medför men utan koppling till de offentliga och införande av obligatorisk skatteplikt för finanserna ett visst år. På så vis möjliggörs uthyrning av verksamhetslokaler kommer även jämförelser mellan regelförändringar vars nettoatt behandlas. effekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de periodiserade årliga nettoeffekterna beror bl.a. på 7.2.8 Offentligfinansiella effekter av fördröjd övervältring av vissa skatter på andra ändrade skatte- och avgiftsregler skattebaser. För en närmare beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning I tabell 7.8 redovisas de offentligfinansiella effek- hänvisas till publikationen ”Beräkningskonventerna av de skatte- och avgiftsförändringar som tioner 2009: Metoder för effektberäkningar av aviserats i tidigare avsnitt. Budgetneutrala ändrade skatteregler”(Fi 2008.22). åtgärder och åtgärder som bedöms innebära en De offentligfinansiella effekterna av de olika försumbar effekt för de offentliga finanserna åtgärderna som redovisas i detta avsnitt har redovisas i ett särskilt avsnitt, se nedan. Vidare beräknats utifrån 2010 års priser och volymer. redovisas separat sådana åtgärder som har Den prognos av offentliga sektorns totala aviserats och budgeterats i tidigare proposi- intäkter för år 2010–2012, som redovisas i avsnitt tioner. 7.3, baseras på prognoser för Sveriges ekono- Tre olika typer av offentligfinansiella effekter miska utveckling inklusive effekterna av de i redovisas i tabell 7.8. Bruttoeffekt för 2010, denna proposition aviserade åtgärderna på t.ex. periodiserade nettoeffekter för 2010–2012 och tillväxt och sysselsättning. I prognosavsnittet 7.3 varaktig effekt . Därtill ges, utöver de effekter som redovisas intäkterna i respektive års priser och redovisas i tabell 7.8, i vissa fall en bedömning av volymer. en åtgärds självfinansieringsgrad . Med självfinansieringsgrad avses en åtgärds långsiktiga offent- Budgetpåverkande åtgärder ligfinansiella effekt i förhållande till den kortsiktiga. Måttet avser att ge ett bredare År 2007 infördes jobbskatteavdraget och det har underlag vid bedömning av olika åtgärder. därefter förstärkts i ett andra och ett tredje steg I tabell 7.8 anges först åtgärdens bruttoeffekt år 2008 och 2009. I denna proposition aviseras 2010. Bruttoeffekten beskriver den statiskt inom ramen för ett fjärde steg en förstärkning av beräknade förändringen i intäkterna från den jobbskatteavdraget från och med 2010 med skatt som regeländringen avser. Bruttoeffekten ytterligare 10 miljarder kronor. För en individ beaktar således inte eventuella indirekta effekter med genomsnittliga inkomster beräknas den som t.ex. regeländringens påverkan på andra totala skattesänkningen, inklusive det fjärde skattebaser och på konsumentprisindex. Om steget i jobbskatteavdraget, till ca 1 700 kronor konsumentprisindex påverkas av en regeländring per månad. Självfinansieringsgraden för det så uppkommer en indirekt effekt då utgifter i fjärde steget uppskattas till ca 30 procent. Den olika offentliga transfereringssystem påverkas av långsiktiga offentligfinansiella effekten uppförändringar i konsumentprisindex. skattas därmed till ca 70 procent av den Vid en bedömning av de kortsiktiga offentlig- kortsiktiga. finansiella effekterna av olika åtgärder är den Den 1 januari 2009 sänktes skatten för det periodiserade nettoeffekten för den konsoliderade stora flertalet pensionärer genom att det föroffentliga sektorn mest relevant. I den periodi- höjda grundavdraget infördes. Det förhöjda serade redovisningen förläggs förändringar i grundavdraget för personer som vid årets ingång skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår har fyllt 65 år förstärks nu i ett andra steg. skatten eller avgiften avser. Vidare beaktas i Förstärkningen ger en skattelättnad med ca nettoeffekten även vissa indirekta effekter på 1 000-1 200 kronor per år för en pensionär med skatteintäkterna och på de offentliga utgifterna. full garantipension. Skattesänkningen innebär att Den periodiserade nettoeffekten redovisas för de offentliga intäkterna beräknas minska med åren 2010–2012. 3,5 miljarder kronor.

PROP. 2009/10:1

För att förbättra de ekonomiska förutsätt- För att förbättra effektiviteten och styrningen i ningarna för särskilt de små företagen sätts klimat- och energibeskattningen genomförs ett egenavgifterna för enskilda näringsidkare (i antal förändringar i uttaget av punktskatter. åldern 26-64 år) ned med 5 procentenheter, dock Huvuddelen av de i denna proposition aviserade högst 10 000 kronor per år. För att underlätta skatteåtgärderna har tidigare presenterats i 2009 hanteringen samt för att motverka skatte- års klimatproposition (prop. 2008/09:162 En planering ska nedsättning endast ges om över- sammanhållen klimat- och energipolitik – skottet av näringsverksamheten uppgår till minst Klimat). En del av förändringarna genomförs 40 000 kronor. Åtgärden beräknas försvaga de redan 2010 men det stora flertalet av åtgärderna offentliga finanserna med 1,15 miljarder kronor träder i kraft först år 2011. Offentligfinansiella år 2010. Vidare sänks egenavgifterna för enskilda effekter redovisas för samtliga åtgärder. näringsidkare med 0,74 procentenheter till följd Den generella koldioxidskatten höjs för att av förlängd karenstid i sjukförsäkringen. Åtgär- bl.a. finansiera slopandet av avfallsförbränningsden minskar de offentliga intäkterna med skatten. Höjningen av koldioxidskatten beräknas 0,13 miljarder kronor 2010 (ikraft fr.o.m. 1/7 öka skatteintäkterna med 0,26 miljarder kronor 2010) och 0,27 miljarder kronor år 2011. För en 2010. enskild näringsidkare, som är kvalificerad för full Vidare höjs koldioxidskatten i två steg på nedsättning, innebär de båda förbättringarna att bränslen för uppvärmning och drift av stationära egenavgifterna sänks från 29,71 till 23,97 motorer inom industrin utanför handelssystemet procent. samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- Det kommunala fastighetsavgiftssystemet har verksamheterna. Ett första steg, från 21 till 30 inte omfattat fastigheter med småhus som sak- procent, genomförs 2011 och det andra steget nar byggnadsvärde och tomtmarker för småhus 2015. Motsvarande höjningar görs även för på ofri grund. I denna proposition aviseras att dieselolja som förbrukas i viss gruvindustriell den statliga fastighetsskatten avskaffas för dessa verksamhet. Åtgärderna beräknas öka skattefastigheter fr.o.m. den 1 januari 2010. För att intäkterna med 0,18 miljarder kronor 2011. finansiera avskaffandet sänks taket för uppskovs- Begränsningsnivån i den s.k. 0,8-procentsbelopp vid kapitalvinstbeskattningen från regeln fasas ut i två steg. Det första steget 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor för genomförs 2011 genom att begränsningsnivån avyttringar som sker den 1 januari 2010 eller höjs från 0,8 till 1,2 procent av produktionens senare. Sammantaget bedöms åtgärderna vara försäljningsvärde. Regeln slopas helt 2015. offentligfinansiellt neutrala. Skatteintäkterna beräknas öka med 0,01 mil- Förvärv av viss typ av fastighet, s.k. partiell jarder kronor 2011. delning, är inte stämpelskattepliktigt trots att Återbetalningen av koldioxidskatt för dieselförvärvet har stora likheter med förvärv genom olja i jordbruks- och skogsbruksmaskiner sänks köp. Stämpelskatt kommer därför att tas ut vid från 2,38 kronor per liter till 2,10 kronor per liter partiell delning fr.o.m. den 1 januari 2010 och 2011, 1,70 kronor per liter 2013 och 0,90 kronor beräknas öka intäkterna med 0,07 miljarder per liter 2015. Åtgärden ökar skatteintäkterna kronor. med 0,09 miljarder kronor 2011. För att förebygga otillbörlig skatteplanering Koldioxidbeskattningen av bränslen inom aviseras i denna proposition tre åtgärder: i) handelssystemet har i ett första steg sänkts den Andelar i handelsbolag och andelar ägda av 1 juli 2008. Regeringen har i budgethandelsbolag infogas i systemet med skattefria propositionen för 2008 aviserat att ett andra steg kapitalvinster och utdelningar på närings- bör genomföras den 1 januari 2010. Med betingande andelar. ii) Reglerna om beskattning hänvisning till det rådande ekonomiska läget av vissa lån (s.k. förbjudna lån) utvidgas till att genomförs inte ändringar inom handelssystemet även omfatta lån från utländska juridiska 2010 utan i stället 2011. Skatteintäkterna ökar personer. iii) Reglerna om beskattning av därmed med 0,22 miljarder kronor 2010. underskottsföretag ändras för att hindra Koldioxidskatten på naturgas och gasol vid kringgående av beloppsspärren vid ägarför- drivmedelsanvändning höjs till den generella ändringar. Åtgärderna beräknas förstärka koldioxidskattenivån, som för närvarande intäkterna med sammanlagt 1 miljard kronor. motsvarar 105 öre per kg koldioxid. Höjningen sker stegvis från nuvarande 59 procent för

PROP. 2009/10:1

naturgas och 52 procent för gasol, uttryckt i beräknas minska skatteintäkterna med 0,19 procent av den generella koldioxidskattenivån, miljarder kronor 2011. till motsvarande 70 procent 2011 och 80 procent Fordonsskatten för de bilar som beskattas 2013. Åtgärden beräknas öka skatteintäkterna efter vikt höjs för bensindrivna personbilar och med 0,01 miljarder kronor 2011. sänks för dieseldrivna personbilar den 1 januari Energiskatten på fossila uppvärmnings- 2011. Fordonsskatten för tunga bussar och bränslen struktureras om efter bränslets energi- tunga lastbilar sänks samtidigt till EU:s minimiinnehåll, vilket beräknas öka intäkterna med skattenivåer för tunga lastbilar. Skatteintäkterna 0,02 miljarder kronor 2011. beräknas minska med 0,72 miljarder kronor Energiskatt införs på fossila bränslen för 2011. uppvärmning och drift av stationära motorer i Lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar som sektorer där energiskatten i dag är noll, dvs. tas i bruk för första gången efter 2010 inordnas i inom industrin, jordbruks-, skogsbruks- och den koldioxidbaserade fordonsskatten. Detta vattenbruksverksamheterna samt för värmepro- medför ökade skatteintäkter med 0,02 miljarder duktion i kraftvärmeverk. Motsvarande energi- kronor 2011. skatt införs också för dieselolja som förbrukas i Skatten på gödselmedel slopas, vilket minskar viss gruvindustriell verksamhet. Åtgärderna skatteintäkterna med 0,27 miljarder kronor 2010. medför ökade skatteintäkter med 0,12 miljarder kronor 2011. Budgetneutrala åtgärder samt åtgärder med Energiskatten på dieselolja höjs, utöver den försumbar offentligfinansiell effekt årliga indexomräkningen, i två steg med sammanlagt 40 öre per liter. En första höjning Den förändrade sammansättningen av avgiftsmed 20 öre per liter sker 2011 och en andra nivåerna för uttag av socialavgifter har ingen höjning med 20 öre per liter sker 2013. Skatte- offentligfinansiell effekt då den görs inom ramen intäkterna beräknas öka med 0,84 miljarder för ett oförändrat totalt uttag av socialavgifter. kronor 2011. Anpassningen av reglerna om beskattning av Under 2004 inleddes en avtrappning av andelsbyten vid utflyttning till EG-rätten avdraget för energiskatt på el som produceras i bedöms inte medföra några offentligfinansiella vindkraftverk. Denna avtrappning slutförs effekter. genom att avdraget för havsbaserad vindkraft Särskilda regler om avdrag för slutliga förslopas helt. Åtgärden ökar skatteintäkterna med luster i utländska dotterföretag införs med 0,06 miljarder kronor 2010. anledning av Regeringsrättens domar från den Avfallsförbränningsskatten slopas fr.o.m. den 11 mars 2009. Ändringen bedöms inte påverka 1 oktober 2010 och finansieras som nämnts ovan de offentliga finanserna. med en höjning av den generella koldioxid- Ett särskilt förfarande för prissättningsbesked skatten. Slopandet medför minskade skatte- vid internationella transaktioner införs fr.o.m. intäkter med 0,06 miljarder kronor 2010. den 1 januari 2010. Skatteverket kan därmed Koldioxidbeloppet i den koldioxidbaserade lämna besked om framtida prissättning av fordonsskatten höjs från 15 till 20 kronor per internationella transaktioner mellan parter som gram koldioxid som bilen släpper ut per är i ekonomisk intressegemenskap. Åtgärden kilometer. Utsläppsnivån för när koldioxid- medför ingen offentligfinansiell effekt. beloppet börjar tas ut höjs samtidigt från 100 till Till följd av regeringsrättens dom den 24 april 120 gram koldioxid per kilometer. Skatte- 2008 bör det införas särskilda regler om anstånd intäkterna beräknas öka med 0,09 miljarder med inbetalning av skatt vid vissa fall av uttagskronor 2011. beskattning och ändrade regler om återföring av Personbilar med bättre miljöegenskaper be- fondavsättningar. Ändringarna bedöms ej frias från fordonsskatt under fem år från det att påverka de offentliga finanserna. bilen togs i bruk för första gången. Åtgärden Gränsen för att medge koldioxid- och minskar skatteintäkterna med 0,12 miljarder energiskattelättnader för bränslen som förbrukas kronor 2010. för framställning av värme i kraftvärme- Miljöfaktorn för dieseldrivna personbilar görs produktion sätts vid en elverkningsgrad om om till ett fast miljötillägg och dessutom ändras minst 15 procent. Till följd av denna förändring storleken på bränslefaktorn. Åtgärderna slopas den nuvarande successivt ökande kol-

PROP. 2009/10:1

dioxidskattelättnaden för kraftvärmeproduktion Åtgärder som redan är budgeterade med en elverkningsgrad om minst 5 procent och mindre än 15 procent. Åtgärden har endast I propositionen Åtgärder för jobb och omställförsumbar offentligfinansiell effekt. ning (prop. 2008/09:97) presenterades förslaget Skattefriheten för vegetabiliska och animaliska om skattereduktion för ROT-arbeten. Den oljor och fetter m.m. som förbrukas som bränsle offentligfinansiella effekten uppskattades till för uppvärmning samt för biogas som förbrukas 3,6 miljarder kronor 2009 och beaktades i som drivmedel villkoras av att bränslena upp- inkomstberäkningarna. I propositionen Ökade fyller hållbarhetskriterierna i direktivet om möjligheter till skatteanstånd (prop. förnybar energi. Nuvarande undantag från 2008/09:113) presenterades förslaget om en skatteplikt för biogas ersätts med avdrag i den tidsbegränsad möjlighet till anstånd med skattskyldiges skattedeklaration eller med åter- inbetalning av skatt i vissa fall. Den betalning av skatten. Åtgärderna är budget- offentligfinansiella effekten uppskattades till neutrala. 0,35 miljarder kronor 2009 och beaktades i Fordonsskatten för tunga elhybridbussar inkomstberäkningarna. sänks till samma skattenivå som gäller för bensindrivna tunga bussar. Åtgärden medför Sammantagna effekter av skatteåtgärderna endast en försumbar offentligfinansiell effekt. Nya mervärdesskatteregler om omsättnings- Aviseringarna i budgetpropositionen innebär land för tjänster, återbetalning till utländska sammantaget att de totala intäkterna minskar år företagare och periodisk sammanställning införs. 2010 med 13,67 miljarder kronor (dvs. den Sammantaget bedöms förändringarna ha en periodiserade nettoeffekten). Bruttoeffekten för försumbar effekt på de offentliga finanserna. 2010 beräknas totalt till 13,97 miljarder kronor. (se tabell 7.8).

PROP. 2009/10:1

Tabell 7.8 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler. I tabellen redovisas: bruttoeffekt år 2010,

1

periodiserad nettoeffekt år 2010–2012 samt varaktig effekt

Miljarder kronor

Brutto Periodiserad Varaktig effekt nettoeffekt effekt Effekt från 2010 2010 2011 2012

Direkt skatt på arbetsinkomster - förvärvsinkomstbeskattningen

Förstärkt jobbskatteavdrag, steg 4 1/1 2010 -10,00 -10,00 -10,00 -10,00 -10,00 Ytterligare sänkt skatt för pensionärer 1/1 2010 -3,50 -3,50 -3,50 -3,50 -3,50

Indirekt skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Nedsatta egenavgifter för enskilda näringsidkare 1/1 2010 -1,44 -1,15 -1,15 -1,15 -1,01 Sänkta egenavgifter till följd av förlängd karenstid för enskilda 1/7 2010 -0,13 -0,13 -0,27 -0,27 -0,25 näringsidkare

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Skatt på kapitalanvändning - företagsskatter

Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom 1/1 2010 0,51 0,51 0,51 0,51 0,00 handelsbolagssektorn Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån ² 13/2 2009 0,19 0,19 0,19 0,19 0,16 Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag ² 5/6 2009 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Höjning av koldioxidskatten 1/1 2010 0,29 0,26 0,24 0,24 0,24 Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen m.m. inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt industri som inte 1/1 2011 0,18 0,18 0,74 omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter Nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva företag (0,8- 1/1 2011 0,01 0,01 0,04 procentsregeln) Sänkt återbetalning av koldioxidskatt för dieselolja i jordbruks- och 1/1 2011 0,09 0,09 0,46 skogsbruksmaskiner Samordning mellan ekonomiska styrmedel för anläggningar som 1/1 2011 0,26 0,22 0,10 0,10 0,10 omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter Koldioxidskatt på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning 1/1 2011 0,01 0,01 0,01 Omläggning av energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen efter 1/1 2011 0,02 0,02 0,02 energiinnehåll

Justeringar i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar i det 1/1 2011 -0,19 -0,19 -0,28 koldioxidskatterelaterade skatteuttaget

Följdändringar i den viktbaserade fordonsskatten 1/1 2011 -0,72 -0,72 -0,72

Koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta lastbilar, lätta bussar och 1/1 2011 0,02 0,05 0,48 husbilar

Slopad skatt på gödselmedel 1/1 2010 -0,37 -0,27 -0,27 -0,27 -0,27

Summa -13,97 -13,67 -13,77 -13,82 -12,25

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Not 1: I inledningen av avsnitt 7.2.8 förklaras vad som avses med bruttoeffekt, periodiserad nettoeffekt och varaktig effekt. Not 2: Regeringen har i två tidigare skrivelser till riksdagen aviserat åtgärderna om penninglån den 12 februari 2009 och underskottsföretag den 4 juni 2009. Åtgärderna påverkar därför intäkterna positivt redan år 2009 med 0,17 mdkr för penninglån och 0,15 mdkr för underskottsföretag. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2009/10:1

7.3 Inkomster sition. I diagrammet framgår hur skatteintäk-

terna reviderats ned i takt med att bedömningen Den kraftiga och snabba försämringen av den av ekonomins utveckling blivit mer negativ melekonomiska utvecklingen medför att de totala lan 2008 och 2009 års ekonomiska vårproposiskatteintäkterna minskar under 2009 och att tioner. De nu något mer stabila ekonomiska utvecklingen de kommande åren blir dämpad. utsikterna har inneburit att skatteintäkterna i Försvagningen på arbetsmarknaden gör att den föreliggande prognosen har reviderats upp, utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete även om det ännu inte syns någon stark blir särskilt svag. Antalet arbetade timmar väntas vändning i prognoserna. minska 2009 och 2010, vilket gör att utbetalda löner, som är den viktigaste basen för skatt på

Diagram 7.4 Prognosrevideringar av totala skatteintäkter sedan 2008 års ekonomiska vårproposition

arbete, minskar 2009 och att utvecklingen blir Miljarder kronor mycket svag 2010. Osäkerheten på arbets- 50 marknaden bidrar till att hushållen ökar sitt sparande, vilket medför att den privata konsum- 0 tionen minskar under 2009 och endast ökar -50 svagt 2010. Lågkonjunkturen, i kombination -100 med den finansiella krisen, leder dessutom till ett betydande fall i intäkterna från skatt på företags- -150 BP09 vinster och skatt på hushållens kapitalvinster. -200 Prop. 2008/09:97 VÅP09 -250 BP10

Tabell 7.9 Totala skatteintäkter, BNP och skattekvot

Miljarder kronor om inget annat anges -300 2007 2008 2009 2010 2011 Utfall Prognos Anm.: Prop. 2008/09:97 Åtgärder för jobb och omställning. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Egna beräkningar. Totala skatteintäkter 1 481 1 500 1 424 1 434 1 480 1 539 BNP 3 064 3 157 3 067 3 104 3 214 3 364 I tabell 7.10 finns en sammanställning av de Skattekvot (%) 48,3 47,5 46,4 46,2 46,1 45,8 beräknade effekterna av regeländringarna på Källa: Egna beräkningar. skatteområdet mellan 2007 och 2012. I tabellen visas den årligt tillkommande intäktsföränd- I tabell 7.9 redovisas prognosen för de totala ringen till följd av ändrade skatteregler. Belopskatteintäkterna, BNP i löpande priser och pen är periodiserade bruttoeffekter, dvs. storskattekvoten, dvs. totala skatteintäkter som anleken på den initiala skatteändringen. I avsnitt del av BNP. 7.2.8 finns en utförlig förklaring av hur offent- Jämfört med bedömningen i 2009 års ekonoligfinansiella effekter redovisas. miska vårproposition finns indikationer på att svensk ekonomi håller på att stabiliseras.

Tabell 7.10 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och

Utvecklingen på arbetsmarknaden bedöms nu avgiftsregler 2007–2012 bli något mer positiv och antalet arbetade tim- Miljarder kronor mar väntas utvecklas mer gynnsamt jämfört med 2007 2008 2009 2010 2011 2012 bedömningen i vårpropositionen. Detta ger en

bättringen i de offentliga finanserna jämfört med prognosen i våras. De förändringar på skatte- och avgiftsområdet Men även om prognosen för skatteintäkterna som föreslås och aviseras i denna proposition har reviderats upp jämfört med prognosen i 2009 bedöms sammantaget innebära att skatteintäkårs ekonomiska vårproposition så är prognosen terna minskar med 14 miljarder kronor 2010. för intäkterna på en betydligt lägre nivå än Intäkterna från skatt på arbete bedöms minska bedömningen före krisen. I diagram 7.4 redomed ca 15 miljarder kronor, varav det fjärde visas de fyra senaste prognoserna i jämförelse steget i jobbskatteavdraget står för 10 miljarder med prognosen i 2008 års ekonomiska vårpropokronor, sänkningen av det förhöjda

PROP. 2009/10:1

grundavdraget för pensionärer för 3,5 miljarder

Tabell 7.12 Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter

kronor och nedsatta egenavgifter för enskilda Miljarder kronor

näringsidkare för 1,6 miljarder kronor. Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Intäkterna från skatt på kapital bedöms öka med EU-skatter 7 7 7 6 6 7 1 miljard kronor till följd av de aviserade Kommunalskatter 479 516 525 528 539 556 förslagen för att förebygga otillbörlig skatte- Avgifter till ÅP-systemet 169 178 178 179 183 190

planering. För skatt på konsumtion aviseras en Statens skatteintäkter 826 798 715 722 751 787

rad olika förändringar. Nettoeffekten på Totala skatteintäkter 1 481 1 500 1 424 1 434 1 480 1 539

intäkterna är dock mycket liten. De aviserade

regeländringarna är beskrivna i detalj i avsnitt De totala skatteintäkterna fördelas till fyra sek- 7.2. I tabell 7.24 finns en mer detaljerad uppställtorer: EU, kommuner och landsting, ålderspenning av bruttoeffekterna av regeländringarna på sionssystemet och staten. Den sektorsvisa skatteområdet under perioden 2003–2012. fördelningen av skatteintäkterna redovisas i I tabell 7.11 redovisas prognosen för de totala tabell 7.12. EU-skatterna består främst av tullskatteintäkterna fördelat på de olika skattemedel och den mervärdesskattebaserade EU-avslagen. giften. Kommunalskatterna är huvudsakligen

inkomstskatter på arbete, men från och med

Tabell 7.11 Totala skatteintäkter

2008 inkluderas även den kommunala fastighets- Miljarder kronor avgiften. Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012

bilaga 1 avsnitt 2, godkänns. Anm.: Att NR-utfallet för totala skatteintäkter 2007 skiljer sig från statsbudgetens redovisning av skatteintäkterna förklaras av att NR ännu inte redovisat det definitiva utfallet för 2007. Skatteintäkterna för 2008 är fortfarande en prognos och regeringens prognos skiljer sig från NR-utfallet för 2008.

I tabell 7.13 redovisas den offentliga sektorns Skatt på arbete utgör drygt 60 procent av de skatteintäkter mellan 2003 och 2007 samt prototala skatteintäkterna och kan delas in i direkta gnoser för åren 2008–2012. och indirekta skatter. Direkta skatter på arbete

består till största delen av kommunal och statlig

inkomstskatt. Indirekta skatter på arbete utgörs

Ändrad redovisning av inkomsttitlar

huvudsakligen av arbetsgivaravgifter. Skatt på

kapital består främst av skatt på hushållens I statsbudgeten för 2010 tillkommer följande kapitalinkomster och skatt på företagsvinster, inkomsttitlar: men också av fastighetsskatt och den kommu-

nala fastighetsavgiften. Totalt utgör skatt på 1144 Fastighetsavgift kapital drygt 10 procent av de totala skattein- 8112 Stöd till utbildningsvikariat täkterna. Den tredje undergruppen, skatt på 8119 Stöd för utbildning av personal i vård och konsumtion, utgörs till ca 70 procent av meräldreomsorg. värdesskatt. Resterande del är punktskatter i

form av skatt på alkohol och tobak, skatt på Inkomsttitel energi och miljö samt skatt på vägtrafik. Övriga 1154 Hemtjänster skatter består av omprövningar av skattebeslut, byter namn och heter fortsättningsvis vissa avgifter t.ex. avgifter till Insättningsgaran- 1154 Husarbeten. tifonden samt restförda skatter, dvs. skatter som

inte betalats och därför överförts till Kronofog-

demyndigheten för indrivning.

PROP. 2009/10:1

Osäkerhet och bedömning i skatteprognoserna ökning av antal arbetade timmar med 1 procent ökar skatteintäkterna från skatt på arbete med Skatteintäkterna från företags- och kapitalvinster 7–8 miljarder kronor och att en ökning av husär de intäkter som uppvisar störst variation mel- hållens konsumtion med 1 procent ökar mervärlan åren och det är också för dessa prognos- desskatteintäkterna med drygt 1,5 miljarder osäkerheten är som störst. På några års sikt är kronor. det framför allt utvecklingen på arbetsmarknaden som är avgörande för hur skatteintäkterna utvecklas, eftersom drygt 60 procent av skatte- 7.3.2 Skatt på arbete intäkterna härrör från arbetsmarknaden. Prognoserna tenderar att underskatta styrkan Skatteunderlag i konjunkturförändringarna och intäkterna brukar överskattas i nedgångar och underskattas i Underlaget för skatt på arbete består framför allt uppgångar. I diagram 7.5 visas prognosfelen, av lönesumman och skattepliktiga transfermätt som skillnaden mellan utfall och den pro- eringar. Konjunkturnedgången medför att lönegnos som redovisades för det aktuella året i summan minskar med 0,3 procent under 2009. I respektive budgetproposition och ekonomisk diagram 7.6 framgår att skatteunderlaget trots vårproposition. Resultatet är entydigt och visar detta förväntas växa med 1,4 procent, på grund 81 att prognoserna underskattat intäkterna i upp- av den starka utvecklingstakten för skattepliktiga gången runt millennieskiftet, överskattat dem i transfereringar. nedgången 2002 och 2003 och underskattat dem i uppgången 2005, 2006 och 2007. Dessa tre år

Diagram 7.6 Utveckling av lönesumma, transfereringar och skatteunderlag

underskattades skatteintäkterna i prognosen i Procentuell utveckling BP(t) med i genomsnitt 1,9 procent av BNP per 11 år. Mot bakgrund av hur prognosfelen historiskt Transfereringar sett ut finns således en möjlighet att skatteintäk- 9 Lönesumma terna kan komma att utvecklas starkare än vad Skatteunderlag 7 den nu redovisade prognosen visar när ekonomin åter tar fart. 5

3

Diagram 7.5 Prognosfel för totala skatteintäkter 1999-2007

Miljarder kronor 1 70 -1 60 BP(t) 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 50 VP(t) Anm.: Transfereringar 2003 har justerats för pensionsomläggningen. 40 BP(t+1) Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 30 VP(t+1) BP(t+2) 20 10 0 -10 -20 -30 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Egna beräkningar.

För att illustrera hur osäkerheten i prognosen kan slå på skatteintäkterna kan nämnas att en

81 För t.ex. år 2003 avser BP(t) budgetpropositionen för 2003, VP(t) 2003 års ekonomiska vårproposition, BP(t+1) budgetpropositionen för 2004 etc. En positiv avvikelse betyder att utfallet blivit högre än prognosen och att prognosen underskattat intäkterna.

PROP. 2009/10:1

Tabell 7.13 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor Utfall Prognos

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -142,9 -147,2 -151,0 -159,6 -168,9 -178,2 -177,5 -178,5 -183,3 -189,6

Statens skatteintäkter 660,9 704,5 759,1 799,8 825,7 798,3 715,1 721,6 751,0 787,0

PROP. 2009/10:1

Tabell 7.13 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster forts.

Miljarder kronor Utfall Prognos Inkomstår 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Statens skatteintäkter 660,9 704,5 759,1 799,8 825,7 798,3 715,1 721,6 751,0 787,0

Periodiseringar -23,0 -32,2 -16,0 6,6 -10,2 10,6 -1,0 -0,3 6,2 -10,9

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -17,3 -21,8 -41,5 -48,2 -51,9 -56,3 -67,8 -63,5 -63,2 -63,3 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot -7,0 -7,7 -13,6 -13,7 -7,7 -2,4 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2

Statsbudgetens inkomster 661,7 694,4 745,8 810,3 863,7 901,3 718,8 723,0 759,4 780,4

Lönesumman nas minska med 0,3 procent. En del av minsk- Lönesumman står för ca 70 procent av under- ningen av antalet arbetade timmar 2009 förklaras laget för skatt på arbete, vilket innebär att för- av ökad sjukfrånvaro på grund av risken för en ändringen av antalet arbetade timmar och tim- pandemi. Effekten på lönesumman är dock belönen har störst betydelse för utvecklingen av gränsad eftersom större delen av frånvaron antas skatteintäkterna. Utvecklingen av arbetade tim- täckas av sjuklön. Även om antal arbetade timmar och timlön mellan 2000 och 2012 framgår av mar fortsätter att minska 2010 bidrar timlönen diagram 7.7. till att lönesumman beräknas öka med 0,3 procent. Under 2011–2012 bedöms löne-

Diagram 7.7 Utveckling av arbetade timmar, timlön och

summan öka med 2,5 respektive 3,5 procent.

lönesumma

Procentuell utveckling Skattepliktiga transfereringar 7 Prognosen för transfereringarna bygger till största delen på utvecklingen av antalet pensio- 5 närer, sjukskrivna och arbetslösa. Till viss del 3 beror den även på löne- och prisutvecklingen, 1 framför allt eftersom vissa ersättningar är kopplade till utvecklingen av inkomst- och prisbas- -1 Arbetade timmar belopp. I diagram 7.8 visas utvecklingen av transfereringsinkomsterna som andel av den -3 Timlön totala inkomsten av tjänst mellan 2000 och 2012. Lönesumma -5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Konjunkturnedgången bedöms medföra en drastisk minskning i antal arbetade timmar 2009. Detta återspeglas i att lönesumman 2009 beräk-

PROP. 2009/10:1

Diagram 7.8 Transfereringsinkomster som andel av inkomst

de totala tjänsteinkomsterna kommer från

av tjänst

arbetslöshetsrelaterade ersättningar. Ökningen Procent mellan 2009 och 2010 förstärks av att medlems- 12 24 talet i arbetslöshetsförsäkringen beräknas öka, Sjuk- och föräldrapenning m.m. (vänster axel) 10 Arbetslöshetsersättningar (vänster axel) 22 vilket bland annat beror på att regeringen har Pensioner (höger axel) sänkt avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen 8 20 och lättat medlemsvillkoren under 2009.

6 18

Direkta skatter på arbete

4 16

2 14 Prognosen för direkta skatter på arbete för 2010 är 477 miljarder kronor. Det är en minskning 0 12 med drygt 1 procent jämfört med 2009. Minsk- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 ningen beror framför allt på förslagen i denna Källor: Skatteverket och egna beräkningar. proposition om ett fjärde steg i jobbskatteavdraget samt utökat särskilt grundavdrag för pensio- Under de senaste fem åren har sjukersättning, närer. Förslagen minskar skatteintäkterna med sjuk- och föräldrapenning samt aktivitetsersätt- 13,5 miljarder kronor per år. ning minskat som andel av den totala tjänstein- Den kraftigt försämrade arbetsmarknaden komsten. Det beror dels på en stark lönesummedför ett stort fall i utvecklingstakten av metillväxt under de senaste åren, dels på att både kommunernas skatteunderlag (se tabell 7.14). antalet nya sjukpenningfall och längden på sjuk- Även om lönesumman minskar 2009 och endast fallen har minskat. Den 1 juli 2008 infördes nya ökar svagt 2010 får inte detta fullt genomslag i regler i sjukförsäkringen som bland annat innekommunernas skatteunderlag eftersom en del av bär en fast tidsgräns för rätten till sjukpenning. fallet kompenseras av ökade transfereringar. Den demografiska utvecklingen med fler perso- Under 2009 och 2010 beräknas de kommunala ner i pensionsålder medför att antalet personer i skatteintäkterna öka med 1,1 respektive 0,6 prosjukförsäkringen minskar 2009-2012, eftersom cent. Skillnaden mellan faktisk och underligålderspension ersätter sjukdomsrelaterad ersättgande utveckling under dessa år förklaras av den ning efter pensioneringstidpunkten. Aktivitetsgenomförda och aviserade höjningen av det säroch sjukersättning bedöms minska under proskilda grundavdraget för pensionärer. Detta gnosperioden, vilket i första hand förklaras av att kompenseras dock för kommunerna och inflödet från sjukpenningen minskar samt av landstingens del genom en motsvarande höjning borttagandet av möjligheten till tidsbegränsad av statsbidragen. Den underliggande utvecksjukersättning 2010. lingen, dvs. utvecklingen justerad för regel- Den relativt kraftiga ökningen av pensionerändringar, bedöms bli 1,4 respektive 1,3 procent. nas andel av den totala inkomsten av tjänst under 2009 beror på flera faktorer. Dels ökar pensio- Tabell 7.14 Faktisk och underliggande utveckling av nerna med 4,5 procent genom följsamhetsindex-

kommunernas skatteunderlag

eringen samtidigt som lönesumman antas Procentuell utveckling minska med 0,3 procent i år. Dels ökar antalet Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 pensionärer på grund av att de stora årskullarna Faktisk utveckling födda på 1940-talet uppnår pensionsålder. År

Aktuell beräkning 5,6 5,6 1,1 0,6 2,2 3,2

2010–2012 minskar pensionernas tillväxttakt till VÅP09 5,6 5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 följd av den automatiska balanseringen i ålders- BP09 5,6 6,0 4,0 3,7 4,6 pensionssystemet. 82 Underliggande utveckling Den kraftiga inbromsningen på arbetsmark- Aktuell beräkning 5,1 5,1 1,4 1,3 2,2 3,2 VÅP09 5,1 4,8 1,0 0,6 2,0 3,1 naden under 2009 leder till att en större andel av BP09 5,1 5,6 4,3 3,7 4,6

Intäkterna från statlig inkomstskatt väntas bli 82 42 miljarder kronor 2010. Det är en ökning med Prognosen för 2011 och 2012 beaktar det beräkningstekniska antagande som beskrivs närmare i avsnitt 8.1.2. ca 1 miljard kronor jämfört med 2009. Mellan

PROP. 2009/10:1

2009 och 2010 beräknas antalet personer som som en följd av att antalet karensdagar ökar (se betalar statlig inkomstskatt öka med ca 14 000 avsnitt 7.2.2). Regeringen har även slopat den personer (se diagram 7.9). särskilda löneskatten för pensionärer. Det slopade skatteuttaget motsvarar en nedsättning på

Diagram 7.9 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt

ca 2,4 miljarder kronor per år. För 2010 uppgår nedsättningarna till knappt 23 miljarder kronor Tusental personer (se tabell 7.15). 1 600 Antal som betalar 25% 1 400 Antal som betalar 20% 1 200

7.3.3 Skatt på kapital

1 000 800 Skatt på kapital, hushåll

600 Den största delen av hushållens skatt på kapital- 400 inkomster kommer från taxerade kapitalvinster. 200 Kapitalvinsternas storlek beror på utvecklingen 0 av marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 ackumulerade vinsterna realiseras. I diagram 7.10 visas aktieprisindex och fastighetsprisindex Källor: Skatteverket och egna beräkningar. tillsammans med utfall och prognos för kapitalvinsterna (prognosen illustreras med en streckad Indirekta skatter på arbete linje). Upp- och nedgångar i taxerade kapitalvinster följer i stor utsträckning variationerna i Försämringen på arbetsmarknaden påverkar aktieprisindex, dock med viss tidsförskjutning. också prognosen för de indirekta skatterna på arbete. Underlaget för socialavgifterna minskar Diagram 7.10 Taxerade kapitalvinster, aktieprisindex och

fastighetsprisindex

för första gången sedan 1993, något som bidrar Miljarder kronor Index år 2000=100 till att intäkterna beräknas falla mellan 2008 och 2009. De lägre intäkterna förklaras också av att

samt att nedsättningen av avgifterna för unga Fastighetsprisindex (höger axel)

Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 0 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Generell nedsättning 3,4 0,0 0,0 1,4 1,5 1,5 Källor: Statistiska Centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar. Regional nedsättning 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Sjöfartsstöd 1,8 1,9 2,4 2,1 2,0 1,8 Flera års stigande priser på de finansiella mark- Ungdomar 4,4 9,9 15,6 15,9 16,3 16,7 naderna och fastighetsmarknaden har medfört Nystartsjobb 0,4 1,0 2,1 2,8 2,9 4,1 att de taxerade kapitalvinsterna varit höga de

Summa 10,5 13,4 20,6 22,9 23,3 24,8

senaste åren. År 2007 uppgick kapitalvinsterna Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. till 172 miljarder kronor. Det motsvarar

5,6 procent av BNP och är nästan i nivå med För att minska arbetskraftskostnaderna och för kapitalvinsternas andel av BNP år 2000. att öka efterfrågan på arbetskraft har regeringen Taxeringen av kapitalvinsterna är en del av både sänkt det generella avgiftsuttaget men taxeringen av hushållens inkomster och är klar i framför allt sänkt uttaget för vissa grupper på november året efter inkomståret. Det innebär att arbetsmarknaden. För att förbättra de små före- 2008 års kapitalvinster ännu inte är fastställda tagens förutsättningar aviserar regeringen i och att skatteintäkterna för 2008 fortfarande är denna proposition att avgifterna för enskilda en prognos. Kapitalvinsterna för 2008 bedöms näringsidkare sätts ned. Dessutom sänks sjukbli betydligt lägre än 2007 och uppgå till 98 milförsäkringsavgiften för enskilda näringsidkare

PROP. 2009/10:1

jarder kronor. Den kraftiga nedgången på börsen Samtidigt bidrar kreditförluster till lägre vinster i under 2008 i kombination med den finansiella banksektorn. Skatteintäkterna bedöms minska oron under året bidrar till minskningen av kapi- med ca 17 miljarder kronor till 75 miljarder krotalvinsterna. Börsnedgången medför också att nor 2009. kapitalförlusterna ökar, vilket minskar skattein- Intäkterna från skatt på företagsvinster täkterna ytterligare. bedöms öka igen 2010. Vinsterna i företagen Kapitalvinsterna bedöms falla ytterligare 2009 väntas öka när företagens kostnader är bättre och uppgå till 85 miljarder kronor. Turbulensen anpassade till den efterfrågan som råder. År 2008 på kapitalmarknaderna de senaste åren har och 2009 påverkas företagens resultat av kostnamedfört att många hushåll valt att realisera der för varsel och uppsägningar, något som inte ackumulerade kapitalvinster. I kombination med bedöms gälla i lika stor utsträckning 2010. Sambörsfallet under 2008, innebär detta att det måste tidigt bidrar underskottsavdrag från 2008 och ske en kraftig återhämtning på börsen innan 2009 till att hämma utvecklingen av skatteintäkhushållen i större utsträckning har finansiella terna 2010. Sammantaget bedöms intäkterna vinster att realisera. Omsättningen på fastig- stiga måttligt och uppgå till 81 miljarder kronor. hetsmarknaden har varit låg under första halvåret I takt med att ekonomin återhämtar sig 2011 och 2009, vilket bidrar till att ytterligare minska 2012 ökar skatteintäkterna ytterligare. kapitalvinsterna. Sammanlagt bedöms hushållens I diagram 7.11 visas intäkterna från skatt på skatt på kapitalinkomster uppgå till 20 miljarder företagsvinster i procent av BNP mellan 1991 kronor 2009 vilket kan jämföras med knappt och 2012. Under prognosperioden är skattein- 26 miljarder kronor 2008. täkterna som lägst 2009, då de uppgår till På grund av svårigheterna med att göra pro- 2,4 procent av BNP. gnoser för kapitalvinster antas att vinsterna från och med 2010 återgår till en genomsnittlig,

Diagram 7.11 Skatt på företagsvinster i procent av BNP 1991–2012

historisk nivå på drygt 3 procent av BNP. Procent av BNP 4

Skatt på företagsvinster

3 Efter en period med stark vinstutveckling i företagssektorn uppgick intäkterna från skatt på 2 företagsvinster 2007 till knappt 105 miljarder kronor. Det motsvarar 3,4 procent av BNP, 1 något som kan jämföras med toppåret 2000 då Skatt på företagsvinster som andel av BNP intäkterna, exklusive de tillfälliga skatteintäkterna som uppkom till följd av återbetalningen av 0 pensionsmedel från pensionsföretaget Alecta, 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. uppgick till 2,8 procent av BNP. Som en följd av konjunkturnedgången och den finansiella oron under 2008 föll vinsterna i

Avkastningsskatt

företagen dramatiskt fjärde kvartalet 2008. Orderingången sjönk kraftigt för många företag, Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensionst.ex. inom verkstadssektorn, och bankernas kreoch kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen ditförluster började stiga. Mot bakgrund av detta är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av bedöms intäkterna från skatt på företagsvinster tillgångarna i pensions- och kapitalförsäkringminska till 92 miljarder kronor 2008. arna. Kapitalunderlaget multipliceras med stats- Lågkonjunkturen får stort genomslag i prolåneräntan året före beskattningsåret för att gnosen även för 2009. Den svenska företagsberäkna en schablonmässig intäkt som tas upp sektorns starka exportberoende gör att den svaga till beskattning. internationella investeringskonjunkturen får sär- Prognosen för intäkterna från avkastningsskilt stor effekt. Vinsterna bedöms falla kraftigt i skatt 2008 är ca 16 miljarder kronor. Börsfallet verkstads- och råvarusektorerna till följd av en under 2008 gör att det kapitalunderlag som ligsvag efterfrågan och lågt kapacitetsutnyttjande. ger till grund för skatten 2009 minskar och

PROP. 2009/10:1

skatteintäkterna bedöms falla till 14 miljarder 7.3.4 Skatt på konsumtion och insatsvaror

kronor. Avkastningsskatten påverkas både av

kapitalunderlagets utveckling och av statslåne- Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsam-

räntan. Om statslåneräntan minskar med mans undergruppen skatt på konsumtion och

1 procentenhet minskar skatteintäkterna med insatsvaror. År 2009 beräknas skatt på konsum-

drygt 3 miljarder kronor nästföljande år. Även tion och insatsvaror sammantaget utgöra

om börsen förväntas stiga under 2009 motverkas 29 procent av de totala skatteintäkterna, där

uppgången av den låga räntenivån och skattein- mervärdesskatten och punktskatterna står för 21

täkterna bedöms uppgå till 14 miljarder kronor respektive 8 procentenheter. Prognosen för skatt

även 2010. på konsumtion och insatsvaror redovisas i tabell

7.17.

Tabell 7.17 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

Miljarder kronor och procentuell förändring

Intäkterna från den kommunala fastighetsavgif- Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 ten beräknas 2009 uppgå till 14 miljarder kronor,

Aktuell prognos 400 420 415 418 428 443

varav ca drygt 11 miljarder avser småhus och

Utvecklingstakt (%) 6,5 5,2 -1,3 0,7 2,6 3,5

knappt 3 miljarder kronor avser bostadslägen- Mervärdesskatt 7,4 5,6 -2,6 0,9 3,1 4,0 heter. Intäkterna stiger jämfört med 2008 dels Punktskatter 4,2 4,2 1,7 0,4 1,5 2,1

till följd av indexeringen av den högsta avgiften,

dels till följd av fastighetstaxeringen av småhus Intäkterna från mervärdesskatt kommer i huvud- 2009. Höjda taxeringsvärden innebär att intäksak från hushållens konsumtion. Eftersom merterna ökar med ca 1 miljard kronor. Intäkterna värdesskatten är differentierad mellan olika varustiger ytterligare något 2010 och 2012 till följd av och tjänstegrupper beror intäkterna både på den indexeringen. År 2012 bedöms intäkterna totala konsumtionen och av sammansättningen i minska något till följd av att fastighetspriserna konsumtionen. Utöver hushållens konsumtion bedöms falla 2009 och 2010. består skattebasen för mervärdesskatt även av I tabell 7.16 redovisas intäkterna från fastigoffentlig konsumtion samt av investeringar i hetsskatt och kommunal fastighetsavgift uppbåde näringslivet och offentlig sektor. delade på fastighetsslag. Punktskatter skiljer sig från mervärdesskatten

i det avseendet att de oftast är baserade på kon-

Tabell 7.16 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

Miljarder kronor sumerad kvantitet i stället för på marknadspris.

Till undantagen hör beskattningen av cigaretter, Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 som till viss del beror på detaljhandelspriset,

Småhus 13,5 10,4 12,1 12,0 12,1 11,8 samt energi- och koldioxidskatterna som skrivs

Hyreshus, bostadslägenheter 3,3 3,0 2,9 3,0 3,0 3,0 upp med förändringen i konsumentprisindex.

Hyreshus, lokaler 5,3 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 Industrier 1,5 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Vattenkraftverk 2,3 2,9 2,9 2,9 2,3 2,3

Mervärdesskatt

Summa 25,9 24,1 25,7 25,8 25,4 25,1

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Trots osäkerheten på arbetsmarknaden, de

finansiella marknaderna och fastighetsmarkna-

den andra halvåret i fjol steg intäkterna från

Stämpelskatt

mervärdesskatt 2008 som helhet med

5,6 procent till 301 miljarder kronor. En Stämpelskattens utveckling beror på omsättbidragande orsak till det höga utfallet 2008 är de ningen och prisutvecklingen på fastighetsmarknya redovisningsreglerna av mervärdesskatt vid naden. De senaste åren har skatteintäkterna uppomsättning av bygg- och anläggningstjänster. De gått till drygt 9 miljarder kronor. Fallande fastignya reglerna, som började gälla från och med den hetspriser och framför allt en lägre omsättning 1 januari 2008, innebär att skatten debiteras medför att intäkterna förväntas minska 2009 och löpande i stället för efter tidpunkten för färdiguppgå till 8 miljarder kronor. ställande. Övergången till de nya reglerna inne-

bär att debiteringar under en period sker enligt

PROP. 2009/10:1

både det nya och det gamla systemet, vilket högsta mervärdesskattesatsen, såsom bilar och temporärt bedöms öka intäkterna från mervär- andra sällanköpsvaror. desskatt 2008 och 2009 med 8 respektive År 2009 minskar de underliggande intäkterna 2 miljarder kronor. från mervärdesskatt med 0,8 procent En ned- År 2009 bedöms hushållen till följd av den gång i de underliggande mervärdesskatteintäktförsämrade konjunkturen öka det egna sparan- erna mellan två år är mycket sällsynt. Nedgången det, varför konsumtionen och intäkterna från i skatteintäkterna förklaras till stor del av en ändmervärdesskatt förväntas falla med 2,6 procent rad sammansättning av hushållens konsumtion. till 293 miljarder kronor. Därefter stiger intäk- Efterfrågan på varor som beskattas med den terna i takt med att hushållens konsumtion åter- högsta mervärdesskattesatsen minskar relativt hämtar sig och uppgår till 317 miljarder kronor mycket jämfört med andra varor som beskattas 2012. med lägre skattesatser, en utveckling som Merparten av intäkterna från mervärdesskatt märktes redan i slutet av 2008 i samband med härrör från privat sektor. År 2009 kan ca inbromsningen av konjunkturen. Även bostads- 76 procent av intäkterna från mervärdesskatt investeringarna förväntas falla under 2009 hänföras till privat sektor medan kommunal och jämfört med 2008, vilket ytterligare befäster statlig sektor står för ca 16 respektive 8 procent nedgången av mervärdesskatteintäkterna 2009. av intäkterna. Dessa andelar är relativt stabila I diagram 7.13 redovisas mervärdesskatteinöver tiden. Privat sektor består i sin tur till två täkterna från hushållens konsumtion indelat i tredjedelar av hushållens konsumtion, resterande varugrupper. Skattesatsen på bilar, sällanköpsvadelar är investeringar och förbrukning i närings- ror och energi är, med några få undantag, livet. 25 procent. För varugrupperna dagligvaror och tjänster är skattesatserna mer differentierade, exempelvis beläggs dagligvaran livsmedel med

Diagram 7.12 Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från mervärdesskatt 1996–2012

12 procents mervärdesskatt medan catering Årlig procentuell förändring beläggs med 25 procent. Kläder, möbler och 10 övriga fritidsartiklar är de största varuposterna 8 bland sällanköpsvaror. De står tillsammans för knappt hälften av intäkterna från sällanköps- 6 4 varor. 2

Diagram 7.13 Mervärdesskatteintäkterna från hushållens

0

konsumtion uppdelat på olika varugrupper 1993–2009

-2 Hushållens konsumtion Procentuell andel Konsumtion av sällanköpsvaror och bilar -4 55 Underliggande mervärdesskatt Bilar och sällanköpsvaror -6 50 Dagligvaror 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Tjänster 45 Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Energi 40 I diagram 7.12 visas utvecklingen av hushållens 35 konsumtionsutgifter och de underliggande 30 intäkterna från mervärdesskatt, dvs. utveckl- 25 ingen där effekten av skatte- och redovisnings- 20 ändringar är exkluderad. Eftersom skattesatserna 15 varierar mellan olika varu- och tjänstegrupper 10 spelar fördelningen av konsumtionen en viktig 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 roll. En förändrad sammansättning i hushållens Källor: Skatteverket och egna beräkningar. konsumtion kan leda till att utvecklingstakterna mellan konsumtionen och skatteintäkterna avviker från varandra. Exempelvis har de under- Punktskatter liggande skatteintäkterna ökat i en snabbare takt än hushållens konsumtionsutgifter mellan 2005 Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska och 2007, delvis till följd av att hushållen ökat sin kompensera för de externa kostnader för samkonsumtion av varor som beskattas med den hället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktbeskattning

PROP. 2009/10:1

används för att påverka konsumtionen i en för

Diagram 7.15 Reseinförsel och skatteintäkter från alkohol 2001–2012

samhället önskvärd riktning, även om de också Miljarder kronor Miljoner liter har en klar offentligfinansiell betydelse.

Skatteintäkter Skatt på tobak 20 Reseinförsel (ren alkohol) 20 År 2009 väntas intäkterna från skatt på tobak öka med 9 procent för att uppgå till nästan 15 15 11 miljarder kronor. Ökningen beror på en stark utveckling av försäljningen under första halvåret 10 10 2009 av framför allt de två största tobaksslagen: cigaretter och snus. Försäljningen ökar efter att 5 5 ha minskat både 2007 och 2008 till följd av skattehöjningar. Skattehöjningarna förklarar att 0 0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 intäkterna dessa år stigit trots minskad försälj- Källor: Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, SoRAD och egna beräkningar. ning (se diagram 7.14).

Skatt på energi

Diagram 7.14 Skatteintäkter från tobak och konsumtionen

av cigaretter och snus 1995–2012 År 2009 beräknas intäkterna från skatt på energi Miljarder styck och kronor Miljoner kg öka med 1 procent till sammanlagt 65 miljarder 14 14 kronor. Den svaga utvecklingen beror främst på en lägre efterfrågan från industrin till följd av Cigaretter (styck) Skatteintäkter (kronor) 12 Snus (kg) 12 lägre produktion. År 2010 och 2011 genomförs ett flertal regeländringar, bland annat slopad 10 10 avfallsförbränningsskatt samt höjningar av energiskatt på dieselolja och koldioxidskatt (se vidare avsnitt 7.2). 8 8 Prognoserna över skatt på energi baseras dels på förväntad energianvändning i Sverige och dels 6 6 på förändringen i konsumentprisindex. De 4 4 96 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 viktigaste skattebaserna för energiskatten är Källor: Skatteverket och egna beräkningar. elektrisk kraft och bensin, och för koldioxidskatten olja och bensin. Fördelningen Skatt på alkohol av intäkter mellan skattebaserna redovisas i tabell 7.18. Skatt på alkohol omfattar skatt på etylalkohol, vin och öl. Intäkterna från skatt på alkohol

Tabell 7.18 Intäkter från skatt på energi 2007–2012

bedöms öka 2009 med 4 procent och uppgår till Miljarder kronor 12 miljarder kronor. Ökningen beror på en stark Utfall Prognos utveckling av framför allt försäljningen av vin 2007 2008 2009 2010 2011 2012 och sprit under första halvåret 2009.

Skatt på energi 63 65 65 66 68 70

Intäkterna från skatt på alkohol beror bland

Energiskatt 38 39 40 40 42 42

annat på den inhemska försäljningen och inför- Elektrisk kraft 19 19 20 20 20 20 seln av alkohol. Av diagram 7.15 framgår att Bensin 14 14 14 14 14 14 reseinförseln har minskat sedan 2004 för att Olja och övrigt 5 6 6 6 7 8

Koldioxidskatt 25 26 25 26 27 28

2008 vara tillbaka på 2001 års nivå. Bensin 11 11 11 11 11 11 Olja och övrigt 14 15 14 15 15 16 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Övriga skatter på energi och miljö Huvuddelen av intäkterna från övriga skatter på energi och miljö utgörs framför allt av skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, som tas ut på kärnkraftsreaktorers värmeproduktionsförmåga. Andra skatter som omfattas är exempelvis

PROP. 2009/10:1

avfallskatt, skatt på naturgrus och skatt på 7.3.5 Skattekvot bekämpnings- och gödselmedel. Intäkterna från övriga skatter på energi och miljö Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala bedöms 2009 öka med knappt 3 procent och skatteintäkterna och BNP. I tabell 7.19 redovisas uppgå till 5 miljarder kronor. År 2010 förväntas skattekvoten mellan 2007 och 2012. intäkterna sjunka i och med skatt på gödselmedel avskaffas. År 2011 och 2012 ökar

Tabell 7.19 Skattekvot

intäkterna marginellt. Procent av BNP Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skatt på vägtrafik Skattekvot 48,3 47,5 46,4 46,2 46,1 45,8 I skatt på vägtrafik ingår fordonsrelaterade varav skatter och vägavgifter. De totala intäkterna av Skatt på arbete 28,5 28,8 28,4 27,9 27,5 27,2 skatt på vägtrafik förväntas för 2009 uppgå till Skatt på kapital 6,8 5,5 4,8 5,1 5,3 5,5 16 miljarder kronor, varav drygt 11 miljarder Skatt på konsumtion 13,0 13,3 13,5 13,5 13,3 13,2 kronor utgörs av fordonsskatt. Övriga skatter 0,0 -0,1 -0,3 -0,2 -0,1 -0,1 Ett antal regeländringar påverkar intäkterna Exkl. skatt på transfereringar 44,9 44,1 42,7 42,5 42,5 42,3 från fordonsskatten 2009–2012. Efter att miljö- Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. bilspremien avskaffades den 1 juli 2009 stimuleras efterfrågan av miljöbilar med bättre miljö- Skattekvoten bedöms uppgå till 46,4 procent av BNP 2009 för att sedan minska successivt till egenskaper genom att bilarna befrias från fordonsskatt de fem första åren. Detta förväntas 45,8 procent 2012. I tabellen visas även skattekvoten exklusive medföra att intäkterna varaktigt minskar med 0,4 miljarder kronor (se vidare avsnitt 7.2). skatt på transfereringar från den offentliga sektorn. En övergång från brutto- till nettoredovis- Skatt på import ning, där bland annat pensioner, sjuk- och för- Skatt på import omfattar tullmedel, jordbruks- äldrapenning och ersättningar vid arbetslöshet tullar och sockeravgifter. Från 2006 ingår även skulle vara skattefria, skulle minska skattekvoten omstruktureringsavgifter för att minska pro- med ca 4 procentenheter. De offentliga finanduktionen av socker inom EU. År 2009 förvän- serna skulle däremot inte påverkas. tas skatteintäkterna till följd av en svagare I diagram 7.16 visas utvecklingen av skattevaruimport falla med 2 procent och uppgå till kvoten mellan 1980 och 2012. knappt 6 miljarder kronor.

Diagram 7.16 Skattekvot 1980–2012

Procent av BNP Övriga skatter Under övriga skatter redovisas bland annat inle- 54 vererat överskott från AB Svenska Spel och 52 Systembolaget AB. Dessutom redovisas lotteri- 50 skatt, skatt på spel, skatt på annonser och reklam samt ett antal avgifter. År 2009 förväntas intäk- 48 terna från övriga skatter uppgå till knappt 46 6 miljarder kronor, varav 69 procent kan hänfö- 44 ras till de inlevererade överskotten, 27 procent till skatterna och 4 procent till avgifterna. 42 40 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2009/10:1

7.3.6 Statsbudgetens inkomster inkomster uppgå till sammanlagt 4,7 miljarder

kronor, vilket är 87,7 miljarder kronor lägre än

I tabell 7.20 redovisas statsbudgetens inkomster utfallet 2008. Minskningen förklaras främst av för perioden 2007–2012. att försäljningsinkomsterna av statligt aktieinnehav 2009 beräknas till 0,1 miljard kronor jämfört

med 76,5 miljarder kronor 2008. Prognosen

Tabell 7.20 Statsbudgetens inkomster 2007–2012

Miljarder kronor avseende övriga inkomster för 2010–2012 uppgår till mindre än 5 miljarder kronor per år. Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Statens skatteintäkter 825,7 798,3 715,1 721,6 751,0 787,0

Periodiseringar -10,2 10,6 -1,0 -0,3 6,2 -10,9

2000 Inkomster av statens verksamhet

Statens skatteinkomster 815,5 808,9 714,1 721,4 757,2 776,1

Övriga inkomster 48,2 92,4 4,7 1,7 2,3 4,3 Under Inkomster av statens verksamhet redovisas 2000 Inkomster av bland annat utdelningar från statligt aktieinnestatens verksamhet 66,5 53,0 49,2 40,8 42,3 44,5 hav, affärsverkens inlevererade överskott, Riks- 3000 Inkomster av försåld egendom 18,0 76,5 0,1 0,0 0,0 0,0 bankens inlevererade överskott, ränteinkomster och offentligrättsliga avgifter. 4000 Återbetalning av lån 2,0 1,9 1,7 1,7 1,6 1,4 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,2 8,7 9,2 8,9 9,4 9,7 Prognosen för aktieutdelningar (exklusive AB

6000 Bidrag från EU 13,0 11,0 12,2 13,9 12,4 12,3 Svenska Spel och Systembolaget AB) uppgår till 7000 Avräkningar m.m. i cirka 19 miljarder kronor 2009. I detta ingår även anslutning till skattesystemet -51,9 -56,3 -67,8 -63,5 -63,2 -63,3 utdelningar av engångskaraktär med cirka 8000 Utgifter som ges 2,9 miljarder kronor utöver de ordinarie utdelsom krediteringar på ningarna avseende 2008 års resultat. Prognosen skattekonto -7,7 -2,4 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2 för 2010 avseende aktieutdelningarna är

Statsbudgetens inkomster 863,7 901,3 718,8 723,0 759,4 780,4

14,7 miljarder kronor, för 2011 är prognosen Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 15,5 miljarder kronor och för 2012 17,5 miljarder

kronor. Den lägre prognosen för 2010–2011 förklaras framför allt av genomförda försälj-

Skatteinkomster

ningar av statligt aktieinnehav samt lägre

förväntade utdelningar till följd av lägre vinster I statsbudgeten tillämpas periodiserad redovisåren 2009–2010. ning av skatterna. Det innebär att skatterna Jämfört med prognosen i 2009 års ekonoredovisas under det inkomstår då den skattemiska vårproposition har inkomsterna reviderats pliktiga händelsen ägde rum. Statens skatteinupp med 2,5 miljarder kronor 2009. Inkomsterna täkter, som t.ex. kan avläsas i tabell 7.20, är sålehar reviderats ned med 2,3 miljarder 2010, des periodiserade. Statsbudgetens inkomster ska 1,5 miljarder kronor 2011 samt 2,7 miljarder enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten kronor 2012. Revideringarna förklaras främst av redovisas kassamässigt. Därför finns även en förändrade antaganden kring ränteinkomster kassamässig redovisning av statens skatter. De och inkomster av statens aktier. kassamässiga skatteinkomsterna utgörs av betalningar som kan avse skatter för flera olika

inkomstår. Skillnaden mellan statens skattein-

3000 Inkomster av försåld egendom

täkter och statens skatteinkomster utgörs av periodiseringar. Periodiseringarna består i sin tur Under Inkomster av försåld egendom redovisas av uppbörds- och betalningsförskjutningar samt försäljning av olika typer av statlig egendom. anstånd. För 2010 beräknas statens Försäljning av aktier i statligt ägda bolag utgör skatteintäkter uppgå till ca 722 miljarder kronor. vanligtvis den största delen.

