Statens budget 2021 Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2020/21:FiU1

Statens budget 2021 – rambeslutet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet budgetpropositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak för respektive år 2020–2023, förslag till beräkning av statens inkomster och utgiftsramar 2021, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2022 och 2023 samt förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler m.m. som ligger till grund för inkomstberäkningen. Budgetpropositionen för 2021 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. I detta sammanhang behandlas också alternativa budgetförslag i motsvarande delar från motionärerna. I betänkandet behandlas även proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter och proposition 2020/21:14 Bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta, samt två följdmotioner. Propositionerna har överlämnats till finansutskottet från skatteutskottet respektive socialförsäkringsutskottet, eftersom förslagen i propositionen har budgetpåverkan. När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om utgiftsramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av budgeten.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Pandemin och dess följdverkningar har drastiskt förändrat utsikterna för världsekonomin. Även i Sverige har pandemin fått mycket stora konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Utskottet noterar att en viss återhämtning har inletts i svensk ekonomi, men att det väntas dröja till slutet av 2021 innan BNP är tillbaka på samma nivå som före virusutbrottet. Vidare har den kraftigt minskade efterfrågan medfört ett försämrat läge på arbetsmarknaden, och arbetslösheten bedöms stiga både 2020 och 2021. Prognosen för den ekonomiska utvecklingen är mer osäker än vanligt och beror på pandemins utveckling och vilka restriktioner som införs i olika länder.

2020/21:FiU1

Sverige har goda offentliga finanser för att hantera konsekvenserna av pandemin. För att så snabbt som möjligt ta Sverige ur lågkonjunkturen behöver finanspolitiken vara expansiv, vilket försvagar de offentliga finanserna och medför att det strukturella sparandet avviker från överskottsmålet. Utskottet anser att det är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Det strukturella sparandet ska återföras till målet när de ekonomiska förhållandena medger det. Maastrichtskulden bedöms överstiga skuldankarets toleransintervall och regeringen ska därmed återkomma med en skrivelse i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Budgeteringsmarginalerna ligger över regeringens riktlinje samtliga år, vilket motiveras av behovet av att kunna vidta åtgärder om pandemin förvärras. Utgiftstakets nivå ökar under 2021 och 2022 för att 2023 återgå till samma nivå som 2019, dvs. 27,1 procent av potentiell BNP. Inriktningen på den ekonomiska politiken ska understödja den ekonomiska återhämtningen med ett kraftfullt grönt återstartspaket, samtidigt som samhällsproblemen långsiktigt ska bekämpas. Arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, den bristande integrationen, de svaga kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten ska mötas med fortsatt reformarbete. Utskottet välkomnar bl.a. en statlig grön kreditgaranti för större industriinvesteringar som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket samt investeringar för transportsektorns omställning. Utskottet delar regeringens syn att även investeringar i infrastruktur är ett effektivt sätt att stimulera ekonomin och skapa arbetstillfällen i hela landet. Utskottet välkomnar att äldreomsorgen stärks genom ett kraftigt resurstillskott och att skolväsendet tilldelas ytterligare riktade medel. Resurser ska även avsättas för att täcka de merkostnader som uppstått till följd av pandemin inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, och även för att stödja hälso- och sjukvårdens återhämtning. Medel ska avsättas för testning och aktiv smittspårning av covid-19 under 2021. För att öka takten i den ekonomiska återhämtningen ska regeringen stärka de svenska företagens konkurrenskraft och tillväxt. Genom skattesänkningar bl.a. inom ramen för den gröna skatteväxlingen ska även hushållens köpkraft stärkas. Utskottet ställer sig bakom en politik som förbättrar tryggheten och omställningsmöjligheterna för den som blir arbetslös. Arbetsmarknadspolitiken ska förstärkas och individens möjligheter till utbildning och omskolning förbättras. Dessutom ska de ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen som höjts under året förlängas tillfälligt. Regeringen, liksom utskottet, är av uppfattningen att det utöver de föreslagna åtgärderna för att stötta den ekonomiska återhämtningen även behövs ett långsiktigt reformarbete för att lösa samhällsproblemen.

2020/21:FiU1

Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och deltagande i samhället. Utskottet välkomnar att Arbetsförmedlingen tillförs medel, att Kunskapslyftet förstärks och att rutavdraget utvidgas. Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är möjlig. Klimatklivet ska förlängas och Industriklivet ska förstärkas och breddas. Dessutom ska ett grönt skatteavdrag för privatpersoner införas vid installation av grön teknik. Kommunsektorn ska även ges långsiktiga förutsättningar för att kunna upprätthålla en hög kvalitet i välfärden och säkerställa allas rätt till välfärdstjänster. Pensionärernas ekonomi ska stärkas. Utskottet välkomnar att regeringen även i fortsättningen avser att inrikta politiken på att hela landet ska ges möjlighet att växa. Ett landsbygdspaket ska införas med satsningar för en livskraftig landsbygd och konkurrenskraftiga gröna näringar, fler jobb och växande företag. Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Därför välkomnar utskottet att förutsättningar skapas för att fler poliser ska kunna anställas, att resurserna till Kriminalvården utökas och att ett åtgärdspaket för att lyfta utsatta områden införs. Utskottet ställer sig även bakom att det militära försvaret tillförs resurser i enlighet med Försvarsberedningens förslag.

Rambeslutet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 743, 1 695 respektive 1 634 miljarder kronor för 2020–2022. För 2023 tillstyrks ett utgiftstak på 1 539 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar för 2021, övriga utgifter i statens budget för 2021 och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2021. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2021, tillstyrker delvis regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler samt tillstyrker övriga förslag om en ändring i lag och en försäljning av två fastigheter som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i mervärdesskattelagen och i lagen om särskilda ordningar för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster med vissa lagtekniska justeringar och med den ändringen att lagarna ska träda ikraft den 1 juli 2021. Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och preliminär inkomstberäkning för 2022 och 2023. Utgifterna i statens budget 2021 uppgår sammantaget till 1 173 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 106 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till –67 miljarder kronor 2021.

Reservationer

I betänkandet finns nio reservationer (M, SD, C, V, KD).

2020/21:FiU1

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter. Proposition 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan och skattefrågor. Proposition 2020/21:14 Bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta. Två yrkanden i följdmotioner. Ca 30 yrkanden från allmänna motionstiden 2020/21.

2020/21:FiU1 I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till preliminär

2020/21:FiU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1. Reservation 1 (M) Reservation 2 (SD) Reservation 3 (V) Reservation 4 (KD)

2. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

a) Utgiftstak för staten 2020–2023 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 743 miljarder kronor 2020, 1 695 miljarder kronor 2021, 1 634 miljarder kronor 2022 och 1 539 miljarder kronor 2023. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 2–4 och avslår motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2–4 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2021 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2021 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 7 och avslår motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

2020/21:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

c) Övriga utgifter i statens budget 2021 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2021 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 8, 12 och 13 samt avslår motionerna 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2021 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 5 och avslår motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 2, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2019/20:122 Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med den ändringen att 5 kap. 2 f § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 7, 2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., 3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 4. lag om ändring i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tvsändningar och elektroniska tjänster med den ändringen att 1 och 4 e §§ ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 7, 5. lag om ändring i tullagen (2016:253), med den ändringen att lagarna ska träda i kraft den 1 juli 2021. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2019/20:122 punkterna 1–5.

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:1 Riksdagen antar a) utskottets förslag i bilaga 7 till lag om ändring i lagen (2020:952) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), b) regeringens förslag till

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2020/21:FiU1

1. lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, 2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet, 5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan, 6. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), 7. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 8. lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, 9. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 10. lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 20–29 och avslår motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:14 Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021, dels ändring i samma lag, 2. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 3. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 4. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980), 5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:14 punkterna 1–5 och avslår motion 2020/21:3719 av Ulla Andersson m.fl. (V).

h) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund.

2020/21:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 17.

i) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021 Riksdagen godkänner att regeringen 1. under 2021 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3, 2. från försäljningsintäkterna vid en försäljning av fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 18 och 19.

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2021 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 336 366 miljoner kronor för 2021. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 9.

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2022 och 2023 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 6 och 10 samt avslår motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5 samt 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6. Reservation 5 (M) Reservation 6 (SD) Reservation 7 (V) Reservation 8 (KD)

3. Uppföljning av ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel

Riksdagen avslår motion 2019/20:3583 av Per Åsling m.fl. (C). Reservation 9 (C)

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2020/21:FiU1

4. Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 11.

5. Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 47 700 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 14.

6. Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 16 600 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 15.

7. Bemyndiganden för ramanslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 16.

Stockholm den 19 november 2020

På finansutskottets vägnar

Åsa Westlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Rickard Nordin (C).

2020/21:FiU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan och skattefrågor med regeringens förslag om att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till rambeslut. Budgetpropositionen för 2021 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2021 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203). Motionärernas alternativa budgetförslag med riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt rambeslut presenteras i partimotion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M), partimotion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD), partimotion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och partimotion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD). I betänkandet behandlar utskottet också två propositioner som överlämnats till finansutskottet från skatteutskottet respektive socialförsäkringsutskottet, proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter samt en följdmotion (C) och proposition 2020/21:14 Bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta samt en följdmotion (V). När det gäller proposition 2019/20:122 behandlar utskottet också information från Finansdepartementet om felaktigheter i en paragraf i förslag till lag om ändring i mervärdeskattelagen (1994:200) och i två paragrafer i förslag till lag om ändring i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster, se vidare avsnitt 2.11. Den 4 november fattade riksdagen beslut med anledning av proposition 2019/20:190 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige (bet. 2020/21:SkU5, rskr. 2020/21:33). Genom beslutet antog riksdagen bl.a. regeringens förslag om ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229). Även i budgetpropositionen förslås ändringar i samma lag utan att hänsyn tas till förslaget i proposition 2019/20:190, vilket innebär att en lagkollision uppstår, se vidare avsnitt 2.11. I bilaga 1 återfinns förteckningen över behandlade förslag. I bilaga 2 återges regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2021. I bilaga 3 återges regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkning för 2022–2023. I bilaga 4 återges reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2021. I bilaga 5 återges reservanternas

R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2020/21:FiU1

förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2022–2023. Regeringens lagförslag återges i bilaga 6 och utskottets lagförslag i bilaga 7.

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambeslutsprocessen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov och fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Enligt tilläggsbestämmelse till 11 kap. 18 § fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och beräkna effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, avsnitt 2 i betänkandet). De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan riksdagen inte besluta om innan riksdagen har fattat beslut om utgiftsramarna. När utskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de alltså inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram i reservationer.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 3 november 2020 yttra sig över utgiftsramarna och inkomsterna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. När det gäller skatteutskottets yttrande över skatteförslagen förlängdes tidsfristen för yttrande till den 12 november 2020. Samtliga utskott har yttrat sig. Yttrandena återfinns i bilagorna 8–22 i betänkandet.

2020/21:FiU1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Betänkandets disposition

I kapitel 1 behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I kapitel 2 behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller rambeslutet, dvs. utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget. Här behandlar utskottet också regeringens förslag om ändrade mervärdesskatteregler vid ehandel mellan företag och konsumenter (prop. 2019/20:122) och en följdmotion, förslag om att bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta (prop. 2020/21:14) samt en följdmotion. I det kapitlet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen som gäller vissa skattefrågor. Därefter i kapitel 3 behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen som gäller bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden. Slutligen behandlas i kapitel 4 regeringens redovisning av granskning och ekonomisk styrning.

2020/21:FiU1

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Pandemin och dess följdverkningar har drastiskt förändrat utsikterna för världsekonomin. Även i Sverige har pandemin fått mycket stora konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Utskottet noterar att en viss återhämtning har inletts i svensk ekonomi, men att det väntas dröja till slutet av 2021 innan BNP är tillbaka på samma nivå som före virusutbrottet. Den kraftigt minskade efterfrågan har medfört ett försämrat läge på arbetsmarknaden och arbetslösheten bedöms stiga både 2020 och 2021. Sverige har goda offentliga finanser för att hantera konsekvenserna av pandemin. Finanspolitiken bör fortsätta att vara expansiv för att så snabbt som möjligt ta Sverige ur lågkonjunkturen. Det medför att den offentliga sektorns finanser försvagas och att det strukturella sparandet avviker från överskottsmålet, men det är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Det strukturella sparandet ska återföras till målet när de ekonomiska förhållandena medger det. Inriktningen på den ekonomiska politiken ska understödja den ekonomiska återhämtningen med ett kraftfullt grönt återstartspaket, samtidigt som samhällsproblemen långsiktigt ska bekämpas. Arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, den bristande integrationen, de svaga kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten ska mötas med fortsatt reformarbete. Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (V) och 4 (KD).

I detta avsnitt behandlas förslag om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Propositionens förslag beskrivs i avsnitt 1.1 och motionärernas förslag i avsnitt 1.2.

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

1.1 Propositionen

Regeringens inriktning på den ekonomiska politiken

Regeringens ekonomiska politik har två övergripande syften. Den ekonomiska återhämtningen ska understödjas med ett kraftfullt grönt återstartspaket. Samtidigt ska samhällsproblemen bekämpas långsiktigt så att Sverige står starkare efter krisen. I propositionen föreslår regeringen tillfälliga åtgärder för att återstarta ekonomin och reformer som ska bidra till att lösa de långsiktiga samhällsproblemen. Regeringen avser att öka takten i klimatomställningen, stärka välfärden, förstärka företagens villkor och konkurrenskraft, snabba upp integrationen, bekämpa brotten samt öka sammanhållningen mellan stad och land. Regeringens ambition är att Sverige ska jobba sig ur krisen och bygga ett samhälle som är bättre och mer hållbart än vad det var före pandemin.

En kraftfull grön ekonomisk återstart

Enligt regeringen behövs en tillfälligt expansiv finanspolitik för att så snabbt som möjligt ta Sverige ur lågkonjunkturen. Regeringen föreslår därför omfattande gröna investeringar, resurstillskott till välfärden och skattesänkningar på jobb och företagande samt förbättrade möjligheter till omställning på arbetsmarknaden. Åtgärderna ska bidra till att öka takten i klimatomställningen, stödja återhämtningen och öka sysselsättningen i hela landet.

Investeringar för hållbar tillväxt och klimatomställning

Som ett steg i den gröna återstarten föreslår regeringen åtgärder som skapar fler jobb och som bidrar till minskade utsläpp. Regeringen föreslår att en statlig grön kreditgaranti införs för större industriinvesteringar och att medel avsätts för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Dessutom föreslås att investeringsstödet för hyresrätter och bostäder för studerande förstärks. Ytterligare ett steg i den gröna omställningen är investeringar för transportsektorns omställning, bl.a. investeringar för att elektrifiera tunga vägtransporter och för investeringar i laddinfrastruktur för tunga fordon. Dessutom föreslås att det finmaskiga vägnätet på landsbygden ska förstärkas och att stadsmiljöavtalen ska utökas, med särskilt fokus på cykling.

Rusta välfärden för framtidens jobb

Regeringen konstaterar att pandemin har satt välfärden under press och det krävs åtgärder som stärker välfärden. Regeringen framhåller att ökade resurser till välfärden även bidrar till den ekonomiska återhämtningen. I samband med propositionen Vårändringsbudget för 2020 aviserades permanent ökade generella statsbidrag för kommunsektorn fr.o.m. 2021. I propositionen föreslår regeringen ytterligare generella resurser för 2021 och 2022.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Regeringen stärker äldreomsorgen genom ett kraftigt tillskott till kommunerna. Även skolväsendet föreslås tilldelas riktade medel. Regeringen konstaterar att ytterligare resurser behöver avsättas för att täcka de merkostnader som uppstått till följd av pandemin inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, och även för att stödja hälso- och sjukvårdens återhämtning efter pandemin. Medel föreslås för testning och aktiv smittspårning av covid-19 under 2021. Regeringen föreslår även att medel anslås för att stärka förlossningsvården och för att bekämpa psykisk ohälsa.

Bättre villkor för företagande

Genom att stimulera investeringar och tillväxt i svenska företag vill regeringen öka takten i den ekonomiska återhämtningen. För att stärka företagens konkurrenskraft föreslås åtgärder som stärker incitamenten att öka och tidigarelägga investeringar. Genom skattesänkningar, bl.a. inom ramen för den gröna skatteväxlingen, på inkomster, pension och socialförsäkringsförmåner avser regeringen stärka hushållens köpkraft. Pandemin har slagit hårt mot ungas möjlighet till anställning och extrajobb. Regeringen föreslår en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som är mellan 19 och 23 år och att den nuvarande nedsättningen av arbetsgivaravgiften för den först anställda utvidgas. Vidare föreslås att medel avsätts för att omställningsstödet och det särskilda omsättningsstödet för enskilda näringsidkare ska kunna förlängas under 2021.

Ekonomisk trygghet och omställning till nästa jobb

Regeringen avser att bedriva en politik som förbättrar tryggheten och omställningsmöjligheterna för den som blir arbetslös. De ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen som höjts under året föreslår regeringen ska förlängas tillfälligt. Samtidigt föreslår regeringen åtgärder som tillsammans ska bidra till att människor snabbt kommer tillbaka i arbete, bl.a. ska arbetsmarknadspolitiken förstärkas och Arbetsförmedlingen reformeras. Regeringen föreslår flera åtgärder som förbättrar individens möjligheter till utbildning och praktik, vilket förväntas ge ökade möjligheter till omställning och omskolning.

Sverige ska stå starkare efter krisen

Regeringen framhåller att utöver de föreslagna åtgärderna för att stötta den ekonomiska återhämtningen ska det långsiktiga reformarbetet för att lösa samhällsproblemen fortsätta.

Fler ska komma i arbete

Arbete är enligt regeringen den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och deltagande i samhället. Medel föreslås tillföras Arbetsförmedlingen för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet.

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Regeringen föreslår att Kunskapslyftet förstärks med fler utbildningsplatser och att rutavdraget utvidgas med fler tjänster samtidigt som taket höjs. Regeringen anför att ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv skapar fler jobb och säkrar välfärdens finansiering i hela landet. För att underlätta för svenska företag att investera i ny teknik och högt kunskapsinnehåll har regeringen för avsikt att förstärka nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling samt att föreslå att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas.

Sverige ska vara ett fossilfritt föregångsland

Regeringen vill att Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är möjlig. Regeringen framhåller att klimatomställningen och omställningen till cirkulär ekonomi även medför goda möjligheter till jobb och företagande. För att minska klimatutsläppen i hela landet förstärker och förlänger regeringen Klimatklivet. Utöver det föreslår regeringen att Industriklivet förstärks och breddas för att fler näringsgrenar inom industrin ska få stöd till insatser som bidrar till klimatomställningen. Regeringen vill bejaka svenska folkets engagemang för klimatomställningen och ett grönt skatteavdrag för privatpersoner föreslås vid installation av grön teknik, t.ex. solceller. Vidare tillför regeringen medel för att bl.a. återställa våtmarker och CCS-teknik, s.k. carbon capture and storage, främjas för att uppnå negativa utsläpp. Miljöstyrningen i bonus–malussystemet för lättare fordon ska förstärkas och förenklas.

Välfärden ska stärkas

Regeringen anför att en generell och skattefinansierad välfärd bygger på hög sysselsättning som bidrar till jämlikhet och jämställdhet. Regeringen framhåller att kommunsektorn behöver långsiktiga förutsättningar för att kunna upprätthålla en hög kvalitet i välfärden och för att säkerställa allas rätt till vård, utbildning, omsorg och andra välfärdstjänster. Enligt regeringen ska äldreomsorgen stärkas genom att ytterligare medel tillförs kommunerna. Ett permanent stöd föreslås fördelas till alla kommuner baserat på hur stor andel av deras kommuninvånare som är 70 år och äldre. Dessutom avser regeringen att inrätta en kommundelegation med uppdraget att ta fram förslag om hur extra medel kan tillföras vissa kommuner och regioner för att uppnå en ekonomi i balans. Regeringen föreslår även att den återstående skillnaden i beskattning mellan pension och löneinkomst tas bort och att pensionerna höjs med ett nytt pensionstillägg. Läraryrket ska stärkas genom bättre möjligheter till kompletterande pedagogisk utbildning för akademiker och fortsatt utveckling av ett professionsprogram för lärare och rektorer.

Hela landet ska växa

Regeringens ambition är att hela landet ska ges möjlighet att växa. Resurser tillförs för ett landsbygdspaket med satsningar för livskraftiga landsbygder med konkurrenskraftiga gröna näringar, fler jobb och växande företag,

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

samtidigt som värdefull miljö ska skyddas. Regeringen vill säkra att alla har tillgång till en pålitlig transportinfrastruktur och den digitala infrastrukturen ska stärkas.

Sverige ska vara ett tryggt land för alla

Regeringen framhåller att Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Arbetet med att anställa fler poliser fortsätter och är centralt för att stärka polisens förmåga att bekämpa grov organiserad brottslighet. Regeringen föreslår ökade medel till Kriminalvården, bl.a. för att hantera den höga beläggningen på häkten och anstalter. Dessutom föreslår regeringen ett åtgärdspaket för att lyfta utsatta områden. Regeringen framhåller att skatte- och bidragsfusk undergräver förtroendet mellan människor och för samhället. Regeringen föreslår att medel avsätts för att intensifiera arbetet med att motverka missbruket av välfärdssystemen och penningtvätt.

Stärkt beredskap i en ny tid

Regeringen konstaterar att pandemin har synliggjort behoven av att trygga samhällets försörjningsberedskap och av åtgärder för att samhällsviktig verksamhet ska fungera under en kris. Regeringen ska förstärka det civila försvaret. Ökade medel för planering, kunskapsuppbyggnad och förmågeutveckling inom samhällsviktiga funktioner förväntas stärka totalförsvarets robusthet och uthållighet. Regeringen framhåller att en stärkt försvarsförmåga krävs för att öka tryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt närområde. Regeringen föreslår att det militära försvaret tillförs resurser i enlighet med Försvarsberedningens förslag.

Den ekonomiska utvecklingen

I propositionen redovisar regeringen sin prognos för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden för perioden 2020–2023 med tyngdpunkt på utvecklingen 2020 och 2021. I prognosen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 7 augusti 2020 beaktats.

Tillväxtutsikterna i omvärlden 2020 och 2021

Regeringen konstaterar att pandemin och dess följdverkningar drastiskt har förändrat utsikterna för världsekonomin. De restriktioner som länder infört för att minska smittspridningen har tillsammans med beteendeförändringar en mycket stor påverkan på den ekonomiska utvecklingen. Enligt regeringen var hastigheten och storleken på de globala BNP-fallen under det första halvåret 2020 unika och betydligt större än under finanskrisen. Enligt regeringen tyder bl.a. månadsstatistik för detaljhandeln och industriproduktionen på att konjunkturen bottnade i euroområdet och USA i april 2020. Detaljhandeln har sedan dess tydligt återhämtat sig, medan

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

uppgången i industriproduktionen och exporten har varit begränsad. I Kina, som drabbades först av krisen, bedöms återhämtningen ha kommit längre. Regeringen konstaterar vidare att den återhämtning som inletts i världsekonomin understöds av omfattande finans- och penningpolitiska stimulanser. Det bedöms dock ta flera år för många ekonomier att nå ett balanserat konjunkturläge. Utvecklingen tyngs av att det fortfarande råder en stor osäkerhet om hur pandemin och de medförda beteendeförändringarna kommer att utvecklas. Restriktioner och fysisk distansering antas kvarstå en viss tid framöver. Vidare väntas försämrade arbetsmarknadsutsikter och lägre inkomster dämpa hushållens konsumtion och företagens investeringar. Regeringen bedömer att BNP-nivån i USA och euroområdet kommer att vara tillbaka på samma nivå som innan krisen bröt ut först i slutet av 2021.

Tillväxtutsikterna i Sverige 2020 och 2021

Regeringen konstaterar att Sveriges BNP föll kraftigt det andra kvartalet 2020. Nedgången drevs främst av att hushållen minskade konsumtionen av framför allt tjänster, men även av att exporten föll. Dock tyder en viss uppgång i bl.a. industriproduktionen och hushållskonsumtionen på att en återhämtning har inletts. Regeringen bedömer att återhämtningen, som understöds av finanspolitiska stimulanser, fortsätter gradvis under det andra halvåret 2020 och under 2021. För 2020 väntas BNP-tillväxten minska med 4,6 procent för att sedan öka med 4,1 procent 2021, se tabell 1.1 nedan. Återhämtningen sker dock från en låg nivå, och enligt regeringens bedömning dröjer det till slutet av 2021 innan svensk BNP är tillbaka på samma nivå som före virusutbrottet.

Tabell 1.1 Försörjningsbalansen

Årlig procentuell förändring. Siffror i parentes avser prognos från 2020 års ekonomiska vårproposition

Källa: Budgetpropositionen för 2021. Prognosen för BNP-tillväxten 2020 bedöms bli något sämre jämfört med bedömningen i vårpropositionen, vilket enligt regeringen till stor del beror på att hushållens konsumtion sjönk betydligt mer än förväntat under det första halvåret. Indikatorer såsom korttransaktionsdata tyder dock på en gradvis återhämtning i hushållskonsumtionen. Regeringens finanspolitiska åtgärder för att motverka fall i hushållens inkomster väntas också bidra till återhämtningen. Utvecklingen bedöms dock hållas tillbaka av ett försämrat arbetsmarknadsläge och osäkerhet om pandemins fortsatta utveckling.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Sammantaget bedömer regeringen att hushållens konsumtion minskar tydligt 2020 för att sedan öka igen 2021. Regeringen bedömer att det tar tid att återhämta det stora fallet i totala investeringar som inträffade under det första halvåret 2020. Den förhöjda osäkerheten hämmar näringslivets investeringar genom att företag skjuter upp investeringsbeslut. Ett lågt kapacitetsutnyttjande inom industrin indikerar även dämpade investeringsbehov. Bostadsinvesteringarna bedöms minska men med en viss fördröjning jämfört med näringslivets övriga investeringar. Regeringen bedömer att investeringarna sammantaget fortfarande kommer att vara på en lägre nivå i slutet av 2021 jämfört med 2019. Såväl export som import väntas minska påtagligt 2020 för att sedan återhämta sig 2021, i takt med att efterfrågan i omvärlden gradvis stiger. Enligt regeringen bidrar den djupa lågkonjunkturen i omvärlden tillsammans med kronans förstärkning sedan april 2020 till att det tar tid innan exporten åter är på de nivåer som rådde slutet av 2019.

Arbetsmarknaden, resursutnyttjande, löner, inflation och räntor

Regeringen konstaterar att den kraftigt minskade efterfrågan har medfört ett tydligt försämrat läge på arbetsmarknaden med en lägre sysselsättningsgrad och en snabbt ökande arbetslöshet under våren 2020. Arbetslösheten har ökat i alla grupper, men främst bland unga och något mer bland män än bland kvinnor. Flera arbetsmarknadsindikatorer har enligt regeringen förbättrats något men läget på arbetsmarknaden bedöms vara allvarligt även framöver. Sysselsättningen väntas minska kraftigt 2020 och långsamt öka 2021. Arbetslösheten bedöms öka till 9 procent 2020 och till 9,5 procent 2021. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi minskade snabbt under våren och regeringen bedömer att det dröjer innan det åter är balanserat. BNP-gapet, dvs. den procentuella skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, bedöms vara negativt under hela prognosperioden. Till följd av en stigande arbetslöshet och svag produktivitetsutveckling bedömer regeringen att lönerna 2020 och 2021 kommer att växa i långsammare takt än tidigare år. Inflationen väntas understiga Riksbankens inflationsmål på 2 procent både 2020 och 2021. Centralbanker i omvärlden väntas hålla styrräntorna låga under en längre tid, vilket i kombination med omfattande tillgångsköp väntas bidra till ett lågt ränteläge framöver.

Utvecklingen 2022 och 2023

I propositionen redovisar regeringen ett scenario för utvecklingen i svensk ekonomi för 2022 och 2023. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden bedöms fortsätta under 2022 och 2023 och efterfrågan på svensk export väntas fortsätta öka, men i avtagande takt. I Sverige antas konjunkturåterhämtningen ske i ungefär samma takt som en genomsnittlig återhämtning från tidigare kriser. Regeringen antar att BNPtillväxten ökar snabbare än potentiell BNP, men resursutnyttjandet bedöms

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

vara något lägre än balanserat under hela prognosperioden. Ett stigande resursutnyttjande bedöms medföra att företagens investeringsbehov ökar. Den offentliga konsumtionen antas dock minska, vilket är en följd av regeringens antagande om oförändrade regler. Effekterna av detta motverkas till viss del av att penningpolitiken blir mer expansiv än vad som annars skulle ha varit fallet, vilket antas stimulera tillväxten i framför allt hushållens konsumtion och fasta bruttoinvesteringar. Även sysselsättningstillväxten antas tillta 2022 och 2023, vilket väntas leda till att arbetslösheten faller och att hushållens konsumtion stiger. Inflationstrycket bedömas fortsätta vara svagt men stigande 2022 och 2023.

Osäkerhetsfaktorer i prognosen

Regeringen belyser ett antal faktorer som skulle kunna leda till en svagare eller starkare ekonomisk utveckling 2020 och 2021 än i prognosen. Enligt regeringen är prognosen mer osäker än vanligt och det beror på pandemins utveckling och vilka restriktioner som införs i olika länder. Om pandemin avtar snabbare än väntat kommer sannolikt även återhämtningen gå snabbare än väntat. Samtidigt kan den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden bli sämre än i prognosen om pandemin i stället blir mer långvarig och restriktionerna ligger kvar längre eller om nya restriktioner införs. En djup och långvarig ekonomisk kris riskerar även att medföra negativa effekter på sikt. Det är enligt regeringen också osäkert vilken effekt den pågående ekonomiska krisen kommer att ha på världshandeln, som redan före utbrottet präglades av handelskonflikten mellan USA och Kina. Även formerna för Storbritanniens utträde ur EU och hur den framtida relationen med EU kommer att se ut väntas att påverka världshandeln. En alltmer utbredd protektionism kan enligt regeringen innebära en svagare global tillväxt och därmed sämre utsikter för svensk export.

Utvecklingen enligt andra bedömare

Regeringen redogör i propositionen för en jämförelse mellan regeringens prognoser med prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Europeiska kommissionen och Ekonomistyrningsverket. Regeringen betonar att prognoser publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att olika bedömare inte alltid har tillgång till samma informationsmängd. Detta försvårar prognosjämförelser, vilket är särskilt tydligt under de rådande omständigheterna med ett snabbt händelseförlopp kopplat till pandemin. Regeringen konstaterar att regeringens prognos för BNP-tillväxten är i linje med Riksbankens och Konjunkturinstitutets prognoser för 2020. Kommissionens och Ekonomistyrningsverkets tillväxtprognoser är något lägre, vilket enligt regeringen kan förklaras av att de gjordes innan SCB publicerade uppgifter för det andra kvartalet. Regeringen konstaterar att samtliga bedömare räknar med att BNP-tillväxten ökar 2021.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen ska regeringen vid minst två tillfällen per år redovisa för riksdagen hur målet för den offentliga sektorns finansiella sparande uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av de budgetpolitiska åtgärder som beslutats av och presenterats för riksdagen. För att motverka den lågkonjunktur som spridningen av covid-19 orsakat bedriver regeringen en expansiv finanspolitik där den aktiva politiken försvagar det strukturella sparandet. Regeringen bedömer att det strukturella sparandet tydligt avviker från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. Målnivån för det finansiella sparandet anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. Som tabell 1.2 visar beräknas det strukturella sparandet till –2,6 procent av potentiell BNP 2020 och till –1,0 procent av potentiell BNP 2021.

Tabell 1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP Utfall 2019 och prognos 2020–2023

2019 2020 2021 2022 2023

Finansiellt sparande 0,3 –5,5 –3,5 –1,6 0,3 Bakåtblickande åttaårssnitt –0,1 –2,6 –1,0 –0,4 1 Strukturellt sparande 0,3 0,8 BNP-gap 0,7 –5,9 –3,8 –1,8 –0,6 1 Andel av potentiell BNP. Källa: Budgetpropositionen för 2021. Regeringen bedömer att Sverige kommer att befinna sig i en djup lågkonjunktur under hela prognosperioden och att det därför är befogat att avvika från överskottsmålet dessa år av stabiliseringspolitiska skäl. Det låga ränteläge som nu råder innebär enligt regeringen att penningpolitikens möjligheter att på ett verkningsfullt sätt stimulera ekonomin genom reporäntan är begränsade, vilket ökar behovet av finanspolitiska stimulanser. Prognosen för konjunkturlägets utveckling bedömer regeringen som ovanligt osäker beroende på pandemins utveckling. Regeringen anser därför att det är viktigt att finanspolitiken anpassas till det rådande konjunkturläget, även för kommande år. Som en följd av denna osäkerhet anser regeringen att det inte är lämpligt att nu ange en plan för en återgång till överskottsmålet annat än på en övergripande nivå. När de ekonomiska förhållandena medger det ska det

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

strukturella sparandet återföras till överskottsmålet. Regeringen avser att återkomma med en mer detaljerad plan så fort utvecklingen är mer förutsägbar.

Uppföljning av utgiftstaket för staten

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över utgifterna under utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet för eller föreslå nödvändiga åtgärder för riksdagen. I propositionen görs en uppföljning av utgiftstaket för 2020. Regeringen framhåller att riksdagen har beslutat om en höjning av utgiftstakets nivå för 2020 efter regeringens förslag i Vårändringsbudget för 2020 med anledning av de behov av åtgärder som spridningen av covid-19 har fört med sig. Regeringen bedömer att budgeteringsmarginalens storlek nu är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2020. Jämfört med prognosen i den ekonomiska vårpropositionen bedömer regeringen att budgeteringsmarginalen för 2020 blir 102 miljarder kronor mindre. I tabell 1.3 redovisas regeringens prognos för de takbegränsade utgifterna och förslag till nivåer på utgiftstaket, se vidare avsnitt 2.1 Utgiftstak för staten om regeringens förslag att höja tidigare beslutade nivåer på utgiftstaket och förslag om nivå på utgiftstaket för 2023.

Tabell 1.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 1 215 921 1 157 971 1 137 585 1 108 029 Minskning av anslagsbehållningar –7 766 –494 –921 Utgifter för ålderspensionssystemet vid 329 339 336 366 341 106 350 664 sidan av statens budget Takbegränsade utgifter 1 545 260 1 494 337 1 478 691 1 458 693 Budgeteringsmarginal 197 740 200 663 155 309 80 307 Budgeteringsmarginal i procent av 12,8 13,4 10,5 5,5 takbegränsade utgifter

Utgiftstak för staten 1 743 000 1 695 000 1 634 000 1 539 000

Utgiftstak för staten i procent av BNP 35,9 33,0 30,2 27,2 Källa: Budgetpropositionen för 2021.

