Statens budget 2020 Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2019/20:FiU1

Statens budget 2020 Rambeslutet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet budgetpropositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak för respektive år 2020–2022, förslag till beräkning av statens inkomster och utgiftsramar 2020, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021 och 2022 samt förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler m.m. som ligger till grund för inkomstberäkningen. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. I detta sammanhang behandlas också alternativa budgetförslag i motsvarande delar från motionärerna. När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av budgeten.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Tillväxten i världsekonomin har varit hög under många år men har mattats av under 2018 och 2019. Även i Sverige har konjunkturen varit stark och tillväxten hög under de senaste åren. Utskottet kan notera att den inhemska efterfrågan mattades av under första halvåret 2019, att tillväxten i Sverige nu väntas komma att dämpas och att BNP väntas växa i en långsammare takt 2019 och 2020 än de senaste åren. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi är dock fortfarande högre än normalt. Den lägre tillväxten förklaras av en svagare utveckling i omvärlden, minskade bostadsinvesteringar och en minskad offentlig konsumtion. Det finns flera osäkerhetsfaktorer i prognosen över den ekonomiska utvecklingen i Sverige som regeringen kan komma att behöva ha beredskap för, bl.a. en kraftig inbromsning av tillväxten i Kina, Storbritanniens utträde ur EU och fortsatta handelspolitiska spänningar mellan Kina och USA.

2019/20:FiU1 S AMMANFATTNING

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige står väl rustat i ett läge där världsekonomin mattas av och riskerna i omvärlden ökat. Det råder ordning och reda i de offentliga finanserna och statsskuldskvoten är den lägsta sedan 1977. Liksom regeringen anser utskottet att överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket ska värnas för att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utskottet instämmer vidare i bedömningen att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet och väl avvägd i rådande konjunkturläge. Mot bakgrund av regeringens prognos för det strukturella sparandet 2022 och överskottsmålets nivå på en tredjedels procent av BNP konstaterar utskottet att det finns ett utrymme för de offentliga finanserna att försvagas t.o.m. 2022. Hur stor del av detta som är ett ytterligare budgetutrymme för nya reformer beror på i vilken utsträckning utrymmet påverkas av andra faktorer som t.ex. den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av volymerna i transfereringssystemen. De starka offentliga finanserna tillsammans med ett brett och konstruktivt samarbete i riksdagen ger handlingskraft både att möta sämre tider och att genomföra reformer för att långsiktigt kunna ta itu med samhällsproblemen. Med januariavtalet som grund ska en politik föras som skapar förutsättningar för ett starkare samhälle där sammanhållning och trygghet går hand i hand med människors frihet och möjligheter, och som tar Sverige framåt. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att inriktningen på den ekonomiska politiken ska vara att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Utskottet välkomnar att regeringen avser fortsätta att utveckla arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. En fortsatt utbyggnad av Kunskapslyftet och studiestartsstödet skapar förutsättningar för fler att skaffa sig de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden och för fler arbetssökande att komma i arbete. Genom att man inför etableringsjobb skapas förutsättningar för fler nyanlända och långtidsarbetslösa att komma i arbete, vilket utskottet välkomnar. Utskottet delar regeringens syn på att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en mer miljövänlig riktning och bidra till att fler kan göra klimatsmarta val. Samtidigt ska, liksom regeringen anger, politiken inriktas på att fasa ut miljöskadliga subventioner såväl i Sverige som globalt. Genom kostnadseffektiva klimatinvesteringar i hela landet som Klimatklivet och Industriklivet skapas förutsättningar att minska klimatutsläppen. Förbättrade villkor för egenproducerad förnybar el skapar enligt utskottet också förutsättningar för fler att göra klimatsmarta val i sin vardag. Den demografiska utvecklingen med fler barn, unga och äldre gör att behoven av skola, vård och omsorg ökar. För att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden behöver kommunsektorn förutsättningar för att säkerställa allas rätt till vård, utbildning och omsorg så effektivt som möjligt. Därför välkomnar utskottet att regeringen avser att fortsätta att föra en politik som stärker välfärden bl.a. genom att förstärka resurserna till kommunsektorn och genom

S AMMANFATTNING 2019/20:FiU1

en förbättrad kömiljard för att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation. Utskottet står bakom regeringens politiska inriktning på att stärka likvärdigheten och öka möjligheten till en god kunskapsutveckling genom att göra läraryrket mer attraktivt, förstärka och förlänga Läslyftet och stärka det statliga stödet för likvärdighet och kunskapsutveckling i enlighet med Skolkommissionens förslag. Därmed skapas bättre förutsättningar för att alla elever, oavsett kön och social bakgrund, ska nå målen för utbildningen. Utskottet välkomnar att regeringen avser att fortsätta inrikta politiken på att förbättra möjligheterna att bo, studera och arbeta i hela landet. Genom bl.a. statligt stöd till den svenska livsmedelsproduktionen, ökat underhåll av vägar och järnvägar, förstärkt investeringsstöd och utökat stöd till kommuner med socioekonomiska utmaningar skapas förutsättningar för att hela landet ska växa och att Sveriges potential tas till vara. Polisen och rättsväsendet ska ha de resurser som krävs för att möta den grova och organiserade brottsligheten. Utskottet välkomnar regeringens förslag om att inrikta politiken på att öka resurserna till Polismyndigheten och rättsväsendet; bl.a. tilldelas Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Tullverket ökade resurser. I likhet med regeringen anser utskottet att skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning.

Rambeslutet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 392, 1 443 respektive 1 502 miljarder kronor för 2020–2022. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar för 2020, övriga utgifter i statens budget 2020 och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2020. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2020, regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler samt de övriga förslag om en ändring i lag och en försäljning av en fastighet som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster. Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och preliminär inkomstberäkning för 2021 och 2022. Utgifterna i statens budget 2020 uppgår sammantaget till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till 47 miljarder kronor 2020.

Reservationer

I betänkandet finns åtta reservationer (M, SD, V, KD).

2019/20:FiU1 S AMMANFATTNING

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor. Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.

2019/20:FiU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 1. Reservation 1 (M) Reservation 2 (SD) Reservation 3 (V) Reservation 4 (KD)

2. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

a) Utgiftstak för staten 2020–2022 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 392 miljarder kronor 2020, 1 443 miljarder kronor 2021 och 1 502 miljarder kronor 2022. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2–4, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 3 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2019/20:FiU1

c) Övriga utgifter i statens budget 2020 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2020 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 7, 11 och 12 samt avslår motion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

d) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 4 och avslår motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 5 i denna del och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 16 och 18 samt avslår motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 5 i denna del och 7 samt 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

f) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 17.

g) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster Riksdagen godkänner att regeringen 1. under 2020 eller 2021 genom försäljning överlåter fastigheten Dykärret Större 7 i Stockholm,

2019/20:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2. från försäljningsintäkterna vid en försäljning av Dykärret Större 7 i Stockholm får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 19 och 20.

h) Ålderspensionssystemets utgifter 2020 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 326 046 miljoner kronor för 2020. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 8 och avslår motion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6.

i) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt avslår motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 4 och 6 samt 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6. Reservation 5 (M) Reservation 6 (SD) Reservation 7 (V) Reservation 8 (KD)

3. Bemyndigande om upplåning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 10.

4. Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 45 600 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 13.

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2019/20:FiU1

5. Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 900 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 14.

6. Bemyndigande för ramanslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 15.

Stockholm den 21 november 2019

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Björn Wiechel (S), Sofia Westergren (M) och Ida Gabrielsson (V).

2019/20:FiU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor med regeringens förslag om att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till rambeslut. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet (januariavtalet). Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2020 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203). Regeringen redovisar också i avsnitt 10 Granskning och ekonomisk styrning sin bedömning av EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska planeringsterminen och av Finanspolitiska rådets rekommendationer och bedömningar. Vidare innehåller avsnittet information om Riksrevisionens revisionsberättelse för årsredovisningen för staten 2018 och en redovisning av arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten. Motionärernas alternativa budgetförslag med riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt rambeslut presenteras i partimotionerna 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M), 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD), 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD). I bilaga 1 återfinns en förteckning över behandlade förslag. I bilaga 2 återges regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2020. I bilaga 3 återges regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021–2022. I bilaga 4 återges reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2020. I bilaga 5 återges reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021–2022. Regeringens lagförslag återges i bilaga 6. Under beredningen har Regeringskansliet informerat utskottet (dnr 308- 2019/20) om tilläggsinformation till budgetpropositionen. Frågan behandlas i avsnitt 2.11. Den 21 november 2019 informerade Statistiska centralbyråns generaldirektör utskottet om de kvalitetsbrister som identifierats i myndighetens datainsamling avseende arbetsmarknadsundersökningen (AKU) och vilka åtgärder som vidtagits för att åtgärda problemen.

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambeslutsprocessen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och

R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2019/20:FiU1

samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, och fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Enligt en tilläggsbestämmelse till 11 kap. 18 § fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatteoch avgiftsregler och att beräkna effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet, i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, avsnitt 2 i betänkandet). De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller beslutas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När utskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram i reservationer.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 22 oktober 2019 yttra sig över utgiftsramarna och inkomsterna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. När det gäller skatteutskottets yttrande över skatteförslagen förlängdes tidsfristen för yttrande till den 5 november 2019. Samtliga utskott har yttrat sig. Yttrandena återfinns i bilagorna 7–21.

2019/20:FiU1

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Sverige står väl rustat i ett läge där världsekonomin mattas av och riskerna i omvärlden ökar. De starka offentliga finanserna tillsammans med ett brett och konstruktivt samarbete i riksdagen ger handlingskraft både att möta sämre tider och att genomföra reformer för att långsiktigt kunna ta itu med samhällsproblemen. Inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet och väl avvägd i rådande konjunkturläge. Med januariavtalet som grund ska den ekonomiska politiken inriktas på att få fler i arbete, att göra Sverige till ett fossilfritt föregångsland, att stärka välfärden, att få hela landet att växa och att öka tryggheten. Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (V) och 4 (KD).

I detta avsnitt behandlas förslag om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Propositionens förslag beskrivs i avsnitt 1.1 och motionärernas förslag i avsnitt 1.2.

1.1 Propositionen

Regeringens inriktning på den ekonomiska politiken

Med januariavtalet som grund avser regeringen att ta sig an samhällsproblem som arbetslöshet, klimatförändringar, växande behov i välfärden, klyftan mellan stad och land, bristande integration, kunskapsresultaten i skolan och brottslighet.

Fler ska komma i arbete Arbete är enligt regeringen den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället, men också för att finansiera den gemensamma välfärden. I propositionen framhåller regeringen att sysselsättningsgraden historiskt sett är hög bland både kvinnor och män. Däremot är arbetslösheten fortfarande alltför hög inom vissa grupper, och arbetssökande bedöms alltför ofta sakna den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. För att möta arbetsgivarnas behov av utbildad arbetskraft och underlätta anställning för de som står långt ifrån arbetsmarknaden vill regeringen utveckla såväl

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken, bl.a. genom att införa etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa och genom att öka resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser. En aktiv arbetsmarknadspolitik bidrar enligt regeringens bedömning till att hålla sysselsättningen uppe vid en ekonomisk avmattning. Regeringen avser att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten genom att reformera Arbetsförmedlingen och införa ett nytt system med fristående aktörer som matchar arbetssökande med lediga jobb. Politiken ska också inriktas på att förbättra möjligheterna till utbildning senare i livet för att underlätta omställning i arbetslivet och för att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det ska ske bl.a. genom ett utvecklat kunskapslyft, förlängd möjlighet till svenskundervisning och medel för språkträning för föräldralediga. Regeringen anser vidare att det behövs fler innovativa och växande företag som skapar fler jobb i hela landet. Politiken föreslås därför inriktas på att sänka skatten på arbete och skatten på att anställa. Regeringen vill därför avskaffa den s.k. värnskatten och införa ett ingångsavdrag som ger arbetsgivare som anställer en person som är ny på arbetsmarknaden eller som varit borta från arbetsmarknaden under en längre tid kraftigt nedsatta arbetsgivaravgifter under två år.

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Regeringen framhåller att Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är möjlig. Ambitionen är att uppnå riksdagens mål om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en mer miljövänlig riktning och bidra till att fler kan göra klimatsmarta val. Regeringens bedömning är att miljöskadliga subventioner behöver fasas ut såväl i Sverige som globalt. En grön skatteväxling ska genomföras. Den ekonomiska politiken ska enligt regeringen bidra till att de svenska miljömålen nås; bl.a. ska en handlingsplan tas fram för minskade utsläpp och lagstiftningen ska ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. Sverige ska fortsätta att ta en ledande och pådrivande roll för genomförandet av såväl Parisavtalet som Agenda 2030. Regeringen anser också att Sverige ska vara ledande internationellt för att kunna beskatta fossilt flygbränsle. För att minska klimatutsläppen ska politiken också inriktas på att bl.a. förstärka, effektivisera och utveckla stöden för klimatinvesteringar. Enligt regeringen ska Sverige vara ledande i klimatomställningen, både genom sänkta utsläpp och genom utvecklande av grön teknik. Regeringen anser dessutom att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi.

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Välfärden ska stärkas

Regeringen avser att föra en politik som stärker välfärden. I propositionen framhåller regeringen att en generell och skattefinansierad välfärd byggd på hög sysselsättning bidrar till jämlikhet och jämställdhet och banar väg för bättre livschanser för alla. I en tid när allt fler lever allt längre krävs enligt regeringen omfattande resurser för att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden. Regeringen avser därför att fortsätta föra en politik som stärker de allmänna bidragen till kommunsektorn i en jämn takt över hela mandatperioden. En sådan förstärkning bedöms också vara ett effektivt sätt att hålla uppe sysselsättningen vid en ekonomisk avmattning, menar regeringen. En av de viktigaste frågorna för regeringen under mandatperioden är att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården så att fler får vård i tid och köerna minskar. Sjuksköterskor ska också få bättre möjligheter till vidareutbildning och karriärtjänster. Regeringen avser även att föra en politik där alla som har rätt till assistans också ska få det. I propositionen framhålls att alla som har jobbat och betalat skatt i Sverige under ett helt yrkesliv förtjänar en trygg ålderdom. Regeringen avser därför att föra en politik som stärker de ekonomiska villkoren för äldre som har svårt att få ekonomin att gå ihop, bl.a. genom att förbättra grundskyddet för pensionärer och ta bort skatteklyftan mellan lön och pension. Sverige ska vara en framstående kunskapsnation. Alla skolor ska vara bra skolor som präglas av ordning och studiero, kunskapsfokus och likvärdighet. Regeringen avser att föra en politik med reformer som ökar likvärdigheten mellan skolor och som stärker läraryrket. Regeringens ambition är att förbättra styrningen på skolområdet och att ta bort ett antal riktade statsbidrag på skolområdet för att i stället låta dem uppgå i det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Enligt regeringen kan detta vara särskilt betydelsefullt för små kommuner och små enskilda huvudmän som inte har lika utbyggda administrativa stödfunktioner som större huvudmän.

Hela landet ska växa

I propositionen framhåller regeringen att hela Sverige ska leva och växa. För att hela landets potential ska tas till vara anser regeringen att det behövs bättre möjligheter att bo, studera och arbeta i hela landet. Politiken ska därför inriktas på att skapa förutsättningar för detta, bl.a. genom att det införs en skattereduktion riktad till glest befolkade delar av framför allt norra och västra Sverige. Landsbygdens utveckling bedöms som avgörande för hela Sverige. Regeringen avser därför att föra en politik som stärker den svenska livsmedelsproduktionen, som ökar den statliga närvaron i hela landet och som förstärker utbyggnaden av digital infrastruktur. Politiken ska också inriktas på att förstärka underhållet av vägar och järnvägar på landsbygden. Regeringen

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

föreslår också att politiken ska inriktas på att stärka de kommuner som har tagit emot en stor andel nyanlända i förhållande till sin befolkning. I propositionen konstateras att bostadsbyggandet fortfarande befinner sig på höga nivåer men att takten i byggandet avtar. Bristen på bostäder är enligt regeringens bedömning fortfarande stor och rörligheten på bostadsmarknaden för liten. Regeringen anser att det måste byggas fler bostäder, att boendesegregationen måste brytas och att ungas möjligheter att flytta hemifrån måste förbättras. Mot den bakgrunden avser regeringen att föra en politik som skapar förutsättningar för detta bl.a. genom att förändra stödet till byggandet av bostäder så att det blir mer ändamålsenligt och effektivt och genom att permanent höja taket för uppskovsbeloppet vid bostadsförsäljning.

Tryggheten ska öka och demokratin ska värnas

I propositionen framhåller regeringen att Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Brott och deras orsaker ska bekämpas. Demokratin ska värnas, både i Sverige och i omvärlden. För att skapa ett tryggt samhälle behövs enligt regeringen ett strategiskt och målmedvetet brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. Politiken ska därför inriktas på att intensifiera kampen mot brottslighet och dess orsaker, bl.a. genom utökade resurser till polisen och ett fortsatt arbete med att anställa 10 000 fler inom polisen till 2024. Politiken ska också inriktas på att förstärka resurserna till Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Hedersrelaterat våld och förtryck ska synliggöras, förebyggas, förhindras och straffas. Sveriges demokrati och rätt till självbestämmande ska enligt regeringen värnas från både inre och yttre hot. Regeringen konstaterar att det säkerhetspolitiska läget har försämrats av den politiska utvecklingen i Ryssland och undergrävandet av den europeiska säkerhetsordningen. Regeringen framhåller att det krävs en ökad försvarsförmåga för att öka tryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt närområde. Politiken föreslås därför inriktas på att stärka resurserna till det militära försvaret. För att finansiera de ökade resurserna till försvaret avser regeringen att föreslå att en bankskatt införs den 1 januari 2022.

Skatteförändringar för jobb och hållbar tillväxt

Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. Regeringens inriktning på skattepolitiken syftar till att bidra till en ökad sysselsättning, ett ökat antal arbetade timmar och att klimat- och miljömål nås. Genom att säkra stabila skatteintäkter säkras samtidigt välfärdens finansiering. Regeringen föreslår att skattepolitiken inriktas på att bl.a. avskaffa den s.k. värnskatten, att ta bort skillnaden i beskattning mellan pension för personer över 65 år och lön för personer under 65 år, att införa ett ingångsavdrag med kraftigt nedsatta arbetsgivaravgifter under två år för arbetsgivare som anställer en person som är ny på arbetsmarknaden eller som varit borta länge från arbetsmarknaden

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

samt på att justera skatten på drivmedel. Som en del i en grön skatteväxling avser regeringen att återkomma med förslag om en sänkt inkomstskatt för personer som bor i vissa glest befolkade områden, främst i Norrland.

Den ekonomiska utvecklingen

I propositionen redovisar regeringen sin prognos för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden för perioden 2019–2022 med tyngdpunkt på utvecklingen 2019 och 2020. I prognosen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 6 augusti 2019 beaktats.

Tillväxtutsikterna i omvärlden 2019 och 2020

Regeringen konstaterar att tillväxten i världsekonomin har mattats av efter flera år av hög tillväxt. Indikatorer för tillverkningsindustrin har fortsatt att försvagas och osäkerheterna kring de globala handelsförutsättningarna har ökat. Sammantaget är regeringens bedömning att tillväxten i sammanvägd BNP för de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel mattas av 2019 för att därefter växa ungefär i linje med det historiska genomsnittet sedan 2000. För euroområdet är regeringens bedömning att BNP-tillväxten blir lägre 2019 och 2020 än de senaste åren. Den snabba inbromsningen av industrikonjunkturen i Tyskland har en stor betydelse för euroområdet som helhet. Förtroendeindikatorer tyder dessutom enligt regeringen på en fortsatt dämpad efterfrågan i tillverkningsindustrin i euroområdet framöver. En svagare global efterfrågan väntas leda till att exporten och investeringarna växer långsammare. Samtidigt dämpas arbetsmarknadsutvecklingen, och hushållen förväntas öka sin konsumtion långsammare. Osäkerheterna runt formerna för Storbritanniens utträde ur EU bedöms leda till att tillväxten i Storbritannien blir förhållandevis måttlig även för 2019 och 2020. En förhöjd handelsoro och en avtagande effekt av finanspolitiska stimulanser i USA förväntas leda till att tillväxten i USA successivt mattas av 2019 och 2020. I framväxande ekonomier som Kina är regeringens bedömning att tillväxten saktar ned 2019 och avtar ytterligare 2020 bl.a. som en följd av en ökad handelsoro.

Tillväxtutsikterna för Sverige 2019 och 2020

Regeringen konstaterar att konjunkturen i Sverige har stärkts de senaste åren och att tillväxten har varit hög. Under första halvåret 2019 mattades den inhemska efterfrågan dock av. Regeringens bedömning är att tillväxten även blir dämpad under andra halvåret 2019 och 2020. Den dämpade tillväxten förklaras av en svagare utveckling i omvärlden, minskade bostadsinvesteringar och en minskad offentlig konsumtion. För 2019 och 2020 väntas BNP växa med 1,4 procent respektive år, se tabell 1.1.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

Tabell 1.1 Försörjningsbalansen

Årlig procentuell förändring

2018 2019 2020 2021 2022

Källa: Budgetpropositionen för 2020. Hushållens konsumtion väntas växa i en långsammare takt 2019 än tidigare år. Den svagare utvecklingen bedömer regeringen till viss del som tillfällig, och hushållen förväntas öka sin konsumtion i en högre takt 2020 än 2019. En stabilisering av läget på bostadsmarknaden och ett högt sparande bland hushåll talar enligt regeringen för en sådan utveckling. De migrationsrelaterade utgifter som är förknippade med nyanländas första år i Sverige minskar successivt, vilket bidrar till lägre offentliga konsumtionsutgifter. Bostadsinvesteringarna bedöms minska de närmaste åren, bl.a. som en följd av sjunkande priser och ett ökat utbud av bostäder till försäljning. Även utrikeshandeln väntas bli svagare 2019 och 2020 än 2018. Indikatorer tyder enligt regeringen på att exporttillväxten dämpas 2019. Den lägre globala tillväxten tillsammans med en gradvis förstärkning av kronan bedöms enligt regeringen bidra till att exporten ökar långsammare även 2020.

Arbetsmarknaden, resursutnyttjande, löner, inflation och räntor

Regeringen konstaterar att sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet har stigit sedan 2011 och är på historiskt höga nivåer, bland både kvinnor och män. Samtidigt konstaterar regeringen att utvecklingen på arbetsmarknaden dämpades under det första halvåret 2019. Indikatorer som t.ex. företagens anställningsplaner tyder på att utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att fortsätta vara dämpad. Utvecklingen bedöms också påverkas av att befolkningen i arbetsför ålder väntas växa i långsammare takt både 2019 och 2020 än tidigare år. Sammantaget är regeringens bedömning att sysselsättningen och arbetskraften kommer att fortsätta öka både 2019 och 2020, men tillväxten väntas avta tydligt jämfört med tidigare år. Arbetslösheten väntas vara oförändrad 2019 jämfört med 2018 för att sedan öka marginellt 2020. Resursutnyttjandet i ekonomin bedömer regeringen i nuläget vara högre än normalt. I takt med att efterfrågan på arbetskraft och rekryteringsbehoven dämpas bedöms resursutnyttjandet gradvis gå mot ett balanserat konjunkturläge. BNP-gapet, dvs. den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP, minskar 2019 och 2020. Det ansträngda resursutnyttjandet på arbetsmarknaden väntas i sin tur leda till att löneökningarna blir något högre

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

framöver. Det högre resursutnyttjandet talar enligt regeringen för att inflationen stiger de kommande åren. Ett antal faktorer, som t.ex. företagens inflationsförväntningar, verkar samtidigt återhållande på inflationen 2019 och 2020. Osäkerheten kring handelsrelationerna mellan USA och framför allt Kina bidrog enligt regeringen till en oro på de finansiella marknaderna under våren och sommaren 2019, vilket bl.a. medfört att de längre räntorna i omvärlden har sjunkit. Regeringen konstaterar att ränteförväntningarna har sjunkit även i Sverige och att marknadsaktörerna inte förväntar sig att Riksbanken höjer räntan inom de närmaste två åren.

Utvecklingen 2021 och 2022

I propositionen redovisar regeringen ett huvudscenario för utvecklingen av svensk ekonomi för 2021 och 2022. Regeringens bedömning är att tillväxten i omvärlden normaliseras till genomsnittliga tillväxttakter på omkring 2 procent 2021 och 2022 och att resursutnyttjandet i det närmaste är balanserat. Detta väntas bidra till att efterfrågan på svensk export växer med omkring 3,5 procent per år, vilket är något långsammare än den genomsnittliga tillväxten sedan 2000. Det förklaras bl.a. av att de senaste årens långsammare tillväxt i världshandeln antas bestå även framöver. För Sverige är regeringens bedömning att tillväxten i arbetsutbudet dämpas 2021 och 2022 jämfört med tidigare år till följd av att befolkningstillväxten mattas av samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. Samtidigt väntas produktivitetsutvecklingen, som har varit svag under flera år, stiga något. Sammantaget är regeringens bedömning att tillväxten i potentiell BNP uppgår till omkring 2 procent 2021 och 2022. Konjunkturläget bedöms vara balanserat 2021 och 2022. Regeringens bedömning är vidare att den offentliga konsumtionen utvecklas jämförelsevis svagt 2021 och 2022, till följd av antagandet om oförändrade regler. Dessa beräkningstekniska antaganden innebär att finanspolitiken sammantaget blir åtstramande. Effekterna av detta motverkas till viss del av att penningpolitiken blir mer expansiv än vad som annars skulle vara fallet, vilket antas stimulera tillväxten i framför allt hushållens konsumtion och fasta bruttoinvesteringar. Sammantaget bedömer regeringen att BNP-tillväxten 2021 och 2022 blir något lägre än genomsnittet sedan 2000.

Osäkerhetsfaktorer i prognosen

Regeringen belyser ett antal faktorer som skulle kunna leda till en svagare eller starkare ekonomisk utveckling 2019 och 2020 än i prognosen, bl.a. utvecklingen av handelskonflikten mellan USA och Kina, Kinas problem med överkapacitet i statliga företag, obalanser på bostadsmarknaden och en hög skuldsättning i både den privata och den offentliga sektorn. En kraftig

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

inbromsning av tillväxten i Kina bedöms kunna få stora konsekvenser för utvecklingen i världsekonomin. Storbritanniens utträde ur EU, klimatförändringar, geopolitiska spänningar och Italiens finanspolitik beskrivs av regeringen som ytterligare faktorer som kan komma att leda till allmän finansiell oro. I Sverige utgör enligt regeringen utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning en osäkerhetsfaktor. Riskerna för en snabb nedgång i bostadspriserna bedöms ha minskat, men om priserna skulle sjunka kraftigt framöver kan det leda till negativa effekter för svensk ekonomi om hushållen drar ned på sin konsumtion.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen ska regeringen vid minst två tillfällen per år redovisa för riksdagen hur målet för den offentliga sektorns finansiella sparande uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av beslutade och för riksdagen presenterade budgetpolitiska åtgärder. Enligt det mål för det finansiella sparandet (överskottsmålet) som gäller fr.o.m. 2019 ska sparandet i den offentliga sektorn motsvara en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet för innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet har uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. I tabell 1.2 redovisas utfall och prognos för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn, det strukturella sparandet samt det bakåtblickande åttaårssnittet för det finansiella sparandet. Den offentliga sektorns finanser redovisade överskott 2015–2018. År 2018 blev överskottet 0,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet väntas även 2019 vara positivt men försvagas med 0,5 procent av BNP jämfört med 2018. Givet beslutade, föreslagna och aviserade budgetpolitiska åtgärder beräknar regeringen att sparandet kommer att vara i stort sett oförändrat mellan 2019 och 2020 för att sedan växa 2022. Mot slutet av prognosperioden bedömer regeringen att inkomsterna växer något svagare än BNP medan utgifterna i framför allt staten successivt minskar som andel av BNP. Regeringen bedömer att det strukturella sparandet uppgår till nära 0 procent av potentiell BNP 2019 och 0,2 procent 2020. Till följd av osäkerheten i bedömningen av det strukturella sparandet anser regeringen att så små skillnader i förhållande till målet inte utgör någon tydlig avvikelse. Regeringen bedömer därför att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Regeringens bedömning är att finanspolitiken i allt väsentligt är neutral 2019 och 2020, och därmed en väl avvägd inriktning i rådande konjunkturläge.

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger under överskottsmålets nivå. Regeringen konstaterar att sparandet dock gradvis har stigit under perioden.

