Årsredovisning för staten 2021

Regeringens skrivelse 2021/22:101

Årsredovisning för staten 2021

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 april 2022

Magdalena Andersson

Max Elger

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2021. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2021

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2021 uppgick till ca -13 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP. I förhållande till 2020 förbättrades det finansiella sparandet med 120 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 28,8 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 78 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 298 miljarder kronor jämfört med 2020.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 90 miljarder kronor. Jämfört med 2020 förbättrades resultatet med ca 189 miljarder kronor.

Statsskulden minskade med 73 miljarder kronor till 1 145 miljarder kronor vid utgången av 2021. Som andel av BNP minskade statsskulden från 24,4 procent 2020 till 21,3 procent 2021.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2021 jämfört med 2020.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

3

Utlåning 375 7,0 412 8,3

4

Garantiåtaganden 2 413 44,8 2 189 43,9

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Preliminär BNP för 2021 uppgår till 5 381,3 miljarder kronor (löpande priser). Reviderad BNP för 2020 uppgår till 4 987,3 miljarder kronor (löpande priser). Inklusive utlåning till Riksbanken. Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga sektorn redovisade 2021 ett finansiellt sparande som uppgick till ca - 13 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP. I förhållande till 2020 ökade det finansiella sparandet med 120 miljarder kronor eller 2,4 procent av BNP. Förstärkningen förklaras uteslutande av den starka återhämtningen i ekonomin som innebar att skattebaserna växte kraftigt.

Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19.

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2021 uppgick till 1 695 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 551 miljarder kronor, dvs. 144 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

1

statsskuldsräntor m.m.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2020. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 106 miljarder kronor. Utfallet blev 1 191 miljarder kronor, vilket var 85 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 103 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev drygt 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror på att ekonomin återhämtat sig från nedgången under 2020 i en snabbare takt än vad antogs i beräkningarna till statens budget för 2021.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 113 miljarder kronor. Det var 60 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 162 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 222 miljarder kronor (16,6 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2021 ett överskott på 78 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 298 miljarder kronor jämfört med 2020.

Resultaträkning

Miljarder kronor

2021 2020

Intäkter

Kostnader

Resultat från andelar i hel- och delägda

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2021 visade ett överskott om 90 miljarder kronor, vilket var 189 miljarder kronor högre än 2020 då det i stället var ett underskott om drygt 99 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 173 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 6 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 341 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 32 miljarder kronor jämfört med 2020.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 315 miljarder kronor vilket var en ökning med 28 miljarder kronor jämfört med 2020.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 98 miljarder kronor, en ökning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med 2020.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 7 miljarder kronor, vilket var oförändrade jämfört med 2020. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2020.

Balansräkning

Miljarder kronor

2021-12-31 2020-12-31

Tillgångar

Kapital och skulder

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 117 miljarder kronor vid utgången av 2021. I förhållande till 2020 förbättrades nettoförmögenheten med 144 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 73 miljarder kronor till 1 145 miljarder kronor vid utgången av 2021. Lån i svenska kronor minskade med 27 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 46 miljarder kronor.

Statliga garantier

Miljarder kronor

2021-12-31 2020-12-31 Insättningsgarantin 1 917 1 734 Investerarskyddet

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 224 miljarder kronor jämfört med 2020 och uppgick till 2 413 miljarder kronor vid utgången av 2021. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,8 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 1 917 miljarder kronor, vilket var en ökning med 183 miljarder kronor jämfört med 2020.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 291 miljarder kronor, vilket var ökning med 27 miljarder kronor i förhållande till 2020. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 198 miljarder kronor, vilket var en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med 2020.

Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.

Statlig utlåning

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 375 miljarder kronor. Utlåningen till Centrala studiestödsnämndens studielån och Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

Nettoflöde från statens budget till EU 38 33

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 52 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2020. Merparten av ökningen berodde på att den mervärdesskattebaserade avgiften blev högre. Bidragen från EU uppgick till ca 15 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 38 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2020.

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2021 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2021 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2021 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2020.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2021 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2021, dels med utfallet för 2020.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2022/00955).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2021

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2021.

För 2021 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tio myndigheter: Delegationen mot segregation, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Moderna museet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Riksarkivet, Sametinget, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Transportstyrelsen.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har två fått en revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2017–2021. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2017–2021

2017 2018 2019 2020 2021

Summa 13 20 9 12 10

1¶Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1¶Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2021

Den offentliga sektorn redovisade 2021 ett finansiellt sparande som uppgick till ca - 13 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP. I förhållande till 2020 förstärktes det finansiella sparandet med ca 2,4 procent av BNP (se tabell 1.1). Förstärkningen kan huvudsakligen hänföras till den snabba återhämtningen i ekonomin. I prognosen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) beräknades ett underskott på 177 miljarder kronor eller 3,5 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 164 miljarder kronor starkare än beräknat. Förstärkningen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna rör samtliga sektorer, och är störst för staten och kommunsektorn.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

1

Räntor 26 21 -4 23

2

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Styrkan i den ekonomiska återhämtningen under 2021 innebar att den offentliga sektorns inkomster växte oväntat snabbt. Samtliga skattebaser utvecklades betydligt starkare än enligt prognosen i budgetpropositionen. Utgifterna utvecklades netto däremot i linje med prognosen, men brutto uppvisar staten högre utgifter än beräknat medan kommunsektorns utgifter blev lägre. Att statens utgifter ökade mer än väntat beror på de åtgärder som vidtagits för att bemöta pandemins effekter på den ekonomiska tillväxten. Beaktas de åtgärder som tillkommit på ändringsbudgetar avseende 2021 blir dock bruttoavvikelsen betydligt större (se tabell 1.2).

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2021, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Ändrings- Utfall - totalt

BP21 budget 2021 Utfall 2021 anvisat 2021 Utfall 2020

Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Den främsta orsaken till utgiftsavvikelsen kommer av att en stor del av de pandemistöd som anvisades inte utnyttjades (se avsnitt 2). Likaså innebär lägre efterfrågan på kommunsektorns välfärdstjänster samt kapacitetsbegränsningar i kommuner och regioner att utbetalda statsbidrag inte bedöms ha använts fullt ut.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2021

För att mildra lågkonjunkturen och för att begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19 bedrev regeringen 2020 och 2021 en expansiv finanspolitik. Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort.

Det finansiella sparandet och det bakåtblickande genomsnittet påverkas, utöver finanspolitiken, även av vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att ett åttaårigt genomsnitt inte behöver överensstämma med en konjunkturcykel. BNP-gapet, som är ett vanligt mått för att beskriva konjunkturläget, bedöms t.ex. under den nu aktuella åttaårsperioden, 2014– 2021, vara i genomsnitt -0,4 procent av potentiell BNP. Detta betyder att resursutnyttjandet i ekonomin under denna period i genomsnitt bedöms ha varit lägre än en balanserad nivå och att de offentliga finanserna därmed automatiskt har försvagats av detta. Detta gör åttaårsgenomsnittet svårtolkat i förhållande till överskottsmålet, som är uttryckt som ett genomsnitt över just en konjunkturcykel. Ytterligare en faktor som försvårar tolkningen av det bakåtblickande genomsnittet är att den indikatorn innehåller en period då två olika målnivåer tillämpats, den tidigare målnivån på 1 procent av BNP och fr.o.m. 2019 den nya målnivån som är bestämd till 1/3 procent av BNP. Det bakåtblickande genomsnittliga sparandet ligger dock under båda dessa nivåer.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

systemet Varav kommunala sektorn -0,4 -0,4 -0,6 -0,2 -0,7 -0,9 0,2 0,6 Bakåtblickande 0,0 -0,4 -0,5 -0,3 -0,1 0,0 -0,2 -0,1 åttaårssnitt

1

Strukturellt sparande -0,6 -0,3 0,5 0,6 0,3 0,5 -0,9 -0,2

2 BNP-gap -1,8 0,4 0,2 0,9 1,0 1,1 -3,8 -0,9 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2022 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Både det strukturella sparandet 2021 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2014–2021 bedöms ligga under målnivån (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet

Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl.

1.2¶Utgiftstaket för 2021

Tabell 1.4 Utgiftstaket

1

Reella justeringar 33 41 52 -51 262 259

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3

Anm.: För åren 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2011 Årsredovisningen för staten 2017. Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter.

Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2012. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2021 med 250 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av sjukdomen covid-19 fört med sig.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2021 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 551 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 144 miljarder kronor (tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2021

Miljoner kronor

Utfall - Utfall -

Statens Ändrings- statens totalt

budget budget Utfall budget anvisat Utfall

2021 2021 2021 2021 2021 2020 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 157 971 162 382 1 216 046 58 075 -104 307 1 171 467 Ålderspensionssystemet vid

De takbegränsade utgifterna blev 56 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2021. Det är i första hand utgifterna på utgiftsområdena (exklusive statsskuldsräntorna) som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av covid-19. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 335 miljarder kronor, vilket var ca 2 miljarder kronor lägre än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2021. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2021 fastställdes av riksdagen i december 2018 till 1 430 miljarder kronor baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

2021

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i den beslutade budgeten 2019 1 430

Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen Vårändringsbudget för 2019 Ny inriktning på finanspolitiken 9,00

Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2019 1 439

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2020

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år 2,23 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till periodiseringsfond -0,17 Reglering kommunalekonomisk utjämning: justering förmånsvärden för personbilar -0,06 Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2021 Åtgärder med anledning av covid-19 250,00

Ny nivå i budgetpropositionen för 2021 1 695

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2022

Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2021 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för personer över 65 år, benämnt sänkt skatt för personer över 65 år i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2021 vid två tillfällen även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Detta skedde först med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 bet. 2018/19:FiU21). Den andra ändringen motiverades av hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 bet. 2020/21:FiU1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2021 med 259 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2021 fastställdes

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2021, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2021 i december 2018, fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer, samt de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2021 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2021 fastställdes.

Riksdagen fastställde ursprungligen utgiftstakets nivå för 2021 i beslutet om statens budget för 2019 baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Budgeteringsmarginalen för 2021 uppgick till 63,9 miljarder kronor. I utfallet för 2021 uppgick marginalen till 144,4 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 80,5 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2021 fastställdes. Det inkluderar de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2021 till utfallet för 2021

Miljarder kronor

2021

1

2

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. 1 Bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar. Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 229,1 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. Till en betydande del består dessa av ändringar i statens budget under 2021 som en följd av pandemin.

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 2,8 miljarder kronor mindre. En förklaring till detta är att arbetslösheten 2021 blev 2,3 procentenheter högre än den bedömning för 2021 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes i statens budget för 2019. Det har bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sammantaget blev ca 9 miljarder högre. Samtidigt var bedömningen i budgeten för 2019 att den allmänna prisnivån skulle öka snabbare t.o.m. 2021 än vad den faktiskt gjorde. Av den anledningen blev prisbasbeloppet för 2021 800 kr lägre än bedömningen när utgiftstaket för 2021 fastställdes, vilket i sin tur har medfört att utgifterna i flera transfereringssystem blivit lägre. Inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom samt 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utgifterna för 2021, inom respektive utgiftsområde, ca 1 miljard kronor lägre än i den beslutade budgeten för 2019 bl.a. av denna anledning.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 11,6 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev sammantaget ca 6 miljarder kronor lägre 2021 än vad som ursprungligen bedömdes för 2021, till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det beror på att genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får schablonersättning för uppgick till 32 200, vilket är 54 procent färre än vad beräkningen i den beslutade budgeten för 2019 baserades på. Vidare fick 13 800 personer assistansersättning under 2021, vilket är 6 procent färre än bedömningen för 2021 som ingick i beslutet om statens budget. Dessutom blev antalet beviljade timmar assistans per brukare lägre än i den ursprungliga bedömningen. Sammantaget har det bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 4 miljarder kronor lägre.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 44,4 miljarder kronor större. Utfallet för 2021 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2021. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv.

2¶Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2021 (bet. 2020/21:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner och betänkanden: – Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och

andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175),

– Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av

arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182),

– Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på

sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199),

– Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen

(prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213), – Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid

korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229),

– Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av

coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237), – Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på

sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248),

– Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna

för 19–23-åringar under juni–augusti 2021 (prop. 2020/21:202, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385),

– Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21,

rskr. 2020/21:385), – Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på

sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt

andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416), och

– Höständringsbudget för 2021 (prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11,

rskr. 2021/22:47).

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1¶Saldot i statens budget 2021

Saldot i statens budget blev 78 miljarder kronor 2021 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till -67 miljarder kronor. Saldot blev därmed 145 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 85 miljarder kronor högre och utgifterna blev 60 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2021 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2021

Miljoner kronor

Utfall -

Statens Ändrings- Utfall statens

budget budget 2021 budget

Statens skatteinkomster blev 103 miljarder kronor högre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 106 miljarder kronor. Utfallet blev 1 191 miljarder kronor, vilket är 85 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 103 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev drygt 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror på att ekonomin återhämtat sig från nedgången under 2020 i en snabbare takt än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2021 och det är framför allt intäkterna från skatt på kapitalinkomster som blivit betydligt högre. Övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2020. Eftersom EU-rådet ännu inte godkänt Sveriges återhämtningsplan så betalades inga bidrag ut från Europeiska faciliteten för återhämtning och motståndskraft (RRF) till Sverige under 2021. Dessa bidrag beräknades uppgå till 14 miljarder kronor i statens budget.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2021

Miljoner kronor

Utfall -

Statens Ändrings- statens

Utgiftsområde budget budget Utfall budget 8 Migration 9 268 8 224 -1 044 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101 942 35 722 137 967 36 025 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 98 410 18 935 113 051 14 641 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 578 624 101 068 -2 510 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 791 165 6 212 -1 578

Utgifterna blev 60 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 113 miljarder kronor. Det är 60 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 222 miljarder kronor (16,6 procent) lägre än totalt anvisat. För fem av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För nio av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 112 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

2.1.1¶Utfallet för statens budget 2021 jämfört med 2020

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2021 och 2020. Utfallet för statens budget visar för 2021 ett överskott på 78 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 221 miljarder kronor för 2020. Budgetsaldot var därmed 298 miljarder kronor högre 2021 jämfört med 2020.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2021–2020

Miljoner kronor

Statens skatteinkomster ökade med 198 miljarder kronor

Statens skatteinkomster ökade med 198 miljarder kronor medan övriga inkomster minskade med 5 miljarder kronor.

Efter nedgången under 2020 så har de makroekonomiska förutsättningarna förändrats i positiv riktning under 2021. Intäkterna från skatt på arbete och på konsumtion har ökat kraftigt liksom intäkterna från skatt på kapital. En stor del av ökningen förklaras även av periodiseringseffekter som påverkat skillnaden mellan åren med 72 miljarder kronor. Den stora skillnaden beror dels på att anstånden minskat jämfört med 2020, då riksdagen, för att mildra de negativa effekterna av covid-19, beslutade om att företag tillfälligt kunde få anstånd med att betala in skatt. Dels har betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner ökat dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade intäkten från kommunal inkomstskatt.

Minskningen av övriga inkomster beror främst på lägre inkomster från böter och på högre avräknad kompensation till statliga myndigheter för mervärdeskatt.

Utgifterna minskade med 9 procent

Utgifterna i statens budget minskade med 106 miljarder kronor (8,7 procent) mellan 2020 och 2021. Att utgifterna minskade beror till stor del på att Riksbanken återbetalade lån i Riksgäldskontoret motsvarande 57 miljarder kronor. Det beror också på att myndigheter har ökat sin inlåning i Riksgäldskontoret. Till exempel ökade Affärsverket svenska kraftnäts placeringar i Riksgäldskontoret med 12 miljarder kronor på grund av kraftigt ökade kapacitetsavgifter, vilket minskar utgifterna i statens budget.

Utgifterna för stöd till korttidsarbete minskade med 27 miljarder kronor och statsskuldsräntorna med 21 miljarder kronor.

I motsatt riktning verkade ökade utgifter, som till största delen beror på åtgärder med anledning av spridningen av covid-19.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2020 och 2021.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2021–2020

Miljoner kronor

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

covid-19

I detta avsnitt redovisas budget och utfall för de åtgärder som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19. I många fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till de vidtagna åtgärderna, men genom att jämföra utfallet mot ändringsbudget och föregående år kan man få en viss uppfattning om de vidtagna åtgärderna.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som kan smitta människor. Sjukdomen som viruset orsakar fick namnet covid-19. Den 1 februari 2020 beslutade regeringen förordning (2020:20) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004: 168) om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med coronavirus (2019-nCoV). Den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) det nya coronavirusets spridning som en pandemi. Mellan den 1 juli 2020 och den 31 mars 2022 angavs covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Från och med den 1 april 2022 anges covid-19 inte längre som en samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (prop. 2021/22:137, 2021/22:SoU27, rskr. 2021/22:19).

Under 2021 har regeringen och riksdagen vidtagit en mängd åtgärder inom flera områden för att bekämpa spridningen av covid-19 och begränsa dess följdverkningar. I detta avsnitt sammanfattas de största åtgärderna i statens budget med anledning av covid-19. I avsnittet 2.3 Ändringar i statens budget 2021 sammanfattas åtgärderna per ändringsbudget. En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2021.

Tabell 2.5 Anslag i statens budget som anvisats ytterligare medel bl.a. för att begränsa konsekvenserna av covid-19

Miljoner kronor

Utfall - Utfall

Statens Ändrings- totalt skillnad

budget budget Utfall Utfall anvisat mot

9 1:5 Bidrag för

läkemedelsförmånerna 31 705 168 31 839 30 041 -34 1 797 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 16 826 30 660 53 283 28 036 5 797 25 247 9 2:1 Folkhälsomyndigheten 500 135 599 481 -36 119

Utfall - Utfall

Statens Ändrings- totalt skillnad

budget budget Utfall Utfall anvisat mot UO Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2020 2021 2020 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldreområdet 9 008 4 337 9 187 1 975 -4 158 7 212 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt

arbete m.m. 525 200 703 468 -22 235 9 5:2 Barnets rättigheter 22 115 125 70 -12 56 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering

m.m. 37 799 3 650 42 619 42 371 1 170 247 10 1:7 Ersättning för höga

sjuklönekostnader 4 600 15 250 14 479 17 675 -5 371 -3 196 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 10 274 623 10 595 10 414 -302 181 12 1:8 Bostadsbidrag 5 181 560 5 019 5 284 -721 -264 13 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 409 165 502 457 -72 45 14 1:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 52 883 -180 45 425 41 823 -7 278 3 601 14 1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 11 738 628 11 425 7 276 -942 4 149 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb

och stöd för

yrkesintroduktionsanställningar 4 843 151 3 399 3 759 -1 595 -360 15 1:2 Studiemedel 20 220 461 18 856 17 440 -1 825 1 416 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och

annan pedagogisk verksamhet 4 797 120 4 499 2 947 -417 1 552 16 1:10 Fortbildning av lärare och

förskolepersonal 504 246 476 133 -273 343 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 660 1 146 4 361 3 101 -446 1 259 16 2:64 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor 2 231 -700 1 302 1 497 -229 -195 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation 6 996 150 7 206 6 092 60 1 114 17 1:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt kulturutbyte

och samarbete 1 589 1 691 3 238 2 523 -42 715 17 5:2 Ersättningar och bidrag till

18 1:7 Energieffektivisering och

renovering av flerbostadshus

och utomhusmiljöer 955 -650 80 50 -225 29 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande

av hyresbostäder och bostäder

för studerande 3 150 650 3 712 2 378 -88 1 334 20 1:8 Klimatbonus 2 910 1 900 4 810 2 078 0 2 732 20 1:17 Klimatpremier 170 100 125 107 -145 18 21 1:5 Infrastruktur för elektrifierade

transporter 550 -100 47 21 -403 26 21 1:7 Energiteknik 1 462 260 809 814 -914 -6 22 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur 28 105 1 973 28 864 25 667 -1 214 3 197

Utfall - Utfall

Statens Ändrings- totalt skillnad

budget budget Utfall Utfall anvisat mot UO Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2020 2021 2020 22 1:6 Ersättning avseende icke

statliga flygplatser 88 277 295 186 -70 108 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade

stöd till Transeuropeiska

nätverk 150 478 638 150 10 488 22 1:18 Bidrag för upprätthållande av

kollektivtrafik 2 000 1 000 3 074 2 926 74 148 22 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket 130 130 0 130 22 1:20

(2020) Tillskott till Luftfartsverket 22 8 22 14 22 1:21

(2020) Tillskott till Sjöfartsverket 37 263 37 -225 23 1:2 Insatser för skogsbruket 360 365 662 296 -63 366 23 1:6 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar 133 430 484 148 -80 336 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur 5 310 -389 3 195 3 274 -1 726 -79 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur 3 732 808 2 705 3 830 -1 836 -1 126 24 1:4 Tillväxtverket 327 835 961 481 -201 479 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 2 080 15 641 7 837 35 140 -9 884 -27 303 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare 1 500 9 201 2 057 339 -8 644 1 718 24 1:24 Omställningsstöd 2 000 38 401 9 932 5 677 -30 469 4 254 24 1:25 Researrangörslån 679 113 -566 113 24 1:26 Stöd till handelsbolag 2 537 364 -2 173 364 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader

för vissa företag 9 080 1 259 1 350 -7 821 -91 24 1:28 Evenemangsstöd 3 000 72 -2 928 72 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 45 037 8 813 52 262 47 193 -1 589 5 069

Övriga anslag 304 353 2 687 299 857 283 305 -7 183 16 552

Summa 681 255 162 382 748 455 690 313 -95 182 58 143

2.2.1¶Effekter på utgifterna i statens budget

tabell 2.5 visar anslag som har anvisats ytterligare medel bl.a. med anledning av spridningen av covid-19. I tabellen visas de anslag där riksdagen har förändrat de anvisade medlen med 100 miljoner kronor eller mer i ändringsbudget. De anslag som har förändrats med mindre än 100 miljoner kronor i ändringsbudget redovisas inom raden Övriga anslag.

Ändringsbudgetarna innehåller till den allra största delen åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, men de innehåller även andra justeringar av budgeten såsom tillkommande satsningar, förändringar av regelstyrda anslag, ändrade makroekonomiska förutsättningar och oförutsedda utgiftsökningar. I vissa fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19.

Statens budget för 2021 innehåller totalt 500 anslag. Under 2021 har totalt 192 anslag berörts av någon ändringsbudget. Sammantaget har dessa anslag anvisats ytterligare

162 382 miljoner kronor i ändringsbudget. Samma anslag har tillsammans med den ursprungliga budgeten anvisats totalt 843 637 miljoner kronor. Utfallet för dessa anslag blev totalt 748 455 miljoner kronor, vilket är 67 200 miljoner kronor högre än

vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 95 182 miljoner kronor lägre än vad som totalt har anvisats. Jämfört med föregående år blev utfallet för dessa anslag

58 143 miljoner kronor högre, vilket till allra största delen beror på åtgärderna med anledning av spridningen av covid-19.

Mer detaljerad analys finns i kommentarerna per utgiftsområde (avsnitt 2.6).

2.3¶Ändringar i statens budget 2021

Totalt har riksdagen fattat beslut om ändringar i statens budget vid 11 tillfällen under 2021. Till stor del innehåller ändringsbudgetarna åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

2.3.1¶Beslut om ändringar i statens budget 2021

Tabell 2.6 visar samtliga förslag om ändringar i statens budget för 2021. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2021. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna.

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 162 382 miljoner kronor i ändringsbudget under 2021. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 21 840 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 37 662 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2021. Dessutom har riksdagen medgett att låneramar och övriga kontokrediter ökas med 18 650 miljoner kronor i ändringsbudgetarna. Riksdagen har också beslutat om ökade kreditgarantiramar med 50 000 miljoner kronor.

