Årsredovisning för staten 2020

Regeringens skrivelse 2020/21:101

Årsredovisning för staten 2020

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 8 april 2021

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2020. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden Bilaga 5 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 6 Tabellsamling Bilaga 7 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 8 Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2021

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2020

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2020 uppgick till ca -152 miljarder kronor eller -3,1 procent av BNP. I förhållande till 2019 försämrades det finansiella sparandet med 182 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 30,3 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till -221 miljarder kronor, vilket är en försämring med 333 miljarder kronor jämfört med 2019.

Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 100 miljarder kronor. Jämfört med 2019 försämrades resultatet med 213 miljarder kronor.

Statsskulden ökade med 164 miljarder kronor till 1 218 miljarder kronor vid utgången av 2020. Som andel av BNP ökade statsskulden från 21,0 procent 2019 till 24,6 procent 2020.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2020 jämfört med 2019.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

3

Utlåning 412 8,3 408 8,1

4

Garantiåtaganden 2 189 44,2 2 017 40,1

Preliminär BNP för 2020 uppgår till 4 951,6 miljarder kronor (löpande priser). Reviderad BNP för 2019 uppgår till 5 025,1 miljarder kronor (löpande priser). Inklusive utlåning till Riksbanken. Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

Källa: Statistiska centralbyrån. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Den offentliga sektorn redovisade 2020 ett finansiellt sparande som uppgick till ca - 152 miljarder kronor eller -3,1 procent av BNP. I förhållande till 2019 minskade det finansiella sparandet med ca 3,7 procent av BNP. Försvagningen kan huvudsakligen hänföras till den djupa lågkonjunkturen som kom i pandemins spår, och till den aktiva finanspolitiken som försvagade sparandet av stabiliseringspolitiska skäl.

Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå när de ekonomiska förhållandena medger det.

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2020 uppgick till 1 743 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 501 miljarder kronor, dvs. 242 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

1

Statens budget

statsskuldsräntor m.m.

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2019. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 116 miljarder kronor. Utfallet blev 999 miljarder kronor, vilket är 118 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 120 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 3 miljarder kronor högre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror på de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om under 2020 för att mildra de negativa effekterna av pandemin.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 219 miljarder kronor. Det är 150 miljarder kronor (14,0 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 304 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 155 miljarder kronor (11,2 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2020 ett underskott på 221 miljarder kronor, vilket är en försämring med 333 miljarder kronor jämfört med 2019.

Resultaträkning

Miljarder kronor

2020 2019

Intäkter

Kostnader

Resultat från andelar i hel- och delägda

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2020 visade ett underskott om 100 miljarder kronor, vilket är 213 miljarder kronor lägre än 2019 då det istället var ett överskott om 113 miljarder kronor.

Skatteintäkterna minskade med 51 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 7 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 309 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 162 miljarder kronor jämfört med 2019.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 287 miljarder kronor och var i stort oförändrade jämfört med 2019.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 27 miljarder kronor och är en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2019.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 7 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2019. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 5 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 9 miljarder kronor jämfört med 2019.

Balansräkning

Miljarder kronor

2020-12-31 2019-12-31

Tillgångar

Kapital och skulder

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till -26 miljarder kronor vid utgången av 2020. I förhållande till 2019 försämrades nettoförmögenheten med 100 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 164 miljarder kronor till 1 218 miljarder kronor vid utgången av 2020. Lån i svenska kronor ökade med 171 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 7 miljarder kronor.

Statliga garantier

Miljarder kronor

2020-12-31 2019-12-31 Insättningsgarantin 1 734 1 631 Investerarskyddet

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statliga garantiåtaganden ökade med 172 miljarder kronor jämfört med 2019 och uppgick till 2 189 miljarder kronor vid utgången av 2020. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,2 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 1 734 miljarder kronor, vilket är en ökning med 103 miljarder kronor jämfört med 2019.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 264 miljarder kronor, vilket är ökning med 40 miljarder kronor i förhållande till 2019. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 183 miljarder kronor, vilket är en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2019.

Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.

Statlig utlåning

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 412 miljarder kronor. Utlåningen till Centrala studiestödsnämndens studielån och Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Brister i intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Regeringen bedömer att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2020.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

Nettoflöde från statens budget till EU 33 25

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 47 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 9 miljarder kronor jämfört med 2019. Merparten av ökningen berodde på att den BNI-baserade avgiften hade blivit högre till följd av EU:s ändringsbudgetar. Bidragen från EU uppgick till 14 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 8 miljarder kronor jämfört med 2019.

Åtgärder under 2021 med anledning av pandemin

Regeringen har under våren 2021 lämnat förslag om ett stort antal åtgärder, dels i sex extra ändringsbudgetar, dels i propositionen Vårändringsbudget för 2021 för att mildra pandemins effekter för Sverige och svensk ekonomi. De sammantagna åtgärderna får stora effekter på statens budget, statsskulden och det finansiella sparandet.

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2020 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2020 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2020 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2019.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2020 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2020, dels med utfallet för 2019.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2021/01227).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2020 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2020.

För 2020 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tolv myndigheter: Boverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Länsstyrelsen i Blekinge län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nationalmuseum, Riksarkivet, Statens Centrum för arkitektur och design, Svenska institutet, Statens geotekniska institut och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Av granskade myndigheter har en fått en revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2016–2020. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2016–2020

2016 2017 2018 2019 2020

Summa 15 13 20 9 12

1¶Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1¶Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2020

Den offentliga sektorn redovisade 2020 ett finansiellt sparande som uppgick till ca - 152 miljarder kronor eller -3,1 procent av BNP. I förhållande till 2019 minskade det finansiella sparandet med ca 3,7 procent av BNP (se Tabell 1.1). Försvagningen kan huvudsakligen hänföras till den djupa lågkonjunkturen som kom i pandemins spår, och till den aktiva finanspolitiken som försvagade sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett överskott på 17 miljarder kronor eller 0,3 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således ca 170 miljarder kronor lägre än beräknat. Försämringen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna rör uteslutande staten. Kommunsektorns finanser var i stället kraftigt underskattade i budgetpropositionen för 2020.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

Budgetpropositionen 2020 utfall Utfall - beslutad 2019 utfall

1

Räntor 27 25 -2 29

2

1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Inkomsterna utvecklades betydligt svagare än prognosen, främst var det inkomsterna från kapitalbeskattningen som överskattades. De åtgärder som vidtagits för att bemöta pandemins effekter på den ekonomiska tillväxten medförde att inkomsterna i statens budget minskade med 31 miljarder kronor i förhållande till beräkningarna i budgetpropositionen för 2020 (se Tabell 1.2). Skillnaden mellan utfallet och beräkningarna för utgifterna uppgick till 73 miljarder kronor. Avvikelsen beror till största delen på tillkommande beslut efter budgetpropositionen som medförde att utgifterna ökade.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2020, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Finansiellt sparande 17 -331 -152 -169 Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2020

För att mildra lågkonjunkturen bedrev regeringen 2020 en expansiv finanspolitik där den aktiva finanspolitiken försvagade strukturella sparandet. Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det finansiella sparandet och det bakåtblickande genomsnittet påverkas, utöver finanspolitiken, även av vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att ett åttaårssnitt inte behöver överensstämma med en konjunkturcykel. BNP-gapet, som är ett vanligt mått för att beskriva konjunkturläget, bedöms t.ex. under denna åttaårsperiod vara i genomsnitt -0,5 procent av potentiell BNP. Detta betyder att resursutnyttjandet i ekonomin under denna period i genomsnitt bedöms ha varit lägre än en balanserad nivå och att de offentliga finanserna därmed automatiskt har försvagats av detta. Detta gör åttaårsgenomsnittet svårtolkat i förhållande till överskottsmålet, som är uttryckt som ett genomsnitt just över en konjunkturcykel. Ytterligare en faktor som försvårar tolkningen av det bakåtblickande genomsnittet är att den indikatorn innehåller en period då två olika målnivåer tillämpats, den tidigare målnivån på 1 procent av BNP och fr.o.m. 2019 nya målnivån som är bestämd till 1/3 procent av BNP. Det bakåtblickande genomsnittliga sparandet ligger dock under båda dessa nivåer.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Finansiellt sparande -1,4 -1,5 0,0 1,0 1,4 0,8 0,6 -3,1

Varav staten -1,2 -1,2 0,1 1,4 1,7 1,4 1,4 -3,2 Varav ålderspensionssystemet -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 -0,2 Varav kommunala sektorn -0,1 -0,4 -0,4 -0,6 -0,2 -0,7 -0,9 0,3 Bakåtblickande åttaårssnitt 0,5 0,0 -0,4 -0,5 -0,2 -0,1 0,0 -0,3

1

Strukturellt sparande -0,5 -0,7 -0,4 0,3 0,4 0,0 0,2 -1,3

2

BNP-gap -2,6 -1,7 0,4 0,3 1,1 1,3 0,8 -3,9

1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2021 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Både det strukturella sparandet 2020 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2013–2020 bedöms ligga under målnivån (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet

Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå när de ekonomiska förhållandena medger det.

1.2¶Utgiftstaket för 2020

Tabell 1.4 Utgiftstaket

1

Reella justeringar 33 41 52 -51 262

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1

Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2010 Årsredovisningen för staten 2017.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att

budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2011. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I propositionen Vårändringsbudget för 2020 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2020 med 350 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av sjukdomen covid-19 fört med sig.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2020 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 501 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 242 miljarder kronor (tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

Utfall Utfall- Utfall

1

SB 2020 2020 SB 2020 2019

2 1 026 1 171 146 991 Utgifter exkl. statsskuldsräntor

3 Utgiftstak 1 392 1 743 351 1 351 1 Statens budget för 2020 (bet. 2019/20:FiU1, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2020. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 3 Enligt beslut i Budgetpropositionen för 2021 (bet. 2020/21:FiU1).

De takbegränsade utgifterna blev 149 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2020. Det är i första hand utgifterna på utgiftsområdena (exklusive statsskuldsräntorna) som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av covid-19. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 329 miljarder kronor, vilket var 3 miljarder kronor högre än

enligt beräkningen i budgeten för 2020. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2020 fastställdes av riksdagen i december 2017 till

1 471 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2018 1 471

Tekniska justeringar i budgetpropositionen i den beslutade budgeten för 2019 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 4,93 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,38 Finanspolitiskt motiverad ändring i den beslutade budgeten för 2019 Ny inriktning på finanspolitiken -88

Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1 1 388

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2020

Finanspolitiskt motiverad ändring i Vårändringsbudget för 2020 Åtgärder med anledning av covid-19 350

Ny nivå i Vårändringsbudget för 2020 1 742

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har nivån på utgiftstakets nivå för 2020 höjts med 10 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som föranlett justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2020 vid två tillfällen även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Detta skedde först med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som riksdagen angav när den beslutade om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62) baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna och inte på den budgetproposition för 2019 som lämnades av en övergångsregering (prop. 2018/19:1). Den andra ändringen skedde med anledning av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99 bet. 2019/20:FiU21). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2020 med 262 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för

2020 fastställdes

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2020, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2020 i december 2017 efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1), fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer, samt de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2020 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2020 fastställdes.

När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2020 uppgick budgeteringsmarginalen till 119,6 miljarder kronor. I utfallet för 2020 uppgick marginalen till 242,2 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 122,6 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2020 fastställdes. Det inkluderar de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2020 till utfallet för 2020

Miljarder kronor

2020

1

2

1 Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. Källa: Egna beräkningar. Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 182,8 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I huvudsak består dessa av ändringar i statens budget under 2020 som en följd av pandemin.

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 2,9 miljarder kronor mindre. Det beror i huvudsak på att utfallet för arbetslösheten 2020 blev högre än bedömningen i budgetpropositionen för 2018 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes, vilket medförde att utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sammantaget blev ca 3 miljarder kronor högre.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 23 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev sammantaget ca 8 miljarder kronor lägre för 2020 än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det förklaras bland annat av att antalet ersättningstagare i sjukersättningen 2020 uppgick till ca 234 000, vilket är ca 4 procent mindre än vad som bedömdes i av budgetpropositionen för 2018. Det har medfört att de volymrelaterade utgifterna 2020 för sjuk- och aktivitetsersättning blev lägre än vad som bedömdes när utgiftstaket för 2020 fastställdes. Även antalet ersatta dagar i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning var mindre i utfallet för 2020 än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Vidare var antalet personer med assistansersättning under 2020 ca 8 procent mindre än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018 och antalet beviljade timmar assistans per vecka var på motsvarande sätt ca 4 procent mindre. Det är den huvudsakliga orsaken till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 6 miljarder kronor lägre 2020 till följd av volymförändringar, än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev utgifterna för 2020 sammantaget ca 4 miljarder kronor lägre till följd av volymrelaterade förändringar än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Det beror bl.a. på att antalet deltagare i etableringsinsatser successivt bedömts vara färre för 2020 jämfört med bedömningen för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Dessutom medförde längre handläggningstider inom asylprövningen att ersättningen till kommunerna för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare sköts till senare år.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 24,0 miljarder kronor större. Utfallet för 2020 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2020. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är

utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 16 Utbildning och universitetsforskning och 20 Allmän miljö- och naturvård.

2¶Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2020 (bet. 2019/2020:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner och betänkanden: – Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka

välfärden (bet. 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:163), – Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier till flygföretag med anledning

av coronaviruset (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), – Ändringar i statens budget för 2020 – Anstånd med inbetalning av skatt i vissa

fall, med anledning av coronaviruset (bet. 2019/20:FiU53, rskr. 2019/20:194), – Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier för lån till företag

(prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195), – Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset

(prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr.2019/20:199), – Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med

anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av

coronaviruset (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207), – Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av

coronaviruset (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr.2019/20:276), – Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården,

utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:293),

– Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:KU13,

bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:238, rskr. 2019/20:340), – Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser

mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i

statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:361),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar

med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:7),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper

(prop. 2020/21:46, bet. 2020/21:FiU36, rskr. 2020/21:41), – Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare medel till kommuner och regioner,

ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall (prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64), och

– Höständringsbudget för 2020 (prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11,

rskr. 2020/21:64).

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1¶Saldot i statens budget 2020

Saldot i statens budget blev -221 miljarder kronor 2020 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 47 miljarder kronor. Saldot blev därmed 268 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev 118 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 150 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2020 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2020

Miljoner kronor

Skillnad mot

Statens Ändrings- Utfall statens

budget budget 2020 budget

Totala inkomster 1 116 108 998 521 -117 587

Statens skatteinkomster 1 157 798 1 037 459 -120 339

Statens skatteinkomster blev 120 miljarder kronor lägre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 116 miljarder kronor. Utfallet blev 999 miljarder kronor, vilket är 118 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 120 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 3 miljarder kronor högre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror dels på de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om under 2020 för att mildra de negativa effekterna till följd av spridningen av covid-19. Regeländringarna har främst inneburit lägre intäkter från arbetsgivaravgifter, och att beviljade anstånd med att betala in skatt ökat under 2020. Dels beror det på förändrade makroekonomiska förutsättningar till följd av inbromsningen i ekonomin under 2020, och då främst i form av lägre intäkter från skatt på kapital. Övriga inkomster blev 3 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för

2020. Det beror främst på högre inkomster från böter efter att två banker betalat ca 5 miljarder kronor i sanktionsavgifter under 2020.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgiftsområden som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2020

Miljoner kronor

Skillnad mot

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 10 funktionsnedsättning 95 706 32 966 117 899 22 193 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 430 2 831 99 939 -1 491

Jämställdhet och nyanlända invandrares

Utgifterna blev 150 miljarder kronor högre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 219 miljarder kronor. Det är 150 miljarder kronor (14,0 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 155 miljarder kronor (11,2 procent) lägre än totalt anvisat. För nio av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sex av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Utfallet för statens budget 2020 jämfört med 2019

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2020 och 2019. Utfallet för statens budget visar för 2020 ett underskott på 221 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Budgetsaldot var därmed 333 miljarder kronor lägre 2020 jämfört med 2019.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2020–2019

Miljoner kronor

Statens inkomster minskade med 57 miljarder kronor Statens skatteinkomster minskade med 72 miljarder kronor medan övriga inkomster ökade med 15 miljarder kronor. Liksom jämfört med budget så förklaras de lägre skatteinkomsterna dels av de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om under 2020 för att mildra de negativa effekterna till följd av spridningen av covid-19, dels av förändrade makroekonomiska förutsättningar till följd av inbromsningen i ekonomin under 2020. Ökningen av övriga inkomster beror främst på högre inkomster från böter och på högre inkomster av statens aktier.

Utgifterna ökade med 29 procent Utgifterna i statens budget ökade med 276 miljarder kronor (29,2 procent) mellan 2019 och 2020. Under 2019 minskade Riksbanken valutareserven, vilket minskade Riksgäldskontorets nettoutlåning 2019. År 2020 gjordes inte motsvarande minskning av valutareserven, vilket innebär att nettoutlåningen blev högre än 2019. Ökningen uppgår till 88 miljarder kronor.

En stor del av övriga utgiftsökningar beror på åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Olika stöd till näringslivet ökade med 53 miljarder kronor mellan 2019 och 2020. De allmänna bidragen till kommunerna ökade med 38 miljarder kronor. Kommunsektorn har dessutom fått ökade riktade stöd som till stor del redovisas under utgiftsområdet för hälsovård, sjukvård och social omsorg. Dessa utgifter ökade med 22 miljarder kronor. Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning ökade också med 20 miljarder kronor.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2019 och 2020.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2020–2019

Miljoner kronor

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 10 funktionsnedsättning 117 899 97 872 20 027 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 939 97 315 2 624

Jämställdhet och nyanlända invandrares 13 etablering 8 516 13 380 -4 864 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 87 154 76 971 10 183

covid-19

I detta avsnitt redovisas budget och utfall för de åtgärder som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19. I vissa fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till de vidtagna åtgärderna, men genom att jämföra utfallet mot ändringsbudget och föregående år kan man få en bra uppfattning om de vidtagna åtgärderna.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som kan smitta människor. Sjukdomen som viruset orsakar fick namnet covid-19. Den 1 februari 2020 beslutade regeringen förordning (2020:20) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med coronavirus (2019-nCoV). Den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) det nya coronavirusets spridning som en pandemi. Från och med den 1 juli 2020 ingår covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom i smittskyddslagen.

Under 2020 har regeringen och riksdagen vidtagit en mängd åtgärder inom flera områden för att bekämpa spridningen av covid-19 och begränsa dess följdverkningar. I detta avsnitt sammanfattas de största åtgärderna i statens budget med anledning av covid-19. I avsnittet 2.3 Ändringar i statens budget 2020 sammanfattas åtgärderna per ändringsbudget. En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020.

Tabell 2.5 Anslag i statens budget som anvisats ytterligare medel bl.a. för att begränsa konsekvenserna av covid-19

Miljoner kronor

8 1:4 Domstolsprövning i

utlänningsmål 782 180 830 949 -132 -119 9 1:5 Bidrag för

läkemedelsförmånerna 29 680 359 30 041 28 428 2 1 613

Statens Ändrings- Utfall-totalt Utfall

budget budget Utfall Utfall anvisat skillnad mot UO Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2019 2020 2019 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och

sjukvård 9 258 31 176 28 036 8 774 -12 398 19 263 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldreområdet 1 427 612 1 975 1 070 -65 905 9 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 157 250 1 414 1 105 7 309 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt

arbete m.m. 749 -250 468 833 -32 -365 9 8:1 Socialstyrelsen 700 227 783 663 -144 120 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering

m.m. 36 926 12 576 42 371 37 246 -7 131 5 125 10 1:7 Ersättning för höga

14 1:1 Arbetsförmedlingens

förvaltningskostnader 7 272 281 7 522 7 637 -31 -115 14 1:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 28 067 17 620 41 823 27 066 -3 864 14 757 14 1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 8 882 1 164 7 276 9 907 -2 770 -2 631 14 1:11 Bidrag till

16 1:5 Utveckling av skolväsendet

och annan pedagogisk

verksamhet 3 911 -480 2 947 2 806 -484 141 16 1:18 Statligt stöd till

vuxenutbildning 2 372 729 3 101 2 205 0 896 16 1:20 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning 2 833 245 3 011 2 437 -67 573 16 2:64 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor 860 815 1 497 561 -178 936 17 1:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt

kulturutbyte och samarbete 533 2 001 2 523 480 -10 2 043 17 1:6 Bidrag till regional

17 13:5 Insatser för den ideella

22 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur 24 655 2 753 25 667 23 612 -1 741 2 055 22 1:18 Bidrag för upprätthållande av

kollektivtrafik 3 000 2 926 -74 2 926 22 1:20 Tillskott till Luftfartsverket 900 8 -892 8

23 1:17 Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur 3 896 -177 3 274 4 704 -445 -1 429 23 1:18 Från EU-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur 2 987 1 340 3 830 3 068 -497 762 23 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i

24 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda

företag 76 12 025 10 722 150 -1 379 10 572 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 94 910 35 140 -59 770 35 140 24 1:23 Tillfälligt stöd för

hyreskostnader för vissa

25 1:5 Stöd till kommunsektorn för att

stärka välfärden 29 486 29 486 0 29 486 27 1:1 Avgiften till Europeiska

Effekter på utgifterna i statens budget

Tabell 2.5 visar anslag som har anvisats ytterligare medel bl.a. med anledning av spridningen av covid-19. I tabellen visas de anslag där riksdagen har förändrat de anvisade medlen med 100 miljoner kronor eller mer i ändringsbudget. De anslag som har förändrats med mindre än 100 miljoner kronor i ändringsbudget redovisas inom raden Övriga anslag.

Ändringsbudgetarna innehåller till den allra största delen åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, men de innehåller även andra justeringar av budgeten såsom tillkommande satsningar, förändringar av regelstyrda anslag, ändrade makroekonomiska förutsättningar och oförutsedda utgiftsökningar. I vissa fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19.

Statens budget för 2020 innehåller totalt 492 anslag. Under 2020 har totalt 145 anslag berörts av någon ändringsbudget. Sammantaget har dessa anslag anvisats ytterligare 304 437 miljoner kronor i ändringsbudget. Samma anslag har tillsammans med den ursprungliga budgeten anvisats totalt 771 169 miljoner kronor. Utfallet för dessa anslag blev totalt 619 493 miljoner kronor, vilket är 152 761 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 151 676 miljoner kronor lägre än vad som totalt har anvisats. Jämfört med föregående år blev utfallet för dessa anslag 171 246 miljoner kronor högre, vilket till allra största delen beror på åtgärderna med anledning av spridningen av covid-19.