Tabell 1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP Utfall 2018 och prognos 2019–2022

2018 2019 2020 2021 2022

Finansiellt sparande 0,9 0,4 0,3 0,4 1,2 Bakåtblickande åttaårssnitt –0,1 1 Strukturellt sparande 0,0 0,0 0,2 0,5 1,3 BNP-gap 1,2 0,9 0,2 0,0 0,0 1 Andel av potentiell BNP. Källa: Budgetpropositionen för 2020.

Utgiftstaket för staten – uppföljning

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över utgifterna under utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå nödvändiga åtgärder för riksdagen. I propositionen görs en uppföljning av de beslutade nivåerna för utgiftstaket 2019–2021. Regeringen bedömer att utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna, dvs. budgeteringsmarginalen, är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen för 2019–2021. I tabell 1.3 redovisas de nivåer på utgiftstaket som riksdagen beslutat om fram till 2021 och regeringens förslag på nivå för 2022 tillsammans med prognosen för de takbegränsade utgifterna. För förslag till beslut om utgiftstakets nivå för 2022, se vidare avsnitt 2.1 Utgiftstak för staten.

Tabell 1.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 997 202 1 025 536 1 052 828 1 065 085 Minskning av anslagsbehållningar –7 267 –4 255 –3 606 Utgifter för ålderspensionssystemet vid

Budgeteringsmarginal i procent av takbegränsade utgifter 2,8 3,0 4,0 6,6

Utgiftstak för staten 1 351 000 1 392 000 1 443 000 1 502 000

Utgiftstak för staten i procent av BNP 27,1 27,1 27,1 27,1 Anm.: Prognos för 2019. Källa: Budgetpropositionen för 2020.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2020–2022

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder. Regeringens prognos visar på ett överskott i statens budget under hela prognosperioden 2020–2022. Budgetsaldot väntas försvagas med 30 miljarder kronor per år 2021 och 2022 då regeringen, till följd av ett antagande om att räntenivån i ekonomin åter blir positiv, förväntar sig att företag kommer att ta ut sina kapitalplaceringar på skattekonton. För en mer detaljerad redovisning av utvecklingen av inkomster och utgifter i statens budget 2020–2022, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.9. Överskottet i statens budget bidrar till en lägre statsskuld. Skulden fortsätter att minska både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2022 beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till ca 15 procent. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, beräknas minska under prognosperioden både till följd av överskotten i de offentliga finanserna och till följd av att Riksbanken amorterar på delar av sitt valutalån i Riksgäldskontoret. År 2022 beräknas bruttoskulden uppgå till ca 30 procent av BNP. Bruttoskulden understiger referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som innebär att skulden inte bör överstiga 60 procent av BNP.

Tabell 1.4 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

1 Maastrichtskulden i procent av BNP 33,4 31,8 29,6 1 Skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statspapper. Källa: Budgetpropositionen för 2020. I tabell 1.5 redovisas den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor. Staten förväntas redovisa stora överskott under hela prognosperioden, och regeringen beräknar att det finansiella sparandet i staten överstiger 1 procent av BNP varje år. Från och med 2021 beräknas överskottet i staten successivt stärkas till följd av att utgifterna minskar som andel av BNP. Det är enligt regeringen bl.a. utgifter inom migrationsområdet och utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar som förväntas minska. Dessutom medför de beslutade och föreslagna

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

budgetpolitiska åtgärder som hittills aviserats att sparandet ytterligare förstärks i slutet av perioden. Även det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet beräknas redovisa överskott under hela prognosperioden. Det förklaras av att direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar i form av ränteintäkter och utdelningar de närmaste åren bedöms vara högre än avgiftsunderskottet i ålderspensionssystemet. För kommunsektorn beräknas underskotten i det finansiella sparandet uppgå till 0,8 procent av BNP per år under prognosperioden. Kommunsektorns skatteinkomster beräknas öka något mindre under perioden än vad de gjorde föregående fyraårsperiod. Det beror främst på att antalet arbetade timmar i ekonomin utvecklas i något långsammare takt. Samtidigt hålls tillväxten av statsbidrag tillbaka på grund av minskande migrationsrelaterade statsbidrag. Kommunsektorns utgifter bedöms också öka i en något måttligare takt framöver. Efter flera års snabb tillväxt av investeringsutgifter bedömer regeringen att utvecklingen av dessa dämpas under prognosperioden. Sammantaget beräknas kommunsektorns utgifter öka något mer än inkomsterna 2019–2022, vilket medför ett något minskat finansiellt sparande under perioden.

Tabell 1.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

Källa: Budgetpropositionen för 2020.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2019

Enligt prognosen för 2019 bedöms statens skatteinkomster minska med knappt 3 miljarder kronor jämfört med beräkningarna i statens budget för 2019. Jämfört med beräkningarna i statens budget för 2019 är prognosen för skatt på arbete och skatt på kapital i stort sett oförändrad. Mervärdesskatteintäkterna beräknas bli 3 miljarder kronor lägre än enligt beräkningen i statens budget för 2019, medan punktskatteintäkterna bedöms bli något högre. Intäkterna från skatt på arbete bedöms vara i nivå med prognosen i statens budget för 2019. Prognosen för övriga inkomster, dvs. inkomster av statens verksamhet, inkomster av såld egendom, återbetalning av lån, kalkylmässiga inkomster, bidrag m.m. från EU samt avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet, har reviderats ned med 1 miljard kronor jämfört med beräkningen i statens budget för 2019.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

Statens utgifter under 2019 beräknas sammantaget bli lägre än de anslag som anvisats, inklusive ändringarna i samband med förslag i vår- och höständringsbudgetarna. Nedrevideringarna av utgifterna hänförs till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (–4,1 miljarder kronor), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–2,2 miljarder kronor), utgiftsområde 15 Studiestöd (–2,0 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–1,9 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–1,6 miljarder kronor) samt utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (–1,5 miljarder kronor). Regeringen har reviderat ned prognosen för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2019 med 9 miljarder kronor i förhållande till den prognos som redovisades i den ekonomiska vårpropositionen. Regeringen anger att inkomsterna från bl.a. skatt på kapital förväntas bli lägre än i den tidigare prognosen. Samtidigt har utgifterna för konsumtion och investeringar reviderats upp. Även förslag och aviseringar i budgetpropositionen medför högre utgifter. Det finansiella sparandet beräknas bli lägre under hela prognosperioden i samtliga sektorer än i prognosen i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella och strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 1.6. Detta följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser. Regeringens prognos visar på en starkare utveckling av de offentliga finanserna 2019 än i prognoserna från Konjunkturinstitutet (KI) och Ekonomistyrningsverket (ESV). Det förklaras enligt regeringen främst av olika syn på hur inkomsterna väntas växa. Både KI och ESV bedömer att skatteinkomsterna utvecklas svagare än enligt regeringens prognos. Dessutom beräknar dessa bedömare att utgifterna i kommunsektorn växer snabbare än enligt regeringens prognos. Beräkningsförutsättningarna skiljer sig åt mellan myndigheterna och regeringen fr.o.m. 2020 till följd av de åtgärder som presenteras i budgetpropositionen. Detta förklarar delvis den annorlunda utveckling som KI och ESV räknar med. Vidare kvarstår skillnaderna mellan regeringens och de båda myndigheternas bedömningar av hur skatteinkomsterna utvecklas. När det gäller regeringens bedömning av det strukturella sparandet är skillnaderna i förhållande till andra bedömare i vissa fall annorlunda vid jämförelser av det strukturella sparandet än det finansiella sparandet. Detta kan enligt regeringen dels bero på olika bedömningar av ekonomins potentiella BNP-nivå, dels på skillnader i beräkningsmetoder.

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 1.6 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

2019 2020 2021 2022

Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Anm.: Publiceringsdatum för Konjunkturinstitutets prognoser 2019-06-19 samt uppdatering inom parentes från 2019-08-06, Ekonomistyrningsverket 2019-09-04, Riksbanken 2019-09-05, EUkommissionen 2019-05-07, OECD 2019-05-15 och IMF 2019-04-09. Källa: Budgetpropositionen för 2020.

1.2 Motionerna Moderaterna

I partimotion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Moderaternas inriktning på den ekonomiska politiken

I Moderaternas budgetmotion anförs att det är en ansvarsfull politik att bygga upp motståndskraft mot kriser och genomföra reformer som leder till att fler kommer i arbete. På det sättet bygger man ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa, och skapar samtidigt gemensamt trygghet och sammanhållning. Motionärerna vill återupprätta samhällskontraktet, värna sammanhållningen och skapa möjligheter för alla att få ett gott liv i Sverige.

Återupprätta samhällskontraktet

Motionärerna vill se åtgärder som är riktade mot det ökande grova våldet och utsattheten för vissa brott, inte minst bland unga. För att öka tryggheten vill Moderaterna bl.a. möjliggöra för Polismyndigheten att dels anlita ordningsvakter som ska kunna bistå med att upprätthålla trygghet på gator och

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

torg, dels återanställa poliser och stärka polisens administrativa stöd. Motionärerna vill också se utökade anslag till åklagare, domstolar och kriminalvård. Vidare vill motionärerna höja de generella statsbidragen till kommuner och regioner med sammanlagt 14 miljarder kronor 2020 för att kommunerna ska kunna upprätthålla den välfärd som medborgarna förväntar sig, när förändringar i demografin med fler barn och äldre, och en misslyckad integration, gör att kommuner och regioner befinner sig under ett allt större tryck. Motionärerna menar också att statens kostnader måste minska om välfärdens kärna och statens kärnuppgifter ska kunna prioriteras, och de ser det som en viktig uppgift att stoppa skenande utgifter. Av den anledningen förordar motionärerna ett volymmål inom asylmottagningssystemet för att minska antalet asylsökande och därmed kostnaderna, samt en reformering av budgetprincipen för biståndet och ett avskaffande av enprocentsmålet.

Ett sammanhållet Sverige

Motionärerna konstaterar att kostnaderna för klimatomställningen måste fördelas rättvist. Det skulle vara ett steg i rätt riktning om skatten på drivmedel sänks för den som bor utanför storstaden och är beroende av bilen för att lättare få vardagen att gå ihop. Sammanhållningen mellan generationer behöver enligt motionärerna stärkas, t.ex. genom att man i större utsträckning tar till vara kompetensen hos erfarna medarbetare. Därför förordar motionärerna att skatten sänks för alla pensionärer och med ett större belopp per person än enligt regeringens förslag. Vidare menar motionärerna att språkkrav för de vuxna och en skola som fokuserar på kunskap skulle leda till att alla som är nya i Sverige ges förutsättningar att komma in i samhället och vara med och bidra till det gemensamma. Sammanhållningen kräver också en inkomstfördelning som människor uppfattar som rättvis. Här spelar utformningen av budgeten roll, och med Moderaternas alternativa budgetförslag gynnas den tiondel som har näst lägst inkomst mest, vilket medför att flit, ansträngning och entreprenörskap skulle löna sig mer än med förslagen i regeringens budget.

Högre tillväxt och fler jobb

Motionärerna lyfter fram att arbetslösheten bland utrikes födda har nått rekordnivåer och att konsekvenserna av att fastna i bidragsberoende är förödande för både individ och samhälle. Därför förordas skärpta krav för att få försörjningsstöd, kvalificering in i bidragssystemen, krafttag mot bidragsfusk och ett bidragstak, så att det alltid lönar sig att ta ett jobb. Tillsammans med en förstärkning av jobbskatteavdraget anses åtgärderna inom det här området medföra att fler människor kommer att gå från bidrag till jobb. När det gäller den skattepolitiska inriktningen anser motionärerna att principen hälften kvar av en löneökning ska gälla alla, eftersom höga marginalskatter minskar drivkraften att utbilda sig och arbeta mer. Av den anledningen vill motionärerna se en nedtrappning av den statliga inkomstskatten med 1 procentenhet per år, samtidigt som expertskatten görs

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

mer konkurrenskraftig. Vidare förordas att skatt på arbete växlas mot skatt på konsumtion och konsumtionslån som ytterligare ett steg i en skattereform som ska skapa fler jobb och öka tillväxten. Vidare vill motionärerna se ett elektrifieringspaket, dels för att tillväxten är beroende av trygg elförsörjning, dels som en central del i klimatomställningen. Viktiga komponenter i ett sådant paket är bl.a. fjärde generationens kärnkraft och effektivisering av klimatpolitiken, t.ex. i form av klimatbistånd till omvärlden där pengarna gör mer nytta. För att säkra framtidens kompetensförsörjning och tillväxt bör undervisningstiden i skolan ökas, så att alla ungdomar kan möta framtiden med rätt kunskaper.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

För att upprätthålla överskottsmålets legitimitet ligger det enligt motionärerna ett egenvärde i att det uppfylls, särskilt mot bakgrund av att det sänkts till en tredjedels procent av BNP fr.o.m. 2019. Motionärerna är kritiska till den förda finanspolitiken och menar att det är nödvändigt att bygga upp stora överskott i goda tider och att inte föra en politik som bygger in stora kostnadsökningar som blir synliga först i sämre tider. Enligt motionärerna behövs planering för en aktiv finanspolitik, t.o.m. en mycket expansiv finanspolitik, för ett fall där övriga ekonomisk-politiska verktyg är uttömda. I det sammanhanget framhåller motionärerna att överskottsmålet inte utgör någon större begränsning. Så länge marknaders och medborgares förtroende för styrkan i offentliga finanser är intakt är det svårt att se att regeringen skulle få någon kritik för att politiken är för expansiv, anför motionärerna.

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022

Offentlig sektors inkomster −12 663 −14 215 −20 735

Källa: Moderaternas partimotion 2019/20:3060. Av tabell 1.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Motionärerna avvisar den bankskatt som regeringen vill införa fr.o.m. 2022, vilket förklarar att det finansiella sparandet är ca 8 miljarder kronor lägre det året.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

Tabell 1.8 Kommunsektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022 Kommunernas inkomster +12 527 +18 692 +24 026

Kommunal inkomstskatt −3 675 −3 715 −3 615 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag inom utgiftsområde 25 +16 202 +22 407 +27 641 därav ekonomiska regleringar +4 740 +4 740 +4 740

Källa: Moderaternas partimotion 2019/20:3060. De effekter som Moderaternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.8. Motionärerna vill både se högre generella statsbidrag till kommunerna jämfört med regeringens budgetförslag och att ett antal riktade statsbidrag omvandlas till att i stället ingå i det generella statsbidraget.

Tabell 1.9 Utgiftstak för staten (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022

Takbegränsade utgifter −14 480 −12 342 −10 488 Budgeteringsmarginal −20 520 −27 658 −51 512

Utgiftstak för staten −35 000 −40 000 −62 000

Källa: Moderaternas partimotion 2019/20:3060. Moderaternas förslag till utgiftstak för 2022 är 62 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.9. För de av riksdagen sedan tidigare fastställda taken 2020 och 2021, där regeringen i propositionen endast föreslår tekniska justeringar, föreslår Moderaterna utgiftstak som är 35 miljarder kronor respektive 40 miljarder kronor lägre än regeringens förslag.

Tabell 1.10 Statens budgetsaldo (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022

Inkomster i statens budget −8 988 −10 500 −17 120 därav inkomster av såld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget −14 480 −12 342 −10 488 därav Statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo +5 492 +1 842 −6 632

Källa: Moderaternas partimotion 2019/20:3060. I tabell 1.10 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Inkomsterna är lägre främst till följd av att motionärerna vill se sänkta skatter på arbete och sänkt skatt till alla pensionärer. Dessutom avvisar man bl.a. förslag från regeringen om höjda drivmedelsskatter. Motionärerna avvisar även regeringens förslag om att avskaffa värnskatten och vill se en höjning av den reducerade momsen på livsmedel från 12 procent till 15 procent, vilket leder till högre inkomster jämfört med regeringens förslag. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Moderaternas budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020. När det gäller utgifterna är de lägre i Moderaternas budgetalternativ än i regeringens förslag bl.a. till följd av att motionärerna förordar reformer inom såväl a-kassan och aktivitetsstödet som sjukförsäkringen samt effektiviseringar inom biståndet. De höjda anslag till rättsväsendet och till kommunerna som motionärerna vill se leder till högre utgifter jämfört med regeringens förslag.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Sverigedemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

Avmattning i svensk ekonomi tillsammans med kostnader för integration och en åldrande befolkning är faktorer som motionärerna befarar kommer att leda till svåra prioriteringar i kommunerna under de närmaste åren. Motionärerna vill därför se att staten vidtar åtgärder som bidrar till sammanhållning och tillit. Den kommunala verksamheten behöver effektiviseras, men motionärerna anser att staten också behöver tillföra medel till kommunerna i en storleksordning som svarar mot de behov som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisat. Motionärerna anser att svensk vård håller hög internationell standard vad gäller medicinska resultat men att det finns problem i kapacitet och tillgänglighet. För att stärka förtroendet för vården måste bl.a. tillgängligheten förbättras, vilket motionärerna menar uppnås genom att man ökar resurserna för att förkorta väntetiderna och förbättra vidareutbildningen av sjuksköterskor. Medborgarskapet ska ha betydelse för vilken tillgång som ska ges till vård i Sverige. Att upprätthålla lag, ordning och säkerhet måste enligt motionärerna prioriteras högt i nuvarande situation där vissa typer av grova brott ökar och samhällsfunktionerna i vissa utsatta områden inte längre kan fungera normalt. Motionärerna vill att mer resurser läggs på Polismyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Säkerhetspolisen. Försvarsbudgeten ska på sikt ha en lägsta nivå om 2 procent av BNP.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

Stora grupper befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden, trots att det i många fall gäller människor som har potential att arbeta. Arbetsmarknadspolitiken bör enligt motionärerna förbättras med större flexibilitet och bättre villkor för små och medelstora företag, t.ex. genom att reformera Arbetsförmedlingen, införa lärlingsanställningar och starta-egetbidrag samt sänka inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna. Tillväxt och välstånd skapas enligt motionärerna genom arbete, vilket stimuleras genom ett dämpat skattetryck. Motionärerna prioriterar skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare och pensionärer framför ett slopande av värnskatten, för att ge rätt incitament till de som står på tröskeln till arbetsmarknaden. Skatter på vanlig konsumtion ska inte höjas. Samtliga transportslag, inklusive bil och flyg, är viktiga för att samhället ska fungera, och motionärerna anser att en politik för sänkt pris på drivmedel gynnar de som bor utanför stadskärnorna och är beroende av bilen i sin vardag. Övergången till miljövänliga transporter bör enligt motionärerna genomföras i harmoni med vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt rimligt. Befintliga resurser bör därför riktas mot andra miljösatsningar och andra behov i samhället. Utöver åtgärderna inom transporter, arbetsmarknad och skatter som gynnar både stad och land kan en aktiv och konstruktiv landsbygdspolitik ge bra förutsättningar för skogsbruket och lantbruket. Många pensionärer lever under fattigdomsgränsen medan andra riskerar oskäligt låg levnadsstandard efter mer än 30 år av hårt arbete. Lösningen är enligt motionärerna bl.a. att höja grundskyddet för pensionärer och att helt avskaffa skatteskillnaden mellan arbete och pension. Motionärerna anser vidare att det är dags att återupprätta den del av samhällskontraktet som handlar om att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet medan den som har möjlighet att bli frisk ska erbjudas bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete. Vidare ska familjepolitiken ge alla barnfamiljer rätt förutsättningar att knyta band under småbarnsåren. Därför vill motionärerna se bl.a. höjt bostadsbidrag för att stärka socioekonomiskt svaga barnfamiljer och stärkt föräldraförsäkring. Bostadspolitiken tillsammans med socioekonomiska frågor är viktiga delar i motionärernas långsiktiga vision att Sveriges otrygga bostadsområden ska förbättras. Bostadspolitiken ska gagna unga, hemlösa och äldre som lever i olika former av ekonomisk utsatthet. När det gäller skolfrågor förespråkar motionärerna ett statligt huvudmannaskap för skolan och en starkare statlig styrning. Vidare förordas åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren i förskolan och höja statusen på läraryrket. Motionärerna framhåller att det för Sveriges del är viktigare än på länge att samlas kring gemensamma normer, värderingar, traditioner, seder och bruk. För att leda kulturpolitiken mot denna vision anser motionärerna att det behövs nya kulturpolitiska mål.

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Av tabell 1.11 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är högre än det regeringen redovisar för samtliga år 2020–2022. Som framgår av tabellen är det finansiellt sparande inom kommunsektorn som förklarar det högre sparandet.

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2019/20:2682.

De effekter som Sverigedemokraternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.12. Effekterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill korta ned de praktiska gymnasieprogrammen med ett år och införa ett avdrag för den allmänna löneavgiften som minskar kommunernas kostnader.

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022 Kommunernas inkomster +5 821 +12 319 +17 386

Kommunal inkomstskatt +741 +2 239 +2 306 Kapitalinkomster och övriga inkomster +80 +80 +80 Statsbidrag inom utgiftsområde 25 +5 000 +10 000 +15 000 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0

Utgifter −5 091 −5 307 −5 160

Finansiellt sparande i kommunsektorn +10 912 +17 626 +22 546

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2019/20:2682.

Motionärerna har inte förslag om några andra utgiftstak för 2020–2022 än de regeringen föreslår, se tabell 1.13.

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022

Takbegränsade utgifter +2 157 −1 249 −662 Budgeteringsmarginal −2 157 +1 249 +662

Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2019/20:2682.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

I tabell 1.14 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022

Inkomster i statens budget −4 888 −11 687 −10 548 därav inkomster av såld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget +2 157 −1 249 −662 därav Statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo −7 045 −10 438 −9 886

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2019/20:2682. Inkomsterna är lägre främst till följd av att motionärerna vill se sänkt inkomstskatt för både löntagare och pensionärer och anser att villkoren för småföretagare behöver förbättras genom sänkta arbetsgivaravgifter och ett slopat sjuklöneansvar. Motionärerna avvisar regeringens förslag om avskaffad värnskatt och de årliga indexuppräkningarna av skatten på bensin och diesel, vilket leder till högre beräknade inkomster jämfört med regeringens beräkning. Då motionärerna också vill se återställda momssatser på bl.a. restaurang- och cateringtjänster innebär det att man redovisar högre inkomster för mervärdesskatt än regeringen. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Sverigedemokraternas budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020. När det gäller utgifterna är de någon eller några miljarder kronor högre eller lägre än enligt regeringens förslag 2020–2022. Motionärerna förordar lägre anslag bl.a. för migration och integration, internationellt bistånd, arbetsmarknadspolitiska program, nystartsjobb och etableringsjobb. De höjda anslag till kommunsektorn, rättsväsendet och till vård och omsorg som motionärerna vill se leder till högre utgifter än enligt regeringens förslag.

Vänsterpartiet

I partimotion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vänsterpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Enligt Vänsterpartiet har ojämlikheterna i samhället ökat under de senaste decennierna och skattesystemets omfördelning kraftigt försämrats, samtidigt som den ekonomiska eliten har fått det allt bättre.

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Skattesystemets omfördelande effekter har kraftigt minskat över tid anser motionärerna och Sverige har nu det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s 15 kärnländer. Skattesystemet ska enligt motionärerna användas för att omfördela resurserna, förändra maktförhållandena i samhället och lösa de akuta utmaningarna. Skattesystemet ska bygga på principen om lika skatt vid lika inkomst. Motionärerna vill öka beskattning av kapital, bl.a. genom förmögenhetsskatt och arvsbeskattning, och de vill se en ökad progressivitet i inkomstskatten. Härutöver förordar motionärerna att den modell för vinstbegränsning som föreslogs i betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) ska införas. Motionärerna lägger fram en reformagenda för att öka jämlikheten i samhället. Detta ska ske bl.a. genom att resurser tillförs kommunsektorn via de generella statsbidragen och genom riktade åtgärder för att stärka välfärden. Motionärerna vill förbättra arbetsmiljön, kompetensutvecklingen och arbetsvillkoren inom hälso- och sjukvården. Härutöver bör särskilda resurser avsättas för att stärka hälso- och sjukvården i glest befolkade regioner. Den psykiatriska vården behöver stärkas, vad gäller såväl den öppna som den slutna vården samt barn- och ungdomspsykiatrin. Motionärerna anför vidare att lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, ska återupprättas som en rättighetslagstiftning som styrs av behov och garanterar grundläggande rättigheter. Motionärerna förespråkar även ett kraftigare högkostnadsskydd i tandvården. Äldreomsorgen har enligt motionärerna länge varit eftersatt, och resurser bör läggas på ett särskilt äldreomsorgspaket. Framför allt förordar motionärerna omfattande satsningar på ökad personaltäthet och fortbildning inom äldreomsorgen. Kommunerna bör även kunna söka medel för att utveckla och bygga moderna välfungerande boenden, erbjuda bra mat och avgiftsfria trygghetslarm. Härutöver förespråkar motionärerna avgiftsfria läkemedel för alla över 80 år, då ingen ska behöva avstå från medicin av ekonomiska skäl. Motionärerna bedömer att taket för sjukpenning och sjukersättning behöver höjas för att säkra ersättningssystemets långsiktiga legitimitet. Samtliga ersättningsnivåer behöver justeras och hela sjukförsäkringen ses över. I motionen anförs att en höjning av garantinivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen ska prioriteras. Motionärerna förespråkar en aktiv statlig arbetsmarknadspolitik med ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning och grundläggande utbildning av god kvalitet. De förordar även subventionerade anställningar för att hjälpa de grupper som står längst från arbetsmarknaden att få ett jobb. Härutöver föreslår motionärerna att övergången till sex timmars arbetsdag ska påbörjas genom att staten tillskjuter medel för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön på ett arbetsställe i varje kommun och landsting i Sverige. Enligt motionärerna bör det införas en möjlighet att avsluta sitt arbetsliv tidigare utan att pensionen påverkas negativt. Det ska ske genom att en särskild åldersfaktor införs i sjukersättningssystemet, som innebär att inkomstpension

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

inte behöver tas ut i förtid, och att kraven på omställning ändras vid 61 års ålder. En försäkrad bör endast prövas mot arbete inom ramen för det yrke som denne har och inte mot hela arbetsmarknaden som i dag. Förslaget innebär även att den som inte kan jobba fram till pension ska ha möjlighet att få sjukersättning upp till 67 års ålder. Motionärerna anför även att garantipensionen bör höjas med 1 000 kronor i månaden så att de som lever på garantipension inte halkar efter den övriga befolkningen. Dagens a-kassa täcker få arbetslösa och försäkrar endast låga löner enligt motionärerna. De vill att arbetslöshetsförsäkringen ska omfatta fler arbetslösa och att högre löner ska försäkras. Motionärerna förespråkar en lösning där både dagpenningen och grundbeloppet höjs och ersättningsnivån höjs till 80 procent för hela ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd. Dessutom anför motionärerna att kvalificerings- och ersättningsvillkoren bör förbättras. Motionärerna vill även avsätta resurser för att genomföra en bred arbetsmiljösatsning med fokus på Arbetsmiljöverkets arbete, skyddsombudsverksamheten och företagshälsovården. Motionärerna anser att staten behöver återta huvudansvaret för skolan, för att skapa en likvärdig och bra skola i hela landet. En särskild personalsatsning riktad mot förskolan behövs eftersom barngrupperna är för stora. Klimatförändringarna är en grundläggande samhällskris som bara kan lösas genom offentliga investeringar där människors engagemang för att skapa hållbara lösningar tas till vara. Motionärerna vill att ett klimatpaket utvecklas där det allmänna går före i energiomställningen, bl.a. genom att möjliggöra installationer av sol- och vindkraftsanläggningar på sjukhus och skolor. Principen om att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan bör fortsatt vara ett riktmärke i den svenska miljö- och klimatpolitiken. Dessutom ska kollektivtrafiken byggas ut och bli billigare. Motionärerna anför vidare att järnvägen ska rustas upp och att det ska göras satsningar på biogas och andra biobränslen, liksom på hållbar mat.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

I överenskommelsen om ett nytt finanspolitiskt ramverk ingår att nivån på överskottsmålet löpande ska ses över. Motionärerna anser att den första översynen av nivån på överskottsmålet som är planerad till slutet av nästa mandatperiod bör tidigareläggas. Anledningen är att överskottsmålet och skuldankaret, som det ser ut, är oförenliga i det låga ränteläge som råder. För att kunna möta de demografiska förändringarna och genomföra stora infrastrukturinvesteringar bör överskottsmålet enligt motionärerna sättas till noll, dvs. de offentliga finanserna ska vara i balans över en konjunkturcykel. Av tabell 1.15 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är lägre än det regeringen redovisar samtliga år 2020–

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2022. Förklaringen är ett lägre finansiellt sparande i staten till följd av ett lägre budgetsaldo de tre åren.

