Årsredovisning för staten 2020

Regeringens skrivelse 2020/21:101

Årsredovisning för staten 2020 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 8 april 2021

Stefan Löfven

Magdalena Andersson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2020. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden Bilaga 5 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 6 Tabellsamling Bilaga 7 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 8 Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2021

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2020

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2020 uppgick till ca -152 miljarder kronor eller -3,1 procent av BNP. I förhållande till 2019 försämrades det finansiella sparandet med 182 miljarder kronor.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 30,3 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till -221 miljarder kronor, vilket är en försämring med 333 miljarder kronor jämfört med 2019.

Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 100 miljarder kronor. Jämfört med 2019 försämrades resultatet med 213 miljarder kronor.

Statsskulden ökade med 164 miljarder kronor till 1 218 miljarder kronor vid utgången av 2020. Som andel av BNP ökade statsskulden från 21,0 procent 2019 till 24,6 procent 2020.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2020 jämfört med 2019.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor Procent av Procent av 1 2 2020 BNP 2019 BNP Den offentliga sektorns finansiella sparande -152 -3,1 30 0,6 Statens budgetsaldo -221 -4,5 112 2,2 Utgiftstak 1743 35,2 1 351 26,9 Takbegränsade utgifter 1 501 30,3 1 308 26,0 Statens nettoförmögenhet -26 -0,5 75 1,5 Statsskuld 1 218 24,6 1 054 21,0 Årets under-/överskott i resultaträkningen -100 -2,0 113 2,2 3 Utlåning 412 8,3 408 8,1 4 Garantiåtaganden 2 189 44,2 2 017 40,1 1 Preliminär BNP för 2020 uppgår till 4 951,6 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2019 uppgår till 5 025,1 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2020 2019

Inkomster 2 414 2 453

Skatter och avgifter 2 115 2 157 Övriga inkomster 298 296

Utgifter 2 566 2 423

Finansiellt sparande -152 30

Varav staten -156 69 Varav ålderspensionssystemet -10 6 Varav kommunala sektorn 14 -46 Källa: Statistiska centralbyrån. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Den offentliga sektorn redovisade 2020 ett finansiellt sparande som uppgick till ca - 152 miljarder kronor eller -3,1 procent av BNP. I förhållande till 2019 minskade det finansiella sparandet med ca 3,7 procent av BNP. Försvagningen kan huvudsakligen hänföras till den djupa lågkonjunkturen som kom i pandemins spår, och till den aktiva finanspolitiken som försvagade sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå när de ekonomiska förhållandena medger det.

Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2020 2019 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 471 1 392 Tekniska justeringar 10 10 Finanspolitiskt motiverad ändring 262 -51 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 743 1 351 Takbegränsade utgifter 1 501 1 308 Budgeteringsmarginal 242 43 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 16,1 3,3 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2020 uppgick till 1 743 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 501 miljarder kronor, dvs. 242 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget Miljarder kronor

1 Statens budget 2020 2020 2019

Totala inkomster 1 116 999 1 056

Statens skatteinkomster 1 158 1 037 1 109 Övriga inkomster -42 -39 -54

Totala utgifter m.m. 1 069 1 219 944

Utgiftsområden exkl. 1 033 1 171 991 statsskuldsräntor m.m. Statsskuldsräntor m.m. 30 20 22 Förändring av anslagsbehållningar -7 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 21 -67 Kassamässig korrigering 0 7 -2

Budgetsaldo 47 -221 112

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2019. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 116 miljarder kronor. Utfallet blev 999 miljarder kronor, vilket är 118 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 120 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 3 miljarder kronor högre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror på de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om under 2020 för att mildra de negativa effekterna av pandemin. Utgifterna i statens budget uppgick till 1 219 miljarder kronor. Det är 150 miljarder kronor (14,0 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 304 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 155 miljarder kronor (11,2 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2020 ett underskott på 221 miljarder kronor, vilket är en försämring med 333 miljarder kronor jämfört med 2019.

Resultaträkning Miljarder kronor 2020 2019

Intäkter

Skatteintäkter 1 332 1 383 Övriga intäkter 131 123

Summa intäkter 1 463 1 506

Kostnader

Transfereringar m.m. -1 309 -1 147 Statens egen verksamhet -287 -286

Summa kostnader -1 596 -1 433

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 27 43 Finansiella intäkter och kostnader, netto 7 -3

Årets under-/överskott -100 113

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2020 visade ett underskott om 100 miljarder kronor, vilket är 213 miljarder kronor lägre än 2019 då det istället var ett överskott om 113 miljarder kronor. Skatteintäkterna minskade med 51 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 7 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 309 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 162 miljarder kronor jämfört med 2019. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 287 miljarder kronor och var i stort oförändrade jämfört med 2019. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 27 miljarder kronor och är en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2019. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 7 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2019. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 5 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 9 miljarder kronor jämfört med 2019.

Balansräkning Miljarder kronor 2020-12-31 2019-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 11 11 Materiella anläggningstillgångar 665 624 Finansiella anläggningstillgångar 493 439 Utlåning 412 408 Varulager m.m. 3 3 Fordringar 143 141 Periodavgränsningsposter 287 285 Kortfristiga placeringar 38 27 Kassa och bank 7 7

Summa tillgångar 2 059 1 944

Kapital och skulder

Nettoförmögenhet -26 75 Fonder 214 205 Avsättningar 367 325 Statsskulden 1 218 1 054 Skulder m.m. 211 209 Periodavgränsningsposter 76 76

Summa kapital och skulder 2 059 1 944

Garantiförbindelser 6 5 Övriga ansvarsförbindelser 109 101 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till -26 miljarder kronor vid utgången av 2020. I förhållande till 2019 försämrades nettoförmögenheten med 100 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade med 164 miljarder kronor till 1 218 miljarder kronor vid utgången av 2020. Lån i svenska kronor ökade med 171 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 7 miljarder kronor.

Statliga garantier Miljarder kronor 2020-12-31 2019-12-31 Insättningsgarantin 1 734 1 631 Investerarskyddet Kreditgarantier 264 224 Garantier om tillförsel av kapital 183 154 Pensionsgarantier 7 8

Totalt 2 189 2 017

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statliga garantiåtaganden ökade med 172 miljarder kronor jämfört med 2019 och uppgick till 2 189 miljarder kronor vid utgången av 2020. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,2 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 734 miljarder kronor, vilket är en ökning med 103 miljarder kronor jämfört med 2019. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 264 miljarder kronor, vilket är ökning med 40 miljarder kronor i förhållande till 2019. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 183 miljarder kronor, vilket är en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2019. Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.

Statlig utlåning Miljarder kronor Lån 2020-12-31 2019-12-31 CSN:s utlåning 216 206 Lån till Riksbanken 174 193 Övriga lån 22 9

Summa 412 408

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 412 miljarder kronor. Utlåningen till Centrala studiestödsnämndens studielån och Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Brister i intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Regeringen bedömer att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2020.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor 2020 2019 Betalningar till EU 47 38 Betalningar från EU 14 13

Nettoflöde från statens budget

till EU 33 25

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 47 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 9 miljarder kronor jämfört med 2019. Merparten av ökningen berodde på att den BNI-baserade avgiften hade blivit högre till följd av EU:s ändringsbudgetar. Bidragen från EU uppgick till 14 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 8 miljarder kronor jämfört med 2019.

Åtgärder under 2021 med anledning av pandemin Regeringen har under våren 2021 lämnat förslag om ett stort antal åtgärder, dels i sex extra ändringsbudgetar, dels i propositionen Vårändringsbudget för 2021 för att mildra pandemins effekter för Sverige och svensk ekonomi. De sammantagna åtgärderna får stora effekter på statens budget, statsskulden och det finansiella sparandet.

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2020 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2020 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2020 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2019.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2020 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2020, dels med utfallet för 2019.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2021/01227).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2020 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2020.

För 2020 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tolv myndigheter: Boverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Länsstyrelsen i Blekinge län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nationalmuseum, Riksarkivet, Statens Centrum för arkitektur och design, Svenska institutet, Statens geotekniska institut och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Av granskade myndigheter har en fått en revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2016 – 2020. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2016 – 2020

2016 2017 2018 2019 2020

Summa 15 13 20 9 12

1 Uppföljning av de

budgetpolitiska målen

1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2020 Den offentliga sektorn redovisade 2020 ett finansiellt sparande som uppgick till ca - 152 miljarder kronor eller -3,1 procent av BNP. I förhållande till 2019 minskade det finansiella sparandet med ca 3,7 procent av BNP (se Tabell 1.1). Försvagningen kan huvudsakligen hänföras till den djupa lågkonjunkturen som kom i pandemins spår, och till den aktiva finanspolitiken som försvagade sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett överskott på 17 miljarder kronor eller 0,3 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således ca 170 miljarder kronor lägre än beräknat. Försämringen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna rör uteslutande staten. Kommunsektorns finanser var i stället kraftigt underskattade i budgetpropositionen för 2020.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges Budgetpropositionen 2020 utfall Utfall - beslutad 2019 utfall för 2020 budget

Inkomster 2 510 2 414 -96 2 453

Skatter och avgifter 2 209 2 115 -94 2 157 Kapitalinkomster 84 70 -15 77 Övriga inkomster 216 229 13 219

Utgifter 2 493 2 566 73 2 423

Transfereringar 879 966 87 848 Konsumtion 1 330 1 327 -3 1 300 1 Räntor 27 25 -2 29 2 Investeringar m.m. 257 249 -8 246

Finansiellt sparande 17 -152 -169 30

procent av BNP 0,3 -3,1 -3,4 0,6 Stat 53 -156 -210 69 Ålderspensionssystem 5 -10 -16 6 Kommunsektorn -42 14 57 -46 1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Inkomsterna utvecklades betydligt svagare än prognosen, främst var det inkomsterna från kapitalbeskattningen som överskattades. De åtgärder som vidtagits för att bemöta pandemins effekter på den ekonomiska tillväxten medförde att inkomsterna i statens budget minskade med 31 miljarder kronor i förhållande till beräkningarna i budgetpropositionen för 2020 (se Tabell 1.2). Skillnaden mellan utfallet och beräkningarna för utgifterna uppgick till 73 miljarder kronor. Avvikelsen beror till största delen på tillkommande beslut efter budgetpropositionen som medförde att utgifterna ökade.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2020, offentliga

sektorns finanser

Miljarder kronor Budgetpropositionen Skillnad mot beslutad för 2020 Ändringsbudget Utfall budget Inkomster 2 510 -31 2 414 -96 Utgifter 2 493 300 2 566 73 Finansiellt sparande 17 -331 -152 -169 Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2020 För att mildra lågkonjunkturen bedrev regeringen 2020 en expansiv finanspolitik där den aktiva finanspolitiken försvagade strukturella sparandet. Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det finansiella sparandet och det bakåtblickande genomsnittet påverkas, utöver finanspolitiken, även av vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att ett åttaårssnitt inte behöver överensstämma med en konjunkturcykel. BNP-gapet, som är ett vanligt mått för att beskriva konjunkturläget, bedöms t.ex. under denna åttaårsperiod vara i genomsnitt -0,5 procent av potentiell BNP. Detta betyder att resursutnyttjandet i ekonomin under denna period i genomsnitt bedöms ha varit lägre än en balanserad nivå och att de offentliga finanserna därmed automatiskt har försvagats av detta. Detta gör åttaårsgenomsnittet svårtolkat i förhållande till överskottsmålet, som är uttryckt som ett genomsnitt just över en konjunkturcykel. Ytterligare en faktor som försvårar tolkningen av det bakåtblickande genomsnittet är att den indikatorn innehåller en period då två olika målnivåer tillämpats, den tidigare målnivån på 1 procent av BNP och fr.o.m. 2019 nya målnivån som är bestämd till 1/3 procent av BNP. Det bakåtblickande genomsnittliga sparandet ligger dock under båda dessa nivåer.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning

mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Finansiellt sparande -1,4 -1,5 0,0 1,0 1,4 0,8 0,6 -3,1

Varav staten -1,2 -1,2 0,1 1,4 1,7 1,4 1,4 -3,2 Varav ålderspensionssystemet -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 -0,2 Varav kommunala sektorn -0,1 -0,4 -0,4 -0,6 -0,2 -0,7 -0,9 0,3 Bakåtblickande åttaårssnitt 0,5 0,0 -0,4 -0,5 -0,2 -0,1 0,0 -0,3

1

Strukturellt sparande -0,5 -0,7 -0,4 0,3 0,4 0,0 0,2 -1,3

2

BNP-gap -2,6 -1,7 0,4 0,3 1,1 1,3 0,8 -3,9

1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2021 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014 – 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Både det strukturella sparandet 2020 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2013 – 2020 bedöms ligga under målnivån (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå när de ekonomiska förhållandena medger det.

1.2 Utgiftstaket för 2020

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 Tekniska justeringar 13 10 2 4 2 7 12 5 10 10 1 Reella justeringar 33 41 52 -51 262 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 Takbegränsade utgifter 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 Budgeteringsmarginal 74 62 28 11 23 31 45 55 43 242 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997 – 2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008 – 2010 Årsredovisningen för staten 2017.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att

budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2011. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I propositionen Vårändringsbudget för 2020 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2020 med 350 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av sjukdomen covid-19 fört med sig.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1 – 25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2020 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 501 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 242 miljarder kronor (tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor Utfall Utfall- Utfall 1 SB 2020 2020 SB 2020 2019 2 1 026 1 171 146 991 Utgifter exkl. statsskuldsräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 326 329 3 318 Takbegränsade utgifter 1 352 1 501 149 1 308 Budgeteringsmarginal 40 242 202 43 3 Utgiftstak 1 392 1 743 351 1 351 1 Statens budget för 2020 (bet. 2019/20:FiU1, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2020. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 3 Enligt beslut i Budgetpropositionen för 2021 (bet. 2020/21:FiU1). De takbegränsade utgifterna blev 149 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2020. Det är i första hand utgifterna på utgiftsområdena (exklusive statsskuldsräntorna) som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av covid-19. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 329 miljarder kronor, vilket var 3 miljarder kronor högre än

enligt beräkningen i budgeten för 2020. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2020 fastställdes av riksdagen i december 2017 till 1 471 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor 2020

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2018 1 471

Tekniska justeringar i budgetpropositionen i den beslutade budgeten för 2019 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 4,93 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,38 Finanspolitiskt motiverad ändring i den beslutade budgeten för 2019 Ny inriktning på finanspolitiken -88

Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1 1 388

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2020 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 4,06 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,15

Ny nivå i budgetpropositionen för 2020 1 392

Finanspolitiskt motiverad ändring i Vårändringsbudget för 2020 Åtgärder med anledning av covid-19 350

Ny nivå i Vårändringsbudget för 2020 1 742

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till periodiseringsfond 1,00

Ny nivå i budgetpropositionen för 2021 1 743

Slutligt utgiftstak 1 743 Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstakets nivå för 2020 höjts med 10 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som föranlett justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2020 vid två tillfällen även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Detta skedde först med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som riksdagen angav när den beslutade om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62) baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna och inte på den budgetproposition för 2019 som lämnades av en övergångsregering (prop. 2018/19:1). Den andra ändringen skedde med anledning av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99 bet. 2019/20:FiU21). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2020 med 262 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2020 fastställdes Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2020, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2020 i december 2017 efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1), fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer, samt de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2020 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2020 fastställdes.

När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2020 uppgick budgeteringsmarginalen till 119,6 miljarder kronor. I utfallet för 2020 uppgick marginalen till 242,2 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 122,6 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2020 fastställdes. Det inkluderar de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket

för 2020 till utfallet för 2020

Miljarder kronor 2020 1 Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes 119,6 Reformer -182,8 Reviderad pris- och löneomräkning -0,7 Övriga makroekonomiska förändringar -2,9 Volymförändringar 23,0 2 Övrigt 24,0 Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå -88,0 Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå 350,0 Total förändring av budgeteringsmarginalen 122,6 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2020 242,2

1 Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. Källa: Egna beräkningar. Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 182,8 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I huvudsak består dessa av ändringar i statens budget under 2020 som en följd av pandemin.

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 2,9 miljarder kronor mindre. Det beror i huvudsak på att utfallet för arbetslösheten 2020 blev högre än bedömningen i budgetpropositionen för 2018 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes, vilket medförde att utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sammantaget blev ca 3 miljarder kronor högre.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 23 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev sammantaget ca 8 miljarder kronor lägre för 2020 än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det förklaras bland annat av att antalet ersättningstagare i sjukersättningen 2020 uppgick till ca 234 000, vilket är ca 4 procent mindre än vad som bedömdes i av budgetpropositionen för 2018. Det har medfört att de volymrelaterade utgifterna 2020 för sjuk- och aktivitetsersättning blev lägre än vad som bedömdes när utgiftstaket för 2020 fastställdes. Även antalet ersatta dagar i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning var mindre i utfallet för 2020 än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Vidare var antalet personer med assistansersättning under 2020 ca 8 procent mindre än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018 och antalet beviljade timmar assistans per vecka var på motsvarande sätt ca 4 procent mindre. Det är den huvudsakliga orsaken till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 6 miljarder kronor lägre 2020 till följd av volymförändringar, än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev utgifterna för 2020 sammantaget ca 4 miljarder kronor lägre till följd av volymrelaterade förändringar än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Det beror bl.a. på att antalet deltagare i etableringsinsatser successivt bedömts vara färre för 2020 jämfört med bedömningen för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Dessutom medförde längre handläggningstider inom asylprövningen att ersättningen till kommunerna för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare sköts till senare år.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 24,0 miljarder kronor större. Utfallet för 2020 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2020. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är

utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 16 Utbildning och universitetsforskning och 20 Allmän miljö- och naturvård.

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2020 (bet. 2019/2020:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner och betänkanden: – Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden (bet. 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:163), – Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier till flygföretag med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), – Ändringar i statens budget för 2020 – Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset (bet. 2019/20:FiU53, rskr. 2019/20:194), – Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier för lån till företag (prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195), – Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr.2019/20:199), – Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204), – Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207), – Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr.2019/20:276), – Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:293), – Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:KU13, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:238, rskr. 2019/20:340), – Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351), – Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:361),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:7), – Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper (prop. 2020/21:46, bet. 2020/21:FiU36, rskr. 2020/21:41), – Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall (prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64), och – Höständringsbudget för 2020 (prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64).

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1 Saldot i statens budget 2020

Saldot i statens budget blev -221 miljarder kronor 2020 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 47 miljarder kronor. Saldot blev därmed 268 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev 118 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 150 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2020 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2020

Miljoner kronor Skillnad mot Statens Ändrings- Utfall statens budget budget 2020 budget

Totala inkomster 1 116 108 998 521 -117 587

Statens skatteinkomster 1 157 798 1 037 459 -120 339 Övriga inkomster -41 690 -38 938 2 752

Totala utgifter m.m. 1 069 195 304 437 1 219 115 149 921

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 032 731 304 437 1 171 467 138 737 Statsskuldsräntor m.m. 29 655 19 592 -10 064 Förändring av anslagsbehållningar -7 267 7 267 Riksgäldskontorets nettoutlåning 13 798 21 283 7 485 Kassamässig korrigering 278 6 773 6 495

Budgetsaldo 46 913 -220 594 -267 507

Statens skatteinkomster blev 120 miljarder kronor lägre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 116 miljarder kronor. Utfallet blev 999 miljarder kronor, vilket är 118 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 120 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 3 miljarder kronor högre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror dels på de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om under 2020 för att mildra de negativa effekterna till följd av spridningen av covid-19. Regeländringarna har främst inneburit lägre intäkter från arbetsgivaravgifter, och att beviljade anstånd med att betala in skatt ökat under 2020. Dels beror det på förändrade makroekonomiska förutsättningar till följd av inbromsningen i ekonomin under 2020, och då främst i form av lägre intäkter från skatt på kapital. Övriga inkomster blev 3 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för

2020. Det beror främst på högre inkomster från böter efter att två banker betalat ca 5 miljarder kronor i sanktionsavgifter under 2020.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgiftsområden som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget

2020

Miljoner kronor Skillnad mot Statens Ändrings- statens Utgiftsområde budget budget Utfall budget 4 Rättsväsendet 51 731 1 524 53 027 1 296 6 Försvar och samhällets krisberedskap 64 800 130 63 092 -1 707 8 Migration 11 446 180 9 579 -1 867 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 84 167 32 653 101 774 17 607 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 10 funktionsnedsättning 95 706 32 966 117 899 22 193 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 430 2 831 99 939 -1 491 Jämställdhet och nyanlända invandrares 13 etablering 10 066 55 8 516 -1 550 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 164 21 601 87 154 9 990 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 061 4 464 20 417 4 355 20 Allmän miljö- och naturvård 12 571 419 10 950 -1 621 22 Kommunikationer 61 296 7 054 65 167 3 871 24 Näringsliv 7 264 161 592 60 407 53 143 25 Allmänna bidrag till kommuner 128 418 29 548 157 964 29 547 26 Statsskuldsräntor m.m. 29 655 19 592 -10 064 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 990 2 684 47 193 5 203 Riksgäldskontorets nettoutlåning 13 798 21 283 7 485 Kassamässig korrigering 278 6 773 6 495 Övriga utgifter 261 354 6 737 268 389 7 035

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 069 195 304 437 1 219 115 149 921

Utgifterna blev 150 miljarder kronor högre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 219 miljarder kronor. Det är 150 miljarder kronor (14,0 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 155 miljarder kronor (11,2 procent) lägre än totalt anvisat. För nio av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sex av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Utfallet för statens budget 2020 jämfört med 2019

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2020 och 2019. Utfallet för statens budget visar för 2020 ett underskott på 221 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Budgetsaldot var därmed 333 miljarder kronor lägre 2020 jämfört med 2019.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2020 – 2019

Miljoner kronor Utfall Utfall Skillnad mot 2020 2019 2019

Totala inkomster 998 521 1 055 545 -57 024

Statens skatteinkomster 1 037 459 1 109 359 -71 900 Övriga inkomster -38 938 -53 815 14 876

Totala utgifter m.m. 1 219 115 943 598 275 517

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 171 467 990 706 180 762 Statsskuldsräntor m.m. 19 592 22 174 -2 582 Riksgäldskontorets nettoutlåning 21 283 -66 892 88 175 Kassamässig korrigering 6 773 -2 389 9 162

Budgetsaldo -220 594 111 946 -332 541

Statens inkomster minskade med 57 miljarder kronor Statens skatteinkomster minskade med 72 miljarder kronor medan övriga inkomster ökade med 15 miljarder kronor. Liksom jämfört med budget så förklaras de lägre skatteinkomsterna dels av de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om under 2020 för att mildra de negativa effekterna till följd av spridningen av covid-19, dels av förändrade makroekonomiska förutsättningar till följd av inbromsningen i ekonomin under 2020. Ökningen av övriga inkomster beror främst på högre inkomster från böter och på högre inkomster av statens aktier.

Utgifterna ökade med 29 procent Utgifterna i statens budget ökade med 276 miljarder kronor (29,2 procent) mellan 2019 och 2020. Under 2019 minskade Riksbanken valutareserven, vilket minskade Riksgäldskontorets nettoutlåning 2019. År 2020 gjordes inte motsvarande minskning av valutareserven, vilket innebär att nettoutlåningen blev högre än 2019. Ökningen uppgår till 88 miljarder kronor.

En stor del av övriga utgiftsökningar beror på åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Olika stöd till näringslivet ökade med 53 miljarder kronor mellan 2019 och 2020. De allmänna bidragen till kommunerna ökade med 38 miljarder kronor. Kommunsektorn har dessutom fått ökade riktade stöd som till stor del redovisas under utgiftsområdet för hälsovård, sjukvård och social omsorg. Dessa utgifter ökade med 22 miljarder kronor. Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning ökade också med 20 miljarder kronor. Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2019 och 2020.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2020 – 2019

Miljoner kronor Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2020 2019 2019 4 Rättsväsendet 53 027 49 383 3 644 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101 774 79 592 22 182 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 10 funktionsnedsättning 117 899 97 872 20 027 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 939 97 315 2 624 Jämställdhet och nyanlända invandrares 13 etablering 8 516 13 380 -4 864 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 87 154 76 971 10 183

Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2020 2019 2019 16 Utbildning och universitetsforskning 82 958 78 527 4 431 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 20 417 15 828 4 588 22 Kommunikationer 65 167 58 604 6 563 24 Näringsliv 60 407 7 304 53 103 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 964 120 052 37 913 26 Statsskuldsräntor m.m. 19 592 22 174 -2 582 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 193 37 683 9 510 Riksgäldskontorets nettoutlåning 21 283 -66 892 88 175 Kassamässig korrigering 6 773 -2 389 9 162 Övriga utgifter 269 053 258 195 10 857

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 219 115 943 598 275 517

2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av

covid-19

I detta avsnitt redovisas budget och utfall för de åtgärder som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19. I vissa fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till de vidtagna åtgärderna, men genom att jämföra utfallet mot ändringsbudget och föregående år kan man få en bra uppfattning om de vidtagna åtgärderna.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som kan smitta människor. Sjukdomen som viruset orsakar fick namnet covid-19. Den 1 februari 2020 beslutade regeringen förordning (2020:20) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med coronavirus (2019-nCoV). Den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) det nya coronavirusets spridning som en pandemi. Från och med den 1 juli 2020 ingår covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom i smittskyddslagen.

Under 2020 har regeringen och riksdagen vidtagit en mängd åtgärder inom flera områden för att bekämpa spridningen av covid-19 och begränsa dess följdverkningar. I detta avsnitt sammanfattas de största åtgärderna i statens budget med anledning av covid-19. I avsnittet 2.3 Ändringar i statens budget 2020 sammanfattas åtgärderna per ändringsbudget. En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020.

Tabell 2.5 Anslag i statens budget som anvisats ytterligare medel bl.a. för att begränsa konsekvenserna av

covid-19

Miljoner kronor Statens Ändrings- Utfall-totalt Utfall budget budget Utfall Utfall anvisat skillnad mot UO Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2019 2020 2019 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 172 205 3 338 3 053 -40 284 1 8:1 Mediestöd 762 700 1 468 644 6 825 3 1:1 Skatteverket 7 925 245 7 904 7 547 -266 357 4 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 1 307 3 407 3 063 -256 344 7 1:1 Biståndsverksamhet 44 283 726 44 921 42 751 -88 2 171 8 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 782 180 830 949 -132 -119 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 29 680 359 30 041 28 428 2 1 613

Statens Ändrings- Utfall-totalt Utfall budget budget Utfall Utfall anvisat skillnad mot UO Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2019 2020 2019 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 9 258 31 176 28 036 8 774 -12 398 19 263 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 427 612 1 975 1 070 -65 905 9 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 157 250 1 414 1 105 7 309 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 749 -250 468 833 -32 -365 9 8:1 Socialstyrelsen 700 227 783 663 -144 120 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 36 926 12 576 42 371 37 246 -7 131 5 125 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 190 19 850 17 675 1 090 -3 364 16 585 10 2:1 Försäkringskassan 8 808 583 9 141 8 897 -250 244 12 1:2 Föräldraförsäkring 47 289 1 740 46 125 44 548 -2 904 1 577 12 1:8 Bostadsbidrag 4 746 1 091 5 284 4 606 -554 677 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 272 281 7 522 7 637 -31 -115 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 28 067 17 620 41 823 27 066 -3 864 14 757 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 8 882 1 164 7 276 9 907 -2 770 -2 631 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 875 2 479 2 986 2 063 -1 368 922 15 1:2 Studiemedel 17 697 1 320 17 440 15 289 -1 576 2 152 15 1:7 Studiestartsstöd 410 142 294 325 -258 -32 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 911 -480 2 947 2 806 -484 141 16 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 372 729 3 101 2 205 0 896 16 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 833 245 3 011 2 437 -67 573 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 860 815 1 497 561 -178 936 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 533 2 001 2 523 480 -10 2 043 17 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 519 150 1 667 1 496 -1 171 17 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 347 157 1 477 1 344 -27 133 17 8:2 Centrala museer: Stiftelser 269 112 381 263 0 118 17 13:1 Stöd till idrotten 1 974 1 500 3 474 1 954 0 1 520 17 13:5 Insatser för den ideella sektorn 172 125 293 171 -3 123 17 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 320 142 4 462 4 298 0 164 20 1:8 Klimatbonus 1 760 400 2 078 1 280 -82 797 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 24 655 2 753 25 667 23 612 -1 741 2 055 22 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 3 000 2 926 -74 2 926 22 1:20 Tillskott till Luftfartsverket 900 8 -892 8

Statens Ändrings- Utfall-totalt Utfall budget budget Utfall Utfall anvisat skillnad mot UO Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2019 2020 2019 22 1:21 Tillskott till Sjöfartsverket 300 263 -37 263 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 896 -177 3 274 4 704 -445 -1 429 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 987 1 340 3 830 3 068 -497 762 23 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 50 119 169 180 0 -11 24 1:4 Tillväxtverket 284 184 481 276 13 206 24 1:5 Näringslivsutveckling 793 -107 549 700 -137 -152 24 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 76 12 025 10 722 150 -1 379 10 572 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 94 910 35 140 -59 770 35 140 24 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 5 000 1 350 -3 650 1 350 24 1:24 Omställningsstöd 46 000 5 677 -40 323 5 677 24 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare 3 500 339 -3 161 339 25 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden 29 486 29 486 0 29 486 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 41 990 2 684 47 193 37 683 2 519 9 510 Övriga anslag 104 716 2 042 102 982 101 022 -3 776 1 960

Summa 466 732 304 437 619 493 448 247 -151 676 171 246

Effekter på utgifterna i statens budget

Tabell 2.5 visar anslag som har anvisats ytterligare medel bl.a. med anledning av spridningen av covid-19. I tabellen visas de anslag där riksdagen har förändrat de anvisade medlen med 100 miljoner kronor eller mer i ändringsbudget. De anslag som har förändrats med mindre än 100 miljoner kronor i ändringsbudget redovisas inom raden Övriga anslag.

Ändringsbudgetarna innehåller till den allra största delen åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, men de innehåller även andra justeringar av budgeten såsom tillkommande satsningar, förändringar av regelstyrda anslag, ändrade makroekonomiska förutsättningar och oförutsedda utgiftsökningar. I vissa fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19.

Statens budget för 2020 innehåller totalt 492 anslag. Under 2020 har totalt 145 anslag berörts av någon ändringsbudget. Sammantaget har dessa anslag anvisats ytterligare 304 437 miljoner kronor i ändringsbudget. Samma anslag har tillsammans med den ursprungliga budgeten anvisats totalt 771 169 miljoner kronor. Utfallet för dessa anslag blev totalt 619 493 miljoner kronor, vilket är 152 761 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 151 676 miljoner kronor lägre än vad som totalt har anvisats. Jämfört med föregående år blev utfallet för dessa anslag 171 246 miljoner kronor högre, vilket till allra största delen beror på åtgärderna med anledning av spridningen av covid-19.

Den enskilt största åtgärden är stöd till korttidsarbete som riktas till arbetsgivare som drabbats av tillfälliga ekonomiska problem. De arbetsgivare som uppfyller bidragsvillkoren får ekonomiskt stöd från staten när anställda under en period går ner i

arbetstid. Utfallet för anslaget 1:22 Stöd till korttidsarbete uppgick till 35 140 miljoner kronor, vilket är 59 770 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i ändringsbudgetarna.

Mer detaljerad analys finns i kommentarerna per utgiftsområde (avsnitt 2.6).

2.3 Ändringar i statens budget 2020

Totalt har riksdagen fattat beslut om ändringar i statens budget vid 16 tillfällen under 2020. Av dessa innehåller 15 ändringsbudgetar åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Förslagen i betänkandet Ändringar i statens budget 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden (2019/20: FiU49) saknar koppling till covid-19.

Beslut om ändringar i statens budget 2020

Tabell 2.6 visar samtliga förslag om ändringar i statens budget för 2020. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2020. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna.

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 304 437 miljoner kronor i ändringsbudget under 2020. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 57 355 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 27 789 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2020. Riksdagen har också beslutat om ytterligare kreditgarantiramar med 155 000 miljoner kronor respektive 1 712 miljoner euro. Riksdagen har dessutom medgett att de övriga kreditramarna ökas med 106 350 miljoner kronor i ändringsbudgetarna.

Tabell 2.6 Ändringar i statens budget 2020

Miljoner kronor Beställningsbemyndig- Kredit- Övriga Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster anden garantiramar kreditramar 2020-02-19 Ändringar i statens budget 2020 – Stöd till kommunsektorn för att Bet. 2019/20:FiU49, stärka välfärden rskr. 2019/20:163 1 670 1 700 2020-03-19 Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier till flygföretag med Prop. 2019/20:136, anledning av bet. 2019/20:FiU52, coronaviruset rskr. 2019/20:188 5 000 2020-03-26 Ändringar i statens budget för 2020 – Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av Bet. 2019/20:FiU53, coronaviruset rskr. 2019/20:194 -27 000 2020-04-01 Extra ändringsbudget för 2020 – Prop. 2019/20:142, Kreditgarantier för lån bet. 2019/20:FiU54, till företag rskr. 2019/20:195 100 000

Beställningsbemyndig- Kredit- Övriga Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster anden garantiramar kreditramar 2020-04-02 Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder Prop. 2019/20:132, med anledning av bet. 2019/20:FiU51, coronaviruset rskr.2019/20:199 12 885 200 2020-04-03 Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med Prop. 2019/20:151, anledning av bet. 2019/20:FiU55, coronaviruset rskr. 2019/20:204 -31 660 2020-04-08 Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare Prop. 2019/20:146, åtgärder med anledning bet. 2019/20:FiU56, av coronaviruset rskr. 2019/20:207 13 331 4 700 2020-05-27 Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla Prop. 2019/20:166, åtgärder med anledning bet. 2019/20:FiU59, av coronaviruset rskr.2019/20:276 75 980 -400 45 2020-06-03 Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med Prop. 2019/20:167, anledning av bet. 2019/20:FiU60, coronaviruset rskr. 2019/20:293 23 749 2020-06-16 Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:KU13, bet. 2019/20:FiU21, rskr. Vårändringsbudget för 2019/20:238, rskr. 2020 2019/20:340 60 270 28 18 260 50 000 95 000 2020-06-17 Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med Prop. 2019/20:181, anledning av bet. 2019/20:FiU61, coronaviruset rskr. 2019/20:351 51 194 EUR 1712 2020-06-23 Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra Prop. 2019/20:187, åtgärder med anledning bet. 2019/20:FiU62, av coronaviruset rskr. 2019/20:361 16 530 1 650 2020-09-23 Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med Prop. 2020/21:4, bet. anledning av 2020/21:FiU32, coronaviruset rskr.2020/21:7 17 214 2020-11-11 Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängd rätt Prop. 2020/21:46, bet. till ersättning för 2020/21:FiU36, rskr. riskgrupper 2020/21:41 160

Beställningsbemyndig- Kredit- Övriga Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster anden garantiramar kreditramar 2020-11-25 Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för Prop. 2020/21:45, bet. kostförmån i särskilda 2020/21:FiU11, fall rskr.2020/21:64 13 350 -23 2020-11-25 Prop. 2020/21:2, bet. Höständringsbudget för 2020/21:FiU11, rskr. 2020 2020/21:64 18 104 9 484 4 800

Summa 304 437 -57 355 27 789 106 350

Ökade bidrag till kommunsektorn Den 19 februari lade finansutskottet på eget initiativ fram ett förslag om att anvisa ytterligare 2 486 miljoner kronor på ett nytt anslag 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. För att finansiera utgiften minskades fyra anslag med totalt 816 miljoner kronor och beräkningen av inkomsterna höjdes med 1 700 miljoner kronor, netto.

Kreditgarantier till flygföretag Den 19 mars bemyndigande riksdagen regeringen att ställa ut kreditgarantier för de flygföretag som den 1 januari 2020 hade ett svenskt tillstånd att bedriva kommersiell verksamhet inom luftfart. Kreditgarantierna fick sammanlagt uppgå till 5 000 miljoner kronor, varav en garanti till SAS fick uppgå till högst 1 500 miljoner kronor. Programmet avslutades den 31 december 2020.

Anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter Den 26 mars infördes en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter för att snabbt dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för företag. Möjligheten till anstånd beräknades minska statens inkomster med 27 000 miljoner kronor 2020. För 2021 beräknades i stället inkomsterna öka med motsvarande belopp. Bestämmelserna trädde i kraft den 30 mars 2020.

Kreditgarantier för lån till företag Den 1 april bemyndigade riksdagen regeringen att ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 100 000 miljoner kronor till kreditinstitut som bedriver verksamhet i Sverige för lån till i första hand små och medelstora företag. Företag hade initialt möjlighet att ansöka om lån fram till den 31 december 2020, men programmet har förlängts och gäller nu fram till den 30 juni 2021.

Ersättning för höga sjuklönekostnader, stöd vid korttidsarbete och smittskyddsåtgärder m.m. Den 2 april anvisade riksdagen ytterligare 8 780 miljoner kronor inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för bl.a. ersättning till arbetsgivares rätt till ersättning för höga sjuklönekostnader och sjukpenning avseende karensersättning. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 2 440 miljoner kronor för framför allt det nya systemet för stöd vid korttidsarbete, där statens andel ökade från en tredjedel till tre fjärdedelar vid s.k. korttidspermittering. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare

1 566 miljoner kronor, varav anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anvisades ytterligare 1 511 miljoner kronor för utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder.

Anslagets ändamål utvidgades till att även omfatta utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med covid-19 samt för att ersätta kommuner för merkostnader inom omsorgen som uppstår i det arbetet.

Riksdagen bemyndigade även regeringen att utöka Socialstyrelsens låneram i Riksgäldskontoret med 200 miljoner kronor till 300 miljoner kronor för beredskapsinvesteringar.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter m.m. Den 3 april beräknades inkomsterna från arbetsgivaravgifter minska med 30 500 miljoner kronor med anledning av beslut om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Dessutom infördes nya regler för periodiseringsfonder för egenföretagare samt anstånd med betalning av skatt i vissa fall som också beräknades minska inkomsterna.

Lättnader i arbetslöshetsförsäkringen, stöd för hyreskostnader och ökad låneram för beredskapsinvesteringar Den 8 april anvisade riksdagen ytterligare 5 231 miljoner kronor för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till följd av lättnader i arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom uppfördes det nya anslaget 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv i statens budget och anvisades 5 000 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 050 miljoner kronor framför allt för att skyndsamt kunna utöka antalet tester för covid-19. Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anvisades ytterligare 1 000 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för kultur och idrott.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att öka Socialstyrelsens låneram för beredskapsinvesteringar med 4 700 miljoner kronor till högst 5 000 miljoner kronor. Socialstyrelsen får använda låneramen i Riksgäldskontoret för att köpa skyddsutrustning, intensivvårdsutrustning och annat sjukvårdsmaterial för att säkra tillgången på nationell nivå.

Förstärkt stöd vid korttidsarbete m.m. Den 27 maj anvisade riksdagen ytterligare 75 430 miljoner kronor för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Inkomsterna beräknades minska med 400 miljoner kronor med anledning av beslutet om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för fri parkering respektive gåva till anställda och anpassningar av regelverket om tillfälliga anstånd.

Beställningsbemyndigandet för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 45 miljoner kronor till 450 miljoner kronor och förlängdes med ett år.

Ersättning för höga sjuklönekostnader, sjukpenning samt bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik m.m. Den 3 juni anvisade riksdagen ytterligare 23 749 miljoner kronor för totalt 23 anslag. Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 10 100 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering inom samma utgiftsområde anvisades ytterligare 3 456 miljoner kronor.

Ett nytt anslag 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppfördes i statens budget och anvisades 3 000 miljoner kronor. Vidare anvisades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 2 000 miljoner kronor för att ersätta regioner och kommuner för merkostnader med anledning av spridningen av covid-19.

Riksdagen beslutade också att tillfälligt höja den högsta inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. Därför anvisades anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ytterligare 1 120 miljoner kronor.

Vårändringsbudget för 2020 I vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 60 270 miljoner kronor. Bland annat anvisades följande anslag ytterligare medel: – Anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner anvisades 20 000 miljoner kronor. – Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades 17 060 miljoner kronor. – Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades 3 325 miljoner kronor för kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB, Statens Bostadsomvandling AB SBO och Apotek Produktion & Laboratorier AB. – Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv anvisades 7 542 miljoner kronor. – Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn anvisades ytterligare 1 700 miljoner kronor, eftersom ansökningarna om tillfällig föräldrapenning ökade kraftigt med anledning av spridningen av covid-19. – Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 910 miljoner kronor, huvudsakligen för att ersätta kommuner och regioner för merkostnader för hälso- och sjukvården och omsorgen med anledning av spridningen av covid-19.

Riksdagen införde även bl.a. en begränsning av investeraravdraget och beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten. Därför beräknades inkomsterna öka med 28 miljoner kronor.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden med totalt 18 260 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställningsbemyndigandena med 15 000 miljoner kronor inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, framför allt för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm .

Eftersom behovet av garantier för exporterande företag väntades öka höjdes Exportkreditnämndens garantiram med 50 000 miljoner kronor till totalt 500 000 miljoner kronor. Dessutom höjdes AB Svensk Exportkredits låneram med 75 000 miljoner kronor till totalt 200 000 miljoner kronor. AB Svensk Exportkredits låneram breddades också för att den skulle kunna användas för att återfinansiera bolagets kommersiella utlåning till följd av kreditmarknadens försämrade möjligheter till långfristig finansiering.

Därtill höjdes Försvarets materielverks kredit i Riksgäldskontoret med 20 000 miljoner kronor till högst 46 500 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade även om att höja utgiftstaket med 350 000 miljoner kronor till 1 742 000 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2020.

Omställningsstöd, ytterligare stöd till kommunsektorn, ökad testning och smittspårning m.m. Den 17 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 51 194 miljoner kronor. Bland annat uppfördes det nya anslaget 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv i statens budget och anvisades 39 000 miljoner kronor för stöd till företag med kraftigt minskad omsättning. Anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna anvisades ytterligare 6 000 miljoner kronor som kompensation för minskade kommunalskatteintäkter och ökade utgifter inom olika områden. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 5 800 miljoner kronor för ökad testning och smittspårning.

Riksdagen bemyndigade dessutom regeringen att under 2020 ställa ut två statliga garantier. En garanti till Europeiska unionen (EU), för det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska arbetslöshetsrisker i en nödsituation (SURE), som uppgår till högst 849 miljoner euro. En annan garanti till Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 som uppgår till högst 863 miljoner euro.

Kapitalinsatser, utvidgad rätt till sjukpenning m.m. Den 23 juni beslutade riksdagen om att tillfälligt ändra reglerna för sjukpenning. De individer som löper störst risk för att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 fick tillfälligt rätt till förebyggande sjukpenning, om den försäkrade inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet. Därför anvisades anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ytterligare 6 110 miljoner kronor.

Dessutom fördes två nya anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer upp i statens budget för att ersätta intäktsbortfall för affärsverk med anledning av spridningen av covid-19.

Anslaget 1:20 Tillskott till Luftfartsverket anvisades 900 miljoner kronor och anslaget 1:21 Tillskott till Sjöfartsverket anvisades 300 miljoner kronor.

Riksdagen bemyndigade även regeringen att under 2020 för statens räkning förvärva aktier eller andelar i SAS eller vidta andra liknande åtgärder för att rekapitalisera bolaget med ett belopp om högst 5 000 miljoner kronor. Vidare bemyndigades regeringen att besluta om kapitaltillskott på högst 3 150 miljoner kronor till Swedavia AB och 150 miljoner kronor till Lernia AB. För att finansiera dessa åtgärder anvisades anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 8 300 miljoner kronor.

Dessutom höjdes Folkhälsomyndighetens låneram med 1 650 miljoner kronor till totalt 2 000 miljoner kronor för beredskapsinvesteringar relaterade till avtal om vaccin mot covid-19.

Förlängning av omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare m.m. Den 23 september beslutade riksdagen att förlänga omställningsstödet till företag. Därför anvisades anslaget 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 7 000 miljoner kronor. Inom samma utgiftsområde uppfördes även ett nytt anslag för att finansiera ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat till följd av spridningen av covid-19. Anslaget 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare anvisades 3 500 miljoner kronor.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades totalt ytterligare 3 900 miljoner kronor för att kunna förlänga vissa tillfälliga bestämmelser på sjukförsäkringsområdet.

Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anvisades ytterligare 2 700 miljoner kronor till stöd för bl.a. kultur- och idrottsverksamheter.

Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper Den 11 november beslutade riksdagen om förlängd rätt till ersättning för riskgrupper. Därför anvisades anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m . inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ytterligare 160 miljoner kronor.

Ersättningar till kommuner och regioner, ökad testning m.m. Den 25 november anvisade riksdagen anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare totalt 13 300 miljoner kronor. Av detta belopp var 10 000 miljoner kronor för att kunna ersätta kommuner och regioners merkostnader med anledning av spridningen av covid-19, 3 000 miljoner kronor avsåg testning och 300 miljoner kronor för tillskott till EU:s instrument för krisstöd (ESI) för arbetet med förköpsavtal med olika vaccinproducenter.

Anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshinderområdet inom samma utgiftsområde anvisades ytterligare 50 miljoner kronor till ett särskilt statsbidrag för att staten ska kunna ersätta skäliga merkostnader för personlig skyddsutrustning, som går utöver vad som normalt ingår i arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160).

Inkomstskatterna beräknades minska med 23 miljoner kronor med anledning av de ändrade skatte- och avgiftsreglerna som innebar att förmån av kost inte längre ska tas upp till beskattning om måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och lämnas utan krav på motprestation.

Höständringsbudget för 2020 I höständringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 18 104 miljoner kronor för 42 anslag. Bland annat anvisades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 5 510 miljoner kronor, framför allt ökades anslaget för att täcka kommunernas och regionernas merkostnader till följd av spridningen av covid-19. Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv anvisades ytterligare 4 744 miljoner kronor för arbetslöshetsförsäkringen och behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser. Anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen anvisades ytterligare 2 684 miljoner kronor för att Sveriges avgift till EU:s allmänna budget för 2020 beräknades öka då EU har beslutat om flera ändringsbudgetar för 2020.

Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2020 ingå avtal med leverantörer som utför testning av covid-19 som medför behov av framtida anslag på högst 1 900 miljoner kronor under 2021. Beställningsbemyndigandet gällde för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Även beställningsbemyndigandet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökades med 4 804 miljoner kronor. För anslaget 1:6 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård höjdes beställningsbemyndigandet med 2 400 miljoner kronor.

Vidare höjdes Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar med 2 500 miljoner kronor till 4 500 miljoner kronor. Låneramen för studielån höjdes med 2 300 miljoner kronor.

En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020.

2.4 Inkomster i statens budget 2020

I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2020 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

2.4.1 Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2020 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 12,4 miljarder kronor, medan ändringsbudgetar för 2020 innehöll reformer som påverkade skatteintäkterna med 31,2 miljarder kronor, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Skattereformer 2020 i statens budget för 2020 och i ändringsbudgetar

för 2020

Miljarder kronor Skatteintäkter som påverkats av beslut SB2020 ÄB2020 Totalt Skatt på arbete -12,38 -31,27 -43,64 Skatt på kapital -1,16 0,01 -1,15 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1,09 0,01 1,10 Övriga skatter 0,00 0,00 0,00

Summa skattebeslut -12,45 -31,25 -43,70

De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2020 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. I december 2019 godkände riksdagen regeringens förslag i budgetpropositionen för 2020 om att avskaffa den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (den s.k. värnskatten) och att sänka skatten för personer över 65 år med inkomster över 17 000 kronor i månaden.

Den största regeländringen som påverkat intäkterna från skatt på arbete är dock riksdagens beslut i ändringsbudget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under perioden 1 mars 2020 till och med 30 juni 2020.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2020.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Inbromsningen i ekonomin på grund av spridningen av covid-19 och tillfälliga nedsättningar gjorde att lönesumman endast ökade med 1,1 procentenheter, vilket är 2,0 procentenheter mindre än i prognosen i budgetpropositionen för 2020. Stödet till företagen i form av möjlighet till korttidspermittering bidrog dock till att hålla uppe lönesumman (se även avsnitt 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19).

Konsumentprisindex (KPI) påverkar skatteintäkterna då skiktgränsen för statlig inkomstskatt styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI-utvecklingen revideras ned så revideras även skiktgränsen ned. Då hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2020 blev KPI 1,2 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2020. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi.

Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 3,6 procent, vilket är 7,5 procentenheter mindre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2020. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar momsintäkterna.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2020 blev 4,6 procentenheter svagare än vad som förväntades i statens budget för 2020. Detta förklaras främst av en svagare utveckling av hushållens konsumtion och av lönesumman till följd av den ekonomiska inbromsningen.

Tabell 2.8 Antaganden i utfallet för statens budget 2020 jämfört med

budgetpropositionen för 2020

Procentuell utveckling om inget annat anges

2020

1 BNP, marknadspris -1,5 Diff. BP20 -4,6 2 Arbetade timmar -3,7 Diff. BP20 -4,0 3 Timlön 5,0 Diff. BP20 2,2 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 1,1 Diff. BP20 -2,1 4 Arbetslöshet 8,3 Diff. BP20 1,9 Hushållens 1 konsumtionsutgifter -3,6 Diff. BP20 -7,4 Kommunal 5 medelutdebitering 32,3 Diff. BP20 0,1 5 Statslåneränta -0,1 Diff. BP20 -0,6 KPI juni-juni 0,7 Diff. BP20 -1,2 6 Inkomstbasbelopp 66,8 Diff. BP20 0,5 6 Prisbasbelopp 47,3 Diff. BP20 0,0 Inkomstindex 182,6

2020

Diff. BP20 1,5 7 Skiktgräns 509,3

Diff. BP20 35,4

1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. – 4 Arbetslöshet 15 74 år. 5 Medelvärde under året, procent. 6 Tusental kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och Ekonomistyrningsverkets beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2020

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom utfallen är periodiserade och därmed inte fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2020 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året. I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.9 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar

utfall för 2020

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter Dec 2021 1120 Allmän pensionsavgift Dec 2021 1140 Skattereduktioner Dec 2021

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Aug 2021 1240 Egenavgifter Dec 2021 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 2021 1280 Nedsättningar, 1283 – 1284 Dec 2021

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 2021 1320 Skatt på företagsvinster Dec 2021 1340 Avkastningsskatt, 1341 – 1342 Dec 2021 1350 Fastighetsskatt Dec 2021

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 2021 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 2021 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 2022 1630 Övriga skatter, företag Apr 2022

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer Dec 2021

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar Apr 2022 1920 Betalningsförskjutningar Dec 2021

2.4.2 Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2020 och 2019 I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2020 och 2019.

Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor Skillnad mot Skillnad mot Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget 2020 2019 2020 2019 1100 Direkta skatter på arbete 670,9 660,5 -3,9 -5,7 1200 Indirekta skatter på arbete 579,1 604,9 -43,0 -2,2 1300 Skatt på kapital 254,5 282,2 -24,7 10,6 Skatt på konsumtion och 1400 insatsvaror 603,5 592,7 -11,6 -2,1 1500 Skatt på import 6,2 6,9 -1,1 -0,3 1600 Restförda och övriga skatter 8,7 16,0 -9,2 -5,5 1700 Avgående poster, skatter till EU -6,2 -6,9 1,1 0,3 Avgående poster, skatter till andra 1800 sektorer -1 053,0 -1 033,1 12,3 4,6

Statens skatteintäkter 1 063,8 1 123,2 -80,3 -0,3

1900 Periodiseringar -26,3 -13,8 -40,1 -22,2

1000 Statens skatteinkomster 1 037,5 1 109,4 -120,3 -22,4

Statens skatteintäkter blev 80 miljarder kronor lägre 2020

Statens skatteintäkter uppgick till 1 063,8 miljarder kronor under 2020, vilket är 80,3 miljarder kronor (7,0 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten, som riksdagen antog i december 2019. Av minskningen bedöms 43,7 miljarder kronor bero på de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2020. Det är framför allt inkomsterna från indirekta skatter från arbete som har minskat till följd av regeländringar, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för företag och enskilda näringsidkare. Resterande 36,6 miljarder kronor förklaras i huvudsak av förändrade makroekonomiska förutsättningar till följd av inbromsningen i ekonomin under 2020, och då främst i form av lägre intäkter från skatt på kapital.

Jämfört med 2019 minskade intäkterna med 59,4 miljarder kronor (5,3 procent).

Statens skatteinkomster lägre än budgeterat för 2020

Statens skatteinkomster som avser 2020 blev 120,3 miljarder kronor (10,4 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Periodiseringarna, dvs. den justeringspost som behövs för att göra skatterna inkomstmässiga, blev -26,3 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter i 1000-gruppen som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är -40,1 miljarder kronor. Det beror främst på riksdagens beslut i ändringsbudget om att företag kan få tillfälligt anstånd med att betala in skatt under ett år. Den uppskjutna skatteinbetalningen har redovisats som en intäkt under 2020 men ska betalas in på skattekonto vid ett senare tillfälle. Det bedöms ha påverkat periodiseringsposten med -29,7 miljarder kronor för 2020.

För 2020 blev statens skatteinkomster 71,9 miljarder kronor (6,5 procent) lägre än för 2019.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.11 Skatt på arbete

Miljarder kronor Skillnad mot Skillnad mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall 2020 utfall 2019 budget 2020 budget 2019

1100 Direkta skatter på arbete 670,9 660,5 -3,9 -5,7

1110 Inkomstskatter 815,2 804,2 -8,0 -5,4 1111 Statlig inkomstskatt 50,1 56,3 -1,4 -0,8 1115 Kommunal inkomstskatt 765,1 747,9 -6,6 -4,6 1120 Allmän pensionsavgift 130,5 128,2 -2,2 -0,6 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140 – 1150 Skattereduktioner -274,8 -271,9 6,2 0,3

1200 Indirekta skatter på arbete 579,1 604,9 -43,0 -2,2

1210 Arbetsgivaravgifter 595,0 588,6 -13,4 -2,6 1240 Egenavgifter 11,2 11,2 -1,6 -2,0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -41,3 -41,1 0,7 -0,2 1270 Särskild löneskatt 48,5 49,4 -1,4 0,4 1280 Nedsättningar -34,8 -3,7 -27,3 2,1 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,6 0,0 0,1

Skatt på arbete 1 250,1 1 265,4 -47,0 -7,9

Intäkter från skatt på arbete minskade kraftigt 2020 Skatt på arbete uppgick till 1 250,1 miljarder kronor, vilket är 47,0 miljarder kronor (3,6 procent) lägre än i beräkningen till statens budget och 15,3 miljarder kronor (1,2 procent) lägre än 2019. Skillnaden mot budget och föregående år beror främst på riksdagens beslut om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter och egenavgifter för företag och enskilda näringsidkare 2020 . Lönesumman beräknas ha ökat 2020 men mindre än 1 vad som antogs i statens budget, 1,1 procent istället för 3,1 procent. Lönesumman styr utvecklingen av både de direkta och indirekta skatterna. De direkta skatterna beror dessutom på hur de skattepliktiga transfereringarna utvecklas.

För inkomståret 2020 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 670,9 miljarder kronor. Det är 3,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 50,1 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 1,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till 765,1 miljarder kronor. Det är en minskning med 6,6 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 6,2 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 2,2 miljarder kronor

1 Nedsättningen för arbetsgivaravgifter gällde under perioden den 1 mars 2020 till och med den 30 juni 2020. Nedsättningen för egenavgifter gällde under kalenderåret 2020.

lägre och jobbskatteavdragen 4,1 miljarder kronor lägre eftersom lönesumman utvecklades betydligt svagare än vad som antogs i beräkningen i statens budget.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 579,1 miljarder kronor, vilket är 43,0 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 595,0 miljarder kronor för inkomståret 2020. Det är 13,4 miljarder kronor lägre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mindre än beräknat. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter, dvs. arbetsgivarnas rätt att i vissa fall göra särskilda avdrag för arbetsgivaravgiften, blev 27,3 miljarder kronor högre än beräknat, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under 2020.

Intäkterna från skatt på arbete minskade jämfört med 2019 Jämfört med 2019 blev intäkterna från skatt på arbete 15,3 miljarder kronor (1,2 procent) lägre. Direkta skatter på arbete ökade dock med 10,4 miljarder kronor (1,6 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 17,2 miljarder kronor (2,3 procent). Det beror på att lönesumman bedöms ha ökat med 1,1 procent. Timlönen ökade med 5,0 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 3,7 procent mellan åren. Att timlönen ökade medan arbetade timmar minskade är delvis en effekt av riksdagens beslut i ändringsbudget om stöd till korttidsarbete, vilket innebar att anställda under en period kunde gå ner i arbetstid med i stort sett bibehållen lön.

Intäkterna från statlig inkomstskatt minskade med 6,2 miljarder kronor, vilket till stor del beror på att riksdagen beslutade om att ta bort den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt från och med 2020. Beslutet beräknas ha minskat intäkterna från statlig inkomstskatt med ca 6,0 miljarder kronor.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 2,9 miljarder kronor jämfört med 2019. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften som har ökat, vilket beror på den högre lönesumman. Husavdragen uppgår till 15,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2019. ROT-avdragen ökade med 0,2 miljarder kronor (1,8 procent) och RUT-avdragen med 0,5 miljarder kronor (8,2 procent). Jobbskatteavdragen minskade på grund av den svaga löneutvecklingen med 1,1 miljarder kronor (0,8 procent).

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under 2020 Indirekta skatter på arbete minskade med 25,7 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med 2019. Arbetsgivaravgifterna ökade enbart med 6,4 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman endast ökat med 1,1 procent jämför med 2019. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter ökade dock med 31,0 miljarder kronor, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget, om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under perioden mars – juni 2020.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.12 Skatt på kapital

Miljarder kronor Skillnad mot Skillnad mot Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget 2020 2019 2020 2019 1310 Skatt på kapital, hushåll 60,1 69,6 -7,2 0,8 1320 Skatt på företagsvinster 138,3 153,4 -15,1 10,1

Skillnad mot Skillnad mot Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget 2020 2019 2020 2019 1330 Kupongskatt 3,6 7,2 -5,5 -0,9 1340 Avkastningsskatt 5,6 5,3 0,2 -1,1 1350 Fastighetskatt 34,2 34,4 2,1 2,3 1360 Stämpelskatt 12,7 12,3 0,8 -0,6

1300 Skatt på kapital 254,5 282,2 -24,7 10,6

Lägre intäkter från kapitalskatter 2020 På grund av den allmänna nedgången i ekonomin beräknas intäkterna från skatt på företagsvinster och hushållens kapitalinkomster att minska, både jämfört med beräkningen till statens budget och jämfört med 2019. Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 254,5 miljarder kronor 2020. Det är 24,7 miljarder kronor (8,9 procent) lägre än i statens budget. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha uppgått till 138,3 miljarder kronor 2020, vilket är 15,1 miljarder kronor (9,8 procent) lägre än beräkningen i budgeten. Företagens vinster har påverkats av minskad efterfrågan i Sverige och omvärlden, och i vissa fall också av produktionssvårigheter på grund av smittskyddsåtgärder. Under våren påverkades produktionen i vissa fall dessutom av brist på insatsvaror. Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 7,2 miljarder kronor (10,7 procent) lägre. Det beror främst på att hushållens utdelningsinkomster minskat kraftigt under 2020.

Jämfört med 2019 blev intäkterna från skatt på kapital 27,6 miljarder kronor (9,8 procent) lägre. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas minska med 15,1 miljarder kronor och intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 9,5 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor Skillnad mot Skillnad mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall 2020 utfall 2019 budget 2020 budget 2019 1410 Mervärdesskatt 467,8 461,3 -6,4 0,2 1420 Skatt på alkohol och tobak 28,2 26,9 0,6 -0,2 1430 Energiskatt 51,7 52,2 -1,0 0,5 1440 Koldioxidskatt 20,4 22,2 -2,5 -0,7 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 6,2 5,2 -1,4 1,7 1470 Skatt på vägtrafik 21,6 20,7 -1,9 -1,4 1480 Övriga skatter 7,7 4,4 0,9 -2,2

Skatt på konsumtion och

1400 insatsvaror 603,5 592,7 -11,6 -2,1

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 603,5 miljarder kronor, vilket är 11,6 miljarder kronor (1,9 procent) lägre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2019 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 10,8 miljarder kronor (1,8 procent).

Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas vanligtvis främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Hushållens konsumtion lägre än väntat 2020 Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 467,8 miljarder kronor, vilket är 6,4 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än beräknat i budgeten. Det beror främst på att hushållens konsumtion minskat under pandemin med 3,6 procent, vilket är 7,4 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2020.

Jämfört med 2019 blev dock intäkterna från mervärdesskatt 6,6 miljarder kronor (1,4 procent) högre. Intäkterna från mervärdeskatt på hushållens konsumtion minskade med 1,1 miljard kronor medan intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 4,6 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar ökade med 2,6 miljarder kronor under 2020.

Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 28,2 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor (2,2 procent) högre än beräknat i budgeten och 1,3 miljarder kronor (4,9 procent) högre än 2019.

Intäkterna från skatt på etylalkohol blev 0,9 miljarder kronor (19,8 procent) högre än budget och ökade med 0,7 miljarder kronor (15,7 procent) jämfört med 2019. Det beror på att alkoholförsäljningen via Systembolaget ökade kraftigt under pandemins inledande månader och fortsatte sedan att ligga på en hög nivå under 2020.

Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor Skillnad mot Skillnad mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall 2020 utfall 2019 budget 2020 budget 2019 1421 Skatt på tobak 11,8 11,8 -0,6 -0,5 1422 Skatt på etylalkohol 5,2 4,5 0,9 0,2 1423 Skatt på vin 6,4 6,0 0,2 -0,1 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,1 0,1 0,0 0,0 1425 Skatt på öl 4,5 4,3 0,0 0,1 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,0 0,0 0,0 0,0 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 0,1 0,1 0,1 0,0

1420 Skatt på alkohol och tobak 28,2 26,9 0,6 -0,2

Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 78,3 miljarder kronor och blev därmed 4,9 miljarder kronor (5,9 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2020 minskade intäkterna från skatt på energi och miljö med 1,3 miljarder kronor (1,6 procent).

Minskad förbrukning av oljeprodukter Intäkterna från energi- och koldioxidskatt på oljeprodukter blev 1,0 miljard kronor respektive 2,5 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på att förbrukningen av oljeprodukter inom transporter och industri blev lägre till följd av nedgången i ekonomin och restriktioner på grund av spridningen av covid-19.

Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev dock 0,6 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och 0,6 miljarder kronor högre än 2019. Det förklaras främst av att Trafikverket under 2020 betalat in extra i skatt på elektrisk kraft för åren 2018 till 2020. Orsaken är att Skattemyndigheten under 2020, till följd av förändrad lagstiftning, beslutat att Trafikverket inte längre har avdragsrätt för el som förbrukas inom tågtrafiken (se även utgiftsområde 22 Kommunikationer).

Intäkterna från flygskatt minskade med 72 procent under 2020 Intäkterna från flygskatt blev 1,2 miljard kronor lägre än beräknat i statens budget. På grund av covid-19 och åtföljande reserestriktioner minskade flygresandet med 74 procent, eller drygt 30 miljoner resenärer under 2020. Jämfört med 2019 minskade intäkterna från flygskatt med 1,3 miljarder kronor (72,3 procent).

Intäkterna från skatt på plastbärkassar blev 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på att skattens styrande effekt blev större än väntat.

Intäkterna från handel med elcertifikat uppgick till 1,2 miljarder kronor. De ingick inte i den ursprungliga beräkningen till statens budget men infördes i ändringsbudget under 2020 i enlighet med nya principer för nationalräkenskaperna. Enligt regelverket för nationalräkenskaperna ska handel med elcertifikat bruttoredovisas i staten, eftersom det är staten som fastställer förutsättningarna för systemet. Det innebär att handeln med elcertifikat både redovisas som skatteintäkt och utbetald subvention i staten, trots att staten inte är inblandad i de monetära transaktionerna (se även 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet).

Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor Skillnad mot Skillnad mot Prognos/Utfall Prognos/Utfall statens budget statens budget 2020 2019 2020 2019 1430 Energiskatt 51,7 52,2 -1,0 0,5 1431 Skatt på elektrisk kraft 26,2 25,7 0,6 0,0 1432 Energiskatt bensin 11,2 11,7 0,0 0,1 1433 Energiskatt oljeprodukter 14,2 14,7 -1,5 0,6 1434 Energiskatt övrigt 0,1 0,2 -0,1 -0,1 1440 Koldioxidskatt 20,4 22,2 -2,5 -0,7 1441 Koldioxidskatt bensin 7,1 7,7 -0,1 0,1 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 13,1 14,2 -2,1 -0,4 1443 Koldioxidskatt övrigt 0,2 0,2 -0,3 -0,3 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 6,2 5,2 -1,4 1,7 1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1452 Skatt på råtallolja 0,0 0,0 0,0 0,0

Skillnad mot Skillnad mot Prognos/Utfall Prognos/Utfall statens budget statens budget 2020 2019 2020 2019 1453 Särskild skatt mot försurning 0,1 0,1 0,0 0,0 1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,1 0,1 0,0 0,0 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 0,0 0,0 0,0 1456 Avfallsskatt 0,2 0,3 0,0 0,1 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0 1458 Övriga skatter 0,3 0,0 0,2 -0,1 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 1,6 1,4 0,2 0,8 1461 Kemikalieskatt 1,6 1,5 -0,3 -0,1 1462 Flygskatt 0,5 1,8 -1,2 1,0 1463 Skatt på avfallsförbränning 0,2 -0,1 1464 Skatt på plastbärkassar 0,2 -1,4 1465 Elcertifikat 1,2 1,2

Skatt på energi och miljö 78,3 79,6 -4,9 1,6

Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till 21,6 miljarder kronor och blev därmed 1,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,5 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2019 ökade intäkterna av skatt på vägtrafik med 0,9 miljarder kronor (4,5 procent).

Övriga skatter Övriga skatter består av överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 7,7 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende 2020 väntas uppgå till 3,1 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på att utdelningen för 2020 även består av överskott från verksamhetsåret 2019. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas istället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020.

Jämfört med 2019 är intäkterna från övriga skatter 3,3 miljarder kronor högre. Inlevererat överskott från Svenska Spel för 2020 är 3,1 miljarder kronor högre än 2019. För 2019 har inget överskott redovisats eftersom Svenska Spel AB drog tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019.

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 6,2 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten och beror på att importen minskat p.g.a. den allmänna nedgången i ekonomin. Jämfört med 2019 minskade intäkterna från skatt på import med 0,7 miljarder kronor (9,5 procent).

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor Skillnad mot Skillnad mot Prognos/Utfall Prognos/Utfall statens budget statens budget 2020 2019 2020 2019 1610 Restförda skatter -10,0 -5,0 -5,3 0,8 1620 Övriga skatter, hushåll 4,3 3,4 0,1 -2,5 1630 Övriga skatter, företag -0,5 -3,0 -0,6 -2,3 1640 Intäkter som förs till fonder 5,8 11,6 -3,2 -1,4 1650 Avgifter till public service 9,2 9,0 -0,2 -0,1

1600 Restförda och övriga skatter 8,7 16,0 -9,2 -5,5

Restförda och övriga skatter uppgick till 8,7 miljarder kronor för 2020, vilket är 9,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Restförda skatter, företag bedöms bli 6,5 miljarder kronor lägre och intäkter som förs till fonder 3,2 miljarder kronor lägre. Att intäkterna till fonder blev lägre beror på att avgifterna till Kärnavfallsfonden inte längre ska redovisas som en intäkt i statens budget i enlighet med nya principer för nationalräkenskaperna.

Jämfört med 2019 bedöms intäkterna minska med 7,3 miljarder kronor. Det beror främst på att Restförda skatter, företag och Intäkter som förs till fonder minskat med 5,8 miljarder kronor respektive 5,8 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor Skillnad mot Skillnad mot Prognos/Utfall Prognos/Utfall statens budget statens budget 2020 2019 2020 2019

Avgående poster, skatter till

1700 EU -6,2 -6,9 1,1 0,3

Avgående poster, skatter till

1800 andra sektorer -1 053,0 -1 033,1 12,3 4,6

1811 Kommunala inkomstskatter -784,5 -766,6 6,4 4,5 1812 Avgifter till AP-fonder -268,5 -266,5 5,8 0,1

1900 Periodiseringar -26,3 -13,8 -40,1 -22,2

1910 Uppbördförskjutningar 21,6 8,2 2,8 -3,9 1920 Betalningsförskjutningar -18,2 -24,2 -13,2 -20,1 1930 Anstånd -29,7 2,2 -29,7 1,8

Avgående poster och

periodiseringar -1 085,6 -1 053,8 -26,7 -17,3

Avgående poster, skatter till andra sektorer Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 053,0 miljarder kronor. Det är 12,3 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget men 19,9 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionssystemet och ålderspensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 2,1 procentenheter lägre än beräknat i statens budget. Skillnaden mot 2019 beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 1,1 procentenheter under 2020.

Periodiseringar Periodiseringarna för 2020 beräknas uppgå till -26,3 miljarder kronor. I statens budget för 2020 beräknades periodiseringarna uppgå till 13,7 miljarder kronor. Skillnaden är alltså -40,1 miljarder kronor. Det beror främst på att anstånden blev 29,7 miljarder kronor högre än väntat, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget om att företag tillfälligt kan få anstånd med att betala in skatt under ett år. Den uppskjutna skatteinbetalningen redovisas alltså som en intäkt under 2020 men ska betalas in till staten vid ett senare tillfälle.

Jämfört med 2019 har periodiseringarna ökat med 12,5 miljarder kronor.

Oförändrad behållning på skattekonto 2020 De senaste åren har hushållen men framför allt företagen gjort inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar. Detta förklaras av att intäktsräntan på skattekontot var högre än den ränta de stora bankerna kunde erbjuda. Under 2019 vände trenden då hushållen minskade sina behållningar på skattekontot medan bolagens behållningar var oförändrade. För 2020 bedöms dock behållningen vara oförändrad, vilket innebär att statens inkomster är opåverkade. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto.

Tabell 2.18 Saldot på skattekontot

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Behållning på skattekontot 17 000 45 000 51 000 61 000 56 000 56 000 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot 17 000 28 000 6 000 10 000 -5 000 0 Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket.

Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller

framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker.

2.4.3 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2020 uppgick till -38 938 miljoner kronor och blev därmed 2 752 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 14 876 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor 1 SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 2000 Inkomster av statens verksamhet 41 163 46 128 4 965 35 325 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 840 -4 160 38 4000 Återbetalning av lån 657 650 -6 797 5000 Kalkylmässiga inkomster 16 009 16 224 215 14 214 6000 Bidrag m.m. från EU 13 716 14 206 490 12 557 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -118 235 -116 986 1 249 -116 745

Övriga inkomster -41 690 -38 938 2 752 -53 815

1 SB=Statens budget.

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 2100 Rörelseöverskott 4 580 6 358 1 778 4 085 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 285 231 -54 643 2300 Ränteinkomster 2 177 2 307 131 1 980 2400 Inkomster av statens aktier 21 000 17 925 -3 075 15 081 2500 Offentligrättsliga avgifter 10 708 11 202 494 10 352 2600 Försäljningsinkomster 72 74 2 73 2700 Böter m.m. 1 174 6 494 5 320 1 278 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 167 1 537 369 1 833

2000 Inkomster av statens verksamhet 41 163 46 128 4 965 35 325

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 46 128 miljoner kronor, vilket är 4 965 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 10 803 miljoner kronor (30,6 procent) högre.

Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget och föregående år Rörelseöverskotten uppgick till 6 358 miljoner kronor, vilket är 1 778 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 272 miljoner kronor (55,6 procent) högre.

Tabell 2.21 Rörelseöverskott

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 422 382 -40 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 3 -3 5 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 53 78 25 128 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 0 18 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 102 598 496 135 2131 Riksbankens inlevererade överskott 4 000 5 300 1 300 3 800

2100 Rörelseöverskott 4 580 6 358 1 778 4 085

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 5 300 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2015 till 2019, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 6 676 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 25 651 miljoner kronor för 2019. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 382 miljoner kronor. Det är 65 procent av årets resultat för koncernen 2019. Ingen inleverans gjordes föregående år då koncernens resultat för 2018 var negativt, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 572 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor (323,8 procent) högre än 2019. EKN:s inleverans avser dels överskott från ej förväntningsriktiga garantiavgifter som normalt redovisas varje år, dels ett överskott av administrativa avgifter som är ett engångsbelopp. Att utfallet blev högre under 2020 beror på att EKN levererat in ett ackumulerat administrativt överskott på 412 miljoner kronor. En ny premiemodell infördes 2019 så att varaktiga administrativa över- eller underskott inte skulle uppstå. Detta engångsbelopp påverkar jämförelsen mellan åren.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev lägre än 2019 Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 231 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 412 miljoner kronor (64,1 procent) lägre. Föregående år levererades ett överskott in till staten som genererades av tre tomträttsförsäljningar. Motsvarande försäljningar fanns inte under 2020.

Kostnadsränta på skattekontot högre än 2019 Ränteinkomster uppgick till 2 307 miljoner kronor. Det är 131 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 327 miljoner kronor (16,5 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.22 Ränteinkomster

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 2320 Räntor på näringslån 0 0 0 0 2340 Räntor på studielån 34 31 -3 33 2390 Övriga ränteinkomster 2 143 2 277 134 1 947

2300 Ränteinkomster 2 177 2 307 131 1 980

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 2 230 miljoner kronor, vilket är 319 miljoner kronor (16,7 procent) högre än 2019. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 325 miljoner kronor högre.

Inkomster av statens aktier blev nästan 3 miljarder högre än 2019 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 17 925 miljoner kronor, vilket är 2 844 miljoner kronor (18,9 procent) högre än föregående år. Det är framför allt utdelningar från Luossavaara – Kirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall som blev högre än föregående år. Utdelningar från SBAB Bank AB och SJ AB uteblev, vilket också påverkar jämförelsen mellan åren.

Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2020 och 2019

Miljoner kronor Skillnad Utfall 2020 Utfall 2019 mot 2019 Akademiska hus AB 1 905 1 663 242 Apoteket AB 0 230 -230 AB Svensk Bilprovning 19 29 -10 Eurofima 2 2 0 Infranord AB 0 41 -41 Jernhusen AB 219 700 -481 Luossavaara – Kirunavaara AB (LKAB) 6 104 3 164 2 940 Nordiska investeringsbanken NIB 164 148 16 SBAB Bank AB 0 690 -690 SJ AB 0 194 -194 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 0 17 -17 Specialfastigheter Sverige AB 570 555 15 Sveaskog Holding AB 1 100 1 100 0 AB Svensk Exportkredit 0 194 -194 Svevia AB 88 335 -247 Sweden House 0 2 -2 Telia Company AB 3 956 3 810 146 Teracom Group AB 51 206 -155 Vasallen AB 125 0 125 Vattenfall AB 3 623 2 000 1 623

Totalt 17 925 15 081 2 844

Utdelningen från LKAB blev 6 104 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av årets vinst. Telia Company AB delade ut 3 956 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor mer än föregående år. Utdelningen från Vattenfall AB blev 3 623 miljoner kronor, vilket motsvarar 28 procent av årets resultat. Akademiska hus AB delade ut 1 905 miljoner kronor, vilket är 242 miljoner kronor mer än 2019.

Offentligrättsliga avgifter blev högre än 2019 Offentligrättsliga avgifter uppgick till 11 202 miljoner kronor, vilket är 494 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 850 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre inkomster från finansieringsavgift från arbetslöshetskassor som uppgick till 4 161 miljoner kronor, vilket är 602 miljoner kronor (16,9 procent) högre än 2019. Det beror dels på att medeldagpenningen per dag uppgick till 810 kr för 2020, vilket är 82 kr högre än medeldagpenningen per dag för 2019, dels på att antalet personer som anslutit sig till arbetslöshetskassor har ökat kraftigt med 7,4 procent under 2020 jämfört med 2019. Vid utgången av 2020 uppgick antalet medlemmar vid arbetslöshetskassor till 3 925 099 personer, vilket är 269 105 fler medlemmar än utgången av 2019.

Flera av de som ansökte om medlemskap under 2020 kunde dra nytta av lättnaden i medlemsvillkoret som gällde under året med anledning av spridningen av covid-19.

Avgifter vid Kronofogdemyndigheten uppgick till 1 532 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor (7,5 procent) högre än 2019.

Över 5 miljarder högre inkomster från böter Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 6 494 miljoner kronor, vilket är 5 320 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 5 216 miljoner kronor (408,1 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på att inkomster av bötesmedel blev 5 234 miljoner kronor högre än föregående år eftersom två storbanker har betalat sanktionsavgifter. Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB AB) har betalat 1 000 miljoner kronor och Swedbank AB 4 000 miljoner kronor i sanktionsavgifter för allvarliga brister i bankernas styrning och kontroll när det gällde åtgärder mot penningtvätt i deras respektive verksamhet i Baltikum. Swedbank har förutom brister i sin baltiska verksamhet även i sin svenska verksamhet överträtt vissa bestämmelser i penningtvättsregelverket samt informationsgivningen till Finansinspektionen genom att inte lämnat uppgifter fullt ut och i ett fall lämnat oriktig uppgift. Sanktionsavgifterna som SEB AB och Swedbank AB ålades att betala är de högsta som Finansinspektionen hittills har beslutat om. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

Återbetalning av statsbidrag Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 537 miljoner kronor, vilket är 369 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 297 miljoner kronor (16,2 procent) lägre. Det förklaras bl.a. av att Socialstyrelsen levererade in 159 miljoner kronor mindre i återbetalade statsbidrag jämfört med föregående år.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 840 -4 160 38

Vidareförsäljning av Fysikhuset bidrog till högre inkomster av försåld egendom Inkomster av försåld egendom uppgick till 840 miljoner kronor, vilket är 4 160 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 802 miljoner kronor högre. Staten utnyttjade under året sin köpoption för Fysikhuset Stockholm KB som äger fastigheten Stockholm Kattrumpstullen 1. Köpoptionen innebar att Fysikhuset Stockholm KB förvärvades och såldes den 1 december 2020 vidare till Akademiska hus AB. Köpeskillingen uppgick till 1 871 miljoner kronor och överskottet från försäljningen uppgick till 795 miljoner kronor.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.25 Återbetalning av lån

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 4100 Återbetalning av näringslån 0 0 0 0 4300 Återbetalning av studielån 440 418 -22 457 4500 Återbetalning av övriga lån 216 232 15 339

4000 Återbetalning av lån 657 650 -6 797

Återbetalning av lån blev lägre än föregående år Återbetalning av lån uppgick till 650 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 146 miljoner kronor (18,4 procent) lägre.

Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 22 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 39 miljoner kronor lägre än 2019. Förändringen mellan åren beror främst på att antalet låntagare minskade med 28 247. Återbetalning av övriga lån blev 15 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 107 miljoner kronor (31,7 procent) lägre. Återbetalning av övriga lån avser framför allt hemutrustningslån som uppgick till 173 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror främst på det minskade antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd, vilket också innebär att färre personer ansökt om hemutrustningslån. Antalet lån under året uppgick till 56 900, vilket är en minskning med 7 400 lån jämfört med 2019. Det beror på att antalet lån som har slutbetalats eller efterskänkts är fler än antalet nya lån som beviljats under året.

Hemutrustningslånet ska börja återbetalas två år efter utbetalningen. Jämfört med föregående år blev återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 79 miljoner kronor lägre och uppgick till 40 miljoner kronor. Inkomsterna avser ersättning för kostnader för svenska bevakningsstyrkor som ställts till FN:s förfogande. Skillnaden beror till största delen på färre flygtransporter under 2020 jämfört med 2019.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 0 13 5200 Statliga pensionsavgifter 16 009 16 224 215 14 202

5000 Kalkylmässiga inkomster 16 009 16 224 215 14 214

Inkomsterna uppgick till 16 224 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (1,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 009 miljoner kronor (14,1 procent) högre.

De statliga pensionsavgifterna ökade Statliga pensionsavgifter uppgick till 16 224 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 13 160 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 091 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 2 022 miljoner kronor (14,2 procent). Det beror främst på en sänkning av räntan i beräkningsgrunderna från 0,0 till -0,4 procent för premier och att prisbasbeloppet höjdes från 46 500 kronor till 47 300 kronor.

Tabell 2.27 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 Statlig tjänstepensionering 13 160 11 532 Särskild löneskatt på pensionskostnader 3 091 2 703 Statlig grupplivförsäkring 53 52 Premieskatt, gruppliv 42 41 Statlig personskadeförsäkring 85 81 Avdrag för administrationskostnader -193 -193 Administration, personskadeförsäkring -15 -13

Statliga pensionsavgifter 16 009 16 224 215 14 202

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.28 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 422 10 756 335 9 790 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 209 64 -145 143 Bidrag från Europeiska regionala 6300 utvecklingsfonden 1 499 1 449 -50 792 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 239 1 009 -230 1 123 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 100 318 218 114 6900 Övriga bidrag från EU 248 610 362 594

6000 Bidrag m.m. från EU 13 716 14 206 490 12 557

Inkomsterna uppgick till 14 206 miljoner kronor, vilket är 490 miljoner kronor (3,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2019 blev inkomsterna 1 649 miljoner kronor (13,1 procent) högre.

Tabell 2.29 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 403 7 289 -114 7 435 6111 Gårdsstöd 7 255 7 288 33 7 177 6113 Övriga interventioner 144 116 -28 122 6114 Exportbidrag 0 0 6115 Djurbidrag 0 0 6116 Offentlig lagring 0 0 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 -116 -120 136 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 018 3 467 449 2 356 6123 Europeiska utvecklings- och garantifonden garantisektionen 2000 – 2006 0 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 -2 -1 1 -4 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 3 020 3 468 448 2 359

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 422 10 756 335 9 790

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev högre än budget Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 756 miljoner kronor, vilket är 335 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 966 miljoner kronor (9,9 procent) högre. Att utfallet blev högre beror på att programperioden för den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 har förlängts med två år och EU har betalat ut bidrag i förskott som ännu inte har reglerats. Förskotten från EU kommer att regleras tidigast under 2026 i samband med att programperioden avslutas. Detta förklarar även skillnaden jämfört med föregående år.

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 120 miljoner kronor lägre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Att utfallet blev lägre beror på valutakursförluster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursförlusterna uppgick till 120 miljoner kronor och beror främst på att kronans värde i förhållande till euron har

varit starkare under året än vad regeringen beräknade i budgeten. Jämfört med 2019 blev utfallet 251 miljoner kronor lägre, då utfallet främst bestod av valutakursvinster. Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat. Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 50 miljoner kronor respektive 230 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte kommit igång som förväntat på grund av spridningen av covid-19.

Bidragen från EU blev högre än 2019 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 1 449 miljoner kronor, vilket är 657 miljoner kronor (83,0 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att programperioden är i sitt slutskede och fler projekt har rekvirerat medel jämfört med föregående år. Bidrag till transeuropeiska nätverk uppgick till 318 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (178,4 procent) högre än 2019. Att utfallet blev högre beror på EU:s medfinansiering för bl.a. utbyggnad till fyra spår på järnvägssträckan Flackarp – Arlöv, tunnelbyggnad på en järnvägssträcka av Västlänken och Hamnbanan Göteborg.

Bland Övriga bidrag från EU uppgick bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) till 561 miljoner kronor. Det är 36 miljoner kronor högre än 2019, vilket bl.a. beror på ersättning från EU för Sveriges åtagande om att vidarebosätta kvotflyktingar under 2020 men även retroaktivt för perioden 2016 – 2019.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lag [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat.

Tabell 2.30 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall 2020 2020 2020 2019

7100 Tillkommande skatter 11 757 10 901 -855 11 342

7110 EU-skatter 7 311 6 239 -1 071 6 837 7112 Tullmedel 7 311 6 238 -1 072 6 838 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 1 1 -1 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 446 4 662 216 4 506 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 446 4 662 216 4 506

7200 Avräkningar -129 992 -127 888 2 104 -128 087

7210 Intäkter som förs till fonder -9 043 -5 829 3 214 -11 584 7220 Kompensation för mervärdesskatt -111 584 -111 601 -17 -107 627 Avräknad mervärdesskatt, statliga 7221 myndigheter -35 766 -36 692 -925 -34 077 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -75 818 -74 909 909 -73 550 7230 Övriga avräkningar -9 365 -10 458 -1 094 -8 876 7231 Avgifter till public service -9 365 -9 236 128 -8 876 7232 Elcertifikat -1 222 -1 222

Avräkningar m.m. i anslutning till

7000 skattesystemet -118 235 -116 986 1 249 -116 745

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -118 235 miljoner kronor. Utfallet blev -116 986 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså 1 249 miljoner kronor. Avräkningen av intäkter som förs till fonder blev 3,2 miljarder kronor lägre och beror på att avgifter till Kärnavfallsfonden inte längre ska redovisas som en intäkt i statens budget (se även 1600 Restförda och övriga skatter.) Avräkningen av intäkter från elcertifikat uppgick till 1,2 miljarder kronor. De ingick inte i den ursprungliga budgeten, vilket förklarar avvikelsen mot budget (se även 1430 – 1460 Skatt på energi och miljö).

Jämfört med 2019 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 241 miljoner kronor. Avräkningen av intäkter som förs till fonder minskade med 5 755 miljoner kronor, främst på grund av att avgifterna till Kärnavfallsfonden inte längre redovisas som en intäkt i statens budget. Kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdeskatt ökade med 3 973 miljoner kronor, vilket beror på att konsumtionen i offentlig sektor ökade under 2020.

2.4.4 Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras vid en transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan

statens budget och nationalräkenskaperna 2018 – 2020

Miljoner kronor

2020 2019 2018

Statens skatteintäkter enligt Statens budget 1 063 792 1 123 153 1 101 070

Allmän översyn av nationalräkenskaperna -992 8 299

Kärnavfallsfonden -3 591 -3 685 Public service avgiften 0 8 171 Elcertifikat 2 599 3 813

Olika periodisering av energiskatt på

elektrisk kraft historiska år -2 746

Utdelat överskott från Svenska spel -1 481 1 577

Mervärdesskatt, MOSS -2 -310

Insättningsgaranti och resolutionsavgift -279

Olika definitioner av sektorerna 264 922 260 713 241 218

2020 2019 2018

Övrigt (t.ex. avrundning) -12 119 288

Statens skatteintäkter enligt

nationalräkenskaperna 1 327 221 1 384 568 1 347 539

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på ändrade redovisningsprinciper. År 2019 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en allmän översyn av redovisningen i nationalräkenskaperna. Efter översynen förändrades definitionen av vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justerats i efterhand för att de ska stämma överens med förändringarna. Därmed har det uppstått skillnader mellan skatteintäkterna i statens budget och i nationalräkenskaperna för år 2019 och tidigare år.

För 2020 finns en skillnad på 1 481 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år.

Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare.

Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitiva i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2018 och 2019 påverkar därför resultatet för staten 2020.

Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.

Tabell 2.32 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan

statens budget och statens resultat- och balansräkning 2018 – 2020

Miljoner kronor

2020 2019 2018

Statens skatteintäkter i Statens budget 1 063 792 1 123 153 1 101 070

Skatter hänförliga till tidigare år 4 833 -371 7 987 Avgränsningsskillnader 343 346 338 119 324 373 Elimineringar -79 660 -73 581 -71 121

Omklassificering

Kärnavfallsfonden 0 -3 591 Elcertifikat 0 2 599 Justering för reviderad skatteprognos 0 -3 275 1 171

Statens skatteintäkter enligt

resultaträkningen 1 332 310 1 383 052 1 363 480

2.5 Utgifter i statens budget 2020

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.33 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna påverkades av spridningen av covid-19 Utgifterna i statens budget 2020 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid 16 tillfällen under 2020. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget 2020 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020. Flera myndigheter har fått prioritera om och ändra sin verksamhet under året eftersom spridningen av covid-19 har krävt olika åtgärder som inte har varit planerade. De flesta åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19 har finansierats med särskilda anslag, men det har även påverkat utfallet för vissa myndigheters anslag för förvaltning. Det beror på att ordinarie eller planerad verksamhet har prioriterats ned till förmån för hanteringen av smittspridningen.

Utgifterna 150 miljarder högre än i den ursprungliga budgeten Utgifterna i statens budget uppgick till 1 219 115 miljoner kronor. Det är 149 921 miljoner kronor (14,0 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 154 516 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 9 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 6 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.33 Utgifter i statens budget 2020

Miljoner kronor Utfall - Statens Ändrings- statens Utfall - totalt Utgiftsområde budget budget Totalt anvisat Utfall budget anvisat 1 Rikets styrelse 15 131 965 16 096 15 749 618 -347 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 390 37 17 427 17 003 -387 -424 3 Skatt, tull och exekution 12 057 255 12 312 12 055 -2 -257 4 Rättsväsendet 51 731 1 524 53 255 53 027 1 296 -228 5 Internationell samverkan 2 028 115 2 143 2 070 42 -73 6 Försvar och samhällets krisberedskap 64 800 130 64 930 63 092 -1 707 -1 837 7 Internationellt bistånd 45 989 750 46 739 46 525 536 -214 8 Migration 11 446 180 11 626 9 579 -1 867 -2 047 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 84 167 32 653 116 820 101 774 17 607 -15 045 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 10 funktionsnedsättning 95 706 32 966 128 672 117 899 22 193 -10 773 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 542 77 36 619 36 652 110 33

Utfall - Statens Ändrings- statens Utfall - totalt Utgiftsområde budget budget Totalt anvisat Utfall budget anvisat 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 430 2 831 104 261 99 939 -1 491 -4 322 Jämställdhet och nyanlända invandrares 13 etablering 10 066 55 10 121 8 516 -1 550 -1 605 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 164 21 601 98 765 87 154 9 990 -11 611 15 Studiestöd 25 508 1 605 27 113 25 060 -449 -2 053 16 Utbildning och universitetsforskning 83 316 1 458 84 774 82 958 -358 -1 816 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 061 4 464 20 526 20 417 4 355 -109 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 18 byggande samt konsumentpolitik 3 727 8 3 735 3 779 53 45 19 Regional tillväxt 3 673 3 673 3 184 -489 -489 20 Allmän miljö- och naturvård 12 571 419 12 990 10 950 -1 621 -2 040 21 Energi 3 469 38 3 507 3 334 -135 -173 22 Kommunikationer 61 296 7 054 68 350 65 167 3 871 -3 183 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 790 1 430 21 220 20 020 230 -1 200 24 Näringsliv 7 264 161 592 168 856 60 407 53 143 -108 449 25 Allmänna bidrag till kommuner 128 418 29 548 157 965 157 964 29 547 -1 26 Statsskuldsräntor m.m. 29 655 29 655 19 592 -10 064 -10 064 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 990 2 684 44 673 47 193 5 203 2 519 Förändring av anslagsbehållningar -7 267 -7 267 7 267 7 267

Summa 1 055 119 304 437 1 359 556 1 191 059 135 940 -168 497

Riksgäldskontorets nettoutlåning 13 798 13 798 21 283 7 485 7 485 Kassamässig korrigering 278 278 6 773 6 495 6 495

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 069 195 304 437 1 373 632 1 219 115 149 921 -154 516

Statsbidrag till kommuner och regioner till följd av spridningen av covid-19 Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 101 774 miljoner kronor, vilket är 17 607 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 653 miljoner kronor, främst till följd av spridningen av covid-19. Jämfört med totalt anvisade medel blev utfallet 15 045 miljoner kronor lägre. Det är framför allt riktade statsbidrag till kommuner och regioner som ökade. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anvisades ytterligare 31 176 miljoner kronor i ändringsbudget, framför allt för ersättningar till kommunsektorn för bl.a. ökade utgifter för hanteringen av spridningen av covid-19 samt ersättningar för provtagning och smittspårning av sjukdomen. Utfallet blev 12 398 miljoner kronor lägre än totalt anvisat i statens budget.

Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 16 miljarder högre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 117 899 miljoner kronor, vilket är 22 193 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 966 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisades ytterligare 12 576 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter med anledning av tillfälliga regler för sjukpenning till försäkrade som fått karensavdrag, kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden samt utvidgad rätt till sjukpenning i förebyggande syfte. Utfallet blev 42 371 miljoner kronor, vilket är 5 445 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 7 131 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 17 675 miljoner kronor, vilket är 16 486 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 19 850 miljoner kronor med anledning av att flera tillfälliga bestämmelser infördes.

Bland annat infördes bestämmelser om att staten i utökad omfattning ska ersätta arbetsgivarnas kostnader för sjuklön och att något läkarintyg inte krävs för sjuklöneperioden.

Högre arbetslöshet medförde högre utgifter Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 87 154 miljoner kronor, vilket är 9 990 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 21 601 miljoner kronor. Utgifterna för arbetslöshetsersättning uppgick till 24 369 miljoner kronor, vilket är 10 352 miljoner kronor högre än i statens budget. Arbetslösheten beräknades i budgeten uppgå till 6,4 procent, men den blev 8,3 procent, vilket ledde till högre utgifter eftersom fler arbetslösa fick ersättning.

Stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd 100 miljarder lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 60 407 miljoner kronor, vilket är 53 143 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 161 592 miljoner kronor. Utfallet blev därmed 108 449 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Kapitalinsatser i statligt ägda företag uppgick till 10 722 miljoner kronor, vilket är 10 646 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på att staten har vidtagit olika åtgärder för att motverka de negativa effekterna till följd av spridningen av covid-19. Bland annat har SAS AB och Swedavia AB fått stöd med anledning av att flygmarknaden påverkades kraftigt av pandemin.

Ett nytt stöd vid korttidsarbete infördes i ändringsbudget med anledning av spridningen av covid-19 och anvisades 94 910 miljoner kronor. Utfallet för stödet uppgick till 35 140 miljoner kronor, vilket är 59 770 miljoner kronor lägre än totalt anvisat i statens budget.