Den enskilt största åtgärden är stöd till korttidsarbete som riktas till arbetsgivare som drabbats av tillfälliga ekonomiska problem. De arbetsgivare som uppfyller bidragsvillkoren får ekonomiskt stöd från staten när anställda under en period går ner i

arbetstid. Utfallet för anslaget 1:22 Stöd till korttidsarbete uppgick till 35 140 miljoner kronor, vilket är 59 770 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i ändringsbudgetarna.

Mer detaljerad analys finns i kommentarerna per utgiftsområde (avsnitt 2.6).

2.3¶Ändringar i statens budget 2020

Totalt har riksdagen fattat beslut om ändringar i statens budget vid 16 tillfällen under 2020. Av dessa innehåller 15 ändringsbudgetar åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Förslagen i betänkandet Ändringar i statens budget 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden (2019/20: FiU49) saknar koppling till covid-19.

Beslut om ändringar i statens budget 2020

Tabell 2.6 visar samtliga förslag om ändringar i statens budget för 2020. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2020. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna.

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 304 437 miljoner kronor i ändringsbudget under 2020. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 57 355 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 27 789 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2020. Riksdagen har också beslutat om ytterligare kreditgarantiramar med

155 000 miljoner kronor respektive 1 712 miljoner euro. Riksdagen har dessutom medgett att de övriga kreditramarna ökas med 106 350 miljoner kronor i ändringsbudgetarna.

Tabell 2.6 Ändringar i statens budget 2020

Miljoner kronor

Beställnings-

bemyndig- Kredit- Övriga Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster anden garantiramar kreditramar 2020-02-19 Ändringar i statens

budget 2020 – Stöd till kommunsektorn för att Bet. 2019/20:FiU49, stärka välfärden rskr. 2019/20:163 1 670 1 700

2020-03-19 Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier till flygföretag med Prop. 2019/20:136, anledning av bet. 2019/20:FiU52, coronaviruset rskr. 2019/20:188 5 000 2020-03-26 Ändringar i statens

budget för 2020 – Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av Bet. 2019/20:FiU53, coronaviruset rskr. 2019/20:194 -27 000

2020-04-01 Extra ändringsbudget för 2020 – Prop. 2019/20:142, Kreditgarantier för lån bet. 2019/20:FiU54, till företag rskr. 2019/20:195 100 000

Beställnings-

bemyndig- Kredit- Övriga Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster anden garantiramar kreditramar 2020-04-02 Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder Prop. 2019/20:132, med anledning av bet. 2019/20:FiU51, coronaviruset rskr.2019/20:199 12 885 200 2020-04-03 Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med Prop. 2019/20:151, anledning av bet. 2019/20:FiU55, coronaviruset rskr. 2019/20:204 -31 660 2020-04-08 Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare Prop. 2019/20:146, åtgärder med anledning bet. 2019/20:FiU56, av coronaviruset rskr. 2019/20:207 13 331 4 700 2020-05-27 Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla Prop. 2019/20:166, åtgärder med anledning bet. 2019/20:FiU59, av coronaviruset rskr.2019/20:276 75 980 -400 45 2020-06-03 Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med Prop. 2019/20:167, anledning av bet. 2019/20:FiU60, coronaviruset rskr. 2019/20:293 23 749 2020-06-16 Prop. 2019/20:99, bet.

2019/20:KU13, bet.

2019/20:FiU21, rskr. Vårändringsbudget för 2019/20:238, rskr. 2020 2019/20:340 60 270 28 18 260 50 000 95 000 2020-06-17 Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med Prop. 2019/20:181, anledning av bet. 2019/20:FiU61, coronaviruset rskr. 2019/20:351 51 194 EUR 1712 2020-06-23 Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra Prop. 2019/20:187, åtgärder med anledning bet. 2019/20:FiU62, av coronaviruset rskr. 2019/20:361 16 530 1 650 2020-09-23 Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med Prop. 2020/21:4, bet. anledning av 2020/21:FiU32, coronaviruset rskr.2020/21:7 17 214 2020-11-11 Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängd rätt Prop. 2020/21:46, bet. till ersättning för 2020/21:FiU36, rskr. riskgrupper 2020/21:41 160

Beställnings-

bemyndig- Kredit- Övriga Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster anden garantiramar kreditramar 2020-11-25 Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för Prop. 2020/21:45, bet. kostförmån i särskilda 2020/21:FiU11,

Ökade bidrag till kommunsektorn Den 19 februari lade finansutskottet på eget initiativ fram ett förslag om att anvisa ytterligare 2 486 miljoner kronor på ett nytt anslag 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. För att finansiera utgiften minskades fyra anslag med totalt 816 miljoner kronor och beräkningen av inkomsterna höjdes med 1 700 miljoner kronor, netto.

Kreditgarantier till flygföretag Den 19 mars bemyndigande riksdagen regeringen att ställa ut kreditgarantier för de flygföretag som den 1 januari 2020 hade ett svenskt tillstånd att bedriva kommersiell verksamhet inom luftfart. Kreditgarantierna fick sammanlagt uppgå till 5 000 miljoner kronor, varav en garanti till SAS fick uppgå till högst 1 500 miljoner kronor. Programmet avslutades den 31 december 2020.

Anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter Den 26 mars infördes en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter för att snabbt dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för företag. Möjligheten till anstånd beräknades minska statens inkomster med 27 000 miljoner kronor 2020. För 2021 beräknades i stället inkomsterna öka med motsvarande belopp. Bestämmelserna trädde i kraft den 30 mars 2020.

Kreditgarantier för lån till företag Den 1 april bemyndigade riksdagen regeringen att ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 100 000 miljoner kronor till kreditinstitut som bedriver verksamhet i Sverige för lån till i första hand små och medelstora företag. Företag hade initialt möjlighet att ansöka om lån fram till den 31 december 2020, men programmet har förlängts och gäller nu fram till den 30 juni 2021.

Ersättning för höga sjuklönekostnader, stöd vid korttidsarbete och smittskyddsåtgärder m.m. Den 2 april anvisade riksdagen ytterligare 8 780 miljoner kronor inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för bl.a. ersättning till arbetsgivares rätt till ersättning för höga sjuklönekostnader och sjukpenning avseende karensersättning. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 2 440 miljoner kronor för framför allt det nya systemet för stöd vid korttidsarbete, där statens andel ökade från en tredjedel till tre fjärdedelar vid s.k. korttidspermittering. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare

1 566 miljoner kronor, varav anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anvisades ytterligare 1 511 miljoner kronor för utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder.

Anslagets ändamål utvidgades till att även omfatta utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med covid-19 samt för att ersätta kommuner för merkostnader inom omsorgen som uppstår i det arbetet.

Riksdagen bemyndigade även regeringen att utöka Socialstyrelsens låneram i Riksgäldskontoret med 200 miljoner kronor till 300 miljoner kronor för beredskapsinvesteringar.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter m.m. Den 3 april beräknades inkomsterna från arbetsgivaravgifter minska med 30 500 miljoner kronor med anledning av beslut om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Dessutom infördes nya regler för periodiseringsfonder för egenföretagare samt anstånd med betalning av skatt i vissa fall som också beräknades minska inkomsterna.

Lättnader i arbetslöshetsförsäkringen, stöd för hyreskostnader och ökad låneram för beredskapsinvesteringar Den 8 april anvisade riksdagen ytterligare 5 231 miljoner kronor för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till följd av lättnader i arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom uppfördes det nya anslaget 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv i statens budget och anvisades 5 000 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 050 miljoner kronor framför allt för att skyndsamt kunna utöka antalet tester för covid-19. Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anvisades ytterligare 1 000 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för kultur och idrott.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att öka Socialstyrelsens låneram för beredskapsinvesteringar med 4 700 miljoner kronor till högst 5 000 miljoner kronor. Socialstyrelsen får använda låneramen i Riksgäldskontoret för att köpa skyddsutrustning, intensivvårdsutrustning och annat sjukvårdsmaterial för att säkra tillgången på nationell nivå.

Förstärkt stöd vid korttidsarbete m.m. Den 27 maj anvisade riksdagen ytterligare 75 430 miljoner kronor för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Inkomsterna beräknades minska med 400 miljoner kronor med anledning av beslutet om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för fri parkering respektive gåva till anställda och anpassningar av regelverket om tillfälliga anstånd.

Beställningsbemyndigandet för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 45 miljoner kronor till 450 miljoner kronor och förlängdes med ett år.

Ersättning för höga sjuklönekostnader, sjukpenning samt bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik m.m. Den 3 juni anvisade riksdagen ytterligare 23 749 miljoner kronor för totalt 23 anslag. Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 10 100 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering inom samma utgiftsområde anvisades ytterligare 3 456 miljoner kronor.

Ett nytt anslag 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppfördes i statens budget och anvisades 3 000 miljoner kronor. Vidare anvisades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 2 000 miljoner kronor för att ersätta regioner och kommuner för merkostnader med anledning av spridningen av covid-19.

Riksdagen beslutade också att tillfälligt höja den högsta inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. Därför anvisades anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ytterligare 1 120 miljoner kronor.

Vårändringsbudget för 2020 I vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 60 270 miljoner kronor. Bland annat anvisades följande anslag ytterligare medel: – Anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner anvisades 20 000 miljoner kronor. – Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades

17 060 miljoner kronor. – Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv

anvisades 3 325 miljoner kronor för kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB,

Statens Bostadsomvandling AB SBO och Apotek Produktion & Laboratorier AB.

– Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde

14 Arbetsmarknad och arbetsliv anvisades 7 542 miljoner kronor. – Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn anvisades ytterligare 1 700 miljoner kronor, eftersom ansökningarna om tillfällig föräldrapenning ökade kraftigt med anledning av spridningen av covid-19.

– Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 910 miljoner kronor, huvudsakligen för att ersätta kommuner och regioner för merkostnader för hälso- och sjukvården och omsorgen med anledning av spridningen av covid-19.

Riksdagen införde även bl.a. en begränsning av investeraravdraget och beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten. Därför beräknades inkomsterna öka med 28 miljoner kronor.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden med totalt 18 260 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställningsbemyndigandena med 15 000 miljoner kronor inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, framför allt för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm.

Eftersom behovet av garantier för exporterande företag väntades öka höjdes Exportkreditnämndens garantiram med 50 000 miljoner kronor till totalt 500 000 miljoner kronor. Dessutom höjdes AB Svensk Exportkredits låneram med 75 000 miljoner kronor till totalt 200 000 miljoner kronor. AB Svensk Exportkredits låneram breddades också för att den skulle kunna användas för att återfinansiera bolagets kommersiella utlåning till följd av kreditmarknadens försämrade möjligheter till långfristig finansiering.

Därtill höjdes Försvarets materielverks kredit i Riksgäldskontoret med 20 000 miljoner kronor till högst 46 500 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade även om att höja utgiftstaket med 350 000 miljoner kronor till 1 742 000 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2020.

Omställningsstöd, ytterligare stöd till kommunsektorn, ökad testning och smittspårning m.m. Den 17 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 51 194 miljoner kronor. Bland annat uppfördes det nya anslaget 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv i statens budget och anvisades 39 000 miljoner kronor för stöd till företag med kraftigt minskad omsättning. Anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna anvisades ytterligare 6 000 miljoner kronor som kompensation för minskade kommunalskatteintäkter och ökade utgifter inom olika områden. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 5 800 miljoner kronor för ökad testning och smittspårning.

Riksdagen bemyndigade dessutom regeringen att under 2020 ställa ut två statliga garantier. En garanti till Europeiska unionen (EU), för det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska arbetslöshetsrisker i en nödsituation (SURE), som uppgår till högst 849 miljoner euro. En annan garanti till Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 som uppgår till högst 863 miljoner euro.

Kapitalinsatser, utvidgad rätt till sjukpenning m.m. Den 23 juni beslutade riksdagen om att tillfälligt ändra reglerna för sjukpenning. De individer som löper störst risk för att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 fick tillfälligt rätt till förebyggande sjukpenning, om den försäkrade inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet. Därför anvisades anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ytterligare 6 110 miljoner kronor.

Dessutom fördes två nya anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer upp i statens budget för att ersätta intäktsbortfall för affärsverk med anledning av spridningen av covid-19.

Anslaget 1:20 Tillskott till Luftfartsverket anvisades 900 miljoner kronor och anslaget 1:21 Tillskott till Sjöfartsverket anvisades 300 miljoner kronor.

Riksdagen bemyndigade även regeringen att under 2020 för statens räkning förvärva aktier eller andelar i SAS eller vidta andra liknande åtgärder för att rekapitalisera bolaget med ett belopp om högst 5 000 miljoner kronor. Vidare bemyndigades regeringen att besluta om kapitaltillskott på högst 3 150 miljoner kronor till Swedavia AB och 150 miljoner kronor till Lernia AB. För att finansiera dessa åtgärder anvisades anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 8 300 miljoner kronor.

Dessutom höjdes Folkhälsomyndighetens låneram med 1 650 miljoner kronor till totalt 2 000 miljoner kronor för beredskapsinvesteringar relaterade till avtal om vaccin mot covid-19.

Förlängning av omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare m.m. Den 23 september beslutade riksdagen att förlänga omställningsstödet till företag. Därför anvisades anslaget 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 7 000 miljoner kronor. Inom samma utgiftsområde uppfördes även ett nytt anslag för att finansiera ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat till följd av spridningen av covid-19. Anslaget 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare anvisades 3 500 miljoner kronor.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades totalt ytterligare 3 900 miljoner kronor för att kunna förlänga vissa tillfälliga bestämmelser på sjukförsäkringsområdet.

Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anvisades ytterligare 2 700 miljoner kronor till stöd för bl.a. kultur- och idrottsverksamheter.

Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper Den 11 november beslutade riksdagen om förlängd rätt till ersättning för riskgrupper. Därför anvisades anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ytterligare 160 miljoner kronor.

Ersättningar till kommuner och regioner, ökad testning m.m. Den 25 november anvisade riksdagen anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare totalt 13 300 miljoner kronor. Av detta belopp var 10 000 miljoner kronor för att kunna ersätta kommuner och regioners merkostnader med anledning av spridningen av covid-19, 3 000 miljoner kronor avsåg testning och 300 miljoner kronor för tillskott till EU:s instrument för krisstöd (ESI) för arbetet med förköpsavtal med olika vaccinproducenter.

Anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshinderområdet inom samma utgiftsområde anvisades ytterligare 50 miljoner kronor till ett särskilt statsbidrag för att staten ska kunna ersätta skäliga merkostnader för personlig skyddsutrustning, som går utöver vad som normalt ingår i arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160).

Inkomstskatterna beräknades minska med 23 miljoner kronor med anledning av de ändrade skatte- och avgiftsreglerna som innebar att förmån av kost inte längre ska tas upp till beskattning om måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och lämnas utan krav på motprestation.

Höständringsbudget för 2020 I höständringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 18 104 miljoner kronor för 42 anslag. Bland annat anvisades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 5 510 miljoner kronor, framför allt ökades anslaget för att täcka kommunernas och regionernas merkostnader till följd av spridningen av covid-19. Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv anvisades ytterligare 4 744 miljoner kronor för arbetslöshetsförsäkringen och behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser. Anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen anvisades ytterligare 2 684 miljoner kronor för att Sveriges avgift till EU:s allmänna budget för 2020 beräknades öka då EU har beslutat om flera ändringsbudgetar för 2020.

Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2020 ingå avtal med leverantörer som utför testning av covid-19 som medför behov av framtida anslag på högst 1 900 miljoner kronor under 2021. Beställningsbemyndigandet gällde för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Även beställningsbemyndigandet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökades med 4 804 miljoner kronor. För anslaget 1:6 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård höjdes beställningsbemyndigandet med 2 400 miljoner kronor.

Vidare höjdes Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar med 2 500 miljoner kronor till 4 500 miljoner kronor. Låneramen för studielån höjdes med 2 300 miljoner kronor.

En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020.

2.4¶Inkomster i statens budget 2020

I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2020 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

2.4.1¶Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2020 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 12,4 miljarder kronor, medan ändringsbudgetar för 2020 innehöll reformer som påverkade skatteintäkterna med 31,2 miljarder kronor, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Skattereformer 2020 i statens budget för 2020 och i ändringsbudgetar för 2020

Miljarder kronor

De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2020 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. I december 2019 godkände riksdagen regeringens förslag i budgetpropositionen för 2020 om att avskaffa den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (den s.k. värnskatten) och att sänka skatten för personer över 65 år med inkomster över 17 000 kronor i månaden.

Den största regeländringen som påverkat intäkterna från skatt på arbete är dock riksdagens beslut i ändringsbudget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under perioden 1 mars 2020 till och med 30 juni 2020.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2020.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Inbromsningen i ekonomin på grund av spridningen av covid-19 och tillfälliga nedsättningar gjorde att lönesumman endast ökade med 1,1 procentenheter, vilket är 2,0 procentenheter mindre än i prognosen i budgetpropositionen för 2020. Stödet till företagen i form av möjlighet till korttidspermittering bidrog dock till att hålla uppe lönesumman (se även avsnitt 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19).

Konsumentprisindex (KPI) påverkar skatteintäkterna då skiktgränsen för statlig inkomstskatt styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI-utvecklingen revideras ned så revideras även skiktgränsen ned. Då hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2020 blev KPI 1,2 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2020. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi.

Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 3,6 procent, vilket är 7,5 procentenheter mindre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2020. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar momsintäkterna.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2020 blev 4,6 procentenheter svagare än vad som förväntades i statens budget för 2020. Detta förklaras främst av en svagare utveckling av hushållens konsumtion och av lönesumman till följd av den ekonomiska inbromsningen.

Tabell 2.8 Antaganden i utfallet för statens budget 2020 jämfört med budgetpropositionen för 2020

Procentuell utveckling om inget annat anges

2020

1 BNP, marknadspris -1,5 Diff. BP20 -4,6

2 Arbetade timmar -3,7 Diff. BP20 -4,0

3 Timlön 5,0 Diff. BP20 2,2 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 1,1 Diff. BP20 -2,1

4 Arbetslöshet 8,3 Diff. BP20 1,9 Hushållens

1 konsumtionsutgifter -3,6 Diff. BP20 -7,4 Kommunal

5 medelutdebitering 32,3 Diff. BP20 0,1

5

6

Inkomstbasbelopp 66,8

Diff. BP20 0,5

6

2020

Diff. BP20 1,5 Skiktgräns 509,3

Diff. BP20 35,4

Löpande priser, procentuell förändring. Kalenderkorrigerat, anställda. Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. Arbetslöshet 15–74 år. Medelvärde under året, procent. Tusental kronor. Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och Ekonomistyrningsverkets beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2020

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom utfallen är periodiserade och därmed inte fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2020 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.9 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2020

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter Dec 2021 1120 Allmän pensionsavgift Dec 2021 1140 Skattereduktioner Dec 2021

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Aug 2021 1240 Egenavgifter Dec 2021 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 2021 1280 Nedsättningar, 1283–1284 Dec 2021

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 2021 1320 Skatt på företagsvinster Dec 2021 1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 Dec 2021 1350 Fastighetsskatt Dec 2021

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 2021 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 2021 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 2022 1630 Övriga skatter, företag Apr 2022

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer Dec 2021

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar Apr 2022 1920 Betalningsförskjutningar Dec 2021

2.4.2¶Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2020 och 2019

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för

2020 och 2019.

Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget

Statens skatteintäkter blev 80 miljarder kronor lägre 2020

Statens skatteintäkter uppgick till 1 063,8 miljarder kronor under 2020, vilket är 80,3 miljarder kronor (7,0 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten, som riksdagen antog i december 2019. Av minskningen bedöms 43,7 miljarder kronor bero på de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2020. Det är framför allt inkomsterna från indirekta skatter från arbete som har minskat till följd av regeländringar, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för företag och enskilda näringsidkare. Resterande 36,6 miljarder kronor förklaras i huvudsak av förändrade makroekonomiska förutsättningar till följd av inbromsningen i ekonomin under 2020, och då främst i form av lägre intäkter från skatt på kapital.

Jämfört med 2019 minskade intäkterna med 59,4 miljarder kronor (5,3 procent).

Statens skatteinkomster lägre än budgeterat för 2020

Statens skatteinkomster som avser 2020 blev 120,3 miljarder kronor (10,4 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Periodiseringarna, dvs. den justeringspost som behövs för att göra skatterna inkomstmässiga, blev -26,3 miljarder kronor.

Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter i 1000-gruppen som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är -40,1 miljarder kronor. Det beror främst på riksdagens beslut i ändringsbudget om att företag kan få tillfälligt anstånd med att betala in skatt under ett år. Den uppskjutna skatteinbetalningen har redovisats som en intäkt under 2020 men ska betalas in på skattekonto vid ett senare tillfälle. Det bedöms ha påverkat periodiseringsposten med -29,7 miljarder kronor för 2020.

För 2020 blev statens skatteinkomster 71,9 miljarder kronor (6,5 procent) lägre än för 2019.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.11 Skatt på arbete

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall 2020 utfall 2019 budget 2020 budget 2019

1140–

Intäkter från skatt på arbete minskade kraftigt 2020 Skatt på arbete uppgick till 1 250,1 miljarder kronor, vilket är 47,0 miljarder kronor (3,6 procent) lägre än i beräkningen till statens budget och 15,3 miljarder kronor (1,2 procent) lägre än 2019. Skillnaden mot budget och föregående år beror främst på riksdagens beslut om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter och egenavgifter för företag och enskilda näringsidkare 2020 . Lönesumman beräknas ha ökat 2020 men mindre än vad som antogs i statens budget, 1,1 procent istället för 3,1 procent. Lönesumman styr utvecklingen av både de direkta och indirekta skatterna. De direkta skatterna beror dessutom på hur de skattepliktiga transfereringarna utvecklas.