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2019/20:2915. De effekter som Vänsterpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.16. Motionärerna vill se högre generella statsbidrag till kommunerna jämfört med regeringens förslag och förordar att ytterligare resurser tillförs kommunerna via riktade statsbidrag.

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2019/20:2915. Motionärerna förespråkar ettåriga utgiftstak och lämnar därför endast förslag till utgiftstak för 2020, se tabell 1.17. Utgiftstaket för 2020 är 44 miljarder kronor högre än det utgiftstak som regeringen till följd av tekniska justeringar föreslår för 2020.

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2019/20:2915. I tabell 1.18 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022

Inkomster i statens budget +38 940 +60 160 +67 710 därav inkomster av såld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget +43 540 +64 155 +75 348 därav Statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo −4 600 −3 995 −7 638

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2019/20:2915. Inkomsterna är högre främst till följd av att motionärerna vill se en ändrad kapitalbeskattning, t.ex. ny förmögenhetsskatt, en ny arvs- och gåvoskatt och en höjd bolagsskatt. Motionärerna avvisar också regeringens förslag om avskaffad värnskatt och vill se en avtrappning av jobbskatteavdraget samt en återställd restaurangmoms. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Vänsterpartiets budgetförslag se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020. När det gäller utgifterna är de högre i Vänsterpartiets budgetalternativ än i regeringens förslag, bl.a. till följd av att motionärerna förordar höjda anslag till kommunsektorn och ökade resurser för reformer inom sjukförsäkringen och a-kassan, höjd garantipension och ökade resurser för klimatomställning.

Kristdemokraterna

I partimotion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Kristdemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

Kristdemokraterna vill ha en ekonomisk politik som stöder ett samhälle där varje människas förmåga tas till vara och som underlättar för alla att gå från utanförskap till arbete. Den ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och tillit. Enligt Kristdemokraternas budgetmotion bör vården, omsorgen, socialtjänsten och rättsväsendet få stora resurstillskott för att säkra välfärd och trygghet för alla. Motionärerna vill stärka glesbygden och landsbygden genom ett brett paket av åtgärder, inte minst för kommunerna, som står inför stora utmaningar. Motionärerna vill se en förstärkning av hela rättskedjan. De menar att stora resurser behöver tillföras rättsväsendet de kommande åren. Åklagarmyndigheten, domstolsväsendet och Kriminalvården behöver förstärkas. Motionärerna anser att antalet poliser måste öka kraftigt, men att organisation och anställningsvillkor också måste förändras så att effektiviteten

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

ökar och fler poliser stannar i yrket. Motionärerna anser att beredskapspoliserna bör återinföras för att bl.a. vara behjälpliga vid gränskontroller och vid uppföljning av ID-kontroller. Arbetet med att bekämpa brottsligheten måste också stärkas genom förebyggande sociala insatser. Motionärerna anser att socialtjänsten behöver stora tillskott för att komma åt gängkriminella och för att stoppa unga från att hamna i kriminalitet. De anser också att det bör utvecklas en nationell krissocialjour i områden som är särskilt drabbade av kriminalitet och att ytterligare resurser ska tillföras jour- och familjehem. De äldres vård och omsorg måste enligt motionärerna präglas av självbestämmande och valfrihet. En kraftig utbyggnad av platser i både trygghetsboenden och särskilda boenden bör genomföras. Motionärerna menar att det är viktigt att äldre får möjlighet att flytta till anpassade boenden med gemenskapsmöjligheter för att motverka ensamhet och isolering och att kontinuiteten i hemtjänsten måste förbättras. Äldreomsorgens personal ska få bättre arbetsvillkor och fler möjligheter till fortbildning och karriär. Dessutom vill motionärerna se en ytterligare höjning av hyrestaket i bostadstillägget och att skatten sänks för alla pensionärer. Jobbskatteavdraget ska höjas ytterligare för de som är över 69 år. Motionärerna anser att det krävs ytterligare vårdreformer för bättre kvalitet och service. Staten bör ha huvudansvaret för sjukvården och säkra en god, effektiv och jämlik vård över hela landet. Det behövs också en allmän resursförstärkning till sjukvård i glesbygd och i de delar av landet där avstånden är stora. Motionärerna anför vidare det behövs investeringar i primärvården. En fortsatt utökning av cancervården är nödvändig, liksom en förstärkt barn- och ungdomshälsovård. Motionärerna förordar även ett stimulansbidrag till de regioner som avskaffar samtliga tak i vårdavtal inom den öppna specialiserade sjukvården. Förlossnings- och BB-vården behöver förstärkas utifrån både ett patient- och ett jämställdhetsperspektiv. Motionärerna menar att arbetsmarknaden blir alltmer tudelad och att allt fler arbetslösa befinner sig i en utsatt ställning med mänskliga, sociala och ekonomiska följder. Det krävs därför fler typer av jobb, kraftfullt sänkta kostnader och minskad byråkrati för att bredda arbetsmarknaden till de grupper som har svårast att komma in på den. Motionärerna vill se en ny anställningsform som gör det billigare och enklare för företag att anställa unga och nyanlända. Enligt motionärerna skapas jobben huvudsakligen genom entreprenörer och ett gott företagsklimat. De menar att det därför behövs en näringspolitik som är inriktad på att underlätta för företag att växa och anställa. Myndigheternas handläggning av ärenden kopplade till företag behöver förbättras liksom tillgången på kapital. Sverige har enligt motionärerna ett stort behov av en förbättrad integrationspolitik, eftersom en human flyktingpolitik också kräver en väl fungerande integration. Enligt motionärerna behöver nyanlända snabbare få arbete och en hållbar bostadssituation. Motionärerna ser ett fortsatt stort behov

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

av åtgärder för att påskynda asylprövningen och för att tiden då en person söker asyl ska användas för introduktion och språkinlärning. De förespråkar en hållbar flyktingpolitik som präglas av humanism och medmänsklighet, ett generöst bistånd som når fram och en politik som främjar handel och ökade möjligheter till rörlighet över gränserna. Den ekonomiska politiken bör enligt motionärerna användas för att stödja goda mellanmänskliga relationer. De anser att det främst handlar om att ge familjer och det civila samhället möjlighet att utvecklas. Barns och ungas behov och rättigheter ska vara grunden för hur familjepolitiken utformas. Motionärerna anför att skolan och barnomsorgen måste kunna möta varje barns behov och att alla föräldrar ska kunna välja den barnomsorg som är bäst för deras barn. Skolan behöver fördjupa sitt kunskapsuppdrag, och samhällets insatser måste stärkas för att vända trenden med barn och unga som mår dåligt och drabbas av psykisk ohälsa.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

En förutsättning för att den ekonomiska politiken ska fungera bra på lång sikt är enligt motionärerna att det råder ordning och reda i den offentliga ekonomin. Ett avgörande skäl till att Sverige klarade den ekonomiska nedgången i finanskrisens spår bättre än de allra flesta jämförbara länder var det finanspolitiska ramverket med ett överskottsmål för de offentliga finanserna och utgiftstaket för staten. Genom att ta det finanspolitiska ramverket på allvar även framöver kommer Sverige att stå stärkt när nästa kris kommer. Riktmärket för 2020 bör enligt motionärerna vara en neutral finanspolitik. En alltför åtstramande finanspolitik menar man kan vara riskfyllt i det rådande läget. Av tabell 1.19 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag.

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2019/20:3341. De effekter som Kristdemokraternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.20.

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2019/20:3341. Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för 2022 är 22 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.21. För de utgiftstak som riksdagen sedan tidigare fastställt för 2020 och 2021, där regeringen i propositionen endast föreslår tekniska justeringar, föreslår motionärerna utgiftstak som är 10 respektive 13 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. Motionärerna konstaterar att deras utgiftstak minskar som andel av BNP.

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022

Takbegränsade utgifter +3 630 +5 736 +8 563 Budgeteringsmarginal −13 630 −18 736 −30 563

Utgiftstak för staten −10 000 −13 000 −22 000

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2019/20:3341. I tabell 1.22 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2020 2021 2022

Inkomster i statens budget +4 554 +8 161 +8 296 därav inkomster av såld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget +4 730 +6 836 +9 663 därav Statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning +1 100 +1 100 +1 100 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo −176 +1 325 −1 367

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2019/20:3341. Till följd av att motionärerna vill se både sänkta skatter för de som arbetar och pensionärer och höjd moms med 1 procentenhet för alla momssatser beräknas inkomsterna bli högre än i regeringens budgetförslag. Motionärerna förordar även ett sänkt ränteavdrag och avvisar regeringens förslag om att avskaffa

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

värnskatten. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Kristdemokraternas budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020. När det gäller utgifterna är de högre då motionärerna förordar ökade resurser till vård, omsorg, socialtjänst och rättsväsen, samtidigt som de vill se lägre anslag inom områdena arbetsmarknad och arbetsliv, studiestöd samt allmän miljö- och naturvård.

1.3 Kompletterande information

Aktuella bedömningar av den ekonomiska utvecklingen

Konjunkturinstitutets prognos för den ekonomiska utvecklingen

Konjunkturinstitutet (KI) bedömer i sin prognos från oktober 2019 att den svenska ekonomin är inne i en tydlig avmattningsfas och att högkonjunkturen gradvis ebbar ut i år och blir balanserad nästa år. Internationella handelskonflikter och oklarheten kring brexit bedöms tynga den globala ekonomin, vilket väntas drabba svensk export. Samtidigt bedömer KI att investeringskonjunkturen är på väg att vika i Sverige. En milt expansiv finanspolitik väntas delvis bidra till att hålla uppe efterfrågetillväxten nästa år, men trots det bedömer KI att arbetslösheten kommer att fortsätta öka. Inflationen väntas förbli betydligt lägre än 2 procent, och Riksbanken väntas därför inte höja reporäntan vare sig i år eller nästa år.

Internationella valutafondens prognos för världsekonomin, oktober 2019

Internationella valutafonden (IMF) konstaterar att den globala ekonomin befinner sig i en avmattning. IMF räknar med en BNP-tillväxt i världsekonomin på 3,0 procent 2019, vilket är en nedrevidering med 0,3 procentenheter jämfört med IMF:s prognos från april 2019. Enligt IMF är det den lägsta nivån på BNP-tillväxten i världsekonomin sedan finanskrisen 2008/09. För 2020 förväntas tillväxten öka till 3,4 procent, vilket är en nedrevidering med 0,2 procentenheter jämfört med IMF:s prognos från april 2019. Den dämpade tillväxten förklaras av stigande handelshinder och ökade geopolitiska spänningar. IMF uppskattar att handelsspänningarna mellan USA och Kina kommer att sänka nivån på BNP globalt med 0,8 procent fram till 2020. Tillväxten beräknas också försvagas av landsspecifika faktorer i flera tillväxtmarknadsekonomier och av strukturella krafter, t.ex. låg produktivitetstillväxt och åldrande demografi i avancerade ekonomier. Uppgången 2020 förklaras av att tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier beräknas uppleva en återhämtning, t.ex. Brasilien, Indien, Mexiko, Ryssland och Saudiarabien, där tillväxten minskat markant under 2019 relativt 2018. IMF bedömer dock att det finns en stor osäkerhet kring dessa återhämtningar,

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

särskilt när utvecklingen i stora ekonomier som USA, Japan och Kina förväntas avta fram till 2020.

Sveriges Kommuner och Landstings ekonomirapport, oktober 2019

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar i sin prognos med att Sverige går in i en mild lågkonjunktur under 2020 som kommer att fortsätta under 2021. BNP bedöms öka med strax över 1 procent både i år och nästa år, och arbetslösheten förväntas stiga till drygt 7 procent, trots att arbetskraftsdeltagandet förväntas sjunka. Skatteintäkterna förväntas öka långsammare än vad de har gjort de senaste åren samtidigt som trycket från en ökande andel barn och äldre bedöms som stort. Enligt SKL går kommunerna in i ett allt svårare ekonomiskt läge och kommunerna arbetar med effektiviserings- och besparingsplaner för att få ihop budget och plan för perioden 2020–2022. SKL bedömer att ett nittiotal kommuner och sju regioner kan komma att gå med underskott redan under 2019 utifrån enkätsvar från ekonomidirektörer. Skatten förväntas höjas i ett tjugotal kommuner och i fyra regioner inför 2020. Trots det räknar SKL med att kommuner och regioner kommer att sakna 43 miljarder kronor 2023 om kostnaderna ökar i takt med befolkningen och staten inte tillför mer resurser än det som hittills har aviserats.

Riksbankens penningpolitiska rapport

I rapporten konstaterar Riksbanken att omvärldens BNP-tillväxt under de senaste åren har bromsat in mot mer normala nivåer. Jämfört med bedömningen i september har konjunkturutsikterna för euroområdet försämrats något. Riksbankens bedömning är att flera länder kommer att föra en expansiv penningpolitik för att ge stöd åt konjunkturen. Inflationen väntas därför stiga från låga nivåer. Handelskonflikten mellan USA och Kina och det oklara läget kring Storbritanniens utträde ur EU förväntas fortsätt skapa osäkerhet kring tillväxtutsikterna. Liksom ekonomierna i omvärlden konstateras att den svenska ekonomin har gått in i en fas med lägre tillväxt. Information som kommit sedan det penningpolitiska beslutet i september pekar enligt Riksbanken på att konjunkturen mattas av lite snabbare än väntat. Avmattningen bedöms innebära en normalisering av ett ekonomiskt läge som varit starkt i många år med hög tillväxt och en god utveckling på arbetsmarknaden. Riksbankens prognos är att BNP i Sverige växer med 1,3 procent, 1,2 procent, 1,6 procent och 1,8 procent åren 2019–2022 Enligt Riksbankens bedömning ger de nedreviderade prognoserna inte bilden av en lågkonjunktur, vare sig i omvärlden eller i Sverige. Riksbanken konstaterar att inflationen har varit nära inflationsmålet sedan början av 2017 och att den sjunkit tillbaka de senaste månaderna. Detta var enligt Riksbanken väntat och inflationsutsikterna för det närmaste året är sammantaget oförändrade sedan i september. I linje med prognosen från september har

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

direktionen därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på −0,25 procent. Prognosen indikerar liksom tidigare att räntan mest sannolikt höjs i december till noll procent. Konjunktur- och inflationsutvecklingen i omvärlden och Sverige de kommande åren bedöms emellertid som mycket osäker varför Riksbanken anser att det är svårt att i dag säga när det är lämpligt att höja reporäntan nästa gång. Prognosen för reporäntan är nedreviderad och indikerar att räntan kommer att vara oförändrad under en längre tid efter den förväntade höjningen i december.

EU-kommissionens höstprognos 2019

EU-kommissionen bedömer i sin höstprognos från november 2019 att BNP i EU ökar med 1,4 procent under 2019, 2020 och 2021. Jämfört med den prognos som gjordes i somras är det en nedrevidering från 1,6 procent. Läget på arbetsmarknaden bedöms som fortsatt starkt och arbetslösheten fortsätter att sjunka. Den lägre tillväxten förklaras främst av en ökad osäkerhet i omvärlden som framför allt drabbat tillverkningsindustrin och därmed Tyskland, som enligt kommissionen brukar ses som EU:s ekonomiska motor. Sveriges ekonomi väntas växa med 1,1 procent, 1,0 procent och 1,4 procent under åren 2019–2021. En svag inhemsk efterfrågan och lägre investeringar förklarar den lägre tillväxten jämfört med tidigare år. Nettoexporten bedöms bli ekonomins tillväxtmotor. Arbetslösheten förväntas öka med över 7 procent 2020 och 2021 och inflationen förväntas förbli under 2 procent 2019–2021.

Ny statistik över läget i svensk ekonomi

Regeringens prognos i budgetpropositionen bygger på information som fanns tillgänglig fram till den 6 augusti 2019. Nedan redovisas ett antal indikatorer över den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet. Enligt Nationalräkenskaperna växte BNP med 0,1 procent under andra kvartalet 2019, säsongsrensat och jämfört med första kvartalet 2019. Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) beräkning av nationalräkenskaperna för andra kvartalet 2019. Det var främst hushållens konsumtion som förklarade uppgången. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2018 steg BNP med 1,0 procent (källa: SCB, publicerat den 13 september 2019). Inför publiceringen av arbetskraftsundersökningarna (AKU) för september 2019 konstaterade SCB kvalitetsbrister i den data som insamlats av deras underleverantör Evry. Den statistik som SCB nu redovisar för oktober 2019 samt revideringar av tidigare uppgifter baseras på den insamling som har gjorts av SCB:s datainsamlingsavdelning för att ge en så tillförlitlig beskrivning av arbetsmarknaden som möjligt. Statistiken baseras på halva urvalet, vilket enligt SCB gör att den blir mer osäker, särskilt på mer finfördelad nivå. Enligt AKU ökade antalet sysselsatta i oktober 2019 jämfört med samma månad 2018. Antalet sysselsatta uppgick till 5 138 000, vilket är 43 000 fler

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

än under oktober månad i fjol. Även säsongsrensade och utjämnade data visar på en ökning av antalet och andelen sysselsatta. Andelen arbetslösa var 6,0 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med oktober 2018. Säsongsrensade och utjämnade data visar också på en ökning av antalet och andelen arbetslösa. Säsongsrensat uppgick arbetslöshetstalet till 6,8 procent. Arbetslösheten bland unga (15–24 år) uppgick till 17,4 procent, och säsongsrensat uppgick den till 19,8 procent (källa: SCB, publicerat den 14 november 2019). Hushållens bostadslån hade i september 2019 en årlig tillväxttakt på 4,9 procent, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med augusti. Bostadslånen utgör 82 procent av den totala utlåningen från monetära institut (MFI). Hushållens konsumtionslån hade en årlig tillväxttakt på 4,1 procent i september, en minskning med 2,2 procentenheter jämfört med augusti (källa: SCB, publicerat den 25 oktober 2019).

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutets prognos över offentliga finanser

Enligt KI:s senaste prognos över offentliga finanser från den 9 oktober 2019 beräknas det finansiella sparandet till –0,1 procent av BNP 2020, vilket kan jämföras med regeringens beräkning på 0,3 procent. KI:s prognos utgår från regeringens finanspolitik som den föreslagits i budgetpropositionen för 2020. Propositionen innebär enligt KI att finanspolitiken blir något expansiv och att det strukturella sparandet minskar något. För att överskottsmålet ska nås bortom 2020 krävs enligt KI en smärre finanspolitisk åtstramning. För 2021 och 2022 beräknas det finansiella sparandet till 0,0 respektive 0,2 procent av BNP, vilket är 0,4 respektive 1,0 procentenheter lägre än vad regeringen beräknar. För 2021 och 2022 gör KI ett finanspolitiskt scenario som antas bedrivas så att det är i linje med överskottsmålet. Vidare tar KI:s scenario sin utgångspunkt i den personaltäthet som följer av förslaget i budgetpropositionen och en standardhöjning ungefär i linje med det historiska mönstret.

Riksbankens penningpolitiska rapport, oktober 2019

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 24 oktober 2019 redovisas en prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande på 0,3, –0,1, 0,0 respektive 0,1 procent av BNP för 2019–2022, vilket för 2019–2021 är något lägre än den prognos som redovisades i början av september. Prognosen för 2022 redovisas för första gången. Riksbankens prognos visar, liksom i september, på en svagare utveckling jämfört med regeringens prognos i budgetpropositionen.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

Riksgäldskontorets prognos över statens lånebehov

I Riksgäldskontorets senaste prognos från den 23 oktober 2019 som sträcker sig fram t.o.m. 2021 konstateras att man förväntar sig ett överskott i statens budget på 113 miljarder kronor 2019 förstärkt av Riksbankens återbetalning av lån på 67 miljarder kronor. Jämfört med föregående prognos innebär det ett något lägre överskott. Både den ekonomiska tillväxten och arbetsmarknaden har mattats av mer än väntat, vilket har påverkat prognosen för budgetsaldot. Enligt Riksgäldskontoret gör den ekonomiska avmattningen tydligare avtryck 2020, och överskottet vänds till underskott på 17 miljarder kronor 2020 och 27 miljarder kronor 2021. I sin prognos har Riksgäldskontoret inte gjort någon bedömning av hur EU-avgiften påverkas av en brexit. Statsskulden planar ut enligt myndighetens prognos, vilket motsvarar 21 procent av BNP.

EU-kommissionens höstprognos 2019

EU-kommissionen har i sin höstprognos reviderat ned sin prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande från 0,4 procent av BNP till 0,3 procent av BNP 2019, jämfört med prognosen från i maj. För 2020 är prognosen också nedreviderad till 0,1 procent av BNP. För 2021, som är ett nytt prognosår, räknar kommissionen med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir 0,1 procent. Det strukturella sparandet beräknas till 0,4 respektive 0,6 procent av potentiell BNP 2020 och 2021. Maastrichtskulden kommer enligt prognosen att minska från 34,6 procent av BNP 2019 till 32,0 procent 2021.

Brexit

EU-ländernas stats- och regeringschefer enades den 17 oktober 2019 med den brittiska regeringen om ett utträdesavtal. Det brittiska parlamentet ville dock ha mer tid för att granska lagstiftningen kring utträdet. Det innebar att premiärminister Boris Johnson tvingades be EU om uppskov på utträdet till den 31 januari 2020, vilket också accepterades av EU. Därefter har nyval utlysts i Storbritannien till den 12 december. Storbritannien kan dock lämna tidigare, den 1 december eller den 1 januari, om utträdesavtalet godkänns tidigare av det brittiska parlamentet och EUparlamentet.

Överskottsmålet och räntenivån

Överskottsmålet är formulerat som att det finansiella sparandet i offentlig sektor ska uppgå till en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I det finansiella sparandet ingår såväl det primära sparandet som nettokapitalinkomster. Det primära sparandet i sin tur är något förenklat skillnaden mellan skatteinkomsterna och utgifterna för konsumtion,

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

investeringar och transfereringar. Nettokapitalinkomster är skillnaden mellan kapitalinkomster, dvs. ränteinkomster och utdelningar, och ränteutgifter. Långsiktigt låga räntor gör att det primära sparandet kan försämras givet ett mål för skulden. Om statsskuldsräntorna blir lägre förbättras statens kapitalnetto. En sådan utveckling innebär att det primära sparandet skulle kunna försämras (dvs. högre utgifter och/eller lägre skatter) vid ett givet överskottsmål. Ett förbättrat kapitalnetto väger därmed upp en försämring av det primära sparandet. En sådan utveckling förändrar dock inte överskottsmålets nivå eller målets koppling till den konsoliderade bruttoskulden.

1.4 Utskottets ställningstagande

Den ekonomiska utvecklingen

Tillväxten i världsekonomin har varit hög under många år men har mattats av under 2018 och 2019. Även i Sverige har konjunkturen varit stark och tillväxten hög under de senaste åren. Utskottet kan notera att den inhemska efterfrågan mattades av under första halvåret 2019 och att tillväxten i Sverige nu väntas komma att dämpas och att BNP väntas växa i en långsammare takt 2019 och 2020 än de senaste åren. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi är dock fortfarande högre än normalt. Den lägre tillväxten förklaras av en svagare utveckling i omvärlden, minskade bostadsinvesteringar och en minskad offentlig konsumtion. Utskottet kan konstatera att det finns flera osäkerhetsfaktorer i prognosen över den ekonomiska utvecklingen i Sverige som regeringen kan komma att behöva ha beredskap för, bl.a. en kraftig inbromsning av tillväxten i Kina, Storbritanniens utträde ur EU och fortsatta handelspolitiska spänningar mellan Kina och USA.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige står väl rustat i ett läge där världsekonomin mattas av och riskerna i omvärlden ökat. Det råder ordning och reda i de offentliga finanserna och statsskuldskvoten är den lägsta sedan 1977. De offentliga finanserna redovisade överskott under perioden 2015–2018. Utskottet konstaterar att regeringens medelfristiga prognos visar att det finansiella sparandet kommer att uppvisa överskott samtliga år under mandatperioden. Från och med 2020 förväntas det finansiella sparandet stärkas och uppgå till 1,2 procent av BNP 2022. Utskottet noterar att det finansiella sparandet beräknas bli lägre under hela prognosperioden jämfört med prognosen i 2019 års ekonomiska vårproposition. Förklaringen är dels att de åtgärder som presenteras i budgetpropositionen medför att inkomster och skatter minskar samtidigt som utgifterna ökar fr.o.m. 2020 i förhållande till

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

beräkningarna i vårpropositionen, dels att inkomster från kapital reviderats ned och att utgifterna för konsumtion beräknas bli något högre. Överskottsmålet följs upp genom det strukturella sparandet som bedöms uppgå till nära 0 procent 2019 och 0,2 procent 2020. Utskottet delar regeringens bedömning att så små skillnader i förhållande till målet inte utgör någon tydlig avvikelse. Därmed instämmer utskottet i regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet och att den är väl avvägd i rådande konjunkturläge. Den breda parlamentariska förankring som finns i fråga om betydelsen av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket är enligt utskottet mycket viktig. Utskottet delar regeringens uppfattning att överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket ska värnas för att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser. I det sammanhanget noterar utskottet att Vänsterpartiet endast föreslår ett utgiftstak för 2020, dvs. ett ettårigt utgiftstak. Utskottet noterar att regeringen har beräknat det strukturella sparandet till 1,3 procent av BNP 2022. Det beror på att beräkningarna av de offentliga finanserna bortom det kommande budgetåret enligt regeringen ska ses som en konsekvensanalys av det aktuella budgetförslaget inklusive de aviseringar som görs i propositionen. Eftersom överskottsmålets nivå är en tredjedels procent av BNP konstaterar utskottet att det innebär att det finns ett utrymme för de offentliga finanserna att försvagas t.o.m. 2022. Hur stor del av detta som är ett ytterligare budgetutrymme för nya reformer beror på i vilken utsträckning utrymmet påverkas av andra faktorer som t.ex. den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av volymerna i transfereringssystemen.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

De starka offentliga finanserna tillsammans med ett brett och konstruktivt samarbete i riksdagen ger handlingskraft både för att möta sämre tider och för att genomföra reformer för att långsiktigt kunna ta itu med samhällsproblemen. Med januariavtalet som grund ska en politik föras som skapar förutsättningar för ett starkare samhälle där sammanhållning och trygghet går hand i hand med människors frihet och möjligheter och som tar Sverige framåt. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att inriktningen på den ekonomiska politiken ska vara att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka.

Fler ska komma i arbete

Sysselsättningsgraden i Sverige är historiskt sett hög bland både kvinnor och män. Trots det är arbetslösheten fortfarande hög inom vissa grupper och arbetssökande saknar ofta den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är fortfarande stor, särskilt bland kvinnor.

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Utskottet välkomnar att regeringen avser att fortsätta att utveckla arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. En fortsatt utbyggnad av Kunskapslyftet och studiestartsstödet skapar förutsättningar för fler att skaffa sig de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden och för fler arbetssökande att komma i arbete. Genom att det införs etableringsjobb skapas förutsättningar för fler nyanlända och långtidsarbetslösa att komma i arbete, vilket utskottet välkomnar. Drivkrafterna att arbeta ska vara starka och matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande ska fungera väl. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten genom att reformera Arbetsförmedlingen och införa ett nytt system med fristående aktörer som matchar arbetssökande med lediga jobb. Efter flera år med hög tillväxt mattas nu såväl världsekonomin som den svenska ekonomin av. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att det är särskilt viktigt att understödja dem som har en svag anknytning till arbetsmarknaden, och utskottet välkomnar därför att politiken inriktas på att öka resurserna till arbetsmarknadspolitiska insatser. Som regeringen framhåller är arbete den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället. Hög sysselsättning är grunden för att finansiera vår gemensamma välfärd.

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Riksdagens mål om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären ska uppnås. Utskottet delar regeringens syn på att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en mer miljövänlig riktning och bidra till att fler kan göra klimatsmarta val. Samtidigt ska, liksom regeringen anger, politiken inriktas på att fasa ut miljöskadliga subventioner såväl i Sverige som globalt. Genom kostnadseffektiva klimatinvesteringar i hela landet som Klimatklivet och Industriklivet skapas förutsättningar att minska klimatutsläppen. Förbättrade villkor för egenproducerad förnybar el skapar enligt utskottet också förutsättningar för fler att göra klimatsmarta val i sin vardag. Utskottet delar skatteutskottets bedömning att det är angeläget att låta pengarna från höjda miljöskatter gå tillbaka i form av sänkt skatt, och att ytterligare skattesänkningar på jobb och företagande bör genomföras som en del av en grön skatteväxling. Den ekonomiska politiken ska bidra till att de svenska miljömålen nås.