Tabell 2.6 Ändringar i statens budget 2021

Miljoner kronor

Låneramar och

Beställnings- Kredit- övriga Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster bemyndiganden garantiramar kontokrediter 2021-02-03 Extra ändringsbudget för Prop. 2020/21:77,

2021 – Stöd till företag, bet. 2020/21:FiU40,

medel för vaccinering och rskr. 2020/21:175

andra åtgärder med

anledning av coronaviruset 30 786 -15 220 50 000 2021-02-03 Extra ändringsbudget för Prop. 2020/21:83,

2021 – Förstärkta stöd till bet. 2020/21:FiU42, företag, nedsättning av rskr. 2020/21:182 arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset 18 606 -1 670

2021-02-25 Extra ändringsbudget för Prop. 2020/21:84,

2021 – Förlängda bet. 2020/21:FiU43,

ersättningar på rskr. 2020/21:199

sjukförsäkringsområdet,

stöd till företag och andra

åtgärder med anledning av

coronaviruset 12 393 650 2021-03-03 Extra ändringsbudget för Prop. 2020/21:78,

2021 – Vissa ändrade bet. 2020/21:FiU41, regler inom rskr. 2020/21:213 sjukförsäkringen 250

Låneramar och

Beställnings- Kredit- övriga Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster bemyndiganden garantiramar kontokrediter 2021-03-24 Extra ändringsbudget för Prop. 2020/21:121,

2021 – Förlängda och bet. 2020/21:FiU44,

förstärkta stöd vid rskr. 2020/21:229

korttidsarbete och

omställningsstöd för

företag med anledning av

coronaviruset 15 534 6 500 2021-04-07 Ändringar i statens budget Bet. 2020/21:FiU46,

för 2021 – Stöd till rskr. 2020/21:237 äldreomsorgen med anledning av coronaviruset 4 333 1 280

2021-04-21 Extra ändringsbudget för Prop. 2020/21:166,

2021 – Förlängda bet. 2020/21:FiU49,

ersättningar på rskr. 2020/21:248

sjukförsäkringsområdet,

stöd till företag, kultur och

idrott samt andra åtgärder

med anledning av

coronaviruset 23 263 -3 180 10 000 2021-06-16 Extra ändringsbudget för Prop. 2020/21:202,

2021 – Förstärkt bet. 2020/21:FiU21, nedsättning av rskr. 2020/21:385 arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni– augusti 2021 -1 770

2021-06-16 Vårändringsbudget för Prop. 2020/21:99,

2021 bet. 2020/21:FiU21,

rskr. 2020/21:385 19 520 8 888 2021-06-23 Extra ändringsbudget för Prop. 2020/21:208,

2021 – Förlängda bet. 2020/21:FiU52,

ersättningar på rskr. 2020/21:416

sjukförsäkringsområdet,

stöd till företag, kultur,

idrott och civilsamhälle

samt andra åtgärder med

anledning av coronaviruset 15 184 1 500 2021-11-24 Höständringsbudget för Prop. 2021/22:2,

2021 bet. 2021/22:FiU11,

rskr. 2021/22:47 22 514 27 494

Summa 162 382 -21 840 37 662 50 000 18 650

Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 miljoner kronor.

Stöd till företag och regioner

Den 3 februari anvisade riksdagen ytterligare 13 275 miljoner kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg framför allt till riktade statsbidrag för att säkerställa hälso- och sjukvården med anledning av spridningen av covid-19. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 16 349 miljoner kronor varav 9 000 miljoner kronor för omställningsstöd och 6 670 miljoner kronor för stöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag. Inkomsterna beräknades minska med 15 220 miljoner kronor till följd av utökade möjligheter till tillfälligt anstånd med betalningen av skatt. Riksdagen bemyndigade även regeringen att förlänga garantiprogrammet för kreditgarantier för lån till i första hand små och medelstora företag som har sin huvudsakliga verksamhet eller sitt säte i Sverige (den s.k. Företagsakuten) som upphörde den 31 december 2020.

Omställningsstöd, stöd vid korttidsarbete och nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

Den 3 februari anvisade riksdagen ytterligare 18 386 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv för framför allt omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete. Inkomsterna beräknades minska med 1 670 miljoner kronor till följd av att arbetsgivaravgifterna för unga tillfälligt sattes ner under perioden 1 januari 2021–31 mars 2023.

Stöd för hyreskostnader, omsättningsstöd, ersättning för höga sjuklönekostnader och snabbtester

Den 25 februari anvisade riksdagen ytterligare totalt 5 502 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag anvisades 3 080 miljoner kronor. Dessutom anvisades anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare ytterligare 2 100 miljoner kronor för omsättningsstöd.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades anslaget 1:7 Ersättning vid höga sjuklönekostnader ytterligare 2 700 miljoner kronor och anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ytterligare 970 miljoner kronor med anledning av slopat karensavdrag och onormalt höga sjuklönekostnader.

Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 621 miljoner kronor, varav 1 400 miljoner kronor för statlig medfinansiering av antigentester (s.k. snabbtester) för att påvisa pågående infektion hos personal vid kommuner och regioner. Den minskade flygtrafiken, till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid- 19, medförde minskade intäkter för Transportstyrelsen. Riksdagen bemyndigade därför regeringen att öka Transportstyrelsens kontokredit med 650 miljoner kronor.

Ändrade regler för sjukpenning när det gäller prövning av arbetsförmågan dag 180–365

Den 3 mars fattade riksdagen beslut om vissa ändrade regler för sjukpenning. Den 15 mars 2021 trädde de nya bestämmelserna om bedömningen av arbetsförmågan i ärenden om sjukpenning i kraft. De nya bestämmelserna rörde ändringar i socialförsäkringsbalkens regler för prövning av arbetsförmågan hos den som är sjukskriven inom ramen för den s.k. rehabiliteringskedjan. Ändringen innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska skjutas upp, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kan återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare. Regeländringen bedömdes öka utgifterna för sjukpenning med 250 miljoner kronor 2021, därför anvisade riksdagen anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ytterligare 250 miljoner kronor.

Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag

Den 24 mars anvisade riksdagen ytterligare 15 509 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget 1:24 Omställningsstöd anvisades ytterligare 11 700 miljoner kronor och 1:22 Stöd vid korttidsarbete anvisades ytterligare 3 544 miljoner kronor. Riksdagen bemyndigade också regeringen att öka Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar med 6 500 miljoner kronor för att ytterligare avtal om vaccin mot covid-19 skulle kunna ingås.

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

Den 7 april beslutade riksdagen enligt ett förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram om stöd till äldreomsorgen med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Riksdagen anvisade anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 4 322 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma anslag höjdes också med 1 000 miljoner kronor.

Evenemangsstöd införs, förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, anstånd med att betala skatt

Den 21 april anvisade riksdagen ytterligare 14 144 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Av dessa medel avsåg 8 500 miljoner kronor omställningsstöd och 3 000 miljoner kronor det nya anslaget 1:28 Evenemangsstöd.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet för familjer och barn anvisades anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ytterligare 5 200 miljoner kronor.

Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anvisades ytterligare 2 425 miljoner kronor.

Inkomsterna beräknades minska med 3 180 miljoner kronor, varav 2 600 miljoner kronor till följd nya regler för s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att öka Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar ytterligare med 10 000 miljoner kronor för att ytterligare avtal om vaccin mot covid-19 skulle kunna ingås.

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021

Den 16 juni beslutade riksdagen om en ändring i lagen om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år. Lagändringen tillämpades på ersättning som gavs ut under perioden 1 juni–31 augusti 2021 och beräknades minska skatteintäkterna med 1 770 miljoner kronor 2021.

Vårändringsbudget för 2021

I vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 19 520 miljoner kronor, vilket medförde ändringar för 143 anslag inom 21 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel:

– Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 5 408 miljoner kronor. – Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete

ytterligare 3 361 miljoner kronor och anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag ytterligare 3 000 miljoner kronor.

– Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning anvisades ytterligare 1 146 miljoner kronor. – Anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik inom utgiftsområde

22 Kommunikationer anvisades ytterligare 1 000 miljoner kronor.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden med totalt 8 888 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställningsbemyndigandena med 6 534 miljoner kronor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Beställningsbemyndigandet för anslaget

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökades med 3 950 miljoner kronor.

Förlängda ersättningar inom sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och SAS m.m.

Den 23 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 15 184 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökades anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader med 7 350 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 3 123 miljoner kronor, varav anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag anvisades ytterligare 3 000 miljoner kronor. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 2 250 miljoner kronor.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 miljoner kronor. Valet av kreditgarantier eller låneram i Riksgäldskontoret lämnas öppet med anledning av att åtgärden måste samordnas med den danska staten och godkännas av Europeiska kommissionen (EU). Den 15 juli 2021 beslutade regeringen att uppdra åt Riksgäldskontoret att ställa ut och förvalta en låneram om högst 1 500 miljoner kronor (N2021/02123).

Höständringsbudget för 2021

I höständringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 22 514 miljoner kronor, vilket medförde ändringar av anvisade medel för 38 anslag inom 21 utgiftsområden. Bland annat anvisades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 8 005 miljoner kronor. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen anvisades ytterligare 8 813 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anvisade riksdagen anslaget 1:8 Klimatbonus ytterligare 1 900 miljoner kronor. Riksdagen anvisade också ytterligare 1 442 miljoner kronor inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden för sju anslag med ytterligare totalt 27 494 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigandena för anslagen 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg ökade sammantaget med 13 200 miljoner kronor med anledning av att de ekonomiska åtaganden som är finansierade med lån (inklusive räntor på lånen) ska ingå i bemyndiganderedovisningen. Dessa åtaganden har tidigare inte ingått i redovisningen av beställningsbemyndiganden. Ökningen har ingen påverkan på hur stora lån som behöver tas upp eller på framdriften i projekten som finansieras med anslagen.

Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökades med 9 000 miljoner kronor med anledning av att Internationella utvecklingsfondens 20:e påfyllnad (IDA 20) har tidigarelagts för att stödja de utvecklingsländer som har drabbats hårt av pandemin.

Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 1 894 miljoner kronor. Detta för att Folkhälsomyndigheten ska kunna ingå avtal med olika leverantörer för att kunna säkerställa storskalig testning kopplat till sjukdomen covid-19.

2.4¶Inkomster i statens budget 2021

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2021 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

2.4.1¶Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2021 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 28,7 miljarder kronor, medan ändringsbudgetar för 2021 innehöll reformer som påverkade skatteintäkterna med 5,1 miljarder kronor, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Skattereformer 2021 i statens budget för 2021 och i ändringsbudgetar för 2021

Miljarder kronor

De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2021 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete som bedöms ha minskat med 29 miljarder kronor. I december 2020 godkände riksdagen regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 om bl.a. ytterligare sänkt skatt för personer över 65 år, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år, skattereduktion för förvärvsinkomster över 40 000 kr per år samt en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin. I ändringsbudget har riksdagen två gånger utökat nedsättningen av arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år. Första gången genom att tidigarelägga möjligheten till nedsättningen från april till januari 2021, andra gången genom att sänka arbetsgivaravgiften ytterligare under perioden juni t.o.m. augusti.

Även intäkterna från skatt på kapital har minskat genom regeländringar som införts 2021. Regeländringarna avser bl.a. justerade bestämmelser avseende skattereduktion för investeringar, avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto samt avskaffad schablonintäkt på uppskovsbeloppet. Regeländringarna antas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 4 miljarder kronor 2021. Skattereduktion för investeringar har dock i beslutad budget för 2022 flyttats från 2021 till 2022.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som

påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2021.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Efter inbromsningen i ekonomin på grund av spridningen av covid-19 så har den tagit ordentlig fart under 2021 i takt med att allt fler restriktioner har kunnat lättas i Sverige och i omvärlden. Lönesumman beräknas därför ha ökat med 5,9 procent, vilket är 3,5 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2021.

Konsumentprisindex (KPI) påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI-utvecklingen revideras ned så revideras även skiktgränsen ned. Då hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2021 blev KPI 0,6 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2021. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 7,8 procent, vilket är 2,1 procentenheter högre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2021. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar momsintäkterna.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2021 blev 2,3 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2021. Detta förklaras främst av att lönesumman utvecklades 3,5 procentenheter mer än i beräkningen till statens budget.

Tabell 2.8 Antaganden i utfallet för statens budget 2021 jämfört med budgetpropositionen för 2021

Procentuell utveckling om inget annat anges

2021

1

BNP, marknadspris 7,9

Skillnad mot BP21 2,3

2

Arbetade timmar 3,1

Skillnad mot BP21 0,1

3

Arbetslöshet 8,8

Skillnad mot BP21 -0,7

Hushållens konsumtionsutgifter 7,8

Skillnad mot BP21 2,1

Kommunal medelutdebitering 32,3

Skillnad mot BP21 0,0

5

6

Inkomstbasbelopp 68,2

Skillnad mot BP21 0,0

6

2021

Skiktgräns 523,2

Skillnad mot BP21 0 Löpande priser, procentuell förändring. Kalenderkorrigerat, anställda. Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. Arbetslöshet 15–74 år. Medelvärde under året, procent. Tusentals kronor. Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2021

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2021 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.9 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2021

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter Jan 2023 1120 Allmän pensionsavgift Dec 2022 1140 Skattereduktioner Dec 2022

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Aug 2022 1240 Egenavgifter Mars2023 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 2022 1280 Nedsättningar, 1283–1284 Feb 2023

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 2022 1320 Skatt på företagsvinster Dec 2022 1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 Dec 2022 1350 Fastighetsskatt Dec 2022

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 2022 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 2022 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 2023 1630 Övriga skatter, företag Apr 2023

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer Dec 2022

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar Apr 2023 1920 Betalningsförskjutningar Dec 2022

2.4.2¶Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2021 och 2020

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för

2021 och 2020.

Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

statens statens

Prognos/ Prognos/ budget budget

utfall 2021 utfall 2020 2021 2020

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 109,3 -1 054,5 -31,6 10,8

Statens skatteintäkter 1 207,2 1 081,8 130,2 -62,3

1900 Periodiseringar 27,8 -44,4 -27,5 -58,2

1000 Statens skatteinkomster 1 235,1 1 037,4 102,7 -120,4

Statens skatteintäkter ökade snabbare än väntat

Statens skatteintäkter uppgick till 1 207,2 miljarder kronor under 2021, vilket är 130,2 miljarder kronor (12,1 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten, som riksdagen antog i december 2020. Det beror på att ekonomin återhämtat sig från nedgången under 2020 i en snabbare takt än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2021.

Jämfört med 2020 ökade intäkterna med 125,4 miljarder kronor (11,6 procent).

Statens skatteinkomster högre än budgeterat för 2021

Statens skatteinkomster som avser 2021 blev 102,7 miljarder kronor (9,1 procent) högre än beräknat i statens budget.

Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev 27,8 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är -27,5 miljarder kronor.

För 2021 blev statens skatteinkomster 197,7 miljarder kronor högre än för 2020. Periodiseringarna blev 72,3 miljarder kronor högre. Den stora skillnaden beror dels på att anstånden minskat jämfört med 2020, då riksdagen, för att mildra de negativa effekterna av covid-19, beslutade om att företag tillfälligt kunde få anstånd med att betala in skatt. Dels har betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner ökat, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade intäkten från kommunal inkomstskatt. Betalningsförskjutningen för 2021 är positiv eftersom intäkterna från kommunala skatter beräknas bli betydligt högre än vad staten betalade ut i förskott till kommuner och regioner under 2021. Betalningsförskjutningen för 2020 är negativ, eftersom de

kommunala skatteintäkterna för 2020 blev lägre, till följd av covid-19, än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2020.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.11 Skatt på arbete

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

statens statens

Prognos/ Prognos/ budget budget

utfall 2021 utfall 2020 2021 2020

1140–

Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2021 Skatt på arbete uppgick till 1 327,1 miljarder kronor, vilket är 46,0 miljarder kronor (3,6 procent) högre än i beräkningen till statens budget och 76,5 miljarder kronor (6,1 procent) högre än 2020. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 5,9 procent i stället för 2,4 procent. Lönesumman påverkar utvecklingen av både de direkta och indirekta skatterna medan KPI främst påverkar direkt skatt genom skiktgränser som påverkar statlig inkomstskatt och prisbasbeloppet som påverkar framför allt pensioner. De direkta skatterna beror dessutom på hur de skattepliktiga transfereringarna utvecklas. Skillnaden mot föregående år beror främst på att lönesumman ökat men även på att nedsättningarna av arbetsgivaravgifter var mindre under 2021 jämför med 2020.

För inkomståret 2021 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 689,8 miljarder kronor. Det är 20,6 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget för 2021. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 53,9 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 4,1 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till 804,1 miljarder kronor. Det är en ökning med 21,0 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 9,0 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 4,4 miljarder kronor

högre och jobbskatteavdragen 2,3 miljarder kronor högre eftersom lönesumman utvecklades betydligt bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 637,3 miljarder kronor, vilket är 25,4 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 628,8 miljarder kronor för inkomståret 2021. Det är 23,2 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter, dvs. arbetsgivarnas rätt att i vissa fall göra särskilda avdrag för arbetsgivaravgiften, blev 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat.

Intäkterna från skatt på arbete ökade kraftigt jämfört med 2020 Jämfört med 2020 blev intäkterna från skatt på arbete 76,5 miljarder kronor (6,1 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 21,0 miljarder kronor (3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 38,0 miljarder kronor (5,0 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 5,9 procent. Timlönen ökade med 2,7 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 3,1 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 3,6 miljarder kronor.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 27,9 miljarder kronor jämfört med 2020. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat, vilket främst beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete. Husavdragen uppgår till 19,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2020. ROT-avdragen ökade med 1,2 miljarder kronor (11,0 procent) och RUT-avdragen med 1,1 miljarder kronor (18,8 procent).

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter även under 2021 Indirekta skatter på arbete ökade med 55,5 miljarder kronor (9,5 procent) jämfört med 2020. Arbetsgivaravgifterna ökade med 34,0 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman ökat med 5,9 procent jämför med 2020. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter minskade med 20,6 miljarder kronor. Under 2021 har riksdagen i två ändringsbudgetar beslutat om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23åringar. Dessa nedsättningar har dock inte minskat intäkterna lika mycket som den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som riksdagen beslutade om under 2020 .

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.12 Skatt på kapital

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget

Nedsättningen för arbetsgivaravgifter gällde under perioden den 1 mars 2020 t.o.m. den 30 juni 2020. Nedsättningen för egenavgifter gällde under kalenderåret 2020.

Skillnad mot Skillnad mot Prognos/utfall Prognos/utfall statens budget statens budget

Högre intäkter från skatt på kapital 2021 Intäkterna från skatt på företagsvinster och hushållens kapitalinkomster bedöms ha ökat kraftigt 2021, både jämfört med beräkningen till statens budget och jämfört med 2020 då intäkterna minskade i spåren av covid-19. Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 340,0 miljarder kronor 2021. Det är 93,1 miljarder kronor (37,7 procent) högre än i statens budget för 2021.

Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 48,4 miljarder kronor (79,9 procent) högre än i den beslutade budgeten. Det beror på att värdepapper, bostadspriser och utdelningar ökade mer än beräknat och därmed även skatteintäkterna från aktie- och bostadsförsäljningar samt utdelningsinkomster. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha uppgått till 164,0 miljarder kronor 2021, vilket är 38,4 miljarder kronor (30,6 procent) högre än beräkningen i budgeten. Det beror på att efterfrågan i Sverige och omvärlden ökade mer än vad som antogs i beräkningen till statens budget.

Jämfört med 2020 blev intäkterna från skatt på kapital 68,3 miljarder kronor (25,1 procent) högre. Till följd av den kraftiga uppgången på värdepappersmarknaden och i bostadspriser ökade intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 42,9 miljarder kronor (65,1 procent). Även kraftigt ökade utdelningsinkomster har bidragit till intäktsökningen. Det beror främst på att många bolag valde att ställa in eller skjuta upp aviserade utdelningar för räkenskapsåret 2019. Antingen för att vara berättigade till stöd för korttidsarbete som riksdagen införde under våren 2020 för att mildra effekterna av pandemin eller för att säkerställa likviditeten inför en befarad konjunkturnedgång i spåren av pandemin. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 14,7 miljarder kronor. Intäkten bedöms dock ha blivit ca 4 miljarder kronor lägre med anledning av de regeländringar riksdagen beslutade om inför 2021. Som en del av nya skatteregler för företagssektorn som började införas 2019 har även bolagsskatten sänkts, från 21,4 procent 2020 till 20,6 procent 2021, vilket minskat intäkten ytterligare med 6,4 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

statens statens

Prognos/ Prognos/ budget budget

utfall 2021 utfall 2020 2021 2020

1450–

Skillnad Skillnad

mot mot

statens statens

Prognos/ Prognos/ budget budget

utfall 2021 utfall 2020 2021 2020

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 654,3 604,5 43,3 -10,7

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 654,3 miljarder kronor, vilket är 43,3 miljarder kronor (7,1 procent) högre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2020 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 49,9 miljarder kronor (8,2 procent).

Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Hushållens konsumtion högre än väntat 2021 Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 513,7 miljarder kronor, vilket är 43,5 miljarder kronor (9,2 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror på att ekonomin återhämtat sig i en högre takt, varför intäkterna från både hushållens konsumtion och offentlig konsumtion blev betydligt högre än väntat. Hushållens konsumtion ökade med 7,8 procent, vilket är 2,1 procentenheter högre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2021.

Jämfört med 2020 blev intäkterna från mervärdesskatt 45,8 miljarder kronor (9,8 procent) högre. Intäkterna från mervärdeskatt på hushållens konsumtion ökade med 26,6 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 4,5 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar ökade med 7,8 miljarder kronor under 2021.

Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 28,7 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor (2,7 procent) högre än beräknat i budgeten och 0,5 miljarder kronor (1,8 procent) högre än 2020.

Intäkterna från skatt på etylalkohol blev 1,1 miljarder kronor (23,7 procent) högre än budget och ökade med 0,4 miljarder kronor (7,0 procent) jämfört med 2020. Alkoholförsäljningen via Systembolaget har ökat sedan 2020, främst med anledning av de restriktioner som drabbade restaurangnäringen för att minska spridningen av covid-19. Den trenden höll i sig även under 2021.

Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

statens statens

Prognos/ Prognos/ budget budget

utfall 2021 utfall 2020 2021 2020

Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 81,8 miljarder kronor och blev därmed 1,7 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2020 ökade intäkterna från skatt på energi och miljö med 2,7 miljarder kronor (3,5 procent).

Ökad förbrukning av oljeprodukter Intäkterna från energi- och koldioxidskatt på oljeprodukter blev 1,0 miljard kronor högre än budget och 1,9 miljarder kronor högre än 2020. Det beror främst på att förbrukningen av oljeprodukter inom transporter och industri blev högre till följd av uppgången i ekonomi. Det är framförallt industrins användning av kol och gasol i sina tillverkningsprocesser samt transportsektorns användning av biodrivmedel som ökat mer än beräknat.

Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 0,9 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och 0,7 miljarder kronor högre än 2020. Medeltemperaturen påverkar elförbrukningen. För 2021 var den lägre än 2020, och är den främsta orsaken till skillnaden mellan åren.

Intäkterna från flygskatt fortsatt låga under 2021 Intäkterna från flygskatt blev 1,3 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget och beror på att antalet flygresenärer blev lägre än väntat. Flygresandet har dock ökat med 14 procent, eller drygt 1,4 miljoner resenärer under 2021, men från en låg nivå eftersom antalet passagerare sjönk med över 17 miljoner resenärer (75 procent) under 2020. Jämfört med 2020 så är intäkterna från flygskatt i stort sett oförändrade.

Intäkterna från handel med elcertifikat uppgick till 0,4 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på att priset på elcertifikat har fallit kraftigt sedan riksdagen fastställde budgeten för 2021. Enligt regelverket för nationalräkenskaperna ska handel med elcertifikat bruttoredovisas i staten, eftersom det är staten som fastställer förutsättningarna för systemet. Det innebär att handeln med elcertifikat både redovisas som skatteintäkt och utbetald subvention i staten, trots att staten inte är inblandad i de monetära transaktionerna (se även 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet).

Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

statens statens

Prognos/ Prognos/ budget budget

utfall 2021 utfall 2020 2021 2020

1450–

Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till 22,5 miljarder kronor och blev därmed 1,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2020 ökade intäkterna av skatt på vägtrafik med 1,0 miljard kronor (4,5 procent).

Övriga skatter Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 7,6 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2020 väntas uppgå till 2,9 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor högre än beräknat.

Jämfört med 2020 är intäkterna från övriga skatter 0,2 miljarder kronor lägre 2021.

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 7,3 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än beräknat i den beslutade budgeten och beror på att ekonomin återhämtat sig snabbare än beräknat. Jämfört med 2020 ökade intäkterna från skatt på import med 1,1 miljard kronor (18,1 procent) 2021.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

statens statens

Prognos/ Prognos/ budget budget

utfall 2021 utfall 2020 2021 2020

Restförda och övriga skatter uppgick till -4,9 miljarder kronor för 2021, vilket är 20,6 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev 10,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Skillnaden förklaras bl.a. av mervärdesskattebedrägerier. Skatteverket har i dessa fall påfört fuskande företag mervärdesskatt men samtidigt restfört motsvarande belopp. Skillnaden mellan budget och utfall för övriga skatter förklaras, både för hushåll och företag, av att omprövningar avseende äldre år minskat skatterna. Eftersom räntan på uppskovsbelopp slopats fr.o.m. 2022 har många skattskyldiga begärt omprövning av tidigare redovisad kapitalvinst och begärt uppskov med skatten.

Jämfört med 2020 bedöms intäkterna minska med 14,5 miljarder kronor 2021.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

statens statens

Prognos/ Prognos/ budget budget

utfall 2021 utfall 2020 2021 2020

1700 Avgående poster, skatter till EU -7,3 -6,2 -0,7 1,1

Skillnad Skillnad

mot mot

statens statens

Prognos/ Prognos/ budget budget

utfall 2021 utfall 2020 2021 2020

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 109,3 -1 054,5 -31,6 10,8

1811 Kommunala skatter -824,9 -785,4 -22,0 5,5 1812 Avgifter till AP-fonder -284,4 -269,1 -9,6 5,3

1900 Periodiseringar 27,8 -44,4 -27,5 -58,2

1910 Uppbördsförskjutningar -11,1 2,4 -23,0 -16,3 1920 Betalningsförskjutningar 39,4 -17,1 32,0 -12,1 1930 Anstånd -0,5 -29,7 -36,5 -29,7

Avgående poster och periodiseringar -1 088,8 -1 105,2 -59,9 -46,3

Avgående poster, skatter till andra sektorer Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 109,3 miljarder kronor. Det är 31,6 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och 54,8 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 3,5 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2021. Skillnaden mot 2020 förklaras av den starka utvecklingen av lönesumman, 5,9 procent under 2021.