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2021–2023

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder. I tabell 1.4 redovisas regeringens prognos över statens budgetsaldo och statskulden 2021–2023.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Tabell 1.4 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

2021 2022 2023 Inkomster i statens budget 1 105 994 1 114 720 1 177 581

därav inkomster av såld egendom 5 000 5 000 5 000

Utgifter i statens budget 1 173 215 1 140 914 1 128 973

därav statsskuldsräntor 165 6 655 7 155 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 881 –3 512 13 603 Kassamässig korrigering 278 278 278

Statens budgetsaldo –67 221 –26 194 48 608

Statsskuld vid årets slut 1 370 930 1 396 224 1 343 816 1 Statsskuld i procent av BNP 26,7 25,8 23,8 2 Maastrichtskulden i procent av BNP 42,3 41,4 39,5 1 Avser konsoliderad statsskuld, dvs. exkl. statliga myndigheters eget innehav av statspapper. 2 Skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statspapper. Källa: Budgetpropositionen för 2021. Till följd av lågkonjunkturen och de åtgärder som har vidtagits och som föreslås vidtas med anledning av covid-19 beräknar regeringen att statens budgetsaldo blir negativt 2021 och 2022. De vidtagna åtgärderna är till stor del temporära, och svensk ekonomi väntas gradvis återhämta sig under kommande år varför budgetsaldot beräknas bli positivt 2023. För en mer detaljerad redovisning av utvecklingen av inkomster och utgifter i statens budget 2021–2023, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.9. Ränteutgifterna avgörs över tid av statsskuldens storlek, inhemska och utländska räntenivåer samt av den svenska kronans växelkurs. Som tabell 1.4 visar varierar utgifterna för statsskuldsräntorna kraftigt på kort sikt. Det förklaras av Riksgäldskontorets upplåningsteknik och av löptiden i enskilda instrument. Riksgäldskontorets nettoutlåning beräknas försvaga budgetsaldot 2021 och 2023 samt förbättra saldot något 2022. Det förbättrade saldot förklaras av inbetalade resolutionsavgifter och amorteringar av infrastrukturlån som bidrar till en minskad nettoutlåning. Statens budgetsaldo motsvarar statens lånebehov med omvänt tecken, vilket innebär att statens lånebehov ökar med 67 respektive 26 miljarder kronor 2021 och 2022. För 2023 stärks budgetsaldot och minskar därmed lånebehovet med motsvarande ca 48 miljarder kronor. Underskottet i statens budget bidrar till en ökad statsskuld. Skulden ökar i nominella termer fram till 2022 och minskar därefter. I procent av BNP minskar statsskulden från 26,7 procent 2021 till 23,8 procent 2023. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, väntas öka snabbt 2020 till följd av de stora underskotten, men därefter bedömer regeringen att skulden stabiliseras och minskar som andel av BNP. Bruttoskulden understiger referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som innebär att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Den undantagsklausul som finns i stabilitets- och tillväxtpakten vid händelser som

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

ligger utanför medlemsländernas kontroll med stor inverkan på de offentliga finanserna eller perioder av djup lågkonjunktur har aktiverats för unionen som helhet. I tabell 1.5 redovisas regeringens prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor.

Tabell 1.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

Källa: Budgetpropositionen för 2021. Statens finansiella sparande beräknas visa ett underskott på 136 respektive 47 miljarder kronor 2021 och 2022 och därefter ett överskott om 49 miljarder kronor 2023. Förstärkningen av sparandet förklaras av att ekonomin förväntas återhämta sig och av att temporära finanspolitiska åtgärder upphör. Pensionssystemets finanser påverkas av den djupa lågkonjunkturen genom lägre avgiftsinkomster och en lägre avkastning på fondernas finansiella tillgångar, vilket förklarar underskottet i ålderspensionssystemets finansiella sparande 2021. För 2022 och 2023 beräknas sparandet bli positivt, vilket förklaras av att avgiftsinkomsterna ökar snabbare än pensionsutbetalningarna samt av stigande kapitalinkomster i slutet av prognosperioden. I budgetpropositionen aviserar regeringen justerade pensionsåldrar enligt överenskommelsen mellan partierna i pensionsgruppen. Regeringen beräknar att det minskar pensionsutbetalningarna med 2 miljarder kronor 2023. Kommunsektorns finansiella sparande beräknas visa ett underskott på ca – 36–40 miljarder kronor under prognosperioden. Lågkonjunkturen 2020 väntas resultera i att skatteinkomsterna utvecklas svagt 2021. Skatteunderlaget väntas växa något snabbare 2022 och 2023. Samtidigt beräknas statsbidragen minska till följd av att tillfälliga stöd med anledning av pandemin och lågkonjunkturen minskar. Regeringen beräknar att pandemin medför vissa merkostnader i närtid samtidigt som en viss del av ordinarie verksamhet inte kan utföras i normal utsträckning eller skjuts på framtiden. Sammantaget beräknas kommunsektorns utgifter öka snabbare än inkomsterna, vilket medför att det finansiella sparandet avtar åren 2021–2023.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2020

Statens budgetsaldo har reviderats ned med 343 miljarder kronor jämfört med den ursprungliga budgeten för 2020. Det är en följd av lågkonjunkturen och de åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av pandemin.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Nedrevideringen av inkomsterna handlar framför allt om att skatteintäkterna väntas bli lägre. Enligt prognosen för 2020 bedöms statens skatteinkomster minska med nästan 153 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget för 2020. Skatt på arbete, på kapital och på konsumtion och insatsvaror bedöms bli 52, 47 respektive 30 miljarder kronor lägre än enligt beräkningarna i statens budget för 2020. Nedrevideringen av skatt på arbete förklaras i huvudsak av den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som infördes under 2020 med anledning av den djupa konjunkturnedgången. Svagare tillgångspriser och en svagare vinstutveckling jämfört med tidigare bedömningar förklarar nedrevideringen av skatt på kapital och då i huvudsak skatt på företagsvinster och intäkter från hushållens kapitalskatter. Skatt på konsumtion och insatsvaror har reviderats ned och avser i huvudsak mervärdesskatteintäkter där prognoserna för bostadsinvesteringar och hushållens konsumtion reviderats ned. Statens utgifter i regeringen prognos för 2020 beräknas till 1 236 miljarder kronor 2020. Det är 181 miljarder kronor mer än de beräknade utgifterna i statens ursprungliga budget. De beräknade utgifterna för 2020 beräknas dock bli 117 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel för 2020. De största sammantagna avvikelserna mellan utgiftsprognosen för 2020 och de ursprungligt anvisade medlen i budgeten för 2020 förklaras av de åtgärder som vidtagits med anledning av covid-19. Det handlar bl.a. om

• utökade statsbidrag till kommuner och regioner för merkostnader på grund

av covid-19,

• utbyggd kapacitet för testning och smittspårning, • riktade statsbidrag till regioner och kommuner för att stärka vård och

omsorg,

• regeländringar som tillfälligt utökad rätt för arbetsgivare till ersättning för

sjuklönekostnader,

• tillfällig ersättning för den enskildes karensavdrag, • ny prognos för arbetslöshetsersättning, • stöd till företag i form av korttidsarbete, • omställningsstöd, • tillfälligt stöd för hyreskostnader • ökade generella statsbidrag till kommunsektorn.

De största avvikelserna finns inom

• utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (17,1 miljarder

kronor),

• utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-

nedsättning (32 miljarder kronor),

• utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (15,4 miljarder kronor), • utgiftsområde 24 Näringsliv (74,5 miljarder kronor)

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

• utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (29,5 miljarder kronor).

Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella och strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 1.6. Detta följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser. Regeringen framhåller att det vid jämförelser mellan de olika bedömningarna är viktigt att beakta att de gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Det bedöms försvåra prognosjämförelser särskilt under rådande omständigheter med ett snabbt händelseförlopp kopplat till pandemin. Regeringen bedömer att prognosen för det finansiella sparandet under omständigheterna är förhållandevis väl i linje med Konjunkturinstitutets (KI) bedömning. Ekonomistyrningsverket och EU-kommissionens bedömningar gjordes under ett tidigt skede av krisen och bygger enligt regeringen på väsentligt annorlunda information än regeringens och KI:s bedömningar. Därför anser regeringen att en jämförelse med deras bedömningar inte är helt rättvisande. När det gäller regeringens bedömning av det strukturella sparandet är skillnaderna i förhållande till andra bedömare i vissa fall annorlunda vid jämförelser av det strukturella sparandet jämfört med det finansiella sparandet. Det kan enligt regeringen dels bero på olika bedömningar av ekonomins potentiella BNP-nivå, dels på skillnader i fråga om beräkningsmetoder.

Tabell 1.6 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

2020 2021 2022 2023

Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Anm.: Publiceringsdatum för Konjunkturinstitutets prognoser 2020-06-17 samt uppdatering inom parentes från 2020-08-13, Ekonomistyrningsverket 2020-06-16, Riksbanken 2020-07-01 och Europeiska kommissionen 2020-05-06. Källa: Budgetpropositionen för 2021.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

1.2 Motionerna Moderaterna

I partimotion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Moderaternas inriktning på den ekonomiska politiken

Moderaterna vill se ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som trygghet och sammanhållning skapas. För det krävs en ansvarsfull ekonomisk politik som måste kunna skapa motståndskraft mot kriser och leda till att fler människor kommer i arbete. Och för att göra Sverige tryggare behövs en mönsterbrytande plan för att bekämpa den växande kriminaliteten i landet. I Moderaternas partimotion konstateras att coronapandemin har lett till en global lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Det finns en risk att smittspridningen kommer tillbaka med full kraft. Då behövs olika krisåtgärder för att värna jobben och företagen. Regeringens konsumtionsstimulerande åtgärder anser Moderaterna vara fel väg att gå. I motionen presenteras därför en mindre expansiv och mer ansvarsfull budget jämfört med regeringens förslag. En sådan budget är möjlig genom att säga nej till regeringens åtgärder som inte bidrar till en återhämtning och fler jobb, t.ex. ett växande bistånd. I partimotionen tar man höjd för en sämre utveckling med anledning av pandemin genom att föreslå en krisbuffert på drygt 20 miljarder kronor. Syftet är att förlänga omsättningsstöden för att motverka arbetslöshet och även att upprätthålla välfärden när skatteintäkterna minskar kraftigt, t.ex. i form av kortare köer i vården, mer kunskap i skolan, fler poliser i hela landet och ett Sverige som håller ihop. För att trycka tillbaka den höga arbetslösheten vill motionärerna ha en expansiv ekonomisk politik med sänkta skatter, som inte motverkas av skattehöjningar på kommunal nivå. Därför förordas höjda statsbidrag till kommunerna och ett kommunalt skattehöjarstopp så att inte kommande kommunala skattehöjningar knäcker återhämtningen och förvärrar arbetslösheten. Enligt Moderaterna ska det alltid löna sig att arbeta. I partimotionen presenteras en omfattande jobbskattereform där ineffektiva skatteavdrag avskaffas till förmån för avdrag med god jobbeffekt. Det förstärkta jobbskatteavdraget ger mellan 400 och 550 kronor mer i månaden för alla som arbetar heltid. Motionärerna vill också motverka långvarigt bidragsberoende. Den som under en kort tid blir arbetslös ska ha en god trygghet men det ska också finnas en tydlig avtrappning av ersättningsnivåer och tidsgränser i bidragssystemen, t.ex. för arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet. Nyanlända ska gradvis kvalificera sig till bidragssystemet. För att stärka drivkrafterna för arbete och integration vill motionärerna skärpa kraven för att

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

få försörjningsstöd, bl.a. genom ett bidragstak för att motverka långvarigt bidragsberoende. För att få tillbaka den goda tillväxten i landet behöver investeringarna bli mer lönsamma. Motionärerna förordar därför sänkt skatt på investeringar och en permanent sänkt bolagsskatt i stället för regeringens tillfälliga avdrag. Vidare lyfter de fram betydelsen av kunskap i skolan, bl.a. genom utökad undervisningstid och mer fokus på språk och matematik med sikte på att få världens bästa skola. Motionärernas plan för ett tryggare Sverige framhålls innebära en politisk mobilisering mot det grova våldet och en politik som stärker hela rättsväsendet. Bland annat förordas fler polisanställda i yttre tjänst och betald polisutbildning för att göra polisyrket mer attraktivt, samt fler ordningsvakter och därmed bättre möjligheter att klara upp brott. Partimotionen innehåller också ökade anslag till Åklagarmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården jämfört med regeringens förslag. Vidare anförs olika åtgärder för komma till rätta med den grova kriminaliteten bland unga, bl.a. sänkt gräns för häktning av unga och fler särskilda ungdomshäkten, slopad ungdomsrabatt för personer mellan 18 och 21 år och sänkt straffmyndighetsålder. I Moderaternas partimotion efterfrågas ett rättvist skattesystem som innebär att man ska kunna bo och jobba i hela Sverige. Därför vill motionärerna införa en sänkt skatt på bensin och diesel med en krona per liter, och de säger nej till höjda skatter för Sveriges bilister och till dyra styrmedel för staten, och de avvisar regeringens förslag om att försämra bilförmånen och skärpa bonus– malus-systemet. I motionen framhålls också att flygskatten ska pausas och skatten på plastpåsar avskaffas. Moderaterna vill bedriva en miljö- och klimatpolitik som ger så stor effekt som möjligt för varje satsad skattekrona. Det innebär att en grön omställning kräver en effektiv miljö- och klimatpolitik som tar sig an de verkligt stora frågorna, vilket kan åstadkommas på annat sätt än med regeringens politik. Motionärerna vill ge Sveriges pensionärer goda villkor och en stärkt ekonomi. Detta åstadkoms bl.a. genom sänkt skatt på pensioner. Den skattesänkning som föreslås är fyra gånger så stor som i regeringens förslag, ca 10 miljarder kronor, vilket även gör det möjligt att sänka skatten för lägre pensioner. Till skillnad från regeringen vill Moderaterna också ta bort skillnaden i beskattning mellan lön och pension.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att budgetpropositionen för 2021 är den mest expansiva budget som en svensk regering presenterat sedan 1990-talskrisen, vilket delvis kan motiveras med att penningpolitiken inte kunnat bidra till samma stimulans som t.ex. under finanskrisen på grund av att räntorna inte kan sänkas så mycket mer. Det stärker enligt motionärerna argumenten för en aktiv finanspolitik och de bedömer det därför som rimligt att regeringen enligt prognoserna inte når överskottsmålet de närmaste åren. Däremot ifrågasätter

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

motionärerna om storleken på underskottet motsvarar en väl avvägd finanspolitik. Inte primärt för att statsskulden blir för hög eller för att det skulle skapas osäkerhet kring uthålligheten i de offentliga finanserna, utan för att man använder framtida reformutrymme redan nu och kommer att behöva bedriva en åtstramande finanspolitik under åren framöver. Motionärerna förordar därför en mindre avvikelse från överskottsmålet som om prognoserna ligger fast återigen bör nås 2023. Av tabell 1.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag.

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Offentliga sektorns inkomster −17 278 −23 275 −31 465 Offentliga sektorns utgifter −39 185 −32 610 −18 835

Finansiellt sparande i offentlig sektor 21 907 9 335 −12 630

Staten 23 597 11 295 −10 890 Ålderspensionssystemet −1 720 −1 630 −1 150 Kommunsektorn 30 −330 −590

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −3,0 % −1,4 % 0,1 %

Källa: Moderaternas partimotion 2020/21:3422. De effekter som Moderaternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.8. Den lägre kommunala inkomstskatten förklaras av att motionärerna vill att skatten för pensionärer ska sänkas. Kommunerna kompenseras för detta inom utgiftsområde 25. Vidare vill motionärerna se permanent ökade generella statsbidrag med ytterligare 26 miljarder kronor fr.o.m. 2021.

Tabell 1.8 Kommunsektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Kommunernas inkomster 1 805 6 550 13 200

Kommunal inkomstskatt −10 220 −10 350 −9 350 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag inom utgiftsområde 25 10 425 16 300 21 950

Källa: Moderaternas partimotion 2020/21:3422. Motionärerna konstaterar att de tidigare kritiserat regeringen för att ha alltför höga utgiftstak och för stora budgeteringsmarginaler. I detta läge, med osedvanligt stor osäkerhet, anser motionärerna att det är rimligt att ha större marginaler än vanligt. Moderaterna förordar ingen annan nivå på utgiftstaket

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

än regeringen utan anser att det behövs handlingsfrihet i ett läge där krisen förvärras och Moderaternas krisbuffert kan behöva tas i anspråk, se tabell 1.9.

Tabell 1.9 Utgiftstak för staten (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Takbegränsade utgifter −30 355 −23 920 −10 925 Budgeteringsmarginal 30 355 23 920 10 925

Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0

Källa: Moderaternas partimotion 2020/21:3422. I tabell 1.10 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna är lägre främst till följd av att motionärerna vill se en förstärkning av jobbskatteavdraget och sänkta drivmedelsskatter. Utgifterna är lägre i Moderaternas budgetalternativ än i regeringens förslag bl.a. till följd av att motionärerna förordar reformer inom arbetslöshetsförsäkringen, aktivitetsstödet och sjukförsäkringen för att återupprätta arbetslinjen i ersättningssystemet samt effektiviseringar inom biståndet. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Moderaternas budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2021.

Tabell 1.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023 Inkomster i statens budget −7 058 −12 925 −22 115

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget −25 655 −19 220 −6 225

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 4 700 4 700 4 700 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo 18 597 6 295 −15 890 Statsskuld vid årets slut −18 597 −24 892 −9 002

Källa: Moderaternas partimotion 2020/21:3422.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Sverigedemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna väljer en annan inriktning för den ekonomiska politiken än regeringen. De säger nej till vad de anser vara regeringens ineffektiva åtgärder

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

för att i stället prioritera åtgärder som stimulerar köpkraft och skapar jobb och tillväxt. Sammantaget innebär budgetförslaget enligt motionärerna att ekonomin för alla svenska medborgare stärks och att näringslivet får den stimulans som krävs för att få igång ekonomin igen. Vidare anförs att landet är bättre rustat inför nästa kris om man snabbare kan betala av statsskulden vilket anses vara möjligt med rätt prioriteringar, som att sänka biståndet till 0,7 procent av BNI och att slopa ineffektiva integrationsåtgärder. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag på åtgärder för etablering och mot segregation, bl.a. nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktions-utbildningar. Vidare förordas neddragningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser och på etableringsersättning till vissa nyanlända. I Sverigedemokraternas partimotion presenteras åtgärder för att hantera de långtgående problemen för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Främst avses tillfälliga ekonomiska stimulanser för att öka köpkraften hos konsumenter och därigenom uppnå en ansvarsfull ekonomisk politik. Därför föreslås ett engångsstöd på närmare 92 miljarder kronor för svenska medborgare som är folkbokförda och varaktigt bosatta i Sverige. Stödet är 10 000 kronor för medborgare som är äldre än fem år, och 5 000 kronor för medborgare till och med fem år. Stödet antas både stimulera hushållens konsumtion och öka statens intäkter från moms och punktskatter. Motionärerna lyfter också fram vikten av lägre trösklar för småföretagen genom att t.ex. tillfälligt sänka den allmänna löneavgiften för småföretag så att de kan anställa och behålla personal. I motionen förordas även minskade sjuklönekostnader för småföretag i syfte att bryta det utanförskap som personer med sjukdomshistorik ofta hamnar i när det gäller att få en anställning. Motionärerna vill förbättra välfärden i kommuner och regioner. Därför förordas ökade statsbidrag till kommuner och regioner för att de ska kunna hantera vårdskulden och täcka pandemirelaterade kostnader. Men syftet med de föreslagna ökade resurserna på 10 miljarder kronor årligen är inte bara relaterade till pandemin, utan medlen ska också bidra till att permanent höja ambitionsnivån i välfärden. Även partiets samlade budgetpolitik bedöms enligt motionärerna leda till ekonomiska förstärkningar av kommunsektorn, bl.a. med en stärkt garantipension för äldre och ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen, vilket antas medföra högre kommunala skatteintäkter. Vidare förordas en regionalisering av den statliga fastighetsskatten på industrienheter och elproduktion. Motionärerna menar att regionen därigenom kan använda skatteintäkterna till sjukvård och kollektivtrafik. Vidare föreslås ökade resurser till kollektivtrafiken för att kompensera för regionernas förluster under pandemin. I partimotionen förordas ökade resurser till hela rättsväsendet för att motarbeta gängkriminaliteten och därmed öka tryggheten i samhället. Bland annat föreslås ökade resurser till främst Polismyndigheten och Kriminalvården för bl.a. betald polisutbildning, möjligheter för Polismyndigheten att anställa 5 000 ordningsvakter och fler utbyggda anstalts- och häktesplatser.

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

I partimotionen avvisas ett antal regeringsförslag inom energi- och miljöområdet. Anledningen är att de bedöms vara ineffektiva och dyra. Sverigedemokraterna förordar en transportpolitik för både stad och landsbygd. Partiet motsätter sig därför varje höjning av skatten på bensin och diesel, och vill bl.a. avskaffa indexuppräkningen av bensin- och dieselskatten och slopa samtliga skattelättnader för biodrivmedel. Motionärerna vill höja milersättningen, som har urholkats över tid, och avskaffa bonus–malussystemet för personbilar, eftersom dess effekter på koldioxidutsläppen bedöms vara begränsade. I stället förordas en tidigareläggning av infrastrukturprojekt, samt ett upprustat och utbyggt väg- och järnvägsnät på landsbygden. Inom miljöområdet avvisas regeringens förslag om klimatbonus och klimatinvesteringar till förmån för medel till ny miljöteknik. Slutligen säger motionärerna också nej till investeringsstöd för anordnande av hyres- och studentbostäder, och till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Förutsättningarna för att bedriva en mer expansiv finanspolitik är enligt motionärerna goda, både i förhållande till det finanspolitiska ramverket och till internationella jämförelser av statsskulden. Samtidigt framhålls vikten av att den konsoliderade bruttoskulden på sikt återgår till riktmärket. Motionärerna förordar därför en mer expansiv finanspolitik jämfört med regeringens för 2021 och därefter en mer restriktiv finanspolitik för resterande del av budgetperioden. Av tabell 1.11 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Offentliga sektorns inkomster 10 878 17 431 9 703 Offentliga sektorns utgifter 93 753 −19 841 −19 428

Finansiellt sparande i offentlig sektor −82 875 37 272 29 131

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2020/21:3128. Försvagningen av de offentliga finanserna jämfört med regeringens förslag för 2021 förklaras i huvudsak av att motionärerna vill att det införs ett statligt engångsstöd för samtliga svenska medborgare. Förstärkningen åren efter förklaras bl.a. av att motionärerna vill se lägre utgifter för bistånd och att integrationsåtgärder slopas.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

De effekter som Sverigedemokraternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.12.

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Kommunernas inkomster 20 143 15 243 16 609

Kommunal inkomstskatt 6 743 1 843 3 209 Kapitalinkomster och övriga inkomster 3 400 3 400 3 400 Statsbidrag inom utgiftsområde 25 10 000 10 000 10 000 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0

Utgifter −1 900 −1 900 −4 500

Finansiellt sparande i kommunsektorn 22 043 17 143 21 109

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2020/21:3128. Sammantaget innebär motionärernas budgetalternativ att kommunsektorns finanser förstärks. Det förklaras framför allt av att motionärerna vill se ökade generella statsbidrag till kommunsektorn, att fastighetsskatten på industri- och fastighetsenheter tillfaller regioner i stället för staten, lägre arbetsgivaravgifter samt att kravet på modersmålsundervisning slopas. Sverigedemokraternas förslag till utgiftstak för 2021 är 100 miljarder kronor högre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.13. För åren därefter har motionärerna inte förslag om några andra utgiftstak än de som regeringen föreslår.

Tabell 1.13. Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Takbegränsade utgifter 107 237 −6 817 −3 264 Budgeteringsmarginal −7 237 6 817 3 264

Utgiftstak för staten 100 000 ±0 ±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2020/21:3128. I tabell 1.14 nedan redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De sammantaget högre inkomsterna förklaras bl.a. att av motionärerna vill se återställda momssatser på restaurang- och cateringtjänster, av att det statliga engångsstödet väntas öka skatteintäkterna från moms och punktskatter samt av att motionärerna avvisar regeringens avisering om en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster och investeringar. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Sverigedemokraternas budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2021. De högre utgifterna 2021 förklaras framför allt av det statliga engångsstödet för samtliga svenska medborgare som motionärerna vill ha. De sammantaget lägre utgifterna för 2022 och 2023 förklaras framför allt av att motionärerna vill se en sänkt biståndsram och av

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

att de avvisar nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsutbildningar.

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Inkomster i statens budget 735 12 188 3 094

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget 107 237 −6 817 −3 264

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo −106 502 19 005 6 358

Statsskuld vid årets slut 106 502 87 497 81 139

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2020/21:3128.

Vänsterpartiet

I partimotion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vänsterpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Coronapandemin har inneburit en drastisk och omvälvande förändring av tillvaron för de allra flesta människor. Motionärerna konstaterar att även om Sverige är bättre rustat än många andra länder för att möta konsekvenserna av virusets spridning har de senaste årtiondenas privatiseringar och nedskärningar i välfärden samt nedmonteringen av trygghetssystemen avsevärt försämrat förutsättningarna att hantera kriser på ett bra och robust sätt. I motionen presenteras omfattande satsningar på välfärden och ett reformerat skattesystem, i syfte att öka jämlikheten och skapa förutsättningar för att lyckas med den gröna omställningen. Motionärerna anför att de ekonomiskt utsatta i det svenska samhället har blivit fler, samtidigt som den ekonomiska eliten har fått det allt bättre. Motionärerna framhåller att det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken och av skattepolitiken. Motionärerna föreslår ökad beskattning av kapital, förmögenhet, arv, gåvor och fastigheter samt en ökad progressivitet av inkomstskatten. De höjda skatterna ska finansiera satsningar på välfärden, socialförsäkringarna, bostads- och infrastrukturen samt sänkt skatt för låginkomsttagare. För motionärerna är det en självklarhet att pengar som är avsatta för att finansiera den gemensamma välfärden ska gå till människor som behöver stöd och hjälp och inte till kommersiella bolag som etablerat sig i välfärdssektorn. Motionärerna motsätter sig vinstjakten inom välfärden och förordar att den

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

modell för vinstbegränsning som föreslogs i proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet införs. Den svenska sjukförsäkringen bygger på att personer som drabbas av sjukdom ska ha en rimlig ekonomisk situation även i fortsättningen. Motionärerna vill höja garantinivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen och stärka bostadstillägget. Karensavdraget föreslås slopas permanent. Dessutom vill motionärerna införa ett kraftigare högkostnadsskydd i tandvården. För mindre företag kan sjuklöneansvaret ofta vara betungande. Motionärerna föreslår att mindre företag med upp till tio anställda helt ska slippa betala sjuklön och att staten ska ta över detta ansvar. Motionärerna anför att alla människor ska ges möjlighet att leva på sin pension. Till dess att ett nytt pensionssystem har tagits fram behöver det befintliga pensionssystemet förbättras enligt motionärerna, som bl.a. föreslår att garantipensionen höjs kraftigt. Motionärerna anför vidare att höjningen av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet ska permanentas, att lättnaden i arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor ska behållas och att studerandevillkoret ska återinföras. Motionärerna vill också att riksnormen för ekonomiskt bistånd höjs liksom den bidragsgrundande inkomstgränsen i bostadsbidraget. Motionärerna framhåller att de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin är stora och att det mest oroande är utvecklingen på arbetsmarknaden. All politik måste inriktas på att så snabbt som möjligt vända utvecklingen på arbetsmarknaden och pressa tillbaka arbetslösheten. Det förutsätter enligt motionärerna att Arbetsförmedlingen förblir i offentlig regi och tilldelas höjda anslag. Utöver traditionell arbetsmarknadsutbildning bör Arbetsförmedlingen även få utökade möjligheter att hänvisa arbetssökande till utbildningar inom det reguljära utbildningssystemet och med bibehållen arbetsmarknadspolitisk ersättning. Den ekonomiska krisen slår hårt mot landets kommuner och regioner, dels i form av fallande skatteunderlag, dels i form av stigande kostnader. Motionärerna anför att kommuner och regioner inte bara ska klara den dagsaktuella situationen utan också måste ges förutsättningar att på sikt bygga välfärden starkare. För att förbättra och stärka kvaliteten i välfärden krävs stora utbildningsinsatser, förbättrade arbetsvillkor för de anställda och fler personer som arbetar inom skola, vård och omsorg. Motionärerna föreslår betydande resurstillskott till kommuner och regioner. Utöver det föreslår de att små kommuner, dvs. gles- och landsbygdskommuner, kompenseras med ökade statsbidrag för att jämna ut de regionala skillnaderna i kommunalskatt. Samtidigt som coronakrisen pågår har världen och Sverige under lång tid befunnit sig i en klimatkris. Motionärerna framhåller att återhämtningspolitiken måste bli hållbar. Band annat måste järnvägens och kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas och transporteffektiviteten i samhället förbättras. Motionärerna föreslår att stödet för utbyggnad av

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

fiberband i landsbygden förstärks, eftersom en ökad digitalisering även minskar de fysiska transportbehoven. I motionen presenteras en grön investeringsplan för framtiden. Motionärerna anför att planen omfattar betydande statliga investeringar under de kommande åren för att skapa jobb, uppfylla nödvändiga behov och ställa om för klimatet. Investeringsplanen innehåller satsningar på grön omställning, bostadsbyggande, infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. För att underlätta omställningen vill motionärerna att Sverige före 2022 även ska inrätta en grön statlig investeringsbank där stora och små företag kan låna pengar för gröna investeringar till låg ränta.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att de offentliga finanserna är mycket starka, att Sverige har en stor finansiell nettoförmögenhet och en stor marginal till EU:s gräns om en bruttoskuld på 60 procent. Coronapandemin har enligt motionärerna resulterat i en rekordhög arbetslöshet, och för att pressa ned arbetslösheten behöver finanspolitiken vara expansiv under flera år framåt. Av tabell 1.15 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2020/21:3170. De effekter som Vänsterpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsektorn framgår av tabell 1.16.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2020/21:3170.

Vänsterpartiet är emot systemet med treåriga utgiftstak och anser att de endast ska vara ettåriga. För 2021 är motionärernas förslag till utgiftstak ca 71,6 miljarder kronor högre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.17.

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Takbegränsade utgifter 71 574 91 411 109 113 Budgeteringsmarginal ±0 ±0 ±0

Utgiftstak för staten 71 574 (91 411) (109 113)

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2020/21:3170.

I tabell 1.18 redovisas statens inkomster och utgifter med Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Inkomster i statens budget 71 520 93 780 86 817

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget 71 574 91 411 109 113

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo −54 2 369 −22 296 Statsskuld vid årets slut 54 −2 315 19 982

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2020/21:3170.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre med Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Sammantaget medför det att statens budgetsaldo försvagas marginellt 2021, förstärks 2022 och försvagas 2023. Försvagningen av budgetsaldot 2023 förklaras framför allt av att motionärerna vill se ökade resurser till kommunsektorn. De högre inkomsterna förklaras framför allt av att motionärerna vill ha ett ökat uttag av inkomstskatt från höginkomsttagare, en höjd och utökad

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

beskattning av kapital och egendom samt höjda skatter på företag. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Vänsterpartiets budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2021. De högre utgifterna förklaras i huvudsak av ökade bidrag till kommunsektorn och ökade medel för investeringar i kommunikationer, bostadsbyggande och energieffektivisering.

Kristdemokraterna

I partimotion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Kristdemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna konstaterar att Sverige befinner sig i ett bekymmersamt och osäkert läge. Den stora och breda påverkan på samhället som coronapandemin medfört ska hanteras, samtidigt som de stora samhällsproblemen som fanns före pandemin, och som i vissa fall har förvärrats av densamma, ska mötas. Enligt motionärerna handlar det framför allt om arbetslösheten, vårdskulden, brister i äldreomsorgen och brottsutvecklingen. Motionärerna anför att Sverige under lång tid har haft problem med arbetsmarknaden vad gäller såväl antalet arbetslösa som andelen arbetslösa i utsatt ställning. Situationen har förvärrats snabbt under pandemin, inte minst bland korttidsanställda. För att bryta utveckling och stimulera till anställningar föreslår motionärerna ett tillfälligt stöd i form av sänkt arbetsgivaravgift till alla som nyanställer personer som blivit arbetslösa till följd av pandemin. Motionärerna vill även se ett tillfälligt stöd i form av sänkt arbetsgivaravgift för arbetsgivare som helt avbryter pågående korttidspermittering och tar tillbaka anställda tidigare i arbete. Motionärerna framhåller vikten av att skapa drivkrafter för att söka jobb. De grupper som av olika skäl har större problem att nå arbetsmarknaden bör särskilt uppmuntras till att söka arbete. Ett dubbelt jobbskatteavdrag föreslås för personer som är t.o.m. 23 år och som har en subventionerad anställning, är långtidsarbetslösa eller nyanlända och för personer som tar sin akademiska examen före 25 års ålder. Motionärerna vill samtidigt se skattesänkningar för alla. För att göra det mer lönsamt att arbeta och att ha arbetat, föreslår motionärerna att skattesänkningen ska vara dubbelt så stor för de som jobbar och de som är pensionärer än för de som har försäkringsinkomster. Motionärerna föreslår även ett jobbskatteavdrag för föräldrar. Brytpunkten för statlig skatt föreslås dessutom höjas. Motionärerna förespråkar även en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med skattereduktion för avgiften till försäkringen.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Motionärerna anför att tillgängligheten inom vården har försämrats och att pandemin har medfört att köerna blivit ännu längre. Det krävs enligt motionärerna reformer som tar ett nationellt grepp om vårdskulden och vårdköerna, och som tar i anspråk all vårdkapacitet som kan uppbringas, oavsett var i landet den råkar finnas. Motionärerna föreslår att det upprättas en nationell vårdförmedling för att all tillgänglig kapacitet ska användas till de patienter som väntat länge på operation eller specialistbehandling. Motionärerna vill att pensionärernas ekonomi förbättras och att en trygg och värdig äldreomsorg skapas där personalen har goda villkor, där äldreboenden byggs och de äldres möjligheter till gemenskap stärks. Inte minst coronapandemin visar på stora brister i vården och omsorgen om de äldre. Enligt motionärerna är en viktig förklaring att det finns för få sjuksköterskor inom äldreomsorgen. Staten föreslås teckna avtal med Sveriges kommuner och regioner (SKR) om ett prestationsbundet stöd till kommuner som arbetar med att förbättra tillgången på sjuksköterskor inom äldreomsorgen. För att ytterligare förbättra den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen vill motionärerna ta bort förbudet för kommuner att anställa läkare och avsätta resurser för att kommuner ska kunna köpa in läkarkompetens från regionerna. Motionärerna föreslår vidare att resurser avsätts för att en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska kunna införas i varje kommun. Undersköterskor bör också ges möjlighet att utbilda sig till specialistundersköterskor, för att avlasta sjuksköterskor inom äldreomsorgen. Motionärerna anför att den som arbetar med välfärdsverksamhet inom hemtjänst eller på ett vård- och omsorgsboende behöver goda arbetsvillkor, bl.a. för att omsorgsyrket ska vara attraktivt. Motionärerna föreslår att staten tecknar ett avtal med SKR om ett prestationsbundet stöd till förbättrade villkor för personal inom äldreomsorgen, baserat på minskad användning av delade turer, förbättrad personalkontinuitet, förbättrad medarbetarnöjdhet och avlastning för cheferna. Äldre som upplever att de har behov av anpassat boende blir allt för ofta nekade plats på ett s.k. särskilt boende. Motionärerna vill införa en äldreboendegaranti som innebär att den som har fyllt 85 år ska ha en lagstadgad rätt att få flytta till ett anpassat boende när personen själv bedömer att behovet finns. Motionärerna anför vidare att ofrivillig ensamhet och isolering påverkar hälsan, inte minst bland äldre, och att det sociala innehållet i äldreomsorgen därför behöver utvecklas. Motionärerna föreslår att resurser avsättas för att samtliga kommuner ska kunna erbjuda personer som fyllt 80 år och som inte har hemtjänst s.k. äldresamtal. Motionärerna föreslår även en tillfällig satsning på teknisk utrustning och utbildningsinsatser riktade till äldre i särskilda boenden eller med hemtjänst, för att användningen av videosamtal och andra ensambrytande hjälpmedel ska kunna utvecklas. Motionärerna vill också utöka investeringsstödet för äldrebostäder så att fler trygghetsboenden byggs och avsätta resurser för gemenskapsfrämjande innehåll i äldreomsorgen samt till mer fysisk aktivitet för äldre. Motionärerna vill också stödja de

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

organisationer inom civilsamhället som arbetar med att minska äldres ensamhet. Motionärerna anför att svensk polis har en mycket ansträngd situation och att det behövs fler poliser. Motionärerna föreslår att det införs en ettårig polisutbildning och att det blir möjligt för kommuner att finansiera lokala poliser. Det är en utmaning att få yrkesverksamma poliser att stanna kvar i yrket och att locka tillbaka poliser som har slutat. Motionärerna anför att polisernas arbetssituation behöver förbättras och att det krävs riktade lönesatsningar. Dessutom bör resurser avsättas för att rekrytera administrativt stöd till verksamheten, polisstödsassistenter, samt kvalificerade civila utredare, för att fler poliser ska kunna arbeta i yttre tjänst. Eftersom motionärerna gör bedömningen att den svenska polisbristen måste åtgärdas så snart som möjligt anförs att resurser även bör avsättas för att rekrytera norska poliser till Sverige. Motionärerna framhåller att det utöver det krävs ett omfattande resurstillskott till hela rättskedjan för att rättsväsendet ska fungera.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

För att stimulera tillväxt och snabbt sätta in åtgärder som bryter den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden bedömer motionärerna att finanspolitiken för 2021 behöver vara kraftigt expansiv. Reformer för 100 miljarder kronor förordas för 2021, och en förstärkning av det finansiella sparandet med 2 miljarder kronor. Även för 2022 förordas en expansiv politik, men som förstärker det finansiella sparandet mer än med regeringens förslag och som därmed har en något snabbare bana tillbaka till överskott i de offentliga finanserna. Av tabell 1.19 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2020/21:3530. De effekter som Krisdemokraternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.20.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Kommunernas inkomster 1 844 1 723 1 525

Kommunal inkomstskatt −556 −777 −1 075 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 100

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2020/21:3530.