Välfärden ska stärkas

Utskottet delar regeringens syn på att en generell och skattefinansierad välfärd byggd på hög sysselsättning är viktigt för att jämna ut människors livsvillkor och bidra till jämlikhet och jämställdhet samt bättre livschanser för alla. Den demografiska utvecklingen med fler barn, unga och äldre gör att behoven av skola, vård och omsorg ökar. Utvecklingen innebär enligt utskottet stora utmaningar för samhället som t.ex. resurs- och kompetensförsörjning. För att

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2019/20:FiU1

upprätthålla en hög kvalitet i välfärden behöver kommunsektorn förutsättningar för att säkerställa allas rätt till vård, utbildning och omsorg så effektivt som möjligt. Därför välkomnar utskottet att regeringen avser att fortsätta att föra en politik som stärker välfärden, bl.a. genom att förstärka resurserna till kommunsektorn och genom en förbättrad kömiljard för att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Utskottet står bakom regeringens ambition att minska antalet riktade statsbidrag för att förbättra styrningen på skolområdet och minska krånglet. Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation. Alla skolor ska vara bra skolor som präglas av ordning och studiero, kunskapsfokus och likvärdighet. Utskottet står bakom regeringens politiska inriktning att stärka likvärdigheten och öka möjligheten till en god kunskapsutveckling genom att bl.a. göra läraryrket mer attraktivt, förstärka och förlänga Läslyftet och stärka det statliga stödet för likvärdighet och kunskapsutveckling i enlighet med Skolkommissionens förslag. Därmed skapas bättre förutsättningar för alla elever, oavsett kön och social bakgrund, ska nå målen för utbildningen. De som har byggt upp vårt land och lagt grunden för vår gemensamma välfärd har rätt till trygghet under ålderdomen. Utskottet delar regeringens bedömning att politiken ska inriktas på att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för landets pensionärer.

Hela landet ska växa

Såväl landsbygden och glesbygden som städer ska utvecklas så att hela Sveriges potential tas till vara. Utskottet välkomnar att regeringen avser att fortsätta att inrikta politiken på att förbättra möjligheterna att bo, studera och arbeta i hela landet. Genom bl.a. statligt stöd till den svenska livsmedelsproduktionen, ökat underhåll av vägar och järnvägar, förstärkt investeringsstöd och utökat stöd till kommuner med socioekonomiska utmaningar skapas förutsättningar för att hela landet ska växa och för att Sveriges potential tas till vara. Bostadsbyggandet befinner sig fortfarande på höga nivåer, men takten i byggandet avtar. Bristen på bostäder är fortfarande stor och rörligheten på bostadsmarknaden är för liten. Utskottet delar regeringens bedömning att politiken ska fortsätta att inriktas på att bygga fler bostäder, att bryta boendesegregationen och att förbättra ungas möjlighet att flytta hemifrån, bl.a. genom att stödet för byggande görs mer ändamålsenligt och effektivt. I skatteutskottets yttrande anförs att för boende främst i Norrland och nordvästra Svealand kan lägesnackdelar medföra bl.a. att invånarna till följd av det geografiska läget i vissa fall får bära en större del av energi- och miljöskatterna än genomsnittet av befolkningen. Skatteutskottet delar regeringens bedömning att en skattereduktion för fysiska personer i glest befolkade delar kan överbrygga dessa effekter. Finansutskottet är inte av någon annan uppfattning.

2019/20:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tryggheten ska öka och demokratin värnas

I likhet med regeringen anser utskottet att polisen och rättsväsendet ska ha de resurser som krävs för att möta den grova och organiserade brottsligheten. Utskottet kan också notera att regeringen föreslår att politiken inriktas på att öka resurserna till Polismyndigheten och rättsväsendet; bl.a. får Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Tullverket ökade medel, vilket utskottet välkomnar. Polismyndigheten får i det förslag till budget som regeringen presenterar sin största anslagsökning i modern tid för att kunna nå målet om 10 000 fler polisanställda till 2024. Som regeringen framhåller ska samhället vara starkt nog att både bekämpa och förebygga brott. Liksom regeringen anser utskottet att det krävs en ökad försvarsförmåga för att öka tryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt närområde, och utskottet står därför bakom regeringens förslag om att inrikta politiken på att stärka det militära försvaret i enlighet med Försvarsberedningens förslag. Utskottet står också bakom regeringens bedömning att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv.

Skattepolitiken

I likhet med regeringen anser utskottet att skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. Den inriktning på skattepolitiken som regeringen förordar syftar till att bidra till en ökad sysselsättning, ett ökat antal arbetade timmar och till att klimat- och miljömålen nås, samtidigt som välfärdens finansiering säkras. Utskottet kan konstatera att skatteutskottet i sitt yttrande ställer sig bakom den inriktning på skattepolitiken som regeringen förordar. Finansutskottet är inte av någon annan uppfattning.

Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Motionärernas alternativa förslag till riktlinjer avstyrks.

2019/20:FiU1

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till utgiftstak, utgiftsramar och beräkning av inkomster i statens budget. Därmed fastställer riksdagen utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 392, 1 443 respektive 1 502 miljarder kronor för 2020–2022. Riksdagen beslutar om ramar för de 27 utgiftsområdena för 2020 och godkänner övriga utgifter i statens budget 2020 i enlighet med regeringens förslag. Utgifterna i statens budget uppgår till 1 069,2 miljarder kronor 2020. Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2020 och antar regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler. Riksdagen antar även den ändring i lagen (1972:266) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet som regeringen föreslår och godkänner den föreslagna försäljningen av en fastighet som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster. Inkomsterna uppgår därmed till 1 116,1 miljarder kronor 2020. Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2020. Slutligen godkänner riksdagen preliminära utgiftsramar och preliminära inkomstberäkningar för 2021 och 2022. Jämför reservation 5 (M), 6 (SD), 7 (V) och 8 (KD).

I detta avsnitt behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar på utgifts- respektive inkomstsidan som ingår i rambeslutet. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också ett beslut om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren 2021 och 2022.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2.1 Utgiftstak för staten

Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje och tillkommande budgetåret. Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgeteringen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. utgiftsramarna beslutas före anslagen.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer dels utgiftstaken för staten 2020 och 2021 till följd av tekniska justeringar (punkt 2), dels utgiftstaket för det tredje och tillkommande budgetåret 2022 (punkt 3). Regeringen föreslår att nivåerna på utgiftstaket fastställs till 1 392, 1 443 och 1 502 miljarder kronor för 2020–2022 (se tabell 3.1). De föreslagna nivåerna överensstämmer med regeringens bedömning av nivån för 2022 i 2019 års ekonomiska vårproposition och med beslutade nivåer för 2020 och 2021, exklusive tekniska justeringar. De tekniska justeringarna förklaras i huvudsak av en neutralisering av effekten på kommunsektorn av förslaget om ett höjt grundavdrag för pensionärer. En teknisk justering gör så att takets stramhet bibehålls t.ex. när en budgetförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som på de takbegränsade utgifterna. Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2022 innebär att nivån ökar med 59 miljarder kronor, eller 4,1 procent, i förhållande till det föregående året. Det innebär en större ökning än den genomsnittliga årliga ökningen sedan utgiftstaket infördes 1997 t.o.m. 2018, som uppgår till 3,0 procent. Budgeteringsmarginalen uppgår till 93 miljarder kronor 2022. När hänsyn tagits till regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek medger utgiftstaket att de takbegränsade utgifterna 2022 i budgetpropositionen för 2022 kan vara ca 72 miljarder kronor högre än vad regeringen prognostiserar i dagsläget. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar motsvarar ca 1,3 procent av BNP 2022.

Motionerna

Motionärernas förslag till utgiftstak framförs i yrkande 2 i deras respektive partimotioner. Förslagen till utgiftstak i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.1. Som framgår av tabellen föreslår Moderaterna lägre nivåer på utgiftstaket samtliga år, vilket medför att budgeteringsmarginalen uppgår till 42 miljarder kronor 2022 och att utgiftstaket successivt minskar som andel av BNP under perioden för att uppgå till 26,0 procent av BNP 2022. Sverigedemokraterna föreslår inga andra nivåer på utgiftstaket än regeringen. Därmed blir budgeteringsmarginalen 0,7 miljarder kronor större 2022 eftersom de takbegränsade utgifterna i Sverigedemokraternas motion är så

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

mycket lägre än regeringens. Vänsterpartiet avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2022 och föreslår att riksdagen beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2021. Motionärerna föreslår en nivå för 2020 som är högre än regeringens förslag. Kristdemokraterna föreslår lägre nivåer på utgiftstaket samtliga år, vilket medför att budgeteringsmarginalen uppgår till 43 miljarder kronor 2022 och att utgiftstaket successivt minskar som andel av BNP under perioden för att uppgå till 26,7 procent av BNP 2022.

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten 2020–2022

Miljarder kronor

2020 2021 2022

Regeringens förslag till utgiftstak 1 392 1 443 1 502 Avvikelse från regeringen Moderaterna –35 –40 –62

Källa: Budgetpropositionen för 2020 samt partimotionerna 2019/20:3060 (M), 2019/20:2682 (SD), 2019/20:2915 (V) och 2019/20:3341 (KD).

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2020

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna enligt 9 kap. 5 § i riksdagsordningen hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på.

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 6) föreslår regeringen att utgifterna för 2020 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 2.3. De föreslagna utgiftsramarna för 2020 uppgår sammantaget till 1 062 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor mer än de beslutade ramnivåerna i statens budget för 2019. I förslaget till utgiftsramar för 2020 har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgiftsreformer. Till grund för utgiftsramarna ligger också regeringens prognoser för den makroekonomiska utvecklingen och volymutvecklingen i vissa transfereringssystem samt pris- och löneomräkning av främst förvaltningsanslagen. Andra faktorer som påverkar utgiftsramarna för 2020 är förändringar av nivån på medlemsavgiften till EU och tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, t.ex. olika investeringar i transportinfrastruktur och olika EU-finansierade program. De beloppsmässigt största förändringarna av utgiftsramarna 2020 jämfört med de ramar som riksdagen beslutat för statens budget 2019 finns inom

• utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+4,7 miljarder

kronor)

• utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,0 miljarder kronor)

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

• utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+2,9 miljarder

kronor)

• utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning (–2,0 miljarder kronor)

• utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+1,7 miljarder

kronor)

• utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+4,1 miljarder

kronor)

• utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–7,9

miljarder kronor)

• utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+3,2 miljarder kronor) • utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+2,5 miljarder

kronor)

• utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik (–1,0 miljarder kronor)

• utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+2,8 miljarder kronor) • utgiftsområde 22 Kommunikationer (+2,3 miljarder kronor) • utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (–1,1

miljarder kronor)

• utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+8,4 miljarder kronor) • utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (+4,5 miljarder kronor) • utgiftsområde 27 Avgifter till Europeiska unionen (+1,1 miljarder kronor).

Tabell 2.2 redovisar hur förändringarna i regeringens föreslagna utgiftsramar för 2020 kan härledas utifrån beslut om åtgärder, makroekonomiska förändringar, pris- och löneomräkning, volymer och övrigt.

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2020

Miljarder kronor

2020 Anvisade utgiftsramar 2019 1 030,2

Förändring till följd av beslut om reformer 20,4 makroekonomiska förändringar 7,7 pris- och löneomräkning 6,1 volymer –6,7 övrigt 4,6

Summa utgiftsramar 2020 1 062,4

Källa: Budgetpropositionen för 2020. Av tabellen framgår att beslutade och nu föreslagna reformer beräknas bidra till att utgiftsramarna 2020 ökar med 20,4 miljarder kronor jämfört med ramarna i statens budget för 2019. De utgiftsramar som ökar mest till följd av beslut om reformer är utgiftsområdena 25 Allmänna bidrag till kommuner, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Den utgiftsram som minskar mest till följd av beslut om reformer är 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Nedan listas de

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

huvudsakliga skälen till regeringens föreslagna förändringar i ramnivåer 2020 1 till följd av beslut om reformer.

• Utgiftsområde 4 Rättsväsendet: ökad ram till följd av åtgärder för att stärka

Polismyndigheten, Kriminalvården och Sveriges Domstolar.

• Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: ökad ram till följd

av stegvisa satsningar som syftar till att stärka Sveriges försvarsförmåga.

• Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd: ökad ram till följd av att

förlängningen av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige påverkar de kostnader för asylsökande som kan avräknas mot biståndet.

• Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: ökad ram till följd

av ökade kostnader för läkemedelsförmånerna och satsningar för att förkorta vårdköerna.

• Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom: ökad ram till följd av

förslagen i propositionen Förbättrat grundskydd för pensionärer om höjning av grundnivån i garantipensionen och höjning av taket för bostadstillägget för pensionärer.

• Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: minskad ram till följd av

att den beslutade budgeten för 2019 innebar minskade utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

• Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: ökad ram till följd

av bl.a. utbyggnad av platser på universitet och högskolor, höjda forskningsanslag, en satsning på fler utbildningsplatser till yrkeshögskolan, bidrag till lärarlöner och utökat bidrag till lärarassistenter.

• Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: ökad ram till följd av bl.a.

Klimatklivet och åtgärder för skydd av värdefull natur.

• Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel: minskad ram

främst till följd av att medel inom landsbygdsprogrammet omfördelats mellan år baserat på en ny bedömning av utbetalningstakten över tid.

• Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner: ökad ram till följd av

en höjning av det generella statsbidraget. Utöver beslut om åtgärder beräknas den makroekonomiska utvecklingen medföra behov av ökade utgiftsramar 2020 med 7,7 miljarder kronor och den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål med 6,1 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas öka mest till följd av den makroekonomiska utvecklingen är i storleksordning utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 7 Internationellt bistånd. Samtidigt beräknas volymförändringar i form av t.ex. färre personer i olika transfereringssystem bidra till att utgiftsramarna 2020 minskar med 6,7

1 Med mer omfattande förändringar avses ramförändringar på 1 miljard kronor eller mer. Regeringens redovisning i denna del utgår från förändringen av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år, inte jämfört med beslutet om statens budget för 2019. Skillnaden är bl.a. att ändringsbudgetar som lämnats efter beslutet om statens budget för 2019 ingår i den ramnivå för 2019 som jämförelsen tar sin utgångspunkt i.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas påverkas mest av lägre volymer är utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas bidra till ökade utgiftsramar 2020 med 4,6 miljarder kronor jämfört med beslutet om statens budget för 2019, vilket bl.a. beror på Riksgäldskontorets upplåningsteknik inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson yrkande 3 framförs Moderaternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2020. I tabell 2.3 framgår partiets förslag till utgiftsramar för 2020 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget är Moderaternas förslag till utgiftsramar 14,4 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,5 miljarder kronor) förklaras i huvudsak av att Moderaterna föreslår utökade resurser till Polismyndigheten för att möjliggöra fler polisanställda. Den lägre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–7,1 miljarder kronor) följer av att Moderaterna vill effektivisera biståndet och omfördela resurser till klimatbistånd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. När det gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–6,0 miljarder kronor) förklaras den lägre ramen i förhållande till regeringens förslag främst av en omfördelning av medel till generella statsbidrag inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–10,2 miljarder kronor) förklaras bl.a. av återinförd tidsgräns och sänkning av taket i sjukförsäkringen. Den lägre ramen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–1,0 miljarder kronor) förklaras bl.a. av att Moderaterna är emot en utökad anhöriginvandring. Den lägre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–3,0 miljarder kronor) förklaras av införandet av en tidsgräns i aktivitetsstödet och reformer som partiet föreslår inom arbetslöshetsförsäkringen. För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–1,9 miljarder kronor) följer den lägre ramen av att medel omfördelas till generella statsbidrag inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och av en omprioritering på undervisningstid och lovskola. För utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–2,3 miljarder kronor) följer den lägre ramen främst av att Moderaterna avvisar byggsubventioner för hyresbostäder och bostäder för studerande. Slutligen förklaras den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+16,2 miljarder kronor) framför allt av att Moderaterna vill öka

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

statsbidragen mer än regeringen. En del av anslagshöjningen förklaras av regleringar som följer av andra reformer, t.ex. att kompensera kommunerna för de skatteförluster som uppstår till följd av Moderaternas förslag om ytterligare sänkt skatt för pensionärer.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. yrkande 5 framförs Sverigedemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2020. Tabell 2.3 visar partiets förslag till utgiftsramar för 2020 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Sverigedemokraterna 2,2 miljarder kronor större utgiftsramar än regeringen. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+5,7 miljarder kronor) förklaras främst av högre anslag till Polismyndigheten och Kriminalvården. Biståndet sänks till 0,7 procent av BNI, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–16,4 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+4,5 miljarder kronor) förklaras främst av utökade medel till folkhälsa och sjukvård respektive statlig assistansersättning. När det gäller utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+5,0 miljarder kronor) beror den utökade ramen främst på partiets förslag om att kompensera små företag för sjuklönekostnader. Den högre ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+4,1 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om höjd garantipension. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+5,3 miljarder kronor) förklaras bl.a. av höjd ersättning i föräldraförsäkringen. Den lägre ramen för utgiftsområde 13 Ekonomisk jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–4,9 miljarder kronor) följer av att motionärerna vill minska kommunersättningarna vid flyktingmottagande och att de avvisar föreslagna åtgärder mot segregation. Bland annat till följd av neddragningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser, etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare samt Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader föreslår motionärerna en lägre ram för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–5,2 miljarder kronor). Den lägre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–4,1 miljarder kronor) beror främst på att motionärerna föreslår mindre anslag för klimatinvesteringar, klimatbonus och skydd av värdefull natur. Ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+2,6 miljarder kronor) föreslås vara högre för att rymma bl.a. en satsning på sjöfart och investeringar och underhåll när det gäller både väg och järnväg. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+5,0 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag till utökade generella statsbidrag till kommunerna.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden 2020 framförs i partimotion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. yrkande 7. Tabell 2.3 visar partiets förslag till utgiftsramar för 2020 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet 43,5 miljarder kronor högre utgiftsramar än regeringen. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+3,3 miljarder kronor) är främst en följd av utökade medel till tandvård, folkhälsa och sjukvård. När det gäller utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+5,1 miljarder kronor) förklaras den högre ramen av förslag om att höja garantinivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Den högre ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+3,6 miljarder kronor) förklaras av förslag om höjd garantipension. Den högre ramen för utgiftsområde 13 Ekonomisk jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (+1,9 miljarder kronor) följer av att motionärerna vill höja kommunersättningarna vid flyktingmottagande. Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+5,2 miljarder kronor) föreslås vara högre för att rymma en höjning av dagpenningen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen för hela ersättningsperioden och en höjning av grundbeloppet. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+3,1 miljarder kronor) förklaras i första hand av förslag om en särskild personalsatsning riktad mot förskolan. Utökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder förklarar den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+3,6 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (+1,2 miljarder kronor) beror främst på att motionärerna föreslår högre anslag för klimatinvesteringar och skydd av värdefull natur. Ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+5,8 miljarder kronor) föreslås vara högre för att rymma bl.a. en satsning på järnväg i hela landet. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+7,6 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag till utökade generella statsbidrag till kommunerna för att möta kostnadsökningar som följer av den demografiska utvecklingen.

Kristdemokraterna

I partimotion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. yrkande 3 framförs Kristdemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden 2020. Tabell 2.3 visar partiets förslag till utgiftsramar för 2020 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Kristdemokraterna 3,6 miljarder kronor högre utgiftsramar än regeringen. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+7,1 miljarder kronor) förklaras främst av utökade medel för stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. När det gäller utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+3,4 miljarder kronor) förklaras den högre ramen av motionärernas förslag om pensionsrätt för föräldrar. Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–3,0 miljarder kronor) följer bl.a. av förslagen om sänkt tak i arbetslöshetsersättningen, slopande av introduktionsjobb samt lägre anslag för aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program. Motionärernas omprioriteringar av systemet för studiestöd, där de säger nej till pensionsrätt för studieår och i stället utökar pensionsrätten för barnrättsår, förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd (–2,9 miljarder kronor). Den lägre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–1,9 miljarder kronor) beror främst på att motionärerna föreslår lägre anslag för klimatinvesteringar och åtgärder för värdefull natur. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+1,4 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag till utökade generella statsbidrag till kommunerna.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2020

Miljoner kronor

Regeringens Avvikelse från regeringen

Utgiftsområde förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 15 131 −146 −556 −53 +175 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 390 −28 −228 +10 −42 3 Skatt, tull och exekution 12 057 −262 +334 ±0 −111 4 Rättsväsendet 51 731 +2 494 +5 679 +7 +890 5 Internationell samverkan 2 028 ±0 +20 ±0 −30 6 Försvar och samhällets krisberedskap 64 800 +564 ±0 ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 45 989 −7 135 −16 443 +500 ±0 8 Migration 11 446 −599 −664 −693 +98 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 84 167 −6 070 +4 460 +3 325 +7 137 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 95 706 −10 206 +5 038 +5 078 −419 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 542 −405 +4 097 +3 600 −199 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 430 −450 +5 291 ±0 +3 422 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 10 066 −1 004 −4 910 +1 910 −43 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 164 −3 027 −5 169 +5 234 −3 022 15 Studiestöd 25 508 −367 +452 +910 −2 908 16 Utbildning och universitetsforskning 83 316 −1 899 +513 +3 059 +925 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 061 −0 −113 +658 −448 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 727 −2 275 +352 +3 604 −500

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Regeringens Avvikelse från regeringen Utgiftsområde förslag M SD V KD

25 Allmänna bidrag till kommuner 128 418 +16 202 +5 000 +7 600 +1 417 26 Statsskuldsräntor m.m. 29 655 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 990 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 062 386 −14 480 +2 157 +43 540 +3 630

Minskning av anslagsbehållningar −7 267 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgifter 1 055 119 −14 480 +2 157 +43 540 +3 630

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 13 798 ±0 ±0 ±0 +1 100 Kassamässig korrigering 278 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa 1 069 195 −14 480 +2 157 +43 540 +4 730

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2020

Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statens budget. Bland övriga utgifter i statens budget finns också posten Minskning av anslagsbehållningar.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

I propositionen föreslår regeringen (punkt 7) att riksdagen godkänner beräkningen av posten Minskning av anslagsbehållningar för 2020 till –7 267 miljoner kronor. Det innebär att statens utgifter 2020 sammantaget beräknas bli så mycket lägre än vad regeringen föreslår ska budgeteras på anslag.

Riksgäldens nettoutlåning

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 11) att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 till 14 miljarder kronor.

Kassamässig korrigering

I propositionen (punkt 12) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den kassamässiga korrigeringen för 2020 till 0 kronor.

Motionen

Kristdemokraterna redovisar i sin budgetmotion (yrkande 3 i denna del) en avvikelse från regeringen när det gäller posten Riksgäldskontorets nettoutlåning (se tabell 2.3). Kristdemokraterna avviker med +1,1 miljard kronor.

2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020

I detta avsnitt behandlas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020. Inkomstberäkningen baseras på nu gällande regler samt på föreslagna ändrade regler för skatter och avgifter. Förslagen om ändrade regler för skatter och avgifter behandlas mer detaljerat i avsnitt 2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 4) att riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2020. Inkomsterna i statens budget uppgår sammantaget till ca 1 116 miljarder kronor 2020. I tabell 2.4 redovisas regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020.

Statens skatteinkomster

För 2020 beräknas statens skatteinkomster (inkomsttyp 1000) till 1 158 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 30 miljarder kronor eller knappt 2,7 procent jämfört med 2019. I skatteinkomsterna ingår periodiseringar, dvs. uppbörds- och betalningsförskjutningar, som tenderar att variera mellan år och vara svåra att förutse. För 2020 är periodiseringarna större än för 2019. Ser man i stället till statens samlade skatteintäkter väntas de öka med ca 25 miljarder kronor eller 2,2 procent 2020. Samtliga skattebaser (arbete, kapital och konsumtion) beräknas bidra till ökningen. Skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som andel av BNP, uppgår till 43,2 procent 2020, att jämföras med 43,5 procent 2019. Den lägre skattekvoten 2020 förklaras främst av regeringens föreslagna reformer, framför allt avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt), sänkt skatt för personer över 65 år samt införandet av ett ingångsavdrag. Samtidigt antas hushållens kapitalskatter minska i förhållande till BNP. Skatten på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100 och 1200) beräknas uppgå till ca 1 297 miljarder kronor 2020, vilket innebär en ökning med ca 24 miljarder kronor eller 1,9 procent jämfört med 2019. Ökningen av lönesumman blir lägre än 2019, vilket beror på en lägre tillväxttakt i antalet arbetade timmar. Därmed ökar inte intäkterna från skatt på arbete lika starkt som 2019. Skatteintäkterna från arbete påverkas även av regelförändringar som den avskaffade värnskatten och sänkningen av skatten för personer över 65 år på knappt 4 miljarder kronor. Skatten på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) beräknas uppgå till ca 279 miljarder kronor 2020, vilket innebär en ökning med ca 7 miljarder kronor eller 2,6 procent jämfört med 2019. Skatten från hushållens kapitalvinster är relativt oförändrad 2020 medan intäkterna från skatt på företagsvinster däremot ökar. Skatten på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) beräknas uppgå till ca 615 miljarder kronor 2020, vilket innebär en ökning med 22 miljarder kronor eller 3,7 procent jämfört med 2019. Mervärdesskatten väntas öka i lägre takt 2020 än det historiska genomsnittet, vilket till största delen beror på att bostadsinvesteringarna bedöms minska. Punktskatterna bedöms fortsätta att öka starkt under 2020 främst till följd av förslagen om skatt på avfallsförbränning fr.o.m. den 1 april 2020 och skatt på plastbärkassar fr.o.m. den 1 maj 2020.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Skatten på import (inkomsthuvudgrupp 1500) beräknas uppgå till ca 7 miljarder kronor 2020, vilket är 0,2 miljarder kronor, eller 2,8 procent, högre än 2019. Restförda och övriga skatter (inkomsthuvudgrupp 1600) beräknas uppgå till ca 18 miljarder kronor 2020, vilket är ca 0,5 miljarder kronor lägre än 2019. Merparten av intäkterna utgörs av avgifter till public service samt avgiftsuttag till fonder som redovisas som skatteintäkter, främst resolutionsreserven, Kärnavfallsfonden och insättningsgarantifonden. Periodiseringar är förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatt till andra sektorer. På grund av dessa periodiseringar kommer skatteinkomsterna att utvecklas annorlunda än statens skatteintäkter. Under 2016–2022 påverkas de samlade periodiseringarna av kapitalplaceringar på skattekontot. Kapitalplaceringar om totalt 60 miljarder kronor väntas i prognosen utbetalas 2021 och 2022 när de räntesatser som företagen får inte längre är negativa.

Statens övriga inkomster

Posten Övriga inkomster innefattar inkomsttyperna 2000–8000. Bland dessa inkomster ingår inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet som minskar inkomsterna, främst kompensation för statlig och kommunal mervärdesskatt. Detta förklarar varför nettot av posten Övriga inkomster sammantaget är negativt. År 2020 beräknas posten Övriga inkomster uppgå till ca –42 miljarder kronor, vilket är ett mindre negativt belopp än 2019. Inkomster av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) beräknas uppgå till ca 41 miljarder kronor 2020, vilket är ca 6 miljarder kronor mer än 2019. Inkomsterna består av utdelningar från statens aktieinnehav, affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt inkomster från offentligrättsliga avgifter. Inkomster av försåld egendom (inkomsttyp 3000) avser förslag om försäljning av olika slags statlig egendom, framför allt aktier i statligt ägda bolag. För 2020 antas försäljningsinkomsterna beräkningstekniskt uppgå till 5 miljarder kronor. Återbetalning av lån (inkomsttyp 4000) redovisar bl.a. inbetalda studiemedelsavgifter (för lån upptagna före 1989) och övriga lån. För 2020 beräknas inkomsterna av denna typ uppgå till 0,7 miljarder kronor, vilket är något mindre än föregående år. Kalkylmässiga inkomster (inkomsttyp 5000) avser vissa avskrivningar, amorteringar och statliga pensionsavgifter, som utgör merparten av inkomsterna. För 2020 beräknas inkomsterna till ca 16 miljarder kronor, en ökning med ca 2 miljarder kronor jämfört med 2019. Bidrag m.m. från EU (inkomsttyp 6000) består av bidrag från olika EUfonder. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

för landsbygdsutveckling. Inkomsterna för 2020 beräknas sammantaget uppgå till ca 14 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 0,8 miljarder kronor jämfört med 2019. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) består dels av tillkommande inkomster, dels av avräkningar i anslutning till skattesystemet. Statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt utgör den största delen av avräkningarna. Sammantaget beräknas avräkningarna uppgå till ca –118 miljarder kronor 2020, att jämföras med ca –117 miljarder kronor 2019. Under inkomsttypen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Sedan 2016 redovisas och budgeteras inga sådana utgifter på budgetens inkomstsida.

Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson yrkande 5 framförs Moderaternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2020. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Moderaternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2020 sammantaget ca 9,0 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är 19,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av förslagen om förstärkt jobbskatteavdrag, sänkt statlig inkomstskatt och ytterligare sänkt skatt för pensionärer jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 4,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av att motionärerna avvisar regeringens förslag om ingångsavdrag och skattereduktion för stödområde A eller B. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 1,1 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket förklaras av motionärernas förslag om utökad fastighetsskatt för obebyggd tomtmark och nedtrappning av ränteavdrag för lån utan säkerhet. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 0,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Motionärerna föreslår relativt omfattande förändringar inom detta område. Bland annat höjs den reducerade momsen från 12 procent till 15 procent samtidigt som den sänkta momsen på mindre reparationer och naturguidning återställs. Samtidigt föreslår motionärerna att skatten sänks på bl.a. bensin och diesel.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Sverigedemokraterna

I partimotion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. yrkande 3 framförs Sverigedemokraternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2020. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Sverigedemokraternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2020 sammantaget ca 4,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är 2,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av Sverigedemokraternas förslag om sänkt skatt för pensionärer. Inkomsterna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 6,8 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras bl.a. av motionärernas förslag om att avskaffa den särskilda löneskatten för ett företags två första anställda. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 1,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket bl.a. beror på nedtrappat ränteavdrag. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 1,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna från moms motverkas i viss utsträckning av sänkningar av ett flertal punktskatter, t.ex. på bensin och diesel samt kemikalier.

Vänsterpartiet

I partimotion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. yrkande 5 framförs Vänsterpartiets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2020. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Vänsterpartiets förslag är inkomsterna i statens budget för 2020 sammantaget ca 38,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är 3,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av att motionärerna föreslår att RUT-avdraget avskaffas och ett halverat tak för skattereduktionen för ROT-tjänster. Skattereduktionen för ROT-tjänster föreslås helt avskaffas 2021. Motionärerna avvisar slopandet av värnskatten. Samtidigt föreslår motionärerna sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare. Inkomsterna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 4,1 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras bl.a. av att motionärerna avvisar regeringens förslag om ingångsavdrag. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 22,1 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket beror på motionärernas förslag om bl.a. fastighetsskatt, höjd bolagsskatt, skärpta skatteregler för delägare i fåmansbolag och höjd skatt på kapitalvinster. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 6,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

förklaras framför allt av förslag i motionen om höjd moms på restaurang- och cateringtjänster. Inkomsterna från restförda och övriga skatter (inkomsthuvudgrupp 1600) är 6,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket beror på motionärernas förslag till förmögenhetsskatt.

Kristdemokraterna

I partimotion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. yrkande 5 framförs Kristdemokraternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2020. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Kristdemokraternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2020 sammantaget ca 4,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är 16,0 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras bl.a. av förslagen om en bred skattesänkning för alla hushåll, höjd skiktgräns för statlig skatt, dubbla jobbskatteavdrag för utsatta grupper och extra förhöjt jobbskatteavdrag för personer över 69 år. De lägre inkomsterna motverkas bl.a. av att motionärerna avvisar regeringens förslag om slopad värnskatt. Inkomsterna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 2,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av att motionärerna avvisar regeringens förslag om ingångsavdrag och skattereduktion för stödområde A eller B. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 3,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket bl.a. förklaras av motionärernas förslag om nedtrappat ränteavdrag och höjd skatt på kommersiella lokaler. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 15,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av förslaget om 1 procentenhets höjning av alla momssatser.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2020

Miljoner kronor

Regeringens Avvikelse från regeringen

Inkomsttitel förslag M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 674 876 −19 335 −2 057 +3 190 −16 020

1111 Statlig inkomstskatt 51 459 −2 280 +5 977 +7 390 +1 465 1115 Kommunal inkomstskatt 771 750 −3 675 +841 +3 950 +515 1120 Allmän pensionsavgift 132 637 −40 +183 −10 +100 1130 Artistskatt 0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −280 970 −13 340 −9 058 −8 140 −18 100

1200 Indirekta skatter på arbete 622 144 +4 580 −6 839 +4 070 +2 896

1210 Arbetsgivaravgifter 608 391 +4 620 −5 075 +4 070 +2 896 1240 Egenavgifter 12 766 ±0 −1 720 ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −41 981 −40 −44 ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt 49 883 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −7 475 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 560 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 279 261 +1 853 +1 861 +22 080 +3 257

1310 Skatt på kapital, hushåll 67 300 +1 133 +845 +13 400 +810 1320 Skatt på företagsvinster 153 413 −80 +2 016 +3 080 +159 1330 Kupongskatt 9 098 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 5 391 ±0 −900 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 32 122 +800 −100 +5 600 +2 288

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Regeringens Avvikelse från regeringen

Inkomsttitel förslag M SD V KD

1430 Energiskatt 52 716 −6 010 −1 589 ±0 −134 1440 Koldioxidskatt 22 869 −420 −1 090 ±0 −470 1450 Övriga skatter på energi och miljö 7 587 −2 928 −3 530 +440 −720 1470 Skatt på vägtrafik 23 494 ±0 −1 970 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 6 720 ±0 −2 320 ±0 −60

1500 Skatt på import 7 330 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 17 936 −100 −370 +6 500 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −7 330 ±0 ±0 ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 209 366 −12 303 −5 504 +42 280 +5 469

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 065 299 +3 715 −924 −3 940 −615 Statens skatteintäkter 1 144 067 −8 588 −6 428 +38 340 +4 854

1900 Periodiseringar 13 731 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 157 798 −8 588 −6 428 +38 340 +4 854 Övriga inkomster −41 690 −400 +1 540 +600 −300

2000 Inkomster av statens verksamhet 41 163 −400 +1 540 +600 −300

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 657 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 16 009 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 13 716 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −118 235 ±0 ±0 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0 ±0 ±0 ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 116 108 −8 988 −4 888 +38 940 +4 554

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas regeringens förslag till ändringar (punkt 16 och 18) i skatte- och avgiftsregler tillsammans med motionärernas alternativa förslag i dessa delar. I tabell 2.4 i föregående avsnitt redovisas effekterna på inkomsterna i statens budget för 2020 av förslagen i propositionen och motionerna. I avsnittet redovisas även regeringens bedömningar av behovet av framtida ändringar i skatte- och avgiftsregler tillsammans med motionärernas alternativa förslag i dessa delar i den utsträckning de ingår i inkomstberäkningen.

Propositionen

Regeringen redovisar ett antal förslag till ändringar på skatte- och avgiftsområdet med effekt på budgetåret 2020 och framåt. Ändringarna redovisas i avsnitt 12 i propositionen under rubrikerna Skatt på arbetsinkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning, Skatt på konsumtion samt Övriga frågor. Om inget annat redovisas föreslås ändringarna träda i kraft den 1 januari 2020.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)

Regeringen föreslår att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) avskaffas. Såväl den tidigare värnskatten som den nuvarande övre skiktgränsen infördes av statsfinansiella skäl under 1990-talet. I enlighet med januariavtalet ska den s.k. värnskatten avskaffas genom en korrigering av skiktgränserna. Korrigeringen bör enligt regeringen göras i linje med grundtankarna bakom 1990 års skattereform, nämligen att det endast ska finnas ett skikt för statlig inkomstskatt. En lämplig nivå bedömdes vid reformen vara 20 procent, vilket nu motsvaras av den nedre skiktgränsen. Genom att avskaffa den övre skiktgränsen samtidigt som den nedre skiktgränsen behålls uppfylls 1990 års skattereforms mål om endast ett skikt för statlig inkomstskatt med en skattesats på 20 procent.

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks. Detta sker genom att grundavdragsbeloppet föreslås höjas för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan ca 210 000 och 1 400 000 kronor per år. Under de senaste åren har skatten stegvis sänkts för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Syftet har varit att successivt ta bort skillnaden i beskattning mellan pension och löneinkomst. I det förslag som nu

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

läggs fram är utgångspunkten att skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension ska minskas. För årsinkomster under 2,72 prisbasbelopp (ca 128 700 kronor) är det nuvarande förhöjda grundavdraget mer generöst än jobbskatteavdraget för personer under 65 år. Detsamma gäller för årsinkomster som överstiger ca 29,7 prisbasbelopp (drygt 1 400 000 kronor). För inkomster mellan 2,72 och 4,45 prisbasbelopp (128 700–210 500 kronor) är det förhöjda grundavdraget och jobbskatteavdraget ungefär lika stora, och för inkomster mellan 4,45 och 29,75 prisbasbelopp är jobbskatteavdraget mer generöst än det förhöjda grundavdraget. Det förhöjda grundavdraget förstärks därför för årsinkomster mellan ca 4,45 och 29,65 prisbasbelopp (ca 210 500–1 400 000 kronor). Utformningen är bestämd utifrån jobbskatteavdragets utformning. Då avdrag och skattereduktioner har delvis olika effekter går det inte att direkt efterlikna det som tidigare kallades det särskilda beloppet i jobbskatteavdraget. Utformningen av det förhöjda grundavdraget har i stället bestämts med utgångspunkt i att effekten på den slutliga skatten ska bli så lik som möjligt i de inkomstintervall som berörs av den föreslagna förstärkningen.

Krav på elektronisk betalning för rätt till RUT- och ROT-avdrag

Det införs som krav för att man ska få rätt till RUT- och ROT-avdrag genom skattereduktion att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt. För rätt till skattereduktion när arbetet har utförts av en näringsidkare som är godkänd för F-skatt eller, om arbetet utförts utomlands, genomgår motsvarande kontroll i utlandet krävs att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt. Betalningen ska anses ha gjorts elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Riksbankslagens bestämmelser om lagliga betalningsmedel är enligt regeringens bedömning inte något hinder för ett krav på elektronisk betalning. Krav på elektronisk betalning vid RUT- och ROT-arbeten kan inte anses medföra sådana nackdelar att det bör införas några undantag från att betalningen ska göras elektroniskt. Det bör heller inte göras undantag för utländska betalningar eller för mindre belopp.

Allmänt avdrag för utländska socialförsäkringar och skattereduktion för allmän pensionsavgift

Kravet på att en person ska omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning om social trygghet för att få göra avdrag för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter som betalats i överensstämmelse med förordning 883/2004 tas bort. I förslaget förtydligas att också avgifter som betalats i överensstämmelse med förordning 1408/71 ska dras av. Skattereduktion för allmän pensionsavgift vid inkomst av annat förvärvsarbete ska endast göras för betald allmän pensionsavgift.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Skattereduktion för boende i kommuner som i sin helhet ingår i stödområde A eller B

Som en del av en grön skatteväxling bör en skattereduktion införas för fysiska personer som bor i vissa glest befolkade områden. Det kommande förslaget bör träda i kraft under 2020.

Sänkt skatt på jobb och företagande som en del av en grön skatteväxling

Ytterligare skattesänkningar på jobb och företagande bör genomföras som en del av en grön skatteväxling. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2021.

Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid beskattning av personer som bor utomlands och tillfälligt arbetar i Sverige

Ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp bör införas vid beskattning av personer som bor utomlands och tillfälligt arbetar i Sverige. Undantag bör göras för vissa koncerninterna situationer. Utländska företag som saknar fast driftsställe i Sverige och som bedriver viss verksamhet här bör omfattas av bestämmelserna om skatteavdrag och uppgiftsskyldighet på samma sätt som svenska företag som bedriver motsvarande verksamhet. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2021.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Ingångsavdrag

För att göra det mer attraktivt att anställa personer som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden och personer som länge stått utanför arbetsmarknaden anser regeringen att ett ingångsavdrag bör införas. Avdraget innebär att arbetsgivare som anställer en person som omfattas av ingångsavdraget får nedsatta arbetsgivaravgifter under de 24 första månaderna av anställningen. Ingångsavdraget kommer framför allt att omfatta unga personer som är nya på arbetsmarknaden och saknar högre utbildning, långtidsarbetslösa samt nyanlända som har uppehållstillstånd som skyddsbehövande och deras anhöriga. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2020.

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

För att förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling bör enligt regeringen nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärkas. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2020.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Ett system för anstånd med betalning av kupongskatt i vissa fall

Ett system för anstånd med betalning av kupongskatt i vissa fall bör införas. EU-domstolen uttalar i sin dom i mål C-575/17, Sofina SA m.fl., att det inte

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

är förenligt med den fria rörligheten för kapital att utdelning till bolag i en annan stat som uppvisar underskott beläggs med källskatt samtidigt som en motsvarande utdelning till ett bolag med hemvist i landet tas upp inom ramen för vanlig bolagsbeskattning och därmed bara beskattas om det uppkommer ett överskott. I kupongskattelagen (1970:624) saknas i dag bestämmelser om att bevilja anstånd med betalning av kupongskatt för dem som har sin hemvist i en annan stat än Sverige och som tar emot utdelning från ett svenskt bolag men samtidigt uppvisar underskott. Det finns därför skäl att ändra den svenska kupongskatteregleringen så att det står klart att den är förenlig med EU-rätten. Utgångspunkten för ändringen i kupongskattelagen bör vara att utländska bolag bara ska betala kupongskatt när de går med överskott. Det bör därför införas en möjlighet för utländska bolag att beviljas anstånd med att betala kupongskatt om bolaget kan visa att kupongskatt har innehållits eller betalats för en viss utdelning och att det finns ett anståndsutrymme. Vid beräkningen av om det finns ett anståndsutrymme bör det utländska bolagets resultat beräknat enligt svenska regler, utdelningar som bolaget tagit emot under det aktuella beskattningsåret och tidigare beviljade anstånd beaktas. Anståndet bör gälla fram t.o.m. fyra månader efter utgången av det beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår vars anståndsutrymme ligger till grund för anstånd. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2020.

Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

För att öka rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden bör taket för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad höjas. Genom lagen (2016:1256) om beräkning av uppskovsbelopp i vissa fall är taket för uppskovsbelopp slopat för avyttringar av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter som sker under tiden den 21 juni 2016–30 juni 2020. Det tillfälliga slopandet av taket har varit avsett att bidra till ökad rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden och ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet (prop. 2016/17:25 s. 14) genom att skapa flyttkedjor som underlättar rörligheten. Det är angeläget att underlätta rörligheten på bostadsoch arbetsmarknaden även på längre sikt. Även om kapitalvinstbeskattningens utformning bara är en av flera olika faktorer som påverkar individers val av bostad finns det därför skäl att efter den 30 juni 2020, när taket för uppskovsbelopp åter blir tillämpligt, höja taket. Det nya taket bör bestämmas till 3 miljoner kronor, vilket precis som tidigare multipliceras med den skattskyldiges andel av ursprungsbostaden. Med ett tak på 3 miljoner kronor bedöms ca 95 procent av de som begär uppskov kunna få uppskov med hela kapitalvinsten. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla för avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

Skatt på finanssektorn

En finansiell kris kan ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning och djupa nedgångar på tillgångsmarknaderna. Detta kan i sin tur försämra de offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter. Enligt regeringens bedömning bör därför skatten på finanssektorn öka med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Skatt på avfallsförbränning

En punktskatt på avfall som förbränns bör införas. Skatten bör utformas enligt en nettobeskattningsmodell, vilket innebär att skatt ska tas ut för avfall som förs in till en skattepliktig anläggning och avdrag ska medges för avfall, ämnen eller föremål som upphört att vara avfall och som förs ut från anläggningen. Avfallsförbränningsanläggningar och samförbränningsanläggningar ska vara skattepliktiga anläggningar. Skatt ska dock inte betalas för farligt avfall, biobränsle, animaliska biprodukter eller avfall som förs in till en samförbränningsanläggning som huvudsakligen producerar material där avfallsförbränningen ingår i produktionen av materialet. Det sistnämnda undantaget förutsätter att materialet innehåller en del av avfallet eller dess restprodukter. Den som bedriver verksamheten på en avfallsförbränningseller samförbränningsanläggning ska vara skattskyldig. Skattesatsen bör vara 125 kronor per ton avfall. Under 2020 bör dock skattesatsen vara 75 kronor per ton avfall, och under 2021 bör den vara 100 kronor per ton avfall. Det bör från 2023 även göras en årlig omräkning av skattesatsen grundad på faktiska förändringar i konsumentprisindex. En sådan skatt bör kunna träda i kraft den 1 april 2020.

Justerad skatt på drivmedel

Koldioxidskatten som tas ut på bensin och diesel bör sänkas. Även energiskatten på bensin och diesel bör sänkas. För att motverka ökade pumppriser på bensin och diesel som kan uppstå när inblandningen av biodrivmedel ökar till följd av reduktionsplikten samt genom indexering av drivmedelsskatter 2020 föreslås att energiskatten på bensin och diesel sänks. Regeringen föreslår att skatten på koldioxid sänks, vilket medför att den generella skattenivån på fossilt kol upprätthålls även 2020 när andelen biodrivmedel i bensin och diesel är högre. Förslagen medför att skatten vid pump, utöver vad som följer av indexeringen med konsumentprisindex, inte höjs 2020. Sänkningarna görs i förhållande till de indexomräknade koldioxidoch energiskattesatser för 2020 som annars skulle gälla utifrån nuvarande regelverk. Det kommande förslaget bör genomföras den 1 januari 2020.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Sänkt reklamskatt

Skattesatsen för annonser och reklam sänks från 7,65 procent till 6,9 procent. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt höjs från 60 000 kronor till 100 000 kronor för ett beskattningsår. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2020.

Skatt på plastbärkassar

En skatt på plastbärkassar bör införas. Skatten bör kunna tas ut fr.o.m. den 1 maj 2020.

E-handelspaketet för mervärdesskatt

Ändrade mervärdesskatteregler för e-handel mellan företag och konsumenter, det andra steget i det s.k. e-handelspaketet, bör enligt regeringen införas den 1 januari 2021. Ändringarna i det andra steget innebär bl.a. att undantaget från mervärdesskatt vid import av försändelser med lågt värde slopas. Vidare blir elektroniska marknadsplatser (plattformar) i vissa fall skattskyldiga för mervärdesskatt för försäljning av varor från säljare i ett tredjeland som görs via plattformen. Den särskilda ordning för redovisning och betalning av mervärdesskatt (mini-one-stop shop) som i dag gäller för elektroniska tjänster utökas till att gälla för alla tjänster och för viss omsättning av varor. Slutligen slopas den nuvarande omsättningströskeln för distansförsäljning av varor från andra EU-länder. I stället ska den EU-gemensamma tröskel som gäller för bestämmande av beskattningsland för elektroniska tjänster även gälla för unionsintern distansförsäljning av varor. I juni 2019 remitterade finansdepartementet ett förslag om det andra steget i e-handelspaketet. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2021.

Övriga skattefrågor

Tillkännagivande om ändringar av skatte- och avgiftsregler i rambeslutet för statens budget 2019

Riksdagen har tillkännagett (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62) att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsregler om 1. avskaffad särskild löneskatt för äldre 2. skatteändringar för att underlätta entreprenörers generationsskiften 3. utökat tak och utvidgat RUT-avdrag 4. avskaffad flygskatt 5. fryst överindexering av bensinskatt 6. sänkt skatt för diesel i jord- och skogsbruket 7. skattereduktion för gåvor i ideell verksamhet 8. avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift 9. höjd mervärdesskatt för naturguidning

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

10. avskaffat växa-stöd. Under våren 2019 lämnade regeringen propositioner till riksdagen med förslag om avskaffad särskild löneskatt för äldre (prop. 2018/19:82), nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag (prop. 2018/19:54), höjt tak för RUT-avdrag (prop. 2018/19:89), befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för bensin och diesel (prop. 2018/19:94), återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (prop. 2018/19:92) och avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift (prop. 2018/19:45). Regeringen beslutade också den 5 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda utvidgningar av RUT-avdraget (dir. 2019:26). Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2020. Regeringen har vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) gjort bedömningen att flygskatten och den lägre mervärdesskatten för naturguidning bör behållas liksom nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person (s.k. växa-stöd). Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Tillkännagivanden om skatte- och avgiftsregler som regeringen i budgetförslaget för 2020 inte anser är slutbehandlade

Reklamskattens avveckling Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201). I maj 2015 tillkännagav riksdagen (bet. 2014/15:KU12 punkt 5, rskr. 2014/15:195) vad konstitutionsutskottet anfört om möjligheten att stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen. När det gäller den stegvisa avvecklingen ansåg konstitutionsutskottet att den bör finansieras på det sätt som regeringen finner möjligt och lämpligt. Utvärdering av utjämningsordningen mellan Sverige och Danmark Riksdagen tillkännagav under våren 2012 (bet. 2011/12:SkU13, rskr. 2011/12:170) att förhandlingar bör inledas med Danmark i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen. För att möjliggöra ett ställningstagande i frågan pågår ett gemensamt arbete med Danmark för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512, bilaga 4). Tidigare diskussioner utgör utgångspunkten för hur denna utvärdering ska genomföras. Det skatterättsliga företrädaransvaret Riksdagen har i två tillkännagivanden begärt att regeringen ska se över reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret och överväga om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten samt förbättra villkoren för företagare och företagande (bet. 2014/15:SkU20 punkt 7, rskr.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

2014/15:169 och bet. 2017/18:SkU12 punkt 12, rskr. 2017/18:202). Som en följd av det första tillkännagivandet fick både Skatteverket och Statskontoret regeringsuppdrag i fråga om företrädaransvaret, vilka redovisades den 30 november 2015 respektive den 31 maj 2018. Med anledning av de båda tillkännagivandena avser regeringen att under 2019 tillsätta en utredning om det skatterättsliga företrädaransvaret. Tillkännagivandena är inte slutbehandlade.

Motionerna

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet. Föreslagen återfinns i de motioner som behandlas i utskottets förslag till riksdagsbeslut 2 e Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Moderaterna

Skatt på arbetsinkomster

I motionen framhålls att det svenska folket betalar bland världens högsta skatter och också ska kunna räkna med att varje krona gör så stor nytta som möjligt. En skattereform ska utgå från de samhällsproblem som behöver lösas. Skattereformen bör göras i syfte att skapa fler jobb, öka tillväxten och värna sammanhållningen. Lägre skatt på låga inkomster är en central del av en moderat skattereform. Skattesystemet ska också uppmuntra till ett längre arbetsliv, och skatten för de över 65 år kommer därför också att sänkas i motsvarande grad. Moderaterna föreslår att nivån på den statliga inkomstskatten trappas ned och att värnskatten avskaffas. Moderaterna satsar därför 2,5 miljarder kronor på att sänka den statliga inkomstskatten med 1 procentenhet per år 2020–2022. Vidare satsar Moderaterna drygt 6 miljarder kronor för att avskaffa värnskatten. Moderaterna avslår regeringens förslag om ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år. I motionen föreslås sänkt skatt på pension, vilket uppges sänka skatten dubbelt så mycket och för dubbelt så många pensionärer som enligt regeringens budgetproposition. För en pensionär med mellan 13 000 kronor och 17 000 kronor i månaden i pension innebär förslaget en skattesänkning som motsvarar 270 kronor mer i disponibel inkomst varje månad. Vidare föreslås en förstärkning av jobbskatteavdraget så att alla som tjänar över 13 000 kronor per månad får en skattesänkning som motsvarar 3 200 kronor per år. Moderaterna avvisar regeringens förslag till skattereduktion för boende i kommuner som i sin helhet ingår i stödområde A eller B. Moderaterna vill se över hur bättre regler för personaloptioner i tillväxtföretag kan införas.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Motionärerna föreslår också att expertskatten görs mer konkurrenskraftig. En kritisk faktor för att möjliggöra investeringar i Sverige är tillgången på kompetens. För ett litet men teknologiskt avancerat land som Sverige kommer det inte att vara möjligt att utbilda all den kompetensen i Sverige. Då krävs det att Sverige är ett attraktivt land för högutbildade personer att flytta till.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Moderaterna avvisar regeringens förslag till sänkta arbetsgivaravgifter för unga, s.k. ingångsavdrag.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Moderaterna vill gradvis avskaffa ränteavdragen för lån utan säkerhet. Vidare föreslår motionärerna att fastighetsskatten på obebyggd tomtmark ska höjas från 0,4 procent till 3 procent.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Moderaterna vill införa ett klimatskatteavdrag för basindustri som investerar i teknik som kan minska eller helt eliminera utsläppen.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Moderaterna avvisar regeringens förslag till en punktskatt på avfall som förbränns. I Moderaternas budgetmotion föreslås att skatten på bensin och diesel sänks med 1 krona per liter. I dag finns det nedsättningar av energiskatten för vissa typer av elanvändning men inte för annan, liknande användning. Moderaterna vill att skattenivåerna för olika fordonstyper som drivs på el utjämnas. Moderaterna vill att den höjda skatten på kraftvärme avskaffas. Flygskatten bör avskaffas. Moderaterna anser att flyget ska bära mer av sina miljökostnader men menar att den nuvarande flygskatten inte är ett lämpligt sätt att göra det på. Regeringens förslag till skatt på bärkassar avvisas. Vidare anser Moderaterna att kemikalieskatten bör avskaffas.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

I Moderaternas budgetmotion höjs den reducerade momsen från 12 procent till 15 procent samtidigt som den sänkta momsen på mindre reparationer och naturguidning återställs.

Sverigedemokraterna

Skatt på arbetsinkomster

Sverigedemokraterna föreslår att värnskatten behålls i nuvarande form med normal indexering av skiktgränserna. Vidare föreslår man att ett nytt jobbskatteavdrag införs för såväl tjänstesom pensionsinkomster på motsvarande 10 miljarder kronor. Skillnaden i beskattning av inkomst av tjänst och pension avskaffas helt.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Milersättningen bör enligt Sverigedemokraterna höjas från 18,50 kronor per mil till 23,50 kronor per mil. Ersättningen har legat på denna nivå sedan 2007, då den ökade med 50 öre. Sverigedemokraterna säger nej till förändringar av befintligt reseavdrag som föreslagits i januariöverenskommelsen. Den särskilda inkomstskatten för personer som är bosatta utomlands bör återställas från 25 procent till tidigare 20 procent. Förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar bör avskaffas.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Sverigedemokraterna föreslår att den allmänna löneavgiften för de första två anställda i samtliga företag tas bort, upp till ett tak på 300 000 kronor per anställd och år, från halvårsskiftet 2020. Vidare föreslås en utredning av möjligheten att höja pensionsavsättningarna inom arbetsgivaravgiften, samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks i motsvarande grad för att bibehålla kostnadsneutralitet för företagarna, så att en generell höjning av pensionsåldern inte blir nödvändig. Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag till sänkta arbetsgivaravgifter för unga, s.k. ingångsavdrag.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Sverigedemokraterna föreslår att en utfasning av ränteavdragen med 1 procentenhet per år under fem års tid, 2021–2025, ska påbörjas. Sverigedemokraterna föreslår också ett system för privat pensionssparande, där man inte gör något skatteavdrag vid själva insättningarna och inte heller drabbas av reavinstbeskattning när man säljer exempelvis fonder eller aktier utan i stället betalar en väldigt låg schablonskatt. Förslaget är att denna schablonbeskattning uppgår till 15 procent av föregående års statslåneränta. Skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar bör återställas till nivån före regeringens senaste höjning från 0,75 till 1 procent. Vidare föreslår Sverigedemokraterna att taket på fastighetsavgiften för småhus ska sänkas från 4 till 3 procent av inkomsten även för pensionärer och utsatta grupper. Den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder bör avskaffas genom att dessa bostäder klassificeras som elevhem. Sverigedemokraterna föreslår att schablonavdraget för andrahandsuthyrning ska höjas från 40 000 till 60 000 kronor per år.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag till en punktskatt på avfall som förbränns. Vidare föreslår man att hela indexeringen på bensinskatten avskaffas. Enligt motionärernas förslag sänks skatten på diesel och bensin med 1 krona per liter. Man vill också reformera reduktionsplikten, vilket leder till ytterligare prissänkning vid pump.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Skatten på diesel för jord- och skogsbruksändamål föreslås sänkas till dansk nivå (7 öre per liter). Systemet med bonus–malus bör avskaffas. Sverigedemokraterna vill också återställa skatten på kraftvärmeverk. Som ett led i en större strategi att värna glesbygdens intressen och hålla ihop Sverige avvisar Sverigedemokraterna flygskatten. Även regeringens förslag till skatt på plastbärkassar avvisas av Sverigedemokraterna. Kemikalieskatten bör avskaffas.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Sverigedemokraterna föreslår att momsen på restaurang- och cateringtjänster samt på burkar och flaskor återställs till ordinarie momssats om 25 procent.