För inkomståret 2020 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 670,9 miljarder kronor. Det är 3,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 50,1 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 1,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till 765,1 miljarder kronor. Det är en minskning med 6,6 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 6,2 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 2,2 miljarder kronor

1 Nedsättningen för arbetsgivaravgifter gällde under perioden den 1 mars 2020 till och med den 30 juni 2020. Nedsättningen för egenavgifter gällde under kalenderåret 2020.

lägre och jobbskatteavdragen 4,1 miljarder kronor lägre eftersom lönesumman utvecklades betydligt svagare än vad som antogs i beräkningen i statens budget.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 579,1 miljarder kronor, vilket är 43,0 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 595,0 miljarder kronor för inkomståret 2020. Det är 13,4 miljarder kronor lägre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mindre än beräknat. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter, dvs. arbetsgivarnas rätt att i vissa fall göra särskilda avdrag för arbetsgivaravgiften, blev 27,3 miljarder kronor högre än beräknat, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under 2020.

Intäkterna från skatt på arbete minskade jämfört med 2019 Jämfört med 2019 blev intäkterna från skatt på arbete 15,3 miljarder kronor (1,2 procent) lägre. Direkta skatter på arbete ökade dock med 10,4 miljarder kronor (1,6 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 17,2 miljarder kronor (2,3 procent). Det beror på att lönesumman bedöms ha ökat med 1,1 procent. Timlönen ökade med 5,0 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 3,7 procent mellan åren. Att timlönen ökade medan arbetade timmar minskade är delvis en effekt av riksdagens beslut i ändringsbudget om stöd till korttidsarbete, vilket innebar att anställda under en period kunde gå ner i arbetstid med i stort sett bibehållen lön.

Intäkterna från statlig inkomstskatt minskade med 6,2 miljarder kronor, vilket till stor del beror på att riksdagen beslutade om att ta bort den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt från och med 2020. Beslutet beräknas ha minskat intäkterna från statlig inkomstskatt med ca 6,0 miljarder kronor.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 2,9 miljarder kronor jämfört med 2019. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften som har ökat, vilket beror på den högre lönesumman. Husavdragen uppgår till 15,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2019. ROT-avdragen ökade med 0,2 miljarder kronor (1,8 procent) och RUT-avdragen med 0,5 miljarder kronor (8,2 procent). Jobbskatteavdragen minskade på grund av den svaga löneutvecklingen med 1,1 miljarder kronor (0,8 procent).

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under 2020 Indirekta skatter på arbete minskade med 25,7 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med 2019. Arbetsgivaravgifterna ökade enbart med 6,4 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman endast ökat med 1,1 procent jämför med 2019. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter ökade dock med 31,0 miljarder kronor, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget, om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under perioden mars–juni 2020.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.12 Skatt på kapital

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget

Skillnad mot Skillnad mot Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget

Lägre intäkter från kapitalskatter 2020 På grund av den allmänna nedgången i ekonomin beräknas intäkterna från skatt på företagsvinster och hushållens kapitalinkomster att minska, både jämfört med beräkningen till statens budget och jämfört med 2019. Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 254,5 miljarder kronor 2020. Det är 24,7 miljarder kronor (8,9 procent) lägre än i statens budget. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha uppgått till 138,3 miljarder kronor 2020, vilket är 15,1 miljarder kronor (9,8 procent) lägre än beräkningen i budgeten. Företagens vinster har påverkats av minskad efterfrågan i Sverige och omvärlden, och i vissa fall också av produktionssvårigheter på grund av smittskyddsåtgärder. Under våren påverkades produktionen i vissa fall dessutom av brist på insatsvaror. Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 7,2 miljarder kronor (10,7 procent) lägre. Det beror främst på att hushållens utdelningsinkomster minskat kraftigt under 2020.

Jämfört med 2019 blev intäkterna från skatt på kapital 27,6 miljarder kronor (9,8 procent) lägre. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas minska med 15,1 miljarder kronor och intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 9,5 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall 2020 utfall 2019 budget 2020 budget 2019

1450–

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 603,5 miljarder kronor, vilket är 11,6 miljarder kronor (1,9 procent) lägre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2019 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 10,8 miljarder kronor (1,8 procent).

Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas vanligtvis främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Hushållens konsumtion lägre än väntat 2020 Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 467,8 miljarder kronor, vilket är 6,4 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än beräknat i budgeten. Det beror främst på att hushållens konsumtion minskat under pandemin med 3,6 procent, vilket är 7,4 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2020.

Jämfört med 2019 blev dock intäkterna från mervärdesskatt 6,6 miljarder kronor (1,4 procent) högre. Intäkterna från mervärdeskatt på hushållens konsumtion minskade med 1,1 miljard kronor medan intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 4,6 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar ökade med 2,6 miljarder kronor under 2020.

Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 28,2 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor (2,2 procent) högre än beräknat i budgeten och 1,3 miljarder kronor (4,9 procent) högre än 2019.

Intäkterna från skatt på etylalkohol blev 0,9 miljarder kronor (19,8 procent) högre än budget och ökade med 0,7 miljarder kronor (15,7 procent) jämfört med 2019. Det beror på att alkoholförsäljningen via Systembolaget ökade kraftigt under pandemins inledande månader och fortsatte sedan att ligga på en hög nivå under 2020.

Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall 2020 utfall 2019 budget 2020 budget 2019

Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 78,3 miljarder kronor och blev därmed 4,9 miljarder kronor (5,9 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2020 minskade intäkterna från skatt på energi och miljö med 1,3 miljarder kronor (1,6 procent).

Minskad förbrukning av oljeprodukter Intäkterna från energi- och koldioxidskatt på oljeprodukter blev 1,0 miljard kronor respektive 2,5 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på att förbrukningen av oljeprodukter inom transporter och industri blev lägre till följd av nedgången i ekonomin och restriktioner på grund av spridningen av covid-19.

Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev dock 0,6 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och 0,6 miljarder kronor högre än 2019. Det förklaras främst av att Trafikverket under 2020 betalat in extra i skatt på elektrisk kraft för åren 2018 till 2020. Orsaken är att Skattemyndigheten under 2020, till följd av förändrad lagstiftning, beslutat att Trafikverket inte längre har avdragsrätt för el som förbrukas inom tågtrafiken (se även utgiftsområde 22 Kommunikationer).

Intäkterna från flygskatt minskade med 72 procent under 2020 Intäkterna från flygskatt blev 1,2 miljard kronor lägre än beräknat i statens budget. På grund av covid-19 och åtföljande reserestriktioner minskade flygresandet med 74 procent, eller drygt 30 miljoner resenärer under 2020. Jämfört med 2019 minskade intäkterna från flygskatt med 1,3 miljarder kronor (72,3 procent).

Intäkterna från skatt på plastbärkassar blev 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på att skattens styrande effekt blev större än väntat.

Intäkterna från handel med elcertifikat uppgick till 1,2 miljarder kronor. De ingick inte i den ursprungliga beräkningen till statens budget men infördes i ändringsbudget under 2020 i enlighet med nya principer för nationalräkenskaperna. Enligt regelverket för nationalräkenskaperna ska handel med elcertifikat bruttoredovisas i staten, eftersom det är staten som fastställer förutsättningarna för systemet. Det innebär att handeln med elcertifikat både redovisas som skatteintäkt och utbetald subvention i staten, trots att staten inte är inblandad i de monetära transaktionerna (se även 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet).

Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/Utfall Prognos/Utfall statens budget statens budget

1450–

Skillnad mot Skillnad mot Prognos/Utfall Prognos/Utfall statens budget statens budget

1455 Skatt på termisk effekt i

1459 Intäkter från EU:s handel med

Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till 21,6 miljarder kronor och blev därmed 1,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,5 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2019 ökade intäkterna av skatt på vägtrafik med 0,9 miljarder kronor (4,5 procent).

Övriga skatter Övriga skatter består av överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 7,7 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende 2020 väntas uppgå till 3,1 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på att utdelningen för 2020 även består av överskott från verksamhetsåret 2019. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas istället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020.

Jämfört med 2019 är intäkterna från övriga skatter 3,3 miljarder kronor högre. Inlevererat överskott från Svenska Spel för 2020 är 3,1 miljarder kronor högre än 2019. För 2019 har inget överskott redovisats eftersom Svenska Spel AB drog tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019.

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 6,2 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten och beror på att importen minskat p.g.a. den allmänna nedgången i ekonomin. Jämfört med 2019 minskade intäkterna från skatt på import med 0,7 miljarder kronor (9,5 procent).

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/Utfall Prognos/Utfall statens budget statens budget

Restförda och övriga skatter uppgick till 8,7 miljarder kronor för 2020, vilket är 9,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Restförda skatter, företag bedöms bli 6,5 miljarder kronor lägre och intäkter som förs till fonder 3,2 miljarder kronor lägre. Att intäkterna till fonder blev lägre beror på att avgifterna till Kärnavfallsfonden inte längre ska redovisas som en intäkt i statens budget i enlighet med nya principer för nationalräkenskaperna.

Jämfört med 2019 bedöms intäkterna minska med 7,3 miljarder kronor. Det beror främst på att Restförda skatter, företag och Intäkter som förs till fonder minskat med 5,8 miljarder kronor respektive 5,8 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/Utfall Prognos/Utfall statens budget statens budget

2020 2019 2020 2019

Avgående poster, skatter till

Avgående poster, skatter till andra sektorer Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 053,0 miljarder kronor. Det är 12,3 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget men 19,9 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionssystemet och ålderspensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 2,1 procentenheter lägre än beräknat i statens budget. Skillnaden mot 2019 beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 1,1 procentenheter under 2020.

Periodiseringar Periodiseringarna för 2020 beräknas uppgå till -26,3 miljarder kronor. I statens budget för 2020 beräknades periodiseringarna uppgå till 13,7 miljarder kronor. Skillnaden är alltså -40,1 miljarder kronor. Det beror främst på att anstånden blev 29,7 miljarder kronor högre än väntat, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget om att företag tillfälligt kan få anstånd med att betala in skatt under ett år. Den uppskjutna skatteinbetalningen redovisas alltså som en intäkt under 2020 men ska betalas in till staten vid ett senare tillfälle.

Jämfört med 2019 har periodiseringarna ökat med 12,5 miljarder kronor.

Oförändrad behållning på skattekonto 2020 De senaste åren har hushållen men framför allt företagen gjort inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar. Detta förklaras av att intäktsräntan på skattekontot var högre än den ränta de stora bankerna kunde erbjuda. Under 2019 vände trenden då hushållen minskade sina behållningar på skattekontot medan bolagens behållningar var oförändrade. För 2020 bedöms dock behållningen vara oförändrad, vilket innebär att statens inkomster är opåverkade. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto.

Tabell 2.18 Saldot på skattekontot

Miljoner kronor

2015 2016 2017 2018 2019 2020 Behållning på skattekontot 17 000 45 000 51 000 61 000 56 000 56 000 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot 17 000 28 000 6 000 10 000 -5 000 0 Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket.

Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller

framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker.

2.4.3¶Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2020 uppgick till -38 938 miljoner kronor och blev därmed 2 752 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 14 876 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

1

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -118 235 -116 986 1 249 -116 745

Övriga inkomster -41 690 -38 938 2 752 -53 815

1 SB=Statens budget.

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 46 128 miljoner kronor, vilket är

4 965 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 10 803 miljoner kronor (30,6 procent) högre.

Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget och föregående år

Rörelseöverskotten uppgick till 6 358 miljoner kronor, vilket är 1 778 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

2 272 miljoner kronor (55,6 procent) högre.

Tabell 2.21 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning

och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 422 382 -40 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 3 -3 5 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

garantiverksamhet 53 78 25 128 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 0 18

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 5 300 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2015 till 2019, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 6 676 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 25 651 miljoner kronor för 2019. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 382 miljoner kronor. Det är 65 procent av årets resultat för koncernen 2019. Ingen inleverans gjordes föregående år då koncernens resultat för 2018 var negativt, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 572 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor (323,8 procent) högre än 2019. EKN:s inleverans avser dels överskott från ej förväntningsriktiga garantiavgifter som normalt redovisas varje år, dels ett överskott av administrativa avgifter som är ett engångsbelopp. Att utfallet blev högre under 2020 beror på att EKN levererat in ett ackumulerat administrativt överskott på 412 miljoner kronor. En ny premiemodell infördes 2019 så att varaktiga administrativa över- eller underskott inte skulle uppstå. Detta engångsbelopp påverkar jämförelsen mellan åren.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev lägre än 2019 Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 231 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 412 miljoner kronor (64,1 procent) lägre. Föregående år levererades ett överskott in till staten som genererades av tre tomträttsförsäljningar. Motsvarande försäljningar fanns inte under 2020.

Kostnadsränta på skattekontot högre än 2019 Ränteinkomster uppgick till 2 307 miljoner kronor. Det är 131 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 327 miljoner kronor (16,5 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.22 Ränteinkomster

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 2 230 miljoner kronor, vilket är 319 miljoner kronor (16,7 procent) högre än 2019. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 325 miljoner kronor högre.

Inkomster av statens aktier blev nästan 3 miljarder högre än 2019 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 17 925 miljoner kronor, vilket är 2 844 miljoner kronor (18,9 procent) högre än föregående år. Det är framför allt utdelningar från Luossavaara–Kirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall som blev högre än föregående år. Utdelningar från SBAB Bank AB och SJ AB uteblev, vilket också påverkar jämförelsen mellan åren.

Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2020 och 2019

Miljoner kronor

Skillnad

Utfall 2020 Utfall 2019 mot 2019

Totalt 17 925 15 081 2 844

Utdelningen från LKAB blev 6 104 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av årets vinst. Telia Company AB delade ut 3 956 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor mer än föregående år. Utdelningen från Vattenfall AB blev 3 623 miljoner kronor, vilket motsvarar 28 procent av årets resultat. Akademiska hus AB delade ut 1 905 miljoner kronor, vilket är 242 miljoner kronor mer än 2019.

Offentligrättsliga avgifter blev högre än 2019 Offentligrättsliga avgifter uppgick till 11 202 miljoner kronor, vilket är 494 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 850 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre inkomster från finansieringsavgift från arbetslöshetskassor som uppgick till 4 161 miljoner kronor, vilket är 602 miljoner kronor (16,9 procent) högre än 2019. Det beror dels på att medeldagpenningen per dag uppgick till 810 kr för 2020, vilket är 82 kr högre än medeldagpenningen per dag för 2019, dels på att antalet personer som anslutit sig till arbetslöshetskassor har ökat kraftigt med 7,4 procent under 2020 jämfört med 2019. Vid utgången av 2020 uppgick antalet medlemmar vid arbetslöshetskassor till 3 925 099 personer, vilket är 269 105 fler medlemmar än utgången av 2019.

Flera av de som ansökte om medlemskap under 2020 kunde dra nytta av lättnaden i medlemsvillkoret som gällde under året med anledning av spridningen av covid-19.

Avgifter vid Kronofogdemyndigheten uppgick till 1 532 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor (7,5 procent) högre än 2019.

Över 5 miljarder högre inkomster från böter Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 6 494 miljoner kronor, vilket är 5 320 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 5 216 miljoner kronor (408,1 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på att inkomster av bötesmedel blev 5 234 miljoner kronor högre än föregående år eftersom två storbanker har betalat sanktionsavgifter. Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB AB) har betalat 1 000 miljoner kronor och Swedbank AB 4 000 miljoner kronor i sanktionsavgifter för allvarliga brister i bankernas styrning och kontroll när det gällde åtgärder mot penningtvätt i deras respektive verksamhet i Baltikum. Swedbank har förutom brister i sin baltiska verksamhet även i sin svenska verksamhet överträtt vissa bestämmelser i penningtvättsregelverket samt informationsgivningen till Finansinspektionen genom att inte lämnat uppgifter fullt ut och i ett fall lämnat oriktig uppgift. Sanktionsavgifterna som SEB AB och Swedbank AB ålades att betala är de högsta som Finansinspektionen hittills har beslutat om. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

Återbetalning av statsbidrag Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 537 miljoner kronor, vilket är 369 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 297 miljoner kronor (16,2 procent) lägre. Det förklaras bl.a. av att Socialstyrelsen levererade in 159 miljoner kronor mindre i återbetalade statsbidrag jämfört med föregående år.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 840 -4 160 38

Vidareförsäljning av Fysikhuset bidrog till högre inkomster av försåld egendom Inkomster av försåld egendom uppgick till 840 miljoner kronor, vilket är 4 160 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 802 miljoner kronor högre. Staten utnyttjade under året sin köpoption för Fysikhuset Stockholm KB som äger fastigheten Stockholm Kattrumpstullen 1. Köpoptionen innebar att Fysikhuset Stockholm KB förvärvades och såldes den 1 december 2020 vidare till Akademiska hus AB. Köpeskillingen uppgick till 1 871 miljoner kronor och överskottet från försäljningen uppgick till 795 miljoner kronor.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.25 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019

Återbetalning av lån blev lägre än föregående år Återbetalning av lån uppgick till 650 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 146 miljoner kronor (18,4 procent) lägre.

Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 22 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 39 miljoner kronor lägre än 2019. Förändringen mellan åren beror främst på att antalet låntagare minskade med 28 247. Återbetalning av övriga lån blev 15 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 107 miljoner kronor (31,7 procent) lägre. Återbetalning av övriga lån avser framför allt hemutrustningslån som uppgick till 173 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror främst på det minskade antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd, vilket också innebär att färre personer ansökt om hemutrustningslån. Antalet lån under året uppgick till 56 900, vilket är en minskning med 7 400 lån jämfört med 2019. Det beror på att antalet lån som har slutbetalats eller efterskänkts är fler än antalet nya lån som beviljats under året.

Hemutrustningslånet ska börja återbetalas två år efter utbetalningen. Jämfört med föregående år blev återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 79 miljoner kronor lägre och uppgick till 40 miljoner kronor. Inkomsterna avser ersättning för kostnader för svenska bevakningsstyrkor som ställts till FN:s förfogande. Skillnaden beror till största delen på färre flygtransporter under 2020 jämfört med 2019.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 0 13 5200 Statliga pensionsavgifter 16 009 16 224 215 14 202

5000 Kalkylmässiga inkomster 16 009 16 224 215 14 214

Inkomsterna uppgick till 16 224 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (1,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 009 miljoner kronor (14,1 procent) högre.

De statliga pensionsavgifterna ökade Statliga pensionsavgifter uppgick till 16 224 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 13 160 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 091 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 2 022 miljoner kronor (14,2 procent). Det beror främst på en sänkning av räntan i beräkningsgrunderna från 0,0 till -0,4 procent för premier och att prisbasbeloppet höjdes från 46 500 kronor till 47 300 kronor.

Tabell 2.27 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019 Statlig tjänstepensionering 13 160 11 532

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.28 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019

Inkomsterna uppgick till 14 206 miljoner kronor, vilket är 490 miljoner kronor (3,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2019 blev inkomsterna 1 649 miljoner kronor (13,1 procent) högre.

Tabell 2.29 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för

jordbruket 7 403 7 289 -114 7 435

6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden

för jordbruket 4 -116 -120 136 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 018 3 467 449 2 356 6123 Europeiska utvecklings- och garantifonden -

garantisektionen 2000–2006 0 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2007–2013 -2 -1 1 -4 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2014–2020 3 020 3 468 448 2 359

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 422 10 756 335 9 790

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev högre än budget Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 756 miljoner kronor, vilket är 335 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 966 miljoner kronor (9,9 procent) högre. Att utfallet blev högre beror på att programperioden för den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 har förlängts med två år och EU har betalat ut bidrag i förskott som ännu inte har reglerats. Förskotten från EU kommer att regleras tidigast under 2026 i samband med att programperioden avslutas. Detta förklarar även skillnaden jämfört med föregående år.

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 120 miljoner kronor lägre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Att utfallet blev lägre beror på valutakursförluster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursförlusterna uppgick till 120 miljoner kronor och beror främst på att kronans värde i förhållande till euron har

varit starkare under året än vad regeringen beräknade i budgeten. Jämfört med 2019 blev utfallet 251 miljoner kronor lägre, då utfallet främst bestod av valutakursvinster. Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat.

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 50 miljoner kronor respektive 230 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte kommit igång som förväntat på grund av spridningen av covid-19.

Bidragen från EU blev högre än 2019 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 1 449 miljoner kronor, vilket är 657 miljoner kronor (83,0 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att programperioden är i sitt slutskede och fler projekt har rekvirerat medel jämfört med föregående år.

Bidrag till transeuropeiska nätverk uppgick till 318 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (178,4 procent) högre än 2019. Att utfallet blev högre beror på EU:s medfinansiering för bl.a. utbyggnad till fyra spår på järnvägssträckan Flackarp– Arlöv, tunnelbyggnad på en järnvägssträcka av Västlänken och Hamnbanan Göteborg.

Bland Övriga bidrag från EU uppgick bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) till 561 miljoner kronor. Det är 36 miljoner kronor högre än 2019, vilket bl.a. beror på ersättning från EU för Sveriges åtagande om att vidarebosätta kvotflyktingar under 2020 men även retroaktivt för perioden 2016–2019.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lag [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat.

Tabell 2.30 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2020 2020 2020 2019

7100 Tillkommande skatter 11 757 10 901 -855 11 342

7110 EU-skatter 7 311 6 239 -1 071 6 837

7112 Tullmedel 7 311 6 238 -1 072 6 838 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 1 1 -1

7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -75 818 -74 909 909 -73 550

7230 Övriga avräkningar -9 365 -10 458 -1 094 -8 876

7231 Avgifter till public service -9 365 -9 236 128 -8 876 7232 Elcertifikat -1 222 -1 222

Avräkningar m.m. i anslutning till

7000 skattesystemet -118 235 -116 986 1 249 -116 745

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -118 235 miljoner kronor. Utfallet blev -116 986 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså 1 249 miljoner kronor. Avräkningen av intäkter som förs till fonder blev 3,2 miljarder kronor lägre och beror på att avgifter till Kärnavfallsfonden inte längre ska redovisas som en intäkt i statens budget (se även 1600 Restförda och övriga skatter.) Avräkningen av intäkter från elcertifikat uppgick till 1,2 miljarder kronor. De ingick inte i den ursprungliga budgeten, vilket förklarar avvikelsen mot budget (se även 1430–1460 Skatt på energi och miljö).