Prognosen för 2009 är ca 0,1 miljard kronor. I

prognosen har inget antagande om inkomster

Övriga inkomster

från försäljningen av statliga apotek gjorts för att

inte påverka den pågående försäljningsprocessen. Utfall och prognoser för de inkomster som För perioden 2010–2012 antas försäljningsinredovisas under statsbudgetens övriga inkomster komsterna beräkningstekniskt uppgå till noll presenteras i tabell 7.20. År 2009 beräknas dessa

PROP. 2009/10:1

kronor per år, i likhet med prognosen i 2009 års stiserade inkomsterna ökar något över tid och ekonomiska vårproposition. beräknas till cirka 12,3 miljarder kronor 2012. Jämfört med prognosen i 2009 års vårproposition har inkomsterna reviderats upp med 4000 Återbetalning av lån 0,4 miljarder kronor 2009, 2,1 miljarder kronor 2010 samt 0,3 miljarder kronor 2011 respektive Under Återbetalning av lån redovisas bland annat 2012. Återbetalning av studiemedel (avser lån upptagna före 1989) och Återbetalning av övriga lån . År 2009 beräknas inkomsterna uppgå till cirka 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till 1,7 miljarder kronor, varav återbetalningar av skattesystemet studiemedel utgör den största delen. Under perioden 2010–2012 beräknas inkoms- Avräkningar m.m. i anslutning till skattesysteterna från studiemedelsavgifter minska eftersom met utgörs av avräkningar och tillkommande antalet återbetalare blir färre. Studiemedels- inkomster. Avräkningar är intäkter som förs till avgiften är den årliga återbetalningspliktiga delen fonder utanför statsbudgeten och kompensation (amorteringen) av studiemedel tagna före 1989. I för mervärdesskatt som betalats av statliga och takt med att antalet låntagare som återbetalat kommunala myndigheter. Avräkningarna upphela skulden på lån tagna före 1989 ökar, mins- gick 2008 till 69 miljarder kronor och beräknas kar dessa inkomster. öka till 72 miljarder kronor 2009. De beloppsmässigt största avräkningarna är kompensation och avlyft för mervärdesskatt. 5000 Kalkylmässiga inkomster Tillkommande inkomster avser poster som bruttoredovisas på statsbudgeten. Motsvarande Under Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa poster förekommer på statsbudgetens utgiftsavskrivningar och amorteringar samt statliga sida. De tillkommande inkomsterna består av pensionsavgifter, vilka utgör merparten av in- EU-skatter samt kommunala utjämningsavgifter komsterna. avseende kostnadsutjämningssystemet för verk- För 2009 beräknas inkomsterna uppgå till samhet enligt lagen (1993:387) om stöd och 9,2 miljarder kronor, varav 8,7 miljarder kronor service till vissa funktionshindrade. EU-skatär inkomster från statliga pensionsavgifter. terna, vilka omfattar tullmedel och den momsba- Under perioden 2010–2012 ökar inkomsterna serade EU-avgiften, utgör den största delen av och prognosen för 2012 är 9,7 miljarder kronor. inkomsterna. Hela ökningen beror på ökade inkomster från statliga pensionsavgifter. Jämfört med prognosen i 2009 års ekonomiska vårproposition har inkomsterna reviderats med relativt små belopp.

6000 Bidrag m.m. från EU

Under Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EG-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen för 2009 avser gårdsstödsbidrag, bidrag från EU:s landsbygdsfond samt bidrag från EG:s socialfond. Bidragen är kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Inkomsterna under 2009 beräknas sammantaget uppgå till 12,2 miljarder kronor. De progno-

PROP. 2009/10:1

Tabell 7.21 Aktuell prognos jämfört med 2009 år ekonomiska vårproposition samt statsbudgeten för 2008 och 2009

Miljarder kronor Jämförelse med 2009 års ekonomiska vårproposition Aktuell Aktuell

PROP. 2009/10:1

Tabell 7.22 Antaganden och förändringar jämfört med 2009

8000 Utgifter som ges som krediteringar på

års ekonomiska vårproposition

skattekonto

Procentuell utveckling om inget annat anges

Vissa krediteringar som ges på skattekonto är

2007 2008 2009 2010 2011 2012 1 BNP, marknadspris 5,6 3,0 -2,9 1,2 3,5 4,7

stöd som enligt nationalräkenskaperna är att

Diff. VÅP09 0,0 0,0 1,3 0,6 -0,7 -0,3

likställa med utgifter. För att öka möjligheten att

Arbetade timmar 3,8 1,4 -3,7 -2,1 0,4 1,0

kontrollera statsutgifternas utveckling redovisas Diff. VÅP09 0,3 0,0 0,4 0,8 1,0 0,4 dessa utgifter under en egen inkomsttyp.

2 Timlön 3,1 4,4 3,2 2,2 2,1 2,5

Det stora flertalet skattekrediteringar har

Diff. VÅP09 0,0 0,0 0,1 0,1 -0,1 -0,2 Utbetald lönesumma,

upphört eller flyttats till statsbudgetens utgifts- 3 3

skatteunderlag 7,0 5,9 -0,3 0,3 2,5 3,5

sida, vilket innebär att krediteringarna minskat Diff. VÅP09 0,3 0,0 0,8 1,1 0,9 0,2 från knappt 8 miljarder kronor 2007 till ca

4 Arbetslöshet 4,6 4,6 7,1 8,4 8,5 8,2

2 miljarder kronor 2008. Från och med 2009

Diff. VÅP09 0,0 0,0 0,7 1,3 0,9 0,4 Arbetsmarknads-

ingår endast en kreditering för jämställdhets- 5

politiska program 1,9 1,8 2,8 5,3 5,2 5,1

bonus och skattekontokrediteringarna bedöms Diff. VÅP09 0,0 0,0 -0,1 0,5 -0,3 0,3 uppgå till 0,1 miljarder kronor. Hushållens

1 konsumtionsutgifter 4,2 2,6 0,4 1,8 3,4 4,2 Diff. VÅP09 0,0 0,0 1,3 0,2 0,7 0,2

7.3.7 Jämförelse med prognosen i 2009 Kommunal

6 medelutdebitering 31,55 31,44 31,52 31,52 31,52 31,52

års ekonomiska vårproposition och

Diff. VÅP09 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

uppföljning av statsbudgeten för 6

I detta avsnitt redovisas först den aktuella pro- Diff. VÅP09 0,0 0,0 0,0 -0,2 0,0 0,3 7 Inkomstbasbelopp 45 900 48 000 50 900 51 100 52 100 54 000 gnosen jämfört med prognosen i 2009 års eko- Diff. VÅP09 0 0 0 -200 -400 -300 nomiska vårproposition. Därefter redovisas en 7 Prisbasbelopp 40 300 41 000 42 800 42 400 42 500 42 800 uppföljning av den beräkning av skatteintäkterna Diff. VÅP09 0 0 0 0 -100 -100

för 2008 och 2009 som låg till grund för stats- Inkomstindex 125,57 131,18 139,26 139,74 142,54 147,61

budgeten för 2008 respektive 2009. Prognos- Diff. VÅP09 0,00 0,00 0,00 -0,47 -1,00 -1,24 7 Skiktgräns 316 700 328 800 367 600 372 100 379 900 390 300 uppföljningen finns redovisad i tabell 7.21. Diff. VÅP09 0 0 0 0 -700 -800 7 Övre skiktgräns 476 700 495 000 526 200 532 700 543 900 558 800 Diff. VÅP09 0 0 0 100 -900 -1 000

Jämförelse med prognosen i 2009 års

1 Löpande priser, procentuell förändring.

ekonomiska vårproposition

2 Enligt nationalräkenskapernas definition. 3 I lönesumman har även beaktats högre sjuklön på grund av pandemi. 4 Arbetslöshet 16–64 år enligt tidigare definition, s.k. öppen arbetslöshet. I tabell 7.22 redovisas flera av de bakomliggande 5 Procent av arbetskraften. 6 Procent. antaganden i den aktuella prognosen för skatte- 7 Kronor.

intäkterna samt förändringarna av antagandena

jämfört med prognosen i 2009 års ekonomiska Prognosändringen av lönesumman för 2009 och

vårproposition. framåt beror på en starkare utveckling av antalet

arbetade timmar än vad som antogs i vårpropo- Skatt på arbete sitionen. Skatteintäkterna från transfereringar För 2009 har intäkterna från skatt på arbete reviminskar 2009 till följd av nedjusterade prognoser derats upp med 9 miljarder kronor jämfört med över antalet arbetslösa och sjukskrivna. För prognosen i 2009 års ekonomiska vårproposi- 2011–2012 revideras transfereringarna ned i tion. För åren 2010–2012 har intäkterna revidehuvudsak beroende på balanseringen i ålderspenrats upp med mellan 1 och 7 miljarder kronor, sionssystemet. De skattesänkningar regeringen trots de skattesänkningar regeringen aviserar i aviserar i denna proposition beräknas minska denna proposition. I tabell 7.23 redovisas de intäkterna från skatt på arbete med 15 miljarder prognosändringar som gjorts för skatteintäkkronor per år från och med 2010. terna från skatt på arbete jämfört med vårpropo-

sitionen.

PROP. 2009/10:1

Tabell 7.23 Prognosändringar för skatt på arbete jämfört

Skatt på konsumtion och insatsvaror

med 2009 års ekonomiska vårproposition

Intäkterna från mervärdesskatten beräknas Miljarder kronor om inget annat anges 2009–2012 bli 4 till 7 miljarder kronor högre per 2008 2009 2010 2011 2012 år jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposi- Effekt av Prel. taxeringsutfall för 2008 4 1 2 2 3 tion. Detta förklaras av en höjning av prognosen

till följd av ett flertal regeländringar.

Skatt på kapital, hushåll

Det preliminära taxeringsutfallet för 2008 för

Uppföljning av statsbudgeten för 2008 och 2009

skatt på hushållens kapitalinkomster var starkare

än prognosen i 2009 års ekonomiska vårpropo- Skatt på arbete sition. Prognosen för 2008 har reviderats upp För 2008 beräknas statens skatteintäkter uppgå med knappt 5 miljarder kronor. För 2009–2012 till 910 miljarder kronor, vilket är knappt har prognosen för hushållens skatt på kapitalin- 1 miljard kronor lägre jämfört med beräkningen komster reviderats upp både till följd av en högre till statsbudgeten för 2008. ränteprognos och till följd av att prognosen för De direkta skatterna har reviderats ned med kapitalvinsterna har reviderats upp. ca 5 miljarder kronor, vilket till stor del är en

följd av att antal arbetade timmar för 2008 blev Skatt på företagsvinster lägre jämfört med den prognos som låg till grund Prognosrevideringarna för skatt på företagsför beräkningen till statsbudgeten för 2008. vinster är relativt små jämfört med prognosen i Arbetsgivaravgifterna 2008 reviderades ner 2009 års ekonomiska vårproposition för 2008 med ca 4 miljarder kronor. Nedsättningar av och 2009. Det preliminära taxeringsutfallet för egenavgifter beräknas bli knappt 8 miljarder 2008 låg i linje med den prognosen i vårproposilägre än vad som antogs i statsbudgeten för 2008. tionen. År 2010 har prognosen reviderats upp. Det förklaras av att förslaget om nedsatta Det beror dels på att vinstutvecklingen i företaarbetsgivaravgifter i tjänstesektorn inte kunnat gen nu bedöms bli något starkare jämfört med genomföras till följd av EU:s begränsningsregler. prognosen i vårpropositionen och dels på de i Sammantaget innebär dessa ändringar att de denna proposition aviserade regeländringarna för indirekta skatterna har reviderats upp med att förebygga otillbörlig skatteplanering. 4 miljarder kronor.

De totala intäkterna från skatt på arbete 2009 Avkastningsskatt har justerats ned med ca 36 miljarder kronor År 2008 har prognosen för avkastningsskatten jämfört med beräkningen till statsbudgeten för reviderats ned med 0,5 miljarder kronor till följd 2009. De direkta och indirekta skatterna har av det preliminära taxeringsutfallet för 2008. En reviderats ned med ca 20 respektive 16 miljarder högre ränteprognos jämfört med vårpropositiokronor, vilket är en effekt av en kraftig försämnen har medfört att prognosen för avkastningsring av det ekonomiska läget med färre antal skatten har reviderats upp 2010–2012. Revidearbetade timmar som följd. ringarna uppgår till mellan 3 och 5 miljarder

kronor. Skatt på kapital, hushåll

Prognosen för 2008 för skatt på kapital, hushåll Fastighetsskatt har reviderats ned med 2 miljarder kronor jäm- Det preliminära taxeringsutfallet för 2008 för fört med beräkningen till statsbudgeten för statlig fastighetsskatt var starkt och har medfört 2008. Det är den kraftiga nedgången på börsen att prognosen för fastighetsskatt på lokaler och under 2008 som har medfört att kapitalvinstproindustrier har reviderats upp 2008–2012. Även gnosen har reviderats ned. prognosen för den kommunala fastighetsav- Jämfört med statsbudgeten för 2009 har skatt giften för småhus har reviderats upp något. på kapital, hushåll ned reviderats med 7 miljarder

PROP. 2009/10:1

kronor, vilket också är en effekt av den snabba konjunkturförsvagningen.

Skatt på företagsvinster Den snabbt försvagade konjunkturen har fått stort genomslag i prognosen för skatt på företagsvinster. Orderingången hos företagen sjönk dramatiskt under sista kvartalet 2008 och företagen bedöms möta en mycket svag efterfrågan 2009. Jämfört med beräkningen till statsbudgeten för 2008 är prognosen för 2008 för skatt på företagsvinster 17 miljarder kronor lägre. Prognosen för 2009 har jämfört med statsbudgeten för 2009 reviderats ned med 31 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror Intäkterna från mervärdesskatt har för 2008 reviderats ned med ca 10 miljarder kronor jämfört med beräkningen till statsbudgeten för 2008, vilket i huvudsak beror på att hushållens konsumtion varit lägre än vad som tidigare antagits. Intäkterna från punktskatter har reviderats ned med 1 miljard kronor, till följd av en svagare industriproduktion vilket minskat intäkterna från skatt på energi och miljö. Jämfört med statsbudgeten 2009 beräknas intäkterna från mervärdesskatt bli 21 miljarder lägre. Också för 2009 beror det främst på att hushållens konsumtion reviderats ned. Intäkterna från punktskatter har reviderats ned med 3 miljarder kronor. Liksom för 2008 beror detta främst på att en svagare industriproduktion minskar intäkterna från skatt på energi och miljö. För 2009 dämpas denna minskning dock av en oväntat stark försäljning av alkohol och tobak 2009.

PROP. 2009/10:1

Tabell 7.24 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor

8 Utgifter

PROP. 2009/10:1

8 Utgifter

Sammanfattning terna för perioden 2008–2012. Förslag till utgiftsramar för 2010 och preliminär fördelning av utgifter per utgiftsområde 2011 och 2012 • De takbegränsade utgifterna ökar något som lämnas. Utgiftsutvecklingen analyseras dels som andel av BNP från 29,9 procent 2008 till 30,5 förändring mellan år, dels som förändring jämprocent 2012, bl.a. till följd av att fört med 2009 års ekonomiska vårproposition. arbetslöshetsrelaterade utgifter beräknas Vidare görs en uppföljning av utgifterna i den av stiga och att BNP utvecklas svagt. riksdagen beslutade statsbudgeten för 2009 där de största avvikelserna kommenteras. Slutligen • Reformer på utgiftssidan som föreslås i redovisas den offentliga sektorns utgifter enligt denna proposition inom bl.a. områdena nationalräkenskaperna uppdelat på de olika sekrättsväsendet, utbildning och infrastruktur torerna samt fördelat på olika utgiftsslag. samt satsningar på kommuner och landsting ökar utgifterna 2010, 2011 och 2012 med 15; 9 respektive 7 miljarder kronor jämfört med bedömningen i 2009 års ekonomiska vår-

8.1 Statsbudgetens utgifter och

proposition.

takbegränsade utgifter

• Trots högre utgifter till följd av reformer, och ett lägre utgiftstak 2012 jämfört med I detta avsnitt redovisas statsbudgetens 27 utbedömningen i vårpropositionen, beräknas giftsområden inklusive minskning av anslagsbudgeteringsmarginalen bli större samtliga år behållningar för åren 2008–2012. Till statsbudfrån 2010 till och med 2012 jämfört med be- getens utgiftssida hör även myndigheters m.fl. dömningen i 2009 års ekonomiska vår- in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt kasproposition. Skillnaden uppgår till 2 samässig korrigering (se avsnitt 9.1). miljarder kronor 2010, 11 miljarder kronor I avsnittet redovisas även utvecklingen av de 2011 och 1 miljard kronor 2012. Det är utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten, främst utgifter för ålderspensioner som de så kallade takbegränsade utgifterna, som omberäknas bli lägre. fattar utgiftsområde 1–25, 27 samt ålderspen- • De takbegränsade utgifterna för 2009 sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. bedöms bli 22 miljarder kronor högre än De takbegränsade utgifterna beräknas öka ursprungligt anvisade medel i statsbudgeten, med 82 miljarder kronor från 2008 till och med bland annat till följd av högre arbets- 2012 (se tabell 8.1). Ungefär hälften av den marknadsrelaterade utgifter och resurstill- ökningen, 42 miljarder kronor, förklaras av skott till kommuner och landsting. utgifterna på statsbudgetens utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor. Uttryckt som andel av BNP beräknas dessa utgifter vara något lägre 2012 än de var 2008. Den andra hälften av I detta avsnitt redovisas utvecklingen av statsökningen i de takbegränsade utgifterna förklaras budgetens utgifter och de takbegränsade utgif-

PROP. 2009/10:1

av ålderspensionssystemets utgifter. De beräknas 8.1.1 Utgiftsramar för 2010 öka med 40 miljarder kronor från 2008 till och med 2012. Uttryckt som andel av BNP är det en ökning med 0,8 procentenheter. Regeringens förslag: Utgifterna för 2010 fördelas Åren 2009 och 2010 minskar utgifterna för på utgiftsområden enligt tabell 8.2. statsskuldräntor kraftigt. De mer än halveras Beräkningen av förändring av anslagsbehållningar under 2010 enligt tabell 8.2 godkänns. mellan 2008 och 2010. Därefter ökar de igen Beräkningen av utgifter för ålderspensionssymen bedöms 2012 fortfarande ligga på en lägre stemet vid sidan av statsbudgeten för 2010 enligt nivå än 2008. År 2012 motsvarar utgifterna för statsskuldräntor 1,2 procent av BNP, vilket är tabell 8.2 godkänns. lägre än 2008. Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade Skälen för regeringens förslag: I enlighet med utgifterna, uppgår till 14 miljarder kronor 2009 bestämmelsen i 3 kap. 2 § riksdagsordningen ska och till 17 miljarder kronor 2010. År 2011 och förslaget till statsbudget innehålla en fördelning 2012 uppgår marginalen till 37 respektive 49 av anslagen på utgiftsområden. Regeringens förmiljarder kronor. slag till ramar för 2010 redovisas i tabell 8.2. En närmare redovisning av utgiftsramarna för 2010, Tabell 8.1 Utgifter på statsbudgetens utgiftsområden och samt av beräkningen av preliminär fördelning av

takbegränsade utgifter 2008–2012

utgifterna per utgiftsområde för 2011 och 2012, Miljarder kronor om inget annat anges finns i avsnitt 8.1.2. Utfall Prognos Beräknat 2008 2009 2010 2011 2012 Utgifter på utgiftsområden exkl. stats- 1 skuldsräntor 742,1 755,3 783,2 786,3 783,6 Procent av BNP 23,5 24,6 25,2 24,5 23,3 Statsskuldsräntor m.m. 48,2 37,5 23,2 34,2 40,7 Procent av BNP 1,5 1,2 0,7 1,1 1,2

Summa utgiftsområden 790,3 792,9 806,3 820,4 824,2

Procent av BNP 25,0 25,9 26,0 25,5 24,5 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 201,4 220,0 223,5 230,5 241,7 Procent av BNP 6,4 7,2 7,2 7,2 7,2

Takbegränsade

2

Budgeteringsmarginal 13,6 13,7 17,3 37,2 48,7

1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Utgiftsområden på statsbudgeten (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

PROP. 2009/10:1

8.1.2 Utgifter 2009–2012

Tabell 8.2 Utgiftsramar 2010

Tusental kronor Utgiftsområde Utgiftsram 2010 1 Rikets styrelse 12 104 763 Regeringens förslag: Preliminär fördelning av utgifter per utgiftsområde för 2011 och 2012 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12 170 643 enligt tabell 8.3 godkänns som riktlinje för 3 Skatt, tull och exekution 9 733 974 regeringens budgetarbete. 4 Rättsväsendet 35 840 193 5 Internationell samverkan 1 958 437 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45 501 075 Utgiftsramen för ett utgiftsområde anger 7 Internationellt bistånd 27 019 445 summan av årets anvisade anslagsmedel för detta 8 Migration 5 751 126 utgiftsområde. I tabell 8.3 redovisas för varje ut- 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 58 707 837 giftsområde utfallet för anslagsförbrukningen 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 2008, utgiftsram per utgiftsområde för 2009 handikapp 101 719 373 (inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten

för 2010 samt en preliminär fördelning av 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning utgiftsramarna för 2011 och 2012. I prognosen och byggande samt konsumentpolitik 1 545 695 för utgifterna per utgiftsområde för 2009, i 19 Regional tillväxt 3 419 701 förslaget till utgiftsramar för 2010 samt beräkningen av utgiftsramarna för 2011 och 2012 20 Allmän miljö- och naturvård 5 244 593 21 Energi 3 157 051 har hänsyn tagits till redan tidigare beslutade och 22 Kommunikationer 40 056 327 nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 082 120 besparingar (se avsnitt 8.1.3 och 8.2). Till grund

Förbrukning av anslagsbehållningar på ramanslag för förvaltnings- och investeringsändamål 1

Summa utgiftsområden 806 316 577

Summa utgiftsområden exkl. för 2010–2012 redovisas samlat under posten

1

statsskuldsräntor 783 209 477

Minskning av anslagsbehållningar och inte på Ålderspensionssystemet vid sidan av respektive utgiftsområde (se tabell 8.3). statsbudgeten 223 501 000 De takbegränsade utgifterna ökar med 82

Takbegränsade utgifter 1 006 710 477

miljarder kronor mellan 2008 och 2012. Större Budgeteringsmarginal 17 289 523 delen av ökningen, 63 miljarder kronor, äger rum Utgiftstak för staten 1 024 000 000 åren 2009 och 2010. Det är främst arbetslöshetsrelaterade utgifter som ökar till 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. följd av stigande volymer i öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program.

PROP. 2009/10:1

Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2008–2012

Miljoner kronor 2008 2009 2009 2010 2011 2012 1 1,2 1 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat Beräknat

1 Rikets styrelse 10 966 12 588 12 458 12 105 11 687 11 731

2 Samhällsekonomi och

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 115 862 114 877 110 685 101 719 94 745 90 541 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 591 42 456 42 274 41 503 40 352 39 465 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

23 Areella näringar, landsbygd och

3

Summa utgiftsområden 790 263 807 921 792 855 806 317 820 370 824 182

Summa utgiftsområden exkl.

4

statsskuldsräntor 742 057 774 050 755 330 783 209 786 267 783 580

Ålderspensionssystemet vid sidan av

1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2010. 2 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:97, bet. 2009/09:FiU18, rskr 2008/09:183, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr 2008/09:311, prop. 2008/09:124, bet 2008/09:FiU40, rskr 2008/09:193) och förslag i hösttilläggsbudget för 2009 (prop 2009/10:2). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive UO26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.

Mellan 2010 och 2012 ökar de takbegränsade svag pris- och löneutveckling de stigande utgifterna med endast 19 miljarder kronor. utgifterna för arbetslöshet. År 2012 har de Under hela perioden från 2008 till och med 2012 takbegränsade utgifterna som andel av BNP fallit motverkar fallande utgifter för ohälsa och en tillbaka men är fortfarande högre än 2008.

PROP. 2009/10:1

Transfereringssystemen för arbetslöshet och antalet i arbetslöshetsförsäkringen beräknas öka, ohälsa vilket främst beror på utvecklingen på arbetsmarknaden men också till viss del på att reger- Utvecklingen av antalet personer som försörjs i ingen har sänkt avgifterna till arbetslöshetsförolika ersättningssystem är centralt för utgifts- säkringen och lättat medlemsvillkoren under utvecklingen. Antalet personer, mätt som helårs- 2009. ekvivalenter , som uppbär ersättning inom De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna ökar 83 system som rör ohälsa, arbetslöshet och dock från en förhållandevis låg nivå. Antalet öpekonomiskt bistånd minskade med 76 000 under pet arbetslösa minskade kraftigt under 2007, och 2008 (se tabell 8.4). under 2008 minskade andelen av de öppet ar- Minskningen skedde i samtliga system utom betslösa som var ersättningsberättigade markant. ekonomiskt bistånd som ökade något. Från 2008 De ohälsorelaterade utgifterna under utgiftstill och med 2010 ökar antalet ersatta, beräknat område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom som helårsekvivalenter, främst till följd av en och handikapp beräknas sjunka betydligt från kraftig ökning av de arbetsmarknadspolitiska 2008 till och med 2012. År 2012 beräknas utgifprogrammen men även till följd av fler arbetslösa terna vara drygt 25 miljarder kronor lägre än med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. 2008. Den samlade volymen i sjukförsäkringen År 2012 minskar det totala antalet helårs- (sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättekvivalenter i dessa system. ning) har fallit sedan 2004. Från 2003 till och Antalet helårsekvivalenter med sjukpenning med 2006 minskade antalet sjukpenningdagar, inkl. sjuklön samt sjuk- och aktivitetsersättning medan antalet personer med sjuk- och aktivitetsförväntas att minska under hela perioden. ersättning fortsatte att öka. Sedan 2007 faller Antalet helårsekvivalenter med sjukpenning volymerna i båda systemen. Både antalet nya planar dock ut i slutet av perioden. sjukpenningfall och längden på sjukfallen har Till följd av det allvarliga läget på arbetsmark- minskat. Under de kommande åren beräknas naden fortsätter regeringen nu den omfattande antalet sjukpenningdagar fortsätta att minska. satsningen inom arbetsmarknadspolitiken. Detta Nedgången inom sjuk- och aktivitetsersättmedför att utgifterna under utgiftsområde 14 ningen förklaras i första hand av att inflödet från Arbetsmarknad och arbetsliv ökar kraftigt fram- sjukpenningen minskar. Vidare förstärks minsköver. År 2011 är utgifterna dubbelt så stora som ningen 2010 och 2011 av att den tidsbegränsade 2008. År 2012 sjunker dessa utgifter något jäm- sjukersättningen upphör. fört med 2011. En viktig orsak till att antalet personer i sjuk- Den kraftigaste utgiftsökningen på arbets- försäkringen minskar är de reformer som trädde marknadsområdet sker i de arbetsmarknadspoli- i kraft den 1 juli 2008. Sjukförsäkringen har blivit tiska programmen. Införandet av jobb- och ut- tydligare och uppmuntrar till återgång i arbete, vecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdo- bland annat genom en rehabiliteringskedja med mar medför att de arbetslösa efter en viss tid i tydliga hållpunkter, en fast tidsgräns för rätten arbetslöshet deltar i insatser som syftar till att till sjukpenning, permanent nedsatt arbetsförstärka deras position på arbetsmarknaden. Del- måga som grundprincip för att bevilja sjukertagandet i arbetsmarknadspolitiska program be- sättning samt de tidigare beslutade nationella räknas öka med drygt 150 000 helårsekvivalenter försäkringsmedicinska riktlinjer som stöd för från 2008 till och med 2012. läkaren i dennes sjukskrivningsbedömning. Även antalet personer med arbetslöshetser- Även den demografiska utvecklingen är en sättning ökar kraftigt från 2008 till och med viktig orsak till den minskande sjukfrånvaron 2011. Det beror främst på att antalet öppet ar- med relativt stora övergångar till ålderspension betslösa ökar, men även på att andelen ersätt- framöver. ningsberättigade beräknas stiga. Även medlems-

83 Med helårsekvivalenter avses det antal personer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis summerar två personer som varit heltidssjukskrivna ett halvår var till en helårsekvivalent.

PROP. 2009/10:1

Tabell 8.4 Helårsekvivalenter, 20–64 år, i vissa ersättningssystem

Tusental 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1 Sjuk- och rehabiliteringspenning 217 196 171 150 136 136 136 Sjuk- och aktivitetsersättning 475 471 459 437 398 356 328 Arbetslöshetsersättning 178 132 98 152 194 201 186 2 Arbetsmarknadspolitiska program 135 83 76 122 232 232 229 Ekonomiskt bistånd 80 77 79 93 109 117 119

Summa 1 084 959 883 954 1 069 1 041 998

1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning. Källa: Egna beräkningar.

Diagram 8.1 Arbetslöshet och sjukpenningdagar (inkl. Övriga utgiftsområden

sjuklön)

Utfall för 1985–2008, prognos för 2009–2012

Miljoner sjukpenningdagar Tusental arbetslösa Regeringen har de senaste åren genomfört stora

att den polisiära närvaron i samhället kan öka

Sjukpenningdagar (vänster)

liksom utredningskapaciteten och möjligheterna 20 100

Arbetslösa 16-64 år (höger)

0 0 att förebygga brott. Vidare kan bl.a. 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 åklagarväsendet och Sveriges Domstolar möta Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. den ökande ärendetillströmningen. År 2011 beräknas anslagen till rättsväsendet öka med Det har sedan 1970-talet fram till omkring 2004 ytterligare 0,6 miljarder kronor och 2012 med funnits ett tydligt samband mellan sjukfrånvaron ytterligare 0,3 miljarder kronor i förhållande till och läget på arbetsmarknaden. Sjukfrånvaron har föregående år. Sammantaget har alltså 3,5 varit hög när arbetsmarknadsläget varit bra och miljarder tillförts rättsväsendet 2012 jämfört tvärtom (se diagram 8.1). Sambandet kan med 2009 års nivå. förklaras dels med att anställda i goda tider haft Med anledning av riksdagens beslut om ny inen högre sjukfrånvaro eftersom risken varit liten riktning för försvaret bedömer regeringen att anatt deras ställning i arbetslivet försvagas till följd slagna medel på utgiftsområde 6 Försvar och av sjukfrånvaro, dels med att personer med samhällets krisberedskap kommer att förbrukas relativt hög sjukskrivningsrisk i högre utsträck- under de närmaste åren. Vidare räknar regerning har anställts när sysselsättningen varit som ingen med att öka de internationella insatserna högst under en konjunkturcykel. under de närmaste åren. Från 2004 till och med 2008 har sjukfrånvaron Från 2009 till och med 2012 beräknas utgifoch arbetslösheten minskat parallellt. Det är terna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård dock osäkert om den stigande arbetslösheten och social omsorg öka med 7,3 miljarder kronor. kommer att minska sjukfrånvaron konjunktu- Huvuddelen av ökningen kan hänföras till statlig rellt i samma grad som enligt tidigare noterade assistansersättning som under perioden beräknas samband. De genomförda reformerna på områ- öka med drygt 4,4 miljarder kronor, vilket motdet, bland annat rehabiliteringskedjan, bör svarar en ökning på 23 procent. Regeringen medföra att sjukfrånvaron stabiliserar sig på en fattade 2008 beslut om en prestationsbunden historiskt relativt låg nivå och att fluktuationerna vårdgaranti på 1 miljard kronor per år avseende över tiden blir mindre. 2009 och framåt.

PROP. 2009/10:1

Mot bakgrund av den höga arbetslösheten och minskning som amorteringen 2008 medför. de stora ungdomskullarna föreslår regeringen att Bortsett från denna amortering sker således en utbildningsplatserna inom det reguljära utbild- omfattande förstärkning av resurserna på ningssystemet tillfälligt ökas med 21 500 platser utgiftsområde 22 Kommunikationer. 2010 och med 23 000 platser 2011. Som en följd För att mildra den ekonomiska krisens av denna satsning beräknas utgifterna för studi- effekter på kommunernas ekonomi föreslår emedel och utbildningsplatser på utgiftsområde regeringen i samband med denna proposition att 15 Studiestöd respektive utgiftsområde 16 ytterligare resurser tillförs, utöver tidigare Utbildning och universitetsforskning öka med aviserade och beslutade satsningar. År 2009 höjs totalt ca 2,3 miljarder kronor 2010 och ca 2,2 det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner miljarder kronor 2011 i förhållande till beräk- och landsting med 6 miljarder kronor, utöver de ningen i 2009 års ekonomiska vårproposition. 7 miljarder kronor som regeringen föreslog i Utbildningssatsningen är tillfällig och omfattar 2009 års vårproposition, medel som avses att utbildningar på olika nivåer; utbildning på användas 2010. Vidare höjs statsbidraget till universitet och högskola, yrkeshögskolan samt kommuner och landsting tillfälligt med komvux/yrkesvux. Satsningen på högskolan 4 miljarder kronor 2010. Landstingens ekonomi trappas ned genom att regeringen avser åter- utsätts för ytterligare tryck med anledning av komma med förslag om att införa studieavgifter influensapandemin. Mot bakgrund av detta och för studenter från tredje land fr.o.m. 2011, vilket för att minska effekterna på den ordinarie hälsoger utrymme på anslagen att anta 4 500 och sjukvården i anslutning till pandemin ytterligare studenter 2012. Regeringens tidigare föreslår regeringen att 1 miljard kronor avsätts satsningar på forskning, främst i propositionen till landstingen 2009. Ett lyft för forskning och innovation (prop Utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften 2008/09:50) från hösten 2008 medför en till Europeiska gemenskapen ligger betydligt nivåökning på 1 miljard kronor 2010, i huvudsak lägre 2009 än tidigare år. Det beror på att det nya på utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- systemet för EU-budgetens finansiering, där forskning. BNI- och mervärdesskattebaserade reduktioner Riksdagen har beslutat om ett resurstillskott för Sverige ingår, har trätt i kraft under 2009. till infrastrukturområdet, utgiftsområde 22 Reduktionerna gäller årligen från 2007 till och Kommunikationer, på motsvarande omkring 3,8 med 2013. Eftersom beslutet trädde i kraft först miljarder kronor fr.o.m. 2009. De första två åren 2009 regleras även reduktionerna för 2007 och ska tillskottet finansiera en närtidssatsning som 2008 under 2009, vilket förklarar den låga EUinnebär att viktiga infrastrukturobjekt kan på- avgiften 2009. Den beräknade ökningen av EUbörjas och att pågående objekt kan färdigställas i avgiften 2011 och 2012 beror i huvudsak på att optimal takt. Med anledning av propositionen EU-budgetens utgifter då förväntas bli högre. Åtgärder för jobb och omställning (prop. Detta beror i sin tur främst på en ökad 2008/09:97) beslöt riksdagen därutöver att utbetalningstakt i stödprogrammen inom främst sammantaget ytterligare 1 miljard kronor sammanhållnings- och jordbrukspolitiken. temporärt skulle tillföras infrastrukturområdet Utgifterna för ålderspensionssystemet ökar från 2009 till och med 2011 som ett medel för att med 40 miljarder kronor mellan 2008 till och dämpa sysselsättningsnedgången. I denna med 2012, från drygt 201 miljarder kronor till proposition föreslår regeringen att sammantaget knappt 242 miljarder kronor. Nära hälften av ytterligare 1,6 miljarder kronor tillförs den den ökningen sker 2009 då den genomsnittliga statliga infrastrukturen från 2009 till och med inkomstpensionen ökar med 4,5 procent. År 2011. En del av tillskottet är en tidigareläggning 2010 minskar den genomsnittliga inkomstav underhållsåtgärder varvid anslagen kan pensionen på grund av att balanseringen i minskas 2012. Av tabell 8.3 framgår att utgifts- ålderspensionssystemet aktiveras. Utgifterna i nivån inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ålderspensionssystemet ökar trots detta på minskar mellan 2008 och 2009. Det beror främst grund av ett stigande antal pensionärer och att på att 2008 gjordes en extra amortering av nytillkommande ålderspensionärer får en i infrastrukturlån på 25 miljarder kronor. Dess- genomsnitt högre inkomstrelaterad åldersutom sänks anslagsnivåerna fr.o.m. 2009 med ett pension än nuvarande ålderspensionärer. belopp motsvarande den framtida utgifts- Regeringen föreslår i denna proposition sänkt

PROP. 2009/10:1

skatt för personer som fyllt 65 vid ingången av Pris- och löneomräkning av anslag för 2010 i syfte att förstärka pensionärernas förvaltnings- och investeringsändamål disponibla inkomster. I avvaktan på att Pensionsgruppen och Försäkringskassan bland Pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltannat undersöker möjligheten att införa någon nings- och investeringsändamål ökar utgifterna form av begränsningsregel som skulle kunna med 4 miljarder kronor 2009 och 7 miljarder förhindra alltför stora variationer i pensionerna kronor 2010. Den preliminära pris- och lönegör regeringen i denna budgetproposition ett omräkningen för 2011 och 2012 innebär att beräkningstekniskt antagande som begränsar anslagen beräknas öka med 3 respektive 2 pensionsminskningen 2011 och 2012. Ålders- miljarder kronor per år. Omräkningen för ett pensionssystemets utgifter antas i prognosen visst år baseras på pris- och löneutvecklingen två beräkningstekniskt vara ca 6,5 miljarder kronor år tidigare. Den årliga ökningen är störst 2010 högre 2011 och 2012 än de skulle varit om de vilket således beror på jämförelsevis höga beräknats med balansering utan detta beräk- löneökningar 2008. Metoden för pris- och löneningstekniska antagande. omräkningen beskrivs närmare i avsnitt 8.2.3.

8.1.3 Förändring av takbegränsade Övriga makroekonomiska förändringar utgifter 2008–2012

De statliga utgifterna påverkas i hög grad av den De takbegränsade utgifterna ökar förhållandevis svaga ekonomiska utvecklingen i Sverige och kraftigt under 2009 och 2010, för att därefter öka omvärlden. Mellan 2008 och 2010 beräknas de i en långsammare takt. Utgiftsökningarna under takbegränsade utgifterna sammantaget öka med prognosperioden kan till stor del förklaras av det 49 miljarder kronor till följd av makroekonoförsämrade makroekonomiska läget (se tabell miska förändringar vid sidan av de som följer av 8.5). En mer utförlig beskrivning av de pris- och löneomräkningen. huvudsakliga faktorerna bakom förändringen av En stor del av denna utgiftsökning kan förklade takbegränsade utgifterna följer nedan. ras av stigande arbetslöshet. Antalet öppet arbetslösa väntas öka med närmare 120 000 personer 2009 och med ytterligare drygt 50 000

Tabell 8.5 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

personer 2010, vilket leder till påtagligt ökade Miljarder kronor utgifter för arbetslöshetsersättningen. Där- 84 2009 2010 2011 2012 utöver väntas de stora volymökningarna i jobb- Takbegränsade utgifter 32 31 10 8 och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för Förklaras av: ungdomar påtagligt öka utgifterna för Pris- och löneomräkning 4 7 3 2 arbetsmarknadspolitiska program. Åren 2009 Övriga makroekonomiska och 2010 beräknas antalet deltagare i arbets- 1 förändringar 32 17 11 10 marknadspolitiska program öka med 46 000 2 Beslut/reformer -2 -9 -5 -3 Övrigt (volymer, tekniska respektive 110 000 mätt som helårsekvivalenter, förändringar m.m.) -2 16 1 -1 1) vilket ökar utgifterna för aktivitetsstöd och Beräkningarna baseras på känslighetsberäkningar för hur utgifterna påverkas av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Undantaget är utgiftsområde 14 arbetsförmedlingens verksamhetskostnader. Sammantaget väntas utgifterna inom utgifts- Arbetsmarknad och arbetsliv där samtliga utgiftsförändringar, undantaget de som följer direkt av reformer, hänförs till makroekonomiska förändringar. område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv öka 2) Utgiftsförändringarna mellan år förklaras i stor utsträckning av beslut av engångskaraktär. Minskningen 2009 jämfört med 2008 förklaras av tidigare beslut om stora tillfälliga utgiftsökningar 2008, bl.a. extra amortering av lån med ca 14 miljarder kronor 2009 och med ytterligare 21 miljarder kronor 2010 till följd av under UO22 på 25 mdkr. Minskningen 2010 jämfört med 2009 förklaras till stor del av att 13 mdkr beräknas tillföras kommunerna som ett tillfälligt konjunkturstöd 2010, som betalas ut i december 2009. För att bättre spegla den makroekonomiska förändringar. Under 2011 diskretionära finanspolitiken, och redovisningen i nationalräkenskaperna, bör de tillfälliga utgiftsökningar exkluderas samt konjunkturstödet till kommunerna och 2012 beräknas antalet öppet arbetslösa vara i hänföras till 2010. Dessa justeringar görs vid beräkningarna av reformeffekter på stort sett oförändrat samtidigt som antalet finansiellt sparande, se vidare avsnitt 9.2.

84 Med öppen arbetslöshet avses officiell definition på arbetslöshet (AKU) exklusive heltidsstuderande arbetssökande (16–64 år).

PROP. 2009/10:1

deltagare i arbetsmarknadspolitiska program under 2008, och som sammantaget ökade utgifberäknas minska något. terna 2008 med ca 33 miljarder kronor. 86 Flera transfereringar till hushåll följer den all- Utgifterna som följer av beslut/reformer männa pris- och löneutvecklingen med viss minskar även mellan 2009 och 2010. Det beror eftersläpning. De förhållandevis höga pris- och huvudsakligen på att 13 miljarder kronor beräklöneökningarna under 2008 bidrar därför till nas tillföras kommuner och landsting som ett ökningen av transfereringsutgifterna 2009. tillfälligt konjunkturstöd och som utbetalas i Några exempel på pris- och lönekänsliga december 2009, varav 6 miljarder föreslås i transfereringar är föräldraförsäkringen, aktivi- hösttilläggsbudget för 2009 och 7 miljarder tets- och sjukersättningar samt den statliga assi- sedan tidigare har beslutats av riksdagen. Därtill stansersättningen. Det svaga konjunkturläget in- avsätter regeringen 1 miljard kronor till nebär en mer dämpad pris- och löneutveckling landstingen 2009 för att minska effekterna av framöver, vilket verkar återhållande på de takbe- influensapandemin på den ordinarie hälso- och gränsade utgifterna. sjukvården. De tillfälliga stöden höjer därmed de De inkomstgrundande pensionerna följer in- takbegränsade utgifterna 2009 men inte komstindex, som i sin tur i huvudsak följer den påföljande år. genomsnittliga löneutvecklingen. Inkomstindex Utgifterna för reformer minskar även 2011 ökade markant mellan 2008 och 2009, vilket be- och 2012, vilket framför allt förklaras av att flera räknas leda till att utgifterna i ålderspensionssy- av de reformer som föreslås och aviseras i denna stemet ökar med ca 12 miljarder kronor 2009. proposition för 2010 respektive 2011 är tillfälliga Inkomstindex väntas öka endast marginellt 2010, och därmed upphör påföljande år. Exempelvis men återigen öka i något snabbare takt 2011 och föreslås i denna proposition att statsbidraget till 2012. Indexökningarna 2011 och 2012 väntas kommuner och landsting ökar tillfälligt med leda till att utgifterna inom ålderspensionssyste- 4 miljarder kronor 2010. met ökar med 4 respektive 7 miljarder kronor I tabell 8.6 redovisas förändringarna per utper år. Samtidigt leder balanseringen i ålderspen- giftsområde till följd av redan beslutade och avisionssystemet till lägre pensionsutgifter under serade reformer. Regeringens satsningar på arperioden 2010-2012. De lägre utgifterna till betsmarknadspolitiken ökar utgifterna under 85 följd av balanseringen anses dock inte följa direkt utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av de makroekonomiska förutsättningarna utan med närmare 6 miljarder kronor mellan 2008 och redovisas tillsammans med övriga faktorer. 2010. Vidare medför regeringens utbildningssatsningar att utgifterna inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökar med Beslut/reformer drygt 5 miljarder kronor mellan 2008 och 2010. Regeringen har de senaste åren genomfört stora Beslutade och aviserade diskretionära åtgärder satsningar på rättsväsendet som, tillsammans beräknas minska utgifterna under utgiftstaket med de ytterligare medel som föreslås i denna för staten med sammantaget ca 19 miljarder kro- proposition, beräknas öka utgifterna inom utnor mellan 2008 och 2012. giftsområde 4 Rättsväsendet med ca 3,5 miljarder Trots regeringens tidigare satsningar och de kronor mellan 2008 och 2012. Inom utgiftsomytterligare resurser på närmare 13 miljarder kro- råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och nor som föreslås i hösttilläggsbudgeten för 2009, handikapp minskar utgifterna 2010 och 2011. minskar utgifterna som följer av beslut 2009 Det förklaras framför allt av den tidigare beslujämfört med 2008. Minskningen förklaras av de tade sjukförsäkringsreformen som väntas leda åtgärder av engångskaraktär som genomfördes till färre antal personer i sjukpenning och sjukoch aktivitetsersättning (se även avsnitten 8.2.1 och 8.2.2).

85 För 2011 och 2012 gör dock regeringen i denna proposition ett beräkningstekniskt antagande som begränsar pensionsminskningen 2011 och 2012. Antagandet görs i avvaktan på Försäkringskassans och Pensionsgruppens fortsatta undersökningar av möjligheten att införa 86 Av detta belopp avser 25 miljarder kronor extra amortering av lån någon form av begränsningsregel i syfte att förhindra alltför stora under utgiftsområde 22 Kommunikationer och 8 miljarder kronor variationer i pensionerna. kapitaltillskott under utgiftsområde 24.

PROP. 2009/10:1

Tabell 8.6 Utgiftsförändringar 2009–2012 i förhållande till

För en mer detaljerad redovisning av de re-

föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade och

former som föreslås och aviseras i denna

nu föreslagna reformer och finansieringar

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. proposition se avsnitt 8.2.1.

Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. 2009 2010 2011 2012

Övrigt

UO 1 Rikets styrelse 1,40 -0,50 -0,52 0,01

UO 2 Samhällsekonomi och -0,28 -0,03 0,00 -0,10 finansförvaltning Det nya beslutet om EU-budgetens finansiering

UO 3 Skatt, tull och exekution som träder i kraft 2009, men tillämpas retroak- 0,14 0,00 0,01 0,00 tivt för 2007 och 2008, bidrar till att EU-avgiften UO 4 Rättsväsendet 1,77 0,75 0,66 0,28 blir närmare 12 miljarder kronor lägre 2009 än UO 5 Internationell samverkan 0,10 0,09 -0,18 0,00 2008. Detta förklaras av att beslutet innehåller UO 6 Försvar och samhällets -0,17 -0,38 0,00 -0,02 krisberedskap reduktioner av den svenska EU-avgiften, som

UO 7 Internationellt bistånd 0,27 0,05 -0,03 -0,02 kassamässigt kommer Sverige till del 2009. På

UO 8 Migration grund av detta väntas EU-avgiften därför öka -0,12 -0,27 0,06 -0,07 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social med ca 10 miljarder kronor mellan 2009 och 0,84 1,80 -0,27 0,07 omsorg 2010.

UO 10 Ekonomisk trygghet vid 1 0,43 -4,37 -3,30 -0,40 De förslag till beslut som aviseras i denna sjukdom och handikapp proposition och som motiverar teknisk justering UO 11 Ekonomisk trygghet vid 0,01 0,07 -0,03 -0,02 ålderdom av utgiftstaket leder till att utgifterna ökar med

UO 12 Ekonomisk trygghet för ca 4 miljarder kronor mellan 2009 och 2010 (se 0,03 0,02 0,01 0,00 familjer och barn vidare avsnitt 4.6)

UO 13 Integration och jämställdhet 0,00 -0,64 0,85 -0,02 I tabell 8.7 redovisas utfall (även könsfördelat)

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2,71 2,95 -0,24 0,29 och prognoser för volymer inom olika transfere-

UO 15 Studiestöd 0,44 0,97 -0,31 -0,77 ringssystem. Redovisningen har begränsats till

UO 16 Utbildning och anslag där förändrade volymer medför bety- 2,90 2,43 0,53 -1,30 dande utgiftsförändringar. universitetsforskning

UO 17 Kultur, medier, trossamfund 0,08 0,03 0,16 0,00 Det genomsnittliga antalet personer registreoch fritid rade som asylsökande per dygn vid Migrations- UO 18 Samhällsplanering, -0,41 -0,12 -0,02 0,00 bostadsförsörjning, byggande samt verket beräknas minska under prognosperioden,

konsumentpolitik vilket leder till minskande utgifter inom utgifts-

UO 19 Regional tillväxt 0,13 -0,08 -0,03 -0,16 område 8 Migration. Därutöver väntas de lägre

UO 20 Allmän miljö- och naturvård volymerna, tillsammans med en lägre bifallsan- 0,35 -0,12 -0,20 0,39 del, leda till att färre beviljas uppehållstillstånd UO 21 Energi -0,03 0,09 -0,40 0,26 2 och därmed till att ersättningarna till kommu- UO 22 Kommunikationer -20,39 -2,12 -1,45 -0,75 nerna minskar. UO 23 Areella näringar, landsbygd 0,07 1,31 -1,28 -0,19 och livsmedel Sjukpenningdagarna har minskat kontinuer-

UO 24 Näringsliv 3 -6,40 -1,05 -0,36 -0,04 ligt sedan dess högsta notering 2002. År 2008

UO 25 Allmänna bidrag till 14,61 -9,66 1,20 -0,65 sjönk antalet sjukpenningdagar med ca 16 pro-

4 cent jämfört med året innan. År 2009 och 2010 kommuner

förväntas antalet sjukpenningdagar minska yt- UO 27 Avgiften till Europeiska -0,01 -0,42 0,00 0,00 gemenskapen terligare ca 27 procent, för att stabiliseras påföl-

Summa utgiftsförändringar -1,53 -9,18 -5,14 -3,18 jande år.

Anm.: Utgiftsförändringar som i denna proposition motiverar teknisk justering av utgiftstaket för staten ingår ej (se avsnitt 4.6). Utvecklingen inom sjuk- och aktivitetsersätt-

ningen förklaras i första hand av att inflödet från 1 Utgiftsminskningarna 2010 och 2011 förklaras framför allt av den tidigare beslutade sjukförsäkringsreformen som avser utfastningen av tidsbegränsad sjukersättning och begränsningen av antalet dagar med sjukpenning, se även sjukpenningen minskar. De reformer som riks-

dagen fattat beslut om med ikraftträdande avsnitten 8.2.1 och 8.2.2. 2 2009 minskar anslagen under utgiftsområde 22 med 25 mdkr i jämförelse med 2008 till följd av extra amorteringar av infrastrukturlån 2008. fr.o.m. den 1 juli 2008 är centrala för minsk-

3 2009 minskar anslagen under utgiftsområde 24 i jämförelse med 2008 till följd av kapitaltillskott till AB Svensk Exportkredit, Almi Företagspartner AB och FoU- ningen. Minskningen förstärks 2010 och 2011 av

att den tidsbegränsade sjukersättningen upphör. bolag inom fordonsindustrin på sammanlagt 8 mdkr 2008. 4) 13 miljarder kronor beräknas tillföras kommunerna som ett tillfälligt konjunkturstöd för 2010, och utbetalas i december 2009. Detta höjer de Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersätt-

takbegränsade utgifterna 2009 men inte påföljande år, medan nationalräkenskaperna periodiserar utgiften till 2010. För effekter på finansiellt ning minskar med i genomsnitt 8 procent per år

sparande, se tabell 9.4. under åren 2009–2012.

PROP. 2009/10:1

Antalet personer med inkomstpension beräk- Antalet uttagna dagar för föräldrapenning har nas öka markant framöver. Ökningen uppgick ökat kontinuerligt under 2000-talet och beräknas till 25 procent 2008 och väntas uppgå till i fortsätta att öka framöver. Ökningen beror genomsnitt 17 procent per år under prognos- framför allt på att fler barn föds. perioden. Även antalet personer med tilläggspension ökar under prognosperioden, men i långsammare takt.

Tabell 8.7 Volymer inom olika transfereringssystem

Utgifts- Köns- Köns- Utfall Utfall Prognos område fördelning fördelning Utfall Utfall 2007 2008 2007 2008 2009 2010 2011 2012 8 Asylsökande, genomsnittligt antal 31,0%kv 35,0%kv registrerade per dygn 69,0%m 65,0%m 33 022 38 407 36 000 34 000 32 000 30 000 9 Antal personer med 47%kv 47%kv assistansersättning 53%m 53%m 14 945 15 293 15 673 16 050 16 359 16 621 10 Antal sjukpenningdagar 61,0%kv 60,7%kv (netto), miljoner 39,0%m 39,3%m 53,5 44,8 37,3 32,5 32,5 32,7 10 Antal rehabiliteringspenning- 66,6%kv 67,1%kv dagar (netto), miljoner 33,3%m 32,9%m 3,1 2,4 2,3 1,9 1,9 1,9 10 Antal personer med 60,2%kv 60,4%kv sjukersättning 39,8%m 39,6%m 533 163 518 447 490 903 444 637 392 814 358 949 10 Antal personer med 50,1%kv 49,4%kv aktivitetsersättning 49,9%m 50,6%m 20 719 22 745 24 254 25 163 26 500 28 010 11 Antal personer med 79,8%kv 80,1%kv garantipension 20,2%m 19,9%m 808 300 783 000 764 700 753 900 768 900 784 200 ÅP Antal personer med 52,4%kv 52,3%kv tilläggspension 47,6%m 47,7%m 1 570 200 1 625 200 1 683 500 1 747 000 1 811 200 1 872 300 ÅP Antal personer med 48,6%kv 49,0%kv inkomstpension 51,4%m 51,0%m 458 700 575 500 696 700 821 900 948 000 1 070 200 10 och Antal pensionärer samt 11 personer med aktivitetsoch sjukersättning som 73%kv 72,7%kv erhåller bostadstillägg 27%m 27,3%m 414 231 408 566 394 300 392 700 398 800 393 800 12 Antal barnbidrag 95,4%kv 94,6%kv 4,6%m 5,4%m 1 673 300 1 670 700 1 661 051 1 660 116 1 664 437 1 682 912 12 Antal uttagna föräldrapenningdagar, 79,2%kv 78,5%kv miljoner 20,8%m 21,5%m 45,3 47,3 48,5 49, 7 50,9 51 ,4 12 Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar, 55,0%kv 55,1%kv miljoner 45,0%m 44,9%m 5,4 5,5 5,2 5,3 5,4 5,4 15 Antal personer med 48,8%kv 48,7%kv studiehjälp 491 800 482 300 464 400 441 100 51,2%m 51,3%m 476 500 487 100 15 Antal personer med 61,7%kv 61,4%kv 1 studiemedel 38,3%m 38,6%m 446 700 440 300 466 400 542 500 539 400 509 400 Anm.: Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 6. Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt. 1 Bruttoräknat antal. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 412 300 personer år 2007 och 407 800 personer 2008.

PROP. 2009/10:1

8.2 Förändring av takbegränsade

Tabell 8.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition

utgifter jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor 2010 2011 2012

Takbegränsade utgifter i 2009 års ekonomiska vårproposition 1004,9 1023,4 1031,9

I tabell 8.8 redovisas den totala utgiftseffekten, i

förhållande till beräkningen i 2009 års Beslut/reformer 14,5 9,2 6,9

Reviderad pris- och löneomräkning 0,0 -0,2 -0,3 ekonomiska vårproposition, av nya förslag till Övriga makroekonomiska reformer, reviderad pris- och löneomräkning, förändringar -3,0 -7,0 -3,8

reviderade makroekonomiska förutsättningar, Volymförändringar -2,6 -2,6 -3,5

1 Tekniska förändringar 3,7 4,1 4.4 volymförändringar och övriga faktorer för Minskning av anslagsbehållningar -5,1 -3,4 -4,1 perioden 2010–2012. Av tabell 8.8 framgår att Övrigt -5,7 -6,7 -6,3 prognosen för de takbegränsade utgifterna Total utgiftsförändring 1,8 -6,7 -6,7

revideras upp med 1,8 miljarder kronor 2010, Takbegränsade utgifter i

1 006,7 1 016,8 1 025,3

och ned med 6,7 miljarder kronor både 2011 och

budgetpropositionen för 2010

2012. Budgeteringsmarginalen har samtidigt 1 De tekniska förändringarna redovisas i avsnitt 4.6.

reviderats upp med 2,2 miljarder kronor 2010, I tabell 8.9 redovisas förändringarna av 10,7 miljarder kronor 2011 och 0,8 miljarder utgiftsramarna för perioden 2010–2012 i kronor 2012. Anledningen till att uppförhållande till beräkningarna i 2009 års revideringarna av budgeteringsmarginalerna ekonomiska vårproposition. Utgifterna per avviker från nedrevideringarna av utgifterna är utgiftsområde har ändrats till följd av förslag till att utgiftstaket samtidigt föreslås ändras till följd nya reformer, förändrade makroekonomiska av tekniska justeringar (se vidare avsnitt 4.6). förutsättningar och förändrade volymer inom Förändringar i förhållande till beräkningen av vissa regelstyrda transfereringssystem. För 2010 de takbegränsade utgifterna i 2009 års redovisas förändringen av utgiftsramarna till ekonomiska vårproposition till följd av nya följd av nya förslag till reformer, reviderade reformer redovisas i avsnitt 8.2.1, medan makroekonomiska förutsättningar, reviderade förändringar till följd av övriga faktorer i tabell volymantaganden och övriga faktorer. 8.8 redovisas i avsnitt 8.2.2.

PROP. 2009/10:1

Tabell 8.9 Förändring av utgiftsramar 2010–2012 jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 254 143 4 128 -21 205 123 3 Skatt, tull och exekution 8 111 -103 56 91 4 Rättsväsendet 2 378 2 592 -214 3 183 3 570 5 Internationell samverkan 309 301 8 134 134 6 Försvar och samhällets krisberedskap -972 46 -1 018 -853 -772 7 Internationellt bistånd 181 -48 299 -254 185 -110 -243 8 Migration 80 88 -8 393 330 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 675 479 69 -186 313 751 613 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och -3 873 -2 248 21 -1 839 193 -4 903 -5 867 handikapp 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 617 72 -39 -51 635 1 174 1 865 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 183 46 30 287 -179 75 88

13 Integration och jämställdhet -750 -643 -67 -40 21 213 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2 451 3 212 -2 762 0 -122 3 504 15 Studiestöd 2 801 1 019 32 1 518 232 2 855 2 656

16 Utbildning och universitetsforskning 995 1 072 -77 820 -416 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 825 60 764 985 979 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 9 74 -9 -56 4 -4 byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 25 25 0 50 -106 20 Allmän miljö- och naturvård 67 74 -7 25 406 21 Energi 549 280 269 539 788 22 Kommunikationer 1 117 1 019 98 265 -285 23 Areella näringar, landsbygd och 1 781 1 786 -5 564 377 livsmedel 24 Näringsliv 361 362 -1 179 144 25 Allmänna bidrag till kommuner 8 258 4 071 4 187 4 253 3 608 26 Statsskuldsräntor m.m. -4 800 -4 800 -2 400 -2 100 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen -3 617 -3 617 -2 229 644 Minskning av anslagsbehållningar -5 133 -5 133 -3 442 -4 143

Summa utgiftsområden

3 062 14 539 -2 271 - 473 -8 732 2 370 6 116

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten -6 054 -710 -2 110 -3 234 -11 467 -14 893

Takbegränsade utgifter 14 539

1 808 -2 981 -2 583 -7 166 -6 697 -6 677

Anm. Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2010. 1 Beräkningarna baseras på känslighetsberäkningar för hur utgifterna påverkas av ändrade makroekonomiska förutsättningar. 2 Hela revideringen av prognosen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, förutom de orsakade av beslut/reformer, har betraktats som en följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. 3 Inklusive tekniska justeringar, se avsnitt 4.6.

PROP. 2009/10:1

8.2.1 Nya föreslagna och aviserade Regeringskansliet m.m. ökas med 50 miljoner reformer för perioden 2010–2012 kronor 2010. Regeringen har sett över hur stor del av För varje utgiftsområde sammanfattas i detta utrikesförvaltningen som administrerar utveckavsnitt anslagseffekter av de reformer som lingsarbetet och kunnat konstatera att en högre regeringen föreslår för 2010 samt aviserar för andel än vad som tidigare beräknats bör 2011 och 2012. Anslagseffekterna redovisas i finansieras med biståndsmedel. Regeringen förhållande till den beräkning som låg till grund föreslår därför att anslaget Regeringskansliet m.m. för 2009 års ekonomiska vårproposition. ökas med 58 miljoner kronor 2010. Utgiften är Avsnittet omfattar inte de anslagseffekter som förenlig med OECD:s biståndskommitté orsakas av makroekonomiska förändringar, (DAC:s) kriterier för bistånd och finansieras ändrade volymer i transfereringssystemen eller inom den avräkning från biståndsramen som pris- och löneomräkning (se avsnitt 8.2.2), utan görs för kostnader för utrikesförvaltningen. begränsas till de åtgärder som regeringen aktivt För att i stället anslagsfinansiera den fattar beslut om. avgiftsfinansierade verksamheten vid utlands- Avsnittet innehåller inte heller en redovisning myndigheterna föreslår regeringen att anslaget av de förslag som regeringen lämnar i Regeringskansliet m.m. ökas med 31 miljoner proposition Hösttilläggsbudget för 2009 (prop. kronor 2010. Anslagsökningen påverkar inte den 2009/10:2). Förslagen avseende 2009 framgår offentliga sektorns finansiella sparande eftersom dock övergripande i tabell 8.10. avgiftsinkomsterna redovisas på inkomsttitel. De reformer som föreslås i denna proposition För utökad diplomatisk närvaro i framför allt medför en ökning av föreslagna anslagsmedel länder där Sverige har ett långsiktigt utvecklings- 2010 med 19 290 miljoner kronor i förhållande samarbete men saknar ambassad, föreslår till beräkningarna i vårpropositionen, inklusive regeringen att anslaget Regeringskansliet m.m. förslag till beslut på 4 947 miljoner kronor som ökas med 20 miljoner kronor 2010. föranleder tekniska uppjusteringar av utgifts- Regeringen bedömer vidare att antalet migrataket. För 2011 och 2012 beräknas nu föreslagna tionsrelaterade ärenden vid utlandsmyndigoch aviserade reformer öka anslagsbehoven med heterna kommer att ligga på en fortsatt hög nivå. 13 849 miljoner kronor respektive 11 542 I syfte att stärka särskilt belastade utlandsmiljoner kronor i förhållande till beräkningarna i myndigheter föreslår regeringen att anslaget vårpropositionen. Av dessa föranleder 4 962 Regeringskansliet m.m. för 2010 temporärt ökas miljoner kronor respektive år tekniska upp- med 30 miljoner kronor. justeringar av utgiftstaket. För utrikesförvaltningens ökade kostnader för Under respektive utgiftsområde redovisas lokaler i utlandet föreslår regeringen att anslaget föreslagna eller aviserade reformer med en an- Regeringskansliet m.m. för 2010 temporärt ökas slagspåverkan på minst 10 miljoner kronor per år med 11 miljoner kronor. (se vidare tabell 8.10). För de fall regeringen Regeringen har inrättat den s.k. Finansockså lämnar förslag i proposition Hösttilläggs- marknadskommittén till och med 2012 med budget för 2009 (prop. 2009/10:2) för de uppdrag att främja stabilitet, förtroende, effekanslagsförändringar som redovisas, framgår detta tivitet och utvecklingsmöjligheter för svensk av tabellen. I normalfallet förutsätts de finanssektor. För denna verksamhet föreslår redovisade anslagsförändringarna motsvaras av regeringen att anslaget Regeringskansliet m.m. en lika stor utgiftsförändring. ökas med 10 miljoner 2010. För närmare beskrivningar av reformerna Slutligen föreslår regeringen att anslaget hänvisas till respektive utgiftsområdesvolym. Regeringskansliet m.m. 2010 ökas med 100 miljoner kronor till följd av växelkursförändringar. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Sammantaget föreslår regeringen att anslaget Regeringskansliet m.m. ökas med 331 miljoner Statens fastighetsverk och Regeringskansliet har kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas en gemensam planering för Regeringskansliets anslaget ökas med 188 respektive 187 miljoner långsiktiga lokalförsörjning i Klarakvarteren. För kronor jämfört med beräkningen i vårproposidetta ändamål föreslår regeringen att anslaget tionen.

