Budgetpropositionen för 2023

Regeringens proposition 2022/23:1

Budgetpropositionen för 2023 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2023. Stockholm den 3 november 2022

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2023 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

Översikt av innehåll i volym 1

Volym 1a

1 Finansplan 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Den makroekonomiska utvecklingen 4 De budgetpolitiska målen 5 Inkomster 6 Utgifter 7 Statens budgetsaldo och statsskulden 8 Den offentliga sektorns finanser 9 Statens investeringar och finansiella befogenheter 10 Granskning och ekonomisk styrning

Bilagor 1-3

Volym 1b

11 Lagförslag, skattefrågor 12 Skattefrågor

Bilagor 4-6

12.19.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:174) om ändring i

Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2023 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet Bilaga 4 Sänkt skatt för personer över 65 år som arbetar Bilaga 5 Avskaffad avfallsförbränningsskatt och slopad energiskattenedsättning för datorhallar Bilaga 6 En enklare och tydligare kemikalieskatt

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 2022

Sammanställning av förslag till

statens budget för 2023

Utgifter

Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 18 270 004 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 021 399 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 12 923 291 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 68 305 854 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 2 094 669 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 93 952 930 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 47 206 227 Utgiftsområde 8 Migration 16 019 745 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 429 732 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 304 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 136 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 159 584 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 206 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 103 686 Utgiftsområde 15 Studiestöd 27 912 395 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 94 991 971 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 667 948 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 099 158 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 4 534 201 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 19 542 691 Utgiftsområde 21 Energi 4 944 849 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 78 952 417 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 373 352 Utgiftsområde 24 Näringsliv 11 407 773 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 545 359 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 200 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 869 852

Summa utgiftsområden 1 251 870 933

Minskning av anslagsbehållningar -4 392 792

Summa utgifter 1 247 478 141

Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 379 301 Kassamässig korrigering 370 837

Summa 1 195 469 677

Inkomster

Tusental kronor Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 1 312 673 630 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 42 613 203 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån 527 980 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 000 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 456 Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -132 953 056 Inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

Summa inkomster 1 279 473 213

Beräknat lånebehov -84 003 536

Summa 1 195 469 677

1 Finansplan

1.1 Politiska utgångspunkter och sammanfattning

En utmanande tid ligger framför oss Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023. Samtidigt är arbetslösheten i Sverige hög i jämförelse med andra europeiska länder. Det gäller särskilt för utrikes födda som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden. Prognosen för svensk ekonomi är dyster, och det finns betydande risker för att utvecklingen blir sämre. Det är därför viktigt att den svenska finanspolitiken är väl avvägd både i förhållande till behovet av att få ner den höga inflationen och för att kunna hantera nedgången i ekonomin.

Det finanspolitiska ramverket ska värnas för att säkra stabilitet och förutsebarhet kring den ekonomiska politiken. Under alltför många år har överskottsmålets nivå inte uppnåtts. Det är därför särskilt viktigt att budgeten är anpassad för att uppnå överskottsmålet. Även den höga inflationen talar för en återhållsam finanspolitik. Det är viktigt att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast. Hög skuldsättning gör hushåll och företag känsliga för höjda räntor. Om den höga inflationen biter sig fast är det sannolikt att det medför att räntorna blir än högre under en längre tid. Det riskerar att fördjupa lågkonjunkturen.

Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen föreslår regeringen en svagt åtstramande inriktning på budgeten.

Genom att följa det finanspolitiska ramverket säkerställs att det finns handlingsutrymme vid ett försämrat ekonomiskt läge. Regeringen prövar samtliga reformförslag mot det ekonomiska utrymmet och det finanspolitiska ramverket. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en prioriterad uppgift.

Samtidigt behöver den finansiella stabiliteten värnas.

Åtgärder för att stötta hushåll, företag och välfärden Även inom ramen för en finanspolitik som anpassas till överskottsmålets nivå finns utrymme för att stötta de svenska hushållen och företagen som pressas av höga energipriser. De höga energipriserna beror såväl på utbudsstörningar i den globala ekonomin, vilket driver upp priserna på global nivå, som på inhemskt skapade problem som har lett till ökade energipriser i Sverige. Nedlagd kärnkraft i kombination med underutbyggd överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige har drivit upp de svenska elpriserna och ökat södra Sveriges känslighet för de europeiska prisnivåerna. Skatter och andra inhemska regleringar, som nivån på reduktionsplikten, har drivit upp de svenska transportkostnaderna, relativt andra EU-länder.

Staten varken kan eller bör kompensera för samtliga av de prisökningar som nu sker. Ekonomiskt utsatta grupper bör dock särskilt beaktas. Regeringen avser att reformera de skatter eller övriga regleringar som bidragit till att driva upp de svenska kostnadsnivåerna, inte minst vad gäller transportkostnaderna. Samtidigt ska regeringen främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Regeringen avser också att säkerställa ett tillfälligt högkostnadsskydd, där s.k. flaskhalsintäkter som betalats av Sveriges elkonsumenter återförs till elkonsumenterna.

För att undvika att de höga priserna leder till neddragningar i kommunala verksamheter inom framför allt vård, skola och omsorg samt slår mot sysselsättningen i välfärden föreslår regeringen ökade medel till kommunerna och regionerna. Genom att stärka de generella statsbidragen till kommuner och regioner ges bättre förutsättningar att hantera effekterna av hög inflation och svagare konjunktur.

Stärk förutsättningarna för jobb och tillväxt Den ekonomiska politiken behöver återigen fokusera på strukturellt riktiga reformer som ger långsiktigt högre sysselsättning och produktivitet. Arbetslinjen behöver återupprättas. Sverige har en jämförelsevis hög arbetslöshet och det är troligt att den kommer att stiga till följd av en lägre efterfrågan i svensk ekonomi. En mer bestående inflation skulle medföra en mer åtstramande penningpolitik, vilket i sin tur riskerar att leda till en än svagare konjunkturutveckling och ytterligare ökad arbetslöshet.

För att motverka en högre arbetslöshet avser regeringen att föreslå reformer inom åtminstone tre områden under de kommande åren. För det första behöver det bli mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. Under mandatperioden ska skatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare sänkas för att öka incitamenten att arbeta och därmed öka antalet arbetade timmar i ekonomin. För det andra bör en stor bidragsreform genomföras som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. Ett bidragstak ska införas, tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas. För det tredje behöver möjligheterna till omställning stärkas. Det omställningsstudiestöd som nu införts är centralt i det arbetet. Dessutom föreslår regeringen i denna proposition att vuxenutbildningen stärks för att motverka arbetslöshet. Att ge fler möjlighet till jobb är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att bryta utanförskap, öka tryggheten och stärka välfärden.

För att fler ska komma i arbete behöver även fler företag starta och växa i Sverige. Regeringen vill lägga en grund för högre tillväxt genom att tydligt förbättra förutsättningarna för konkurrens, investeringar, innovation, forskning och entreprenörskap. I denna proposition tas ett första steg genom att främja investeringar i forskning och utveckling. Regeringen kommer även att tillsätta en produktivitetskommission som ska analysera de största hindren för ökad produktivitet i den svenska ekonomin samt lämna förslag på hur produktiviteten kan förbättras. Ett arbete inleds för att systematiskt minska företagens kostnader för administration.

Flera krävande uppgifter ligger framför oss Utöver att hantera det utmanande ekonomiska läget står Sverige inför flera krävande uppgifter.

Trygghet har blivit vår tids stora frihetsfråga. Den organiserade brottsligheten är systemhotande och skadar förtroendet och den tillit som det svenska samhället vilar på. Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Att skärpa enskilda straff är nödvändigt, men inte tillräckligt. Regeringen avser genomföra en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Att öka tryggheten för enskilda och samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten kommer att ställa högre krav på resultat från de brottsbekämpande myndigheterna. Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Hela det svenska rättsväsendet behöver stärkas och komma närmare medborgarna. Lika viktigt är det förebyggande arbetet, för att ge alla barn en ärlig chans och för att upptäcka risksignaler tidigt.

Den militära försvarsförmågan ska stärkas. Det svenska försvaret, inklusive det civila försvaret, ska ges bättre förutsättningar att försvara vårt land, hävda Sveriges territoriella integritet och värna nationens intressen samt bidra till säkerhet och stabilitet i närområdet i linje med den solidariska säkerhetspolitiken. Sverige ska bli medlem i Nato och uppfylla sina förpliktelser vad gäller försvarsutgifternas storlek. Ingen fråga är lika central för Europas säkerhet som att Ukraina klarar att försvara sig mot Rysslands invasion. Därför bör Sverige ge mesta möjliga stöd till det krigsdrabbade Ukraina – politiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt – inklusive överföring av mer kvalificerade vapensystem.

Invandringen till Sverige har varit ohållbar, och ett paradigmskifte sker nu i svensk migrationspolitik. Asylrätten kommer att upprätthållas genom de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa. Utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt och för den som flyr Sveriges närområde. Sveriges lagstiftning för asylmottagande ska anpassas för att inte vara mer generös än vad som är en skyldighet för en medlemsstat enligt EU-rätten.

Vårdköerna ska kortas, kvaliteten höjas, valfriheten inom vården värnas och tillgängligheten till hälso- och sjukvården öka. Regeringen prioriterar nya riktade satsningar på bl.a. utökad vårdkapacitet, kvinnors och äldres hälsa samt att öka det statliga ansvaret genom bl.a. en nationell vårdförmedling. Äldreomsorgen ska stärkas under mandatperioden. Regeringen slår även vakt om den mångfald av utförare inom hälso- och sjukvården som ökar valfriheten och stimulerar utvecklingen av nya arbetssätt och bättre tillgänglighet. Detta gynnar såväl patienter och brukare som personal.

Kunskapsskolan ska återupprättas. Det behövs bättre möjligheter och mer tid för lärarna att fokusera på undervisningen och skolans kunskapsuppdrag. Lärare ska också ges bättre möjligheter och fler verktyg att agera mot ordningsstörningar i skolan. Insatser görs bl.a. för att öka antalet speciallärare, förstärka lovskolan och förbättra tillgången till nya läromedel av hög kvalitet.

Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös energi-, klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Politiken ska bygga på de reformer som mest effektivt tryggar en robust och fossilfri elförsörjning i hela landet. Medel avsätts för att möjliggöra storskalig koldioxidinfångning genom s.k. bio-CCS, vilket kommer att bidra till att minska nettoutsläppen av växthusgaser. Industrins förutsättningar att kunna utveckla och investera i ny teknik som reducerar dess utsläpp ska förbättras.

Villkoren för att bo, verka och leva i hela Sverige ska stärkas, och kostnaderna för resande ska minska. Utbyggnaden och underhållet av samhällsviktig infrastruktur, som etablering av bredband och underhåll av vägar, ska intensifieras. Konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion ska förbättras med bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav.

Det osäkra ekonomiska läget gör att det finns en betydande risk för att den ekonomiska nedgången blir djupare än enligt prognosen i denna proposition. Det kan exempelvis handla om en förvärrad energikris som riskerar att påverka svensk ekonomi negativt och medföra en sämre utveckling på arbetsmarknaden eller att vikande skatteintäkter i kommunerna sätter välfärden under hård press. Sveriges starka ekonomisk-politiska institutioner är en tillgång i en orolig tid. Det finanspolitiska ramverket och en oberoende riksbank kommer – tillsammans med ansvarstagande parter på arbetsmarknaden – att vara viktiga för att Sverige ska kunna hantera de svåra ekonomiska tider som ligger framför oss. Givet osäkerheten och de stora risker som finns är regeringen beredd att, vid behov, vidta ytterligare åtgärder för att värna den svenska ekonomin och skydda hushåll och företag.

Den här propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Tabell 1.1 Reformtabell

Miljarder kronor 2023 2024 2025 En starkare ekonomi med fler i arbete Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel 6,73 6,86 6,86 Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag 0,52 Förstärkt jobbskatteavdrag för äldre 0,77 0,77 0,77 Förstärkt yrkesvux och fler praktikplatser 0,45 Behåll dagens nivå på arbetslöshetsförsäkringen 5,82 6,35 6,64 Ett förstärkt reseavdrag 1,81 1,81 1,81 Tillskott för färdigställande av European Spallation Source 0,36 0,57 0,53 Förstärkt FoU-avdrag 0,10 0,20 0,20

En ökad trygghet och rättvisa Ökade medel till Polismyndigheten 0,90 1,21 1,17 Förstärkt rättsväsende 0,31 0,46 0,66 Tillskott Säkerhetspolisen 0,16 0,30 0,36 Förebyggande insatser 0,91 1,02 0,59 Förbättrade möjligheter att återta brottsvinster 0,06 0,12 0,12 Ökade möjligheter för hemliga och preventiva tvångsmedel 0,27 0,27 Ökad kapacitet hos Kriminalvården 1,16 Skärpta regler för villkorlig frigivning 1,20

En välfärd att lita på Bättre läroböcker 0,69 0,56 0,56 Ökad tillgång till speciallärare, specialpedagogiska insatser och särskilda undervisningsgrupper 0,60 0,90 1,00 Jour- och akutskolor 0,05 0,10 0,10 Sociala team 0,08 0,25 0,25 Fler vårdplatser och en förstärkt vård 2,00 0,50 2,00 Förlossningsvård 0,20 1,50 1,50 Förlängning av undantag i sjukpenningen p.g.a. uppskjuten vård 0,21 Stöd för att motverka ohälsa och ensamhet bland äldre 0,30 0,30 0,30 Fritidskort 0,05 0,73 0,79 Ökat statsbidrag till kommuner och regioner 6,00 6,00 6,00

En starkare försvars- och utrikespolitik Ett starkare försvar 4,26 8,77 9,09 Förstärkning Kustbevakningen 0,03 0,27 0,25 Civilt försvar 0,91 1,28 1,39 En effektivare biståndspolitik -7,29 -9,51 -12,72

En ny effektiv och ambitiös energi- och klimatpolitik Förberedelser för ny kärnkraft 0,08 0,15 0,15 Avskaffad avfallsförbränningsskatt 0,41 0,45 0,47 Slopad koldioxidskatt i kraftvärmeverk och värmeverk inom EU ETS 0,10 0,10 0,10

2023 2024 2025 Höjd subventionsgrad för solceller 0,28 0,28 0,28 Stöd till energieffektivisering i småhus 0,38 0,40 0,40 Slopad skattenedsättning för datorhallar -0,14 -0,28 -0,28 Internationella klimatinsatser 0,06 0,10 0,10 Industriklivet 0,60 0,60 0,60 Utbyggd laddinfrastruktur och laddel på arbetsplats 0,54 1,61 1,12 Avskaffad klimatbonus 2,99 -2,97 -2,97 Bättre havs- och vattenmiljö 0,25 0,25 0,25 Återställning av våtmarker 0,20 0,20 0,20 Sanering av förorenade områden 0,34 0,34 0,34

Hela landet ska leva Bredbandsutbyggnad 0,60 0,60 0,60 Ökat vägunderhåll 1,00 Tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk 0,38 Stärkt vård på landsbygden 0,30 0,30 0,30 Investeringar i ny infrastruktur 1,00

En hållbar migrations- och integrationspolitik Minskat antal kvotflyktingar -0,39 -0,94 -1,28 Ökade medel till Migrationsverket och migrationsdomstolarna 0,57 0,35 0,14

Bättre kontroll över statens utgifter Förbättrad folkbokföring genom folkräkning 0,08 0,17 0,17

Övriga reformer och oundvikligheter 3,82 6,58 4,50

Effekt offentliga finanser 40,43 39,88 38,03

Källa: Egna beräkningar.

Tabell 1.2 Elstöd till elintensiva företag

Miljarder kronor 2023 Riktat elstöd till elintensiva företag 2,40 Åtgärden finansieras av Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsintäkter som utgångspunkt, påverkar inte de offentliga finanserna. Källa: Egna beräkningar.

1.2 Den ekonomiska utvecklingen

Tydlig avmattning i världsekonomin Ett redan högt inflationstryck som har förstärkts av Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen har inneburit kraftigt försämrade utsikter för världsekonomin. Den höga inflationen väntas tillsammans med stigande räntor och en svag utveckling av tillgångspriser påverka den ekonomiska situationen för hushåll och företag i många länder. I euroområdet väntas tillväxten bli svag 2023. Det första halvåret 2022 växte BNP i euroområdet i relativt hög takt, främst som en följd av en fortsatt återhämtning inom tjänstesektorn när pandemirelaterade restriktioner avvecklades. Preliminära siffror tyder på att tillväxten saktade in under det tredje kvartalet 2022. Under resten av 2022 och 2023 bedöms den ekonomiska utvecklingen bli betydligt sämre. Stoppade gas-

leveranser från Ryssland väntas innebära fortsatt höga priser och risk för ransonering. Hög inflation, framför allt till följd av ökade energi- och livsmedelspriser, stigande räntor och en allmän osäkerhet bedöms påverka både hushåll och företag negativt.

Även i USA och Kina väntas tillväxten bli svag framöver. I USA föll BNP det första halvåret 2022, trots att hushållens konsumtion utvecklades starkt. En återhämtning skedde enligt preliminärt utfall under det tredje kvartalet, främst till följd av en stark utveckling av nettoexporten. En fortsatt hög inflation och en snabb åtstramning av penningpolitiken i USA väntas leda till att investeringar och konsumtion utvecklas svagt framöver. I Kina minskade BNP kraftigt under det andra kvartalet 2022, då spridning av sjukdomen covid-19 ledde till återinförda nedstängningar och restriktioner. BNP återhämtade sig dock under det tredje kvartalet då en återöppning skedde i flertalet städer samtidigt som exporten utvecklades starkt. Under resten av 2022 liksom under 2023 väntas Kinas tillväxt bli svag till följd av bl.a. ytterligare nedstängningar, en svag utveckling i fastighetssektorn och en lägre efterfrågan från omvärlden. Både finans- och penningpolitiken antas dock stimulera den kinesiska ekonomin. Sammantaget bedöms en svagare internationell utveckling innebära sämre tillväxtutsikter även för Sverige.

Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur 2023 Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023. BNP utvecklades relativt starkt under första halvåret 2022, men utvecklingen väntas försvagas framöver och tillväxten bedöms bli negativ 2023 (se tabell 1.3). Hög inflation, stigande räntekostnader och osäkerhet tynger hushållens konsumtion och företagens investeringar. Bostadspriserna har fallit tydligt sedan toppen i mars 2022 och väntas fortsatt att falla. Den lägre omvärldsefterfrågan, inte minst från Tyskland, väntas därtill hålla tillbaka svensk export. Även framåtblickande indikatorer talar för en svag utveckling framöver – inte minst konsumentförtroendet som är på mycket låga nivåer.

Svag utveckling på arbetsmarknaden väntas 2023 I takt med att aktiviteten i ekonomin minskar väntas arbetslösheten stiga. Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet har ökat under 2022, men arbetslösheten är fortsatt hög. Jämfört med andra länder i Europa har arbetslösheten i Sverige återhämtat sig långsammare efter pandemin, och arbetslösheten i Sverige är jämförelsevis hög. Arbetslösheten är särskilt hög bland utrikes födda, i synnerhet bland utomeuropeiskt födda.

Långtidsarbetslösheten ökade under pandemin, och ungefär hälften av de inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har varit utan arbete i ett år eller mer. Särskilt bekymmersamt är att antalet personer som enligt Arbetsförmedlingen har varit utan arbete i två år eller mer fortfarande är betydligt högre nu än före pandemin. I takt med att efterfrågan i ekonomin bedöms bli svagare väntas även läget på arbetsmarknaden bli sämre. Svagare efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet innebär att personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt.

Hög inflation 2022 och 2023 Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast ränta, har stigit till de högsta nivåerna sedan 1990-talet. Inflationen förväntas bli något lägre 2023 jämfört med 2022 men fortsatt över inflationsmålet på 2 procent. Den höga inflationen har flera orsaker. Under hösten 2021 steg inflationen till följd av högre energipriser. Snabbt stigande energipriser har gjort att även varu- och tjänstepriserna ökat i en hög takt under 2022. Därutöver har varupriserna påverkats av globala produktions- och distributionsstörningar. Livsmedelspriserna har stigit snabbt som en följd av ökade kostnader på

insatsvaror som el och drivmedel samt distributionsstörningar kopplade till kriget i Ukraina. Den höga efterfrågan på tjänster som uppstod efter att flera av pandemirestriktionerna upphörde har troligen bidragit till att tjänstepriserna ökat under året. Varupriserna väntas fortsatt ha en hög utvecklingstakt under resterande delen av 2022, till stor del på grund av högre energipriser, fortsatta störningar på de globala varumarknaderna och en svagare krona. Även tjänstepriserna väntas fortsätta stiga snabbt då energipriserna också pressar upp tjänsteföretagens kostnader.

Sedan finanskrisen har det globala ränteläget varit lågt. Inflationen har under perioder legat under inflationsmålet, vilket medfört att penningpolitiken varit expansiv. Inflationen har nu stigit världen över, och flera centralbanker har fört penningpolitiken i en mer åtstramande riktning. Även i Sverige har penningpolitiken blivit mer åtstramande. För att värna inflationsmålet och undvika att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen, har Riksbanken höjt styrräntan flera gånger under 2022. Ytterligare höjningar av styrräntan väntas i slutet av 2022 och början av 2023. Höjningarna har sammantaget bidragit till stigande marknadsräntor. Den stramare penningpolitiken, en allmänt lägre efterfrågan, minskade utbudsstörningar och en mindre påverkan från energipriser väntas bidra till att inflationen blir lägre 2023 än 2022.

Den höga inflationen sammanfaller med en kommande avtalsrörelse. Nuvarande avtal slöts 2020 då lågkonjunkturen var djup och arbetslösheten hög. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen framöver väntas dock konjunkturläget 2023, när de nya avtalen tecknas, vara mer gynnsamt än 2020 när de förra avtalen slöts.

Tabell 1.3 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 1 BNP 5,1 2,6 -0,4 2,0 3,2 BNP, kalenderkorrigerat 1 4,9 2,6 -0,2 2,0 3,4 2 BNP-gap -0,6 0,2 -1,7 -1,5 0,0 3, 4 Produktivitet 2,6 0,8 -1,2 1,2 1,4 Arbetade timmar 4 2,3 2,2 0,6 0,8 2,0 Sysselsatta, 15 – 74 år 0,9 3,0 0,2 0,7 0,8 Sysselsättningsgrad, 15 – 74 år 5 67,3 69,1 69,0 69,2 69,4 6 Arbetslöshet, 15 – 74 år 8,8 7,4 7,7 7,5 7,2 Timlön enligt KL 7 2,6 2,7 3,6 3,5 3,5 KPI 8 2,2 8,6 8,3 3,0 2,5 KPIF 9 2,4 7,9 5,2 2,0 2,0 Styrränta 0,00 0,75 2,68 2,72 2,50 10 BNP i världen, KIX-vägd 5,2 2,4 0,7 2,2 2,4 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 Fasta priser. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning. 3 Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme. 4 Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad. 5 Procent av befolkningen. 6 Procent av arbetskraften. 7 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL). År 2021 avser prognos. 8 Konsumentprisindex. 9 Konsumentprisindex med fast ränta. 10 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns finanser är robusta Den förväntade lägre aktiviteten i svensk ekonomi 2023 innebär att de offentliga finanserna försvagas. Samtidigt fasas tillfälliga finanspolitiska åtgärder ut, vilket sammantaget medför att försvagningen av det finansiella sparandet i offentlig sektor beräknas bli relativt begränsad 2023. För de efterföljande åren beräknas det finansiella sparandet förstärkas, främst till följd av avsaknaden av ny finanspolitik. Regeringens prognosprinciper innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. Det strukturella sparandet bedöms mot denna bakgrund i stort sett vara i nivå med överskottsmålet innevarande år och sedan successivt stärkas t.o.m. 2025.

Bruttoskulden beräknas 2022 minska till 31,8 procent av BNP, till stor del som en följd av Riksbankens beslut att egenfinansiera valutalån, vilket i sin tur innebär att Riksgäldskontorets årliga lånebehov minskar. Även 2023 innebär Riksbankens återbetalning av lån att den offentliga sektorns skuld minskar ytterligare. Vidare innebär förstärkningen i den offentliga sektorns finansiella sparande att bruttoskulden minskar t.o.m. 2025.

Tabell 1.4 Den offentliga sektorns finanser

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025

Finansiellt sparande, miljarder kronor -5 37 11 24 94

Procent av BNP -0,1 0,6 0,2 0,4 1,4 Stat -0,9 0,0 0,3 0,4 1,3 Ålderspensionssystemet 0,1 0,3 0,3 0,4 0,5 Kommunsektor 0,7 0,3 -0,4 -0,4 -0,4

Strukturellt sparande, procent av

potentiell BNP 0,5 0,4 0,7 1,2 1,8

Konsoliderad bruttoskuld, miljarder kronor 1 981 1 889 1 815 1 824 1 760

Procent av BNP 36,3 31,8 29,4 28,6 26,2

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den ekonomiska utvecklingen är osäker Flera olika faktorer kan påverka den ekonomiska utvecklingen till att bli antingen svagare eller starkare än enligt regeringens prognos. Det är dock mer sannolikt att utvecklingen blir svagare än enligt prognosen.

Stora osäkerheter är kopplade till energikrisen i Europa och det ryska anfallskriget mot Ukraina. En eskalering av kriget riskerar att ytterligare påverka både världsekonomin och svensk ekonomi negativt. Tillgången till gas i Europa skulle kunna bli större eller mindre än vad som antas i prognosen. Det påverkar främst länder som är mycket beroende av gas, såsom Tyskland och Italien, men även den svenska ekonomin skulle påverkas i ett sådant scenario. Möjligheterna att energieffektivisera och ställa om energianvändningen, väderförhållandena under hösten och vintern, liksom utformningen av stödåtgärder i andra länder, kommer att påverka hur allvarliga konsekvenserna av energikrisen i Europa blir. En svagare utveckling i omvärlden och därmed en lägre omvärldsefterfrågan riskerar även att medföra en svagare exportutveckling för Sverige. Det riskerar i sin tur att leda till en ännu svagare utveckling i svensk ekonomi, som är en liten, öppen och exportberoende ekonomi.

En annan osäkerhet är inflationens varaktighet. En mer bestående hög inflation skulle innebära en mer åtstramande penningpolitik, vilket i sin tur skulle leda till en svagare konjunkturutveckling under prognosperioden. Bedömningen av den faktiska effekten av en åtstramande penningpolitik på ekonomin försvåras även av att centralbanker

världen över samtidigt höjer styrräntorna mycket och snabbt. De snabbt stigande räntorna riskerar därutöver att blottlägga sårbarheter i det globala finansiella systemet. Snabbt stigande räntor medför ofta stora valutarörelser och fallande tillgångspriser, vars effekter på världsekonomin är svårförutsägbara, men kan bli stora. En historiskt hög skuldsättning bland hushåll och fastighetsbolag i Sverige medför att ekonomin kan vara mer sårbar vid snabbt stigande räntor eller snabbt fallande priser på bostäder och fastigheter.

En relaterad osäkerhet är hur hushållen kommer att agera till följd av snabbt stigande levnadskostnader. Hushållens konsumtion påverkas i hög grad av både högre energipriser och stigande räntor. I vilken utsträckning dessa ökade utgifter dämpar hushållens konsumtion och påverkar försiktighetssparandet är mycket osäkert.

En lägre tillväxt i Sverige påverkar också arbetsmarknaden och riskerar att leda till att arbetslösheten blir högre än enligt prognosen. Långa perioder av arbetslöshet riskerar att försämra arbetslösas yrkeskunskaper och försvåra matchningen på arbetsmarknaden. En hög arbetslöshet riskerar därmed att dröja sig kvar. Effekterna kan medföra att grupper med en svag anknytning till arbetsmarknaden, t.ex. personer som varit utan arbete under en längre tid, drabbas särskilt hårt.

Det finns även andra osäkerhetsfaktorer som kan påverka ekonomin. Nya oväntade skiften i pandemin, t.ex. återinförda restriktioner, och en sämre utveckling än väntat i Kina kan innebära en mer negativ utveckling för världsekonomin. Cyberattacker och sabotageåtgärder riskerar att drabba både enskilda företag och samhället i stort och kan därmed medföra negativa konsekvenser för den samlade ekonomiska aktiviteten. Klimatförändringar och extrema väderhändelser utgör också en osäkerhet, eftersom de kan medföra stora kostnader för såväl enskilda och företag som samhället som helhet.

1.3 Uppföljning av de finanspolitiska målen

Det finanspolitiska ramverket är ett viktigt verktyg för att utforma en långsiktigt hållbar finanspolitik. Ramverket ger samtidigt handlingsfrihet att bedriva en aktiv finanspolitik i stabiliseringspolitiskt syfte vid allvarliga ekonomiska nedgångar. De budgetpolitiska målen i ramverket består av ett överskottsmål och ett skuldankare för den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten samt det kommunala balanskravet.

Överskottsmålet nås 2023 Regeringen bedömer att överskottsmålet kommer att nås 2023. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet ska enligt målet i genomsnitt uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet följs främst upp med det strukturella sparandet. En avvikelse från överskottsmålet anses föreligga om det strukturella sparandet tydligt avviker från målnivån det innevarande eller det närmast följande året, dvs. budgetåret. Under de senaste åren har det gjorts flera avvikelser från överskottsmålet. Regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå och bedömer att målet nås 2023. Den aktuella prognosen, som bygger på beslutade och aviserade reformer, visar på ett förstärkt strukturellt sparande även längre fram i prognosperioden (se tabell 1.4).

En svagt åtstramande budget möjliggör för penningpolitiken att få ner inflationen Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet och föreslå en svagt åtstramande budget, möjliggör regeringen för penningpolitiken att verka så att inflationen inte biter

sig fast på en hög nivå. Det är viktigt att finanspolitiken bedrivs ansvarsfullt och inte motverkar penningpolitiken så att inflationen kan dämpas med så små negativa konsekvenser för ekonomin som möjligt. Inflation och inflationsförväntningar är trögrörliga och riskerar därmed att bita sig fast på en hög nivå, vilket kan få stora skadeverkningar på samhällsekonomin och för enskilda. Det skulle sannolikt medföra att penningpolitiken behöver vara stram under en längre tid framöver, med en sämre sysselsättningsutveckling som följd. Regeringen väljer i detta läge en neutral finanspolitik. Den budget som presenteras för 2023 är svagt åtstramande. Samtidigt presenteras ett antal tillfälliga stödåtgärder för att kompensera företag och hushåll som annars skulle drabbas än hårdare av prisökningarna. En stor del av dessa stödåtgärder finansieras dock som utgångspunkt av flaskhalsintäkter, dvs. intäkter som uppstår vid prisskillnader mellan elområden, där mellanskillnaden utgör en flaskhalsintäkt som tillfaller Affärsverket svenska kraftnät. Sammantaget bedöms budgeten och stödåtgärderna innebära en neutral finanspolitik för 2023.

Bruttoskulden är fortsatt låg Skuldankaret är ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och är fastställt till 35 procent av BNP. Skuldankaret styr inte finanspolitiken på kort sikt, utan ska i huvudsak användas för att utvärdera om överskottsmålet behöver anpassas för att säkerställa hållbarheten och marginalerna i de offentliga finanserna.

Regeringen ska varje år redogöra för bruttoskuldens utveckling i den ekonomiska vårpropositionen. Om skuldkvoten avviker med mer än 5 procent av BNP från skuldankaret ska regeringen i samband med vårpropositionen lämna en skrivelse till riksdagen och förklara vad som orsakat avvikelsen och hur den ska hanteras.

I 2022 års ekonomiska vårproposition bedömdes bruttoskulden vara förenlig med skuldankarets riktmärke på 35 procent av BNP. I nuvarande prognos, som endast bygger på den finanspolitik som aviserats eller beslutats t.o.m. denna proposition, väntas bruttoskulden minska och uppgå till strax över 29 procent av BNP 2023.

Regeringen föreslår höjda nivåer på utgiftstaket I enlighet med budgetlagen (2011:203) föreslår regeringen i denna proposition en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året (se tabell 1.5). Efter att utgiftstakets nivå fastställts av riksdagen ändras det normalt inte. I det finanspolitiska ramverket lämnas dock utrymme för att en ny regering ska kunna föreslå nya nivåer på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas. Regeringen föreslår med stöd av denna ordning nya nivåer på utgiftstaket för 2023 och 2024 samt en nivå på utgiftstaket för 2025 som skiljer sig från den bedömda nivån i 2022 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 1.5 Utgiftstakets nivåer

Miljarder kronor om inte annat anges 2022 2023 2024 2025 Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket 1 634 1 539 1 595 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 1 665 1 745 1 825 Utgiftstak, procent av potentiell BNP 27,8 27,0 27,0 27,0 Utgiftstak, procent av BNP 27,5 27,0 27,3 27,2 Takbegränsade utgifter 1 579 1 594 1 643 1 662 Budgeteringsmarginal 55 71 102 163 Källa: Egna beräkningar.

Den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslår i denna proposition förutsätter en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivåer 2023 – 2025 med 124, 148 respektive 103 miljarder kronor. De nya nivåerna på utgiftstaket möjliggör att prioriterade reformer genomförs i såväl denna som kommande budgetpropositioner under mandatperioden. De nya nivåerna säkerställer också tillräckligt stora marginaler för att kunna hantera de ovanligt stora finanspolitiska risker som Sverige står inför. Det handlar bl.a. om risken för en mer varaktigt hög inflation, en djupare lågkonjunktur samt osäkerheterna kring kriget i Ukraina och dess konsekvenser. Genomförandet av åtgärder på utgiftssidan kan dock endast ske efter avstämning mot överskottsmålet och den förändring av skatteuttaget som kan ske under mandatperioden.

1.4 Reformer

En starkare ekonomi med fler i arbete

Sverige ska möta lågkonjunkturen med en balanserad finanspolitik

Sverige befinner sig i ett läge med hög inflation och energipriser som pressar hushållens och företagens ekonomi hårt. Regeringens ekonomiska politik ska bidra till att hålla nere prisökningarna samtidigt som vissa åtgärder vidtas för att kompensera företag och hushåll som drabbas hårt av inflationen. I ett läge med hög inflation skulle en expansiv ekonomisk politik riskera att driva på inflationen ytterligare. Därför är det viktigt att regeringens ekonomiska politik är balanserad för att möjliggöra för Riksbankens penningpolitik att få ner inflationen. Inom ramen för en sådan ansvarsfull politik avser regeringen att införa åtgärder som syftar till att underlätta för hushåll och företag i den rådande situationen.

Nedlagd elproduktion i södra Sverige och elkrisen i Europa har lett till ökade elkostnader för hushåll och företag. Regeringen avser att se till att en del av Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsintäkter återförs till elkonsumenterna genom ett tillfälligt högkostnadsskydd. Regeringen avsätter även medel 2023 för ett riktat elstöd till elintensiva företag. Utgångspunkten är att åtgärderna finansieras med flaskhalsintäkter. Möjligheten att göra detta behöver dock utredas av Affärsverket svenska kraftnät. Flaskhalsintäkterna tillhör elkonsumenterna och bör återföras till dem i någon form. Normalt görs detta bl.a. genom elnätsutbyggnad, men nuvarande intäkter är så stora att även nödåtgärder bör möjliggöras. En återbetalning av flaskhalsintäkterna är därför rimlig i detta läge.

Åtgärderna väntas till viss del stimulera efterfrågan, då de bl.a. ökar hushållens köpkraft jämfört med en situation utan stöd. Regeringen har gjort avvägningen att elprisåtgärderna trots detta är viktiga för att skydda hushållens och företagens ekonomi. Mycket höga elpriser håller dessutom i sig tillbaka hushållens köpkraft, med minskad efterfrågan på såväl el som övriga varor och tjänster som följd. Detta bidrar till att hålla tillbaka inflationen. Det tillfälliga högkostnadsskyddet handhas av Affärsverket svenska kraftnät. Därmed ingår det inte i beräkningen av offentliga sektorns strukturella sparande och redovisas inte i det sammanhanget som en del av inriktningen för regeringens ekonomiska politik. Det är därför viktigt att notera att regeringen i utformningen av den ekonomiska politiken har tagit hänsyn till elprisåtgärdernas storlek och påverkan på efterfrågan.

I den här propositionen presenteras en tillfällig krispolitik för vissa transporter. Rysslands invasion av Ukraina har i kombination med den svaga svenska kronan fått orimliga effekter för dem som är beroende av bensin- eller dieselbilar. Därför avser regeringen föreslå att skatten på drivmedel sänks tillfälligt under tre år med en krona vid pump fr.o.m. den 1 januari 2023. Nivån på drivmedelsskatterna ska årligen

analyseras och kan förändras om prisläget motiverar det. Om världsmarknadspriset är lägre och den tillfälliga sänkningen av reduktionspliktens bana fått avsedd effekt kan den tillfälliga sänkningen av skatten alltså upphöra redan under 2024 eller 2025. Oaktat skattens nivå ska styrmedlen för att minska utsläppen från transportsektorn utredas med början under 2023. Samtidigt ska politiken främja elektrifiering samt utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Vidare kommer regeringen att föreslå att den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på diesel som används i arbetsmaskiner m.m. inom bl.a. jord- och skogsbruket förlängs under hela 2023. Regeringen kommer även att verka för att skatten på diesel för jord-, skogs- och vattenbruk ska ligga på EU:s miniminivå under 2024 och 2025. Regeringen kommer även att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden.

Eftersom de allmänna prisökningarna särskilt drabbar personer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler föreslår regeringen även att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs t.o.m. den 30 juni 2023. För att ytterligare stärka skyddet för personer som blir arbetslösa avsätts medel permanent så att arbetslöshetsförsäkringen behålls på samma högre nivå som gällde under pandemin. Andra ekonomiskt utsatta grupper, exempelvis garantipensionärer, kompenseras genom att deras ersättningar räknas upp i takt med inflationen.

Sysselsättningen ska öka och utanförskapet minska

Alla som kan arbeta ska göra det. Det är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att öka tryggheten och stärka välfärden. Ökad sysselsättning är även avgörande för att förbättra integrationen. Genom arbete kan människor försörja sig själva, känna större delaktighet i samhället samt bidra till tillväxt och välfärd.

En av politikens största utmaningar är arbetsmarknadssituationen för utrikes födda, där väldigt många står långt från arbetsmarknaden. De som har särskilt svårt att få jobb är framför allt invandrare som har vistats kort tid i Sverige, som har kort eller ingen utbildning, som är kvinnor eller som har utomeuropeisk bakgrund.

För att sysselsättningsgraden ska öka varaktigt krävs att det lönar sig bättre att arbeta. Därför är det prioriterat att skatten på arbete sänks under mandatperioden. Regeringen kommer att verka för att skatten på arbete blir lägre och att incitamenten för att jobba och utbilda sig blir starkare, inom ramen för hållbara offentliga finanser. Den statliga skatten ska minska om det finns finansiellt utrymme.

Jobbskatteavdraget för äldre föreslås i denna proposition förstärkas fr.o.m. 2023. Regeringen är också beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras.

En väl fungerande matchning på arbetsmarknaden minskar risken för att arbetslösheten stiger och biter sig fast på en hög nivå. Flera branscher har svårt att hitta arbetskraft med rätt utbildning och kompetens. Därför avsätter regeringen medel för fler platser på regionalt yrkesvux inom komvux. Regeringen föreslår även utökade medel för fler praktikplatser som en byggsten i arbetet för att fler ska få ett jobb och bli självförsörjande.

Dagens reseavdrag underlättar för den som pendlar längre sträckor till sitt arbete eller överväger att göra det. Reseavdragssystemet ska därför värnas och förstärkas. Regeringen kommer att föreslå att riksdagens beslut tidigare under 2022 om att införa en ny modell för skattelättnad för arbetsresor inte genomförs och att en kraftig höjning av milersättningen i stället görs inom det befintliga reseavdragssystemet.