Jämfört med 2019 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 241 miljoner kronor. Avräkningen av intäkter som förs till fonder minskade med 5 755 miljoner kronor, främst på grund av att avgifterna till Kärnavfallsfonden inte längre redovisas som en intäkt i statens budget. Kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdeskatt ökade med 3 973 miljoner kronor, vilket beror på att konsumtionen i offentlig sektor ökade under 2020.

2.4.4¶Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras vid en transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2018–2020

Miljoner kronor

Olika periodisering av energiskatt på

2020 2019 2018

Övrigt (t.ex. avrundning) -12 119 288

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 327 221 1 384 568 1 347 539

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på ändrade redovisningsprinciper. År 2019 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en allmän översyn av redovisningen i nationalräkenskaperna. Efter översynen förändrades definitionen av vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justerats i efterhand för att de ska stämma överens med förändringarna. Därmed har det uppstått skillnader mellan skatteintäkterna i statens budget och i nationalräkenskaperna för år 2019 och tidigare år.

För 2020 finns en skillnad på 1 481 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år.

Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare.

Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitiva i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2018 och 2019 påverkar därför resultatet för staten 2020.

Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.

Tabell 2.32 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2018–2020

Miljoner kronor

2020 2019 2018

Omklassificering

Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 332 310 1 383 052 1 363 480

2.5¶Utgifter i statens budget 2020

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.33 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna påverkades av spridningen av covid-19 Utgifterna i statens budget 2020 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid 16 tillfällen under 2020. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget 2020 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020. Flera myndigheter har fått prioritera om och ändra sin verksamhet under året eftersom spridningen av covid-19 har krävt olika åtgärder som inte har varit planerade. De flesta åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19 har finansierats med särskilda anslag, men det har även påverkat utfallet för vissa myndigheters anslag för förvaltning. Det beror på att ordinarie eller planerad verksamhet har prioriterats ned till förmån för hanteringen av smittspridningen.

Utgifterna 150 miljarder högre än i den ursprungliga budgeten Utgifterna i statens budget uppgick till 1 219 115 miljoner kronor. Det är 149 921 miljoner kronor (14,0 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 154 516 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 9 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 6 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.33 Utgifter i statens budget 2020

Miljoner kronor

Utfall -

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 10 funktionsnedsättning 95 706 32 966 128 672 117 899 22 193 -10 773 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 542 77 36 619 36 652 110 33

Utfall -

Statens Ändrings- statens Utfall - totalt

Utgiftsområde budget budget Totalt anvisat Utfall budget anvisat

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 430 2 831 104 261 99 939 -1 491 -4 322

Jämställdhet och nyanlända invandrares

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

Statsbidrag till kommuner och regioner till följd av spridningen av covid-19 Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 101 774 miljoner kronor, vilket är 17 607 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 653 miljoner kronor, främst till följd av spridningen av covid-19. Jämfört med totalt anvisade medel blev utfallet 15 045 miljoner kronor lägre. Det är framför allt riktade statsbidrag till kommuner och regioner som ökade. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anvisades ytterligare 31 176 miljoner kronor i ändringsbudget, framför allt för ersättningar till kommunsektorn för bl.a. ökade utgifter för hanteringen av spridningen av covid-19 samt ersättningar för provtagning och smittspårning av sjukdomen. Utfallet blev 12 398 miljoner kronor lägre än totalt anvisat i statens budget.

Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 16 miljarder högre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 117 899 miljoner kronor, vilket är 22 193 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 966 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisades ytterligare 12 576 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter med anledning av tillfälliga regler för sjukpenning till försäkrade som fått karensavdrag, kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden samt utvidgad rätt till sjukpenning i förebyggande syfte. Utfallet blev 42 371 miljoner kronor, vilket är 5 445 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 7 131 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 17 675 miljoner kronor, vilket är 16 486 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 19 850 miljoner kronor med anledning av att flera tillfälliga bestämmelser infördes.

Bland annat infördes bestämmelser om att staten i utökad omfattning ska ersätta arbetsgivarnas kostnader för sjuklön och att något läkarintyg inte krävs för sjuklöneperioden.

Högre arbetslöshet medförde högre utgifter Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 87 154 miljoner kronor, vilket är 9 990 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 21 601 miljoner kronor. Utgifterna för arbetslöshetsersättning uppgick till 24 369 miljoner kronor, vilket är 10 352 miljoner kronor högre än i statens budget. Arbetslösheten beräknades i budgeten uppgå till 6,4 procent, men den blev 8,3 procent, vilket ledde till högre utgifter eftersom fler arbetslösa fick ersättning.

Stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd 100 miljarder lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 60 407 miljoner kronor, vilket är 53 143 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 161 592 miljoner kronor. Utfallet blev därmed 108 449 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Kapitalinsatser i statligt ägda företag uppgick till 10 722 miljoner kronor, vilket är 10 646 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på att staten har vidtagit olika åtgärder för att motverka de negativa effekterna till följd av spridningen av covid-19. Bland annat har SAS AB och Swedavia AB fått stöd med anledning av att flygmarknaden påverkades kraftigt av pandemin.

Ett nytt stöd vid korttidsarbete infördes i ändringsbudget med anledning av spridningen av covid-19 och anvisades 94 910 miljoner kronor. Utfallet för stödet uppgick till 35 140 miljoner kronor, vilket är 59 770 miljoner kronor lägre än totalt anvisat i statens budget.

Ett annat nytt stöd som riksdagen beslutade om i ändringsbudget är omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av covid-19. Totalt anvisades 46 000 miljoner kronor för omställningsstödet. Företagen ansökte dock inte om omställningsstöd i den omfattning som beräknades. Utfallet blev 5 677 miljoner kronor, vilket är 40 343 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Kommunsektorn fick ytterligare 22 miljarder med anledning av covid-19 De allmänna bidragen till kommuner och regioner uppgick till 157 964 miljoner kronor, vilket är 29 547 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 22 000 miljoner kronor med anledning av spridningen av covid-19. Resterande ökning är inte kopplad till covid-19.

Räntor på statsskulden blev 10 miljarder lägre än budgeterat Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. blev 19 592 miljoner kronor, vilket är 10 064 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror framför allt på lägre kursförluster och högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat, vilket innebär att räntorna på statsskulden blev lägre.

Tabell 2.34 Utfallet för statens budget för 2020–2019

Miljoner kronor

Utfall Utfall Skillnad mot

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 117 899 97 872 20 027 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 652 34 486 2 166 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 939 97 315 2 624 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

Spridningen av covid-19 och minskad valutareserv 2019 medförde högre utgifter 2020 Utgifterna i statens budget ökade med 275 517 miljoner kronor (29,2 procent) mellan 2019 och 2020. Att utgifterna ökade beror i huvudsak på spridningen av covid-19, men också på att Riksbanken minskade valutareserven 2019, vilket påverkar skillnaden mellan åren med 69 000 miljoner kronor.

Utgifter för provtagning, smittspårning och utbrottshantering Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 22 182 miljoner kronor (27,7 procent). Under 2020 lämnade staten bidrag till kommuner och regioner för hantering av spridningen av covid-19, inklusive bidrag för provtagning, smittspårning och utbrottshantering. Dessa utgifter uppgick till 18 026 miljoner kronor inom utgiftsområdet.

Ersättning för höga sjuklönekostnader och karensavdrag Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade utgifterna med 20 027 miljoner kronor (20,5 procent) med anledning av spridningen av covid-19. Ersättning för höga sjuklönekostnader ökade med 16 585 miljoner kronor och utgifter för tillfälliga stöd gällande ersättning för karensavdrag medförde att utgifterna ökade med 3 321 miljoner kronor.

Högre arbetslöshet medför högre kostnader Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 10 183 miljoner kronor (13,2 procent) högre än 2019. Det beror framför allt på att utgifterna för arbetslöshetsersättning ökade med 10 196 miljoner kronor, då arbetslösheten ökade till 8,3 procent till följd av spridningen av covid-19.

35 miljarder kronor i stöd till korttidsarbete Inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökade utgifterna med 53 103 miljoner kronor (727,1 procent) till följd av spridningen av covid-19. Stöd till korttidsarbete medförde ökade utgifter med 35 140 miljoner kronor och omställningsstödet ökade utgifterna med 5 677 miljoner kronor. Dessutom ökade kapitalinsatserna i statligt ägda bolag med 10 572 miljoner kronor.

Förstärkning till kommuner och regioner Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 37 913 miljoner kronor (31,6 procent). För att finansiera olika åtgärder för att hantera effekterna av spridningen av covid-19 har kommuner och regioner fått 22 000 miljoner kronor som en förstärkning. Som kompensation för det inkomstbortfall som förhöjt grundavdrag för pensionärer medför fick kommuner och regioner tillsammans 4 060 miljoner kronor. Resterande ökning beror till allra största delen på allmän förstärkning till kommunsektorn.

Återbetalning av lån till Riksbanken minskade utgifterna 2019 Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 88 175 miljoner kronor högre än 2019. I mars rådde det en osäkerhet på upplåningsmarknaderna i hela världen med anledning av spridningen av covid-19. Därför lånade AB Svensk Exportkredit 10 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för CIRR-systemets räkning. Det ökade Riksgäldskontorets nettoutlåning. År 2019 minskade Riksbanken valutareserven, vilket innebar att lånen i Riksgäldskontoret minskade med 69 000 miljoner kronor och därför minskade nettoutlåningen med samma belopp.

Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 149,9 miljarder kronor högre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.35 och kommenteras därefter.

Tabell 2.35 Förklarande faktorer till skillnaden mellan budget för 2020 och utfall

Miljarder kronor

3 4 5 6

Totalt Volym Makro Beslut Övrigt

1 Utgiftsområden, exklusive räntor 146,0 -12,0 -2,7 176,9 -16,2 Statsskuldsräntor m.m. -10,1 0,0 -9,9 0,0 -0,2

2 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14,0 0,0 2,0 0,0 12,0

Budgetens utgifter m.m. 149,9 -12,0 -10,6 176,9 -4,3

1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Här redovisas budgeteffekterna inkl. revideringar i enlighet med 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100, avsnitt 6.1). 6 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem Utgifterna blev 12,0 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Färre uttagna nettodagar med föräldrapenning, delvis till följd av att covid-19 kan ha medfört att ersättning erhållits på annat sätt, har medfört att utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev lägre. Vidare blev utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg lägre, främst till följd av att färre personer sökte tandvård och att utgifterna för tandvårdsförmåner därmed blev lägre än beräknat.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 10,6 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 2,7 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras i huvudsak av lägre utgifter för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv än beräknat i statens budget, vilket följer av lägre arbetslöshet och att en lägre andel av de arbetslösa än beräknat fick ersättning.

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 9,9 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att de långa marknadsräntorna blev lägre än beräknat.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 2,0 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på den makroekonomiska utvecklingen. Differensen förklaras av en svagare krona. Det beror på att Riksbankens lån i Riksgälden ökat mer än beräknat när ett enskilt lån förfallit och refinansierats till en högre växelkurs.

Tabell 2.36 Makroekonomiska förutsättningar

Utfall Utfall-SB Utfall

SB 2020 2020 2020 2019 Procentuell förändring från föregående år:

Nivåer:

Anm.: Fp=fasta priser, SB=Statens budget.

Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna blev 176,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena,

exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget).

Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i 2021 år ekonomiska vårproposition. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020 och 2021 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare samt ökade resurser till bidrag till folkhälsa och sjukvård för merkostnader på grund av spridningen av covid-19 och medel för utökad testverksamhet. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet väntas bli betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare 2021 år ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100, avsnitt 6.1).

Skillnader till följd av övriga orsaker Av övriga orsaker blev utgifterna 4,3 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 16,2 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande fyra utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 16 Utbildning och universitetsforskning och 20 Allmän miljö- och naturvård. I avsnitt 2.6 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 12,0 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget, i huvudsak beroende på att AB Svensk Exportkredit i mars lånade upp 10 miljarder kronor hos Riksgäldskontoret.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2020 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 23 718 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2019.

Det är 4 949 miljoner kronor mindre än 2019. De 37 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 89 procent av totalbeloppet under 2020. I tabell 2.37 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 3 230 miljoner kronor, avsåg avgiften till Europeiska unionen. Den näst största indragningen gjordes av räntor på statsskulden och uppgick till 2 838 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg anslagssparande.

Tabell 2.37 Indragningar 2020

Miljoner kronor

UO Anslag Anslagsnamn Indragning

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en

verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2020.

Medgivna överskridanden I statens budget anvisades 5 miljoner kronor för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Regeringen medgav i beslut den 26 november 2020 att anslaget fick överskridas med 75 miljoner kronor (UD2020/17621/delvis, UD2020/17657). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

I statens budget anvisades 24 850 miljoner kronor för anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den 3 september 2020 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (N2020/02142). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

Tabell 2.38 Medgivna överskridanden 2020

Utnyttjat medgivet UO Anslag Anslagsnamn Medgivet överskridande överskridande

Ekonomiskt bistånd till enskilda

utomlands samt diverse kostnader för

Icke medgivna överskridanden Under 2020 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.39 visar detta anslagsöverskridande.

Tabell 2.39 Icke medgivna överskridanden 2020

Miljoner kronor

Årets Icke

Ingående tilldelning Totalt Utgående medgivet

överförings- enligt tilldelade överförings- över- UO Anslag Anslagsnamn belopp reg.brev Indragningar medel Utgifter Anslagskredit belopp skridande 17 6:1 Riksarkivet -30,75 427,31 396,55 437,62 39,66 -41,07 -1,42

Summa -1,42

Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 6:1 Riksarkivet inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, har överskridits med 1,42 miljoner kronor. Regeringen beslutade under 2020 om att höja anslagskrediten för Riksarkivet till 39,66 miljoner kronor, motsvarande 9,3 procent av anslaget. Överskridandet beror på att Riksarkivets enhet för digitalisering i Fränsta fick lägre intäkter än beräknat.

2.6¶Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.6.1–2.6.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än

100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2020 med utfallet 2019. För budgetåret 2020 sammanfaller ofta förklaringarna för skillnaden mot budget och föregående år. Då görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2020 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2020 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.6.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.6.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.6.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.6.31).

2.6.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 2.40 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

8:1 Mediestöd 762 700 1 468 706 92,7 644

Övriga anslag 597 583 -15 -2,4 596

Summa 15 131 965 15 749 618 4,1 14 968

Utfallet uppgick till 15 749 miljoner kronor och blev därmed 618 miljoner kronor (4,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 965 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 781 miljoner kronor (5,2 procent) högre.

Intäktsbortfall medför högre utgifter för Kungliga slottsstaten Utfallet för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten uppgick till 186 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (27,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 42 miljoner kronor (28,8 procent) högre än 2019. I ändringsbudget anvisades ytterligare 40 miljoner kronor till följd av intäktsbortfall från besöksverksamheten vid de kungliga slotten på grund av restriktioner och smittbegränsade åtgärder till följd av spridningen av covid-19. Antalet besökare minskade med 90 procent, från 1,7 miljoner till 170 000 besökare.

Länsstyrelserna har fått nya uppdrag med anledning av covid-19 vilket påverkar jämförelsen mot budget och föregående år Utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. uppgick till 3 338 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 284 miljoner kronor (9,3 procent) högre än 2019.

I ändringsbudget anvisades ytterligare 205 miljoner kronor. Av anslaget har 80 miljoner kronor använts för administration av utbetalning av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Ytterligare 59 miljoner kronor har använts för att bistå regionerna vid testning för covid-19.

Nya mediestödsformer introducerades under året – redaktions- och utgivningsstöd Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd uppgick till 1 468 miljoner kronor. Det är 706 miljoner kronor (92,7 procent) högre än anvisat i statens budget och 825 miljoner kronor (128,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 700 miljoner kronor för två nya stöd till följd av covid-19.

I augusti 2020 infördes en ny stödform inom mediestödsförordningen (2018: 2053), stöd för redaktionell verksamhet. Totalt 500 miljoner kronor har betalats ut i redaktionsstöd, för 159 ansökningar. Under året infördes tillfälliga lättnader i kriterierna för att även medier som oftast inte är stödberättigade skulle kunna omfattas.

Det andra nya stödet är ett tillfälligt stöd till tryckta allmänna nyhetstidningar utifrån distribuerad upplaga. Stödet infördes genom förordningen (2020:716) om statligt stöd för utgivning av tryckta allmänna nyhetstidningar med anledning av spridningen av covid-19. Totalt beviljades 217 ansökningar och 147 miljoner kronor betalades ut.

Även det befintliga stödet för lokal journalistik i områden som saknar eller har svag bevakning utökades. Totalt 121 miljoner kronor betalades ut, jämfört med 30 miljoner kronor föregående år.

Driftsstödet, vilket är det beloppsmässigt största av de befintliga stöden, uppgick till 620 miljoner kronor 2020. Det är 99 miljoner kronor högre än föregående år. Under året har driftsstöd betalats ut till 74 dagstidningar jämfört med 77 tidningar föregående år.

Dessutom infördes tillfälliga ändringar i presstödet för att t.ex. möjliggöra förskottsbetalningar. Bland annat slopades tillfälligt kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll under en period under 2020.

EU-val 2019 påverkar jämförelsen mellan åren Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 142 miljoner kronor, vilket är 320 miljoner kronor (69,3 procent) lägre än förgående år. Utgifterna var högre 2019, främst till följd av valet till Europaparlamentet

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.41 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 239 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 151 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 88 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.42 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar som används i verksamheten 130 90 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar i fastigheter och tekniska

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 630 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 35 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2020 var 1 307 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Blekinge län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Blekinge län har ingått nya åtaganden under 2020 för utgiftsområde 19, anslag 1:1, anslagspost 9 Regionala tillväxtåtgärder. Enligt regleringsbrevet får anslaget och bemyndiganderamen endast användas till utbetalningar med anledning av ekonomiska åtaganden gjorda 2019 och tidigare år. Länsstyrelsens nya åtaganden är inte förenliga med 10 och 17 §§ anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena under 2020 uppgår till 1 049 000 kronor varav 400 000 kronor är utbetalt under året.

2.6.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Anslag

Tabell 2.43 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utfallet uppgick till 17 003 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor (2,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 407 miljoner kronor (2,5 procent) högre.

Statliga tjänstepensioner blev lägre än budget Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 13 579 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Att utfallet blev lägre beror på att utgifter för ålderspensioner kopplade till tjänstepensionsavtalen PA 03/PA 16 blev lägre.

Nya garantiprogram med anledning av covid-19 Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 238 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 54 miljoner kronor för svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och EU:s tillfälliga stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency). Dessa två garantiprogram utgör några av de stödåtgärder som regeringen vidtagit med anledning av spridningen av covid-19. Garantiåtagandena har inte infriats, vilket förklarar skillnaden mot statens budget.

Statens servicecenters utfall blev lägre än budgeterat men högre än 2019 Utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter blev 643 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (8,0) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att utgifterna för etablering av de nya servicekontoren blev lägre än planerat. Det beror också på att etableringen av delar av Statens servicecenters verksamhet i Kiruna inte blev av.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 85 miljoner kronor (15,2 procent) högre. Det beror på att Statens servicecenter den 1 juni 2019 övertog ansvaret för statens verksamhet med lokal statlig service. Denna verksamhet har bedrivits under hela året 2020, vilket har medfört högre utgifter jämfört med 2019. I de lokala servicekontoren kan enskilda få service i frågor som handläggs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Under året har fyra nya servicekontor, i Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele, öppnats i syfte att utöka statens lokala närvaro i landet. Antalet servicekontor uppgår till 117 stycken i slutet av 2020. Arbetet med att etablera nya servicekontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Ulricehamn har också påbörjats under året.

Högre utgifter för kapitaltillskottet till AIIB Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 238 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (3,3 procent) högre än föregående år. Att utfallet blev högre beror på att utgifterna för kapitaltillskottet till Asiatiska banken för infrastrukturinvestering (AIIB) blev 7 miljoner kronor (3,1 procent) högre än 2019 och uppgick till 235 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.44 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

130 miljoner kronor. Totalt har 42 miljoner kronor utnyttjats 2020.

Utlåning

Tabell 2.45 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2020-12-31

1

Riksbanken - 174 001

Summa - 174 001

Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 182 074 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 2.46 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

Utestående garantier

Utestående åtaganden inklusive

åtaganden utländsk bundna Garantier Garantiram 2020-12-31 valuta utfästelser

1

Insättningsgarantin Obegränsad 1 734 196 1 734 196

Garanti till insättare i utländska instituts filialer i

2

Sverige Obegränsad

Investerarskyddet Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 78 548 7 825 78 548 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 26 100 2 600 26 100 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 5 436 542 5 436 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 1 242 124 1 242 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus Obegränsad 56 56 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 4 127 504 4 127 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 7 694 767 7 694 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 EUR 863 0 0 0

Summa 1 857 400 1 857 400

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2019. Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.

Inomstatliga lån

Tabell 2.47 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14: FiU2, rskr. 2013/14:135.

Riksdagen har beslutat om låneramar på 36 115 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2020 var 29 149 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.48 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31 Insättningsgarantin Obegränsad 0 Investerarskyddet Obegränsad 0 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0

Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensions-

1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Finansinspektionen

Finansinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Finansinspektionen har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 2 anslag 1:1, anslagspost 3 Krigsförsäkringsnämnden med 24 000 kronor. Myndigheten har i och med överskridandet inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223). Överskridandet framgår på sidan 82 i årsredovisningen. Krigsförsäkringsnämnden har det fulla ansvaret för sin verksamhet i enlighet med myndighetsförordningen (2007:515). Det är den myndighet som har tilldelats anslaget som har ansvaret för att anslagsförordningen efterlevs.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:18 Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter Riksrevisionen har granskat om Finansinspektionen bedriver ett effektivt arbete för att motverka risken för intressekonflikter inom myndigheten. Rapporten innehåller rekommendationer till Finansinspektionen för att förbättra sina processer och utveckla sin kontroll och uppföljning i insatserna mot intressekonflikter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter (skr. 2020/21:93) redovisat vilka åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten och hur regeringen avser att följa upp åtgärderna. Ärendet är därmed avslutat.

