Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Oktober 2022

Promemorians huvudsakliga innehåll

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens om att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt ska sänkas samt att beskattningen av bränsle inom viss värmeproduktion ska förändras. En promemoria med förslag om överenskomna lagändringar har därför tagits fram inom Finansdepartementet. I promemorian föreslås att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt under tre år sänks med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Priset på bensin och diesel vid pump bedöms därmed sänkas med en krona per liter inklusive mervärdesskatt. En mindre sänkning görs av skatten på s.k. lågbeskattad olja för att undvika konflikt med EU:s märkningsdirektiv. I promemorian föreslås också att bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från koldioxidskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

1 Lagtext

1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 1 b §§ och 6 a kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

1 §

1

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 78 öre 2 kr 64 öre per 6 kr 42 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 71 öre 2 kr 64 öre per 4 kr 35 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 3 kr 82 öre 2 kr 64 öre per 6 kr 46 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 4 kr 72 öre 2 kr 64 öre per 7 kr 36 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 921 kr per 3 490 kr per 4 411 kr 3 3 3 med märk- och m m per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med

1 Senaste lydelse 2022:295.

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 2 111 kr 2 292 kr per 4 403 kr per m 3 m 3 per m 3 miljöklass 2 2 434 kr per 2 292 kr per 4 726 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 3 2 601 kr per 2 292 kr per 4 893 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 3 672 kr per 3 672 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 184 kr per 3 672 kr per 4 856 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 2 613 kr per 2 613 kr motordrivet 1 000 m 3 1 000 m 3 per 3 fordon, fartyg 1 000 m eller luftfartyg b) annat ända- 1 018 kr per 2 613 kr per 3 631 kr mål än som 1 000 m 3 1 000 m 3 per avses under a 1 000 m 3

6. 2701, 2702 Kol och koks 701 kr per 3 037 kr per 3 738 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 3 kr 82 öre 2 kr 64 öre per 6 kr 46 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b och 12 § 5 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 44 öre 2 kr 87 öre per 6 kr 31 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 14 öre 2 kr 87 öre per 4 kr 01 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 3 kr 48 öre 2 kr 87 öre per 6 kr 35 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 4 kr 48 öre 2 kr 87 öre per 7 kr 35 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 279 kr per 3 793 kr per 4 072 kr 3 3 3 med märk- och m m per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och

6 färgämnen och

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 1 582 kr 2 491 kr per 4 073 kr 3 3 3 per m m per m miljöklass 2 1 940 kr per 2 491 kr per 4 431 kr m 3 m 3 per m 3 miljöklass 3 2 125 kr per 2 491 kr per 4 616 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 3 991 kr per 3 991 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 287 kr per 3 991 kr per 5 278 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 2 840 kr per 2 840 kr motordrivet 1 000 m 3 1 000 m 3 per fordon, fartyg 1 000 m 3 eller luftfartyg b) annat ända- 1 106 kr per 2 840 kr per 3 946 kr 3 3 mål än som 1 000 m 1 000 m per 3 avses under a 1 000 m

6. 2701, 2702 Kol och koks 762 kr per 3 301 kr per 4 063 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 3 kr 48 öre 2 kr 87 öre per 6 kr 35 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b och 12 § 5 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

1 b §

1. 1 § första stycket 3 a samt 4 – 6 ska energiskatt och koldioxidskatt

betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen mul-

tiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket,

2. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 ska

a) koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna

koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje

b) energiskatt betalas med belopp som motsvarar summan av de i 1 §

angivna energiskatte- och koldioxidskattebeloppen multiplicerade med

jämförelsetalet enligt tredje stycket med ett årligt tillägg av två procent-

enheter, med avdrag för det omräknade koldioxidskattebeloppet enligt a.

Beloppen enligt andra stycket 1, 2 a och 2 b avrundas var för sig till hela

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt

1. Förbrukning

a) för annat 100 100 100 ändamål än som procent procent procent motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning

b) i metallurgiska 100 100 100 processer under procent procent procent förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl

c) i annat fall än 100 100 100 som avses i a eller procent procent procent b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning

2. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 tåg eller annat bränsle procent procent procent spårbundet som avses färdmedel i 2 kap. 1 §

Senaste lydelse 2021:410.

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt första stycket 3 b

3. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 skepp, när skeppet bränsle procent procent procent inte används för som avses privat ändamål i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

4. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 båt för vilken bränsle procent procent procent medgivande som avses lämnats enligt i 2 kap. 1 § 2 kap. 9 § eller för första vilken fiskelicens stycket 3 b som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte används för privat ändamål

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när Andra 100 100 100 luftfartyget inte bränslen procent procent procent används för privat än flygändamål fotogen (KN-nr 2710 19 21)

b) luftfartygs- Andra 100 100 100 motorer i bränslen procent procent procent provbädd eller än liknande flygbensin anordning (KN-nr 2710 11 31) och flygfotogen

6. Förbrukning vid 100 100 100 framställning av procent procent procent energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt inträtt för tillverkaren

7. Förbrukning för Bränsle 100 100 – framställning av som avses procent procent skattepliktig i 2 kap. 1 § elektrisk kraft första stycket 3 b

8. Om skatte- Bensin, – 100 – befrielse inte råtallolja, procent följer av tidigare bränsle punkter, förbruk- som avses ning för annat i 2 kap. 1 § ändamål än drift första av motordrivna stycket 3 b fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 16 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser

9. Om skatte- – – 100 befrielse inte procent följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

10. Förbrukning i 100 100 100 processer för procent procent procent framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt 11. Om skatte- Råtallolja befrielse inte och följer av tidigare bränsle punkter, förbruk- som avses ning för framställ- i 2 kap. 1 § ning av värme i en första anläggning för stycket 3 b vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 16 § lagen om vissa utsläpp av växthusgaser

a) i kraftvärme- – 9 procent – produktion

b) i annan värme- – 9 procent – produktion

Föreslagen lydelse

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt

1. Förbrukning

a) för annat 100 100 100 ändamål än som procent procent procent motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning

b) i metallurgiska 100 100 100 processer under procent procent procent förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt skänkar eller liknande kärl

c) i annat fall än 100 100 100 som avses i a eller procent procent procent b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning

2. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 tåg eller annat bränsle procent procent procent spårbundet som avses färdmedel i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

3. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 skepp, när skeppet bränsle procent procent procent inte används för som avses privat ändamål i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

4. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 båt för vilken bränsle procent procent procent medgivande som avses lämnats enligt i 2 kap. 1 § 2 kap. 9 § eller för första vilken fiskelicens stycket 3 b som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte används för privat ändamål

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när Andra 100 100 100 luftfartyget inte bränslen procent procent procent används för privat än flygändamål fotogen

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt (KN-nr 2710 19 21)

b) luftfartygs- Andra 100 100 100 motorer i bränslen procent procent procent provbädd eller än liknande flygbensin anordning (KN-nr 2710 11 31) och flygfotogen

6. Förbrukning vid 100 100 100 framställning av procent procent procent energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren

7. Förbrukning för Bränsle 100 100 – framställning av som avses procent procent skattepliktig i 2 kap. 1 § elektrisk kraft första stycket 3 b

8. Om skatte- Bensin, – 100 – befrielse inte råtallolja, procent följer av tidigare bränsle punkter, förbruk- som avses ning för annat i 2 kap. 1 § ändamål än drift första av motordrivna stycket 3 b fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 16 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser

9. Om skatte- – – 100 befrielse inte procent följer av tidigare

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

10. Förbrukning i 100 100 100 processer för procent procent procent framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras

11. Om skatte- Råtallolja befrielse inte och följer av tidigare bränsle punkter, förbruk- som avses ning för framställ- i 2 kap. 1 § ning av värme i en första anläggning för stycket 3 b vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 16 § lagen om vissa utsläpp av växthusgaser

2 §

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 8 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 11, med- ändamål som anges i 1 § 11, medges befrielse från energiskatten ges befrielse från energiskatten

3 Senaste lydelse 2021:410.

med ett belopp som motsvarar med ett belopp som motsvarar 9 procent av den koldioxidskatt 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. 1 § första stycket 3 a.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2022:166) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2022:166

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 4 kr 13 öre 2 kr 61 öre per 6 kr 74 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 2 kr 08 öre 2 kr 61 öre per 4 kr 69 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 4 kr 16 öre 2 kr 61 öre per 6 kr 77 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 5 kr 05 öre 2 kr 61 öre per 7 kr 66 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 909 kr per 3 444 kr per 4 353 kr med märk- och m 3 m 3 per m 3 färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volympro-

cent destillat 17

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 2 478 kr 2 262 kr per 4 740 kr per m 3 m 3 per m 3 miljöklass 2 2 797 kr per 2 262 kr per 5 059 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 3 2 962 kr per 2 262 kr per 5 224 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 3 624 kr per 3 624 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 168 kr per 3 624 kr per 4 792 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 2 579 kr per 2 579 kr 3 3 motordrivet 1 000 m 1 000 m per 3 fordon, fartyg 1 000 m eller luftfartyg b) annat ända- 1 005 kr per 2 579 kr per 3 584 kr mål än som 1 000 m 3 1 000 m 3 per avses under a 1 000 m 3

6. 2701, 2702 Kol och koks 692 kr per 2 997 kr per 3 689 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 4 kr 16 öre 2 kr 61 öre per 6 kr 77 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 3 kr 44 öre 2 kr 87 öre per 6 kr 31 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 14 öre 2 kr 87 öre per 4 kr 01 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 3 kr 48 öre 2 kr 87 öre per 6 kr 35 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 4 kr 48 öre 2 kr 87 öre per 7 kr 35 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 279 kr per 3 793 kr per 4 072 kr med märk- och m 3 m 3 per m 3 färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volympro-

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt cent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 1 582 kr 2 491 kr per 4 073 kr per m 3 m 3 per m 3 miljöklass 2 1 940 kr per 2 491 kr per 4 431 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 3 2 125 kr per 2 491 kr per 4 616 kr eller inte tillhör m 3 m 3 per m 3 någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 3 991 kr per 3 991 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 287 kr per 3 991 kr per 5 278 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 2 840 kr per 2 840 kr 3 3 motordrivet 1 000 m 1 000 m per 3 fordon, fartyg 1 000 m eller luftfartyg b) annat ända- 1 106 kr per 2 840 kr per 3 946 kr mål än som 1 000 m 3 1 000 m 3 per 3 avses under a 1 000 m

6. 2701, 2702 Kol och koks 762 kr per 3 301 kr per 4 063 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 3 kr 48 öre 2 kr 87 öre per 6 kr 35 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

2 Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel

2.1 Bakgrund och gällande rätt

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, kallat energiskattedirektivet, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som LSE är att bränslen och el ska beskattas. De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet beskattas vid användning som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning. Energiskatt och koldioxidskatt tas ut på drivmedel som bensin och diesel. Skattesatserna på drivmedel framgår av 2 kap. 1 § LSE. Enligt 2 kap. 1 b § LSE ska regeringen årligen innan november månads utgång fastställa det kommande kalenderårets omräknade energi- och koldioxidskattesatser. Hur skattesatserna ska omräknas framgår av LSE och de omräknade skattebeloppen fastställs i förordning. Sedan 1994 sker omräkningen av energi- som koldioxidskattesatserna på bl.a. bensin och diesel med förändringar i konsumentprisindex (KPI). För bensin och diesel beaktas sedan den 1 januari 2016 även utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) genom ett schabloniserat tillägg vid omräkningen. Under de senaste åren har drivmedelspriserna stigit, bl.a. som en följd av ett högre oljepris och en försvagad kronkurs. Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har också inflationen ökat. Sammantaget har detta fått konsekvenser för hushåll och företag som är beroende av transporter. Riksdagen har under 2022 beslutat om både permanenta och tillfälliga sänkningar av energiskatten på bensin och diesel för att möta de höga drivmedelspriserna (jfr prop. 2021/22:84, bet. 2021/22:SkU19, prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39).

2.2 Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt vissa följdändringar

Promemorians förslag: De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för 2023 ska framgå av lagen om skatt på energi. Energiskatten på bensin och diesel ska sänkas med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Den sammanlagda skatten på s.k. lågbeskattad olja sänks med 722 kronor per kubikmeter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Skälen för promemorians förslag: Under de senaste åren har drivmedelspriserna stigit, bl.a. som en följd av ett högre oljepris och en försvagad kronkurs. I den rådande situationen med en extremt hög osäkerhet och volatila priser, måste hänsyn kunna tas till förändringar i Sveriges omvärld som ändrade oljepriser och konjunkturutveckling vilka påverkar drivmedelspriserna i Sverige. Höga drivmedelspriser har konsekvenser för hushåll och företag. Enligt lagen om skatt på energi ska energi- och koldioxidskattesatserna indexeras inför 2023. Indexomräkningen av skattesatserna för bensin och diesel enligt gällande regler skulle leda till markant ökade drivmedelspriser om inte sänkning sker av indexerade skattebelopp. För att möta de höga drivmedelspriserna föreslås därför tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel med 80 öre per liter under 2023 – 2025. Priset på bensin och diesel vid pump sänks därmed med en krona per liter inklusive mervärdesskatt. Sänkningen avses omfatta sådan bensin och diesel som avses i 2 kap. 1 § 1, 2, 3 b och 7 LSE, dvs. bensin, alkylatbensin, omärkt diesel samt flygbensin. Det bedöms samtidigt lämpligt att de föreslagna sänkningarna endast ska vara tillfälliga under tre år. Det finns alltså anledning att före budgetpropositionen för 2026 återkomma om hanteringen av denna återgång med 80 öre per liter av skattesatserna på bensin och diesel med följdändringar för lågbeskattad olja. Skattebeloppen för drivmedel har under 2022 ändrats flera gånger. Efter förslag i propositionen Sänkt energiskatt på bensin och diesel (prop. 2021/22:84) sänktes energiskatten på bensin och diesel med 40 öre per liter så att priset vid pump sänktes med 50 öre per liter inklusive mervärdesskatt. Förslaget föregicks av ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2021/22:FiU1 punkt 2 d, rskr. 2021/22:46). Därefter har en tillfällig ytterligare sänkning av energiskatten för bensin och diesel med 1 krona och 5 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 2022 t.o.m. den 30 september 2022 skett efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221). Båda dessa ändringar trädde i kraft den 1 maj 2022. Från och med den 1 oktober 2022 upphörde den tillfälliga sänkningen och skattebeloppen återgick till de nivåer som föreslogs i prop. 2021/22:84. De tidigare beskrivna skattesänkningarna på bensin och diesel som används som drivmedel har medfört att s.k. lågbeskattad olja kommit att beskattas högre än diesel miljöklass 1. Den nu föreslagna ändringen om sänkt energiskatt på bensin och diesel med 80 öre per liter leder till att denna effekt ytterligare förstärks. En justering av skattesatsen för s.k. lågbeskattad olja är därför nödvändig. I den s.k. lågbeskattade oljan ingår bl.a. oljeprodukter som försetts med märk- och färgämnen. Rådets direktiv (95/60/EG) av den 27 november 1995 om märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen (EU:s märkningsdirektiv) förutsätter att det är den lägst beskattade dieseln som ska förses med märk- och färgämne. Syftet med märkningen är att visa vilka produkter som inte har beskattats enligt den normala skattesats som är tillämplig på dessa produkter när de är avsedda för andra än ändamål än fordonsdrift. Mot denna bakgrund föreslås att skatten för s.k. lågbeskattad olja sänks med sammanlagt 722 kronor per kubikmeter jämfört med de

skattesatser som annars skulle gälla efter KPI-indexering. En sådan sänkning medför att Sverige uppfyller kraven i EU:s märkningsdirektiv. Eftersom råtallolja (KN-nr 3803 00 10) enligt 2 kap. 1 a § LSE ska beskattas med energiskatt med en skattesats som motsvarar den sammanlagda skatt som tas ut på bränsle enligt 1 § första stycket 3 a LSE (s.k. lågbeskattad olja) innebär förslaget att skattesatsen för råtallolja också ändras. I normalfallet fastställer regeringen i en förordning det kommande kalenderårets energi- och koldioxidskattesatser i enlighet med reglerna i LSE. Regeringen kommer innan november månads utgång att utfärda en förordning med indexerade skattesatser. Av lagtekniska skäl föreslås att energi- och koldioxidskattesatserna för samtliga bränslen för 2023 anges i 2 kap. 1 § LSE. Det innebär att de förändringar som följer av den årliga indexeringen, med beaktande av förslagen om tillfälligt sänkt skatt på bensin, diesel och s.k. lågbeskattad olja, säkerställs genom detta förslag i stället för genom förordningen. Då tillämpliga skattesatser kommer att framgå direkt av lag kommer förordningen således inte att tillämpas. Vidare föreslås att årtalen i indexeringsreglerna i 2 kap. 1 b § förskjuts ett år. Detta som en följdändring av att skattesatserna för 2023 anges direkt i 2 kap. 1 §. S lutligen föreslås att rubriken ”Skattebefriad förbrukare” i 11 kap. tas bort då den saknar betydelse efter att bestämmelserna under rubriken togs bort den 1 januari 2018. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 2 kap. 1 och 1 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3 Ändrad bränslebeskattning inom bl.a. kraftvärmeproduktion

3.1 Bakgrund och gällande rätt

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, kallat energiskattedirektivet, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som LSE är att bränslen och el ska beskattas. De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet beskattas vid användning som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning. Direktivet innehåller dock även krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer samt möjlig-

heter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning eller fullständig skattebefrielse i andra situationer. Koldioxidskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat EU ETS, än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, tas sedan den 1 augusti 2019 ut med 91 procent av den normala koldioxidskattenivån. Samma nivå gäller även för bränslen för värmeproduktion i värmeverk inom EU ETS. Beskattningen av fossila bränslen i kraftvärme- och värmeverk blev då lika, från att varit högre i värmeverk. Med kraftvärmeproduktion avses samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, om den värme som uppkommer nyttiggörs och elverkningsgraden uppgår till minst 15 procent.

3.2 Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeoch värmeverk inom EU ETS

Promemorians förslag: Bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från koldioxidskatt. Råtallolja som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska också befrias från energiskatt med ett belopp som motsvarar den koldioxidskatt som tas ut på s.k. lågbeskattad olja. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Skälen för promemorians förslag: Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt. Den situation som vi ser nu på den europeiska elmarknaden kräver långsiktiga åtgärder. Långsiktiga och förutsägbara spelregler är en förutsättning för att investeringar som möjliggör mer elproduktion från kraftvärmen ska komma till stånd. Det krävs åtgärder för att förbättra lönsamheten inom elproduktion i kraftvärmeverk. Redan med gällande regler beskattas inte den del av bränslet som allokeras till produktion av skattepliktig el i kraftvärmeverk och därför bedöms inte förslaget ha någon direkt effekt på kostnaden för produktion av skattepliktig el i kraftvärmeverk. Förslaget leder dock till lägre kostnader för den samtidiga värmeproduktion som sker med fossila bränslen i kraftvärmeverk. Det innebär att lönsamheten i allmänhet förbättras för dessa anläggningar. Även om den kortsiktiga effekten på elproduktionen förväntas vara begränsad med anledning av förslaget, kan en relativt liten ökning av elproduktionen från kraftvärmeverk ändå leda till tydlig prispåverkan på grossistmarknaden för el eftersom utbudet tenderar vara priskänsligt när elprisnivåerna är jämförelsevis höga. En stor andel av kraftvärmekapaciteten finns dessutom i eller i omedelbar

anslutning till storstadsområdena där effektsituationen över lag tenderar vara som mest ansträngd. En ökad elproduktionskapacitet i dessa områden kan därför minska risken för lokal effektbrist i storstadsområdena. På längre sikt kan förslaget möjliggöra ytterligare produktion av el, t.ex. genom att investeringar görs i nya eller befintliga kraftvärmeanläggningar. Åtgärden att slopa koldioxidbeskattningen inom kraftvärmeverken bidrar därför till att förbättra förutsättningarna på den europeiska elmarknaden. Åtgärden innebär också att kraftvärme- och värmeverk inte längre omfattas av dubbla ekonomiska styrmedel avseende koldioxidutsläpp. Svenska kraftvärme- och värmeanläggningar inom EU ETS omfattas i dag både av 91 procent av koldioxidskatten och handeln med utsläppsrätter när fossila bränslen används. Ur en samhällsekonomisk synvinkel bör valet av styrmedel utgå från att målet ska nås till lägsta möjliga kostnad för samhället. En förutsättning för kostnadseffektiv styrning är att styrmedlet riktar sig mot det grundproblem som ska åtgärdas. Detta gör sig särskilt gällande beträffande miljöstyrning där principen om att ”förorenaren betalar” är en central utgångspunkt. För att hantera klimatprobleme t är alltså prissättning av koldioxidutsläpp ett effektivt styrmedel. Ett slopande av koldioxidskatten för bränslen för värmeproduktion i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS hindrar alltså inte en fortsatt effektiv koldioxidprissättning. Ett slopande av koldioxidskatten för bränsle endast i kraftvärmeverk skulle medföra att beskattningen av bränsle i kraftvärme- och värmeverk skulle bli olika. För att behålla konkurrensneutraliteten mellan olika typer av värmeproduktion samt för att ha en mer enhetlig beskattning föreslås att även bränsle i värmeverk ska befrias från koldioxidskatt. I syfte att beskatta råtallolja på motsvarande sätt som övriga skattepliktiga bränslen föreslås att även skattenivåerna för råtallolja justeras. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 6 a kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

4 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagens effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Konsekvensanalysen utgår från att skatteförändringarna får fullt genomslag på bränslepriset. Det bedöms här vara ett rimligt antagande,

men hur priset påverkas av skatteförändringar är samtidigt i grunden en empirisk fråga som beror på en rad olika faktorer.

4.1 Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel

4.1.1 Syfte och alternativa lösningar

Åtgärden syftar till att minska priset vid pump på bensin och diesel med en krona per liter inklusive mervärdesskatt. Detta utifrån de skattesatser som hade gällt från årsskiftet med gällande rätt. Förslaget i denna promemoria syftar alltså till att minska företagens och enskildas kostnader för drivmedel. Det föreslås inga förändringar för övriga fossila bränslen som därmed räknas upp enligt gällande indexeringsregler med inflationen mellan juni 2021 och juni 2022 som uppgick till 8,68 procent. Promemorian innehåller även förslag om att sänka energiskatten på s.k. lågbeskattad olja, för att säkerställa förenligheten med märkningsdirektivet. Ett alternativ vore att inte göra några förändringar av beskattningen på bensin och diesel, vilket skulle innebära att priset vid pump blir högre än med förslagen i denna promemoria. Vad gäller beskattningen av märkt dieselbränsle krävs en sänkning av skatten för att säkerställa förenligheten med märkningsdirektivet som förutsätter att märkt diesel ska vara lägre beskattad än omärkt diesel. Detta begränsar de alternativa lösningarna. Enligt skrivelsen Redovisning av skatteutgifter 2022 (skr. 2021/22:98) uppgår normen för energiskatt på uppvärmningsbränsle 2022 till 9,3 öre per kWh. Då förslaget innebär ett avsteg från normen genom att fossila bränslen för uppvärmningsändamål kommer att beskattas olika per energienhet uppstår en ny skatteutgift.

4.1.2 Offentligfinansiella effekter

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer samt utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Som utgångspunkt för att beräkna förslagets offentligfinansiella effekter görs antagandet att volymen bensin och diesel inte ändras till följd av förslaget. Den offentligfinansiella effekten uppgår därmed till de skatteintäkter som uteblir när skattesatsen sänks. Beräkningen görs utifrån prognostiserade volymer för 2023 från Energimyndighetens kortsiktsprognos. Beräkningen utgår vidare från att en inflation mellan juni 2021 och juni 2022 på 8,68 procent hade använts för att KPI-indexera skattesatserna på bensin och diesel. En sänkt energiskatt på bensin och diesel samt en sänkning av skatten på lågbeskattad olja beräknas minska skatteintäkterna med 6,73 miljarder kronor år 2023 och 6,86 miljarder kronor per år för åren därefter. Av detta utgör den sänkta energiskatten på bensin och diesel ungefär 6,62 miljarder kronor och den sänkta skatten på lågbeskattad olja ca 0,11 miljarder kronor 2023. I Tabell 2.1 visas de offentligfinansiella effekterna av förslagen i denna promemoria. Det bedöms även i promemorian att förändringen ska

vara tillfällig under tre år. När förslag lämnas i enlighet med denna bedömning kommer även den varaktiga offentligfinansiella effekten att behöva omräknas i enlighet med detta.

Tabell 2.1 Offentligfinansiella effekter

Miljarder kronor, fasta priser och baser

Effekt från Bruttoeffekt Periodiserad nettoeffekt Varaktig effekt

2023 2023 2024 2025

2023 – 01 – 01 -6,84 -6,73 -6,86 -6,86 -6,86 Källa: Egna beräkningar

4.1.3 Effekter för företagen

Förslaget medför att energi- och koldioxidskatten på bensin, miljöklass 1 och diesel miljöklass 1 sammantaget blir 80 öre lägre per liter (en krona per liter inklusive mervärdesskatt) jämfört med om skattenivån med indexering skulle gällt 2023. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på drivmedel i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Vidare innebär förslaget att energiskatten på lågbeskattad olja sänks från 921 kronor per kubikmeter till 279 kronor per kubikmeter. Detta innebär en faktisk sänkning med 722 kronor per kubikmeter jämfört med den energiskattesats som skulle gällt efter KPI-indexering av 2022 års skattesats. Den totala energi- och koldioxidskatten på lågbeskattad olja förändras sammantaget från 4 411 kronor per kubikmeter under 2022 till 4 072 kronor per kubikmeter 2023. De allra flesta företag som berörs av förslaget påverkas genom ett förändrat pris på bensin och diesel. I Sverige förbrukas merparten av de totala volymerna av bensin och diesel inom transportsektorn. För diesel antas ca 73 procent användas av företag. Motsvarade antagande för bensin är att 18 procent används av företag. Av bruttoeffekten är det dessa andelar av den offentligfinansiella effekten som kommer företagen till godo. Övervältring väntas ske på företagens vinster och när nettoeffekten beräknas tas hänsyn till de ökade inbetalningarna av bolagsskatt. I Sverige förbrukas merparten av de totala volymerna av bensin och diesel inom transportsektorn. Huvudsakligen påverkas därför de näringssektorer som i hög grad är beroende av vägtransporter. De lägre skattenivåerna på diesel påverkar i första ledet åkerinäringen och därigenom även den industri och de näringar som i hög grad är beroende av vägtransporter. Förslaget bedöms även medföra viss kostnadsminskning för svenskt jord- och skogsbruk samt gruvindustri då förslaget innebär lägre skatt på diesel jämfört med den skattenivå som följer av den årliga indexeringen. Förslaget bedöms i stort sett inte påverka företagens administrativa kostnader vare sig på kort eller lång sikt. Förslaget bedöms inte medföra förändringar av några andra kostnader för företagen. Den förändrade årskostnaden beror i det enskilda fallet på hur många fordon företaget brukar, hur långt fordonen framförs, vilket bränsle de

drivs med och vilken drivmedelsförbrukning som fordonen har. Exempelvis blir nedan beskrivna kostnadsförändringar lägre om lastbilarna drivs av höginblandade biodrivmedel (som inte omfattas av skattesänkningen). Ett åkeri som använder ett fjärrbilsekipage som framförs 12 000 mil om året och förbrukar fyra liter diesel per mil får genom förslaget minskade kostnader på 38 400 kronor årligen under perioden 2023 – 2025 (0,80 kr ∕ l ⋅ 12 000 mil ⋅ 4 l ∕ mil = 38 400 kr). För en buss i stadstrafik som drivs på diesel och framförs 5 500 mil per år och drar ungefär fyra liter per mil förväntas kostnaderna till följd av förslaget minska med 17 600 kronor (0,80 kr ∕ l ⋅ 5 500 mil ⋅ 4 l ∕ mil = 17 600 kr) per år. Motsvarande kostnadsbesparing för en taxibil som kör 11 000 mil per år och förbrukar 0,5 liter diesel per mil uppgår till ca 4 400 kronor per år. Skatteförändringarna bedöms inte påverka företagens administrativa kostnader vare sig på kort eller lång sikt och bedöms heller inte leda till några andra förändringar av kostnader för företagen. Koldioxidskatt och energiskatt på bensin och diesel tas ut enligt samma regelverk oavsett företagens storlek. Även återbetalning av energi- och koldioxidskatt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbrukssektorerna gäller för alla företag oavsett storlek, givet att kriterierna för återbetalningen är uppfyllda. Bedömningen är därför att det vid utformningen av förslaget inte är motiverat att särskild hänsyn tas till små företag. Förslaget att sänka energiskatten på lågbeskattad olja påverkar företag som använder sådant bränsle och som inte är undantagna från energiskatt av andra anledningar. Primärt påverkar förslaget därför företag som producerar värme i kraftvärme- och värmeverk samt företag inom yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. I begränsad utsträckning kan det även påverka tillverkningsindustrin. Sådan bränsleförbrukning som har fullständig befrielse från energi- och koldioxidskatt, exempelvis i metallurgiska processer, mineralogiska processer och framställning av energiprodukter berörs dock inte av förslaget. I propositionen Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer (prop. 2020/21:97) redovisades en utförlig beskrivning av de företag inom olika sektorer som kunde påverkas av en slopad nedsättning. I stor utsträckning är det samma företag som kan påverkas av denna ändring, dock endast en mindre delmängd, de som använder lågbeskattad olja. Nästan 1 500 företag utanför EU ETS får i dag nedsatt nivå av energiskatten för uppvärmningsbränslen. Drygt 4 000 företag tar del av skattenedsättningen av uppvärmningsbränslen för jord- och skogsbruk.

4.1.4 Effekter för enskilda och för den ekonomiska jämställdheten

En sänkt energiskatt på bensin och diesel påverkar hushållen genom att priset minskar gentemot hur det annars skulle sett ut. Totalt bedöms den föreslagna justeringen av skattenivåerna innebära att priset på bensin och diesel inklusive mervärdesskatt för en enskild minskar med en krona öre per liter (0,8 kr ∕ l ⋅ 1,25). Justeringen av skatten på bensin påverkar fler hushåll direkt än justeringen av skatten på diesel. För en bilist som kör ungefär 1 500 mil per år innebär skatteändringen på bensin och diesel lägre kostnader med ca 900 kronor per år (0,80 kr ∕ l ⋅ 1,25 ⋅ 1 500 mil ⋅ 0,6 l ∕ mil)

jämfört med om skattenivån som följer av den årliga indexeringen med avseende på BNP och KPI skulle gällt. Kostnadsbesparingen blir lägre med en kortare körsträcka eller om bilens förbrukning är lägre och vice versa. Effekten på hushåll skiljer sig beroende på vad det är för typ av hushåll, biltyp, samt i vilken grad hushållet är beroende av bilen. Det senare kan skilja mellan hushåll i glesbygd och hushåll i stadsregioner med god tillgång till kollektivtrafik. Förslaget bedöms sammantaget påverka boende på landsbygden mer än boende i storstadsregionerna. Detta baseras på att körsträckorna per invånare ofta är högre i mer glesbebyggda län och att varor där kan behöva transporteras längre. Körsträckan per personbil är enligt Trafikanalys förvisso högst i Stockholms län men en lägre andel av hushållen där äger personbil och fler har möjlighet att använda alternativa transporter. Av de personbilar som ägs av fysiska personer står män som ägare till knappt två tredjedelar. Fordon registrerade på män körs också i genomsnitt något längre per år. Även om en del av kostnaderna sannolikt omfördelas inom hushållen bedöms ändå generellt förändringar i bränslebeskattningen påverka män mer än kvinnor. Förslaget bedöms därmed på marginalen ekonomiskt gynna män mer än kvinnor men inte i sådan omfattning att det nämnvärt påverkar den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Som andel av hushållens ekonomiska standard är effekten av sänkta skatter på bensin, diesel och eldningsolja störst bland hushåll med låga inkomster och avtar sedan högre upp i inkomstfördelningen. Det största bidraget kommer i alla delar av inkomstfördelningen från sänkt skatt på bensin medan resten av ökningen kommer från sänkt dieselskatt. Sänkt skatt på eldningsolja påverkar så pass få hushåll att den inte påverkar ett hushållens genomsnittliga ekonomiska standard. Förslaget innebär också att skatten på flygbensin sänks med 80 öre per liter. Kostnadsminskningen kan uppgå till ca 30 kronor per flygtimme (0,80 kr ∕ l ⋅ 30 l ∕ tim ⋅ 1,25 = 30 kr ∕ tim). Förslaget att sänka skatten på lågbeskattad olja gör det något mer fördelaktigt att värma upp bostäder och lokaler med sådana bränslen. De hushåll som direkt kan påverkas genom lägre uppvärmningskostnader är de som bor i ett småhus uppvärmt med villaolja. På marginalen kan det även genom övervältring på priserna innebära något lägre kostnad för fjärrvärme och fjärrkyla. Användningen av eldningsolja som uppvärmningsbränsle har minskat över tid. För 30 år sedan utgjorde olja ca 40 procent av energin för uppvärmning använd i småhus, 2020 var motsvarande siffra ungefär 1 procent (Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2022). Det finns i dag ca 23 000 småhus som helt eller delvis använder eldningsolja för sin uppvärmning. Förslaget innebär 903 kronor per kubikmeter lägre beskattning 2023 inklusive mervärdesskatt jämfört med om indexering skett enligt gällande regler (722 kr ⋅ 1,25). Vid en årlig förbrukning av 3,2 kubikmeter eldningsolja (förbrukning 161 kWh per m 2 och en uppvärmd yta på 200 m 2 , energiinnehåll 10 kWh per liter, Energistatistik för småhus 2021) innebär förslaget en kostnadsminskning på knappt 2 900 kronor per år (903 kr ∕ m 3 3,2 m 3 ⋅ =2 890 kr). Det finns också en viss användning av eldningsolja i flerbostadshus (0,4% av energianvändningen för

uppvärmningen), huvudsakligen i äldre mindre privata hyresfastigheter. Hur många lägenheter eller hur stor yta som värms med olja går dock inte att utläsa ur statistiken (Energistatistik för flerbostadshus, 2021).

4.1.5 Effekter för miljön

Förslaget att sänka energiskatten på bensin och diesel medför att energiskattens styrande effekt för bensin och diesel försvagas jämfört med nuvarande regler. Allt annat lika blir det billigare att köra fordon och arbetsmaskiner på bensin och diesel och andelen rörliga kostnader förknippade med brukande av fordon och arbetsmaskiner minskar. Detta bedöms öka koldioxidutsläppen. Sänkt energiskatt på bensin och diesel gör även användning av el samt höginblandade och rena biodrivmedel relativt sett dyrare och därmed mindre fördelaktigt vilket kan minska användningen och investeringar i sådana alternativ. Omställningen till minskade växthusgasutsläpp i transportsektorn och överflyttning till andra transportslag tenderar att minska och möjligheterna att nå klimatmålen kan minska något. Det bör noteras att bensin och diesel inte enbart består av fossila bränslen utan även inblandade biodrivmedel. I och med den inblandning av biodrivmedel som sker inom ramen för reduktionsplikten blir utsläppseffekten lägre än vad som skulle vara fallet om den ökade drivmedelsvolymen bestod av ren fossil bensin och diesel. Om förslaget hade varit en permanent sänkning av energiskatten på bensin och diesel hade koldioxid-utsläppen på längre sikt förväntats öka med drygt 0,3 miljoner ton årligen givet de inblandningsnivåer som är beslutade för 2023 och drygt 0,4 miljoner ton årligen givet helt fossil bensin respektive diesel. Då intentionen är att skattesänkningen ska vara tillfällig och beteendeförändringar generellt får större genomslag på längre sikt blir utsläppsökningen mindre. Sammantaget bedöms därför effekten på koldioxidutsläppen bli begränsade på kort sikt och på lite längre sikt nära noll. Att sänka skatten på lågbeskattad olja minskar incitamenten för att begränsa användningen, t.ex. genom att sänka temperaturen, energieffektivisera eller byta uppvärmningssätt. Förslaget kan därmed leda till ökade koldioxidutsläpp. Då få hushåll och företag berörs av förändringen bedöms dock effekten vara liten. Att många oljepannor bytts ut försvårar också en återgång till eldningsolja. I dag är energiskatten för fossila uppvärmningsbränslen proportionell mot energiinnehållet. Åtgärden att sänka skatten på lågbeskattad olja gör att bl.a. eldningsolja får en lägre energiskatt per energienhet än övriga uppvärmningsbränslen. I den mån energiskatten ska verka dämpande på energianvändningen medför åtgärden därför att beskattningen blir mindre effektiv.

4.1.6 Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget innebär att Skatteverket behöver vidta vissa åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov. Det behövs dock troligen inte några informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Åtgärderna ingår i den anpassning som årligen görs på grund av 31

förändrad lagstiftning och eventuellt tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

4.1.7 Förslagets förenlighet med EU-rätten

De i energiskattedirektivet föreskrivna minimiskattenivåerna påverkas inte av förslaget. Övriga direktivbestämmelser påverkas inte heller av förslaget. Förslaget innebär en mindre ändring av de nationella bestämmelserna om omräkning av vissa skattebelopp. Förslaget att sänka energiskatten på bensin och diesel under 2023 bedöms därför vara förenligt med direktivet. Reglerna om statligt stöd som följer av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt påverkas inte av förslaget. Förslaget innebär också en ändring av skattesatserna för s.k. lågbeskattad olja. Denna ändring görs för att uppfylla rådets direktiv 95/60/EG av den 27 november 1995 om märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen vilket föreskriver märkning av lågbeskattad diesel. Sammantaget bedöms förslaget därför vara förenligt med EU-rätten.

4.1.8 Övriga effekter

Förslaget är inte av sådan karaktär att det bedöms ha någon betydande långsiktig effekt på sysselsättning, arbetslöshet eller löner.

4.2 Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeoch värmeverk inom EU ETS

4.2.1 Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget att slopa koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i kraftvärmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet är att förbättra lönsamhet inom elproduktion i kraftvärmeverk för att stimulera ökad produktion. Syftet med att även slopa koldioxidskatten i annan värmeproduktion är främst att bibehålla konkurrensneutralitet mellan olika verksamheter och likabehandling inom beskattningen. Alternativet att inte slopa koldioxidskatten skulle innebära sämre möjligheter att uppnå förbättrad lönsamhet inom elproduktion i kraftvärmeverk och därmed svårare att få till ökad produktion. I regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2021/22:98) redovisas koldioxidskatten på fossila bränslen för kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS som en skattesanktion, eftersom utsläppen av koldioxid från dessa verksamheter redan prissätts inom handelssystemet. Förslaget medför därmed att skattesanktionen avseende koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS avskaffas.

4.2.2 Offentligfinansiella effekter

Förslaget om slopad koldioxidskatt för bränsle som förbrukas i kraftvärme- och värmeverk beräknas minska skatteintäkterna med 0,10 miljarder kronor per år, varav 0,07 miljarder kronor avser kraftvärmeverk och 0,03 miljarder kronor avser värmeverk.

4.2.3 Effekter för företagen

Över lag har andelen fossila bränslen i värmeproduktionen minskat avsevärt över tid, se t.ex. Energimyndighetens publikation Energiläget i siffror 2022. Enbart en mindre del av värmeproduktionen sker med fossila bränslen, ca 3 procent av tillförd energi 2020 bestod av fossila bränslen. Volymmässigt är det eldningsolja och naturgas som står för den största användningen av fossila bränslen i kraftvärmeverk, medan användningen av kol praktiskt taget har upphört. I värmeverk är det eldningsolja som står för nästan all användning av fossila bränslen. Även små mängder av naturgas och gasol används. Råtallolja används praktiskt taget inte alls, varken i kraftvärme- eller värmeverk. Omkring 200 företag inom värmesektorn levererar värme till fjärrvärmenätet, varav flertalet är små företag. De största verksamheterna finns i större städer, dvs. där det sammanlagda behovet av att få värme levererad är som störst. Skattekostnaderna minskar med ca 100 miljoner kronor per år för företag som använder aktuella bränslen. Cirka 50 företag använder i dag fossila bränslen inom värmesektorn i EU ETS, varav ca 20 företag använder fossila bränslen i kraftvärmeverk. Berörda företags konkurrenssituation kan stärkas något. Företagen bedöms inte direkt och på kort sikt övervältra den minskade skattekostnaden till lägre priser för sina kunder, utan de minskade kostnaderna kan i första hand förstärka företagens resultatnivåer. Indirekt skulle dock priset på el och värme kunna påverkas. Den del av bränslet som allokeras till produktion av skattepliktig el i kraftvärmeverk beskattas inte, därför bedöms inte förslaget ha någon direkt effekt på kostnaden för själva produktionen av el i kraftvärmeverk. Förslaget leder dock till lägre kostnader för den samtidiga värmeproduktion som sker med fossila bränslen i kraftvärmeverk. Det innebär att lönsamheten i allmänhet förbättras för dessa anläggningar. Det finns t.ex. oljeeldade kraftvärmeverk som i nuläget primärt används som backup i spetslastsituationer i fjärrvärmesystemen, eftersom dessa anläggningar tenderar vara relativt snabbstartade. Om dessa anläggningar inte längre påförs koldioxidskatt utan bara behöver utsläppsrätter för sina utsläpp av koldioxid förbättras den ekonomiska kalkylen i motsvarande utsträckning. Elproduktionskapaciteten för kraftvärme var 2 879 megawatt 2020. Energiföretagen Sverige bedömer att en ytterligare elproduktionskapacitet på mellan 500 – 1 000 megawatt kan frigöras genom förbättrade förutsättningar för kraftvärmeverken. Här föreslagen åtgärd bedöms bidra till förutsättningar för att realisera åtminstone en viss del av denna ytterligare elproduktionskapacitet. Genom att utbudskurvan sannolikt är relativt brant vid de elprisnivåer som har tenderat dominera prissättningen av el på grossistmarknaden på

senare tid, finns det förutsättningar för att även små förändringar på utbudssidan kan leda till märkbara effekter på elpriset. Det innebär att en relativt begränsad ökning av utbudet i vissa situationer kan ha stort genomslag i termer av lägre priser på grossistmarknaden för el. Även om den kortsiktiga effekten på elproduktionen som en följd av förslaget kan förväntas vara begränsad, kan därför prispåverkan under vissa förutsättningar ändå vara betydande. En stor andel av kraftvärmekapaciteten finns dessutom i eller i omedelbar anslutning till storstadsområdena där effektsituationen över lag tenderar vara som mest ansträngd. En ökad elproduktionskapacitet i dessa områden kan därför minska risken för lokal effektbrist i storstadsområdena. På längre sikt kan förslaget möjliggöra ytterligare produktion av el t.ex. genom investeringar görs i nya eller befintliga kraftvärmeanläggningar. I den mån förslaget bidrar till sänkt elpris gynnas även företag som konsumerar el. Förslaget innebär att den skattemässiga behandlingen av fossila bränslen som används för att framställa värme i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS blir lika som produktion av värme för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i kraftvärme i industrin inom EU ETS. Sådan värmeproduktion i kraftvärme i industrin inom EU ETS har redan i dag full skattebefrielse från koldioxidskatt. Enligt 9 kap. 5 § 3 LSE medges full skattebefrielse från koldioxidskatt vid leverans av värme och kyla för tillverkningsprocessen i viss industriell verksamhet som ingår i EU ETS. Då koldioxidskatten slopas för bränsleförbrukning i kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS behöver berörda företag inte längre ansöka om nedsättning av koldioxidskatten vid leverans till tillverkningsprocessen i industrin inom EU ETS. Förslaget kan därmed bidra till något minskade administrativa kostnader.

4.2.4 Effekter för enskilda och offentlig sektor

Hushållen bedöms inte direkt beröras av förslaget. Indirekt och på lite längre sikt kan sänkta skatterelaterade kostnader för företagen inom värmesektorn även komma de hushåll till del, vars uppvärmning av bostäder och varmvatten sker med fjärrvärme från kraftvärme- och värmeverk. I den mån förslaget bidrar till sänkt elpris gynnas även hushållen över lag. De flesta kraftvärme- och värmeverk är kommunalt ägda (se prop. 2017/18:1, Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.19.4 s. 448). Sänkta skattekostnader innebär att lönsamheten, allt annat lika, för dessa verksamheter ökar. Schablonmässigt bedöms de lägre skattenivåer som förslaget medför för de kommunalt ägda företagen motsvara sänkta nettokostnader om ca 60 miljoner kronor per år.

4.2.5 Effekter för miljön

Utsläpp av koldioxid bidrar till den globala uppvärmningen. Det är därför motiverat att genom styrmedel prissätta sådana utsläpp. Det kan ske antingen genom en koldioxidskatt eller genom ett utsläppshandelssystem 34 som EU ETS. En dubbel prissättning är i normalfallet inte samhälls-

ekonomiskt motiverad då nationella åtgärder riktade mot anläggningar som redan omfattas av ett utsläppshandelssystem inte leder till att de samlade utsläppen av koldioxid minskar. I samband med att den s.k. annulleringsmekanismen i marknadsstabiliseringsreserven infördes bedömdes det dock finnas ett visst utrymme för att snabbt verkande nationella åtgärder skulle kunna bidra till att de totala utsläppen i EU ETS också skulle minska. Det utrymmet bedömdes framför allt finnas under en begränsad tidsperiod, fram till 2023, medan osäkerheter kvarstår om effekten av annulleringsmekanismen därefter. Då förslaget i denna promemoria innebär åtgärder som träder i kraft under 2023 är det osäkert om en nationell prissättning på utsläpp av koldioxid från användning av fossila bränslen som används för att producera värme längre förväntas bidra till att påverka de totala utsläppen av koldioxid inom EU ETS i någon betydande omfattning. Att fortsatt ta ut koldioxidskatt på användningen av fossila bränslen för produktion av värme i kraftvärme- och värmeverk är därför svårt att motivera. Samtidigt kan en slopad koldioxidskatt för fossila bränslen som används för att producera värme i kraftvärme- och värmeverk, allt annat lika, medföra att den fossila bränsleanvändningen och därmed koldioxidutsläppen i Sverige ökar. Det kan, i viss mån, försvåra att nå de nationella klimatmålen. Riksdagen har beslutat att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och att utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. De anläggningar som berörs av förslaget omfattas dock av EU ETS varför utsläpp av koldioxid fortsatt kommer att prissättas med utsläppsrätter. Därmed kvarstår tydliga incitament för att långsiktigt minska användningen av fossila bränslen i berörda sektorer. Förslagets effekter på utsläpp av växthusgaser är svårbedömda.

4.2.6 Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget innebär att Skatteverket behöver vidta vissa åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov. Det behövs dock troligen inte några informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Åtgärderna bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

4.2.7 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med energiskattedirektivet. En befrielse från koldioxidskatten kan dock utgöra ett statligt stöd som måste anmälas till Europeiska kommissionen enligt gällande regler om statligt stöd. En motsvarande tidigare skattebefrielse har ansetts kunna omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, kallad GBER. Förslaget bedöms därför vara förenligt även med EU:s statsstödsregler under förutsättning att en anmälan enligt GBER görs. 35

4.2.8 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller sysselsättningen.

5 Författningskommentar

5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 § Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland bensin och diesel. Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp som gäller för dessa bränslen när skattskyldighet inträder. Övervägandena finns i avsnitt 2.2.

1 b § Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skattebeloppen för energiskatt och koldioxidskatt årligen ska räknas om. I första stycket ändras det år från och med vilket den årliga omräkningen ska göras till 2024. Ändringen innebär att en omräkning görs av skattebeloppen som anges i 1 § för kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår. I tredje stycket ändras det basår som används vid beräkningen av förändringar av konsumentprisindex till 2022. Övervägandena finns i avsnitt 2.2.

6 a kap.

1 § Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka ändamål som ger skattebefrielse, vilket bränsle som kan komma i fråga för skattebefrielse och hur stor skattebefrielsen är. Ändringarna innebär att nedsättningen av koldioxidskatten utvidgas till att avse 100 procent. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

2 § Paragrafen reglerar beskattning av råtallolja. Ändringen i andra stycket är en ändring med innebörden att för råtallolja som förbrukas för båda de ändamål som anges i 1 § 11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:166) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 § Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland bensin och diesel. Ändringen i första stycket innebär att skattebeloppen som framgår av lagförslag 2.1 gäller även efter ikraftträdandet av denna ändringslag. Övervägandena finns i avsnitt 2.2.