En bidragsreform för att bryta utanförskap ska genomföras

Strukturella reformer på den svenska arbetsmarknaden och i bidragssystemen krävs för att minska antalet människor som är beroende av bidrag och för att fler ska komma i arbete och arbeta mer. En stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som ska göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Det ska ske dels genom lägre skatt på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare under mandatperioden, dels genom införandet av ett bidragstak som gör att den som kan arbeta aldrig sammantaget kan få högre inkomster från bidrag än genom eget arbete. Det ska dessutom införas ett tydligt och anpassat aktivitetskrav i hela Sverige för den som har försörjningsstöd. Att genomföra samhällsnyttiga insatser ska kunna vara en del av aktivitetskraven. Regeringen avser därför att låta en utredare ta fram förslag på nödvändiga författningsändringar.

Tillväxten ska öka och konkurrenskraften stärkas

Goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt. För att uppnå detta behöver politiken skapa goda förutsättningar för konkurrens, innovation, forskning och entreprenörskap. Forskning av hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt. I Sverige ska det vara enkelt att starta och utveckla företag. Det ska vara attraktivt att investera i svenska företag och för utländska företag att etablera sig i Sverige. Endast en växande ekonomi kan bära framtidens välfärd och skapa förutsättningar för människor att ta sig ur fattigdom och utanförskap.

Regelbördan och administrationen behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt, vilket är det som i längden skapar tillväxt och jobb. Därför föreslås att ett implementeringsråd inrättas med målet att minska regelbördan för företag. Därutöver föreslås att medel avsätts för att förstärka Regelrådet och företagsportalen verksamt.se. Regeringen avser även att inleda ett arbete med att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar. Skattelättnader och förenklingar med tydlig inverkan på entreprenörskap, småföretagande, forskning och investeringar kommer att vara särskilt viktiga för att skapa ett mer gynnsamt skatteklimat.

Regeringen avser att under mandatperioden föreslå att skatten på sparande sänks genom att en grundnivå på 300 000 kronor på investeringssparkonto görs skattefri.

Reformer ska genomföras som ger incitament till ökat byggande, inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det ska också tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende. Reformer för att öka tillgången till byggbar mark ska tas fram, och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt. Kommunerna ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus.

Sverige är beroende av en väl fungerade infrastruktur med ett tillförlitligt transportsystem och en god tillgång till bredband. Resurserna till vägunderhåll föreslås därför öka för att trygga en konkurrenskraftig infrastruktur i landet. Det är även angeläget att upprätthålla investeringstakten i ny infrastruktur, och därför avsätter regeringen medel för detta i denna proposition. Ytterligare medel föreslås för bredbandsutbyggnad i områden med sämre förutsättningar för marknadsdriven utbyggnad.

Forskning av hög kvalitet är av stor vikt

Forskning är av stor vikt för att förse näringslivet och samhället i stort med långsiktig kompetens och innovationer, vilket i sin tur bidrar till en högre produktivitet och tillväxt. För att klara en ökande konkurrens om forskare, talanger och kompetenser behöver Sverige ha attraktiva forskningsmiljöer som kan locka till sig dessa. Medel

avsätts därför för att neutronkällan European Spallation Source ERIC (ESS) ska kunna färdigställas snarast möjligt. För att understödja forskning och utveckling inom näringslivet avser regeringen att föreslå en förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

En svensk produktivitetskommission ska tillsättas

Regeringen avser att tillsätta en produktivitetskommission med uppdrag att kartlägga och analysera de största hindren för ökad produktivitet i den svenska ekonomin. Kommissionen ska även föreslå åtgärder för att öka produktiviteten i ekonomin i såväl den privata som den offentliga sektorn.

Pensionärernas ekonomi ska förbättras

Sverige ska vara ett land som tar vara på äldres kompetens och som ger ekonomiska förutsättningar för ett gott liv som äldre. De som har jobbat ett helt arbetsliv ska ha tillräckliga pensioner som ger en värdig ålderdom med god livskvalitet. Regeringens inriktning är att ta fram reformer på hur pensionärers ekonomi kan stärkas, bl.a. genom sänkt skatt på pensioner. Regeringen kommer att bjuda in samtliga partier till blocköverskridande samtal om pensionerna och hur pensionärernas ekonomi kan stärkas.

En ökad trygghet och rättvisa Den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot det öppna samhället, den enskilda människans frihet och grunderna för vår rättsstat. Ambitionsnivån i kampen mot brottslighet måste höjas avsevärt, och regeringen föreslår därför omfattande åtgärder som syftar till att stärka hela rättsväsendets förmåga och effektivitet genom mer resurser, nya verktyg och skärpta straff. Samtidigt intensifieras det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. stärkt föräldrastöd, föräldraansvar och socialtjänst.

Mer resurser och nya verktyg till de brottsbekämpande myndigheterna

Rättsväsendets förmåga är otillräcklig för att bekämpa en allt grövre och mer omfattande kriminalitet. Regeringen föreslår därför tillskott till brottsbekämpande myndigheter och andra myndigheter inom rättsväsendet.

Polismyndighetens förmåga att förebygga och bekämpa brott, inte minst den organiserade brottsligheten, behöver stärkas. Det kräver att myndighetens verksamhet renodlas och effektiviseras samt att antalet polisanställda ökar. Den svenska polisens arbete mot alla former av våldsbejakande och våldsutövande extremism behöver utvecklas, och Säkerhetspolisens förmåga att möta det breddade hotet från främmande makt behöver stärkas. Regeringen föreslår att medel tillförs Polismyndigheten och Säkerhetspolisen för detta ändamål.

I kampen mot den organiserade brottsligheten är möjligheten att återta brottsvinster från kriminella och möjligheten att använda hemliga tvångsmedel, t.ex. hemlig kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation, viktiga delar. Regeringen avser att föreslå lagändringar som möjliggör användningen av dessa verktyg i högre utsträckning. Medel tillförs Polismyndigheten och andra berörda myndigheter för att de på ett effektivt sätt ska kunna använda de nya verktygen för att förebygga och bekämpa fler brott.

Straffen kommer att skärpas kraftigt under kommande år. Kapaciteten inom Kriminalvården kommer därför att behöva ökas väsentligt. Därför föreslås tillskott av medel för att öka antalet häktes- och anstaltsplatser. Regeringen påbörjar nu ett brett reformarbete för att stärka hela rättsväsendets förmåga och kapacitet. Det kommer att

innebära fortsatt ökade anslag i kommande budgetar, för att exempelvis hantera kostnader för längre straff.

I samband med att Kriminalvårdens verksamhet expanderar ska kostnadseffektiviseringar prioriteras inom myndigheten. I syfte att avhjälpa platsbristen inom Kriminalvården avser regeringen dels att tillsätta en utredning om möjligheten att hyra anstaltsplatser i jämförbara länder i Sveriges närområde, dels att se över lagändringar som möjliggör överföring av straffverkställighet i fler fall.

Tullverkets uppdrag och befogenheter för att kunna öka insatserna mot internationella stöldligor och smugglingsnätverk ska stärkas under mandatperioden.

Straffen ska skärpas

Brottsligheten skadar förtroendet och tilliten som det svenska samhället vilar på. Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Att skärpa enskilda straff är nödvändigt men inte tillräckligt. Regeringen kommer att genomföra en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Fokus skiftar från gärningsmannen till brottsoffret och samhällsskydd. Straffen ska genomgående spegla brottens allvar. I syfte att bekämpa systemhotande organiserad brottslighet avser regeringen att skärpa straffen för gängrelaterad brottslighet, att fördubbla straffen för gängkriminella och att införa en möjlighet att utdöma vistelseförbud enligt dansk modell. Regeringen vill skärpa straffen för dem som återfaller i brottslighet. Straffreduktionen för flerfaldig brottslighet revideras. Vid konstruktion av gemensam straffskala för brottslighet ska som huvudregel respektive brotts fulla straffvärde gälla för de tre allvarligaste brotten, och först därefter ska viss reduktion på straffet ges. För att stärka skyddet för offentliga tjänstemän och förbättra deras arbetsmiljö har regeringen också för avsikt att skärpa straffet för våld eller hot mot offentlig tjänsteman.

Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck intensifieras genom en kraftigt förstärkt långsiktig satsning. Regeringen avser att stärka skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck bl.a. genom skärpt lagstiftning och bättre stöd till dem som utsätts.

Politiken behöver tydligare prioritera arbetet med att bekämpa grov, gränsöverskridande kriminell verksamhet som terrorism, människohandel och vapensmuggling. Sverige ska även verka för att fördjupa och intensifiera arbetet inom EU med att bekämpa terrorism.

Kriminaliteten ska förebyggas

Lika viktigt som mer resurser och skärpta straff är det förebyggande arbetet för att ge alla barn en ärlig chans och för att upptäcka risksignaler tidigt. Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras under mandatperioden. Regeringen avser därför att föreslå en stärkning av föräldraansvaret, att föräldraskapsstödsprogrammen ska bli fler, att socialtjänstlagen (2001:453) reformeras och att socialtjänsten får mandat att besluta om fler obligatoriska insatser för barn och deras vårdnadshavare. Likaså behöver skolans och socialtjänstens samt kommunernas övergripande brottsförebyggande uppdrag regleras i lag.

De barn och familjer som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet behöver få stöd och hjälp från samhället. Skyddet för barn som utsätts för eller riskerar att bli utsatta för t.ex. våld, hedersrelaterat förtryck eller kriminella miljöer behöver säkerställas. Alla barn i behov av placering enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska också få det. Därför avsätter regeringen medel för en förlängning av subventionen av kommunernas kostnader för placering av barn och unga.

En krissocialjour föreslås inrättas, som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet för att motverka brottslighet som begås av unga personer. Regeringen avsätter även ytterligare medel för föräldraskapsstödsprogram. Därutöver kommer möjligheterna att förstärka de tidiga insatserna för barn som begår brott eller är i riskzonen att utredas.

Regeringen föreslår dessutom stärkt stöd till kvinnors och flickors organisering, samt till idrotten, i utsatta områden för att stärka jämställdheten samt öka möjligheterna för barn och unga att ha en meningsfull fritid. Informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och vissa andra myndigheter kommer att ses över i syfte att effektivisera arbetet med att förebygga och bekämpa brott.

Inga offentliga medel till organiserad brottslighet

Statens förmåga att bekämpa välfärdsbrott behöver förbättras avsevärt. Regeringen prioriterar att bekämpa den organiserade brottslighetens utnyttjande av välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem. Regeringen avser därför att införa ett särskilt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och andra juridiska personer, exempelvis genom en utvidgning av bidragsbrottslagen (2007:612). En kartläggning av felaktiga utbetalningar på kommunal och regional nivå kommer att genomföras.

En välfärd att lita på

Mer kunskap och ordning i skolan

Skolans mest framträdande problem grundar sig i ett otillräckligt fokus på elevernas kunskapsinlärning och bristande trygghet och studiero. Lärarnas arbetsvillkor ska förbättras och läraryrkets status ska höjas. Det behövs bättre möjligheter och mer tid för lärarna att fokusera på undervisningen och fler verktyg för att agera mot ordningsstörningar i skolan. Det är också centralt att lärarnas administrativa börda minskar så att lärarna i högre utsträckning kan fokusera på elevernas kunskapsinlärning.

Skolan ska ge alla elever förutsättningar att växa. Regeringen avser att påbörja arbetet med att införa en nationellt bindande skolpengsnorm för att öka likvärdigheten i den svenska skolan. I syfte att förbättra kunskapsuppföljningen påskyndas införandet av digitala nationella prov som rättas centralt och är jämförbara över tid. Regeringen vill värna rätten att välja skola och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister. Därför påbörjas ett arbete med bl.a. förstärkt ägarprövning, ett vinstutdelningsförbud under de första åren efter att en skola startats eller övertagits, liksom skärpta sanktioner.

Skolelever i Sverige har mindre undervisningstid än i många andra länder. För att höja kunskapsresultaten och ge alla elever bättre möjligheter att klara skolan, kommer undervisningstiden att utökas under mandatperioden, framför allt i matematik och språkämnena. Läroplaner, kursplaner och ämnesplaner kommer att reformeras för att öka fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper. Regeringen föreslår att medel avsätts för att lovskola ska kunna erbjudas i lägre årskurser. För att öka förutsättningarna för höjda kunskapsresultat genomförs en särskild satsning på ökad tillgång på läroböcker. Fler elever behöver särskilt stöd i undervisningen och möjlighet till undervisning i särskild undervisningsgrupp. Regeringen avsätter mot denna bakgrund medel för en satsning på fler speciallärare, liksom på vidareutbildning av förskollärare och lärare.

Alla ska utmanas och få möjlighet att nå sin fulla potential i skolan. I syfte att ge särskilt begåvade och högpresterande elever bättre förutsättningar att utvecklas och lära sig mer, förbereder regeringen för att försöksverksamheten med riksrekryterande spetsutbildning i teoretiska ämnen i grundskolans högre årskurser samt i gymnasie-

skolan utökas och görs permanent. Regeringen föreslår att medel tillförs för att stimulera tillkomsten av och kvaliteten i spetsutbildningar.

Ett system med jour- och akutskolor ska införas i fler delar av landet. Dit ska elever som exempelvis stör eller utövar våld i skolmiljön kunna flyttas med kort varsel, för kortare eller längre tid, i syfte att värna de skötsamma elevernas rätt till trygghet och studiero enligt skollagen (2010:800). Därutöver avsätts medel för att inrätta s.k. sociala team på fler skolor.

Vård och omsorg ska stärkas i hela landet

Svensk hälso- och sjukvård präglas av långa vårdköer, bristande tillgänglighet och ett otillräckligt antal vårdplatser. Låg produktivitet, otillräcklig kompetensförsörjning samt bristande kontinuitet och samordning gör att svenska medborgare i dag inte får den vård de borde kunna förvänta sig. Uppfyllelsen av den lagstadgade vårdgarantin, dvs. att som patient få sin operation eller annan behandling utförd inom utlovad tid, har kraftigt försämrats under de två senaste mandatperioderna.

Regeringens ambition är att vårdköerna ska kortas och tillgängligheten till hälso- och sjukvården öka. Att säkra att fler i Sverige får den vård de har rätt till i tid är en av regeringens viktigaste uppgifter på välfärdspolitikens område. Grunden för en personcentrerad och patientsäker vård är att hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Dessutom ska valfriheten inom vården värnas. En mångfald av utförare inom hälso- och sjukvården ökar valfriheten och stimulerar utvecklingen av nya arbetssätt och bättre tillgänglighet, vilket gynnar såväl patienter och brukare som personal.

Primärvårdens tillgänglighet är av central betydelse för att avlasta specialiserad hälsooch sjukvård. En större andel av hälso- och sjukvården ska därför utgöras av primärvården och tillgängligheten ska öka. Ökad tillgänglighet handlar bl.a. om geografisk närhet, öppettider och möjligheter att nyttja digital vård och digitala lösningar för kontakter med vården. Befolkningens behov av en tillgänglig och nära vård ska tillgodoses oavsett var i landet man bor. Regeringen föreslår därför att medel avsätts 2023 – 2025 för att förbättra tillgängligheten till vård i landsbygd.

Regeringen avsätter medel för att det totala antalet vårdplatser ska öka i hela landet i syfte att fler ska kunna få vård i tid. En nationell långsiktig strategi för fler vårdplatser som syftar till att stärka all sjukhusvård ska under mandatperioden sjösättas av regeringen. Dessutom ska en nationell statlig vårdförmedling inrättas för att stärka möjligheterna att korta vårdköerna inom hälso- och sjukvården och identifiera tillgänglig vårdkapacitet i hela landet. Regeringen kommer även att förlänga den tillfälliga lagändringen om undantaget från bedömningen av individens arbetsförmåga mot ett normalt förekommande arbete i prövningen av rätt till sjukpenning för den som har fått sin vård uppskjuten på grund av pandemin under 2023.

Vidare är den långsiktiga kompetensförsörjningen i förlossningsvården en utmaning. Därför föreslår regeringen att ytterligare medel tillförs för fortsatta satsningar på att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa. Regeringen avser att under mandatperioden agera för en mer jämställd vård samt för forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa.

Hälso- och sjukvården ska ges bättre förutsättningar. En utredning kommer att tillsättas av regeringen med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag beträffande möjligheten att långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för sjukvården. Utredningen ska även beakta för- och nackdelar med regionala organisationer baserade på exempelvis dagens sex sjukvårdsregioner.

Utredningen ska genomföras i nära samverkan med företrädare för patienterna, professionerna, regionerna, kommunerna, de privata vårdgivarna och akademin.

Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det skydd som finns i övrig vård. De äldre personer som har den sämsta munhälsan ska prioriteras. Därutöver ska ytterligare insatser vidtas för att motverka fusk och missbruk inom tandvårdsstödet.

En vård och omsorg av god kvalitet är av central betydelse för att äldre ska kunna åldras i trygghet. I takt med att de äldre successivt får en förbättrad hälsa och lever ett längre liv förväntas behovet av vård och omsorg öka. Medel tillförs för att öka användandet och möjliggöra för fler att kunna ta del av fysisk aktivitet på recept.

En aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra är viktigt för att motverka psykisk ohälsa och ensamhet bland barn och unga. Att öka barns rörelse, stärka konditionen och motverka stillasittande är viktigt här och nu. Plånboken ska inte vara avgörande för om barn kan delta i fritidsaktiviteter. Regeringen föreslår därför att ett fritidskort införs som ekonomiskt stöd till barn och unga, särskilt de som ingår i socioekonomiskt utsatta hushåll.

Handlingsplan mot ofrivillig ensamhet

Ett problem som särskilt uppmärksammades i samband med pandemin är ofrivillig ensamhet bland äldre. Samhället behöver kraftsamla mot ofrivillig ensamhet, isolering och konsekvenserna av detta. För att bidra till detta föreslår regeringen att en satsning för att förebygga ohälsa och ofrivillig ensamhet bland äldre genomförs, bl.a. genom medel till kommuner och civilsamhällesorganisationer samt ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att påbörja arbetet med att ta fram en samlad nationell strategi för arbetet mot ofrivillig ensamhet och isolering.

Statsbidrag till kommuner och regioner

Kommuner och regioner riskerar att drabbas hårt av stigande priser. De kommunala utgifterna ökar, bl.a. på grund av den höga inflationen, samtidigt som de kommunala skatteintäkterna inte ökar i samma takt. Regeringen vill undvika neddragningar i välfärden som kan leda till att sysselsättningen minskar och föreslår därför att de generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks fr.o.m. 2023.

En starkare försvars- och utrikespolitik Det säkerhetspolitiska läget i världen kräver att Sverige har ett försvar som är redo att skydda svenskt territorium. Med ett kommande svenskt Natomedlemskap inskärps behovet av ett starkt gemensamt försvar. Sveriges motståndskraft behöver öka. Det militära försvaret behöver stärkas för att vi bättre ska kunna försvara vårt land, våra blivande allierade och svenska intressen. Av samma skäl är det av vikt att det civila försvaret står starkt.

Sverige ska uppnå det av Nato uppsatta målet om försvarsutgifter som motsvarar två procent av BNP så snart som möjligt, men senast 2026. Regeringen kommer, bl.a. i försvarsberedningen, att söka brett politiskt stöd för vägen dit. Förstärkningarna av försvaret bör ske i linje med Natos gemensamma försvarsplaner. För att säkerställa att Sverige möter Natos ambitioner och för att möjliggöra en internationell jämförelse ska Sverige redovisa försvarsutgifter enligt den definition som används i Nato.

Förmågan i de tre försvarsgrenarna armén, flygvapnet och marinen föreslås stärkas, bl.a. genom att ytterligare materiel anskaffas. Därtill föreslås att förmågan inom

ledning och logistik samt försvarsunderrättelseförmågan stärks. Förstärkningen av försvaret ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv för att säkerställa att de tillförda resurserna bidrar till en ökad försvarsförmåga. Ett led i detta är förslaget om en stärkt uppföljning av totalförsvaret genom inrättandet av en ny myndighet, Myndigheten för totalförsvarsanalys. Regeringen tillför även medel till Försvarshögskolan för ökad forskning inom försvar, krishantering och säkerhet.

Att Ukraina förmår försvara sig mot den ryska aggressionen är centralt för Europas säkerhet. Regeringen avser att utöka det militära stödet till Ukraina. Ett utökat militärt stöd till Ukraina från Sverige bör bygga på att leverera mer kvalificerade vapensystem i linje med vad Ukraina har efterfrågat.

Även de civila delarna av totalförsvaret är eftersatta. Satsningar på det militära försvaret behöver därför kombineras med satsningar på det civila försvaret för att skapa ett fungerande totalförsvar som stärker Sveriges säkerhet brett. Motståndskraften mot hybridhot ska öka, och cybersäkerheten ska förbättras.

Den svenska beredskapen förstärks. Regeringen kommer att prioritera att bygga upp bättre beredskapslager av t.ex. sjukvårdsprodukter såsom läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning. Vidare föreslår regeringen att medel avsätts för att stärka det civila försvaret inom regionernas hälso- och sjukvård, den kommunala hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. För att stärka dricksvattenförsörjningen såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig ska arbetet med bl.a. dricksvattenkvalitet och information till allmänheten intensifieras i linje med EU:s s.k. dricksvattendirektiv ([EU] 2020/2184). Vidare ska den nationella analys- och laboratorieförmågan stärkas inom ramen för utbyggnaden av det civila försvaret. Regeringen föreslår även att transportinfrastrukturen och elberedskapen tillförs medel för att stärka det civila försvaret.

Reformerat bistånd

Svensk biståndspolitik är fortsatt generös. Biståndsbudgeten för 2023 – 2025 uppgår till 56 miljarder kronor per år och frikopplas från bruttonationalinkomsten. På så sätt skapas större förutsebarhet. Avräkningar för flyktingkostnader begränsas till maximalt 8 procent av biståndsbudgeten. En reformagenda för biståndet tas fram med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Tematiska prioriteringar ska göras med fokus på fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar, utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Sverige fortsätter också arbetet med att bidra till global tillgång till vaccin mot covid-19, bl.a. genom vaccindonationer. Andelen bistånd som kanaliseras via kärnstöd till multilaterala organisationer ska begränsas, och andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka på platser där civilsamhället effektivt genomför prioriterad verksamhet. Det multilaterala samarbetet ska fokuseras till de organisationer som arbetar med regeringens tematiska prioriteringar samt humanitärt bistånd, stöd till flyktingar och barns rättigheter. Större tonvikt ska läggas på bilaterala insatser och öronmärkt stöd via multilaterala organisationer, s.k. multi-bilaterala insatser, för ökad insyn och styrning över inriktning, genomförande och uppföljning av biståndet. En skattelättnad för gåvor som lämnas av juridiska personer ska utredas i syfte att införas, för att skapa incitament för företag att bidra mer till internationell hjälpverksamhet.

En särskild satsning avses göras på insatser för att skapa förutsättningar för fria val. Därutöver kommer fokus att ligga på ett utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Biståndspolitiken ska också fokuseras för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och till ett effektivt arbete för frivillig återvandr-

ing. Regeringen avser att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för sina medborgare i frågor som berör återvändande. Biståndspolitiken ska även inriktas på effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning.

En effektiv och ambitiös energi- och klimatpolitik

Elproduktion ska öka med ny kärnkraft

Sverige står inför ett växande behov av el i hela samhället. Prognoser pekar på att elkonsumtionen kan komma att fördubblas då Sverige elektrifierar större delar av industrin och transportsektorn. En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige. I första hand handlar det om att möjliggöra ny kärnkraft. Kärnkraften ska ha en avgörande roll både i att återupprätta en leveranssäker och trygg elförsörjning samt i att åstadkomma en effektiv klimatomställning.

Att planerbar elproduktion har lagts ned i södra Sverige är en bidragande orsak till den bristande överföringskapaciteten i elnäten. Utbyggd planerbar produktion i söder skulle förbättra energi- och effektbalansen i hela det nordiska elsystemet och skulle därmed stötta pågående industrisatsningar. På sikt behövs utbyggd produktion även i norr. Kärnkraft är det enda alternativet för Sverige när det gäller att tillföra planerbar fossilfri elproduktion i större skala. Kärnkraften har potential att producera de stora mängder el som omställningen kräver. Dessutom bidrar kärnkraften med ett antal stödtjänster som gör hela elsystemet mer robust och leveranssäkert. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag på en garantiram för kärnkraft i syfte att säkra en stabil elförsörjning i Sverige.

Kärnkraften behöver kunna drivas med långsiktiga förutsättningar. Regeringen kommer därför att utreda hur ett regelverk kan utformas för att förhindra godtycklig eller politiskt motiverad nedläggning av kärnkraftsreaktorer. Kärnkraftsanläggningar ska enligt detta regelverk kunna fortsätta drivas så länge de underhålls och drivs på ett säkert sätt. Nya kärnkraftsreaktorer ska tillåtas på fler platser än i dag, och förbudet mot att ha fler än tio reaktorer samtidigt i drift ska tas bort. Regelverken föreslås utvecklas för att skapa förutsättningar för detta samt för att små modulära reaktorer ska kunna byggas och nyttjas i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten tillförs medel för att utveckla regelverken och för att förbereda prövning av ansökningar om nya reaktorer. Vidare prioriterar regeringen att initiera en långsiktig forskningssatsning under mandatperioden för att säkra svensk spetskompetens inom kärnkraftsteknik. Medel föreslås tillföras för att möjliggöra ökad forskning kring kärnkraft. För att underlätta utbyggnaden av elnät ska staten med början under mandatperioden underlätta finansieringen genom lån eller garantier till nätägarna, baserat på lokala prognoser för elbehov.

Kraftvärme bidrar till planerbar och stabil elförsörjning i Sverige. Avfallsförbränningsskatten har försvagat lönsamheten för kraftvärme i Sverige och riskerar på sikt att leda till en minskad kraftvärmeproduktion. Regeringen föreslår därför att avfallsförbränningsskatten avskaffas. Dessutom kommer regeringen att föreslå att produktionen av värme i kraftvärme- och värmeverk inom EU:s utsläppshandelssystem befrias från koldioxidskatt.

Även andra kraftkällor och åtgärder har betydelse för elförsörjningen i landet. När det gäller solceller ska kraven på bygglov för integrerade solceller ses över, och regeringen kommer att föreslå höjd subventionsgrad för solceller inom ramen för skattereduktionen för installation av grön teknik. Regeringen föreslår även ett stöd för eloch energieffektiviserande åtgärder i småhus med låg energiprestanda samt slopad

nedsättning av energiskatten på el för datorhallar för att stimulera en effektivare elanvändning även i den sektorn.

Näringslivets gröna omställning ska främjas

Ny teknik är en central del av industrins klimatomställning. Storskalig koldioxidinfångning genom bio-CCS har stor potential att åstadkomma betydande negativa utsläpp. Energimyndigheten redovisade under 2021 ett uppdrag om genomförandet av ett driftstöd för infångning och lagring av koldioxid från förnybara källor, bio-CCS, via s.k. omvända auktioner. Regeringen avser att möjliggöra genomförandet av en första auktion 2023, och minst ytterligare en auktion planeras senare under mandatperioden. Utgångspunkten är att under mandatperioden fatta beslut om att auktionera ut större volymer under förutsättning att detta är kostnadseffektivt. Regeringen avsätter även ytterligare medel för internationella klimatinvesteringar. Även utsläppsminskningar som genomförs utanför Sveriges gränser är en åtgärd som behövs och får tillgodoräknas för att nå det långsiktiga klimatmålet till 2045.

Industriklivet föreslås förstärkas för att öka industrins förutsättningar att kunna utveckla och investera i ny teknik som reducerar dess utsläpp, exempelvis via infångning och lagring av koldioxid för fossila eller processrelaterade utsläpp. Då industrin står för en betydande del av koldioxidutsläppen är det särskilt prioriterat att vidta politiska åtgärder som kan minska industriverksamheternas klimatpåverkan och samtidigt bidra till stärkt konkurrenskraft. Regeringen avser att föreslå att miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken ska förenklas och förkortas för att underlätta för näringslivets gröna omställning. En utredning ska tillsättas för att ta fram förslag för att göra prövningsprocessen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Utredningen ska också lämna förslag om hur antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden ska begränsas. Regeringen avser att genomföra delar av Miljöprövningsutredningens förslag.

Laddinfrastrukturen ska byggas ut

Goda möjligheter till laddning är en förutsättning för att öka elektrifieringen av transportsektorn. Regeringen föreslår därför att medel tillförs för att bygga ut laddinfrastrukturen i Sverige. Resurstillskotten ska i första hand fördelas mellan stöd till publika laddstationer för lätta fordon och stöd till elektrifiering av tunga transporter. Satsningen ska bl.a. stötta utbyggnaden i områden där den i dag går långsamt, t.ex. i glesbygd och där de ekonomiska förutsättningarna är sämre. De hinder som hämmar utbyggnaden av laddinfrastruktur, och som bl.a. Energimyndigheten och Boverket har analyserat, ska bedömas och relevanta åtgärder utformas. För att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara bilar, kommer regeringen att föreslå ett tillfälligt undantag från beskattning av förmån av laddel på arbetsplatsen.

Miljöförstöringen ska bekämpas och våtmarkerna restaureras

Att bekämpa och förhindra miljöförstöring mer effektivt är en central prioritering för regeringen. Regeringen föreslår tillskott av medel till åtgärder för en bättre havs- och vattenmiljö, bl.a. i Östersjön, genom insatser för att minska övergödning, utsläpp av gifter och nedskräpning. Ytterligare stora insatser är avgörande för att minska tillförseln av kväve och fosfor till Östersjön.

Restaurering av våtmarker är gynnsamt för att minska utsläppen av växthusgaser, stärka den biologiska mångfalden, balansera vattenflöden samt minska övergödningen. Regeringen föreslår därför att medel avsätts för att stärka arbetet med att återställa våtmarker i Sverige. Det är angeläget att minska och avlägsna miljögifter i mark och

vatten. Medel föreslås därför avsättas för sanering av förorenade områden. Odlingstorv ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Åtgärder för att begränsa klimateffekterna av odlingstorv kommer därför att tas fram.

En hållbar migrations- och integrationspolitik Invandringen till Sverige har varit ohållbar. Resultatet har blivit ett farligt utanförskap bland många utrikesfödda, men också bland barn och ungdomar födda i Sverige. Integrationsproblemen påverkar numera hela samhället i form av bostadssegregation och trångboddhet, arbetslöshet och bidragsberoende, hälsoproblem och dåliga skolresultat, brottslighet och utsatthet för brottslighet, hedersförtryck, otrygghet och kränkningar av ungdomars rättigheter.

Ett paradigmskifte sker nu inom svensk migrationspolitik. Asylrätten kommer att upprätthållas, och regeringens arbete kommer att vara i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt och för den som flyr Sveriges närområde. Sveriges lagstiftning för asylmottagande ska anpassas för att inte vara mer generös än vad som är en skyldighet för en medlemsstat enligt EU-rätten. Regeringen avser att tillsätta en utredning för att ta fram de författningsförslag som krävs för att åstadkomma detta, vilket bl.a. innefattar att föreslå lagändringar för den enskildes rättigheter under asylprocessen. Regeringen föreslår dessutom att Sverige ska ta emot betydligt färre kvotflyktingar under mandatperioden, 900 per år jämfört med de 5 000 som var åtagandet för 2021.

En översyn av asylprocessen i syfte att stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet kommer att genomföras. I översynen ska det bl.a. ingå kriterier för offentliga biträden, tolkar och nämndemän samt bedömningen av ärenden gällande bl.a. konvertiter och hbtq-personer.

Den förlängda tillämpningen av EU:s s.k. massflyktsdirektiv (2001/55/EG) till den 24 mars 2024 innebär att många personer söker tillfälligt skydd i Sverige. Regeringen föreslår därför att ytterligare medel avsätts till Migrationsverket. Med tillskottet ska myndigheten kunna tillgodose sitt behov av personal för att hantera migrationen med anledning av kriget i Ukraina.

Regeringen föreslår också att medel avsätts för migrationsdomstolarna för att dessa ska kunna beta av sina stora målbalanser, i syfte att snabba på återvändandet av människor som saknar rätt att vistas i Sverige.

Under mandatperioden ska antalet förvarsplatser utökas kraftigt, och myndigheternas uppdrag kopplade till återvändandeverksamheten ska prioriteras och stärkas. Regeringen avser att föreslå en skärpning av villkoren för anhöriginvandring och arbetskraftsinvandring under mandatperioden.

Nyanlända ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden, och bidragsberoendet bland utrikesfödda ska minska. Integrationspolitiken ska genomsyras av tydliga krav och förväntningar på att människor ska bli självförsörjande. Kraven för att bli svensk medborgare ska ses över i syfte att skärpas. Nyanländas kunskaper om det svenska samhället och kunskaper i det svenska språket behöver stärkas. En utredning kommer att tillsättas för att föreslå förändringar som medför att samhällsintroduktion och samhällsorientering görs obligatorisk och att vissa offentliga ersättningar villkoras med deltagande. Ökad tonvikt läggs vid jämställdhet, kvinnors rättigheter, religionsfrihet och samhällets övriga grundvärderingar. Sfi-undervisningen ska ses över i syfte att förstärkas, bl.a. genom att sfi-undervisning med yrkesutbildning ska erbjudas nyanlända i alla kommuner.

Regeringen kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner, t.ex. genom arbete. Möjligheten att ta bort rätten till ekonomiskt bistånd för den som vistas olovligen i landet ska utredas, liksom möjligheten att ställa högre aktivitetskrav för försörjningsstöd eller etableringsersättning. Utredningen ska även ges i uppdrag att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att, utöver de utgångspunkter för kvalificering in i välfärden som redan angetts, låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat, i stället för på grundval av bosättning.

Bättre kontroll över statens utgifter

Förbättrad folkbokföring genom folkräkning

För att få bättre kontroll över vilka som befinner sig i Sverige olovligt och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Fusk med folkbokföringsuppgifter är ofta ett led i den organiserade brottsligheten. Felaktiga folkbokföringsuppgifter används av kriminella för att bl.a. tillskansa sig välfärdsförmåner och bidrag. En stärkt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott, hindra framväxten av utanförskap och bygga upp viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet. Regeringen avsätter därför medel för att förbättra folkbokföringen genom en folkräkning. Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av satsningen.

Statens resurser ska användas effektivt

Regeringens åtgärder utgår från att staten tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter. Medborgarnas förtroende för att det offentliga klarar sitt huvuduppdrag ska stärkas genom politikens prioriteringar. Regeringen avser att vidta ett antal åtgärder för att minska statens utgifter. För att värna legitimiteten i och förtroendet för välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem är det avgörande att utbetalningar enbart sker till personer som är berättigade till stöd. Regeringen prioriterar att stärka myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna från offentliga stödsystem och att motverka skattefusk.

1.5 Effekter av regeringens politik

Effekter på arbetsmarknaden Regeringen beskriver i den här propositionen ett antal kommande åtgärder som kan få positiva långsiktiga effekter för arbetsmarknaden. De bedömningsbara reformer i denna proposition som föreslås och aviseras för att genomföras 2023 bedöms emellertid på lång sikt minska sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar. Detta är en följd av att de negativa effekterna för sysselsättningen och arbetslösheten av att bibehålla dagens nivå på arbetslöshetsersättningen bedöms vara större än de samlade positiva effekterna av övriga reformer.

Bibehållandet av nuvarande nivå på arbetslöshetsersättningen som föreslås i denna proposition ger ökad försäkring mot inkomstbortfall vid arbetslöshet och därmed ökad trygghet för individen. En generösare arbetslöshetsförsäkring kan leda till att matchningen på arbetsmarknaden förbättras, eftersom det finns större möjligheter för individen att invänta ett arbete som matchar dess kompetens. Samtidigt kan en högre ersättningsgrad innebära att arbetslösa söker arbete mindre aktivt och accepterar färre jobberbjudanden, vilket kan förlänga tiden i arbetslöshet. Det kan även innebära att företagens kompetensförsörjning försämras. En högre arbetslöshetsersättning kan

även leda till att lönerna stiger snabbare, eftersom löntagarna kan få en bättre förhandlingsposition, vilket kan medföra en högre arbetslöshet på sikt.

Utökade medel till kommuner och regioner, för att förbättra kvaliteten i välfärden, kan bl.a. leda till bättre hälsa och bättre resultat i grund- och gymnasieskolan. Det bedöms på sikt leda till högre sysselsättning och produktivitet samt lägre arbetslöshet.

Förstärkningen av jobbskatteavdraget för äldre leder till att det lönar sig mer att arbeta för äldre. Det bedöms leda till att fler äldre kommer att delta på arbetsmarknaden, vilket på sikt medför en ökad sysselsättning i ekonomin i sin helhet. Det kommande förslaget om en förstärkning av reseavdraget för arbetsresor förväntas bidra till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och således till en något lägre arbetslöshet.

Effekter på inkomstfördelningen I denna proposition föreslår regeringen en rad åtgärder som påverkar hushållens ekonomiska standard. De av regeringen föreslagna beräkningsbara åtgärderna förväntas höja hushållens ekonomiska standard med drygt 6 miljarder kronor eller i genomsnitt 0,2 procent. Av detta belopp står förslaget om bibehållandet av dagens nivå på arbetslöshetsersättningen för drygt hälften. Dessutom föreslås förändringar av indirekta skatter. De påverkar inte hushållens disponibla inkomster, men medför att hushållens konsumtionsmöjligheter ökar med knappt 4 miljarder kronor. I diagram 1.1 redovisas åtgärdernas effekter på hushållens ekonomi som andel av ekonomisk standard i olika delar av inkomstfördelningen.

De beräkningsbara reformer i denna proposition som bedöms ha en direkt inverkan på individernas ekonomiska standard är de föreslagna och aviserade förändringarna i reseavdraget, jobbskatteavdraget för äldre, bibehållandet av dagens nivå på arbetslöshetsersättningen samt det förlängda tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Därutöver kommer regeringen att föreslå tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel vilket påverkar hushållens konsumtionsmöjligheter.

Reformerna har olika fördelningsprofil, men sammantaget har de förslag som påverkar ekonomisk standard en tydligt utjämnande fördelningsprofil. Den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den nedre delen av fördelningen, och allra mest för den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard (se diagram 1.1). De främsta orsakerna till detta är bibehållandet av dagens nivå på arbetslöshetsersättningen och det förlängda tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Båda reformerna ökar den ekonomiska standarden mest i inkomstgrupp 1.

Som framgår av diagram 1.1 har även den föreslagna sänkningen av energiskatten på bensin och diesel, som är en indirekt skatt, störst betydelse i den nedre delen av inkomstfördelningen.

Diagram 1.1 Effekter på hushållens ekonomi i olika inkomstgrupper till följd av

förslag och aviseringar i denna proposition

Procent 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp Transfereringar och direkta skatter Indirekta skatter Anm.: Ekonomisk standard definieras som hushållens sammanlagda inkomster från arbete, kapital och sociala ersättningar minus direkta skatter, justerat för försörjningsbörda. Hela befolkningen har delats in i tio olika inkomstgrupper efter ekonomisk standard. Beräkningarna inkluderar effekter 2023 av beräkningsbara åtgärder i denna proposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Utöver de reformer som påverkar den disponibla inkomsten påverkas individers levnadsvillkor av reformer avseende individuella välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. Ett utökat inkomstbegrepp, som inkluderar såväl ekonomisk standard som de resurser som läggs på offentligt finansierade välfärdstjänster, ger en mer fullständig bild av politikens effekter. Samtidigt är den utjämning av livschanser som sker genom välfärdstjänster, inte minst utbildning, svår att mäta och har en vidare betydelse för både individer och samhället i stort än vad som framgår av de ekonomiska beräkningar som görs i denna proposition.