RiR 2020:23 Statliga stöd med delat myndighetsansvar – Effektivitet och förenklingar Riksrevisionen har granskat huruvida ett delat myndighetsansvar för vissa statliga stöd utgör ett effektivitetsproblem.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga stöd med delat myndighetsansvar (skr. 2020/21:102) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:25 Framtidens skatteintäkter och förändrad energianvändning Riksrevisionen har granskat om regeringen tagit hänsyn till de stora förändringar som sker på klimat- och energiområdet i bedömningen av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Rapporten innehåller rekommendationer om hur beräkningen av intäkter från energi- och koldioxidskatter på lång sikt kan förbättras.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt (skr. 2020/21:167) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:28 Utgiftstaket – olika roll i olika tider Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av utgiftstaket och rapporten innehåller en rekommendation till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utgiftstaket (skr. 2020/21:146) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:29 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2020 Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2020 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2020 (skr. 2020/21:145) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.

Anslag

Tabell 2.49 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Skatteverket 7 925 245 7 904 -21 -0,3 7 547 1:2 Tullverket 2 123 10 2 142 19 0,9 1 992 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 009 2 009 0 0,0 1 981

Summa 12 057 255 12 055 -2 0,0 11 520

Utfallet uppgick till 12 055 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2019 blev utgifterna 534 miljoner kronor (4,6 procent) högre.

Högre utgifter än föregående år men lägre än budgeterat för Skatteverket Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket uppgick till 7 904 miljoner kronor. Det är 21 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 245 miljoner kronor för att kunna hantera stödåtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Skatteverket har under året prioriterat om den ordinarie verksamheten för att kunna hantera de tillfälliga stödåtgärderna betalningsanstånd och omställningsstöd. Omprioriteringen av den ordinarie verksamheten medförde att de utgifter Skatteverket beräknades få för de

tillkomna uppdragen inte uppstod. Jämfört med föregående år blev utfallet 357 miljoner kronor (4,7 procent) högre.

Högre utgifter för Tullverket Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 142 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor bl.a. för att öka tullens närvaro vid gränserna för att motverka den grova brottligheten och framför allt stoppa narkotika och vapen från att komma in i landet. Tullverket har under året ökat sina insatser mot grov brottlighet genom samverkan med tolv andra myndigheter och identifierat fler kriminella nätverk inom narkotikasmuggling jämfört med 2019. Jämfört med föregående år blev utfallet 150 miljoner kronor (7,5 procent) högre.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:2 Rutavdraget – konsekvenser av reformen Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med rutavdraget har infriats.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om rutavdraget (skr. 2019/20:177) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SkU2, rskr. 2020/21:27).

RiR 2020:24 Särskild löneskatt för äldre – redovisning och effekter Riksrevisionen har granskat den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster för personer över 65 år.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om särskild löneskatt för äldre (skr. 2020/21:162) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 2.50 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Från EU-budgeten

finansierade insatser 1:18 avseende EU:s inre säkerhet 113 30 95 -18 -16,2 78

Övriga anslag 1 068 -5 1 050 -18 -1,6 981

Summa 51 731 1 524 53 027 1 296 2,5 49 383

Utfallet uppgick till 53 027 miljoner kronor och blev därmed 1 296 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 3 644 miljoner kronor (7,4 procent) högre.

Fler inkomna mål vid Sveriges domstolar Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 6 138 miljoner kronor. Det är 104 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2020 ökade antalet inkomna mål med 24 785 till 491 754, varför riksdagen i ändringsbudget anvisade anslaget ytterligare 30 miljoner kronor. Till följd av spridningen av covid-19 minskade dock utgifterna för verksamheten, vilket innebar att de anvisade medlen inte utnyttjades fullt ut. Jämfört med 2019 blev utfallet 251 miljoner kronor (4,3 procent) högre än föregående år, vilket beror på det högre antalet inkomna mål.

Färre rättspsykiatriska ärenden än budgeterat Utfallet för anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket blev 470 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 29 miljoner kronor för att hantera större ärendeinflöde än vad som beräknats i den ursprungliga budgeten inom den rättspsykiatriska verksamheten. Antal rättspsykiatriska ärenden har under en längre tid ökat men under 2020 har inflödet minskat med 8 procent jämfört med föregående år. Den främsta orsaken till minskningen är att de s.k. § 7-undersökningar har minskat jämfört med 2019. Enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. får domstolen förordna en läkare att avge ett läkarintyg om en misstänkt.

Utgifterna för rättsliga biträden blev högre än beräknat och högre än 2019 Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 3 407 miljoner kronor, vilket är 1 051 miljoner kronor (44,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 307 miljoner kronor eftersom måltillströmningen till domstolarna ökade. Det medförde att fler rättsliga biträden förordnades. Jämfört med 2019 blev utfallet 344 miljoner kronor (11,2 procent) högre.

Lägre utgifter än budgeterat för Fonden för inre säkerhet men högre än 2019 Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet blev 95 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att finansiera delar av det nationella programmet inom Fonden för inre säkerhet som inte nyttjade de tilldelade medel i den takt som antagits föregående år. Utfallet blev dock lägre än budgeterat, vilket förklaras av att ett antal projekt inte kunde genomföras som planerat på grund av spridningen av covid-19. Jämfört med 2019 blev utfallet 17 miljoner kronor (21,6 procent) högre än 2019. Det

beror främst på att projekt inom ramen för Fonden för inre säkerhet har upparbetat mer kostnader än tidigare eftersom man är i slutskedet av programperioden.

Fler anställda vid Polismyndigheten Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 28 798 miljoner kronor, vilket är 2 251 miljoner kronor (8,5 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror främst på ökade personalkostnader till följd av löneökningar i kombination med att antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyndigheten med 2 592 årsarbetskrafter (9,4 procent) jämfört med föregående år. Av dessa var 922 poliser och 1 670 civilanställda. Vid slutet av 2020 uppgick antalet årsarbetskrafter till 30 280.

Antalet ansökningar till polisutbildningen uppgick under 2020 till 34 896 . Under 2020 har Rekryteringsmyndigheten genomfört prövning till fyra utbildningsstarter: höstterminen 2020, vår-och höstterminen 2021 samt vårterminen 2022 där 1 869 individer godkändes i alla prövningsmoment och tackade ja till sin utbildningsplats.

Ökad beläggning på Sveriges anstalter gav högre utgifter än 2019 Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 9 586 miljoner kronor, vilket är 566 miljoner kronor (6,3 procent) högre än 2019. Under 2020 fanns i genomsnitt 2 200 platser på Sveriges häkten, vilket är en ökning med i genomsnitt 40 platser jämfört med 2019. Motsvarande siffra på landets anstalter var 4 759, vilket är 262 fler än föregående år. Medelbeläggningen på häkte uppgick till 2 188 eller 99 procent. Jämfört med 2019 har medelbeläggningen ökat med 187 platser eller 6 procent. Medelbeläggningen på anstalt uppgick till 4 513 intagna eller 99 procent. Jämfört med 2019 har medelbeläggningen ökat med 250 intagna men beläggningsgraden på 95 procent är detsamma för åren 2020 och 2019.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat och högre än 2019 Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 106 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor (12,4 procent) högre än föregående år. Utgifterna för skadeståndsärenden m.m. uppgick till 33 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor högre än 2019. Det beror på att antalet skadeståndsärenden har ökat. Utgifterna för ärenden om ersättning för frihetsinskränkning blev i stället 10 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgick till 73 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.51 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31

Från EU-budgeten finansierade insatser 1:18 avseende EU:s inre säkerhet 185 166

Summa 185 166

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 185 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Utestående åtaganden medför framtida utgifter för 166 miljoner kronor.

2 För 2020 redovisas antalet ansökningar som Totalförsvarets rekryteringsmyndighet har tagit emot, där en individ kan stå för flera ansökningar. Tidigare år har antalet unika sökande till polisutbildningen redovisats. Dessa uppgick till 26 507 personer år 2020 och 25 650 för år 2019. 3 Jämförelsetalen för medelbeläggningen i anstalt och häkte för 2019 är justerade eftersom Kriminalvården ändrat beräkningssättet under 2020.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:16 Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter Riksrevisionen har granskat om Kriminalvårdens anstaltsverksamhet är effektiv.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:20 Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete i utsatta områden är ändamålsenligt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden (skr. 2020/21:108) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 2.52 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019

Avgifter till internationella 1:1 organisationer 1 329 88 1 426 97 7,3 1 671

Freds- och

säkerhetsfrämjande 1:2 verksamhet 193 173 -21 -10,6 191

Ekonomiskt bistånd till

enskilda utomlands samt

diverse kostnader för 1:4 rättsväsendet 5 25 4 0 -9,0 10

Övriga anslag 502 2 467 -34 -6,8 465

Summa 2 028 115 2 070 42 2,1 2 337

Utfallet uppgick till 2 070 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 267 miljoner kronor (11,4 procent) lägre.

Högre avgift till FN:s fredsbevarande operationer Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är

konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 426 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor (7,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till det högre utfallet beror dels på en svagare kronkurs, dels på att avgiften till FN för fredsbevarande operationer blev högre jämfört med den ursprungliga beräkningen till statens budget. Med anledning av det anvisade riksdagen anslaget ytterligare 88 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utgifterna för konsulära insatser ökade inte som befarat Utfallet för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används bl.a. för utgifter enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd, för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller vid liknande händelser. Med anledning av spridningen av covid-19 antog regeringen att behoven av konsulära insatser skulle öka. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 25 miljoner kronor. Dessa medel har dock inte förbrukats, eftersom behovet av konsulära insatser inte ökade i den omfattning som antogs.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer blev 245 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 271 miljoner kronor lägre än 2019. Dessa avgifter uppgick till 520 miljoner kronor 2020.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.53 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 211 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 105 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Svenska institutet Svenska institutet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Svenska institutet har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 7, anslag 1:1, anslagspost 11.7 Kompetensförsörjning genom högre utbildning. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2022 uppgår till 210 000 kronor. Dessa åtaganden framgår inte av bemyndiganderedovisningen i årsredovisningen.

2.6.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 2.54 UO 6 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Förbandsverksamhet och

beredskap 38 972 37 812 -1 160 -3,0 36 619 1:2 Försvarsmaktens insatser

internationellt 1 180 1 004 -176 -14,9 980 1:3 Anskaffning av materiel och

2:3 Ersättning för

räddningstjänst m.m. 28 40 32 5 17,0 174 2:4 Krisberedskap 1 311 -5 1 292 -19 -1,5 1 366 2:5 Ersättning till SOS Alarm

Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt

avtal 381 15 396 15 3,9 381 2:6 Myndigheten för

samhällsskydd och

beredskap 1 383 80 1 460 76 5,5 1 349

Övriga anslag 1 995 1 991 -4 -0,2 1 993

Summa 64 800 130 63 092 -1 707 -2,6 60 572

Utfallet uppgick till 63 092 miljoner kronor och blev därmed 1 707 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 130 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 2 521 miljoner kronor (4,2 procent) högre.

Försvarets utbildnings- och övningsverksamhet påverkades av covid-19 Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 37 812 miljoner kronor, vilket är 1 160 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror till största delen på att utbildnings- och övningsverksamheten inte kunnat genomföras i den utsträckning som planerats till följd av spridningen av covid-19. Totalförsvarsövning 2020 har till exempel delvis planerats om och aktiviteter fortsätter även 2021. Dessutom utnyttjade Försvarsmakten anslagskrediten med 343 miljoner kronor 2019, vilket har finansierats med årets anvisade medel.

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 004 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor (14,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framförallt på lägre utgifter för att avveckla verksamheten i Timbuktu (Mali). Personalen i insatsen SWE TF i Irak har tagits hem på grund av spridningen av covid-19, vilket också bidrar till lägre utgifter.

Utgifterna för EUTM insatsen i Centralafrikanska republiken samt Nato-insatsen i Irak blev också lägre än beräknat.

Skogsbränder 2018 medförde högre utgifter 2020 Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. är helt händelsestyrt och beror på vad som inträffar och när ansökningar inkommer till staten. Utfallet uppgick till 32 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (17,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Kommuner som drabbades av skogsbränderna 2018 är berättigade till ersättning och de ersättningar som betalades ut 2019 finansierades till viss del med anslagskredit, varför ytterligare 40 miljoner kronor anvisades i ändringsbudget.

Fler nödsamtal till SOS Alarm medförde högre utgifter Utfallet för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal uppgick till 396 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och jämfört med föregående år. Antalet nödsamtal har ökat till följd av covid-19, vilket innebar ökade bemanningskostnader för SOS Alarm AB. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 15 miljoner kronor.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod Från och med 2019 tillämpar Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) en ny modell för anslagsredovisning vid inköp av försvarsmateriel. Den nya modellen innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen för staten i stället för som tidigare vid milstolpar överenskomna mellan Försvarsmakten och FMV.

Implementering av den nya modellen sker successivt de kommande åren. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning sker enligt den äldre modellen. Till följd av detta tillämpas den nya modellen ännu endast i begränsad omfattning 2020. Från och med 2028 sker redovisning helt enligt den nya modellen.

Högre utgifter för försvaret jämfört med föregående år Den nya modellen för redovisning mot anslag medför att det är svårt att jämföra utfallet mellan åren för enskilda anslag innan redovisningen sker helt enligt den nya modellen. Utfallet för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev sammantaget 2 416 miljoner kronor högre än 2019. Det beror i allt väsentligt på en utökning av försvaret där utgifterna för personal, materiel och lokaler är högre än föregående år. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 1 223 miljoner kronor högre än 2019. Några stora leveranser som skett under 2020 är granatkastarpansarbandvagnar, renoverade stridsfordon, radarjaktrobot Meteor, modifiering av helikopter 14E, uppgraderade bevaknings-, strids- och spaningsbåtar. Förberedelser för luftvärnsrobotsystem 103 (Patriot) har genomförts och modifierade ubåtar har levererats. Även testskjutningar med luftvärnsrobot 98 har genomförts. De närmaste årens leveranser avser framförallt JAS39E, NGU A-26, Patriot och LSS Marin.

Projekt för att stärka civilt försvar och totalförsvarsövning 2020 försenas eller prioriteras om Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 292 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än föregående år. Det beror bl.a. på att

utvecklingsprojekt för att stärka det civila försvaret och totalförsvarsövning 2020 inte kunnat genomföras enligt plan till följd av smittspridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till 1 460 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor (8,2 procent) högre än föregående år. Myndigheten fick bl.a. i uppdrag att säkerställa att myndigheternas information till allmänheten är samordnad samt att utarbeta och sprida informationsmaterial och stödja samhällets aktörer i informationsarbetet och myndigheten tilldelades 75 miljoner kronor i ändringsbudget för detta ändamål.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.55 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 92 625 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 71 151 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 21 474 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 6 915 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 14 031 miljoner kronor. Försvarets materielverk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget. Den främsta orsaken till att beslutat bemyndigande inte upparbetats är att industrikontrakten inte har kunnat läggas enligt den ursprungliga planeringen.

Garantier

Tabell 2.56 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade garantier

Utestående åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2020-12-31 utfästelser

1 Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 24 6 6

Summa 24 6 6

Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74.

Inomstatliga lån

Tabell 2.57 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 550 1 326

Summa 1 550 1 326

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 326 miljoner kronor vid utgången av 2020.

Övriga krediter

Tabell 2.58 Övriga krediter

Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 87 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2020 uppgick till 8 288 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under flera års tid ackumulerat ett allt större underskott för avgiftsområdet Uppdragsutbildning kost och logi m.m. Det ackumulerade underskottet uppgår till 22 267 000 kronor per den 31 december 2020. Det är inte förenligt med det ekonomiska målet för Uppdragsutbildning kost och logi m.m. som enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska beräknas så att avgifterna helt täcker verksamhetens kostnader.

2.6.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 2.59 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Biståndsverksamhet 44 283 726 44 921 638 1,4 42 751

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete 1:2 (Sida) 1 492 23 1 403 -89 -5,9 1 279

Övriga anslag 214 200 -14 -6,6 210

Summa 45 989 750 46 525 536 1,2 44 240

Utfallet blev 46 525 miljoner kronor, vilket är 536 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 2 284 miljoner kronor (5,2 procent) högre.

Lägre kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande medförde högre utgifter för biståndsverksamheten Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 921 miljoner kronor, vilket är 638 miljoner kronor (1,4 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Till följd av spridningen av covid-19 blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2020. För att Sverige skulle nå upp till den av riksdagen fastställda biståndsramen om 1,0 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) anvisade därför riksdagen i ändringsbudget anslaget för biståndsverksamhet ytterligare 726 miljoner kronor.

Biståndsverksamheten ökade med knappt 2,2 miljarder kronor jämfört med 2019 Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 2 171 miljoner kronor (5,1 procent) högre jämfört med 2019. Det är framför allt utbetalningar till multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, multilaterala och internationella organisationer och fonder samt bistånd till humanitära insatser som ökat under 2020. Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2020 om att öka budgeten för anslaget biståndsverksamhet med drygt 1 300 miljoner kronor. Orsaken till ökningen var främst att bruttonationalinkomsten (BNI) för 2020 antogs bli högre än 2019, men även att regeringen beräknade att kostnaderna under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande, som klassificeras som bistånd och ingår i biståndsramen, skulle minska med 259 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 726 miljoner kronor, främst eftersom kostnaderna för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande beräknades minska med mer än de 259 miljoner kronor som ursprungligen beräknades i statens budget.

Biståndsramen Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Den preliminära rapporteringen till OECD/DAC görs under våren efter avslutat budgetår, medan slutligt utfall sammanställs under sommaren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s biståndsdirektiv. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under det första året i Sverige (utgiftsområde 8 och

utgiftsområde 14), administration av bistånd inom utrikesförvaltningen (utgiftsområde 1) samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27).

Höjd biståndsram för 2020 Biståndsramen för 2020 budgeterades till 52 110 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 1 400 miljoner kronor högre än biståndsramen för 2019. Den del av biståndsramen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med knappt 1 533 miljoner kronor och den del som avser kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande minskade med 259 miljoner kronor jämfört med 2019. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande väntades bli lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2020 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i ändringsbudget. Det innebär att den del av biståndsramen som avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med sammanlagt 726 miljoner kronor, som till största delen berodde på de förändrade asylkostnaderna, jämfört med den ursprungliga budgeten för 2020.

Rapportering av bistånd till OECD/DAC

Tabell 2.60 Utfall för bistånd 2011–2020

Miljoner kronor

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt utbetalt bistånd 36 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 873 47 549 52 151 49 215 58 465

1

Totalt bistånd i procent av BNI 1,02 0,97 1,01 1,09 1,4 0,94 1,02 1,07 0,96 1,14

1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Det slutliga biståndsutfallet för 2019 som rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 49 215 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,96 procent av BNI. Det preliminära utfallet för biståndsramen 2020 uppgår till 58 465 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,14 procent av preliminär BNI. Att preliminära utfallet för 2020 överstiger biståndsramen beror framför allt på att lagda skuldsedlar rapporteras i sin helhet till OECD/DAC det år de deponeras, även om utbetalningar från en och samma skuldsedel kan vara fördelade över flera år. Under 2020 lades en skuldsedel till Gröna Klimatfonden om 8 miljarder kronor som kommer att utbetalas under perioden 2020 till 2028.

Tabell 2.61 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

Biståndandel

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 182 8 15 1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden 282 14 40 Källa: Migrationsverket.

Det slutliga biståndsutfallet för 2019 som rapporterades till OECD/DAC för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 2 483 miljoner kronor, varav 1 380 miljoner kronor under utgiftsområde 8 Migration och 1 103 miljoner kronor under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Det preliminära utfallet för 2020 för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 1 375 miljoner kronor, varav 988 miljoner kronor under utgiftsområde 8 Migration och 387miljoner kronor under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.62 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 99 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 83 075 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgick till 15 925 miljoner kronor.

De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar och multilaterala och internationella organisationer och fonder. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Dessutom har spridningen av covid-19 medfört förseningar i Sidas insatshantering, vilket har bidragit till en generell ökad osäkerhet och försiktighet i att ingå nya åtaganden samt att ett stort antal strategier löpte ut under året och nya strategier inväntades.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor. Av detta avser 1,7 miljarder kronor IDA (från 2032 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 2.63 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

Utestående garantier

Utestående åtaganden inklusive

åtaganden utländsk bundna Garantier Garantiram 2020-12-31 valuta utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken

1 (IBRD) USD 3 891 19 332 2 361 19 332 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 2 913 25 587 2 139 25 587

Garantikapital i Interamerikanska

utvecklingsbanken (IDB) USD 538 4 408 538 4 408

Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken

(AsDB) SDR 343 4 104 343 4 104

Garantier inom biståndsverksamheten 15 000 5 376 5 975

EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och

Cotonou-avtalet EUR 152 946 946

Garantikapital Multilaterala

investeringsorganet MIGA USD 16 133 16 133

Summa 59 886 60 485

Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,22 den 30/12 2016. Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2020 (för SDR 23 december 2020): USD = 8,1886 EUR = 10,0375 CHF = 9,254141 SDR/UA = 11,9614

Övriga krediter

Tabell 2.64 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31

Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:21 Sidas garantiverksamhet – statens arbete med garantier inom svenskt bistånd

Riksrevisionen har granskat om statens arbete med garantier inom svenskt utvecklingssamarbete bedrivs på ett effektivt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas garantiverksamhet (skr. 2020/21:117) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i sin rapport. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Anslag

Tabell 2.65 UO 8 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Migrationsverket 4 444 4 343 -101 -2,3 4 550 1:2 Ersättningar och

bostadskostnader 4 936 3 489 -1 447 -29,3 5 058 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 782 180 830 48 6,1 949 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid

domstolsprövning i utlänningsmål 250 182 -68 -27,2 278 1:6 Offentligt biträde i

utlänningsärenden 402 282 -120 -29,9 294 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 349 193 -156 -44,7 291 1:8 Från EU-budgeten finansierade

insatser för asylsökande och flyktingar 155 140 -16 -10,2 119

1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för (2019) ensamkommande unga

asylsökande m fl. 0 0,0 195 Övriga anslag 128 120 -8 -5,9 114

Summa 11 446 180 9 579 -1 867 -16,3 11 847

Utfallet uppgick till 9 579 miljoner kronor och är därmed 1 867 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med

2019 blev utgifterna 2 268 miljoner kronor (19,1 procent) lägre.