PROP. 2009/10:1

Under utgiftsområdet föreslår dessutom under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och regeringen att anslaget Allmänna val och arbetsliv med sammanlagt 9 miljoner kronor. demokrati ökas med 275 miljoner kronor för 2010 för genomförandet av allmänna val 2010. Regeringen avser att under 2010 presentera en Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution proposition med förslag till ändrad instansordning för vissa mål och ärenden enligt plan- Arbetsbelastningen på Kronofogdemyndigheten och bygglagen (1987:10) och miljöbalken. Till har ökat p.g.a. en ökad ärendetillströmning följd av detta beräknar regeringen att anslaget huvudsakligen till följd av nedgången i Länsstyrelserna m.m. ökas med 14 miljoner konjunkturen. Regeringen föreslår därför att kronor 2011 och 20 miljoner kronor 2012 i anslaget Kronofogdemyndigheten ökas med 15 förhållande till beräkningen i vårpropositionen. miljoner kronor 2010. För att minska risken med företagande och därmed främja ett ökat entreprenörskap avser regeringen föreslå två för- Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och ändringar i skuldsaneringslagen. Genom dessa finansförvaltning ändringar kan fler personer väntas ansöka om och beviljas skuldsanering. Till följd av det Anslaget Bidragsfastigheter används för under- föreslår regeringen att anslaget Kronofogdehållskostnader och löpande driftsunderhåll för myndigheten ökas med 50 miljoner kronor 2010. de bidragsfastigheter som förvaltas av Statens Sammantaget innebär detta att anslaget fastighetsverk. Med bidragsfastigheter avses de Kronofogdemyndigheten föreslås ökas med fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett 65 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 långsiktigt ekonomiskt överskott. Regeringen beräknar regeringen att anslaget ökas med föreslår att anslaget ökas med 100 miljoner 65 miljoner kronor i förhållande till beräkningen kronor 2010 och beräknar att anslaget ökas med i vårpropositionen. 100 miljoner kronor 2011 i förhållande till Ett nytt system för skattereduktion för beräkningen i vårpropositionen. hushållsnära tjänster inklusive renovering och Finansinspektionen har fått utökade uppgifter tillbyggnad trädde i kraft den 1 juli 2009. avseende såväl tillsyn som reglering. Myndig- Systemet medför kostnader för Skatteverket. hetens uppgifter har vidare utvidgats i samband Regeringen föreslår därför att anslaget Skattemed den finansiella krisen och de åtgärder som verket ökas med 15 miljoner kronor 2010. För vidtagits i samband med regeringens stabilitets- arbetet med sänkta egenavgifter föreslår plan. Finansinspektionen står också inför nya regeringen att anslaget Skatteverket ökas med och utvecklade krav på samordning av tillsyn för 33 miljoner kronor 2010. gränsöverskridande tillsynsarrangemang vilka Sammantaget föreslår regeringen att anslaget finns inom bankområdet, försäkringsområdet Skatteverket ökas med 48 miljoner kronor 2010. och för finansiella konglomerat. Regeringen För 2011 och 2012 beräknar regeringen att föreslår därför att anslaget Finansinspektionen anslaget ökas med 55 miljoner kronor i ökas med 28 miljoner kronor 2010. För 2011 och förhållande till beräkningen i vårpropositionen. 2012 beräknas anslaget ökas med 28 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Statistiska centralbyrån ska göra en urvalsökning i arbetskraftsundersökningen (AKU). Regeringen fortsätter att förstärka rättsväsendet. För detta ändamål föreslår regeringen att Rättsväsendets fortsatta effektivisering är en anslaget Statistiska centralbyrån ökas med förutsättning för regeringens satsningar på 15 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 området. För att öka den polisiära närvaron i beräknas anslaget ökas med 14 miljoner kronor i samhället, öka utredningskapaciteten och förhållande till beräkningen i vårpropositionen. förebygga brott föreslår regeringen att anslaget Samtidigt minskas anslagen Bidrag till arbetslös- Polisorganisationen ökas med 1 100 miljoner hetsersättning och aktivitetsstöd samt Kostnader kronor 2010. för arbetsmarknadspolitiska program och insatser För att förbättra och effektivisera polisens arbete med verkställigheter av lagakraftvunna

PROP. 2009/10:1

avslags- och utvisningsbeslut föreslår regeringen Målbalanserna hos domstolarna är generellt att anslaget Polisorganisationen 2010 temporärt sett höga och antalet inkommande mål fortsätter ökas med ytterligare 10 miljoner kronor. Sam- att ligga på en hög och ökande nivå. För att möta tidigt minskas anslaget Migrationsverket under den ökade tillströmningen av mål till domutgiftsområde 8 Migration med motsvarande stolarna, hålla målbalanserna på en rimlig nivå belopp. och för att kvaliteten i den dömande Från och med 2010 finansieras Europol via verksamheten ska säkerställas föreslår regeringen gemenskapsbudgeten och Polisen ska inte längre att anslaget Sveriges Domstolar ökas med betala en avgift till Europol. Som en följd av 150 miljoner kronor 2010. detta föreslår regeringen att anslaget Polis- Regeringen avser att under 2010 presentera en organisationen minskas med 12 miljoner kronor proposition med förslag till ändrad instans- 2010. ordning för PBL- och miljöärenden. För att Sedan flera år bedriver de brottsbekämpande täcka omställningskostnader i samband med myndigheterna ett arbete för att skapa en reformen föreslår regeringen att anslaget Sveriges elektronisk informationsförsörjning. En sådan Domstolar ökas med 5 miljoner kronor 2010. ordning innebär på sikt stora effektivitetsvinster För 2011 och 2012 beräknas anslaget öka med 28 för myndigheterna. För att samordna och respektive 13 miljoner kronor. utveckla rättsväsendets informationsförsörjning Sammantaget föreslår regeringen att anslaget föreslår regeringen att anslaget Polisorganisa- Sveriges Domstolar ökas med 156 miljoner tionen ökas med 70 miljoner kronor 2010. För kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med anslaget ökas med 282 respektive 367 miljoner 70 miljoner kronor respektive år i förhållande till kronor i förhållande till beräkningen i beräkningen i vårpropositionen. vårpropositionen. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget Den ökande ärendetillströmningen i rätts- Polisorganisationen ökas med 1 168 miljoner väsendet medför att utgifterna för rättsliga kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas an- biträden ökar. Det är framförallt en ökning av slaget ökas med 1 558 respektive 1 708 miljoner antalet inkomna och avgjorda brottmål för vilka kronor i förhållande till beräkningen i vår- offentliga försvarare förordnas samt omfattpropositionen. ningen av dessa mål som ligger till grund för de Ärendetillströmningen till Åklagarmyndig- ökade utgifterna. Regeringen föreslår därför att heten fortsätter att öka vilket huvudsakligen är anslaget Rättsliga biträden m.m. ökas med en följd av fler ärenden från polisen. För att 500 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 Åklagarmyndigheten ska kunna möta den ökade beräknas anslaget ökas med 500 miljoner kronor ärendetillströmningen, samt för att kunna i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. prioritera bekämpningen av grov organiserad För att upprätthålla kvalitet, effektivitet och brottslighet och andra prioriterade ärenden, säkerhet i Kriminalvårdens verksamhet föreslår föreslår regeringen att anslaget Åklagar- regeringen att anslaget Kriminalvården ökas med myndigheten ökas med 50 miljoner kronor 2010. 700 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med beräknas anslaget ökas med 800 miljoner kronor 90 miljoner kronor respektive 130 miljoner i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. För att upprätthålla nuvarande verksamhets- Utgiftsområde 5 Internationell samverkan nivå i ekobrottsbekämpningen samt för att möta en ökad ärendetillströmning avseende finans- Regeringen bedömer att den del av Sveriges marknadsbrott och ytterligare kunna prioritera avgift till FN som går till FN:s fredbevarande bekämpningen av grov organiserad brottslighet operationer kommer att öka från 2010, främst föreslår regeringen att anslaget Ekobrotts- till följd av FN:s ökade ambitioner i Centralmyndigheten ökas med 10 miljoner kronor 2010. afrikanska republiken, Tchad och Somalia. För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med Regeringen föreslår därför att anslaget Bidrag till 15 miljoner kronor respektive 20 miljoner vissa internationella organisationer ökas med 101 kronor i förhållande till beräkningen i vår- miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 propositionen. beräknar regeringen att anslaget ökas med

PROP. 2009/10:1

101 miljoner kronor i förhållande till beräk- med 45 miljoner kronor i förhållande till ningen i vårpropositionen. beräkningen i vårpropositionen. Samtidigt Sverige har ett intresse av fortsatt samarbete minskas anslaget Krisberedskap med 25 miljoner med Ryssland på demokratiområdet också när kronor. biståndet avslutas. Regeringen föreslår att Inom ramen för regeringens satsning på anslaget Samarbete inom Östersjöregionen ökas åtgärder för att anpassa Sverige till de effekter med 25 miljoner kronor. För 2011 och 2012 som följer av ett förändrat klimat, föreslår beräknas anslaget ökas med 25 miljoner kronor i regeringen att anslaget Förebyggande åtgärder förhållande till beräkningen i vårpropositionen. mot jordskred och andra naturolyckor ökas med Samtidigt minskas anslaget Biståndsverksamhet 10 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd beräknas anslaget ökas med 15 miljoner kronor i med motsvarande belopp. Minskningen avser förhållande till beräkningen i vårpropositionen. medel som inte klassificeras som bistånd i Slutligen föreslår regeringen att anslaget enlighet med OECD:s biståndskommitté Kustbevakningen ökas med 40 miljoner kronor (DAC:s) definition. 2010. Anledningen är främst ökade drifts- Slutligen föreslår regeringen att anslaget kostnader. För 2011 beräknar regeringen att Bidrag till vissa internationella organisationer anslaget ökas med 40 miljoner kronor. Samtidigt 2010 ökas med 174 miljoner kronor till följd av minskas anslagen för anskaffning respektive växelkursförändringar. vidmakthållande av materiel med motsvarande belopp.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Med anledning av riksdagens beslut om ny I förhållande till vad som tidigare planerats anser inriktning för försvaret (prop. 2008/09:140, bet. regeringen att fördelningen mellan interna- 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292) föreslår tionellt utvecklingssamarbete och reformsamregeringen att anslaget Förbandsverksamhet och arbete i Östeuropa bör förändras. Regeringen beredskap ökas med 63 miljoner kronor 2010. föreslår därför att anslaget Biståndsverksamhet För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med ökas med 303 miljoner kronor 2010. För 2011 cirka 333 miljoner kronor i förhållande till och 2012 beräknar regeringen att anslaget ökas beräkningen i vårpropositionen. Medlen ska med 320 miljoner kronor i förhållande till användas för att ställa om till ett användbart och beräkningen i vårpropositionen. Samtidigt flexibelt försvar med stående och kontrakterade minskas anslaget Reformsamarbete i Östeuropa förband samt för att upprätta en förbandsreserv. under samma utgiftsområde med motsvarande Samtidigt minskas anslagen Forskning och belopp. teknikutveckling och Fredsfrämjande förbands- För att finansiera ökade biståndsutgifter för insatser sammantaget med motsvarande belopp. ett nytt program för östligt partnerskap på EU:s Försvarets underrättelsenämnd och Signal- gemensamma budget minskas anslaget spaningsnämnden har till följd av lagen Biståndsverksamhet med 7 miljoner kronor för (2008:717) om signalspaning i försvarsunder- 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget rättelseverksamhet fått utökade uppgifter. minskas med 14 respektive 30 miljoner kronor i Regeringen föreslår därför att anslaget Nämnder förhållande till beräkningen i vårpropositionen. m.m. ökas med 14 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknar regeringen att anslaget ökas med 14 miljoner kronor i förhållande till Utgiftsområde 8 Migration beräkningen i vårpropositionen. För den fortsatta avvecklingen av Statens Regeringen avser att förstärka berörda räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och myndigheters anslag i syfte att effektivisera Styrelsen för psykologiskt försvar föreslår återvändandearbetet. Anslaget Migrationsverket regeringen att anslaget för avvecklings- föreslås därför ökas med 40 miljoner kronor myndigheten ökas med 45 miljoner kronor 2010. 2010. Av dessa medel föreslår regeringen att För 2011 beräknar regeringen att anslaget ökas 10 miljoner kronor överförs till anslaget Polis-

PROP. 2009/10:1

organisationen under utgiftsområde 4 Rätts- och 2012 beräknar regeringen att anslaget ökas väsendet, för polisens verkställighetsarbete. med 70 respektive 60 miljoner kronor i I syfte att införa arbetslinjen i mottagandet förhållande till beräkningen i vårpropositionen. och ge asylsökande som deltar i praktik eller annan sysselsättning möjlighet att stärka sina ekonomiska förutsättningar bör en aktivitets- Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och bonus införas. Regeringen föreslår därför att social omsorg anslaget Ersättningar och bostadskostnader ökas med 11 miljoner kronor för 2010. För 2011 och Regeringen föreslår i denna proposition en 2012 beräknas anslaget ökas med 30 respektive särskild satsning på äldreomsorg. Mot bakgrund 36 miljoner kronor. Utgifterna är förenliga med av detta föreslås att anslaget Stimulansbidrag och OECD:s biståndskommittés (DAC:s) riktlinjer åtgärder inom äldrepolitiken ökas med och finansieras genom att anslaget Bistånds- 60 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 verksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt beräknas anslaget ökas med 60 respektive bistånd minskas med 11 miljoner kronor. För 110 miljoner kronor i förhållande till 2011 och 2012 beräknas anslaget minskas med beräkningen i vårpropositionen. 30 respektive 36 miljoner kronor i förhållande För att åstadkomma en tydligare och till beräkningen i vårpropositionen. effektivare tillsyn föreslog regeringen i pro- Migrationsverket ska under tiden asylärendet positionen Samordnad och tydlig tillsyn av prövas förbättra kartläggningen av asylsökandes socialtjänsten (prop. 2008/09:160) att ansvaret utbildnings- och yrkesbakgrund i syfte att öka för tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt möjligheterna till sysselsättning. Regeringen socialtjänstlagen och LSS från och med 2010 förs föreslår därför att anslaget Migrationsverket ökas över till Socialstyrelsen och där samordnas med med 10 miljoner kronor 2010. Samtidigt minskas tillsynen av hälso- och sjukvården. I samband anslaget Kommunersättningar vid flyktingmot- med detta föreslår regeringen att anslaget tagande under utgiftsområde 13 Integration och Socialstyrelsen under detta utgiftsområde ökas jämställdhet med motsvarande belopp. med 257 miljoner kronor 2010. För 2011 och Regeringen beräknar att anslaget Migrations- 2012 beräknas anslaget ökas med 257 miljoner verket till följd av ökade ärendevolymer ökas kronor respektive år i förhållande till med 225 miljoner kronor 2011 och 165 miljoner beräkningen i vårpropositionen. För detta kronor 2012 i förhållande till beräkningen i ändamål föreslår regeringen att verksamhet och vårpropositionen. 195 miljoner kronor från anslaget Länsstyrelserna Sammantaget föreslår regeringen att anslaget m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse Migrationsverket ökas med 40 miljoner kronor överförs, att anslaget Kommunalekonomisk 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna med 225 respektive 165 miljoner kronor i bidrag till kommuner minskas med 32 miljoner förhållande till beräkningen i vårpropositionen. kronor och anslaget Bidrag till utveckling av Som en konsekvens av ökad effektivitet i socialt arbete m.m. under detta utgiftsområde återvändandearbetet föreslås anslaget Utresor för minskas med 30 miljoner kronor. avvisade och utvisade ökas med 35 miljoner Som en konsekvens av omregleringen av kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas apoteksmarknaden kommer Tandvårds- och anslaget ökas med 55 miljoner kronor i läkemedelsförmånsverkets (TLV) arbetsuppförhållande till beräkningen i vårpropositionen. gifter att förändras och breddas, vilket innebär Medlen i de av EU-budgeten finansierade nettopersonalförstärkningar, utvecklade ITfonderna flyktingfonden och återvändande- system samt ett ökat antal läkemedelsfonden ökar, vilket innebär att återflödet till genomgångar. Regeringen föreslår därför att Sverige kan ökas. Fonderna stödjer projekt som anslaget Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket utvecklar asylprocessen, introduktion och ökas med 14 miljoner kronor 2010. För 2011 och insatser för att hjälpa personer att återvända eller 2012 beräknas att anslaget ökas med 14 miljoner frivilligt återvandra från Sverige. Regeringen kronor respektive år i förhållande till beräkföreslår därför att anslaget Från EU-budgeten ningen i vårpropositionen. Samtidigt minskas finansierade insatser för asylsökande och flyktingar anslaget Socialstyrelsen med motsvarande belopp. ökas med 40 miljoner kronor för 2010. För 2011

PROP. 2009/10:1

Europaparlamentet och rådet antog 2004 ett högkostnadsskydd för sjuklönekostnader samt direktiv (2004/23/EG) om fastställande av att den särskilda begränsningsregeln för kvalitets- och säkerhetsnormer för bl.a. dona- egenföretagare i sjukförsäkringen tas bort. Till tion, förvaring och distribution av mänskliga följd av detta föreslår regeringen att anslaget vävnader och celler. Kostnaderna för landstingen Sjukpenning och rehabiliteringspenning m.m. ökas för genomförandet i Sverige av de krav med 372 miljoner kronor 2010. För 2011 och direktiven ställer beräknades till 119 miljoner 2012 beräknas anslaget ökas med 348 miljoner kronor per år under tio år. Dessa medel tillfördes kronor respektive år i förhållande till beräki samband med budgetpropositionen för 2008 till ningen i vårpropositionen. anslaget Kommunalekonomisk utjämning under Genom sjukförsäkringsreformen En reforutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom- merad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i muner. För att åstadkomma en fördelning av arbete, (prop. 2007/08:136 bet. 2007/08:SfU12, medlen baserade på faktiska kostnader i de olika rskr. 2007/08:225) vidtogs ett antal åtgärder i landstingen föreslår regeringen att 74 miljoner syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen kronor överförs från anslaget Kommunal- och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i ekonomisk utjämning till ett nytt anslag, Bidrag arbete. Sedan sjukförsäkringsreformen genomför mänskliga vävnader och celler , på stats- fördes har sjukskrivningsprocessen blivit mer budgeten 2010. aktiv och insatser görs tidigare för att Regeringen lämnar i denna proposition förslag individernas arbetsförmåga i högre utsträckning om ytterligare reformer för ökad tillgänglighet, ska tas till vara. Detta har gett resultat. effektivitet och kvalitet i svensk hälso- och Sjukfrånvaron i Sverige har sjunkit sedan sjukvård. För detta ändamål föreslår regeringen reformen trädde ikraft. Sjukförsäkringsen ökning av anslaget Bidrag till hälso- och reformens resultat måste nu förvaltas och sjukvård med 103 miljoner kronor 2010. vägarna tillbaka till arbete ska öka. Regeringen beräknar att anslaget ökas med Sjukförsäkringsreformen innebar bland annat 160 miljoner kronor 2011 och 180 miljoner att antalet dagar med sjukpenning respektive kronor 2012 i förhållande till beräkningen i förlängd sjukpenning begränsades. Detta medför vårpropositionen. att 22 600 individer med förlängd sjukpenning beräknas lämna sjukförsäkringen under 2010 till följd av att deras dagar med sjukpenning tagit Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid slut. Under 2011 och 2012 förväntas 7 500 sjukdom och handikapp respektive 7 300 individer lämna sjukförsäkringen av samma anledning. Till följd av detta För att förbättra förutsättningarna för skälig föreslår regeringen att anslaget Sjukpenning och bostadsstandard till personer med låg ersättning rehabilitering m.m. minskas med 2 064 miljoner föreslår regeringen att bostadstillägget till kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknar personer med sjuk- eller aktivitetsersättning regeringen att anslaget minskas med 1 906 (BTP) höjs. Till följd av detta föreslår regeringen respektive 1 776 miljoner kronor i förhållande att anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. till beräkningen i vårpropositionen. ökas med 360 miljoner kronor 2010. För 2011 I och med sjukförsäkringsreformen avoch 2012 beräknas anslaget ökas med skaffades även tidsbegränsad sjukersättning och 360 miljoner kronor för respektive år i denna ersättning håller nu på att fasas ut. Till förhållande till beräkningen i vårpropositionen. följd av detta beräknas 31 800 individer med För att stärka tryggheten för företagare avser tidsbegränsad sjukersättning lämna sjukförregeringen att föreslå åtgärder inom de offentliga säkringen under 2010. Under 2011 och 2012 trygghetssystemen. Förslagen syftar bland annat förväntas 19 000 respektive 2 100 individer till att öka valfriheten för företagare samt att lämna sjukförsäkringen av samma anledning. Till förtydliga och förenkla regelverket. Inom följd av detta föreslår regeringen att anslaget sjukförsäkringssystemet avser regeringen att Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskas med föreslå minskade egenavgifter till följd av en 2 288 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 generell karenstid på 7 dagar samt förbättrade beräknar regeringen att anslaget minskas med möjligheter för egenföretagare av välja karenstid, 5 048 respektive 5 692 miljoner kronor i förbättrade regler för start av företag, ett nytt förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

PROP. 2009/10:1

Sammantaget innebär detta minskade utgifter samtidigt som god kvalitet i handläggning och med 4 352 miljoner kronor 2010, 6 954 miljoner service till medborgarna möjliggörs. Regeringen kronor samt 7 468 miljoner kronor till följd av föreslår därför att anslaget Försäkringskassan preciserade beräkningar av sjukförsäkrings- ökas med 600 miljoner kronor för 2010. För reformen. 2011 och 2012 beräknar regeringen att anslaget Regeringen föreslår att de personer som ökas med 600 miljoner kronor i förhållande till lämnar sjukförsäkringen på grund av att deras beräkningen i vårpropositionen. dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjuk- Med anledning av den proposition med och aktivitetsersättning tagit slut ska ges ett förslag som påskyndar arbetsmarknadssärskilt stöd från Arbetsförmedlingen för att etableringen för nyanlända flyktingar och andra kunna återgå i arbete. Regeringen föreslår en rad skyddsbehövande samt deras anhöriga som åtgärder för att stärka gruppens möjlighet till regeringen avser att lämna till riksdagen under arbete. För detta ändamål föreslås resurser inom hösten 2009, föreslår regeringen att anslaget utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Försäkringskassan ökas med 35 miljoner kronor I ett fåtal fall kommer det inte vara möjligt för 2010. en försäkrad att delta i verksamhet vid Arbetsförmedlingen. Detta kan t.ex. gälla om personen vårdas inneliggande på sjukhus eller på Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid annat sätt får omfattande vård i hemmet eller via ålderdom sjukvården. Regeringen anser att i sådana fall ska ytterligare tid inom sjukförsäkringen kunna En ny pensionsmyndighet ska inrättas den medges. I detta sammanhang föreslår regeringen 1 januari 2010. Riksdagen har godkänt att också inom arbetsmarknadspolitiken att Premiepensionsmyndigheten (PPM) avvecklas i personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska samband med utgången av 2009 (prop. program ska skrivas ut från programmet efter en 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU2, rskr. månads sjukfrånvaro. Vidare föreslås i samband 2008/09:147). PPM:s verksamhet och de delar av med detta att en person som blir sjukskriven Försäkringskassan som avser pensionshantering från ett arbetsmarknadspolitiskt program ska ska föras över till den nya pensionsmyndigheten. bedömas i relation till detta eller ett likvärdigt Den nya myndigheten skapas i syfte att på ett program när arbetsförmågan prövas. Till följd av bättre sätt tillgodose medborgarnas behov av dessa förslag samt ett visst återflöde till kunskap och information i frågor rörande sjukpenning föreslår regeringen att anslaget ålderspensioner. Pensionsmyndigheten kommer Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med att ansvara för i princip alla pensionsfrågor som 730 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 staten ansvarar för. Det innebär att myndigheten beräknar regeringen att anslaget ökas med 885 utöver ålderspension i form av inkomstpension, respektive 1 002 miljoner kronor i förhållande tilläggspension, premiepension och garantitill beräkningen i vårpropositionen. Därutöver pension, även ska hantera frågor om efterföreslås att Försäkringskassans anslag ökas med levandepension och äldreförsörjningsstöd samt 17 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 bostadstillägg kopplade till dessa förmåner. beräknas anslaget ökas med 2 miljoner kronor Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag respektive år till följd av den administrativa förs upp på statsbudgeten 2010 som anvisas hanteringen av förslaget om att i vissa fall medge 390 miljoner kronor. Verksamhet flyttas från ytterligare tid inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan, vars anslag minskas med Sammantaget innebär detta ökade utgifter till motsvarande belopp. Dessutom föreslår följd av förstärkta insatser till personer som regeringen att anslaget Pensionsmyndigheten lämnar sjukförsäkringen med 747 miljoner ökas med 72 miljoner kronor för 2010. För 2011 kronor 2010, 887 miljoner kronor 2011 och och 2012 beräknar regeringen att anslaget ökas 1 004 miljoner kronor 2012. med 44 respektive 28 miljoner kronor. Trots rationaliseringsprogrammen på Försäkringskassan, motsvarande 450 miljoner kronor från 2009 och ytterliggare 300 miljoner kronor från 2010, finns ett behov av en nödvändig anpassning till de givna ekonomiska ramarna

PROP. 2009/10:1

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för nyanländes etablering. En statlig ekonomisk familjer och barn ersättning till den nyanlände som villkoras med aktivt deltagande i aktiviteter föreslås införas och För att stärka tryggheten för företagare avser administreras av Försäkringskassan. En ny aktör, regeringen att föreslå åtgärder inom de offentliga etableringslots, föreslås införas. Förslagen avses trygghetssystemen. Förslagen syftar bland annat träda i kraft 1 december 2010. För dessa ändamål till att öka valfriheten för företagare samt att föreslår regeringen att två nya anslag, förtydliga och förenkla regelverket. Inom Etableringsersättning till vissa nyanlända utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för invandrare och Ersättning till etableringslotsar och familjer och barn avser regeringen föreslå att insatser för nyanlända invandrare , förs upp på egenföretagares årsarbetstid vid uttag av tillfällig statsbudgeten 2010. Regeringen föreslår att föräldrapenning ska vara 260 dagar och utges i anslaget för etableringsersättning anvisas högst fem dagar under en sjudagarsperiod. På 7 miljoner kronor för 2010. För 2011 och 2012 det sättet likställs villkoren för egenföretagare så beräknas anslaget uppgå till 547 miljoner kronor långt som möjligt med dem för anställda, vilket respektive 1 168 miljoner kronor. Anslaget för kommer att innebära högre ersättning för de ersättning till etableringslotsar anvisas flesta egenföretagare. Regeringen avser även att 10 miljoner kronor för 2010. För 2011 och 2012 föreslå vissa förändringar av egenföretagares beräknas anslaget uppgå till 320 miljoner kronor sjukpenninggrundande inkomst (SGI), vilket respektive 360 miljoner kronor. Samtidigt också får effekter för föräldraförsäkringen. De minskas anslaget Kommunersättningar vid nya reglerna avses gälla från och med den 1 juli flyktingmottagande med motsvarande belopp. 2010. Till följd av detta föreslår regeringen att anslaget Föräldraförsäkring ökas med 46 miljoner Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas arbetsliv anslaget ökas med 60 miljoner kronor respektive år i förhållande till beräkningen i vårproposi- Arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgift är tionen. för närvarande att förhindra att fler människor står utan arbete under lång tid. För att förhindra att arbetslösheten fastnar på en hög nivå föreslår Utgiftsområde 13 Integration och regeringen en förstärkning under 2010 med fler jämställdhet platser inom arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling, fler platser inom coachning i Som en del i regeringens fortsatta satsning på Arbetsförmedlingens regi, fler i arbetsmarkjämställdhet beräknar regeringen att anslaget nadsutbildning, fler ungdomar i studiemotive- Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med rande utbildning samt en ny aktiveringsinsats, 35 miljoner kronor 2011 och 2012 i förhållande Lyft, inom statliga och kommunala verktill beräkningen i vårpropositionen. samheter samt ideella organisationer med viss För antidiskrimineringsbyråer föreslår reger- verksamhet. Ovanstående satsning på den aktiva ingen att anslaget Åtgärder mot diskriminering arbetsmarknadspolitiken uppgår totalt till och rasism ökas med 10 miljoner kronor 2010. 3 890 miljoner kronor under 2010 och består av För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med ökade resurser för aktivitetsstöd med 2 792 10 miljoner kronor i förhållande till beräkningen miljoner kronor, ökade resurser för kostnader i vårpropositionen. för arbetsmarknadspolitiska program med Regeringen avser att under hösten 2009 lämna 498 miljoner kronor samt ökade resurser till en proposition till riksdagen med förslag som Arbetsförmedlingen med 600 miljoner kronor. påskyndar arbetsmarknadsetableringen för Detta är möjligt genom att kostnaderna för delar nyanlända flyktingar och andra skydds- av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blir behövande samt deras anhöriga. Den reform 2 543 miljoner kronor lägre 2010 jämfört med som föreslås innebär bl.a. att staten tar ett större vad regeringen tidigare beräknat. Dessutom ansvar för nyanländas etablering. Arbetsför- innebär ovanstående satsning att utgifterna för medlingen ska enligt lagförslaget ha ett arbetslöshetsförsäkringen minskar med samordnande ansvar för att påskynda den 1 242 miljoner kronor.

PROP. 2009/10:1

Med anledning av förslagen föreslår antal dagar och som återinträder i en regeringen att anslaget Kostnader för arbets- arbetslöshetskassa, under vissa förutsättningar marknadspolitiska program och insatser för 2010 ska kunna få rätt till ersättning enligt minskas med 2 045 miljoner kronor. Vidare inkomstbortfallsförsäkringen redan efter tre föreslår regeringen att anslaget Bidrag till månaders medlemskap. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för 2010 Regeringen aviserar också en förändring i ökas med 1 550 miljoner kronor. För att kunna reglerna för sjukfrånvaro i de arbetsbibehålla kvaliteten i Arbetsförmedlingens marknadspolitiska programmen. Personer som verksamhet i en situation när arbetslösheten deltar i arbetsmarknadspolitiska program ska förväntas stiga kraftigt föreslår regeringen också som längst få vara sjukfrånvarande en månad. att anslaget Arbetsförmedlingens förvaltnings- Därefter ska de skrivas ut från sin aktivitet på kostnader ökas med 600 miljoner kronor för Arbetsförmedlingen. De personer som lämnat 2010. introduktionsprogrammet, jobb- och utveck- I samband med sjukförsäkringsreformen lingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar på avskaffades den tidsbegränsade sjukersättningen grund av sjukdom ska ha möjlighet att efter och det maximala antalet dagar med sjukpenning tillfrisknandet återinträda i samma program som respektive förlängd sjukpenning begränsades. han/hon lämnade. Till följd av detta beräknas totalt 54 400 individer Till följd av dessa samlade förslag för att öka lämna sjukförsäkringen under 2010 på grund av vägarna tillbaka till arbete för de personer som att deras dagar med sjukpenning eller tids- lämnar sjukförsäkringen på grund av att deras begränsad sjukersättning tar slut. Regeringen dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad föreslår därför en rad olika åtgärder för att öka sjukersättning tagit slut föreslår regeringen att möjligheterna till en återgång i arbete för denna anslaget Arbetsförmedlingens förvaltningskostgrupp. I syfte att säkerställa att ett särskilt stöd nader ökas med 405 miljoner kronor 2010. För från Arbetsförmedlingen ges införs en nytt 2011 och 2012 beräknar regeringen att anslaget arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram. ökas med 590 respektive 566 miljoner kronor i Introduktionen kan som längst vara i tre förhållande till beräkningen i vårpropositionen. månader och syftar till att kartlägga individens Anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och förutsättningar och behov av stöd. Efter att aktivitetsstöd föreslås ökas med 2 002 miljoner introduktionsprogrammet är avslutat föreslås en kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknar möjlighet till att direkt kvalificera sig till jobb- regeringen att utgifterna på anslaget ökas med och utvecklingsgarantin alternativt jobbgarantin 2 954 respektive 2 948 miljoner kronor i för ungdomar. För att förbättra möjligheterna förhållande till beräkningen i vårpropositionen. att få ett arbete för de personer inom denna Vidare föreslår regeringen att anslaget Kostnader grupp som har en funktionsnedsättning som för arbetsmarknadspolitiska program och insatser medför nedsatt arbetsförmåga föreslår reger- ökas med 84 miljoner kronor 2010. För 2011 och ingen att resurserna till personer med funk- 2012 beräknar regeringen att utgifterna på tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- anslaget ökas med 439 respektive 917 miljoner måga ökas. kronor i förhållande till beräkningen i Regeringen föreslår också förändringar för att vårpropositionen. Regeringen föreslår slutligen underlätta för personer som lämnar sjuk- att anslaget Lönebidrag och Samhall m.m. ökas försäkringen på grund av att deras dagar med med 503 miljoner kronor 2010. För 2011 och sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning 2012 beräknar regeringen att anslaget ökas med tagit slut att bli medlemmar i en arbetslös- 1 263 respektive 1 528 miljoner kronor i hetskassa och att kunna få inkomstrelaterad förhållande till beräkningen i vårpropositionen. arbetslöshetsersättning. Dels föreslås den Sammantaget innebär detta ökade utgifter till överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsför- följd av de förstärkta insatserna till personer som säkringen förlängas från fem till tio år för lämnar sjukförsäkringen med 2 994 miljoner personer som varit frånvarande från arbets- kronor 2010, 5 246 miljoner kronor 2011 och marknaden på grund av styrkt sjukdom. Dels 5 959 miljoner kronor 2012. föreslås att en före detta medlem i en För att förtydliga och stärka tryggheten för arbetslöshetskassa, som fått sjukpenning eller företagare föreslår regeringen ett antal åtgärder tidsbegränsad sjukersättning under maximalt inom de sociala trygghetssystemen. På arbets-

PROP. 2009/10:1

marknadsområdet föreslås bland annat att en att anslagen Studiemedel m.m. och Studieföretagare som lägger ned företaget inom 24 medelsräntor m.m. ökas med 357 miljoner månader bör, om det är mer förmånligt, kunna få kronor 2010. För 2011 beräknar regeringen att sin arbetslöshetsersättning baserad på inkomster anslagen ökas med 354 miljoner kronor i av tidigare anställning i stället för på inkomster förhållande till beräkningen i vårpropositionen. från sin verksamhet. Vidare föreslås att skyddet Vidare föreslår regeringen att antalet platser bör stärkas för personer som fortsätter att driva inom yrkeshögskolan ökar med 3 000 från företag även när lönsamheten försämras, genom hösten 2010 och för 2011. Regeringen föreslår att arbetslöshetsersättningen baseras på den därför att anslagen Studiemedel m.m. och senaste taxeringen eller, om det är mer Studiemedelsräntor m.m. ökas med 52 miljoner förmånligt, på de två år som föregår inkomståret kronor 2010. För 2011 beräknar regeringen att i den senaste taxeringen. Med anledning av dessa anslagen ökas med 104 miljoner kronor i förslag föreslår regeringen att anslaget Bidrag till förhållande till beräkningen i vårpropositionen. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med Dessutom föreslår regeringen att antalet 36 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 platser inom kommunal vuxenutbildning ökas beräknas anslaget ökas med 72 miljoner kronor med cirka 10 000 platser per år 2010 och 2011. respektive år. Satsningen avser främst fler platser inom Med anledning av den proposition med yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesförslag för att påskynda arbetsmarknads- vux), men även i viss omfattning platser för etableringen för nyanlända flyktingar och andra behörighetsgivande teoretiska kurser. Som en skyddsbehövande samt deras anhöriga som följd av behovet av studiemedel för dessa platser regeringen avser att lämna till riksdagen under föreslår regeringen att anslagen Studiemedel hösten 2009, föreslår regeringen att anslaget m.m. och Studiemedelsräntor m.m. ökas med 580 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader för miljoner kronor 2010. För 2011 beräknar 2010 ökas med 93 miljoner kronor. regeringen att anslagen ökas med 360 miljoner Utgifterna på anslaget Bidrag till arbets- kronor i förhållande till beräkningen i löshetsersättning och aktivitetsstöd minskar med vårpropositionen. 39 miljoner kronor från och med 2009 genom att Regeringen avser att föreslå riksdagen att regeringen ändrat utformningen av bidraget för införa studieavgifter för tredjelandsstudenter att utjämna de administrativa kostnaderna vid fr.o.m. hösten 2011. Till följd av detta frigörs arbetslöshetskassorna i enlighet med vad som utbildningsplatser för svenska och EESaviserades i budgetpropositionen för 2009. Efter studenter motsvarande cirka 4 500 platser 2012. att hänsyn tagits till ett antal överföringar till Regeringen beräknar därför att anslagen andra anslag samt utgiftsökningar till följd av Studiemedel m.m. och Studiemedelsräntor m.m. förslaget om överhoppningsbar tid för familje- ökas med 162 miljoner kronor 2012. och jourhemsföräldrar, ikraftträdandet av För att ge de studerande en förbättrad Europaparlamentets och rådets förordning (EG) ekonomisk situation föreslår regeringen att nr 883/2004 samt anpassningen av Nordiska studiemedlens totalbelopp ska höjas från den konventionen, föreslår regeringen att anslaget 1 januari 2010. Totalbeloppet för heltidsstudier Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd höjs med 431 kronor per studiemånad. Inom minskas med 27 miljoner kronor 2010. För 2011 ramen för denna höjning ökas det s.k. generella och 2012 beräknas anslaget minskas med bidraget med 40 kronor och det s.k. högre 26 miljoner kronor respektive år jämfört med bidraget med 75 kronor per studiemånad. beräkningen i vårpropositionen. Regeringen föreslår därför att anslagen Studiemedel m.m. och Studiemedelsräntor m.m. ökas med cirka 131 miljoner kronor 2010. För Utgiftsområde 15 Studiestöd 2011 och 2012 beräknar regeringen att anslagen ökas med 148 miljoner kronor i förhållande till Regeringens förslag om en tillfällig satsning på beräkningen i vårpropositionen. fler utbildningsplatser 2010 och 2011 innebär I syfte att ge de studerande ökade möjligheter bl.a. 10 000 fler utbildningsplatser på universitet att förbättra sin ekonomi genom inkomster och högskolor. Som en följd av behovet av utöver studiemedlen föreslår regeringen att det studiemedel för dessa platser föreslår regeringen s.k. fribeloppet höjs med 30 000 kronor per

PROP. 2009/10:1

kalenderår från den 1 januari 2011. Regeringen beräknas ytterligare 38 miljoner omfördelas beräknar därför att anslagen Studiemedel m.m. mellan lärosäten för att utnyttja platserna mer och Studiemedelsräntor m.m. ökas med effektivt (se prop. 2009/10:1 utg.omr. 16). 50 miljoner kronor 2011 respektive 2012 i Vidare föreslår regeringen att antalet platser förhållande till beräkningen i vårpropositionen. inom yrkeshögskolan ökas med 3 000 platser Slutligen avser regeringen att höja fr.o.m. hösten 2010. Utbildningarna bör i expeditions- och påminnelseavgifterna från den huvudsak begränsas till att vara som längst 1 januari 2010. Dessa avgiftsinkomster ettåriga. Regeringen föreslår därför att anslaget disponeras av Centrala studiestödsnämnden och Statligt stöd för vuxenutbildning ökas med beräknas efter höjningen öka med cirka 94 miljoner kronor 2010. För 2011 beräknar 100 miljoner kronor per år. Regeringen föreslår regeringen att anslaget ökas med 190 miljoner därför att anslaget Centrala studiestödsnämnden kronor i förhållande till beräkningen i m.m. minskas med 100 miljoner kronor 2010. vårpropositionen. För 2011 och 2012 beräknar regeringen att Slutligen föreslår regeringen att antalet platser anslaget minskas med 100 miljoner kronor i inom den kommunala vuxenutbildningen ökas förhållande till beräkningen i vårpropositionen. med cirka 10 000 per år 2010 och 2011. Satsningen avser främst fler platser inom yrkesvux, men även i viss omfattning platser för Utgiftsområde 16 Utbildning och behörighetsgivande teoretiska kurser. Som en universitetsforskning följd av detta föreslår regeringen att anslaget Statligt stöd för vuxenutbildning ökas med Konjunkturen är svag och ungdomskullarna 500 miljoner kronor 2010. För 2011 beräknar ökar framöver. Det reguljära utbildnings- regeringen att detta anslag ökas med systemet är ett viktigt verktyg för att mildra 500 miljoner kronor i förhållande till effekten av ökad arbetslöshet. Mot denna beräkningen i vårpropositionen. bakgrund föreslår regeringen en tillfällig satsning I denna proposition föreslås fördelningen av på 21 500 utbildningsplatser 2010 och 23 000 de medel som presenterades i forsknings- och platser aviseras för 2011. innovationspropositionen hösten 2008 (prop. Den tillfälliga satsningen innebära bl.a. 10 000 2008/09:50). Medel för 2009 har fördelats. fler utbildningsplatser per år på universitet och Berörda anslag föreslås nu ökas 2010. Anslaget högskolor 2010 och 2011. Regeringen föreslår Särskilda utgifter för universitet och högskolor därför att anslagen för grundutbildning ökas m.m. föreslås därför minskas med drygt 1 600 med 700 miljoner kronor 2010. För 2011 miljoner kronor. Av dessa medel föreslås beräknar regeringen att anslagen ökas med 500 miljoner kronor fördelas på anslag till läro- 700 miljoner kronor i förhållande till beräk- säten och Vetenskapsrådet för satsningar på ningen i vårpropositionen. strategiska områden och drygt 1 000 miljoner Samtidigt beräknas grundutbildningsanslagen kronor till lärosätenas anslag för forskning och minskas 2011 med 111 miljoner kronor i forskarutbildning. Dessutom föreslås anslaget förhållande till beräkningen i vårpropositionen Särskilda utgifter för universitet och högskolor på grund av att studieavgifter för tredje- m.m. minskas med 375 miljoner motsvarande de landsstudenter införs. För 2012 beräknas forskningsmedel som anslogs i budgetpropoanslagen vara oförändrade och fungerar därmed sitionen för 2007 och vars närmare fördelning som en nedtrappning av den tillfälliga utbild- presenterades i forsknings- och innovationsningssatsningen, eftersom utrymmet på anslagen propositionen. Av dessa medel fördelas för att anta fler svenska studenter och studenter 243 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, från EES-länder ökar med motsvarande cirka 50 miljoner kronor till lärosätena och fyra miljo- 4 500 platser. ner till Polarforskningssekretariatet. Regeringen Den omfördelning av utbildningsplatser som beräknar att anslagen till forskning och utveckföreslogs i propositionen Åtgärder för jobb och ling för strategiska satsningar fortsätter att ökas omställning (prop. 2008/09:97) föreslås nu med ytterligare 300 miljoner kronor 2011 och permanentas. Det innebär att 93 miljoner kronor 500 miljoner kronor 2012. omfördelas mellan lärosätenas anslag för Anslaget Särskilda utgifter för universitet och grundutbildning fr.o.m. 2010. Fr.o.m. 2012 högskolor m.m. föreslås även minskas med

PROP. 2009/10:1

35 miljoner 2010 och 2011 för Sveriges kronor. För 2011 och 2012 beräknas anslaget deltagande i bärraketprogrammet Ariane. ökas med 54 miljoner kronor i förhållande till Regeringen föreslår en satsning på vidare- beräkningen i vårpropositionen. utbildning av obehöriga lärare och beräknar där- En rad förändringar avses genomföras inom för att anslaget Särskilda utgifter för universitet anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, och högskolor m.m. ökas med 28 miljoner kronor utveckling samt internationellt kulturutbyte och 2011 och med 50 miljoner kronor 2012 i samarbete . Bland annat föreslås en satsning på förhållande till beräkningen i vårpropositionen. centrumbildningar och fr.o.m. 2011 att en ny Samtidigt beräknas anslaget Fortbildning av bidragsordning, Kulturbryggan, inrättas. Regerlärare och förskolepersonal minskas 2011 med ingen föreslår att anslaget ökas med 5 miljoner motsvarande belopp. kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas Regeringen bedömer att ytterligare insatser anslaget ökas med 36 respektive 31 miljoner kommer att behövas för att stärka läraryrkets kronor i förhållande till beräkningen i vårstatus och utbildningens kvalitet. För detta ända- propositionen. mål beräknas anslaget Utveckling av skolväsende, Regeringen föreslår därutöver en rad förskoleverksamhet och skolbarnomsorg ökas med omprioriteringar inom kulturområdet. Den cirka 52 miljoner kronor 2011 och med 50 miljo- största omprioriteringen avser en generell ner kronor 2012 i förhållande till beräkningen i neddragning av ett stort antal anslag med vårpropositionen. Samtidigt beräknas anslaget 1,5 procent vilket motsvarar drygt 46 miljoner Fortbildning av lärare och förskolepersonal kronor 2010. minskas med cirka 52 miljoner kronor 2011. Riksdagen har beslutat i enlighet med För att förbereda vissa viktiga reformer, som regeringens förslag om framtida statlig reformeringen av gymnasieskolan, införandet av finansiering av svensk idrott (prop. 2008/09:126, en ny betygskala och nya kursplaner, föreslår bet. 2008/09 KrU8, rskr. 2008/09:243). Det regeringen att anslaget Utveckling av skolväsen- innebär att det bidrag till svensk idrott som de, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg ökas beräknas som en andel av det totala överskottet med 97 miljoner kronor. Anslaget beräknas ökas från AB Svenska Spel upphör och ersätts av ett med 94 miljoner kronor 2011 och med 34 miljo- stabilt och förutsägbart bidrag inom ramen för ner kronor 2012 i förhållande till beräkningen i ett förhöjt statsanslag. Motsvarande princip ska vårpropositionen. Samtidigt föreslås och beräk- gälla för den andel av det totala överskottet från nas anslaget Fortbildning av lärare och förskole- Svenska Spel som tillfaller ungdomsorganisapersonal minskas 2010 och 2011 med tionerna. Även det generella spelbidraget till 94 respektive 97 miljoner kronor. idrottsrörelsen ska ingå i statsanslaget till Med anledning av återetableringen av statliga idrotten. Av denna anledning föreslår regeringen specialskolor samt möjligheten till ytterligare att anslaget Stöd till idrotten ökas med skolgång för vissa elever i specialskolan föreslår 760 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 regeringen att anslaget Specialpedagogiska skol- beräknas anslaget ökas med 760 miljoner kronor myndigheten ökas med 22 miljoner kronor 2010. i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med Den förändrade budgeteringen av idrottsstödet 22 miljoner kronor i förhållande till beräkningen föranleder en teknisk justering av utgiftstaket. i vårpropositionen. Samtidigt minskas anslaget För 2011 och 2012 beräknas anslaget Bidrag till Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och internationell och nationell ungdomsverksamhet skolbarnomsorg med motsvarande belopp. ökas av samma anledning med 165 miljoner kronor respektive år i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, Som en följd av regeringens satsning på trossamfund och fritid jämställdhet beräknas anslaget Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer ökas med Regeringen föreslår en utbyggnad av satsningen 15 miljoner kronor 2011 och 2012 i förhållande Skapande skola så att även årskurserna 4 till 6 till beräkningen i vårpropositionen. omfattas. Med anledning av detta föreslår Som en del av regeringens satsning på den regeringen att anslaget Skapande skola ökas med ideella sektorn föreslås ett tioårigt forsknings- 54 miljoner kronor 2010 till totalt 112 miljoner program om det civila samhället. För detta ända-

PROP. 2009/10:1

mål föreslår regeringen att 23 miljoner kronor och skredrisker i Göta Älvdalen, utvecklandet av anvisas på ett nytt anslag på statsbudgeten 2010. en ny höjddatabas samt länsstyrelsernas För 2011 och 2012 beräknas anslaget uppgå till regionala samordningsansvar för 24 miljoner kronor respektive 23 miljoner klimatanpassning. För att fullfölja dessa insatser kronor. Samtidigt minskas bl.a. anslaget Bidrag beräknar regeringen att anslaget ökas med till folkbildningen . 75 miljoner kronor 2012 i förhållande till För att stödja en världsjamboree, som är ett beräkningen i vårpropositionen. Vidare föreslår stort internationellt scoutläger, i Sverige 2011 regeringen att anslaget ökas med 17 miljoner föreslår regeringen att anslaget Bidrag till kronor 2010, bland annat för undersökningar av nationell och internationell ungdomsverksamhet ras- och skredrisker på andra ställen än Göta temporärt ökas med 15 miljoner kronor 2010. Älvdalen. För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med 17 miljoner kronor respektive år i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Sammantaget föreslår regeringen att anslaget Klimatanpassning ökas med 17 miljoner kronor Medelstilldelningen inom anslaget Europeiska 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 med 17 respektive 92 miljoner kronor i bör, utan påverkan på prognostiserade utgifter, förhållande till beräkningen i vårpropositionen. anpassas efter de bedömningar som kan göras För genomförandet av EG-direktivet om kring när utgifterna faktiskt uppkommer på upprättande av en infrastruktur för rumslig anslaget. Regeringen föreslår därför att anslaget information i Europeiska gemenskapen (Inspire) ökas med 25 miljoner kronor 2010. För 2011 och i svensk lagstiftning föreslår regeringen att 2012 beräknas anslaget ökas med 50 miljoner 50 miljoner kronor anvisas på ett nytt anslag på kronor respektive minskas med 106 miljoner statsbudgeten 2010. För 2011 och 2012 beräknas kronor i förhållande till beräkningen i anslaget Inspire uppgå till 50 miljoner kronor vårpropositionen. Föreslagna justeringar är av respektive år. budgetteknisk karaktär (se prop. 2009/10:1 I enlighet med forsknings- och innovationsutg.omr. 19, avsnitt 2.8.3). propositionen (prop. 2008/09:50) föreslår regeringen att anslaget Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och ökas med 12 miljoner kronor 2010. För 2011 och naturvård 2012 beräknas anslaget ökas med 12 miljoner kronor respektive år i förhållande till Sveriges klimatmål innebär att utsläppen för de beräkningen i vårpropositionen. verksamheter som inte omfattas av EU:s För fortsatt finansiering av havsmiljöutsläppshandelssystem ska minska med övervakningen föreslår regeringen att anslaget 40 procent till 2020 jämfört med 1990. En Miljöövervakning m.m. ökas med 15 miljoner tredjedel av klimatmålet ska uppfyllas med kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas flexibla mekanismer och regeringen bedömer att anslaget ökas med 15 miljoner kronor respektive det krävs ytterligare anslagsmedel för att nå år i förhållande till beräkningen i vårmålet. Anslaget Internationella klimatinve- propositionen. Samtidigt minskas anslaget steringar beräknas därför ökas med 200 miljoner Havsmiljö med motsvarande belopp. kronor 2012 i förhållande till beräkningen i Vidare beräknar regeringen att anslaget vårpropositionen. Havsmiljö ökas med 105 miljoner kronor 2012 Förutom insatser för att minska utsläppen av för att satsningen på havsmiljön som regeringen växthusgaser behövs åtgärder för att anpassa presenterade i propositionen En sammanhållen samhället till de klimatförändringar som svensk havspolitik (prop. 2008/09:170) ska oundvikligen kommer att ske. För att finansiera upprätthållas. Sammantaget föreslår regeringen vissa förebyggande och kunskapshöjande att anslaget Havsmiljö minskas med 15 miljoner insatser för att begränsa effekterna av klimat- kronor 2010. Anslaget beräknas minskas med förändringarna uppfördes anslaget Klimat- 15 miljoner kronor 2011 och ökas med anpassning på statsbudgeten för 2009. Under 90 miljoner kronor 2012 i förhållande till anslaget finansieras bl.a. undersökningar av ras- beräkningen i vårpropositionen.

PROP. 2009/10:1

För att möjliggöra utökad kemikalietillsyn, regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, snabbare handläggning av ansökningar om särskilt kommuners och landstings arbete med godkännande av bekämpningsmedel samt frivilliga energieffektiviseringsavtal, förstärkta säkerställa att Sverige fortsatt kan agera som en insatser för information, rådgivning, teknikav de mest drivande medlemsstaterna i upphandling och marknadsintroduktion, nätkemikaliearbetet inom EU och internationellt verksaktiviteter samt införande av ett stödföreslår regeringen att anslaget till Kemikalie- system med energikartläggningscheckar. För inspektionen ökas med 30 miljoner kronor 2010. detta ändamål föreslår regeringen att För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med 270 miljoner kronor anvisas på anslaget 30 miljoner kronor i förhållande till beräkningen Energieffektiviseringsprogram 2010. För 2011 och i vårpropositionen. Samtidigt minskas anslaget 2012 beräknas anslaget uppgå till 270 miljoner Sanering och återställning av förorenade områden kronor. med motsvarande belopp. I syfte att förstärka arbetet med att främja en Regeringen avser att under 2010 presentera en ökad energieffektivitet föreslår regeringen att proposition med förslag till ändrad instans- anslaget Statens energimyndighet ökas med ordning för vissa mål och ärenden enligt plan- 30 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 och bygglagen (1987:10) och miljöbalken. beräknas anslaget ökas med 30 miljoner kronor Till följd av detta föreslår regeringen att respektive år i förhållande till beräkningen i anslaget Sanering och återställning av förorenade vårpropositionen. områden minskas med 5 miljoner kronor 2010. Dagens politik för energieffektivisering om- För 2011 och 2012 beräknas anslaget minskas fattar åtgärder för bl.a. kommunal energi- och med 43 respektive 33 miljoner kronor på grund klimatrådgivning, utvecklingsinsatser för länsav detta. Samtidigt föreslår och beräknar styrelsernas energiomställningsarbete, insatser regeringen att anslagen Länsstyrelserna m.m. för informationsspridning om energieffektiv under utgiftsområde 1 Rikets styrelse och teknik samt teknikupphandling. För 2012 Sveriges Domstolar under utgiftsområde 4 Rätts- beräknar regeringen avsätta 140 miljoner kronor väsendet sammantaget ökas med motsvarande för regionala och lokala insatser för belopp. energieffektivisering, samt 115 miljoner kronor Sammantaget föreslår regeringen att anslaget för insatser för uthållig energianvändning. Detta Sanering och återställning av förorenade områden är en ökning med totalt 255 miljoner kronor i minskas med 35 miljoner kronor 2010. För 2011 förhållande till beräkningen i vårpropositionen. och 2012 beräknas anslaget minskas med 73 Då propositionen En sammanhållen klimatrespektive 63 miljoner kronor i förhållande till och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163) beräkningen i vårpropositionen. bedöms medföra en mängd ytterligare arbetsuppgifter för Statens energimyndighet föreslår regeringen att myndighetens anslag ökas Utgiftsområde 21 Energi med 50 miljoner kronor för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med 50 miljoner I propositionen En sammanhållen klimat- och kronor respektive år i förhållande till energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163, bet. beräkningen i vårpropositionen. Samtidigt 2008/09:NU25, rskr. 2008/09:301) föreslår minskas anslaget Energiforskning med motregeringen att ett mål om 20 procents effektivare svarande belopp. energianvändning till 2020 införs. Med anledning Sammantaget föreslås därmed anslaget Statens av detta mål, samt för att leva upp till de mål och energimyndighet ökas med 80 miljoner kronor förpliktelser som följer av EU:s så kallade 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas energitjänstedirektiv, bedömer regeringen att ett med sammanlagt 80 miljoner kronor respektive program för energieffektivisering bör genom- år i förhållande till beräkningen i vårproposiföras. tionen. Programmet bör tillföras sammanlagt 300 miljoner kronor per år under fem år. Regeringen föreslår att det nya programmet för energieffektivisering uppförs som ett nytt anslag på statsbudgeten 2010. Anslaget avser förstärkt

PROP. 2009/10:1

Utgiftsområde 22 Kommunikationer kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Regeringen avser att omreglera fordonsbesikt- Med anledning av den nya myndighetsningsmarknaden så att oberoende och själv- strukturen avvecklas Vägverket, Banverket och ständiga organ utför besiktningar i konkurrens. Statens institut för kommunikationsanalys den Den omreglerade bilprovningen föreslås 31 mars 2010. Därefter bildas två nya genomföras fr.o.m. halvårsskiftet 2010. Idag myndigheter, Trafikverket och Trafikanalys, sköter AB Svensk Bilprovning normgivnings- som finansieras inom motsvarande anslagsram. verksamheten, men från och med 2010 tar Myndighetsomorganisationen förväntas medföra Transportstyrelsen över detta uppdrag. Därför effektiviseringar på motsvarande 78 respektive föreslår regeringen att anslaget Transportstyrelsen 150 miljoner kronor 2011 och 2012. En del av ökas med cirka 10 miljoner kronor 2010. För besparingen beräknas återföras till utgifts- 2011 och 2012 beräknar regeringen att anslaget området och utgöra ett tillskott till infraökas med cirka 10 miljoner kronor i förhållande strukturområdet. Tillskotten beräknas till 28 till beräkningen i vårpropositionen. Samtidigt respektive 50 miljoner kronor för 2011 och 2012. minskas anslaget Väghållning med motsvarande Medlen kommer att fördelas lika mellan anslagen belopp. för banhållning respektive väghållning. Lågkonjunkturen innebär att det finns lediga Utgifterna för upphandling av betaltjänster resurser inom byggsektorn som kan användas för äldre personer och personer med för statliga investerings- och underhållsåtgärder funktionsnedsättning på landsbygden har blivit inom infrastrukturområdet. De i huvudsak högre än tidigare beräknat. Anslaget temporära åtgärderna ska i möjligaste mån Grundläggande betaltjänster föreslås därför ökas inriktas på byggnära projekt med god tillgång till med 22 miljoner kronor 2010. För 2011 och byggarbetskraft. Regeringen föreslår därför att 2012 beräknas anslaget ökas med 22 respektive anslagen för väghållning samt banhållning ökas 10 miljoner kronor i förhållande till beräkningen med sammantaget 900 miljoner kronor 2010. i vårpropositionen. Inom järnvägsområdet innebär tillskotten att Regeringen har för avsikt att överföra delar av redan pågående investeringsobjekt kommer att verksamheten vid Luftfartsverket till aktiekunna byggas både snabbare och mer rationellt. bolagsform. Av det skälet bör det i dag gällande På vägsidan finns det ett eftersatt underhåll som systemet där Luftfartsverket bidrar med medel kan åtgärdas genom tidigareläggningar av redan för att täcka underskotten vid de icke statliga planerade insatser. Förstärkta satsningar på flygplatserna upphöra. Mot den bakgrunden infrastrukturunderhåll och investeringar innebär föreslår regeringen att anslaget Driftbidrag till insatser som kan ge jobb redan på relativt kort icke-statliga flygplatser ökas med 22 miljoner sikt och de bidrar därför till att dämpa kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas sysselsättningsfallet. Tidigareläggningen innebär anslaget ökas med 22 miljoner kronor i att anslaget Väghållning kan minskas 2012 och förhållande till beräkningen i vårpropositionen. 2013. För 2012 beräknas anslaget minskas med Samtidigt minskas anslagen för väghållning 476 miljoner kronor i förhållande till beräk- respektive banhållning med sammantaget cirka ningen i vårpropositionen. 22 miljoner kronor. Anslaget Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk används för finansiering av de projekt och studier som ingår i det Utgiftsområde 23 Areella näringar, transeuropeiska transportnätverket för invester- landsbygd och livsmedel ingar i transportinfrastruktur. Ansökningar gällande väg- och järnvägsprojekt har varit Med anledning av regeringens forsknings- och framgångsrika och beviljats mer bidrag än innovationsproposition Ett lyft för forskning regeringen prognostiserat. Regeringen föreslår och innovation (prop. 2008/09:50, bet. därför att anslaget Från EG-budgeten 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) föreslår finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk ökas regeringen att anslaget Sveriges lantbruksmed 100 miljoner kronor 2010. För 2011 och universitet ökas med 74 miljoner kronor 2010. 2012 beräknas anslaget ökas med 100 miljoner För 2011 och 2012 beräknar regeringen att anslaget ökas med 76 respektive 87 miljoner

PROP. 2009/10:1

kronor i förhållande till beräkningen i vår- I mars i år beslutade Europeiska rådet om en propositionen. Europeisk ekonomisk återhämtningsplan. Som Under de kommande åren bedöms ersätt- en del av denna ökades tillgängliga medel i den ningar för viltskador öka. Ersättning betalas ut Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsenligt viltskadeförordningen (2001:724). Mot utveckling med särskilt fokus på breddenna bakgrund föreslår regeringen att anslaget bandsåtgärder. Regeringen föreslår därför att Ersättningar för viltskador m.m. ökas med anslaget Från EG-budgeten finansierade åtgärder 10 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 för landsbygdens miljö och struktur ökas med beräknas anslaget ökas med 10 miljoner kronor i 48 miljoner kronor för 2010. För 2011 och 2012 förhållande till beräkningen i vårpropositionen. beräknar regeringen att anslaget ökas med Regeringen föreslår en femårig satsning på 48 miljoner kronor i förhållande till beräkningen Sverige – det nya matlandet i syfte att i vårpropositionen. Regeringen föreslår också att marknadsföra Sverige som det nya matlandet i anslaget Åtgärder för landsbygdens miljö och Europa och att förbättra maten i den offentliga struktur minskas med 48 miljoner kronor 2010. sektorn. Till följd av detta föreslår regeringen att För 2011 och 2012 beräknar regeringen att anslaget Konkurrenskraftig livsmedelssektor ökas anslaget minskas med 48 miljoner kronor i med 10 miljoner kronor 2010. För 2011 och förhållande till beräkningen i vårpropositionen. 2012 beräknar regeringen att anslaget ökas med Utöver detta föreslår regeringen att Sverige 10 miljoner kronor i förhållande till beräkningen utnyttjar möjligheten att flytta ytterligare medel i vårpropositionen. från gårdsstödet till landsbygdsprogrammet. Vidare föreslår regeringen att skatten på Regeringen föreslår därför att anslaget Från EGhandelsgödsel avskaffas den 1 januari 2010. En budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens del av den uppburna skatten har tidigare miljö och struktur ökas med 81 miljoner kronor återförts till jordbruksnäringen. Till följd av att 2010. För 2011 och 2012 beräknar regeringen att skatten avskaffas bedömer regeringen att den anslaget ökas med 81 miljoner kronor i uppburna skatten bör återföras i ytterligare två förhållande till beräkningen i vårpropositionen. år. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Sammantaget innebär detta att regeringen anslaget Åtgärder för landsbygdens miljö och föreslår att anslaget Från EG-budgeten struktur ökas med 200 miljoner kronor 2010. För finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och 2011 beräknas anslaget ökas med 200 miljoner struktur ökas med 308 miljoner kronor 2010. För kronor i förhållande till beräkningen i 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med vårpropositionen. 308 miljoner kronor i förhållande till På grund av den svenska kronans försvagning beräkningen i vårpropositionen. gentemot euron och för att kompensera för förseningar i utbetalningen av gårdsstödet 2009 föreslår regeringen att anslaget Gårdsstöd och Utgiftsområde 24 Näringsliv djurbidrag m.m. ökas med 1 225 miljoner kronor 2010. Regeringen anser att det är centralt att stärka Med anledning av den så kallade hälso- entreprenörskap och företagande för grupper kontrollen av den gemensamma jordbruks- som är underrepresenterade och i sektorer där politiken har regeringen beslutat om följd- potentialen för ett ökat företagande är stor. ändringar i Sveriges landsbygdsprogram. Hälso- Därför föreslår regeringen att satsningen på kontrollen innebar ökade möjligheter att flytta kvinnors företagande bör fortsätta också under medel från gårdsstödet till landsbygds- 2010. Regeringen föreslår därför att anslaget programmet. Den obligatoriska överföringen av Näringslivsutveckling m.m. ökas med medel, den så kallade moduleringen, ökade i och 100 miljoner kronor 2010. Dessutom avser med hälsokontrollen. Regeringen föreslår med regeringen genomföra insatser för kulturella och anledning av detta att anslaget Från EG- kreativa näringar samt innovationsinsatser för budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens unga. Vidare bör ett nationellt välfärdsmiljö och struktur ökas med 178 miljoner kronor utvecklingsråd för att bland annat understödja 2010. För 2011 och 2012 beräknar regeringen att entreprenörskap inom vård och omsorg skapas. anslaget ökas med 178 miljoner kronor i Sammantaget föreslår regeringen med anledförhållande till beräkningen i vårpropositionen. ning av ovanstående att anslaget Näringslivs-

PROP. 2009/10:1

utveckling m.m. ökas med 150 miljoner kronor Med anledning av de bedömda sammantagna under 2010. För 2011 och 2012 beräknar effektiviseringsvinsterna för kommunsektorn av regeringen att anslaget ökas med 50 miljoner propositionen Högre krav och kvalitet i den nya kronor i förhållande till beräkningen i gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) beräknas vårpropositionen. anslaget Kommunalekonomisk utjämning mins- För att ytterligare stärka regeringens arbete kas med 675 miljoner kronor 2012 i förhållande med att marknadsföra Sverige som turistland till beräkningen i vårpropositionen. utomlands föreslår regeringen att anslaget Visit Den nya skollagen som regeringen avser att Sweden ökas med 50 miljoner kronor 2010. För lägga fram för riksdagen våren 2010 bedöms 2011 och 2012 beräknar regeringen att anslaget medföra vissa ekonomiska konsekvenser för ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till kommunsektorn. För att kompensera beräkningen i vårpropositionen. kommunsektorn för detta beräknas anslaget För att möjliggöra Sveriges deltagande i Kommunalekonomisk utjämning ökas med 30 European Space Agencys bärraketprogram miljoner kronor 2011 och med 60 miljoner Ariane föreslår regeringen att anslaget Rymd- kronor 2012, i förhållande till beräkningen i verksamhet ökas med 96 miljoner kronor 2010. vårpropositionen. För 2011 beräknar regeringen att anslaget ökas Under 2009 har stöd till kommuner för med 86 miljoner kronor i förhållande till skolgång för barn som avvisas eller utvisas beräkningen i vårpropositionen. Samtidigt belastat anslaget Kommunalekonomisk utjämminskas anslaget Verket för Innovationssystem: ning . Regeringen föreslår att så sker även under Forskning och utveckling under detta utgifts- 2010. Detta innebär att regeringen föreslår att område samt anslaget Särskilda utgifter inom anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas universitet och högskolor m.m. under utgifts- med 50 miljoner kronor 2010. Samtidigt minskas område 16 Utbildning och universitetsforskning. anslaget Ersättningar och bostadskostnader under I enlighet med vad som anfördes i regeringens utgiftsområde 8 Migration med motsvarande forsknings- och innovationsproposition Ett lyft belopp. för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) Till följd av Socialstyrelsens beslut att införa föreslår regeringen att anslaget Verket för HPV-vaccin i det allmänna barnvaccinations- Innovationssystem: Forskning och utveckling ökas programmet fr.o.m. den 1 januari 2010 föreslår med 49 miljoner kronor 2010. För 2011 och regeringen att kommunerna och landstingen 2012 beräknar regeringen att anslaget ökas med ersätts, i enlighet med den kommunala 49 miljoner kronor i förhållande till beräkningen finansieringsprincipen med 115 miljoner kronor i vårpropositionen. per år 2010–2012. Regeringen föreslår därför att I enlighet med ovannämnda proposition före- anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas slår regeringen att 50 miljoner kronor anvisas på med 115 miljoner kronor 2010. För 2011 och ett nytt anslag på statsbudgeten 2010. För 2011 2012 beräknas anslaget ökas med 115 miljoner och 2012 beräknas anslaget Bidrag till kommers- kronor i förhållande till beräkningen i ialisering av kunskap och innovation m.m. uppgå vårpropositionen. till 50 respektive 75 miljoner kronor. Den ändrade bas för kommunal fastighetsavgift som regeringen avser lägga fram förslag om för riksdagen i höst bedöms medföra Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till vissa ekonomiska konsekvenser. Som en följd kommuner därav föreslår regeringen att anslaget Kommunalekonomisk utjämning minskas med För att dämpa fallet i den kommunala 130 miljoner kronor, vilket motsvarar ökningen i sysselsättningen och mildra effekterna av den kommunernas intäkter. För 2011 och 2012 ekonomiska krisen föreslår regeringen att beräknas anslaget minskas med 130 miljoner statsbidragen till kommuner och landsting kronor i förhållande till beräkningen i tillfälligt ökar. Med anledning av detta föreslår vårpropositionen. regeringen att anslaget Kommunalekonomisk Regeringen föreslår även i denna proposition utjämning temporärt ökas med 4 miljarder en reform som syftar till att förbättra kronor 2010. pensionärernas disponibla inkomster. Förslaget består av en skattelättnad som beräknas innebära

PROP. 2009/10:1

att kommunernas skatteinkomster minskar med cirka 3 500 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 3 500 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till följd av reformen ökas med 3 500 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Åtgärden föranleder en teknisk justering av utgiftstaket. Nettoomslutningen inom utjämningsordningen för pendlare mellan Sverige och Danmark stiger med 283 miljoner kronor från och med 2010. Systemet innebär att staten erhåller en ersättning från Danmark. Regeringen föreslår därför att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 283 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med 283 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 7 707 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget ökas med 3 704 respektive 3 059 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Med anledning av att bidraget till kommunernas LSS-verksamhet blir högre än vad som tidigare beräknats föreslår regeringen att anslaget Statligt utjämningsbidrag för LSSkostnader ökas med 534 miljoner kronor 2010. För 2011 och 2012 beräknar regeringen att anslaget ökas med 549 miljoner kronor respektive år i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade tillämpas införanderegler 2009 (prop. 2007/08:88, bet. 2007/08:FiU26, rskr. 2007/08:186). Till följd av detta kommer summan av bidragen för utjämningen att överstiga summan av avgifterna. År 2009 var de sammanlagda bidragen närmare 15 miljoner kronor högre än de sammanlagda avgifterna. Regleringen av mellanskillnaden sker med ett års eftersläpning. Regeringen föreslår därför att anslaget Statligt utjämningsbidrag för LSSkostnader ökas med 15 miljoner kronor 2010. Samtidigt minskas anslaget Kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp.