Periodiseringar Periodiseringarna för 2021 beräknas uppgå till 27,8 miljarder kronor. I statens budget för 2021 beräknades periodiseringarna uppgå till 55,3 miljarder kronor. Skillnaden är alltså -27,5 miljarder kronor. Anstånd (som upphört) blev 36,5 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2021. Det beror bl.a. på att riksdagen beslutade om att företag kunde förlänga anståndstiden till maximalt två år, istället för ett år som gällde tidigare.

Betalningsförskjutningarna blev 32,0 miljarder kronor högre än beräknat. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade slutliga kommunalskatten, blev 23,2 miljarder kronor högre. Orsaken är att lönesumman har ökat mer än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2021.

Jämfört med 2020 blev periodiseringarna 72,3 miljarder kronor högre. Anstånden har minskat med 29,2 miljarder kronor jämfört med 2020 då riksdagen, för att mildra de negativa effekterna av covid-19, beslutade om att företag tillfälligt kunde få anstånd med att betala in skatt under ett år.

Betalningsförskjutningarna blev 56,5 miljarder kronor högre, varav 41,2 miljarder kronor avser kommunala och regionala skatter. Betalningsförskjutningen för 2020 var negativ, eftersom lönesumman för 2020 blev lägre till följd av covid-19, än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2020.

Behållningarna på skattekonto ökade 2021 Hushåll men framför allt företag gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. överinsättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekonto påverkas skatteinkomsterna omvänt negativt. För 2021 bedöms bolagens överinsättning på skattekonto ha ökat med 20 miljarder kronor, och har därmed

påverkat statens skatteinkomster för 2021 positivt med samma belopp. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekonto, se not 50 Övriga kortfristiga skulder, avsnitt 3.

Tabell 2.18 Saldot på skattekontot

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021 Behållning på skattekontot 51 000 61 000 56 000 56 000 76 000 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot 6 000 10 000 -5 000 0 20 000 Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket.

Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år exempelvis finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker.

2.4.3¶Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2021 uppgick till -43 777 miljoner kronor och blev därmed 17 445 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 4 932 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020 2000 Inkomster av statens verksamhet 39 456 43 280 3 824 46 128

Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -119 036 -120 544 -1 508 -116 892

Utgifter som redovisas som krediteringar på

8000 skattekonto 0 0

Övriga inkomster -26 331 -43 777 -17 445 -38 844

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 43 280 miljoner kronor, vilket är

3 824 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 848 miljoner kronor (16,2 procent) lägre.

Lägre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men högre än föregående år

Rörelseöverskotten uppgick till 7 449 miljoner kronor, vilket är 1 161 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

1 091 miljoner kronor (12,7 procent) högre.

Tabell 2.21 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020

Affärsverket Svenska Kraftnäts

inlevererade utdelning och

inleverans av motsvarighet till 2116 statlig skatt 338 404 66 382

Inlevererat överskott av

Riksgäldskontorets 2124 garantiverksamhet 59 113 54 78

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020

Inlevererat överskott från övriga 2127 myndigheter 412 132 -281 598

Riksbankens inlevererade 2131 överskott 7 800 6 800 -1 000 5 300

2100 Rörelseöverskott 8 610 7 449 -1 161 6 358

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 800 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2016 till 2020, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 8 550 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 7 782 miljoner kronor för 2020. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 404 miljoner kronor. Det är 55 procent av årets resultat för koncernen 2020. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 132 miljoner kronor, vilket är 440 miljoner kronor (77,0 procent) lägre än 2020. Den stora skillnaden mellan åren beror på att EKN under 2020 levererade in ett ackumulerat engångsbelopp bestående av ett administrativt överskott på 412 miljoner kronor. En ny premiemodell infördes 2019 så att varaktiga administrativa över- eller underskott inte skulle uppstå.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 325 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 94 miljoner kronor högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. sålt den svenska ambassadens f.d. kansli i Oslo. Köpeskillingen uppgick till 43 miljoner kronor.

Kostnadsränta på skattekontot högre än 2020 Ränteinkomster uppgick till 2 571 miljoner kronor. Det är 602 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 264 miljoner kronor (13,4 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.22 Ränteinkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är 184 miljoner kronor (8,2 procent) högre än 2020. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 127 miljoner kronor högre.

Inkomster av statens aktier blev lägre än 2020 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 17 577 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor

(1,9 procent) lägre än föregående år. Det är framför allt utdelningar från Telia Company AB som blev lägre.

Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2021 och 2020

Miljoner kronor

Utfall 2021 Utfall 2020 Skillnad mot 2020

Akademiska hus AB 2 142 1 905 237 AB Svensk Bilprovning 58 19 39 Eurofima 1 2 -1

Utdelningen från LKAB blev 5 850 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av årets resultat för bolaget. Telia Company AB delade ut 3 229 miljoner kronor, vilket är 726 miljoner kronor mindre än föregående år. Utdelningen från Vattenfall AB blev 4 000 miljoner kronor, vilket motsvarar 62 procent av årets resultat för bolaget. Akademiska hus AB delade ut 2 142 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor mer än 2020.

Offentligrättsliga avgifter blev högre än 2020 Offentligrättsliga avgifter uppgick till 11 600 miljoner kronor, vilket är 517 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 398 miljoner kronor (3,6 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre inkomster från finansieringsavgift från arbetslöshetskassor som uppgick till 4 487 miljoner kronor, vilket är 326 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2020. Det beror dels på att medeldagpenningen per dag uppgick till 838 kr för 2021, vilket är 28 kronor högre än medeldagpenningen per dag för 2020, dels på att det genomsnittliga medlemsantalet var högre.

Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 593 miljoner kronor, vilket är 287 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 4 901 miljoner kronor (307,6 procent) lägre. Det beror på att under 2020 betalade Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB AB) 1 000 miljoner kronor och Swedbank AB 4 000 miljoner kronor i sanktionsavgifter för allvarliga brister i bankernas styrning och kontroll när det gällde åtgärder mot penningtvätt i deras respektive verksamhet i Baltikum. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

Återbetalning av statsbidrag Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 2 096 miljoner kronor, vilket är 916 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 559 miljoner kronor (26,7 procent) högre. Det förklaras bl.a. av att Socialstyrelsen levererade in 180 miljoner kronor mer i återbetalade statsbidrag jämfört med föregående år. Det beror också på att Skatteverket tagit ut 145 miljoner kronor mer i anståndsavgifter för de betalningsanstånd som tillkom 2020 med anledning av covid-19.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 23 -4 977 840

Lägre inkomster av försåld egendom jämfört med 2020 Inkomster av försåld egendom uppgick till 23 miljoner kronor, vilket är 4 977 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 817 miljoner kronor (97,2 procent) lägre. Skillnaden beror till största delen på att staten under 2020 utnyttjade sin köpoption för Fysikhuset Stockholm KB. Köpoptionen innebar att Fysikhuset Stockholm KB förvärvades och såldes vidare till Akademiska hus AB. Försäljningen genererade ett överskott på 795 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.25 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020 4100 Återbetalning av näringslån 0 0 0 0

Återbetalning av lån blev högre än föregående år Återbetalning av lån uppgick till 1 060 miljoner kronor, vilket är 390 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 410 miljoner kronor (38,7 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 26 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 12 miljoner kronor lägre än 2020. Förändringen mellan åren beror främst på att antalet låntagare minskade med 26 168.

Återbetalning av övriga lån blev 416 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 422 miljoner kronor (64,5 procent) högre. Det beror i huvudsak på att Postnord AB återbetalade ett kapitaltillskott på 400 miljoner kronor. Återbetalningen skedde på grund av att Europeiska Kommissionen beslutade att kapitaltillskottet stred mot gällande regler om EU:s inre marknad och därför skulle återbetalas. Återbetalning av övriga lån avser också hemutrustningslån som uppgick till 147 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror främst på det minskade antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd, vilket också innebär att färre personer ansökt om hemutrustningslån. Antalet lån under året uppgick till 48 900, vilket är en minskning med 8 000 lån jämfört med 2020. Det beror på att antalet lån som har slutbetalats eller efterskänkts är fler än antalet nya lån som beviljats under året. Hemutrustningslånet ska börja återbetalas två år efter utbetalningen. Jämfört med föregående år blev återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 38 miljoner kronor högre och uppgick till 78 miljoner kronor. Inkomsterna avser ersättning för kostnader för svenska bevakningsstyrkor som ställts till FN:s förfogande.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020 5200 Statliga pensionsavgifter 17 262 17 795 533 16 224

5000 Kalkylmässiga inkomster 17 262 17 795 533 16 224

De statliga pensionsavgifterna ökade Statliga pensionsavgifter uppgick till 17 795 miljoner kronor, vilket är 533 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 14 390 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 387 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 1 571 miljoner kronor (8,8 procent). Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut och större positiva retroaktiva premier.

Tabell 2.27 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020 Statlig tjänstepensionering 14 390 13 160

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.28 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 984 10 160 -824 10 756 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 287 97 -190 64 6300 Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden 1 969 1 185 -784 1 449 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 2 046 1 245 -801 1 009 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 506 356 318 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för

återhämtning och motståndskraft 14 000 -14 000 6900 Övriga bidrag från EU 880 1 416 536 610

6000 Bidrag m.m. från EU 30 316 14 609 -15 707 14 206

Inkomsterna uppgick till 14 609 miljoner kronor, vilket är 15 707 miljoner kronor (51,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2020 blev inkomsterna 403 miljoner kronor (2,8 procent) högre.

Inga bidrag från RRF påverkar jämförelsen mot budget med 14 miljarder Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och motståndskraft (RRF) beräknades uppgå till 14 000 miljoner kronor i statens budget. Det finns inget utfall för RRF under 2021. RRF är den största faciliteten inom EU:s nyinrättade återhämtningsinstrument, Next Generation EU, där medlemsstaterna kan ansöka om bidrag och lån genom sina nationella återhämtningsplaner. Planerna ska beskriva de reformer och investeringar som medlemsstaterna avser genomföra och som årligen t.o.m. 2026 ska följas upp samt återrapporteras till EU. EU-rådet har ännu inte godkänt Sveriges återhämtningsplan.

Sverige beslutade om den svenska återhämtningsplanen och lämnade därmed sin ansökan om bidrag från RRF den 27 maj 2021. Sverige ansöker inte om några lån. Den 17 juni 2021 kompletterade regeringen med en teknisk bilaga till den ursprungliga återhämtningsplanen. Den 23 september och 20 oktober 2021 samt 24 februari 2022 beslutade regeringen om revideringar av den ursprungliga återhämtningsplanen då bl.a. vissa åtgärder i den inte längre var aktuella och förändringar gjordes av vissa åtgärders mål och delmål.

Sveriges återhämtningsplan godkändes av EU-kommissionen den 29 mars 2022 och regeringen beräknar att Europeiska unionens råd kommer att godkänna den under 2022.

Tabell 2.29 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för

jordbruket 7 300 6 851 -450 7 289

6111 varav gårdsstöd 7 159 7 101 -58 7 288

6113 varav övriga interventioner 137 131 -6 116

6119 varav övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 -382 -387 -116

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 684 3 310 -374 3 467

6124 varav bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 - 2013 -1 -1 0 -1

6125 varav bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 - 2020 1 667 3 311 1 644 3 468

6126 varav bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 2 018 -2 018

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 984 10 160 -824 10 756

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 160 miljoner kronor, vilket är 824 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 596 miljoner kronor (5,5 procent) lägre.

Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 450 miljoner kronor lägre än beräknat och 438 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror främst på att de övriga bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 387 miljoner kronor lägre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Att utfallet blev lägre beror på valutakursförluster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursförlusterna uppgick till 388 miljoner kronor under 2021, vilket är 269 miljoner kronor högre än föregående år.

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 374 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 157 miljoner kronor lägre. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att regeringen hade räknat med att få högre bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027 men det blev inget utfall i den nya programperioden. Projekten i den nya programperioden kommer att påbörjas tidigast under 2023, vilket förklarar skillnaden mot budget. Däremot har programperioden för den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 förlängts med två år och EU har betalat ut bidrag i förskott som Sverige ännu inte har reglerat mot dem, vilket också förklarar skillnaden mot budget. Förskotten från EU kommer att regleras tidigast under 2026 i samband med att programperioden avslutas.

Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 784 miljoner kronor respektive 801 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte fortskridit som förväntat på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 under året. Det lägre utfallet inom socialfonden beror också på att ett nytt programområde har tillkommit under året, React-EU, som syftar till att stärka insatserna för de unga arbetslösa med anledning av covid-19. Programmet är dock fortfarande i uppstartsfasen.

De lägre utfallen i både regionala och sociala fonden beror även på att det inte finns något utfall inom den nya programperioden 2021–2027, som fortfarande är i förberedelsefasen, vilket sammantaget innebär en skillnad på 200 miljoner kronor jämfört med statens budget.

Bidragen från EU blev knappt 3 procent högre än 2020 Jämfört med 2020 blev inkomsterna 403 miljoner kronor (2,8 procent) högre. Det beror bl.a. på högre bidrag till transeuropeiska nätverk samt bidrag från Asyl, migrations och integrationsfonden (AMIF).

Bidrag till transeuropeiska nätverk uppgick till 506 miljoner kronor, vilket är 188 miljoner kronor (59,0 procent) högre än 2020. Utfallet blev högre på grund av högre medfinansiering från EU till framför allt utbyggnaden av det nya EUgemensamma signalsystemet Europeiska systemet för trafikledning på järnvägsområdet (ERTMS) på Malmbanan. Malmbanan sträcker sig mellan Boden och Riksgränsen. EU har också medfinansierat järnvägsprojektet Norrbotniabanan mellan Ytterbyn och Bureå.

Bland Övriga bidrag från EU uppgick bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) till 1 204 miljoner kronor. Det är 643 miljoner kronor (108,2 procent) högre än 2020, vilket framför allt beror på att programperioden 2014-2020 är i sin slutfas och vi har fått högre bidrag jämfört med föregående år.

Däremot blev bl.a. bidrag från EU:s jordbruksfonder 596 miljoner kronor (5,5 procent) lägre, främst pga. att valutakursförlusterna blev större jämfört med 2020.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lag [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat.

Tabell 2.30 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2021 2021 2021 2020

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -119 036 -120 544 -1 508 -116 892

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -119 036 miljoner kronor. Utfallet blev -120 544 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -1 508 miljoner kronor. Avräknad kompensation för mervärdeskatt, statliga myndigheter blev 6 013 miljoner kronor högre, vilket beror på att myndigheternas konsumtion ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2020 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 3 652 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt ökade med 4 238 miljoner kronor, och beror på att den statliga konsumtionen ökade med 4,3 procent under 2021.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2019–2021

Miljoner kronor

2021 2020 2019

Statens skatteintäkter enligt Statens budget 1 207 242 1 081 808 1 122 135

Allmän översyn av nationalräkenskaperna -992

Kärnavfallsfonden -3 591 Elcertifikat 2 599

Utdelat överskott från Svenska spel -1577 1 577

Mervärdesskatt, MOSS -2

Olika definitioner av sektorerna 282 593 269 300 261 410

Övrigt (t.ex. avrundning) 0 0 0

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 489 835 1 349 531 1 384 129

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på ändrade redovisningsprinciper. År 2019 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en allmän översyn av redovisningen i nationalräkenskaperna. Efter översynen förändrades definitionen av vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen

beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justerats i efterhand för att de ska stämma överens med förändringarna. Därmed har det uppstått skillnader mellan skatteintäkterna i statens budget och i nationalräkenskaperna för år 2019 och tidigare år.

För 2019 och 2020 finns en skillnad på 1 577 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid- 19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år.

För 2021 finns inga skillnader mellan statens budget och nationalräkenskaperna som beror på ändrade redovisningsprinciper.

Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare.

Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitiva i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2019 och 2020 påverkar därför resultatet för staten 2021.

Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.

Tabell 2.32 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2019–2021

Miljoner kronor

2021 2020 2019

Omklassificering

Kärnavfallsfonden -3 591 Elcertifikat 2 599 Justering för reviderad skatteprognos -18 589 -2 258

Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 504 824 1 332 310 1 383 052

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

2.5¶Utgifter i statens budget 2021

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

2.5.1¶Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.33 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna påverkades av spridningen av covid-19

Utgifterna i statens budget 2021 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid 11 tillfällen under 2021. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget 2021 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2021. Flera myndigheter har fått prioritera om och ändra sin verksamhet under året eftersom spridningen av covid-19 har krävt olika åtgärder som inte har varit planerade. De flesta åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19 har finansierats med särskilda anslag, men det har även påverkat utfallet för vissa myndigheters anslag för förvaltning. Det beror på att ordinarie eller planerad verksamhet har prioriterats ned till förmån för hanteringen av smittspridningen.

Utgifterna blev 222 miljarder lägre än totalt anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 113 436 miljoner kronor. Det är 59 779 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 222 161 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 5 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 9 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.33 Utgifter i statens budget 2021

Miljoner kronor

Utfall -

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 98 410 18 935 117 345 113 051 14 641 -4 294 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 37 716 623 38 339 38 016 300 -323 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 578 624 104 202 101 068 -2 510 -3 134 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering 7 791 165 7 956 6 212 -1 578 -1 743 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 105 724 574 106 299 91 947 -13 777 -14 351

Utfall -

Statens Ändrings- statens Utfall - totalt

Utgiftsområde budget budget Totalt anvisat Utfall budget anvisat 15 Studiestöd 28 313 512 28 825 26 588 -1 725 -2 237 16 Utbildning och universitetsforskning 92 078 1 799 93 876 91 346 -732 -2 530 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 791 5 035 22 826 22 683 4 892 -143 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

Lägre utgifter för personal och resor vid Migrationsverket

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 8 224 miljoner kronor, vilket är 1 044 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att Migrationsverket fick lägre utgifter för personal än beräknat då antalet anställda vid myndigheten minskade mer än beräknat. Det beror också på att utgifterna för resor blev lägre än beräknat på grund av reserestriktioner med anledning av spridningen av covid-19.

Statsbidrag till kommuner och regioner till följd av spridningen av covid-19

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 137 967 miljoner kronor, vilket är 36 025 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 35 722 miljoner kronor, främst till följd av spridningen av covid-19. Det är framför allt riktade statsbidrag till kommuner och regioner som blev högre. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anvisades ytterligare 30 660 miljoner kronor i ändringsbudget, framför allt för ersättningar till kommunsektorn för bl.a. ökade utgifter för hanteringen av spridningen av covid-19 inkl. vaccin samt ersättningar för provtagning och smittspårning av sjukdomen. Utfallet blev 5 797 miljoner kronor högre än totalt anvisat i statens budget. Anslaget hade ett anslagssparande om 12 428 miljoner kronor från 2020. Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet anvisades ytterligare 4 337 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev 4 158 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 10 miljarder högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 113 051 miljoner kronor, vilket är 14 641 miljoner kronor

högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 18 935 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisades ytterligare 3 650 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter med anledning av olika regeländringar. Bland annat ändrades reglerna för bedömning av arbetsförmåga efter 180 dagars sjukfrånvaro. Dessutom förlängdes vissa tillfälliga regler för sjukpenning till försäkrade som fått karensavdrag, kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden samt utvidgad rätt till sjukpenning i förebyggande syfte. Utfallet blev 42 619 miljoner kronor, vilket är 4 820 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 1 170 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Anslaget fick belastas med en anslagskredit på 1 730 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 14 479 miljoner kronor, vilket är 9 879 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget men 5 371 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Vårdbidrag blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 101 068 miljoner kronor, vilket är 2 510 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 3 134 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 1 416 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget då vårdbidragen upphörde i snabbare takt än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 733 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är utgifterna för föräldrapenning som blev lägre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev i stället högre än beräknat. Utgifterna för barnbidrag blev 291 miljoner kronor lägre än beräknat eftersom både antalet födda barn och invandringen blev lägre än beräknat.

Antalet kommunmottagna blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering uppgick till 6 212 miljoner kronor, vilket är 1 578 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att antalet nyanlända som tagits emot i kommunerna blev lägre än beräknat.

Utgifterna för arbetslöshetsersättning blev drygt 8 miljarder lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 91 947 miljoner kronor, vilket är 13 777 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för arbetslöshetsersättning uppgick till 21 230 miljoner kronor, vilket är 8 408 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Utgifterna för lönegarantiersättning blev 2 070 miljoner kronor lägre än beräknat då antalet konkurser och rekonstruktioner blev lägre än beräknat. Antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete blev lägre än beräknat då spridningen av covid-19 begränsade möjligheterna för arbetsgivare att anställa med lönebidrag. Det innebar att utgifterna blev 1 276 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det planerade införandet av etableringsjobb blev försenat och utgifterna för nystartsjobb blev lägre än beräknat, vilket innebär att utgifterna blev 1 444 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 26 588 miljoner kronor, vilket är 1 725 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 237 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 364 miljoner kronor lägre än den ursprungliga budgeten och 1 825 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Stöd till kultur 5 miljarder blev högre än beräknat

Utgifterna för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 22 683 miljoner kronor, vilket är 4 892 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att kultursektorn har fått olika stöd för att mildra de negativa konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19 och restriktioner kopplade till smittspridningen. I ändringsbudget anvisades ytterligare 5 035 miljoner kronor.

Utgifter för laddstationer och solcellsstöd blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 21 Energi blev 3 332 miljoner kronor, vilket är 1 182 miljoner kronor lägre än den ursprungliga budgeten. Utfallet för anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter blev 47 miljoner kronor, vilket är 503 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Anslaget används för publika stationer för snabbladdningar av laddfordon längs större vägar. Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik som används för solcellstöd blev 809 miljoner kronor, vilket är 654 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 914 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel.

Utgifterna för kommunikationer blev 2 miljarder lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 72 097 miljoner kronor, vilket är 1 819 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 5 668 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för investeringar och andra åtgärder för att utveckla statens transportsystem blev 3 423 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att vissa projekt har senarelagts. Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev i stället 759 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 973 miljoner kronor vilket medförde att utfallet blev 1 214 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik blev 3 074 miljoner kronor, vilket är 1 074 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten men i linje med totalt anvisat.

Stöd till landsbygden blev lägre än beräknat

Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev 19 630 miljoner kronor, vilket är 2 951 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 4 205 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det är framför allt åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som blev lägre än beräknat.

Lägre efterfrågan av företagsstöd än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 30 407 miljoner kronor, vilket är 15 052 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 64 349 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Utfallet för omställningsstöd blev 9 932 miljoner kronor vilket är 7 932 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 30 469 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för stöd vid korttidsarbete blev 7 837 miljoner kronor, vilket är 5 757 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 9 884 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet för omställningsstödet och stöd vid korttidsarbete blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten beror bl.a. på att riksdagen beslutade om att förlänga stödperioderna under 2021. Att utfallet blev lägre än totalt anvisat beror på att företag inte ansökte om stöd i den omfattning som beräknades i ändringsbudget.

Anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag anvisades totalt 9 080 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev endast 1 259 miljoner kronor då företag inte ansökte om stödet i den omfattning som beräknades.

I ändringsbudget anvisades 3 000 miljoner kronor för evenemangsstöd. Utfallet blev endast 72 miljoner kronor, eftersom stödet inte efterfrågades i den omfattning som beräknades.

Räntor på statsskulden minskade utgifterna i statens budget med drygt

1 miljard

Inkomster från överkurser vid emission bidrog till att statsskuldsräntorna m.m. minskade utgifterna i statens budget 1 298 miljoner kronor. I budgeten anvisades 165 miljoner kronor, vilket är en skillnad om 1 464 miljoner kronor. Skillnaden beror till stor del på det låga ränteläget.

Avgiften till EU blev 7 miljarder högre än beräknat

Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 52 262 miljoner kronor, vilket är 7 224 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att EU fattade beslut om flera ändringsbudgetar, främst på grund av spridningen av covid-19 som medfört ekonomiska konsekvenser för EU. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 813 miljoner kronor, vilket medförde att utfallet blev 1 589 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel.

Utfallet för nettoutlåningen blev 112 miljarder lägre än beräknat

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -96 965 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli 14 881 miljoner kronor, vilket betyder att utfallet blev 111 846 miljoner kronor lägre än beräknat. Lånen till Riksbanken minskade med 56 897 miljoner kronor under 2021. I statens budget beräknades i stället lånen öka med 3 300 miljoner kronor, vilket betyder en skillnad mellan budget och utfall på 60 197 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnät ökade sina behållningar i Riksgäldskontoret på grund av att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt. Med anledning av detta minskade nettoutlåningen med 17 350 miljoner kronor. I budgeten saknades denna post. Även Kärnavfallsfonden ökade sina insättningar i Riksgäldskontoret vilket minskade nettoutlåningen med 7 030 miljoner kronor. Inte heller denna post fanns med i budgeten.