Ersättningar till kommunerna för asylsökande blev lägre 2020

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 3 489 miljoner kronor. Det är 1 447 miljoner kronor (29,3 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Orsaken till det lägre utfallet är att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev drygt 5 000 (13 procent) färre än beräknat. Det lägre antalet inskrivna är främst en följd av att det på grund av spridningen av covid-19 och åtföljande reserestriktioner blivit svårare att ta sig till Sverige för att ansöka om asyl.

Tabell 2.66 Asylsökande m.m. 2020

Förändring,

Genomsnittlig handläggningstid i dagar,

förstagångsansökningar 302 288 14 5

Förlängningsansökningar 27 520 36 610 -9 090 -25

Avgjorda asylärenden,

Förändring,

2020 2019 Förändring procent

2

Inskrivna i Migrationsverkets

1 Statistiken för 2019 har reviderats under 2020 av Migrationsverket. 2 Sammanställningen över 2020 och 2019 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket.

Migrationsverkets förvaltningsutgifter lägre än budget Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 4 343 miljoner kronor. Det är 101 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Med anledning av spridningen av covid-19 och åtföljande restriktioner blev bl.a. utgifterna för personalens och asylsökandes resor lägre än beräknat. Det gäller också kostnaderna för förvar, eftersom beläggningen minskade i syfte att undvika smittspridning.

Högre utgifter för domstolsprövningar Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 830 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (6,1 procent) högre än den ursprungliga budgeten. För att minska antalet öppna migrationsmål och korta handläggningstiderna beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 180 miljoner kronor i ändringsbudget. Orsaken till att utgifterna blev högre än vad som ursprungligen beräknats var att antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna ökade med 22 procent under 2020. Migrationsdomstolarna avgjorde också fler mål än tidigare, en ökning med 9 procent. Större delen av ökningen avsåg mål rörande dröjsmålstalan, som visserligen är juridiskt enkla, men också administrativt betungande. Jämfört med 2019 minskade utgifterna med 119 miljoner kronor (12,5 procent). Eftersom antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade sjönk den genomsnittliga styckkostnaden per avgjort mål med 25 procent under 2020.

Behovet av offentligt biträde i utlänningsärenden mindre än väntat Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 120 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än de ursprungligen anvisade medlen. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat.

Antalet inskrivna mottagningssystemet minskade med 21 procent 2020 Jämfört med 2019 minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 1 570 miljoner kronor (31,0 procent). Det är främst ersättningarna till kommuner och regioner som har minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat med 21 procent. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga minskade med 177 miljoner kronor, ersättningar för skolkostnader med 372 miljoner kronor och ersättningar enligt förordning (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. med 276 miljoner kronor. Kostnaderna för asylsökandes boende minskade med 390 miljoner kronor (40,0 procent), vilket främst beror på att antalet personer i anläggningsboende blev 28 procent färre jämfört med 2019.

Migrationsverkets förvaltningsutgifter fortsätter att minska Jämfört med 2019 minskade utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med 207 miljoner kronor (4,5 procent). Migrationsverket har med anledning av det minskande antalet asylsökande fortsatt att minska sin personalstyrka. Personalkostnaderna minskade med 127 miljoner kronor (3,8 procent) till 3 249 miljoner kronor. Cirka 600 personer slutade under 2020 och det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 228 personer (4,5 procent) till 4 868 jämfört med 2019.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.67 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31

Från EU-budgeten finansierade insatser för 1:8 asylsökande och flyktingar 266 257

Summa 266 257

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 266 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 257 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:7 Återvändandeverksamheten – resultat, kostnader och effektivitet Riksrevisionen har granskat resultat, kostnader och effektivitet i återvändandeverksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten (skr. 2019/20:191) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över ansvarsfördelningen för återvändandeverksamheten. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SfU6, rskr. 2020/21:46).

2.6.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.

Anslag

Tabell 2.68 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och

Stimulansbidrag och 4:5 åtgärder inom äldreområdet 1 427 612 1 975 547 38,4 1 070 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 157 250 1 414 257 22,2 1 105

Bidrag till utveckling av 4:7 socialt arbete m.m. 749 -250 468 -282 -37,6 833 5:2 Barnets rättigheter 22 50 70 47 212,7 22 8:1 Socialstyrelsen 700 227 783 83 11,9 663

Övriga anslag 4 670 4 4 616 -54 -1,2 4 519

Summa 84 167 32 653 101 774 17 607 20,9 79 592

Utfallet uppgick till 101 774 miljoner kronor och blev därmed 17 607 miljoner kronor (20,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 653 miljoner kronor. Utfallet blev 15 045 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Jämfört med 2019 blev utgifterna 22 182 miljoner kronor (27,9 procent) högre.

Färre tandvårdsbesök ger lägre utgifter Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 5 964 miljoner kronor, vilket är 1 106 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än anvisat i statens budget och 680 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än 2019. Det beror på att antalet tandvårdsbesök minskade kraftigt med anledning av spridningen av covid-19. Under 2020 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 7 950 819, en minskning med 1 581 824 beslut (16,6 procent).

Högre utgifter för läkemedel Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 30 041 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor (1,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 359 miljoner kronor då läkemedel inom förmånerna ökade mer än vad regeringen tidigare hade beräknat. I december 2019

undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2020.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1 613 miljoner kronor (5,7 procent) högre. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre. Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för bl.a. stroke samt för behandling av diabetes typ 2. Spridningen av covid-19 har haft en liten effekt på förmånskostnaderna.

Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård uppgick till 28 036 miljoner kronor, vilket är 18 778 miljoner kronor (202,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 19 263 miljoner kronor (219,6) högre än 2019. I ändringsbudget anvisades ytterligare 31 176 miljoner kronor. Det beror framför allt på att anslaget har finansierat olika åtgärder för att minska smittspridningen av covid-19. I tabell 2.69 specificeras de största åtgärderna som vidtagits med anledning av covid-19 och även de största posterna 2019.

Tabell 2.69 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

Miljoner kronor

SB ÄB Utfall Utfall

2020 2020 2020 2019

Startbidrag provtagning, smittspårning och

I ändringsbudget anvisades totalt 20 000 miljoner kronor för statsbidrag till regioner och kommuner som Socialstyrelsen fördelar enligt bestämmelserna i förordningen (2020:193) om statsbidrag till regioner och kommuner för att ekonomiskt stödja verksamheter inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av covid-19. Under 2020 betalades 10 000 miljoner kronor ut i statsbidrag till kommuner och regioner för deras kostnader för bl.a. extra personal, övertidsersättning, skyddsutrustning och skyndsamma transporter fram till den 31 augusti 2020. Dessutom har 300 miljoner kronor betalats till regionerna för förberedelser för genomförande av vaccination mot covid-19 i enlighet med regeringsbeslut I:8 från den 3 december 2020

(dnr S2020/09079). I slutet av 2020 behandlade Socialstyrelsen ytterligare ansökningar om statsbidrag för perioden fram till och med den 30 november 2020. De ansökningarna uppgår till ca 10 000 miljoner kronor och förklarar skillnaden mellan utfall och totalt anvisade medel.

I ändringsbudget anvisades totalt 8 100 miljoner kronor för provtagning, smittspårning och utbrottshantering. Framför allt används medlen för att ersätta regionerna för PCR-tester och serologisk testning av covid-19. Av detta har 6 026 miljoner kronor använts under 2020. Det är 2 074 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgeten. PCR står för polymerase chain reaction och används för att diagnostisera om en person har en pågående infektion av covid-19 genom att söka efter arvsmassa från viruset. Serologisk testning innebär att man mäter förekomsten av antikroppar i blodet som har bildats till följd av en virusinfektion.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 19 263 miljoner kronor (219,6 procent) högre än föregående år. Det beror på att anslaget har finansierat åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, se tabell 2.65.

Högre utgifter för Folkhälsomyndigheten Utfallet för anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten uppgick till 481 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 93 miljoner kronor för att Folkhälsomyndigheten skulle kunna utföra både nya och utökade uppgifter kopplade till åtgärderna med anledning av spridningen av covid-19. Vissa arbetsuppgifter som Folkhälsomyndigheten hade planerat för, innan utbrottet av covid-19, har dock senarelagts eller avbrutits, vilket förklarar varför utfallet är lägre än totalt anvisade medel. Jämfört med föregående år ökade utgifterna med 74 miljoner kronor (18,3 procent).

Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap uppgick till 90 miljoner kronor, vilket är i linje med anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 miljoner kronor för att säkerställa tillgång till vaccinbehandling för hela befolkningen vid en influensapandemi. Dessa medel har ingen koppling till spridningen av covid-19.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 136 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor (48,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror dels på att ansökningsprocessen för bilstödet har tagit längre tid med anledning av spridningen av covid-19, dels på att en regeländring som trädde i kraft den 1 oktober 2020 sannolikt medförde att många väntade med att skicka in sin ansökan till efter den 1 oktober. Jämfört med föregående år minskade utgifterna med 7 miljoner kronor (4,9 procent).

Färre brukare ger lägre kostnader för assistansersättning Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 23 528 miljoner kronor. Det är 923 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än anvisat i statens budget och 647 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än föregående år. Att utfallet blev lägre beror på flera orsaker, men framför allt på att färre personer får assistansersättning. Det beror i sin tur på att personer som tidigare har fått ersättningen har avlidit. Dessutom blev antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar något lägre än 2019, vilket medförde att utgifterna blev lägre än budgeterat och föregående år.

Förutom detta ökade det genomsnittliga antalet assistanstimmar per mottagare i en långsammare takt än beräknat. Under 2020 hade 7 960 män och 6 570 kvinnor

assistansersättning, totalt 14 530 personer. Det är en minskning med 1,7 procent jämfört med föregående år. För 2020 var schablonbeloppet 304,30 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 340,81 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2020 var 307 kronor.

Högre utgifter för stimulansbidrag och åtgärder inom äldreomsorgen Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 1 975 miljoner kronor, vilket är 547 miljoner kronor (38,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare totalt 612 miljoner kronor, varav 462 miljoner kronor för att öka kompetensen bland äldreomsorgens personal i kommunerna. Av dessa medel har 399 miljoner kronor fördelats till kommunerna under 2020. I ändringsbudget anvisades dessutom 150 miljoner kronor för förstärkt stöd i form av krisstöd, samtalsstöd och traumastöd m.m. till personal inom kommunal hälso- och sjukvård och äldreomsorg som med anledning av sitt arbete har påverkats av covid-19. Även dessa stöd har betalats ut under 2020. Jämfört med 2019 blev utfallet 905 miljoner kronor (84,6 procent) högre.

Högre utgifter för Statens institutionsstyrelse och ideella organisationer Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse uppgick till 1 414 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner kronor (22,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 250 miljoner kronor för att subventionera den vårdavgift som kommunerna erlägger för vistelser vid Statens institutionsstyrelses institutioner enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) m.m. och socialtjänstlagen (2001:453) (SOL). Jämfört med 2019 blev utgifterna 309 miljoner kronor (28,0 procent) högre.

Utfallet för anslaget 5:2 Barnets rättigheter blev 70 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (212,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor för utgifter i enlighet med 1 § första stycket i förordningen (2020:265) om statsbidrag till vissa ideella organisationer med anledning av utbrottet av covid-19. Av dessa medel har drygt 49 miljoner kronor lämnats i bidrag till ideella organisationer och knappt 1 miljon kronor använts till administration. Jämfört med föregående år blev utfallet 48 miljoner kronor (216,3 procent) högre.

Socialstyrelsens utgifter ökade Utfallet för anslaget 8:1 Socialstyrelsen uppgick till 783 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (11,9 procent) högre än anvisat i statens budget och 120 miljoner kronor (18,1 procent) högre än 2019. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 227 miljoner kronor med anledning av spridningen av covid-19.

Att utfallet blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten och föregående år beror på att Socialstyrelsen har haft en central roll i hanteringen av pandemin. Myndigheten har omprioriterat resurser från ordinarie verksamhet för att arbeta med uppgifter kopplade till pandemin, vilka till stor del har finansierats med andra anslag än anslaget 8:1 Socialstyrelsen. Av de 100 miljoner kronor som anvisades i ändringsbudget för att stödja samordningen av regionernas hälso- och sjukvårdsresurser med anledning av utbrottet av covid-19 utnyttjade Socialstyrelsen endast 9 miljoner kronor, då spridningen av covid-19 utvecklade sig på ett sätt som inte krävde Socialstyrelsens samordning i den omfattning som beräknats.

Satsningar för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården medförde högre utgifter Utfallet för anslaget 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården uppgick till 2 899 miljoner kronor, vilket är 1 289 miljoner kronor (80,1 procent) högre än föregående år. Det beror på ökade satsningar för att öka tillgängligheten och korta

väntetiderna inom vården. År 2019 fick regionerna 1 610 miljoner kronor för att korta väntetider inom vården och öka tillgängligheten.

I december 2019 träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S2019/05300). Överenskommelsen innebar att regionerna får statsbidrag i relation till vissa prestationer i syfte att korta vårdköerna. I samband med att hälso- och sjukvården blev satt under mycket hård press med anledning av spridningen av covid-19 reviderades överenskommelsen i april 2020 (S2020/02191). Revideringarna berörde i huvudsak prestationskraven, fördelningsmodellen och rapporteringsdatum. I samband med detta bytte anslaget namn från 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.70 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 5 920 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 267 miljoner kronor.

Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 653 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning. Bemyndigandet mer än fördubblades jämfört med 2018 samtidigt som slutåret förlängdes med ett antal år. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har dock inte hunnit ingå ekonomiska åtaganden i den omfattning som prognostiserats.

För anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande -8 miljoner kronor, vilket innebär att bemyndigandet har överskridits.

Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Det utestående åtagandet uppgår till 14 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Inomstatliga lån

Tabell 2.71 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 5 000 732 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 4 500 61

Summa 9 500 793

Riksdagen har beslutat om låneramar på 9 500 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 793 miljoner kronor vid utgången av 2020.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

I årsredovisningen redovisar myndigheten inte någon fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:19 Äldresatsningen – effektiviteten i statens satsning på kvalitetsregister i äldreomsorgen Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av kommunal vård och omsorg om äldre genom Äldresatsningen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldreomsorgen (skr. 2020/21:89) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 2.72 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019

Sjukpenning och rehabilitering 1:1 m.m. 36 926 12 576 42 371 5 445 14,7 37 246

Aktivitets- och sjukersättningar 1:2 m.m. 42 150 42 611 461 1,1 44 108

Merkostnadsersättning och 1:3 handikappersättning 1 408 1 300 -108 -7,7 1 304 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 608 2 567 -41 -1,6 2 677

Ersättning inom det statliga 1:5 personskadeskyddet 37 37 0 -0,9 38

Bidrag för 1:6 sjukskrivningsprocessen 2 509 -43 2 137 -371 -14,8 2 445

Ersättning för höga 1:7 sjuklönekostnader 1 190 19 850 17 675 16 486 1 385,5 1 090

2:1 Försäkringskassan 8 808 583 9 141 333 3,8 8 897

Inspektionen för 2:2 socialförsäkringen 71 60 -11 -15,3 66

Summa 95 706 32 966 117 899 22 193 23,2 97 872

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 117 899 miljoner kronor och blev därmed 22 193 miljoner kronor (23,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 20 027 miljoner kronor (20,5 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 42 371 miljoner kronor, vilket är 5 445 miljoner kronor (14,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på utgifter för tillfälliga stöd gällande ersättning för karensavdrag (3 321 miljoner kronor) och förebyggande sjukpenning till vissa riskgrupper (194 miljoner kronor) samt tillkommande statliga ålderspensionsavgifter (1 180 miljoner kronor) som inte ingick i den ursprungliga beräkningen av statens budget. Dessa utgifter är också den främsta anledningen till att utfallet blev 5 125 miljoner kronor (13,8 procent) högre jämfört med föregående år.

I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 12 576 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter på grund av tillfälliga regler för sjukpenning till försäkrade som fått ett karensavdrag, kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden samt utvidgad rätt till sjukpenning i förebyggande syfte (riskgrupper). De tillfälliga reglerna infördes för att hantera effekterna av spridningen av covid-19.

Tabell 2.73 Statistik över sjukpenning och sjukfall

Förändring

2020 2019 procent

Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari till oktober 53 000 41 000 29,3

varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent 62 63 varav startade sjukfall gällande män, procent 38 37

Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner

1 dagar) 54,5 54,6 -0,1

Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser, procent, september månad 45,3 47,5

1 Från och med 2020 hämtas uppgiften från Försäkringskassans statistikdatabas. Måttet inkluderar dagar för sjukpenning förebyggande syfte samt sjukpenning i särskilda fall. Uppgiften för 2019 har justerats för jämförbarhet. Källa: Försäkringskassan. Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 195 655 personer i december 2019 till 202 629 personer i december 2020. Av dessa ökade antalet kvinnor med 2,4 procent och antalet män ökade med 5,7 procent. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå ökade med 11 213 (9,1 procent). Vidare minskade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 3 998 (6,1 procent).

Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2020 uppgick till 64,9 procent, vilket ska jämföras med 65,6 procent i december 2019.

Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 53 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2020, vilket är en ökning med 29,3 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror på spridningen av covid-19.

Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser minskade 2020 och var 45,3 procent i september 2020, vilket ska jämföras med 47,5 procent i september 2019.

Under 2020 avslogs 3,5 procent av initiala ansökningar om sjukpenning jämfört med 3,7 procent under föregående år. Andelen avslag för män minskade från 3,3 procent 2019 till 3,2 procent år 2020. För kvinnor uppgick andelen avslag till 3,6 procent 2020, vilket ska jämföras med 4,0 procent föregående år.

Andelen avslag under pågående sjukfall ökade från 7,1 procent 2019 till 7,2 procent 2020. Andelen avslag för män var 6,8 procent vilket var på samma nivå som 2019. För kvinnor ökade andelen avslag från 7,3 procent 2019 till 7,5 procent under 2020.

Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 300 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för såväl merkostnadsersättning som handikappersättning blev lägre än beräknat. Det förklaras delvis av att den genomsnittliga handläggningstiden och antalet pågående ärenden för merkostnadsersättning har ökat, vilket medför förskjutningar av beviljandetidpunkter och åtföljande utbetalning av ersättningar.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 137 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, försäkringsmedicinska utredningar samt bidrag till hälso- och sjukvården blev lägre än beräknat. I ändringsbudget minskades anslaget med 43 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 17 675 miljoner kronor, vilket är 16 486 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och 16 585 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror huvudsakligen på tillfälliga bestämmelser som infördes i samband med spridningen av covid-19 som innebär att staten i utökad omfattning ska ersätta arbetsgivarnas kostnader för sjuklön och att något läkarintyg inte behöver ges in under sjuklöneperioden. För perioden april till juli har arbetsgivare fått ersättning för hela sjuklönekostnaden. Från och med augusti till december har ersättningen till arbetsgivare beräknats enligt olika procentsatser beroende på sjuklönekostnadens storlek.

Försäkringskassan har beslutat om ersättning månadsvis efter det datum då arbetsgivare lämnat arbetsgivardeklaration. Antalet beslut uppgick under året till 870 515 vilket var en ökning med 72,1 procent jämfört med 2019. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 19 850 miljoner kronor för att finansiera den tillfälliga ersättningen.

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 9 141 miljoner kronor, vilket är 333 miljoner kronor (3,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på kostnader för införande av nya förmåner och ändringar av regelverket för befintliga förmåner i samband med spridningen av covid-19. Anslaget anvisades ytterligare 583 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera ökade administrativa kostnader till följd av ökade ärendevolymer, ändringar i reglerna för bl.a. karensavdrag

4 Jämförelsetalen för 2019 för andelen avslag på initial ansökan om sjukpenning är ändrade pga. att Försäkringskassan ändrat metod för att ta fram statistiken.

och ersättning för höga sjuklönekostnader samt behov av att utveckla it-system och stärka kontrollarbetet.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 42 611 miljoner kronor, vilket är 1 498 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än 2019. Det beror främst på att färre personer fick sjukersättning jämfört med föregående år.

Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2020 till 233 869 (137 284 kvinnor och 96 585 män), vilket är en minskning med 12 941 personer (5,2 procent) jämfört med december 2019. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar. Under 2020 blev 5 769 personer (3 056 kvinnor och 2 713 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en ökning med 291 personer (5,3 procent) jämfört med 2019. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 65,7 procent (68,0 procent för kvinnor och 63,0 procent för män) under 2020. För 2019 uppgick andelen avslag till 68,8 procent (72,1 procent för kvinnor och 64,9 procent för män).

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2020 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 29 264, vilket är en ökning med 145 personer (0,5 procent) jämfört med december 2019. Under 2020 har 6 860 personer (3 288 kvinnor och 3 572 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 529 personer (8,4 procent) fler än 2019. Under 2020 avslogs 4 535 ansökningar om aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 22,8 procent jämfört med föregående år.

I december 2020 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 263 133 personer. Det är en minskning med 4,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 150 783 personer, vilket var en minskning med 5,1 procent jämfört med december 2019. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 112 350 personer, vilket är en minskning med 4,0 procent jämfört med december 2019.

Tabell 2.74 Ohälsomått

Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet är ett mått på antalet ersatta dagar inom hela sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2020 var ohälsotalet 22,6 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 23,5 dagar 2019. Orsaken är främst att antalet personer med sjukersättning minskat.

Ohälsotalet har sedan december 2019 minskat med 3,9 procent för kvinnor och med 3,0 procent för män.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2020 var sjukpenningtalet 9,3 dagar, vilket är en minskning med 1,4 procent sedan december 2019. Det beror främst på att fler sjukfall avslutas efter dag 180 i sjukskrivningen. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,1) än män (6,6).

Den tillfälliga ersättningen för försäkrade som fått ett karensavdrag samt förebyggande sjukpenning för riskgrupper ingår inte i beräkningen av ohälsotalet respektive sjukpenningtalet. Det dämpar påverkan från covid-19 på dessa mått.