PROP. 2009/10:1

Tabell 8.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Tabell 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2009 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012

Reformer

Växelkurskompensation för bidrag till internationella organisationer 174

PROP. 2009/10:1

Fortsättning av tabell 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2009 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012

Avveckling av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt

Höjd avräkning för EU-bistånd: Nytt program för östligt partnerskap -7 -14 -30

Skolgång för barn som avvisas eller utvisas, till utgiftsområde 25 -50

PROP. 2009/10:1

Fortsättning av tabell 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2009 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 350 -2 248 -4 767 -5 163

varav Bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning 360 360 360 Trygghet för företagare 372 348 348 1 Preciserade beräkningar av sjukförsäkringsreformen -4 352 -6 954 -7 468 Förstärkta insatser till personer som lämnar sjukförsäkringen 747 887 1 004

Ersättning till lotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 10 320 360 Kommunersättningar vid flyktingmottagande:

PROP. 2009/10:1

Fortsättning av tabell 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2009 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012

Fördelning av medel m.a.a. forsknings- och innovationspropositionen 2008 från anslaget Särskilda utgifter universitet och högskolor m.m. -1 616 - 1 916 -2 416 Strategiska områden till lärosäten och Vetenskapsrådet 500 800 1 300 Medel för forskning och forskarutbildning till lärosäten 1 066 1 066 1 066 Fördelning av forskningsmedel beslutade i budgetpropositionen för 2007 från anslaget Särskilda utgifter universitet och

2

PROP. 2009/10:1

Fortsättning av tabell 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2009 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012

Havsmiljö: Havsmiljöövervakning -15 -15 -15 Förlängd havsmiljösatsning 105 Ökad kemikalietillsyn och bekämpningsmedelsprövning 30 30 30 Sanering: Ökad kemikalietillsyn och bekämpningsmedelsprövning -30 -30 -30 Sanering: Ändrad instansordning PBL- och miljömål, till utgiftsområde 4 -5 -43 -33

varav Fördelning av medel till SLU fr.o.m. 2010 m.a.a. forsknings- och

PROP. 2009/10:1

Fortsättning av tabell 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen i förhållande till 2009 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012

Fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för bl.a. donation, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler, till utgiftsområde 9 -74 -74 -74 Reglering av kommunbidraget till följd av ändrad bas för 2 kommunal fastighetsavgift -130 -130 -130

Reglering av kommunbidraget till följd av reform som syftar till 2 att förbättra pensionärernas disponibla inkomster 3 500 3 500 3 500 Utjämningsbelopp till följd av att riksdagen godkänt ett avtal 2 mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor 283 283 283 2

3

Skillnader mellan anslagseffekt och utgiftseffekt 195 268 306

Summa ökningar av takbegränsade utgifter 12 572 19 485 14 117 11 848

2

Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket 548 4 947 4 962 4 962

Ökning av takbegränsade utgifter exklusive tekniska justeringar

4

12 024 14 539 9 155 6 886

1 Anslagsminskningen avser endast den del av den tidigare beslutade sjukförsäkringsreformen som avser utfasningen av tidsbegränsad sjukersättning och begränsningen av antalet dagar med sjukpenning. Se vidare avsnitt 8.2.2. 2 Anslagsförändring som motiverar teknisk justering av utgiftstaket. Se avsnitt 4.6 för en genomgång av tekniska justeringar av utgiftstaket. I tabellen ovan ingår inte posten Kostnadsmässig budgetering som återfinns i tabell 4.4. 3 Utgiftseffekt och anslagseffekt skiljer sig åt i några fall. Det gäller äldreomsorgssatsningen under utgiftsområde 9, satsningen på energieffektivisering under utgiftsområde 21 och omfördelningen av utbildningsplatser 2012 till följd av förslaget om utökade utbildningsplatser in högskolan under utgiftsområde 16. Dessutom permanentas från 2011 den omfördelning av högskoleplatser som föreslogs i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (2008/09:97). Utgiftseffekten av denna omfördelning är 93 miljoner kronor. 4 Motsvarar förändring av utrymmet under utgiftstaket.

PROP. 2009/10:1

8.2.2 Övriga utgiftsförändringar jämfört utgifterna inom utgiftsområde 14 med 2009 års ekonomiska Arbetsmarknad och arbetsliv reviderats ned vårproposition med ca 3 miljarder kronor 2010, 5 miljarder kronor 2011 och 3 miljarder kronor 2012. Den I avsnitt 8.2.1 redovisas effekten av nya förslag främsta orsaken till nedrevideringen är att de till utgiftsförändringar i form av utgifts- underliggande utgifterna för arbetsmarknadsreformer och förslag till finansiering. I detta politiska program revideras ned. Därutöver har avsnitt redovisas förändringen av utgifts- prognosen för antalet tim- och deltidsramarna 2010–2012 till följd av andra faktorer. arbetslösa reviderats ned för hela prognosperioden. Pris- och löneomräkning av anslag för Sammantaget medför de makroekonomiska förvaltnings- och investeringsändamål förändringarna att takbegränsade utgifterna I 2009 års ekonomiska vårproposition gjordes minskar med 3,0 miljarder kronor 2010, en slutlig pris- och löneomräkning för 2010 7,0 miljarder kronor 2011 och 3,8 miljarder och en preliminär pris- och löneomräkning för kronor 2012 i förhållande till bedömningen i 2011 och 2012. I denna proposition revideras vårpropositionen. 87 den preliminära pris- och löneomräkningen för 2011 och 2012 ned något. Den reviderade Volymer preliminära pris- och löneomräkningen leder Utgifterna för 2009–2012 har också förändrats till att anslagen minskar med cirka jämfört med beräkningen i 2009 års 0,2 miljarder kronor 2011 och med ekonomiska vårproposition till följd av nya 0,3 miljarder kronor 2012 i förhållande till prognoser för volymer inom främst beräkningen i vårpropositionen. regelstyrda transfereringssystem. Jämfört med 2009 års ekonomiska Övriga makroekonomiska förändringar vårproposition beräknas volymerna i både I jämförelse med 2009 års ekonomiska vår- sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning proposition har anslag som styrs av den bli betydligt lägre, se tabell 8.11. Utgiftsmakroekonomiska utvecklingen justerats med minskningen redovisas i tabell 8.8 och fördelas hänsyn tagen till det bedömda makro- under rubrikerna beslut/reformer och volymekonomiska läget som presenteras i denna förändringar. Anledningen till att utgiftsproposition (se avsnitt 6). Justeringen berör effekten av de nedreviderade volymerna delvis huvudsakligen ett trettiotal anslag för trans- redovisas som reform är att regeringen i denna fereringsändamål. proposition preciserar den del av utgifts- De makroekonomiska förutsättningarna har effekten av den tidigare beslutade sjukförgenerellt sett reviderats i förhållandevis liten säkringsreformen (prop. 2007/08:136, bet. utsträckning sedan 2009 års ekonomiska 2007/08:sfu12, rskr. 2007/08:225) som avser vårproposition. Bedömningen av pris- och utfasningen av tidsbegränsad sjukersättning löneutvecklingen, som med viss eftersläpning och begränsningen av antalet dagar med påverkar flera transfereringar till hushåll, är i sjukpenning (se även avsnitt 8.2.1). Någon stort sett oförändrad jämfört med vår- explicit precisering av denna utgiftseffekt har propositionen. Inkomstindex revideras ned inte redovisats tidigare, utan endast inkluderats något 2011 och 2012, vilket leder till lägre i uppskattningarna av reformens totala effekt, utgifter för inkomstgrundande pensioner i dock med ett lägre belopp än vad som nu ålderpensionssystemet. Den största utgifts- bedöms. Det finns nu mer tillförlitliga påverkande makroekonomiska revideringen prognoser på hur många personer som bedöms ha skett inom arbetsmarknads- kommer att lämna sjukförsäkringen till följd området. Bortsett från de reformer som av reformen och regeringen väljer därför att i föreslås och aviseras i denna proposition har denna proposition redovisa en bedömning av effekten som ett beslut.

87 Metoden för pris- och löneomräkningen beskrivs närmare i avsnitt 8.2.3.

PROP. 2009/10:1

Tabell 8.11 Volymer 2009–2012

Förändring jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes Utgiftsområde 2009 2010 2011 2012 10 Antal sjukpenningdagar, 37,3 32,5 32,5 32,7 (netto), miljoner (-1,3) (-0,8) (-0,9) (-2,5)

10 Antal personer med 490 903 444 637 392 814 358 949 sjukersättning (-1 600) (-25 687) (-38 942) (-38 989)

10 Antal personer med 24 254 25 163 26 500 28 010 aktivitetsersättning (-36) (215) (953) (2 031)

ÅP Antal personer med 1 683 500 1 747 000 1 811 200 1 872 3 00 tilläggspension (- 5 900) (-14 100) (-20 300) (-27 200)

ÅP Antal personer med 696 700 821 900 948 000 1 070 200 inkomstpension (-5 400) (-13 800) (-19 500) (-26 200) Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt. Endast ett urval med större förändringar redovisas i tabellen.

De nedreviderade volymerna i sjukförsäkringen, särskilt grundavdrag till pensionärer, breddad bas som inte direkt följer av sjukförsäkrings- för kommunal fastighetsavgift och höjd reformen, beräknas leda till att utgifterna inom nettoomslutning inom utjämningsordningen för utgiftsområde 10 Trygghet vid sjukdom och pendlare mellan Sverige och Danmark. Desshandikapp revideras ned med i genomsnitt drygt utom justeras utgiftstaket tekniskt för högre 1 miljard kronor 2010, 2011 och 2012. omslutning inom LSS-systemet, bruttobud- Antalet personer med inkomstpension och getering av visst tidigare nettofinansierat stöd till tilläggspension revideras ned jämfört med idrotten samt införandet av kostnadsmässig vårpropositionen. Dessa volymförändringar budgetering. Sammantaget innebär denna typ av inom ålderspensionssystemet vid sidan av förändringar att de takbegränsade utgifterna statsbudgeten beräknas bidra till att utgifterna minskar med 1,7 miljarder kronor 2009, samt revideras ned med 2,1 miljarder kronor 2010, ökar med 3,7, 4,1 och 4,4 miljarder kronor för 2,9 miljarder kronor 2011 och 3,9 miljarder 2010, 2011 och 2012 . Enligt praxis avrundas de 88 kronor 2012 i förhållande till bedömningen i tekniska justeringarna till hela miljarder, vilket vårpropositionen. Prognosen för pensions- innebär att utgiftstaket justeras ned 2 miljarder utgifterna är dock behäftad med stor osäkerhet. kronor 2009 och upp 4 miljarder kronor 2010, Anledningen är att stora årskullar väntas gå i 2011 och 2012 2 . pension framöver och utgifterna påverkas i hög grad av om dessa beslutar att skjuta upp eller Minskning av anslagsbehållningar tidigarelägga pensionsavgången något. Statliga myndigheter har vissa möjligheter att Sammantaget innebär revideringarna av omfördela sina utgifter över tiden. Medel på volymerna att de takbegränsade utgifterna ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår minskar med 2,6 miljarder kronor 2010, kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. 2,6 miljarder kronor 2011 och 3,5 miljarder Det innebär att en myndighet utöver anvisade kronor 2012 i förhållande till beräkningen i anslagsmedel även kan använda tidigare sparade vårpropositionen (se tabell 8.8). anslagsmedel, vilket ger en viss flexibilitet i planeringen. Myndigheter har också möjligheter Tekniska förändringar att inom vissa gränser låna av efterföljande års Vissa reformer och förändringar som regeringen anslag. Förskjutningar av detta slag redovisas föreslår i denna proposition föranleder en som en för alla ramanslag gemensam beräkningsteknisk justering av utgiftstaket för staten (se post benämnd Minskning av anslagsbehållningar, även avsnitt 4.4). Flertalet av dessa är reformer vilken ingår i de takbegränsade utgifterna. eller andra förändringar som föranleder en justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Statsbidragen till kommuner och landsting justeras och utgiftstaket justeras 88 tekniskt i motsvarande grad på grund av höjt Förslaget till utgiftstak för 2012 i denna proposition är lagt med hänsyn tagen till de tekniska justeringarna.

PROP. 2009/10:1

Myndigheternas förbrukning av anslagsbehåll- utgångspunkt vid fastställandet av ningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör kompensationen för kostnadsutvecklingen. en betydande osäkerhet i beräkningen av de – Särskilja statsmakternas ansvar inom ramen takbegränsade utgifterna. I förhållande till för den statliga budgetprocessen från frågor vårpropositionen har utgiftsprognoserna gene- som det ankommer på staten som rellt justerats ned mer än anslagna medel, vilket arbetsgivare att förhandla om i likhet med innebär att förbrukningen av anslagsbe- andra parter på arbetsmarknaden. hållningarna revideras ned med ca 5 miljarder kronor 2010, ca 3 miljarder kronor 2011 och ca För att möjliggöra en långtgående delegation till 4 miljarder kronor 2012. myndigheterna och för att undvika intrång eller inblandning i lönerörelsen var det angeläget för Övrigt regeringen att skapa ett system för pris- och Revideringar av utgifterna kan föranledas av nya löneomräkning där myndigheterna genom sitt prognosmetoder, justeringar till följd av ny handlande inte skulle kunna påverka kompeninformation, korrigeringar av tidigare gjorda fel sationen. Grunden för systemet har sedan dess samt regeländringar utom regeringens direkta varit att det är de beslutade anslagsnivåerna för kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. myndigheternas verksamhet som ska pris- och Sammantaget beräknas dessa övriga faktorer leda löneomräknas. De kostnader som ska räknas om till att utgifterna revideras ned med i genomsnitt är löner, hyror och övriga förvaltningskostnader. drygt 6 miljarder kronor per år 2010, 2011 och Vid omräkningen används separata index för 2012. Orsaken till nedrevideringen är främst att prisutvecklingen inom de tre nämnda utgiftsutgifterna till ålderspensionssystemet nu beräk- grupperna. Transfereringar inom myndighetsnas bli betydligt lägre än i vårpropositionen. Det anslag räknas inte om inom ramen för pris- och förklaras av att utgifterna inom ålderpensions- löneomräkningssystemet. systemet nu beräknas med balansering, samt 3- Därtill ska systemet bidra till att skapa förutårs glidande medelvärde av AP-fondernas sättningar för en produktivitetsutveckling som värdetillgångar, medan det i vårpropositionen motsvarar den som uppnås i den privata sektorn. beräkningstekniskt antogs ett balanstal på Därför reduceras löneindex med ett produk- 1,0000. För 2011 och 2012 gör dock regeringen i tivitetsavdrag som motsvarar produktivitetsdenna proposition ett beräkningstekniskt utvecklingen i den privata tjänstesektorn. antagande som begränsar pensionsminskningen Systemet med pris- och löneomräkning är ett 2011 och 2012. generellt system med en automatisk beräkning. 89 Systemet tar således inte direkt hänsyn till den faktiska utgiftsutvecklingen under det enskilda 8.2.3 Pris- och löneomräkning anslaget.

Principerna för pris- och löneomräkningen Index för löneandelen När pris- och löneomräkningen fick sin nuva- För omräkningen av löneandelen beräknar Starande form angavs följande syften med de nya tistiska centralbyrån (SCB) varje år ett arbetsbudgeteringsprinciperna (prop. 1992/1993:100): kostnadsindex (AKI) avseende utvecklingen för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Om inte – Myndigheternas verksamhet ska prövas Arbetsgivarverket meddelar att särskilda avsättsom en helhet och att anslagsnivån är ett ningar gjorts i avtalen för vissa verksamhetsomuttryck för beslutad och förväntad råden och/eller yrkeskategorier får normalt alla ambitionsnivå i verksamheten. anslag samma omräkningsindex. Omräkningsin- – Den allmänna prisutvecklingen inom den dexet minskas därefter med produktivitetsavdrakonkurrensutsatta sektorn ska utgöra get. Produktivitetsavdraget motsvarar genomsnittet av de senaste tio årens produktivitetsutveckling inom den privata tjänstesektorn enligt SCB:s nationalräkenskaper. För omräkningen av 89 Antagandet görs i avvaktan på Försäkringskassans och löner 2010 har omräkningstalet 4,43 procent Pensionsgruppens fortsatta undersökningar av möjligheten att införa använts för samtliga anslag. någon form av begränsningsregel i syfte att förhindra alltför stora variationer i pensionerna.

PROP. 2009/10:1

Index för hyresandelen

Tabell 8.12 Pris- och löneomräkning för 2010

Miljoner kronor Lokalhyror som inte kan omförhandlas under Ursprunglig Pris- och det kommande budgetåret räknas i pris- och statsbudget löneomräklöneomräkningen om med ett index som 1 Utgiftsområde 2009 ning till 2010 motsvarar 70 procent av konsumentprisindex- 1 Rikets styrelse 11 290 386 2 Samhällsekonomi och

Omräkningen för hyresavtal som kan omför- 6 Försvar och samhällets handlas bygger på prisutvecklingen under perio- krisberedskap 44 186 2 117 den från det att avtalet tecknades till det att av- 7 Internationellt bistånd 983 31 8 Migration 2 512 89 talet ska omförhandlas. Detta omräkningstal är 9 Hälsovård, sjukvård och individuellt för varje berört anslag och beräknas social omsorg 2 381 71 utifrån den lokala hyresutvecklingen i det 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 7 063 250 aktuella området. 13 Integration och jämställdhet 93 3 Omräkning av övriga förvaltningskostnader 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 5 610 202 För omräkningen av övriga förvaltningskostna- 16 Utbildning och der används samma index för, i princip, alla universitetsforskning 44 110 1 345

anslag som pris- och löneomräknas. Detta index 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 854 280 fastställs genom en sammanvägning av flera 18 Samhällsplanering, index från SCB avseende utgifter som bostadsförsörjning, byggande samt förekommer vid myndighetsutövning. För konsumentpolitik 899 29 omräkningen av övriga förvaltningskostnader 19 Regional tillväxt 7 0 2010 har omräkningstalet 1,55 procent använts 20 Allmän miljö- och naturvård 1 333 35 för samtliga anslag. 21 Energi 1 383 27 22 Kommunikationer 38 210 -4 23 Areella näringar, landsbygd

1 Ursprunglig statsbudget 2009 är den bas som används vid beräkning av prisoch löneomräkningen för 2010. Den ursprungliga statsbudgeten per utgiftsområde som redovisas i denna tabell innehåller enbart de anslag inom respektive utgiftsområde som pris- och löneomräknas. Källa: Egna beräkningar.

I tabell 8.12 visas pris- och löneomräkningen för 2010 per utgiftsområde. Pris- och löneomräkningen för varje anslag framgår av den härledningstabell som finns i respektive anslagsavsnitt. Regeringen har för avsikt att under 2010 genomföra en översyn av försvarsprisindex (FPI). FPI är den speciella pris- och löneomräkningsmetod vilken tillämpas på försvarets anslag (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:237). Syftet med översynen är att utreda huruvida indexet återspeglar dagens kostnadsutveckling inom försvarsområdet.

PROP. 2009/10:1

8.3 Uppföljning statsbudgetens 2008/09:183 och prop. 2008/09:124, bet. utgifter och takbegränsade 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) samt utgifter 2009 förslagen i propositionen Hösttilläggsbudget för

2009 (prop. 2009/10:2). Utöver detta inkluderar I detta avsnitt redovisas prognosen för statsbud- prognoserna även effekter av nya volym-

getens utgifter och de takbegränsade utgifterna prognoser i rättighetsstyrda transfererings-

2009 jämfört med den ursprungliga statsbudge- system samt förändrade makroekonomiska förten. Prognosen för statsbudgetens inkomster utsättningar m.m.

2009 redovisas i avsnitt 7.3 och prognosen för statsbudgetens saldo redovisas i avsnitt 9.1.

Tabell 8.13 Statsbudgetens utgifter 2009

I statsbudgeten för 2009 uppgick utgifterna på Miljarder kronor utgiftsområdena till 766,4 miljarder kronor. I Differens prognos – den aktuella prognosen beräknas utgifterna till Statsbudget 1 Prognos statsbudget 792,9 miljarder kronor, dvs. 26,4 miljarder Utgifter exkl. utgiftsområde

kronor högre (se tabell 8.13). 2 26 Statsskuldsräntor m.m. 732,6 755,3 22,7 De takbegränsade utgifterna beräknades i Utgiftsområde 26

statsbudgeten för 2009 till 953,4 miljarder 2 Statsskuldsräntor m.m. 33,8 37,5 3,7 kronor. Då riksdagen beslutat att utgiftstaket för Summa utgiftsområden 766,4 792,9 26,4

staten 2009 ska vara 991 miljarder kronor Ålderspensionssystemet vid innebar detta att budgeteringsmarginalen beräk- sidan av statsbudgeten 220,7 220,0 -0,7

nades uppgå till 37,6 miljarder kronor. I den nu

3

Takbegränsade utgifter 953,4 975,3 22,0

aktuella prognosen beräknas de takbegränsade Budgeteringsmarginal 37,6 13,7 -24,0

utgifterna uppgå till 975,3 miljarder kronor för Utgiftstak för staten 991,0 989,0 -2,0 samma år (se tabell 8.13). Samtidigt har Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.

utgiftstaket tekniskt justerats ner till 989 1 Statsbudgeten för 2009 enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU10, rskr. miljarder kronor (se avsnitt 4.5). Budgeterings- 2008/09:154).

marginalen för 2009 har minskat kraftigt jämfört 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 3 I de takbegränsade utgifterna ingår ej utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. med beräkningen i budgetpropositionen och

beräknas nu bli 13,7 miljarder kronor. Att I tabell 8.15 redovisas av riksdagen beslutade utgifterna bedöms bli högre än i den ramar för utgiftsområdena, redan anvisade medel ursprungliga statsbudgeten för 2009 beror till på tilläggsbudget för 2009 och förslag i stor del på den ekonomiska krisen som gett propositionen Hösttilläggsbudget för 2009 upphov till betydligt högre utgifter under bl.a. (prop. 2009/10:2) summerade per utgiftsutgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv område, de prognostiserade utgifterna för som en följd av att fler personer erhåller respektive utgiftsområde samt för ålderspenarbetslöshetsersättning samt den kraftiga sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. utbyggnaden av arbetsmarknadspolitiken efter För vissa utgiftsområden avviker aktuella det att den ekonomiska krisen slog till. Även utgiftsprognoser väsentligt från de medel utgifterna under utgiftsområde 25 Allmänna riksdagen ursprungligen anvisade i statsbudgeten bidrag till kommuner bedöms bli betydligt högre för 2009 (se diagram 8.2). Nedan redogörs för de än vad som beräknades i statsbudgeten till följd viktigaste orsakerna till avvikelserna per av de extra tillskott som ska betalas ut till utgiftsområde. De volymer som ligger till grund kommunsektorn 2009 för att dämpa fallet i för aktuella prognoser avseende transfereringssysselsättningen i kommunerna och landstingen anslagen redovisas i tabell 8.7 i avsnitt 8.1.3. och bidra till att viktiga välfärdstjänster upprätthålls.

I prognoserna har hänsyn tagits till riksdagens beslut med anledning av förslagen i 2009 års

proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr.

2008/09:311), riksdagens beslut med anledning av tidigare förslag om tilläggsbudgetar för 2009

(prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr.

PROP. 2009/10:1

1

Diagram 8.2 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2009 och ursprungligt anvisade medel på statsbudgeten för 2009 för vissa utgiftsområden

Miljarder kronor

4 Rättsväsendet 1,2

6. Försvar samt beredskap -2,4 mot sårbarhet

10 Ekonomisk trygghet vid -3,2 sjukdom och handikapp

14 Arbetsmarknad och 9,0 arbetsliv

1,8

22 Kommunikationer

24 Näringsliv 1,3

25 Allmänna bidrag till 14,6 kommuner

26 Statsskuldsräntor m.m. 3,7

-6,0 -4,0 -2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0

1 Ursprunglig statsbudget enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU10, rskr. 2008/09:154).

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet medel främst beroende på en ökad Utgifterna bedöms bli ca 1,2 miljarder kronor ärendetillströmning. Även för dessa anslag har högre än ursprungligt anvisade medel i finansiering skett genom höjd anslagskredit för statsbudgeten. Utgiftstrycket är högt för ett 2009. flertal anslag i rättskedjan. För att komma till rätta med underskotten För anslag 1:1 Polisorganisationen är inom utgiftsområdet föreslår regeringen i prognosen ca 0,7 miljarder kronor högre än propositionen Hösttilläggsbudget för 2009 att anvisade medel i statsbudgeten till följd av bl.a. flera anslag inom utgiftsområdet ökas (prop. högre utgifter för personal. Finansiering av 2009/10:2). De största ökningarna avser underskottet har skett genom att anslagen 1:1 Polisorganisationen , 1:5 Sveriges anslagssparande från 2008 har fått användas, Domstolar , 1:6 Kriminalvården och 1:12 Rättsliga höjd anslagskredit och tillskott enligt förslag i biträden m.m . Sammantaget föreslås anslagen

2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. under utgiftsområdet ökas med ca 1,4 miljarder 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr. kronor. 2008/09:311). Även för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar, 1:6 Kriminalvården och 1:12 Rättsliga biträden m.m. är prognosen högre än anvisade

PROP. 2009/10:1

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets Prognosen för anslaget 1:2 Aktivitets- och krisberedskap sjukersättningar m.m. har reviderats ner med ca Utgifterna bedöms bli ca 2,4 miljarder kronor 0,8 miljarder kronor, främst till följd av att lägre än ursprungligt anvisade medel i antalet personer som erhåller tidsbegränsad sjukstatsbudgeten. Prognosen för ett flertal anslag och aktivitetsersättning har minskat snabbare än har reviderats ner. Bland annat har prognosen beräkningen i statsbudgeten. för anslag 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser reviderats ner med 0,4 miljarder kronor till följd Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av att kostnaderna för pågående och planerade Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ca insatser bedöms bli lägre än bedömningen i 9,0 miljarder kronor högre än ursprungligt statsbudgeten. anvisade medel i statsbudgeten beroende på att Prognosen för anslaget 1:1 Förbands- prognosen för flera anslag reviderats upp. verksamhet och beredskap har reviderats ner med Upprevideringarna beror huvudsakligen på det ca 1,0 miljard kronor jämfört med anvisade försämrade arbetsmarknadsläget och de medel i statsbudgeten. En förklaring till satsningar som regeringen genomfört för att nedrevideringen är övergången till kostnads- förstärka arbetsmarknadspolitiken. mässig anslagsavräkning för myndigheternas Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning förvaltningsutgifter som innebär att prognosen och aktivitetsstöd har reviderats upp med ca för anslaget revideras ned med ca 0,4 miljarder 8,5 miljarder kronor till följd av att antalet kronor. Vidare har prognosen reviderats ner till arbetslösa och antalet deltagare i arbetsföljd av att Försvarsmakten utbildar färre marknadspolitiska program har ökat kraftigt värnpliktiga under 2009 än vad som antogs i den jämfört med bedömningen i statsbudgeten. ursprungliga statsbudgeten och att det pågående Anslaget ökades enligt förslag i 2009 års effektiviseringsarbetet gör att viss verksamhet proposition om vårtilläggsbudget (prop. ligger nere under 2009. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr. Även prognosen för anslaget 1:4 Vidmakt- 2008/09:311). hållande, avveckling m.m. av materiel och Även anslaget 1:11 Bidrag till löneanläggningar har reviderats ner med 0,7 miljarder garantiersättning har reviderats upp kraftigt kronor 2009 bl.a. till följd av att en särskild jämfört med anvisade medel i statsbudgeten. inbetalning av Sveriges tullavgift till EU under Prognosen är totalt uppreviderad med utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska 2,3 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten. gemenskapen ska finansieras genom en Upprevideringen är en direkt följd av det neddragning av anslaget. försämrade ekonomiska läget som leder till fler Slutligen har anslaget 1:3 Anskaffning av konkurser och företagsrekonstruktioner vilket materiel och anläggningar reviderats ner med ökar den utbetalda lönegarantiersättningen. 0,2 miljarder kronor jämfört med anvisade medel Detta framgår av utfallet för första halvåret 2009 i statsbudgeten till följd av en utgiftsbegränsning som varit mycket högt. Anslaget ökades enligt i Försvarsmaktens regleringsbrev. förslag i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99, bet. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 2008/09:FiU21, rskr. 2008/09:311) och föreslås och handikapp ökas ytterligare i propositionen om Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ca Hösttilläggsbudget för 2009 (prop. 2009/10:2). 3,2 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statsbudgeten. Detta förklaras Utgiftsområde 22 Kommunikationer främst av att antalet sjukdagar 2009 bedöms bli Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ca färre än vad som antogs i beräkningen i 1,8 miljarder kronor högre än ursprungligt statsbudgeten, vilket medför att utgifterna för anvisade medel i statsbudgeten. Upprevideanslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ringarna jämfört med statsbudgeten beror bl.a. revideras ned med ca 2,8 miljarder kronor. Det på de infrastruktursatsningar på drift och färre antalet sjukdagar beror bl.a. på att antalet underhåll av vägar och järnvägar som beslutats långa sjukfall som avslutas är högre än efter förslag i propositionen Åtgärder för jobb bedömningen i statsbudgeten. och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) och som föreslås i propositionen Hösttilläggsbudget för

PROP. 2009/10:1

2009 (prop. 2009/10:2). Tillsammans innebär som en effekt av övergången till kostnadsmässig dessa båda tillskott 0,8 miljarder kronor i ökade avräkning för myndigheternas förvaltningsutgifter på anslagen 1:2 Väghållning och utgifter. Effekten på statsbudgetens saldo 2009 statsbidrag samt 1:4 Banverket Banhållning och är sammantaget neutral då de ökade utgifterna sektorsuppgifter . under utgiftsområdet motsvaras av minskade Överföringen av verksamheten vid Banverket utgifter under övriga utgiftsområden samt av Produktion till ett av staten helägt aktiebolag förändring av posterna Myndigheters m.fl. ininnebär att det uppstår vissa omställnings- och utlåning i Riksgäldskontoret respektive kostnader och ett underskott i Banverkets Kassamässig korrigering på statsbudgeten. myndighetskapital som behöver täckas. I Prognosen för anslaget 1:1 Räntor på propositionen Hösttilläggsbudget för 2009 statsskulden har sammantaget reviderats ner med (prop. 2009/10:2) föreslås därför att anslaget 1:4 1,2 miljarder jämfört med anvisade medel i Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas statsbudgeten. Förklaringen är främst lägre med 1,0 miljarder kronor. räntenivåer i förhållande till bedömningen i statsbudgeten, vilket dock delvis motverkas av Utgiftsområde 24 Näringsliv högre valutaförluster. Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ca 1,3 miljarder kronor högre än ursprungligt Förändring av anslagsbehållningar anvisade medel på statsbudgeten. Huvud- I statsbudgeten för 2009 var den beräknade förförklaringen till de högre utgifterna är det brukningen av anslagsbehållningar inte fördelad kapitaltillskott som beslutats efter förslag i per utgiftsområde, utan redovisades under pospropositionen Nyemission i SAS AB (publ) ten Minskning av anslagsbehållningar. De totala (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. utgifterna redovisades i statsbudgeten som sum- 2008/09:192) till SAS AB för att svenska staten man av utgiftsramarna och beräkningsposten skulle delta i bolagets nyemission. Kapital- Minskning av anslagsbehållningar. Denna betillskottet innebar att utgifterna ökade med räkningspost uppgick i statsbudgeten för 2009 1,3 miljarder kronor jämfört med de i till -2,4 miljarder kronor. statsbudgeten anvisade medlen. I den aktuella prognosen för innevarande budgetår ingår emellertid förändringen av an- Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner slagsbehållningar under respektive utgifts- Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ca område. Förändringen av anslagsbehållningarna 14,6 miljarder kronor högre än ursprungligt under 2009 kan nu därför beräknas som skillnaanvisade medel i statsbudgeten. De högre den mellan prognostiserat utfall och anvisade utgifterna förklaras främst dels av ett tillfälligt medel, med hänsyn tagen till förslag till tilläggskonjunkturstöd till kommuner och landsting budget, indragningar av anslagsmedel och medsom beslutats efter förslag i 2009 års proposition givna överskridanden (se tabell 8.14). om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99, bet. Statsbudgetens utfall 2008 visar att anslagsbe- 2008/09:FiU21, rskr. 2008/09:311), vilket ökade hållningarna på ramanslag uppgick till 37,0 milutgifterna med 7 miljarder kronor, dels av att jarder kronor vid årsskiftet 2008/09. Under 2009 stödet föreslås ökas med ytterligare 7 miljarder kommer anslagssparandet att öka jämfört med kronor i propositionen Hösttilläggsbudget för 2008 i den mån utgifterna är lägre än anvisade 2009 (prop. 2009/10:2), varav 1 miljard kronor medel på statsbudgeten för 2009, eller minska i avsätts till landstingen för att minska effekterna den mån utgifterna överstiger anvisade medel på den ordinarie hälso- och sjukvården i eller till följd av beslut om indragningar. anslutning till influensapandemin. Stödet uppgår I enlighet med de beslut om tilläggsbudget därmed till sammanlagt 14 miljarder kronor. som riksdagen har fattat för 2009 har anvisade medel ökat med sammanlagt 26,5 miljarder Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. kronor. I propositionen Hösttilläggsbudget för Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ca 2009 (prop. 2009/10:2) föreslås ökade anslag om 3,7 miljarder kronor högre än ursprungligt totalt 12,6 miljarder kronor (exklusive anvisade medel i statsbudgeten. Revideringen statsskuldsräntor). De hittills beslutade beror till stor del på den ökning om 5,1 miljarder indragningarna av anslagsmedel uppgår till kronor som belastar anslaget 1:4, 20,9 miljarder kronor, varav merparten berör Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning

PROP. 2009/10:1

rättighetsstyrda transfereringsanslag som till exempel anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 samt anslag 1:2 Studiemedel m.m. under utgiftsområde 15. Skillnaden mellan totalt anvisade medel på ramanslag inklusive tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget och prognostiserade utgifter för ramanslag beräknas nu till 32,5 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor). Därmed beräknas anslagsbehållningarna minska med 4,5 miljarder kronor mellan årsskiftet 2008/09 och årsskiftet 2009/10.

Tabell 8.14 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2009

Miljarder kronor Ramanslag (från samtliga belopp har utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. exkluderats)

1

Ingående ramöverföringsbelopp 37,0

+ Anvisat på ursprunglig statsbudget 732,6 2 + Anvisat på tilläggsbudget för 2009 26,5 3 + Förslag till hösttilläggsbudget för 2009 12,6

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. 1 Enligt Årsredovisning för staten 2008 (rskr. 2008/09:101). 2 Enligt riksdagens beslut efter förslag i 2009 års vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr. 2008/09:311),och riksdagens beslut efter förslag i tidigare tilläggsbudgetar för 2009 (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183 och prop. 2008/09:124 bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192). 3 Enligt förslag i propositionen Hösttilläggsbudget för 2009 (prop. 2009/10:2).

PROP. 2009/10:1

Tabell 8.15 Utgifter 2009

Miljarder kronor Differens

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

Ålderspensionssystemet vid sidan av

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Statsbudgeten enligt riksdagens beslut med anledning av Budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, bet 2008/09:FiU10, rskr. 2008/09:154). 2 Där 0,0 anges har tilläggsbudget beslutats eller förslag till tilläggsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 3 Anvisat på statsbudgeten efter förslag i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr. 2008/09:311), riksdagens beslut efter förslag till tidigare tilläggsbudgetar för 2009 (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183 och prop. 2008/09:124 bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) samt förslag i propositionen Hösttilläggsbudget för 2009 (prop. 2009/10:2).

PROP. 2009/10:1

8.4 Den offentliga sektorns utgifter statsbudgeten. Skattekrediteringar på skatte-

konto redovisas på utgiftssidan i NR. Dessa 8.4.1 Staten krediteringar har tidigare uppgått till ganska stora belopp, men flera av dem redovisas numera Statens utgifter i statsbudgeten och i på budgetens utgiftssida medan andra fasats ut. nationalräkenskaperna Infrastrukturinvesteringar som lånefinansieras redovisas inte på statsbudgetens utgiftssida, men Enligt nationalräkenskapernas (NR) redovisning däremot ingår amorteringar på lånen. I NR var statens utgifter exklusive ränteutgifter redovisas däremot även dessa investeringar, men 794 miljarder kronor 2008 medan statsbudgetens inte amorteringar, som utgifter. För 2008 är takbegränsade utgifter uppgick till 742 miljarder amorteringarna som ingår i statsbudgeten större kronor (se tabell 8.16). än nyupplåningen. Vissa kapitaltillskott till Skillnaden beror till största delen på avvikelser statliga bolag ingår i statsbudgeten, men belastar i redovisningsprinciper, som motsvaras av lika inte utgifterna i NR. stora differenser på inkomstsidan. Den största Utgifterna i NR ökar betydligt mer 2009 och skillnaden beror på att mervärdesskatt på den 2010 och mindre 2011 än de takbegränsade offentliga sektorns förbrukning ingår i utgifterna utgifterna i statsbudgeten. För 2009 förklaras det för den statliga konsumtionen och de statliga till stor del av att en extra amortering av investeringarna samt i statsbidragen till infrastrukturlån på 25 miljarder kronor drog upp kommunerna i NR. På statsbudgeten redovisas utgifterna i statsbudgeten 2008. Olika perioddessa utgifter exklusive mervärdesskatt, medan isering av bidragen till kommunerna bidrar till mervärdesskatten för staten och kommun- skillnader i utvecklingen för åren 2009, 2010 och sektorn redovisas som en negativ post på stats- 2011. budgetens inkomstsida. I statsbudgeten redovisas EU-finansierade bidrag, medan de i NR redovisas som bidrag Statens utgifter i nationalräkenskaperna direkt från EU till mottagaren. Därtill finns avvikelser i redovisningen och periodiseringen av Statens utgifter, inklusive ränteutgifter, uppgick EU-avgiften. Bland skillnaderna ingår också 2008 till 838 miljarder kronor, eller 26,6 procent, redovisningen av vissa bidrag till kommunerna. av BNP. För 2009 beräknas utgifterna öka med De statsbidrag som utbetalas i slutet av 2009 och 4 procent och för 2010 räknar regeringen med avser 2010 periodiseras i NR till 2010. att utgifterna ökar ca 6 procent. De nu föreslagna ökningarna av anslagen till rättsväsendet och utbildning bidrar till att statliga

Tabell 8.16 Statens utgifter i statsbudgeten och i nationalräkenskaperna

konsumtionen fortsätter att öka relativt starkt Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2008, prognos för 2009–2012 2010. Bidragen till kommunsektorn har höjts och regeringen föreslår nu ytterligare 2008 2009 2010 2011 2012 konjunkturstöd med 10 miljarder kronor för

Statsbudgetens utgifts-

områden exkl. räntor 2010, varav 6 miljarder kronor utbetalas i slutet

742 755 783 786 784

av 2009. Den stigande arbetslösheten leder till en Till redovisningen i NR

utgifterna ökar till följd av höjd ränta och stigande statskuld. Kalkylmässiga kostnader för pensionsavgifter och kapitalförslitning är högre i NR än i

PROP. 2009/10:1

Tabell 8.17 Statens utgifter Diagram 8.3 Ändamålsfördelade konsumtionsutgifter för

Löpande priser, procentuell utveckling. Utfall för 2008, prognos för kommuner och landsting.

2009–2012. Procentuell fördelning. Utfall 2007.

Mdkr Övrigt 13% Socialt 2008 2009 2010 2011 2012 skydd 25% Konsumtion och investeringar 262 5,9 4,5 1,0 0,5

Inomoffentliga transfereringar 176 2,8 11,9 -6,3 -0,9 Hälso- och Övriga transfereringar 355 7,2 5,0 0,3 -0,2 sjukvård Ränteutgifter 45 -28,0 2,2 6,1 22,9 33%

Totala utgifter 838 4,0 6,2 -0,7 0,8

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Utbildning 28% Källa: Statistiska centralbyrån.

8.4.2 Ålderspensionssystemet

å

Ändamålsfördelat svarade de tre största Ålderspensionssystemets utgifter uppgick 2008 områdena hälso- och sjukvård, socialt skydd till 6,4 procent av BNP. Pensionsutbetalningarna samt utbildning för ca 87 procent av de totala bedöms öka med nära 9 procent 2009. Den konsumtionsutgifterna 2007 (se diagram 8.3). 90 kraftiga ökningen beror dels på att pensionerna Utvecklingen inom samtliga tre områden skrivs upp med 4,5 procent genom påverkas främst av den demografiska utveckföljsamhetsindexeringen, dels på att antalet lingen och ambitionsnivån inom respektive pensionärer ökar med 4 procent. Under område. perioden 2010–2012 förutses balanseringen vara Socialt skydd omfattar social omsorg för bl.a. aktiverad. För 2010 medför detta tillsammans barn, handikappade och äldre. Kostnaden för med en relativt låg utveckling av inkomstindex äldreomsorgen utgjorde närmare hälften av att pensionsutgifterna ökar med endast utgifterna för socialt skydd. 1,6 procent. Som en följd av börsnedgången Under de senaste åren har konsumtionen i hösten 2008 aktiveras balanseringen i ålderskommunsektorn ökat relativt starkt. Under 2009 pensionssystemet 2010, vilket leder till lägre beräknas kostnadsökningarna i fasta priser avta. pensioner. För att få en jämnare utveckling av Det tillfälliga konjunkturstödet väntas medföra pensionerna har en överenskommelse träffats i att kostnadsvolymen fortsätter att öka nästa år. Pensionsgruppen om att införa ett 3-års glidande För att klara balanskravet 2011 och 2012 medelvärde i beräkningen av AP-fonderna. I förutses kostnaderna utvecklas svagare. Utveckavvaktan på Pensionsgruppens fortsatta lingen väntas för dessa år vara negativ och diskussioner gör regeringen därutöver för 2011 understiga den demografiskt betingade efteroch 2012 ett beräkningstekniskt antagande som frågan. höjer pensionsutgifterna med 6,5 miljarder Löner och arbetsgivaravgifter uppgår till ca kronor per år (se avsnitt 8.2.1), vilket bidrar till 58 procent av konsumtionsutgifterna. Förbrukatt pensionsutgifterna ökar med 3,2 procent ning av varor och tjänster uppgår till ca 2011 och 4,8 procent 2012. 33 procent. Sociala naturaförmåner, konsumtion

av skattefinansierade tjänster som produceras i

näringslivet, svarar för närmare hälften av

8.4.3 Kommuner och landsting

förbrukningen. De sociala naturaförmånernas

andel av den kommunala konsumtionen har ökat Utgifterna för kommuner och landsting svarar successivt (se diagram 8.4). för ca 42 procent av den konsoliderade offentliga

sektorns utgifter. För 2008 uppgick utgifterna

till 728 miljarder kronor, vilket i sin tur mot-

svarar ca 23 procent av BNP. Merparten av

kommunsektorns utgifter, knappt 85 procent,

går till konsumtion. 90 Utfallet för 2007 är NR:s senaste tillgängliga ändamålsfördelade

statistik.

PROP. 2009/10:1

Diagram 8.4 Sociala naturaförmåner 1993–2012

det försämrade läget på arbetsmarknaden. Övriga transfereringar går i huvudsak till Procentuell andel av total konsumtion i kommuner och landsting. Utfall för 2008, prognos för 2009–2012. näringslivet. 14 Till följd av det låga ränteläget som följer av 12 den finansiella krisen, kommer ränteutgifterna att minska kraftigt under 2009–2011, men sedan 10 öka under 2012. 8 6

8.4.4 Den konsoliderade offentliga

4 2 sektorn

0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Summan av de offentliga sektorernas utgifter uppgick 2008 till 1 773 miljarder kronor eller 56 Anm.: Sociala naturaförmåner är beräknade exklusivse läkemedelsförmånen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. procent av BNP. Konsoliderat för transfereringar mellan sektorerna, som huvudsakligen Den snabba försämringen på arbetsmarknaden består av statsbidrag till kommunsektorn och påverkar inkomsterna för kommuner och lands- statliga ålderspensionsavgifter, uppgick den ting och utrymmet för konsumtionsutgifter. offentliga sektorns utgifter till 1 588 miljarder Konsumtionsutgifterna beräknas därför ut- kronor eller 50,2 procent av BNP. I tabell 8.19 vecklas svagare mellan 2009–2012, än under de nedan redovisas de offentliga sektorernas senaste åren (se tabell 8.18). De ökade stats- utgifter före och efter konsolidering för interna bidragen till kommuner och landsting om totalt transaktioner. 17 miljarder kronor 2010 som aviseras i denna Konsolideringen innebär att statens primära proposition och i 2009 års ekonomiska vår- utgifter är 5–6 procent av BNP lägre än de proposition bedöms dock bidra till att motverka utgifter som redovisas i sektorn staten. Före nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn konsolidering ligger den största delen av utmed ca 23 000 personer under 2009 och 2010. gifterna i staten. Konsoliderat är den kommunala Av övriga utgifter svarar investeringar för den sektorns utgifter större än statens. största enskilda posten, ca 8 procent av de totala

Tabell 8.19 Den offentliga sektorns utgifter

utgifterna 2008. Investeringsutgifterna har hit- Procent av BNP. Utfall för 2008, prognos för 2009–2012. tills under 2009 ökat kraftigt och beräknas för 2008 2009 2010 2011 2012 helåret öka med 11 procent i volym. Under 2010–2012 väntas investeringarna utvecklas

Offentliga sektorernas utgifter före konsolidering 56,0 60,3 61,9 59,8 58,3

betydligt svagare. Primära utgifter 54,3 59,0 60,6 58,5 56,8 Tabell 8.18 Utgifter för kommuner och landsting Staten 25,1 27,4 28,8 27,5 26,3 Löpande priser, procentuell utveckling om annat ej anges. Utfall för Kommuner 22,8 24,4 24,7 23,8 23,3 2008, prognos för 2009–2012. ÅP-systemet 6,4 7,2 7,2 7,2 7,2 Mdkr 2008 2009 2010 2011 2012 Räntor 1,7 1,3 1,3 1,3 1,5 Konsumtion 615 3,2 1,8 -0,3 2,4 Inomoffentligt 5,8 6,2 6,8 6,2 5,9 Investeringar 51 14,9 1,3 2,0 3,6 Konsoliderad offentlig

sektor 50,2 54,1 55,1 53,6 52,4

Transfereringar 45 7,9 7,6 1,4 1,8 Primära utgifter 48,5 52,9 53,9 52,4 50,9 Ränteutgifter 10 -17,4 -16,5 -14,0 24,7 Staten 19,6 21,5 22,2 21,6 20,7

Summa utgifter 728 4,1 2,0 -0,1 2,6

Anm.: I investeringsutgifterna inkluderas även utgifterna för köp av mark och Kommuner 22,6 24,3 24,5 23,6 23,1 fastigheter, netto. ÅP-systemet 6,4 7,1 7,2 7,1 7,2 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Räntor 1,7 1,3 1,2 1,2 1,5 Transfereringar till hushåll består främst av Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. utbetalningar avseende ekonomiskt bistånd och avtalspensioner. Under 2009–2012 antas utgift- Utvecklingen under perioden är likartad för sektorerna såväl före som efter konsolidering. erna för ekonomiskt bistånd öka beroende på De primära utgifterna ökar kraftigt som andel av

PROP. 2009/10:1

BNP för alla sektorerna 2009. Detta är en följd Under 2009 och 2010 bedöms alla typer av av att utgifterna stiger samtidigt som BNP utgifter öka i relation till BNP, med undantag av minskar i löpande priser. ränteutgifterna. I löpande priser ökar utgifterna Den konsoliderade offentliga sektorns ut- med 5,8 procent 2009 och 3,2 procent 2010 (se gifter 2010 beräknas som andel av BNP (utgifts- tabell 8.20). kvoten) uppgå till 55,1. Det är den högsta nivån under 2000-talet men betydligt lägre än under 1990-talskrisen (se diagram 8.5).

8.5 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Diagram 8.5 Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter 1990–2012

Procent av BNP. Utfall för 1990–2008, prognos för 2009–2012. 70 Regeringens förslag: Taket för den offentliga sektorns utgifter beräknas till 1 582 miljarder 65 kronor 2010, 1 624 miljarder kronor 2011 och 1 665 miljarder kronor 2012.

60

Skälen för regeringens förslag: Principen om 55 kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. 50 Riksdagen fastställer därför inte ett tak för den 45 offentliga sektorns utgifter utan godkänner 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Källor: Statiska centralbyrån och egna beräkningar. endast en beräkning. Nivån på taket för den offentliga sektorns utgifter är på sikt avgörande för det totala skatteuttaget. I tabell 8.21 I nationalräkenskaperna klassificeras utgifterna redovisas beräkningen av taket för den offentliga som konsumtion, investeringar och transfersektorns utgifter. eringar inklusive subventioner. Konsumtion och Taket för den offentliga sektorns utgifter utinvesteringar utgör en direkt resursförbrukning görs av utgiftstaket för staten samt beräknade och ingår i BNP från användningssidan utgifter enligt nationalräkenskapen i kommuner (försörjningsbalansen). Transfereringarna tilloch landsting. Räntor på statsskulden ingår inte i faller hushålls- eller företagssektorn eller utberäkningen. I beräkningen elimineras även landet. interna transaktioner mellan staten och Tabell 8.20 Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter kommuner och landsting samt mellan staten och Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2008, prognos för ålderspensionssystemet. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av generella och 2009–2012. riktade statsbidrag till kommuner och landsting 2008 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 26,4 28,2 28,6 27,7 27,0 samt av statliga ålderspensionsavgifter. Investeringar 3,0 3,5 3,5 3,4 3,3 Det är värt att notera att delarna som Transfereringar till hushåll 15,8 17,5 17,9 17,5 16,9 tillsammans utgör taket för den offentliga Övriga transfereringar 3,2 3,6 3,8 3,8 3,8 Ränteutgifter sektorns utgifter skiljer sig definitionsmässigt åt, 1,7 1,3 1,2 1,2 1,5 vilket bör beaktas vid analys. Förutom att taket

Summa utgifter 50,2 54,1 55,1 53,6 52,4

Exklusive räntor för offentlig sektor omfattar såväl 48,5 52,9 53,9 52,4 50,9 Totala utgifter, mdkr prognostiserade utgifter (kommuner och 1 585 1 660 1 711 1 724 1 763 Exklusive räntor, mdkr 1 532 1 621 1 673 1 684 1 714 landsting) som en utgiftsbegränsning Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. (utgiftstaket för staten) så omfattar det även olika redovisningsdefinitioner (kommuner och Den offentliga konsumtionen uppgick 2008 till landsting sektor enligt nationalräkenskaperna 26,4 procent av BNP och svarade för drygt och utgiftstaket för staten enligt statsbudgethälften av utgifterna. Transfereringarna till definition). Eftersom taket för de offentliga hushållen, som 2008 motsvarade 15,8 procent av utgifterna inte tillför någon ytterligare BNP, svarade för drygt 30 procent av utgifterna. restriktion inom det finanspolitiska ramverket,

PROP. 2009/10:1

och då en studie av de offentliga delsektorernas

Tabell 8.21 Utfall och beräkning av tak för den offentliga

utgifter bättre görs i jämförbara national- sektorns utgifter 2008–2012 räkenskapstermer kommer taket för de Miljarder kronor offentliga utgifternas existens att utredas vidare 2008 2009 2010 2011 2012 inom Finansdepartementets översyn för det fi- 1 Utgiftstak för staten 957 989 1 024 1 054 1 074 nanspolitiska ramverket. Riksrevisionen har i sin Kommunsektorn 690 719 734 733 752 granskning Sambandet mellan utgiftstaket, Interna transaktioner -148 -154 -175 -163 -160 överskottsmålet och skattepolitiken – regeringens redovisning (RiR 2007:21) fört fram

Tak för den offentliga sektorns utgifter 1 499 1 554 1 582 1 624 1 665

liknande kommentarer och rekommenderat att taket för offentlig sektor avskaffas. Procent av BNP 47,5 50,7 51,0 50,5 49,5 1 Som andel av BNP beräknas taken för den Förslag till utgiftstak för 2012 i denna proposition. offentliga sektorns utgifter minska mellan 2009 och 2012 från 50,7 till 49,5 procent av BNP. Både kommunala sektorns utgifter och utgiftstaket för staten minskar under denna period som andel av BNP.

9 Statsbudgetens saldo, finansiellt sparande och skuldutvecklingen

PROP. 2009/10:1

9 Statsbudgetens saldo, finansiellt sparande och skuldutvecklingen

Sammanfattning offentliga sektorns finanser, tillgångar och skulder.

• Statsbudgetens saldo uppvisar underskott alla åren 2009–2012, vilket medför att stats-

skulden ökar från 34 procent av BNP vid 9.1 Statsbudgetens saldo

utgången av 2008 till 40 procent vid utgången av 2012. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas • Den offentliga sektorns finansiella sparande att under 2010 ta upp lån enligt lagen visar också underskott under hela prognos- (1988:1387) om statens upplåning och skuldperioden. Underskottet är som störst 2010 förvaltning. då det uppgår till 3,4 procent av BNP. Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och • Den offentliga sektorns finansiella för- utlåning i Riksgäldskontoret för 2010 enligt mögenhet är alltjämnt positiv 2012 trots tabell 9.1 godkänns. underskotten i det finansiella sparandet. Den Beräkningen av den kassamässiga korrigerkonsoliderade bruttoskulden (Maastricht- ingen för 2010 enligt tabell 9.1 godkänns. skulden) uppgår till 45,5 procent av BNP 2010, vilket understiger referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP.