Vänsterpartiet

Skatt på arbetsinkomster

Vänsterpartiet föreslår sänkt skatt för alla inkomster upp till 40 000 kronor per månad. På inkomster över 40 000 kronor i månaden föreslår man att jobbskatteavdraget börjar trappas av. Vänsterpartiet föreslår också att skiktgränsen för statlig skatt räknas upp i något långsammare än vad regeringen föreslår Vidare föreslår man att hela skatteklyftan för ålderspensionärer med inkomster upp till 35 000 kronor i månaden tas bort. Vänsterpartiet föreslår att skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer tas bort. En skattereduktion med 25 procent på avgifter till fackföreningar föreslås fr.o.m. 2020, och en skattereduktion med 25 procent på avgiften till arbetslöshetskassor föreslås fr.o.m. 2021.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag till sänkta arbetsgivaravgifter för unga, s.k. ingångsavdrag.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Vänsterpartiet föreslår att ränteavdragen trappas ned till 28 procent 2020 och till 26 respektive 25 procent för 2021 och 2022. Vänsterpartiet föreslår också att avdragsrätten för ränteutgifter ska begränsas till maximalt 100 000 kronor, dvs. att avdragsrätten för ränteutgifter därutöver ska avskaffas. Dagens 3:12-regler har kommit att utnyttjas för det som de var tänkta att motverka, nämligen inkomstomvandling. Detta var bakgrunden till utredningen Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) som 2017 mynnade ut i lagrådsremissen Förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag. Lagrådsremissen innehöll olika förslag för att minska inkomstomvandlingen, bl.a. förslag om att höja skattesatsen för utdelning och kapitalvinst. Vänsterpartiet föreslår att skattereglerna för

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

delägare i fåmansbolag ska reformeras i enlighet med den tidigare lämnade lagrådsremissen. Vänsterpartiet föreslår att skatten på stora aktieutdelningar och kapitalvinster på värdepappersförsäljning höjs enligt följande gränsvärden: 75 000–100 000 kronor en skattesats om 32 procent, 150 000–300 000 kronor en skattesats om 34 procent, 300 000–1 000 000 kronor en skattesats om 36 procent och från 1 000 000 kronor och uppåt en skattesats om 40 procent. Vänsterpartiet föreslår också att en arvs- och gåvoskatt ska införas. Förslaget innebär ett fribelopp på 3 miljoner kronor, dvs. arvs- och gåvobelopp upp till den gränsen ska inte beskattas. Vänsterpartiet föreslår vidare att en ny förmögenhetsskatt ska införas. Förmögenhetsskatten ska gälla på hushållsnivå och appliceras på hushållets nettoförmögenhet. Nettoförmögenheter under 6 miljoner kronor ska undantas från skatt. Vänsterpartiet vill komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt på 1,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 4 miljoner kronor. Vänsterpartiet föreslår också att dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, ska utökas till att omfatta alla.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Vänsterpartiet föreslår att en bankskatt ska införas fr.o.m. 2021. Vänsterpartiet föreslår också att bolagsskatten ska höjas och återgå till 22 procent. Av fördelningspolitiska skäl föreslår Vänsterpartiet att investeraravdraget ska avskaffas.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Vänsterpartiet föreslår återförd effektskatt på kärnkraftsreaktorer med 7 000 kronor per megawatt och månad 2021 och 14 770 kronor per megawatt och månad 2022. Vänsterpartiet föreslår att en beskattning av konstgödsel i likhet med den som avskaffades 2009 införs, men med en något högre beskattning på kvävekomponenten för att minska läckaget av kväve. Skattesatsen på kväve höjs enligt förslaget med 10 procent jämfört med den gamla skatten.

Kristdemokraterna

Skatt på arbetsinkomster

Kristdemokraterna anser inte att avskaffad värnskatt är prioriterat. I deras budgetmotion föreslås en ytterligare höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt 2020 från 42 400 till 44 200 kronor och en extra höjning även för 2021 som skulle innebära att skiktgränsen blir ca 47 100 kronor, inklusive indexuppräkning. I motionen föreslås även en bred skattesänkning för alla hushåll. För att göra det mer lönsamt att arbeta och att ha arbetat är skattesänkningen konstruerad så att de som jobbar och de som är pensionärer får dubbelt så stor

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

skattelättnad som de som har försäkringsinkomster. Personer med arbetsinkomster, pension och näringsinkomster får en skattesänkning på ca 0,63 procent av inkomsten upp till 40 000 kronor. För de som har arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, förtidspension och aktivitetsersättning är skattesänkningen hälften så stor, 0,32 procent av inkomsten. Kristdemokraterna föreslår ett dubbelt jobbskatteavdrag för personer upp till 23 år som uppbär någon form av arbetsmarknadspolitisk anställning, för nyanlända de första fem åren, för långtidsarbetslösa som går till arbete baserat på hur länge de varit frånvarande från arbetsmarknaden samt två år med dubbelt jobbskatteavdrag för den som tagit akademisk examen före 25 års ålder. I motionen föreslås dessutom en ytterligare utökning av jobbskatteavdraget vid 69 års ålder utöver det redan dubbla jobbskatteavdraget. I motionen föreslås också en fast skattereduktion som initialt uppgår till 100 kronor per förälder/vårdnadshavare och månad. Reformen byggs ut stegvis med 100 kronor per förälder 2021 och sedan 150 kronor per förälder under 2022. Kristdemokraterna säger nej till regeringens förslag till skattereduktion för boende i kommuner som i sin helhet ingår i stödområde A eller B. Vidare föreslås ett kraftigt breddat optionsprogram för unga och växande företag. Kristdemokraterna föreslår ett förändrat förmånsvärde för dyra bilar. Vidare föreslår man att milersättningen i reseavdraget höjs till 22 kronor och att avdragstaket höjs till 13 000 kronor. Kristdemokraterna vill sänka den särskilda inkomstskatten för personer som är bosatta utomlands som regeringen höjde med 5 procentenheter från 20 till 25 procent fr.o.m. den 1 januari 2018. Vidare vill Kristdemokraterna utreda hur jägare ska kunna sälja viltkött för ett belopp upp till 45 000 kronor per år skattefritt. I motionen föreslås att ett förmånligt bosparande utreds och införs, som förval för alla unga mellan 18 och 34 år med inkomst av tjänst. Skattereduktion ska ges under de första 60 månaderna på inkomster som uppgår till 12 000 kronor eller mer per månad. Skattereduktionen ska beräknas på lön efter skatt som avsätts till ett bosparande, och skattereduktion ska medges med 20 procent av beloppet.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Kristdemokraterna säger nej till regeringens förslag till sänkta arbetsgivaravgifter för unga, s.k. ingångsavdrag.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Kristdemokraterna säger nej till regeringens höjda tak för uppskov på reavinstskatten vid avyttring av privatbostad. I stället vill Kristdemokraterna ta bort uppskovstaket. Kristdemokraterna föreslår vidare att betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Vidare föreslås att ränteavdraget sänks med 1 procentenhet per år samt att taket för fullt ränteavdrag ska sänkas från 100 000 till 75 000 kronor per år. Kristdemokraterna föreslår också att skatten på investeringssparkontot ska sänkas upp till ett visst sparbelopp. Fastighetsavgiften för ägarlägenheter föreslås bli densamma som för en bostadsrätt. Kristdemokraterna föreslår vidare att skatten på kommersiella lokaler ska höjas från dagens 1,0 till 1,2 procent.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag till ny skatt på avfallsförbränning. Skattenedsättningen på diesel som används inom jordbruket föreslås höjas så att den totala skattenedsättningen utökas med 1 krona i förhållande till regeringens förslag. Ett villkor för att få ta del av sänkningen ska vara att jordbrukaren i fråga till minst 30 procent använder icke-fossilt bränsle.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Kristdemokraterna föreslår att reklamskatten för ideella föreningar avskaffas. Kristdemokraterna anser inte heller att kemikalieskatten bör höjas från nuvarande nivåer.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Kristdemokraterna föreslår 1 procentenhets höjning av alla momssatser. Vidare föreslår man slopad gruppregistrering av moms.

2.6 Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

Propositionen

I propositionen (punkt 17) föreslår regeringen att riksdagens ska anta förslaget till lag om ändring i lagen (1998:757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet. Förslaget redovisas i avsnitt 6.4 i propositionen under rubriken Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens övriga inkomster. Förslaget innebär att samtliga bestämmelser om Fiskarförsäkringsfonden ska upphöra att gälla den 1 februari 2020. De återstående medel som finns i fonden ska föras till inkomsttitel i statens budget senast vid utgången av februari 2020. Som skäl anger regeringen att möjligheten att teckna försäkring upphörde 1954, och att den sista personen med rätt till livränta från Fiskarförsäkringsfonden avled i februari 2019. Det innebär att fonden inte har någon kvarstående förpliktelse och därför enligt regeringen bör avvecklas samt att bestämmelserna om Fiskarförsäkringsfonden är obsoleta och bör upphöra att gälla. När fonden avvecklas finns en återstående fond som den 30 juni 2019 uppgick till 2,1 miljoner kronor. Regeringen föreslår att fondens kvarstående

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

medel förs till inkomsttitel 2127 Inlevererade överskott av övriga myndigheter.

2.7 Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under 2020 eller 2021 genom försäljning överlåter fastigheten Dykärret Större 7 i Stockholm (punkt 19). Från försäljningsintäkterna ska regeringen få avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning (punkt 20). Fastigheten Dykärret Större 7 i Stockholm förvärvades 2009 av Banverket för genomförande av projektet Citybanan. Vid förvärvet meddelades att fastigheten skulle komma att säljas när projektet var slutfört eftersom myndigheten inte har i uppdrag att förvalta fastigheter som inte behövs för kärnverksamheten. Regeringen bedömer att staten inte längre har något behov av att äga den aktuella fastigheten i och med att projektet Citybanan nu är slutfört. Den bör därför enligt regeringen säljas. En försäljning ska genomföras till marknadsvärde, vilket vid en värdering i maj 2019 bedömdes uppgå till 200 miljoner kronor. Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor. Lånen i Riksgäldskontoret som motsvarar fastighetens bokförda värde uppgår till sammanlagt ca 161 miljoner kronor.

2.8 Ålderspensionssystemets utgifter 2020

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt administrationskostnader. Ålderspensionssystemets utgifter ingår inte i statens budget men i de takbegränsade utgifterna under utgiftstaket.

Propositionen

I propositionen (punkt 8) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 326 046 miljoner kronor 2020. Det innebär en ökning med ca 9 miljarder kronor jämfört med 2019 och förklaras i huvudsak av den makroekonomiska utvecklingen genom utvecklingen av inkomstindex.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

2.9 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar

2021 och 2022

Enligt 2 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret.

Propositionen

Preliminära utgiftsramar 2021 och 2022

I propositionen (punkt 9) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.5 och 2.6 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2021 och 2022. För 2021 och 2022 beräknas ramarna för utgiftsområdena sammantaget uppgå till ca 1 065 miljarder kronor respektive ca 1 076 miljarder kronor. Det är en ökning med ca 2 respektive ca 11 miljarder kronor jämfört med det föregående året. Den mindre ökningen 2021 beror bl.a. på att ramen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. beräknas bli väsentligt mindre 2021 än 2020. Ökningen 2021 i förhållande till det föregående året förklaras främst av reformer om ny politik som riksdagen tidigare beslutat om samt de förslag till reformer som regeringen nu föreslår och aviserar. Sammantaget bidrar detta till högre utgiftsramar om ca 10,7 miljarder kronor 2021. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål samt den makroekonomiska utvecklingen beräknas bidra till ökade utgiftsramar med 4,8 respektive 5,7 miljarder kronor. Följden av beräknade volymförändringar i form av t.ex. förändrat antal personer i olika transfereringssystem är minskade utgiftsramar om ca 3,8 miljarder kronor, medan övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas minska de preliminära utgiftsramarna 2021 med 15,1 miljarder kronor. Det sistnämnda rör i huvudsak statsskuldsräntorna (utg.omr. 26). Ökningen av de preliminära utgiftsramarna 2022, i förhållande till 2021, förklaras delvis av att den makroekonomiska utvecklingen och den årliga prisoch löneomräkningen beräknas bidra till ökade utgiftsramar med 5,5 respektive 5,0 miljarder kronor. Volymförändringar bidrar till ökade utgiftsramar om 0,9 miljarder kronor, medan övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas öka ramarna med 1,5 miljarder kronor. De reformer som hittills aviserats för 2022 medför att ramarna blir ca 1,6 miljarder kronor mindre än 2021.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Preliminär inkomstberäkning 2021 och 2022

I propositionen (punkt 5) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.7 och 2.8 redovisas regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2021 och 2022. Inkomsterna i statens budget beräknas preliminärt till ca 1 111 miljarder kronor respektive 1 150 miljarder kronor 2021 och 2022.

Motionerna

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna lämnar förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i partimotionerna 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 4 och 6, 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6. Partiernas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar jämfört med regeringens förslag för 2021 och 2022 framgår av tabellerna 2.5–2.8.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar 2021

Miljoner kronor

Regeringens Avvikelse från regeringen

Utgiftsområde förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 15 109 −146 −707 −53 +475 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 967 −28 −235 +10 −27 3 Skatt, tull och exekution 12 237 −145 +506 ±0 +6 4 Rättsväsendet 54 481 +2 639 +6 551 +11 +977 5 Internationell samverkan 2 009 ±0 +20 +10 −28 6 Försvar och samhällets krisberedskap 70 543 +1 753 ±0 ±0 +300 7 Internationellt bistånd 48 274 −9 205 −17 028 +750 ±0 8 Migration 10 372 −1 564 −3 681 −1 402 +98 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 83 266 −6 314 +4 810 +5 475 +8 268 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94 268 −9 806 +5 897 +10 756 −6 335 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 35 676 −505 +4 177 +3 700 −99 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 485 −250 +5 728 +100 +3 494 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8 159 −1 280 −5 492 +2 260 −67 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 416 −4 007 −12 101 +5 433 +1 736 15 Studiestöd 26 134 −58 +511 +1 010 −2 676 16 Utbildning och universitetsforskning 84 858 −3 224 +375 +4 105 +3 612 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 551 −0 +190 +987 −145 18 Samhällsplanering, bostads-försörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 581 −3 210 +352 +3 691 −3 050

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Regeringens Avvikelse från regeringen

Utgiftsområde förslag M SD V KD

24 Näringsliv 6 936 −28 −383 +52 −825 25 Allmänna bidrag till kommuner 128 529 +22 407 +10 000 +15 520 +1 417 26 Statsskuldsräntor m.m. 7 655 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 52 046 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 064 666 −12 342 −1 249 +64 155 +5 736

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar 2022

Miljoner kronor

Regeringens Avvikelse från regeringen

Utgiftsområde förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 15 251 −146 −846 −53 +575 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 18 294 −28 −165 ±0 −27 3 Skatt, tull och exekution 12 400 −145 +541 ±0 +6 4 Rättsväsendet 55 469 +4 069 +8 610 +10 +2 088 5 Internationell samverkan 2 018 ±0 +20 +20 −27 6 Försvar och samhällets krisberedskap 76 738 +1 838 ±0 −3 000 +600 7 Internationellt bistånd 50 433 −14 275 −17 678 +1 000 ±0 8 Migration 10 145 −2 073 −5 082 −2 466 +98 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 80 477 −4 894 +5 060 +5 475 +9 877 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 93 341 −9 706 +6 116 +10 856 −6 327 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 35 579 −505 +4 339 +3 800 +1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 106 031 −60 +5 808 +200 +3 505 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 701 −1 853 −7 160 +2 510 −69 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 78 385 −4 810 −13 916 +5 408 +1 395 15 Studiestöd 27 024 +92 +691 +1 010 −2 676 16 Utbildning och universitetsforskning 85 606 −3 224 +461 +4 105 +4 012 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 608 +20 +244 +1 002 −50 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 288 −2 960 −1 721 +3 709 −2 850

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Regeringens Avvikelse från regeringen

Utgiftsområde förslag M SD V KD

24 Näringsliv 6 731 −28 −383 +52 −530 25 Allmänna bidrag till kommuner 128 881 +27 641 +15 000 +28 040 +417 26 Statsskuldsräntor m.m. 7 155 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 53 464 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 075 772 −10 488 −662 75 348 8 563

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till preliminär inkomstberäkning 2021

Miljoner kronor

Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen

M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 692 051 −22 775 −1 425 +9 760 −19 462

1111 Statlig inkomstskatt 51 668 −5 770 +5 175 +8 080 −1 832 1115 Kommunal inkomstskatt 796 290 −3 715 +2 339 +3 420 −270 1120 Allmän pensionsavgift 137 089 −100 +368 −110 ±0 1130 Artistskatt 0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −292 996 −13 190 −9 307 −1 630 −17 360

1200 Indirekta skatter på arbete 638 798 +8 540 −11 234 +7 880 +6 412

1210 Arbetsgivaravgifter 628 643 +8 500 −7 645 +7 770 +6 412 1240 Egenavgifter 13 256 ±0 −3 440 ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −43 357 +40 −149 +110 ±0 1270 Särskild löneskatt 51 497 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −11 794 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 555 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 287 110 +2 967 +3 218 +25 650 +4 921

1310 Skatt på kapital, hushåll 68 446 +2 367 +2 090 +16 300 +2 510 1320 Skatt på företagsvinster 157 267 −200 +2 128 +3 650 +123 1330 Kupongskatt 9 571 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 6 350 ±0 −900 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 33 182 +800 −100 +5 700 +2 288 1360 Stämpelskatt 12 294 ±0 ±0 ±0 ±0

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen

M SD V KD

1440 Koldioxidskatt 23 207 −320 −900 +100 −290 1450 Övriga skatter på energi och miljö 8 652 −5 280 −3 650 +2 120 −960 1470 Skatt på vägtrafik 24 185 ±0 −2 360 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 6 933 ±0 −3 180 +5 000 −60

1500 Skatt på import 7 620 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 19 231 −100 −370 +6 500 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −7 620 ±0 ±0 ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 276 653 −13 915 −10 690 +63 310 +8 091

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 099 776 +3 815 −2 607 −3 310 +270 Statens skatteintäkter 1 176 877 −10 100 −13 297 +60 000 +8 361

1900 Periodiseringar −20 404 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 156 473 −10 100 −13 297 +60 000 +8 361

Övriga inkomster −45 939 −400 +1 610 +160 −200

2000 Inkomster av statens verksamhet 39 904 −400 +1 610 +160 −200

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 596 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 17 428 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 12 745 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −121 613 ±0 ±0 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0 ±0 ±0 ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 110 534 −10 500 −11 687 +60 160 +8 161

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till preliminär inkomstberäkning 2022

Miljoner kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 715 622 −25 375 −1 119 +11 740 −22 432

1111 Statlig inkomstskatt 52 287 −8 460 +5 234 +9 180 −1 895 1115 Kommunal inkomstskatt 823 751 −3 615 +2 506 +2 900 −307 1120 Allmän pensionsavgift 141 942 −160 +497 −210 ±0 1130 Artistskatt 0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −302 358 −13 140 −9 356 −130 −20 230

1200 Indirekta skatter på arbete 660 103 +9 220 −9 536 +9 090 +7 862

1210 Arbetsgivaravgifter 651 249 +9 200 −5 918 +8 980 +7 862 1240 Egenavgifter 13 799 ±0 −3 440 ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −44 914 +20 −178 +110 ±0 1270 Särskild löneskatt 53 288 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −13 869 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 549 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 309 571 −590 +3 999 +33 210 +6 311

1310 Skatt på kapital, hushåll 71 016 +3 700 +3 090 +19 000 +3 910 1320 Skatt på företagsvinster 171 996 −5 090 +2 009 +8 410 +113 1330 Kupongskatt 10 235 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 9 917 ±0 −900 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 33 743 +800 −200 +5 800 +2 288

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1440 Koldioxidskatt 23 600 −320 −960 +100 −301 1450 Övriga skatter på energi och miljö 8 825 −5 330 −3 710 +3 960 −720 1470 Skatt på vägtrafik 24 978 ±0 −2 360 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 7 174 ±0 −3 290 ±0 −60

1500 Skatt på import 7 895 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 19 833 −100 −370 +6 500 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −7 895 ±0 ±0 ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 368 369 −20 495 −9 395 +71 300 +8 189

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 137 755 +3 775 −2 803 −2 690 +307 Statens skatteintäkter 1 230 614 −16 720 −12 198 +68 610 +8 496

1900 Periodiseringar −30 473 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 200 141 −16 720 −12 198 +68 610 +8 496

Övriga inkomster −50 527 −400 +1 650 −900 −200

2000 Inkomster av statens verksamhet 37 987 −400 +1 650 −900 −200

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 580 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 18 661 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 10 419 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −123 174 ±0 ±0 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0 ±0 ±0 ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 149 613 −17 120 −10 548 +67 710 +8 296

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

2.10 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

Samtliga utskott har yttrat sig över förslaget till utgiftsramar och inkomstberäkning 2020 samt preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021 och 2022. Utrikesutskottet har dock inte yttrat sig över utgiftsramarna för utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Tabell 2.9 ger en översiktlig sammanställning över de yttranden som lämnats. Av tabellen framgår om regeringens förslag tillstyrks eller avstyrks i yttrandet och om det innehåller avvikande meningar. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilagorna 7–21. Samtliga utskott tillstyrker regeringens förslag.

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

Utskott Yttrar sig över Bilaga i Tillstyrker Avvikande /yttrande betänkandet /Avstyrker meningar propositionen

KU (KU1y) Utgiftsområde 1 Bilaga 7 Tillstyrker M, SD, V, KD SkU (SkU1y) Skatter och avgifter, Bilaga 8 Tillstyrker M, SD, V, KD Inkomstberäkning SkU (SkU2y) Utgiftsområde 3 Bilaga 9 M, SD, KD JuU (JuU1y) Utgiftsområde 4 Bilaga 10 Tillstyrker M, SD, V, KD CU (CU1y) Utgiftsområde 18 Bilaga 11 Tillstyrker M, SD, V, KD UU (UU2y) Utgiftsområde 7 Bilaga 12 Tillstyrker M, SD, V 1 FöU (FöU2y) Utgiftsområde 6 Bilaga 13 Tillstyrker M, V, KD SfU (SfU1y) Utgiftsområde 8, 10, 11 Bilaga 14 Tillstyrker M, SD, V, KD och 12 Ålderspensionssystemet, Inkomstberäkningen, Lagförslag om övriga inkomster SoU (SoU1y) Utgiftsområde 9 Bilaga 15 Tillstyrker M, SD, V, KD KrU (KrU1y) Utgiftsområde 17 Bilaga 16 Tillstyrker M, SD, V, KD UbU (UbU1y) Utgiftsområde 15 och 16 Bilaga 17 Tillstyrker M, SD, V, KD TU (TU1y) Utgiftsområde 22 Bilaga 18 Tillstyrker M, SD, V, KD MJU (MJU1y) Utgiftsområde 20 och 23 Bilaga 19 Tillstyrker M, SD, V, KD NU (NU1y) Utgiftsområde 19, 21 och Bilaga 20 Tillstyrker M, SD, V, KD 24 AU (AU1y) Utgiftsområde 13 och 14 Bilaga 21 Tillstyrker M, SD, V, KD 1 Ledamöterna från Sverigedemokraterna har lämnat ett särskilt yttrande.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2.11 Kompletterande information

Propositioner som ligger till grund för inkomstberäkningen som lämnats efter budgetpropositionen

• Sänkt skatt på drivmedel (prop. 2019/20:24) med ikraftträdande den

1 januari 2020.

• Anstånd med betalning av kupongskatt (prop. 2019/20:33) med

ikraftträdande den 1 januari 2020.

• Skatt på avfallsförbränning (prop. 2019/20:32) med ikraftträdande den

1 april 2020

• Skatt på plastbärkassar ikraft den 1 maj 2020 – proposition aviserad till

november 2019.

Tilläggsinformation till budgetpropositionen för 2020

I budgetpropositionen för 2020 aviserade regeringen ett förslag om justerad skatt på drivmedel med ikraftträdande den 1 januari 2020. I tilläggsinformation till utskottet meddelade Finansdepartementet den 10 oktober 2019 (dnr 308-2019/20) att till följd av en mindre justering kommer statens skatteintäkter att bli något lägre än vad som angetts i budgetpropositionen för 2020.

2.12 Utskottets ställningstagande

Utgiftstak för staten 2020–2022

Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet för 2020–2022 är 1 392, 1 443 respektive 1 502 miljarder kronor. När det gäller utgiftstakets nivåer för 2020 och 2021 noterar utskottet att dessa sedan tidigare är fastställda av riksdagen och att de nivåer som regeringen nu föreslår att riksdagen ska besluta om skiljer sig från de redan fastställda nivåerna endast till följd av tekniska justeringar. Utskottet konstaterar att tekniska justeringar är nödvändiga för att bevara utgiftstakets ursprungliga begränsande effekt på de offentliga finanserna vid budgetförändringar som påverkar de takbegränsade utgifterna men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande. De tekniska justeringar som regeringen föreslår har i huvudsak sin grund i förslaget om att ytterligare höja grundavdraget för pensionärer fr.o.m. 2020. De tekniska justeringarna innebär en höjning med 4 miljarder kronor per år av de nivåer på utgiftstaket för 2020–2021 som tidigare fastställts av riksdagen. När det gäller utgiftstakets nivå för 2022 ska det fastställas av riksdagen. Utskottet anser att den föreslagna nivån är väl förenlig med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 1. Förslaget innebär enligt regeringen

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

att utgiftstakets nivå ökar med 4,1 procent jämfört med det föregående året, vilket är mer än den genomsnittliga årliga ökningen mellan 1997 och 2018 som uppgår till 3,0 procent. Nivån innebär vidare att budgeteringsmarginalen för 2022 uppgår till 93 miljarder kronor, givet bedömningen av de takbegränsade utgifterna. När budgetpropositionen för 2022 förbereds bör det finnas minst 21 miljarder kronor kvar av budgeteringsmarginalen, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Därmed medger den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2022 att de takbegränsade utgifterna som mest kan bli 72 miljarder kronor högre än enligt nuvarande bedömning t.o.m. budgetpropositionen för 2022. Utskottet noterar, liksom regeringen, att detta utrymme för möjliga högre utgifter 2022 motsvarar ca 1,3 procent av BNP och att det strukturella sparandet 2022 beräknas uppgå till 1,3 procent av BNP. Samtidigt ska de offentliga finanserna, i enlighet med överskottsmålet, uppvisa ett överskott på en tredjedels procent av BNP. Om utrymmet under utgiftstaket tas i anspråk för nya reformer eller oförutsedda volymökningar i transfereringssystemen påverkas normalt det strukturella sparandet. Utskottet vill dock poängtera att det inte kan uteslutas att budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makroekonomiska förändringar. Det behöver i så fall inte påverka möjligheten att uppnå överskottsmålet, dels för att generella förändringar av pris- och lönenivån på några års sikt tenderar att påverka den offentliga sektorns inkomster och utgifter i ungefär samma utsträckning, dels för att utgiftsökningar av konjunkturella skäl, främst utgifter för arbetslöshetsersättning, i huvudsak är neutrala för det strukturella sparandet. Mot bakgrund av detta kan utskottet konstatera att utgiftstakets nivå för 2022 i allt väsentligt är i linje med överskottsmålet, givet regeringens beräkning av den offentliga sektorns inkomster. De föreslagna nivåerna på utgiftstaket medför att utgiftstaket minskar något som andel av potentiell BNP under perioden 2019– 2022, från 27,4 procent till 27,1 procent.

Ramar för utgiftsområden 2020

Som framgår av tabell 2.2 uppgår de utgiftsramar som regeringen föreslår för 2020 till 1 062,4 miljarder kronor, vilket är ca 32 miljarder kronor högre än ramarna i statens budget för 2019. Regeringens förslag till utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena på statens budget 2020 framgår av tabell 2.3 i betänkandet. Utskottet anser att regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden är väl förenligt med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 1. Samtliga utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina respektive utgiftsområden tillstyrker regeringens förslag till ramar.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Övriga utgifter i statens budget 2020

Riksgäldskontorets nettoutlåning beräknas uppgå till 13,8 miljarder kronor 2020 enligt regeringens förslag. Minskningen av anslagsbehållningar uppgår till –7,3 miljarder kronor 2020 och den kassamässiga korrigeringen till 0,3 miljarder kronor enligt beräkningen i propositionen.