Lägre utgifter för bidrag för sjukskrivningsprocessen jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 137 miljoner kronor, vilket är 308 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än 2019. Det beror främst på att vissa statsbidrag till regioner, som tidigare finansierades från anslaget, redovisas inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner från och med 2020. I februari 2020 infördes en lagstadgad skyldighet för regioner att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja återgång till eller inträde i arbetslivet. För att kompensera regionerna för det utökade åtagandet anvisades anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ytterligare 361 miljoner kronor samtidigt som anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen minskades med motsvarande belopp.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.75 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:6 (2019) Bidrag för sjukskrivningsprocessen 944

Summa 944

Inom utgiftsområdet finns endast ett äldre beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Det utestående åtagandet uppgår till 944 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Övriga krediter

Tabell 2.76 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2020-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140

Summa 170 140

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2020 uppgick till 140 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2020.

Övrig upplysning Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:12 Vägen till arbete efter nekad sjukpenning Riksrevisionen har granskat processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning (skr. 2020/21:31) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SfU10, rskr. 2020/21:111).

2.6.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.6.31.

Anslag

Tabell 2.77 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 36 652 miljoner kronor och blev därmed 110 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 ökade utgifterna med 2 166 miljoner kronor (6,3 procent).

Retroaktiva garantipensioner lägre än beräknat Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 14 386 miljoner kronor, vilket är 555 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än anvisat i statens budget.

Till följd av en dom från EU-domstolen (dom Zaniewicz-Dybeck, C-189/16, EU:C:2017:946) har garantipensionerna för pensionärer som är bosatta i Sverige, men som tidigare bott eller arbetat inom EU/EES räknats om. Det har inneburit att en del pensionärer fått belopp utbetalt retroaktivt. För att kunna räkna om pensionerna krävs uppgifter från andra länder och flera länder har aviserat att svar kan dröja på grund av spridningen av covid-19. Därför blev utgifterna för de retroaktiva garantipensionerna lägre än beräknat.

Förberedelse för IPT medför högre utgifter än beräknat och jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten uppgick till 706 miljoner kronor. Det är 110 miljoner kronor (18,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 77 miljoner kronor, bl.a. för att planera och förbereda den nya pensionsförmånen inkomstpensionstillägg (IPT) som riksdagen beslutade om den 15 december 2020.

Den nya pensionsförmånen ska betalas ut för första gången i september 2021. Arbetet med införandet av IPT förklarar även till stor del att utfallet för anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten blev 140 miljoner kronor (24,8 procent) högre än 2019.

Fler personer får garantipension Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 1 211 miljoner kronor (9,2 procent) högre än föregående år. Ökningen beror på att grundnivån för garantipension höjdes med ca 200 kronor per månad 2020. Både medelbelopp och antalet personer med garantipension ökade av den anledningen.

Ungefär 700 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2020, vilket är ca 39 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 600 kronor per år 2020, vilket är en ökning med 600 kronor jämfört med 2019. Totalt 77 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 23 procent är män.

Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 9 966 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2019 och 2020 minskade antalet med ca 11 600 personer, till ca 219 300 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Fler pensionärer får bostadstillägg Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 10 414 miljoner kronor, vilket är 1 219 miljoner kronor (13,3 procent) högre än 2019. Det beror på att nivåerna för bostadstillägg höjdes 2020. Både medelbeloppet och de retroaktiva utgifterna var högre 2020 än 2019. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2020 till drygt 290 000 personer, vilket är ca 400 personer fler än 2019. För 2020 var det genomsnittliga årsbeloppet 35 500 kronor, vilket är en ökning med 4 100 kronor jämfört med 2019.

Utgifter för äldreförsörjningsstöd i samma nivå som 2019 De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 180 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner

kronor (1,1 procent) högre än föregående år. Det beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Högre boendekostnader ger också högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd minskade med 3,2 procent jämfört med 2019 och uppgick till 25 000 personer 2020. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 2,4 procent och uppgick till 47 800 kronor 2020.

Övriga krediter

Tabell 2.78 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 5 278 miljoner kronor vid utgången av 2020.

2.6.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 2.79 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 99 939 miljoner kronor. Det är 1 491 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 2 624 miljoner kronor (2,7 procent) högre.

Utgifter för föräldrapenning minskade Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 46 125 miljoner kronor, vilket är 1 164 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för föräldrapenning blev 2 185 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick till 53,3 miljoner, vilket är 2,6 miljoner dagar (4,7 procent) färre än beräknat.

De lägre utgifterna för föräldrapenning motverkades delvis av att utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 878 miljoner kronor (10,8 procent) högre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,2 miljoner, vilket är 1,1 miljoner dagar (13,6 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades.

Antalet ansökningar om tillfällig föräldrapenning ökade kraftigt i samband med spridningen av covid-19. Därför anvisades anslaget ytterligare 1 700 miljoner kronor i ändringsbudget. Dessutom anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor i ändringsbudget på grund av tillfälliga regler om utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning.

Utgifter för adoptionsbidrag blev lägre än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 9 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (55,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 5 miljoner kronor (37,0 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev färre än beräknat och färre än föregående år. Globala reserestriktioner till följd av spridningen av covid-19 har medfört att många internationella adoptionsprocesser har avstannat helt eller delvis. År 2020 genomfördes 92 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 169 adoptioner.

Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev lägre än anvisat Från och med den 1 januari 2019 ersätter omvårdnadsbidrag den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Beslut om vårdbidrag enligt äldre bestämmelser kommer dock att fortsätta gälla under en övergångsperiod. I statens budget beräknades utgifterna för omvårdnadsbidrag att öka samtidigt som utgifterna för vårdbidrag beräknades minska. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 3 960 miljoner kronor, vilket är 731 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Det beror delvis på långa handläggningstider för ansökningar om omvårdnadsbidrag, vilket har medfört att utgifterna för bidraget inte ökat i den omfattning som beräknades. Även utgifterna för vårdbidrag minskat mer än vad som beräknades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 5 284 miljarder kronor, vilket är 537 miljoner kronor (11,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 677 miljoner kronor (14,7 procent) högre. Det beror främst på införandet av ett tillfälligt tilläggsbidrag i syfte att stött a ekonomiskt utsatta barnhushåll som fått sänkta disponibla inkomster på grund av covid-19. Bidraget utbetalades under perioden juli-december och uppgick till 25 procent av utbetalat ordinarie preliminärt bostadsbidrag. Utgifterna för tilläggsbidraget blev 578 miljoner kronor.

Anslaget anvisades ytterligare 1 091 miljoner kronor i ändringsbudget, varav 560 miljoner kronor för finansiering av det tillfälliga tilläggsbidraget samt 531 miljoner kronor för generellt ökade utgifter för bostadsbidrag.

Fler barn medförde ökade utgifter för barnbidrag jämfört med 2019 Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 326 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (0,5 procent) högre än 2019. Att utgifterna blev högre beror på att fler barn var berättigade till allmänt barnbidrag jämfört med 2019.

Högre utgifter för tillfällig föräldrapenning jämfört med föregående år Jämfört med 2019 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 1 577 miljoner kronor (3,5 procent) högre. Det beror framför allt på ökade utgifter för tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 019 miljoner kronor, vilket är 1 697 miljoner kronor (23,2 procent) högre än föregående år. Den främsta orsaken till ökningen är Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att barn ska stanna hemma från förskola och skola även vid milda symptom för att minska smittspridningen av covid-19.

Under 2020 tog män ut 30,0 procent av föräldrapenningdagarna, vilket är i nivå med föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 39,2 procent av dagarna vilket är en ökning från en andel på 38,5 procent 2019.

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 565 miljoner kronor, vilket är 262 miljoner kronor (3,6 procent) högre än 2019. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och ränteutvecklingen. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras främst av en högre preliminär avgift jämfört med 2019.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:9 Flerbarnstillägget i barnbidraget – ett generellt bidrag som kan effektiviseras Riksrevisionen har granskat effektiviteten i flerbarnstillägget i barnbidraget.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om flerbarnstillägget i barnbidraget (skr. 2020/21:10) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SfU9, rskr. 2020/21:110).

2.6.13¶Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, åtgärder mot segregation och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 2.80 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019

3:2 Jämställdhetsmyndigheten 70 5 75 5 6,8 74

Utgifterna uppgick till 8 516 miljoner kronor och är därmed 1 550 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 minskade utgifterna med 4 864 miljoner kronor (36,4 procent).

Antalet kommunmottagna lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 7 042 miljoner kronor, vilket är 1 460 miljoner kronor (17,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framförallt på att ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända blev lägre. Orsaken är främst att det genomsnittliga antalet mottagna blev 6 904 (11,5 procent) lägre än vad som antogs i statens budget, till stor del på grund av olika reserestriktioner med anledning av pandemin. Utfallet påverkades även av att överföringen av kvotflyktingar till Sverige inte kunde genomföras fullt ut till följd av spridningen av covid-19, och blev cirka 1 400 (28 procent) färre än planerat.

Jämfört med 2019 minskade ersättningarna till kommuner och regioner med 4 841 miljoner kronor (40,7 procent). Ersättningarna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända minskade med 2 544 miljoner kronor respektive 2 237 miljoner kronor.

Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 40,4 procent mellan 2019 och 2020. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 30,1 procent.

Tabell 2.81 Kommunmottagna m.m. 2020

Förändring

2

Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får December December Förändring ersättning för 2020 2019 Förändring procent

Totalt antal mottagna 38 643 65 498 -26 855 -41,0

Förändring

2

1 Sammanställningen över 2020 och 2019 utgår från situationen den sista december respektive år. 2 Statistiken från 2019 har uppdaterats jämfört med Årsredovisning för staten 2019. Källa: Migrationsverket.

Hemutrustningslånen minskade även 2020 Utfallet för anslaget 1:34 Hemutrustningslån uppgick till 39 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (69,3 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att antalet personer som kan ansöka om lån, dvs. som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun, blev lägre än väntat och därmed blev även hemutrustningslånen färre. Jämfört med 2019 blev utfallet 37 miljoner kronor lägre.

Högre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att möta ökade och ändrade behov hos organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och hbtq-personer och mot våld i nära relationer till följd av spridningen av covid-19. Riksdagen beslutade även att anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten skulle tillföras ytterligare 5 miljoner kronor, vilket förklarar varför utfallet blev 5 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.82 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 166 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 155 miljoner kronor.

2.6.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 2.83 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program

1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 875 2 479 2 986 1 111 59,2 2 063

Nystartsjobb, etableringsjobb och

stöd för 1:12 yrkesintroduktionsanställningar 5 263 50 3 759 -1 504 -28,6 4 662

Utfallet uppgick till 87 154 miljoner kronor, vilket är 9 990 miljoner kronor (12,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 10 183 miljoner kronor (13,2 procent) högre. Det beror framför allt på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 10 196 miljoner kronor.

Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 522 miljoner kronor, vilket är 250 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare totalt 281 miljoner kronor. På grund av ökad arbetslöshet i samband med spridningen av covid-19 samt behovet av att säkerställa en likvärdig service i hela landet anvisades anslaget 330 miljoner kronor. Samtidigt minskades anslaget med 49 miljoner kronor då riksdagen beslutade att avbryta införandet av s.k. utvecklingstid.

Antalet arbetslösa ökade med 23 procent från föregående år Tabell 2.84 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2019 och 2020.

Tabell 2.84 Arbetslöshet

2020 2020 2020 2020 2019 2019 2019 2019

Antal Antal

personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män

Antal arbetslösa, 15–74 år 458 500 215 900 242 700 372 700 180 500 192 200

varav heltidsstuderande 141 500 30,9 69 900 71 600 131 600 35,3 66 700 64 800 varav personer med utomnordiskt ursprung 236 900 51,7 115 400 121 600 183 200 49,2 89 500 93 700

2020 2020 2020 2020 2019 2019 2019 2019 varav långtidsarbetslösa 108 800 23,7 49 600 59 200 91 900 24,7 40 200 51 600 varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 70 100 15,3 34 700 35 400 59 300 15,9 27 200 32 100 varav ungdomar,15–24 år 143 600 31,3 64 800 78 800 126 300 33,9 60 000 66 300

Arbetslösheten, 15–74 år

(arbetslösa som andel av arbetskraften) 8,3 8,3 8,3 6,8 6,9 6,7

Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 24,0 22,8 25,1 20,0 19,5 20,4

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2020 respektive 2019. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år ökade enligt AKU med 85 800 personer (23,0 procent) mellan 2019 och 2020. Ökningen för antalet kvinnor var 35 400 (19,6 procent) och för antalet män var ökningen 50 500 (26,3 procent). Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande ökade med 9 900 personer (7,5 procent) mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, ökade med 16 900 personer (18,4 procent). Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 53 700 personer (29,3 procent).

Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2020 till 51,7 procent av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med 49,2 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet minskade från 15,9 procent 2019 till 15,3 procent 2020. Ungdomar i åldern 15–24 år utgör 31,3 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar ökade med 17 300 personer (13,7 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor ökade med 4 800 personer och antalet män med 12 500 personer.

Högre utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 41 823 miljoner kronor, vilket är 13 756 miljoner kronor (49,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 14 757 miljoner kronor (54,5 procent) högre. Det beror i första hand på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade. Dessutom blev utgifterna för aktivitetsstöd och statliga ålderspensionsavgifter högre än vad som beräknades i statens budget och föregående år.

Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev 24 369 miljoner kronor, vilket är 10 352 miljoner kronor (73,9 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget och 10 196 miljoner kronor (71,9 procent) högre än 2019. I statens budget beräknades arbetslösheten för personer mellan 15–74 år att uppgå till 6,4 procent för 2020. Spridningen av covid-19 medförde dock en högre arbetslöshet

än beräknat och utfallet blev 8,3 procent, vilket är 1,9 procentenheter högre än beräknat och 1,5 procentenheter högre jämfört med 2019. Den ökade arbetslösheten har medfört högre utgifter då fler arbetslösa får ersättning.

Utgifterna har också ökat på grund av ändrade regler för inträde i arbetslöshetskassorna samt tillfälliga höjningar av taknivån för inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning och grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Det genomsnittliga antalet personer som fick arbetslöshetsersättning uppgick till 137 598 per månad, vilket är en ökning med 41,6 procent jämfört med 2019.

Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 2 057 miljoner kronor (18,0 procent) högre än vad som beräknades i statens budget och 2 908 miljoner kronor (27,6 procent) högre än 2019. Den högre arbetslösheten medförde fler deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, vilket ökade utgifterna för aktivitetsstöd. Utgifterna ökade även på grund av tillfälligt höjd taknivå för inkomstrelaterad ersättning. Under 2020 fick 208 620 personer aktivitetsstöd, vilket är en ökning med 19,1 procent från föregående år. Antalet personer som fick utvecklingsersättning var 34 709 vilket motsvarar en ökning med 21,1 procent jämfört med 2019.

För att motverka de negativa effekterna av covid-19 beslutade riksdagen om tillfälligt ändrade regler i arbetslöshetsförsäkringen. Ändringarna syftade till att stimulera till inträde i arbetslöshetskassorna och göra det lättare att få inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet. Riksdagen beslutade också om tillfälligt höjda taknivåer för inkomstrelaterade ersättningar.

Anslaget anvisades ytterligare 17 620 miljoner kronor i extra ändringsbudget, varav 17 787 miljoner kronor huvudsakligen avsåg finansiering av högre utgifter på grund av det ökade antalet personer som var berättigade till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt de tillfälligt ändrade reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Vidare minskades anslaget med 167 miljoner kronor då riksdagen beslutade att avbryta införandet av s.k. utvecklingstid.

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än beräknat och föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 7 276 miljoner kronor, vilket är 1 606 miljoner kronor (18,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 631 miljoner kronor (26,6 procent) lägre. Det lägre utfallet i förhållande till budget och föregående år beror främst på ett minskat antal personer med subventionerad anställning. Vidare har Arbetsförmedlingen prioriterat inskrivning och planeringssamtal för det ökade antalet nyinskrivna arbetslösa, vilket medfört minskad kapacitet för myndigheten att erbjuda program och insatser till arbetssökande.

Med anledning av den ökade arbetslösheten anvisades anslaget ytterligare 984 miljoner kronor i syfte att öka omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Dessutom ökades anslaget med 180 miljoner kronor för att stärka kommunernas möjligheter att skapa sommarjobb för ungdomar.

Tabell 2.85 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2020 2020 2020 2019 2019 2019

Antal Antal

personer Kvinnor Män personer Kvinnor Män

Sökande i program totalt med aktivitetsstöd/etableringsersättning 185 393 90 701 94 692 162 173 79 368 82 805

varav utrikesfödda 117 615 59 825 57 790 106 609 53 698 52 911

Därav jobb- och utvecklingsgarantin 118 505 57 306 61 199 102 296 48 480 53 816

varav utrikesfödda i jobb- och

1

Därav etableringsprogrammet 22 684 13 357 9 327 29 250 16 790 12 460

varav utrikesfödda 22 628 13 327 9 301 29 169 16 755 12 414

Därav jobbgaranti för ungdomar 20 460 7 834 12 626 13 867 5 242 8 625

varav utrikesfödda 7 861 2 797 5 064 5 635 1 995 3 640 1 Summan för 2019 är exklusive deltagare i etableringsuppdraget. Etableringsuppdraget fasades successivt ut under 2018 och 2019 och var helt ersatt av etableringsprogrammet under 2020. Det sammantagna antalet personer i etableringsprogrammet och etableringsuppdraget under 2019 var 36 121. Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnittligt antal deltagare per månad under 2019 respektive 2020 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till 437 422 personer vilket är en ökning med 25,3 procent jämfört med 2019. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tabell 2.85 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 42,4 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2020, vilket är en minskning med 4,0 procentenheter jämfört med föregående år.

Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 63,9 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb och utvecklingsgarantin ökade med 15,8 procent jämfört med 2019. Det kan till stor del förklaras av det försämrade läget på arbetsmarknaden. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 10,3 procent jämfört med 2019. Den största ökningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin.

I etableringsprogrammet deltog i genomsnitt 22 684 personer per månad, vilket var en minskning med 22,4 procent. Det beror på att färre personer beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 19 205 personer per månad, vilket var en ökning med 59,8 procent jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på att förberedande utbildning har erbjudits till arbetslösa i ökad utsträckning. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 20 460 personer. Det är en ökning med 47,5 procent jämfört med 2019 och förklaras bl.a. av en ökad ungdomsarbetslöshet.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 063 miljoner kronor, vilket är 1 408 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 680 miljoner kronor (3,4 procent) lägre. Det beror främst på färre beslut om lönebidragsanställningar. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete uppgå till i genomsnitt 75 600 personer

per månad, exklusive skyddat arbete hos Samhall AB. Utfallet 2020 blev i genomsnitt 68 602 personer per månad, vilket är 9,3 procent lägre än beräknat och 6,7 procent lägre jämfört med 2019. Den försämrade arbetsmarknaden och covid-19 har begränsat möjligheterna för arbetsgivare att anställa med lönebidrag. Dessutom begränsades möjligheterna för arbetssökande att få praktik eller arbetsträning, vilket ofta föregår en anställning med lönebidrag.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 288 miljoner kronor (19,8 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 1 164 miljoner kronor. Medelsförbrukning i de beviljade projekten blev lägre än beräknat. Det beror till stor del på spridningen av covid-19 och svårigheter att upparbeta kostnader i projekten.

Bidrag till lönegarantiersättning blev högre än beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning blev 2 986 miljoner kronor, vilket är 1 111 miljoner kronor (59,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 922 miljoner kronor (44,7 procent) högre. Spridningen av covid-19 har medfört att fler anställda påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Antalet anställda som är berörda av konkurser uppgick till totalt 23 953 personer under 2020 vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företagsrekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord, ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 9 902 personer, vilket är en ökning med 75,4 procent jämfört med 2019.

Anslaget anvisades ytterligare 2 479 miljoner kronor i ändringsbudget, då utbetalningarna av lönegarantiersättning bedömdes komma att öka mer än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 3 759 miljoner kronor, vilket är 1 504 miljoner kronor (28,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 903 miljoner kronor (19,4 procent) lägre. Det är främst omfattningen av nystartsjobb som blev lägre än beräknat i statens budget och föregående år.

Antalet personer med nystartsjobb uppgick i genomsnitt till 24 930 personer per månad, vilket är en minskning med 15,8 procent jämfört med 2019. Spridningen av covid-19 och den försämrade arbetsmarknaden har medfört en minskad efterfrågan på anställningar med nystartsjobb. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att tillfälligt förlänga den maximala tiden med rätt till stöd för nystartsjobb.

Utfallet för anslaget 1:13 Lån till körkort blev 46 miljoner kronor, vilket är 105 miljoner kronor (69,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre beviljade låneansökningar än beräknat. Körkortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. Under 2020 beviljades 6 432 personer körkortslån och 5 195 personer har fått körkortslån utbetalat. Från beslutsdatum har kunderna ett år på sig att begära utbetalning. Av de som ansökte om körkortslån har 60 procent fått avslag på sin ansökan. Den vanligaste orsaken till avslag är att den sökande inte uppfyller villkoret om arbetslöshet.

Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 2 288 miljoner kronor, vilket är 195 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 1 274 miljoner kronor (35,8 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsprogrammet blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. I genomsnitt deltog

22 695 personer per månad i etableringsuppdraget, vilket är 14,0 procent färre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2019 minskade antalet genomsnittliga deltagare per månad med 41,5 procent.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.86 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 29 307 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 20 860 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 8 447 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

I ändringsbudget höjdes bemyndigandet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 4 804 miljoner kronor till 9 464 miljoner kronor. Skillnaden mot beslutat bemyndigande beror på att omfattningen av de insatser som innebär ekonomiska åtaganden blivit mindre än beräknat. Dessutom påverkar sammansättningen av dessa insatser storleken på åtagandena. Främst gäller det de nya upphandlade matchningstjänsterna i form av tjänsten Kundval Rusta och matcha som blivit färre än beräknat. Dessa tjänster innebär relativt sett högre åtaganden eftersom de pågår under en längre tid och har en större tyngdpunkt på resultatersättning som betalas ut i efterhand än tidigare matchningstjänster som Stöd och matchning.

Skillnaden för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. beror på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar minskat under året, vilket är en följd av svårigheter att få arbetsgivare att nyanställa p.g.a. pandemin. Det innebär att åtagandena minskat och att bemyndigandet utnyttjats i lägre omfattning.

Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Det utestående åtagandet uppgår till 25 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:5 Effektiviteten i förmedlingsverksamheten – förmedlarnas attityder och arbetssätt har betydelse Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om effektiviteten i förmedlingsverksamheten (skr. 2019/20:192) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:AU3, rskr. 2020/21:24).