Statsbudgetens saldo

• Ökade statsbidrag till kommuner och landsting medför att den kommunala sektorn Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska klarar balanskravet 2010 samtidigt som det statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifdämpar fallet i kommunal sysselsättning. ter samt andra betalningar som påverkar statens • Ålderspensionssystemets finansiella sparan- lånebehov. För att statsbudgetens saldo ska de går mot underskott 2012. överensstämma med statens lånebehov redovisas även Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statsbudgeten. I detta avsnitt redovisas statsbudgetens saldo Ett budgetunderskott innebär att ett lika stort och den offentliga sektorns finanser. Avsnittet lånebehov uppstår och att statsskulden normalt inleds med att regeringen lämnar förslag på sett ökar. På motsvarande sätt innebär ett beräkningen av myndigheters m.fl. in- och budgetöverskott ett negativt lånebehov och utlåning i Riksgäldskontoret (RGK) och den normalt sett en minskning av statsskulden. Statskassamässiga korrigeringen samt en redovisning skuldens utveckling påverkas även av värdeförav statsbudgetens saldo. Därefter redovisas den

PROP. 2009/10:1

ändringar, till exempel till följd av valutakurs- en lågkonjunktur försämras normalt budgetförändringar. saldot av lägre inkomster och högre utgifter. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Budgetsaldots storlek för ett enskilt år påverkas i hög grad

Tabell 9.1 Statsbudgetens saldo 2008–2012

Miljarder kronor, utfall 2008, prognos 2009–2012 även av engångseffekter, vilket beskrivs i kommande avsnitt. 2008 2009 2010 2011 2012

Inkomster 901 719 723 759 780 Diagram 9.1 Statsbudgetens saldo 2000-2012 Utgifter exkl. statsskulds-

räntor 1 742 755 783 786 784 Miljarder kronor, utfall för 2000–2008, prognos för 2009–2012

Statsskuldsräntor m.m. 48 38 23 34 41

2 Riksgäldskontorets netto- 150

utlåning -28 123 22 -9 7

varav 100 Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta -29 -29 -29 -30 -31 50 Utbetalning av premiepensionsmedel 29 30 30 30 31 0 CSN, studielån 5 6 6 6 6 Insättningsgarantin -20 -1 -50 Stabilitetsfond -13 4 -2 -2 -3 Lån till andra länder 5 7 -100 Lån Riksbanken 100 -150 In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) -1 3 -200 Banverkets infrastrukturlån -11 4 5 4 4 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Vägverkets infrastrukturlån -10 2 2 2 1 Lån till Botniabanan 2 2 1 0 0 Övrigt, netto 0 -1 2 1 0

Kassamässig korrigering 4 0 1 20 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Statsbudgetens saldo 135 -196 -106 -72 -51

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. RGK:s nettoutlåning utgörs av RGK:s in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa 2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet. statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs normalt av in- och utbetalningar av För 2009 prognoseras statsbudgetens saldo till - premiepensionsmedel, Centrala studiestöds- 196 miljarder kronor (se tabell 9.1). Det är en nämndens (CSN) nettoupplåning för finansieökning av budgetunderskottet med 10 miljarder ring av studielån samt nettoutlåning för infrakronor jämfört med prognosen i 2009 års strukturinvesteringar. ekonomiska vårproposition, vilken främst för- Inbetalningar av premiepensionsmedel placeklaras av förändringar gällande RGK:s nettout- ras tillfälligt på ett konto i RGK fram till dess att låning. De kassamässiga inkomsterna 2009 de definitiva pensionsrätterna fastställts och tillbedöms bli ca 25 miljarder kronor högre än i godoförs på pensionsspararnas konton hos vårpropositionen. Förändringen förklaras till Premiepensionsmyndigheten. Under perioden största delen av en höjd prognos för skatt på 2009–2012 beräknas de årliga inbetalningarna inkomst av arbete och kapital. De totala successivt öka från 29 till 31 miljarder kronor. utgifterna för 2009, inklusive Riksgäldskontorets Utbetalningarna av premiepensionsmedel är nettoutlåning, prognoseras att bli 35 miljarder under perioden 2009–2012 ungefär lika stora kronor högre än i vårpropositionen. som inbetalningen. För 2010 beräknas ett budgetunderskott på RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå 106 miljarder kronor, vilket är en minskning till 5,5 miljarder kronor i år och ökar till ca med 4 miljarder kronor jämfört med beräk- 6 miljarder kronor 2012. ningen i vårpropositionen. För 2011 och 2012 Jämfört med 2009 års ekonomiska vårpropoberäknas budgetunderskottet till 72 miljarder sition har prognosen för RGK:s nettoutlåning kronor respektive 51 miljarder kronor. reviderats upp med 32 miljarder kronor 2009. Budgetsaldot har varierat kraftigt under 2000- Förändringen förklaras av att RGK lånat upp talet, vilket visar att statens inkomster och 100 miljarder kronor åt Riksbanken samtidigt utgifter är konjunkturkänsliga (se diagram 9.1). I som det beräknade utnyttjandet av låneramen

PROP. 2009/10:1

för AB Svensk Exportkredit och kapitaltill-

Tabell 9.2 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 2008–2012

skottsprogrammet för banker och vissa andra Miljarder kronor, utfall 2008, prognos 2009–2012 kreditinstitut minskats med 50 miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 respektive 19 miljarder kronor.

Statsbudgetens saldo 135 -196 -106 -72 -51

Större engångseffekter -71 98 7 1 0 varav Kassamässig korrigering Försäljning av

statligt aktieinnehav -77 Extra utdelningar -5 -5 En kassamässig korrigering kan uppstå på stats- Förändrad inbetalning budgeten om betalningen respektive anslagsav- av moms inom bygg-

räkningen sker olika budgetår. Det kan också och anläggningssektorn -8 -2 EU-avgift, försenat beslut förekomma transaktioner över statsverkets avseende egna medel 3 -7

checkräkning som inte har sin motsvarighet på Kapitaltillskott 1 8 7 anslag eller inkomsttitlar eller vice versa. 2 Lån till Riksbanken 100 Lån till andra länder 5 7 För 2009 beräknas den kassamässiga korri- Carnegie 2 -1 -1 geringen uppgå till -0,5 miljarder kronor, vilket Övrigt, netto 3 4 1 1 1 0

är 1,9 miljarder kronor lägre än beräkningen i

Statsbudgetens saldo

vårpropositionen. Det beror delvis på vissa över- justerat för större

gångseffekter med anledning av övergången till engångseffekter 64 -98 -99 -71 -51

kostnadsmässig anslagsavräkning från och med Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 2009. Dessa övergångseffekter påverkar den 1 Avser för 2008 kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB, Svensk Exportkredit kassamässiga korrigeringen även för åren 2010– AB och Fourier Transform AB. För 2009 avses 5,6 miljarder kronor till Nordea samt 1,3 miljarder kronor till SAS nyemission. 2012. 2 Avser Riksbankens lån i RGK om 100 miljarder kronor, varav 66 miljarder lånats upp t.o.m. 31 juli 2009. En sammanslagning av insättningsgaranti- 3 Avser omfinansiering av infrastrukturlån samt betalning och förfalloprofil av

fonden och stabilitetsfonden antas beräkningsövertagna lån från Venantius AB. tekniskt ske 2011. Vid en sammanslagning Den främsta förklaringen till dessa engångsefminskar statsskulden med ca 19 miljarder fekter är de 100 miljarder kronor som RGK lånat kronor, vilket insättningsgarantifondens innehav upp åt Riksbanken. Statsbudgetens saldo förav statspapper beräknas uppgå till. Avyttringen sämras med motsvarande belopp (se även avsnitt av statspapper minskar RGK:s nettoutlåning till 7.2.2). Även den högre EU-avgiften 2008 samt följd av att kontotillgångarna för insättningsden lägre EU-avgiften 2009 är engångseffekter. garantin hos RGK ökar med motsvarande Det beror på att det nya beslutet om EU-budbelopp. Då denna transaktion inte påverkar getens finansiering inte trätt i kraft förrän 2009, statens lånebehov uppstår en kassamässig med retroaktiv tillämpning för 2007 och 2008. korrigeringspost 2011 med motsvarande belopp. Beslutet medför reduktioner av den svenska EU-

avgiften, som kassamässigt kommit Sverige till

del 2009. Vidare bedöms Sverige även betala ut

Statsbudgetens saldo justerat för större

lånebelopp till Island under 2009 motsvarande ca

engångseffekter

6 miljarder kronor.

För 2010 beror skillnaden mellan statsbudge- Av tabell 9.2 framgår att budgetsaldot för 2009, tens saldo och saldot justerat för större engångsjusterat för större extraordinära inkomster och effekter till största delen på det lån om ca utgifter, uppvisar ett underskott på 98 miljarder 7 miljarder kronor till Lettland som Sverige kronor. Det innebär att engångseffekterna bedöms betala ut under 2010. beräknas bli ca 100 miljarder kronor 2009.

PROP. 2009/10:1

9.2 Den offentliga sektorns finanser medföra lägre skatteinkomster med ca 14 mil-

jarder kronor per år från 2010 till och med 2012. 9.2.1 Utgifts- och inkomstförändringar I tabell 9.3 redovisas också de indirekta effekter som uppstår till följd av de föreslagna I detta avsnitt redovisas översiktligt budget- eller aviserade utgifts- och inkomstreformerna. effekterna dels av de reformer och den finans- Om en reform ger upphov till en indirekt effekt iering som föreslås eller aviseras i denna proposi- medför det att nettoeffekten på den offentliga tion, dels av de reformer och den finansiering sektorns finansiella sparande skiljer sig från den som tidigare beslutats eller aviserats. I redovis- direkta bruttoeffekten på statsbudgeten. 91 92 ningen förutsätts, med några undantag, att de angivna anslagsförändringarna motsvaras av lika stora utgiftsförändringar.

Föreslagna utgifts- och inkomstförändringar I tabell 9.3 redovisas de sammantagna effekterna på finansiellt sparande i offentlig sektor av föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstförändringar i samband med denna proposition i förhållande till den politik som 2009 års ekonomiska vårproposition baserades på. Av tabellen framgår således hur utformningen av politiken har förändrats sedan vårpropositionen. En detaljerad beskrivning av de inkomst- och utgiftsförändringar som föreslås i denna proposition återfinns i avsnitten 7.2 och 8.2 samt i tabell 1.2 i finansplanen. Av tabell 9.3 framgår hur de föreslagna och aviserade reformerna påverkar de takbegränsade utgifterna och hur dessa ska justeras för att redovisningsmässigt överensstämma med finansiellt sparande i offentlig sektor. Bland förslagen till utgiftsreformer finns framför allt satsningar på rättsväsendet, utbildning, infrastruktur samt resurser till kommuner och landsting. Sammantaget beräknas föreslagna och aviserade reformer medföra högre utgifter med 5 miljarder kronor 2009, 17,3 miljarder kronor 2010, 9 miljarder kronor 2011 och 6,7 miljarder kronor 2012. På budgetens inkomstsida vidtas skattepolitiska åtgärder för att förstärka arbetsutbudet, sänka skatterna för pensionärer och förbättra villkoren för företagen. Den enskilt största åtgärden är att jobbskatteavdraget utökas ytterligare. De föreslagna och aviserade reformerna som påverkar budgetens inkomstsida beräknas

92 Bruttoeffekten av en inkomstreform beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt eller avgift som regeländringen avser. En indirekt effekt uppstår till exempel om en regeländring påverkar 91 Statsbudgetens utgifter och inkomster förändras även av andra andra skattebaser eller konsumentprisindex (KPI). anledningar än föreslagna eller aviserade utgifts- och Ett exempel på indirekt effekt av utgiftsreformer är en regeländring som inkomstförändringar, till exempel den makroekonomiska utvecklingen påverkar beskattningsbara transfereringar till hushållen (till exempel (se avsnitt 8.2 för förändring jämfört med 2009 års ekonomiska sjukpenning eller arbetslöshetsersättning). I detta fall är bruttoeffekten vårproposition samt avsnitt 8.1.3 för förändring jämfört med föregående den direkta utgiftsförändringen medan den indirekta effekten motsvaras år). av återflödet till offentlig sektor av inkomstskatten på transfereringen.

PROP. 2009/10:1

Tabell 9.3 Föreslagna och aviserade utgifts- och inkomst-

framgår på en övergripande nivå regeringens

förändringar 2009–2012, effekt på offentliga sektorns

prioriteringar. De reformer som redovisas avser

finansiella sparande

Miljarder kronor. Förändring i förhållande till 2009 års ekonomiska både statsbudgetens utgifts- och inkomstsida. vårproposition Indirekta effekter av utgiftsreformer på stats- 2009 2010 2011 2012 budgetens inkomstsida ingår inte. Av tabell 9.4 framgår att de beräknade utgif- Utgiftsförändringar terna på statsbudgeten, justerade för att redovis- Förändring av takbegränsade 1 ningsmässigt överensstämma med finansiellt utgifter 12,0 14,5 9,2 6,9 sparande, ökar till följd av beslut på stats- Justering för olika redovisningsbudgetens utgiftssida med 19,3 miljarder kronor principer i statsbudgeten och nationalräkenskaperna -7,0 2,7 -0,2 -0,2 2009 och med 14,7 miljarder kronor 2010. Åren varav stöd till kommuner och 2011 och 2012 minskar utgifterna till följd av beslut med sammanlagt 21,6 miljarder kronor . 2 landsting -6,0 4,0 0,0 0,0 Minskningen förklaras till stor del av att flera 3 varav gårdsstöd 0,0 -1,2 0,0 0,0 Summa utgiftsförändringar stora temporära reformer genomförs, till (ökning av utgifter) 5,0 17,3 9,0 6,7 exempel stöd till kommuner och landsting samt Inkomstförändringar satsningar på infrastruktur och utbildning. Dessa Sänkta skatter 4 0,3 -14,0 -14,1 -14,2 är sammantaget som störst 2010 och trappas av i Övriga inkomstreformer 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 takt med att konjunkturen förväntas bli bättre, vilket medför att utgifterna minskar vid en jäm-

Summa inkomstförändringar 0,3 -14,0 -14,2 -14,2

förelse mellan år.

Utgifts- och inkomstreformer -4,7 -31,3 -23,1 -20,9

I avsnitt 8.1.3 (tabell 8.6) framgår hur föränd- Indirekta effekter av inkomstringen ser ut per utgiftsområde. De beräknade reformer 0,0 0,3 0,3 0,3 utgifterna ökar under perioden till följd av Indirekta effekter av utgiftsreformer 0,0 0,8 0,8 1,6 reformer inom några områden, bl.a., rättsväsendet, hälso- och sjukvård, arbetsmarknad, kultur

Förändring finansiellt sparande

offentlig sektor -4,7 -31,9 -23,6 -22,2 samt utbildning. En minskning av utgifterna sker Anm: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. bland annat inom ohälsan. De beräknade inkomsterna minskar till följd 1 Omfattar inte anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket för staten (se tabell 8.10). 2 Det tillfälliga konjunkturstödet utbetalas från statsbudgeten i december 2009 av beslut på statsbudgetens inkomstsida med 35,0 miljarder kronor 2009 och med men avses att användas under 2010. I nationalräkenskaperna periodiseras stödet därför till 2010. Vidare antas att 20 procent av stödet används för att förstärka kommunernas och landstingens resultat och därför inte påverkar den offentliga 13,6 miljarder kronor 2010. Åren 2011 och 2012 sektorns finansiella sparande. 3 ökar inkomsterna till följd av beslut med Från anslag betalas jordbruksstöd styrda av EU-regelverk, framför allt det s.k. gårdsstödet. De ökade utgifterna påverkar inte finansiellt sparande då stöden sammanlagt 0,4 miljarder kronor. ersätts fullt ut av EU-budgeten via motsvarande inkomster till statsbudgeten. 4 Nu föreslagna och aviserade skatteförändringar beskrivs i avsnitt 7.2. De tidigare beslutade och nu föreslagna åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida De föreslagna eller aviserade åtgärderna på stats- medför en försvagning av de offentliga finanbudgetens utgifts- och inkomstsida medför att serna med sammantaget ca 60 miljarder kronor den offentliga sektorns finanser försvagas med från 2008 till och med 2012. Åren 2009 och 2010 4,7 miljarder kronor 2009, 31,9 miljarder kronor försvagas de offentliga finanserna främst till följd 2010, 23,6 miljarder kronor 2011 och av sänkta skatter samt tillfälligt stöd till 22,2 miljarder kronor 2012, jämfört med vår- kommuner och landsting. Åren 2011 och 2012 propositionen. förstärks de offentliga finanserna till följd av att de konjunkturrelaterade satsningarna på utgifts- Förändringar jämfört med föregående år sidan sammantaget är som störst 2010 och att de Av tabell 9.3 framgår förändringen med anled- trappas av under de efterföljande åren. ning av politiken jämfört med 2009 års ekonomiska vårpropositionen medan det av tabell 9.4 går att utläsa förändringen mellan år. I tabell 9.4 redovisas de samlade budgeteffekterna i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer samt finansieringen av dessa. På så vis

PROP. 2009/10:1

Tabell 9.4 Utgifts- och inkomstförändringar 2009–2012 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt föreslagna och aviserade reformer och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år 2009 2010 2011 2012 1 Utgiftsreformer 2 Utgiftsförändringar, takbegränsade utgifter -1,53 -9,18 -5,14 -3,18 Justering för olika redovisningsprinciper i statsbudgeten och nationalräkenskaperna 20,84 23,83 -9,96 -3,29 3 varav stöd till kommuner och landsting -13,00 22,60 -10,60 0,00 4 varav lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 26,41 0,16 -2,17 -1,54

5

Summa utgiftsförändringar 19,30 14,65 -15,10 -6,47

1 Inkomstreformer

1 För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga finanserna förbättras jämfört med året innan. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. 2 Se avsnitt 8.1.3 och tabell 8.5. I tabell 8.6 redovisas utgiftsförändringarna per utgiftsområde. Anslagsförändringar som i denna proposition motiverar teknisk justeringar av utgiftstaket för staten ingår ej (se avsnitt 4.5). Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transfereringssystemen m.m. ingår ej (se avsnitt 8.1.3). Anslagsförändringar som aviseras eller föreslås i denna proposition redovisas i tabell 8.10. 3 Det tillfälliga konjunkturstödet på sammanlagt 13 miljarder kronor (varav 6 miljarder kronor föreslås i denna proposition och 7 miljarder kronor föreslogs i 2009 års ekonomiska vårproposition) och utbetalas från statsbudgeten i december 2009 men avses att användas under 2010. I nationalräkenskaperna periodiseras stödet därför till 2010, vilket också bättre visar inriktningen på finanspolitiken. Vidare antas att 20 procent av stödet används för att förstärka kommunernas och landstingens resultat och därför inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande. Det gäller även den tillfälliga höjning av statsbidragen 2010 på 4 miljarder kronor. Tabellen visar förändringen mellan år och den justering som görs för de olika redovisningsprinciperna på 22,6 miljarder kronor 2010 består av: 13 miljarder lägre utgifter 2009, 13*0,8=10,4 miljarder kronor högre utgifter 2010 samt 4*(1-0,8)=0,8 i lägre utgifter 2010. 4 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 5 Exklusive indirekta effekter av utgiftsreformer på statsbudgetens inkomstsida.

PROP. 2009/10:1

9.3 Den offentliga sektorns finanser År 2009 bedöms budgetsaldot visa ett mycket

större underskott än det finansiella sparandet. 9.3.1 Statens finansiella sparande Lån till Riksbanken belastar budgetsaldot med 100 miljarder kronor, men inte det finansiella Från budgetsaldo till statens finansiella sparandet då statens tillgångar ökar i motsparande svarande mån. Det tillfälliga konjunkturbidraget till den kommunala sektorn betalas ut och Budgetsaldot visar statens lånebehov och belastar statsbudgeten i år, men redovisas i NR påverkar därmed förändringen av statsskulden. år 2010. Statens finansiella sparande visar förändringen av Åren framöver väntas skillnaderna mellan den finansiella förmögenheten, exklusive värde- budgetsaldot och det finansiella sparandet förändringar. minska. Det finansiella sparandet påverkas inte av att Statens finansiella sparande visade 2008 ett staten säljer eller köper finansiella tillgångar, som överskott på 45 miljarder kronor eller 1,4 proexempelvis aktier, eller ökar utlåningen, eftersom cent av BNP. Lågkonjunkturen slår hårt mot sådana transaktioner inte förändrar den finan- statens finanser. Inkomsterna minskar och siella förmögenheten. Däremot påverkas budget- överträffar 2008 års nivå först 2012. Utgifterna saldot och statsskulden. ökar till följd av det försämrade läget på arbets- Förutom denna principiella skillnad avviker marknaden och de nu föreslagna reformerna. redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden Det finansiella sparandet beräknas visa underfrån redovisningen i nationalräkenskaperna skott motsvarande 2,1 procent av BNP i år och (NR). Budgetsaldot redovisas kassamässigt, dvs. 3,5 procent av BNP 2010. Förbättringen av det när betalningen sker, medan NR tillämpar perio- ekonomiska läget bidrar därefter till en successiv diserad redovisning, dvs. när den underliggande förstärkning av statens finanser 2011 och 2012 aktiviteten sker. Denna skillnad påverkar fram- (se tabell 9.6). för allt redovisningen av skatter och ränteutgifter.

Tabell 9.6 Statens finanser

År 2008 uppgick budgetöverskottet till 135 Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2008, prognos för 2009–2012. miljarder kronor medan det finansiella sparandet 2008 2009 2010 2011 2012 uppgick till 45 miljarder kronor. Större delen av

Inkomster 884 809 816 851 895

skillnaden mellan statens finansiella sparande Procent av BNP 28,0 26,4 26,3 26,5 26,6 och budgetsaldo 2008 beror på försäljningar av Skatter och avgifter 788 715 721 751 787 aktier (AB Vin och Sprit). Dessutom var de Övriga inkomster 96 94 95 100 108 kassamässigt inbetalda skatterna större än de för Utgifter

838 872 926 919 926

året debiterade skatterna. Det är en följd av Procent av BNP 26,6 28,4 29,8 28,6 27,5 eftersläpning av skattebetalningarna från hög- Utgifter exkl. räntor 794 839 893 884 883 Procent av BNP 25,1 27,4 28,8 27,5 26,3 konjunkturåret 2007 (se tabell 9.5).

Miljarder kronor. Utfall för 2008, prognos för 2009–2012. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2008 2009 2010 2011 2012

Budgetsaldo 135 -196 -106 -72 -51

9.3.2 Ålderspensionssystemet

Räntor, periodisering, kursvinster/förluster -6 6 -4 5 4

Periodisering av skatter -11 1 0 -6 11

Det finansiella sparandet i ålderspensionssyste-

Köp och försäljning av aktier,

met uppgick 2008 till 31 miljarder kronor eller 1

extra utdelningar m.m. -71 1 -1 0 0

procent av BNP (se tabell 9.7).

Kommunbidrag 0 13 -13 0 0

Pensionsutbetalningarna överstiger avgiftsin-

Övriga finansiella transak-

komsterna under prognosperioden. Direktav-

tioner m.m. -3 112 14 5 5

kastningen på AP-fondernas tillgångar täcker

Finansiellt sparande 45 -63 -109 -68 -32

dock avgiftsunderskottet t.o.m. 2011 och det fi-

Anm: Beloppen är avrundade och summerar inte därför alltid.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. nansiella sparandet i ålderspensionssystemet är alltjämt positivt 2011. En svag utveckling av

PROP. 2009/10:1

avgiftsinkomsterna under de närmaste åren

Tabell 9.8 Kommunsektorns finanser

samtidigt som antalet nytillkommande pensio- Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2008, prognos för 2009–2012 närer med en relativt hög pension ökar starkt 2008 2009 2010 2011 2012 leder till underskott i det finansiella sparandet 2012. Underskottet finansieras av AP-fondernas

Inkomster 731 747 773 772 791

tillgångar, som vid utgången av 2008 uppgick till Inkomstskatter 500 511 514 525 542 ca 700 miljarder kronor eller 22 procent av BNP. Kommunal fastighetsavgift 13 14 14 15 14

Statsbidrag exkl. mervärdes- Tabell 9.7 Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen) skatt 112 115 137 124 122 Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2008, prognos för Procent av BNP 19,4 20,4 21,0 20,2 19,7 2009–2012 Övriga inkomster 119 122 122 123 127 2008 2009 2010 2011 2012

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Resultat före extraordinära poster 8 -6 4 6 3

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

9.3.3 Kommuner och landsting

1 Skatter och bidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. 2 Övriga inkomster inkluderar kompensation för ingående mervärdesskatt på den kommunala sektorns inköp av varor och tjänster. Det finansiella sparandet för kommuner och Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. landsting uppgick sammantaget till 2 miljarder kronor 2008 medan resultatet före extraordinära Det försämrade läget på arbetsmarknaden poster uppgick till 8 miljarder kronor (se tabell medför att skatteunderlaget utvecklas betydligt 9.8). Skillnaden mellan det finansiella sparandet svagare än tidigare. I genomsnitt ökade skatteoch resultatet beror bl.a. på att utgifterna för underlaget, exklusive regleringar, med över investeringar blev relativt höga 2008. I NR 4 procent per år under perioden 2000–2008, påverkar hela utgiften för investeringen det medan det 2009 endast ökar med 2,2 procent (se finansiella sparandet medan resultatet enligt tabell 9.9). 93 Den genomsnittliga kommunala kommunal redovisning endast påverkas av kost- skattesatsen för 2009 har höjts med 8 öre, vilket naden för avskrivningen. ökar inkomsterna med 0,3 procent.

93 Skatteintäkterna redovisas justerade för regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Vidare redovisas skatteintäkterna 2008 enligt NR, vilket skiljer sig från regeringens beräkning.

PROP. 2009/10:1

Tabell 9.9 Skatter och statsbidrag

kronor kommer i nationalräkenskaperna att P periodiseras till 2010. Av dessa medel är rocentuell utveckling om annat ej anges. Utfall för 2008, prognos för 95 2009–2012 13 miljarder kronor ett tillfälligt konjunkturstöd 2008 2009 2010 2011 2012 som syftar till att motverka nedskärningar i Skatter och statsbidrag exkl. 4,0 2,2 3,9 -0,2 2,2 kommuner och landsting 2010. Dessutom ökar 96 mervärdesskatt statsbidragen bl.a. av satsningen på att förkorta Skatteintäkter justerade för regleringar 1 3,9 2,5 1,3 2,2 3,2 vårdköerna. varav I takt med att läget på arbetsmarknaden för-

Skatteunderlag 4,3 2,2 1,3 2,2 3,2 bättras 2011 och 2012 växer skatteunderlaget Skattesatsändringar -0,4 0,3 – – – snabbare och beräknas då öka med 2–3 procent Statsbidrag justerade för per år. Under 2011 minskar statsbidragen exklu-

sive regleringar. Detta är i första hand en effekt

2

regleringar 4,4 1,4 14,8 -8,2 -2,1

Statbidragsutveckling av att konjunkturstödet tillfälligt ökar bidragen

justerat för regleringar, mdkr 5 2 18 -12 -2

2010. Anm: I tabellen redovisas utvecklingen av statsbidragen exklusive kompensation för mervärdesskatt. Den beräknade utvecklingen av inkomster och utgifter medför att kommunsektorn redo- 1 Skatteinkomster och statsbidrag redovisas justerade för regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget. I tabellen redovisas skatteintäkterna 2008 enligt NR, vilket skiljer sig från regeringens beräkning. visar ett underskott 2009 (se diagram 9.2). Att 2 underskottet blir förhållandevis stort för 2009 är Dessutom tillkommer effekter av sänkta arbetsgivaravgifter samt att inkomsterna från fastighetsavgiften beräknas öka. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. delvis en följd av att de stimulanser som avser 2010 beräknas få effekter på sysselsättningen På grund av influensapandemin tillförs landsredan 2009. tingen 1 miljard kronor 2009 för att minska

effekterna på den ordinarie hälso- och sjuk- Diagram 9.2 Utveckling av det ekonomiska resultatet före vården. Vidare ökar bidrag till områden som extra ordinära poster i kommuner och landsting

psykiatri och rehabilitering. Sammantaget ökar Miljarder kronor. Utfall för 1990–2008, Prognos för 2009–2012 statsbidragen till kommuner och landsting, 16 16

exklusive regleringar med 1,7 miljarder kronor Kommuner 12 Landsting 12 2009. Totalt motsvarar detta en ökning av 94 Kommunsektorn totalt 8 8 statsbidragen med 1,4 procent. Utvecklingen mellan åren inkluderar att den tidigare 4 4

satsningen på plusjobb helt fasas ut 2009. 0 0 Utöver statsbidragen får kommuner och -4 -4 landsting ytterligare förstärkningar motsvarande en 5 procentig inkomstökning 2009. Inkomst-

avgifter bedöms minska lönekostnaderna med Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 4,4 miljarder kronor 2009. Den fortsatt svaga konjunkturen och det För 2010 medför statsbidragen att kommuner försämrade läget på arbetsmarkanden medför att och landsting väntas kunna hålla uppe sysselsätttillväxten i skatteunderlaget försvagas ytterligare ningen på en högre nivå än vad som annars vore 2010, då det endast beräknas öka med möjligt, samtidigt som man redovisar ett över- 1,3 procent. skott. Sammantaget ökar kommunernas och lands- De ökade statsbidragen till kommuner och tingens inkomster från skatter och statsbidrag landsting om totalt 17 miljarder kronor 2010 2010 med 3,9 procent. De stimulansåtgärder som regeringen föreslår om totalt 17 miljarder

95 Av dessa bidrag betalas 13 miljarder kronor ut i år och resterande 4 miljarder kronor 2010. Statistiska centralbyrån (SCB) har nu beslutat att dessa medel nu ska bokföras som bidrag 2010, dvs. till det år de avses att 94 Ett exempel på reglering är höjningen av statsbidragen 2010 till följd av användas. Detta innebär att NR denna gång använder samma att grundavdraget för pensioner ökar. Eftersom detta medför ett bortfall periodiseringsprincip för bidragen som man gör i den kommunala av skatteintäkter för kommuner och landsting, kompenseras detta med redovisningen. höjda statsbidrag. Regleringen medför följaktligen att det utökade 96 Resterande 4 miljarder kronor utgörs av ett generellt bidrag som ökar grundavdraget är neutralt för kommuner och landsting. med 1 miljard kronor 2011.

PROP. 2009/10:1

som förslås i denna proposition och i 2009 års cent av BNP. Minskningen beror på den kraftiga ekonomiska vårproposition bedöms bidra till att konjunkturnedgången som inleddes under 2008. motverka nedgången i sysselsättningen i Den djupa lågkonjunkturen gör att överkommunsektorn med ca 23 000 personer under skottet i det finansiella sparandet vänds till ett 2009 och 2010. underskott under prognosperioden. Regeringen Prognosen för 2011 och 2012 baseras på att räknar med ett underskott på 2,2 procent av kommuner och landsting ska klara balanskravet, BNP för 2009 som ökar till 3,4 procent av BNP vilket innebär att kostnaderna anpassas till 2010. Den väntade återhämtningen i ekonomin intäkterna (se diagram 9.3). Givet den informa- leder därefter till att underskottet minskar tion som fanns tillgänglig när prognosen för successivt under 2011 och 2012 (se tabell 9.10). konsumtionsutgifterna i kommuner och lands- Försämringen av de offentliga finanserna ting fastställdes förutsågs kommunsektorns kommer främst till uttryck i en svag utveckling inkomster att falla. Det innebär att kostnaderna i av skatteinkomsterna. Den svaga utvecklingen volym minskar med 2 procent mellan 2010 och gäller även inkomster av räntor och utdelningar. 2011 (se tabell 9.8). Kommunsektorns inkomster har reviderats upp i ett sent skede i

Tabell 9.10 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

arbetet med denna proposition till följd av nya Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2008, prognos för 2009–2012 åtgärder samt en reviderad makrobild. Denna 2008 2009 2010 2011 2012 förbättrade inkomstutveckling har dock inte kunnat beaktats i prognosen över konsumtions-

Inkomster 1 664 1 593 1 605 1 657 1 727

Procent av BNP 52,7 51,9 51,7 51,6 51,3 utgifterna för kommunsektorn 2011–2012, utan Skatter och avgifter 1 479 1 417 1 428 1 474 1 532 hela inkomstförstärkningen har påverkat resul- Procent av BNP 46,8 46,2 46,0 45,9 45,5 tatet, vilket är förklaringen till att kommun- Kapitalinkomster 77 67 63 64 69 sektorn redovisar positiva resultat 2011 och Övriga inkomster 108 108 114 119 126 2012. Det finns således en stor sannolikhet att Utgifter 1 585 1 660 1 711 1 724 1 763 prognosen som presenteras i denna proposition Procent av BNP 50,2 54,1 55,1 53,6 52,4 Utgifter exkl. räntor 1 532 1 621 1 673 1 684 1 714 överskattar konsumtions- och sysselsättnings- Räntor 53 39 38 40 49 neddragningen i kommunsektorn 2011–2012.

Finansiellt sparande 79 -68 -107 -67 -36

Procent av BNP 2,5 -2,2 -3,4 -2,1 -1,1

Diagram 9.3 Utvecklingen av kommunsektorns finanser

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Utfall för 2000–2008, prognos för 2009–2012 Procentuell förändring Miljarder kronor Kapitalinkomsterna överstiger emellertid alltjämnt ränteutgifterna under prognosperioden.

Finansiellt sparande (höger axel) De offentliga finanserna påverkas av konjunktu- -8 -16 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 ren främst genom att skatteinkomsterna och Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. utgifterna för arbetslösheten varierar med läget på arbetsmarknaden. Som framgår av diagram 9.4 försämras den offentliga sektorns finansiella 9.3.4 Den konsoliderade offentliga sparande när arbetslösheten ökar och vice versa.

sektorns finansiella sparande

Den offentliga sektorns finansiella sparande uppgick 2008 till 79 miljarder kronor eller 2,5 procent av BNP. Det är en minskning jämfört med 2007, då överskottet uppgick till 3,8 pro-

PROP. 2009/10:1

Diagram 9.4 Offentliga sektorns finansiella sparande och

offentliga sektorns kapitalstock består av bygg-

arbetslöshet

nader, vägar och annan infrastruktur som inte Utfall för 1990–2008, prognos för 2009–2012 ger någon direkt avkastning. En del av kapital- 15 stocken används för produktion av offentliga tjänster, t.ex. skolor, sjukhus och kontorsbygg- 10 nader medan infrastrukturen ger en samhälls- 5 ekonomisk avkastning. De finansiella tillgångarna omfattar förutom olika fordringar på den privata sektorn även aktier. Aktierna kan vara en 0 -5 likvid tillgång där avsikten är att maximera avkastningen, som t.ex. AP-fondernas aktiein- Finansiellt sparande, procent av BNP -10 nehav. Men aktier kan också vara en form för Arbetslöshet, procent av arbetskraften kontroll av realkapital, t.ex. statens ägande av -15 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Vattenfall AB. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar Skulderna om fattar finansiella skulder, t.ex. sta tsskulden, och övriga skulder, som leveran- Under åren 1991–1993 minskade BNP tre år i törs- och löneskulder. Utöver detta har staten rad med sammanlagt 4,3 procent. Arbetslös- och den kommunala sektorn åtaganden för heten uppgick till 10,9 procent 1993 och den tjänstepensioner. offentliga sektorns finansiella sparande visade ett Vid utgången av 2008 beräknas den offentliga underskott på 11,2 procent av BNP. se ktorns förmögenhet ha uppgått till Dagens ekonomiska utveckling påminner om 2 007 miljarder kronor eller 63,6 procent av läget i början av 1990-talet. BNP minskar och BNP. Kapitalstocken uppgick till 2 059 miljarder arbetslösheten stiger till ungefär samma nivå kronor eller 65,2 procent av BNP. Den finansom 1993. Men den offentliga sektorns finanser siella förmögenheten, skillnaden mellan finanväntas inte försämras i samma utsträckning som siella tillgångar och skulder, uppgick till 437 då. Det ekonomiska läget skiljer sig på flera sätt. miljarder kronor. Pensionsåtagandena på 489 Inflationen och räntorna är lägre än i början av miljarder kronor var något större än den finan- 1990-talet och arbetslösheten stiger från en i siella förmögenheten. Fördelningen av förutgångsläget högre nivå, varför ökningen av mögenheten på sektorer visar att statens andel är antalet arbetslösa är mindre. Det finns vidare lägst då den offentliga sektorns skuld huvudandra faktorer som förklarar varför underskottet sakligen består av statsskulden. Den kommunala som andel av BNP kan bli 7,8 procentenheter sektorns förmögenhet består till övervägande del lägre 2010 jämfört med 1993. Då belastades den av reala tillgångar, medan ålderspensionsoffentliga sektorns finanser av det i dag systemets förmögenhet utgörs av finansiella avskaffade räntebidraget till bostäder mot- tillgångar (se tabell 9.11). svarande 2,3 procent av BNP och stöd till insolventa banker motsvarande 3,3 procent av Tabell 9.11 Den offentliga sektorns tillgångar och skulder BNP. Dessa två faktorer förklarar hälften av Preliminärt utfall för 2008

9.4 Skuldutvecklingen och den

Skulder

ekonomiska ställningen

2004 63,5

Finansi ella 1515 48,0

både av realkapital och finansiella tillgångar med Staten 284 9,0 Ålderspe nsionssystemet 696 2,0 2 avdrag för skulder. Realkapitalet eller kapital- Kommunsektorn 1 027 32,5 stocken innefattar såväl materiella tillgångar, t.ex. Anm.: Kapitalstocken är en prognos.

byggnader och anläggningar, som immateriella Källor: Statistiska centralbyrån och egna berä kningar. tillgångar, t.ex. dataprogram. Större delen av den

PROP. 2009/10:1

Den offentliga sektorns kapitalstock

Diagram 9.6 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet

Procent av BNP. Utfall för 1990–2008, prognos för 2009–2012 Kapitalstocken har ökat som andel av BNP 30 under 2000-talet. De offentliga investeringarna 20 uppgick till i genomsnitt 3 procent av BNP per

år under perioden 2000–2008. I prognosen 10

förutses att investeringarna under perioden 0 2009–2012 kommer att överstiga 3 procent av

BNP, vilket innebär att den offentliga sektorns -10 kapitalstock fortsätter att öka snabbare än BNP -20 (se diagram 9.5). -30

Diagram 9.5 Den offentliga sektorns kapitalstock -40 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Procent av BNP. Utfall för 2000–2007, prognos för 2008–2012 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 66 Som framgår av tabell 9.12 ligger den offentliga 64 sektorns finansiella förmögenhet huvudsakligen

i ålderspensionssystemets buffertfonder (AP- 62 60 fonderna), medan staten har en nettoskuld.

Den offentliga sektorns finansiella förmögen- 58 het minskade under 2008 med 173 miljarder

56 kronor, trots det positiva finansiella sparandet. 54 Värdeminskningen beräknas ha uppgått till

252 miljarder kronor. Av detta belopp svarade 52 värdeminskningen på AP-fondernas tillgångar 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. för 230 miljarder kronor. I prognosen antas att den uppgång på börsen

som skett under innevarande år ökat värdet på AP-fonderna aktieinnehav vid slutet av året. I

Den offentliga sektorns finansiella

övrigt ingår inga andra värdeförändringar i prog-

förmögenhet (nettoställning)

nosen utöver de förutsedda valutakursför-

ändringarnas effekt på statskulden. Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet, Mellan 2008 och 2012 beräknas den finansiella som enligt regelverket för nationalräkenförmögenheten minska med 155 miljarder. De skaperna, redovisas exklusive statens och den ackumulerade underskotten i det finansiella sparkommunala sektorns åtaganden för de förmånsandet uppgår till 277 miljarder kronor. Det bestämda tjänstepensionerna, uppgick till motverkas av att ovan nämnda värdeförändringar 437 miljarder kronor motsvarande 13,8 procent ger ett positivt bidrag på 122 miljarder kronor till av BNP 2008. Skulderna för de fonderade den finansiella förmögenheten. Sammantaget avgiftsbestämda tjänstepensionerna ingår, i beräknas den finansiella förmögenheten uppgå likhet med premiepensionssystemet, inte heller i till 282 miljarder kronor 2012, vilket motsvarar den offentliga sektorn utan redovisas i försäk- 8,4 procent av BNP. ringssektorn.

Sedan 2005 är den finansiella förmögenheten

Tabell 9.12 Bidrag till den offentliga sektorns finansiella

positiv, dvs. de finansiella tillgångarna överstiger förmögenhet

skulderna (se diagram 9.6). Den offentliga Procent av BNP. Utfall för 2008, prognos för 2009–2012 sektorns kapitalinkomster i form av räntor och 2008 2009 2010 2011 2012

utdelningar överstiger också ränteutgifterna.

Offentlig sektor 13,8 15,2 11,9 9,9 8,4

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2009/10:1

9.4.2 Skuldutvecklingen Vid utgången av 2008 uppgick den konsolide-

rade statsskulden till 1 062 miljarder kronor, vil-

Statsskuld ket var en minskning med 52 miljarder kronor

jämfört med föregående år (se tabell 9.13).

Statsskulden uppkommer genom statens upp- Minskningen förklaras främst av överskottet i

låning för att täcka underskott i den löpande statsbudgetens saldo. Den konsoliderade stats-

verksamheten eller för att finansiera investe- skulden påverkas även av förändringar av statliga

ringar och kreditgivning. Statsskuldens utveck- myndigheters innehav av statspapper. Stats-

ling bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. skulden beräknas öka med 294 miljarder kronor

Skulden påverkas emellertid också av valutakurs- fram till utgången av 2012 i jämförelse med 2008,

förändringar eftersom ca en femtedel av skulden vilket till större delen beror på underskott i

inklusive skuldskötselåtgärder (derivatinstru- statsbudgetens saldo. Skuldkvoten beräknas öka

ment och swappar) är upptagen i utländsk valuta. från 34 procent vid utgången av 2008 till 40

Denna del av skulden värderas till aktuella procent vid utgången av 2012.

valutakurser.

Konsoliderad bruttoskuld

Diagram 9.7 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 2000–2011

(”Maastrichtskulden”)

Statsskuld M dkr Procent av Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- Mdkr P ro cent av B NP BNP 1 600 60 skuld definieras av EU-regler och tillämpas inom 1 400 EU i samband med Stabilitets- och tillväxt- 50 1 200 pakten, där medlemsländernas offentliga finanser 40 1 000 800 30 bedöms mot bakgrund av konvergenskraven.

Definitionen innebär att den offentliga sektorns 600 20 400 10 bruttoskuld konsolideras, dvs. minskas med den 200 0 0 offentliga sektorns innehav av egna skulder.

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Värderingen sker till nominellt värde.

För svenska förhållanden innebär definitionen Som framgår av diagram 9.7 har statsskulden att den konsoliderade bruttoskulden består av som andel av BNP (den s.k. skuldkvoten) summan av den konsoliderade statsskulden och minskat från en nivå på ca 57 procent 2000 till ca kommunsektorns skulder på kreditmarknaden 34 procent 2008. med avdrag för AP-fondernas innehav av stats-

Tabell 9.13 Statsskuldens förändring 2008–2012 papper.

Miljarder kronor, om ej annat anges. Utfall för 2008, prognos för Efter att ha minskat som andel av BNP sedan

1995 ökar den konsoliderade bruttoskulden och 2009–2012 2008 2009 2010 2011 2012 väntas uppgå till drygt 45 procent av BNP under

Lånebehov -135 196 106 72 51 perioden 2010–2012, vilket fortfarande under-

Skulddispositioner m.m. stiger referensvärdet inom EU på 60 procent av 1 86 -98 -11 -37 0 Förändring av BNP (se tabell 9.14). okonsoliderad statsskuld -49 99 95 36 51 I tabell 9.14 framgår även olika faktorers

Okonsoliderad statsskuld bidrag till förändringen av skulden mellan åren.

2

1 119 1 217 1 312 1 348 1 399

Eliminering av myndigheters 57 58 59 42 43 År 2009 ökar skulden med 113 miljarder kronor. innehav av statspapper Därav bidrar underskottet i det finansiella spar-

Statsskuld vid årets slut

3

1 062 1 159 1 253 1 306 1 356

andet med 68 miljarder kronor medan andra Statsskuldsförändring -53 98 94 53 50 4 faktorer (s.k. stock–flödes justeringar) ökar Statsskuld i procent av BNP 33,6 37,8 40,4 40,6 40,3 skulden med 45 miljarder kronor. AP-fonderna Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. beräknas öka sina placeringar i statsobligationer,

vilket reducerar den konsoliderade skulden. Den 1 Utgörs bl.a. av orealiserade valutakursdifferenser, kortfristiga placeringar och förfalloprofil av övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB samt Venantius AB. statliga utlåningen netto väntas uppgå till 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. 46 miljarder kronor, varav 100 miljarder kronor i

lån till Riksbanken för att öka valutareserven. 3 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. 4 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. Netto är utlåningen mindre då förra årets lån för

Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2009/10:1

att stödja det finansiella systemet återbetalas i år. finansiella och samhällsekonomiska risker och Kronan förutses stärkas efter den kraftiga kostnader som skulle kunna uppstå om åtgärförsvagningen 2008, vilket bidrar till en minsk- derna inte vidtogs. ning av skulden under hela prognosperioden. Syftet med detta avsnitt är att skapa en överblick av de åtgärder som vidtagits samt att redovisa effekterna på statens finansiella sparande

Tabell 9.14 Förändringen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

och statsbudgetens saldo. Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2008 och prognos för 2009–2012 I finansplanen samt under Utgiftsområde 2, avsnitt 2.4 och avsnitt 10, framgår mer om 2008 2009 2010 2011 2012 Konsoliderad finanskrisens förlopp och bakgrunden till de bruttoskuld 1 201 1 314 1 412 1 464 1 522 åtgärder som regeringen vidtagit för att hantera Procent av BNP 38,0 42,8 45,5 45,6 45,2 krisen.

Förändring -40 113 98 53 57

Bidrag till förändringen

Finansiellt sparande 9.5.1 Åtgärder riktade mot den finansiella sektorn

underskott -79 68 107 67 36 Stock-Flödes justeringar 39 45 -9 -14 21

Konsolidering 28 -19 -1 17 -1 Regeringen såg tidigt ett behov av att skapa en Transaktioner i aktier -71 1 -1 0 0 förutsägbar och robust process för att hantera Statlig utlåning netto 60 46 14 6 6 olika situationer som skulle kunna uppkomma Värdeändring av statsskulden 36 -22 -10 -16 0 till följd av den finansiella krisen. Utgångspunkt Periodisering av togs från det regelverk som fanns under bankkrisen på 1990-talet. En ny lag, lagen (2008:814) räntor, skatter och kommunbidrag -17 20 -17 -1 15 om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen), Övrigt 2 19 6 -20 1 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. infördes. Lagen ger regeringen möjlighet att vidta kraftfulla åtgärder för att skapa stabilitet på Sammantaget beräknas skulden öka mellan 2008 och återställa förtroendet för de svenska finansoch 2012 med 321 miljarder kronor. Av detta marknaderna (prop. 2008/09:61, bet. belopp är 277 miljarder kronor en följd av 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Med underskott i det finansiella sparandet medan 44 utgångspunkt i stödlagen har regeringen skapat miljarder kronor beror på andra faktorer. ett antal verktyg för att hantera olika typer av problem hos finansiella institut och på finansmarknaden. Riksgäldskontoret utsågs till stödmyndighet enligt stödlagen och har därigenom

9.5 Statsfinansiella effekter av fått det huvudsakliga ansvaret för hanteringen av stabilitetsskapande åtgärder stödåtgärderna.

Den första åtgärden för att minska oron och I detta avsnitt redovisas statsfinansiella effekter värna om den finansiella stabiliteten i landet var av de stödåtgärder som vidtagits för att att höja insättningsgarantin från 250 000 kronor stabilisera finansmarknaderna och för att stärka till 500 000 kronor (prop. 2008/09:49, bet. förutsättningarna för en ekonomisk återhämt- 2008/09:FiU14, rskr. 2008/09:16). Under våren ning. Hur mycket de vidtagna åtgärderna i 2009 höjdes miniminivån för garantibeloppet slutändan kommer att påverka statens finanser är inom EU, vilket medfört att staten numera inte möjligt att uppskatta i dagsläget, varför ersätter upp till 50 000 euro om detta överstiger redovisningen utgör en lägesbeskrivning. 500 000 kronor då insättningsgarantin inträder. De vidtagna åtgärderna uppgår till betydande Totalt ökade statens garantiåtagande för insättbelopp och är utformade för att uppnå önskad ningar med 250 miljarder kronor under 2008, till effekt inom respektive område. De flesta åtgär- ca 886 miljarder kronor vid årets slut. Det ökade derna medför inte någon direkt kostnad för åtagandet är en följd av höjt garantibelopp, att staten, men innebär ändå en risk för staten i garantin utvidgades till att omfatta alla konton termer av finansiellt sparande och budgetsaldo. samt förändrade insättningar under året. De risker och kostnader som de vidtagna åt- För att värna stabiliteten på de finansiella gärderna innebär måste ställas emot de stats- marknaderna och underlätta finansieringen för

PROP. 2009/10:1

solventa institut, införde regeringen ett garanti- Eftersom alla banker och andra kreditinstitut program för medelfristig upplåning. Garanti- drar nytta av stödåtgärderna genom stabilare programmet är begränsat till maximalt 1 500 finansmarknader, avser regeringen föreslå att en miljarder kronor. Den 15 juni 2009 uppgick de stabilitetsavgift införs. Avgiften ska betalas av utestående garantierna inom detta program till alla kreditinstitut och tillföras stabilitetsfonden. 353 miljarder kronor. Grundtanken är att instituten solidariskt ska Riksgäldskontoret har som stödmyndighet bidra med medel som behövs i samband med gett stöd till en bank, Carnegie Investment Bank uppkomna systemkriser för att säkerställa att AB. Under hösten 2008 övertog Riksgälds- sektorn får bära kostnaden för överdrivet riskkontoret ägandet i Carnegie och Max tagande. Matthiessen Holding AB i enlighet med vill- I maj 2009 beslutade Riksbanken om en koren i ett pantavtal som ingåtts som säkerhet förstärkning av valutareserven med upp till 100 för ett lån på ca 2,4 miljarder kronor. I år såldes miljarder kronor. Riksgäldskontoret sköter upp- Carnegie och Max Matthiessen för ca 2,3 miljar- låningen till Riksbanken varför statsbudgetens der kronor. Enligt avtalet har staten dessutom saldo och statsskulden påverkas. Vid halvårsrätt att ta del av eventuella framtida åter- skiftet hade valuta motsvarande 66 miljarder betalningar på vissa av Carnegies lämnade kronor lånats ut för att återställa valutareserven. krediter. Därefter har 3 miljarder euro lånats upp, vilket Under våren 2009 införde regeringen ett tillsammans med den tidigare upplåningen till kapitaltillskottsprogram som ger solventa banker Riksbanken, motsvarar totalt ca 96 miljarder och vissa andra kreditinstitut, som bedöms som kronor. Bakgrunden till utlåningen är att Riksväsentliga för kreditgivningen, möjlighet att få banken behövt använda en del av valutareserven kapitaltillskott från staten för att motverka för utlåning till svenska banker och utländska risken för en kreditåtstramning i svensk centralbanker. Genom utlåningen skapas god ekonomi. Kapitaltillskottsprogrammet omfattar beredskap om den finansiella krisen skulle bli högst 50 miljarder kronor. I februari 2009 djup och långvarig. beslutade regeringen att delta i Nordeas nye- Samtidigt som de nämnda åtgärderna vidtagits mission med 5,6 miljarder kronor vilket mot- av regeringen har Riksbanken sänkt styrräntan, svarade statens ägarandel (19,9 procent) i för- tillhandahållit lån med längre löptider än normalt hållande till hela emissionsbeloppet. och lättat på kravet på säkerhet för utlåningen. Både garanti- och kapitaltillskottspro- Detta har naturligtvis också bidragit till att grammen är frivilliga, vänder sig till solventa förbättra situationen på finansmarknaden. institut och används som redskap för att åtgärda Under hösten 2008 genomförde Riksgäldsett marknadsproblem som skapar en besvärlig kontoret extra emissioner av statskuldsväxlar likviditetssituation för företag och hushåll. För och lån mot säkerhet i bostadsobligationer vilket att det ska vara intressant för instituten att delta, också har främjat stabiliseringen av det finansamtidigt som skattebetalarna får en rimlig risk- siella systemet i Sverige. ersättning, har villkoren för dessa program utformats för att efterlikna en normal marknadssituation. Direkta insatser för att säkra kreditgivningen För att kunna finansiera de stödåtgärder som till företag vidtas har regeringen inrättat en särskild stabilitetsfond. Stabilitetsfonden tillfördes 15 miljarder Oron på världens finansmarknader har lett till en kronor hösten 2008. Till stabilitetsfonden förs brist på långfristig finansiering för företagen. För de garantiavgifter berörda banker betalar inom att avhjälpa bristen på exportfinansiering har AB ramen för garantiprogrammet, liksom transak- Svensk Exportkredit (SEK) tillförts 3 miljarder tionerna avseende Carnegie. Ur fonden tas även kronor. Dessutom överfördes statens aktier i de förvaltningskostnader som verksamheten Venantius AB till SEK till ett värde av ca medför, samt medel för insatser inom kapital- 2,8 miljarder kronor (prop. 2008/09:73, bet. tillskottsprogrammet. Den 15 juni 2009 uppgick 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47). Därutöver behållningarna i fonden till 26,4 miljarder har regeringen av riksdagen bemyndigats att för kronor, inklusive marknadsvärdet av de aktier i 2009 ge SEK en låneram på högst 100 miljarder Nordea som stabilitetsfonden förvärvat. kronor samt en garantiram på högst 450 mil-

PROP. 2009/10:1

jarder kronor. Regeringen föreslår för 2010 en upptagande av lån i Europeiska investeringsförlängning i form av en låneram på högst banken (EIB) på högst 20 miljarder kronor. 100 miljarder kronor och en garantiram på högst Volvo Personvagnar AB har beviljats ett stats- 250 miljarder kronor. garanterat lån på motsvarande ca 2,2 miljarder Ramen för Exportkreditnämndens (EKN) kronor 2009 i EIB. För att de beviljade lånen ska exportkreditgarantier har höjts från utbetalas krävs att regeringen beslutar om stat- 200 miljarder kronor till 350 miljarder kronor liga garantier för lånet. EU-kommissionen har (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. godkänt villkoren för garantierna ur statsstöds- 2008/09:125). EKN bedöms använda 200–330 hänseende, men därutöver krävs avtal om garanmiljarder kronor av garantibeloppet i slutet av tiernas villkor mellan företaget och Riksgälds- 2009. Infriade garantier beräknas dock i år uppgå kontoret. till endast 0,5 miljarder kronor. I denna proposition föreslås ramen för EKN:s exportgarantier höjas med ytterligare 150 miljarder kronor till Lån till andra länder totalt 500 miljarder kronor. Almi Företagspartner AB har dessutom till- Efter förslag i propositionen Kredit till Island förts 2 miljarder kronor för att öka utlåningen har riksdagen bemyndigat regeringen att stödja till nya, små och medelstora företag (prop. Island i den akuta finansiella kris som landet nu 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. befinner sig i med en kredit om högst 6,5 miljar- 2008/09:47). der kronor 2009 (prop. 2008/09:106, bet. Arbetsgivare kan under 2009 få anstånd med 2008/09:FiU34, rskr. 2008/09:177). Krediten till inbetalningen av de anställdas preliminära skatt Island på 0,495 miljarder Euro motsvarar ca 5,2 och arbetsgivaravgifter (prop. 2008/09:113, bet. miljarder kronor med antagandet om 2008/09:SkU27, rskr. 2008/09:175). Åtgärden 10,6 kr/euro i slutkurs 2009. I nämnda proposiförsämrar budgetsaldot 2009 med uppskatt- tion anger regeringen även att flera länder, ningsvis 5 miljarder kronor men förbättrar däribland Sverige, har utfäst sig att gemensamt budgetsaldot 2010 och i viss utsträckning 2011 bidra med krediter till Lettland. För Sveriges del när anståndsbeloppet betalas in. Det finansiella bedöms lånet till Lettland uppgå till ca 0,72 milsparandet påverkas inte av själva anståndet. Där- jarder euro, vilket motsvarar ca 7,3 miljarder emot försämras både det finansiella sparandet kronor med antagen genomsnittskurs 2010 på och budgetsaldot sammantaget över perioden 10,2 kr/euro. Utbetalningen bedöms ske under 2009–2011 med ca 0,5 miljarder kronor då upp- 2010. Under utgiftsområde 2, avsnitt 11 Kredit bördsförlusterna bedöms överstiga ränteintäk- till annan stat, framgår mer om utlåningen till terna. Island och Lettland. SBAB har fått ett utvidgat uppdrag att bedriva bankrörelse (prop. 2008/09:104).

Övriga åtgärder

Insatser för fordonsindustrin Som tidigare nämnts får Riksgäldskontoret i stabilitetsfrämjande syfte och i samråd med Regeringen beslutade hösten 2008 om ett Riksbanken, ta upp lån till staten för att kapitaltillskott på 3 miljarder kronor till ett stat- tillgodose behovet av statslån med olika löptider. ligt bolag, Fouriertransform AB, som ska I slutet av juli fanns inga statslån utestående för bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet detta ändamål. samt annan verksamhet inom fordonsindustrin Staten har deltagit i Scandinavian Airlines (prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU19, rskr. AB:s nyemission med sin ägarandel, vilket mot- 2008/09:144). svarar ett belopp på 1,298 miljarder kronor 2009 Inom en total ram på 5 miljarder kronor får (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. Riksgäldskontoret mot fullgoda säkerheter låna 2008/09:192). ut medel till större företag inom fordons- För att öka sin utlåningskapacitet har EIB:s industrin med likviditetsproblem. styrelse beslutat att höja sitt grundkapital. Riksgäldskontoret får vidare ställa ut statliga Kapitalhöjningen medför inga direkta betalkreditgarantier till företag i fordonsklustret för ningsförpliktelser för Sverige gentemot banken.

PROP. 2009/10:1

Däremot ökar statens garantiåtagande med upp till ca 1,9 miljarder euro (prop. 2008/09:116, bet. 2008/09:FiU36, rskr. 2008/09:200). Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2007 ett aktieägartillskott om 1 miljard kronor till det statligt ägda bolaget Swedfund International AB under perioden 2007–2009. Under 2009 har aktieägartillskott om totalt 600 miljoner kronor beslutats av regeringen efter riksdagens bemyndigande. Därutöver beslutade riksdagen efter förslag i 2009 års vårtilläggsbudget att ytterligare 300 miljoner kronor skulle tillföras bolaget som aktieägartillskott för 2009 (prop. 2008/09:100 bet. 2008/09:FiU20, rskr. 2008/09:308, 309). I denna proposition föreslår regeringen att Swedfund tillförs ytterligare 100 miljoner kronor. Utöver det tidigare beslutade aktieägartillskottet om 1 miljard kronor föreslås därmed Swedfund tillföras totalt 400 miljoner kronor, varav 300 miljoner 2009, för att bidra till att mildra den finansiella krisens effekter i utvecklingsländerna.

Sammanställning av stödåtgärder

I tabell 9.15 redovisas de statsfinansiella effekterna av de samlade stödåtgärderna. Utställande av garantier påverkar inte det finansiella sparandet eller budgetsaldot. Vid ett infriande av garantier försämras dock både det finansiella sparandet och budgetsaldot. Det finansiella sparandet och budgetsaldot förstärks när garantiavgifter inbetalas. Utlåning försämrar budgetsaldot, men påverkar inte det finansiella sparandet eftersom en motsvarande fordran uppstår. När lån återbetalas förbättras budgetsaldot. Vid utlåning påverkas det finansiella sparandet och budgetsaldot av räntenettot, dvs. skillnaden mellan statens upplåningsränta och den ränta till vilken utlåningen sker. Kapitaltillskott försämrar budgetsaldot, men påverkar inte det finansiella sparandet eftersom kapitaltillskottet byts ut mot en tillgång (t.ex. aktier). Om aktier avyttras förbättras budgetsaldot. Dock förblir det finansiella sparandet opåverkat. De administrativa kostnader som uppstår till följd av stödåtgärderna försämrar generellt det finansiella sparandet och budgetsaldot. Administrativa kostnader ska normalt täckas av garantiavgifter m.m.

PROP. 2009/10:1

Tabell 9.15 Stödåtgärder vidtagna efter budgetpropositionen för 2009 inklusive förslag i budgetpropositionen för 2010

Miljarder kronor (om inget annat anges) Stödåtgärder Belopp Prognos Utfall Finansiellt Statsbudgetens sparande saldo

Stabila banker och andra kreditinstitut

1 1 1 Utökad insättningsgaranti 250 - - Ingen effekt Ingen effekt 2 2 2 2 Garantiprogram 1 500 - 353 Ingen effekt Ingen effekt - infriande av garanti - - - Försämras Försämras 3

Kapitaltillskottsprogrammet 50 5,6 5,6 Ingen effekt Försämras

Öka företagens kredittillgång

Svensk Exportkredit (SEK)

- kapitaltillskott 3 - 3 Ingen effekt Försämras

- låneram 100 - - Ingen effekt Försämras 5 - kreditgaranti 250 - - Ingen effekt Ingen effekt

- infriande av kreditgaranti - - - Försämras Försämras

Kapitaltillskott till Almi 2 - 2 Ingen effekt Försämras

Överlåtelse av aktier i Venantius AB till SEK 2,8 - - Ingen effekt Ingen effekt

6 7 Exportkreditnämnden (EKN) 300 330 252 Ingen effekt Ingen effekt

8 8 - infriande av exportkreditgaranti - 0,5 - Försämras Försämras

Anstånd med skatteinbetalning - 0,5 - Försämras Försämras

Utvidgad bolagsordning för SBAB - - - Ingen effekt Ingen effekt

Förstärkning av Riksbankens valutareserv 100 100 96 Ingen effekt Försämras

Insatser för fordonsindustrin

Statligt FoU-bolag 3 - 3 Ingen effekt Försämras

Undsättningslån 5 - - Ingen effekt Försämras

9 Kreditgaranti 20 2,2 - Ingen effekt Ingen effekt

- infriande av kreditgaranti - - - Försämras Försämras

Lån till andra länder

Lån till Island 0,5 mdEUR 5,2 - Ingen effekt Försämras

Lån till Lettland 0,72 mdEUR 7,3 - Ingen effekt Försämras

Övriga åtgärder

10 Extraemissioner hos Riksgäldskontoret 200 - - Ingen effekt Ingen effekt

Ägartillskott till SAS 1,3 1,3 1,3 Ingen effekt Försämras

Utökad garantikapital i Europeiska investeringsbanken 1,9 mdEUR - - Ingen effekt Ingen effekt

Kapitaltillskott till Swedfund 0,4 0,4 0,4 Ingen effekt Ingen effekt 1 De garanterade insättningarna ökade under 2008 med 250 miljarder kronor till 886 miljarder kronor per den 31 december 2008. Ökningen är en följd av höjt garantibelopp, att garantin utvidgats till att omfatta alla konton samt förändrade insättningar under året. 2 Garantiprogrammet är begränsat till maximalt 1 500 miljarder kronor. Den 15 juni 2009 uppgick de utestående garantierna inom garantiprogrammet till 353 miljarder kronor. De avgifter som genereras påverkar det finansiella sparandet och budgetsaldot positivt. 3 Ursprungligen tillfördes stabilitetsfonden 15 miljarder kronor. Den 15 juni 2009 uppgick behållningarna inklusive marknadsvärdet av de aktier i Nordea som stabilitetsfonden förvärvat till 26,4 miljarder kronor. Exklusive Nordeaaktierna uppgick fondens behållningar till 8,8 miljarder kronor den 15 juni 2009. Medel som betalas ut från stabilitetsfonden påverkar budgetsaldot negativt medan avgifter till densamma påverkar budgetsaldot och det finansiella sparandet positivt. Det finansiella sparandet påverkas negativt av infriande av garantier men inte av finansiella transaktioner som t.ex. kapitaltillskott. 4 Kapitaltillskottsprogrammet omfattar högst 50 miljarder kronor. I februari 2009 beslutade regeringen att delta i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder kronor. 5 I enlighet med riksdagens beslut (bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125) infördes en kreditgarantiram för SEK om högst 450 miljarder kronor. I denna proposition föreslås den sänkas till 250 miljarder kronor 2010. 6 I enlighet med riksdagens beslut (bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125) höjdes ramen för EKN:s exportkreditgaranti med 150 miljarder kronor till 350 miljarder kronor. I denna proposition föreslås den höjas med ytterligare 150 miljarder kronor till 500 miljarder kronor 2010. 7 T.o.m. den 30 juni 2009 enligt uppgift från EKN. Utställda garantier är 150 miljarder kronor och utställda offerter är 205 miljarder kronor. Uppskattningsvis leder 50 procent av offerterna till utställda garantier. 8 Om EKN utnyttjar sin reserv i utländsk valuta som är placerad i affärsbanker påverkas inte budgetsaldot eller statsskulden. Om EKN däremot utnyttjar reserv i svensk valuta, som är placerad i RGK, försämras budgetsaldot och statsskulden ökar. 0,5 miljarder kronor av garantin antas infrias 2009 och hälften bedöms tas från EKN:s reserv i svensk valuta. 9 Europeiska investeringsbanken har beviljat Volvo Personvagnar AB ett lån 2,2 miljarder kronor. Förhandlingar pågår mellan Volvo Personvagnar och RGK om villkoren för den statliga garanti som är en förutsättning för lånen. Garantin är alltså inte utställd ännu. 10 Extraemissionerna har ingen effekt på statsbudgetens saldo, men ökar statsskulden fram till dess att de förfaller.

10 Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

PROP. 2009/10:1

10 Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

Sammanfattning

I detta avsnitt analyseras huruvida finanspoliti- • Under de närmaste 25 åren kommer andelen ken, inklusive de åtgärder som föreslås och äldre i befolkningen att öka. aviseras i denna proposition, är långsiktigt • Den ökande andelen äldre sätter de offent- hållbar. Grundfrågan är om omfattande liga finanserna under press, med ökade kostförändringar av finanspolitiken kan komma att nader för sjukvård och äldreomsorg som behövas framöver. Detta är en central fråga av följd. minst två anledningar. • Sammantaget förefaller finanspolitikens För det första är det viktigt att regeringen och långsiktiga hållbarhet vara relativt god. riksdagen redan i ett tidigt skede, om så behövs, • Den slutsatsen stöds också av bedömningar kan föreslå respektive besluta om eventuella som gjorts av ett antal internationella organiåtgärder för att finanspolitiken ska vara sationer. långsiktigt hållbar. Inte minst om det behövs • Enligt beräkningarna i basscenariot behövs omfattande förändringar av finanspolitiken kan en permanent budgetförstärkning på 0,6 pro- hushåll och företag behöva god tid på sig att cent av BNP för att finanspolitiken ska vara planera för förändrade förhållanden. Pensionslångsiktigt hållbar i strikt mening. reformen är ett exempel på en omfattande Anledningen är att det till följd av den reform som genomförts gradvis bland annat för åldrande befolkningen uppkommer primära att ge hushållen möjlighet att anpassa sig till nya underskott efter 2075. förhållanden. Därtill kommer att anpassningar av • Konsolideringsbehovet blir mindre om den finanspolitiken som görs i god tid ofta blir förvärvsaktiva perioden förlängs antingen mindre omfattande än om de skjuts upp. Om genom ett tidigare inträde till eller ett senare nödvändiga budgetförstärkningar skjuts på utträde från arbetslivet. framtiden kan det leda till en offentlig • Konsolideringsbehovet blir större om antalet skulduppbyggnad som på sikt kan tvinga arbetade timmar blir färre eller efterfrågan på regeringen att genomföra stora skattehöjningar välfärdstjänster ökar jämfört med bas- eller kraftiga besparingar i välfärden. senariot. För det andra har förväntningar på framtidens • För en långsiktig hållbar finanspolitik är det finanspolitik visat sig spela en viktig roll. Studier viktigt att underskridandet av överskottsvisar att hushåll och företag agerar på finanspolimålet 2009–2012, som motiveras av den tiska beslut redan då de aviseras. I ekonomisk djupa lågkonjunkturen, blir temporärt och teori är det väl belagt att förväntningar på att arbetslösheten inte biter sig fast på en framtida förändringar i skatter eller offentliga hög nivå. utgifter kan påverka hushållens och företagens beteende. Exempelvis kan en expansiv

PROP. 2009/10:1

finanspolitik, som ökar dagens underskott, detta kan ge bestående effekter på svensk ekomedföra förväntningar om motsvarande eller nomi och i sin tur leda till hållbarhetsproblem.

t.o.m. större åtstramningar längre fram. Detta I det följande avsnittet ges inledningsvis en kan medföra att en expansiv finanspolitik, som kort beskrivning av det svenska välfärdsåtagansyftade till att öka efterfrågan, inte uppnår sitt det. Därefter följer en beskrivning av vad håll-

syfte. En effektiv finanspolitik på kort sikt barhet är och hur den mäts. Sedan diskuteras de

förutsätter att finanspolitiken är trovärdig och utmaningar som finanspolitiken står inför. Avlångsiktigt hållbar. slutningsvis diskuteras några exempel på hur

Finanspolitiken är inte långsiktigt hållbar om hållbarheten kan förbättras. de skatteintäkter och övriga intäkter som följer av gällande regler är otillräckliga för att över ti-

den finansiera de utgifter som följer av dagens

välfärdssystem. De kommande demografiska 10.1 Välfärdsåtagandet

förändringarna förväntas sätta de offentliga

finanserna under press. De offentliga utgifter Ett grundläggande drag i den svenska välfärdssom går till personer som är 65 år och äldre upp- modellen är ett omfattande välfärdssystem med går i genomsnitt till 225 000 kronor per år, me- individuella rättigheter, som exempelvis utbild-

dan de offentliga inkomsterna från samma ål- ning, sjukvård och pension, som finansieras kol-

dersgrupp i genomsnitt är 60 000 kronor. 97 lektivt genom skatter och avgifter. Samtidigt väntas äldrekvoten, dvs. antalet per-

soner som är 65 år och äldre i förhållande till

Diagram 10.1 De offentliga utgifterna efter ändamål, 2006

antalet personer mellan 20 och 64 år, öka från Procent Övrigt Försvar 30 procent 2008 till 47 procent 2060 och till 6% 3% Utbildning

50 procent 2090. Frågan är om finanspolitikens 14% utformning är hållbar givet dessa förändringar. Allmän offentlig Som utgångspunkt för att göra en sådan be- förvaltning

dömning av de offentliga finansernas långsiktiga 13% Socialt skydd hållbarhet görs i detta avsnitt konsekvensberäk- 43% Hälso- och ningar för svensk ekonomi. En central förutsätt- sjukvård

ning i beräkningarna är att dagens utformning av 13%

skatte- och välfärdssystemet bibehålls i Näringslivsfrågor 8% framtiden. Detta ger en god grund för att

bedöma huruvida dagens välfärdsåtagande kan upprätthållas även med de demografiska Källa: Statistiska centralbyrån. påfrestningar som svensk ekonomi står inför.

Den utmaning som en åldrande befolkning De offentliga utgifterna väntas uppgå till 55,1 innebär kan potentiellt förvärras på grund av åtprocent av BNP 2010. Av diagram 10.1 framgår minstone tre andra faktorer vid sidan av demohur de offentliga utgifterna fördelade sig på olika grafin. För det första finns en tendens att efterändamål 2006. Den största andelen av utgifterna frågan på välfärdstjänster ökar snabbare än vad användes till socialt skydd, bland annat arbetssom är demografiskt betingat. Detta kan driva löshetsersättning, ålderspension samt sjuk- och upp den offentliga konsumtionen och därmed aktivitetsersättning. En betydande del användes leda till en försämring av hållbarheten. För det också till utbildning, hälso- och sjukvård samt andra kan ökat välstånd leda till att många perallmän offentlig förvaltning som var för sig utsoner vill arbeta mindre. Om detta är fallet gjorde ca 13 procent av de offentliga utgifterna. minskar skattebasen vilket leder till försämrad Det offentliga åtagandet innebär att en stor hållbarhet. För det tredje befinner sig Sverige i del av rikets inkomster omfördelas mellan husen djup lågkonjunktur. Det finns en risk att hållen. Omfördelningen sker exempelvis mellan

grupper med olika inkomst, hälsostatus och arbetsförmåga. En betydande del – närmare tre

97 Statistiska centralbyrån, Hushållens Ekonomi (HEK), 2004.

PROP. 2009/10:1

fjärdedelar – av denna omfördelning sker över med den ökande andelen äldre, befaras sätta de

livscykeln, dvs. mellan olika åldersgrupper. offentliga finanserna under press. Den avgörande 98 Barn, unga och framför allt äldre är nettomot- frågan är om påfrestningarna på de offentliga fi-

tagare av offentliga tjänster och transfereringar, nanserna kommer att bli så stora att skatte-

medan yrkesverksamma är nettobetalare till den och/eller utgiftspolitiken måste anpassas på ett

offentliga sektorn. mer genomgripande sätt.

I diagram 10.2 visas hur inbetalda skatter (ne-

gativa värden), erhållna transfereringar och kon-

Diagram 10.3 Offentliga nettoutgifter per ålder, 2004

sumtion av offentliga tjänster (positiva värden), Kronor

varierar över livscykeln. Diagram 10.3 visar net- 500 000 tot av dessa in- och utbetalningar vid olika åldrar. 400 000

300 000

Diagram 10.2 Inbetalda skatter och erhållna transfereringar och offentliga tjänster i genomsnitt vid olika åldrar, 2004

200 000 Kronor 100 000 400 000 Skatter 0 300 000

Transfereringar

-100 000 200 000 Konsumtion

-200 000 100 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. -100 000

-200 000

-300 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 10.2 Vad är hållbarhet och hur kan den mätas?

Anm. Inbetalda skatter till den offentliga sektorn anges med negativa värden, medan erhållna transfereringar och offentliga tjänster anges med positiva värden. Finanspolitiken kan sägas vara långsiktigt hållbar

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. om de skatteintäkter och övriga inkomster som

följer av dagens skatte- och avgiftsregler är till- Under livets första 20 år är en genomsnittlig inräckliga för att över tiden finansiera de utgifter divid nettomottagare från den offentliga sektorn, som följer av dagens välfärdssystem. För att 99 inte minst till följd av konsumtionen av barnomskapa sig en uppfattning om finanspolitikens sorg och utbildning (se diagram 10.3). Från 20 långsiktiga hållbarhet görs framskrivningar av års ålder ökar skatteinbetalningarna och en den offentliga sektorns inkomster och utgifter genomsnittlig individ blir då nettobetalare till under en mycket lång period. Utifrån dessa den offentliga sektorn. Skatteinbetalningarna framskrivningar och den offentliga sektorns ökar med åldern och når sin högsta nivå runt 50 skuld i utgångsläget kan olika mått på finanspoår. Mellan 55 och 65 års ålder ökar litikens långsiktiga hållbarhet beräknas. Osäkertransfereringarna, bland annat på grund av ökade heten i denna typ av långsiktiga beräkningar är utbetalningar av sjuk- och aktivitetsersättning naturligtvis mycket stor och resultaten bör och ålderspension. Från 75 års ålder ökar även därför betraktas som illustrativa. offentlig konsumtion kraftigt till följd av ökade Ett vanligt använt mått på hållbarhet är den så kostnader för sjukvård och äldreomsorg. En kallade S2-indikatorn . Den anger den perma- 100 genomsnittlig individ blir nettomottagare från ca

63 års ålder.

Det är denna åldersfördelning av de offentliga

utgifterna och inkomsterna, som tillsammans

99 Den teoretiska definitionen av en långsiktig hållbar finanspolitik är att

nuvärdet av framtida primära budgetsaldon ska vara lika stort som dagens utestående nettoskuld. 100 S2-indikatorn beskrivs i The long-term sustainability of public 98 Pettersson och Pettersson, Fördelning ur ett livscykelperspektiv , Bilaga finances, European Economy , 4, 2006, EU-kommissionen. Indikatorn

9 till Långtidutredningen 2003 (SOU 2003:110). beskrivs även kort i bilaga 3.

PROP. 2009/10:1

nenta budgetförstärkning (positivt tecken) eller över den press som kommer från de demograbudgetförsvagning (negativt tecken) som gör att fiska förändringarna. I avsnitt 10.3.3 analyseras finanspolitiken blir långsiktigt hållbar i strikt vidare i vilken utsträckning den pågående ekomening. En S2-indikator på en procent av BNP nomiska krisen kan leda till hållbarhetsproblem. innebär att en permanent höjning av skatterna eller minskning av utgifterna motsvarande en procent av BNP måste genomföras för att 10.3.1 Den åldrande befolkningen finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar i strikt mening. Den demografiska utvecklingen S2-indikatorn kan omvandlas till ett krav på primärt sparande ett givet år eller under en given Basscenariot period, s.k. nödvändigt primärt sparande Det sker stora förändringar i befolknings- (NPS). Detta mått anger det genomsnittliga sammansättningen i Sverige de närmaste åren. 101 primära sparande, dvs. de primära inkomsterna Två omständigheter dominerar. En är att den minus de primära utgifterna, som måste stora grupp av personer som föddes på 1940- 102 uppnås under en viss period om finanspolitiken talet uppnår pensionsålder och lämnar ska vara långsiktigt hållbar. Som exempel anges arbetslivet. Detta leder allt annat lika till fler måttet i denna proposition för perioden 2013– pensionärer och färre förvärvsarbetande. En 2019. Ett NPS på en procent av BNP innebär annan är att den stora grupp av personer som är 103 att ett primärt sparande på en procent av BNP i födda kring 1990 uppnår åldrar då de lämnar genomsnitt under åren 2013–2019 är konsistent gymnasieskolan och går över till arbetslivet eller med en långsiktigt hållbar finanspolitik. högre studier. Detta medför att efterfrågan på Dessa olika mått på finanspolitikens hållbar- gymnasieutbildning minskar, efterfrågan på het beskrivs mer utförligt i bilaga 3. högre utbildning ökar och utbudet av arbetskraft i yngre åldrar ökar. På längre sikt är det främst dödligheten bland de äldre som dominerar utvecklingen av befolk-

10.3 Utmaningar för finanspolitiken ningens sammansättning och som starkt påverpå lång sikt kar den svenska ekonomin . Dödligheten har

104 under många år minskat kraftigt. Detta har Med den stigande medellivslängden och de rela- medfört att medellivslängden ökat och att de tivt stora nettoutbetalningarna till de äldre aktu- äldre åldersgrupperna utgör en växande andel av aliseras frågan om dagens finanspolitik kan upp- befolkningen. Enligt Statistiska centralbyråns rätthållas, givet oförändrade skattesatser, även (SCB:s) befolkningsprognos från maj 2009 med de demografiska förändringar som Sverige väntas denna utveckling fortsätta framöver om står inför. Om så inte är fallet behöver antingen än i något långsammare takt. skatterna eller välfärdsåtagandet anpassas. I avsnitt 10.3.1 nedan analyseras detta med utgångspunkt i en grundkalkyl ( basscenariot ). Omfattningen av det demografiska trycket påverkas av ett antal förhållanden i ekonomin. I avsnitt 10.3.2 beskrivs hur några grundläggande ekonomiska samband kan leda till en högre efterfrågan på fritid eller högre krav på service i den offentliga sektorn. Dessa samband kan öka påfrestningarna på de offentliga finanserna ut-

101 Från engelskans ”required primary balance”. 102 Primära utgifter avser alla utgifter utom skuldräntor, medan primära inkomster avser alla inkomster utom kapitalavkastning. 103 Måttet beräknas från 2013, det första året av långsiktskalkylerna, och 104 Dödligheten mäts i dessa sammanhang som antalet avlidna i en viss decenniet ut. åldersgrupp i förhållande till samtliga personer i åldersgruppen.

PROP. 2009/10:1

Diagram 10.4 Förändring i folkmängden efter ålder, 2008– Diagram 10.5 Försörjningskvoter 1875–2090

2090 Procent

Antal personer

110 60 000 100 90 50 000 80 40 000 70 60 30 000 50 20 000 40 30 10 000

Försörjningskvot

20

Yngrekvot

0 10

Äldrekvot

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 0 -10 000 1875 1900 1925 1950 1975 2000 2025 2050 2075 -20 000

Anm: Yngrekvot: Befolkningen 0–19 år som andel av befolkningen 20–64 år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Äldrekvot: Befolkningen 65 år och äldre som andel av befolkningen 20–64 år. Försörjningskvot: Summan av yngrekvot och äldrekvot. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Folkmängden väntas öka från dagens 9,3 miljoner invånare till 10,7 miljoner 2060, och 11,1 Adderas yngre- och äldrekvoten erhålls den s.k. miljoner 2090. I diagram 10.4 visas hur befolk- försörjningskvoten. Den mäter antalet personer i ningens ålderssammansättning väntas förändras icke-yrkesverksam ålder (0–19 år samt 65 år och mellan 2008 och 2090. Största delen av befolk- äldre) relativt till antalet personer i yrkesverksam ningsökningen sker i de äldre åldersgrupperna. ålder (20–64 år). Till följd av den stigande Befolkningsförändringarna speglas även i äldrekvoten har försörjningskvoten ökat sedan yngre-, äldre- och försörjningskvoterna (se dia- början av 1940-talet och var 71 procent 2008. gram 10.5). Yngrekvoten, dvs. antalet personer Försörjningskvoten väntas öka till 83 procent 0–19 år i förhållande till antalet personer 20–64 2030, 88 procent 2060 och 90 procent 2090. år, har minskat över tiden på grund av en fallande fruktsamhet och var 40 procent 2008. Framöver väntas yngrekvoten vara i stort sett oförändrad Alternativa befolkningsscenarier (se diagram 10.5). Den långa framskrivningsperioden medför att Äldrekvoten, dvs. antalet personer 65 år och det finns betydande osäkerhet i beräkningarna. I äldre i förhållande till antalet personer 20–64 år, tabell 10.1 redovisas äldrekvoterna för sex alterhar ökat över tiden och var 30 procent 2008. Till nativa demografiska scenarier som SCB tagit följd av den allt lägre dödligheten förväntas fram.

105

denna utveckling fortsätta framöver. År 2030 väntas äldrekvoten ha ökat till 42 procent, 2060 till 47 procent och 2090 till närmare 50 procent.

105 I Basscenariot antas fruktsamheten (TFR), dvs. det genomsnittliga

antalet barn en kvinna får, vara 1,83 på lång sikt. I alternativet Låg

fruktsamhet är TFR = 1,66 och i alternativet Hög fruktsamhet är TFR =

2,05. I Basscenariot antas dödligheten minska så att medellivslängden ökar

från 79 år till 85 år för män och från 83 år till 87 år för kvinnor mellan

2008 och 2060. I alternativet Låg dödlighet ökar medellivslängden 2060 till

86 år för män och 91 år för kvinnor. I alternativet Hög dödlighet antas

ingen förändring i dödligheten framöver och medellivslängden är därför

konstant. I Basscenariot antas invandringsöverskottet, dvs. antalet

personer som invandrat minus antalet personer som utvandrat, på sikt

vara i genomsnitt 19 000 personer per år. I alternativet Hög migration

antas invandringsöverskottet bli 28 000 personer per år. I alternativet Låg

migration antas invandringsöverskottet bli 12 000 personer per år. (SCB,

Sveriges framtida befolkning 2009–2060, Demografiska rapporter 2009:1).

PROP. 2009/10:1

Tabell 10.1 Äldrekvoter i olika scenarier Diagram 10.6 Försörjningskvoter i olika demografiska

Procent scenarier 2000–2090 Procent 2008 2030 2060 2090 100 Basscenario 30,3 41,9 47,2 49,6 Låg dödlighet 30,3 43,1 53,3 54,9 95 Hög dödlighet 30,3 39,3 40,4 40,1 90 Låg fruktsamhet 30.3 41,9 49,1 52,7 85 Hög fruktsamhet 30,3 41,8 44,6 45,6 80 Låg immigration 30,3 43,1 49,9 52,8

Basscenario

Hög immigration 30,3 40,7 45,6 48,6 75

Hög fruktsamhet

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 70 Hög dödlighet

Låg dödlighet

Den ökande försörjnings- och äldrekvoten i bas- 65 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 scenariot är framför allt ett resultat av att dödligheten förväntas minska även framöver. I ett Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. alternativt scenario ( hög dödlighet ) antas dödligheten i stället vara oförändrad på dagens nivå. Internationell jämförelse Även i detta scenario ökar försörjnings- och äld- Sett i ett internationellt perspektiv är dock den rekvoten markant framöver och uppgår 2090 till demografiska utvecklingen i Sverige relativt 78 procent respektive 40 procent (se tabell 10.1 gynnsam. Förenta Nationerna (FN) uppskattar samt diagram 10.6). att äldrekvoten i Europa som helhet kommer att I scenariot hög fruktsamhet antas fruktsamhe- öka till 52 procent 2050 (se tabell 10.2). Särskilt i ten vara 2,05 barn per kvinna jämfört med 1,83 Italien, Spanien och Tyskland väntas äldrekvoten barn per kvinna i basscenariot. Detta antas ske öka kraftigt till mellan 64 och 68 procent 2050. genom en återgång mot något yngre förstföderskor och minskad barnlöshet. En högre 106 Tabell 10.2 Äldrekvoter i olika länder, 2000 och 2050 fruktsamhet leder till att fler barn föds och att Procent antalet barn blir fler. På lite längre sikt, när bar- 2000 2050 nen uppnår vuxen ålder, ökar även antalet perso- Nordamerika 20,9 39,7 ner i förvärvsaktiv ålder och på samma sätt ökar Storbritannien 26,9 41,5 även antalet äldre personer på riktigt lång sikt. Sverige 29,3 44,8 Den direkta konsekvensen av en högre frukt- Frankrike 27,6 52,5 samhet är såldes en högre yngrekvot. På längre Tyskland 26,2 64,2 sikt sjunker äldrekvoten i takt med att barnen Spanien 27,2 65,2 uppnår vuxen ålder. Försörjningskvoten blir Italien 29,8 68,2 högre under en längre period (se diagram 10.6). I Europa 24,3 52,0 samtliga scenarier kommer äldrekvoten på lång Världen 12,7 28,2 sikt att stiga med mellan 10 och 25 procent- Källa: Förenta Nationerna, 2008. enheter. Ökningen av äldrekvoten kommer således att vara betydande i samtliga scenarier av den demografiska utvecklingen.

Utvecklingen i de offentliga finanserna

Detta avsnitt beskriver framskrivningarna av de offentliga finanserna i basscenariot . Basscena- 107 riot ska uppfattas som en referens mot vilken övriga scenarier jämförs. Detta betyder inte att utvecklingen i basscenariot är mer sannolik än utvecklingen i alternativscenarierna.

106 Kvinnors medelålder vid första barnets födelse ökade från 24 år 1970 107 I bilaga 3 till denna proposition ges en fördjupad redogörelse för de till 29 år 2008. framskrivningsprinciper och modeller som används.

PROP. 2009/10:1

En naturlig utgångspunkt för beräkningarna dag. För de flesta innebär detta att 108 är en situation där dagens skatte- och välfärdssy- ålderspensionen tas ut vid 65 års ålder. Övriga stem är oförändrade. Beräkningarna ska därmed personer med transfereringsinkomster minskar inte uppfattas som en prognos, utan snarare som något som andel av befolkningen. en beskrivning av hur de offentliga utgifterna och intäkterna utvecklas, om utformningen av de Den offentliga sektorns inkomster nuvarande skatte- och välfärdssystemen bibe- Skatte- och avgiftssatserna hålls vid beräkninghålls. Detta ger en god utgångspunkt för att arna konstanta efter 2012 och den offentliga analysera konsekvenserna av de demografiska sektorns inkomster påverkas därefter huvudsakförändringarna samt vilka eventuella problem ligen av demografiska faktorer samt av utvecksom kan tänkas uppstå för finanspolitikens lingen på arbetsmarknaden. långsiktiga hållbarhet. De primära offentliga inkomsterna, som 109 2008 utgjorde 50,3 procent av BNP, beräknas Arbetsmarknaden minska till 49,3 procent av BNP 2012. Därefter Förändringarna i de offentliga finanserna fram- ökar de primära offentliga inkomsterna något till över är starkt beroende av utvecklingen på ar- 49,8 procent av BNP 2030 (se diagram 10.7). betsmarknaden. Ökningen beror till stor del på att skatteintäk- Som utgångspunkt antas att arbetskraften och terna från hushållens konsumtion ökar mellan sysselsättningen utvecklas i takt med den demo- 2012 och 2030. Detta är en följd av att sparandet grafiska utvecklingen. Ett viktigt antagande är bland de äldre är lägre än det genomsnittliga spadessutom att genomförda och i denna randet i befolkningen. När andelen äldre ökar proposition föreslagna strukturreformer medför kan därmed konsumtionen väntas öka och spaatt sysselsättningen ökar med 125 000 personer randet minska. 110 på lång sikt. Utvecklingen påverkas också av att ekonomin antas återgå till ett mer normalt

Diagram 10.7 Primära och totala offentliga utgifter och inkomster, 2000–2090

konjunkturläge. Sammantaget innebär detta att Procent av BNP antalet personer i arbetskraften ökar med 58 närmare 407 000 personer fram till 2090 och att sysselsättningen ökar med 401 000 personer (se 56 tabell 10.3). Under samma period ökar 54 befolkningen i arbetsför ålder med 402 000 per- 52 soner. 50

48

Tabell 10.3 Befolkningen, sysselsättningen och arbetskraf-

Offentliga inkomster

ten, 2008 och 2090 46

Primära offentliga inkomster

Tusental personer och procentuell förändring Offentliga utgifter 44

Primära offentliga utgifter

2008 2090 Förändring i procent 42 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090

Anm.: Arbetskraften anges inklusive heltidsstuderande arbetssökande, dvs. enligt Den offentliga sektorns utgifter De primära offentliga utgifterna, som 2008 ut- ILO-definition. 111 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. gjorde 48,5 procent av BNP, beräknas öka till 49,8 procent av BNP 2090, huvudsakligen till Antalet personer med transfereringsinkomster ökar också mellan 2008 och 2090. Det är framför allt antalet ålderspensionärer som ökar. Ökningen är en direkt följd av befolkningsutveck- 108 lingen i kombination med att utträdesåldern från I det nya pensionssystemet finns en mekanism som gör att det är yrkeslivet i framtiden antas vara densamma som i rimligt att anta att den effektiva pensionsåldern kommer att stiga över tiden (se vidare avsnitt 10.4.2). 109 Med primära inkomster avses alla inkomster utom kapitalavkastning. 110 Hill, Löf och Pettersson, Sveriges ekonomi: Scenarier på lång sikt , Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108), s. 80. 111 Med primära utgifter avses alla utgifter utom skuldräntor.

PROP. 2009/10:1

följd av förändringarna i befolkningsstrukturen. Eftersom yngrekvoten minskar något beräk- Ökningen av äldrekvoten påverkar särskilt ut- nas utgifterna för barnomsorg och utbildning att gifterna till sjukvård och äldreomsorg, medan minska från 6,7 procent av BNP 2008 till 6,2 förändringarna i ålderspensionsutgifterna är procent av BNP 2090. Sammantaget beräknas relativt små. den offentliga konsumtionen öka från 26,4 Pensionsutgifterna beräknas öka från 6,4 procent av BNP 2008 till 28,0 procent av BNP procent 2008 som andel av BNP till som högst 2090. 6,9 procent i början av 2030-talet, för att sedan sjunka ned till 6,4 procent 2090. Det är 1990-ta- Finansiellt sparande och nettoskulden lets pensionsreform som innebär att ökningen i Det finansiella sparandet uppgick 2008 till äldrekvoten får en relativt begränsad effekt på 2,5 procent av BNP och väntas minska till -3,4 pensionsutgifterna. Pensionsåldern antas vara procent av BNP 2010. Under åren 2011–2015 konstant, vilket innebär att pensionerna minskar antas ekonomin gradvis anpassa sig mot ett mer när medellivslängden ökar (se diagram 10.8). normalt resursutnyttjande med högre sysselsätt- 112 Dessutom har premiepensionssystemet i natio- ning och lägre arbetslöshet. Detta innebär att innalräkenskaperna flyttats till privat sektor, vilket komsterna ökar och att utgifterna minskar krafinnebär att pensionsutbetalningarna från tigt dessa år. År 2015 beräknas det finansiella ålderspensionssystemet minskar något. 113 sparandet uppgå till 0,6 procent av BNP och uppgår 2090 till 1,9 procent av BNP (se diagram Diagram 10.8 Ålderspension per person 65 år och äldre 10.9). Det finansiella sparandet är högre 2013–2090 Procent av genomsnittlig lön 60 jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition. Detta beror till stor del på att de offentliga finanserna 2009–2012 väntas utvecklas något 50 40 bättre än vad som bedömdes i vårpropositionen genom såväl högre intäkter som lägre utgifter. Till följd av det starka finansiella sparandet 30 20 kommer nettoskulden att minska från -13,8 procent av BNP 2008 till -65 procent av BNP 10 2090.

0

Diagram 10.9 Finansiellt och primärt sparande

2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 Procent av BNP Källa: Egna beräkningar. 6 5 Utgifterna för sjukvård, handikapp och äldreom- 4 sorg beräknas öka från 10,5 procent av BNP 3 2008 till drygt 13,3 procent av BNP 2090. Ut- 2 1 nyttjandemönstret av offentliga tjänster antas 0 vara konstant över tiden. Exempelvis antas det -1 att en 75-årig kvinna använder lika mycket sjuk- -2 Finansiellt sparande vård och äldreomsorg 2090 som i dag. När ande- -3 Primärt finansiellt sparande len äldre i befolkningen ökar kommer därmed -4 även kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg -5 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 att öka. Källa: Egna beräkningar.

Bedömningen av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Basscenariot indikerar att budgetförstärkningar 112 kan komma att behövas för att säkra finanspoli- Pensionssystemet innebär att de årliga pensionsutbetalningarna minskar när medellivslängden ökar om pensionsåldern inte förändras. tikens långsiktiga hållbarhet. S2-indikatorn upp- 113 Enligt beslut av EU:s statistikorgan EUROSTAT räknas inte går till 0,6. Detta innebär att en strikt långsiktigt premiepensionssystemet till den offentliga sektorn i nationalräkenhållbar finanspolitik uppnås genom en permaskaperna.

PROP. 2009/10:1

nent skattehöjning eller utgiftsminskning mot- framtida år. EU-kommissionen beräknar 116 svarande 0,6 procent av BNP. Det bör noteras exempelvis att med en permanent utgiftsökning att det primära sparandet är positivt under eller skattesänkning på 3,8 procent av BNP största delen av perioden (se diagram 10.9). Efter skulle Sveriges s.k. Maastrichtskuld stabilisera sig 2075 uppstår det dock primära underskott till på 60 procent av BNP till 2050. OECD har på följd av den åldrande befolkningen. Eftersom det ett liknande sätt beräknat att om den offentliga antas att underskotten i slutåret ligger kvar för skulden i Sverige ska hållas konstant på 2008 års all framtid, spelar detta en stor roll för S2-indi- nivå fr.o.m. 2050 är en permanent utgiftsökning katorn. Beräkningarna visar även att det under eller skattesänkning på 0,6 procent av BNP möjperioden 2013–2019 behövs ett genomsnittligt lig. primärt sparande på 1,3 procent av BNP för att I alla de ovannämnda jämförelserna tillhör finanspolitiken ska vara strikt hållbart (S2=0) Sverige de länder som är bäst rustade för att enligt den s.k. NPS-indikator. möta de demografiska utmaningarna (se tabell Jämfört med vad som bedömdes i 2009 års 10.4). ekonomiska vårproposition har S2-indikatorn försämrats med 0,1 procentenheter. Detta för-

Tabell 10.4 EU-kommissionens hållbarhetsindikator

klaras huvudsakligen av förändringar i befolk- Procent av BNP ningsprognosen. Land S2 Danmark -3,9 Sverige -1,9 Internationella bedömningar Polen -0,2 Finland 0,1 Även OECD och EU-kommissionen gör be- Italien 1,9 dömningar av den svenska finanspolitikens Nederländerna 2,6 långsiktiga hållbarhet. 114 Tyskland 2,7 EU-kommissionen beräknar att S2-indikatorn Österrike 2,9 för Sverige är -1,9 procent av BNP, vilket inne- Frankrike 3,4 bär att en utgiftsökning eller skatteminskning på Portugal 3,6 1,9 procent av BNP kan genomföras utan att finanspolitikens långsiktiga hållbarhet äventyras. Grekland 3,8 Detta kan jämföras med en S2-indikator för Slovakien 4,2 euroområdet och EU-länderna på 4,9 respektive Belgien 4,8 5,1 procent av BNP. Det bör poängteras att S2- Ungern 5,7 indikatorn som beräknats av EU-kommissionen Tjeckien 6,1 inte är direkt jämförbar med den S2-indikator Luxemburg 7,3 som beräknats i denna proposition. 115 Storbritannien 7,6 OECD och EU-kommissionen tar även fram Spanien 9,2 hållbarhetsmått som baserar sig på att skulden Irland 11,8 ska stabilisera sig på en viss nivå vid ett givet

EU27 5,1

Anm.: Indikatorn anger den permanenta förbättring av ett lands finansiella sparande som krävs för att de offentliga finanserna ska bli långsiktigt hållbara. Ett negativt värde betyder att finanserna är hållbara och tål en försvagning. Indikatorn syftar till att möjliggöra jämförelser mellan länder. Källa: EU-kommissionen 2009. 114 OECD, Economic Outlook Interim Report , Paris, 2009 och EUkommissionen, Sweden: Macro Fiscal Assessment , Bryssel, 2009. 115 För det första utgår EU-kommissionens mått från den offentliga sektorns bruttoskuld, medan beräkningarna i denna proposition utgår från nettoskulden. Det är teoretiskt sett mer korrekt att utgå från nettoskulden, då man i annat fall helt bortser ifrån den offentliga sektorns finansiella tillgångar. För det andra görs andra antaganden kring utvecklingen framöver för den offentliga sektorn och svensk ekonomi. Exempelvis antar EU-kommissionen att den ökade medellivslängden även medför bättre hälsa och därmed lägre vårdkostnader vid given ålder. För det tredje beaktar beräkningarna i denna proposition i större utsträckning det svenska regelverket samt aviserade reformer. 116 Detta mått är den s.k. S1-indikatorn.

PROP. 2009/10:1

10.3.2 Ökad efterfrågan på fritid och med 0,2 procentenheter (i volym) mer per år välfärd utöver vad som är demografiskt motiverat. Detta leder till en kraftig försämring av hållbarheten, I de tidigare förda resonemangen förutsätts att enligt S2-indikatorn, med motsvarande 8,0 den offentliga konsumtionen utvecklas i takt procentenheter jämfört med basscenariot (dvs. med den demografiska utvecklingen och att be- från 0,6 procent av BNP i basscenariot till 8,6 folkningen arbetar något mer än i dag. Det finns procent av BNP i scenariot med högre dock vissa grundläggande förhållanden som kan vårdkostnader, se tabell 10.5). leda till att efterfrågan på välfärd ökar mer än vad som är demografiskt motiverat och att befolk-

Tabell 10.5 Hållbarhetsindikatorer i de olika scenarierna

ningen kommer att arbeta mindre. I detta avsnitt Procent av BNP diskuteras dessa mekanismer och konsekven- S2 NPS Nettoskuld 2013–2019 2090 serna för finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Basscenario 0,6 1,3 -65 Högre vårdkostnader 8,6 9,0 154 Ökad fritid 0,9 1,4 -37

Ökad efterfrågan på välfärd

enbart demografiska faktorer. Om den offent- 117 Bättre integration 0,0 0,8 -131 liga konsumtionen i Sverige 1980–2007 hade följt Högre utträdesålder -0,4 1,3 -123

den demografiska utvecklingen skulle ökningen Lägre inträdesålder -0,2 0,8 -143 ha varit 0,5 procent per år i genomsnitt (i vo- Förbättrad hälsa 0,0 0,6 -95 lym). I stället ökade den med 1,2 procent per år Anm.: En negativ nettoskuld anger att tillgångarna är större än skulderna.

i genomsnitt. Källa: Egna beräkningar.

Det kan finnas flera anledningar till att den Scenariot innebär att det finansiella sparandet offentliga konsumtionen ökar mer än vad som blir negativt fr.o.m. 2030 (se diagram 10.10). Det kan motiveras av demografin. En förklaring är finansiella sparandet ligger 2060 på ca -5 procent att ett ökat välstånd i sig medför högre av BNP och underskotten ökar därefter i allt efterfrågan på välfärdstjänster (detta fenomen snabbare takt. brukar kallas för Wagners lag). En annan

förklaring är att den teknologiska utvecklingen i Diagram 10.10 Finansiellt sparande i olika scenarier

sig kan skapa nya behov vilket kan leda till ökad Procent av BNP

efterfrågan. Exempelvis inom sjuk- och hälsovår- 10

den kan nya medicinska framsteg öka trycket på

att tillhandahålla nya behandlingar. 118 5 Oavsett vilken förklaring som ligger till grund

för ökningen av den offentliga konsumtionen är 0

det ett faktum att om denna utveckling fortsät-

ter framöver kommer det att leda till stora håll- -5

Bas

barhetsproblem för de offentliga finanserna. I ett Utdragen kris

alternativscenario ( högre vårdkostnader ) antas att -10

Högre utträdesålder

konsumtionen av sjukvård och äldreomsorg ökar

Högre vårdkostnader

-15 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090

Källa: Egna beräkningar.

117 Se exempelvis Långtidsutredningen 2008, SOU 2008:105, s. 171,

Budgetpropositionen för 2009, s. 256 och Börjessson, Välfärdsmysteriet?- Kommunsektorns utveckling 1980–2005 , Sveriges kommuner och Ökad efterfrågan på fritid

landsting, 2008. Mycket tyder på att ökat ekonomisk välstånd le- 118 OECD, Projecting OECD health and long-term care expenditures: what are the main drivers , OECD Economics Department Working Paper der till en ökad efterfrågan på fritid, exempelvis

477, 2006.

PROP. 2009/10:1

genom minskad arbetstid eller en tidigarelägg- 10.3.3 Effekter av den djupa ning av utträdesåldern. Den genomsnittliga ar- lågkonjunkturen 119 betstiden i befolkningen minskade med 2,5 procent mellan 1980-talet och 2000-talet (se dia- Sverige är mitt uppe i en djup lågkonjunktur. gram 10.11). Under samma period ökade den Det har i basscenariot antagits att ekonomin 120 genomsnittliga inkomsten realt sett med drygt 2 återhämtar sig och att den 2017 har anpassat sig procent per år. till ett normalt konjunkturläge. Skulle lågkonjunkturen bli djupare och/eller mer långvarig

Diagram 10.11 Arbetade timmar i befolkningen, 1980–

än väntat, kommer hållbarheten endast att för-

2090

sämras marginellt. Det förutsätter att krisen inte Timmar per år och person ger upphov till strukturella förändringar av 1200 svensk ekonomi. I ett alternativscenario 1150 ( utdragen kris ) har det antagits att ekonomin först 2020 har anpassat sig till ett normalt 1100 konjunkturläge. Arbetslösheten är i genomsnitt 1050 1,5 procentenheter högre under åren 2013–2020 och de offentliga utgifterna är i genomsnitt 1,2 procentenheter (som andel av BNP) högre 1000 Basscenario 2013–2020. Detta leder till en mycket begränsad 950 Ökad efterfråga på fritid försämring av hållbarheten enligt S2-indikatorn, 900 med motsvarande 0,02 procentenheter jämfört med basscenariot. Den offentliga nettoför- 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 mögenheten kommer dock att stabiliseras på en Anm.: Avser genomsnittligt antal arbetade timmar i befolkningen 15–74 år. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. något lägre nivå och ränteinkomsterna blir därmed lägre. Detta innebär att det finansiella Om fritiden ökar och antalet arbetade timmar sparande blir något lägre jämfört med basscenaminskar leder detta till lägre skatteinkomster och riot (se diagram 10.10). en försämring av hållbarheten. I ett alternativ- I basscenariot antas arbetslösheten på längre scenario ( ökad fritid ) antas att den genomsnitt- sikt ligga på 5,8 procent och arbetskraftsdeltaliga arbetstiden på längre sikt är en procent lägre gandet på 81,9 procent. 121 Eftersom det finns en än i basscenariot. Som en följd av detta viss risk att krisen leder till varaktigt lägre sysselantagande försämras hållbarheten med 0,3 sättning och högre arbetslöshet, vilket i så fall procentenheter jämfört med basscenariot (se skulle försvaga hållbarheten, antas i ett alternatabell 10.5). Notera att den antagna minskningen tivscenario ( högre arbetslöshet ) att arbetslösheten av den genomsnittliga arbetstiden är relativt liten är en procentenhet högre på längre sikt. Detta jämfört med minskningen mellan 1980-talet och innebär att hållbarheten enligt S2-indikatorn för- 2000-talet. Om den historiska minskningen i sämras med motsvarande 0,4 procentenheter medelarbetstiden fortsätter framöver kan det jämfört med basscenariot. Om arbetskraftsdelleda till en mycket kraftig försämring av tagandet och sysselsättningsgraden skulle vara en finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. procentenhet lägre på sikt kommer hållbarheten i stället att försämras med ca 0,3 procentenheter jämfört med basscenariot ( lägre arbetskraftsdeltagande ). Detta understryker vikten av att arbetslösheten till följd av krisen inte biter sig fast på en hög nivå och att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen hålls uppe. Tidigare erfarenheter av aktiv finanspolitik i en lågkonjunktur understryker att det finns en 119 Se exempelvis Zilibotti, F “Economic Possibilities for Our risk att åtgärder som endast är tänkta att påverka Grandchildren” 75 Years after: A Global Perspective , Working Paper 344, University of Zurich, 2007. 120 Det genomsnittliga antalet arbetade timmar per person i befolkningen 15–74 år var 1 088 timmar under perioden 1980–1989 och beräknas minska till 1 061 timmar 2000–2009. 121 Arbetslösheten och arbetskraftsdeltagandet avser ILO-definition.

PROP. 2009/10:1

de offentliga finanserna tillfälligt i slutändan rellt minskar också transfereringarna. Samändå blir permanenta. I ett alternativscenario mantaget förbättras de offentliga finanserna. ( ofinansierad transferering ) har det antagits att en ofinansierad reform genomförs som permanent ökar transfereringarna till hushållen med mot- 10.4.2 Förbättringar på arbetsmarknaden svarande en procent av BNP. Detta försämrar hållbarheten enligt S2-indikatorn med omkring Det är centralt för finanspolitikens långsiktiga 0,9 procentenheter jämfört med basscenariot. hållbarhet att antalet arbetade timmar ökar. Re- 122 geringens strategi för att höja sysselsättningen och antalet arbetade timmar diskuteras närmare i avsnitt 5 i denna proposition. Nedan illustreras

10.4 Möjligheterna tre aspekter som är av stor vikt för finanspoliti-

kens långsiktiga hållbarhet. I detta avsnitt diskuteras ett antal potentiella vägar för att mildra eventuella hållbarhetsproblem. Först diskuteras i vilken utsträckning ökad eko- Högre utträdesålder nomisk tillväxt kan vara en lösning. Sedan beskrivs hur olika förbättringar på arbetsmarkna- Fram till 2090 väntas den återstående medellivsden kan stärka hållbarheten. Avslutningsvis dis- längden vid 65 års ålder öka med 5,0 år för män kuteras om en förbättrad hälsa hos befolkningen och 3,6 år för kvinnor. En stigande medellivs- 123 kan minska trycket på de offentliga finanserna. längd och förbättrad hälsa bland de äldre möjliggör för människor att arbeta längre upp i åldrarna. Utträdesåldern från arbetsmarknaden kan 10.4.1 Ekonomisk tillväxt därför förväntas öka. Till detta bidrar att pensionssystemet ger ekonomiska drivkrafter att Högre ekonomisk tillväxt nämns som en poten- senarelägga pensioneringen. Detta är dels en 124 tiell lösning på eventuella hållbarhetsproblem. följd av att pensionen automatiskt blir högre ju Ekonomisk tillväxt som uppkommer till följd av senare den tas ut, dels en följd av att fler år i ökad produktivitet i näringslivet kommer i regel arbete ger en större pensionsrätt. Det finns inte att förbättra hållbarheten. Högre pro- således starka skäl att tro att både utträdesåldern duktivitet innebär att inkomsterna i samhället och pensionsåldern blir högre och att antalet år i ökar och därmed även skatteinkomsterna. Men arbete kommer att öka vilket ger ett högre antal även de offentliga utgifterna ökar. Detta är en arbetade timmar. En högre utträdesålder med- 125 följd av att löneutvecklingen i den offentliga för även besparingar i olika sociala ersättningssektorn i allmänhet följer utvecklingen på den system. privata arbetsmarknaden och att även trans- I alternativscenariot högre utträdesålder antas fereringarna i stor utsträckning följer löne- att utträdesåldern successivt ökar med två år utvecklingen. Därför bidrar produktivitets- fram till 2090. Detta motsvarar drygt hälften av tillväxten generellt inte till att förbättra håll- ökningen i medellivslängden. Därmed ökar den barheten. Det offentliga välfärdsåtagandet inne- effektiva äldrekvoten inte lika kraftigt och ligger bär således att ökat välstånd, som följer av produktivitetsförbättringar i näringslivet, fördelas på såväl förvärvsarbetande som ickeförvärvsarbetande. 123 Enligt SCB:s befolkningsprognos är den återstående Om tillväxten i stället uppkommer till följd av medellivslängden vid 65 års ålder 18,0 år för män och 20,9 år för kvinnor att befolkningen arbetar mer kommer dock håll- 2009. barheten att förbättras. Anledningen är att in- 124 Enligt Finanspolitiska rådet kan utträdesåldern beräknas öka med komsterna och därmed skattebasen ökar. Gene- 1,59 år för män och 1,39 år för kvinnor fram till 2024 när alla generationer omfattas av det nya pensionssystemet (Finanspolitiska rådet, Svensk finanspolitik , 2009). 125 Utträdesålder och pensionsålder är två olika begrepp. Utträdesåldern är den ålder då individen lämnar arbetskraften. Pensionsåldern är den 122 Eftersom transfereringarna beskattas blir effekten på S2 mindre än 1 ålder från vilken individen tar ut sin allmänna pension. Utträdesåldern procentenhet. sammanfaller med pensionsåldern för många individer.

PROP. 2009/10:1

på 43 procent 2090, jämfört med 50 procent i Bättre integration basscenariot. Detta medför att hållbarheten enligt S2-indikatorn förbättras med ca 1,0 procent- Personer som är födda utomlands har som grupp enheter jämfört med basscenariot. en lägre sysselsättningsgrad och en högre ar- Det finansiella sparandet blir starkare under betslöshet än svenskfödda. Bland de utrikes hela perioden och ligger 2090 på närmare födda var sysselsättningsgraden 64,4 procent 5 procent av BNP (se diagram 10.10). 2008, medan arbetslösheten uppgick till 12,1 procent. Motsvarande siffror för svenskfödda var 77,9 procent respektive 5,1 procent. Lägre inträdesålder En ökad integration skulle kunna leda till en högre sysselsättning och lägre arbetslöshet i Inträdesåldern på arbetsmarknaden blir allt denna grupp. Därmed skulle de offentliga inhögre. Detta beror till stor del på att fler komsterna stiga och vissa offentliga utgifter 126 personer utbildar sig längre, men även att minska. övergången från avslutad utbildning till arbete I scenariot bättre integration av utrikes födda tar längre tid. Tiden utanför arbetsmarknaden på arbetsmarknaden antas att arbetskraftsdeltabelastar de offentliga finanserna genom högre gandet och sysselsättningsgraden bland utrikes transfereringar och utgifter för utbildning, men födda på sikt närmar sig nivåerna för svenskäven lägre skatteintäkter. Mot detta ska ställas födda. Skillnaderna antas minska med drygt 1/3. att personer med högre utbildning har högre På lång sikt medför detta att sysselsättningen är produktivitet och anställbarhet vilket ger högre 1,7 procent högre än i basscenariot och att det skatteintäkter och lägre kostnader för de genomsnittliga antalet arbetade timmar i befolkoffentliga trygghetssystemen i framtiden. ningen är 1,6 procent högre. Effekten är att håll- En lägre inträdesålder kan uppnås genom att barheten mätt med S2-indikatorn förbättras med genomströmningen i utbildningen blir snabbare ca 0,6 procentenheter jämfört med basscenariot. och att tiden mellan avslutad utbildning och arbete blir kortare. I scenariot lägre inträdesålder sänks inträdesål- 10.4.3 Mindre behov av vård och omsorg dern genom att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsandelen i åldersgruppen 15–29 år I basscenariot antas att nyttjandet av offentliga antas vara högre. Fram till 2023 antas sysselsätt- tjänster är oförändrat över tiden. Nyttjandet av ningsandelen i gruppen gradvis öka så att den sjukvård hålls därmed konstant inom grupper genomsnittliga inträdesåldern under perioden definierade på ålder och kön. En vanlig invänd- 127 minskar med ett år, från 21,2 år till 20,2 år. Detta ning mot att en åldrande befolkning medför innebär att hållbarheten enligt S2-indikatorn ökade utgifter för vård och omsorg, är att de förbättras med omkring 0,8 procentenheter äldre blir friskare och att kostnaderna för vård jämfört med basscenariot. snarare ökar mot slutet av livet än med ökande ålder. En rent demografisk framskrivning kan enligt detta synsätt överdriva kostnadstrycket. I scenariot förbättrad hälsa förskjuts de åldersspecifika kostnaderna för vård och omsorg uppåt i åldrarna i takt med att medellivslängden ökar. Den återstående medellivslängden för män vän- 126 Enligt en rapport från IFAU hade 70 procent av de personer som tas exempelvis öka med 5 år fram till 2090. Det föddes i slutet av 1960-talet haft ett första ”riktigt jobb” innan 21 års antas därmed att vård- och omsorgsbehovet för ålder (med ett ”riktigt jobb” avses i rapporten att årsarbetsinkomsten är en 80-årig man 2090 är detsamma som för en 75minst hälften av årsinkomsten för en typisk 45-åring). För dem som årig man 2009. Detta förbättrar hållbarheten enföddes i början av 1980-talet var denna siffra runt 45 procent. (Erikson, ligt S2-indikatorn med 0,6 procent av BNP Nordström Skans, Sjögren och Åslund, Ungdomars och invandrades inträde på arbetsmarknaden 1985–2003 , IFAU Rapport 2007:18). jämfört med basscenariot. 127 Inträdesåldern beräknas som den åldern då en 31-åring (som redan Det bör noteras att det inte är självklart att deltar i arbetskraften) i genomsnitt skulle haft sitt första inträde på vårdbehovet vid olika åldrar minskar när medelarbetsmarknaden, om det givne årets förvärvsmönster i olika åldrar varit livslängden ökar. Medicinska landvinningar medkonstant. Med inträde på arbetsmarknaden avses här deltagande i för att fler kan uppnå hög ålder trots dålig hälsa, arbetskraften enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar.

PROP. 2009/10:1

vilket skulle kunna leda till att det genomsnitt- Lågkonjunkturen bedöms för närvarande inte liga vårdbehovet vid olika åldrar ökar. utgöra någon större risk för hållbarheten. En 128 fördjupad kris skulle dock kunna leda till strukturella försämringar av arbetsmarknaden (t.ex. en varaktigt lägre sysselsättning och högre ar-

10.5 Sammanfattande bedömning betslöshet), vilket i så fall skulle försvaga håll-

barheten. Tidigare erfarenheter av aktiv finans- Sammantaget förefaller finanspolitikens långsik- politik i en lågkonjunktur understryker desstiga hållbarhet vara relativt god. Den slutsatsen utom att det finns en risk att åtgärder som är stöds också av bedömningar som gjorts av flera tänkta att påverka de offentliga finanserna endast internationella organisationer. Enligt beräkning- tillfälligt i slutändan ändå får permanenta effekarna i basscenariot behövs en permanent bud- ter på skatter och utgifter. Då detta får förhålgetförstärkning på 0,6 procent av BNP för att landevis stora negativa konsekvenser för hållbarfinanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar i heten gäller det att undvika att så sker. strikt mening. Det är således viktigt att underskotten de närmaste åren är tillfälliga och att det förs en stram finanspolitik när konjunkturen vänder upp. Underskridandet av överskottsmålet 2009–2012, som motiveras av den djupa lågkonjunkturen, bör vara temporärt. Finanspolitikens framtida utmaningar är dock potentiellt större än så. Med stor sannolikhet kommer efterfrågan på välfärdstjänster att öka mer än vad som kan motiveras av enbart demografiska faktorer. Troligtvis kommer många personer även att vilja arbeta mindre i framtiden. En politik som inriktas på att öka arbetsutbudet och sysselsättningen (se diskussionen i avsnitt 5) kan mot denna bakgrund bidra till att väsentligt förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna. Ett ökat arbetsutbud leder till ett mycket bättre utgångsläge för finanspolitiken, men risker kvarstår som kan äventyra den finanspolitiska hållbarheten. Det är viktigt att fortsätta analysera dessa risker och diskutera dem.

128 Se exempelvis Klevmarken och Lindgren red., Simulating an Ageing Population – A microsimulation approach applied to Sweden, Contributions to Economic Analysis 285, Emerald Publishing, 2008.

11 Lån, garantier och bemyndiganden

PROP. 2009/10:1

11 Lån, garantier och bemyndiganden

Sammanfattning 11.1 Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital

• Den totala låneramen för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fastverksamhet föreslås uppgå till 32,5 miljarder ställer riksdagen årligen en total låneram i Rikskronor 2010, vilket är en ökning med gäldskontoret för investeringar i anläggningstill- 0,8 miljarder kronor jämfört med 2009. gångar som används i statens verksamhet (20 §). Vidare fastställer riksdagen årligen en total • Den totala kreditramen för rörelsekapital kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka föreslås uppgå till 19,8 miljarder kronor och behovet av rörelsekapital i statens verksamhet är därmed oförändrad i förhållande till 2009. (21 §). • För 2010 föreslår regeringen beställningsbemyndiganden som uppgår till totalt 276,1 miljarder kronor, vilket är en ökning 11.1.1 Låneramar för 2010 med 46,4 miljarder kronor jämfört med förslaget i budgetpropositionen för 2009 .

Regeringens förslag: Regeringen får för 2010 besluta om lån i Riksgäldskontoret för invester- I detta avsnitt redovisas lån, garantier och be- ingar i anläggningstillgångar som används i myndiganden. Avsnittet inleds med att reger- statens verksamhet intill ett belopp av ingen lämnar förslag om en total låneram och 32 500 000 000 kronor. räntekontokredit för 2010 för statens egen verksamhet samt om en låneram och räntekontokredit för sjunde AP-fondens verksamhet. Därefter redovisas övrig utlåning från Riksgäldskontoret, I tabell 11.1 redovisas för varje utgiftsområde bestatliga garantier och beställningsbemyndigan- räknade sammanlagda låneramar för investerden. Avslutningsvis lämnar regeringen förslag ingar i anläggningstillgångar i statens verksamhet om bemyndigande om överskridande av ram- för 2010. Den totala låneramen avser summan av anslag. lån för detta ändamål som regeringen via myndigheterna (exklusive Sjunde AP-fonden) högst får ha i Riksgäldskontoret under 2010. Beloppen för respektive utgiftsområde är preliminära eftersom regeringen normalt fattar beslut om respektive myndighets låneram i samband med regleringsbreven. Summan per utgiftsområde innefattar också tidigare tagna lån.

PROP. 2009/10:1

Regeringen beräknar att det behövs en total

Diagram 11.1 Myndigheternas investeringslån juni 2000– juni 2009

låneram på 32,5 miljarder kronor för 2010, varav ca 0,3 miljarder kronor initialt inte kommer att Miljoner kronor fördelas till myndigheterna. 25 000 Jämfört med den låneram som riksdagen beslutat för 2009 innebär förslaget till låneram för 20 000 2010 en ökning med 0,8 miljarder kronor eller 2,5 procent. Den genomsnittliga ökningstakten 15 000 för låneramen under perioden 2002–2009 har uppgått till ca 5 procent per år. 10 000 Myndigheternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 5 000 23,6 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2009, vilket är ca 1,4 miljarder kronor mer än vid samma 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 tidpunkt ett år tidigare. jun 00 dec 0 jun 01 dec 0 jun 02 dec 0 jun 03 dec 0 jun 04 dec 0 jun 05 dec 0 jun 06 dec 0 jun 07 dec 0 jun 08 dec 0 jun 09 Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Tabell 11.1 Låneram för 2010

Miljoner kronor Diagram 11.1 visar utvecklingen av lånevolymen Ram 2009 i Preliminär sedan juni 2000. reglerings- Skuld låneram Utgiftsområde 1 brev 30/6 2009 2010 1 Rikets styrelse 2 1 134 956 1 494 Tabell 11.2 Investeringslån och låneramar 2002–2009 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 3

6 Försvar och samhällets

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 2 250 1 915 2 300 2009 23 559 31700 74% 12 Ekonomisk trygghet för Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. familjer och barn 6 3 6 13 Integration och

jämställdhet 15 6 10 Som framgår av tabell 11.2 har lånevolymen ökat

14 Arbetsmarknad och ar- med 8,7 miljarder kronor sedan 2002, medan ut-

betsliv 495 198 499

nyttjandegraden ökat med 8 procentenheter till

15 Studiestöd 170 100 140

16 Utbildning och universi- 74 procent. Det bör också observeras att upplåtetsforskning 5 756 4 268 5 368 ningen i regel ökar under det andra halvåret,

17 Kultur, medier, trossam-

varför utnyttjandegraden som redovisas ovan i

fund och fritid 588 451 611

18 Samhällsplanering, bo- regel är lägre än utnyttjandegraden vid utgången stadsförsörjning, byg- av respektive år. Regeringen arbetar för att nytt-

gande samt konsument-

politik 302 204 309 jandegraden ska öka i förhållande till begärd lå-

20 Allmän miljö- och natur- neram, i enlighet med vad som anges i finansut-

vård 124 68 124

skottets ställningstagande i bet. 2008/09:FiU1.

21 Energi 25 14 23 22 Kommunikationer 2 992 2 424 3 032 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 946 787 958 24 Näringsliv 214 240 297 Ej fördelat 266

Summa 31 307 23 559 32 500

Anm.: Låneramen för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 11.1.3) och ingår därför inte i tabellen. 1 Låneramarna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2010 2 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän. 3 Exklusive Riksrevisionen. Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

PROP. 2009/10:1

11.1.2 Räntekontokrediter för 2010

Tabell 11.3 Räntekontokreditram för 2010

Miljoner kronor

Saldo Brutto- Preliminär 30/6 skuld kreditram Regeringens förslag: Regeringen får för 2010 be- Utgiftsområde 1 2009 2 30/6 2009 2010 sluta om krediter för myndigheternas ränte- 1 Rikets styrelse 3 -1 428 0 871

konton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 4 -770 2 204 1 294 19 800 000 000 kronor. 3 Skatt, tull och exekution -179 0 918 4 Rättsväsendet -129 306 3 390 5 Internationell samverkan -2 0 3 Myndigheterna placerar överskottslikviditet och 6 Försvar och samhällets finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riks- krisberedskap -4 744 0 3 232 gäldskontoret. Respektive myndighet har för 7 Internationellt bistånd -41 3 32 8 Migration -73 0 200 dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Stor- 9 Hälsovård, sjukvård och leken på räntekontokrediten varierar, men ligger social omsorg -266 95 404 normalt i intervallet 5–10 procent av summan av 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1 1 718 respektive myndighets anslag, bidrag och av- 12 Ekonomisk trygghet för giftsinkomster. Beräknade kreditramar för 2010 familjer och barn -3 0 5 redovisas per utgiftsområde i tabell 11.3 tillsam- 13 Integration och jämställdhet -8 0 9 mans med totalt saldo och bruttoskuld på ränte- 14 Arbetsmarknad och kontona per den 30 juni 2009. Vid beräkningen arbetsliv -60 6 498 av bruttoskulden ingår endast de myndigheter 15 Studiestöd -129 75 16 Utbildning och universom hade ett negativt saldo på räntekontot och sitetsforskning -17 380 0 2 892 som därmed utnyttjat sin kredit. 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid -177 22 241 Regeringen föreslår att summan av kredit- 18 Samhällsplanering, ramarna för myndigheternas räntekonton bostadsförsörjning,

(exklusive Sjunde AP-fonden) får uppgå till byggande samt konsumentpolitik -57 26 227 högst 19,8 miljarder kronor för 2009, varav 20 Allmän miljö- och na-

0,3 miljarder kronor initialt inte kommer att turvård -119 0 28 fördelas till myndigheterna. Den föreslagna 21 Energi -19 0 12 22 Kommunikationer -5 256 9 3 861 totala ramen är oförändrad jämfört med den ram 23 Areella näringar, landssom riksdagen beslutat om för 2009. bygd och livsmedel -1 181 14 375

Av första kolumnen i tabell 11.3 framgår att 24 Näringsliv -272 34 200 Ej fördelat 316 flera myndigheter under respektive utgiftsom-

råde vid halvårsskiftet i år hade betydande inlå-

Summa -32 291 2 718 19 800

ning på sina räntekonton. En anledning till att Anm.: Räntekontokrediten för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 11.1.3) och ingår därför inte i tabellen. inlåningen är större än utlåningen är det anslags- 1 Räntekontokrediterna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2010. sparande som myndigheterna har byggt upp. Det 2 Ett negativt belopp för saldo den 30 juni 2009 innebär en behållning i Riks-

kan också bero på att det för den avgiftsfinansiegäldskontoret. 3 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän. rade verksamheten uppstår en likviditet som pla- 4 Exklusive Riksrevisionen. Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. ceras på räntekontot. Ett exempel på att det är vanligt att myndigheterna har större inlåning än

utlåning är att endast 23 av de 221 myndigheter som har räntekonton med kredit i Riksgälds-

kontoret utnyttjade sin kredit per den 30 juni 2009. Dock utnyttjade drygt 60 myndigheter sin

kredit någon gång under året och då särskilt strax före utbetalningarna till räntekontot.