De direkta effekterna av de reformer som påverkar den utökade inkomsten redovisas i diagram 1.2. Åtgärderna som föreslås i denna proposition innebär att resurserna för individuella välfärdstjänster ökar med totalt 11 miljarder kronor. Tillsammans med reformerna som påverkar den disponibla inkomsten bedöms de leda till att den utökade inkomsten ökar med i genomsnitt 0,4 procent. Förslagen om de individuella välfärdstjänsterna bidrar till att den utökade inkomsten ökar i alla inkomstgrupper. I relativa termer ökar den mest i de tre lägsta inkomstgrupperna. Detta beror främst på regeringens förslag om höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner samt höjda anslag till utbildning och hälso- och sjukvård.

Sammantaget har de förslag som påverkar utökad inkomst en tydligt utjämnande fördelningsprofil, där den utökade inkomsten ökar mest i den nedre delen av fördelningen och allra mest för den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard (se diagram 1.2).

Diagram 1.2 Effekt på utökad inkomst i olika inkomstgrupper till följd av förslag

och aviseringar i denna proposition

Procent 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekonomisk standard) Bidrag från reformer som påverkar ekonomisk standard Bidrag från välfärdstjänster Anm.: Hela befolkningen har delats in i tio olika inkomstgrupper efter ekonomisk standard. Beräkningarna inkluderar effekter 2023 av beräkningsbara åtgärder i denna proposition. Effekterna beräknas i förhållande till gällande regler (för disponibel inkomst) och senast beslutade anslagsnivå (för välfärdstjänster). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Effekter på ekonomisk jämställdhet Sammantaget väntas de förslag och aviseringar som presenteras i denna proposition medföra att den individuella utökade inkomsten, dvs. det sammanlagda bidraget från välfärdstjänster och individuell disponibel inkomst, ökar mer för kvinnor än för män.

Satsningarna avseende välfärdstjänster bedöms tillföra ekonomiska resurser till kvinnor i högre utsträckning än män. Effekten av satsningarna på välfärdstjänster, uttryckt som andel av den utökade inkomsten (dvs. summan av disponibel inkomst och värdet av välfärdstjänster), uppgår till nära 0,5 procent för kvinnor och 0,4 procent för män (se diagram 1.3). Detta beror främst på regeringens förslag om höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner samt höjda anslag till utbildning och hälso- och sjukvård.

Diagram 1.3 Effekt på individuell utökad inkomst för kvinnor och män till följd av

förslag och aviseringar i denna proposition

Procent 0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0,0 Kvinnor Män Bidrag från välfärdstjänster Bidrag från reformer som påverkar individuell disponibel inkomst Anm.: Beräkningarna inkluderar effekter 2023 av beräkningsbara åtgärder i denna proposition. Effekterna beräknas i förhållande till gällande regler (för disponibel inkomst) och senast beslutade anslagsnivå (för välfärdstjänster). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De föreslagna och aviserade reformerna i den här propositionen bedöms sammantaget öka mäns individuella disponibla inkomst något mer än kvinnors. Det är främst förändringarna i reseavdraget och bibehållandet av dagens nivå på arbetslöshetsersättningen som bidrar till detta resultat. Förslaget om en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag bedöms dock öka kvinnors disponibla inkomst mer än mäns. Det kommande förslaget om sänkt skatt på bensin och diesel bedöms ha större ekonomisk betydelse för kvinnor än för män (se diagram 1.4).

Diagram 1.4 Effekt på individuell inkomst för kvinnor och män till följd av förslag

och aviseringar i denna proposition

Procent 0,30

0,25

0,20

0,15

0,10

0,05

0,00 Transfereringar och direkta skatter Indirekta skatter Kvinnor Män Anm.: Beräkningarna inkluderar effekter 2023 av beräkningsbara åtgärder i denna proposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Effekter på klimatet Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från riksdagens klimatmål. Sverige ska senast 2045 ha nettonollutsläpp. Bortom 2045 ska utsläppen vara nettonegativa.

Regeringen föreslår vissa åtgärder som på kort sikt kommer att ha en negativ effekt på klimatet, men som bedöms vara nödvändiga i den situation som Sverige befinner sig i. Det är framför allt den aviserade sänkningen av reduktionsplikten under mandatperioden till EU:s lägstanivå som bedöms öka utsläppen. Regeringen har dock gjort avvägningen att detta är nödvändigt för att säkerställa att de höga bränslepriserna inte urholkar hushållens ekonomi och för att bibehålla förtroendet för klimatpolitiken i stort. Avskaffad klimatbonus och tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel bedöms också öka utsläppen.

Det finns även en rad åtgärder som bedöms bidra till en positiv klimatpåverkan, framför allt på längre sikt. Utbyggd laddinfrastruktur bedöms vara en viktig förutsättning för elektrifieringen av transportsektorn. Leveranssäkerheten och kapaciteten i kraftsystemet stärks. Här är regeringens satsning på att skapa bättre förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft viktig eftersom den bidrar till produktion av fossilfri el. Den andra viktiga förutsättningen för att klimatomställningen ska gå att genomföra är att tillståndsprocesserna blir mer effektiva. Regeringen avser göra en översyn av miljöbalken för att säkerställa detta.

Vidare föreslår regeringen en förstärkning av Industriklivet för att öka industrins förutsättningar för klimatomställning. Industriklivet uppskattas ha stor potential att reducera utsläpp på längre sikt. De projekt som fått finansiering via Industriklivet t.o.m. den 31 december 2021 beräknas kunna bidra till att minska utsläpp av

växthusgaser med 9 miljoner ton per år, vilket motsvarar 19 procent av Sveriges totala utsläpp, samt bidra till 6 miljoner ton i negativa utsläpp per år.

För att nå målet om nettonollutsläpp senast 2045, och för att bidra till negativa nettoutsläpp därefter, krävs kompletterande åtgärder. Som kompletterande åtgärder räknas t.ex. bio-CCS, vilket innebär avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, och åtgärder för utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser. Regeringens förslag möjliggör storskalig koldioxidinfångning genom bio-CCS. Tekniken har stor potential att åstadkomma betydande negativa utsläpp. Också satsningen på att återställa våtmarker bedöms minska Sveriges nettoutsläpp. Därutöver bedöms satsningen på internationella klimatinvesteringar minska de globala utsläppen.

En bredare redovisning av de bedömda effekterna på utsläppen av vissa reformer i denna proposition finns i bilagan Klimatredovisning till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2023 1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1). 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl till 1 665 miljarder kronor för 2023 respektive 1 745 miljarder kronor för 2024 (avsnitt 4.2). 3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 825 miljarder kronor för 2025 (avsnitt 4.2). 4. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 (avsnitt 5.2 och bilaga 1 avsnitt 2). 5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.2 och tabell 5.1). 6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1). 7. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2023 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1). 8. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1). 9. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.3 och tabell 6.3). 10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 7.2). 11. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1). 12. Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2023 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1). 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 55 340 000 000 kronor (avsnitt 9.2). 14. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 18 500 000 000 kronor (avsnitt 9.2). 15. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 9.7).

Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 16. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 11.1 och 12.8). 17. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 11.2 och 12.1).

18. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 11.3 och 12.7). 19. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 11.4 och 12.8). 20. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 11.5 och 12.13). 21. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 11.6 och 12.13). 22. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 11.7 och 12.13). 23. Riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns (avsnitt 11.8 och 12.7). 24. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2022:174) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 11.9 och 12.7).

3 Den makroekonomiska

utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i övriga världen 2022 – 2025. Tyngdpunkten i avsnittet ligger på utvecklingen 2022 och 2023. Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som föreslås eller aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2022 (prop. 2022/23:2) eller har aviserats i tidigare propositioner. Prognosen baseras inte på några framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar därutöver. I prognosen har information som fanns tillgänglig fram t.o.m. den 20 oktober 2022 beaktats. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 2.

Sammanfattning

– Ett högt inflationstryck som har förstärkts av Rysslands krig mot Ukraina och energikrisen har inneburit kraftigt försämrade utsikter för världsekonomin. Framöver väntas tillväxten i omvärlden dämpas, i synnerhet i euroområdet till följd av de omfattande störningarna på energimarknaderna. – I Sverige ökade BNP förhållandevis starkt andra kvartalet 2022. En markant ökning av hushållens konsumtion av framför allt tjänster efter att pandemirestriktioner lyfts, samt en god utveckling av investeringar, bidrog till utvecklingen. Samtidigt har inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), fortsatt att stiga. Inflationstrycket är brett och inflationen väntas vara hög även den resterande delen av 2022. Riksbanken och andra centralbanker har höjt styrräntorna för att dämpa den höga inflationen. Räntorna väntas fortsätta stiga, vilket bedöms minska efterfrågan i ekonomin och tillsammans med lägre bidrag från energipriser medföra att inflationen sjunker 2023. – År 2023 väntas den ekonomiska aktiviteten i Sverige minska. En hög inflation och stigande räntekostnader väntas tynga både hushållens konsumtion och företagens investeringar. Hushållens konsumtion bedöms även påverkas av prisfall på aktiemarknaderna samt en vikande bostadsmarknad. Den lägre omvärldsefterfrågan, inte minst från Tyskland, väntas därtill hålla tillbaka svensk export. – Den lägre efterfrågan väntas medföra att sysselsättningstillväxten saktar in och att arbetslösheten ökar 2023. Svensk ekonomi bedöms befinna sig i en lågkonjunktur 2023. – Prognosen är behäftad med stor osäkerhet som främst är kopplad till energikrisen i Europa och utvecklingen av inflationen. Denna osäkerhet belyses med två alternativa scenarier.

3.1 Utsikterna i omvärlden 2022 och 2023

Utsikterna för världsekonomin har kraftigt försämrats. Ett redan högt inflationstryck och allvarliga leverans- och utbudsproblem förstärktes våren 2022 av Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen. Under sommaren och hösten har situationen för leverans- och utbudsproblemen börjat förbättras medan inflationen däremot har stigit ytterligare. Detta har föranlett stigande styrräntor världen över.

Energikrisen har samtidigt blivit alltmer allvarlig i Europa, och utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit volatil med fallande tillgångspriser.

I euroområdet steg BNP första halvåret 2022 i relativt god takt trots en hög inflation och minskad köpkraft bland hushållen. Pandemirelaterade restriktioner avvecklades vilket bl.a. medförde ytterligare återhämtning inom kontaktnära tjänster. Preliminära siffror tyder på att tillväxten saktade in tredje kvartalet 2022. Under resterande del av 2022 och 2023 väntas den ekonomiska utvecklingen bli betydligt sämre (se tabell 3.1). Rysslands krig i Ukraina har drivit upp priserna på flera viktiga råvaror och skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa. Hög inflation, framför allt höga energi- och livsmedelspriser, stigande räntor och osäkerhet väntas påverka både hushåll och företag negativt. Samtidigt väntas efterfrågan från omvärlden dämpas. Framåtblickande indikatorer, såsom inköpschefsindex (PMI), har försvagats under våren och sommaren (se diagram 3.1). Indikatorer över hushållens konsumentförtroende har också tydligt försämrats och ligger på rekordlåga nivåer i många länder. Särskilt drabbade är de länder i Europa där rysk gas tidigare utgjorde en betydande andel av den totala energianvändningen, men även många länder i Östeuropa som har en omfattande handel med Ryssland. Finanspolitiska åtgärder i form av stöd till hushåll för höga energipriser samt ökade utgifter för energiinvesteringar och försvar motverkar till viss del utvecklingen. Hushållen har också haft ett högt sparande under pandemin, vilket bedöms bidra till att konsumtionen hålls uppe något.

Även i USA och Kina bedöms tillväxten bli tydligt svagare framöver. I USA föll BNP första halvåret 2022, även om hushållens konsumtion utvecklades starkt. En återhämtning skedde under tredje kvartalet, främst till följd av en stark utveckling av nettoexporten. En fortsatt hög inflation och en snabb åtstramning av penningpolitiken väntas dämpa den ekonomiska utvecklingen framöver. I Kina krympte BNP kraftigt andra kvartalet 2022, då hög smittspridning av covid-19 ledde till återinförda nedstängningar och restriktioner. BNP återhämtade sig dock tredje kvartalet då en återöppning skedde i flertalet städer samtidigt som exporten utvecklades starkt. Framöver väntas tillväxten i Kina växla ned till följd av nolltoleransstrategin mot covid-19 och ytterligare nedstängningar, osäkerhet inom fastighetssektorn och en lägre efterfrågan från omvärlden. Både finans- och penningpolitiken väntas dock stimulera ekonomin.

Diagram 3.1 Inköpschefsindex (PMI) för Sverige, Euroområdet, USA och Kina

Säsongsrensade månadsvärden 70

10 Sverige Euroområdet USA Kina

Anm.: Värdet 50 avser balans, där ett värde över respektive under 50 tyder på att läget är bättre eller sämre än föregående månad. Källor: Markit, Silf och Swedbank.

Inflationen har stigit tydligt i både euroområdet och USA det senaste året och är mycket hög. Kombinationen av snabbt stigande efterfrågan efter pandemin och olika produktions- och distributionsstörningar runt om i världen har påtagligt drivit upp priser på världsmarknaden. Obalanserna har förstärkts av Rysslands invasion av Ukraina och nya pandemirelaterade restriktioner i Kina. I euroområdet har energi- och livsmedelspriserna stigit kraftigt. Det senaste halvåret har dock prisökningarna blivit allt bredare och omfattar de flesta typer av varor och tjänster. Uppgången i den amerikanska inflationen började tidigare än i euroområdet, vilket till viss del kan förklaras av stora ekonomiska stimulanser. Även i USA har dock energi- och livsmedelspriserna stigit. Kortsiktiga inflationsförväntningar är på höga nivåer både i euroområdet och i USA, men de långsiktiga förväntningarna är fortsatt på en nivå nära inflationsmålen. Den globala inflationen väntas dämpas 2023, främst till följd av ett lägre bidrag från energipriserna, minskande leverans- och utbudsproblem, samt lägre efterfrågan i kölvattnet av åtstramande penningpolitik.

Tabell 3.1 Nyckeltal internationella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 BNP, euroområdet 5,3 2,9 -0,1 1,7 2,2 BNP, USA 5,9 1,7 0,6 1,8 2,3 BNP, Kina 8,1 3,1 4,8 5,0 5,0 BNP i världen, PPP-vägd 1 6,0 2,8 2,2 3,4 3,4 BNP i världen, KIX-vägd 2 5,2 2,4 0,7 2,2 2,4 3 Svensk exportmarknad 8,8 6,3 2,0 3,4 3,4 Inflation, euroområdet 4 2,6 8,4 6,0 2,0 2,0 Inflation, USA 5 4,7 8,1 3,8 2,5 2,3 Dagslåneränta, euroområdet 6 -0,6 0,1 2,5 2,5 2,3 6 Styrränta, USA 0,3 1,9 4,7 4,1 3,2 7 Råoljepris 70,7 100,6 80,4 74,8 71,3 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade (PPP) BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2022 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. 3 Den sammanviktade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). 5 Konsumentprisindex (KPI). 6 Årsgenomsnitt, procent. Avser estr, dvs. den referensränta som ska återspegla kostnader mellan banker i euroområdet för osäkrade lån från en bankdag till nästa, och Federal funds ränta för USA. 7 Brent, US-dollar per fat. Prognos avser 10-dagars genomsnitt för terminsprissättningen 2022-10-20. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

3.2 Utsikterna i Sverige 2022 och 2023

Den ekonomiska aktiviteten minskar 2023 Ett högt inflationstryck som förstärkts av Rysslands krig mot Ukraina och energikrisen har gett ett tydligt avtryck på svensk ekonomi. Kraftigt höjda priser på framför allt energi och livsmedel, stigande räntor och fallande tillgångspriser har påverkat såväl hushåll som företag. Trots detta var tillväxttakten första halvåret 2022 förhållandevis god, och det andra kvartalet växte BNP över det historiska genomsnittet (2000 – 2021). En stark utveckling av investeringar, framför allt bygg- och anläggningsinvesteringar, bidrog till uppgången andra kvartalet. Även hushållens konsumtion bidrog kraftigt som en följd av återställda beteendemönster bland hushållen samt ett uppdämt konsumtionsbehov i pandemins kölvatten. Samtidigt påverkades tillverkningsindustrin fortsatt av leveransproblem och utbudsstörningar. Den preliminära BNP-indikatorn pekar på att tillväxten fortsatt var god även tredje kvartalet.

En tydlig nedgång i den ekonomiska aktiviteten väntas i Sverige framöver (se tabell 3.2). Det stöds av framåtblickande indikatorer som har dämpats tydligt, som exempelvis barometerindikatorn, hushållens konsumentförtroende och inköpschefsindex (se diagram 3.1 och diagram 3.2). En hög inflation, stigande räntekostnader, fallande utveckling av tillgångspriser samt osäkerhet väntas tynga hushållens konsumtion och företagens investeringar. Investeringarna tyngs bl.a. av bostadsinvesteringarna som väntas minska 2023. Bostadspriserna har sjunkit tydligt sedan mars och väntas falla ytterligare. Den lägre omvärldsefterfrågan, inte minst från Tyskland, väntas därtill hålla tillbaka svensk export. Sammantaget väntas BNPtillväxten försvagas 2023, och svensk ekonomi bedöms befinna sig i en lågkonjunktur.

Diagram 3.2 Barometerindikatorn och hushållens konsumentförtroende

Standardiserade värden 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 -6

Barometerindikatorn Hushållsbarometern

Källa: Konjunkturinstitutet.

Hushållens konsumtion väntas minska till följd av urholkad köpkraft

Hushållens konsumtion utvecklades svagt under inledningen av 2022 bl.a. till följd av hög smittspridning av covid-19 och stigande priser på energi. Den svagare inledningen på året blev dock kortvarig eftersom hushållens konsumtion ökade i snabbare takt än sitt historiska genomsnitt det andra kvartalet. Det kan delvis förklaras av slopade pandemirestriktioner och minskad sjukfrånvaro samt ett uppdämt konsumtionsbehov efter pandemin.

Framöver väntas dock hushållens konsumtion minska. Det stöds av framåtblickande indikatorer där hushållen aldrig tidigare varit så pessimistiska som nu (se diagram 3.2). Det är framför allt hushållens syn på den egna ekonomin som tynger konsumentförtroendet, och särskilt dystra är småhusägare samt bostadsrättsinnehavare. Det kan troligtvis förklaras av hög inflation, i synnerhet högre energikostnader, och stigande räntor samtidigt som tillgångspriser utvecklats svagt. Hushållen, som är högt belånade, är känsliga för höjda räntor då en stor andel av lånen har rörlig ränta eller korta bindningstider. Löneökningstakten har tilltagit under loppet av 2022, men är likväl betydligt lägre än inflationen, och reallönerna väntas sjunka tydligt både 2022 och 2023. Hushållen kompenseras dock något för de höga elpriserna via högkostnadsskydd. Även vissa ersättningsnivåer i socialförsäkringen höjs som en konsekvens av den höga inflationen 2022 när prisbasbeloppet höjs den 1 januari 2023. Sammantaget väntas hushållens reala disponibla inkomster ändå utvecklas svagt 2022 och 2023. Det leder till att hushåll som tidigare sparat en stor andel av sin inkomst nu väntas dra ned på sitt sparande för att bibehålla sin konsumtion. Konsumtionen av icke nödvändiga varor och tjänster väntas sammantaget minska vilket leder till att tillväxttakten i

hushållens konsumtion försvagas andra halvåret 2022. Nedgången fortsätter 2023 när hushållens konsumtion väntas minska jämfört med året innan.

Svag utveckling av offentlig konsumtion

Det första halvåret 2022 har den offentliga konsumtionen minskat, framför allt i regionerna där konsumtionsutvecklingen var särskilt stark 2021. Det förklaras bl.a. av ett minskat behov av covidrelaterad vård, hög sjukfrånvaro under inledningen av 2022 och stigande priser på insatsvaror. Detta väntas bidra till att den offentliga konsumtionen sjunker något 2022. Hög inflation och att covidrelaterade utgifter fortsatt minskar medför att offentlig konsumtion fortsätter utvecklas svagt 2023, framför allt i staten. Tillförda medel till kommunsektorn i denna proposition bedöms dock bidra till att konsumtionen i kommunsektorn ökar 2023.

Fasta bruttoinvesteringar tyngs av minskade bostadsinvesteringar

Investeringarna har utvecklats starkt hittills 2022 trots det osäkra läget. Bostadsinvesteringarna har under flera år bidragit positivt till BNP-tillväxten och hittills 2022 har även investeringar i byggnader utöver bostäder utvecklats starkare än tidigare. Det höga antalet påbörjade bostäder 2021 håller uppe bostadsinvesteringarna även 2022 trots att nybyggnationen har minskat tydligt första halvåret. Högre byggkostnader och stigande räntor i kombination med en tydligt svagare bostadsmarknad med fallande bostadspriser innebär att bostadsinvesteringarna väntas falla framöver. Högre finansieringskostnader, lägre efterfrågan och stor osäkerhet väntas tynga totala investeringar som, trots viss motverkande effekt av ett investeringsbehov inom energisektorn, bedöms minska 2023.

Svagare utrikeshandel 2023

Exporten utvecklades starkt första halvåret 2022, vilket främst drevs av en stark tjänsteexport. Varuexporten utvecklades något svagare, främst det andra kvartalet, men visar fortsatt på en god utveckling hittills 2022. Svenska exportföretag har fortfarande välfyllda orderböcker att beta av. Den lägre efterfrågan i omvärlden, framför allt i Europa, väntas dämpa exporten 2023. Detta visar sig redan i exportorderingången som slutat växa 2022. Importen har utvecklats starkt hittills 2022, framför allt genom en allt starkare tjänsteimport. Framöver väntas importen utvecklas svagare än exporten, och 2023 bedöms importen minska. Det beror framför allt på en svagare konsumtion bland hushållen. Nettoexporten väntas därmed vara negativ 2022 och positiv 2023.

Tabell 3.2 Nyckeltal försörjningsbalansen

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 BNP 5,1 2,6 -0,4 2,0 3,2 BNP, kalenderkorrigerad 4,9 2,6 -0,2 2,0 3,4 Hushållens konsumtion 6,0 3,6 -0,7 2,1 4,9 Offentlig konsumtion 2,8 -0,3 -0,2 0,1 -0,8 Fasta bruttoinvesteringar 6,3 4,1 -1,8 2,5 3,6 Lagerinvesteringar 1 0,4 0,8 -0,3 0,0 0,0 Export 7,9 4,8 1,0 3,1 2,2 Import 9,6 7,2 -0,8 2,6 1,7 BNP per invånare 2 4,4 1,9 -0,9 1,4 2,7 BNP i löpande pris 8,2 9,0 3,9 3,5 5,1

Anm.: Fasta priser, referensår 2021, inte kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen. 1 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 2 BNP per person i totala befolkningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Svag utveckling på arbetsmarknaden väntas 2023 Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet ökade starkt första halvåret 2022 samtidigt som arbetslösheten minskade. Trots den goda utvecklingen är arbetslösheten fortsatt hög jämfört med andra länder i Europa. Den höga arbetslösheten beror till viss del på att en jämförelsevis stor andel av befolkningen i Sverige står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetslösheten är särskilt hög bland utrikes födda, i synnerhet bland utomeuropeiskt födda. Långtidsarbetslösheten ökade tydligt under pandemin, och ungefär hälften av de inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har varit utan arbete i ett år eller mer. Antalet personer som enligt Arbetsförmedlingen har varit utan arbete i två år eller mer är fortfarande betydligt högre nu än före pandemin. Ungdomsarbetslösheten minskade första halvåret 2022, men den är fortsatt mycket högre än arbetslösheten i övriga åldersgrupper. Över hälften av de unga som klassas som arbetslösa är dock heltidsstuderande som samtidigt söker arbete, och majoriteten ser sig därför inte främst som arbetslösa utan som studerande.

Framöver väntas läget på arbetsmarknaden försämras. I takt med att aktiviteten i ekonomin minskar väntas arbetslösheten öka. Flera framåtblickande indikatorer är dock fortfarande starka, t.ex. är antalet varsel på låga nivåer. Företagens anställningsplaner enligt Konjunkturbarometern har däremot börjat dämpas, inte minst inom handel och bygg och anläggning, vilket pekar på en dystrare utveckling framöver (se diagram 3.3).

Diagram 3.3 Anställningsplaner i näringslivet

Nettotal, säsongsrensade månadsvärden 70 50 30 10 -10 -30 -50 -70

Totala näringslivet Tillverkningsindustrin Handel Privata tjänster Bygg och anläggning Källa: Konjunkturinstitutet.

Den samlade bedömningen är att utvecklingen på arbetsmarknaden dämpas tydligt mot slutet av 2022. År 2023 bedöms utvecklingen bli svag till följd av en lägre aktivitet i svensk ekonomi (se tabell 3.3). Sysselsättningstillväxten dämpas, i synnerhet inom näringslivets tjänstebranscher, och arbetslösheten väntas öka. Svagare efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet innebär att personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt.

Tabell 3.3 Nyckeltal produktivitet och arbetsmarknad

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 1 Produktivitet 2,6 0,8 -1,2 1,2 1,4 1, 2 Arbetade timmar 2,3 2,2 0,6 0,8 2,0 Medelarbetstid 1, 3 1,3 -0,8 0,4 0,1 1,2 Sysselsättning 4 0,9 3,0 0,2 0,7 0,8 4, 5 Sysselsättningsgrad 67,3 69,1 69,0 69,2 69,4 4, 6 Arbetslöshet 8,8 7,4 7,7 7,5 7,2 Arbetskraft 4 1,3 1,4 0,5 0,5 0,5 Arbetskraftsdeltagande 4, 5 73,8 74,6 74,7 74,8 74,8 7 Befolkning, total 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 Befolkning, 15 – 74 år 0,0 0,3 0,4 0,4 0,5 Anm.: Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen. 1 Avser kalenderkorrigerade data. 2 Enligt nationalräkenskaperna (NR). 3 Avser antal arbetade timmar per år enligt NR (kalenderkorrigerat) dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU). 4 Avser åldersgruppen 15 – 74 år. 5 Procent av befolkningen. 6 Procent av arbetskraften. 7 Utfall för 2021 är ett beräknat årsmedelvärde. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023

Resursutnyttjandet har ökat snabbt det senaste året, vilket innebär att mängden lediga resurser i ekonomin har minskat. Resursutnyttjandet kan dock inte mätas exakt utan måste bedömas med stöd av en rad indikatorer. Exempel på sådana indikatorer är bristen på arbetskraft och kapacitetsutnyttjandet inom industrin enligt Konjunkturbarometern. Indikatorerna ger stöd åt ett positivt konjunkturläge för svensk ekonomi det första halvåret 2022. I takt med att tillväxten väntas sakta in under slutet på 2022 bedöms även resursutnyttjandet mätt med det s.k. BNP-gapet, dvs. BNP:s avvikelse från den nivå som är förenlig med ekonomisk balans, minska. BNP-gapet väntas befinna sig nära balans 2022 (se tabell 3.4). År 2023 väntas den ekonomiska aktiviteten dämpas ytterligare vilket gör att resursutnyttjandet fortsätter att falla och mängden lediga resurser i ekonomin ökar. Detta speglas bl.a. i en högre arbetslöshet. Svensk ekonomi bedöms således vara i en lågkonjunktur 2023.

Tabell 3.4 Nyckeltal potentiella variabler och resursutnyttjande

Procentuell förändring om inte annat anges 2021 2022 2023 2024 2025 Potentiell BNP 1,8 1,7 1,8 1,8 1,9 Potentiell produktivitet 1,1 1,0 1,1 1,1 1,2 Potentiellt arbetade timmar 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 1 Jämviktsarbetslöshet 7,0 7,0 7,1 7,1 7,1 Potentiell BNP, löpande priser 2 5,4 5,3 5,0 4,8 4,5 BNP-gap 3 -0,6 0,2 -1,7 -1,5 0,0 3 Produktivitetsgap 2,3 1,7 -0,1 -0,1 0,1 3 Timgap -2,9 -1,5 -1,5 -1,4 -0,1

Anm.: Fasta priser, referensår 2021, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler är inte observerbara utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer. Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen. 1 Andel av potentiell arbetskraft. 2 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2021, ej kalenderkorrigerade värden) multiplicerad med en filtrerad BNP-deflator, som är ett filtrerat prisindex för producerade varor och tjänster. För en närmare beskrivning av metoden för att beräkna potentiell BNP se Finansdepartementets rapport Metod för beräkning av potentiella variabler november 2022 på regeringen.se. 3 Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Hög inflation 2022 och 2023 KPIF-inflationen uppgick till 9,7 procent i september, vilket är den högsta inflationstakten sedan 90-talet. Exklusive energipriser var inflationen 7,4 procent i september. Flera mått på inflationsförväntningar har samtidigt stigit, framför allt på kort sikt, medan långsiktiga inflationsförväntningar fortsatt ligger nära inflationsmålet på 2 procent.

Den höga inflationen har flera orsaker. Inflationen ökade tydligt hösten 2021 till följd av högre energipriser. Under loppet av 2022 har inflationstrycket blivit allt bredare, och den underliggande inflationen mätt med KPIF exklusive energi har stigit snabbt (se diagram 3.4). Snabbt stigande energipriser har gjort att även varu- och tjänstepriserna ökat i en hög takt under 2022. Därutöver har varupriserna påverkats av globala produktions- och distributionsstörningar. Livsmedelspriserna har stigit snabbt som en följd av ökade kostnader på insatsvaror som el och drivmedel samt distributionsstörningar kopplade till kriget i Ukraina. Den höga efterfrågan på tjänster efter att flera av pandemirestriktionerna upphörde har troligen bidragit till att tjänstepriserna ökat under året. Varupriserna väntas fortsatt ha en stark ökningstakt resterande delen av 2022, till stor del på grund av högre energipriser, fortsatta störningar på de globala varumarknaderna och en svagare krona. Även tjänstepriserna väntas fortsätta stiga, då energipriserna också pressar upp tjänsteföretagens kostnader. Sammantaget bedöms KPIF-inflationen uppgå till 7,9 procent 2022. En stramare penningpolitik, lägre efterfrågan, minskade utbudsstörningar och ett lägre bidrag från energipriserna bidrar till att inflationen väntas falla till 5,2 procent 2023 (se tabell 3.5).

Diagram 3.4 Inflation

Årlig procentuell förändring 10

-2

KPIF KPIF exklusive energi Anm.: KPIF är konsumentprisindex med fast bostadsränta. Källa: Statistiska centralbyrån. Löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken dämpades under slutet av 2021 och början av 2022 till följd av hur kollektivavtalen utformades 2020. Sedan andra

kvartalet 2022 har den avtalade löneökningstakten tilltagit, och sammantaget väntas lönerna 2022 öka i något högre takt än 2021 (se tabell 3.5). År 2023 tecknas nya kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter som berör drygt 2,2 miljoner löntagare. Trots att den ekonomiska aktiviteten väntas minska 2023 väntas konjunkturläget i svensk ekonomi då vara något bättre jämfört med läget när avtalen slöts 2020. Samtidigt kan den höga inflationen göra att löntagare förväntar sig viss kompensation. Därtill väntas också lönerna i omvärlden öka snabbare. Sammantaget väntas detta bidra till en högre löneökningstakt 2023 än de senaste åren. Reallöneutvecklingen, dvs. den nominella löneökningstakten korrigerad för konsumentprisindex (KPI), väntas dock vara negativ både 2022 och 2023 till följd av hög inflation.

Tabell 3.5 Nyckeltal löner och priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 1 Timlön enligt KL 2,6 2,7 3,6 3,5 3,5 2 Reallön 0,5 -5,8 -4,9 0,5 1,0 KPI 3 2,2 8,6 8,3 3,0 2,5 KPIF 4 2,4 7,9 5,2 2,0 2,0 KPIF exkl. energi 1,4 5,9 4,4 2,0 2,0 Anm.: Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen. 1 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL). År 2021 avser prognos. 2 Reallön beräknas som timlön enligt KL korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex. 3 Konsumentprisindex. 4 KPI med fast ränta. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Centralbanker agerar för att dämpa inflationen Höga inflationsutfall, där prisuppgångarna samtidigt breddats och inte längre bara drivs av höga energipriser, har ökat pressen på Riksbanken och andra centralbanker runt om i världen att strama åt penningpolitiken. För att värna om inflationsmålet och undvika att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen har Riksbanken höjt styrräntan flera gånger 2022, och ytterligare höjningar väntas fram till början av 2023 (se tabell 3.6). Osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen och högre räntor har samtidigt bidragit till prisfall på aktiemarknaderna och ökad efterfrågan på US-dollar. Osäkerheten har även påverkat den svenska kronan negativt, som försvagats mot Sveriges viktigaste handelspartner. Kronan bedöms gradvis stärkas 2023.

Tabell 3.6 Nyckeltal finansiella variabler

Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Styrränta 0,00 0,75 2,68 2,72 2,50 Statsobligationsränta 10 år 0,3 1,6 2,4 2,3 2,2 Statsobligationsränta 5 år 0,0 1,6 2,4 2,2 2,2 Växelkurs, kronindex KIX 1 114,3 121,3 122,5 119,9 118,1 Växelkurs, SEK per EUR 10,1 10,6 10,7 10,5 10,4 1. 18 november 1992 = 100. Källor: Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

3.3 Stor osäkerhet kring utvecklingen

Utvecklingen i omvärlden och Sverige är osäker. Det är därför viktigt att belysa de faktorer som kan leda till att den ekonomiska utvecklingen kan bli svagare eller starkare än i regeringens prognos.

De största prognososäkerheterna bedöms vara kopplade till energikrisen i Europa och det ryska kriget i Ukraina. En eskalering av kriget riskerar att ytterligare påverka både världsekonomin och svensk ekonomi negativt. Tillgången till gas i Europa skulle kunna bli större eller mindre än vad som antas i prognosen. Det påverkar främst länder som är mycket beroende av gas, såsom Tyskland och Italien, men även den svenska ekonomin skulle påverkas i ett sådant scenario. Möjligheterna till att energieffektivisera och ställa om energianvändningen, väderförhållandena under hösten och vintern, liksom utformningen av stödåtgärder i andra länder kommer att påverka hur allvarliga konsekvenserna av energikrisen i Europa blir. En svagare utveckling i omvärlden och därmed en lägre omvärldsefterfrågan riskerar även att medföra en svagare exportutveckling för Sverige. Det riskerar i sin tur att leda till en ännu svagare utveckling i svensk ekonomi, som är en liten, öppen och exportberoende ekonomi.

En annan osäkerhet är inflationens varaktighet. En mer bestående inflation skulle innebära en mer åtstramande penningpolitik, vilket i sin tur skulle leda till en svagare ekonomisk utveckling. En historiskt hög skuldsättningsgrad hos både hushåll och fastighetsbolag i Sverige skapar osäkerhet om hur de kommer att påverkas av stigande räntor och i förlängningen prisutvecklingen på bostäder och fastigheter. Snabbt stigande räntor riskerar också leda till valutarörelser och fallande tillgångspriser med potentiella effekter på världsekonomin. De snabbt stigande räntorna riskerar också att blottlägga andra sårbarheter i det finansiella systemet. En annan osäkerhet gäller den sammantagna effekten på den globala ekonomin när centralbanker välden över samtidigt höjer styrräntorna mycket och snabbt.

En relaterad osäkerhet är hur hushållen kommer att agera när levnadskostnaderna stiger. Hushållens konsumtion kommer i hög grad att påverkas av både högre energipriser och högre räntor. Hur mycket dessa ökade utgifter slår på hushållens konsumtion och det upplevda behovet av försiktighetssparande är mycket osäkert, och konsumtionen kan utvecklas starkare eller svagare än i prognosen.

En lägre tillväxt i Sverige påverkar också arbetsmarknaden och riskerar att leda till att arbetslösheten blir högre än enligt prognosen. Långa perioder av arbetslöshet riskerar att försämra arbetslösas yrkeskunskaper och försvåra matchningen på arbetsmarknaden. En hög arbetslöshet riskerar därmed att dröja sig kvar. Effekterna kan medföra att grupper med en svag anknytning till arbetsmarknaden, t.ex. personer som varit utan arbete under en längre tid, drabbas särskilt hårt.

Det finns även andra faktorer som kan påverka ekonomin. Nya oväntade skiften i pandemin, t.ex. återinförda restriktioner och en sämre utveckling än väntat i Kina, kan innebära en negativare utveckling för världsekonomin. Cyberattacker och sabotageåtgärder riskerar också att drabba både enskilda företag och samhället i stort, och kan därmed medföra negativa konsekvenser för den samlade ekonomiska aktiviteten. Klimatförändringar och extrema väderhändelser utgör också en osäkerhet, eftersom de kan medföra stora kostnader för såväl enskilda och företag som samhället som helhet.

3.4 Utvecklingen 2024 och 2025

I detta avsnitt (3.4) beskrivs ett scenario för svensk ekonomi 2024 och 2025 under förutsättningen att inga nya störningar påverkar ekonomin. Scenariot baseras på regeringens principer att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. I scenariot antas att kommunalskattenivåerna är oförändrade och att kommuner och regioner på några års sikt redovisar resultat i linje med god ekonomisk hushållning.

Lågkonjunkturen i Sverige bedöms dröja sig kvar 2024, men konjunkturläget väntas stärkas successivt under året. Både hushållens konsumtion och företagens investeringar väntas utvecklas svagt under inledningen av året till följd av det höjda ränteläget (se tabell 3.2). Inflationen väntas fortsätta att sjunka till följd av svagare efterfrågan och avtagande utbudsstörningar och antas nå Riksbankens inflationsmål om 2 procent. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve antas dock gradvis sänka styrräntan 2024, vilket bedöms bidra positivt till den globala efterfrågan. När tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel tilltar, väntas efterfrågan på svensk export öka. Även hushållens konsumtion bedöms återhämta sig när reallönerna stiger. En stigande efterfrågan leder i sin tur till ökad efterfrågan på arbetskraft, men förbättringen på arbetsmarknaden sker med viss fördröjning. Svensk ekonomi antas nå konjunkturell balans 2025 (se tabell 3.4).

Tillväxten i arbetsutbudet från den arbetsföra befolkningen (15 – 74 år) bedöms mattas av 2024 och 2025 jämfört med tidigare år (se tabell 3.3). Det beror på att befolkningstillväxten väntas dämpas samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. Produktiviteten bedöms växa i linje med dess historiska genomsnitt. Sammantaget bedöms tillväxten i potentiell BNP uppgå till omkring 2 procent 2024 och 2025.

3.5 Alternativa scenarier

Det råder stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Osäkerheterna är framför allt kopplade till kriget i Ukraina och energiförsörjningen i Europa. Hur stora effekter energikrisen kan tänkas få beror bl.a. på i vilken utsträckning Europa lyckas minska energiförbrukningen, vilka väderförhållanden som råder samt tillgång och omställning till alternativa energikällor. I vilken utsträckning produktionsstörningar får följdeffekter i övriga ekonomin är också svårt att förutse. För att belysa dessa osäkerheter presenteras två alternativa scenarier.

I scenario 1 antas energisituationen i Europa förvärras ytterligare. Samtidigt blir vintern kallare än normalt, vilket ökar efterfrågan på energi för uppvärmning. Den europeiska omställningen till alternativa energikällor tar också längre tid än i huvudscenariot. Mer omfattande produktionsstörningar uppstår, till följd av både höga energipriser och brist på energi och andra insatsvaror. Erfarenheter från pandemin visar att de globala värdekedjorna är känsliga och att störningar och brist på nyckelkomponenter kan få stora följdeffekter i ekonomin. Högre energipriser och globala produktionsstörningar antas bidra till att pristrycket i ekonomin blir högre och att inflationen stiger mer än i huvudscenariot (se tabell 3.7). Den höga inflationen håller också i sig under en längre tid. Det leder till att inflationsförväntningarna stiger. Centralbankerna stramar därmed åt penningpolitiken ytterligare, och effekten av åtstramningen blir större än väntat i synnerhet på räntekänsliga hushåll i Sverige vilket leder till att efterfrågan blir lägre. Jämfört med huvudscenariot faller BNP mer och återhämtningen tar längre tid. Arbetslösheten stiger ytterligare och dröjer sig kvar längre på en högre nivå. Sammantaget antas lågkonjunkturen i Sverige bli både djupare och mer utdragen jämfört med i huvudscenariot. I detta scenario tyngs de offentliga finanserna av att konsumtionen och sysselsättningen utvecklas svagare än i

huvudscenariot. Främst beräknas skatteintäkterna minska till följd av den svagare ekonomiska utvecklingen och det finansiella sparandet beräknas försvagas med som mest 0,4 procent av BNP 2023.