Tabell 2.34 Utfallet för statens budget för 2021–2020

Miljoner kronor

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 113 051 117 899 -4 848 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 016 36 652 1 363

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Återbetalning av Riksbankslån minskar utgifterna

Utgifterna i statens budget minskade med 105 679 miljoner kronor (8,7 procent) mellan 2020 och 2021. Att utgifterna minskade beror till stor del på att Riksbanken återbetalade lån i Riksgäldskontoret motsvarande 56 897 miljoner kronor 2021. Utgifterna för stöd till korttidsarbete blev 27 303 miljoner kronor lägre och statsskuldsräntorna 20 851 miljoner kronor lägre än 2020. I motsatt riktning verkade ökade utgifter för åtgärder för att minska de negativa effekterna kopplade till restriktioner och sjuka med anledning av spridningen av covid-19.

Fler anställda vid polisen och kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 57 172 miljoner kronor, vilket är 4 145 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2020. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade. Antal anställda vid Polismyndigheten ökade med 1 748 årsarbetskrafter (5,8 procent) och vid Kriminalvården ökade årsarbetskrafterna med 830 (8,1 procent).

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 70 580 miljoner kronor, vilket är 7 488 miljoner kronor (10,7 procent) högre än föregående år. Det beror främst på en utökning av försvaret där utgifterna för personal, materiel och lokaler blev högre än 2020.

Utgifterna för vaccin och provtagning ökade

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 36 193 miljoner kronor (35,6 procent). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 25 247 miljoner kronor (47,4 procent) högre än 2020. Anslaget

finansierar bl.a. åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, exempelvis vacciner och provtagning. En generell äldreomsorgssatsning medförde att utgifterna ökade med 7 212 miljoner kronor (365,2 procent).

Ersättning för höga sjuklönekostnader blev lägre än 2020

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade utgifterna med 4 848 miljoner kronor (4,1 procent). Ersättning för höga sjuklönekostnader minskade med 3 196 miljoner kronor (18,1 procent), vilket beror på att den pandemirelaterade ersättningen till arbetsgivare har begränsats under 2021. Utgifterna blev också lägre eftersom färre personer fick sjukersättning jämfört med 2020.

Lägre ersättningar till kommuner för mottagande av nyanlända

Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 2 304 miljoner kronor (27,1 procent) lägre än 2020. Det beror på att utgifterna för ersättning till kommuner och regioner för mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och unga minskade.

Tillfällig höjning av ersättning vid arbetslöshet medförde högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 793 miljoner kronor (5,5 procent) högre än 2020. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning ökade med 6 038 miljoner kronor (44,8 procent). Det beror dels på att fler personer får stöd och ersättning, dels på att den tillfälliga höjningen av ersättningsnivåerna som infördes i april 2020 har gällt under hela 2021.

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program ökade med 4 149 miljoner kronor (57,0 procent). Det beror på att fler har anvisats extratjänster och att utgifterna för inköp av utbildningar och tjänster blev högre.

Bidragen till lönegarantiersättning minskade i stället med 2 156 miljoner kronor (72,2 procent), då antalet konkurser och rekonstruktioner minskade. Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 942 miljoner kronor (41,2 procent).

Statsbidragen för skolområdet blev högre

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 8 388 miljoner kronor (10,1 procent). Det är olika statsbidrag för flera olika insatser och satsningar som medförde ökade utgifter.

Fler bilar berättigade till klimatbonus

Utfallet för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 5 774 miljoner kronor (52,7 procent) högre än 2020. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, ökade med 2 732 miljoner kronor (65,3 procent). Det beror på att antalet bilar som är berättigade till bonusen ökade. Åtgärder för och skydd av värdefull natur ökade med totalt 1 561 miljoner kronor. Utgifterna för satsningen Klimatklivet ökade med 1 017 miljoner kronor. Klimatklivet är ett investeringsstöd som t.ex. används till laddstationer för laddfordon.

Högre utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 6 930 miljoner kronor (10,6 procent). Utgifterna för drift och underhåll av vägar och järnvägar ökade

med 3 197 miljoner kronor (12,5 procent). Utgifterna för större järnvägsinvesteringar ökade med 2 159 miljoner kronor (19,5 procent).

Lägre utgifter för stöd till korttidsarbete

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade utgifterna med 30 000 miljoner kronor (49,7 procent). Stöd vid korttidsarbete minskade med 27 303 miljoner kronor (77,7 procent), då efterfrågan av stödet minskade jämfört med 2020. Utgifterna för omställningsstöd ökade i stället med 4 254 miljoner kronor (74,9 procent). Under 2021 gjordes inga kapitaltillskott i statligt ägda bolag. År 2020 utbetalades kapitaltillskott till flera statligt ägda bolag med 10 722 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Lägre bidrag till kommuner och regioner

Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 4 729 miljoner kronor (3,0 procent). Det beror framför allt på att de tillfälliga tillskott som kommuner och regioner fick för att mildra de negativa konsekvenserna av spridningen av sjukdomen covid-19 under 2020 minskades.

Lägre utgifter för statsskuldsräntor

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 20 890 miljoner kronor (106,6 procent) lägre än 2020. Det beror främst på att en gammal obligation med hög kupongränta förföll 2020 samt att ett stort antal realobligationer förföll. Vid förfall av realobligationer betalar Riksgälden ut inflationskompensation till investerarna för den inflation som varit sedan utgivandet. Något motsvarande förfall ägde inte rum under 2021. Dessutom var kursförlusterna i samband med återköp av obligationer lägre under 2021 jämfört med föregående år.

Ny avgift till EU – för icke-materialåtervunnen plast

Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev utgifterna 5 069 miljoner kronor (10,7 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på att den mervärdesskattebaserade avgiftsdelen blev 3 711 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror också på att Sverige betalat 1 027 miljoner kronor i avgift baserad på icke materialåtervunnen plast. Denna avgiftsdel är ny för 2021, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Utlåningen till Riksbanken minskade

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 118 248 miljoner kronor lägre än 2020. Förändringar i utlåningen till Riksbanken innebar att nettoutlåningen blev 62 963 miljoner konor lägre. Förändringar i Affärsverket svenska kraftnäts placeringar i Riksgäldskontoret innebar att nettoutlåningen minskade med 11 714 miljoner kronor mer än 2020, eftersom inflödet av kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Förändringar i Kärnavfallsfondens, Insättningsgarantifondens och Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret innebar att nettoutlåningen blev totalt 14 831 miljoner kronor lägre än 2020.

2.5.2¶Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 59,8 miljarder kronor lägre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika

transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.35 och kommenteras därefter.

Tabell 2.35 Förklarande faktorer till skillnaden mellan budget för 2021 och utfall

Miljarder kronor

3 4 5 6

Totalt Volym Makro Beslut Övrigt

1 Utgiftsområden, exklusive räntor 58,1 -8,4 -11,1 109,2 -31,5 Statsskuldsräntor m.m. -1,4 0,0 -1,4 0,0 -0,1

2 Riksgäldskontorets nettoutlåning -116,5 0,0 0,0 0,0 -116,5

Budgetens utgifter m.m. -59,8 -8,4 -12,5 109,2 -148,1

1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Här redovisas budgeteffekterna inkl. revideringar i enlighet med 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100, avsnitt 6.3). 6 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 8,4 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Bland annat var antalet uttagna föräldrapenningdagar 5,7 miljoner eller 10,2 procent färre än beräknat. Vidare medförde pandemin sämre möjligheter att genomföra utbildningssatsningar, vilket medförde lägre utgifter för studiebidrag.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 12,5 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 11,1 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Den viktigaste förklaringen är att utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Utgifterna utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 1,4 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att kronans växelkurs mot euron och den amerikanska dollarn blev något starkare.

Tabell 2.36 Makroekonomiska förutsättningar

Utfall -

SB 2021 Utfall 2021 SB 2021 Utfall 2020

Procentuell förändring från föregående år:

Nivåer:

Utfall -

SB 2021 Utfall 2021 SB 2021 Utfall 2020

Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften 9,5 8,8 -0,7 8,3

1

Växelkurs SEK per euro 10,4 10,1 -0,3 10,5

1

Anm.: SB = statens budget. 1 Årsgenomsnitt.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 109,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget 2021 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2021).

Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i 2022 år ekonomiska vårproposition. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020–2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till bidrag till folkhälsa och sjukvård för merkostnader på grund av spridningen av covid-19 och medel för utökad testverksamhet, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag samt evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet väntas bli betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare 2022 år ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100, avsnitt 6.3).

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 148,1 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 31,5 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande sex utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv. I avsnitt 2.6 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen blev 116,5 miljarder kronor lägre än i statens budget. Den främsta orsaken är att Riksbanken i början av året beslutade att påbörja en övergång till en helt egenfinansierad valutareserv. Det innebär att de valutalån som Riksgälden tagit upp för Riksbankens räkning beräknas återbetalas i den takt som de förfaller i stället för att refinansieras. Under 2021 förföll tre lån vilket minskade Riksgäldskontorets

nettoutlåning med 56,9 miljarder kronor. Vidare ökade behållningen på myndigheternas räntekonton med 22,1 miljarder kronor vilket minskade Riksgäldskontorets nettoutlåning med motsvarande belopp. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. Även Svenska Kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret ökade med 17,4 miljarder kronor på grund av höga kapacitetsavgifter, vilket minskade nettoutlåningen med motsvarande belopp. Under året ökade därtill Kärnavfallsfonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 7 miljarder kronor vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. Ingen av dessa två poster var specificerade i budgeten. Slutligen blev posten Kassamässig korrigering 2,1 miljarder kronor lägre på grund av att Post- och telestyrelsen under början av året genomförde en auktion för frekvenstillstånd, och där hela betalningen för tillståndet som gäller t.o.m. 2025 betalades in i februari.

2.5.3¶Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2021 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 147 381 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2020. Indragningarna som gjordes 2021 är de mest omfattande någonsin och beror på att en stor del av de medel som anvisades i ändringsbudgetar med anledning av spridningen av covid-19 inte förbrukades.

Indragningarna är 123 663 miljoner kronor högre än 2020. De 52 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 98 procent av totalbeloppet under 2021. I tabell 2.37 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 53 770 miljoner kronor, avsåg stöd till korttidsarbete. Den näst största indragningen gjordes av omställningsstöd och uppgick till 36 323 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg 90 procent av anslagssparandet från 2020.

Tabell 2.37 Indragningar 2021

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning

14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 554 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 195 14 1:14

18 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och

23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

2.5.4¶Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en

verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade inte om något medgivet överskridande för 2021.

Icke-medgivna överskridanden

Under 2021 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.38 visar detta anslagsöverskridande.

Tabell 2.38 Icke-medgivna överskridanden 2021

Miljoner kronor

Årets

Ingående tilldelning Totalt Utgående

överförings- enligt tilldelade Anslags- överförings- Icke-medgivet

belopp reg.brev Indragningar medel Utgifter kredit belopp överskridande UO Anslag Anslagsnamn Delegationen mot 13 4:2 segregation 0,54 18,21 0,00 18,75 21,64 0,55 -2,89 -2,35

Summa icke-medgivet överskridande -2,35

Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 4:2 Delegationen mot segregation inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, har överskridits med 2,35 miljoner kronor. Delegationen mot segregation ska enligt regleringsbrevet för 2022 förbereda avveckling av myndigheten till den 31 december 2022. Med anledning av det gjorde myndigheten redan under 2021 avsättningar för avvecklingskostnader och nedskrivningar av anläggningstillgångar, vilket resulterade i ett icke medgivet överskridande.

2.6¶Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.6.1–2.6.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2021 med utfallet 2020. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna.

I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2021 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2021 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.6.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.6.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.6.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.6.31).

2.6.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 2.39 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 148 30 178 30 20,3 186 2:1 Riksdagens ledamöter och

partier m.m. 977 918 -59 -6,0 913 2:2 Riksdagens

Utfallet uppgick till 16 392 miljoner kronor och blev därmed 484 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 834 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 643 miljoner kronor (4,1 procent) högre.

Intäktsbortfall medför högre utgifter än anvisat för Kungliga slottsstaten Utfallet för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten uppgick till 178 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (20,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 30 miljoner kronor till följd av intäktsbortfall från besöksverksamheten vid de kungliga slotten på grund av de restriktioner som införts till följd av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19

under året. Antalet besökare ökade med 11 procent till 195 000 besök jämfört med 2020. För 2019 uppgick antalet besökare till 1,6 miljoner.

Högre utgifter för länsstyrelserna jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. uppgick till 4 042 miljoner kronor, vilket är 591 miljoner kronor (17,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

I ändringsbudget anvisades ytterligare 641 miljoner kronor, främst till följd av länsstyrelsernas uppdrag att handlägga omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt de nya uppgifterna till följd av den tillfälliga pandemilagen, lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid- 19. Att utfallet blev högre beror framför allt på att utgifterna för handläggning av omsättningsstöd samt tillsyn enligt pandemilagen blev 526 miljoner kronor högre än budget. Anslaget anvisades även 60 miljoner kronor för att bistå regioner med att genomföra vaccinationer, vilket också påverkar jämförelsen med budget.

Pandemilagen trädde i kraft den 10 januari 2021 och gällde t.o.m. den 31 mars 2022. Under 2022 kommer länsstyrelserna att återbetala nästan 300 miljoner kronor till staten som de inte behövt använda för främst handläggning av omsättningsstöd som varit utbetalda under 2020–2021 samt för att utöva tillsyn enligt pandemilagen som varit utbetalda under 2021.

Jämfört med föregående år blev utfallet 704 miljoner kronor (21,1 procent) högre. Det beror framför allt på:

– Länsstyrelsernas hantering av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och

handelsbolag som blev 239 miljoner kronor högre än 2020. – Länsstyrelsernas nya uppgifter för 2021 till följd av pandemilagen som blev

232 miljoner kronor. Länsstyrelserna har haft informationsinsatser till berörda

verksamheter som omfattas av pandemilagen och genomfört 2 575 tillsynsbesök. – Länsstyrelsen i Örebro läns nya uppgift för 2021 att bistå regioner med att

genomföra vaccinationer som uppgick till 60 miljoner kronor. Länsstyrelsen har bl.a. genomfört informationsinsatser i områden med låg vaccinationstäckning.

Högre utgifter än anvisat med anledning av det nya it-systemet för val Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 110 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (2,8 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 15 miljoner kronor för att utgifterna för valadministrationens nya it-system som ska användas vid de allmänna valen 2022, beräknades blir högre än vad regeringen tidigare räknat med. Investeringen i det nya it-systemet finansierades dock i högre grad av lån, vilket innebär att de extra tilldelade medlen inte nyttjades till fullo.

Högre utfall än anvisat för Justitiekanslern med anledning av tvist med kinesiskt telekombolag Utfallet för anslaget 6:2 Justitiekanslern uppgick till 57 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (6,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 25 miljoner kronor då Justitiekanslern fick i uppdrag att bevaka statens rätt i ingångna investeringsskyddsavtal. Uppdraget tillkom med anledning av en underrättelse om tvist i enlighet med Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina. De stora osäkerheterna kring ärendets utveckling har medfört lägre nyttjande av de extra anvisade medlen.

Ett kinesiskt telekombolag lämnade den 21 januari 2022 in en stämningsansökan mot den svenska staten till den internationella skiljedomstolen International Center for Solution of Investment Disputes, ICSID. Telekombolaget menar att Sverige brutit

mot det investeringsskyddsavtal som Sverige har med Kina då de utestängdes från att delta i den svenska auktionen av nya generationen telekomnät, 5G.

Utgifterna för mediestöd blev högre än anvisat Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd uppgick till 994 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (6,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor främst för att möjliggöra stöd för fortsatt spridning av tryckta nyhetstidningar i områden där införandet av varannandagsutdelning påverkat tidningsdistributionen. Att utfallet blev högre beror framför allt på att driftsstöd har betalats ut till 78 dagstidningar, vilket är fyra fler än föregående år. Dessutom blev utgifterna för stöd för lokal journalistik högre, vilket beror på att aktörerna hade möjlighet att söka stöd för en period om tre år istället för ett år.

Högre utgifter för Regeringskansliet än 2020 Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 8 112 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (5,0 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för löner då antalet årsarbetskrafter ökat och ersättningar betalats ut till avgående politiskt anställda med anledning av regeringsombildningar. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 4 601, en ökning med 96 årsarbetskrafter jämfört med 2020.

Lägre utgifter för mediestöd än 2020 Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd blev 474 miljoner kronor (32,3 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att utgifterna för redaktionsstöd blev drygt 400 miljoner kronor lägre jämfört med 2020. Redaktionsstöd lämnas i mån av tillgång till medel och stödnivån justeras därmed. Under 2020 införde regeringen dessutom nya mediestödsformer med anledning av covid-19. Under 2020 betalades t.ex. ett tillfälligt utgivningsstöd ut med stöd av förordningen (2020:716) om statligt stöd för utgivning av tryckta allmänna nyhetstidningar med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Förordningen upphörde att gälla den 1 januari 2021 och därför blev utfallet för anslaget lägre under året.

Antalet ärenden som Myndigheten för press, radio och tv hanterat under 2021 minskade med 1 113 stycken (18,3 procent) jämfört med 2020.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.40 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 369 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 262 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 107 miljoner kronor.

Låneramar

Tabell 2.41 UO 1 Låneramar

Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2021-12-31 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 000 1 586 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar som används i

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 130 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 30 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2021 var 1 699 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Gävleborgs län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har felaktigt belastat anslag utgiftsområde 19, anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, anslagspost 17 med 171 tusen kronor, som grundar sig på beslut fattat 2020. Enligt regleringsbrevet får anslaget endast användas till utbetalningar med anledning av ekonomiska åtaganden gjorda 2019 och tidigare. Kostnaderna som belastat anslaget 2021 är därför inte förenliga med 10 § anslagsförordningen (2011:223).

Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

I årsredovisningen saknas uppgift om ersättningar till ledande befattningshavare samt uppdrag i enlighet med 7 kap 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605).

Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Värmlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

I årsredovisningen saknas uppgift om ersättningar till ledande befattningshavare samt uppdrag i enlighet med 7 kap 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605).

Sametinget Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget har inte följt ett av villkoren vid användning av anslag utgiftsområde 1, anslag 7:1, anslagspost 13 Statsbidrag till kommuner och regioner i förvaltningsområden, m.m. Enligt villkoret ska 600 tusen kronor användas för

utbetalning av bidrag. Anslagsmedlen har därmed inte använts i enlighet med 10 § anslagsförordningen (2011:223).

2.6.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Anslag

Tabell 2.42 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:5 Statliga tjänstepensioner

1:14 Vissa garanti- och

medlemsavgifter 110 23 3 -108 -97,6 238 1:15 Statens servicecenter 761 -3 704 -57 -7,5 643 1:18 Myndigheten för digital (2020) förvaltning 4 4 0,0 167

Övriga anslag 350 339 -11 -3,1 322

Summa 17 502 48 16 921 -581 -3,3 17 003

Utfallet uppgick till 16 921 miljoner kronor, vilket är 581 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 82 miljoner kronor (0,5 procent) lägre.

Statliga tjänstepensioner blev lägre än budget Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 13 711 miljoner kronor, vilket är 396 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att utgifter för ålderspensioner kopplade till tjänstepensionsavtalen PA 03/PA 16 blev lägre.

Små infrianden av garantier förklarar skillnaden mot budget Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 3 miljoner kronor. Det är 108 miljoner kronor (97,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 23 miljoner kronor då svenska statens infrianden av garantiåtagande beräknades att öka. Garantiåtaganden avser Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19. Förutom åtaganden i EIB:s garantifond har Sverige även garantiåtagande avseende SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency), som är EU:s tillfälliga stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19.

Dessa två garantiprogram utgör några av de stödåtgärder som regeringen vidtagit med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 under 2021. Garantiåtaganden motsvarande enbart 362 000 kronor har infriats från EIB:s garantifond under året, vilket förklarar skillnaden mot statens budget. För delen för SURE har inga infrianden gjorts.

Statens servicecenters utfall blev lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter blev 704 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att utgifterna för etablering av de nya servicekontoren blev lägre än planerat.

Högre utgifter för bidragsfastigheter jämfört med 2020 Utfallet för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter blev 341 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (28,0 procent) högre än föregående år. Det beror på att utgifterna för framför allt underhållsåtgärder, men även drift som el och fjärrvärme samt löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som Statens fastighetsverk förvaltar, blev högre än 2020. Bland de största underhållsprojekten som bedrivits under året finns renoveringen av Stockholms slotts fasader som kommer att pågå t.o.m. 2040.

Lägre utgifter då kapitaltillskottet till AIIB slutreglerades 2020 Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 3 miljoner kronor, vilket är 235 miljoner kronor (98,9 procent) lägre än föregående år. Att utfallet blev lägre beror på att utgifterna för kapitaltillskottet till Asiatiska banken för infrastrukturinvestering (AIIB) slutreglerades under 2020. Sverige betalade kapitaltillskott till AIIB under 2016–2020.

Utgifterna för Statens servicecenter blev högre än 2020 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter 61 miljoner kronor (9,6 procent) högre. Under 2021 har två nya servicekontor inrättats – ett i Ulricehamn och ett vid Liljeholmen, Stockholm – vilket har medfört högre utgifter jämfört med 2020. Under 2021 har etableringen av nya servicekontor i Värnhem, Malmö och Gamlestaden, Göteborg påbörjats och de planeras att öppnas under våren 2022. Förutom dessa har arbetet med att etablera ytterligare 14 nya servicekontor påbörjats under 2021 och dessa kontor planeras att öppnas löpande under 2022.

Myndigheten för digital förvaltning har bytt utgiftsområde Utfallet för anslaget 1:18 (2020) Myndigheten för digital förvaltning blev 4 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor (97,5 procent) lägre än föregående år. Från och med budgetåret 2021 redovisas utgifterna för Myndigheten för digital förvaltning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer och på anslagen 2:6 Myndigheten för digital förvaltning samt 2:7 Digital förvaltning i stället för inom detta utgiftsområde. Det förklarar skillnaden mot föregående år.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.43 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på

140 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 84 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 2.44 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2021-12-31 Riksbanken 200 000 126 979

Summa 200 000 126 979

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 125 177 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 2.45 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utestående Utfärdade

åtaganden åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2021-12-31 utländsk valuta bundna utfästelser Insättningsgarantin Obegränsad 1 917 375 1 917 375 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige Obegränsad Investerarskyddet Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 80 030 7 825 80 030 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 26 593 2 600 26 593 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 5 539 542 5 539 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 1 265 124 1 265 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus Obegränsad 55 55 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 4 558 504 4 558 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 7 779 761 7 779 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 EUR 863 194 19 194

Summa 2 043 387 2 043 387

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2020. Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 2.46 UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing 1 656 0

Summa 39 356 30 620

Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135.

Riksdagen har beslutat om låneramar på 39 356 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2021 var 30 620 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 2.47 UO 2 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit 2021-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 20 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 41 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:3 Administrationen i statliga myndigheter – en verksamhet i förändring Riksrevisionen har granskat om regeringens åtgärder för att säkerställa en bra balans mellan administration och kärnverksamhet har varit effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter (skr. 2020/21:218) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:FiU12, rskr. 2021/22:27).

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22:FiU12, punkt 2, rskr. 2021/22:27).

RiR 2021:8 Var god dröj, myndigheterna digitaliserar – service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala Riksrevisionen har granskat myndigheternas arbete med att säkerställa service av god tillgänglighet och kvalitet till enskilda som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med dem.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala (skr. 2021/22:12) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och den rekommendation som riktats till regeringen i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:KU7, rskr. 2021/22:134).

RiR 2021:18 AP-fondernas hållbarhetsarbete – investeringar och ägarstyrning Riksrevisionen har granskat om AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamålsenligt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete (skr. 2021/22:54) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2021:31 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2021 Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2021 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2021 (skr. 2021/22:141) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.

Anslag

Tabell 2.48 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Skatteverket 8 024 390 8 173 149 1,9 7 904 1:2 Tullverket 2 280 20 2 276 -4 -0,2 2 142 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 110 2 085 -25 -1,2 2 009

Summa 12 414 410 12 534 120 1,0 12 055

Utfallet uppgick till 12 534 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2020 blev utgifterna 479 miljoner kronor (4,0 procent) högre.

Skatteverkets utgifter blev högre än budgeterat och jämfört med 2020 Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket uppgick till 8 173 miljoner kronor. Det är 149 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 390 miljoner kronor för att hantera och kontrollera omställningsstöden och tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt som regering och riksdag infört och förlängt med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Dessutom har myndigheten lånat ut personal till Tillväxtverket för hanteringen av korttidsstöd. Utlåningen av personal till Tillväxtverket uppgick till 72 årsarbetskrafter, vilket är en ökning med 38 årsarbetskrafter jämfört med föregående år. Ersättningen från Tillväxtverket till Skatteverket för inlånad personal uppgick till ca 76 miljoner kronor. På grund av tillkommande uppgifter och utlån av personal omprioriterade Skatteverket den ordinarie verksamheten vilket bl.a. ledde till färre antal företagskontroller och revisioner i beskattningsverksamheten. Jämfört med 2020 blev utfallet 269 miljoner kronor (3,4 procent) högre.