Motionärerna konstaterar att det är viktigt med ett tillräckligt handlingsutrymme när vi nu befinner oss i en ekonomisk kris med stora osäkerhetsfaktorer. Därför bedömer motionärerna att regeringens föreslagna nivå på utgiftstaket för 2021 och 2022 är rimlig. I motionen framhålls vikten av att utgiftstaken har en styrande effekt och därför är motionärernas utgiftstak

20 miljarder kronor lägre för 2023 än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.21.

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023

Takbegränsade utgifter −3 834 −7 286 813 Budgeteringsmarginal 3 834 –7 286 −20 813

Utgiftstak för staten ±0 ±0 −20 000

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2020/21:3530.

I tabell 1.22 redovisas statens inkomster och utgifter med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo och statsskulden (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2021 2022 2023 Inkomster i statens budget −2 760 2 101 670

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget −2 874 −6 356 1 703

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 960 930 890 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo 114 8 457 –1 033 Statsskuld vid årets slut −114 −8 572 −7 539

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2020/21:3530.

Motionärerna förordar skattesänkningar och utgiftsökningar men framhåller vikten av att ta ansvar för statens finanser nu och på lång sikt, och vill därför även se förstärkningar av statens budgetsaldo genom både utgiftsminskningar

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

och inkomstförstärkningar. Sammantaget innebär Kristdemokraternas budgetförslag en förstärkning av statens budgetsaldo. De lägre inkomsterna 2021 förklaras bl.a. av att motionärerna vill ha en bred skattesänkning för alla i stället för regeringens föreslagna och aviserade skattesänkningar, bl.a. genom att det införs dubbla jobbskatteavdrag för utsatta grupper och att skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Kristdemokraternas budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2021. De lägre utgifterna förklaras bl.a. av att motionärerna vill se neddragningar inom arbetsmarknadspolitiken genom att matchningstjänsterna byggs ut i en långsammare takt än vad regeringen föreslår och att introduktionsjobben läggs ned. De lägre utgifterna förklaras också av att motionärerna avvisar regeringens förslag om förlängd och förhöjd nivå i arbetslöshetsförsäkringen och om utökade byggsubventioner samt avvecklar Klimatklivet.

1.3 Kompletterande information

Aktuella bedömningar av den ekonomiska utvecklingen

I regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 7 augusti 2020 beaktats. I detta avsnitt redovisas ett antal prognoser som publicerats efter att propositionen överlämnades.

Ekonomistyrningsverkets prognos för samhällsekonomin

Ekonomistyrningsverket (ESV) bedömer i sin prognos från den 16 september 2020 att svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas, men BNP väntas ändå sammantaget minska med 4,2 procent 2020. Jämfört med ESV:s prognos från i juni är BNP-fallet för 2020 inte lika stort, vilket beror på att uppgången under det andra halvåret bedöms gå snabbare än tidigare beräknat. Återhämtningen bedöms fortsätta 2021 och drivs då av en fortsatt förstärkning av hushållens konsumtion och av att investeringarna kraftigt ökar igen. Arbetslösheten bedöms sammantaget öka till 8,6 procent 2020 och till 9,2 procent 2021. ESV framhåller att osäkerheten i prognosen fortfarande är stor eftersom mycket beror på hur smittspridningen utvecklas.

Riksbankens penningpolitiska rapport

Riksbanken konstaterar i sin penningpolitiska rapport från den 22 september 2020 att coronapandemin fortsätter att sätta stora avtryck på utvecklingen i världsekonomin. Återhämtningen inleddes i maj och fortsatte under sommaren, om än i långsammare taket. Återhämtningen i världsekonomin bedöms fortsätta nästa år i takt med att restriktioner för att begränsa smittspridningen gradvis minskar, även om det dröjer till slutet av 2021 innan

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

BNP är tillbaka på samma nivå som före krisen. Enligt Riksbanken präglas bedömningen dock av en stor osäkerhet om pandemins utveckling. När det gäller svensk ekonomi bedömer Riksbanken att en återhämtning har inletts efter vårens akuta krisläge, även om det är lång väg tillbaka. BNP väntas sammantaget falla med i genomsnitt knappt 4 procent 2020 jämfört med 2019. I takt med att restriktionerna lättas bedömer Riksbanken att efterfrågan växer snabbt, och för 2021 och 2022 väntas BNP i genomsnitt öka med nästan 4 procent per år. Det kraftiga BNP-fallet under våren 2020 innebär dock att det även för svensk ekonomi dröjer till slutet av 2021 innan BNP är tillbaka på samma nivå som före krisen. Läget på arbetsmarknaden bedöms vara fortsatt bekymmersamt och mot bakgrund av varslen under våren och den svaga efterfrågan väntas arbetslösheten stiga till ca 9,5 procent i slutet av 2020. Under 2021 bedöms sysselsättningen gradvis stiga och arbetslösheten sjunka. Riksbanken konstaterar att fallande energipriser, men också andra tillfälliga effekter, har pressat ned inflationen under det första halvåret 2020. Coronakrisen har bidragit till att inflationen blivit mer volatil och tjänstepriserna har varit särskilt påverkade. Riksbanken bedömer att inflationen stiger 2021, men att uppgången bl.a. dämpas av en svagare krona. I takt med att restriktionerna lättas och efterfrågan återhämtar sig bedöms inflationen långsamt stiga mot målet på 2 procent.

Konjunkturinstitutets prognos för den ekonomiska utvecklingen

Konjunkturinstitutet konstaterar i sin prognos från den 30 september 2020 att det finns tydliga tecken på att det blir en kraftig rekyl uppåt för svensk BNP under det tredje kvartalet 2020. Regeringens åtgärder bedöms hålla företag och hushåll under armarna. Minskad smittspridning, kraftigt ökad testning för covid-19, ekonomisk-politiska åtgärder och en gradvis anpassning av hushållens och företagens beteende väntas bidra till att hushållens konsumtion under det tredje kvartalet kommer att ta igen stora delar av nedgången tidigare under året. Ökad efterfrågan från omvärlden och leveranskedjor som fungerar igen bedöms bidra till att även exporten tar igen mycket av den tidigare nedgången. Lågkonjunkturen väntas dock fortsätta, och återhämtningen bedöms framöver gå in i en lugnare fas. Konjunkturinstitutet bedömer att vändningen på arbetsmarknaden dröjer ännu ett tag. Det stora antalet korttidspermitterade arbetstagare gör att företagens behov att nyanställa är litet trots att produktionen ökar. Arbetslösheten bedöms därför fortsätta att växa och kulminera på nästan 10 procent under det fjärde kvartalet 2020. Den ekonomiska politiken fortsätter att ge stöd till återhämtningen under 2021, men enligt Konjunkturinstitutet dröjer det till 2023 innan lågkonjunkturen är över. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten minska med 3,4 procent 2020 och sedan öka med 3,6 procent 2021. I enlighet med ett regeringsuppdrag presenterade Konjunkturinstitutet den 14 oktober en bedömning av de makroekonomiska och offentligfinansiella effekterna på den svenska ekonomin av covid-19-pandemin.

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Konjunkturinstitutet bedömer sammantaget att covid-19-pandemin innebär att svensk BNP-tillväxt blir ca 4–5 procentenheter lägre 2020. Nästa år blir tillväxten ca 2 procentenheter högre, eftersom ekonomin då återhämtar sig. Arbetslösheten blir ca 1–2 procentenheter högre 2020 och ca 2 procentenheter högre 2021. Lönetillväxten bedöms bli ca 1 procentenhet lägre 2020 och ca 0– 1 procentenhet lägre 2021. Reporäntan bedöms inte påverkas vare sig 2020 eller 2021 eftersom räntan var låg redan i utgångsläget.

Internationella valutafondens prognos för världsekonomin

Internationella valutafonden (IMF) bedömer i sin prognos för världsekonomin från den 13 oktober 2020 att en återhämtning har inletts men att utvecklingen är osäker eftersom pandemin fortfarande pågår och många länder nu återinför restriktioner eller lättar på restriktioner i långsammare takt. Den globala BNPtillväxten bedöms minska med 4,4 procent 2020, vilket är en något mindre negativ utsikt jämfört med IMF:s prognos från i juni 2020. För 2021 beräknas den globala BNP-tillväxten uppgå till 5,2 procent, vilket är något lägre jämfört med juniprognosen och följer av prognosrevideringen för 2020, samt förväntningar om fortsatta restriktioner. IMF bedömer att nivån på global BNP i slutet av 2021 endast kommer att ligga 0,6 procent över nivån 2019. I både avancerade och framväxande ekonomier bedöms BNP-gapen vara negativa 2020 och 2021, och även arbetslösheten bedöms öka under perioden. IMF konstaterar att osäkerheten i prognosen är ovanligt stor. Pandemins utveckling, eventuella effekter av minskad efterfrågan, svagare turism och lägre remitteringar på den globala ekonomin samt utvecklingen på de finansiella marknaderna är faktorer som bidrar till osäkerheten. IMF konstaterar även att det råder osäkerhet om vilka effekter pandemin har fått på utbudssidan.

Sveriges Kommuner och Regioners ekonomirapport

I sin prognos från den 20 oktober 2020 konstaterar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att den svenska ekonomin nu präglas av en snabb uppgång i efterfrågan och produktionen totalt sett. Utsikterna för resten av 2020 och för 2021 är dock osäkra och beror bl.a. på pandemins utveckling. SKR räknar med att BNP-tillväxten för 2020 sammantaget minskar med 3,9 procent och ökar med 2,9 procent 2021. SKR bedömer att arbetsmarknaden återhämtar sig i långsammare takt och att arbetslösheten ökar till 8,8 procent 2020 och 9,5 procent 2021. Enligt SKR innebär de statliga åtgärder som vidtagits under 2020 att kommunsektorn för första gången på tio år inte kommer att ha underskott i sitt finansiella sparande. För perioden 2021–2024 beräknas kommunsektorn dock ha ett underskott i sitt finansiella sparande på 0,6 procent av BNP. SKR framhåller att de långsiktiga utmaningarna som kommunerna hade före pandemin kvarstår, och att effektiviseringar måste göras för att förhindra det underskott i ekonomin som väntas uppstå framöver om kostnaderna tillåts öka

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

i takt med befolkningen. SKR bedömer att höga generella statsbidrag, merkostnads- och sjuklöneersättningar i kombination med uppskjuten vård sammantaget leder till ett förmodat starkt resultat för regionerna 2020. Enligt SKR ser regionernas ekonomi relativt bra ut även 2021 och 2022, men därefter bedöms det ekonomiska läget försämras.

EU-kommissionens höstprognos

EU-kommissionen bedömer i sin höstprognos från den 5 november 2020 att BNP-tillväxten i EU minskar med 7,4 procent 2020 för att sedan växa med 4,1 procent 2021. Jämfört med kommissionens prognos från i somras är utsikten något mindre negativ för 2020. Kommissionen framhåller dock att osäkerheten i prognosen kommer att vara högre än vanligt så länge pandemin pågår. Arbetslösheten väntas stiga både 2020 och 2021, men de policyåtgärder som vidtagits av medlemsländerna och på EU-nivå bedöms ha bidragit till att begränsa pandemins negativa effekt på arbetsmarknaden. Sveriges ekonomi bedöms minska med 3,4 procent 2020 och sedan växa med 3,3 procent 2021. Den återhämtning som inleddes under sommaren 2020 väntas fortsätta, drivet av en återhämtning i hushållens konsumtion och ökad offentlig konsumtion. Även exporten väntas bidra. På grund av ett lågt kapacitetsutnyttjande och fortsatt osäkerhet bedöms dock investeringarna fortsätta att vara dämpade. Kommissionen räknar med att arbetslösheten stiger till 8,8 procent 2020 och till 9 procent 2021 innan den sedan minskar igen.

Ny statistik över läget i svensk ekonomi

Regeringens prognos bygger på information som fanns tillgänglig t.o.m. den 7 augusti 2020. I detta avsnitt redovisas ett antal indikatorer för den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet. Enligt SCB:s beräkning av nationalräkenskaperna för det andra kvartalet 2020 sjönk BNP med 8,3 procent, säsongsrensat och jämfört med det första kvartalet 2020. Nedgången var bred men tyngdes särskilt av exporten och hushållens konsumtion. Kalenderkorrigerat och jämfört med det andra kvartalet 2019 minskade BNP med 7,7 procent under det andra kvartalet 2020 (källa: SCB, publicerat den 28 augusti 2020). Enligt SCB visar BNP-indikatorn på en rekyl i svensk ekonomi under det tredje kvartalet 2020. BNP-indikatorn är en tidig sammanställning av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna och bygger på mer begränsade och preliminära underlag. Enligt indikatorn ökade BNP med 4,3 procent det tredje kvartalet 2020, säsongsrensat och jämfört med det andra kvartalet 2020. Uppgången drevs till stor del av en ökande varuexport. SCB konstaterar att uppgången sker från en låg nivå och innebär att svensk ekonomi har tagit igen runt hälften av den stora nedgången under det andra kvartalet 2020. Kalenderkorrigerat och jämfört med det tredje kvartalet 2019 minskade BNPtillväxten med 3,5 procent under det tredje kvartalet 2020 (källa: SCB, publicerat den 5 november 2020).

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Arbetskraftsundersökningarna för det tredje kvartalet 2020 visar att antalet sysselsatta i åldern 15–74 år uppgick till 5 096 000 personer, icke säsongsrensat. Det är en minskning med 103 000 personer jämfört med det tredje kvartalet 2019. Sysselsättningen minskade bland både kvinnor och män. Antalet arbetslösa i åldern 15–74 år uppgick under det tredje kvartalet 2020 till 481 000 personer, icke säsongsrensat. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 8,6 procent, vilket är en ökning med 2,1 procentenheter jämfört med det tredje kvartalet 2019. Ökningen var enligt SCB störst bland personer i åldern 15–24 år och utrikes födda. Även säsongsrensade och utjämnade data visar på en ökning i arbetslöshetstalen, då jämfört med det första kvartalet 2020 (källa: SCB, publicerat den 27 oktober 2020). Finansmarknadsstatistik från september 2020 visar att de icke-finansiella företagens lån från monetära finansinstitut (MFI) hade en årlig tillväxttakt på 3,8 procent. Efter en ökning i mars och april har tillväxttakten för lån till företag sedan avtagit. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till hushåll var 5,2 procent. Tillväxttakten för utlåning till hushåll har legat på ungefär samma nivå det senaste året. Bostadslånen, som utgjorde 82 procent av utlåningen till hushållen, hade en årlig tillväxttakt på 5,5 procent. Hushållens konsumtionslån hade en tillväxttakt på 6,2 procent (källa: SCB, publicerat den 27 oktober).

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutets prognos över offentliga finanser

Enligt KI:s senaste prognos över de offentliga finanserna från den 30 september 2020 beräknas det finansiella sparandet till –3,6 procent av BNP och det strukturella sparandet till –1,8 procent av potentiell BNP. Jämfört med prognosen från juni 2020 har det offentliga sparandet reviderats upp med 2 procentenheter som andel av BNP, från –5,6 procent av BNP till –3,6 procent av BNP. Det förklaras bl.a. av att BNP inte faller lika mycket 2020 som förutsågs i juni och att de åtgärder som införts för att stödja företag och hushåll inte används i den omfattning som förväntades i juni. För 2021 beräknas det finansiella sparandet till –2,6 procent av BNP och det strukturella sparandet beräknas till –1,1 procent av potentiell BNP. KI bedömer att den svenska ekonomin 2021 kommer att kännetecknas av en djup lågkonjunktur men också av en snabb konjunkturåterhämtning. Finanspolitiken fortsätter att stödja återhämtningen 2021, samtidigt som det offentliga underskottet blir lägre än 2020. Med tanke på pandemin och den djupa lågkonjunkturen anser KI att det är motiverat. Det bedöms som rimligt att politiken stramas åt åren därpå så att ett sparande i linje med överskottsmålet nås 2024. I KI:s scenario för 2022– 2024 beräknas det finansiella sparandet till –1,0 procent av BNP 2022, –0,1 procent av BNP 2023 och till 0,3 procent av BNP 2024. Det strukturella sparandet för samma period beräknas till –0,5 procent av potentiell BNP 2022, 0,0 procent av potentiell BNP 2023 och till 0,3 procent av potentiell BNP 2024.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Riksbankens penningpolitiska rapport

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 22 september 2020 redovisas en prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP för 2020–2022. Inom parentes anges prognosen från juni 2020. Prognosen visar –4,5 (–6,6) för 2020, –2,6 (–2,7) för 2021 och –0,6 (–0,7) för 2022. Revideringarna förklaras främst av att kostnaden av för regeringens krisåtgärder är lägre än tidigare beräknat.

Riksgäldskontorets prognos över statens lånebehov

I Riksgäldskontorets senaste prognos från den 21 oktober 2020 beräknas ett underskott i statens budget på 256 miljarder kronor för 2020. Jämfört med föregående prognos från maj 2020 är det en förbättring av budgetsaldot med 146 miljarder kronor. Det minskade underskottet innebär att Riksgäldskontoret drar ned statens upplåning och att statsskulden inte väntas öka lika mycket som tidigare förutspåtts. De stora finanspolitiska stimulanserna i budgetpropositionen för 2021 väntas bidra till återhämtningen men medför samtidigt att statsbudgeten visar underskott på 80 miljarder kronor 2021. Prognosen för 2022 visar på ett mindre underskott. Även det finansiella sparandet för staten är negativt, men det förbättras successivt när ekonomin växer. Riksgäldskontorets prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande är –2,2 procent av BNP 2021 och –0,2 procent av BNP 2022. Statsskulden var 1 113 miljarder kronor i slutet av 2019, vilket motsvarade 22 procent som andel av BNP – den lägsta nivån sedan mitten av 1970-talet. I år beräknas statsskulden öka till 1 331 miljarder kronor, eller 27 procent av BNP. I slutet av 2022 uppgår den till 1 436 miljarder kronor, vilket motsvarar 26 procent av BNP. Maastrichtskulden väntas öka till 40 procent av BNP under 2020 och sedan ligga på 41 procent i slutet av 2021 och 2022.

EU-kommissionens höstprognos 2020

EU-kommissionen har i sin höstprognos reviderat ned sin prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande från –5,6 procent av BNP till –3,9 procent av BNP 2020, jämfört med prognosen från i maj 2020. För 2021 är prognosen nedreviderad från –2,5 procent av BNP till –2,2 procent av BNP. För 2022, som är ett nytt prognosår, räknar kommissionen med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir –1,4 procent. Det strukturella sparandet beräknas till –1,4, –0,9 respektive –0,2 procent av potentiell BNP för 2020, 2021 och 2022. Maastrichskulden beräknas till 39,9 för 2020, till 40,5 2021 och till 40,3 för 2022.

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

1.4 Utskottets ställningstagande

Den ekonomiska utvecklingen

Utskottet konstaterar att pandemin och dess följdverkningar drastiskt har förändrat utsikterna för världsekonomin. De restriktioner som länder infört för att minska smittspridningen har tillsammans med beteendeförändringar en mycket stor påverkan på den ekonomiska utvecklingen. Även i Sverige har pandemin fått mycket stora konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. BNP föll kraftigt under det andra kvartalet 2020, främst drivet av att hushållen minskade konsumtionen, men även av minskad export. Utskottet noterar liksom regeringen att en viss återhämtning har inletts. Återhämtningen sker dock från en låg nivå och det väntas dröja till slutet av 2021 innan svensk BNP är tillbaka på samma nivå som före virusutbrottet. Vidare har den kraftigt minskade efterfrågan medfört ett försämrat läge på arbetsmarknaden och arbetslösheten bedöms stiga både 2020 och 2021. Utskottet noterar även att resursutnyttjandet bedöms vara lägre än normalt och att det dröjer innan det åter är balanserat. Utskottet konstaterar att prognosen för den ekonomiska utvecklingen är mer osäker än vanligt och beror på pandemins utveckling och vilka restriktioner som införs i olika länder. Det är också osäkert hur den ekonomiska krisen påverkar världshandeln, som i sin tur också väntas påverkas av handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina och Storbritanniens utträde ur EU.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Utskottet konstaterar att Sverige har goda offentliga finanser för att hantera den lågkonjunktur som följer av pandemin. En ansvarsfull finanspolitik har bidragit till att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld är låg i såväl en historisk som en internationell jämförelse, ca 35 procent av BNP 2019. Utskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken bör fortsätta att vara expansiv för att så snabbt som möjligt ta Sverige ur lågkonjunkturen. Det medför att den offentliga sektorns finanser försvagas och att det strukturella sparandet tydligt avviker från överskottsmålet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Utskottet noterar att underskottet i de offentliga finanserna även överstiger gränsvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som säger att underskottet inte får vara större än 3 procent av BNP. Samtidigt noterar utskottet att stabilitetsoch tillväxtpaktens undantagsklausul har aktiverats för unionen som helhet. Mot bakgrund av att prognosen för konjunkturens utveckling bedöms som ovanligt osäker delar utskottet regeringens bedömning om att det inte är lämpligt att nu ange en plan för en återgång till överskottsmålet annat än på en övergripande nivå. Utskottet välkomnar att regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålet när de ekonomiska förhållandena medger det.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Försvagningen av den offentliga sektorns finanser medför att den offentliga sektorns bruttoskuld ökar och utskottet noterar att Maastrichtskulden väntas komma att överstiga 40 procent av BNP 2020–2022 och ligga strax under 40 procent 2023. Utskottet konstaterar att skulden överstiger skuldankarets toleransintervall och att regeringen därmed ska lämna en skrivelse till riksdagen om vad som föranlett utvecklingen och hur den hanteras samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen lämnas.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

De starka offentliga finanserna skapar förutsättningar båda för en grön återstart av svensk ekonomi och för att genomföra reformer för att långsiktigt bekämpa samhällsproblemen. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att inriktningen av den ekonomiska politiken ska vara att få fler i arbete och bygga Sverige starkare, tryggare och mer hållbart. Arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, den bristande integrationen, de svaga kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten ska mötas med fortsatt reformarbete.

En kraftfull grön ekonomisk återstart

Det behövs en tillfälligt expansiv finanspolitik för att så snabbt som möjligt ta Sverige ur lågkonjunkturen och utskottet ställer sig bakom regeringens förslag avseende omfattande gröna investeringar. En statlig grön kreditgaranti ska införas för större industriinvesteringar och medel avsättas för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Investeringar för transportsektorns omställning ska genomföras, bl.a. en elektrifiering av tunga vägtransporter och laddinfrastruktur för tunga fordon. Pandemin har satt välfärden under press och brister har uppdagats, inte minst inom äldreomsorgen. Utskottet ställer sig bakom att äldreomsorgen stärks genom ett kraftigt tillskott till kommunerna och att skolväsendet tilldelas ytterligare riktade medel. Resurser ska även avsättas för att täcka de merkostnader som uppstått till följd av pandemin inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, men också för att stödja hälso- och sjukvårdens återhämtning. Medel ska avsättas för testning och aktiv smittspårning av covid-19 under 2021. För att öka takten i den ekonomiska återhämtningen ska politiken inriktas på att stärka de svenska företagens konkurrenskraft och tillväxt bl.a. genom reformer som stärker incitamenten för att öka och tidigarelägga investeringar i företag. Genom skattesänkningar, bl.a. inom ramen för den gröna skatteväxlingen, på inkomster, pension och socialförsäkringsförmåner ska hushållens köpkraft stärkas, vilket bidrar till den ekonomiska återhämtningen. Utskottet välkomnar att regeringen avser att bedriva en politik som förbättrar tryggheten och omställningsmöjligheterna för den som blir arbetslös. Arbetsmarknadspolitiken ska förstärkas och individens möjligheter

2020/21:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

till utbildning och omskolning förbättras. Dessutom ska de under året höjda ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen förlängas tillfälligt.

Sverige ska stå starkare efter krisen

Utskottet delar regeringens uppfattning att det utöver de föreslagna åtgärderna för att stötta den ekonomiska återhämtningen även behövs ett långsiktigt reformarbete för att lösa samhällsproblemen. Som regeringen framhåller är arbete den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och deltagande i samhället. I en lågkonjunktur riskerar personer som redan tidigare hade en svag förankring på arbetsmarknaden att drabbas särskilt hårt. Utskottet ställer sig bakom att Arbetsförmedlingen tillförs medel för att hantera en växande arbetslöshet och för att en lokal närvaro och likvärdig service ska säkerställas i hela landet. Kunskapslyftet ska förstärkas med fler utbildningsplatser och rutavdraget utvidgas med fler tjänster samtidigt som taket höjs. Regeringens ambition är att underlätta för svenska företag att investera i ny teknik och högt kunskapsinnehåll. Utskottet ställer sig bakom en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling samt utvidgade skattelättnader för experter. Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en ledande forsknings- och innovationsnation. Utskottet delar regeringens syn att Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är möjlig. Klimatomställningen och omställningen till cirkulär ekonomi medför även goda möjligheter till jobb och företagande. Utskottet står bakom regeringens förslag att Klimatklivet ska förstärkas och förlängas för att minska klimatutsläppen i hela landet. Utskottet ställer sig även bakom att Industriklivet förstärks och breddas för att fler näringsgrenar inom industrin ska få stöd till insatser som bidrar till klimatomställningen. Dessutom ska ett grönt skatteavdrag för privatpersoner vid installation av grön teknik införas. Kommunsektorn behöver också långsiktiga förutsättningar för att kunna upprätthålla en hög kvalitet i välfärden och för att säkerställa allas rätt till välfärdstjänster. Utskottet välkomnar regeringens förslag om att stärka äldreomsorgen bl.a. genom att ytterligare medel tillförs kommunerna. Utskottet delar även regeringens syn att en förutsättning för Sveriges framtida välstånd är en skola präglad av kunskapsfokus och likvärdighet. Läraryrket ska stärkas, bl.a. genom fortsatt utveckling av ett professionsprogram för lärare och rektorer. Utskottet välkomnar att regeringen avser att fortsätta inrikta politiken på att hela landet ska ges möjlighet att växa och att ett landsbygdspaket införs. Landsbygdspaketet ska omfatta satsningar för livskraftiga landsbygder och konkurrenskraftiga gröna näringar, fler jobb och växande företag. Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Därför välkomnar utskottet att förutsättningar skapas för att fler poliser ska kunna anställas, att resurserna till

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2020/21:FiU1

Kriminalvården utökas och att ett åtgärdspaket för att lyfta utsatta områden införs. Det civila försvaret ska förstärkas och totalförsvaret tilldelas ökade medel för att stärka dess robusthet och uthållighet. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att det militära försvaret ska tillföras resurser i enlighet med Försvarsberedningens förslag.

Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Motionärernas alternativa riktlinjer avstyrks.

2020/21:FiU1

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till utgiftstak, utgiftsramar och beräkning av inkomster i statens budget. Därmed fastställer riksdagen utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 743, 1 695 respektive 1 634 miljarder kronor för 2020–2022. För 2023 fastställer riksdagen en nivå på utgiftstak på 1 539 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om ramar för de 27 utgiftsområdena för 2021 och godkänner övriga utgifter i statens budget 2021 i enlighet med regeringens förslag. Utgifterna i statens budget uppgår till 1 173,2 miljarder kronor 2021. Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2021 och antar regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 7. Riksdagen antar den ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund som regeringen föreslår och godkänner den föreslagna försäljningen av två fastigheter som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster. Inkomsterna uppgår därmed till 1 106,0 miljarder kronor 2021. Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2021. Slutligen godkänner riksdagen preliminära utgiftsramar och preliminära inkomstberäkningar för 2022 och 2023. Jämför reservation 5 (M), 6 (SD), 7 (V) och 8 (KD).

I detta avsnitt behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar på utgifts- respektive inkomstsidan som ingår i rambeslutet. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också ett beslut om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren 2022 och 2023.

2.1 Utgiftstak för staten

Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret. Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgeteringen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. utgiftsramarna beslutas om före anslagen.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer dels utgiftstaket för staten 2020 till följd av tekniska justeringar (punkt 2), dels utgiftstaken för 2021 och 2022 till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl (punkt 3). Vidare föreslår regeringen att riksdagen fastställer utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret 2023 (punkt 4). Regeringen föreslår att nivåerna på utgiftstaket fastställs till 1 743, 1 695 och 1 634 miljarder kronor för 2020–2022 (se tabell 2.1). För 2023 föreslås ett utgiftstak på 1 539 miljarder kronor. De föreslagna nivåerna på utgiftstaken för 2021 och 2022 är betydligt högre jämfört med regeringens bedömning i 2020 års ekonomiska vårproposition av de tidigare beslutade nivåerna för 2021 och 2022. För 2021 handlar det om en finanspolitiskt motiverad ökning med 250 miljarder kronor och för 2022 en ökning med 130 miljarder kronor. Utöver dessa ökningar görs också tekniska justeringar, som i huvudsak förklaras av en neutralisering av effekten på kommunsektorn (justering av allmänna statsbidrag) av förslaget om sänkt skatt för personer över 65 år. En teknisk justering gör så att utgiftstakets stramhet bibehålls t.ex. när en budgetförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som på de takbegränsade utgifterna. Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2023 innebär att nivån minskar med 95 miljarder kronor i förhållande till det föregående året, men den är i stort sett på samma nivå som bedömdes i vårpropositionen för 2020. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 237 miljarder kronor 2020 jämfört med 2019, vilket motsvarar en ökning med 20 procent. Det är en historiskt hög ökning. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har ökningen aldrig tidigare överstigit 5 procent ett enskilt år. Utgiftsökningen förklaras av åtgärder med anledning av covid-19. Budgeteringsmarginalen (skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna) uppgår till 12,8 procent av de takbegränsade utgifterna 2020, 13,4 procent 2021 och 10,5 procent 2022. För 2023 uppgår marginalen till 80 miljarder kronor eller 5,5 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är en högre andel än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

gäller enligt riktlinjerna för budgeteringsmarginalens minsta storlek för det 2 tredje tillkommande året. Detta ger utrymme för möjliga utgiftsökningar som motsvarar ca 1,0 procent av BNP 2023.

Motionerna

Motionärernas förslag till utgiftstak framförs i yrkande 2 i deras respektive partimotioner. Förslagen till utgiftstak i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.1. Moderaterna föreslår inga andra nivåer på utgiftstaket än regeringen. Budgeteringsmarginalen blir något större för 2021–2023 eftersom de takbegränsade utgifterna i motionen är lägre än regeringens. Sverigedemokraterna föreslår ett högre utgiftstak för 2021 än regeringen, och en lägre budgeteringsmarginal. För 2022 och 2023 föreslås inga andra nivåer på utgiftstaket än vad regeringen föreslår. Vänsterpartiet avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2023 och föreslår att riksdagen beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2022. Motionärerna föreslår en högre nivå på utgiftstaket än regeringen för det kommande budgetåret 2021. Kristdemokraterna föreslår en något lägre nivå på utgiftstaket för 2023. Motionärerna föreslår inga andra nivåer på utgiftstaket än regeringen för 2021 och 2022, men något lägre takbegränsade utgifter och därmed en något högre budgetmarginal.

Tabell 2.1 Regeringens och riksdagspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2020–2023

Miljarder kronor

2020 2021 2022 2023

Regeringens förslag till utgiftstak 1 743 1 695 1 634 1 539 Avvikelse från regeringen Moderaterna ±0 ±0 ±0 Sverigedemokraterna +100 ±0 ±0 Vänsterpartiet +72 (+91) (+109) Kristdemokraterna ±0 ±0 –20 Källa: Budgetpropositionen för 2021, partimotion 2020/21:3422 (M), partimotion 2020/21:3128 (SD), partimotion 2020/21:3170 (V), partimotion 2020/21:3530 (KD). Anm.: Riksdagspartierna lämnar inga förslag till utgiftstak för 2020. Vänsterpartiet föreslår endast utgiftstak för 2021.