I scenario 2 antas den europeiska energiförsörjningen inte bli lika ansträngd som i huvudscenariot. Omställningen till alternativa energikällor går snabbare samtidigt som en mild vinter bidrar till att Europa lyckas minska behovet av energi. Det medför att energipriserna blir lägre samt att inflationen blir lägre och sjunker tidigare än i huvudscenariot. Centralbankerna behöver därför inte strama åt penningpolitiken i samma utsträckning vilket medför en högre efterfrågan jämfört med huvudscenariot. Produktionsstörningarna blir mindre och svensk BNP utvecklas starkare 2023 jämfört med huvudscenariot. Det medför i sin tur att effekterna på arbetsmarknaden blir mindre och att lågkonjunkturen blir mildare samt kortvarigare än i huvudscenariot. Effekten på de offentliga finanserna blir förhållandevis svag i detta scenario. Jämfört med huvudscenariot beräknas det finansiella sparandet stärkas något 2023 och 2024, främst som en följd av den högre BNP-tillväxten med bl.a. en starkare konsumtion. En svagare tillväxt 2025 medför att de offentliga finanserna i stället försvagas i förhållande till huvudscenariot.

Tabell 3.7 Alternativa scenarier

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021 och prognos i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer 1 2021 2022 2023 2024 2025

BNP

5,1 2,6 -0,4 2,0 3,2

Scenario 1: Djupare konjunkturnedgång 2,4 -1,4 2,2 3,7 Scenario 2: Mildare konjunkturnedgång 2,8 0,8 2,1 1,7 3

Arbetslöshet 8,8 7,4 7,7 7,5 7,2

Scenario 1: Djupare konjunkturnedgång 7,4 8,0 8,3 7,5 Scenario 2: Mildare konjunkturnedgång 7,4 7,3 7,1 7,1

KPIF

2,4 7,9 5,2 2,0 2,0

Scenario 1: Djupare konjunkturnedgång 8,3 6,8 3,3 2,0 Scenario 2: Mildare konjunkturnedgång 7,7 3,9 2,0 2,0

BNP-gap

-0,6 0,2 -1,7 -1,5 0,0

Scenario 1: Djupare konjunkturnedgång 0,1 -2,8 -2,4 -0,4 Scenario 2: Mildare konjunkturnedgång 0,4 -0,3 0,0 0,0

Finansiellt sparande

-0,1 0,6 0,2 0,4 1,4

Scenario 1: Djupare konjunkturnedgång 0,5 -0,2 0,0 1,2 Scenario 2: Mildare konjunkturnedgång 0,7 0,3 0,5 1,1 1 I alternativscenarierna har hänsyn även tagits till kompletterande penningpolitiska åtgärder. 2 Kalenderkorrigerade värden. 3 Årsgenomsnitt i procent. 4 KPI med fast ränta. 5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 6 Procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

3.6 Prognosrevideringar

I detta avsnitt (3.6) redovisas kortfattat några av de prognosrevideringar som gjorts för 2022 och 2023 jämfört med 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100). Sedan den publicerades har energikrisen fördjupats. Det har också bl.a. publicerats två kvartalssammanställningar av nationalräkenskaperna och ett antal utfall för arbetskraftsundersökningarna (AKU) och KPI.

Inflationen i Sverige och i omvärlden har blivit betydligt högre än vad som förutsågs i prognosen i vårpropositionen (se tabell 3.8). Det beror främst på högre energipriser än väntat, men också på större effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark efterfrågan. KPI- och KPIF-prognoserna har reviderats upp både 2022 och 2023 jämfört med i vårpropositionen.

Som en följd har Riksbanken och andra centralbanker höjt styrräntorna mer än väntat. Riksbanken och andra centralbanker har också aviserat att de i närtid kommer att fortsätta höja styrräntorna mer än vad som förutsågs i vårpropositionen. Detta har medfört högre marknadsräntor men också fallande aktiebörser och en svagare växelkurs i Sverige än vad som förutsågs i prognosen i vårpropositionen.

Aktiviteten i svensk ekonomi har varit god under inledningen av 2022. Jämfört med prognosen i vårpropositionen ökade BNP andra kvartalet 2022 snabbare än väntat och sysselsättningstillväxten blev högre. Trots det är BNP-tillväxten för 2022 och 2023 nedreviderad jämfört med prognosen i vårpropositionen. Detta till följd av bl.a. en eskalering av energikrisen samt högre inflation och ränteläge. Detta väntas tynga hushållskonsumtionen, investeringar och export mer än vad som prognostiserades i vårpropositionen. Sammantaget väntas Sverige vara i en lågkonjunktur 2023, och bedömningen för BNP-gapet har reviderats ned jämfört med i vårpropositionen.

Den lägre efterfrågan i svensk ekonomi väntas slå igenom på arbetsmarknaden med viss fördröjning. Arbetslösheten väntas stiga, och prognosen är uppreviderad 2023 jämfört med i vårpropositionen.

Tabell 3.8 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges. Siffrorna inom parentes avser prognos från 2022 års ekonomiska vårproposition 2021 2022 2023 2024 2025 BNP 5,1 (4,8) 2,6 (3,1) -0,4 (1,6) 2,0 (1,6) 3,2 (1,7) Potentiell BNP 1,8 (1,7) 1,7 (1,8) 1,8 (1,9) 1,8 (1,9) 1,9 (1,9) BNP-gap 1 -0,6 (-0,9) 0,2 (0,3) -1,7 (0,3) -1,5 (0,0) 0,0 (0,0) 2, 3 Arbetslöshet 8,8 (8,8) 7,4 (7,6) 7,7 (7,0) 7,5 (7,0) 7,2 (7,0) 2, 4 Arbetskraft 1,3 (1,4) 1,4 (0,8) 0,5 (0,3) 0,5 (0,5) 0,5 (0,5) Sysselsatta 2, 4 0,9 (1,1) 3,0 (2,1) 0,2 (1,0) 0,7 (0,4) 0,8 (0,6) Arbetade timmar 5 2,3 (2,3) 2,2 (2,3) 0,6 (1,5) 0,8 (0,3) 2,0 (0,6) Timlön enligt KL 6 2,6 (2,7) 2,7 (2,6) 3,6 (3,1) 3,5 (3,1) 3,5 (3,1) 7 KPI 2,2 (2,2) 8,6 (4,8) 8,3 (2,5) 3,0 (2,7) 2,5 (2,4) KPIF 7 2,4 (2,4) 7,9 (4,6) 5,2 (1,8) 2,0 (2,0) 2,0 (2,0) Styrränta 8 0,00 (0,00) 0,75 (0,03) 2,68 (0,64) 2,72 (0,75) 2,50 (0,75) Anm.: Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen. Prognosen från vårpropositionen i parentes. I vårpropositionen har information som fanns tillgänglig fram till den 21 mars 2022 beaktats. 1 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 2 Avser åldersgruppen 15 – 74 år. 3 Procent av arbetskraften. 4 Procent av befolkningen. 5 Kalenderkorrigerad. 6 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Konsumentprisindex (KPI) resp. konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), årsgenomsnitt. 8 Procent, årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

3.7 Utvecklingen enligt andra bedömare

I detta avsnitt (3.7) jämförs regeringens prognoser för några centrala makroekonomiska variabler med prognoser från Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Europeiska kommissionen och Ekonomistyrningsverket (se tabell 3.9). Det är viktigt att notera att prognoser publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakare inte alltid har tillgång till samma informationsmängd. Publiceringstillfället för olika prognoser blir särskilt relevant under tidsperioder med ökad osäkerhet i världsekonomin.

För 2022 är regeringens prognos för BNP-tillväxten i linje med prognoserna från Konjunkturinstitutet och Riksbanken, och något högre än bedömningarna från Ekonomistyrningsverket och i synnerhet Europeiska kommissionen. Det bör noteras att Europeiska kommissionen inte hade tillgång till BNP-utfallet för andra kvartalet 2022 när den gjorde sin prognos. För 2023 är regeringens prognos något högre än Riksbankens, medan övriga prognosmakare bedömer att tillväxten kommer att bli något högre. Samtliga prognosmakare bedömer att svensk ekonomi kommer att vara i en lågkonjunktur 2023.

Skillnaderna mellan de olika prognosmakarnas BNP-prognoser är dock relativt små sett ur ett statistiskt perspektiv. Diagram 3.5 visar de olika bedömarnas prognoser tillsammans med symmetriska osäkerhetsintervall som täcker olika sannolikheter av regeringens historiska prognosfel, dvs. skillnader mellan utfall och prognoser. Förutom Europeiska kommissionens prognos för 2022 ligger samtliga bedömares prognoser inom det intervall som täcker hälften av regeringens prognosfel och inom en felmarginal som kan anses motsvara ett relativt normalt prognosfel.

Diagram 3.5 BNP-prognos med osäkerhetsintervall

Procentuell förändring 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 50 % -2 65 % 80 % -3 Utfall Regeringen -4 Konjunkturinstitutet Europeiska kommissionen -5 Riksbanken Ekonomistyrningsverket -6 -7 -8 17 18 19 20 21 22 23

Anm.: Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel, i budgetpropositionerna 1994 – 2021, och bör inte förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska prognoser som publicerades i samband med 2018 års ekonomiska vårproposition (prop. 2017/18:100). Källor: Statistiska centralbyrån, Europeiska kommissionen, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

Regeringens prognos för arbetslösheten 2022 och 2023 är helt i linje med bedömningarna från Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Riksbankens prognos är något högre, i synnerhet 2023.

Regeringens prognos för inflationen 2022, mätt med KPI och harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), är i linje med bedömningarna från både Konjunkturinstitutet och Riksbanken. Jämfört med bedömningarna från Europeiska

kommissionen och Ekonomistyrningsverket är regeringens bedömningar av HIKP respektive KPI något högre. För 2023 är regeringens prognos i linje med Riksbankens och högre än övriga bedömares.

Tabell 3.9 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges 2022 2023

BNP

1 Regeringen 2,6 -0,4 Konjunkturinstitutet 2,7 -0,1 Europeiska kommissionen 1,3 0,8 Riksbanken 2,7 -0,7 Ekonomistyrningsverket 2,2 0,2

Arbetslöshet

2 Regeringen 7,4 7,7 Konjunkturinstitutet 7,4 7,7 Riksbanken 7,5 7,9 Ekonomistyrningsverket 7,4 7,7

Inflation (KPI/HIKP)

3 Regeringen 8,6/8,2 8,3/5,2 Konjunkturinstitutet 8,4/8,0 6,5/4,9 Europeiska kommissionen – /6,6 – /3,6 Riksbanken 8,6/8,1 8,5/5,3 Ekonomistyrningsverket 7,9/ – 6,3/ –

BNP-gap

4 Regeringen 0,2 -1,7 Konjunkturinstitutet 0,8 -1,3 Riksbanken 1,0 -1,2 Ekonomistyrningsverket 0,4 -1,0 Anm.: Publiceringsdatum för regeringen 2022-11-08, Konjunkturinstitutet 2022-09-28, Europeiska kommissionen 2022- 07-14, Riksbanken 2022-09-20 och Ekonomistyrningsverket 2022-09-21. 1 Fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden. 2 Procent av arbetskraften, 15 – 74 år. 3 Årsgenomsnitt. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

4 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budgetpolitiska målen och föreslår en ny nivå på utgiftstaket för 2025. Regeringen föreslår även nya nivåer för de av riksdagen beslutade nivåerna på utgiftstaket för 2023 och 2024.

De budgetpolitiska målen består av ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet), ett utgiftstak för staten, ett kommunalt balanskrav och ett skuldankare. De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar för att andra politiska mål ska uppnås på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång sikt. Uppföljningen av målen sker enligt de metoder som anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Sammanfattning

– Regeringen bedömer att det strukturella sparandet inte längre tydligt avviker från överskottsmålets nivå. – Regeringen föreslår en finanspolitiskt motiverad höjning av de redan fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2023 och 2024 med 124 respektive 148 miljarder kronor. – Regeringen föreslår även en ny nivå på utgiftstakets nivå 2025 på 1 825 miljarder kronor. Det är en högre nivå än vad som bedömdes i 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100). – Som helhet uppfyllde kommunsektorn balanskravet med god marginal 2021 och bedöms klara balanskravet även under prognosperioden 2022 – 2025. – Finanspolitiken bedöms vara långsiktigt hållbar.

4.1 Uppföljning av målet för det finansiella

sparandet

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

4.1.1 Inte längre någon avvikelse från överskottsmålet

Regeringens bedömning: Det föreligger inte längre någon tydlig avvikelse från överskottsmålet. Det strukturella sparandet bedöms vara återfört till överskottsmålets nivå (se tabell 4.1). Finanspolitiken kan dock framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

Skälen för regeringens bedömning: Sverige befann sig på grund av pandemin i en lågkonjunktur 2020 och 2021, vilket gjorde det nödvändigt att genomföra en rad åtgärder i syfte att stabilisera ekonomin. Pandemin medförde även ökade direkta kostnader för t.ex. sjukvård, smittspårning, testning och vaccinering, vilket ytterligare försvagade det strukturella sparandet. Detta innebar att det var befogat att avvika från

överskottsmålet. Sparandet bedöms nu återgå till den målsatta nivån. Prognoser för konjunkturlägets utveckling är i allmänhet svåra att göra. Finanspolitiken kan behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

En svagt åtstramande budget möjliggör för penningpolitiken att få ner inflationen Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet och föreslå en svagt åtstramande budget, möjliggör regeringen för penningpolitiken att verka så att inflationen inte biter sig fast på en hög nivå. Det är viktigt att finanspolitiken bedrivs ansvarsfullt och inte motverkar penningpolitiken så att inflationen kan dämpas med så små negativa konsekvenser för ekonomin som möjligt. Inflation och inflationsförväntningar är trögrörliga och riskerar därmed att bita sig fast på en hög nivå, vilket kan få stora skadeverkningar på samhällsekonomin och för enskilda. Det skulle sannolikt medföra att penningpolitiken behöver vara stram under en längre tid framöver, med en sämre sysselsättningsutveckling som följd. Regeringen väljer i detta läge en neutral finanspolitik. Den budget som presenteras för 2023 är svagt åtstramande. Samtidigt presenteras ett antal tillfälliga stödåtgärder för att kompensera företag och hushåll som annars skulle drabbas än hårdare av prisökningarna. En stor del av dessa stödåtgärder finansieras dock som utgångspunkt av flaskhalsintäkter, dvs. intäkter som uppstår vid prisskillnader mellan elområden, där mellanskillnaden utgör en flaskhalsintäkt som tillfaller Affärsverket svenska kraftnät. Sammantaget bedöms budgeten och stödåtgärderna innebära en neutral finanspolitik för 2023.

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn samt indikatorer för

avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Finansiellt sparande -0,1 0,6 0,2 0,4 1,4 Bakåtblickande åttaårssnitt -0,1 Strukturellt sparande 1 0,5 0,4 0,7 1,2 1,8 1 BNP-gap -0,6 0,2 -1,7 -1,5 0,0 1 Andel av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

4.2 Utgiftstaket

Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden på statens budget, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I detta avsnitt (4.2) föreslår regeringen tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Vidare föreslås en finanspolitiskt motiverad höjning av nivåerna för 2023 och 2024. I enlighet med 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) föreslår regeringen också en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året.

4.2.1 Uppföljning av utgiftstaket Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginal. Budgeteringsmarginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än vad som förväntades när utgiftstakets nivå fastställdes (se tabell 4.2).

Regeringen har en riktlinje för hur stor budgeteringsmarginalen minst behöver vara i budgeteringsfasen för att hantera osäkerheter. Enligt riktlinjen bör utrymmet till utgiftstaket uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för det

innevarande året (t), minst 1,5 procent för det följande året (t+1), minst 2 procent för det andra följande året (t+2) och minst 3 procent för det tredje följande året (t+3).

Regeringen anser att budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2022. Jämfört med prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition beräknas budgeteringsmarginalen bli 14 miljarder kronor större. I avsnitt 6 görs en närmare genomgång av hur prognosen för de takbegränsade utgifterna förändrats sedan 2022 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 4.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak

Miljarder kronor om inte annat anges. För de takbegränsade utgifterna redovisas utfall 2012 – 2021 och prognos för 2022 – 2024 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Ursprungligen beslutade nivåer på utgiftstaket 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 1 595 Teknisk justering 1 10 2 4 2 7 12 5 10 10 6 2 2 2 2 Reell justering 0 0 0 33 41 52 0 -51 262 259 130 124 148 Slutgiltiga nivåer på 3 utgiftstaket 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 1 695 1 634 1 665 1 745 Årlig nominell förändring av utgiftstaket vid respektive 4 riksdagsbeslut 20 10 10 51 46 58 58 14 391 -48 -61 31 80 Takbegränsade utgifter 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 1 551 1 579 1 594 1 643 Budgeteringsmarginal 62 28 11 23 31 45 55 43 242 144 55 71 102 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 3,5 4,4 6,2 1 De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år. 2 Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivåer kan enligt praxis göras av en ny regering. Dessa ändringar medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De reella ändringar som redovisas här är de ackumulerade reella ändringarna för respektive år. 3 Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar. 4 Förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för respektive år beslutades av riksdagen. Notera att beloppen i denna rad avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligen beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 1) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

4.2.2 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer och finanspolitiskt motiverad höjning av tidigare beslutade nivåer för 2023 och 2024

Regeringens förslag: För 2023 och 2024 fastställs utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl till 1 665 miljarder kronor respektive 1 745 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag: Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå syftar till att bevara takets ursprungliga begränsande effekt på de offentliga finanserna. Finanspolitiskt motiverade ändringar av nivån medför tvärtom att takets begränsande effekt på de offentliga finanserna ändras. Tekniska justeringar genomförs regelbundet, medan finanspolitiskt motiverade ändringar endast bör genomföras under särskilda omständigheter.

Tabell 4.3 Förslag till tekniska justeringar och finanspolitiskt motiverad höjning av

utgiftstakets nivåer

Miljarder kronor 2022 2023 2024 2025

Utgiftstak i 2022 års ekonomiska vårproposition 1 634 1 539 1595 1 720

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag 1,80 1,80 1,80 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbelopp Sverige – Danmark -0,15 -0,15 -0,15 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,17 0,64 0,64 0,64

Summa tekniska justeringar (avrundat) 0 2 2 2

Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets

nivåer för 2023 och 2024 124 148 103

Förslag till utgiftstak 1 634 1 665 1 745 1 825

Källa: Egna beräkningar.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer

Utgiftstaket för ett specifikt år ska ha samma begränsande effekt från att det beslutas, normalt tre år i förväg, till dess att det aktuella budgetåret passerats. Under en så lång period sker dock normalt budgettekniska förändringar av olika slag som förändrar de takbegränsade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras som påverkar det offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade utgifterna. För att behålla utgiftstakets ursprungliga begränsande effekt på de statliga utgifterna görs tekniska justeringar av beslutade taknivåer så att budgetförändringar av detta slag neutraliseras. Tekniska justeringar har genomförts regelbundet sedan utgiftstaket infördes 1997 och föreslås normalt i budgetpropositionen.

Vissa budgetförändringar i denna proposition motiverar tekniska justeringar av dels de fastställda nivåerna på utgiftstaket 2023 och 2024, dels det förslag till nivå för 2025 som regeringen redovisar i denna proposition (se tabell 4.3).

Förslagen i denna proposition om höjd schablon för avdrag för resor till och från arbetsplatsen med egen bil samt justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor medför minskade skatteintäkter för kommuner och regioner. För att neutralisera effekten på kommunernas finanser föreslås anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp fr.o.m. 2023. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts tidigare år i samband med att förändringar i skattesystemet har påverkat det kommunala skatteunderlaget.

Utjämningsordningen för pendlare mellan Sverige och Danmark reglerar hur mycket skattemedel som ska betalas tillbaka till det land där pendlaren bor som kompensation för att pendlaren utnyttjar skattefinansierad offentlig service i det landet. Hittills är de samlade skattebetalningarna från personer som bor i Sverige och beskattas i Danmark större än den motsatta betalningsströmmen. Svenska staten får därmed ersättning från Danmark som förs till en inkomsttitel, och anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp. Anslaget föreslås nu minskas då nettoomslutningen inom utjämningsordningen minskar fr.o.m. 2023. Förändringen är neutral för de offentliga finanserna och motiverar därför en teknisk justering av utgiftstaket.

Beräkningen av omslutningen i det kommunala utjämningssystemet för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bedöms bli 0,17 miljarder kronor högre 2022 och 0,64 miljarder kronor högre fr.o.m. 2023.

Detta föranleder en ökning av anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, som dock motsvaras av högre avgifter från kommunerna till staten. Förändringen motiverar en höjning av utgiftstaket. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts tidigare i samband med att omslutningen i utjämningssystemet förändrats.

I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget motiverar de ovan nämnda förändringarna att de tidigare fastställda nivåerna för 2023 och 2024 bör ökas med 2 miljarder kronor för respektive år och att den nivå för 2025 som föreslås nedan har ökats med 2 miljarder kronor jämfört med bedömningen i 2022 års ekonomiska vårproposition.

Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivåer

Av riksdagen fastställda nivåer på utgiftstaket ändras normalt inte av andra orsaker än tekniska justeringar. Det finns emellertid inga formella hinder mot att riksdagen beslutar om en ändring av ett tidigare fastställt tak. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas, och finanspolitiken skulle inte heller kunna anpassas till nya, helt ändrade yttre förutsättningar (se bet. 1995/96:FiU10 s. 69). Regeringen föreslår med stöd av denna ordning nya nivåer på utgiftstaket för 2023 och 2024 samt en nivå på utgiftstaket för 2025 som skiljer sig från den bedömda nivån i 2022 års ekonomiska vårproposition.

Den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslår i denna proposition förutsätter att de fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2023 och 2024 höjs. Regeringen anser att utgiftstakets nivå för 2023 bör uppgå till 1 665 miljarder kronor, vilket innebär en finanspolitiskt motiverad höjning med 124 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen tidigare fastställda nivån för 2023 (se tabell 4.3). Nivån på utgiftstaket för 2023 motsvarar då 27,0 procent av potentiell BNP. Jämfört med 2022 är det en minskning från 27,8 procent av potentiell BNP.

Utgiftstakets nivå för 2024 bör uppgå till 1 745 miljarder kronor, vilket motsvarar samma andel av potentiell BNP som 2023, dvs. 27,0 procent. Det är en finanspolitiskt motiverad höjning med 148 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen tidigare fastställda nivån för 2024 (se tabell 4.3).

De nya nivåerna på utgiftstaket medger en utgiftsökning under mandatperioden som möjliggör att prioriterade reformer genomförs i såväl denna som kommande budgetpropositioner under mandatperioden. De nya nivåerna säkerställer också tillräckligt stora marginaler för att kunna hantera de ovanligt stora finanspolitiska risker som Sverige står inför. Det handlar bl.a. om risken för en mer varaktigt hög inflation, en djupare lågkonjunktur samt osäkerheterna kring kriget i Ukraina och dess konsekvenser. Genomförandet av åtgärder på utgiftssidan kan dock endast ske efter avstämning mot överskottsmålet och den förändring av skatteuttaget som kan följa under mandatperioden.

4.2.3 Förslag till nivå på utgiftstaket 2025

Regeringens förslag: Utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget fastställs för 2025 till 1 825 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2025 ska uppgå till 1 825 miljarder kronor. Nivån är höjd jämfört med bedömningen i 2022 års ekonomiska vårproposition. Nedan beskrivs den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2025 med utgångspunkt i de faktorer som redovisas i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken.

Utgiftstaket i förhållande till överskottsmålet De takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till 1 662 miljarder kronor 2025 (se tabell 4.4). I förhållande till den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2025 på 1 825 miljarder kronor kan de takbegränsade utgifterna därmed öka med maximalt 163 miljarder kronor. Samtidigt bör minst 25 miljarder kronor lämnas obudgeterade under utgiftstaket i budgetpropositionen för 2025 som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret, i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. I budgetpropositionen för 2025 bör därmed de takbegränsade utgifterna för 2025 som mest uppgå till 1 800 miljarder kronor, vilket är 138 miljarder kronor högre än i nuvarande bedömning. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar motsvarar ca 2,1 procent av BNP. Att det finns ledigt utrymme under utgiftstaket betyder dock inte att det finns utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan genomföras först efter avstämning mot överskottsmålet med hänsyn tagen till eventuella inkomstförändringar.

De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl komma att bli högre och budgeteringsmarginalen i motsvarande utsträckning mindre än enligt den aktuella utgiftsprognosen, exempelvis till följd av makroekonomiska förändringar såsom högre inflation, oförutsedda volymökningar i transfereringssystemen eller beslut om reformer. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för nya reformer eller oförutsedda volymökningar i de statliga transfereringssystemen, försämras normalt det strukturella sparandet. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makroekonomiska förändringar påverkas i många fall inte möjligheten att uppnå överskottsmålet. Det beror dels på att överskottsmålet är formulerat på ett sätt som tillåter att utgiftsökningar som följer av de automatiska stabilisatorerna normalt bör kunna försvaga den offentliga sektorns finansiella sparande vid en försvagning av konjunkturen. Dels beror det på att generella förändringar av pris- och lönenivån på några års sikt tenderar att påverka den offentliga sektorns inkomster och utgifter i ungefär samma utsträckning.

Tabell 4.4 Utgiftstak och takbegränsade utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges 2022 2023 2024 2025 Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket 1 634 1 539 1 595 1 720 1 Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket 1 665 1 745 1 825 Utgiftstak, procent av BNP 27,5 27,0 27,3 27,2 Utgiftstak, procent av potentiell BNP 27,8 27,0 27,0 27,0 Utgiftstak, fasta priser 2 1 537 1 504 1 547 1 579 Takbegränsade utgifter 1 579 1 594 1 643 1 662 Takbegränsade utgifter, procent av BNP 26,6 25,8 25,7 24,8 3 Takbegränsade utgifter, fasta priser 1 485 1 440 1 456 1 439 Budgeteringsmarginal 55 71 102 163 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,5 4,4 6,2 9,8 Budgeteringsmarginal, procent av BNP 0,9 1,1 1,6 2,4 Finansiellt sparande, procent av BNP 0,6 0,2 0,4 1,4 Strukturellt sparande, procent av BNP 0,4 0,7 1,2 1,8 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP 46,9 47,0 46,9 45,9

1 Bedömning av utgiftstakets nivå i 2022 års ekonomiska vårproposition. 2 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. Utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade med prisindex för BNP. Av de takbegränsade utgifterna har 1 procent, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, behandlats som transfereringsanslag. 3 Samma metod har använts som vid beräkningen av utgiftstaket (se not 1) med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna inte behandlats som transfereringsanslag. Källa: Egna beräkningar.

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek Regeringens förslag till utgiftstakets nivå för 2025 innebär en något högre höjning av utgiftstaket än den genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes 1997. Den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser mellan 1997 och 2024 uppgår till 3,4 procent medan ökningen 2025 uppgår till 4,6 procent.

Budgeteringsmarginalen 2025 uppgår till 9,8 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket för det tredje tillkommande året i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. En budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan begränsas under kommande år. Om det bedöms förenligt med överskottsmålet är det rimligt att reformer ska kunna genom-föras på budgetens utgiftssida. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

I ett exempel där det tillgängliga utrymmet under utgiftstaket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2025 skulle tas i anspråk för högre utgifter, dvs. 138 miljarder kronor utöver bedömningen av de takbegränsade utgifterna i denna proposition, ger det en genomsnittlig årlig ökningstakt för de takbegränsade utgifterna på ca 3,9 procent per år 2022 – 2025. Förändringen kan jämföras med den genomsnittliga ökningstakten för de takbegränsade utgifterna enligt prognosen i denna proposition vilken uppgår till 1,8 procent per år 2022 – 2025. Att utgifterna ökar så svagt under perioden beror dels på de tillfälliga åtgärder regeringen vidtagit under 2022 med anledning av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, dels på antagandet att inga nya finanspolitiska åtgärder vidtas för dessa år utöver de som tidigare aviserats eller aviseras i denna proposition. Den genomsnittliga ökningstakten under perioden 1997 – 2021 uppgick till 3,4 procent per år.

Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP Utgiftstakets nivå uppgår till 27,8 procent av potentiell BNP 2022. För 2023 – 2025 minskar andelen till 27 procent av potentiell BNP i enlighet med regeringens förslag på utgiftstak för dessa år. Utgiftstaket 2022 höjdes efter förslag från den förra regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) för att åtgärder skulle kunna vidtas med anledning av pandemin.

4.3 Uppföljning av det kommunala balanskravet

I målet för den offentliga sektorns sparande ingår det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och regioner. Det finns dock inte ett krav på visst finansiellt sparande för kommuner och regioner. För kommuner och regioner är det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella sparandet, avgörande för om kraven i kommunallagen (2017:725) på en balanserad budget uppfylls. Kommuner och regioner ska upprätta en budget för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna, det s.k. balanskravet. Kommunernas och regionernas årsredovisning ska bl.a. innehålla en upplysning om huruvida balanskravet har uppfyllts. Balanskravet utvärderas med hjälp

av resultatmåttet balanskravsresultat som definieras i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Negativa balanskravsresultat ska enligt kommunallagen som huvudregel återställas inom tre år.

Balanskravet anger en miniminivå, men för att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre. Vad som menas med god ekonomisk hushållning definieras av kommunerna och regionerna själva.

4.3.1 Högt balanskravsresultat i kommunsektorn 2021 Kommunsektorn redovisade ett starkt balanskravsresultat 2021. Balanskravsresultatet uppgick för kommunsektorn som helhet till drygt 42 miljarder kronor, varav kommunerna svarade för 32,5 miljarder kronor. För 2021 blev balanskravsresultatet drygt 4 miljarder kronor högre än för 2020. Årets resultat enligt resultaträkningen uppgick för sektorn som helhet till drygt 67 miljarder kronor 2021 (se vidare utg.omr. 25 avsnitt 2.5). Balanskravsresultatet var därmed nästan 25 miljarder kronor lägre än årets resultat 2021. Differensen mellan balanskravsresultatet och årets resultat bestod främst av ökad avsättning till resultatutjämningsreserven och av justering för realisationsvinster.

Kommuner och regioner får reservera överskott till en resultatutjämningsreserv som kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resultatutjämningsreserverna uppgick 2021 till nästan 40 miljarder kronor för sektorn som helhet, varav kommunerna stod för 30 miljarder kronor. Resultatutjämningsreserverna ökade totalt med 9 miljarder kronor mellan 2020 och 2021. Av kommunerna har 70 procent (203 av 290 kommuner) och 11 av de 20 regionerna avsatt medel till en resultatutjämningsreserv. Antalet som har avsatt medel till en resultatutjämningsreserv ökade med 15 kommuner och var oförändrat för regioner 2021 jämfört med 2020.

Andelen kommuner som redovisat positiva balanskravsresultat har varierat mellan åren. Under 2017 – 2021 har andelen varit som lägst 74 procent 2018 och som högst 98 procent 2021. För regioner har motsvarande andel varierat mellan som lägst 70 procent 2018 och 2019 och som högst 2020 då ingen region redovisade ett negativt balanskravsresultat. Av de sex kommuner som 2021 redovisade ett negativt balanskravsresultat anförde två kommuner synnerliga skäl för att inte behöva återställa hela eller delar av det negativa resultatet. År 2021 redovisade en region ett negativt balanskravsresultat och åberopade inte synnerliga skäl. Vid utgången av 2021 var det nio kommuner och två regioner som hade ett negativt resultat kvar att återställa, totalt 0,2 miljarder kronor respektive 1,2 miljarder kronor.

4.3.2 Balanskravet bedöms klaras 2022 – 2025 Den avtagande aktiviteten i ekonomin bedöms leda till en svag utveckling av arbetade timmar vilket medför en något lägre tillväxttakt av det kommunala skatteunderlaget 2023. Trots det beräknas de kommunala skatteinkomsterna i genomsnitt för hela prognosperioden 2022 – 2025 växa något snabbare än de i genomsnitt har gjort de senaste tio åren. Samtidigt beräknas statsbidragen minska under prognosperioden, då tillfälliga statsbidrag kopplade till pandemin avtar och eftersom enbart tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade statsbidragsändringar inkluderas i prognosen. Det leder till att inkomsterna utvecklas långsammare än utgifterna i prognosen för 2022 och 2023. Kommunsektorns resultat efter finansiella poster bedöms uppgå till 62 miljarder kronor 2022. År 2023 – 2025 antas resultatet efter finansiella poster årligen uppgå till 18 – 23 miljarder kronor. Regeringen bedömer att sektorn som helhet kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat under prognosperioden 2022 – 2025. I avsnitt 8.5 beskrivs de antaganden och bedömningar som ligger till grund för prognosen för kommunsektorns finanser.

4.4 Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

För att medborgarna och de finansiella marknaderna ska ha förtroende för finanspolitiken måste den vara hållbar på lång sikt. Med detta menas att de lagar och regler som bestämmer den offentliga sektorns inkomster och utgifter inte kommer att behöva genomgå omfattande och oväntade förändringar som en följd av att sektorns finansiella ställning försämrats. En hållbar finanspolitik är en förutsättning för att på ett ordnat sätt kunna hantera både temporära nedgångar i den ekonomiska aktiviteten och de ökade utgifter som kan följa av demografiska förändringar.

Ett mått på förtroendet för finanspolitiken är den svenska statens upplåningskostnader. I Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer de senaste åren legat på en låg nivå och endast något högre än den tyska statslåneräntan, som ofta används som en jämförelsenorm (se tabell 4.5). Trots de omfattande finanspolitiska åtgärder som vidtagits de senaste åren är den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld liten i internationell jämförelse och statsskuldsräntan låg. Den offentliga skulden fortsätter också att minska som andel av BNP i den framåtblickande bedömningen.

Den offentliga sektorns finansiella nettoställning, dvs. summan av finansiella tillgångar och skulder, är positiv och bedöms förbättras något som andel av BNP de kommande åren. Även avkastningen av finansiellt kapital netto, dvs. skillnaden mellan kapitalinkomster och kapitalutgifter, är positiv. Högre statsskuldsräntor bedöms dock sannolikt försämra nettot något de närmaste åren. Redovisningen i tabell 4.5 visar en fortsatt stark finansiell ställning.

Tabell 4.5 Finanspolitiska nyckeltal

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2019 – 2021, prognos 2022 – 2025 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Konsoliderad bruttoskuld 35,2 39,5 36,3 31,8 29,4 28,6 26,2 Finansiell nettoställning 28,3 27,0 30,4 27,4 28,8 29,3 30,5 1 Kapitalavkastning netto 0,9 0,9 0,8 1,1 0,7 0,7 0,8 Statsobligationsränta 10 år, slutvärde 1 0,2 0,0 0,2 2,4 2,4 2,2 2,2 Räntedifferens mot Tyskland, tioårig statsobligation 2 0,4 0,6 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 1 Procent. 2 Procentenheter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Regeringen gör även framåtblickande bedömningar av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller. Syftet med dessa bedömningar är att tidigt fånga upp tecken på om finanspolitiken behöver läggas om, så att åtgärder för att säkerställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet för finanspolitiken kan vidtas i god tid.

I dessa bedömningar sammanfattas ofta finanspolitikens hållbarhet med de s.k. S1och S2-indikatorerna som beräknas utifrån hur den offentliga sektorns finansiella ställning utvecklas på lång sikt.

S1 visar hur mycket det offentliga sparandet behöver ändras för att den konsoliderade offentliga bruttoskulden ska motsvara en viss andel av BNP vid en given tidpunkt. I denna proposition redovisas hur stora permanenta åtgärder som sammantaget krävs 2023 – 2027 för att denna skuld ska motsvara 60 procent av BNP 2038. Av tabell 4.6 framgår att sparandet kan försämras med ca 3,9 procent av BNP mellan 2023 och 2027 utan att den konsoliderade bruttoskulden överstiger 60 procent av BNP. I ett alternativ beräknas indikatorvärdet utifrån hur stora förändringar som sammantaget krävs 2023 – 2027 för att bruttoskulden 2038 ska vara i linje med det s.k. skuldankaret,

dvs. motsvara 35 procent av BNP. Denna beräkning indikerar att en sammantagen budgetförsvagning motsvarande 1,7 procent av BNP under 2023 – 2027 är förenlig med en sådan skuldutveckling.

S2 visar hur mycket det offentliga sparandet behöver förändras 2023 för att den offentliga finansiella nettoställningen ska vara stabil som andel av BNP över en mycket lång tidshorisont. Indikatorvärdet anger den förändring av det primära sparandet som krävs 2023, uttryckt som procent av BNP, för att finanspolitiken ska bli hållbar enligt denna definition. Beräkningen av S2 i denna proposition indikerar att det primära offentliga sparandet kan försämras med motsvarande 0,9 procent av BNP 2023 utan att finanspolitiken blir ohållbar.

Tabell 4.6 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

Procent av BNP S1 för 35 procents S1 bruttoskuld S2 2022 års ekonomiska vårproposition -4,1 -1,7 -1,2 Budgetpropositionen för 2023 -3,9 -1,7 -0,9 Källa: Egna beräkningar.

Ett negativt värde på S-indikatorerna innebär att en permanent budgetförsvagning är möjlig utan att finanspolitiken blir ohållbar, medan ett positivt indikatorvärde pekar på att en permanent budgetförstärkning är nödvändig. De hållbarhetsberäkningar som gjorts i samband med denna proposition visar att finanspolitiken är långsiktigt hållbar (se tabell 4.6). S-indikatorerna har negativa värden, vilket innebär att det offentliga sparandet kan försvagas utan att finanspolitiken blir ohållbar. Indikatorvärdena för S1 och S2 är något högre än de värden som beräknades i 2022 års ekonomiska vårproposition, vilket indikerar att den finansiella ställningen försvagats marginellt sen den tidigare beräkningen. En mer utförlig analys av finanspolitikens hållbarhet presenteras i de ekonomiska vårpropositionerna.

S-indikatorerna ger en teoretisk bild av finanspolitikens långsiktiga konsekvenser. Samtidigt är måtten känsliga för olika beräkningsantaganden. Osäkerheten i en framskrivning av demografiska och offentligfinansiella variabler som sträcker sig långt in i framtiden är mycket stor. Indikatorerna används därför inte för att bedöma storleken på budgetutrymmet i närtid, utan som indikatorer på finanspolitikens konsekvenser över en längre tidshorisont. Indikatorvärdena måste tolkas med försiktighet. Ett högt positivt indikatorvärde innebär dock att sannolikheten är högre för att finanspolitiken är ohållbar, och kommer att behöva läggas om, än om värdet är noll eller negativt. Ett högt negativt värde indikerar på samma sätt att det finns en säkerhetsmarginal till en skuldnivå som skulle kunna påverka statens kreditvärdighet på ett negativt sätt.

Även om utvecklingen skulle bli mindre gynnsam än i beräkningarna det närmaste decenniet visar det höga negativa S1-värdet att det finns en betydande marginal till stabilitets- och tillväxtpaktens krav på att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. När S1 beräknas utifrån att skuldkvoten ska motsvara 35 procent av BNP 2038 visar indikatorn att den finanspolitik som föreslås i denna proposition är förenlig med en bruttoskuld som på sikt är i linje med skuldankarets nivå med en viss säkerhetsmarginal.