Utfallet för Tullverket i nivå med budget Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 276 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 20 miljoner kronor för att stärka Tullverkets operativa verksamhet med teknisk utrustning. Jämfört med föregående år blev utfallet 134 miljoner kronor (6,3 procent) högre.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:16 Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin Riksrevisionen har granskat Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin (skr. 2021/22:47) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:SkU10, rskr. 2021/22:143).

2.6.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 2.49 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:11 Ersättning för skador på grund

av brott 122 105 -17 -13,7 96 1:12 Rättsliga biträden m.m. 3 651 3 669 18 0,5 3 407 1:13 Kostnader för vissa

skaderegleringar m.m. 40 55 73 33 82,6 106 1:15 Bidrag till lokalt

brottsförebyggande arbete 62 6 62 0 0,4 57 1:18 Från EU-budgeten finansierade

insatser avseende EU:s inre

säkerhet, gränsförvaltning och

visering 224 20 102 -122 -54,3 95

Övriga anslag 271 266 -5 -1,7 250

Summa 56 431 967 57 172 741 1,3 53 027

Utfallet uppgick till 57 172 miljoner kronor och blev därmed 741 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 4 145 miljoner kronor (7,8 procent) högre.

Fler anställda vid Polismyndigheten Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 30 978 miljoner kronor, vilket är 490 miljoner kronor (1,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 2 181 miljoner kronor (7,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på ett ökat antal anställda som medfört högre personalkostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med 1 748 (5,8 procent) jämfört med föregående år. Av dessa var 958 poliser och 790 civilanställda. Vid slutet av 2021 uppgick antalet årsarbetskrafter till 32 028.

I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 500 miljoner kronor, bl.a. för upprätthållandet av det inreseförbud från vissa länder som har gällt under covid-19pandemin.

Antalet sökande till polisutbildningen uppgick enligt Polismyndighetens årsredovisning till 23 538 personer, vilket är 2 969 personer (11,2 procent) färre än 2020. Totalt påbörjade 1 602 personer grundutbildningen till polisman, vilket är en

ökning med 223 personer (16,2 procent) jämfört med 2020. Det innebär att 78,5 procent av de 2 040 utbildningsplatserna fylldes under 2021, vilket är 10,9 procent fler än föregående år. Under året har Polismyndigheten tillsammans med Totalförsvarets plikt- och prövningsverk sett över de krav som de sökande måste svara mot för att bli antagna till polisutbildningen och tagit fram en ny kravprofil. Polismyndigheten har dessutom omfördelat utbildningsplatser enligt de sökandes efterfrågan. För att svara mot den högre efterfrågan av utbildningsplatser i Stockholmsregionen så kommer Polismyndigheten bl.a. att upplåta myndighetens övningsområde Sörentorp åt Södertörns högskola för att bedriva delar av sin utbildning under 2022–2024.

Högre utgifter för Åklagarmyndigheten jämfört med budget och 2020 Utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten blev 1 831 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor (6,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 137 miljoner kronor (8,1 procent) högre än 2020. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 90 miljoner kronor för att hantera ett större ärendeinflöde. Det högre utfallet beror främst på löneökningar och att antalet årsarbetskrafter ökade vid Åklagarmyndigheten med 84 årsarbetskrafter (6,2 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2021 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 449.

Under 2021 har inflödet av inkomna brottsmisstankar minskat med 6,2 procent jämfört med föregående år och uppgick till 428 671 stycken. Utveckling av inflödet varierar inom de olika brottstyperna. Inkomna brottsmisstankar har minskat för alla brottstyper förutom sexualbrott samt brott mot frihet och frid som ökat med 10,1 respektive 2,7 procent jämfört med 2020. Bland de särskilt resurskrävande ärendena finns bl.a. sexualbrotten våldtäkt mot vuxna som ökat med 10,5 procent jämfört med 2020.

Högre utgifter för Ekobrottsmyndigheten jämfört med budget och 2020 Utfallet för anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten blev 779 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (4,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 36 miljoner kronor (4,9 procent) högre än 2020. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att hantera ett ökat inflöde av särskilt krävande ärenden. Att utfallet blev högre beror på att Ekobrottsmyndigheten rekryterat mer personal.

Antalet inkomna ärenden uppgick till 7 473, en minskning med 21,5 procent jämfört med 2020. Det är i huvudsak antalet mängdärenden, dvs. ärenden vars genomsnittliga utredningstid understiger åtta timmar, som minskat, särskilt antalet inkomna ärenden vid försenade eller uteblivna årsredovisningar. Antalet inkomna ärenden vid försenade eller uteblivna årsredovisningar minskade med 88 procent jämfört med 2020.

Antalet avslutade ärenden uppgick till 7 699, en minskning med 17,5 procent jämfört med föregående år. Under året har däremot antalet avslutade särskilt krävande ärenden ökat med 63,2 procent jämfört med 2020. Särskilt krävande ärenden är sådana ärenden som avser komplicerad brottslighet som normalt kräver en utredningsgrupp under förundersökningsledning av en åklagare.

Under 2021 har antalet årsarbetskrafter ökat vid Ekobrottsmyndigheten med 21 personer (5,9 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2021 uppgick antalet årsarbetskrafter till 379.

Ökad beläggning på Sveriges anstalter gav högre utgifter än budget och 2020 Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 10 612 miljoner kronor, vilket är 164 miljoner kronor (1,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga

budgeten. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 026 miljoner kronor (10,7 procent) högre. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 206 miljoner kronor framför allt för att hantera beläggningssituationen på landets häkten och anstalter.

Kriminalvården har utökat platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Det bidrog till en lägre beläggningsgrad jämfört med 2020. Beläggningen uppgick till 94 procent i både häkte och anstalt, vilket är 5 respektive 1 procentenheter lägre än 2020. Under 2021 fanns i genomsnitt 2 482 platser på Sveriges häkten, vilket är en ökning med i genomsnitt 282 platser jämfört med 2020. Motsvarande siffra på landets anstalter var 5 113, vilket är 354 fler än föregående år. Medelbeläggningen i häkte uppgick till 2 323 intagna. Det är 135 fler intagna än 2020. Medelbeläggningen i anstalt uppgick till 4 818 intagna. Det är en ökning med 305 intagna jämfört med 2020.

Under 2021 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 830 personer (8,1 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2021 uppgick antalet årsarbetskrafter till 11 125.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 73 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor (82,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 55 miljoner kronor främst med anledning av ett större ärende om anspråk på ersättning och att antalet skadeståndsärenden har ökat.

Lägre utgifter än budgeterat för EU-finansierade insatser Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 102 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (54,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 20 miljoner kronor, vilka avsåg det nationella programmet inom ramen för Fonden för inre säkerhet programperioden 2014–2020. Utfallet för programperioden 2014–2020 blev dock 22 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror på att ett antal projekt inte fortskridit i planerad takt, bl.a. till följd av pandemin.

Det lägre utfallet för anslaget beror framför allt på att utfallet inom den nya programperioden 2021–2027 blev 1 miljon kronor, vilket är 99 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Det förklaras av att den första utlysningen av projektmedel inom den nya programperioden 2021–2027 flyttades fram med anledning av försenade beslut om legala förutsättningar.

Utgifterna för rättsliga biträden blev högre än 2020 Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 3 669 miljoner kronor, vilket är 262 miljoner kronor (7,7 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på att antalet förordnande för offentliga försvarare har ökat. Även den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen har bidraget till de högre utgifterna. För 2021 ökade timkostnadsnormen med 1,5 procent.

Utgifterna för skaderegleringar blev lägre än 2020 Jämfört med 2020 blev utfallet för 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 33 miljoner kronor (31,1 procent) lägre. Det beror i sin helhet på att utgifterna för skadeståndsärenden m.m. minskade. Utgifterna för ersättningar vid frihetsinskränkning uppgick till 73 miljoner kronor, vilket är på samma nivå som 2020.

Höge utgifter för Fonden för inre säkerhet än 2020 Jämfört med 2020 blev utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 8 miljoner kronor (8,1 procent) högre. Anslaget finansierar bl.a. projekt inom ramen för Fonden för inre säkerhet med programperioden 2014–2020. Att utfallet blev högre än föregående år beror främst på att projekten inom programperioden 2014–2020 är i slutskedet, vilket har lett till högre utgifter.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.50 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande 2021-12-31 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser

avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 140 97

Summa 140 97

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 140 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 97 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:20 Effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta, i synnerhet om den interna styrningen och stödet för hur brottsutsatta ska informeras är effektiva och om de bygger på ändamålsenliga analyser.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (skr. 2021/22:57) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:JuU12, rskr. 2021/22:144).

Riksdagen har tillkännagett det utskottet anför om att förbättra Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (bet. 2021/22:JuU12, punkt 1, rskr. 2021/22:144).

RiR 2021:25 Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för polis och åklagare Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (skr. 2021/22:105) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2021:27 Ersättning till rättsliga biträden i brottmål – allvarliga brister i uppföljning och kontroll Riksrevisionen har granskat om tingsrätterna och Domstolsverket utövar en betryggande kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål (skr. 2021/22:109) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2021:30 Ekobrottsmyndigheten – arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Ekobrottsmyndighetens arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten (skr. 2021/22:205) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 2.51 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Avgifter till internationella

organisationer 1 329 1 151 -177 -13,3 1 426 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande

verksamhet 165 143 -23 -13,8 173 1:9 Svenska institutet 130 129 -2 -1,5 131 1:11 Samarbete inom

Utfallet uppgick till 1 782 miljoner kronor, vilket är 217 miljoner kronor (10,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 288 miljoner kronor (13,9 procent) lägre.

Lägre avgift till FN:s fredsbevarande operationer Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 151 miljoner kronor, vilket är 177 miljoner kronor (13,3 procent) lägre än anvisat i statens budget.

Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att avgiften till FN för fredsbevarande operationer blev lägre jämfört med den ursprungliga beräkningen till statens budget.

Jämfört med 2020 minskade utgifterna med 275 miljoner kronor (19,3 procent). Avgiften till FN för fredsbevarande operationer minskade med 228 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.52 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på

211 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till

164 miljoner kronor.

2.6.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet

Anslag

Tabell 2.53 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget Ansla budget budget Utfall budget Procent Utfall g Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 41 920 6 41 845 -76 -0,2 37 812

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 467 1 212 -254 -17,3 1 004

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 17 808 17 700 -108 -0,6 14 872

2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige

AB för alarmeringstjänst enligt avtal 382 15 397 15 3,9 396 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap 1 436 109 1 492 57 3,9 1 460 2:7 Statens haverikommission 48 22 52 4 8,1 48

Övriga anslag 3 989 3 893 -96 -2,4 3 645

Summa 71 153 130 70 580 -573 -0,8 63 092

Utfallet uppgick till 70 580 miljoner kronor och blev därmed 573 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 130 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 7 488 miljoner kronor (11,9 procent) högre.

Försvarets internationella insatser fortsatte påverkas av covid-19 Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 212 miljoner kronor, vilket är 254 miljoner kronor (17,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror generellt på försenade materielleveranser och fördröjda personalrotationer på grund av karantänstider. Andra händelser som också gett lägre utfall är bl.a. USA:s tillbakadragande och Natos beslut om att avsluta uppdraget Resolut Support Mission (RSM) i Afghanistan. Försvarsmakten avslutade sin truppnärvaro i Afghanistan den 25 maj vilket var tidigare än beräknat.

Ersättning för räddningstjänst m.m. lägre än beräknat i statens budget Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. är helt händelsestyrt och beror på vad som inträffar och när ansökningar inkommer till staten. Utfallet uppgick till 18 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (32,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Av den totala ersättningen avser 11 miljoner kronor ersättning till länsstyrelser för de bidrag som lämnas för bevakning med skogsbrandsflyg. Botkyrka kommun fick under året 5 miljoner kronor i ersättning på grund av en brand i en avfallsanläggning i kommunen.

Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till 1 492 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (3,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 109 miljoner kronor för att använda för kommunikationsinsatser riktade till allmänheten på grund av covid-19.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod Från och med 2019 tillämpar Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) en ny modell för anslagsredovisning vid inköp av försvarsmateriel. Den nya modellen innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen för staten i stället för som tidigare vid milstolpar överenskomna mellan Försvarsmakten och FMV. Implementering av den nya modellen sker successivt de kommande åren. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning sker enligt den äldre modellen. Till följd av detta tillämpas den nya modellen ännu endast i begränsad omfattning 2021. Från och med 2028 sker redovisning helt enligt den nya modellen.

Högre utgifter för försvaret jämfört med föregående år Den nya modellen för redovisning mot anslag medför att det är svårt att jämföra utfallet mellan åren för enskilda anslag innan redovisningen sker helt enligt den nya modellen.

Utfallet för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev sammantaget 6 860 miljoner kronor högre än 2020. Det beror främst på en utökning av försvaret där utgifterna för personal, materiel och lokaler är högre än föregående år. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 2 828 miljoner kronor högre än 2020. Under 2021 har bl.a. den första av fyra eldenheter av Luftvärnsrobotsystem 103 (Patriot) levererats, uppgradering av HMS Carlskrona samt de fem Visbykorvetterna har gjorts och en leverans av stridsbåt 90 har skett. Dessutom har två Gripen E levererats till Försvarsmakten.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.54 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående åtaganden

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och

andra naturolyckor 45 26 2:4 Krisberedskap 1 800 1 177 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 80 79

Summa 94 225 79 931

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 94 225 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 79 931 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 14 294 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 714 miljoner kronor. Försvarsmakten ingick inte nya åtaganden i planerad omfattning. De huvudsakliga skälen var kapacitetsbrist hos ett antal externa leverantörer, komponentbrist inom vissa sektorer samt påverkan av pandemin.

Huvuddelen av bemyndigandet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar disponeras av Försvarets materielverk. Skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden uppgick till 10 937 miljoner kronor. Differensen kan bl.a. förklaras av effekter till följd av spridningen av covid-19, att vissa ledtider i utarbetandet av beställningsunderlag blev längre än planerat samt att ett antal planerade anskaffningar överklagats med förseningar som följd.

För anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 623 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att ett flertal beslut som var planerade för 2021 har flyttats till kommande år på grund av pandemin.

Garantier

Tabell 2.55 UO 6 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade garantier

Utestående åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2021-12-31 utfästelser

1 Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 24 6 6

Summa 24 6 6

1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 2.56 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneramar för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2021-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 550 1 257

Låneramar för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2021-12-31

Summa 1 550 1 257

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 257 miljoner kronor vid utgången av 2021.

Övriga kontokrediter

Tabell 2.57 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 86 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2021 uppgick till 11 119 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:7 Projektbidrag från anslag 2:4 krisberedskap – ett styrmedel med utmaningar Riksrevisionen har granskat om anslag 2:4 Krisberedskap är ett effektivt styrmedel för att stärka myndigheternas arbete med krisberedskap och civilt försvar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (skr. 2021/22:6) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:FöU3, rskr. 2021/22:32).

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen uppmanas att göra en oberoende översyn av hur hela processen med projektbidrag kan bli mer ändamålsenlig, transparent och långsiktig (bet. 2021/22:FöU3, punkt 1, rskr. 2021/22:32).

RiR 2021:23 Att bygga nationell försvarsförmåga – statens arbete med att stärka arméstridskrafterna Riksrevisionen har granskat regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om att bygga nationell försvarsförmåga – statens arbete med att stärka arméstridskrafterna (skr. 2021/22:63) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:FöU4, rskr. 2021/22:181).

2.6.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.58 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Biståndsverksamhet 44 966 430 45 655 689 1,5 44 921 1:2 Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete (Sida) 1 583 3 1 547 -37 -2,3 1 403 Övriga anslag 280 262 -18 -6,5 200

Summa 46 829 433 47 463 635 1,4 46 525

Utfallet blev 47 463 miljoner kronor, vilket är 635 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 938 miljoner kronor (2,0 procent) högre.

Lägre kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande medförde högre utgifter för biståndsverksamheten Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 45 655 miljoner kronor, vilket är 689 miljoner kronor (1,5 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande inom utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Till följd av spridningen av covid-19 blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen inom utgiftsområde 8 Migration och 14 Arbetsmarknad lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2021. För att Sverige skulle nå upp till den av riksdagen fastställda biståndsramen om 1,0 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) anvisade därför riksdagen i ändringsbudget anslaget för biståndsverksamhet ytterligare 430 miljoner kronor.

Biståndsverksamheten ökade med 734 miljoner kronor jämfört med 2020 Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 734 miljoner kronor (1,6 procent) högre jämfört med 2020. Det är framför allt utbetalningar av strategiskt inriktade bidrag, bistånd till Afrika samt bistånd till humanitära insatser som ökat under 2021. Utöver de ytterligare medel riksdagen anvisade i ändringsbudget har både anslagssparande från 2020 tagits i anspråk och del av anslagskrediten utnyttjats.

Biståndsramen Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Den preliminära rapporteringen till OECD/DAC görs under våren efter avslutat budgetår, medan slutligt utfall sammanställs under sommaren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader inom andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s biståndsdirektiv.

Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under det första året i Sverige (utgiftsområde 8 och utgiftsområde 14), administration av bistånd inom utrikesförvaltningen (utgiftsområde 1) samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27).

Höjd biståndsram för 2021 Biståndsramen för 2021 budgeterades till 52 280 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 170 miljoner kronor högre än biståndsramen för 2020. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande väntades bli lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2020 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i ändringsbudget. Det innebär att den del av biståndsramen som avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med sammanlagt 430 miljoner kronor.

Rapportering av bistånd till OECD/DAC Det slutliga biståndsutfallet för 2020 som rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 58 469 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,14 procent av BNI. Det preliminära utfallet för biståndsramen 2021 uppgår till 50 819 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,92 procent av preliminär BNI. Att preliminära utfallet för 2021 understiger biståndsramen beror framför allt på att lagda skuldsedlar rapporteras i sin helhet till OECD/DAC det år de deponeras, även om utbetalningar från en och samma skuldsedel kan vara fördelade över flera år.

Tabell 2.60 Utfall för bistånd 2012–2021

Miljoner kronor

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Totalt utbetalt bistånd 35 468 37 954 42 756 59 758 41 873 47 549 52 151 49 215 58 469 50 819

1

Totalt bistånd i procent av BNI 0,97 1,01 1,09 1,4 0,94 1,02 1,07 0,96 1,14 0,92

1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Under 2021 deponerades nya skuldsedel till ett värde av 3 866 miljoner kronor, vilka ingick i utfallet till OECD/DAC, medan utbetalningar på tidigare lagda skuldsedlar uppgick till 5 417 miljoner kronor, vilka inte ingick i utfallet till OECD/DAC. De nya deponerade skuldsedlarna avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) och Internationella utvecklingsfonden (IDA). Utbetalningarna på tidigare lagda skuldsedlar avsåg bidrag till Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD), Gröna Klimatfonden (GCF), Internationella utvecklingsfonden (IDA), Afrikanska utvecklingsfonden samt Globala miljöfonden (GEF).

Tabell 2.59 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande

Miljoner kronor

Källa: Migrationsverket.

Det slutliga biståndsutfallet för 2020 som rapporterades till OECD/DAC för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 1 375 miljoner kronor, varav 988 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 387 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Det preliminära utfallet för 2021 för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 754 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 254 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.60 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 117 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 99 328 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 17 672 miljoner kronor.

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (SIDA) utestående åtaganden uppgick till 98 855 miljoner kronor, varav 41 879 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala och internationella organisationer och fonder. De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, Asien, Afrika och Mellanöstern och Nordafrika. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Dessutom har den kvarvarande effekten av spridningen av covid-19 medfört förseningar i Sidas insatshantering och därmed en ökad osäkerhet och försiktighet i att ingå nya åtaganden samt att flera strategier förlängdes under året och det har funnits osäkerhet om framtida strategibelopp, vilket resulterat i att Sida har använt en lägre andel av den tilldelade ramen.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor. Av detta avser 1,7 miljarder kronor IDA (från 2032 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 2.61 UO 7 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade garantier

Utestående åtaganden Utestående åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2021-12-31 utländsk valuta utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 22 378 2 474 22 378 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 2 913 32 795 2 570 32 795 Garantikapital i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 4 868 538 4 868 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 4 378 343 4 378 Garantier inom biståndsverksamheten 17 000 6 635 6 993 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet EUR 152 938 92 938 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA USD 16 147 16 147

Summa 72 139 72 497

Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. Prop . 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2, rskr. 2019/20:104. Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,22 per 30 december 2016. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2021 (för SDR 23 december 2021). USD = 9,0437, EUR = 10,2269, CHF = 9,8545 och SDR = 12,7593.

Övriga kontokrediter

Tabell 2.62 UO 7 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit 2021-12-31 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:28 Svenskt bistånd till multilaterala organisationer – regeringens och Sidas arbete

Riksrevisionen har granskat om regeringens, Utrikesdepartementets (UD) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) hantering av stöd till multilaterala organisationer är ändamålsenligt utformad.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer (skr. 2021/22:144) redovisat vilka åtgärder som vidtagits

eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Anslag

Tabell 2.63 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i

Från EU-budgeten

finansierade insatser för 1:8 asylsökande och flyktingar 155 136 -19 -12,3 140

Summa 9 268 8 224 -1 044 -11,3 9 579

Utfallet uppgick till 8 224 miljoner kronor och är därmed 1 044 miljoner kronor (11,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 1 355 miljoner kronor (14,1 procent) lägre.

Migrationsverkets förvaltningsutgifter lägre än budget Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 4 090 miljoner kronor. Det är 331 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än i statens budget. Det är främst utgifterna för personal som blivit lägre. Det beror på att antalet anställda minskade mer än beräknat, delvis på grund av att Migrationsverket införde ett anställningsstopp under det första kvartalet 2021 och att fler än väntat sa upp sig. Med anledning av fortsatta restriktioner till följd av spridningen av covid-19 blev även utgifterna för personalens och asylsökandes resor lägre.

Ersättningar till kommuner och regioner för asylsökande blev lägre 2021 Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 604 miljoner kronor. Det är 276 miljoner kronor (9,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är dels lägre styckkostnad för vissa ersättningar, t.ex. för skola och sjukvård, dels lägre utgifter för asylsökandes boende än beräknat. Till följd av det minskade behovet av tillfälliga bostäder avvecklade Migrationsverket under 2021 ca 6 000 platser mätt som årsgenomsnitt. Det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev dock 755 (3 procent) fler än beräknat.

Tabell 2.64 Antal asylsökande m.m. 2021

Förändring,

2021 2020 Förändring procent

Genomsnittlig handläggningstid i dagar,

2

1 Sammanställningen över 2021 och 2020 utgår från situationen den sista december respektive år. 2 Genomsnittligt antal inskrivna skiljer sig jämfört med tidigare års redovisade statistik, dels på grund av att genomsnittet mäts per dag istället för vid två mätpunkter per månad, dels ingår numera även personer som avvikit men som fortfarande är inskrivna i mottagningssystemet. Källa: Migrationsverket.

Behovet av offentligt biträde i utlänningsärenden mindre än väntat Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 178 miljoner kronor (49,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat.

Jämfört med 2020 minskade utgifterna med 97 miljoner kronor (34,6 procent). Antalet beslut i migrationsdomstol med offentligt biträde minskade med 26 procent.

Färre utresor till följd av covid-19 Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 172 miljoner kronor (53,1 procent) lägre än anvisat i statens budget och 41 miljoner kronor (21,3 procent) lägre än 2020. Det beror på att möjligheten till utresor varit fortsatt begränsade av restriktioner till följd av spridningen av covid-19.

Behovet av rättsliga biträden vid domstolsprövning mindre än väntat Utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål blev 81 miljoner kronor (35,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till

det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än väntat. Jämfört med 2020 minskade utgifterna med 36 miljoner kronor (19,9 procent).

Antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskade med 29 procent Jämfört med 2020 minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 885 miljoner kronor (25,4 procent). Det är främst ersättningarna till asylsökande, kommuner och regioner som har minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat med 29 procent. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga blev 144 miljoner kronor lägre än 2020. Ersättningar till asylsökande blev 177 miljoner kronor lägre och ersättningar enligt förordningen (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. blev 152 miljoner kronor lägre än föregående år.

Migrationsverkets utgifter fortsatte att minska under 2021 Jämfört med 2020 minskade utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med 253 miljoner kronor (5,8 procent). Migrationsverket har med anledning av det minskande antalet asylsökande fortsatt att minska sin personalstyrka. Personalkostnaderna minskade med 199 miljoner kronor (3,8 procent) till 3 050 miljoner kronor. Drygt 600 personer slutade under 2021 och det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 447 personer (9,2 procent) till 4 421 jämfört med 2020.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.65 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande 2021-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar 920 147

Summa 920 147

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 920 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 147 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet utgick från beräkningar om att åtaganden för den nya programperioden 2021–2027 skulle kunna göras under 2021. Eftersom regelverket för den nya programperioden inte har godkänts har inga åtaganden kunnat göras under 2021. De åtaganden som var planerade att tecknas 2021 beräknas i stället kunna tecknas under 2022 när EU-kommissionen har godkänt regelverket för den nya programperioden.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:9 Att komma till Sverige som anhörig – rättssäkerheten i anknytningsärenden Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas handläggningsrutiner i anknytningsärenden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig (skr. 2021/22:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2021:24 Att ställa om i en föränderlig omvärld – neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020 Riksrevisionen har granskat omställningen på Migrationsverket under åren 2017–2020.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020 (skr. 2021/22:82) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.