Ett annat nytt stöd som riksdagen beslutade om i ändringsbudget är omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av covid-19. Totalt anvisades 46 000 miljoner kronor för omställningsstödet. Företagen ansökte dock inte om omställningsstöd i den omfattning som beräknades. Utfallet blev 5 677 miljoner kronor, vilket är 40 343 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Kommunsektorn fick ytterligare 22 miljarder med anledning av covid-19 De allmänna bidragen till kommuner och regioner uppgick till 157 964 miljoner kronor, vilket är 29 547 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 22 000 miljoner kronor med anledning av spridningen av covid-19. Resterande ökning är inte kopplad till covid-19.

Räntor på statsskulden blev 10 miljarder lägre än budgeterat Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. blev 19 592 miljoner kronor, vilket är 10 064 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror framför allt på lägre kursförluster och högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat, vilket innebär att räntorna på statsskulden blev lägre.

Tabell 2.34 Utfallet för statens budget för 2020 – 2019

Miljoner kronor Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2020 2019 2019 1 Rikets styrelse 15 749 14 968 781 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 003 16 596 407 3 Skatt, tull och exekution 12 055 11 520 534

4 Rättsväsendet 53 027 49 383 3 644 5 Internationell samverkan 2 070 2 337 -267 6 Försvar och samhällets krisberedskap 63 092 60 572 2 521 7 Internationellt bistånd 46 525 44 240 2 284 8 Migration 9 579 11 847 -2 268 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101 774 79 592 22 182 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 117 899 97 872 20 027 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 652 34 486 2 166 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 939 97 315 2 624 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8 516 13 380 -4 864 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 87 154 76 971 10 183 15 Studiestöd 25 060 22 815 2 245 16 Utbildning och universitetsforskning 82 958 78 527 4 431 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 20 417 15 828 4 588 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 779 3 052 727 19 Regional tillväxt 3 184 3 316 -133 20 Allmän miljö- och naturvård 10 950 9 446 1 504 21 Energi 3 334 2 214 1 120 22 Kommunikationer 65 167 58 604 6 563 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 020 20 784 -764 24 Näringsliv 60 407 7 304 53 103 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 964 120 052 37 913 26 Statsskuldsräntor m.m. 19 592 22 174 -2 582 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 193 37 683 9 510

Summa 1 191 059 1 012 879 178 180

Riksgäldskontorets nettoutlåning 21 283 -66 892 88 175 Kassamässig korrigering 6 773 -2 389 9 162

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 219 115 943 598 275 517

Spridningen av covid-19 och minskad valutareserv 2019 medförde högre utgifter 2020 Utgifterna i statens budget ökade med 275 517 miljoner kronor (29,2 procent) mellan 2019 och 2020. Att utgifterna ökade beror i huvudsak på spridningen av covid-19, men också på att Riksbanken minskade valutareserven 2019, vilket påverkar skillnaden mellan åren med 69 000 miljoner kronor.

Utgifter för provtagning, smittspårning och utbrottshantering Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 22 182 miljoner kronor (27,7 procent). Under 2020 lämnade staten bidrag till kommuner och regioner för hantering av spridningen av covid-19, inklusive bidrag för provtagning, smittspårning och utbrottshantering. Dessa utgifter uppgick till 18 026 miljoner kronor inom utgiftsområdet.

Ersättning för höga sjuklönekostnader och karensavdrag Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade utgifterna med 20 027 miljoner kronor (20,5 procent) med anledning av spridningen av covid-19. Ersättning för höga sjuklönekostnader ökade med 16 585 miljoner kronor och utgifter för tillfälliga stöd gällande ersättning för karensavdrag medförde att utgifterna ökade med 3 321 miljoner kronor.

Högre arbetslöshet medför högre kostnader Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 10 183 miljoner kronor (13,2 procent) högre än 2019. Det beror framför allt på att utgifterna för arbetslöshetsersättning ökade med 10 196 miljoner kronor, då arbetslösheten ökade till 8,3 procent till följd av spridningen av covid-19.

35 miljarder kronor i stöd till korttidsarbete Inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökade utgifterna med 53 103 miljoner kronor (727,1 procent) till följd av spridningen av covid-19. Stöd till korttidsarbete medförde ökade utgifter med 35 140 miljoner kronor och omställningsstödet ökade utgifterna med 5 677 miljoner kronor. Dessutom ökade kapitalinsatserna i statligt ägda bolag med 10 572 miljoner kronor.

Förstärkning till kommuner och regioner Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 37 913 miljoner kronor (31,6 procent). För att finansiera olika åtgärder för att hantera effekterna av spridningen av covid-19 har kommuner och regioner fått 22 000 miljoner kronor som en förstärkning. Som kompensation för det inkomstbortfall som förhöjt grundavdrag för pensionärer medför fick kommuner och regioner tillsammans 4 060 miljoner kronor. Resterande ökning beror till allra största delen på allmän förstärkning till kommunsektorn.

Återbetalning av lån till Riksbanken minskade utgifterna 2019 Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 88 175 miljoner kronor högre än 2019. I mars rådde det en osäkerhet på upplåningsmarknaderna i hela världen med anledning av spridningen av covid-19. Därför lånade AB Svensk Exportkredit 10 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för CIRR-systemets räkning. Det ökade Riksgäldskontorets nettoutlåning. År 2019 minskade Riksbanken valutareserven, vilket innebar att lånen i Riksgäldskontoret minskade med 69 000 miljoner kronor och därför minskade nettoutlåningen med samma belopp.

Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 149,9 miljarder kronor högre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.35 och kommenteras därefter.

Tabell 2.35 Förklarande faktorer till skillnaden mellan budget för 2020 och utfall

Miljarder kronor 3 4 5 6 Totalt Volym Makro Beslut Övrigt 1 Utgiftsområden, exklusive räntor 146,0 -12,0 -2,7 176,9 -16,2 Statsskuldsräntor m.m. -10,1 0,0 -9,9 0,0 -0,2 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14,0 0,0 2,0 0,0 12,0

Budgetens utgifter m.m. 149,9 -12,0 -10,6 176,9 -4,3

1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Här redovisas budgeteffekterna inkl. revideringar i enlighet med 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100, avsnitt 6.1). 6 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem Utgifterna blev 12,0 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Färre uttagna nettodagar med föräldrapenning, delvis till följd av att covid-19 kan ha medfört att ersättning erhållits på annat sätt, har medfört att utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev lägre. Vidare blev utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg lägre, främst till följd av att färre personer sökte tandvård och att utgifterna för tandvårdsförmåner därmed blev lägre än beräknat.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 10,6 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 2,7 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras i huvudsak av lägre utgifter för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv än beräknat i statens budget, vilket följer av lägre arbetslöshet och att en lägre andel av de arbetslösa än beräknat fick ersättning.

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 9,9 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att de långa marknadsräntorna blev lägre än beräknat.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 2,0 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på den makroekonomiska utvecklingen. Differensen förklaras av en svagare krona. Det beror på att Riksbankens lån i Riksgälden ökat mer än beräknat när ett enskilt lån förfallit och refinansierats till en högre växelkurs.

Tabell 2.36 Makroekonomiska förutsättningar

Utfall Utfall-SB Utfall SB 2020 2020 2020 2019 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 1,4 -2,8 -4,2 1,3 KPI (årsgenomsnitt) 1,7 0,5 -1,2 1,8 Antal sysselsatta, 15 – 74 år 0,4 -1,3 -1,7 0,7 Nivåer: Arbetslöshet, 15 – 74 år, procent av arbetskraften 6,4 8,3 1,9 6,8 SEK/Euro, årsgenomsnitt 10,6 10,5 -0,1 10,6 SEK/USD, årsgenomsnitt 9,0 9,2 0,2 9,5 6-mån ränta, årsgenomsnitt -0,3 -0,2 0,1 -0,4 5-årig statsobligation, årsgenomsnitt 0,0 -0,3 -0,3 -0,4 Anm.: Fp=fasta priser, SB=Statens budget.

Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna blev 176,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena,

exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget).

Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i 2021 år ekonomiska vårproposition. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020 och 2021 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare samt ökade resurser till bidrag till folkhälsa och sjukvård för merkostnader på grund av spridningen av covid-19 och medel för utökad testverksamhet. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet väntas bli betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare 2021 år ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100, avsnitt 6.1).

Skillnader till följd av övriga orsaker Av övriga orsaker blev utgifterna 4,3 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 16,2 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande fyra utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 16 Utbildning och universitetsforskning och 20 Allmän miljö- och naturvård. I avsnitt 2.6 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 12,0 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget, i huvudsak beroende på att AB Svensk Exportkredit i mars lånade upp 10 miljarder kronor hos Riksgäldskontoret.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2020 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 23 718 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2019.

Det är 4 949 miljoner kronor mindre än 2019. De 37 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 89 procent av totalbeloppet under 2020. I tabell 2.37 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 3 230 miljoner kronor, avsåg avgiften till Europeiska unionen. Den näst största indragningen gjordes av räntor på statsskulden och uppgick till 2 838 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg anslagssparande.

Tabell 2.37 Indragningar 2020

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 280 3 1:1 Skatteverket 134 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 183 6 1:11 Försvarets materielverk 146 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 509 8 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 128 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 186 9 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshinderområdet 174 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 120 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 812 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 278 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 203 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 456 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 280 12 1:2 Föräldraförsäkring 339 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 517 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 214 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 133 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 410 14 1:12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 332 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 141 15 1:2 Studiemedel 1 816 15 1:7 Studiestartsstöd 115 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 730 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 162 16 1:14 Bidrag till lärarlöner 454 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 185 18 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för 1:8 studerande 273 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 113 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 373 20 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 119 20 1:19 Industriklivet 459 21 1:7 Energiteknik 1 580 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 512 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 654 26 1:1 Räntor på statsskulden 2 838 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 3 230 Övriga indragningar 3 132

Summa 23 718

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en

verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2020.

Medgivna överskridanden I statens budget anvisades 5 miljoner kronor för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Regeringen medgav i beslut den 26 november 2020 att anslaget fick överskridas med 75 miljoner kronor (UD2020/17621/delvis, UD2020/17657). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

I statens budget anvisades 24 850 miljoner kronor för anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den 3 september 2020 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (N2020/02142). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

Tabell 2.38 Medgivna överskridanden 2020

Utnyttjat medgivet UO Anslag Anslagsnamn Medgivet överskridande överskridande Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för 5 1:4 rättsväsendet 75 0 Omstrukturering och genomlysning av 24 1:16 statligt ägda företag 5 0

Summa 80 0

Icke medgivna överskridanden Under 2020 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.39 visar detta anslagsöverskridande.

Tabell 2.39 Icke medgivna överskridanden 2020

Miljoner kronor Årets Icke Ingående tilldelning Totalt Utgående medgivet överförings- enligt tilldelade överförings- över- UO Anslag Anslagsnamn belopp reg.brev Indragningar medel Utgifter Anslagskredit belopp skridande 17 6:1 Riksarkivet -30,75 427,31 396,55 437,62 39,66 -41,07 -1,42

Summa -1,42

Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 6:1 Riksarkivet inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, har överskridits med 1,42 miljoner kronor. Regeringen beslutade under 2020 om att höja anslagskrediten för Riksarkivet till 39,66 miljoner kronor, motsvarande 9,3 procent av anslaget. Överskridandet beror på att Riksarkivets enhet för digitalisering i Fränsta fick lägre intäkter än beräknat.

2.6 Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.6.1 – 2.6.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än

100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2020 med utfallet 2019. För budgetåret 2020 sammanfaller ofta förklaringarna för skillnaden mot budget och föregående år. Då görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2020 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2020 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.6.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.6.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.6.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.6.31).

2.6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 2.40 UO 1 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Kungliga hov- och 1:1 slottsstaten 146 40 186 40 27,3 145 Riksdagens ledamöter och 2:1 partier m.m. 969 913 -55 -5,7 966 Riksdagens 2:2 förvaltningsanslag 861 859 -2 -0,3 822 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 100 87 -13 -13,4 117 2:5 Riksrevisionen 348 330 -17 -5,0 331 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 922 8 7 729 -194 -2,4 7 733 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 172 205 3 338 165 5,2 3 053 6:1 Allmänna val och demokrati 142 3 142 -1 -0,4 461 6:3 Datainspektionen 110 10 114 4 3,3 101

8:1 Mediestöd 762 700 1 468 706 92,7 644 Övriga anslag 597 583 -15 -2,4 596

Summa 15 131 965 15 749 618 4,1 14 968

Utfallet uppgick till 15 749 miljoner kronor och blev därmed 618 miljoner kronor (4,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 965 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 781 miljoner kronor (5,2 procent) högre.

Intäktsbortfall medför högre utgifter för Kungliga slottsstaten Utfallet för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten uppgick till 186 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (27,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 42 miljoner kronor (28,8 procent) högre än 2019. I ändringsbudget anvisades ytterligare 40 miljoner kronor till följd av intäktsbortfall från besöksverksamheten vid de kungliga slotten på grund av restriktioner och smittbegränsade åtgärder till följd av spridningen av covid-19. Antalet besökare minskade med 90 procent, från 1,7 miljoner till 170 000 besökare.

Länsstyrelserna har fått nya uppdrag med anledning av covid-19 vilket påverkar jämförelsen mot budget och föregående år Utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m . uppgick till 3 338 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 284 miljoner kronor (9,3 procent) högre än 2019.

I ändringsbudget anvisades ytterligare 205 miljoner kronor. Av anslaget har 80 miljoner kronor använts för administration av utbetalning av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Ytterligare 59 miljoner kronor har använts för att bistå regionerna vid testning för covid-19.

Nya mediestödsformer introducerades under året – redaktions- och utgivningsstöd Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd uppgick till 1 468 miljoner kronor. Det är 706 miljoner kronor (92,7 procent) högre än anvisat i statens budget och 825 miljoner kronor (128,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 700 miljoner kronor för två nya stöd till följd av covid-19.

I augusti 2020 infördes en ny stödform inom mediestödsförordningen (2018: 2053), stöd för redaktionell verksamhet. Totalt 500 miljoner kronor har betalats ut i redaktionsstöd, för 159 ansökningar. Under året infördes tillfälliga lättnader i kriterierna för att även medier som oftast inte är stödberättigade skulle kunna omfattas.

Det andra nya stödet är ett tillfälligt stöd till tryckta allmänna nyhetstidningar utifrån distribuerad upplaga. Stödet infördes genom förordningen (2020:716) om statligt stöd för utgivning av tryckta allmänna nyhetstidningar med anledning av spridningen av covid-19. Totalt beviljades 217 ansökningar och 147 miljoner kronor betalades ut.

Även det befintliga stödet för lokal journalistik i områden som saknar eller har svag bevakning utökades. Totalt 121 miljoner kronor betalades ut, jämfört med 30 miljoner kronor föregående år.

Driftsstödet, vilket är det beloppsmässigt största av de befintliga stöden, uppgick till 620 miljoner kronor 2020. Det är 99 miljoner kronor högre än föregående år. Under året har driftsstöd betalats ut till 74 dagstidningar jämfört med 77 tidningar föregående år.

Dessutom infördes tillfälliga ändringar i presstödet för att t.ex. möjliggöra förskottsbetalningar. Bland annat slopades tillfälligt kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll under en period under 2020.

EU-val 2019 påverkar jämförelsen mellan åren Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 142 miljoner kronor, vilket är 320 miljoner kronor (69,3 procent) lägre än förgående år. Utgifterna var högre 2019, främst till följd av valet till Europaparlamentet

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.41 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande 2020-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 169 126 8:1 Mediestöd 70 25

Summa 239 151

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 239 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 151 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 88 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.42 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar som används i verksamheten 130 90 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 1 500 1 202 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 35 15

Summa 1 665 1 307

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 630 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 35 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2020 var 1 307 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Blekinge län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Blekinge län har ingått nya åtaganden under 2020 för utgiftsområde 19, anslag 1:1, anslagspost 9 Regionala tillväxtåtgärder . Enligt regleringsbrevet får anslaget och bemyndiganderamen endast användas till utbetalningar med anledning av ekonomiska åtaganden gjorda 2019 och tidigare år. Länsstyrelsens nya åtaganden är inte förenliga med 10 och 17 §§ anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena under 2020 uppgår till 1 049 000 kronor varav 400 000 kronor är utbetalt under året.

2.6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Anslag

Tabell 2.43 UO 2 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 1 -2 -67,4 1 Statliga tjänstepensioner 1:5 m.m. 13 895 13 579 -316 -2,3 13 371 1:9 Statistiska centralbyrån 584 -1 590 6 1,0 567 1:11 Finansinspektionen 623 638 15 2,3 612 1:12 Riksgäldskontoret 319 317 -2 -0,7 286 Vissa garanti- och 1:14 medlemsavgifter 241 54 238 -3 -1,2 230 1:15 Statens servicecenter 699 -15 643 -56 -8,0 558 Övriga anslag 1 028 -1 998 -29 -2,8 971

Summa 17 390 37 17 003 -387 -2,2 16 596

Utfallet uppgick till 17 003 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor (2,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 407 miljoner kronor (2,5 procent) högre.

Statliga tjänstepensioner blev lägre än budget Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 13 579 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Att utfallet blev lägre beror på att utgifter för ålderspensioner kopplade till tjänstepensionsavtalen PA 03/PA 16 blev lägre.

Nya garantiprogram med anledning av covid-19 Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 238 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 54 miljoner kronor för svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och EU:s tillfälliga stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency). Dessa två garantiprogram utgör några av de stödåtgärder som regeringen vidtagit med anledning av spridningen av covid-19. Garantiåtagandena har inte infriats, vilket förklarar skillnaden mot statens budget.

Statens servicecenters utfall blev lägre än budgeterat men högre än 2019 Utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter blev 643 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (8,0) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att utgifterna för etablering av de nya servicekontoren blev lägre än planerat. Det beror också på att etableringen av delar av Statens servicecenters verksamhet i Kiruna inte blev av.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 85 miljoner kronor (15,2 procent) högre. Det beror på att Statens servicecenter den 1 juni 2019 övertog ansvaret för statens verksamhet med lokal statlig service. Denna verksamhet har bedrivits under hela året 2020, vilket har medfört högre utgifter jämfört med 2019. I de lokala servicekontoren kan enskilda få service i frågor som handläggs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Under året har fyra nya servicekontor, i Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele, öppnats i syfte att utöka statens lokala närvaro i landet. Antalet servicekontor uppgår till 117 stycken i slutet av 2020. Arbetet med att etablera nya servicekontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Ulricehamn har också påbörjats under året.

Högre utgifter för kapitaltillskottet till AIIB Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 238 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (3,3 procent) högre än föregående år. Att utfallet blev högre beror på att utgifterna för kapitaltillskottet till Asiatiska banken för infrastrukturinvestering (AIIB) blev 7 miljoner kronor (3,1 procent) högre än 2019 och uppgick till 235 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.44 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2020-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 12 1:16 Finansmarknadsforskning 30 30

Summa 130 42

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 130 miljoner kronor. Totalt har 42 miljoner kronor utnyttjats 2020.

Utlåning

Tabell 2.45 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2020-12-31 1 Riksbanken - 174 001

Summa - 174 001

1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 182 074 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 2.46 Garantier

Miljoner kronor Utfärdade Utestående garantier Utestående åtaganden inklusive åtaganden utländsk bundna Garantier Garantiram 2020-12-31 valuta utfästelser 1 Insättningsgarantin Obegränsad 1 734 196 1 734 196 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i 2 Sverige Obegränsad

3 Investerarskyddet Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken 4 (EIB) EUR 7 825 78 548 7 825 78 548 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 26 100 2 600 26 100 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken 5 (EBRD) EUR 542 5 436 542 5 436 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank 6 (CEB) EUR 124 1 242 124 1 242 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska 7 Hus Obegränsad 56 56 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för 8 infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 4 127 504 4 127 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 7 694 767 7 694 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 EUR 863 0 0 0

Summa 1 857 400 1 857 400

1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2019. 2 Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). 4 Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. 5 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 6 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. 8 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.

Inomstatliga lån

Tabell 2.47 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 13 194 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 18 000 15 630 1) Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing 2 915 325

Summa 36 115 29 149

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14: FiU2, rskr. 2013/14:135.

Riksdagen har beslutat om låneramar på 36 115 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2020 var 29 149 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.48 Övriga krediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31 1 Insättningsgarantin Obegränsad 0 2 Investerarskyddet Obegränsad 0 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0

Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 46 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 100 0 Resolutionsreserven kreditram 100 000 0 Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0

Summa 46

1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Finansinspektionen

Finansinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Finansinspektionen har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 2 anslag 1:1, anslagspost 3 Krigsförsäkringsnämnden med 24 000 kronor. Myndigheten har i och med överskridandet inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223). Överskridandet framgår på sidan 82 i årsredovisningen. Krigsförsäkringsnämnden har det fulla ansvaret för sin verksamhet i enlighet med myndighetsförordningen (2007:515). Det är den myndighet som har tilldelats anslaget som har ansvaret för att anslagsförordningen efterlevs.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:18 Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter Riksrevisionen har granskat om Finansinspektionen bedriver ett effektivt arbete för att motverka risken för intressekonflikter inom myndigheten. Rapporten innehåller rekommendationer till Finansinspektionen för att förbättra sina processer och utveckla sin kontroll och uppföljning i insatserna mot intressekonflikter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter (skr. 2020/21:93) redovisat vilka åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten och hur regeringen avser att följa upp åtgärderna. Ärendet är därmed avslutat.

RiR 2020:23 Statliga stöd med delat myndighetsansvar – Effektivitet och förenklingar Riksrevisionen har granskat huruvida ett delat myndighetsansvar för vissa statliga stöd utgör ett effektivitetsproblem.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga stöd med delat myndighetsansvar (skr. 2020/21:102) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:25 Framtidens skatteintäkter och förändrad energianvändning Riksrevisionen har granskat om regeringen tagit hänsyn till de stora förändringar som sker på klimat- och energiområdet i bedömningen av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Rapporten innehåller rekommendationer om hur beräkningen av intäkter från energi- och koldioxidskatter på lång sikt kan förbättras.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt (skr. 2020/21:167) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:28 Utgiftstaket – olika roll i olika tider Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av utgiftstaket och rapporten innehåller en rekommendation till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utgiftstaket (skr. 2020/21:146) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:29 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2020 Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2020 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2020 (skr. 2020/21:145) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.

Anslag

Tabell 2.49 UO 3 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Skatteverket 7 925 245 7 904 -21 -0,3 7 547 1:2 Tullverket 2 123 10 2 142 19 0,9 1 992 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 009 2 009 0 0,0 1 981

Summa 12 057 255 12 055 -2 0,0 11 520

Utfallet uppgick till 12 055 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2019 blev utgifterna 534 miljoner kronor (4,6 procent) högre.

Högre utgifter än föregående år men lägre än budgeterat för Skatteverket Utfallet för anslaget 1:1 S katteverket uppgick till 7 904 miljoner kronor. Det är 21 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 245 miljoner kronor för att kunna hantera stödåtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Skatteverket har under året prioriterat om den ordinarie verksamheten för att kunna hantera de tillfälliga stödåtgärderna betalningsanstånd och omställningsstöd. Omprioriteringen av den ordinarie verksamheten medförde att de utgifter Skatteverket beräknades få för de

tillkomna uppdragen inte uppstod. Jämfört med föregående år blev utfallet 357 miljoner kronor (4,7 procent) högre.

Högre utgifter för Tullverket Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 142 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor bl.a. för att öka tullens närvaro vid gränserna för att motverka den grova brottligheten och framför allt stoppa narkotika och vapen från att komma in i landet. Tullverket har under året ökat sina insatser mot grov brottlighet genom samverkan med tolv andra myndigheter och identifierat fler kriminella nätverk inom narkotikasmuggling jämfört med 2019. Jämfört med föregående år blev utfallet 150 miljoner kronor (7,5 procent) högre.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:2 Rutavdraget – konsekvenser av reformen Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med rutavdraget har infriats. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om rutavdraget (skr. 2019/20:177) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SkU2, rskr. 2020/21:27).

RiR 2020:24 Särskild löneskatt för äldre – redovisning och effekter Riksrevisionen har granskat den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster för personer över 65 år.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om särskild löneskatt för äldre (skr. 2020/21:162) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 2.50 UO 4 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Polismyndigheten 28 547 28 798 251 0,9 26 547 1:2 Säkerhetspolisen 1 641 40 1 588 -53 -3,2 1 555 1:3 Åklagarmyndigheten 1 699 1 694 -5 -0,3 1 602 1:5 Sveriges Domstolar 6 242 30 6 138 -104 -1,7 5 887 1:6 Kriminalvården 9 448 20 9 586 138 1,5 9 020 1:8 Rättsmedicinalverket 455 29 470 14 3,2 451

Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Ersättning för skador på 1:11 grund av brott 122 96 -26 -21,4 105 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 1 307 3 407 1 051 44,6 3 063 Kostnader för vissa 1:13 skaderegleringar m.m. 40 73 106 66 165,2 94 Från EU-budgeten finansierade insatser 1:18 avseende EU:s inre säkerhet 113 30 95 -18 -16,2 78 Övriga anslag 1 068 -5 1 050 -18 -1,6 981

Summa 51 731 1 524 53 027 1 296 2,5 49 383

Utfallet uppgick till 53 027 miljoner kronor och blev därmed 1 296 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 3 644 miljoner kronor (7,4 procent) högre.

Fler inkomna mål vid Sveriges domstolar Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 6 138 miljoner kronor. Det är 104 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2020 ökade antalet inkomna mål med 24 785 till 491 754, varför riksdagen i ändringsbudget anvisade anslaget ytterligare 30 miljoner kronor. Till följd av spridningen av covid-19 minskade dock utgifterna för verksamheten, vilket innebar att de anvisade medlen inte utnyttjades fullt ut. Jämfört med 2019 blev utfallet 251 miljoner kronor (4,3 procent) högre än föregående år, vilket beror på det högre antalet inkomna mål.

Färre rättspsykiatriska ärenden än budgeterat Utfallet för anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket blev 470 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 29 miljoner kronor för att hantera större ärendeinflöde än vad som beräknats i den ursprungliga budgeten inom den rättspsykiatriska verksamheten. Antal rättspsykiatriska ärenden har under en längre tid ökat men under 2020 har inflödet minskat med 8 procent jämfört med föregående år. Den främsta orsaken till minskningen är att de s.k. § 7-undersökningar har minskat jämfört med 2019. Enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. får domstolen förordna en läkare att avge ett läkarintyg om en misstänkt.

Utgifterna för rättsliga biträden blev högre än beräknat och högre än 2019 Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m . uppgick till 3 407 miljoner kronor, vilket är 1 051 miljoner kronor (44,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 307 miljoner kronor eftersom måltillströmningen till domstolarna ökade. Det medförde att fler rättsliga biträden förordnades. Jämfört med 2019 blev utfallet 344 miljoner kronor (11,2 procent) högre.

Lägre utgifter än budgeterat för Fonden för inre säkerhet men högre än 2019 Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet blev 95 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att finansiera delar av det nationella programmet inom Fonden för inre säkerhet som inte nyttjade de tilldelade medel i den takt som antagits föregående år. Utfallet blev dock lägre än budgeterat, vilket förklaras av att ett antal projekt inte kunde genomföras som planerat på grund av spridningen av covid-19. Jämfört med 2019 blev utfallet 17 miljoner kronor (21,6 procent) högre än 2019. Det

beror främst på att projekt inom ramen för Fonden för inre säkerhet har upparbetat mer kostnader än tidigare eftersom man är i slutskedet av programperioden.

Fler anställda vid Polismyndigheten Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 28 798 miljoner kronor, vilket är 2 251 miljoner kronor (8,5 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror främst på ökade personalkostnader till följd av löneökningar i kombination med att antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyndigheten med 2 592 årsarbetskrafter (9,4 procent) jämfört med föregående år. Av dessa var 922 poliser och 1 670 civilanställda. Vid slutet av 2020 uppgick antalet årsarbetskrafter till 30 280.

Antalet ansökningar till polisutbildningen uppgick under 2020 till 34 896 . Under 2020 2 har Rekryteringsmyndigheten genomfört prövning till fyra utbildningsstarter: höstterminen 2020, vår-och höstterminen 2021 samt vårterminen 2022 där 1 869 individer godkändes i alla prövningsmoment och tackade ja till sin utbildningsplats.

Ökad beläggning på Sveriges anstalter gav högre utgifter än 2019 Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 9 586 miljoner kronor, vilket är 566 miljoner kronor (6,3 procent) högre än 2019. Under 2020 fanns i genomsnitt 2 200 platser på Sveriges häkten, vilket är en ökning med i genomsnitt 40 platser jämfört med 2019. Motsvarande siffra på landets anstalter var 4 759, vilket är 262 fler än föregående år. Medelbeläggningen på häkte uppgick till 2 188 eller 99 procent. Jämfört med 2019 har medelbeläggningen ökat med 187 platser eller 6 procent. 3 Medelbeläggningen på anstalt uppgick till 4 513 intagna eller 99 procent. Jämfört med 2019 har medelbeläggningen ökat med 250 intagna men beläggningsgraden på 95 procent är detsamma för åren 2020 och 2019.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat och högre än 2019 Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m . blev 106 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor (12,4 procent) högre än föregående år. Utgifterna för skadeståndsärenden m.m. uppgick till 33 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor högre än 2019. Det beror på att antalet skadeståndsärenden har ökat. Utgifterna för ärenden om ersättning för frihetsinskränkning blev i stället 10 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgick till 73 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.51 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 Från EU-budgeten finansierade insatser 1:18 avseende EU:s inre säkerhet 185 166

Summa 185 166

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 185 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Utestående åtaganden medför framtida utgifter för 166 miljoner kronor.

2 För 2020 redovisas antalet ansökningar som Totalförsvarets rekryteringsmyndighet har tagit emot, där en individ kan stå för flera ansökningar. Tidigare år har antalet unika sökande till polisutbildningen redovisats. Dessa uppgick till 26 507 personer år 2020 och 25 650 för år 2019. 3 Jämförelsetalen för medelbeläggningen i anstalt och häkte för 2019 är justerade eftersom Kriminalvården ändrat beräkningssättet under 2020.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:16 Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter Riksrevisionen har granskat om Kriminalvårdens anstaltsverksamhet är effektiv.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:20 Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete i utsatta områden är ändamålsenligt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden (skr. 2020/21:108) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 2.52 UO 5 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Avgifter till internationella 1:1 organisationer 1 329 88 1 426 97 7,3 1 671 Freds- och säkerhetsfrämjande 1:2 verksamhet 193 173 -21 -10,6 191 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för 1:4 rättsväsendet 5 25 4 0 -9,0 10 Övriga anslag 502 2 467 -34 -6,8 465

Summa 2 028 115 2 070 42 2,1 2 337

Utfallet uppgick till 2 070 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 267 miljoner kronor (11,4 procent) lägre.

Högre avgift till FN:s fredsbevarande operationer Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är

konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 426 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor (7,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till det högre utfallet beror dels på en svagare kronkurs, dels på att avgiften till FN för fredsbevarande operationer blev högre jämfört med den ursprungliga beräkningen till statens budget. Med anledning av det anvisade riksdagen anslaget ytterligare 88 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utgifterna för konsulära insatser ökade inte som befarat Utfallet för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används bl.a. för utgifter enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd, för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller vid liknande händelser. Med anledning av spridningen av covid-19 antog regeringen att behoven av konsulära insatser skulle öka. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 25 miljoner kronor. Dessa medel har dock inte förbrukats, eftersom behovet av konsulära insatser inte ökade i den omfattning som antogs.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer blev 245 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 271 miljoner kronor lägre än 2019. Dessa avgifter uppgick till 520 miljoner kronor 2020.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.53 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 10 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 161 96

Summa 211 105

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 211 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 105 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Svenska institutet Svenska institutet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Svenska institutet har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 7, anslag 1:1, anslagspost 11.7 Kompetensförsörjning genom högre utbildning . Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2022 uppgår till 210 000 kronor. Dessa åtaganden framgår inte av bemyndiganderedovisningen i årsredovisningen.

2.6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 2.54 UO 6 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 38 972 37 812 -1 160 -3,0 36 619 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 180 1 004 -176 -14,9 980 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 15 202 14 872 -330 -2,2 13 649 1:8 Försvarets radioanstalt 1 271 1 217 -54 -4,2 1 217 1:11 Försvarets materielverk 1 771 1 701 -69 -3,9 1 582 2:1 Kustbevakningen 1 304 1 313 9 0,7 1 261 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 28 40 32 5 17,0 174 2:4 Krisberedskap 1 311 -5 1 292 -19 -1,5 1 366 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 381 15 396 15 3,9 381 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 383 80 1 460 76 5,5 1 349 Övriga anslag 1 995 1 991 -4 -0,2 1 993

Summa 64 800 130 63 092 -1 707 -2,6 60 572

Utfallet uppgick till 63 092 miljoner kronor och blev därmed 1 707 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 130 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 2 521 miljoner kronor (4,2 procent) högre.

Försvarets utbildnings- och övningsverksamhet påverkades av covid-19 Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 37 812 miljoner kronor, vilket är 1 160 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror till största delen på att utbildnings- och övningsverksamheten inte kunnat genomföras i den utsträckning som planerats till följd av spridningen av covid-19. Totalförsvarsövning 2020 har till exempel delvis planerats om och aktiviteter fortsätter även 2021. Dessutom utnyttjade Försvarsmakten anslagskrediten med 343 miljoner kronor 2019, vilket har finansierats med årets anvisade medel.

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 004 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor (14,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framförallt på lägre utgifter för att avveckla verksamheten i Timbuktu (Mali). Personalen i insatsen SWE TF i Irak har tagits hem på grund av spridningen av covid-19, vilket också bidrar till lägre utgifter.

Utgifterna för EUTM insatsen i Centralafrikanska republiken samt Nato-insatsen i Irak blev också lägre än beräknat.

Skogsbränder 2018 medförde högre utgifter 2020 Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m . är helt händelsestyrt och beror på vad som inträffar och när ansökningar inkommer till staten. Utfallet uppgick till 32 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (17,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Kommuner som drabbades av skogsbränderna 2018 är berättigade till ersättning och de ersättningar som betalades ut 2019 finansierades till viss del med anslagskredit, varför ytterligare 40 miljoner kronor anvisades i ändringsbudget.

Fler nödsamtal till SOS Alarm medförde högre utgifter Utfallet för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal uppgick till 396 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och jämfört med föregående år. Antalet nödsamtal har ökat till följd av covid-19, vilket innebar ökade bemanningskostnader för SOS Alarm AB. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 15 miljoner kronor.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod Från och med 2019 tillämpar Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) en ny modell för anslagsredovisning vid inköp av försvarsmateriel. Den nya modellen innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen för staten i stället för som tidigare vid milstolpar överenskomna mellan Försvarsmakten och FMV.

Implementering av den nya modellen sker successivt de kommande åren. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning sker enligt den äldre modellen. Till följd av detta tillämpas den nya modellen ännu endast i begränsad omfattning 2020. Från och med 2028 sker redovisning helt enligt den nya modellen.

Högre utgifter för försvaret jämfört med föregående år Den nya modellen för redovisning mot anslag medför att det är svårt att jämföra utfallet mellan åren för enskilda anslag innan redovisningen sker helt enligt den nya modellen. Utfallet för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev sammantaget 2 416 miljoner kronor högre än 2019. Det beror i allt väsentligt på en utökning av försvaret där utgifterna för personal, materiel och lokaler är högre än föregående år. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 1 223 miljoner kronor högre än 2019. Några stora leveranser som skett under 2020 är granatkastarpansarbandvagnar, renoverade stridsfordon, radarjaktrobot Meteor, modifiering av helikopter 14E, uppgraderade bevaknings-, strids- och spaningsbåtar. Förberedelser för luftvärnsrobotsystem 103 (Patriot) har genomförts och modifierade ubåtar har levererats. Även testskjutningar med luftvärnsrobot 98 har genomförts. De närmaste årens leveranser avser framförallt JAS39E, NGU A-26, Patriot och LSS Marin.

Projekt för att stärka civilt försvar och totalförsvarsövning 2020 försenas eller prioriteras om Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 292 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än föregående år. Det beror bl.a. på att

utvecklingsprojekt för att stärka det civila försvaret och totalförsvarsövning 2020 inte kunnat genomföras enligt plan till följd av smittspridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till 1 460 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor (8,2 procent) högre än föregående år. Myndigheten fick bl.a. i uppdrag att säkerställa att myndigheternas information till allmänheten är samordnad samt att utarbeta och sprida informationsmaterial och stödja samhällets aktörer i informationsarbetet och myndigheten tilldelades 75 miljoner kronor i ändringsbudget för detta ändamål.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.55 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Anslag Utestående Beställnings- åtaganden Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 18 500 11 585 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 72 000 57 969 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 55 43 2:4 Krisberedskap 2 000 1 488 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 70 67

Summa 92 625 71 151

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 92 625 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 71 151 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 21 474 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1: 1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar .

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 6 915 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 14 031 miljoner kronor. Försvarets materielverk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget. Den främsta orsaken till att beslutat bemyndigande inte upparbetats är att industrikontrakten inte har kunnat läggas enligt den ursprungliga planeringen.

Garantier

Tabell 2.56 Garantier

Miljoner kronor Utfärdade garantier Utestående åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2020-12-31 utfästelser 1 Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 24 6 6

Summa 24 6 6

1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74.

Inomstatliga lån

Tabell 2.57 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 550 1 326

Summa 1 550 1 326

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 326 miljoner kronor vid utgången av 2020.

Övriga krediter

Tabell 2.58 Övriga krediter

Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Utnyttjad kredit Kredit 2020-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 46 500 8 288 Försvarsmaktens behov av rörelsekapital avseende materielförsörjning 1 000 0 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0

Summa 87 500 8 288

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 87 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2020 uppgick till 8 288 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under flera års tid ackumulerat ett allt större underskott för avgiftsområdet Uppdragsutbildning kost och logi m.m. Det ackumulerade underskottet uppgår till 22 267 000 kronor per den 31 december 2020. Det är inte förenligt med det ekonomiska målet för Uppdragsutbildning kost och logi m.m. som enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska beräknas så att avgifterna helt täcker verksamhetens kostnader.

2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 2.59 UO 7 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Biståndsverksamhet 44 283 726 44 921 638 1,4 42 751

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 1:2 (Sida) 1 492 23 1 403 -89 -5,9 1 279 Övriga anslag 214 200 -14 -6,6 210

Summa 45 989 750 46 525 536 1,2 44 240

Utfallet blev 46 525 miljoner kronor, vilket är 536 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 2 284 miljoner kronor (5,2 procent) högre.

Lägre kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande medförde högre utgifter för biståndsverksamheten Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 921 miljoner kronor, vilket är 638 miljoner kronor (1,4 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Till följd av spridningen av covid-19 blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2020. För att Sverige skulle nå upp till den av riksdagen fastställda biståndsramen om 1,0 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) anvisade därför riksdagen i ändringsbudget anslaget för biståndsverksamhet ytterligare 726 miljoner kronor.

Biståndsverksamheten ökade med knappt 2,2 miljarder kronor jämfört med 2019 Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 2 171 miljoner kronor (5,1 procent) högre jämfört med 2019. Det är framför allt utbetalningar till multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, multilaterala och internationella organisationer och fonder samt bistånd till humanitära insatser som ökat under 2020. Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2020 om att öka budgeten för anslaget biståndsverksamhet med drygt 1 300 miljoner kronor. Orsaken till ökningen var främst att bruttonationalinkomsten (BNI) för 2020 antogs bli högre än 2019, men även att regeringen beräknade att kostnaderna under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande, som klassificeras som bistånd och ingår i biståndsramen, skulle minska med 259 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 726 miljoner kronor, främst eftersom kostnaderna för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande beräknades minska med mer än de 259 miljoner kronor som ursprungligen beräknades i statens budget.

Biståndsramen Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Den preliminära rapporteringen till OECD/DAC görs under våren efter avslutat budgetår, medan slutligt utfall sammanställs under sommaren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s biståndsdirektiv. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under det första året i Sverige (utgiftsområde 8 och

utgiftsområde 14), administration av bistånd inom utrikesförvaltningen (utgiftsområde 1) samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27).

Höjd biståndsram för 2020 Biståndsramen för 2020 budgeterades till 52 110 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 1 400 miljoner kronor högre än biståndsramen för 2019. Den del av biståndsramen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med knappt 1 533 miljoner kronor och den del som avser kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande minskade med 259 miljoner kronor jämfört med 2019. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande väntades bli lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2020 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i ändringsbudget. Det innebär att den del av biståndsramen som avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med sammanlagt 726 miljoner kronor, som till största delen berodde på de förändrade asylkostnaderna, jämfört med den ursprungliga budgeten för 2020.

Rapportering av bistånd till OECD/DAC

Tabell 2.60 Utfall för bistånd 2011 – 2020

Miljoner kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt utbetalt bistånd 36 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 873 47 549 52 151 49 215 58 465

1

Totalt bistånd i procent av BNI 1,02 0,97 1,01 1,09 1,4 0,94 1,02 1,07 0,96 1,14

1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Det slutliga biståndsutfallet för 2019 som rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 49 215 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,96 procent av BNI. Det preliminära utfallet för biståndsramen 2020 uppgår till 58 465 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,14 procent av preliminär BNI. Att preliminära utfallet för 2020 överstiger biståndsramen beror framför allt på att lagda skuldsedlar rapporteras i sin helhet till OECD/DAC det år de deponeras, även om utbetalningar från en och samma skuldsedel kan vara fördelade över flera år. Under 2020 lades en skuldsedel till Gröna Klimatfonden om 8 miljarder kronor som kommer att utbetalas under perioden 2020 till 2028.

Tabell 2.61 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde 8

Migration

Miljoner kronor Biståndandel Anslag Utfall, totalt Procent Utfall, bistånd 1:1 Migrationsverket (förvaltningsanslag) 625 23 142 1:2 Ersättningar och boendekostnader 3 488 23 791 varav kost och logi 1 767 23 401 varav undervisning 696 23 158 varav vård 936 23 212 varav övrigt stöd för tillfälligt uppehälle 89 23 20 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 182 8 15 1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden 282 14 40 Källa: Migrationsverket.

Det slutliga biståndsutfallet för 2019 som rapporterades till OECD/DAC för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 2 483 miljoner kronor, varav 1 380 miljoner kronor under utgiftsområde 8 Migration och 1 103 miljoner kronor under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Det preliminära utfallet för 2020 för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 1 375 miljoner kronor, varav 988 miljoner kronor under utgiftsområde 8 Migration och 387miljoner kronor under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.62 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande 2020-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 99 000 83 075

Summa 99 000 83 075

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 99 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 83 075 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgick till 15 925 miljoner kronor.

De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar och multilaterala och internationella organisationer och fonder. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Dessutom har spridningen av covid-19 medfört förseningar i Sidas insatshantering, vilket har bidragit till en generell ökad osäkerhet och försiktighet i att ingå nya åtaganden samt att ett stort antal strategier löpte ut under året och nya strategier inväntades.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor. Av detta avser 1,7 miljarder kronor IDA (från 2032 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 2.63 Garantier

Miljoner kronor Utfärdade Utestående garantier Utestående åtaganden inklusive åtaganden utländsk bundna Garantier Garantiram 2020-12-31 valuta utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken 1 (IBRD) USD 3 891 19 332 2 361 19 332 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 2 913 25 587 2 139 25 587

Garantikapital i Interamerikanska 2 utvecklingsbanken (IDB) USD 538 4 408 538 4 408 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken 3 (AsDB) SDR 343 4 104 343 4 104 Garantier inom biståndsverksamheten 15 000 5 376 5 975 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och 4 Cotonou-avtalet EUR 152 946 946 Garantikapital Multilaterala 5 investeringsorganet MIGA USD 16 133 16 133

Summa 59 886 60 485

1 Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. 2 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 3 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 4 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 5 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,22 den 30/12 2016. Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2020 (för SDR 23 december 2020): USD = 8,1886 EUR = 10,0375 CHF = 9,254141 SDR/UA = 11,9614

Övriga krediter

Tabell 2.64 Övriga krediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31 1 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:21 Sidas garantiverksamhet – statens arbete med garantier inom svenskt bistånd Riksrevisionen har granskat om statens arbete med garantier inom svenskt utvecklingssamarbete bedrivs på ett effektivt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas garantiverksamhet (skr. 2020/21:117) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i sin rapport. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.8 Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Anslag

Tabell 2.65 UO 8 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Migrationsverket 4 444 4 343 -101 -2,3 4 550 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 936 3 489 -1 447 -29,3 5 058 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 782 180 830 48 6,1 949 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 250 182 -68 -27,2 278 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 402 282 -120 -29,9 294 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 349 193 -156 -44,7 291 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 155 140 -16 -10,2 119 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för (2019) ensamkommande unga asylsökande m fl. 0 0,0 195 Övriga anslag 128 120 -8 -5,9 114

Summa 11 446 180 9 579 -1 867 -16,3 11 847

Utfallet uppgick till 9 579 miljoner kronor och är därmed 1 867 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 2 268 miljoner kronor (19,1 procent) lägre.

Ersättningar till kommunerna för asylsökande blev lägre 2020 Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 3 489 miljoner kronor. Det är 1 447 miljoner kronor (29,3 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Orsaken till det lägre utfallet är att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev drygt 5 000 (13 procent) färre än beräknat. Det lägre antalet inskrivna är främst en följd av att det på grund av spridningen av covid-19 och åtföljande reserestriktioner blivit svårare att ta sig till Sverige för att ansöka om asyl.

Tabell 2.66 Asylsökande m.m. 2020

Förändring,

2020 2019 1 Förändring procent

Antal asylsökande, förstagångsansökningar 12 991 21 958 -8 967 -41

varav män (inkl. pojkar) 7 910 13 133 -5 223 -40 varav kvinnor (inkl. flickor) 5 081 8 825 -3 744 -42 varav ens. barn och unga 500 902 -402 -45 varav pojkar 343 645 -302 -47 varav flickor 157 257 -100 -39 Genomsnittlig handläggningstid i dagar, förstagångsansökningar 302 288 14 5

Förlängningsansökningar 27 520 36 610 -9 090 -25

Avgjorda asylärenden,

förstagångsansökningar 20 980 24 569 -3 589 -15

Varav bifall 4 922 6 540 -1 618 -25 Bifallsandel 23% 27%

Förändring,

1

2020 2019 Förändring procent

2 Beviljade uppehållstillstånd 88 814 117 913 -29 099 -25

varav asyl 10 409 17 502 -7 093 -41 varav anhöriga till asylsökande 5 507 7 362 -1 855 -25 varav barn födda i Sverige till föräldrar med PUT 7 819 8 797 -978 -11 varav arbetsmarknad 19 869 28 119 -8 250 -29 varav anhöriga, arbetsmarknad 12 510 15 131 -2 621 -17 varav övriga 9 822 15 092 -5 270 -35 varav anhöriga, övriga 22 878 25 910

Inskrivna i Migrationsverkets

mottagningssystem* 30 634 40 312 -9 678 -24

varav med uppehållstillstånd 1 003 1 685 -682 -40 varav ensamkommande barn och unga 595 930 -335 -36 anläggningsboende (ABO) 12 080 16 739 -4 659 -28 eget boende (EBO) 17 727 22 350 -4 623 -21 övrigt boende 827 1 223 -396 -32

Genomsnittligt inskrivna under året 35 629 45 255 -9 626 21

varav ensamkommande barn och unga 664 1 038 -374 -36 varav övriga 34 965 44 217 -9 252 -21 1 Statistiken för 2019 har reviderats under 2020 av Migrationsverket. 2 Sammanställningen över 2020 och 2019 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket.

Migrationsverkets förvaltningsutgifter lägre än budget Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 4 343 miljoner kronor. Det är 101 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Med anledning av spridningen av covid-19 och åtföljande restriktioner blev bl.a. utgifterna för personalens och asylsökandes resor lägre än beräknat. Det gäller också kostnaderna för förvar, eftersom beläggningen minskade i syfte att undvika smittspridning.

Högre utgifter för domstolsprövningar Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 830 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (6,1 procent) högre än den ursprungliga budgeten. För att minska antalet öppna migrationsmål och korta handläggningstiderna beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 180 miljoner kronor i ändringsbudget. Orsaken till att utgifterna blev högre än vad som ursprungligen beräknats var att antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna ökade med 22 procent under 2020. Migrationsdomstolarna avgjorde också fler mål än tidigare, en ökning med 9 procent. Större delen av ökningen avsåg mål rörande dröjsmålstalan, som visserligen är juridiskt enkla, men också administrativt betungande. Jämfört med 2019 minskade utgifterna med 119 miljoner kronor (12,5 procent). Eftersom antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade sjönk den genomsnittliga styckkostnaden per avgjort mål med 25 procent under 2020.

Behovet av offentligt biträde i utlänningsärenden mindre än väntat Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 120 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än de ursprungligen anvisade medlen. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat.

Antalet inskrivna mottagningssystemet minskade med 21 procent 2020 Jämfört med 2019 minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 1 570 miljoner kronor (31,0 procent). Det är främst ersättningarna till kommuner och regioner som har minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat med 21 procent. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga minskade med 177 miljoner kronor, ersättningar för skolkostnader med 372 miljoner kronor och ersättningar enligt förordning (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. med 276 miljoner kronor. Kostnaderna för asylsökandes boende minskade med 390 miljoner kronor (40,0 procent), vilket främst beror på att antalet personer i anläggningsboende blev 28 procent färre jämfört med 2019.

Migrationsverkets förvaltningsutgifter fortsätter att minska Jämfört med 2019 minskade utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med 207 miljoner kronor (4,5 procent). Migrationsverket har med anledning av det minskande antalet asylsökande fortsatt att minska sin personalstyrka. Personalkostnaderna minskade med 127 miljoner kronor (3,8 procent) till 3 249 miljoner kronor. Cirka 600 personer slutade under 2020 och det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 228 personer (4,5 procent) till 4 868 jämfört med 2019.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.67 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 Från EU-budgeten finansierade insatser för 1:8 asylsökande och flyktingar 266 257

Summa 266 257

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 266 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 257 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:7 Återvändandeverksamheten – resultat, kostnader och effektivitet Riksrevisionen har granskat resultat, kostnader och effektivitet i återvändandeverksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten (skr. 2019/20:191) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över ansvarsfördelningen för återvändandeverksamheten. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SfU6, rskr. 2020/21:46).

2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.

Anslag

Tabell 2.68 UO 9 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:4 Tandvårdsförmåner 7 070 5 964 -1 106 -15,6 6 644 Bidrag för 1:5 läkemedelsförmånerna 29 680 359 30 041 361 1,2 28 428 Bidrag till folkhälsa och 1:6 sjukvård 9 258 31 176 28 036 18 778 202,8 8 774 Sjukvård i internationella 1:7 förhållanden 498 50 495 -3 -0,6 518 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och 1:11 sjukvården 2 900 2 899 -1 0,0 1 610 2:1 Folkhälsomyndigheten 435 93 481 46 10,6 406 2:2 Insatser för vaccinberedskap 89 32 90 1 1,2 88 Vissa statsbidrag inom 4:2 funktionshindersområdet 798 50 778 -20 -2,5 594 Bilstöd till personer med 4:3 funktionsnedsättning 263 136 -127 -48,3 143 Kostnader för statlig 4:4 assistansersättning 24 451 23 528 -923 -3,8 24 175 Stimulansbidrag och 4:5 åtgärder inom äldreområdet 1 427 612 1 975 547 38,4 1 070 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 157 250 1 414 257 22,2 1 105 Bidrag till utveckling av 4:7 socialt arbete m.m. 749 -250 468 -282 -37,6 833 5:2 Barnets rättigheter 22 50 70 47 212,7 22 8:1 Socialstyrelsen 700 227 783 83 11,9 663 Övriga anslag 4 670 4 4 616 -54 -1,2 4 519

Summa 84 167 32 653 101 774 17 607 20,9 79 592

Utfallet uppgick till 101 774 miljoner kronor och blev därmed 17 607 miljoner kronor (20,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 653 miljoner kronor. Utfallet blev 15 045 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Jämfört med 2019 blev utgifterna 22 182 miljoner kronor (27,9 procent) högre.

Färre tandvårdsbesök ger lägre utgifter Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 5 964 miljoner kronor, vilket är 1 106 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än anvisat i statens budget och 680 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än 2019. Det beror på att antalet tandvårdsbesök minskade kraftigt med anledning av spridningen av covid-19. Under 2020 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 7 950 819, en minskning med 1 581 824 beslut (16,6 procent).

Högre utgifter för läkemedel Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 30 041 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor (1,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 359 miljoner kronor då läkemedel inom förmånerna ökade mer än vad regeringen tidigare hade beräknat. I december 2019

undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2020.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1 613 miljoner kronor (5,7 procent) högre. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre. Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för bl.a. stroke samt för behandling av diabetes typ 2. Spridningen av covid-19 har haft en liten effekt på förmånskostnaderna.

Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård uppgick till 28 036 miljoner kronor, vilket är 18 778 miljoner kronor (202,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 19 263 miljoner kronor (219,6) högre än 2019. I ändringsbudget anvisades ytterligare 31 176 miljoner kronor. Det beror framför allt på att anslaget har finansierat olika åtgärder för att minska smittspridningen av covid-19. I tabell 2.69 specificeras de största åtgärderna som vidtagits med anledning av covid-19 och även de största posterna 2019.

Tabell 2.69 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

Miljoner kronor SB ÄB Utfall Utfall 2020 2020 2020 2019 Professionssatsningen 869 -70 774 994 Personalsatsning 2 000 1 994 1 981 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 1 000 997 1 393 Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården 3 000 3 000 1 471 Specialistsjuksköterskeutbildning 500 500 Statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19 20 000 10 300 Provtagning för covid-19 1 000 1 000 Startbidrag provtagning, smittspårning och utbrottshantering 700 700 Provtagning, smittspårning och utbrottshantering 8 100 6 026 Tillfälligt stöd ambulansflyg 75 19 Statsbidrag för kris och traumastöd 350 350 Medel till EU:s förköpsavtal för vacciner mot covid-19 300 275 Patientmiljarden 999 Övrigt 1 889 721 2 101 1 936

Summa anslag Bidrag till folkhälsa och sjukvård 9 258 31 176 28 036 8 774

I ändringsbudget anvisades totalt 20 000 miljoner kronor för statsbidrag till regioner och kommuner som Socialstyrelsen fördelar enligt bestämmelserna i förordningen (2020:193) om statsbidrag till regioner och kommuner för att ekonomiskt stödja verksamheter inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av covid-19. Under 2020 betalades 10 000 miljoner kronor ut i statsbidrag till kommuner och regioner för deras kostnader för bl.a. extra personal, övertidsersättning, skyddsutrustning och skyndsamma transporter fram till den 31 augusti 2020. Dessutom har 300 miljoner kronor betalats till regionerna för förberedelser för genomförande av vaccination mot covid-19 i enlighet med regeringsbeslut I:8 från den 3 december 2020

(dnr S2020/09079). I slutet av 2020 behandlade Socialstyrelsen ytterligare ansökningar om statsbidrag för perioden fram till och med den 30 november 2020. De ansökningarna uppgår till ca 10 000 miljoner kronor och förklarar skillnaden mellan utfall och totalt anvisade medel.

I ändringsbudget anvisades totalt 8 100 miljoner kronor för provtagning, smittspårning och utbrottshantering. Framför allt används medlen för att ersätta regionerna för PCR-tester och serologisk testning av covid-19. Av detta har 6 026 miljoner kronor använts under 2020. Det är 2 074 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgeten. PCR står för polymerase chain reaction och används för att diagnostisera om en person har en pågående infektion av covid-19 genom att söka efter arvsmassa från viruset. Serologisk testning innebär att man mäter förekomsten av antikroppar i blodet som har bildats till följd av en virusinfektion.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 19 263 miljoner kronor (219,6 procent) högre än föregående år. Det beror på att anslaget har finansierat åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, se tabell 2.65.

Högre utgifter för Folkhälsomyndigheten Utfallet för anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten uppgick till 481 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 93 miljoner kronor för att Folkhälsomyndigheten skulle kunna utföra både nya och utökade uppgifter kopplade till åtgärderna med anledning av spridningen av covid-19. Vissa arbetsuppgifter som Folkhälsomyndigheten hade planerat för, innan utbrottet av covid-19, har dock senarelagts eller avbrutits, vilket förklarar varför utfallet är lägre än totalt anvisade medel. Jämfört med föregående år ökade utgifterna med 74 miljoner kronor (18,3 procent).

Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap uppgick till 90 miljoner kronor, vilket är i linje med anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 miljoner kronor för att säkerställa tillgång till vaccinbehandling för hela befolkningen vid en influensapandemi. Dessa medel har ingen koppling till spridningen av covid-19.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 136 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor (48,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror dels på att ansökningsprocessen för bilstödet har tagit längre tid med anledning av spridningen av covid-19, dels på att en regeländring som trädde i kraft den 1 oktober 2020 sannolikt medförde att många väntade med att skicka in sin ansökan till efter den 1 oktober. Jämfört med föregående år minskade utgifterna med 7 miljoner kronor (4,9 procent).

Färre brukare ger lägre kostnader för assistansersättning Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 23 528 miljoner kronor. Det är 923 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än anvisat i statens budget och 647 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än föregående år. Att utfallet blev lägre beror på flera orsaker, men framför allt på att färre personer får assistansersättning. Det beror i sin tur på att personer som tidigare har fått ersättningen har avlidit. Dessutom blev antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar något lägre än 2019, vilket medförde att utgifterna blev lägre än budgeterat och föregående år.

Förutom detta ökade det genomsnittliga antalet assistanstimmar per mottagare i en långsammare takt än beräknat. Under 2020 hade 7 960 män och 6 570 kvinnor

assistansersättning, totalt 14 530 personer. Det är en minskning med 1,7 procent jämfört med föregående år. För 2020 var schablonbeloppet 304,30 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 340,81 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2020 var 307 kronor.

Högre utgifter för stimulansbidrag och åtgärder inom äldreomsorgen Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 1 975 miljoner kronor, vilket är 547 miljoner kronor (38,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare totalt 612 miljoner kronor, varav 462 miljoner kronor för att öka kompetensen bland äldreomsorgens personal i kommunerna. Av dessa medel har 399 miljoner kronor fördelats till kommunerna under 2020. I ändringsbudget anvisades dessutom 150 miljoner kronor för förstärkt stöd i form av krisstöd, samtalsstöd och traumastöd m.m. till personal inom kommunal hälso- och sjukvård och äldreomsorg som med anledning av sitt arbete har påverkats av covid-19. Även dessa stöd har betalats ut under 2020. Jämfört med 2019 blev utfallet 905 miljoner kronor (84,6 procent) högre.

Högre utgifter för Statens institutionsstyrelse och ideella organisationer Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse uppgick till 1 414 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner kronor (22,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 250 miljoner kronor för att subventionera den vårdavgift som kommunerna erlägger för vistelser vid Statens institutionsstyrelses institutioner enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) m.m. och socialtjänstlagen (2001:453) (SOL). Jämfört med 2019 blev utgifterna 309 miljoner kronor (28,0 procent) högre.

Utfallet för anslaget 5:2 Barnets rättigheter blev 70 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (212,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor för utgifter i enlighet med 1 § första stycket i förordningen (2020:265) om statsbidrag till vissa ideella organisationer med anledning av utbrottet av covid-19. Av dessa medel har drygt 49 miljoner kronor lämnats i bidrag till ideella organisationer och knappt 1 miljon kronor använts till administration. Jämfört med föregående år blev utfallet 48 miljoner kronor (216,3 procent) högre.

Socialstyrelsens utgifter ökade Utfallet för anslaget 8:1 Socialstyrelsen uppgick till 783 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (11,9 procent) högre än anvisat i statens budget och 120 miljoner kronor (18,1 procent) högre än 2019. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 227 miljoner kronor med anledning av spridningen av covid-19.

Att utfallet blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten och föregående år beror på att Socialstyrelsen har haft en central roll i hanteringen av pandemin. Myndigheten har omprioriterat resurser från ordinarie verksamhet för att arbeta med uppgifter kopplade till pandemin, vilka till stor del har finansierats med andra anslag än anslaget 8:1 Socialstyrelsen . Av de 100 miljoner kronor som anvisades i ändringsbudget för att stödja samordningen av regionernas hälso- och sjukvårdsresurser med anledning av utbrottet av covid-19 utnyttjade Socialstyrelsen endast 9 miljoner kronor, då spridningen av covid-19 utvecklade sig på ett sätt som inte krävde Socialstyrelsens samordning i den omfattning som beräknats.

Satsningar för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården medförde högre utgifter Utfallet för anslaget 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården uppgick till 2 899 miljoner kronor, vilket är 1 289 miljoner kronor (80,1 procent) högre än föregående år. Det beror på ökade satsningar för att öka tillgängligheten och korta

väntetiderna inom vården. År 2019 fick regionerna 1 610 miljoner kronor för att korta väntetider inom vården och öka tillgängligheten.

I december 2019 träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S2019/05300). Överenskommelsen innebar att regionerna får statsbidrag i relation till vissa prestationer i syfte att korta vårdköerna. I samband med att hälso- och sjukvården blev satt under mycket hård press med anledning av spridningen av covid-19 reviderades överenskommelsen i april 2020 (S2020/02191). Revideringarna berörde i huvudsak prestationskraven, fördelningsmodellen och rapporteringsdatum. I samband med detta bytte anslaget namn från 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna .

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.70 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 1 900 1908 2:2 Insatser för vaccinberedskap 450 390 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 770 729 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: 7:2 Forskning 2 800 1 240

Summa 5 920 4 267

4:7 (2019) Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 14

Totalt 4 281

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 5 920 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 267 miljoner kronor.

Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 653 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning . Bemyndigandet mer än fördubblades jämfört med 2018 samtidigt som slutåret förlängdes med ett antal år. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har dock inte hunnit ingå ekonomiska åtaganden i den omfattning som prognostiserats.

För anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande -8 miljoner kronor, vilket innebär att bemyndigandet har överskridits.

Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Det utestående åtagandet uppgår till 14 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Inomstatliga lån

Tabell 2.71 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 5 000 732 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 4 500 61

Summa 9 500 793

Riksdagen har beslutat om låneramar på 9 500 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 793 miljoner kronor vid utgången av 2020.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

I årsredovisningen redovisar myndigheten inte någon fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:19 Äldresatsningen – effektiviteten i statens satsning på kvalitetsregister i äldreomsorgen Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av kommunal vård och omsorg om äldre genom Äldresatsningen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldreomsorgen (skr. 2020/21:89) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 2.72 UO 10 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Sjukpenning och rehabilitering 1:1 m.m. 36 926 12 576 42 371 5 445 14,7 37 246 Aktivitets- och sjukersättningar 1:2 m.m. 42 150 42 611 461 1,1 44 108 Merkostnadsersättning och 1:3 handikappersättning 1 408 1 300 -108 -7,7 1 304 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 608 2 567 -41 -1,6 2 677 Ersättning inom det statliga 1:5 personskadeskyddet 37 37 0 -0,9 38 Bidrag för 1:6 sjukskrivningsprocessen 2 509 -43 2 137 -371 -14,8 2 445 Ersättning för höga 1:7 sjuklönekostnader 1 190 19 850 17 675 16 486 1 385,5 1 090

2:1 Försäkringskassan 8 808 583 9 141 333 3,8 8 897 Inspektionen för 2:2 socialförsäkringen 71 60 -11 -15,3 66

Summa 95 706 32 966 117 899 22 193 23,2 97 872

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 117 899 miljoner kronor och blev därmed 22 193 miljoner kronor (23,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 20 027 miljoner kronor (20,5 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabiliterin g m.m. blev 42 371 miljoner kronor, vilket är 5 445 miljoner kronor (14,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på utgifter för tillfälliga stöd gällande ersättning för karensavdrag (3 321 miljoner kronor) och förebyggande sjukpenning till vissa riskgrupper (194 miljoner kronor) samt tillkommande statliga ålderspensionsavgifter (1 180 miljoner kronor) som inte ingick i den ursprungliga beräkningen av statens budget. Dessa utgifter är också den främsta anledningen till att utfallet blev 5 125 miljoner kronor (13,8 procent) högre jämfört med föregående år.

I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 12 576 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter på grund av tillfälliga regler för sjukpenning till försäkrade som fått ett karensavdrag, kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden samt utvidgad rätt till sjukpenning i förebyggande syfte (riskgrupper). De tillfälliga reglerna infördes för att hantera effekterna av spridningen av covid-19.

Tabell 2.73 Statistik över sjukpenning och sjukfall

Förändring 2020 2019 procent

Antal personer som fick sjukpenning i december månad 202 629 195 655 3,6

varav kvinnor 131 438 128 328 2,4 varav män 71 191 67 327 5,7 varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå 86 161 79 623 8,2 varav män med sjukpenning på normalnivå 47 882 43 207 10,8 varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå 41 326 44 513 -7,2 varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå 20 314 21 125 -3,8

Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari till

oktober 53 000 41 000 29,3

varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent 62 63 varav startade sjukfall gällande män, procent 38 37

Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner

1 dagar) 54,5 54,6 -0,1

Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser, procent,

september månad 45,3 47,5

1 Från och med 2020 hämtas uppgiften från Försäkringskassans statistikdatabas. Måttet inkluderar dagar för sjukpenning förebyggande syfte samt sjukpenning i särskilda fall. Uppgiften för 2019 har justerats för jämförbarhet. Källa: Försäkringskassan. Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 195 655 personer i december 2019 till 202 629 personer i december 2020. Av dessa ökade antalet kvinnor med 2,4 procent och antalet män ökade med 5,7 procent. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå ökade med 11 213 (9,1 procent). Vidare minskade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 3 998 (6,1 procent).

Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2020 uppgick till 64,9 procent, vilket ska jämföras med 65,6 procent i december 2019.

Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 53 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2020, vilket är en ökning med 29,3 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror på spridningen av covid-19.

Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser minskade 2020 och var 45,3 procent i september 2020, vilket ska jämföras med 47,5 procent i september 2019.

Under 2020 avslogs 3,5 procent av initiala ansökningar om sjukpenning jämfört med 3,7 procent under föregående år. Andelen avslag för män minskade från 3,3 procent 2019 till 3,2 procent år 2020. För kvinnor uppgick andelen avslag till 3,6 procent 2020, vilket ska jämföras med 4,0 procent föregående år. 4 Andelen avslag under pågående sjukfall ökade från 7,1 procent 2019 till 7,2 procent 2020. Andelen avslag för män var 6,8 procent vilket var på samma nivå som 2019. För kvinnor ökade andelen avslag från 7,3 procent 2019 till 7,5 procent under 2020.

Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 300 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för såväl merkostnadsersättning som handikappersättning blev lägre än beräknat. Det förklaras delvis av att den genomsnittliga handläggningstiden och antalet pågående ärenden för merkostnadsersättning har ökat, vilket medför förskjutningar av beviljandetidpunkter och åtföljande utbetalning av ersättningar.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 137 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, försäkringsmedicinska utredningar samt bidrag till hälso- och sjukvården blev lägre än beräknat. I ändringsbudget minskades anslaget med 43 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 17 675 miljoner kronor, vilket är 16 486 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och 16 585 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror huvudsakligen på tillfälliga bestämmelser som infördes i samband med spridningen av covid-19 som innebär att staten i utökad omfattning ska ersätta arbetsgivarnas kostnader för sjuklön och att något läkarintyg inte behöver ges in under sjuklöneperioden. För perioden april till juli har arbetsgivare fått ersättning för hela sjuklönekostnaden. Från och med augusti till december har ersättningen till arbetsgivare beräknats enligt olika procentsatser beroende på sjuklönekostnadens storlek.

Försäkringskassan har beslutat om ersättning månadsvis efter det datum då arbetsgivare lämnat arbetsgivardeklaration. Antalet beslut uppgick under året till 870 515 vilket var en ökning med 72,1 procent jämfört med 2019. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 19 850 miljoner kronor för att finansiera den tillfälliga ersättningen.

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 9 141 miljoner kronor, vilket är 333 miljoner kronor (3,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på kostnader för införande av nya förmåner och ändringar av regelverket för befintliga förmåner i samband med spridningen av covid-19. Anslaget anvisades ytterligare 583 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera ökade administrativa kostnader till följd av ökade ärendevolymer, ändringar i reglerna för bl.a. karensavdrag

4 Jämförelsetalen för 2019 för andelen avslag på initial ansökan om sjukpenning är ändrade pga. att Försäkringskassan ändrat metod för att ta fram statistiken.

och ersättning för höga sjuklönekostnader samt behov av att utveckla it-system och stärka kontrollarbetet.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m . blev 42 611 miljoner kronor, vilket är 1 498 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än 2019. Det beror främst på att färre personer fick sjukersättning jämfört med föregående år.

Försäkrade i åldrarna 19 – 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2020 till 233 869 (137 284 kvinnor och 96 585 män), vilket är en minskning med 12 941 personer (5,2 procent) jämfört med december 2019. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar. Under 2020 blev 5 769 personer (3 056 kvinnor och 2 713 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en ökning med 291 personer (5,3 procent) jämfört med 2019. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 65,7 procent (68,0 procent för kvinnor och 63,0 procent för män) under 2020. För 2019 uppgick andelen avslag till 68,8 procent (72,1 procent för kvinnor och 64,9 procent för män).

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19 – 29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2020 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 29 264, vilket är en ökning med 145 personer (0,5 procent) jämfört med december 2019. Under 2020 har 6 860 personer (3 288 kvinnor och 3 572 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 529 personer (8,4 procent) fler än 2019. Under 2020 avslogs 4 535 ansökningar om aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 22,8 procent jämfört med föregående år.

I december 2020 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 263 133 personer. Det är en minskning med 4,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 150 783 personer, vilket var en minskning med 5,1 procent jämfört med december 2019. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 112 350 personer, vilket är en minskning med 4,0 procent jämfört med december 2019.

Tabell 2.74 Ohälsomått

2020 2019

Ohälsotalet 22,6 23,5

varav kvinnor 27,2 28,3 varav män 18,2 18,8

Sjukpenningtalet 9,3 9,4

varav kvinnor 12,1 12,3 varav män 6,6 6,6 Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet är ett mått på antalet ersatta dagar inom hela sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16 – 64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2020 var ohälsotalet 22,6 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 23,5 dagar 2019. Orsaken är främst att antalet personer med sjukersättning minskat.

Ohälsotalet har sedan december 2019 minskat med 3,9 procent för kvinnor och med 3,0 procent för män.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16 – 64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2020 var sjukpenningtalet 9,3 dagar, vilket är en minskning med 1,4 procent sedan december 2019. Det beror främst på att fler sjukfall avslutas efter dag 180 i sjukskrivningen. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,1) än män (6,6).

Den tillfälliga ersättningen för försäkrade som fått ett karensavdrag samt förebyggande sjukpenning för riskgrupper ingår inte i beräkningen av ohälsotalet respektive sjukpenningtalet. Det dämpar påverkan från covid-19 på dessa mått.

Lägre utgifter för bidrag för sjukskrivningsprocessen jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 137 miljoner kronor, vilket är 308 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än 2019. Det beror främst på att vissa statsbidrag till regioner, som tidigare finansierades från anslaget, redovisas inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner från och med 2020. I februari 2020 infördes en lagstadgad skyldighet för regioner att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja återgång till eller inträde i arbetslivet. För att kompensera regionerna för det utökade åtagandet anvisades anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ytterligare 361 miljoner kronor samtidigt som anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen minskades med motsvarande belopp.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.75 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:6 (2019) Bidrag för sjukskrivningsprocessen 944

Summa 944

Inom utgiftsområdet finns endast ett äldre beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen . Det utestående åtagandet uppgår till 944 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Övriga krediter

Tabell 2.76 Övriga krediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140

Summa 170 140

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2020 uppgick till 140 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2020.

Övrig upplysning Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:12 Vägen till arbete efter nekad sjukpenning Riksrevisionen har granskat processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning (skr. 2020/21:31) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SfU10, rskr. 2020/21:111).

2.6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.6.31.

Anslag

Tabell 2.77 UO 11 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Garantipension till ålderspension 14 941 14 386 -555 -3,7 13 175 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 9 805 9 966 161 1,6 10 382 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 10 026 10 414 388 3,9 9 196 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 175 1 180 6 0,5 1 167 2:1 Pensionsmyndigheten 596 77 706 110 18,5 566

Summa 36 542 77 36 652 110 0,3 34 486

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 36 652 miljoner kronor och blev därmed 110 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 ökade utgifterna med 2 166 miljoner kronor (6,3 procent).

Retroaktiva garantipensioner lägre än beräknat Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 14 386 miljoner kronor, vilket är 555 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än anvisat i statens budget.

Till följd av en dom från EU-domstolen (dom Zaniewicz-Dybeck, C-189/16, EU:C:2017:946) har garantipensionerna för pensionärer som är bosatta i Sverige, men som tidigare bott eller arbetat inom EU/EES räknats om. Det har inneburit att en del pensionärer fått belopp utbetalt retroaktivt. För att kunna räkna om pensionerna krävs uppgifter från andra länder och flera länder har aviserat att svar kan dröja på grund av spridningen av covid-19. Därför blev utgifterna för de retroaktiva garantipensionerna lägre än beräknat.

Förberedelse för IPT medför högre utgifter än beräknat och jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten uppgick till 706 miljoner kronor. Det är 110 miljoner kronor (18,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 77 miljoner kronor, bl.a. för att planera och förbereda den nya pensionsförmånen inkomstpensionstillägg (IPT) som riksdagen beslutade om den 15 december 2020.

Den nya pensionsförmånen ska betalas ut för första gången i september 2021. Arbetet med införandet av IPT förklarar även till stor del att utfallet för anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten blev 140 miljoner kronor (24,8 procent) högre än 2019.

Fler personer får garantipension Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 1 211 miljoner kronor (9,2 procent) högre än föregående år. Ökningen beror på att grundnivån för garantipension höjdes med ca 200 kronor per månad 2020. Både medelbelopp och antalet personer med garantipension ökade av den anledningen.

Ungefär 700 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2020, vilket är ca 39 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 600 kronor per år 2020, vilket är en ökning med 600 kronor jämfört med 2019. Totalt 77 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 23 procent är män.

Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 9 966 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2019 och 2020 minskade antalet med ca 11 600 personer, till ca 219 300 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Fler pensionärer får bostadstillägg Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 10 414 miljoner kronor, vilket är 1 219 miljoner kronor (13,3 procent) högre än 2019. Det beror på att nivåerna för bostadstillägg höjdes 2020. Både medelbeloppet och de retroaktiva utgifterna var högre 2020 än 2019. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2020 till drygt 290 000 personer, vilket är ca 400 personer fler än 2019. För 2020 var det genomsnittliga årsbeloppet 35 500 kronor, vilket är en ökning med 4 100 kronor jämfört med 2019.

Utgifter för äldreförsörjningsstöd i samma nivå som 2019 De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 180 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner

kronor (1,1 procent) högre än föregående år. Det beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Högre boendekostnader ger också högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd minskade med 3,2 procent jämfört med 2019 och uppgick till 25 000 personer 2020. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 2,4 procent och uppgick till 47 800 kronor 2020.

Övriga krediter

Tabell 2.78 Övriga krediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 5 278

Summa 8 000 5 278

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 5 278 miljoner kronor vid utgången av 2020.

2.6.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 2.79 UO 12 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Barnbidrag 33 494 33 326 -168 -0,5 33 175 1:2 Föräldraförsäkring 47 289 1 740 46 125 -1 164 -2,5 44 548 1:3 Underhållsstöd 2 627 2 636 8 0,3 2 700 1:4 Adoptionsbidrag 20 9 -11 -55,8 14 Barnpension och 1:5 efterlevandestöd 997 1 034 37 3,7 997 Omvårdnadsbidrag och 1:6 vårdbidrag 4 691 3 960 -731 -15,6 3 972 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 565 7 565 0 0,0 7 303 1:8 Bostadsbidrag 4 746 1 091 5 284 537 11,3 4 606

Summa 101 430 2 831 99 939 -1 491 -1,5 97 315

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 99 939 miljoner kronor. Det är 1 491 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 2 624 miljoner kronor (2,7 procent) högre.

Utgifter för föräldrapenning minskade Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 46 125 miljoner kronor, vilket är 1 164 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för föräldrapenning blev 2 185 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick till 53,3 miljoner, vilket är 2,6 miljoner dagar (4,7 procent) färre än beräknat.

De lägre utgifterna för föräldrapenning motverkades delvis av att utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 878 miljoner kronor (10,8 procent) högre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,2 miljoner, vilket är 1,1 miljoner dagar (13,6 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades.

Antalet ansökningar om tillfällig föräldrapenning ökade kraftigt i samband med spridningen av covid-19. Därför anvisades anslaget ytterligare 1 700 miljoner kronor i ändringsbudget. Dessutom anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor i ändringsbudget på grund av tillfälliga regler om utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning.

Utgifter för adoptionsbidrag blev lägre än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 9 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (55,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 5 miljoner kronor (37,0 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev färre än beräknat och färre än föregående år. Globala reserestriktioner till följd av spridningen av covid-19 har medfört att många internationella adoptionsprocesser har avstannat helt eller delvis. År 2020 genomfördes 92 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 169 adoptioner.

Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev lägre än anvisat Från och med den 1 januari 2019 ersätter omvårdnadsbidrag den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Beslut om vårdbidrag enligt äldre bestämmelser kommer dock att fortsätta gälla under en övergångsperiod. I statens budget beräknades utgifterna för omvårdnadsbidrag att öka samtidigt som utgifterna för vårdbidrag beräknades minska. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 3 960 miljoner kronor, vilket är 731 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Det beror delvis på långa handläggningstider för ansökningar om omvårdnadsbidrag, vilket har medfört att utgifterna för bidraget inte ökat i den omfattning som beräknades. Även utgifterna för vårdbidrag minskat mer än vad som beräknades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 5 284 miljarder kronor, vilket är 537 miljoner kronor (11,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 677 miljoner kronor (14,7 procent) högre. Det beror främst på införandet av ett tillfälligt tilläggsbidrag i syfte att stött a ekonomiskt utsatta barnhushåll som fått sänkta disponibla inkomster på grund av covid-19. Bidraget utbetalades under perioden juli-december och uppgick till 25 procent av utbetalat ordinarie preliminärt bostadsbidrag. Utgifterna för tilläggsbidraget blev 578 miljoner kronor.

Anslaget anvisades ytterligare 1 091 miljoner kronor i ändringsbudget, varav 560 miljoner kronor för finansiering av det tillfälliga tilläggsbidraget samt 531 miljoner kronor för generellt ökade utgifter för bostadsbidrag.

Fler barn medförde ökade utgifter för barnbidrag jämfört med 2019 Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 326 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (0,5 procent) högre än 2019. Att utgifterna blev högre beror på att fler barn var berättigade till allmänt barnbidrag jämfört med 2019.

Högre utgifter för tillfällig föräldrapenning jämfört med föregående år Jämfört med 2019 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 1 577 miljoner kronor (3,5 procent) högre. Det beror framför allt på ökade utgifter för tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 019 miljoner kronor, vilket är 1 697 miljoner kronor (23,2 procent) högre än föregående år. Den främsta orsaken till ökningen är Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att barn ska stanna hemma från förskola och skola även vid milda symptom för att minska smittspridningen av covid-19.

Under 2020 tog män ut 30,0 procent av föräldrapenningdagarna, vilket är i nivå med föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 39,2 procent av dagarna vilket är en ökning från en andel på 38,5 procent 2019.

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 565 miljoner kronor, vilket är 262 miljoner kronor (3,6 procent) högre än 2019. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0 – 4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och ränteutvecklingen. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras främst av en högre preliminär avgift jämfört med 2019.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:9 Flerbarnstillägget i barnbidraget – ett generellt bidrag som kan effektiviseras Riksrevisionen har granskat effektiviteten i flerbarnstillägget i barnbidraget.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om flerbarnstillägget i barnbidraget (skr. 2020/21:10) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SfU9, rskr. 2020/21:110).

2.6.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, åtgärder mot segregation och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 2.80 UO 13 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Kommunersättningar vid 1:2 flyktingmottagande 8 503 7 042 -1 460 -17,2 11 884 1:3 Hemutrustningslån 127 39 -88 -69,3 75 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 445 50 457 12 2,7 453

Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 70 5 75 5 6,8 74 4:1 Åtgärder mot segregation 500 498 -2 -0,5 420 Övriga anslag 421 405 -16 -3,9 473

Summa 10 066 55 8 516 -1 550 -15,4 13 380

Utgifterna uppgick till 8 516 miljoner kronor och är därmed 1 550 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 minskade utgifterna med 4 864 miljoner kronor (36,4 procent).

Antalet kommunmottagna lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 7 042 miljoner kronor, vilket är 1 460 miljoner kronor (17,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framförallt på att ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända blev lägre. Orsaken är främst att det genomsnittliga antalet mottagna blev 6 904 (11,5 procent) lägre än vad som antogs i statens budget, till stor del på grund av olika reserestriktioner med anledning av pandemin. Utfallet påverkades även av att överföringen av kvotflyktingar till Sverige inte kunde genomföras fullt ut till följd av spridningen av covid-19, och blev cirka 1 400 (28 procent) färre än planerat.

Jämfört med 2019 minskade ersättningarna till kommuner och regioner med 4 841 miljoner kronor (40,7 procent). Ersättningarna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända minskade med 2 544 miljoner kronor respektive 2 237 miljoner kronor.

Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 40,4 procent mellan 2019 och 2020. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 30,1 procent.

Tabell 2.81 Kommunmottagna m.m. 2020

Förändring 2 2020 2019 Förändring procent

Antal kommunmottagna 13 828 25 915 -12 087 -46,6

varav män 7 282 14 446 -7 164 -49,6 varav kvinnor 6 546 11 469 -4 923 -42,9 andel män 52,7% 55,7% andel kvinnor 47,3% 44,3%

Antal kommunmottagna under 18 år 5 730 10 360 -4 630 -44,7

varav pojkar 3 056 5 383 -2 327 -43,2 varav flickor 2 674 4 977 -2 303 -46,3 andel pojkar 53,3% 52,0% andel flickor 46,7% 48,0%

Antal ensamkommande barn och unga 1 572 4 772 -3 200 -67,1

varav pojkar 1 342 4 431 -3 089 -69,7 varav flickor 230 341 -111 -32,6 andel pojkar 85,4% 92,9% andel flickor 14,6% 7,1% Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får December December Förändring ersättning för 2020 2019 Förändring procent 1

Totalt antal mottagna 38 643 65 498 -26 855 -41,0

Förändring 2 2020 2019 Förändring procent varav män 21 181 36 199 -15 018 -41,5 varav kvinnor 17 462 29 299 -11 837 -40,4 varav ensamkommande 6 302 10 981 -4 679 -42,6

Genomsnitt för respektive år 53 117 89 154 -36 037 -40,4

varav ensamkommande 9 784 14 000 -4 216 -30,1 1 Sammanställningen över 2020 och 2019 utgår från situationen den sista december respektive år. 2 Statistiken från 2019 har uppdaterats jämfört med Årsredovisning för staten 2019. Källa: Migrationsverket.

Hemutrustningslånen minskade även 2020 Utfallet för anslaget 1:34 Hemutrustningslån uppgick till 39 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (69,3 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att antalet personer som kan ansöka om lån, dvs. som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun, blev lägre än väntat och därmed blev även hemutrustningslånen färre. Jämfört med 2019 blev utfallet 37 miljoner kronor lägre.

Högre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att möta ökade och ändrade behov hos organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och hbtq-personer och mot våld i nära relationer till följd av spridningen av covid-19. Riksdagen beslutade även att anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten skulle tillföras ytterligare 5 miljoner kronor, vilket förklarar varför utfallet blev 5 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.82 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande 2020-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 38 28 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 100 99 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 28 28

Summa 166 155

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 166 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 155 miljoner kronor.

2.6.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 2.83 UO 14 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Arbetsförmedlingens 1:1 förvaltningskostnader 7 272 281 7 522 250 3,4 7 637 Bidrag till arbetslöshetsersättning 1:2 och aktivitetsstöd 28 067 17 620 41 823 13 756 49,0 27 066 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program 1:3 och insatser 8 882 1 164 7 276 -1 606 -18,1 9 907 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 471 19 063 -1 408 -6,9 19 743 Europeiska socialfonden m.m. för 1:6 perioden 2014 – 2020 1 452 1 164 -288 -19,8 1 082 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 875 2 479 2 986 1 111 59,2 2 063 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för 1:12 yrkesintroduktionsanställningar 5 263 50 3 759 -1 504 -28,6 4 662 1:13 Lån till körkort 151 46 -105 -69,6 59 Etableringsersättning till vissa 1:14 nyanlända invandrare 2 484 2 288 -195 -7,9 3 563 Övriga anslag 1 248 8 1 227 -21 -1,7 1 188

Summa 77 164 21 601 87 154 9 990 12,9 76 971

Utfallet uppgick till 87 154 miljoner kronor, vilket är 9 990 miljoner kronor (12,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 10 183 miljoner kronor (13,2 procent) högre. Det beror framför allt på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 10 196 miljoner kronor.

Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 522 miljoner kronor, vilket är 250 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare totalt 281 miljoner kronor. På grund av ökad arbetslöshet i samband med spridningen av covid-19 samt behovet av att säkerställa en likvärdig service i hela landet anvisades anslaget 330 miljoner kronor. Samtidigt minskades anslaget med 49 miljoner kronor då riksdagen beslutade att avbryta införandet av s.k. utvecklingstid.

Antalet arbetslösa ökade med 23 procent från föregående år Tabell 2.84 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2019 och 2020.

Tabell 2.84 Arbetslöshet

2020 2020 2020 2020 2019 2019 2019 2019 Antal Antal personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män

Antal arbetslösa,

15 – 74 år 458 500 215 900 242 700 372 700 180 500 192 200

varav heltidsstuderande 141 500 30,9 69 900 71 600 131 600 35,3 66 700 64 800 varav personer med utomnordiskt ursprung 236 900 51,7 115 400 121 600 183 200 49,2 89 500 93 700

2020 2020 2020 2020 2019 2019 2019 2019 varav långtidsarbetslösa 108 800 23,7 49 600 59 200 91 900 24,7 40 200 51 600 varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 70 100 15,3 34 700 35 400 59 300 15,9 27 200 32 100 varav ungdomar,15 – 24 år 143 600 31,3 64 800 78 800 126 300 33,9 60 000 66 300

Arbetslösheten,

15 – 74 år

(arbetslösa som andel av arbetskraften) 8,3 8,3 8,3 6,8 6,9 6,7

Ungdomsarbets-

lösheten, 15 – 24

år (arbetslösa

ungdomar som

andel av

samtliga

ungdomar i

arbetskraften) 24,0 22,8 25,1 20,0 19,5 20,4

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2020 respektive 2019. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15 – 74 år ökade enligt AKU med 85 800 personer (23,0 procent) mellan 2019 och 2020. Ökningen för antalet kvinnor var 35 400 (19,6 procent) och för antalet män var ökningen 50 500 (26,3 procent). Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande ökade med 9 900 personer (7,5 procent) mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, ökade med 16 900 personer (18,4 procent). Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 53 700 personer (29,3 procent).

Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2020 till 51,7 procent av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med 49,2 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet minskade från 15,9 procent 2019 till 15,3 procent 2020. Ungdomar i åldern 15 – 24 år utgör 31,3 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar ökade med 17 300 personer (13,7 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor ökade med 4 800 personer och antalet män med 12 500 personer.

Högre utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 41 823 miljoner kronor, vilket är 13 756 miljoner kronor (49,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 14 757 miljoner kronor (54,5 procent) högre. Det beror i första hand på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade. Dessutom blev utgifterna för aktivitetsstöd och statliga ålderspensionsavgifter högre än vad som beräknades i statens budget och föregående år.

Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev 24 369 miljoner kronor, vilket är 10 352 miljoner kronor (73,9 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget och 10 196 miljoner kronor (71,9 procent) högre än 2019. I statens budget beräknades arbetslösheten för personer mellan 15 – 74 år att uppgå till 6,4 procent för 2020. Spridningen av covid-19 medförde dock en högre arbetslöshet

än beräknat och utfallet blev 8,3 procent, vilket är 1,9 procentenheter högre än beräknat och 1,5 procentenheter högre jämfört med 2019. Den ökade arbetslösheten har medfört högre utgifter då fler arbetslösa får ersättning.

Utgifterna har också ökat på grund av ändrade regler för inträde i arbetslöshetskassorna samt tillfälliga höjningar av taknivån för inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning och grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Det genomsnittliga antalet personer som fick arbetslöshetsersättning uppgick till 137 598 per månad, vilket är en ökning med 41,6 procent jämfört med 2019.

Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 2 057 miljoner kronor (18,0 procent) högre än vad som beräknades i statens budget och 2 908 miljoner kronor (27,6 procent) högre än 2019. Den högre arbetslösheten medförde fler deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, vilket ökade utgifterna för aktivitetsstöd. Utgifterna ökade även på grund av tillfälligt höjd taknivå för inkomstrelaterad ersättning. Under 2020 fick 208 620 personer aktivitetsstöd, vilket är en ökning med 19,1 procent från föregående år. Antalet personer som fick utvecklingsersättning var 34 709 vilket motsvarar en ökning med 21,1 procent jämfört med 2019.

För att motverka de negativa effekterna av covid-19 beslutade riksdagen om tillfälligt ändrade regler i arbetslöshetsförsäkringen. Ändringarna syftade till att stimulera till inträde i arbetslöshetskassorna och göra det lättare att få inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet. Riksdagen beslutade också om tillfälligt höjda taknivåer för inkomstrelaterade ersättningar.

Anslaget anvisades ytterligare 17 620 miljoner kronor i extra ändringsbudget, varav 17 787 miljoner kronor huvudsakligen avsåg finansiering av högre utgifter på grund av det ökade antalet personer som var berättigade till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt de tillfälligt ändrade reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Vidare minskades anslaget med 167 miljoner kronor då riksdagen beslutade att avbryta införandet av s.k. utvecklingstid.

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än beräknat och föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 7 276 miljoner kronor, vilket är 1 606 miljoner kronor (18,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 631 miljoner kronor (26,6 procent) lägre. Det lägre utfallet i förhållande till budget och föregående år beror främst på ett minskat antal personer med subventionerad anställning. Vidare har Arbetsförmedlingen prioriterat inskrivning och planeringssamtal för det ökade antalet nyinskrivna arbetslösa, vilket medfört minskad kapacitet för myndigheten att erbjuda program och insatser till arbetssökande.

Med anledning av den ökade arbetslösheten anvisades anslaget ytterligare 984 miljoner kronor i syfte att öka omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Dessutom ökades anslaget med 180 miljoner kronor för att stärka kommunernas möjligheter att skapa sommarjobb för ungdomar.

Tabell 2.85 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2020 2020 2020 2019 2019 2019 Antal Antal personer Kvinnor Män personer Kvinnor Män

Sökande i program totalt med

aktivitetsstöd/etableringsersättning 185 393 90 701 94 692 162 173 79 368 82 805

varav utrikesfödda 117 615 59 825 57 790 106 609 53 698 52 911

Därav jobb- och

utvecklingsgarantin 118 505 57 306 61 199 102 296 48 480 53 816

varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin 76 584 38 443 38 141 64 569 31 327 33 242

Därav förberedande insatser 19 205 10 516 8 689 12 020 7 015 5 005

varav utrikesfödda 8 587 4 576 4 011 4 664 2 641 2 023 1

Därav etableringsprogrammet 22 684 13 357 9 327 29 250 16 790 12 460

varav utrikesfödda 22 628 13 327 9 301 29 169 16 755 12 414

Därav jobbgaranti för ungdomar 20 460 7 834 12 626 13 867 5 242 8 625

varav utrikesfödda 7 861 2 797 5 064 5 635 1 995 3 640 1 Summan för 2019 är exklusive deltagare i etableringsuppdraget. Etableringsuppdraget fasades successivt ut under 2018 och 2019 och var helt ersatt av etableringsprogrammet under 2020. Det sammantagna antalet personer i etableringsprogrammet och etableringsuppdraget under 2019 var 36 121. Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnittligt antal deltagare per månad under 2019 respektive 2020 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till 437 422 personer vilket är en ökning med 25,3 procent jämfört med 2019. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tabell 2.85 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 42,4 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2020, vilket är en minskning med 4,0 procentenheter jämfört med föregående år.

Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 63,9 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb och utvecklingsgarantin ökade med 15,8 procent jämfört med 2019. Det kan till stor del förklaras av det försämrade läget på arbetsmarknaden. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 10,3 procent jämfört med 2019. Den största ökningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin.

I etableringsprogrammet deltog i genomsnitt 22 684 personer per månad, vilket var en minskning med 22,4 procent. Det beror på att färre personer beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 19 205 personer per månad, vilket var en ökning med 59,8 procent jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på att förberedande utbildning har erbjudits till arbetslösa i ökad utsträckning. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 20 460 personer. Det är en ökning med 47,5 procent jämfört med 2019 och förklaras bl.a. av en ökad ungdomsarbetslöshet.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m . blev 19 063 miljoner kronor, vilket är 1 408 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 680 miljoner kronor (3,4 procent) lägre. Det beror främst på färre beslut om lönebidragsanställningar. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete uppgå till i genomsnitt 75 600 personer

per månad, exklusive skyddat arbete hos Samhall AB. Utfallet 2020 blev i genomsnitt 68 602 personer per månad, vilket är 9,3 procent lägre än beräknat och 6,7 procent lägre jämfört med 2019. Den försämrade arbetsmarknaden och covid-19 har begränsat möjligheterna för arbetsgivare att anställa med lönebidrag. Dessutom begränsades möjligheterna för arbetssökande att få praktik eller arbetsträning, vilket ofta föregår en anställning med lönebidrag.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m . för perioden 2014 – 2020 blev 288 miljoner kronor (19,8 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 1 164 miljoner kronor. Medelsförbrukning i de beviljade projekten blev lägre än beräknat. Det beror till stor del på spridningen av covid-19 och svårigheter att upparbeta kostnader i projekten.