5 Inkomster

I detta avsnitt lämnas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2023 och en preliminär beräkning av inkomsterna för 2024 och 2025. Prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter och för inkomsterna i statens budget redovisas. En jämförelse görs mellan nuvarande prognos och prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100). Därefter görs en uppföljning av inkomsterna som beräknades i de av riksdagen ursprungligen beslutade budgetarna för 2021 respektive 2022. Slutligen redovisas förslag som ligger till grund för beräkningen av statens övriga inkomster.

Sammanfattning

– Tillväxten i svensk ekonomi förväntas bli hög 2022 i nominella termer, och de totala skatteintäkterna väntas öka med 5,5 procent. Det är högre än genomsnittet under perioden 2011 – 2020 som var 3,4 procent. Det beror framför allt på en stark utveckling av skatt på konsumtion, men även till viss del skatt på arbete. – Skatteintäkterna förväntas öka i en något lägre takt 2023 än 2022, framför allt till följd av lägre skatt på kapital till följd av lägre tillgångspriser. – Intäkterna bedöms i genomsnitt växa i takt med BNP i nominella termer 2023 – 2025. – Skattekvoten, dvs. skatteintäkterna som andel av BNP, väntas uppgå till 41,4 procent 2023, samma nivå som under 2022. Därefter stiger skattekvoten något då lönesumman utvecklas starkare än BNP. – I förhållande till bedömningarna i 2022 års ekonomiska vårproposition har de totala skatteintäkterna reviderats upp med mellan 28 och 95 miljarder kronor per år för 2022 – 2025. – Skatteintäkterna, exklusive kommunal utdebitering, beräknas öka med sammanlagt 20 miljarder kronor 2023 till följd av beslutade och aviserade förändringar på skatteområdet.

5.1 Inledning

Den offentliga sektorns skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna efter att avdrag gjorts för de skatter som tillhör Europeiska unionen, ska i enlighet med budgetlagen (2011:203) redovisas under det år som den skattepliktiga händelsen ägde rum. Från den offentliga sektorns skatteintäkter görs avdrag för de skatter som tillhör kommuner och regioner samt ålderspensionssystemet, och då erhålls statens skatteintäkter.

Skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster utgörs av periodiseringar. Periodiseringarna består i sin tur av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Inkomsterna i statens budget, dvs. statens skatteinkomster och övriga inkomster, ska enligt budgetlagen redovisas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och utbetalningarna sker.

Skatteintäkter och skatteinkomster har olika påverkan på de offentliga finanserna. Skatteintäkterna påverkar det finansiella sparandet, medan periodiseringsposter som kapitalplaceringar på skattekontot endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo. Motsvarande skillnad finns för övriga inkomster. Vissa inkomster av statens verksamhet, såsom utdelningar från statens aktieinnehav, påverkar statens finansiella

sparande, medan försäljningsinkomster och återbetalningar av lån endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo.

5.2 Offentliga sektorns skatteintäkter

De totala skatteintäkterna, dvs. den offentliga sektorns skatteintäkter och de skatteintäkter som tillfaller EU, ökade enligt preliminära utfall med 9,0 procent 2021 (se diagram 5.1). Den starka återhämtningen i ekonomin efter nedgången 2020 medförde att viktiga skattebaser såsom lönesumman och hushållens konsumtion växte mycket 2021 i förhållande till ett historiskt genomsnitt. Preliminära utfall indikerar därutöver en stark utveckling för företagens vinster och mycket stora kapitalinkomster för hushållen.

Diagram 5.1 Totala skatteintäkter

Utfall 2000 – 2021, prognos 2022 – 2025 Årlig procentuell förändring Miljarder kronor 10 3 000 8 2 500 6 2 000 4 1 500 2 1 000 0 500 -2 -4 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

År 2022 väntas skatteintäkterna växa med 5,5 procent, vilket är relativt starkt jämfört med tidigare år men betydligt lägre än under 2021. Det beror på att de viktiga skattebaserna lönesumma och investeringar väntas öka långsammare än 2021, men snabbare än genomsnittet under perioden 2011 – 2020. Vidare väntas intäkterna från kapitalskatterna minska 2022, vilket ytterligare dämpar tillväxttakten för de totala skatteintäkterna jämfört med 2021 (se tabell 5.1).

År 2023 beräknas skatteintäkterna öka med 3,9 procent, vilket är betydligt lägre än 2022 men i paritet med tillväxten i ekonomin. Tillfälliga nedsättningar av skatt på arbete upphör under året, vilket motverkas av att hushållens kapitalskatter minskar till följd av lägre tillgångspriser.

Under 2024 och 2025 beräknas de totala skatteintäkterna öka med i genomsnitt 4,4 procent per år vilket fortsatt är högre än det historiska genomsnittet för perioden 2011 – 2020. Samtliga stora skattebaser väntas öka, men ökningen är särskilt stark för skatt på arbete och konsumtion. Skatt på kapital beräknas i slutet av prognosperioden öka något långsammare i enlighet med antagandet om att intäkterna återgår till ett historiskt genomsnitt av BNP.

I tabell 5.6 sammanställs de beräknade effekterna av regeländringar på skatteområdet 2020 – 2025. Tabellen visar både tidigare beslutade och i denna proposition föreslagna och aviserade regeländringar i förhållande till föregående år. Sammantaget bedöms regeländringar höja skatteintäkterna med 20 miljarder kronor 2023 och med

6 miljarder kronor 2024. De regeländringar som aviseras i denna proposition minskar skatteintäkterna med 11 miljarder kronor 2023, se avsnitt 12.

Regeringens förslag: Den beräkning av inkomster i statens budget för 2023 som sammanställts i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns. Den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt tabell 5.1 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska regeringen lämna ett förslag till statens inkomster för det kommande budgetåret. Regeringens förslag till inkomstberäkning för 2023 redovisas i bilaga 1 avsnitt 2. Regeringen ska i budgetpropositionen också lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret, se 2 kap. 3 § budgetlagen. Regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2024 och 2025 redovisas i tabell 5.1.

Tabell 5.1 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Miljarder kronor. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022 – 2025 Inkomsthuvudgrupp 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Skatt på arbete 1 250,5 1 329,9 1 391,0 1 450,3 1 494,5 1 579,3

1100 Direkta skatter 668,7 693,6 719,2 738,8 751,1 795,1

Varav kommunal inkomstskatt 766,1 806,8 847,9 881,3 912,2 961,4 Varav statlig inkomstskatt 50,3 55,9 59,2 53,7 48,4 51,1 Varav jobbskatteavdrag -128,1 -132,0 -145,8 -157,3 -169,4 -176,7 Varav husavdrag -16,8 -19,2 -19,6 -20,2 -20,8 -21,4 Varav övrigt -2,8 -17,9 -22,4 -18,7 -19,3 -19,3

1200 Indirekta skatter 581,8 636,3 671,8 711,5 743,4 784,3

Varav arbetsgivaravgifter 594,9 629,3 666,9 697,5 727,6 768,2 Varav egenavgifter 11,7 12,5 12,6 12,7 12,7 12,9 Varav särskild löneskatt 50,8 52,5 55,4 57,8 60,4 63,6 Varav nedsättningar -35,0 -15,3 -17,7 -8,5 -7,3 -7,7 Varav skatt på tjänstegruppliv 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Varav avgifter till premiepensionssystemet -41,3 -43,2 -46,1 -48,5 -50,5 -53,3

1300 Skatt på kapital 271,8 347,9 340,5 345,3 363,8 375,2

Varav skatt på kapital, hushåll 66,0 104,3 83,6 77,6 78,5 82,7 Varav skatt på företagsvinster 149,3 175,8 177,6 178,1 188,0 193,1 Varav avkastningsskatt 5,6 6,6 8,1 19,3 25,6 26,0 Varav fastighetsskatt och fastighetsavgift 34,6 36,3 38,1 38,0 38,7 39,6 Varav stämpelskatt 12,7 15,5 16,1 14,6 14,8 15,1 Varav kupongskatt m.m. 3,6 9,4 10,7 10,1 10,6 10,9 Varav riskskatt för kreditinstitut 6,3 7,6 7,7 7,9

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 602,9 650,7 704,9 735,8 767,7 804,5

Varav mervärdesskatt 467,9 510,8 568,0 594,5 616,8 650,9 Varav skatt på tobak 11,9 11,9 12,2 12,4 12,4 12,7 Varav skatt på etylalkohol 5,2 5,6 5,6 5,7 5,9 5,8 Varav skatt på vin m.m. 6,6 6,6 6,6 7,1 7,5 7,6 Varav skatt på öl 4,5 4,5 4,9 5,2 5,5 5,6 Varav energiskatt 52,6 53,8 47,1 47,3 53,2 55,1 Varav koldioxidskatt 20,4 21,9 21,4 22,5 24,1 24,0 Varav övriga skatter på energi och miljö 6,1 5,4 8,0 8,0 8,2 8,2

Inkomsthuvudgrupp 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Varav skatt på vägtrafik 21,6 22,5 23,7 25,2 26,0 26,0 Varav övriga skatter 6,2 7,6 7,6 7,9 8,1 8,6

1500 Skatt på import 6,2 7,3 9,2 9,4 9,8 10,1

1600 Restförda och övriga skatter 7,1 -5,5 12,3 13,4 14,6 15,8

Varav restförda skatter -10,0 -16,1 -9,8 -8,1 -7,6 -6,9 Varav övriga skatter 17,1 10,6 22,2 21,5 22,1 22,8

Totala skatteintäkter 2 138,4 2 330,4 2 457,9 2 554,1 2 650,4 2 784,9

1700 Avgående poster, EU-skatter -6,2 -7,3 -9,2 -9,4 -9,8 -10,1

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 132,2 2 323,1 2 448,8 2 544,7 2 640,6 2 774,8

1800 Avgående poster till andra sektorer -1 054,5 -1 111,7 -1 170,3 -1 216,5 -1 261,0 -1 328,2

Varav kommunala skatter -785,4 -827,8 -869,8 -903,0 -934,3 -984,2 Varav avgifter till ålderspensionssystemet -269,1 -283,9 -300,5 -313,5 -326,7 -344,0

Statens skatteintäkter 1 077,7 1 211,4 1 278,4 1 328,2 1 379,6 1 446,7

1900 Periodiseringar -40,3 23,7 21,7 -15,5 -10,7 2,8

Varav uppbördsförskjutningar 6,5 -17,4 41,0 17,1 5,6 0,2 Varav betalningsförskjutningar -17,1 41,6 -24,2 -43,3 -24,0 0,8 – kommuner och regioner -6,9 37,2 30,2 -26,9 -18,9 4,3 – ålderspensionssystemet -1,1 7,7 -0,8 -0,9 1,0 1,3 – privat sektor -8,7 -3,7 -54,8 -14,8 -4,8 -4,8 – kyrkosamfund -0,4 0,3 1,0 -0,7 -1,3 0,0 – EU 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Varav anstånd -29,7 -0,5 4,8 10,6 7,7 1,8

1000 Statens skatteinkomster 1 037,4 1 235,1 1 300,1 1 312,7 1 368,9 1 449,5

Övriga inkomster -38,8 -43,8 -15,0 -33,2 -48,7 -58,4

2000 Inkomster av statens verksamhet 46,1 43,3 71,6 42,6 36,3 38,5 3000 Inkomster av försåld egendom 0,8 0,0 5,0 5,0 5,0 5,0 4000 Återbetalning av lån 0,7 1,1 1,4 0,5 0,6 0,7 5000 Kalkylmässiga inkomster 16,2 17,8 18,1 19,1 23,1 24,7 6000 Bidrag från EU 14,2 14,6 16,1 32,5 24,8 15,6 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -116,9 -120,6 -127,2 -133,0 -138,6 -142,9 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsbudgetens inkomster 998,5 1 191,3 1 285,1 1 279,5 1 320,2 1 391,0

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2023 och framåt. Utfall för 2021 är enligt nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skattekvot Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. År 2022 väntas skattekvoten uppgå till 41,4 procent av BNP, vilket är drygt en procentenhet lägre än 2021. Det förklaras delvis av förändringar i skattesystemet, såsom tillfälligt nedsatta socialavgifter för unga, ett utökat jobbskatteavdrag och en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster. Vidare förklaras det av att intäkterna från kapitalskatter från hushåll och företag väntas utvecklas svagare än BNP 2022. Att utvecklingstakten avtar beror framför allt på att hushållens kapitalinkomster minskar från en mycket hög nivå. Vidare medför sjunkande tillgångspriser på både bostäder och aktier att hushållens realiserade kapitalvinster minskar. I slutet av prognosperioden antas både hushållens kapitalvinster och företagsvinster successivt återgå mot ett historiskt genomsnitt som andel av BNP.

År 2023 väntas skattekvoten vara på samma nivå som året innan (se tabell 5.2). Att skattekvoten inte stiger trots att tillfälliga reformer som nedsatta socialavgifter för unga och en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster upphör beror på att skatt på kapital sjunker till följd av lägre tillgångspriser. Dessa två effekter tar i stort sett ut varandra. I slutet av prognosperioden följer vanligtvis utvecklingen av skatteintäkterna, med bibehållna regler, BNP-utvecklingen väl. Anledningen till att skattekvoten ändå väntas öka något mellan 2023 och 2024 beror på den höga inflationen, mätt i konsumentprisindex (KPI), som väntas höja arbetskostnaderna och därmed lönesumman. Lönesumman ökar betydligt mer än BNP i slutet av prognosperioden.

Tabell 5.2 Skattekvot

Procent av BNP. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022 – 2025 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Skattekvot 42,4 42,7 41,4 41,4 41,5 41,5

Varav skatt på arbete 24,8 24,4 23,4 23,5 23,4 23,5 Varav skatt på kapital 5,4 6,4 5,7 5,6 5,7 5,6 Varav skatt på konsumtion 12,1 12,1 12,0 12,1 12,2 12,1 Varav övriga skatter 0,1 -0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Skatt på arbete Skatterna på arbete kan delas in i direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete består i huvudsak av kommunal och statlig inkomstskatt. De indirekta skatterna på arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Skatteintäkterna minskas av ett antal skattereduktioner. Intäkterna från skatt på arbete beräknas uppgå till nästan 60 procent av de totala skatteintäkterna 2023 och till omkring 24 procent av BNP (se tabell 5.3).

Tabell 5.3 Skatt på arbete

Procent av BNP. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022 – 2025 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Direkta skatter 13,3 12,7 12,1 12,0 11,8 11,9 Varav kommunal skatt 15,2 14,8 14,3 14,3 14,3 14,3 Varav statlig skatt 1,0 1,0 1,0 0,9 0,8 0,8 Varav allmän pensionsavgift 2,6 2,5 2,4 2,5 2,5 2,5 Varav skattereduktioner -5,5 -5,6 -5,6 -5,6 -5,8 -5,7 Indirekta skatter 11,5 11,7 11,3 11,5 11,6 11,7

Skatt på arbete 24,8 24,4 23,4 23,5 23,4 23,5

Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Intäkterna från skatt på arbete 2021 är ett preliminärt utfall. Det slutliga utfallet fastställs i den årliga beskattningen som är klar i december året efter inkomståret.

Kommunal inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt som andel av BNP beräknas minska från 15,2 procent 2020 till 14,3 procent 2022 (se tabell 5.3). Detta beror främst på att lönesumman, som är den viktigaste skattebasen, utvecklas svagare än BNP både 2021 och 2022 då BNP vänder upp efter en negativ utveckling under 2020. Lönesumman hölls uppe 2020 tack vare olika stöd, framför allt vid korttidsarbete, och ökar därför inte lika starkt 2021 och 2022. Lönesumman förväntas återigen utvecklas starkare än BNP 2023 – 2025 till följd av högre arbetskostnader, vilket ökar kommunalskatternas andel av BNP. Att skattekvoten inte går upp beror på att den höga inflationen även medför att

grundavdraget höjs mer än vanligt. Grundavdraget skrivs upp med prisbasbeloppet som är beroende av måttet på inflation, KPI. Med oförändrade kommunalskattesatser brukar skatteintäkterna utvecklas ungefär i samma takt som BNP i slutet på prognosperioden.

Det kommunala skatteunderlaget, som främst består av löner och pensioner, utvecklades betydligt svagare 2020 än tidigare år eftersom lönesumman utvecklades svagt till följd av konjunkturnedgången. År 2021 återhämtade sig tillväxttakten av lönesumman kraftigt och ligger kvar på en hög nivå även 2022 (se diagram 5.2). Lönesumman väntas öka något långsammare åren 2023 – 2024 men i paritet med hur det har sett ut historiskt. Det är framför allt svagare timmar som gör att lönesumman utvecklas svagare dessa år. År 2025 utvecklas timmarna återigen starkare, vilket medför en historiskt sett hög lönesumma.

Diagram 5.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

Utfall 2000 – 2021, prognos 2022 – 2025 Årlig procentuell förändring 8 6 4 2 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 -2 -4 -6

Arbetade timmar Timlön Lönesumma Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skatteunderlaget för kommunal inkomstbeskattning påverkas också av regeländringar. Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget visar utvecklingen justerad för regeländringar. Den faktiska utvecklingen var svagare än den underliggande utvecklingen 2020 och 2021 (se tabell 5.4). Detta beror till största delen på att skatten för personer över 65 år har sänkts i flera steg. Det har åstadkommits genom en ytterligare höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket påverkar kommuners och regioners skatteunderlag. Kommunsektorns skattebortfall till följd av regeländringarna neutraliseras via ett höjt generellt statsbidrag. Riksdagens beslut om vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet medför att den faktiska utvecklingen av kommunsektorns skatteunderlag 2023 väntas öka starkare än den underliggande utvecklingen (prop. 2021/22:181, bet. 2021/22:SfU25, rskr. 2021/22:331). Detta motverkas till stor del av regeringens förslag i denna proposition om höjd milersättning för avdrag för resor till och från arbetsplatsen med egen bil, justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil, tillfällig skattefri förmån av laddel på arbetsplatsen samt förstärkt skattereduktion för installation av solceller.

Tabell 5.4 Faktisk och underliggande utveckling av kommunsektorns

skatteunderlag

Årlig procentuell förändring. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022 – 2025 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Faktisk utveckling 2,1 5,0 5,1 4,0 3,5 5,4 Underliggande utveckling 2,6 5,3 5,1 3,9 3,5 5,4 Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas sjunka något som andel av BNP mellan 2022 och 2025 (se tabell 5.3). I avsaknad av nya förslag eller ändrade regler är detta vanligt, då skiktgränserna för statlig inkomstskatt räknas upp med KPI plus 2 procentenheter. För att statlig inkomstskatt som andel av BNP ska öka behöver därför lönesumman öka starkare än BNP och inflationen plus 2 procentenheter tillsammans, vilket inte är fallet.

Skattereduktioner

Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka under prognosperioden (se tabell 5.5), dels till följd av att skatteunderlaget ökar, dels till följd av att nya skattereduktioner har införts. Dessa inkluderar skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa samt en förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Vidare har regeringen i denna proposition föreslagit att utöka jobbskatteavdraget genom förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år samt skattereduktion för installation av grön teknik genom förstärkt skattereduktion för installation av solceller.

Tabell 5.5 Skattereduktioner

Miljarder kronor. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022 – 2025 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Allmän pensionsavgift -131 -138 -145 -152 -158 -166 Jobbskatteavdrag -128 -132 -146 -157 -169 -177 Husavdrag -17 -19 -20 -20 -21 -21 Skattereduktion för boende i vissa områden -1 -1 -1 -1 -1 -1 Skattereduktion för installation av grön teknik -1 -2 -2 -2 -2 Skattereduktion för förvärvsinkomst -9 -9 -9 -9 -9 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin -6 -5 Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa -1 -2 -2 -2 Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning -4 -4 -5 -5 Övriga skattereduktioner -1 -1 -1 -1 -1 -1

Summa -279 -307 -333 -348 -367 -384

Anm.: I posten Jobbskatteavdrag ingår förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år med 770 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023. I posten Skattereduktion för installation av grön teknik ingår förslaget om förstärkt skattereduktion för installation av solceller med 280 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter utgör merparten av de indirekta skatterna. Sammantaget beräknas de indirekta skatterna år 2022 uppgå till ca 27 procent av de totala skatteintäkterna under prognosperioden, vilket motsvarar drygt 11 procent av BNP.

År 2023 beräknas de indirekta skatterna uppgå till 712 miljarder kronor, vilket motsvarar 11,5 procent av BNP. Intäkterna från indirekt skatt på arbete bedöms öka med ca 5,9 procent under 2023. Ökningen beror framför allt på att lönesumman växer, men även på att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för 19 – 23-åringar trappas ned. De indirekta skatterna bedöms därefter öka med i genomsnitt 5 procent årligen 2024 och 2025, vilket är ungefär i samma takt som lönesumman växer.

För att understödja forskning och utveckling inom näringslivet avser regeringen att föreslå en förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

Skatt på kapital Skatt på kapital består främst av hushållens kapitalskatter och skatt på företagens vinster, men inkluderar även stämpelskatt, avkastningsskatt på pensioner samt fastighetsskatt och fastighetsavgift. Intäkterna från skatt på kapital beräknas 2023 uppgå till ca 14 procent av de totala skatteintäkterna vilket motsvarar knappt 6 procent av BNP (se diagram 5.3).

Skatt på hushållens kapitalinkomster

Underlaget för hushållens skatt på kapital utgörs av nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. De största posterna utgörs av skatt på realiserade kapitalvinster, utdelningsinkomster, schablonintäkter och avdrag för hushållens ränteutgifter.

Enligt det preliminära utfallet för 2021 var inkomster från hushållens realiserade kapitalvinster på en hög nivå i ett historiskt perspektiv, omkring 5,1 procent av BNP (se diagram 5.3). Genomsnittet för perioden 2006 – 2020 var 3,7 procent. Utvecklingen av realiserade kapitalvinster påverkas i stor utsträckning av tillgångspriser på finansiella och reala tillgångar, samt av omsättningen av hus och bostadsrätter. Priserna för de finansiella tillgångarna minskade kraftigt när pandemin bröt ut men återhämtade sig därefter relativt snabbt. Både börsen och bostadsmarknaden utvecklades starkt under 2021. Även omsättningen av småhus ökade 2021. Under 2022 har däremot tillgångspriserna sjunkit och hushållens kapitalvinster förväntas därmed bli betydligt lägre 2022 än 2021. De är dock fortsatt kvar på en hög nivå historiskt sett. År 2023 förväntas hushållens realiserade kapitalvinster sjunka ytterligare till följd av att nedgången av bostadspriserna förväntas tillta samtidigt som börsen förväntas utvecklas relativt svagt. Nedgången innebär att nivån är lägre än vad den varit sedan utgången av 2014. I slutet av prognosperioden antas hushållens kapitalvinster motsvara genomsnittet för perioden 2006 – 2020, alltså 3,7 procent av BNP. Denna andel justeras för eventuella regeländringar. Under prognosperioden justeras kapitalvinsterna ned till följd av avskaffad ränta på uppskovsbelopp vid realiserad bostadsförsäljning, höjt tak för uppskov samt ett ökat sparande på investeringssparkonton. Andelen är därför 3,0 procent av BNP 2025 (se diagram 5.3).

Diagram 5.3 Hushållens kapitalvinster

Utfall 1990 – 2021, prognos 2022 – 2025 Miljarder kronor Procent av BNP 300 6

250 5

200 4

150 3

100 2

50 1

0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Miljarder kronor Procent av BNP Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Preliminär statistik indikerar att utdelningarna ökade starkt 2021, efter att ha sjunkit 2020, och att de nu ligger över nivån före pandemin. Att utdelningarna sjönk 2020 berodde på att flera företag reviderade ned sina utdelningar 2020 till följd av de restriktioner som kopplades till statliga företagsstöd, såsom stöd vid korttidsarbete och omsättningsstöd. Krisdrabbade företag som tagit del av dessa stödpaket behövde då avstå från att göra utdelningar till aktieägare. Den starka utvecklingen 2021 antas delvis vara en tillfällig effekt av nedgången 2020, och utdelningarna väntas därför öka betydligt långsammare 2022. I slutet av prognosperioden väntas utdelningarna successivt öka.

Ränteinkomsterna och ränteutgifterna följer normalt ränteutvecklingen, och eftersom det allmänna ränteläget väntas stiga under prognosperioden förväntas både ränteinkomsterna och ränteutgifterna öka. Även schablonintäkterna följer ränteutvecklingen, då de baseras på statslåneräntan, och väntas stiga kraftigt under prognosperioden. Den procentsats som avgör hur mycket av kapitalunderlaget som ska beskattas kan inte understiga ett golv. Golvet är för närvarande 1,25 procent, och räntenivån beräknas ligga över detta golv under hela prognosperioden.

Sammantaget förväntas intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster och nettot från kapitalinkomsterna att sjunka 2022 från rekordnivån 2021. Nettot från hushållens kapitalinkomster bedöms fortsätta att sjunka 2023 innan utvecklingen bedöms vända och öka något under slutet av prognosperioden.

Skatt på företagsvinster

Enligt preliminär statistik ökade intäkterna från skatt på företagsvinster 2021 starkt, med 18 procent, efter att ha minskat med 3 procent under 2020. Det slutliga utfallet för 2021 fastställs i samband med den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Den begränsade nedgången 2020 förklaras bl.a. av omfattande åtgärder för att lindra konsekvenserna av pandemin för företagen, såsom omställningsstöd, omsättningsstöd, evenemangsstöd och anstånd med skatteinbetalningar.

En hög ekonomisk tillväxt i nominella termer förväntas för helåret 2022. Intäkterna från skatt på företagsvinster väntas dock öka i en betydligt långsammare takt än året innan och uppgå till 178 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,0 procent av BNP. Att ökningstakten dämpas beror delvis på regeländringar, framför allt en tillfällig skattereduktion för investeringar, men även på en försämrad vinstutveckling. Många

branscher möter en relativt stark efterfrågan, och utsikterna inom framför allt tillverkningsindustrin är för innevarande år fortsatt relativt goda. Konjunkturindikatorer, såsom konjunkturbarometern, har dock sjunkit de senaste månaderna, och för totala näringslivet är läget svagare än normalt. Indikatorerna tyder på att svensk ekonomi är på väg mot en avmattning. För 2022 baseras beräkningen främst på vinstutveckling enligt företagens delårsrapporter, inbetald preliminärskatt samt driftsöverskottet i företagssektorn.

År 2023 väntas skatteintäkterna från företagsvinster utvecklas svagt till följd av nedgången i ekonomin. I slutet av prognosperioden antas skatteintäkterna från företagsvinster i enlighet med regeringens prognosmetod successivt återgå till ett historiskt genomsnitt som andel av BNP, vilket motsvarar knappt 2,9 procent för perioden 2015 – 2021 (se diagram 5.4).

Diagram 5.4 Skatt på företagsvinster

Utfall 1990 – 2021, prognos 2022 – 2025 Miljarder kronor Procent av BNP 250 4

200 3

150 2 100

1 50

0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24

Miljarder kronor Procent av BNP Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Riskskatt för kreditinstitut

Den 1 januari 2022 började den nya lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut att gälla. Det innebär att kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. Gränsvärdet för beskattningsår som påbörjas under 2022 är 150 miljarder kronor. Därefter ska gränsvärdet årligen indexeras. Intäkterna från riskskatten bedöms uppgå till 6 miljarder kronor 2022 och knappt 8 miljarder kronor per år fr.o.m. 2023.

Avkastningsskatt

Intäkter från avkastningsskatt, som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, påverkas i hög grad av hur statslåneräntan utvecklas under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Även utvecklingen av livbolagens tillgångar påverkar intäkterna. Den långa perioden med låga räntenivåer, vilket medfört att avkastningsskatten en längre tid varit på en mycket låg nivå, bryts i år med stigande räntenivåer. Prognosen om en stigande statslåneränta medför att intäkterna från avkastningsskatt väntas öka kraftigt, framför allt fr.o.m. 2023, och uppgå till 26 miljarder kronor 2025.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift väntas uppgå till 38 miljarder kronor per år 2022 och 2023. För prognosåren därefter väntas de stiga något och

uppgår till knappt 40 miljarder kronor 2025. Som andel av BNP väntas de ligga stabilt på 0,6 procent.

Skatt på konsumtion och insatsvaror Skatt på konsumtion och insatsvaror består av mervärdesskatt och punktskatter och utgjorde 28 procent av de totala skatteintäkterna 2021. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms under hela prognosperioden ligga på ungefär 12 procent av BNP.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt väntas öka med över 11 procent 2022, vilket är betydligt starkare än den genomsnittliga ökningstakten under perioden 2011 – 2020 på ca 4 procent. Det förklaras framför allt av att prisökningen i hushållens konsumtion, som är den viktigaste skattebasen för mervärdesskatt, sker i högre takt än normalt.

För 2023 – 2025 beräknas intäkterna från mervärdesskatt öka i genomsnitt med knappt 5 procent per år. Ökningstakten är något svagare än prognosen för hushållens konsumtion, men starkare än prognosen för fasta bruttoinvesteringar (se diagram 5.5). År 2025 väntas intäkterna från mervärdesskatt uppgå till 651 miljarder kronor.

Diagram 5.5 Hushållens konsumtion, fasta bruttoinvesteringar och intäkter från

mervärdesskatt

Utfall 2000 – 2021, prognos 2022 – 2025 Årlig procentuell förändring i löpande priser 15

-5

-10

-15 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Hushållens konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Mervärdesskatteintäkter Anm.: Utfall för mervärdesskatteintäkterna för 2021 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Punktskatter

Intäkterna från punktskatterna beräknas minska med ca 2 procent 2022 främst till följd av tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel. Den förväntade intäktsminskningen 2022 förstärks även av en minskad användning av olika energislag. År 2023 beräknas punktskatterna öka med ca 3 procent för att 2024 öka med nästan 7 procent som en följd av att tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel upphör. År 2025 väntas ökningstakten av intäkterna från punktskatterna dämpas till knappt 2 procent, vilket ändå är något högre än den genomsnittliga ökningstakten för 2011 – 2020. År 2025 beräknas punktskatteintäkterna uppgå till 154 miljarder kronor.

Restförda och övriga skatter Restförda och övriga skatter består främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna från restförda och övriga skatter väntas uppgå till 12 miljarder kronor 2022 för att därefter stiga till 16 miljarder kronor 2025 (se tabell 5.1).

Offentligfinansiella effekter av samtliga ändrade skatte- och avgiftsregler De beräknade effekterna av samtliga regeländringar på skatteområdet 2020 – 2025 redovisas i tabell 5.6. Tabellen visar alla regeländringar sammantaget, både förslag som tidigare beslutats av riksdagen och aviserats av regeringen samt av förslag och aviseringar i denna budgetproposition. Regeländringarna visas i förhållande till föregående år. Sammantaget bedöms regeländringar, exklusive kommunal utdebitering, minska skatteintäkterna med 21 miljarder kronor 2022 för att därefter öka skatteintäkterna med 20 miljarder kronor 2023 samt med ytterligare 6 miljarder kronor 2024.

Tabell 5.6 Offentligfinansiella effekter av samtliga ändrade skatte- och avgiftsregler

Miljarder kronor, bruttoeffekt i förhållande till föregående år 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Skatt på arbete -42,3 3,5 -16,5 17,3 1,5 0,0

Varav kommunalskatt -1,3 -2,6 -4,4 1,1 -0,1 0,0 – förändrad medelutdebitering 2,1 -0,2 -0,8 – avdrag för arbetsresor -1,6 0,0 0,0 – vissa höjda åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet 2,7 – sänkt skatt för personer över 65 år, ändring av grundavdrag -4,3 -2,4 -3,9 0,1 0,0 – övrigt, kommunal skatt 0,9 0,0 0,2 -0,1 -0,1 0,0 Varav statlig skatt -6,2 0,0 -0,1 0,2 0,1 0,0 – avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) -6,1 – övrigt, statlig skatt -0,1 0,0 -0,1 0,2 0,1 Varav skattereduktioner -0,7 -13,9 -11,4 2,8 0,0 0,0 – skattereduktion för förvärvsinkomst -8,5 -2,1 -6,4 – förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster -7,0 1,0 – förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster genomförs ej 9,2 5,4 – förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning -2,6 – skattereduktion för a-kasseavgift -0,8 -0,8 – tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin -5,0 5,0 – husavdrag -0,2 -0,3 – jobbskatteavdrag -8,0 -1,1 – övriga skattereduktioner -0,5 -0,2 0,0 -0,3 0,0 0,0 Varav socialavgifter -34,0 20,0 -0,6 13,1 1,5 0,0 – höjda åldersgränser i skattesystemet 2,5 – tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för 19 – 23-åringar -12,2 -0,1 10,6 1,7 0,0 – justerade förmånsvärden för personbilar 0,1 0,2 0,2 – nedsättning för den först anställda -0,2 -0,1 -0,5 -0,1 – särskild löneskatt för äldre -1,4 – förändringar i nedsättningen av socialavgifter för unga -0,4 – tillfälligt nedsatta socialavgifter m.m. -32,1 32,2 -0,3 – förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för FoU -0,1 -0,1 0,0

2020 2021 2022 2023 2024 2025

Skatt på kapital 0,8 -7,8 1,0 5,8 1,5 0,1

Varav inkomstskatt, företag 2,8 -5,5 -5,4 4,5 1,3 0,1 – nya skatteregler företagssektorn 2,8 -6,6 0,7 0,4 – övriga inkomstskatter, företag 1,1 -6,1 4,1 1,3 0,1 Varav fastighetsskatt -1,0 Varav övriga skatter på kapital -1,0 -2,3 6,3 1,3 0,2 0,0 – riskskatt för kreditinstitut 6,3 1,3 – avskaffad schablonintäkt på uppskovsbelopp -1,7 – övrigt, övriga skatter på kapital -1,0 -0,6 0,0 0,2 0,0

Skatt på konsumtion 3,1 1,8 -6,8 -3,2 2,3 -0,1

Varav mervärdesskatt -0,2 1,0 -0,1 -0,3 0,0 0,0 Varav punktskatter 3,3 0,8 -6,8 -2,9 2,2 -0,1 – skatt på alkohol och tobak 0,1 0,0 0,8 0,9 0,0 – energiskatt -0,5 -0,7 -7,6 -4,1 1,1 – skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. 1,5 0,4 0,8 1,0 0,4 0,0 – övriga punktskatter 2,3 1,1 0,0 -0,7 0,0 -0,1

Restförda och övriga skatter -4,6 0,1 0,4 0,5 0,3 0,2

Totala skatteintäkter -42,9 -2,4 -21,9 20,3 5,6 0,3

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering -45,1 -2,2 -21,2 20,3 5,6 0,3

Källa: Egna beräkningar.

5.3 Statens inkomster

Inkomsterna i statens budget består av statens skatteinkomster och övriga inkomster. Statens skatteinkomster erhålls efter att avdrag gjorts från de totala skatteintäkterna för de skatter som tillhör Europeiska unionen, kommuner och regioner samt ålderspensionssystemet och efter att hänsyn tagits till periodiseringar.

Övriga inkomster Utfall och prognoser för de inkomster som redovisas under posten Övriga inkomster i statens budget framgår av tabell 5.1. Bland dessa inkomster ingår avräkningar som främst avser kompensation för statlig och kommunal mervärdesskatt. Inkomster av statens verksamhet består främst av utdelningar från statens aktieinnehav, affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt inkomster från offentligrättsliga avgifter. År 2023 beräknas inkomster av statens verksamhet sammantaget uppgå till 43 miljarder kronor, vilket är lägre än året före. Det beror främst på tillfälligt höga utdelningar från statliga bolag under 2022. Under 2021 betalades höga flaskhalsavgifter in till Affärsverket svenska kraftnät. En del av dessa intäkter ska återföras till elintensiva företag under 2023 (se tabell 5.7). Intäkterna redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet , och motsvaras av elprisstöd till elintensiva företag under 2023 på utgiftssidan (utgiftsområde 24), se avsnitt 6 Utgifter. Totalt sett är denna transferering neutral för statens budget.

Tabell 5.7 Effekt på inkomster av statens verksamhet av flaskhalsintäkter

Miljarder kronor 2022 2023 2024 2025 Flaskhalsintäkter 2,4 Källa: Egna beräkningar.

Inkomster av försåld egendom omfattar redovisade försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen. För 2022 – 2025 görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljningsinkomster på 5 miljarder kronor per år.

Inkomsterna från återbetalning av lån omfattar återbetalning av studiemedel för lån upptagna före 1989 samt av övriga lån. Under hela prognosperioden väntas de uppgå till mellan 0,5 och 0,7 miljarder kronor per år.

Kalkylmässiga inkomster omfattar vissa avskrivningar, amorteringar samt statliga pensionsavgifter. Pensionsavgifterna utgör merparten av dessa inkomster. År 2023 beräknas inkomsterna till 19 miljarder kronor, men bedöms därefter stiga under senare delen av prognosperioden.

Posten Bidrag från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder. De största bidragen kommer från jordbruksfonderna och från faciliteten för återhämtning och resiliens. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområden. År 2023 beräknas dessa inkomster till 32 miljarder kronor, men de beräknas därefter minska 2024 och 2025.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet omfattar tillkommande skatter samt avräkningar. Tillkommande skatter avser främst skatter som tillfaller EU och kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avräkningar består till största delen av statliga och kommunala myndigheters kompensation för inbetald mervärdesskatt. År 2023 väntas avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till minus 133 miljarder kronor. Denna post bedöms bli alltmer negativ under prognosperioden vilket är kopplat till allt större kompensation för mervärdesskatt.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto budgeteras fr.o.m. 2016 under anslag på budgetens utgiftssida. Det återstår endast en inkomsttitel som avser de nedsättningar som kan ges som stöd vid korttidsarbete.

Ändrad redovisning av inkomsttitlar Följande inkomsttitel läggs till:

1143 Arbetslöshetskassa

Följande inkomsttitel byter namn och heter fortsättningsvis:

1157 Skattereduktion för boende i vissa områden

5.4 Jämförelse med 2022 års ekonomiska

vårproposition och uppföljning av

inkomsterna i statens budget för 2021 och

2022

I detta avsnitt jämförs prognosen för skatteintäkterna och övriga inkomster i denna proposition med prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition. Prognosskillnaderna visas i den högra delen av tabell 5.8.

Tabell 5.8 Utfall och aktuell prognos jämfört med statens budget för 2021 och 2022 samt en jämförelse med

prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor Jfr Aktuell Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Utfall SB21 prognos SB22 VÅP22 VÅP22 VÅP22 VÅP22 VÅP22 2021 2021 2022 2022 2021 2022 2023 2024 2025

Skatt på arbete 1 329,9 48,8 1 391,0 37,6 3,8 20,0 10,3 4,7 38,0

Varav direkta skatter 693,6 24,4 719,2 22,0 3,7 11,5 5,5 -7,1 10,4 – kommunal inkomstskatt 806,8 23,7 847,9 22,6 2,6 10,1 5,3 6,0 23,0 – statlig inkomstskatt 55,9 6,1 59,2 4,6 2,0 3,1 -1,0 -6,7 -4,6 – jobbskatteavdrag -132,0 -2,4 -145,8 -10,8 -0,1 -1,4 -4,4 -12,1 -14,3 – husavdrag -19,2 -1,3 -19,6 -0,1 -0,2 1,0 1,5 1,9 2,5 – övrigt -17,9 -1,7 -22,4 5,8 -0,5 -1,3 4,2 3,8 3,8 Varav indirekta skatter 636,3 24,4 671,8 15,6 0,0 8,5 4,8 11,8 27,6 – arbetsgivaravgifter 629,3 23,7 666,9 16,2 0,1 7,7 5,3 12,3 28,0 – egenavgifter 12,5 -1,0 12,6 -1,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 – särskild löneskatt 52,5 3,8 55,4 0,8 -0,6 0,0 -0,1 0,6 1,7 – nedsättningar -15,3 -0,6 -17,7 1,2 0,0 1,0 -0,1 -0,3 -0,5 – skatt på tjänstegruppliv 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 – avgifter till premiepensionssystemet -43,2 -1,5 -46,1 -1,4 0,0 -0,7 -0,8 -1,3 -2,3

Skatt på kapital 347,9 101,0 340,5 23,7 7,9 -0,7 -4,8 9,8 18,8

Varav skatt på kapital, hushåll 104,3 43,8 83,6 -2,5 -4,3 -11,1 -15,3 -8,5 0,6 Varav skatt på företagsvinster 175,8 50,2 177,6 10,7 11,8 7,6 2,8 8,6 11,1 Varav avkastningsskatt 6,6 0,8 8,1 0,7 0,5 0,0 8,6 11,1 8,3 Varav fastighetsskatt 36,3 1,0 38,1 2,2 0,0 0,5 -0,5 -0,7 -0,5 Varav stämpelskatt 15,5 2,3 16,1 1,4 0,0 0,0 -2,0 -2,2 -2,1 Varav kupongskatt m.m. 9,4 2,9 10,7 4,9 0,0 2,2 1,6 1,5 1,5

Skatt på konsumtion och insatsvaror 650,7 39,7 704,9 35,6 -3,6 17,1 21,3 28,7 36,5

Varav mervärdesskatt 510,8 40,6 568,0 41,4 -3,0 21,3 28,5 29,0 36,0 Varav skatt på tobak och alkohol 28,7 0,8 29,2 0,7 0,0 0,6 0,0 -0,4 -0,4 Varav energiskatt 53,8 0,8 47,1 -7,0 -0,7 -4,8 -7,2 -2,8 -2,7 Varav koldioxidskatt 21,9 0,6 21,4 -0,6 0,0 -0,3 -0,7 0,7 0,6 Varav övriga skatter på energi och miljö 5,4 -3,7 8,0 0,8 0,0 0,2 -0,2 -0,1 -0,2 Varav skatt på vägtrafik 22,5 -1,2 23,7 0,3 0,0 -0,2 0,8 1,9 2,3 Varav övriga skatter 7,6 1,9 7,6 0,1 0,0 0,2 0,0 0,3 0,9

Skatt på import 7,3 0,7 9,2 2,2 0,0 1,0 1,0 1,0 1,0

Restförda skatter och övriga skatter -5,5 -21,1 12,3 -1,9 -1,6 2,3 0,2 0,3 0,5

Varav restförda skatter -16,1 -10,8 -9,8 -3,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Varav övriga skatter 10,6 -10,3 22,2 2,0 -1,6 2,3 0,2 0,3 0,5

Totala skatteintäkter 2 330,4 169,1 2 457,9 97,3 6,5 39,7 28,0 44,6 94,8

Varav avgår, EU-skatter -7,3 -0,7 -9,2 -2,2 0,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 323,1 168,4 2 448,8 95,1 6,5 38,7 27,0 43,6 93,8

Varav avgår, kommunala skatter -827,8 -25,0 -869,8 -24,0 -2,6 -9,9 -4,0 -4,4 -21,6 Varav avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -283,9 -9,0 -300,5 -7,8 0,5 -2,9 -2,2 -4,8 -10,6

Statens skatteintäkter 1 211,4 134,3 1 278,4 63,2 4,4 25,9 20,8 34,4 61,6

Periodiseringar 23,7 -31,6 21,7 16,6 -4,4 -19,1 -1,9 -11,5 -2,1

Statens skatteinkomster 1 235,1 102,7 1 300,1 79,8 0,0 6,8 18,9 23,0 59,5

Övriga inkomster -43,8 -17,5 -15,0 15,8 0,0 -8,0 10,7 1,0 0,0

2000 Inkomster av statens verksamhet 43,3 3,8 71,6 27,2 0,0 1,9 0,9 0,9 0,7 3000 Inkomster av försåld egendom 0,0 -5,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Jfr Aktuell Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Jfr Utfall SB21 prognos SB22 VÅP22 VÅP22 VÅP22 VÅP22 VÅP22 2021 2021 2022 2022 2021 2022 2023 2024 2025 4000 Återbetalning av lån 1,1 0,4 1,4 0,9 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 5000 Kalkylmässiga inkomster 17,8 0,5 18,1 0,0 0,0 0,0 1,1 3,2 4,6 6000 Bidrag m.m. från EU 14,6 -15,7 16,1 -11,7 0,0 -11,8 11,1 2,0 0,9 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -120,6 -1,5 -127,2 -0,6 0,0 1,1 -2,4 -5,1 -6,1 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsbudgetens inkomster 1 191,3 85,3 1 285,1 95,6 0,0 -1,2 29,6 24,0 59,5

Anm.: Med statens budget (SB) avses de av riksdagen ursprungligen beslutade budgetarna för 2021 och 2022. Utfall för 2021 är enligt nationalräkenskapernas publicerade utfall. Källor: Statistiska centralbyrån, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Jämförelse med prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition För uppföljningen av inkomsterna i de av riksdagen ursprungligen beslutade budgetarna för 2021 och 2022 redovisas prognosskillnaderna i den vänstra delen av tabell 5.8.

Skatt på arbete

Intäkterna från skatt på arbete har reviderats upp 2021 – 2025 jämfört med bedömningen i 2022 års ekonomiska vårproposition. Framför allt beror detta på en starkare tillväxt i lönesumman, vilket främst ökar intäkterna från kommunal inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. För 2021 indikerar även det preliminära beskattningsutfallet högre kommunalskatter och statlig inkomstskatt jämfört med prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition. Den höga inflationen håller dock tillbaka upprevideringen av kommunal inkomstskatt eftersom grundavdraget, som skrivs upp med prisbasbeloppet, har ökat mer än vanligt. Det uppreviderade prisbasbeloppet ökar även jobbskatteavdraget och är därmed också en bidragande orsak till att hålla tillbaka revideringen av direkt skatt på arbete. Även skiktgränserna, som skrivs upp med KPI, har höjts mer än vanligt. Det innebär att färre personer hamnar över gränsen för att betala statlig inkomstskatt. Denna skatt är därmed nedreviderad fr.o.m. 2023. För 2022 är skiktgränserna redan fastslagna.

Indirekt skatt på arbete revideras upp under hela prognosperioden till följd av en starkare utveckling av lönesumman.

Skatt på kapital

Jämfört med prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition har intäkterna från kapitalskatter reviderats upp för 2021. Det beror främst på att det preliminära beskattningsutfallet indikerar högre vinster för företagen än tidigare beräknat. Samtidigt indikerar det preliminära beskattningsutfallet att hushållens realiserade kapitalvinster är lägre än vad som beräknades i vårpropositionen, vilket till viss del motverkar upprevideringen. År 2022 och 2023 är däremot kapitalskatterna nedreviderade, vilket främst beror på lägre tillgångspriser som har medfört en nedrevidering av hushållens kapitalvinster. Nedrevideringen avtar successivt under prognosperioden. Skatt på företagsvinster har däremot reviderats upp hela prognosperioden medan avkastningsskatt reviderats upp fr.o.m. 2023 till följd av en högre räntenivå än tidigare förväntat. Netto innebär detta en upprevidering av kapitalskatterna fr.o.m. 2024.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Sedan 2022 års ekonomiska vårproposition har intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror reviderats ned med knappt 4 miljarder kronor för 2021. För 2022 är prognosen uppreviderad med ca 17 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatt står för mer än hela den totala revideringen vilket i sin tur främst beror på en uppreviderad prognos för hushållens konsumtion i löpande priser. Upprevideringen dämpas av tillfälliga energiskattesänkningar på bensin och diesel. För 2023 – 2025 tilltar upprevideringarna successivt. För 2025 är prognosen uppreviderad med ca 37 miljarder kronor jämfört med prognosen i vårpropositionen. Även för 2023 – 2025 är det framför allt intäkterna från mervärdesskatt som står för hela eller mer än hela den totala revideringen. En stor del av upprevideringarna är kopplade till de allmänna prisökningarna som påverkar både skattebaser och skattesatser. För 2023 fortsätter tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel att dämpa intäktsutvecklingen för punktskatter, medan punktskatteintäkterna för 2024 och 2025 är i stort sett oreviderade sedan vårpropositionen.

Periodiseringar

Prognosen för periodiseringar har reviderats ned 2022 och 2023 jämfört med prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition, främst till följd av en förändrad prognos för uttag av kapitalplaceringar på skattekontot. I nuvarande prognos antas att samtliga kapitalplaceringar betalas ut under 2022 och 2023.

Övriga inkomster

Prognosen för övriga inkomster har reviderats ned med knappt 8 miljarder kronor 2022 men reviderats upp med 11 miljarder kronor 2023 jämfört med prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition. Det beror främst på att utbetalningar från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens har senarelagts.

Uppföljning av statens budget för 2021 och 2022 Med statens budget avses de av riksdagen ursprungligen beslutade budgetarna för 2021 och 2022.

Skatt på arbete

Enligt preliminära utfall blev intäkterna från skatt på arbete nästan 49 miljarder kronor högre 2021 jämfört med prognosen i statens budget för 2021. Detta beror framför allt på att utfallet för lönesumman blev högre än beräknat till följd av betydligt bättre konjunkturåterhämtning än väntat, vilket framför allt har medfört högre intäkter från kommunal inkomstskatt och arbetsgivaravgifter.

Även 2022 har intäkterna reviderats upp betydligt till följd av förbättrad konjunktur och lönesumma. Jämfört med statens budget för 2022 har intäkterna från skatt på arbete reviderats upp med 38 miljarder kronor.

Skatt på kapital

Jämfört med beräkningarna i statens budget för 2021 är prognosen för intäkterna från skatt på kapital kraftigt uppreviderad. Det är framför allt intäkter från skatt på företagsvinster och intäkter från hushållens kapitalskatter som har reviderats upp. Det förklaras av en betydligt starkare vinstutveckling för företagen och en starkare utveckling av tillgångspriser jämfört med tidigare bedömning.

Även prognosen för 2022 har reviderats upp jämfört med beräkningarna i statens budget för 2022. Det beror främst på en starkare vinstutveckling för företagen än tidigare beräknat.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror blev ca 40 miljarder kronor högre 2021 än vad som beräknades i statens budget för 2021. Framför allt är det intäkterna från mervärdesskatt som har ökat mer än väntat, vilket är kopplat till hushållens konsumtion och den höga prisutvecklingen. Denna effekt har dock dämpats av att intäkterna från skatt på elcertifikat och flygresor har reviderats ned. Priset på elcertifikat har fallit snabbare än väntat, och flygresorna minskade i samband med pandemin.

För 2022 beräknas intäkterna öka med ca 36 miljarder kronor mer än enligt prognosen i statens budget för 2022. Även denna upprevidering beror främst på intäkterna från hushållskonsumtionen som har ökat snabbare än väntat, framför allt på grund av ökningen av konsumentpriserna. Intäkterna från punktskatter är däremot nedreviderade till följd av den tillfälligt sänkta energiskatten på bensin och diesel.

Periodiseringar

År 2021 bedöms periodiseringar på statens budget bli 32 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i statens budget för 2021. Det förklaras främst av utökning och förlängning av tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter samt avdragen skatt och mervärdesskatt i samband med betalningssvårigheter till följd av pandemin.

År 2022 bedöms periodiseringar på statens budget bli 17 miljarder kronor högre jämfört med prognosen i statens budget för 2022. Det förklaras främst av högre inbetalad preliminärskatt.

Övriga inkomster

För 2021 blev intäkterna från övriga inkomster 17 miljarder kronor lägre än väntat i statens budget för 2021. Det beror främst på att utbetalningar från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens har senarelagts. Även försäljningsinkomsterna blev lägre än enligt det beräkningstekniska antagandet.

För 2022 har prognosen för övriga inkomster reviderats upp med 16 miljarder kronor jämfört med statens budget för 2022. Det förklaras främst av högre utdelningar från statliga bolag än förväntat.

6 Utgifter

I detta avsnitt lämnas förslag om utgiftsramar för 2023, förändring av anslagsbehållningar för 2023, utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023 samt preliminära utgiftsramar för 2024 och 2025. Till grund för förslagen ligger en analys av utvecklingen av utgifterna inom budgetens utgiftsområden och de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. takbegränsade utgifterna. I avsnittet återrapporteras även vissa tillkännagivanden som har anknytning till budgetens utgiftssida.

Sammanfattning

– Utgiftsramarna för de 27 utgiftsområdena beräknas uppgå till totalt 1 251,9 miljarder kronor 2023. Det är 48,8 miljarder kronor mer än ramarna för 2022 i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2022. Därefter har dock riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2022, bl.a. åtgärder till följd av pandemin och med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, som tillsammans med regeringens förslag i propositionen Höständringsbudget för 2022 (prop. 2022/23:2) uppgår till 87,2 miljarder kronor. – De takbegränsade utgifterna för 2023 beräknas uppgå till 1 594,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 15,5 miljarder kronor jämfört med 2022. Det beror främst på att den makroekonomiska utvecklingen, inte minst de stora prisökningarna, leder till en relativt stor utgiftsökning 2023. – Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas uppgå till 359,9 miljarder kronor 2023, vilket är en ökning med 11,7 miljarder kronor jämfört med 2022. – Nivån på de takbegränsade utgifterna 2023 beräknas motsvara 25,8 procent av BNP. Det är ungefär samma storleksordning som 2019 men en minskning jämfört med 2020 – 2022. – Jämfört med bedömningen i 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100) beräknas de takbegränsade utgifterna bli 48,5 miljarder kronor högre 2023, 67,8 miljarder kronor högre 2024 och 72,4 miljarder kronor högre 2025, främst till följd av de åtgärder som föreslås i denna proposition och de utgiftsrevideringar som följer av den förändrade bedömningen av den makroekonomiska utvecklingen. – För 2022 beräknas de takbegränsade utgifterna bli 48,3 miljarder kronor högre jämfört med den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2022, framför allt till följd av åtgärder med anledning av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.

6.1 Inledning

Statens budget delas in i 27 utgiftsområden. Utgiftsramarna utgörs av summan av de anvisade medlen för de anslag som ingår i respektive utgiftsområde. Utgifterna, däremot, utgörs av faktiskt förbrukade medel. Posten Minskning av anslagsbehållningar redovisar skillnaden mellan anvisade medel och faktiskt förbrukade medel. Till budgetens utgifter hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 7). De takbegränsade utgifterna, dvs. de utgifter som omfattas av utgiftstaket, består av utgifterna inom utgiftsområdena 1 – 25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna.

Regeringens förslag till utgiftsramar och beräkning av de takbegränsade utgifterna baseras på prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i avsnitt 3, volymutvecklingen i transfereringssystemen samt pris- och löneomräkningen av förvaltnings- och investeringsanslag. Vidare har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade utgiftsreformer samt de som föreslås eller aviseras i denna proposition. I beräkningarna antas inga ytterligare finanspolitiska regel- eller anslagsändringar genomföras under den redovisade prognosperioden. Beräkningen av de preliminära utgiftsramarna och de takbegränsade utgifterna för 2024 och 2025 ska därmed ses som en konsekvensanalys av budgetförslagets och tidigare beslutade och aviserade åtgärders effekt på den medelfristiga budgetutvecklingen.

6.2 Utgiftsramar för 2023

Regeringens förslag: Utgifterna för 2023 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.1.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska förslaget till statens budget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Utgiftsramen för ett utgiftsområde är summan av de anvisade medlen för de anslag som ingår i utgiftsområdet.

Tabell 6.1 Utgiftsramar, anslagsbehållningar och utgifter för

ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2023

Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 18 270 004 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 021 399 3 Skatt, tull och exekution 12 923 291 4 Rättsväsendet 68 305 854 5 Internationell samverkan 2 094 669 6 Försvar och samhällets krisberedskap 93 952 930 7 Internationellt bistånd 47 206 227 8 Migration 16 019 745 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 429 732 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 304 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 136 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 159 584 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 206 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 103 686 15 Studiestöd 27 912 395 16 Utbildning och universitetsforskning 94 991 971 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 667 948 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 099 158 19 Regional utveckling 4 534 201 20 Allmän miljö- och naturvård 19 542 691 21 Energi 4 944 849 22 Kommunikationer 78 952 417 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 373 352 24 Näringsliv 11 407 773 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 545 359 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 200 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 869 852

Utgiftsområde

Summa utgiftsområden 1 251 870 933

Minskning av anslagsbehållningar -4 392 792 1

Summa utgifter 1 247 478 141

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

1 234 412 741

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 359 856 000

Takbegränsade utgifter 1 594 268 741

Budgeteringsmarginal 70 731 259 3

Utgiftstak 1 665 000 000

1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 2 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 3 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2023 i denna proposition (se avsnitt 4.2).

Regeringens förslag: Beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2023 enligt tabell 6.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Anslagsbehållningarna ingår i beräkningen av lånebehovet. De utgör skillnaden mellan utgiftsområdenas ramar, som består av anvisade medel, och budgetens utgifter, som visar den bedömda faktiska förbrukningen av anslagsmedel. Anslagsbehållningar uppstår när prognoser över faktisk användning av medel är mindre eller större än anslagsnivåer och kan t.ex. följa av att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tiden. Bedömningen av hur anslagsbehållningarna kommer att förändras under nästkommande budgetår redovisas på utgiftssidan som en för alla anslag gemensam post, benämnd Minskning av anslagsbehållningar.

Regeringens förslag: Beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023 enligt tabell 6.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska den av riksdagen beslutade nivån på utgiftstaket användas i beredningen av förslaget till statens budget. Utgiftstaket omfattar bl.a. utgifterna inom ålderspensionssystemet som ligger vid sidan av statens budget. Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas öka med 11,7 miljarder kronor 2023 jämfört med prognosen för 2022 i denna proposition (se tabell 6.3). Ökningen är huvudsakligen hänförlig till den makroekonomiska utvecklingen (se även avsnitt 6.4).

Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna Utgiftsramarna beräknas öka med 49 miljarder kronor 2023 jämfört med ramarna för 2022 i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2022 (se tabell 6.2). Efter det ursprungliga beslutet om statens budget för 2022 har dock riksdagen beslutat om ändringar av utgiftsramarna för 2022. Tillsammans med förslaget till ändrade ramar i propositionen Höständringsbudget för 2022 medför ändringarna ökade utgiftsramar om sammanlagt 87 miljarder kronor jämfört med ramarna i det ursprungliga beslutet om statens budget. Ändringarna avser främst åtgärder till följd av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina (se vidare avsnitt 6.6).

Tabell 6.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2023

Miljarder kronor 2023 1

Anvisat 2022 1 203

Pris- och löneomräkning 7 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 25 Makroekonomisk utveckling 16 Volymer 8 Övrigt -9

Summa nya utgiftsramar 1 252

1 Summa utgiftsområden i statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exkl. beslut om ändringar i statens budget. Källa: Egna beräkningar. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål beräknas leda till att utgiftsramarna för 2023 ökar med 7 miljarder kronor.

Tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade reformer beräknas öka utgiftsramarna med 25 miljarder kronor. De utgiftsområden som ökar mest till följd av detta är i storleksordning utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 4 Rättsväsendet. Denna ökning motverkas av minskningar inom utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Den makroekonomiska utvecklingen, t.ex. i form av ett högre prisbasbelopp, beräknas medföra ökade utgiftsramar för 2023 med 16 miljarder kronor. Ökningen är hänförlig till utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Ökningen motverkas av en minskning av utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Volymförändringar, t.ex. i form av fler personer i olika transfereringssystem, bidrar till att utgiftsramarna ökar med 8 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas påverkas mest av högre volymer är utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Övriga utgiftspåverkande faktorer, t.ex. ökade avräkningar på biståndsramen, beräknas bidra till minskade utgiftsramar med 9 miljarder kronor. Minskningen är främst hänförlig till utgiftsområdena 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 7 Internationellt bistånd och 26 Statsskuldsräntor m.m.

Nivån på utgiftsramarna för 2023 har förändrats sedan riksdagens beslut om preliminära utgiftsramar för 2023 i statens budget för 2022. I 2022 års ekonomiska vårproposition redovisas de förändringar som skedde under perioden mellan den beslutade budgeten för 2022 och vårpropositionen. De förändringar som skett därefter redovisas i avsnitt 6.5.

6.3 Preliminära utgiftsramar för 2024 och 2025

Regeringens förslag: Den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt tabell 6.3 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och

utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 redovisas i tabell 6.3. De preliminära utgiftsramarna beräknas öka med 40,8 miljarder kronor 2024 och med 7,1 miljarder kronor 2025, jämfört med det närmast föregående året (se tabell 6.3 raden Summa utgiftsområden). En utförlig redovisning av utgiftsutvecklingen lämnas i avsnitt 6.4. De preliminära utgiftsramarna för 2024 har förändrats sedan riksdagens beslut om preliminära utgiftsramar för 2024 i samband med den ursprungligen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Förändringar som skedde under perioden mellan den beslutade budgeten för 2022 och 2022 års ekonomiska vårproposition har redovisats i vårpropositionen. Förändringar som skett därefter redovisas i avsnitt 6.5.

Tabell 6.3 Utgiftsramar 2022 – 2025

Miljoner kronor Utgiftsområde 2021 2022 2022 2023 2024 2025 Utfall Anslag 1 Prognos Förslag Förslag Förslag 1 Rikets styrelse 16 392 17 605 17 938 18 270 18 137 18 214 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 921 17 985 17 451 19 021 20 593 21 086 3 Skatt, tull och exekution 12 534 12 932 12 914 12 923 13 372 13 424 4 Rättsväsendet 57 168 63 049 61 839 68 306 72 419 76 865 5 Internationell samverkan 1 782 3 441 3 434 2 095 2 124 2 132 6 Försvar och samhällets krisberedskap 70 518 81 052 81 187 93 953 113 653 123 229 7 Internationellt bistånd 47 463 47 088 46 906 47 206 49 803 49 896 8 Migration 8 224 18 841 14 212 16 020 14 073 9 549 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 137 967 121 415 122 962 110 430 104 076 100 746 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 113 051 116 535 113 871 106 427 112 851 114 258 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 016 46 351 46 434 55 394 60 913 61 691 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 068 102 269 101 976 105 160 108 294 111 041 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 6 212 6 182 5 801 5 565 5 113 4 555 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 947 93 272 80 829 90 104 91 227 90 659 15 Studiestöd 26 588 27 901 26 287 27 912 31 059 35 088 16 Utbildning och universitetsforskning 91 350 95 473 92 220 94 992 96 647 96 757 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 22 683 20 208 19 847 16 668 16 659 16 830 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 188 10 064 7 472 6 099 6 005 2 882 19 Regional utveckling 3 224 4 742 3 634 4 534 3 819 4 088 20 Allmän miljö- och naturvård 16 725 23 749 21 828 19 543 14 649 9 965 21 Energi 3 395 13 368 12 937 4 945 5 017 4 629 22 Kommunikationer 72 097 78 444 77 245 78 952 83 301 89 698 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 630 24 439 22 656 19 373 22 926 20 782 24 Näringsliv 30 407 16 340 14 321 11 408 8 239 7 426 25 Allmänna bidrag till kommuner 153 235 157 098 157 079 157 545 161 881 157 792 26 Statsskuldsräntor m.m. -1 298 22 655 22 589 13 155 9 655 9 155 27 Avgiften till Europeiska unionen 52 262 47 837 47 302 45 870 46 196 47 357

Summa utgiftsområden 1 214 747 1 290 335 1 253 174 1 251 871 1 292 702 1 299 796

Minskning av anslagsbehållningar -4 393 -6 079 -9 563

Summa utgifter

1 214 747 1 253 174 1 247 478 1 286 623 1 290 233

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

1 216 046 1 230 585 1 234 413 1 277 058 1 281 167

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 334 564 348 198 359 856 365 883 381 292

Utgiftsområde 2021 2022 2022 2023 2024 2025 1 Utfall Anslag Prognos Förslag Förslag Förslag

Takbegränsade utgifter 1 550 609 1 578 783 1 594 269 1 642 941 1 662 459

Budgeteringsmarginal 144 391 55 217 70 731 102 059 162 541

Utgiftstak

1 695 000 1 634 000 1 665 000 1 745 000 1 825 000

Anm.: Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2023. 1 Inkluderar Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137 – 142), riksdagens beslut om ytterligare ändringar i statens budget för 2022 utöver regeringens förslag (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137 – 142), Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:169 – 173), Ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina (bet. 2021/22:FiU40, rskr. 2021/22:174 och rskr. 2021/22:175), Ändringar i statens budget för 2022 – Stöd till Ukraina med efterfrågad försvarsmateriel (bet. 2021/22:FiU46, rskr. 2021/22:204), Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47, rskr. 2021/22:226 – 228), Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439), riksdagens beslut om ytterligare ändringar i statens budget för 2022 utöver regeringens förslag (bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439), Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439), Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 – 470), riksdagens beslut om ytterligare ändringar i statens budget för 2022 utöver regeringens förslag (bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 – 470) och förslag i HÄB22. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 3 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. 4 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2023 – 2025 i denna proposition (se avsnitt 4.2.2). Källa: Egna beräkningar.

6.4 Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna

över tid

Pandemin medförde en kraftig ökning av utgifterna i statens budget och de takbegränsade utgifterna i procent av BNP 2020 jämfört med 2019 (se tabell 6.4). Det var en följd av dels de tidsbegränsade åtgärder som riksdagen beslutat om med anledning av pandemin, dels att BNP minskade 2020. De takbegränsade utgifterna minskade i procent av BNP 2021 och beräknas fortsätta att minska 2022 och 2023, då de bedöms vara ungefär lika stora som 2019. År 2024 bedöms utgifterna som andel av BNP fortsatt vara på ungefär samma nivå men de bedöms minska 2025, vilket bl.a. beror på att inga ytterligare finanspolitiska regel- eller anslagsändringar antas genomföras under den redovisade prognosperioden.

Tabell 6.4 Utgifter inom budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter i

procent av BNP

Procent av BNP. Utfall 2019 – 2021, prognos 2022 – 2025 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Utgifter inom utgiftsområden exkl. 1 statsskuldsräntor 19,6 23,3 22,3 20,7 20,0 20,0 19,1 1 Statsskuldsräntor m.m. 0,4 0,4 -0,0 0,4 0,2 0,1 0,1

Summa utgifter 20,1 23,6 22,3 21,1 20,2 20,1 19,2

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 6,3 6,5 6,1 5,9 5,8 5,7 5,7

Takbegränsade utgifter

25,9 29,8 28,4 26,6 25,8 25,7 24,8

1 Inklusive Minskning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Utgifter inom budgetens utgiftsområden (exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m.) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Källa: Egna beräkningar.

Nedan beskrivs utvecklingen av de takbegränsade utgifterna genom att varje års förändring jämförs med det närmast föregående året. Det innebär att utgifterna för 2023 anges i jämförelse med utgifterna för 2022 och att utgifterna för 2024 anges i jämförelse med 2023 osv. I texten beskrivs i huvudsak utvecklingen 2022 – 2025, men i tabellerna redovisas 2019 – 2025 för att ge en bild av förändringen över en längre period.

De takbegränsade utgifterna ökade med 192,5 miljarder kronor 2020 jämfört med 2019 och med 49,8 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020 (se tabell 6.5). Även 2022 – 2025 beräknas utgifterna fortsätta att öka varje år. Den stora ökningen av de takbegränsade utgifterna 2020 och den fortsatt höga nivån 2021 förklaras i första hand av de tillfälliga åtgärder som vidtagits med anledning av pandemin och som framgår av raden beslutade, föreslagna och aviserade reformer i tabell 6.5. Dessa tillfälliga åtgärder minskar i omfattning eller upphör 2022 eller 2023. Samtidigt trädde nya reformer i kraft 2022, och ytterligare nya reformer föreslås i denna proposition träda i kraft 2023. Det motverkar utgiftsminskningen till följd av att de tillfälliga åtgärderna upphör, men för 2023 överväger avslutandet av krisåtgärder vilket medför att beslutade, föreslagna och aviserade reformer bidrar till att de takbegränsade utgifterna minskar 2023. Anledningen till att de takbegränsade utgifterna ändå sammantaget beräknas öka 2023 jämfört med 2022 är att den makroekonomiska utvecklingen medför att utgifterna för pris- och lönekänsliga anslag beräknas öka relativt mycket det året. Även 2024 och 2025 är den makroekonomiska utvecklingen den huvudsakliga orsaken till att de takbegränsade utgifterna ökar, genom att den påverkar pris- och lönekänsliga anslag. Den makroekonomiska utvecklingen är också orsaken till att utgifterna för pris- och löneomräkningen väntas öka snabbare under slutet av perioden. Utvecklingen av utgifterna 2024 och 2025 är också en konsekvens av att beräkningarna utgår från antagandet att inga nya finanspolitiska åtgärder vidtas för dessa år utöver de som tidigare aviserats eller aviseras i denna proposition.

De faktorer som används för att beskriva den årliga förändringen av de takbegränsade utgifterna redovisas i tabell 6.5 och kommenteras nedan. Fördelningen på de olika faktorerna är en bedömning.

Tabell 6.5 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det närmast

föregående året

Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Takbegränsade utgifter 26,1 192,5 49,8 28,2 15,5 48,7 19,5

varav beslutade, föreslagna och aviserade reformer 1 11,9 179,8 35,5 2,8 -35,0 2,8 -10,7 varav pris- och löneomräkning 3,9 6,1 5,2 1,7 6,9 13,6 11,0 varav makroekonomiska förändringar 21,3 20,7 15,1 7,8 44,1 28,9 26,6 2 varav volymer -17,8 -12,9 -3,7 8,3 -6,0 0,5 -3,7 varav tekniska justeringar 3 5,9 5,2 1,0 -0,2 -0,5 0,0 0,0 varav övrigt 0,8 -6,5 -3,3 7,8 5,8 2,8 -3,8 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för bedömt faktiskt utnyttjande 2020 – 2022, se vidare under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin. 1 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslagits eller som i HÄB22 föreslås tillföras regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). 2 Begreppet volym innefattar ett antal olika slags utgiftsförändringar, såsom utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 3 Utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå. Källa: Egna beräkningar.

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer De takbegränsade utgifternas förväntade utveckling påverkas av tidigare beslut av riksdagen och tidigare aviseringar samt av förslag och aviseringar från regeringen i denna proposition och i propositionen Höständringsbudget för 2022. I detta avsnitt (6.4) redovisas den samlade budgeteffekten på de takbegränsade utgifterna, både vad gäller reformer och finansiering av dessa, i förhållande till det föregående året.

I beskrivningarna ingår därmed även budgeteffekter av tidigare reformer som upphör eller minskar i omfattning.

Utvecklingen av utgifterna under perioden 2022 – 2025 påverkas av att utgifterna 2020 och 2021 var mycket höga till följd av de tillfälliga åtgärder som vidtogs med anledning av pandemin. Under 2022 upphör eller minskar flera av dessa åtgärder. Samtidigt har riksdagen beslutat om andra åtgärder som träder i kraft 2022, bl.a. i den ursprungligen beslutade budgeten för 2022. År 2023 upphör flera tidsbegränsade åtgärder, vilket medför att utgifterna till följd av beslutade, föreslagna och aviserade reformer totalt sett beräknas minska 2023.

Utgifterna inom flera områden beräknas totalt sett minska 2022 – 2025 till följd av reformer (se tabell 6.6). Det gäller bl.a. utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 24 Näringsliv. Inom andra områden beräknas beslutade, föreslagna och aviserade reformer öka utgifterna 2022 – 2025. De utgiftsområden där utgifterna beräknas öka mest under perioden till följd av reformer är utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 25 Allmänna bidrag till kommuner. Efter tabell 6.6 kommenteras utgiftsområdena med störst förändringar under prognosåren till följd av beslutade, föreslagna och aviserade reformer. Beskrivningar av utfallsåren återfinns främst i tidigare propositioner.

Tabell 6.6 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört med det närmast

föregående året till följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu

föreslagna och aviserade reformer

Miljarder kronor Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 1 Rikets styrelse -0,1 0,7 0,4 0,9 0,4 -0,5 -0,3 varav sedan VÅP22 0,0 1,0 0,5 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,5 0,2 -0,2 0,4 -0,1 0,0 0,0 varav sedan VÅP22 0,0 0,0 0,0 0,0 3 Skatt, tull och exekution -0,1 0,5 0,3 -0,1 -0,2 0,2 -0,2 varav sedan VÅP22 0,0 0,1 0,2 0,0 4 Rättsväsendet 2,4 3,0 3,9 5,1 4,6 2,7 3,1 varav sedan VÅP22 0,0 3,1 -0,7 2,6 5 Internationell samverkan 0,3 -0,3 -0,1 1,4 -1,3 0,0 0,0 varav sedan VÅP22 0,6 -0,5 0,0 0,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 4,9 2,9 5,1 10,5 9,4 15,8 6,9 varav sedan VÅP22 1,4 2,9 4,8 0,3 7 Internationellt bistånd -1,6 1,5 0,4 0,5 -7,1 -2,0 -3,2 varav sedan VÅP22 0,0 -7,2 -2,2 -3,2 8 Migration 2,6 -0,6 -0,7 -0,6 1,7 -0,4 -0,4 varav sedan VÅP22 0,0 0,6 -0,3 -0,2 1 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2,0 25,1 37,8 -24,0 -8,8 -7,7 -4,7 varav sedan VÅP22 -2,8 9,8 -1,8 1,2 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 0,7 32,6 -12,4 -7,0 -7,2 1,4 0,0 varav sedan VÅP22 0,0 0,5 -0,2 0,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,5 1,9 2,1 9,6 6,0 -0,4 0,6 varav sedan VÅP22 -0,1 1,8 0,4 0,5

Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1,1 0,7 0,1 0,1 0,0 -0,5 0,0 varav sedan VÅP22 0,0 0,5 -0,5 0,0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -4,1 -0,2 0,4 -0,8 -1,0 -1,3 -0,5 varav sedan VÅP22 0,0 -0,5 -0,1 -0,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -2,6 5,9 1,4 -0,2 -0,7 2,6 -2,0 varav sedan VÅP22 0,0 3,9 2,2 0,3 15 Studiestöd 0,6 2,0 0,6 0,2 -0,9 1,3 1,8 varav sedan VÅP22 0,0 0,1 -0,1 0,0 16 Utbildning och universitetsforskning 1,6 3,2 8,2 1,0 -1,2 0,1 -1,2 varav sedan VÅP22 0,0 2,1 0,1 0,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid -0,3 4,6 2,2 -2,7 -3,6 -0,2 0,0 varav sedan VÅP22 0,1 0,3 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik -3,1 -0,3 1,8 4,5 -4,0 -0,1 -3,2 varav sedan VÅP22 4,3 -4,5 4,4 -3,1 19 Regional utveckling -0,4 0,1 0,5 0,6 0,2 -0,3 0,3 varav sedan VÅP22 0,0 -0,8 0,7 0,7 20 Allmän miljö- och naturvård 0,4 1,7 5,2 6,6 -3,6 -5,9 -4,7 varav sedan VÅP22 0,0 4,6 -5,8 0,0 21 Energi 0,2 -0,4 1,2 7,6 -9,0 1,1 -0,4 varav sedan VÅP22 0,6 0,0 1,0 -0,5 22 Kommunikationer 1,8 6,2 9,7 0,7 -0,5 -0,7 2,8 varav sedan VÅP22 0,5 2,8 -1,2 0,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1,3 -1,0 5,6 0,5 -0,7 -1,4 -0,4 varav sedan VÅP22 1,8 -0,9 -1,5 -0,3 24 Näringsliv 1 0,0 57,7 -31,7 -15,6 -6,5 -3,2 -0,8 varav sedan VÅP22 0,4 3,1 -3,1 -0,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 3,3 32,7 -5,5 3,7 1,1 4,3 -4,1 varav sedan VÅP22 0,0 5,7 -0,3 0,6 27 Avgiften till Europeiska unionen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav sedan VÅP22 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa utgiftsområden 11,9 180,4 36,1 2,7 -33,2 4,6 -10,6

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 0,0 -0,6 -0,6 0,1 -1,8 -1,8 -0,1 varav sedan VÅP22 0,0 0,0 0,0 0,0

Takbegränsade utgifter 11,9 179,8 35,5 2,8 -35,0 2,8 -10,7

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i HÄB22 eller tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslås tillföras anslag till följd av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). 1 Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för bedömt faktiskt utnyttjande 2020 – 2022, se vidare under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin. Källa: Egna beräkningar. Utgifterna inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse beräknas öka 2023 respektive minska 2024 och 2025 jämfört med det närmast föregående året. Att utgifterna ökar 2023 för att sedan minska förklaras i huvudsak av tillfälliga medel till Regeringskansliet för Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd 2023. I tillägg till det ökar utgifterna för Regeringskansliet 2023 och ytterligare fr.o.m. 2024 till följd av det förändrade säkerhetspolitiska läget och kommande Natomedlemskap.

Utgifterna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade 2019 – 2021 och beräknas fortsätta öka under hela prognosperioden. Ökningen förklaras bl.a. av tillskott med anledning av målet om 10 000 fler anställda i Polismyndigheten t.o.m. 2024. Att utgifterna beräknas öka fr.o.m. 2022 förklaras även av straffrättsliga reformer och en förstärkning av rättskedjan som har medfört ökade anslag till bl.a. Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården.

Utgifterna inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan beräknas öka tillfälligt 2022 jämfört med 2021. Den beräknade ökningen är en följd av beslut om ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina.

Utgifterna inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap beräknas öka till följd av tidigare beslut och aviseringar om att gradvis höja den ekonomiska ramen för det militära och civila försvaret inom nuvarande försvarsinriktningsperiod som sträcker sig t.o.m. 2025. Ökningen är också en följd av riksdagens beslut i april 2022 om åtgärder för att permanent stärka det militära försvaret samt förslag i denna proposition om ytterligare förstärkningar av det militära och civila försvaret. För innevarande år förklaras utgiftsökningen också av beslut om att stärka det civila försvaret och om att stödja Ukraina med försvarsmateriel.

Utgifterna inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd beräknas minska 2023 – 2025. Minskningen beror på förslag i denna proposition om att biståndsbudgeten för 2023 – 2025 ska uppgå till 56 miljarder kronor per år och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Tidigare var målet att biståndet skulle uppgå till 1 procent av BNI.

Utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration beräknas öka 2023. Ökningen beror delvis på förslag i denna proposition om tillskott till Migrationsverket för att hantera migrationen med anledning av kriget i Ukraina. Ökningen beror också på antaganden som gjordes vid införandet och förlängningen av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den s.k. tillfälliga lagen. Utgifterna antogs öka vid en återgång till utlänningslagens (2005:716) regelverk. I juli 2021 upphörde den tillfälliga lagen, och i samband med det trädde ändringar i utlänningslagen i kraft. Ändringarna i utlänningslagen bidrar till minskade utgifter. Minskningen påverkas dock av att antalet asylsökande har reviderats ned. Av denna anledning är den antagna utgiftsminskningen lägre än den antagna utgiftsökningen till följd av att den tillfälliga lagen upphört att gälla. Sammantaget väntas utgifterna därmed öka.

Utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas minska samtliga år 2022 – 2025. För perioden 2022 – 2024 beror det framför allt på att tillfälliga åtgärder med anledning av pandemin trappas ned eller upphör. Ökningen 2023 sedan 2022 års ekonomiska vårproposition beror bl.a. på ökade kostnader för läkemedelsförmånerna, tillskott av medel för covid-19-vaccin och tillskott av medel för ökad vårdkapacitet. Minskningen för 2025 förklaras i huvudsak av att vissa delar av statens tillfälliga stöd till äldreomsorgen som inrättades under pandemin upphör.

Utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas minska 2022 och 2023 för att därefter öka 2024. Utvecklingen för 2022 och 2023 förklaras huvudsakligen av att tillfälliga åtgärder som infördes med anledning av pandemin, såsom ersättning för höga sjuklönekostnader, ersättning för karensavdrag och ersättning för riskgrupper, upphörde vid utgången av mars 2022. Den sammanlagda utgiftsminskningen 2022 motverkas delvis av regeländringar avseende sjukpenningen och sjuk- och aktivitetsersättningen såsom höjt tak i sjukpenningen och höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen. Utgiftsökningen 2024 är hänförlig till Pensionsgruppens överenskommelse om justeringar av ålders-

gränserna i pensionssystemet som träder i kraft 2023 och får fullt genomslag 2024. Reformen väntas innebära att fler fortsätter att få bl.a. sjukersättning och sjukpenning till en högre ålder.

Utgifterna inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom väntas öka 2022 och 2023. Utvecklingen förklaras dels av höjningen av garantipensionen och det förstärkta bostadstillägget för pensionärer, dels av införandet av inkomstpensionstillägget. Beslut efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 – 470) om en höjning av garantipensionen och ett förstärkt bostadstillägg medför att utgifterna beräknas öka 2022 och 2023. Därutöver innebär förstärkningen av bostadstillägget för pensionärer i den beslutade budgeten för 2022 att utgifterna bedöms öka 2022 och 2023. Inkomstpensionstillägget infördes 2021 och får helårseffekt 2022, vilket väntas innebära att utgifterna ökar 2022 och 2023.

Utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beräknas minska 2022 – 2025. Minskningen beror bl.a. på förslag i denna proposition om att mottagandet av kvotflyktingar ska minska till 900 per år jämfört med de 5 000 som var åtagandet för 2021. Minskningen är också en följd av ändringarna i utlänningslagen och att tillfälliga satsningar upphör.

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade 2020 huvudsakligen beroende på att tillfälligt höjda tak och ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen infördes i samband med pandemin. Dessa förändringar har tidigare förlängts och föreslås i denna proposition att bibehållas tills vidare. Minskningen 2023 beror bl.a. på tillfälligt minskade medel för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Som en följd beräknas utgifterna 2024 öka något för att sedan åter minska 2025 till följd av färre nystartsjobb i samband med att förhöjda subventionsnivåer fasas ut.

Utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd beräknas minska 2023 för att därefter öka 2024 och 2025. Minskningen 2023 beror på införandet av en ny räntemodell som medför att utgifterna för kreditförluster avseende studielån överförs till låntagarna genom en höjd ränta. Ökningen 2024 och 2025 följer av en upptrappning av omställningsstudiestödet som beräknas innebära ökade utgifter fr.o.m. 2023.

Utgifterna inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning beräknas öka 2022 och även öka något 2024 men minska 2023 och 2025. Ökningen 2022 beror bl.a. på satsningar på stödinsatser såsom lovskola och minskade barngrupper i förskolan. Minskningen 2023 beror bl.a. på att tillfälliga skolsatsningar och satsningar på utbildningsplatser med anledning av pandemin upphör. Minskningen motverkas dock av satsningar på läromedel och speciallärare m.m. i denna proposition. Minskningen 2025 beror bl.a. på att vissa av de tillfälliga satsningarna på stödinsatser upphör.

Utgifterna inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ökade 2020 och 2021 och beräknas minska 2022 – 2025. Utvecklingen 2020 och 2021 beror på tillfälliga stöd till idrott och kulturverksamheter med anledning av pandemin. Även 2022 har tillfälliga stöd tillförts idrott och kulturverksamheter, om än inte i samma omfattning som 2021. Minskningen 2023 och 2024 beror på att dessa tillfälliga satsningar minskar i omfattning eller upphör.

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik beräknas öka 2022, för att därefter minska 2023 – 2025. Ökningen 2022 beror på att medel tillfördes för att möjliggöra hantering av kvarvarande ansökningar och betala ut beviljade medel avseende stöd för energieffektivise-

ring av flerbostadshus samt investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa stöd är avskaffade, men för att genomföra utbetalningar till aktörer som beviljats stöd föreslås en omfördelning av anslagen 2023 – 2025. Minskningen 2023 och 2025 beror på denna omfördelning, och 2024 motverkas den totala minskningen av omfördelningen.

Utgifterna inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ökade 2020 och 2021. År 2022 beräknas utgifterna öka ytterligare till följd av ökade anslag för framför allt klimatbonus, klimatinvesteringar, klimatpremier, Industriklivet, sanering och återställning av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, åtgärder för och skydd av värdefull natur samt satsningen på stöd för gröna och trygga samhällen. År 2023 är det framför allt bonusen till förvärv av klimatbonusbilar som minskar jämfört med 2022, trots ett tillfälligt tillskott för att omhänderta utestående utbetalningar och ta hänsyn till lagda beställningar samt medel till Transportstyrelsen för administrationskostnader till följd av bonusutbetalningar enligt ett nytt förfarande. Även minskningar av tidigare satsningar bidrar till de lägre utgifterna. År 2023 påverkas även av bl.a. medel till Naturvårdsverket för återvätning av utdikad våtmark, en tillfällig förstärkning av Industriklivet samt en tillfällig förstärkning för att möjliggöra ökat stöd till laddinfrastruktur. År 2024 minskar utgifterna kraftigt beroende på avveckling av klimatbonusen, och 2025 beräknas utgifterna minska ytterligare för klimatinvesteringar, klimatpremier samt åtgärder för och skydd av värdefull natur, samtidigt som kompetenslyftet för klimatomställningen avslutas.

Utgifterna inom utgiftsområde 21 Energi ökade 2021 och beräknas öka även 2022, för att sedan minska 2023, återigen öka något 2024 och vara i princip oförändrade 2025. Ökningen 2021 beror på ökade anslag för elektrifierade transporter samt för energiteknik. Ökningen 2022 och minskningen 2023 förklaras i huvudsak av den tillfälliga kompensationen för höga elpriser som betalas ut under 2022. År 2023 påverkas också av flytten av de ändamål och verksamheter som avser laddinfrastruktur och biogasstöd från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård till utgiftsområde 21 Energi. Även stöd till energieffektiviserande åtgärder i småhus med låg el- och energiprestanda påverkar utgifterna 2023. De beräknade utgifterna för 2022 och 2023 påverkas dessutom av förändrade anslag för energiteknik. Ökningen 2024 förklaras av en förlängd satsning på laddinfrastruktur.

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer beräknas öka under 2022 och 2025 och minska 2023 och 2024. Ökningen 2022 beror bl.a. på tillförda medel till icke statliga flygplatser och medel till trafikavtal för nationellt upphandlad linjetrafik. Förslag i denna proposition såsom en bredbandssatsning och medel för att upprätthålla investeringstakten i ny infrastruktur dämpar minskningen 2023. Minskningen 2024 beror bl.a. på att satsningen på att upprätthålla investeringstakten i ny infrastruktur upphör. Den beräknade ökningen 2025 beror bl.a. på riksdagens beslut om satsningar i enlighet med förslag i infrastrukturpropositionen (prop. 2020/21:151, bet. 2020/21:TU16, rskr. 2020/21:409).

Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade 2021. Ökningen uppkom huvudsakligen till följd av tidigare åtgärder, såsom tillskott för nationell medfinansiering av landsbygdsprogrammet, samt ikraftträdandet av EU:s fleråriga budgetram för perioden 2021 – 2027. Utgifterna inom utgiftsområdet beräknas minska under hela prognosperioden till följd av förändringar i utbetalningsprofilen inom ramen för EU-programmen.

Utgifterna inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade 2021 och beräknas fortsätta minska 2022 och 2023 främst till följd av att tillfälliga åtgärder med anledning av pandemin minskar i omfattning eller upphör. Åtgärderna innefattar bl.a. stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd och omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och

handelsbolag. Minskningen 2023 motverkas av förslaget i denna proposition om bl.a. ett tillfälligt riktat elprisstöd till elintensiva företag under 2023. Utgifterna beräknas fortsätta minska 2024 främst till följd av att tillfälliga åtgärder upphör.

Utgifterna inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner beräknas öka 2022 – 2024 för att sedan minska 2025. Ökningen 2022 beror i huvudsak på en permanent förstärkning av det generella statsbidraget. År 2023 beräknas utgifterna öka till följd av en ytterligare permanent förstärkning av det generella statsbidraget. För 2024 förklaras den beräknade ökningen av en tidigare aviserad tillfällig förstärkning av det generella statsbidraget. Att utgifterna väntas minska 2025 är huvudsakligen en följd av att tillfälliga förstärkningar av det generella statsbidraget upphör.

Utgifterna inom ålderspensionssystemet beräknas minska 2023, och minskningen får fullt genomslag 2024 till följd av Pensionsgruppens överenskommelse som bl.a. innebär att lägsta ålder för uttag av allmän inkomstgrundad pension höjs från 62 år till 63 år 2023.

Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av

pandemin

Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder som riksdagen fattat beslut om 2020 – 2022 med anledning av pandemin skiljer sig utfallet betydligt från den ursprungliga bedömningen av budgeteffekten. Alternativt, i fall där det inte finns något slutligt utfall, har bedömningen reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I de fall budgeteffekten av reformerna bedömdes vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet väntas bli betydande är det motiverat att redovisa budgeteffekten i enlighet med den senaste bedömningen, trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen.

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) redovisades reviderade budgeteffekter för 2020 för åtgärderna stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd. Sammantaget hade riksdagen under 2020 fram t.o.m. budgetpropositionen för 2021 anvisat 140,9 miljarder kronor 2020 för dessa stöd. Bedömningen i budgetpropositionen för 2021 var att utfallet för åtgärderna skulle uppgå till 57,0 miljarder kronor, vilket medförde att den samlade budgeteffekten för åtgärderna reviderades ned med 83,9 miljarder kronor till följd av den betydande skillnaden mellan anvisade medel och faktiskt utfall.

I 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100) redovisades ytterligare reviderade budgeteffekter för 2020 och 2021. För åtgärderna stöd vid korttidsarbete, stöd till enskilda näringsidkare samt ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader bedömdes att sammantaget 20,8 miljarder kronor av de ursprungligen bedömda budgeteffekterna för 2020 i stället skulle uppkomma 2021 till följd av lägre utfall 2020. När det gäller anvisade medel för 2021 reviderades budgeteffekter för åtgärderna stöd till enskilda näringsidkare och omställningsstöd ned med sammanlagt 8,8 miljarder kronor medan budgeteffekterna för åtgärden stöd vid korttidsarbete reviderades upp med 3,4 miljarder kronor i enlighet med nya bedömningar.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) reviderades budgeteffekterna för 2020 ned med ytterligare 10,5 miljarder kronor för åtgärderna stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd. För 2021 reviderades budgeteffekterna ned med sammanlagt

55,0 miljarder kronor för åtgärderna tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare och stöd till handelsbolag.

I 2022 års ekonomiska vårproposition reviderades budgeteffekterna för 2021 ned för åtgärderna stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, omsättningsstöd till handelsbolag samt evenemangsstöd med sammanlagt 14,5 miljarder kronor. Utgifterna bedömdes i viss utsträckning uppkomma 2022 i stället, och budgeteffekterna reviderades därför upp för 2022 med sammanlagt 4,4 miljarder kronor.

I denna proposition redovisas ytterligare reviderade budgeteffekter för 2022. Utfallet för åtgärderna stöd vid korttidsarbete, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning samt evenemangsstöd har varit lägre än de ursprungligen avvisade medlen. Budgeteffekterna revideras därför ned med sammanlagt 4,0 miljarder kronor för 2022.

Reviderade budgeteffekter påverkar redovisningen av åtgärder i tabell 6.6. De revideringar som gjorts sedan 2022 års ekonomiska vårproposition ingår även i tabell 6.16. Revideringarna bidrar till en mer rättvisande redovisning av åtgärdernas storlek samt av den aktiva finanspolitiken för 2020 – 2022 och hur den påverkar förändringen av det strukturella sparandet (se avsnitt 8).

Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen baseras på utfallsstatistik och avspeglar därför pris- och löneförändringar i samhället med två års eftersläpning. Huvuddelen av de anslag som pris- och löneomräknas utgörs av myndigheternas förvaltningsanslag. Vid omräkningen av dessa används olika index som ska motsvara utvecklingen avseende löner, hyreskostnader och övriga förvaltningskostnader. Omräkningstalen för 2022 och 2023 är fastställda och redovisas i tabell 6.7. Omräkningstalet för löner motsvarar förändringen i ett arbetskostnadsindex för tjänstemän i tillverkningsindustrin, med avdrag för produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Omräkningstalet för hyresindex beräknas enligt två olika metoder beroende på om avtalet för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det kommande budgetåret eller inte.

Tabell 6.7 Omräkningstal i pris- och löneomräkningen av myndigheternas

förvaltningsanslag

Procent 2022 2023 Löneindex 1,09 0,49 varav arbetskostnadsindex 2,50 2,31 varav produktivitetsavdrag -1,41 -1,82 Hyresindex 0,19 1,97 Index för övriga förvaltningskostnader 0,50 2,16 Anm.: Hyresindex som anges i tabellen används i de fall myndigheter inte har hyresavtal som kan omförhandlas under aktuellt budgetår. För myndigheter med hyresavtal som kan omförhandlas används anslagsspecifika omräkningstal. Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utöver myndigheternas förvaltningsanslag omfattar den årliga pris- och löneomräkningen även investeringsanslag inom utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap och 22 Kommunikationer (se tabell 6.8). Pris- och löneomräkningen har medfört en genomsnittlig årlig ökning av de takbegränsade utgifterna på 4,8 miljarder kronor 2019 – 2023 (se även tabell 6.5). Den relativt stora utgiftsökningen 2024 och 2025 är preliminär och beror till övervägande del på den förväntade höga inflationen.

Tabell 6.8 Förändring av utgifter till följd av pris- och löneomräkning jämfört med

det närmast föregående året

Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Takbegränsade utgifter 3,9 6,1 5,2 1,7 6,9 13,6 11,0

varav förvaltningsanslag 2,2 3,5 3,1 2,1 2,6 5,7 4,8 varav investeringsanslag 1,7 2,6 2,0 -0,4 4,4 8,0 6,3 Anm.: Beloppen är avrundade och visar resultat av fastställd pris- och löneomräkning för 2019 – 2023 samt preliminär pris- och löneomräkning för 2024 och 2025. Källa: Egna beräkningar.

Makroekonomiska förändringar Den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden påverkar utgiftsutvecklingen, bl.a. genom att ersättningen inom flertalet transfereringssystem till hushållen i olika grad följer den allmänna pris- och löneutvecklingen. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med sammanlagt 107 miljarder kronor 2022 – 2025 till följd av den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 6.9 redovisas de utgiftsområden som påverkas av den makroekonomiska utvecklingen, och de områden som har störst förändringar kommenteras efter tabellen. Den makroekonomiska utvecklingen beskrivs närmare i avsnitt 3.

Tabell 6.9 Förändring av utgifter jämfört med det närmast föregående året till följd

av den makroekonomiska utvecklingen

Miljarder kronor Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,3 0,3 0,1 0,2 1,2 1,4 0,5 7 Internationellt bistånd 1 1,7 1,4 0,1 5,1 5,8 2,2 3,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1,1 0,4 -0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1,5 1,3 0,6 1,1 4,6 4,6 2,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,6 0,0 0,0 -0,4 3,0 6,0 0,7 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1,3 0,4 1,1 1,1 2,7 3,0 2,0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 0,0 -0,2 0,5 0,1 0,2 0,3 0,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 4,4 4,7 6,3 -13,6 9,1 -0,9 1,3 15 Studiestöd 0,4 0,3 0,1 0,3 2,3 2,4 1,9 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,6 0,4 -0,7 0,3 -0,8 1,1 -0,4

Summa utgiftsområden 11,9 9,0 8,0 -5,9 28,2 20,1 11,3

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 9,4 11,7 7,1 13,8 15,9 8,8 15,3

Takbegränsade utgifter 21,3 20,7 15,1 7,8 44,1 28,9 26,6

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Om biståndsbudgeten fortsatt var kopplad till bruttonationalinkomsten (BNI) skulle utgifterna öka till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Utgiftsökningen motverkas dock av förslag i denna proposition om att biståndsbudgeten ska frikopplas från BNI och uppgå till 56 mdkr per år 2023 – 2025. Källa: Egna beräkningar. Utgifterna inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning påverkas av den makroekonomiska utvecklingen eftersom de statliga tjänstepensionerna indexeras med prisbasbeloppet. Förväntade höjningar av prisbasbeloppet medför därför ökningar av utgifterna inom utgiftsområdet under hela prognosperioden, i synnerhet 2023 och 2024 då utgifterna för de statliga tjänstepensionerna beräknas öka med 10 procent respektive år.

Utgifterna inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är knutna till den makroekonomiska utvecklingen genom att biståndsbudgeten ska motsvara 1 procent av Sveriges BNI. Om biståndsbudgeten fortsatt var kopplad till BNI skulle utvecklingen av BNI medföra ökade utgifter 2023 – 2025. I denna proposition föreslås dock att biståndsbudgeten ska frikopplas från BNI och att den ska uppgå till 56 miljarder kronor per år 2023 – 2025. Förslaget beräknas minska utgifterna inom utgiftsområdet vilket framgår tidigare i detta avsnitt (6.4) under rubriken Beslutade, föreslagna och aviserade reformer.

Utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättningen väntas öka, vilket i första hand förklaras av utvecklingen av prisbasbeloppet och i andra hand av uppskrivningar av boendekostnadsindex. Därutöver bedöms utgifterna för sjukpenning öka till följd av utvecklingen av timlöner och prisbasbeloppet.

Utgifterna inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom väntas öka 2023 och 2024 till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Utvecklingen av inkomstindex medför att de inkomstgrundande pensionerna bedöms öka och att utgifterna för pensionssystemets grundskydd därför bedöms minska. Emellertid påverkas utgifterna för garantipension i motsatt riktning av prisbasbeloppets utveckling, och den sammantagna bedömningen är därför att utgifterna för garantipension ökar 2023 och 2024 till följd av makroekonomiska förändringar.

Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn beräknas öka under prognosperioden till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Utgiftsökningen förklaras huvudsakligen av att utgifterna för föräldraförsäkringen påverkas av timlöneutvecklingen och uppskrivningar av prisbasbeloppet.

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv beror till stor del på den makroekonomiska utvecklingen, framför allt hur många personer som är arbetslösa. Utgifterna beräknas minska under 2022 i linje med låga utfall för utgifterna under våren och sommaren men vända upp igen 2023 till följd av ett försämrat arbetsmarknadsläge.

Utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd påverkas främst av utvecklingen av prisbasbeloppet som ökar utgifterna för studiemedel. Även stigande räntenivåer, som påverkar utgifterna för studiemedelsräntor, bidrar till utgiftsökningen under perioden. Sammantaget beräknas utgifterna öka med 6,8 miljarder kronor 2022 – 2025 till följd av den makroekonomiska utvecklingen.

Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel påverkas av den makroekonomiska utvecklingen eftersom de delvis finansieras av EU-medel och därigenom påverkas av kronans växelkursförändringar mot euro.

Utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget påverkas av inkomstindex. Utvecklingen av inkomstindex medför att utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas öka med sammanlagt 53,8 miljarder kronor 2022 – 2025.

Volymer i transfereringssystemen Med volymer avses antalet personer i transfereringssystemen. I begreppet ingår också förändringar av styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen eller som är att betrakta som reformer. Exempelvis kan den genomsnittliga styckkostnaden påverkas av att sammansättningen av mottagarna i ett transfereringssystem förändras.

År 2022 – 2025 beräknas de takbegränsade utgifterna minska med sammanlagt ca 1 miljard kronor till följd av volymrelaterade förändringar. I tabell 6.10 redovisas utgiftsområden med volymrelaterade utgiftsförändringar, och efter tabellen kommenteras områdena med störst förändringar. Utvecklingen av utvalda volymer i transfereringssystemen redovisas i tabell 6.11. I de fall utvecklingen påverkas av politiska beslut redovisas den utgiftsförändring som direkt kan härledas till beslutet i tabell 6.6, medan utgiftsförändringen som kan härledas till resterande del av volymförändringen redovisas i tabell 6.10.

Tabell 6.10 Förändring av utgifter jämfört med det närmast föregående året till följd

av utvecklingen av volym

Miljarder kronor Utgiftsområde 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 -0,1 8 Migration -9,3 -0,6 -1,1 5,6 -0,1 -1,7 -4,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -1,9 -2,3 1,0 0,6 0,0 1,2 1,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning -4,6 -5,6 -0,2 4,9 -5,0 0,2 -0,8 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom -1,5 0,2 -0,7 -0,7 -0,1 -0,1 -0,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0,0 1,3 -0,5 -0,1 0,4 0,6 0,7 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -2,1 -4,3 -3,5 0,1 0,5 0,5 -0,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -0,1 -1,3 -1,3 0,4 0,5 0,4 -0,1 15 Studiestöd 0,7 0,2 1,8 -1,1 0,2 0,0 -0,1 22 Kommunikationer 0,0 -0,3 -0,1 0,4 0,1 0,1 0,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,2 -0,8 0,4 0,3 0,0 0,0 0,0 24 Näringsliv 0,0 0,0 1,7 -1,6 -0,2 0,2 0,0

Summa utgiftsområden -18,5 -13,4 -2,6 8,7 -3,5 1,4 -3,9

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 0,7 0,6 -1,1 -0,3 -2,4 -0,9 0,2

Takbegränsade utgifter -17,8 -12,9 -3,7 8,3 -6,0 0,5 -3,7

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Egna beräkningar. Utgifterna inom utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade 2019 – 2021 på grund av lägre volymer. Antalet inskrivna asylsökande och antalet nyanlända som fick uppehållstillstånd och därefter togs emot i kommunerna minskade under perioden.

Utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration beräknas öka med 5,6 miljarder kronor 2022 för att därefter successivt minska. Ökningen 2022 beror på att 55 000 personer från Ukraina beräknas söka skydd i Sverige under året till följd av Rysslands invasion av Ukraina och EU:s aktivering av det s.k. massflyktsdirektivet (2001/55/EG). Under 2023 beräknas ytterligare 15 000 personer komma till Sverige från Ukraina. Massflyktsdirektivet är aktiverat hela 2023 och under inledningen av 2024. Majoriteten av de individer som kommit till Sverige från Ukraina under 2022 och 2023 beräknas stanna i Sverige så länge massflyktsdirektivet är aktiverat. Därefter antas ca 60 procent successivt återvända till Ukraina och ca 40 procent stanna i Sverige och söka asyl eller uppehållstillstånd på annan grund. Det genomsnittliga antalet inskrivna asylsökande och tillfälligt skyddsbehövande beräknas vara som högst 2023 för att därefter successivt minska.

Utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering påverkas inte av mottagandet från Ukraina under prognosperioden då de tillfälligt skyddsbehövande inte betraktas som kommunmottagna. I den mån personer från Ukraina väljer att söka asyl och beviljas asyl när massflyktsdirektivet inte längre är aktiverat kan mottagande i kommunerna bli aktuellt. Utvecklingen av volymerna inom utgiftsområdet påverkas också av beslut. I denna proposition föreslås mottagandet av kvotflyktingar minska till 900 per år, jämfört med de 5 000 som var åtagandet för 2021. Detta medför att antalet personer som tas emot i kommunerna beräknas minska, se tabell 6.11. Förslaget beräknas minska utgifterna inom utgiftsområdet vilket framgår tidigare i detta avsnitt (6.4) under rubriken Beslutade, föreslagna och aviserade reformer.

Utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade 2019 och 2020 på grund av färre mottagare av assistansersättning. Antalet personer med ersättningen har minskat sedan 2015 främst till följd av ändrad rättspraxis. År 2023 – 2025 beräknas antalet personer med assistansersättning öka genom satsningen om stärkt rätt till personlig assistans, vilket förklarar utgiftsökningen till följd av volymförändringar under prognosperioden.

Utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning prognostiseras öka 2022 och minska 2023 till följd av volymförändringar inom framför allt ersättning för höga sjuklönekostnader, sjukpenningen samt sjukoch aktivitetsersättningen. Tillfälliga regler som följd av spridningen av coronaviruset bidrog till att utgifterna för stöd till arbetsgivare för sjuklönekostnader ökade under det första kvartalet 2022, och därför ökar respektive minskar utgifterna för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 2022 och 2023. Den sammanlagda sjukfrånvaron dämpades under pandemin genom att inflödet av sjukfall med framför allt psykiatriska diagnoser, som generellt medför relativt långa perioder av sjukfrånvaro, minskade. I takt med att pandemins effekter mattats av har inflödet av sjukfall med sjukfrånvaro på annan grund inklusive psykiatriska diagnoser ökat, vilket tillsammans med de regelförändringar som genomförts bidragit till att varaktigheten i sjukpenningen har förlängts och att volymrelaterade utgifterna för sjukpenning ökar 2022 och 2023. Under prognosperioden bedöms volymförändringar bidra till att utgifterna för sjukoch aktivitetsersättning minskar som följd av att utflödet av individer med sjukersättning förväntas bli högre än inflödet, vilket huvudsakligen förklaras av att en relativt stor andel ersättningstagare uppnår sjukersättningens övre åldersgräns.

Utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade 2021, vilket framför allt beror på att fler personer fick studiemedel som en följd av att efterfrågan på utbildning ökade i samband med pandemin. Redan 2022 bedöms antalet personer som får studiemedel minska till följd av att den ökade efterfrågan på utbildning inte är bestående. Antalet personer som får studiehjälp väntas däremot öka stadigt under perioden. Det följer främst av att studiehjälp riktar sig till gymnasieelever och att befolkningen i åldrarna 16 – 20 år väntas öka. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområdet minska med ca 1,1 miljarder kronor 2022 – 2025 till följd av volymutvecklingen.

Utgifterna inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökade 2021 men beräknas minska 2022 på grund av lägre volymer till följd av att tillfälliga åtgärder med anledning av pandemin minskar i omfattning eller upphör. Åtgärderna innefattar bl.a. stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd och omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag.

Utgifterna inom ålderspensionssystemet prognostiseras minska 2023 till följd av volymförändringar. Tidigare beslut innebär att den lägsta åldern för att ta ut allmän inkomstgrundad pension höjs från 62 år till 63 år 2023. Sedan beslutet fattats väntas

emellertid en större andel senarelägga sitt uttag av allmän inkomstgrundad pension, vilket innebär att volymerna inom ålderspensionssystemet skrivits ned.

Tabell 6.11 Volymer inom olika transfereringssystem

Utfall 2019 – 2021, prognos 2022 – 2025 Utgiftsområde och volym Könsfördelning 2021 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 8 Asylsökande och 41 % k skyddsbehövande, genomsnittligt antal inskrivna per dygn 59 % m 45 300 35 600 26 800 53 800 73 800 54 100 27 500 9 Antal personer med 45 % k assistansersättning 55 % m 14 300 13 900 13 800 13 500 13 400 14 000 14 500 10 Antal timmar assistans per vecka 128 tim k 1 per beviljad brukare, genomsnitt 133 tim m 1 129 130 131 132 133 133 134

10 Antal sjukpenningdagar (netto) 2 , 63 % k miljoner 37 % m 53,4 53,3 53,1 56,0 57,5 57,8 58,3

10 Antal rehabiliterings- 65 % k penningdagar (netto) 2 , miljoner 35 % m 1,3 1,3 1,4 1,7 1,9 1,9 1,9 10 Antal personer med 58 % k 4 sjukersättning 3 4 42 % m 247 200 236 300 225 000 213 400 219 800 213 700 206 600 10 Antal personer med 5 46 % k 3 aktivitetsersättning 54 % m 5 29 900 31 800 32 100 31 600 31 600 31 500 31 500

10 Antal personer med sjuk- och 52 % k 6 aktivitetsersättning som erhåller 3 6 bostadstillägg 48 % m 116 000 113 900 112 300 112 200 120 800 118 400 115 200 11 Antal personer med 77 % k garantipension 23 % m 662 200 703 500 691 200 813 700 992 500 1 001 800 1 004 100

11 Antal pensionärer som erhåller 73 % k bostadstillägg 27 % m 287 800 288 200 292 400 294 200 305 500 304 800 306 500

12 Antal barnbidrag 4 68 % k 32 % m 1 943 300 1 953 400 1 957 000 1 958 600 1 956 800 1 952 900 1 945 500 12 Antal uttagna 70 % k föräldrapenningdagar, miljoner 30 % m 55,9 52,9 50,0 48,6 49,5 50,1 50,6 12 Antal uttagna tillfälliga 55 % k föräldrapenningdagar, miljoner 45 % m 7,6 9,2 9,3 9,3 8,9 8,8 8,8

13 Genomsnittligt antal ensamkommande barn och unga 10 % k 0 – 19 år som kommunerna får 5 ersättning för 90 % m 12 700 4 900 2 100 1 600 1 500 1 400 1 200 13 Genomsnittligt antal nyanlända 47 % k som kommunerna får 6 schablonersättning för 53 % m 93 900 56 500 32 200 26 800 27 400 25 300 21 900 14 Antal deltagare i 58 % k etableringsinsatser 42 % m 38 800 22 700 13 600 11 200 11 800 10 800 9 800 15 Antal personer med studiehjälp 49 % k 51 % m 428 900 432 500 441 100 454 100 463 300 472 200 480 800 15 Antal personer med studiemedel 59 % k 41 % m 502 900 559 300 588 700 559 600 551 500 548 700 546 600 7 ÅP Antal personer med 53 % k tilläggspension 47 % m 2 026 900 1 960 800 1 884 400 1 807 600 1 728 600 1 648 800 1 568 500 ÅP 7 Antal personer med 51 % k inkomstpension 49 % m 1 757 800 1 835 100 1 899 100 1 969 400 2 008 700 2 055 300 2 118 300

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmaste hundratal om inte annat anges. Arbetslösheten och antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är nära sammankopplade med den konjunkturella utvecklingen. De redovisas därför inte i denna tabell utan ingår i kategorin makroekonomiska förutsättningar. 1 Könsfördelningen baseras på genomsnittligt antal timmar per brukare och inte summan. 2 Antalet dagar med partiell ersättning är omräknat till hela dagar. 3 Volymuppgifterna avser december. 4 Könsfördelningen baseras på mottagarens kön. 5 Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande fyraårigt genomsnitt för kommunmottagna ensamkommande barn och unga. 6 Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande treårigt genomsnitt för kommunmottagna. 7 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Källa: Egna beräkningar.

Den samlade volymen inom transfereringssystemen för arbetsmarknad

och ohälsa

Volymen mäts på olika sätt i olika transfereringssystem, t.ex. som utbetalda dagar eller som genomsnittligt antal personer som får ersättning. Omräkning till helårsekvivalenter är ett sätt att göra volymerna jämförbara mellan olika transfereringssystem och över tid. En helårsekvivalent motsvarar exempelvis två personer som under ett år är sjukskrivna på halvtid eller två personer som har fulltidsersättning från arbetslöshetsförsäkringen ett halvår vardera. I tabell 6.12 redovisas volymerna för transfereringssystemen för ohälsa och arbetsmarknad omräknade till helårsekvivalenter.

Tabell 6.12 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem

Tusental, andel av befolkningen 20 – 64 år i procent. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022 – 2025 2020 2021 2022 2023 2024 2025 1 Sjuk- och rehabiliteringspenning 252 230 241 246 247 249 Sjuk- och aktivitetsersättning 240 230 219 218 218 212 Arbetslöshetsersättning 124 101 68 76 81 79 2 Arbetsmarknadspolitiska program 169 209 180 185 180 173 Etableringsersättning 24 14 10 10 9 9

Summa 808 784 718 736 736 722

Ekonomiskt bistånd 98 92 80 75 72 68 3

Summa inkl. ekonomiskt bistånd 906 875 798 811 808 790

Befolkning 20 – 64 år 5 877 5 903 5 925 5 950 5 976 6 002

Andel av befolkningen 15,4 14,8 13,5 13,6 13,5 13,2

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning. 3 Summeringen innehåller dubbelräkningar då individer som ingår i andra ersättningssystem också kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det samlade nyttjandet av transfereringssystemen för ohälsa och arbetsmarknad bedöms fortsätta att minska 2022 – 2025, efter att ha ökat 2020 och legat kvar på höga nivåer 2021 med anledning av pandemin och dess effekter på arbetsmarknaden. Andelen av befolkningen i åldersgruppen 20 – 64 år som får ersättning från de transfereringssystem som redovisas i tabell 6.12 väntas minska från 14,8 procent 2021 till 13,2 procent 2025. Mest minskar antalet helårsekvivalenter i arbetsmarknadspolitiska program följt av antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt bistånd.

Tekniska justeringar När en utgiftsförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna kan det motivera en teknisk justering av utgiftstaket. I tabell 6.5 framgår den samlade storleken på de utgiftsförändringar som, i förhållande till det närmast föregående året,

motiverar en teknisk justering av utgiftstaket. Dessa utgiftsförändringar är i huvudsak hänförliga till ökningar eller minskningar av anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, i samband med förändringar av skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag. I avsnitt 4.2 finns en detaljerad genomgång av bakgrunden till tekniska justeringar inklusive de förslag i denna proposition som motiverar teknisk justering.

Övriga utgiftsförändringar Övriga utgiftsförändringar är sådana som inte förklaras av beslut om reformer, prisoch löneomräkning, makroekonomiska förändringar eller volymförändringar. Det kan exempelvis vara utgiftsförändringar som uppstår när medlemsavgiften till EU justeras. Även tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, exempelvis senarelagda investeringar i transportinfrastrukturen, kategoriseras som övriga utgiftsförändringar. Vidare ingår också den förändring av anslagsbehållningar som följer av skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och prognoser för den faktiska utgiftsförbrukningen. År 2022 – 2025 beräknas de takbegränsade utgifterna öka med sammanlagt ca 13 miljarder kronor till följd av övriga utgiftsförändringar (se tabell 6.5).

Utgifterna inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd beräknas minska 2022 och öka 2023 – 2025 till följd av övriga utgiftsförändringar. Minskningen 2022 förklaras av att delar av de utgifter inom utgiftsområde 8 Migration som går till mottagandet av tillfälligt skyddsbehövande från Ukraina kan avräknas från biståndet. De kostnader som kan avräknas från biståndet beräknas vara som högst 2022, för att därefter minska, vilket innebär att utgifterna inom utgiftsområde 7 beräknas öka 2023 – 2025.

Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel beräknas minska 2023 för att sedan öka 2024 till följd av övriga utgiftsförändringar. Detta beror bl.a. på att åtgärder som i dag hanteras inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik framöver kommer att hanteras genom nationella stöd inom andra utgiftsområden. Det beror även på en förskjutning av stödutbetalningar från 2023 till 2024 kopplade till gårdsstöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik samt övriga förändringar i utbetalningsprofilen kopplade till EU-programmen.

Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen varierar mellan åren i huvudsak beroende på förändrad utgiftsnivå i EU:s budget och på att Sveriges BNI som andel av EU:s totala BNI varierar över åren. Till exempel bidrog båda dessa faktorer till att avgiften var relativt hög 2021, bl.a. för att den svenska ekonomin utvecklades bättre under pandemin än ekonomin i EU som helhet. Senare år väntas övriga medlemsstaters ekonomier återhämta sig, vilket medför att Sveriges andel av EU:s totala BNI minskar. Den BNI-baserade komponenten av avgiften utgör den största delen av Sveriges avgift.

6.5 Förändring av de takbegränsade utgifterna

2023 – 2025 sedan 2022 års ekonomiska

vårproposition

I detta avsnitt (6.5) jämförs beräkningen av de preliminära utgiftsramarna och de takbegränsade utgifterna för 2023 – 2025 med beräkningen som redovisades i 2022 års ekonomiska vårproposition.

I utgiftsramarna som redovisades i vårpropositionen ingick de förslag som lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2022 (prop. 2021/22:99). Förslagen i den propositionen avslogs dock av riksdagen. Såväl de förslagen som förslagen i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till Ukraina (prop. 2021/22:255)

överlämnades därefter till riksdagen – med vissa justeringar – i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen beslutade huvudsakligen i enlighet med förslagen. Vidare har riksdagen på regeringens initiativ fattat beslut med ekonomiska konsekvenser för budgeten för 2022 i propositionerna Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser och Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB. Riksdagen beslutade huvudsakligen i enlighet med förslagen (prop. 2021/22:252 och prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439). I tabell 6.15 redovisas budgeteffekterna på utgiftssidan av beslut som riksdagen fattat sedan vårpropositionen.

I tabell 6.13 redovisas förändringarna av utgiftsramarna 2023 – 2025 jämfört med den bedömning som gjordes i 2022 års ekonomiska vårproposition. För 2023 är förändringen fördelad på samma förklaringsfaktorer som i avsnitt 6.4.

Tabell 6.13 Förändring av utgiftsramar jämfört med 2022 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor Total varav Total Total förändring Beslut om varav varav varav förändring förändring 2023 reformer Makro Volym Övrigt 2024 2025 1 Rikets styrelse 1 128 1 025 0 0 103 1 905 2 098 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 382 43 459 -120 0 1 536 1 691 3 Skatt, tull och exekution 84 84 0 0 0 411 544 4 Rättsväsendet 3 080 3 080 0 0 0 3 267 6 633 5 Internationell samverkan 66 66 0 0 0 96 106 6 Försvar och samhällets krisberedskap 4 316 4 316 0 0 0 11 724 13 627 1 7 Internationellt bistånd -3 814 -7 219 2 280 0 1 125 -7 602 -9 785 8 Migration 1 979 619 0 1 360 0 5 793 1 403 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 6 695 7 041 20 -366 0 6 081 8 539 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1 884 523 1 769 -408 0 4 457 4 379 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3 483 1 676 1 355 452 0 9 975 10 228 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1 662 520 789 353 0 2 515 2 378 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering -648 -488 157 -318 0 -529 -675 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 4 989 3 895 1 187 -93 0 7 787 7 146 15 Studiestöd 373 131 1 253 -993 -18 1 960 2 744 16 Utbildning och universitetsforskning 2 080 2 080 0 0 0 3 046 3 820 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 320 320 0 0 0 442 549 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik -206 -206 0 0 0 4 226 1 102 19 Regional utveckling -830 -830 0 0 0 -103 640 20 Allmän miljö- och naturvård 2 889 4 589 0 0 -1 700 -1 860 -1 826 21 Energi 2 292 592 0 0 1 700 2 310 1 823 22 Kommunikationer 2 781 3 258 0 0 -477 5 189 8 158 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -21 848 171 2 -1 042 885 -564 24 Näringsliv 3 510 3 510 0 -165 165 413 93 25 Allmänna bidrag till kommuner 7 976 5 689 0 0 2 288 7 635 8 277 26 Statsskuldsräntor m.m. 6 500 0 0 0 6 500 0 -1 500 27 Avgiften till Europeiska unionen 1 622 0 0 0 1 622 1 997 1 648

Summa utgiftsområden 54 572 35 161 9 441 -296 10 266 73 558 73 277

Minskning av anslagsbehållningar -1 624 -1 624 -2 244 -3 230

Total varav Total Total förändring Beslut om varav varav varav förändring förändring 2023 reformer Makro Volym Övrigt 2024 2025

Summa utgifter 52 948 35 161 9 441 -296 8 642 71 314 70 046

Summa utgifter exklusive statsskuldsräntor

2

46 468 35 161 9 441 -296 2162 71 334 71 566

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 1 983 0 4 031 -2 048 0 -3 526 843

Takbegränsade utgifter 48 451 35 161 13 472 -2 344 2162 67 808 72 409

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Om biståndsbudgeten fortsatt var kopplad till bruttonationalinkomsten (BNI) skulle utgifterna öka till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Utgiftsökningen motverkas dock av förslag i denna proposition om att biståndsbudgeten ska frikopplas från BNI och uppgå till 56 mdkr per år 2023 – 2025. 2 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. Källa: Egna beräkningar.