Anslag

Tabell 2.66 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Socialstyrelsen 750 22 770 20 2,7 783 1:4 Tandvårdsförmåner 7 295 6 784 -511 -7,0 5 964 1:5 Bidrag för

läkemedelsförmånerna 31 705 168 31 839 134 0,4 30 041 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 16 826 30 660 53 283 36 457 216,7 28 036

4:2 Vissa statsbidrag inom

funktionshindersområdet 783 50 755 -27 -3,5 778 4:3 Bilstöd till personer med

funktionsnedsättning 263 138 -125 -47,6 136 4:4 Kostnader för statlig

assistansersättning 24 476 24 135 -341 -1,4 23 528 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldreområdet 9 008 4 337 9 187 179 2,0 1 975 4:7 Bidrag till utveckling av socialt

arbete m.m. 525 200 703 178 33,9 468 5:2 Barnets rättigheter 22 115 125 103 462,4 70

Övriga anslag 9 508 10 9 369 -139 -1,5 9 283

Summa 101 942 35 722 137 967 36 025 35,3 101 774

Utfallet uppgick till 137 967 miljoner kronor och blev därmed 36 025 miljoner kronor (35,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 35 722 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna

36 193 miljoner kronor (35,6 procent) högre.

Förlängda ersättningsperioder blev mindre kostsamma än beräknat

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 6 784 miljoner kronor, vilket är

511 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på utgifterna för de förlängda ersättningsperioderna för de som inte kunnat besöka tandvården på grund av pandemin, som infördes i september 2020, blev lägre än

beräknat. Det beror också på att antalet besök var färre under de perioder när spridningen av covid-19 var hög under året. Under 2021 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 8 879 400, en ökning med 928 581 beslut (11,7 procent). Innan utbrottet av covid-19, under 2019, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643.

Högre utgifter för läkemedel Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 31 839 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (0,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 168 miljoner kronor då läkemedel inom förmånerna ökade mer än vad regeringen tidigare hade beräknat. I januari 2021 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2021. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1 797 miljoner kronor (6,0 procent) högre. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre.

Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för bl.a. stroke samt för behandling av diabetes typ 2.

Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 och förlängning av covid-19-lagen Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård uppgick till 53 283 miljoner kronor, vilket är 36 457 miljoner kronor (216,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 25 247 miljoner kronor (47,4) högre än 2020. I ändringsbudget anvisades ytterligare 30 660 miljoner kronor. Det beror framför allt på att anslaget har finansierat olika åtgärder för att minska den fortsatta spridningen av covid-19. I tabell 2.67 Bidrag för folkhälsa och sjukvård specificeras de största åtgärderna som vidtagits med anledning av covid-19 och även de största övriga posterna inom anslaget 2021.

Tabell 2.67 Bidrag för folkhälsa och sjukvård

Miljoner kronor

SB 2021 ÄB 2021 Utfall 2021 Utfall 2020

1

1 Ingående överföringsbelopp uppgick till 9 700 miljoner kronor.

Högre utgifter än beräknat för Folkhälsomyndigheten Utfallet för anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten uppgick till 599 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 135 miljoner kronor för informationsinsatser om vaccination mot covid-19, både generellt och mot särskilda grupper med låg vaccinationsgrad.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 138 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor (47,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Dock har ökningen uteblivit och därför blev utfallet lägre än beräknat.

Höjning av schablonbeloppet inom assistansersättning ger högre utgifter än föregående år Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 135 miljoner kronor. Det är 341 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda timmar blev lägre än antalet på förhand beviljade timmar. Jämfört med föregående år blev utfallet 606 miljoner kronor (2,6 procent) högre. För 2021 var schablonbeloppet 315,0 kronor per timme, vilket är en ökning med 3,5 procent jämfört med året innan. Sedan 2015 har beloppet räknats upp med 1,5 procent eller mindre. Det högsta möjliga timbeloppet var 352,8 kronor och det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2021 var 318,2 kronor.

Under 2021 hade 7 849 män och 6 476 kvinnor assistansersättning, totalt 14 325 personer. Det är en minskning med 1,4 procent jämfört med föregående år.

Bidrag för lovaktiviteter och stöd till organisationer för utsatta barn på grund av spridningen av covid-19 Utfallet för anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 703 miljoner kronor, vilket är 178 miljoner kronor (33,9 procent) högre än anvisat i staten budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 200 miljoner kronor för att kommunerna skulle kunna genomföra avgiftsfria och smittsäkra lovaktiviteter under 2021. Jämfört med 2020 blev utgifterna 235 miljoner kronor högre vilket i huvudsak också beror på utbetalningen av stöd för lovaktiviteter.

Utfallet för anslaget 5:2 Barnets rättigheter blev 125 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (462,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 115 miljoner kronor för utgifter i enlighet med 1 § första stycket i förordningen (2021:133) om statsbidrag till vissa ideella organisationer med anledning av utbrottet av covid-19. Av dessa medel har 105 miljoner kronor lämnats i bidrag till ideella organisationer och knappt 1 miljon kronor använts till administration. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 56 miljoner kronor (79,8 procent) högre.

Bred satsning på äldreomsorg ger högre utgifter än föregående år Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 9 187 miljoner kronor, vilket är 7 212 miljoner kronor (365,2 procent) högre än föregående år. Inför 2021 förstärktes anslaget med 4 000 miljoner kronor i statsbidrag för en generell äldreomsorgssatsning. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 4 337 miljoner kronor. Bland annat anvisades 3 000 miljoner kronor för att minska antalet timanställningar och för att utöka sjuksköterskebemanningen inom äldreomsorgen. Av dessa 3 000 miljoner kronor har drygt 1 miljon kronor betalats ut under 2021.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.68 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående åtaganden

2:2 (2020) Insatser för vaccinberedskap 273 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete (2019) m.m. 2

Totalt 4 850

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 6 202 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 575 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 627 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning, där kommande åtaganden väntas i enlighet med forsknings- och innovationspropositionen. Skillnaden avseende anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet beror på det utökade bemyndigande och anslag kopplade till statsbidraget för investeringsstöd för äldrebostäder som riksdagen beslutade om i finansutskottets betänkande (bet. 2020/21:FiU46). Efterfrågan på investeringsstöd till äldrebostäder har inte motsvarat de utökade anslag och bemyndigande som riksdagen beslutat om.

Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndigande för anslagen 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. och 2:2 Insatser för vaccinberedskap. De utestående åtagandena uppgick till 275 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där bemyndigandet har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 2.69 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneramar för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2021-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 5 000 744 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 21 000 947

Summa 26 000 1 691

Riksdagen har beslutat om låneramar på 26 000 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 691 miljoner kronor vid utgången av 2021.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:14 Mesta möjliga hälsa för skattepengarna – statens subventionering av läkemedel Riksrevisionen har granskat statens subventionering av läkemedel.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel (skr. 2021/22:43.) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:SkU21, rskr. 2021/22:199).

RiR 2021:17 Öppna jämförelser i socialtjänsten – begränsat bidrag till god kvalitet Riksrevisionen har granskat öppna jämförelser i socialtjänsten. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om öppna jämförelser i socialtjänsten (2021/22:38) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:SkU20, rskr. 2021/22:198).

RiR 2021:26 Statens suicidpreventiva arbete – samverkan eller verkan? Riksrevisionen har granskat statens suicidpreventiva arbete.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete (skr. 2021/22:107) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 2.70 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 37 799 3 650 42 619 4 820 12,8 42 371 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 40 473 40 745 272 0,7 42 611 1:3 Merkostnadsersättning och

handikappersättning 1 355 1 252 -103 -7,6 1 300 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 421 2 380 -41 -1,7 2 567 1:5 Ersättning inom det statliga

personskadeskyddet 37 37 0 -0,3 37 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 442 2 211 -231 -9,5 2 137 1:7 Ersättning för höga

sjuklönekostnader 4 600 15 250 14 479 9 879 214,8 17 675 2:1 Försäkringskassan 9 212 35 9 262 49 0,5 9 141 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 67 -5 -6,6 60

Summa 98 410 18 935 113 051 14 641 14,9 117 899

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 113 051 miljoner kronor och blev därmed 14 641 miljoner kronor (14,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 4 848 miljoner kronor (4,1 procent) lägre.

Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och rehabilitering Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 42 619 miljoner kronor, vilket är 4 820 miljoner kronor (12,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för sjukpenning blev högre än beräknat på grund av olika regeländringar. Reglerna för bedömning av arbetsförmåga efter 180 dagars sjukfrånvaro ändrades. Vidare förlängdes tillfälliga pandemirelaterade regler om ersättning för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare till september 2021. Även tiden för rätt till sjukpenning i förebyggande syfte förlängdes.

I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 50,8 miljoner. Utfallet blev 54,4 miljoner nettodagar, vilket är 7,1 procent högre än beräknat.

I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 3 650 miljoner kronor för ökade utgifter i samband med de ovan nämnda regeländringarna.

Tabell 2.71 Statistik över sjukpenning och sjukfall

Förändring,

Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari till oktober 46 000 53 000 -13,2

varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent 62 62

varav startade sjukfall gällande män, procent 38 38

Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner dagar) 54,4 54,5 -0,2

Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser, procent, september månad 45,7 45,3

Källa: Försäkringskassan. Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 202 629 personer i december 2020 till 209 975 personer i december 2021. Av dessa ökade antalet kvinnor med 3,7 procent och antalet män ökade med 3,4 procent. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå ökade med 4 060 (3,0 procent). Vidare ökade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 3 395 (5,5 procent).

Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2021 uppgick till 64,9 procent, vilket är på samma nivå som i december 2020. Andelen män är 35,1 procent.

Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 46 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2021, vilket är en minskning med 13,2 procent jämfört med samma period föregående år.

Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser ökade 2021 och var 45,7 procent i september 2021, vilket ska jämföras med 45,3 procent i september 2020.

Under 2021 avslogs 1,9 procent av initiala ansökningar om sjukpenning jämfört med 3,5 procent under föregående år. Andelen avslag för män minskade från 3,2 procent 2020 till 1,8 procent år 2021. För kvinnor uppgick andelen avslag till 1,9 procent 2021, vilket ska jämföras med 3,6 procent föregående år.

Andelen avslag under pågående sjukfall minskade från 7,2 procent 2020 till 3,2 procent 2021. Det beror delvis på regeringens beslut att tillfälligt stoppa bedömningar i förhållande till normalt förekommande arbete för personer mellan dag 181 och 365 i rehabiliteringskedjan samt införandet av utökade undantagsmöjligheter vid bedömningen av arbetsförmågan. Andelen avslag för män minskade från 6,8 procent 2020 till 3,3 procent 2021. För kvinnor minskade andelen avslag från 7,5 procent 2020 till 3,2 procent under 2021.

Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 252 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för såväl merkostnadsersättning som handikappersättning blev lägre än beräknat. Det lägre utfallet kan till en del förklaras av långa handläggningstider för merkostnadsersättning vilka medför förskjutningar av beviljandetidpunkter och åtföljande utbetalning av ersättningar.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 211 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, försäkringsmedicinska utredningar samt bidrag till hälso- och sjukvården blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 14 479 miljoner kronor, vilket är 9 879 miljoner kronor (214,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det finns flera anledningar till att utgifterna blev högre än beräknat. Riksdagen beslutade att förlänga tiden t.o.m. september 2021 för den tillfälliga ersättningen för höga sjuklönekostnader respektive undantaget från krav på läkarintyg. Dessutom blev arbetsgivares ersättningsanspråk högre än vad som beräknats. Det fanns också eftersläpningar i utbetalning av ersättningen då vissa utgifter som beräknats för 2020 uppstod först under 2021. Anslaget anvisades därför ytterligare totalt 15 250 miljoner kronor i ändringsbudget.

Anslaget 2:1 Försäkringskassan anvisades ytterligare 35 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera ökade kostnader för handläggning av ärenden gällande graviditetspenning samt förberedelser i samband med det planerade införandet av familjeveckan.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 40 745 miljoner kronor, vilket är 1 866 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än 2020. Det beror främst på att färre personer fick sjukersättning jämfört med föregående år.

Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2021 till 222 012 (129 706 kvinnor och 92 306 män), vilket är en minskning med 11 857 personer (5,1 procent) jämfört med december 2020. Minskningen beror på att antalet personer

som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar. Under 2021 blev 5 433 personer (2 916 kvinnor och 2 517 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en minskning med 336 personer (5,8 procent) jämfört med 2020. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 58,8 procent (61,5 procent för kvinnor och 55,5 procent för män) under 2021. För 2020 uppgick andelen avslag till 65,9 procent (68,4 procent för kvinnor och 62,9 procent för män) . Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket.

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2021 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 28 947, vilket är en minskning med 317 personer (1,1 procent) jämfört med december 2020. Under 2021 har 6 713 personer (3 162 kvinnor och 3 551 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 147 personer (2,1 procent) färre än 2020. Under 2021 avslogs 2 916 ansökningar om aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 37,0 procent jämfört med föregående år.

I december 2021 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 250 959 personer. Det är en minskning med 4,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 142 894 personer, vilket är en minskning med 5,2 procent jämfört med december 2020. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 108 065 personer, vilket är en minskning med 3,8 procent jämfört med december 2020.

Tabell 2.72 Ohälsomått

Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar. I december 2021 var ohälsotalet 22,0 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 22,6 dagar 2020. Orsaken är främst att antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning minskat. Ohälsotalet har sedan december 2020 minskat med 3,1 procent för kvinnor och med 2,5 procent för män.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2021 var sjukpenningtalet 9,2 dagar, vilket är en minskning med 0,1 dagar sedan december 2020. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,0) än män (6,6).

2 Jämförelseuppgifterna för 2020 är reviderade på grund av efterregistreringar.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 2 380 miljoner kronor, vilket är 187 miljoner kronor (7,3 procent) lägre jämfört med 2020. Det beror huvudsakligen på att färre personer fick arbetsskadelivränta eller yrkesskadelivränta. I december 2021 fick 14 972 personer arbetsskadelivränta, vilket är en minskning med 9,7 procent jämfört med december 2020. Antalet mottagare av yrkesskadelivränta i december 2021 uppgick till 16 737 personer, vilket är en minskning med 8,7 procent jämfört med december 2020.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 3 196 miljoner kronor (18,1 procent) lägre än föregående år. Det förklaras främst av att det under perioden april–juli 2020 inte fanns något tak för hur stor ersättning arbetsgivare kunde få och att full kompensation av sjuklönekostnaderna skedde dessa månader. Under 2021 har ersättningen till arbetsgivare begränsats enligt olika procentsatser beroende på sjuklönekostnadens storlek.

Övriga kontokrediter

Tabell 2.73 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140

Summa 170 140

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2021 uppgick till 140 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:19 Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning (skr. 2021/22:60) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:SfU9, rskr. 2021/22:154).

Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen bör förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag för att förebygga sjukfrånvaro, säkerställa att effekterna av de förebyggande insatserna som ges med ersättningar från Försäkringskassan utvärderas samt vidta åtgärder för att öka aktörernas kunskap om förebyggande insatser och ersättningar inom sjukförsäkringen (bet. 2021/22:SfU9, punkt 2, rskr. 2021/22:154).

2.6.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd samt inkomstpensionstillägg) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.6.31.

Anslag

Tabell 2.74 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020

1:1 Garantipension till ålderspension 14 141 14 044 -97 -0,7 14 386

1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 9 343 9 360 17 0,2 9 966

1:3 Bostadstillägg till pensionärer 10 274 623 10 595 321 3,1 10 414

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 38 016 miljoner kronor och blev därmed 300 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 ökade utgifterna med 1 363 miljoner kronor (3,7 procent).

Utgifterna för bostadstillägg blev högre än budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 10 595 miljoner kronor, vilket är 321 miljoner kronor (3,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror på att både det genomsnittliga beloppet som betalas ut i bostadstillägg och de retroaktiva utbetalningarna blev högre än beräknat. Vid ingången av 2021 hade dessutom anslaget ett underskott på 388 miljoner kronor från 2020. I ändringsbudget anvisades därför ytterligare 623 miljoner kronor.

Jämfört med 2020 blev utgifterna 181 miljoner kronor (1,7 procent) högre.

Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick i december 2021 till ungefär 295 000 personer, vilket är ca 5 000 personer fler än i december 2020. För 2021 var det genomsnittliga årsbeloppet 35 600 kronor, vilket är en ökning med 100 kronor jämfört med 2020.

Färre personer får garantipension Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 14 044 miljoner kronor, vilket är 342 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än föregående år. Både medelbelopp och antalet med garantipension minskade på grund av att prisbasbeloppet endast ökade med 0,6 procent 2021. Yngre personer har också lägre belopp än äldre pensionärer och det påverkar utgifterna över tid.

Ungefär 688 900 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2021, vilket är ca 11 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 400 kronor per år 2021, vilket är en minskning med 200 kronor jämfört med 2020. Totalt 75 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 25 procent är män.

Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 9 360 miljoner kronor, vilket är 606 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2020 och 2021 minskade antalet med ca

11 100 personer, till ca 208 200 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Utgifter för äldreförsörjningsstöd ökade med 2 procent De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 204 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (2,0 procent) högre än föregående år. Det beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Högre boendekostnader ger också högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 5,1 procent jämfört med 2020 och uppgick till ca 26 500 personer i december 2021. Det genomsnittliga årsbeloppet minskade med 2,1 procent och uppgick till 46 800 2021.

Utgifterna för den nya pensionsförmånen IPT blev 2 miljarder Den nya förmånen inkomstpensionstillägg betalades ut för första gången i september 2021. Utfallet för det nya anslaget 1:5 Inkomstpensionstillägg blev 2 035 miljoner kronor för de fyra månader som förmånen betalades ut. Antalet personer med inkomstpensionstillägg uppgick till 1 247 450 i december 2021, av dessa var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Det genomsnittliga årsbeloppet var 4 900 kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 2.75 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 3 177

Summa 8 000 3 177

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 3 177 miljoner kronor vid utgången av 2021.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

2.6.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 2.76 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 068 miljoner kronor. Det är 2 510 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 1 129 miljoner kronor (1,1 procent) högre.

Lägre utgifter för barnbidrag än beräknat Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 390 miljoner kronor, vilket är 291 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet födda barn samt invandringen till Sverige blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 46 919 miljoner kronor, vilket är 733 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för föräldrapenning blev 3 045 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick till knappt 50,4 miljoner, vilket är 5,7 miljoner dagar (10,2 procent) färre än beräknat.

De lägre utgifterna för föräldrapenning motverkades delvis av att utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 1 363 miljoner kronor (17,3 procent) högre än beräknat samt att utgifterna för graviditetspenning blev 950 miljoner kronor (147,1 procent) högre än beräknat.

Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev knappt 9,3 miljoner, vilket är 1,5 miljoner dagar (19,2 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror på spridningen av sjukdomen covid-19 som bidragit till att många förskolor och skolor skärpt sina regler kring barns hälsotillstånd. Det innebär att barn hålls hemma under längre perioder med mildare symptom än annars, vilket medfört att benägenheten att ansöka om tillfällig föräldrapenning har varit högre än normalt.

Socialstyrelsen har under 2021 identifierat gravida som riskgrupp för att drabbas av allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19, vilket har medfört att utgifterna för graviditetspenning blev högre än beräknat.

I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 miljon kronor på grund av förlängd tid för möjligheten att ansöka om viss tillfällig föräldrapenning i samband med sjukdomen covid-19.

Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 9 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (41,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Globala reserestriktioner till följd av spridningen av covid-19 har medfört att antalet internationella adoptioner blev färre än beräknat. År 2021 genomfördes 118 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 92 adoptioner.

Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd blev 1 018 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor (0,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget anvisades ytterligare 63 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna beräknades överskrida tillgängliga medel, vilka var begränsade av en ingående utnyttjad anslagskredit på 69 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 3 951 miljoner kronor, vilket är 1 416 miljoner kronor (26,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för vårdbidrag blev 1 383 miljoner kronor (62,1 procent) lägre än beräknat. Från och med den 1 januari 2019 ersätter omvårdnadsbidrag den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Beslut om vårdbidrag enligt äldre bestämmelser kommer dock att fortsätta gälla under en övergångsperiod. Under året har vårdbidragen upphört i snabbare takt än vad som tidigare beräknats.

Utgifter för bostadsbidrag blev lägre än beräknat och jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 5 019 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (3,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 264 miljoner kronor (5,0 procent) lägre. Det beror främst på att antalet mottagare av bostadsbidrag har minskat mer än vad som beräknades i statens budget och jämfört med föregående år.

Antalet hushåll som fick bostadsbidrag uppgick till 210 871 vilket är en minskning med 3,6 procent jämfört med 2020. Huvuddelen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Antalet barnhushåll med bostadsbidrag uppgick till 168 478, vilket är en minskning med 3,7 procent från föregående år.

Anslaget anvisades ytterligare 560 miljoner kronor i ändringsbudget för finansiering av ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer under perioden juli–december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 540 miljoner kronor. Det är 38 miljoner kronor lägre jämfört med 2020 då utgifterna för tillfälligt tilläggsbidrag uppgick till 578 miljoner kronor.

Högre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år Jämfört med 2020 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 794 miljoner kronor (1,7 procent) högre. Det beror framför allt på utgifterna för graviditetspenning som blev 969 miljoner kronor (154,7 procent) högre jämfört med 2020. Socialstyrelsen har under 2021 identifierat gravida som riskgrupp för att drabbas av allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. Det har inneburit ett ökat antal mottagare av graviditetspenning och ett ökat antal uttagna dagar per mottagare. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till knappt 2,5 miljoner under 2021, vilket är en ökning med 155,8 procent jämfört med föregående år.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 228 miljoner kronor, vilket är 209 miljoner kronor (2,3 procent) högre än föregående år. Antalet uttagna dagar med

tillfällig föräldrapenning blev knappt 9,3 miljoner, vilket är 0,8 procent högre jämfört med 2020.

Utgifterna för föräldrapenning blev 31 768 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än 2020.

Under 2021 tog män ut 29,6 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 30,0 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 39,7 procent av dagarna vilket är en ökning från en andel på 39,2 procent 2020.

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 8 071 miljoner kronor, vilket är 506 miljoner kronor (6,7 procent) högre än 2020. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras främst av en högre preliminär avgift jämfört med 2020.

2.6.13¶Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, åtgärder mot segregation och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 2.77 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utgifterna uppgick till 6 212 miljoner kronor och är därmed 1 578 miljoner kronor (20,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 minskade utgifterna med 2 304 miljoner kronor (27,1 procent).

Antalet kommunmottagna lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 4 676 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor (24,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framförallt på att utgifterna för ersättningar till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända blev lägre. Orsaken är att det genomsnittliga antalet mottagna blev 6 785 (18,5 procent) lägre än vad som antogs i statens budget.

Jämfört med 2020 minskade utgifterna för ersättningar till kommuner och regioner med 2 366 miljoner kronor (33,6 procent). Utgifterna för schablonersättning för mottagande av nyanlända samt ersättningarna för ensamkommande barn och unga

minskade med 1 326 miljoner kronor respektive 1 032 miljoner kronor. Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som tagits emot i kommunerna och som kommunerna därmed får ersättning för minskade med 44 procent mellan 2020 och 2021. Enbart det genomsnittliga antalet mottagna ensamkommande barn och unga minskade med 66 procent.

Tabell 2.78 Kommunmottagna m.m. 2021

Förändring,

1

Totalt antal mottagna de senaste

24 månaderna som kommunerna får

1 Sammanställningen över 2021 och 2020 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket.

Hemutrustningslånen blev lägre även 2021 Utfallet för anslaget 1:3 Hemutrustningslån uppgick till 33 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor (80,6 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att antalet personer som kan ansöka om lån, dvs. som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun, blev lägre än väntat och därmed blev även hemutrustningslånen färre.