RiR 2020:13 Stöd och matchning – ett valfrihetssystem för arbetssökande Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning (STOM).

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning (skr. 2020/21:39) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:AU7, rskr. 2020:21/186).

RiR 2020:27 Statens insatser mot exploatering av arbetskraft – regelverk, kontroller samt information och stöd till de drabbade Riksrevisionen har granskat statens insatser mot exploatering av arbetskraft. Granskningen omfattar det regelverk som ska motverka arbetskraftsexploatering, myndigheters kontroller av arbetsplatser, information till arbetstagare och förutsättningarna att erbjuda skydd och stöd till de som drabbas.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.

2.6.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestartsstöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 2.87 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utfallet uppgick till 25 060 miljoner kronor och blev därmed 449 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades

ytterligare 1 605 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 2 245 miljoner kronor (9,8 procent) högre.

Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiemedlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet.

Utfallet för utgiftsområdet påverkas av flera regelförändringar till följd av åtgärder och effekter av covid-19:

– Inkomstprövningen, det s.k. fribeloppet för studiemedel och studiestartsstöd

slopades tillfälligt. – Studerande fick behålla sitt studiestöd om han eller hon saknat möjlighet att

bedriva sina studier på grund av åtgärder mot smittspridning. – Det infördes en möjlighet till avskrivning av lån för sådana perioder då den

studerande saknar möjlighet att bedriva sina studier.

Under 2020 fick 559 300 personer studiemedel, vilket är 56 400 personer fler jämfört med 2019. Antalet studerande med studiemedel har ökat de senaste åren, vilket bl.a. beror på högre arbetslöshet men också på satsningar inom utbildningsområdet

Det tillfälliga slopandet av fribeloppet har lett till att fler studerande får bidrag och att utbetalningarna av bidrag totalt sett är högre. Även anslagen för avsättningar för kreditförluster och utgifter för studiemedelsräntor påverkas av det slopade fribeloppet.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 17 440 miljoner kronor och blev därmed 256 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 320 miljoner kronor. Utfallet för de generella bidragen är i nivå med disponibelt belopp för 2020 medan utfallet för det högre bidragen är 1 562 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det högre bidraget betalas främst ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning.

Fler studerande innebär högre utgifter för studiemedel jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev anslaget 1:2 Studiemedel 2 152 miljoner kronor (14,1 procent) högre, varav bidragen ökade med 1 767 miljoner kronor. Det är främst de generella bidragen som har ökat, vilket huvudsakligen beror på att antalet studenter har ökat men även på att bidragsbeloppet har höjts.

Högre utgifter för studiemedelsräntor Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 185 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (10,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Det beror både på att fribeloppet tillfälligt slopades och på att fler studerar, vilket påverkar statens utgifter för avsättningar till kreditförluster samt räntor. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 28 miljoner kronor.

Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 116 miljoner kronor (28,4 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror troligen till viss del på att det fanns vissa oklarheter kring stödets fortlevnad under 2020 men också till viss del på att outnyttjade medel inte har omfördelats optimalt mellan kommuner. I ändringsbudget anvisades ytterligare 142 miljoner kronor. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som

kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.88 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.

Utlåning

Tabell 2.89 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2020-12-31

1 Studielån 240 500 239 563

Summa 240 500 239 563

1 Utlåning sker enligt studiestödslagen (1999:1395). CSN:s lånefordran för studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) uppgick till 239 563 miljoner kronor vid utgången av 2020.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Centrala studiestödsnämnden har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 14, anslag 1:13, anslagspost 1 Lån till körkort. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2022 uppgår till 70 000 kronor. (Det framgår av not 30 på sidan 102 i årsredovisningen.)

2.6.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 2.90 UO 16 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:1 Statens skolverk 1 136 1 114 -22 -1,9 1 038 1:5 Utveckling av skolväsendet

och annan pedagogisk

verksamhet 3 911 -480 2 947 -964 -24,6 2 806 1:6 Statligt stöd till särskild

utbildning i gymnasieskolan 315 240 -75 -23,7 246 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem

och annan pedagogisk

verksamhet, m.m. 3 903 3 896 -7 -0,2 4 583 1:8 Bidrag till viss verksamhet

inom skolväsendet, m.m. 191 15 199 9 4,6 189 1:10 Fortbildning av lärare och

1:16 Statligt stöd för stärkt

likvärdighet och

kunskapsutveckling 4 886 4 840 -45 -0,9 3 449 1:17 Bidrag till vissa studier 18 6 -11 -64,6 14 1:18 Statligt stöd till

vuxenutbildning 2 372 729 3 101 729 30,7 2 205 1:20 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning 2 833 245 3 011 178 6,3 2 437 2:2 Universitets- och

högskolerådet 202 10 194 -8 -4,2 191 2:3 Uppsala universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 849 1 849 0 0,0 1 790 2:4 Uppsala universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 2 259 2 259 0 0,0 2 182 2:5 Lunds universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad

nivå 2 165 2 165 0 0,0 2 104 2:6 Lunds universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 2 323 2 323 0 0,0 2 249 2:7 Göteborgs universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 2 206 2 293 87 4,0 2 151 2:8 Göteborgs universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 664 1 664 0 0,0 1 600 2:9 Stockholms universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 813 1 847 34 1,9 1 696 2:10 Stockholms universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 710 1 710 0 0,0 1 668 2:15 Karolinska institutet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 748 761 13 1,8 732 2:16 Karolinska institutet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 663 1 663 0 0,0 1 600

Anslag Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 2:17 Kungl. Tekniska högskolan:

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 217 1 217 0 0,0 1 182

2:18 Kungl. Tekniska högskolan:

Forskning och utbildning på forskarnivå 1 712 1 712 0 0,0 1 581

2:63 Enskilda utbildningsanordnare

på högskoleområdet 3 537 3 452 -86 -2,4 3 366 2:64 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor 860 815 1 497 637 74,0 561 2:66 Ersättningar för klinisk

utbildning och forskning 2 681 2 681 0 0,0 2 624 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation 6 036 90 6 092 56 0,9 5 986 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till

internationella organisationer 360 20 389 29 7,9 357 3:4 Rymdforskning och

rymdverksamhet 1 112 -5 1 094 -18 -1,6 1 161 3:12 Nämnden för prövning av

oredlighet i forskning 8 4 -5 -55,5 Övriga anslag 21 589 19 21 495 -95 -0,4 20 657

Summa 83 316 1 458 82 958 -358 -0,4 78 527

Utfallet uppgick till 82 958 miljoner kronor och blev 358 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 458 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 4 431 miljoner kronor (5,6 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för lovskola och lärarassistenter Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 964 miljoner kronor (24,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på svårigheter med att rekrytera personal för lovskola, vilket medförde att statsbidraget för undervisning under skollov betalades ut i lägre omfattning än beräknat. Statsbidraget för anställning av lärarassistenter betalades heller inte ut i den utsträckning som beräknats. En orsak till detta är att bidraget kräver medfinansiering av huvudmännen.

Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning av lärare Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 133 miljoner kronor, vilket är 247 miljoner kronor (65,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att medel för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk inte utnyttjats i den omfattning som beräknades i budgeten. Det beror också på att nyttjandet av det förlängda Lärarlyftet, statsbidrag för fortbildning av lärare, blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslag 1:14 Bidrag till lärarlöner uppgick till 4 124 miljoner kronor vilket är 546 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än i statens budget. Utgifterna för Lärarlönelyftet och Karriärsteg för lärare blev lägre än beräknat. Det beror dels på att inte alla

huvudmän begär ut bidraget, dels på att huvudmännen inte utnyttjar hela den bidragsram som de tilldelats.

Högre statsbidrag till yrkeshögskoleutbildning Anslaget 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning uppgick till 3 011 miljoner kronor, vilket är 178 miljoner kronor (6,3 procent) högre än statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 245 miljoner kronor eftersom spridningen av covid-19 ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Jämfört med föregående år blev utfallet 573 miljoner kronor (23,5 procent) högre. Det beror främst på att antalet platser vid yrkeshögskolan successivt utökas inom ramen för kunskapslyftet 2018–2022. Antal utbetalda årsplatser uppgick till 42 483 under 2020, en ökning med 6 947 årsplatser jämfört med 2019.

Högre statsbidrag till vuxenutbildning påverkar jämförelsen mot budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 3 101 miljoner kronor, vilket är 729 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 896 miljoner kronor högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 729 miljoner kronor, främst för att förbättra kommunernas möjligheter att erbjuda regional yrkesinriktad vuxenutbildning till individer som varslats om uppsägning till följd av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 1 497 miljoner kronor, vilket är 637 miljoner kronor (74,0 procent) högre än anvisat i statens budget och 936 miljoner kronor (166,8 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 815 miljoner kronor. Det högre utfallet beror på att medel för flera tillkommande utbildningssatsningar fördelats från anslaget, bl.a. stärkta möjligheter till distansundervisning, sommarkurser, utbyggnad av utbildningar där det råder brist på kompetens samt fler studenter inom behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildningar.

Omprioriteringar förklarar förändringen mot föregående år Utfallet för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. uppgick till 3 896 miljoner kronor, vilket är 688 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än 2019. Det beror främst på att 2019 var det sista året som statsbidrag betalades ut för personal i fritidshemmet enligt förordningen (2015:215) om statsbidrag för lågstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning.

Utfallet för anslaget 1:11 Fler anställda i lågstadiet blev 985 miljoner kronor, vilket är 985 miljoner kronor (50,0 procent) lägre än föregående år. Det beror på att statsbidraget för lågstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning upphörde under 2020.

Utfallet för anslaget 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling uppgick till 4 840 miljoner kronor, vilket är 1 391 miljoner kronor (40,3 procent) högre än föregående år. Det beror på en förstärkning av anslaget i syfte att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.91 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 46 901 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 42 601 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 299 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 2 883 miljoner kronor bl.a. på att satsningar har avslutats samt förseningar i internationella samarbeten.

Garantier

Tabell 2.92 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

garantier

Utestående inklusive

åtaganden bundna Garantier Garantiram 2020-12-31 utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska

1

I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:4 Holdingbolag vid lärosätena – brister i styrning och förvaltning Riksrevisionen har granskat om verksamheten i lärosätenas holdingbolag och ägarstyrning och förvaltning av holdingbolagen sker i enlighet med riksdagens och regeringens beslut.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om holdingbolag vid universitet och högskolor (skr. 2019/20:199) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:UbU6, rskr. 2020/21:107).

RiR 2020:15 Att styra utbildning till ämneslärare – en granskning av Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet Riksrevisionen har granskat om styrningen av ämneslärarprogram och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet ger utbildningarna förutsättningar att hålla hög kvalitet och utvecklas.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet (skr. 2020/21:61) redovisat sina bedömningar med anledning av granskningsrapporten. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer riktar sig till lärosätena och regeringen vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 2.93 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019

Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt

8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 347 157 1 477 130 9,6 1 344

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019

Bidrag till nationell och internationell

Utfallet uppgick till 20 417 miljoner kronor och blev 4 355 miljoner kronor (27,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 ökade utgifterna med 4 588 miljoner kronor (29,0 procent).

Högre utgifter än anvisat för kulturverksamhet Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturbyte och samarbete blev 2 523 miljoner kronor. Det är 1 990 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 2 043 miljoner kronor (425,8 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 2 001 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19.

Statens kulturråd har betalat ut ungefär 730 miljoner kronor i stöd enligt förordningen (2020: 246) om statligt stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledning av spridningen av covid-19. Myndigheten har även betalat ut ca 440 miljoner kronor i krisstöd för särskilda behov. Stöd har också betalats ut till följande verksamheter:

– Stiftelsen Svenska Filminstitutet har fått stöd på 425 miljoner kronor. – Krisstipendier på 290 miljoner kronor delades ut till konstnärer. – Stöd till särskilda insatser för att främja att kulturevenemang ska kunna ske på ett

smittskyddssäkert sätt uppgick till 44 miljoner kronor. – Sveriges författarfond har fått stöd på 40 miljoner kronor. – Alliansverksamheterna (Musikalliansen, Teateralliansen och Dansalliansen) fick

krisstöd på 35 miljoner kronor. – Centrumbildningar fick 10 miljoner kronor i stöd för särskilda insatser i syfte att

stärka arbetsmarknaden för kulturskapare.

Det högre utfallet för anslaget beror även på att krisstöd har betalats ut till andra delar av kulturverksamheten, framför allt inom musik och scenkonst, för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner uppgick till 1 667 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (9,8 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 150 miljoner kronor på grund av förlorade intäkter med anledning av spridningen av covid-19. Dessa bidrag betalades ut genom nyckeltalsfördelning till kulturverksamheter i regioner och vissa

verksamheter i Region Stockholm enligt förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar .

Utfallet för anslaget 2:1 Bidrag till regional kulturverksamhet uppgick till 1 195 miljoner kronor. Det är 90 miljoner kronor (8,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 90 miljoner kronor, varav 82 miljoner kronor har betalats ut i stöd för minskade intäkter till vissa kulturella institutioner. Kungliga Operan AB fick 40 miljoner kronor, Kungliga Dramatiska teatern AB fick 20 miljoner kronor och Voksenåsen AS fick 12 miljoner kronor i stöd.

Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 477 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor (9,6 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 157 miljoner kronor bl.a. för de verksamheter inom de centrala museerna som är finansierade med avgiftsintäkter och som haft intäktsbortfall med anledning av spridningen av covid-19. Vasamuseet inom Statens maritima och transporthistoriska museer fick 115 miljoner kronor, Nationalmuseum fick 16 miljoner kronor, Statens historiska museer fick ca 12 miljoner kronor, Moderna museet fick 4 miljoner kronor och Cosmonova inom Naturhistoriska riksmuseet fick ca 8 miljoner kronor på grund av intäktsbortfall. Naturhistoriska riksmuseet fick även 3 miljoner kronor för kostnader kopplade till renoveringen av Botanhuset.

Utfallet för anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser blev 381 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor (41,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 112 miljoner kronor på grund av intäktsbortfall med anledning av spridningen av covid-19. Ungefär 60 miljoner kronor har betalats ut till Stiftelsen Skansen, medan Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Arbetets museum har delat på drygt 50 miljoner kronor i stöd.

Utfallet för anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer uppgick till 107 miljoner kronor. Det är 31 miljoner kronor (41,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 31 miljoner kronor på grund av minskade intäkter med anledning av spridningen av covid-19. Att utfallet blev högre beror på att stöd har betalats ut till bl.a. Nobelprismuseet (8 miljoner kronor), Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde (7 miljoner kronor) samt Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem (6 miljoner kronor).

Utfallet för anslaget 9:2 Stöd till trossamfund uppgick till 106 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (29,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 25 miljoner kronor på grund av intäktsbortfall med anledning av spridningen av covid-19. Stöden har betalats ut till alla statsbidragsberättigade trossamfund.

Utfallet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet uppgick till 287 miljoner kronor. Det är 46 miljoner kronor (19,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 50 miljoner kronor på grund av intäktsbortfall för många barn- och ungdomsorganisationers verksamhet med anledning av spridningen av covid-19. Att utfallet blev högre beror på att högre bidrag har fördelats ut enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer.

Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 3 474 miljoner kronor. Det är 1 500 miljoner kronor (76,0 procent) högre än vad som anvisades i statens ursprungliga budget och lika mycket som riksdagen anvisade anslaget ytterligare i

5 Upphävd den 10 januari 2021 genom förordning (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

ändringsbudget. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 520 miljoner kronor (77,8 procent) högre. Sveriges Riksidrottsförbund har under året fått 1 500 miljoner kronor för att mildra negativa ekonomiska konsekvenser för idrottsverksamheter i landet till följd av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick till 125 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor (139,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 75 miljoner kronor för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna för innehavare av allmänna samlingslokaler med anledning av spridningen av covid-19. Totalt beviljades 236 av 354 inkomna ansökningar om organisationsbidrag och som Boverket betalade ut enligt förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler.

Utfallet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn uppgick till 293 miljoner kronor. Det är 122 miljoner kronor (70,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 125 miljoner kronor med anledning av spridningen av covid-19. Att utfallet blev högre beror på att bidrag på 50 miljoner kronor betalades ut till civilsamhället enligt förordning (2020:439) om statsbidrag med anledning av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Det högre utfallet beror också på att Socialstyrelsen fick i uppdrag att betala ut ytterligare 50 miljoner kronor enligt förordningen (2019:474) om statsbidrag för insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.94 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

12:2 Bidrag till nationell och internationell

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 066 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 497 miljoner kronor, vilket är 569 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

Det låga utnyttjandet av bemyndigandet på anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer förklaras av att det inte har tagits några beslut om nya långtidsstipendier

under 2020 samt att det inte togs några beslut om tvååriga stipendier inom musik. När gäller bemyndigandena på anslagen 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet respektive 13:5 Insatser för den ideella sektorn har berörda myndigheter valt att avvakta med beslut om nya ekonomiska åtaganden.

Utlåning

Tabell 2.95 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2020-12-31 Kungliga Operan AB 126 111 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 50

1 Nordiska museet 20 13

Summa 216 174

1 Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 216 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet, lån till Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB. Utestående lån vid utgången av 2020 var 174 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.96 UO 17 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Riksdagen har beviljat en övrig kredit för att täcka underskott på public servicekontot. Kreditramen på 250 miljoner kronor har inte utnyttjats under 2020.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens centrum för arkitektur och design Statens centrum för arkitektur och design har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

I årsredovisningen redovisar myndigheten inte en fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksarkivet Riksarkivet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Riksarkivet har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 17 anslag 6:1, anslagspost 1 Riksarkivet med 1 417 000 kronor. Myndigheten har i och med överskridandet inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223). Överskridandet framgår av årsredovisningen.

Riksarkivet har under flera års tid ackumulerat ett allt större underskott för avgiftsområdet Digitaliseringstjänster. Det ackumulerade underskottet uppgår till 25 134 000 kronor per den 31 december 2020. Det är inte förenligt med det ekonomiska målet för Digitaliseringstjänster som enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska beräknas så att avgifterna helt täcker verksamhetens kostnader.

Nationalmuseum Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Nationalmuseum har under flera års tid ackumulerat ett allt större underskott för avgiftsområdet Försäljning av varor. Det ackumulerade underskottet uppgår till 6 479 000 kronor per den 31 december 2020. Det är inte förenligt med det ekonomiska målet för Försäljning av varor som enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska beräknas så att avgifterna helt täcker verksamhetens kostnader.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:26 För förtroendets skull – granskningsnämndens granskning av public service Riksrevisionen har granskat granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av public service-företagen Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om granskningsnämndens granskning av public service (skr. 2020/21:116) redovisat vilka åtgärder som vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 2.97 UO 18 Anslag

Miljoner kronor Anslag Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019 1:2 Omstrukturering av kommunala

bostadsföretag 25 2 -23 -92,0 3

Anslag Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Anslagsnamn 2020 2020 2020 2020 2020 2019

Utfallet uppgick till 3 779 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 ökade utgifterna med 727 miljoner kronor (23,8 procent).

Lågt utfall för omstrukturering av kommunala bostadsföretag Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 2 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (92,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd kom in under 2020 och att det inte blev något utfall för infriande av tidigare åtaganden. Vid årets slut fanns tidigare ingångna avtal med två kommuner. Det ena avtalet löper till utgången av år 2021 och det andra avtalet förlängdes under året fram till december 2023. Enligt avtalen har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnader uppstår och det totala utestående åtagandet uppgick vid slutet av 2020 till knappt 8 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 4 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (91,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet beror på en låg tillströmning av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 146 garantier till 19 kommuner, jämfört med 226 garantier till 19 kommuner för 2019.

Anslaget 1:4 Boverket anvisades ytterligare 4 miljoner kronor på ändringsbudget för Boverkets administrativa kostnader i samband med det nya ekonomiska stödet till enskilda näringsidkare (se anslaget 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare inom utgiftsområde 24 Näringsliv).

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer blev 50 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner kronor (69,4 procent) lägre än anvisat. Anslaget används för statsbidrag till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus upplåtna med hyresrätt samt för statsbidrag till förnyelse av utomhusmiljöer. Stöden är under avveckling och utgifterna avser stöd som beviljats tidigare år. Utfallet blev lägre än vad som beräknades då flera projekt har försenats, bl.a. på grund av spridningen av covid-19. Utfallet blev också lägre på grund av återkrav då flera bidragsmottagare av stöd till utomhusmiljöer återtagit sina ansökningar.

Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 2 378 miljoner kronor, vilket är 278 miljoner kronor (13,3 procent) högre än anvisat. Utfallet blev 702 miljoner kronor (41,9 procent) högre jämfört med 2019. Det beror på att omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt blev högre än vad som beräknades i statens budget och föregående år. Intresset för stödet var högt och antalet beviljade ärenden under året omfattade 4 438 miljoner kronor.

Lägre utgifter jämfört med budget och föregående år för stödet till innovativt och hållbart byggande Utfallet för anslaget 1:10 Innovativt och hållbart byggande blev 8 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (66,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 18 miljoner kronor (68,6 procent) lägre. Anslaget används för statsbidrag enligt förordningen (2018:199) om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder. Stödet är under avveckling och utgifterna avser stöd som beviljats innan 2019.

Utfallet blev lägre än föregående år och vad som beräknades i statens budget då slutförandet av vissa projekt försenats på grund av spridningen av covid-19. Dessutom har ett antal projekt haft lägre projektkostnader än planerat.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.98 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2020-12-31 1:4 Boverket 30 12 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder

1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag (2019) 8 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och (2018) utomhusmiljöer 100 1:11 Innovativt och hållbart byggande (2018) 37

Totalt 7 546

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

7 565 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 402 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns tre äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 144 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.99 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Övriga krediter

Tabell 2.100 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Utnyttjad kredit

Kredit 2020-12-31

1 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens geotekniska institut Statens geotekniska institut har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Statens geotekniska institut har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 20, anslag 1:4, anslagspost 4 Sanering och återställande av förorenade områden. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2023 uppgår till 1 694 000 kronor.

Boverket Boverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Boverket har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 18, anslag 1:7, anslagspost 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2021 uppgår till 35 467 000 kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision