Statens budget 2022 - Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2021/22:FiU1

Statens budget 2022 – Rambeslutet

Sammanfattning

Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner till ett gemensamt förslag. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det förslaget. Inriktningen på den ekonomiska politiken ska vara att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som trygghet och sammanhållning skapas. Genom reformer ska tryggheten öka, fler komma i arbete och välfärden stärkas. Utgiftstaket fastställs till 1 595 miljarder kronor 2024. Utgifterna i statens budget uppgår till 1 137 miljarder kronor 2022, vilket är ca 1,1 miljarder konor mindre än i regeringens förslag i budgetpropositionen. Inkomsterna i statens budget för 2022 beräknas uppgå till 1 189 miljarder kronor 2022, vilket är ca 1,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag i budgetpropositionen. Statens lånebehov ökar med ca 0,4 miljarder kronor jämfört med regeringens beräkning. Följande skatteändringar görs: grundavdraget höjs för personer över 65 år, jobbskatteavdraget höjs för låg- och medelinkomsttagare, avdragsrätten för gåvor utökas, reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklas, reklamskatten avskaffas, beskattningen av personaloptioner blir förmånligare i vissa fall, skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks och en cykelförmån införs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Utskottet föreslår också ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om att sänka energiskatten på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 2022. Utskottet tillstyrker delvis budgetpropositionen och tillstyrker delvis ett flertal motionsyrkanden. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Utskottet tillstyrker delvis proposition 2021/22:33 och proposition 2021/22:34 samt tillstyrker övriga propositioner.

2021/22:FiU1 S AMMANFATTNING

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Reservationer

I betänkandet finns åtta reservationer (S, MP, C, V, L).

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor. Proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag. Proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt. Proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall. Proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning. Proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmåner och skattefri uthyrning av personliga tillgångar. Åtta yrkanden i följdmotioner med anledning av proposition 2021/22:25, 2021/22:33 och 2021/22:34. Cirka 60 yrkanden från allmänna motionstiden 2021/22.

2021/22:FiU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som utskottet föreslår. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1. Reservation 1 (S, MP) Reservation 2 (C) Reservation 3 (V) Reservation 4 (L)

2. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

a) Utgiftstak för staten Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 595 miljarder kronor för 2024. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 2 och avslår motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2–4, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 6, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2022 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2022 enligt utskottets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del och

2021/22:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

avslår motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2.

c) Övriga utgifter i statens budget 2022 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2022 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkterna 6, 10 och 11 samt avslår motion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2022 Riksdagen a) godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt utskottets förslag i bilaga 4, b) ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med lagförslag om att sänka skatten på drivmedel i överensstämmelse med utskottets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022 och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 3 och motionerna 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del och avslår motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 och 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 4.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:16 punkterna 1–3.

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2021/22:FiU1

2. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, 3. lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., 4. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 5. lag om ändring i tullagen (2016:253). Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:20 punkterna 1–5.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att orden ”förutsättning” och ”socialförsäkringssystemet” i 11 a kap. 15 c § andra stycket ska skrivas utan bindestreck, 2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:25 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2021/22:4254 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) och 2021/22:4264 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD).

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning Riksdagen a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar de avser 67 kap. 46 och 47 §§ och antar lagförslaget i övrigt, b) antar utskottets förslag i bilaga 9 till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar det avser 67 kap. 7 §. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 10, 2021/22:4240 av Mats Persson m.fl. (L) yrkande 1 och 2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2021/22:33 och motionerna 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 7 och 2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2 och avslår motionerna 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 7 och 12 samt 2021/22:4240 av Mats Persson m.fl. (L) yrkande 2.

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar det avser 42 kap. 45 §

2021/22:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

och införandet av en rubrik före detta lagrum samt antar lagförslaget i övrigt. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:34 och motionerna 2021/22:4241 av Mats Persson m.fl. (L) och 2021/22:4252 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).

j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende höjt grundavdrag för personer över 65 år Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 9 till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar det avser 63 kap. 3 a §. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 8.

k) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende gåvoskatteavdrag Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 9 till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar det avser 67 kap. 26 §. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 13.

l) Övriga motionsyrkanden om ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen avslår motionerna 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 6, 8–11, 13 och 14, 2021/22:4201 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 2 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 9, 11, 12, 14 och 15.

m) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022 Riksdagen godkänner att regeringen 1. under 2022 eller 2023 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3, 2. från försäljningsintäkterna vid en försäljning av fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten, 3. under 2022 genom försäljning överlåter fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C., 4. från försäljningsintäkterna vid en försäljning av fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue Washington D.C. får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkterna 15–18.

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2021/22:FiU1

n) Ålderspensionssystemets utgifter 2022 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 346 152 miljoner kronor för 2022. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 7.

o) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2023 och 2024 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt utskottets förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 finansplanen punkterna 4 och 8 samt motionerna 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5 samt 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6 samt avslår motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 3 och 5. Reservation 5 (S, MP) Reservation 6 (C) Reservation 7 (V) Reservation 8 (L)

3. Bemyndigande om upplåning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 9.

4. Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 51 230 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 12.

2021/22:FiU1 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

5. Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 611 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 13.

6. Bemyndigande om att överskrida anslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 14.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Stockholm den 22 november 2021

På finansutskottets vägnar

Åsa Westlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Martin Ådahl (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Karolina Skog (MP), Magdalena Schröder (M), Sofia Westergren (M), Eva Lindh (S), Gulan Avci (L) och David Perez (SD).

2021/22:FiU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor med regeringens förslag om att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till rambeslut. Budgetpropositionen beslutades av regeringen den 16 september 2021 och överlämnades till riksdagen den 20 september. Den innehåller regeringens förslag till statens budget för 2022 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203). Motionärernas alternativa budgetförslag med riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt rambeslut presenteras i partimotion 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M), partimotion 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD), partimotion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C), partimotion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), partimotion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD), partimotion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) samt motion 2021/22:4201 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 2. I betänkandet behandlar utskottet också följande fem propositioner med förslag till ändringar i skattelagstiftningen;

• proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri

ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag

• proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt • proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av

personaloptioner i vissa fall

• proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvs-

inkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning

• proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmåner och skattefri

uthyrning av personliga tillgångar. Samtliga fem propositioner har lämnats efter det att budgetpropositionen för 2022 lämnades till riksdagen och samtliga förslag finns aviserade i budgetpropositionen för 2022 och ingår i budgetpropositionens inkomstberäkning. I betänkandet behandlas också de följdmotioner som väckts med anledning av propositionerna. Regeringens aviserade förslag i budgetpropositionen för 2020 om att införa en riskskatt för kreditinstitut lämnades till riksdagen den 28 oktober, proposition 2021/22:26 Riskskatt för kreditinstitut. Den propositionen kan inte hanteras inom den tidsram som gäller för detta betänkande, varför den bereds av skatteutskottet senare under hösten.

2021/22:FiU1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

I bilaga 1 återfinns förteckningen över behandlade förslag. I bilaga 2 återges regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2022. I bilaga 3 återges regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkning för 2023 och 2024. I bilaga 4 återges utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2022. I bilaga 5 återges utskottets förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2023 och 2024. I bilaga 6 återges reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2022 i den mån den inte överensstämmer med regeringens. I bilaga 7 återges reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2023 och 2024 i den mån den inte överensstämmer med regeringens. Regeringens lagförslag återges i bilaga 8, utskottets lagförslag i bilaga 9 och reservantens (L) lagförslag i bilaga 10. På finansutskottets sammanträde den 11 november 2021 lämnades information av Finansdepartementet inför beredningen av skatteförslagen i motionerna. Skatteverket har lämnat en skriftlig promemoria med information inför beredningen av skatteförslagen i motionerna. Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner till ett gemensamt förslag. Utskottets förslag om ändringar i skatte- och avgiftsregler är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Utskottet har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambeslutsprocessen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov och fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Enligt tilläggsbestämmelse 11.18.1 riksdagsordningen fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och de beräknade effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, avsnitt 2 i betänkandet).

R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2021/22:FiU1

De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i riksdagens fortsatta beredning av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller beslutas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När utskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider den fastställda ramen läggas fram i reservationer.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 28 oktober 2021 yttra sig över förslagen till utgiftsramar och inkomster i budgetpropositionen i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Skatteutskottet har fått tillfälle att senast den 11 november 2021 yttra sig över förslag i budgetpropositionen och de propositioner som behandlas här och som berör inkomstsidan på skatteutskottets ämnesområde. Samtliga 15 utskott har yttrat sig. Skatteutskottet har lämnat två yttranden, ett om utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och ett om skatteförslagen. Yttrandena återfinns i bilagorna 11–25 i betänkandet.

Betänkandets disposition

I kapitel 1 behandlas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I kapitel 2 behandlas rambeslutet, dvs. utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget. I kapitlet behandlas också de skattepropositioner som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2022 och som nu har lämnats till riksdagen och hänvisats till finansutskottet. I kapitel 2 behandlas även regeringens redovisning av tillkännagivanden om skatte- och avgiftsregler. I kapitel 3 behandlas bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden. Därefter behandlas i kapitel 4 regeringens redovisning av tillkännagivanden med anledning av extra ändringsbudgetar och utskottsinitiativ.

2021/22:FiU1

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet Riksdagen godkänner riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med det förslag som Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna lämnar gemensamt. Inriktningen ska vara att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som trygghet och sammanhållning skapas. Genom reformer ska tryggheten öka, fler komma i arbete och välfärden stärkas. Jämför reservation 1 (S, MP), 2 (C), 3 (V) och 4 (L).

1.1 Propositionen

Regeringens inriktning på den ekonomiska politiken

Tillsammans med resten av världen kämpar Sverige sedan ett och ett halvt år tillbaka mot covid-19-pandemin. Regeringen konstaterar att även om läget fortfarande är osäkert talar mycket för att en väg ut ur pandemin nu kan vara inom räckhåll. Ekonomin återhämtar sig snabbt, fler kommer åter i arbete och nya möjligheter att lösa samhällsproblem skapas. Regeringen bedömer att det är dags att bygga Sverige starkare och mer hållbart än det var före krisen och avser att genomföra en kraftfull grön ekonomisk återstart av ekonomin. I propositionen föreslår regeringen reformer för 74 miljarder kronor för att ta hela Sverige framåt efter pandemin. Den ekonomiska politiken ska inriktas på att öka takten i klimatomställningen, få fler att komma i arbete, stärka välfärden och på att göra Sverige till ett tryggt land för alla.

Öka takten i klimatomställningen

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det kräver enligt regeringen stora offentliga och privata investeringar i innovativ klimatsmart teknik. För att stärka och påskynda industrins klimatomställning, möjliggöra klimatinvesteringar på lokal och regional nivå och för att klara den gröna återhämtningen föreslår regeringen att politiken inriktas på att förstärka det s.k. Industriklivet respektive Klimatklivet.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Politiken ska vidare inriktas på att genomföra ett grönt digitalt omställningslyft för att därigenom öka konkurrenskraften, minska klimatpåverkan och för att uppnå ett mer hållbart resursutnyttjande i näringsliv och industri. Den kreditgaranti som infördes 2021 för stora gröna investeringar föreslår regeringen ges en höjd garantiram. Genom en omfattande elektrifiering bedömer regeringen att utsläppen kan minskas, men att det ställer stora krav på klimatsmart el. Därför föreslår regeringen ökade resurser till den s.k. elektrifieringsstrategin som ska bidra till att klimatmålen nås, påskynda elektrifieringen och öka reformtempot inom energiområdet. Även takten i energieffektiviseringen behöver enligt regeringen öka och den föreslår därför att det s.k. Energisteget återstartas. För att klara den klimatomställning som Sverige står inför framhåller regeringen att det krävs ett robust och långsiktigt hållbart transportsystem för att människor ska kunna leva och verka i hela landet. Regeringen föreslår därför att politiken inriktas på att bygga Sveriges infrastruktur stark och hållbar för framtiden. Därmed finns det enligt regeringen förutsättningar för en ökad sysselsättning, en bättre fungerande arbetsmarknad och ett ökat bostadsbyggande. Vidare vill regeringen stärka den digitala infrastrukturen och föreslår därför att politiken inriktas på att underlätta och öka tempot i utbyggnaden av bredband. Det förväntas bidra till att stärka konjunkturen och sysselsättningen. För att minska transportsektorns beroende av fossila drivmedel och öka användningen av förnybar energi föreslår regeringen ett nytt långsiktigt stöd till produktionen av biogas. Regeringen bedömer vidare att Sverige behöver ställa om till en mer cirkulär ekonomi och en grönare vardag, och föreslår en skattelättnad för cyklar, en möjlighet att hyra ut personliga tillgångar skattefritt och en sänkning av skatten på reparationer av vissa varor.

Fler ska komma i arbete

Regeringen framhåller att den vidtagit omfattande åtgärder för att rädda svenska jobb och livskraftiga företag när världsekonomin kraftigt försämrades, vilket tillsammans med det svenska välfärdssystemet bidragit till att hålla uppe såväl sysselsättningsgraden som arbetskraftsdeltagandet. Samtidigt bedömer regeringen att det knappast är möjligt i något land att rädda alla jobb när en kris slår till, och regeringen ser med oro på risken för att långtidsarbetslösheten håller sig kvar på en hög nivå. Regeringen vill därför att den ekonomiska återhämtningen ska fortgå genom investeringar i grön omställning, höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner samt riktade bidrag, som t.ex. Äldreomsorgslyftet, för höjd kvalitet och tidigareläggande av nyanställningar i välfärden. Livskraftiga företag som tagit sig igenom lågkonjunkturen med stöd av krisåtgärder ska inte behöva sättas i konkurs mitt i återhämtningen, anser regeringen som avser att föreslå att återbetalningstiden för anstånd med skatteinbetalningar förlängs.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Regeringen föreslår vidare en skattesänkning, med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare, genom en förstärkning av skattereduktionen för förvärvsinkomster och en nedsättning av arbetsgivaravgiften för ungdomar i åldern 19–23 år under perioden juni–augusti 2022. Långtids- och ungdomsarbetslösheten ska tryckas tillbaka bl.a. genom utökade resurser för regional yrkesinriktad vuxenutbildning och fler utbildningsplatser på folkhögskola. För att stötta de som har svårt att komma i arbete men där utbildning inte är ändamålsenlig föreslår regeringen att resurser tillförs för fler praktikplatser, introduktionsjobb och extratjänster. En välfungerande och effektiv arbetsförmedling är enligt regeringen grundläggande för att minska matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen får utökade resurser för att stärka dess verksamhet. Utbyggnaden av utbildningsplatser fortsätter och insatser görs för att förbättra kvaliteten i svenska för invandrare. För att påskynda etableringen på arbetsmarknaden föreslås att ett nationellt valideringssystem införs. Regeringen vill också att politiken ska inriktas på att underlätta för studier och kompetensutveckling under hela livet genom att det införs ett omställningsstudiestöd. För att fler ska försäkra sig mot de ekonomiska följderna av arbetslöshet avser regeringen att föreslå en skattereduktion för avgiften till arbetslöshetsförsäkringen.

Välfärden ska stärkas

Pandemin har visat på styrkan och behovet av en generell och gemensamt finansierad välfärd, men den har också synliggjort allvarliga brister. Regeringen föreslår därför att politiken inriktas på att hantera de uppdämda vårdbehoven, stötta regionernas arbete med att minska väntetider, förbättra arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården och höja kvaliteten inom äldreomsorgen, t.ex. genom utbildning. Att svenska folket lever allt längre är en positiv utveckling, men det innebär också att samhället ställs inför stora utmaningar. För att möta välfärdens utmaningar föreslår regeringen att det generella statsbidraget till kommuner och regioner höjs. Vidare lämnar regeringen förslag om ett stöd till kommuner med särskilda utmaningar, och ett extra stöd till de kommuner som tagit emot många nyanlända i relation till antalet invånare. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet och det stöd som krävs för att kunna återgå till arbete. Regeringen föreslår ett flertal reformer för att stärka sjukförsäkringen, bl.a. att inkomsttaket höjs och att bedömningsgrunden i sjukpenningen görs mer flexibel. Regeringen vill också förstärka skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning för att ta bort skillnaden mellan beskattningen av sådan ersättning och beskattningen av arbetsinkomster. Vidare föreslår regeringen att garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs och att bostadstillägget förstärks. För att ge förvärvsarbetande föräldrar bättre möjligheter att stötta sina barn under

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

skolåren föreslås att en s.k. familjevecka införs som ger varje förvärvsarbetande vårdnadshavare möjlighet till tre dagars ledighet med familjedagspenning, som ett första steg i införandet av familjeveckan. Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola som ger varje elev möjlighet att nå sin fulla potential. Regeringen föreslår ett tillfälligt stöd till skolväsendet för att mildra pandemins effekter samt för att stötta fler gymnasieelever att slutföra sin utbildning. Regeringen tillför också resurser för att skapa förutsättningar för ett mer jämlikt skolval. Utökade resurser tillförs för en livskraftig kultur och idrott i hela landet. Regeringen föreslår att reklamskatten avskaffas, vilket bedöms innebära en administrativ och ekonomisk lättnad för idrottsföreningarna.

Sverige ska vara ett tryggt land för alla

Gängkriminaliteten ska bekämpas med rättsstatens fulla kraft, bl.a. avser regeringen att skärpa lagstiftningen inom en rad områden. För att polisen ska nå målet om 10 000 fler polisanställda t.o.m. 2024 föreslås ytterligare resurser fr.o.m. 2023. Politiken ska vidare inriktas på att fortsätta arbetet med att stärka hela rättskedjan. För att Tullverket ska kunna förstärka det brottsbekämpande arbetet och behålla en hög ambition i kontrollverksamheten ges myndigheten utökade resurser. Regeringens ambition är att inte en krona ska gå till kriminella, varför ytterligare resurser tillförs berörda myndigheter för att motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringen föreslår vidare ett flerårigt åtgärdsprogram för att stoppa mäns våld mot kvinnor.

Effekter av regeringens politik

Effekterna på lång sikt av de reformer som regeringen föreslår och aviserar i propositionen bedömer regeringen bidrar till en ökad sysselsättning och fler arbetade timmar, samtidigt som de bidrar till en lägre arbetslöshet. Den expansiva finanspolitiken förväntas även bidra till lägre arbetslöshet på lång sikt genom att den kortsiktiga arbetslösheten hålls nere. Enligt regeringen har reformerna olika fördelningsprofil, men sammantaget ökar den ekonomiska standarden till följd av reformerna mest i den nedre delen av inkomstfördelningen. Sammantaget bedömer regeringen att reformerna i propositionen tillfaller kvinnor i större utsträckning än män.

Den ekonomiska utvecklingen

I propositionen redovisar regeringen sin prognos för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden för perioden 2021–2024 med tyngdpunkt på utvecklingen 2021 och 2022. I prognosen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 9 augusti 2021 beaktats.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tillväxtutsikterna i omvärlden 2021 och 2022

Regeringen konstaterar att återhämtningen i världsekonomin har fortsatt under det första halvåret 2021 i takt med att allt fler har vaccinerats och samhällen åter öppnats. BNP-utfall för det andra kvartalet visar enligt regeringen på en stark utveckling i USA, Kina och euroområdet. Regeringen bedömer att den starka utvecklingen i de avancerade ekonomierna kommer att fortsätta också under det andra halvåret. Hushållen bedöms ha goda förutsättningar för att öka sin konsumtion eftersom sparandet varit högt under pandemin. Vidare bedömer regeringen att både finans- och penningpolitiken fortsätter att vara expansiv, vilket understödjer den ekonomiska aktiviteten. Industrin har enligt regeringen återhämtat sig starkt och befinner sig på en högre aktivitetsnivå än före pandemin. Dock har tillväxten dämpats i många länder till följd av utbudsrestriktioner och regeringen bedömer att dessa problem kommer att bestå under en övergångsperiod. Sämre tillgång till vaccin och mindre utrymme för expansiv finanspolitik medför att återhämtningen i många framväxande ekonomier och ekonomier i låginkomstländer bedöms gå långsammare än i de avancerade ekonomierna. I euroområdet väntas återhämtningen fortsätta och regeringen bedömer att BNP vid slutet av 2021 kommer att nå samma nivå som före pandemin, vilket bl.a. drivs av att hushållen ökar sin konsumtion. EU:s återhämtningspaket bedöms också stimulera tillväxten i de europeiska ekonomierna, framför allt fr.o.m. 2022. Regeringen konstaterar att återhämtningen i USA började tidigare jämfört med många andra länder och har gått snabbare, vilket beror på en snabb vaccinationsstart, lättade restriktioner och en mycket expansiv finanspolitik. Uppgången i inflation i USA bedöms vara övergående. Den ekonomiska utvecklingen i Kina ser annorlunda ut. Efter en snabb och tidig återhämtning under 2020 bedömer regeringen att den kinesiska ekonomin går in i ett lugnare skede 2021 och växlar ned ytterligare 2022. Sammantaget bedömer regeringen att tillväxten i omvärlden kommer att bli mycket hög 2021. Under 2022 väntas BNP-tillväxten gå in i en lugnare fas, vilket bl.a. förklaras av att finanspolitiska stödåtgärder trappas av. Regeringen framhåller att även om situationen har förbättrats globalt så är osäkerheten fortfarande större än normalt, vilket framför allt beror på risker kopplade till pandemin.

Tillväxtutsikterna i Sverige 2021 och 2022

Regeringen konstaterar att har återhämtningen har fortsatt även i Sverige under det första halvåret 2021, och svensk BNP är tillbaka på samma nivå som före pandemin. Samtidigt finns det fortfarande en tydlig tudelning i näringslivet, där återhämtningen i tjänstesektorn gått långsammare jämfört med industrin. Liksom i omvärlden väntas BNP stiga snabbt under det andra halvåret 2021, och regeringen bedömer att BNP vid slutet av 2021 kommer att vara på samma nivå som prognoserna för 2021 visade före pandemin. BNP-tillväxten för 2021 bedöms uppgå till 4,4 procent 2021 och till 3,5 procent 2022, se tabell 1.1

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

nedan. Som framgår av tabellen har prognosen reviderats upp jämfört med den ekonomiska vårpropositionen. Det beror bl.a. på att hushållens konsumtion har återhämtat sig i en snabbare takt det första halvåret 2021 jämfört med den tidigare prognosen.

Tabell 1.1 Försörjningsbalansen

Årlig procentuell förändring. Utfall 2020, prognos 2021–2024. Siffror i parentes avser prognos från 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100).

2020 2021 2022 2023 2024

Källa: Budgetpropositionen för 2022. En låg nivå av restriktioner, i kombination med ett uppdämt konsumtionsbehov och ett uppsamlat sparande bland hushållen, väntas enligt regeringen bidra till att hushållens konsumtion ökar snabbt 2021. Omfattande stödåtgärder väntas även bidra till att hålla hushållens disponibla inkomster uppe. Ett stigande kapacitetsutnyttjande inom industrin, samtidigt som företagen förväntar sig ökade produktionsvolymer, talar enligt regeringen för ytterligare investeringsbehov framöver. Bostadsinvesteringarna bedöms fortsätta öka under 2021 för att sedan stabiliseras 2022. Regeringen bedömer sammantaget att de totala investeringarna kommer att öka ungefär i linje med ett historiskt genomsnitt 2021 och något starkare 2022. En starkare efterfrågan i omvärlden väntas stärka svensk export. Regeringen konstaterar dock att exporttillväxten i närtid dämpas av fortsatta störningar i leverans- och värdekedjor.

Arbetsmarknaden, resursutnyttjande, löner, inflation och räntor

Enligt regeringen har läget på arbetsmarknaden förbättrats. Både sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet ökade under det andra kvartalet 2021. Samtidigt är arbetslösheten kvar på en högre nivå än före pandemin, i synnerhet bland unga, personer med högst förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda. Framåtblickande indikatorer pekar enligt regeringen på en stark efterfrågan på arbetskraft den närmaste tiden och sysselsättningen bedöms därmed öka och arbetslösheten minska. Andelen långtidsarbetslösa har dock stigit till höga nivåer och arbetslösheten bedöms fortsätta att vara på en högre nivå 2022 än före pandemin. Regeringen bedömer att arbetslösheten uppgår till 8,8 procent 2021 och till 7,7 procent 2022. Konjunkturläget har gradvis förbättrats och regeringen bedömer att ekonomin kommer vara i det närmaste balanserad 2022. Löneökningstakten bedöms bli betydligt högre 2021 jämfört med 2020 för att sedan falla tillbaka

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

något 2022. Inflationen steg under det första halvåret 2021, bl.a. till följd av högre energipriser, men bedöms sammantaget understiga Riksbankens inflationsmål de närmaste åren. Centralbanker i omvärlden väntas hålla styrräntorna låga under en längre tid, vilket i kombination med tillgångsköp väntas bidra till ett lågt ränteläge en lång tid framöver.

Osäkerhetsfaktorer i prognosen

Regeringen framhåller att pandemin och dess konsekvenser medför att prognosen är mer osäker än vanligt. Den globala tillgången till vaccin är ojämnt fördelad och restriktioner för att begränsa ytterligare smittspridning kan återkomma. Störningar i leverans- och värdekedjor kan även påverka företagens produktionskapacitet i större utsträckning och under längre tid än vad som antas i prognosen. En storskalig försörjningsbrist av nödvändiga insatsvaror riskerar också att påverka den ekonomiska utvecklingen negativt. Regeringen tar även upp risker kopplade till de omfattande stabiliseringspolitiska stödpaket som har genomförts runt om i världen. En alltför snabb utfasning av stödpaketen kan medföra ökade konkurser och därmed en förhöjd risk för kreditförluster hos bankerna. Det finns också en risk för att inflationen i USA ligger kvar på en högre nivå, vilket kan bidra till att de amerikanska räntorna stiger snabbare än väntat och leda till en dämpande effekt på tillväxten. En riskfaktor är även att priset på tillgångar har stigit kraftigt i flera länder samtidigt som skuldsättningen har ökat. Andra osäkerhetsfaktorer som riskerar att påverka ekonomin negativt är klimatförändringar, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald. Även cyberhot och geopolitiska förändringar kan ha en negativ inverkan på ekonomin.

Utvecklingen 2023 och 2024

I propositionen redovisar regeringen ett scenario för utvecklingen i svensk ekonomi för 2023 och 2024 under förutsättningen att inga nya störningar påverkar ekonomin. BNP-tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel antas dämpas 2023 och 2024, bl.a. till följd av avtrappning av de finanspolitiska stödåtgärderna. Efterfrågan på svensk export antas därför fortsätta att öka, men i en lugnare takt, och bidra till tillväxten i svensk ekonomi. Inhemsk efterfrågan antas också bidra till tillväxten. Sammantaget antar regeringen att BNP växer i en lugnare takt 2023 och 2024 jämfört med 2021 och 2022. Sysselsättningen bedöms öka snabbare än arbetskraften 2023 och arbetslösheten bedöms fortsätta att minska. Regeringen bedömer dock att lågkonjunkturen under 2020 och 2021 får varaktiga effekter på arbetsmarknaden, vilket bidrar till en något högre arbetslöshet även 2023 och 2024 jämfört med före pandemin. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi antas vara balanserat 2023 och BNP bedöms växa ungefär i linje med potentiell tillväxt 2024. Inflationen bedöms gradvis stiga till följd av fortsatt expansiv ekonomisk politik och antas uppgå till 2 procent 2024.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Utvecklingen enligt andra bedömare

Regeringen redogör i propositionen för en jämförelse mellan regeringens prognoser och de prognoser som Konjunkturinstitutet (KI), Riksbanken, Europeiska kommissionen och Ekonomistyrningsverket (ESV) har gjort. Regeringen betonar att prognoserna publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att olika bedömare inte alltid har tillgång till samma information. För 2021 bedömer både regeringen och KI att BNP-tillväxten uppgår till 4,4 procent, vilket också är i linje med övriga bedömares prognoser. Regeringen konstaterar att även för 2022 är regeringens prognos i linje med övriga bedömares, förutom ESV:s prognos som visar lägre tillväxt. Enligt regeringen är skillnaderna mellan BNP-prognoserna små sett ur ett statistiskt perspektiv. Regeringens prognos för arbetslösheten 2021 är i linje med såväl KI:s som Riksbankens, medan ESV:s och kommissionens ligger något lägre. För 2022 är regeringens prognos i linje med KI:s, men något högre än övriga bedömares prognoser.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen ska enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen vid minst två tillfällen per år redovisa för riksdagen hur målet för den offentliga sektorns finansiella sparande uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av de budgetpolitiska åtgärder som beslutats av och presenteras för riksdagen. Med anledning av pandemin och den djupa lågkonjunktur som den orsakat bedriver regeringen även fortsatt en expansiv finanspolitik för att bl.a. tillförsäkra tillräckliga resurser för sjukvården och dämpa de akuta ekonomiska effekterna. Det finansiella sparandet väntas komma att förstärkas i takt med att ekonomin återhämtar sig. Eftersom nedgången bedöms vara tillfällig påverkas det strukturella sparandet mindre än det finansiella. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. Som tabell 1.2 visar beräknas det strukturella sparandet till –1,2 procent av potentiell BNP 2021 och till –0,6 procent av potentiell BNP 2022.

Tabell 1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP Utfall 2020 och prognos 2021–2024

2020 2021 2022 2023 2024

Finansiellt sparande –3,0 –1,8 –0,7 0,4 0,7 Bakåtblickande åttaårssnitt –0,3 –1,0 –1,2 –0,6 1 Strukturellt sparande 0,4 1,0 BNP-gap –3,8 –1,5 0,3 0,2 0,0 1 Andel av potentiell BNP. Källa: Budgetpropositionen för 2022.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet tydligt avviker från överskottsmålet, men att avvikelsen är motiverad av pandemin och stabiliseringspolitiska skäl. I propositionen hänvisar regeringen till att även internationella bedömare har pekat på vikten av att inte dra tillbaka stimulanser för snabbt, givet den djupa lågkonjunkturen som följt av pandemin. Regeringens plan är att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Den aktuella prognosen, som bygger på beslutade och aviserade reformer, visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023. Regeringen konstaterar samtidigt att prognoser för konjunkturlägets utveckling i allmänhet är mycket svåra att göra och att pandemin medför att prognosen är ovanligt osäker. Det betyder att finanspolitiken framöver alltså kan behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i budgetpropositionen.

Uppföljning av utgiftstaket för staten

Regeringen ska enligt 9 kap. 3 § budgetlagen redovisa prognoser över utgifterna under utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap 4 § för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet för eller föreslå nödvändiga åtgärder för riksdagen. I propositionen görs en uppföljning av utgiftstaket för 2021. Regeringen anser att budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2021. Jämfört med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition beräknar regeringen i budgetpropositionen att budgeteringsmarginalen 2021 blir 41 miljarder kronor större. I tabell 1.3 redovisas regeringens prognos för de takbegränsade utgifterna tillsammans med beslutade nivåer på utgiftstaket 2022 och 2023 samt regeringens förslag till nivå för 2024, se vidare avsnitt 2.1 i detta betänkande.

Tabell 1.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

2021 2022 2023 2024

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 1 244 820 1 185 452 1 153 728 1 169 004 Minskning av anslagsbehållningar −6 681 −3 262 −6 219 Utgifter för ålderspensionssystemet vid 335 083 346 152 354 873 360 267 sidan av statens budget Takbegränsade utgifter 1 579 903 1 531 604 1 508 601 1 529 271 Budgeteringsmarginal 115 097 102 396 30 399 65 729 Budgeteringsmarginal i procent av 7,3 6,7 2,0 4,3 takbegränsade utgifter

Utgiftstak för staten 1 695 000 1 634 000 1 539 000 1 595 000

Utgiftstak för staten i procent av BNP 31,9 29,2 26,6 26,7 Källa: Budgetpropositionen för 2022.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2022–2024

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder. I tabell 1.4 redovisas regeringens prognos över statens budgetsaldo och statsskulden 2022–2024.

Tabell 1.4 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

1 Statsskuld i procent av BNP 22,1 19,4 17,6 2 Maastrichtskulden i procent av BNP 35,4 32,9 31,1 1 Avser okonsoliderad statsskuld, dvs. inkl. statliga myndigheters eget innehav av statspapper. 2 Skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statspapper. Källa: Budgetpropositionen för 2022. Regeringen beräknar att statens budgetsaldo kommer att vändas under 2022 och uppvisa ett överskott på 53 miljarder kronor. Jämfört med 2021 innebär detta att statens budgetsaldo förbättras med knappt 60 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av att utgifterna på utgiftsområdena exklusive statsskuldsräntor bedöms minska med ca 60 miljarder kronor. När det s.k. primärsaldot stärks, dvs. nettot av statens inkomster och utgifterna på utgiftsområdena exklusive statsskuldsräntorna, bidrar det till att underskottet i statens budget förväntas övergå till ett genomsnittligt överskott på ca 80 miljarder kronor per år 2022–2024. För en mer detaljerad redovisning av utvecklingen av inkomster och utgifter i statens budget 2022–2024, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.8 i detta betänkande. Utgifterna för statsskuldsräntorna beräknas öka med 14 miljarder kronor 2022 jämfört med 2021 och uppgå till 12 miljarder kronor. Det förklaras av att emissionerna till överkurser bedöms minska samtidigt som kurs- och valutaförluster sammantaget ökar. Att ränteutgifterna minskar till 8 respektive 7 miljarder kronor 2023 och 2024 beror i huvudsak på att kurs- och valutaförlusterna beräknas minska. Utgifterna för statsskuldsräntor avgörs över tid av statsskuldens storlek, inhemska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs. På kortare sikt kan utgifterna för statsskuldsräntor variera kraftigt på grund av Riksgäldskontorets upplåningsteknik och löptiden i enskilda låneinstrument.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Riksgäldskontorets nettoutlåning förstärker budgetsaldot 2022 och 2023 men försvagar det 2024. Förstärkningen förklaras huvudsakligen av att Riksbanken amorterar valutalån via Riksgäldskontoret i samband med en omlagd finansiering av Riksbankens förstärkta valutareserv. Amorteringarna beräknas minska nettoutlåningen och statsskulden med sammanlagt 182 miljarder kronor 2021–2023. Statens budgetsaldo motsvarar statens lånebehov med omvänt tecken, vilket innebär att statens lånebehov minskar med 53, 116 respektive 78 miljarder kronor 2022–2024. Överskottet i statens budget bidrar till en minskad statsskuld. I procent av BNP minskar statsskulden från 22,0 procent 2022 till 17,6 procent 2024. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, faller snabbt som andel av BNP fr.o.m. 2022, bl.a. på grund av att omfattningen av tillfälliga finanspolitiska åtgärder minskar och att Riksbanken fortsätter att amortera på valutalånen. Regeringen bedömer att bruttoskulden är förenlig med skuldankarets riktmärke på 35 procent av BNP. I tabell 1.5 redovisas regeringens prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor. En förväntad återhämtning av svensk ekonomi i kombination med att tillfälliga åtgärder successivt upphör att gälla medför att de offentliga finanserna snabbt väntas förstärkas fr.o.m. 2022, även om de ändå väntas uppvisa underskott 2022. Det är i huvudsak i staten som den tillfälliga försämringen i de offentliga finanserna uppkommer. I avsaknad av nya åtgärder beräknas staten redovisa successivt växande överskott t.o.m. 2024. Från och med 2022 väntas ålderspensionssystemet uppvisa ett fortsatt mindre överskott motsvarande 0,2 procent av BNP. Detta förklaras av att avgiftsinkomsterna ökar snabbare än pensionsutbetalningarna och stigande kapitalinkomster. Utgifterna i ålderspensionssystemet väntas öka de närmaste åren till följd av att pensionärerna blir fler och att pensionerna i genomsnitt blir högre. Regeringens prognos för kommunsektorns finanser präglas av pandemins fortsatta påverkan på kommunal verksamhet. I takt med att ekonomin förväntas återhämta sig beräknas det kommunala skatteunderlaget, och därmed skatteinkomsterna, utvecklas snabbare 2021–2024 än vad de gjorde 2020. I prognosen för 2022–2024 avtar statsbidragen både till följd av att de pandemirelaterade stöden minskar och beräkningsantagandet om att enbart inkludera nu beslutade eller aviserade statsbidragsändringar i prognosen. Utgifterna förväntas öka snabbare än inkomsterna 2022, vilket medför en lägre nivå på det finansiella sparandet. För 2023 och 2024 antas i regeringens prognos att kommunsektorn upprätthåller en god ekonomisk hushållning. Kommunsektorn väntas redovisa ett underskott på 0,4–0,6 procent av BNP 2022–2024.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Tabell 1.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

2022 2023 2024

Den offentliga sektorns inkomster 2 697 137 2 780 509 2 858 038 Den offentliga sektorns utgifter 2 733 917 2 756 823 2 814 918

Finansiellt sparande −36 780 23 686 43 120

Källa: Budgetpropositionen för 2022.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2021

Statens budgetsaldo har reviderats upp med 61 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget för 2021. Prognosen för statens inkomster har reviderats upp med omkring 80 miljarder kronor och prognosen för utgifterna har reviderats upp med 15 miljarder kronor. Upprevideringen av prognosen för utgifterna förklaras dels av att utgifterna på utgiftsområdena exklusive statsskuldsräntor har reviderats upp med 87 miljarder kronor, dels av att Riksgäldskontorets nettoutlåning reviderats ned med 66 miljarder kronor. Nedrevideringen av nettoutlåningen förklaras huvudsakligen av utfasningen av Riksgäldskontorets valutalån för Riksbankens räkning. Enligt regeringens prognos för 2021 bedöms statens skatteinkomster alltså öka med nästan 80 miljarder kronor jämfört med prognosen i statens budget för 2021. Skatt på kapital, skatt på arbete och skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms bli 62, 34 respektive 29 miljarder kronor högre. Återhämtningen i ekonomin bedöms av regeringen vara som starkast 2021, och statsbudgetens inkomster beräknas öka med drygt 7 procent jämfört med 2020. Statens utgifter i regeringens prognos för 2021 beräknas till 1 243 miljarder kronor 2021. Det är 85 miljarder kronor mer än de beräknade utgifterna i statens ursprungliga budget, dvs. inklusive ändringsbudgetar. De beräknade utgifterna för 2021 beräknas dock bli 85 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel för 2021. De största sammantagna avvikelserna mellan utgiftsprognosen för 2021 och de ursprungligt anvisade medlen i budgeten för 2021 återfinns inom

• utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+43 miljarder

kronor),

• utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-

nedsättning (+16 miljarder kronor),

• utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–8,8 miljarder kronor) • utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+5 miljarder

kronor),

• utgiftsområde 24 Näringsliv (+25 miljarder kronor),

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

• utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (+6 miljarder kronor).

Regeringen har reviderat upp prognosen för det finansiella sparandet 2021 med 137 miljarder kronor eller 2,7 procent av BNP i förhållande till den prognos som redovisades i 2021 års ekonomiska vårproposition. Det beräknade underskottet i den aktuella prognosen är mer än halverat i förhållande till i våras. Det är främst en förväntad snabbare återhämtning av den ekonomiska tillväxten som medför att skattebaserna växer snabbare än enligt föregående prognos. Den ljusare synen på ekonomin innebär vidare också att volymerna för flera av regeringens stödåtgärder beräknas bli lägre än vad som bedömdes i vårpropositionen. Samtliga sektorer beräknas bidra till ett högre finansiellt sparande 2021 i förhållande till regeringens prognos i våras. I första hand är det statens finansiella sparande som beräknas bli högre än i den tidigare prognosen.

Finansiellt sparande och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella sparandet och det strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 1.6. Det följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser.

Tabell 1.6 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

2021 2022 2023 2024

Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Anm.: Publiceringsdatum för KI:s prognos 2021-08-11 omfattar endast prognos för finansiellt sparande för 2021 och 2022 (prognos 2023 och 2024 från 2021-06-23 inom parentes). ESV 2021-09-10, Riksbanken 2021-07-01 och kommissionen 2021-05-12. Källa: Budgetpropositionen för 2022. Regeringen framhåller att det vid jämförelser mellan de olika bedömningarna är viktigt att beakta att de gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Regeringen räknar med en utveckling av den offentliga sektorns finansiella sparande som för innevarande år stämmer relativt väl överens med Konjunkturinstitutets (KI) och Ekonomistyrningsverkets (ESV) respektive prognoser. För de kommande åren konstaterar regeringen att prognoserna skiljer sig åt därför att övriga bedömare inte kunnat beakta de åtgärder som

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

regeringen aviserar i budgetpropositionen. KI gör en annorlunda prognos i fråga om åtgärder än vad som inkluderas i regeringens beräkningar medan ESV endast tar hänsyn till tidigare aviserade och beslutade åtgärder. Kommissionens bedömningar gjordes under ett tidigare skede och en jämförelse med den prognosen anses därför inte bli helt rättvisande. När det gäller prognoser för det strukturella sparandet är skillnaderna mellan regeringen och andra bedömare i vissa fall annorlunda än vid jämförelser av prognoserna för det finansiella sparandet. Detta kan enligt regeringen bero dels på olika bedömningar av ekonomins potentiella BNPnivå, dels på skillnader i beräkningsmetoder.

1.2 Motionerna Moderaterna

I partimotion 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Moderaternas inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna vill se ett samhälle som tillvaratar varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som trygghet och sammanhållning skapas. I motionen framhålls att både tryggheten och sammanhållningen är under hård press och att kriminella gäng tar över område efter område och sprider skräck samtidigt som bara varannan invandrad vuxen kan försörja sig själv. Sverige har också enligt motionärerna en elkris som skapats av regeringen och som förhindrar företagsetableringar, försvårar klimatomställningen och driver upp elpriset för svenska folket. För att få ordning på dessa samhällsproblem behövs det enligt motionärerna en annan inriktning på politiken än den som regeringen föreslår. Motionärerna vill se reformer som ökar självförsörjningen, som låser in kriminella och som möjliggör att det finns tillräckligt med fossilfri el för att industrin ska kunna göra den omställning som klimatet kräver. Politiken ska inriktas på att öka drivkrafterna till arbete genom att skatterna sänks på låga inkomster och genom att bidragssystemen förändras så att de uppmuntrar till arbete, bl.a. föreslås att jobbskatteavdraget förstärks. Regeringens förslag om att förstärka skattereduktionen för förvärvsinkomster gör det enligt motionärerna inte mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och förslaget bör därför avvisas. Arbetslinjen ska alltid värnas i bidrags- och ersättningssystem samtidigt som systemen måste anpassas efter de förändringar som sker på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsersättningen ska vara skälig men den ska inte leda till en permanent högre arbetslöshet över tid. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag till ändringar i sjuk- och

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

aktivitetsersättningen och föreslår bl.a. att de temporära reglerna i arbetslöshetsersättningen återställs tidigare än vad regeringen föreslår. Motionärernas ambition är att långtidsarbetslösheten ska halveras på tre år. Det kräver enligt motionärerna reformer som säkerställer en långsiktig hög tillväxt, t.ex. behöver det bli lättare för företag att anställa långtidsarbetslösa. Motionärerna föreslår därför att ersättningen till arbetsgivare som anställer personer med nystartsjobb höjs. Extratjänsterna är dyra och leder sällan till reguljära jobb varför de enligt motionärerna bör fasas ut. Med fler sysselsatta ökar välståndet i samhället, vilket är kärnan i den ekonomiska politik som föreslås i motionen. Fler i arbete säkerställer enligt motionärerna kortare vårdköer, mer kunskap i skolan, fler poliser i hela landet och ett Sverige som håller ihop. Andra reformer som motionärerna föreslår för att öka tillväxten är att skatten på investeringssparkonton sänks, ett utökat forskningsavdrag och mer generösa regler för personaloptioner. Motionärerna avvisar regeringens förslag om familjevecka som de bedömer som en felprioritering och en kostsam reform. I stället bör resurser avsättas för reformer som ökar tryggheten och för att fler ska kunna försörja sig själva i stället för att leva på bidrag, bl.a. föreslås att skatten för pensionärer sänks. Vidare säger motionärerna nej till regeringens tidigare aviserade förslag om att införa en riskskatt på kreditinstitut, den s.k. bankskatten, då de anser att det är fel att höja skatter för att finansiera ökade utgifter och att det finns en stor risk för att det är bankkunderna som i slutändan drabbas av en bankskatt. För att Sverige ska bli ett tryggt land att bo och leva i krävs det enligt motionärerna en politisk mobilisering mot brottsligheten. Politiken ska därför inriktas på att ta fram en terrorlagstiftning mot gängkriminaliteten och på att stärka Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården genom att tillföra mer resurser till hela rättsväsendet än vad regeringen föreslår. Motionärerna menar att regeringen har misslyckats med miljö- och klimatpolitiken och att den svenska klimatpolitiken behöver en nystart. I omställningen till ett fossilfritt samhälle spelar elektrifieringen en nyckelroll. Politiken bör därför inriktas på att bygga ut den fossilfria laddnings- och tankningsinfrastrukturen för personbilar och tunga transporter och på att utveckla gröna bränslen. Ett nytt energipolitiskt mål föreslås på 100 procent fossilfri el 2040 där målet utgår från användning av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Motionärerna vill att politiken ska inriktas på att ta fram nästa generations kärnkraft och att resurser ska tillföras för en storskalig inhemsk produktion av biobränsle och vätgas. Hela landets utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Landsbygden ska stärkas bl.a. genom utökade resurser för en ökad polistäthet, ökat väg- och järnvägsunderhåll, stöd till kollektivtrafiken och bevarande av regionala flygplatser. Investeringar som har positiva effekter på jobb, tillväxt och miljö ska prioriteras, och motionärerna menar att det mest lönsamma är att rusta, vårda och bygga ut befintlig infrastruktur. Motionärerna vill också att skatten på bensin och diesel sänks.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Bostadspolitiken måste präglas av reformer som underlättar bostadsförsörjningen, gör det enklare att bygga och sänker trösklarna till bostadsmarknaden. Ineffektiva och kostsamma statliga subventioner är varken en lösning på den svenska bostadsbristen eller en ansvarsfull användning av skattemedel. Motionärerna vill därför att regeringens ineffektiva subventioner successivt avvecklas. Den svenska skolan står inför en rad utmaningar med brist på utbildade lärare och sjunkande elevresultat. Politiken bör därför inriktas på reformer för bl.a. fler lärare och bättre lärarutbildning samt på att utöka undervisningstiden. En hög invandring och avsaknaden av en fungerande integrationspolitik har resulterat i bl.a. utanförskap och svårigheter att få en bostad. Genom att få ordning på invandringen kan integrationen lyckas. Motionärerna vill därför att det införs ett volymmål och ett språkkrav. Vidare vill motionärerna att biståndet minskas och görs mer effektivt och träffsäkert. Det minskade biståndet ska användas för att finansiera andra prioriterade reformer.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna delar regeringens syn att det för 2022 är motiverat att avvika från överskottsmålet eftersom det fortfarande finns kvarvarande effekter av coronakrisen. Ett finansiellt sparande på –0,7 procent av BNP kan således vara motiverat. Motionärerna konstaterar att en expansiv budget kan underlätta återgången även om man i grunden menar att Sveriges höga arbetslöshet beror på en illa utformad arbetsmarknadspolitik och en misslyckad integration. Motionärerna anser också att det finns en risk med att avveckla coronastöden för snabbt. På sikt är det dock enligt motionärerna avgörande att föra tillbaka ekonomin till balans och överskott, så att förtroendet för det finanspolitiska ramverket upprätthålls. Med motionärernas budgetalternativ skulle det strukturella sparandet nå 0,5 procent av BNP 2023, vilket skulle innebära att överskottsmålet nås när konjunkturen har normaliserats. Motionärerna betonar att någon förändring av överskottsmålet inte är aktuell innan den översyn som enligt plan ska göras mot slutet av nästa mandatperiod är genomförd. Av tabell 1.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Den offentliga sektorns inkomster −22 582 −20 269 −21 305 Den offentliga sektorns utgifter −22 586 −25 345 −29 576

Finansiellt sparande i offentlig sektor 4 5 076 8 271

Staten 536 6 731 9 902 Ålderspensionssystemet −532 −1 655 −1 631 Kommunsektorn ±0 ±0 ±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −0,7 0,6 1,0

Källa: Moderaternas partimotion 2021/22:4040.

De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.8.

Tabell 1.8 Kommunsektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Kommunernas inkomster 1 685 1 435 4 240

Kommunal inkomstskatt −4 964 −7 125 −6 951 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag inom utgiftsområde 25 5 649 8 060 10 691 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 1 000 500 500

Utgifter 1 685 1 435 4 240 Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 ±0 ±0

Källa: Moderaternas partimotion 2021/22:4040.

Motionärerna föreslår att nivån på utgiftstaket för 2022 sänks med 17 miljarder kronor, och konstaterar att man likt regeringen ändå har ett ovanligt högt utgiftstak 2022 till följd av den stora osäkerhet som pandemin fortfarande innebär. Motionärernas förslag till utgiftstak för 2023 framhålls innebära en mer normal budgeteringsmarginal liksom förslaget till utgiftstak för 2024 som är 40 miljarder kronor lägre än regeringens förslag, se tabell 1.9.

Tabell 1.9 Utgiftstak för staten (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Takbegränsade utgifter −18 154 −19 875 −24 256 Budgeteringsmarginal 1 154 −125 −15 744

Utgiftstak för staten −17 000 −20 000 −40 000

Källa: Moderaternas partimotion 2021/22:4040.

I tabell 1.10 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med motionärernas budgetalternativ.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Tabell 1.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024 Inkomster i statens budget −17 618 −13 144 −14 354

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget −18 154 −19 875 −24 256

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo 536 6 731 9 902 Statsskuld vid årets slut −536 −7 267 −17 169

Källa: Moderaternas partimotion 2021/22:4040. Både inkomsterna och utgifterna är lägre än med regeringens förslag. Sammantaget medför det att statens budget förstärks 2022–2024. Framför allt är det under åren 2023 och 2024 som förstärkningen sker. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.8 i detta betänkande

Sverigedemokraterna

I partimotion 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Sverigedemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna konstaterar att pandemin har satt sina spår. Utöver det mänskliga lidandet har pandemin och de införda restriktionerna för att minska smittspridningen medfört ekonomiska konsekvenser för privatpersoner och företag. Krisen har resulterat i minskad lönsamhet för företagen, med färre nyanställningar och ökad arbetslöshet som följd. För att undvika att de införda stödåtgärderna endast skjuter konkurser på framtiden behövs det enligt motionärerna reformer för att det ska bli mer lönsamt för företag att expandera och anställa personal. För att minska arbetslösheten behövs åtgärder riktas mot de områden där riktiga arbetstillfällen skapas. Det behöver bli billigare och lättare att starta företag, mer gynnsamt att expandera verksamheten och mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Motionärerna vill bl.a. förstärka jobbskatteavdraget, utöka det s.k. växa-stödet och göra det permanent och införa starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Motionärerna framhåller att vårdskulden ska betalas av. Motionärerna konstaterar att Sverige hade långa vårdköer redan före pandemin och anser att staten behöver gå in och ta ett tydligt ansvar, bl.a. genom att Socialstyrelsen tilldelas ett särskilt samordningsansvar för vårdköerna. Motionärerna anser vidare att det saknas ett långsiktigt ekonomiskt stöd till regionerna för att

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

hantera strukturella problem och de vill därför öka de generella statsbidragen. På så sätt ges kommunsektorn rimliga förutsättningar för att upprätthålla en god välfärd och fungerande kärnverksamheter parallellt med ett rimligt skattetryck utan att behöva öka skuldbördan. Gängkriminaliteten har enligt motionärerna etablerat sig som ett av de allvarligaste samhällsproblemen i Sverige och den ska tryckas tillbaka. Motionärerna anser att inriktningen på rättsväsendet behöver ändras för att på riktigt komma tillrätta med gängkriminaliteten, öka tryggheten och sätta brottsoffret i första rummet. De vill därför bl.a. avsätta mer resurser till Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården, genomföra en särskild lönesatsning för poliser och införa en statlig skadeståndsgaranti. Enligt motionärerna har pensionssystemet i åratal varit både eftersatt och underfinansierat. Pensionerna behöver höjas och systemet reformeras. Det måste finnas en flexibilitet för pensionsåldern och det ska synas på pensionen att man arbetat ett helt liv. Det måste också bli lättare att spara privat och det behövs en tydlighet gentemot de som kommit till Sverige om att de inte kan väntas sig att bli försörjda av andras arbete. Motionärerna vill bl.a. höja pensionsavsättningarna, sänka skatten på investeringssparkonto och höja garantipensionen. Motionärerna vill återupprätta den svenska välfärden. Sverige ska enligt motionärerna vara ett land där alla medborgare kan lita på att samhället träder in och hjälper till när man inte kan stå på egna ben, på samma sätt som det fungerar i en god och välfungerande familj. Enligt motionärerna är skolan, vården, omsorgen och trygghetssystemen hårt belastade samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar när befolkningen både växer och åldras. Motionärerna vill bl.a. förändra bedömningen för sjuk- och aktivitetsersättning, höja inkomsttaket för bostadsbidraget och införa bidrag till förstföderskor. Motionärerna förordar en inriktning på politiken som sätter Sverige främst. Enligt motionärerna har samhällsbygget på senare år krackelerat och mot bakgrund av de stora behov som finns i Sverige anser motionärerna att det är oansvarigt att skicka iväg en stor del av skattebetalarnas pengar till andra länder. Motionärerna prioriterar annorlunda och vill därför gradvis strama åt biståndsbudgeten så att den halveras jämfört med i dag. Ett välfungerande utbildningssystem är enligt motionärerna en direkt förutsättning för demokrati, kultur och hela det svenska kunskapssamhället. De förespråkar ett statligt huvudmannaskap för skolan. Motionärerna vill också förbättra löneutvecklingen för lärare, införa jourklasser för att skapa ordning och reda samt förstärka skolpengen. Motionärerna kommer att fortsätta arbeta enträget för en fungerande och ansvarsfull migrationspolitik som sätter Sverige och dess folk i första rummet. Motionärerna vill upprätta en kravbaserad integrationspolitik som bygger på principerna om att man tar seden dit man kommer och får frihet under ansvar. Motionärerna vill exempelvis avsätta mer resurser för att möjliggöra fler

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

utvisningar, utveckla stödet för återvandring och införa obligatorisk förskola för barn till nyanlända i utsatta områden. Motionärerna vill att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra. De anser att det svenska kulturarvet ska vårdas och värnas, och vill bl.a. införa kulturlotsar och s.k. Sverige-center som en del av en landsomfattande kulturpolitisk reform för sammanhållning och vitalisering av kulturlivet. Under de senaste decennierna har svensk landsbygdspolitik enligt motionärerna kännetecknats av ett enormt misslyckande, vilket har inneburit förlorad samhällsservice och förlorade arbetstillfällen. Motionärerna anser att sänkta bränsleskatter, bevarat reseavdrag och skattelättnader för småföretag utgör breda reformer som gynnar både stad och landsbygd. De föreslår bl.a. sänkt skatt på diesel och att livsmedelsstrategin fullt ut ska finansieras. Motionärerna vill även höja milersättningen som de anser har urholkats över tid, avskaffa bonus malus-systemet för personbilar och avskaffa flygskatten. Motionärerna står upp för en ansvarsfull och effektiv klimatpolitik, där det globala perspektivet ges en central plats. Sverige eller EU kan enligt motionärerna inte på egen hand styra de globala koldioxidutsläppen. Sveriges nationella beredskap för klimatförändringar bör dock förstärkas. Motionärerna vill även upprätta en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft och öka forskningsanslagen för miljöteknik och bioekonomi.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Av tabell 1.11 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Den offentliga sektorns inkomster −15 772 −20 999 −36 322 Den offentliga sektorns utgifter −20 299 −23 453 −54 261

Finansiellt sparande i offentlig sektor 4 527 2 454 17 939

Staten 4 268 1 700 −6 775 Ålderspensionssystemet 259 754 24 714 Kommunsektorn ±0 ±0 ±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −0,6 0,6 1,1

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2021/22:3938. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.12.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Kommunernas inkomster 1 533 5 843 6 059

Kommunal inkomstskatt −1 467 −607 −391 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 3 450 3 450 Statsbidrag inom utgiftsområde 25 3 000 3 000 3 000 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0

Utgifter 1 533 5 843 6 059 Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 ±0 ±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2021/22:3938.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2024 än regeringen, se tabell 1.13. Inte heller föreslår motionärerna några andra nivåer på utgiftstaken för 2022 och 2023.

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Takbegränsade utgifter −18 573 −25 542 −32 606 Budgeteringsmarginal 18 573 25 542 32 606

Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2021/22:3938.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är lägre med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.14. Sammantaget medför det att statens budget förstärks 2022 och 2023 men försvagas 2024. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.8

8 i detta betänkande.

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024 Inkomster i statens budget −14 305 −23 842 −39 381

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget −18 573 −25 542 −32 606

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo 4 268 1 700 −6 775 Statsskuld vid årets slut −4 268 −5 968 807

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2021/22:3938.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Centerpartiet

I partimotion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Centerpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna anför att när pandemin nu förhoppningsvis är över ska ekonomin återstartas fullt ut. Motionärerna anser dock att många delar av ekonomin saknar de förutsättningar som krävs för att bl.a. småföretagandet och jobbskapandet ska kunna blomma ut i hela landet, för att utsatta grupper ska kunna integreras och för att klimatmålen ska kunna nås. Den ekonomiska politiken ska därför inriktas på liberala reformer för att bekämpa arbetslöshet och utanförskap, få hela landet att växa med fler företag, genomföra klimatomställningen, bekämpa gängkriminaliteten och förbättra jämställdheten. Motionärerna vill skapa bättre förutsättningar för att pressa ned arbetslösheten och stärka jobbskapandet och företagandet långsiktigt. Därför föreslår de att kostnaderna för att anställa ska sänkas för långtidsarbetslösa, unga och små företag, bl.a. genom att den nedsättning av arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar som finns förstärks och permanentas och att arbetsgivaravgiften vid anställning av långtidsarbetslösa tas bort. Småföretag ska ges möjlighet att anställa ytterligare arbetslösa utan arbetsgivaravgift genom att växa-stödet utökas. Anställningsstöden ska enligt motionärerna fokusera på det som fungerat, varför nystartsjobben bör förstärkas rejält. Motionärerna vill också se en fördubbling av matchningstjänsterna, vilket utgör det första steget mot den reformering av Arbetsförmedlingen som väntas ge bättre resultat för de arbetslösa och få fler i jobb. Motionärerna välkomnar regeringens förslag om att sänka skatterna på de lägsta inkomsterna med en förstärkt skattereduktion på förvärvsinkomster, så att de som arbetar får lättare att leva på sin lön. Regelbördan för företag måste konsekvent och systematiskt pressas tillbaka, så att fler företag kan växa och anställa. Regeringen bör vidare skynda på arbetet med s.k. ingångsföretag så att egenföretagare kan göra rätt för sig och bygga social trygghet utan att knäckas av byråkrati. För att fler ska kunna ta det första steget in på arbetsmarknaden till en låg kostnad för arbetsgivaren vill motionärerna att det införs s.k. etableringsjobb. Motionärerna välkomnar regeringens förslag om lättnader i regelverket för personaloptioner, men anser att det inte är tillräckligt utan vill att regeringen föreslår mer konkurrenskraftiga regler. För att få klimatomställningen genomförd vill motionärerna att de satsningar som gjorts på de s.k. nya gröna industrierna utvidgas och förstärks när det gäller vätgas, energilagring, modern återvinningsteknik och minusutsläpp. En stor satsning på återvinning av plast och textilier och

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

bioraffinaderier bör också genomföras i form av bl.a. insatser för forskning och innovation. Resurser bör avsättas för en utbyggnad av elnätet för förnybar energi och för en utbyggnad av den havsbaserade vindkraften. Det s.k. gröna avdraget bör utvidgas till bl.a. miljökonvertering av bilar samt energi- och vattenbesparande åtgärder och det s.k. bonus malus-systemet bör fullföljas fram till 2024, så att rena miljöbilar helt dominerar bilförsäljningen kommande år. Bättre vägar, järnvägar, bredband, tillgång till vård och omsorg, utbildning och service är enligt motionärerna viktiga förutsättningar för att det ska vara möjligt att bo och verka i hela landet. I motionen framhåller motionärerna viktiga reformer som regeringen genomför, t.ex. bredbandsutbyggnad, vägunderhåll i hela landet och det s.k. landsbygdsprogrammet. Utöver dessa reformer vill motionärerna att resurser avsätts för ett antal vardagsnära reformer, t.ex. för att enskilda vägar ska kunna rustas upp. Inom vården och omsorgen råder enligt motionärerna allvarliga brister och många får vänta alltför länge på vård. För att skapa en bättre vård och omsorg vill motionärerna att resurser avsätts för att ytterligare korta ned köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, för extra cancerscreening och för en särskild satsning på primärvården och ambulansvården på landsbygden. Motionärerna vill se en starkare skola och ett livslångt lärande genom att det arbete som påbörjats med att bredda möjligheterna till utbildning och vidareutbildning fortsätter genom långsiktigt utbyggda platser på yrkeshögskolan och yrkesvux, genom förbättrad utbildning i svenska för invandrare (sfi) kombinerad med yrkesutbildning och genom att fortsätta kvalitetsarbetet i skolan och förbättra skolvalet. För att skapa trygghet och försvara rättssamhället i hela landet krävs enligt motionärerna att polisen ges möjlighet att vara långsiktigt och kraftfullt närvarande i vardagen i de områden där gängkriminaliteten har sin bas samt att trygga dessa områden för de familjer som bor där och vars barn riskerar att rekryteras till kriminella gäng. Motionärerna vill därför att ytterligare resurser avsätts för polisens löner, deras arbetsmiljö och möjligheten att locka tillbaka personal samt att resurserna ökar snabbare till Nationellt forensiskt centrum. Vidare vill motionärerna se en särskild satsning på trygghetsvärdar som ska utgöra en länk mellan lokalsamhället och polisen i vardagen. För att finansiera de reformer som motionärerna föreslår vill de bl.a. att den återhämtningsbonus i vård- och äldreomsorgen som infördes 2021 avskaffas. Motionärerna anser vidare att byggandet kan öka och att det befintliga beståndet kan utnyttjas bättre utan stora statliga subventioner som de därför anser bör avskaffas. Motionärerna förordar också en viss sänkning av den tillfälligt höjda ersättningen i arbetslöshetsersättningen och att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att behovet av statsfinanser i långsiktig balans med nödvändighet har fått stå tillbaka i pandemin. Om politiken kan fokusera på att snabbt få Sverige att växa ikapp det som landet tappat under pandemin blir det enligt motionärerna sedan avgörande att få statsfinanserna i balans och att stärka ramverket kring finanspolitiken. Av tabell 1.15 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Den offentliga sektorns inkomster −7 538 −9 144 −9 641 Den offentliga sektorns utgifter −9 846 −4 825 −7 835

Finansiellt sparande i offentlig sektor 2 308 −4 320 −1 806

Staten 3 108 −4 320 −1 806 Ålderspensionssystemet −800 ±0 ±0 Kommunsektorn ±0 ±0 ±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −0,6 0,4 0,8

Källa: Centerpartiets partimotion 2021/22: 4121.

De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.16.

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024 Kommunernas inkomster −1 693 −749 −967

Kommunal inkomstskatt −1 800 −300 −355 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag inom utgiftsområde 25 379 −1 257 −1 165 därav ekonomiska regleringar 110 −1 500 −1 445 Statsbidrag från övriga utgiftsområden −271 808 553

Utgifter −1 693 −749 −967

Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 ±0 ±0

Källa: Centerpartiets partimotion 2021/22: 4121.

Centerpartiets förslag till utgiftstak 2022–2024 följer enligt motionärerna de rekommendationer för budgeteringsmarginalen som finns i det finanspolitiska ramverket. Nivån på utgiftstaket är genomgående lägre än de som tidigare fastställts respektive föreslås av regeringen i budgetpropositionen, se tabell 1.17.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Takbegränsade utgifter −8 846 −4 525 −7 480 Budgeteringsmarginal −79 555 −317 −20 075

Utgiftstak för staten −88 401 −4 842 −27 555

Källa: Centerpartiets partimotion 2021/22: 4121. Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är lägre med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.18.

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024 Inkomster i statens budget −5 738 −8 844 −9 286

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget −8 846 −4 525 −7 480

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo 3 108 −4 320 −1 806 Statsskuld vid årets slut −3 108 1 211 3 018

Källa: Centerpartiets partimotion 2021/22: 4121. Sammantaget medför det att statens budget förstärks 2022 men försvagas 2023 och 2024. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2– 2.4 och 2.8 i detta betänkande.

Vänsterpartiet

I partimotion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vänsterpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna framhåller att den ekonomiska politiken ska inriktas på att återstarta den svenska ekonomin efter coronapandemin och reparera de skador som de nyliberala ekonomiska teorierna har orsakat i form av nedmontering av vår gemensamma välfärd och våra trygghetssystem. Enligt motionärerna fortsätter regeringen att föreslå reformer som privatiseringen av Arbetsförmedlingen samtidigt som nödvändiga investeringar i reformer för jobb, klimat och ökad jämlikhet i samhället är otillräckliga. Motionärerna vill se en annan inriktning av politiken än den regeringen föreslår – en politik som

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

leder till minskade koldioxidutsläpp, minskad arbetslöshet och en ökad jämlikhet. Den ekonomiska politiken ska inriktas på en stor grön och modern omställning av samhället som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet. För att skynda på återhämtningen från krisen vill motionärerna att det införs ett omfattande statligt investeringsprogram som skapar arbetstillfällen i hela landet och som sätter fart på ekonomin. Investeringar ska göras för en hållbar och rättvis framtid. Takten i den gröna omställningen ska öka genom att resursers tillförs bostadssektorn, transportsektorn, energiproduktionen och industrin. Huvudmålet när det gäller energipolitiken ska vara stora reformer för att bygga ut den förnybara energin och ställa om från fossila bränslen till förnybara, bl.a. genom riktade stöd för solcellsinvesteringar och vindkraftverk till kommuner och regioner. Fossilberoendet ska fasas ut bl.a. genom en omfattande elektrifiering av transportsektorn och industrin. För att underlätta den gröna omställningen vill motionärerna att det inrättas en grön statlig investeringsbank, topplån till klimatsmart byggande och kreditgarantier för elnätsinvesteringar. Bostadsbristen ska byggas bort med fokus på miljövänliga hyresrätter med rimliga hyror i hela landet, och ett upprustningsprogram för hyresrätter ska införas. Dagens investeringsstöd för hyresrätter behöver tydligare än i dag knytas till klimatmålen. Motionärerna vill också att det införs ett separat investeringsstöd för byggande av klimatsmarta flerbostadshus i trä, för att bättre ta vara på den potential som skogslandet Sverige har. För att rädda klimatet och för att göra det möjligt för människor att bo, leva och arbeta i hela landet vill motionärerna att ytterligare resurser utöver vad som föreslås av regeringen tillförs för en utbyggnad och en upprustning av järnvägen. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Motionärerna vill att stora ansträngningar görs för att bryta utvecklingen på arbetsmarknaden där långtidsarbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer, bl.a. genom att Arbetsförmedlingen ges utökade resurser och större möjligheter att anvisa arbetslösa till studier. Motionärerna vill se en aktiv arbetsmarknadspolitik med fokus på utbildning, en arbetsförmedling som stöder de arbetslösa att ta de jobb som finns och de jobb som växer fram samt en arbetslöshetsförsäkring som går att leva på. Mer fokus behöver därför läggas på utbildning och kompetenshöjande insatser. När det gäller arbetslöshetsersättningen bör målet vara att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön. Motionärerna vill därför att arbetslöshetsförsäkringen förstärks successivt och att förstärkningarna blir permanenta. Välfärd ska komma alla till del, från de minsta barnen på förskolan, genom skola och arbetsliv, till de äldre med behov av omsorg. Enligt motionärerna har välfärdssektorn under lång tid varit underfinansierad och kommuner och regioner bedöms stå inför två utmaningar. Det handlar om resursbrist och om stora rekryteringsbehov. För att kommunsektorn ska lyckas med sin personalförsörjning krävs både stora utbildningssatsningar och betydande

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

ansträngningar för att öka välfärdssektorns attraktivitet. Centralt i detta sammanhang är högre löner, ökad personaltäthet och förbättrad arbetsmiljö. Den demografiska utvecklingen innebär samtidigt att kommuner och regioner står inför stora resursbehov de närmaste åren. Motionärerna menar att de resurser som regeringen tillför inte är tillräckliga utan att ytterligare resurser behöver tillföras, bl.a. genom generella statsbidrag, investeringsstöd för samhällsfastigheter och ett särskilt stöd till mindre kommuner för att de ska kunna erbjuda en välfärd på lika villkor. Motionärerna vill också se utökade resurser för riktade stöd till sjukvården, skolan och förskolan. Regeringens förslag om ytterligare prestationsbaserade resurser till den s.k. kömiljarden avvisas av motionärerna, som anser att är det är fel väg att gå och i stället vill se långsiktiga lösningar där kvalitet står i fokus. Såväl inom sjukvården som skolan behövs ett slut på vinstintresset. För att skapa en likvärdig och bra skola i hela landet menar motionärerna att staten behöver återta huvudmannaskapet för skolan. Socialförsäkringarna som är centrala i jämlikhetspolitiken har enligt motionärerna urholkats under flera år. Motionärerna vill stärka den ekonomiska tryggheten för människor, bl.a. förordas ett slopat karensavdrag, minskat och slopat sjuklöneansvar för små företag, höjd garantipension, höjt tak och höjd ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen, höjt bostadsbidrag, höjt försörjningsstöd och semesterersättning för studenter. Målet med skattepolitiken ska vara att trygga välfärden, öka jämlikheten, få fler människor i arbete och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Skatter ska betalas efter bärkraft och fördelas efter behov. Förmögenhetsfördelningen i Sverige är bland världens mest skeva. Motionärerna föreslår att det görs en rad skärpningar på kapital- och egendomsskatterna och att det införs en extra välfärdsskatt. Regeringens förslag om att förstärka skattereduktionen för förvärvsinkomster avvisas till förmån för ett förslag om sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare som enligt motionärerna har en bättre fördelningsprofil. Motionärerna vill också se att nedsättningarna av arbetsgivaravgiften slopas. Sammantaget förordar motionärerna ett höjt skatteuttag för att finansiera nödvändiga resurser till välfärden och den gröna omställningen.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Av tabell 1.19 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2021/22:3278. De effekter som Vänsterpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.20.

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2021/22:3278. Vänsterpartiet är emot systemet med treåriga utgiftstak och anser att de endast ska vara ettåriga. För 2022 är motionärernas förslag till utgiftstak 73 miljarder kronor högre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.21.

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Takbegränsade utgifter 72 304 91 535 96 568 Budgeteringsmarginal 696 465 432

Utgiftstak för staten 73 000 (92 000) (97 000)

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2021/22:3278. I tabell 1.22 redovisas statens inkomster och utgifter med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Både inkomsterna och utgifterna är högre med motionärernas budgetalternativ. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.8 i detta betänkande.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Inkomster i statens budget 72 675 76 910 82 300

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget 72 304 91 535 96 568

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo 371 −14 625 −14 268 Statsskuld vid årets slut −371 14 254 28 522

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2021/22:3278.

Kristdemokraterna

I partimotion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Kristdemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna framhåller att Sverige i grunden är ett bra land att leva i, men också att utvecklingen går åt fel håll på flera sätt. När det gäller jobben, vården och tryggheten placerar sig Sverige på flera viktiga områden i Europabotten. Motionärerna menar att regeringen inte gör vad som krävs för att vända utvecklingen och vill därför se en annan inriktning av politiken än den som regeringen föreslår. En av Sveriges mest angelägna utmaningar är att råda bot på den omfattande långtidsarbetslösheten. Regeringens sänkningar av arbetsgivaravgifter är enligt motionärerna ineffektiva reformer för att få fler i jobb. Introduktionsjobben bör läggas ned och extratjänsterna bör minskas då de enligt motionärerna har visat låga resultat. Motionärerna avvisar också regeringens förslag till förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster. I stället förordas effektiva jobbreformer och skattelättnader som bl.a. en förstärkning av nystartsjobben, införandet av en ny typ av matchningsanställningar och införandet av ett dubbelt jobbskatteavdrag för grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. På så sätt vill motionärerna öka drivkrafterna både för att anställa och för att arbeta. Vidare vill motionärerna att det införs en flyttpeng som stöd för arbetslösa som flyttar dit jobben finns samt att utökade resurser avsätts för yrkesvux och andra utbildningsformer. Det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken ska vara full sysselsättning. För att ytterligare öka drivkraften till arbete avvisar motionärerna regeringens förslag om att höja taknivån i sjukpenningen och vill att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs samt att den temporärt utbyggda arbetslöshetsersättningen trappas ned.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

För att stimulera återstarten av ekonomin och förbättra tillväxtförutsättningarna över tid förordar motionärerna att bolagsskatten tillfälligt sänks för företag som gör investeringar. Tryggheten måste komma alla till del. Motionärerna vill att resurser avsätts för att ge stöd till föräldrar i deras viktiga roll och för att skapa en god samverkan mellan föräldrar, skola, socialtjänst och polis. Rättsväsendet behöver också tillföras ytterligare resurser utöver vad regeringen föreslår och antalet poliser måste öka kraftigt. Vidare ska politiken inriktas på att göra mer för att utveckla den gemensamt finansierade äldreomsorgen, bl.a. behöver det byggas fler trygghetsboenden och äldreomsorgen bör präglas av mer gemenskapsfrämjande innehåll. Det är också enligt motionärerna en lämplig åtgärd i en återstartsfas för ekonomin som kan skapa jobb och se till att hålla uppe aktiviteten i byggsektorn. Därutöver vill motionärerna att åtgärder vidtas för att förbättra villkoren för personalen inom äldreomsorgen. Det friska åldrandet, de äldre som en viktig resurs och ett välfungerande samspel mellan generationerna är enligt motionärerna viktiga beståndsdelar i seniorpolitiken. De vill därför att det skapas fler möjligheter både för äldre att arbeta längre upp i åren och för att stärka pensionärernas ekonomi, bl.a. genom ytterligare skattesänkningar för pensionärer, genom att jobbskatteavdraget utökas för den som fortsätter att jobba efter 69 års ålder och genom att bostadstillägget för pensionärer stärks, utöver det regeringen föreslår. För att säkra en god, effektiv och jämlik sjukvård i hela landet vill motionärerna att staten ska ta över huvudansvaret för sjukvården. Längre köer och lägre förtroende för sjukvården kräver enligt motionärerna att politiken inriktas på strukturreformer och att medel avsätts för detta, bl.a. förordas en nationell vårdförmedling och mer personal i primärvården. Vidare anser motionärerna att det behövs kraftfulla reformer för att komma till rätta med obalanserna på bostadsmarknaden. Framför allt behöver fler få möjlighet att äga sitt boende, i stället för att fastna i den fattigdomsfälla som dyra nyproducerade hyresrätter eller dyra och osäkra andrahandslösningar riskerar att bli. Motionärerna förordar därför att det införs ett system för ungas bosparande. Motionärerna vill även att bostadsbidraget förbättras så att fler familjer får större möjligheter till ett bra boende, även i småhus. För att utöka utbudet av bostäder bör tomträttssystemet reformeras, och planläggningen av mark för småhus bör öka. Regeringens byggsubventioner är enligt motionärerna ineffektiva och snedvrider konkurrensen och motionärerna avvisar därför regeringens förslag om att utöka dessa. Motionärerna förordar också att bidraget för energieffektiviseringar av flerbostadshus slopas då det inte används i någon större utsträckning och riskerar att gå till projekt som ändå skulle ha blivit av. Motionärerna värnar möjligheten för människor att leva och bo i alla delar av landet och vill därför se stora satsningar på vägunderhåll och bredband, en stärkt välfärd och stöd för företag på landsbygden.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Ett stort samhällsproblem som behöver åtgärdas är den ofrivilliga ensamheten. Motionärerna anser att det behövs krafttag för att säkerställa att politiken inte bidrar till ökad ensamhet. All politik bör i stället gemenskapssäkras. Reformer måste till som ger föräldrar mer tid med barnen under hela uppväxten, och bostadsbyggandet och stadsplaneringen bör utformas för att främja social gemenskap på samma sätt som för miljömässig hållbarhet. Motionärerna förespråkar en hållbar flyktingpolitik som präglas av humanism och medmänsklighet, ett generöst bistånd som når fram och en politik som främjar handel och ökade möjligheter till rörlighet över gränserna. När det gäller miljö- och klimatpolitiken bör Sverige vara ett föregångsland genom effektiva miljöåtgärder som styrmedel för att minska klimat- och miljöpåverkan. Motionärerna förordar bl.a. en annulleringsmekanism för utsläppsrätter, för att på ett effektivt och träffsäkert sätt minska utsläppen. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa en familjevecka till förmån för de alternativa reformer för barnfamiljer som motionärerna förordar.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att precis som Sverige till stor del tack vare det finanspolitiska ramverket klarade den ekonomiska nedgången i finanskrisens spår bättre än de allra flesta jämförbara länder, visade sig ramverket återigen tjäna Sverige väl när coronakrisen kom. Därför bör överenskommelsen mellan sju partier i riksdagen kring det finanspolitiska ramverket fortsätta att gälla. Så snart osäkerheterna som riskerar att hämma återhämtningen har minskat bör planen vara att återgå till att stärka det finansiella sparandet och minska statsskulden. Motionärerna menar att det nu är av stor vikt att de reformer som genomförs är strukturellt riktiga. Då osäkerhetsfaktorerna fortsätter att vara betydande bör finanspolitiken vara expansiv även under 2022 och sedan bör stöden långsamt trappas ned. Av tabell 1.23 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.23 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2021/22:4221.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.24.

Tabell 1.24 Kommunsektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2021/22:4221. Motionärerna konstaterar att de tidigare avvisat regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken, som både möjliggjorde en kraftig utgiftsexpansion och också i praktiken har medfört att taken förlorat sin styrande effekt. I ett läge när ekonomin återstartas efter en ekonomisk kris och osäkerhetsfaktorer fortsatt råder är det enligt motionärerna av stor vikt att det finns tillräckligt utrymme att stötta ekonomin så länge som det finns behov. Motionärerna bedömer att nivån på det sedan tidigare fastställda utgiftstaket 2022 är rimligt. Motionärerna återgår sedan till sin tidigare hållning gällande utgiftstakets nivå och föreslår en lägre nivå 2024 jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.25. Motionärernas förslag till utgiftstak under 2022–2024 sätts som fallande andel av BNP.

Tabell 1.25 Utgiftstak för staten (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Takbegränsade utgifter 2 666 3 149 1 869 Budgeteringsmarginal −2 665 2 851 −16 869

Utgiftstak för staten ±0 6 000 −15 000

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2021/22:4221. I tabell 1.26 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med motionärernas budgetalternativ. Statens budgetsaldo är lägre än i regeringens förslag till följd av att inkomsterna är lägre och utgifterna högre jämfört med regeringens förslag. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.8 i detta betänkande.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 1.26 Statens budgetsaldo och statsskulden (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024 Inkomster i statens budget −522 −183 −1 494

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget 3 566 4 009 2 719

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 900 860 850 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0

Statens budgetsaldo −4 088 −4 192 −4 214

Statsskuld vid årets slut 4 088 8 280 12 493

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2021/22:4221.

Liberalerna

I partimotion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Liberalernas inriktning på den ekonomiska politiken

Enligt motionärerna måste den ekonomiska politiken under de kommande åren fokusera på att återställa tillväxten, hålla uppe sysselsättningen och återge framtidstron. En ny start för Sverige börjar med en riktigt bra skola, anser motionärerna. Under pandemin har många elever halkat efter i skolgången och därför behövs det ett omfattande stödpaket för att reparera det kunskapstapp som krisen gett upphov till. För att återupprätta kunskapsskolan vill motionärerna att undervisningstiden i grundskolan utökas och att alla elever ska ha rätt till egna läroböcker. Motionärerna anser att skolan ska återförstatligas senast 2026. Motionärerna menar att integrationsproblemen är mycket allvarliga och har en vision om att det 2030 inte längre ska finnas några utsatta områden. För att lyckas med detta krävs en bred reformagenda där arbetslinjen och en snabbare väg in i det svenska språket är avgörande. Det krävs också att skolorna i utsatta områden stärks t.ex. genom att villkoren för lärare i dessa skolor förbättras och att tillgången på speciallärare säkras. De som i dag drabbas av våld och otrygghet ska känna att samhället reagerar på situationen och att brottsoffer får det stöd och skydd de har rätt till. Motionärerna föreslår därför utökade resurser till rättsväsendet jämfört med regeringens budgetförslag, men konstaterar samtidigt att det kommer att krävas omfattande insatser och resurser i många år framöver för att på riktigt vända utvecklingen. Sverige har goda förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärdsland, och politikens uppgift är enligt motionärerna att möjliggöra de alternativ som leder dit. Laddinfrastrukturen behöver byggas ut för att det ska

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

vara möjligt att genomföra elektrifieringen av transporterna. Motionärerna förordar också en grön växling från dieselsubventioner i de gröna näringarna till insatser som gynnar en övergång till fossilfria drivmedel. Motionärerna vill även att skatten på plastpåsar avskaffas. Företagandet är fundamentet för Sveriges välstånd och enligt motionärerna nyckeln till Sveriges återstart. Därför krävs det nu reformer som gör att det blir enklare och billigare att anställa. Motionärerna föreslår att skatten på forskningsintensiva företag sänks liksom att expertskatten utvecklas och förstärks i takt med att den internationella konkurrensen för företagen ökar. För att stimulera de mindre företagen vill motionärerna förstärka och permanenta växa-stödet samt förenkla momsbeskattningen för de mindre företagen. Förbättrade regler för personaloptioner förordas också. För att det ska löna sig bättre att gå från bidrag till arbete föreslår motionärerna sänkta skatter på låga inkomster inklusive pension genom ett jobbskatteavdrag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster. För att öka utbildningspremien föreslår motionärerna en höjd brytpunkt för statlig skatt. Eftersom motionärerna förespråkar mer enhetliga och ändamålsenliga skatter vill man avskaffa den särskilda skattesänkning som finns för en del glesbygdskommuner. I stället vill man förstärka infrastrukturen i landets glesbefolkade delar. Även regeringens förslag om skattefri cykelförmån avvisas och motionärerna vill att systemet med bonus malus för nya bilar ska vara självbärande. Motionärerna föreslår vidare en höjning av skatten på både kommersiella lokaler och obebyggd mark. Motionärerna anser att den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet bör komma från en statlig arbetslöshetsförsäkring som ska omfatta alla som arbetar. Arbetslöshetsförsäkringens grundläggande principer ska upprätthållas, dvs. skyddet ska vara generöst den första tiden och sedan trappas av ju längre arbetslösheten pågår samtidigt som kraven på den enskilde höjs. Av den anledningen avvisar motionärerna regeringens förslag till förlängning av det temporärt höjda taket i arbetslöshetsförsäkringen. Inte heller regeringens förslag om skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassorna står motionärerna bakom. Motionärerna anser att regeringen har förslag som innehåller en rad uppluckringar i socialförsäkringarna som i grunden går emot såväl arbetslinjen som målsättningen att ingen ska lämnas i utanförskap. Motionärerna föreslår en återinförd bortre tidsgräns i sjukförsäkringen och avvisar regeringens förslag om ett höjt tak i sjukpenningen. Enligt motionärerna är det viktigt för legitimiteten i välfärdssystemen att vissa grupper inte särbehandlas. Därför föreslår motionärerna att det ska vara samma regler för flyktingar som för anhöriginvandrare och andra kategorier av invandrare i aktivitets- och sjukersättningen och garantipensionen. Motionärerna framhåller att dagens höga trösklar till bostadsmarknaden gör att många grupper utestängs, inte minst de unga. Motionärerna föreslår därför att ett skattegynnat bosparande införs. För att ytterligare stärka människors

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

möjlighet att spara föreslår motionärerna också förändringar av beskattningen av investeringssparkonto. Motionärerna vill avveckla regeringens investeringsstöd för hyres- och studentbostäder och stödet för energieffektiviseringar av flerbostadshus. Välfärdsstatens kärnuppgifter är lika viktiga nu som före coronapandemins utbrott. Motionärerna anser att de generella statsbidragen behöver fortsätta höjas. Motionärerna föreslår vidare en långsiktig öronmärkt statlig finansiering för att bygga ut antalet vårdplatser runt om i landet och en snabbare väg till fullt utbyggd personlig assistans jämfört med regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag till en familjevecka. Motionärerna anser att politiken för årsrika personer måste anpassas till att de är individer med olika förutsättningar och viljor. Mot bakgrund av detta föreslår motionärerna ett rutavdrag riktat till årsrika för tjänster man behöver hjälp med och som i många fall inte faller inom hemtjänstens uppdrag och att det inrättas en fast omsorgskontakt i hemtjänsten.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna anser att det finanspolitiska ramverket tjänat Sverige väl och att den breda politiska överenskommelsen kring ramverket bör gälla även i fortsättningen. Tack vare välskötta statsfinanser under flera decennier finns det enligt motionärerna möjlighet att 2022 kraftfullt stimulera ekonomin och hålla köpkraften uppe, och att i linje med överskottsmålet tillfälligt gå med underskott i statens budgetar. Givet den höga arbetslösheten krävs en expansiv finanspolitik under de kommande åren. Motionärerna anser att det är av stor vikt att det strukturella sparandet blir positivt 2023–2024. Av tabell 1.27 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.27 Den offentliga sektorns finanser (L)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Den offentliga sektorns inkomster −7 693 −3 793 −3 540 Den offentliga sektorns utgifter −6 432 −3 088 −3 301

Finansiellt sparande i offentlig sektor −1 261 −705 −239

Staten 669 385 721 Ålderspensionssystemet −750 −40 −10 Kommunsektorn −1 180 −1 050 −950

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −0,7 0,5 0,8

Källa: Liberalernas partimotion 2021/22:4181. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.28.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Tabell 1.28 Kommunsektorns finanser (L)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Källa: Liberalernas partimotion 2021/22:4181.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2024 än regeringen, se tabell 1.29. Inte heller föreslår motionärerna några andra nivåer på utgiftstaken för 2022 och 2023.

Tabell 1.29 Utgiftstak för staten (L)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024

Takbegränsade utgifter −6 536 −3 886 −4 193 Budgeteringsmarginal 6 536 3 886 4 193

Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0

Källa: Liberalernas partimotion 2021/22:4181.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är lägre med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.30. Sammantaget medför det att statens budget förstärks något 2022–2024. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.88 i detta betänkande.

Tabell 1.30 Statens budgetsaldo och statsskulden (L)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2022 2023 2024 Inkomster i statens budget −5 867 −3 501 −3 472

därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0

Utgifter i statens budget −6 536 −3 886 −4 193

därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0

Källa: Liberalernas partimotion 2021/22:4181.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

1.3 Kompletterande information

Aktuella bedömningar av den ekonomiska utvecklingen

I regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 9 augusti 2021 beaktats. I detta avsnitt redovisas ett antal prognoser som publicerats efter att propositionen överlämnades.

Riksbankens penningpolitiska rapport

Riksbanken konstaterar i sin penningpolitiska rapport från den 20 september 2021 att återhämtningen i omvärlden har tagit fart igen efter inbromsningen i början året. Tillväxten drivs till stor del av tjänstebranscherna och stöds av en expansiv ekonomisk politik. I USA och euroområdet bedöms den snabbt stigande efterfrågan, tillsammans med utbudsproblem i vissa branscher, ha lett till högre inflation. Men uppgången i prisökningstakten bedöms vara övergående och under 2022 väntas inflationen i omvärlden sjunka tillbaka. Riksbanken bedömer att tillväxten i den svenska ekonomin är hög. Vaccinationerna och de lättade restriktionerna gör att aktiviteten inom de pandemidrabbade branscherna har återhämtat sig snabbt. BNP-tillväxten bedöms uppgå till 2,4 procent det tredje kvartalet för att därefter gradvis dämpas i takt med att bortfallen i konsumtionen och investeringarna som följde i spåren av pandemin hämtats igen. BNP-tillväxten bedöms uppgå till 4,7 procent 2021 och 3,6 procent 2022. Riksbanken konstaterar att en högre andel långtidsarbetslösa innebär att även om den starka konjunkturuppgången får arbetslösheten att sjunka så väntas den dröja sig kvar på en förhöjd nivå ännu en tid och uppgå till 8,8 procent 2021 och 7,6 procent 2022. Resursutnyttjandet bedöms fortfarande vara betydligt lägre än normalt inom en del av de branscher som påverkats mest av pandemin, men understött av den ekonomiska politiken väntas det fortsätta stiga och konjunkturläget bedöms vara starkt under kommande år. Inflationen bedöms bli högre än 2 procent det närmaste året, vilket främst beror på att energipriserna stigit kraftigt. Den underliggande inflationen är lägre och Riksbanken bedömer att det dröjer ytterligare ett par år innan inflationen mer varaktigt ligger nära 2 procent.

Konjunkturinstitutets prognos för den ekonomiska utvecklingen

Konjunkturinstitutet konstaterar i sin prognos från den 29 september 2021 att den snabba återhämtningen av svensk ekonomi fortsätter. Förtroendeindikatorer och nyinkommen statistik indikerar, trots komponentbrist och andra leveransproblem, på en hög tillväxt i närtid. BNP-tillväxten dämpas sedan successivt, men väntas förbli så pass hög att resursutnyttjandet fortsätter att stiga och ekonomin bedöms gå in i en mild högkonjunktur under det andra halvåret 2022. Konjunkturinstitutet bedömer att även bland Sveriges viktigaste handelspartners så fortsätter återhämtningen när pandemirestriktioner tas bort.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Exporten blir då den främsta drivkraften bakom den fortsatta förstärkningen av konjunkturen. Även hushållens konsumtion väntas bidra till BNP-tillväxten då framför allt konsumtionen av tjänster tar fart igen. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten öka med 4,7 procent 2021 och 3,9 procent 2022. Konjunkturinstitutet konstaterar att arbetskraften har vuxit starkt under det första halvåret 2021, vilket har inneburit att arbetslösheten legat kvar på relativt sett höga nivåer. Under resten av 2021 och 2022 väntas arbetskraften växa i linje med befolkningen, och tillsammans med en stigande sysselsättning väntas arbetslösheten minska successivt. Dock är andelen långtidsarbetslösa hög och arbetslösheten beräknas uppgå till 8,7 procent 2021 och 7,6 procent 2022.

Internationella valutafondens prognos för världsekonomin

Internationella valutafonden (IMF) bedömer i sin prognos för världsekonomin från den 12 oktober 2021 att den globala ekonomiska återhämtningen fortsätter, även om pandemin ännu inte är över. IMF framhåller att det finns stora skillnader i återhämtningen, bl.a. beroende på skillnader i vaccinationsgrad och finanspolitiskt utrymme för stödåtgärder. Vidare konstaterar fonden att spridningen av nya virusvariationer innebär ökad osäkerhet om när pandemin kan vara över. Därtill har avvägningen mellan policyåtgärder för att hantera olika typer av utmaningar så som dämpad sysselsättning, stigande inflation, motgångar i utvecklingen av humankapital (bl.a. på grund av stängda skolor under pandemin) och klimatförändringar blivit svårare. IMF bedömer att global BNP ökar med 5,9 procent 2021 och 4,9 procent 2022. Prognosen är något nedreviderat jämfört med den senaste prognosen från i juli, vilket till viss del beror på utbudsrestriktioner i de avancerade ekonomierna och försämrade förhållanden i låginkomstländerna på grund av pandemin. Samtidigt bedömer fonden att tillväxtutsikterna för råvaruexporterande länder är något starkare. Sysselsättningen bedöms även framöver släpa efter något i återhämtningen.

EU-kommissionens höstprognos

EU-kommissionen konstaterar i sin höstprognos från den 11 november 2021 att EU:s ekonomi återhämtar sig från pandemin snabbare än förväntat. Trots vissa farhågor över utvecklingen framöver så väntas återhämtningen fortsätta och BNP-tillväxten i EU bedöms uppgå till 5 procent 2021 och 4,3 procent 2022. Kommissionen framhåller att prognosen till stor del beror på utvecklingen av pandemin och i vilken mån utbudsrestriktioner minskar. Arbetslösheten väntas minska från 7,1 procent 2021 till 6,7 procent 2022. Sveriges ekonomi väntas, trots störningar i leveranskedjor, fortsätta att växa under 2021, främst drivet av privat konsumtion. BNP-tillväxten bedöms uppgå till 3,9 procent 2021 och 3,5 procent 2022. Inflationen bedöms uppgå till 2,5 procent 2021, till stor del på grund av högre energipriser. Därefter väntas inflationen gradvis gå tillbaka, till 1,5 procent 2023. En relativt stark

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

återhämtning i sysselsättningen medför att arbetslösheten framöver väntas minska från 8,5 procent 2021 till ca 7 procent 2022. Dock finns det enligt kommissionen risk för längre arbetslöshet för de som står långt från arbetsmarknaden.

Nyinkommen statistik över läget i svensk ekonomi

I regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 9 augusti 2021 beaktats. I detta avsnitt redovisas ett antal indikatorer för den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet. Enligt SCB:s beräkning av nationalräkenskaperna för det andra kvartalet 2021 ökade BNP med 0,9 procent, säsongsrensat och jämfört med det första kvartalet 2021. Uppgången drevs främst av fasta bruttoinvesteringar och av hushållens konsumtion. Kalenderkorrigerat och jämfört med det andra kvartalet 2020 ökade BNP med 9,7 procent (källa: SCB, publicerat den 27 augusti 2021). Enligt SCB visar BNP-indikatorn för det tredje kvartalet 2021 på att BNP ökade med 1,8 procent säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal. Jämfört med tredje kvartalet 2020 var ökningen 4,7 procent. BNP-indikatorn är en tidig sammanställning från SCB av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna och bygger på begränsade och preliminära underlag. SCB konstaterar att det framför allt är utvecklingen under juli månad som driver uppgången (källa: SCB, publicerat den 28 oktober 2021). SCB:s finansmarknadsstatistik från september 2021 visar den årliga tillväxttakten avseende total utlåning till hushåll från monetära finansinstitut (MFI) var 6,5 procent. Bostadslånen , som utgör 82 procent av utlåningen till hushållen, hade en årlig tillväxttakt på 6,7 procent. SCB konstaterar att tillväxten har ökat successivt sedan september 2020. Konsumtionslånen, som utgjorde 6 procent av hushållens lån, hade en tillväxttakt på 6,1 procent. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till icke-finansiella företag var 2,4 procent. Enligt SCB har denna tillväxt haft en negativ trend det senaste året men sett till de senaste månaderna ser tillväxttakten ut att vara på väg upp igen (källa: SCB, publicerat den 27 oktober 2021).

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutets prognos över offentliga finanser

Jämfört med sin prognos i augusti för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn för 2021 reviderar Konjunkturinstitutet (KI) i sin senaste prognos från den 29 september upp prognosen. Många stödåtgärder har förlängts t.o.m. det tredje kvartalet 2021 och det finansiella sparandet i offentlig sektor blir därför lågt även i år och uppgår till –1 procent av BNP. I höständringsbudgeten för 2021 har ytterligare stöd till regionerna för smittspårning, testning och vaccinering också föreslagits som påverkar prognosen. Enligt KI:s senaste

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

prognos hamnar det finansiella sparandet kring noll 2022, vilket är en nedrevidering jämfört med prognosen i augusti som förklaras av omfattningen på de budgetpolitiska åtgärder som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022. KI förutsätter i sin prognos att regeringens förslag till statens budget för 2022 antas av riksdagen. Det strukturella sparandet har reviderats upp något i KI:s prognos från september. Att det strukturella sparandet stärks mellan 2020 och 2021 beror mestadels på att de temporärt höga utgifterna 2020 faller bort. Enligt KI tar återhämtningen av det strukturella sparandet en tillfällig paus 2022 i och med omfattningen på de budgetpolitiska åtgärderna i regeringens förslag till statens budget för 2022. Prognosen för det strukturella sparandet 2022 har reviderats ned jämfört med KI:s senaste prognos över det strukturella sparandet som publicerades i juni. I KI:s scenario för 2023–2024 antas finanspolitiken bedrivas så att den är förenlig med det finanspolitiska ramverket. På sikt antas därför det strukturella sparandet uppgå till en tredjedels procent av potentiell BNP, vilket om ekonomin är nära konjunkturell balans innebär att det finansiella sparandet är i linje med överskottsmålet.

Riksbankens penningpolitiska rapport

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 21 september 2021 redovisas en prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP för 2021–2023. Inom parentes anges prognosen från juli 2021. Prognosen visar −1,6 (−2,0) för 2021, −0,3 (−0,3) för 2022 och 0,2 (0,4) för 2023.

Riksgäldskontorets prognos över statens lånebehov

I Riksgäldskontorets senaste prognos från den 27 oktober 2021 konstaterar myndigheten att den goda ekonomiska utvecklingen bidrar till att statsfinanserna stärks. Riksgäldskontoret räknar med att budgetsaldot blir positivt redan 2021, +22 miljarder kronor. Myndighetens upprevidering av budgetsaldot beror främst på högre skatteinkomster, men också på att utgifterna blir lägre. Under alla tre prognosåren utgör Riksbankens återbetalning av valutalån hos Riksgälden en stor del av överskotten. Utbetalningar av medel från EU:s återhämtningsfond har också en positiv påverkan 2022 och 2023. Statsskulden beräknas minska från 1 280 miljarder kronor i slutet av 2020 till 1 248 miljarder kronor i år. Under prognosperioden fortsätter sedan statsskulden att gå ned. Som andel av BNP minskar statsskulden från 26 procent förra året till 18 procent i slutet av 2023. Maastrichtskulden väntas minska från 40 procent av BNP i slutet av 2020 till 32 procent i slutet av 2023.

EU-kommissionens höstprognos 2021

EU-kommissionen har i sin höstprognos reviderat upp sin prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande från –3,3 procent av BNP till –0,9

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

procent av BNP 2021, jämfört med prognosen från i maj 2021. Även prognosen för 2022 har reviderats upp, från –0,5 procent av BNP till 0,3 procent av BNP. För 2023, som är ett nytt prognosår, räknar kommissionen med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir 0,9 procent. Det strukturella sparandet beräknas till 0,2, 0,6 respektive 1,3 procent av potentiell BNP för 2021, 2022 och 2023. Maastrichtskulden beräknas till 37,3, 34,2 respektive 31,2 procent av BNP för 2021, 2022 och 2023.

1.4 Utskottets ställningstagande

Sverige behöver en ny kurs. Efter sju år med en regering som låtit gängkriminaliteten växa och sprida skräck i område efter område, som monterat ned arbetslinjen till den grad att varannan utrikes född inte kan försörja sig själv och som inte förmått att korta de allt längre vårdköerna som var långa redan före pandemin, är behovet av reformer stort. Vaccinet har erbjudit en ljusning på andra sidan pandemin. Nu behövs en ekonomisk politik som löser de akuta samhällsproblemen och tar fasta på Sveriges möjligheter, så att svenska folket kan få känna hoppfullhet inför framtiden. Under 2021 har det blivit tydligt att regeringens budgetpolitik syftat till att lösa samarbetsproblemen med Vänsterpartiet och Centerpartiet, snarare än att lösa Sveriges samhällsproblem. Partiprestige har gått före vad som är bäst för svenska folket, vilket resulterat i en rad felprioriteringar i budgetpropositionen. Att regeringen satsar 3,5 miljarder kronor på införandet av en familjevecka i ett läge när långtidsarbetslösheten ligger på historiskt höga nivåer, är ett exempel. Att man bara satsar en halv miljard kronor på polisen trots att Sverige har mest dödligt våld i Europa, är ett annat. Utskottets riktlinjer för den ekonomiska politiken rättar till många av misstagen i regeringens budget och prioriterar fler i arbete, ökad trygghet och en stärkt välfärd. I stället för lägst arbetslöshet i EU, som Socialdemokraterna lovade, har Sverige nu den fjärde högsta. Antalet långtidsarbetslösa är fler än någonsin. Varannan invandrad vuxen kan inte försörja sig själv. Det innebär en förlust för både för den enskilde, som inte får tillgång till en arbetsgemenskap och chansen att försörja sig, och för samhällsekonomin. Utskottet förordar reformer för att öka självförsörjningen och trycka tillbaka långtidsarbetslösheten. Det handlar om sänkt skatt på arbete och sänkta kostnader för företag som anställer långtidsarbetslösa. Det handlar om att inleda en stor bidragsreform. Inte i något annat europeiskt land syns en så tydlig ökning av det dödliga skjutvapenvåldet som i Sverige. Sverige beskrivs nu internationellt som Europas farligaste land och polistätheten är tredje lägst i EU. Inriktningen av den ekonomiska politiken innebär därför en rejäl förstärkning av hela rättsväsendet. Poliserna ska bli fler, få bättre arbetsvillkor och högre löner. Fler åklagare ska komma på plats så att fler brott kan klaras upp och pengar

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

till nya fängelseplatser anslås så att de som lagförs också kan avtjäna sina straff. En situation som var oacceptabel för Sveriges patienter redan före pandemin har blivit än värre efter. 180 000 personer har nu väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på ett första besök i specialistvård eller en operation/åtgärd. Samtidigt har Sverige lägst antal vårdplatser per invånare i Europa. För att patienter ska ges möjlighet att söka vård där ledig kapacitet finns bör en nationell vårdförmedling införas. Resurser till att bygga ut fler vårdplatser ska motverka överbeläggningar, så att patientsäkerheten inte äventyras och så att arbetsmiljön för vårdpersonalen förbättras. Under 2021 stärktes äldreomsorgen, tack vare ett utskottsinitiativ i riksdagen, genom kraftfulla resurstillskott och reformer för att stärka personalkontinuitet, medicinsk kompetens och tillgång till anpassat boende. Det var viktigt. Genom de reformer som utskottet förordar förbättras arbetsvillkoren för äldreomsorgens personal ytterligare, genom att medel tillförs för att få bort delade turer. En särskild satsning görs för att motverka ensamhet bland äldre, vilket är särskilt angeläget efter pandemin då många äldre isolerats. Men även förstärkningar av äldres ekonomi behövs. Skatten för pensionärer sänks samtidigt som bostadstillägget höjs. Förutsättningarna för företagande, handel och konkurrenskraft ska stärkas så att fler jobb kan skapas i hela landet. Inte minst i de gröna näringarna. De förslag som Skogsutredningen lämnat om att stora arealer skog ska tas ur produktion mot skogsägarens vilja bör därför avvisas. Alla avsättningar ska ske frivilligt. Om Sverige ska hålla ihop behöver alla också ha råd att transportera sig till jobb, familj, vänner och fritidsaktiviteter. Vissa tar tunnelbanan till jobbet – andra bilen. Energiskatten på bensin och diesel bör därför sänkas så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter. Sverige ska inte fuska sig till bättre resultat i Pisaundersökningen. I stället ska skolan fungera för alla barn. Undervisningstiden bör därför utökas och skolorna bör få ett särskilt stöd för att hjälpa elever att hämta in kunskap som missats under pandemin. Föräldrars möjlighet att förena yrkeslivet med familjelivet bör stärkas genom en utökad tjänstledighet för föräldrar till barn i skolåldern och mindre barngrupper i förskolan. Fler föräldrar bör också få stöd i sitt föräldraskap genom att erbjudas föräldrastödsprogram både under småbarnstiden och under tonårstiden. För att klara klimatomställningen behövs tilltro till teknikens möjligheter och satsningar på effektiva åtgärder som minskar utsläppen och gör skillnad på riktigt. Utskottet anser att politiken ska inriktas på storskalig utveckling av teknik för att fånga upp och lagra koldioxid (CCS och bio-CCS) för att reducera utsläppen och på fossilfri laddnings- och tankningsinfrastruktur för bilar och lastbilar för att kunna ställa om transportsektorn till fossilfritt. Svenska folket förtjänar bättre än en regering som hellre genomför andras politik för att behålla makten – än genomför reformer som tar tag i samhällsproblemen. I utskottets förslag till riktlinjer påbörjas arbetet med att ta itu med samhällsproblemen genom att prioritera att skattepengarna går till

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

reformer som ökar tryggheten, som leder till fler i arbete och som stärker välfärden för svenska folket.

Ekonomiska läget och inriktning på den ekonomiska politiken

Återhämningen i världsekonomin har tagit kraftig fart efter pandemin. Hävda restriktioner har medfört att konjunkturläget växer sig starkare för varje kvartal. Under 2022 bedömer Konjunkturinstitutet att världsekonomin kommer att växa med 4,5 procent. Svensk ekonomi befinner sig också i en stark återhämtningsfas. Redan i slutet av året bedöms BNP vara på samma nivåer som 2019, året före pandemin. Det är en betydligt mer optimistisk bedömning än prognoserna från bara ett halvår sedan. Rekylen sker främst till följd av att restriktionerna lättar, vilket gör att produktion och konsumtion tar fart igen. Framför allt är det ökad konsumtion bland hushållen och ökade investeringar som för närvarande bidrar till den positiva utvecklingen. Återhämtningen drivs också på av en expansiv penning- och finanspolitik. Från 2023 och framåt väntas Sverige dock ha en tillväxt som är lägre än snittet under 2000-talet. Samtidigt är det ännu för tidigt att avfärda riskerna för en fjärde våg av smittspridningen. Betydande delar av näringslivet har klarat sig igenom krisen, men stora förluster gör många företag sårbara trots återhämtningen. Det gäller särskilt i utsatta sektorer som hotell- och restaurangbranschen. Trots den starka återhämtningen generellt i ekonomin är det många företag som inte tagit sig tillbaka till produktionsnivåerna före pandemin. Osäkerheten i prognosen för svensk ekonomi i år och nästa år handlar framför allt om hur smittspridningen kommer att utvecklas i Sverige och i omvärlden. Brister på insatsvaror och logistikproblem har lett till produktionsstopp inom vissa delar av industrin. Om inte osäkerheten i rättsprocesser och regeringens hantering av den fortsatta kalkbrytningen på Gotland får en mer permanent lösning riskerar det att bidra till att tillgången på cement hämmar produktionen i industrin. Det kan få konsekvenser för tillväxten i svensk ekonomi. En annan risk i prognosen är för närvarande inflationen, som stiger i Sverige och i omvärlden. Ökningen drivs av tillfälliga prishöjningar främst på el och drivmedel. Ökad inflation drivs också av ändrade konsumtionsmönster under pandemin. Det finns också mätproblem. Ökningen bedöms därför i nuläget inte vara varaktig. Om inte flaskhalsarna i produktionen avhjälps kan dock följdeffekter uppstå som bidrar till att inflationen ligger kvar på högre nivåer. Det kan i sin tur medföra tidigarelagda räntehöjningar. Utvecklingen kan även överraska på uppåtsidan. Hushållens sparande under pandemin i kombination med ett uppdämt konsumtionsbehov samt omfattande penning- och finanspolitiska stimulanser kan driva på efterfrågan mer än väntat. I den sammantagna bedömningen av läget pekar många bedömare på att den ekonomiska krisen ligger bakom oss. Även om tillfälliga och avgränsade

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

utbrott av covid-19 kommer att uppstå och kan påverka det ekonomiska läget lokalt. Omfattningen och följdeffekterna av krisen kommer att behöva analyseras ytterligare. Det stora orosmomentet i svensk ekonomi är den höga arbetslösheten och särskilt långtidsarbetslösheten.

Allvarligt läge på arbetsmarknaden

Trots det positiva konjunkturläget släpar arbetslösheten efter och riskerar att bita sig fast. Utvecklingen är avsevärt sämre än i andra länder, som också har drabbats av coronakrisen. Socialdemokraterna lovade EU:s lägsta arbetslöshet men Sverige fick i stället EU:s fjärde högsta. Enbart Grekland, Spanien och Italien har högre arbetslöshet. Jämfört med andra liknande länder är kontrasten påtaglig. Arbetslösheten i Sverige är t.ex. dubbelt så hög jämfört med både Danmark, Norge och Tyskland. Att Sverige utvecklats sämre än andra länder beror framför allt på att regeringen misslyckats med jobben – inte på coronakrisen eller på att arbetskraftsdeltagandet har ökat. Sedan Magdalena Andersson blev finansminister har andelen som jobbar i Sverige utvecklats sämre än något annat EU-land. Särskilt bekymmersam är den rekordhöga långtidsarbetslösheten. Nästan 200 000 personer är långtidsarbetslösa, dvs. knappt hälften av alla arbetslösa. Långtidsarbetslösheten har ökat med 20 procent på ett år och 30 procent på två år. Trots en bättre konjunktur väntas inte regeringen kunna få ned antalet långtidsarbetslösa under 170 000 personer de närmaste kvartalen enligt Arbetsförmedlingens bedömningar. Ju längre tid som människor befinner sig i arbetslöshet, desto svårare blir det att komma tillbaka till arbetsmarknaden i reguljär sysselsättning. Trots att antalet enklare jobb i tjänstesektorn nu ökar snabbt står inte de långtidsarbetslösa först i kön för att få jobben. Många är inte rustade med tillräcklig utbildning eller andra kvalifikationer för att kunna ta jobben. Statistiken från Arbetsförmedlingen visar att ökningen av långtidsarbetslösheten startade före coronakrisen, under andra halvåret 2019. Det är ett tecken på att långtidsarbetslösheten inte enbart är konjunkturberoende utan även beror på andra, strukturella orsaker. Långtidsarbetslöshetens sammansättning visar att två tredjedelar av de arbetslösa är utrikes födda. Skillnaderna är stora jämfört med under finanskrisen 2008 då två tredjedelar var inrikes födda. I den starka konjunkturen går det nu förhållandevis snabbt att hitta tillbaka till arbete för arbetslösa med korta arbetslöshetsperioder. Antalet varsel minskar och antalet lediga jobb fortsätter att öka. Återhämtningen är emellertid ojämn mellan sektorerna och mellan grupper av arbetslösa. Efterfrågan på arbetskraft ökar i vissa sektorer med risk för brist på arbetskraft. Redan före pandemin fanns ett gap mellan kompetensen hos långtidsarbetslösa och vad arbetsgivarna efterfrågade. Krisen har förstärkt den utvecklingen. Många långtidsarbetslösa är inte rustade för att kunna ta de

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

tillgängliga jobben då exempelvis fyra av tio saknar gymnasieutbildning. Behovet av en effektiv jobbpolitik med sänkta kostnader för att anställa långtidsarbetslösa. Även behovet av att stärka drivkrafterna till arbete är fortsatt stort är därför stort. Samtidigt ökar risken för arbetskraftsbrist. Ökade obalanser kan göra att arbetsgivare har än svårare att hitta rätt kompetens framöver, samtidigt som den stora andelen långtidsarbetslösa riskerar att bestå.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

Den ekonomiska politiken syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Både tryggheten och sammanhållningen är i dag satta under hård press. Kriminaliteten har ökat kraftigt och de kriminella gängen återfinns på allt fler platser runt om i landet. Många människor, särskilt i utsatta områden, har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket leder till långvarigt utanförskap, brist på integration, bidragsberoende och sämre livsförutsättningar. Till detta kommer en elkris, till stor del skapad av regeringen, som hindrar företagsetableringar, försvårar klimatomställningen, som driver upp elpriset för svenska hushåll och företag. Inriktningen på den ekonomiska politiken fokuserar på att få ordning på de mest akuta samhällsproblemen. Utskottet förordar reformer för ökad trygghet och för att fler ska försörja sig själva. Med fler som arbetar ökar välståndet i samhället. Dessutom ökar skatteintäkterna som finansierar välfärden. När fler kommer i arbete säkerställs kortare köer i vården, mer kunskap i skolan, fler poliser i hela landet och ett Sverige som håller ihop. Det finanspolitiska ramverket syftar till att kunna bedriva en långsiktigt hållbar finanspolitik. Ramverket innehåller bl.a. de budgetpolitiska målen som består av ett överskottsmål, ett skuldankare för den offentliga sektorn, ett utgiftstak för statens utgifter samt av det kommunala balanskravet. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, som ska uppgå till en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Utskottet delar regeringens syn att det för 2022 är motiverat att avvika från målet då det fortfarande finns kvarvarande effekter av coronakrisen. Ett finansiellt sparande på –0,7 procent av BNP kan således vara motiverat. Att Sverige har högre arbetslöshet än nästan alla andra EU-länder beror på en illa utformad jobbpolitik och misslyckad integration, men det finns också en konjunkturell komponent där en expansiv budget kan underlätta återgången. Det finns vidare också en risk med att avveckla coronastöden för snabbt. På sikt är det dock avgörande att föra tillbaka ekonomin till balans och överskott, och att förtroendet för det finanspolitiska ramverket upprätthålls. Från flera håll framförs förslag om att överskottsmålet ska avskaffas för att målet kan bli svårt att nå. Utskottet avvisar det och framhåller att ingen förändring är aktuell innan den översyn som enligt plan ska göras mot slutet av nästa mandatperiod är genomförd. Med utskottets förslag till riktlinjer

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

skulle det strukturella sparandet nå 0,4 procent av BNP 2023, vilket skulle innebära att överskottsmålet nås när konjunkturen har normaliserats. Den offentliga sektorns skuld – mätt som den konsoliderade bruttoskulden – steg kraftigt under 2020 till nästan 40 procent av BNP. Skälet till den ökade skuldsättningen är huvudsakligen de finanspolitiska stöden under pandemin. Skuldankaret är ett riktmärke för den offentliga sektorns bruttoskuld som ska uppgå till 35 procent, och används som ett riktmärke för att förstå om överskottsmålet behöver ändras för att nå en långsiktigt hållbar finanspolitik. Skulden minskar i takt med återhämtningen. Det innebär att statsskulden hålls inom det intervall på ± 5 procentenheter som skuldankaret anger. Den diskussion som förekom före coronakrisen om att statsskulden skulle hamna under skuldankarets nivå kommer därmed inte att vara aktuell inom de närmaste åren.

Tabell 1 Bana för offentliga finanser

Procent av BNP respektive procent av potentiell BNP

2020 2021 2022 2023 2024

strukturellt sparande En annan del av det finanspolitiska ramverket är utgiftstaket, som utgör en övre gräns för statsbudgetens utgiftsnivå. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade möjligheter till kontroll och styrning av utgifterna. Enligt de riktlinjer som finns bör en buffert för oförutsedda händelser lämnas obudgeterad under utgiftstaket för nästkommande budgetår. Hur stort budgetutrymmet för reformer på utgiftssidan slutligen blir beror bl.a. på hur stor del av budgeteringsmarginalen som under de kommande åren tas i anspråk av oförutsedda utgiftsökningar, exempelvis till följd av ökningar av volymer i de rättighetsbaserade transfereringssystemen eller den makroekonomiska utvecklingen. För 2022 anser utskottet i likhet med regeringen att nivån på utgiftstaket bör vara ovanligt högt till följd av den ovanligt stora osäkerheten som pandemin fortfarande innebär. För 2023 och 2024 vill utskottet se utgiftstak med mer normala budgeteringsmarginaler.

Tabell 2 Förslag till utgiftstak

Tusental kronor

takbegränsade utgifter Utgiftstak som andel av BNP 29,2 % 26,6 % 26,7 %

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Upprätta lag och ordning

Det är bara genom att skapa ordning och trygghet på gator och torg som friheten kan öka för var och en att leva sitt eget liv. Kvinnor och män ska känna sig trygga att gå ut i sitt kvarter. Föräldrar ska kunna släppa ut barnen för att leka. Tidningsutdelare ska inte behöva bära överfallslarm. Butiksägare ska inte behöva lägga ned sina verksamheter på grund av hot och utpressning. Hårt arbetande människor ska inte terroriseras av kriminella. Brottsutvecklingen i Sverige kan bara beskrivas som extrem. Den grova organiserade brottsligheten kopplar ett allt hårdare grepp om samhället. Den visar sig bl.a. i epidemin av skjutningar och sprängningar. Det handlar inte längre bara om att Sverige sticker ut negativt jämfört med våra nordiska grannländer. Statistik från Brå visar att Sverige ligger i den absoluta Europatoppen gällande dödligt skjutvapenvåld per capita. Det är också helt uppenbart att gängvåldet inte bara drabbar gängmedlemmarna själva. Det drabbar alla i samhället. För drygt ett år sedan sköts 12-åriga Adriana till döds vid en bensinstation i Botkyrka. I juni sköts en polisman till döds i Göteborg. Och i juli sköts två barn som lekte i Flemingsberg i Huddinge. Våldet begränsar skötsamma medborgares livsutrymme, och barn hamnar i skottlinjen. Utskottet noterar också hur människor inte vågar vittna i gängkriminalitetens spår och att kommunala och statliga tjänstemän upplever obehag när de utför sina jobb och drar sig för att anmäla brott. Härigenom eroderas både rättsstaten och demokratin underifrån. Gängkriminaliteten utgör just nu det största hotet mot tryggheten i samhället. Den måste bekämpas med full kraft, och det innebär avsevärt skärpta straff för gängkriminella. Samtidigt måste övrig brottslighet stävjas för att ingen ska utsättas för våldtäkt, misshandel, inbrott, rån eller andra brott mot person. Omfattande åtgärder behöver vidtas för att bekämpa vardagsbrottsligheten och öka tryggheten för medborgarna. En grundförutsättning för att vända utvecklingen är att tilltron till samhället och till demokratin är stark. Medborgarnas fri- och rättigheter ska skyddas och stärkas, liksom domstolarnas oberoende.

Prioriterade reformer

Bättre ekonomiska villkor för polisen

För att nå polismålet och för att möjliggöra en stor ökning av antalet poliser krävs såväl förstärkta resurser som särskilda åtgärder för att göra polisyrket mer attraktivt. För att behålla erfarna poliser och attrahera fler nya poliser till yrket behöver polislönerna höjas. I Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget för 2019 påbörjades en särskild lönesatsning på polisen som nu är genomförd och har inneburit höjda löner för Sveriges poliser. Polisernas löner är fortfarande alltför låga varför politiken bör gå vidare med en ny riktad lönesatsning för att ytterligare lyfta polisyrkets status. När poliserna blir fler ska de också kunna få högre lön.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Många upplever i dag att polisen är frånvarande, saknar tid att rycka ut när något händer eller saknar förmåga att klara upp brott. Antalet poliser i yttre tjänst har minskat kraftigt under de senaste tio åren. I dag arbetar endast drygt 7 000 poliser i yttre tjänst. Därtill arbetar poliser i yttre tjänst normalt i treskift, och givet att det finns bemanning dygnet runt även under helger och veckoslut är antalet som arbetar simultant i yttre tjänst betydligt lägre. Att enbart styra de poliser som utbildas till lokalpolisområdena kommer på egen hand inte att vara tillräckligt för att täcka behovet av antalet poliser i yttre tjänst. Polismyndigheten bör därför ges i uppdrag att säkerställa att fler poliser kommer ut i yttre tjänst och se över hur befintliga poliser kan omfördelas i syfte att öka antalet poliser i yttre tjänst. Polismyndigheten bör tillföras 400 miljoner kronor för en satsning på höjda polislöner och för att möjliggöra fler poliser i yttre tjänst. År 2023 tillförs 800 miljoner kronor och från 2024 och framåt tillförs 1 200 miljoner kronor. För att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av polisen så att polismålet om 10 000 nya polisanställda till 2024 kan nås tillförs polisen 1,7 miljarder kronor från 2024. Nationellt forensiskt centrum (NFC) stärks med 50 miljoner kronor årligen från 2022 för ökad brottsbekämpning.

Tekniklyft

Polisens förmåga att klara upp brott måste förbättras. Kameraövervakning är ett av polisens viktigaste verktyg för att klara upp brott. Bevakningskameror säkrar bevisning som i vissa fall är avgörande för att en person ska kunna knytas till ett brott. I en tid där gängkriminaliteten kopplat grepp om samhället och människor skräms från att vittna kan bevakningskameror utgöra ett verkningsfullt komplement till en stark och kontinuerlig polisnärvaro, och utsatta områden ska vara prioriterade i såväl antal kameror som i utbyggnadstakt. Även i övrigt ska polisen ha goda förutsättningar att sätta upp bevakningskameror där de anser att det behövs. Den franska polisens forcering av Encrochat visar med stor tydlighet vilka framgångar som kan nås för polisen när man har möjlighet att använda hemliga tvångsmedel på ett tidigt stadium mot den grova brottsligheten. Svensk polis har vid upprepade tillfällen aviserat att myndigheten har ett stort och växande behov av teknisk utrustning för att hålla jämna steg med brottsutvecklingen. Polismyndigheten har efterlyst skarpare och mer ändamålsenliga verktyg för att kunna avlyssna och avläsa de kriminella nätverken för att förhindra att framtida allvarliga brott begås inom ramen för den grova organiserade brottsligheten. Verktyg som är helt avgörande i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Politiken bör därför inriktas på att stärka och utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga, bl.a. i form av bättre verktyg, ökade teknikkostnader på grund av fler anställda och för att höja säkerhetsnivån. Polisen bör ges i uppdrag att öka antalet bevakningskameror och medel bör tillföras på sammantaget 300 miljoner kronor 2022 utöver det som anges i budgetpropositionen på att stärka polisens tekniska förmåga och därmed öka möjligheterna att utreda och klara upp fler brott.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Avhopparverksamhet

För att underlätta för personer att lämna kriminella gäng bör ett nationellt exitprogram inrättas. Programmet ska kombineras med ett mer aktivt uppsökande arbete, där polisen tillsammans med andra myndigheter konfronterar enskilda gängmedlemmar. Detta möjliggörs genom att 50 miljoner kronor tillförs årligen från 2022 på avhopparprogram utöver det som anges i budgetpropositionen.

Stärk hela rättsväsendet

Samtliga väsentliga myndigheter inom rättsväsendet är underdimensionerade i förhållande till de uppgifter som de har att lösa. Det finns dessutom all anledning att tro att belastningen på rättsväsendet kommer att fortsätta främst på grund av den pågående trenden med ökande grov brottslighet. Dessutom bör omfattande reformer på rättsområdet genomföras. Det kommer att innebära längre fängelsestraff, en effektivare brottsbekämpning och en högre brottsuppklaring. Det kommer att kräva ytterligare resurser till såväl de brottsbekämpande myndigheterna som domstolarna och Kriminalvården. Inom Kriminalvården råder redan i dag överbeläggning inom princip hela verksamheten, både på anstalter och i häkten. Det beror på att regeringen inte förmått bygga ut tillräckligt med platser för att hantera brottsutvecklingen. För att ta höjd inför kommande straffskärpningar förstärks Kriminalvården med 200 miljoner kronor 2022, 300 miljoner kronor 2023 och 400 miljoner kronor från 2024 och framåt. Utbyggnaden av Åklagarmyndigheten behöver gå i takt med polisens utökning. Det är av stor betydelse att Åklagarmyndigheten, inte minst på grund av utbildningstiden för åklagare, får långsiktiga förutsättningar att anställa fler medarbetare. Görs inte detta riskeras den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom myndigheten, och åklagarna kan bli en flaskhals i rättsväsendet. Regeringen avstår från att skjuta till tillräckliga resurser för att åklagarna ska kunna växa i samma takt som polisen. För att fler åklagare ska kunna anställas bör anslagen till Åklagarmyndigheten ökas med 80 miljoner kronor 2022, 160 miljoner kronor 2023 och 240 miljoner kronor 2024. Även Sveriges Domstolar bör stärkas så att de kan byggas ut i takt med att de bättre kan hantera fler brottmål. Till detta bör 50 miljoner kronor tillföras 2022 och 100 miljoner kronor från 2023 och framåt. Anslaget till Säkerhetspolisen bör utökas med 50 miljoner kronor årligen från 2022 för att stärka myndigheten i dess arbete med att bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism. För att förbättra Tullverkets möjligheter att upprätthålla gränsskyddet och skapa förutsättningar för myndighetens nya befogenheter bör anslagen öka under kommande år. 100 miljoner kronor tillförs under 2022, 150 miljoner kronor under 2023 och 200 miljoner kronor under 2024. Vidare bör Kustbevakningen tillföras 45 miljoner kronor för 2022 och framåt. Detta på grund av Sveriges bidrag till Frontex och med anledning av

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

ett större ansvar för brottsbekämpande verksamhet samt uppbyggnaden av det civila försvaret.

Fler förvarsplatser

I dag finns det ca 520 förvarsplatser fördelade på sex förvar, varav det nordligaste ligger i Gävle. Polismyndigheten tar ca 75–80 procent av dessa platser i anspråk. Bristen på förvarsplatser leder till att människor avviker. Enligt Migrationsverkets och Polismyndighetens bedömning ligger behovet i Sverige på 1 100–1 200 platser. Brist på förvarsplatser ska inte få till följd att personer som borde tas i förvar inte tas i förvar eller att förvarstagna personer släpps för att lämna plats till andra mer prioriterade ärenden, vilket nu förekommer. Riksrevisionen har bedömt att återvändandearbetet riskerar att bli dyrare och svårare på grund av Migrationsverkets begränsade möjligheter att använda förvar. Antalet förvarsplatser i Sverige måste bli fler och det behövs en förvarsanläggning i norra Sverige. Därför bör anslagen till Migrationsverkets förvarsverksamhet ökas med 75 miljoner kronor under 2022 och med 150 miljoner kronor per år från 2023 och framåt. Medel bör även tillföras för ökad elektronisk övervakning. Behovet av förvarsplatser är stort, därför avsätts 10 miljoner kronor per år från 2022 för att elektronisk fotboja i högre utsträckning ska kunna användas som kompletterande åtgärd för avlastning.

Ökad hantering av vapenlicenser

Medan polisens brottsbekämpande förmåga stärks är det viktigt att skilja på illegala vapen som används i kriminell verksamhet och legala vapen som används av jägare och sportskyttar. I dag är handläggningstiderna för vapenlicenser långa. Sveriges riksdag har tidigare tillkännagett för regeringen att licensförfarandet bör överföras till en ny jakt- och viltmyndighet, Det finns dock anledning att förstärka handläggarstödet redan nu – för att säkerställa att tillståndshanteringen kan ske snabbare och samtidigt hålla en hög rättssäkerhet. Polisen tillförs 50 miljoner kronor per år från 2022 och framåt för att möjliggöra kortade handläggningstider rörande vapenlicenser.

Trossamfundens säkerhet

Alla i Sverige ska kunna utöva sin tro utan att känna sig hotade. Hot och våld eller att människor känner sig otrygga på grund av vilken religion de bekänner sig till, eller inte bekänner sig till, kan aldrig accepteras. Att exempelvis judiska skolor utsätts för vandalism, eller behöver tillhandahålla säkerhetsvakter för att skydda eleverna hör inte hemma i en demokrati. Stödet till trossamfundens säkerhet bör öka med 10 miljoner kronor per år för att alla ska kunna utöva sin tro utan att känna sig hotade.

Utredning om att stärka enskildas fri- och rättigheter och domstolars oberoende

Den nu sittande Grundlagskommittén har ett viktigt uppdrag. Regeringens direktiv till utredningen är dock otillräckliga. Därför bör Grundlagskommittén

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

ges ett bredare uppdrag – alternativt att en ny kommitté tillsätts – för att stärka skyddet för enskildas fri- och rättigheter i regeringsformen samt för att stärka domstolarnas oberoende. Enskildas grundläggande rättigheter behöver stärkas, bl.a. bör staten ha ett utökat rättegångskostnadsansvar i tvister som rör enskildas fri- och rättigheter. Det förstärkta grundlagsskydd som finns för vissa typer av rättigheter bör också omfatta fler rättigheter, t.ex. äganderätten och näringsfriheten. Det finns också skäl att införa en skyldighet för staten att skydda enskilda från kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter som utförs av andra enskilda. Något överhängande nationellt hot mot svenska domstolars oberoende finns inte i dagsläget. Men det finns skrämmande exempel från andra länder på vad som kan hända när en politisk majoritet inte respekterar rättsstatens principer. Det är därför av vikt även för en demokratisk rättsstat som Sverige att ha ett regelverk som gör det så svårt som möjligt för en eventuell auktoritär regim att politiskt styra domstolsväsendet och i synnerhet landets högsta domstolar. Det finns även principiella och praktiska skäl att förstärka domstolarnas integritet ytterligare redan i förhållande till den politiska maktutövningen i vår väl fungerande demokrati. Grundlagskommittén, alternativt en ny kommitté, bör därför få ett utvidgat och konkretiserat uppdrag att stärka domstolarnas oberoende. Det handlar bl.a. om att ett organ motsvarande ett s.k. Judicial Council bör inrättas och vara frikopplat från regering och riksdag. Ett sådant oberoende organ bör bl.a. få ansvar för beredningen av domarrekryteringar i stället för Domarnämnden och för tillsyn samt ansvarsutkrävande av domstolar och domare – sysslor som i dag utförs av myndigheter direkt underställda regeringen. För att möjliggöra denna utredning tillförs Regeringskansliet 10 miljoner kronor under 2022 och 2023.

Utredning om skärpta åtgärder för att stoppa gängsbrottsligheten och hejda nyrekryteringen

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna enades i oktober 2022 om 20 åtgärder för att bekämpa gängbrottsligheten i Sverige. Ett flertal av dessa åtgärder kräver ny lagstiftning och för att den ska kunna tas fram så snabbt som möjligt tillskjuts 25 miljoner kronor 2022 till Regeringskansliet för att snabbare kunna genomföra de nödvändiga utredningarna. Det handlar exempelvis om förslag om att införa en möjlighet till proaktiv hemlig avlyssning och dataavläsning mot gängkriminella, utvisa fler gängkriminella, skärpa straffen kraftigt för gängkriminella och för brott som typiskt sett begås inom ramen för gängbrottslighet, införa visitationszoner, införa ett system med anonyma vittnen, utreda en kriminalisering av att vara med i gäng samt införa en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen så att relevant information ska delas med polisen för att bekämpa brott.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Utgångspunkter för migrationspolitiska reformer nästa mandatperiod

När det gäller migrationspolitiska reformer under nästa mandatperiod bör dessa baseras på följande utgångspunkter:

• Asyllagstiftningen anpassas efter den rättsliga miniminivån enligt EU-

rätten.

• Arbetskraftsinvandringen begränsas bl.a. genom införande av ett högre

lönekrav.

• Fler utvisningar och avvisningar ska verkställas. • Arbetet mot illegal invandring och personer som befinner sig i Sverige

illegalt ska prioriteras.

Bryt utanförskapet så att fler kan försörja sig själva

Sverige ska ha full sysselsättning, vilket innebär att alla som kan arbeta också ska ha ett arbete att gå till. Det är viktigt för den enskildes ekonomi och för samhällsekonomin, men det ligger också ett värde i att alla får möjlighet att tillhöra en arbetsgemenskap. Problemen som står i vägen för att nå dit skiljer sig över tid. Under det tidiga 2000-talet var den viktigaste uppgiften att bryta det breda utanförskap som drabbade människor som förtidspensionerades och sjukskrevs bort från arbetsmarknaden och lämnades därhän. För att bryta den negativa utvecklingen krävdes genomgripande strukturreformer som ökade arbetsutbudet, förstärkte möjligheterna till återgång i arbete och gjorde det mer lönsamt att arbeta. I dag har utmaningen skiftat och nu är det främst utomeuropeiskt födda och personer med lägre utbildning som hamnar utanför. Trots det positiva konjunkturläget biter sig arbetslösheten fast. Utvecklingen är avsevärt sämre än i andra länder, som också har drabbats av coronakrisen. Socialdemokraterna lovade EU:s lägsta arbetslöshet. Efter sju år med deras politik har Sverige nu EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Enbart Grekland, Spanien och Italien har högre arbetslöshet. Att Sverige utvecklats sämre än andra länder beror på att regeringen misslyckats med jobben, inte på krisen eller på att arbetskraftsdeltagandet har ökat. Andelen som jobbar i Sverige har även utvecklats sämre än något annat EU-land sedan 2014. Den rekordhöga långtidsarbetslösheten är särskilt problematisk. Nästan 200 000 personer är långtidsarbetslösa, dvs. knappt hälften av alla arbetslösa. Långtidsarbetslösheten har ökat med 20 procent på ett år och 30 procent på två år. Till en stor kostnad för både enskilda och samhälle. Trots en bättre konjunktur väntas inte regeringen kunna få ned antalet långtidsarbetslösa under 170 000 personer de närmaste kvartalen enligt Arbetsförmedlingens bedömningar. Ju längre människor befinner sig i arbetslöshet, desto svårare blir det att komma tillbaka till arbetsmarknaden i reguljär sysselsättning. För att få fler i arbete måste det bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Den som kan jobba ska jobba – inte alltid 100 procent av heltid, men 100 procent av sin förmåga. I dag kan den sammantagna nivån på bidrag och

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

ersättningar innebära att det inte lönar sig tillräckligt att börja jobba i stället för att leva på bidrag. Centralt för politiken under de kommande åren är att genomföra reformer för att förhindra att människor hamnar i långvarigt bidragsberoende och underlätta för dem som befinner sig i det att ta sig ur det. Det handlar om sänkt skatt på arbete och sänkta kostnader för företag som anställer långtidsarbetslösa. Det handlar om skärpta krav på den som invandrat att lära sig svenska och göra sig anställningsbar. Det handlar om bidragssystem som uppmuntrar till arbete och om en tillväxtpolitik som gör att företag kan växa och anställa.

Prioriterade reformer

Jobbskatteavdrag

När det lönar sig att arbeta blir det tydligt att det är rätt att anstränga sig för att skapa en bättre tillvaro för sig själv och för andra. Flit och ansträngning måste löna sig bättre, passivitet ska inte löna sig alls. Därför måste skatter och bidrag uppmuntra till arbete. Den kanske viktigaste anledningen till den höga arbetslösheten i Sverige är just att det inte lönar sig tillräckligt att gå från bidrag till arbete. Det gäller särskilt för låga inkomster, där utbytet av arbete i Sverige är lägre än i nästan något annat land. Lönsamheten att gå från bidrag till arbete beror på bidragsnivåerna, men också på hur mycket den som arbetar får behålla av lönen. Därför bör skatten sänkas för dem som arbetar genom ett förstärkt jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har utvidgats fem gånger, senast i Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget för 2019. Totalt sett ger jobbskatteavdraget en extra månadslön för den med låg inkomst. Liknande avdrag finns i ett stort antal länder och har visat sig vara en effektiv åtgärd för att få fler, inte minst kvinnor, att gå från bidrag till egen försörjning. Givet de stora integrationsproblemen i Sverige och att det inte lönar sig tillräckligt att arbeta bör utvidgningen av jobbskatteavdraget fortsätta också här. Regeringens förstärkning av förvärvsavdraget ökar inte utbytet av att arbeta, eftersom skattesänkningen är lika stor för den som lever på bidrag som för den som arbetar. Jobbeffekterna bedöms därför vara mycket begränsade i ett läge där arbetslösheten är bland de högsta i EU. Dessutom gör ytterligare ett avdrag att skattesystemet blir än mer komplicerat. Ekonomistyrningsverket avstyrker förslaget av dessa anledningar och anser att syftet med förslaget hade kunnat uppnås med befintliga reduktioner. Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget för att det inte stärker drivkrafterna till arbete. Institutet för tillväxtpolitiska studier avstyrker också förslaget. Konjunkturinstitutet konstaterar att incitamenten att arbeta minskar för de som är i socialförsäkringssystemet (exempelvis a-kassa). Utskottet förordar en sänkt skatt för dem som arbetar – med fokus på låga och medelstora inkomster. Detta för att det är rätt; det ökar sysselsättningen

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

och för att det är rättvist att ansträngning lönar sig. Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär att utbytet av att gå från bidrag till arbete ökar, också på sikt. Tillsammans med en bidragsreform är sänkta skatter på låga och medelstora inkomster en central reform för att knäcka arbetslösheten. Det gäller inte minst för utsatta grupper på arbetsmarknaden med mycket hög arbetslöshet, såsom kvinnor födda i Afrika eller Asien. En förstärkning av jobbskatteavdraget med 8 miljarder kronor innebär sänkt skatt för alla som jobbar, med fokus på låga och medelstora inkomster. Alla som jobbar får sänkt skatt och alla som jobbar heltid får sänkt skatt med ca 150 kronor per månad.

Sänkta kostnader för att anställa långtidsarbetslösa

De höga kostnaderna för att anställa en person med bristande erfarenhet eller kort utbildning leder till att inträdande grupper har en svagare ställning än den etablerade arbetskraften. Att sänka kostnaderna för, och osäkerheten med, att anställa personer som stått längre från arbetsmarknaden eller som saknar erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden gör att fler vågar öppna dörren. Det medför även förbättrade möjligheter att pröva om en arbetssökande fungerar på arbetsplatsen och för de specifika uppgifter som ska utföras behövs. Anställningsstöd är viktiga för att sänka anställningskostnaderna för grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nystartsjobben, sänkta arbetsgivaravgifter för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa, leder till kortare arbetslöshetstider. Längre nystartsjobb och en större kostnadssänkning leder till mer positiva sysselsättningseffekter. Efter att regeringen genomfört flera försämringar av nystartsjobben 2017 för att gynna de egna extratjänsterna började antalet nystartsjobb minska. Trots att långtidsarbetslösheten är högre än någonsin har bara hälften så många ett nystartsjobb nu jämfört med före försämringarna. För att motverka att långtidsarbetslösheten biter sig fast behöver nystartsjobben utökas. Samtidigt bör extratjänsterna fasas ut eftersom de är dyra och sällan leder till reguljära jobb. Att sänka kostnaderna för att anställa långtidsarbetslösa har visat sig vara ett effektivt verktyg under tidigare lågkonjunkturer för att få människor tillbaka på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsforskningen visar att de arbetsmarknadsinsatser som mest liknar ordinarie arbeten är de mest effektiva när det gäller att föra arbetslösa närmare arbetsmarknaden. Regeringen konstaterar själv i budgetpropositionen för 2022 att nystartsjobben är den åtgärd som oftast leder till osubventionerat arbete. För att färre personer ska fastna i långtidsarbetslöshet behöver nystartsjobben bli fler och bättre. Kombinationen av att det lönar sig bättre att arbeta för den enskilde och att kraftigt sänka kostnaderna att anställa en person som länge stått utanför arbetsmarknaden är effektiv jobbpolitik. Det förslag som utskottet förordar innebär att för personer som varit arbetslösa mellan ett och två år höjs ersättningen från 1 till 2

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

arbetsgivaravgifter. För personer som varit arbetslösa två till tre år höjs ersättningen från 2 till 2,5 arbetsgivaravgifter och för personer varit arbetslösa i mer är tre år eller är nyanlända invandrare höjs ersättningen från 2,5 till 3 arbetsgivaravgifter. Förstärkningen är tillfällig och görs fr.o.m. med 1 april 2022 t.o.m. den 31 december 2023.

Inled arbetet med en stor bidragsreform

Alltför många kan inte försörja sig själva fullt ut trots att Sverige, före coronakrisen, precis genomgått en stark högkonjunktur. Detta ställer krav på strukturella reformer på den svenska arbetsmarknaden och inte minst i de svenska bidragssystemen. I dag kan den sammantagna nivån av olika bidrag och ersättningar innebära att det inte lönar sig tillräckligt att börja jobba i stället för att leva på bidrag. Samtidigt har exempelvis försörjningsstödet höga marginaleffekter och de krav som ställs på den som står utan arbete ser olika ut i olika delar av landet. För att bryta det utanförskap som nu förstärks och som gör att alltför många inte kan försörja sig behöver en stor bidragsreform genomförs. Resurser bör därför avsättas till Regeringskansliet för att en bidragsutredning ska komma på plats snarast möjligt och som i ett första steg bör titta på följande frågor:

• Skärpning av socialtjänstlagen och annan relevant lagstiftning så att

samtliga kommuner i Sverige ställer likvärdiga och tydliga aktivitetskrav på de som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Den som har försörjningsstöd ska även kunna delta i samhällsnyttiga insatser och formerna för detta bör utredas.

• Begränsning av möjligheten att lokalt skjuta till försörjningsstöd utöver

det som anges i riksnormen.

• Möjligheten att avskaffa rätten till kompletterande försörjningsstöd för den

som även har etableringsersättning. Även annan kvalificering in till de svenska transfereringssystemen för den som är nyanländ i Sverige kan övervägas.

• Införandet av en jobbpremie vid övergång i arbete, antingen i form av en

utbetalning eller en skattelättnad, som tar ned marginaleffekterna för den som går från försörjningsstöd till arbete.

• Åtgärder för att komma till rätta med problemet med att den sammantagna

nivån av staplade bidrag och ersättningar kan göra det olönsamt att gå från bidrag till arbete.

• Ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna för långtidsarbetslösa.

För att möjliggöra utredningen tillförs Regeringskansliet 5 miljoner kronor per år under 2022 och 2023.

Bättre arbetsmiljö

För att Arbetsmiljöverket ska kunna motverka arbetslivskriminalitet, stärka sitt tillsynsarbete och genomföra ett ökat antal arbetsplatsinspektioner bör

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

myndigheten få utökade medel. För detta ändamål bör medel avsättas med 50 miljoner kronor om året. För att stärka Myndigheten för arbetsmiljökunskaps kunskapssammanställningar på arbetsmiljöområdet och för att utreda pandemins konsekvenser för vårdpersonal och löntagare som arbetat hemifrån under en längre period avsätts 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022.

En trygg sjukvård

Sjukvårdspolitiken behöver främja en vård med hög kvalitet som finansieras av oss alla tillsammans och samtidigt ser till att den som har störst vårdbehov ges företräde. Alla ska kunna lita på att hälso- och sjukvården fungerar när den behövs, oavsett var i landet man bor. Sjukvård ska ges i rätt tid och hålla hög kvalitet. Patienten och patientsäkerheten ska sättas främst. Kontinuiteten i kontakter mellan patient och vårdens medarbetare måste bli bättre. Hälso- och sjukvården behöver en mångfald av utförare som kan bidra till att stärka kvalitet och utveckling av olika vårdverksamheter. Alla ska kunna välja vård utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Den svenska hälso- och sjukvårdens brister och svagheter handlar framför allt om långa vårdköer och väntetider, bristande tillgänglighet samt brist på vårdplatser. Under förra mandatperioden tog regeringen bort kömiljarden och effekten blev att köerna växte – i rak motsats till vad såväl patienter som medarbetare behöver. Efter förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna återinförde riksdagen kömiljarden 2019, men det krävs långsiktiga strukturreformer och ekonomiska tillskott för att kapa köerna. Vården är inte jämlik och det finns brister med överbeläggningar, patientsäkerhet och vårdköer. För att komma till rätta med det krävs hårt arbete i Sveriges regioner men också ett nationellt ansvar att se till att den vårdkapacitet som finns kommer patienterna till del. I nuläget står 180 000 personer i vårdkö, men redan i augusti 2019 hade ca 140 000 personer väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på ett förstabesök i specialistvård eller en operation/åtgärd. En situation som alltså var oacceptabel för Sveriges patienter redan före pandemin har blivit än värre efter. Politiken bör inriktas på reformer som syftar till att skapa mer vårdkapacitet, kapa köerna och höja kvaliteten i svensk sjukvård.

Prioriterade reformer

Nationell vårdförmedling

Pandemin har förstärkt problemen med vårdköer och det är nu centralt att pressa tillbaka den vårdskuld som har byggts upp. Utöver det mänskliga lidande som vårdköerna innebär uppstår negativa ekonomiska konsekvenser för både den enskilde och samhället i stort. Patienter ska ges möjlighet att söka vård där ledig kapacitet finns. En nationell vårdförmedling bör upprättas för att använda tillgänglig kapacitet till

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

de patienter som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar, oavsett i vilket region den kapaciteten skapas. Staten bör därför ta fram lämpliga överenskommelser mellan staten och regionerna för att genomföra den nationella vårdförmedlingen, ta fram metoder för att sammanställa och synliggöra tillgänglig vårdkapacitet och se över de tak som i dag finns i vissa kontrakt mellan regioner och vårdgivare och som begränsar utbyggnad och utnyttjande av tillgänglig kapacitet. I dag finns inte någon laglig rätt för patienter som själva söker vård i en annan region att få reseersättning för resa till och från operationen, och flertalet regioner täcker inte dessa resekostnader. För 2022 avsätts 50 miljoner kronor, och 100 miljoner kronor för 2023 respektive 2024, för att upprätta en nationell vårdförmedling och för att regionerna ska ge ersättning till patienter för sjukresor vid vårdbesök i en annan region.

Fler vårdplatser

För att mer vårdkapacitet ska skapas behöver antalet vårdplatser byggas ut. 2018 hade Sverige 2,1 vårdplatser per 1 000 invånare, vilket är lägst i hela EU. Överbeläggning riskerar att äventyra patientsäkerheten och ökar risken för vårdskador men innebär också en svår arbetssituation för vårdpersonalen. För att bygga ut kapaciteten räcker det inte med kortsiktiga och tillfälliga lösningar från rikspolitiken, inte enbart på grund av att sådana reformer är svåra att anpassa till alla regioner utan också för att de leder till att regionerna ständigt måste ställa om sin verksamhet för att kunna söka och nyttja statliga medel. Sådana omställningar innebär ofta resursödslande åtgärder eftersom nya administrativa strukturer måste byggas upp och organisationerna behöver tid för att anpassa sig till stöden. I stället bör ett särskilt öronmärkt statligt stöd införas som fördelas efter befolkningsstorlek. Med ett sådant stöd skapas än bättre möjligheter för landets regioner att anställa sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal och på så vis skapa fler vårdplatser. Utskottet förordar ett särskilt tillskott om 425 miljoner kronor för 2022, 1 000 miljoner kronor 2023 och 1 500 miljoner kronor 2024, med fokus på att öka antalet vårdplatser i landet. Denna satsning är både långsiktigt hållbar och förutsägbar för regionerna.

Övriga förslag för att stärka vården

För att bekämpa spridningen av hiv har stora ansträngningar gjorts såväl i världen som i Sverige. Bland annat lanserade FN-organet Unaids 90-90-90målen 2014 som innebär att 90 procent av dem som har hiv ska vara medvetna om det, att 90 procent av dessa ska behandlas med hiv-läkemedel och att 90 procent av dessa ska ha omätbara virusnivåer. Sverige har historiskt sett varit mycket framgångsrikt i bekämpningen av spridningen och behandling med hiv-läkemedel och var först med att nå Unaids 90-90-90-mål. Dock håller vi nu på att missa målet om att diagnostisera hiv och riskerar att inte nå Agenda 2030-målet om att eliminera hiv-epidemin till 2030. Sverige behöver på nytt ta på sig ledartröjan och höja ambitionerna. Den nuvarande regeringen har

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

halverat anslaget för insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Detta har fått stora konsekvenser inte minst på regional och lokal nivå där anslagen har minskat kraftigt. Denna satsning bör återställas till ursprunglig nivå under budgetperioden. Anslaget utökas med 25 miljoner kronor 2022, 50 miljoner kronor 2023 och 75 miljoner kronor från 2024 och framåt. Efter många år av forskning och kliniskt arbete finns det i dag möjlighet att utrota livmoderhalscancer. Trots ett väl utbyggt och omfattande screeningprogram drabbas ungefär 500 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer varje år. Om fler kvinnor deltog i screening och om fler vaccinerades skulle det leda till färre fall av livmoderhalscancer. Det är 2 procent av kvinnorna som inte deltar regelbundet i screening och bland kvinnor i den gruppen återfinns 40 procent av de som insjuknar i livmoderhalscancer. Livmoderhalscancer är den första cancersjukdomen för vilken WHO har satt målet om global utrotning. Flera länder har därför startat ambitiösa utrotningsprogram. Tyvärr tillhör inte Sverige den skaran. Det screeningprogram vi har i Sverige beslutade Socialstyrelsen om 2015. Ändå hade 13 av 21 regioner fortfarande inte genomfört programmet 2019. Att utrota denna cancerform, genom s.k. catch-up screening och vaccination beräknas inte kosta mer än 150 miljoner kronor under sex års tid. Ändå lyser denna insats med sin frånvaro i regeringens budgetförslag. Därför bör 25 miljoner kronor per år anslås under 2022–2027 för att kampanjen ska genomföras och för att livmoderhalscancer i Sverige därigenom ska kunna utrotas.

Äldres villkor

Sverige ska hålla ihop. Att de som på olika sätt varit med och byggt Sverige ser att deras ansträngning har lönat sig är en viktig del i att bygga ett samhälle som upplevs som rättvist. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag.

Prioriterade reformer

Sänkt skatt för pensionärer

Den som arbetat och varit med och byggt Sverige under ett arbetsliv måste känna att det lönat sig – och att pensionen räcker till. En starkare ekonomi och fler i arbete skapar förutsättningar för en positiv utveckling av pensionerna. På lång sikt är inget viktigare för en högre pension än att sysselsättningen och att antalet arbetade timmar utvecklas väl samt att reallönerna ökar, eftersom pensionerna över tid bygger på hur ekonomin utvecklas. Det finns ett stort värde av att ge landets pensionärer större ekonomiska marginaler. Även om antalet fattiga pensionärer sjunker får fortfarande många pensionärer i dag inte ekonomin att gå ihop. Därför är det bra att grundskyddet

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

i pensionssystemet stärks efter en politisk överenskommelse. Men mer behöver göras för att stärka pensionärernas ekonomi. Det snabbaste sättet att stärka ekonomin för pensionärer är att sänka skatten, varför skatten för alla pensionärer bör sänkas 2022. Utskottet förordar att skatten för pensionärer sänks med 4,2 miljarder kronor. Det innebär att den som har en pension på 13 000 kronor i månaden får ca 1 800 kronor mer i plånboken varje år, dvs. 150 kronor per månad.

Höj bostadstillägget för pensionärer

Den ekonomiska tryggheten för ekonomiskt utsatta äldre behöver särskilt stärkas. Bostadstillägget är tillsammans med garantipensionen grundskyddet i den allmänna pensionen. Detta grundskydd är centralt för pensionärer med låg pensionsinkomst och går till stor del till kvinnor som ofta har lägre pensioner än män. Därför bidrar grundskyddet starkt till att utjämna skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner. Eftersom bostadstillägget är inkomstprövat mot i princip alla inkomster och mot förmögenhet är det en mycket träffsäker reform för att förbättra för de pensionärer som har de minsta ekonomiska marginalerna när bostadskostnaden är betald. Reformen bidrar också till att fler äldre ska ha råd att flytta till trygghetsboenden med gemenskapsmöjligheter, vilket också behövs för att få igång flyttkedjorna. En förstärkning av de sämst ställda pensionärernas ekonomi är därför angelägen. Bostadstillägget bör höjas med 200 kronor i månaden för ensamstående och 100 kronor i månaden för sammanboende fr.o.m. med den 1 augusti.

Motverka äldres ensamhet

Coronapandemin har satt ensamhetsproblematiken i blixtbelysning, i synnerhet bland äldre. Ofrivillig ensamhet, isolering och självisolering har påverkat äldres tillvaro på ett mycket kraftigt sätt. Ofrivillig ensamhet och isolering leder till ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression och leder till mer fysisk smärta. Förutom mänskligt lidande orsakar det ökade kostnader i form av ett ökat behov av sjukvård och omsorg. Trots detta väljer regeringen att avsluta den satsning som riktats till de av civilsamhällets organisationer som arbetar med att motverka ensamhet hos äldre. Medel bör avsättas för att förlänga denna satsning, och 25 miljoner kronor per år bör tillföras föreningar och organisationer vars verksamhet syftar till att bryta äldres ofrivilliga ensamhet och isolering.

Motverka delade turer

Under coronakrisen blev det uppenbart att arbetsvillkoren inom äldreomsorgen brister. Coronakommissionen har varit tydlig med att arbetsförhållandena och anställningstryggheten inom äldreomsorgen måste förbättras. Därför tog riksdagen initiativ till att genomföra reformer och tillskjuta medel för ökad personalkontinuitet och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen, vilket också stärker kvaliteten och ökar tryggheten i omsorgen. Utskottet förordar ytterligare förbättringar för äldreomsorgens

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

personal, för att komma bort från de delade turer som försvårar sammanhängande ledighet och återhämtning och drar ned medarbetares livskvalitet. Delade turer innebär två arbetspass med ett uppehåll på över en timme emellan. Det är inte ovanligt med uppemot fyra timmars uppehåll mitt på dagen. Medel bör avsättas som kommuner ska kunna söka för att införa den s.k. Söderhamnsmodellen, där ingen tvingas att arbeta delade turer men där den som frivilligt väljer att arbeta sådana pass får ekonomisk ersättning för tiden mellan de två turerna. 300 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2022, och 600 miljoner kronor för 2023 respektive 2024.

Energi och klimat

Klimatomställningen är en av vår tids viktigaste frågor att lösa. Utsläppsminskningarna behöver påskyndas kraftigt om klimatmålen ska kunna nås. Det är dock uppenbart att nödvändiga åtgärder för att tillräckligt snabbt minska utsläppen har uteblivit. Den senaste FN-rapporten bekräftar att klimatförändringarna är ett hot mot vår framtid. De globala utsläppen minskar för långsamt. Och Sverige är på väg att missa det långsiktiga utsläppsmålet till 2045 med en tredjedel av dagens utsläpp. Med de förslag som utskottet förordar skulle Sverige nu få sin genom tiderna största miljö- och klimatbudget. För att klara omställningen behövs tilltro till teknikens möjligheter och satsningar på effektiva åtgärder som minskar utsläppen och gör skillnad på riktigt. Elektrifieringen spelar en nyckelroll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Majoriteten av Sveriges utsläpp kommer i dag från industri- och transportsektorn. Många svenska företag har gjort minskade utsläpp till sin prioritet och valt att investera miljarder för att kunna fasa ut fossila produktionsprocesser. Utskottet ser också glädjande nyheter i hur flera nya företag väljer att etablera sig i norra Sverige just på grund av tillgången till ren el. Omställningen och nyetableringen av dessa industriföretag är något positivt som bör välkomnas, men det ställer också krav på politiken att säkerställa långsiktig leverans av en stabil elproduktion. Åtgärder för en bättre miljö och lägre utsläpp kan gå hand i hand med jobbskapande och en stark ekonomisk tillväxt. För detta krävs väl utformade och effektiva styrmedel. Förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan samtidigt som förnybar och miljövänlig teknik kan växa fram. På så sätt ger våra åtgärder största möjliga resultat för miljön.

Prioriterade reformer

Utökad CCS

Satsningar på storskalig utveckling av teknik för att fånga upp och lagra koldioxid, CCS- och bio-CCS, är effektiva sätt att bidra till att reducera utsläppen. Tekniken har stor potential att åstadkomma stora utsläppsminskningar som är nödvändiga för att nå klimatmålet.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Energimyndigheten har under 2021 delrapporterat ett uppdrag om genomförandet av infångning och lagring av koldioxid. Myndigheten föreslår där omvända auktioner för att finansiera infångning av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS). Regeringens svar med en begränsad satsning på koldioxidinfångning är otillräcklig. Regeringens återhållsamhet i anslagen riskerar att driva upp priset i de omvända auktionerna, och att potentialen i teknologin inte fullt ut nyttjas för att bidra till att minska de svenska koldioxidutsläppen. Därför bör Energimyndigheten tillföras resurser för att genomföra ett program för koldioxidlagring så att uppemot 2 miljoner ton koldioxid per år kan fångas upp och lagras. För att möjliggöra detta bör bemyndigandet för Energimyndigheten att ingå överenskommelser som innebär framtida utgifter mellan åren 2026– 2046 höjas med 30 miljarder kronor. Energimyndigheten tillförs 5 miljoner kronor för år från 2022 för att dels förbereda en utökad användning av bio- CCS, dels se över hur CCS i stort kan implementeras i Sverige.

Laddinfrastruktur

Sverige är i behov av satsningar på fossilfri laddnings- och tankningsinfrastruktur för bilar och lastbilar för att kunna ställa om transportsektorn till fossilfritt. För att bidra till omställningen av transportsektorn och få fler att välja elbilar behöver antalet laddstationer för bilar byggas ut. Medel ska avsättas till stöd för fossilfri laddnings- och tankningsinfrastruktur för bilar och lastbilar för att ställa om transportsektorn till fossilfritt. Ett nätverk av laddstationer ska finnas i hela Sverige. Stödet bör samtidigt inte begränsas till enbart batteridrivna bilar. Sverige behöver också ta nästa steg för att ställa om de tunga transporterna till fossilfrihet. För att företag ska investera i ellastbilar måste det vara möjligt att ladda dem. En snabb utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar bör påbörjas – i ett första steg med fokus på regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Stödet för att ställa om lastbilarna ska vara teknikneutralt. Det ska kunna användas till exempelvis laddstationer för el, elvägar och tankstationer för vätgas. Under 2022 avsätts, likt i budgetpropositionen, 600 miljoner kronor för att bygga ut den svenska laddinfrastrukturen och under 2023 avsätts 1 miljard kronor. Medel för detta avsätts inom miljö- och klimatbudgeten.

Mer kunskap i skolan

Alla barn ska mötas av höga förväntningar och ges det stöd och den stimulans som krävs för att deras ansträngningar ska löna sig. Barns möjligheter ska inte begränsas av varifrån de kommer, var de bor eller vilka de är. Vi ska ge alla – inte minst de barn som fått en tuffare start – en chans att lyckas. Utbildningen i Sverige ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. Föräldrarna ska veta att när barnen kommer hem från skolan har de lärt sig något nytt i en trygg miljö. En skola med höga ambitioner för alla är också

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

förutsättningen för Sverige som kunskapsnation. Sverige ska ha en jämlik skola som fokuserar på kunskap, prioriterar ordning och reda samt sätter den enskilda elevens resultat och ansträngningar i centrum. Skolan ska präglas av höga förväntningar och tydliga krav. Varje elev ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen. Alla ska kunna känna sig trygga och vara en del i en gemenskap i klassrummet, på skolgården och i korridorerna. Så är det inte i dag. Redan före coronapandemin lämnade tiotusentals ungdomar varje år grundskolan utan gymnasiebehörighet. Dessa elever löper ökad risk att hamna i utanförskap och drabbas av sociala problem senare i livet. Sverige kan inte ha en skola som är bäst för dem som klarar sig ändå. En av de viktigaste reformerna för att motverka ett växande utanförskap är därför att höja kunskapsresultaten i svensk skola. Genom att stärka skolan lägger vi grunden för en hoppfull framtid för fler.

Prioriterade reformer

Utökad undervisningstid

Forskning pekar på att tidiga insatser är avgörande för att fler elever ska nå kunskapsmålen. Undervisningstiden bör öka och i denna budget tar vi första steget för att öka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet. Undervisningstiden behöver öka i flera ämnen i lågstadiet men främst bör utökningen gälla svenska och matematik, eftersom den viktiga grunden i lågstadiet är att eleverna ska lära sig läsa, skriva och räkna. Samtidigt vill vi frigöra lärarna från arbetstid som i dag läggs på ickeundervisningsrelaterade arbetsuppgifter. Dokumentationskraven för lärare måste också kraftigt minska. Skolverket får i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden och tillförs därför 5 miljoner kronor under 2022. Från 2023 och framåt avsätts resurser för att utöka undervisningstiden.

Insatser mot kunskapstappet under pandemin

Sveriges elever har drabbats negativt i sin undervisning under coronapandemin. Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de elever som redan före pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och delar av undervisningen har varit svåra att genomföra. För att motverka långsiktigt negativa konsekvenser behövs insatser för att fler elever ska kunna ta igen det kunskapstapp som drabbat dem de senaste åren. En väl utbyggd lovskola ger bättre förutsättningar för fler elever att ta igen det kunskapstapp som drabbat dem de senaste åren. För att kunna motverka kunskapstappet tillförs 400 miljoner kronor under 2022. Resurserna ska kunna användas till olika stödinsatser, exempelvis i form av utökad lovskola för de elever som behöver det.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Ökade resurser till Skolinspektionen

Varje elev i Sverige har rätt till en bra utbildning. Tyvärr finns det skolor där mer än hälften av eleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Det är skolor som behöver flera olika insatser för att vända utvecklingen och höja kunskapsresultaten. Skolinspektionen bör ges ett utökat uppdrag att granska alla landets skolor i förhållande till elevernas kunskapsresultat och undervisningens kvalitet. Granskningen bör bli tydligare om en skola bedöms ha allvarliga kvalitetsbrister ska en åtgärdsplan upprättas. För detta bör 50 miljoner kronor per år tillföras från 2022 och framåt.

Familjer och barn

Vår tids familjepolitiska utmaningar handlar om att skapa utrymme för både familjeliv och yrkesliv på lika villkor för både män och kvinnor samt att ge familjer förutsättningar för tid tillsammans. Föräldrarna ska vara trygga med att barnen finns i en trygg och utvecklande miljö i skola, förskola och pedagogisk omsorg. Utgångspunkten är att alla barn ska ha ekonomisk och social trygghet och en god relation till båda sina föräldrar. Dessutom handlar det om att utforma de offentliga systemen på ett sådant sätt att samhället i första hand stöttar och hjälper, inte styr och hindrar. Utskottet framhåller vikten av långsiktigt ansvar och föräldrarnas betydelse för barnets trygghet.

Prioriterade reformer

Mer flexibilitet för föräldrar

Många föräldrar upplever en stress att klara både arbetsliv och tid för barnen. Det gäller inte minst när barnen kommer i skolåldern. För att kunna kombinera ett högt arbetsmarknadsdeltagande med familjeliv är det angeläget att det finns utrymme för flexibilitet. Därför behövs fler verktyg för föräldrar att även kunna prioritera mer tid med barnen och ha möjlighet att kombinera arbetsliv och familjeliv på ett bättre sätt. Rätten till obetald föräldraledighet bör därför utökas med tre dagar per år och förälder till barn i åldrarna 6–16 år, för föräldrar med ensam vårdnad utökas det till sex dagar per år. Dagarna ska vara individuella och därmed inte kunna överlåtas till annan förälder samt kunna nyttjas fritt under året, men inte kunna sparas till nästkommande år. Ny lagstiftning ska vara på plats den 1 juli 2022.

Mindre barngrupper i förskolan

Barngrupperna i förskolan är i dag på sina håll för stora. Pedagoger som jobbar i förskolan vittnar om en ohållbar situation. Barngruppernas storlek har stor betydelse för barns utveckling, trygghet och lärande. Det är nödvändigt att utvecklingen mot stora barngrupper bryts. Förskolepersonalen ska kunna känna sig trygg med att de har goda förutsättningar för att utföra sitt arbete, och föräldrarna ska känna sig trygga med att kvaliteten hos förskolan är hög, och att barnens bästa är i centrum.

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Det statsbidrag som förskolors huvudmän kan ansöka om för att minska barngrupperna i förskolan har under flera år varit översökt. Regeringen slår nu samman detta statsbidrag med andra statsbidrag på förskolans område. Det innebär att statsbidraget, förutom att användas till att minska barngrupperna i förskolan, även kan sökas för att rekrytera och behålla personal och för kompetensutveckling av personalen. Utskottet ser det som positivt att förskolorna uppmuntras att minska barngrupperna och öka personalstyrkan samtidigt, då ett viktigt mål med minskade barngrupper är att personalen ska ha mer tid att se och möta varje barn. Därför bör statsbidraget utökas för kvalitetshöjande insatser i förskolan med 400 miljoner kronor 2022 och 800 miljoner kronor 2023 och 2024. Det bör samtidigt förtydligas att de som söker och får bidraget ska sträva efter Skolverkets riktmärke om lämplig storlek för barngrupperna.

Möjliggör föräldrastödsprogram i alla kommuner

Föräldrarna är i de allra flesta fall de viktigaste personerna i ett barns liv. Det finns situationer då föräldrar upplever svårigheter i sitt föräldraskap eller har behov av stöd för att hantera nya situationer. Då bör det offentliga erbjuda stöd och hjälp i föräldrarnas viktiga uppgift. Stöd till föräldrarna är också ett stöd till barnen. Ett sätt att ge föräldrar stöd är genom att kommunerna erbjuder föräldrastödsprogram. Folkhälsomyndigheten har uppskattat att selektiva föräldrastödsprogram är en lönsam satsning där varje satsad krona i genomsnitt ger 2 kronor tillbaka under en period av ett till två år. De finner även att universella föräldrastödsprogram kan vara hälsoekonomiskt motiverade eftersom de till en låg kostnad kan uppnå en minskning av utagerande beteende eller ökad hälsorelaterad livskvalitet. 2020 erbjöd drygt hälften, 56 procent, av landets kommuner föräldraskapsstöd, vilket är en minskning sedan 2017 då motsvarande siffra var 62 procent. En stor del av dagens föräldrastödinsatser fokuserar också på de mindre barnen och nyblivna föräldrar. Detta är en riktig prioritering eftersom forskning talar till förmån för tidiga insatser. Samtidigt ser utskottet problem med psykisk ohälsa och oro bland våra tonåringar. Även lite större barn och tonåringar är i behov av sina föräldrars tid och stöd. Därför bör tillgången till föräldrautbildning öka för alla föräldrar och medel bör tillföras om 100 miljoner kronor 2022 och 200 miljoner kronor per år från 2023 och framåt så att det ska kunna finnas tillgång till föräldrastödsprogram – inriktat dels mot småbarnsåren, dels mot tonåren – oavsett i vilken kommun man bor.

Stärk det civila samhället

Samhällsnyttan av det civila samhällets verksamheter kan inte nog understrykas. Viktiga initiativ inom exempelvis integration, aktiviteter för barn i ekonomiskt utsatta familjer och hjälp till hemlösa, bärs av människors ideella engagemang och ekonomiska stöd till dessa organisationer.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Förutsättningarna för de här organisationerna behöver förstärkas genom att underlätta för människor att ge ekonomiska gåvor. Under den förra mandatperioden avskaffades möjligheten till skattereduktion för gåvor till ideella organisationer m.fl., men tack vare riksdagen efter förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna återinfördes och förbättrades avdraget 2018. Organisationerna som ansöker om att bli gåvomottagare behöver nu inte längre betala ansöknings- eller årsavgifter, vilket tidigare hindrade inte minst mindre organisationer från att ansöka om att bli godkända mottagare av gåvor. Behovet av fysisk aktivitet genom ett aktivt friluftsliv har blivit särskilt tydligt under coronapandemin, samtidigt som intresset har ökat. Många barn och unga får dock inte tillgång till tillräcklig fysisk aktivitet i skolan eller på fritiden – vilket leder till en sämre folkhälsa. Genom att stärka förutsättningarna för de civila organisationer som verkar för ett aktivt friluftsliv för barn och unga, och som fått försämrad ekonomi som en konsekvens av pandemin, kommer fler att få en mer aktiv vardag och fritid.

Prioriterade reformer

För att skapa än bättre förutsättningar för de civila organisationerna behöver fler steg tas. Beloppsgränserna för gåvoskatteavdraget bör höjas. I dag är det möjligt att få 25 procent skattereduktion för gåvor där maxbeloppet som utgör underlag för avdrag är 6 000 kronor per år och skatteavdraget då blir 1 500 kronor. Beloppsgränsen bör höjas till 12 000 kronor, vilket innebär att skattereduktionen som mest kan uppgå till 3 000 kronor. Detta försvagar de offentliga finanserna med 12 miljoner kronor 2022, 13 miljoner kronor 2023 och 14 miljoner kronor 2024. Detta kommer möjliggöra ett ökat givande och stärka arbetet bland hjälpbehövande. I Sverige finns en rad olika ideella organisationer som verkar för att fler barn och unga ska få en aktiv fritid och möjlighet till gemenskap. Behovet att stödja dessa verksamheter är extra stort kommande år till följd av pandemin, eftersom även dessa organisationer drabbats av inkomstbortfall. Regeringen har senfärdigt tillfört coronastöd till dessa och andra civilsamhällesorganisationer, efter att riksdagen genom utskottsinitiativ och tillkännagivande ställt krav om att så ska ske. Dock har regeringen förbisett Scouterna i sin fördelning av medel, trots att deras verksamhet är särskilt viktig nu när många barn och unga ökat stillasittandet och skärmtiden under pandemin och behöver möjligheter att åter ta del av föreningsliv, gemenskap och en aktiv fritid. För att fler barn och ungdomar ska få tillgång till friluftsaktiviteter genom Scouterna bör stödet till dem öka med 20 miljoner kronor 2022–2024.

Landsbygd och skog

Det ska gå att bo och verka i hela Sverige. Sverige är ett land med omfattande landsbygd och glesbygd. Människor ska kunna leva, bo och arbeta i hela

1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2021/22:FiU1

Sverige, men dessvärre upplever många som bor utanför städerna att landsbygdens villkor är otillräckliga och att det i för liten utsträckning går att påverka sin situation.

Prioriterade reformer

Sänkt drivmedelsskatt

Det är inte rättvist att den som bor på landsbygden ska dra ett tyngre lass för klimatomställningen än den som bor i storstan. I dag läggs en allt för stor börda på dem som är beroende av bilen för att färdas i vardagen. Vissa tar tunnelbanan till jobbet – andra bilen. Om Sverige ska hålla ihop måste alla ha råd att transportera sig till jobb, familj, vänner och fritidsaktiviteter. Energiskatten på bensin och diesel sänks så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 2022. Det motverkar de skattehöjningar som under senare år varit en följd av regeringens politik.

Nej till Skogsutredningens förslag

Förutsättningarna för företagande, handel och konkurrenskraft bör stärkas så att fler jobb skapas i de gröna näringarna. Ju mer som produceras i Sverige, desto bättre. Skogsindustrin är Sveriges enskilt största nettoexportör och bidrar samtidigt till den gröna omställningen av samhället både genom att binda stora mängder kol och genom att fossilbaserade bränslen och produkter byts ut mot biobaserade. Regeringen har aviserat ett ökat anslag om 2 005 miljoner kronor för genomförande av förslagen i Skogsutredningen om att undanta stora arealer fjällnära skog från att brukas. Utskottet anser att förslaget om att undanta ytterligare stora arealer skog från bruk står i direkt konflikt med den ökande efterfrågan på skogsråvara som behövs för att tränga undan fossila alternativ. Politiken hotar därmed Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. Den totala arealen skog som undantas från produktion bör inte öka. Staten bör i stället prioritera att underhålla redan skyddade områden bättre. De förslag som Skogsutredningen lämnat innebär att arealer ska tas ur produktion mot skogsägarens vilja, vilket är ett kraftigt intrång i äganderätten. Utskottet menar att avsättningar ska ske frivilligt.

Övriga större förslag

• Förstärkningen av förvärvsavdraget och den skattefria uthyrningen av

personliga tillgångar genomförs inte utan de resurserna används till att finansiera förstärkningen av jobbskatteavdraget och den sänkta skatten för pensionärer.

• Familjeveckan införs inte. De medlen används i stället till att förstärka

kampen mot brottsligheten, stärka välfärden samt öka stödet till föräldrar och förbättra tryggheten i förskolan.

• Delegationen mot segregationen avskaffas 2023.

2021/22:FiU1 1 R IKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

• De nya medel för att öka antalet extratjänster och introduktionsjobb som

föreslås i budgetpropositionen avvisas och det införs även ett stopp för nya anvisningar till extratjänster fr.o.m. den 1 januari 2022, vilket innebär att insatsen fasas ut i takt med att befintliga extratjänster upphör enligt redan fattade beslut. Samtidigt minskas uppräkningen av resurserna till arbetsmarknadsutbildningarna. Resurserna används i stället till att stärka arbetslinjen i skattesystemet samt för att sänka anställningskostnaderna för långtidsarbetslösa.

• Anslagen för byggsubventioner och energieffektiviseringar avskaffas.

Bemyndigandena för dessa anslag tas bort och medel som inte krävs för att infria redan ingångna avtal dras in.

• Biogasstödet flyttas till utgiftsområde 20. Över tid bör det ses över hur

Sverige mer generellt kan stödja teknikutveckling och framtagning av gröna bränslen och elektrifieringsteknik.

• Hemutrustningslånet för nyanlända avskaffas 2022 och de särskilda

undantag som gäller för flyktinginvandrare när det gäller kvalificeringen till garantipension samt sjuk- och aktivitetsersättning avskaffas 2023.

• Länsstyrelsernas medel till regional omställning, Energisteget samt medel

för näringslivets omställning avvisas och finansierar andra prioriterade reformer. Medel för regionala utvecklingsåtgärder för återstart avvisas och finansierar i stället andra prioriterade reformer som stärker hela Sverige.

• 1 miljard kronor av biståndsmedel öronmärks för återuppbyggnad av

krigshärjade länder för att möjliggöra för människor att åter bo och leva i trygga samhällen och bidra till deras tillväxt. Delar av den finansiering som föreslås är en del av Sveriges återhämtningsplan inom ramen för EU:s plan för återhämtning och resiliens och delfinansieras via EU. Regeringen bör därför återkomma med en ändrad plan där andra åtgärder infogas i Sveriges återhämtningsplan för att delfinansieringen från EU inte ska minska. Det kan exempelvis handla om förslagen om utbyggd laddinfrastruktur, de tillfälligt förstärkta nystartsjobben och satsningar på sjukvård och äldreomsorg.

Finansutskottet ställer sig bakom Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag till riktlinjer

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det innebär att motionerna i berörda delar från dessa tre partier delvis tillstyrks. Budgetpropositionens förslag till riktlinjer avstyrks liksom övriga motionsyrkanden om alternativa riktlinjer.

2021/22:FiU1

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

Utskottets förslag i korthet Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten för 2024 till

1 595 miljarder kronor. Riksdagen fastställer utgiftsramar och godkänner beräkning av inkomster i statens budget enligt utskottets förslag. Riksdagen antar utskottets förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med lagförslag om att sänka energiskatten på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter. Riksdagen godkänner de försäljningar av fastigheter som ingår i beräkningen av statens inkomster. Riksdagen godkänner också beräkningen av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2022. Slutligen godkänner riksdagen utskottets förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2023 och 2024. Jämför reservation 5 (S, MP), 6 (C), 7 (V) och 8 (L).

I detta avsnitt behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar på utgifts- respektive inkomstsidan som ingår i rambeslutet. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också ett beslut om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren 2023 och 2024.

2.1 Utgiftstak för staten

Regeringen ska lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 2 § budgetlagen). Utgiftstaket är en grundläggande del av

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

den medelfristiga budgetprocessen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. utgiftsramarna beslutas före anslagen.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen (punkt 2) att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 595 miljarder kronor för 2024, se tabell 2.1. Det är samma nivå som bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100). Förslaget innebär en ökning av utgiftstakets nivå med 56 miljarder kronor jämfört med nivån för 2023. De takbegränsade utgifterna beräknas minska med 48 miljarder kronor 2022 jämfört med 2021 och uppgå till 27,3 procent av BNP. Minskningen är en följd av att de åtgärder som vidtagits under 2021 med anledning av pandemin till stor del är tillfälliga. De takbegränsade utgifterna beräknas minska både 2022 och 2023 i takt med att åtgärderna fasas ut för att därefter öka igen 2024. Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna 2024 vara något lägre än 2019. Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna, uppgår till 6,7 procent 2022 och 2,0 procent 2023. För 2024 innebär regeringens förslag till utgiftstak att budgeteringsmarginalen uppgår till 4,3 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är en större marginal än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret enligt riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek (se skr. 2017/18:207 Ramverk för finanspolitiken). En budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle enligt regeringen kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan begränsas under kommande år. Regeringen anför att det, om det bedöms förenligt med överskottsmålet, är rimligt att reformer ska kunna genomföras på budgetens utgiftssida.

Motionerna

Förslagen till utgiftstak i förhållande till beslutade utgiftstak för 2022 och 2023 och det utgiftstak som regeringen föreslår för 2024 redovisas i tabell 2.1. Moderaterna föreslår i sin partimotion (yrkande 6) ett något lägre utgiftstak än det fastställda för 2022, vilket enligt motionärerna ändå är en ovanligt hög nivå. Nivån motiveras av den ovanligt stora osäkerhet som pandemin fortfarande innebär. För 2023 och 2024 föreslås nivåer på utgiftstaket som enligt motionärerna innebär mer normala budgeteringsmarginaler, 2 respektive 3 procent av de takbegränsade utgifterna. De takbegränsade utgifterna är lägre i Moderaternas motion än i beräkningarna i budgetpropositionen för samtliga år.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

I sin partimotion (yrkande 2) föreslår Centerpartiet lägre nivåer på utgiftstaket för samtliga år jämfört med de fastställda nivåerna för 2022 och 2023 och den nivå regeringen föreslår för 2024 och anför att de nivåer som motionärerna föreslår följer rekommendationerna om budgeteringsmarginalens storlek i det finanspolitiska ramverket. De takbegränsade utgifterna är också lägre i Centerpartiets motion än i regeringens beräkningar för samtliga år. I sin partimotion föreslår Vänsterpartiet att riksdagen avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2024 (yrkande 3) och beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2023 (yrkande 2). Motionärerna föreslår även en högre nivå på utgiftstaket för 2022 än vad riksdagen tidigare har fastställt (yrkande 4). De takbegränsade utgifterna för 2022 är högre i Vänsterpartiets motion än enligt regeringens beräkningar för 2022 i budgetpropositionen. Kristdemokraterna föreslår i sin partimotion (yrkande 2) en något högre nivå på utgiftstaket för 2023. För 2024 föreslår motionärerna ett lägre utgiftstak än regeringen, vilket motiveras med att alltför höga nivåer på utgiftstaket möjliggör en kraftig utgiftsexpansion och medför att utgiftstaket förlorar sin styrande effekt. De takbegränsade utgifterna för 2023 och 2024 är högre i Kristdemokraternas motion än i regeringens beräkningar för dessa år.

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2022 2023 2024

Fastställt utgiftstak 1 634 1 539 Regeringens förslag till utgiftstak 1 595

Avvikelse från fastställt utgiftstak/regeringens förslag till utgiftstak Moderaterna −17 −20 −40 Sverigedemokraterna ±0 ±0 ±0 Centerpartiet −88 −5 −28 Vänsterpartiet 73 (92) (97) Kristdemokraterna ±0 6 −15 Liberalerna ±0 ±0 ±0 Källa: Budgetpropositionen för 2022, partimotion 2021/22:4040 (M), partimotion 2021/22:3938 (SD), partimotion 2021/22:4121 (C), partimotion 2021/22:3278 (V), partimotion 2021/22:4221 (KD), partimotion 2021/22:4181 (L). Anm.: Vänsterpartiet föreslår endast utgiftstak för 2022.

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2022

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på (9 kap. 5 § riksdagsordningen).

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 5) föreslår regeringen att utgifterna för 2022 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 2.3. De föreslagna utgiftsramarna för 2022 uppgår sammantaget till drygt 1 204 miljarder kronor, vilket är drygt 38 miljarder kronor mer än de ursprungligen beslutade ramnivåerna i statens budget för 2021. Efter den ursprungliga budgeten för 2021 har dock riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2021, främst åtgärder till följd av pandemin, som tillsammans med regeringens förslag i propositionen Höständringsbudget för 2021 (prop. 2021/22:2) uppgår till drygt 162 miljarder kronor. Det innebär att de föreslagna utgiftsramarna för 2022 sammantaget är ca 124 miljarder kronor lägre jämfört med beslutade och föreslagna ramar för 2021. Minskningen av utgiftsramarna 2022 förklaras främst av minskade utgifter till följd av att tidsbegränsade åtgärder med anledning av pandemin upphör eller fasas ut. I förslaget till utgiftsramar för 2022 har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer. Till grund för beräkningen av utgiftsramarna ligger också regeringens prognoser för den makroekonomiska utvecklingen, volymutvecklingen i transfereringssystemen, den årliga pris- och löneomräkningen av främst förvaltningsanslagen samt posten Övrigt. I tabell 2.2 framgår hur förändringarna i regeringens föreslagna utgiftsramar för 2022 kan härledas utifrån dessa poster. I tabellen redovisas förändringarna i förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten för 2021, dvs. exklusive riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2021.

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2022

Miljarder kronor

1

Anvisade utgiftsramar 2021 1 166

Förändring till följd av:

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (se bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2021. Källa: Budgetpropositionen för 2022. Som framgår av tabellen beräknas tidigare beslutade reformer och de reformer som föreslås eller aviseras i budgetpropositionen medföra att utgiftsramarna för 2022 ökar med drygt 39 miljarder kronor jämfört med ramarna i den ursprungliga budgeten för 2021. Nedan redovisas de huvudsakliga skälen till

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

regeringens föreslagna förändringar i fråga om ramnivåerna 2022 till följd av 1 reformer .

• Utgiftsområde 4 Rättsväsendet: Ökning för att bl.a. möjliggöra fler

polisanställda och stärka rättskedjan samt förstärka medlen till rättsliga biträden. Även en förändrad straffrabatt för unga myndiga och en utbyggnad av Kriminalvårdens platskapacitet bidrar till ökningen.

• Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Minskning främst

till följd av att tillfälliga åtgärder med anledning av pandemin och vissa andra åtgärder upphör. Samtidigt föreslås ökade insatser för vaccination och smittspårning samt till åtgärder inom hälso- och sjukvården bl.a. för att hantera vårdskulden och förbättra äldreomsorgen.

• Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom: Ökning till följd av

bl.a. införandet av inkomstpensionstillägg samt en förstärkning av bostadstillägget för pensionärer.

• Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn: Ökning med

anledning av införandet av familjeveckan.

• Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Ökning till följd av bl.a.

förändring av klimatbonusen, förslag i Skogsutredningen och skydd av skog samt förstärkning av Klimatklivet.

• Utgiftsområde 22 Kommunikationer: Ökning med anledning av bl.a. stöd

till kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad samt åtgärder inom ramen för infrastrukturpropositionen.

• Utgiftsområde 24 Näringsliv: Minskning främst på grund av att åtgärder

för att möta de behov som orsakats av spridningen av covid-19 minskar i omfattning eller att tillfälliga åtgärder upphör. Åtgärderna innefattar bl.a. stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd och ett omsättningsstöd till enskilda näringsidkare samt kapitalinsatser i statligt ägda bolag.

• Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner: Minskning till följd av

att den tidigare ökningen av det generella statsbidraget stegvis trappas ned. Den makroekonomiska utvecklingen beräknas medföra minskade utgiftsramar med drygt 5 miljarder kronor 2022. Förändringen kan främst hänföras till utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv där utgifterna minskar till följd av att arbetslösheten väntas sjunka. Detta motverkas något av ökade utgiftsramar för framför allt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd till följd av utvecklingen av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). Utgifterna för biståndet är knutna till den makroekonomiska utvecklingen genom att biståndsramen ska motsvara 1 procent av BNI. Samtidigt beräknas volymförändringar, bl.a. i form av färre personer i olika transfereringssystem, bidra till att utgiftsramarna minskar med drygt 11 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas påverkas mest av lägre

1 Redovisningen omfattar endast utgiftsområden där förändringen till följd av reformer 2022 uppgår till ±3 miljarder kronor eller mer. Regeringens redovisning i denna del utgår från förändringen av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år, inte jämfört med beslutet om statens budget för 2021. I den redovisningen ingår också sådana ändringsbudgetar som lämnats efter beslutet om statens budget för 2021.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

volymer är utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning där antalet personer i sjukförsäkringen väntas minska samt utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn som en följd av att antalet barn i befolkningen väntas minska fr.o.m. 2022 och att antalet uttagna föräldrapenningdagar bedöms minska. Övriga utgiftspåverkande faktorer och den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål beräknas bidra till ökade utgiftsramar med 14 miljarder kronor respektive 2 miljarder kronor. Ökning till följd av övriga utgiftspåverkande faktorer kan främst hänföras till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De utgiftsområden där pris- och löneomräkningen leder till de beloppsmässigt största ökningarna är utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning och 22 Kommunikationer. Det beror på att investeringsanslagen för försvarsmateriel respektive transportinfrastruktur återfinns inom utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap och 22 Kommunikationer samt att större statliga myndigheter återfinns inom utgiftsområdena 4 Rättsväsendet och 16 Utbildning och universitetsforskning.

Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson yrkande 2 framförs Moderaternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2022 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Moderaterna ca 18,2 miljarder kronor lägre utgiftsramar än regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,2 miljarder kronor) förklaras främst av att motionärerna föreslår utökade resurser till hela rättskedjan inklusive Kriminalvården för olika åtgärder såsom fler poliser och slopad ungdomsrabatt. Den lägre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–13,0 miljarder kronor) följer av att motionärerna vill minska biståndet för att omfördela resurser till andra prioriterade reformer. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–5,4 miljarder kronor) förklaras bl.a. av att motionärerna vill återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen och avvisar regeringens förslag om höjda nivåer i sjukförsäkringen och om ändrade beviskrav i sjukförsäkringen. När det gäller utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (–3,2 miljarder kronor) förklaras den lägre ramen i förhållande till regeringens förslag av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa en s.k. familjevecka. När det gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–4,1 miljarder kronor) förklaras den lägre ramen i förhållande till regeringens förslag av att motionärerna vill avskaffa

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

den tillfälligt höjda ersättningen inom arbetslöshetsersättningen redan under 2022 samtidigt som man avvisar regeringens förslag om färre karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–1,3 miljarder kronor) är lägre än i regeringens förslag som en följd av att motionärerna vill avskaffa olika former av byggsubventioner, t.ex. investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+1,1 miljarder kronor) är högre än i regeringens förslag, vilket förklaras av ytterligare satsningar på underhåll av väg och järnväg och stöd till kollektivtrafiken. Slutligen förklaras den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+5,6 miljarder kronor) framför allt av att motionärerna vill öka statsbidragen för att kompensera kommuner för det skattebortfall som uppstår till följd av de olika skatteförslagen.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. yrkande 4 framförs Sverigedemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2022 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Sverigedemokraterna ca 18,6 miljarder kronor lägre utgiftsramar än regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+4,5 miljarder kronor) beror i huvudsak på ökade resurser till Polismyndigheten och Kriminalvården för att möjliggöra fler poliser och anstaltsplatser. Biståndet sänks till 0,7 procent av BNI, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–17,0 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälso- och sjukvård och social omsorg (+3,0 miljarder kronor) förklaras främst av en höjd assistansersättning, ökade resurser till psykiatrin och en nationell återhämtningsstrategi för personal inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. När det gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–5,1 miljarder kronor) beror den lägre ramen på neddragningar av arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt på nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsutbildningar. Den lägre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på att partiet avvisar förslaget till investeringsstöd för anordnande av hyres- och studentbostäder och förslag om energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Den lägre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–9,0 miljarder kronor) förklaras främst av att motionärerna avvisar regeringens förslag om medel till klimatbonus och klimatinvesteringar och vill minska medlen för skydd av värdefull natur och klimatpremier. Slutligen föreslår motionärerna att de generella statsbidragen till kommunsektorn ska

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

öka, vilket medför en högre ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+3,0 miljarder kronor).

Centerpartiet

I partimotion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 framförs Centerpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2022 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Centerpartiet drygt 8,8 miljarder kronor lägre utgiftsramar än regeringens förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–2,0 miljarder kronor) förklaras huvudsakligen av att motionärerna avvisar regeringens förslag till ändringar i sjukförsäkringen samtidigt som de föreslår att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs. Ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (−3,1 miljarder kronor) är lägre än i regeringens förslag som en följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa en s.k. familjevecka. Också ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (−2,4 miljarder kronor) är lägre, vilket främst förklaras av att motionärerna vill justera de under 2022 tillfälligt höjda ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som motionärerna vill stärka satsningarna på nystartsjobb och etableringsjobb. Den lägre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (−1,9 miljarder kronor) beror på att motionärerna vill minska byggsubventioner till förmån för andra mer prioriterade reformer. Också ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (−1,0 miljard kronor) föreslås minska. Minskningen beror huvudsakligen på att motionärerna föreslår att mindre medel avsätts för skydd av värdefull natur. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+1,0 miljard kronor) förklaras bl.a. av att motionärerna föreslår en förstärkning av stödsystemet för utbyggnad av bredband. Slutligen är ramen för utgiftsområde 23 (Areella näringar, landsbygd och livsmedel högre (+1,0 miljard kronor) än i regeringens förslag, vilket huvudsakligen förklaras av att motionärerna vill se ytterligare förstärkningar av bl.a. jordbrukets konkurrenskraft inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Vänsterpartiet

I partimotion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. yrkande 7 framförs Vänsterpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2022 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet 72,3 miljarder kronor högre utgiftsramar än i regeringens förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+4,8 miljarder kronor) beror på förslag om ett förstärkt högkostnadsskydd och en bindande nationell taxa i tandvården och ytterligare förstärkningar av hälso- och sjukvården samtidigt som motionärerna avvisar regeringens förslag på prestationsbundna insatser för att korta ned vårdköerna. Den högre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+3,8 miljarder kronor) förklaras bl.a. av förslag om höjda garantinivåer i sjuk- och aktivitetsersättningen och slopat sjuklöneansvar för små företag. För utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+6,4 miljarder kronor) blir ramen högre till följd av förslag om en höjd garantipension. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+4,3 miljarder kronor) är en följd av förslag om mer resurser till Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samtidigt som motionärerna avvisar regeringens förslag om upphandlade matchningstjänster. Ökningen av utgiftsramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+3,6 miljarder kronor) förklaras främst av förslaget att öka personaltätheten och förbättra kvaliteten i förskolan och fritidshemmen. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+5,0 miljarder kronor) beror bl.a. på förstärkningar av investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande samt utökat stöd för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Också ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+13,5 miljarder kronor) föreslås bli högre. Ökningen förklaras bl.a. av utökat stöd till kollektivtrafik och ökade resurser för järnvägsinvesteringar. Slutligen föreslås en högre ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+21,8 miljarder kronor) som bl.a. förklaras av förslag om högre generella statsbidrag, investeringsstöd för samhällsfastigheter och ett riktat stöd till mindre kommuner.

Kristdemokraterna

I partimotion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. yrkande 3 i denna del framförs Kristdemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2022 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Kristdemokraterna ca 2,7 miljarder kronor högre utgiftsramar än regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+1,6 miljarder kronor) förklaras av att motionärerna vill stärka hela rättskedjan bl.a. genom fler polisanställda, fler åklagare, fler domstolar och fler anstaltsplatser. När det gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+5,0 miljarder kronor) förklaras ökningen bl.a. av stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet, förslag om att bygga ut primärvården och ökade medel till förlossningsvården. Ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

sjukdom och funktionsnedsättning (−2,1 miljarder kronor) föreslås bli lägre än i regeringens förslag, vilket huvudsakligen beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen samtidigt som de föreslår att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs. Den lägre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomiskt trygghet för familjer och barn (−1,8 miljarder kronor) beror bl.a. på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa en familjevecka och i stället föreslår utökad rätt till ledighet för föräldrar samt höjning av olika ersättningar riktade till barnfamiljer såsom ersättningen vid tillfällig föräldrapenning, ersättningen för garantidagar och bostadsbidraget till familjer. Den lägre ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd (–1,7 miljarder kronor) beror bl.a. på ett förslag om höjd lånedel för studiemedel. För utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–1,0 miljard kronor) anges en lägre ram bl.a. till följd av att motionärerna avvisar stödet för energieffektivisering av flerbostadshus och vill avveckla investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–3,4 miljarder kronor) föreslås vara lägre än i regeringens förslag. Minskningen förklaras bl.a. av att motionärerna avvisar regeringens förslag med anledning av Skogsutredningen och vill ha en långsammare utbyggnad av Klimatklivet samtidigt som de vill att Sverige ska köpa och annullera utsläppsrätter. Slutligen föreslår motionärerna en högre ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna (+4,8 miljarder kronor), vilket bl.a. beror på att motionärerna föreslår åtgärder för mindre barngrupper i förskolan.

Liberalerna

I partimotion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. yrkande 3 framförs Liberalernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022. I tabell 2.3 redovisas partiets förslag till utgiftsramar för 2022 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Liberalerna ca 6,5 miljarder kronor lägre utgiftsramar än regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+0,9 miljarder kronor) föreslås bli högre än i regeringens förslag som en följd av att motionärerna bl.a. vill se bättre villkor för poliser och fler åtgärder inom ramen för lokalt brottsförebyggande arbete. Ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (−9,6 miljarder kronor) föreslås bli lägre än i regeringens förslag. Minskningen förklaras av att motionärerna föreslår att en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen återinförs och att en ny karensdag i sjukförsäkringen införs samtidigt som motionärerna avvisar regeringens förslag om förändringar i sjukförsäkringen, bl.a. om höjt tak i sjukpenningen. Den lägre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (−3,1 miljarder kronor) förklaras huvudsakligen av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa en familjevecka.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Ökningen av utgiftsramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+6,4 miljarder kronor) motiveras huvudsakligen av att motionärerna vill tillföra ytterligare resurser för att hantera det kunskapstapp som uppstått på grund av sämre undervisning under pandemin och för höjda löner för lärare i utsatta områden. Den lägre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–2,0 miljarder kronor) beror på att motionärerna avvisar stödet för energieffektivisering av flerbostadshus och vill avveckla investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Utgiftsramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+1,6 miljarder) föreslås bli högre än i regeringens förslag till följd av att motionärerna föreslår bl.a. ytterligare medel för vägunderhåll och ytterligare stöd för bredbandsutbyggnad. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+1,2 miljarder kronor) beror på att kommunerna föreslås kompenseras för det inkomstskattebortfall som blir en följd av att motionärerna avvisar flera av regeringens förslag, bl.a. om tillfällig höjning av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen.

L 7 0 0 6 9 1 4 0 2 9 2 9 6 2 en −5 21 0 −0 1 ±0 −1 2 9 75 −1 5 6 26 1 5 0 g 9 1 96 6 50 0 96 3 28 9 3 1 6 in − − − 6 − 1 −9 −3 −1

er eg r

n 8 7 0 3 2 5 8 1 0 4 5 0 0 8 3 3 0 5 2 å 3 3 9 14 9 2 0 0 4 5 1 2 ±0 1 4 9 1 75 8 fr KD 14 1 1 5 − 34 2 0 1 4 8 12 5 6 2 4 0 3 1 8 − 1 − 5 − se −2 −1 −1 −1 −3

el ik v v

A V 7 0 0 0 0 0 0 0 7 0 7 2 4 0 5 42 10 30 90 ±0 6 0 9 9 0 9 9 4 8 2 4 1 60 6 0 − 5 5 25 7 7 4 4 6 3 7 6 6 0 3 0 540 − 4 3 6 4 3 5 2 3 −1 13

C 1 1 4 9 1 6 1 4 8 4 0 8 0 3 1 25 5 27 6 6 ±0 10 0 1 9 14 0 −1 4 1 −6 0 2 3 3 − 4 0 50 0 4 2 22 9 35 97 0 − − − − 1 −2 −3 −2 −1 −1

9 5 5 2 3 5 7 9 7 0 9 0 0 9 8 7 8 2 5 SD 5 5 21 3 2 3 5 0 0 31 1 6 0 4 4 0 ±0 3 1 16 0 4 9 0 2 9 9 8 7 0 2 4 2 7 0 56 2 − 1 4 2 2 2 − 2 17 −1 −2 −5 −4 −9 −

2

2 6 1 5 0 5 0 9 9 1 4 5 9 6 0 4

0 M 0 10 90 6 ±0 2 1 0 1 1 ±0 2 9 3 ±0 5 75 75 8 T 2 1 1 1 0 1 3 4 2 0 1 2 85 0 E r 2 − 1 a 13 −5 −3 −4 −1

DG −

U m B a

NS

N R til eg E g T R S

sla

OM r

K IN s fö H a n n ch OC r g ar s o R in rg b re d g A re ap ch g ti in ä tn ch ra n o d in ri n AM al sk mso m o n f rj R m o an k S tio rv ed o o er v ch ti ö al d d lj rsk rsö li T F o sf er k er in o o ö o ci iv d d GI sb u ld mi a n sf tp m an ri d sl tsf u n år h in k so sj å fa n et te ad UT , c n an r rv f o ch id id ö lä si st me u K o ti k ts d rb o at A s ch er le o v g v f an a er b su T u ån d et et et y ssamf , g n S o äl h in h h ch iv g n n T en ek h ist år g n g g n n ro o li ch er F g mi x v g tt g g o u t in k k o n e o e samv b k ch r, er GI in n l lt u ry sä ry ry o ad ch ec - io ls o ch et sam sj t t t n ie n ö at UT er k d el el , ed et k o d la samt tv lj – g re o n n ch n d h d g u ik r e y ll n isk sn isk isk g ö e n T o d lse u io o io o år n ld n in me lsp d al mi u E n äl t äse at ar at ti v m o m m äl ri smar st n r, äl n i Re rå s st o ti o o ie d an g UT ro et t, tsv rn rn ra so n n n le et il u g io L .3 m at rsv o k o o d lt g män er mm S ik ät te te ig äl n ab rb tb u eg ll o E 2 amh k ö tu amh y B er k tso R S S R In F In M H Ek fu Ek Ek Jämst et A S U K S b R A En K M ell n if b o A lj tg R U 2 Ta Mi 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

1

iU :F 2 /2 1 2 0 2 94

1

iU 95

:F 2 /2 1 2 0 2

T 3 6 6 6 6 E en L 4 −3 6 ±0 ±0 3 ±0 3 ±0 ±0 3 DG g 1 1 5 5 5 U in 1 B −6 −6 −6

er

NS eg E T r A n 7 1 4 6 6 0 6 T å 2 6 6 0 6 ±0 ±0 ±0 ±0 S I fr KD 57 71 8 6 6 9 5 A − − 4 2 2 3 N se R el E

OC R A

AM C 9 9 6 6 6

GI

UT ,

AK 2 2 0

UT

–

T

E

B −1 −1 −1

M A

R

eg R

el

ed

sm iv l ch er en n n o u io d n ar g u g g y mm in o a in sb ån d k sk ln n l .m. ei ål tl la il m p u , t r en eh to g g ro d in ar ra to u sb et g E rå n er id än l ag ig in b sr il m sl ts e är a t o n r re rr iv ld o d n sl n u n ts a te to g k te if v if n k rå la a o g el in if tg g tg m män tss g sk ssi re är ll ta v u in u d tso A N A S A a n a a m m äl m if sk m m sg m tg in assamä U u u ik u 23 24 25 26 27 S M S R K S

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2022

Regeringens förslag till statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov (3 kap. 3 § budgetlagen). För att statens budgetsaldo ska stämma överens med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statens budget. Bland övriga utgifter i statens budget finns också posten Minskning av anslagsbehållningar.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

Anslagsbehållningarna utgörs av skillnaden mellan anvisade medel och förbrukningen av anslagsmedel. Anslagsbehållningar uppstår och förändras till följd av dels att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tiden, dels skillnader mellan anslagsnivåer och prognoser över faktisk användning av medel. I propositionen föreslår regeringen (punkt 6) att riksdagen för 2022 godkänner beräkningen av posten Minskning av anslagsbehållningar till –6,7 miljarder kronor. Det innebär att statens utgifter 2022 sammantaget beräknas bli så mycket lägre än vad regeringen föreslår ska budgeteras på anslag.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning speglar den totala nettoförändringen av all in- och utlåning under budgetåret. Ökad nettoutlåning kan bero på ökad utlåning eller minskad inlåning under perioden. En större nettoutlåning medför ett större lånebehov samtidigt som statsskulden blir högre. Regeringen föreslår i propositionen (punkt 10) att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 till −60 miljarder kronor. Den huvudsakliga post som ligger till grund för den minskade nettoutlåningen utgörs av Riksbankens amortering av lån för den förstärkta valutareserven och uppgår till −61 miljarder kronor.

Kassamässig korrigering

För att budgetsaldot ska stämma överens med skillnaden mellan in- och utbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken görs en kassamässig korrigering. Den räknas fram som en restpost. I propositionen (punkt 11) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den kassamässiga korrigeringen för 2022 till 0 miljarder kronor.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Motionerna

Kristdemokraterna redovisar i sin partimotion 2021/22:4221 (yrkande 3 i denna del) en avvikelse från regeringens förslag när det gäller posten Riksgäldskontorets nettoutlåning (se tabell 2.3). I motionen är Riksgäldskontorets nettoutlåning 0,9 miljarder kronor högre än vad regeringen föreslår, vilket förklaras av motionärernas förslag på höjd lånedel i studiestödet.

2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2022

I detta avsnitt behandlas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022. Inkomstberäkningen baseras på de regler som nu gäller samt på de ändrade regler för skatter och avgifter som föreslås. Förslagen om ändrade regler för skatter och avgifter behandlas mer detaljerat i avsnitt 2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 3) att riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2022. Inkomsterna uppgår till sammanlagt ca 1 191 miljarder kronor. I tabell 2.4 redovisas regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2022. De reformer i form av ändrade skatte- och avgiftsregler som regeringen aviserar i budgetpropositionen bedöms minska skatteintäkterna med ca 13 miljarder kronor 2022.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster (inkomsttyp 1000) beräknas för 2022 uppgå till ca 1 222 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 10 miljarder kronor eller 0,8 procent jämfört med 2021. Skatteinkomsterna är inte periodiserade. Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar. År 2022 minskar periodiseringarna med ca 40 miljarder kronor jämfört med 2021. Om man i stället ser till statens samlade skatteintäkter väntas dessa öka med ca 50 miljarder kronor eller knappt 4,3 procent 2022. Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. För 2022 väntas skattekvoten uppgå till 42,2 procent, vilket är en minskning jämfört med 2021 med 0,6 procentenheter. Minskningen förklaras delvis av de reformer som regeringen föreslår och aviserar i budgetpropositionen, främst tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster. Dessutom beräknas skatten på hushållens kapitalinkomster minska från en mycket hög nivå som en följd av att kapitalvinsterna successivt antas återgå till ett historiskt genomsnitt som andel av BNP. Från och med 2022 och resten av prognosperioden förväntas skattekvoten vara i stort sett oförändrad.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Skatten på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100 och 1200) beräknas uppgå till 1 356 miljarder kronor 2022. Det är en ökning med ca 41 miljarder kronor eller 3,1 procent jämfört med 2021. Ökningen förklaras huvudsakligen av lönesummans utveckling. Samtidigt bedöms skattereduktionerna öka till följd av dels ett ökat skatteunderlag, dels aviserade förslag om skattereduktioner i budgetpropositionen, t.ex. skattereduktion för avgift till arbetslöshetsförsäkring, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning samt förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster. Sett som andel av BNP minskar dock inkomsterna av skatt på arbete något jämfört med 2021, vilket bl.a. förklaras av att BNP utvecklas starkare än lönesumman. Skatten på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) utgörs huvudsakligen av skatt på hushållens kapitalinkomster och företagens vinster. För 2022 beräknas intäkterna öka med 8 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgå till ca 317 miljarder kronor. Hushållens kapitalinkomster väntas minska något 2022 jämfört med 2021, men minskningen sker från mycket höga nivåer. Samtidigt väntas skatten på företagsvinster öka 2022 till följd av ändrade skatteregler, bl.a. införandet av en riskskatt och begränsning av underskottsavdrag från tidigare år, och en fortsatt återhämtning i ekonomin. Skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400), dvs. mervärdesskatt och andra punktskatter, beräknas 2022 uppgå till 672 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 32 miljarder kronor eller 5 procent jämfört med 2021. Ökningen utgörs nästan uteslutande av ökade intäkter från mervärdesskatt och förklaras framför allt av att hushållens konsumtion ökar snabbt, även om ökningstakten inte är lika hög som 2021. Skatten på import (inkomsthuvudgrupp 1500) beräknas uppgå till ca 7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor eller ca 7,7 procent högre än 2021. Restförda och övriga skatter (inkomsthuvudgrupp 1600) utgörs främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna beräknas 2022 uppgå till drygt 14 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 11 miljarder kronor jämfört med 2021. Det förhållandevis låga beloppet för 2021 förklaras främst av möjligheten att begära omprövning av beskattad kapitalvinst i samband med försäljning av bostad.

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster omfattar inkomsttyperna 2000−8000 och beräknas 2022 uppgå till ca −31 miljarder kronor, vilket är något lägre än 2021. Huvuddelen utgörs av Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) som beräknas uppgå till knappt −127 miljarder kronor 2022 att jämföras med ca −123 miljarder kronor 2021. Inkomsttypen består av tillkommande skatter som tillfaller EU och vissa kommunala utjämningsavgifter samt avräkningar, främst statliga och kommunala

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

myndigheters kompensation för inbetald mervärdesskatt, och minskar därmed statens inkomster. Inkomster av statens verksamhet (inkomsttypen 2000), som bl.a. omfattar utdelningar från statens aktieinnehav samt inlevererade överskott från affärsverken och Riksbanken, beräknas till ca 45 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 2 miljarder kronor jämfört med 2021. Inkomster av försåld egendom (inkomsttyp 3000) avser förslag om försäljning av olika slags statlig egendom, framför allt aktier i statligt ägda bolag. För 2022 beräknas försäljningsinkomsterna beräkningstekniskt uppgå till 5 miljarder kronor. Återbetalning av lån (inkomsttyp 4000) redovisar bl.a. inbetalda studiemedelsavgifter (för lån upptagna före 1989) och övriga lån. För 2022 beräknas inkomsterna av denna typ uppgå till 0,5 miljarder kronor, vilket är något mindre än 2021. Kalkylmässiga inkomster (inkomsttyp 5000) beräknas till ca 18 miljarder kronor, vilket är något mindre än 2021. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av statliga pensionsavgifter. Bidrag från EU (inkomsttyp 6000) beräknas uppgå till ca 28 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 1 miljard kronor jämfört med 2021, och avser bidrag från olika EU-fonder främst den s.k. faciliteten för återhämtning och resiliens samt jordbruksfonderna. Under Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto (inkomsttyp 8000) redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Sedan 2016 redovisas och budgeteras inga sådana utgifter på budgetens inkomstsida.

Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson yrkande 4 framförs Moderaternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2022. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Moderaternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2022 sammantaget ca 17,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100 och 1200) är ca 7,1 miljarder lägre, vilket främst förklaras av motionärernas förslag om förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer samtidigt som motionärerna avvisar regeringens förslag till ytterligare förstärkning av skattereduktionen för förvärvsinkomster. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är 6,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket främst förklaras av att motionärerna avvisar införandet av en bankskatt (också kallad riskskatt) samtidigt som motionärerna föreslår att skatten sänks på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 8,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre nivån förklaras främst av att motionärerna föreslår sänkta skatter på bensin och diesel och avvisar regeringens förslag om ett skärpt bonus malus-system.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. yrkande 2 framförs Sverigedemokraternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2022. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Sverigedemokraternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2022 sammantaget ca 14,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 11,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket huvudsakligen kan hänföras till ett förslag om en förstärkning av jobbskatteavdraget. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 0,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre nivån förklaras främst av att motionärerna vill utöka det s.k. växa-stödet. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är knappt 0,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket främst förklaras av att motionärerna föreslår att skatten sänks på investeringssparkonton och att ränteavdragen ska börja fasas ut. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 6,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre nivån förklaras huvudsakligen av att motionärerna vill avskaffa bonus malussystemet och flera punktskatter inom energi och miljö, bl.a. flygskatten, kemikalieskatten, skatten på avfallsförbränning och plastpåsar samtidigt som de vill se flera sänkningar av olika skatter på bensin och diesel.

Centerpartiet

I partimotion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. yrkande 5 framförs Centerpartiets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2022. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Centerpartiets förslag är inkomsterna i statens budget för 2022 sammantaget ca 5,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 0,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre nivån beror bl.a. på att motionärerna vill avskaffa de under 2022 tillfälligt höjda ersättningsnivåerna i arbetslöshetsersättningen och föreslår en utvidgning av skattereduktionen för installation av grön teknik samtidigt som motionärerna avvisar bl.a. regeringens förslag om skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassa. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 7,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Minskningen är en följd

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

av motionärernas förslag om bl.a. förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga, slopad arbetsgivaravgift vid anställning av långtidsarbetslösa och en utvidgning av växa-stödet. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 1,0 miljard kronor högre än i regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ungefär desamma som i regeringens förslag. Motionärerna föreslår bl.a. att den s.k. dansbandsmomsen avskaffas.

Vänsterpartiet

I partimotion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. yrkande 5 framförs Vänsterpartiets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2022. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Vänsterpartiets förslag är inkomsterna i statens budget för 2022 sammantaget ca 72,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 15,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre nivån förklaras bl.a. av att motionärerna föreslår sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare, nya skiktgränser för höginkomsttagare, en avtrappning av jobbskatteavdraget och ett avskaffande av rutavdraget samtidigt som de avvisar regeringens förslag om förstärkt förvärvsavdrag och ytterligare jobbskatteavdrag. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 14,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna avvisar regeringens olika förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 48,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras bl.a. av motionärernas förslag om höjd skatt på aktieutdelning och kapitalvinster samt ett återinförande av förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten samt fastighetsskatten. Men också av förslag om höjd bolagsskatt och skärpta 3:12-regler. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 0,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Motionärerna föreslår vissa förändringar av miljö- och energiskatter som exempelvis att energiskatteavdraget för datorhallar avskaffas.

Kristdemokraterna

I partimotion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. yrkande 5 framförs Kristdemokraternas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2022. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Kristdemokraternas förslag är inkomsterna i statens budget för 2022 sammantaget ca 0,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 13,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av motionärernas förslag om olika jobbskatteavdrag och förslag om sänkt skatt för pensionärer. Motionärerna avvisar samtidigt bl.a. regeringens förslag om förstärkt förvärvsavdrag och vill även avskaffa skattereduktionen för boende i vissa kommuner. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 13,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att motionärerna vill avskaffa tidigare genomförda nedsättningar av arbetsgivaravgifterna för unga och avvisar de ytterligare nedsättningar som regeringen föreslår. Motionärerna vill också avskaffa växastödet. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 3,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Minskningen förklaras bl.a. av Kristdemokraternas förslag om en tillfällig skattereduktion för investeringar under 2022 samtidigt som motionärerna föreslår en avtrappning av ränteavdraget. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 0,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Motionärerna föreslår att skatten på tobak och alkohol höjs redan 2022.

Liberalerna

I partimotion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. yrkande 5 framförs Liberalernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2022. Motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.4. I Liberalernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2022 sammantaget ca 5,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 9,8 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras främst av motionärernas förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt, en skattereduktion för bosparande och ytterligare skattereduktion för inkomst av arbete och pension riktad mot låg- och medelinkomsttagare samtidigt som motionärerna avvisar bl.a. regeringens förslag om förstärkt förvärvsavdrag. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 0,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket bl.a. förklaras av motionärernas förslag om avdrag på arbetsgivaravgiften för forsknings- och utvecklingspersonal och en utvidgning av växa-stödet. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 2,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen förklaras av att motionärerna föreslår en höjning av skatten på kommersiella lokaler och på obebyggd mark samtidigt som man föreslår att upp till 300 000 kronor på investeringssparkontot ska vara skattefria. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ungefär detsamma som i regeringens förslag. Motionärerna föreslår

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1 att odlingstorv beläggs med koldioxidskatt och vill att skatten på plastpåsar ska avskaffas.

L 6 6 0 6 0 0 0 0 0 0 7 en 3 4 2 2 90 ±0 0 20 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3 0 6 ±0 ±0 0 10 62 ±0 15 g 8 8 9 9 − 9 22 9 7 5 2 − −5 − − in −2 − 2 6 −9 −6 −4 −1 −2 −1 −1

er eg r

n 3 0 3 4 0 0 0 3 0 2 0 0 å 90 fr 3 3 0 ±0 5 0 ±0 ±0 ±0 ±0 6 5 0 ±0 ±0 0 −7 8 3 6 ±0 KD 277 4 5 9 − 7 240 140 1 8 9 6 8 1 4 9 se 3 1 −5 −1 −3 −7 13 13 −3 −6

el −1 ik v v

2 et g d

u C 0 0 0 0 0 0 0 2 b 70 0 ±0 0 ±0 ±0 3 3 3 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 6 ±0 6 ±0 ±0 ±0 ±0 39 ±0 32 8 8 1 2 2 0 0 − s −6 1 1 1 n −1 −1 −7 −7

te sta

i 8 1 7 5 2 0 0 0 0 2 2 0 a SD 9 6 30 ±0 5 82 ±0 20 ±0 ±0 ±0 50 1 ±0 ±0 1 10 2 n 223 1 93 2 0 50 60 0 50 16 1 57 4 1 − −4 − −2 − 1 − − − 2 er −2 −1 −9 −6

st −1 m o

k 4 9 4 0 5 0 0 0 2 8 8 6 0 M 8 4 85 6 1 ±0 4 20 2 ±0 ±0 ±0 ±0 0 4 5 ±0 ±0 ±0 ±0 0 ±0 0 T in 0 0 − 9 1 1 1 10 3 6 6 5 55 3 E v − − DG a −7 −5 −4 −2 −6 −1 −4 −8 −7

U g

B

in

NS n E k s g 9 0 2 0 1 0 7 8 0 4 7 0 3 8 7 T ä a 6 3 2 0 ±0 8 5 0 4 9 2 3 6 2 5 1 A en 9 8 708 1 0 861 0 5 917 6 580 9 5 7 043 8 7 4 927 734 9 8 520 482 T er g rsl 9 3 9 2 5 6 0 6 6 5 7 1 6 S b in 9 8 54 2 4 5 5 13 44 54 18 1 86 6 35 14 7 2 28 56 I l fö 6 8 8 1 32 6 6 − − 3 1 6 5 A N er −

R til eg E g R T S

sla

OM r

K IN s fö H a r n t ro OC r a

R re A ä eme tsv n st AM sa R e ssy n S tio e et n i T F o o ak et t rb l ch l GI si b m rb at t a ål er o ål o h sk if å en st n t UT , c a t g r sh o sh o å at p ep u in ti u ch p mst te t l h t o AK T s k o sav er er if mi at a , sv m h l S er r k n n tt g v g at t t, o T en o o a re li it al su at h F g tt te n si ti k av r p esk ar p p it ta t at t n o a msts i k n g p a re ssk o t at o s te ll ap at g at k GI in k k al en t u ar if ti ö in ru k k fö ssk k essk al at s n n p at d ta iv g r l å sk in et sk å d UT er i u d tn eg å å g n el å – g r ta sk re ek sg av te il p p p n h p p är p isk T mstsk ig te et if sät st tt t t o ast ig tt v t g E o l ek o tl mm män ist ir en g sk n p k m er n k at d a at at a er at Re te ir ta o ll rt k rb v är ed jä k k k u v ast tä k k UT L .4 ro ti D In S K A A S In A Eg A S N T S S S K A F S S M S En

S E 2 st B er k m M ell n o A b o k 0 0 1 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 lj 0 1 1 1 2 3 4 0 1 4 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3 R In 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 2 Ta Mi 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1

iU :F 2 /2 1 2 0 2 104

1

iU

:F 105

2 /2 1 2 0 2

T L 0 0 3 6 7 7 7 E en 9 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 8 1 6 ±0 6 00 00 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 6 g 3 37 1 0 1 1 8 DG U in − 2 −7 −7 B −7 −5 −5 −5

er

NS eg E T r A n 8 5 3 T å 0 00 1 9 22 22 00 00 22 S fr ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 I KD 2 3 9 A −6 3 −3 −3 −2 −2 −5 N se −1 −4 R el E T ik S v

v

OM A V 0 0 0

OC R A

C 8 0 8 8 8

AM R −4 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3 0 3 ±0 3 00 00 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3

S 8 8 0 0 −7 −7 7 T 1 F −6 −5 −5 −5 GI

UT , AK 0 0 0 7 0 0 T SD 8 3 ±0 ±0 25 ±0 3 ±0 0 0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 S 46 1 3 042 4 605 605 3 3 305 T F − 8 1 6 6 2 2 4 −3 −4 GI −1 −1 −1 −1

UT –

T E 0 2 4 M ±0 ±0 ±0 00 ±0 5 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 UT 41 24 472 8 618 618 618 L S − − −6 2 4 7 7 7

E B −2 −1 −1 −1

M A R

R

r a g in l er ra il it d et t d

jö U n h g il E a m re

l l m o in

m er il il k

sa d tn

ch tt t t k u m o a r en er sl so i er er er g

sk tt te tt er v e st n s

g a k a st a

a s ld n m U i

er g tä m n å o . isa

sk n sk o k E v

en ri , , te l n o å v ei k a rså v n .m ik er er r n ö i å ed er t p rt ö tt a st f a a fr m r af r o st a st g ei v v g g et r to st at tr p ch o k o r tt . r n te te p p in a a a in a m o m sk at äg at m o s s te ssi .m g em k o v i a e e k er er ln ä st so k id sk sk å d d r a in e x å rd rn tä iser s sk er st st lm m n r tt in a p a p en en re n d n et y g k esy te a s io g t g fö å to å o st m m

l tt to ei te o o rb lk ra tt if

ld ri at ri a g g k tt ri m k k rä a sk en te o v k v k est v sek v a ta o te id v tg å et ti K Ö S Ö S R A a A se Pe S k In In Å Ka B A sk U p g

n d st ig i tl s sk a u m n g o n

k 0 0 0 0 0 0 0 fe 0 te 0 0 ri 0 0 0 0 0 0 0 tsb 4 5 7 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 In 4 4 4 4 5 6 7 8 ta 9 0 0 0 0 0 0 0 0 ta 1 1 1 1 1 1 1 Of 1 S 1 1 Öv 2 3 4 5 6 7 8 S

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas de bedömningar av ändringar i skatte- och avgiftsregler som görs i budgetpropositionen med ikraftträdande 2022 och motionärernas alternativa bedömningar och förslag. I propositionen redovisas även bedömningar av ändringar i skatte- och avgiftsregler som avser 2023 och 2024. I tabell 2.4 i föregående avsnitt redovisas effekterna på inkomsterna i statens budget för 2022 av bedömningarna i propositionen och motionerna. I avsnittet redovisas också de propositioner med förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler som lämnats i eller i anslutning till budgetpropositionen för 2022 och som ligger till grund för inkomstberäkningen. Dessa propositioner är aviserade i budgetpropositionen för 2022.

Propositionen

I budgetpropositionen redovisas ett antal bedömningar av ändringar på skatteoch avgiftsområdet med effekt på budgetåret 2022 och framåt. Ändringarna redovisas i avsnitt 11 i propositionen under rubrikerna Skatt på arbetsinkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning, Skatt på konsumtion m.m. samt Övriga skattefrågor. Om inget annat redovisas föreslås ändringarna träda i kraft den 1 januari 2022.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster

I budgetpropositionen görs bedömningen att skattereduktionen för förvärvsinkomster såsom lön, pension och socialförsäkringsförmåner bör förstärkas och som huvudregel göras med 2 820 kronor per person och år. För personer som har en fastställd förvärvsinkomst mellan 65 000 kronor och 265 000 kronor bör skattereduktionen i stället uppgå till 1,41 procent av skillnaden mellan den fastställda förvärvsinkomsten och 65 000 kronor.

Förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning

I budgetpropositionen görs bedömningen att skattereduktionen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning bör förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster.

Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa

I budgetpropositionen görs bedömningen att en skattelättnad för avgiften till en arbetslöshetskassa bör införas. Skattelättnaden bör ges genom en skattereduktion med 25 procent av den avgift som betalats under året.

Skattelättnad för cykelförmån

I budgetpropositionen görs bedömningen att en skattelättnad bör införas för cyklar som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda för privat bruk.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar

I budgetpropositionen görs bedömningen att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar bör ändras. Det bör ske genom att dagens nedsättning ersätts med en fast schablonmässig nedsättning som utgår från bilens miljöteknik.

Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag

I budgetpropositionen görs bedömningen att reglerna om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag bör förenklas.

Utvidgning av reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

I budgetpropositionen görs bedömningen att reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall bör utvidgas och förenklas.

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2022

I budgetpropositionen görs bedömningen att den pågående tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år bör förstärkas under juni, juli och augusti 2022. Förstärkningen av nedsättningen innebär att för ersättning som betalas under dessa månader ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar

I budgetpropositionen görs bedömningen att det bör införas en skattefrihet för uthyrning av personliga tillgångar.

En moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer

I budgetpropositionen görs bedömningen att det bör införas en ny lag om källskatt på utdelning.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år

I budgetpropositionen görs bedömningen att det bör införas en särskild begränsningsregel som innebär att möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring upphör om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

I budgetpropositionen görs bedömningen att den nedre gränsen för när det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut bör sänkas från 90 till 75 gram koldioxid per

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

kilometer. Gränsen för när den högre nivån på det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut bör sänkas från 130 till 125 gram per kilometer. Detta innebär att för bensin- och dieseldrivna lätta fordon blir koldioxidbeloppet under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången summan av

– 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper

ut per kilometer utöver 75 gram och upp till och med 125 gram, och

– 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper

ut per kilometer utöver 125 gram.

BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten

I budgetpropositionen görs bedömningen att skatten på avfallsförbränning förutom den årliga omräkningen med hänsyn till konsumentprisindex (KPI) även bör räknas om med beaktande av BNP genom ett tillägg med två procentenheter till KPI-utvecklingen.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

BNP-indexering av skatten på kemikalier i viss elektronik

I budgetpropositionen görs bedömningen att skatten på kemikalier i viss elektronik förutom den årliga omräkningen med hänsyn till KPI även bör räknas om med beaktande av BNP genom ett tillägg med två procentenheter till KPI-utvecklingen.

Avskaffad reklamskatt

I budgetpropositionen görs bedömningen att reklamskatten bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2022.

Höjd skatt på alkohol

I budgetpropositionen görs bedömningen att alkoholskatten bör höjas fr.o.m. den 1 januari 2024.

Höjd skatt på tobak

I budgetpropositionen görs bedömningen att tobaksskatten bör höjas fr.o.m. den 1 januari 2024.

En skatt på kemikalier i kläder och skor införs inte

I budgetpropositionen görs bedömningen att det i nuläget inte bör införas en skatt på kemikalier i kläder och skor.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Mervärdesskatteundantag för vissa inköp av EU-organ med anledning av covid-19

I budgetpropositionen görs bedömningen att det bör införas undantag från och i vissa fall rätt till återbetalning av mervärdesskatt vid inköp av varor och tjänster som görs av EU-organ i syfte att hantera covid-19.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt

I budgetpropositionen görs bedömningen att omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt bör höjas från 30 000 kronor till 80 000 kronor per beskattningsår.

Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer

I budgetpropositionen görs bedömningen att mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bör sänkas från 12 procent till 6 procent.

Övriga skattefrågor

Avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar

I budgetpropositionen görs bedömningen att det bör införas en möjlighet till avbetalnings-plan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar.

Tillkännagivanden om ändringar av skatte- och avgiftsregler

Utvärdering av kemikalieskatten

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som skatteutskottet anför om att genomföra en utvärdering av kemikalieskatten (bet. 2017/18:SkU10 punkt 7, rskr. 2017/18:199). Enligt tillkännagivandet är det angeläget att regeringen följer utvecklingen på området och att det görs en utvärdering av samhällsekonomiska och andra effekter av kemikalieskatten (bet. 2017/18:SkU10 s. 36). Regeringen beslutade den 28 november 2019 att ge Skatteverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att utvärdera skatten utifrån dess samhällsekonomiska effekter, den administrativa bördan, vilka ämnen som omfattas av lagen samt lagens bilaga (Fi2019/04008). Resultatet av utvärderingen redovisades i två rapporter. Den första delen redovisades den 1 oktober 2020 och innehåller myndigheternas bedömning. Den andra delen redovisades, efter att myndigheterna ansökt om och beviljats förlängd svarstid, den 17 maj 2021 och innehåller förslag till förändringar. Den utvärdering som efterfrågades i det ovan nämnda tillkännagivandet från riksdagen är därmed genomförd. Regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Avskaffande av reklamskatten

Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201). I och med förslaget i proposition 2021/22:20 att avskaffa reklamskatten anser regeringen att riksdagens önskemål är tillgodosett och att tillkännagivandet är slutbehandlat.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tillkännagivande om skatte- och avgiftsregler som regeringen i budgetförslaget för 2022 inte anser slutbehandlade

Utvärdering av utjämningsordningen mellan Sverige och Danmark Riksdagen har under våren 2012 tillkännagett för regeringen det som anförs i reservation 15 under punkt 16 om Öresundsavtalet (bet. 2011/12:SkU13 reservation 15 punkt 16, rskr. 2011/12:170). Av tillkännagivandet följer att skatteavtalet med Danmark måste förhandlas om i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen (se s. 65 och 66 i bet. 2011/12:SkU13). För att möjliggöra ett ställningstagande i frågan pågår ett gemensamt arbete med Danmark för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, det s.k. Öresundsavtalet, se lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna, bilaga 4. Under mars 2020 tog regeringen kontakt med den danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av öresundsavtalet. Arbetet planeras att återupptas när det bedöms lämpligt mot bakgrund av spridningen av sjukdomen covid-19. I ett sådant arbete utgör tidigare diskussioner och arbete en naturlig utgångspunkt. Vidare kommer behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning att lyftas från svensk sida.

Motionerna

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet.

Moderaterna

Moderaterna lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

– En förstärkning av jobbskatteavdraget med 12 miljarder kronor föreslås.

Det innebär sänkt skatt för alla som jobbar, med fokus på låga och medelstora inkomster.

– Regeringens förstärkning av förvärvsavdrag avvisas. – Regeringens förslag att införa skattereduktion för avgift till

arbetslöshetskassa samt en skattelättnad för cykelförmån avvisas.

– Reglerna för personaloptioner bör utvidgas så att gränsen höjs till 250

anställda och 350 miljoner kronor i nettoomsättning samt balansomslutning. Det bör utredas om det är möjligt att göra systemet mer generellt.

– Skatten för pensionärer sänks med 5,8 miljarder kronor vilket innebär att

den som har en pension på 13 000 kronor i månaden får en skattesänkning på ca 200 kronor per månad.

– Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta sänks från 25 procent

till 20 procent.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

– För att ytterligare stödja de större företag som står för majoriteten av den

kommersiella forskningen ska taket för avdraget för forskning och utveckling (FoU) höjas ytterligare till två miljoner kronor per månad.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

– Skatten på investeringssparkontot ska sänkas från statslåneräntan plus 1

procent till statslåneräntan plus 0,75 procent.

– Golvet för skatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringar ska

slopas.

– Regeringens förslag om skattefri uthyrning av personliga tillgångar

avvisas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

– Nystartade bolag ska vara undantagna från bolagsskatt de första tre åren. – Regeringens förslag om en bankskatt avvisas.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

– Drivmedelsskatterna ska sänkas. – Regeringens förslag att skärpa bonus malus avvisas. – Avfallsförbränningsskatten tas bort fr.o.m. 1 juli 2022 för att underlätta

lokal energiproduktion.

– Energiskatten på bensin och diesel sänks med 7,2 miljarder kronor så att

det blir en krona per liter billigare att tanka.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

– Plastpåseskatten avskaffas fr.o.m. den 1 juli 2022. – Regeringens förslag till överindexering av kemikalieskatten samt till höjd

skatt på tobak och alkohol avvisas.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

– Regeringens förslag till sänkt moms på reparation avvisas och skattesatsen

ska återställas till 25 procent

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

– Flerbarnstillägget omvandlas till ett flerbarnsavdrag: en skattereduktion på

inkomst av tjänst, arbetslöshetsersättning eller föräldrapenning, jämnt fördelat på föräldrarna.

– Jobbskatteavdraget förstärks med en finansiering motsvarande 10

miljarder kronor, som innefattar både inkomst av tjänst och inkomst av pension.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

– Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta återställs från

25 procent till tidigare 20 procent.

– Ett rotavdrag för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer införs. – Den skattefria milersättningen för privat bil i tjänsten ska höjas från 18,50

kronor per mil till 23,50 kronor per mil.

– Förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar avskaffas. – Ett avdragsgillt bosparande införs för att uppmuntra till att spara till sitt

boende.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

– Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för företag med upp

till två anställda (det s.k. växa-stödet) utvidgas till att omfatta upp till tre anställda.

– Pensionsavsättningarna inom arbetsgivaravgiften ska höjas samtidigt som

den allmänna löneavgiften ska sänkas för att bibehålla kostnadsneutraliteten för företagarna.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

– Ränteavdragen ska successivt avvecklas genom en utfasning med

1 procentenhet per år under fem års tid under perioden 2021–2026.

– Skatten på investeringssparkontot och på kapitalförsäkringar ska

återställas till den tidigare nivån, statslåneräntan med ett tillägg om 0,75 procent.

– Ett privat pensionssparande ska återinföras med ett system med samma

ålderskategorier som för det individuella pensionssparandet och med samma regler för uttag, men där det inte sker något skatteavdrag vid insättningarna och heller ingen kapitalvinstbeskattning vid försäljning av t.ex. fonder eller aktier. I stället bör sparformen omfattas av en låg schablonskatt.

– Taket på fastighetsavgiften för småhus ska sänkas från 4 procent till 3

procent av inkomsten även för pensionärer och utsatta grupper.

– Den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder ska avskaffas

genom att dessa bostäder klassificeras som elevhem.

– Schablonavdraget för andrahandsuthyrning ska höjas från 40 000 kronor

till 60 000 kronor per år.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

– Bonus malus-systemet för personbilar avskaffas. – Sverigedemokraterna motsätter sig en skatt på avfallsförbränning. – Indexuppräkningen på bensin- och dieselskatten ska avskaffas. – Reduktionsplikten ska sänkas till 5 procent för diesel och 2 procent för

bensin och beskattningen av miljöklass 3 och miljöklass 1 ska likställas.

– Alla kvarvarande skattelättnader på biodrivmedel ska avskaffas. – Ett avskaffande av trängselskatten ska utredas. – Flygskatten ska avskaffas.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

– Punktskatten på plastpåsar ska avskaffas.

Centerpartiet

Centerpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

– Regeringens föreslagna förstärkning av skattereduktionen riktad mot

förvärvsinkomster välkomnas, men Centerpartiet bedömer att det kommande förslaget bör ha ett något längre infasningsintervall och vara fullt infasat vid en fastställd förvärvsinkomst om 300 000 kronor.

– Förslag om skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa avvisas. – Regeringens förslag om skattelättnad för cykelförmån välkomnas. – Det är klokt att i högre grad schablonisera beräkningen av nedsättningen

av förmånsvärdet för miljöbilar men Centerpartiet anser att det kommande förslaget också bör inkludera etanolbilar

– Regeringens avisering om lättnader i regelverket för personaloptioner

välkomnas men de är inte tillräckliga på längre sikt.

– Skattereduktionen för installation av grön teknik bör utvidgas ytterligare. – Ett s.k. landsbygdsavdrag införs som en skattereduktion baserad på

avgifter till väg- och bredbandssamfälligheter.

– Det behövs en översyn och förändring av stöd och skattevillkor för

fjällräddare.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

– Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna permanentas på nuvarande nivå. – En tillfällig förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för 19–

23-åringar införs som går längre än regeringens förslag.

– Arbetsgivaravgifterna utom statlig ålderspensionsavgift bör tas bort för

vissa långtidsarbetslösa upp till ett visst belopp.

– Växa-stödet för anställningar som görs under 2022 bör tillfälligt utvidgas

så att det omfattar de tio första anställda.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

– Regeringen ska skyndsamt återuppta dialogen med kommissionen om

möjligheten att undanta Kommuninvest från den föreslagna riskskatten.

– Ett system med s.k. miljöavskrivningar ska införas där vissa typer av

investeringar tillåts skrivas av snabbare jämfört med dagens regler.

– Ordningen vid redovisningen av de skattemässiga justeringarna bör ändras

så att räntefördelningen flyttas ned

– Regelsystemet om negativ räntefördelning och reglerna om särskild post

ska slopas och räntefördelningen ska baseras på nettotillgångarna vid utgången av beskattningsåret.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

– De första 150 000 kronorna på ett investeringssparkonto (ISK) ska göras

skattefria och begränsningsregler som innebär att denna skattefrihet enbart kan utnyttjas en gång bör införas.

– Vid beräkningen av schablonintäkten för investeringssparkonto respektive

skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter.

– Förslaget om skattefrihet för uthyrning av personliga tillgångar välkomnas – Reglerna om andrahandsuthyrning bör utredas. – Det är av stor vikt för ett samhälle att ha ett regelsystem som underlättar

generationsskiften och andra ägarskiften av företag och Centerpartiet föreslår därför att ett nytt stickårssystem ska införas.

– Ett förenklat skogsavdrag och en förenklad återföring av skogsavdrag ska

införas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

– En företagsform ska införas där små enmansföretag ges möjlighet att välja

att beskattas schablonmässigt baserat på sin omsättning, s.k. ingångsföretag.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

– I proposition 2020/21:113 Utökad befrielse från energiskatt för egen-

producerad el föreslogs flera välkomna höjningar av effektgränserna för skattebefrielse för egenproducerad el, men Centerpartiet vill gå längre och helt avskaffa dessa effektgränser.

– Regeringens bedömning att kemikalieskatten på viss elektronik och

avfallsförbränningsskatten bör BNP-indexeras fr.o.m. 2023 avvisas.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

– Regeringens förslag om höjd omsättningsgräns för mervärdesskatteplikt

välkomnas, men Centerpartiet föreslår att gränsen höjs till 150 000 från den 1 januari 2024 i samband med att ett system för schablonbeskattning av de minsta företagen införs.

– För att finansiera andra prioriterade satsningar avvisas regeringens förslag

om ytterligare sänkt moms på reparationer.

– Den s.k. dansbandsmomsen avskaffas.

Övriga skattefrågor

– Regeringens förslag till förlängd anståndstid av skatteinbetalningar

välkomnas.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Skatt på arbetsinkomster

– Regeringens förslag om förstärkt förvärvsavdrag avvisas till förmån för

Vänsterpartiets egna förslag om sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare som har en bättre fördelningsprofil.

– Skatteklyftan ska slutas helt för alla andra inkomster, t.ex. sjuk- och

rehabiliteringspenning, arbetslöshetsersättning och föräldraförsäkringen.

– En skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgifter införs. – Regeringens förslag att utvidga regelverket kring personaloptioner

avvisas.

– Jobbskatteavdraget trappas av på inkomster över 43 000 kronor i månaden. – En skattereduktion införs på alla inkomster upp till 40 000 kronor per

månad.

– Brytpunkten för statlig inkomstskatt sänks från 46 240 kronor per månad

till 44 700 kronor för 2022 och två nya skiktgränser för statlig inkomstskatt införs.

– Skattereduktionen för hushållsnära tjänster avskaffas. – Vänsterpartiet är även emot det s.k. rotavdraget som de anser kan vara

lämpligt som konjunkturåtgärd, men inte som en permanent skattereduktion. Av konjunkturella skäl sänks taket i rotavdraget för 2022.

– Skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer tas bort.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

– De sänkta arbetsgivaravgifterna för unga ska slopas och regeringens

förslag till förstärkt nedsättning för 19–23-åringar avvisas således.

– FoU-avdraget och växa-stödet ska återställas till hur dessa nedsättningar

var utformade före 2021 respektive 2017.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

– Ränteavdragen trappas av i ett första skede med 5 procentenheter under en

treårsperiod, men av konjunkturella skäl införs detta först 2023.

– Avdragsrätten för ränteutgifter begränsas till maximalt 100 000 kronor,

dvs. avdragsrätten avskaffas för ränteutgifter därutöver.

– Det införs ett tak för sparande på investeringssparkonto om 1 miljon

kronor, och sparande utöver taket beskattas med vanlig skatt på kapitalinkomster.

– Skatten på stora aktieutdelningar och kapitalvinster på värdepappers-

försäljning ska höjas till ett intervall om 32–45 procent på utdelningar och vinster fr.o.m. 75 000 kronor.

– I likhet med vad som gäller i många andra OECD-länder ska det införas en

arvs- och gåvoskatt i Sverige, med ett fribelopp på 3 miljoner kronor.

– En ny förmögenhetsskatt ska införas i Sverige, på hushållsnivå och

appliceras på hushållets nettoförmögenhet. Nettoförmögenheter under 6 miljoner kronor ska undantas från skatt. Vänsterpartiet föreslår följande gränsvärden: för 6–10 miljoner kronor en skattesats om 1 procent, för 10–

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

20 miljoner kronor en skattesats om 3 procent och från 20 miljoner kronor och uppåt en skattesats om 5 procent.

– Den kommunala fastighetsavgiften ska kompletteras med en statlig

fastighetsskatt. Skatten ska tas ut med 1,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 5 miljoner kronor och med 2,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 7 miljoner kronor.

– Dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva

betala mer än 4 procent av sin inkomst i fastighetsavgift, ska utökas till att omfatta alla. Förslaget till ny fastighetsbeskattning innebär också att de avgiftslättnader som i dag finns för nybyggda hus ska avskaffas.

– Exitskatt ska införas i enlighet med Skatteverkets promemoria Exit-

beskattning för fysiska personer.

– Investeraravdraget ska avskaffas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

– Bolagsskatten ska höjas och återgå till 22 procent. – Reglerna om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott ökar komp-

lexiteten i ett redan komplext system, och Vänsterpartiet föreslår därför att bestämmelserna går tillbaka till det ursprungliga regelverket.

– 3:12-reglerna ska i ett första steg reformeras i enlighet med förslagen i

utredningen Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75).

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

– Dieselsubventionen till jord- och skogsbruket fasas ut de närmaste tre åren. – en beskattning av konstgödsel i likhet med den som avskaffades 2009

införs, men med en något högre beskattning på kvävekomponenten för att minska läckaget av kväve. Skattesatsen på kväve höjs med 10 procent jämfört med den gamla skatten.

– Energiskatteavdraget för datorhallar ska avskaffas.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

– Ett nytt jobbskatteavdrag föreslås med motsvarande sänkning för

pensionärer.

– Regeringens förslag till förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster

avvisas.

– Jobbskatteavdraget ska förstärkas med fokus på låg- och medelinkomst-

tagare.

– Kristdemokraterna föreslår även ett dubbelt jobbskatteavdrag för personer

som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning baserat på hur länge man varit frånvarande från arbetsmarknaden.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

– Ett dubbelt jobbskatteavdrag föreslås även för alla unga upp till 23 år som

har en subventionerad anställning eller som omfattas av andra arbetsmarknadspolitiska insatser och för nyanlända under de fem första åren i Sverige.

– Kristdemokraterna föreslår även två år med dubbelt jobbskatteavdrag för

de som tar en akademisk examen före sin 25-årsdag samt ett extra förhöjt jobbskatteavdrag vid 69 års ålder.

– En fast skattereduktion som när den införs 2022 uppgår till 150 kronor per

förälder och vårdnadshavare per månad föreslås.

– En skattesänkning föreslås som innebär 2 400 kronor mer per år i

disponibel inkomst, och som görs via en höjning av det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år.

– Sänkt skatt på ersättningar till funktionärer i ideella organisationer föreslås – Ännu fler tjänster bör inkluderas i rutavdraget och även plantering,

matlagning och gravvård bör inkluderas.

– Milersättningen i reseavdraget höjs till 20 kronor och taket för

avdragsgränsen höjs till 13 000 kronor.

– Skattereduktion för stödområde A och B tas bort. – Ett förmånligt bosparande utreds och införs, som förval för alla unga

mellan 18 och 34 år med inkomst av tjänst. Skattereduktionen ska ges under de första 60 månaderna på inkomster som uppgår till 12 000 kronor eller mer per månad. Skattereduktionen ska beräknas på lön efter skatt som avsätts till ett bosparande, och skattereduktionen ska medges med 20 procent av beloppet.

– En utredning bör tillsättas som syftar till att gåvor till fler typer av

organisationer ska berättiga till skattereduktion och att den undre beloppsgränsen för varje enskild gåva ska sänkas.

– Beloppsgränserna för gåvoskatteavdraget höjs så att gåvor upp till 12 000

kronor berättigar till skattereduktion.

– Möjligheten för företagen att använda incitamentsprogram bör bli mer

omfattande och 340 miljoner kronor per år avsätts för att inkludera företag med upp till upp till 250 anställda, och med en omsättning på upp till 350 miljoner kronor.

– En höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt föreslås, med tre procentenheter

utöver inflation.

Skatt på arbetsinkomst – socialavgifter m.m.

– Tidigare införda nedsättningar av arbetsgivaravgifter för unga avskaffas. – Det särskilda avdrag som görs i vissa fall vid beräkningen av allmän

löneavgift avskaffas.

– Växa-stödet avskaffas. – Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för ersättningar till funktionärer i

ideella organisationer bör förstärkas.

– Regeringens förslag om förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för

19–23-åringar avvisas.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

– En långsam avtrappning av ränteavdragen bör göras med 1–2 procent-

enheter per år och taket för den högre nivån av ränteavdrag bör sänkas från 100 000 kronor till 75 000 kr per år.

– Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag som undantar

Kommuninvest från riskskatten.

– Fastighetsskatten på obebyggd tomtmark och hyreshusenheter ska höjas. – Ägarlägenheter ska beskattas som en bostadsrätt och inte som småhus. – Fastighetsskatten inte ska återuppväckas. – Stämpelskatten för fartyg och luftfartyg ska sänkas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

– En utredning bör tillsättas om hur ägarskiften kan genomföras för att skapa

bättre praktiska och skattemässiga möjligheter för personal som vill äga och driva vidare företag.

– Avdragsrätten för avsättningar till vinstandelsstiftelse ska regleras, när de

sker i syfte att köpa ett helt bolag vid ägarskifte så att det tydligt framgår i lagstiftningen att detta är möjligt.

– Investeraravdragets utformning bör förändras så att det går att använda

även för de mindre investerarna som tillsammans med andra äger som juridisk person, och på så sätt bidra till svenska småbolags kapitalförsörjning.

– En tillfälligt sänkt bolagsskatt för alla företag som gör investeringar under

2022 föreslås, genom en skattereduktion som omfattar materiella inköp såsom maskiner och andra materiella tillgångar som är avsedda för långsiktigt bruk i verksamheten.

– En ny typ av entreprenörskonto införs där soloföretagaren schablon-

beskattas.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

– Regeringens förslag till skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

avvisas.

– Avfallsförbränningsskatten sänks och regeringens indexering av avfalls-

förbränningsskatten avvisas.

– Flygskatten tas bort under nästa år för att stödja flygnäringens åter-

hämtning i spåren av pandemin.

– Den nuvarande beskattningsmodellen av tung vägtrafik bör ersättas med

en ny fordons- och bränslebeskattning som tar hänsyn till vilken miljö- och trafikbelastning fordonet har i trafiksystemet.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

– Regeringens aviserade höjning av skatten på alkohol och tobak tidigare-

läggs.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Liberalerna

Liberalerna lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

– Marginalskatterna ska sänkas för att utbildning ska löna sig bättre, och den

s.k. brytpunkten för statlig inkomstskatt ska höjas med 24 000 kr per år.

– Regeringens förslag att utöka skattereduktionerna för förvärvsinkomster

avvisas och ett nytt jobbskatteavdrag införs som innebär sänkta skatter på låga inkomster genom ett permanent jobbskatteavdrag.

– Ett förstärkt jobbskatteavdrag för äldre införs. – Expertskatten förändras genom att skatteundantaget förlängs till arbets-

vistelser som uppgår till sju år.

– Regeringens föreslagna subventioner till förmånscyklar avvisas. – Ett särskilt rutavdrag för årsrika personer införs. – Den särskilda skattenedsättning som finns för en del glesbygdskommuner

avskaffas men motsvaras av stora satsningar på infrastrukturen i landets glesbefolkade delar.

– Skattereduktionen för avgiften till a-kassan avvisas.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

– Växa-stödet förstärks och permanentas, vilket innebär att småföretag som

går från inga till upp till tre nya medarbetare får en reducering av arbetsgivaravgifterna de första två åren.

– En förstärkning av taket i FoU-avdraget införs.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

– De första 300 000 sparade kronorna på investeringssparkonton görs skatte-

fria.

– Golvet på 1,25 procent av kapitalunderlaget för beskattning av inves-

teringssparkonto avskaffas för att stimulera fler att börja spara.

– En skattereduktion på bosparande införs. – Skatten på kommersiella lokaler och på obebyggd mark höjs. – Stämpelskatten vid registrering av fartyg avskaffas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

– En schabloniserad inkomstbeskattning av enskilda näringsidkare införs. – Ett förbättrat regelverk för fåmansföretagare införs eftersom 3:12-

regleringen fortfarande har en rad brister och det behövs ett helhetsgrepp kring beskattningen.

– Regeringens aviserade ändringar i bestämmelserna om avdragsrätten för

underskott från tidigare år avvisas.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

– Den extra indexering av skatten på förbränning av avfall som regeringen

föreslår avvisas.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

– Skatten på plastpåsar avskaffas. – Energiskatten för el som förbrukas av bussar sänks till samma nivå som

gäller för spårtrafiken.

– Odlingstorv ska beläggas med koldioxidskatt motsvarande en fjärdedel av

skattenivån för fossil koldioxid.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

– Regeringens förslag till förändring av momsreglerna för små företag

avvisas till förmån för ett förslag som innebär större regelförenklingar för egenföretagarna.

Proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag

Regeringen föreslår att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall ska jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader. Förslaget innebär att avdrag för ökade utgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort ska göras på samma sätt som för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer. Förslaget medför att ersättning för ökade utgifter undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren. I propositionen föreslås även att den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller ett kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation ska anses ha tjänstestället i bostaden. Arbetsgivaren ska därmed inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på kostnadsersättning som betalas ut och den tillfälliga arbetstagaren ska heller inte ta upp erhållen ersättning och yrka avdrag för ökade levnadskostnader i sin inkomstdeklaration. Vidare föreslås att kostnadsersättningar normalt ska bli skattefria även för begränsat skattskyldiga personer vid tillfällig anställning eller uppdrag i högst en månad och vid tillfälligt arbete under vissa samhällsinsatser. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt

I propositionen föreslås att reklamskatten avskaffas genom att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam upphävs. Vidare föreslås följdändringar i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen (2011:1244) och tullagen (2016:253). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning

I propositionen föreslås att skattereduktionen för förvärvsinkomster förstärks ytterligare fr.o.m. 2022 och att skattesänkningen som huvudregel ska vara 2 820 kronor per person och år. Skattereduktionen föreslås ges till personer med en fastställd förvärvsinkomst som är högre än 65 000 kronor per år och med en infasning av skattereduktionens storlek på fastställda förvärvsinkomster mellan 65 000 och 265 000 kronor. Utformningen av skattereduktionen föreslås också justeras så att grundavdraget inte ska påverka reduktionens storlek. Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning föreslås också förstärkas i syfte att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster. Förslaget innebär att utformningen av skattereduktionen ändras så att den i princip motsvarar hur jobbskatteavdraget beräknas. Personer med sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas därmed få en skattesänkning på i genomsnitt ca 10 000 kronor per år. Förslagen medför ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) som ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1 avvisas förslaget i den del som avser en förstärkning av skattereduktion för förvärvsinkomster medan propositionens förslag om förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning stödjs. I kommittémotion 2021/22:4240 av Mats Persson m.fl. yrkande 1 avvisas förslaget i den del som avser en förstärkning av skattereduktion för förvärvsinkomster.

Proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar

I propositionen föreslås att det införs en skattelättnad för förmån av att använda cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk. Innebörden av förslaget är att en sådan cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen som överstiger 3 000 kronor per beskattningsår. Skattelättnaden föreslås gälla vanliga trampcyklar och elcyklar som arbetsgivare tillhandahåller sina anställda, under förutsättning att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. I propositionen föreslås även att ersättningar vid uthyrning av personliga tillgångar ska tas upp till beskattning bara till den del som de sammanlagda ersättningarna överstiger 20 000 kronor. Förslaget medför ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) som föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4252 av Elisabeth Svantesson (M) avvisas förslaget. Motionärerna anför att regeringens skatteförändring är en åtgärd som varken löser ett påtagligt problem eller kan betraktas som något som har efterfrågats i nämnvärd utsträckning av arbetsgivare eller arbetstagare. Förändringen ökar däremot komplexiteten i skattesystemet. I kommittémotion 2021/22:4241 av Mats Persson m.fl. (L) avvisas förslaget. Motionärerna anför att de i princip inte har något emot att arbetsgivare ges incitament att erbjuda sina anställda cyklar. Likväl utgör det presenterade förslaget ett avsteg från den skatterättsliga huvudregeln om att inkomst av arbete ska beskattas lika oavsett om ersättningen utgår i form av lön eller förmån. Ett sådant avsteg bör tydligt svara mot ett behov, och det bör lika tydligt framgå på vilket sätt den föreslagna ändringen kommer att bidra till att uppfylla detta behov.

Proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

I propositionen föreslås vissa utvidgningar av reglerna om förmånlig beskattning av personaloptioner i vissa fall. Från och med år 2018 gäller att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattning i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen. Reglerna föreslås gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150, i stället för som nu 50, och med en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 280 miljoner kronor, i stället för som nu 80 miljoner kronor. Vidare föreslås att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ska omfattas av reglerna. I syfte att förenkla det praktiska handhavandet föreslås reglerna också ändras på så sätt att en personaloption kan nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. Slutligen föreslås att en personaloption ska kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern. De föreslagna ändringarna medför också vissa justeringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) vad gäller skyldighet att lämna kontrolluppgift och uppgift i arbetsgivardeklaration. Förslaget utgör ett statligt stöd och anmäldes till kommissionen för godkännande den 10 juni 2021. Kommissionen godkände den föreslagna utvidgningen av stödordningen den 14 oktober 2021. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4254 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna för personaloptioner bör utvidgas genom att gränsen höjs till 250 anställda och 350 miljoner kronor i nettoomsättning samt balansomslutning. Vidare föreslås att det bör utredas om det är möjligt att göra systemet mer generellt. I kommittémotion 2021/22:4264 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna för personaloptioner bör utvidgas ytterligare så att fler branscher inkluderas.

2.6 Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022

Vid försäljning av fast egendom krävs riksdagens godkännande av försäljningen om värdet på egendomen överstiger 75 miljoner kronor (8 kap. 2 § budgetlagen). Inkomsterna från en sådan försäljning ska redovisas mot inkomsttitel om inte riksdagen har beslutat annat (8 kap. 8 § budgetlagen).

Propositionen

Regeringen har ett bemyndigande att under 2021 genom försäljning överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 och från försäljningsintäkterna avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Fastigheterna har på grund av värdeförändring inte sålts under 2021 och regeringen föreslår därför i propositionen att ett nytt motsvarande bemyndigande för försäljning under 2022 eller 2023 lämnas (punkterna 15 och 16). Värdet på fastigheterna bedömdes vid en marknadsvärdering i juni 2021 uppgå till 120 miljoner kronor. I propositionen föreslår regeringen också att den bemyndigas att under 2022 genom försäljning överlåta en fastighet med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. och från försäljningsintäkterna avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (punkterna 17 och 18). På den aktuella fastigheten finns ambassadörens f.d. chefsbostad. På en annan fastighet, som också ägs av den svenska staten, finns en byggnad benämnd House of Sweden i vilken ambassadkansliet är inrymt. Utrikesdepartementet (UD) har 2019 sagt upp hyreskontraktet för chefsbostaden eftersom den i stället ska inrymmas i House of Sweden. UD lämnade fastigheten sommaren 2019 och fastigheten nyttjas inte i dag. Regeringen bedömer att det ur ett statligt perspektiv inte finns något behov av att framöver äga den tomställda fastigheten. Vid en marknadsvärdering i juni 2021 bedömdes fastighetens värde uppgå till lägst 12,5–15,8 miljoner US-

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

dollar, vilket motsvarar ca 109–138 miljoner kronor. Värdet kan potentiellt vara högre om en exploatör skulle köpa fastigheten.

2.7 Ålderspensionssystemets utgifter 2022

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt administrationskostnader. Ålderspensionssystemets utgifter ingår inte i statens budget men i de takbegränsade utgifterna under utgiftstaket.

Propositionen

I propositionen (punkt 7) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 346,2 miljarder kronor 2022. Det innebär en ökning med drygt 11,1 miljarder kronor jämfört med 2021 och förklaras i huvudsak av den makroekonomiska utvecklingen.

2.8 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar

2023 och 2024

Regeringen ska i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 3 § budgetlagen).

Propositionen

Preliminära utgiftsramar 2023 och 2024

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 8) att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområdena för 2023 och 2024 som en riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.5 och 2.6 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2023 och 2024. De sammanlagda utgiftsramarna för 2023 och 2024 beräknas uppgå till ca 1 165 miljarder kronor respektive 1 182 miljarder kronor. Det innebär jämfört med det föregående året en minskning med ungefär 39 miljarder kronor 2023 och en ökning med ca 17 miljarder kronor 2024. Minskningen 2023 förklaras främst av att ett flertal tillfälliga åtgärder som vidtagits med anledning av pandemin upphör, vilket minskar utgifterna jämfört med föregående år. De största minskningarna till följd av beslutade, föreslagna och aviserade reformer görs på utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (−10,0 miljarder kronor), 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (−5,1 miljarder kronor), 20 Allmän miljö- och naturvård

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

(−4,9 miljarder kronor) och 25 Allmänna bidrag till kommuner (−4,4 miljarder kronor). Utgiftsökningen 2024 beror till övervägande del på den makroekonomiska utvecklingen som påverkar pris- och lönekänsliga anslag. Den största ökningen avser Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (6,8 miljarder kronor). Utvecklingen av utgifterna 2023 och 2024 är också en konsekvens av att några nya finanspolitiska åtgärder utöver de som har aviserats tidigare eller i budgetpropositionen inte ingår i beräkningarna för dessa år.

Preliminär inkomstberäkning 2023 och 2024

I propositionen (punkt 4) föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 som en riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.7 och 2.8 redovisas regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2023 och 2024. Inkomsterna i statens budget beräknas preliminärt till ca 1 224 miljarder kronor respektive 1 263 miljarder kronor 2023 och 2024.

Motionerna

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna lämnar förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i partimotionerna 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6, 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6 samt 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 4 och 6. Partiernas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar jämfört med regeringens förslag för 2023 och 2024 framgår av tabellerna 2.5–2.8.

L 7 0 9 6 1 3 0 0 2 4 0 1 1 en 25 12 75 9 −1 1 ±0 8 0 1 79 5 6 1 30 8 26 3 96 g − − 6 1 17 8 8 50 8 9 3 4 − 0 3 32 in 1 − − 2 1 4 1 − −9 −3 −2

er eg r n

å 2 2 0 0 2 0 3 6 0 5 1 3 0 6 8 8 4 5 2 fr 5 4 2 16 ±0 5 0 7 0 9 2 3 4 2 40 7 1 5 KD 19 1 1 9 − 27 3 5 3 4 4 27 8 6 6 4 73 9 1 7 se − 1 − 4 − 5 1 − el −8 −2 −1 −3

ik v v A

V 3 0 0 5 0 0 0 0 7 8 0 7 0 0 22 20 50 90 10 0 5 6 6 0 9 0 0 6 9 1 60 6 1 − 4 7 26 2 5 2 4 7 292 1 6 6 2 7 0 261 − 7 6 8 2 3 5 4 3 −1 11 13

C 6 3 9 5 1 4 0 5 2 8 0 6 20 40 −0 4 6 ±0 29 1 0 1 21 3 −5 42 1 ±0 62 8 − − 4 3 − 7 2 50 8 6 49 − 5 47 3 − 1 − − 1 −2 −3 −1

3 2 0 2 r 4 5 0 0 8 7 4 5 7 0 2 0 0 0 9 8 8 0 1 5 a SD 9 9 21 1 2 8 7 1 0 3 0 0 9 7 ±0 7 5

33 5 4 6 1 7 8 5 8 66 7 6 3 57 9 0 0 0

m − 4 2 2 5 − − 2 a 23 −2 −3 −6 −4 −7

−

iftsr tg T u 5 4 5 0 0 5 8 0 0 3 5 0 0 5

E M 76 10 1 2 ±0 2 4 3 0 0 8 −8 50 46 1 80 75 7 7 6 1 6 3 3 3 50 7 80 2 − 88 45 1

DG ra 2 − − − − U ä 14 12

B −3

in − −

NS

E m T li

A

N R til in fö 17 18 12 63 82 53 0 98 40 0 86 27 92 16 16 75 E g er 1 1

T S eg

sla

OM r R

K IN s fö H a n n ch OC r g ar s o R in rg b re d g A re ap ch g ti in ä tn ch ra n o d in ri n AM al sk mso m o n f rj R m o an k S tio rv ed o o er v ch ti ö al d d lj rsk rsö li T F o sf er k er in o o ö o ci iv d d GI sb u ld mi a n sf tp m an ri d sl tsf u n år h in k so sj å fa n et te ad UT , c n an r rv f o ch id id ö lä si st me u o ti k ts d rb o at AK s ch er le o v g v f an a er b su T u ån d et et et y ssamf , g n S o äl h in h h ch iv g n n T en ek h ist år g n g g n n ro o li ch er F g mi x v g tt g g o u t in k k o n e o e samv b k ch r, er GI in n l lt u ry sä ry ry o ad ch ec - io ls o ch et sam sj t t t n ie n ö at UT er k d el el , ed et k o d la samt tv lj – re o n n ch n d h d g u ik r e y ll n isk sn isk isk g ö e n T eg o d lse u io o io o år n ld n in me lsp d al mi u E n äl t äse at ar at ti v m o m m äl ri smar st n r, äl n i R rå s st o ti o o ie d an g UT ro et t, tsv rn rn ra so n n n le et il u g io L .5 m at rsv o k o o d lt g män er mm S ik ät te te ig äl n ab rb tb u eg ll o E 2 amh k ö tu amh y B er k tso R S S R In F In M H Ek fu Ek Ek Jämst et A S U K S b R A En K M ell n if b o A lj tg R U 2 Ta Mi 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

1

iU :F 2 /2 1 2 0 2 126

1

iU

:F 127

2 /2 1 2 0 2

T L 5 8 6 E en 6 −6 ±0 ±0 8 g 2 40 8 DG U in − B −3

er

NS eg E T r A n T å 7 7 4 9 S fr 3 2 ±0 ±0 4 I KD 5 41 7 1 A se − 4 3 N R el E T ik S v

v

OC R A

AM

R C 5 1 7 5 S T 9 3 5 ±0 ±0 2 F 9 2 2 5 GI −1 −4

UT ,

AK T

S 2 0 0

–

T E

M A −1 R 2

s g 5 4 5 7 a 7 6 5 7 en 190 7 1 1 606 0 g rsl 7 5 8 5 in fö 20 4 42 6 er 1 1

1 eg R

el

ed

sm iv l ch er en n n o u io d n g u y mm o a sb d k sk n l .m. ei la il m p , t r en g ro d ar ra to u g E rå id än l in b sr il m e är iv a ld t o d n sl n u n ts la g k te if rå if m el in män tss g tg re är ll ta v u tso A N A S A a

if m tg m U u

23 24 25 26 27 S

L 0 4 5 1 0 0 5 8 1 9 4 3 7 8 7 en 55 18 3 2 −1 0 −0 5 2 8 79 4 6 5 48 3 26 28 7 g − − 1 6 1 18 4 8 50 8 8 3 7 − 2 35 34 3 in 4 − 3 − 2 1 1 − − −9 −3 −3

er eg r n

å 2 2 0 5 2 5 6 0 3 6 0 8 2 8 4 5 5 7 fr 0 4 7 18 ±0 9 7 0 7 88 7 2 5 8 1 15 4 1 3 KD 19 2 1 5 − 19 3 888 3 4 5 0 6 6 4 8 2 1 3 se − 3 − 6 1 el 10 −8 −2 −1 −5 −4

ik v v A

V 7 0 0 0 0 0 0 0 5 6 6 7 9 0 5 2 22 20 70 90 20 3 0 7 6 0 9 2 5 2 7 8 1 60 8 1 8 − 3 0 26 3 7 9 4 7 7 1 6 6 4 7 0 494 9 1 − 7 6 9 9 2 3 5 4 3 1 −1 13

C 1 3 9 5 9 4 8 0 2 7 2 6 5 15 40 −0 9 6 ±0 29 6 9 8 21 50 −5 42 1 ±0 0 0 8 9 − − 4 3 − 5 1 50 8 69 − 1 4 1 9 9 − − 1 −2 −3 −4

4 2 0 2 r 4 5 1 8 3 7 4 0 7 0 7 4 0 4 7 8 6 5 2 a SD 1 5 21 0 2 2 1 4 5 57 5 7 7 4 6 2 ±0 6 11 3 3

52 6 8 1 2 7 4 2 7 − 2 1 5 5 9 2 0 0 2

m − 6 2 3 6 2 1 a 29 −3 −4 −6 −1 −5 −8

−

iftsr tg T u 0 8 5 0 0 5 8 0 8 7 0 5 0 0 0 0 5 5

E M 41 10 0 8 ±0 2 7 3 0 9 5 −9 4 0 17 1 8 5 6 7 5 3 2 1 5 4 3 2 50 8 3 1 2 7 1 0 45 1 8

DG ra 5 − − U ä 16 12

B −3 −1 −5 −2

in − −

NS

E m T li

A

N R til in fö 16 18 12 65 90 55 96 0 40 0 86 28 92 16 17 77 21 E g er 1 1

T S eg

sla

OM r R

K IN s fö H a n el n ch OC r g ar s o ed R in rg b re d g A re ap ch g ti in sm ä tn ch ra n o d in ri n iv AM al sk mso m o n f rj l R m o an k S tio rv ed o o er v ch ti ö al d d lj rsk rsö li ch T F o sf er k er in o o ö o o ci iv d d GI sb u ld mi a n sf tp d m an ri d sl tsf u n år g h in so sj å fa n et te ad y UT , c n an r rv f o ch id id ö lä si st me u sb o ti k ts k d rb o at d AK s ch er le o v g v f an a er b su n T u ån d et et et y ssamf , g n S o äl h in h h ch iv g n n la T en ek h ist år g n g g n n ro o li ch er , F g mi x v g tt g g o u t in k k o n e o e samv b k ch r, er ar GI in n l lt u ry sä ry ry o ad ch ec - io g ls o ch et sam sj t t t n ie n ö at UT er k d el el , ed et k o d la samt tv lj in – g re o n n ch n d h d g u ik är r e y ll n isk sn isk isk g ö e n T o d lse u io o io o år n ld n in me lsp d al mi u n E n äl t äse at ar at ti v m o m m äl ri smar st n r, äl n i Re rå s st o ti o o ie d an g la UT ro et t, tsv rn rn ra so n n n le et il u g io el L .6 m at rsv o k o o d lt g män er mm S ik ät te te ig äl n ab rb tb u eg ll o re E 2 amh k ö tu amh y B er k tso R S S R In F In M H Ek fu Ek Ek Jämst et A S U K S b R A En K A M ell n if b o A lj tg R U 2 Ta Mi 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

1

iU :F 2 /2 1 2 0 2 128

1

iU

:F 129

2 /2 1 2 0 2

T L 2 3 E en −9 ±0 ±0 9 g 51 1 DG U in − B −4

er

NS eg E T r A n T å 7 4 9 S fr 2 ±0 ±0 6 I KD 39 9 8 A se − 1 N R el E T ik S v

v

OM A

1 25 96 OC R A

AM R C 1 5 0 S T 2 6 ±0 ±0 8 F 2 1 4

GI −1 −7

UT ,

AK T

–

T E UT

R 2

s g 2 8 5 0 a 4 8 5 1 en 7 0 1 937 3 g rsl 7 9 7 2 in fö 4 42 8 er 1 1

1 eg R

er en n n u io n u mm a o k sk l .m. ei il m p t r en g ro d ra to u än E rå id l b sr il m e iv a ld t o d sl n u n ts g k te if rå if m in män tss g tg är ll ta v u tso N A S A a

if m tg m U u

24 25 26 27 S

L 2 2 0 2 0 0 0 0 0 0 1 5 en 1 3 4 90 ±0 50 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3 0 6 ±0 ±0 0 10 ±0 18 g 1 4 9 49 − 59 25 3 3 5 2 − −5 12 − in − − −2 − 2 6 − −6 −5 −4 −2 −1

er eg r

n 3 0 3 0 5 0 0 0 0 0 3 0 2 0 0 å 8 4 4 3 2 2 0 3 5 1 0 −7 4 8 2

3 fr KD 688 17 ±0 1 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 8 5 ±0

2 4 7 7 − 0 4 3 7 2 3 0 0

0 se 0 4 4 1 3 1 1

2 −6 −2 −3 −4 −2

el −1

et ik g v d v

te a st

i C 5 0 0 5 0 0 9 0 1 0 0 a 8 ±0 ±0 ±0 8 9 9 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 6 7 ±0 ±0 ±0 78 ±0 70 n 8 30 30 1 8 8 −8 0 5 60 −5 − − − 1 1 − er −9 −9 −1

st m o

k 5 8 7 7 5 0 0 0 0 0 7 2 5 SD 6 10 ±0 6 45 ±0 20 ±0 ±0 ±0 9 0 2 ±0 1 ±0 3 10 4 in 722 2 85 40 4 66 1 3 7 60 6 2 84 7 v 0 − − −6 − 1 − − a −1 −9 −2 −3 −9

g −1 in n

k 5 0 5 5 0 5 5 0 9 2 7 2 8 0 ä M 6 9 3 2 2 ±0 0 85 9 ±0 ±0 ±0 ±0 7 4 3 ±0 ±0 ±0 ±0 0 T 9 8 2 1 2 7 1 11 2 6 6 190 61 76 3 E er 4 − 0 − − b −1 −6 −7 −7 −1 −5 −7 DG r −1 U B ä

in

NS E m s g 1 7 3 6 0 5 2 0 4 6 3 4 1 2 1 T li en a 7 6 4 7 ±0 7 1 2 3 8 9 0 2 3 6 6 A 6 7 624 1 2 371 1 8 415 2 207 6 5 0 423 2 6 2 556 058 7 0 394 403 T re g rsl 6 6 2 6 6 0 3 9 3 6 8 5 7 S p in fö 1 0 54 5 4 9 7 14 46 56 −8 1 79 7 36 15 9 4 29 57 I l 7 9 8 1 33 6 6 − 3 1 6 5 A N er −

R til eg E g R T S

sla

OM r

K IN s fö H a r n t ro OC r a

R re A ä eme tsv n st AM sa R e ssy n S tio e et n i T F o o ak et t rb l ch GI si l b m rb at t a ål er o ål o h sk if å en st n t UT , c a t g r sh o sh o å at p ep u in ti u ch te t l h t o AK s p k mst sav er er if mi at a , sv m h l T o n n tt g v g at t t, o S en er r k o o a re li it al su h T tt te n p it ta at t n at F g a msts i si ti k av r p esk ar p t ssk o at o k s te ll n g p a ap re at g at o k t GI in k k al en t u ar if ti ö in k k fö ssk k al at s n n at d ta iv l ru å sk in sk å essk UT er u p g r d tn å å g n et d å – g ta i sk re ek sg te il eg p p p n h el p p isk r mstsk ig av st p är g T o ek te ir et if sät tt t t o ast ig tt v t E n l o tl mm män ist at en g sk n a at at p k m a at er Re te ir k ta o ll rt k d rb v är ed jä k k k u v tä k er k UT ro ast L .7 ti D In S K A A S In A Eg A S N T S S S K A F S S M S En S E 2 st B er k m M ell n o A b o k 0 0 1 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 lj 0 1 1 1 2 3 4 0 1 4 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3 R In 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 2 Ta Mi 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1

iU :F 2 /2 1 2 0 2 130

1

iU

:F 131

2 /2 1 2 0 2

T E L 2 0 3 2 1 1 1 en 7 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 8 8 0 ±0 0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 0 g 4 38 0 5 5 5 5 DG U in − B −4 −3 −3 −3

er

NS eg E T r A n 8 6 3 T å 00 9 1 83 83 83 S fr ±0 55 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0

KD 0 9

I A − −6 3 −1 −1 −1 N se −4 R el E

OC R A

C 4 0 4 4 4

AM −9 50 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 4 0 4 ±0 4 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 4 R S − 1 3 8 8 8

T F −9 −8 −8 −8

GI

UT , AK 0 0 0 7 0 0 T SD 2 2 ±0 ±0 25 ±0 9 ±0 7 7 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 S 81 1 2 769 5 172 172 6 6 842 T F − 2 2 2 3 −4 −4 −1 −1 GI −2 −2 −2 −2

UT – T 2 8 5 E M ±0 ±0 ±0 00 ±0 0 ±0 00 00 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 88 62 949 9 044 044 144 UT L − − −6 9 6 3 3 −1 −1 3

S E B −1 −1 −1 −1

M A R s

R r re r to a k g in se l er ra il it U d et t d

jö n h g il E a m m re

l l o in k

m er il il sa d tn ch tt t t k u m o a r en er sl so

er er er g

i tt te tt er v st n s g sk a k a st e a

a s n m U i

er g tä m n ld å o isa

sk n sk k E . v

en ri , , o te l n o

v ei k a rså v n .m

å ik er er r n ö i å ed er t p rt ö tt a st f a a m r af r o st a st g ei g g fr et r to st at tr p ch o k o r tt v v . r n te te p p in a a in a m o m sk at äg at m o s s te a ssi .m g em o v i a e e k er er ln ä so k k id å d d a in st e x sk å sk rd rn tä iser s sk er st st m n r tt in a p a p en en n d et lm g a io g g fö to n st m m y k esy te s t tt å å ei o te o o rb ra tt if l ld ri at ri a g g ri m lk rä sk en te o v k v k est v v tt ta o k k te id v a tg å

sek a k et

ti K Ö S Ö S R A a A Pe S n In In Å Ka B A sk U p g

st ig i d tl s sk a u m n g o n

k 0 0 0 0 0 0 0 fe 0 te 0 0 ri 0 0 0 0 0 0 0 tsb 4 5 7 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 In 4 4 4 4 5 6 7 8 ta 9 0 0 0 0 0 0 0 0 ta 1 1 1 1 1 1 1 Of 1 S 1 1 Öv 2 3 4 5 6 7 8 S

L 8 8 0 8 0 0 0 0 0 0 5 en 1 0 4 90 ±0 60 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3 0 6 ±0 ±0 0 10 18 ±0 21 g 4 2 8 36 − 12 56 0 6 5 2 − 12 − in − − −5 − 2 6 − −5 −5 −4 −2 −1

er eg r

n 0 3 8 å 3 0 3 6 0 0 0 0 0 0 0

4 8 4 4 ±0 3 0 0 0 ±0 ±0 ±0 ±0 1 5 ±0 ±0 0 −7 8 ±0 ±0

2 fr KD 589 8 9 9 17 5 8 7 1 8 7 73 8 −2 5

0 2 − 2 2 4 4 −

2 se −7 −3 −3 −4

el −1

et ik g v d v

te a st

i 5 5 0 2 2 a C 0 5 5 0 0 1 7 n 3 ±0 ±0 ±0 8 6 0 65 ±0 ±0 ±0 ±0 59 6 0 ±0 ±0 ±0 4 ±0 8 35 35 1 7 7 − 1 3 70 1 93 10 er − − 1 −5 1 − − − st −8 −8 −1 −1

m o k

7 2 1 1 9 2 0 0 0 0 0 0 0 in SD 4 0 1 30 ±0 1 4 ±0 10 ±0 ±0 ±0 9 0 2 ±0 1 ±0 22 2 v 8 1 9 19 9 5 552 2 2 8 70 6 538 76 1 7 − 9 4 1 1 − −1 − a 2 −2 −1 2 64 −1 −3 11 −1 g 1 1 16 in −1 −

n k

ä 1 6 5 1 0 5 5 5 0 2 2 0 4 4 0 M 8 9 5 5 2 ±0 9 7 8 ±0 ±0 ±0 ±0 3 4 9 ±0 ±0 ±0 ±0 8 0 T E er 6 4 4 9 2 5 3 4 11 3 6 6 647 83 5 3 b 4 − 1 − DG r −1 −6 −6 −7 −1 −5 −1 −7 U ä −1

B

in

NS E m T li s g 5 3 7 5 1 1 3 7 8 2 8 6 2 3 A a 0 8 0 3 ±0 1 4 3 7 7 0 6 1 8 9 T re en 7 9 975 0 4 712 6 1 880 6 821 1 5 3 410 9 5 846 202 360 4 3 556 578 S p g rsl 4 6 0 6 0 2 4 1 5 7 1 9 I l in fö 3 3 54 7 5 1 9 14 47 57 −7 2 73 7 10 38 15 2 6 30 58 A 7 9 8 1 34 7 6 − 3 1 7 5 N er − R til E g eg T R S

sla

OM r

K IN s fö H a r n t ro OC r a

R re A ä eme tsv n st AM sa R e ssy n S tio e et n i T F o o ak et t rb l ch GI si l b m rb at t a ål er o ål o h sk if å en st n t UT , c a t g r sh o sh o å at p ep u in ti u ch te t l h t o AK s p k mst sav er er if mi at a , sv m h l T o n n tt g v g at t t, o S en er r k o o a re li it al su h T tt te n p it ta at t n at F g a msts i si ti k av r p esk ar p t ssk k o o at o k s te ll n g p a ap re at g at k t GI in k k al en t u ar if ti ö in k k fö ss k al at s n n at d ta iv l ru å sk in sk å essk UT er u p g r d tn å å g n et d å – g ta i sk re ek sg te il eg p p p n h el p p isk r mstsk ig av st p är g T o ek te ir et if sät tt t t o ast ig tt v t E n l o tl mm män ist at en g sk n a at at p k m a at er Re te ir k ta o ll rt k d rb v är ed jä k k k u v tä k er k UT ro ast L .8 ti D In S K A A S In A Eg A S N T S S S K A F S S M S En S E 2 st B er k m M ell n o A b o k 0 0 1 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 lj 0 1 1 1 2 3 4 0 1 4 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3 R In 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 2 Ta Mi 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1

iU :F 2 /2 1 2 0 2 132

1

iU

:F 133

2 /2 1 2 0 2

T E L 4 0 0 8 2 2 2 en 5 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3 5 7 ±0 7 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 7 g 5 39 9 4 4 4 4 DG U in − B −3 −3 −3 −3

er

NS eg E T r A n 8 T å 7 3 4 4 4 ±0 ±0 ±0 ±0 00 ±0 0 1 9 ±0 9 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 9 S I fr KD 60 6 1 4 4 4 A − −6 4 N se −5 −1 −1 −1 R el E

H

91 −8 82 82 82

OC R A AM C 0 1 5 6 6 6 R 13 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 4 5 8 ±0 8 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 8 S − 10 6 3 2 2 2 T F − GI −9 −9 −9 −9

UT ,

AK 0 0 0 1 0 0 T 3 6 9 25 6 6 6 S SD ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 T 2 2 2 082 3 721 721 6 6 381 F 8 7 7 9 GI −1 −4 −4 −1 −1

−3 −3 −3 −3

UT –

T E 4 5 1 M ±0 ±0 ±0 00 ±0 3 ±0 00 00 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 UT L 94 98 985 7 254 254 354 S − − −7 0 6 4 4 −1 −1 4

E B M −2 −1 −1 −1

A R

R r a g in l er ra il it U d et t d

jö n h g il E a m m re

l l o in k

m er il il sa d tn ch tt t t k u m o a r en er sl so

er er er g

i tt te tt er v st n s g sk a k a st e a

a s n m U i

er g tä m n ld å o isa

sk n sk k E . v

en ri , , o te l n o

v ei k a rså v n .m

å ik er er r n ö i å ed er t p rt ö tt a st f a a m r af r o st a st g ei g g fr et r to st at tr p ch o k o r tt v v . r n te te p in a a in a m o m sk at äg at m o s s p te a ssi .m g em o v i a e e k er er ln ä so k k id å d d r a in st e x sk å sk rd rn tä iser s sk er st st m n r tt in a p a p en en re n d et lm g a io g g fö to n st m m y k esy te s t tt å å to ei o te o o rb ra tt if l ld ri at ri a g g ri m lk rä sk en te o v k v k est v v k tt ta o k k te id v a tg å

sek a k et

ti K Ö S Ö S R A a A se Pe S n In In Å Ka B A sk U p g

st ig i d tl s sk a u m n g o n

k 0 0 0 0 0 0 0 fe 0 te 0 0 ri 0 0 0 0 0 0 0 tsb 4 5 7 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 In 4 4 4 4 5 6 7 8 ta 9 0 0 0 0 0 0 0 0 ta 1 1 1 1 1 1 1 Of 1 S 1 1 Öv 2 3 4 5 6 7 8 S

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2.9 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

Samtliga utskott har fått tillfälle att yttra sig över förslagen till utgiftsramar och inkomster i budgetpropositionen i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Tabell 2.9 ger en översiktlig sammanställning över de yttranden som lämnats. Av tabellen framgår om regeringens förslag tillstyrks eller avstyrks i yttrandet och om yttrandet innehåller avvikande meningar. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilagorna 11–25.

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

Utskott/ Yttrar sig över Bilaga Tillstyrker/ Avvikande Yttrande Avstyrker meningar propositionen

KU (KU1y) Utgiftsområde 1 11 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L SkU (SkU1y) Skatter och avgifter, 12 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L inkomstberäkningen SkU (SkU2y) Utgiftsområde 3 13 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L JuU (JuU1y) Utgiftsområde 4 14 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L CU (CU1y) Utgiftsområde 18 15 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L UU (UU2y) Utgiftsområde 5 och 7 16 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L FöU (FöU1y) Utgiftsområde 6 17 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L SfU (SfU1y) Utgiftsområde 8, 10, 11 och 18 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L 12, ålderspensionssystemet, inkomstberäkningen SoU (SoU1y) Utgiftsområde 9 19 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L KrU (KrU1y) Utgiftsområde 17 20 Tillstyrker SD, C, V, KD, L* UbU (UbU1y) Utgiftsområde 15 och 16 21 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L TU (TU1y) Utgiftsområde 22 22 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L MJU (MJU1y) Utgiftsområde 20 och 23 23 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L NU (NU1y) Utgiftsområde 19, 21 och 24 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L 24 AU (AU1y) Utgiftsområde 13 och 14 25 Tillstyrker M, SD, C, V, KD, L * M har ett särskilt yttrande.

I samtliga yttranden anför Kristdemokraterna och Moderaterna att de inom ramen för finansutskottets behandling av utgiftsramarna kommer att söka stöd för ett annat, gemensamt, budgetförslag.

2.10 Kompletterande information

Förslag som aviserats i budgetpropositionen

Nedan redovisas förslag som har aviserats i budgetpropositionen och som regeringen avser att lämna under hösten 2021 och våren 2022 samt förslag som

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

regeringen avser att lämna därefter. Samtliga dessa förslag ligger till grund för inkomstberäkningen men ingår inte i budgetpropositionen, utan förslagen presenteras i särpropositioner. I budgetpropositionen har regeringen i stället lämnat en bedömning.

Propositioner som regeringen avser att överlämna till riksdagen under hösten 2021 och våren 2022 för ikraftträdande under 2022

• Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa. • Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar. • Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under

juni–augusti 2022.

• Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år. • Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet. • Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt. • Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer. • Avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar.

Propositioner som regeringen avser att överlämna till riksdagen för ikraftträdande 2023 och 2024

• En moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer med

ikraftträdande dels den 1 juli 2023, dels den 1 januari 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag om detta under 2022.

• BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten med ikraftträdande den

1 november 2022 och tillämpning fr.o.m. den 1 januari 2023. Det framgår inte av budgetpropositionen när regeringen avser att återkomma med ett sådant förslag.

• BNP-indexering av skatten på kemikalier i viss elektronik med

ikraftträdande den 1 november 2022 och tillämpning fr.o.m. den 1 januari 2023. Det framgår inte av budgetpropositionen när regeringen avser att återkomma med ett sådant förslag.

• Höjd skatt på alkohol fr.o.m. den 1 januari 2024. Det framgår inte av

budgetpropositionen när regeringen avser att återkomma med ett sådant förslag.

• Höjd skatt på tobak fr.o.m. den 1 januari 2024. Det framgår inte av

budgetpropositionen när regeringen avser att återkomma med ett sådant förslag.

Beredning av överlämnad proposition 2021/22:26 Riskskatt för kreditinstitut

Den 28 oktober 2021 överlämnade regeringen proposition 2021/22:26 Riskskatt för kreditinstitut till riksdagen. Propositionen kommer att behandlas av skatteutskottet i betänkande 2021/22:SkU11 som planeras komma att debatteras och beslutas i kammaren den 13 december 2021.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Skärp miljöstyrning i bonus malus-systemet

Den 5 november 2021 meddelade Miljödepartementet i en artikel att förslaget om att skärpa miljöstyrningen i bonus malus-systemet kommer att senareläggas när det gäller klimatbonusen. Då utformningen av systemet nu diskuteras med EU-kommissionen kommer ändringarna att träda i kraft först senare under 2022, i stället för den 1 januari 2022 som tidigare angetts. Tills vidare gäller nuvarande regler för utbetalning av klimatbonus enligt förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar. Enligt uppgifter från Regeringskansliet har inga nya beräkningar gjorts med anledning av det senare ikraftträdandet.

2.11 Utskottets ställningstagande

Utgiftstak för staten

Utskottet föreslår att riksdagen fastställer nivån på utgiftstaket för 2024 till 1 595 miljarder kronor.

Ramar för utgiftsområdena 2022

Utskottet föreslår att riksdagen fastställer Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag till utgiftsramar för utgiftsområdena 2022. Förslaget till fördelning av utgifter för respektive utgiftsområde framgår av bilaga 4.

Övriga utgifter i statens budget 2022

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner beräkningarna av Riksgäldskontorets nettoutlåning, minskningen av anslagsbehållningar och den kassamässiga korrigeringen enligt regeringens förslag i budgetpropositionen.

Beräkningen av inkomster i statens budget för 2022

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2022. Förslaget till beräkning av inkomsterna i statens budget 2022 framgår av bilaga 4.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Utskottet föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2022 och därmed även beslutar i enlighet med de förslag till skatte- och avgiftsförändringar som ligger till

2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2021/22:FiU1

grund för inkomstberäkningen i bilaga 4. Det innebär att utskottet ställer sig bakom lagförslagen om

• höjt grundavdrag för personer över 65 år • höjt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare • utökad avdragsrätt för gåvor • förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga

anställningar och uppdrag (prop. 2021/22:16)

• avskaffad reklamskatt (prop. 2021/22:20) • utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

(prop. 2021/22:25)

• förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning (prop.

2021/22:33)

• skattelättnad för cykelförmån (prop. 2021/22:34).

Däremot anser utskottet att förslagen om förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster och skattefri uthyrning av personliga tillgångar bör avslås. Vidare anser utskottet att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om att sänka energiskatten på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 2022. Vad gäller regeringens redovisning i budgetpropositionen av tillkännagivanden om att avskaffa reklamskatten och om en utvärdering av utjämningsordningen med Danmark delar skatteutskottet i sitt yttrande regeringens bedömning att det första tillkännagivandet är slutbehandlat medan det andra inte är det. Finansutskottet gör inte någon annan bedömning än skatteutskottet i frågan.

Övriga ändringar som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner förslaget i budgetpropositionen om att regeringen genom försäljning under 2022 eller 2023 överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 samt genom försäljning under 2022 också överlåter fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C.

Ålderspensionssystemets utgifter 2022

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens beräkning i budgetpropositionen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

2021/22:FiU1 2 R AMBESLUTET – UTGIFTSTAK , UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2023 och 2024

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag till preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna i statens budget för 2023 och 2024. Förslagen framgår av bilaga 5.

Finansutskottet ställer sig bakom Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas förslag till rambeslut

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas förslag till utgiftsramar, inkomstberäkning samt preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar. Utskottet tillstyrker förslagen till ändrade skatteregler i proposition 2021/22:16, 2021/22:20 och 2021/22:25 och tillstyrker delvis proposition 2021/22:33 och 2021/22:34. Utskottet ställer sig bakom Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Det innebär även att utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag till nivå på utgiftstaket, övriga utgifter i statens budget, ålderspensionssystemets utgifter samt förslag om försäljning av fastigheter som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster. Övriga motionsyrkanden om alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar, övriga utgifter i statens budget och inkomstberäkningar som lämnas avstyrks. Detsamma gäller övriga motionsyrkanden om alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler. Det innebär att de totala utgifterna i statens budget uppgår till 1 137 miljarder kronor och inkomsterna i statens budget till 1 189 miljarder kronor. Budgetsaldot i statens budget för 2022 uppgår därmed till 53 miljarder kronor.

2021/22:FiU1

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndiganden om upplåning

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ta upp lån enligt

5 kap. budgetlagen (2011:203).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (punkt 9). Regeringens prognos för statens budgetsaldo 2021 visar på ett förväntat underskott i statens budget. Det innebär att statens lånebehov ökar, vilket bidrar till en högre statsskuld. Underskottet 2021 beror enligt regeringen dels på åtgärder som regeringen vidtagit för att mildra de negativa konsekvenserna av spridningen av covid-19, dels på den negativa ekonomiska utvecklingen som orsakats av pandemin. För 2022–2024 bedömer regeringen att budgetsaldot blir positivt, vilket innebär att statens lånebehov minskar. Det bidrar till att statsskulden som andel av BNP gradvis förväntas minska från 24 procent av BNP vid början av 2021 till 16 procent av BNP vid slutet av 2024.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen att under 2022 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 51,2 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som

2021/22:FiU1 3 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN

används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 51,2 miljarder kronor (punkt 12). Förslaget för 2022 är 3,5 miljarder kronor högre än låneramen för 2021. Låneramen har, inklusive förslaget för 2022, i genomsnitt ökat nominellt med 4,1 procent per år under de senaste tio åren. Myndigheternas totala skuld för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2020 till 37,9 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande av låneramen per den 31 december uppgick till 81 procent 2020. Enligt regeringen innebär det att nyttjandegraden var 4 procentenheter högre än 2019. Nyupplåningen beräknas till 14,6 miljarder kronor och utgör den huvudsakliga finansieringen av nya investeringar i statens egen verksamhet 2022. Av den begärda låneramen kommer 0,2 miljarder kronor inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna eftersom regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare uttalat att nyttjandegraden i förhållande till den föreslagna låneramen ska öka och har noterat regeringens målsättning om att arbeta aktivt för att nyttjandegraden ska öka. Utskottet noterar att nyttjandegraden per den 31 december 2020 uppgick till 81 procent och ser positivt på att den därmed var 4 procentenheter högre jämfört med 2019. Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att under 2022 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 51,2 miljarder kronor.

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17,6 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17,6 miljarder kronor (punkt 13). Förslaget innebär en höjning av räntekontokreditramen med 1 miljard kronor jämfört med 2021 och med 2,7 miljarder kronor jämfört med 2020. Under 2020 uppgick de beslutade krediterna på myndigheternas

3 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN 2021/22:FiU1

räntekonton sammanlagt till 14,9 miljarder kronor och det maximala utnyttjandet uppgick under 2020 till ca 2,9 miljarder kronor. Regeringen anför att räntekontokreditramen sammantaget nyttjas i begränsad omfattning, men säkerställer myndigheternas betalningsförmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämnt fördelade över året. En mindre del av kreditramen kommer enligt regeringen inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna för att regeringen ska kunna hantera situationer då kreditbehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att förslaget i budgetpropositionen innebär en höjning av räntekontokreditramen med 1 miljard kronor jämfört med 2021 och med 2,7 miljarder kronor jämfört med 2020. Utskottet noterar även att nyttjandegraden för 2020 uppgick till knappt 20 procent. Regeringen anför dock i budgetpropositionen att räntekontokreditramen sammantaget nyttjas i begränsad omfattning, men att den säkerställer myndigheternas betalningsförmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämt över året. Utskottet tillstyrker med detta förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att för 2022 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17,6 miljarder kronor.

3.4 Bemyndigande om att överskrida anslag

Utskottets förslag i korthet Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 14). Regeringen anför att dess avsikt är att föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena, precis som tidigare gjorts. Under 2021 har regeringen hittills inte medgett några överskridanden som innebär att

2021/22:FiU1 3 B EMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN

anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt överskridande senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten 2021.

Kompletterande information

Enligt Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101) beslutade regeringen om två medgivna överskridanden för 2020, men inget av dem utnyttjades. Medgivandena avsåg utgiftsområde 5, anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, och utgiftsområde 24, anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att under 2022, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

2021/22:FiU1

4 Återrapportering av vissa tillkännagivanden

Utskottets bedömning i korthet Utskottet gör ingen annan bedömning än den som görs i budgetpropositionen när det gäller vilka tillkännagivanden som ska anses vara slutbehandlade.

Propositionen

I budgetpropositionen återrapporteras sju tillkännagivanden som riksdagen har lämnat efter förslag från finansutskottet med anledning av extra ändringsbudgetar och utskottsinitiativ till följd av coronaviruset och som har anknytning till budgetens utgiftssida. De sju tillkännagivandena redovisas nedan. I budgetpropositionen görs bedömningen att det första av dessa tillkännagivanden inte är slutbehandlat, medan de övriga sex anses vara slutbehandlade.

Utvärdering av stöd till näringslivet

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid- 19 (bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:353). Regeringen anför att ett särskilt stöd till enskilda näringsidkare har införts med anledning av pandemin. Ett nytt anslag för ändamålet fördes upp på statens budget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:10). Stödet regleras i förordningen (2020:893) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Regeringen har vidare gett Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av de sammanlagda effekterna på företagen av stöden till näringslivet med anledning av den pågående pandemin. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2022. En delredovisning av uppdraget lämnades den 1 juni 2021 och ytterligare delredovisningar ska lämnas senast den 31 december 2021 och den 1 juni 2022. De stödåtgärder som riktats till näringslivet i samband med den pågående pandemin förefaller utifrån preliminära bedömningar av Tillväxtanalys ha nått de företag som varit i särskilt behov av offentliga insatser för att möta pandemins effekter. Det finns samtidigt indikationer på att det finns risk för

2021/22:FiU1 4 Å TERRAPPORTERING AV VISSA TILLKÄNNAGIVANDEN

att stöden också minskar näringslivets dynamik bl.a. med avseende på rörligheten på arbetsmarknaden. Regeringen avser att återkomma till riksdagen när Tillväxtanalys slutredovisat sitt uppdrag. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Krisstöden för enskilda näringsidkare

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare (bet. 2020/21:FiU38 punkt 2, rskr. 2020/21:164). Regeringen har beslutat om förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020–september 2021. Av förordningen framgår att omsättningsstöd även kan beviljas enskilda näringsidkare som har fått arbetslöshetsersättning. Vidare har det införts en möjlighet till alternativ jämförelseperiod för de enskilda näringsidkare som varit föräldralediga eller sjukskrivna under 2019. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Stöd till civilsamhället

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84) tillkännagett för regeringen att den bör återkomma till riksdagen med förslag om ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43 punkt 2, rskr. 2020/21:204). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204), propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99) respektive propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:420) har medel tillförts för stöd till civilsamhällets organisationer för arbete med människor i särskilt socialt utsatta situationer, utsatta barn, våldsutsatta kvinnor och hbtqi-personer m.fl. Dessa förslag omfattade ändamål inom anslaget 5:2 Barnets rättigheter inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering respektive anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I budgetpropositionen för 2022 lämnar regeringen förslag om ytterligare stöd till civilsamhället inom det sistnämnda utgiftsområdet som innebär tillskott till anslagen 13:1 Stöd till idrotten, 13:3 Stöd till friluftsorganisationer och 14:1

4 Å TERRAPPORTERING AV VISSA TILLKÄNNAGIVANDEN 2021/22:FiU1

Bidrag till folkbildningen. Regeringen bedömer att tidigare beslutade och nu föreslagna åtgärder tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Möjlighet att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder (bet. 2020/21:FiU41 punkt 2, rskr. 2020/21:215). Regeringen har beslutat om en ändring i den tillfälliga bestämmelsen i 5 e § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring som möjliggör för en företagare att vidta vissa begränsade åtgärder i näringsverksamheten och ändå anses vara arbetslös. I bestämmelsen har marknadsföringsåtgärder förts in. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juni 2021. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott (bet. 2020/21:FiU44 punkt 2, rskr. 2020/21:231). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251) fördes det upp ett nytt anslag 1:28 Evenemangsstöd på statens budget inom utgiftsområde 24 Näringsliv för stöd till evenemang som planerats men inte kunnat genomföras eller begränsats i stor utsträckning till följd av spridningen av covid-19. Därtill tillfördes medel till anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i syfte att stödja kulturaktörer och idrottsverksamheter. Regeringen har beslutat om förordningen (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Förordningen trädde i kraft den 10 augusti 2021 och omfattar arrangörer och deras underleverantörer. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

2021/22:FiU1 4 Å TERRAPPORTERING AV VISSA TILLKÄNNAGIVANDEN

Förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser (bet. 2020/21:FiU27, rskr. 2020/21:310). Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020–september 2021. Genom ändringen tillkom lönekostnader i förteckningen över fasta kostnader och att försäljningsprovisioner beaktas som ytterligare en rörlig kostnadspost vid beräkning av täckningsbidraget. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen bedömer att den vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin (bet. 2020/21:FiU52 punkt 3, rskr. 2020/21:416). Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020–september 2021. Ändringen innebär att det inte längre är ett krav att ett företag först ska uttömma möjligheterna till andra alternativa stöd innan det kan söka omställningsstöd. Detta gör det möjligt för företag att välja att söka omställningsstöd framför andra stöd i de fall omställningsstödet är mer förmånligt. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen bedömer att den vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Yttrande från arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet tar i sitt yttrande (AU1y) upp regeringens återrapportering av två tillkännagivanden. Det gäller tillkännagivandena om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43) och om att regeringen skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder (bet. 2020/21:FiU41). Regeringens återrapportering omfattar åtgärder som vidtagits inom arbetsmarknadsutskottets område. Arbetsmarknadsutskottet har inte några invändningar mot regeringens redovisning att de är slutbehandlade.

4 Å TERRAPPORTERING AV VISSA TILLKÄNNAGIVANDEN 2021/22:FiU1

Utskottets bedömning

Finansutskottet välkomnar återrapporteringen i budgetpropositionen av behandlingen av tillkännagivanden. Utskottet, som delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning, gör ingen annan bedömning än den som görs i budgetpropositionen när det gäller vilka tillkännagivanden som ska anses vara slutbehandlade.

2021/22:FiU1

Reservationer

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S, MP)

av Åsa Westlund (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Ingela Nylund Watz (S), Karolina Skog (MP) och Eva Lindh (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i budgetpropositionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Tillsammans med resten av världen kämpar Sverige sedan ett och ett halvt år mot covid-19-pandemin. Läget är fortfarande mycket osäkert samtidigt som ekonomin återhämtar sig snabbt, fler kommer åter i arbete och nya möjligheter att lösa samhällsproblem skapas. Som framhålls i budgetpropositionen är det dags att bygga Sverige starkare, tryggare och mer hållbart än det var före krisen. Genom reformer ska takten i klimatomställningen öka, fler ska komma i arbete, köerna i sjukvården ska kortas och gängkriminaliteten ska övervinnas. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och ska senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att nå dit krävs stora offentliga och privata investeringar i klimatsmart teknik och därför bör både det s.k. Industri- och Klimatklivet förstärkas för att ytterligare stärka och påskynda industrins klimatomställning och för att möjliggöra klimatinvesteringar på lokal och regional nivå. Utsläppen ska minska genom en omfattande elektrifiering av bl.a. transporter och industrin, varför den s.k. elektrifieringsstrategin bör förstärkas och det s.k. Energisteget återstartas. Som framhålls i budgetpropositionen behöver transportsystemet vara robust, långsiktigt och hållbart för att vi ska klara klimatomställningen och för

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

att människor ska kunna leva och bo i hela landet. Politiken ska därför inriktas på att bygga Sveriges infrastruktur stark och hållbar för framtiden. Regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att rädda svenska jobb och livskraftiga företag när världsekonomin kraftigt försämrades till följd av pandemin. Åtgärder som tillsammans med det svenska välfärdssystemet bidragit till att hålla uppe såväl sysselsättningsgraden som arbetskraftsdeltagandet. Som anförs i budgetpropositionen kan dock inget land rädda alla jobb när en kris slår till, hur starka offentliga finanser det än har. Samtidigt finns en oro för att arbetslösheten ska bita sig fast, särskilt bland unga och utrikes födda. Som framhålls i budgetpropositionen är det därför viktigt att inte strama åt ekonomin för tidigt utan skapa jobb genom att investera i det som bygger Sverige starkt och hållbart. Mot den bakgrunden och för att stärka hushållens ekonomi bör skattereduktionen för förvärvsinkomster förstärkas. Skillnaden i beskattning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsinkomster bör tas bort, såväl av rättviseskäl som fördelningspolitiska skäl. För att fler ska komma i arbete är det också viktigt att jobbpolitiken fortsätter att skapa förutsättningar för fler vägar in på arbetsmarknaden. Därför bör ett nytt system för omställning införas, Kunskapslyftet byggas ut och antalet extratjänster, introduktionsjobb, praktikplatser och matchningstjänster bör utökas. Målet ska vara att alla som kan, ska vara med och jobba Sverige ur krisen. Pandemin har visat på styrkan och behovet av en generell och gemensamt finansierad välfärd, men den har också synliggjort allvarliga brister. Ökade resurser bör tillföras kommuner och regioner för att stötta arbetet med att minska väntetiderna, förbättra arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården och för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen, t.ex. genom utbildning. Som framhålls i budgetpropositionen ska sjukförsäkringen ge en ekonomisk trygghet och det stöd som krävs för att åter komma i arbete, varför sjukförsäkringen bör stärkas, garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjas och bostadstillägget förstärkas, både för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och för pensionärer. I likhet med det förslag som lämnas i budgetpropositionen bör det införas en familjevecka för att alla föräldrar som jobbar och sliter i Sverige ska få en lättare vardag. Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola som ger varje elev möjlighet att nå sin fulla potential. För att mildra pandemins effekter och för att stötta fler gymnasieelever att slutföra sin utbildning ska skolväsendet ges ett tillfälligt stöd. Resurser ska också tillföras för att skapa förutsättningar för ett mer jämlikt skolval. Den grova kriminaliteten hotar sammanhållningen och tryggheten i vårt land. Brotten ska bekämpas med full och oförminskad kraft med alla verktyg som står till buds. I likhet med vad som anförs i budgetpropositionen bör förstärkningen av Polismyndigheten fortsätta och hela rättsväsendet ska ges

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

utökade resurser. För att stoppa nyrekrytering ska kommunernas ansvar för att arbeta förebyggande tydliggöras och straffen ska skärpas för dem som felaktigt utnyttjar våra skattepengar och för dem som ägnar sig åt skattefusk. Därutöver ska satsningar stärkas för att stoppa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Det förslag som utskottet ställt sig bakom handlar till övervägande del om att byta modell från regeringens föreslagna förvärvsreduktion till ett nytt jobbskatteavdrag och en sänkning av skatten för pensionärer. I praktiken innebär denna skatteförändring att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna utformat sitt skatteförslag med det specifika syftet att personer med t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning inte ska få ta del av en ekonomisk förstärkning. Vi ställer oss frågande till beslutet att slita i budgeten för att personer som inte har möjlighet att arbeta, som är arbetslösa, personer med funktionsnedsättning eller cancersjuka, ska betala upp till ca 1 800 kronor mer i skatt per år. Därtill anser vi att Sverige har en fantastisk och unik natur, som har stor betydelse både för biologisk mångfald och människors hälsa. Därför är det beklagligt att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gör en omfattande neddragning på anslaget för skydd av värdefull natur. Vidare anser vi att borttagande av investeringsstödet för energieffektivisering och en sänkning av skatten på bensin och diesel är helt fel väg att gå samtidigt som vi är inne i en brinnande klimatkris. Inte heller kommer nedskärningar inom arbetsmarknadspolitiken att leda till färre arbetslösa. Tvärtom riskerar nedskärningarna att leda till att långtidsarbetslösheten biter sig fast i ett läge där den redan är hög på grund av krisen. Neddragningarna på arbetsmarknadsutbildningen riskerar också att leda till kompetensbrist. Vi noterar att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna nu erkänner föräldrars behov av att kunna vara hemma med barn i skolåldern. Men de vill bara göra det till en reell möjlighet för dem som har råd att avstå lön under ledigheten – detta då familjeveckan avvisas för att det i stället ska införas en rätt till obetald föräldraledighet. Det ställs höga krav på att en budgetproposition ska leva upp till de beredningskrav som gäller enligt regeringsformen. Det är viktigt eftersom budgeten direkt påverkar alla Sveriges invånare i många olika delar. De höga beredningskraven innebär att regeringen vid beredningen av budgetpropositionen inhämtar behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter, kommunsektorn, sammanslutningar och enskilda. Beredningskraven syftar till att tillförsäkra en hög kvalitet i beslutsprocessen och att stärka den demokratiska kontrollen av politiken då det skapas möjligheter för allmänheten att ta del av och ta ställning till förslagen som läggs fram. Vidare innebär regeringens kollektiva beslutsfattande ett omfattande beredningsarbete som involverar alla departement. När tre partier i utskottet nu tar initiativ till ändringar i statens budget sker det i ett mycket sent skede av budgetprocessen, vilket försvårar den

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

demokratiska granskningen av förslagen. Därtill ser vi att behandlingen långt ifrån motsvarar den beredning som sker vid utarbetandet av en proposition. År 2018 tog Moderaterna och Kristdemokraterna initiativ till en gemensam budgetreservation med förslag till ändringar i statens budget som inte var beredda. Det fick långtgående konsekvenser, inte minst för enskilda och kommuner som påverkades, även flera myndigheter hamnade i en svår situation. Arbetsförmedlingen fick halverade anslag och Skatteverket tvingades utarbeta nya skatteförslag utan ordentliga beredningsunderlag. Vi befarar att flera av de förslag som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna presenterat, inte minst förslagen på skatteområdet och inom arbetsmarknadspolitiken, även denna gång riskerar att leda till uppenbara svårigheter för berörda myndigheter, om utskottets förslag får bifall i kammaren. Som ett exempel kan nämnas att om skatteförslag ska vara praktiskt genomförbara, och den preliminära skatten som tas ut ska bli rätt för hela befolkningen, då krävs tid för Skatteverket att genomföra kontrollberäkningar och testningar. Sådan kvalitet kommer på grund av den korta tiden inte kunna garanteras. Senfärdigheten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna signalerar därför en respektlöshet gentemot svenska skattebetalare. Sammantaget kan vi konstatera att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna accepterar stora delar av regeringens budgetproposition men också att de justeringar som de gör inte löser samhällsproblemen. Vi tillstyrker därmed sammanfattningsvis budgetpropositionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Centerpartiet föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1.

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

Ställningstagande

När pandemin nu förhoppningsvis är över ska ekonomin återstartas fullt ut. Många delar av ekonomin saknar dock de förutsättningar som krävs för att bl.a. småföretagandet och jobbskapandet ska kunna blomma ut i hela landet, för att utsatta grupper ska kunna integreras och för att klimatmålen ska kunna nås. Den ekonomiska politiken behöver därför inriktas på liberala reformer så att arbetslösheten och utanförskapet kan bekämpas, att hela landet kan växa med fler företag, att klimatomställningen kan genomföras, gängkriminaliteten bekämpas och jämställdheten förbättras. Förutsättningarna för att pressa ned arbetslösheten och stärka jobbskapandet och företagandet långsiktigt behöver förbättras, varför kostnaderna för att anställa bör sänkas för långtidsarbetslösa, unga och små företag, bl.a. genom att den nedsättning av arbetsgivaravgiften för 19–23 åringar som finns förstärks och permanentas och att arbetsgivaravgiften vid anställning av långtidsarbetslösa tas bort. Småföretag ska ges möjlighet att anställa ytterligare arbetslösa utan arbetsgivaravgift genom att växa-stödet utökas. Anställningsstöden ska fokusera på det som fungerat, varför nystartsjobben bör förstärkas rejält, matchningstjänsterna fördubblas och Arbetsförmedlingen reformeras. Regelbördan för företag måste konsekvent och systematiskt pressas tillbaka, så att fler företag kan växa och anställa. Regeringen bör skynda på arbetet med s.k. ingångsföretag så att egenföretagare kan göra rätt för sig och bygga social trygghet utan att knäckas av byråkrati. För att fler ska kunna ta det första steget in på arbetsmarknaden till en låg kostnad för arbetsgivaren bör s.k. etableringsjobb införas. För att få klimatomställningen genomförd bör de satsningar som gjorts på de s.k. nya gröna industrierna utvidgas och förstärkas när det gäller vätgas, energilagring, modern återvinningsteknik och minusutsläpp. En stor satsning på återvinning av plast och textilier och bioraffinaderier bör också genomföras i form av bl.a. insatser för forskning och innovation. Resurser bör avsättas för en utbyggnad av elnätet för förnybar energi och för en utbyggnad av den havsbaserade vindkraften. Det s.k. gröna avdraget bör utvidgas till bl.a. miljökonvertering av bilar samt energi- och vattenbesparande åtgärder och det s.k. bonus malus-systemet bör fullföljas fram till 2024, så att rena miljöbilar helt dominerar bilförsäljningen kommande år. Det ska gå att bo, leva och arbeta i hela Sverige och för detta behöver de gröna näringarna bättre ekonomiska förutsättningar inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Bredbandsutbyggnaden bör öka tillsammans med breda satsningar på mindre vägar och annan infrastruktur. För att vården ska fungera i hela landet behövs en trygg och nära vård, oavsett var man bor och vem man är. En särskild satsning bör genomföras på primärvården och ambulansvården på landsbygden. Ett återkommande problem är att kommunsektorn efterfrågar en större andel generella medel, eftersom många

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

riktade satsningar är svåra att hantera för kommunerna, i synnerhet för små kommuner. Hela kommunsektorn bör stärkas kraftigt med generella bidrag. Inom vården och omsorgen råder allvarliga brister och många får vänta alltför länge på vård. För att skapa en bättre vård och omsorg bör ytterligare resurser avsättas för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin och för extra cancerscreening. För att skapa trygghet och försvara rättssamhället i hela landet krävs att polisen ges möjlighet att vara långsiktigt och kraftfullt närvarande i vardagen i de områden där gängkriminaliteten har sin bas samt att trygga dessa områden för de familjer som bor där och vars barn riskerar att rekryteras till kriminella gäng. Ytterligare resurser bör därför avsättas för polisens löner, arbetsmiljö och möjlighet att locka tillbaka personal. Polisassistenter bör avlasta de poliser som ska kunna vara närvarande på gator och torg. Resurserna till Nationellt forensiskt centrum bör också ökas. Vidare bör en särskild satsning göras på trygghetsvärdar som ska utgöra en länk mellan lokalsamhället och polisen i vardagen. Sveriges fortsatt största brottsproblematik är mäns våld mot kvinnor samt direkt och indirekt våld mot barn. Samhällets institutioner ämnade att skydda kvinnor och barn från våld är fortfarande för svaga, och bör förstärkas på en rad punkter i denna budgetmotion, med bland annat en utökad satsning på det viktiga och effektiva Nationellt Centrum för Kvinnofrid. Det bör också införas en stödlinje för unga som utsätts för våld i hemmet Detta är ett långsiktigt arbete som fortfarande har lång väg att gå. Skolan ska stå för ett livslångt lärande och behöver stärkas genom att det arbete som påbörjats med att bredda möjligheterna till utbildning och vidareutbildning fortsätter genom långsiktigt utbyggda platser på yrkeshögskolan och yrkesvux, genom förbättrad utbildning i svenska för invandrare (sfi) kombinerad med yrkesutbildning och genom att fortsätta kvalitetsarbetet i skolan och förbättra skolvalet. I samband med den stora reformeringen av arbetsmarknaden med genomförandet av partsöverenskommelsen om LAS och omställning, öppnar sig nu också nya unika möjligheter att vidareutbilda sig mitt i livet. Byggandet av bostäder kan öka och det befintliga beståndet kan utnyttjas bättre utan stora statliga subventioner, varför de bör avskaffas. En viss sänkning av den tillfälligt höjda ersättningen i arbetslöshetsersättningen bör genomföras och den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bör återinföras. Jag tillstyrker sammanfattningsvis Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Vänsterpartiet föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

I slutskedet av beredningen av budgeten för 2022, två dagar före planerad justering, inkom Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna med ett gemensamt budgetförslag, vilket har försvårat processen. Utgångspunkten för vår del är dock vår egen budgetmotion som i vanlig ordning förhåller sig till regeringens proposition. Den ekonomiska politiken ska inriktas på att återstarta den svenska ekonomin efter coronapandemin och reparera de skador som de nyliberala ekonomiska teorierna har orsakat i form av nedmontering av vår gemensamma välfärd och våra trygghetssystem. Reformer som privatiseringen av Arbetsförmedlingen är fel väg att gå och nödvändiga investeringar i reformer för jobb, klimat och ökad jämlikhet i samhället är otillräckliga. Den ekonomiska politiken bör därför inriktas på reformer som leder till minskade koldioxidutsläpp, minskad arbetslöshet och ökad jämlikhet. En stor grön och modern omställning av samhället bör genomföras som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet. För att skynda på återhämtningen från krisen bör ett omfattande statligt investeringsprogram införas som skapar arbetstillfällen i hela landet och som sätter fart på ekonomin. Investeringar ska göras för en hållbar och rättvis framtid. Takten i den gröna omställningen ska öka genom att resurser tillförs bostadssektorn, transportsektorn, energiproduktionen och industrin. Huvudmålet när det gäller energipolitiken ska vara stora reformer för att bygga ut den förnybara energin och ställa om fossila bränslen till förnybara, bl.a. genom riktade stöd för solcellsinvesteringar och vindkraftverk till kommuner och regioner.

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

Fossilberoendet ska fasas ut bl.a. genom en omfattande elektrifiering av transportsektorn och industrin. För att underlätta den gröna omställningen bör det inrättas en grön statlig investeringsbank, topplån till klimatsmart byggande och kreditgarantier för elnätsinvesteringar. Bostadsbristen ska byggas bort med fokus på miljövänliga hyresrätter med rimliga hyror i hela landet, och ett upprustningsprogram för hyresrätter ska införas. Dagens investeringsstöd för hyresrätter behöver tydligare än i dag knytas till klimatmålen. Det bör också införas ett separat investeringsstöd för byggande av klimatsmarta flerbostadshus i trä, för att bättre ta vara på den potential som skogslandet Sverige har. För att rädda klimatet och för att göra det möjligt för människor att bo, leva och arbeta i hela landet bör ytterligare resurser avsättas för en utbyggnad och upprustning av järnvägen. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Stora ansträngningar ska göras för att bryta utvecklingen på arbetsmarknaden där långtidsarbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer, bl.a. genom att Arbetsförmedlingen ges utökade resurser och större möjligheter att anvisa arbetslösa till studier. Arbetsmarknadspolitiken ska ha fokus på utbildning, Arbetsförmedlingen ska stödja de arbetslösa att ta de jobb som finns och de jobb som växer fram och arbetslöshetsförsäkringen ska gå att leva på. Mer fokus behöver därför läggas på utbildning och kompetenshöjande insatser. När det gäller arbetslöshetsersättningen bör målet vara att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön. Arbetslöshetsförsäkringen ska förstärkas successivt och förstärkningarna ska bli permanenta. Välfärden ska komma alla till del, från de minsta barnen på förskolan, genom skola och arbetsliv, till de äldre med behov av omsorg. Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad, och kommuner och regioner står inför utmaningar som resursbrist och stora rekryteringsbehov. Det krävs därför både stora utbildningssatsningar och betydande ansträngningar för att öka välfärdssektorns attraktivitet i form av högre löner, ökad personaltäthet och förbättrad arbetsmiljö. Den demografiska utvecklingen innebär att kommuner och regioner står inför stora resursbehov de närmaste åren. De resurser som nu tillförs är inte tillräckliga utan ytterligare resurser behöver tillföras, bl.a. genom generella statsbidrag, investeringsstöd för samhällsfastigheter och ett särskilt stöd till mindre kommuner för att de ska kunna erbjuda en välfärd på lika villkor. Därutöver behöver resurserna öka för riktade stöd till sjukvården, skolan och förskolan. I stället för prestationsbaserade resurser till den s.k. kömiljarden bör långsiktiga lösningar genomföras där kvalitet står i fokus. För att skapa en likvärdig och bra skola i hela landet måste staten återta huvudmannaskapet för skolan. Vinstintresset inom all skattefinansierad välfärdsverksamhet måste också få ett slut. Socialförsäkringarna som är centrala i jämlikhetspolitiken har urholkats under flera år. Den ekonomiska tryggheten för människor måste stärkas, bl.a. genom ett slopat karensavdrag, minskat och slopat sjuklöneansvar för små

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

företag, höjd garantipension, höjt tak och höjd ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen, höjt bostadsbidrag, höjt försörjningsstöd och semesterersättning för studenter. Målet med skattepolitiken ska vara att trygga välfärden, öka jämlikheten, få fler människor i arbete och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Skatter ska betalas efter bärkraft och fördelas efter behov. Förmögenhetsfördelningen i Sverige är bland världens skevaste, varför det behövs en rad skärpningar av kapital- och egendomsskatterna och det behöver införas en extra välfärdsskatt. I stället för regeringens förslag om att förstärka skattereduktionen för förvärvsinkomster bör skatten sänkas för låg- och medelinkomsttagare utifrån en bättre fördelningsprofil. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften bör slopas. Sammantaget bör skatteuttaget höjas för att finansiera nödvändiga resurser till välfärden och den gröna omställningen. Jag tillstyrker sammanfattningsvis Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (L)

av Gulan Avci (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Liberalerna föreslår i sin reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Under de kommande åren måste den ekonomiska politiken fokusera på att återställa tillväxten, hålla uppe sysselsättningen och återge framtidstron. Tack vare välskötta statsfinanser under flera decennier finns det möjlighet att kraftfullt stimulera ekonomin 2022 och hålla köpkraften uppe, helt i linje med överskottsmålet. På grund av den höga arbetslösheten krävs en expansiv finanspolitik under de kommande åren, men det är viktigt att det strukturella sparandet åter blir positivt 2023–2024.

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

En ny start för Sverige börjar med en riktigt bra skola. Det behövs ett omfattande stödpaket till skolan för att reparera det kunskapstapp som pandemin gett upphov till. För att återupprätta kunskapsskolan behöver politiken vidare inriktas på att utöka undervisningstiden i grundskolan och att återupprätta läraryrkets attraktivitet. Alla elever ska ha rätt till egna läroböcker. Eftersom skolan är en nationell angelägenhet bör den styras av staten och återförstatligas senast 2026. Fristående skolor ska fortsatt finnas kvar, men ansvaret för finansieringen av dem ska övergå från kommunerna till staten. Det går inte att acceptera att det finns områden där människor inte har samma möjligheter som övriga Sverige. Politiken måste inriktas mot visionen att det 2030 inte längre ska finnas några utsatta områden. För att lyckas med detta krävs en bred reformagenda där arbetslinjen och en snabbare väg in i det svenska språket är avgörande liksom att skolorna i utsatta områden stärks. De som i dag drabbas av våld och otrygghet ska känna att samhället reagerar på situationen och att brottsoffer får det stöd och skydd de har rätt till. Därför behöver rättsväsendet stärkas ytterligare och det kommer att krävas omfattande insatser och resurser i många år framöver för att på riktigt vända utvecklingen. Sverige har goda förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärdsland, och politikens uppgift är att möjliggöra de alternativ som leder dit. Utan laddinfrastruktur elektrifierar vi inte fordonen, utan fossilfria bränslen i hamnarna kommer fartygen att fortsätta drivas av diesel och fossil gas och utan leveranssäker el kan inte industrin ställa om sina processer. Genom ekonomiska styrmedel underlättas valet av det klimatvänliga alternativet, men plastpåseskatten är ett misslyckande som måste avskaffas. Klimatpolitiken måste bygga på en hållbar ekonomisk tillväxt och ett växande välstånd, i Sverige såväl som globalt. Företagandet är fundamentet för Sveriges välstånd och en nyckel till Sveriges återstart efter pandemin. Det krävs reformer som gör att det blir både enklare och billigare att anställa, t.ex. behöver skatten på forskningsintensiva företag sänkas och expertskatten utvecklas i takt med att den internationella konkurrensen för företagen ökar. För att stimulera de mindre företagen behöver det s.k. växa-stödet både förstärkas och permanentas och momsbeskattningen förenklas. För att det ska löna sig bättre att gå från bidrag till arbete behöver ett nytt jobbskatteavdrag införas som bygger på den tillfälliga skattereduktionen för arbetsinkomster som genomförts under pandemin. Reduktionen behöver byggas ut till att inkludera även pensionsinkomster. En höjd brytpunkt för statlig skatt ökar utbildningspremien. Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet bör komma från en statlig arbetslöshetsförsäkring som ska omfatta alla som arbetar. De grundläggande principerna i arbetslöshetsförsäkringen ska upprätthållas, dvs. skyddet ska vara generöst den första tiden för att sedan trappas av ju längre arbetslösheten pågår samtidigt som kraven på den enskilda individen höjs. Ett höjt tak i

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

arbetslöshetsförsäkringen är inte förenligt med dessa principer. Inte heller är förslag med uppluckringar i socialförsäkringarna, t.ex. höjt tak i sjukpenningen något jag förordar eftersom det i grunden går emot såväl arbetslinjen som målsättningen att ingen ska lämnas i utanförskap. En bortre tidsgräns i sjukförsäkringen behöver återinföras. För legitimiteten i välfärdssystemen är det viktigt att vissa grupper inte särbehandlas. Samma regler måste därför gälla för alla i t.ex. sjuk- och aktivitetsersättningen och några undantagsregler ska inte gälla för flyktingar, anhöriginvandrare eller andra kategorier av invandrare. De höga trösklarna till bostadsmarknaden som gör att många grupper, inte minst unga, utestängs måste sänkas. Det kan göras genom ett skattegynnat bosparande men inte genom ineffektiva investeringsstöd. För att ytterligare stärka människors möjlighet att spara behöver beskattningen på investeringssparkonto förändras. Välfärdsstatens kärnuppgifter är lika viktiga nu som före pandemin. De generella statsbidragen behöver fortsätta att höjas och antalet vårdplatser byggas ut runt om i landet. Jag ställer mig också bakom en snabbare väg till fullt utbyggd personlig assistans och anser att politiken för årsrika människor behöver anpassas till att vi alla är individer med olika förutsättningar och viljor. De resurser som i budgetpropositionen läggs på den s.k. familjeveckan behövs till mer angelägna ändamål. Jag tillstyrker sammanfattningsvis Liberalernas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

5. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (S, MP)

av Åsa Westlund (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Ingela Nylund Watz (S), Karolina Skog (MP) och Eva Lindh (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten =utskottet

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2022 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2022 enligt regeringens förslag i budgetpropositionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 5 och avslår motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2,

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2022 =utskottet

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2022 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt regeringens förslag i budgetpropositionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 3 och avslår motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 4 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag =utskottet

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt =utskottet

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall =utskottet

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:33 och avslår motionerna 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 7 och 12, 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 7 och 10, 2021/22:4240 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2 samt 2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:34 och avslår motionerna 2021/22:4241 av Mats Persson m.fl. (L) och 2021/22:4252 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).

j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende höjt grundavdrag för personer över 65 år Riksdagen avslår motionerna 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 8.

k) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende gåvoskatteavdrag Riksdagen avslår motion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 13.

l) Övriga motionsyrkanden om ändringar i skatte- och avgiftsregler =utskottet

m) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022 =utskottet

n) Ålderspensionssystemets utgifter 2022 =utskottet

o) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2023 och 2024 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt regeringens förslag i budgetpropositionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 finansplanen punkterna 4 och 8 samt avslår motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 3 och 5 samt 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

Ställningstagande

Vi anser att de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår i budgetpropositionen bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och inkomstberäkning för 2022. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2023 och 2024 bör också utgå från dessa riktlinjer. Det innebär också att riksdagen bör ställa sig bakom regeringens förslag om förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster och om skattefri uthyrning av personliga tillgångar. Samtidigt bör förslagen om höjt jobbskatteavdrag, höjt grundavdrag för personer över 65 år och utökad avdragsrätt för gåvor avvisas. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2022 ska därmed göras i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen. Likaså ska preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2023 och 2024 godkännas i enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen. Vidare ska samtliga förslag i de propositioner med förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler som hör till rambeslutet bifallas och övriga förslag om ändringar i dessa regler avslås. Med hänvisning till detta tillstyrker vi regeringens förslag till rambeslut i budgetpropositionen och de propositioner som behandlas inom ramen för rambeslutet.

6. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 546 miljarder kronor 2022, 1 534 miljarder kronor 2023 och 1 567 miljarder kronor 2024. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 2 och motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2–4, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 6 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2022 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2022 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 6.

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2022 =utskottet

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2022 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 6 och ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med den beräkningen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 3 och motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 4 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag =utskottet

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt =utskottet

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall =utskottet

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:33 och avslår motionerna 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 7 och 12,

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 7 och 10, 2021/22:4240 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2 samt 2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:34 och avslår motionerna 2021/22:4241 av Mats Persson m.fl. (L) och 2021/22:4252 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).

j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende höjt grundavdrag för personer över 65 år Riksdagen avslår motionerna 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 8.

k) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende gåvoskatteavdrag Riksdagen avslår motion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 13.

l) Övriga motionsyrkanden om ändringar i skatte- och avgiftsregler =utskottet

m) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022 =utskottet

n) Ålderspensionssystemets utgifter 2022 =utskottet

o) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2023 och 2024 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkterna 4 och 8 samt motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 3 och 5 samt 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

Ställningstagande

Jag anser att Centerpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2022−2024 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2022. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2023 och 2024 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2022 ska därmed göras i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 6 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2023 och 2024 ska godkännas i enlighet med mitt förslag i bilaga 7 i betänkandet. Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i bilaga 6 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker jag Centerpartiets förslag till rambeslut.

7. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (V)

av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 707 miljarder kronor 2022, avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2024 och upphäver tidigare fastställt utgiftstak för 2023. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2–4 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 2 och motionerna 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 6, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2022 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2022 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4,

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2022 =utskottet

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2022 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 6 och ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med den beräkningen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 3 och motionerna 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 4 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag =utskottet

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt =utskottet

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall Riksdagen avslår proposition 2021/22:25 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2021/22:4254 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) och 2021/22:4264 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD).

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar det avser 67 kap. 46 och 47 §§ och antar lagförslaget i övrigt. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 7, 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 10,

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

2021/22:4240 av Mats Persson m.fl. (L) yrkande 1 och 2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2021/22:33 och avslår motionerna 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 12, 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 7, 2021/22:4240 av Mats Persson m.fl. (L) yrkande 2 och 2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2.

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:34 och avslår motionerna 2021/22:4241 av Mats Persson m.fl. (L) och 2021/22:4252 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).

j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende höjt grundavdrag för personer över 65 år Riksdagen avslår motionerna 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 8.

k) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende gåvoskatteavdrag Riksdagen avslår motion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 13.

l) Övriga motionsyrkanden om ändringar i skatte- och avgiftsregler =utskottet

m) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022 =utskottet

n) Ålderspensionssystemets utgifter 2022 =utskottet

o) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2023 och 2024 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8 samt avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkterna 4 och 8 samt motionerna 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5,

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6, 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 3 och 5 samt 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Jag anser att Vänsterpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2022−2024 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2022. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2023 och 2024 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2022 ska därmed göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 6 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2023 och 2024 ska godkännas i enlighet med mitt förslag i bilaga 7 i betänkandet. Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i bilaga 6 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker jag Vänsterpartiets förslag till rambeslut.

8. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (L)

av Gulan Avci (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: a) Utgiftstak för staten =utskottet

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2022 Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområden 2022 i enlighet med Liberalernas förslag i bilaga 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2,

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2022 =utskottet

d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2022 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 i enlighet med Liberalernas förslag i bilaga 6 och ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med den beräkningen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 4 och avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkt 3 och motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag =utskottet

f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt =utskottet

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall =utskottet

h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning Riksdagen a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar det avser 67 kap. 46 och 47 §§ och antar lagförslaget i övrigt, b) antar reservantens förslag i bilaga 10 till lag om ändring i inkomstskattelagen i de delar det avser 67 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 7 och 12, 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 10, 2021/22:4240 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2 samt 2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1,

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

bifaller delvis proposition 2021/22:33 och avslår motionerna 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 7 och 2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2.

i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen motionerna 2021/22:4241 av Mats Persson m.fl. (L) och 2021/22:4252 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) samt avslår proposition 2021/22:34.

j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende höjt grundavdrag för personer över 65 år Riksdagen avslår motionerna 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 4 i denna del och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 8.

k) Ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende gåvoskatteavdrag Riksdagen avslår motion 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 13.

l) Övriga motionsyrkanden om ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar reservantens förslag i bilaga 10 till 1. lag om ändring i mervärdeskattelagen (1994:200), 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 4. lag om ändring lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 5. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 7. lag om ändring i tullagen (2016:253), 8. lag om ändring i lagen (2021:930) om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster, 9. lag om upphävande av lag (2020:32) om skatt på plastbärkassar. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 6, 8–11, 13 och 14 samt avslår motionerna 2021/22:4201 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 2 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 9, 11, 12, 14 och 15.

2021/22:FiU1 R ESERVATIONER

m) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022 =utskottet

n) Ålderspensionssystemets utgifter 2022 =utskottet

o) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2023 och 2024 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 i enlighet med Liberalernas förslag i bilaga 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 3 och 5 samt avslår proposition 2021/22:1 finansplanen punkterna 4 och 8 samt motionerna 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 3 och 5, 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Jag anser att Liberalernas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och inkomstberäkning för 2022. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2023 och 2024 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställandet av utgiftsramar för utgiftsområdena liksom fördelningen av övriga utgifter och beräkningen av inkomster för 2022 ska därmed göras i enlighet med Liberalernas förslag i bilaga 6 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2023 och 2024 ska godkännas i enlighet med mitt förslag i bilaga 7 i betänkandet. Jag lägger fram lagförslag om

• höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt • sänkt skatt på låga inkomster inklusive pension • utökat jobbskatteavdrag för årsrika • rutavdrag för årsrika • utökad expertskatt • utökad avdragsrätt för forskningsintensiva företag • höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt • ändrad beskattning av investeringssparkonton • upphävande av skatten på platsbärkassar.

R ESERVATIONER 2021/22:FiU1

Förslagen beskrivs närmare i Liberalernas reservation om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Lagförslagen framgår av bilaga 10 i betänkandet. Jag anser också att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Liberalernas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i bilaga 6 och tillkännage detta för regeringen. Med hänvisning till detta tillstyrker jag Liberalernas förslag till rambeslut.

2021/22:FiU1

B ILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2021/22:1

Proposition 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 finansplanen:

1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1). 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 595 miljarder kronor för 2024 (avsnitt 4.2). 3. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 (avsnitt 5.2 och bilaga 1 avsnitt 2). 4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.2 och tabell 5.1). 5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1). 6. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1). 7. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2022 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1). 8. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.3 och tabell 6.3). 9. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 7.2). 10. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1). 11. Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2022 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1). 12. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 51 230 000 000 kronor (avsnitt 9.2). 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 611 000 000 kronor (avsnitt 9.2). 14. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2021/22:FiU1

får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 9.7). 15. Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 eller 2023 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 (avsnitt 5.5). 16. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 15 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 5.5). 17. Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 genom försäljning överlåter fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. (avsnitt 5.5). 18. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 17 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 5.5).

Proposition 2021/22:16

Proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Proposition 2021/22:20

Proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

2021/22:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).

Proposition 2021/22:25

Proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Följdmotionerna

2021/22:4254 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga reglerna för personaloptioner ytterligare och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4264 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga reglerna ytterligare så att fler branscher omfattas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Proposition 2021/22:33

Proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Följdmotionerna

2021/22:4240 av Mats Persson m.fl. (L):

1. Riksdagen avslår proposition 2021/22:33 i den del som avser en förstärkning av skattereduktionen för förvärvsinkomster. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt jobbskatteavdrag i enlighet med vad som framgår av bilaga 1 och tillkännager detta för regeringen.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2021/22:FiU1

2021/22:4253 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

1. Riksdagen avslår propositionens förslag om förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förstärkning av jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer och tillkännager detta för regeringen.

Proposition 2021/22:34

Proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Följdmotionerna

2021/22:4241 av Mats Persson m.fl. (L):

Riksdagen avslår proposition 2021/22:34 i samtliga delar.

2021/22:4252 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

Riksdagen avslår proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar.

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen (avsnitt 6–11). 2. Riksdagen beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2023 (avsnitt 4.2 i propositionen). 3. Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 595 miljarder kronor för 2024 (avsnitt 4.2 i propositionen). 4. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2022 enligt förslaget i tabell 17, avsnitt 13 i motionen. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i tabell 18, avsnitt 14 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning.

2021/22:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 enligt förslaget i tabell 19, avsnitt 14 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 7. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022 enligt förslaget i tabell 10, avsnitt 12 i motionen. 8. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 enligt förslaget i tabell 11, avsnitt 12 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i avsnitt 23.8 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 23.9). 4. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 23.6). 5. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 23.7).

2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2022 enligt förslaget i bilaga A i motionen. 3. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 enligt förslaget i bilaga B som riktlinje för regeringens budgetarbete. 4. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i bilaga C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 enligt förslaget i bilaga D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2021/22:FiU1

6. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2022–2024 enligt förslaget i bilaga E i motionen.

2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. (C):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2022–2024 enligt förslaget i tabell 38 i motionen. 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2022 enligt förslaget i tabell 5 i motionen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 enligt förslaget i tabell 6 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i tabell 3 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 enligt förslaget i tabell 4 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 2. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2022 enligt förslaget i bilaga A i motionen. 3. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 enligt förslaget i bilaga B som riktlinje för regeringens budgetarbete. 4. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i bilaga C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. 5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 enligt förslaget i bilaga D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 6. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) som framgår av bilaga G. 7. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i förslag till lag om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster som framgår av bilaga H.

2021/22:FiU1 B ILAGA 1 F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

8. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229) som framgår av bilaga I. 9. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i socialavgiftslagen (2000:980) som framgår av bilaga J. 10. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 42 kap. 36 och 37 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) som framgår av bilaga K. 11. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) som framgår av bilaga L. 12. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 67 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229) som framgår av bilaga M. 13. Riksdagen beslutar att anta förslaget till lag om upphävande av lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar med följdändringar som framgår av bilaga N. 14. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 67 kap. 13 a § inkomstskattelagen (1999:1229) med följdändringar som framgår av bilaga O.

2021/22:4201 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag för att undanta Kommuninvest från riskskatt för större kreditinstitut och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i avsnitt 4–22 i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2022–2024 enligt förslaget i tabell 2 i motionen. 3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2022 enligt förslaget i tabell 12 i motionen. 4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 enligt förslaget i tabell 13 som riktlinje för regeringens budgetarbete. 5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i tabell 14 i motionen och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning. 6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 enligt förslaget i tabell 15 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. 7. Riksdagen beslutar om förstärkt jobbskatteavdrag enligt vad som anförs i kapitel 7.

F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 1 2021/22:FiU1

8. Riksdagen beslutar om sänkt skatt för pensionärer genom en höjning av det förhöjda grundavdraget, enligt vad som anförs i kapitel 7. 9. Riksdagen beslutar om höjd brytpunkt enligt vad som anförs i kapitel 7. 10. Riksdagen avslår regeringens förslag om förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster. 11. Riksdagen avslår regeringens förslag om förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2022. 12. Riksdagen beslutar om ändringar i skattelagstiftningen med ikraftträdande den 1 januari 2022 enligt vad som anförs i kapitel 23. 13. Riksdagen beslutar att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet ska utvidgas enligt vad som anförs i kapitel 15. 14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag för att undanta Kommuninvest från riskskatt för större kreditinstitut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. 15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag för att trappa ned a-kassans taknivåer fr.o.m. den 1 april 2022, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:FiU1 B ILAGA 2

Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2022

Regeringens förslag till utgiftsramar 2022

Tusental kronor

konsumentpolitik

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 B ILAGA 2 2021/22:FiU1

Regeringens förslag till inkomstberäkning 2022

Tusental kronor

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 B ILAGA 2 2021/22:FiU1

Inkomsttitel Regeringens förslag

2021/22:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022

Inkomsttitel Regeringens förslag

1511 Tullmedel 6 990 812 1512 Sockeravgifter 0

1600 Restförda och övriga skatter 14 227 748

1610 Restförda skatter −5 955 961 1611 Restförda skatter, hushåll −843 568 1612 Restförda skatter, företag −5 112 393 1620 Övriga skatter, hushåll 5 084 756 1621 Omprövningar aktuellt beskattningsår −469 687 1622 Omprövningar äldre beskattningsår 613 040 1623 Anstånd 500 000 1624 Övriga skatter 4 142 863 1625 Skattetillägg 150 663 1626 Förseningsavgifter 147 877 1630 Övriga skatter företag −467 678 1631 Omprövningar aktuellt beskattningsår −1 579 138 1632 Omprövningar äldre beskattningsår 0 1633 Anstånd −500 000 1634 Övriga skatter −10 000 1635 Skattetillägg 1 149 337 1636 Förseningsavgifter 472 123 1640 Intäkter som förs till fonder 6 042 111 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 807 916 1644 Batteriavgifter 1 335 1645 Kväveoxidavgifter 603 860 1647 Resolutionsavgifter 3 629 000 1650 Avgifter till public service 9 524 520 1651 Avgifter till public service 9 524 520

1700 Avgående poster, skatter till EU −6 990 812

1710 EU-skatter −6 990 812 1711 EU-skatter −6 990 812

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 358 959 913

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 142 287 113

1810 Skatter till andra sektorer −1 142 287 113 1811 Kommunala skatter −849 628 700 1812 Avgifter till AP-fonder −292 658 413

Statens skatteintäkter 1 216 672 800

1900 Periodiseringar 5 124 024

1910 Uppbördförskjutningar −8 120 005 1911 Uppbördsförskjutningar −8 120 005 1920 Betalningsförskjutningar −55 971 1921 Kommuner och regioner 10 027 844 1922 Ålderspensionssystemet −1 924 274 1923 Företag och hushåll −8 098 960

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 B ILAGA 2 2021/22:FiU1

Inkomsttitel Regeringens förslag

1924 Kyrkosamfund −101 135 1925 EU 40 554 1930 Anstånd 13 300 000 1931 Anstånd 13 300 000

1000 Statens skatteinkomster 1 221 796 824 Övriga inkomster −30 802 590

inleverans av motsvarighet till statlig skatt

2021/22:FiU1 B ILAGA 2 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022

Inkomsttitel Regeringens förslag

maskiner

R EGERINGENS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 B ILAGA 2 2021/22:FiU1

Inkomsttitel Regeringens förslag

4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån 0 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 0 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 90

2007–2013 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 4 085 000 2014–2020 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 0 2021–2027

2021/22:FiU1 B ILAGA 3 Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2023 och 2024

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar 2023 och 2024 Miljoner kronor

funktionsnedsättning

samt konsumentpolitik

2021/22:FiU1 B ILAGA 3 R EGERINGENS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2023 OCH 2024

Regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar 2023 och 2024

Miljoner kronor

Inkomsttitel 2023 2024

1100 Direkta skatter på arbete 716 671 736 705

1110 Inkomstskatter 906 767 930 983 1111 Statlig inkomstskatt 54 624 54 975 1115 Kommunal inkomstskatt 852 143 876 007 1120 Allmän pensionsavgift 146 276 150 435 1130 Artistskatt 0 0 1140 Skattereduktioner −336 371 −344 712

1200 Indirekta skatter på arbete 690 170 712 611

1210 Arbetsgivaravgifter 673 815 694 141 1240 Egenavgifter 14 415 14 880 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −46 222 −47 633 1270 Särskild löneskatt 56 207 57 821 1280 Nedsättningar −8 630 −7 177 1290 Tjänstegruppliv 584 578

1300 Skatt på kapital 319 096 321 302

1310 Skatt på kapital, hushåll 79 423 73 410 1320 Skatt på företagsvinster 173 203 175 968 1330 Kupongskatt 6 624 7 516 1340 Avkastningsskatt 8 231 10 846 1350 Fastighetsskatt 36 556 38 202 1360 Stämpelskatt 15 058 15 360

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 695 762 721 482

1410 Mervärdesskatt, hushåll 547 061 569 393 1420 Skatt på alkohol och tobak 29 394 30 556 1430 Energiskatt 57 403 58 578 1430 Energiskatt 57 403 58 578 1440 Koldioxidskatt 21 769 21 578 1450 Övriga skatter på energi och miljö 7 660 7 999 1470 Skatt på vägtrafik 24 255 25 025 1480 Övriga skatter 8 220 8 353

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −128 657 −130 145

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på 0 0 skattekonto Inkomster i statens budget 1 223 951 1 262 834

2021/22:FiU1 B ILAGA 4

Utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2022

Utskottets förslag till utgiftsramar 2022

Tusental kronor

Utgiftsområde Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

1 Rikets styrelse −30 000 17 238 338

funktionsnedsättning 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 375 000 42 161 128 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn −3 194 000 99 846 770 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering −167 000 6 152 015

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande −1 256 000 5 769 334 samt konsumentpolitik 19 Regional utveckling −500 000 4 741 801 20 Allmän miljö- och naturvård −900 000 20 951 580 21 Energi −1 200 000 3 254 924 22 Kommunikationer ±0 76 964 552 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel −400 000 21 644 754 24 Näringsliv −90 000 9 254 901 25 Allmänna bidrag till kommuner 4 176 000 156 498 194 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 12 155 200 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 47 836 848

Summa utgiftsområden −1 099 000 1 203 120 603

Minskning av anslagsbehållningar ±0 −6 681 205

Summa utgifter −1 099 000 1 196 439 398

Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 −60 090 130 Kassamässig korrigering ±0 370 837

Summa −1 099 000 1 136 720 105

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 B ILAGA 4 2021/22:FiU1

Utskottets förslag till inkomstberäkning 2022

Tusental kronor

Inkomster Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

1100 Direkta skatter på arbete −2 824 000 697 144 626

1111 Statlig inkomstskatt −91 000 54 616 724 1115 Kommunal inkomstskatt −3 876 000 825 245 840 1120 Allmän pensionsavgift 33 000 142 033 175 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 1 110 000 −324 751 113

1200 Indirekta skatter på arbete 100 000 656 181 264

1210 Arbetsgivaravgifter 133 000 650 683 006 1240 Egenavgifter ±0 13 916 853 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −33 000 −44 640 084 1270 Särskild löneskatt ±0 54 580 049 1280 Nedsättningar ±0 −18 948 405 1290 Tjänstegruppliv ±0 589 845

1300 Skatt på kapital 67 000 316 791 321

1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 86 042 613 1320 Skatt på företagsvinster 67 000 166 904 235 1330 Kupongskatt ±0 5 759 753 1340 Avkastningsskatt ±0 7 423 010 1350 Fastighetsskatt ±0 35 927 402 1360 Stämpelskatt ±0 14 734 308

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror −2 667 000 669 290 954

1410 Mervärdesskatt, hushåll −233 000 526 583 803 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 28 519 640 1430 Energiskatt −2 434 000 54 048 051 1440 Koldioxidskatt ±0 21 954 815 1450 Övriga skatter på energi och miljö ±0 7 223 481 1470 Skatt på vägtrafik ±0 23 400 368 1480 Övriga skatter ±0 7 560 796

1500 Skatt på import ±0 6 990 812

1600 Restförda och övriga skatter ±0 14 227 748

1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 −6 990 812 Offentliga sektorns skatteintäkter −5 324 000 2 353 635 913

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 3 843 000 −1 138 444 113 Statens skatteintäkter −1 481 000 1 215 191 800

1900 Periodiseringar ±0 5 124 024

1000 Statens skatteinkomster −1 481 000 1 220 315 824 Övriga inkomster ±0 −30 802 590

2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 44 456 316

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 5 000 000

4000 Återbetalning av lån ±0 528 834

2021/22:FiU1 B ILAGA 4 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022

Inkomster Avvikelse från Utskottets regeringen förslag

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 18 038 000

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 27 786 900

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till ±0 −126 612 640 skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 skattekonto Statsbudgetens inkomster −1 481 000 1 189 513 234

2021/22:FiU1 B ILAGA 5 Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2023 och 2024

Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar 2023 Miljoner kronor

funktionsnedsättning

samt konsumentpolitik 19 Regional utveckling ±0 5 364 20 Allmän miljö- och naturvård −300 16 653 21 Energi −800 2 651

2021/22:FiU1 B ILAGA 5 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2023 OCH 2024

Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar 2024

Miljoner kronor

funktionsnedsättning

samt konsumentpolitik 19 Regional utveckling ±0 3 922 20 Allmän miljö- och naturvård −1 300 16 510 21 Energi −800 2 705 22 Kommunikationer ±0 77 076 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel −400 21 540 24 Näringsliv −90 7 652 25 Allmänna bidrag till kommuner 5 183 154 271 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 7 155 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 42 937

Summa utgiftsområden −1 266 1 181 044

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2023 OCH 2021/22:FiU1 2024 B ILAGA 5

Utskottets förslag till preliminär inkomstberäkning 2023

Miljoner kronor

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

1100 Direkta skatter på arbete 2 792 719 463

1110 Inkomstskatter −3 700 903 067 1111 Statlig inkomstskatt 80 54 704 1115 Kommunal inkomstskatt −3 780 848 363 1120 Allmän pensionsavgift 50 146 326 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 6 442 −329 929

1200 Indirekta skatter på arbete 250 690 420

1210 Arbetsgivaravgifter 300 674 115 1240 Egenavgifter ±0 14 415 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −50 −46 272 1270 Särskild löneskatt ±0 56 207 1280 Nedsättningar ±0 −8 630 1290 Tjänstegruppliv ±0 584

1300 Skatt på kapital 50 319 146

1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 79 423 1320 Skatt på företagsvinster 50 173 253 1330 Kupongskatt ±0 6 624 1340 Avkastningsskatt ±0 8 231 1350 Fastighetsskatt ±0 36 556 1360 Stämpelskatt ±0 15 058

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror −4 000 691 762

1410 Mervärdesskatt, hushåll −350 546 711 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 29 394 1430 Energiskatt −3 650 53 753 1440 Koldioxidskatt ±0 21 769 1450 Övriga skatter på energi och miljö ±0 7 660 1470 Skatt på vägtrafik ±0 24 255 1480 Övriga skatter ±0 8 220

1500 Skatt på import ±0 7 244

1600 Restförda och övriga skatter ±0 16 592

1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 −7 244 Offentliga sektorns skatteintäkter −908 2 437 383

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 3 730 −1 171 755 Övriga inkomster ±0 −42 730

2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 39 002

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 5 000

4000 Återbetalning av lån ±0 596

2021/22:FiU1 B ILAGA 5 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2023 OCH 2024

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 18 658

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 22 671

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 −128 657

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 skattekonto Statsbudgetens inkomster 2 822 1 226 773

U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2023 OCH 2021/22:FiU1 2024 B ILAGA 5

Utskottets förslag till preliminär inkomstberäkning 2024

Miljoner kronor

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

1100 Direkta skatter på arbete 2 891 739 596

1110 Inkomstskatter −3 550 927 433 1111 Statlig inkomstskatt 183 55 158 1115 Kommunal inkomstskatt −3 733 872 274 1120 Allmän pensionsavgift 50 150 485 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 6 391 −338 321

1200 Indirekta skatter på arbete 350 712 961

1210 Arbetsgivaravgifter 400 694 541 1240 Egenavgifter ±0 14 880 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −50 −47 683 1270 Särskild löneskatt ±0 57 821 1280 Nedsättningar ±0 −7 177 1290 Tjänstegruppliv ±0 578

1300 Skatt på kapital ±0 321 302

1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 73 410 1320 Skatt på företagsvinster ±0 175 968 1330 Kupongskatt ±0 7 516 1340 Avkastningsskatt ±0 10 846 1350 Fastighetsskatt ±0 38 202 1360 Stämpelskatt ±0 15 360

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror −4 000 717 482

1410 Mervärdesskatt, hushåll −350 569 043 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 30 556 1430 Energiskatt −3 650 54 928 1440 Koldioxidskatt ±0 21 578 1450 Övriga skatter på energi och miljö ±0 7 999 1470 Skatt på vägtrafik ±0 25 025

1500 Skatt på import ±0 7 537

1600 Restförda och övriga skatter ±0 16 915

1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 −7 537 Offentliga sektorns skatteintäkter −759 2 508 256

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 3 683 −1 205 908

Statens skatteintäkter 2 924 1 302 348

1900 Periodiseringar ±0 15 808

1000 Statens skatteinkomster 2 924 1 318 156 Övriga inkomster ±0 −52 398

2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 38 565

2021/22:FiU1 B ILAGA 5 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2023 OCH 2024

Inkomsttitel Avvikelse Utskottets från förslag regeringen

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 5 000

4000 Återbetalning av lån ±0 653

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 19 447

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 14 081

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 −130 145

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 skattekonto Statsbudgetens inkomster 2 924 1 265 758

2021/22:FiU1 B ILAGA 6

Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2022

Reservanternas förslag till utgiftsramar 2022 (C)

Tusental kronor

Utgifter Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

funktionsnedsättning 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom −501 045 41 285 083 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn −3 094 000 99 946 770 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 14 194 6 333 209 14 Arbetsmarknad och arbetsliv −2 407 904 91 617 822 15 Studiestöd −1 180 27 800 305 16 Utbildning och universitetsforskning −1 244 134 93 285 311 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid −220 420 18 234 173 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och −1 917 695 5 107 639 byggande samt konsumentpolitik 19 Regional utveckling −350 000 4 891 801 20 Allmän miljö- och naturvård −973 225 20 878 355 21 Energi −5 952 4 448 972 22 Kommunikationer 1 001 026 77 965 578 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1 008 979 23 053 733 24 Näringsliv 54 429 9 399 330 25 Allmänna bidrag till kommuner 378 500 152 700 694 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 12 155 200 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 47 836 848

Summa utgiftsområden −8 845 977 1 195 373 626

Minskning av anslagsbehållningar ±0 −6 681 205

Summa utgifter −8 845 977 1 188 692 421

Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 −60 090 130 Kassamässig korrigering ±0 370 837

Summa −8 845 977 1 128 973 128

2021/22:FiU1 B ILAGA 6 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2022 (C)

Tusental kronor

Inkomster Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

1100 Direkta skatter på arbete −670 000 699 298 626

1111 Statlig inkomstskatt ±0 54 707 724 1115 Kommunal inkomstskatt −1 800 000 827 321 840 1120 Allmän pensionsavgift ±0 142 000 175 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 1 130 000 −324 731 113

1200 Indirekta skatter på arbete −7 230 000 648 851 264

1210 Arbetsgivaravgifter −7 230 000 643 320 006 1240 Egenavgifter ±0 13 916 853 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 −44 607 084 1270 Särskild löneskatt ±0 54 580 049 1280 Nedsättningar ±0 −18 948 405 1290 Tjänstegruppliv ±0 589 845

1300 Skatt på kapital 1 060 000 317 784 321

1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 86 042 613 1320 Skatt på företagsvinster 1 060 000 167 897 235 1330 Kupongskatt ±0 5 759 753 1340 Avkastningsskatt ±0 7 423 010 1350 Fastighetsskatt ±0 35 927 402 1360 Stämpelskatt ±0 14 734 308

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2 300 671 960 254

1410 Mervärdesskatt, hushåll 39 000 526 855 803 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 28 519 640 1430 Energiskatt −32 300 56 449 751 1440 Koldioxidskatt −4 400 21 950 415 1450 Övriga skatter på energi och miljö ±0 7 223 481 1470 Skatt på vägtrafik ±0 23 400 368 1480 Övriga skatter ±0 7 560 796

1500 Skatt på import ±0 6 990 812

1600 Restförda och övriga skatter ±0 14 227 748

1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 −6 990 812 Offentliga sektorns skatteintäkter −6 837 700 2 352 122 213

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1 800 000 −1 140 487 113 Statens skatteintäkter −5 037 700 1 211 635 100

1900 Periodiseringar ±0 5 124 024

1000 Statens skatteinkomster −5 037 700 1 216 759 124 Övriga inkomster −700 000 −31 502 590

2000 Inkomster av statens verksamhet −700 000 43 756 316

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 5 000 000

4000 Återbetalning av lån ±0 528 834

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 B ILAGA 6 2021/22:FiU1

Inkomster Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 18 038 000

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 27 786 900

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till ±0 −126 612 640 skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 skattekonto Inkomster i statens budget −5 737 700 1 185 256 534

2021/22:FiU1 B ILAGA 6 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022

Reservanternas förslag till utgiftsramar 2022 (V)

Tusental kronor

Utgifter Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

funktionsnedsättning

byggande samt konsumentpolitik 19 Regional utveckling 60 000 5 301 801

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 B ILAGA 6 2021/22:FiU1

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2022 (V)

Tusental kronor

Inkomster Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

1100 Direkta skatter på arbete 15 420 000 715 388 626

1111 Statlig inkomstskatt 15 890 000 70 597 724 1115 Kommunal inkomstskatt 5 290 000 834 411 840 1120 Allmän pensionsavgift 300 000 142 300 175 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −6 060 000 −331 921 113

1200 Indirekta skatter på arbete 14 360 000 670 441 264

1210 Arbetsgivaravgifter 14 260 000 664 810 006 1240 Egenavgifter ±0 13 916 853 1260 Avgifter till premiepensionssystemet 100 000 −44 507 084 1270 Särskild löneskatt ±0 54 580 049 1280 Nedsättningar ±0 −18 948 405 1290 Tjänstegruppliv ±0 589 845

1300 Skatt på kapital 48 155 000 364 879 321

1310 Skatt på kapital, hushåll 33 465 000 119 507 613 1320 Skatt på företagsvinster 9 490 000 176 327 235 1330 Kupongskatt ±0 5 759 753 1340 Avkastningsskatt ±0 7 423 010 1350 Fastighetsskatt 5 200 000 41 127 402 1360 Stämpelskatt ±0 14 734 308

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 900 000 672 857 954

1410 Mervärdesskatt, hushåll ±0 526 816 803 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 28 519 640 1430 Energiskatt 270 000 56 752 051 1440 Koldioxidskatt 150 000 22 104 815 1450 Övriga skatter på energi och miljö 480 000 7 703 481 1470 Skatt på vägtrafik ±0 23 400 368 1480 Övriga skatter ±0 7 560 796

1500 Skatt på import ±0 6 990 812

1600 Restförda och övriga skatter ±0 14 227 748

1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 −6 990 812

Offentliga sektorns skatteintäkter 78 835 000 2 437 794 913

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −5 690 000 −1 147 977 113

Statens skatteintäkter 73 145 000 1 289 817 800

1900 Periodiseringar ±0 5 124 024

1000 Statens skatteinkomster 73 145 000 1 294 941 824 Övriga inkomster −470 000 −31 272 590

2000 Inkomster av statens verksamhet −470 000 43 986 316

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 5 000 000

4000 Återbetalning av lån ±0 528 834

2021/22:FiU1 B ILAGA 6 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022

Inkomster Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 18 038 000

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 27 786 900

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till ±0 −126 612 640 skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 skattekonto Inkomster i statens budget 72 675 000 1 263 669 234

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 B ILAGA 6 2021/22:FiU1

Reservanternas förslag till utgiftsramar 2022 (L)

Tusental kronor

Utgifter Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

1 Rikets styrelse 7 200 17 275 538 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning −5 400 17 965 783 3 Skatt, tull och exekution 21 200 12 750 934 4 Rättsväsendet 900 000 62 588 986 5 Internationell samverkan −300 2 234 817 6 Försvar och samhällets krisberedskap 110 000 76 635 799 7 Internationellt bistånd ±0 51 939 762 8 Migration −1 400 8 454 964 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg −966 400 111 517 213 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och −9 628 600 88 092 857 funktionsnedsättning 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom −501 400 41 284 728 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn −3 094 000 99 946 770 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 74 700 6 393 715 14 Arbetsmarknad och arbetsliv −960 100 93 065 626 15 Studiestöd −1 500 27 799 985 16 Utbildning och universitetsforskning 6 351 900 100 881 345 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid −289 100 18 165 493 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och −1 962 300 5 063 034 byggande samt konsumentpolitik 19 Regional utveckling 26 000 5 267 801 20 Allmän miljö- och naturvård 319 300 22 170 880 21 Energi 155 800 4 610 724 22 Kommunikationer 1 601 500 78 566 052 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 143 400 22 188 154 24 Näringsliv −2 900 9 342 001 25 Allmänna bidrag till kommuner 1 166 000 153 488 194 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 12 155 200 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 47 836 848

Summa utgiftsområden −6 536 400 1 197 683 203

Minskning av anslagsbehållningar ±0 −6 681 205

Summa utgifter −6 536 400 1 191 001 998

Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 −60 090 130 Kassamässig korrigering ±0 370 837

Summa −6 536 400 1 131 282 705

2021/22:FiU1 B ILAGA 6 R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2022 (L)

Tusental kronor

Inkomster Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

1100 Direkta skatter på arbete −9 836 000 690 132 626

1111 Statlig inkomstskatt −4 920 000 49 787 724 1115 Kommunal inkomstskatt −1 926 000 827 195 840 1120 Allmän pensionsavgift −90 000 141 910 175 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −2 900 000 −328 761 113

1200 Indirekta skatter på arbete −220 000 655 861 264

1210 Arbetsgivaravgifter −220 000 650 330 006 1240 Egenavgifter ±0 13 916 853 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 −44 607 084 1270 Särskild löneskatt ±0 54 580 049 1280 Nedsättningar ±0 −18 948 405 1290 Tjänstegruppliv ±0 589 845

1300 Skatt på kapital 2 930 000 319 654 321

1310 Skatt på kapital, hushåll −1 700 000 84 342 613 1320 Skatt på företagsvinster −1 560 000 165 277 235 1330 Kupongskatt ±0 5 759 753 1340 Avkastningsskatt ±0 7 423 010 1350 Fastighetsskatt 6 200 000 42 127 402 1360 Stämpelskatt −10 000 14 724 308

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror −57 500 671 900 454

1410 Mervärdesskatt, hushåll −62 500 526 754 303 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 28 519 640 1430 Energiskatt −15 000 56 467 051 1440 Koldioxidskatt 390 000 22 344 815 1450 Övriga skatter på energi och miljö −370 000 6 853 481 1470 Skatt på vägtrafik ±0 23 400 368 1480 Övriga skatter ±0 7 560 796

1500 Skatt på import ±0 6 990 812

1600 Restförda och övriga skatter ±0 14 227 748

1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 −6 990 812 Offentliga sektorns skatteintäkter −7 183 500 2 351 776 413

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 2 016 000 −1 140 271 113 Statens skatteintäkter −5 167 500 1 211 505 300

1900 Periodiseringar ±0 5 124 024

1000 Statens skatteinkomster −5 167 500 1 216 629 324 Övriga inkomster −700 000 −31 502 590

2000 Inkomster av statens verksamhet −700 000 43 756 316

3000 Inkomster av försåld egendom ±0 5 000 000

4000 Återbetalning av lån ±0 528 834

R ESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2022 B ILAGA 6 2021/22:FiU1

Inkomster Avvikelse från Reservanternas regeringen förslag

5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 18 038 000

6000 Bidrag m.m. från EU ±0 27 786 900

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till ±0 −126 612 640 skattesystemet

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på ±0 ±0 skattekonto Inkomster i statens budget −5 867 500 1 185 126 734

s g 4 1 4 6 2 a a 2 3 6 4 2 0 276 516 744 782 0 031 325 2 433 562 761 5 4 925 958 965 124 rn rsl 2 2 8 2 5

te fö 16 18 12 65 91 55 97 98 39 0 86 28 91 16 n 1

a v

eser R

s g 3 2 5 2 4 7 a a 2 3 4 8 6 7 0 172 166 666 085 0 211 586 1 5 425 158 7 0 246 221 524 271 rn rsl 2 2 8 3 0 6

te fö 17 18 12 64 83 53 0 96 40 0 88 27 91 16 n 1 1

a v

eser R

n 4 1 9 5 9 4 8 1 0 0

och

å en 2 15 40 −0 9 +3 6 ±0 29 6 9 8 2 5 −5 42 g 0 − − 4 3 − 5 1 50 8 + + 69 − fr 2 + + + − −

ar

in

se −2 −3

er

) el g

m

ik re v

(C

v A

tsra 2 if

0 n 3 6 9 5 1 4 0 1 5 2

20 40 −0 29 −5 42

å en 2 4 +3 6 ±0 1 0 1 2 3 g 0 − − 4 3 − 7 2 50 8 + 6 49 − fr 2 + + + − −

in

ch se er −2 −3 +1

a utg

el g

o ik re

3 v

är

v

4 A

in m 02 ar 2 g 2

in n tt

am

ch

sä

g

tsr

ed

o

n sn ri n le o b

ti

till preli

k ta n n

utgif g u ar s e

f

ll

in rg b re d tn ap ch ra g ti ch d in ri al sk mso o o n f m m an rv o o

örslag gar

ed er

ag ti

ö o d v rsk ch er al d lj in o sf ci k er o d

in

sb u mi a iv

rsl

an ld d sl tsf n ri so sj å fa u in n r n et te

fö

f o an ch id id ö lä si ti k ts k d rb ch le o v v f an a er u er d et et et y ssamf ån iv

as

o äl år h h h ch n ek h ist g g g n ro

ternas f

x v

eräkn

mi g g g o u t

rn

e o e samv b k ch r, n l lt u ry ry ry o ad ch ls o ch et sam sj t t t n ie k d el el , et k o d e re

stb

r o n n ch n d h d g o d y ll io io n isk isk isk ö lse o o ld in

ante

n u äse år m m m st n me ti

m

rå s st äl t at ar at v o o o äl smar r,

v

ro d

ervan

m et t, rn rn ra n n n et ie il u 7 at tsv rsv so o o o d lt ik amh k ät te ö te ig äl rb tu tb u

ko

A er k tso G n if R S S R In F In M H Ek Ek Ek Jämst A S U K o

eser lj tg

Res in

ILA

R

U 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 B Mi

1

iU

:F 2

/2 1 2 0

2 210

1

iU

:F 211

2 /2 1 2 0 2

7 s g 4 6 2 7 3 3 5 0

v

4 2 eser 0 2 R

H

OC 3 s g 3 7 4 3 6 7 5 2 2 a a 2 6 6 1 0 0 5 5 0 0

NI

ÄK eser R E R

B T S M n 4 2 7 2 6 5 1 5 0 O å en 2 1 ±0 0 0 8 9 2 6 ±0 ±0 8 K fr g 0 1 4 1 9 9 2 1 4 IN in 2 + + + + H se −4 +1 −1 −7

er el g

OC ik R re A v

v

AM A

R S T F GI n 3 8 0 2 6 5 1 7 5 å en 2 1 ±0 6 8 9 3 5 ±0 ±0 2 T g 0 5 47 + 3 9 2 2 5 U fr 2 − + +

in

A R se −1 +1 −1 −4

er el g

INÄ ik re IM v L v E A R P L IL T G A L samt S R e Ö d

F an S g NA g R y E b

NT ch el

VA o ed R g E in sm S E n iv R rj l ch er en rsö n ö o n d d u io sf år n g u ad rv y mm st u o a o sb k b at d sk g n l .m. ei , n il m g n la t p en k li ch er , g r ro d in ti k o n to er li - ar ra u rå ec io g E n o ö at id än l m la tp tv lj in b sr o e ik är il d n u iv a ld t ts lsp al mi n n n n u sl u if rå äl me n i la g k te m g if tg su io män mm el in män tss g u n er tso amh o eg ll o re är ll ta v a if S k R A En K A N A S A m

tg m U u

18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 S

s g 4 5 2 5 ,0 6 1 3 7 8 3 9 6 5 1 a a 2 3 5 3 0 4 4 3 7 7 4 6 1 3 6 0 5 975 6 4 527 8 4 815 6 821 1 5 7 250 2 5 146 202 360 3 4 556 476 rn rsl 2 7 5 0 3 3 5 0 7 7 0 8 te fö 3 54 7 5 0 8 14 47 57 −7 2 72 7 10 38 15 2 6 30 58 n 7 8 1 34 7 6 − 3 1 7 5 a −

v

eser R

s g 3 6 3 6 ,0 0 5 2 0 4 7 4 4 1 2 9 a a 2 5 4 7 0 8 2 2 3 8 0 7 2 3 1 3 0 5 624 8 2 186 2 9 415 2 207 6 5 0 363 7 6 6 556 058 7 1 394 334

v

eser R

2024

H ) 5 0 2 2

n 4 0 5 5 0 0 1 7 å en 2 3 ±0 ±0 ±0 8 6 0 65 ±0 ±0 ±0 ±0 59 6 0 ±0 ±0 ±0 4 ±0 OC g 0 35 − 70 93 10

(C

fr 2 +8 − 1 7 7 −5 1 3 − 1 − − 23 in

20 4 se er +1 −8 −8 −1 +1 −1 R 2 el g

0 ik

A re

v

2 NG v

A

h

NI

ÄK R

oc

E B n 3 5 0 5 0 0 9 0 1 0 0 8 70

3 T å en 2 8 ±0 ±0 ±0 8 9 9 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 6 7 ±0 ±0 ±0 7 ±0 S g 0 30 1 8 8 −8 0 5 60 −5 + −

fr 2 +8 − − M in

0 O se +1 −9 −9 −1 +1

er el g

2 INK

ik re

g

H v

v

in

OC A

n

AR

k

M A R S T

erä

F

b

GI T

st

U A

m

R

INÄ o IM k n

L E

i

R r

t

ll

P ro L a

IL T eme tsv

G st

sa

ag ti

A L e ssy n S e et n i

o

rsl

ÖR et t ch ak F rb si l l b S rb at t a ål er o ål o

fö

sk if å en st n t NA a t g r sh o sh R å at p ep u in ti u ch te t h o

as

E p k mst sav er er mi l , sv t m h l o n n if at v a g at t, NT er k tt g re it al t su o o o a li h

rn

tt n r esk ar p it ta t at t n at VA a msts i si ti k av p p a ssk k o o R o k s te ll n g p ap re at g at k t k k al en t u ar ti ö in k ss k at E r s n n at d ta iv if l ru k fö sk in sk essk al S o u p g r d tn å å å g n et å d å E l ta i re eg h el isk

ante

R n sk ek sg av te il p p p n p p är p te ig te et if sät st tt t t o ast ig tt v t g

v

ro ti ek tl mm män ist ir g sk n p k m er ir o ll rt at d rb en v ed a at at u v a er at 7 st ta k är jä k k k ast tä k k A er k m D S K A A S In A Eg A S N T S S S K A F S S M S En

G n o o 0 1 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

eser

A lj k 0 1 1 2 3 4 0 1 4 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3

IL 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4

R

In 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 B Mi

1

iU

:F 2

/2 1 2 0

2 212

1

iU

:F 213

2 /2 1 2 0 2

7 s g 4 9 3 7 7 4 6 8 6 0 3 5 8 a a 2 9 5 3 3 7 3 3 4 0 5 4 ,0 4 GA 0 398 6 0 rn 2 565 8 025 3 5 915 5 3 2 1 808 9 565 0 447 081 1 5 A rsl 7 8 7 9 9 0 5 2 5 3 IL te fö 21 25 16 −7 9 0 9 15 0 38 19 14 30 5 B n 4 2 2 3 −5 2

a 2 1 1 −1 1 v −1

4 2 eser 0 2 R

H

OC

NI ÄK eser R E R

B T S M n 4 0 1 5 6 6 6 O å en 2 13 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 4 5 8 ±0 8 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 8 K g 0 − 10 6 2 2 2 fr 2 − +3 IN in

se −9 −9 −9 −9

H er

el g

OC ik re R v A v AM A

R S T F

n 3 4 0 4 4 4

GI å en 2 −9 50 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 4 0 4 ±0 4 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 4 T fr g 0 − 1 8 8 8 U in 2 +3 A se −9 −8 −8 −8 R er

el g

INÄ ik re

v

IM L v E A

R P L IL T G A L S R et

Ö F em S st å

r

NA p R re esy r E to tt a

k a g

NT in

se sk

VA l er R E ra il it S U d et t d E jö n h g R il E a m m re

l l o in k

m er il r il sa d tn ch tt t te t k u m o a k en er sl so

er er er g

i tt tä tt er v st n s g sk a n a st e a

a s n m U i

er g ei m n ld å o isa

sk sk k E . v er

en ri , tt , o te l n o

v a k a rså v n .m st

å ik er k er r r n ö i å ed t p rt ö a st f a a m m r af r o st st te g ei g g fr r o at tr p ch o s s o k tt v v . r k te te p p in a a in a m sk at äg at m o rn tä a er ssi .m g to in v i a e e n er er ln ä so n s id sk sk å d to d st a in o l x å rd ei iser s sk st st lm m n r k a p a p en en tt d n m et g k te en te io g t g fö å sek å o o m m y e

tt a te k o o rb lk ra if tt et

ti ld ri at ri a g a g ri n k k rä a g st o v k v k est v ig v ta i te id v tg d K Ö S Ö S R A tl A s sk Pe S a In In Å Ka B A U sk u

m n g o n

k 0 0 0 0 0 0 0 fe 0 te 0 0 ri 0 0 0 0 0 0 0 tsb 4 5 7 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 In 4 4 4 4 5 6 7 8 ta 9 0 0 0 0 0 0 0 0 ta 1 1 1 1 1 1 1 Of 1 S 1 1 Öv 2 3 4 5 6 7 8 S

s g 4 8 3 9 1 4 1 2 0 a a 2 4 3 3 2 2 2 8 2 0 269 576 814 380 0 325 325 0 2 5 165 9 1 630 089 330 853 977 9 590 5 570 922 rn rsl 2 2 8 4 7 6 6 3 6

te fö 16 18 12 65 89 56 0 0 50 0 96 31 96 16 12 22 90 23 n 1 1 1

a v

eser R

s g 3 9 4 2 6 4 6 4 1 a a 2 3 1 3 8 6 5 2 6 0 170 226 717 729 0 439 336 9 1 1 862 0 7 903 332 684 003 602 4 713 4 010 947 rn rsl 2 2 7 0 5 5 6 5 6

te fö 17 18 12 63 81 54 1 0 48 0 97 29 95 17 11 21 89 21 n 1 1 1

a v

eser R

2024

H n 4 0 0 0 0 7 0 0 0 0 0 0 0 5 6 6 7 9 0 0 5 4 2 å en 2 22 2 7 9 2 3 0 7 6 0 9 2 5 2 7 8 1 6 8 1 9 8 OC 3 g 0 − + + + + 3 0 26 3 7 9 4 7 7 1 6 6 4 + 7 0 4 9 2 fr 2 − + + + in 3 0 2 se −1 +1 +7 +6 +9 +9 +2 +3 +5 +4 +3 1 +1

er

)

el g +

R A

V

ik re v

(

NG v

A

4 NI

2 ÄK R

0 E B n 3 0 0 0 0 3 0 0 5 0 0 0 0 2 7 8 0 7 0 0 0 1 7 22

2 T å en 2 2 5 9 1 0 5 6 6 0 9 0 9 0 6 9 1 6 6 1 6 5 S g 0 − + + + + 4 7 26 2 5 2 4 7 2 1 6 6 2 + 7 0 2 7 M fr 2 + − + + + in 1 3

ch −1

O 1 1 se er +7 +6 +8 +2 +3 +5 +4 +3 +1 el g + +

o

INK

ik re

3 H

v

2 OC v

A

AR 0

M A R

ar 2

S T g

F in n GI tt samt

am

T U sä e d A g

tsr

R ed n an

sn g

if

ri g INÄ n le y o b

tg

IM ti b L k ta E n n ch el

u u

R g s e f ar o ed

ll

P re g L in rg b d IL tn ap ch ra g ti in sm T ch d in ri n al sk mso o o f rj iv G m m an n l rv ed o o er

ag ti

A ö o d v rsk ch rsö ch L er al d lj in o ö S sf ci k er o d o sb u mi a iv d sf d

rsl

ÖR an ld d sl tsf n år g ri so sj å fa u ad y F S in n r n et te rv

fö

f o an ch id id ö lä si st u sb ti k ts k d rb o d NA ch le o v v f an a er b at R u er d et et et y ssamf , g n n ån iv

as

E o äl år h h h ch g n la ek h ist g g g n n ro k li ch er , NT mi x v o u t in ti k o n g g g

rn

e o e samv b k ch r, er li - ar VA n l lt u ry ry ry o ad ch ec io g R ls o ch et sam sj t t t n ie n o ö at d el el et k o d la tp tv lj in E r e re k o n n ch n , h d g ik är S o d y ll n d isk isk isk n u E lse io o io o ld ö in lsp mi n

ante

R n u äse år m m m st n me al u n rå s st äl t at ar at ti v o o o äl smar r, äl me n i la

v

ro t, ie d u g m et tsv rn rn ra so n n n et d il su io el 7 at rsv ig o o o lt n män er mm ik amh k ät te ö te äl rb tu tb u amh o eg ll o re A er k tso G n if R S S R In F In M H Ek Ek Ek Jämst A S U K S k R A En K A o

eser tg

A lj

IL

R

U 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 B Mi

1

iU

:F 2

/2 1 2 0

2 214

1

iU

:F 215

2 /2 1 2 0 2

7 s g 4 4 9 5 8 a a 2 2 5 5 7 GA 0 9 6 1 937 8 A rn rsl 2 8 4 7 8

v

4 2 eser 0 2 R

H

OC 3 s g 3 7 5 5 1 2 a a 2 5 4 5 1 0 0 2 rn rsl 2 9 2 1 606 6 8 7 8 6 AR te fö 6 42 5 n 1 2

a 1

NG v

NI

ÄK eser R E R

B T S M n 4 2 1 O å en 2 8 7 ±0 ±0 K fr g 0 1 5 568 IN in 2 5 6 H se +1 2 er + +9

el g

OC ik R re A v

v

AM A

R S T F GI n 3 2 1 T å en 2 8 8 ±0 ±0 fr g 0 1 0 535 U in 2 2 1 A 2 R se er +1 el g + +9

INÄ ik re IM v L v E A R P L IL T G A L S R Ö F S

NA R E

NT

VA R E S E R er en n n u io n u mm a o k sk l .m. ei il m p en t r d g ro ra to u rå än E id l m e b sr il o d iv a ld t ts sl n u n if rå g k te m if tg in män tss g u tso är ll ta v a if N A S A m

tg m U u

24 25 26 27 S

s g 4 5 7 5 ,0 1 1 3 7 8 2 0 8 6 2 3 a a 2 8 9 2 0 1 3 2 7 7 5 0 2 1 0 9 0 8 415 2 8 652 7 2 880 6 821 1 5 8 5 1 5 846 502 360 7 3 556 848 rn rsl 2 3 4 0 4 5 7 0 5 8 7 2 9 te fö 6 73 8 5 1 9 14 47 57 −7 8 1 8 10 43 15 2 6 30 58 n 7 8 1 34 7 6 − 3 1 1 7 5 a −

v

eser R

s g 3 1 3 6 ,0 0 5 2 0 4 6 3 3 4 1 2 1 a a 2 2 7 7 0 3 7 2 3 8 7 1 9 2 3 8 6 0 8 294 8 6 021 6 2 415 2 207 6 5 4 4 2 6 2 856 058 7 0 394 673

v

eser R

2024

0 se 1 +8 +3 +3 4 1 +5 +1 2 er +2 + +5 + +

R 2 el g

0 ik

A re

v

2 NG v

NI A

ÄK R ch o

E B n 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3 T å en 2 7 3 0 ±0 5 6 6 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 9 9 ±0 ±0 0 ±0 2 ±0 ±0 7 S g 0 150 6 7 4 6 4 4 380 9 0 3 0 2

fr 2 3 6 + 6 8 2 + M in

0 O se 1 +7 −1 +4 +4 3 1 +5 +1 er +2 + +5 + +

el g

2 INK

ik re

g

H v

v

in

OC A

n

AR

k

M A R S T

erä

F

b

GI T

st

U A

m

R

INÄ o IM k n

L E

i

R r

t

ll

P ro L a

IL T eme tsv

G st

sa

ag ti

A L e ssy n S e et n i

o

rsl

ÖR et t ch ak F rb si l l b S rb at t a ål er o ål o

fö

sk if å en st n t NA a t g r sh o sh R å at p ep u in ti u ch te t h o

as

E p k mst sav er er mi l , sv t m h l o n n if at v a g at t, NT er k tt g re it al t su o o o a li h

rn

tt n r esk ar p it ta t at t n at VA a msts i si ti k av p p a ssk o o R o k s te ll n g p ap re at g at k t k k al en t u ar ti ö in k ssk k at E r s n n at d ta iv if l ru k fö sk in sk essk al S o u p g r d tn å å å g n et å d å E l ta i re eg h el isk

ante

R n sk ek sg av te il p p p n p p är p te ig te et if sät st tt t t o ast ig tt v t g

v

ro ti ek tl mm män ist ir g sk n p k m er ir o ll rt at d rb en v ed a at at u v a er at 7 st ta k är jä k k k ast tä k k A er k m D S K A A S In A Eg A S N T S S S K A F S S M S En

G n o o 0 1 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

eser

A lj k 0 1 1 2 3 4 0 1 4 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3

IL 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4

R

In 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 B Mi

1

iU

:F 2

/2 1 2 0

2 216

1

iU

:F 217

2 /2 1 2 0 2

7 s g 4 9 3 7 7 5 1 4 2 0 3 5 4 a a 2 8 5 3 3 6 7 9 0 0 5 4 ,0 3 GA 0 168 6 0 rn 2 038 4 025 3 5 915 5 0 5 4 808 3 795 0 447 081 1 1 A rsl 8 8 7 0 8 1 7 2 5 5 IL te fö 22 25 16 −7 0 1 8 15 9 38 19 14 30 4 B n 6 2 3 3 −5 3

a 2 1 1 −1 1 v −1

4 2 eser 0 2 R

H

OC

NI ÄK eser R E R

B T S M n 4 0 0 0 0 0 O å en 2 6 9 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 8 ±0 3 3 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 K g 0 4 4 050 9 070 070 300 fr 2 + + 1 2 2 +2 +2 2 IN in

se −8

H er +9 +8 +8 +8

el g

OC ik re R v A v AM A

R S T F n 3 0 0 0 0 0 GI å en 2 6 9 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3 ±0 3 3 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 T g 0 2 4 010 3 680 680 910 U fr 2 + + 5 6 6 +2 +2 6

in

A se −8 R er +8 +7 +7 +7

el g

INÄ ik re

v

IM L v E A

R P L IL T G A L S R et

Ö F em S st å

r p

NA re R esy r E to tt a

k a g

NT in

se sk

VA l er R E ra il it S U d et t d E jö n h g R il E a m m re

l l o in k

m er il r il sa d tn ch tt t te t k u m o a k en er sl so

er er er g

i tt tä tt er v st n s g sk a n a st e a

a s n m U i

er g ei m n ld å o isa et

sk sk k E . v g

en ri , tt , o te l n o d

v a k a rså v n .m

å ik er k er r r n ö i å ed t p rt ö a st f a a m r af r o st st te g ei g g fr r at tr p ch o s s o k tt v v . r s bu te te p p in a a in a m n sk at äg at m o rn tä a er ssi .m g to v i a e e n er er ln ä so n te id sk sk å d to d st a in o a l x å rd ei iser s sk st st lm m n r k a p a p en en tt d n m et g k te st te io g t g fö å sek å o o m m y e i

tt a te k o o rb lk ra if tt

ti ld ri at ri a g a g ri n k k rä a er st o v k v k est v ig v ta i te id v tg K Ö S Ö S R A tl A s sk Pe S a In In Å Ka B A U sk st

m n g m o n

k 0 0 0 0 0 0 0 fe 0 te 0 0 ri 0 0 0 0 0 0 0 o 4 5 7 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 k In 4 4 4 4 5 6 7 8 ta 9 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 Of 1 S 1 1 Öv 2 3 4 5 6 7 8 In

s g 4 7 2 9 6 0 5 8 8 a a 2 2 1 1 4 8 2 4 4 0 236 538 874 914 0 767 325 1 3 941 760 5 4 716 332 409 117 3 9 837 1 728 316 rn rsl 2 2 8 0 2 5 4 3 3

te fö 16 18 12 69 90 55 0 90 39 0 89 30 94 16 17 76 22 n 1 1

a v

eser R

s g 3 8 4 2 4 5 5 0 1 a a 2 2 9 5 6 3 0 9 3 0 166 194 742 336 0 952 586 9 7 825 159 7 1 561 588 430 283 3 3 284 1 845 455 rn rsl 2 2 7 3 0 6 4 5 3

te fö 17 18 12 65 82 53 0 88 40 0 89 28 96 16 18 75 20 n 1 1

a v

eser R

2024

H n 4 0 4 5 1 0 0 5 8 9 1 9 4 3 6 8 7 8 7 å en 2 55 18 3 2 −1 0 −0 5 2 8 7 4 6 5 48 3 2 2 7 OC 3 g 0 − − 1 6 1 18 4 8 50 8 + 8 3 7 − 2 + + 35 34 3 2 fr 2 + + − − − − +

in

0 2 se +4 +3 −9 −3 +2 +1 +1 −3

er

R el g

A

L)

ik re v

(

NG v

A

4 NI

2 ÄK R

0 E B n 3 5 7 0 9 6 1 3 0 9 0 2 4 0 6 1 1 6 5 25 12 −1 30

2 T å en 2 7 9 1 ±0 8 0 1 7 5 6 1 8 2 3 9 6 S g 0 − − + 6 1 17 8 8 50 8 + 9 3 4 − 0 + 3 32 + 2 M fr 2 + − + − − +

in

ch −9 −3 −2

O se er +1 +2 +1 +4 +1

el g

o

INK

ik re

3 H

v

2 OC v

A

AR 0

M A R

ar 2

S T g

F in n GI tt samt

am

T U sä e d A g

tsr

R ed n an

sn ri g n g INÄ o le y IM ti b b

L k ta E n n ch el

utgif u

R g s e f ar o ed

ll

P re g L in rg b d IL tn ap ch ra g ti in sm T ch d in ri n al sk mso o o n f rj iv G m m an l rv ed o o er

ag ti

A ö o d v rsk ch rsö ch L er al d lj in o ö S sf ci k er o d o sb u mi a iv d sf d

rsl

ÖR an ld d sl tsf n år g ri so sj å fa u ad y F S in n r n et te rv

fö

f o an ch id id ö lä si st u sb ti k ts k d rb o d NA ch le o v v f an a er b at R u er d et et et y ssamf , g n n ån iv

as

E o ek äl år h h h ch n g n la h ist g g g n ro k li ch er , NT mi x v o u t in ti k o n g g g

rn

e o e samv b k ch r, er li - ar VA n l lt u ry ry ry o ad ch ec io g R ls o ch et sam sj t t t n ie n o ö at d el el et k o d la tp tv lj in E r e re k o n n ch n , h d g ik är S o d y ll n d isk isk isk n u E lse io o io o ld ö in lsp mi n

ante

R n u äse år m m m st n me al u n rå s st äl t at ar at ti v o o o äl smar r, äl me n i la

v

ro t, ie d u g m et tsv rn rn ra so n n n et d il su io el 7 at rsv ig o o o lt n män er mm ik amh k ät te ö te äl rb tu tb u amh o eg ll o re A er k tso G n if R S S R In F In M H Ek Ek Ek Jämst A S U K S k R A En K A o

eser tg

A lj

IL

R

U 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 B Mi

1

iU

:F 2

/2 1 2 0

2 218

1

iU

:F 219

2 /2 1 2 0 2

7 s g 4 3 6 5 7 a a 2 3 7 5 1 GA 0 7 5 1 937 1 A rn rsl 2 7 8 7 8

v

4 2 eser 0 2 R

H

OC 3 s g 3 9 6 5 0 2 a a 2 6 5 5 9 0 0 2 rn rsl 2 7 7 1 606 1 7 4 8 1 AR te fö 4 42 6 n 1 1

a 1

NG v

NI

ÄK eser R E R

B T S M n 4 2 3 O å en 2 −9 ±0 ±0 9 K g 0 51 1 fr 2 − IN in H se −4

er el g

OC ik R re A v

v

AM A

R S T F n 3 8 6 GI å en 2 −6 ±0 ±0 8 T g 0 40 8 U fr 2 −

in

A R se −3

er el g

INÄ ik re IM v L v E A R P L IL T G A L S R Ö F S

NA R E

NT

VA R E S E R er en n n u io n u mm a o k sk l .m. ei il m p en t r d g ro ra to u rå än E id l m e b sr il o d iv a ld t ts sl n u n if rå g k te m if tg in män tss g u tso är ll ta v a if N A S A m

tg m U u

24 25 26 27 S

s g 4 7 9 5 ,0 1 1 3 7 8 2 8 6 0 8 a a 2 8 3 4 0 5 8 3 7 7 3 0 1 0 6 0 2 135 6 3 832 0 5 880 6 821 1 5 3 810 4 5 846 402 350 5 2 556 557 rn rsl 2 1 5 0 4 2 3 3 4 7 1 9 te fö 3 50 7 5 1 9 14 47 57 −7 2 70 7 10 44 15 2 6 30 58 n 7 8 1 34 7 6 − 3 1 7 5 a −

v

eser R

s g 3 9 1 6 ,0 0 5 2 0 4 6 3 4 1 1 6 a a 2 5 5 8 0 2 6 2 3 8 2 4 2 3 1 3 0 5 684 6 1 961 9 5 415 2 207 6 5 4 123 6 6 2 756 048 7 9 394 385

v

eser R

2024

H n 4 8 0 8 0 0 0 0 0 0 8 5

OC L) å en g 2 0 1 4 36 90 − ±0 12 60 56 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3 0 6 ±0 ±0 0 10 − +1 12 ±0 21 − (

3 fr 2 4 8 − − −5 − 0 6 5 2 − 2 in

4 −5 −4 −2 −1

0 se +2 +6 2 er

R 2 el g

0 ik

A re

v

2 NG v

NI A

ÄK R ch o

E B n 3 2 0 2 0 0 0 0 0 0 1 5 T å en 2 1 4 90 ±0 50 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3 0 6 ±0 ±0 0 10 ±0 18 S g 0 1 9 49 − 59 25 3 3 5 2 − −5 12 − fr 2 − − −2 − − M in O se −6 −4 +2 −2 −1 +6

er el g

2023 INK

ik re

g

H v

v

in

OC A

n

AR

k

M A R S T

erä

F

b

GI T

st

U A

m

R

INÄ o IM k n

L E

i

R r

t

ll

P ro L a

IL T eme tsv

G st

sa

ag ti

A L e ssy n S e et n i

o

rsl

ÖR et t ch ak F rb si l l b S rb at t a ål er o ål o

fö

sk if å en st n t NA a t g r sh o sh R å at p ep u in ti u ch te t h o

as

E p k mst sav er er mi l , sv t m h l o n n if at v a g at t, NT er k tt g re it al t su o o o a li h

rn

tt n r esk ar p it ta t at t n at VA a msts i si ti k av p p a ssk o o R o k s te ll n g p ap re at g at k t k k al en t u ar ti ö in k ssk k at E r s n n at d ta iv if l ru k fö sk in sk essk al S o u p g r d tn å å å g n et å d å E l ta i re eg h el isk

ante

R n sk ek sg av te il p p p n p p är p te ig te et if sät st tt t t o ast ig tt v t g

v

ro ti ek tl mm män ist ir g sk n p k m er ir o ll rt at d rb en v ed a at at u v a er at 7 st ta k är jä k k k ast tä k k A er k m D S K A A S In A Eg A S N T S S S K A F S S M S En

G n o o 0 1 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

eser

A lj k 0 1 1 2 3 4 0 1 4 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3

IL 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4

R

In 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 B Mi

1

iU

:F 2

/2 1 2 0

2 220

1

iU

:F 221

2 /2 1 2 0 2

7 s g 4 9 3 7 7 5 3 2 0 0 3 5 2 a a 2 0 5 3 3 8 3 5 6 0 5 4 ,0 6 GA 0 398 6 0 rn 2 132 6 025 3 5 915 5 0 1 9 808 7 565 0 447 081 1 3 A rsl 7 8 7 5 9 5 1 2 5 9 IL te fö 22 25 16 −7 0 0 9 15 1 38 19 14 30 5 B n 5 2 2 3 −5 2

a 2 1 1 −1 1 v −1

4 2 eser 0 2 R

H

OC

NI ÄK eser R E R

B T S M n 4 4 0 0 8 2 2 2 O å en 2 5 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 3 5 7 ±0 7 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 7 K g 0 5 39 9 4 4 4 fr 2 + − +4 IN in

se −3 −3 −3 −3

H er

el g

OC ik re R v A v AM A

R S T F n 3 2 0 3 2 1 1 1 GI å en 2 7 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 8 8 0 ±0 0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 0 T g 0 4 38 0 5 5 5 U fr 2 + − +5

in

A se −4 −3 −3 −3 R er

el g

INÄ ik re

v

IM L v E A

R P L IL T G A L S R et

Ö F em S st å

r p

NA re R esy r E to tt a

k a g

NT in

se sk

VA l er R E ra il it S U d et t d E jö n h g R il E a m m re

l l o in k

m er il r il sa d tn ch tt t te t k u m o a k en er sl so

er er er g

i tt tä tt er v st n s g sk a n a st e a

a s n m i

er g ei m n ld å o isa et

sk sk k EU . v g

en ri , tt , o te l n o d

v a k a rså v n .m

å ik er k er r r n ö i å ed t p rt ö a st f a a m r af r o st st te g ei g g fr r at tr p ch o s s o k tt v v . r s bu te te p p in a a in a m n sk at äg at m o rn tä a er ssi .m g to v i a e e n er er ln ä so n te id sk sk å d to d st a in o a l x å rd ei iser s sk st st lm m n r k a p a p en en tt d n m et g k te st te io g t g fö å sek å o o m m y e i

tt a te k o o rb lk ra if tt

ti ld ri at ri a g a g ri n k k rä a er st o v k v k est v ig v ta i te id v tg K Ö S Ö S R A tl A s sk Pe S a In In Å Ka B A U sk st

m n g m o n

k 0 0 0 0 0 0 0 fe 0 te 0 0 ri 0 0 0 0 0 0 0 o 4 5 7 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 k In 4 4 4 4 5 6 7 8 ta 9 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 Of 1 S 1 1 Öv 2 3 4 5 6 7 8 In

2021/22:FiU1

B ILAGA 8

Regeringens lagförslag

Lagförslag framlagda i proposition 2021/22:16

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

Lagförslag framlagda i proposition 2021/22:20

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

Lagförslag framlagda i proposition 2021/22:25

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

Lagförslag framlagda i proposition 2021/22:33

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 8 R EGERINGENS LAGFÖRSLAG

Lagförslag framlagda i proposition 2021/22:34

R EGERINGENS LAGFÖRSLAG B ILAGA 8 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1

B ILAGA 9

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a §, 67 kap. 7 § och 67 kap. 26 § 1 inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 1,11 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 2,72 0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 34 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,169 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,21 44 procent av den fastställda prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,480 prisbasbelopp

överstiger 3,21 men inte 7,88 0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

1 Lagen omtryckt 2008:803.

U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG B ILAGA 9 2021/22:FiU1

överstiger 7,88 men inte 8,08 0,995 prisbasbelopp ökat med 12,8 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte 11,28 2,029 prisbasbelopp prisbasbelopp

överstiger 11,28 men inte 9,023 prisbasbelopp minskat med 62 12,53 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,53 men inte 1,253 prisbasbelopp 13,54 prisbasbelopp

överstiger 13,54 men inte 35,36 2,03 prisbasbelopp minskat med 5,74 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

Föreslagen lydelse

63 kap.

2 3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte 1,11 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 1,965 0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

2 Senaste lydelse 2020:1068.

2021/22:FiU1 B ILAGA 9 U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG

överstiger 1,965 men inte 2,72 0,333 prisbasbelopp ökat med 19,49 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

39,49 procent av den fastställda överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp

49,49 procent av den fastställda överstiger 3,11 men inte 3,24 förvärvsinkomsten minskat med prisbasbelopp 0,523 prisbasbelopp

överstiger 3,24 men inte 5,53 0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 5,53 men inte 7,88 0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 8,08 1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8 prisbasbelopp procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte 11,48 2,139 prisbasbelopp prisbasbelopp

överstiger 11,48 men inte 12,8 9,257 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,8 men inte 13,54 1,32 prisbasbelopp prisbasbelopp

överstiger 13,54 men inte 36,54 2,097 prisbasbelopp minskat med prisbasbelopp 5,74 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG B ILAGA 9 2021/22:FiU1

Nuvarande lydelse

67 kap.

7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp. Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 3,24 skillnaden mellan å ena sidan prisbasbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 34,05 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 3,24 men inte 8,08 skillnaden mellan å ena sidan prisbasbelopp summan av 1,703 prisbasbelopp och 12,8 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 men inte 13,54 skillnaden mellan 2,323 prisbasbelopp prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 13,54 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,323 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp

2021/22:FiU1 B ILAGA 9 U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG

Föreslagen lydelse

67 kap.

3 7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp. Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 3,24 skillnaden mellan å ena sidan prisbasbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 3,24 men inte 8,08 skillnaden mellan å ena sidan prisbasbelopp summan av 1,812 prisbasbelopp och 12,8 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 men inte 13,54 skillnaden mellan 2,432 prisbasbelopp prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 13,54 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,432 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp

3 Senaste lydelse 2018:2086.

U TSKOTTETS LAGFÖRSLAG B ILAGA 9 2021/22:FiU1

67 kap.

26 §

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021. 3. Bestämmelsen i 67 kap. 26 § i den nya lydelsen tillämpas på gåvor som lämnas efter den 31 december 2021.

4 Senaste lydelse 2019:454.

2021/22:FiU1

B ILAGA 10

Reservantens (L) lagförslag

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 9 d kap. 1 och 5 §§ mervärdesskattelagen 1 (1994:200) ska ha följande lydelse.

9 d kap.

1 §

En beskattningsbar person är enligt bestämmelserna i detta kapitel befriad

från skatt på omsättning av varor och tjänster som den beskattningsbara

personen gör inom landet under ett beskattningsår, om omsättningen enligt 3 §

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppet

enligt första stycket justeras i motsvarande mån.

5 §

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att nuvarande 67 kap. 13 a, 13 b och 13 c §§ ska betecknas 67 kap. 13 b, 13 c och 13 d §§, dels att 11 kap. 22 §, 42 kap. 36–37 §§, 65 kap. 5 §, 67 kap. 8, 13, 13 d och 15 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 67 kap. 13 a §, av följande lydelse.

11 kap.

22 §

Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av

lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för

utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser

1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå

att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,

2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan

inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter

3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en

– arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast

– arbetstagaren inte är svensk medborgare,

– arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon

gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas,

Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en

arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad

överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1

42 kap.

3 36 § Den som under kalenderåret har Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt beräknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med 37–41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella november närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en kalenderåret ökad med en procentenhet. Schablonintäkten ska procentenhet. dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget.

4 37 § Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av 1. tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot, 2. kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot under kalenderåret, 3. investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto som den som innehar investeringssparkontot under kalenderåret överför till kontot, om överföringen inte sker från ett annat investeringssparkonto, och 4. investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma lag. Vid beräkningen av kapitalunderlaget enligt första stycket ska man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot. Kapitalunderlaget beräknat enligt första och andra styckena tas endast upp till den del det överstiger 300 000 kronor.

3 Senaste lydelse 2017:1250. 4 Senaste lydelse 2011:1271.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

65 kap.

5 5 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns. Skiktgränsen bestäms med Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på utgångspunkt i en skiktgräns på 490 700 kronor för beskattningsåret 564 700 kronor för beskattningsåret 2019 . 2022 . För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.

Nuvarande lydelse

67 kap.

8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 summan av 15 000 kronor och kronor 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 men inte 600 000 30 000 kronor kronor överstiger 600 000 kronor 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor

5 Senaste lydelse 2019:1164.

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1

Föreslagen lydelse

67 kap.

6 8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 150 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 150 000 men inte 300 000 Summan av 22 500 kronor och kronor 5 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 men inte 600 000 37 500 kronor kronor

överstiger 600 000 kronor 37 500 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor

6 Senaste lydelse 2015:775.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1

13 d § Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser 1. arbete som enbart avser installationer eller service på installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §, tillämpningen av 13 b eller 13 c §, 2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, 3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region, 4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värdeår, eller 5. sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200).

15 § För rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige. Rätt till skattereduktion för sådant hushållsarbete som anges i 13 a § gäller även när det utförda arbetet är hänförligt till annan närståendes hushåll än förälders. En fysisk person som utför hushållsarbetet får inte vara den som begär skattereduktion eller en närstående till denne.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021. 3. Lagen tillämpas första gången på a) hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2021, b) förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 december 2021, och c) hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2021 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 31 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

2 kap.

31 §

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

1 Senaste lydelse 2021:407.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § lagen (2001:181) om behandling av 1 uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

2 kap.

12 §

Uppgifter och handlingar som avser

1. revision ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då revisionen

2. fastighetstaxering ska gallras tolv år efter utgången av det taxeringsår

som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till.

Uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare, registrerade

varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare

eller godkända skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen

(1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska

gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades.

Uppgifter och handlingar som avses i 4 a § ska gallras tio år efter utgången

av det kalenderår då de meddelanden som är kopplade till den administrativa

referenskoden enligt 22 b § andra stycket lagen om tobaksskatt, 21 b § andra

stycket lagen om alkoholskatt eller 6 kap. 4 § andra stycket lagen om skatt på

energi eller annan sammanhållande identifikationsuppgift senast ändrades.

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete Härigenom föreskrivs att 7, 9, 17 och 19 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

7 §

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden

mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive

mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före

Utbetalningen får dock uppgå till högst

1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant

hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat

9 §

En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om

1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer,

personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer

2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1

arbetet utförts samt den anhöriges släktskap med den närstående. 3. debiterad ersättning för 4. debiterad ersättning för hushållsarbete, debiterad ersättning hushållsarbete, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och för annat än hushållsarbete och material, betalt belopp för material, betalt belopp för hushållsarbete och den dag som hushållsarbete och den dag som betalningen för hushållsarbetet betalningen för hushållsarbetet kommit utföraren tillhanda, kommit utföraren tillhanda, 4. vad hushållsarbetet avsett och 5. vad hushållsarbetet avsett och antalet arbetade timmar, utom i fråga antalet arbetade timmar förutom i om sådant arbete som avses i 67 kap. fråga om sådant arbete som avses i 67 13 § 12 och 13 inkomstskattelagen kap. 13 § 12 och 13 inkomst- (1999:1229), och skattelagen (1999:1229), och 5. det belopp som utföraren begär 6. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.4. som utbetalning från Skatteverket.

3 17 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och 2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor för ett uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen b och 13 c §§ inkomstskattelagen (1999:1229) får uppgå till högst (1999:1229) får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. 50 000 kronor för ett beskattningsår.

4 19 § Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om 1. beslut enligt 11 § om utbetalning,

3 Senaste lydelse 2020:1069. 4 Senaste lydelse 2020:1069.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och 3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och 3. den totala preliminära 3. den totala preliminära skattereduktionen som skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §, tillgodoräknats köparen enligt 17 §, och hur stor del av denna och hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen b och 13 c §§ inkomstskattelagen (1999:1229). (1999:1229). Skatteverket ska på begäran av Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §. Det ska tillgodoräknats enligt 17 §. Det ska framgå av meddelandet hur stor del framgå av meddelandet hur stor del av denna skattereduktion som avser av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ kap. 13 b och 13 c §§ inkomstskattelagen. inkomstskattelagen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Bestämmelserna i 7, 17 och 19 §§ tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021. 3. Ändringen av vilka uppgifter som ska lämnas i en begäran om utbetalning enligt 9 § tillämpas första gången på begäran om utbetalning som avser arbete som har betalats av köparen efter den 31 december 2021.

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 §, 7 kap. 1 §, 26 kap. 8 § och 41 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

3 kap.

15 §

1. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 2. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 3. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 4. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 5. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 6. lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 7. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 8. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 9. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 10. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., 11. lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 12. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 13. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, och 14. lagen (2018:1139) om skatt på spel, 15. lagen (2019:1274) om skatt på 15. lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, och avfall som förbränns. 16. lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar.

7 kap.

2 1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

1 Senaste lydelse 2020:37. 2 Senaste lydelse 2021:431.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b–13 §§ samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen, 6. en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5, 7. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen, 9. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 10. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, d) 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt, e) 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, f) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, g) lagen (1999:673) om skatt på avfall, h) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., i) 8 § 1 eller 2 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, j) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, k) 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, l) lagen (2018:1139) om skatt på l) lagen (2018:1139) om skatt på spel, spel, eller m) lagen (2019:1274) om skatt på m) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller avfall som förbränns, n) 4 § 1 lagen (2020:000) om skatt på plastbärkassar, 11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§, 12. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, och 13. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1

Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

11 kap.

3 14 § Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara 1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och 2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska som mest Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomst- kap. 13 b och 13 c §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget skattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår. kronor per beskattningsår.

26 kap.

4 8 § Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, om den som är skyldig att lämna skattedeklaration är skattskyldig enligt 1. lagen (1994:1563) om 1. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen nikotinhaltiga produkter och inte ska (2020:32) om skatt på plastbärkassar registreras till följd av 7 kap. 1 §, eller och inte ska registreras till följd av 7 kap. 1 §, eller 2. 16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § första stycket lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § första stycket lagen om skatt på energi och ska registreras enligt 7 kap. 1 § samt inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket.

3 Senaste lydelse 2020:1070. 4 Senaste lydelse 2020:35.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

41 kap.

5 3 § Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §, 6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 10. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 11. den som har ansökt om 11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen på kemikalier i viss elektronik eller (2018:696) om skatt på vissa lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen nikotinhaltiga produkter, och (2020:32) om skatt på plastbärkassar , och 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2021.

5 Senaste lydelse 2021:431.

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1

Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse.

2 kap.

1 §

Bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet finns i – lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, – mervärdesskattelagen (1994:200), – lagen (1994:1563) om tobaksskatt, – lagen (1994:1564) om alkoholskatt, – lagen (1994:1776) om skatt på energi, – lagen (2016:1067) om skatt på – lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, kemikalier i viss elektronik, och – lagen (2018:696) om skatt på – lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter , och vissa nikotinhaltiga produkter. – lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. Skatt som avses i första stycket ska fastställas och betalas enligt det förfarande som gäller för tull, om inte något annat föreskrivits. Om det i beskattningsunderlaget för sådan skatt ska ingå tullvärde, tull eller motsvarande avgift som fastställts i annan valuta, ska sådant underlag omräknas till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag då tullvärdet fastställdes.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

1 Senaste lydelse 2020:36.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

Förslag till lag om ändring i lagen (2021:930) om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster

Härigenom föreskrivs följande ifråga om lagen (2021:930) om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster dels att lagen, som upphör att gälla vid utgången av 2022, ska fortsätta att gälla utan begränsning till viss tid, dels att rubriken till lagen samt 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse.

1 §

4 §

R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG B ILAGA 10 2021/22:FiU1 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen tillämpas för första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

2021/22:FiU1 B ILAGA 10 R ESERVANTENS (L) LAGFÖRSLAG

Förslag till lag om upphävande av lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar

Härigenom föreskrivs att lag (2020:32) om skatt på plastbärkassar ska upphöra att gälla den 31 december 2021. 1. Denna lag träder i kraft den 20 december 2021. 2. För beskattningsärenden som avser perioden före den 1 januari 2022 tillämpas tidigare bestämmelser.

2021/22:FiU1 B ILAGA 11 Konstitutionsutskottets yttrande 2021/22:KU1y

2021/22:FiU1 B ILAGA 11 K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:KU1 Y

K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:KU1 Y B ILAGA 11 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 11 K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:KU1 Y

K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:KU1 Y B ILAGA 11 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 11 K ONSTITUTIONSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:KU1 Y

2021/22:FiU1

B ILAGA 12

Skatteutskottets yttrande 2021/22:SkU1y

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 12 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U1 Y B ILAGA 12 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1

B ILAGA 13

Skatteutskottets yttrande 2021/22:SkU2y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U2 Y B ILAGA 13 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 13 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U2 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U2 Y B ILAGA 13 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 13 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U2 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U2 Y B ILAGA 13 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 13 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U2 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S K U2 Y B ILAGA 13 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1

B ILAGA 14

Justitieutskottets yttrande 2021/22:JuU1y

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:J U U1 Y B ILAGA 14 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 14 J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:J U U1 Y

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:J U U1 Y B ILAGA 14 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 14 J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:J U U1 Y

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:J U U1 Y B ILAGA 14 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1

B ILAGA 15

Civilutskottets yttrande 2021/22:CU1y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:CU1 Y B ILAGA 15 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 15 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:CU1 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:CU1 Y B ILAGA 15 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 15 C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:CU1 Y

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:CU1 Y B ILAGA 15 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1

B ILAGA 16

Utrikesutskottets yttrande 2021/22:UU2y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:UU2 Y B ILAGA 16 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 16 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:UU2 Y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:UU2 Y B ILAGA 16 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 16 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:UU2 Y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:UU2 Y B ILAGA 16 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 16 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:UU2 Y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:UU2 Y B ILAGA 16 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 16 U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:UU2 Y

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:UU2 Y B ILAGA 16 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1

B ILAGA 17

Försvarsutskottets yttrande 2021/22:FöU1y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:F Ö U1 Y B ILAGA 17 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 17 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:F Ö U1 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:F Ö U1 Y B ILAGA 17 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 17 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:F Ö U1 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:F Ö U1 Y B ILAGA 17 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 17 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:F Ö U1 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:F Ö U1 Y B ILAGA 17 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 17 F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:F Ö U1 Y

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:F Ö U1 Y B ILAGA 17 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 Socialförsäkringsutskottets yttrande 2021/22:SfU1y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y B ILAGA 18 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y B ILAGA 18 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y B ILAGA 18 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y B ILAGA 18 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y B ILAGA 18 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y B ILAGA 18 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y B ILAGA 18 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y B ILAGA 18 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y B ILAGA 18 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 18 S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S F U1 Y

2021/22:FiU1

B ILAGA 19

Socialutskottets yttrande 2021/22:SoU1y

2021/22:FiU1 B ILAGA 19 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S O U1 Y

S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S O U1 Y B ILAGA 19 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 19 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S O U1 Y

S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S O U1 Y B ILAGA 19 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 19 S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S O U1 Y

S OCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:S O U1 Y B ILAGA 19 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1

B ILAGA 20

Kulturutskottets yttrande 2021/22:KrU1y

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:K R U1 Y B ILAGA 20 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 20 K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:K R U1 Y

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:K R U1 Y B ILAGA 20 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 20 K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:K R U1 Y

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:K R U1 Y B ILAGA 20 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 20 K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:K R U1 Y

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:K R U1 Y B ILAGA 20 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 21 Utbildningsutskottets yttrande 2021/22:UbU1y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y B ILAGA 21 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 21 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y B ILAGA 21 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 21 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y B ILAGA 21 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 21 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y B ILAGA 21 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 21 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y B ILAGA 21 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 21 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y B ILAGA 21 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 21 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y B ILAGA 21 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 21 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:U B U1 Y B ILAGA 21 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1

B ILAGA 22

Trafikutskottets yttrande 2021/22:TU1y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:TU1 Y B ILAGA 22 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 22 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:TU1 Y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:TU1 Y B ILAGA 22 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 22 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:TU1 Y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:TU1 Y B ILAGA 22 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 23 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/212:MJU1

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/212:MJU1 B ILAGA 23 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 23 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/212:MJU1

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/212:MJU1 B ILAGA 23 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 23 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/212:MJU1

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/212:MJU1 B ILAGA 23 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 23 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/212:MJU1

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/212:MJU1 B ILAGA 23 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1

B ILAGA 24

Näringsutskottets yttrande 2021/22:NU1y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:NU1 Y B ILAGA 24 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 24 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:NU1 Y B ILAGA 24 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 24 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:NU1 Y B ILAGA 24 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 24 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:NU1 Y

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:NU1 Y B ILAGA 24 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 24 N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:NU1 Y

2021/22:FiU1 B ILAGA 25 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2021/22:AU1y

2021/22:FiU1 B ILAGA 25 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y B ILAGA 25 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 25 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y B ILAGA 25 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 25 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y B ILAGA 25 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 25 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y B ILAGA 25 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 25 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y B ILAGA 25 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 25 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y B ILAGA 25 2021/22:FiU1

2021/22:FiU1 B ILAGA 25 A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y

A RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2021/22:AU1 Y B ILAGA 25 2021/22:FiU1

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2021 527