Högre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 503 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (22,8 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare totalt 165 miljoner kronor. Förstärkningen handlade framför allt om att möta ökade och ändrade behov hos organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och hbtq-personer och mot våld i nära relationer till följd av spridningen av covid-19. Men förstärkningen avsåg även andra delar av arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.79 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande 2021-12-31

2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 367 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 82 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 285 miljoner kronor och hänför sig till anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation. Det låga nyttjandet av bemyndigandet beror bl.a. på att handläggande myndighet endast beviljat fleråriga bidrag i undantagsfall, med fokus på utvärdering eller följeforskning respektive insatser som syftade till att skapa långsiktiga samverkansstrukturer.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Delegationen mot segregation Delegationen mot segregation har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Delegationen mot segregation har överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget utgiftsområde 13, anslag, 4:2, anslagspost 1 Delegationen mot segregation (ram) med 2 345 tusen kronor. Myndigheten har i och med överskridandet inte följt villkoren i 6 § anslagsförordningen (2011:223). Överskridandet framgår av årsredovisningen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:29 Bosättningslagen – har reformen levt upp till intentionerna? Riksrevisionen har granskat om reformen av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning levt upp till intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bosättningslagen (skr. 2021/22:191) redovisat regeringens bedömning och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 2.80 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Arbetsförmedlingens

förvaltningskostnader 7 854 -5 7 740 -114 -1,5 7 522 1:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 52 883 -180 45 425 -7 458 -14,1 41 823

1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska program och insatser 11 738 628 11 425 -314 -2,7 7 276

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 482 19 205 -1 276 -6,2 19 063 1:6 Europeiska socialfonden m.m.

för perioden 2014–2020 1 996 1 300 -696 -34,9 1 164 1:7 Europeiska socialfonden plus

m.m. för perioden 2021–2027 50 -50 0,0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 900 830 -2 070 -71,4 2 986 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb

och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4 843 151 3 399 -1 444 -29,8 3 759

1:14 Etableringsersättning till vissa

nyanlända invandrare 1 696 -21 1 347 -350 -20,6 2 288 Övriga anslag 1 283 2 1 278 -5 -0,4 1 273

Summa 105 724 574 91 947 -13 777 -13,0 87 154

Utfallet uppgick till 91 947 miljoner kronor, vilket är 13 777 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 4 793 miljoner kronor (5,5 procent) högre.

Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgick till

7 740 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor lägre än vad som avisades i statens budget. Anslaget minskades i ändringsbudget med 5 miljoner kronor för att finansiera en senareläggning av avvecklingen av de bidrag till mindre arbetslöshetskassor som betalas för att kompensera höga administrativa kostnader per medlem.

Antalet arbetslösa ökade med 4,8 procent från föregående år

Tabell 2.81 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån.

Tabell 2.81 Arbetslöshet

2021 2021 2021 2021 2020 2020 2020 2020

Antal Antal

personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män

Antal arbetslösa, 15– 238 800 250 000 466 400

74 år 488 800 218 900 247 500

varav heltidsstuderande 167 000 34,2 89 200 77 800 144 600 31,0 71 300 73 300 varav ungdomar,15–24 år 153 900 31,5 72 900 81 000 140 300 30,1 63 900 76 500

Arbetslösa som andel av arbetskraften, 15–74 år 8,8 9,1 8,5 8,5 8,5 8,6

2021 2021 2021 2021 2020 2020 2020 2020

Arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften, 15–24 år 24,8 24,2 25,4 23,4 22,4 24,3

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2021 respektive 2020. Jämförelsetalen för 2020 har räknats om med hänsyn till att AKU fr.o.m. 2021 har anpassats till EU:s ramlag (förordning 2019/1700) för den sociala statistiken. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källor: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år ökade enligt AKU med 22 400 personer (4,8 procent) mellan 2020 och 2021. Antalet kvinnor ökade med 19 900 (8,3 procent) och antalet män ökade med 2 500 (1,0 procent). Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande ökade med 22 400 personer (15,5 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor ökade med 20,1 procent och antalet män med 5,8 procent.

Ungdomar i åldern 15–24 år utgjorde 31,5 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar ökade med 13 600 personer (9,7 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor ökade med 12,3 procent och antalet män med 5,6 procent.

Lägre utgifter för arbetslöshetsersättning än beräknat Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 45 425 miljoner kronor, vilket är 7 458 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 21 230 miljoner kronor, vilket är 8 408 miljoner kronor (28,4 procent) lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget.

De lägre utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning motverkades delvis av att utgifter för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 959 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som beräknades i statens budget.

Anslaget minskades med 180 miljoner kronor i extra ändringsbudget, då utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd förväntades minska, främst på grund av förlängning av den maximala tiden med rätt till stöd för nystartsjobb samt insatser för att öka antalet extratjänster och introduktionsjobb samt matchningstjänster.

I ändringsbudget anvisades anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ytterligare 448 miljoner kronor, främst för att möta behov med anledning av ett ökat antal långtidsarbetslösa och förstärka arbetet med reformeringen av Arbetsförmedlingen. Dessutom ökades anslaget med 180 miljoner kronor för att stärka kommunernas möjligheter att skapa sommarjobb för ungdomar.

Tabell 2.82 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2021 2021 2021 2020 2020 2020 Antal Antal personer Kvinnor Män personer Kvinnor Män

Sökande i program totalt med aktivitetsstöd/etableringsersättning 211 089 103 590 107 499 185 393 90 701 94 692

varav utrikesfödda 127 624 65 694 61 931 117 615 59 825 57 790

Därav jobb- och utvecklingsgarantin 128 001 63 040 64 961 118 505 57 306 61 199

varav utrikesfödda i jobb- och

2021 2021 2021 2020 2020 2020

Därav etableringsprogrammet 13 609 7 928 5 681 22 684 13 357 9 327

varav utrikesfödda 13 537 7 888 5 649 22 628 13 327 9 301

Därav jobbgaranti för ungdomar 21 513 8 522 12 991 20 460 7 834 12 626

varav utrikesfödda 8 672 3 281 5 391 7 861 2 797 5 064

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnittligt antal deltagare per månad under 2020 respektive 2021 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till 409 361 personer vilket är en minskning med 6,4 procent jämfört med 2020. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Antalet öppet arbetslösa uppgick under 2021 till i genomsnitt 198 272 personer per månad vilket är en minskning med 21,3 procent jämfört med 2020. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 211 089 personer per månad vilket är en ökning med 13,9 procent jämfört med 2020. Tabell 2.82 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 51,6 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2021, vilket är en minskning med 9,2 procentenheter jämfört med föregående år.

Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 60,6 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin ökade med 8,0 procent jämfört med 2020. Det beror främst på att spridningen av sjukdomen covid-19 fick negativa konsekvenser för arbetsmarknaden, vilket har medfört ett ökat antal långtidsarbetslösa personer. Av samma anledning ökade också antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar med 5,1 procent.

Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 8,5 procent jämfört med 2020. Den största ökningen av antalet utrikesfödda gällde förberedande insatser.

Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 38 913 personer per månad, vilket är en ökning med 102,6 procent jämfört med föregående år. Det beror på att Arbetsförmedlingen i högre utsträckning har erbjudit förberedande insatser till arbetssökande utanför garantierna i syfte att förhindra långtidsarbetslöshet.

I etableringsprogrammet deltog i genomsnitt 13 609 personer per månad, vilket är en minskning med 40,0 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror bl.a. på utvecklingen av antalet beviljade uppehållstillstånd de senaste åren.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 205 miljoner kronor, vilket är 1 276 miljoner kronor (6,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på färre beslut om lönebidragsanställningar än beräknat. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete (exklusive skyddat arbete hos Samhall Aktiebolag) uppgå till i genomsnitt 72 100 personer under 2021. Utfallet blev ett årsgenomsnitt på 64 917 personer, vilket är 10 procent lägre än beräknat. Det beror på att spridningen av sjukdomen covid-19 har begränsat möjligheterna för arbetsgivare att anställa med lönebidrag.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 696 miljoner kronor (34,9 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 1 300 miljoner kronor. Medelsförbrukningen i de beviljade projekten blev lägre än

beräknat. Det beror till stor del på spridningen av sjukdomen covid-19 och svårigheter att upparbeta kostnader i projekten.

I statens budget anvisades anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021– 2027 50 miljoner kronor. Det blev inte något utfall för anslaget eftersom programmet har försenats och ännu inte godkänts av EU-kommissionen. Regeringen beslutade den 9 december att överlämna förslag till nationellt program för Europeiska socialfonden plus till EU-kommissionen.

Utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 3 399 miljoner kronor, vilket är 1 444 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att det planerade införandet av etableringsjobb blivit försenat och att utgifterna för nystartsjobb blev lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Utgifterna för etableringsjobb beräknades komma att uppgå till 814 miljoner. Det blev dock inget utfall under 2021. Etableringsjobb är en ny modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala ersättning till arbetsgivare. Stödet omfattas av EU:s regler om statligt stöd och behöver därför godkännas av EU-kommissionen innan det kan införas. Regeringen inledde processen att få stödet prövat av EU-kommissionen i oktober 2021. EU-kommissionen har inte meddelat något beslut under 2021.

Utgifterna för nystartsjobb beräknades till 4 001 miljoner kronor. Utfallet blev 3 385 miljoner kronor, vilket är 617 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än beräknat. Det beror på spridningen av sjukdomen covid-19 som begränsat arbetsgivares möjligheter att nyanställa respektive förlänga befintliga nystartsjobb.

Anslaget anvisades ytterligare 151 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en förlängning av den maximala tiden med rätt till stöd för nystartsjobb med 12 månader för de som redan har nystartsjobb.

Bidrag till lönegarantiersättning blev lägre än beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 830 miljoner kronor, vilket är 2 070 miljoner kronor (71,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 2 156 miljoner kronor (72,2 procent) lägre. Det beror på att färre anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Antalet anställda som är berörda av konkurser uppgick till totalt 10 593 personer under 2021 vilket är en minskning med 55,8 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företagsrekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord, ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 4 099 personer, vilket är en minskning med 58,7 procent jämfört med 2020.

Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 1 347 miljoner kronor, vilket är 350 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 942 miljoner kronor (41,2 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. Under 2021 fick 25 410 personer etableringsersättning, vilket är en minskning med 37,8 procent jämfört med 2020.

I ändringsbudget minskades anslaget med 21 miljoner kronor då satsningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser beräknades medföra att färre personer får etableringsersättning.

Högre utgifter för aktivitetsstöd jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 3 601 miljoner kronor (8,6 procent) högre jämfört med 2020. Det förklaras främst av att utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning ökade med 6 038 miljoner kronor (44,8 procent). Under 2021 fick 298 230 personer aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, vilket är en ökning med 24,8 procent från föregående år. Dessutom ökade den genomsnittliga ersättningen per person då den tillfälliga höjningen av ersättningsnivåer som infördes i april 2020 har fortsatt att gälla under 2021.

De ökade utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning motverkades delvis av att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning minskade med 3 138 miljoner kronor (12,9 procent) jämfört med 2020. Antalet utbetalda ersättningsdagar under 2021 blev knappt 26,3 miljoner vilket är en minskning med 18,7 procent jämfört föregående år.

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 11 425 miljoner kronor, vilket är 4 149 miljoner kronor (57,0 procent) högre jämfört med 2020. Det beror framför allt på fler anvisningar till extratjänster samt ökade utgifter för inköp av utbildningar och tjänster från kompletterande aktörer.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 360 miljoner kronor (9,6 procent) lägre. Det beror främst på en lägre genomsnittskostnad för personer med nystartsjobb.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.83 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2021-12-31

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 33 947 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 17 972 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 15 975 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror främst på att tidigare tillämpade redovisningsprinciper för de utestående åtagandena för resultatbaserade upphandlade tjänster i stor utsträckning överskattade åtagandena. Resultatersättningen betalas ut i efterskott och samtliga beslut omfattades av åtagandena trots att endast en mindre andel av besluten innebar att ersättning

betalades ut. Redovisningsprincipen för åtaganden har ändrats fr.o.m. 2022 och utgår från prognosticerade utestående åtaganden i stället för att samtliga beslut avser utestående åtaganden.

Skillnaden för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. beror på att antalet lönebidragsanställningar blivit lägre än beräknat. Det beror delvis på kvarvarande effekter av pandemin som försvårat Arbetsförmedlingens arbete riktad till arbetsgivare och minskat efterfrågan på lönebidragsanställningar.

För anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 förklaras skillnaden av låg efterfrågan trots omfattande projektutlysningar inom det berörda programmet.

Orsaken till att bemyndigandet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 inte har utnyttjats är förseningar av uppstarten av programperioden, bl.a. till följd av sent antagande av EU-lagstiftningen.

Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Det utestående åtagandet uppgår till 17 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:27 Statens insatser mot exploatering av arbetskraft – regelverk, kontroller samt information och stöd till de drabbade Riksrevisionen har granskat statens insatser mot exploatering av arbetskraft.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av arbetskraft (2020/21:169) redovisat bedömningar och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:AU12, rskr. 2020/21:367).

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur sekretessreglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor (bet. 2020/21:AU12, punkt 2, rskr. 2020/21:367).

RiR 2021:6 Arbetssökande över 55 år – regeringens och Arbetsförmedlingens styrning och prioriteringar Riksrevisionen har granskat om regeringens och Arbetsförmedlingens styrning möjliggör för Arbetsförmedlingen att arbeta effektivt för att arbetssökande över 55 år ska återgå i arbete.

Regeringen har redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år (skr. 2021/22:13). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:AU5, rskr. 2021/22:30).

2.6.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och

ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 2.84 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:6 Bidrag till vissa studiesociala

Utfallet uppgick till 26 588 miljoner kronor och blev därmed 1 725 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 512 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 1 528 miljoner kronor (6,1 procent) högre.

Utfallet för utgiftsområdet har även under 2021 påverkas av regelförändringar till följd av åtgärder och effekter av covid-19. Bland annat slopades inkomstprövningen, det s.k. fribeloppet. Under 2021 fick 588 700 personer studiemedel, vilket är 29 400 personer fler jämfört med 2020. Antalet studerande med studiemedel har ökat de senaste åren, vilket bl.a. beror på högre arbetslöshet men också på satsningar inom utbildningsområdet. Det tillfälliga slopandet av fribeloppet har lett till att fler studerande får bidrag och att utbetalningarna av bidrag totalt sett är högre. Även anslaget för avsättningar för kreditförluster påverkas av det slopade fribeloppet.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 18 856 miljoner kronor och blev därmed 1 364 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 461 miljoner kronor, framför allt för förlängningen av det slopade fribeloppet för studiemedel och ett utökat antal studieplatser inom utbildningsområdet. Utfallet för de generella bidragen blev 852 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet för det högre bidragen, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning, blev 660 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på lägre utgifter för utbildningssatsningar i samband med covid-19.

Avsättning för kreditförluster blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster blev 1 863 miljoner kronor, vilket är 166 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror både på att avsättningsprocenten för förväntade förluster minskade under 2021 och lägre avsättningar kopplade till utbildningssatsningar som gjorts i samband med covid-19. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 30 miljoner kronor.

Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 122 miljoner kronor (22,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror framför allt på att kommuner som har outnyttjade medel inte har använt möjligheten att lämna tillbaka medel som sedan kan omfördelas till andra kommuner.

Fler studerande innebär högre utgifter för studiemedel jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev anslaget 1:2 Studiemedel 1 416 miljoner kronor (7,5 procent) högre, varav bidragen ökade med 755 miljoner kronor. Det är främst de generella bidragen som har ökat, vilket huvudsakligen beror på att antalet studenter har ökat men även på att bidragsbeloppet har höjts.

Utgifterna för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 126 miljoner kronor (30,1 procent) högre än 2020. År 2021 betalades studiestartstöd ut till 7 900 personer, vilket är en ökning med 2 000 personer. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.85 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2021-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 0

Summa 4 0

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 0,2 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 2.86 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. CSN:s lånefordran för studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) före reserveringar uppgick till 250 184 miljoner kronor vid utgången av 2021. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 250 789 miljoner kronor vid utgången av 2021.

2.6.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 2.87 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Statens skolverk 1 157 1 152 -4 -0,4 1 114 1:5 Utveckling av skolväsendet

och annan pedagogisk

verksamhet 4 797 120 4 499 -298 -6,2 2 947 1:6 Statligt stöd till särskild

utbildning i gymnasieskolan 315 236 -80 -25,3 240 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem

och annan pedagogisk

verksamhet, m.m. 3 903 3 896 -7 -0,2 3 896 1:8 Bidrag till viss verksamhet

inom skolväsendet, m.m. 209 206 -3 -1,5 199 1:9 Bidrag till svensk undervisning

i utlandet 110 92 -18 -16,5 99 1:10 Fortbildning av lärare och

förskolepersonal 504 246 476 -28 -5,5 133 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 247 -628 -12,9 4 124 1:15 Statligt stöd för stärkt

likvärdighet och

kunskapsutveckling 6 230 6 180 -50 -0,8 4 840 1:16 Bidrag till vissa studier 18 8 -10 -55,3 6 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 660 1 146 4 361 700 19,1 3 101 1:18 Myndigheten för

yrkeshögskolan 135 4 137 2 1,7 123 1:19 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning 3 629 6 3 580 -49 -1,4 3 011 2:2 Universitets- och

högskolerådet 243 218 -25 -10,4 194 2:3 Uppsala universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad

nivå 2 025 18 2 043 18 0,9 1 849 2:4 Uppsala universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 2 286 49 2 335 49 2,2 2 259 2:5 Lunds universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad

nivå 2 339 9 2 347 9 0,4 2 165 2:6 Lunds universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 2 349 58 2 407 58 2,5 2 323 2:7 Göteborgs universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 2 368 9 2 376 9 0,4 2 293 2:8 Göteborgs universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 684 41 1 725 41 2,4 1 664 2:9 Stockholms universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 957 10 2 000 43 2,2 1 847 2:10 Stockholms universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 724 36 1 760 36 2,1 1 710

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 2:15 Karolinska institutet: Utbildning

på grundnivå och avancerad

nivå 795 776 -18 -2,3 761 2:16 Karolinska institutet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 1 684 47 1 731 47 2,8 1 663 2:17 Kungl. Tekniska högskolan:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 393 1 393 0 0,0 1 217 2:18 Kungl. Tekniska högskolan:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 773 61 1 834 61 3,5 1 712 2:26 Örebro universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 289 30 319 30 10,3 287 2:34 Mälardalens högskola:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 132 19 151 19 14,4 132 2:63 Enskilda utbildningsanordnare

på högskoleområdet 3 774 63 3 731 -43 -1,1 3 452 2:64 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor 2 231 -700 1 302 -929 -41,6 1 497 2:66 Ersättningar för klinisk

utbildning och forskning 2 734 2 734 0 0,0 2 681 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation 6 996 150 7 206 210 3,0 6 092 3:4 Rymdforskning och

rymdverksamhet 1 117 1 086 -32 -2,8 1 094 4:1 Internationella program 82 67 -14 -17,6 82

Övriga anslag 22 563 377 22 734 171 0,8 22 149

Summa 92 078 1 799 91 346 -732 -0,8 82 958

Utfallet uppgick till 91 346 miljoner kronor och blev 732 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 799 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 8 388 miljoner kronor (10,1 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för lovskola och lärarassistenter

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev

298 miljoner kronor (6,2 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på svårigheter med att rekrytera personal för lovskola, vilket medförde att statsbidraget för undervisning under skollov betalades ut i lägre omfattning än beräknat. Statsbidraget för anställning av lärarassistenter betalades heller inte ut i den utsträckning som beräknats. En orsak till detta kan vara att bidraget kräver medfinansiering av huvudmännen.

Anslag 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan blev 80 miljoner kronor (25,3 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten vilket beror på ett lägre elevantal än beräknat.

Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning av lärare och bidrag till lärarlöner Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 476 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för utbildning av lärare i svenska som andraspråk blev lägre än beräknat. Även utgifterna för fortbildning inom specialpedagogiska insatser inom det s.k. Lärarlyftet och fortbildning av förskolelärare i förskoleklass blev lägre än beräknat. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 246 miljoner kronor för att användas inom fortbildning inom specialpedagogik samt speciallärarutbildning som tidigare finansierades av medel från anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet.

Utfallet för anslag 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 247 miljoner kronor, vilket är 628 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än vad om anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen inte använder den bidragsram de tilldelats eller bara använder den delvis för bl.a. satsningarna Karriärsteg för lärare och Lärarlönelyftet.

Högre statsbidrag till vuxenutbildning Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 4 361 miljoner kronor, vilket är 700 miljoner kronor (19,1 procent) högre än statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 146 miljoner kronor framför allt för att kunna kombinera vuxenutbildningar och utbildningar i svenska för invandrare och i svenska som andra språk. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 259 miljoner kronor (40,6 procent) högre.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 1 302 miljoner kronor, vilket är 929 miljoner kronor (41,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget minskades anslaget med 700 miljoner kronor som i stället fördelades på universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå.

Förstärkningar av anslag gav högre utfall jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 1 552 miljoner kronor (52,7 procent) högre jämfört med 2020, vilket beror på att Skolverket betalat ut statsbidrag för olika insatser. Bland annat för gymnasial lärlingsutbildning, läxhjälp, och ett generellt bidrag för att säkerställa barn och elevers utbildnings trots spridningen av covid-19. Även utfallet för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev 1 340 miljoner kronor (21,7 procent) högre då statsbidragen i syfte att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet ökade.

Anslag 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning blev 569 miljoner kronor (18,9 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på satsningar för utökade resurser till korta yrkeshögskoleutbildningar samt en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskoleutbildningar. Antal utbetalda årsplatser uppgick till 49 761 under 2021, en ökning med 7 278 årsplatser jämfört med 2020.

Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation uppgick till 7 206 miljoner kronor, vilket är 1 114 miljoner kronor (15,5 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på nya eller förstärkta satsningar i enlighet med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 2020 inklusive en förstärkning av bidraget till European Spallation Source ERIC (ESS) på 340 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.88 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2021-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

verksamhet 2 012 2 009 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 36 32 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 56 508 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 52 733 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 775 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.

Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning uppgick till 9 680 miljoner kronor. Av dessa har 8 653 miljoner kronor utnyttjats.

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 2 244 miljoner kronor bl.a. på att vissa nya satsningar från den forsknings- och innovationspolitiska propositionen har intecknats på en lägre nivå än vad som planerats.

Garantier

Tabell 2.89 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

Utestående garantier

åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2021-12-31 utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska

1 Högskola AB Obegränsad 311 311

2 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC 600 600 600

3 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC 600 600 600

Summa 1 511 1 511

1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. 2 Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. 3 Gäller t.o.m. 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:1 Riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor – regeringens styrning genom utformning och uppföljning Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning av riktade utbyggnadsuppdrag till lärosäten på ett effektivt sätt bidrar till bättre kompetensförsörjning inom bristyrken.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor (skr. 2020/21:213) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:UbU3, rskr. 2021/22:33).

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen i dialog med lärosätena ska genomföra en samlad måluppfyllelseanalys av utbyggnadsuppdragen (bet. 2021/22:UbU3, punkt 2, rskr. 2021/22:33).

RiR 2021:5 Statliga myndigheters FoU-verksamhet – styrning och processer för kvalitet, relevans och hushållning Riksrevisionen har granskat om forsknings- och utvecklingsverksamhet fungerar effektivt vid myndigheter som inte är forskningsråd eller universitet och högskolor.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters FoUverksamhet (skr. 2021/22:7) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:UbU6, rskr. 2021/22:86).

RiR 2021:12 Pisa-undersökningen 2018 – arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande Riksrevisionen har granskat Sveriges deltagande i Pisa-undersökningen 2018, med fokus på exkluderingar och bortfall av elever.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Pisaundersökningen 2018 (skr. 2021/22:39) redovisat sina bedömningar samt vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:UbU5, rskr. 2021/22:145).

RiR 2021:13 Yrkeshögskolan – ambitioner, styrning och uppföljning Riksrevisionen har granskat om yrkeshögskolan lever upp till riksdagens intentioner.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan (skr. 2021/22:53) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:UbU8, rskr. 2021/22:157).

2.6.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 2.90 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt

kulturutbyte och samarbete 1 589 1 691 3 238 1 649 103,8 2 523 1:6 Bidrag till regional

kulturverksamhet 1 719 63 1 781 62 3,6 1 667 2:1 Bidrag till vissa

scenkonstinstitutioner 1 116 21 1 137 21 1,8 1 195 5:2 Ersättningar och bidrag till

konstnärer 523 358 879 357 68,2 475 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 268 20 288 20 7,5 273 8:1 Centrala museer:

13:5 Insatser för den ideella

sektorn 72 150 208 136 189,4 293 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 560 210 4 770 210 4,6 4 462 14:3 Särskilda insatser inom

Utfallet uppgick till 22 683 miljoner kronor och blev 4 892 miljoner kronor (27,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 ökade utgifterna med 2 266 miljoner kronor (11,1 procent).

Högre utgifter för kulturverksamhet än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturbyte och samarbete blev 3 238 miljoner kronor, vilket är 1 649 miljoner kronor (103,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 691 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Att utfallet blev högre beror framför allt på att utgifterna för regeringens krisstöd inom olika konstområden blev högre än vad regeringen tidigare räknat med. Utgifterna för statsbidragen inklusive hanteringen av dem blev 1 677 miljoner kronor högre jämfört med den ursprungliga budgeten. De högre bidragen består i huvudsak av regeringens krisstöd till aktörer inom kulturområdet som drabbats hårt av covid-19pandemin. Det var framför allt musik och scenkonstområdena som påverkades av restriktioner och skärpta allmänna råd till följd av covid-19 under 2021.