Beräkningen av inkomster i statens budget för 2020

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska godkänna beräkningen av inkomsterna i statens budget till sammanlagt ca 1 116 miljarder kronor för 2020. Regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2020 framgår av tabell 2.4 i betänkandet. I regeringens förslag till inkomstberäkning är inräknat de förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler samt övriga förslag om en lagändring och en försäljning av en fastighet som regeringen ger i propositionen. Utskottet anser att regeringens beräkning av inkomsterna i statens budget är väl förenlig med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställer sig bakom i kapitel 1. Propositionen Sänkt skatt på drivmedel (prop. 2019/20:24) har lämnats efter budgetpropositionen. Som framgår av tilläggsinformationen från Finansdepartementet har statens skatteinkomster angetts med ett något för högt belopp i budgetpropositionen för 2020 när det gäller det förslag som aviseras i propositionen om en justerad drivmedelsskatt. Enligt Finansdepartementet handlar det om totalt 20 miljoner kronor i offentligfinansiell nettoeffekt 2020 fördelat på en mängd inkomsttitlar. De samlade inkomsterna i statens budget beräknas till drygt 1 000 miljarder kronor 2020. Någon ny beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 till följd av informationen är enligt utskottet inte motiverad.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet inte någon invändning mot de förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för den beräkning av inkomsterna i statens budget 2020 som regeringen lägger fram.

Övriga ändringar som ligger till grund för beräkningen av inkomsterna i statens budget

Finansutskottet har i likhet med socialförsäkringsutskottet inte några invändningar mot regeringens förslag att riksdagen antar en ändring i lagen (1998:757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet som innebär att samtliga bestämmelser för Fiskarförsäkringsfonden ska upphöra att gälla den 1 februari 2020.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2019/20:FiU1

Finansutskottet har inte heller några invändningar mot regeringens förslag att riksdagen ska godkänna att regeringen under 2020 eller 2021 genom försäljning överlåter fastigheten Dykärret Större 7.

Ålderspensionssystemets utgifter 2020

Regeringen beräknar att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 326 miljarder kronor för 2020.

Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021 och 2022

Regeringen föreslår preliminära utgiftsramar för 2021 och 2022. Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar framgår av tabellerna 2.5 och 2.6 i betänkandet. Fördelningen utgår från fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2020. Regeringen föreslår preliminära beräkningar av inkomsterna i statens budget för 2021 och 2022. Förslaget till preliminära inkomstberäkningar framgår av tabellerna 2.7 och 2.8 i betänkandet. Förslagen utgår från beräkningen av inkomsterna för 2020. Tidigare i betänkandet har utskottet avstyrkt motionärernas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i linje med detta även avstyrkt deras förslag till preliminära utgiftsramar och till beräkning av inkomster i statens budget för 2020.

Ett samlat prioriteringstillfälle

Utskottet har noterat att regeringen i maj 2019 lämnade två propositioner till riksdagen, en med lagförslag om ett förbättrat grundskydd för pensionärer fr.o.m. den 1 december 2019 (prop. 2018/19:134, bet. 2019/20:SfU7, rskr. 2019/20:12) och en med lagförslag om att förlänga lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige fr.o.m. den 20 juli 2019 (prop. 2018/19:128, bet. 2018/19:SfU26, rskr. 2018/19:295). I budgetpropositionen har regeringen sedan föreslagit att 1 383 miljoner kronor ska anvisas 2020 för ett förbättrat grundskydd för pensionärer och att utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration ska minskas med 830 miljoner kronor 2020 som en följd av att den tillfälliga lagen förlängs. Det kan inte uteslutas att det kan förekomma situationer där förslag med budgetpåverkan behöver lämnas vid sidan av budgetpropositionen. En sådan ordning är dock en avvikelse i förhållande till det önskvärda om ett samlat prioriteringstillfälle där regeringens och motionärernas budgetalternativ ställs mot varandra som helheter. Därför vill utskottet liksom tidigare, t.ex. i betänkande 2017/18:FiU1, framhålla betydelsen av att regeringen lämnar lagförslag med budgetpåverkan så att syftet med rambeslutsprocessen och det samlade prioriteringstillfället värnas.

2019/20:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag till rambeslut

Sammanfattningsvis tillstyrker finansutskottet propositionens förslag till nivåer på utgiftstaket, utgiftsramar, övriga utgifter i statens budget, inkomstberäkningar, ålderspensionssystemets utgifter samt preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021 och 2022. Utskottet tillstyrker även, i likhet med skatteutskottet, förslagen om ändrade skatte- och avgiftsregler, och, i likhet med socialförsäkringsutskottet, förslaget om ändring i lagen om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet. Slutligen tillstyrker utskottet förslaget om försäljning av en fastighet. De alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar, övriga utgifter i statens budget och inkomstberäkningar som motionärerna lämnar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler. Med regeringens förslag till utgiftsramar och övriga utgifter för 2020 uppgår de totala utgifterna i statens budget till ca 1 069 miljarder kronor. Med regeringens förslag till inkomstberäkning för 2020 uppgår inkomsterna i statens budget till ca 1 116 miljarder kronor. Budgetsaldot i statens budget för 2020 uppgår därmed till 47 miljarder kronor.

2019/20:FiU1

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndigande om upplåning

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ta upp lån enligt

5 kap. budgetlagen (2011:203).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (punkt 10). Regeringens prognos för statens budgetsaldo 2019–2022 visar ett överskott i statens budget dessa år. Det betyder att statens lånebehov minskar under 2019–2020, vilket bidrar till en lägre statsskuld. Regeringen konstaterar att kapitalplaceringar på skattekontot påverkar budgetsaldot. Intäktsräntan på skattekontot har skapat incitament för företag och hushåll att placera pengar på kontot utöver skattebetalningar. När räntenivån i ekonomin åter blir positiv väntas företag enligt regeringen börja ta ut dessa kapitalplaceringar. Detta beräknas försvaga budgetsaldot med 30 miljarder kronor per år 2021 och 2022.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under 2020 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 45,6 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som

2019/20:FiU1 3 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN

används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 45,6 miljarder kronor (punkt 13). Förslaget för 2020 är 2,1 miljarder kronor högre än för 2019. Låneramen har, inklusive förslaget för 2020, i genomsnitt ökat nominellt med 3,5 procent per år under de senaste tio åren. Myndigheternas totala skuld för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2018 till 32,7 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande av låneramen uppgick till 82 procent för 2018. Det innebär att nyttjandegraden 2018 var 4 procentenheter högre än 2017. Jämfört med tidigare år har informationen i budgetpropositionen kompletterats med information om nyupplåning och amortering. Nyupplåningen beräknas till 13,1 miljarder kronor och utgör den huvudsakliga finansieringen av nya investeringar i statens egen verksamhet 2020.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att nyttjandegraden ökade med 4 procentenheter mellan 2017 och 2018. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 45,6 miljarder kronor 2020.

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret upp till ett belopp av högst 14,9 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till 14,9 miljarder kronor (punkt 14). Räntekontokreditramen nyttjas sammantaget i begränsad omfattning men säkerställer myndigheternas betalningsförmåga för det fall att utbetalningar inte skulle infalla jämnt fördelat över året. De beslutade krediterna på myndigheternas räntekontoton uppgick sammanlagt till 13,8 miljarder kronor för 2018, och det maximala nyttjandet uppgick under 2018 till 2,5 miljarder kronor.

3 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN 2019/20:FiU1

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret upp till ett belopp av högst 14,9 miljarder kronor.

3.4 Bemyndigande att överskrida vissa anslag

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 15).

Kompletterande information

Enligt Årsredovisningen för staten 2018 (skr. 2018/19:101) beslutade regeringen om fyra medgivna överskridanden för 2018

• utgiftsområde 8 anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden med

218 miljoner kronor

• utgiftsområde 14 anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd med 2,2 miljarder kronor

• utgiftsområde 23 anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. med 31 miljoner kronor • utgiftsområde 26 anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter med 0,3 miljoner

kronor. Endast det medgivna överskridandet för anslaget för gårdsstöd inom utgiftsområde 23 utnyttjades. I årsredovisningen rapporterar regeringen också ett icke medgivet överskridande för 2018. Det gällde utgiftsområde 2 anslaget 1:13 Bokföringsnämnden där myndighetens kostnader för pensionspremier blev högre än beräknat. Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit överskreds med 0,3 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande om att under 2020, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får

2019/20:FiU1 3 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN överskridas om ett riksdagsbeslut om att ändra anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

2019/20:FiU1

Reservationer

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (M)

av Elisabeth Svantesson (M), Jan Ericson (M), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Sofia Westergren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Moderaterna föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser, och reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta ökar välståndet och därmed skatteintäkterna så att vi kan säkerställa kortare köer i vården, mer kunskap i skolan, fler poliser i hela landet och ett Sverige som håller ihop. Vi vill återupprätta samhällskontraktet, värna sammanhållningen och genom högre tillväxt och fler jobb skapa möjligheter för alla att få ett gott liv i Sverige. Vi kan inte vänta på att fler poliser ska utbildas. För att snabbt öka tryggheten vill vi se åtgärder som är riktade mot det ökande grova våldet och utsattheten för vissa brott, inte minst bland unga. Det ska bli möjligt för Polismyndigheten att dels anlita ordningsvakter som ska kunna bistå med att upprätthålla trygghet på gator och torg, dels återanställa poliser och stärka polisens administrativa stöd. Även till åklagare, domstolar och kriminalvård behöver resurserna utökas. För att kommunerna ska kunna upprätthålla den välfärd som medborgarna förväntar sig, när förändringar i demografin och en misslyckad integration gör att kommuner och regioner befinner sig under ett allt större tryck, vill vi höja de generella statsbidragen till kommuner och regioner med sammanlagt 14 miljarder kronor 2020.

2019/20:FiU1 R ESERVATIONER

Samtidigt anser vi att statens kostnader måste minska om välfärdens kärna och statens kärnuppgifter ska kunna prioriteras. Därför förordar vi ett volymmål inom asylmottagningssystemet för att minska antalet asylsökande samt en reformering av budgetprincipen för biståndet och ett avskaffande av enprocentsmålet. Kostnaderna för klimatomställningen måste fördelas rättvist. I dag slår skatten på drivmedel orättvist mot landsbygden, och därför vill vi sänka den med 1 krona vid pumpen. Lika viktig är sammanhållningen mellan generationer. Därför vill vi sänka skatten för alla pensionärer med ett större belopp per person än enligt regeringens förslag. Vi behöver också i större utsträckning ta till vara kompetensen hos erfarna medarbetare. En bättre fungerande integration bidrar till att lösa problem i stället för att skapa dem. Med språkkrav för de vuxna och en skola som fokuserar på kunskap ges förutsättningar för alla som är nya i Sverige att komma in i samhället och vara med och bidra till det gemensamma. Sammanhållningen kräver också en inkomstfördelning som människor uppfattar som rättvis. Utformningen av budgeten spelar stor roll, och med vår inriktning på politiken gynnas den tiondel som har näst lägst inkomst mest. Flit, ansträngning och entreprenörskap måste löna sig mer än med förslagen i regeringens budget. Arbetslösheten bland utrikes födda har nått rekordnivåer, och vi menar att konsekvenserna av att fastna i bidragsberoende är förödande för både individ och samhälle. Därför vill vi ta ett stort tag om bidragen. Det behövs skärpta krav för att få försörjningsstöd, kvalificering in i bidragssystemen, krafttag mot bidragsfusk och ett bidragstak, så att det alltid lönar sig att ta ett jobb. Tillsammans med en förstärkning av jobbskatteavdraget kommer dessa åtgärder att leda till att fler människor kommer att gå från bidrag till jobb. Vi anser att hälften kvar av en löneökning är en princip för skatteområdet som ska gälla alla, eftersom höga marginalskatter minskar drivkraften att utbilda sig och arbeta mer. Därför bör den statliga inkomstskatten trappas ned med 1 procentenhet per år, samtidigt som expertskatten görs mer konkurrenskraftig. Det behövs en skattereform som utgår från samhällsproblemen och syftar till att förenkla för företag att skapa fler jobb, att öka tillväxten och att värna sammanhållningen. Ett steg på vägen är att växla skatt på arbete mot skatt på konsumtion för att skapa fler jobb och öka tillväxten. Tillväxten är beroende av trygg elförsörjning och därför vill vi också se ett elektrifieringspaket som en central del i klimatomställningen. Viktiga komponenter i ett sådant paket är bl.a. fjärde generationens kärnkraft och effektivisering av klimatpolitiken, t.ex. i form av klimatbistånd till omvärlden där pengarna gör mer nytta. För att säkra framtidens kompetensförsörjning och tillväxt bör undervisningstiden i skolan ökas, så att alla ungdomar kan möta framtiden med rätt kunskaper. Vi tillstyrker sammanfattningsvis motion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) med Moderaternas förslag till riktlinjer för

R ESERVATIONER 2019/20:FiU1

den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Sverigedemokraterna föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Avmattning i svensk ekonomi tillsammans med kostnader för integration och en åldrande befolkning innebär tilltagande ekonomiska problem för Sveriges kommuner, inte minst för glesbygds- och landsbygdskommuner. Vår slutsats är att staten måste ta ett större ansvar för kommunernas situation och vidta åtgärder som håller ihop landet. Vi vill rädda svensk välfärd, och då behöver kommunerna tillföras medel från staten i en storleksordning som svarar mot de behov som Sveriges Kommuner och Landsting redovisat. Svensk vård håller hög internationell standard när det gäller medicinska resultat, men det finns stora problem i kapacitet och tillgänglighet. Sverige ska ha offentligfinansierad vård av högsta kvalitet, vilket kräver stärkt statlig finansiering i kombination med ett större övergripande statligt ansvar och bättre samordning mellan olika regioner. Vi menar att förtroendet för vården måste stärkas och tillgängligheten förbättras. Det uppnås genom ökade resurser för att förkorta väntetiderna och förbättrad vidareutbildning av sjuksköterskor. Medborgarskapet ska ha betydelse för vilken tillgång som ska ges till vård i Sverige. Att upprätthålla lag, ordning och säkerhet måste prioriteras högt i nuvarande situation där vissa typer av grova brott ökar och samhällsfunktionerna i vissa utsatta områden inte längre kan fungera normalt. Därför vill vi att mer resurser läggs på Polismyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Säkerhetspolisen. Vidare är det vår målsättning att stärka det svenska totalförsvaret i en omfattning som återställer dess förmåga att

2019/20:FiU1 R ESERVATIONER

skydda hela territoriet från yttre hot. Försvarsbudgeten ska på sikt ha en lägsta nivå om 2 procent av BNP. Stora grupper befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden, trots att det i många fall gäller människor som har potential att arbeta. Arbetsmarknadspolitiken måste förbättras med större flexibilitet och bättre villkor för små och medelstora företag. Vi vill t.ex. reformera Arbetsförmedlingen, införa lärlingsanställningar och starta-eget-bidrag samt sänka inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna. Tillväxt och välstånd skapas genom arbete, vilket stimuleras genom ett dämpat skattetryck. Vi prioriterar skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare och pensionärer framför ett slopande av värnskatten, för att ge rätt incitament till de som står på tröskeln till arbetsmarknaden. Skatter på vanlig konsumtion ska inte höjas. Samtliga transportslag, inklusive bil och flyg, är viktiga för att samhället ska fungera. Vår politik för sänkt pris på drivmedel gynnar de som bor utanför stadskärnorna och är beroende av bilen i sin vardag. Övergången till miljövänliga transporter bör genomföras i harmoni med vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt rimligt. Befintliga resurser bör därför riktas mot andra miljösatsningar och andra behov i samhället. Utöver åtgärderna inom transporter, arbetsmarknad och skatter som gynnar både stad och land anser vi att en aktiv och konstruktiv landsbygdspolitik kan ge bra förutsättningar för skogsbruket och lantbruket. Många pensionärer lever under fattigdomsgränsen, medan andra riskerar oskäligt låg levnadsstandard efter mer än 30 år av hårt arbete. För att åtgärda detta vill vi i första hand höja grundskyddet för pensionärer och helt avskaffa skatteskillnaden mellan arbete och pension. Vidare anser vi att det är dags att återupprätta den del av samhällskontraktet som handlar om att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet medan den som har möjlighet att bli frisk ska erbjudas bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete. Vidare ska familjepolitiken ge alla barnfamiljer rätt förutsättningar att knyta band under småbarnsåren. Därför vill vi bl.a. höja bostadsbidraget för att stärka socioekonomiskt svaga barnfamiljer och stärka föräldraförsäkringen. Bostadspolitiken tillsammans med socioekonomiska frågor är viktiga delar i vår långsiktiga vision att Sveriges otrygga bostadsområden ska förbättras. Bostadspolitiken ska gagna unga, hemlösa och äldre som lever i olika former av ekonomisk utsatthet. När det gäller skolfrågorna vill vi ha ett statligt huvudmannaskap för skolan och en starkare statlig styrning. Dessutom är det viktigt att förbättra arbetsvillkoren i förskolan och höja statusen på läraryrket. Det är viktigare än på länge för Sveriges del att samlas kring gemensamma normer, värderingar, traditioner, seder och bruk. För att leda kulturpolitiken mot denna vision anser vi att det behövs nya kulturpolitiska mål. Vi tillstyrker sammanfattningsvis motion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) med Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer för den

R ESERVATIONER 2019/20:FiU1

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Vänsterpartiet föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Ojämlikheterna i samhället har ökat under de senaste decennierna, och skattesystemets omfördelning har kraftigt försämrats. Den relativa fattigdomen har fördubblats på mindre än tio år, samtidigt som den ekonomiska eliten har fått det allt bättre i Sverige. Sverige ska åter bli världens mest jämlika land. Vi vet att ekonomisk jämlikhet är bra för ett lands utveckling. I jämlika samhällen är hälsan bättre, tryggheten större, den ekonomiska tillväxten högre. Även skolresultat och kreativitet påverkas positivt och jämställdheten mellan kvinnor och män har kommit längre. Sverige har i dag ett skattesystem som är riggat för de rikaste. Den ekonomiska eliten har fått det allt bättre. Den skeva fördelningspolitiken kommer dessutom att förstärkas ytterligare vid en avveckling av värnskatten som innebär att personer som tjänar över 60 000 kronor i månaden får sänkt skatt. Avvecklingen av värnskatten kommer främst att gynna rika män på välfärdens bekostnad. Skattesystemet ska användas för att omfördela resurserna, förändra maktförhållandena i samhället och lösa de akuta utmaningarna. Beskattningen av kapital behöver därför öka, bl.a. genom förmögenhetsskatt och arvsbeskattning, samt en ökad progressivitet vad gäller inkomstskatten. Den modell för vinstbegränsning som föreslogs i betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) bör införas.

2019/20:FiU1 R ESERVATIONER

Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Arbetet utgör basen för välfärd och ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Ekonomisk jämlikhet ökar sammanhållningen och tilliten i samhället. De nödvändiga satsningarna på välfärden uteblir, trots att det runtom i Sverige kommer larmrapporter om stora nedskärningar inom skolan, barnpsykiatrin, äldreomsorgen och sjukvården. För att öka jämlikheten i samhället ska en plan med reformer genomföras, vilken bl.a. ska innehålla satsningar på den generella välfärden och höjda generella statsbidrag till kommunsektorn. Planen för ett jämlikt samhälle och en grön omställning sätter de ekonomiskt mest utsatta, miljön och klimatet i fokus. Förslagen finansieras framför allt genom höjda kapitalskatter och genom att höja skatten för höginkomsttagare. Regeringens budget däremot vidgar klyftorna i samhället och leder till underfinansiering av välfärden i ett läge där behoven är stora. Inte heller den nödvändiga klimatomställningen klarar regeringen. Det behövs satsningar på arbetsmiljön, kompetensutvecklingen och arbetsvillkoren inom hälso- och sjukvården, och särskilda resurser för att stärka hälso- och sjukvården i glest befolkade regioner. Den psykiatriska vården behöver stärkas, både den öppna och den slutna vården samt barn- och ungdomspsykiatrin. Äldreomsorgen har länge varit eftersatt och resurser ska läggas på ett särskilt äldreomsorgspaket. Satsningar ska framför allt göras på ökad personaltäthet och fortbildning inom äldreomsorgen. Kommunerna ska också kunna söka medel för att utveckla och bygga moderna välfungerande boenden, erbjuda bra mat och avgiftsfria trygghetslarm. Äldre bör också få den medicin de behöver oavsett ekonomi, och avgiftsfria läkemedel för alla över 80 år bör införas. Högkostnadsskyddet i tandvården ska höjas kraftigt. Alla ska ha rätt att leva ett gott liv utifrån individuella förutsättningar och behov. Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade behöver därför återupprättas och rätten till personlig assistans ska styras av behov och garantera grundläggande rättigheter. Trygghetssystemen ska fånga upp oss när vi behöver det. Hela sjukförsäkringen behöver därför ses över och samtliga ersättningsnivåer justeras. Taket för sjukpenningen och sjukersättningen måste höjas för att säkra ersättningssystemets legitimitet. Inledningsvis ska de med allra lägst ersättning prioriteras och garantinivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen ska höjas med 1 000 kronor i månaden. Även garantipensionen ska höjas med 1 000 kronor i månaden så att de som lever på garantipension inte halkar efter den övriga befolkningen. Dagens a-kassa täcker få arbetslösa och försäkrar endast låga löner. Arbetslöshetsförsäkringen bör omfatta fler arbetslösa, och högre löner bör försäkras. Dagpenningen och grundbeloppet ska därför höjas, liksom ersättningsnivån ska höjas till 80 procent för hela ersättningsperioden och för

R ESERVATIONER 2019/20:FiU1

tid med aktivitetsstöd. Härutöver ska kvalificerings- och ersättningsvillkoren förbättras. Den statliga arbetsmarknadspolitiken ska ge ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning och grundläggande utbildning av god kvalitet, och det bör skapas subventionerade anställningar för att hjälpa de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Övergången till sex timmars arbetsdag ska påbörjas genom att staten tillskjuter medel för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön på ett arbetsställe i varje kommun och landsting i Sverige. I dagens system tvingas den som inte klarar av att arbeta de sista åren före pensionen ta ut sin pension i förtid, vilket kan leda till låg pension. Det bör införas en möjlighet att avsluta sitt arbetsliv tidigare utan att pensionen påverkas negativt. Det ska bli möjligt genom att en särskild åldersfaktor införs i sjukersättningssystemet, som ger möjlighet till att avstå från inkomstpension i förtid, och att kraven på omställning ändras vid 61 års ålder. Den försäkrade ska då endast prövas mot arbete inom ramen för det yrke denne har och inte mot hela arbetsmarknaden som i dag. Förslaget innebär även att den som inte kan jobba fram till pension ska ha möjlighet att få sjukersättning upp till 67 års ålder. Det ska avsättas resurser för att genomföra en bred arbetsmiljösatsning med fokus på Arbetsmiljöverkets arbete, skyddsombudsverksamheten och företagshälsovården. För att skapa en likvärdig och bra skola i hela landet behöver staten återta huvudansvaret för skolan. En särskild personalsatsning riktad mot förskolan behövs eftersom barngrupperna är för stora. Klimatförändringarna är en grundläggande samhällskris som vi bara kan lösa tillsammans. Ett klimatpaket ska genomföras med konkreta satsningar. Det allmänna måste gå före i energiomställningen, bl.a. genom att möjliggöra installationer av sol- och vindkraftsanläggningar på sjukhus och skolor. Kollektivtrafiken ska byggas ut och bli billigare, liksom laddinfrastrukturen runt om i landet. Även järnvägen ska rustas upp och det ska göras satsningar på biogas och andra biobränslen, liksom på hållbar mat. Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) med Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (KD)

av Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

2019/20:FiU1 R ESERVATIONER

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Kristdemokraterna föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 1 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1.

Ställningstagande

Sverige är ett land med stora möjligheter, men vi har också omfattande samhällsproblem som växer i styrka. Många av problemen behöver lösas ute i kommunerna och regionerna, men många kommuner går redan på knäna. Ett samhälle är större än staten, men bärs inte heller upp bara av den enskilde. Den ekonomiska politiken ska stödja ett samhälle där varje människas förmåga tas till vara och som underlättar för alla att gå från utanförskap till arbete. Den ekonomiska politiken ska också skapa förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och tillit. Politiken ska skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen. En väl fungerande ekonomisk politik ger resurser att satsa på välfärden, såsom god vård och omsorg och en bra skola. Med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan människors möjligheter att lämna arbetslöshet och utanförskap förbättras. Den ekonomiska politiken ska stärka familjerna och det civila samhället, vilket är en grund för ett samhälle byggt på gemenskap och där människor känner tillit till varandra. Vården, omsorgen, socialtjänsten och rättsväsendet behöver resurstillskott för att säkra välfärd och trygghet för alla. Kommunerna står inför stora utmaningar och kommunsektorn ska stärkas genom ytterligare generella bidrag, inte minst kommuner i glesbygd och på landsbygden. Stora resurser behöver även tillföras rättsväsendet de kommande åren, och Åklagarmyndigheten, domstolsväsendet och Kriminalvården behöver förstärkas. Antalet poliser måste öka kraftigt, men organisation och anställningsvillkor måste även förändras så att effektiviteten ökar och fler poliser stannar i yrket. Arbetet med att bekämpa brottsligheten måste även stärkas genom förebyggande sociala insatser, och bl.a. socialtjänsten behöver stora tillskott för att komma åt gängkriminella och för att stoppa unga från att hamna i kriminalitet. De äldres vård och omsorg ska präglas av självbestämmande och valfrihet. En kraftig utbyggnad av platser i både trygghetsboenden och särskilda

R ESERVATIONER 2019/20:FiU1

boenden bör genomföras. Skatten behöver sänkas för alla pensionärer och jobbskatteavdraget höjas för de som är över 69 år. Staten bör ha huvudansvaret för sjukvården och säkra en god, effektiv och jämlik vård över hela landet. Det behövs också en allmän resursstärkande satsning på sjukvård i glesbygd och i de delar av landet där avstånden är stora. Detta ska bl.a. åstadkommas genom investeringar i primärvården. En fortsatt utökning av cancervården är nödvändig, liksom en förstärkt barn- och ungdomshälsovård. Arbetsmarknaden blir alltmer tudelad och allt fler arbetslösa befinner sig i en utsatt ställning med mänskliga, sociala och ekonomiska följder. Fler jobb behöver skapas och det behövs skattereformer som gör det mer lönsamt att arbeta. Det krävs fler typer av jobb, kraftfullt sänkta kostnader och minskad byråkrati för att bredda arbetsmarknaden för de grupper som har svårast att komma in på arbetsmarknaden. Det behövs även en ny anställningsform som gör det billigare och enklare för företag att anställa unga och nyanlända. Jobben skapas huvudsakligen genom entreprenörer och ett gott företagsklimat. Det behövs därför en näringspolitik som är inriktad på att underlätta för företag att växa och anställa. Sverige har ett stort behov av en förbättrad integrationspolitik, eftersom en human flyktingpolitik också kräver en väl fungerande integration. Nyanlända behöver snabbare få arbete och en hållbar bostadssituation. Det finns även ett stort behov av åtgärder för att påskynda asylprövningen och för att tiden när en person söker asyl ska kunna användas för introduktion och språkinlärning. Skolan behöver fördjupa sitt kunskapsuppdrag och samhällets insatser behöver stärkas för att vända trenden med barn och unga som mår dåligt och drabbas av psykisk ohälsa. Skolan och barnomsorgen måste kunna möta varje barns behov, och alla föräldrar ska kunna välja den barnomsorg som är bäst för deras barn. Barns och ungas behov och rättigheter ska vara grunden för hur familjepolitiken utformas. Den ekonomiska politiken ska användas för att stödja goda mellanmänskliga relationer, och det handlar främst om att ge familjer och det civila samhället möjlighet att utvecklas. Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) med Kristdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

2019/20:FiU1 R ESERVATIONER

5. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (M)

av Elisabeth Svantesson (M), Jan Ericson (M), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Sofia Westergren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2020–2022 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 357 miljarder kronor 2020, 1 403 miljarder kronor 2021 och 1 440 miljarder kronor 2022. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2–4 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 3 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2020 =utskottet

d) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

R ESERVATIONER 2019/20:FiU1

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Moderaternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 16 och 18 samt motion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 5 i denna del och 7 samt avslår motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

f) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

g) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

h) Ålderspensionssystemets utgifter 2020 =utskottet

i) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära inkomstberäkningar för 2021 och 2022 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8 samt 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att Moderaternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2020– 2022 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2020. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2021 och 2022 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2020 ska därmed göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021 och 2022 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

2019/20:FiU1 R ESERVATIONER

Vi anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Moderaternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Slutligen yrkar vi avslag på regeringens förslag om ytterligare skattesänkning för personer över 65 år, till förmån för den skattesänkning för pensionärer som ingår i vår inkomstberäkning. Med hänvisning till detta tillstyrker vi Moderaternas förslag till rambeslut.

6. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2020–2022 =utskottet

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 3 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2020 =utskottet

d) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 5 i denna del och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

R ESERVATIONER 2019/20:FiU1

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Sverigedemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 16 och 18 samt motion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del och avslår motionerna 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 5 i denna del och 7 samt 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

f) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

g) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

h) Ålderspensionssystemets utgifter 2020 =utskottet

i) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära inkomstberäkningar för 2021 och 2022 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7 samt avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 4 och 6 samt 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att Sverigedemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2020–2022 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2020. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2021 och 2022 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2020 ska därmed göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära

2019/20:FiU1 R ESERVATIONER

utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021 och 2022 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Vi anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Sverigedemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker vi Sverigedemokraternas förslag till rambeslut.

7. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2020–2022 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 436 miljarder kronor 2020, upphäver tidigare fastställt utgiftstak för 2021 och avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2022. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2–4 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 3 och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2020 =utskottet

R ESERVATIONER 2019/20:FiU1

d) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 5 i denna del och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 16 och 18 samt motion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och avslår motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 5 i denna del och 7 samt 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

f) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

g) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

h) Ålderspensionssystemets utgifter 2020 =utskottet

i) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära inkomstberäkningar för 2021 och 2022 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8 samt avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7, 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 4 och 6 samt 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

2019/20:FiU1 R ESERVATIONER

Ställningstagande

Jag anser att Vänsterpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2020– 2022 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2020. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2021 och 2022 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2020 ska därmed göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021 och 2022 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker jag Vänsterpartiets förslag till rambeslut.

8. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (KD)

av Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2020–2022 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 382 miljarder kronor 2020, 1 430 miljarder kronor 2021 och 1 480 miljarder kronor 2022. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 2 och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2–4 och 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 och

R ESERVATIONER 2019/20:FiU1

2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 3.

c) Övriga utgifter i statens budget 2020 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2020 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 7, 11 och 12.

d) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Kristdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 16 och 18 samt motion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del och avslår motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 5 i denna del och 7.

f) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

g) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

h) Ålderspensionssystemets utgifter 2020 =utskottet

2019/20:FiU1 R ESERVATIONER

i) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära inkomstberäkningar för 2021 och 2022 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt motionerna 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7, 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8 samt 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Jag anser att Kristdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2020–2022 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2020. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2021 och 2022 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2020 ska därmed göras i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021 och 2022 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Kristdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker jag Kristdemokraternas förslag till rambeslut.

2019/20:FiU1

B ILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:1 Budgetpropositionen för 2020 finansplanen:

1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1). 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 392 miljarder kronor för 2020 och 1 443 miljarder kronor för 2021 (avsnitt 5.2). 3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 502 miljarder kronor för 2022 (avsnitt 5.2). 4. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2020 (avsnitt 6.1 och bilaga 1 avsnitt 2). 5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.1 och tabell 6.2). 6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2020 (avsnitt 7.1 och tabell 7.3). 7. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020 (avsnitt 7.1 och tabell 7.3). 8. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2020 (avsnitt 7.1 och tabell 7.3). 9. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.2 och tabell 7.4). 10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 8.3). 11. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 (avsnitt 8.3 och tabell 8.9). 12. Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2020 (avsnitt 8.3 och tabell 8.9). 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 45 600 000 000 kronor (avsnitt 9.2). 14. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive

2019/20:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 900 000 000 kronor (avsnitt 9.2). 15. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 9.7). 16. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (avsnitt 11.1 och 12.15). 17. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet (avsnitt 3 och 6.4). 18. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 11.2 och 12.1–12.4). 19. Riksdagen godkänner att regeringen under 2020 eller 2021 genom försäljning överlåter fastigheten Dykärret Större 7 i Stockholm (avsnitt 6.4). 20. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 19 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 6.4).

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 392 miljarder kronor för 2020 och 1 443 miljarder kronor för 2021 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.1). 3. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt vad som anförs i motionen (avsnitt 21.8) samt ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.9). 5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2020 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.6).

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2019/20:FiU1

6. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2020 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.4). 7. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.7).

2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 6–12 i motionen). 2. Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 392 miljarder kronor för 2020 och 1 443 miljarder kronor för 2021 och beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2021 (avsnitt 5.2 i propositionen). 3. Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 502 miljarder kronor för 2022 (avsnitt 5.2 i propositionen). 4. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2020 i enlighet med tabell 14 avsnitt 14 i motionen. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2020 i enlighet med förslaget i tabell 15, avsnitt 15 i motionen, samt ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete (tabell 16, avsnitt 15 i motionen). 7. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2020 (tabell 7, avsnitt 13 i motionen). 8. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete (tabell 8, avsnitt 13 i motionen).

2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2020–2022 enligt förslaget i bilaga E i motionen. 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2020 enligt förslaget i bilaga A i motionen.

2019/20:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 enligt förslaget i bilaga B som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i bilaga C i motionen och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 enligt förslaget i bilaga D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 7. Riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare skattesänkning för personer över 65 år som beskrivs i kapitel 12 avsnitt 2 i budgetpropositionen.

2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i avsnitt 3–21 i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2020–2022 enligt förslaget i tabell 2 i motionen. 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2020 enligt förslaget i tabell 13 i motionen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 enligt förslaget i tabell 14 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt förslaget i tabell 15 i motionen samt ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 enligt förslaget i tabell 16 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2019/20:FiU1 B ILAGA 2

Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2020

Regeringens förslag till utgiftsramar 2020

Tusental kronor

konsumentpolitik

2019/20:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020

Regeringens förslag till inkomstberäkning 2020

Tusental kronor

2019/20:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020

Inkomsttitel Regeringens förslag

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020 B ILAGA 2 2019/20:FiU1

Inkomsttitel Regeringens förslag

1491 Avgifter för telekommunikation 110 000 1492 Försäljningsskatt på motorfordon 0

1500 Skatt på import 7 329 781

1511 Tullmedel 7 329 784 1512 Sockeravgifter −3

1600 Restförda och övriga skatter 17 936 044

1610 Restförda skatter –4 714 649 1611 Restförda skatter, hushåll −1 966 952 1612 Restförda skatter, företag −2 747 697 1620 Övriga skatter, hushåll 4 170 645 1621 Omprövningar aktuellt beskattningsår −966 862 1622 Omprövningar äldre beskattningsår 1 000 000 1623 Anstånd 500 000 1624 Övriga skatter 3 300 441 1625 Skattetillägg 167 243 1626 Förseningsavgifter 169 823 1630 Övriga skatter företag 72 419 1631 Omprövningar aktuellt beskattningsår −1 581 488 1632 Omprövningar äldre beskattningsår 400 000 1633 Anstånd −500 000 1634 Övriga skatter 130 972 1635 Skattetillägg 1 232 757 1636 Förseningsavgifter 390 178 1640 Intäkter som förs till fonder 9 043 041 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 343 720 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden 3 700 185 1644 Batteriavgifter 1 804 1645 Kväveoxidavgifter 616 332 1647 Resolutionsavgift 3 381 000 1650 Avgifter till public service 9 364 588 1651 Avgifter till public service 9 364 588

Totala skatteintäkter 2 216 695 601

1700 Avgående poster, skatter till EU −7 329 780

1710 EU-skatter −7 329 780 1711 EU-skatter −7 329 780

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 209 365 821

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 065 298 821

1810 Skatter till andra sektorer −1 065 298 821 1811 Kommunala inkomstskatter −790 950 084 1812 Avgifter till AP-fonder −274 348 737

Statens skatteintäkter 1 144 067 000

2019/20:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020

Inkomsttitel Regeringens förslag

1900 Periodiseringar 13 731 068

1910 Uppbördsförskjutningar 18 723 017 1911 Uppbördsförskjutningar 18 723 017 1920 Betalningsförskjutningar −4 991 949 1921 Kommuner och landsting 1 875 295 1922 Ålderspensionssystemet 1 463 406 1923 Företag och hushåll −7 424 813 1924 Kyrkosamfund −925 084 1925 EU 19 247

inleverans av motsvarighet till statlig skatt

garantilån för studerande 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 34 000 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 0

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020 B ILAGA 2 2019/20:FiU1

Inkomsttitel Regeringens förslag

2019/20:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020

maskiner 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000

4100 Återbetalning av näringslån 210

4120 Återbetalning av jordbrukslån 0 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 0 4130 Återbetalning av övriga näringslån 210 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 60 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 50 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 100

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020 B ILAGA 2 2019/20:FiU1

landsbygdsutveckling 2007–2013 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för 3 020 100 landsbygdsutveckling 2014–2020

2019/20:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020

Inkomsttitel Regeringens förslag

2019/20:FiU1 B ILAGA 3 Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2021– 2022

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar 2021–2022

Miljoner kronor

konsumentpolitik

2019/20:FiU1 B ILAGA 3 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2021–2022

Regeringens förslag till preliminär inkomstberäkning 2021–2022

Miljarder kronor

Inkomsttitel 2021 2022

1100 Direkta skatter på arbete 692,1 715,6

1111 Statlig inkomstskatt 51,7 52,3 1115 Kommunal inkomstskatt 796,3 823,8 1120 Allmän pensionsavgift 137,1 141,9 1130 Artistskatt 0 0 1140–1150 Skattereduktioner −293,0 −302,4

1200 Indirekta skatter på arbete 638,8 660,1

1210 Arbetsgivaravgifter 628,6 651,2 1240 Egenavgifter 13,3 13,8 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −43,4 −44,9 1270 Särskild löneskatt 51,5 53,3 1280 Nedsättningar −11,8 −13,9 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,5

1300 Skatt på kapital 287,1 309,6

1310 Skatt på kapital, hushåll 68,4 71,0 1320 Skatt på företagsvinster 157,3 172,0 1330 Kupongskatt 9,6 10,2 1340 Avkastningsskatt 6,3 9,9 1350 Fastighetsskatt 33,2 33,7 1360 Stämpelskatt 12,3 12,7

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 639,5 663,2

1410 Mervärdesskatt 494,4 514,7 1420 Skatt på alkohol och tobak 27,8 28,1 1430 Energiskatt 54,2 55,8 1440 Koldioxidskatt 23,2 23,6 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 8,7 8,8 1470 Skatt på vägtrafik 24,2 25,0 1480–1490 Övriga skatter 6,9 7,2

1500 Skatt på import 7,6 7,9

1600 Restförda och övriga skatter 19,2 19,8

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH 2019/20:FiU1 INKOMSTBERÄKNINGAR 2021–2022 B ILAGA 3

2019/20:FiU1

B ILAGA 4

Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2020

Reservanternas förslag till utgiftsramar 2020

Tusental kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

1 Rikets styrelse 15 131 274 −145 600 −556 000 −53 000 +174 500 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 390 191 −28 307 −228 000 +10 000 −42 000 3 Skatt, tull och exekution 12 056 989 −262 337 +334 000 ±0 −111 000 4 Rättsväsendet 51 731 092 +2 494 000 +5 679 000 +6 600 +890 000 5 Internationell samverkan 2 028 315 ±0 +20 000 ±0 −30 200 6 Försvar och samhällets krisberedskap 64 799 753 +564 000 ±0 ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 45 989 153 −7 135 000 −16 443 000 +500 000 ±0 8 Migration 11 446 213 −599 000 −664 299 −693 000 +98 000 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 84 167 142 −6 070 000 +4 460 000 +3 325 000 +7 137 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 95 705 843 −10 206 000 +5 038 000 +5 078 000 −419 000 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 542 396 −405 000 +4 097 000 +3 600 000 −199 000 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 430 320 −450 000 +5 291 000 ±0 +3 422 000 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 10 065 663 −1 004 000 −4 909 585 +1 910 000 −43 300 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 164 287 −3 027 356 −5 169 092 +5 234 000 −3 022 000 15 Studiestöd 25 508 400 −367 000 +452 000 +910 000 −2 908 000 16 Utbildning och universitetsforskning 83 315 865 −1 899 000 +513 100 +3 058 500 +925 100 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 061 280 −400 −113 335 +658 160 −448 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt 3 726 522 −2 275 000 +351 762 +3 604 000 −500 000 konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 3 672 525 ±0 ±0 +30 000 +20 000

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020 B ILAGA 4 2019/20:FiU1

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

20 Allmän miljö- och naturvård 12 571 183 +3 000 −4 109 000 +1 150 000 −1 937 000 21 Energi 3 468 932 −254 000 −524 000 +850 000 −295 000 22 Kommunikationer 61 295 946 +345 200 +2 645 000 +5 800 000 +329 500 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 790 236 +68 000 +892 000 +910 000 +74 500 24 Näringsliv 7 263 863 −28 000 +100 000 +52 000 −903 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 128 417 572 +16 202 000 +5 000 000 +7 600 000 +1 417 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 29 655 200 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 989 649 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 062 385 804 −14 479 799 2 156 552 43 540 260 3 630 100

Minskning av anslagsbehållningar −7 266 690 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgifter 1 055 119 114 −14 479 799 +2 156 552 +43 540 260 +3 630 100

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 13 797 736 ±0 ±0 ±0 +1 100 000 Kassamässig korrigering 278 004 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa 1 069 194 854 −14 479 799 +2 156 552 +43 540 260 +4 730 100

2019/20:FiU1 B ILAGA 4 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2020

Tusental kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 674 875 760 −19 335 000 −2 057 000 +3 190 000 −16 020 000

1111 Statlig inkomstskatt 51 458 623 −2 280 000 +5 977 000 +7 390 000 +1 465 000 1115 Kommunal inkomstskatt 771 750 328 −3 675 000 +841 000 +3 950 000 +515 000 1120 Allmän pensionsavgift 132 637 236 −40 000 +183 000 −10 000 +100 000 1130 Artistskatt 0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140–1150 Skattereduktioner −280 970 427 −13 340 000 −9 058 000 −8 140 000 −18 100 000

1200 Indirekta skatter på arbete 622 143 910 +4 580 000 −6 839 000 +4 070 000 +2 896 000

1210 Arbetsgivaravgifter 608 391 355 +4 620 000 −5 075 000 +4 070 000 +2 896 000 1240 Egenavgifter 12 765 653 ±0 −1 720 000 ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −41 981 008 −40 000 −44 000 ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt 49 882 734 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −7 475 020 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 560 196 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 279 261 406 +1 853 333 +1 861 000 +22 080 000 +3 257 000

1310 Skatt på kapital, hushåll 67 300 187 +1 133 333 +845 000 +13 400 000 +810 000 1320 Skatt på företagsvinster 153 413 428 −80 000 +2 016 000 +3 080 000 +159 000 1330 Kupongskatt 9 098 409 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 5 391 303 ±0 −900 000 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 32 121 707 +800 000 −100 000 +5 600 000 +2 288 000 1360 Stämpelskatt 11 936 372 ±0 ±0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 615 148 700 +698 667 +1 901 000 +6 440 000 +15 336 000

1410 Mervärdesskatt 474 187 045 +10 056 667 +12 400 000 +6 000 000 +15 890 000 1420 Skatt på alkohol och tobak 27 575 536 ±0 ±0 ±0 +830 000

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2020 B ILAGA 4 2019/20:FiU1

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

1430 Energiskatt 52 715 802 −6 010 000 −1 589 000 ±0 −134 000 1440 Koldioxidskatt 22 868 603 −420 000 −1 090 000 ±0 −470 000 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 7 587 434 −2 928 000 −3 530 000 +440 000 −720 000 1470 Skatt på vägtrafik 23 493 975 ±0 −1 970 000 ±0 ±0 1480–1490 Övriga skatter 6 720 305 ±0 −2 320 000 ±0 −60 000

1500 Skatt på import 7 329 781 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 17 936 044 −100 000 −370 000 +6 500 000 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −7 329 780 ±0 ±0 ±0 ±0

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 209 365 821 −12 303 000 −5 504 000 +42 280 000 +5 469 000

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 065 298 821 +3 715 000 −924 000 −3 940 000 −615 000

Statens skatteintäkter 1 144 067 000 −8 588 000 −6 428 000 +38 340 000 +4 854 000

1900 Periodiseringar 13 731 068 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 157 798 068 −8 588 000 −6 428 000 +38 340 000 +4 854 000 Övriga inkomster −41 690 262 −400 000 +1 540 000 +600 000 −300 000

2000 Inkomster av statens verksamhet 41 163 268 −400 000 +1 540 000 +600 000 −300 000

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 656 524 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 16 009 000 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 13 715 886 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −118 234 940 ±0 ±0 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0 ±0 ±0 ±0 ±0

Inkomster i statens budget 1 116 107 806 −8 988 000 −4 888 000 +38 940 000 +4 554 000

2019/20:FiU1

B ILAGA 5

Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar 2021– 2022

Reservanternas förslag till fördelning av utgifter per utgiftsområde 2021

Miljoner kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

1 Rikets styrelse 15 109 −146 −707 −53 +475 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 967 −28 −235 +10 −27 3 Skatt, tull och exekution 12 237 −145 +506 ±0 +6 4 Rättsväsendet 54 481 +2 639 +6 551 +11 +977 5 Internationell samverkan 2 009 ±0 +20 +10 −28 6 Försvar och samhällets krisberedskap 70 543 +1 753 ±0 ±0 +300 7 Internationellt bistånd 48 274 −9 205 −17 028 +750 ±0 8 Migration 10 372 −1 564 −3 681 −1 402 +98 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 83 266 −6 314 +4 810 +5 475 +8 268 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94 268 −9 806 +5 897 +10 756 −6 335 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 35 676 −505 +4 177 +3 700 −99 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 485 −250 +5 728 +100 +3 494 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8 159 −1 280 −5 492 +2 260 −67 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 77 416 −4 007 −12 101 +5 433 +1 736 15 Studiestöd 26 134 −58 +511 +1 010 −2 676 16 Utbildning och universitetsforskning 84 858 −3 224 +375 +4 105 +3 612 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 551 −0 +190 +987 −145 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 581 −3 210 +352 +3 691 −3 050

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2021–2022 B ILAGA 5 2019/20:FiU1

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

19 Regional tillväxt 3 683 ±0 ±0 +30 +20 20 Allmän miljö- och naturvård 12 978 +228 −4 959 +1 350 −1 935 21 Energi 2 406 +46 +366 +1 150 +10 22 Kommunikationer 68 192 +288 +2 895 +8 085 +330 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 854 +68 +959 +1 125 +183 24 Näringsliv 6 936 −28 −383 +52 −825 25 Allmänna bidrag till kommuner 128 529 +22 407 +10 000 +15 520 +1 417 26 Statsskuldsräntor m.m. 7 655 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 52 046 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 064 666 −12 342 −1 249 64 155 5 736

2019/20:FiU1 B ILAGA 5 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2021–2022

Reservanternas förslag till fördelning av utgifter per utgiftsområde 2022

Miljoner kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 15 251 −146 −846 −53 +575 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 18 294 −28 −165 ±0 −27 3 Skatt, tull och exekution 12 400 −145 +541 ±0 +6 4 Rättsväsendet 55 469 +4 069 +8 610 +10 +2 088 5 Internationell samverkan 2 018 ±0 +20 +20 −27 6 Försvar och samhällets krisberedskap 76 738 +1 838 ±0 −3 000 +600 7 Internationellt bistånd 50 433 −14 275 −17 678 +1 000 ±0 8 Migration 10 145 −2 073 −5 082 −2 466 +98 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 80 477 −4 894 +5 060 +5 475 +9 877 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 93 341 −9 706 +6 116 +10 856 −6 327 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 35 579 −505 +4 339 +3 800 +1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 106 031 −60 +5 808 +200 +3 505 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 701 −1 853 −7 160 +2 510 −69 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 78 385 −4 810 −13 916 +5 408 +1 395 15 Studiestöd 27 024 +92 +691 +1 010 −2 676 16 Utbildning och universitetsforskning 85 606 −3 224 +461 +4 105 +4 012 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 608 +20 +244 +1 002 −50 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt 4 288 −2 960 −1 721 +3 709 −2 850 konsumentpolitik

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2021–2022 B ILAGA 5 2019/20:FiU1

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen förslag M SD V KD

19 Regional tillväxt 3 521 ±0 ±0 +30 +20 20 Allmän miljö- och naturvård 13 006 +158 −5 089 +1 650 −2 005 21 Energi 2 403 +46 +366 +1 150 +10 22 Kommunikationer 69 500 +288 +3 145 +9 665 +330 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 325 +68 +977 +1 175 +193 24 Näringsliv 6 731 −28 −383 +52 −530 25 Allmänna bidrag till kommuner 128 881 +27 641 +15 000 +28 040 +417 26 Statsskuldsräntor m.m. 7 155 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 53 464 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 075 772 −10 488 −662 75 348 8 563

2019/20:FiU1 B ILAGA 5 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2021–2022

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2021

Miljarder kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2021–2022 B ILAGA 5 2019/20:FiU1

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

1430 Energiskatt 54,2 –7,1 –3,6 +0,1 +0,2 1440 Koldioxidskatt 23,2 –0,3 –0,9 +0,1 –0,3 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 8,7 –5,3 –3,7 2,1 –1,0 1470 Skatt på vägtrafik 24,2 ±0 –2,4 ±0 ±0 1480–1490 Övriga skatter 6,9 ±0 –3,2 +5,0 –0,1

1500 Skatt på import 7,6 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 19,2 –0,1 –0,4 +6,5 ±0

2019/20:FiU1 B ILAGA 5 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2021–2022

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2022

Miljarder kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 715,6 –25,4 –1,1 11,7 –22,4

1111 Statlig inkomstskatt 52,3 –8,5 +5,2 +9,2 –1,9 1115 Kommunal inkomstskatt 823,8 –3,6 +2,5 +2,9 –0,3 1120 Allmän pensionsavgift 141,9 –0,2 +0,5 –0,2 ±0 1130 Artistskatt 0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140–1150 Skattereduktioner −302,4 –13,1 –9,4 –0,1 –20,2 1200 Indirekta skatter på arbete 660,1 + 9,2 -9,5 + 9,1 + 7,9 1210 Arbetsgivaravgifter 651,2 +9,2 –5,9 +9,0 +7,9 1240 Egenavgifter 13,8 ±0 –3,4 ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −44,9 +0,0 –0,2 +0,1 ±0 1270 Särskild löneskatt 53,3 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −13,9 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 0,5 ±0 ±0 ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 309,6 –0,6 + 4,0 + 33,2 + 6,3 1310 Skatt på kapital, hushåll 71,0 +3,7 +3,1 +19,0 +3,9 1320 Skatt på företagsvinster 172,0 –5,1 +2,0 +8,4 +0,1 1330 Kupongskatt 10,2 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 9,9 ±0 –0,9 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 33,7 +0,8 –0,2 +5,8 +2,3

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2021–2022 B ILAGA 5 2019/20:FiU1

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen förslag

M SD V KD

1430 Energiskatt 55,8 –8,1 –5,4 +0,2 +0,2 1440 Koldioxidskatt 23,6 –0,3 –1,0 +0,1 –0,3 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 8,8 –5,3 –3,7 +4,0 –0,7 1470 Skatt på vägtrafik 25,0 ±0 –2,4 ±0 ±0 1480–1490 Övriga skatter 7,2 ±0 –3,3 ±0 –0,1

1500 Skatt på import 7,9 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 19,8 –0,1 –0,4 + 6,5 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −7,9 ±0 ±0 ±0 ±0

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 368,4 –20,5 –9,4 + 71,3 + 8,2 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 137,8 + 3,8 –2,8 –2,7 + 0,3 Statens skatteintäkter 1 230,6 –16,7 –12,2 + 68,6 + 8,5

1900 Periodiseringar −30,5 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 200,1 –16,7 –12,2 + 68,6 + 8,5 Övriga inkomster −50,5 –0,4 + 1,7 –0,9 –0,2 2000 Inkomster av statens verksamhet 38,0 –0,4 + 1,7 –0,9 –0,2

3000 Inkomster av försåld egendom 5,0 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 0,6 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 18,7 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 10,4 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −123,2 ±0 ±0 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0 ±0 ±0 ±0 ±0

Inkomster i statens budget 1 149,6 –17,1 –10,5 + 67,7 + 8,3

2019/20:FiU1

B ILAGA 6

Regeringens lagförslag

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 7 Konstitutionsutskottets yttrande 2019/20:KU1y

K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:KU1 Y B ILAGA 7 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 7 K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:KU1 Y

K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:KU1 Y B ILAGA 7 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1

B ILAGA 8

Skatteutskottets yttrande 2019/20:SkU1y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 8 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U1 Y B ILAGA 8 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1

B ILAGA 9

Skatteutskottets yttrande 2019/20:SkU2y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U2 Y B ILAGA 9 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U2 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U2 Y B ILAGA 9 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S K U2 Y

2019/20:FiU1

B ILAGA 10

Justitieutskottets yttrande 2019/20:JuU1y

2019/20:FiU1 B ILAGA 10 J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:J U U1 Y

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:J U U1 Y B ILAGA 10 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 10 J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:J U U1 Y

2019/20:FiU1

B ILAGA 11

Civilutskottets yttrande 2019/20:CU1y

2019/20:FiU1 B ILAGA 11 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:CU1 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:CU1 Y B ILAGA 11 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 11 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:CU1 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:CU1 Y B ILAGA 11 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1

B ILAGA 12

Utrikesutskottets yttrande 2019/20:UU2y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:UU2 Y B ILAGA 12 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 12 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:UU2 Y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:UU2 Y B ILAGA 12 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 12 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:UU2 Y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:UU2 Y B ILAGA 12 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1

B ILAGA 13

Försvarsutskottets yttrande 2019/20:FöU2y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:F Ö U2 Y B ILAGA 13 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 13 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:F Ö U2 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:F Ö U2 Y B ILAGA 13 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 13 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:F Ö U2 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:F Ö U2 Y B ILAGA 13 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 13 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:F Ö U2 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:F Ö U2 Y B ILAGA 13 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 14 Socialförsäkringsutskottets yttrande 2019/20:SfU1y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y B ILAGA 14 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 14 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y B ILAGA 14 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 14 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y B ILAGA 14 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 14 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y B ILAGA 14 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 14 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y B ILAGA 14 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 14 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y B ILAGA 14 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 14 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y B ILAGA 14 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 14 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y B ILAGA 14 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 14 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S F U1 Y B ILAGA 14 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1

B ILAGA 15

Socialutskottets yttrande 2019/20:SoU1y

S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S O U1 Y B ILAGA 15 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S O U1 Y

S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S O U1 Y B ILAGA 15 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:S O U1 Y

2019/20:FiU1

B ILAGA 16

Kulturutskottets yttrande 2019/20:KrU1y

2019/20:FiU1 B ILAGA 16 K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:K R U1 Y

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:K R U1 Y B ILAGA 16 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 16 K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:K R U1 Y

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:K R U1 Y B ILAGA 16 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 16 K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:K R U1 Y

2019/20:FiU1 B ILAGA 17 Utbildningsutskottets yttrande 2019/20:UbU1y

2019/20:FiU1 B ILAGA 17 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y B ILAGA 17 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 17 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y B ILAGA 17 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 17 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y B ILAGA 17 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 17 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y B ILAGA 17 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 17 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y B ILAGA 17 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 17 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:U B U1 Y

2019/20:FiU1

B ILAGA 18

Trafikutskottets yttrande 2019/20:TU1y

2019/20:FiU1 B ILAGA 18 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:TU1 Y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:TU1 Y B ILAGA 18 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 18 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:TU1 Y

2019/20:FiU1 B ILAGA 19 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2019/20:MJU1y

2019/20:FiU1 B ILAGA 19 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:MJU1 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:MJU1 Y B ILAGA 19 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 19 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:MJU1 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:MJU1 Y B ILAGA 19 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 19 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:MJU1 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:MJU1 Y B ILAGA 19 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1

B ILAGA 20

Näringsutskottets yttrande 2019/20:NU1y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:NU1 Y B ILAGA 20 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 20 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:NU1 Y B ILAGA 20 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 20 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:NU1 Y B ILAGA 20 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2019/20:AU1y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y B ILAGA 21 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y B ILAGA 21 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y B ILAGA 21 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y B ILAGA 21 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y B ILAGA 21 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y B ILAGA 21 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y B ILAGA 21 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y B ILAGA 21 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y B ILAGA 21 2019/20:FiU1

2019/20:FiU1 B ILAGA 21 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2019/20:AU1 Y

352 Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019