Bidrag till lönegarantiersättning blev högre än beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning blev 2 986 miljoner kronor, vilket är 1 111 miljoner kronor (59,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 922 miljoner kronor (44,7 procent) högre. Spridningen av covid-19 har medfört att fler anställda påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Antalet anställda som är berörda av konkurser uppgick till totalt 23 953 personer under 2020 vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företagsrekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord, ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 9 902 personer, vilket är en ökning med 75,4 procent jämfört med 2019.

Anslaget anvisades ytterligare 2 479 miljoner kronor i ändringsbudget, då utbetalningarna av lönegarantiersättning bedömdes komma att öka mer än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 3 759 miljoner kronor, vilket är 1 504 miljoner kronor (28,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 903 miljoner kronor (19,4 procent) lägre. Det är främst omfattningen av nystartsjobb som blev lägre än beräknat i statens budget och föregående år.

Antalet personer med nystartsjobb uppgick i genomsnitt till 24 930 personer per månad, vilket är en minskning med 15,8 procent jämfört med 2019. Spridningen av covid-19 och den försämrade arbetsmarknaden har medfört en minskad efterfrågan på anställningar med nystartsjobb. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att tillfälligt förlänga den maximala tiden med rätt till stöd för nystartsjobb.

Utfallet för anslaget 1:13 Lån till körkort blev 46 miljoner kronor, vilket är 105 miljoner kronor (69,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre beviljade låneansökningar än beräknat. Körkortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. Under 2020 beviljades 6 432 personer körkortslån och 5 195 personer har fått körkortslån utbetalat. Från beslutsdatum har kunderna ett år på sig att begära utbetalning. Av de som ansökte om körkortslån har 60 procent fått avslag på sin ansökan. Den vanligaste orsaken till avslag är att den sökande inte uppfyller villkoret om arbetslöshet.

Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 2 288 miljoner kronor, vilket är 195 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 1 274 miljoner kronor (35,8 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsprogrammet blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. I genomsnitt deltog

22 695 personer per månad i etableringsuppdraget, vilket är 14,0 procent färre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2019 minskade antalet genomsnittliga deltagare per månad med 41,5 procent.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.86 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och 1:3 insatser 9 464 6 162 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 16 000 11 463 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 3 700 3 116 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk 1:7 utvärdering 9 8 1:13 Lån till körkort 114 91 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20

Summa 29 307 20 860

1:10 (2019) Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 25

Totalt 20 885

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 29 307 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 20 860 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 8 447 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

I ändringsbudget höjdes bemyndigandet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 4 804 miljoner kronor till 9 464 miljoner kronor. Skillnaden mot beslutat bemyndigande beror på att omfattningen av de insatser som innebär ekonomiska åtaganden blivit mindre än beräknat. Dessutom påverkar sammansättningen av dessa insatser storleken på åtagandena. Främst gäller det de nya upphandlade matchningstjänsterna i form av tjänsten Kundval Rusta och matcha som blivit färre än beräknat. Dessa tjänster innebär relativt sett högre åtaganden eftersom de pågår under en längre tid och har en större tyngdpunkt på resultatersättning som betalas ut i efterhand än tidigare matchningstjänster som Stöd och matchning.

Skillnaden för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. beror på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar minskat under året, vilket är en följd av svårigheter att få arbetsgivare att nyanställa p.g.a. pandemin. Det innebär att åtagandena minskat och att bemyndigandet utnyttjats i lägre omfattning.

Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten . Det utestående åtagandet uppgår till 25 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:5 Effektiviteten i förmedlingsverksamheten – förmedlarnas attityder och arbetssätt har betydelse Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om effektiviteten i förmedlingsverksamheten (skr. 2019/20:192) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:AU3, rskr. 2020/21:24).

RiR 2020:13 Stöd och matchning – ett valfrihetssystem för arbetssökande Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning (STOM). Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning (skr. 2020/21:39) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:AU7, rskr. 2020:21/186).

RiR 2020:27 Statens insatser mot exploatering av arbetskraft – regelverk, kontroller samt information och stöd till de drabbade Riksrevisionen har granskat statens insatser mot exploatering av arbetskraft. Granskningen omfattar det regelverk som ska motverka arbetskraftsexploatering, myndigheters kontroller av arbetsplatser, information till arbetstagare och förutsättningarna att erbjuda skydd och stöd till de som drabbas.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.

2.6.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestartsstöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 2.87 UO 15 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Studiehjälp 4 382 4 275 -108 -2,5 4 244 1:2 Studiemedel 17 697 1 320 17 440 -256 -1,4 15 289 1:3 Avsättning för kreditförluster 1 856 99 1 855 -1 0,0 1 816 Statens utgifter för 1:4 studiemedelsräntor 168 28 185 17 10,2 166 1:7 Studiestartsstöd 410 142 294 -116 -28,4 325 1:8 Centrala studiestödsnämnden 890 10 916 27 3,0 882 Övriga anslag 106 6 95 -11 -10,5 94

Summa 25 508 1 605 25 060 -449 -1,8 22 815

Utfallet uppgick till 25 060 miljoner kronor och blev därmed 449 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades

ytterligare 1 605 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 2 245 miljoner kronor (9,8 procent) högre.

Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiemedlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet.

Utfallet för utgiftsområdet påverkas av flera regelförändringar till följd av åtgärder och effekter av covid-19:

– Inkomstprövningen, det s.k. fribeloppet för studiemedel och studiestartsstöd slopades tillfälligt. – Studerande fick behålla sitt studiestöd om han eller hon saknat möjlighet att bedriva sina studier på grund av åtgärder mot smittspridning. – Det infördes en möjlighet till avskrivning av lån för sådana perioder då den studerande saknar möjlighet att bedriva sina studier.

Under 2020 fick 559 300 personer studiemedel, vilket är 56 400 personer fler jämfört med 2019. Antalet studerande med studiemedel har ökat de senaste åren, vilket bl.a. beror på högre arbetslöshet men också på satsningar inom utbildningsområdet

Det tillfälliga slopandet av fribeloppet har lett till att fler studerande får bidrag och att utbetalningarna av bidrag totalt sett är högre. Även anslagen för avsättningar för kreditförluster och utgifter för studiemedelsräntor påverkas av det slopade fribeloppet.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 17 440 miljoner kronor och blev därmed 256 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 320 miljoner kronor. Utfallet för de generella bidragen är i nivå med disponibelt belopp för 2020 medan utfallet för det högre bidragen är 1 562 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det högre bidraget betalas främst ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning.

Fler studerande innebär högre utgifter för studiemedel jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev anslaget 1:2 Studiemedel 2 152 miljoner kronor (14,1 procent) högre, varav bidragen ökade med 1 767 miljoner kronor. Det är främst de generella bidragen som har ökat, vilket huvudsakligen beror på att antalet studenter har ökat men även på att bidragsbeloppet har höjts.

Högre utgifter för studiemedelsräntor Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 185 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (10,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Det beror både på att fribeloppet tillfälligt slopades och på att fler studerar, vilket påverkar statens utgifter för avsättningar till kreditförluster samt räntor. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 28 miljoner kronor.

Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 116 miljoner kronor (28,4 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror troligen till viss del på att det fanns vissa oklarheter kring stödets fortlevnad under 2020 men också till viss del på att outnyttjade medel inte har omfördelats optimalt mellan kommuner. I ändringsbudget anvisades ytterligare 142 miljoner kronor. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som

kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.88 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1

Summa 4 1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.

Utlåning

Tabell 2.89 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2020-12-31 1 Studielån 240 500 239 563

Summa 240 500 239 563

1 Utlåning sker enligt studiestödslagen (1999:1395). CSN:s lånefordran för studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) uppgick till 239 563 miljoner kronor vid utgången av 2020.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Centrala studiestödsnämnden har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 14, anslag 1:13, anslagspost 1 Lån till körkort . Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2022 uppgår till 70 000 kronor. (Det framgår av not 30 på sidan 102 i årsredovisningen.)

2.6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 2.90 UO 16 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Statens skolverk 1 136 1 114 -22 -1,9 1 038 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 911 -480 2 947 -964 -24,6 2 806 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 315 240 -75 -23,7 246 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 3 903 3 896 -7 -0,2 4 583 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 191 15 199 9 4,6 189 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 380 133 -247 -65,0 145 1:11 Fler anställda i lågstadiet 986 985 0 0,0 1 970 1:14 Bidrag till lärarlöner 4 670 4 124 -546 -11,7 4 004 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 4 886 4 840 -45 -0,9 3 449 1:17 Bidrag till vissa studier 18 6 -11 -64,6 14 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 372 729 3 101 729 30,7 2 205 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 833 245 3 011 178 6,3 2 437 2:2 Universitets- och högskolerådet 202 10 194 -8 -4,2 191 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 849 1 849 0 0,0 1 790 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 259 2 259 0 0,0 2 182 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 165 2 165 0 0,0 2 104 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 323 2 323 0 0,0 2 249 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 206 2 293 87 4,0 2 151 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 664 1 664 0 0,0 1 600 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 813 1 847 34 1,9 1 696 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 710 1 710 0 0,0 1 668 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 748 761 13 1,8 732 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 663 1 663 0 0,0 1 600

Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 217 1 217 0 0,0 1 182 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 712 1 712 0 0,0 1 581 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 537 3 452 -86 -2,4 3 366 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 860 815 1 497 637 74,0 561 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 681 2 681 0 0,0 2 624 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 036 90 6 092 56 0,9 5 986 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 360 20 389 29 7,9 357 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 112 -5 1 094 -18 -1,6 1 161 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 8 4 -5 -55,5 Övriga anslag 21 589 19 21 495 -95 -0,4 20 657

Summa 83 316 1 458 82 958 -358 -0,4 78 527

Utfallet uppgick till 82 958 miljoner kronor och blev 358 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 458 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 4 431 miljoner kronor (5,6 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för lovskola och lärarassistenter Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 964 miljoner kronor (24,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på svårigheter med att rekrytera personal för lovskola, vilket medförde att statsbidraget för undervisning under skollov betalades ut i lägre omfattning än beräknat. Statsbidraget för anställning av lärarassistenter betalades heller inte ut i den utsträckning som beräknats. En orsak till detta är att bidraget kräver medfinansiering av huvudmännen.

Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning av lärare Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 133 miljoner kronor, vilket är 247 miljoner kronor (65,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att medel för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk inte utnyttjats i den omfattning som beräknades i budgeten. Det beror också på att nyttjandet av det förlängda Lärarlyftet, statsbidrag för fortbildning av lärare, blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslag 1:14 Bidrag till lärarlöner uppgick till 4 124 miljoner kronor vilket är 546 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än i statens budget. Utgifterna för Lärarlönelyftet och Karriärsteg för lärare blev lägre än beräknat. Det beror dels på att inte alla

huvudmän begär ut bidraget, dels på att huvudmännen inte utnyttjar hela den bidragsram som de tilldelats.

Högre statsbidrag till yrkeshögskoleutbildning Anslaget 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning uppgick till 3 011 miljoner kronor, vilket är 178 miljoner kronor (6,3 procent) högre än statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 245 miljoner kronor eftersom spridningen av covid-19 ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Jämfört med föregående år blev utfallet 573 miljoner kronor (23,5 procent) högre. Det beror främst på att antalet platser vid yrkeshögskolan successivt utökas inom ramen för kunskapslyftet 2018 – 2022. Antal utbetalda årsplatser uppgick till 42 483 under 2020, en ökning med 6 947 årsplatser jämfört med 2019.

Högre statsbidrag till vuxenutbildning påverkar jämförelsen mot budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 3 101 miljoner kronor, vilket är 729 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 896 miljoner kronor högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 729 miljoner kronor, främst för att förbättra kommunernas möjligheter att erbjuda regional yrkesinriktad vuxenutbildning till individer som varslats om uppsägning till följd av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 1 497 miljoner kronor, vilket är 637 miljoner kronor (74,0 procent) högre än anvisat i statens budget och 936 miljoner kronor (166,8 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 815 miljoner kronor. Det högre utfallet beror på att medel för flera tillkommande utbildningssatsningar fördelats från anslaget, bl.a. stärkta möjligheter till distansundervisning, sommarkurser, utbyggnad av utbildningar där det råder brist på kompetens samt fler studenter inom behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildningar.

Omprioriteringar förklarar förändringen mot föregående år Utfallet för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. uppgick till 3 896 miljoner kronor, vilket är 688 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än 2019. Det beror främst på att 2019 var det sista året som statsbidrag betalades ut för personal i fritidshemmet enligt förordningen (2015:215) om statsbidrag för lågstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning.

Utfallet för anslaget 1:11 Fler anställda i lågstadiet blev 985 miljoner kronor, vilket är 985 miljoner kronor (50,0 procent) lägre än föregående år. Det beror på att statsbidraget för lågstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning upphörde under 2020.

Utfallet för anslaget 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling uppgick till 4 840 miljoner kronor, vilket är 1 391 miljoner kronor (40,3 procent) högre än föregående år. Det beror på en förstärkning av anslaget i syfte att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.91 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 468 1 394 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 36 32 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 614 613 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 350 221 1:13 Praktiknära skolforskning 37 37 1:14 Bidrag till lärarlöner 2 426 2 426 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 230 6 230 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 322 2 272 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 8 500 8 012 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 19 100 16 217 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 150 1 841 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 3 500 3 217 4:1 Internationella program 168 90

Summa 46 901 42 601

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 46 901 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 42 601 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 299 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation .

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 2 883 miljoner kronor bl.a. på att satsningar har avslutats samt förseningar i internationella samarbeten.

Garantier

Tabell 2.92 UO 16 Garantier

Miljoner kronor Utfärdade garantier Utestående inklusive åtaganden bundna Garantier Garantiram 2020-12-31 utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska 1 Högskola AB Obegränsad 311 311 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC 600 600 600

Summa 911 911

1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:4 Holdingbolag vid lärosätena – brister i styrning och förvaltning Riksrevisionen har granskat om verksamheten i lärosätenas holdingbolag och ägarstyrning och förvaltning av holdingbolagen sker i enlighet med riksdagens och regeringens beslut.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om holdingbolag vid universitet och högskolor (skr. 2019/20:199) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:UbU6, rskr. 2020/21:107).

RiR 2020:15 Att styra utbildning till ämneslärare – en granskning av Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet Riksrevisionen har granskat om styrningen av ämneslärarprogram och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet ger utbildningarna förutsättningar att hålla hög kvalitet och utvecklas.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet (skr. 2020/21:61) redovisat sina bedömningar med anledning av granskningsrapporten. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer riktar sig till lärosätena och regeringen vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 2.93 UO 17 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt 1:2 kulturutbyte och samarbete 533 2 001 2 523 1 990 373,3 480 Bidrag till regional 1:6 kulturverksamhet 1 519 150 1 667 149 9,8 1 496 Bidrag till vissa 2:1 scenkonstinstitutioner 1 105 90 1 195 90 8,1 1 082 6:1 Riksarkivet 411 16 438 27 6,5 410 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 347 157 1 477 130 9,6 1 344 8:2 Centrala museer: Stiftelser 269 112 381 112 41,7 263 8:3 Bidrag till vissa museer 76 31 107 31 41,6 76 9:2 Stöd till trossamfund 82 25 106 24 29,1 82

Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Bidrag till nationell och internationell 12:2 ungdomsverksamhet 241 50 287 46 19,0 239 13:1 Stöd till idrotten 1 974 1 500 3 474 1 500 76,0 1 954 Bidrag till allmänna 13:2 samlingslokaler 52 75 125 73 139,3 49 Insatser för den ideella 13:5 sektorn 172 125 293 122 70,8 171 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 320 142 4 462 142 3,3 4 298 Övriga anslag 3 962 -10 3 883 -79 -2,0 3 885

Summa 16 061 4 464 20 417 4 355 27,1 15 828

Utfallet uppgick till 20 417 miljoner kronor och blev 4 355 miljoner kronor (27,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 ökade utgifterna med 4 588 miljoner kronor (29,0 procent).

Högre utgifter än anvisat för kulturverksamhet Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturbyte och samarbete blev 2 523 miljoner kronor. Det är 1 990 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 2 043 miljoner kronor (425,8 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 2 001 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19.

Statens kulturråd har betalat ut ungefär 730 miljoner kronor i stöd enligt förordningen (2020: 246) om statligt stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledning av spridningen av covid-19. Myndigheten har även betalat ut ca 440 miljoner kronor i krisstöd för särskilda behov. Stöd har också betalats ut till följande verksamheter:

– Stiftelsen Svenska Filminstitutet har fått stöd på 425 miljoner kronor. – Krisstipendier på 290 miljoner kronor delades ut till konstnärer. – Stöd till särskilda insatser för att främja att kulturevenemang ska kunna ske på ett smittskyddssäkert sätt uppgick till 44 miljoner kronor. – Sveriges författarfond har fått stöd på 40 miljoner kronor. – Alliansverksamheterna (Musikalliansen, Teateralliansen och Dansalliansen) fick krisstöd på 35 miljoner kronor. – Centrumbildningar fick 10 miljoner kronor i stöd för särskilda insatser i syfte att stärka arbetsmarknaden för kulturskapare.

Det högre utfallet för anslaget beror även på att krisstöd har betalats ut till andra delar av kulturverksamheten, framför allt inom musik och scenkonst, för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner uppgick till 1 667 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (9,8 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 150 miljoner kronor på grund av förlorade intäkter med anledning av spridningen av covid-19. Dessa bidrag betalades ut genom nyckeltalsfördelning till kulturverksamheter i regioner och vissa

verksamheter i Region Stockholm enligt förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar . 5

Utfallet för anslaget 2:1 Bidrag till regional kulturverksamhet uppgick till 1 195 miljoner kronor. Det är 90 miljoner kronor (8,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 90 miljoner kronor, varav 82 miljoner kronor har betalats ut i stöd för minskade intäkter till vissa kulturella institutioner. Kungliga Operan AB fick 40 miljoner kronor, Kungliga Dramatiska teatern AB fick 20 miljoner kronor och Voksenåsen AS fick 12 miljoner kronor i stöd.

Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 477 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor (9,6 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 157 miljoner kronor bl.a. för de verksamheter inom de centrala museerna som är finansierade med avgiftsintäkter och som haft intäktsbortfall med anledning av spridningen av covid-19. Vasamuseet inom Statens maritima och transporthistoriska museer fick 115 miljoner kronor, Nationalmuseum fick 16 miljoner kronor, Statens historiska museer fick ca 12 miljoner kronor, Moderna museet fick 4 miljoner kronor och Cosmonova inom Naturhistoriska riksmuseet fick ca 8 miljoner kronor på grund av intäktsbortfall. Naturhistoriska riksmuseet fick även 3 miljoner kronor för kostnader kopplade till renoveringen av Botanhuset.

Utfallet för anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser blev 381 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor (41,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 112 miljoner kronor på grund av intäktsbortfall med anledning av spridningen av covid-19. Ungefär 60 miljoner kronor har betalats ut till Stiftelsen Skansen, medan Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Arbetets museum har delat på drygt 50 miljoner kronor i stöd.

Utfallet för anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer uppgick till 107 miljoner kronor. Det är 31 miljoner kronor (41,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 31 miljoner kronor på grund av minskade intäkter med anledning av spridningen av covid-19. Att utfallet blev högre beror på att stöd har betalats ut till bl.a. Nobelprismuseet (8 miljoner kronor), Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde (7 miljoner kronor) samt Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem (6 miljoner kronor).

Utfallet för anslaget 9:2 Stöd till trossamfund uppgick till 106 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (29,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 25 miljoner kronor på grund av intäktsbortfall med anledning av spridningen av covid-19. Stöden har betalats ut till alla statsbidragsberättigade trossamfund.

Utfallet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet uppgick till 287 miljoner kronor. Det är 46 miljoner kronor (19,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 50 miljoner kronor på grund av intäktsbortfall för många barn- och ungdomsorganisationers verksamhet med anledning av spridningen av covid-19. Att utfallet blev högre beror på att högre bidrag har fördelats ut enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer.

Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 3 474 miljoner kronor. Det är 1 500 miljoner kronor (76,0 procent) högre än vad som anvisades i statens ursprungliga budget och lika mycket som riksdagen anvisade anslaget ytterligare i

5 Upphävd den 10 januari 2021 genom förordning (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

ändringsbudget. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 520 miljoner kronor (77,8 procent) högre. Sveriges Riksidrottsförbund har under året fått 1 500 miljoner kronor för att mildra negativa ekonomiska konsekvenser för idrottsverksamheter i landet till följd av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick till 125 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor (139,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 75 miljoner kronor för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna för innehavare av allmänna samlingslokaler med anledning av spridningen av covid-19. Totalt beviljades 236 av 354 inkomna ansökningar om organisationsbidrag och som Boverket betalade ut enligt förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler.

Utfallet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn uppgick till 293 miljoner kronor. Det är 122 miljoner kronor (70,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 125 miljoner kronor med anledning av spridningen av covid-19. Att utfallet blev högre beror på att bidrag på 50 miljoner kronor betalades ut till civilsamhället enligt förordning (2020:439) om statsbidrag med anledning av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Det högre utfallet beror också på att Socialstyrelsen fick i uppdrag att betala ut ytterligare 50 miljoner kronor enligt förordningen (2019:474) om statsbidrag för insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.94 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 25 8 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 9 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 30 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 167 119 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 40 28 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 14 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 196 121 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 68 9:2 Stöd till trossamfund 23 2 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 212 0 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 37 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 13:5 Insatser för den ideella sektorn 65 0 14:2 Bidrag till tolkutbildning 140 75

Summa 1 066 497

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 066 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 497 miljoner kronor, vilket är 569 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

Det låga utnyttjandet av bemyndigandet på anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer förklaras av att det inte har tagits några beslut om nya långtidsstipendier

under 2020 samt att det inte togs några beslut om tvååriga stipendier inom musik. När gäller bemyndigandena på anslagen 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet respektive 13:5 Insatser för den ideella sektorn har berörda myndigheter valt att avvakta med beslut om nya ekonomiska åtaganden.

Utlåning

Tabell 2.95 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2020-12-31 Kungliga Operan AB 126 111 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 50 1 Nordiska museet 20 13

Summa 216 174

1 Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 216 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet, lån till Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB. Utestående lån vid utgången av 2020 var 174 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.96 UO 17 Övriga krediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31 Public service kontot 250 0

Summa 250 0

Riksdagen har beviljat en övrig kredit för att täcka underskott på public servicekontot. Kreditramen på 250 miljoner kronor har inte utnyttjats under 2020.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens centrum för arkitektur och design Statens centrum för arkitektur och design har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

I årsredovisningen redovisar myndigheten inte en fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksarkivet Riksarkivet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Riksarkivet har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 17 anslag 6:1, anslagspost 1 Riksarkivet med 1 417 000 kronor. Myndigheten har i och med överskridandet inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223). Överskridandet framgår av årsredovisningen.

Riksarkivet har under flera års tid ackumulerat ett allt större underskott för avgiftsområdet Digitaliseringstjänster. Det ackumulerade underskottet uppgår till 25 134 000 kronor per den 31 december 2020. Det är inte förenligt med det ekonomiska målet för Digitaliseringstjänster som enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska beräknas så att avgifterna helt täcker verksamhetens kostnader.

Nationalmuseum Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Nationalmuseum har under flera års tid ackumulerat ett allt större underskott för avgiftsområdet Försäljning av varor. Det ackumulerade underskottet uppgår till 6 479 000 kronor per den 31 december 2020. Det är inte förenligt med det ekonomiska målet för Försäljning av varor som enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska beräknas så att avgifterna helt täcker verksamhetens kostnader.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:26 För förtroendets skull – granskningsnämndens granskning av public service Riksrevisionen har granskat granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av public service-företagen Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om granskningsnämndens granskning av public service (skr. 2020/21:116) redovisat vilka åtgärder som vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 2.97 UO 18 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 25 2 -23 -92,0 3 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 4 -39 -91,3 1 1:4 Boverket 333 4 315 -19 -5,6 311 1:6 Lantmäteriet 661 655 -5 -0,8 615 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 165 50 -115 -69,4 55

Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 100 2 378 278 13,3 1 677 1:10 Innovativt och hållbart byggande 25 8 -17 -66,7 27 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 53 3 54 1 2,6 51 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 26 2 26 1 2,5 25 Övriga anslag 296 -1 286 -10 -3,4 289

Summa 3 727 8 3 779 53 1,4 3 052

Utfallet uppgick till 3 779 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 ökade utgifterna med 727 miljoner kronor (23,8 procent).

Lågt utfall för omstrukturering av kommunala bostadsföretag Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 2 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (92,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd kom in under 2020 och att det inte blev något utfall för infriande av tidigare åtaganden. Vid årets slut fanns tidigare ingångna avtal med två kommuner. Det ena avtalet löper till utgången av år 2021 och det andra avtalet förlängdes under året fram till december 2023. Enligt avtalen har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnader uppstår och det totala utestående åtagandet uppgick vid slutet av 2020 till knappt 8 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 4 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (91,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet beror på en låg tillströmning av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 146 garantier till 19 kommuner, jämfört med 226 garantier till 19 kommuner för 2019.

Anslaget 1:4 Boverket anvisades ytterligare 4 miljoner kronor på ändringsbudget för Boverkets administrativa kostnader i samband med det nya ekonomiska stödet till enskilda näringsidkare (se anslaget 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare inom utgiftsområde 24 Näringsliv).

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer blev 50 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner kronor (69,4 procent) lägre än anvisat. Anslaget används för statsbidrag till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus upplåtna med hyresrätt samt för statsbidrag till förnyelse av utomhusmiljöer. Stöden är under avveckling och utgifterna avser stöd som beviljats tidigare år. Utfallet blev lägre än vad som beräknades då flera projekt har försenats, bl.a. på grund av spridningen av covid-19. Utfallet blev också lägre på grund av återkrav då flera bidragsmottagare av stöd till utomhusmiljöer återtagit sina ansökningar.

Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 2 378 miljoner kronor, vilket är 278 miljoner kronor (13,3 procent) högre än anvisat. Utfallet blev 702 miljoner kronor (41,9 procent) högre jämfört med 2019. Det beror på att omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt blev högre än vad som beräknades i statens budget och föregående år. Intresset för stödet var högt och antalet beviljade ärenden under året omfattade 4 438 miljoner kronor.

Lägre utgifter jämfört med budget och föregående år för stödet till innovativt och hållbart byggande Utfallet för anslaget 1:10 Innovativt och hållbart byggande blev 8 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (66,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 18 miljoner kronor (68,6 procent) lägre. Anslaget används för statsbidrag enligt förordningen (2018:199) om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder. Stödet är under avveckling och utgifterna avser stöd som beviljats innan 2019.

Utfallet blev lägre än föregående år och vad som beräknades i statens budget då slutförandet av vissa projekt försenats på grund av spridningen av covid-19. Dessutom har ett antal projekt haft lägre projektkostnader än planerat.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.98 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:4 Boverket 30 12 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 7 500 7 384 1:9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 20 6 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 15 0

Summa 7 565 7 402

1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag (2019) 8 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och (2018) utomhusmiljöer 100 1:11 Innovativt och hållbart byggande (2018) 37

Totalt 7 546

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 565 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 402 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns tre äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 144 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.99 UO 18 Garantier

Miljoner kronor Garantier Utestående Utfärdade garantier åtaganden inklusive bundna Garantiram 2020-12-31 utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 2 731 2 731

Summa 8 000 2 731 2 731

Övriga krediter

Tabell 2.100 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Utnyttjad kredit Kredit 2020-12-31 1 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens geotekniska institut Statens geotekniska institut har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Statens geotekniska institut har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 20, anslag 1:4, anslagspost 4 Sanering och återställande av förorenade områden . Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2023 uppgår till 1 694 000 kronor.

Boverket Boverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Boverket har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 18, anslag 1:7, anslagspost 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus . Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2021 uppgår till 35 467 000 kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:3 Konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter Riksrevisionen har granskat om regeringen och berörda myndigheter har gjort tillräckligt för att köparnas intressen ska tillvaratas vid köp av nyproducerade bostadsrätter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter (skr. 2019/20:171) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med förslag som dels stärker konsumentskyddet vid förseningar, dels förbättrar informationen till konsumenterna och förtydligar vissa aktörers ansvar vid försäljning av nyproducerade bostadsrätter (bet. 2020/21:CU2 punkterna 1 och 2, rskr. 2020/21:50). Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:CU2, rskr. 2020/21:50).

2.6.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Anslag

Tabell 2.101 UO 19 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 1 691 1 587 -103 -6,1 1 578 1:2 Transportbidrag 455 430 -25 -5,5 440 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1:3 2014 – 2020 1 527 1 166 -361 -23,6 1 298

Summa 3 673 3 184 -489 -13,3 3 316

Utfallet uppgick till 3 184 miljoner kronor och blev därmed 489 miljoner kronor (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 133 miljoner kronor (4,0 procent) lägre.

Lägre utbetalningar för Europeiska regionala utvecklingsfonden Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder uppgick till 1 587 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Merparten av de stöd som beslutas inom anslaget är samverkansprojekt med offentliga och privata aktörer eller företagsinvesteringar som löper över flera år. Anslaget belastas när utgifter uppkommer. Det lägre utfallet beror främst på att flera projekt inte har rekvirerat medel i den takt som beräknats på grund av pandemin.

Anslaget 1:2 Transportbidrag används till utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och ska kompensera företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulera till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Utfallet uppgick till 430 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner lägre än anvisat i budgeten.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 uppgick till 1 166 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor (23,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att flera projekt inte har rekvirerat medel från fonden i den takt som beräknats, på grund av pandemin, vilket även förklarar att utfallet blev lägre än föregående år.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.102 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 3 375 2 321 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 3 000 2 856

Summa 6 375 5 177

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 6 375 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 177 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 198 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

Riksrevisionen iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR:2020:10 Regionala strukturfondspartnerskap – ger de förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel? Riksrevisionen har granskat om systemet med strukturfondspartnerskap ger förutsättningar för ett effektivt genomförande av strukturfondsprogram i Sverige.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap (skr. 2020/21:25) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen bör se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan de förvaltande myndigheterna, regionerna och strukturfondspartnerskapen till den förestående programperioden och att regeringen omgående bör tillsätta en utredning i syfte att göra en bredare översyn av systemet med regionala strukturfondspartnerskap (bet. 2020/21:NU12 punkterna 2 och 4, rskr. 2020/21:173). Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:NU12 punkt 1, rskr. 2020/21:173).

2.6.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande bl.a. vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Anslag

Tabell 2.103 UO 20 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Naturvårdsverket 589 8 605 16 2,7 569 1:2 Miljöövervakning m.m. 466 447 -19 -4,0 391 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 115 39 1 146 31 2,8 862 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 919 -20 657 -263 -28,6 871 1:8 Klimatbonus 1 760 400 2 078 318 18,1 1 280 1:10 Klimatanpassning 98 26 106 8 8,3 173 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 390 -28 1 277 -113 -8,1 1 151 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 255 151 -104 -40,7 190

Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:14 Skydd av värdefull natur 876 878 3 0,3 977 1:16 Klimatinvesteringar 1 955 1 009 -946 -48,4 569 1:17 Klimatpremier 170 107 -63 -37,0 79 1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen 50 12 -38 -76,6 32 1:19 Industriklivet 600 165 -435 -72,6 41 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 90 -26 50 -40 -44,5 Övriga anslag 2 239 20 2 264 25 1,1 2 263

Summa 12 571 419 10 950 -1 621 -12,9 9 446

Utfallet uppgick till 10 950 miljoner kronor och blev därmed 1 621 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 419 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 1 504 miljoner kronor (15,9 procent) högre.

Utgifterna för klimatbonus högre än beräknat – bonuspremier för 57 137 fordon betalades ut Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 2 078 miljoner kronor. Det är 318 miljoner kronor (18,1 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 400 miljoner kronor eftersom antalet bilar berättigade till bonusen blev fler än beräknat. Jämfört med föregående år blev utgifterna 797 miljoner kronor (62,3 procent) högre, vilket beror på att antalet bilar berättigade till bonus har ökat. Under året utbetalades bonuspremier för 57 137 fordon, vilket är 22 701 fordon fler än 2019.

Klimatbonusen ingår i det s.k. bonus – malus-systemet som infördes den 1 juni 2018 och ersatte den tidigare supermiljöbilspremien. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt.

Lägre utfall för klimatinvesteringar än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 009 miljoner kronor. Det är 946 miljoner kronor (48,4 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det beror framför allt på att tidigare år beslutat beställningsbemyndigande för anslaget inte var på den nivå som behövdes för att kunna ingå ekonomiska åtaganden i den omfattning som anslaget var beräknat för 2020.

Lägre utfall för klimatinvesteringar inom industrin än anvisat Utfallet för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 165 miljoner kronor. Det är 435 miljoner kronor (72,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre beror på att söktrycket varit lägre än beräknat och att ansökningar har blivit försenade inom omfattande projekt.

Klimatinvesteringarna högre jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 440 miljoner kronor (77,2 procent) högre jämfört med 2019. Under 2020 beviljades 509 ansökningar inom Klimatklivet. Det är 324 fler beviljade ansökningar än föregående år. Antalet inkomna ansökningar uppgick till 1 019, vilket är i nivå med 2019. Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet.

Anslagsbehållningen vid utgången av 2020 uppgick till 1 877 miljoner kronor. Beslutade, men ej utbetalda medel, uppgick till 2 330 miljoner kronor.

Spridningen av covid-19 påverkade saneringsarbete och anslaget för sanering Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 657 miljoner kronor, vilket är 263 miljoner kronor (28,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 214 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Det beror på att länsstyrelser och kommuner prioriterat ned saneringsarbete på grund av konsekvenserna av covid-19. Det påverkade även tidsplaner och genomförande för upphandlade entreprenader.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.104 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 132 85 1:3 Åtgärder för värdefull natur 490 294 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 2 065 1 073 1:5 Miljöforskning 102 81 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 620 425 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 580 267 1:13 Internationellt miljösamarbete 9 1 1:14 Skydd av värdefull natur 42 39 1:16 Klimatinvesteringar 4 500 3 099 1:17 Klimatpremier 200 63 1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen 200 99 1:19 Industriklivet 1 800 608 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 80 80 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och 2:2 samhällsbyggande: Forskning 2 000 1 405

Summa 12 820 7 620

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 12 820 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 620 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 5 200 miljoner kronor.

Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden beror delvis på att länsstyrelserna prioriterat arbetet med åtgärder relaterade till covid-19 varför antalet ansökningar om sanering blev lägre än beräknat. Ansökningar för att sanera mark inför bostadsbyggande har under 2020 varit få.

Skillnaden för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar beror på att beslutet om höjning av bemyndigandet kom sent på året.

Skillnaden för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 1 269 miljoner kronor. Det beror på förseningar för flera större ansökningar samt ett lägre söktryck.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut har under 2020 avvecklat den globala sjöfartsverksamheten. I samband med avvecklingen har myndigheten avyttrat tillgångar. Avyttringen har inte genomförts enligt kravet på affärsmässighet i 7 § förordningen (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom.

Riksrevisionen iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:1 Statliga åtgärder för fler miljöbilar Riksrevisionen har granskat beslutsunderlag för, och effektiviteten i, ett antal statliga åtgärder för en ökad andel miljöbilar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar (skr. 2019/20:170) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:MJU3, rskr. 2020/21:83).

2.6.21 Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.

Anslag

Tabell 2.105 UO 21 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Statens 1:1 energimyndighet 305 306 1 0,5 321 Insatser för 1:2 energieffektivisering 203 193 -10 -4,8 213 1:4 Energiforskning 1 568 1 542 -25 -1,6 1 482 Laddinfrastruktur längs 1:5 större vägar 50 21 -29 -58,2 1:7 Energiteknik 835 814 -21 -2,5 -297 1:8 Elberedskap 258 33 208 -50 -19,5 235 Övriga anslag 251 5 250 -1 -0,4 262

Summa 3 469 38 3 334 -135 -3,9 2 214

Utfallet uppgick till 3 334 miljoner kronor och blev därmed 135 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 38 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 1 120 miljoner kronor (50,6 procent) högre.

Nytt anslag för laddinfrastruktur Anslaget 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar uppfördes i statens budget 2020. Anslaget får användas för utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av laddfordon för tillgänglighet längs större vägar. Utfallet uppgick till 21 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget.

Omläggning av solcellsstöd påverkar utfallet Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 814 miljoner kronor. Det är 21 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än anvisat i statens budget, men 1 112 miljoner kronor högre än 2019.

Jämförelsen mellan 2020 och 2019 påverkas av en förändrad hantering av solcellsstöd vilket gav ett negativt anslagsutfall 2019 men ett positivt utfall för 2020.

Att anslagsutfallet blev negativt 2019 beror på att regeringen beslutade om ändring av regleringsbrevet för Statens energimyndighet den 28 november 2019, som innebar att grunderna för redovisningen mot anslag ändrades fr.o.m. 2020. För att redovisningen mot anslag skulle kunna göras enligt ny modell återbetalade Boverket beviljade, men inte utbetalda, stöd till solceller i december 2019 enligt beslut av regeringen. Eftersom återbetalningarna var större än utbetalningarna 2019, blev den totala belastningen på anslaget negativt.

Under 2020 fortsatte den tekniska omläggningen av stödet så att tidpunkten för redovisning mot anslag får en tydligare koppling till utbetalningarna av stödet. Eftersom beslut om att bevilja stöd och utbetalning av stöd sker vid olika tillfällen har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande som åtaganden till och med 2020 kan redovisas mot. Det anslagssparande som byggdes upp i slutet av 2019 drogs in 2020 men beställningsbemyndigandet innebär att motsvarande anslagsmedel istället beräknas och budgeteras för 2021 och 2022. Omläggningen påverkar alltså inte det totala utrymmet för att bevilja och utbetala stöd men stödet omfördelas i tid.

Spridningen av covid-19 har inneburit förseningar för planerade installationer av solceller och energilager varför datumet för då installationerna ska vara slutförda har flyttats fram sex månader till 30 juni 2021. Kvarvarande delar av befintligt stöd fasas ut under 2021. Från och med 2021 införs en skattereduktion för personer som gör gröna investeringar, vilket ersätter de nuvarande stöden för solceller, lagring av egenproducerad energi samt för installation av laddningspunkter till elfordon.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.106 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående åtaganden Beställnings- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:2 Insatser för energieffektivisering 10 3 1:3 Insatser för förnybar elproduktion 35 18 1:4 Energiforskning 3 450 2 359 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar 100 7 1:7 Energiteknik 1 780 1 593 1:8 Elberedskap 1 250 1 179

Summa 6 625 5 158

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 6 625 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 158 miljoner kronor.

Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 467 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:4 Energiforskning . Det beror på att det för anslaget finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar. Ingående åtaganden har ökat något jämfört med 2019, vilket förväntas fortsätta öka framöver.

Utlåning

Tabell 2.107 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2020-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 335 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 127

Summa 1 200 462

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2020 var 462 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.108 UO 21 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 6 600 0

Summa 6 600 0

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 6 600 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock intäkterna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Utlåningen uppgick den 1 januari 2020 till 2 480 miljoner kronor. Vid årets slut var samtliga lån amorterade.

2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.

Anslag

Tabell 2.109 UO 22 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 784 0 25 722 -62 -0,2 24 454 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 24 655 2 753 25 667 1 012 4,1 23 612 1:3 Trafikverket 1 422 -2 1 333 -89 -6,3 1 413 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 88 100 186 98 111,8 148 1:11 Trängselskatt i Stockholm 2 215 2 297 82 3,7 2 666

Anslag Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:12 Transportstyrelsen 2 215 2 157 -59 -2,7 2 207 1:14 Trängselskatt i Göteborg 930 1 155 225 24,2 616 1:15 Sjöfartsstöd 1 588 1 227 -361 -22,7 1 564 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 157 1 85 -72 -45,8 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 3 000 2 926 2 926 0,0 1:20 Tillskott till Luftfartsverket 900 8 8 0,0 1:21 Tillskott till Sjöfartsverket 300 263 263 0,0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 296 288 -8 -2,7 130 Övriga anslag 1 945 2 1 853 -92 -4,7 1 793

Summa 61 296 7 054 65 167 3 871 6,3 58 604

Utfallet uppgick till 65 167 miljoner kronor och blev därmed 3 871 miljoner kronor (6,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 7 054 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 6 563 miljoner kronor (11,2 procent) högre.

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar.

Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag.

Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.

Ökade utgifter för underhåll och skatt på förbrukning av el Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 25 667 miljoner kronor, vilket är 1 012 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare totalt 2 753 miljoner kronor.

Intäkterna från banavgifter minskade under 2020 till följd av minskad järnvägstrafik med anledning av spridningen av covid-19. Allmänna råd och restriktioner kring sjukdomen medförde också att järnvägstrafiken minskade, vilket möjliggjorde utökade underhållsåtgärder. Trafikverket ökade även vägunderhåll på landsbygden. I ändringsbudget anvisades därför 1 020 miljoner kronor.

Dessutom anvisades ytterligare 1 533 miljoner kronor eftersom Trafikverket numer måste betala skatt på förbrukning av el inom tågtrafiken. I samband med att lagen om skatt på energi ändrades den 1 januari 2018 har Trafikverket inte längre avdragsrätt för den skatten. År 2020 belastades därför anslaget med 1 531 miljoner kronor i skatt på el för perioden 2018 – 2020.

Spridningen av covid-19 medförde att efterfrågan på godstransporter på järnväg minskade. För att undvika överflyttning av godstransport från järnväg till väg tillfördes anslaget ytterligare 200 miljoner kronor som miljökompensation.

Nya anslag inom utgiftsområdet påverkar jämförelsen mot budget och föregående år Under 2020 har råd, restriktioner och smittbegränsande åtgärder till följd av spridningen av covid-19 medfört ett minskat resande och därmed lägre biljettintäkter för såväl kollektivtrafik som flygtrafik och sjöfart, varför dessa har anvisats ytterligare medel i ändringsbudget.

I ändringsbudget anvisades det nya anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 3 000 miljoner kronor. Utfallet blev 2 926 miljoner kronor och har använts för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter.

Utfallet för anslaget 1:20 Tillskott till Luftfartsverket uppgick till 8 miljoner kronor. Finansieringen av flygtrafiktjänster styrs av ett EU-regelverk där 2020 var det första året i en ny avgiftsperiod. Det är oklart hur avgiftssystemet påverkas av spridningen av covid-19. Eftersom det fanns en risk att Luftfartsverket skulle få minskade avgiftsintäkter anvisades anslaget ytterligare 900 miljoner kronor den 23 juni. Senare under året bedömdes dock intäkterna inte minska i den omfattning som tidigare hade befarats, vilket förklarar det lägre utfallet. Eftersom det fortfarande är ett oklart läge kring finansieringen av flygtrafiktjänster får anslagsbehållningen disponeras även 2021.

Med anledning av covid-19 uppfördes det nya anslaget 1:21 Tillskott till Sjöfartsverket i ändringsbudget och anvisades 300 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 263 miljoner kronor och har använts för att täcka inkomstbortfall för Sjöfartsverket.

Drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökar jämfört med 2019 I tabell 2.110 och tabell 2.111 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktu r med utfallet för motsvarande anslag föregående år.

Tabell 2.110 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Miljoner kronor

2020 2019

Investeringar i regional plan 2 946 2 909 Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 550 1 545 Räntor och återbetalning av lån för vägar 276 275 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 517 500 Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 11 062 10 171 Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 487 3 748 Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 2 808 2 766 Planering, stöd och myndighetsutövning 1 158 1 232 Övrigt 918 1 308

Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur 25 722 24 454

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 25 722 miljoner kronor, vilket är 1 268 miljoner kronor (5,2 procent) högre än 2019. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella planen för utveckling av transportinfrastrukturen för perioden 2018 – 2029. Dessa utgifter uppgick till 11 062 miljoner kronor, en ökning med 891 miljoner kronor (8,8 procent). Som exempel på stora järnvägsprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2020 kan nämnas:

– Varberg – Hamra, dubbelspår och tunnelprojektet, en del av utbyggnaden till dubbelspår längs Västkustbanan – Ostlänken, nytt dubbelspår Järna – Linköping, projektet är en del av det nya stambanenätet på järnväg – Flackarp – Arlöv, utbyggnad till fyra spår – Olskroken, planskildhet, en ombyggnad till planskilda järnvägsspår vid Olskroken som är en knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet – Ökad kapacitet för sträckan Tomteboda – Kalhäll (Mälarbanan), en utbyggnad från två till fyra spår nordväst om Stockholm – Införande av European Rail Traffic Management System (ERTMS) Luleå- Riksgränsen.

Utgifterna för större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 4 487 miljoner kronor, vilket är 739 miljoner kronor (19,7 procent) högre jämfört med föregående år. Som exempel på stora vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2020 kan nämnas Umeåprojektet, som omfattar en ringled runt Umeå med E4 och E12. Även ombyggnation till motorväg för sträckan E20 Tollered – Alingsås samt nybyggnation av motorväg för sträckan E20 Alingsås – Vårgårda är exempel på pågående vägprojekt.

Tabell 2.111 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Miljoner kronor

2020 2019

Drift och underhåll av vägar 11 374 11 281 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 232 1 121 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 11 557 9 779 Bidrag för drift av enskild väg 1 232 1 198 Forskning och innovation 271 232

Summa anslag, vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 25 667 23 612

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 25 667 miljoner kronor. Det är en ökning med 2 055 miljoner kronor (8,7 procent) jämfört med föregående år. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökade med 1 778 miljoner kronor (18,2 procent) och uppgick till 11 557 miljoner kronor, enligt plan. Drift- och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 11 374 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (0,8 procent) högre än 2019.

Utfallet för trängselskatten i Göteborg högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg uppgick till 1 155 miljoner kronor, vilket är 539 miljoner kronor (87,4 procent) högre jämfört med föregående år. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborgsregionen, bl.a. Västlänken. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet väntas bli.

Utfallet för anslaget 1:15 S jöfartsstöd uppgick till 1 227 miljoner kronor, vilket är 337 miljoner kronor (21,6 procent) lägre än föregående år. Det beror på att sjöfarten har minskat till följd av spridningen av covid-19.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.112 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Anslag Utestående Beställnings- åtaganden Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 116 382 105 337 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 28 600 26 070 1:7 Trafikavtal 5 700 3 829 1:11 Trängselskatt i Stockholm 39 000 36 565 1:14 Trängselskatt i Göteborg 4 180 3 853 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 300 116 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 21 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 745 183

Summa 194 952 175 975

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 194 952 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 175 975 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 18 977 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur , 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och 1:11 Trängselskatt i Stockholm .

För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 11 045 miljoner kronor. Differensen beror i huvudsak på att tecknandet av avtal i ett antal större projekt har försenats vilket lett till att nya åtaganden inte ingåtts i den omfattning som Trafikverket prognostiserat.

För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur är skillnaden 2 530 miljoner kronor. Differensen har uppkommit då förseningar uppstått i tecknandet av kontrakt.

För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm är skillnaden 2 435 miljoner kronor. Differensen har uppkommit då förseningar uppstått i tecknandet av kontrakt.

Utlåning

Tabell 2.113 UO 22 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2020-12-31 1 A-train AB 1 000 819 2 SVEDAB AB 5 973 5 240

Summa 6 973 6 059

1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser, exklusive räntor och mervärdesskatt. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 973 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2020 var 6 059 miljoner kronor.

Lånet till Svensk – Danska Broförbindelsen Svedab AB (SVEDAB) får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2020 till 5 240 miljoner

kronor. Enligt Svedab AB uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 963 miljoner kronor i löpande priser fram till den 31 december 2020. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 047 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 168 miljoner kronor i 2009 års priser.

Garantier

Tabell 2.114 UO 22 Garantier

Miljoner kronor Utfärdade Utestående garantier Utestående åtaganden inklusive åtaganden utländsk bundna Garantier Garantiram 2020-12-31 valuta utfästelser Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets 1 upplåning Obegränsad 13 607 13 607 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan 2 Infrastructure AB 1 780 1 780 3 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB AB 4 169 4 169 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), PostNord AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande 4 AB) Obegränsad 5 416 5 416 5 Garantikapital Eurofima CHF 42 385 42 385 Kreditgarantier för lån till flygföretag 5 000 0 180 6 Kreditgaranti Eurofima CHF 52 481 52 481

Summa 25 838 26 018

1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. 2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. 3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. 6 Prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter. Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2020: CHF=9,254 SEK

Inomstatliga lån

Tabell 2.115 UO 22 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 45 500 42 260 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 4 550 0

Summa 50 150 42 260

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 50 150 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2020 var 42 260 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:17 Drift och underhåll av järnvägar – omfattande kostnadsavvikelser Riksrevisionen har granskat Trafikverkets upphandling av basunderhållskontrakt för drift och underhåll av järnvägar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar (skr. 2020/21:86) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:22 Automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen – effektivt, men kontroll och uppföljning brister Riksrevisionen har granskat om statliga myndigheters automatiserade beslutsfattande är effektivt, utan att rättssäkerheten i beslutsfattandet eftersätts. Granskningen har omfattat föräldrapenning vid Försäkringskassan, årlig inkomstbeskattning av privatpersoner vid Skatteverket och körkortstillstånd vid Transportstyrelsen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen – effektivt, men kontroll och uppföljning brister (skr. 2020/21:88) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.

Anslag

Tabell 2.116 UO 23 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Skogsstyrelsen 488 12 490 1 0,3 444 1:2 Insatser för skogsbruket 252 93 296 44 17,4 346 1:8 Statens jordbruksverk 601 604 3 0,5 629 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 345 7 189 -156 -2,1 7 362 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 144 9 143 -1 -0,8 168 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 164 32 151 -13 -7,9 193 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 896 -177 3 274 -622 -16,0 4 704 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 987 1 340 3 830 843 28,2 3 068 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 50 119 169 119 239,6 180 Övriga anslag 3 863 2 3 873 11 0,3 3 690

Summa 19 790 1 430 20 020 230 1,2 20 784

Utfallet uppgick till 20 020 miljoner kronor, vilket är 230 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 764 miljoner kronor (3,7 procent).

Satsning på naturnära jobb medförde högre utgifter än anvisat Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket uppgick till 296 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (17,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 93 miljoner kronor för att genomföra ett nytt arbetsmarknadsuppdrag med syfte att sysselsätta personer som står långt från arbetsmarknaden med arbetsuppgifter i skogen, s.k. naturnära jobb. Arbetsuppgifterna inkluderade bl.a. inventering av källor samt skötsel- och restaureringsåtgärder i naturreservat och vid kulturmiljöer.

Viss verksamhet inom uppdraget har inte kunnat genomföras på ett smittsäkert sätt med anledning av spridningen av covid-19, vilket förklarar att drygt hälften av de extra anvisade medlen inte har förbrukats.

Lägre utgifter för gårdsstödet än budgeterat Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 7 189 miljoner kronor, vilket är 156 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror på att utbetalda stöd uppgick till lägre belopp än vad regeringen räknade med och att kronan blev starkare än budgeterat.

Lägre utgifter för åtgärder för fiske och vattenbruk än budgeterat Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 151 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 32 miljoner kronor på grund av justering av valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 kronor per euro och en ökad medfinansiering från EU. Det lägre utfallet beror på att mängden utbetalningsärenden som kommit in till Statens jordbruksverk blev färre än budgeterat.

Ökad medfinansiering från EU inom landsbygdsprogrammet Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 3 274 miljoner kronor. Det är 622 miljoner kronor (16,0 procent) lägre än anvisat i statens budget, vilket främst beror på att EU:s medfinansiering ökade i landsbygdsprogrammet. I ändringsbudget minskades anslaget med 177 miljoner kronor, netto. I detta ingår en ökning med 203 miljoner kronor för bredbandsstöd för utbyggnad av bredband i glesare befolkade områden i landet. Anslaget minskades också med 380 miljoner kronor för att finansiera ökning i anslag 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur .

Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 3 830 miljoner kronor. Det är 843 miljoner kronor (28,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 340 miljoner kronor för att Sverige skulle kunna tillgodoräknas en ökning av EU:s finansieringsandel av landsbygdsprogrammet.

Fortsatt biogasstöd ledde till högre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket uppgick till 169 miljoner kronor, vilket är 119 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det högre utfallet beror på att riksdagen anvisade anslaget ytterligare 119 miljoner kronor för att möjliggöra ett fortsatt stöd för produktion av biogas efter att stödperioden upphörde den 31 maj 2020.

Utgifter för torkan 2018 påverkade utfallet 2019 Jämfört med 2019 så har utgifterna minskat under anslag 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 1 429 miljoner kronor (30,4 procent). Det beror framför allt på

att stöd på 1 077 miljoner kronor med anledning av torkan 2018 betalades ut under 2019, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Utgifterna för åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2014 – 2020 har minskat med 556 miljoner kronor jämfört med 2019. Att utfallet blev lägre beror på en programändring inom landsbygdsprogrammet som innebar att EU:s medfinansiering ökat.

Utfallet för anslag 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 3 830 miljoner kronor, vilket är 762 miljoner kronor (24,8 procent) högre än 2019. Det beror främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s landsbygdsprogram ökar mot slutet av programperioden eftersom påbörjade projekt och investeringar upparbetar mer kostnader i takt med att programperioden fortskrider.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.117 UO 23 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 70 56 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 110 54 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 62 37 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och 1:13 vattenbruk 440 244 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 25 0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 5 012 3 349 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens 1:18 miljö och struktur 5 038 3 852 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 75 75 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad 1:24 forskning 1 548 952

Summa 12 379 8 619

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 12 379 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 8 619 miljoner kronor.

Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 761 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur . Huvuddelen av bemyndigandena för dessa anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014 – 2020. Anslagen gäller för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga utnyttjandet beror på att bemyndigandet avser hela programperioden.

Utestående åtaganden på bemyndigandet för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning har påverkats av osäkerhet kopplad till forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2020/21:60) som lades i december 2020 samt även osäkerhet om EU:s nya ramprogram Horisont Europa.

2.6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande.

Anslag

Tabell 2.118 UO 24 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Verket för innovationssystem: 1:2 Forskning och utveckling 2 953 -10 2 958 5 0,2 3 008 1:4 Tillväxtverket 284 184 481 197 69,3 276 1:5 Näringslivsutveckling 793 -107 549 -244 -30,8 700 1:7 Turistfrämjande 105 10 115 10 9,6 125 Kapitalinsatser i statliga 1:17 ägda företag 76 12 025 10 722 10 646 14 007,9 150 Bidrag till företagsutveckling och 1:20 innovation 269 50 319 50 18,6 279 1:22 Stöd vid korttidsarbete 94 910 35 140 35 140 0,0 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa 1:23 företag 5 000 1 350 1 350 0,0 1:24 Omställningsstöd 46 000 5 677 5 677 0,0 Stöd till enskilda 1:25 näringsidkare 3 500 339 339 0,0 Exportfrämjande 2:3 verksamhet 367 31 405 39 10,5 432 AB Svensk Exportkredits statsstödda 2:7 exportkreditgivning 50 -25 25 -25 -50,8 Övriga anslag 2 366 24 2 325 -41 -1,7 2 334

Summa 7 264 161 592 60 407 53 143 731,6 7 304

Utfallet uppgick till 60 407 miljoner kronor, vilket är 53 143 miljoner kronor (731,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 53 103 miljoner kronor (727,1 procent) högre.

Ökade utgifter för Tillväxtverket jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 481 miljoner kronor, vilket är 197 miljoner kronor (69,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 206 miljoner kronor (74,6 procent) högre. Det beror främst på att Tillväxtverket under året fick i uppgift att administrera det nya stödet vid korttidsarbete. De direkta kostnaderna för detta blev 245 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 184 miljoner kronor för Tillväxtverkets administration och kontroll av stöd vid korttidsarbete.

Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 549 miljoner kronor, vilket är 244 miljoner kronor (30,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för stöd till uppbyggnad av testcenter för elektromobilitet samt stöd för att främja användning och innovationskluster för flytande biogas. I ändringsbudget minskades anslaget med 107 miljoner kronor netto,

huvudsakligen för att finansiera utökat stöd till kommunsektorn inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Utfallet för anslaget 1:7 Turistfrämjande blev 115 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (9,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på ökat aktieägartillskott till V.S. VisitSweden AB för omställning och effektivisering av verksamheten med anledning av spridningen av covid 19. Anslaget anvisades därför ytterligare 10 miljoner kronor i ändringsbudget.

Högre utfall för kapitalinsatser jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag blev 10 722 miljoner kronor, vilket är 10 646 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och 10 572 miljoner kronor högre än 2019. Det beror framför allt på att anslaget har finansierat olika åtgärder för att motverka negativa effekter för företag i samband med spridningen av covid-19. I ändringsbudget anvisades anslaget 12 025 miljoner kronor.

Omfattande reserestriktioner och minskad efterfrågan på flygresor i samband med spridningen av covid-19 har fått stora konsekvenser på likviditet och finansiell ställning för SAS AB. I syfte att möjliggöra bolagets fortlevnad deltog staten i en rekapitalisering. Utgifterna för förvärv av aktier och skuldinstrument i SAS AB uppgick till 4 272 miljoner kronor.

Situationen på flygmarknaden har medfört betydande intäktsbortfall för Swedavia AB. Bolaget har bl.a. uppdraget att bedriva flygplatsverksamhet vid tio flygplatser och fick därför ett kapitaltillskott på 2 500 miljoner kronor för att kunna genomföra investeringar och underhålla flygplatsnätet.

I syfte att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag stärktes utlånings- och investeringskapaciteten hos Almi Företagspartner AB genom ett kapitaltillskott på 3 350 miljoner kronor.

Apotek Produktion & Laboratorier AB, Lernia AB och Statens Bostadsomvandling AB fick också kapitaltillskott på sammanlagt 600 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation blev 319 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (18,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet avser i sin helhet statsbidrag till Almi Företagspartner AB för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att säkerställa att Almi ska kunna hantera ökade mängder kreditansökningar och fullgöra sitt uppdrag.

Nya stöd för att hantera konsekvenserna av covid-19 medförde högre utfall jämfört med budget och föregående år Utfallet för det nya anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev 35 140 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisades anslaget totalt 94 910 miljoner kronor. För att dämpa de negativa konsekvenserna för näringsliv och sysselsättning i samband med utbrottet av covid-19 beslutade riksdagen att införa ett nytt system för korttidsarbete och att föra upp anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete i statens budget. Anslaget har använts för utbetalning av tidsbegränsat stöd till arbetsgivare i enlighet med lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Totalt inkom 90 579 ansökningar om stöd under 2020, varav 73 420 (81,1 procent) hade beviljats vid utgången av året. Antalet personer som någon gång under året var permitterade uppgick till ca 591 000. Utfallet blev 59 770 miljoner kronor (63,0 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror på att företag inte har ansökt om stöd vid korttidsarbete i den omfattning som beräknades.

Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp anslaget 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag och anvisa det 5 000 miljoner kronor. Utfallet blev 1 350 miljoner kronor, vilket är 3 650 miljoner kronor lägre än anvisat. Anslaget har använts för tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2020:237) om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran. Syftet med stödet har varit att minska kostnaderna för företag med ekonomiska svårigheter till följd av spridningen av covid-19. Stödet har lämnats till hyresvärdar som träffat överenskommelser med företag i en utsatt bransch, om en rabatt på den fasta delen av hyran för perioden april-juni.

Totalt inkom ca 33 700 ansökningar om stöd under 2020, varav 31 200 (92,6 procent) hade beviljats vid utgången av 2020. Utfallet blev 3 650 miljoner kronor (73,0 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror på att omfattningen av ansökningar om stöd blev lägre vad som beräknades.

Riksdagen beslutade i ändringsbudget att införa ett omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av covid-19 och förde därför upp anslaget 1:24 Omställningsstöd i statens budget. Anslaget anvisades totalt 46 000 miljoner kronor för att finansiera stöd enligt lagen (2020:548) om omställningsstöd.

Utfallet blev 5 677 miljoner kronor, vilket är 40 323 miljoner kronor (87,7 procent) lägre än anvisat i ändringsbudget. Det beror på att företag inte har ansökt om omställningsstöd i den omfattning som beräknades. Totalt inkom 53 106 ansökningar under 2020 varav 46 952 (88,4 procent) var beviljade vid slutet av 2020. Det ansökta beloppet uppgick sammanlagt till 6 922 miljoner kronor.

Utfallet för det nya anslaget 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare blev 339 miljoner kronor. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att införa ett stöd för att stärka enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av spridningen av covid-19 och att föra upp ett anslag för ändamålet på statens budget. Anslaget anvisades 3 500 miljoner kronor. Anslaget har använts för utbetalning av stöd i enlighet med förordningen (2020:893) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare.

Totalt inkom ca 8 000 ansökningar om stöd under 2020, varav 4 200 (52,5 procent) hade beviljats vid utgången av året. Utfallet blev 3 161 miljoner kronor (90,3 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror på att enskilda näringsidkare inte har ansökt om stödet i den omfattning som beräknades.

Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 405 miljoner kronor vilket är 39 miljoner kronor (10,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna gällande förberedelser för det svenska deltagandet i världsutställningen Expo2020 blev högre än beräknat. Med anledning av de högre utgifterna för deltagande i Expo2020, samt ökade kostnader för Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden), anvisades anslaget ytterligare 31 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utfallet för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev 25 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (50,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget används för ersättning till AB Svensk Exportkredit för underskott inom ramen för systemet med statsstödda export-krediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Ersättningen till AB Svensk Exportkredit blev lägre än vad som beräknades i statens budget och i ändringsbudget minskades anslaget med 25 miljoner kronor för att finansiera ökning av anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet .

Eventuellt överskott i CIRR-systemet redovisas på inkomsttitel 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit .

Högre utfall för AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev 25 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror på att det inte fanns behov av att använda anslaget 2019.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.119 UO 24 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 600 2 349 1:5 Näringslivsutveckling 936 671 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 2 1:14 Konkurrensforskning 12 5

Summa 3 553 3 027

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 553 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 027 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 2.120 UO 24 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2020-12-31 1 Civila flygutvecklingsprojekt 1 110 70 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 200 000 10 000

Summa 201 110 10 070

1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 201 110 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2020 var 10 070 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.121 UO 24 Garantier

Miljoner kronor Garantier Utfärdade garantier Utestående inklusive åtaganden bundna Garantiram 2020-12-31 utfästelser Exportkreditgarantier 500 000 238 305 282 233 Investeringsgarantier 10 000 251 387 1 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan 350 350 350 2 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 3 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Sveaskog AB Obegränsad 418 418 3 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Vattenfall AB Obegränsad 977 977 3 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Nordea AB (f.d. Postgirot) Obegränsad 124 124

Garantier Utfärdade garantier Utestående inklusive åtaganden bundna Garantiram 2020-12-31 utfästelser 3 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Obegränsad 15 15 3 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Teracom Obegränsad 1 1 3 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB Obegränsad 3 3 Kreditgarantier för lån till företag 100 000 1 796 1 796

Summa 242 295 286 359

1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. 2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. 3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2015.

Övriga krediter

Tabell 2.122 UO 24 Övriga krediter

Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2020-12-31 1 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:6 Innovation genom samverkan – statens satsningar på strategiska samverkans- och innovationsprogram Riksrevisionen har granskat om staten har skapat förutsättningar för effektivitet i satsningarna på Strategiska innovationsprogram (SIP) och strategiska samverkansprogram (SVP).

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram (skr. 2019/20:185) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:NU7, rskr. 2020/21:45).

RiR 2020:8 Kommerskollegiums arbete mot handelshinder – informationsinhämtningens avgörande betydelse Riksrevisionen har granskat om Kommerskollegium utgår från det samlade svenska ekonomiska intresset i hanteringen av handelshinder mot bakgrund av de handelspolitiska målen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete med handelshinder (skr. 2020/21:3) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses

vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen bör presentera en åtgärdsplan för hur den avser att tillvarata Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:NU11, rskr. 2020/21:172).

RiR 2020:30 Effektutvärderingar av näringspolitiken – bristande tillförlitlighet Riksrevisionen har granskat hur statliga myndigheter utvärderar effekter av näringspolitiken.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.

2.6.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar generella bidrag till kommuner och regioner. Dessa utgör drygt hälften av statens bidrag till sektorn. Resterande bidrag från staten till kommunsektorn är riktade till viss verksamhet och redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 4).

Anslag

Tabell 2.123 UO 25 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 120 809 0 0,0 110 539 120 809 1:2 Utjämningsbidrag för LSSkostnader 4 600 62 4 662 62 1,3 4 506 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 8 7 -1 -12,3 7 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 3 000 3 000 0 0,0 5 000 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden 29 486 29 486 29 486 0,0

Summa 128 418 29 548 157 964 29 547 23,0 120 052

Utfallet uppgick till 157 964 miljoner kronor och blev därmed 29 547 miljoner kronor (23,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 29 548 miljoner kronor. Jämfört med 2019 ökade utgifterna med 37 913 miljoner kronor (31,6 procent).

Kompensation till kommuner och regioner för sänkt skatt för pensionärer Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 120 809 miljoner kronor, vilket är 10 270 miljoner kronor högre än 2019. Totalt uppgick bidragen till kommunerna till 86 152 miljoner kronor, vilket är en ökning med

7 564 miljoner kronor (9,6 procent). Bidragen till regionerna uppgick till 34 657 miljoner kronor, en ökning med 2 706 miljoner kronor (8,5 procent).

För att kompensera kommuner och regioner för det intäktsbortfall som förhöjt grundavdrag för pensionärer medför anvisades anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 4 060 miljoner kronor 2020. Kommunerna fick 2 611 miljoner kronor och regionerna 1 449 miljoner kronor.

Anslaget anvisades även 3 500 miljoner kronor för ökade resurser till kommuner. Dessutom anvisades 2 000 miljoner kronor till kommuner och regioner till följd av en stegvis överföring av medel från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen som aviserades i budgetpropositionen för 2017.

Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader ). Utgifterna för anslaget uppgick till 4 662 miljoner kronor, vilket är 157 miljoner kronor högre än 2019. Bidragen och avgifterna i utjämningssystemet är beräknade så att de sammanlagda avgifterna och bidragen uppgår till samma belopp.

Medel för stödet med anledning av flyktingsituationen överförs till kommunalekonomisk utjämning Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Utfallet för anslaget blev 3 000 miljoner kronor, varav kommunerna har fått 2 400 miljoner kronor och regionerna 600 miljoner kronor i stöd under 2020. Medlen har fördelats efter kommunernas mottagande av asylsökande och nyanlända samt fördelningen mellan barn och vuxna i förhållande till kommunens befolkningstal. Vid fördelningen av medel mellan regioner beaktas antalet asylsökande och nyanlända. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 2 000 miljoner kronor (40,0 procent) lägre, vilket beror på den stegvisa överföringen av medel till anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning .

Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden påverkar jämförelsen mot budget och föregående år Utfallet för det nya anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden uppgick till 29 486 miljoner kronor. Kommunerna har fått 19 382 miljoner kronor och regionerna 10 104 miljoner kronor.

Anslaget uppfördes i statens budget i februari 2020 som ett resultat av ett utskottsinitiativ. Med anledning av utskottsinitiativet utbetalades i mars 2 486 miljoner kronor till kommuner och regioner för att stärka välfärden. Totalt betalades 1 740 miljoner kronor (70,0 procent) ut till kommunerna och 746 miljoner kronor (30,0 procent) till regionerna, proportionellt utifrån befolkningsmängd.

I ändringsbudget anvisades ytterligare totalt 27 000 miljoner kronor. Av dessa har 22 000 miljoner kronor betalats ut till kommuner och regioner med anledning av följdverkningar av covid-19.

I ändringsbudget anvisades 20 000 miljoner kronor som betalades ut i juli. Av dessa var 15 000 miljoner kronor avsedda att användas för att hantera den lågkonjunktur som väntades följa spridningen av covid-19. Resterande 5 000 miljoner kronor var aviserade som en förstärkning av välfärden redan före covid-19 var känt.

I ändringsbudget anvisades ytterligare 6 000 miljoner kronor till sektorn, vilka också betalades ut i juli, till följd av en försvagad arbetsmarknad vilket medförde minskade kommunalskatteintäkter och ökade utgifter inom olika områden.

En av regeringens åtgärder för att motverka följdeffekterna av covid-19 är möjligheten att göra avsättningar till periodiseringsfonder. Avsättningen påverkar kommunsektorns skatteunderlag för 2020 – 2026. Därför anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 000 miljoner kronor i ändringsbudget. Av dessa medel betalades 642 miljoner kronor ut till kommunerna och 358 miljoner kronor till regionerna. Avsättningarna för periodiseringsfonder kommer sedan ha motsatt effekt på sektorn åren 2021 – 2026.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:11 Tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen? Riksrevisionen har granskat om den kommunala inkomstutjämningen har negativa effekter på kommunernas tillväxt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen (skr. 2020/21:28) redovisat sina bedömningar av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation. Granskningen är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen ska tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:FiU15, rskr. 2020/21:129).

RiR 2020:14 Riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden Riksrevisionen har granskat om riktade statsbidrag ger goda förutsättningar att motverka sociala problem i socioekonomiskt utsatta områden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden (skr. 2020/21:153) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Granskningen är därmed slutbehandlad.

2.6.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Anslag

Tabell 2.124 UO 26 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Räntor på statsskulden 29 500 19 463 -10 037 -34,0 22 126

Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:2 Oförutsedda utgifter 10 2 -8 -78,8 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 127 -19 -12,8 48

Summa 29 655 19 592 -10 064 -33,9 22 174

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 19 592 miljoner kronor och är därmed 10 064 miljoner kronor (33,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 2 582 miljoner kronor (11,6 procent) lägre än 2019.

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet.

Anslaget påverkas inte av myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning.

Ränteutgifterna blev 10 miljarder kronor lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 19 463 miljoner kronor, vilket är 10 037 miljoner kronor (34,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på lägre kursförluster än beräknat samt högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat.

Tabell 2.125 Räntor på statsskulden 2016 – 2020, fördelning på anslagets

komponenter

Miljoner kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB 2016 2017 2018 2019 SB 2020 2020 2020 Räntor på lån i svenska kronor 14 326 15 080 15 871 22 023 24 000 23 043 -957 1 Räntor på lån i utländsk valuta 1 913 1 948 3 105 3 532 0 2 103 2 103 Överkurser (-) / underkurser (+) vid emission -16 836 -9 520 -4 409 -8 324 -5 500 -10 404 -4 904 Summa räntor -597 7 508 14 567 17 231 18 500 14 742 -3 758 1 Räntor på in- och utlåning -4 908 -4 578 -5 149 -5 233 -2 000 -3 618 -1 618 Valutakursförluster (+) / valutakursvinster (-) -2 502 -1 945 765 5 666 3 000 2 380 -620 Kursförluster (+) / kursvinster (-) 9 675 9 519 3 353 4 461 10 000 5 960 -4 040

Summa ränteutgifter 1 668 10 504 13 536 22 126 29 500 19 463 -10 037

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (2 810 miljoner kronor 2020) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. Inkomster av överkurser vid emission beräknades uppgå till 5 500 miljoner kronor i statens budget. Utfallet för inkomster av överkurser blev 10 404 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 4 904 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst.

I statens budget beräknades kursförlusterna uppgå till 10 000 miljoner kronor, netto. Utfallet blev en nettoförlust om 5 960 miljoner kronor, vilket är 4 040 miljoner kronor lägre än beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Tabell 2.126 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer blev lägre 2020 än vad som antogs i statens budget. Räntan för sexmånaders statsskuldväxlar blev dock högre än beräknat för 2020. Kronkursen mot euro och KIX-index blev starkare än beräknat medan kronkursen mot dollar blev svagare än vad som ursprungligen beräknades.

Tabell 2.126 Räntor och valutakurser 2016 – 2020 årsgenomsnitt

Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Utfall 2019 SB 2020 Utfall 2020 Ränta 5 år % -0,23 -0,06 0,08 -0,36 0,04 -0,29 Ränta 6 mån % -0,64 -0,70 -0,68 -0,42 -0,32 -0,15 1 KIX-index 112 113 118 122 120 118 SEK/EUR 9,47 9,63 10,26 10,59 10,60 10,49 SEK/USD 8,56 8,54 8,69 9,46 9,04 9,20 1 Växelkurs, kronindex KIX.

Skadestånd till sameby Utfallet för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter blev 2 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (78,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 2 miljoner kronor högre. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen, samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag. Utgifterna om 2 miljoner kronor avser en lagakraftvunnen dom i Svea hovrätt (Mål: T 7463 – 18). Enligt domen ska staten betala skadestånd och ränta till Talma sameby på grund av ingrepp i samebyns renskötselrätt.

Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än budget Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 127 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt.

Lägre utgifter för statsskuldsräntor jämfört med 2019 Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 2 663 miljoner kronor (12,0 procent) lägre än 2019. Det beror främst på att den svenska kronan har stärkts mot andra valutor samt ett lågt ränteläge.

Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 79 miljoner kronor (166,4 procent) högre än 2019. De högre utgifterna gäller främst försäljningsprovisioner i samband med försäljning av en grön obligation och en ny 25 – årig statsobligation samt ett nytt avtal för försäljningsprovisioner.

Den okonsoliderade statsskulden ökade under 2020 med 167 596 miljoner kronor (15,1 procent) till 1 280 392 miljoner kronor, medan budgetunderskottet uppgick till 220 594 miljoner kronor. Att skuldökningen under året var mindre än storleken på budgetunderskottet beror framför allt på valutakurseffekter.

2.6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram.

EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.

Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, momsskattebas och medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Anslag

Tabell 2.127 UO 27 Anslag

Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 Avgiften till Europeiska 1:1 unionen 41 990 2 684 47 193 5 203 12,4 37 683

Summa 41 990 2 684 47 193 5 203 12,4 37 683

Avgiften till EU blev drygt 5 miljarder högre än budgeterat Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 47 193 miljoner kronor och blev därmed 5 203 miljoner kronor (12,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 2 684 miljoner kronor, eftersom EU beslutade om flera ändringsbudgetar, då spridningen av covid-19 har medfört ekonomiska konsekvenser för EU. Ändringsbudgetarna har inneburit en höjning av de samlade utgifterna i EU:s budget, vilket påverkar den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Därutöver har prognosen över Sveriges BNI som andel av EU:s totala BNI 2020 ökat till följd av att andra medlemsstater drabbades hårdare under 2020 av den ekonomiska kris som uppstått till följd av spridningen av covid-19. Eftersom den BNI-baserade delen av avgiften till Europeiska unionen baseras på respektive medlemsstats andel av unionens samlade BNI, medförde även detta en ökning av EU-avgiften.

Det högre utfallet beror också på att Sveriges BNI-baserade avgiftsdel justerats med drygt 2 000 miljoner kronor för tidigare års inbetalda avgifter som inte ingick i den ursprungliga budgeten. Utfallet av Sveriges BNI som andel av EU:s totala BNI översteg det som prognostiserats vid inbetalningarna under tidigare år. Anslagskrediten utnyttjades under 2020 med 2 519 miljoner kronor eftersom ett flertal ändringsbudgetar till EU:s budget antogs efter höständringsbudgetens färdigställande.

Avgiften till EU ökade med 25 procent 2020 Jämfört med 2019 ökade avgiften till EU med 9 510 miljoner kronor (25,2 procent). Avgiften för 2019 bedöms ligga förhållandevis nära den genomsnittliga EU-avgiften för ramperioden 2014 – 2020, uttryckt i 2018 års priser och växelkurs. Skillnaden beror på att den BNI-baserade avgiftsdelen blev 9 896 miljoner kronor högre. Det beror främst på att EU fattade beslut om flera ändringsbudgetar som påverkat Sveriges

BNI-baserade avgiftsdel. Sveriges BNI-baserade avgift uppgick till 38 915 miljoner kronor under 2020.

Även under 2019 gjorde EU en justering för Sveriges BNI-baserade avgiftsdel som innebar att EU återbetalade drygt 1 500 miljoner kronor. Det ska jämföras med justeringen på 2 000 miljoner kronor som gjordes under 2020, en skillnad på drygt 3 500 miljoner kronor mellan åren.

Avgiftsdelen som baseras på inkomster från tullmedel uppgick till 5 074 miljoner kronor, en minskning med 408 miljoner kronor. Det beror på att Sveriges import minskade med anledning av spridningen av covid-19, vilket innebar att inkomsterna från tullmedel blev lägre under 2020. Den mervärdesskattebaserade avgiftsdelen uppgick till 3 203 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor högre än föregående år.

Eurokursen var högre under 2020 jämfört med 2019, vilket också påverkat EUavgiftens storlek. EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov.

Nettoflödet till EU ökade med nästan 8 miljarder kronor Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev 32 987 miljoner kronor. Det är en ökning med 7 861 miljoner kronor jämfört med 2019. Det beror till största delen på högre BNI-baserad avgiftsdel jämfört med 2019.

2.6.28 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.128 Förändring av anslagsbehållningar 2016 – 2020

Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2020

Ingående ramöverföringsbelopp

(UO 1 – 27 exkl. UO 26) 10 721 44 374 47 708 33 056 24 933

Anvisat i statens budget 915 481 954 701 989 160 1 005 057 1 032 731 Ändringsbudget 33 074 15 860 15 611 6 099 304 437 Utnyttjade medgivna överskridanden 146 18 31 0 0 Indragningar -15 952 -37 064 -44 529 -28 573 -20 772 Utfall 899 096 930 181 974 924 990 706 1 171 467

Utgående ramöverföringsbelopp

(UO 1 – 27 exkl. UO 26) 44 374 47 709 33 056 24 933 169 861

Förändring av

anslagsbehållningar (UO 1 – 27

exkl. UO 26) 33 653 3 335 -14 652 -8 123 144 928

Förändring av

anslagsbehållningar (UO 26) 1 636 -3 127 -5 842 2 888 7 118

Förändring av

anslagsbehållningar (UO 1 – 27) 35 289 207 -20 494 -5 235 152 046 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -7 267 miljoner kronor i budgeten för 2020. Det innebär en budgeterad

ökning av anslagsbehållningarna. Totalt ökade anslagsbehållningarna med 152 046 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Den kraftiga ökningen av anslagsbehållningarna beror på att flera åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 inte har utnyttjats i den omfattning som budgeterades.

Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 72 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet ökade med 7 118 miljoner kronor, från drygt 2 945 miljoner kronor vid början av året till knappt 10 064 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket ökade med 145 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, ökade under 2020 från 24 933 miljoner kronor vid ingången av året till 169 861 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 144 928 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 7 195 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 137 733 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med 8 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 20 772 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 7 801 miljoner kronor (27,3 procent) jämfört med 2019.

I tabell 2.129 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2016 – 2020.

Tabell 2.129 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 1 000

miljoner kronor

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2016 2017 2018 2019 2020 4 1:1 Polismyndigheten 369 79 1 021 301 49 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 441 -1 099 684 509 1 447 9 1:4 Tandvårdsförmåner 89 -34 -159 -31 1 075 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 202 327 199 216 12 428 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 4 171 2 621 385 812 923 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 778 4 064 1 265 -304 6 624 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 268 1 005 1 104 -165 -630 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 11 11 3 2 3 364 12 1:2 Föräldraförsäkring 534 -252 -22 -183 2 382 13 Kommunersättningar vid 1:2 flyktingmottagande 645 6 466 3 630 1 213 1 459 13 1:4 Ersättning för insatser för vissa (2017) nyanlända invandrare 448 1 084 0 14 Bidrag till arbetslöshetsersättning och 1:2 aktivitetsstöd 1 872 655 -491 -604 3 260 14 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska 1:3 program och insatser 2 288 1 722 879 733 3 465 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 218 1 211 969 -211 1 064 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 212 279 220 -153 1 215

UO Anslag Anslagsnamn 2016 2017 2018 2019 2020 14 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd 1:12 för yrkesintroduktionsanställningar 560 184 230 332 1 554 14 Etableringsersättning till vissa 1:14 nyanlända invandrare 822 1 073 255 141 195 15 1:2 Studiemedel 2 100 2 232 2 519 1 651 1 410 16 Utveckling av skolväsendet och annan 1:5 pedagogisk verksamhet 1 423 478 421 730 484 18 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för 1:8 studerande 2 177 2 238 1 774 573 22 20 1:16 Klimatinvesteringar 53 581 106 939 1 877 21 1:7 Energiteknik 5 23 111 1 632 73 22 Utveckling av statens 1:1 transportinfrastruktur 4 581 5 775 3 261 4 362 4 360 22 Vidmakthållande av statens 1:2 transportinfrastruktur 652 1 081 -578 -572 1 169 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 819 1 838 1 045 132 50 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 1 183 224 -667 -12 144 23 Åtgärder för landsbygdens miljö och 1:17 struktur 1 065 339 764 654 445 24 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 1 401 2 1 1 379 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 59 770 24 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för 1:23 vissa företag 3 650 24 1:24 Omställningsstöd 40 323 24 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare 3 161

27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 1 861 5 362 4 551 3 230 -2 519

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Näringsliv uppgick till 108 miljarder kronor Inom utgiftsområde 24 Näringsliv uppgår anslagsbehållningarna till totalt 108 477 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete uppgick till 59 770 miljoner kronor. Anslaget 1:24 Omställningsstöd fick en anslagsbehållning på 40 323 miljoner kronor.

Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev anslagsbehållningen för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 12 428 miljoner kronor. Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2020 har anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27. Anslagskrediten uppgick till 2 519 miljoner kronor.

2.6.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Tabell 2.130 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2020

Miljoner kronor 1 SB Utfall-SB 2020 Utfall 2020 2020 Utfall 2019 Premiepensionsavgifter, inbetalning -46 000 -45 155 845 -44 416 Premiepensionsmedel, utbetalning 45 000 44 614 -386 42 986

1 SB Utfall-SB 2020 Utfall 2020 2020 Utfall 2019 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK 153 153 3 248 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS -3 139 -3 139 -1 352 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 -3 159 -3 159 307 CSN, studielån 6 000 9 926 3 926 7 212 CSN, kreditreserv -1 142 -1 142 -1 202 CSN, servicekonto för räntebetalningar 3 3 7 Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar 1 000 3 706 2 706 2 249 Kärnavfallsfonden 0 263 263 935 Stabilitetsfonden (se separat tabell) 9 9 109 Resolutionsreserven (se separat tabell) -3 000 -3 451 -451 -5 743 Insättningsgarantifonden 595 595 -1 928 Trafikverket, infrastrukturlån 5 000 4 304 -696 68 Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter 1 638 1 638 1 425 Exportkreditnämnden 0 101 101 -512 Public Service konto -1 000 -792 208 -323 Statliga bolag m.m. Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 189 189 70 AB Svensk exportkredit 10 000 10 000 Övriga statliga bolag m.m. -41 -41 -39 Affärsverk Lån till Affärsverket svenska kraftnät 2 000 -5 636 -7 636 -1 254 Luftfartsverket -178 -178 -2 Sjöfartsverket 0 8 Övrigt Lån till Riksbanken 4 000 6 066 2 066 -67 393 Lån till Ukraina 0 Övrigt, netto 798 2 408 1 610 -1 352

Summa 13 798 21 283 7 485 -66 892

1 Endast vissa delposter är specificerade. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till 21 283 miljoner kronor under 2020, vilket är 7 485 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget och 88 175 miljoner kronor högre än föregående år. I tabell 2.130 specificeras nettoutlåningens största poster.

Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 46 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 45 155 miljoner kronor, dvs. 845 miljoner kronor lägre än i budgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 44 614 miljoner kronor, dvs. 386 miljoner kronor lägre än budgetens beräkning på 45 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 388 miljoner kronor 2020. År 2019 blev den samlade effekten en ökad nettoutlåning med 1 818 miljoner kronor. I statens budget för 2020 beräknades inbetalningarna av premiepensionsavgifter vara 1 000 miljoner kronor högre än utbetalningarna. I utfallet blev inbetalningarna 541 miljoner kronor högre än utbetalningarna.

I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket minskade nettoutlåningen med 3 139 miljoner kronor 2020. År 2019 minskade nettoutlåningen med 1 352 miljoner kronor med anledning av detta.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade 2020 med 3 159 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.131 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.131 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor Utfall 2020 Utfall 2019 Arbetsförmedlingen -43 -302 Domstolsverket 374 -159 Folkhälsomyndigheten 105 9 Fortifikationsverket -479 98 Försvarets materielverk -45 508 Försvarsmakten -755 487 Försäkringskassan 241 -448 Göteborgs universitet -154 39 Karolinska institutet 280 -82 Kriminalvården 119 807 Kronofogdemyndigheten 45 259 Lantmäteriet 153 75 Linköpings universitet 195 163 Luleå tekniska universitet 222 78 Lunds universitet 399 48 Länsstyrelsen i Skåne län 233 5 Länsstyrelsen i Stockholms län 116 50 Migrationsverket 118 -323 Pensionsmyndigheten -124 -55 Polismyndigheten -802 -72 Regeringskansliet 146 83 Riksdagsförvaltningen 180 -59 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv 8 -26 Skatteverket 250 6 Statens fastighetsverk 1 221 -193 Stockholms universitet -112 -128 Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete 119 -2 Trafikverket 114 -536 Transportstyrelsen -565 -92 Umeå universitet 235 134 Uppsala universitet 169 -41 Övriga räntekonton 1 196 -638

Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters

räntekonton 3 159 -307

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -3 159 307

Studielånen m.m. blev 2 787 miljoner kronor högre än i budgeten Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2020 med 9 926 miljoner kronor.

CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 142 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster i statens budget belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret. Kreditreserven kommer att byggas upp under en lång uppbyggnadsperiod och kommer då att öka.

CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 3 miljoner kronor 2020. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 8 787 miljoner kronor, vilket är 2 787 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mer än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2020 med 3 706 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 2 706 miljoner kronor lägre än utfallet.

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

Under 2020 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 263 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning.

Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2020 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 3 451 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 3 453 miljoner kronor. I tabell 2.132 och 2.133 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt

de poster som påverkat förändringen under åren 2020 och 2019. Under 2020 minskade Stabilitetsfondens kontobehållning med 9 miljoner kronor till 39 919 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 46 949 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 3 451 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 3 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 451 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven.

Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista inbetalningen avsåg 2015. Under 2020 har fondens konto belastats med ränteutgifter på 2 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. Även 2019 var räntan negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på 104 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto belastades med ränteutgifter på 2 miljoner kronor 2020 och 105 miljoner kronor 2019.

Tabell 2.132 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2020 Utfall 2019 Ingående balans på kontot 39 928 40 037 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -2 -104 Administrativa kostnader m.m. -7 -6 Utgående balans på kontot 39 919 39 928

Summa kontoförändring -9 -109

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 9 109

Tabell 2.133 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2020 Utfall 2019 Ingående balans på kontot 43 498 37 755 Resolutionsavgifter 3 453 5 848 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -2 -105 Utgående balans på kontot 46 949 43 498

Summa kontoförändring 3 451 5 743

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -3 451 -5 743

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mindre än beräknat Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 4 304 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 696 miljoner kronor mindre än beräknat.

Exportkreditnämnden minskade placeringarna i Riksgäldskontoret Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret minskade med 377 miljoner kronor 2020, vilket ökade nettoutlåningen. Samtidigt minskade EKN:s valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret nettoutlåningen med 276 miljoner kronor. Sammantaget ökade EKN:s placeringar nettoutlåningen med 101 miljoner kronor.

Public servicekonto minskar nettoutlåningen Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift som ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den nya avgiften tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs sedan över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av

Kammarkollegiet. Saldot på public service-kontot ökade med 792 miljoner kronor 2020 till 1 114 miljoner kronor. Det minskar nettoutlåningen med samma belopp.

Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Denna utlåning ökade med 189 miljoner kronor till 5 240 miljoner kronor.

Osäkerhet på marknaden medförde att AB Svensk Exportkredit lånade i Riksgäldskontoret I mars lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRRsystemet (Commercial Interest Reference Rate).

CIRR innebär att ett exportföretags kunder kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRRsystemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, till exempel i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av spridningen av covid-19. Utlåningen till AB Svensk Exportkredit ökade nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor 2020.

Svenska kraftnät amorterade sina lån och ökade insättningarna Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar.

Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock intäkterna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Utlåningen till Affärsverket svenska kraftnät uppgick den 1 januari 2020 till 2 480 miljoner kronor. I statens budget beräknades utlåningen öka med 2 000 miljoner kronor, men i stället amorterade affärsverket alla lån i Riksgäldskontoret och satte in 3 156 miljoner kronor på konto i Riksgäldskontoret. Det innebär att nettoutlåningen minskade med 5 636 miljoner kronor med anledning av Affärsverket svenska kraftnät. Det är en skillnad med 7 636 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades i statens budget. Det är riksdagen som sätter ramarna för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar.

Minskad valutareserv minskade nettoutlåningen 2019 Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Eftersom lånen är upptagna i dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras. Under 2020 ökade lånen med 6 066 miljoner kronor med anledning av högre dollar och eurokurser, vilket ökar nettoutlåningen. Det är 2 066 miljoner kronor mer än vad som beräknades i statens budget.

Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta var förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland. Återbetalningen gjordes under 2019 och motsvarar ungefär 69 000 miljoner kronor. För 2019 minskade Riksbankslånet nettoutlåningen med 67 393 miljoner kronor.

Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 182 084 miljoner kronor den 31 december 2020.

Inget lån till Ukraina Under 2015 erbjöd Sverige ett bilateralt lån om 100 miljoner amerikanska dollar till Ukraina. Avsikten är att lånet ska kopplas till Internationella valutafondens (IMF) lån till Ukraina. Utbetalningar görs först när IMF bedömer att nödvändiga reformsteg tagits. I statens budget beräknades att inget låneavtal skulle tecknas, vilket inte heller gjordes under 2020.

2.6.30 Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.134 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor Utfall Utfall Utfall-SB SB 2020 2020 2019 2020 EU-avgiftsbetalningar 864 -316 864 Trafikverkets räntekonto/anslag 1 115 815 1 115 Försvarsmaktens räntekonto/anslag 1 224 -466 1 224 Räntor på statsskulden -48 101 -48 Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter 163 163 163 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare 116 -2 335 116 Ersättning för höga sjuklönekostnader, krediteringar skattekonto 1 835 Övrigt 1 504 -352 1 504

Summa 278 6 773 -2 389 6 495

För 2020 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 6 773 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 278 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering Betalningen av Sveriges avgift till EU medför en kassamässig korrigering eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2020 en kassamässig korrigering på 864 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2019 medförde betalningen av EUavgiften en kassamässig korrigering på -316 miljoner kronor.

Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick 2020 till 1 115 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde uppgick till 1 224 miljoner kronor 2020. Även Försvarsmakten har redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -48 miljoner kronor för 2020.

Lokalradioavgifter frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018 – 31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. För båda åren 2019 och 2020 blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor.

I januari 2019 betalade telekomföretag 2 525 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 700 MHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 14 december 2018 – 31 december 2040. Post- och telestyrelsen (PTS) har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Tillsammans med andra periodiseringar som Post-och telestyrelsen har gjort påverkades den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 335 miljoner kronor 2019. För 2020 påverkades den kassamässiga korrigeringen med 116 miljoner kronor.

Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till 1 504 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket och Försvarsmakten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen blev 6 773 miljoner kronor 2020, vilket kan jämföras med den negativa korrigeringsposten om 2 389 miljoner kronor 2019. Det är en ökning med 9 162 miljoner kronor.

2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige.

När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex.

Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år.

Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1

för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars.

Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex.

Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning.

En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex.

Inkomstindex för 2020 beräknades till 182,58. Det innebär en indexökning med 3,8 procent jämfört med 2019 års indextal 175,96. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2018 och 2019. Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2018 och 2019 beräknades till 3,8 procent. Därför räknas inkomstindex för 2020 upp med 3,8 procent jämfört med inkomstindex för 2019.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan APfonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938 – 1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första – Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.135. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev något högre än beräknat Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2020 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 326 046 miljoner kronor.

Tabell 2.135 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor Utfall-SB SB Utfall Utfall-SB Procent Utfall 2020 2020 2020 2020 2019 AP-fonderna, pensionsutgifter 323 019 326 266 3 247 1,0 314 724 Administrationsutgifter 3 027 3 098 71 2,4 2 903 varav Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 838 741 AP-fonderna, rörelsens kostnader 1 018 1 017 AP-fonderna, provisionskostnader 617 739 AP-fonderna, prestationsbaserade avgifter 625 406

326 046 329 365 3 319 1,0 317 628

Utfallet uppgick till 329 365 miljoner kronor och är därmed 3 319 miljoner kronor (1,0 procent) högre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 326 266 miljoner kronor, vilket är 3 247 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 169 105 miljoner kronor och tilläggspension med 157 152 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 9,6 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 3 098 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick tillsammans 838 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första – Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2020 den 17 december 2019 (S2019/02237/SF)).

Pensionerna räknades upp med 2,1 procent För 2020 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 2,1 procent. Jämfört med 2019 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten

11 737 miljoner kronor (3,7 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från APfonderna ökade med 11 542 miljoner kronor (3,7 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

I december 2020 hade 2 227 560 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 19 512 personer jämfört med december 2019.

2.7 Underliggande saldo och engångseffekter

2.7.1 Underliggande saldo 1990 – 2020 Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Det finns inget regelverk som definierar vad som är en engångseffekt. I detta avsnitt är det Ekonomistyrningsverkets bedömning om vilka poster som ska definieras som engångsposter som redovisas. Större poster av engångskaraktär för 2020 och 2019 redovisas i tabell 2.137. De största posterna för 2020 kommenteras.

I diagram 2.1 visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990 – 2020. I början av perioden har även gjorts justering för ändrad redovisningsprincip för budgetsaldot i syfte att öka jämförbarheten mellan åren.

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo, åren 1999 – 2000

Miljarder kronor 200 150 100 50 0 -50 -100 -150 -200 -250 -300 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Faktiskt saldo Underliggande saldo År 2020 uppgick det faktiska underskottet i budgeten till 221 miljarder kronor medan det underliggande underskottet var 47 miljarder kronor.

Negativa engångseffekter bidrog alltså till att försvaga saldot kraftigt. Det beror på att de flesta av de åtgärder som har satts in för att mildra de ekonomiska effekterna med anledning av spridningen av covid-19 är tillfälliga.

År 2019 var nettot av engångseffekterna i stället positivt. Det faktiska saldot då var ett överskott på 112 miljarder kronor, vilket innefattade engångseffekter på sammanlagt 65 miljarder kronor. Det berodde främst på att Riksbanken återbetalade delar av de lån som tagits upp för att förstärka valutareserven. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar negativa effekter. Under åren 1990 – 2020 var engångseffekterna i genomsnitt 13 miljarder kronor per år.

Tabell 2.136 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande

saldo 2016 – 2020

Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Faktiskt saldo 85 301 61 775 80 049 111 946 -220 594 Engångseffekter m.m. 52 166 9 650 1 158 64 987 -173 394

Underliggande saldo 33 134 52 125 78 892 46 960 -47 201

Engångseffekter 2020

Engångseffekterna 2020 försvagade saldot med 173 miljarder kronor. Större poster kommenteras i detta avsnitt liksom under respektive inkomst- och utgiftsområde (avsnitt 2.4 och 2.6).

Inkomsttitlar På budgetens inkomstsida dominerade negativa engångseffekter 2020. Det var främst åtgärder för att lindra effekterna av spridningen av covid-19 i form av tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar och tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter.

Anslag Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 har medfört mycket stora negativa engångseffekter på budgetens utgiftssida. För att mildra de ekonomiska effekterna har omfattande stöd och stimulanser införts. Det handlar bl.a. om stöd till korttidspermitteringar, omställningsstöd, att staten tar över arbetsgivarnas sjuklönekostnader, tillfällig rabatt för hyreskostnader, höjda generella statsbidrag till kommunerna, slopad karensdag samt höjd ersättning i arbetslöshetsförsäkringen.

Riksgäldskontorets nettoutlåning Spridningen av covid-19 har också inneburit negativa engångseffekter på nettoutlåningen. AB Svensk Exportkredit har efter beslut om en utökad låneram lånat upp 10 miljarder kronor hos Riksgäldskontoret, vilket påverkat budgetsaldot negativt.

En positiv engångseffekt var att Affärsverket svenska kraftnät minskade sina investeringslån med 5,6 miljarder kronor.

En del av ålderspensionsavgiften inbetalas månadsvis som premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldskontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Året efter intjänandeåret, i december månad, utbetalas premiepensionsmedel (inkl. avkastning) till pensionsspararnas valda fonder. Inbetalning av premiepensionsavgifter uppgick till drygt 45 miljarder kronor 2020 och utbetalning av premiepensionsmedel till strax under 45 miljarder kronor. Myndighetens övriga tillfälliga förvaltning av premie-pensionsmedel medförde en ökad behållning på kontot med 0,2 miljarder kronor. Det finns också ett konto för Pensionsmyndighetens handel med fondandelar inom premiepensionssystemet. Detta konto medförde en temporär minskning av nettoutlåningen med 3,1 miljarder kronor.

Under posten Övrigt, netto (-3,3 miljarder kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk.

Tabell 2.137 Vissa större engångsposters påverkan på statens budget

2020 och 2019

Miljoner kronor Poster 2020 2019

Inkomsttitlar -55 969 -4 634

Kapitalplaceringar på skattekonto -5 000 Tillfälligt anstånd med skatteinbetalningar -29 733 Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter -26 933 Exportkreditnämnden, inleverans av överskott 572 135 Vasallen, extrautdelning 125 Svevia, extrautdelning 93 Jernhusen, extrautdelning 125 Svensk Exportkredit, extrautdelning 12

Anslag -106 345 -228

Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar -235 -228 Kapitaltillskott till SAS -4 272 Kapitaltillskott till Swedavia -2 500 Kapitaltillskott till Lernia -150 Kapitaltillskott till Apoteket -150 Kapitaltillskott till Almi -3 350 Kapitaltillskott till Statens Bostadsomvandling AB -300 Stöd vid korttidsarbete -13 906 Omställningsstöd till företag -5 677 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag -1 350 Tillfälligt höjd arbetslöshetsersättning (nettoeffekt) -4 200 Ersättning för sjuklönekostnader (nettoeffekt) -15 509 Ersättning för karensavdrag (nettoeffekt) -2 250 Förebyggande sjukpenning (nettoeffekt) -131 Provtagning för covid-19 -7 726 Stöd till idrott & kultur -4 413 Merkostnader till kommuner och regioner för covid-19 -5 300 Statsbidrag till följd av covid-19 -5 000 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden -26 000 Kompensation till kommunerna för minskat skatteunderlag -1 000 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik -2 926

Riksgäldskontorets nettoutlåning -11 080 69 849

Lån till Riksbanken -6 066 67 393 Lån till Affärsverket svenska kraftnät 5 636 1 254 Lån till AB Svensk Exportkredit -10 000 Exportkreditnämnden -101 512 Kärnavfallsfonden -263 -935 Insättningsgarantifonden -595 1 928 Premiepensionsavgifter, inbetalning 45 155 44 416 Premiepensionsmedel, utbetalning -44 614 -42 986 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK -153 -3 248 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS 3 139 1 352 Övrigt, netto -3 218 164

Kassamässig korrigering 0 0

Totalt -173 394 64 987

2.8 Realekonomisk fördelning av anslagen i

statens budget

Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 2.2.

Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 70,3 % Konsumtion 22,3 % Investeringar 3,7 % Räntor 1,7 % Övrigt finansiellt 2,0 %

Tabell 2.138 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2019 – 2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Förändring förändring Realekonomisk art 2020 2019 2019 – 2020 2019 – 2020

Transfereringar 837 699 685 380 152 320 22,2

varav till 0 Hushållssektorn 342 315 316 298 26 017 8,2 Kommunala sektorn 271 763 211 204 60 559 28,7 Företagssektorn 102 839 51 165 51 674 101,0 Ålderspensionssystemet 24 999 21 675 3 324 15,3 Statliga ideella organisationer 6 441 6 080 361 5,9 Internationell verksamhet 89 343 78 957 10 386 13,2 varav till EU-institutioner 47 193 37 683 9 510 25,2

Konsumtionsutgifter 265 854 253 508 12 346 4,9

varav 0 Löner inklusive sociala avgifter 158 995 148 380 10 614 7,2 Omkostnader för konsumtion 73 319 72 626 694 1,0 Lokaler 21 257 20 076 1 181 5,9 Sociala naturaförmåner 12 283 12 425 -143 -1,1

Investeringsverksamhet 44 089 39 913 4 177 10,5

Räntor 19 995 22 720 -2 725 -12,0

varav Räntor på statsskulden 19 463 22 126 -2 663 -12,0

Procentuell Utfall Utfall Förändring förändring Realekonomisk art 2020 2019 2019 – 2020 2019 – 2020

Finansiella transaktioner 23 422 11 359 12 062 106,2

Summa utgiftsområden 1 191 059 1 012 879 178 180 17,6

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna utgjorde 70,3 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2020.

Utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt ersättning för karensavdrag bidrog till att transfereringar till hushåll ökade Hushåll fick 40,9 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med totalt 26 017 miljoner kronor (8,2 procent) jämfört med 2019.

Transfereringar till hushåll från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 27 981 miljoner kronor, vilket är en minskning med 610 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2019. Det beror framför allt på att färre personer får assistansersättning. Under 2020 hade 7 960 män och 6 570 kvinnor assistansersättning, totalt 14 530 personer. Det är en minskning med 1,7 procent jämfört med föregående år.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 38 786 miljoner kronor, vilket är en ökning med 4 128 miljoner kronor (11,9 procent) jämfört med 2019. Det beror främst på utgifter gällande ersättning för karensavdrag och viss förebyggande ersättning till riskgrupper. Ersättningarna infördes för att hantera effekterna av spridningen av covid-19.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 38 117 miljoner kronor. Det är en minskning med 1 224 miljoner kronor (3,1 procent) jämfört med 2019. Det beror främst på att färre personer fick sjukersättning jämfört med föregående år. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgick till 14 386 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 211 miljoner kronor (9,2 procent) jämfört med 2019. Ökningen beror på att grundnivån för garantipension höjdes med ca 200 kronor per månad 2020 och att fler personer fick garantipension. Ungefär 700 000

ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2020, vilket är ca 39 000 fler än föregående år.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgick till 10 414 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 219 miljoner kronor (13,3 procent) jämfört med 2019. Det beror på att nivåerna för bostadstillägg höjdes 2020. För 2020 var det genomsnittliga årsbeloppet 35 500 kronor, vilket är en ökning med 4 100 kronor jämfört med 2019.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick till 42 326 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 127 miljoner kronor (2,7 procent) från 2019. Det beror framför allt på ökade utgifter för tillfällig föräldrapenning. Den främsta orsaken till ökningen är Folkhälsomyndighetens rekommendationer på grund av covid-19. Rekommendationerna innebär att barn ska stanna hemma från förskola och skola även vid milda symptom.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:8 Bostadsbidrag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick till 5 284 miljoner kronor, vilket är en ökning med 677 miljoner kronor (14,7 procent) jämfört med 2019. Det beror främst på införandet av ett tillfälligt tilläggsbidrag i syfte att stötta ekonomiskt utsatta barnhushåll som fått sänkta disponibla inkomster på grund av spridningen av covid- 19. Bidraget utbetalades under perioden juli-december och uppgick till 25 procent av utbetalat ordinarie preliminärt bostadsbidrag.

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 13 321 miljoner kronor (53,1 procent). Det beror i första hand på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade. Dessutom blev utgifterna för aktivitetsstöd högre än föregående år. Under 2020 var arbetslösheten i genomsnitt 8,3 procent för personer i åldern 15 – 74 år, vilket var en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 2019. Den ökade arbetslösheten har medfört högre utgifter då fler arbetslösa får ersättning. Utgifterna har också ökat på grund av ändrade regler för inträde i arbetslöshetskassorna samt tillfälligt höjd taknivå för inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Den högre arbetslösheten medförde fler deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser vilket ökade utgifterna för aktivitetsstöd. Utgifterna ökade även på grund av tillfälligt höjd taknivå för inkomstrelaterad ersättning.

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade med 553 miljoner kronor (56,4 procent). Det lägre utfallet beror främst på att covid-19 begränsat möjligheterna för arbetsgivare att ta emot arbetssökande för arbetsplatsförlagda aktiviteter och subventionerade anställningar. Vidare har Arbetsförmedlingen prioriterat inskrivning och planeringssamtal för det ökade antalet nyinskrivna arbetslösa, vilket medfört minskad kapacitet för myndigheten att erbjuda program och insatser till arbetssökande.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2 986 miljoner kronor, vilket är 922 miljoner kronor (44,7 procent) högre än 2019.

Spridningen av covid-19 har medfört att fler anställda påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med föregående år. Antalet anställda berörda av konkurser uppgick till totalt 23 953 personer under 2020, vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företagsrekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord,

ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 9 902 personer, vilket är en ökning med 75,4 procent jämfört med 2019.

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 2 288 miljoner kronor. Det är en minskning med 1 274 miljoner kronor (35,8 procent) från 2019. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre jämfört med föregående år. Jämfört med 2019 minskade antalet genomsnittliga deltagare per månad med 41,5 procent.

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Studiemedel inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 1 803 miljoner kronor (13,9 procent). Det är främst de generella bidragen som har ökat, vilket huvudsakligen beror på att antalet studenter har ökat men även på att bidragsbeloppet har höjts.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 1 015 miljoner kronor, vilket är en ökning med 917 miljoner kronor (932,1 procent) jämfört med 2019. Det beror på utbetalningar av stöd till bl.a. Stiftelsen Svenska Filminstitutet och konstnärer för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19.

Transfereringar till hushåll från anslaget 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 3 472 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 520 miljoner kronor (77,8 procent) jämfört med 2019. Det beror på ökade bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund för att lindra de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19 för idrottsverksamhet m.m.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppgick till 2 078 miljoner kronor, vilket är en ökning med 797 miljoner kronor (62,3 procent) jämfört med 2019. Klimatbonusen ingår i bonus – malus-systemet som innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Ökningen beror på att fler bilar blev berättigade till bonus. Under året utbetalades bonuspremier för 57 137 fordon, vilket är 22 701 fordon fler än 2019.

Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:7 Energiteknik inom utgiftsområde 21 Energi ökade med 632 miljoner kronor. Jämförelsen mellan åren påverkas av att regeringen har beslutat om ändrade grunder för redovisning mot anslaget, vilket gav ett negativt anslagsutfall 2019 men ett positivt utfall för 2020.

Transfereringar till hushåll från anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 838 miljoner kronor. Anslaget uppfördes på statens budget 2020 för att dämpa de negativa konsekvenserna för näringsliv och sysselsättning till följd av spridningen av covid-19. Utgifterna avser utbetalning av tidsbegränsat stöd till arbetsgivare i enlighet med lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivare som hör till hushållssektorn kan t.ex. vara fritids- och idrottsorganisationer, handikapporganisationer, lottakårer, politiska partier, fackföreningar, kulturella föreningar, kyrkor eller religiösa samfund eller välgörenhetsoch hjälporganisationer.

Transfereringar till kommunsektorn ökade väsentligt på grund av åtgärder för att hantera konsekvenserna av covid-19 Den kommunala sektorn omfattar kommuner, regioner och kommunalförbund. Under 2020 fick kommunsektorn 32,4 procent av de totala transfereringarna och var

därmed den näst största mottagaren av transfereringar. Transfereringarna till kommunsektorn ökade med 60 559 miljoner kronor (28,7 procent) jämfört med 2019.

Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration minskade med 961 miljoner kronor (29,3 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 21 procent. Det lägre antalet inskrivna medförde bl.a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga minskade med 177 miljoner kronor, ersättningar för skolkostnader med 372 miljoner kronor och ersättningar enligt sjukvårdsförordningen med 276 miljoner kronor.

Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1 613 miljoner kronor (5,7 procent). De ökade kostnaderna för läkemedelsförmånerna avser bl.a. användandet av cancerläkemedel, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Spridningen av covid-19 har haft en liten effekt på förmånskostnaderna.

Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 24 531 miljoner kronor. Det är en ökning med 16 193 miljoner kronor (194,2 procent) från 2019. Det beror framför allt på att anslaget har finansierat olika åtgärder för att minska spridningen av covid-19. Åtgärderna beskrivs närmare i avsnitt 2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 2 896 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 286 miljoner kronor (79,9 procent) från 2019. Ökningen avser statsbidrag till regioner för att öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Regionerna får statsbidrag i relation till vissa prestationer i syfte att korta vårdköerna.

Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 6 904 miljoner kronor. Det beror på tillfälliga bestämmelser som infördes i samband med utbrottet av covid-19 och som innebär att staten i utökad omfattning ska ersätta arbetsgivarnas kostnader för sjuklön och att något läkarintyg inte behöver ges in under sjuklöneperioden. För perioden april till juli har arbetsgivare fått ersättning för hela sjuklönekostnaden. Från och med augusti till december har ersättningen till arbetsgivare beräknats enligt olika procentsatser beroende på sjuklönekostnadens storlek.

Transfereringar till kommuner från anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade med 4 826 miljoner kronor (40,8 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 40,4 procent mellan 2019 och 2020. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 30,1 procent.

Transfereringar till kommuner och regioner från anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskade med 646 miljoner kronor (14,8 procent). Det beror främst på att 2019 var det sista året som statsbidrag betalades ut för personal på

fritidshem enligt förordningen (2015:215) om statsbidrag för lågstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning.

Transfereringar till kommuner och regioner från anslaget 1:11 Fler anställda i lågstadiet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskade med 896 miljoner kronor (50,1 procent). Det beror på att satsningen Statsbidrag för lågstadiet i grundskolan har upphört och i någon mån ersatts av satsningar som finansieras av anslaget 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling .

Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick till 4 374 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 239 miljoner kronor (39,5 procent) från 2019. Ökningen förklaras av satsningar i syfte att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet.

Transfereringar till kommuner och regioner från det nya anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick till 2 873 miljoner kronor. Anslaget har använts för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter som ersättning för minskade biljettintäkter till följd av spridningen av covid-19.

Transfereringar till kommuner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 10 270 miljoner kronor (9,3 procent). Ökningen beror bl.a. på att anslaget tillfördes 4 060 miljoner kronor för att kompensera kommuner och regioner för det intäktsbortfall som förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer medför. Vidare tillfördes 3 500 miljoner kronor i form generella tillskott. Anslaget tillfördes även 2 000 miljoner kronor till följd av en stegvis överföring av medel från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen som aviserades i budgetpropositionen för 2017. Transfereringar till kommuner från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade därför med 2 000 miljoner kronor (40,0 procent).

Anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppfördes på statens budget 2020. Transfereringarna till kommunsektorn från anslaget uppgick till 29 486 miljoner kronor, varav 22 000 miljoner kronor utbetalades för att stödja kommuner och regioner i samband med konsekvenserna av covid-19. Vidare utbetalades 7 486 miljoner kronor som generella stöd för att stärka välfärden.

Stöd vid korttidsarbete och ersättning för höga sjuklönekostnader bidrog till väsentlig ökning av transfereringarna till företagssektorn Företagssektorn fick 12,3 procent av de totala transfereringarna 2020. Transfereringarna till företagssektorn ökade med 51 674 miljoner kronor (101,0 procent) jämfört med 2019.

Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppgick till 1 468 miljoner kronor. Det är en ökning med 825 miljoner kronor (128,1 procent) från 2019. Det beror främst på införandet av ett nytt stöd för redaktionell verksamhet. Vidare ökade utgifterna för driftstöd till dagstidningar samt stöd för lokal journalistik i områden som saknar eller har svag bevakning.

Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnade r inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 10 094 miljoner kronor. Det är en ökning med 9 004 miljoner

kronor (825,8 procent) från 2019. Det beror på tillfälliga bestämmelser som infördes till följd av spridningen av covid-19 och som innebär att staten i utökad omfattning ska ersätta arbetsgivarnas kostnader för sjuklön och att något läkarintyg inte behöver ges in under sjuklöneperioden. För perioden april till juli har arbetsgivare fått ersättning för hela sjuklönekostnaden. Från och med augusti till december har ersättningen till arbetsgivare beräknats enligt olika procentsatser beroende på sjuklönekostnadens storlek.

Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 2 987 miljoner kronor. Det är en minskning med 1 219 miljoner kronor (29,0 procent) från 2019. Spridningen av covid-19 och den försämrade arbetsmarknaden har medfört försämrade möjligheter för Arbetsförmedlingen att få till stånd nya nystartsjobb och förlänga befintliga nystartsjobb. Antalet personer med nystartsjobb uppgick i genomsnitt till 24 930 personer per månad, vilket är en minskning med 15,8 procent jämfört med 2019.

Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 1 162 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 067 miljoner kronor (1 129,9 procent) från 2019. Det beror främst på att krisstöd har betalats ut till kulturverksamheter, framför allt inom musik och scenkonst, för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19.

Transfereringar till företagssektorn från anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskade med 1 464 miljoner kronor (34,6 procent) från 2019. Det beror framför allt på att stöd på 1 077 miljoner kronor med anledning av torkan 2018 betalades ut under 2019, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Att utfallet blev lägre beror i övrigt på programändring inom landsbygdsprogrammet som innebar att EU:s medfinansiering ökat för dessa stödåtgärder.

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv uppfördes fyra nya anslag i statens budget i syfte att hantera negativa effekter på företagande och sysselsättning till följd av covid-19. Jämfört med 2019 ökade därför transfereringar till företagssektorn med totalt 41 076 miljoner kronor fördelat på anslagen 1:22 Stöd vid korttidsarbete (33 865 miljoner kronor), 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag (1 194 miljoner kronor), 1:24 Omställningsstöd (5 677 miljoner kronor) samt 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare (339 miljoner kronor).

Högre EU-avgift samt bistånd medförde ökade transfereringar till internationell verksamhet. Av de totala transfereringarna år 2020 gick 10,7 procent till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 10 386 miljoner kronor (13,2 procent) jämfört med 2019.

Transfereringarna från anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade med 9 510 miljoner kronor (25,2 procent). Det beror främst på att den avgiftsdel som är baserad på bruttonationalinkomsten (BNI) blev 9 896 miljoner kronor högre.

Jämfört med föregående år ökade transfereringarna till internationell verksamhet från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med 918 miljoner kronor (2,5 procent). Det är framför allt utbetalningar till multilaterala och internationella organisationer och fonder, humanitära insatser samt utbetalningar av strategiskt inriktade bidrag som ökat under 2020.

Konsumtion

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2020 till 22,3 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

De största utgifterna för konsumtion 2020 fanns inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa fyra utgiftsområden svarade sammanlagt för 64,9 procent av utgifterna för konsumtion 2020.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 59,8 procent. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 10 614 miljoner kronor (7,2 procent) jämfört med 2019. De anslag som hade högst utgifter för löner inklusive sociala avgifter 2020 var anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt anslaget 1:1 Skatteverket inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Dessa fyra anslag svarade sammanlagt för 31,9 procent av utgifterna för löner inklusive sociala avgifter 2020.

För anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade utgifterna för löner inklusive sociala avgifter med 2 179 miljoner kronor (11,5 procent). Det beror delvis på ökade personalkostnader till följd av löneökningar men också på att antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyndigheten med 2 592 årsarbetskrafter (9,4 procent) jämfört med föregående år.

Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter ökade med 1 058 miljoner kronor (417,5 procent) för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Ökningen gäller framför allt löner inklusive sociala avgifter i samband med insatser för provtagning, smittspårning och utbrottshantering på grund av spridningen av covid-19.

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner.

Metoden för att uppskatta andelen lön och sociala avgifter för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv har ändrats för 2020, vilket påverkar jämförelsen med föregående år. Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter från anslaget minskade med 1 250 miljoner kronor (100,0 procent) jämfört med 2019.

Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter ökade med 590 miljoner kronor (160,1 procent) för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Det högre utfallet beror på flera olika utbildningssatsningar bl.a. bristyrkesutbildningar, behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning och livslångt lärande.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 694 miljoner kronor (1,0 procent) 2020. De största anslagen med

omkostnader för konsumtion 2020 är anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för 49,8 procent av utgifterna gällande omkostnader för konsumtion 2020.

Investeringar

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3,7 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (30 124 miljoner kronor eller 68,3 procent).

Ytterligare ett utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick investeringar som finansierades genom anslag till 12 851 miljoner kronor för detta utgiftsområde, vilket motsvarar 29,1 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden.

Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 44 089 miljoner kronor vilket är en ökning med 4 177 miljoner kronor (10,5 procent) jämfört med 2019. Ökningen avser främst anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte inom utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.138.

Räntor och finansiella transaktioner

I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna motsvarade 1,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2020. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. är det enskilt största i gruppen räntor. Anslaget stod för 97,3 procent av de totala ränteutgifterna. Ränteutgifterna för anslaget minskade med 2 663 miljoner kronor (12,0 procent) jämfört med 2019. Det beror främst på att den svenska kronan har stärkts mot andra valutor samt ett lågt ränteläge.

De finansiella transaktionerna uppgick till 2,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2020 var anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv, anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster inom utgiftsområde 15 Studiestöd samt anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Dessa fyra anslag svarade sammanlagt för 63,3 procent av utgifterna för finansiella transaktioner 2020.

Utgifterna för finansiella transaktioner uppgick till 23 422 miljoner kronor vilket är en ökning med 12 062 miljoner kronor (106,2 procent) jämfört med 2019. Det beror främst på ett högre utfall för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget har bl.a. finansierat olika åtgärder för att

motverka negativa effekter för företag i samband med spridningen av covid-19. De största utgifterna inom anslaget avser deltagande i refinansiering av SAS AB (4 272 miljoner kronor), kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB (3 350 miljoner kronor) samt kapitaltillskott till Swedavia AB (2 500 miljoner kronor).

2.9 Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.139 Beställningsbemyndiganden 2020

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Utgiftsområde bemyndiganden 2020-12-31 1 Rikets styrelse 239 151 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 130 42 4 Rättsväsendet 185 166 5 Internationell samverkan 211 105 6 Försvar och samhällets krisberedskap 92 625 71 151 7 Internationellt bistånd 99 000 83 075 8 Migration 266 257 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 5 920 4 281 1 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 0 944 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 166 155 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 29 307 20 885 15 Studiestöd 4 1 16 Utbildning och universitetsforskning 46 901 42 601 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 066 497 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 7 565 7 546 19 Regional tillväxt 6 375 5 177 20 Allmän miljö- och naturvård 12 820 7 620 21 Energi 6 625 5 158 22 Kommunikationer 194 952 175 975 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 12 379 8 619 24 Näringsliv 3 553 3 027

Summa utgiftsområden 520 289 437 432

varav äldre bemyndiganden 1 127

1 Utestående åtagande avser äldre bemyndigande för anslaget 1:6 (2019) Bidrag för sjukskrivningsprocessen .

2.10 Övriga krediter

Tabell 2.140 Övriga krediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit UO Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31 1 2 Insättningsgarantin Obegränsad 0 2 2 Investerarskyddet Obegränsad 0 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya 2 myndigheter 250 0 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i 2 pensionshanteringen 100 46 2 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 100 0 2 Resolutionsreserven kreditram 100 000 0

Utnyttjad kredit UO Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31 2 Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 6 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 46 500 8 288 Försvarsmaktens behov av rörelsekapital avseende 6 materielförsörjning 1 000 0 6 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 3 7 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av 10 ersättning för vård i andra länder 170 140 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med 11 fondandelar 8 000 5 278 CSN:s kontokredit i Riksgäldskontoret avseende 4 15 Studielån 240 500 239 563 17 Public service kontot 250 0 3 18 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0 3 24 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 253 315

1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 4 Prop 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:69. Beloppet avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran.

2.11 Inomstatliga lån

Tabell 2.141 Inomstatliga lån

Miljoner kronor UO Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar som används i 1 verksamheten 130 90 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar i fastigheter och 1 tekniska anläggningar 1 500 1 202 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i 1 verksamheten 35 15 2 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 13 194 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och 2 lokaler 18 000 15 630 1 2 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing 2 915 325 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för 6 samhällsskydd och beredskapsverksamhet 1 550 1 326 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens 9 verksamhet 5 000 732 Beredskapsinvesteringar inom ramen för 9 Folkhälsomyndighetens verksamhet 4 500 61 21 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 6 600 0 22 Vissa infrastrukturprojekt 45 500 42 260 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför 22 Riksgäldskontoret 100 0 22 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 4 550 0

Summa 105 580 74 835

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135.

3 Resultaträkning, balansräkning

och finansieringsanalys

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som omfattas av årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter elimineras i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen.

Redovisningsprinciper och förutsättningar för resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys beskrivs närmare i avsnitt 3.4. Där finns även information om ändrade redovisningsprinciper m.m.

3.1 Resultaträkning

100 miljarder kronor i underskott Resultaträkningen för 2020 (se tabell 3.1) visade ett underskott om 100 miljarder kronor, vilket är 213 miljarder kronor lägre än 2019 då det i stället var ett överskott om 113 miljarder kronor. Skatteintäkterna minskade med 51 miljarder kronor, medan intäkterna av bidrag ökade med 7 miljarder kronor. Transfereringskostnaderna ökade med 167 miljarder kronor men avsättning till fonder minskade med 5 miljarder kronor. Nettoförändringen före resultat från andelar och finansiella poster jämfört med föregående år minskade med 207 miljarder kronor. Resultat från andelar i heloch delägda företag minskade med 15 miljarder kronor jämfört med 2019 och nettokostnaden för statskulden minskade med 9 miljarder kronor. Detta, tillsammans med förändringar av övriga poster i resultaträkningen, bidrog sammantaget till en resultatförändring om -213 miljarder kronor.

Tabell 3.1 Konsoliderad resultaträkning

Miljoner kronor 2020 2019

Intäkter

Skatteintäkter 1 1 332 310 1 383 052 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 60 153 59 868 Intäkter av bidrag 3 70 628 63 433

Summa intäkter 1 463 091 1 506 353

Kostnader

Transfereringar m.m.

Transfereringar till hushåll 4 -712 949 -673 842 Transfereringar till företag 4 -123 478 -72 526 Transfereringar till kommuner 4 -372 871 -307 621 Transfereringar till utlandet 4 -91 402 -79 567 Avsättning till/upplösning av fonder 5 -8 369 -13 181

Summa transfereringar m.m. -1 309 069 -1 146 737

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal 6 -142 480 -139 592 Kostnader för lokaler 7 -22 796 -22 351 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -415 -374

2020 2019 Övriga driftkostnader 9 -91 669 -93 424 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -29 852 -30 321

Summa statens egen verksamhet -287 212 -286 062

Summa kostnader -1 596 281 -1 432 799

Saldo före resultat från andelar och

finansiella poster -133 190 73 554

Resultat från andelar i hel- och

delägda företag 11 27 105 42 510

Finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnad för statsskulden 12 -4 770 -13 565 Övriga finansiella intäkter 13 15 151 12 431 Övriga finansiella kostnader 14 -3 839 -1 618

Summa finansiella poster 6 542 -2 752

Årets under-/överskott -99 543 113 312

Intäkter

Diagram 3.1 Statens intäkter

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 4% Finansiella intäkter 1% Intäkter av bidrag 5%

Skatteintäkter 90%

Skatteintäkterna minskade Statens skatteintäkter uppgick till 1 332 miljarder kronor vilket motsvarade 90 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna minskade med 51 miljarder kronor (4 procent) jämfört med 2019.

Tillfälliga skattesänkningar minskade statens intäkter från skatt på arbete De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, ökade med 10 miljarder kronor jämfört med 2019. Kommunernas skatteintäkter ökade med 17 miljarder kronor, medan statens intäkter från inkomstskatt och skattereduktioner minskade med 9 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 2 miljarder kronor.

De indirekta skatterna på arbete minskade med 26 miljarder kronor. Den stora minskningen förklaras framför allt av en tillfällig sänkning av arbetsgivar- och egenföretagaravgifter under mars till och med juni månad.

Hushållens kapitalskatter minskade med 10 miljarder kronor Intäkterna från hushållens kapitalskatter uppgick till 60 miljarder kronor, vilket var 10 miljarder kronor lägre än 2019. Minskningen berodde främst på lägre inkomster från aktieutdelningar.

Företagens inkomstskatt minskade med 15 miljarder kronor Intäkterna från skatt på företagsvinster minskade med 15 miljarder kronor eller 10 procent 2020. Detta kan jämföras med en ökning om 15 procent 2019.

Intäkterna från mervärdesskatt ökade Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10 miljarder kronor. År 2019 ökade de med 14 miljarder kronor.

Intäkterna från spelverksamhet ökade Sedan 2019 består intäkterna från spelverksamhet av skatt på spel och inlevererat överskott från Svenska Spel AB. Intäkterna från skatt på spel betalas månadsvis, men inleveransen av överskottet sker året efter verksamhetsåret. Intäkterna från spelverksamhet ökade med 3 miljarder kronor under 2020.

Både restförda skatter och övriga skatter ökade De restförda skatterna ökade med 5 miljarder kronor jämfört med 2019. Nästan hela ökningen förklaras av ökade restföringar av mervärdesskatt. Övriga skatter ökade med 3 miljarder kronor. Intäkter som förs till fonder minskade med 6 miljarder kronor.

Intäkter av bidrag ökade Allmänna pensionsfondernas (AP-fonderna) nettobidrag till staten ökade med knappt 6 miljarder kronor. Intäkter av EU-bidrag, som utgörs av återflödet från EUbudgeten, ökade för 2020 med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Kostnader

Diagram 3.2 Statens kostnader

Kostnader för statens egen verksamhet 18% Finansiella kostnader 1%

Transfereringar 81%

Av statens kostnader utgjordes 81 procent transfereringar till hushåll, företag kommuner och utlandet. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde

18 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader, 1 procent.

Transfereringar

Diagram 3.3 Transfereringar

Transfereringar till utlandet 7%

Transfereringar till kommuner 29% Transfereringar till hushåll 55%

Transfereringar till företag 9%

De totala transfereringarna ökade med 167 miljarder kronor De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 167 miljarder kronor mellan 2020 och 2019. I allt väsentligt förklaras ökningen som en effekt av regeringens ekonomiska åtgärder för att mildra effekterna av covid-19.

Transfereringarna till hushåll ökade Transfereringarna till hushåll ökade med 39 miljarder kronor 2020. De transfereringar som redovisas som transfereringar till hushåll är utbetalningar exklusive den statliga ålderspensionsavgiften. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet räknas som transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 30 miljarder kronor 2020, vilket var 3 miljarder kronor lägre än 2019.

Högre pensioner

Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 20 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 12 miljarder kronor. Premiepensionerna ökade med 3 miljarder kronor eller 28 procent. Bostadstillägget och garantipension till ålderspension ökade med 1 miljard kronor vardera.

Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade

Bidrag från anslaget Sjukpenning och rehabilitering ökade med 4 miljarder kronor. Ökningen beror på tillfälliga regeländringar (bl.a. ersättning för karensavdrag) samt ökad sjukfrånvaro.

Antalet dagar med sjukpenning fortsätter att minska

Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. I december 2020 uppgick sjukpenningtalet till 9,3 dagar, vilket var en minskning med 1,3 procent jämfört med

december 2019. Minskningen berodde främst på att fler sjukfall avslutas efter dag 180 i sjukskrivningen. Kvinnor hade i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,1) än män (6,6).

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar

Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 1 miljard kronor (3 procent). Under 2020 minskade antalet personer med sjukersättning med ca 12 900 och uppgick i december 2020 till strax över 234 000. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt, som stora grupper övergår till ålderspension.

Kostnaderna för föräldraförsäkringen ökade

Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1 miljard kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade samtidigt med 0,1 miljarder kronor.

Högst antal arbetslösa sedan 1997

I slutet av december var 456 000 personer inskrivna som arbetslösa enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik i december 2020. Det var en ökning med drygt 83 000 personer jämfört med december 2019. Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften uppgick arbetslösheten (16 – 64 år) till 8,8 procent, vilket kan jämföras med 7,4 procent motsvarande period 2019. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 13 miljarder kronor mellan åren och uppgick till 38 miljarder kronor för 2020.

Fler studerar

Studiebidragen ökade med 2 miljarder kronor och uppgick till 19 miljarder kronor 2020. Förändringen berodde främst på att antalet studerande som fått utbetalning av generellt bidrag har ökat.

30 miljarder kronor till premiepensionssystemet

Nettoöverföringen till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna.

Transfereringar till företag ökade med anledning av covid-19 Transfereringarna till företag ökade med 51 miljarder kronor 2020. Av dessa avsåg 34 miljarder kronor utbetalningar från anslaget Stöd vid korttidsarbete med anledning av covid-19, 14 miljarder kronor i anställningsstöd främst från anslaget Ersättning för höga sjuklönekostnader samt 6 miljarder kronor som avsåg omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning till följd av covid-19.

Även transfereringarna till kommuner ökade med anledning av covid-19 Transfereringarna till kommuner ökade med 65 miljarder kronor under 2020. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 43 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget, där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.

Stöd för att stärka välfärden

De högre transfereringarna till kommunerna berodde på ökade statsbidrag via anslagen Bidrag till folkhälsa och sjukvård och Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden , som uppgick till 40 miljarder kronor.

Den kommunalekonomiska utjämningen

Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och regioner ökade med 16 miljarder kronor.

Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande minskade

Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med ca 6 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av färre antal asylsökande och av att antalet barn och unga har minskat kraftigt mellan åren.

Bidrag till hälso- och sjukvården som en följd av covid-19

Från anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård fick regionerna 24 miljarder kronor, vilket var en ökning med 16 miljarder kronor jämfört med 2019. Ökningen berodde på nya tillkommande statsbidrag som tillsammans uppgick till 18 miljarder kronor.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Kommuner och regioner fick 7 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader under 2020.

Flertalet satsningar inom skolområdet

Kommunerna fick 4 miljarder kronor under 2020 från anslaget Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling , vilket var en ökning med 1 miljard kronor jämfört med 2019.

Bidrag till kollektivtrafiken

Trafikverket betalade ut bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik som uppgick till 3 miljarder kronor. Stödet är en förstärkning för att mildra effekterna av minskat resande med anledning av covid-19.

Transfereringarna till utlandet ökade Transfereringarna till utlandet ökade med 12 miljarder kronor under 2020.

Avgiften till Europeiska unionen

Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 9 miljarder kronor netto. Den BNI-baserade avgiften ökade med 10 miljarder kronor. Det högre utfallet beror på att EU fattat beslut om flera ändringsbudgetar som framför allt rör spridningen av covid-19 och dess ekonomiska konsekvenser för EU. Ändringsbudgetarna har i sin tur lett till att avgiften till EU blivit högre för Sveriges del. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med drygt 1 miljarder kronor.

Avsättningarna till fonder minskade Totalt uppgick avsättningarna till fonder till 8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med 2019. Avsättningarna avser främst Resolutionsreserven, Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden.

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade marginellt Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 287 miljarder kronor, vilket var en ökning med 1 miljard kronor jämfört med 2019. Kostnaden beräknas exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda, som är en intern statlig kostnad.

Statens lönekostnader ökade med 4,9 procent

Statens kostnader för personal ökade med 3 miljarder kronor, eller 2,1 procent, jämfört med 2019. Lönekostnaderna, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter, ökade med 7 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,9 procent. Ökningen var både en effekt av ett ökat antal anställda och ökade lönenivåer. Pensionskostnaderna minskade med 2 miljarder kronor motsvarande 7,3 procent.

Medan driftkostnaderna i staten minskade

Driftkostnaderna uppgick till 92 miljarder kronor, vilket var en minskning med 2 miljarder kronor.

Svagare resultat för statens hel- och delägda företag

Resultatandelarna i statliga företag minskade med 15 miljarder kronor jämfört med 2019 och uppgick sammanlagt till 27 miljarder kronor vid utgången av 2020.

Sveaskog AB redovisade ett ökat resultat med 9 miljarder kronor. Ökningen var främst hänförlig till en ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar. Vattenfall AB:s resultat försämrades med 7 miljarder kronor jämfört med föregående år, till en vinst på 6 miljarder kronor. Resultatet för Swedavia AB försämrades med 2 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ett väsentligt minskat antal passagerare under 2020 som en direkt effekt av den globala spridningen av sjukdomen covid-19. Resultatet för SJ AB minskade med 2 miljarder kronor, vilket även det var en direkt effekt av ett väsentligt lägre antal resenärer 2020. Även SAS AB har påverkats av den effekt på flygbranschen som spridningen av sjukdomen covid-19 haft och redovisade en resultatandel på -2 miljarder kronor för 2020. Telia Company AB redovisade en resultatandel som var 12 miljarder kronor lägre jämfört med 2019, vilket till stor del förklaras av en nedskrivning hänförlig till goodwill i Finland samt en realisationsförlust vid avyttring av verksamhet.

Lägre nettokostnad för statsskulden År 2020 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 5 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 9 miljarder kronor jämfört med föregående år, trots att skulden hade ökat. Det beror på att kronan har stärkts mot andra valutor, ett lågt ränteläge och att ökningen av statsskulden främst skett i instrument med korta löptider.

3.2 Balansräkning

I balansräkningen (se tabell 3.2) redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2020.

Tabell 3.2 Konsoliderad balansräkning

Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2020-12-31 2019-12-31

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 15 9 175 8 708 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 2 055 1 822 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 1 1

Summa immateriella anläggningstillgångar 11 231 10 531

Materiella anläggningstillgångar

Statliga väganläggningar 18 143 392 143 177 Statliga järnvägsanläggningar 19 169 684 169 238 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 47 105 45 842 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 7 311 6 405 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 40 632 39 053 Pågående nyanläggningar 23 132 950 106 362 Beredskapstillgångar 24 120 224 110 555 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 3 697 3 492

Summa materiella anläggningstillgångar 664 995 624 124

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i hel- och delägda företag 26 417 706 370 237 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 62 417 59 205 Långfristiga fordringar 28 12 383 9 235

Summa finansiella anläggningstillgångar 492 506 438 677

Summa anläggningstillgångar 1 168 732 1 073 332

Utlåning 29 412 272 407 514

Varulager m.m.

Varulager och förråd 30 2 405 2 167 Pågående arbeten 31 441 461 Fastigheter 32 173 173 Förskott till leverantörer 33 2 1

Summa varulager m.m. 3 021 2 802

Fordringar

Kundfordringar 34 5 671 6 563 Övriga kortfristiga fordringar 35 137 362 134 439

Summa fordringar 143 033 141 002

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 36 9 124 8 540 Upplupna bidragsintäkter 37 3 927 3 996 Övriga upplupna intäkter 38 274 340 272 117

Summa periodavgränsningsposter 287 391 284 653

Kortfristiga placeringar

Värdepapper och andelar 39 38 364 27 314

Summa kortfristiga placeringar 38 364 27 314

Kassa och bank 40 6 686 6 923

SUMMA TILLGÅNGAR 2 059 499 1 943 540

KAPITAL OCH SKULDER Not 2020-12-31 2019-12-31

Nettoförmögenhet 41 -25 581 74 830

Fonder 42 213 533 205 164

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 350 353 308 919 Avsättningar för garantier 44 10 892 10 095 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 45 2 381 1 755 Övriga avsättningar 46 3 690 4 176

Summa avsättningar 367 316 324 945

Statsskulden

Lån i svenska kronor 943 977 773 035 Lån i utländsk valuta 273 763 280 999

Summa statsskulden 47 1 217 740 1 054 034

Skulder m.m.

Långfristiga skulder 48 19 854 14 157 Leverantörsskulder 49 20 768 24 098 Övriga kortfristiga skulder 50 166 862 167 696 Depositioner 51 2 960 2 813 Förskott från uppdragsgivare och kunder 52 174 165

Summa skulder m.m. 210 618 208 929

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 53 25 923 25 767 Oförbrukade bidrag 54 13 518 12 189 Övriga förutbetalda intäkter 55 36 432 37 682

Summa periodavgränsningsposter 75 873 75 638

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 059 499 1 943 540

Garantiförbindelser 56 5 949 5 363 Övriga ansvarsförbindelser 57 108 591 101 361

Nettoförmögenheten minskade med 100 miljarder kronor

Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och motsvarar i huvudsak statens budgets ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2020 var nettoförmögenheten -26 miljarder kronor. Det är en minskning med 100 miljarder kronor jämfört med 2019 då nettoförmögenheten var 75 miljarder kronor. Det är framför allt en effekt av regeringens ekonomiska åtgärder under 2020 till följd av spridningen av covid-19. Förändringen av nettoförmögenheten påverkas främst av årets underskott i resultaträkningen om 100 miljarder kronor. En förändrad avsättning till tjänstepensioner påverkar nettoförmögenheten med -37 miljarder kronor. Förändringar av vissa poster som redovisas direkt mot eget kapital hos hel- och delägda företag påverkar förmögenheten med 30 miljarder kronor. Nettoförmögenheten påverkas även av andra transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde, utan att de redovisas över resultaträkningen. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan beskrivas på följande sätt:

Miljarder kronor Ökning av tillgångar 116 Ökning av fonder -8

Miljarder kronor Ökning av avsättningar -42 Ökning av statsskulden -164 Ökning av övriga skulder -2

Summa -100

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt

Miljarder kronor Årets underskott enligt resultaträkningen -100 Förändrad avsättning till tjänstepensioner -37 Värdeförändring av aktier och andelar 30 Saldo vid beräkning av skatteperiodiseringar 3 Invärdering av beredskapsvaror 2 Utjämningspost vid eliminering av statspapper 1 Övrigt 1

Summa -100

Tillgångar

De materiella anläggningstillgångarna ökade

Värdet av de materiella anläggningstillgångarna ökade med 41 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 665 miljarder kronor.

Stora pågående nyanläggningar

Årets investeringar uppgick till 44 miljarder kronor, vilket var en ökning med 8 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till 36 miljarder kronor, och avser många stora väg- och järnvägsprojekt. Affärsverket svenska kraftnäts investeringar uppgick till 3 miljarder kronor. Fortifikationsverket investerade 4 miljarder kronor i pågående projekt.

Beredskapstillgångarna ökade

Beredskapstillgångarnas värde ökade med 10 miljarder kronor och uppgick vid utgången av 2020 till 120 miljarder kronor. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 13 miljarder kronor, vilket bl.a. innefattade utveckling och anskaffning av JAS 39E och den nya generationens ubåt samt anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd. Av- och nedskrivningarna uppgick till 6 miljarder kronor under 2020. Nyanskaffningen av civila beredskapsinventarier uppgick till 1 miljard kronor. Anskaffningen bestod främst av Socialstyrelsens anskaffning av medicinteknisk utrustning och skyddsmateriel.

Beredskapsvarulagrets värde ökade med 2 miljarder kronor under året, vilket bl.a. berodde på ökad anskaffning av reservmaterial samt en översyn av prissättningen, främst inom ammunitionsområdet.

Finansiella anläggningstillgångar ökade

Värdet av de finansiella anläggningstillgångarna ökade med 54 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 493 miljarder kronor.

Andelar i hel- och delägda företag

Värdet av andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 58 miljarder kronor till 378 miljarder kronor vid årets slut. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 36 miljarder kronor. Förändringen förklaras dels av årets resultat på 11 miljarder kronor, minskat med en utdelning till staten på 1 miljard kronor, men också av en positiv värdeförändring på marktillgångar som redovisats direkt mot eget kapital på totalt 26 miljarder kronor.

Vattenfall AB:s andelsvärde ökade med 4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 7 miljarder kronor, minskat med årets utdelning på 4 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på 1 miljard kronor. Andelsvärdet för Akademiska hus AB ökade med drygt 3 miljarder kronor, vilket berodde på årets resultat på 5 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av 2 miljarder kronor. Andelsvärdet för Almi Företagspartner AB ökade med 3 miljarder kronor, vilket förklaras av att staten tillfört kapital på motsvarande belopp. Luossavaara- Kiirunavaara Aktiebolags andelsvärde ökade med 3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av nettot av årets vinst på 10 miljarder kronor och årets utdelning på 6 miljarder kronor samt av poster redovisade direkt mot eget kapital på -1 miljard kronor. SBAB Bank AB ökade i värde med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år, främst som en följd av årets resultat på 2 miljarder kronor.

Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med totalt 10 miljarder kronor till 39 miljarder kronor jämfört med 2019, vilket främst förklaras av att andelsvärdet i Telia Company AB minskade med 11 miljarder kronor. Andelsvärdet på statens aktier i Telia Company AB uppgick vid årsskiftet till 25 miljarder kronor. Statens ägarandel i SAS AB ökade under året till 21,8 procent till följd av tillförda kapitaltillskott och därmed redovisas innehavet under posten andelar i hel- och delägda företag.

Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade

Värdet av andra långfristiga värdepappersinnehav ökade med 3 miljarder kronor. Nya placeringar av Kärnavfallsfonden har gjorts i företagsobligationer, aktier och värdepapper om 6 miljarder kronor, medan värdet av statens innehav av bostadsobligationer sjönk med 5 miljarder kronor. Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker som redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med knappt 1 miljard kronor. Staten har under 2020 köpt andelar i hybridobligationer som SAS AB emitterat till ett värde av drygt 2 miljarder kronor. Riksgäldskontorets innehav av nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar har minskat med drygt 1 miljard kronor.

Även de långfristiga fordringarna ökade

Långfristiga fordringar ökade med 3 miljarder kronor och den största ökningen var hänförlig till Luftfartsverket, vars fordringar ökade med drygt 1 miljard kronor. Även Exportkreditnämnden (EKN) och Trafikverkets långfristiga fordringar ökade med 1 miljard kronor vardera. Ökningen hos EKN avser fordringar för efterskottspremier avseende JAS Brasilien. Trafikverkets fordringar utgörs av en deposition hos Nasdaq som säkerhet för elderivathandel.

Utlåningen från CSN ökade

Statens utlåningsfordringar ökade med 5 miljarder kronor under 2020 och uppgick till 412 miljarder kronor vid årets slut.

CSN:s utlåningsfordringar uppgick till 216 miljarder kronor, vilket var 10 miljarder kronor mer än föregående år. Satsningar inom utbildningsområdet för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin, har bidragit till ökade utbetalningar.

Riksgäldskontoret har redovisat 196 miljarder kronor i utlåningsfordringar, vilket är 5 miljarder kronor mindre än föregående år. Fordran på Riksbanken har minskat med 18 miljarder kronor till följd av valutakursförändringar på lån i dollar och euro. Användningen av en låneram hos Svensk Exportkredit om 10 miljarder kronor som under 2020 utnyttjats för första gången samt utlåning till premiepensionssystemet för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar, ökade med 3 miljarder kronor.

Ökning av de kortfristiga fordringarna

De övriga kortfristiga fordringarna uppgick till 137 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 31 miljarder kronor till 70 miljarder kronor. Den stora ökningen beror på beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt. Anstånden ges till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av spridningen av covid-19.

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade däremot med 37 miljarder kronor, vilket berodde på fluktuationer i affärsdagsredovisningen.

Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2019 resulterade i en fordran på 8 miljarder kronor vid utgången av 2020, till skillnad från föregående år, då motsvarande post var en skuld på 2 miljarder kronor.

De upplupna skatteintäkterna ökade

Upplupna skatteintäkter utgör den övervägande delen av posten Övriga upplupna intäkter. Upplupna skatteintäkter består av de skatteintäkter som beräknats för 2020, men som vid årets slut ännu inte debiterats. En stor del är de skatter som redovisas i januari 2021. De upplupna skatteintäkterna ökade med 10 miljarder kronor och uppgick till 259 miljarder kronor vid utgången av 2020. Posten innehåller även beräknat slutregleringsbelopp för skatter till kommuner, regioner och trossamfund som för 2020 beräknas till 7 miljarder kronor, vilket var 8 miljarder kronor lägre än 2019. Posten Övriga upplupna intäkter ökade därmed netto med ca 2 miljarder kronor.

Värdepapper och andelar ökade

Värdet av värdepapper och andelar uppgick till 38 miljarder kronor och ökade därmed med 11 miljarder kronor. Ökningen är hänförlig till Riksgäldskontorets affärer, s.k. repor, i egna statspapper. Affärerna har ett marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren.

Kapital och skulder

Fonderna ökade

Värdet av de statliga fonderna ökade med 8 miljarder kronor jämfört med 2019, och uppgick vid årets slut till 214 miljarder kronor. Resolutionsreserven ökade med 3 miljarder kronor, Kärnavfallsfonden ökade med 3 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 2 miljarder kronor.

Avsättningarna ökade

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser uppgick till 350 miljarder kronor vid utgången av 2020, vilket var en ökning med 41 miljarder kronor.

Statsskulden ökade

Statsskulden ökade med 164 miljarder kronor och uppgick vid 2020 års utgång till 1 218 miljarder kronor. Statens skuld i svenska kronor har ökat med 171 miljarder kronor och uppgick till 944 miljarder kronor, medan skulden i utländsk valuta minskade med 7 miljarder kronor och uppgick till 274 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2020 uppvisar ett underskott på 221 miljarder kronor, vilket medfört ett ökat lånebehov.

De långfristiga skulderna ökade

De långfristiga skulderna ökade med 6 miljarder kronor till 20 miljarder kronor vid årets slut. Dessa avser främst Affärsverket svenska kraftnäts skulder avseende kapacitetsavgifter, som ökat med 7 miljarder kronor.

3.3 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen (se tabell 3.3) visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Justeringar av betalningar i not 62 och not 67 har ändrats i finansieringsanalysen för 2020. Klassificeringen i finansieringsanalysen har ändrats jämfört med tidigare år, så att förändringar av fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning och kortfristiga innehav av värdepapper i statsskuldsförvaltningen hos Riksgäldskontoret har flyttats från Statens verksamhet till Finansiella aktiviteter. Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

Tabell 3.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor Not 2020 2019

Statens verksamhet

Skatter 58 1 303 242 1 379 012 Avgifter och andra ersättningar 59 79 439 74 021 Intäkter av bidrag 70 628 63 433 Summa justerade intäkter 1 453 309 1 516 466 Transfereringar 60 -1 301 024 -1 133 690 Statens egen verksamhet 61 -253 234 -248 753 Summa justerade kostnader -1 554 258 -1 382 443 Justeringar till betalningar 62 3 511 -7 641

Saldo statens verksamhet -97 438 126 382

Investeringar 63 Finansiella investeringar -14 913 -13 426 Materiella investeringar -68 035 -55 947

Not 2020 2019 Immateriella investeringar -3 376 -3 340 Summa investeringsutgifter -86 324 -72 713 Försäljning av anläggningstillgångar 7 803 7 822

Summa investeringsverksamhet -78 521 -64 891

Utlåning 64 Nyutlåning -42 786 -22 834 Amorteringar 12 828 80 425

Summa utlåning -29 958 57 591

Finansiella aktiviteter

Finansiellt netto för statens upplåning 65 -10 834 -15 707 Övrigt finansiellt netto 66 9 940 8 570 Justeringar till betalningar 67 12 416 30 354

Summa finansiella aktiviteter 11 522 23 217

Totalt -194 395 142 299

Statens nettoupplåning

Förändring av statsskulden 163 706 -143 000 Orealiserade valutakursförändringar 30 689 701

Totalt 194 395 -142 299

Statens verksamhet gav negativt kassaflöde

Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var negativt med 97 miljarder kronor, 224 miljarder kronor lägre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var 59 miljarder kronor lägre, främst för att inbetalningar som rör skatter minskade med 76 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med 172 miljarder kronor, varav transfereringar ökade med 167 miljarder kronor och statens egen verksamhet med 4 miljarder kronor. Förändringarna av fordringar och skulder under posten justeringar till betalningar påverkade kassaflödet positivt med 4 miljarder kronor netto, vilket var 11 miljarder kronor högre än föregående år.

Högre investeringar och lägre försäljning

Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 79 miljarder kronor, jämfört med 65 miljarder kronor föregående år. Årets investeringar uppgick till 86 miljarder kronor, vilket var en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringarna i finansiella anläggningstillgångar ökade med 1 miljard kronor och uppgick till 15 miljarder kronor. De består främst av Kärnavfallsfondens investeringar i aktier och värdepapper samt kapitaltillskott till statliga bolag. Investeringarna i materiella anläggningstillgångar ökade med 12 miljarder kronor och uppgår till 68 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst finansiella anläggningstillgångar uppgick till 8 miljarder kronor.

Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade

Summa nettoutlåning uppgick till 30 miljarder kronor, vilket var 88 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Statens nyutlåning uppgick till 43 miljarder kronor, varav 23 miljarder utgjordes av CSN:s nyutlåning. Riksgäldskontorets nyutlåning var 19 miljarder kronor, vilket var 17 miljarder högre än 2019. Amorteringarna av lån uppgick till 13 miljarder kronor, vilket var 68 miljarder kronor lägre än föregående år. Det berodde främst på att Riksbanken gjorde stora amorteringar till Riksgäldskontoret på sina lån i euro och amerikanska dollar under 2019.

Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett positivt kassaflöde med 12 miljarder kronor, vilket var 12 miljarder kronor lägre än föregående år. Det positiva kassaflödet berodde främst på att förändringar i affärsdagsredovisningen minskade statsskulden med 24 miljarder kronor.

Statens nettoupplåning ökade

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för orealiserade valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 337 miljarder kronor högre än föregående år och uppgick till 194 miljarder kronor, vilket innebar en nettoökning av statens lån. Statsskulden ökade med 164 miljarder kronor. Vid beräkningen av nettoupplåningen justeras detta belopp för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten, vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering uppgick till 31 miljarder kronor för 2020.

Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget

Av nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen, men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att koppla resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter beskrivs de justeringsposter som är hänförbara till statsskulden och utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2020

Miljoner kronor

Resultaträkningens underskott -99 543

Justeringar för poster som ej medför betalningar 8 844 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder -13 140 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -90 556

Finansieringsanalysens saldo -194 395

Justeringar hänförbara till statsskulden -26 199 Varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar 11 406 Varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt övriga poster -37 605

Statens budgetsaldo -220 594

Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till knappt 9 miljarder kronor. Som exempel kan nämnas kostnader för avskrivningar och nedskrivningar om knappt 30 miljarder kronor och avsättningar och fondering om 14 miljarder kronor. Från detta avgår resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde om 27 miljarder kronor. Orealiserade valutakursförändringar och marknadsvärdesförändringar på värdepapper om totalt 7 miljarder kronor har förbättrat resultatet utan att påverka betalningarna.

Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en negativ påverkan på kassaflödet med drygt 13 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av netto-

förändringar av fordringar och skulder för skatter på 29 miljarder kronor som påverkat kassaflödet negativt.

Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har förbättrat kassaflödet genom att minska statsskulden med 12 miljarder kronor.

Övriga förändringar av fordringar och skulder har påverkat kassaflödet positivt med knappt 4 miljarder kronor, vilket främst är hänförligt till minskade kortfristiga fordringar i Riksgäldskontoret.

Övriga transaktioner som påverkar betalningar är främst investeringar som netto med hänsyn till sålda anläggningstillgångar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 78 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 30 miljarder kronor, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med knappt 18 miljarder kronor. Nettot av övriga transaktioner har påverkat kassaflödet negativt med knappt 91 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett negativt kassaflöde på drygt 194 miljarder kronor, vilket är 38 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var negativt med 221 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar.

Riksgäldskontoret har ökat sina kortfristiga placeringar med drygt 11 miljarder kronor, vilket har påverkat statens budgetsaldo men inte statsskulden. Skillnaden i övrigt beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, förändringar av myndigheters innehav av statspapper, över- och underkurser på kortfristiga placeringar samt skuldskötselåtgärder, som sammantaget uppgick till knappt 38 miljarder kronor. Den enskilt största effekten är förändringar i fordringar och skulder vid tillämpning av affärsdagsredovisning som minskat statsskulden vid årets slut med drygt 24 miljarder kronor utan att påverka statens betalningar.

3.4 Redovisningsprinciper och

tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker.

De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13 – 15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.

Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som

utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte har bedömts vara oväsentliga.

Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.

Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.

Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år.

Skatter Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.

Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner.

När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.

Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för beräkningen av den redovisade intäkten.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig på några punkter från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Avgränsningar av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond betraktas i detta sammanhang som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första – Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de utgör därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt, med egna tillgångar och skulder, och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. APfonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.

Konsolidering Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndigheternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.

En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 7.

Gemensam brytdag Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt

att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter.

Värderingsprinciper Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet, om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet.

Anläggningstillgångar och avskrivningstider

Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.

Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig.

Myndigheterna tillämpar vanligen 3 – 5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning.

Tabell 3.5 Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall

Anläggningstillgång Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3 – 5 år Statliga väganläggningar 10 – 95 år Statliga järnvägsanläggningar 25 – 110 år Byggnader 10 – 50 år, för vissa komponenter 75 år. En myndighet har upp till 150 år. Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 – 25 år Maskiner, inventarier, installationer mm 3 – 5 år Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar 15 – 25 år Beredskapstillgångar, modifiering av materiel 10 år Beredskapstillgångar, övriga beredskapsinventarier 3 – 10 år Beredskapsinventarier, beredskapsvaror Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet

Utlåning

Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, som är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och där staten inte tar ut en ränta som motsvarar statens kostnader, värderas till nuvärdet av framtida betalningar.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt en förenklad substansvärdering. Metoden innebär att statens andel av företagens eget kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt förenklad substansvärdering.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde.

Finansiella garantier

Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador.

Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas som Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten.

Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.

Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för pensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).

Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.

För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.

Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i grunden i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag – intäkt av bidrag – eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten.

Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Förändrad värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag

Från 1 januari 2020 ska aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt en förenklad substansvärdering.

Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningen. Då den ändrade principen ger samma värden som den tidigare metoden, kapitalandelsmetoden, föranleder förändringen ingen omräkning av jämförelsetalen.

Bestämmelsen tillämpas första gången i fråga om årsredovisning för staten 2020.

Kärnavfallsfondens intäkter från reaktorinnehavare

Från och med 2020 klassificeras inte Kärnavfallsfondens avgifter från reaktorinnehavare som skatteintäkt i resultaträkningen. I enlighet med nationalräkenskaperna och klassificeringen i statens budget redovisas de istället som intäkter av bidrag. Jämförelsetalet för 2019 har justerats med 3,6 miljarder kronor.

Statens intäkter från elcertifikat

Statens intäkter av elcertifikat ingår fr.o.m. 2020 som skatteintäkter i statens budget. I resultaträkningen tas beloppet nu upp som skatteintäkter och motsvarande belopp redovisas bland kostnader för transfereringar till företag. Jämförelsetalen för 2019 har därför höjts för elcertifikaten med 2,6 miljarder kronor för dessa poster.

Tydlig princip för värdering av ansvarsförbindelser

Inom linjen i balansräkningen redovisar myndigheter de ansvarsförbindelser de har. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger de ett beloppsintervall inom vilket de bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I

årsredovisningen för staten tillämpas fr.o.m. 2020 försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse.

Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar

Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoden för den beräkning av upplupna skatteintäkter i balansräkningen och anslutande poster som infördes i årsredovisningen för staten 2018. Arbetet har syftat till att säkerställa specifikationen av de balansposter som är knutna till de etablerade metoderna för beräkning av årets skatteintäkter.

I sin årsredovisning rapporterar Skatteverket konstaterade uppbördsförluster och en värdereglering av fordringar. I underlaget till statens budget redovisar Skatteverket restförda skatter. I arbetet med årsredovisningen för staten 2019 bedömdes att den värdereglering som Skatteverket gör av utestående fordringar för restförda skatter även skulle påverka resultaträkningen. Det har nu framkommit att värderegleringen inte blev korrekt eftersom avdraget för konstaterade och befarade uppbördsförluster till viss del blev dubbelräknade. Värderegleringen har därför inte tagits med årsredovisningen för 2020 och i jämförelsevärdena för 2019 har intäkten sänkts med denna transaktion som då uppgick till 2,5 miljarder kronor. Detta får till följd att ett ospecificerat belopp nu ingår i posten Övriga upplupna intäkter för båda åren. Det belopp som där anges som Upplupna skatteintäkter kan till sin övervägande del specificeras på sina beståndsdelar, men den del som inte kan specificeras motsvarar drygt en procent av beloppet och förs direkt mot nettoförmögenheten.

Andra justeringar i beräkningen av skatter 2019

Vid sidan av denna metodförändring har justeringar gjorts av beräknade upplupna intäkter och nettoförmögenheten. Dessa justeringar i balansräkningen avsåg fordran för kommunal fastighetsavgift för 2018, för utsläppsrätter samt för fysiska personers inkomstskatt på sammanlagt 4,9 miljarder kronor, vilket tillsammans med värderegleringsbeloppet ovan summerar till 2,4 miljarder kronor i minskad nettoförmögenhet.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.

Transportstyrelsen har bytt redovisningsprincip från kontantmetod till faktureringsmetod för uppbörd av fordonskatt, vägavgift, saluvagnsskatt, avgifter för ursprungskontroll, avgifter inom området för tillsyn av yrkestrafik och andra avgifter inom uppbörd. Detta innebär vissa engångseffekter i årets redovisning. Jämförelsetalen för år 2019 har inte förändrats då det inte varit praktiskt genomförbart.

De tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät har fr.o.m. 2020 anpassat redovisningsprincipen för redovisning av förändring av pensionsskuld till de statliga redovisningsprinciperna, vilka utgår från den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot eget kapital och inte i resultaträkningen. I årsredovisningen för staten har denna princip redan tidigare tillämpats genom att de inrapporterade beloppen för pensionsskuld och pensionsskuldförändring från affärsverken har räknats om. Förändringen påverkar därför inte den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen för staten och därför har inte heller någon justering av jämförelsetalen gjorts.

Från och med 2020 särredovisar inte EU-kommissionen utbetalningar för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Migrationsverket kan därför inte längre hänföra erhållna medel till de olika delarna och därför kan inte heller skuld eller fordran per del beräknas vid periodisering. Jämförelsetalet för 2019 för Övriga upplupna intäkter och för Övriga förutbetalda intäkter har därför minskats med 14 miljoner kronor på respektive post hos Migrationsverket.

Andra justeringar av jämförelsetal

De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av årsredovisningen som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2019. Endast för den förändring som beskrivs ovan vad gäller metoden för beräkning av skattefordringar har jämförelsetalet för 2019 ändrats.

Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2019 påverkats på följande sätt:

Miljoner kronor

Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2019 115 798 Justering för värdereglering av vissa skattefordringar 2019 -2 486

Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i

Årsredovisningen för staten 2020 113 312

Undantag från generella principer Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.

Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Bland annat.avseende dessa s.k. bidragsfastigheter har Statens fastighetsverk undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här.

Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt varje år. De bedöms därför inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.

Statsskulden

Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet.

Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer.

I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden.

Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas

Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter.

I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.

Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas

I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.

I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter.

Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.

Överföringar till och från pensionssystemet

AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.

Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar).

Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt

Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.

Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsskuld följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning. Därmed omfattas inte delpensionsskulder eftersom de avser ersättningar under pågående anställning.

Den redovisade skulden omfattar hela pensionsrörelsen exklusive särskild löneskatt, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som bidrag till staten (se not 3 Intäkter av bidrag). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader, medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas

som transfereringar (se not 4 Transfereringar). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.

Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Statens tjänstepensionsskuld redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för pensionsrörelsen. Riksdagsförvaltningen tillämpar sedan 2018 i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet.

Även Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar fr.o.m. 2020 i princip samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för pensionsrörelsen och har också fr.o.m. 2020 anpassat redovisningsprincipen till att redovisa försäkringstekniska omvärderingar av pensionsskulden direkt mot eget kapital.

Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för pensionsrörelsen är livförsäkringsavsättningar beräknade med följande antaganden:

– Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2020 är bruttoräntan -1,4 procent (-0,70 procent). – Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år. – Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna. – Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 22,0 år respektive 23,7 år.

CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.

Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper:

– Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar. – Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning. – Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall.

Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsvilja när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren.

Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden.

Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån och därefter gör CSN vissa justeringar.

Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga.

Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret

Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats, men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige (se vidare not 5 och 42).

Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret

Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter (se vidare not 5 och 42).

Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel, vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.

Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.

Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar).

Upplupna skatteintäkter

Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära skatter som redovisats t.o.m. december månad.

Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret Det innebär att redovisningen av skatteintäkter som debiteras januaridecember avser det slutliga utfallet, medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not 38 Övriga upplupna intäkter.

Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran eller skuld i förhållande till skattskyldiga.

Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen

Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret.

I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. För fonder skulle dock detta leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balansräkningen elimineras däremot det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten.

Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för

Kyotoprotokollet

Denna redovisning avser den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet (2013 – 2020). Avräkning för perioden kommer att ske efter 2020, då de totala utsläppen under perioden ska avräknas mot den tilldelade mängden utsläpp. De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och under ansvarsfördelningsbeslutet (ESD). Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN.

Regeringen erhöll efter förslag i budgetpropositionen för 2021 riksdagens bemyndigande att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod 2013 – 2020 och som levererats till Sverige under 2019, vilket motsvarar ca 4,6 miljoner utsläppsminskningsenheter (prop. 2020/21:1, bet. 2020:21:MJU1, rskr. 2020/21:143).

3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budgeten.

Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.

Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.

Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. För resultat- och balansräkningen förklaras olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster i detta avsnitt. För budgetens anslag och inkomsttitlar finns riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets inoch utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.

3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del redovisas utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.

Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt.

I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäktsoch kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.

Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

Resultaträkningen Statens budget

Skatt Intäkt Intäkt/betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Ingen påverkan på anslag eller Övriga avgifter Intäkt inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i Ingen påverkan på anslag eller verksamheten Intäkt inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/utgift Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Intäkt/kostnad enligt Andel av företagsvinst/förlust kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust Ingen påverkan på anslag eller och upplupen ränta Intäkt/kostnad inkomsttitlar

Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.

En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna.

3.5 Noter

3.5.1 Noter till resultaträkningen

Not 1 Skatteintäkter

Miljoner kronor 2020 2019

Direkta skatter på arbete

Statlig inkomstskatt 50 107 56 267 Kommunal inkomstskatt 765 136 747 945 Allmän pensionsavgift 130 471 128 161 Skattereduktioner m.m. -274 778 -271 871 Summa Direkta skatter på arbete 670 936 660 502

Indirekta skatter på arbete

Arbetsgivaravgifter 560 179 584 829 Särskild löneskatt, egenavgifter m.m. 60 268 61 121 Avgifter till premiepensionssystemet -41 328 -41 088 Summa Indirekta skatter på arbete 579 119 604 861

Skatt på kapital

Skatt på kapital, hushåll 60 075 69 577 Skatt på företagsvinster 138 304 153 383 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 34 243 34 382 Övriga skatter på kapital 21 902 24 810 Summa Skatt på kapital 254 524 282 152

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt 467 831 461 260 varav kommunmoms 74 909 73 550 Skatt på alkohol och tobak 28 191 26 881 Skatt på energi och miljö 78 251 79 559 Skatt på vägtrafik 21 581 20 650 Skatt på spel 6 899 3 799 Skatt på import 6 212 6 864 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 765 563 Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror 609 730 599 578

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter -10 042 -5 008 Övriga skatter 3 732 414 Intäkter som förs till fonder 5 829 11 584 Avgifter till public service 9 211 9 028 Summa Restförda och övriga skatter 8 730 16 018 Totala skatteintäkter enligt statens budget 2 123 038 2 163 111 Avgår: Kommunala skatter -784 516 -766 578 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -268 519 -266 516 Avgår: EU-skatter -6 212 -6 864 Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 063 792 1 123 153 Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2019 -9 302 Totala skatteintäkter enligt årsredovisningen 2 123 038 2 153 808 Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2019 -3 258 Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 1 063 792 1 119 895

2020 2019

Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m.

Skatter hänförliga till tidigare år varav 2019 3 275 -1 992 varav 2018 1 557 1 621 Avgifter till ålderspensionssystemet 268 519 266 516 Avgifter till premiepensionssystemet 41 328 41 088 EU-skatter 6 212 6 864 Kommunala utjämningsavgifter LSS 4 662 4 506 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 22 625 19 145

Elimineringar m.m

Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -36 692 -34 077 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -36 467 -35 166 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -4 366 -4 202 Eliminering av myndigheters skatter m.m. -2 136 -135 Summa Total före justering 1 332 310 1 384 062 Justering till belopp enligt ÅRS 2019 -17 Justering för omklassificering Kärnavfallsfonden -3 591 Justering för omklassificering elcertifikat 2 599

Summa 1 332 310 1 383 052

Skatteintäkterna minskade med 51 miljarder kronor Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen minskade med 51 miljarder kronor (4 procent) jämfört med 2019. Det kan jämföras med en ökning av skatteintäkterna på 20 miljarder kronor 2019 jämfört med 2018. Den stora minskningen 2020 skulle varit än större utan de stödåtgärder, med bl.a. skattepliktiga stöd till personer och företag, som regeringen vidtagit med anledning av sjukdomen covid-19.

Till exempel kan nämnas att stödet till korttidsarbete, som under året uppgick till drygt 35 miljarder kronor, innebar över 20 miljarder kronor i skatteintäkter. Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i samband med den årliga inkomsttaxeringen, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna.

Den övergripande analysen utgår från ”Totala skatteintäkter enligt statens budget” som beräknas till 2 123 miljarder kronor för 2020 och som ska jämföras med totalt 2 163 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2019. Det innebär en minskning med 40 miljarder kronor. Statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter minskade med 57 miljarder kronor medan den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 18 miljarder kronor. Den stora minskningen av statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter 2020 förklaras främst av den ekonomiska nedgången till följd av sjukdomen covid-19 men även av beslutade skattesänkningar.

Tillfälliga skattesänkningar minskade statens intäkter från skatt på arbete De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, ökade med 10 miljarder kronor jämfört med 2019. Kommunernas skatteintäkter ökade med 17 miljarder kronor medan statens intäkter, inkomstskatt och skattereduktioner, minskade med 9 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 2 miljarder kronor. Statens minskade intäkter förklaras bl.a. av att riksdagen under hösten 2019 beslutade att avskaffa den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, att ytterligare utöka grundavdraget för pensionärer samt att införa en skattereduktion för boende i glesbygdskommuner . Sammantaget innebar besluten 6 skattesänkningar om drygt 11 miljarder kronor varav 4 miljarder kronor påverkade kommunernas inkomstskatter . Den viktigaste skattebasen för inkomstskatten är 7 utbetalda löner som endast ökade med 0,8 procent jämfört med ca 4,5 procent de tre senaste åren. Utan stödet för korttidsarbete och det slopade karensavdraget vid sjukfrånvaro skulle skattebasen minskat med 1 procent jämfört med 2019.

De indirekta skatterna på arbete minskade med 26 miljarder kronor. Den stora minskningen förklaras framför allt av en tillfällig sänkning av arbetsgivar- och egenföretagaravgifter under mars till och med juni månad. Sänkningen medförde ca 28 miljarder kronor i lägre intäkter. Dessutom slopades den särskilda löneskatten för äldre vilket medförde 2 miljarder kronor i lägre intäkter. Utbetalda löner, exklusive stöd för korttidsarbete, minskade med 1 procent vilket innebar 6 miljarder kronor i lägre arbetsgivaravgifter. Stödet för korttidsarbete innebar dock ökade avgifter med i storleksordningen 11 miljarder kronor.

De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.

Hushållens kapitalskatter minskade med 10 miljarder kronor Hushållens kapitalskatter uppgick till 60 miljarder kronor vilket är 10 miljarder kronor lägre jämfört med 2019. De lägre intäkterna förklaras till största delen av hushållens räntor och utdelningsinkomster vilka minskade med drygt 26 miljarder kronor till 109 miljarder kronor. Ökade ränteutgifter minskade skatten med 1 miljard kronor.

Företagens inkomstskatt minskade med 15 miljarder kronor Skatt på företagsvinster minskade med 15 miljarder kronor eller 10 procent jämfört med en ökning om 15 procent 2019. Den ekonomiska osäkerhet som pandemin innebär medförde en kraftig nedgång i både försäljning och orderingång för många företag. I löpande priser minskade exporten med knappt 9 procent och importen med drygt 10 procent.

Intäkterna från mervärdesskatt ökade Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10 miljarder kronor jämfört med 14 miljarder kronor året innan. Det är intäkterna från mervärdesskatt och energiskatt som förklarar den svagare ökningen. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med knappt 7 miljarder kronor jämfört med 14 miljarder kronor året innan. Den lägre ökningstakten förklaras till stor del av en minskad privat konsumtion. I beloppet mervärdesskatt, 468 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 37 miljarder kronor som har eliminerats. Detta är en inomstatlig

6 Stödområde A och B, dvs. främst Norrland och nordvästra Svealand 7 Sammantaget är effekten av regeländringarna neutral för kommunerna eftersom de får kompensation via det generella statsbidraget.

transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.

Intäkter av skatt på alkohol och tobak ökade Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade med 1,3 miljarder kronor.

Lägre intäkter från skatt på energi och miljö Intäkterna av skatt på energi och miljö minskade med 1,3 miljarder kronor. Skatt på elektrisk kraft ökade med 0,6 miljarder kronor medan skatt på koldioxid minskade med 1,8 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på flygresor minskade med 1,3 miljarder kronor till 0,5 miljarder kronor.

Intäkterna av skatt på vägtrafik ökade Intäkterna av skatt på vägtrafik ökade med 0,9 miljarder kronor. Ökningen avser fordonsskatten vilket delvis förklaras av det införda bonus-malus-systemet, med en högre fordonsskatt de tre första åren för bilar med koldioxidutsläpp över 95 gram per kilometer.

Intäkter från spelverksamhet ökade med 3,1 miljarder kronor Sedan 2019 består intäkterna av skatt på spel och inlevererat överskott från Svenska Spel AB. Intäkterna från skatt på spel betalas månadsvis men inleveransen av överskottet sker året efter verksamhetsåret. Intäkterna från skatt på spel var oförändrade mellan åren. AB Svenska Spels överskott uppgick till 1,6 miljarder kronor både 2019 och 2020. På grund av sjukdomen covid-19 beslutade AB Svenska Spel att inte ge någon utdelning under 2020 (överskottet för verksamhetsåret 2019). Utdelningen för både verksamhetsåren 2019 och 2020 görs istället under 2021, totalt 3,1 miljarder kronor.

Både restförda skatter och övriga skatter ökade Restförda skatter ökade med 5 miljarder kronor jämfört med 2019. Hushållens restförda skatter minskade med 0,7 miljarder kronor medan företagens ökade med 5,8 miljarder kronor. Nästan hela ökningen, 5,2 miljarder kronor, förklaras av ökade restföringar av mervärdesskatt. Övriga skatter ökade med 3,3 miljarder kronor varav hushållens ökade med 0,9 miljarder kronor och företagens med 2,4 miljarder kronor. Intäkter som förs till fonder minskade med 5,8 miljarder kronor. Den stora minskningen förklaras dels av att avgifter till Kärnavfallsfonden inte längre redovisas som en skatt (jfr särskild justering på en egen rad i tabellen), dels av lägre resolutionsavgifter. Avgifter till public service ökade med 0,2 miljarder kronor.

Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och kommunal fastighetsavgift, ökade med 18 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 2 miljarder kronor.

Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensionssystemet löpande för att sedan slutreglera dem när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens

budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.

Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och regioner på sammanlagt 23 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 75 miljarder kronor för kommuner och regioner som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 98 miljarder kronor högre än i statens budget för 2020.

Tre justeringsbelopp I kolumnen för jämförelsetalen från 2019 redovisas för varje skatteslag utfall efter det att beskattningen av 2019 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2019 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2019.

Skatteintäkterna 2019 blev högre än beräknat Skatteintäkterna 2019 blev 9 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2019 års skatt som gjordes våren 2020. Direkta skatter på arbete blev 5 miljarder kronor högre. Den statliga inkomstskatten blev 1 miljard kronor lägre medan den kommunala inkomstskatten blev 6 miljarder kronor högre. Intäkterna av skatt på kapital blev 8 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2020. Hushållens skatt på kapital blev 2 miljarder kronor lägre medan skatt på företagsvinster blev 8 miljarder kronor högre. Svenska Spel AB beslutade i mars 2020 att inte ge någon utdelning till staten på grund av den pågående pandemin. Intäkterna blev därför 3 miljarder kronor lägre.

Not 2 Intäkter av avgiften och andra ersättningar

Miljoner kronor 2020 2019 Offentligrättslig verksamhet Trafikverket 2 528 2 633 Transportstyrelsen 1 814 2 395 Kronofogdemyndigheten 1 522 1 416 Lantmäteriet 1 189 1 027 Finansinspektionen 763 718 Centrala studiestödsnämnden 675 669

2020 2019 Läkemedelsverket 653 662 Bolagsverket 531 511 Polismyndigheten 531 851 Migrationsverket 341 322 Elsäkerhetsverket 335 318 Strålsäkerhetsmyndigheten 330 313 Patent- och registreringsverket 327 330 Post- och telestyrelsen 279 275 Livsmedelsverket 239 178 Regeringskansliet 89 234 Affärsverk Luftfartsverket 2 332 1 720 Sjöfartsverket 1 619 1 784 Övriga myndigheter 1 606 1 565 Summa offentligrättslig verksamhet 17 703 17 921 Uppdragsverksamhet Trafikverket 3 902 4 665 Statens institutionsstyrelse 2 033 1 984 Exportkreditnämnden (-2005 exkl. BA och SI) 1 224 1 442 Försvarets materielverk 1 059 1 085 Pensionsmyndigheten 890 802 Statens fastighetsverk 782 784 Lunds universitet 592 584 Statens jordbruksverk 579 534 Skatteverket 520 490 Sveriges lantbruksuniversitet 427 452 Kungl. Tekniska högskolan 405 442 Uppsala universitet 389 429 Specialpedagogiska skolmyndigheten 379 347 Socialstyrelsen 135 11 Statens maritima och transporthistoriska museer 32 208 Affärsverk Svenska kraftnät 9 490 11 394 Luftfartsverket 264 755 Sjöfartsverket 12 304 Övriga myndigheter 5 040 5 483 Summa uppdragsverksamhet 28 154 32 195 Andra ersättningar Finansinspektionen 5 084 62 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 4 161 3 559 Polismyndigheten 1 021 826 Statens skolverk 777 800 Trafikverket 654 494 Centrala studiestödsnämnden 265 264 Karolinska institutet 236 247 Transportstyrelsen 216 189 Kronofogdemyndigheten 213 236 Brottsoffermyndigheten 188 35

2020 2019 Statens fastighetsverk 69 432 Försvarets materielverk 10 815 Socialstyrelsen 4 163 Affärsverk Svenska kraftnät 431 479 Sjöfartsverket 33 3 Övriga myndigheter 934 1 148 Summa andra ersättningar 14 296 9 752

Summa 60 153 59 868

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 285 miljoner kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet minskade med 218 miljoner kronor och utgör ca 29 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade med 4 041 miljoner kronor och utgör 47 procent av posten. Andra ersättningar ökade med 4 544 miljoner kronor och utgör ca 24 procent av posten.

Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet.

Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda.

Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191).

Andra ersättningar ses inte som avgifter eftersom den som betalar ersättningen i princip inte erhåller någon motprestation såsom för en avgift.

Offentligrättsliga avgifter minskade De största förändringarna av de offentligrättsliga avgifterna rör Transportstyrelsen, Polismyndigheten och Luftfartsverket.

Transportstyrelsens avgifter har minskat med 581 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på covid-19 som främst har haft en effekt på luftfarten och särskilt på de avgifter som avser säkerhetskontroll som tas ut på svenska flygplatser. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamheten (flygtrafiktjänst en route).

Polismyndigheten tar ut avgifter för utfärdande av pass, nationella id-kort, stämningsmannadelgivning, utbildning av ordningsvakter samt tillståndsgivning. Polismyndighetens offentligrättsliga avgifter har minskat med 320 miljoner kronor, vilket främst beror på att intäkterna av pass har minskat. Minskningen förklaras av de reserestriktioner som har införts, nationellt och internationellt till följd av sjukdomen covid-19.

Luftfartsverkets avgifter har ökat med 612 miljoner kronor och hänförs till undervägsoch terminalavgifter. Luftfartsverket har högre kostnader för pensioner till följd av omvärdering av pensionsskulden. Dessa kostnader ska täckas av avgifter via EU:s avgiftssystem för undervägs- och terminalavgifter. Avgifterna beräknas på en kombination av antal flygningar, luftfartygets vikt och flugen sträcka.

Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika verksamheter.

Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Trafikverkets avgifter minskade med 105 miljoner kronor. Det beror främst på att intäkterna för förarprovsavgifter och banavgifter har minskat till följd av covid-19. Persontrafiken på järnväg minskade och det var inte heller möjligt att genomföra lika många körkortsprov som tidigare.

Kronofogdens avgifter ökade med 106 miljoner kronor, vilket framför allt beror på en ökning av grundavgifter för enskilda mål och betalningsföreläggandeavgifter. Den främsta orsaken till ökningen är att myndigheten har kommit ikapp med att hantera ansökningar som inkom 2019 och att många av dessa har gått vidare till verkställighet.

Lantmäteriets avgifter ökade med 162 miljoner kronor, vilket främst beror på en ökning inom förrättningsverksamheten. Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Regeringskansliets avgiftsintäkter minskade med 145 miljoner kronor och beror på minskade intäkter som tas in med stöd av förordningen om avgifter vid utlandsmyndigheterna, dvs. pass- och viseringsärenden, körkort, vigsel, migration m.m. Minskningen är en följd av covid-19.

Sjöfartsverkets avgifter minskade med 165 miljoner kronor, vilket beror på att antalet lotsningar, anlöp till hamnar, volymer av passagerare och till viss del att volymer av gods har minskat på grund av sjukdomen covid-19. Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.

Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade Det är framför allt Affärsverket svenska kraftnät, Trafikverket, Exportkreditnämnden, Statens maritima och transporthistoriska museer, Luftfartsverket och Sjöfartsverket som visar minskade intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet. Socialstyrelsen har däremot ökade intäkter.

Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga. Avgifterna minskade med 1 904 miljoner kronor vilket främst beror på lägre intäkter från balansreglering, där de lägre bruttonivåerna på både intäkter och kostnader främst förklaras av att genomsnittspriset för köpt och såld balans- och reglerkraft var markant lägre än 2019.

Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksamhet minskade med 763 miljoner kronor. Det är främst en minskning av intäkter för uppdrag på andras anläggningar i samband med investeringar i statliga vägar och järnvägar. Trafikverkets uppdragsverksamhet består i övrigt huvudsakligen av försäljning av järnvägsmateriel till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som

bedriver tågtrafik. I samband med investeringar i statliga vägar och järnvägar utför även Trafikverket uppdrag på andras anläggningar, främst då åt kommuner.

Exportkreditnämndens intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet består av garantiavgifter. EKN:s intäkter har minskat med 218 miljoner kronor främst till följd av att tidsplanen för vissa låneutbetalningar i garantiåtaganden har ändrats under 2020.

Socialstyrelsens intäkter av uppdragsverksamhet ökade med 124 miljoner kronor. Det beror på vidarefakturering av skyddsmaterial till regioner och kommuner för att på nationell nivå säkra tillgången på skyddsutrustning och fördela skyddsutrustning och annat material till följd av sjukdomen covid-19.

Statens maritima och transporthistoriska museers intäkter av uppdragsverksamhet minskade med 176 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på minskade besökssiffror på Vasamuseet.

Luftfartsverkets intäkter av uppdragsverksamhet avser i huvudsak konsulttjänster, som 2019 till stor del bestod av ersättning från intressebolaget Nordica Unified Air traffic Control (NUAC HB) för tillhandahållande av personal, kontrollcentraler och teknisk utrustning för NUAC:s utförande av flygtrafiktjänst i det övre luftrummet (en route) på uppdrag av Luftfartsverket. Luftfartsverkets intäkter av uppdragsverksamhet minskade med 491 miljoner kronor främst till följd av att verksamheten som NUAC AB har bedrivit återfördes till Luftfartsverket per 1 september 2019, varför motsvarande fakturering inte finns för 2020.

Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet Totalt redovisar omkring 172 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet.

Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård.

Försvarets materielverks intäkter av uppdragsverksamhet består i huvudsak av fakturering av levererade tjänster och produkter.

Pensionsmyndigheten tar mest ut avgifter från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet och administration av premiepensionssystemet.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster. De tar även in intäkter hänförliga till hyresgästanpassningar, som vidarefaktureras hyresgäst.

Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan tar ut studieavgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, vissa s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar även intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service.

Statens jordbruksverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet.

Skatteverket tar emot avgifter från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m.

Intäkter av andra ersättningar ökade Finansinspektionen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, Polismyndigheten, Trafikverket och Brottsoffermyndigheten visar de största ökningarna av intäkter av andra ersättningar medan Statens fastighetsverk, Försvarets materielverk och Socialstyrelsen visar en minskning av andra ersättningar.

Finansinspektionens intäkter av andra ersättningar består av olika typer av straffavgifter såsom sanktioner, böter eller förseningsavgifter. Ökningen med 5 022 miljoner kronor beror på att Swedbank och SEB fick betala 4 000 miljoner kronor respektive 1 000 miljoner kronor i sanktionsavgifter för brister i arbetet med att motverka penningtvättsrisker.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar. Ökningen med 602 miljoner kronor beror på att arbetslöshetskassorna fick högre finansieringsavgift på grund av att taket i arbetslöshetsförsäkringen blev högre och därmed ökade den genomsnittliga dagpenningen. Även medlemsantalet ökade hos de flesta arbetslöshetskassorna.

Polismyndighetens intäkter av andra ersättningar har ökat med 195 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på ökade intäkter av böter.

Trafikverkets intäkter av andra ersättningar ökade med 160 miljoner kronor. Det beror främst på att det under 2020 förekommit stora vitesintäkter kopplade till entreprenadkontrakt.

Brottsoffermyndighetens intäkter av andra ersättningar ökade med 153 miljoner kronor, vilket avser förändring av det beräknade värdet av regressfordringar, dvs. återkrav av tidigare utbetald brottsskadeersättning.

Statens fastighetsverks intäkter av andra ersättningar avser framför allt reavinst från försäljning av fastigheter. Dessa intäkter minskade med 363 miljoner kronor år 2020.

Försvarets materielverks intäkter av andra ersättningar består av viten och skadestånd från leverantörer. Minskningen på 805 miljoner kronor beror på att vissa intäkter från exportåtagandena tidigare bokfördes som andra ersättningar, men nu bokförs som uppdragsverksamhet.

Socialstyrelsens andra ersättningar minskade med 159 miljoner kronor, vilket huvudsakligen beror på att Socialstyrelsen 2019 redovisade stora återbetalningar mot avslutade anslag.

Övrigt om intäkter av andra ersättningar Totalt redovisar omkring 172 myndigheter intäkter av andra ersättningar.

Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag.

Centrala studiestödsnämndens (CSN) andra ersättningar är huvudsakligen återkravsintäkter från återkrav som uppstår om en studerande t.ex. avbrutit studierna utan att meddela CSN.

Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensions- och lönekostnader från Karolinska sjukhuset som andra ersättningar.

Transportstyrelsen redovisar bl.a. felparkeringsavgifter, dröjsmålsavgifter och avgifter vid överträdelser av kör- och vilotider som andra ersättningar.

Not 3 Intäkter av bidrag

Miljoner kronor 2020 2019 AP-fondsmedel 30 733 25 251 EU-bidrag EU-bidrag med delat förvaltningsansvar Statens jordbruksverk

2020 2019 Garantifonden för jordbruket, EGFJ 6 977 7 161 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, EJFLU 3 938 2 674 Havs- och fiskerifonden, EHFF 159 193 1 Regionala utvecklingsfonden, ERUF 18 12 2 Socialfonden, ESF 24 11 Summa Statens jordbruksverk 11 116 10 051 Tillväxtverket 1 Regionala utvecklingsfonden, ERUF 1 205 1 284 Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige 2 Socialfonden, ESF 1 004 910 Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt, FEAD 10 11 Migrationsverket Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF 857 607 Polismyndigheten Fonden för inre säkerhet, ISF 95 78 3 Interregionala bidrag (Interreg) 502 604 Andra EU-bidrag Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 318 114 Universitet och högskolor 1 328 1 254 3 Övriga myndigheter 1 158 1 021 Summa EU-bidrag 17 593 15 934 Övriga bidrag Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 9 853 9 848 Försäkringskassan – assistansersättning 4 453 4 417 – underhållsstöd 1 131 1 114 Kärnavfallsfonden 2 794 3 591 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 626 1 049 Statens tjänstepensionsverk 661 617 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 1 784 1 612

Summa 70 628 63 433

1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 224 miljoner kronor. 2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 028 miljoner kronor. 3 Jämförelsetal har ändrats p.g.a. justering för interregionala program Öresund-Kattegatt-Skagerrak Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkter 2020 har ökat med 7,2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning.

För 2020 uppgick nettobidraget till 30,7 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 11,5 miljarder kronor, medan avgifterna som

tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 6 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna ökade med 5,5 miljarder kronor.

Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag visar på återflödet från EU-budgeten som för 2020 ökade med 1,7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Framförallt ökade bidrag från jordbruksfonderna med 1 miljard kronor.

Övriga bidrag En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som har minskat med 0,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det är framförallt avgifter från Ringhals som har varit lägre. Trafikverkets bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur har ökat med 0,6 miljarder kronor. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter m.m. för den statliga försäkringsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen, bl.a. Chalmers tekniska högskola.

Not 4 Transfereringar

Miljoner kronor 2020 2019 Socialförsäkring 577 791 557 292 Allmänna bidrag till kommuner exkl. tillfälligt stöd 248 992 205 640 Arbetsmarknad 121 607 59 736 Överföring till premiepensionssystemet 30 074 32 726 Avgiften till Europeiska gemenskapen 48 435 38 972 Bistånd och andra internationella bidrag 41 570 40 097 Migration och integration 18 311 29 448 Utbildning, studiestöd 45 497 42 688 Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner 57 151 38 673 Övrigt 111 262 88 284

Summa 1 300 700 1 133 556

Transfereringar

Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring Pensioner (Pensionsmyndigheten) Ålderspensioner vid sidan av statens budget 326 262 314 712 Premiepensioner 15 016 11 715 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner) 35 944 33 922

2020 2019 Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten) Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 83 778 81 418 varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 38 295 34 330 varav aktivitets- och sjukersättning 37 345 38 485 Assistansersättning m.m. 28 108 28 725 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (FK, PM) 88 682 86 799

Summa socialförsäkring till hushåll 577 791 557 292

Arbetsmarknad

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 37 833 24 728 varav Arbetsförmedlingen 24 369 14 173 varav Försäkringskassan 13 464 10 555 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen 3 519 2 649 Övrig arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 1 985 1 781 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 2 912 2 102

Summa arbetsmarknad till hushåll 46 249 31 260

Utbildningspolitik

Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 19 262 17 304 Kostnad resp. återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden 459 592 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 4 602 4 460

Summa utbildningspolitik till hushåll 24 322 22 355

Bistånd m.m.,

Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 4 450 4 195

Migration och integration

Migrationsverket 440 495 Integration, Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen 0 549 Integration, Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare, Försäkringskassan 2 288 3 563 Särskilda insatser inom folkbildningen, Kammarkollegiet 137 158

Summa migration och integration till hushåll 2 865 4 765

Statens tjänstepensionsverk, pensionskostnader ej statligt anställda 1 729 1 084 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 30 074 32 726 Övriga transfereringar till hushåll 25 469 20 165

Summa transfereringar till hushåll 712 949 673 842

Transfereringar till företag

Arbetsmarknad

Stöd för korttidsarbete m.m., Tillväxtverket 35 575 1 850 Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen 7 850 8 493 Lönebidrag till Samhall, Kammarkollegiet 6 316 6 078 Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 206 384 Anställningsstöd, Skatteverket 22 655 8 523 varav Ersättning för höga sjuklönekostnader 11 929 0 varav Omställningsstöd 5 677 0

2020 2019

Summa arbetsmarknad till företag 72 602 25 329

Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 13 672 14 637 Bidrag till public servicebolagen 8 598 8 395 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 122 3 159 Investeringsstöd m.m., Boverket 4 558 2 300 Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem 1 904 1 914 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 2 708 2 164 Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna 185 213 Elcertifikat 1 222 2 599 Energiforskning m.m., Statens energimyndighet 1 252 933 Trafikupphandling, Trafikverket 919 883 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 1 427 1 195 Kultur, Statens kulturråd 1 422 328 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan 1 880 1 442 Presstöd, Myndigheten för radio och tv, Presstödsnämnden 1 458 639 Transportstyrelsen 664 885 Övriga transfereringar till företag 5 883 5 512

Summa transfereringar till företag 123 478 72 526

Transfereringar till kommuner

Allmänna bidrag till kommuner

Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden Skatteverket 29 486 0 Kommun-och regionmoms, Skatteverket 74 909 73 550 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 4 662 4 506 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen, Skatteverket 100 294 92 125 Kommunalekonomisk utjämning till regioner exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen, Skatteverket 39 640 35 459

Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd med anledning

av flyktingsituationen 248 992 205 640

Allmänna bidrag, stöd för migration och integration: Stöd med anledning till flyktingsituationen till kommuner och regioner, Skatteverket 3 000 5 000 Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd med anledning till flyktingsituationen till kommuner och regioner, Skatteverket 3 500 5 000

Summa allmänna bidrag till kommuner, stöd för migration

och integration 6 500 10 000

Summa allmänna bidrag till kommuner 255 492 215 640

Migration och integration, Migrationsverket

Ersättningar och bostadskostnader inkl. periodiseringar, Migrationsverket 1 706 2 266 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Migrationsverket 6 721 11 508 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl., Migrationsverket 0 195

Summa migration och integration vid Migrationsverket till

kommuner och regioner 8 427 13 969

Hälso- och sjukvårdspolitik

Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 30 041 28 428 Statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19 Socialstyrelsen 10 300 0

2020 2019 Provtagning, smittspårning och utbrottshantering, Socialstyrelsen 4 717 0 Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården, Kammarkollegiet 3 000 1 470 Startbidrag provtagning, smittspårning och utbrottshantering, Kammarkollegiet 700 0 Statsbidrag för kris- och traumastöd, Kammarkollegiet 350 0 Förlossningsvård och kvinnors hälsa, Kammarkollegiet 970 1 365 Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 551 1 850 Patientmiljarden, Kammarkollegiet 0 1 000 Personalsatsning, Kammarkollegiet 1 980 1 978 Professionsmiljard, Kammarkollegiet 655 972 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna, Kammarkollegiet 2 896 1 610

Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till kommuner 57 161 38 673

Arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 756 3 147 varav Lönebidrag m.m. 2 412 2 550

Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 2 756 3 147

Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning)

Maxtaxa i barnomsorgen 3 707 4 353 Bidrag till lärarlöner 3 418 3 343 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 106 1 939 Fler anställda i lågstadiet 894 1 790 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 101 2 205 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, Skolverket 4 374 3 136 Övrigt, Skolverket 453 409

Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning) 18 053 17 174

Ersättning för höga sjuklönekostnader 6 904 0 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 1 398 1 713 Transportpolitik, Trafikverket 5 194 2 353 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 313 673 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 1 153 486 Bidrag till kultur, Statens kulturråd 2 011 1 794 Övriga transfereringar till kommuner 14 009 12 000

Summa transfereringar till kommuner 372 871 307 621

Transfereringar till utlandet

BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 39 581 29 826 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 3 203 3 181 Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 576 482 Tullavgift, Tullverket 5 074 5 483

Avgiften till Europeiska unionen 48 435 38 972

Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 37 120 35 902 Dagersättning till asylsökande m.m., Migrationsverket 519 715 Övriga transfereringar till utlandet 5 329 3 978

2020 2019

Summa transfereringar till utlandet 91 402 79 567

Summa 1 300 700 1 133 556

Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.

Till området socialförsäkring räknas transfereringar till hushåll som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt assistansersättning m.fl. stöd till personer med funktionsnedsättning.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 167 miljarder kronor mellan 2020 och 2019.

Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 39 miljarder kronor under 2020. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,1 procent 2020) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 30 miljarder kronor 2020, vilket var 2,6 miljarder kronor lägre än 2019. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag.

Högre pensioner Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 20 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 12 miljarder kronor. Ålderspensioner ökade eftersom den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer.

I december 2020 fick 2 227 560 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket var 19 512 personer fler än i december 2019.

Premiepensionerna ökade med 3 miljarder kronor eller 28 procent. Det främsta skälet till utbetalningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension.

Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, ökade totalt med 2 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,4 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Bostadstillägget och garantipension till ålderspension ökade med 1,2 miljarder kronor vardera.

Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade Bidrag från anslaget Sjukpenning och rehabilitering ökade med 4 miljarder kronor. Ökningen beror på tillfälliga regeländringar (bl.a. ersättning för karensavdrag) samt ökad sjukfrånvaro med anledning av covid-19. Regeringen har beslutat att införa en tillfällig ersättning för anställda som fått karensavdrag på sin sjuklön samt egenföretagare med karens i sjukperiodens början. De tillfälliga reglerna började tillämpas i april 2020. Från och med 1 juni har ersättningsnivån höjts från 700 kronor per dag till 804 kronor per dag.

Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år För december uppgick sjukpenningtalet till 9,3 dagar vilket var en minskning med 1,3 procent jämfört med december 2019. Sjukpenningtalet för kvinnor i december var 83,2 procent högre än sjukpenningtalet för män. I december 2019 var sjukpenningtalet för kvinnor 87,4 procent högre än sjukpenningtalet för män.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 1,1 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 – 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Under 2020 minskade antalet personer med sjukersättning med ca 12 900 och uppgick i december 2020 till strax över 234 000. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer höga krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Numera förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Borttagandet av den bortre gränsen i sjukpenningen minskar också inflödet.

Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Antalet personer som får ersättningen minskar eftersom många av dem har fyllt 30 och inte längre kan ansöka om stödet.

Statlig assistansersättning minskade Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Utgifterna minskade med 0,6 miljarder kronor (2,1 procent) vilket beror på att färre personer får förmånen. Orsaken är framför allt att personer med ersättning har avlidit. Även antalet personer som beviljas ersättning har minskat. I december 2020 hade 13 867 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,1 procent jämfört med 2019.

Kostnader för föräldraförsäkringen ökade Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1 miljard kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,1 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger.

Högst antal arbetslösa sedan 1997 I slutet av december var 456 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det var en ökning med drygt 83 000 personer jämfört med december 2019. Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften uppgick arbetslösheten (16 – 64 år) till 8,8 procent vilket kan jämföras med 7,4 procent motsvarande period 2019. De som främst drabbas av arbetslöshet är personer som haft tillfälliga anställningar och personer som är nya på arbetsmarknaden och saknar arbetslivserfarenhet. Det sistnämnda berör bl.a. ungdomar. I december ökade antalet inskrivna arbetslösa ungdomar 18 – 24 år till 63 000 personer, det är 13 000 fler jämfört med samma period föregående år. I genomsnitt under 2020 var totalt 437 000 personer inskrivna arbetslösa. Det är den högsta siffran sedan 1997 enligt Arbetsförmedlingen. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 13 miljarder kronor mellan åren och uppgick till 38 miljarder kronor för 2020.

Fler studerar Studiebidragen ökade med 2 miljarder kronor och uppgick till 19 miljarder kronor 2020. Förändringen berodde främst på att antalet studerande som fått utbetalning av generellt bidrag har ökat.

Volymökningen förklaras av olika faktorer; många av dem som invandrat till Sverige de senaste åren har börjat studera med studiemedel. Många av de barn och ungdomar som kommit till Sverige har fyllt 20 år och har därmed möjlighet att få studiemedel. Den nya gymnasielagen innebär en möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga.

Andra faktorer är fler utbildningsplatser inom ett flertal skolformer, att arbetslösheten har ökat samt tillfälligt slopat fribelopp. Medel till fler utbildningsplatser har tillförts till följd av covid-19.

Minskade utgifter för nyanlända invandrare Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare har upphört vilket förklarar minskningen med 0,5 miljarder kronor. Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 1,3 miljarder kronor. Antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs under kommunersättning för flyktingmottagande.

30 miljarder kronor till premiepensionssystemet. Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).

Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (15 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.

Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med 51 miljarder kronor. Av dessa avsåg 34 miljarder kronor utbetalningar från anslaget Stöd vid korttidsarbete med anledning av covid-19. Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Syftet med stödet är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten.

Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete.

Utgifterna för anställningsstöd ökade med 14 miljarder kronor. Ökningen avsåg främst Ersättning för höga sjuklönekostnader . Stödet avser att stödja arbetsgivare vars sjuklönekostnader ökat på grund av sjukdomen covid-19. Arbetsgivarna fick ersättning för hela den sjuklönekostnad som de redovisade i arbetsgivardeklarationen under perioden april till juli. Från augusti till december har sedan kostnaden för sjuklön ersatts enligt olika procentsatser beroende på hur höga de varit. Ersättningen betalas ut via företagens skattekonto.

Riksdagen har infört ett omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning till följd av covid-19. Stödet kan användas av fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och är registrerade för F-skatt. Skatteverket är den myndighet som beslutar om omställningsstöd och stödet betalas ut genom en kreditering av skattekontot. Stödet uppgick till 6 miljarder för året 2020.

Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 1 miljard kronor. Bidraget till Samhall ökade med 0,2 miljarder kronor.

Public service-avgift Public servicebolagens tillhörighet har ändrats. Från att tidigare redovisats i näringslivet (privata sektorn) redovisas de nu inom offentlig förvaltning, statlig sektor. Förändringen sker till följd av tydligare EU-regler och för att uppnå jämförbarhet mellan länder då alla länder ska redovisa på samma sätt. Avgiften tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Bidragen uppgick till drygt 8 miljarder kronor under 2020 vilket var en ökning med 0,2 miljarder kronor

Tillfälligt stöd för hyreskostnader Bidragen till privata företag och kommunala bolag ökade med 2,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror delvis på utbetalningar på anslaget Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande som ökade med 0,6 miljarder kronor. Från de nya anslaget Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag och Stöd till enskilda näringsidkare har företagen fått 1 miljard kronor. Stöden får användas för tillfälligt stöd inom vissa branscher som har fått ekonomiska svårigheter med anledningen av covid-19.

Elcertifikat Elcertifikat är ett stöd för att främja förnybar energiproduktion i Sverige, som till exempel sol-, vind och vågkraft. De elproducenter som finns på marknaden får elcertifikat då de producerar förnybar el. När en elleverantör köper el från producenten får de, utöver själva elen, även betala för elcertifikatet. Transfereringar för elcertifikat uppgick till 1,2 miljarder kronor under 2020 vilket var en minskning med 1,4 miljarder jämfört med utfallet 2019 som blev 2,6 miljarder kronor.

Stöd till kultur Statens kulturråd betalade ut 1,4 miljarder kronor från anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete . Stödåtgärderna betalades ut främst med anledningen av covid-19. Transfereringar till kommuner ökade med anledning till covid-19.

Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 65 miljarder kronor eller 21 procent. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 43 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.

Stöd för att stärka välfärden De högre transfereringarna till kommunerna berodde på ökade statsbidrag via anslagen Bidrag till folkhälsa och sjukvård (Ramanslag) och Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden som uppgick till 40 miljarder kronor.

Ökad ersättning till kommunerna för ingående mervärdesskatt Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 1,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion.

Stöd till kommuner Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och regioner ökade med 15,8 miljarder kronor. Kommuner och regioner fick 3,0 miljarder kronor från anslaget Stöd med anledning av flyktingsituationen vilket var 2,0 miljarder kronor lägre än 2019.

Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande minskade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 5,5 miljarder kronor. Kommunersättningar vid flyktingmottagande minskade med 4,8 miljarder kronor. Ersättningar och bostadskostnader minskade med 0,6 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av färre antal asylsökande och av att antalet barn och unga har minskat kraftigt mellan åren.

Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur mottagningssystemet och blir i stället placerade i kommuner. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande minskade med 0,2 miljarder kronor.

Läkemedelsförmånerna ökade Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,6 miljarder kronor. Utgifterna avser statens bidrag till regionerna för läkemedelsförmånernas kostnader. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Utfallet i december avser bidragen för läkemedelsförmånerna för oktober 2020.

Bidrag till hälso- och sjukvården ökade Från anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård fick regioner 24 miljarder kronor vilket var en ökning med 16 miljarder kronor mellan åren. Ökningen berodde på statsbidrag via de nya anslagsposterna Statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19, Provtagning, smittspårning och utbrottshantering och Statsbidrag för kris- och traumastöd som tillsammans uppgick till 17,6 miljarder kronor.

Anslagsposterna Förlossningsvård och kvinnors hälsa, Patientmiljarden och Professionsmiljarden minskade tillsammans med 1,7 miljarder kronor under året.

Från anslaget Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna betalades ut 2,9 miljarder kronor vilket var en ökning med 1,2 miljarder. Från anslaget Kvalitetshöjande insatser inom sjukvården betalades 3 miljarder vilket var en ökning med 1,5 miljarder kronor.

Arbetsmarknadspolitiska program Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade med 0,4 miljarder kronor 2020. Antalet personer med anställningsstöd som finansieras från anslaget har minskat jämfört med 2019. Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik uppgick det genomsnittliga antalet personer med anställningsstöd till 11 000 personer per månad under 2020. Det är en minskning med 38,1 procent jämfört med 2019. Minskningen avser framför allt extratjänster respektive introduktionsjobb.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Kommuner och regioner fick 6,9 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader under 2020.

Satsningar inom skolområdet Kommunerna fick 4,4 miljarder kronor under 2020 från anlaget Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor mellan åren. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Anslagen Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och Statligt stöd till vuxenutbildning ökade med 1,1 miljard tillsammans medan anslagen Fler anställda i lågstadiet och Maxtaxa i barnomsorg minskade tillsammans med 1,5 miljarder kronor.

Trafikverket betalade ut Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik som uppgick till 2,9 miljarder kronor. Stödet är en förstärkning för att mildra effekterna av minskat resande med anledning av covid-19.

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 0,7 miljarder kronor. Bidrag till utveckling av socialt arbete och Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade med 0,7 miljarder kronor sammanlagt.

Avgiften till Europeiska unionen Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 9,5 miljarder kronor netto. Den BNI-baserade avgiften ökade med 9,8 miljarder kronor. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad. Det högre utfallet beror på att EU fattat beslut om flera ändringsbudgetar som framför allt rör spridningen av covid-19 och dess ekonomiska konsekvenser för EU. Ändringsbudgetarna har i sin tur lett till att avgiften till EU blivit högre för Sveriges del.

Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 1,2 miljarder kronor. Det är framför allt utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker och fonder samt skuldavskrivningar som ökade under 2020.

Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget Ersättningar och bostadskostnader , anslagsposten Ersättningar till asylsökande. Även ersättningar från anslaget Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar minskade med 0,2 miljarder kronor.

Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder

Miljoner kronor 2020 2019 Resolutionsreserven 3 451 5 741 Kärnavfallsfonden 2 881 4 945

Insättningsgarantifonden 2 119 2 510 Stabilitetsfonden -8 -109 Övriga fonder -74 94

Summa 8 369 13 181

Avsättning till fonder i staten avser främst Resolutionsreserven och Insättningsgarantifonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret, samt Kärnavfallsfonden.

Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs nu resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Fonden har ökat med 3 451 miljoner kronor, vilket i allt väsentligt avser resolutionsavgifter med 3 453 miljoner. Dessa var lägre än föregående år och därför är avsättningen lägre.

Avsättningen till Kärnavfallsfonden minskade med 2 064 miljoner kronor jämfört med 2019. En stor faktor bakom detta är minskade avgifter från reaktorinnehavarna. Dessa betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. De minskade för 2020 med ca 700 miljoner kronor, till övervägande del på grund av lägre avgifter från kärnkraftverket i Ringhals. Kostnaderna för ersättningar till reaktorinnehavarna ökade med 541 miljoner kronor till 2 706 miljoner kronor, fördelat på de olika mottagarna. Fonden påverkas även av andra lämnade bidrag samt av finansiella intäkter och kostnader. Det finansiella nettot försämrades från 3 624 till 2 893 miljoner kronor, bl.a. beroende på lägre realisationsvinster och lägre positiva marknadsvärdeökningar.

Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden minskade från 2 510 till 2 119 miljoner kronor. Insättningsgarantiavgifterna ökade med 267 miljoner kronor till 1 772 miljoner kronor. Det finansiella nettot försämrades däremot från 1 004 till 347 miljoner kronor, där en avgörande post är negativa marknadsvärdeförändringar.

Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Under 2020 har den förändrats endast marginellt. De tidigare stabilitetsavgifterna har upphört efter bildandet av resolutionsreserven (se not 42).

Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och det gäller därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42.

Not 6 kostnader för personal

Miljoner kronor 2020 2019 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Polismyndigheten 19 006 17 230 Försvarsmakten 13 752 13 314 Försäkringskassan 6 695 6 546 Trafikverket 6 521 6 063 Kriminalvården 5 715 5 372 Skatteverket 5 647 5 434 Arbetsförmedlingen 5 545 5 847 Lunds universitet 4 911 4 668 Domstolsverket 4 386 4 327 Regeringskansliet 4 343 4 144 Uppsala universitet 4 340 4 146

2020 2019 Göteborgs universitet 3 720 3 599 Stockholms universitet 3 360 3 267 Karolinska institutet 3 112 3 023 Migrationsverket 2 827 2 940 Kungl. Tekniska högskolan 2 662 2 533 Umeå universitet 2 446 2 327 Linköpings universitet 2 291 2 177 Statens institutionsstyrelse 2 208 2 098 Sveriges lantbruksuniversitet 2 042 1 956 Försvarets materielverk 1 365 1 258 Tullverket 1 300 1 215 Lantmäteriet 1 204 1 157 Transportstyrelsen 1 186 1 165 Linnéuniversitetet 1 185 1 159 Åklagarmyndigheten 1 136 1 044 Kronofogdemyndigheten 1 056 1 040 Malmö universitet 1 034 967 Affärsverk Sjöfartsverket 1 062 1 019 Luftfartsverket 1 025 1 051 Svenska kraftnät 440 369 Övriga myndigheter 37 400 35 212

Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 154 924 147 667

Eliminering av arbetsgivaravgifter -36 977 -35 257

Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 117 947 112 410

Pensionskostnader Försvarsmakten 2 842 2 553 Polismyndigheten 2 781 2 403 Trafikverket 1 135 1 010 Regeringskansliet 908 838 Domstolsverket 863 795 Lunds universitet 839 754 Försäkringskassan 785 725 Skatteverket 771 690 Arbetsförmedlingen 738 701 Uppsala universitet 719 638 Göteborgs universitet 659 604 Stockholms universitet 552 490 Karolinska institutet 532 491 Kriminalvården 525 483 Kungl. Tekniska högskolan 451 401 Umeå universitet 431 391 Riksdagsförvaltningen 411 294 Linköpings universitet 411 386 Migrationsverket 358 349 Sveriges lantbruksuniversitet 314 299 Åklagarmyndigheten 263 238 Försvarets materielverk 250 223

2020 2019 Statens institutionsstyrelse 222 201 Affärsverk Luftfartsverket 673 588 Sjöfartsverket 227 217 Svenska kraftnät 156 135 Övriga myndigheter 7 046 6 272 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 10 986 10 814 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 3 947 5 635 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -19 563 -16 711

Summa pensionskostnader 21 230 22 907

Övriga personalkostnader Regeringskansliet 467 483 Försvarsmakten 352 430 Polismyndigheten 274 292 Trafikverket 154 238 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 117 113 Arbetsförmedlingen 104 123 Kriminalvården 103 113 Skatteverket 90 99 Domstolsverket 77 86 Affärsverk Sjöfartsverket 37 55 Svenska kraftnät 28 34 Luftfartsverket 23 31 Övriga myndigheter 1 477 2 179 Summa övriga personalkostnader 3 302 4 274

Summa 142 480 139 592

Statens kostnader för personal ökade med 2,9 miljarder kronor eller 2,1 procent jämfört med 2019. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,9 procent medan pensionskostnaderna minskade med 7,3 procent.

Lönekostnaderna ökade med 4,9 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 7,3 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 4,9 procent jämfört med föregående år. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2020 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2019. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. avser statsinterna transaktioner och utgör därmed inga kostnader för staten och elimineras i sin helhet. Lönekostnaderna hos Polismyndigheten ökade med 10,3 procent jämfört med föregående år vilket huvudsakligen beror på ökade lönenivåer för poliser som ett resultat av de av riksdagen extra tillskjutna medlen för detta syfte. De ökade lönekostnaderna beror även på ett ökat antal anställda inom Polismyndigheten. Lönekostnaderna hos Försvarets materielverk (FMV) ökade med 8,5 procent under 2020, vilket är en direkt konsekvens av den tillväxtfas som FMV är inne i med anledning av satsningen och de höjda anslagsnivåerna i det nya försvarsbeslutet.

Trafikverkets lönekostnader ökade med 7, 6 procent under 2020, vilket främst förklaras av ett ökat antal anställda.

Arbetsförmedlingens lönekostnader minskade med 5,2 procent under 2020. Under 2019 genomgick Arbetsförmedlingen en omorganisation med nedstängda kontor och ett stort antal uppsägningar som följd. Under 2020 har omställningen fortsatt vilket har lett till att antalet anställda har reducerats ytterligare.

Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 6,4 procent jämfört med 2019. Ökningen beror främst på löneökningar och ett ökat antal anställda, men också på ett lägre uttag av semesterdagar under 2020 vilket resulterat i en högre semesterlöneskuld.

Lönekostnaderna hos Migrationsverket fortsatte att minska, under 2020 med 3,8 procent, vilket är en konsekvens av fortsatta omställningsåtgärder till följd av minskade anslagsmedel.

Affärsverket svenska kraftnäts lönekostnader ökade med 19,1 procent under 2020 vilket till stor del förklaras av en stor ökning av antalet anställda främst inom verksamhetsgrenarna Transmissionsnät och Systemansvar. Personalökningen är ett resultat av den energiomställning som Sverige står inför och där Affärsverket svenska kraftnät har en betydande roll, både som ägare av transmissionsnätet men också som systemansvarig myndighet.

Pensionskostnaderna minskade med 7,3 procent Pensionskostnaderna i staten minskade med 1,7 miljarder kronor till totalt 21,2 miljarder kronor under 2020. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 38,8 miljarder kronor jämfört med 2019 då den ökade med 17,9 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av att bruttoräntan i beräkningsgrunden för pensionsskulden sänktes från -0,7 procent för 2019 till - 1,4 procent för 2020. Av 38,8 miljarder kronor har endast 3,9 miljarder påverkat årets pensionskostnader eftersom staten tillämpar redovisningsprincipen om att förändringar av pensionsskulden som avser försäkringstekniska omvärderingar inte redovisas i resultaträkningen utan istället direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensionsavsättning finns i not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Årets förändring av de tre affärsverkens och Riksdagsförvaltningens pensionsskulder uppgår sammanlagt till 2,7 miljarder kronor. Av dessa har 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 25 procent, påverkat årets pensionskostnader. En närmare beskrivning av detta återfinns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt i not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar premier till kompletterande ålderspension (Kåpan) och till individuell ålderspension. Pensionsavtalet PA 16 i staten innebär att tjänstepensionerna för anställda födda fr.o.m. 1988 är så gott som helt premiebestämda. Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna beror på åldersfördelning samt löneläge hos personalen vid respektive myndighet. Under 2020 har myndigheternas pensionspremier, i likhet med föregående år, höjts relativt kraftigt

vilket främst är ett resultat av de fortsatt låga räntenivåerna. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och den delen har därför eliminerats i resultaträkningen. De premiebestämda pensionerna är i stället externt fonderade utanför statsbudgeten. Myndigheternas premier för dessa elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte.

Övriga personalkostnader minskade med 22,8 procent Övriga personalkostnader består bl.a. av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. Årets övriga personalkostnader har minskat med 22,8 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror till stor del på de åtgärder som vidtagits i syfte att minska spridningen av sjukdomen covid-19. Bland annat har många utbildningar, konferenser och resor ställts in vilket har resulterat i lägre kostnader hos myndigheterna

Antal årsarbetskrafter

Myndighet 2020 2019 Polismyndigheten 30 280 27 688 Försvarsmakten 22 170 21 333 Försäkringskassan 12 671 12 341 Kriminalvården 10 295 9 937 Arbetsförmedlingen 9 671 10 705 Skatteverket 9 361 9 356 Trafikverket 8 678 8 296 Lunds universitet 7 333 7 055 Uppsala universitet 6 403 6 251 Domstolsverket 6 087 6 182 Göteborgs universitet 5 471 5 870 Stockholms universitet 4 929 4 908 Migrationsverket 4 868 5 096 Karolinska institutet 4 735 4 549 Regeringskansliet 4 505 4 446 Kungl. Tekniska högskolan 3 895 3 760 Umeå universitet 3 809 3 529 Statens institutionsstyrelse 3 771 3 620 Linköpings universitet 3 360 3 223 Sveriges lantbruksuniversitet 3 155 3 062 Lantmäteriet 2 027 1 992 Tullverket 2 024 1 895 Kronofogdemyndigheten 1 976 2 063 Linnéuniversitetet 1 835 1 809 Transportstyrelsen 1 823 1 792 Försvarets materielverk 1 744 1 591 Malmö universitet 1 564 1 485 Statens jordbruksverk 1 494 1 461 Luleå tekniska universitet 1 429 1 365 Pensionsmyndigheten 1 371 1 180 Åklagarmyndigheten 1 365 1 264

Myndighet 2020 2019 Örebro universitet 1 357 1 313 Statens servicecenter 1 323 893 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 195 1 107 Karlstads universitet 1 086 1 065 Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 081 1 045 Statistiska centralbyrån 1 043 1 038 Affärsverk Sjöfartsverket 1 159 1 109 Luftfartsverket 986 992 Svenska kraftnät 724 638 Övriga myndigheter 40 283 38 875

Totalt 234 336 227 185

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som räknas in ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete.

Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2020 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 7 151 vilket motsvarar 3,1 procent.

Statens servicecenters årsarbetskrafter ökade i år med 430 stycken vilket motsvarar 48,2 procent. Denna kraftiga ökning beror på att Statens servicecenter övertog verksamhet gällande lokala servicekontor 1 juni 2019. Detta innebar en kraftig ökning av antalet medarbetare. Eftersom övertagandet skedde när nästan halva året gått fick ökningen inte full helårseffekt gällande årsarbetskrafter 2019. Det är först under 2020 som effekten på antalet årsarbetskrafter blir synligt.

Hos Pensionsmyndigheten har antalet årsarbetskrafter ökat med 191 stycken eller med 16,2 procent. Ökningen beror främst på att en helt ny förmån beslutades under första kvartalet 2020, inkomstpensionstillägget. För att kunna hantera denna nya förmån har myndigheten rekryterat 140 stycken nya handläggare över hela landet.

Antalet årsarbetskrafter hos Affärsverket svenska kraftnät har ökat med 86 stycken vilket motsvarar 13,5 procent. Ökningen av antalet årsarbetskrafter är en följd av den stora energiomställningen, mot ökad elförsörjning, som sker i Sverige. Affärsverket kommer även framöver att ha stora rekryteringsbehov

Not 7 Kostnader för lokaler

Miljoner kronor 2020 2019 Polismyndigheten 2 830 2 548 Försvarsmakten 2 788 2 530 Kriminalvården 1 658 1 626 Regeringskansliet 1 581 1 632 Lunds universitet 1 100 1 083 Domstolsverket 985 967

Karolinska institutet 982 970 Kungl. Tekniska högskolan 963 945 Migrationsverket 816 1 106 Uppsala universitet 788 782 Stockholms universitet 778 753 Göteborgs universitet 648 617 Arbetsförmedlingen 641 709 Försäkringskassan 612 628 Linköpings universitet 547 545 Skatteverket 516 514 Statens institutionsstyrelse 478 398 Fortifikationsverket 475 433 Umeå universitet 463 458 Trafikverket 463 432 Sveriges lantbruksuniversitet 391 396 Malmö högskola 261 234 Affärsverk Sjöfartsverket 58 57 Svenska kraftnät 54 46 Luftfartsverket 34 30 Övriga myndigheter 6 715 6 708 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 829 -4 795

Summa 22 796 22 351

Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Polismyndighetens kostnader för lokaler ökade med 282 miljoner kronor eller 11 procent. Det beror framför allt på utökade lokalytor, men även på indexuppräkning. Även städkostnaderna har ökat till följd av indexuppräkningen och de större ytorna. Försvarsmaktens lokalkostnader ökade med 258 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på att upplåtelseavtalen med Fortifikationsverket har omförhandlats vilket har lett till högre hyror, då bl.a. de administrativa kostnaderna och underhållskostnaderna har ökat. Även investeringar och andrahandshyrning har bidragit till de högre kostnaderna. Migrationsverkets kostnader för lokaler minskade med 290 miljoner kronor. Det beror på ett minskat behov av bostadsplatser, eftersom genomsnittligt antal inskrivna personer i Migrationsverkets mottagningssystem minskade med ca 10 000 personer.

Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor 2020 2019 Exportkreditnämnden 438 384 Riksgäldskontoret -10 -36 Boverket -13 26

Summa 415 374

varav utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader

Exportkreditnämnden 1 637 1 861 Riksgäldskontoret 1 33 Boverket 14

Summa 1 652 1 894

varav återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader Exportkreditnämnden -571 -613 Riksgäldskontoret -25 Boverket -3 -4

Summa -574 -642

varav förändring av skadeersättningar och regressfordringar Exportkreditnämnden -628 -863 Riksgäldskontoret -11 -44 Boverket -24 29

Summa -663 -878

varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för förväntade låneförluster - -

Summa 415 374

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner.

I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna samt värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar.

Vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 415 miljoner kronor, vilket var en ökning med 41 miljoner kronor jämfört med 2019. Ökningen beror främst på att Exportkreditnämndens (EKN) garantikostnader ökade med 54 miljoner kostnader jämfört med 2019.

Kostnaderna för EKN uppgick till 438 miljoner kronor, vilket var en ökning med 54 miljoner kronor jämfört med 2019. Skadeutbetalningar har minskat från 1 861 miljoner kronor 2019 till 1 637 miljoner kronor 2020. Skadeutbetalningar 2020 har främst gjorts i affärer i Spanien, Indien och Förenade Arabemiraten där det har gjorts tidigare utbetalningar. En större skadeutbetalning har tillkommit i Zambia där finansministeriet är garant. EKN:s återvunna förluster för skadeersättningar har minskat från 613 miljoner kronor 2019 till 571 miljoner kronor 2020. Årets återvunna förluster för skadeersättningar var främst från Chile, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. EKN:s värdeförändringar av oreglerade skador och regressfordringar har minskat kostnaderna från 863 miljoner kronor 2019 till 628 miljoner kronor 2020.

Kostnaderna för Riksgäldskontoret uppgick till -10 miljoner kronor, vilket var en ökning med 25 miljoner kronor jämfört med 2019. Ökningen förklaras främst av att återflöden från Orion AB (tidigare Saab Automobile Parts AB) i form av utdelningar har minskat med 25 miljoner kronor. Skadeutbetalningar i garantiverksamheten uppgick till 1 miljoner kronor 2020, vilket var en minskning med 32 miljoner kronor. Riksgäldskontorets värdeförändringar av regressfordringar har minskat kostnaderna från 44 miljoner kronor 2019 till 11 miljoner kronor 2020. Riksgäldskontoret

redovisade inga förändringar av nedskrivningar för förväntade låneförluster 2020 eller 2019. Kostnaderna för Boverket uppgick till -13 miljoner kronor, vilket var en minskning med 39 miljoner kronor jämfört med 2019. Att kostnaderna minskade 2020 beror främst på värdeförändringar av utestående skadeersättningar och regressfordringar

Not 9 Övriga driftkostnader

Miljoner kronor 2020 2019 Övriga driftkostnader – tjänster Trafikverket 48 973 43 884 Försvarsmakten 16 089 15 717 Försvarets materielverk 4 903 5 673 Polismyndigheten 3 189 3 041 Statens fastighetsverk 2 060 2 107 Folkhälsomyndigheten 1 982 191 Skatteverket 1 640 1 615 Karolinska institutet 1 602 1 648 Arbetsförmedlingen 1 427 1 288 Göteborgs universitet 1 394 1 378 Naturvårdsverket 1 255 1 314 Försäkringskassan 1 143 1 204 Lunds universitet 1 135 1 190 Fortifikationsverket 1 112 1 047 Regeringskansliet 1 009 1 094 Övriga myndigheter 25 210 25 432

Summa tjänster 114 123 107 823

Övriga driftkostnader – varor Försvarets materielverk 12 638 12 126 Trafikverket 4 999 4 402 Försvarsmakten 3 641 688 Polismyndigheten 1 282 1 613 Fortifikationsverket 592 591 Kriminalvården 584 444 Karolinska institutet 549 480 Övriga myndigheter 4 928 4 729

Summa varor 29 213 25 073

Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster Svenska kraftnät 7 364 9 606 Sjöfartsverket 1 041 1 627 Luftfartsverket 441 1 019

Summa affärsverk, övrig drift – varor och tjänster 8 846 12 252

Övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m . Försvarsmakten 3 862 3 543 Trafikverket 2 692 821 Riksdagsförvaltningen 578 265 Kriminalvården 309 370 Kustbevakningen 282 233 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 228 230

2020 2019 Polismyndigheten 178 338 Försvarets materielverk 172 246 Affärsverk Svenska kraftnät 506 460 Luftfartsverket 89 90 Sjöfartsverket 79 73 Övriga myndigheter 1 534 3 038

Summa övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m. 10 509 9 707

Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -35 783 -29 175 Myndigheter i försvarssektorn -13 249 -12 058 Statens fastighetsverk -1 096 -1 077 Riksdagsförvaltningen -555 -226 Affärsverk Sjöfartsverket -311 -802 Luftfartsverket -6 -18 Övriga myndigheter -1 656 -1 418

Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -52 656 -44 774

Eliminering av inomstatliga transaktioner -18 366 -16 657

Summa 91 669 93 424

Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader minskade med 1 755 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndigheter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggningstillgångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Här kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter.

Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med 7 557 miljoner kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 6 608 miljoner kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Dessa kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Detta medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 949 kronor jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 3 644 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på kostnader för omvärderad materiel (materiel som värderats till noll), inköp av ammunition och pågående arbeten hos FMV. De ökade kostnaderna beror även på lagerförändring av beredskapsvaror.

Försvarets materielverks driftkostnader minskade med 332 miljoner kronor. De minskade driftkostnaderna beror huvudsakligen på att posten materielförsörjningstjänster har minskat då Försvarsmakten inom vidmakthållandeverksamheten numera beställer direkt från leverantör. Polismyndighetens driftkostnader minskade med 343 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det förklaras bl.a. av att inköp av varor och tjänster har minskat till stor del beroende på att stora planerade inköp av it-utrustning gjordes föregående år. Även kostnaden för passböcker har minskat. Kostnader för resor, representation, information m.m. har minskat främst med anledning av reserestriktioner på grund av sjukdomen covid-19. Folkhälsomyndighetens ökade kostnader med 1 791 miljoner kronor beror framför allt på kostnader för provtagning av covid-19. Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 1 191 miljoner kronor mer jämfört med föregående år.

Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor 2020 2019 Trafikverket 11 794 11 368 Försvarsmakten 6 346 7 931 Fortifikationsverket 1 098 918 Polismyndigheten 1 031 930 Försäkringskassan 667 664 Statens fastighetsverk 575 559 Lunds universitet 537 536 Kriminalvården 407 385 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 346 318 Karolinska institutet 341 328 Regeringskansliet 290 279 Arbetsförmedlingen 288 243 Affärsverk Svenska kraftnät 865 808 Sjöfartsverket 182 189 Luftfartsverket 158 175 Övriga myndigheter 4 927 4 690

Summa 29 852 30 321

I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade med 426 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19). Försvarsmaktens avskrivningar minskade med 1 585 miljoner kronor vilket främst beror på lägre avskrivningskostnader för beredskapsinventarier. Fortifikationsverkets avskrivningar ökade med 180 miljoner kronor vilket främst beror på direktavskrivna byggnader och markanläggningar. Även Polismyndighetens avskrivningar har ökat jämfört med 2019, ökningen är 101 miljoner kronor.

Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag

Miljoner kronor 2020 2019

Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande

Sveaskog Holding AB 10 867 1 558 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 9 757 10 173 Vattenfall AB 6 489 13 173 Akademiska Hus AB 5 440 5 658 SBAB Bank AB 1 839 1 788 Svenska Spel AB 1 474 - PostNord AB 1 037 -146 AB Svensk Exportkredit 968 1 027 Specialfastigheter Sverige AB 888 1 717 Saminvest AB 384 566 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 382 653 Apoteket AB 285 332 Samhall AB 283 74 Svevia AB 272 172 Systembolaget AB 212 60 Teracom Group AB 135 85 Jernhusen AB 128 1 122 AB Svensk Bilprovning 66 19 Almi Företagspartner AB 63 70 Kungliga Operan AB 21 5 Arlandabanan Infrastructure AB 15 6 VisitSweden AB 8 -2 Kungliga Dramatiska Teatern AB 5 -9 Infranord AB 2 -57 Voksenåsen A/S 2 -2 AB Göta Kanalbolag 0 0 Miljömärkning Sverige AB 0 -3 Swedesurvey AB -1 - Metria AB -8 -19 Lernia AB -11 -82 Statens Bostadsomvandling AB -16 26 Vasallen AB -16 -12 Svenska Rymdaktiebolaget -31 10 Apotek Produktion & Laboratorier AB -44 -83 RISE Research Institutes of Sweden AB -92 38 Green Cargo AB -229 -129 Swedfund International AB -375 41 Swedavia AB -1 282 583 SJ AB -1 491 619

Summa Kammarkollegiet 37 426 39 031

Affärsverk Svenska kraftnät – Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 0 15 Sjöfartsverket – Sjöfartsverket Holding AB 0 -12 Luftfartsverket – LFV Holding AB -6 22 Övriga myndigheter 25 48

2020 2019

Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt

inflytande 37 445 39 104

Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande

Nordiska Investeringsbanken NIB 572 602 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 26 13 Sweden House 2 2 AB Bostadsgaranti - -1 SAS -2 022 - Telia Company AB -9 046 2 783 Affärsverk Svenska kraftnät – TSO Holding AS m.fl. 128 7

Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande -10 340 3 406

Resultat från andelar i hel- och delägda företag – totalt

Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 37 445 39 104 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande -10 340 3 406

Summa 27 105 42 510

Anm. Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos företagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har minskat med 15,4 miljarder kronor jämfört med 2019 och uppgår sammanlagt till 27,1 miljarder kronor för 2020.

Sveaskog AB redovisade ett ökat resultat med 9,3 miljarder kronor främst hänförligt till en ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar.

Resultatet för LKAB försämrades med 0,4 miljarder kronor jämfört med 2019. Förändringen förklaras av en lägre dollarkurs samt av högre kostnader, främst kopplade till förlängda underhållsstopp och fortsatta satsningar på projektering och utvecklingsprogram. Produktionsvolymerna håller samma nivå som föregående år medan leveransvolymen för järnmalm och pellets har ökat.

Vattenfalls resultat försämrades med 6,7 miljarder kronor jämfört med föregående år till en vinst på 6,5 miljarder kronor. Det lägre resultatet förklaras främst av höga nedskrivningar inom rörelsesegmenten Heat och Wind som till viss del motverkades av positiva orealiserade marknadsvärdeförändringar för energiderivat och varulager samt försäljning av produktionsrättigheter för kärnkraft i Tyskland. En annan förklaring till det lägre resultatet är ett högre finansnetto till följd av lägre ränta för avsättningar samt en ökad skattekostnad.

Svenska Spel AB redovisade ett resultat på 1,5 miljarder kronor för 2020, vilket är 1,2 miljarder kronor sämre än föregående år. I årsredovisningen för staten omförs den del av resultatet som betraktas som utdelning till skatteintäkt istället för resultat från andelar. För 2020 uppgår andelsvärdet till 1,5 miljarder kronor av det totala egna kapitalet om 4,7 miljarder kronor, vilket också är den resultatandel som redovisas i årsredovisningen för staten.

Postnord AB redovisade ett ökat resultat med 1,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av en förbättrad intern effektivitet och prishöjningar inom det pågående förbättringsprogrammet samt en kraftig tillväxt inom paketaffären.

Specialfastigheter Sverige AB redovisade ett minskat resultat med 0,8 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket främst beror på en lägre orealiserad värdeförändring på förvaltningsfastigheter. Resultatet för Swedavia AB försämrades med 1,9 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av ett väsentligt minskat antal passagerare under 2020 som en direkt effekt av den globala spridningen av sjukdomen covid-19. Samtidigt har kostnader hänförliga till befarade och konstaterade kundförluster ökat under 2020.

Resultatet för SJ AB minskade med 2,1 miljarder kronor. Det försämrade resultatet är en direkt effekt av ett väsentligt lägre antal resenärer under 2020. Antalet passagerare minskade med 51 procent i jämförelse med 2019, vilket ledde till väsentligt lägre intäkter samtidigt som de fasta kostnaderna inte minskade i samma snabba takt.

SAS redovisade en resultatandel på -2,0 miljarder kronor för 2020. Resultatet har påverkats kraftigt av den effekt på flygbranschen som spridningen av sjukdomen covid-19 medfört. Föregående år redovisades innehavet i SAS till anskaffningsvärde under posten Andra långfristiga värdepappersinnehav och därmed redovisades ingen resultatandel för 2019.

Telia Company AB redovisade en resultatandel som var 11,8 miljarder kronor lägre jämfört med 2019. Den negativa förändringen förklaras till stor del av en nedskrivning hänförlig till goodwill i Finland samt en realisationsförlust från försäljningen av Turkcell, främst kopplad till omklassificerade ackumulerade valutakursförluster.

Resultatet för Nordiska Investeringsbanken (NIB) uppgår till 0,6 miljarder kronor och avser perioden 1 oktober 2019 till 31 december 2020. Jämförelseåret avser 13 månader till följd av byte av rapporteringsperiod för delårsrapportering

Not 12 Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor 2020 2019

Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden

Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 9 667 13 515 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 749 1 393

Summa ränteintäkter 10 416 14 908

Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -21 421 -26 379 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -2 605 -4 879

Summa räntekostnader -24 026 -31 258

Realiserade valutakursförändringar (netto) -2 329 -5 562 Orealiserade valutakursförändringar (netto) 6 064 2 142 Över-/underkurs vid emission (netto) 11 233 10 781 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 0 0 Realiserade kursförändringar (netto) -5 997 -4 482 Provisioner till banker m.fl. -131 -94

Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -4 770 -13 565

Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder.

Under 2020 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 4,8 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 8,8 miljarder kronor från föregående år trots att skulden har ökat. Det beror på att kronan har stärkts mot andra valutor samt ett lågt ränteläge.

Dessutom har ökningen av statsskulden främst skett i instrument med korta löptider. Påverkan från valutakursförändringar har förbättrats med 7,2 miljarder kronor och räntekostnaderna har minskat med 7,2 miljarder kronor. Den största kostnadsökningen avser realiserade kursförändringar som försämrats med 1,5 miljarder kronor. Ränteintäkterna har minskat med 4,5 miljarder kronor och avser främst upplåning i svenska kronor.

Riksgäldskontoret har gjort ett avstämningsarbete under året då fel upptäckts gällande periodisering av räntekostnader kopplade till gamla ränteobligationer som medför att posten räntekostnader i noten Nettokostnad för statsskulden redovisas ca 1,2 miljarder kronor för lågt. En kvalitetssäkrad korrigering i bokföring och affärssystem hos Riksgäldskontoret har inte varit möjlig utan arbetet fortsätter under 2021.

Not 13 Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor 2020 2019 Riksbankens inlevererade överskott 5 300 3 800 Exportkreditnämnden 2 382 1 113 Skatteverket 2 229 1 910 Kärnavfallsfonden 1 972 2 102 Statens Fastighetsverk 804 13 Centrala studiestödsnämnden 426 432 Försäkringskassan 168 131 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 112 42 Riksgäldskontoret 74 32 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 1 357 1 763 Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Karolinska institutet, Göteborgs universitet m.fl. 70 167 Riksgäldskontoret - 588 Affärsverk Luftfartsverket 11 13 Svenska kraftnät 7 27 Sjöfartsverket 0 15 Övriga myndigheter 239 283

Summa 15 151 12 431

Övriga finansiella intäkter ökade med 2 720 miljoner kronor jämfört med 2019 främst på grund av Riksbankens inlevererade överskott samt valutakursförändringar hos Exportkreditnämnden (EKN).

Riksbanken levererade in ett överskott på 5 300 miljoner kronor 2020, vilket är en ökning med 1 500 miljoner kronor jämfört med 2019.

Exportkreditnämndens (EKN) finansiella intäkter ökade med 1 269 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av orealiserade kursvinster hänförbara till garantifordringar i utländsk valuta. Under posten Övriga finansiella kostnader redovisas ökningar av kursförluster på motsvarande belopp.

Skatteverkets finansiella intäkter är främst räntor i skattekontosystemet, vilka ökade med 319 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Kärnavfallsfondens finansiella intäkter omfattar främst orealiserade värdeförändringar hänförliga till utländska och svenska aktier samt ränteintäkter för nominella placeringar. Intäkterna har minskat med sammanlagt 536 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Statens Fastighetsverk (SFV) har företrätt staten och för statens räkning förvärvat andelarna i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag. SFV har under 2020 också avyttrat andelarna i kommanditbolaget till Akademiska hus, som är ett statligt aktiebolag som förvaltar fastigheter som universitet och högskolor använder i sin verksamhet. Statens realisationsvinst vid försäljningen av kommanditbolaget uppgick till drygt 800 miljoner kronor.

Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter består av räntor på studielån och ränteintäkter på återkrav gällande hemutrustningslån m.m. Dessa har minskat med 6 miljoner kronor netto. Den främsta orsaken till förändringen är att uppräkningstalet för lånetypen studiemedel har sänkts.

Riksgäldskontorets orealiserade vinster för finansiella instrument minskade med 588 miljoner kronor jämfört med 2019. Riksgäldskontoret redovisar 2020 orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument under posten Övriga finansiella kostnader.

Not 14 Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor 2020 2019 Exportkreditnämnden 2 320 1 096 Kärnavfallsfonden 190 242 Trafikverket 110 38 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 92 27 Regeringskansliet 49 26 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Riksgäldskontoret 912 282 Göteborgs universitet, Karolinska institutet m.fl. 46 4 Kammarkollegiet 9 0 Affärsverk Luftfartsverket 15 13 Sjöfartsverket 8 31 Svenska kraftnät 1 12 Övriga myndigheter 126 77 Aktivering av finansiella kostnader -39 -230

Summa 3 839 1 618

Övriga finansiella kostnader ökade med 2 221 miljoner kronor jämfört med föregående år främst på grund av valutakursförändringar hos EKN och orealiserade värdeförändringar hos Riksgäldskontoret.

Exportkreditnämndens finansiella kostnader har ökat med 1 224 miljoner kronor jämfört med 2019. Ökningen förklaras främst av orealiserade kursförluster vid omvärderingar av skulder och avsättningar i utländsk valuta. Under posten Övriga finansiella intäkter redovisas ökningar av kursvinster på motsvarande belopp. Riksgäldskontorets orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument har ökat med 630 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Kärnavfallsfondens finansiella kostnader består främst av räntekostnader på placeringar samt realisationsförluster. Kärnavfallsfonden redovisar 2020 liksom året innan orealiserade värdeökningar på finansiella instrument under posten Övriga finansiella intäkter. Trafikverkets finansiella kostnader består främst av räntekostnader hänförliga till reverser som ställts ut till Svensk-Danska Broförbindelsen AB samt valutakursförluster på fordringar och skulder. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sidas) finansiella kostnader avser främst valutakursförluster som beräknas på Sidas skulder i garantiverksamheten. Regeringskansliets finansiella kostnader avser främst valutakursförluster. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.

3.5.2 Noter till balansräkningen

Not 15 Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 30 662 28 891 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 762 612 Årets investeringar, egen utveckling 1 940 1 978 Försäljning/utrangering -591 -823

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 32 773 30 658

Ingående ackumulerade avskrivningar -21 953 -20 503 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 172 -2 208 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 527 761

Utgående ackumulerade avskrivningar -23 598 -21 950

Summa 9 175 8 708

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Försäkringskassan 1 327 1 453 Trafikverket 1 123 1 052 Skatteverket 607 537 Polismyndigheten 595 519 Kronofogdemyndigheten 470 479 Migrationsverket 317 256 Pensionsmyndigheten 296 227 Transportstyrelsen 276 246 Arbetsförmedlingen 252 342 E-hälsomyndigheten 233 144 Centrala studiestödsnämnden 208 182 Försvarets materielverk 190 106 Affärsverk

Svenska kraftnät 544 460 Sjöfartsverket 53 57 Övriga myndigheter 2 684 2 648

Summa 9 175 8 708

I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med 467 miljoner kronor 2020. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndigheten. Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 1 327 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan har kvar vissa it-stöd för pensionshantering för Pensionsmyndighetens räkning. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar på dessa tillgångar. Trafikverket och Skatteverket har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 1 123 miljoner kronor respektive 607 miljoner kronor. Av de totala investeringarna under 2020 på 2 702 miljoner kronor står Försäkringskassan för 360 miljoner kronor, Skatteverket för 238 miljoner kronor och Polismyndigheten för 217 miljoner kronor.

Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 5 543 5 010 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 659 707 Årets investeringar, egen utveckling 15 44 Försäljning/utrangering -162 -249

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 055 5 512

Ingående ackumulerade avskrivningar -3 699 -3 484 Årets avskrivningar och nedskrivningar -443 -426 Minskning av ackumulerade avskrivngar vid utrangering/försäljning 142 220

Utgående ackumulerade avskrivningar -4 000 -3 690

Summa 2 055 1 822

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 390 355 Polismyndigheten 118 110 Arbetsförmedlingen 114 118 Trafikverket 35 39 Kriminalvården 28 34 Skatteverket 25 36 Affärsverk Luftfartsverket 567 488 Svenska kraftnät 362 239 Sjöfartsverket 9 12

2020-12-31 2019-12-31 Övriga myndigheter 407 391

Summa 2 055 1 822

Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med 233 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Den största ökningen, 123 miljoner kronor, avser Svenska kraftnäts investeringar i bl.a. i systemlösningar som behövs i det framtida kraftsystemet och införandet av en elmarknadshubb. Svenska kraftnäts rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar uppgår till 362 miljoner kronor och består främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser, licenser och balanserade utgifter för dataprogram.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillgångar på 390 miljoner kronor. Tillgångarna har ökat med 35 miljoner kronor jämfört med 2019. Tillgångarna avser främst investeringar i det nationella radiokommunikationssystemet Rakel.

Luftfartsverkets tillgångar har ökat med 79 miljoner kronor. Fortsatta investeringar har gjorts inom ramen för programmet robust flygtrafiktjänst.

Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Mittuniversitetet 1 1

Summa 1 1

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar förekommer i mycket liten utsträckning.

Not 18 Statliga väganläggningar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående anskaffningsvärde 249 674 241 336 Årets anskaffning -7 31 Årets färdigställande från pågående investering 6 218 8 307 Försäljning/utrangering -3 -

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 255 882 249 674

Ingående ackumulerade avskrivningar -106 498 -100 754 Årets avskrivningar -5 992 -5 743

Utgående ackumulerade avskrivningar -112 490 -106 497

Summa 143 392 143 177

Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år.

Värdet av väganläggningar som färdigställdes under 2020 var 6 218 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar).

Det negativa värdet på årets anskaffning beror på rättelser under året som avser tidigare års anskaffningar av utgifter för byggnader och andra intrångsersättningar. Bland färdigställda projekt ingår till exempel Vädermotet – Syrhålamotet inklusive Sörredsmotet och Väg 73, Älgviken-Fors samt Väg 51 Svennevad – Kvarntorpskorset- Pålsboda.

Not 19 Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående anskaffningsvärde 247 027 240 946 Årets anskaffning 58 42 Årets färdigställande från pågående investering 5 765 6 048 Försäljning/utrangering -57 -9

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 252 793 247 027

Ingående avskrivningar -77 789 -72 589 Årets avskrivningar -5 320 -5 200 Försäljning/utrangering - -

Utgående ackumulerade avskrivningar -83 109 -77 789

Summa 169 684 169 238

Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar. Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställdes under 2020 var 5 765 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt som färdigställts under 2020 ingår bl. a. kapacitetsförstärkning Trelleborgsbanan, Öxnered – Håkantorp spår och växelbyte, upprustning av kontaktledning och hjälpkraft på sträckan Gällivare – Kiruna C samt upprustning av spårväxelvärmestyrning.

Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 76 330 72 543 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 290 1 918 Årets investeringar, egen utveckling 1 2 Färdigställande av pågående nyanläggningar 2 125 2 016 Försäljning/utrangering -327 -149 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 79 419 76 330 Ingående ackumulerade avskrivningar -30 568 -28 837 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 969 -1 798 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 146 67

Utgående ackumulerade avskrivningar -32 391 -30 568

Ingående ackumulerade uppskrivningar 80 80 Minskning av ack uppskrivningar vid försäljning -3

Utgående ackumulerade uppskrivningar 77 80

Summa 47 105 45 842

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Statens fastighetsverk 16 720 16 783 Fortifikationsverket 12 563 11 709 Naturvårdsverket 12 055 11 945 Riksdagsförvaltningen 1 181 1 180 Sveriges lantbruksuniversitet 1 017 1 053 Trafikverket 846 897 Affärsverk Svenska kraftnät 1 032 855 Luftfartsverket 929 609 Sjöfartsverket 717 761 Övriga myndigheter 45 50

Summa 47 105 45 842

Cirka 15 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassade som statliga byggnadsminnen.

Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom är 47 105 miljoner kronor vilket är en ökning med 1 263 miljoner kronor jämfört med 2019.

Det bokförda värdet för Statens fastighetsverks byggnader, mark och annan fast egendom minskade med 63 miljoner kronor under 2020 till 16 720 miljoner kronor. Detta beror främst på att årets avskrivningar är större än årets aktiveringar. De högre avskrivningarna avser till stor del avskrivningar för Adelswärdska huset som anskaffades under 2019. Av årets totala av- och nedskrivningar på 1 969 miljoner kronor står Fortifikationsverket för 1 057 miljoner kronor och Statens fastighetsverk för 561 miljoner kronor.

Fortifikationsverkets bokförda värde ökade med 854 miljoner kronor till 12 563 miljoner kronor. Värdet av nyanskaffningar uppgick 2020 till 1 950 miljoner kronor inklusive direktavskrivna anläggningar. Fortifikationsverkets av- och nedskrivningar för 2020 uppgick till 1 057 miljoner kronor.

Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 15 855 14 906 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 2 103 1 632 Årets investeringar, egen utveckling 68 12

Försäljning/utrangering -734 -698

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 17 292 15 852

Ingående ackumulerade avskrivningar -9 450 -8 892 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 239 -1 159 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 708 604

Utgående ackumulerade avskrivningar -9 981 -9 447

Summa 7 311 6 405

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2020 2019 Polismyndigheten 1 522 933 Regeringskansliet 829 801 Försvarsmakten 415 356 Domstolsverket 349 360 Kungl. Tekniska högskolan 338 293 Kriminalvården 254 199 Försvarets materielverk 239 232 Stockholms universitet 223 178 Karolinska institutet 218 218 Lunds universitet 214 249 Uppsala universitet 213 244 Göteborgs universitet 208 181 Affärsverk Luftfartsverket 1 1 Övriga myndigheter 2 288 2 160

Summa 7 311 6 405

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 906 miljoner kronor 2020. Balanspostens ökning har varit störst hos Polismyndigheten som har ökat med 589 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att hyrda fastigheter anpassas till verksamhetsförändring och en kontinuerlig satsning på ökad säkerhet. Ett exempel på ett större projekt är det nya polishuset i Rinkeby.

Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 104 622 100 254 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 5 296 5 286 Årets investeringar, egen utveckling 57 8 Årets överföringar från Pågående nyanläggningar 2 731 2 566 Försäljning/utrangering -3 243 -3 493

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 109 463 104 621

Ingående ackumulerade avskrivningar -65 516 -62 687

Årets avskrivningar och nedskrivningar -6 451 -6 134 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 3 136 3 253

Utgående ackumulerade avskrivningar -68 831 -65 568

Summa 40 632 39 053

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor

2020-12-31 2019-12-31

Polismyndigheten 2 175 1 889 Kustbevakningen 1 963 2 106 Försvarsmakten 1 872 1 766 Lunds universitet 1 457 1 703 Trafikverket 1 275 1 214 Karolinska institutet 1 140 1 117 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 054 1 095 Kriminalvården 896 892 Sveriges lantbruksuniversitet 835 868 Moderna Museet 784 761 Domstolsverket 661 569 Affärsverk Svenska kraftnät 16 134 14 983 Sjöfartsverket 1 183 1 289 Luftfartsverket 7 6 Övriga myndigheter 9 196 8 795

Summa 40 632 39 053

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som myndigheterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Årets totala investeringar uppgår till 5 353 miljoner kronor. Affärsverket Svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar och tele- och informationssystem. Årets investeringar uppgår till 37 miljoner kronor. Årets investeringar för Polismyndigheten uppgår till 914 miljoner kronor. Under året har anskaffning gjorts av ett stort antal fordon anpassade för polishundar. Även inköp av datorer och kringutrustning har gjorts för uppbyggnad av en förstärkt nationell förmåga inom till exempel it-brott, it-forensiska och mobila arbetssätt. Polismyndighetens fortsatta tillväxt har också medfört ökade inköp av inredning och utrustning av lokaler. Innehavet för Kustbevakningen består bl.a. av övervakningsfartyg, vattenskotrar och flygplan och årets investeringar uppgår till 48 miljoner kronor. Årets anskaffningar omfattar bl.a. anskaffning av två nya ribbåtar, komponenter till KBV312-serien och kustlänsor.

Not 23 Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 106 339 90 266

Årets investeringar, anskaffningsutgifter 7 981 6 643 Årets investeringar, egen utveckling 35 806 28 968 Årets överföring till färdig tillgång -16 909 -19 300 Försäljning/utrangering -8 -9 Årets nedskrivningar -259 -206

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 132 950 106 362

Summa 132 950 106 362

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Trafikverket 112 140 89 037 Fortifikationsverket 3 935 3 071 Statens fastighetsverk 1 922 1 334 Riksdagsförvaltningen 779 261 Domstolsverket 257 286 Affärsverk Svenska kraftnät 9 761 8 860 Sjöfartsverket 2 179 1 879 Luftfartsverket 524 526 Övriga myndigheter 1 454 1 108

Summa 132 950 106 362

Av det totala bokförda värdet på 133 miljarder kronor för Pågående nyanläggningar finns 112,1 miljarder kronor hos Trafikverket, 9,8 miljarder kronor hos Affärsverket svenska kraftnät och 3,9 miljarder kronor hos Fortifikationsverket.

Årets investeringar uppgår totalt till 43,8 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgår till 35,6 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt såsom till exempel E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska väg- och järnvägspaketet, ökad kapacitet för järnväg på sträckan Tomteboda – Kallhäll, nytt dubbelspår för sträckan Järna-Linköping samt projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i hela Sverige. Affärsverket svenska kraftnät har 9,8 miljarder kronor som pågående nyanläggningar och årets investeringar på 3 miljarder kronor avser främst investeringar inom program Stockholm Ström såsom stationen vid Skanstull, Anneberg-Skanstull tunneln och förbindelsen mellan Snäsätra – Ekudden. Även projekt inom Program Västkusten ingår i årets investeringar, exempelvis förbindelserna mellan Lindbacka – Östansjö samt Hurva – Sege. Fortifikationsverkets pågående nyanläggningar på 3,9 miljarder kronor avser bl.a. fortsatt byggnation av regementet på Tofta på Gotland samt projektet med det nya elevhemmet vid Karlberg. Under 2020 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 12,3 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång. Dessa avser bl.a. kapacitetsförstärkning järnväg för Trelleborgsbanan, spår- och växelutbyte för sträckan Öxnered – Håkantorp, upprustning av kontaktledning samt hjälpkraft avseende sträckan Gällivare – Kiruna, upprustning av spårväxelvärmestyrning och vägprojekt såsom Vädermotet – Syrhålamotet inklusive Sörredsmotet, väg 73 Älgviken – Fors, väg 51 Svennevad – Kvarntorspskorset – Pålsboda samt E16 Dala Järna – Vansbro.

Not 24 Beredskapstillgångar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 197 117 183 121 Förändring IB på grund av omklassificering -370 2 017 Årets anskaffning 13 907 11 979 Årets försäljningar/utrangeringar -422 0

UB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier 210 233 197 117

IB Beredskapsvaror i lager 28 721 26 229 Förändring IB på grund av omklassificering 2 386 333 Årets anskaffning 1 270 1 152 Årets övriga förändring -1 562 1 007

UB Beredskapsvaror i lager 30 815 28 721

UB Anskaffningsvärde beredskapstillgångar 241 047 225 838 IB Ackumulerade avskrivningar -115 282 -107 957 Förändring IB på grund av omklassificering 5 5 Årets avskrivningar/nedskrivningar -5 959 -7 330 Årets försäljningar/utrangeringar 414 -

UB Ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -120 823 -115 282

Summa 120 224 110 555

Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap och som delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 89,4 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservoch beklädnadsmateriel uppgår till 30,8 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 119,1 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 12,9 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,8 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning JAS 39E och nya generationens ubåt samt anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd. Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 0,9 miljarder kronor och avoch nedskrivningar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Anskaffningen består främst av Socialstyrelsens anskaffning av medicinteknisk utrustning och skyddsmateriel. Beredskapsvarulagrets värde ökade med 2 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökad anskaffning av reservmaterial samt en översyn av prissättningen, främst inom ammunitionsområdet.

Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Försvarets materielverk 2 311 1 517 Trafikverket 1 343 1 970

Övriga myndigheter 43 5

Summa 3 697 3 492

Under denna post redovisas förskott som lämnats vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Posten hos Försvarets materielverk består av förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 537 miljoner kronor och förskotten till utländska leverantörer uppgår till 1 774 miljoner kronor. Förändringen avser främst förskott för inköp av försvarsmateriel från försvarsmyndigheter i USA. Trafikverkets förskott avser byggande av väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten finns i järnvägsprojekten Västlänken, Varbergstunneln, Getingmidjan i Stockholm, Olskroken, Ängelholm - Maria, dubbelspårsutbyggnad och Hamnbanan i Göteborg samt vägprojekten Förbifart Stockholm och Umeåprojektet.

Not 26 Andelar i hel- och delägda företag

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 377 525 319 937 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 39 181 49 300 Riksbankens grundfond 1 000 1 000

Summa 417 706 370 237

Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent). Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Statens ägarandel Vattenfall AB 97 724 93 631 100,0 % Sveaskog Holding AB 59 493 23 574 100,0 % Akademiska Hus AB 50 292 46 760 100,0 % Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 48 412 45 528 100,0 % SBAB Bank AB 20 282 18 081 100,0 % AB Svensk Exportkredit 20 064 19 082 100,0 % Specialfastigheter Sverige AB 12 409 12 091 100,0 % Almi Företagspartner AB 10 853 7 440 100,0 % Swedavia AB 9 552 8 444 100,0 % Jernhusen AB 7 979 8 070 100,0 % Swedfund International AB 6 094 5 669 100,0 % Saminvest AB 5 942 5 558 100,0 % Apoteket AB 5 294 4 291 100,0 % Teracom Group AB 3 701 3 571 100,0 % SJ AB 3 652 5 170 100,0 % PostNord AB 2 976 2 216 60,7 % Systembolaget AB 1 794 1 583 100,0 %

2020-12-31 2019-12-31 Statens ägarandel Samhall AB 1 629 1 346 100,0 % Svevia AB 1 529 1 353 100,0 % Svenska Spel AB 1 474 0 100,0 % Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 946 1 341 100,0 % RISE Research Institutes of Sweden AB 871 971 100,0 % Statens Bostadsomvandling AB 816 532 100,0 % Infranord AB 728 736 100,0 % Svenska Rymdaktiebolaget 431 475 100,0 % Lernia AB 296 169 100,0 % Apotek Produktion & Laboratorier AB 286 180 100,0 % Green Cargo AB 243 473 100,0 % Vasallen AB 224 366 100,0 % AB Svensk Bilprovning 155 108 100,0 % Metria AB 79 87 100,0 % Kungliga Operan AB 60 39 100,0 % AB Göta Kanalbolag 39 39 100,0 % Arlandabanan Infrastructure AB 31 16 100,0 % Kungliga Dramatiska Teatern AB 27 22 100,0 % VisitSweden AB 22 7 100,0 % Miljömärkning i Sverige AB 17 17 100,0 % Voksenåsen A/S 5 3 100,0 % Swedesurvey AB - 1 100,0 % Affärsverk Luftfartsverket – LFV Holding AB 357 152 100,0 % Svenska kraftnät – Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 247 247 100,0 % Sjöfartsverket – Sjöfartsverket Holding AB 10 9 100,0 % Övriga andelar 490 489 -

Summa 377 525 319 937

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts. Staten har under året deltagit i kapitalinsatser i statligt ägda företag om totalt 10,3 miljarder kronor. Kapitaltillskotten har framför allt finansierat olika åtgärder för att motverka negativa effekter för företag i samband med spridningen av sjukdomen covid-19. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 57,6 miljarder kronor. Förra årets jämförelsebelopp har korrigerats till följd av att VisitSweden AB fr.o.m. 2020 ägs till 100 procent av staten och redovisas därmed som andel i företag med bestämmande statligt inflytande. Vattenfalls andelsvärde ökade med 4,1 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 6,5 miljarder kronor minskat med årets utdelning på 3,6 miljarder kronor. Ökningen förklaras också av poster redovisade direkt mot eget kapital såsom resultat av kassaflödes- och valutasäkringar på 9,1 miljarder kronor, negativa omräkningsdifferenser på 3,7 miljarder kronor, negativ omvärdering relaterad till pensionsskulden på 1,5 miljarder kronor, negativ effekt avseende inkomstskatter på 2,2 miljarder kronor och övriga poster på -0,5 miljarder kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 35,9 miljarder kronor. Förändringen förklaras dels av årets resultat på 10,9 miljarder kronor minskat med utdelning till

staten på 1,1 miljarder kronor, men också av en positiv värdeförändring på marktillgångar som redovisats direkt mot eget kapital på totalt 26,1 miljarder kronor.

Andelsvärdet för Akademiska hus ökade med 3,5 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 5,4 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av 1,9 miljarder kronor.

LKAB:s andelsvärde ökade med 2,9 miljarder kronor, vilket främst förklaras av nettot av årets vinst på 9,8 miljarder kronor och årets utdelning på 6,1 miljarder kronor samt av poster redovisade direkt mot eget kapital på -0,8 miljarder kronor.

SBAB Bank AB ökade i värde med 2,2 miljarder kronor jämfört med föregående år, främst som en följd av årets resultat på 1,8 miljarder kronor samt en direkt ökning av eget kapital med 0,4 miljarder kronor som framför allt avser kassaflödessäkringar.

AB Svensk Exportkredits andelsvärde ökade med 1,0 miljard kronor, vilket i sin helhet förklaras av årets resultat.

Andelsvärdet för Almi Företagspartner AB ökade med 3,4 miljarder kronor, vilket förklaras av att staten tillfört kapital på motsvarande belopp. Kapitaltillskottets syfte var att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag genom att stärka utlåningskapaciteten. Tillskottet var en av åtgärderna för att motverka negativa effekter för företag i samband med spridningen av sjukdomen covid-19.

Swedavia AB ökade i värde med 1,1 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av statens tillförda kapital om 2,5 miljarder kronor minskat med årets resultat på - 1,3 miljarder kronor samt en mindre post redovisad direkt mot eget kapital på - 0,1 miljarder kronor. Situationen på flygmarknaden till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 har medfört betydande intäktsbortfall för Swedavia. Kapitaltillskottet ska bidra till att företaget kan genomföra investeringar och underhålla flygplatsnätet.

Andelsvärdet för SJ AB minskade med 1,5 miljarder kronor, vilket i sin helhet förklaras av årets negativa resultat på -1,5 miljarder kronor.

Svenska Spel AB redovisade ett eget kapital som uppgick till 4,7 miljarder kronor vid årsskiftet. I årsredovisningen för staten redovisas 3,2 miljarder kronor av dessa som upplupen skatteintäkt. Andelsvärdet för Svenska Spel uppgår därmed till resterande 1,5 miljarder kronor för 2020. Föregående år redovisades företaget till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgick till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor) då kvarvarande kapital hanterades som blivande skatteintäkter.

Apotek Produktion & Laboratorier AB, Lernia AB och Statens Bostadsomvandling AB fick också ett kapitaltillskott på sammanlagt 0,6 miljarder kronor.

Swedesurvey AB har likviderats under året.

Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande

Miljoner kronor Statens 2020-12-31 2019-12-31 ägarandel Telia Company AB 24 808 35 727 39,5 % Nordiska Investeringsbanken (NIB) 13 408 13 258 34,6 % SAS 627 - 21,8 % SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 190 165 50,0 % Sweden House 10 9 36,0 %

Affärsverk Svenska kraftnät – TSO Holding AS m.fl. 138 141

Summa 39 181 49 300

Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med totalt 10,1 miljarder kronor jämfört med 2019. Förra årets jämförelsebelopp har korrigerats till följd av att VisitSweden AB fr.o.m. 2020 ägs till 100 procent av staten och redovisas därmed som andel i företag med bestämmande statligt inflytande.

Andelsvärdet i Telia Company AB minskade med 10,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen förklaras till stor del av andelen av årets resultat som uppgår till -9,0 miljarder kronor samt av till staten betald utdelning som uppgår till 4,0 miljarder kronor. Övriga poster som har redovisats direkt mot eget kapital uppgår till 1,9 miljarder kronor och består främst av positiva valutakursdifferenser samt negativa omvärderingar av pensionsskulden. Staten har ökat ägarandelen i samband med företagets återköp av aktier vilket ökade andelsvärdet med 0,2 miljarder kronor. Marknadsvärdet på statens aktier i Telia Company AB uppgick vid årsskiftet till 54,8 miljarder kronor.

Nordiska Investeringsbanken ökade med 0,1 miljarder kronor. Periodens resultatandel uppgick till 0,6 miljarder kronor och ändrad valutakurs medförde en minskning av andelsvärdet med 0,3 miljarder kronor. En utdelning till staten på 0,2 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser värdet enligt bokslut per den 31 december för 2020 respektive per den 30 september för 2019.

Statens ägarandel i SAS ökade under året till 21,8 procent till följd av tillförda kapitaltillskott. SAS likviditet och finansiella ställning har påverkats kraftigt av den ändrade situationen på flygmarknaden i samband med utbrottet av sjukdomen covid-19. För att möjliggöra SAS fortlevnad deltog staten i en rekapitalisering. Totalt uppgick lämnade kapitaltillskott och köp av hybridobligationer emitterade av SAS till 4,2 miljarder kronor. Andelarna i hybridobligationer uppgår till 2,5 miljarder kronor och redovisas under posten Andra långfristiga värdepappersinnehav. Föregående år redovisades innehavet i SAS i sin helhet under posten Andra långfristiga värdepappersinnehav då ägarandelen understeg 20 procent. Marknadsvärdet på statens aktier i SAS uppgick vid årsskiftet till 2,9 miljarder kronor.

Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31

Kärnavfallsfonden

Företagsobligiationer, aktier, värdepappersfonder 25 864 19 529 Bostadsobligationer 22 889 27 805

Investerings- och utvecklingsbanker

Kammarkollegiet och Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 1 113 846 1 Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB 1 107 872 Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 816 698 Internationella finansbolaget, IFC 436 181 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget, IIC 107 99

2020-12-31 2019-12-31 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7

1

Summa investerings- och utvecklingsbanker 8 787 7 904

Kammarkollegiet, övrigt Hybridobligationer, SAS 2 500 - SAS - 203 Orio AB (Saab Automobile Parts AB) 448 430 Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 225 230 Riksgäldskontoret, obligationer m.m. 500 1 837 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 389 498 Övriga myndigheter 815 769

Summa 62 417 59 205

1 I regeringens skrivelse 2020/21:76 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker 2019 och 2020 redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet med 5,6 miljarder kronor. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel på 3 miljarder kronor för EIB, 1,7 miljarder kronor för IFC och 0,2 miljarder kronor för EBRD. Resterande del av skillnaden avser valutakursförändringar och uppgår till 0,7 miljarder kronor. Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Under året fortsatte och avslutade Kärnavfallsfonden den övergång till ny placeringsmodell som påbörjades 2018. Under denna övergång har finansiella instrument i den s.k. basportföljen sålts för att möjliggöra placeringar i en s.k. långsiktig portfölj bestående av företagsobligationer, aktier och värdepappersfonder. Basportföljen består främst av statsobligationer som elimineras i Årsredovisning för staten samt bostadsobligationer. För 2020 uppgick statsobligationerna som eliminerades till 26 108 miljoner kronor, vilket är en ökning med 801 miljoner kronor jämfört med 2019.

Kärnavfallsfondens finansiella instrument värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning. Avkastningen på totalnivå har varit positiv både för 2020 och den senaste femårsperioden. Den orealiserade värdeökningen hänförlig till den långsiktiga portföljens innehav uppgick till 3 350 miljoner kronor per balansdagen, vilket är en ökning med 1 427 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida redovisat kapitaltillskott till utvecklingsbanker med 648 miljoner kronor. I detta belopp ingår en korrigering med 141 miljoner kronor avseende en utbetalning som skedde under 2019 till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD. Kammarkollegiet har redovisat ett kapitaltillskott till Asiatiska banken infrastrukturinvest AllB om 235 miljoner kronor.

Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio AB som Andra långfristiga värdepappersinnehav eftersom det är en del av statens garantitillgångar. Alla inkomster från Orio AB ska användas för att finansiera förluster i Riksgäldskontorets garantiverksamhet.

Föregående år redovisades SAS under denna post. Ägarandelen i SAS ökade under året till 21,8 procent till följd av årets kapitaltillskott. Innehavet i SAS redovisas därmed under posten Andelar i hel- och delägda företag för 2020 och värderas enligt förenklad substansvärdering.

Utöver de kapitaltillskott som staten tillfört SAS under året, har staten köpt andelar i hybridobligationer som SAS emitterat. Dessa andelar redovisas under posten Andra långfristiga värdepappersinnehav. Kammarkollegiets övriga värdepapper är främst de andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar.

Riksgäldskontorets innehav består till största delen av nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsåg finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Not 28 Långfristiga fodringar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Exportkreditnämnden Fordringar efterskottspremier garantiavgifter 5 314 4 318 Skadefordringar 1 743 1 859 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 363 507

Summa Exportkreditnämnden 7 420 6 684

Trafikverket 1081 125 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 232 251 Riksgäldskontoret 171 178 Göteborgs universitet 77 81 Affärsverk Luftfartsverket 2 676 1 395 Svenska kraftnät 602 439 Sjöfartsverket 68 16 Övriga myndigheter 56 67

Summa 12 383 9 235

Långfristiga fordringar ökade med 3 148 miljoner kronor och den största ökningen är hänförlig till Luftfartsverkets långsiktiga fordringar, som ökade med 1 281 miljoner kronor.

Exportkreditnämndens (EKN) fordringar ökade med 736 miljoner kronor och uppgår till totalt 7 420 miljoner kronor. Fordringarna för efterskottspremier ökade med 996 miljoner kronor, och avser till helt övervägande del JAS Brasilien. EKN värderar sina skadefordringar till 1 743 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 13 120 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar.

EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 363 miljoner kronor i slutet av 2020, vilket är en minskning med 144 miljoner kronor jämfört med 2019.

Trafikverkets fordringar har ökat med 956 miljoner kronor till 1 081 miljoner kronor, vilket beror på att fordran som utgörs av depositionen som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel, är högre än föregående år. Under 2020 har marknadspriserna på elterminerna sjunkit i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har behövt utökas. Det höjer värdet av de finansiella tillgångarna.

Sidas fordringar gäller garantiverksamheten och uppgår till 232 miljoner kronor, varav största delen är skadefordringar. I posten ingår även fordringar mot Multilaterala investeringsgarantiorganet som är en organisation inom Världsbanken. Riksgäldskontorets regressfordringar minskade med 7 miljoner och uppgick till 171 miljoner kronor som en följd av en värdereglering av fordran på Saab Automobil AB i konkurs.

Göteborgs universitets fordringar uppgår till 77 miljoner kronor och avser placering av donationsmedel i Akademiska Hus AB. Luftfartsverkets (LFV) fordringar har ökat med 1 281 miljoner kronor till 2 676 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs av EUregelverk som innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnadsökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via det EU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. Från och med 2020 gäller nya redovisningsprinciper för LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar vilket bidrar med 794 miljoner kronor till ökningen av LFV:s långfristiga fordringar. Det är en engångseffekt för 2020. Luftfartsverket bedömer att det finns en osäkerhet i dess värdering av årets tillkommande långsiktiga fordringar dels då regelverket för perioden 2020 – 2024 som styr det EU-gemensamma avgiftssystemet har ändrats och ännu inte är fastställt, dels till följd av osäkerhet i ersättningsnivåer för minskat resande till följd av pandemin.

Affärsverket svenska kraftnäts fordringar uppgår till 602 miljoner kronor och består bl.a. av lånefordringar på dotter- och intresseföretag. Posten inkluderar också långfristiga förutbetalda kostnader som avser lämnade investeringsbidrag.

Sjöfartsverkets fordringar uppgår till 68 miljoner kronor, vilket är en ökning med 52 miljoner kronor. Ökningen är hänförlig till en långfristig fordran på Eurocontrol, det europeiska avgiftssystemet för flygtrafiktjänst. Posten inkluderar också kapitalförsäkringar för pensioner för vissa lotsar.

Not 29 Utlåning

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Centrala studiestödsnämnden Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001), brutto 208 243 194 388 Reserveringar för låneförluster -12 261 -11 844 Netto, bokfört värde Annuitetslån 195 982 182 544 Studielån (beviljade 1989 - 30 juni 2001), brutto 30 263 34 174 Reserveringar för låneförluster -10 996 -11 669 Netto, bokfört värde Studielån 19 267 22 505 Studiemedel (beviljade före 1989), brutto 934 1 170 Reserveringar för låneförluster -515 -598 Netto, bokfört värde Studiemedel 419 572 Hemutrustningslån, brutto 1 143 1 309 Reserveringar för låneförluster -728 -891 Netto, bokfört värde Hemutrustningslån 415 418 Körkortslån, brutto 122 76 Reserveringar för låneförluster -25 -15 Netto, bokfört värde Körkortslån 97 61 Övriga lån (Skuldsaneringslån och äldre lån), brutto 349 297

2020-12-31 2019-12-31 Reserveringar för låneförluster -330 -277 Netto, bokfört värde, Övriga lån 19 20

Summa Centrala studiestödsnämnden 216 201 206 120

Riksgäldskontoret Riksbanken 174 001 192 560 Svensk Exportkredit 10 000 - Premiepensionssystemet 5 462 2 362 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 5 240 5 051 A-train AB 819 865 Kungliga Operan 111 91 Royaltylån till flygindustrin 70 83 Övriga 64 65

Summa Riksgäldskontoret 195 767 201 077

Statens energimyndighet, utlånat belopp 531 563 Reserveringar för låneförluster -383 -385 Netto, bokfört värde, Statens energimyndighet 147 178 Affärsverk Svenska kraftnät 127 93 Övriga myndigheter 30 45

Summa 412 272 407 514

Statens utlåningsfordringar ökade med 4,8 miljarder kronor eller 1 procent.

CSN:s utlåningsfordringar uppgår till 216,2 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade förluster, vilket är 10,1 miljarder kronor mer än föregående år. Det är 52 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av annuitetslån, som är benämningen på CSN:s lån till studenter sedan 2001. CSN administrerar ett flertal lånetyper; annuitetslån, studielån, studiemedel, hemutrustningslån, skuldsaneringslån och äldre lån samt körkortslån. Hemutrustningslån är lån till utländska medborgare som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. I tabellen fördelas reserveringarna på respektive lånetyp. Ökningen av CSN:s utlåningsfordringar beror i allt väsentligt på att nyutlåningen var större än amorteringarna. Nyutlåningen uppgår till 23,4 miljarder kronor vilket är en ökning med 2,8 miljarder kronor jämfört med föregående år och beror främst på att nyutlåningen för lånetypen annuitetslån ökat. Satsningar inom utbildningsområdet för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, har bidragit till ökade utbetalningar. Amorteringarna, vilka uppgår till 13 miljarder kronor har minskat något jämfört med tidigare år. CSN:s reservering för låneförluster är 0,4 miljarder lägre än föregående år och uppgår vid utgången av 2020 till 25 miljarder kronor, vilket utgör 11 procent av CSN:s totala utlåning.

Riksgäldskontoret redovisar 195,8 miljarder kronor i utlåningsfordringar, vilket är 5,3 miljarder kronor lägre än föregående år. Det är 47 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som minskade med 18,6 miljarder kronor. Det beror huvudsakligen på valutakursförändringar vid omsättning av delar av lånet jämfört med den kurs till vilken lånet ursprungligen gavs ut och värderingen av hela det utestående beloppet till balansdagens kurs. Svensk Exportkredit har en låneram som under 2020 utnyttjats för första gången. Det har ökat utlåningsfordringarna hos Riksgälden med 10 miljarder kronor. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har ökat något jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning

ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Ökningen med 3,1 miljarder kronor jämfört med föregående år rör främst utlåning för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar. Riksgäldskontorets utlåning till Kungliga Operan avser renovering och ombyggnation.

Statens energimyndighets utlåningsfordringar avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklingskapital/royaltylån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering. Affärsverket svenska kraftnäts utlåningsfordringar avser lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet.

I posten Övriga myndigheter ingår bl.a. Tillväxtverket och några länsstyrelser.

Not 30 Varulager och förråd

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Trafikverket 1 158 1 010 Försvarsmakten 477 511 Polismyndigheten 230 172 Försvarets materielverk 121 72 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 90 86 Kriminalvården 54 51 Affärsverk Sjöfartsverket 69 67 Övriga myndigheter 206 198

Summa 2 405 2 167

Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Ökningen av varulagervärdet beror främst på att posten hos Trafikverket har ökat.

Trafikverkets varulager och förråd består av material för underhåll, reparation och byggnation av järnvägsanläggningar. Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även av trycksaker.

Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt beklädnad.

Vaulager och förråd hos Försvarets materielverk består främst av reservdelar till målrobotsystem.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps varulager består huvudsakligen av ett internationellt lager (bistånd) och ett lager som är ett stöd till EU:s strategiska lager för civila krishanteringsinsatser (Strategic Warehouse II).

Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst reservdelar till räddningshelikoptrar och drivmedel.

Not 31 Pågående arbeten

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Lantmäteriet 245 238 Försvarets materielverk 185 208 Övriga myndigheter 11 15

Summa 441 461

Pågående arbeten hos Lantmäteriet består i huvudsak av fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Ett större uppdrag är omarronderingsprojektet Västra Leksand som berör ett stort antal skiften och sakägare. Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag består av upparbetade kostnader för försäljning av ubåtar till Singapore.

Not 32 Fastigheter

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Länsstyrelsen i Dalarnas län 151 151 Länsstyrelsen i Värmlands län 21 21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 1 1

Summa 173 173

Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderingsområden i den s.k. Jordfonden, där byggnadsprojekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen samt främja bosättning och sysselsättning i glesbygd. Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter.

Not 33 Förskott till leverantörer

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Affärsverk Sjöfartsverket 1 0 Övriga myndigheter 1 1

Summa 2 1

Det är endast några få myndigheter som redovisar förskott till leverantörer.

Not 34 Kundfordringar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Trafikverket 2 071 1 787 Livsmedelsverket 387 323 Försvarsmakten 225 63 Statens institutionsstyrelse 204 296 Karolinska institutet 183 207 Lantmäteriet 126 127

2020-12-31 2019-12-31 Lunds universitet 125 94 Exportkreditnämnden 116 179 Transportstyrelsen 109 161 Försvarets materielverk 41 932 Kammarkollegiet 15 191 Affärsverk Svenska kraftnät 770 910 Sjöfartsverket 289 187 Luftfartsverket 37 63 Övriga myndigheter 973 1 042

Summa 5 671 6 563

Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär. Jämfört med föregående år har posten minskat med 892 miljoner kronor. Försvarets materielverk står för en minskning på 891 miljoner kronor som beror på att fakturering vid årsskifte har skett tidigare jämfört med föregående år. Kammarkollegiet har under året reglerat övertagna kundfordringar från Radiotjänst i Kiruna AB med 157 miljoner kronor. Trafikverkets kundfordringar har ökat med 284 miljoner kronor på grund av att kunder med trafikeringsavtal erbjöds förmånligare betalningsvillkor till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Förändringarna hos övriga myndigheter är av mer begränsad omfattning.

Not 35 Övriga kortfristiga fordringar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket) 70 553 39 790 Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år Skatt till kommuner och regioner (Skatteverket) 8 671 - Kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund -422 - Summa reglering till andra sektorer 8 249 - Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 31 579 68 231 CSA-avtal 1 361 2 726 OMX-säkerheter 1 012 1 433 Övrigt 165 159

Summa Riksgäldskontoret 34 117 72 549

Statens jordbruksverk 9 228 9 140 Försäkringskassan 4 043 3 266 E-hälsomyndigheten 2 532 2 446 Transportstyrelsen 2 003 1 382 Centrala studiestödsnämnden 1 250 1 231 Kronofogdemyndigheten 1 032 1 117 Affärsverk Luftfartsverket 360 153

2020-12-31 2019-12-31 Sjöfartsverket 66 165 Svenska kraftnät 62 60 Övriga myndigheter 3 867 3 140

Summa 137 362 134 439

Övriga kortfristiga fordringar uppgick till 137 miljarder kronor vilket var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 31 miljarder kronor till 70,6 miljarder kronor. Den stora ökningen beror på beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms. Anstånden ges till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av sjukdomen covid-19. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära utbetalningar som Skatteverket har gjort till kommuner och regioner. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2019 resulterade i en fordran på 8 miljarder kronor vid utgången av 2020, till skillnad från slutavräkning föregående år då en skuld på 2 miljarder kronor redovisades (jfr not 50).

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 37 miljarder kronor. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Försäkringskassans kortfristiga fordringar har ökat med 0,8 miljarder kronor, vilket framförallt förklaras av ökade återkravsfordringar.

Transportstyrelsens fordringar för gemensam avgift för säkerhetskontroll (GAS) har ökat med 0,3 miljarder kronor. Uppbördsfordringar har ökat med 0,1 miljarder kronor till följd av att redovisning har ändrats från kontantmetod till faktureringsmetod.

Not 36 Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Polismyndigheten 875 808 Kriminalvården 589 463 Trafikverket 588 321 Försäkringskassan 424 365 Försvarsmakten 366 233 Försvarets materielverk 331 599 Domstolsverket 278 258 Lunds universitet 276 265 Skatteverket 261 224 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 249 258 Riksgäldskontoret – underkurser, upplåning i svenska kronor 30 103 – underkurser, upplåning i utländsk valuta 131 169 Övrigt 88 13

2020-12-31 2019-12-31

Summa Riksgäldskontoret 249 285

Kungl. Tekniska högskolan 247 226 Karolinska institutet 240 235 Migrationsverket 236 239 Uppsala universitet 221 195 Stockholms universitet 220 218 Arbetsförmedlingen 211 204 Affärsverk Luftfartsverket 43 62 Svenska kraftnät 55 54 Sjöfartsverket 29 41 Övriga myndigheter 3 136 2 987

Summa 9 124 8 540

En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till 4 521 miljoner kronor, dvs. omkring hälften av det totala beloppet.

Polismyndigheten redovisar förutbetalda kostnader främst för hyror på 554 miljoner kronor. Kriminalvårdens förutbetalda hyreskostnader uppgår till 437 miljoner kronor. Lunds universitets förutbetalda hyreskostnader uppgår till 227 miljoner kronor.

Hos Försvarets materielverk har de förutbetalda kostnaderna minskat avseende Ubåt A26.

Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda lokalhyror. Beloppet har ökat beroende på nya hyresavtal och årlig indexuppräkning.

Försäkringskassans förutbetalda kostnader utgörs till stor del av förutbetalda hyror med 132 miljoner kronor.

I posten förutbetalda kostnader för Trafikverket ingår bl.a. förutbetalda it-kostnader och licenser, förutbetalda hyror och förutbetalda investeringar i järnvägar och vägar. De förutbetalda kostnaderna har under året ökat med 267 miljoner kronor. Av dessa avser 133 miljoner kronor investeringar i järnväg.

Hos Riksgäldskontoret uppstår underkurser när myndigheten emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. För 2020 är underkurserna lägre än föregående år både för upplåning i svenskoch utländsk valuta

Not 37 Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Trafikverket 632 568 Karolinska institutet 448 433

2020-12-31 2019-12-31 Kungl. Tekniska högskolan 432 462 Lunds universitet 410 399 Uppsala universitet 329 316 Göteborgs universitet 268 303 Stockholms universitet 237 235 Linköpings universitet 205 177 Sveriges lantbruksuniversitet 138 102 Umeå universitet 129 107 Försäkringskassan 113 280 Övriga myndigheter 586 614

Summa 3 927 3 996

Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten. Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forskningsprojekt. Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen medfinansieras av kommuner.

Not 38 Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Upplupna skatteintäkter 258 747 249 055 Upplupna intäkter reglering kommuner och trossamfund 7 422 14 772 Riksgäldskontoret Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 1 288 1 666 Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 37 124 Övriga upplupna intäkter 1 229 1 354

Summa Riksgäldskontoret 2 554 3 144

Kärnavfallsfonden 752 1 016 Migrationsverket 744 451 Försäkringskassan 616 510 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 607 493 Trafikverket 578 237 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 374 299 Transportstyrelsen 259 243 Statens tjänstepensionsverk 160 125 Polismyndigheten 76 47 Fortifikationsverket 70 83 Affärsverk Svenska kraftnät 615 513 Luftfartsverket 147 224 Sjöfartsverket 75 53 Övriga myndigheter 545 852

Summa 274 340 272 117

Den upplupna intäkten enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats till och med december månad.

Tabell 3.6 Specifikation av upplupna skatteintäkter

Miljoner kronor Upplupen intäkt Upplupen intäkt som kvarstår Upplupen intäkt Förändring Skattskyldig/skatteslag 2020-12-31 efter uppbörden i jan 2021 2019-12-31 2020/2019 Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Fysiska personers skatter 112 469 43 45 549 119 507 -7 038 Juridiska personer skatter 21 427 8 6 142 8 307 13 120 Arbetsgivaravgifter m.m. 53 400 21 712 51 907 1 493 Mervärdesskatt 73 718 28 43 520 74 929 -1 211 Övriga skatter 19 399 7 9 607 18 191 1 208 Förskottsdebiteringar F-skatt -12 525 -5 -12 525 -13 363 838 Förskott utsläppsrätter -1 552 -1 -1 552 -1 785 233 Elimineringar m.m. -7 589 -3 -7 589 -8 636 1 047

Totalt upplupna skatteintäkter 258 747 100 83 864 249 055 9 691

Den upplupna skatteintäkten vid utgången av 2020 uppgår till knappt 259 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 10 miljarder kronor jämfört med 2019. Den enskilt största upplupna intäkten avser fysiska personers skatter.

Jämfört med 2019 har den upplupna intäkten för fysiska personer minskat medan den upplupna intäkten för juridiska personer har ökat.

Större delen av den upplupna intäkten förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2021, som avser verksamhetsmånad december, minskar den upplupna intäkten avseende 2020 till 84 miljarder kronor.

Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter uppbörden i februari har den upplupna intäkten avseende mervärdesskatt minskat till drygt 7 miljarder kronor.

Fysiska personers inkomstskatter har minskat med 5 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen 2019. Minskningen förklaras framför allt av lägre intäkter från skatt på kapital. Den upplupna intäkten har minskat med 7 miljarder kronor.

Juridiska personers inkomstskatter har minskat med 2 miljarder kronor medan den upplupna intäkten har ökat med 13 miljarder kronor. Över tid varierar den upplupna intäkten betydligt mer, för både juridiska och fysiska personer. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna.

Arbetsgivaravgifterna har minskat med 24 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att arbetsgivaravgifterna var tillfälligt nedsatta under april till och med juni. Nedsättningen innebar minskade intäkter om ca 28 miljarder kronor. Den upplupna intäkten är näst intill oförändrad.

Intäkterna från mervärdesskatt har ökat med 6 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2019 medan den upplupna intäkten har minskat med 1 miljard kronor. Den upplupna intäkten är ungefär lika stor som året innan.

Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2019 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett skillnadsbelopp som för 2020 uppgår till 3,4 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten, på justeringar för äldre år för juridiska personers skatter som kan identifieras först senare eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt.

Resterande övriga upplupna intäkter Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Övriga upplupna intäkter innehåller till största delen upplupna ränteintäkter på utlåning till Riksbanken.

Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter på 555 miljoner kronor som reaktorinnehavarna betalar i efterskott. Resterande del är upplupna ränteintäkter på placeringar.

Migrationsverket redovisar upplupna intäkter på 744 miljoner kronor som främst avser betalningar från EU-kommissionens Asyl-, migrations- och integrationsfond i dess olika delar fond-, vidarebosättnings- och omplaceringsmedel.

Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för vård inom EU på 353 miljoner kronor, vilka har ökat med 111 miljoner kronor. Beloppet varierar mellan åren beroende på när krav på ersättning framställs till respektive berört land. I övrigt består beloppet främst av upplupna ränteintäkter för återkrav på 256 miljoner kronor.

Rådet för europeiska socialfonden i Sverige har upplupna intäkter för EU-medel från Socialfonden med 607 miljoner kronor vilket är en ökning med 114 miljoner kronor från föregående år.

Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Ökningen från 2019 är 75 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter främst från balans- och systemansvariga på 251 miljoner kronor, upplupna nätintäkter på 236 miljoner kronor och upplupna intäkter för kapacitetsavgifter på 126 miljoner kronor.

Not 39 Värdepapper och andelar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Riksgäldskontoret 34 614 23 207 Försäkringskassan 1 303 1 197 Pensionsmyndigheten 346 359 Affärsverk Luftfartsverket 2 084 2 534 Övriga myndigheter 17 17

Summa 38 364 27 314

Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper och kortfristiga placeringar. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Reporna har ökat med drygt 26 miljarder kronor och utgör för 2020 hela beloppet 34,6 miljarder kronor. Föregående år innehöll posten även kortfristiga placeringar hos Riksgäldskontoret med 15 miljarder kronor som avvecklats under året, vilket förklaras av lägre placeringsbehov 2020 jämfört med föregående år. Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen. Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar.

Not 40 Kassa och bank

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Universitets- och högskolerådet 502 354 Kärnavfallsfonden 282 49 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 224 245 Länsstyrelsen i Västerbottens län 191 174 Regeringskansliet 175 202 Länsstyrelsen i Norrbottens län 150 144 Karolinska institutet 138 118 Uppsala universitet 125 132 Försvarsmakten 117 46 Försäkringskassan 116 132 Kungl. Tekniska högskolan 115 63 Affärsverk Luftfartsverket 2 690 3 105 Sjöfartsverket 551 419 Svenska kraftnät 66 86 Övriga myndigheter 1 244 1 655

Summa 6 686 6 923

Posten Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Den har minskat med 237 miljoner kronor. Det är främst bankmedel hos Luftfartsverket som har minskat på grund av att myndigheten haft lägre fakturerade luftfartsintäkter till följd av lägre trafikvolymer.

Not 41 Nettoförmögenheten

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Uppskrivningskapital 53 54 Donationskapital 1 233 1 200 Resultatandelar i hel- och delägda företag 300 951 247 468 Balanserad kapitalförändring -228 276 -287 204 Årets under-/överskott enligt resultaträkningen -99 543 113 312

Summa -25 581 74 830

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över- eller underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen från 2019 uppgick till 74,8 miljarder kronor. Under 2020 minskade nettoförmögenheten med 100,4 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till -25,6 miljarder kronor och har därmed övergått från en positiv till en negativ nettoförmögenhet. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.

Ändringar av utgående balansen 2019 För att få jämförbarhet mellan åren ändras i vissa fall den utgående balansen från föregående år. Detta gäller främst vid införande av nya redovisningsprinciper.

Upplupna skatteintäkter har justerats och medfört en minskad balanserad kapitalförändring med 4,9 miljarder kronor. Justeringarna avsåg fordran för kommunal fastighetsavgift för 2018, för utsläppsrätter samt för fysiska personers inkomstskatt.

Metoden för beräkning av periodiserade skatteintäkter har kompletterats, vilket vid tillämpande på föregående års skatteintäkter har ökat den balanserade kapitalförändringen med 2,5 miljarder kronor samt minskat årets överskott med - 2,5 miljarder kronor.

Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.

Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 33 miljoner kronor under året. Ökningen består till största delen av donationer av konst och likvida medel till Nationalmuseet och Moderna museet.

Resultatandelar i hel- och delägda företag Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på företagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 53,5 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (42,5 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2020 (-18,8 miljarder kronor), övriga förändringar av eget kapital i företagen (29,7 miljarder kronor) samt övriga förändringar om 0,1 miljarder kronor.

Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,2 miljarder kronor).

Sveaskog AB har redovisat en ökning med 26,1 miljarder kronor av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen består av en positiv värdeförändring av marktillgångar.

Telia Company AB har rapporterat 1,9 miljarder kronor i ökning av eget kapital vid sidan av resultatet, vilket främst avser positiva valutakursdifferenser samt negativa omvärderingar av pensionsskulden.

Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen minskade med 58,9 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som inte är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 70,8 miljarder kronor.

Utdelningar från hel- och delägda företag enligt föregående stycke har ökat denna delpost med motsvarande belopp, 18,8 miljarder kronor.

Den del av förändrad avsättning för pensionsskuld som avser försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och medför en minskning med 36,9 miljarder kronor.

Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,2 miljarder kronor).

Vid beräkningen av skatteperiodiseringar uppstår ett skillnadsbelopp som inte kan fördelas på olika skatteslag och som förs till balanserad kapitalförändring. Beloppet uppgår till 3,4 miljarder kronor för 2020.

Försvarsmakten redovisar invärdering av beredskapsvaror i lager direkt mot eget kapital till en summa av 2,0 miljarder kronor.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 1,0 miljard kronor som redovisas som balanserad kapitalökning.

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.

Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring.

Not 41 b Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor Resultatandelar i Balanserad Uppskrivnings- Donations- hel- och delägda kapital- Årets underkapital kapital företag förändring /överskott Summa

Utgående balans 2019 54 1 200 247 468 -284 755 115 798 79 765

Justeringar av skatteperiodiseringar -4 935 -4 935 Utvecklad metod för beräkning av skatteperiodiseringar 2 486 -2 486 0

Ingående balans 2020 54 1 200 247 468 -287 204 113 312 74 830

Föreg. års kapitalförändring -1 42 510 70 803 -113 312 0 Utdelning från hel- och delägda företag -18 817 18 817 0 Förändrad avsättning till tjänstepensioner -36 853 -36 853 Förändring av eget kapital hos heloch delägda företag 29 658 29 658 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 240 -240 0 Saldo vid beräkning av skatteperiodiseringar 3 449 3 449

Miljoner kronor Resultatandelar i Balanserad Uppskrivnings- Donations- hel- och delägda kapital- Årets underkapital kapital företag förändring /överskott Summa Invärdering av beredskapsvaror i lager m.m., Försvarsmakten 2 013 2 013 Utjämningspost vid eliminering av statspapper 961 961 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 182 182 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 74 74 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -429 -429 Övriga förändringar 33 -108 151 77 Årets under-/överskott -99 543 -99 543 Summa årets förändring -1 33 53 483 58 928 -212 855 -100 411

Utgående balans 53 1 233 300 951 -228 276 -99 543 -25 581

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2019 och 2018 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s beräkningar finns ännu inte framställda för 2020 och jämförelsen görs därför mellan 2019 och 2018.

Tabell 3.7 Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och

nationalräkenskaperna

Miljarder kronor 2019-12-31 2018-12-31

Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS 75 -18

Avgående poster ur Nettoförmögenheten Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 151 143 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -52 -78 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 25 26

Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 237 257 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1057 1072 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -82 -58 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 164 127 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 91 88 Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 51 48 Övrigt -3 -9

Statens förmögenhet enligt NR-principer 1 714 1 598

Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2019 på 75 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2021 års ekonomiska vårproposition på 1 714 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 639 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 64 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp.

Not 42 Fonder

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Kärnavfallsfonden 77 475 74 594 Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret) 46 949 43 498 Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret) 46 409 44 290 Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 39 919 39 927 Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 1 097 1 077 Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m. 453 471 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 415 416 Försäkringskassans övriga fonder 280 280 Batterifonden (Naturvårdsverket) 167 256 Övriga 369 355

Total summa 213 533 205 164

Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka under 2020 liksom de senaste åren. Fondmedlen har historiskt varit placerade i statsobligationer och reala placeringar, men sedan många år även i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Efter utvidgning av placeringsmandatet har sedan 2018 även något som benämns en långsiktig portfölj med större risk börjat byggas upp, med företagsobligationer, aktier och andelar i värdepappersfonder, vid sidan av den tidigare s.k. basportföljen. Den nya delen av fondens tillgångar ökade under 2020 liksom föregående år. Fondens reala avkastning var i det närmaste oförändrad och uppgick till 3,44 procent. Vid utgången av 2020 utgjordes ca 30 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer och drygt 33 procent av den långsiktiga portföljen.

Riksgäldskontoret förvaltar tre stora fonder inom ramen för krishantering inom det finansiella systemet. Ramverket för krishantering ska säkerställa att den finansiella sektorn står för de direkta kostnaderna för finansiella kriser.

Om ett instituts egna resurser inte räcker till finns medel avsatta i förväg som staten kan använda om den finansiella stabiliteten är hotad. Medlen har finansierats genom avgifter och är uppdelade på resolutionsreserven, insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden.

Resolutionsreserven har vuxit under 2020 och är nu den största av dessa. Sedan 2016 gäller lagstiftning som innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. Resolutionsreserven bildades 2016 för detta ändamål och tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden. Den har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas så länge Resolutionsreservens behållning är lägre än tre procent av de berörda institutens sammanlagda garanterade insättningar. I slutet av 2020 uppgick reserven till 46,9 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2,75 procent av de garanterade insättningarna.

Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Fonden uppgick vid utgången av 2020 till 46,4 miljarder kronor. Insättningsgarantin totalt uppgår till 1 734 miljarder kronor (se not 56).

Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes den 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten var tidigare att fonden genom avgifter och avkastning skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Stabilitetsavgiften har tagits bort efter införandet av resolutionsreserven, men fonden finns kvar och kan användas för stödåtgärder i vissa fall.

Försäkringskassan redovisar några fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och övriga fonder vid Försäkringskassan består av Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden.

Kammarkollegiets fonder avser främst kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturfonden för Sverige och Finland, men även Viltvårdsfonden.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. Sedan många år gäller numera producentansvar för batterier och fonden tar inte in några avgifter. Återstående medel används till batteriforskning och fonden minskar successivt.

Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsofferfonden.

Not 43 Avsättning för pensioner och likande förpliktelser

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Statens tjänstepensionsverk 333 424 294 655 Riksdagsförvaltningen 5 453 4 585 Försvarsmakten 219 184 Regeringskansliet 54 63 Polismyndigheten 44 47 Lunds universitet 28 33 Umeå universitet 24 28 Trafikverket 22 25 Affärsverk Luftfartsverket 7 032 5 743 Sjöfartsverket 2 694 2 372 Svenska kraftnät 1 138 918 Övriga myndigheter 221 265

Summa 350 353 308 919

Statens pensionsåtagande vid SPV SPV ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har betalat premier för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 38,8 miljarder kronor jämfört med 2019.

Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s

tjänstepensionsverksamhet

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ingående skuld 294 037 276 250 Justering av ingående skuld -14 37 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 34 826 4 331 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt 0 7 891 Nyintjänande 14 162 11 640 Utbetald pension -10 611 -10 363 Indexering 5 527 6 189 Grundränta, brutto -4 679 -2 071 Grundränta, frigjorda driftkostnader -334 -295 Utfall av antaganden om livslängd -81 59 Nya sjukpensioner och nya tillfälliga sjukpensioner 92 86 Förändrad avsättning för premiebefrielse -77 120 Nya icke-aktuella, temporära efterlevandepensioner 113 135 Förändring av antastbar förmån 14 65 Nya temporära efterlevandepensioner 99 111 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -83 -81 Aktualisering -162 -101 Övrigt 25 34

1

Summa utgående skuld 332 854 294 037

1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 570 miljoner kronor. (618 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 43. Ändrade beräkningsgrunder visar den skuldeffekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Statens redovisningsprincip är anpassad till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39 vilket innebär att resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen. (Se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Effekten av de ändrade beräkningsgrunderna i tabellen ovan, 34,8 miljarder kronor, har därför inte påverkat årets pensionskostnader. Den effekten beror på att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till -1,4 procent från -0,7 procent föregående år vilket gav effekten på 34,8 miljarder kronor. Nyintjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och kompletterande efterlevandepension/familjepension under året. Utbetald pension motsvarar den skuldminskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts. Indexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2019 och 2020 höjdes prisbasbeloppet med 1,72 procent vilket gav en ökning av skulden med 5,5 miljarder kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som under 2020 var -1,4 procent. Eftersom räntan är negativ har skulden minskat med nästan 4,7 miljarder kronor. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under utbetalningsperioden till exempel på grund av samordning.

Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier och omställningsstöd till tidigare och nuvarande ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar sedan 2018 i princip samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för pensionsrörelsen och redovisningsprincipen har anpassats till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot myndighetskapitalet och inte i resultaträkningen. Av Riksdagsförvaltningens förändring av pensionsskulden, 868 miljoner kronor, avser 710 miljoner kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och 157 miljoner kronor har påverkat årets resultat. Av Riksdagsförvaltningens totala skuld avser 549 miljoner kronor inkomstgarantier och omställningsstöd. 60 procent av den totala pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter.

Från och med 2020 tillämpar även Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät i princip samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för pensionsrörelsen. Affärsverken har också fr.o.m. i år anpassat redovisningsprincipen till att redovisa resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital och inte i resultaträkningen. Av affärsverkens totala förändring av pensionsskulden, 1 831 miljoner kronor, avser 1 320 miljoner kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen medan 511 miljoner kronor har påverkat årets resultat.

Not 44 Avsättningar för garantier

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Avsättningar för garantier risker som kan finansieras av garantiavgifter 8 519 7 214 kvardröjande risker 1 068 857

2020-12-31 2019-12-31 oreglerade skador 1 305 2 024

Summa 10 892 10 095

Exportkreditnämnden 9 461 8 689 Riksgäldskontoret 1 114 985 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 210 291 Boverket 107 130

Summa 10 892 10 095

Under posten Avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 56 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.

Avsättningar för garantier är uppdelat på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och skadeersättningar som inte är utbetalade vid bokslut (oreglerade skador).

Avsättningar för garantier uppgick till 10 892 miljoner kronor 2020 jämfört med 10 095 miljoner kronor 2019. Det innebär att avsättningar för garantier ökade med 797 miljoner kronor jämfört med 2019. Den främsta orsaken är att risker som kan finansieras av garantiavgifter har ökat från 7 214 miljoner kronor 2019 till 8 519 miljoner kronor 2020. Oreglerade skador minskade med 719 miljoner kronor jämfört med 2019 och kvardröjande risker ökade med 211 miljoner kronor jämfört med 2019.

Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier.

EKN redovisar 87 procent av statens totala avsättningar för garantier. Vid utgången av 2020 hade EKN utestående garantier i 145 länder och avsättningar uppgick till 9 461 miljoner kronor, vilket var en ökning med 772 miljoner kronor jämfört med 2019. EKN har till följd av sjukdomen covid-19 erbjudit stora och medelstora företag att teckna rörelsekreditgarantier under perioden mars 2020 till juni 2021, vilket har ökat avsättningarna med 1 438 miljoner kronor 2020. Efterfrågan har varit stor under året på rörelsekreditgarantier som täcker 75 procent av bankens risk vid rörelsefinansiering till företag. Av EKN:s avsättningar för garantier 2020 var 7 585 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras av garantiavgifter.

Riksgäldskontorets avsättningar för garantier uppgick till 1 114 miljoner kronor, vilket var en ökning med 129 miljoner kronor jämfört med 2019. Ökningen förklaras främst av ökade förväntade förluster i garantiåtagandet till Öresundsbrokonsortiet. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2019 var 726 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter.

Sidas avsättningar för garantier uppgick till 210 miljoner kronor, vilket var en minskning med 81 miljoner kronor jämfört med 2019. Minskning kan främst härledas till att kvardröjande risker minskade med 56 miljoner kronor. Av Sidas avsättningar för garantier 2020 var 100 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter.

Boverkets avsättningar för garantier uppgick till 107 miljoner kronor, vilket var en minskning med 23 miljoner kronor jämfört med 2019. Av Boverkets avsättningar för garantier 2020 var 107 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter.

Not 45 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Trafikverket Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag 667 611 Impregneringsplatser 283 240 Övrigt 157 6 Bangårdar och stationsområden 111 123 Tankställen - 2

Summa Trafikverket 1 218 982

Försvarsmakten Pågående rättsliga tvister miljöärenden 490 345 Ammunitionsrester 92 77 Deponier och vrak 71 66 Drivmedel och olja 50 39 Övrigt, avhjälpande verksamhet 39 26

Summa Försvarsmakten 742 553

Affärsverk Svenska kraftnät Sanering av kreosot- eller saltimpregnerade fundament 392 130 Sjöfartsverket 2 3 Övriga myndigheter 27 87

Summa 2 381 1 755

Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Posten består i huvudsak av Trafikverkets och Försvarsmaktens avsättningar.

Not 46 Övriga avsättningar

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Försvarsmakten 567 450 Statens jordbruksverk 466 713 Pensionsmyndigheten 351 364 Trafikverket 300 507 Polismyndigheten 157 209 Migrationsverket 155 265 Arbetsförmedlingen 118 124 Skogsstyrelsen 117 89 Affärsverk Sjöfartsverket 60 132 Luftfartsverket 44 35 Svenska kraftnät 12 13 Övriga myndigheter 1 343 1 275

Summa 3 690 4 176

Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation.

Försvarsmakten har bl.a. avsättningar för avveckling och återställande av materiel. Statens jordbruksverks avsättningar består till stor del av avsättningar för EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ)och EU:s landsbygdsfond 2014 – 2020 (EJFLU). Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Trafikverkets avsättningar avser främst skadestånd och regress.

Not 47 Statsskulden

Lån i svenska kronor

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Nominella statsobligationer 573 483 569 773 Real skuld i svenska kronor 178 298 192 419 Statsskuldväxlar 172 711 20 000 Likviditetsförvaltningsinstrument 135 781 104 795 Gröna obligationer 20 000 - Privatmarknadslån 2 889 2 919 Säkerheter i svenska kronor 2 788 3 142 Valutaderivat -79 321 -61 251

Summa 1 006 629 831 797

Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -62 652 -58 762

Summa 943 977 773 035

I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 22,9 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 39,7 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation.

Lån i utländsk valuta

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Obligationer m.m. i utländsk valuta 189 605 211 549 Valutaderivat 83 682 69 172 Säkerheter i utländsk valuta 476 278

Summa 273 763 280 999

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta har under året minskat med 7,2 miljarder kronor.

Tabell 3.8 Statsskulden totalt

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Lån i svenska kronor 943 977 773 035 Lån i utländsk valuta 273 763 280 999

Summa 1 217 740 1 054 034

Statsskulden har ökat med 163,7 miljarder kronor totalt jämfört med 2019. Statens budgetsaldo för 2020 blev ett underskott på 220,6 miljarder kronor, vilket har medfört ett ökat lånebehov. Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2020. Lån i form av statsskuldsväxlar i svenska kronor svarar för den största ökningen med 152,7 miljarder kronor. Dessutom har lån i form av likvidförvaltningsinstrument i svenska kronor ökat med 30,0 miljarder kronor och lån i form av gröna obligationer med 20,0 miljarder kronor. Den största minskningen avser obligationer m.m. i utländsk valuta som har minskat med 21,9 miljarder kronor.

Not 48 Långfristiga skulder

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Trafikverket 959 1 601 Riksgäldskontoret 187 1 226 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 101 0 Affärsverk Svenska kraftnät 18 538 11 113 Luftfartsverket 66 215 Övriga 3 2

Total summa 19 854 14 157

Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten.

Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-danska broförbindelsen AB med 882 miljoner kronor och därutöver innehållna garantibelopp på 77 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret redovisas skulder om 155 miljoner kronor knutna till tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde. Det är en minskning med 134 miljoner kronor från föregående år. Därutöver redovisas skulder om knappt 28 miljoner kronor avseende terminskontrakt med Statens internbank. Det är en minskning från föregående år med 908 miljoner kronor och förklaras till stor del av terminskontraktens valutavärdering.

Affärsverket svenska kraftnät består av skulder avseende kapacitetsavgifter och uppgår till 18 538 miljoner kronor. Kapacitetsavgifter uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet och Affärsverket svenska kraftnät använder dem till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet.

Luftfartsverkets långfristiga skulder består främst av skulder till Eurocontrol, en europeisk organisation som arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhetsfrågor. Skulden till Eurocontrol uppgår till 176 miljoner kronor.

Not 49 Leverantörsskulder

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Trafikverket 8 840 8 008 Försvarets materielverk 2 008 2 313 Försvarsmakten 1 637 3 151 Kriminalvården 749 621 Polismyndigheten 560 1 036 Statens fastighetsverk 448 351 Folkhälsomyndigheten 428 27 Fortifikationsverket 301 532 Skatteverket 274 177 Lunds universitet 231 238 Försäkringskassan 216 288 Transportstyrelsen 158 186 Karolinska institutet 150 314 Socialstyrelsen 145 63 Domstolsverket 137 214 Riksdagsförvaltningen 132 101 Uppsala universitet 130 176 Arbetsförmedlingen 129 242 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 114 341 Tullverket 108 81 Affärsverk Svenska kraftnät 685 773 Sjöfartsverket 207 365 Luftfartsverket 115 210 Övriga myndigheter 2 866 4 290

Summa 20 768 24 098

Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Försvarsmaktens post har minskat med 1 514 miljoner kronor. Föregående år var posten ovanligt hög. Fördröjningar i avtalshanteringen resulterade i många leverantörsfakturor i december istället för tidigare under året vilket var en övergångseffekt utifrån att ny finansiell styrmodell infördes under 2019.

Not 50 Övriga kortfristiga skulder

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-13-31 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 88 576 78 074 Övrigt, Skatteverket 588 651

Summa Skatteverket 89 164 78 725

Reglering av skatter till andra sektorer för tidigare år - 2 113

2020-12-31 2019-13-31 Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 37 035 49 213 Skuld till premiepensionssystemet 17 228 13 674 EU-avgifter 3 227 4 091 Övrigt, Riksgäldskontoret 52 241

Summa Riksgäldskontoret 57 542 67 219

Pensionsmyndigheten 6 562 6 252 Försäkringskassan 3 592 3 352 E-hälsomyndigheten 2 630 2 520 Trafikverket 921 912 Polismyndigheten 678 523 Exportkreditnämnden 676 887 Statens tjänstepensionsverk 448 428 Transportstyrelsen 342 235 Affärsverk Luftfartsverket 396 441 Svenska kraftnät 43 35 Sjöfartsverket 30 30 Övriga myndigheter 3 838 4 024

Summa 166 862 167 696

Posten Övriga skulder är totalt i det närmaste oförändrad och uppgår till 167 miljarder kronor.

En del av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2021. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras per balansdagen. Förändringar av kontoöverskott på skattekonto hos Skatteverket motsvarar en ökning på 10,5 miljarder kronor.

Nettobeloppet för skatter att reglera med andra sektorer för tidigare år gäller kommunal fastighetsavgift och skatt till trossamfund. Det var vid slutet av 2020 en fordran och redovisas i not 35 Övriga kortfristiga fordringar.

Effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning var 12,2 miljarder kronor lägre 2020 än föregående år. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35 Övriga kortfristiga fordringar.

Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EUkommissionens aktuella likviditetsbehov.

Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner.

Skulderna hos Försäkringskassan består av innehållen skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner.

E-hälsomyndighetens övriga skulder består främst av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer.

Not 51 Depositioner

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Kronofogdemyndigheten 1 866 1 832 Länsstyrelserna 542 509 Tullverket 439 379 Övriga myndigheter 113 93

Summa 2 960 2 813

Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Av Länsstyrelsernas depositioner finns ungefär 68 procent hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Tullverkets depositioner är i huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten.

Not 52 Förskott från uppdragsgivare och kunder

Miljoner kronor Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Sveriges lantbruksuniversitet 30 30 Kemikalieinspektionen 22 21 Patent- och registreringsverket 21 18 Bolagsverket 19 18 Högskolan i Gävle 11 13 Högskolan i Dalarna 5 12 Affärsverk Svenska kraftnät 63 50 Övriga myndigheter 3 3

Summa 174 165

Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbetet är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat.

Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med pågående försäljning.

Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet. Affärsverket svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls.

Not 53 Upplupna kostnader

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Riksgäldskontoret 6 627 7 976 Trafikverket 2 825 2 577 Försvarsmakten 1 791 1 513 Migrationsverket 1 612 2 476 Polismyndigheten 1 315 1 371 Försvarets materielverk 1 169 1 123 Kammarkollegiet 1 151 287 Försäkringskassan 820 765 Arbetsförmedlingen 756 487 Skatteverket 439 381 Kriminalvården 336 313 Regeringskansliet 272 245 Göteborgs universitet 265 266 Lunds universitet 245 237 Domstolsverket 226 194 Affärsverk Svenska kraftnät 1 002 932 Sjöfartsverket 8 137 Luftfartsverket 173 105 Övriga myndigheter 4 891 4 382

Summa 25 923 25 767

Upplupna kostnader i staten har till stor del med statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter. Riksgäldskontorets upplupna kostnader består av räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats.

Migrationsverkets upplupna kostnader gällande placering av barn, ersättning för ensamkommande barn och schablonersättningar har minskat med 1 357 miljoner kronor.

Trafikverkets största delposter avser markinlösen samt investeringar i väg och järnväg med 811 respektive 1 017 miljoner kronor. Semesterlöneskuld och andra personalrelaterade kostnader utgör 700 miljoner kronor vilket är en ökning med 100 miljoner kronor från föregående år.

Kammarkollegiets upplupna kostnader har ökat med 865 miljoner kronor. Det förklaras främst av den del av EU-avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten på 910 miljoner kronor avseende 2020 som betalas i januari 2021. Andra poster som förklarar förändringen årets minskning av ersättningsreserven i försäkringsverksamheten som är 48 miljoner kronor.

Not 54 Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Lunds universitet 2 232 2 038 Karolinska institutet 2 098 1 942 Göteborgs universitet 1 513 1 443 Uppsala universitet 963 829 Kungl. Tekniska högskolan 626 546 Universitets- och högskolerådet 505 364 Stockholms universitet 467 386 Sveriges lantbruksuniversitet 344 333 Umeå universitet 336 329 Linköpings universitet 296 256 Luleå tekniska universitet 178 115 Södertörns högskola 169 166 Kustbevakningen 132 140 Linnéuniversitetet 125 114 Mälardalens högskola 125 112 Örebro universitet 97 122 Malmö universitet 89 86 Affärsverk Svenska kraftnät 1 648 1 542 Sjöfartsverket 219 33 Övriga myndigheter 1 355 1 292

Summa 13 518 12 189

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. I första hand universitet och högskolor redovisar oförbrukade bidragsmedel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet, Karolinska institutet och Göteborgs universitet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer.

Totalt oförbrukade bidrag

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Universitet och högskolor 20 897 19 191 Inomstatligt 10 832 10 000 Utomstatligt 10 065 9 191 Länsstyrelser 1 575 1 414 Inomstatliga 1 353 1 235 Utomstatliga 222 179 Övriga 6 901 5 744 Inomstatliga 3 670 2 925 Utomstatliga 3 231 2 819 1 Totala inomstatliga 15 855 14 160 Totala utomstatliga 13 518 12 189

Summa 29 373 26 349

1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 1 118 miljoner kronor (480 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag. Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.

De totala oförbrukade bidragen ökade med 3 024 miljoner kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 1 329 miljoner kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 1 695 miljoner kronor.

Högskolesektorn står för 68 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag, vilket är i stort sett samma andel som föregående år. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel.

Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2020. Beloppet uppgick till 2 019 miljoner kronor vilket var 19 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på 10,8 miljarder kronor. Karolinska institutet redovisar drygt 13 och Uppsala universitet ca 12 procent av detta totala belopp.

Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 1 649 miljoner kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt som finansieras med bidrag från Trafikverket.

Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt.

Oförbrukade inomstatliga bidrag

Miljoner kronor Mer än 3 Förväntad förbrukningstakt inomstatliga Inom 3 månader Mer än 1 Mer än 3 oförbrukade bidrag Totalt månader till ett år år till 3 år år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 14 870 4 773 8 048 1 650 399 varav Universitet och högskolor 10 819 2 644 6 942 1 092 142 varav Länsstyrelser 1 095 244 521 257 73 varav Övriga 2 956 1 885 586 302 183 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 2103 1 Totala inomstatliga oförbrukade bidrag 15 855 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 1 118 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag. I tabellen ovan visas att 94 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt.

Not 55 Övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Riksgäldskontoret 27 958 28 862 Försvarets materielverk 2 623 2 161 Post- och telestyrelsen 2 330 2 446 Myndigheten för press, radio och TV 911 1 075

Statens jordbruksverk 641 665 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 344 345 Karolinska institutet 251 234 Lunds universitet 201 188 Statens fastighetsverk 150 168 Göteborgs universitet 98 93 Affärsverk Svenska kraftnät 25 24 Luftfartsverket 20 12 Sjöfartsverket 9 2 Övriga myndigheter 871 1 408

Summa 36 432 37 682

Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och poster som hänger ihop med modellen för periodisering av skatteintäkter. Förutbetalda intäkter i övrigt uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts.

Den största posten gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Efter justering för andra myndigheters innehav har den sjunkit jämfört med föregående år med 0,9 miljarder kronor och uppgår till 28 miljarder kronor. Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter

Försvarets materielverk redovisar förutbetalda intäkter som rör pågående arbeten för andra än Försvarsmaktens räkning.

Post- och telestyrelsen har under året genomfört spektrumauktion för tilldelning av radiospektrum i 700 MHz-bandet. Regeringen beslutade 2017 att en stor del av sändningsutrymmet är tillgängligt för andra ändamål än marksänd tv. Förutbetalda auktionsintäkter uppgick vid årsskiftet till drygt 2,4 miljarder kronor. Myndigheten för press, radio och tv har fått in avgifter för tillstånd att sända analog kommersiell radio som betalats i förskott för hela tillståndsperioden 2018 – 2026. De avgifter som avser kommande år tas upp som förutbetalda intäkter och uppgick vid årsskiftet till knappt 0,9 miljarder kronor.

Statens jordbruksverk redovisar förutbetalda intäkter från EU:s fonder med drygt 0,6 miljarder kronor, i första hand från EU:s landsbygdsfond 2014 – 2020.

Not 56 Garantiförbindelser

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Trafikverket Svensk-Danska Broförbindelsen AB 4 169 3 527 Arlandabanan Infrastructure AB 1 780 1 836

Summa 5 949 5 363

Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta

Trafikverket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 1,0 miljard kronor, se även not 48.

Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Årets tillkommande avsättningar för garantier uppgick till sammanlagt 10,9 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommenteras i viss mån i not 44, avsättningar för garantier.

Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantin, investerarskyddet eller garantikapital.

I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.

Garantier för vilka avsättningar görs

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405 Exportgarantier m.m. Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden 238 556 195 862 U-kreditgarantier, Sida 488 683 Fristående krediter, Sida 4 888 4 871 Kreditgarantier Infrastruktur, Riksgäldskontoret 13 607 15 716 Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret 1 081 2 911 Internationella åtaganden, Sida 946 943 Bostadskrediter, Boverket 2 731 3028 Övrigt, Riksgäldskontoret 6 7 Garantier till företag 1 796 Övriga garantier Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret 7 322 7 674

Summa 271 826 232 100

Åtgärder relaterade till sjukdomen covid-19 innefattar även garantiförbindelser. Såväl Exportkreditnämnden som Riksgäldskontoret har under året fått i uppdrag att ställa ut olika former av garantier. Exportkreditnämnden ställer bl.a. ut en tillfällig rörelsekreditgaranti för stora företag. Utestående åtaganden för denna uppgår till 54,2 miljarder kronor. Riksgäldskontoret ställer ut garantier under den s.k. Företagsakuten, där staten tar risken vid utlåning till ekonomiskt påverkade företag. Utestående garantier uppgår till 1,8 miljarder kronor vid utgången av 2020. Utöver det förvaltar Riksgäldskontoret bl.a. statens åtagande gällande EU:s sysselsättningsfond SURE. Utestående åtagande för SURE uppgår till 7,7 miljarder kronor.

Tabell 3.9 Garantier för vilka avsättningar inte görs

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Insättningsgarantin och investerarskyddet 1 734 196 1 631 359 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital 169 402 148 577 Garanti till Europeiska unionen för SURE 7 694

Garantiförbindelser 5 949 5 363

Summa 1 917 241 1 785 299

Summa garantiåtaganden 2 189 068 2 017 398

Not 57 Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor 2020-12-31 2019-12-31 Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador Trafikverket 40 000 40 000 Försvarsmakten 6 000 6 000 Sveriges geologiska undersökning 1 040 506 Naturvårdsverket 175 32 Affärsverk Svenska kraftnät 15 000 15 060 Luftfartsverket - - Sjöfartsverket 44 44 Övriga myndigheter - -

Summa Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador 62 259 61 642

Andra övriga ansvarsförbindelser Riksgäldskontoret 20 487 14 185 Riksantikvarieämbetet 8 319 - Justitiekanslern 6 723 18 000 Skatteverket 4 003 2 Försvarets materielverk 3 006 - Kriminalvården 1 534 487 Statens jordbruksverk 1 282 2 353 Kammarkollegiet - 2 681 Affärsverk Svenska kraftnät - - Luftfartsverket 51 51 Sjöfartsverket - - Övriga myndigheter 927 1 960 Summa andra övriga ansvarsförbindelser 46 332 39 719

Summa 108 591 101 361

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Trafikverket redovisar flera åtaganden. Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet.

Försvarsmaktens post består bl.a. av framtida åtaganden för avhjälpande av miljöskador för förorenade områden som har uppkommit på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitutioner.

Riksantikvarieämbetet redovisar fr.o.m. 2020 ansvarsförbindelser för statliga utställningsgarantier. Motsvarande redovisades hos Kammarkollegiet 2019.

Justitiekanslern har i uppdrag från regeringen att företräda staten med anledning av bl.a. ett anspråk på ersättning där skadan uppskattas till 5,2 miljarder kronor. Den ansvarsförbindelse som förelåg förra året har tagits bort utifrån förändrade förutsättningar vilket förklarar minskningen mellan åren.

3.5.3 Noter till finansieringsanalysen

Not 58 Skatter

Miljoner kronor 2020 2019 Enligt resultaträkningen 1 332 310 1 383 052 Tillkommer/avgår: Förändring av fordringar och skulder -29 068 -4 040

Summa 1 303 242 1 379 012

Statens betalningar från skatter minskade med 76 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen minskade med 51 miljarder kronor, se not 1. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt, se not 38. Betalningarna beräknas vara 29 miljarder kronor lägre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen.

Beloppet är en nettoeffekt av de förändringar av fordringar och skulder som rör skatter. Bl.a. har både upplupna skatteintäkter och Skatteverkets skulder för överskott på skattekontot minskat under året.

Not 59 Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor 2020 2019 Enligt resultaträkningen 60 153 59 868 Avsättning för garantier 1 515 -262 Tillkommer: utdelningar och kapitaljustering 17 924 15 079 Avgår: realisationsvinster -153 -664

Summa 79 439 74 021

Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med 5 miljarder kronor vilket huvudsakligen beror på att utdelningar är 3 miljarder kronor högre än föregående år. I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. substansvärdemetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. De största ökningarna gäller

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall AB. Högst utdelningar gav LKAB och Telia.

Avgifter och andra ersättningar ökade något jämfört med föregående år, se not 2. Avgifter och andra ersättningar justeras med delen av förändringen av avsättningar för garantier som redovisas som intäkter, eftersom förändring av avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar.

Not 60 Transfereringar

Miljoner kronor 2020 2019 Enligt resultaträkningen 1 309 069 1 146 737 Avgår: Avsättningar till fonder -8 369 -13 181 Omvärdering och avskrivning av lån, CSN m.fl. 324 133

Summa 1 301 024 1 133 690

Utbetalningarna av transfereringar ökade med 167 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till kommuner. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna för transfereringar enligt resultaträkningen eftersom avsättningar till fonder och omvärderingar av lån inte medför några betalningar. Avsättning till fonder avser främst Resolutionsreserven och Kärnavfallsfonden.

Not 61 Statens egen verksamhet

Miljoner kronor 2020 2019 Enligt resultaträkningen 287 212 286 062 Avgår: Avskrivningar -29 852 -30 321 Avsättningar -4 003 -6 766 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav 18 -23 Realisationsförluster -141 -199

Summa 253 234 248 753

Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 4 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar och avsättningar inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.

Not 62 Justeringar till betalningar

Miljoner kronor 2020 2019 Förändring av långfristiga fordringar -3 148 -132 Förändring av omsättningstillgångar 997 -9 336 Förändring av kassa och bank 236 1 976 Förändring av skulder 5 426 -149

Summa 3 511 -7 641

Justeringar till betalningar för statens verksamhet förbättrade kassaflödet med sammantaget 4 miljarder kronor, jämfört med att de försämrade kassaflödet med 8 miljarder kronor föregående år. Förändringen av omsättningstillgångarna påverkade kassaflödet positivt med 1 miljard kronor, vilket kan jämföras med att den försämrade kassaflödet med 9 miljarder kronor föregående år.

Förändring av skulder påverkade betalningsflödet positivt med 5 miljarder kronor.

Den del av förändring av fordringar och skulder som avser skatter redovisas under not 58, poster och förändring av periodiseringsposter som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 67.

Not 63 Investeringar

Miljoner kronor 2020 2019

Finansiella investeringar

Aktier och andra värdepapper 14 913 13 426

Materiella investeringar

Beredskapstillgångar 15 177 13 131 Väganläggningar 15 480 12 690 Järnvägsanläggningar 19 909 15 806 Maskiner och inventarier 5 353 5 294 Fastigheter och markanläggningar 1 291 1 920 Övriga investeringar 10 824 7 106 Summa materiella investeringar 68 035 55 947

Immateriella investeringar

Datasystem, rättigheter m.m. 3 376 3 340

Summa 86 324 72 713

Investeringar uppgick till 86 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. De finansiella investeringarna uppgick till 15 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med drygt 1 miljard kronor. I investeringarna ingår kapitaltillskott till statliga bolag och kapitalplaceringar hos Kärnavfallsfonden. Kapitalskott har skett till bl.a. Almi Företagspartner med 3,4 miljarder kronor och Swedavia med 2,5 miljarder kronor. Staten har gjort kapitaltillskott och anskaffat hybridobligationer i SAS till ett värde av 4,3 miljarder kronor. Utöver detta har Kärnavfallsfonden gjort investeringar med placeringar i aktier och andra värdepapper.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 68 miljarder kronor vilket är 12 miljarder kronor mer än föregående år.

Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 3 miljarder kronor och investeringar i järnvägsanläggningar med drygt 4 miljarder kronor, se not 18, 19 och 23.

Investeringar i maskiner och inventarier och i fastigheter och markanläggningar har sammantaget minskat med knappt 1 miljard kronor, se not 22 och 20.

Övriga investeringar ökade med 4 miljarder kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25.

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 3 miljarder kronor, liksom föregående år, se not 15 och 16.

Not 64 Utlåning

Miljoner kronor 2020 2019 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 23 392 20 553 Riksgäldskontoret 19 376 2 258 Övriga myndigheter 18 24

Summa nyutlåning 42 786 22 834

Amorteringar Centrala studiestödsnämnden 12 752 12 947 Riksgäldskontoret 60 67 451 Övriga myndigheter 16 27

Summa amorteringar 12 828 80 425

CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån i form av annuitetslån, uppgick till 23 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor mer än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till knappt 13 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt en fordran på 10 miljarder kronor på Svensk Exportkredit som under 2020 för första gången utnyttjat en del av sin låneram. Resterande del av nyutlåningen består främst av refinansiering av Riksbankens lån hos Riksgälden.

Not 65 Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor 2020 2019 Ränteintäkter 10 416 14 908 Räntekostnader -24 026 -31 258 Övriga poster, netto 8 840 2 785 Tillkommer eller avgår Orealiserade valutadifferenser -6 064 -2 142

Summa 10 834 15 707

Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med 11 miljarder kronor, jämfört med ett negativt kassaflöde med 16 miljarder kronor föregående år. Minskningen förklaras främst av lägre räntekostnader och nettoutflöde för realiserade valutakursförändringar jämfört med föregående år, se not 12. Finansiellt netto för statens upplåning justeras för orealiserade poster eftersom de inte medför något kassaflöde.

Not 66 Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor 2020 2019 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 15 152 12 431 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -3 839 -1 617 Marknadsvärdesförändringar -1 372 -2 232 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav Reaförlust vid försäljning av aktier m.m. 0 -11

Summa 9 940 8 570

Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med 10 miljarder kronor vilket är drygt 1 miljard kronor mer än föregående år.

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14.

Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna.

Not 67 Justeringar till betalningar

Miljoner kronor 2020 2019 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 723 1 304 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -1 375 -6 271 Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning 24 474 14 543 Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen -11 406 20 778

Summa 12 416 30 354

Justeringar till betalningar har förbättrat kassaflödet och därmed minskade statsskulden med 12 miljarder kronor, jämfört med 30 miljarder kronor förgående år. Det beror främst på nettot av förändringar i fordringar och skulder i affärsdagsredovisningen, vilket ökade kassaflödet med 24 miljarder kronor. Förändringar av kortfristiga placeringar har påverkat kassaflödet negativt och därmed ökade statsskulden med 11 miljarder kronor. Förgående år minskade statsskulden med 21 miljarder kronor till följd av förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen.

Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av dessa tillgångar och skulder har försämrat kassaflödet med 1 miljard kronor, jämfört med 5 miljarder kronor föregående år.

4 Utvecklingen av statsskulden

Statens budget visade ett underskott på 221 miljarder kronor 2020. Det innebär att budgetsaldot försämrades med 333 miljarder kronor jämfört med 2019, då budgeten visade ett överskott på 112 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.

Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 054 miljarder kronor 2019 till 1 218 miljarder kronor 2020, dvs. med 164 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden ökade var budgetunderskottet.

Coronapandemins effekter på statens budget medförde att statens upplåningsbehov växte snabbt och osäkerheten under året var stor. Riksgäldskontoret mötte det nya läget genom att höja emissionsvolymerna i alla statspapper och introducerade en ny 25-årig statsobligation. För första gången gav Riksgäldskontoret också ut s.k. gröna obligationer. Dessa utgör ett komplement till de traditionella statsobligationerna och pengarna som lånas upp kopplas till utgifter på statens budget som rör hållbara investeringar och projekt.

Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som förfaller. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller, uppgick till 481 miljarder kronor 2020, jämfört med 158 miljarder kronor 2019. Volymen av statsskuldväxlar ökade kraftigt under året från den låga nivån 2019. Den utestående stocken av statsskuldväxlar uppgick till 173 miljarder kronor i slutet av året, vilket ska jämföras med 20 miljarder kronor 2019 (se tabell 4.3). Under 2020 var upplåningen i nominella statsobligationer 100 miljarder kronor, vilket var den högsta nivån sedan finanskrisen. År 2018 och 2019 var den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer nere på cirka 30 miljarder kronor. Upplåningen i nya gröna obligationer var 20 miljarder kronor. Riksgäldskontoret gav även ut två obligationer i utländsk valuta under 2020 för refinansiering av lån till Riksbanken, motsvarande 43 miljarder kronor. Under 2020 sålde Riksgäldskontoret realobligationer för 13 miljarder kronor.

Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 62,7 miljarder kronor 2020 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var knappt 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet inkluderas inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar var 62,7 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.

Myndigheternas innehav av svenska statspapper ökade från 58,8 miljarder kronor 2019 till 62,7 miljarder kronor 2020. Insättningsgarantifondens och

Kärnavfallsfondens innehav av statsobligationer ökade med 2,3 respektive 1,6 miljarder kronor 2020.

Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2020

Miljarder kronor Insättnings- Kärnavfalls- Övriga garantifonden fonden myndigheter Elimineras i ÅRS Nominella statsobligationer 39,7 10,0 0,1 49,8 Reala statsobligationer 12,9 12,9

Totalt 39,7 22,9 0,1 62,7

4.1 Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2020, årets sista bankdag.

Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder i insättningsgarantifonden som kan uppstå. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen

4.2 Statsskuldens fördelning och löptid

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden under beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.

Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper. Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen sker i reala statsobligationer (realobligationer), som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Under 2020 genomförde Riksgäldskontoret i enlighet med ett regeringsuppdrag en emission av gröna obligationer. Köpare av statspapper var i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. Under 2020 motsvarade Riksbankens innehav av statspapper i genomsnitt omkring en tredjedel av statsskulden.

Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2015 – 2019 lämnades i april 2020 (skr. 2019/20:104).

Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid statsskulden ska styras mot.

Riktlinjer för sammansättning av statsskulden – Andelen real kronskuld ska långsiktigt vara 20 procent av statsskulden. – Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara oförändrad. – Resterande del ska bestå av nominell kronskuld.

Regeringen har jämfört med 2019 tydliggjort att statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara oförändrad. Den gradvisa minskning av valutaexponeringen som har skett sedan 2015 ska upphöra. Riktlinjerna för sammansättningen av kronskulden var oförändrad från föregående år.

Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att inom givna mandat fatta beslut om ränte- och valutapositioner i utländsk valuta. Positionerna tas med derivatinstrument på likvida marknader.

Andelen realskuld sjönk under riktvärdet om 20 procent av den totala skulden under 2020, efter att ha legat mycket över samma nivå de senaste tre åren. Den minskade realandelen beror främst på att statsskulden ökade i högre takt än upplåningen i realränteobligationer under 2020. Marknaden för realobligationer är relativt liten och likviditeten är sämre än för nominella statsobligationer. Därmed är det svårt att göra stora förändringar i upplåningen utan att kostnaden blir hög. Riktvärdet för realskulden är långsiktigt och med den planerade ökningen av emissionsvolymen av realobligationer de närmast åren bedöms andelen gå mot 20 procent.

Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara oförändrad enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Valutaexponeringen var i stort sett oförändrad 2020 jämfört med 2019. Valutaexponeringens andel av statsskulden minskade dock under 2020 som en konsekvens av att statsskulden ökade.

Den genomsnittliga räntan som Riksgäldskontoret lånade till vid upplåning genom nominella statsobligationer 2020 var -0,1 procent, jämfört med 0,0 procent 2019. Minskningen berodde inte enbart på att räntorna sjönk utan även på att upplåningen spreds över flera löptider. Det gjorde att andelen tioåriga obligationer som emitterades var lägre, medan andelen obligationer med kortare löptid ökade. För realobligationer steg den genomsnittliga räntan i auktionerna från -1,8 procent 2019 till -1,4 procent 2020. Utvecklingen för statsskuldväxlar var liknande och den genomsnittliga räntan i auktionerna steg från -0,5 procent 2019 till -0,2 procent 2020.

Riktlinjer för statsskuldens löptid De senaste åren har styrningen av statsskuldens löptid gått mot att bli mer övergripande. I riktlinjerna för 2020 beslutades att de tidigare separata löptidmålen för kronskuld respektive valutaskuld skulle slås ihop till ett gemensamt löptidsmål för hela statsskulden. Enligt regeringens riktlinjer skulle löptiden för statskulden 2020 vara

3,5 – 6 år. Statsskuldens löptid höll sig inom riktlinjernas styrintervall under året trots de stora förändringarna i upplåningen.

Historiskt har det över tid varit billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Den förväntade besparingen av att låna i korta löptider har emellertid minskat de senaste åren. Mot den bakgrunden har statsskuldens löptid successivt förlängts.

Statsskuldens löptid påverkar både kostnaden och risken. Riktvärdet för löptiden bestäms genom att väga nyttan av att minimera kostnaden (ha en kort löptid) mot nyttan av att ha en låg ränteomsättningsrisk (ha en lång löptid).

Även om löptiden på en övergripande nivå styrs genom riktlinjer, fastställs fortfarande styrintervall för respektive skuldslag i Riksgäldskontorets finans- och riskpolicy. De senaste årens utveckling mot en mer övergripande styrning av löptiden har medfört att Riksgäldskontoret haft god flexibilitet att snabbt anpassa de separata styrintervallerna och upplåningen för respektive skuldslag.

Statsskuldens sammansättning Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 4.2, då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar.

Tabell 4.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Nominella lån i svenska kronor 694 712 629 593 779 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 734 758 680 639 829 varav statliga myndigheters innehav -40 -47 -51 -46 -50 Reala lån i svenska kronor 185 184 198 180 165 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 200 200 212 192 178 varav statliga myndigheters innehav -15 -16 -14 -13 -13 Nominella lån i utländsk valuta 413 370 371 281 274

Summa konsoliderad statsskuld 1 292 1 265 1 197 1 054 1 218

Den konsoliderade statsskulden ökade med 164 miljarder kronor jämfört med 2019. De nominella lånen i svenska kronor var 779 miljarder kronor 2020, vilket var en ökning med 186 miljarder kronor jämfört med 2019. Den reala lånestocken uppgick till 165 miljarder kronor, vilket var en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2019.

Valutaskulden minskade med 7 miljarder kronor under 2020. Minskningen beror huvudsakligen på att den stärkta kronan sänkte värdet på lånen och därmed lånekostnaderna i utländsk valuta. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Sedan 2009 har Riksgäldskontoret tagit upp lån i utländsk valuta för att finansiera vidareutlåning till Riksbanken. Under 2020 refinansierade Riksgäldskontoret vissa lån, vilket skapade valutakursförändringar som påverkade utfallet för statens budget. Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta var dock

oförändrad. Riksbanken ersätter Riksgäldskontoret för de räntekostnader och administrativa kostnader som uppstår i samband med vidareutlåningen.

Tabell 4.3 Nominella lån i svenska kronor

Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Nominella statsobligationer 590 565 587 524 523 Gröna obligationer 0 0 0 0 20 Statsskuldväxlar 84 88 20 20 173 Likviditetsförvaltningsinstrument 69 118 94 105 136 Säkerheter i svenska kronor 11 7 4 3 3 Privatmarknadslån 15 11 5 3 3 Valutaderivat i svenska kronor -75 -76 -82 -61 -79

Nominella lån i svenska kronor 694 712 629 593 779

Den nominella skulden i svenska kronor var 186 miljarder kronor högre vid utgången av 2020 jämfört med 2019. De nominella statsobligationerna minskade med knappt 1 miljard kronor jämfört med 2019. Upplåningen i nya gröna obligationer uppgick till 20 miljarder kronor 2020. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 173 miljarder kronor vid utgången av 2020, vilket var 153 miljarder högre jämfört med 2019. Likviditetsförvaltningsinstrument ökade med 31 miljarder kronor jämfört med 2019.

I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden är under avveckling och vid utgången av 2020 återstod endast knappt 3 miljarder kronor, vilket är stocken i premieobligationer. Under året förföll de sista kontona i Riksgäldsspar med fast ränta.

Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade kostnaderna för statsskulden under 2020 med 8 miljoner kronor. För femårsperioden 2016 – 2020 uppgick merkostnaden till totalt 79 miljoner kronor. Utvecklingen beror framför allt på att Riksgäldskontoret har fasta kostnader för systemstöd och tjänster som krävs för att upprätthålla verksamheten till dess att den sista premieobligationen förfaller år 2021.

Positionstagning Riksgäldskontoret tar positioner för att minska statens kostnader och risker baserat på bedömningar om den framtida ränte- och växelkursutvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat i utländsk valuta som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valuta- och räntepositioner, men räntepositioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i positionerna minskar statens räntekostnader med samma belopp.

När Riksgäldskontoret bedömer marknadspriset markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret dock sällan, då Riksgäldskontoret normalt tar relativt små positioner. Enligt regeringens riktlinjer ska Riksgäldskontoret fastställa interna riktlinjer för den löpande positionstagningen.

För 2020 visade den löpande positionstagningen en vinst på 39 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en vinst på 14 miljoner kronor 2019. Resultatet för Riksgäldskontorets totala positionstagning varierar mellan åren och utvärderas därför i femårsperioder. År 2016 – 2020 var det genomsnittliga resultatet 67 miljoner kronor per år, inklusive den externa förvaltning som numera är avvecklad.

År 2020 utökades positionen för en starkare krona från 6,5 miljarder kronor till nästan 6,8 miljarder kronor. Vid utgången av året var det orealiserade resultatet 371 miljoner kronor. Det slutliga, realiserade resultatet kan beräknas först när positionen är avslutad.

4.3 Statsskuldens kostnader

Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på statens budget uppgick till 19,6 miljarder kronor 2020. Jämfört med 2019 minskade ränteutgifterna med 2,6 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år.

En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 4.4 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen).

Tabell 4.4 Statsskuldens kostnader

Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Räntekostnader på lån i svenska kronor 27,7 27,6 29,8 26,5 21,6 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 3,0 3,2 4,8 4,9 2,6 Realiserade valutakursförändringar -2,5 -1,9 0,8 5,6 2,3 Realiserade kursförändringar 9,7 9,5 3,4 4,5 6,0 Orealiserade valutakursförändringar 9,8 -31,4 11,9 -0,8 -26,3 Över- /underkurs vid emission m.m. -10,5 -13,2 -11,3 -10,8 -11,2

Summa kostnader 37,2 -6,1 39,3 29,8 -5,0

Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -15,7 -14,2 -14,5 -14,9 -10,4

Nettokostnader efter intäkter,

exklusive skuldskötselåtgärder 21,6 -20,4 24,8 14,9 -15,4

Orealiserade valutakursförändringar hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -0,4 31,1 -5,0 -1,4 20,2

Nettokostnader inklusive

skuldskötselåtgärder 21,2 10,8 19,9 13,6 4,8

Enligt resultaträkningen för 2020 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 4,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 8,8 miljarder kronor jämfört med 2019. Den främsta orsaken till att nettokostnaden för statsskulden minskade 2020 var att utfallet på räntor på lån i svenska kronor och orealiserade valutakursförändringar förbättrades jämfört med 2019.

Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna

blev en valutakursförlust på 2,3 miljarder kronor 2020, vilket var en minskning med 3,3 miljarder kronor jämfört med 2019.

Nettokostnaden för realiserade kursförändringar var 6,0 miljarder kronor 2020, vilket var en ökning med 1,5 miljarder kronor jämfört med 2019. Kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.

Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursförlust på 20,2 miljarder kronor hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning samt en orealiserad valutakursvinst på 26,3 miljarder kronor för övrig statsskuldsförvaltning. De totala orealiserade valutakursförändringarna minskade nettokostnaden för statsskulden med 6,1 miljarder kronor 2020, vilket var en förbättring med 3,9 miljarder kronor jämfört med 2019.

Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 11,2 miljarder kronor 2020.

Skillnaden 2020 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 14,7 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att olika principer används för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser ingår i resultaträkningens nettokostnad. För 2019 var motsvarande skillnad 8,5 miljarder kronor.

5 Redovisning och riskanalys av

statliga garantier och utlåning

5.1 Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk.

Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bland annat att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garantioch utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt.

Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.

Riksdag och regering har under året beslutat om en rad åtgärder för att motverka de negativa ekonomiska effekter som spridningen av covid-19 medfört på samhällsekonomin. Riksgäldskontoret fick i uppdrag att genomföra ett nytt garantiprogram till företag, Företagsakuten, samt upprätta ett garantiprogram för flygbranschen. Dessutom fick Riksgäldskontoret i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till företag och därtill även Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency), vilka inte hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen. Samtidigt införde Exportkreditnämnden tillfälligt möjligheten till rörelsekreditgarantier för stora företag.

En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med cirka 172 miljarder kronor under 2020 och uppgick vid årsskiftet till 2 189 miljarder kronor, jämfört med 2 017 miljarder kronor 2019. Näst efter insättningsgarantin (1 734 miljarder kronor per 31 december 2019) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (264 miljarder kronor) och garantier

om tillförsel av kapital (183 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till drygt 7 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 45 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består i huvudsak av exportkreditgarantier. Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren.

Insättningsgarantin och pensionsgarantierna redovisas med ett års eftersläpning och avser därmed åtagandena per den 31 december 2019.

I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till balansräkningen.

Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2020-12-31

Miljoner kronor Utfärdade Utfärdade Under året Under året Utgifts- garantier garantier utfärdade utfärdade Bundna garanti- Bundna garantiområde Typ av garanti 2020 2019 garantier 2020 garantier 2019 utfästelser 2020 utfästelser 2019 1 2 Insättningsgarantin 1 734 196 1 631 359 2 2 Investerarskyddet

Kreditgarantier 264 100 224 021 124 259 56 569 44 843 39 831

3 24 Exportkreditgarantier 238 556 195 862 118 916 54 231 44 064 39 468 7 U-kreditgarantier 488 683 4 7 Fristående garantier 5 834 5 814 1 144 799 599 363 22 Infrastruktur 13 607 15 716 1 500 180 18 Bostadskrediter 2 731 3 028 903 1 539 16, 22 Internationella åtaganden 1 081 2 911 24 Garantier till företag 1 796 1 796 6 Övrigt 6 7

Garantier om tillförsel av

kapital 183 450 154 345 8 099 405

5 22 Kapitaltäckningsgarantier 5 949 5 363 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 6 2, 7, 22 Garantikapital 169 402 148 577 Garanti till Europeiska unionen 2 för SURE 7 694 7 694 2, 16,

7

22, 24 Pensionsgarantier 7 322 7 674

Totalt 2 189 068 2 017 398 132 358 56 974 44 843 39 831

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2019. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 54,2 miljarder kronor. 4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. 5 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2019. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet

men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket.

Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 5.1.

Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2016 – 2020

Miljoner kronor 3 000 000

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0 2016 2017 2018 2019 2020 Övriga garantier Insättningsgarantin Källa: Riksgäldskontoret.

Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 5.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och tabell 5.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2.

För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier.

Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE.

Riksdagen har beslutat om en ram på 500 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det är en ökning med 50 miljarder kronor jämfört med 2019. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier.

Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 15 miljarder kronor för 2020 jämfört med 14 miljarder kronor 2019.

Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2020.

Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2020-12-31

Miljoner kronor Utfärdade Utfärdade Beslutade Beslutade garantier garantier Utgifts- garantiramar garantiramar Utfärdade Utfärdade inklusive bundna inklusive bundna område 2020 2019 garantier 2020 garantier 2019 utfästelser 2020 utfästelser 2019

Riksgäldskontoret

1 2 Insättningsgarantin Obegränsad Obegränsad 1 734 196 1 631 359 1 734 196 1 631 359 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i 2 2 Sverige Obegränsad Obegränsad 3 2 Investerarskyddet Obegränsad Obegränsad Garantier till kreditinstitut, 4 2 Stabilitetsfonden 750 000 750 000 Garantier till företag i resolution, 5 2 Resolutionsreserven 200 000 200 000 Kreditgaranti, Öresundsbro Konsortiets 22 upplåning Obegränsad Obegränsad 13 607 15 716 13 607 15 716 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens 2 projektinvesteringslån EUR 622 0 1 782 0 1 782 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens 6 7 miljöinvesteringslån EUR 104 0 30 0 30 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC 16 (ESS) 600 600 600 600 600 600 2,16, 22, 24 Pensionsgarantier Obegränsad Obegränsad 7 322 7 674 7 322 7 674 Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta 6 Utbildningscentrum 24 24 6 7 6 7 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 481 498 481 498 22 Kreditgaranti, Flygföretag 5 000 0 180 Kreditgaranti, Statligt 24 garantiprogram till företag 100 000 1 796 1 796 Grundfondsförbindelse, Svenska 24 Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre 24 skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 Garantikapital, Europeiska 2 investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 EUR 6 565 78 548 68 494 78 548 68 494 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken 2 (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 436 5 651 5 436 5 651 Garantikapital, Europarådets 2 utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 242 1 291 1 242 1 291 Garantikapital, Nordiska 2 investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 EUR 1 978 26 100 20 639 26 100 20 639 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar 2 (AIIB) USD 504 USD 504 4 127 4 696 4 127 4 696

Utfärdade Utfärdade Beslutade Beslutade garantier garantier Utgifts- garantiramar garantiramar Utfärdade Utfärdade inklusive bundna inklusive bundna område 2020 2019 garantier 2020 garantier 2019 utfästelser 2020 utfästelser 2019 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och 7 utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 3 891 19 332 20 937 19 332 20 937 Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet 7 (MIGA) USD 16 USD 16 133 151 133 151 Garantikapital, Afrikanska 7 utvecklingsbanken (AfDB) UA 2 913 UA 1 722 25 587 16 882 25 587 16 882 Garantikapital, Asiatiska 7 utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 104 4 422 4 104 4 422 Garantikapital, Interamerikanska 7 utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 4 408 5 016 4 408 5 016 22 Garantikapital, Eurofima CHF 42 CHF 42 385 398 385 398 Garanti till Europeiska 2 unionen för SURE EUR 849 7 694 7 694 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag i ekonomiska 2 svårigheter EUR 863 0 0

EKN

7 24 Exportkreditgarantier 500 000 450 000 238 305 194 529 282 233 232 324 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 251 1 333 387 3 006

Sida

Totalram 15 000 14 000 7 därav u-kreditgarantier 488 683 488 683 7 därav fristående garantier 4 888 4 871 5 487 5 234 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och 7 Cotonou-avtalet EUR 152 EUR 152 946 943 946 943

Boverket

Kreditgarantier för ny- och 8 18 ombyggnad av bostäder 8 000 8 000 2 731 3 028 2 731 3 028

Summa 2 183 119 2 012 035 2 227 963 2 051 866

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2019. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 I samband med infriandet 2014 respektive 2016 under NIB:s program för miljöinvesteringslån har Sveriges utestående ram begränsats till 92 miljoner euro. Garantiåtagandet avslutades under året. 7 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 54,2 miljarder kronor. 8 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. Anm: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.

De olika garantityperna

I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution.

Riksgäldskontoret har under året beslutat att höja ersättningsbeloppet för den svenska insättningsgarantin från 950 000 kronor till 1 050 000 kronor per insättare och institut, vilket träder i kraft den 1 januari 2021. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, till exempel försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet.

De garanterade insättningarna uppgick till 1 734 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2019, vilket är en ökning med 103 miljarder kronor jämfört med föregående år. Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2019, då rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning.

De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten.

Inga händelser inträffade under 2020 som utlöste insättningsgarantin.

Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin.

Investerarskyddet

Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut.

För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.

Inga ersättningsfall inträffade under året.

Kreditgarantier

Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.

Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Det har under året varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier tillsammans med betydande krisåtgärder till följd av spridningen av covid-19. EKN införde under våren 2020 en tillfällig lösning med rörelsekreditgaranti för stora företag för att dämpa effekterna. Utestående belopp för rörelsekreditgarantin uppgick vid årsskiftet till 54 miljarder kronor fördelat på 34 stycken affärer.

EKN utfärdade under året nya bundna utfästelser för 44 miljarder kronor och garantier för 119 miljarder kronor, inklusive rörelsekreditgarantin till stora företag. Utfästelserna ökade med närmare 5 miljarder kronor jämfört med 2019 medan garantigivningen ökade med 65 miljarder kronor.

Engagemangen i form av exportgarantier, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin till stora företag, och tillhörande bundna utfästelser uppgick vid årsskiftet till 282 miljarder kronor fördelade på 145 länder. Motsvarande engagemang för investeringsgarantierna var 0,4 miljarder kronor. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största koncentrationen till följd av en enskilt stor affär. Av det totala engagemanget hänförs 66 procent till affärer till de fem största länderna.

Årets höga efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) förklaras framför allt av affärer inom telekom och transport. Utställda garantier uppgick till 34 miljarder kronor, vilket är en ökning med 72 procent jämfört med året innan.

Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 1,6 miljarder kronor för 2020, vilket ska jämföras med 1,9 miljarder kronor året innan. Årets utbetalningar berodde bland annat på fortsatta utbetalningar avseende affär i Spanien, Armenien, Indien samt i Brasilien.

EKN har under 2020 redovisat 572 miljoner kronor mot inkomsttitel vilket avsåg ej förväntansriktiga garantiavgifter.

U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram till och med den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor.

Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till knappt 0,5 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete.

Fristående garantier Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden.

Vid utgången av 2020 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 6,4 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om 4,9 miljarder kronor, garantiåtagandet gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet på 0,9 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,6 miljarder kronor.

Infrastruktur Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 13,6 miljarder kronor jämfört med 15,7 miljarder kronor året innan.

Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen (kommissionen) 2014, gällande om det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, är ännu inte beslutad.

Under våren gav regeringen i uppdrag till Riksgäldskontoret att genomföra ett garantiprogram till förmån för flygföretag om högst 5 miljarder kronor mot bakgrund av pandemins påverkan på flygbranschen. Garantiprogrammet omfattade flygföretag som den 1 januari 2020 hade ett svenskt tillstånd att bedriva kommersiell luftfart och som hade sin huvudsakliga verksamhet eller säte i Sverige. Riksgäldskontoret beviljade den 4 maj 2020 en kreditgaranti till SAS uppgående till 1,5 miljarder kronor. Ett motsvarande garantiåtagande beviljades från den danska staten. Kreditgarantin avslutades den 29 oktober 2020 till följd av att utestående lån förtidsinlöstes. Riksgäldskontoret ställde ut ytterligare en kreditgaranti till Braathens Regional Airways om 180 miljoner kronor den 30 december 2020. Garantiprogrammet stängdes per årsskiftet för nytecknande.

Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket.

Den totala garantistocken omfattade cirka 138 garantier och uppgick vid årsskiftet till drygt 2,7 miljarder kronor, vilket är något lägre jämfört med föregående år.

Internationella åtaganden De internationella åtagandena minskade under året från 2,9 miljarder kronor till 1,1 miljarder kronor då kreditgarantierna till Nordiska investeringsbankens (NIB) projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån avslutades. Utestående åtagande består bland annat av en kreditgaranti till Eurofima om 481 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret ingick 2016 ett garantiåtagande om 600 miljoner kronor till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source ERIC (ESS) gällande tre olika låneramar, där respektive låneram finansieras av NIB, AB Svensk Exportkredit (SEK) samt Europeiska investeringsbanken (EIB). Garantiåtagandet har under året förlängts till 2025.

Garantiprogram till företag Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för företag om 100 miljarder kronor. Garantiprogrammet avser kreditgarantier till kreditinstitut för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Riksgäldskontoret har ingått garantiavtal med totalt 71 kreditinstitut och ett rambelopp om 39 miljarder har tilldelats. Totalt har 34 kreditinstitut rapporterat utlåning om sammanlagt 2,6 miljarder kronor, varav 1,8 miljarder kronor omfattas av statlig garanti. Möjligheten att bevilja lån under garantiprogrammet har under året förlängts till den 31 december 2020, från att ursprungligen gällt fram till den 30 juni 2020. Perioden har ytterligare förlängts till och med den 30 juni 2021.

Garantier om tillförsel av kapital

Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.

Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2020 om 1,8 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 4,2 miljarder kronor för Svedab.

Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.

Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner: Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, Interamerikanska utvecklingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Eurofima samt Världsbanksgruppen (IBRD och MIGA).

Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.

Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 169 miljarder kronor vid utgången av 2020 jämfört med 149 miljarder kronor året innan.

Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.

Garantier till Europeiska investeringsbanken och EU:s

sysselsättningsfond SURE

Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under året i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande SURE uppgick vid årsskiftet till 7,7 miljarder kronor.

Pensionsgarantier

I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.

Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en så kallad efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.

Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket.

Pensionsåtagandena uppgick till 7,3 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2019. Av dessa var 5 miljarder kronor försäkrade hos PRI.

Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj

De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.

Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten.

I tabell 5.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden.

Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2020-12-31

Exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet och garantikapital m.fl. Miljoner kronor Avsättningar Avsättningar Avsättningar Avsättningar i relation till i relation till Utfärdade Utfärdade för för utfärdade utfärdade garantier garantier garantiförluster garantiförluster garantier garantier Myndighet 2020 2019 2020 2019 2020 2019 1 Riksgäldskontoret 24 218 26 713 1 114 985 4,6 % 3,7 % 2 EKN 238 556 195 862 9 461 8 689 4,0 % 4,4 % 3 Sida 6 322 6 497 209 291 3,3 % 4,5 % Boverket 2 731 3 028 107 130 3,9 % 4,3 %

Summa 271 827 232 099 10 892 10 095 4,0 % 4,3 %

1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 403 miljoner kronor från 9 461 miljoner kronor till 9 058 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, ökade under 2020 från 10 miljarder kronor till 11 miljarder kronor. EKN:s, Sidas och Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade under året medan Riksgäldskontorets avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m.

Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen

De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som garantiförbindelser.

Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, till exempel insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten.

Tillgångar i garantiverksamheten

Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret.

Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 46,4 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,7 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2019 om 1 734 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt EU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.

Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar.

Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 15 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet

uppskattades värdet på regressfordringarna till 2,1 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier.

Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2020-12-31

Miljoner kronor Värde- Värdepappers- pappersinnehav och innehav Konton Konton Ännu inte Ännu inte övriga och övriga hos hos Övriga Övriga Regress- Regress- faktur- fakturlikvida likvida Riksgälds- Riksgälds- garanti- garanti- fordringar fordringar erade erade tillgångar tillgångar kontoret kontoret tillgångar tillgångar (netto) (netto) avgifter avgifter Totalt Totalt Myndighet 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Riksgäldskontoret, 1 Insättningsgarantin 44 150 41 918 1824 1988 45 974 43 906 Riksgäldskontoret 448 430 470 472 171 178 1 090 1 080 2 EKN 20 075 20 775 7 492 6 591 1 5 1 743 1 859 5 429 4 498 34 741 33 728 Sida 402 557 1 927 1 762 3 7 155 164 44 51 2 531 2 540 Boverket 2 309 2 282 8 11 7 10 2 324 2 303

Summa 65 075 63 680 14 022 13 096 4 12 2 078 2 211 5 481 4 559 86 660 83 558

1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. 2 Av utestående värdepappersinnehav är 20 075 miljoner kronor placerade i Riksgäldskontoret.

Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats.

Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i

garantiverksamheten 2020-12-31

Exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. och garantikapital. Miljoner kronor Myndighet Avsättningar Avsättningar Garanti- Garantiför för tillgångar enligt tillgångar enligt 1 1 Utfärdade Utfärdade garantiförluster garantiförluster tabell 5.4 tabell 5.4 garantier 2020 garantier 2019 2020 2019 2020 2019 Riksgälds kontoret 24 218 26 713 1 114 985 1 090 1 080 2 EKN 238 556 195 862 9 461 8 689 34 741 33 728 3 Sida 6 322 6 497 209 291 2 531 2 540 Boverket 2 731 3 028 107 130 2 324 2 303

Summa 271 827 232 099 10 892 10 095 40 686 39 651

1 Summan 40 686 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 45 974 miljoner kronor. "Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 403 miljoner kronor från 9 461 miljoner kronor till 9 058 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet.

Under 2020 ökade garantitillgångarna, vilket även avsättningarna för garantiförluster gjorde. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna.

Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden.

Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2020

Miljoner kronor Avgifter för Avgifter för garanti- garanti- Åter- Åter- Skade- Skadeförluster förluster Avgifter Avgifter vinningar vinningar utbetalning utbetalning Summa Summa Myndighet 2020 2019 övriga 2020 övriga 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 1 772 1 505 1 772 1 505 Riksgäldskontoret, övriga garantier 34 -48 0 25 -1 0 34 -22 1 EKN 1 703 1 280 313 674 -1 637 -1 861 379 93 Sida 86 62 0 35 -89 -1 -3 95 Boverket 37 19 3 4 -14 0 26 23

Summa 1 861 1 313 1 772 1 505 317 737 -1 742 -1 862 2 208 1 694

1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Anm.: Avgifter för 2020 och 2019 avser fakturerade avgifter.

Avgifter Under 2020 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 3,6 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna.

Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,3 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framförallt betalningar från Chile, Irak, Saudiarabien och Kuwait.

Skadeutbetalningar Skadeutbetalningarna för infriade garantier var 1,7 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier.

Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 2,2 miljarder kronor 2020.

Statliga anslag i garantiverksamheten

I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital och kapitaltäckningsgarantier.

Under 2020 utbetalades 67 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten.

I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.

Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2020

Miljoner kronor Utgifts- Utfall Utfall område Anslag Myndighet Garantiåtagande 2020 2019 7 7 1:1 Afrika, Strategiskt inriktade bidrag Bistånds- samt reformsamarbete med verksamhet Sida Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. 66,6 40,7 7 7 1:1 Biståndsverksamhet Riksgäldskontoret NIB 0,3 0,9 22 1:2 Trafikverket: Banhållning Trafikverket Arlandabanan Infrastructure AB

Summa 67,0 41,6

Totalt har 594 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2020 jämfört med 211 miljoner kronor året innan, se tabell 5.8.

Tabell 5.8 Redovisning av inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2020

Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2020 Utfall 2019 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 3,2 60,1 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden EKN 572,5 135,0 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,0 0,0 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 18,3 16,2

Summa 593,9 211,2

Tillbakablick på de senaste fem åren

De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 10 miljoner kronor och 67 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,3 och 3,6 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden.

Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,7 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila med undantag för 2016 då de var avsevärt högre. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns.

Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter samt

skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2016 – 2020

Miljoner kronor 5000 4000 3000 2000 1000 0 -1000 -2000 -3000 2016 2017 2018 2019 2020 Skadeutbetalningar Adm kostn Avgifter Subventioner Återvinningar Flödessaldo Källa: Riksgäldskontoret.

5.2 Statlig utlåning med kreditrisk

Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret.

Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt en avgift för administrationskostnaderna.

Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Utlåningsmodellen har tillämpats sedan 2014.

Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, det vill säga lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2020 till 258 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 255 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande dryga 3 miljarder kronor via anslag.

Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 240 miljarder kronor, vilket motsvarade 93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 1,1 miljarder kronor samt körkortslån om 122 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets utlåning på 16,3 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt, exportfinansiering samt flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till cirka 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 26 miljarder kronor eller 10 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för drygt 24 miljarder kronor eller 94 procent av reserveringarna.

Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2020-12-31

Miljoner kronor Låne- Låne- Reserv- Reserv- fordran fordran eringar för eringar för efter efter Myndighet respektive Utlånings- Utlånings- Låne- Låne- låne- låne- reserv- reserv- Utgifts- låntagare/ändamål ram ram fordran fordran förluster förluster ering ering Lånelöften Lånelöften område Lånefinansierad utlåning 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 15 CSN, studielån 240 500 230 500 238 506 228 562 23 257 23 513 215 249 205 049 Riksgäldskontoret, A- Train AB 22 (Arlandabanan) 1 000 1 000 819 865 0 0 819 865 Riksgäldskontoret, 22 Svedab AB 1 3 361 3 361 5 240 5 051 0 0 5 240 5 051 Riksgäldskontoret, 24 Svensk Exportkredit 200 000 125 000 10 000 0 0 0 10 000 0 Riksgäldskontoret, 24 Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 70 83 0 0 70 83 Riksgäldskontoret, 17 Nordiska museét 20 20 13 15 0 0 13 15 Riksgäldskontoret, 17 Kungliga Operan 126 126 111 91 0 0 111 91 26 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska 17 teatern 70 70 50 50 0 0 50 50 20 20

Delsumma 254 809 234 717 23 257 23 513 231 552 211 205 20 46

Anslagsfinansierad utlåning CSN, 15 hemutrustningslån 1 143 1 309 728 891 415 418 15 CSN, studielån 939 1 175 519 602 420 574 15 CSN, körkortslån 122 76 25 15 97 61 15 CSN, övrigt 348 292 327 273 20 19 7 Sida, biståndskrediter 0 2 0 0 0 2 7 Sida, villkorslån 276 276 276 276 0 0 Tillväxtverket, 19 lokaliseringslån m.m. 110 116 89 82 22 35 20 20 Energimyndigheten, 21 villkorslån 531 563 383 385 147 178 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 17 17 9 8 8 9 Kammarkollegiet, 17 näringslån m.m. 0 0 0 0 0 0

Delsumma 3 486 3 827 2 356 2 532 1 130 1 295 20 20

Övrig utlåning Affärsverket Svenska 21 Kraftnät 2 700 700 127 93 0 0 127 93 414 414

Låne- Låne- Reserv- Reserv- fordran fordran eringar för eringar för efter efter Myndighet respektive Utlånings- Utlånings- Låne- Låne- låne- låne- reserv- reserv- Utgifts- låntagare/ändamål ram ram fordran fordran förluster förluster ering ering Lånelöften Lånelöften område Lånefinansierad utlåning 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Delsumma 127 93 0 0 127 93 414 414

Summa 258 422 238 638 25 613 26 045 232 809 212 593 455 481

1 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 2 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 174 001 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en ökande trend och uppgick i slutet av 2020 till 233 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till den ökade utlåningen är CSN:s utlåning i form av studielån samt Riksgäldskontorets utlåning om 10 miljarder kronor till Svensk Exportkredit.

Diagram 5.2 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust

2016 – 2020

Miljoner kronor 250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0 2016 2017 2018 2019 2020 CSN Riksgälden Övriga Källa: Riksgäldskontoret. I tabell 5.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori.

Tabell 5.10 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2020-12-31

Miljoner kronor Myndighet Reserveringar Reserveringar Lånefordran Lånefordran respektive för för efter efter lånekategori Lånefordran Lånefordran låneförluster låneförluster reservering reservering 2020 2019 2020 2019 2020 2019 CSN Lånefordringar 210 417 196 933 13 545 13 370 196 872 183 564 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 30 640 34 481 11 310 11 925 19 330 22 557

Delsumma 241 057 231 415 24 855 25 294 216 202 206 120

Riksgäldskontoret Lånefordringar 15 414 5 207 0 0 15 414 5 207

Myndighet Reserveringar Reserveringar Lånefordran Lånefordran respektive för för efter efter lånekategori Lånefordran Lånefordran låneförluster låneförluster reservering reservering 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital /Royalty 889 948 0 0 889 948

Delsumma 16 303 6 155 0 0 16 303 6 155

Summa 257 360 237 570 24 855 25 294 232 505 212 276

De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,65 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 240 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 24 miljarder kronor, vilket motsvarade 10 procent av det utlånade beloppet.

CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier:

– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. – Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer, det vill säga när förlusten är konstaterad, medan förluster avseende lån från och med den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med utlåningsmodellen.

Hemutrustningslån

Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,1 miljarder kronor varav 0,7 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust.

Hemutrustningslånen finansierades till och med 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 13 01 003 ap1 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån.

Lån till infrastrukturprojekt

För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,1 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,2 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas istället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för.

A-Train AB Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2020 uppgick till 46 miljoner kronor och totalt har royalty om närmare 181 miljoner kronor betalats till staten.

Lån till exportfinansiering

Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen höjdes under året från 125 miljarder kronor till 200 miljarder kronor, där 15 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 185 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR- systemet). Låneramen hade vid årsskiftet utnyttjats med 10 miljarder kronor.

Lån till flygindustrin

Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2020 till 70 miljoner kronor, jämfört med 83 miljoner kronor ett år tidigare. Minskningen beror på inbetald royalty och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen.

Övriga lån med kreditrisk

Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till cirka 1 miljard kronor, vilket låg på ungefär samma nivå som året innan. Av utlånat belopp 2020 bedömdes 0,8 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 80 procent av beloppet.

Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.

Vid årsskiftet var Energimyndighetens utlåning störst om 0,5 miljarder kronor, för vilka reserveringar gjordes med 0,4 miljarder kronor.

Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver För de engagemang som hanteras enligt den garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver.

Studielån som ställts ut efter 2013 hanteras i enlighet med utlåningsmodellen genom att anslagsmedel motsvarande reserveringar för låneförluster förs till en reserv. Totalt 119 miljarder kronor av CSN:s utlåning 2014 – 2020 innefattas av utlåningsmodellen. För Riksgäldskontorets utlåning har inga reserveringar gjorts under 2020.

För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförelsen pekar på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster.

Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i utlåningsverksamheten

2020-12-31

Miljoner kronor Myndighet Reservering för Reservering för Medel placerade i Medel placerade i låneförluster 2020 låneförluster 2019 kreditreserver 2020 kreditreserver 2019 CSN 5 365 4 611 8 232 7 090 Riksgäldskontoret 0 0 614 604

Summa 5 365 4 611 8 846 7 694

För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bland annat kreditförluster för dessa lån, se tabell 5.12.

Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2020

Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Myndighet Utfall 2020 Utfall 2019 13 1:3 Hemutrustningslån CSN 38,9 75,4 14 1:13 Lån till körkort CSN 46,0 58,6 15 1:3 Avsättning för kreditförluster CSN 1 841,7 1 803,3 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 184,6 167,5 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 0,0 12,3 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 0,0 4,8 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,0 0,0 21 1:4 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 2,4 1,0 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgäldskontoret 4,0 4,0

Summa 2 117,6 2 126,9

Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 5.13.

Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2020

Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2020 Utfall 2019 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 74,8 67,6 2342 Ränteinkomst allmänna studielån CSN 0,03 0,04 2394 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån CSN 22,3 28,4 2394 Ränteinkomster körkortslån CSN 0,07 0,01

Inkomsttitel Myndighet Utfall 2020 Utfall 2019 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,1 0,1 4312 Återbetalning allmänna studielån CSN 0,02 0,02 4313 Återbetalning av studiemedel CSN 162,4 205,4 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 172,8 193,8 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 2,1 0,6 4526 Amortering biståndskrediter SIDA 2,5 5,0 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 11,8 18,0

Summa 448,9 518,9

5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning

och utställda garantier

Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det intressant att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster.

Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (förordning (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den så kallade ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin.

Den ekonomiska nedgången till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 bedöms i viss grad ha påverkat risknivån negativt i såväl den ordinarie portföljen som i insättningsgarantin. Trots detta bedöms risken för stora förluster sammantaget som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.

Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys som lämnades till regeringen den 15 mars 2021 (dnr Fi2021/01214).

Den ordinarie portföljen En central del i riskanalysen är att identifiera riskfaktorer, det vill säga omständigheter som utgör möjliga orsaker till stora förluster i portföljen. Riksgäldskontoret definierar i riskanalysen stora förluster som uppgående till minst cirka 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 5.14.

Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och

stater 2020-12-31

Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala: låg, måttlig, väsentlig och hög Riskfaktor Risk för stora förluster Risk för stora förluster 2020 2019 Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk utveckling Låg Låg

Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling

Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i ekonomisk utveckling, så kallad odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Detta beror främst på den låga exponeringen mot engagemang med hög kreditrisk.

Stora förluster skulle även kunna uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den skapar förhöjda förluster i portföljen i övrigt, men Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg även för detta.

Namnkoncentrationer

Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning.

Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör drygt 46 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk.

Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta

Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern.

Risken för sådan fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg. Den ordinarie portföljen innehåller endast ett fåtal engagemang med juridiska kopplingar, gemensamt ägarintresse och koncerntillhörighet.

Branschkoncentrationer

Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om

att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen.

Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju bättre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft.

Avseende garantier och lån till företag finns en god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot teleoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen är stabil med låg sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av garantigäldenärerna är verksamma i riskfyllda länder. De är dock till stor del etablerade bolag med starka positioner på respektive hemmamarknad, vilket höjer bedömningen av motståndskraften mot negativa chocker.

Till följd av ett par beloppsmässigt betydande garantiutfästelser har portföljens geografiska fördelning skiftat mot mogna marknader med låg landrisk under analysperioden. Detta har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer förbättrats sedan 2018.

Geografiska koncentrationer

Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan till exempel vara konjunkturutvecklingen eller förändringar i valutor och räntor. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som leder till kluster av förluster.

Den ordinarie portföljen är till 45 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 71 procent avser CSN:s studielån. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,2 miljarder under analysens tidshorisont på grund av hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt.

En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp.

Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin.

Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i form av resolution.

Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen.

Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, så kallad skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifonden bidrar dock inte med mer än 27,7 miljarder i resolution.

Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs det att flera institut fallerar för att det ska kunna uppstå stora förluster.

Insättningsgarantins bidrag i resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.

6 Nationellt intygande samt

avgifter till och bidrag från EU

I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter, dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet.

Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.

6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den

svenska statsförvaltningen

Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.

Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EUprogram till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.

6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2020 avseende EU-medel omfattar EU-medel hänförliga till den fleråriga budgetramen 2014 – 2020, även kallad programperiod.

Intygandet innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten.

I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt om det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.

Regeringens bedömning syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.

Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: – myndighetsförordningen (2007:515) – internrevisionsförordningen (2006:1228) – förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll – förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den verksamheten ska redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.

Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande.

6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EUbudgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder.

Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande.

Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För programperioden 2014 – 2020 har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen. De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. 8 Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget.

Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Uppgifter från dessa program för perioden 2014 – 2020 ingår dock i resultat- och balansräkningarna för programperioden, genom att de förvaltande myndigheterna upprättar resultat- och balansräkningar särskilt för dessa medel.

Intygandet för 2020 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från:

– Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) – Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) – Europeiska socialfonden (ESF) – Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) – Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) – Fonden för inre säkerhet (ISF) – Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD).

Nedan följer en kort beskrivning av fonderna samt vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga under programperioden 2014 – 2020.

Europeiska garantifonden för jordbruket

EGFJ finansierar olika direktstöd till jordbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering. 9 Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är ansvarig myndighet och behörigt utbetalningsställe, och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attesterande organ.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

EJFLU finansierar insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU.

8 Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens samt Västerbottens län, Migrationsverket, Polismyndigheten, Statens jordbruksverk, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket. 9 Biodlingsprogrammet finansieras av EGJF och kräver 50 % medfinansiering. EU-medlen ligger på anslag 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och medfinansieringen på anslag 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

ERUF finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Fonden finansierar åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF. Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel.

ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige.

Europeiska socialfonden

ESF finansierar åtgärder som syftar till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i det nationella socialfondsprogrammet och delar av programmet Lokalt ledd utveckling (LLU) finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det nationella socialfondsprogrammet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF är Jordbruksverket förvaltande myndighet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

ESV är revisionsmyndighet för programmen som ESF finansierar.

Europeiska havs- och fiskerifonden

EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som delar av EU:s integrerade havspolitik. Åtgärder inom programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.

Fonden för inre säkerhet

ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet

Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt

FEAD syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.

6.2 Redovisning av samtliga EU-medel

I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2020. Utöver utfallet för 2020 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att man redovisar mot anslag och inkomsttitlar vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

6.2.1 Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgjordes under 2020 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen bestod under perioden 2018 – 2020 av tre delar.

Den första delen var tullavgiften, som bestod av handelstullar som togs ut enligt den då gällande gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna fick dock behålla 20 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.

Den andra delen av avgiften var den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknades som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen var harmoniserad innebar att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justerades för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna.

Den tredje delen av avgiften baserades på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas sammanlagda BNI-avgifter räknades som en restpost och storleken fastställdes för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tog EU ut en särskild produktionsavgift för socker t.o.m. 2017. Dessa inkomster tillföll EU:s budget, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifterna. Den s.k. sockeravgiften är nu borttagen.

Europeiska unionen hade medgett särskilda nedsättningar av ett antal medlemsstaters avgifter. Nedsättningarna finansierades av övriga medlemsstater. Nedsättningarna kompenserade de länder som relativt sett fått lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida, jämfört med storleken på deras avgifter. Dessa nedsättningar hanterades retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2014, sedan Europeiska unionens beslut om egna medel trädde i kraft i oktober 2016. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari 2017.

6.2.2 Redovisningen i och vid sidan om statens budget Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex.: – faktisk uppbörd av tullar och importavgifter – revideringar av medlemsstaternas BNI – revideringar av baser för mervärdesskatt – utfallet av EU-budgeten för tidigare år – ändringsbudgetar på unionsnivå.

Högre avgift till EU än vad som beräknats i budgeten

Sveriges avgift till EU uppgick 2020 till 47 193 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 5 203 miljoner kronor (12,4 procent) högre än vad riksdagen hade anvisat i statens budget.

Högre EU-avgift 2020

Avgiften till EU ökade med 9 510 miljoner kronor (25,2 procent) 2020, jämfört med 2019. Merparten av ökningen berodde på att den BNI-baserade avgiften hade blivit högre till följd av EU:s ändringsbudgetar. Dessutom hade den BNI-baserade avgiften för 2019 justerats under 2020 med drygt 2 000 miljoner kronor. Motsvarande justering 2019 var en minskning med ca 1 500 miljoner kronor.

Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen

Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2020 uppgick till 48 435 miljoner kronor (se not 4). Det var 1 242 miljoner kronor högre än det kassamässiga utfallet som uppgick till 47 193 miljoner kronor. Det berodde framför allt på att 910 miljoner kronor av den BNI-baserade avgiften 2020 betalades i januari 2021.

Återflödet från EU ökade

Betalningarna från EU ökade med 1 649 miljoner kronor 2020, jämfört med 2019. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EGFJ och EJFLU. I tabell 6.1 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2016 – 2020.

Uppgifterna i tabell 6.1 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste man ta hänsyn till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 6.1 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor Förändring 2016 2017 2018 2019 2020 2019 – 2020 Tullavgift 4 609 5 800 5 079 5 483 5 075 -408 Sockeravgifter 25 34 - - - - Mervärdesskattebaserad avgift 5 398 -4 650 3 097 3 181 3 203 22 BNI-baserad avgift 19 953 22 365 26 362 28 537 38 339 9 802 Storbritannien-avgift 365 675 422 482 576 94 1

Summa betalningar till EU 30 350 24 224 34 960 37 683 47 193 9 510

Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 480 6 775 6 962 7 435 7 289 -146 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 372 1 004 1 923 2 356 3 467 1 111 Bidrag från EU till fiskerinäringen 58 15 237 143 64 -79 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 721 1 213 1 557 792 1 449 657 Bidrag från Europeiska socialfonden 324 578 1 312 1 123 1 009 -114 Bidrag till transeuropeiska nätverk 383 215 104 114 318 204 Övriga bidrag från EU 642 675 272 594 610 16 2

Summa bidrag m.m. 10 980 10 475 12 367 12 557 14 206 1 649

Nettoflöde från statens

budget till EU 19 370 13 749 22 593 25 126 32 987 7 861

1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. 2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU-budgeten. EGFJ finansieras emellertid helt genom EU-budgeten, bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar.

Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Dessa utgifter är svåra att särredovisa, eftersom

samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten. Utgifter för europeiskt samarbete förekom dessutom även före Sveriges anslutning 1995.

Anslagen för EU-bidrag i statens budget uppgick 2020 till 13 952 miljoner kronor. Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2020 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 14 206 miljoner kronor (se tabell 6.1). Utfallet på anslagen är alltså lägre än vad som har redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar. Det beror på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar.

Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom kommissionen oftast ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För EGFJ och övriga strukturfonder förskotteras dock en viss del av det belopp som varje medlemsland tilldelas för programperioden. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten ställs i euro, enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro.

6.2.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten (se avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.

Bidrag vid sidan av statens budget

Det finns bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget utan endast i resultaträkningen. Under 2020 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 2 486 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen (se not 3).

6.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel

Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2020 omfattar den fleråriga budgetramen 2014 – 2020. Enstaka transaktioner för programperioden 2007 – 2013 kommenteras under respektive tabell.

6.3.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Medfinansiering ingår inte.

Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. ESV har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt, när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan.

I resultaträkningen redovisas intäkter av EU medel och kostnader för EU stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de

är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de. Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker.

6.3.2 Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna har använts.

–

1

Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014 2020

Miljoner kronor 2020 2019 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 6 977 7 161 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 3 938 2 690 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 195 193 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1 224 1 296 Europeiska socialfonden (ESF) 1 028 921 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 857 607 Fonden för inre säkerhet (ISF) 95 78 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 10 11 2 Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak 182 299 Interregionala Nord 96 77 Interregionala Norra Periferin och Arktis 84 90 Interregionala Botnia-Atlantica 71 59 Interregionala Sverige-Norge 69 79

Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 14 826 13 561

Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -172 -176 Kostnader för lokaler -6 -9 Övriga driftkostnader -151 -139

Summa verksamhetens kostnader -329 -324

Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) -7 334 -7 531 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -3 656 -2 981 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) -135 -186 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -1 143 -1 270

2020 2019 Europeiska socialfonden (ESF) -917 -816 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -52 -46 Fonden för inre säkerhet (ISF) -38 -33 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) -9 -10 Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak -150 -257 Interregionala Nord -89 -71 Interregionala Norra Periferin och Arktis -80 -87 Interregionala Botnia-Atlantica -69 -57 Interregionala Sverige-Norge -66 -74

Summa lämnade bidrag -13 738 -13 419

Summa kostnader -14 067 -13 743

Nettokostnad/intäkt 759 -182

– 1 Under 2020 redovisade Jordbruksverket finansiella korrigeringar och återbetalningar för programperioden 2007 2013 för EHFF om ca 36 mnkr samt för EJFLU om ca 0,6 mnkr. 2 Jämförelsetal för interregionala program Öresund-Kattegatt-Skagerrak har ändrats med 17,6 miljoner kronor.

Intäkter - återflödet från EU-budgeten ökade

De totala intäkterna från EU ökade med 1 265 miljoner kronor under 2020. Det beror främst på att intäkterna från EJFLU ökade med 1 248 miljoner kronor. Även intäkterna från ESF och AMIF ökade med 107 miljoner kronor respektive 250 miljoner kronor. Däremot minskade intäkterna från interregprogrammen med 102 miljoner kronor.

Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten ökade

De totala kostnaderna för lämnade bidrag som finansierats med EU-medel ökade med 319 miljoner kronor under 2020, jämfört med 2019. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna ökade med 427 miljoner kronor under året

Även Svenska ESF-rådet redovisade en ökning av lämnade bidrag på 101 miljoner kronor. Däremot minskade lämnade bidrag från ERUF med 127 miljoner kronor, enligt Tillväxtverkets redovisning. Lämnade bidrag för Interregprogrammen minskade med 92 miljoner kronor.

6.3.3 Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EUbudgeten.

Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014 – 2020

Miljoner kronor

2020-12-31 2019-12-31

Tillgångar Övriga kortfristiga fordringar 9 200 9 406 Upplupna intäkter 1 485 1 003

Summa tillgångar 10 685 10 409

Kapital 9 030 8 518 Avsättningar 461 709 Skulder Övriga långfristiga skulder 101 - Upplupna kostnader 2 145 Oförbrukade bidrag 107 54 Förutbetalda intäkter 984 983

Summa kapital och skulder 10 685 10 409

Tillgångarna består av fordringar på EU

Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2020. Upplupna intäkter avser förväntade inbetalningar där anspråk på en inbetalning inte är ställd. Upplupna intäkter ökade med 482 miljoner kronor under 2020, jämfört med föregående år. Dessa redovisades framförallt av Migrationsverket och Svenska ESF-rådet.

Skulderna består främst av förutbetalda intäkter

Förutbetalda intäkter för programperioden 2014 – 2020 redovisades av Jordbruksverket och Svenska ESF-rådet.

Jordbruksverket redovisar avsättningar för utestående revisionsärenden när ärendena inte kan redovisas som en skuld, på grund av osäkerheter kring belopp och utbetalningstidpunkt. Dessa avsättningar minskade med 248 miljoner kronor under 2020, jämfört med föregående år.

Svenska ESF-rådet redovisade en skuld som uppstod vid räkenskapsavslutet 2018/2019 och regleras först efter att programmet avslutas.

6.3.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning I tabell 6.4 nedan redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget.

Tabell 6.4 Utfall på anslag och inkomsttitlar för flerårig budgetramen 2014 – 2020

(exkl. TEN-bidrag)

Tusental kronor UO/Anslag Ackumulerat för Utfall 2020 Utfall 2019 programperioden 04 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 94 721 77 874 297 489 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 132 430 118 875 590 630 09 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014 – 2020 9 867 10 154 54 205 14 1:6 Europeiska socialfonden för perioden 2014 – 2020 917 311 831 746 4 238 970

UO/Anslag Ackumulerat för Utfall 2020 Utfall 2019 programperioden 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 1 166 457 1 298 451 5 516 379 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 188 846 7 361 832 47 429 251 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 142 796 167 876 897 612 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 151 107 193 132 627 886 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 830 119 3 067 970 14 348 954

Summa

anslag 13 633 654 13 127 910 74 001 376

Inkomsttitlar 2 6111 Gårdsstöd 7 288 280 7 176 905 46 253 329 6113 Övriga interventioner 116 363 122 035 837 442 6115 Djurbidrag - - 337 3 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket -115 611 135 725 614 384 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 3 468 206 2 359 276 12 352 201 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014 – 2020 103 230 143 480 555 911 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 – 2020 1 449 104 791 712 5 558 788 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020 1 008 869 1 123 347 4 328 298 6911 Övriga bidrag från EU 627 719 590 563 2 844 245

Summa

inkomst-

titlar 13 946 160 12 443 043 73 344 935

Saldo -312 506 684 867 656 441

1 Under 2020 har 318 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. 2 Under 2020 har 0,8 miljoner kronor återbetalats från inkomsttitel 6124 till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 och 39 miljoner kronor har återbetalats från inkomsttitel 6213 till Europeiska fiskefonden 2007 – 2013. 3 Under 2020 har kursförlust på 0,12 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel 6119.

EU-finansierade bidrag på statens budget ökade

Totalt ökade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 506 miljoner kronor under 2020. Dessa utgifter består till största delen av jordbruksstöd, som ökade med 522 miljoner kronor jämfört med 2019. Bland övriga utgifter redovisade i första hand Svenska ESF-rådet stödet från ESF, som ökade med 86 miljoner kronor under 2020. Stödet från AMIF ökade med 13,5 miljoner kronor och stödet från ISF med 16,8 miljoner kronor. Däremot minskade stödet från ERUF med 132 miljoner kronor.

Inkomsterna på statens budget ökade

Inkomster av EU-medel på statens budget ökade med 1 503 miljoner kronor jämfört med 2019. Inkomsterna från jordbruksfonderna ökade med 923 miljoner kronor och inkomster från ERUF ökade med 657 miljoner kronor.

Inkomsterna från ESF minskade dock med 114 miljoner kronor jämfört med 2019.

6.4 Ansvariga myndigheters bedömningar

I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2020. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2021 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2020.

I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder.

6.4.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll

Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden samt Lokalt

ledd utveckling

Jordbruksverket redovisade i årsredovisningen 2019 en brist i intern styrning och kontroll avseende myndighetens hantering av stöd från EU-fonderna. Jordbruksverket har under 2020 vidtagit omfattande åtgärder för att hantera bristerna.

Jordbruksverket har under flera år erhållit kritik från kommissionen avseende myndighetens hantering av EU-medel. Myndigheten har sedan tidigare handlingsplaner för EJFLU och EGFJ där man löpande uppdaterar kommissionen om de åtgärder som vidtas avseende hanteringen av fonderna.

Den 24 september 2020 ställde regeringen Jordbruksverkets godkännande som utbetalande organ under prövning enligt artikel 7.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008) och enligt artikel 2.3 och 2.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 p, tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroll, värdepapper och öppenhet. Detta skedde med anledning av den kritik som kommissionen framförde i samband med avslutet av räkenskaperna för budgetåret 2019. Enligt EU-regelverket för finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken ska medlemsstaterna godkänna myndigheter eller organ som utbetalande organ. Organen ska uppfylla vissa ackrediteringskriterier. Näringsdepartementet bedömde att det fanns brister hos Jordbruksverket när det gällde två av ackrediteringsvillkoren och ställde därför Jordbruksverket under prövning. Jordbruksverket har ett år på sig att åtgärda med de brister som föreligger. Näringsdepartementet har efter dialog med Jordbruksverket, länsstyrelserna och ESV upprättat en ettårig handlingsplan med åtgärder för att komma tillrätta med de brister som identifierats. Handlingsplanen fokuserar på två områden: hantering av återkrav samt brister i överföring av kontrollresultat. Åtgärderna i handlingsplanen ska genomföras 2020 – 2021. Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar med att genomföra åtgärderna i handlingsplanen. Om handlingsplanen genomförs bedöms Jordbruksverket klara prövningen och kan behålla sin ackreditering.

ESV konstaterade 2019 att Jordbruksverket till viss del tillämpat fel regelverk för ärenden inom EHFF och programmet lokalt ledd utveckling (LLU) under perioden 2014 – 2019. Jordbruksverket har tagit fram en åtgärdsplan och arbetar med att hantera bristerna.

Två granskningar har gjort iakttagelser om projekt- och företagsstöden, dels Jordbruksverkets internrevisionsgranskning under 2019, dels en pågående revision av kommissionen. I juni 2020 beslutade Jordbruksverkets styrelse om en åtgärdsplan i enlighet med internrevisionens rekommendationer. En åtgärd var att genomföra en övergripande oberoende granskning av de förenklingar som genomförts och vilka alternativa möjligheter som finns. Syftet med granskningen var att bedöma om det finns en övergripande risk för skada för fonden samt att kvalitetssäkra processen för det löpande förenklingsarbetet framöver. Internrevisionen har i sin uppföljande översyn av den oberoende granskningen bedömt att den inte innehåller alla förväntade delar baserat på åtgärdsplanen Jordbruksverket tog fram. Jordbruksverket lägger stor vikt vid att kunna omhänderta de iakttagna bristerna och kommer att lämna en handlingsplan för det fortsatta arbetet till styrelsen.

Styrelsens sammanfattande bedömning är att Jordbruksverkets system för intern styrning och kontroll under 2020 på ett systematiskt sätt har uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt även identifierat brister i systemet. Åtgärder har beslutats och i huvudsak vidtagits under 2020 för att komma till rätta med bristerna, alla åtgärder har dock ännu inte nått full effekt. Ingen identifierad brist bedöms, enligt styrelsen, vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet.

I årsredovisningen för 2020 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2020.

Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2020 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Myndighetsledningarna vid Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län bedömer att den interna styrningen och kontrollen varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.

Tillväxtverkets styrelse bedömer att den interna styrningen och kontrollen hanterades på ett rimligt betryggande sätt under 2020, genom det arbete som genomfördes. Tillväxtverkets ledning skriver i årsredovisningen att den omprioritering av resurser som myndigheten har gjort med anledning av uppdraget att hantera stöd till korttidsarbete har inneburit att man till viss del nedprioriterat förebyggande insatser och åtgärder.

Europeiska socialfonden samt Fonden för europeiskt bistånd för dem

som har det sämst ställt

Den tillförordnade generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2020 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av

kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2020 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.

Fonden för inre säkerhet

Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2020 att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. Bristerna är inte relaterade till hantering av ISF. Vidare intygar rikspolischefen att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar

Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta

– att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta, – att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektors-specifika reglerna, samt – att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige.

Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska

jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen

Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler. Av förvaltningsförklaringens bilaga framgår att myndighetens återkravshantering, kontrollstatistik samt projekt- och företagsstöden har brister.

ESV har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och EJFLU under räkenskapsåret 2020 och bedömt de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014. ESV anser att räkenskaperna för EGFJ och EJFLU är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna.

Utan att göra någon reservation avseende årsräkenskaperna påtalar ESV två sakförhållanden: Det första är att Jordbruksverkets betydande förseningar när det gäller att fatta beslut om återkrav innebär en risk för en överskattning av saldona vid årets slut. Jordbruksverket har gjort en uppskattning av beloppet. ESV har bedömt att uppskattningen är rimlig. Det andra är att ESV upptäckt brister när det gäller överföring av fältkontrollresultat mellan olika system inför utbetalning. Dessa brister har resulterat i att Näringsdepartementet har beslutat om att placera Jordbruksverkets uppgift som utbetalande organ under prövning.

ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Europeiska havs- och fiskerifonden samt programmet för lokalt ledd

utveckling

Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet EHFF och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Generaldirektören bekräftar att oriktigheter som fastställts i de slutliga revisions- eller kontrollrapporterna för räkenskapsåret och som rapporterats i den årliga sammanfattningen har behandlats på lämpligt sätt i räkenskaperna. Generaldirektören bekräftar också att de brister i förvaltnings- och kontrollsystemet som konstaterats i dessa rapporter har i de fall där det var nödvändigt följts upp på lämpligt sätt.

ESV bedömer i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havsoch fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden att fondernas räkenskaper är korrekta och att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. Dock anser ESV att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats inte är helt ändamålsenligt och väsentliga förbättringar krävs. Enligt ESV:s granskning så behöver kontroller på plats öka och utgå från risk snarare än slump.

ESV bedömer att Jordbruksverkets sätt att beräkna utbetalt belopp strider i vissa delar mot EU:s regelverk. Verifieringskedjan håller inte fullt ut och underlagen saknar uppgifter om stödberättigade utgifter. Eftersom beloppen lyfts ur räkenskaperna för vidare utredning så har dessa brister inte någon finansiell påverkan.

ESV anger i sitt uttalande att Jordbruksverkets utförda revisionsarbete inte står i strid med vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

Generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat förvaltningsförklaringar för tio operativa program, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet: – Nationellt regionalfondsprogram – Mellersta Norrland – Norra Mellansverige – Skåne-Blekinge – Småland och Öarna – Stockholm – Västsverige – Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete) – Östra Mellansverige – Övre Norrland.

Detta görs i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de interregionala programmen Sverige- Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som nationellt regionalfondsprogram och de interregionala programmen inom ramen för territoriellt samarbete. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.

Europeiska socialfonden

Den tillförordnade generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 ger en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna för vilka

återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta, samt att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande.

ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt

Tillförordnade generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 532/2014 ger en rättvisande bild, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts är lagliga och korrekta, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande.

ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.

I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande.

ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.

Fonden för inre säkerhet

Ekonomidirektören för Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.

I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande.

ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.

6.4.3 Uppskattad felnivå i EU-programmen 2016 – 2020 I tabell 6.5 nedan redovisas ESV:s uppskattade finansiella felnivå för de svenska programmen med delad förvaltning. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den förvaltande myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigande. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling.

I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar ESV årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen. Årets revisionsresultat visar dock att två av de svenska programmen har en felnivå över 2 procent (LLU och ISF). De två programmen förvaltas av Jordbruksverket respektive Polismyndigheten. Kontrollerna hos de ansvariga myndigheterna har därmed inte fångat upp bristerna på ett effektivt sätt.

Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar för perioderna 2016/2017 – 2019/2020 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014 – 2020. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som ESV har identifierat i sitt revisionsarbete.

Tabell 6.5 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2016 – 2019)

Procent Fond Redovisnings Redovisnings Redovisnings Redovisnings -period -period -period -period Program 2019/20 2018/19 2017/18 2016/17 Europeiska socialfonden (ESF) Nationellt program 0,22 1,89 0,03 0,02 ESF och ERUF Lokalt Ledd Utveckling inom ESF och ERUF 2,41 0,00 0,17 0,00 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) Nationellt program 0,13 3,35 0,00 0,04 Europeiska regionala utvecklingsfonden Nationella program (ERUF) 1 – 9 0,77 0,07 0,28 0,03 Botnia Atlantica 0,01 0,29 0,05 0,15 Nord 1,40 0,17 0,15 0,09 Sverige Norge 0,78 0,00 0,00 0,10 Öresund Kattegatt Skagerak 0,24 0,20 0,37 0,22 Norra Periferin 0,01 0,02 0,00 0,81 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Nationellt program 0,00 0,47 0,00 0,00 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 0,03 0,01 0,06 1,50

Fond Redovisnings Redovisnings Redovisnings Redovisnings -period -period -period -period Program 2019/20 2018/19 2017/18 2016/17 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 4,67 0,09 0,00 0,00 Europeiska garantifonden för Garantifonden 10 jordbruket (EGFJ) IAKS 0,25 0,10 0,02 0,17 Garantifonden inte IAKS 1,74 Europeiska jordbruksfonden för Landsbygdslandsbygdsutveckling utvecklingsfonden (EJFLU) IAKS 0,58 3,44 0,00 0,07

Landsbygds-

utvecklingsfonden

inte IAKS 1,40 0,06 1,73 1,52

6.4.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.

Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för 2020. Det innebär att Riksrevisionen bedömt att årsredovisning ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2020 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

6.5 Regeringens övergripande bedömning och

nationella intygande av EU-medel

Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden.

10 Den uppskattade felnivån avser hela garantifonden för redovisningsperioden 2017/2018, 2018/2019 och 2019/2020 eftersom andelen medel inom ej IAKS var av mindre omfattning under dessa perioder.

Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avser EU-medelshantering.

Riksrevisionens granskning visar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut.

ESV har för LLU, som finansieras via ERUF och ESF, samt för havs- och fiskeriprogrammet konstaterat att Jordbruksverkets förvaltnings- och kontrollsystem inte fungerar ändamålsenligt. Jordbruksverkets betydande förseningar när det gäller att fatta beslut om återkrav för areal- och djurbaserade jordbrukarstöd innebär en risk för överskattning av saldona vid årets slut. Regeringen anser att dessa brister är av allvarlig karaktär och att det är mycket viktigt att de åtgärdas. Jordbruksverket har gjort en uppskattning av det totala belopp som inte har kunnat återkrävas och funnit att det rör sig om mindre än 1 procent av de totala utbetalda beloppen 2015 – 2019. Regeringen bedömer att uppskattningen är rimlig och att beloppet som andel av de totala utgifterna inte är så pass stort att det påverkar slutsatsen att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Regeringen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2020. Orsaken är de brister i Jordbruksverkets förvaltnings- och kontrollsystem som uppdagats i ett flertal revisioner. Värt att notera är att Jordbruksverket förvaltar omkring 80 procent av Sveriges EU-medel.

6.5.1 Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 6.5.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Brister i intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Regeringen bedömer att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2020.

Bilaga 1 Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget för budgetåren 2018 – 2020 med 2020 års inkomststruktur

Tusentals kronor Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018

1000 Statens skatteinkomster 1 157 798 068 1 037 459 495 -120 338 573 1 109 359 393 1 119 945 352

Skatt på arbete 1 297 019 667 1 250 054 487 -46 965 180 1 265 363 649 1 243 029 795

1100 Direkta skatter på arbete 674 875 761 670 935 557 -3 940 204 660 502 155 657 082 127

1110 Inkomstskatter 823 208 951 815 242 942 -7 966 009 804 212 363 786 602 527 1111 Statlig inkomstskatt 51 458 623 50 107 336 -1 351 287 56 266 884 60 381 325 1115 Kommunal inkomstskatt 771 750 328 765 135 605 -6 614 723 747 945 479 726 221 202 1120 Allmän pensionsavgift 132 637 236 130 470 637 -2 166 599 128 160 645 123 660 646 1121 Allmän pensionsavgift 132 637 236 130 470 637 -2 166 599 128 160 645 123 660 646 1130 Artistskatt 0 0 0 -27 0 1131 Artistskatt 0 0 0 -27 0 1140 – 1150 Skattereduktioner -280 970 426 -274 778 022 6 192 404 -271 870 826 -253 181 046 1141 Allmän pensionsavgift -132 606 087 -130 442 494 2 163 593 -128 133 000 -123 633 000 1142 Fackföreningsavgift 0 0 0 -635 860 -1 267 115 1144 Fastighetsavgift -259 974 -403 234 -143 260 -388 746 -346 961 1151 Sjöinkomst -52 677 -50 735 1 942 -50 735 -48 612 1153 Jobbskatteavdrag -129 893 425 -125 752 390 4 141 035 -126 815 000 -113 145 000 1154 Hus-avdrag -16 016 088 -15 883 741 132 347 -15 251 305 -14 214 199 1155 Gåvor till ideell verksamhet -250 000 -76 972 173 028 -38 486 0 1156 Övriga skattereduktioner -1 892 176 -2 168 457 -276 281 -557 694 -526 159

1200 Indirekta skatter på arbete 622 143 906 579 118 930 -43 024 976 604 861 494 585 947 667

1210 Arbetsgivaravgifter 608 391 353 594 951 701 -13 439 653 588 556 228 566 516 614 1211 Sjukförsäkringsavgift 67 462 242 62 065 996 -5 396 246 66 015 282 77 890 103 1212 Föräldraförsäkringsavgift 49 408 966 45 448 797 -3 960 169 48 326 240 46 554 037 1213 Arbetsskadeavgift 3 800 690 3 495 993 -304 697 3 717 678 3 584 767 1214 Ålderspensionsavgift 200 593 022 196 427 949 -4 165 073 194 371 020 186 679 747 1215 Efterlevandepensionsavgift 11 402 069 10 492 897 -909 172 11 159 070 12 534 391 1216 Arbetsmarknadsavgift 49 560 514 44 078 339 -5 482 175 47 681 596 45 971 611 1217 Allmän löneavgift 220 820 070 202 490 089 -18 329 980 215 328 242 191 778 249 1218 Ofördelade avgifter 0 -361 398 -361 398 12 795 160 305 1219 Nedsatta avgifter 5 343 782 30 813 039 25 469 257 1 944 305 1 363 403 1240 Egenavgifter 12 765 653 11 199 884 -1 565 768 11 156 435 11 761 877 1241 Sjukförsäkringsavgift 406 575 401 675 -4 900 397 921 290 870 1242 Föräldraförsäkringsavgift 661 850 753 360 91 510 595 327 636 060 1243 Arbetsskadeavgift 88 862 72 333 -16 529 72 106 59 169 1244 Ålderspensionsavgift, netto 4 927 623 4 384 638 -542 985 4 370 882 4 504 950 1245 Efterlevandepensionsavgift 266 836 217 228 -49 608 216 546 255 722 1246 Arbetsmarknadsavgift 44 367 0 -44 367 1 341 1 351 1247 Allmän löneavgift 4 238 302 1 411 216 -2 827 086 3 718 963 4 070 816 1248 Ofördelade avgifter 0 0 0 0 0 1249 Nedsatta avgifter 2 131 238 3 959 435 1 828 197 1 783 350 1 942 940 Avgifter till 1260 premiepensionssystemet -41 981 008 -41 327 961 653 048 -41 088 016 -38 775 437

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018 Avgifter till 1261 premiepensionssystemet -41 981 008 -41 327 961 653 048 -41 088 016 -38 775 437 1270 Särskild löneskatt 49 882 733 48 465 959 -1 416 775 49 366 662 49 185 102 1271 Pensionskostnader, företag 43 019 132 42 803 298 -215 834 42 351 820 40 159 366 1272 Pensionskostnader, staten 4 282 367 4 395 856 113 489 4 225 296 4 089 401 1273 Förvärvsinkomster 1 764 775 539 315 -1 225 460 1 886 473 3 813 591 1274 Egenföretagare 816 460 727 490 -88 970 903 073 1 122 744 1275 Övrigt 0 0 0 0 0 1280 Nedsättningar -7 475 020 -34 772 474 -27 297 454 -3 727 655 -3 306 343 1282 Arbetsgivaravgifter -5 343 782 -30 813 039 -25 469 257 -1 944 305 -1 363 403 Egenavgifter, generell 1283 nedsättning -2 054 382 -3 891 399 -1 837 017 -1 716 164 -1 874 041 Egenavgifter, regional 1284 nedsättning -76 856 -68 036 8 820 -67 187 -68 899 1290 Tjänstegruppliv 560 196 601 822 41 626 597 840 565 854 1291 Tjänstegruppliv 560 196 601 822 41 626 597 840 565 854

1300 Skatt på kapital 279 261 408 254 523 670 -24 737 738 282 151 720 261 444 071

1310 Skatt på kapital, hushåll 67 300 187 60 074 836 -7 225 351 69 577 109 69 345 084 1311 Skatt på kapital 86 388 059 81 278 012 -5 110 047 89 519 729 87 551 974 1312 Skattereduktion kapital -19 239 160 -21 121 567 -1 882 406 -19 861 261 -18 351 588 1313 Expansionsmedelsskatt 151 288 -81 609 -232 897 -81 359 144 699 1320 Skatt på företagsvinster 153 413 428 138 303 787 -15 109 641 153 383 235 132 938 308 1321 Skatt på företagsvinster 153 413 428 138 305 921 -15 107 507 153 385 368 132 939 412 1322 Skattereduktioner 0 -2 134 -2 134 -2 134 -1 104 1330 Kupongskatt 9 098 409 3 555 403 -5 543 006 7 224 984 8 536 986 1331 Kupongskatt 9 098 409 3 555 403 -5 543 006 7 224 984 8 536 986 1340 Avkastningsskatt 5 391 304 5 625 236 233 932 5 308 113 5 357 586 1341 Avkastningsskatt hushåll 168 156 176 531 8 375 176 531 184 467 1342 Avkastningsskatt företag 5 145 649 5 348 006 202 357 5 023 090 5 095 621 Avkastningsskatt på individuellt 1343 pensionssparande 77 498 100 699 23 201 108 493 77 498 1350 Fastighetskatt 32 121 708 34 243 226 2 121 519 34 381 854 33 206 729 1351 Fastighetsskatt hushåll 785 002 704 728 -80 274 700 104 665 539 1352 Fastighetsskatt företag 11 782 890 13 710 177 1 927 288 14 597 772 14 071 237 Kommunal fastighetsavgift 1353 hushåll 15 759 415 15 700 003 -59 412 15 107 015 14 726 348 Kommunal fastighetsavgift 1354 företag 3 794 400 4 128 317 333 917 3 976 963 3 743 605 1360 Stämpelskatt 11 936 372 12 721 181 784 809 12 276 425 12 059 378 1361 Stämpelskatt 11 936 372 12 721 181 784 809 12 276 425 12 059 378

Skatt på konsumtion och

1400 insatsvaror 615 148 703 603 518 545 -11 630 158 592 713 170 579 471 472

1410 Mervärdesskatt 474 187 045 467 831 218 -6 355 827 461 260 475 446 776 763 1411 Mervärdesskatt 474 187 045 467 831 218 -6 355 827 461 260 475 446 776 763 1420 Skatt på alkohol och tobak 27 575 537 28 190 792 615 255 26 881 290 27 293 718 1421 Skatt på tobak 12 363 728 11 797 981 -565 747 11 812 841 12 373 751 1422 Skatt på etylalkohol 4 377 212 5 243 471 866 259 4 532 201 4 466 087

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018 1423 Skatt på vin 6 205 413 6 407 070 201 656 5 995 267 5 964 450 1424 Skatt på mellanklassprodukter 146 040 144 641 -1 400 148 148 146 040 1425 Skatt på öl 4 439 420 4 477 474 38 054 4 313 113 4 343 667 Privatinförsel av alkohol och 1426 tobak -277 6 249 6 526 269 -277 Skatt på vissa nikotinhaltiga 1427 produkter 44 000 113 907 69 907 79 452 1430 Energiskatt 52 715 803 51 703 064 -1 012 739 52 206 410 52 434 441 1431 Skatt på elektrisk kraft 25 653 528 26 243 536 590 008 25 654 815 27 219 543 1432 Energiskatt bensin 11 142 931 11 191 524 48 593 11 727 710 11 633 648 1433 Energiskatt oljeprodukter 15 663 906 14 162 439 -1 501 467 14 658 249 13 348 405 1434 Energiskatt övrigt 255 437 105 564 -149 874 165 637 232 845 1440 Koldioxidskatt 22 868 603 20 387 376 -2 481 227 22 166 583 22 983 175 1441 Koldioxidskatt bensin 7 146 148 7 096 009 -50 139 7 684 734 7 655 522 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15 285 919 13 136 290 -2 149 629 14 247 922 14 904 609 1443 Koldioxidskatt övrigt 436 536 155 077 -281 459 233 927 423 044 Övriga skatter på energi och 1450 – 1460 miljö 7 587 435 6 160 529 -1 426 906 5 185 873 3 615 921 1451 Svavelskatt 11 669 1 591 -10 078 5 243 13 368 1452 Skatt på råtallolja 0 0 0 0 0 1453 Särskild skatt mot försurning 55 515 63 163 7 648 64 949 55 515 1454 Skatt på bekämpningsmedel 153 769 129 468 -24 301 126 165 131 310 Skatt på termisk effekt i 1455 kärnkraftsreaktorer 0 0 0 0 -3 531 1456 Avfallsskatt 228 345 211 369 -16 976 252 099 234 274 Avgifter till 1457 Kemikalieinspektionen 55 204 49 613 -5 591 47 565 49 400 1458 Övriga skatter 113 496 315 264 201 768 30 748 25 243 Intäkter från EU:s handel med 1459 utsläppsrätter 1 394 894 1 574 000 179 106 1 405 000 466 000 1461 Kemikalieskatt 1 923 833 1 629 374 -294 459 1 468 962 1 376 820 1462 Flygskatt 1 690 709 495 096 -1 195 613 1 785 142 1 267 523 1463 Skatt på avfallsförbränning 300 000 247 926 -52 074 1464 Skatt på plastbärkassar 1 660 000 221 665 -1 438 335 1465 Elcertifikat 1 222 000 1 222 000 1470 Skatt på vägtrafik 23 493 975 21 581 245 -1 912 729 20 650 173 19 834 641 1471 Fordonsskatt 16 147 706 14 679 272 -1 468 434 13 908 653 13 154 948 1472 Vägavgifter 1 377 297 1 258 968 -118 329 1 228 552 1 071 412 1473 Trängselskatt 2 979 000 2 849 901 -129 099 2 684 114 2 722 622 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 2 989 972 2 793 104 -196 868 2 828 853 2 885 660 1480 Övriga skatter 6 720 306 7 664 321 944 015 4 362 367 6 532 812 1481 Systembolaget AB:s överskott 186 997 471 250 284 253 240 278 179 735 Inlevererat överskott från 1482 Svenska Spel AB 2 284 094 3 122 632 838 538 0 4 478 177 1483 Skatt på spel 3 938 088 3 776 735 -161 353 3 799 044 12 765 1484 Lotteriskatt 0 0 0 1 971 1 454 690 1485 Spelavgifter 70 000 82 203 12 203 70 676 89 415 1486 Skatt på annonser och reklam 131 126 114 212 -16 914 151 045 145 965 1488 Lokalradioavgifter 0 0 0 0 63 999

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018 Avgifter avseende Myndigheten 1489 för radio och tv 0 0 0 0 8 700 1491 Avgifter för telekommunikation 110 000 97 288 -12 712 99 352 99 365

1500 Skatt på import 7 329 780 6 211 564 -1 118 216 6 864 373 6 497 848

1510 Skatt på import 7 329 780 6 211 564 -1 118 216 6 864 373 6 497 848 1511 Tullmedel 7 329 784 6 211 565 -1 118 219 6 864 693 6 497 852 1512 Sockeravgifter -3 -1 3 -320 -3

1600 Restförda och övriga skatter 17 936 042 8 729 514 -9 206 528 16 017 861 18 140 338

1610 Restförda skatter -4 714 649 -10 042 473 -5 327 824 -5 008 004 -4 714 649 1611 Restförda skatter, hushåll -1 966 952 -843 568 1 123 384 -1 581 528 -1 966 952 1612 Restförda skatter, företag -2 747 697 -9 198 905 -6 451 208 -3 426 477 -2 747 697 1620 Övriga skatter, hushåll 4 170 644 4 259 808 89 165 3 381 807 6 469 205 Omprövningar aktuellt 1621 taxeringsår -966 862 -327 585 639 277 -206 483 91 929 1622 Omprövningar äldre taxeringsår 1 000 000 2 730 350 1 730 350 -231 898 2 674 292 1623 Anstånd 500 000 -681 518 -1 181 518 1 376 894 -1 125 724 1624 Övriga skatter 3 300 441 2 240 021 -1 060 420 2 144 754 4 463 880 1625 Skattetillägg 167 243 150 663 -16 579 150 663 166 551 1626 Förseningsavgifter 169 823 147 877 -21 946 147 877 198 277 1630 Övriga skatter, företag 72 419 -527 737 -600 156 -2 967 619 1 684 457 Omprövningar aktuellt 1631 taxeringsår -1 581 488 -126 870 1 454 618 -951 511 -1 215 184 1632 Omprövningar äldre taxeringsår 400 000 -2 745 585 -3 145 585 -942 234 329 105 1633 Anstånd -500 000 279 141 779 141 -3 002 060 403 526 1634 Övriga skatter 130 972 -9 714 -140 686 561 494 606 276 1635 Skattetillägg 1 232 757 1 839 770 607 013 896 562 1 206 768 1636 Förseningsavgifter 390 178 235 521 -154 657 470 130 353 966 1640 Intäkter som förs till fonder 9 043 041 5 828 569 -3 214 472 11 583 750 14 701 324 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 343 720 1 772 293 428 574 1 505 356 1 317 243 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden 3 700 185 0 -3 700 185 3 590 886 3 685 429 1644 Batteriavgifter 1 804 1 330 -474 2 168 1 797 1645 Kväveoxidavgifter 616 332 601 451 -14 881 637 202 613 874 1647 Resolutionsavgifter 3 381 000 3 453 495 72 495 5 848 138 9 082 981 1650 Avgifter till public service 9 364 588 9 211 347 -153 241 9 027 927 1651 Avgifter till public service 9 364 588 9 211 347 -153 241 9 027 927

Totala skatteintäkter 2 216 695 601 2 123 037 780 -93 657 820 2 163 110 772 2 108 583 523

Avgående poster, skatter till

1700 EU -7 329 780 -6 211 564 1 118 216 -6 864 373 -6 497 848

1710 EU-skatter -7 329 780 -6 211 564 1 118 216 -6 864 373 -6 497 848 1711 EU-skatter -7 329 780 -6 211 564 1 118 216 -6 864 373 -6 497 848

Offentliga sektorns

skatteintäkter 2 209 365 820 2 116 826 216 -92 539 604 2 156 246 399 2 102 085 675

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018

Avgående poster, skatter till

1800 andra sektorer -1 065 298 821 -1 053 034 623 12 264 199 -1 033 093 819 -1 001 016 002

1810 Skatter till andra sektorer -1 065 298 821 -1 053 034 623 12 264 199 -1 033 093 819 -1 001 016 002 1811 Kommunala inkomstskatter -790 950 084 -784 515 581 6 434 503 -766 577 791 -744 271 324 1812 Avgifter till AP-fonder -274 348 737 -268 519 042 5 829 696 -266 516 027 -256 744 678

Statens skatteintäkter 1 144 066 999 1 063 791 593 -80 275 405 1 123 152 581 1 101 069 673

1900 Periodiseringar 13 731 069 -26 332 099 -40 063 168 -13 793 188 18 875 680

1910 Uppbördförskjutningar 18 723 017 21 559 512 2 836 495 8 195 205 21 403 597 1911 Uppbördsförskjutningar 18 723 017 21 559 512 2 836 495 8 195 205 21 403 597 1920 Betalningsförskjutningar -4 991 948 -18 158 562 -13 166 614 -24 158 109 -497 945 1921 Kommuner och landsting 1 875 295 -8 078 273 -9 953 568 -3 834 518 3 368 942 1922 Ålderspensionssystemet 1 463 406 -1 645 416 -3 108 823 -989 445 1 387 354 1923 Företag och hushåll -7 424 813 -8 663 902 -1 239 090 -18 873 186 -4 861 991 1924 Kyrkosamfund -925 084 256 724 1 181 808 -488 639 -409 253 1925 EU 19 247 -27 695 -46 942 27 678 17 003 1930 Anstånd 0 -29 733 049 -29 733 049 2 169 716 -2 029 973 1931 Anstånd 0 -29 733 049 -29 733 049 2 169 716 -2 029 973

Inkomster av statens

2000 verksamhet 41 163 268 46 127 826 4 964 558 35 324 848 32 771 427

2100 Rörelseöverskott 4 579 997 6 357 901 1 777 904 4 085 466 3 238 019

Affärsverkens inlevererade 2110 överskott 424 900 382 000 -42 900 4 890 132 000 Luftfartsverkets inlevererade 2114 överskott 0 0 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till 2116 statlig skatt 422 000 382 000 -40 000 132 000 Sjöfartsverkets inlevererade 2118 överskott 2 900 -2 900 4 890 Övriga myndigheters 2120 inlevererade överskott 155 097 675 901 520 804 280 576 806 019 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets 2124 garantiverksamhet 53 097 78 039 24 941 127 628 51 831 Inlevererat överskott av 2126 statsstödd exportkredit 0 0 17 854 125 011 Inlevererat överskott från övriga 2127 myndigheter 102 000 597 862 495 862 135 094 629 177 Riksbankens inlevererade 2130 överskott 4 000 000 5 300 000 1 300 000 3 800 000 2 300 000 Riksbankens inlevererade 2131 överskott 4 000 000 5 300 000 1 300 000 3 800 000 2 300 000

Överskott av statens

2200 fastighetsförvaltning 285 000 230 642 -54 358 642 837 226 516

Överskott av 2210 fastighetsförvaltning 285 000 230 642 -54 358 642 837 226 516

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018 Inlevererat överskott av statens 2215 fastighetsförvaltning 285 000 230 642 -54 358 642 837 226 516

2300 Ränteinkomster 2 176 820 2 307 423 130 603 1 979 982 2 349 460

Ränteinkomster på lån till 2314 fiskerinäringen 0 0 82 Ränteinkomster på 2316 vattenkraftslån 0 0 2320 Räntor på näringslån 0 5 5 11 100 2322 Räntor på övriga näringslån 0 0 0 0 2323 Räntor på övriga näringslån 0 0 Ränteinkomster på 2324 lokaliseringslån 0 5 5 11 17 2340 Räntor på studielån 34 000 30 799 -3 201 32 798 33 163 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och 2341 garantilån för studerande 0 0 Ränteinkomster på allmänna 2342 studielån 34 000 30 799 -3 201 32 798 33 163 Ränteinkomster på studielån 2343 upptagna efter 1988 0 0 2390 Övriga ränteinkomster 2 142 820 2 276 620 133 800 1 947 173 2 316 197 Ränteinkomster på markförvärv 2391 för jordbrukets rationalisering 0 0 4 0 2392 Räntor på intressemedel 0 0 2394 Övriga ränteinkomster 42 400 47 007 4 607 36 672 42 379 Räntor på skattekonton m.m., 2397 netto 2 100 420 2 229 613 129 193 1 910 497 2 273 818

2400 Inkomster av statens aktier 21 000 000 17 925 182 -3 074 818 15 080 781 14 627 650

2410 Inkomster av statens aktier 21 000 000 17 925 182 -3 074 818 15 080 781 14 627 650 2411 Inkomster av statens aktier 21 000 000 17 925 182 -3 074 818 15 080 781 14 627 650

2500 Offentligrättsliga avgifter 10 708 130 11 201 881 493 751 10 351 686 9 902 487

Expeditions- och 2511 ansökningsavgifter 1 120 409 987 680 -132 729 1 085 359 993 271 Fastställande av åldersgränser 2522 för framställning i film 0 0 Finansieringsavgift från 2525 arbetslöshetskassor 3 633 418 4 161 195 527 777 3 558 934 3 494 343 Utjämningsavgift från 2526 arbetslöshetskassor 0 0 Avgifter för statskontroll av 2527 krigsmaterieltillverkning 36 500 37 217 717 33 198 32 006 2528 Avgifter vid bergsstaten 15 000 22 712 7 712 9 124 20 764 Avgifter vid patent- och 2529 registreringsväsendet 431 000 423 327 -7 673 440 820 395 394 Avgifter för registrering i 2531 förenings- m.fl. register 2 292 2 331 39 2 193 2 153 Avgifter vid 2532 kronofogdemyndigheterna 1 530 000 1 531 788 1 788 1 425 004 1 391 573 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 443 000 1 392 007 -50 993 1 358 286 1 189 442 2535 Avgifter för statliga garantier 0 0

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018 2537 Miljöskyddsavgift 300 000 314 130 14 130 216 812 205 651 2539 Täktavgift 0 0 2541 Avgifter vid Tullverket 0 0 Patientavgifter vid 2542 tandläkarutbildningen 0 0 Avgifter för Finansinspektionens 2548 verksamhet 631 000 663 475 32 475 615 532 602 032 2551 Avgifter från kärnkraftverken 286 000 284 717 -1 283 248 746 250 024 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 418 314 481 256 62 942 468 113 440 275 Registreringsavgift till 2553 Fastighetsmäklarinspektionen 24 313 24 625 312 24 230 23 940 Avgifter vid statens internbank i 2557 Riksgäldskontoret 0 0 2558 Avgifter för årlig revision 152 700 146 929 -5 771 153 456 154 691 Avgifter för etikprövning av 2559 forskning 20 360 30 987 10 627 25 081 28 379 Efterbevaknings- och 2561 tillsynsavgifter 18 324 21 642 3 318 16 907 21 147 2562 CSN-avgifter 645 500 675 862 30 362 669 892 657 403

2600 Försäljningsinkomster 71 600 73 636 2 036 72 513 73 333

Inkomster av uppbörd av 2624 felparkeringsavgifter 71 600 73 636 2 036 72 513 73 333 2625 Utförsäljning av beredskapslager 0 0 Offentlig lagring, 2627 försäljningsintäkter 0 0

2700 Böter m.m. 1 174 355 6 494 376 5 320 021 1 278 132 1 117 936

Restavgifter och 2711 dröjsmålsavgifter 93 000 85 724 -7 276 96 908 93 465 2712 Bötesmedel 869 000 6 196 382 5 327 382 962 133 820 248 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 0 14 480 14 480 108 -438 2714 Sanktionsavgifter m.m. 130 915 163 906 32 991 145 880 136 448 Kontrollavgifter vid särskild 2717 skattekontroll 81 440 33 884 -47 556 73 104 68 213

Övriga inkomster av statens

2800 verksamhet 1 167 365 1 536 785 369 419 1 833 450 1 236 026

Övriga inkomster av statens 2811 verksamhet 1 167 365 1 536 785 369 419 1 833 450 1 236 026

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 839 983 -4 160 017 37 649 1 807 715

Inkomster av försålda

3100 byggnader och maskiner 0 260 260 4 782 99 403

Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och 3120 maskiner 0 260 260 4 782 99 403 Fortifikationsverkets försäljning 3125 av fastigheter 0 260 260 4 782 99 403

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018

Övriga inkomster av

3200 markförsäljning 0 0

Övriga inkomster av 3211 markförsäljning 0 0

Övriga inkomster av försåld

3300 egendom 5 000 000 839 723 -4 160 277 32 867 1 708 312

Inkomster av statens 3311 gruvegendom 0 0 Övriga inkomster av försåld 3312 egendom 5 000 000 839 723 -4 160 277 32 867 1 708 312

4000 Återbetalning av lån 656 524 650 092 -6 432 796 547 738 407

4100 Återbetalning av näringslån 210 69 -141 92 405

4120 Återbetalning av jordbrukslån 0 0 Återbetalning av lån till 4123 fiskerinäringen 0 0 Återbetalning av övriga 4130 näringslån 210 69 -141 92 405 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 0 Återbetalning av lån avseende 4132 såddfinansiering 0 0 Återbetalning av övriga 4136 näringslån 60 -60 9 64 Återbetalning av övriga näringslån, Statens 4137 jordbruksverk 50 -50 185 Återbetalning av tidigare infriade 4138 statliga garantier 0 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 100 69 -31 83 156

4300 Återbetalning av studielån 440 018 418 336 -21 682 457 436 471 799

Återbetalning av statens lån för 4311 universitetsstudier 0 0 Återbetalning av allmänna 4312 studielån 18 20 2 19 28 4313 Återbetalning av studiemedel 440 000 418 316 -21 684 457 417 471 771

4500 Återbetalning av övriga lån 216 296 231 687 15 391 339 018 266 203

Återbetalning av utgivna startlån 4516 och bidrag 0 0 Återbetalning av lån för svenska 4525 FN-styrkor 62 946 40 447 -22 499 119 514 63 044 4526 Återbetalning av övriga lån 153 350 191 240 37 890 219 504 203 159

5000 Kalkylmässiga inkomster 16 009 000 16 223 641 214 641 14 214 341 12 169 377

Avskrivningar och

5100 amorteringar 0 0 12 618 84 002

5120 Avskrivningar på fastigheter 0 0 12 618 84 002 5121 Amortering på statskapital 0 0 12 618 84 002

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018 Uppdragsmyndigheters 5130 komplementkostnader 0 0 Uppdragsmyndigheters m.fl. 5131 komplementkostnader 0 0

5200 Statliga pensionsavgifter 16 009 000 16 223 641 214 641 14 201 722 12 085 374

5211 Statliga pensionsavgifter 16 009 000 16 223 641 214 641 14 201 722 12 085 374

6000 Bidrag m.m. från EU 13 715 886 14 206 058 490 172 12 557 013 12 366 586

Bidrag från EU:s

6100 jordbruksfonder 10 421 530 10 756 431 334 901 9 790 354 8 885 674

Bidrag från Europeiska 6110 garantifonden för jordbruket 7 403 430 7 289 032 -114 398 7 434 665 6 962 190 6111 Gårdsstöd 7 255 000 7 288 280 33 280 7 176 905 6 613 173 6113 Övriga interventioner 144 000 116 363 -27 637 122 035 108 943 6114 Exportbidrag 0 0 6115 Djurbidrag 0 0 6116 Offentlig lagring 0 0 Övriga bidrag från Europeiska 6119 garantifonden för jordbruket 4 430 -115 610 -120 040 135 725 240 074 Bidrag från EU till 6120 landsbygdsutvecklingen 3 018 100 3 467 399 449 299 2 355 688 1 923 483 Europeiska utvecklings- och garantifonden - garantisektionen 6123 2000 - 2006 -5 -20 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 - 6124 2013 -2 000 -807 1 193 -3 583 -9 284 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 - 6125 2020 3 020 100 3 468 206 448 106 2 359 276 1 932 788

Bidrag från EU till

6200 fiskenäringen 209 000 64 183 -144 817 143 480 236 692

Bidrag från Fonden för fiskets 6212 utveckling 2000 – 2006 Bidrag från Europeiska 6213 fiskefonden 2007 – 2013 0 -39 047 -39 047 Bidrag från Europeiska havs- 6214 och fiskerifonden 2014 – 2020 209 000 103 230 -105 770 143 480 236 692

Bidrag från Europeiska

6300 regionala utvecklingsfonden 1 498 856 1 449 104 -49 752 791 712 1 556 620

Bidrag från Europeiska regionala 6313 utvecklingsfonden 2007 – 2013 0 0 Bidrag från Europeiska regionala 6314 utvecklingsfonden 2014 – 2020 1 498 856 1 449 104 -49 752 791 712 1 556 620

Bidrag från Europeiska

6400 socialfonden 1 239 000 1 008 869 -230 131 1 123 347 1 312 005

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Utfall Inkomsttitel 2020 2020 statens budget 2019 2018 Bidrag från Europeiska 6412 socialfonden 2000 – 2006 Bidrag från Europeiska 6413 socialfonden 2007 – 2013 0 0 290 993 Bidrag från Europeiska 6414 socialfonden 2014 – 2020 1 239 000 1 008 869 -230 131 1 123 347 1 021 012

Bidrag till transeuropeiska

6500 nätverk 100 000 317 951 217 951 114 220 103 558

Bidrag till transeuropeiska 6511 nätverk 100 000 317 951 217 951 114 220 103 558

6900 Övriga bidrag från EU 247 500 609 519 362 019 593 900 272 038

6911 Övriga bidrag från EU 247 500 609 519 362 019 593 900 272 038 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för 6912 sockersektorn 0 0

Avräkningar m.m. i anslutning

7000 till skattesystemet -118 234 940 -116 986 083 1 248 857 -116 744 983 -107 693 206

7100 Tillkommande skatter 11 756 971 10 901 497 -855 475 11 342 349 10 574 903

7110 EU-skatter 7 310 533 6 239 259 -1 071 275 6 836 695 6 480 846 7112 Tullmedel 7 310 537 6 238 257 -1 072 280 6 838 013 6 480 853 Jordbrukstullar och 7113 sockeravgifter -3 1 002 1 005 -1 318 -8 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för 7114 sockersektorn 0 0 0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 446 438 4 662 238 215 800 4 505 654 4 094 057 Utjämningsavgift för LSS- 7121 kostnader 4 446 438 4 662 238 215 800 4 505 654 4 094 057

7200 Avräkningar -129 991 911 -127 887 580 2 104 331 -128 087 332 -118 268 108

7210 Intäkter som förs till fonder -9 043 041 -5 828 569 3 214 472 -11 583 750 -14 701 324 7211 Intäkter som förs till fonder -9 043 041 -5 828 569 3 214 472 -11 583 750 -14 701 324 Kompensation för 7220 mervärdesskatt -111 584 282 -111 600 782 -16 500 -107 627 489 -103 566 784 Avräknad mervärdesskatt, 7221 statliga myndigheter -35 766 307 -36 691 552 -925 245 -34 077 160 -32 584 830 Kompensation för 7222 mervärdesskatt, kommuner -75 817 975 -74 909 230 908 745 -73 550 329 -70 981 954 7230 Övriga avräkningar -9 364 588 -10 458 228 -1 093 640 -8 876 092 7231 Avgifter till public service -9 364 588 -9 236 228 128 360 -8 876 092 7232 Elcertifikat -1 222 000 -1 222 000

Utgifter som redovisas som

8000 krediteringar på skattekonto

Summa 1 116 107 806 998 521 012 -117 586 794 1 055 544 807 1 072 105 658

Bilaga 2 Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget

Bilaga 2

Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2020

Tusentals kronor Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp

UO 1 Rikets

styrelse 692 798 15 131 274 965 000 -167 513 16 621 559 15 749 041 617 767 -347 233 -872 518 -1 315 547 443 029 872 518

1 Statschefen 146 400 40 000 186 400 186 400 40 000 0 0 0 0 0 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 146 400 40 000 186 400 186 400 40 000 0 0 0 0 0 2 Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 74 587 2 390 507 2 465 094 2 296 566 -93 941 -93 941 -168 528 -240 242 71 714 168 528 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. -7 968 968 702 960 734 913 246 -55 456 -55 456 -47 488 -76 549 29 061 47 488 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 27 138 861 468 888 606 859 084 -2 384 -2 384 -29 522 -55 366 25 844 29 522 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 50 127 100 000 150 127 86 632 -13 368 -13 368 -63 495 -66 495 3 000 63 495 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 5 330 112 428 117 758 107 106 -5 322 -5 322 -10 652 -14 024 3 372 10 652 2:5 Riksrevisionen -40 347 909 347 869 330 497 -17 412 -17 412 -17 372 -27 809 10 437 17 372 3 Sametinget och samepolitiken 436 55 428 55 864 54 364 -1 064 -1 064 -1 499 -3 161 1 662 1 499 3:1 Sametinget 436 55 428 55 864 54 364 -1 064 -1 064 -1 499 -3 161 1 662 1 499 4 Regeringskansliet m.m. 516 516 7 922 271 7 500 -94 912 8 351 375 7 728 544 -193 727 -201 227 -622 831 -860 499 237 668 622 831 4:1 Regeringskansliet m.m. 516 516 7 922 271 7 500 -94 912 8 351 375 7 728 544 -193 727 -201 227 -622 831 -860 499 237 668 622 831 5 Länsstyrelserna 34 144 3 172 290 205 000 -1 733 3 409 701 3 337 531 165 241 -39 759 -72 170 -166 473 94 303 72 170 5:1 Länsstyrelserna m.m. 34 144 3 172 290 205 000 -1 733 3 409 701 3 337 531 165 241 -39 759 -72 170 -166 473 94 303 72 170

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 55 566 494 911 12 500 -59 722 503 255 493 651 -1 260 -13 760 -9 604 -21 330 11 726 9 604 6:1 Allmänna val och demokrati 59 389 142 340 2 500 -59 389 144 840 141 793 -547 -3 047 -3 047 -4 197 1 150 3 047 6:2 Justitiekanslern -629 52 550 51 921 50 976 -1 574 -1 574 -945 -2 521 1 576 945 6:3 Datainspektionen -4 130 110 374 10 000 116 244 114 035 3 661 -6 339 -2 209 -5 520 3 311 2 209 6:4 Valmyndigheten 862 20 447 -259 21 050 17 917 -2 530 -2 530 -3 132 -3 745 613 3 132 6:5 Stöd till politiska partier 73 169 200 -73 169 200 168 929 -271 -271 -271 -5 347 5 076 271 7 Nationella minoriteter 585 119 271 -585 119 271 116 179 -3 092 -3 092 -3 092 -3 092 0 3 092 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 230 117 771 -230 117 771 114 691 -3 080 -3 080 -3 080 -3 080 0 3 080 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 355 1 500 -355 1 500 1 488 -12 -12 -12 -12 0 12 8 Medier 8 466 801 241 700 000 -8 340 1 501 367 1 510 104 708 863 8 863 8 737 -16 626 25 363 -8 737 8:1 Mediestöd 8 340 762 119 700 000 -8 340 1 462 119 1 468 395 706 276 6 276 6 276 -16 587 22 863 -6 276 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 126 39 122 39 248 41 709 2 587 2 587 2 460 -40 2 500 -2 460 9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 2 498 28 955 -2 221 29 232 25 700 -3 255 -3 255 -3 532 -4 125 593 3 532 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EUinformation 2 498 28 955 -2 221 29 232 25 700 -3 255 -3 255 -3 532 -4 125 593 3 532

UO 2

Samhälls-

ekonomi och

finans-

förvaltning 414 781 17 390 191 36 823 -371 396 17 470 399 17 002 919 -387 272 -424 095 -467 480 -1 303 823 836 343 467 480

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:1 Statskontoret 4 579 100 183 -1 000 -4 018 99 745 96 857 -3 326 -2 326 -2 888 -5 648 2 760 2 888 1:2 Kammarkollegiet 3 223 71 185 -838 73 570 70 630 -555 -555 -2 940 -5 075 2 135 2 940 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 2 689 17 550 -2 689 17 550 15 621 -1 929 -1 929 -1 929 -3 684 1 755 1 929 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 365 2 443 -1 365 2 443 796 -1 647 -1 647 -1 647 -1 658 11 1 647 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 279 926 13 895 000 -279 926 13 895 000 13 579 248 -315 752 -315 752 -315 752 -1 010 502 694 750 315 752 1:6 Finanspolitiska rådet 394 10 396 -87 10 703 10 257 -139 -139 -446 -757 311 446 1:7 Konjunkturinstitutet 2 665 66 295 -742 68 217 65 950 -345 -345 -2 267 -4 255 1 988 2 267 1:8 Ekonomistyrningsverket 4 448 175 469 -2 357 177 560 172 254 -3 215 -3 215 -5 306 -14 079 8 773 5 306 1:9 Statistiska centralbyrån 11 546 583 629 -1 000 594 175 589 590 5 961 6 961 -4 585 -22 093 17 508 4 585 1:10 Bidragsfastigheter 19 175 274 000 -19 175 274 000 266 032 -7 968 -7 968 -7 968 -16 188 8 220 7 968 1:11 Finansinspektionen 9 714 623 253 -334 632 633 637 866 14 613 14 613 5 233 -25 929 31 162 -5 233 1:12 Riksgäldskontoret 48 452 319 204 -38 712 328 944 316 855 -2 349 -2 349 -12 089 -21 665 9 576 12 089 1:13 Bokföringsnämnden 439 10 667 -124 10 982 9 537 -1 130 -1 130 -1 445 -1 765 320 1 445 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 55 240 520 53 823 -55 294 343 237 613 -2 907 -56 730 -56 730 -85 978 29 248 56 730 1:15 Statens servicecenter 4 342 698 581 -15 000 -3 003 684 919 642 514 -56 067 -41 067 -42 405 -63 257 20 852 42 405 1:16 Finansmarknadsforskning 442 29 921 30 363 29 894 -27 -27 -469 -1 366 897 469 1:17 Upphandlingsmyndigheten -1 355 94 419 0 93 064 93 994 -425 -425 930 -1 902 2 832 -930 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 22 685 177 476 -17 973 182 188 167 409 -10 067 -10 067 -14 779 -18 024 3 245 14 779

UO 3 Skatt, tull

och exekution 117 407 12 056 989 255 000 -134 000 12 295 396 12 054 611 -2 378 -257 378 -240 786 -642 674 401 888 240 786

1:1 Skatteverket 57 279 7 924 955 245 000 -134 000 8 093 234 7 904 231 -20 724 -265 724 -189 003 -426 751 237 748 189 003 1:2 Tullverket 48 050 2 123 025 10 000 2 181 075 2 141 688 18 663 8 663 -39 387 -103 077 63 690 39 387

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:3 Kronofogdemyndigheten 12 078 2 009 009 2 021 087 2 008 692 -317 -317 -12 395 -112 845 100 450 12 395

UO 4

Rättsväsendet 250 437 51 731 092 1 524 000 -66 345 53 439 184 53 027 191 1 296 099 -227 901 -411 994 -2 199 795 1 787 801 411 994

1:1 Polismyndigheten 301 202 28 546 852 -1 060 28 846 994 28 797 631 250 779 250 779 -49 363 -906 187 856 824 49 363 1:2 Säkerhetspolisen 21 864 1 641 279 40 000 1 703 143 1 588 202 -53 077 -93 077 -114 940 -164 178 49 238 114 940 1:3 Åklagarmyndigheten 34 159 1 698 586 1 732 745 1 694 063 -4 523 -4 523 -38 682 -89 639 50 957 38 682 1:4 Ekobrottsmyndigheten 18 418 736 115 754 533 742 942 6 827 6 827 -11 591 -33 674 22 083 11 591 1:5 Sveriges Domstolar 114 657 6 241 698 30 000 6 386 355 6 137 573 -104 125 -134 125 -248 782 -436 032 187 250 248 782 1:6 Kriminalvården -35 892 9 448 433 20 000 9 432 541 9 586 292 137 859 117 859 153 751 -129 701 283 452 -153 751 1:7 Brottsförebyggande rådet 1 714 166 347 -611 167 450 157 725 -8 622 -8 622 -9 724 -14 714 4 990 9 724 1:8 Rättsmedicinalverket -10 675 455 273 29 000 473 598 469 748 14 475 -14 525 -3 849 -17 507 13 658 3 849 1:9 Gentekniknämnden 1 026 5 709 -970 5 765 4 706 -1 003 -1 003 -1 059 -1 230 171 1 059 1:10 Brottsoffermyndigheten 722 48 374 49 096 47 616 -758 -758 -1 479 -2 930 1 451 1 479 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 21 050 121 953 -17 391 125 612 95 842 -26 111 -26 111 -29 770 -29 770 0 29 770 1:12 Rättsliga biträden m.m. -265 000 2 356 357 1 307 000 3 398 357 3 406 977 1 050 620 -256 380 8 621 -307 014 315 635 -8 621 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 156 39 987 73 000 -156 112 987 106 049 66 062 -6 938 -6 938 -8 137 1 199 6 938 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 10 788 24 174 -5 000 -10 788 19 174 12 949 -11 225 -6 225 -6 225 -6 225 6 225 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 535 57 157 -535 57 157 56 995 -162 -162 -162 -162 0 162 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 4 893 21 224 -4 265 21 852 19 682 -1 542 -1 542 -2 170 -2 806 636 2 170 1:17 Domarnämnden 695 8 574 -442 8 827 7 475 -1 099 -1 099 -1 352 -1 609 257 1 352

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 30 126 113 000 30 000 -30 126 143 000 94 721 -18 279 -48 279 -48 279 -48 279 48 279

UO 5

Internationell

samverkan 30 720 2 028 315 115 000 -24 975 0 2 149 060 2 070 441 42 126 -72 874 -78 619 -230 441 151 822 78 619

1:1 Avgifter till internationella organisationer 8 700 1 328 554 88 000 -8 700 1 416 554 1 425 767 97 213 9 213 9 213 -127 542 136 755 -9 213 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 6 350 193 326 -3 533 196 142 172 791 -20 535 -20 535 -23 351 -29 149 5 798 23 351 1:3 Nordiskt samarbete 780 13 595 -780 13 595 11 568 -2 027 -2 027 -2 027 -2 434 407 2 027 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 3 873 4 826 25 000 -3 873 0 29 826 4 394 -432 -25 432 -25 432 -26 310 878 25 432 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 4 774 45 029 2 000 -3 459 48 344 46 383 1 354 -646 -1 962 -3 372 1 410 1 962 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 2 162 72 358 -2 178 72 342 52 545 -19 813 -19 813 -19 797 -21 967 2 170 19 797 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 28 402 28 402 0 0 0 0 0 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 19 175 19 175 0 0 0 0 0 1:9 Svenska institutet 1 629 131 360 132 989 130 694 -666 -666 -2 295 -6 235 3 940 2 295

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:10 Information om Sverige i utlandet 361 15 475 -361 15 475 9 758 -5 717 -5 717 -5 717 -6 181 464 5 717 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 2 091 176 215 -2 091 176 215 168 962 -7 253 -7 253 -7 253 -7 253 0 7 253

UO 6 Försvar

och samhällets

krisberedskap -46 295 64 799 753 130 000 -386 285 0 64 497 174 63 092 365 -1 707 388 -1 837 388 -1 404 809 -4 100 160 2 695 351 1 404 809

1 Försvar -123 952 59 808 965 -339 106 59 345 907 58 021 569 -1 787 396 -1 787 396 -1 324 338 -3 872 459 2 548 121 1 324 338 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap -342 801 38 972 457 38 629 656 37 812 181 -1 160 276 -1 160 276 -817 474 -1 986 646 1 169 172 817 474 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 217 405 1 180 488 -182 528 1 215 365 1 004 304 -176 184 -176 184 -211 061 -246 475 35 414 211 061 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar -257 239 15 202 092 14 944 853 14 872 171 -329 921 -329 921 -72 682 -1 282 786 1 210 104 72 682 1:4 Forskning och teknikutveckling 4 850 716 905 -4 850 716 905 730 499 13 594 13 594 13 594 -7 913 21 507 -13 594 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 1 173 11 191 -843 11 521 10 210 -981 -981 -1 311 -1 646 335 1 311 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 4 372 209 195 213 567 209 582 387 387 -3 986 -10 261 6 275 3 986 1:7 Officersutbildning m.m. 3 518 224 275 227 793 225 014 739 739 -2 779 -9 507 6 728 2 779 1:8 Försvarets radioanstalt 41 622 1 271 189 -4 601 1 308 210 1 217 368 -53 821 -53 821 -90 842 -128 977 38 135 90 842 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 3 258 233 501 -41 236 718 222 158 -11 343 -11 343 -14 560 -21 565 7 005 14 560 1:10 Nämnder m.m. 304 6 301 -304 6 301 6 221 -80 -80 -80 -87 7 80 1:11 Försvarets materielverk 199 257 1 770 787 -145 891 1 824 153 1 701 294 -69 493 -69 493 -122 859 -175 981 53 122 122 859

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 329 10 584 -46 10 866 10 568 -16 -16 -298 -615 317 298 2 Samhällets krisberedskap 75 237 4 529 819 130 000 -45 289 0 4 689 768 4 616 338 86 519 -43 481 -73 430 -202 875 129 445 73 430 2:1 Kustbevakningen 30 777 1 304 152 1 334 929 1 313 299 9 147 9 147 -21 630 -60 754 39 124 21 630 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 0 74 850 74 850 74 850 0 0 0 -2 245 2 245 0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. -14 450 27 580 40 000 0 53 130 32 273 4 693 -35 307 -20 857 -23 615 2 758 20 857 2:4 Krisberedskap 52 078 1 311 104 -5 000 -42 615 1 315 568 1 291 972 -19 132 -14 132 -23 596 -62 682 39 086 23 596 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 381 471 15 000 396 471 396 471 15 000 0 0 0 0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 760 1 383 330 80 000 1 466 090 1 459 645 76 315 -3 685 -6 446 -47 945 41 499 6 446 2:7 Statens haverikommission 4 071 47 332 -2 674 48 729 47 828 496 496 -901 -5 634 4 733 901 3 Strålsäkerhet 2 482 395 666 -1 890 396 258 390 543 -5 123 -5 123 -5 714 -21 540 15 826 5 714 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 2 482 395 666 -1 890 396 258 390 543 -5 123 -5 123 -5 714 -21 540 15 826 5 714 4 Elsäkerhet -62 65 303 65 241 63 915 -1 388 -1 388 -1 326 -3 285 1 959 1 326 4:1 Elsäkerhetsverket -62 65 303 65 241 63 915 -1 388 -1 388 -1 326 -3 285 1 959 1 326

UO 7

Internationellt

bistånd 136 786 45 989 153 749 500 -31 309 46 844 130 46 524 762 535 609 -213 891 -319 368 -1 681 766 1 362 398 319 368

1 Internationellt utvecklingssamarbete 136 786 45 989 153 749 500 -31 309 46 844 130 46 524 762 535 609 -213 891 -319 368 -1 681 766 1 362 398 319 368 1:1 Biståndsverksamhet 127 258 44 283 158 726 476 -29 752 45 107 140 44 921 322 638 164 -88 312 -185 819 -1 496 348 1 310 529 185 819

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 5 802 1 491 976 23 024 1 520 802 1 403 463 -88 513 -111 537 -117 339 -162 789 45 450 117 339 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 2 045 16 532 -1 557 17 020 14 875 -1 657 -1 657 -2 146 -2 641 495 2 146 1:4 Folke Bernadotteakademin 2 575 127 311 129 886 126 945 -366 -366 -2 942 -6 761 3 819 2 942 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete -680 50 000 49 320 38 770 -11 230 -11 230 -10 550 -12 050 1 500 10 550 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd -215 20 176 19 961 19 388 -788 -788 -573 -1 178 605 573

UO 8 Migration 749 007 11 446 213 180 000 -784 217 11 591 003 9 578 839 -1 867 374 -2 047 374 -2 012 163 -2 498 063 485 900 2 012 163

1:1 Migrationsverket -5 443 4 443 762 4 438 319 4 343 096 -100 666 -100 666 -95 222 -228 534 133 312 95 222 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 508 502 4 936 000 -508 502 4 936 000 3 488 787 -1 447 213 -1 447 213 -1 447 213 -1 694 013 246 800 1 447 213 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 791 127 915 -791 127 915 120 411 -7 504 -7 504 -7 504 -7 504 0 7 504 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål -29 767 781 903 180 000 932 136 829 973 48 070 -131 930 -102 163 -180 353 78 190 102 163 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 51 377 249 831 -51 377 249 831 181 959 -67 872 -67 872 -67 872 -75 366 7 494 67 872 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 128 326 402 150 -128 326 402 150 281 874 -120 276 -120 276 -120 276 -140 380 20 104 120 276 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 58 646 349 202 -58 646 349 202 193 215 -155 987 -155 987 -155 987 -155 987 0 155 987 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 36 575 155 450 -36 575 155 450 139 523 -15 927 -15 927 -15 927 -15 927 0 15 927

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp

UO 9

Hälsovård,

sjukvård och

social omsorg 1 893 432 84 167 142 32 652 500 -1 809 028 116 904 046 101 774 343 17 607 201 -15 045 299 -15 129 703 -17 660 159 2 530 456 15 129 703

1 Hälso- och sjukvårdspolitik 328 698 53 557 638 31 812 000 -320 104 85 378 232 71 622 024 18 064 386 -13 747 614 -13 756 209 -14 974 252 1 218 043 13 756 209 1:1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys -649 37 320 36 671 31 065 -6 255 -6 255 -5 605 -6 724 1 119 5 605 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 5 146 87 923 -2 640 90 429 88 373 450 450 -2 056 -4 693 2 637 2 056 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 6 007 152 349 -1 667 156 689 151 880 -469 -469 -4 809 -9 379 4 570 4 809 1:4 Tandvårdsförmåner -30 821 7 069 781 7 038 960 5 964 196 -1 105 585 -1 105 585 -1 074 764 -1 427 828 353 064 1 074 764 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna -9 151 29 680 000 359 000 30 029 849 30 041 293 361 293 2 293 11 444 -730 556 742 000 -11 444 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 216 364 9 257 886 31 176 000 -186 405 40 463 845 28 036 230 18 778 344 -12 397 656 -12 427 615 -12 446 015 18 400 12 427 615 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden -27 086 498 187 50 000 521 101 495 370 -2 817 -52 817 -25 732 -70 572 44 840 25 732 1:8 Bidrag till psykiatri 75 835 2 160 393 -75 835 2 160 393 2 109 992 -50 401 -50 401 -50 401 -50 401 0 50 401 1:9 Läkemedelsverket -1 000 149 768 148 768 141 507 -8 261 -8 261 -7 261 -11 754 4 493 7 261 1:10 E-hälsomyndigheten 3 516 119 603 123 119 119 565 -38 -38 -3 554 -7 142 3 588 3 554 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården 10 000 2 900 000 -10 000 2 900 000 2 898 922 -1 078 -1 078 -1 078 -1 078 1 078 8:1 Socialstyrelsen 13 864 699 850 227 000 940 714 783 167 83 317 -143 683 -157 547 -178 542 20 995 157 547 8:2 Inspektionen för vård och omsorg 66 675 744 578 -43 557 767 696 760 465 15 887 15 887 -7 231 -29 568 22 337 7 231 2 Folkhälsopolitik 8 364 739 895 125 000 -9 146 864 113 781 091 41 196 -83 804 -83 022 -100 384 17 362 83 022

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:1 Folkhälsomyndigheten 1 964 434 599 93 000 529 563 480 748 46 149 -46 851 -48 815 -61 611 12 796 48 815 2:2 Insatser för vaccinberedskap 760 88 500 32 000 -760 120 500 89 522 1 022 -30 978 -30 978 -30 978 30 978 2:3 Bidrag till WHO -2 726 45 665 -20 42 919 43 083 -2 582 -2 582 164 -4 402 4 566 -164 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 1 625 75 502 -1 625 75 502 73 150 -2 352 -2 352 -2 352 -2 352 2 352 6:1 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 6 742 95 629 -6 742 95 629 94 587 -1 042 -1 042 -1 042 -1 042 0 1 042 3 Funktionshinderspolitik 1 839 249 638 -956 250 522 250 095 457 457 -426 -2 493 2 067 426 3:1 Myndigheten för delaktighet 884 60 896 61 780 61 113 217 217 -667 -2 493 1 826 667 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 956 188 742 -956 188 742 188 983 241 241 241 0 241 -241 4 Politik för sociala tjänster 1 555 893 28 873 462 665 500 -1 478 567 29 616 288 28 329 944 -543 518 -1 209 018 -1 286 344 -2 557 602 1 271 258 1 286 344 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 500 27 598 3 500 31 598 30 753 3 155 -345 -846 -1 673 827 846 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 173 719 797 514 50 000 -173 719 847 514 777 791 -19 723 -69 723 -69 723 -69 723 0 69 723 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 120 192 263 395 -120 192 263 395 136 211 -127 184 -127 184 -127 184 -140 353 13 169 127 184 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 811 591 24 450 971 -811 591 24 450 971 23 528 449 -922 522 -922 522 -922 522 -2 145 070 1 222 548 922 522 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 297 808 1 427 490 612 000 -277 808 2 059 490 1 974 933 547 443 -64 557 -84 557 -84 557 0 84 557

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 4:6 Statens institutionsstyrelse 59 391 1 157 143 250 000 -2 565 1 463 969 1 414 007 256 864 6 864 -49 962 -84 676 34 714 49 962 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 92 692 749 351 -250 000 -92 692 499 351 467 801 -281 550 -31 550 -31 550 -31 550 0 31 550 5 Barnrättspolitik 768 48 518 50 000 -256 99 030 96 698 48 180 -1 820 -2 332 -3 119 787 2 332 5:1 Barnombudsmannen 512 26 257 26 769 27 089 832 832 320 -467 787 -320 5:2 Barnets rättigheter 256 22 261 50 000 -256 72 261 69 609 47 348 -2 652 -2 652 -2 652 0 2 652 7 Forskningspoliti k -2 131 697 991 695 860 694 491 -3 500 -3 500 -1 370 -22 309 20 939 1 370 7:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning -422 36 488 36 066 35 155 -1 333 -1 333 -911 -2 005 1 094 911 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning -1 709 661 503 659 794 659 336 -2 167 -2 167 -459 -20 304 19 845 459

UO 10

Ekonomisk

trygghet vid

sjukdom och

funktions-

nedsättning 176 841 95 705 843 32 966 000 -849 754 127 998 930 117 898 771 22 192 928 -10 773 072 -10 100 158 -14 186 555 4 086 397 10 100 158

1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 170 294 86 827 428 32 383 000 -847 893 118 532 829 108 697 873 21 870 445 -10 512 555 -9 834 956 -13 637 512 3 802 556 9 834 956 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -303 609 36 925 977 12 576 000 -203 087 48 995 281 42 371 430 5 445 453 -7 130 547 -6 623 851 -8 326 299 1 702 448 6 623 851 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -165 082 42 150 170 -4 342 41 980 746 42 610 678 460 508 460 508 629 932 -1 217 776 1 847 708 -629 932 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 86 967 1 408 000 -86 967 1 408 000 1 299 730 -108 270 -108 270 -108 270 -178 670 70 400 108 270

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 95 701 2 608 000 -95 701 2 608 000 2 566 931 -41 069 -41 069 -41 069 -161 819 120 750 41 069 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -1 479 36 923 35 444 36 581 -342 -342 1 137 -621 1 758 -1 137 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 456 070 2 508 500 -43 000 -456 070 2 465 500 2 137 086 -371 414 -328 414 -328 414 -328 414 328 414 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 726 1 189 858 19 850 000 -1 726 21 039 858 17 675 437 16 485 579 -3 364 421 -3 364 421 -3 423 913 59 492 3 364 421 2 Myndigheter 6 546 8 878 415 583 000 -1 861 9 466 101 9 200 898 322 483 -260 517 -265 202 -549 043 283 841 265 202 2:1 Försäkringskassan 2 638 8 807 593 583 000 9 393 231 9 140 883 333 290 -249 710 -252 348 -534 065 281 717 252 348 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 3 908 70 822 -1 861 72 870 60 015 -10 807 -10 807 -12 854 -14 978 2 124 12 854

UO 11

Ekonomisk

trygghet vid

ålderdom 100 711 36 542 396 77 000 -283 778 36 436 329 36 652 254 109 858 32 858 215 925 -1 617 154 1 833 079 -215 925

1 Ersättning vid ålderdom 73 638 35 946 500 -279 705 35 740 433 35 946 233 -267 -267 205 800 -1 591 525 1 797 325 -205 800 1:1 Garantipension till ålderspension -93 966 14 940 800 14 846 834 14 385 887 -554 913 -554 913 -460 947 -1 207 987 747 040 460 947 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna -64 768 9 804 900 9 740 132 9 966 127 161 227 161 227 225 996 -264 249 490 245 -225 996 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 279 705 10 026 300 -279 705 10 026 300 10 414 070 387 770 387 770 387 770 -113 545 501 315 -387 770 1:4 Äldreförsörjningsstöd -47 333 1 174 500 1 127 167 1 180 149 5 649 5 649 52 982 -5 743 58 725 -52 982 2 Myndigheter 27 073 595 896 77 000 -4 073 695 896 706 021 110 125 33 125 10 125 -25 629 35 754 -10 125 2:1 Pensionsmyndigheten 27 073 595 896 77 000 -4 073 695 896 706 021 110 125 33 125 10 125 -25 629 35 754 -10 125

UO 12

Ekonomisk

trygghet för

familjer och

barn 253 351 101 430 320 2 831 000 -962 816 103 551 855 99 939 005 -1 491 315 -4 322 315 -3 612 850 -8 092 490 4 479 640 3 612 850

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:1 Barnbidrag 1 405 33 493 943 -32 252 33 463 096 33 325 745 -168 198 -168 198 -137 350 -1 812 045 1 674 695 137 350 1:2 Föräldraförsäkring -182 845 47 288 762 1 740 000 -338 701 48 507 216 46 125 193 -1 163 569 -2 903 569 -2 382 023 -4 533 280 2 151 257 2 382 023 1:3 Underhållsstöd 65 494 2 627 264 -65 494 2 627 264 2 635 710 8 446 8 446 8 446 -122 917 131 363 -8 446 1:4 Adoptionsbidrag 9 109 20 184 -9 109 20 184 8 925 -11 259 -11 259 -11 259 -11 864 605 11 259 1:5 Barnpension och efterlevandestöd -32 604 997 300 964 696 1 034 176 36 876 36 876 69 480 -331 69 811 -69 480 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 500 309 4 691 391 -517 261 4 674 439 3 960 359 -731 032 -731 032 -714 080 -928 681 214 601 714 080 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 565 300 7 565 300 7 565 300 0 0 0 0 0 1:8 Bostadsbidrag -107 516 4 746 176 1 091 000 5 729 660 5 283 596 537 420 -553 580 -446 064 -683 372 237 308 446 064

UO 13

Jämställdhet

och nyanlända

invandrares

etablering 1 346 209 10 065 663 55 000 -1 343 428 10 123 443 8 515 996 -1 549 667 -1 604 667 -1 607 448 -2 040 301 432 853 1 607 448

1 Nyanlända invandrares etablering 1 303 967 8 785 587 -1 304 993 8 784 561 7 235 914 -1 549 673 -1 549 673 -1 548 647 -1 975 072 426 425 1 548 647 1:1 Etableringsåtgärder 803 156 430 -803 156 430 154 570 -1 860 -1 860 -1 860 -1 860 0 1 860 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 212 735 8 502 572 -1 213 761 8 501 546 7 042 467 -1 460 105 -1 460 105 -1 459 079 -1 881 707 422 628 1 459 079 1:3 Hemutrustningslån 90 429 126 585 -90 429 126 585 38 877 -87 708 -87 708 -87 708 -91 505 3 797 87 708 2 Diskriminering 3 971 218 874 -3 139 219 707 205 116 -13 758 -13 758 -14 591 -18 379 3 788 14 591 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 1 128 126 955 -295 127 788 121 167 -5 788 -5 788 -6 621 -10 409 3 788 6 621 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 2 843 91 919 -2 843 91 919 83 948 -7 971 -7 971 -7 971 -7 971 0 7 971 3 Jämställdhet 34 185 543 202 55 000 -31 877 600 509 559 333 16 131 -38 869 -41 177 -43 277 2 100 41 177 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 27 620 445 039 50 000 -27 620 495 039 457 193 12 154 -37 846 -37 846 -37 846 0 37 846

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 5 992 70 000 5 000 -3 685 77 307 74 761 4 761 -239 -2 546 -4 646 2 100 2 546 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 572 28 163 -572 28 163 27 378 -785 -785 -785 -785 785 4 Segregation 4 086 518 000 -3 420 518 666 515 633 -2 367 -2 367 -3 033 -3 573 540 3 033 4:1 Åtgärder mot segregation 969 500 000 -969 500 000 497 510 -2 490 -2 490 -2 490 -2 490 2 490 4:2 Delegationen mot segregation 3 116 18 000 -2 450 18 666 18 123 123 123 -543 -1 083 540 543

UO 14

Arbetsmarkna

d och arbetsliv 880 015 77 164 287 21 601 200 -1 181 635 98 463 867 87 154 016 9 989 729 -11 611 471 -11 309 851 -15 876 283 4 566 432 11 309 851

1 Arbetsmarknad 823 960 76 218 499 21 593 700 -1 146 229 97 489 930 86 228 712 10 010 213 -11 583 487 -11 261 218 -15 803 266 4 542 048 11 261 218 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 78 181 7 272 139 281 000 7 631 320 7 522 349 250 210 -30 790 -108 970 -545 298 436 328 108 970 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -603 880 28 067 425 17 619 700 45 083 245 41 823 340 13 755 915 -3 863 785 -3 259 905 -5 344 721 2 084 816 3 259 905 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 732 519 8 882 007 1 164 000 -37 700 10 740 826 7 276 022 -1 605 985 -2 769 985 -3 464 804 -3 962 247 497 443 3 464 804 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. -210 916 20 470 545 -132 600 20 127 029 19 062 836 -1 407 709 -1 407 709 -1 064 193 -1 771 940 707 747 1 064 193 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 3 172 120 034 123 206 115 969 -4 065 -4 065 -7 237 -10 838 3 601 7 237 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014- 2020 409 228 1 451 500 -409 657 1 451 071 1 163 653 -287 847 -287 847 -287 418 -359 993 72 575 287 418

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:7 Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering 1 241 42 292 -171 43 362 42 266 -26 -26 -1 096 -2 364 1 268 1 096 1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 1 573 73 616 75 189 77 185 3 569 3 569 1 995 -213 2 208 -1 995 1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet 57 916 57 916 57 916 0 0 0 0 0 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 8 303 8 303 0 0 0 0 0 0 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning -153 260 1 875 000 2 479 000 4 200 740 2 985 704 1 110 704 -1 368 296 -1 215 036 -1 565 436 350 400 1 215 036 1:12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 332 318 5 262 634 50 000 -332 318 5 312 634 3 758 731 -1 503 903 -1 553 903 -1 553 903 -1 815 384 261 481 1 553 903 1:13 Lån till körkort 92 841 151 466 -92 841 151 466 45 980 -105 486 -105 486 -105 486 -105 486 105 486 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 140 943 2 483 622 -140 943 2 483 622 2 288 458 -195 164 -195 164 -195 164 -319 345 124 181 195 164

2 Arbetsliv 51 418 945 788 7 500 -30 770 973 937 925 304 -20 484 -27 984 -48 633 -73 017 24 384 48 633 2:1 Arbetsmiljöverket 32 642 676 593 -500 -18 984 689 751 663 980 -12 613 -12 113 -25 771 -45 528 19 757 25 771 2:2 Arbetsdomstolen 2 778 34 240 -1 500 -1 783 33 736 30 449 -3 791 -2 291 -3 287 -4 314 1 027 3 287 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 462 33 722 5 000 -462 38 722 35 115 1 393 -3 607 -3 607 -3 640 33 3 607 2:4 Medlingsinstitutet 5 725 50 521 5 000 -725 60 521 53 176 2 655 -2 345 -7 345 -9 871 2 526 7 345 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 9 811 38 712 -500 -8 815 39 208 30 672 -8 040 -7 540 -8 536 -9 577 1 041 8 536

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 112 000 111 913 -87 -87 -87 -87 87 Äldre anslag 4 636 -4 636 0 0 0 0 2:5 Arbetslivspolitik (2019) 4 636 -4 636 0 0 0 0

UO 15

Studiestöd 1 896 146 25 508 400 1 604 500 -2 044 475 26 964 571 25 059 720 -448 680 -2 053 180 -1 904 851 -3 035 818 1 130 967 1 904 851

1:1 Studiehjälp 23 350 4 382 408 -23 350 4 382 408 4 274 782 -107 626 -107 626 -107 626 -326 746 219 120 107 626 1:2 Studiemedel 1 651 055 17 696 712 1 319 500 -1 816 420 18 850 847 17 440 441 -256 271 -1 575 771 -1 410 406 -2 152 480 742 074 1 410 406 1:3 Avsättning för kreditförluster 75 833 1 855 904 99 000 -75 833 1 954 904 1 855 150 -754 -99 754 -99 754 -192 549 92 795 99 754 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 398 167 518 28 000 -1 293 194 622 184 526 17 008 -10 992 -10 096 -18 471 8 375 10 096 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 8 974 62 150 -9 030 62 094 49 381 -12 769 -12 769 -12 713 -15 819 3 106 12 713 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 3 933 27 000 6 000 -3 933 33 000 30 186 3 186 -2 814 -2 814 -2 814 0 2 814 1:7 Studiestartsstöd 114 617 410 000 142 000 -114 617 552 000 293 501 -116 499 -258 499 -258 499 -278 999 20 500 258 499 1:8 Centrala studiestödsnämnden 18 409 889 803 10 000 918 212 916 398 26 595 16 595 -1 814 -46 304 44 490 1 814 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd -422 16 905 16 483 15 354 -1 551 -1 551 -1 129 -1 636 507 1 129

UO 16

Utbildning och

universitets-

forskning 2 315 050 83 315 865 1 458 000 -1 768 161 85 320 754 82 958 160 -357 705 -1 815 705 -2 362 594 -3 149 461 786 867 2 362 594

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 1 684 474 27 296 795 518 000 -1 600 821 27 898 448 26 234 541 -1 062 254 -1 580 254 -1 663 907 -1 880 812 216 905 1 663 907

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:1 Statens skolverk 93 055 1 135 892 -59 966 1 168 981 1 113 823 -22 069 -22 069 -55 158 -89 234 34 076 55 158 1:2 Statens skolinspektion 12 131 443 484 455 615 427 325 -16 159 -16 159 -28 290 -41 594 13 304 28 290 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten -5 820 762 437 756 617 732 794 -29 643 -29 643 -23 823 -46 696 22 873 23 823 1:4 Sameskolstyrelsen -84 51 579 51 495 50 783 -796 -796 -712 -2 259 1 547 712 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 729 936 3 911 093 -480 000 -729 936 3 431 093 2 947 075 -964 018 -484 018 -484 018 -484 018 0 484 018 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 58 833 314 806 -58 833 314 806 240 151 -74 655 -74 655 -74 655 -74 655 0 74 655 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 11 610 3 903 000 -11 610 3 903 000 3 895 607 -7 393 -7 393 -7 393 -7 393 0 7 393 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. -1 231 190 720 15 000 -111 204 378 199 489 8 769 -6 231 -4 889 -4 889 0 4 889 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 2 126 108 015 -2 126 108 015 98 685 -9 330 -9 330 -9 330 -9 330 0 9 330 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 161 743 380 026 -161 743 380 026 133 177 -246 849 -246 849 -246 849 -246 849 0 246 849 1:11 Fler anställda i lågstadiet 510 985 500 -510 985 500 985 146 -354 -354 -354 -354 354 1:12 Skolforskningsinstitutet 1 257 24 387 -537 25 107 22 804 -1 583 -1 583 -2 304 -3 035 731 2 304 1:13 Praktiknära skolforskning 1 345 18 543 -1 345 18 543 18 543 0 0 0 0 0 1:14 Bidrag till lärarlöner 453 561 4 670 100 -453 561 4 670 100 4 123 906 -546 194 -546 194 -546 194 -546 194 546 194 1:15 Särskilda insatser inom skolområdet 574 163 418 -574 163 418 162 970 -448 -448 -448 -448 448

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 50 658 4 885 500 -50 658 4 885 500 4 840 287 -45 213 -45 213 -45 213 -45 213 45 213 1:17 Bidrag till vissa studier 3 084 17 525 -3 084 17 525 6 199 -11 326 -11 326 -11 326 -11 326 0 11 326 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning 62 121 2 372 422 729 000 -62 121 3 101 422 3 101 422 729 000 0 0 0 0 0 1:19 Myndigheten för yrkeshögskolan 240 125 594 9 000 134 834 123 486 -2 108 -11 108 -11 348 -15 115 3 767 11 348 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 48 826 2 832 754 245 000 -4 107 3 122 473 3 010 870 178 116 -66 884 -111 603 -252 210 140 607 111 603 2 Universitet och högskolor 707 852 47 433 737 820 000 -153 624 48 807 965 48 097 884 664 147 -155 853 -710 081 -852 278 142 197 710 081 2:1 Universitetskanslers ämbetet 4 247 156 376 160 623 159 866 3 490 3 490 -757 -5 448 4 691 757 2:2 Universitets- och högskolerådet 3 137 202 273 10 000 215 410 193 810 -8 463 -18 463 -21 600 -27 668 6 068 21 600 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 849 467 1 849 467 1 849 467 0 0 0 0 0 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 259 049 2 259 049 2 259 049 0 0 0 0 0 0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 165 339 2 165 339 2 165 339 0 0 0 0 0 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 322 628 2 322 628 2 322 628 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 87 241 2 206 210 2 293 451 2 293 451 87 241 87 241 0 0 0 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 664 258 1 664 258 1 664 258 0 0 0 0 0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 156 831 1 812 675 1 969 506 1 847 089 34 414 34 414 -122 417 -122 417 122 417 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 709 980 1 709 980 1 709 980 0 0 0 0 0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 463 101 1 463 101 1 463 101 0 0 0 0 0 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 186 882 1 186 882 1 186 882 0 0 0 0 0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 148 446 1 626 821 1 775 267 1 546 445 -80 376 -80 376 -228 822 -228 822 228 822 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 022 080 1 022 080 1 022 080 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 32 932 747 524 780 456 760 727 13 203 13 203 -19 728 -19 728 19 728 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 663 040 1 663 040 1 663 040 0 0 0 0 0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 0 1 216 582 1 216 582 1 216 582 0 0 0 0 0 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 712 345 1 712 345 1 712 345 0 0 0 0 0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 706 999 706 999 706 999 0 0 0 0 0 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 416 790 416 790 416 790 0 0 0 0 0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 695 550 695 550 695 550 0 0 0 0 0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 260 690 260 690 260 690 0 0 0 0 0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 37 241 1 111 214 1 148 455 1 148 455 37 241 37 241 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 359 084 359 084 359 084 0 0 0 0 0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 918 830 106 835 024 835 024 4 918 4 918 0 0 0 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 286 796 286 796 286 796 0 0 0 0 0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 583 130 583 130 583 130 0 0 0 0 0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 262 470 262 470 262 470 0 0 0 0 0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 979 794 979 794 979 794 0 0 0 0 0 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 255 672 255 672 255 672 0 0 0 0 0 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 10 691 262 700 273 391 259 808 -2 892 -2 892 -13 583 -13 583 13 583 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 104 401 104 401 104 401 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 301 634 451 661 752 661 752 27 301 27 301 0 0 0 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 131 692 131 692 131 692 0 0 0 0 0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 029 208 588 210 617 210 617 2 029 2 029 0 0 0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 52 014 52 014 52 014 0 0 0 0 0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 111 379 111 379 111 379 0 0 0 0 0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 39 351 39 351 39 351 0 0 0 0 0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 9 453 523 023 532 476 532 476 9 453 9 453 0 0 0 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 89 468 89 468 89 468 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 446 239 446 239 446 239 0 0 0 0 0 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 87 804 87 804 87 804 0 0 0 0 0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 478 704 478 704 478 704 0 0 0 0 0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 109 671 109 671 109 671 0 0 0 0 0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 414 196 414 196 414 196 0 0 0 0 0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 80 014 80 014 80 014 0 0 0 0 0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 417 497 417 497 417 497 0 0 0 0 0 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 69 565 69 565 69 565 0 0 0 0 0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 284 321 195 323 479 323 479 2 284 2 284 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 57 159 57 159 57 159 0 0 0 0 0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 383 154 383 154 383 154 0 0 0 0 0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 77 105 77 105 77 105 0 0 0 0 0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 169 115 169 115 169 115 0 0 0 0 0 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 20 318 20 318 20 318 0 0 0 0 0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 67 365 67 365 67 365 0 0 0 0 0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 11 571 11 571 11 571 0 0 0 0 0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 137 058 137 058 137 058 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 20 419 20 419 20 419 0 0 0 0 0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 440 002 440 002 440 002 0 0 0 0 0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 92 836 92 836 92 836 0 0 0 0 0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 36 540 36 540 36 540 0 0 0 0 0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 21 439 21 439 21 439 0 0 0 0 0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 69 950 3 537 450 -57 242 3 550 158 3 451 501 -85 949 -85 949 -98 657 -204 886 106 229 98 657 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 110 678 860 473 815 000 -95 915 1 690 236 1 497 316 636 843 -178 157 -192 920 -218 129 25 209 192 920 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 467 456 723 -5 000 -466 451 724 440 160 -16 563 -11 563 -11 564 -11 564 0 11 564 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 681 459 2 681 459 2 681 459 0 0 0 0 0 0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 6 46 674 -1 46 679 46 646 -28 -28 -33 -33 0 33 3 Forskning -79 863 8 427 070 120 000 -11 354 8 455 853 8 468 129 41 059 -78 941 12 276 -404 414 416 690 -12 276

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation -45 204 6 035 846 90 000 -617 6 080 025 6 091 516 55 670 -34 330 11 491 -290 301 301 792 -11 491 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 610 360 061 20 000 -2 610 380 061 388 584 28 523 8 523 8 523 -9 480 18 003 -8 523 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning -10 729 167 731 157 002 169 725 1 994 1 994 12 724 -4 049 16 773 -12 724 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet -61 404 1 112 356 -5 000 1 045 952 1 094 403 -17 953 -12 953 48 452 -7 165 55 617 -48 452 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 519 35 448 5 000 40 967 39 817 4 369 -631 -1 150 -2 213 1 063 1 150 3:6 Institutet för rymdfysik -223 57 106 56 883 56 929 -177 -177 46 -1 667 1 713 -46 3:7 Kungl. biblioteket -1 096 414 482 413 386 393 671 -20 811 -20 811 -19 716 -32 150 12 434 19 716 3:8 Polarforskningssekretariatet 26 227 49 636 75 863 37 545 -12 091 -12 091 -38 318 -40 799 2 481 38 318 3:9 Sunet -164 49 183 10 000 59 019 59 206 10 023 23 186 -2 273 2 459 -186 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 2 619 5 363 -2 491 5 490 5 479 116 116 -12 -172 160 12 3:11 Etikprövningsmyndigheten 5 960 42 663 -4 613 44 011 38 977 -3 686 -3 686 -5 033 -6 313 1 280 5 033 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 8 200 8 200 3 652 -4 548 -4 548 -4 548 -4 794 246 4 548 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 1 023 88 995 -1 023 88 995 88 626 -369 -369 -369 -3 038 2 669 369 4 Vissa gemensamma ändamål 2 587 158 263 -2 362 158 488 157 606 -657 -657 -882 -11 957 11 075 882 4:1 Internationella program 1 344 81 589 -1 344 81 589 82 357 768 768 768 -7 390 8 158 -768 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 120 30 886 -120 30 886 30 868 -18 -18 -18 -1 562 1 544 18

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 225 10 645 10 870 9 855 -790 -790 -1 015 -1 334 319 1 015 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 898 35 143 -898 35 143 34 526 -617 -617 -617 -1 671 1 054 617

UO 17 Kultur,

medier,

trossamfund

och fritid 5 160 16 061 280 4 464 300 -46 143 20 484 597 20 416 645 4 355 365 -108 935 -67 953 -312 287 244 334 67 953

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 11 841 2 356 409 2 150 600 -11 191 4 507 660 4 490 911 2 134 502 -16 098 -16 749 -86 526 69 777 16 749 1:1 Statens kulturråd 1 576 56 717 58 293 56 694 -23 -23 -1 599 -3 300 1 701 1 599 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 832 533 084 2 000 600 -832 2 533 684 2 523 199 1 990 115 -10 485 -10 485 -25 719 15 234 10 485 1:3 Skapande skola 8 937 176 465 -8 937 176 465 175 462 -1 003 -1 003 -1 003 -6 296 5 293 1 003 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet -132 45 153 -1 45 019 44 552 -601 -601 -468 -1 670 1 202 468 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 1 191 9 852 -1 191 9 852 9 671 -181 -181 -181 -476 295 181 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet -456 1 518 605 150 000 -229 1 667 920 1 667 115 148 510 -1 490 -805 -46 362 45 557 805 1:7 Myndigheten för kulturanalys -107 16 533 16 426 14 218 -2 315 -2 315 -2 208 -2 703 495 2 208 2 Teater, dans och musik 213 1 437 852 90 000 -589 1 527 476 1 523 179 85 327 -4 673 -4 297 -14 289 9 992 4 297 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 104 748 90 000 1 194 748 1 194 748 90 000 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 589 213 614 -589 213 614 212 867 -747 -747 -747 -7 155 6 408 747 2:3 Statens musikverk -376 119 490 119 114 115 564 -3 926 -3 926 -3 549 -7 133 3 584 3 549 3 Litteraturen, läsandet och språket -79 375 452 -657 374 716 356 599 -18 853 -18 853 -18 117 -23 957 5 840 18 117 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 657 180 735 -657 180 735 175 023 -5 712 -5 712 -5 712 -5 712 0 5 712 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier -2 668 125 957 123 289 113 515 -12 442 -12 442 -9 775 -13 553 3 778 9 775 3:3 Institutet för språk och folkminnen 1 932 68 760 70 692 68 061 -699 -699 -2 631 -4 693 2 062 2 631 4 Bildkonst, arkitektur, form och design 1 158 126 483 -192 127 449 120 880 -5 603 -5 603 -6 569 -10 089 3 520 6 569 4:1 Statens konstråd 583 31 753 32 336 29 636 -2 117 -2 117 -2 701 -3 653 952 2 701 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 371 42 947 43 318 39 465 -3 482 -3 482 -3 853 -5 141 1 288 3 853 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 11 714 0 11 725 11 711 -3 -3 -14 -92 78 14 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 192 40 069 -192 40 069 40 068 -1 -1 -1 -1 203 1 202 1 5 Kulturskaparnas villkor 5 077 498 512 -792 502 797 497 088 -1 424 -1 424 -5 709 -20 517 14 808 5 709 5:1 Konstnärsnämnden 660 22 481 23 141 22 467 -14 -14 -674 -1 348 674 674 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 4 417 476 031 -792 479 656 474 621 -1 410 -1 410 -5 035 -19 169 14 134 5 035 6 Arkiv -30 755 411 006 16 300 396 551 437 623 26 617 10 317 41 072 1 417 39 655 -41 072 6:1 Riksarkivet -30 755 411 006 16 300 396 551 437 623 26 617 10 317 41 072 1 417 39 655 -41 072 7 Kulturmiljö -3 608 1 023 924 1 020 316 1 016 254 -7 670 -7 670 -4 062 -20 739 16 677 4 062 7:1 Riksantikvarieämbetet -3 548 285 382 281 834 274 988 -10 394 -10 394 -6 846 -15 407 8 561 6 846

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 7:2 Bidrag till kulturmiljövård -60 270 542 270 482 273 266 2 724 2 724 2 784 -5 332 8 116 -2 784 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 460 000 460 000 0 0 0 0 0 0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 8 000 8 000 0 0 0 0 0 8 Museer och utställningar -13 004 1 740 649 300 400 -200 2 027 845 2 014 142 273 493 -26 907 -13 703 -74 969 61 266 13 703 8:1 Centrala museer: Myndigheter -13 832 1 347 035 157 000 1 490 203 1 476 736 129 701 -27 299 -13 467 -73 254 59 787 13 467 8:2 Centrala museer: Stiftelser 268 714 112 000 380 714 380 714 112 000 0 0 0 0 0 8:3 Bidrag till vissa museer 75 519 31 400 106 919 106 919 31 400 0 0 0 0 0 8:4 Forum för levande historia 629 49 301 49 930 49 774 473 473 -156 -1 635 1 479 156 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 200 80 -200 80 -80 -80 -80 -80 0 80 9 Trossamfund 355 95 004 25 000 -360 119 999 118 382 23 378 -1 622 -1 618 -4 467 2 849 1 618 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund -5 13 085 13 080 12 643 -442 -442 -437 -829 392 437 9:2 Stöd till trossamfund 360 81 919 25 000 -360 106 919 105 738 23 819 -1 181 -1 181 -3 638 2 457 1 181 10 Film 553 444 553 444 553 444 0 0 0 0 0 0 10:1 Filmstöd 553 444 553 444 553 444 0 0 0 0 0 0 11 Medier 7 669 85 772 -6 993 86 448 71 287 -14 485 -14 485 -15 161 -17 325 2 164 15 161 11:1 Sändningar av TV Finland 9 721 9 721 9 721 0 0 0 0 0 0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 392 3 392 3 392 0 0 0 0 0 0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 63 483 -63 483 426 -57 -57 -57 -57 0 57

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 11:4 Statens medieråd 703 23 320 -28 23 996 23 571 251 251 -425 -1 124 699 425 11:5 Stöd till taltidningar 6 902 48 856 -6 902 48 856 34 177 -14 679 -14 679 -14 679 -16 144 1 465 14 679 12 Ungdomspolitik 4 199 294 336 50 000 -4 809 343 725 337 283 42 947 -7 053 -6 443 -7 992 1 549 6 443 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor -611 51 656 51 045 48 757 -2 899 -2 899 -2 288 -3 837 1 549 2 288 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 4 687 240 680 50 000 -4 687 290 680 286 526 45 846 -4 154 -4 154 -4 154 0 4 154 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 122 2 000 -122 2 000 2 000 0 0 0 0 0 0 13 Politik för det civila samhället 3 907 2 264 018 1 700 000 -3 907 3 964 018 3 958 194 1 694 176 -5 824 -5 823 -12 200 6 377 5 823 13:1 Stöd till idrotten 0 1 974 311 1 500 000 3 474 311 3 474 281 1 499 970 -30 -30 -190 160 30 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 2 760 52 164 75 000 -2 760 127 164 124 836 72 672 -2 328 -2 328 -7 022 4 694 2 328 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 50 785 50 785 50 785 0 0 0 -1 523 1 523 0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 0 15 000 0 15 000 15 000 0 0 0 0 0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 1 146 171 758 125 000 -1 146 296 758 293 293 121 535 -3 465 -3 465 -3 465 0 3 465 14 Folkbildning 11 634 4 722 172 132 000 -12 128 4 853 678 4 840 776 118 604 -13 396 -12 902 -20 475 7 573 12 902 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 319 683 142 000 4 461 683 4 461 683 142 000 0 0 0 0 0 14:2 Bidrag till tolkutbildning 12 128 59 331 -12 128 59 331 46 414 -12 917 -12 917 -12 917 -14 696 1 779 12 917 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 150 000 -10 000 140 000 140 000 -10 000 0 0 0 0 0 14:4 Särskilt utbildningsstöd -494 193 158 192 664 192 679 -479 -479 15 -5 779 5 794 -15

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 15 Tillsyn över spelmarknaden 6 552 76 247 -4 325 78 475 80 602 4 355 4 355 2 127 -160 2 287 -2 127 15:1 Spelinspektionen 6 552 76 247 -4 325 78 475 80 602 4 355 4 355 2 127 -160 2 287 -2 127

UO 18

Samhälls-

planering,

bostads-

försörjning

och byggande

samt

konsument-

politik 962 761 3 726 522 8 000 -639 777 4 057 506 3 779 384 52 862 44 862 -278 122 -318 309 40 187 278 122

1 Samhällsplaneri ng, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 960 561 3 457 248 4 000 -639 026 3 782 783 3 507 133 49 885 45 885 -275 650 -306 315 30 665 275 650 1:1 Bostadspolitisk utveckling 5 403 20 600 -5 403 20 600 18 898 -1 702 -1 702 -1 702 -1 702 1 702 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 91 500 25 000 -91 500 25 000 2 000 -23 000 -23 000 -23 000 -23 000 23 000 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 41 870 43 000 -41 870 43 000 3 730 -39 270 -39 270 -39 270 -39 270 0 39 270 1:4 Boverket 10 995 333 462 4 000 -6 456 342 001 314 766 -18 696 -22 696 -27 235 -36 565 9 330 27 235 1:5 Statens geotekniska institut 1 010 50 500 51 510 48 444 -2 056 -2 056 -3 066 -4 581 1 515 3 066 1:6 Lantmäteriet 15 986 660 686 676 672 655 388 -5 298 -5 298 -21 284 -41 104 19 820 21 284 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 185 328 165 000 -185 328 165 000 50 487 -114 513 -114 513 -114 513 -114 513 0 114 513

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 573 397 2 100 000 -273 397 2 400 000 2 378 281 278 281 278 281 -21 719 -21 719 0 21 719 1:9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 1 648 34 000 -1 648 34 000 26 804 -7 196 -7 196 -7 196 -7 196 7 196 1:10 Innovativt och hållbart byggande 33 424 25 000 -33 424 25 000 8 336 -16 664 -16 664 -16 664 -16 664 16 664

2 Konsumentpolitik 2 200 269 274 4 000 -751 274 724 272 251 2 977 -1 023 -2 472 -11 994 9 522 2 472 2:1 Konsumentverket 2 739 169 819 -1 000 -608 170 950 170 835 1 016 2 016 -115 -5 209 5 094 115 2:2 Allmänna reklamationsnämnden -1 669 52 582 3 000 53 913 53 943 1 361 -1 639 30 -3 124 3 154 -30 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 987 25 565 2 000 28 552 26 202 637 -1 363 -2 350 -3 116 766 2 350 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 142 16 934 -142 16 934 16 897 -37 -37 -37 -545 508 37 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 4 374 4 374 4 374 0 0 0 0 0 0

UO 19

Regional

tillväxt 486 674 3 672 525 -506 114 3 653 085 3 183 614 -488 911 -488 911 -469 471 -643 979 174 508 469 471

1:1 Regionala tillväxtåtgärder 93 426 1 690 637 -112 866 1 671 197 1 587 204 -103 433 -103 433 -83 993 -168 505 84 512 83 993 1:2 Transportbidrag 20 675 454 864 -20 675 454 864 429 953 -24 911 -24 911 -24 911 -38 556 13 645 24 911 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 372 573 1 527 024 -372 573 1 527 024 1 166 457 -360 567 -360 567 -360 567 -436 918 76 351 360 567

UO 20 Allmän

miljö- och

naturvård 1 801 397 12 571 183 419 000 -849 278 13 942 302 10 950 497 -1 620 686 -2 039 686 -2 991 804 -3 101 068 109 264 2 991 804

1 Miljöpolitik 1 799 207 11 516 646 419 000 -838 303 12 896 549 9 885 405 -1 631 241 -2 050 241 -3 011 144 -3 088 773 77 629 3 011 144

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:1 Naturvårdsverket 15 547 588 944 8 000 612 491 604 615 15 671 7 671 -7 877 -25 545 17 668 7 877 1:2 Miljöövervakning m.m. 9 258 465 714 -9 258 465 714 447 037 -18 677 -18 677 -18 677 -26 297 7 620 18 677 1:3 Åtgärder för värdefull natur -2 330 1 115 035 39 000 1 151 705 1 145 866 30 831 -8 169 -5 840 -10 840 5 000 5 840 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 20 383 919 218 -20 000 -10 383 909 218 656 658 -262 560 -242 560 -252 560 -252 560 0 252 560 1:5 Miljöforskning 7 93 825 -7 93 825 93 203 -622 -622 -622 -622 0 622 1:6 Kemikalieinspektionen 6 859 275 692 15 000 297 551 290 475 14 783 -217 -7 076 -15 346 8 270 7 076 1:7 Avgifter till Internationella organisationer 1 214 262 131 -1 214 262 131 262 589 458 458 458 -7 405 7 863 -458 1:8 Klimatbonus 59 672 1 760 000 400 000 -59 672 2 160 000 2 077 741 317 741 -82 259 -82 259 -82 259 82 259 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 360 268 281 268 641 268 835 554 554 194 -7 854 8 048 -194 1:10 Klimatanpassning 72 864 98 000 26 000 -72 864 124 000 106 104 8 104 -17 896 -17 896 -19 936 2 040 17 896 1:11 Åtgärder för havsoch vattenmiljö 119 060 1 389 565 -28 000 -119 060 1 361 565 1 276 833 -112 732 -84 732 -84 732 -84 732 0 84 732 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 96 780 255 000 -96 780 255 000 151 263 -103 737 -103 737 -103 737 -111 387 7 650 103 737 1:13 Internationellt miljösamarbete 130 40 400 5 000 -130 45 400 45 544 5 144 144 144 -996 1 140 -144 1:14 Skydd av värdefull natur -411 875 500 875 089 878 385 2 885 2 885 3 296 -1 704 5 000 -3 296 1:15 Havs- och vattenmyndigheten -201 244 341 244 140 238 323 -6 018 -6 018 -5 817 -13 147 7 330 5 817 1:16 Klimatinvesteringar 938 882 1 955 000 -7 803 2 886 079 1 008 631 -946 369 -946 369 -1 877 448 -1 877 448 0 1 877 448 1:17 Klimatpremier 664 170 000 -664 170 000 107 021 -62 979 -62 979 -62 979 -62 979 0 62 979 1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen 1 073 50 000 -1 073 50 000 11 723 -38 277 -38 277 -38 277 -38 277 38 277 1:19 Industriklivet 459 396 600 000 -459 396 600 000 164 611 -435 389 -435 389 -435 389 -435 389 0 435 389

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 90 000 -26 000 64 000 49 950 -40 050 -14 050 -14 050 -14 050 0 14 050 2 Miljöforskning -8 785 1 054 537 1 045 752 1 065 092 10 555 10 555 19 340 -12 295 31 635 -19 340 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 2 189 98 129 100 318 97 420 -709 -709 -2 899 -5 842 2 943 2 899 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning -10 974 956 408 945 434 967 672 11 264 11 264 22 238 -6 454 28 692 -22 238 Äldre anslag 10 975 -10 975 0 0 0 0 1:19 Elfordonspremie (2019) 10 975 -10 975 0 0 0 0

UO 21 Energi 1 739 177 3 468 932 38 000 -1 675 652 3 570 457 3 334 281 -134 651 -172 651 -236 176 -308 463 72 287 236 176

1:1 Statens energimyndighet -2 406 304 609 302 203 306 026 1 417 1 417 3 823 -5 315 9 138 -3 823 1:2 Insatser för energieffektivisering 15 083 203 000 -15 294 202 789 193 308 -9 692 -9 692 -9 481 -11 131 1 650 9 481 1:3 Insatser för förnybar elproduktion 25 000 25 000 23 344 -1 656 -1 656 -1 656 -2 406 750 1 656 1:4 Energiforskning 66 163 1 567 723 -66 163 1 567 723 1 542 492 -25 231 -25 231 -25 231 -70 694 45 463 25 231 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar 50 000 50 000 20 886 -29 114 -29 114 -29 114 -29 114 29 114 1:6 Energimarknadsinspektionen 1 099 135 272 5 000 141 371 138 493 3 221 -1 779 -2 878 -6 936 4 058 2 878 1:7 Energiteknik 1 632 327 835 000 -1 580 283 887 044 814 280 -20 720 -20 720 -72 764 -72 764 72 764 1:8 Elberedskap 23 085 258 000 33 000 -10 085 304 000 207 729 -50 271 -83 271 -96 271 -106 921 10 650 96 271 1:9 Avgifter till internationella organisationer 505 25 328 -505 25 328 23 448 -1 880 -1 880 -1 880 -2 458 578 1 880

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 299 65 000 -299 65 000 64 276 -724 -724 -724 -724 724 Äldre anslag 3 022 -3 022 0 0 0 0 1:3 Stöd för marknads- (2019) introduktion av vindkraft 2 311 -2 311 0 0 0 0 1:5 Planeringsstöd för (2019) vindkraft 711 -711 0 0 0 0

UO 22

Kommunikatio

ner 4 824 311 61 295 946 7 053 700 -712 146 72 461 812 65 167 086 3 871 140 -3 182 560 -7 294 726 -10 676 822 3 382 096 7 294 726

1 Transportpolitik 4 783 887 60 707 386 7 053 700 -672 536 71 872 437 64 595 276 3 887 890 -3 165 810 -7 277 161 -10 643 607 3 366 446 7 277 161 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 361 554 25 783 982 -297 -62 530 30 082 708 25 722 471 -61 511 -61 214 -4 360 238 -5 724 416 1 364 178 4 360 238 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur -571 807 24 655 015 2 752 700 26 835 908 25 666 724 1 011 709 -1 740 991 -1 169 183 -2 875 503 1 706 320 1 169 183 1:3 Trafikverket -12 396 1 421 782 -2 000 1 407 386 1 332 539 -89 243 -87 243 -74 847 -117 500 42 653 74 847 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 188 308 188 308 188 308 0 0 0 0 0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 62 284 62 284 0 0 0 0 0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 35 070 88 013 100 000 -35 070 188 013 186 396 98 383 -1 617 -1 617 -2 820 1 203 1 617 1:7 Trafikavtal 20 637 1 050 000 -20 637 1 050 000 1 021 920 -28 080 -28 080 -28 080 -133 080 105 000 28 080 1:8 Viss internationell verksamhet 182 28 757 -182 28 757 28 566 -191 -191 -191 -191 191 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 1 475 53 035 2 000 56 510 56 510 3 475 1 475 0 -1 591 1 591 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 511 616 150 000 -511 616 150 000 150 000 0 0 0 -15 000 15 000 0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 131 775 2 215 476 2 347 251 2 297 312 81 836 81 836 -49 940 -57 010 7 070 49 940 1:12 Transportstyrelsen 15 400 2 215 497 2 230 897 2 156 572 -58 925 -58 925 -74 325 -140 789 66 464 74 325 1:13 Trafikanalys -832 70 001 -500 68 669 61 854 -8 147 -8 147 -6 814 -8 794 1 980 6 814 1:14 Trängselskatt i Göteborg 250 675 930 236 1 180 911 1 155 107 224 871 224 871 -25 804 -33 151 7 347 25 804 1:15 Sjöfartsstöd -1 463 1 588 000 1 586 537 1 227 078 -360 922 -360 922 -359 459 -407 099 47 640 359 459 1:16 Internationell tågtrafik 42 000 50 000 -42 000 50 000 -50 000 -50 000 -50 000 -50 000 50 000 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 157 000 1 297 158 297 85 054 -71 946 -73 243 -73 243 -73 243 73 243 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 3 000 000 3 000 000 2 925 930 2 925 930 -74 070 -74 070 -74 070 74 070 1:20 Tillskott till Luftfartsverket 900 000 900 000 7 944 7 944 -892 056 -892 056 -892 056 892 056 1:21 Tillskott till Sjöfartsverket 300 000 300 000 262 707 262 707 -37 293 -37 293 -37 293 37 293

2 Politiken för informationssamhället 40 425 588 560 -39 610 589 375 571 809 -16 751 -16 751 -17 565 -33 215 15 650 17 565 2:1 Post- och telestyrelsen 1 560 63 387 64 947 62 812 -575 -575 -2 135 -4 036 1 901 2 135 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 12 504 136 278 -12 504 136 278 133 775 -2 503 -2 503 -2 503 -6 591 4 088 2 503 2:3 Grundläggande betaltjänster 7 659 28 037 -7 659 28 037 25 121 -2 916 -2 916 -2 916 -3 697 781 2 916 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 2 633 64 844 -2 633 64 844 62 119 -2 725 -2 725 -2 725 -2 725 2 725

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 16 068 296 014 -16 814 295 269 287 982 -8 032 -8 032 -7 287 -16 167 8 880 7 287

UO 23 Areella

näringar,

landsbygd och

livsmedel 557 677 19 790 236 1 429 800 -813 127 20 964 587 20 019 832 229 596 -1 200 204 -944 755 -2 116 789 1 172 034 944 755

1:1 Skogsstyrelsen 9 520 488 251 12 000 509 771 489 606 1 355 -10 645 -20 165 -34 815 14 650 20 165 1:2 Insatser för skogsbruket 60 509 252 073 93 000 -52 958 352 624 296 010 43 937 -49 063 -56 614 -62 416 5 802 56 614 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 4 002 153 420 157 422 152 895 -525 -525 -4 527 -9 129 4 602 4 527 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 125 978 125 978 126 006 28 28 28 -3 751 3 779 -28 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 403 9 933 -403 9 933 9 874 -59 -59 -59 -59 0 59 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 20 094 134 349 -20 094 134 349 147 672 13 323 13 323 13 323 -111 13 434 -13 323 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 10 983 52 778 -10 983 52 778 52 686 -92 -92 -92 -92 0 92 1:8 Statens jordbruksverk 10 086 601 098 611 184 604 329 3 231 3 231 -6 855 -26 090 19 235 6 855 1:9 Bekämpande av växtskadegörare -13 7 000 6 987 6 953 -47 -47 -34 -244 210 34 1:10 Gårdsstöd m.m. -12 232 7 345 000 -308 7 332 459 7 188 846 -156 154 -156 154 -143 614 -878 114 734 500 143 614 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 58 125 144 000 9 000 -58 125 153 000 142 796 -1 204 -10 204 -10 204 -24 604 14 400 10 204 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 3 029 33 250 -3 029 33 250 20 931 -12 319 -12 319 -12 319 -12 319 0 12 319 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 5 868 164 000 32 000 -5 868 196 000 151 107 -12 893 -44 893 -44 893 -44 893 0 44 893

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:14 Livsmedelsverket 3 187 257 235 260 422 253 601 -3 634 -3 634 -6 821 -14 538 7 717 6 821 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 5 526 261 160 -5 526 261 160 256 389 -4 771 -4 771 -4 771 -4 771 0 4 771 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. -510 42 913 2 000 44 403 47 392 4 479 2 479 2 988 -1 503 4 491 -2 988 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 653 672 3 896 097 -177 200 -653 672 3 718 897 3 274 383 -621 714 -444 514 -444 514 -614 393 169 879 444 514 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur -269 668 2 987 376 1 340 000 -1 805 4 055 903 3 830 119 842 743 -497 257 -225 784 -374 977 149 193 225 784 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket -1 49 830 119 000 0 168 829 169 241 119 411 411 412 -1 082 1 494 -412 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 4 116 4 116 4 116 0 0 0 -123 123 0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 1 529 1 529 0 0 0 0 0 0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 357 113 915 -357 113 915 121 805 7 890 7 890 7 890 -3 501 11 391 -7 890 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 985 357 1 985 357 1 985 357 0 0 0 0 0 0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning -5 258 571 164 565 906 580 684 9 520 9 520 14 778 -2 356 17 134 -14 778 1:25 Bidrag till Skogsoch lantbruksakademien 1 177 1 177 1 177 0 0 0 0 0 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 0 107 237 107 237 104 329 -2 908 -2 908 -2 908 -2 908 0 2 908

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp

UO 24

Näringsliv 118 125 7 263 863 161 592 000 -90 188 0 168 883 800 60 406 539 53 142 676 -108 449 324 -108 477 261 -108 749 609 272 348 108 477 261

1 Näringspolitik 111 921 6 594 507 161 586 000 -83 872 0 168 208 557 59 729 891 53 135 384 -108 450 616 -108 478 666 -108 706 945 228 279 108 478 666 1:1 Verket för innovationssystem -5 202 253 190 247 988 248 589 -4 601 -4 601 601 -6 994 7 595 -601 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling -7 286 2 953 255 -10 000 -3 822 2 932 147 2 957 922 4 667 14 667 25 775 -62 822 88 597 -25 775 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 759 268 15 000 774 268 759 268 0 -15 000 -15 000 -37 778 22 778 15 000 1:4 Tillväxtverket 4 538 284 375 184 000 472 913 481 451 197 076 13 076 8 538 -19 564 28 102 -8 538 1:5 Näringslivsutveckling 98 652 793 022 -107 000 -48 652 736 022 548 631 -244 391 -137 391 -187 391 -217 943 30 552 187 391 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 849 62 567 63 416 60 512 -2 055 -2 055 -2 904 -4 781 1 877 2 904 1:7 Turistfrämjande 104 613 10 000 114 613 114 613 10 000 0 0 0 0 0 1:8 Sveriges geologiska undersökning 631 239 665 6 000 -6 100 240 196 232 981 -6 684 -12 684 -7 215 -14 404 7 189 7 215 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 5 923 5 881 -42 -42 -42 -42 0 42 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 2 186 14 000 -2 186 14 000 9 369 -4 631 -4 631 -4 631 -5 051 420 4 631 1:11 Bolagsverket 6 160 47 285 -2 000 -6 160 45 285 43 082 -4 203 -2 203 -2 203 -4 567 2 364 2 203 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskaps akademien 8 327 8 327 8 327 0 0 0 0 0 0 1:13 Konkurrensverket 5 155 431 155 436 154 583 -848 -848 -853 -5 515 4 662 853 1:14 Konkurrensforskning -15 10 804 10 789 10 229 -575 -575 -559 -883 324 559 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 159 910 159 910 159 910 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 14 973 24 850 5 000 -14 973 0 29 850 25 885 1 035 -3 965 -3 965 -6 450 2 485 3 965 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 1 000 76 000 12 025 000 -1 000 12 101 000 10 722 012 10 646 012 -1 378 988 -1 378 988 -1 378 988 1 378 988 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 965 17 780 -965 17 780 18 717 937 937 937 -307 1 244 -937 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 13 18 000 -13 18 000 15 653 -2 347 -2 347 -2 347 -4 147 1 800 2 347 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 50 000 319 472 319 472 50 000 0 0 -8 084 8 084 0 1:21 Patent- och registreringsverket -5 547 336 770 331 223 325 784 -10 986 -10 986 -5 439 -25 645 20 206 5 439 1:22 Stöd vid korttidsarbete 94 910 000 0 94 910 000 35 140 089 35 140 089 -59 769 911 -59 769 911 -59 769 911 59 769 911 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 5 000 000 5 000 000 1 350 245 1 350 245 -3 649 755 -3 649 755 -3 649 755 3 649 755 1:24 Omställningsstöd 46 000 000 46 000 000 5 677 448 5 677 448 -40 322 552 -40 322 552 -40 322 552 40 322 552 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare 3 500 000 3 500 000 339 237 339 237 -3 160 763 -3 160 763 -3 160 763 3 160 763 2 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 6 203 669 356 6 000 -6 316 675 244 676 648 7 292 1 292 1 405 -42 664 44 069 -1 405 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 5 129 36 055 -4 056 37 128 33 191 -2 864 -2 864 -3 937 -5 018 1 081 3 937 2:2 Kommerskollegium -1 143 91 809 90 666 88 609 -3 200 -3 200 -2 057 -4 811 2 754 2 057 2:3 Exportfrämjande verksamhet 1 925 366 867 31 000 -1 925 397 867 405 468 38 601 7 601 7 601 -28 399 36 000 -7 601 2:4 Investeringsfrämjande 336 72 772 -336 72 772 71 157 -1 615 -1 615 -1 615 -3 798 2 183 1 615

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer -42 20 517 20 475 22 276 1 759 1 759 1 802 -249 2 051 -1 802 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 31 336 31 336 0 0 0 0 0 0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 50 000 -25 000 25 000 24 611 -25 389 -389 -389 -389 389

UO 25

Allmänna

bidrag till

kommuner 234 128 417 572 29 547 800 -234 157 965 372 157 964 372 29 546 800 -1 000 -1 000 -175 255 174 255 1 000

1:1 Kommunalekonomisk utjämning 0 120 808 984 120 808 984 120 808 984 0 0 0 -36 242 36 242 0 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 4 600 438 61 800 -4 4 662 238 4 662 238 61 800 0 0 -138 013 138 013 0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 231 8 150 -231 8 150 7 150 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 0 1 000 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 3 000 000 3 000 000 3 000 000 0 0 0 0 0 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden 29 486 000 29 486 000 29 486 000 29 486 000 0 0 0 0

UO 26

Statsskulds-

räntor m.m. 2 945 432 29 655 200 -2 945 432 29 655 200 19 591 630 -10 063 570 -10 063 570 -10 063 570 -13 028 390 2 964 820 10 063 570

1:1 Räntor på statsskulden 2 837 749 29 500 000 -2 837 749 29 500 000 19 462 935 -10 037 065 -10 037 065 -10 037 065 -12 987 065 2 950 000 10 037 065 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 10 000 -10 000 10 000 2 124 -7 876 -7 876 -7 876 -8 176 300 7 876 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 97 683 145 200 -97 683 145 200 126 571 -18 629 -18 629 -18 629 -33 149 14 520 18 629

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp

UO 27 Avgiften

till Europeiska

unionen 3 230 443 41 989 649 2 683 702 -3 230 443 44 673 351 47 192 807 5 203 158 2 519 456 2 519 456 -1 947 877 4 467 333 -2 519 456

1:1 Avgiften till Europeiska unionen 3 230 443 41 989 649 2 683 702 -3 230 443 44 673 351 47 192 807 5 203 158 2 519 456 2 519 456 -1 947 877 4 467 333 -2 519 456

(A) Summa

Utgiftsområde

n (UO 1-27) 27 878 785 1 062 385 804 304 436 825 -23 717 647 0 1 370 983 767 1 191 059 118 128 673 314 -175 763 511 -179 924 649 -221 009 338 41 084 689 179 924 649

(B) Förändring av anslagsbehållningar exkl. UO 26 -7 194 990 -7 194 990 7 194 990 7 194 990 7 194 990 7 194 990 (C) Förändring av anslagsbehållningar UO 26 -71 700 -71 700 71 700 71 700 71 700 71 700 (D) Summa utgifter (A+B+C) 27 878 785 1 055 119 114 304 436 825 -23 717 647 0 1 363 717 077 1 191 059 118 135 940 004 -168 496 821 -172 657 959 -213 742 648 41 084 689 179 924 649

(E)

Utgiftsområde

n exkl.

statsskulds-

räntor m.m.

(A+B-UO 26) 24 933 353 1 025 535 614 304 436 825 -20 772 215 0 1 334 133 577 1 171 467 488 145 931 874 -158 504 951 -162 666 089 -200 785 958 38 119 869 169 861 079

(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning 13 797 736 13 797 736 21 283 094 7 485 358 7 485 358 7 485 358 7 485 358 (G) Kassamässig korrigering 278 004 278 004 6 773 279 6 495 275 6 495 275 6 495 275 6 495 275

(H) Budgetens

utgifter m.m.

(D+F+G) 27 878 785 1 069 194 854 304 436 825 -23 717 647 0 1 377 792 817 1 219 115 492 149 920 638 -154 516 187 -158 677 326 -199 762 015 41 084 689 179 924 649

(I) Ålderspensions systemet vid sidan av budgeten 326 046 000 329 364 691 3 318 691

Bilaga 2

Utnyttjade Ingående Medgivna Totalt tilldelade Skillnad mot Utgående ram- överskrid- medel Skillnad mot anvisade Skillnad mot Skillnad mot ramöverförings- Statens budget Ändrings- Indragning anden (IB+SB+ÄB+ statens medel tilldelade tillgängliga Anslags- överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall budget (SB+ÄB) medel medel kredit belopp (J) Takbegränsade utgifter (E+I) 1 351 581 614 1 500 832 179 149 250 565 (K) Marginal till utgiftstaket 391 418 386 242 167 821 -149 250 565 (L) Utgiftstak (J+K) 1 743 000 000 1 743 000 000 0

Bilaga 3 Bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020

Bilaga 3

Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020

Tusental kronor Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 1 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 146 400 40 000 186 400 1 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 922 271 7 500 7 929 771 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 172 290 60 000 80 000 65 000 3 377 290 1 6:1 Allmänna val och demokrati 142 340 2 500 144 840 1 6:3 Datainspektionen 110 374 10 000 120 374 1 8:1 Mediestöd 762 119 500 000 200 000 1 462 119 2 1:1 Statskontoret 100 183 -1 000 99 183 2 1:9 Statistiska centralbyrån 583 629 -1 000 582 629 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 240 520 53 823 294 343 2 1:15 Statens servicecenter 698 581 -15 000 683 581 3 1:1 Skatteverket 7 924 955 24 000 71 000 150 000 8 169 955 3 1:2 Tullverket 2 123 025 10 000 2 133 025 4 1:2 Säkerhetspolisen 1 641 279 40 000 1 681 279 4 1:5 Sveriges Domstolar 6 241 698 30 000 6 271 698 4 1:6 Kriminalvården 9 448 433 20 000 9 468 433 4 1:8 Rättsmedicinalverket 455 273 10 000 19 000 484 273 4 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 357 800 000 507 000 3 663 357 4 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987 73 000 112 987 4 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 24 174 -5 000 19 174

Bilaga 3

Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 4 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 113 000 30 000 143 000 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 328 554 39 000 49 000 1 416 554 5 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 10 000 15 000 29 826 5 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 45 029 2 000 47 029 6 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 40 000 67 580 6 2:4 Krisberedskap 1 311 104 -5 000 1 306 104 6 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 381 471 15 000 396 471 6 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 383 330 75 000 5 000 1 463 330 7 1:1 Biståndsverksamhet 44 283 158 -23 024 749 500 45 009 634 7 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 491 976 23 024 1 515 000 8 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 781 903 180 000 961 903 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 29 680 000 359 000 30 039 000 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 9 257 886 1 511 000 1 000 000 2 000 000 1 910 000 5 800 000 145 000 5 510 000 13 300 000 40 433 886

Bilaga 3

Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 9 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 498 187 50 000 548 187 9 2:1 Folkhälsomyndigheten 434 599 35 000 28 000 30 000 527 599 9 2:2 Insatser för vaccinberedskap 88 500 32 000 120 500 9 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 27 598 3 500 31 098 9 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 797 514 50 000 847 514 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 427 490 462 000 150 000 2 039 490 9 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 157 143 250 000 1 407 143 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 749 351 -250 000 499 351 9 5:2 Barnets rättigheter 22 261 50 000 72 261 9 8:1 Socialstyrelsen 699 850 20 000 97 000 10 000 100 000 926 850 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 36 925 977 1 800 000 3 456 000 50 000 6 110 000 1 000 000 160 000 49 501 977 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 508 500 -43 000 2 465 500 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 189 858 6 850 000 10 100 000 2 900 000 21 039 858 10 2:1 Försäkringskassan 8 807 593 130 000 283 000 170 000 9 390 593 11 2:1 Pensionsmyndigheten 595 896 43 000 34 000 672 896 12 1:2 Föräldraförsäkring 47 288 762 1 700 000 40 000 49 028 762 12 1:8 Bostadsbidrag 4 746 176 560 000 531 000 5 837 176

Bilaga 3

Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 13 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 445 039 50 000 495 039 13 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 70 000 5 000 75 000 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 272 139 -49 000 330 000 7 553 139 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 28 067 425 -167 300 5 231 000 1 120 000 7 542 000 3 894 000 45 687 125 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 8 882 007 1 164 000 10 046 007 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 875 000 1 629 000 850 000 4 354 000 14 1:12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 262 634 50 000 5 312 634 14 2:1 Arbetsmiljöverket 676 593 -500 676 093 14 2:2 Arbetsdomstolen 34 240 -1 500 32 740 14 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 5 000 38 722 14 2:4 Medlingsinstitutet 50 521 5 000 55 521 14 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 38 712 -500 38 212 15 1:2 Studiemedel 17 696 712 911 000 106 500 302 000 19 016 212 15 1:3 Avsättning för kreditförluster 1 855 904 67 000 9 000 23 000 1 954 904 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 167 518 22 000 2 000 4 000 195 518

Bilaga 3

Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 15 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 6 000 33 000 15 1:7 Studiestartsstöd 410 000 142 000 552 000 15 1:8 Centrala studiestödsnämnden 889 803 10 000 899 803 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 911 093 -500 000 20 000 3 431 093 16 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 190 720 15 000 205 720 16 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 372 422 54 000 675 000 3 101 422 16 1:19 Myndigheten för yrkeshögskolan 125 594 9 000 134 594 16 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 832 754 245 000 3 077 754 16 2:2 Universitets- och högskolerådet 202 273 10 000 212 273 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 860 473 272 000 513 000 30 000 1 675 473 16 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 456 723 -5 000 451 723 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 035 846 90 000 6 125 846 16 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 360 061 20 000 380 061

Bilaga 3

Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 16 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 112 356 -5 000 1 107 356 16 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 35 448 5 000 40 448 16 3:9 Sunet 49 183 10 000 59 183 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 533 084 500 000 600 1 500 000 2 533 684 17 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 518 605 150 000 1 668 605 17 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 104 748 82 000 8 000 1 194 748 17 6:1 Riksarkivet 411 006 16 300 427 306 17 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 347 035 126 000 31 000 1 504 035 17 8:2 Centrala museer: Stiftelser 268 714 79 000 25 000 8 000 380 714 17 8:3 Bidrag till vissa museer 75 519 31 400 106 919 17 9:2 Stöd till trossamfund 81 919 25 000 106 919 17 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 240 680 50 000 290 680 17 13:1 Stöd till idrotten 1 974 311 500 000 1 000 000 3 474 311 17 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 75 000 127 164 17 13:5 Insatser för den ideella sektorn 171 758 100 000 25 000 296 758 17 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 319 683 50 000 92 000 4 461 683

Bilaga 3

Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 17 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 150 000 -10 000 140 000 18 1:4 Boverket 333 462 4 000 337 462 18 2:1 Konsumentverket 169 819 -1 000 168 819 18 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 52 582 3 000 55 582 18 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 25 565 2 000 27 565 20 1:1 Naturvårdsverket 588 944 8 000 596 944 20 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 115 035 39 000 1 154 035 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 919 218 -20 000 899 218 20 1:6 Kemikalieinspektionen 275 692 15 000 290 692 20 1:8 Klimatbonus 1 760 000 400 000 2 160 000 20 1:10 Klimatanpassning 98 000 26 000 124 000 20 1:11 Åtgärder för havsoch vattenmiljö 1 389 565 -28 000 1 361 565 20 1:13 Internationellt miljösamarbete 40 400 5 000 45 400 20 1:20 Åtgärder för rasoch skredsäkring längs Göta älv 90 000 -26 000 64 000 21 1:6 Energimarknadsinspektionen 135 272 5 000 140 272 21 1:8 Elberedskap 258 000 33 000 291 000 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 783 982 -1 297 1 000 25 783 685 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 24 655 015 1 020 000 954 000 200 000 578 700 27 407 715

Bilaga 3

Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 22 1:3 Trafikverket 1 421 782 -2 000 1 419 782 22 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 88 013 100 000 188 013 22 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 53 035 2 000 55 035 22 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 157 000 1 297 158 297 22 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 3 000 000 3 000 000 22 1:20 Tillskott till Luftfartsverket 900 000 900 000 22 1:21 Tillskott till Sjöfartsverket 300 000 300 000 23 1:1 Skogsstyrelsen 488 251 12 000 500 251 23 1:2 Insatser för skogsbruket 252 073 93 000 345 073 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 144 000 9 000 153 000 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 164 000 32 000 196 000 23 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 42 913 2 000 44 913 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 896 097 202 800 -380 000 3 718 897 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 987 376 650 000 690 000 4 327 376

Bilaga 3

Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 23 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 49 830 119 000 168 830 24 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 953 255 -10 000 2 943 255 24 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 759 268 15 000 774 268 24 1:4 Tillväxtverket 284 375 20 000 160 000 4 000 468 375 24 1:5 Näringslivsutveckling 793 022 -100 000 11 000 -18 000 686 022 24 1:7 Turistfrämjande 104 613 10 000 114 613 24 1:8 Sveriges geologiska undersökning 239 665 6 000 245 665 24 1:11 Bolagsverket 47 285 -2 000 45 285 24 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 24 850 5 000 29 850 24 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 76 000 400 000 3 325 000 8 300 000 12 101 000 24 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 50 000 319 472 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 2 420 000 75 430 000 17 060 000 94 910 000 24 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 5 000 000 5 000 000 24 1:24 Omställningsstöd 39 000 000 7 000 000 46 000 000 24 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare 3 500 000 3 500 000 24 2:3 Exportfrämjande verksamhet 366 867 6 000 25 000 397 867

Bilaga 3

Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. Prop. 2019/20:1, 2019/20:132, 2019/20:146, 2019/20:166, 2019/20:167, 2019/20:99, 2019/20:181, 2019/20:187, Prop. 2020/21:4, 2020/21:46, 2020/21:2, 2020/21:45, bet. Bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. bet. 2019/20:FiU10 2019/20:FiU49 2019/20:FiU51 2019/20:FiU56 2019/20:FiU59 2019/20:FiU60 2019/20:FiU21 2019/20:FiU61 2019/20:FiU62 2020/21:FiU32 2020/21:FiU36 2020/21:FiU11 2020/21:FiU11 Total UO Anslag Anslagsnamn 2019-12-18 2020-02-19 2020-04-02 2020-04-08 2020-05-27 2020-06-03 2020-06-16 2020-06-17 2020-06-23 2020-09-23 2020-11-11 2020-11-25 2020-11-25 summa 24 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 50 000 -25 000 25 000 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 600 438 61 800 4 662 238 25 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden 2 486 000 20 000 000 6 000 000 1 000 000 29 486 000 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 41 989 649 2 683 702 44 673 351 Övriga anslag 595 654 595 654 023 023

Summa 1 366 822

1 062 385 804 1 669 700 12 885 000 13 331 000 75 980 000 23 748 800 60 270 300 51 193 823 16 530 000 17 214 000 160 000 18 104 202 13 350 000 629

Bilaga 4 Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4

Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden 2020

Tusental kronor Utestående åtaganden Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden 2020-12-31 1 Rikets styrelse 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 125 966 8:1 Mediestöd 70 000 25 353

Totalt UO 1 239 200 151 319

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:10 Bidragsfastigheter 100 000 11 709 1:16 Finansmarknadsforskning 30 000 30 000

Totalt UO 2 130 000 41 709

Från EU-budgeten finansierade insatser 4 Rättsväsendet 1:18 avseende EU:s inre säkerhet 185 000 166 147

Totalt UO 4 185 000 166 147

5 Internationell samverkan 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 000 9 600 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 160 500 95 711

Totalt UO 5 210 500 105 311

6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 18 500 000 11 584 733 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 72 000 000 57 968 951 Förebyggande åtgärder mot jordskred och 2:2 andra naturolyckor 55 000 42 794 2:4 Krisberedskap 2 000 000 1 488 430 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 70 000 66 501

Totalt UO 6 92 625 000 71 151 409

7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 99 000 000 83 074 546

Totalt UO 7 99 000 000 83 074 546

Från EU-budgeten finansierade insatser för 8 Migration 1:8 asylsökande och flyktingar 265 700 256 705

Totalt UO 8 265 700 256 705

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 1 900 000 1 908 000 2:2 Insatser för vaccinberedskap 450 000 390 000 Stimulansbidrag och åtgärder inom 4:5 äldreområdet 770 000 728 574 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och 7:2 välfärd: Forskning 2 800 000 1 240 209 4:7 (2019) Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 13 802

Totalt UO 9 5 920 000 4 280 585

10 Ekonomisk trygghet vid 1:6 sjukdom och funktionsnedsättning (2019) Bidrag för sjukskrivningsprocessen 944 000

Totalt UO 10 944 000

Bilaga 4

Utestående åtaganden Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden 2020-12-31 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 38 300 28 000 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 100 000 98 500 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 28 163 28 163

Totalt UO 13 166 463 154 663

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:3 program och insatser 9 464 000 6 161 529 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 16 000 000 11 463 287 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1:6 2014 – 2020 3 700 000 3 115 983 Institutet för arbetsmarknads- och 1:7 utbildningspolitisk utvärdering 9 000 7 987 1:13 Lån till körkort 114 000 91 485 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 000 19 596 1:10 (2019) Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 24 909

Totalt UO 14 29 307 000 20 884 776

15 Studiestöd 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 000 1 075

Totalt UO 15 4 000 1 075

16 Utbildning och Utveckling av skolväsendet och annan universitetsforskning 1:5 pedagogisk verksamhet 1 468 000 1 394 071 Statligt stöd till särskild utbildning i 1:6 gymnasieskolan 35 500 31 930 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan 1:7 pedagogisk verksamhet, m.m. 614 000 612 805 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 350 000 220 984 1:13 Praktiknära skolforskning 37 000 36 543 1:14 Bidrag till lärarlöner 2 426 000 2 425 905 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och 1:16 kunskapsutveckling 6 230 000 6 230 000 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 322 000 2 272 000 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 8 500 000 8 011 806 Vetenskapsrådet: Forskning och 3:1 forskningsinformation 19 100 000 16 216 930 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella 3:2 organisationer 2 150 000 1 840 513 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 3 500 000 3 217 195 4:1 Internationella program 168 000 90 412

Totalt UO 16 46 900 500 42 601 094

Bidrag till allmän kulturverksamhet, 17 Kultur, medier, trossamfund utveckling samt internationellt kulturutbyte och fritid 1:2 och samarbete 25 000 8 275 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 000 8 720 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 30 000 0 Bidrag till vissa teater-, dans- och 2:2 musikändamål 167 000 118 879 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 40 000 27 752 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 000 14 000

Bilaga 4

Utestående åtaganden Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden 2020-12-31 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 196 000 121 380 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 000 67 553 9:2 Stöd till trossamfund 23 000 2 431 Bidrag till nationell och internationell 12:2 ungdomsverksamhet 212 000 0 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 000 37 309 Bidrag till riksdagspartiers 13:4 kvinnoorganisationer 15 000 15 000 13:5 Insatser för den ideella sektorn 65 000 0 14:2 Bidrag till tolkutbildning 140 000 75 263

Totalt UO 17 1 066 000 496 562

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1:4 Boverket 30 000 12 000 Investeringsstöd för anordnande av 1:8 hyresbostäder och bostäder för studerande 7 500 000 7 384 184 1:9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 20 000 5 625 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 15 000 0 1:2 Omstrukturering av kommunala (2019) bostadsföretag 7 620 1:7 Energieffektivisering och renovering av (2018) flerbostadshus och utomhusmiljöer 99 980 1:11 (2018) Innovativt och hållbart byggande 36 700

Totalt UO 18 7 565 000 7 546 109

19 Regional tillväxt 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 3 375 000 2 321 115 Europeiska regionala utvecklingsfonden 1:3 perioden 2014 – 2020 3 000 000 2 856 233

Totalt UO 19 6 375 000 5 177 348

20 Allmän miljö- och naturvård 1:2 Miljöövervakning m.m. 132 000 85 174 1:3 Åtgärder för värdefull natur 490 000 294 019 Sanering och återställning av förorenade 1:4 områden 2 065 000 1 072 578 1:5 Miljöforskning 102 000 80 537 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 620 000 425 270 Insatser för internationella 1:12 klimatinvesteringar 580 000 267 429 1:13 Internationellt miljösamarbete 9 000 1 010 1:14 Skydd av värdefull natur 42 000 38 666 1:16 Klimatinvesteringar 4 500 000 3 099 442 1:17 Klimatpremier 200 000 63 348 1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen 200 000 98 616 1:19 Industriklivet 1 800 000 608 276 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs 1:20 Göta älv 80 000 79 993 Forskningsrådet för miljö, areella näringar 2:2 och samhällsbyggande: Forskning 2 000 000 1 405 201

Totalt UO 20 12 820 000 7 619 558

Bilaga 4

Utestående åtaganden Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden 2020-12-31

21 Energi 1:2 Insatser för energieffektivisering 10 000 2 949 1:3 Insatser för förnybar elproduktion 35 000 17 698 1:4 Energiforskning 3 450 000 2 359 123 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar 100 000 6 678 1:7 Energiteknik 1 780 000 1 592 817 1:8 Elberedskap 1 250 000 1 178 671

Totalt UO 21 6 625 000 5 157 935

22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 116 382 000 105 337 070 Vidmakthållande av statens 1:2 transportinfrastruktur 28 600 000 26 070 482 1:7 Trafikavtal 5 700 000 3 829 380 1:11 Trängselskatt i Stockholm 39 000 000 36 565 397 1:14 Trängselskatt i Göteborg 4 180 000 3 853 046 Ersättning för särskilda tjänster för personer 2:2 med funktionsnedsättning 300 000 116 225 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 000 21 239 Driftsäker och tillgänglig elektronisk 2:5 kommunikation 745 000 182 506

Totalt UO 22 194 952 000 175 975 344

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:2 Insatser för skogsbruket 70 000 55 952 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 110 000 53 653 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 61 750 37 237 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder 1:13 för fiske och vattenbruk 440 000 243 911 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 25 000 449 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 5 011 700 3 349 019 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för 1:18 landsbygdens miljö och struktur 5 038 000 3 851 969 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 75 000 75 000 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och 1:24 samfinansierad forskning 1 548 000 951 590

Totalt UO 23 12 379 450 8 618 780

Verket för innovationssystem: Forskning och 24 Näringsliv 1:2 utveckling 2 600 000 2 349 015 1:5 Näringslivsutveckling 936 000 670 911 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 000 2 153 1:14 Konkurrensforskning 12 000 4 654

Totalt UO 24 3 553 000 3 026 732

Totalt alla UO 520 288 813 437 431 708

varav äldre bemyndiganden 1 127 011

Bilaga 5 Bilaga 5 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 5

Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport nr Namn Skrivelse nr 2019:37 Undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn Skr. 2019/20:162 2019:38 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2019 Skr. 2019/20:153 2019:39 Fri entré till statliga museer Skr. 2019/20:147 2020:1 Statliga åtgärder för fler miljöbilar Skr. 2019/20:170 2020:2 Rutavdraget – konsekvenser av reformen Skr. 2019/20:177 2020:3 Konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter Skr. 2019/20:171 2020:4 Holdingbolag vid lärosätena – brister i styrning och förvaltning Skr. 2019/20:199 2020:5 Effektiviteten i förmedlingsverksamheten – förmedlarnas attityder och arbetssätt har betydelse Skr. 2019/20:192 2020:6 Innovation genom samverkan – statens satsningar på strategiska samverkans- och Skr. 2019/20:185 innovationsprogram 2020:7 Återvändandeverksamheten – resultat, kostnader och effektivitet Skr. 2019/20:191 2020:8 Kommerskollegiums arbete mot handelshinder – informationsinhämtningens avgörande betydelse Skr. 2020/21:3 2020:9 Flerbarnstillägget i barnbidraget – ett generellt bidrag som kan effektiviseras Skr. 2020/21:10 2020:10 Regionala strukturfondspartnerskap – ger de förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel Skr. 2020/21:25 2020:11 Tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen? Skr. 2020/21:28 2020:12 Vägen till arbete efter nekad sjukpenning Skr. 2020/21:31 2020:13 Stöd och matchning – ett valfrihetssystem för arbetssökande Skr. 2020/21:39 2020:14 Statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden Skr. 2020/21:53 2020:15 Att styra utbildning till ämneslärare – en granskning av Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Skr. 2020/21:61 Stockholms universitet 2020:16 Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter Skr. 2020/21:62 2020:17 Drift och underhåll av järnvägar – omfattande kostnadsavvikelser Skr. 2020/21:86 2020:18 Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter Skr. 2020/21:93 2020:19 Äldresatsningen – effektiviteten i statens satsning på kvalitetsregister i äldreomsorgen Skr. 2020/21:89 2020:20 Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden Skr. 2020/21:108 2020:21 Sidas garantiverksamhet – statens arbete med garantier inom svenskt bistånd Skr. 2020/21:117 2020:22 Automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen – effektivt, men kontroll och uppföljning brister Skr. 2020/21:88 2020:23 Statliga stöd med delat myndighetsansvar – Effektivitet och förenklingar Skr. 2020/21:102 2020:24 Särskild löneskatt för äldre – redovisning och effekter Skr. 2020/21:162 2020:25 Framtidens skatteintäkter och förändrad energianvändning Skr. 2020/21:167 2020:26 För förtroendets skull – granskningsnämndens granskning av public service Skr. 2020/21:116 2020:28 Utgiftstaket – olika roll i olika tider Skr. 2020/21:146 2020:29 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2020 Skr. 2020/21:145

Bilaga 6 Bilaga 6 Tabellsamling

Bilaga 6

Utfallet för statens budget 2016 – 2020

Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 2020

Inkomster 1 002,7 1 001,4 1 072,1 1 055,5 998,5

Statens skatteinkomster 1 044,0 1 050,1 1 119,9 1 109,4 1 037,5 Övriga inkomster -41,3 -48,7 -47,8 -53,8 -38,9

Utgifter m.m. 917,4 939,6 992,1 943,6 1 219,1

UO 1 – 25 och 27 899,1 930,2 974,9 990,7 1 171,5 Statsskuldsräntor m.m. UO 26 1,7 10,6 13,6 22,2 19,6 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14,8 -2,9 2,0 -66,9 21,3 Kassamässig korrigering 1,8 1,8 1,6 -2,4 6,8

Budgetsaldo 85,3 61,8 80,0 111,9 -220,6

Inkomster i statens budget 2016 – 2020

Miljarder kronor Inkomstår 2016 2017 2018 2019 2020

Statens

skatteintäkter 1 012,6 1 063,8 1 101,1 1 123,2 1 063,8

Periodiseringar 31,4 -13,6 18,9 -13,8 -26,3

Statens

skatteinkomster 1 044,0 1 050,1 1 119,9 1 109,4 1 037,5

Inkomster av statens verksamhet 31,3 27,4 32,8 35,3 46,1 Inkomster av försåld egendom 0,2 0 1,8 0 0,8 Återbetalning av lån 0,8 0,8 0,7 0,8 0,7 Kalkylmässiga inkomster 10,8 11,4 12,2 14,2 16,2 Bidrag från EU 11 10,5 12,4 12,6 14,2 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -95,4 -98,8 -107,7 -116,7 -117,0 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0 0 0 0 0

Statens övriga

inkomster -41,3 -48,7 -47,8 -53,8 -38,9

Inkomster i statens

budget 1 002,7 1 001,4 1 072,1 1 055,5 998,5

Bilaga 6

Den offentliga sektorns skatteintäkter 2016 – 2020

Miljarder kronor Inkomstår 2016 2017 2018 2019 2020

Skatt på arbete 1 137,1 1 194,1 1243,0 1 265,4 1 250,1

Direkta skatter 607,1 635,3 657,1 660,5 670,9 Kommunal skatt 669,6 700,1 726,2 747,9 765,1 Statlig skatt 55,6 58,5 60,4 56,3 50,1 Jobbskatteavdrag 105,1 109,8 -113,1 -126,8 -125,8 Husavdrag -12,7 -13,8 -14,2 -15,3 -15,9 Övrigt -0,3 -0,3 -2,2 -1,7 -2,7 Indirekta skatter 530,1 558,7 585,9 604,9 579,1 Arbetsgivaravgifter 515,7 540,5 566,5 588,6 595,0 Egenavgifter 11,5 11,8 11,8 11,2 11,2 Särskild löneskatt 43,6 46 49,2 49,4 48,5 Nedsättningar -5,7 -3,2 -3,3 -3,7 -34,8 Tjänstegruppliv m.m. 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 Avgifter till premiepensionssystemet -35,6 -36,9 -38,8 -41,1 -41,3

Skatt på kapital 246 263,1 261,4 282,2 254,5

Skatt på kapital, hushåll 74,6 80,4 69,3 69,6 60,1 Skatt på företagsvinster 115,2 127,1 132,9 153,4 138,3 Avkastningsskatt 4,6 4,2 5,4 5,3 5,6 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 33,4 32,9 33,2 34,4 34,2 Stämpelskatt 12,3 12,1 12,1 12,3 12,7 Kupongskatt m.m. 5,7 6,4 8,5 7,2 3,6

Skatt på konsumtion och

insatsvaror 532,9 554,5 579,5 592,7 603,5

Mervärdesskatt 406,5 427,2 446,8 461,3 467,8 Skatt på tobak 11,9 11,9 12,4 11,8 11,8 Skatt på etylalkohol 4,2 4,3 4,5 4,5 5,2 Skatt på vin m.m. 5,6 5,8 6,0 6,0 6,4 Skatt på öl 4 4,1 4,3 4,3 4,5 Energiskatt 44,6 46,6 52,4 52,2 51,7 Koldioxidskatt 24,1 23,5 23,0 22,2 20,4 Övriga skatter på energi och miljö 5,2 4,1 3,6 5,2 6,2 Skatt på vägtrafik 19,7 19,9 19,8 20,7 21,6 Övriga skatter 7 6,9 6,5 4,4 7,7

Skatt på import 6,1 6,3 6,5 6,9 6,2

Restförda och övriga skatter 16,4 14,2 18,1 16,0 8,7

Restförda skatter -4,7 -5,8 -4,7 -5 -10,0 Övriga skatter 21,1 20,0 22,9 21,0 18,8

Totala skatteintäkter 1 938,5 2 032,1 2 108,6 2 163,1 2123,0

Avgår EU-skatter -6,1 -6,3 -6,5 -6,9 6,2

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 932,4 2 025,8 2 102,1 2 156,2 2116,8

Avgår kommunala skatter -685,9 -717 -744,3 -766,6 784,5 Avgår avgifter till ålderspensionssystemet -233,9 -245 -256,7 -266,5 268,5

Statens skatteintäkter 1 012,6 1 063,8 1 101,1 1 123,2 1063,8

Bilaga 6

Utgifter i statens budget 2016 – 2020

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhörde i statens budget för 2020 Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområde 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 2020 1 Rikets styrelse 1,1 1,1 1,1 1,1 1,0 13,0 13,7 14,6 15,0 15,7 Samhällsekonomi och 2 finansförvaltning 1,2 1,2 1,2 1,3 1,1 14,8 15,0 15,7 16,6 17,0 3 Skatt, tull och exekution 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8 10,8 11,0 11,4 11,5 12,1 4 Rättsväsendet 3,6 3,6 3,6 3,8 3,5 42,3 44,1 45,9 49,4 53,0 5 Internationell samverkan 0,2 0,2 0,1 0,2 0,1 2,1 2,0 1,9 2,3 2,1 Försvar och samhällets 6 krisberedskap 4,2 4,1 4,2 4,6 4,2 49,4 50,4 53,5 60,6 63,1 7 Internationellt bistånd 2,7 3,0 3,3 3,4 3,1 32,0 36,7 42,8 44,2 46,5 8 Migration 3,5 3,3 1,5 0,9 0,6 41,3 40,0 19,6 11,8 9,6 Hälsovård, sjukvård och 9 social omsorg 5,4 5,5 6,1 6,1 6,8 63,4 67,4 78,4 79,6 101,8 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 10 funktionsnedsättning 8,9 8,3 7,8 7,5 7,9 105,6 101,9 99,7 97,9 117,9 Ekonomisk trygghet vid 11 ålderdom 3,0 2,8 2,7 2,6 2,4 35,9 34,7 34,8 34,5 36,7 Ekonomisk trygghet för 12 familjer och barn 7,3 7,2 7,4 7,4 6,7 86,1 88,7 95,2 97,3 99,9 Jämställdhet och nyanlända invandrares 13 etablering 1,3 1,5 1,3 1,0 0,6 15,0 18,6 17,3 13,4 8,5 Arbetsmarknad och 14 arbetsliv 6,5 6,3 6,1 5,9 5,8 76,8 76,9 78,8 77,0 87,2 Justerad för teknisk 1 14 justering 6,5 6,3 6,1 5,9 5,8 77,2 76,9 78,8 77,0 87,2 15 Studiestöd 1,6 1,6 1,6 1,7 1,7 19,5 19,7 21,1 22,8 25,1 Justerad för teknisk 1 15 förändring 1,6 1,5 1,5 1,7 1,7 18,5 18,2 19,6 22,8 25,1 Utbildning och 16 universitetsforskning 5,6 5,8 5,9 6,0 5,5 66,0 71,1 76,0 78,5 83,0 Kultur, medier, 17 trossamfund och fritid 1,2 1,2 1,2 1,2 1,4 14,1 14,5 16,0 15,8 20,4 Samhällsplan., bostadsförsörjning och byggande samt 18 konsumentpolitik 0,3 0,3 0,4 0,2 0,3 3,1 3,8 4,6 3,1 3,8 19 Regional tillväxt 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2 2,6 2,8 3,6 3,3 3,2 Allmän miljö- och 20 naturvård 0,6 0,6 0,8 0,7 0,7 7,3 7,8 10,4 9,4 11,0 21 Energi 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 2,7 3,0 3,5 2,2 3,3 22 Kommunikationer 4,2 4,3 4,4 4,5 4,3 50,0 53,2 56,6 58,6 65,2 Justerad för teknisk 1 22 förändring 4,2 4,3 4,4 4,5 4,3 50,0 53,2 56,6 58,6 65,2 Areella näringar, 23 landsbygd och livsmedel 1,3 1,4 1,5 1,6 1,3 15,9 17,2 19,6 20,8 20,0 24 Näringsliv 0,5 0,5 0,6 0,6 4,0 5,9 6,4 7,5 7,3 60,4 Allmänna bidrag till 25 kommuner 7,9 8,6 8,7 9,2 10,5 93,3 105,6 111,4 120,1 158,0 Justerad för teknisk 1 25 förändring 8,8 9,6 9,3 9,5 10,5 104,8 117,5 119,1 123,7 158,0

Bilaga 6

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor 26 Statsskuldsräntor m.m. 1,7 10,6 13,6 22,2 19,6 Avgiften till Europeiska 27 unionen 2,6 2,0 2,7 2,9 3,1 30,3 24,2 35,0 37,7 47,2

Summa

utgiftsområden 900,8 940,7 988,5 1012,9 1191,1

Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 24,1 24,3 24,0 24,3 21,9 285,4 299,1 307,4 317,6 329,4

Takbegränsade

utgifter 100 100 100 100 100 1184,5 1229,3 1282,3 1308,3 1500,8

Budgeteringsmarginal 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 30,5 44,7 54,7 42,7 242,2

Utgiftstak för staten 1215 1274 1337 1351 1743

1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.2.

Realekonomisk fördelning av statens budget 2016 – 2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Realekonomisk art 2020 2019 2018 2017 2016 2019 – 2020 2019 – 2020

Transfereringar 837 699 685 380 681 463 647 413 622 906 152 320 22,2

varav till Hushållssektorn 342 315 316 298 312 446 303 393 303 305 26 017 8,2 Kommunala sektorn 271 763 211 204 213 273 209 536 183 851 60 559 28,7 Företagssektorn 102 839 51 165 52 773 47 135 45 151 51 674 101,0 Ålderspensionssystemet 24 999 21 675 22 557 23 602 24 718 3 324 15,3 Statliga ideella organisationer 6 441 6 080 6 183 5 187 4 375 361 5,9 Internationell verksamhet 89 343 78 957 74 232 58 560 61 507 10 386 13,2 varav till EU-institutioner 37 683 34 960 24 224 30 350 -37 683 -100,0

Konsumtionsutgifter 265 854 253 508 248 321 238 808 233 970 12 346 4,9

varav Löner inklusive sociala avgifter 158 995 148 380 142 561 135 387 128 529 10 614 7,2 Omkostnader för konsumtion 73 319 72 626 72 994 69 978 69 657 694 1,0 Lokaler 21 257 20 076 19 269 18 083 17 995 1 181 5,9 Sociala naturaförmåner 12 283 12 425 13 499 15 361 17 789 -143 -1,1

Investeringsverksamhet 44 089 39 913 33 591 32 021 30 456 4 177 10,5

Räntor 19 995 22 720 14 211 11 417 2 856 -2 725 -12,0

varav Räntor på statsskulden 19 463 22 126 13 536 10 504 1 668 -2 663 -12,0

Finansiella transaktioner 23 422 11 359 10 940 11 090 10 651 12 062 106,2

Summa utgiftsområden 1 191 059 1 012 879 988 527 940 749 900 839 178 180 17,6

Källa: Ekonomistyrningsverket

Bilaga 6

Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2016 – 2020

Miljoner kronor Konsumtions- Investerings- Finansiella Utgiftsområde Transfereringar utgifter verksamhet Räntor transaktioner Total 1 Rikets styrelse 2 407 12 918 3 0 420 15 749 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 13 588 3 076 3 -4 339 17 003 3 Skatt, tull och exekution 24 11 485 35 2 508 12 055 4 Rättsväsendet 377 50 426 463 13 1 748 53 027 5 Internationell samverkan 1 699 366 1 0 4 2 070 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1 460 47 828 12 851 -2 957 63 092 7 Internationellt bistånd 42 646 3 217 9 0 653 46 525 8 Migration 2 991 6 349 7 0 232 9 579 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 89 149 12 387 21 0 217 101 774 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 107 273 9 322 7 1 1 296 117 899 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 35 946 661 8 0 37 36 652 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 939 0 0 99 939 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 970 501 1 0 44 8 516 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 74 187 12 523 12 -1 433 87 154 15 Studiestöd 22 555 939 0 185 1 380 25 060 16 Utbildning och universitetsforskning 31 206 49 749 292 12 1 700 82 958 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 300 2 978 18 0 120 20 417 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2 470 1 270 3 0 36 3 779 19 Regional tillväxt 2 669 447 0 0 67 3 184 20 Allmän miljö- och naturvård 4 937 5 795 154 4 60 10 950 21 Energi 1 881 1 401 2 0 51 3 334 22 Kommunikationer 8 319 24 522 30 124 321 1 882 65 167 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 14 786 4 860 36 2 336 20 020 24 Näringsliv 46 762 2 832 39 0 10 773 60 407 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 964 157 964 26 Statsskuldsräntor m.m. 2 19 463 127 19 592 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 193 47 193

Summa 837 699 265 854 44 089 19 995 23 422 1 191 059

Källa: Ekonomistyrningsverket

Bilaga 6

Realekonomisk fördelning - Transfereringar till hushåll 2016 – 2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2020 2019 2018 2017 2016 2019 – 2020 2019 – 2020 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 583 13 369 13 018 12 641 12 473 213 1,6 7 1:1 Biståndsverksamhet 4 528 4 196 4 398 4 106 3 823 332 7,9 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 27 981 28 592 29 022 27 930 26 344 -610 -2,1 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 38 786 34 657 34 307 34 258 35 912 4 128 11,9 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 38 117 39 341 40 499 41 744 43 002 -1 224 -3,1 11 1:1 Garantipension till ålderspension 14 386 13 175 13 142 13 339 14 112 1 211 9,2 11 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 9 966 10 382 10 869 11 499 11 920 -416 -4,0 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 10 414 9 196 9 139 8 265 8 466 1 219 13,3 12 1:1 Barnbidrag 33 326 33 175 31 722 27 287 26 349 151 0,5 12 1:2 Föräldraförsäkring 42 326 41 200 40 610 38 724 37 299 1 127 2,7 12 1:3 Underhållsstöd 2 636 2 700 2 593 2 520 2 643 -64 -2,4 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 3 617 3 633 3 742 3 627 3 473 -16 -0,4 12 1:8 Bostadsbidrag 5 284 4 606 4 574 4 664 4 662 677 14,7 13 1:4 Ersättning för insatser för (2017) vissa nyanlända invandrare 481 317 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 38 395 25 074 23 704 24 819 26 198 13 321 53,1 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 428 980 1 442 748 1 263 -553 -56,4 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 728 1 803 1 694 1 633 1 713 -75 -4,2 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 2 986 2 063 1 480 1 296 1 588 922 44,7 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 2 288 3 563 4 925 5 355 4 226 -1 274 -35,8 15 1:1 Studiehjälp 4 269 4 237 4 030 3 426 3 319 32 0,7 15 1:2 Studiemedel 14 773 12 971 11 501 10 688 10 559 1 803 13,9 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 015 98 135 124 123 917 932,1 17 10:1 Filmstöd 553 561 3 3 3 -9 -1,6 17 13:1 Stöd till idrotten 3 472 1 953 1 962 1 934 1 920 1 520 77,8 17 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 461 4 298 4 358 3 849 3 810 164 3,8 20 1:8 Klimatbonus 2 078 1 280 797 62,3 20 1:8 Supermiljöbilspremie (2018) 322 451 348 20 1:19 Elfordonspremie (2019) -1 413 1 -100,0 21 1:7 Energiteknik 483 -149 500 230 147 632 -423,2 24 1:5 Näringslivsutveckling 210 246 466 176 187 -36 -14,4 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 838 838 24 2:3 Exportfrämjande verksamhet 286 347 12 19 14 -61 -17,5

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2020 2019 2018 2017 2016 2019 – 2020 2019 – 2020 Övriga anslag 19 102 18 751 17 865 17 557 17 092 350 1,9

Totalt 342 315 316 298 312 446 303 393 303 305 26 017 8,2

Källa: Ekonomistyrningsverket

Realekonomisk fördelning - Transfereringar till kommuner 2016 – 2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2020 2019 2018 2017 2016 2019 – 2020 2019 – 2020 6 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 8 123 237 12 11 -115 -93,1 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 315 3 277 9 006 26 178 23 635 -961 -29,3 8 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för (2019) ensamkommande unga asylsökande m fl. 195 396 389 -195 -100,0 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 30 041 28 428 27 067 25 606 22 071 1 613 5,7 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 24 531 8 338 7 347 2 717 3 368 16 193 194,2 9 1:8 Bidrag till psykiatri 1 784 1 839 1 491 1 043 900 -55 -3,0 9 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården 2 896 1 610 1 286 79,9 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -4 453 -4 417 -3 714 -4 620 -4 832 -36 0,8 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 407 546 2 385 1 983 2 022 861 157,6 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 316 676 1 296 583 550 -360 -53,3 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 401 1 716 1 866 1 874 2 123 -315 -18,4 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 6 904 6 904 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 6 991 11 817 16 128 15 166 12 013 -4 826 -40,8 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 279 2 684 3 544 1 845 949 -404 -15,1 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 2 412 2 550 2 306 2 237 2 277 -138 -5,4 14 1:12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 707 418 668 841 957 289 69,3 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 111 1 944 2 356 2 245 1 094 167 8,6 16 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 3 707 4 353 4 257 4 379 4 485 -646 -14,8 16 1:11 Fler anställda i lågstadiet 894 1 790 2 089 2 103 1 200 -896 -50,1 16 1:13 Praktiknära skolforskning 16 1:15 Upprustning av skollokaler och (2018) utemiljöer 627 125 52 16 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 4 374 3 136 894 1 239 39,5 16 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 101 2 205 2 126 1 128 1 087 896 40,6 16 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 590 2 617 2 577 2 515 2 385 -28 -1,1 18 1:8 Stöd till kommuner för ökat (2019) bostadsbyggande 1 395 1 800 1 849 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 379 382 805 301 328 -4 -1,0

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2020 2019 2018 2017 2016 2019 – 2020 2019 – 2020 22 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 2 873 2 873 25 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 120 809 110 539 99 808 94 657 89 680 10 270 9,3 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 662 4 506 4 094 3 902 3 664 157 3,5 25 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 3 000 5 000 7 000 7 000 -2 000 -40,0 25 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden 29 486 29 486 Övriga anslag 14 237 14 932 15 220 13 527 11 981 -695 -4,7

Totalt 271 763 211 204 213 273 209 536 183 851 60 559 28,7

Källa: Ekonomistyrningsverket

Realekonomisk fördelning - Transfereringar till företag 2016 – 2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 1 8:1 Mediestöd 1 468 644 492 541 519 825 128,1 4 1:12 Rättsliga biträden m.m. 186 142 169 44 30,8 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 494 451 361 249 270 43 9,5 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 10 094 1 090 954 890 799 9 004 825,8 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 211 1 195 1 582 2 075 2 601 16 1,3 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 14 150 14 551 13 356 12 434 12 282 -401 -2,8 14 1:12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 2 987 4 207 4 322 5 152 5 395 -1 219 -29,0 16 1:15 Upprustning av skollokaler och (2018) utemiljöer 110 28 4 16 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 1 826 1 401 1 255 1 083 1 010 425 30,3 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 162 94 102 89 105 1 067 1 129,9 17 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 737 696 682 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 53 23 400 273 96 29 126,2 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 221 1 590 1 376 435 631 39,7 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 20142020 390 517 305 268 459 -127 -24,6 20 1:16 Klimatinvesteringar 756 482 1 504 566 461 274 56,8 20 1:19 Industriklivet 151 36 121 115 316,1 21 1:7 Energiteknik 326 -147 501 306 194 473 -320,8 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 573 387 535 497 508 186 48,2 22 1:15 Sjöfartsstöd 1 227 1 564 1 432 1 482 1 486 -337 -21,6

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 188 7 361 7 392 7 279 6 448 -173 -2,3 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 765 4 228 3 809 3 053 2 630 -1 464 -34,6 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 623 2 990 2 044 1 845 1 511 632 21,1 24 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 656 1 627 1 591 1 629 1 378 29 1,8 24 1:5 Näringslivsutveckling 209 255 268 178 215 -47 -18,3 24 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 150 400 5 -150 -100,0 24 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 16 24 16 37 18 -9 -35,5 24 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 309 309 279 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 33 865 33 865 24 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 1 194 1 194 24 1:24 Omställningsstöd 5 677 5 677 24 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare 339 339 Övriga anslag 7 031 6 300 7 328 5 739 5 796 731 11,6

Totalt 102 839 51 165 52 773 47 135 45 151 51 674 101,0

Källa: Ekonomistyrningsverket

Realekonomisk fördelning - Konsumtion per utgiftsområde 2016 – 2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 1 Rikets styrelse 12 918 12 766 12 623 11 812 11 273 152 1,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 3 076 2 886 2 274 2 035 1 988 191 6,6 3 Skatt, tull och exekution 11 485 10 953 10 872 10 506 10 348 532 4,9 4 Rättsväsendet 50 426 46 800 43 865 42 234 40 294 3 627 7,7 5 Internationell samverkan 366 360 357 311 317 6 1,6 6 Försvar och samhällets krisberedskap 47 828 46 592 44 292 41 027 39 837 1 236 2,7 7 Internationellt bistånd 3 217 3 068 2 757 2 469 2 339 149 4,9 8 Migration 6 349 7 266 8 785 10 943 14 571 -917 -12,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 12 387 9 790 9 178 8 638 8 238 2 597 26,5 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 9 322 9 078 8 650 8 634 8 509 244 2,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 661 528 502 509 506 133 25,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 501 546 415 2 185 1 994 -45 -8,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 12 523 14 461 16 599 15 230 14 054 -1 938 -13,4 15 Studiestöd 939 905 892 856 789 34 3,8

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 16 Utbildning och universitetsforskning 49 749 46 645 45 967 43 906 42 416 3 104 6,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2 978 2 744 2 693 2 458 2 384 234 8,5 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 270 1 252 1 187 1 063 989 19 1,5 19 Regional tillväxt 447 204 132 108 134 244 119,5 20 Allmän miljö- och naturvård 5 795 5 534 5 884 4 828 4 749 261 4,7 21 Energi 1 401 1 404 1 336 1 308 1 143 -3 -0,2 22 Kommunikationer 24 522 22 582 21 821 21 286 20 745 1 939 8,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 4 860 4 581 4 789 4 149 4 240 279 6,1 24 Näringsliv 2 832 2 564 2 449 2 312 2 112 268 10,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 1 1 1 -1 -100,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 0 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 265 854 253 508 248 321 238 808 233 970 12 346 4,9

Källa: Ekonomistyrningsverket

Realekonomisk fördelning - Lön inkl. sociala avgifter 2016 – 2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 1 4:1 Regeringskansliet m.m. 5 201 4 928 4 957 4 819 4 550 272 5,5 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 360 2 143 2 100 1 924 1 828 216 10,1 2 1:15 Statens servicecenter 380 428 6 3 3 -48 -11,2 3 1:1 Skatteverket 6 296 5 896 5 997 5 823 5 720 400 6,8 3 1:2 Tullverket 1 463 1 370 1 288 1 226 1 227 94 6,8 4 1:1 Polismyndigheten 21 192 19 013 17 326 16 700 15 910 2 179 11,5 4 1:3 Åklagarmyndigheten 1 389 1 275 1 219 1 187 1 129 114 9,0 4 1:5 Sveriges Domstolar 4 583 4 384 4 270 4 072 3 954 199 4,5 4 1:6 Kriminalvården 6 195 5 810 5 734 5 467 5 209 384 6,6 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 16 482 15 695 13 516 13 168 12 644 788 5,0 6 1:11 Försvarets materielverk 787 743 46 42 54 44 5,9 6 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 863 767 716 624 591 96 12,5 7 1:1 Biståndsverksamhet 1 115 1 046 863 789 691 69 6,6 8 1:1 Migrationsverket 3 118 3 233 3 577 4 074 3 957 -115 -3,6 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 1 311 253 131 93 83 1 058 417,5 9 2:1 Folkhälsomyndigheten 349 304 283 267 258 45 14,9 9 8:1 Socialstyrelsen 523 444 449 410 355 79 17,8 10 2:1 Försäkringskassan 6 718 6 305 6 215 6 154 5 994 414 6,6

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 5 281 5 450 6 208 6 429 6 220 -169 -3,1 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 250 1 625 857 170 -1 250 -100,0 16 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 239 871 1 142 1 111 1 058 368 42,2 16 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 614 1 344 1 366 1 418 1 237 270 20,1 16 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 183 1 077 1 066 1 026 914 106 9,9 16 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 802 682 645 591 561 120 17,7 16 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 812 671 666 741 756 141 21,1 16 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 070 945 922 881 852 125 13,2 16 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 415 302 315 305 278 113 37,5 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 959 369 373 306 300 590 160,1 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 3 570 3 478 3 378 3 230 3 413 92 2,7 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 215 32 31 184 582,2 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 2 337 2 057 1 811 1 501 1 267 280 13,6 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 3 768 3 440 3 248 2 787 2 607 328 9,5 Övriga anslag 55 402 52 376 51 069 47 363 44 739 3 026 5,8

Totalt 158 995 148 380 142 561 135 387 128 529 10 614 7,2

Källa: Ekonomistyrningsverket

Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2016 – 2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 1 Rikets styrelse 2 407 1 810 1 636 1 412 1 338 597 33,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 13 588 13 391 13 092 12 658 12 487 196 1,5 3 Skatt, tull och exekution 24 27 51 32 47 -3 -11,2 4 Rättsväsendet 377 329 354 115 182 48 14,6 5 Internationell samverkan 1 699 1 972 1 531 1 638 1 748 -273 -13,8 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1 460 1 575 1 496 1 051 910 -115 -7,3 7 Internationellt bistånd 42 646 41 153 39 973 34 149 29 081 1 494 3,6

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 8 Migration 2 991 4 329 10 556 28 790 26 398 -1 339 -30,9 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 89 149 69 714 69 156 58 679 55 035 19 435 27,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 107 273 88 144 90 325 92 480 96 454 19 129 21,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 35 946 33 920 34 232 34 112 35 393 2 026 6,0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 939 97 315 95 208 88 660 86 106 2 624 2,7 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 970 12 753 16 732 16 161 12 769 -4 784 -37,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 74 187 62 174 61 961 61 452 62 457 12 013 19,3 15 Studiestöd 22 555 20 456 18 748 17 175 16 833 2 099 10,3 16 Utbildning och universitetsforskning 31 206 29 842 28 132 25 364 21 619 1 363 4,6 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 300 12 963 13 196 11 910 11 574 4 338 33,5 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2 470 1 758 3 389 2 638 2 032 712 40,5 19 Regional tillväxt 2 669 3 027 3 044 2 334 2 453 -358 -11,8 20 Allmän miljö- och naturvård 4 937 3 627 4 210 2 476 2 195 1 310 36,1 21 Energi 1 881 766 2 105 1 592 1 512 1 115 145,5 22 Kommunikationer 8 319 6 125 6 307 5 752 5 451 2 194 35,8 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 14 786 15 787 14 678 12 932 11 382 -1 001 -6,3 24 Näringsliv 46 762 4 687 4 972 4 060 3 751 42 075 897,7 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 964 120 051 111 408 105 565 93 350 37 913 31,6 26 Statsskuldsräntor m.m. 2 11 0 2 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 193 37 683 34 960 24 224 30 350 9 510 25,2

Summa utgiftsområden 837 699 685 380 681 463 647 413 622 906 152 320 22,2

Källa: Ekonomistyrningsverket

Realekonomisk fördelning - Investeringar per utgiftsområde 2016-2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 1 Rikets styrelse 3 -1 32 76 38 5 -320,9 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 3 8 5 5 5 -5 -61,5 3 Skatt, tull och exekution 35 52 53 48 24 -17 -32,7 4 Rättsväsendet 463 554 278 308 400 -91 -16,5 5 Internationell samverkan 1 1 1 1 1 0 26,9 6 Försvar och samhällets krisberedskap 12 851 11 364 6 604 7 137 7 269 1 487 13,1 7 Internationellt bistånd 9 6 5 4 4 3 49,8 8 Migration 7 9 25 41 76 -2 -18,9

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 21 22 19 25 12 -2 -7,7 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 7 15 8 6 8 -8 -55,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 8 7 3 3 2 1 20,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1 1 1 0 0 0 -3,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 12 5 4 38 45 7 124,5 15 Studiestöd 0 0 0 0 0 0 40,7 16 Utbildning och universitetsforskning 292 204 301 277 282 89 43,6 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 23 23 20 20 -5 -20,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 5 5 5 8 -1 -26,9 19 Regional tillväxt 0 0 0 0 0 0 -35,8 20 Allmän miljö- och naturvård 154 220 290 422 395 -66 -30,2 21 Energi 2 1 7 9 6 1 89,8 22 Kommunikationer 30 124 27 379 25 887 23 569 21 835 2 745 10,0 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 36 27 31 20 16 9 34,8 24 Näringsliv 39 11 9 7 6 28 246,6 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 44 089 39 913 33 591 32 021 30 456 4 177 10,5

Källa: Ekonomistyrningsverket

Realekonomisk fördelning - Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2016-2020

Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 1 Rikets styrelse 420 393 333 355 343 27 6,9 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 336 311 286 307 289 25 7,9 3 Skatt, tull och exekution 511 488 470 426 420 23 4,7 4 Rättsväsendet 1 761 1 701 1 441 1 408 1 413 61 3,6 5 Internationell samverkan 4 4 4 3 4 0 -2,9 6 Försvar och samhällets krisberedskap 954 1 041 1 096 1 169 1 350 -87 -8,3 7 Internationellt bistånd 653 14 78 85 546 639 4 477,3 8 Migration 232 243 257 260 206 -11 -4,7 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 217 65 65 69 86 152 232,6

Bilaga 6

Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring Utgiftsområde 2020 2019 2018 2017 2016 2019-2020 2019-2020 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1 297 635 698 749 643 662 104,4 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 37 31 34 33 27 6 19,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 0 0 0 0 0 231,5 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 44 79 144 229 210 -35 -44,8 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 432 331 222 194 201 101 30,6 15 Studiestöd 1 565 1 454 1 479 1 639 1 864 111 7,6 16 Utbildning och universitetsforskning 1 712 1 836 1 601 1 551 1 709 -125 -6,8 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 120 99 97 87 93 21 21,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 36 37 34 96 30 -2 -4,7 19 Regional tillväxt 67 85 400 365 27 -18 -21,1 20 Allmän miljö- och naturvård 64 65 55 54 -41 -1 -1,5 21 Energi 51 44 55 83 59 7 16,0 22 Kommunikationer 2 202 2 518 2 578 2 616 2 003 -315 -12,5 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 338 389 99 124 261 -51 -13,2 24 Näringsliv 10 774 41 35 37 22 10 732 25 963,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 19 590 22 174 13 591 10 569 1 743 -2 584 -11,7 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 43 417 34 079 25 151 22 507 13 507 9 337 27,4

Källa: Ekonomistyrningsverket

Bilaga 6

Antal statligt anställda 2016 – 2020 (kvinnor respektive män)

1 Antal 2016 2017 2018 2019 2020 Kvinnor 124 334 126 940 127 771 128 549 132 559 Män 111 821 114 637 114 308 115 028 118 272

Summa 236 155 241 577 242 079 243 577 250 831

1 Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2020 utgjorde de drygt 5 100 personer. Betings-, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 11 700 personer 2020. Källa: Arbetsgivarverket

Antal statligt anställda 2016 – 2020 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell

andel)

Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2016 2017 2018 2019 2020 – 34 56 889 58 986 57 929 58 300 60 966 Kvinnor 50,8 50,3 50,8 50,9 50,8 Män 49,2 49,7 49,2 49,1 49,2 35 – 44 64 038 64 933 64 732 64 470 65 662 Kvinnor 55,2 55 54,9 54,7 54,7 Män 44,8 45 45,1 45,3 45,3 45 – 54 61 511 63 786 65 238 66 131 67 552 Kvinnor 53,1 53,1 53,4 53,6 53,7 Män 46,9 46,9 46,6 46,4 46,3 55 – 53 717 53 872 54 180 54 676 56 651 Kvinnor 51,2 51,3 51,5 51,5 51,8 Män 48,8 48,7 48,5 48,5 48,2

Summa 236 155 241 577 242 079 243 577 250 831

Källa: Arbetsgivarverket

Antal statligt anställda 2016 – 2020 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning Sektor och kön 2016 2017 2018 2019 2020 1 Affärsverk 9 789 10 153 10 979 11 647 12 460 Kvinnor 36,8 37,9 38,8 39,5 39,9 Män 63,2 62,1 61,2 60,5 60,1 2 Universitet 59 684 59 754 60 411 61 535 62 787 Kvinnor 53,6 53,9 54,2 54,4 54,6 Män 46,4 46,1 45,8 45,6 45,4 3 Försvar 19 222 21 272 20 199 22 984 24 168 Kvinnor 16,6 16,4 17,3 18,8 20,6 Män 83,4 83,6 82,7 81,2 79,4 Övrig 4 verksamhet 147 460 150 398 150 490 147 411 151 416 Kvinnor 58 58,1 58 58,4 58,3 Män 42 41,9 42 41,6 41,7

Summa 236 155 241 577 242 079 243 577 250 831

1 Affärsverk och infrastruktur. 2 Universitet och högskolor. 3 Försvarsmakten. 4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket

Bilaga 7 Bilaga 7 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 7

Statliga myndigheter m.m.

I de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.

Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndigheter enligt ovan. Andelar i hel- och delägda företag och fonderna tas inte upp separat i denna bilaga. Information om andelarna framgår i not 26 medan de viktigaste fonderna framgår i not 42.

De myndigheter som ingår i årsredovisningen för staten finns med i nedanstående förteckning. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet.

A

Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket

B

Barnombudsmannen Blekinge tekniska högskola Bokföringsnämnden Bolagsverket Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten

C

Centrala studiestödsnämnden

D

Datainspektionen (myndigheten bytte namn den 1 januari 2021 till Integritetsskyddsmyndigheten) Delegationen mot segregation Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden Domstolsverket

E

E-hälsomyndigheten Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Etikprövningsmyndigheten Exportkreditnämnden

Bilaga 7

F

Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan

G

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet

H

Havs- och vattenmyndigheten Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst

I

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Institutet för rymdfysik Institutet för språk och folkminnen

J

Justitiekanslern Jämställdhetsmyndigheten

Bilaga 7

K

Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. Biblioteket Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden

L

Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Livsmedelsverket Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län

Bilaga 7

M

Malmö universitet Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna museet Myndigheten för arbetsmiljökunskap Myndigheten för delaktighet Myndigheten för digital förvaltning Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för kulturanalys Myndigheten för press, radio och tv Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för stöd till trossamfund Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens högskola

N

Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (myndigheten startade den 1 januari 2020)

P

Patent- och registreringsverket Patentombudsnämnden Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Polismyndigheten Post- och telestyrelsen

R

Regeringskansliet Revisorsinspektionen Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Riksrevisionen Rymdstyrelsen Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket

Bilaga 7

S

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Spelinspektionen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens konstråd Statens kulturråd Statens maritima och transporthistoriska museer Statens medieråd Statens museer för världskultur Statens musikverk Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån Statskontoret Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Svenska institutet Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning) Södertörns högskola

Bilaga 7

T

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (myndigheten bytte namn den 1 februari 2021 till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk) Trafikanalys Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket

U

Umeå universitet Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Upphandlingsmyndigheten Uppsala universitet

V

Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet

Å

Åklagarmyndigheten

Ö

Örebro universitet Överklagandenämnden för etikprövning Överklagandenämnden för studiestöd

Bilaga 8 Bilaga 8 Ordlista

Bilaga 8

Ordlista

Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadig-varande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärde Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anskaffningsvärdemetoden En metod som används för att redovisa och värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. Metoden innebär att en anläggningstillgång initialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det bokförda värdet minskar sedan löpande under tillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar och nedskrivningar. Se även Kapitalandelsmetoden.

Anslag Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter. Samtliga anslag i statens budget är ramanslag. Se vidare Ramanslag.

Anslagsbehållningar Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budget-propositionen och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

Anslagskredit Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.

Anslagssparande Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.

Ansvarsförbindelser Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbindelser

Bilaga 8

benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisningsrekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräknin gen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).

Avsättning Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.

Balansräkning Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Beredskapstillgång Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

Beställningsbemyndigande Tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer att belasta framtida anslag.

Bidrag Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.

Bokföringsmässiga grunder Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

Bokfört värde Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.

Bruttonationalinkomst (BNI) Summa av bruttonationalprodukten och faktorinkomster till och från utlandet, t.ex. löner, aktieutdelningar, räntor.

Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bilaga 8

Bruttoredovisning Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de kvittas inte mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.

Budgeteringsmarginal Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.

Budgetunderskott Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Budgetöverskott Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.

Derivatinstrument Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Effektivitetsrevision Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den statliga verksamheten. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

Eget kapital Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.

Ekonomisk händelse Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

Eliminering Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I årsredovisningen för staten innebär eliminering att fordringar och skulder samt

Bilaga 8

transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.

Finansiell anläggningstillgång Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggningstillgång.

Finansiellt sparande Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.

Finansieringsanalys Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.

Fordringar Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Förutbetald intäkt Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.

Förutbetald kostnad Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg.

God redovisningssed Utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser.

Immateriell anläggningstillgång Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.

Inbetalning Ekonomisk händelse då pengar överförs från en ägare till en annan. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Bilaga 8

Indragning Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).

Inkomst En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

Inkomsttitel Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.

Interna mellanhavanden Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten är interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.

Intäkt Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Kapitalandelsmetoden En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas en investering initialt till sitt anskaffningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller förluster, för att avspegla myndighetens andel av företaget. Metoden ska användas för hel- och delägda företag där staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelar. Se även Anskaffningsvärdemetoden.

Kassamässig redovisning mot statens budget Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.

Bilaga 8

Kassamässig korrigering Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till räntekontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.

Konsolidering Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolidering i staten innebär att myndigheternas resultaträkningar och balansräkningar läggs samman, efter det att de interna mellanhavandena mellan myndigheter eliminerats.

Kostnad Kostnad är en utgift som redovisas i den period den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.

Löptid Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.

Nationalräkenskaperna Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).

Nettoförmögenhet Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

Nettokostnad för statsskulden Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet.

Omsättning Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

Bilaga 8

Omsättningstillgång Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i verksamheten, antingen genom försäljning eller förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast avsedda att innehas kortare än tre år.

Option Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.

Periodavgränsningspost Skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter eller inkomster till kostnader eller intäkter vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag.

Periodisering Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Premieobligation Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel där ränta betalas ut i form av vinster.

Ramanslag Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomisk fördelning Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, ränta och transferering. Syftet med den realekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna analysera statens budget. De statliga inrapporteringskoderna (Skoderna) utgör basen för den realekonomiska fördelningen.

Redovisning mot anslag och inkomsttitlar De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.

Resultaträkning Del av årsredovisning som i sammandrag visar hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns årets överskott/underskott och är inget mått på effektivitet eller måluppfyllelse.

Revisionsberättelse med standardutformning Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt gällande regelverk och att årsredovisningen ger en rättvisande bild.

Bilaga 8

Revisionsberättelse med reservation Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.

Revisionsberättelse med avvikande mening Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), och som har en genomgripande påverkan på årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.

Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.

Revisionsberättelse med upplysning Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom upplysningen lyfta fram viktig information som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på.

Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.

Räkenskapsår Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Rättvisande bild Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.

Rörelseresultat Resultat i ett företag före finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt.

Skuld En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens konsoliderade balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Bilaga 8

Skuldbytesavtal (eng. swaps) Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument.

Skuldskötselinstrument Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstrument, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.

Statens budget En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

Statens budgetsaldo Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.

Statens lånebehov Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Statens nettoupplåning Statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.

Statliga affärsverk Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2017 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Affärsverket svenska kraftnät.

Bilaga 8

Statliga kreditgarantier Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statsobligation Ett räntebärande värdepapper som ges ut av Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år. Det finns nominella och reala statsobligationer. De reala statsobligationerna är skyddade mot inflation. De har en fast real ränta plus en ersättning för den faktiska inflationen under värdepapperets löptid.

Statsredovisningen Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar och premieobligationer. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.

Statsskuldsränta Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokföringsmässiga grunder i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valuta-förändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.

Statsskuldväxel Räntebärande värdepapper med kort löptid som Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har inga räntebetalningar under löptiden. Avkastningen är skillnaden mellan slutbetalning och det pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt är löptiden tre, sex eller tolv månader.

Takbegränsade utgifter Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1 – 27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.

Bilaga 8

Termin Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.

Tilldelade medel Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.

Tillgång En resurs som en myndighet eller staten har kontroll över till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

Tillgängliga medel Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet överskridande.

Transferering Överföring av ekonomiska medel för statens räkning utan krav på motprestation men vanligen enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkringsersättningar.

Underliggande saldo Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd Betalning som statlig myndighet mottar för statens räkning och överför till statens centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till allra största delen skatter och ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.

Upplupen intäkt Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultat-räkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

Upplupen kostnad Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.

Utbetalning Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Utdelning Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna.

Bilaga 8

Utgift Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.

Utgiftsområde En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambesluts- modellen, vilket är en ”uppifrån - och nedmetod” för b udgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Valutareserv De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.

Valutarisk Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.

Årets över- eller underskott Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.

Årlig revision Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

Återanskaffningsvärde Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Bilaga 8

Ändringar i statens budget Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.

Överskottsmål Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar skrivelse 2020/21:101 Årsredovisning för staten 2020