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2021

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på.

2 Enligt regeringens riktlinje bör marginalen uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna innevarande år, minst 1,5 procent för kommande budgetår, minst 2 procent för år två och minst 3 procent för år tre (skr. 2017/18:207).

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 7) föreslår regeringen att utgifterna för 2021 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 2.3. De föreslagna utgiftsramarna för 2021 uppgår sammantaget till 1 166 miljarder kronor, vilket är 103 miljarder kronor mer än de beslutade ramnivåerna i statens budget för 2020. I förslaget till utgiftsramar för 2021 har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgiftsreformer. Till grund för utgiftsramarna ligger också regeringens prognoser för den makroekonomiska utvecklingen och den årliga pris- och löneomräkningen av främst förvaltningsanslagen. Andra faktorer som påverkar utgiftsramarna för 2021 är färre personer i transfereringssystemen inom sjukförsäkring, etablering, migration och ekonomisk trygghet vid ålderdom (färre personer med efterlevandepension). Däremot beräknas fler personer ta ut föräldrapenning och få studiestöd. Övriga förändringar som påverkar utgiftsramarna är nivån på medlemsavgiften till EU och tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, t.ex. olika investeringar i transportinfrastruktur. Vidare ingår också förändringar av anslagsbehållningar. Nedan listas de beloppsmässigt största förändringarna av utgiftsramarna 2021 jämfört med de ramar som riksdagen beslutat om för statens budget 2020.

• Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+4,7 miljarder kronor) • Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+6,4 miljarder

kronor)

• Utgiftsområde 8 Migration (–2,2 miljarder kronor) • Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+17,8 miljarder

kronor)

• Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning (+2,7 miljarder kronor)

• Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+1,2 miljarder

kronor)

• Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

(+2,1 miljarder kronor)

• Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–2,3

miljarder kronor)

• Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+28,6 miljarder kronor) • Utgiftsområde 15 Studiestöd (+2,8 miljarder kronor) • Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+8,8 miljarder

kronor)

• Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+1,7 miljarder

kronor)

• Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik (+1,9 miljarder kronor)

• Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+3,6 miljarder kronor) • Utgiftsområde 21 Energi (+1,0 miljarder kronor) • Utgiftsområde 22 Kommunikationer (+12,6 miljarder kronor)

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

• Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(+2,8 miljarder kronor)

• Utgiftsområde 24 Näringsliv (+8,1 miljarder kronor) • Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+25,0 miljarder kronor) • Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (–29,5 miljarder kronor) • Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (+3,0 miljarder

kronor). Tabell 2.2 redovisar hur förändringarna i regeringens föreslagna utgiftsramar för 2021 kan härledas från beslut om åtgärder, makroekonomiska förändringar, pris- och löneomräkning, volymer och övrigt.

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2021

Miljarder kronor

2021 Anvisade utgiftsramar 2020 1 062,4

Förändring till följd av: Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 111,4

Källa: Budgetpropositionen för 2021. Enligt tabell 2.2 beräknas beslutade och nu föreslagna reformer bidra till att utgiftsramarna för 2021 ökar med 111,4 miljarder kronor jämfört med ramarna i statens budget för 2020. De utgiftsområden som ökar mest till följd av beslut om reformer är utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner och 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Nedan redovisas de huvudsakliga skälen till regeringens föreslagna förändringar i 3 fråga om ramnivåer 2021 till följd av beslut om reformer.

• Utgiftsområde 4 Rättsväsendet: Ökad ram till följd av åtgärder för att

stärka Kriminalvården och Sveriges Domstolar, men också Polismyndigheten.

• Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Ökad ram till följd

av stegvisa satsningar som syftar till att stärka Sveriges försvarsförmåga.

• Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd: Ökad ram främst till följd av

effekter av förlängningen av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

• Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Minskad ram till

följd av att tillfälliga satsningar löper ut, bl.a. åtgärder som vidtagits på

3 Gäller förändringar av utgiftsramen för ett utgiftsområde på 1 miljard kronor eller mer. Regeringens redovisning i denna del utgår från förändringen av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år, inte jämfört med beslutet om statens budget för 2020. I denna redovisning ingår bl.a. ändringsbudgetar som lämnats efter beslutet om statens budget för 2020 i ramnivån för 2020 som jämförelsen avser.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

grund av covid-19, t.ex. ett särskilt stöd till regioner och kommuner, smittbärarpenning och insatser för att korta ned vårdköerna.

• Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning: Minskad ram främst till följd av att tillfälliga satsningar löper ut, bl.a. ersättning för karensavdrag och arbetsgivares utökade rätt till ersättning för sjuklönekostnader samt ersättning till riskgrupper.

• Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom: Ökad ram till följd

av införande av inkomstpensionstillägg.

• Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: Ökad ram främst till följd

av åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen för att stödja arbetslösa till följd av coronavirusets effekter på arbetsmarknaden, samt åtgärder som fortsatt höjt tak i den inkomstbaserade ersättningen och fler upphandlade matchningstjänster.

• Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Ökad ram främst

till följd av åtgärder som t.ex. förlängd satsning på behörighetsgivande studier och utökad satsning på regionalt yrkesvux.

• Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Minskad ram till

följd av tidigare tillfälliga stöd till idrott och kulturverksamheter som kompensation för ekonomiska konsekvenser av covid-19.

• Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik: Ökad ram till följd av åtgärder som t.ex. ett nytt stöd för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer, men också medel till investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

• Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Ökad ram till följd av

förstärkning av klimatbonusen samt skötsel av naturreservat och ersättning till fastighetsägare för skydd av värdefull natur som naturreservat.

• Utgiftsområde 21 Energi: Ökad ram till följd av en budgetmässig

omläggning av solcellsstödet, på grund av att det finns en eftersläpning i utbetalningar på anslaget, samt satsningar på laddningsinfrastruktur för tunga fordon.

• Utgiftsområde 22 Kommunikationer: Ökad ram till följd av förlängt bidrag

för upprätthållande av kollektivtrafik och medel till det nationella stödet av bredbandsutbyggnad.

• Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel: Ökad ram

främst till följd av medel för nationell medfinansiering av landsbygdsprogrammet för två övergångsår 2021 och 2022, men även nya beräkningar av EU-stöd.

• Utgiftsområde 24 Näringsliv: Minskad ram till följd av omfattande

åtgärder 2020 på grund av covid-19, bl.a. stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd och ett omsättningsbaserat stöd till enskilda näringsidkare samt kapitalinsatser i statligt ägda bolag.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

• Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner: Ökad ram främst till

följd av en höjning av det generella statsbidraget till kommuner och regioner.

Den makroekonomiska utvecklingen och den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål beräknas medföra ökade utgiftsramar med 20,9 miljarder kronor respektive 5,2 miljarder kronor 2021 (se tabell 2.2). Utgiftsökningen till följd av den makroekonomiska utvecklingen beror till stor del på en ökad arbetslöshet på grund av den rådande lågkonjunkturen. Det innebär att utgifterna ökar mest för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv under 2021. Däremot beräknas volymförändringar, som t.ex. färre personer i olika transfereringssystem, bidra till att utgiftsramarna minskar med 4,4 miljarder kronor 2021. De utgiftsramar som beräknas påverkas mest av lägre volymer är utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, 8 Migration och 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Färre personer är i sjukförsäkringssystemen och antalet asylsökande minskar samtidigt som tidigare asylsökande har kommunplacerats vilket ger minskade utgifter för migration och etablering. De utgiftsområden som får ökade volymer är utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn och utgiftsområde 15 Studiestöd. Fler personer beräknas ta ut föräldrapenning, och fler får studiestöd och studiehjälp på grund av ökad efterfrågan på utbildning. Övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas bidra till minskade utgiftsramar med 29,7 miljarder kronor 2021. Minskningen beror främst på Riksgäldskontorets upplåningsteknik (utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m.).

Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson yrkande 2 framförs Moderaternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2021. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2021 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Moderaterna 30 miljarder kronor lägre utgiftsramar än regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+1,7 miljarder kronor) förklaras främst av att Moderaterna föreslår utökade resurser till Polismyndigheten för att anställa mer personal och till Kriminalvården för att hantera platsbristen i häkten. Den lägre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–15,7 miljarder kronor) följer av att Moderaterna vill effektivisera biståndet för att omfördela resurser till andra prioriterade utgiftsområden. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

vid sjukdom och funktionsnedsättning (–11,9 miljarder kronor) förklaras framför allt av att partiet vill återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Vidare avvisar Moderaterna regeringens förslag på en tillfälligt utökad ersättning för sjuklönekostnader och en förlängd läkarintygsfri tid till förmån för ett förslag om en krisbuffert för beredskap inför en eventuellt försämrad coronasituation. När det gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–9,9 miljarder kronor) förklaras den lägre ramen i förhållande till regeringens förslag av införandet av en tidsgräns i aktivitetsstödet och reformer som partiet föreslår inom arbetslöshetsförsäkringen. Den lägre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,1 miljarder kronor) följer i huvudsak av att Moderaterna vill ta bort investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Slutligen förklaras den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+10,4 miljarder kronor) framför allt av att Moderaterna vill öka statsbidragen mer än regeringen för att kompensera kommuner för skattebortfall som uppstår till följd av partiets förslag om sänkt skatt för pensionärer.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. yrkande 5 framförs Sverigedemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2021. Av tabell 2.3 framgår partiets förslag till utgiftsramar för 2021 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Sverigedemokraterna 107 miljarder kronor högre utgiftsramar än regeringen gör. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den betydligt högre ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (+91,7 miljarder kronor) förklaras av att Sverigedemokraterna vill införa ett engångsstöd för svenska medborgare som är folkbokförda och varaktigt bosatta i Sverige. Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+9,9 miljarder kronor) beror i huvudsak på ökade resurser till Polismyndigheten och Kriminalvården, bl.a. till följd av förslaget om att anställa ordningsvakter. Biståndet sänks till 0,7 procent av BNI, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–15,8 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsooch sjukvård och social omsorg (+3,0 miljarder kronor) förklaras främst av en höjd assistansersättning och ökade resurser till folkhälsa och psykiatri. När det gäller utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+5,3 miljarder kronor) avser den högre ramen i huvudsak minskade sjuklönekostnader för små företag, men även resurser till sjukpenning och rehabilitering, och till sjukersättning. Den högre ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+3,4 miljarder kronor) avser förslag på höjd garantipension. Sverigedemokraterna vill höja ersättningen i föräldraförsäkringen och införa ett bidrag till förstföderskor,

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

vilket förklarar den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+3,1 miljarder kronor). Den lägre ramen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–4,0 miljarder kronor) beror i huvudsak på minskade kommunersättningar vid flyktingmottagande och på att partiet avvisar de åtgärder som föreslås mot segregation. När det gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–6,7 miljarder kronor) beror den lägre ramen på neddragningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser och på etableringsersättning till vissa nyanlända. Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsutbildningar avvisas helt. Den lägre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–3,6 miljarder kronor) beror i huvudsak på att partiet avvisar förslaget på investeringsstöd för anordnande av hyres- och studentbostäder och förslag om energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Den lägre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–5,9 miljarder kronor) förklaras främst av att motionärerna avvisar regeringens klimatbonus och klimatinvesteringar. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+18 miljarder kronor) förklaras bl.a. av ökade resurser till kollektivtrafiken som kompensation för förluster under covid-19 och till investeringar i transportinfrastruktur. För utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+10,0 miljarder kronor) följer den högre ramen främst av utökade generella statsbidrag till kommunerna.

Vänsterpartiet

I partimotion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. yrkande 7 framförs Vänsterpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2021. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2021 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet 71,6 miljarder kronor högre utgiftsramar än regeringens förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den lägre ramen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (–1,4 miljarder kronor) förklaras av mindre medel till anskaffning av materiel och anläggningar. Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,5 miljarder kronor) avser förslag på corona- respektive klimatbistånd. När det gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+4,0 miljarder kronor) beror den högre ramen på ökade medel till sjukvården och psykiatrin, ett förstärkt högkostnadsskydd och en bindande nationell taxa i tandvården. Motionärerna avvisar regeringens förslag på prestationsbundna insatser för att korta ned vårdköerna. Den högre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+3,9 miljarder kronor) förklaras av förslag om höjda garantinivåer i sjuk- och aktivitetsersättningen och slopad sjuklön för små företag. För utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+3,7 miljarder kronor) blir ramen högre till följd av en höjd garantipension. Den högre ramen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (+1,9 miljarder kronor)

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

förklaras av ett ökat anslag för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Mer resurser till Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt en stärkt arbetslöshetsförsäkring ger en högre ram för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+4,3 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+4,4 miljarder kronor) följer av förslaget att öka personaltätheten och förbättra kvaliteten i förskolan och fritidshemmen, och förslag om fler anställda i lågstadiet. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+5,4 miljarder kronor) beror bl.a. på utökat investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande samt utökat stöd för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. När det gäller utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+1,5 miljarder kronor) beror den högre ramen bl.a. på förslag om klimatstöd och investeringsstöd för produktion av förnybara drivmedel samt laddinfrastruktur. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+12,0 miljarder kronor) följer av ökade järnvägsinvesteringar och ett brett förslag om transporteffektiva städer. Den högre ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (+1,2 miljarder kronor) förklaras främst av ökade medel till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+26,2 miljarder kronor) förklaras bl.a. av förslag om investeringsstöd för samhällsfastigheter och en stärkt äldreomsorg.

Kristdemokraterna

I partimotion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. yrkande 3 framförs Kristdemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2021. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2021 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Kristdemokraterna 3,8 miljarder kronor lägre utgiftsramar än regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för 4 Rättsväsendet (+2,2 miljarder kronor) förklaras av ökade anslag till bl.a. Polismyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. När det gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+8,0 miljarder kronor) förklaras främst av stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet, förslag om en nationell vårdförmedling och en stärkt förlossningsvård. Den lägre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–7,4 miljarder kronor) förklaras främst av att motionärerna säger nej till regeringens förlängda höjningar och utökningar av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen. Vidare förordar motionärerna mindre medel till arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Den lägre ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd (–1,6 miljarder kronor) beror bl.a. på förslaget om höjd lånedel för studiemedel. För utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik anges en lägre ram (–1,3 miljarder kronor), bl.a. till följd av mindre medel till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Regeringens förslag om energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer avvisas. Den lägre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljöoch naturvård (–2,3 miljarder kronor) förklaras främst av färre klimatinvesteringar och mindre medel till skydd av värdefull natur.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2021

Miljoner kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 15 908 55 −174 −97 122 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 502 ±0 91 705 10 −103 3 Skatt, tull och exekution 12 414 500 796 ±0 −20 4 Rättsväsendet 56 431 1 706 9 887 340 2 166 5 Internationell samverkan 1 999 ±0 21 53 −28 6 Försvar och samhällets krisberedskap 71 153 60 1 440 −1 441 ±0 7 Internationellt bistånd 46 829 −15 700 −15 785 1 500 ±0 8 Migration 9 268 −555 −777 −553 183 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101 942 680 2 957 3 955 8 038 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 98 410 −11 898 5 336 3 850 72 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 37 716 −500 3 400 3 700 −400 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 578 −220 3 140 400 925 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 791 −932 −3 977 1 900 −461 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 105 724 −9 879 −6 720 4 325 −7 440 15 Studiestöd 28 313 385 −112 610 −1 584 16 Utbildning och universitetsforskning 92 078 −365 −1 340 4 432 115 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 791 ±0 368 903 −454 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt 5 579 −4 105 −3 562 5 382 −1 321 konsumentpolitik 19 Regional utveckling 4 173 ±0 39 30 20 20 Allmän miljö- och naturvård 16 202 405 −5 890 1 450 −2 257 21 Energi 4 514 −730 −1 176 1 000 −129 22 Kommunikationer 73 916 640 18 000 12 015 −496 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 581 −177 661 1 220 −39 24 Näringsliv 15 355 −150 −1 000 422 −744

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

25 Allmänna bidrag till kommuner 153 452 10 425 10 000 26 169 ±0 26 Statsskuldsräntor m.m. 165 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 037 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 165 823 −30 355 107 237 71 574 −3 834

Minskning av anslagsbehållningar −7 766 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgifter 1 158 056 −30 355 107 237 71 574 −3 834

Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 881 4 700 ±0 ±0 960 Kassamässig korrigering 278 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa 1 173 215 −25 655 107 237 71 574 −2 874

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2021

Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att statens budgetsaldo ska stämma överens med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statens budget. Bland övriga utgifter i statens budget finns också posten Minskning av anslagsbehållningar.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

I propositionen föreslår regeringen (punkt 8) att riksdagen godkänner beräkningen av posten Minskning av anslagsbehållningar för 2021 till –7 766 miljoner kronor. Det innebär att statens utgifter 2021 sammantaget beräknas bli så mycket lägre än vad regeringen föreslår ska budgeteras på anslag.

Riksgäldens nettoutlåning

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 12) att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 till 14,9 miljarder kronor.

Kassamässig korrigering

I propositionen (punkt 13) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den kassamässiga korrigeringen för 2021 till 0,3 miljarder kronor.

Motionerna

Moderaterna redovisar i sin partimotion (yrkande 2 i denna del) en avvikelse från regeringen när det gäller posten Riksgäldskontorets nettoutlåning (se tabell 2.3). Moderaterna avviker med +4,7 miljarder kronor, vilket förklaras av ett förslag om tilläggslån för bättre bostadssituation för studenter. Kristdemokraterna redovisar i sin partimotion (yrkande 3 i denna del) en avvikelse från regeringen när det gäller posten Riksgäldskontorets nettoutlåning (se tabell 2.3). Kristdemokraterna avviker med +1,0 miljard kronor, vilket förklaras av ett förslag på höjd lånedel i studiestödet.

2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2021

I detta avsnitt behandlas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021. Inkomstberäkningen baseras på de regler som nu gäller samt på de ändrade regler för skatter och avgifter som föreslås. Förslagen om ändrade

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

regler för skatter och avgifter behandlas mer detaljerat i avsnitt 2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 5) att riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2021. Inkomsterna i statens budget uppgår sammantaget till ca 1 106 miljarder kronor 2021. I tabell 2.4 redovisas regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021.

Statens skatteinkomster

För 2021 beräknas statens skatteinkomster (inkomsttyp 1000) till 1 132 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 127 miljarder kronor eller 12,7 procent jämfört med 2020. I skatteinkomsterna ingår periodiseringar, dvs. uppbörds- och betalningsförskjutningar, som varierar mellan åren och är svåra att förutse. För 2021 har periodiseringarna ökat med 55 miljarder kronor jämfört med 2020, vilket beror på förändrade betalningsförskjutningar till kommunerna och revideringar i anstånd till företag. Ser man i stället till statens samlade skatteintäkter väntas de öka med ca 52 miljarder kronor eller 5,1 procent 2021. Lågkonjunkturen till följd av pandemin medför att företagens vinster och hushållens kapitalvinster minskar samtidigt som utvecklingen av skattebaser som lönesumma och hushållens konsumtion dämpas kraftigt. En återhämtning i ekonomin väntas 2021 och samtliga skattebaser (arbete, kapital och konsumtion) beräknas bidra till ökningen. Återhämtningen förväntas bli särskilt stark för kapitalskatterna, men även skattebaserna lönesumma och hushållens konsumtion ökar. Skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som andel av BNP, uppgår till 42,1 procent 2021, att jämföras med 42,9 procent 2020. Den lägre skattekvoten 2021 förklaras främst av regeringens föreslagna reformer, framför allt sänkt skatt för personer över 65 år, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år samt skattereduktion för förvärvsinkomster. Skatten på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100 och 1200) beräknas uppgå till ca 1 281 miljarder kronor 2021, vilket innebär en ökning med ca 36 miljarder kronor eller 2,9 procent jämfört med 2020. Det kommunala skatteunderlaget, framför allt löner och pensioner, väntas öka något efter en svagare utveckling 2020 till följd av en lägre tillväxt av lönesumman. Tillväxttakten väntas öka framför allt för att antalet arbetade timmar ökar. Skatteintäkterna från arbete påverkas även av regelförändringar som den stegvisa sänkningen av skatten för personer över 65 år, skattereduktioner för förvärvsinkomst (jobbskatteavdrag och en tillfällig skattereduktion i samband med pandemin) och en tillfällig nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter (också den på grund av nedgången i ekonomin).

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Skatten på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) beräknas uppgå till ca 247 miljarder kronor 2021, vilket innebär en ökning med ca 14 miljarder kronor eller 6 procent jämfört med 2020. Intäkterna från både skatten på hushållens kapitalvinster och från skatten på företagsvinster ökar 2021. Ökningen i skatten på företagsvinster förklaras av att företagsvinsterna ökar snabbt när ekonomin återhämtar sig. Flera regelverksförändringar inom företagsskatteområdet antas leda till lägre skatteintäkter 2021, t.ex. en tillfällig skattereduktion för investeringar. Skatten på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) beräknas uppgå till ca 611 miljarder kronor 2021, vilket innebär en ökning med 25,5 miljarder kronor eller 4,4 procent jämfört med 2020. Intäkterna från mervärdesskatten väntas öka fr.o.m. 2021 till följd av en högre hushållskonsumtion och ökade investeringsutgifter. Intäkterna från punktskatterna bedöms öka under 2021 i takt med att ekonomin återhämtar sig. Flera förslag bidrar till ökningen, t.ex. ett förstärkt bonus–malus-system och en slopad nedsättning av energiskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin. Skatten på import (inkomsthuvudgrupp 1500) beräknas uppgå till ca 7 miljarder kronor 2021, vilket är 0,4 miljarder kronor eller 6,5 procent högre än 2020. Restförda och övriga skatter (inkomsthuvudgrupp 1600) beräknas uppgå till ca 16 miljarder kronor 2021, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än 2020. Merparten av intäkterna utgörs av avgifter till public service samt avgiftsuttag till fonder som redovisas som skatteintäkter, främst resolutionsreserven och insättningsgarantifonden. Periodiseringar är förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatt till andra sektorer. På grund av dessa periodiseringar kommer skatteinkomsterna att utvecklas annorlunda än statens skatteintäkter. För 2021 beräknas periodiseringarna uppgå till 55,3 miljarder kronor, till stor del på grund av anstånd och uppbörds- och betalningsförskjutningar.

Statens övriga inkomster

Posten Övriga inkomster innefattar inkomsttyperna 2000–8000. Bland dessa inkomster ingår inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet som minskar inkomsterna, främst kompensation för statlig och kommunal mervärdesskatt. Detta förklarar varför nettot av posten Övriga inkomster sammantaget är negativt. År 2021 beräknas posten Övriga inkomster uppgå till ca –26 miljarder kronor, vilket är ett mindre negativt belopp än 2020. Inkomster av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) beräknas uppgå till 39 miljarder kronor 2021, vilket är ca 5 miljarder kronor lägre än 2020. Inkomsterna består främst av utdelningar från statens aktieinnehav, affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt inkomster från offentligrättsliga avgifter.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Inkomster av försåld egendom (inkomsttyp 3000) avser förslag om försäljning av olika slags statlig egendom, framför allt aktier i statligt ägda bolag. För 2021 antas försäljningsinkomsterna beräkningstekniskt uppgå till 5 miljarder kronor. Återbetalning av lån (inkomsttyp 4000) redovisar bl.a. inbetalda studiemedelsavgifter (för lån upptagna före 1989) och övriga lån. För 2021 beräknas inkomsterna av denna typ uppgå till 0,7 miljarder kronor, vilket är något mer än 2020. Kalkylmässiga inkomster (inkomsttyp 5000) avser vissa avskrivningar, amorteringar och statliga pensionsavgifter, som utgör merparten av inkomsterna. För 2021 beräknas inkomsterna till ca 17 miljarder kronor, en ökning med ca 1 miljard kronor jämfört med 2020. Bidrag m.m. från EU (inkomsttyp 6000) består av bidrag från olika EUfonder. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Inkomsterna för 2021 beräknas sammantaget uppgå till ca 30 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 16 miljarder kronor jämfört med 2020. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) består dels av tillkommande inkomster, dels av avräkningar i anslutning till skattesystemet. Statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt utgör den största delen av avräkningarna. Sammantaget beräknas avräkningarna uppgå till ca –119 miljarder kronor 2021, att jämföras med ca –116 miljarder kronor 2020. Under inkomsttypen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Sedan 2016 redovisas och budgeteras inga sådana utgifter på budgetens inkomstsida.

Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson yrkande 4 framförs Moderaternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2021. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Moderaternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2021 sammantaget ca 7,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är 17,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av förslagen om förstärkt jobbskatteavdrag och ytterligare sänkt skatt för pensionärer jämfört med regeringen. Inkomsterna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 9,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av att motionärerna avvisar regeringens förslag om nedsatta

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

arbetsgivaravgifter för unga 19–23 år respektive för den först anställda, det s.k. växa-stödet. Även förslaget om skattereduktion för stödområde A eller B avvisas. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 0,4 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av motionärernas förslag om en permanent sänkt bolagsskatt. Motionärerna avvisar regeringens förslag på tillfällig skattereduktion för investeringar. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 9,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre nivån förklaras bl.a. av att motionärerna föreslår sänkta skatter på bensin och diesel och avvisar regeringens förslag på ett förstärkt bonus–malus-system.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. yrkande 3 framförs Sverigedemokraternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2021. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Sverigedemokraternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2021 sammantaget ca 0,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är 15,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De lägre skattereduktionerna förklaras främst av Sverigedemokraternas förslag om sänkt skatt för pensionärer. Förslagen om en stärkt garantipension och ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen antas leda till högre kommunala skatteintäkter. Inkomsterna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 25,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras av motionärernas förslag om tillfälligt sänkta allmänna löneavgifter och egenavgifter. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 3,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket bl.a. beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag om skattereduktion för investeringar. De föreslår en regionaliserad statlig fastighetsskatt på industrioch elproduktionsenheter, vilket innebär att skatteintäkterna från enheterna tillfaller regionerna. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 16,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Motionärerna vill bl.a. återställa mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster. Förslaget om ett engångsstöd antas öka hushållens konsumtion och därmed intäkterna från mervärdesskatten. Flera punktskatter inom energi och miljö föreslås tas bort, bl.a. flyg- och kemikalieskatten, skatten på avfallsförbränning och plastpåsar. Motionärerna föreslår även att bonus–malus-systemet avskaffas.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Vänsterpartiet

I partimotion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. yrkande 5 framförs Vänsterpartiets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2021. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Vänsterpartiets förslag är inkomsterna i statens budget för 2021 sammantaget ca 71,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är 21,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag på slopad värnskatt och föreslår att rutavdraget avskaffas och att taket för skattereduktion för rottjänster halveras 2021. Vidare föreslår de sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare och höjd skatt för höginkomsttagare. Inkomsterna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 11,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av att motionärerna avvisar regeringens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga 19–23 år. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 41,0 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket främst beror på motionärernas förslag om höjd skatt på aktieutdelning och kapitalvinster samt förslag om att införa en förmögenhets- och fastighetsskatt. Vidare föreslås skärpta skatteregler för delägare i fåmansbolag samtidigt som motionärerna bl.a. avvisar regeringens förslag på avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 0,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras av ett förslag om skatt på konstgödsel. Regeringens förslag på energiskatteavdrag för datorhallar avvisas.

Kristdemokraterna

I partimotion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. yrkande 5 framförs Kristdemokraternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2021. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Kristdemokraternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2021 sammantaget ca 2,8 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är 8,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras bl.a. av förslaget om en bred skattesänkning i form av en skattereduktion, särskilt för personer med förvärvsinkomster eller pension jämfört med personer med inkomster från socialförsäkringssystemen, samt en höjd skiktgräns för statlig skatt. Samtidigt avvisas regeringens förslag om skattesänkningar till hushållen, ett tillfälligt jobbskatteavdrag och en skattereduktion för förvärvsinkomster.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Inkomsterna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 2,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av att motionärerna avvisar bl.a. regeringens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga 19–23 år och skattereduktion för stödområde A eller B till förmån för ett eget förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för alla som nyanställer arbetslösa personer. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 1,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket bl.a. förklaras av motionärernas förslag om ett nedtrappat ränteavdrag och ändringar i avgäldssystemet för tomträtter. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 0,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av förslaget om höjd skatt på alkohol och tobak, vilket regeringen har aviserat att införa först 2023. Några budgetförsvagande förslag är avskaffad skatt på flyg, plastbärkassar och avfallsförbränning.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2021

Miljoner kronor

Regeringens Avvikelse från regeringen

Inkomsttitel förslag M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 669 158 −17 273 15 260 21 610 −8 631

1110 Inkomstskatter 832 912 −10 550 6 437 22 450 −3 298 1111 Statlig inkomstskatt 49 800 −330 −506 19 180 −2 742 1115 Kommunal inkomstskatt 783 111 −10 220 6 943 3 270 −556 1120 Allmän pensionsavgift 133 862 −140 125 −110 4 1130 Artistskatt −0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −297 615 −6 583 8 698 −730 −5 337

1200 Indirekta skatter på arbete 611 915 9 780 −25 597 11 540 2 546

1210 Arbetsgivaravgifter 605 668 9 710 −23 387 11 440 2 446 1240 Egenavgifter 13 509 ±0 −2 160 ±0 100 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −41 758 70 −50 100 ±0 1270 Särskild löneskatt 48 633 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −14 722 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 586 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 246 944 −403 3 520 40 960 1 824

1310 Skatt på kapital, hushåll 60 535 ±0 130 30 170 1 320 1320 Skatt på företagsvinster 125 570 −403 7 335 3 390 −296 1330 Kupongskatt 6 509 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 5 722 ±0 −375 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 35 375 ±0 −3 570 7 400 800 1360 Stämpelskatt 13 234 ±0 ±0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 611 021 −9 322 16 870 670 949

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Regeringens Avvikelse från regeringen

Inkomsttitel förslag M SD V KD

1410 Mervärdesskatt, hushåll 470 220 −539 22 880 ±0 980 1420 Skatt på alkohol och tobak 27 939 ±0 ±0 ±0 960 1430 Energiskatt 53 023 −6 890 −770 270 −70 1440 Koldioxidskatt 21 293 ±0 −560 ±0 774 1450 Övriga skatter på energi och miljö 9 160 −1 513 −4 630 400 −1 635 1470 Skatt på vägtrafik 23 710 −380 −50 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 5 675 ±0 ±0 ±0 −60

1500 Skatt på import 6 601 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 15 651 −100 ±0 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −6 601 ±0 ±0 ±0 ±0

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 154 690 −17 318 10 053 74 780 −3 312

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 077 667 10 360 −6 868 −3 260 552

Statens skatteintäkter 1 077 023 −6 958 3 185 71 520 −2 760

1900 Periodiseringar 55 303 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 132 325 −6 958 3 185 71 520 −2 760

Övriga inkomster −26 331 −100 −2 450 ±0 ±0

2000 Inkomster av statens verksamhet 39 456 −100 −2 450 ±0 ±0

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 670 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 17 262 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 30 316 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till −119 036 ±0 ±0 ±0 ±0 skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 skattekonto Inkomster i statens budget 1 105 994 −7 058 735 71 520 −2 760

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas regeringens förslag till ändringar (punkt 20–29) i skatte- och avgiftsregler tillsammans med motionärernas alternativa förslag i dessa delar. I avsnittet redovisas också regeringens bedömningar av ändringar i skatte- och avgiftsregler med ikraftträdande 2021, 2022 och 2023 och motionärernas alternativa bedömningar. I tabell 2.4 i föregående avsnitt redovisas effekterna på inkomsterna i statens budget för 2021 av förslagen och bedömningarna i propositionen och motionerna.

Propositionen

Regeringen redovisar ett antal förslag till ändringar på skatte- och avgiftsområdet med effekt på budgetåret 2021 och framåt. Ändringarna redovisas i avsnitt 13 i propositionen under rubrikerna Skatt på arbetsinkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning, Skatt på konsumtion m.m. samt Övriga skattefrågor. Om inget annat redovisas föreslås ändringarna träda i kraft den 1 januari 2021.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

Regeringen föreslår att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förändras så att den skillnad i beskattning som jobbskatteavdraget medför i princip tas bort. Det innebär att det särskilda grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan ca 213 000 och 1 418 000 kronor per år. För dem med inkomster över ca 1 423 000 kronor per år minskas det förhöjda grundavdraget. För personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och har inkomster över ca 1 680 000 kronor ska någon förhöjning av grundavdraget inte göras.

Rutavdraget ska även omfatta tvätt vid tvättinrättning

Vattentvätt av kläder och hemtextilier som utförs vid en tvättinrättning ska omfattas av rutavdraget. Även torkning och annan efterbehandling samt mindre reparationer av kläder och hemtextilier ska omfattas när detta arbete utförs i samband med sådan tvätt. Regeringen föreslår också att hämtning och lämning av tvättgods till och från en tvättinrättning ska omfattas av rutavdrag, när transporten utgör en del av den föreslagna tvätteritjänsten.

Arbetskostnaden ska vara schablonberäknad

Arbetskostnaden för tvätteritjänsten ska beräknas enligt schablon. Arbetskostnaden ska beräknas till 50 procent av det debiterade beloppet, inklusive mervärdesskatt, för den utförda tvätteritjänsten i sin helhet, inklusive hämtning och lämning av tvättgods för transport till och från tvättinrättning.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Möblering

Regeringen föreslår att möblering och förflyttning av bohag och annat lösöre som hör till hushållet samt montering och demontering av sådana föremål ska omfattas av rutavdraget. Arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

Rutavdraget ska omfatta bortforsling av bohag och annat lösöre i syfte att främja återanvändning

Rutavdraget ska omfatta en transporttjänst som avser bortforsling av bohag och annat lösöre från bostaden till försäljningsverksamhet som drivs i syfte att främja återanvändning. Med försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning avses auktioner, loppmarknader, andrahandsbutiker och liknande.

Transport av bohag till och från magasinering

Regeringen föreslår att transport av bohag till och från utrymmen för magasinering av bohaget ska omfattas av rutavdraget, även om magasineringen inte har samband med flytt mellan bostäder.

Arbetskostnaden ska vara schablonberäknad

Regeringen föreslår att arbetskostnaden för bortforsling och transport av bohag och annat lösöre för återanvändning ska beräknas enligt schablon. Arbetskostnaden ska beräknas till 50 procent av det debiterade beloppet, inklusive mervärdesskatt, för den utförda bortforslingstjänsten i dess helhet.

Enklare tillsyn av bostaden

Regeringen föreslår att en tjänst som avser enklare tillsyn av bostaden ska omfattas av rutavdraget. Tillsynen ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

Höjt tak för rutavdrag

Regeringen föreslår att det sammanlagda taket för rut- och rotavdragen ska höjas från 50 000 kronor till 75 000 kronor per person och beskattningsår. Rotavdraget får uppgå till högst 50 000 kronor per person och beskattningsår. Med fler tjänster i rutavdraget kan det enligt regeringen ifrågasättas om taket för rutavdraget är tillräckligt högt för den som vill köpa ruttjänster i större omfattning. För den som använder sig av rotavdraget för större byggnadsarbeten kan också den situationen uppkomma att det inte finns något utrymme kvar för köp av hushållsarbete och att sådana köp således trängs ut. Regeringen anser därför att taket för rutavdraget ska höjas från 50 000 kronor till 75 000 kronor per person och beskattningsår.