Merparten av myndigheterna har dock stadigvarande överskottslikviditet på sina räntekonton.

PROP. 2009/10:1

11.1.3 Sjunde AP-fonden resultatet 2009 förklaras av att Sjunde AP-fondens fondkapital, och därmed intäkter, minskade kraftigt till följd av börsnedgången under 2008. Regeringens förslag: För Sjunde AP-fondens Sjunde AP-fondens behov av krediter är lägre än verksamhet får regeringen för 2010 dels besluta det balanserade underskottet, främst därför att om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i kostnaderna för externa förvaltare betalas kvaranläggningstillgångar som används i verksamtalsvis i efterskott. heten till ett belopp av 5 000 000 kronor, dels Prognosen är mer osäker än tidigare år till besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldsföljd av flera faktorer, främst effekten av de kontoret till ett belopp av 185 000 000 kronor. planerade förändringarna i Premiepensionssystemet. Prognosen är i detta avseende känslig för förändrade val i premiepensionssystemet, Sjunde AP-fonden har bildats för att förvalta vilka slår igenom på Sjunde AP-fondens förvalpremiepensionsmedel inom det reformerade tade kapital. Denna osäkerhet behöver ses i ålderspensionssystemet. En del av pensions- kombination med osäkerheten kring utveckavgiften ger rätt till premiepension och förvaltas lingen på de finansiella marknaderna. Den tidii värdepappersfonder efter individuella val. För gare omläggningen av avtal med externa kapitalde personer som avstår från att välja någon förvaltare innebär också en osäkerhet kring kostannan fond ska medlen placeras i Premiespar- naderna. I de nya avtalen ingår resultatberoende fonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden. avgifter som utbetalas om berörda förvaltare Därutöver förvaltar Sjunde AP-fonden Premie- överträffar vissa angiva mål. Den högre avgiften valsfonden som kan väljas fritt på samma sätt belastar fondförvaltaren Sjunde AP-fonden, som andra fonder inom premiepensions- medan den motsvarande högre avkastningen tillsystemet. Sjunde AP-fonden har inga uppgifter faller fonderna och därmed fondspararna. Ur ett utöver förvaltningen av dessa fonder. helhetsperspektiv gynnar de resultatberoende Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verksam- avgifterna fondandelsägarna och det tillförsäkras het ska täckas med förvaltningsavgifter som tas att de högre avgifterna endast utbetalas under ur fonderna. Detta gäller även kostnaderna för förutsättning att en tillräckligt god avkastning att bygga upp verksamheten från grunden. I uppnås. syfte att åstadkomma neutralitet mellan genera- Mot bakgrund av dels osäkerheten kring tioner, sprids kostnaderna under uppbyggnads- effekterna av ett förändrat uppdrag för Sjunde skedet över en längre period. För detta ändamål AP-fonden, dels osäkerheten kring den framtida disponerar Sjunde AP-fonden krediter i Riks- marknadsutvecklingen, bedömer regeringen att gäldskontoret. För 2009 disponerar Sjunde AP- det för 2010 finns behov av en högre säkerhetsfonden dels en låneram på högst 5 miljoner marginal för att tillgodose ett eventuellt likvidikronor för finansiering av investeringar i anlägg- tetsbehov om fondkapitalet kraftigt minskar. ningstillgångar som används i verksamheten, dels Regeringen föreslår därför att riksdagen beett räntekonto med kredit på högst 150 miljoner myndigar regeringen att besluta om en kredit i kronor. Regeringen har i Hösttilläggsbudget för Riksgäldskontoret omfattande högst 185 miljo- 2009 (prop. 2009/10:2) föreslagit att ränte- ner kronor. Sjunde AP-fondens förvaltade fondkontokrediten höjs till 175 miljoner kronor för kapital minskade under 2008 med knappt 26 mil- 2009. jarder kronor till 64 miljarder kronor, vilket Förvaltningsavgiften uppgår till 0,15 procent motsvarar den nivå som uppnåddes under 2006. av förvaltat kapital. Med den utgångspunkten har Räntekontokrediten uppgick under åren 2004– Sjunde AP-fondens avgiftsintäkter beräknats till 2006 till 200 miljoner kronor. Regeringen avser drygt 89 miljoner kronor för 2009. Samtidigt har dock att bevilja Sjunde AP-fonden en ram för verksamhetens kostnader uppskattats till drygt kredit på räntekonto om 175 miljoner kronor, 112 miljoner kronor, varav räntekostnader utgör dvs. samma nivå som regeringen föreslagit i 2009 drygt fem miljoner kronor. Det balanserade års hösttilläggsbudget. Den högre ramen utgör underskottet, som uppgick till 158 miljoner en möjlighet för regeringen att med mycket kort kronor vid utgången av 2008 och 139 miljoner varsel fatta beslut om att utöka krediten om förkronor ett år tidigare, väntas därmed öka till utsättningarna skulle ändras, t.ex. genom nya 181 miljoner kronor under 2009. Det försämrade börsfall. En tillfällig höjning av fondavgiften be-

PROP. 2009/10:1

döms inte vara fullt förenlig med ambitionen att

Tabell 11.4 Övriga kreditramar 2010

behandla olika generationer lika och är dessutom Miljoner kronor svår att genomföra praktiskt mot bakgrund av Skuld Kreditram Myndighet/verksamhet 30/6 2009 1 2010 Premiepensionsmyndighetens nuvarande rabatt- AB Svensk Exportkredit 100 000 system, då endast en marginell andel av en A-train AB 1 000

eventuell höjning av förvaltningsavgiften skulle Banverket/ Trafikverket 700 8 300

tillfalla Sjunde AP-fonden. Premiepensions- Botniabanan AB 15 308 17 800 Centrala studiestödsnämnden 156 362 165 800 myndigheten kräver rabatt på fondavgifterna för Exportkreditnämnden -334 obegränsad att myndigheten svarar för viss administration Fortifikationsverket 8 058 9 400 gentemot premiepensionsspararna. Rabatten, Försvarets materielverk 824 18 500 som tillfaller andelsägarna, baseras på hur stort Kammarkollegiet -78 360 Luftfartsverket 3 818 5 500 fondkapital Premiepensionsmyndigheten har 2 Lån till Lettland 7 809 placerat i en fond. Lån till Island 6 500 En oförändrad ram på 5 miljoner kronor Pensionsmyndigheten 9 000

avseende lån för finansiering av anläggnings- Premiepensionsmyndigheten 309 Radiotjänst i Kiruna -464 1 000 tillgångar under 2009 bedöms vara tillräcklig. Riksgäldskontoret -2 213 obegränsad Beräkningar utifrån en rad antaganden, inne- Sjöfartsverket –570 335

fattande bl.a. in- och utflöden i Premiespar- Skatteverket obegränsad

fonden och Premievalsfonden, förväntad avkast- Socialstyrelsen 260 350 Statens bostadskreditnämnd -2 075 obegränsad ning och kostnadsutveckling, visar att Sjunde Statens fastighetsverk 10 299 12 000 AP-fonden kommer att redovisa successivt Statens järnvägar 3 837 8 000 förbättrade årsresultat. Med de förutsättningar Statens pensionsverk -37 75 som gällde vid utgången av 2008 beräknades det Svensk-Danska broförbindelsen 3 SVEDAB AB 4 676 3 361 balanserade underskottet och kreditbehovet bli Svenska kraftnät 842 3 500 allt lägre för att slutligen elimineras senast 2018. Undsättningslån till fordonsindustrin 5 000 Detta förutsätter bl.a. att den pågående över- Vägverket/ Trafikverket 1 967 4 700

synen av premiepensionssystemet inte leder till Summa 202 489 påtagligt minskade intäkter eller höjda kostnader Anm.: Affärsverk har även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret. 1 för Sjunde AP-fonden. Visar nettot av skulden för de myndigheter som har flera kreditramar. 2 Lånet tecknas i euro, i tabellen redovisas beloppet omräknat till svenska kronor med växelkurs per 30/6 2009. 3 Kreditramen för Svensk-Danska broförbindelsen SVEDAB AB anges exklusive mervärdesskatt medan skulden anges inklusive mervärdesskatt (prop.

11.1.4 Övrig utlåning från

1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32). Källa: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Riksgäldskontoret

Av 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten

följer att riksdagen för en viss myndighet eller

11.2 Statliga garantier

för viss anskaffning kan besluta att finansiering ska ske på annat sätt än genom ovan beskrivna Statens garantiåtaganden omfattar insättningslåne- och kreditramar. garantin och investerarskyddet, garantier till Totalt uppgick denna utlåning i Riksgäldsbanker, kreditgarantier, garantier om tillförsel av kontoret till 202,5 miljarder kronor den 30 juni kapital samt pensionsgarantier. En samlad och 2009. Centrala studiestödsnämndens kredit för utförlig redovisning av den statliga garantiverkstudie- och hemutrustningslån är störst och samheten ges i årsredovisningen för staten 2008 uppgick till 156,4 miljarder kronor. I tabell 11.4 (skr. 2008/09:101). I tabell 11.5 redovisas presenteras en översikt av övriga kreditramar i omfattningen av de statliga garantiåtagandena Riksgäldskontoret. Utöver den utlåning som per den 30 juni 2009 och en sammanställning framgår av tabellen hade Riksgäldskontoret vid över garantiramar 2010. Förslagen till beslut om halvårsskiftet 2009 även lånat ut 66,2 miljarder garantiramar återfinns inom respektive kronor till Riksbanken för att tillgodose behovet utgiftsområde. av en valutareserv.

Förslagen till beslut om nya eller ändrade ramar för övrig utlåning från Riksgäldskontoret återfinns inom respektive utgiftsområde.

PROP. 2009/10:1

Tabell 11.5 Garantiramar och utfärdade garantier

Miljoner kronor Beslutade Utfärdade Begärda garantiramar garantier garantiramar 2010 30/6 2009

Riksgäldskontoret

1 2 Insättningsgarantin Obegränsad 886 371 3 Investerarskyddet Obegränsad * 4 Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser Obegränsad 343 838 Kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit för upplåning 450 000 0 250 000 Kreditgarantier till företag i fordonsklustret för lån i Europeiska investeringsbanken för omställning till grön teknologi m.m. 20 000 0 20 000 Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad 28 903 5 Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån 7 275 7 275 5 Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån 990 423 1 112 6 Pensionsgarantier 30 000 7 788 Kreditgarantier till UD-anställda 50 1,7

Exportkreditnämnden

Exportkreditgarantier 350 000 245 000 500 000 Investeringsgarantier 10 000 0 10 000

Biståndsverksamhet

Sidas biståndsgarantier och garantier för lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 5 719 2 076 5 395

Statens bostadskreditnämnd

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, avlösen av kommunala borgensåtaganden samt för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt 10 000 2 470 10 000 Kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av bostad (förvärvsgarantier) 5 000 0 5 000 7 Garantikapital 110 961

Summa 1 635 107

1 Regleras i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Åtagandet för insättningsgarantin avser 2009. Maximalt ersättningsbeloppet 50 000 euro per kund och bank. 3 Regleras i lagen (1999:158) om investerarskydd. 4 Regleras i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Regeringen har genom förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. beslutat en garantiram på 1 500 miljarder kronor. 5 Garantiramen för projektinvesteringslån uppgår till 670 755 434 euro och garantiramen för miljöinvesteringslån uppgår till 103 720 437 euro (prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16). 6 Åtagandet för pensionsgarantier avser 2009. Omfattar upparbetade avtalspensioner för de som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats, t.ex. Posten, Akademiska hus och Sveaskog. 7 Utgörs av garantiåtaganden gentemot Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken, Multilaterala investeringsgarantiorganet samt Nordiska investeringsbanken, I denna proposition, utg.omr. 7, föreslås garantiramen för Asiatiska utvecklingsbanken öka från 111 970 000 SDR till 343 140 000 SDR. *För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. Källor: Utfallsbeloppen är hämtade från Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Statens bostadskreditnämnd.

Statens utestående garantiåtaganden, exklusive kronor per kund och institut till 500 000 kronor garantikapital, har ökat med 532 miljarder (eller det belopp i kronor som motsvarar 50 000 kronor jämfört med årsredovisningen för staten euro om det är högre) samt till utvidgningen av 2008. Ökningen är hänförlig till insättnings- insättningsgarantin till att omfatta alla konton garantin som ökat med 248 miljarder kronor, för inlåning (prop. 2008/09:49, bet. bankgarantierna som ökat med 196 miljarder 2008/09:FiU14, rskr. 2008/09:16 respektive kronor och Exportkreditnämndens (EKN) prop. 2008/09:186, bet. 2008/09:FiU35, rskr. exportkreditgarantier som ökat med 94 miljarder 2008/09:297). Vidare har det garanterade kronor. Den kraftiga ökningen av kapitalet i utvecklingsbankerna ökat med insättningsgarantin är hänförlig till höjningen av 20 miljarder kronor till följd av kapitalhöjningen det maximala ersättningsbeloppet från 250 000 i Europeiska investeringsbanken (prop.

PROP. 2009/10:1

2008/09:116, bet. 2008/09:FiU36, rskr.

Tabell 11.6 Anslag vars ändamål 2010 omfattar garantiverksamhet

2008/09:200). UO Anslag Garantiåtagande Sedan den 1 januari 1998 ställs krav på kost- 2 1:14 Vissa garanti- och A/O dom Shvetsii nadstäckning i hanteringen av statliga garantier. medlemsavgifter Vissa internationella Detta innebär att risken i varje garantiengagefinansieringsinstitut mang eller grupp av engagemang ska beräknas. 7 1:1 Biståndsverksamhet Garantier för u-krediter, Utifrån detta bestäms en avgift för garantin som fristående garantier samt debiteras garantitagaren. Riksdagen kan emeller- systemet för finansiering av utvecklingslån och tid besluta att en lägre eller ingen avgift ska de- 1 garantier biteras för ett visst åtagande. Till den del full 16 2:10 Stockholms universitet: Fysikhuset Stockholm KB kostnadstäckning inte erhålls från garantitagaren Forskning och är det fråga om en statlig subvention som ska forskarutbildning belasta ett anslag. Avgiftsinkomster och i före- 2:18 Kungl. Tekniska kommande fall anslagsmedel motsvarande sub- högskolan: ventionen förs till ett konto, en garantireserv, i Forskning och forskarutbildning Riksgäldskontoret. Till reserven förs också eventuella återvinningar från tidigare infriade garan- 22 1:4 Banhållning Arlandabanan Infrastructure AB tier. Reserven finansierar garantiverksamhetens Ådalsbanan administration och skadeutfall. Garantiverksam- 26 1:4 Garantier för vissa utländska Utländska instituts filialer i instituts insättningar m.m. Sverige heten ska vara långsiktigt självbärande. 1 För garantier utställda till offentliga motparter, uttas premier upp till 6 procent Tillgångarna i garantiverksamheten uppgick av garantibeloppet av garantitagaren. Resterande belopp subventioneras från till drygt 71 miljarder kronor vid halvårsskiftet anslaget 1:1 Biståndsverksamhet . 2009, varav 20 miljarder kronor avsåg insättningsgarantin, 27 miljarder kronor avsåg bankgarantin (stabilitetsfonden) och

18 miljarder kronor avsåg EKN:s exportkrediter. 11.3 Beställningsbemyndiganden

Den 30 juni 2009 uppgick stabilitetsfondens likvida placeringar i Riksgäldskontoret till Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten 8,5 miljarder kronor. Fondens övriga behåll- får regeringen, för det ändamål och med högst ningar består av aktier i Nordea ( 17,3 miljarder det belopp som riksdagen bestämmer, beställa kronor), en återstående fordran från försälj- varor eller tjänster samt besluta om bidrag, erningen av Carnegie Investment Bank och Max sättning, lån eller liknande som medför utgifter Matthiessen samt ännu inte inbetalda garantiav- under senare budgetår än det statsbudgeten avgifter. ser. I tabell 11.6 presenteras en översikt avseende Under de olika utgiftsområdena motiverar rede anslag som under 2010 finansierar avsätt- geringen behovet av och föreslår att riksdagen ningar till garantireserven eller infrianden av ska lämna nödvändiga bemyndiganden. I garantiåtaganden. Regeringens förslag återfinns anslagsavsnitten för de olika utgiftsområdena under respektive utgiftsområde. redovisas tabeller med information om bl.a. nya och infriade förpliktelser under 2008–2010. I tabell 11.7 görs en sammanfattning av begärda bemyndiganden för 2010. I kolumnen Ingående förpliktelser redovisas de åtaganden som staten vid ingången av 2010 beräknas ha i form av beställningar av varor och tjänster, beslut om bidrag m.m. I nästa kolumn anges de nya förpliktelser av denna typ som staten förväntas ikläda sig under 2010. Kolumnen Infriade förpliktelser visar förpliktelser som förväntas bli betalda under 2010 och som regeringen ingått tidigare år. Kolumnen Utestående förpliktelser utgör summan av ingående och nya förpliktelser minus infriade förpliktelser. I den sista

PROP. 2009/10:1

Tabell 11.7 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2010

Miljoner kronor Ingående Nya Infriade Utestående Begärda Utgiftsområde förpliktelser förpliktelser förpliktelser förpliktelser bemyndiganden 2010 2010 2010 2010 2010

1 Rikets styrelse 185 175 175 185 185

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 50 30 50 30 30

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 025 794 621 1 198 1 208 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

kolumnen, Begärda bemyndiganden, redovisas ingen tidigare begärt för Botniabanan är därför omfattningen av de bemyndiganden som inte längre aktuellt. regeringen under de olika utgiftsområdena begär Härutöver begär regeringen bemyndigande att i denna proposition. Bemyndigandena innebär ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer att riksdagen medger att regeringen får ikläda av fastställd EU-budget för 2010 (se utgiftsomstaten förpliktelser, som innebär utgifter efter råde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen, 2010, för vilka anslag ännu inte har anvisats. avsnitt 3). Förpliktelserna innebär i många fall utgifter både För anslaget 1:9 Prestationsbunden vårdgaranti 2011 och flera år därefter. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och Av tabell 11.7 framgår att regeringen begär social omsorg begärs inget bemyndigande för bemyndiganden om totalt 276,1 miljarder kro- 2010 eftersom nya förpliktelser inte kommer att nor. Jämfört med de beställningsbemyndiganden ingås. Vid utgången av 2010 kommer det dock som riksdagen lämnat i enlighet med förslagen i fortfarande att finnas utestående förpliktelser budgetpropositionen för 2009, innebär förslagen som beräknas uppgå till ca 2 miljarder kronor. för 2010 en ökning med 46,4 miljarder kronor, eller 20,2 procent, men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar. Merparten av ökningen kan hänföras till utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och utgiftsområde 22 Kommunikationer. Det senare beror främst på att Banverket under 2009 kommer att ta över åtagandena för Botniabanan. Det särskilda bemyndigandet på 25 miljarder kronor som reger-

PROP. 2009/10:1

11.4 Bemyndigande för ramanslag inväntas bör regeringen bemyndigas att besluta

om överskridande när de förutsättningar som

anges i 6 § andra stycket lagen om statsbudgeten Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att är uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i

under 2010 besluta att ett ramanslag som inte en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om var kända då anslaget anvisades eller för att ett av

1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggs- riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska

budget inte hinner inväntas, och kunna uppfyllas. Överskridandet får inte vara

större än att det ryms inom det fastställda 2. överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs utgiftstaket för staten. för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att

även fortsättningsvis på tilläggsbudget föreslå

förändringar av berörda anslag som ersätter de Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om medgivna överskridandena. I årsredovisningen statsbudgeten får regeringen med riksdagens för staten 2008 (skr. 2008/09:101, avsnitt 5.3.4) bemyndigande besluta att ett ramanslag får lämnades en redovisning av vilka anslag som överskridas, om detta är nödvändigt för att i en regeringen medgivit överskridanden för under verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var 2008. kända då anslaget anvisades eller för att ett av Under innevarande år har regeringen medgivit riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska följande överskridanden: kunna uppfyllas. utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och För de flesta ramanslag kan oundvikliga finansförvaltning anslaget 1:3 Avveckling av utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel Verket för förvaltningsutveckling m.m.: rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten 10 miljoner kronor. på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket

lagen om statsbudgeten. I fråga om ramanslag - utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

för förvaltningsändamål är det nästan aldrig arbetsliv anslaget 1:11 Bidrag till

aktuellt att överskrida anslaget mer än vad som lönegarantiersättning : 400 miljoner kronor.

ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. - utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till Något särskilt bemyndigande som ger regerkommuner anslaget 1:2 Statligt utjämningingen befogenhet att besluta om överskridande sbidrag för LSS-kostnader : 548 miljoner av ramanslag som anvisats för förvaltningsändakronor. mål behöver därför inte inhämtas. Vid behov Regeringen föreslår i propositionen Höstkommer ytterligare medel att begäras på tilläggstilläggsbudget för 2009 att anslagen tillförs budget. medel som täcker de medgivna överskridandena När det däremot gäller ramanslag som (prop. 2009/10:2). anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverk- Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet bara EU-relaterade utgifter, infriande av garansenare under 2009 kommer att redovisas i tier samt oförutsedda utgifter kan så stora förårsredovisningen för staten 2009. ändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom I anslutning till utgiftsområde 26 Statsskuldsden högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen räntor m.m. återkommer regeringen med förslag avser i sådana fall att i första hand återkomma till om bemyndiganden rörande överskridanden av riksdagen med förslag om anslag på tilläggsvissa anslag. budget. Förändringarna kan dock inträffa snabbt

och betalningarna kan behöva göras utan dröjs-

mål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner

12 Granskning, kontroll och ekonomisk styrning

PROP. 2009/10:1

12 Granskning, kontroll och ekonomisk styrning

12.1 Finanspolitiska rådet för att mildra effekterna av lågkonjunkturen.

Rådet tar även upp vissa systemförändringar som Regeringen tillsatte 2007 ett finanspolitiskt råd enligt rådet har aktualiserats av det dramatiskt med uppgift att följa upp och utvärdera finans- försämrade konjunkturläget. politiken och den ekonomiska politiken. Rådet har till uppgift att utvärdera målupp- Hanteringen av finanskrisen fyllelse och inriktning på finanspolitiken samt Finanspolitiska rådets bedömning är att bedöma om finanspolitiken bidrar till en uthållig regeringens åtgärder för att hantera den rena hög tillväxt och sysselsättning. Rådet ska också finanskrisen i huvudsak har varit adekvata. Rådet granska om grunderna för den ekonomiska riktar däremot kritik mot såväl den tidigare som politiken är tydligt presenterade i vår- och bud- den nuvarande regeringen för att det vid krisens getpropositioner. Dessutom ska rådet bedöma inledning inte fanns någon tillfredsställande kvaliteten i regeringens prognoser, underlag och lagstiftning för att hantera finansiella instituberäkningsmodeller samt verka för en ökad tioner i kris. samhällsdebatt om den ekonomiska politiken. Regeringen delar rådets uppfattning att en lag- Den 11 maj 2009 lämnade Finanspolitiska stiftning för att hantera problem i kreditinstitut rådet sin andra rapport till regeringen. I och systemrisker borde ha funnits på plats innan rapporten fokuserar rådet på två huvudfrågor. finanskrisen. Erfarenheterna från den förra Den ena frågan är hur väl regeringen har lyckats finanskrisen och arbetet med Banklagskomanpassa politiken till den dramatiska konjunktur- mitténs betänkande från 2000 gjorde dock att försämringen. Den andra frågan är hur de Sverige i en internationell jämförelse ändå var väl ekonomisk-politiska ramverken bör vidare- förberett och snabbt kunde få ett fungerande utvecklas. I följande avsnitt redovisas rådets syn- regelverk på plats. punkter i korthet tillsammans med regeringens kommentarer. Åtgärder för att mildra lågkonjunkturen Finanspolitiska rådet konstaterar till att börja med att finanspolitiken i budgetpropositionen 12.1.1 Mål och inriktning för för 2009 var väl avvägd givet den information om finanspolitiken konjunkturläget som då fanns tillgänglig. Framställningen i rådets rapport fokuserar sedan på Vad gäller utvärderingen av mål och inriktning är frågan om de stimulansåtgärder som regeringen huvudfrågan i rådets rapport hur väl regeringen föreslagit i och i samband med propositionerna lyckats anpassa finanspolitiken till den Åtgärder för jobb och omställning (prop. förändrade konjunktursituationen. Granskning- 2008/09:97) och 2009 års ekonomiska vårpropoen gäller dels regeringens åtgärder med anled- sition (prop. 2008/09:99, prop. 2008/09:100) ning av den akuta finanskrisen, dels åtgärderna

PROP. 2009/10:1

varit tillräckliga givet den starka konjunktur- utveckling var mycket stor. Regeringens nedgången. bedömning var att det måste finnas utrymme och beredskap för ytterligare försämringar för Ytterligare finanspolitiska stimulanser hade varit – att inte öka risken för att den långsiktiga uthåloch är – önskvärda ligheten i de offentliga finanserna skulle ifråga- Enligt Finanspolitiska rådet är det uppenbart att sättas. konjunkturförsvagningen är så stark att den eko- Sedan bedömningen i 2009 års ekonomiska nomiska politikens möjligheter att motverka den vårproposition har allt fler tecken kommit som är begränsade. Rådet delar regeringens bedöm- indikerar att BNP är på väg att stabiliseras. Osäning att det inte går att förhindra att konjunk- kerheten avseende de offentliga finanserna har turnedgången får ett stort genomslag på minskat betydligt sedan i våras. Samtidigt pekar produktion och sysselsättning. Rådet tar upp det låga resursutnyttjandet och det kraftiga och argument för och emot en mer expansiv finans- fortsatta sysselsättningsfallet på ett fortsatt bepolitik än den regeringen bedrivit och kommer hov av åtgärder. Regeringen anser att den jämtill slutsatsen att ytterligare finanspolitiska fört med i våras minskade osäkerheten i de ofstimulanser hade varit – och är – önskvärda. fentliga finanserna har förbättrat förutsättning- 129 Detta motiveras enligt rådet bl.a. av den stora arna för att genomföra ytterligare krisåtgärder. nedrevideringen av konjunkturprognoserna Förutsättningarna är goda också genom att Svesedan budgetpropositionen för 2009. Rådet rige i ett internationellt perspektiv har en relativt anser dock att det är en fråga om avvägningar på gynnsam position när det gäller de offentliga marginalen hur mycket större finanspolitiska finansernas långsiktiga hållbarhet. Samtidigt är stimulanser som bör sättas in och hur stora det viktigt att underskotten inte blir för stora underskott i de offentliga finanserna som bör och ohanterliga. accepteras. Jämfört med regeringens föreslagna åtgärder i och i samband med propositionerna Ytterligare stimulanser bör riktas till kommuner Åtgärder för jobb och omställning (prop. och landsting och till låginkomstgrupper 2008/09:97) och 2009 års ekonomiska vårpropo- Finanspolitiska rådet anser att det är viktigt att sition (prop. 2008/09:99, prop. 2008/09:100) ytterligare finanspolitiska åtgärder är kostnadsförordar rådet ytterligare finanspolitiska stimu- effektiva, dvs. ger så stora effekter på efterfrågan lanser på upp till 0,5 procent av BNP 2009 (ca och sysselsättningen som möjligt i förhållande 15 miljarder kronor) och 1 procent av BNP 2010 till kostnaderna. Ytterligare tillfälliga statsbidrag (ca 30 miljarder kronor). till kommuner och landsting är en sådan åtgärd Regeringen delar rådets uppfattning att det och rådets bedömning är att ytterligare medel inte är någon avsevärd skillnad i synen på borde tillskjutas 2009 och att tillskotten 2010 huvudinriktningen av finanspolitiken, utan att borde vara större än vad som föreslogs i 2009 års det främst är en fråga om skillnader i avvägningar ekonomiska vårproposition. Enligt rådet bör på marginalen. Regeringen konstaterar att den ytterligare stimulanser i första hand riktas mot under vintern och våren 2009 gjorde en annan låginkomstgrupper som kan antas använda en bedömning än rådet kring risker förknippade relativt stor andel av inkomstökningar till ökad med krisen och behovet av starka offentliga konsumtion. Rådet föreslår ett antal temporära finanser. Prognosen för de offentliga skattein- och permanenta åtgärder som rör arbetslösa, täkterna reviderades successivt ned allteftersom studenter, pensionärer, kommuner och landsting de ekonomiska utsikterna försämrades. I 2009 samt låginkomsttagare i allmänhet. års ekonomiska vårproposition uppgick den Regeringen delar rådets uppfattning att åtgärsamlade revideringen av prognosen till 225 mil- der som genomförs ska vara kostnadseffektiva. jarder kronor för 2010 jämfört med prognosen i Som rådet konstaterar har det också varit ett 2008 års ekonomiska vårproposition. Osäker- viktigt kriterium i utformningen av regeringens heten kring de offentliga finansernas fortsatta olika stimulanspaket. Beräkningar gjorda av regeringen indikerar att vissa av de åtgärder som rådet föreslår kan ifrågasättas på denna punkt. Generellt har åtgärder för att stimulera efterfrågan en relativt hög kostnad per jobb och ur det perspektivet är åtgärder som är direkt 129 En av de sju ledamöterna i rådet anför en avvikande mening mot denna slutsats.

PROP. 2009/10:1

riktade mot att påverka sysselsättningen att regelverk där statsbidragen automatiskt konföredra. Det finns också en risk att vissa av de junkturanpassas. föreslagna temporära åtgärderna kan bli perma- Regeringen håller med om att den nenta, vilket skulle leda till en permanent ekonomiska krisen har tydliggjort att det finns försvagning av de offentliga finanserna. ett behov av att skapa stabilare ekonomiska Ytterligare tillfälliga statsbidrag till kommuner förutsättningar för kommuner och landsting och landsting är, som rådet konstaterar, en kost- över konjunkturer. Frågan om hur kommunnadseffektiv åtgärd som bidrar till att motverka sektorns inkomster kan få en ökad stabilitet över neddragningar av de grundläggande välfärds- konjunkturcykeln kommer mot denna bakgrund tjänster denna sektor tillhandahåller. För att att utredas snarast (se avsnitt 1.3.1). dämpa fallet i offentlig sysselsättning föreslår därför regeringen i denna proposition tillfälligt Gör arbetslöshetsförsäkringen konjunkturberoende ökade statsbidrag till kommuner och landsting och obligatorisk samt satsningar på bl.a. hälso- och sjukvård, äld- Arbetslöshetsförsäkringen ger individer ett reomsorg, rättsväsende och utbildning. Utöver inkomstskydd vid arbetslöshet. Samtidigt detta föreslår regeringen också andra åtgärder för påverkar ersättningsvillkoren i försäkringen att motverka krisens effekter (se avsnitt 1.3). individernas incitament att söka arbete, vilket i förlängningen påverkar arbetslöshetsnivån. Systemförändringar som aktualiserats av låg- Finanspolitiska rådet argumenterar för att den konjunkturen önskvärda balansen mellan försäkring och Förutom synpunkterna på regeringens åtgärder incitament förändras med konjunkturläget. tar Finanspolitiska rådet också upp brister i olika Rådet förespråkar därför att arbetslöshetsregelsystem som rådet anser har tydliggjorts i försäkringen, som en del av en bred politisk samband med den djupa konjunkturnedgången. uppgörelse över blockgränserna, görs konjunkturberoende med en mer generös ersättning i Tillåt tillfälligt undantag från utgiftstaket lågkonjunkturer än i högkonjunkturer. Som ett Finanspolitiska rådet anser att utgiftstaket inte första steg föreslår rådet att regeringen genomska försvaras till varje pris i en djup lågkonjunk- för en tidsbegränsad förlängning av perioden tur. Utgiftstaken har enligt rådet inget egenvärde med högsta ersättningsprocent. Rådet uttrycker utan är ett hjälpmedel för att uppnå en effektiv också sin oro över den medlemsminskning i afinanspolitik. Taket bör därför inte begränsa de kassorna som skett till följd av de höjda medoffentliga utgifterna om det finns starka kon- lemsavgifterna och föreslår att arbetslöshetsjunkturskäl för att låta utgifterna öka. Rådet försäkringen görs till en obligatorisk, statlig efterlyser en blocköverskridande överenskom- socialförsäkring som omfattar alla arbetstagare. melse som fastslår att utgiftstaken inte behöver När det gäller rådets förslag om en obligaföljas under en exceptionell lågkonjunktur. torisk arbetslöshetsförsäkring är regeringens Regeringen delar inte rådets uppfattning. uppfattning att det finns skäl att eftersträva att Utgiftstaket är ett mycket viktigt budgetpoli- alla som arbetar och uppfyller villkoren för tiskt åtagande för att värna de offentliga finan- försäkringen bör omfattas av en obligatorisk serna. Regeringen anser att rådet underskattar arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomstden kostnad som är förknippad med att skapa relaterad ersättning i händelse av arbetslöshet. osäkerhet kring utgiftstakets nivå. Formerna för hur detta på sikt skulle kunna åstadkommas kommer att prövas vidare inom Statsbidragen till kommuner och landsting bör ramen för den kommande parlamentariska konjunkturanpassas utredningen om hållbara socialförsäkringar. Vad Finanspolitiska rådet påpekar att det kommunala gäller en konjunkturberoende försäkring är det balanskravet medför en risk för att kommuner- regeringens uppfattning att det är bättre att, som nas politik förstärker konjunkturvariationer, i dag, det konjunkturberoende inslaget kopplas t.ex. att lågkonjunkturer blir ännu djupare. För till de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna än till att detta inte ska ske krävs, enligt rådet, att stats- arbetslöshetsförsäkringen. Det går att variera de bidragen till kommuner och landsting anpassas aktiva insatserna med konjunkturen och det är efter konjunkturläget. Rådet förordar därför en mer effektivt än att variera ersättningen i regeländring där dagens system ersätts med ett arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen anser

PROP. 2009/10:1

också att en temporär förlängning av en halv avgift tas ut för att inte belasta instituten ersättningsnivån riskerar att leda till att den för mycket under pågående kris. Regeringen genomsnittliga ersättningsnivån höjs eftersom avser att under hösten 2009 besluta om en en sänkning då konjunkturläget är bättre är proposition med förslag om införande av en betydligt svårare att genomföra. stabilitetsavgift.

En separat myndighet bör skapas för att sköta hanteringen av finansiella institut i kris 12.1.2 Långsiktigt hållbar tillväxt och Finanspolitiska rådet anser att det av principiella långsiktigt hög sysselsättning skäl är tveksamt om Riksgäldskontoret är rätt myndighet att hantera finansiella företag i kris. Finanspolitiska rådet konstaterar att den djupa Denna uppgift är en form av myndighets- lågkonjunkturen ändrat förutsättningarna för utövning medan Riksgäldskontorets traditionella både finanspolitiken och den övriga ekonomiska uppgifter innebär mer affärsmässiga relationer politiken. Men rådet påpekar samtidigt att det är med banker och finansinstitut. Detta skapar, centralt – också för den kortsiktiga finansenligt rådet, en risk för intressekonflikter. Den politikens trovärdighet och effektivitet – att myndighetsutövande delen inom Riksgälds- behålla ett långsiktigt perspektiv, så att bl.a. kontoret bör därför brytas ut och bilda en egen, målet om varaktigt hög sysselsättning kan självständig myndighet. uppnås. Regeringen delar inte rådets uppfattning. Av organisations- och effektivitetsskäl var det lämp- Vissa inslag i regeringens arbetsmarknadspolitiska ligt att lägga hanteringen av bankstödet på en strategi kritiseras befintlig myndighet. Riksgäldskontoret har Finanspolitiska rådet noterar att arbetsmarkexpertis på garantiområdet och kännedom om nadspolitiken, som ett resultat av krisen, fått det finansiella systemet. Olika verksamheter skifta fokus från att minska den arbetslöshet inom samma myndighet kan alltid leda till som dröjer sig kvar i en högkonjunktur, till att intressekonflikter. Regeringens bedömning är att hantera ett mycket stort inflöde till arbetslöshet verksamheterna i det här fallet är av sådan art att och förhindra en bestående ökning av långtidsdenna risk är hanterbar. Regeringen har fullt arbetslösheten på lång sikt. Enligt rådets bedömförtroende för Riksgäldskontorets hantering av ning är regeringens ökade insatser för korttidsbankstödet. arbetslösa och ökade subventioner i nystartsjobben högst rimliga i nuvarande konjunktur- Utformningen av stabilitetsavgiften bör utredas läge. Rådet ifrågasätter däremot möjligheterna ytterligare att fylla jobb- och utvecklingsgarantin med Finanspolitiska rådet instämmer i regeringens meningsfulla jobbsökaraktiviteter för majoribedömning att det finns ett behov av någon teten av de arbetslösa när de kommer att bli så form av obligatorisk stabilitetsavgift som finans- många. Rådet anser att regeringen tycks ha en ierar framtida stödinsatser till bankerna. Hur en övertro på att förändringarna av arbetsmarknadssådan avgift bäst ska utformas är en komplicerad politiken ska göra den mycket mer effektiv än fråga. Eftersom en sådan avgift inte är en del av tidigare. Vad gäller arbetsmarknadsutbildningen den akuta krishanteringen anser rådet att den anser rådet att det är klokt av regeringen att hålla exakta utformningen bör utredas ytterligare volymerna på betydligt lägre nivåer än under innan avgiften implementeras. 1990-talet, men är av uppfattningen att det finns Regeringen instämmer i bedömningen att den utrymme för en ökning. Den satsning på yrkesexakta utformningen av ett långsiktigt avgifts- utbildning i reguljära utbildningssystemet system, som även omfattar insättningsgarantin, (yrkesvux) som regeringen gör finns det enligt är en komplicerad fråga och avser därför att rådet goda skäl för, men arbetsmarknadsåterkomma med ett mer omfattande förslag utbildning och yrkesvux bör ses som kompleinför 2011. Det bör emellertid tas ut avgifter ment till varandra, inte som substitut. redan för i år, eftersom det är viktigt att en fond Regeringen konstaterar att det råder en börjar byggas upp. Det är också viktigt att det relativt stor samsyn om arbetsmarknadspoliredan nu står klart att det inte är skattebetalarna tiken. Som rådet påpekar har problembilden utan instituten själva som ska finansiera stöd till ändrats i och med den djupa lågkonjunkturen. bankväsendet. Till att börja med bör dock endast

PROP. 2009/10:1

Regeringens åtgärder inriktas nu på att dämpa Rådets analys av kort- och långsiktiga effekter på fallet i sysselsättningen och förhindra att arbets- sysselsättningen överensstämmer i stort med lösheten fastnar på en hög nivå för att på så vis regeringens bedömning. Regeringen anser dock underlätta konjunkturuppgången och främja en att det är kombinationen av olika skattesänkstark och varaktig sysselsättningsökning (se ningar och andra åtgärder som bör beaktas. I det avsnitt 1.3). Som en del i detta föreslår perspektivet var kombinationen av åtgärder, regeringen bl.a. att resurserna ska fokuseras på inklusive sänkningen av socialavgifterna, väl att de arbetslösa upprätthåller en sökaktivitet på avvägd. rimlig nivå. Som rådet konstaterar i sin rapport saknas det studier av hur effektiva olika arbets- Studiemedelssystemet bör utformas så att marknadspolitiska program är i olika konjunk- drivkrafterna att skjuta upp studier motverkas turlägen. En erfarenhet från krisåren på 1990- Finanspolitiska rådet påpekar att en del av talet är dock att för lite resurser satsades på att regeringens reformer, t.ex. jobbskatteavdraget stödja de arbetslösas sökarbete, vilket sannolikt och sänkta socialavgifter för ungdomar, har förlängde arbetslöshetstiderna. 130 Även i djupa skapat incitament för högskolestudenter att lågkonjunkturer finns det jobb att söka (se skjuta upp sina studier. Rådet anser att åtgärder avsnitt 5.2.3). Vad gäller utbildning föreslår för att öka drivkrafterna för arbete är välmotiregeringen temporära satsningar både på verade ur ett sysselsättningsperspektiv, även om yrkesvux/komvux och de har en sådan bieffekt. Det är dock önskvärt arbetsmarknadsutbildning. Regeringens att studiemedelssystemet i möjligaste mån utforhuvudprincip för de ytterligare utbildnings- mas för att motverka detta och rådet föreslår ett satsningarna är att de som väljer utbildning antal reformer med denna inriktning. också finansierar den med studiebidrag och Regeringens uppfattning är att de genomförda studielån. Ett sådant incitament ger individerna reformerna för att öka drivkrafterna för arbete är tydligare incitament att ta vara på utbildningen. välmotiverade. Regeringen anser att de syssel- Det är därmed mer sannolikt att utbildningen sättningsmässiga fördelarna vida överstiger leder till högre produktivitet och anställnings- eventuella mindre önskvärda effekter på studiebarhet. tiderna.

Skattepolitiken bedöms välmotiverad överlag men sänkningen av socialavgifterna ifrågasätts 12.1.3 Tydlighet i grunder för den Finanspolitiska rådet konstaterar att ett av ekonomiska politiken regeringens viktigaste mål har varit att varaktigt öka sysselsättningen. För att uppnå detta har ett Redovisningen av de ökade statsbidragen till stort antal reformer genomförts inom det kommuner och landsting 2010 kringgick skattepolitiska området. Rådet förhåller sig regelverket överlag positivt till steg 3 i jobbskatteavdraget, I samband med 2009 års ekonomiska vårproposihöjningen av inkomstgränsen för statlig skatt, tion lämnade regeringen förslag om höjda sänkningen av bolagsskatten och till viss del statsbidrag till kommuner och landsting 2010. ROT-avdraget. Däremot är rådet kritiskt till den Dessa redovisades som en utgift för 2009. permanenta sänkningen av socialavgiften, då det Finanspolitiska rådet hävdar att regeringen på hävdar att sänkningen i bästa fall ger en marginell detta sätt börjat kringgå regelverket kring ökning av den långsiktiga sysselsättningen, till utgiftstaket. följd av att lönenivån på sikt kan antas öka. Även Regeringen har tidigare poängterat att grundmotivet att sänka avgiften av konjunkturskäl principen är att utgifter ska hänföras till rätt år ifrågasätts av rådet. för att inte jämförbarheten över tiden ska försvåras. Om avsteg från denna princip görs ska detta motiveras och redovisas tydligt, vilket också gjordes i samband med 2009 års eko- 130 I en av underlagsrapporterna till Finanspolitiska rådet betonas också nomiska vårproposition. effektiviteten i program för att stödja de arbetslösas sökarbete. Se A. Kreuger och M. Lindahl, An Evaluation of Selected Reforms to Education and Labor Market Policy in Sweden, Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/4.

PROP. 2009/10:1

Det finns vissa brister i redovisningen av den De finanspolitiska och sysselsättningspolitiska offentliga sektorns ställning ramverken bör integreras och kvantitativa mål för Finanspolitiska rådets uppfattning är att de sysselsättningen formuleras ekonomiska propositionerna saknar en analys av Finanspolitiska rådet framhåller att det är ett de offentliga investeringarnas utveckling, nivå grundproblem att ramverken för finanspolitiken och fördelning, vilket gör att riksdagen inte har och sysselsättningspolitiken inte integrerats tillett tillfredsställande underlag för att bedöma om räckligt med varandra, och rådets rapport innenivån är lämplig. Rådet anser också att redo- håller en tankeskiss för hur detta skulle kunna visningen av den offentliga sektorns kapitalstock ske. Den nu gällande strategin för att ta hänsyn och totala nettoförmögenhet fortfarande är till den press på de offentliga finanserna som den otillfredsställande. Uppgifterna redovisas men demografiska utvecklingen kommer att innebära förefaller enligt rådet inte spela någon roll för de är att använda ett förtida sparande. Rådet hävdar finanspolitiska övervägandena. att det finns ett ömsesidigt beroende mellan Att bedöma den offentliga kapitalstockens kravet på förtida sparande och den framtida nivå är mycket svårt. Enligt regeringens mening utvecklingen av livsarbetstiden, vilket gör det bör dessutom investeringsbeslut för offentliga ologiskt att ha mål för sparandet men inte för investeringar hellre baseras på samhällseko- hur mycket befolkningen ska arbeta i framtiden. nomiska kalkyler än på ett mått på optimal Regeringen har tidigare tagit avstånd från aggregerad kapitalstock. Regeringen vill också kvantitativa mål för sysselsättningen, vilket rådet framhålla att riksdagen inte haft några invänd- hävdar är ogenomtänkt. Rådet anser att det ningar när det gäller redovisningen av de offent- tvärtom finns anledning att formulera ett sådant liga investeringarna i de senaste ekonomiska mål tydligt, lämpligast som ett mål för utveckpropositionerna, t.ex. 2009 års ekonomiska vår- lingen av antalet arbetade timmar per person i proposition. hela befolkningen. För att möta de framtida demografiska påfrestningarna, och få till stånd Överskottsmålet är otydligt en gradvis höjning av livsarbetstiden, föreslår Det finanspolitiska rådet hävdar att det råder en rådet också att pensionsåldern automatiskt bör fundamental oklarhet om vad överskottsmålet anpassas till medellivslängden. egentligen innebär eftersom måluppfyllelsen Regeringens övergripande mål för sysselsättutvärderas med fem olika indikatorer som mäter ningspolitiken är att öka den nivå på sysselhelt olika saker och kan uppvisa helt olika sättningen som är förenlig med stabil inflation värden. Rådet hävdar att det därmed inte heller och ekonomisk balans i övrigt. Det ska framför är klart när det sker avvikelser från målet och att allt ske genom ett minskat utanförskap. det därför finns ett stort behov av att regeringen Regeringens bedömning är att det målet inte bör klargör vad överskottsmålet egentligen innebär. kompletteras med explicita siffersatta mål för Regeringen anser att det är motiverat att enskilda indikatorer, som t.ex. sysselsättningsanvända flera olika indikatorer. Överskottsmålet graden eller arbetslösheten (se appendix till är definierat som att den offentliga sektorns avsnitt 5). Samtidigt är regeringen medveten om finansiella sparande ska uppgå till 1 procent i att utvecklingen på arbetsmarknaden har genomsnitt över en konjunkturcykel. Eftersom betydelse för de offentliga finansernas långkonjunkturläget inte kan mätas entydigt siktiga hållbarhet, vilket påpekats i ett antal använder regeringen flera olika indikatorer som propositioner. Regeringen ser dock inget behov kompletterar varandra, och gör en samlad av att införa kvantitativa mål inom det sysselbedömning av måluppfyllelsen utifrån dessa. sättningspolitiska området för att explicit koppla Hur överskottsmålet bäst bör följas upp är en ihop det sysselsättningspolitiska och finansfråga som behandlas inom ramen för den pågå- politiska ramverken. Däremot följer regeringen ende översynen av det finanspolitiska ramverket självklart utvecklingen på arbetsmarknaden och (se fördjupningsrutan Arbetet med översynen av bedömer vad den har för konsekvenser för de det finanspolitiska ramverket i avsnitt 4). offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Regeringen anser vidare att det för närvarande inte finns något behov av att indexera pensionsåldern och koppla den till medellivslängden. I det nya pensionssystemet finns en inbyggd

PROP. 2009/10:1

incitamentsstruktur som bör leda till att den 12.2 Revision

effektiva pensionsåldern automatiskt ökar över tiden. 12.2.1 Inledning

Regeringen ska enligt 47 § lagen (1996:1059) om 12.1.4 Kvalitet i underlag och prognoser statsbudgeten årligen för riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning Kvaliteten på den interna analysen i av Riksrevisionens iakttagelser. Finansdepartementet under hösten 2008 var hög Den årliga revisionens revisionsberättelser Finanspolitiska rådet framhåller att de interna med invändning har anmälts samlat i årsredovispromemoriorna i Finansdepartementet under ningen för staten 2008 (skr. 2008/09:101). hösten 2008 håller hög kvalitet, trots att de I detta avsnitt ges en samlad bild av de iakttauppenbarligen skrevs i all hast och under stor gelser som revisionen redovisat sedan föregående osäkerhet. Rådet berömmer Finansdeparte- års budgetproposition samt frågor med nära mentet för att även under stark tidspress ha koppling till revision och kontroll. Redogörelsen försökt basera politiken på gedigen ekonomisk inriktas på iakttagelser och åtgärder av större analys. Möjligen, anser rådet, kan kritik riktas vikt som till exempel rör budget-, effektivitetsmot att man i alltför hög grad velat förlita sig på eller kontrollaspekter. Eventuella iakttagelser avforskningsresultat, även när sådana knappt seende årsredovisningen för staten kommenteexisterat. ras. Därtill lämnas en sammanställning över de granskningsrapporter som är slutbehandlade (av- Inte bara aviserad finanspolitik bör ligga till grund skrivna). Dessutom lämnas en samlad förteckför Finansdepartementets prognoser ning över, och korta referat av, samtliga gransk- Finanspolitiska rådet noterar att Finansdeparte- ningsrapporter som lämnats sedan föregående mentets prognoser, till skillnad från en del andra års budgetproposition. bedömares prognoser, endast tar hänsyn till den Under respektive utgiftsområde redovisas och finanspolitik som aviserats. Det anser rådet är kommenteras, under rubriken Revisionens iaktolyckligt eftersom prognoserna då kan bli syste- tagelser, rapporter från Riksrevisionens effektimatiskt missvisande. Rådet föreslår att prog- vitetsrevision och revisionsberättelser med innoserna skulle kunna baseras på finanspolitiska vändning från den årliga revisionen. antaganden gjorda av externa bedömare eller på regeringens egen prognos för det framtida finansiella sparandet. 12.2.2 Årlig revision Regeringen gör bedömningen att rådets förslag skulle vara mycket svårt att genomföra i Riksrevisionen har inom ramen för den årliga praktiken. Politiken inför varje nytt budgetår revisionen granskat 257 myndigheter, andra bestäms i normalfallet i samband med förhand- organisationer och nordiska institutioner med lingarna inför budgetpropositionen. Att basera säte i Sverige. Därutöver har Riksrevisionen prognoserna enbart på beslutad och aviserad genomfört årlig revision av 21 bolag och politik är nödvändigt för att bl.a. kunna upp- 5 stiftelser i vilka staten har ett bestämmande skatta reformutrymmet inför dessa förhand- inflytande. lingar. Att basera prognoserna på externa bedömares antaganden om den framtida finanspolitiken, eller på regeringens gissning om hur Revisionsberättelser med invändning den framtida politiken kommer att bedrivas, vore att föregå budgetprocessen. Beträffande de granskade myndigheterna har i 5 fall revisionsberättelsen lämnats med invändning, vilket innebär att revisionen har konstaterat ett eller flera väsentliga fel i årsredovisning eller förvaltning. En förteckning över vilka myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning, och orsaken till respektive invändning, lämnades i årsredovisningen för staten 2008. Två

PROP. 2009/10:1

myndigheter har erhållit revisionsberättelser med innan Riksrevisionens rapport läggs till handupplysning. lingarna. Utskottet anser även, i likhet med För räkenskapsåret 2007 lämnades Riksrevisionen, att regeringen tydligare bör ange 10 revisionsberättelser med invändning. Antalet på vilka grunder en granskningsrapport är slutrevisionsberättelser med invändning har därmed behandlad. halverats mellan åren. I avsnitt 12.3 lämnas en Regeringen anser att redovisningen av Rikskortfattad redogörelse för regeringens fortsatta revisionens granskningsrapporter kan utvecklas arbete med att stärka den interna styrningen och och förtydligas. Mot bakgrund av Rikskontrollen i staten samt den statliga intern- revisionens och finansutskottets uttalande i revisionen. Regeringens bedömning avseende de frågan har Regeringskansliets interna riktlinjer åtgärder som föranleds av revisionsberättelser för redovisning av revisionens granskningsmed invändning redovisas under respektive rapporter förtydligats. utgiftsområde. I det följande lämnas en redovisning av de av Riksrevisionens granskningsrapporter som slutbehandlats sedan motsvarande redovisning Granskning av årsredovisningen för staten lämnades föregående år. Med slutbehandlad avses att det ärende som respektive gransknings- Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse rapport gett upphov till är avskrivet. utan invändning för årsredovisningen för staten Att en rapport slutbehandlats hindrar dock 2008 (dnr Fi2009/4088). inte att sakfrågan i sig ägnas ytterligare uppmärksamhet i regeringens fortsatta arbete med att utveckla och effektivisera den statliga verk- 12.2.3 Effektivitetsrevision samheten. Vidare lämnas på sedvanligt sätt en redo- Behandling av granskningsärenden visning av slutbehandlade rapporter under respektive utgiftsområde. När det gäller pågå- Finansutskottet konstaterar i sitt betänkande om ende eller kommande arbeten är strävan därtill Riksrevisionens årliga rapport 2008 att utskottet att i möjligaste mån ange en tidsram. vid flera tillfällen haft synpunkter på utförlig- I år har 12 granskningsrapporter slutbehandheten och tydligheten i regeringens redovisning i lats. I föregående års budgetproposition redobudgetpropositionen vad gäller Riksrevisionens visades 20 granskningsrapporter som slutbegranskningsrapporter (bet. 2008/09:FiU13). handlade. Detta innebär att 99 av totalt Bland annat har utskottet framfört önskemål om 163 granskningsrapporter har slutbehandlats. att regeringen ska ange när ett granskningsärende bedöms vara färdigbehandlat. Utskottet konstaterar att Riksrevisionen i sin uppföljningsrapport 2008 kommenterar regeringens redovisning av slutbehandlade granskningsrapporter i budgetpropositionen för 2008. Riksrevisionen anger i uppföljningsrapporten att regeringen tydligare bör ange på vilka grunder en granskningsrapport är slutbehandlad. Finansutskottet konstaterar utifrån regeringens redovisning av slutbehandlade granskningsrapporter i budgetpropositionen för 2009 att den otydlighet Riksrevisionen pekat på i hög grad kvarstår. Det finns enligt utskottet exempel på att regeringen lagt ett granskningsärende till handlingarna innan det formellt behandlats av riksdagen. Utskottets uppfattning är att en rimlig ordning borde vara att regeringen avvaktar riksdagens behandling av Riksrevisionens styrelses framställning eller redogörelse

PROP. 2009/10:1

Tabell 12.1 Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport nr Namn Beslut

2005:16 Statsbidrag till ungdomsorganisationer – hur kontrolleras de? Prop. 2008/09:1 2006:31 Genetiskt modifierade organismer – det möjliga och det rimliga Ad acta 12 september 2008 2007:7 Den största affären i livet – tillsyn över fastighetsmäklare och konsumenternas möjlighet till tvistelösning Prop. 2008/09:1 2007:12 Hur förbereds arbetsmarknadspolitiken? En granskning av regeringens underlag Ad acta 14 april 2008 2007:18 Bilprovningen och tillgängligheten – Granskning av ett samhällsuppdrag Prop. 2008/09:1 2007:24 Utanförskap på arbetsmarknaden – Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Prop. 2008/09:1 2007:31 Budgetstöd genom bistånd – regeringens och Sidas hantering av en central biståndsform Prop. 2008/09:1 2008:2 Statens insatser för att bevara de kyrkliga kulturminnena Skr. 2008/09:220 2008:4 Regeringens redovisning av arbetsmarknadspolitikens förväntade effekter Prop. 2008/09:1 2008:6 Regler och rutiner för indirekt sponsring inom SVT – tillräckligt för att säkerställa SVT:s oberoende? Prop. 2008/09:195 2008:15 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket – Regeringens redovisning i 2008 års ekonomiska vårproposition Prop. 2008/09:100 2008:23 Statens insatser för ett hållbart fiske Ad acta 17 mars 2009

Granskningsrapporter tilläggsbudgetprocessen då den vanligaste finansieringen återfinns inom respektive utgifts- I det följande redovisas korta referat av samtliga område, samtidigt som beredningen sker mellan granskningsrapporter som Riksrevisionen respektive fackhandläggare och Budgetavdellämnat sedan föregående års budgetproposition. ningen. Vidare framhåller Riksrevisionen att Regeringens överväganden med anledning av motiveringarna till förslagen i tilläggsbudgeten i dessa rapporter redovisas under respektive allmänhet är bristfälliga och att det mycket sällan utgiftsområde. förekommer information om vilken utgiftseffekt som uppkommer vid neddragningar av anslag. RiR 2008:16 Sänkta socialavgifter – för vem och Vidare anser Riksrevisionen att regeringen i stort till vilket pris? sett inte redovisar verksamhetseffekter av förslag Riksrevisionen har granskat nedsättningar av till anslagsminskningar. socialavgifter. Regeringens överväganden med anledning av Riksrevisionens samlade bedömning är att den denna rapport redovisas under avsnitt 12.2.4. regionala nedsättningen inte har gett några sysselsättningseffekter och inte lett till någon RiR 2008:18 Avveckling av myndigheter förändring av servicenivån. Nedsättningen har, Riksrevisionen har granskat avvecklingen av enligt Riksrevisionen, inte heller påverkat Arbetslivsinstitutet. företagandet i nämnvärd omfattning. Enligt Riksrevisionen har inte funnit några brister Riksrevisionens uppfattning är den regionala som är allvarliga i sig. Däremot visar nedsättningen inte en kostnadseffektiv åtgärd Riksrevisionen på ett antal mindre felaktigheter för att påverka vare sig småföretagande, service och brister som hämmat effektiviteten i avveckeller sysselsättning. lingarna. Riksrevisionen bedömer att det finns Regeringens överväganden med anledning av möjligheter att förbättra och effektivisera framdenna rapport redovisas under utgiftsområde 14 tida avvecklingsprocesser. Arbetsmarknad och arbetsliv, avsnitt 3.5, Regeringens överväganden med anledning av utgiftsområde 19 Regional tillväxt, avsnitt 2.6, denna rapport redovisas under utgiftsområde 2 och utgiftsområde 24 Näringsliv, avsnitt 3.6. Samhällsekonomi och finansförvaltning, avsnitt 2,5, och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och RiR 2008:17 Regeringens hantering av arbetsliv, avsnitt 4.7. tilläggsbudgeten Riksrevisionen har granskat regeringens hant- RiR 2008:19 Hög kvalitet i högre utbildning? ering av tilläggsbudgeten. Riksrevisionen har granskat regeringens insatser Riksrevisionen anser att det finns en uppenbar för att säkerställa kunskap om kvaliteten i grundrisk att utgifter inte ställs mot varandra i läggande högre utbildning. I samband med

PROP. 2009/10:1

granskningen har Riksrevisionen genomfört en Regeringens överväganden med anledning av undersökning av kvaliteten i ett antal högskole- denna rapport redovisas under utgiftsområde 9 utbildningar på grundnivå. Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt Riksrevisionen anser att systemet för åter- 7.7. rapportering av kvalitet i grundläggande högre utbildning inte har utformats för att säkra RiR 2008:22 Rekrytering av internationella tillgången på kunskap om kvalitetsutvecklingen studenter till svenska lärosäten över tid. Riksrevisionen anser vidare att den bild Riksrevisionen har granskat rekryteringen av av kvaliteten som regeringen redovisat i budget- internationella studenter till svenska universitet propositioner inte har varit heltäckande. och högskolor. Regeringens överväganden med anledning av Riksrevisionens bedömning är att den ökade denna rapport redovisas under utgiftsområde 16 rekryteringen av internationella studenter med- Utbildning och universitetsforskning, avsnitt fört omfattande arbetsinsatser i processerna för 3.6. antagning och uppehållstillstånd för studier. Den ökade belastningen av processerna riskerar enligt RiR 2008:20 Granskning av Årsredovisning för Riksrevisionen att få konsekvenser för bland staten 2007 annat handläggningstider och möjligheten att på Riksrevisionen har genomfört en komplette- ett korrekt sätt bedöma ansökningshandlingarna. rande granskning av årsredovisningen för staten Riksrevisionen konstaterar att en allt större 2007. andel av resurserna för högre utbildning används Riksrevisionen konstaterar att för internationella studenter, såväl inom ramen årsredovisningen utvecklats och förbättrats i för antagningsprocesserna som inom själva flera avseenden jämfört med föregående utbildningen. Riksrevisionen anser mot bakårsredovisningar. Samtidigt framhåller grund av detta att regeringen bör bereda riks- Riksrevisionen att det kvarstår områden där en dagen möjlighet att ta ställning till på vilket sätt fortsatt utveckling är angelägen för att statliga medel ska användas inom området. årsredovisningen ska motsvara lagen (1996:1059) Regeringens överväganden med anledning av om statsbudgetens (budgetlagen) intentioner. denna rapport redovisas under utgiftsområde 16 Riksrevisionen pekar därvidlag på redovisningen Utbildning och universitetsforskning, avsnitt av exempelvis utfallet för finansiellt sparande i 3.6. offentlig sektor, uppföljningen av överskottsmålet respektive utgiftstaket och RiR 2008:23 Statens insatser för ett hållbart fiske ålderspensionssystemets ekonomi. Riksrevisionen har granskat statens insatser Regeringens överväganden med anledning av inom fiskeriområdet. denna rapport redovisas under avsnitt 12.2.4. Enligt Riksrevisionen har inte regeringen på ett tydligt sätt prioriterat mellan olika mot- RiR 2008:21 Statens styrning av kvalitet i privat stridiga mål, vilket har bidragit till att statens äldreomsorg insatser inte har varit effektiva. Riksrevisionen Riksrevisionen har granskat om staten har skapat konstaterar att viktig analys och återrapportering förutsättningar för god kvalitet och insyn i privat för uppföljning av målen saknas, vilket försvårar bedriven äldreomsorg. prioriteringar av kostnadseffektiva styrmedel. Riksrevisionen anser att varken regeringen, Riksrevisionen framhåller även att Sverige på Socialstyrelsen eller länsstyrelserna fullt ut har flera områden har fått kritik av Europeiska tagit sitt ansvar för att inom sina respektive kommissionen för att inte uppfylla kraven inom ansvarsområden skapa förutsättningar för god den gemensamma fiskeripolitiken. Huvudsakkvalitet och insyn i privat bedriven äldreomsorg. ligen avser kritiken att kontrollsystemet i flera Vidare anser Riksrevisionen att regeringen inte viktiga avseenden inte når upp till EU:s regler. har skaffat sig tillräcklig kunskap om hur äldre- Regeringens överväganden med anledning av omsorgsmarknaden fungerar. Därtill kommer denna rapport redovisas under utgiftsområde 23 enligt Riksrevisionen att Socialstyrelsen inte har Areella näringar, landsbygd och livsmedel, tagit sitt ansvar för att följa utvecklingen och avsnitt 2.5. vaka över kvaliteten i äldreomsorgen.