Stöd har även fördelats till aktörer för kulturevenemang som ställts in eller skjutits upp med anledning av covid-19 som uppgick till 300 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner lägre än föregående år. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har fördelat stöd på 250 miljoner kronor, vilket är 175 miljoner kronor lägre än för 2020. Dessutom fick konstnärer krisstipendier där utfallet blev 154 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor lägre än föregående år. Sammantaget blev utfallet för anslaget 715 miljoner kronor (28,3 procent) högre än föregående år.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet uppgick till 1 781 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (3,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 63 miljoner kronor under 2021 främst på grund av att regionala och lokala kulturverksamheter förlorat intäkter med anledning av de restriktioner som införts i och med spridningen av covid-19. Under året har samtliga regioner i landet fått ökade bidrag att fördela, inklusive utpekade konst- och kulturverksamheter i Region Stockholm. De tre regioner som fått tilldelats högst statligt stöd per invånare 2020 är Gotland, Västerbotten och Västernorrland. De tre regioner som fått störst andel av de totala bidragen är Västra Götaland, Skåne samt vissa verksamheter i Stockholm.

Utfallet för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer uppgick till 879 miljoner kronor. Det är 357 miljoner kronor (68,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 405 miljoner kronor (85,3 procent) högre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 358 miljoner kronor framför allt för att stödja konstnärer ekonomiskt med anledning av covid-19, vilket förklarar skillnaden från föregående år. Stöd har betalats ut enligt förordningen (2019:1269) om statsbidrag till konstnärer.

Högre utgifter för statliga museer än anvisat på grund av förlorade avgiftsintäkter Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 519 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor (8,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 152 miljoner kronor framför allt för de verksamheter inom de centrala museerna som är finansierade med avgiftsintäkter och som haft intäktsbortfall med anledning av de restriktioner som införts med anledning av covid-19 under året. Bland de verksamheter som fick ytterligare medel finns bl.a. Vasamuseet inom Statens maritima och transporthistoriska museer (134 miljoner kronor), Cosmonova inom Naturhistoriska riksmuseet (10 miljoner) och Moderna museet (2 miljoner).

Högre stöd till filmbranschen än anvisat och jämfört med 2020 Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 949 miljoner kronor. Det är 396 miljoner kronor (71,6 procent) högre än anvisat i statens budget och föregående år. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 396 miljoner kronor för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av de restriktioner och allmänna råd som medfört intäktsbortfall för biografer och andra aktörer inom filmbranschen. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har fått 826 miljoner kronor i filmstöd under året, vilket är 396 miljoner kronor mer än föregående år. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har i sin tur uppdrag att fördela ut krisstöd enligt förordningen (2016:989) om statsbidrag till film till aktörer inom filmproduktion samt distribution och visning av film.

Stöd till idrotten blev högre än anvisat och 2020 Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 3 922 miljoner kronor. Det är 1 955 miljoner kronor (99,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och lika mycket som riksdagen anvisade anslaget ytterligare i ändringsbudget. Jämfört med föregående år blev utfallet 447 miljoner kronor (12,9 procent) högre. Att utfallet blev

högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och jämfört med föregående år beror i sin helhet på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag under året för att mildra negativa ekonomiska konsekvenser för idrottsverksamheter i landet till följd av covid- 19 under året.

Högre utgifter än anvisat för stöd till den ideella sektorn Utfallet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn uppgick till 208 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor (189,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 150 miljoner kronor i syfte att stödja organisationer som riktar sig till människor i socialt utsatta situationer som blivit särskilt drabbade till följd av covid-19 under året. Att utfallet blev högre beror på att statsbidrag enligt förordningen (2021:134) om statsbidrag med anledning av covid- 19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer har betalats ut. Bland stödmottagarna finns t.ex. Sveriges Stadsmissioner och Svenska Röda Korset.

Högre bidrag till folkbildningen än anvisat Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen uppgick till 4 770 miljoner kronor, vilket är 210 miljoner kronor (4,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 210 miljoner kronor för att bygga ut antalet utbildningsplatser inom folkhögskolan. Att utfallet blev högre beror framför allt på att Folkbildningsrådet fått 154 miljoner kronor mer i bidrag för utbyggnad av folkhögskolans allmänna kurs och yrkesutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå, med viss inriktning mot yrken inom vård och omsorg jämfört med föregående år.

Lägre utgifter för särskilda insatser inom folkbildningen än anvisat och 2020 Utfallet för anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen uppgick till 100 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (28,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 40 miljoner kronor (28,6 procent) lägre. Att utfallet blev lägre beror på att stöd utbetalt enligt förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare till Folkbildningsrådet blev 40 miljoner kronor lägre än föregående år. Folkbildningsrådet har i sin tur uppdrag att fördela ut statsbidrag till landets studieförbund.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.91 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2021-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling

2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och

12:2 Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet 262 262

Beställnings- Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2021-12-31

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 36

13:4 Bidrag till riksdagspartiers

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 047 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 787 miljoner kronor, vilket är 260 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

Orsaken till att beställningsbemyndigandet på anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet inte har utnyttjats är att Statens kulturråd har valt att avvakta resultatet av den interna genomlysningen av bidragen inom Kultursamverkansmodellen innan fleråriga utvecklingsbidrag initieras.

Orsaken till att beställningsbemyndigandet på anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater- dans- och musikändamål inte fullt ut har utnyttjats är att Statens kulturråd inväntade tilldelning av de aviserade förstärkningarna i budgetpropositionen så att dessa kunde inkluderas i ordinarie bidragsomgång i stället för att göra en särskild utlysning. Vissa beslut skedde därför senare än under ett normalår.

Orsaken till att beställningsbemyndigandet på anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet inte har utnyttjats är att Statens kulturråd inväntade tilldelning av de aviserade förstärkningarna i budgetpropositionen så att dessa kunde inkluderas i ordinarie bidragsomgång i stället för att göra en särskild utlysning. Vissa beslut skedde därför senare än under ett normalår.

Utlåning

Tabell 2.92 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 278 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2021 var 234 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Moderna museet Moderna museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Moderna museet har lämnat årsredovisningen till regeringen den 23 februari 2022. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska

myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Moderna museet har lämnat årsredovisningen för sent och följer därför inte förordningens krav.

Moderna museet har redovisat felaktiga intäkter och kostnader i tabell 1 i resultatredovisningen. Enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska en myndighets totala intäkter och kostnader fördelas enligt den indelning som resultatredovisningen har.

Riksarkivet Riksarkivet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Riksarkivet har under ett stort antal dagar under året överskridit av regeringen beslutad räntekontokredit. Överskridandet har som mest uppgått till 43,6 miljoner kronor.

2.6.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 2.93 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:2 Omstrukturering av

kommunala bostadsföretag 13 4 -9 -68,6 2 1:3 Stöd för att underlätta för

enskilda att ordna bostad 43 2 -41 -95,2 4 1:4 Boverket 343 10 330 -13 -3,8 315 1:6 Lantmäteriet 669 671 2 0,4 655 1:7 Energieffektivisering och

renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 955 -650 80 -875 -91,7 50

1:8 Investeringsstöd för

anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 150 650 3 712 562 17,9 2 378

2:2 Allmänna

Utfallet uppgick till 5 188 miljoner kronor, vilket är 390 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 ökade utgifterna med 1 409 miljoner kronor (37,3 procent).

Lågt utfall för omstrukturering av kommunala bostadsföretag Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 4 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (68,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd kom in under 2021 och att

utfallet för infriande av tidigare åtaganden blev lägre än beräknat. Vid årets slut återstod ett tidigare ingånget avtal med en kommun och det utestående åtagandet uppgick till knappt 5 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 2 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (95,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 89 garantier till 13 kommuner, jämfört med 146 garantier till 19 kommuner för 2020.

Anslaget 1:4 Boverket anvisades ytterligare 10 miljoner kronor på ändringsbudget för Boverkets administrativa kostnader i samband med ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive stöd till handelsbolag (se anslagen 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare och 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv).

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer blev 80 miljoner kronor, vilket är 875 miljoner kronor (91,7 procent) lägre än anvisat. Huvuddelen av utfallet avser stöd enligt två förordningar. Stödet enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden är under avveckling. Utgifterna för infriande av tidigare åtaganden för detta stöd blev lägre än beräknat. Det nya tidsbegränsade stödet enligt förordningen (2021:664) om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus var inte möjligt att söka innan den 1 oktober och utgifterna för det stödet blev därför lägre än beräknat.

I ändringsbudget minskades anslaget med 650 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande.

Anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden anvisades ytterligare 3 miljoner kronor i ändringsbudget för Allmänna reklamationsnämndens hantering av en kraftigt ökad ärendetillströmning och uppfyllande av de krav på handläggningstider som ställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning).

Högre utgifter för investeringsstöd jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 3 712 miljoner kronor, vilket är 562 miljoner kronor (17,9 procent) högre än anvisat. Utfallet blev 1 334 miljoner kronor (56,1 procent) högre jämfört med 2020. Det beror på att omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt blev högre än vad som beräknades i statens budget och föregående år. Intresset för stödet var högt och antalet beviljade ärenden under året omfattade 14 791 lägenheter och 5 726 miljoner kronor. Det är en ökning med 2 935 lägenheter (24,8 procent) respektive 1 378 miljoner kronor (31,7 procent) jämfört med 2020.

I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 650 miljoner då ansökningarna om utbetalning av investeringsstöd för färdigställda projekt bedömdes bli mer omfattande än tidigare beräknat.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.94 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2021-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 5

Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och 1:7

utomhusmiljöer 1 500 63

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och 1:8

bostäder för studerande 9 300 9 126 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 15 6

Summa 10 828 9 199

1:4 (2020) Boverket 6 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och (2018) utomhusmiljöer 70

Totalt 9 275

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

10 828 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 9 199 miljoner kronor. Utestående åtaganden på anslag 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande uppgick till 9 126 miljoner kronor.

Orsaken till att beställningsbemyndigandet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer inte nyttjades var att stödet inte kunde sökas förrän den 1 oktober 2021 och att beslut om stöd därför inte hann tas före årsskiftet för alla de inkomna ansökningarna.

Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 76 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.95 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utfärdade garantier

åtaganden inklusive bundna

Övriga kontokrediter

Tabell 2.96 UO 18 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31

1

Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0

Summa 0

Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och

fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

2.6.19¶Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.

Anslag

Tabell 2.97 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:3 Europeiska regionala

utvecklingsfonden perioden

2014–2020 1 819 1 278 -540 -29,7 1 166 1:4 Europeiska regionala

utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 150 -150 0,0

Summa 4 173 30 3 224 -950 -22,8 3 184

Utfallet uppgick till 3 224 miljoner kronor, vilket är 950 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 40 miljoner kronor (1,3 procent) högre.

Lägre utbetalningar än beräknat för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 1 531 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (15,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att det inte blev något utfall för medfinansiering till Fonden för en rättvis omställning. I statens budget beräknades 150 miljoner kronor för detta ändamål.

Anslaget anvisades ytterligare 5 miljoner kronor i ändringsbudget för att utöka kommuners och regioners kapacitet att genomföra omställningsinsatser i samband med ökat antal varsel på arbetsmarknaden.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 415 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner (3,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 25 miljoner kronor i ändringsbudget då utbetalningarna av transportbidrag bedömdes bli högre än vad som tidigare beräknats.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 blev 1 278 miljoner kronor, vilket är 540 miljoner kronor (29,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att flera projekt, på grund av pandemin, inte har rekvirerat medel från fonden i den takt som beräknats.

Det blev inte något utfall för det nya anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027. I statens budget anvisades anslaget 150 miljoner kronor. Orsaken till att det inte blev något utfall är att kommissionen inte fattade beslut om att godkänna programmen under 2021.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.98 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 875 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 373 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 502 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Orsaken till att hela beställningsbemyndigandet inte nyttjades var för att beslut inte fattats om medfinansiering av Fonden för en rättvis omställning p.g.a. att kommissionen inte fattade beslut om att godkänna programmet. Dessutom har vissa förseningar med anledning av pandemin påverkat projektgenomförandet.

Verksamheten inom regionalfondsprogrammen, som finansieras av anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 och anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027, omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Orsaken till att beställningsbemyndigandet inte nyttjades var att kommissionen inte fattade beslut om att godkänna programmen under 2021.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:2 Transportbidraget – bristande underlag och oklar måluppfyllelse Riksrevisionen har granskat om transportbidraget på ett effektivt sätt bidrar till att nå avsedda syften och därigenom målet för den regionala utvecklingspolitiken, samtidigt som bidragets klimatpåverkan regelbundet bedöms och beaktas.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om transportbidraget (skr. 2020/21:210) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:NU5, rskr. 2021/22:24).

2.6.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande bl.a. vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Anslag

Tabell 2.99 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:4 Sanering och återställning av

förorenade områden 1 147 652 -495 -43,1 657 1:8 Klimatbonus 2 910 1 900 4 810 1 900 65,3 2 078 1:10 Klimatanpassning 78 40 108 30 38,5 106 1:11 Åtgärder för havs- och

vattenmiljö 1 400 6 1 348 -52 -3,7 1 277 1:12 Insatser för internationella

klimatinvesteringar 265 -15 97 -168 -63,4 151 1:14 Skydd av värdefull natur 1 686 1 670 -16 -0,9 878 1:16 Klimatinvesteringar 1 935 -20 2 026 91 4,7 1 009 1:17 Klimatpremier 170 100 125 -45 -26,3 107 1:18 Stöd för gröna och trygga

samhällen 150 149 -1 -0,9 12 1:19 Industriklivet 750 1 266 -484 -64,5 165 1:20 Åtgärder för ras- och

Utfallet uppgick till 16 725 miljoner kronor och blev därmed 522 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 998 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 5 774 miljoner kronor (52,7 procent) högre.

Spridningen av covid-19 fortsatte påverka saneringsarbete och anslaget för sanering Utfallet för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 652 miljoner kronor, vilket är 495 miljoner kronor (43,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på konsekvenser av covid-19 genom att länsstyrelser och kommuner behövt omprioritera sin verksamhet samt att tidsplaner och genomförande för upphandlade entreprenader och resursbrist hos huvudmän har medfört att flera projekt har försenats eller senarelagts.

Utgifterna för klimatbonus högre än beräknat – bonuspremier för 123 231 fordon betalades ut Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 4 810 miljoner kronor. Det är 1 900 miljoner kronor (65,3 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 1 900 miljoner kronor eftersom antalet bilar som var berättigade till bonusen blev fler än beräknat. Jämfört med föregående år blev utgifterna 2 732 miljoner kronor (131,5 procent) högre, vilket beror på att antalet bilar berättigade till bonus har ökat. Under året utbetalades bonuspremier för 123 231 fordon, vilket är 66 094 fordon fler än 2020. Klimatbonusen ingår i det s.k. bonus–malus-systemet som infördes den 1 juni 2018 och ersatte den tidigare supermiljöbilspremien. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt.

Lägre utgifter än beräknat för internationella klimatinvesteringar Utfallet för anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till 97 miljoner kronor, vilket är 168 miljoner kronor (63,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att inga nya åtaganden har ingåtts. Det beror också på lägre utgifter än beräknat för digitaliseringen av ansökningsprocessen för handel med utsläppsrätter. Det blev också lägre utgifter för insatser inom ramen för Parisavtalet, främst på grund av att spridningen av covid-19 gjort det svårt att etablera samarbetsavtal med andra länder.

Lägre utfall för klimatinvesteringar inom industrin än anvisat Utfallet för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 266 miljoner kronor. Det är 484 miljoner kronor (64,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre beror på att söktrycket varit lägre än beräknat och att ansökningar har blivit försenade inom omfattande projekt.

Klimatinvesteringarna högre jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefullnatur uppgick till 1 916 miljoner kronor, vilket är 770 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst på att 343 miljoner kronor mer har betalats ut för skötsel av arter och naturtyper i skyddade områden. Dessutom har 141 miljoner kronor mer betalats ut för skötsel av våtmarker.

Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur blev 791 miljoner kronor (90,1 procent) högre jämfört med 2020. Det beror bl.a. på att ersättningen till markägare är högre än 2020 och att flera avtal till högre belopp har ingåtts. Naturvårdsverket har fattat 672 beslut, 219 fler än 2020, om ekonomisk ersättning för skydd av värdefulla områden.

Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 017 miljoner kronor (100,8 procent) högre jämfört med 2020. Under 2021 beviljades 723 ansökningar inom Klimatklivet. Det är 214 fler beviljade ansökningar än föregående år. Antalet inkomna ansökningar uppgick till 1 605, vilket är 586 fler än föregående år. Av de inkomna ansökningarna avser 34 procent laddstationer. Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet.

Utfallet för anslag 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 74 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror på att bidragen under anslaget fr.o.m. december 2020 kan finansiera hela kostnaden för vidtagna åtgärder. Det har i sin tur lett till högre utbetalt belopp och flera ansökningar under 2021.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.100 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Utestående Beställnings- åtaganden

2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning 2 000 1 669

12 588 9 130

Summa

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 12 588 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 9 130 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 458 miljoner kronor.

Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden beror framför allt på att antalet ansökningar om sanering blev lägre än förväntat samt att flera projekt senarelagts som en av konsekvens från covid-19.

Skillnaden för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 792 miljoner kronor. Det beror på förseningar för flera större ansökningar och en större nedskrivning av ett pågående projekt.

Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning beror bland annat på att det har varit mycket få utlysningar inom det internationella området då det nya ramprogrammet Horisont Europa inte kommit igång med utlysningar som planerat.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har lämnat årsredovisningen till regeringen den 23 februari 2022. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. SMHI har lämnat årsredovisningen för sent och följer därför inte förordningens krav.

2.6.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.

Anslag

Tabell 2.101 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Statens energimyndighet 365 352 -14 -3,7 306 1:2 Insatser för

energieffektivisering 28 24 -4 -15,8 193 1:4 Energiforskning 1 515 1 482 -33 -2,2 1 542 1:5 Infrastruktur för

elektrifierade transporter 550 -100 47 -503 -91,4 21 1:7 Energiteknik 1 462 260 809 -654 -44,7 814 1:8 Elberedskap 270 285 15 5,7 208 1:10 Lokal och regional

kapacitetsutveckling för

klimat- och

energiomställning 120 20 134 14 11,8 64

Övriga anslag 203 200 -3 -1,6 185

Summa 4 514 180 3 332 -1 182 -26,2 3 334

Utfallet uppgick till 3 332 miljoner kronor och blev därmed 1 182 miljoner kronor (26,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 180 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 2 miljoner kronor (0,1 procent) lägre.

Lägre utgifter än beräknat i statens budget för infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter Utfallet för anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter uppgick till 47 miljoner kronor, vilket är 503 miljoner kronor (91,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget får användas för utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av laddfordon för tillgänglighet längs större vägar och för stöd till infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statisk laddning eller tankning. Att utfallet blev så mycket lägre än anvisat beror på att inget stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter har betalats ut. Utbetalning av stöd sker efter beslut av regeringen.

Skattereduktion för grön teknik ersatte solcellsstödet Från och med 2021 ersatte en skattereduktion för personer som gör gröna investeringar de tidigare stöden för solceller, lagring av egenproducerad energi samt för installation av laddningspunkter till elfordon. Skattereduktionen ges för kostnaderna för arbete och material med 15 procent för installation av solceller, 50 procent för installation av lagring av egenproducerad elenergi och 50 procent för installation av laddningspunkter till elfordon.

Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 809 miljoner kronor. Det är 654 miljoner kronor (44,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare totalt 260 miljoner kronor. Att utfallet blev lägre än beräknat beror främst på att antalet utbetalningsansökningar om solcellsstöd blev lägre än beräknat. Det är länsstyrelserna som betalar ut stödet till slutmottagarna.

Beställningsbemyndigande

Tabell 2.102 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och

energiomställning 240 101

7 667 4 476

Summa

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 667 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 476 miljoner kronor.

Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 191 miljoner kronor och är till stor del hänförlig till anslaget 1:4 Energiforskning. Det beror på att det för anslaget finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar. Ingående åtaganden för energiforskning har minskat något jämfört med 2020.

Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden för anslaget 1:7 Energiteknik beror på att få åtaganden kunde ingås under 2021 då arbetet med att införa en ny förordning för stöd till infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter med fokus på regionala nätverk drog ut på tiden.

Vidare finns ett större bemyndigande för anslaget 1:8 Elberedskap för att kunna svara upp mot totalförsvarets behov av investeringar för kommande år. Skillnaden mellan bemyndigande och utestående åtaganden beror till stor del på att några åtgärder, bl.a. för ödrift, ännu inte har påbörjats.

Utlåning

Tabell 2.103 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2021-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 250 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2021 var 488 miljoner kronor.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 2.104 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 7 200 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2021 ökade dock intäkterna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Utlåningen uppgick den 1 januari 2021 till 0 miljoner kronor. Under året har nya lån tagits för 21 860 miljoner kronor. Vid årets slut var samtliga lån amorterade och utestående lån 2021 uppgår till 0 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2021:21 Systemet med energideklarationer – tydligt syfte men oklart mål Riksrevisionen har granskat systemet med energideklarationer av byggnader.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om systemet med energideklarationer (skr. 2021/22:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:CU14, rskr. 2021/22:160).

2.6.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället

Anslag

Tabell 2.105 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2021 2021 2021 2021 2021 2020 1:1 Utveckling av statens

transportinfrastruktur 30 804 15 27 381 -3 423 -11,1 25 722 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur 28 105 1 973 28 864 759 2,7 25 667 1:6 Ersättning avseende icke

statliga flygplatser 88 277 295 207 235,0 186 1:7 Trafikavtal 1 058 925 -133 -12,5 1 022 1:10 Från EU-budgeten

finansierade stöd till

Utfall -

Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:18 Bidrag för upprätthållande av

kollektivtrafik 2 000 1 000 3 074 1 074 53,7 2 926 1:19 Lån till körkort 151 44 -107 -70,7 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket 130 130 130 0,0 2:5 Driftsäker och tillgänglig

elektronisk kommunikation 1 845 -25 1 778 -67 -3,6 288 2:6 Myndigheten för digital

förvaltning 146 6 147 1 0,9 2:7 Digital förvaltning 74 -6 66 -8 -10,4

Övriga anslag 2 149 1 2 127 -22 -1,0 2 285

Summa 73 916 3 849 72 097 -1 819 -2,5 65 167

Utfallet uppgick till 72 097 miljoner kronor och blev därmed 1 819 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 849 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 6 930 miljoner kronor (10,6 procent) högre.

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar.

Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag.

Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.

Kompensation för minskade intäkter från banavgifter och senareläggning av projekt Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 27 381 miljoner kronor, vilket är 3 423 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av olika projekt. Det beror också på ett lägre ränteläge som i sin tur gett lägre räntekostnader för exempelvis lån för järnvägar.

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 28 864 miljoner kronor, vilket är 759 miljoner kronor (2,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Operatörer av såväl persontrafik som godstrafik på järnväg har påverkats ekonomiskt av covid-19-pandemin. Anslaget tillfördes därför 1 370 miljarder kronor så att Trafikverket helt eller delvis kunde avstå från att ta ut banavgifter. Dessutom anvisades ytterligare 453 miljoner kronor eftersom Trafikverket numera ska betala skatt på förbrukning av el inom tågtrafiken. I samband med att lagen om skatt på energi (1994:1776) ändrades den 1 januari 2018 har Trafikverket inte längre avdragsrätt för den skatten. År 2021 belastades därför anslaget med 453 miljoner kronor i skatt på el för perioden juni–december 2020.

Spridningen av covid-19 medförde att efterfrågan på godstransporter på järnväg minskade. För att undvika överflyttning av godstransport från järnväg till väg tillfördes anslaget ytterligare 150 miljoner kronor som miljökompensation.

Utvidgat anslag för utlåning till leverantörer av flygtrafiktjänst Utfallet för anslag 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser uppgick till 295 miljoner kronor, vilket är 207 miljoner kronor (235,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 277 miljoner kronor och ändamålet med anslaget utvidgades så att det även får användas för utlåning i enlighet med de utbetalningar som gjordes tidigare under 2021. Jämfört med föregående år blev utgifterna 108 miljoner kronor högre. Det beror främst på att Trafikverket har lånat ut medel till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser för intäktsbortfall till följd av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. I normala fall finansieras dessa delar av flygtrafiktjänst vid regionala flygplatser via den svenska undervägsavgiften.

TEN-bidrag Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 638 miljoner kronor, vilket är 488 miljoner kronor (325,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 478 miljoner kronor eftersom beloppet som belastar anslaget blev högre än beräknat. De största bidragen avsåg markutrustning för signalsystem, ERTMS, på Malmbanan som uppgick till 242 miljoner kronor och åtgärder för intelligenta transportsystem som uppgick till 47 miljoner kronor.

Högre bidrag till upprätthållande av kollektivtrafiken på grund av fortsatt spridning av covid-19 Precis som under föregående år har råd, restriktioner och smittbegränsande åtgärder till följd av spridningen av covid-19 medfört ett minskat resande och därmed lägre biljettintäkter för såväl kollektivtrafik som flygtrafik och sjöfart.

Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 182 miljoner kronor, vilket är 448 miljoner kronor (27,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att sjöfarten har minskat till följd av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslag 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik uppgick till 3 074 miljoner kronor, vilket är 1 074 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 000 miljoner kronor på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Anslaget har använts för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter.

I ändringsbudget anvisades anslaget 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket 130 miljoner kronor. Hela anslaget utnyttjades för att stärka Sjöfartsverkets ekonomi till följd av covid-19.

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökar jämfört med 2020 I tabell 2.106 och tabell 2.107 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag föregående år.