Skatteverkets kontrollmöjligheter

Regeringen gör bedömningen att det inte bör införas ett krav på att den som utför de nya transporttjänsterna ska ha tillstånd för yrkesmässig godstrafik. Det

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

bör inte heller i övrigt införas några andra åtgärder för att motverka fusk och missbruk av rutavdraget.

Beslut om återbetalning ska gälla omedelbart

Regeringen föreslår att beslut om återbetalning av felaktigt utbetalda belopp avseende skattereduktion för hushållsarbete ska gälla omedelbart.

En möjlighet till anstånd införs

Regeringen föreslår att anstånd med betalning av återbetalning av felaktigt utbetalda belopp ska kunna medges i vissa fall.

En skattereduktion för installation av grön teknik

Regeringen föreslår att en ny skattereduktion för installation av grön teknik införs. Skattereduktionen ersätter stödet till fysiska personer enligt förordningen om statligt stöd till solceller, förordningen om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Regeringen föreslår att skattereduktionen för installation av grön teknik utformas som ett system med en s.k. fakturamodell med preliminär och slutlig skattereduktion. Fakturamodellen innebär att en privatperson som köper installation av grön teknik endast behöver betala en del av kostnaden till utföraren. Resterande belopp utgör en skattelättnad för köparen och tillgodoräknas denne som preliminär skattereduktion i samband med att motsvarande belopp utbetalas till utföraren efter begäran hos Skatteverket. Skatteverket administrerar preliminär och slutlig skattereduktion samt utbetalning till utförare. Regeringen föreslår bl.a. att det för rätt till skattereduktion för installation av grön teknik ska krävas att den som utför installationen är godkänd för Fskatt. Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. Underlaget för skattereduktionen för installation av grön teknik utgörs av utgifter för material och arbete. Installationen måste ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som installation av grön teknik räknas inte åtgärder för vilka skattereduktion för hushållsarbete beviljats.

Ändrad beräkning av kostförmån

Regeringen föreslår att kostförmån för en hel dag ska beräknas till ett belopp – avrundat till närmaste femtal kronor – som motsvarar 0,52 procent av prisbasbeloppet. Som framgår av en promemoria från Skatteverket kommer den nuvarande metoden att beräkna kostförmån utifrån genomsnittspriset för en lunch framöver inte att vara möjlig. SCB har tagit fram ett genomsnittspris för en

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

lunch för beskattningsåret 2019 och kommer att räkna upp genomsnittspriset för beskattningsåren 2020 och 2021. Därefter kommer något genomsnittspris inte att tas fram. Bestämmelsen om värdering av kostförmån måste därför ändras så att värderingen inte längre baseras på genomsnittspriset för lunch.

Skattereduktion för förvärvsinkomster

Regeringen bedömer att det bl.a. till följd av den gröna skatteväxlingen bör införas en skattereduktion för fysiska personer med förvärvsinkomster. Skattereduktionen bör som huvudregel uppgå till 1 500 kronor per person och år och beviljas för samtliga inkomster i inkomstslaget tjänst, dvs. både arbetsinkomster och inkomster från socialförsäkringsförmåner. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2021. Skattereduktionen utformas på ett sätt som gör att alla som arbetar heltid får samma skattesänkning om 1 500 kronor 2021. Skattesänkningen växer under de kommande åren.

Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin

Regeringen gör bedömningen att en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster bör införas för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin. Det kommande förslaget bör träda i kraft under 2021 och gälla för beskattningsåren 2021 och 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag som kan träda i kraft under 2021.

Utvidgad tidsgräns för expertskatt

Regeringen gör bedömningen att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner bör utvidgas från att gälla under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2021.

Ändrade regler för kostförmån i särskilda fall

Regeringen gör bedömningen att det bör införas en skattefrihet för förmån av kost i särskilda fall. Under spridningen av sjukdomen covid-19, men också vid bekämpningen av skogsbränderna 2018, har det visat sig vara vanligt förekommande att ”matgåvor” lämnas av allmänheten i syfte att visa anställda uppskattning och stöd. I vissa fall har den skänkta maten samlats in och distribuerats av arbetsgivare och sedan distribuerats vidare till arbetstagare på sådant sätt att bestämmelserna om beskattning av förmån av fri kost som mottas på grund av tjänst har aktualiserats. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla förmåner som lämnas efter den 29 februari 2020.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Justerad beräkning av bilförmån

Regeringen gör bedömningen att schablonberäkningen för att fastställa värdet av bilförmån bör justeras för att bättre spegla kostnaden av privat bilinnehav och för att inte premiera innehav av fossildrivna bilar. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2021 och gälla för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen fr.o.m. det datumet.

Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet

Regeringen gör bedömningen att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget bör ändras från 65 till 66 år 2023. Avgifter enligt socialavgiftslagen bör betalas t.o.m. det år mottagaren av ersättningen fyller 66 år. På sikt bör åldersgränserna kopplas till riktåldern för pension, vilket innebär en ändring från 66 till 67 år 2026. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2026.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Ytterligare förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Regeringen gör bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling bör förstärkas ytterligare för att förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling. Regeringen anför bl.a. att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige bör höjas från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Regeringen avser att under våren 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag.

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år

Regeringen gör bedömningen att en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift bör införas på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen bör utformas så att endast ålderspensionsavgiften och 9/20 av de övriga avgifterna ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Det innebär en nedsättning med 11,69 procentenheter och en avgiftsnivå om sammantaget 19,73 procent, jämfört med normala 31,42 procent. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2021 och de tillfälliga bestämmelserna bör gälla t.o.m. den 31 mars 2023.

Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda

Regeringen gör bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställda, även kallat växa-stödet, bör utvidgas tillfälligt till företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt till företag med en anställd och som anställer ytterligare en person. Den föreslagna

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

nedsättningen gäller för anställningar under perioden 1 juli 2021–31 december 2022. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2021.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Schablonintäkten på uppskovsbelopp avskaffas

Regeringen föreslår att den som har ett uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen inte ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Syftet med införandet av en schablonintäkt var bl.a. att finansiera det bortfall av skatteintäkter som införandet av den kommunala fastighetsavgiften medförde samt att begränsa de ökade skattekrediterna (prop. 2007/08:27 s. 121). Schablonintäkten kan dock ge en inlåsning i oönskade boendesituationer eftersom den innebär en kapitalkostnad som påverkar förmågan och viljan att köpa en ny bostad. För den som har ett uppskovsbelopp kan ett avskaffande av schablonintäkten ge ökade ekonomiska möjligheter att köpa en ny bostad. Ett avskaffande av schablonintäkten kan dessutom ge skattskyldiga med stora kapitalvinster incitament att genomföra ett tänkt bostadsbyte med utnyttjande av möjligheterna till uppskov som man i dagsläget valt att avstå på grund av schablonintäkten. Således kan ett slopande av schablonintäkten antas öka utbudet av bostäder till försäljning och skapa flyttkedjor som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden, vilket flera remissinstanser framhåller. Schablonintäkten bör därför enligt regeringen avskaffas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

Tillfällig skattereduktion för investeringar

För att stimulera till nya investeringar bör det införas en tillfällig skattereduktion för fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet samt handelsbolag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022. Med anledning av pandemin har investeringstakten hos företagen minskat. Den förhöjda osäkerheten, främst kopplad till hur snabbt ekonomin återhämtar sig, medför att företag kan välja att skjuta upp investeringar. Mot denna bakgrund behövs enligt regeringen åtgärder för att ge företagen incitament att öka och tidigarelägga sina investeringar. Det har i sin tur positiva effekter för återhämtningen av ekonomin. För att stimulera nya investeringar och tidigarelägga planerade investeringar bör det därför enligt regeringen införas en tillfällig skattereduktion om 3,9 procent av anskaffningsvärdet på inventarier som har anskaffats under perioden den 1 januari t.o.m. den 31 december 2021. Skattereduktionen innebär en skatteavräkning mot inkomstskatten för alla fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto

Regeringen gör bedömningen att justerande bestämmelser ska införas som möjliggör ytterligare avdrag för koncernbidragsspärrade underskott om ett underskottsföretag på grund av nekat avdrag för negativt räntenetto annars redovisar överskott. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2021.

Höjd skatt på finanssektorn

Regeringen gör bedömningen att skatten på finanssektorn bör öka ytterligare. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023. Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 12.12) att skatten på finanssektorn bör öka med 5 miljarder kronor från 2022. Skatten på finanssektorn bör enligt regeringen öka med ytterligare 1 miljard kronor från 2023. Skatteuttaget från finanssektorn bör således öka med 5 miljarder kronor 2022 och 6 miljarder kronor 2023 jämfört med i dag.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Pausad BNP-indexering för drivmedel

Regeringen gör bedömningen att skatten på bl.a. bensin och diesel under 2021 och 2022 bör bestämmas utan hänsyn till förändringar i BNP. Regeringen avser att under 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag för kalenderåret 2021 och därefter under 2021 återkomma med ett nytt förslag för kalenderåret 2022. Reduktionsplikten, som infördes 2018, syftar till att minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel med bra klimatprestanda. Regeringen avser att föreslå att reduktionsnivåerna inom reduktionsplikten höjs till 2030. Biodrivmedel är än så länge dyrare än bensin och diesel. För att möta ökade drivmedelspriser till följd av ökad inblandning av biodrivmedel bör därför BNP-indexeringen av bensin och diesel pausas fram till kontrollstationen för reduktionsplikten 2022. Detta medför att energiskatten på bl.a. bensin och diesel enbart räknas om med hänsyn till förändringar i KPI 2021 och 2022. Ändringen gäller även övriga bränslen som omfattas av BNP-regeln, dvs olika slag av bensin, flygbensin, flygfotogen samt vissa oljor med hög svavelhalt, för att säkerställa att ändringarna i beskattningen inte ska anses som statligt stöd.

Höjd skattenivå för viss elektrisk kraft

Regeringen föreslår att skattenivån i lagen om skatt på energi höjs till 0,6 öre per kilowattimme för el som förbrukats i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, datorhallar och yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

vattenbruksverksamhet samt för el som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats till sådana verksamheter. Skattenivån höjs även till 0,6 öre per kilowattimme för viss egenproducerad förnybar el från mindre anläggningar samt el som förbrukats som landström. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021. Regeringen anser att det är angeläget att tillförsäkra att en viss marginal i förhållande till energiskattedirektivets miniminivå bibehålls. Med hänsyn till detta behöver den svenska minimiskattenivån därför höjas.

Elförbrukning vid spårbunden trafik

Regeringen föreslår att infrastrukturförvaltare respektive spårinnehavare ska anses förbruka den el som förbrukas inom förvaltat järnvägsnät respektive innehavd spåranläggning vid tillämpningen av reglerna om skattskyldighetens inträde för energiskatt på el, godkännande som frivilligt skattskyldig samt nedsättning av skatt på el som förbrukas vid spårbunden trafik. Den el som förbrukats inom ramen för en grundläggande tjänst, tilläggstjänst eller extratjänst i ett järnvägsfordon som befinner sig i ett järnvägsnät ska dock enligt regeringen anses förbrukad av den tjänsteleverantör som tillhandahöll elen. Ordningen ska gälla om den utpekade förbrukaren är skattskyldig såsom producent, nätinnehavare eller frivilligt skattskyldig. Regeringen föreslår vidare att skyldigheten för den som är producent, nätinnehavare eller frivilligt skattskyldig att betala skatt för viss el inte ska inträda vid överföring till ett järnvägsfordon om någon som är producent, nätinnehavare eller frivilligt skattskyldig ska anses förbruka elen. Definitioner av infrastrukturförvaltare, järnvägsnät, tjänsteleverantör, spårinnehavare och spåranläggning ska vidare införas. Införsel av el till Sverige via Öresundsbrons icke-koncessionspliktiga nät ska inte leda till att den som för in elen blir skattskyldig.

Avskaffad skattebefrielse för flytande biobränslen

Regeringen föreslår att skattebefrielsen för andra skattepliktiga biobränslen för uppvärmning än biogas och biogasol avskaffas. Med hänsyn till att de skattepliktiga biobränslen (bortsett från biogas och biogasol) som förbrukas som bränsle för uppvärmning i Sverige till övervägande del är framställda av livsmedels- och fodergrödor samt att det har påvisats att dessa bränslen är överkompenserade bedömer regeringen att det inte finns förutsättningar för ett förnyat statsstödsgodkännande. Att åtgärda överkompensationen genom att exempelvis justera skatten på de fossila bränslena åtgärdar inte det faktum att bränslena är livsmedelsbaserade. Regeringen menar därför att ett avskaffande av skattebefrielsen är nödvändigt. Sammantaget medför detta att den nuvarande skattebefrielsen i 6 a kap. 2 b § LSE bör avskaffas. En definition av begreppet biogasol införs i lagen om skatt på energi. Biogasol som förbrukas som bränsle för uppvärmning befrias från energi- och koldioxidskatt.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för biogas och biogasol begränsas till att endast gälla för biogas eller biogasol som inte är framställd av livsmedels- eller fodergrödor. En förutsättning för att skattebefrielse ska kunna medges är att bränslet vid skattskyldighetens inträde omfattas av ett anläggningsbesked. Regeringens förslag innebär en anpassning i enlighet med statsstödsbesluten från den 29 juni 2020 så att den som genom avdrag eller återbetalning vill få del av skattebefrielsen ska visa att den biogas eller biogasol som förbrukats för uppvärmning eller förbrukats eller sålts som motorbränsle inte är framställd av livsmedels- eller fodergrödor.

Kravet på anläggningsbesked utökas

Regeringen föreslår att anläggningsbesked ska införas för gasformiga biobränslen och andra motorbränslen som framställts av biomassa för andra ändamål än transportändamål. Den som är skattskyldig för dessa bränslen ska kunna ansöka om anläggningsbesked.

Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Regeringen gör bedömningen att nedsättningen av energiskatt för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet bör slopas. Även återbetalning av energiskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme eller kyla som levererats för sådana ändamål bör slopas. Förändringarna bör genomföras i två steg med en sänkning av skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 samt ett helt slopande av skattenedsättningen den 1 januari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under 2021.

Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet

Regeringen gör bedömningen att för bensin- och dieseldrivna lätta fordon bör koldioxidbeloppet under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången vara summan av 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 90 gram och upp till och med 130 gram och 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 130 gram. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag om höjd malus under 2020. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2021.

Förmånligare villkor för återbetalning av fordonsskatt för husbilar vid avställning

Regeringen föreslår att den tid som en avställning minst måste vara för att medföra lägre fordonsskatt ska sänkas från 15 till 4 dagar för husbilar av fordonsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare. Det gäller dock bara för avställningsperioder som påbörjas under de tre första åren från det att husbilen blir skattepliktig för första gången,

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

dvs. under den tid då det förhöjda koldioxidbeloppet i bonus–malus-systemet tas ut.

Trängselskatt i Marieholmstunneln

Regeringen gör bedömningen att trängselskatt ska börja tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg vid årsskiftet 2020/21. Riksdagen har beslutat att trängselskatt ska tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg (prop. 2019/20:30, bet. 2019/20:SkU16, rskr. 2019/20:176). Syftet med förändringen är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Av regeringens proposition 2019/20:30 framgår att förslaget att ta ut skatt för resor genom Marieholmstunneln bedöms medföra 25 miljoner kronor i ökade årliga bruttoskatteintäkter jämfört med om passagerna är skattefria. Vidare framgår att skatteintäkterna bedöms öka med omkring 15 miljoner kronor per år jämfört med nuvarande intäkter. Eftersom det inte var möjligt att säga när tunneln skulle öppna för trafik så föreslogs att lagändringarna ska gälla fr.o.m. den dag som regeringen bestämmer. Regeringen avser att under 2020 besluta att trängselskatt ska börja tas ut i samband med att Marieholmstunneln öppnar för trafik, vilket bedöms ske vid årsskiftet 2020/21.

Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el

Regeringen gör bedömningen att undantaget från skatteplikt för egenproduktion av el i mindre anläggningar bör utvidgas genom höjda effektgränser. Därutöver bör skattenedsättningen i form av avdrag för förnybar el, inklusive solel, utvidgas till fullständig skattebefrielse med en motsvarande höjning av effektgränserna. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under 2021. Ändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2021.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Ändrad beskattning av högkoncentrerade e-vätskor

Regeringen föreslår att undantaget från beskattning för akut toxiska produkter begränsas så att det inte omfattar e-vätskor med en koncentration nikotin som uppgår till minst 15 men inte överstiger 20 milligram per milliliter vätska. Sådana vätskor benämns ”högkoncentrerade e-vätskor” och beskattas med 4 000 kronor per liter vätska. Regeringen föreslår att det införs ett undantag som innebär att e-vätskor eller andra nikotinhaltiga produkter som förstörts under tillsyn av Skatteverket inte utlöser skattskyldighet för godkända lagerhållare.

Beskattning av övrig tobak

Regeringen gör bedömningen att en skatt ska införas på sådan tobak som i dag inte beskattas. En sådan skatt bör kunna träda i kraft den 1 juli 2021.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Höjd skatt på alkohol

Regeringen gör bedömningen att alkoholskatten bör höjas från och med den 1 januari 2023. Regeringen avser att återkomma med ett förslag i budgetpropositionen för 2023.

Höjd skatt på tobak

Regeringen gör bedömningen att tobaksskatten bör höjas från och med den 1 januari 2023.

Skatt på kemikalier i kläder och skor

Regeringen gör bedömningen att en skatt på kemikalier i kläder och skor bör införas. En sådan skatt bör kunna införas den 1 januari 2022.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor

Regeringen gör bedömningen att omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt bör införas vid omsättning mellan beskattningsbara personer av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer. Regeringen avser att under 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag. Syftet med förslaget är att förhindra omfattande mervärdesskattebedrägerier som leder till stora skattebortfall. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2021.

Övriga skattefrågor

Tillkännagivanden

Regeringen gav den 7 september 2017 Statskontoret i uppdrag att se över vissa bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) som rör det skatterättsliga företrädaransvaret. Riksdagen begärde därefter i ett tillkännagivande att uppdraget borde utökas (bet. 2017/18:SkU12 punkt 12, rskr. 2017/18:202). Den 31 oktober 2019 tillsatte regeringen en utredning om det skatterättsliga företrädaransvaret (dir. 2019:74). Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2020. Regeringen anser därför att det inte finns anledning att ge ett utökat uppdrag till Statskontoret. Regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Våren 2012 tillkännagav riksdagen (bet. 2011/12:SkU13, rskr. 2011/12:170) att förhandlingar bör inledas med Danmark i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen. För att möjliggöra ett ställningstagande i frågan pågår ett gemensamt arbete med Danmark för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, (se lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna, bilaga 4). Tidigare diskussioner utgör utgångspunkten för hur denna utvärdering ska genomföras. Arbetet sker i linje med de

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

förutsättningar som anges i avtalet och bedömdes i regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2019 (skr. 2019/20:75) kunna slutföras under 2020. Regeringen anför att arbetet har fördröjts med anledning av spridningen av covid-19, vilket också innebär att arbetet inte bedöms kunna slutföras under 2020. När utvärderingen är klar anser regeringen att ställning kan tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt kompensation för de kostnader för hemkommunerna som pendlarna medför.

Motionerna

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet. Förslagen återfinns i de motioner som behandlas i utskottets förslag till riksdagsbeslut 2 f Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Moderaterna

Skatt på arbetsinkomster

I motionen framhålls att det är tydligt att såväl en stor skattereform som en bidragsreform behöver genomföras. Utgångspunkten ska vara bättre villkor för företag och entreprenörer samt minskat regelkrångel. Det ska också löna sig bättre att arbeta, genom framför allt sänkt skatt på lägre inkomster och införandet av ett bidragstak. Moderaterna föreslår att ett antal av januaripartiernas skattesänkningar dras tillbaka samtidigt som en del av skattehöjningarna stoppas. Moderaterna föreslår att följande skattesänkningar ska återställas:

• skattereduktion i stödområde a och b, • tillfällig skattereduktion för att hantera arbetskostnader, • förvärvsavdrag • rutavdrag för tvätt och vård av kläder och hemtextilier vid en

tvättinrättning, en möbleringstjänst, en transporttjänst som avser bortforsling av bohag och annat lösöre från bostaden till försäljningsverksamhet som drivs i syfte att främja återanvändning samt en tjänst som avser enklare tillsyn av bostaden. Att ett antal av januaripartiernas skattesänkningar dras tillbaka samtidigt som en del av skattehöjningarna stoppas gör att Moderaterna kan föreslå en förstärkning av jobbskatteavdraget på 24 miljarder kronor. Förslaget innebär sänkt skatt för alla som jobbar, med fokus på låga och medelstora inkomster. Alla som jobbar får sänkt skatt, och alla som jobbar heltid får mellan 400 och 550 kronor per månad i sänks skatt. Moderaterna vill komplettera den expansiva ekonomiska politiken, bl.a. genom permanent höjda statsbidrag till kommunerna, med ett kommunalt skattehöjarstopp så att inte kommunala skattehöjningar framöver knäcker återhämtningen och förvärrar arbetslösheten.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Moderaterna vill vidare ta bort den klyfta i beskattning som regeringen i sin budget skapat mellan pensionärer och löntagare och sänka skatten för pensionärer i samma utsträckning som det jobbskatteavdrag som föreslås. Detta innebär att den som har en pension på 20 000 kronor i månaden får en skattesänkning på 400 kronor per månad. Moderaternas skattesänkning är fyra gånger så stor som regeringens skattesänkning, nära 10 miljarder kronor. Moderaterna avvisar också regeringens förslag om att försämra bilförmånen.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Moderaterna föreslår att ett antal av januaripartiernas skattesänkningar dras tillbaka samtidigt som en del av skattehöjningarna stoppas. Moderaterna föreslår därför att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga mellan 15 och 18 år, nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda (Växa-stödet) och nedsatta arbetsgivaravgifter för unga ska återställas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Moderaterna förslår att ränteavdrag för lån utan säkerhet ska avskaffas.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Förslaget om en tillfällig skattereduktion för investeringar träder inte ikraft förrän 2022 och riskerar därför att öka osäkerheten. En tillfällig reduktion under ett år kommer heller inte göra särskilt stor skillnad. Moderaterna föreslår därför en permanent sänkning av bolagsskatten med 1 procent för att öka de privata investeringarna. Moderaterna säger nej till en bankskatt. Moderaterna föreslår en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda så att det blir mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Moderaterna föreslår sänkt skatt på bensin och diesel med en krona per liter. Moderaterna vill ersätta bonus–malus-systemet med ett mer effektivt styrmedel för att minska utsläppen från bilar och avvisar regeringens förslag om skärpt bonus–malus. Plastpåseskatten ger enligt Moderaterna mycket mindre intäkter än vad som förutsågs, medan miljöeffekten är försumbar eller negativ. Moderaterna tar därför bort platspåseskatten i sin partimotion. Moderaterna avvisar regeringens förslag om att det ska införas en särskild skatt på försäljningen av kläder och skor.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Moderaterna föreslår att ett antal av januaripartiernas skattesänkningar dras tillbaka samtidigt som en del av skattehöjningarna stoppas. Förslagen om nedsatt moms för naturguider och nedsatt moms för mindre reparationer ökar enligt Moderaterna komplexiteten i skattesystemet och gynnar branscher som

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

påverkats positivt av coronakrisen. Moderaterna vill gå mot en mer enhetlig moms och anser inte att en differentierad momssats för specifika branscher ska införas.

Sverigedemokraterna

Skatt på arbetsinkomster

Sverigedemokraterna föreslår att avdraget för arbetskostnaden vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad, rotavdraget, ska höjas från 30 procent till 50 procent under 2021. Milersättningen bör enligt Sverigedemokraterna höjas från 18,50 kronor per mil till 23,50 kronor per mil. Sverigedemokraterna säger nej till de förändringar av befintligt reseavdrag som föreslagits i januariöverenskommelsen. Skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension ska likställas och Sverigedemokraterna avvisar därför förslaget om att höja skatten för pensionärer. Den särskilda inkomstskatten för personer som är bosatta utomlands bör återställas från 25 procent till tidigare 20 procent. Sverigedemokraterna avvisar förslaget om en justerad förmånsbeskattning av tjänstebil. Förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar bör avskaffas.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Sverigedemokraterna föreslår att den allmänna löneavgiften ska sänkas tillfälligt med en fjärdedel från 11,62 procent till 8,715 procent under första halvåret 2021 i syfte att stärka företagen och rikta incitament till nyanställningar. Sverigedemokraterna föreslår vidare att den allmänna löneavgiften för de första två anställda i samtliga företag upp till en taknivå om 300 000 kronor per anställd och år ska avskaffas fr.o.m. den 1 juli 2021. Vidare föreslås en utredning av möjligheten att höja pensionsavsättningarna inom arbetsgivaravgiften, samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks i motsvarande grad för att bibehålla kostnadsneutralitet för företagarna, så att pensionsåldern kan återgå till den tidigare nivån.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Sverigedemokraterna föreslår att en utfasning av ränteavdragen med 1 procentenhet per år under fem års tid, 2021–2025, ska påbörjas. Sverigedemokraterna föreslår också ett system för privat pensionssparande, där man inte gör något skatteavdrag vid själva insättningarna och inte heller drabbas av kapitalvinstbeskattning när man säljer exempelvis fonder eller aktier utan i stället betalar en väldigt låg schablonskatt. Förslaget är att denna schablonbeskattning uppgår till 15 procent av föregående års statslåneränta. Skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar bör återställas till nivån före regeringens senaste höjning från 0,75 till 1 procent.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Vidare föreslår Sverigedemokraterna att taket på fastighetsavgiften för småhus ska sänkas från 4 till 3 procent av inkomsten även för pensionärer och utsatta grupper. Den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder bör avskaffas genom att dessa bostäder klassificeras som elevhem. Sverigedemokraterna föreslår att schablonavdraget för andrahandsuthyrning ska höjas från 40 000 till 60 000 kronor per år.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Sverigedemokraterna föreslår att indexuppräkningen på bensin- och dieselskatten ska avskaffas. Sverigedemokraterna föreslår också att reduktionsplikten ska sänkas till 5 procent för diesel och 2 procent för bensin, att beskattningen av MK3 och MK1 (olika dieselkvalitéer) ska likställas samt att alla kvarvarande skattelättnader på biodrivmedel ska avskaffas. Skatten på diesel för jord- och skogsbruksändamål föreslås sänkas till dansk nivå om 10,2 öre per liter. Den särskilda punktskatten på avfallsförbränning ska avskaffas. Bonus–malus-systemet för personbilar ska likaså avskaffas. För att öka incitamenten att välja ett annat färdmedel föreslår Sverigedemokraterna att trängselskatten ska pausas under det första halvåret 2021. För att svensk flygindustri ska kunna konkurrera på marknadsmässiga villkor föreslår Sverigedemokraterna att flygskatten ska avskaffas. Den s.k. kemikalieskatten, dvs. skatten på elektronikprodukter, ska avskaffas. Även skatten på plastpåsar ska avskaffas.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Sverigedemokraterna föreslår att momsen på restaurang- och cateringtjänster, på burkar och flaskor samt på hämtmat ska återställas till ordinarie momssats om 25 procent.

Vänsterpartiet

Skatt på arbetsinkomster

Vänsterpartiet föreslår sänkt skatt för alla inkomster upp till 30 000 kronor per månad. På inkomster över 40 000 kronor i månaden föreslår motionärerna att jobbskatteavdraget börjar trappas av. Skiktgränsen för statlig skatt ska sänkas till 42 000 kronor. Vänsterpartiet föreslår vidare att två nya skiktgränser för statlig inkomstskatt ska införas. Dessa innebär ett påslag om 5 procentenheter på inkomster över 62 000 kronor och ett ytterligare påslag med 5 procentenheter på inkomster över 85 000 kronor per månad. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster, rutavdraget, ska avskaffas.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Vidare föreslås att skattereduktionen för rottjänster ska halveras 2021 och att skattereduktionen ska avskaffas 2022. Vänsterpartiet föreslår att skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer tas bort. Vidare föreslås att en skattereduktion med 25 procent på avgifter till fackföreningar och en skattereduktion med 25 procent på avgiften till arbetslöshetskassor införs. Vänsterpartiet avvisar förslaget om en utvidgad tidsgräns för expertskatt.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Av fördelningspolitiska och offentligfinansiella skäl avvisar Vänsterpartiet förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för arbetstagare i åldern 19–23 år. Vidare föreslås att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga i åldern 15–18 år slopas. Vänsterpartiet avvisar förslagen om ytterligare förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling och om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Motionärerna anför att dagens 3:12-regler har kommit att utnyttjas för det som de var tänkta att motverka, nämligen inkomstomvandling. Detta var bakgrunden till utredningen Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) som 2017 mynnade ut i lagrådsremissen Förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag. Lagrådsremissen innehöll olika förslag för att minska inkomstomvandlingen, bl.a. förslag om att höja skattesatsen för utdelning och kapitalvinst. Vänsterpartiet föreslår att skattereglerna för delägare i fåmansbolag ska reformeras i enlighet med den tidigare lämnade lagrådsremissen. En arvs- och gåvoskatt ska införas. Förslaget innebär ett fribelopp på 3 miljoner kronor, dvs. arvs- och gåvobelopp upp till den gränsen ska inte beskattas. Vidare föreslås att en ny förmögenhetsskatt införs. Förmögenhetsskatten ska gälla på hushållsnivå och appliceras på hushållets nettoförmögenhet. Nettoförmögenheter under 6 miljoner kronor ska undantas från skatt. Vänsterpartiet vill komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt på 1,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 4 miljoner kronor och med 2,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 7 miljoner kronor. Motionärerna föreslår också att dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, ska utökas till att omfatta alla. Skatten på stora aktieutdelningar och kapitalvinster på värdepappersförsäljning bör höjas enligt följande gränsvärden: 75 000– 100 000 kronor ska ge en skattesats om 32 procent, 150 000–300 000 kronor ska ge en skattesats om 34 procent, 300 000–1 000 000 kronor ska ge en

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

skattesats om 40 procent och från 1 000 000 kronor och uppåt ska skattesatsen vara 45 procent. Av konjunkturmässiga skäl föreslår Vänsterpartiet att avtrappningen av ränteavdragen ska införas först 2022. Ränteavdragen ska trappas ned till 28 procent 2022 och till 26 respektive 25 procent 2023 och 2024. Avdragsrätten för ränteutgifter ska begränsas till maximalt 100 000 kronor.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Vänsterpartiet föreslår att bolagsskatten ska höjas och återgå till 22 procent, men av konjunkturmässiga skäl ska höjningen ske först 2022. Förslaget om tillfällig skattereduktion för investeringar ska begränsas till små och medelstora företag. Vidare föreslår man att förslaget om justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto ska avvisas eftersom det ökar komplexiteten i ett redan komplext system. En exitskatt ska införas i enlighet med Skatteverkets promemoria Exitbeskattning för fysiska personer. Av fördelningspolitiska skäl föreslår Vänsterpartiet att investeraravdraget ska avskaffas.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Vänsterpartiet föreslår att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag på en avståndsbaserad vägslitageskatt för tung lastbilstrafik. Vidare föreslås att en beskattning av konstgödsel i likhet med den som avskaffades 2009 införs, men med en något högre beskattning på kvävekomponenten för att minska läckaget av kväve. Skattesatsen på kväve höjs enligt förslaget med 10 procent jämfört med den gamla skatten. Vänsterpartiet avvisar det tidigare införda förslaget om nedsättning av energiskatt för datorhallar.

Kristdemokraterna

Skatt på arbetsinkomster

Kristdemokraterna föreslår ett dubbelt jobbskatteavdrag för personer upp till 23 år som har subventionerad anställning, för långtidsarbetslösa, för nyanlända och för personer som tar sin akademiska examen före 25 års ålder. Motionärerna föreslår dessutom en ytterligare utökning av jobbskatteavdraget vid 69 års ålder utöver det redan dubbla jobbskatteavdraget. För att stärka barnfamiljernas ekonomi föreslår Kristdemokraterna ett jobbskatteavdrag för föräldrar som är en fast nivå. Jobbskatteavdraget för föräldrar är en fast skattereduktion som initialt uppgår till 100 kronor per vårdnadshavare per månad. En skattereduktion för a-kasseavgiften införs från 2021. Skattereduktionen uppgår till 20 procent av avgiften till arbetslöshetsförsäkringen och regleras som en reduktion av skatten på arbetsinkomster. Brytpunkten för statlig inkomstskatt ska höjas till 46 000 kronor.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Vidare föreslås att rutavdraget ska breddas och omfatta plantering, matlagning och gravvård. Kristdemokraterna föreslår mer konkurrenskraftiga skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag och att regelverken bör förenklas och göras mer konkurrenskraftiga. Vidare föreslås att ett förmånligt bosparande utreds och införs, som förval för alla unga mellan 18 och 34 år med inkomst av tjänst. Skattereduktion ska ges under de första 60 månaderna på inkomster som uppgår till 12 000 kronor eller mer per månad. Skattereduktionen ska beräknas på lön efter skatt som avsätts till ett bosparande, och skattereduktion ska medges med 20 procent av beloppet. Kristdemokraterna föreslår att en utredning ska tillsättas för att gåvor till fler typer av organisationer ska berättiga till skattereduktion och att den undre beloppsgränsen för varje enskild gåva ska sänkas. Vidare föreslås att beloppsgränsen för gåvoskatteavdraget höjs till 12 000 kronor och att utredningen även studerar denna fråga. Motionärerna föreslår också sänkt skatt på ersättningar till funktionärer i ideella organisationer. Milersättningen i reseavdraget ska höjas till 22 kronor och att avdragstaket ska höjas till 13 000 kronor. Kristdemokraterna föreslår en bred skattesänkning för alla hushåll. Förslaget innebär att personer med arbetsinkomster, pension och näringsinkomster får en skattesänkning på ca 0,63 procent av inkomsten upp till 42 400 kronor. För de med arbetslöshetsförsäkring, föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning är skattesänkningen hälften så stor, dvs. 0,32 procent av inkomsten. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag till skattesänkningar till hushållen, ett tillfälligt jobbskatteavdrag och en skattereduktion för förvärvsinkomster till förmån för sitt eget förslag. Vidare föreslås att en större del av skattehöjningen i regeringens förslag om ett höjt förmånsvärde på bilar ska betalas av de som har förmånsbilar värda över 7,5 prisbasbelopp, ca 356 000 kronor. Kristdemokraterna vill inte införa sänkt inkomstskatt för boende i stödområde A och B eftersom det strider mot principen om enhetlig beskattning. Istället vill man se en bred inkomstskattesänkning för alla.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

För att stimulera till anställningar föreslår Kristdemokraterna ett tillfälligt stöd till företag och offentlig sektor som nyanställer personer som var arbetslösa den 18 september och som varit arbetslösa i 1–6 månader under det senaste halvåret. Stödet ska uppgå till motsvarande 100 procent av arbetsgivaravgifterna för den anställde upp till ett lönetak om 30 000 kronor i månaden. Stödet ska enligt förslaget gälla under perioden den 1 oktober 2020 till den 30 juni 2022.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Arbetsgivare som avbryter en pågående korttidspermittering och återför personal i arbete under 2020 ska inte betala arbetsgivaravgift för dessa lönekostnader under resterande del av 2020.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

För att värna förutsägbarhet och trygghet i boendet föreslår Kristdemokraterna att ränteavdraget ska sänkas med 1,2 procentenheter per år, vilket motsvarar en avtrappningstakt på 25 år. Vidare föreslår man att taket för den högre nivån av ränteavdrag ska sänkas från 100 000 kr till 75 000 kronor per år. Fastighetsavgiften för ägarlägenheter föreslås bli densamma som för en bostadsrätt. Kristdemokraterna föreslår också att taket för uppskov med kapitalvinstskatten ska tas bort vid köp av ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. Motionärerna anser att fastighetsskatten inte ska återinföras.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Skatten på plastbärkassar som infördes i föregående budgetproposition ska avskaffas. Kristdemokraterna föreslår vidare att avfallsförbränningsskatten ska avskaffas. Förslaget om en kemikalieskatt på kläder och skor avvisas. För att stärka föreningslivet och skapa större förutsättningar för föreningar att fokusera resurserna på kärnverksamheten föreslår Kristdemokraterna att reklamskatten för ideella föreningar ska avskaffas. Vidare föreslås en skattenedsättning på dieselbränsle i jordbrukssektorn på 3 kronor per liter. Ett villkor för att få ta del av sänkningen ska vara att jordbrukaren i fråga till minst 30 procent använder icke-fossilt bränsle. För att påskynda uppgraderingen av den svenska personbilsflottan underifrån, så att trafiksäkerhet och miljö främjas på ett bättre sätt, föreslås en höjning av fordonsskatten på äldre bilar i trafik i kombination med en skrotningspremie. Kristdemokraterna föreslår att det införs en ny beskattningsmodell för de tunga godstransporterna, som tar hänsyn till vilken miljöbelastning fordonets körande har i hela trafiksystemet. Modellen måste ta hänsyn till stad och land, trängsel, tid på dygnet samt fordonens miljöpåverkan. För att stödja flygnäringens återhämtning i spåren av pandemin föreslår Kristdemokraterna att flygskatten ska tas bort nästa år. Regeringen höjer skatten på alkohol och tobak 2023. Kristdemokraterna föreslår att höjningen istället ska införas 2021.

Proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid ehandel mellan företag och konsumenter

I propositionen om ändrade mervärdesskatteregler vid handel mellan företag och konsumenter föreslår regeringen att undantaget från mervärdesskatt vid

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

import av försändelser med lågt värde slopas. Det föreslås också att elektroniska marknadsplatser (plattformar) i vissa fall blir skattskyldiga för mervärdesskatt vid försäljning av varor från säljare i ett tredjeland som görs via plattformen. Vidare föreslås att den särskilda ordning för redovisning och betalning av mervärdesskatt (Mini One Stop Shop) som i dag gäller för elektroniska tjänster utökas till att gälla för alla tjänster och för vissa omsättningar av varor. Vidare föreslås att den nuvarande omsättningströskeln för distansförsäljning av varor från andra EU-länder slopas. I stället ska den EU-gemensamma tröskel som gäller för bestämmande av beskattningsland för elektroniska tjänster även gälla för unionsintern distansförsäljning av varor. Regeringen föreslår att reglerna träder i kraft den 1 januari 2021.

Motionen

I motion 2019/20:3583 av Per Åsling m.fl. (C) anför motionärerna att regeringens proposition inte innehåller någon genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagarperspektiv. Därför vill motionärerna att regeringen följer upp hur det aktuella regelverket påverkar företagen i form av en ökad administrativ börda.

Proposition 2020/21:14 Bestämmelser om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta

Regeringen föreslår att bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta. När reglerna infördes och tidsbegränsades motiverades det med hur situationen då var på arbetsmarknaden. Regeringen anser att det finns anledning att nu göra bestämmelserna permanenta. Det bedöms fortfarande som angeläget att ge incitament till egenföretagare att anställa en första person. Om reglerna upphör vid utgången av 2021 menar regeringen att den tröskel som tidigare fanns för att anställa en första person kan förväntas komma tillbaka, varför nedsättningen enligt regeringen även bör gälla efter utgången av 2021. En del remissinstanser har kritiserar förslaget och efterlyst en utvärdering av reglerna innan de görs permanenta. Regeringen konstaterar att bestämmelserna varit i kraft en relativt kort tid och utvidgats flera gånger på olika sätt, vilket regeringen menar har gjort det svårt att rättvist utvärdera dem. Vidare framhåller regeringen att nedsättningen enbart kan beviljas för den första anställda en gång. Om den anställningen upphör och en annan person senare anställs kan nedsättning av arbetsgivaravgifterna inte beviljas igen. Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning som betalas fr.o.m. den 1 januari 2021.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Motionen

I kommittémotion 2020/21:3719 av Ulla Andersson m.fl. (V) framhåller motionärerna remissinstansernas kritik om att förslaget bl.a. krånglar till skattesystemet och systemen med olika anställningsstöd, och att det sammantaget gör det svårare för småförtagare att göra rätt. Kritik framförs också för att regeringen inte har utvärderat den tillfälliga förändringen och de sysselsättningseffekter som förslaget väntas få enligt regeringen. Motionärerna delar remissinstansernas kritik och menar att förslaget är dåligt avvägt och föreslår därför att riksdagen avslår förslaget.

2.6 Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

Propositionen

I propositionen (punkt 17) föreslår regeringen att riksdagen ska anta förslaget till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Förslaget redovisas i avsnitt 6.4 i propositionen under rubriken Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens övriga inkomster. Förslaget innebär en minskad räntekostnad för kommuner som begärt omprövning av ett ersättningsbeslut som uppstått till följd av att den ansökt om ersättning på felaktiga grunder. En kostnadsränta tas ut för att täcka kostnader som uppstått på grund av att ersättning betalats felaktigt. Enligt regeringen är det inte fråga om ett skatteundandragande och en kommun gör inte någon skattevinst om den ansökt om ersättning på felaktiga grunder. Regeringen framhåller att den strävar efter ett samhälle där alla vill göra rätt för sig och anser att det bör vara lätt att rätta felaktiga beslut. En kommun som vill rätta fel som uppstått av att den ansökt om ersättning på felaktiga grunder bör enligt regeringen därför inte få en räntekostnad på grund av detta. De samlade ekonomiska konsekvenserna för staten beräknas till minskade intäkter med ca 2 miljoner kronor och motsvarande minskade kostnader för kommunerna.

2.7 Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under 2021 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 (punkt 18). Från försäljningsintäkterna ska regeringen få avräkna dels det belopp som direkt behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (punkt 19).

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 förvärvades av Statens fastighetsverk (SFV) 2018 genom en bytesaffär med Vasakronan Fastigheter AB. Det bedrivs i dag inte någon statlig verksamhet i byggnaderna, och i betänkandet Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden (SOU 2013:55) är Cepheus 2 och 3 identifierade som fastigheter som i fortsättningen inte behöver ägas av staten av kulturhistoriska skäl. SFV har funnit att det ur ett statligt perspektiv sammantaget inte finns något behov av att hädanefter äga fastigheterna. Värdet på fastigheterna Cepheus 2 och 3 bedömdes vid en värdering i februari 2020 uppgå till 93 500 000 kronor. Med hänsyn till fastigheternas värde krävs enligt 8 kap. 2 § budgetlagen riksdagens godkännande för en försäljning.

2.8 Ålderspensionssystemets utgifter 2021

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt administrationskostnader. Ålderspensionssystemets utgifter ingår inte i statens budget men i de takbegränsade utgifterna under utgiftstaket.

Propositionen

I propositionen (punkt 9) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 336 366 miljoner kronor 2021. Det innebär en ökning med ca 7 miljarder kronor jämfört med 2020 och förklaras i huvudsak av den makroekonomiska utvecklingen.

2.9 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar

2022 och 2023

Enligt 2 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret.

Propositionen

Preliminära utgiftsramar 2022 och 2023

I propositionen (punkt 10) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av utgifter på utgiftsområdena för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.5 och 2.6 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2022 och 2023.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

För 2022 och 2023 beräknas ramarna för utgiftsområdena sammantaget uppgå till ca 1 144,6 miljarder kronor respektive ca 1 116,0 miljarder kronor. Det är en minskning med ca 21 respektive ca 29 miljarder kronor jämfört med det föregående året. Minskningarna 2022 och 2023 beror främst på en historisk utgiftsökning för ett enskilt år – 2020 – med anledning av de åtgärder som vidtagits till följd av covid-19. Åtgärderna är till stor del tillfälliga eller minskar i omfattning, vilket förklarar kommande utgiftsminskningar för 2022 och 2023. Minskningen av de preliminära ramarna 2022 i förhållande till det föregående året förklaras till stor del av beslutade, föreslagna och aviserade reformer; främst inom utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanländas etablering, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt 21 Energi. Sammantaget bidrar reformerna till lägre utgiftsramar om ca 22,9 miljarder kronor 2022. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål beräknas bidra till ökade utgiftsramar med 1,8 miljarder kronor. Utgiftsramarna beräknas minska med 3,5 miljarder kronor till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Följden av beräknade volymförändringar i form av t.ex. förändrat antal personer i olika transfereringssystem är minskade utgiftsramar om ca 2,4 miljarder kronor, medan övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas öka de preliminära utgiftsramarna 2022 med 6,2 miljarder kronor, vilket i huvudsak rör statsskuldsräntorna (utgiftsområde 26). Minskningen av de preliminära utgiftsramarna 2023 i förhållande till 2022 förklaras främst av aviserade reformer; ramarna blir ca 23,1 miljarder kronor mindre än 2022. Volymförändringar bidrar till minskade utgiftsramar om 3,7 miljarder kronor, medan övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas minska ramarna med 2,8 miljarder kronor. Den makroekonomiska utvecklingen och den årliga pris- och löneomräkningen beräknas bidra till ökade utgiftsramar med 0,4 respektive 3,5 miljarder kronor.

Preliminär inkomstberäkning 2022 och 2023

I propositionen (punkt 6) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.7 och 2.8 redovisas regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2022 och 2023. Inkomsterna i statens budget beräknas preliminärt till ca 1 115 miljarder kronor respektive 1 178 miljarder kronor 2022 och 2023.

Motionerna

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna lämnar förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i partimotionerna 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5, 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 4, 2020/21:3170

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 8 och 6 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6. Partiernas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar jämfört med regeringens förslag för 2022 och 2023 framgår av tabellerna 2.5–2.8.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar 2022

Miljoner kronor

Regeringens Avvikelse från regeringen

Utgiftsområde förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 16 130 55 −325 −93 222 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 642 ±0 5 10 −27 3 Skatt, tull och exekution 12 445 ±0 362 ±0 −20

funktionsnedsättning

etablering

byggande samt konsumentpolitik

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Regeringens Avvikelse från regeringen

Utgiftsområde förslag M SD V KD

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 172 72 909 1 820 65 24 Näringsliv 8 160 −100 −1 002 447 −561 25 Allmänna bidrag till kommuner 148 553 16 300 10 000 40 553 ±0 26 Statsskuldsräntor m.m. 6 655 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 114 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 144 642 −23 920 −6 817 91 411 −7 286

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar 2023

Miljoner kronor

Regeringens Avvikelse från regeringen

Utgiftsområde förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 16 643 55 −530 −93 222 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 977 ±0 5 10 −27

funktionsnedsättning

konsumentpolitik

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Regeringens Avvikelse från regeringen

Utgiftsområde förslag M SD V KD

25 Allmänna bidrag till kommuner 140 840 21 950 10 000 48 725 ±0 26 Statsskuldsräntor m.m. 7 155 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 475 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 116 013 −10 925 −3 264 109 113 813

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till preliminär inkomstberäkning 2022

Miljoner kronor

Regeringens Avvikelse från regeringen

Inkomsttitel förslag M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 693 732 −13 227 16 576 33 680 −9 588

1110 Inkomstskatter 863 490 −10 460 1 195 25 180 −3 425 1111 Statlig inkomstskatt 52 119 −110 −848 21 070 −2 648 1115 Kommunal inkomstskatt 811 371 −10 350 2 043 4 110 −777 1120 Allmän pensionsavgift 138 357 −120 340 −130 −72 1130 Artistskatt 0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −308 115 −2 647 15 041 8 630 −6 091

1200 Indirekta skatter på arbete 636 802 11 250 −8 475 14 310 7 654

1210 Arbetsgivaravgifter 632 295 11 180 −3 905 14 200 7 564 1240 Egenavgifter 14 049 ±0 −4 370 ±0 100 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −43 664 70 −200 110 −10 1270 Särskild löneskatt 50 641 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −17 098 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 580 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 273 994 −10 680 550 49 590 3 092

1310 Skatt på kapital, hushåll 63 662 ±0 1 420 33 270 2 640 1320 Skatt på företagsvinster 146 822 −10 680 3 200 8 820 −348 1330 Kupongskatt 7 003 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 6 407 ±0 −500 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 35 807 ±0 −3 570 7 500 800 1360 Stämpelskatt 14 293 ±0 ±0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 640 334 −10 538 8 080 680 94

1410 Mervärdesskatt 495 614 −1 918 13 740 ±0 880 1420 Skatt på alkohol och tobak 28 096 ±0 100 ±0 960 1430 Energiskatt 54 154 −7 150 −960 270 −70

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Regeringens Avvikelse från regeringen

Inkomsttitel förslag M SD V KD

1440 Koldioxidskatt 21 738 ±0 −380 ±0 809 1450 Övriga skatter på energi och miljö 10 211 −500 −4 930 410 −2 425 1470 Skatt på vägtrafik 24 597 −970 510 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 5 924 ±0 ±0 ±0 −60

1500 Skatt på import 6 979 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 15 800 −100 ±0 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −6 979 ±0 ±0 ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 260 662 −23 295 16 731 98 260 1 252

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 117 100 10 470 −2 183 −4 180 849 Statens skatteintäkter 1 143 562 −12 825 14 548 94 080 2 101

1900 Periodiseringar 471 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 144 033 −12 825 14 548 94 080 2 101 Övriga inkomster −29 313 −100 −2 360 −300 ±0

2000 Inkomster av statens verksamhet 38 423 −100 −2 360 −300 ±0

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 466 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 18 098 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 30 118 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till −121 418 ±0 ±0 ±0 ±0 skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 skattekonto Inkomster i statens budget 1 114 720 −12 925 12 188 93 780 2 101

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till preliminär inkomstberäkning 2023

Miljoner kronor

Regeringens Avvikelse från regeringen

Inkomsttitel förslag M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 719 565 −8 850 19 185 34 219 −7 361

1110 Inkomstskatter 896 069 −9 310 2 558 29 219 −3 628 1111 Statlig inkomstskatt 53 150 40 −851 23 057 −2 553 1115 Kommunal inkomstskatt 842 919 −9 350 3 409 6 162 −1 075 1120 Allmän pensionsavgift 144 273 ±0 410 −30 −58 1130 Artistskatt −0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −320 777 460 16 217 5 030 −3 675

1200 Indirekta skatter på arbete 675 100 3 160 −15 732 6 452 3 439

1210 Arbetsgivaravgifter 661 719 3 200 −11 072 6 432 3 349 1240 Egenavgifter 14 415 ±0 −4 430 ±0 100 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −45 683 −40 −230 20 −10 1270 Särskild löneskatt 52 747 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −8 671 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 574 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 294 292 −12 920 40 52 198 4 457

1310 Skatt på kapital 66 358 ±0 2 290 35 970 4 080 1320 Skatt på företagsvinster 161 430 −12 920 1 770 8 728 −423 1330 Kupongskatt 7 691 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 6 922 ±0 −450 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 36 455 ±0 −3 570 7 500 800 1360 Stämpelskatt 15 436 ±0 ±0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 666 086 −12 655 5 230 680 −998

1410 Mervärdesskatt, hushåll 517 639 −2 395 14 630 ±0 880 1420 Skatt på alkohol och tobak 29 250 ±0 100 ±0 ±0 1430 Energiskatt 55 431 −8 180 −1 010 270 −70

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Regeringens Avvikelse från regeringen

Inkomsttitel förslag M SD V KD

1440 Koldioxidskatt 21 904 ±0 −410 ±0 886 1450 Övriga skatter på energi och miljö 10 274 −500 −5 000 410 −2 664 1470 Skatt på vägtrafik 25 436 −1 580 −3 080 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 6 153 ±0 ±0 ±0 −30

1500 Skatt på import 7 265 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 16 193 −100 ±0 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −7 265 ±0 ±0 ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 371 235 −31 365 8 723 93 549 −463

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 161 837 9 350 −3 619 −6 432 1 133 Statens skatteintäkter 1 209 399 −22 015 5 104 87 117 670

1900 Periodiseringar 677 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 210 076 −22 015 5 104 87 117 670 Övriga inkomster −32 494 −100 −2 010 −300 ±0

2000 Inkomster av statens verksamhet 41 280 −100 −2 010 −300 ±0

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 573 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 19 470 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 24 390 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till −123 208 ±0 ±0 ±0 ±0 skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 skattekonto Inkomster i statens budget 1 177 581 −22 115 3 094 86 817 670

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2.10 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

Samtliga utskott har yttrat sig över förslaget till utgiftsramar och inkomstberäkning 2021 samt preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2022 och 2023. Tabell 2.9 ger en översiktlig sammanställning över de yttranden som lämnats. Av tabellen framgår om regeringens förslag tillstyrks eller avstyrks i yttrandet och om yttrandet innehåller avvikande meningar. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilagorna 8–22. Samtliga utskott tillstyrker regeringens förslag.

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

Utskott/ Yttrar sig över Bilaga i Tillstyrker Avvikande yttrande betänkandet /Avstyrker meningar propositionen

KU (KU1y) Utgiftsområde 1 Bilaga 8 Tillstyrker M, SD, V, KD SkU (SkU1y) Skatter och avgifter, Bilaga 9 Tillstyrker M, SD, V, KD Inkomstberäkning SkU (SkU2y) Utgiftsområde 3 Bilaga 10 Tillstyrker M, SD, KD JuU (JuU1y) Utgiftsområde 4 Bilaga 11 Tillstyrker M, SD, V, KD CU (CU1y) Utgiftsområde 18 Bilaga 12 Tillstyrker M, SD, V, KD UU (UU2y) Utgiftsområde 5 och 7 Bilaga 13 Tillstyrker M, SD, V, KD 1 FöU (FöU2y) Utgiftsområde 6 Bilaga 14 Tillstyrker M, SD, V SfU (SfU1y) Utgiftsområde 8, 10, 11 och Bilaga 15 Tillstyrker M, SD, V, KD 12, Ålderspensionssystemet, Inkomstberäkningen SoU (SoU1y) Utgiftsområde 9 Bilaga 16 Tillstyrker M, SD, V, KD 2 KrU (KrU1y) Utgiftsområde 17 Bilaga 17 Tillstyrker SD, V, KD UbU (UbU1y) Utgiftsområde 15 och 16 Bilaga 18 Tillstyrker M, SD, V, KD TU (TU1y) Utgiftsområde 22 Bilaga 19 Tillstyrker M, SD, V, KD MJU (MJU1y) Utgiftsområde 20 och 23 Bilaga 20 Tillstyrker M, SD, V, KD NU (NU1y) Utgiftsområde 19, 21 och 24 Bilaga 21 Tillstyrker M, SD, V, KD AU (AU1y) Utgiftsområde 13 och 14 Bilaga 22 Tillstyrker M, SD, V, KD 1 Ledamoten från Kristdemokraterna har lämnat ett särskilt yttrande. 2 Ledamöterna från Moderaterna har lämnat ett särskilt yttrande.

2.11 Kompletterande information

Förslag som aviserats i budgetpropositionen

Nedan redovisas förslag som har aviserats i budgetpropositionen och som har lämnats efter det att budgetpropositionen överlämnats till riksdagen, förslag som regeringen avser att lämna under hösten 2020 och våren 2021 samt förslag som regeringen avser att lämna 2022 och 2023. Samtliga dessa förslag ligger till grund för inkomstberäkningen men ingår inte i budgetpropositionen, utan

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

förslagen presenteras i särpropositioner. I budgetpropositionen lämnar regeringen i stället en bedömning.

Propositioner som hittills överlämnats till riksdagen

• Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor (prop. 2020/21:20)

med ikraftträdande den 1 april 2021. Behandlas av skatteutskottet i betänkande 2020/21:SkU7.

• Justerade bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott

och avdrag för negativt räntenetto (prop. 2020/21:23) med ikraftträdande den 1 januari 2021. Behandlas av skatteutskottet i betänkande 2020/21:SkU9.

• Pausad BNP-indexering för drivmedel (prop. 2020/21:29) med

ikraftträdande den 1 januari 2021. Behandlas av skatteutskottet i betänkande 2020/21:SkU13.

• Motåtgärder på skatteområdet mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner

samt vissa andra inkomstskattefrågor (prop. 2020/21:26) med ikraftträdande den 1 januari 2021. Behandlas av skatteutskottet i betänkande 2020/21:SkU10.

• Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för

expertskatt (prop. 2020/21:37) med ikraftträdande den 1 januari 2021. Behandlas av skatteutskottet i betänkande 2020/21:SkU14.

• En skattefrihet för förmån av kost i särskilda fall (prop. 2020/21:45),

förmån av kost som lämnas efter den 29 februari 2020 inte ska tas upp till beskattning, behandlas i bet. 2020/21:FiU45, eftersom den påverkar innevarande år.

Propositioner som regeringen avser att överlämna till riksdagen under hösten 2020 och våren 2021 för ikraftträdande 2021

• Justerad schablonberäkning för att fastställa värdet av bilförmån. • Ytterligare förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för

personer som arbetar med forskning eller utveckling.

• Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 och

23 år.

• En tillfällig utvidgning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den

först anställda.

• Avskaffad schablonintäkt på uppskovsbelopp. • Höjd energiskatt på viss elektrisk kraft. • Nya regler om vem som är elförbrukare vid spårbunden trafik för

energiskatteändamål.

• Avskaffad skattebefrielse för vissa biobränslen för uppvärmning. • Ändrad beskattning av biogas och biogasol. • Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer. • Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet.

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

• Förmånligare villkor för återbetalning av fordonsskatt för husbilar vid

avställning.

• Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el. • Ändrad beskattning av högkoncentrerade e-vätskor. • Skatt på övrig tobak.

Propositioner som regeringen avser att överlämna till riksdagen för ikraftträdande 2022 och 2023

• Ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet som en följd av

pensionsgruppens förslag om justerade åldersgränser med ikraftträdande den 1 januari 2023. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2021 med ett förslag.

• Tillfällig skattereduktion för att stimulera till nya investeringar med

ikraftträdande den 1 januari 2022. Det framgår inte av propositionen när regeringen avser att återkomma.

• Höjd skatt på finanssektorn med ikraftträdande den 1 januari 2023. Det

framgår inte av propositionen när regeringen avser att återkomma.

• Höjd skatt på alkohol med ikraftträdande den 1 januari 2023. Regeringen

avser att återkomma till riksdagen med förslag om detta i budgetpropositionen för 2023.

• Höjd skatt på tobak med ikraftträdande den 1 januari 2023. Regeringen

avser att återkomma till riksdagen med förslag om detta i budgetpropositionen för 2023.

• Skatt på kemikalier i kläder och skor med ikraftträdande 1 januari 2022.

Regeringen avser att föreslå att en sådan skatt ska införas. Det framgår inte av propositionen när regeringen avser att återkomma.

Lagkollision

Den 4 november fattade riksdagen beslut med anledning av proposition 2019/20:190 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige (bet. 2020/21:SkU5, rskr. 2020/21:33). Genom beslutet antog riksdagen bl.a. regeringens förslag om ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229). Även i budgetpropositionen föreslås ändringar i samma lag utan att hänsyn tas till förslaget i proposition 2019/20:190, vilket innebär att en lagkollision uppstår. Utskottet behöver därför i sitt förslag till riksdagsbeslut göra en lagteknisk anpassning.

Beredning av överlämnad proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter

Den 23 april 2020 justerade skatteutskottet betänkande 2019/20:SkU27 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Reglerna är en anpassning till EU:s e-handelspaket för mervärdesskatt som ska vara genomfört av samtliga medlemsländer den 1 januari 2021. Kammardebatt var planerad till den 27 maj med efterföljande riksdagsbeslut. Vid sammanträdet den 14 maj informerade statssekreterare Leif Jakobsson skatteutskottet om att kommissionen har lagt fram ett förslag om att skjuta upp tillämpningen av de gemensamma reglerna till den 1 juli 2021. Enligt statssekreteraren skulle rådet inte kunna fatta beslut om förlängning av fristen med att genomföra reglerna förrän i juli 2020. Sverige kan inte ensamt genomföra dessa regler, utan de måste genomföras gemensamt av alla medlemsstater. Beredningen av ärendet fortsatte därför efter riksdagens sommaruppehåll. Rådet beslutade den 20 juli 2020 att förlänga fristen med att genomföra reglerna ([EU] 2020/1108) till den 1 juli 2021. Eftersom beslutet har budgetpåverkande effekt överlämnades ärendet till finansutskottet för fortsatt beredning. I propositionen föreslår regeringen att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2021. Eftersom det föreslagna ikraftträdandet har ändrats till den 1 juli 2021 behöver finansutskottet ta hänsyn till det i sitt förslag till riksdagsbeslut. Under skatteutskottets beredning av ärendet informerade finansdepartementet skatteutskottets kansli om felaktigheter i en paragraf i förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) och i två paragrafer i förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tvsändningar och elektroniska tjänster. Finansdepartementet har lämnat kompletterande lagtext som bör bifogas i finansutskottets förslag till riksdagsbeslut.

2.12 Utskottets ställningstagande

Utgiftstak för staten 2020–2023

Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet för 2020–2022 är 1 743, 1 695 och 1 634 miljarder kronor. För 2023 föreslås en nivå på utgiftstaket på 1 539 miljarder kronor. Utskottet anser i likhet med regeringen att finanspolitiken bör anpassas till den pågående djupa lågkonjunkturen, vilket innebär högre nivåer på utgiftstaken än vad som bedömdes i 2020 års ekonomiska vårproposition. För 2021 handlar det enligt regeringen om en finanspolitiskt motiverad ökning med 250 miljarder kronor och för 2022 en ökning med 130 miljarder kronor. Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2023 innebär att taket minskar med 95 miljarder kronor i förhållande till det föregående året, men i stort sett till samma nivå som bedömdes i vårpropositionen för 2020. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiskt beräknade takbegränsade utgifterna, den s.k. budgeteringsmarginalen, beräknas uppgå till 201 miljarder kronor eller 13,4 procent av de takbegränsade utgifterna 2021. För 2022

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

uppgår marginalen till 155 miljarder kronor eller 10,5 procent och för 2023 till 80 miljarder kronor eller 5,5 procent av de takbegränsade utgifterna. Utskottet noterar att det är en högre andel än de säkerhetsmarginaler som gäller för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Med anledning av det exceptionella läget med en pågående pandemi kan utskottet konstatera att regeringens expansiva finanspolitik innebär ett försvagat strukturellt sparande. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är motiverat att höja utgiftstakets nivåer för 2021 och 2022. Givet den allvarliga situationen och det osäkra läget framöver är det enligt utskottet rimligt att det finns utrymme för nödvändiga åtgärder om effekterna av pandemin skulle förvärras. Utskottet delar regeringens bedömning att ett ledigt utrymme under utgiftstaket inte i sig innebär att det finns utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan genomföras om det bedöms vara förenligt med överskottsmålet (bet. 2019/20:FiU20, rskr. 2019/20:339). Utskottet delar också regeringens bedömning att de långsiktiga effekterna av ett höjt utgiftstak för 2021 och 2022 kan ses som begränsade eftersom den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2023 är i linje med hur regeringen sett på utgiftstakets nivå innan krisen. De föreslagna nivåerna på utgiftstaket som andel av BNP bedöms minska under perioden 2021–2023, från en andel på 33,0 procent 2021 till 27,2 procent 2023. Utgiftstakets nivå för 2023 ska fastställas av riksdagen. Utskottet anser att den föreslagna nivån är väl förenlig med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 1.

Ramar för utgiftsområden 2021

Utskottet kan konstatera att 2020 har varit ett exceptionellt budgetår till följd av den pågående coronapandemin. Hittills i år har regeringen lämnat förslag om tolv extra ändringsbudgetar, vilket har inneburit historiskt många riksdagsbeslut om olika krisåtgärder, främst för att stödja företag och enskilda som drabbats, t.ex. personer som har blivit permitterade och arbetslösa i den djupa lågkonjunkturen. Regioner och kommuner har fått ökade medel för att kunna klara av att ge nödvändig vård och omsorg. De utgiftsramar som regeringen föreslår för 2021 uppgår till 1 165,8 miljarder kronor, vilket är 103,4 miljarder kronor högre än ramarna i statens budget för 2020, se tabell 2.2. De högre ramarna för 2021 förklaras till största delen av reformer och åtgärder med anledning av den pågående pandemin. Regeringens förslag till utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena 2021 framgår av tabell 2.3 i betänkandet. De utgiftsområden som ökar mest till följd av beslut om reformer är utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner och 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Samtliga utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina respektive utgiftsområden tillstyrker regeringens förslag till ramar.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

Utskottet anser att regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden är väl avvägt utifrån rådande omständigheter och väl förenligt med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 1. Finanspolitiken bör enligt utskottets uppfattning anpassas till det osäkra läget framöver så att det finns utrymme i statens budget för att stödja återhämtningen i samhället. Samtliga utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina respektive utgiftsområden tillstyrker regeringens förslag.

Övriga utgifter i statens budget 2021

Riksgäldskontorets nettoutlåning beräknas uppgå till 14,9 miljarder kronor 2021 enligt regeringens förslag. Minskningen av anslagsbehållningar uppgår till –7,8 miljarder kronor 2021 och den kassamässiga korrigeringen beräknas till 0,3 miljarder kronor enligt propositionen.

Beräkningen av inkomster i statens budget för 2021

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska godkänna beräkningen av inkomsterna i statens budget till sammanlagt ca 1 106 miljarder kronor för 2021. Regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2021 framgår av tabell 2.4. I regeringens förslag till inkomstberäkning är inräknat de förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 7 samt övriga förslag om en lagändring och en försäljning av två fastigheter som finns i propositionen. Utskottet anser att regeringens beräkning av inkomsterna i statens budget är väl förenlig med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställer sig bakom i kapitel 1.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet inte någon invändning mot de förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för den beräkning av inkomsterna i statens budget 2021 som regeringen lägger fram. Utskottet noterar dock att ett par lagtekniska justeringar behöver göras. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 7. För att undvika en lagkollision görs en lagteknisk justering i regeringens förslag om ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) med anledning av tidigare proposition 2019/20:190 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige (bet. 2020/21:SkU5, rskr. 2020/21:33). Vidare görs vissa marginella kompletteringar när det gäller regeringens förslag på ändringar i mervärdesskattelagen och i lagen om särskilda ordningar för

2020/21:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster, och ikraftträdandet flyttas fram till den 1 juli 2021.

Övriga ändringar som ligger till grund för beräkningen av inkomsterna i statens budget

Finansutskottet har inte några invändningar mot regeringens förslag att riksdagen antar en ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Förslaget till ändring i lagen innebär en minskad räntekostnad för kommuner som begärt omprövning av ett ersättningsbeslut som uppstått till följd av att den ansökt om ersättning på felaktiga grunder. Finansutskottet har inte heller några invändningar mot regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna att regeringen under 2021 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3.

Ålderspensionssystemets utgifter 2021

Regeringen beräknar att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 336,4 miljarder kronor för 2021.

Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2022 och 2023

Regeringen föreslår preliminära utgiftsramar för 2022 och 2023. Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar framgår av tabellerna 2.5 och 2.6. Fördelningen utgår från fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2021. Regeringen föreslår preliminära beräkningar av inkomsterna i statens budget för 2022 och 2023. Förslaget till preliminära inkomstberäkningar framgår av tabellerna 2.7 och 2.8. Förslagen utgår från beräkningen av inkomsterna för 2021. Tidigare i betänkandet har utskottet avstyrkt motionärernas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i linje med detta även avstyrkt deras förslag till preliminära utgiftsramar och till beräkning av inkomster i statens budget för 2021.

Ett samlat prioriteringstillfälle och aviseringar av förslag

I juni 2020 lämnade regeringen en proposition till riksdagen med lagförslag om ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid beskattning av arbetstagare som tillfälligt arbetar i Sverige med ikraftträdande den 1 januari 2021. Enligt propositionen beräknas den offentligfinansiella effekten till 700 miljoner kronor 2021. Utskottet har tidigare (senast i bet. 2019/20:FiU1) framhållit betydelsen av att regeringen lämnar lagförslag med budgetpåverkan så att syftet med rambeslutsprocessen och det samlade prioriteringstillfället värnas. Även om det inte kan uteslutas att det kan förekomma situationer där förslag

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2020/21:FiU1

med budgetpåverkan behöver lämnas vid sidan av budgetpropositionen, t.ex. vid omfattande och komplicerad lagstiftning, utgör dock en sådan ordning en avvikelse i förhållande till det önskvärda om ett samlat prioriteringstillfälle där regeringens och oppositionens budgetalternativ kan ställas mot varandra som helheter. Utskottet vill därför åter understryka vikten av att regeringen lämnar lagförslag med budgetpåverkan så att syftet med rambeslutsprocessen och det samlade prioriteringstillfället värnas. I budgetpropositionen lämnar regeringen bedömningar om att skatten på alkohol och tobak bör höjas fr.o.m. den 1 januari 2023. Regeringen anför att den avser att återkomma med förslag om detta i budgetpropositionen för 2023. När det gäller övriga aviseringar av förslag i propositionen är det mer oklart hur och när regeringen avser att återkomma med förslag till riksdagen. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att presentera förslagen på sedvanligt sätt i budgetpropositionen för det avsedda året.

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag till rambeslut

Sammanfattningsvis tillstyrker finansutskottet propositionens förslag till nivåer på utgiftstaket, utgiftsramar, övriga utgifter i statens budget, inkomstberäkningar, ålderspensionssystemets utgifter samt preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2022 och 2023. Vidare tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler samt tillstyrker övriga förslag om en ändring i lag och en försäljning av två fastigheter som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i mervärdesskattelagen och i lagen om särskilda ordningar för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster med vissa lagtekniska justeringar och med den ändringen att lagarna ska träda i kraft den 1 juli 2021. De alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar, övriga utgifter i statens budget och inkomstberäkningar som motionärerna lämnar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler. Med regeringens förslag till utgiftsramar och övriga utgifter för 2021 uppgår de totala utgifterna i statens budget till ca 1 173 miljarder kronor. Med regeringens förslag till inkomstberäkning för 2021 uppgår inkomsterna i statens budget till ca 1 106 miljarder kronor. Budgetsaldot i statens budget för 2021 uppgår därmed till –67 miljarder kronor.

2020/21:FiU1

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndiganden om upplåning

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ta upp lån enligt

5 kap. budgetlagen (2011:203).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (punkt 11). Regeringens prognos för statens budgetsaldo 2020–2022 visar ett underskott i statens budget dessa år. Det betyder att statens lånebehov ökar under 2020–2022, vilket bidrar till en högre statsskuld. Enligt regeringen förklaras underskotten av lågkonjunkturen och de åtgärder som regeringen har vidtagit och föreslår ska vidtas med anledning av pandemin. Regeringen beräknar att budgetsaldot åter blir positivt 2023 eftersom åtgärderna till största delen är temporära och att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under 2021 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 47,7 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 47,7 miljarder kronor (punkt 14). Förslaget för 2021 är 2,1 miljarder

3 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN 2020/21:FiU1

högre än låneramen för 2020. Låneramen har, inklusive förslaget för 2021, i genomsnitt ökat nominellt med 3,8 procent per år under de senaste tio åren. Myndigheternas totala skuld för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2019 till 34,8 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande av låneramen uppgick till 80 procent för 2019. Det innebär att nyttjandegraden 2019 var 2 procentenheter lägre jämfört med 2018. Nyupplåningen beräknas till 13,5 miljarder kronor och utgörs huvudsakligen av finansiering av nya investeringar i statens egen verksamhet 2020. Av den begärda låneramen kommer 0,2 miljarder kronor inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna för att regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har återkommande uttalat att nyttjandegraden i förhållande till den föreslagna låneramen ska öka (bet. 2009/10:FiU1, bet. 2013/14:FiU1, bet. 2016/17:FiU1) och har noterat regeringens målsättning om att arbeta aktivt för att nyttjandegraden ska öka (bet. 2017/18:FiU1). Utskottet noterar att låneramen i genomsnitt har ökat med 3,8 procent per år under de senaste tio åren, nominellt och inklusive förslaget för 2021. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 47,7 miljarder kronor 2021.

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 16,6 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 16,6 miljarder kronor (punkt 15). Förslaget innebär en höjning av räntekontokreditramen med 1,7 miljarder kronor jämfört med 2020 och med 2,4 miljarder kronor jämfört med 2019. Under 2019 uppgick de beslutade krediterna på myndigheternas räntekonto sammanlagt till 14,2 miljarder kronor och det maximala utnyttjandet uppgick under 2019 till ca 2,5 miljarder kronor. Regeringen anför att räntekontokreditramen sammantaget nyttjas i begränsad omfattning, men säkerställer myndigheternas betalningsförmåga för det fall att utbetalningarna

2020/21:FiU1 3 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN

inte skulle infalla jämnt fördelade över året. En mindre del av kreditramen kommer inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna för att regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att för 2021 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 16,6 miljarder kronor.

3.4 Bemyndiganden om att överskrida vissa anslag

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 16). Regeringen anför att dess avsikt är att föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna anslagen, liksom tidigare skett. Under 2020 har regeringen hittills medgett överskridanden inom utgiftsområde 5 anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, utgiftsområde 6 anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. samt utgiftsområde 24 anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag. Regeringen föreslår i proposition Höständringsbudget för 2020 att de ovan angivna anslagen tillförs medel som täcker de medgivna överskridandena (prop. 2020/21:2). Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten för 2020.

Kompletterande information

Enligt Årsredovisningen för staten 2019 (skr. 2019/20:101) beslutade regeringen om två medgivna överskridanden för 2019. Det gällde dels utgiftsområde 6 anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. med 30 miljoner kronor, dels utgiftsområde 14 anslaget 1:11 Bidrag till

3 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN 2020/21:FiU1

lönegarantiersättning med 99 miljoner kronor. Inget av de medgivna överskridandena utnyttjades.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande om att under 2021, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om att ändra anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

2020/21:FiU1

4 Granskning och ekonomisk styrning

Utskottets bedömning i korthet Utskottet välkomnar att regeringen förtydligat riktlinjerna för resultatredovisningen i linje med de förändringar som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit.

4.1 Propositionen

Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till Sverige

Inom ramen för den europeiska terminen antog rådet i juli 2020 tre rekommendationer för Sverige. I propositionen redogör regeringen för sina bedömningar av rekommendationerna. Till följd av spridningen av covid-19 har rekommendationerna i år fokuserat på hanteringen av den akuta situationen och den kommande återhämtningen i ekonomin. Samtliga medlemsländer har fått en rekommendation som fokuserar på kortsiktiga åtgärder för att lindra konsekvenserna av pandemin och en rekommendation som fokuserar på att underlätta den ekonomiska återhämtningen. Rådet rekommenderar Sverige att vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt hantera covid-19-pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen. När de ekonomiska förhållandena medger det, bör regeringen driva en finanspolitik för att nå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, samtidigt som investeringarna ökas. Regeringen bör också säkerställa hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. Regeringen delar rådets bedömningar och konstaterar att en rad åtgärder har vidtagits för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet. Rådet rekommenderar också Sverige att främja innovation och stödja utbildning och färdighetsutveckling. Regeringen delar rådets bedömning och redogör för de åtgärder som vidtagits och som den föreslår ska vidtas; bl.a. nämns reformer som genomförts för att öka möjligheterna till omställning på arbetsmarknaden, den klimatpolitiska handlingsplanen, ökade medel för digital infrastruktur samt arbetet med den nationella planen för transportinfrastruktur. Slutligen rekommenderar rådet Sverige att effektivisera penningtvättstillsynen och tillämpa regelverket mot penningtvätt på ett mer effektivt sätt. Regeringen anför att bekämpningen av penningtvätt är en angelägen fråga och framhåller att ett stort antal lagändringar har gjorts på detta område. Vidare framhåller regeringen att en utredning tillsattes i

4 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING 2020/21:FiU1

november 2019 som ska föreslå ytterligare förändringar av regelverket inom detta område. Regeringen konstaterar att den rekommendation som Sverige har fått tidigare år om hushållens skuldsättning och bostadsmarknadens funktionssätt inte ges i år, men att det noteras att dessa makroekonomiska obalanser kvarstår och kräver fortsatt övervakning.

Finanspolitiska rådets bedömningar

I maj 2020 lämnade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen. I propositionen redovisar regeringen rådets huvudsakliga bedömningar och rekommendationer samt regeringens bedömning av dessa. Regeringen delar i stort rådets bedömningar om det ekonomiska läget och stabiliseringspolitiken, men delar inte rådets bild av att åtgärder har tagit relativt lång tid att bereda, besluta och genomför. Regeringen delar inte heller rådets bedömning om att det bör tillsättas en utredning med uppgift att dels föreslå åtgärder som ska kunna aktiveras vid en drastisk nedgång i ekonomin, dels klarlägga statens ekonomiska ansvar för konsekvenserna av extraordinära händelser. Regeringen gör också en annan bedömning än rådet när det gäller behovet av att ta fram en snabbindikator för att i realtid få en uppfattning om hur mycket den ekonomiska aktiviteten förändras. Regeringen konstaterar att ett stort antal propositioner har lämnats av regeringen och beslutats av riksdagen under våren. Vidare framhåller regeringen att den arbetar kontinuerligt med att utveckla sina metoder för att bedöma ekonomins utveckling. I övrigt delar regeringen rådets bedömningar när det gäller sysselsättningen och arbetslösheten, överskottsmålet och utgiftstaket, budgetprocessen, långsiktigt hållbara offentliga finanser, prognosutvärdering, teknisk utveckling och arbetsmarknad.

Resultatstyrning och förbättrad resultatredovisning

Regeringskansliet har under året bedrivit ett utvecklingsarbete för att regeringens resultatredovisning ska ha en enhetlig struktur, vara mer ändamålsenlig och bättre motivera regeringens budgetförslag. Arbetet har resulterat i ett förtydligande av riktlinjerna för utformningen av resultatredovisningen. Riktlinjerna innebär bl.a. att redovisningen bör visa de mest centrala resultaten inom respektive utgiftsområde och disponeras efter de centrala resultatindikatorerna och bedömningsgrunderna, att de centrala statliga åtgärder som vidtagits bör återges och att en samlad bedömning av måluppfyllelsen bör redovisas. En viktig del i detta arbete har enligt regeringen utgjorts av information och förankring, inom Regeringskansliet och med riksdagens utskottskanslier. För att resultatredovisningen till riksdagen ska bli bättre har regeringen ändrat reglerna för hur myndigheterna ska redovisa sina resultat i sina

2020/21:FiU1 4 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING

årsredovisningar. Ändringarna innebär att bl.a. att myndigheterna ska göra bedömningar och analyser av resultatet. Ekonomistyrningsverket, som haft i uppdrag att följa upp om de ändrade bestämmelserna fått genomslag, framhåller att det tar tid att genomföra nya regler för resultatredovisningen och att uppföljningen visar att de nya kraven har fått genomslag men inte fullt ut på alla områden.

4.2 Kompletterande information

Riksrevisorns årliga rapport 2020 (2019/20:RR5)

I rapporten konstaterar Riksrevisionen att det fr.o.m. 2019 finns nya regler i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som anger vad myndigheternas resultatredovisningar ska innehålla. Resultatredovisningen ska fokusera på myndigheternas mål och uppgifter, till skillnad från tidigare då redovisningen till stor del fokuserade på myndigheternas prestationer. Riksrevisionen har iakttagit att det finns en skiftande förmåga hos myndigheterna att anpassa sig till de nya reglerna. Riksrevisionen har t.ex. noterat att myndigheternas användning av resultatindikatorer för att underbygga redovisade resultat och påvisa uppnådda mål kommer att kräva ytterligare utveckling och anpassning hos myndigheterna. Riksrevisionen har även gjort iakttagelsen att det är tveksamt om förändringarna leder till det av regeringen önskade resultatet i samtliga fall. Det gäller t.ex. den redovisning som ska lämnas av antal ärenden och styckekostnader för handläggningen av dessa, när ärendeslaget omfattar ett stort antal ärenden. Av ESV:s föreskrifter till förordningen framgår att det är myndigheterna själva som ska bedöma vad som är ett stort antal ärenden, vilket kan påverka vilken ärenderedovisning som lämnas till regeringen. Riksrevisionen anser att det finns behov av förtydliganden i föreskrifterna till förordningen. Det gäller främst redovisningen av ärenden för att säkerställa att regeringen får den information den behöver för att kunna bedöma myndigheternas måluppfyllelse.

4.3 Utskottets bedömning

Utskottet vill liksom tidigare (bet. 2015/16:FiU1) framhålla det arbete som pågått i en dialog mellan regeringen och riksdagen om att förbättra regeringens resultatredovisning till riksdagen. Utskottet noterar att arbetet resulterat i att regeringen förtydligat riktlinjerna för utformningen av resultatredovisningen i linje med de förändringar som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit om att bl.a. koncentrera resultatredovisningen till att redogöra för och bedöma faktiskt uppnådda resultat av statliga insatser i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om och att begränsa redovisningen och beskrivningen av olika insatser och myndigheternas löpande arbete, vilket utskottet välkomnar. Utskottet

4 G RANSKNING OCH EKONOMISK STYRNING 2020/21:FiU1

välkomnar också att regeringen ändrat reglerna för hur myndigheterna ska redovisa sina resultat i sina årsredovisningar för att resultatredovisningen till riksdagen ska blir bättre. Samtidigt noterar utskottet Riksrevisionens iakttagelser om att det finns en skiftande förmåga hos myndigheterna att anpassa sig till de nya reglerna. Utskottet förutsätter att regeringen ser över föreskrifterna i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

2020/21:FiU1

Reservationer

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (M)

av Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Mattias Karlsson i Luleå (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Moderaterna föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Sverige har – förutom pandemin – att hantera en hög arbetslöshet och en grov kriminalitet. Detta är Sveriges stora problem. I Moderaternas partimotion fokuserar vi därför på att se till att Sverige ska ha beredskap för att pandemin kan förvärras, på att knäcka arbetslösheten och på att bekämpa kriminaliteten. För att ta höjd för ett läge där coronakrisen förvärras innehåller Moderaternas budget en krisbuffert. Den kan användas för att dels stärka hälso- och sjukvården och dels stötta ekonomin för att pressa tillbaka arbetslösheten när smittspridningen nu återigen tar fart. Vi vill ha ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som trygghet och sammanhållning skapas. För det krävs en ansvarsfull ekonomisk politik som både kan stå emot kriser och leda till att fler människor kommer i arbete. Och för att bidra till ett tryggare Sverige har vi en mönsterbrytande plan för att bekämpa den växande kriminaliteten i landet. Coronapandemin har lett till en global lågkonjunktur med hög arbetslöshet och det finns en risk att smittspridningen kommer tillbaka med full kraft. Då behövs olika krisåtgärder för att värna jobben och företagen, och vi menar att regeringens konsumtionsstimulerande åtgärder är fel väg att gå. Vår budget är mindre expansiv och mer ansvarsfull, bl.a. säger vi nej till regeringens åtgärder som inte bidrar till en återhämtning och fler jobb, t.ex. ett växande bistånd. Vi tar höjd för en sämre utveckling med anledning av pandemin genom att föreslå

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

en krisbuffert på drygt 20 miljarder kronor. Med en buffert kan omsättningsstöden förlängas för att motverka arbetslöshet, men också välfärden kan upprätthållas när skatteintäkterna minskar kraftigt. Med en fungerande välfärd menar vi bl.a. kortare köer i vården, mer kunskap i skolan, fler poliser i hela landet och ett Sverige som håller ihop. För att trycka tillbaka den höga arbetslösheten krävs en expansiv ekonomisk politik med sänkta skatter som inte motverkas av skattehöjningar på kommunal nivå. Därför vill vi höja statsbidragen till kommunerna och införa ett kommunalt skattehöjarstopp så att inte kommande kommunala skattehöjningar knäcker återhämtningen och förvärrar arbetslösheten. Det ska alltid löna sig att arbeta. Därför presenterar vi en omfattande jobbskattereform med god jobbeffekt i stället för ineffektiva skatteavdrag. Det förstärkta jobbskatteavdraget ger mellan 400 och 550 kronor mer i plånboken varje månad för alla som arbetar heltid. Vidare ska människor inte behöva fastna i ett långvarigt bidragsberoende. Blir man arbetslös ska det finnas en god trygghet, men syftet måste alltid vara att snabbt komma tillbaka i arbete, vilket är möjligt genom en tydlig avtrappning av ersättningsnivåerna och tidsgränserna i bidragssystemen. För att nyanlända snabbt ska kunna vara en del av samhället behövs en gradvis kvalificering till bidragssystemet och skärpta krav för att få försörjningsstöd, bl.a. genom ett bidragstak. För att få tillbaka den goda tillväxten i landet måste det löna sig att investera i Sverige. Vi vill därför ha sänkt skatt på investeringar och en permanent sänkt bolagsskatt i stället för regeringens tillfälliga avdrag. Vi kan inte nog poängtera skolans betydelse för att bidra till en god tillväxt. Genom bl.a. utökad undervisningstid och mer fokus på språk och matematik kan Sverige på sikt få världens bästa skola. Vår plan för ett tryggare Sverige bygger på en politisk mobilisering mot det grova våldet och ett stärkt rättsväsen i alla delar. Fler poliser och ordningsvakter måste finnas ute på gatorna, och polisyrket måste bli mer attraktivt, bl.a. genom en betald polisutbildning. Vi vill se ökade anslag till Åklagarmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården jämfört med regeringens förslag. För att komma till rätta med den grova kriminaliteten bland unga, vill vi sänka gränsen för häktning av unga, ha fler särskilda ungdomshäkten, slopa ungdomsrabatten för personer mellan 18 och 21 år och sänka straffmyndighetsåldern. Man måste kunna bo och jobba i hela Sverige. För det krävs ett rättvist skattesystem som bl.a. innebär sänkt skatt på bensin och diesel med en krona litern. Vi säger nej till höjda skatter för Sveriges bilister och till dyra styrmedel för staten, som t.ex. en försämrad bilförmån och ett skärpt bonus–malussystem. Vi vill också pausa flygskatten och avskaffa skatten på plastpåsar. För att få till en grön omställning på riktigt behövs en effektiv miljö- och klimatpolitik som tar sig an de verkligt stora frågorna, vilket kan åstadkommas på annat sätt än med regeringens politik. Vår miljö- och klimatpolitik ska ge så stor effekt som möjligt för varje satsad skattekrona.

2020/21:FiU1 R ESERVATIONER

Sveriges pensionärer måste få goda villkor och en stärkt ekonomi. Detta är möjligt genom att sänka skatten på pensionerna. Den skattesänkning vi föreslår är fyra gånger så stor som i regeringens förslag, ca 10 miljarder kronor, vilket även gör det möjligt att sänka skatten för våra äldre med lägre pensioner. Till skillnad från regeringen vill vi också ta bort skillnaden i beskattning mellan lön och pension. Vi tillstyrker sammanfattningsvis motion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) med Moderaternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks liksom övriga aktuella motionsyrkanden.

2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Sverigedemokraterna föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1 och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har en annan inriktning för den ekonomiska politiken än regeringen, och vi säger nej till regeringens ineffektiva åtgärder. Vår politik ska stimulera köpkraften hos vanliga människor och skapa jobb och tillväxt i Sverige. Det innebär att ekonomin för alla svenska medborgare måste stärkas och att näringslivet får den stimulans som krävs för att få igång ekonomin igen. Landet blir därmed bättre rustat inför nästa kris och vi kan betala av statsskulden i snabbare takt. Med rätt prioriteringar är det möjligt, t.ex. ett sänkt bistånd till 0,7 procent av BNI och slopade ineffektiva integrationsåtgärder. Vi säger därför nej till regeringens förslag på åtgärder för etablering och mot segregation, bl.a. nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsutbildningar. Vi vill också dra ned på de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna, och på etableringsersättningen till vissa nyanlända.

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

Flera åtgärder behövs för att hantera de långtgående problemen för svensk ekonomi och arbetsmarknad, främst tillfälliga ekonomiska stimulanser för att öka köpkraften hos konsumenter. Därför vill vi ha ett engångsstöd på närmare 92 miljarder kronor till svenska medborgare som är folkbokförda och varaktigt bosatta i Sverige, 10 000 kronor för svenska medborgare äldre än fem år och 5 000 kronor för medborgare till och med fem år. På så sätt ökar hushållens konsumtion och statens intäkter från moms och punktskatter. För att skapa fler jobb behöver trösklarna för småföretagen bli lägre, t.ex. genom en tillfälligt sänkt allmän löneavgift för småföretag så att de kan anställa och behålla personal. Vi vill också minska sjuklönekostnaderna för småföretag för att bryta det utanförskap som personer med sjukdomshistorik ofta hamnar i när det gäller att få en anställning. Välfärden i kommunerna och regionerna måste förbättras, bl.a. genom ett årligt tillskott på 10 miljarder kronor i statsbidrag för att hantera vårdskulden och täcka de pandemirelaterade kostnaderna. De ökade medlen ska också bidra till att permanent höja ambitionsnivån i välfärden. Vår budgetpolitik ska leda till att kommunernas ekonomi stärks, bl.a. med en stärkt garantipension för äldre och ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen, vilket antas medföra högre kommunala skatteintäkter. Vidare behöver den statliga fastighetsskatten på industrienheter och elproduktion regionaliseras. På så sätt kommer skatteintäkterna sjukvården och kollektivtrafiken till del. Vi anser också att resurserna till kollektivtrafiken bör stärkas för att kompensera för regionernas förluster under covid-19. Att upprätthålla lag och ordning tillhör statens kärnuppgifter och måste prioriteras mycket högt. Hela rättsväsendet måste stärkas för att motarbeta gängkriminaliteten och därmed öka tryggheten i samhället. Bland annat vill vi öka resurserna till främst Polismyndigheten och Kriminalvården för bl.a. betald polisutbildning, möjligheter för Polismyndigheten att anställa 5 000 ordningsvakter och fler utbyggda anstalts- och häktesplatser. Vår transportpolitik är till för både stad och landsbygd och vi avvisar därför regeringens ineffektiva och dyra förslag inom energi- och miljöområdet. Vi motsätter oss varje skattehöjning på bensin och diesel. Vi vill ta bort indexuppräkningen på bensin- och dieselskatten och slopa samtliga skattelättnader för biodrivmedel. Milersättningen har urholkats över tid och behöver höjas. Vi vill avskaffa bonus–malus-systemet för personbilar eftersom dess effekter på koldioxidutsläppen bedöms vara begränsade. I stället prioriterar vi en tidigareläggning av flera infrastrukturprojekt och ett upprustat och utbyggt väg- och järnvägsnät på landsbygden. Inom miljöområdet säger vi nej till regeringens förslag på klimatbonus och klimatinvesteringar för att i stället avsätta medel till ny miljöteknik. Slutligen avvisar vi investeringsstöd för anordnande av hyres- och studentbostäder och till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Vi tillstyrker sammanfattningsvis motion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) med Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer för den

2020/21:FiU1 R ESERVATIONER

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks liksom övriga aktuella motionsyrkanden.

3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Vänsterpartiet föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

I Vänsterpartiets budgetmotion, Vägen ut ur krisen – en plan för jämlikhet och grön omställning, presenterar vi omfattande satsningar på välfärden och ett reformerat skattesystem i syfte att öka jämlikheten genom omfördelning och skapa förutsättningar för att lyckas med den gröna omställningen. När var och en gör saker för sig, utan hänsyn till att våra liv är sammanbundna i ett samhälle, drar de rika ifrån, välfärden kollapsar och klimatet havererar. Men när vi gör saker tillsammans blir det bättre för oss alla, då kan vi stärka välfärden, öka friheten för de allra flesta, skapa rättvisa och jämlikhet samt lyckas med den nödvändiga omställningen. I förra årets budgetproposition valde regeringen att lägga miljardbelopp på att skattesubventionera hushållsnära tjänster, köksrenoveringar och sänkt inkomstskatt för höginkomsttagare, i stället för att satsa på att säkra välfärdens långsiktiga finansiering eller stärka produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin. I årets budgetproposition tar regeringen dessvärre den här politiken till en ny nivå. När regeringen prioriterar de rika framför att ta tag i de växande klyftorna så väljer Vänsterpartiet en annan väg. Vänsterpartiet vill ha ett jämlikt, hållbart och rättvist samhälle. Vi satsar på att minska klyftorna och på att stärka den generella välfärden. Våra satsningar är centrala för ett jämlikare samhälle. Mycket av de pengar vi lägger går till välfärden i syfte att skapa bättre kvalitet, bättre arbetsvillkor, fler arbetstillfällen och inte minst – en välfärd som omfattar fler. Vänsterpartiets plan för ett jämlikt samhälle och en grön omställning sätter därmed de

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

ekonomiskt mest utsatta, välfärden samt miljön och klimatet i fokus. Vi avsätter ca 70 miljarder kronor mer än regeringen på reformer som syftar till att bygga ett robust, hållbart och rättvist samhälle för alla. Vänsterpartiet har samma finansiella sparande som regeringen vilket innebär att de reformer vi tillskjuter är finansierade via ökade skatteinkomster som höginkomsttagare och personer med stora förmögenheter och kapitalinkomster får bära. Sverige är bättre rustat än många andra länder att möta konsekvenserna av coronapandemins spridning, men de senaste årtiondenas privatiseringar och nedskärningar i välfärden samt nedmonteringen av trygghetssystemen har avsevärt försämrat förutsättningarna att hantera kriser på ett bra och robust sätt. Ett robust samhälle med en stark välfärd som garanterar ekonomisk trygghet vid sjukdom och arbetslöshet, med en välfungerande och välfinansierad sjukvård och äldreomsorg är bättre rustat att möta såväl konsekvenserna av coronavirusets spridning som andra kriser. De ekonomiskt utsatta i det svenska samhället har blivit allt fler, samtidigt som den ekonomiska eliten har fått det allt bättre. Ojämlikheten och vidgade ekonomiska klyftor är ett stort samhällsproblem. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats och det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken och av skattepolitiken. Beskattningen av kapital, förmögenhet, arv, gåvor och fastigheter behöver öka liksom progressiviteten i inkomstskatten. De höjda skatterna bör finansiera satsningar på välfärden, socialförsäkringarna, bostads- och infrastrukturen samt sänkt skatt för låginkomsttagare. Det är en självklarhet att pengar som är avsatta för att finansiera den gemensamma välfärden ska gå till människor som behöver stöd och hjälp och inte till kommersiella bolag som etablerat sig i välfärdssektorn. Vinstjakten inom välfärden måste motverkas och den modell för vinstbegränsning som föreslogs i proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet behöver införas. Den svenska sjukförsäkringen bygger på att personer som drabbas av sjukdom ska ha en rimlig ekonomisk situation även i fortsättningen. Garantinivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen behöver därför höjas och karensavdraget slopas permanent. Dessutom bör bostadstillägget stärkas. Dessutom behövs ett kraftigare högkostnadsskydd införas i tandvården. Alla människor ska ha möjlighet att leva på sin pension. Till dess att ett nytt pensionssystem har tagits fram behöver det befintliga systemet förbättras och bl.a. garantipensionen höjas kraftigt. En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen och avgörande för den enskildes trygghet och handlingsutrymme. Höjningen av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet bör därför permanentas och lättnaden i arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor behållas. Riksnormen för ekonomiskt bistånd bör dessutom höjas liksom den bidragsgrundande inkomstgränsen i bostadsbidraget.

2020/21:FiU1 R ESERVATIONER

De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin är stora och det mest oroande är utvecklingen på arbetsmarknaden. All politik måste inriktas på att så snabbt som möjligt vända utvecklingen på arbetsmarknaden och pressa tillbaka arbetslösheten. Det förutsätter att Arbetsförmedlingen behålls i offentlig regi och tilldelas höjda anslag. Utöver traditionell arbetsmarknadsutbildning bör Arbetsförmedlingen även få utökade möjligheter att hänvisa arbetssökande till utbildningar inom det reguljära utbildningssystemet och med bibehållen arbetsmarknadspolitisk ersättning. Den ekonomiska krisen slår hårt mot landets kommuner och regioner, dels i form av fallande skatteunderlag, dels i form av stigande kostnader. Kommuner och regioner ska inte bara klara den dagsaktuella situationen utan måste ges förutsättningar att på sikt bygga välfärden starkare. För att förbättra och stärka kvaliteten i välfärden krävs stora utbildningsinsatser, förbättrade arbetsvillkor för de anställda och fler personer som arbetar inom skola, vård och omsorg. Det krävs därför betydande resurstillskott till kommuner och regioner. Dessutom behöver små kommuner, dvs. gles- och landsbygdskommuner, kompenseras med ökade statsbidrag för att jämna ut de regionala skillnaderna i kommunalskatt. Samtidigt som coronakrisen pågår har världen och Sverige under lång tid befunnit sig i en klimatkris. Återhämtningspolitiken måste bli hållbar. Bland annat måste järnvägens och kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas och transporteffektiviteten i samhället förbättras. Stödet för utbyggnad av fiberband på landsbygden behöver förstärkas, eftersom en ökad digitalisering minskar de fysiska transportbehoven. Det behövs dessutom en grön investeringsplan för framtiden. Planen måste omfatta betydande statliga investeringar under de kommande åren för att skapa jobb, möta nödvändiga behov och ställa om för klimatet. Investeringsplanen behöver innehålla satsningar på grön omställning, bostadsbyggande, infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. För att underlätta omställningen bör Sverige före 2022 även inrätta en grön statlig investeringsbank där stora och små företag kan låna pengar för gröna investeringar till låg ränta. Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) med Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks liksom övriga aktuella motionsyrkanden.

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (KD)

av Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Kristdemokraterna föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1 och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi befinner oss i ett bekymmersamt och osäkert läge. Den stora och breda påverkan på samhället som coronapandemin medför ska hanteras, samtidigt som de stora samhällsproblemen som fanns före pandemin, och som i vissa fall har förvärrats av densamma, ska mötas. Att klara detta kräver ledarskap och förmåga att prioritera samt reformer som avhjälper problemen. Sverige förtjänar att politiken fokuserar på reformer för trygghet i en svår tid och som angriper centrala samhällsproblem så att framtidstron kan börja växa igen. Sverige har under lång tid haft problem med arbetsmarknaden vad gäller såväl antalet arbetslösa som andelen arbetslösa i utsatt ställning. Situationen har förvärrats snabbt under pandemin, inte minst bland korttidsanställda. Risken är stor att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. För att bryta utvecklingen och stimulera till anställningar behövs ett tillfälligt stöd i form av sänkt arbetsgivaravgift till alla som nyanställer personer som blivit arbetslösa till följd av pandemin. Det behövs även ett tillfälligt stöd i form av sänkt arbetsgivaravgift för arbetsgivare som helt avbryter pågående korttidspermittering och tar tillbaka anställda i tidigare arbete. Det är även viktigt att skapa drivkrafter för att söka jobb. De grupper som av olika skäl har större problem att nå arbetsmarknaden bör särskilt uppmuntras till att söka arbete. Ett dubbelt jobbskatteavdrag bör införas för personer t.o.m. 23 år som har subventionerad anställning, personer som är långtidsarbetslösa eller nyanlända och för personer som tar sin akademiska examen före 25 års ålder. Det behövs dessutom ett sänkt skattetryck för alla, men i synnerhet för de som jobbar eller som har jobbat. För att öka lönsamheten i arbete bör de som jobbar eller de som är pensionärer få en dubbelt så stor skattelättnad som de som har försäkringsinkomster.

2020/21:FiU1 R ESERVATIONER

Brytpunkten för statlig skatt bör dessutom höjas. Arbetslöshetsförsäkringen bör bli obligatorisk, men med skattereduktion för avgiften till försäkringen. Tillgängligheten inom vården har försämrats och pandemin har medfört att köerna har blivit ännu längre. Det krävs reformer som tar ett nationellt grepp om vårdskulden och vårdköerna, och som tar i anspråk all vårdkapacitet i och utanför varje specifik region. Det behöver upprättas en nationell vårdförmedling för att all tillgänglig kapacitet ska användas till de patienter som väntat länge på operation eller specialistbehandling. Inte minst coronapandemin visar på stora brister i vården och omsorgen om de äldre. Det behövs reformer för att kraftigt öka antalet platser i anpassade boenden för äldre och för att möta de sociala behoven och förbättra den medicinska vården i äldreomsorgen. Staten bör därför teckna avtal med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om ett prestationsbundet stöd till kommuner som arbetar med att förbättra tillgången på sjuksköterskor inom äldreomsorgen. För att avlasta sjuksköterskor inom äldreomsorgen bör undersköterskor även ges möjlighet att utbilda sig till specialistundersköterskor. Förbudet för kommuner att anställa läkare bör tas bort och resurser avsättas för att en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska kunna införas i varje kommun. Staten behöver även teckna avtal med SKR om ett prestationsbundet stöd till förbättrade villkor för personal inom äldreomsorgen. Det bör även införas en äldreboendegaranti som innebär att den som har fyllt 85 år ska ha en lagstadgad rätt att få flytta till ett anpassat boende när personen själv bedömer att behovet finns. Ofrivillig ensamhet och isolering påverkar hälsan, inte minst bland äldre, och det sociala innehållet i äldreomsorgen behöver utvecklas. Resurser behöver avsättas bl.a. för att samtliga kommuner ska kunna erbjuda personer som fyllt 80 år och som inte har hemtjänst s.k. äldresamtal. Det krävs en stor utbyggnad av de rättsvårdande myndigheterna för att stävja brottsligheten. Alla delar av rättsväsendet måste få betydande tillskott. Antalet poliser i yttre tjänst måste bli fler och en ettårig polisutbildning bör införas. Det bör även bli möjligt för kommuner att finansiera lokala poliser. Utöver det bör resurser avsättas för att rekrytera administrativt stöd till verksamheten, polisstödsassistenter, samt kvalificerade civila utredare. Eftersom den svenska polisbristen måste åtgärdas så snart som möjligt bör resurser även avsättas för att rekrytera norska poliser till Sverige. Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) med Kristdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks liksom övriga aktuella motionsyrkanden.

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

5. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (M)

av Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Mattias Karlsson i Luleå (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2020–2023 =utskottet

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2021 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2021 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 7 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2021 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2021 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 8 och 13 samt motion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 12 och motion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2021 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 2 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

2020/21:FiU1 R ESERVATIONER

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2019/20:122 =utskottet

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:1 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Moderaternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 20–29 och motion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och avslår motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:14 =utskottet

h) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

i) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021 =utskottet

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2021 =utskottet

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2022 och 2023 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära inkomstberäkningar för 2022 och 2023 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5 samt avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 6 och 10 samt motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8 samt 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

Ställningstagande

Vi anser att Moderaternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och inkomstberäkning för 2021. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2022 och 2023 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2021 ska därmed göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2022 och 2023 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Vi anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Moderaternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker vi Moderaternas förslag till rambeslut.

6. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2020–2023 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 743 miljarder kronor 2020, 1 795 miljarder kronor 2021, 1 634 miljarder kronor 2022 och 1 539 miljarder kronor 2023. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 2 och 4 samt motion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, bifaller delvis proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 3 och avslår motionerna 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2–4 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2021 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena för 2021 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 7 och motionerna 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7,

2020/21:FiU1 R ESERVATIONER

2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2021 =utskottet

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2021 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 2, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2019/20:122 =utskottet

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:1 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Sverigedemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 20–29 och motion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del och avslår motionerna 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:14 =utskottet

h) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

i) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021 =utskottet

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2021 =utskottet

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2022 och 2023 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära inkomstberäkningar för 2022 och 2023 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 6 och 10 samt motionerna 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5 samt 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att Sverigedemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2021 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2021. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2022 och 2023 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2021 ska därmed göras i enlighet med vårt förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2022 och 2023 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Vi anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Sverigedemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker vi Sverigedemokraternas förslag till rambeslut.

7. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (V)

av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2020/21:FiU1 R ESERVATIONER

a) Utgiftstak för staten 2020–2023 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 743 miljarder kronor 2020 och 1 767 miljarder kronor 2021, avslår regeringen förslag till utgiftstak för 2022, upphäver tidigare fastställt utgiftstak för 2022 och avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2023. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 2 och motion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2–4 och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 3 och 4 samt motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2021 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2021 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 7 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2021 =utskottet

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2021 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 2, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2019/20:122 =utskottet

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:1 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 20–29 och motion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och avslår motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:14 Riksdagen avslår regeringens lagförslag. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3719 av Ulla Andersson m.fl. (V) och avslår proposition 2020/21:14 punkterna 1–5.

h) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

i) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021 =utskottet

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2021 =utskottet

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2022 och 2023 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära inkomstberäkningar för 2022 och 2023 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8 samt avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 6 och 10 samt motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6, 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5 samt 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Jag anser att Vänsterpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2021– 2023 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2021. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2022 och 2023 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom

2020/21:FiU1 R ESERVATIONER

fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2021 ska därmed göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2022 och 2023 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker jag Vänsterpartiets förslag till rambeslut.

8. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (KD)

av Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten 2020–2023 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 743 miljarder kronor 2020, 1 695 miljarder kronor 2021, 1 634 miljarder kronor 2022 och 1 519 miljarder kronor 2023. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 2 och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 4 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 och 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2–4.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2021 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2021 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 7 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 och 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2021 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 och

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2021 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 8 och 13 samt motion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 12 och motion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del.

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2021 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 2 och 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2019/20:122 =utskottet

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:1 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Kristdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 20–29 och motion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del och avslår motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del och 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:14 =utskottet

h) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster =utskottet

i) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021 =utskottet

2020/21:FiU1 R ESERVATIONER

j) Ålderspensionssystemets utgifter 2021 =utskottet

k) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2022 och 2023 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära inkomstberäkningar för 2022 och 2023 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2020/21:1 finansplanen punkterna 6 och 10 samt motionerna 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6, 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8 samt 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5.

Ställningstagande

Jag anser att Kristdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2023 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2021. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2022 och 2023 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2021 ska därmed göras i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2022 och 2023 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Kristdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker jag Kristdemokraternas förslag till rambeslut.

9. Uppföljning av ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel, punkt 3 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen bifaller motion

R ESERVATIONER 2020/21:FiU1

2019/20:3583 av Per Åsling m.fl. (C).

Ställningstagande

Syftet med e-handelspaketet är bl.a. att förenkla för företagen samtidigt som konkurrensvillkoren förbättras och skattebortfallet minskar, vilket Centerpartiet står bakom. Av propositionen framgår inte om syftet kan förväntas uppnås och det saknas en genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagsperspektiv. Regeringen bör därför följa upp hur det aktuella regelverket påverkar företagen i form av ökad administrativ börda.

2020/21:FiU1

B ILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2019/20:122

Proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid ehandel mellan företag och konsumenter:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).

Följdmotionen

2019/20:3583 av Per Åsling m.fl. (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och redovisa hur de nya mervärdesskattereglerna i fråga om e-handel mellan företag och konsumenter påverkar företagens administrativa börda och tillkännager detta för regeringen.

Proposition 2020/21:1

Proposition 2020/21:1 Budgetpropositionen för 2021 finansplanen:

1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1). 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 743 miljarder kronor för 2020 (avsnitt 5.2). 3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl till 1 695 miljarder kronor för 2021 och 1 634 miljarder kronor för 2022 (avsnitt 5.2).

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2020/21:FiU1

4. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 539 miljarder kronor för 2023 (avsnitt 5.2). 5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 (avsnitt 6.1 och bilaga 1 avsnitt 2). 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.1 och tabell 6.1). 7. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2021 (avsnitt 7.1 och tabell 7.2). 8. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021 (avsnitt 7.1 och tabell 7.2). 9. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2021 (avsnitt 7.1 och tabell 7.2). 10. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.2 och tabell 7.4). 11. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 8.1). 12. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 (avsnitt 8.1 och tabell 8.1). 13. Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2021 (avsnitt 8.1 och tabell 8.1). 14. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 47 700 000 000 kronor (avsnitt 10.2). 15. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 16 600 000 000 kronor (avsnitt 10.2). 16. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 10.7). 17. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund (avsnitt 3.1 och 6.4). 18. Riksdagen godkänner att regeringen under 2021 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 (avsnitt 6.4). 19. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 18 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa

2020/21:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 6.4). 20. Riksdagen antar förslaget till lag om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik (avsnitt 12.1 och 13.4). 21. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 12.2 och 13.31). 22. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 12.3, 13.20–13.24). 23. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet (avsnitt 12.4 och 13.4). 24. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 12.5, 13.1, 13.2, 13.4, 13.5 och 13.15). 25. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt 12.6 och 13.27). 26. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (avsnitt 12.7, 13.2 och 13.3). 27. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (avsnitt 12.8 och 13.24). 28. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 12.9, 13.2 och 13.4). 29. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter (avsnitt 12.10 och 13.31).

Proposition 2020/21:14

Proposition 2020/21:14 Bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021, dels ändring i samma lag. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980). 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2020/21:FiU1

Följdmotionen

2020/21:3719 av Ulla Andersson m.fl. (V):

Riksdagen avslår proposition 2020/21:14 Bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 795 miljarder kronor för 2021 och 1 634 miljarder kronor för 2022 (avsnitt 24.1). 3. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt vad som anförs i motionen (avsnitt 24.8) samt ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 24.9). 5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2021 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 24.6). 6. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 24.7).

2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen (avsnitt 8–15). 2. Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl till 1 695 miljarder kronor för 2021 och 1 632 miljarder kronor för 2022 och beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2022 (avsnitt 5.2 i propositionen). 3. Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 539 miljarder kronor för 2023 (avsnitt 5.2 i propositionen).

2020/21:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

4. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2021 enligt förslaget i tabell 17, avsnitt 16 i motionen. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i tabell 18, avsnitt 17 i motionen. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 och 2023 enligt förslaget i tabell 19, avsnitt 17 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 7. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2021 enligt förslaget i tabell 10, avsnitt 15 i motionen. 8. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2022 och 2023 enligt förslaget i tabell 11, avsnitt 15 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsgivaravgifterna bör slopas helt för alla arbetsgivare som anställer någon som är arbetslös och som varit så i en till sex månader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2021 enligt förslaget i bilaga A i motionen. 3. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2022 och 2023 enligt förslaget i bilaga B som riktlinje för regeringens budgetarbete. 4. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i bilaga C i motionen och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning. 5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 och 2023 enligt förslaget i bilaga D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i avsnitt 3–22 i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2021–2023 enligt förslaget i tabell 2 i motionen. 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2021 enligt förslaget i tabell 13 i motionen.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2020/21:FiU1

4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2022 och 2023 enligt förslaget i tabell 14 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt förslaget i tabell 15 i motionen och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 och 2023 enligt förslaget i tabell 16 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2020/21:FiU1 B ILAGA 2

Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2021

Regeringens förslag till utgiftsramar 2021

Tusental kronor

konsumentpolitik

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021 B ILAGA 2 2020/21:FiU1

Regeringens förslag till inkomstberäkning 2021

Tusental kronor

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021 B ILAGA 2 2020/21:FiU1

Inkomsttitel Regeringens förslag

2020/21:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021

Inkomsttitel Regeringens förslag

1512 Sockeravgifter −308

1600 Restförda och övriga skatter 15 651 276

1610 Restförda skatter −5 308 005 1611 Restförda skatter, hushåll −1 581 528 1612 Restförda skatter, företag −3 726 477 1620 Övriga skatter hushåll 6 221 217 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår 91 929 1622 Omprövningar äldre taxeringsår 1 000 000 1623 Anstånd 500 000 1624 Övriga skatter 4 264 460 1625 Skattetillägg 166 551 1626 Förseningsavgifter 198 277 1630 Övriga skatter företag 61 475 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår −1 201 697 1632 Omprövningar äldre taxeringsår 400 000 1633 Anstånd −500 000 1634 Övriga skatter −2 000 1635 Skattetillägg 933 449 1636 Förseningsavgifter 431 723 1640 Intäkter som förs till fonder 5 594 544 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 535 614 1644 Batteriavgifter 2 177 1645 Kväveoxidavgifter 639 753 1647 Resolutionsavgifter 3 417 000 1650 Avgifter till public service 9 082 045 1651 Avgifter till public service 9 082 045

1700 Avgående poster, skatter till EU −6 601 331

1710 EU-skatter −6 601 331 1711 EU-skatter −6 601 331

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 154 689 602

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 077 667 045

1810 Skatter till andra sektorer −1 077 667 045

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021 B ILAGA 2 2020/21:FiU1

Inkomsttitel Regeringens förslag

1925 EU 34 105 1930 Anstånd 36 000 000 1931 Anstånd 36 000 000

1000 Statens skatteinkomster 1 132 325 274 Övriga inkomster −26 331 190

inleverans av motsvarigheten till statlig skatt

2020/21:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021

Inkomsttitel Regeringens förslag

maskiner

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021 B ILAGA 2 2020/21:FiU1

Inkomsttitel Regeringens förslag

4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån 9 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 0

2007–2013 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 1 667 000 2014–2020 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2 018 000 2021–2027

2020/21:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021

Inkomsttitel Regeringens förslag

motståndskraft

6611 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och 14 000 000 motståndskraft

6900 Övriga bidrag från EU 880 000

6911 Övriga bidrag från EU 880 000

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −119 035 605

7100 Tillkommande skatter 11 250 680

7110 EU-skatter 6 567 225 7112 Tullmedel 6 567 531 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter −306 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 683 455 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 683 455

7200 Avräkningar −130 286 285

7210 Intäkter som förs till fonder −5 594 543 7211 Intäkter som förs till fonder −5 594 543 7220 Kompensation för mervärdesskatt −113 200 697 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter −34 916 518

2020/21:FiU1 B ILAGA 3 Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2022 och 2023

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar 2022 och 2023 Miljoner kronor

funktionsnedsättning

samt konsumentpolitik

2020/21:FiU1 B ILAGA 3 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2022 OCH 2023

Regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar 2022 och 2023

Miljoner kronor

Inkomsttitel 2022 2023

1100 Direkta skatter på arbete 693 732 719 565

1110 Inkomstskatter 863 490 896 069 1111 Statlig inkomstskatt 52 119 53 150 1115 Kommunal inkomstskatt 811 371 842 919 1120 Allmän pensionsavgift 138 357 144 273 1130 Artistskatt –0 –0 1140 Skattereduktioner −308 115 −320 777

1200 Indirekta skatter på arbete 636 802 675 100

1210 Arbetsgivaravgifter 632 295 661 719 1240 Egenavgifter 14 049 14 415 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −43 664 −45 683 1270 Särskild löneskatt 50 641 52 747 1280 Nedsättningar −17 098 −8 671 1290 Tjänstegruppliv 580 574

1300 Skatt på kapital 273 994 294 292

1310 Skatt på kapital, hushåll 63 662 66 358 1320 Skatt på företagsvinster 146 822 161 430 1330 Kupongskatt 7 003 7 691 1340 Avkastningsskatt 6 407 6 922 1350 Fastighetsskatt 35 807 36 455 1360 Stämpelskatt 14 293 15 436

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 640 334 666 086

1410 Mervärdesskatt 495 614 517 639 1420 Skatt på alkohol och tobak 28 096 29 250 1430 Energiskatt 54 154 55 431 1440 Koldioxidskatt 21 738 21 904 1450 Övriga skatter på energi och miljö 10 211 10 274 1470 Skatt på vägtrafik 24 597 25 436 1480 Övriga skatter 5 924 6 153

1500 Skatt på import 6 979 7 265

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −121 418 −123 208

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på 0 0 skattekonto Inkomster i statens budget 1 114 720 1 177 581

2020/21:FiU1

B ILAGA 4

Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2021

Reservanternas förslag till utgiftsramar 2021

Tusental kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 15 907 564 55 000 −174 000 −97 000 122 000 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 501 844 ±0 91 705 000 10 000 −103 000 3 Skatt, tull och exekution 12 413 921 500 000 796 000 ±0 −20 000 4 Rättsväsendet 56 430 577 1 706 000 9 887 300 340 000 2 166 000 5 Internationell samverkan 1 999 265 ±0 21 000 53 000 −28 000 6 Försvar och samhällets krisberedskap 71 153 370 60 000 1 440 000 −1 441 000 ±0 7 Internationellt bistånd 46 828 602 −15 700 000 −15 785 000 1 500 000 ±0 8 Migration 9 268 385 −555 000 −776 915 −553 000 183 000 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101 941 904 680 000 2 957 000 3 955 000 8 037 800 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 98 410 400 −11 898 000 5 336 000 3 850 000 72 000 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 37 715 888 −500 000 3 400 000 3 700 000 −400 000 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 578 007 −220 000 3 140 000 400 000 925 200 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 790 741 −932 000 −3 977 132 1 900 000 −461 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 105 724 319 −9 879 000 −6 719 887 4 325 000 −7 439 700 15 Studiestöd 28 313 111 385 000 −112 000 610 000 −1 584 000 16 Utbildning och universitetsforskning 92 077 789 −365 000 −1 339 900 4 431 500 115 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 790 875 ±0 367 543 902 700 −454 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt 5 578 679 −4 105 000 −3 562 000 5 382 000 −1 320 600 konsumentpolitik 19 Regional utveckling 4 173 425 ±0 39 000 30 000 20 000 20 Allmän miljö- och naturvård 16 202 213 405 000 −5 890 000 1 450 000 −2 257 000

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021 B ILAGA 4 2020/21:FiU1

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

21 Energi 4 514 129 −730 000 −1 176 000 1 000 000 −129 000 22 Kommunikationer 73 916 227 640 000 18 000 000 12 015 000 −496 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 581 344 −177 000 661 000 1 220 000 −39 000 24 Näringsliv 15 355 253 −150 000 −1 000 000 422 000 −744 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 153 452 049 10 425 000 10 000 000 26 169 000 ±0 26 Statsskuldsräntor m.m. 165 200 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 037 439 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 165 822 520 −30 355 000 107 237 009 71 574 200 −3 834 300

Minskning av anslagsbehållningar −7 766 074 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgifter 1 158 056 446 −30 355 000 107 237 009 71 574 200 −3 834 300

Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 881 025 4 700 000 ±0 ±0 960 000 Kassamässig korrigering 278 004 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa 1 173 215 475 −25 655 000 107 237 009 71 574 200 −2 874 300

2020/21:FiU1 B ILAGA 4 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2021

Tusental kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 669 157 777 −17 273 000 15 260 000 21 610 000 −8 631 000

1110 Inkomstskatter 832 911 617 −10 550 000 6 437 000 22 450 000 −3 298 000 1111 Statlig inkomstskatt 49 800 443 −330 000 −506 000 19 180 000 −2 742 000 1115 Kommunal inkomstskatt 783 111 174 −10 220 000 6 943 000 3 270 000 −556 000 1120 Allmän pensionsavgift 133 861 530 −140 000 125 000 −110 000 4 000 1130 Artistskatt −27 ±0 ±0 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −297 615 343 −6 583 000 8 698 000 −730 000 −5 337 000

1200 Indirekta skatter på arbete 611 915 430 9 780 000 −25 597 000 11 540 000 2 546 000

1210 Arbetsgivaravgifter 605 667 789 9 710 000 −23 387 000 11 440 000 2 446 000 1240 Egenavgifter 13 509 366 ±0 −2 160 000 ±0 100 000 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −41 758 053 70 000 −50 000 100 000 ±0 1270 Särskild löneskatt 48 632 802 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −14 722 417 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 585 943 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 246 944 398 −403 000 3 520 000 40 960 000 1 824 000

1310 Skatt på kapital, hushåll 60 534 887 ±0 130 000 30 170 000 1 320 000 1320 Skatt på företagsvinster 125 570 044 −403 000 7 335 000 3 390 000 −296 000 1330 Kupongskatt 6 508 667 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 5 721 541 ±0 −375 000 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 35 375 273 ±0 −3 570 000 7 400 000 800 000 1360 Stämpelskatt 13 233 986 ±0 ±0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 611 020 722 −9 322 000 16 870 000 670 000 949 000

1410 Mervärdesskatt, hushåll 470 220 374 −539 000 22 880 000 ±0 980 000 1420 Skatt på alkohol och tobak 27 938 700 ±0 ±0 ±0 960 000 1430 Energiskatt 53 023 457 −6 890 000 −770 000 270 000 −70 000

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2021 B ILAGA 4 2020/21:FiU1

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1440 Koldioxidskatt 21 293 489 ±0 −560 000 ±0 774 000 1450 Övriga skatter på energi och miljö 9 160 202 −1 513 000 −4 630 000 400 000 −1 635 000 1470 Skatt på vägtrafik 23 709 923 −380 000 −50 000 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 5 674 577 ±0 ±0 ±0 −60 000

1500 Skatt på import 6 601 330 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 15 651 276 −100 000 ±0 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −6 601 331 ±0 ±0 ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 154 689 602 −17 318 000 10 053 000 74 780 000 −3 312 000

1800 Avgående poster, skatter till andra −1 077 667 045 10 360 000 −6 868 000 −3 260 000 552 000 sektorer Statens skatteintäkter 1 077 022 557 −6 958 000 3 185 000 71 520 000 −2 760 000

1900 Periodiseringar 55 302 717 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 132 325 274 −6 958 000 3 185 000 71 520 000 −2 760 000 Övriga inkomster −26 331 190 −100 000 −2 450 000 ±0 ±0

2000 Inkomster av statens verksamhet 39 455 656 −100 000 −2 450 000 ±0 ±0

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 670 329 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 17 262 000 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 30 316 430 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till −119 035 605 ±0 ±0 ±0 ±0 skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 på skattekonto Statsbudgetens inkomster 1 105 994 000 −7 058 000 735 000 71 520 000 −2 760 000

2020/21:FiU1

B ILAGA 5

Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2022 och 2023

Reservanternas förslag till fördelning av utgifter per utgiftsområde 2022

Miljoner kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 16 130 55 −325 −93 222 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 642 ±0 5 10 −27 3 Skatt, tull och exekution 12 445 ±0 362 ±0 −20 4 Rättsväsendet 58 076 2 737 11 472 368 2 680 5 Internationell samverkan 2 013 ±0 21 63 −26 6 Försvar och samhällets krisberedskap 76 770 60 1 400 −2 041 ±0 7 Internationellt bistånd 49 122 −16 400 −16 563 1 750 ±0 8 Migration 8 856 −1 520 −2 483 −664 193 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 94 377 680 3 010 6 205 6 623 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 91 803 −7 310 5 418 5 490 −6 328 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40 929 −500 3 500 3 800 −400 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 694 −230 3 258 500 765 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 231 −1 440 −5 272 1 900 −451 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 95 683 −8 999 −11 578 4 525 −1 595 15 Studiestöd 28 135 395 250 710 −1 442 16 Utbildning och universitetsforskning 90 800 −990 −1 310 4 167 2 270 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 358 ±0 367 990 −219 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 7 803 −6 450 −5 942 5 582 −6 006 19 Regional utveckling 4 735 ±0 39 30 20

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 OCH 2023 B ILAGA 5 2020/21:FiU1

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

20 Allmän miljö- och naturvård 15 639 740 −5 941 2 700 −2 802 21 Energi 3 676 −520 −292 1 000 131 22 Kommunikationer 71 069 −500 3 880 11 600 −379 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 172 72 909 1 820 65 24 Näringsliv 8 160 −100 −1 002 447 −561 25 Allmänna bidrag till kommuner 148 553 16 300 10 000 40 553 ±0 26 Statsskuldsräntor m.m. 6 655 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 114 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 144 642 −23 920 −6 817 91 411 −7 286

2020/21:FiU1 B ILAGA 5 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 OCH 2023

Reservanternas förslag till fördelning av utgifter per utgiftsområde 2023

Miljoner kronor

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1 Rikets styrelse 16 643 55 −530 −93 222 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 977 ±0 5 10 −27 3 Skatt, tull och exekution 12 505 ±0 438 ±0 −10 4 Rättsväsendet 58 953 4 697 11 646 348 3 848 5 Internationell samverkan 2 016 ±0 21 73 −25 6 Försvar och samhällets krisberedskap 82 903 60 1 600 −2 041 ±0

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 OCH 2023 B ILAGA 5 2020/21:FiU1

Utgiftsområde Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

26 Statsskuldsräntor m.m. 7 155 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 475 ±0 ±0 ±0 ±0

Summa utgiftsområden 1 116 013 −10 925 −3 264 109 113 813

2020/21:FiU1 B ILAGA 5 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 OCH 2023

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2022

Miljarder kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 693,7 −13,2 16,6 33,7 −9,6

1110 Inkomstskatter 863,5 −10,5 1,2 25,2 −3,4 1111 Statlig inkomstskatt 52,1 −0,1 −0,8 21,1 −2,6 1115 Kommunal inkomstskatt 811,4 −10,4 2,0 4,1 −0,8 1120 Allmän pensionsavgift 138,4 −0,1 0,3 −0,1 −0,1 1130 Artistskatt –0,0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −308,1 −2,6 15,0 8,6 −6,1

1200 Indirekta skatter på arbete 636,8 11,3 −8,5 14,3 7,7

1210 Arbetsgivaravgifter 632,3 11,2 −3,9 14,2 7,6 1240 Egenavgifter 14,0 ±0 −4,4 ±0 0,1 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −43,7 0,1 −0,2 0,1 −0,0 1270 Särskild löneskatt 50,6 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −17,1 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 0,6 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 274,0 −10,7 0,6 49,6 3,1

1310 Skatt på kapital, hushåll 63,7 ±0 1,4 33,3 2,6 1320 Skatt på företagsvinster 146,8 −10,7 3,2 8,8 −0,3 1330 Kupongskatt 7,0 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 6,4 ±0 −0,5 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 35,8 ±0 −3,6 7,5 0,8

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 OCH 2023 B ILAGA 5 2020/21:FiU1

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1440 Koldioxidskatt 21,7 ±0 −0,4 ±0 0,8 1450 Övriga skatter på energi och miljö 10,2 −0,5 −4,9 0,4 −2,4 1470 Skatt på vägtrafik 24,6 −1,0 0,5 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 5,9 ±0 ±0 ±0 −0,1

1500 Skatt på import 7,0 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 15,8 −0,1 ±0 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −7,0 ±0 ±0 ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 260,7 −23,3 16,7 98,3 1,3

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 117,1 10,5 −2,2 −4,2 0,8 Statens skatteintäkter 1 143,6 −12,8 14,5 94,1 2,1

1900 Periodiseringar 0,5 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 144,0 −12,8 14,5 94,1 2,1 Övriga inkomster −29,3 −0,1 −2,4 −0,3 ±0

2000 Inkomster av statens verksamhet 38,4 −0,1 −2,4 −0,3 ±0

3000 Inkomster av försåld egendom 5,0 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 0,5 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 18,1 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 30,1 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −121,4 ±0 ±0 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 skattekonto Statsbudgetens inkomster 1 114,7 −12,9 12,2 93,8 2,1

2020/21:FiU1 B ILAGA 5 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 OCH 2023

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2023

Miljarder kronor

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1100 Direkta skatter på arbete 719,6 −8,9 19,2 34,2 −7,4

1110 Inkomstskatter 896,1 −9,3 2,6 29,2 −3,6 1111 Statlig inkomstskatt 53,2 0,0 −0,9 23,1 −2,6 1115 Kommunal inkomstskatt 842,9 −9,4 3,4 6,2 −1,1 1120 Allmän pensionsavgift 144,3 ±0 0,4 −0,0 −0,1 1130 Artistskatt –0,0 ±0 ±0 ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −320,8 0,5 16,2 5,0 −3,7

1200 Indirekta skatter på arbete 675,1 3,2 −15,7 6,5 3,4

1210 Arbetsgivaravgifter 661,7 3,2 −11,1 6,4 3,3 1240 Egenavgifter 14,4 ±0 −4,4 ±0 0,1 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −45,7 −0,0 −0,2 0,0 −0,0 1270 Särskild löneskatt 52,7 ±0 ±0 ±0 ±0 1280 Nedsättningar −8,7 ±0 ±0 ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv 0,6 ±0 ±0 ±0 ±0

1300 Skatt på kapital 294,3 −12,9 0,0 52,2 4,5

1310 Skatt på kapital, hushåll 66,4 ±0 2,3 36,0 4,1 1320 Skatt på företagsvinster 161,4 −12,9 1,8 8,7 −0,4 1330 Kupongskatt 7,7 ±0 ±0 ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt 6,9 ±0 −0,5 ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt 36,5 ±0 −3,6 7,5 0,8 1360 Stämpelskatt 15,4 ±0 ±0 ±0 ±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 666,1 −12,7 5,2 0,7 −1,0

1410 Mervärdesskatt, hushåll 517,6 −2,4 14,6 ±0 0,9 1420 Skatt på alkohol och tobak 29,2 ±0 0,1 ±0 ±0 1430 Energiskatt 55,4 −8,2 −1,0 0,3 −0,1

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 OCH 2023 B ILAGA 5 2020/21:FiU1

Inkomsttitel Regeringens Avvikelse från regeringen

förslag M SD V KD

1440 Koldioxidskatt 21,9 ±0 −0,4 ±0 0,9 1450 Övriga skatter på energi och miljö 10,3 −0,5 −5,0 0,4 −2,7 1470 Skatt på vägtrafik 25,4 −1,6 −3,1 ±0 ±0 1480 Övriga skatter 6,2 ±0 ±0 ±0 −0,0

1500 Skatt på import 7,3 ±0 ±0 ±0 ±0

1600 Restförda och övriga skatter 16,2 −0,1 ±0 ±0 ±0

1700 Avgående poster, skatter till EU −7,3 ±0 ±0 ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 371,2 −31,4 8,7 93,5 −0,5

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 161,8 9,4 −3,6 −6,4 1,1 Statens skatteintäkter 1 209,4 −22,0 5,1 87,1 0,7

1900 Periodiseringar 0,7 ±0 ±0 ±0 ±0

1000 Statens skatteinkomster 1 210,1 −22,0 5,1 87,1 0,7 Övriga inkomster −32,5 −0,1 −2,0 −0,3 ±0

2000 Inkomster av statens verksamhet 41,3 −0,1 −2,0 −0,3 ±0

3000 Inkomster av försåld egendom 5,0 ±0 ±0 ±0 ±0

4000 Återbetalning av lån 0,6 ±0 ±0 ±0 ±0

5000 Kalkylmässiga inkomster 19,5 ±0 ±0 ±0 ±0

6000 Bidrag m.m. från EU 24,4 ±0 ±0 ±0 ±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −123,2 ±0 ±0 ±0 ±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 skattekonto Statsbudgetens inkomster 1 177,6 −22,1 3,1 86,8 0,7

2020/21:FiU1

B ILAGA 6

Regeringens lagförslag

Lagförslag framlagda i proposition 2019/20:122

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

Lagförslag framlagda i proposition 2020/21:1

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

Lagförslag framlagda i proposition 2020/21:14

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 6 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 6 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

2020/21:FiU1

B ILAGA 7

Utskottets lagförslag

1 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

2 f § Vid distansförsäljning av varor Vid distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför importerade från ett land utanför EU till Sverige är varan omsatt EU till Sverige är varan omsatt inom landet om försändningen eller inom landet om försändningen eller transporten till köparen avslutas här transporten till köparen avslutas här och mervärdesskatt för varorna ska och mervärdesskatt för varorna ska redovisas enligt lagen (2011:1245) redovisas enligt lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för om särskilda ordningar för mervärdesskatt för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för distansförsäljning av varor och för tjänster. tjänster eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar den särskilda ordningen i artiklarna 369l–369x i rådets direktiv 2006/112/EG. Vid distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU till ett annat EU-land är varan omsatt inom landet om försändningen eller transporten till köparen avslutas här. Vid distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU till Sverige är dock varan omsatt utomlands om försändningen eller transporten till köparen avslutas i ett annat EU-land.

2020/21:FiU1 B ILAGA 7 U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG

2 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om särskilda ordningar för beskattningsbara personer som omsätter varor och tjänster. De särskilda ordningarna är följande:

1. Tredjelandsordningen , som avser – beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU om tjänsterna förvärvas av någon i ett EU-land som inte är en beskattningsbar person (4 a §), 2. Unionsordningen , som avser – beskattningsbara personer som är etablerade i ett EU-land, om tjänsterna förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person och omsättningarna sker i ett annat EU-land (4 b §), – beskattningsbara personer som genomför unionsintern distansförsäljning av varor (4 c §), eller – beskattningsbara personer som omfattas av 6 kap. 10 § mervärdesskattelagen (1994:200), om omsättningarna sker inom landet enligt bestämmelserna i 5 kap. samma lag (4 d §), 3. Importordningen , som avser 3. Importordningen , som avser – beskattningsbara personer som – beskattningsbara personer som antingen är etablerade inom EU antingen är etablerade inom EU eller företräds av en representant eller företräds av en representant som är etablerad inom EU och som som är etablerad inom EU och som utför distansförsäljning av varor utför distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför som inte är punktskattepliktiga, och EU med ett verkligt värde på högst som importerats från ett land 150 euro (4 e §), eller utanför EU med ett verkligt värde på högst 150 euro (4 e §), eller

– beskattningsbara personer som är etablerade i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt som antas med stöd av artikel 369m.3 i rådets direktiv 2006/112/EG och som bedriver distansförsäljning av varor från det landet (4 e §). Bestämmelser finns även i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt

U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG B ILAGA 7 2020/21:FiU1

system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt. genomförandeförordning (EU) 2019/2026. Denna lag innehåller också bestämmelser om ett särskilt förfarande för mervärdesskatt vid import (27–29 §§).

4 e § Identifieringsbeslut ska fattas, om 1. den beskattningsbara personen a) har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här, b) inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige eller i ett annat EU-land men företräds av en representant som har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, ett fast etableringsställe här, eller c) inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige eller i ett annat EU-land, men är etablerad i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt som antas med stöd av artikel 369m.3 i rådets direktiv 2006/112/EG, och bedriver distansförsäljning av varor från det landet, 2. mervärdesskatten avser 2. mervärdesskatten avser distansförsäljning av varor som distansförsäljning av varor som inte importerats från ett land utanför EU är punktskattepliktiga, och som enligt 2 kap. 1 k § importerats från ett land utanför EU mervärdesskattelagen (1994:200) i enligt 2 kap. 1 k § försändelser med ett verkligt värde mervärdesskattelagen (1994:200) i på högst 150 euro, försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro, 3. omsättningarna ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU-land, 4. det inte redan har fattats ett motsvarande, gällande identifieringsbeslut i ett annat EU-land, 5. den beskattningsbara personen eller representanten inte är bunden av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det EU-landet motsvarar artikel 369l.3 andra stycket i direktiv 2006/112/EG, och 6. den beskattningsbara personen eller representanten inte är utesluten från den särskilda ordningen enligt artikel 58b.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.

2020/21:FiU1 B ILAGA 7 U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG

3 Förslag till lag om ändring i lagen (2020:952) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2020:952) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2020:952 Utskottets förslag

3 kap.

18 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i 1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 3 och 4 samt 6 a § den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, 2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, samt inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för återförda avdrag för ersättningsfond, 7. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., 8. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, 9. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostads-fastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, 10. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 11. inkomstslaget kapital för återfört 11. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablon- uppskovsbelopp enligt 47 kap., intäkt enligt 47 kap., 12. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och 13. inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt 43 kap. Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till

U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG B ILAGA 7 2020/21:FiU1

inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2–4.

2020/21:FiU1 B ILAGA 8 Konstitutionsutskottets yttrande 2020/21:KU1y

K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:KU1 Y B ILAGA 8 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 8 K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:KU1 Y

K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:KU1 Y B ILAGA 8 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1

B ILAGA 9

Skatteutskottets yttrande 2020/21:SkU1y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y B ILAGA 9 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 9 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U1 Y

2020/21:FiU1

B ILAGA 10

Skatteutskottets yttrande 2020/21:SkU2y

2020/21:FiU1 B ILAGA 10 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U2 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U2 Y B ILAGA 10 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 10 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U2 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S K U2 Y B ILAGA 10 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1

B ILAGA 11

Justitieutskottets yttrande 2020/21:JuU1y

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:J U U1 Y B ILAGA 11 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 11 J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:J U U1 Y

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:J U U1 Y B ILAGA 11 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1

B ILAGA 12

Civilutskottets yttrande 2020/21:CU2y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:CU2 Y B ILAGA 12 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 12 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:CU2 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:CU2 Y B ILAGA 12 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 12 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:CU2 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:CU2 Y B ILAGA 12 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1

B ILAGA 13

Utrikesutskottets yttrande 2020/21:UU3y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:UU3 Y B ILAGA 13 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 13 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:UU3 Y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:UU3 Y B ILAGA 13 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 13 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:UU3 Y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:UU3 Y B ILAGA 13 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 13 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:UU3 Y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:UU3 Y B ILAGA 13 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 13 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:UU3 Y

2020/21:FiU1

B ILAGA 14

Försvarsutskottets yttrande 2020/21:FöU1y

2020/21:FiU1 B ILAGA 14 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:F Ö U1 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:F Ö U1 Y B ILAGA 14 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 14 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:F Ö U1 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:F Ö U1 Y B ILAGA 14 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 14 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:F Ö U1 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:F Ö U1 Y B ILAGA 14 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 14 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:F Ö U1 Y

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 Socialförsäkringsutskottets yttrande 2020/21:SfU2y

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y B ILAGA 15 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y B ILAGA 15 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y B ILAGA 15 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y B ILAGA 15 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y B ILAGA 15 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y B ILAGA 15 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y B ILAGA 15 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y B ILAGA 15 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y B ILAGA 15 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 15 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S F U2 Y

2020/21:FiU1

B ILAGA 16

Socialutskottets yttrande 2020/21:SoU1y

2020/21:FiU1 B ILAGA 16 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S O U1 Y

S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S O U1 Y B ILAGA 16 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 16 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S O U1 Y

S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S O U1 Y B ILAGA 16 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 16 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:S O U1 Y

2020/21:FiU1

B ILAGA 17

Kulturutskottets yttrande 2020/21:KrU3y

2020/21:FiU1 B ILAGA 17 K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:K R U3 Y

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:K R U3 Y B ILAGA 17 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 17 K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:K R U3 Y

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:K R U3 Y B ILAGA 17 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 17 K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:K R U3 Y

2020/21:FiU1 B ILAGA 18 Utbildningsutskottets yttrande 2020/21:UbU1y

2020/21:FiU1 B ILAGA 18 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y B ILAGA 18 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 18 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y B ILAGA 18 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 18 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y B ILAGA 18 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 18 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y B ILAGA 18 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 18 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:U B U1 Y B ILAGA 18 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1

B ILAGA 19

Trafikutskottets yttrande 2020/21:TU1y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:TU1 Y B ILAGA 19 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 19 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:TU1 Y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:TU1 Y B ILAGA 19 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 20 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2020/21:MJU1y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:MJU1 Y B ILAGA 20 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 20 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:MJU1 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:MJU1 Y B ILAGA 20 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 20 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:MJU1 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:MJU1 Y B ILAGA 20 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 20 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:MJU1 Y

2020/21:FiU1

B ILAGA 21

Näringsutskottets yttrande 2020/21:NU2y

2020/21:FiU1 B ILAGA 21 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:NU2 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:NU2 Y B ILAGA 21 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 21 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:NU2 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:NU2 Y B ILAGA 21 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 21 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:NU2 Y

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2020/21:AU1y

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y B ILAGA 22 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y B ILAGA 22 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y B ILAGA 22 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y B ILAGA 22 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y B ILAGA 22 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y B ILAGA 22 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y B ILAGA 22 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y B ILAGA 22 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y B ILAGA 22 2020/21:FiU1

2020/21:FiU1 B ILAGA 22 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2020/21:AU1 Y

518 Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2020