PROP. 2009/10:1

RiR 2008:24 Stöd till start av näringsverksamhet – RiR 2008:26 Utanförskap och sysselsättnings- Ett framgångsrikt program politik – regeringens redovisning Riksrevisionen har granskat effekterna av stöd Riksrevisionen har granskat regeringens redotill start av näringsverksamhet. visning av sysselsättningspolitikens förväntade Riksrevisionens konstaterar att stöd till start effekter samt användandet av begreppet utanav näringsverksamhet är ett effektivt program förskap som en målvariabel för sysselsättningsför individen. Riksrevisionen anser att stöd- politiken i de ekonomiska propositionerna för företagen även på sikt kan tänkas anställa andra åren 2007–2009. personer, vilket skulle innebära att stödets Riksrevisionen anser att begreppet utanförsysselsättningseffekter förstärks. Samtidigt är skap saknar en tydlig definition och att stödet enligt Riksrevisionen även behäftat med regeringens uppsatta sysselsättningspolitiska mål negativa effekter. Enligt Riksrevisionen uppgår om ett minskat utanförskap därmed inte uppdödviktseffekten uppskattningsvis till drygt fyller de krav som finansutskottet ställt upp för 20 procent och stödet antas i viss utsträckning målvariabler. Vidare anser Riksrevisionen att även ha konkurrenssnedvridande effekter. användningen av ett otydligt mål riskerar att leda Sammantaget bedömer dock Riksrevisionen att till felprioriteringar inom sysselsättningsstödet är ett framgångsrikt program. politiken. Sammantaget gör Riksrevisionen Regeringens överväganden med anledning av bedömningen att redovisningen av de förväntade denna rapport redovisas under utgiftsområde 14 effekterna av regeringens sysselsättningspolitik Arbetsmarknad och arbetsliv, avsnitt 3.5. förbättrats, men att den fortfarande brister i flera avseenden. RiR 2008:25 Kasernen Fastighetsaktiebolag Regeringens överväganden med anledning av Riksrevisionen har granskat Kasernen Fastig- denna rapport redovisas under utgiftsområde 14 hetsaktiebolag. Arbetsmarknad och arbetsliv, avsnitt 3.5. Riksrevisionen konstaterar att Kasernen, tillsammans med andra bolag, bedriver verk- RiR 2008:27 Delpension för statligt anställda – samhet i lokaler som ägs av ett av den verkställ- tillämpning och effekter ande direktörens egna bolag. Kasernen svarar för Riksrevisionen har granskat om delpensionshälften av de gemensamma kostnaderna för avtalet fungerat som stöd för statliga arbetslokalen. Riksrevisionen anser att fördelningen av givare som vill öka möjligheterna för äldre de gemensamma kostnaderna bör ses över med anställda att arbeta fram till 65 års ålder. hänsyn till Kasernens krympande verksamhet. Riksrevisionen anser att arbetsgivarna inte i Riksrevisionen konstaterar dessutom att tillräcklig grad beaktar att det övergripande Kasernens hyresförhållande bygger på en över- syftet med avtalet är att öka arbetsutbudet. enskommelse i anställningsavtalet med den verk- Riksrevisionen konstaterar att myndigheterna ställande direktören och inte på ett vanligt hyres- inte i tillräcklig grad prövar möjligheterna att avtal med den juridiska personen som äger anpassa arbetsuppgifter och arbetsorganisation fastigheten, vilket är olämpligt. Riksrevisionen till de förändrade behov som äldre medarbetare framhåller även att det inte har gjorts en kan ha. Riksrevisionen anser vidare att den överdokumenterad sammanställning av den verk- gripande information som Statens pensionsverk ställande direktörens bisysslor. Riksrevisionen tar fram är otillräcklig. Riksrevisionen framhåller bedömer sammanfattningsvis att Kasernens slutligen att det saknas förutsättningar för både styrelse brustit i att verka för bolagets bästa samt enskilda myndigheter och Arbetsgivarverket att säkerställa att den har en god insyn i verksam- utveckla tillämpningen av delpensionsavtalet så heten och att intern kontroll och förvaltning är att det blir ett effektivt arbetsgivarpolitiskt tillfredsställande. instrument. Regeringens överväganden med anledning av Regeringens överväganden med anledning av denna rapport redovisas under utgiftsområde 24 denna rapport redovisas under utgiftsområde 2 Näringsliv, avsnitt 3.6.1. Samhällsekonomi och finansförvaltning, avsnitt 5.4.

PROP. 2009/10:1

RiR 2008:28 Skyddat arbete hos Samhall – Mer geteffekterna av regeringens förslag är svårtillrehabilitering för pengarna gänglig. Riksrevisionen konstaterar beträffande Riksrevisionen har granskat det arbetsmarknads- redovisningen av potentiell BNP att den har politiska stödet skyddat arbete hos Samhall. förbättrats något under senare år, men att den Riksrevisionen konstaterar att det är personer fortfarande är mycket knapphändig. Dessutom ur rätt målgrupp som har anvisats till stödet framhåller Riksrevisionen att bedömningarna av skyddat arbete hos Samhall, men att det före- såväl historiska nivåer som den prognostiserade kommer brister i Arbetsförmedlingens admi- utvecklingen revideras regelmässigt utan att en nistrativa rutiner som försvårar uppföljningen av helhetsbild ges av revideringarna och de bakomom rätt personer anvisas till stödet. Riks- liggande motiven. revisionen anser vidare att Samhall under senare Regeringens överväganden med anledning av år uppfyller de tre mål som regeringen angivit, denna rapport redovisas under avsnitt 12.2.4. vilka är fastställda i avtalet mellan Samhall och Arbetsförmedlingen, samt två ekonomiska mål. RiR 2008:31 Svenska trygghetssystem utomlands – Däremot betonar Riksrevisionen att regeringen Försäkringskassans och CSN:s utbetalningar och inte har utvärderat nivåerna för målen och fordringshantering därmed inte tillvaratagit möjligheten till att öka Riksrevisionen har granskat om regeringen, effektiviteten i stödet. Centrala studiestödsnämnden och Försäkrings- Regeringens överväganden med anledning av kassan har säkerställt att utbetalningar och denna rapport redovisas under utgiftsområde 14 fordringshantering fungerar när personer bor Arbetsmarknad och arbetsliv, avsnitt 3.5. utomlands. Riksrevisionen anser att varken Försäkrings- RiR 2008:29 Skyddet för farligt gods kassan eller CSN har säkerställt att utbetal- Riksrevisionen har granskat om regeringen och ningarna och fordringshanteringen fungerar de ansvariga myndigheterna har skapat tillräck- tillfredsställande. Riksrevisionen anser vidare att liga förutsättningar för att farligt gods ska regeringen i högre grad borde ha skyddas mot antagonistiska hot, till exempel uppmärksammat Försäkringskassans och CSN:s terrorism. fordringshantering i förhållande till personer Riksrevisionens samlade bedömning är att som bor utomlands. regeringen och övriga ansvariga myndigheter Regeringens överväganden med anledning av inte i alla delar sett till att transporter av farligt denna rapport redovisas under utgiftsområde 10 gods har ett godtagbart skydd mot relevanta hot. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- Riksrevisionen anser att ansvaret är uppdelat på kapp, avsnitt 2.7.5, och utgiftsområde 15 Studieflera myndigheter med delvis otydliga gränser stöd, avsnitt 3.7. och outvecklad samverkan. Vidare betonar Riksrevisionen att den sektorsövergripande RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen – skyddslagstiftningen ger ett svagt stöd för att pröva sjukas förmåga i annat arbete skyddet av transporter med farligt gods. Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans Regeringens överväganden med anledning av bedömning av sjukskrivnas förmåga i annat denna rapport redovisas under utgiftsområde 22 arbete. Kommunikationer, avsnitt 3.6. Riksrevisionen anser att det föreligger brister i handläggningen såtillvida att förmågan i annat RiR 2008:30 Tillämpningen av det finanspolitiska arbete inte prövas regelmässigt och att möjligramverket – Regeringens redovisning i budget- heten till rehabilitering sällan prövas. Rikspropositionen för 2009 revisionen konstaterar att bedömningen 2007 i Riksrevisionen har granskat hur regeringen har flera fall gjordes långt senare än vad tidsgränsen i tillämpat det finanspolitiska ramverket i budget- rehabiliteringskedjan anger. Vidare framhåller propositionen för 2009. Riksrevisionen att det föreligger skillnader i Riksrevisionen anser att regeringens redo- sannolikheten för att en arbetsförmågebedömvisning av överskottsmålet fortfarande är brist- ning mot annat arbete görs, vad bedömningen fällig, exempelvis anges inga preciserade bedöm- resulterar i och efter hur lång tid den görs. ningar av målavvikelsens storlek. Vidare fram- Skillnaderna varierar beroende på ålder, kön, håller Riksrevisionen att redovisningen av bud-

PROP. 2009/10:1

sysselsättning, kommuntillhörighet och diagnos- RiR 2009:4 Swedfund International AB och grupp. samhällsuppdraget Regeringens överväganden med anledning av Riksrevisionen har granskat Swedfund denna rapport redovisas under utgiftsområde 10 International AB. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- Riksrevisionen anser att bolagsordningen och kapp, avsnitt 2.7.1. ägardirektivet bör förtydligas. Riksrevisionen bedömer vidare att Swedfunds engagemang i RiR 2009:2 Försäkringskassans inköp av IT- riskkapitalfonder bör ses över utifrån bolagets lösningar uppdrag. Därtill konstaterar Riksrevisionen att Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans ägaren inte har gjort en finansiell analys av inköp av IT-lösningar. bolagets reella kapitalbehov, vilket behöver göras Enligt Riksrevisionens bedömning har innan ytterligare kapitaltillskott aktualiseras. inköpen av IT-lösningar i flera avseenden skett Riksrevisionen framhåller också att regeringen på ett sådant sätt att bestämmelserna i lagen för riksdagen bör redovisa sina bedömningar om (2007:1091) om offentlig upphandling inte har bolagets framtida inriktning, storlek och roll följts. Bristerna avser främst låg kvalitet på inom det svenska utvecklingssamarbetet. Därtill förfrågningsunderlag och upphandlingsrapporter finns det enligt Riksrevisionen anledning att se samt för korta tidsfrister. En annan brist är att över avkastningsmålet för bolaget. Riksreviavrop på ramavtal har genomförts när det hade sionen bedömer dessutom att det finns anledvarit lämpligare att genomföra en regelrätt upp- ning att göra en noggrann genomlysning av handling. Bristerna har enligt Riksrevisionen Swedfunds administrations- och förvaltningsmedfört att konkurrensen har begränsats och att kostnader i samband med bolagets investeringar. Försäkringskassan har fått ofördelaktiga villkor. Regeringens överväganden med anledning av Regeringens överväganden med anledning av denna rapport redovisas under utgiftsområde 7 denna rapport redovisas under utgiftsområde 10 Internationellt bistånd, avsnitt 3.5. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, avsnitt 2.7.4. RiR 2009:5 En effektiv och transparent plan- och byggprocess? Exemplet buller RiR 2009:3 Skatteuppskov – Regeringens Riksrevisionen har granskat statens insatser för redovisning av bostadsuppskov och pensionsspar- bedömningar av buller vid planläggning och avdrag byggande av bostäder. Riksrevisionen har granskat hur regeringen Riksrevisionen konstaterar att tillämpningen av redovisar och bedömer vissa skatteuppskov. riktvärdena för buller vid kommunernas planlägg- Det är enligt Riksrevisionen svårt att i den ning och byggande av bostäder uppvisar stora skillredovisning som regeringen lämnar till riksdagen nader som inte kan motiveras av lokala förutsättutläsa skatteuppskovens storlek och utveckling. ningar. Detta sammanhänger enligt Riksrevisionen De bedömningar som regeringen redovisar rör i hög grad med brister i statens styrning. Bristerna enligt Riksrevisionen i huvudsak offentlig- riskerar enligt Riksrevisionen att på sikt medföra finansiella effekter till följd av regeländringar av en tillämpning där avstegen från riktvärdena blir skatteuppskoven, i första hand för de närmaste alltmer omfattande. föregående budgetåren. I beräkningarna behand- Regeringens överväganden med anledning av las skatteuppskoven i allt väsentligt som om det denna rapport redovisas under utgiftsområde 18 vore fråga om permanenta nedsättningar av Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande skatten. Denna frånvaro av långsiktighet innebär samt konsumentpolitik, avsnitt 4.7. enligt Riksrevisionen att regeringens redovisning och bedömning av skatteuppskoven blir ofull- RiR 2009:6 Energideklarationer – få råd för ständig. Riksrevisionen konstaterar att pengarna regeringen inte har utvärderat vare sig uppskov- Riksrevisionen har granskat statens införande av ens effektivitet eller hur de står sig mot alterna- energideklarationer. tiva åtgärder. Riksrevisionen anser att regeringen och Regeringens överväganden med anledning av ansvariga myndigheter inte har getts tillräckligt denna rapport redovisas under avsnitt 7.1 och goda förutsättningar för att syftet med energiavsnitt 12.2.4. deklarationerna ska uppnås. Även väsentliga

PROP. 2009/10:1

problem med myndigheternas tillämpning av Därtill anser Riksrevisionen att den administralagstiftningen föreligger enligt Riksrevisionen. tiva hanteringen av separationen av aktierna i Riksrevisionen framhåller att det finns oklar- Beam från Vin & Sprit genomfördes på ett heter i den svenska lagstiftningen om såväl effektivt sätt. Vidare bedömer Riksrevisionen att besiktningsbegreppet som när en byggnad regeringens beskrivning av försäljningen av Vin behöver besiktigas. Det är också oklart när & Sprit och Beam i budgetpropositionen för energiexperterna ska lämna åtgärdsförslag. 2009 var korrekta, men att redovisningen i två Riksrevisionen konstaterar att det inte sker avseenden var ofullständig. Försäljningen av någon återkommande uppföljning av energi- Beam genererade en realisationsförlust för staten deklarationernas innehåll och systemets om 2,1 miljarder kronor, något som inte funktionssätt eller av vilka investeringar som redovisades till riksdagen. Det hade enligt kommer till stånd efter att en energideklaration Riksrevisionen även varit relevant att redovisa har genomförts. försäljningens effekter på statsskulden. Regeringens överväganden med anledning av Regeringens överväganden med anledning av denna rapport redovisas under utgiftsområde 18 denna rapport redovisas under utgiftsområde 24 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande Näringsliv, avsnitt 3.6.1. samt konsumentpolitik, avsnitt 4.7, och utgiftsområde 21 Energi, avsnitt 2.6. RiR 2009:10 Psykiatrin och effektiviteten i det statliga stödet RiR 2009:7 Beslut om sjukpenning – har Riksrevisionen har granskat effektiviteten i det Försäkringskassan tillräckliga underlag? statliga stödet till psykiatrin. Granskningen Riksrevisionen har granskat om Försäkrings- omfattar dels de ekonomiska bidrag för psykiatri kassan har tillgång till underlag av tillräcklig som riktats till landstingen under perioden kvalitet vid sina beslut om sjukpenning. 2001–2007, dels läkarutbildning med inriktning Riksrevisionen bedömer att Försäkrings- på psykiatri. kassan vid beslut om sjukpenning ofta saknar Riksrevisionen konstaterarar att bidragens underlag av tillräcklig kvalitet. Riksrevisionen effekter var svåra att spåra och att vissa av konstaterar att allt för många medicinska under- bidragen inte fungerade som styrmedel. lag (läkarintyg) är bristfälliga. Riksrevisionen Riksrevisionens övergripande slutsats är att konstaterar att dels saknar underlagen ofta statliga resurstillskott av det slag som granskats obligatoriska uppgifter, dels är uppgifterna endast kan ha marginell betydelse för psykiatrins många gånger inte av tillräcklig kvalitet. resurser. Riksrevisionen framhåller även att Riksrevisionen har vidare funnit att bristfälliga statens inflytande över läkarutbildningen är medicinska underlag ytterst sällan kompletteras. otydligt, att läkarutbildningens dimensionering Riksrevisionen anser att det medicinska under- har brister och att landstingens roll i läkarutbildlaget brister vad gäller läkarens bedömning av ningen är motsägelsefull. individens arbetsförmåga. Riksrevisionen kon- Regeringens överväganden med anledning av staterar dessutom att det finns skillnader mellan denna rapport redovisas under utgiftsområde 9 olika grupper både vad gäller Försäkringskassans Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt beslut och beslutsunderlag. 3.10. Regeringens överväganden med anledning av denna rapport redovisas under utgiftsområde 10 RiR 2009:11 Försvarsmaktens personalförsörjning Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- – med fokus på officersförsörjningen kapp, avsnitt 2.7.2. Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning med inriktning mot RiR 2009:9 Regeringens försäljning av V&S Vin & myndighetens yrkesofficerare. Sprit AB Enligt Riksrevisionen finns det obalanser i Riksrevisionen har granskat regeringens ålders- och befälsstrukturen. Vidare har inte försäljning av V&S Vin & Sprit AB (publ). Försvarsmakten tillgång till den personal som Riksrevisionen bedömer att försäljningen av myndigheten behöver för att långsiktigt säker- Vin & Sprit exklusive aktierna i Beam var en väl ställa produktionen och upprätthålla sin förgenomförd försäljning i linje med best practise måga. Därtill bedömer Riksrevisionen att brister och att den gav ett gott ekonomiskt resultat. i regeringens medel- och långfristiga styrning av

PROP. 2009/10:1

Försvarsmakten innebär risker för uppbygg- Regeringens överväganden med anledning av naden, vidmakthållandet och utvecklingen av denna rapport redovisas under utgiftsområde 14 förmåga. Arbetsmarknad och arbetsliv, avsnitt 3.5. Regeringens överväganden med anledning av denna rapport redovisas under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, avsnitt 12.2.4 Riksrevisionens årliga rapport 3.4.3.2. Finansutskottet föreslog att riksdagen skulle RiR 2009:12 Hanteringen av unga lagöverträdare lägga Riksrevisionens årliga rapport 2008 – en utdragen process (redogörelse 2008/09:RRS1) till handlingarna Riksrevisionen har granskat hur de rättsliga (bet. 2008/09:FiU13). Riksdagen beslutade i myndigheterna hanterar unga lagöverträdare. enlighet med utskottets förslag (rskr. Riksrevisionen konstaterar att myndig- 2008/09:141). heternas arbete inte lever upp till de uppsatta Regeringen kommenterar revisionens iaktmålen för unga lagöverträdare. Riksrevisionen tagelser under respektive utgiftsområde. På ett framhåller att myndigheterna inte uppfyller tematiskt plan, och mot bakgrund av lagens krav på skyndsamhet. Vidare bedömer Riksrevisionens årliga rapport 2009 (RiR Riksrevisionen att regeringens generella mål att 2009:8), vill regeringen därutöver framföra lagföringen ska öka inte kan anses vara uppfyllt. följande. Därtill konstaterar Riksrevisionen att många ungdomar fortsätter att begå brott efter att de har lagförts. Det behövs enligt Riksrevisionen Det finanspolitiska ramverket tydliga mål och prioriteringar utöver nuvarande lagkrav. Riksrevisionen framhåller att varken Ramverket fungerar väl regeringen eller ansvariga myndigheter har lagt Revisorerna anser att tydliga mål för de fast några tydliga mål, prioriteringar eller krav offentliga finanserna och en tydlig redovisning för hanteringen av unga lagöverträdare i centrala av målavvikelser kan motverka kortsiktiga styrdokument. åtgärder som riskerar att leda till en ohållbar Regeringens överväganden med anledning av utveckling av underskott och statsskuld på denna rapport redovisas under utgiftsområde 4 längre sikt. Tydliga mål och en tydlig redo- Rättsväsendet, avsnitt 3.6. visning stärker förtroendet för finanspolitiken. Vidare framhåller revisorerna att ramverkets mål RiR 2009:13 Omställningskraven i och restriktioner också kan bidra till att konarbetslöshetsförsäkringen solideringen av de offentliga finanserna efter en Riksrevisionen har granskat de omställningskrav djup lågkonjunktur sker under ordnade former i arbetslöshetsförsäkringen som avser yrkes- så att de negativa effekterna på skatteuttag och mässig och geografisk rörlighet. välfärdsutgifter begränsas. Revisorerna anser att Riksrevisionen framhåller att krav på byte av det finanspolitiska ramverket i allt väsentligt arbetsuppgifter och arbetsort endast ställs i fungerar väl och har bidragit till en stabil utveckbegränsad utsträckning. Riksrevisionen bedömer ling av de offentliga finanserna i Sverige. att regeringens målsättning om att arbets- Regeringen gör i denna del ingen annan sökande i ett tidigt skede ska söka alla lämpliga bedömning än revisorerna. arbeten inte har nåtts. Riksrevisionen konstaterar att få arbetssökande flyttar till arbete på Uppföljningen av överskottsmålet är otydlig annan ort, men däremot att det är relativt vanligt Revisorerna konstaterar att regeringen använder att arbetssökande byter yrke. Vidare framhåller tre indikatorer för att beskriva avvikelser från Riksrevisionen att skäl till begränsningar i sök- överskottsmålet. Eftersom de olika indikaområdena sällan anges. Enligt Riksrevisionen har torerna samtidigt kan visa såväl positiva som Arbetsförmedlingen ett uppdrag som innebär negativa avvikelser från målet riskerar uppavvägningar mellan delvis motstridiga mål. följningen enligt revisorerna att bli otydlig. Riksrevisionen anser därtill att regelverkets Revisorerna framhåller vidare att potentiell BNP komplexitet och allmänhetens attityder till regel- utgör en viktig variabel i den finanspolitiska verket kan försvåra tillämpningen. analysen. Revisorerna konstaterar dock att

PROP. 2009/10:1

bedömningarna av potentiell BNP revideras ofta, efter justeringen som före. Justeringar av teknisk samtidigt som förklaringarna till revideringarna karaktär sker när reformer genomförs som inte är så gott som obefintliga i de ekonomiska har någon direkt nettoeffekt på den konsolidepropositionerna. rade offentliga sektorns utgifter eller det offent- Regeringen anser att det är motiverat att liga finansiella sparandet, men som ändå påverkar använda flera olika indikatorer vid uppföljningen storleken på de takbegränsade utgifterna. av överskottsmålet. Överskottsmålet är Regeringen strävar även inom detta område efter definierat som att den offentliga sektorns att förbättra redovisningen och transparensen. I finansiella sparande ska uppgå till 1 procent i dessa frågor sker ett kontinuerligt arbete inom genomsnitt över en konjunkturcykel. Eftersom Finansdepartementet, vilket bl.a. resulterat i konjunkturläget inte kan mätas entydigt, departementspromemorian Stärkt finanspolitiskt använder regeringen flera olika indikatorer som ramverk – översyn av budgetlagens bestämmelkompletterar varandra och gör en samlad ser om utgiftstak (Ds 2009:10) och proposibedömning av måluppfyllelsen utifrån dessa. tionen Obligatoriskt utgiftstak (prop. Hur överskottsmålet bäst bör följas upp är 2009/10:5). enligt regeringens mening en fråga som behandlas inom ramen för en pågående översyn Redovisningen av budgeteffekter är svårtillgänglig av det finanspolitiska ramverket (se avsnitt 4.1). Budgetpropositionen innehåller ett stort antal tabeller och ett omfattande siffermaterial, som Motiveringen till utgiftstakens nivå är oklar bland annat beskriver effekterna av regeringens Revisorerna konstaterar att regeringen successivt förslag på statens och den offentliga sektorns har förtydligat de principer som ligger till grund finanser. Det ställs stora krav på tydlighet och för förslaget till utgiftstak. Det saknas dock förklarande text för att redovisningen ska vara enligt revisorerna fortfarande en kvantifierad begriplig. Revisorerna anser att regeringen inte redovisning av sambandet mellan utgiftstaket lever upp till dessa krav. och regeringens långsiktiga strategi för den Regeringens målsättning är att redovisa offentliga sektorns inkomster och utgifter. budgeteffekter på ett tydligt och enkelt sätt. Av Vidare framhåller revisorerna att de tidigare denna anledning beskrivs till exempel statiska påpekat att principerna för tekniska förändringar budgeteffekter sedan ett par år med hjälp av en av redovisningen i statsbudgeten bör tydliggöras. uppsättning fasta tabeller. Regeringen arbetar Revisorerna anser att det finns en risk att den kontinuerligt med att utveckla redovisningen. starka fokuseringen på utgiftstaket i budget- Exempelvis har spårbarheten mellan tabellerna arbetet och i budgetdokumenten ger upphov till och förklaringarna av den terminologi som ett finanspolitiskt ”läckage” om inte de tekniska används förbättrats. justeringarna av taket görs på ett konsekvent sätt. Regleringen av årsredovisningen för staten bör Utgiftstaket är ett viktigt finanspolitiskt utvecklas åtagande som stärker budgetprocessen, främjar Revisorerna framhåller att de i olika sammanbudgetdisciplin och stödjer överskottsmålet. hang pekat på vikten av att den nuvarande Regeringen anser att det är viktigt att redovisa på regleringen av årsredovisningen för staten vilka grunder utgiftstakets nivå för ett till- utvecklas. Regleringen utgörs i dagsläget endast kommande år föreslås och har förtydligat detta i av bestämmelsen i 38 § budgetlagen. Det flera vår- och budgetpropositioner. Utgiftstaket närmare innehållet i årsredovisningen regleras och saldomålet beräknas och redovisas enligt endast i ett regeringsbeslut om normering av olika principer, vilket gör att kopplingen inte avgränsning och uppställningsformer. Revisoreralltid är enkel. Det är regeringens ambition att na anser att det principiellt är tveksamt att kontinuerligt och så långt det är möjligt utveckla regeringen kan besluta om sin redovisningsoch förtydliga redovisningen av de avvägningar skyldighet gentemot riksdagen. Revisorerna som ligger till grund för regeringens ställnings- konstaterar även att årsredovisningen för staten taganden vad gäller samspelet mellan utgiftstak inte innehåller någon redovisning av skatteoch överskottsmål. uppskoven eller den ackumulerade skattefordran Principerna för teknisk justering bygger på att som dessa resulterat i. utgiftstaket ska utgöra en lika stram restriktion Regeringen har den 4 juni 2009 beslutat om direktiv för en översyn av budgetlagen (dir.

PROP. 2009/10:1

2009:55). Av direktiven framgår att den särskilde följer av Sveriges EU-medlemskap ställer nya utredaren ska pröva om det finns skäl att införa krav på myndigheterna. Utländska medborgare i ytterligare och tydligare normering av årsredo- Sverige och svenska medborgare i utlandet har i visningen för staten. Frågeställningar som därvid varierande grad rätt till förmåner från de svenska ska behandlas är bl.a. årsredovisningens innehåll, trygghetssystemen. Revisorerna konstaterar att omfattning, avgränsning och uppställnings- såväl socialförsäkringen och den högre utbildformer samt tidpunkten för när årsredovisningen ningen som skatteområdet är verksamheter som ska lämnas till riksdagen. Regeringen ställer sig på olika sätt påverkats av denna utveckling. vidare positiv till att utveckla redovisningen av Enligt revisorerna föreligger flera brister i skatteuppskov till riksdagen. Med ledning av kontrollsystemen vid Försäkringskassan och bland annat revisorernas iakttagelser kommer Centrala studiestödsnämnden (CSN), vilket bl.a. regeringen att närmare överväga innehållet i och medför svårigheter att hantera felaktiga utbetalformen för en sådan redovisning. ningar till utlandsboende. På motsvarande sätt finns det enligt revisorerna brister i Skatte- En striktare tillämpning av tilläggsbudgeten är verkets kontrollsystem som ökar riskerna för önskvärd förlorade skatteintäkter. Revisorerna fram- Revisorerna konstaterar att det är vanligt att håller dessutom att CSN:s, Försäkringskassans förslag om ökade utgifter på tilläggsbudget och Skatteverkets tillkortakommanden när det presenteras under löpande verksamhetsår utan gäller att hantera en mer internationellt rörlig förslag om finansiering genom minskning av befolkning i hög grad beror på vilka förutandra utgifter. Enligt revisorerna uppgår sådana sättningar dessa myndigheter får för att uppfylla förslag till i genomsnitt drygt fyra miljarder sina åligganden. kronor per tilläggsbudget. Vidare konstaterar Regeringen anser i likhet med revisorerna att revisorerna att det är vanligare med ofinansierade en ökad internationell rörlighet medför stora förslag på höstens tilläggsbudget än på vårens. krav på statsmakterna att anpassa berörda Regeringen anser att processen kring tilläggs- nationella regelverk. En sådan anpassning sker budgeten bör vara stram och att förslag om successivt. När det gäller åtgärder för att komma utgiftsökningar ska finansieras med utgifts- till rätta med de av revisorerna identifierade minskningar. Samtidigt uppstår det i olika verk- problemen med obetalda fordringar i CSN:s samheter omfattande och oförutsedda utgifts- respektive Försäkringskassan:s verksamheter ökningar där krav inte alltid kan ställas på kommer regeringen i nära dialog med berörda finansiering givet att utrymme finns under ledningar närmare överväga relevanta åtgärder. utgiftstaket. Detsamma gäller för utgiftsökningar som blir aktuella utifrån vissa politiska prioriteringar. Myndigheternas genomförande av EU-beslut Mot bakgrund av revisorernas iakttagelser och finansutskottets uttalanden i frågan (bet. Bristande strategiska och juridiska analyser 2008/09:FiU11) har Regeringskansliets interna Revisorerna anser att det är viktigt att regeringen riktlinjer för tilläggsbudget förtydligats. inom områden som till stor del styrs av Utgångspunkten är därvid att undvika förslag på gemensamma EU-beslut gör analyser av vilka tilläggsbudget när anslagskredit och anslags- styrmedel som är möjliga, nödvändiga och ändasparande räcker för att täcka utgiftsbehovet. målsenliga för att målen ska nås. En förut- Vidare har kraven på motiveringar av såväl sättning är enligt revisorerna att regeringen klaranslagsökningar som anslagsminskningar ökat. gör vad Sverige kan göra inom ramen för EG- Det är också av stor vikt att upprätthålla lagen rätten och vilken inriktning olika stöd bör ha för (1996:1059) om statsbudgetens krav på brutto- att på ett effektivt sätt bidra till ökad målredovisning av statens inkomster och utgifter. uppfyllelse. Enligt revisorerna bör regeringens strategiarbete även innefatta en tydlig ansvarsfördelning och samordning mellan de myn- Ökad internationell rörlighet digheter som ska genomföra insatserna. Det är viktigt att arbetet med att efterleva Revisorerna konstaterar att en ökande inter- EU-beslut och införliva EG-rätt i svensk nationell rörlighet liksom de åtaganden som lagstiftning sker effektivt. I detta arbete ingår

PROP. 2009/10:1

bland annat att i möjligaste mån ta hänsyn till EG-rätten åligger det givetvis regeringen att specifikt svenska förutsättningar och ambitioner. säkerställa att myndigheterna lämnar en Ansvarsfördelningen mellan och samordningen helhetsbild av resultatet av sina verksamheter. av statliga myndigheter och deras verksamheter Detta är även en förutsättning för att regeringen är därmed därmed av stor betydelse. Regeringens i sin tur ska kunna lämna en tillfredsställande ambition är att successivt förbättra efterlevnaden resultatredovisning till riksdagen. av EU-beslut samt införlivandet och efterlevnaden av EG-rätt. Revisorernas iakttagelser är Ineffektiva strukturstöd och dålig kontroll en värdefull utgångspunkt för detta arbete. Revisorerna konstaterar att regeringen och myndigheterna inte har klargjort och prioriterat EG-rätten innebär utmaningar för det vad som ska uppnås med de stöd som Sverige har kommunala självstyret mottagit för verksamheter som styrs av EG- Revisorerna konstaterar att kommunerna inom regler. I flera fall har enligt revisorerna inte heller flera områden har en viktig roll för genom- uppföljningen och kontrollen av verksamheterförande av tillsyn och kontroll som styrs av EG- nas resultat och effekter varit tillräcklig. rätten. I Sverige styrs bland annat miljöområdet All statlig verksamhet ska bedrivas effektivt. av ramlagar som anger politikens inriktning och Det finns inte några särskilda krav på verksamprinciper för hur exempelvis tillsynen ska be- heter som tar sin utgångspunkt i EG-regler eller drivas. Hur tillsynen sedan i praktiken ska som helt eller delvis finansieras av EU-medel. En bedrivas, och vilka beslut som ska fattas, är i stor effektiv användning av tilldelade resurser och en utsträckning en fråga för de politiska nämnderna hög grad av måluppfyllelse är en självklar i varje kommun. Tillsynen ska enligt revisorerna ambition för regeringen. Detta förutsätter att ses som en uppgift bland många andra, vilket effektiva kontrollfunktioner finns på plats . innebär att det i praktiken kan uppstå stora skillnader mellan kommuner när det gäller vilken grad av tillsyn som faktiskt utförs. Myndigheternas anpassningar till nya Statens styrning av den kommunala verk- förutsättningar samheten sker framför allt genom lagstiftning. Det är enligt regeringen angeläget att vid inför- Förändrade krav på intern styrning och livandet av EG-rätt, när det är påkallat, klargöra kontroll kommunernas roll och ansvar. Det är vidare Revisorerna konstaterar att variationerna mellan viktigt att det inte föreligger några omotiverade berörda myndigheter i arbetet med att etablera skillnader mellan hur kommunerna utövar sin den av regeringen föreskrivna processen, som tillsyn. består av riskanalys, kontrollåtgärder och uppföljning samt dokumentation, är stora. Vid en Överblick saknas i rapporteringen majoritet av myndigheterna har det funnits olika Myndigheter som i sin helhet styrs utifrån ett brister. För 25 av de 56 myndigheter som under nationellt regelverk ska enligt revisorerna 2008 hade att följa förordningen (2007:603) om vanligen rapportera allt som är väsentligt för intern styrning och kontroll, har revisionen i verksamheten i årsredovisningen. Det innebär revisionsrapporter avrapporterat olika typer av att regeringen och riksdagen har möjlighet att få brister i tillämpningen av förordningen. Bristerinformationen samlad. Verksamheter som om- na avser bl.a. att riskanalyserna är ofullständiga, fattas av EG-rätten har därutöver ofta krav på att kontrollåtgärderna inte utgår från risksärskild återrapportering direkt till EU-kommis- analysen, att uppföljningen är otillräcklig samt sionen och ibland till olika delar inom den. Detta att dokumentationen brister. Revisorerna anser innebär enligt revisorerna att rapporteringen också att det i stor utsträckning saknas tydliga sker i olika kanaler och vid olika tidpunkter, styrdokument för myndigheternas arbete i nu vilket riskerar leda till en fragmentisering av aktuellt avseende. informationen och brist på överblick för besluts- Regeringen kan konstatera att även Ekonomifattare. styrningsverket (ESV) i sin rapport angående Det är viktigt att såväl statlig som kommunal ekonomiadministrativa värden (EA-värden) verksamhet följs upp och redovisas på ett samlat avseende 2008 (ESV dnr 41-566/2008) framoch ändamålsenligt sätt. När det gäller den håller att det föreligger brister avseende statliga verksamhet som helt eller delvis styrs av

PROP. 2009/10:1

regelefterlevnad när det gäller förordningen om 12.3 Intern styrning och kontroll samt intern styrning och kontroll. ESV:s bedömning internrevision

är att många myndigheter inte fullt ut hunnit med att under 2008 genomföra de moment som 12.3.1 Intern styrning och kontroll krävs enligt förordningen. I avsnitt 12.3.1 redovisar regeringen sin syn på I och med införandet av myndighetsförordarbetet med att stärka den interna styrningen ningen (2007:515) och förordningen (2007:603) och kontrollen i staten. om intern styrning och kontroll har regeringen tydliggjort ansvaret för ledningen vid statliga Övergång till elektronisk fakturahantering myndigheter när det gäller den interna styr- Revisorerna konstaterar att i princip samtliga ningen och kontrollen. Regeringen anser att en myndigheter har infört system för att hantera intern styrning och kontroll som fungerar på ett elektroniska fakturor. Revisorerna framhåller betryggande sätt är nödvändigt för att myndigdock att viktiga problem kvarstår att lösa. heterna ska kunna fullgöra sina instruktions- Problemen avser enligt revisorerna bland annat enliga uppgifter och samtidigt uppfylla sitt verkbrister i den interna kontrollen avseende till samhetsansvar. Myndighetsledningarnas engageexempel behörighetshantering och fördelningen mang är avgörande för att arbetet med att av ansvar för attestering och godkännande av förbättra den interna styrningen och kontrollen i ekonomiska transaktioner. Revisorerna konsta- staten ska bli framgångsrikt. terar även att utbytet med privata företag är I arbetet med att förbättra den interna styrmycket begränsat. ningen och kontrollen måste hänsyn tas till Regeringen anser att införandet av elektronisk verksamheternas olika karaktärer och till vilka fakturahantering i staten ger förutsättningar för risker ledningen kan acceptera. Arbetet med en förbättrad intern kontroll och effektivitet i intern styrning och kontroll kan därför komma hanteringen av fakturor. I det inledande skede att se olika ut på olika myndigheter. Definisom myndigheterna fortfarande befinner sig i är tionen av intern styrning och kontroll i svensk det dock viktigt att de fortsätter att analysera hur statsförvaltning följer den definition som införandet påverkar behovet av förändringar i nationellt och internationellt används såväl inom den interna kontrollstrukturen och hur denna privata som offentliga organisationer (den s.k. kontroll ska kunna upprätthållas på ett säkert COSO-modellen). Definitionen är dock och kostnadseffektivt sätt. Regeringen kommer anpassad till de förhållanden som gäller för den att noga följa utvecklingen de närmaste åren och svenska statsförvaltningen. Med intern styrning vidta de åtgärder som bedöms krävas för att och kontroll avser regeringen den process som reformens fulla potential ska kunna uppnås. syftar till att myndighetens ledning med rimlig säkerhet fullgör sitt verksamhetsansvar. Förord- En statsförvaltning i förändring ningen om intern styrning och kontroll omfattar Revisorerna anser att bildandet av nya de moment i denna process som på ett ändamyndigheter bör prövas med omsorg. När nya målsenligt och relevant sätt låter sig regleras. Det verksamheter inrättas bör enligt revisorerna olika finns emellertid ytterligare områden i arbetet organisatoriska lösningar prövas. Vidare med intern styrning och kontroll som myndigbedömer revisorerna att det finns utrymme att hetens ledning måste beakta. Ett av områdena är effektivisera genomförandet av avvecklingar och den s.k. kontrollmiljön. Här ingår ett antal därmed underlätta framtida organisationsföränd- förutsättningar som ska gälla för att myndigringar i statsförvaltningen. heten ska kunna uppnå en tillfredsställande Det är viktigt att erfarenheterna av avveck- intern styrning och kontroll. Myndigheten ska lingar av statlig verksamhet tas till vara. bl.a. ha klara ansvars- och befogenhetsstrukturer, Regeringen avser att återkomma i frågan i en ett engagerat ledarskap, en väl utformad kommande förvaltningspolitisk proposition (se personalpolitik och kompetensförsörjning samt närmare under utgiftsområde 2 en ledning som ger uttryck för nödvändiga etiska Samhällsekonomi och finansförvaltning, avsnitt värderingar. Ett annat viktigt område är 3.3.2). myndighetens informations- och kommunikationssystem, som ska vara utformat så att

PROP. 2009/10:1

korrekt och relevant information förmedlas till revisionen vid myndigheten bör ha för att kunna berörda delar av organisationen. efterleva kraven i internrevisionsförordningen. Regeringen konstaterar att såväl Riksrevi- ESV bedömer att regelefterlevnaden ökar sionen som ESV påtalat vissa ofullkomligheter successivt. Vid jämförelse av regelefterlevnaden när det gäller efterlevnaden av förordningen om för 2008 med 2007 noterar ESV att det har skett intern styrning och kontroll. Regeringen en förbättring inom samtliga områden som är kommer fortsättningsvis att noga följa föremål för myndighetens mätning, utom när myndigheternas arbete med att stärka den det gäller frågan om intern och extern kvalitetsinterna styrningen och kontrollen. säkring av internrevisionens arbete. Det beror till Regeringen har som tidigare nämnts beslutat stor del på att ungefär två av tre myndigheter om direktiv för en översyn av budgetlagen (dir. uppger att de genomför interna kvalitets- 2009:55). Av direktiven framgår att den särskilde säkringar i form av fortlöpande granskningar och utredaren ska pröva om det finns skäl att i lag genom självutvärderingar. De myndigheter som reglera regeringens skyldigheter vad gäller att uppgivit att de inte genomför intern kvalitetssäkerställa en väl fungerande intern styrning och säkring är i nästan samtliga fall myndigheter med kontroll i staten. bara en revisor anställd. ESV konstaterar att nio myndigheter under 2008 har genomfört en extern kvalitetssäkring av internrevisionen. 12.3.2 Internrevision Sedan 2006 har sammanlagt 20 myndigheter genomfört en extern kvalitetssäkring. Den statliga internrevisionen ESV bedömer vidare att den statliga internrevisionens oberoende och objektivitet är ESV svarar för samordning av den statliga tillfredsställande samt att den har kompetens internrevisionen. En viktig uppgift för ESV är att och erfarenhet för att genomföra granskningsårligen till regeringen samlat redovisa hur väl uppdragen. De statliga internrevisorerna har internrevisionen vid de statliga myndigheterna enligt myndigheten en god utbildningsnivå och fungerar. För närvarande är 61 myndigheter lång erfarenhet inom sitt yrkesområde. Enligt skyldiga att följa internrevisionsförordningen ESV innebär det att den övervägande majoriteten (2006:1228). av internrevisorerna har kvalifikationer för att Av 2009 års rapport om den statliga intern- kunna bli Certified Internal Auditor. revisionen (ESV dnr 52-609/2008) framgår att I princip samtliga myndigheter har enligt ESV ESV bedömer att den statliga internrevisionen i en tillfredsställande styrning av internrevisionen. allt väsentligt fungerar väl. ESV konstaterar Det har skett en betydande förbättring inom vidare att alla myndigheter som är ålagda att följa detta område jämfört med 2007 och 2006. internrevisionsförordningen har inrättat intern- Däremot har Länsstyrelsen i Västra Götalands revision. ESV noterar att det i vissa fall förefaller län, Totalförsvarets forskningsinstitut och oklart för myndigheten ifråga varför den ska Verket för näringslivsutveckling uppgivit att omfattas av internrevisionsförordningens krav. myndighetsbeslut för tillsättning av intern- Innebörden av dessa krav förefaller dessutom revisionschef saknas för 2008 (vilket även var inte vara generellt kända. Av de berörda myndig- fallet 2007). Vidare konstaterar ESV att myndigheterna är det drygt hälften som bedriver intern- heternas ledning, utom vid Länsstyrelsen i revision genom ensamrevisorer, vilket innebär en Stockholm, har beslutat om en revisionsplan för markant ökning i jämförelse med tidigare år. internrevisionens gransknings- och rådgivnings- ESV framhåller att antalet internrevisorer och uppdrag samt fastställt riktlinjer för internderas arbetstid (i procent av heltid) varierar hos revisionen. Internrevisionen vid Länsstyrelsen i myndigheter som är verksamma inom samma Stockholm har inte heller valt ut granskningsverksamhetsområde och där verksamheten före- uppdragen utifrån en årlig riskanalys av hela faller jämbördiga. Detta är särskilt påtagligt för myndighetens verksamhet. ESV konstaterar att myndigheter inom högskole- och universitets- internrevisionen vid drygt hälften av de berörda området. ESV:s bedömning är att myndighets- myndigheterna har fått uppdrag med anledning ledningarna, utifrån en bedömning av myndig- av förordningen om intern styrning och hetens verksamhet och risker, behöver göra kontroll. utförliga analyser av hur stora resurser intern-

PROP. 2009/10:1

Den statliga internrevisionen har till uppgift att angående hanteringen av EU:s medel (bet. på ledningens uppdrag granska den interna 2008/09:FiU26). Utskottet konstaterar att styrningen och kontrollen i myndigheten och modellen med gemensam förvaltning av stora lämna förslag till förbättringar. Enligt delar av EU:s budgetmedel lägger ett betydande regeringens bedömning är en intern styrning och ansvar på medlemsstaterna och deras förmåga att kontroll som fungerar på ett betryggande sätt en hantera medlen på ett korrekt sätt. Utskottet nödvändig förutsättning för att myndigheterna framhåller att utfärdandet av ett nationellt ska kunna fullgöra sina instruktionsenliga intygande ska ses som ett väsentligt steg mot en uppgifter och samtidigt uppfylla sitt verksam- förbättrad kontroll av EU:s budgetmedel och hetsansvar. Ett väl fungerande samspel mellan kan stärka revisionsrättens möjligheter att avge myndighetens ledning och internrevisionen är en ren revisionsförklaring. Finansutskottet enligt regeringens bedömning därmed viktigt. välkomnar därför regeringens initiativ och Regeringen konstaterar att den statliga intern- hoppas att det ska inspirera andra medlemsstater revisionen i stort förefaller fungera tillfreds- i unionen att också förbättra sin kontroll över ställande. En ökad andel ensamrevisorer, en EU-medel. begränsad omfattning av kvalitetssäkringar samt Verksamheten för innevarande fleråriga budrelativt få uppdrag från myndighetsledningen till getram befann sig under 2008 i en inledningsfas, internrevisionen gällande intern styrning och dock med undantag för jordbruksfonderna. De kontroll ger dock regeringen anledning att fleråriga och årliga programmen fastställdes för fortsatt noga följa utvecklingen. flertalet fonder först under 2007 och 2008, Av direktiven till den översyn av budgetlagen varför utbetalningarna hittills varit begränsade. som regeringen har beslutat om framgår att den På sikt kommer samtliga EU-medel som särskilde utredaren ska pröva om det finns skäl förvaltas gemensamt med kommissionen att att i lag reglera regeringens skyldigheter att omfattas av intygandet. säkerställa en väl fungerande internrevision i staten (dir. 2009:55).

12.4 Arbete mot felaktiga Intygande avseende hantering av EU-medel utbetalningar inom välfärdssystemen

I årsredovisningen för staten 2008 (skr. 2008/09:101) lämnade regeringen för första Välfärdsystemen, som sammanlagt uppgår till gången ett s.k. nationellt intygande avseende närmare 16 procent av BNP, utmanas av både EU-medel. Intygandet består av två delar, dels den ekonomiska och demografiska utvecklingen. bedömningen att EU-räkenskaperna i form av Kraven på systemen växer i samband med att balans- och resultaträkning samt en kassamässig arbetslösheten ökar och befolkningen blir äldre i redovisning har upprättats enligt god redovis- kombination med en svag ekonomisk utveckningssed och i allt väsentligt är rättvisande, dels ling. Arbetet mot felaktiga utbetalningar inom ett konstaterande om att det finns ett ramverk välfärdssystemen är bl.a. mot denna bakgrund för staten som syftar till att säkerställa en angeläget. betryggande styrning och kontroll av EU- Nivån på felaktiga utbetalningar från välfärdsmedlen. Intygandet lämnas till riksdagen som en system uppskattades av Delegationen mot del av årsredovisningen för staten och över- felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) till lämnas även till Europeiska kommissionen och mellan 18–20 miljarder kronor (SOU 2008:74). revisionsrätten. De medel som omfattas av Försäkringskassan bedömer att de felaktiga intygandet är de som förvaltas gemensamt med utbetalningarna inom socialförsäkringssystemet kommissionen. Dessa medel utgör huvuddelen för 2008 kan uppgå till så mycket som 19 av EU-medlen och innefattar såväl jordbruks- miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 4,5 som strukturfonderna. procent av socialförsäkringssystemets totala ut- Finansutskottet framhåller i sitt betänkande betalningar (Försäkringskassans årsredovisning över årsredovisningen att det är bekymmersamt 2008). En stor del av de felaktiga utbetalatt Europeiska revisionsrätten under lång tid inte ningarna, två tredjedelar, bedöms orsakas av har kunnat lämna en ren revisionsberättelse brister i regel- och stödsystemens utformning

PROP. 2009/10:1

samt dess tillämpning, vilket gör att det är svårt kommunala vuxenutbildningen brister i sin för både sökande och handläggare att göra rätt. rapportering till CSN avseende till exempel Det är därför viktigt med åtgärder på bred front. skolk, kursavbrott och studieinaktivitet. Vidare Arbetet med att minska de felaktiga utbetal- visar granskningen av Arbetsförmedlingen att ningarna har nu pågått i flera år. Under det det finns stora risker för felaktiga utbetalningar senaste året har ett flertal åtgärder vidtagits. och att felaktiga utbetalningar förekommer Ett stort antal lagar och förordningar har (Statskontoret 2009:13). Den främsta orsaken beslutats för att möjliggöra ett utökat elektron- till detta är att arbetsförmedlarna inte alltid följer iskt informationsutbyte inom den offentliga regler och riktlinjer för handläggningen av de förvaltningen (SFS 2008:937 och 2008:967–982). arbetsmarknadspolitiska programmen. Andra Förändringarna, som bl.a. berör Försäkrings- orsaker är att det finns brister i Arbetsförmedlkassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen, är ingens kontrollmiljö och att ledningen inte tar avsedda att öka effektiviteten vid myndig- tillräckligt ansvar för kontrollarbetet. Statsheterna, minska de felaktiga utbetalningarna och kontoret har i sina rapporter lämnat ett antal förbättra servicen i förhållande till enskilda förslag till att minska riskerna för felaktiga (prop. 2007/08:160). Ändringarna trädde i kraft utbetalningar. Förslagen bereds för närvarande i den 1 januari 2009. Regeringen har därefter gett Regeringskansliet. de berörda myndigheterna i uppdrag att redovisa Med utgångspunkt i de förslag som FUTvilka åtgärder som vidtas för att ta tillvara de delegationen lämnade sommaren 2008 (SOU möjligheter till elektroniskt informationsutbyte 2008:74) har ytterligare åtgärder vidtagits. Ett som de ovannämnda författningarna medger. Av exempel är att en särskild utredare har fått i de redovisningar som inkommit framgår att flera uppdrag att utreda behovet av, och lämpligheten myndigheter kommer att ha fungerande system i, att införa ett administrativt sanktionssystem i för informationsutbyte på plats under 2009. syfte att motverka att ersättningar från trygg- Regeringen förutsätter att resterande myndig- hetssystemen utbetalas på felaktiga grunder eller heter snarast kommer att skaffa tekniska system med för höga belopp (dir. 2009:66). Ett annat och vidta övriga åtgärder som gör det möjligt för exempel är att Statskontoret har fått i uppdrag dem att använda de utökade möjligheterna till att analysera betydelsen av olika drivkrafter för elektroniskt informationsutbyte. dimensioneringen av kontroller och åtgärder Utredningarna om återkrav och bidragsspärr mot felaktiga utbetalningar hos har lämnat sina betänkanden. I betänkandet Försäkringskassan. Vidare har bl.a. Återkrav inom välfärdssystemen – Förslag till Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, lagstiftning (SOU 2009:6) föreslås att det införs Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, en generell återkravslag som ska omfatta i Migrationsverket, Socialstyrelsen, Skatteverket princip alla de förmåner som ingår i välfärds- och Ekonomistyrningsverket (ESV) givits i systemen. I betänkandet Bidragsspärr (SOU uppdrag att samverka i det fortsatta arbetet 2008:100) föreslås att en ny sanktion införs som, avseende utveckling av metoder för och redovismed vissa undantag, innebär att den som har ning av resultat av arbetet mot felaktiga utbetaldömts för ett allvarligt bidragsbrott under en viss ningar från välfärdssystemen, vilket bl.a. innetid inte ska ha rätt till den eller de förmåner som fattar systemövergripande riskanalyser, omfattbrottet har avsett. Förslagen bereds för när- ningsstudier, framtagande av statistik och varande i Regeringskansliet. indikatorer, framtagande av kostnadseffektiva Statskontoret har på regeringens uppdrag kontrollinsatser och informationsinsatser. granskat Centrala studiestödsnämndens (CSN) Resultatet ska rapporteras årligen i en särskild respektive Arbetsförmedlingens arbete med skrivelse till regeringen. intern styrning och kontroll för att förhindra ESV har fått i uppdrag att utveckla ett felaktiga utbetalningar. Utvärderingen av CSN instrument för att möjliggöra att myndigvisar att myndigheten till stora delar uppfyller de heternas insatser avseende den kontrollverkformella kraven på intern styrning och kontroll samhet som är kopplad till utbetalningar från som infördes 2008 (Statskontoret 2009:8). välfärdssystemen kan följas årligen. Samtidigt föreligger ändå en risk för att felaktiga Regeringen konstaterar att handhavandet av utbetalningar sker eftersom gymnasieskolorna, flertalet välfärdssystem förutsätter tillgång till högskolorna och utbildningsanordnare inom den uppgifter om den sökandes inkomst. Felaktiga

PROP. 2009/10:1

uppgifter om inkomst är enligt vad regeringen Finansutskottet har i sitt betänkande över erfarit en av de vanligaste orsakerna till felaktiga utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansutbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen förvaltning anfört att utskottet har förståelse för avser därför att i särskild ordning låta utreda att resultatinformationen till riksdagen kan möjligheterna att inhämta månatliga inkomst- behöva utformas på olika sätt för olika områden uppgifter för varje individ. och att förändringarna av resultatstyrningen i riktning mot ökad verksamhetsanpassning och flexibilitet måste ske successivt och tillåtas ta tid (bet. 2008/09:FiU2). Utskottet anser emellertid

12.5 Utvecklingen av den ekonomiska att flera av förändringarna angående målen som styrningen i staten föreslås i propositionen är oklart motiverade och

beklagar att det inte redovisas någon samlad 12.5.1 Utvecklingen av resultatstyrningen strategi för hur resultatredovisningen är tänkt att fungera gentemot riksdagen. Utskottet konsta- Regeringens resultatredovisning terar vidare att förslagen i budgetpropositionen inte innebär några förbättringar när det gäller I och med budgetarbetet för 2009 beslutade tydlighet i målformuleringarna och användregeringen att ändra innehållet i och formerna ningen av resultatindikatorer. I vissa fall, särskilt för resultatstyrningen av myndigheterna och beträffande miljö- och jordbruksutskottets omderas verksamhet. Den enhetliga verksamhets- råden, innebär förslagen enligt utskottet i stället strukturen har utgått och den årliga styrningen att inslagen av vaghet och oklarhet ökar. av myndigheterna är numera inriktad mot Förändringarna i riktning mot en ökad verksamverksamhetens resultat utifrån det instruktions- hetsanpassning och flexibilitet i resultatstyrenliga uppdraget. Regeringens ambition är att ningen får enligt utskottet inte innebära att skapa förutsättningar för en styrning som är kvaliteten eller precisionen i redovisningen till långsiktig och i högre grad anpassad till myndig- riksdagen försämras. heternas verksamheter och regeringens styr- Regeringens utgångspunkt är att en ökad grad behov. av verksamhetsanpassning ställer högre krav på En konsekvens av nyordningen är att de av såväl regeringen som riksdagen. I praktiken regeringen beslutade målen och återrapporte- innebär det att regeringen har att överväga vilka ringskraven i myndigheternas årliga reglerings- mål som ska beslutas eller anges för olika brev för ett stort antal myndigheter har blivit utgiftsområden eller delar av utgiftsområden, färre. Samtidigt finns det inom vissa verksam- vilka indikatorer/mått som ska användas samt hetsområden indikationer på att antalet uppdrag vilken resultatinformation som bör lämnas vid och finansiella villkor ökat något. Myndig- olika tidpunkter för att skapa förutsättningar för heterna ges även större utrymme att själva välja en fullödig formaliserad dialog mellan riksdagen vilken resultatinformation de ska redovisa och regeringen om resultaten. I detta sammanutifrån sitt instruktionsenliga uppdrag. Det hang vill regeringen i likhet med finansutskottet medför att den resultatredovisning som myndig- framhålla att riksdagens utskott har en viktig roll heterna lämnar i årsredovisningarna kommer att att spela i att precisera sina behov av resultatta sig olika uttryck. information och att föra en aktiv resultatdialog I och med att verksamhetsstrukturen och dess med regeringen. hierarki av mål utgått kvarstår inte längre någon Regeringens resultatredovisning syftar i första administrativ koppling mellan mål som beslutas hand till att ge riksdagen möjlighet att bedöma i eller anges för utgiftsområden och den verksam- vilken grad beslutade eller angivna mål är het som myndigheterna bedriver. Det innebär att uppfyllda. Resultatredovisningen lämnas i regeringens redovisning av resultat till riksdagen normalfallet i budgetpropositionen, men resultat i högre grad än tidigare kan komma att behöva kan även redovisas i särpropositioner eller i baseras på annan information än den som skrivelser. Verksamhetens karaktär är avgörande myndigheterna redovisar i årsredovisningen. för hur regeringens redovisning av resultat till Resultatredovisningen kommer att basera sig på riksdagen utformas. Regeringen måste exempelbl.a. revisionens iakttagelser, utredningar och av vis överväga inom vilka områden information regeringen beställda myndighetsanalyser. ska redovisas löpande, men också om resultat-

PROP. 2009/10:1

information ska lämnas för varje område årligen årsredovisning för staten. Den statliga verksameller mindre frekvent. Det är ytterst en uppgift heten är så omfattande och mångfacetterad att för regeringen att, med beaktande av berörda det inte går att på ett kortfattat och överskådligt utskotts önskemål, besluta om inriktning, sätt redogöra för resultat och effekter, och i än omfattning, periodicitet etc. när det gäller lägre grad redovisa resultat i relation till den redovisning av resultat inom ett utgiftsområde. finansiella information som lämnas i årsredovis- Detta innefattar även att ta ställning till om mål ningen. Vidare bör i detta sammanhang noteras ska beslutas eller anges för ett område. att tiden från att myndigheterna lämnar sina Regeringen vill i detta sammanhang under- årsredovisningar till regeringen till att regeringen stryka att förändringarna i riktning mot ökad lämnar årsredovisningen för staten till riksdagen verksamhetsanpassning och flexibilitet i resultat- är knapp. Regeringen anser därför att budgetstyrningen även syftar till att successivt öka propositionen på de flesta områdena är det mest kvaliteten och precisionen i resultatredovis- lämpliga dokumentet för den löpande redovisningen till riksdagen. Det utesluter dock inte ningen av mål och resultat på olika områden. enligt regeringens bedömning att det i praktiken I en del fall beslutas om mål för ett bredare kommer att föreligga skillnader i hur resultat- verksamhetsområde och för en längre tidsperiod. redovisningen till riksdagen utformas inom olika Enligt regeringens bedömning kan det då vara verksamhetsområden. lämpligt att en fördjupad resultatredovisning Resultatstyrningen av myndigheterna och ingår i den särproposition där förslag om den deras verksamhet har ändrats till form och framtida inriktningen lämnas. Det kan också i innehåll. Av denna anledning avser regeringen flera fall vara lämpligt att regeringen redogör för att successivt stärka det egna arbetet med åsyftade mål och uppnådda resultat utan att styrning av statliga myndigheter och verksam- samtidigt några förslag till nya åtgärder lämnas. heter. Utvecklingen inom ett verksamhetsområde kan Av direktiven till den översyn av budgetlagen med fördel redovisas med en skrivelse till rikssom regeringen beslutat om framgår att den dagen. särskilde utredaren med utgångspunkt i bl.a. de förändringar som skett av regeringens resultatstyrning ska överväga om det finns skäl att i 12.5.2 Kostnadsmässig avräkning av budgetlagen tydliggöra regeringens skyldigheter myndigheternas förvaltningsutgifter i detta avseende (dir. 2009:55). I enlighet med riksdagens beslut redovisas från och med 2009 myndigheternas förvaltnings- Att redovisa resultat i årsredovisningen för staten utgifter på kostnadsmässig grund mot anslag dvs. det budgetår till vilket kostnaden hänför sig Styrutredningen föreslog i sitt betänkande Att (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU15, rskr. styra staten (SOU 2007:75) att budgetproposi- 2008/09:30). tionen skulle renodlas till ett framåtriktat Övergången till kostnadsmässig avräkning har dokument och att årsredovisningen för staten skett i enlighet med regeringens beskrivning i skulle vara det centrala redovisningsdokumentet budgetpropositionen för 2009 och riksdagens om den statliga verksamheten. Utredningen efterföljande ställningstagande (prop. 2008/09:1, ansåg därtill att regeringen i särskilda skrivelser bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Övertill riksdagen ska beskriva utvecklingen på olika gångseffektens storlek och dess utfallsprofil för samhällsområden och analysera effekterna av åren 2009–2013 har fastställts utifrån myndigstatens verksamhet. Denna fråga berörs även i heternas inlämnade underlag. Vid ingången av Riksrevisionens årliga rapport 2009 (RiR 2009 hade myndigheterna en övergångseffekt, 2009:8). Revisorerna anser att årsredovisningen exklusive semesterlöneskulden, huvudsakligen i för staten bör vara det centrala redovisnings- form av kostnader som ännu inte anslagsavdokumentet inför riksdagen om den statliga räknats motsvarande ca 5,1 miljarder kronor. verksamheten. Denna övergångseffekt har avräknats mot ett Regeringen bedömer att uppgifter om de anslag under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor sakliga resultat som uppnås inom statens alla m.m. som inte ingår i de takbegränsade utgifterverksamhetsområden inte kan ingå i en samlad na. Myndigheternas anslag för 2009–2013 har

PROP. 2009/10:1

sammanlagt reducerats med ett belopp mot- Enligt propositionen En sammanhållen svarande det som belastat det särskilda anslaget klimat- och energipolitik – Klimat (prop. under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.. 2008/09:163) kan myndigheter stärka Övergångseffekten avräknas mot ett anslag klimatarbetet genom att välja att klimatunder utgiftsområde 26 som inte ingår i de tak- kompensera för sina tjänsteresor. Flera myndigbegränsade utgifterna, samtidigt som myndig- heter, däribland Regeringskansliet, klimatheternas anslag under utgiftstaket sänks med kompenserar för sina flygresor. motsvarande belopp. En teknisk justering görs Enligt regeringens bedömning bör myndigdärför av utgiftstaket för åren 2009–2012 (se heternas förvaltningsanslag för 2010 och 2011 avsnitt 4.6). kunna användas för att klimatkompensera för Effekten på statsbudgetens saldo 2009 är myndigheternas flygresor i tjänsten. sammantaget neutral. Det beror på att de ökade utgifterna på utgiftsområde 26 motsvaras av minskade utgifter på övriga utgiftsområden samt av förändringar av posterna Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret respektive Kassamässig korrigering på statsbudgeten.

12.5.3 Förvaltningsutgifter och klimatkompensation

Klimatfrågan är en högt prioriterad miljöfråga. Myndigheternas verksamhet omfattas av styrmedel såsom koldioxidskatt och EU:s system för utsläppshandel. Detta gäller dock inte för myndigheternas flygresor eftersom flygbränsle för kommersiella ändamål är undantaget från energi- och koldioxidbeskattning och inte heller omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Från och med 2012 omfattas dock flygsektorn av EU:s utsläppshandelssystem.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 september 2009

Närvarande : Statsråden Olofsson, ordförande, Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Krantz

Föredragande : Statsråden Olofsson, ordförande, Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Krantz

Regeringen beslutar proposition 2009/10:1