Sammantaget beräknas de takbegränsade utgifterna bli 48,5 miljarder kronor högre 2023, 67,8 miljarder kronor högre 2024 och 72,4 miljarder kronor högre 2025 än vad som beräknades i vårpropositionen. I tabell 6.14 redovisas förändringen fördelad på samma förklaringsfaktorer som i avsnitt 6.4 och kommenteras nedan. De högre utgifterna följer delvis av nya beslutade, föreslagna och aviserade reformer. Vidare beräknas utgifterna bli högre till följd av att den makroekonomiska utvecklingen har reviderats. Till exempel bedöms den allmänna prisnivån öka snabbare vilket medför högre utgifter i flertalet transfereringssystem samt högre utgifter för förvaltnings- och investeringsanslag efter reviderad pris- och löneomräkning.

Tabell 6.14 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2022 års ekonomiska

vårproposition

Miljarder kronor 2023 2024 2025

Takbegränsade utgifter i 2022 års ekonomiska vårproposition 1 545,8 1 575,1 1 590,0

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 35,2 31,7 30,3 Reviderad pris- och löneomräkning 0,0 8,7 14,9 Makroekonomiska förändringar 13,5 21,8 26,4 Volymförändringar -2,3 2,8 -0,2 Tekniska justeringar 2,3 2,3 2,3 Minskning av anslagsbehållningar -1,6 -2,2 -3,2 Övriga utgiftspåverkande faktorer 1,5 2,8 1,9

Total utgiftsförändring 48,5 67,8 72,4

Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2023 1 594,3 1 642,9 1 662,5

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Egna beräkningar.

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Budgeteffekterna av de ändringar i statens budget som riksdagen har beslutat om sedan vårpropositionen sammanfattas per utgiftsområde i tabell 6.15. Eftersom besluten avser ändringar i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten uppstår budgeteffekterna i huvudsak 2022.

I denna proposition föreslår regeringen nya reformer för 2023 och aviserar reformer för 2024 och 2025. Vidare föreslår regeringen ändringar i den beslutade budgeten för 2022 i propositionen Höständringsbudget för 2022. Budgeteffekterna av dessa förslag och aviseringar sammanfattas per utgiftsområde i tabell 6.16. Endast större anslagsförändringar, som uppgår till minst 50 miljoner kronor ett enskilt år, redovisas separat inom varje utgiftsområde.

Tabell 6.15 Beslutade anslagsförändringar sedan 2022 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor Anslag 2022 2023 2024 2025

5 Internationell samverkan 578

1 Stöd till Ukraina 1:2 578

6 Försvar och samhällets krisberedskap 1 422

Stöd till Ukraina 1 1:1, 1:2, 1:3; 2:4 422 2 Ytterligare stöd till Ukraina 1:3 1 000

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 100

Återför medel för utökad jobbstimulans inom försörjningsstödet 3 4:7 100

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom -83 1 176 1 570 2 084

1 Höjd garantipension och förstärkt bostadstillägg 1:1, 1:3, 1:4 3 907 10 466 10 620 11 219 3 Garantitillägg 1:3, 1:4 -3 990 -9 290 -9 050 -9 135

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 50

Medel till folkbildningen för skyddsökande 4 14:3 50

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik 4 291

5 Medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus m.m. 1:7 1 177 Medel till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder 5 1:8 3 114

21 Energi 550

4 Elpriskompensation tillskott 1:12 550

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1 770

Stöd till jordbruket och fiskerinäringen 4 1:17; 1:18 1 770

24 Näringsliv 1 500

6 Konvertering av lån SAS 1:17 1 500

Summa anslagsförändringar 10 178 1 176 1 570 2 084

varav anslagsökningar 14 235 10 759 10 880 11 485 varav anslagsminskningar -4 057 -9 583 -9 310 -9 401

Summa ökning av takbegränsade utgifter 10 178 1 176 1 570 2 084

1 Propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 – 470). 2 Riksdagens beslut om ytterligare ändringar i statens budget för 2022 utöver regeringens förslag (bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 – 470). 3 Ursprungligt förslag i VÄB22 som utgick i och med att riksdagen avslog finansutskottets förslag till beslut om Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina (bet. 2021/22:FiU21 punkt 1, rskr. 2021/22:402). 4 Propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439). 5 Riksdagens beslut om ytterligare ändringar i statens budget för 2022 utöver regeringens förslag (bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439). 6 Propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439). Källa: Egna beräkningar.

Tabell 6.16 Nu föreslagna och aviserade reformer

Miljoner kronor Anslag 2022 2023 2024 2025

1 Rikets styrelse 1 025 1 552 1 540

Kostnader för ombyggnation m.m. riksdagen 2:3 65 65 65 Tillskott Regeringskansliet med anledning av Nato 4:1 m.m. 500 900 900 Ny myndighetsstruktur för civilt försvar och 5:1 krisberedskap, länsstyrelserna 132 132 132 Civilt försvar: förstärkning länsstyrelserna 5:1 60 60 60 Cybersäkerhetsarbete länsstyrelserna 5:1 7 101 116 Nytt mediestöd 8:1 50 50

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 43 74 69

Anslag 2022 2023 2024 2025

3 Skatt, tull och exekution 84 253 253

Förbättrad folkbokföring genom folkräkning 1:1 75 170 170 Utökade hemliga och preventiva tvångsmedel 1:1, 1:2 73 73

4 Rättsväsendet 50 3 080 2 408 5 016

10 000 fler polisanställda 1:1 330 976 976 Verksamhetsskydd 1:1 150 150 150 EU-ordförandeskapet 1:1 400 Ny lag om ordningsvakter 1:1 45 110 70 Ny förverkandelagstiftning 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:5, 1:11 64 115 115 Utökade hemliga och preventiva tvångsmedel 1:1, 1:3, 1:4, 1:5, 1:15 194 194 Stärkt operativ förmåga Säkerhetspolisen 1:2 135 260 310 Förstärkt rättsväsende 1:3, 1:4, 1:5, 1:7, 1:8, 1:9 50 230 355 548 Skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna, 1:5, 1:11 omfördelning mellan anslag 44 91 91 Skärpta regler om villkorlig frigivning och 1:6 vistelseförbud 1 200 Fortsatt kapacitetsförstärkning Kriminalvården 1:6 1 100 Skärpta straff för brott i kriminella nätverk 1:6 58 Tillskott rättsliga biträden m.m. 1:11 1 540 Tillskott kostnader för vissa skaderegleringar 1:12 55 55 55

5 Internationell samverkan 38 66 90 94

Ny lag om utländska direktinvesteringar 1:5 48 75 79

6 Försvar och samhällets krisberedskap 10 4 316 9 086 9 380

Försvarsuppbyggnad inkl. Försvarsmakten 1:1 2 007 2 454 2 835 Utökade materielanskaffningar 1:3 1 513 5 156 4 781 Utvecklad försvarsunderrättelseförmåga Försvarets 1:8 radioanstalt 203 305 508 Omhändertagande av kommande anskaffningsbehov 1:11 Försvarets materielverk 523 847 959 Förstärkt förmåga Kustbevakningen 2:1 31 273 246 Ny myndighetsstruktur för civilt försvar och 2:4 krisberedskap, finansiering -249 -249 -249 Civilt försvar: kommuner och regioners arbete 2:4 100 100 100 Myndigheten för totalförsvarsanalys 1:13 50 61 61 Myndigheten för totalförsvarsanalys, finansiering 1:1 -50 -61 -61 Föreskrifter för små modulära reaktorer (SMR) m.m., 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 25 50 50

7 Internationellt bistånd -4 852 -7 219 -9 370 -12 580

Biståndsbudgeten uppgår till 56 mdkr per år och 1:1 frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI) -7 114 -9 327 -12 529 Minskat antal kvotflyktingar 1:1 71 144 139 Slutliga avräkningar asylkostnader 1 1:1 -4 852 Neddragning förvaltningsanslag till följd av ändrad 1:2, 1:3, 1:4, 1:6 biståndsbudget -176 -187 -190

8 Migration 619 347 143

Medel till Migrationsverket med anledning av 1:1 situationen i Ukraina 535 270 Ökade kostnader för migrationsdomstolarna 1:4 38 77 103

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 220 7 041 5 286 6 525

Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 1:5 911 911 911 Utgifter för vaccin covid-19 1:6 1 400

Anslag 2022 2023 2024 2025 Kostnader för Socialstyrelsens beredskapslager på 1:6 grund av covid-19 100 Covidbevis 1:6 60 Tillskott Läkemedelsverket 1:6 55 Civilt försvar: vård, omsorg och socialtjänst 1:6; 4:7 200 430 450 Tillskott för fortsättning av pågående sjukvårdsarbete 1:6 1 000 Vaccinationer covid-19, ersättning till regionerna 1:6 500 Övervaka behov av test- och analyskapacitet, studier 1:6 m.m. covid-19 200 Förlängd satsning på vård i landsbygden 1:6 300 300 300 Fysisk aktivitet på recept 1:6 50 75 100 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 1:6 200 1 500 1 500 Nationell vårdförmedling 1:6 100 Ökad vårdkapacitet 1:6 1 000 500 2 000 Minskad satsning vårdförlopp 1:6 -101 Förebyggande arbetet inom barn- och 1:6 ungdomshälsovården 50 100 200 Finansiering av stöd till barn och 1:6 ungdomsorganisationer -50 -50 -50 1 Tillskott smittbärarpenning 1:6 200 Skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna, 4:7 omfördelning mellan anslag -211 -457 -457 Aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 2:6 50 731 792 Förebygga ohälsa och ofrivillig ensamhet bland äldre 2:7 145 100 100 Teknisk justering för stärkt rätt till assistans, 4:4 omfördelning mellan anslag 26 52 78 Motverka äldres ensamhet kommuner 4:5 50 50 50 Genomförande av tillgänglighetsdirektivet 4:5, 4:7 -4 -43 -88 Temporär subvention LVU-placeringar 4:6 484 532 Förstärkning av föräldraskapsstöd 4:7 200 200 200 Föräldraskapsstöd, omfördelning mellan anslag 4:7 200 200 200

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 4 530 523 313 313

Förlängning av undantag i sjukpenningen pga. 1:1 uppskjuten vård 210 1 Tillskott sjukpenning 1:1 4 500 Bibehållen möjlighet för flyktingar m.fl. att 1:2 tillgodoräkna sig hemlandstid i sjuk- och aktivitetsersättningen 300 300 300

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 500 476 421

Ändrade regler för tillgodoräknande av försäkringstid 1:1 för garantipension 800 859 767 Ändrade regler för tillgodoräknande av försäkringstid 1:4 för garantipension, följdändring äldreförsörjningsstöd -300 -383 -346

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 770 520

Tillskott tillfällig föräldrapenning och 1:2 graviditetspenning 1 770 Förstärkt bostadsbidrag till barnfamiljer 1:8 520

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering -488 -621 -850

Minskat antal kvotflyktingar 1:2 -327 -700 -919 Tillskott arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 3:1 50 50 50

Anslag 2022 2023 2024 2025 Omfördelning ej använda medel Delmos 4:1 -245

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 3 895 6 105 6 433

Bibehållen arbetslöshetsförsäkring på dagens nivå 1:2 5 823 6 354 6 640 Minskade medel för arbetsmarknadspolitiska program 1:3 och insatser -1 500 Minskat antal kvotflyktingar 1:3, 1:14 -130 -383 -496 Omfördelning mellan år Europeiska socialfonden m.m. 1:6 2014 – 2020 50 Omfördelning mellan år Europeiska socialfonden m.m. 1:7 2021 – 2027 -175 247 398 Nystartsjobb: 6 mån. kvalificeringstid för nyanlända 1:13 -157 -157 -113

15 Studiestöd 131

Fler platser på regionalt yrkesvux 1:2, 1:4 131

16 Utbildning och universitetsforskning 2 080 2 208 2 330

Kvalitetsdialoger 1:1 -61 -85 -85 Finansiering av vissa reformer i BP23 1:1 -25 -71 -70 Spetsklasser 1:1, 1:5 25 50 50 Tillskott European Spallation Source ERIC (ESS) 3:1 356 569 528 Tillskott European Spallation Source ERIC (ESS), 1:1 finansiering -166 -160 -107 Läromedel 1:5 685 555 555 Sociala team 1:5 75 250 250 Lovskola 1:5 100 Jour- och akutskolor 1:5 50 100 100 Ökad tillgång till speciallärare, specialpedagogiska 1:5, 1:10 insatser och särskilda undervisningsgrupper 600 900 1 000 Vidareutbildning av lärare 1:10 50 50 50 Reversering av avisering i den beslutade budgeten för 1:13 1 000 2 000 2 000 2022, lärarlönelyftet Reversering av avisering i den beslutade budgeten för 1:15 2022, likvärdighetsbidraget -1 000 -2 000 -2 000 Neddragning likvärdighetsbidraget 1:15 -115 -115 Fler platser på regionalt yrkesvux 1:17 270 Svenska rymdaktiebolagets samhällsuppdrag 3:4 60 60 60

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 320 309 313

Stärkt stöd till barn- och ungdomsorganisationer 12:2 50 50 50 Äldrelyftet 13:1 25 50 50 Stöd till idrotten i utsatta områden 13:1 100 100 100 Motverka ofrivillig ensamhet 13:5 75 75 75

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik -206 4 206 1 066

Tillskott för redan beslutade energieffektiviseringsstöd 1:7 350 840 40 Beslutade investeringsstöd, omfördelning mellan år 1:8 -580 3 360 1 020

19 Regional utveckling 0 -830 -103 640

Nationella åtgärder för landsbygdsutveckling, 1:1 omfördelning mellan anslag 92 92 92 Förstärkning av transportbidrag 1:2 77 50 50 55 Förstärkning av transportbidrag, finansiering 1:1 -77 Omfördelning mellan år Europeiska regionala 1:1, 1:4 utvecklingsfonden och Fonden för rättvis omställning 2021 – 2027 -820 -465 533

Anslag 2022 2023 2024 2025 Omfördelning mellan år Europeiska regionala 1:3 utvecklingsfonden 2014 – 2020 -112 260

20 Allmän miljö- och naturvård 4 589 -1 182 -1 163

Återvätning av våtmarker 1:3 200 200 200 Finansiering återvätning av våtmarker – minskat 1:14 anslag skydd av värdefull natur -200 -200 -200 Stöd till förorenade områden 1:4 340 340 340 Avveckling av Klimatbonus 1:8 2 985 -2 970 -2 970 Vattensatsning, inkl. övergödning 1:11 250 250 250 Förstärkning av internationella klimatinsatser 1:12 60 100 100 Förstärkning av Klimatklivet (laddinfrastruktur) 1:16 400 500 500 Förstärkning av Industriklivet 1:18 600 600 600

21 Energi 592 1 602 1 107

Stöd till energieffektivisering 1:2 379 400 400 Satsning på kärnkraftsforskning 1:4 50 100 100 Satsning på elberedskap 1:6 90 90 90 Förlängd satsning på laddinfrastruktur 1:10 90 1 000 505 Stöd till metangasreducering, finansiering 1:11 -50

22 Kommunikationer 471 3 258 2 009 2 126

Civilt försvar: resursförstärkning på transportområdet 1:1 200 200 200 Förstärkning av investeringar i ny infrastruktur 1:1 1 000 Ökat vägunderhåll 1:2 1 000 Ökat vägunderhåll, finansiering från medel för 1:2 järnvägsunderhåll -750 Beredskapsflygplatser 1:6 61 61 61 Medel till trafikavtal för nationellt upphandlad linjetrafik 1:7 200 60 60 60 Stöd till transeuropeiska transportnätet (TEN-T) 1:10 260 400 400 400 Genomförande av tillgänglighetsdirektivet 1:12, 2:1 29 56 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 1:17 80 Nationella åtgärder för landsbygdsutveckling, 2:5 omfördelning mellan anslag 600 600 600 Bredbandsutbyggnad 2:5 600 600 600

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 563 848 -685 -1 005

Nationella åtgärder för landsbygdsutveckling, 1:8 omfördelning mellan anslag 82 105 121 Nationella åtgärder för landsbygdsutveckling, 1:17 omfördelning mellan anslag -829 -852 -868 Justering växelkurs och förändrad prognos 1:10 1 Gårdsstöd 563 Finansiella korrigeringar 1:17 470 150 150 Omfördelning mellan år landsbygdsprogrammet, 1:17 medfinansiering 865 642 642 Omfördelning mellan år landsbygdsprogrammet, EU- 1:18 medel 1 160 -1 190 -1 565 Stöd till metangasreducering 1:19 50 Omfördelning mellan år inom ramen för stöd till fiske 1:28 och vattenbruk, medfinansiering -49 63 88 Omfördelning mellan år inom ramen för stöd till fiske 1:29 och vattenbruk, EU-medel -5 76 89 Omfördelning mellan år EU:s gemensamma 1:30 jordbrukspolitik, medfinansiering -671 152 168

Anslag 2022 2023 2024 2025 Omfördelning mellan år EU:s gemensamma 1:31 jordbrukspolitik, EU-medel -300 75 75

24 Näringsliv 8 3 510 382 48

Tillskott Tillväxtverket för att avsluta arbetet med 1:4 korttidsstödet 165 95 Möjlighet att konvertera SAS upplupna ränta på 1:17 lånefordringar 150 Omfördelning mellan år inom ramen för 1:23 Brexitjusteringsreserven 597 234 Elstöd till elintensiva företag 1:24 2 400 Exportfrämjande 2:3 122

25 Allmänna bidrag till kommuner 175 7 976 7 635 8 277

Skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna, 1:1 omfördelning mellan anslag 145 321 321 Teknisk justering för stärkt rätt till assistans, 1:1 omfördelning mellan anslag -26 -52 -78 Skatteavtalet Sverige Danmark 1:1 -153 -153 -153 Förstärkning av de generella statsbidragen 1:1 6 000 6 000 6 000 Ändrade skatteregler 1:1 1 800 1 800 1 800 Föräldraskapsstöd, omfördelning mellan anslag 1:1 -200 -200 -200 Skolkostnadsutredningens förslag genomförs inte 1:1 -60 -60 -60 Utökad undervisningstid flyttas fram 1:1 -225 -675 Utjämningsbidrag LSS-kostnader 1 1:2 175 640 640 640

26 Statsskuldsräntor m.m. 10 500

1 Tillskott räntor på statsskulden 1:1 10 500

Summa anslagsförändringar 12 482 36 273 32 377 30 493

varav anslagsökningar 15 795 61 465 62 696 65 533 varav anslagsminskningar -3 313 -25 192 -30 319 -35 039 2 Skillnad mellan anslagseffekt och utgiftseffekt -4 029

Summa ökning av takbegränsade utgifter -2 047 36 273 32 377 30 493

Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket 175 2 288 2 288 2 288

Ökning av takbegränsade utgifter exkl.

utgiftsförändringar som motiverar teknisk

justering av utgiftstaket

3

-2 222 33 985 30 090 28 206

Beslutade anslagsförändringar sedan 2022 års ekonomiska vårproposition enligt tabell 6.15 10 178 1 176 1 570 2 084

Summa ökning av takbegränsade utgifter sedan

2022 års ekonomiska vårproposition till följd av

beslutade, föreslagna och aviserade reformer 7 956 35 161 31 660 30 290

Anm.: Endast större anslagsförändringar som uppgår till minst 50 miljoner kronor ett enskilt år redovisas separat inom varje utgiftsområde. 1 Förslag i propositionen HÄB22 som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås uppgår till sammanlagt 11,9 miljarder kronor eller 1,4 miljarder kronor exkl. statsskuldsräntor. 2 Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för bedömt faktiskt utnyttjande, se vidare avsnitt 6.4 under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin. 3 Motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen. Källa: Egna beräkningar.

Reviderad pris- och löneomräkning Mot bakgrund av nya prognoser för den makroekonomiska utvecklingen har de beräknade utgifterna till följd av pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål reviderats. I denna proposition bedöms utgifterna till följd av pris- och löneomräkning 2024 och 2025 bli högre än i beräkningen i 2022 års ekonomiska vårproposition (se tabell 6.14). Den förändrade makroekonomiska

utvecklingen sedan vårpropositionen påverkar inte pris- och löneomräkningen för 2023 eftersom den fastställdes i samband med vårpropositionen och baseras på utfall för 2021.

Makroekonomiska förändringar Den nya makroekonomiska bedömningen i denna proposition som redovisas i avsnitt 3 beräknas sammantaget medföra högre utgifter i jämförelse med 2022 års ekonomiska vårproposition för hela perioden 2023 – 2025 (se tabell 6.13 och tabell 6.14).

Utgifterna inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är knutna till den makroekonomiska utvecklingen genom att biståndsbudgeten ska motsvara 1 procent av Sveriges BNI. BNI har reviderats upp 2023 – 2025 jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Om biståndsbudgeten fortsatt var kopplad till BNI skulle utgifterna därmed öka. I denna proposition föreslås dock att biståndsbudgeten ska frikopplas från BNI och att den ska uppgå till 56 miljarder kronor 2023 – 2025. Förslaget beräknas minska utgifterna inom utgiftsområdet vilket framgår av tabell 6.16.

Upprevidering av prisbasbeloppet, till följd av uppreviderad inflation (konsumentprisindex), ger högre utgifter 2023 – 2025 inom ett flertal utgiftsområden, bl.a. utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 15 Studiestöd.

Prognosen för inkomstindex har reviderats upp för 2023, ned för 2024 och upp för 2025 i jämförelse med vårpropositionen. Det medför högre utgifter 2023, lägre utgifter 2024 och högre utgifter 2025 för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Revideringen av inkomstindex påverkar utgifterna inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom i motsatt riktning till utgifterna för ålderspensionssystemet eftersom utgifterna för garantipension och bostadstillägg för pensionärer minskar när inkomstpensionerna ökar.

Ett försämrat arbetsmarknadsläge ger högre utgifter 2023 och 2024 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utgifterna väntas dock minska 2025 i takt med att arbetsmarknaden väntas återhämta sig.

Volymer Den nya bedömningen av volymer i transfereringssystemen i denna proposition beräknas sammantaget medföra lägre utgifter 2023, högre utgifter 2024 och ungefär oförändrade utgifter 2025 i jämförelse med 2022 års ekonomiska vårproposition (se tabell 6.13 och tabell 6.14). I tabell 6.17 redovisas de förändringar av volymprognoserna som förklarar de största utgiftsförändringarna.

Tabell 6.17 Volymer inom olika transfereringssystem jämfört med 2022 års

ekonomiska vårproposition

Tusental Utgiftsområde och volym 2023 2024 2025 8 Asylsökande och skyddsbehövande, genomsnittligt antal inskrivna per dygn 44,1 39,4 12,7 11 Antal personer med garantipension 366,9 387,3 394,4 11 Antal pensionärer som erhåller bostadstillägg -19,1 -23,0 -24,6 13 Genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får schablonersättning för -3,6 -6,5 -8,1 14 Antal deltagare i etableringsinsatser -1,9 -3,2 -3,7

Utgiftsområde och volym 2023 2024 2025 15 Antal personer med studiemedel -7,8 -4,4 -5,0 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade. Endast ett urval av volymer med större förändringar mot VÅP22 redovisas i tabellen. Källa: Egna beräkningar. Inom utgiftsområde 8 Migration har prognosen för det genomsnittliga antalet inskrivna asylsökande och tillfälligt skyddsbehövande per dygn reviderats upp 2023 – 2025. Det förklaras av att massflyktsdirektivet förlängts och nu är aktiverat ytterligare ett år. Majoriteten av de personer från Ukraina som sökt och kommer att söka skydd 2022 och 2023 antas stanna i Sverige så länge direktivet är aktiverat. När massflyktsdirektivet inte längre är aktiverat beräknas ca 60 procent successivt återvända till Ukraina medan ca 40 procent beräknas stanna i Sverige och söka asyl eller uppehållstillstånd på annan grund.

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom har prognosen för antalet personer med garantipension reviderats upp och prognosen för antalet pensionärer som får bostadstillägg justerats ned. Prognosrevideringen av antalet personer med garantipension förklaras huvudsakligen av förslaget om höjd garantipension, som innebär att grundnivån för garantipensionen höjs med 1 000 kronor per månad, vilket medför att fler pensionärer som tidigare inte haft garantipension beräknas tillkomma. Prognosjusteringen av antalet pensionärer som får bostadstillägg förklaras av att riksdagen beslutade att inte införa ett garantitillägg i bostadstillägget, vilket hade föreslagits i propositionen Vårändringsbudget för 2022.

Inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering har prognosen för det genomsnittliga antalet nyanlända som kommunerna får ersättning för reviderats ned 2023 – 2025. Utvecklingen av volymerna inom utgiftsområdet påverkas av beslut och beror på förslaget i denna proposition om att mottagandet av kvotflyktingar ska minska till 900 per år, jämfört med de 5 000 som var åtagandet för 2021. Förslaget beräknas minska utgifterna inom utgiftsområdet vilket framgår av tabell 6.16.

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv har prognosen för antalet deltagare i etableringsinsatser reviderats ned 2023 – 2025. Utvecklingen av volymerna inom utgiftsområdet påverkas av beslut och beror på förslaget i denna proposition om att mottagandet av kvotflyktingar ska minska till 900 per år, jämfört med de 5 000 som var åtagandet för 2021. Förslaget beräknas minska utgifterna inom utgiftsområdet vilket framgår av tabell 6.16.

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd har prognosen för personer med studiemedel reviderats ned för hela prognosperioden till följd av att den ökade efterfrågan på studier som pandemin gav upphov till inte varit bestående i den utsträckning som tidigare väntats.

Inom ålderspensionssystemet har prognosen för antalet personer som väntas påbörja sitt uttag av allmän inkomstgrundad pension reviderats ned. Revideringen förklaras av att erfarenheterna av effekterna av pensionsreformen 2020, som innebar att den lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension höjdes från 61 till 62 år, har inkluderats i prognosen. Jämfört med tidigare prognoser väntas därför en större andel senarelägga sitt uttag av pension i samband med att den lägsta åldern för att ta ut allmän inkomstgrundad pension höjs från 62 till 63 år 2023.

Tekniska justeringar Den största utgiftsförändringen som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket är förslaget att justera statsbidraget till kommuner och regioner för att neutralisera

effekterna på kommunernas skatteunderlag av det höjda avdraget för resor till och från arbetsplatsen. I avsnitt 4.2 beskrivs de förslag som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket.

Minskning av anslagsbehållningar Som framgår av tabell 6.3 beräknas budgetposten Minskning av anslagsbehållningar vara negativ för 2023 – 2025. Ett negativt värde innebär att behållningarna blir större under året, vilket sker när utgiftsförbrukningen understiger nivån för anvisade medel. Sedan 2022 års ekonomiska vårproposition har utgiftsprognoserna för 2023 – 2025 sammantaget reviderats ned mer än vad anslagsnivåerna förändrats. Det medför att anslagsbehållningarna sammantaget bedöms bli större än bedömningen i vårpropositionen, vilket framgår av de negativa beloppen för 2023 – 2025 i tabell 6.14.

Övriga utgiftsförändringar Övriga utgiftsförändringar bidrar till att de takbegränsade utgifterna blir något högre jämfört med 2022 års ekonomiska vårproposition, främst för 2024. Delar av utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration som går till mottagandet av tillfälligt skyddsbehövande från Ukraina kan avräknas från biståndet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Utgifterna som kan avräknas biståndet beräknas nu blir lägre än vad som bedömdes i vårpropositionen vilket bidrar till att biståndsutgifterna inom utgiftsområde 7 beräknas öka 2023. Revideringen beror på nya antaganden om inflödet av tillfälligt skyddsbehövande och att massflyktsdirektivet förlängts och kommer vara aktiverat ytterligare ett år. Den upprevidering som skett av EU:s utgifter för 2023 påverkar direkt utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen och får som följd att EU-avgiften är högre i denna proposition jämfört med bedömningen i vårpropositionen.

6.6 Uppföljning av utgifterna i statens budget och

takbegränsade utgifter 2022

Utgiftsramarna för 2022 följer dels av det ursprungliga beslutet om statens budget för 2022, dels av de ändringar av ramarna som beslutats av riksdagen därefter. Därutöver föreslås ytterligare ändringar i propositionen Höständringsbudget för 2022. I tabell 6.18 redovisas de ursprungligen beslutade utgiftsramarna och de ändringar av ramarna som därefter beslutats och föreslagits. Sammantaget medför ändringarna ökade utgiftsramar 2022 om 87,2 miljarder kronor, och totalt uppgår de anvisade medlen för 2022 till 1 290,3 miljarder kronor. Ändringarna består huvudsakligen av att extraordinära åtgärder vidtagits eller föreslagits för innevarande år med anledning av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.

Av tabell 6.18 framgår vidare att prognosen för utgifterna inom budgetens utgiftsområden för 2022 beräknas uppgå till 1 253,2 miljarder kronor. De beräknade utgifterna för 2022 beräknas därmed överstiga utgifterna i den ursprungligen beslutade budgeten för 2022 med 56,8 miljarder kronor. Utgifterna understiger dock totalt anvisade medel för 2022 med 37,2 miljarder kronor.

Tabell 6.18 Utgifter 2022

Miljarder kronor Beslutade Förslag till Differens Differens Urspr. ändrings- ändringsbud- Totalt prognos prognos totalt Utgiftsområde budget 1 budgetar 2, 3 get (HÄB) 3, 4 anvisat 5 Prognos urspr. budget anvisat 1 Rikets styrelse 17,2 0,4 17,6 17,9 0,7 0,3 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 18,0 0,0 18,0 17,5 -0,5 -0,5

Beslutade Förslag till Differens Differens Urspr. ändrings- ändringsbud- Totalt prognos prognos totalt 1 2, 3 3, 4 5 Utgiftsområde budget budgetar get (HÄB) anvisat Prognos urspr. budget anvisat 3 Skatt, tull och exekution 12,8 0,1 12,9 12,9 0,1 0,0 4 Rättsväsendet 62,9 0,1 0,1 63,0 61,8 -1,1 -1,2 5 Internationell samverkan 2,2 1,2 0,0 3,4 3,4 1,2 0,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 76,6 4,5 0,0 81,1 81,2 4,6 0,1 7 Internationellt bistånd 51,9 0,0 -4,9 47,1 46,9 -5,0 -0,2 8 Migration 8,5 10,3 18,8 14,2 5,7 -4,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 113,3 7,9 0,2 121,4 123,0 9,7 1,5 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97,4 14,6 4,5 116,5 113,9 16,4 -2,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42,2 4,2 46,4 46,4 4,3 0,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99,8 1,7 0,8 102,3 102,0 2,1 -0,3 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 6,2 0,0 6,2 5,8 -0,4 -0,4 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93,2 0,1 93,3 80,8 -12,4 -12,4 15 Studiestöd 27,8 0,1 27,9 26,3 -1,5 -1,6 16 Utbildning och universitetsforskning 95,4 0,1 95,5 92,2 -3,2 -3,3 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18,5 1,7 20,2 19,8 1,3 -0,4 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5,8 4,3 10,1 7,5 1,7 -2,6 19 Regional utveckling 4,7 0,0 4,7 3,6 -1,1 -1,1 20 Allmän miljö- och naturvård 21,0 3,9 24,8 22,6 0,9 -2,3 21 Energi 3,3 9,0 12,3 12,2 9,7 -0,1 22 Kommunikationer 77,0 1,0 0,5 78,4 77,2 0,3 -1,2 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21,6 2,2 0,6 24,4 22,7 1,0 -1,8 24 Näringsliv 9,3 7,1 0,0 16,3 14,3 5,1 -2,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 156,5 0,4 0,2 157,1 157,1 0,6 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 12,2 0,0 10,5 22,7 22,6 10,4 -0,1 27 Avgiften till Europeiska unionen 47,8 47,8 47,3 -0,5 -0,5

Summa utgiftsområden 1 203,1 74,7 12,5 1 290,3

Minskning av anslagsbehållningar -6,7

Summa utgifter 1 196,4 1 253,2 56,8 -37,2

Summa utgifter exkl.

statsskuldsräntor 1 184,4 1 230,6 46,2 -37,1

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 346,2 348,2 2,0 Takbegränsade utgifter 1 530,5 1 578,8 48,3 Budgeteringsmarginal 103,5 55,2 -48,3

Utgiftstak för staten 1 634,0 1 634,0

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2022. 1 Enligt den ursprungligen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). 2 Inkluderar Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137 – 142), riksdagens beslut om ytterligare ändringar i statens budget för 2022 utöver regeringens förslag (bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137 – 142), Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:169 – 173), Ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina (bet. 2021/22:FiU40, rskr. 2021/22:174 och rskr. 2021/22:175), Ändringar i statens budget för 2022 – Stöd till Ukraina med efterfrågad försvarsmateriel (bet. 2021/22:FiU46, rskr. 2021/22:204), Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47, rskr. 2021/22:226 – 228), Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439), riksdagens beslut om ytterligare ändringar i statens budget för 2022 utöver regeringens förslag (bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439), Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439), Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 – 470), riksdagens beslut om ytterligare ändringar i statens budget för 2022 utöver regeringens förslag (bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 – 470). 3 Där 0,0 anges har förslag till eller beslut om ändringsbudget lämnats men beloppet för utgiftsområdet uppgår till totalt mindre än 50 miljoner kronor. 4 Förslag i propositionen Höständringsbudget för 2022. 5 Anvisat på statens budget enligt den ursprungligen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46) samt beslut och förslag enligt fotnot 2 och 4. Källa: Egna beräkningar.

Större skillnader mellan prognos och ursprungligen beslutad budget

Diagram 6.1 visar de sex utgiftsområden där skillnaden mellan beräknade utgifter och ursprungligen beslutade ramar för 2022 är som störst. Avvikelserna förklaras övergripande i texten.

Diagram 6.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2022 och ursprungligen anvisade

medel i statens budget för 2022 för vissa utgiftsområden

Miljarder kronor 25 20 16,4 15 9,7 9,7 10,4 10 5,7 5 0 -5 -10 -15 -12,4 -20 -25 8 9 10 14 21 26 Utgiftsområde

Anm.: Differens mellan utgiftsprognos i denna proposition och ursprungligen anvisade medel enligt den beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Källa: Egna beräkningar.

För utgiftsområde 8 Migration beror upprevideringen på Rysslands invasion av Ukraina och EU:s aktivering av massflyktsdirektivet, vilket medför att 55 000 personer från Ukraina beräknas söka skydd i Sverige under 2022.

För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beror upprevideringen främst på tillskott till anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård . Dessa tillskott har syftat till att stödja regionerna i deras arbete med anledning av pandemin, främst avseende testning, smittspårning och vaccinering mot coronaviruset. Därtill har medel tillförts anslaget för att öka antalet vårdplatser.

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning är upprevideringen huvudsakligen hänförlig till pandemirelaterade åtgärder som upphörde vid utgången av mars 2022. Den största uppskrivningen av utgifterna har skett

på anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader och rör arbetsgivares tillfälligt utökade rätt till ersättning för sjuklönekostnader. Därutöver har utgifterna på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. , bl.a. gällande ersättning för karensavdrag och ersättning till riskgrupper, ökat med anledning av de tillfälliga reglerna som regeringen införde som en konsekvens av spridningen av coronaviruset. Därtill har utgifterna reviderats upp på grund av ökat inflöde och ökad varaktighet i den reguljära sjukpenningen.

För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv beror nedrevideringen i huvudsak på justerade prognoser i linje med utfall för anslagen 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd , 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser , 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. och 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar .

För utgiftsområde 21 Energi beror upprevideringen på kompensationen till hushåll för höga elpriser i samtliga elområden fr.o.m. december 2021 t.o.m. februari 2022, samt den modifierade, förlängda kompensationen för elområdena 3 och 4 under mars 2022.

För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. beror upprevideringen främst på att utgifterna för statsskuldsräntor bedöms bli högre än tidigare beräknat. Det förklaras i huvudsak av större kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av en försvagad kronkurs gentemot euron och US-dollarn samt lägre överkurser vid emission till följd av högre marknadsräntor. Anslaget för detta utgiftsområde får enligt budgetlagen överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Men i enlighet med förarbetena till lagen och praxis föreslår regeringen ändringar av anslaget när utgifterna väntas avvika väsentligt från anvisade medel.

6.7 Återrapportering av vissa tillkännagivanden

I detta avsnitt (6.7) återrapporterar regeringen vissa tillkännagivanden som riksdagen har lämnat efter förslag från finansutskottet med anledning av extra ändringsbudgetar till följd av coronaviruset och Rysslands invasion av Ukraina och som har anknytning till budgetens utgiftssida.

Utvärdering av stöd till näringslivet Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181) tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att den skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:353).

Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av de sammanlagda effekterna på företagen av stöden till näringslivet med anledning av den pågående pandemin (N2020/03083). Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2022. En första delredovisning av uppdraget lämnades den 1 juni 2021, vilket har redovisats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7). En andra delredovisning lämnades den 27 december 2021. Tillväxtanalys redovisar i denna bl.a. att företagsstorlek i sig inte påverkar företags möjlighet att erhålla stöd men att det på branschnivå kan finnas vissa skillnader. Exempelvis tycks reglerna för stöd till korttidsarbete ha passat tillverkningsindustrin särskilt väl jämfört med andra

branscher. En tredje delredovisning lämnades den 28 april 2022. I denna utvärderar Tillväxtanalys de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna. Enligt Tillväxtanalys har åtgärden haft vissa positiva effekter men effekterna varierar mellan olika företagsstorlekar och branscher. Regeringen avser att återkomma till riksdagen när Tillväxtanalys slutredovisat sitt uppdrag. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Kriterier för evenemangsstödet Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:86) tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriterier för evenemangsstödet (bet. 2021/22:FiU16 punkt 2, rskr. 2021/22:141). Av tillkännagivandet följer att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder när det gäller evenemangsstödet så att aktörer kan få det snabbare och att fler kan få del av det (bet. 2021/22:FiU16 s. 22).

Den 18 januari 2022 beslutade regeringen om propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen om propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:113). I båda dessa propositioner föreslogs ytterligare medel till evenemangsstödet för att möjliggöra förlängning av stödperioden. Den 3 mars 2022 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Stödet förlängdes så att evenemang som planerats äga rum t.o.m. den 30 juni 2022 är stödberättigade om de inte kunnat genomföras eller i väsentlig utsträckning måste begränsas till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19. Den tidigare stödperioden var juni − december 2021. Dessutom förstärktes stödet i flera avseenden. Stödandelen höjdes från 70 procent till 90 procent av de stödberättigade kostnaderna och takbeloppet för stödet höjdes från 17,5 miljoner kronor till 22,5 miljoner kronor per arrangör eller underleverantör till arrangör. Höjningarna av stödandelen och takbeloppet gäller för evenemang som planerats under perioden januari – juni 2022. Därutöver ändrades regelverket så att evenemang med flera föreställningar, där samtliga föreställningar inte ryms inom stödperioden, kan vara stödberättigade i den del som faller inom stödperioden. Den 3 mars 2022 fattade regeringen också beslut om regleringsbrev för anslaget 1:27 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Villkoren för anslaget förtydligades så att det uttryckligen framgår att Skatteverket får använda vissa medel för information om stödet. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utformningen av stöd till olika branscher Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utformningen av stöd till olika branscher (bet. 2021/22:FiU44 punkt 2, rskr. 2021/22:170). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över bl.a. omställningsstödet så att det utformas mer träffsäkert och återkomma till riksdagen med förslag till ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till mötesarrangörer och besöksnäringen (bet. 2021/22:FiU44 s. 19).

Stöden till näringslivet har tagits fram med syftet att de ska kunna komma företagen till del så snart som möjligt. Både Tillväxtanalys och Coronakommissionen bedömer att stöden i stort har fyllt sitt syfte och nått de branscher som varit i särskilt behov av offentliga insatser för att möta pandemins effekter (se Tillväxtanalys PM 2022:02 Företagens och pandemistödens utformning – miss eller match? och SOU 2022:10 s. 176 och 177).

I viss utsträckning har regeringen ändrat i regelverken för stöden under pandemin för att förbättra träffsäkerheten. EU:s statsstödsregelverk innebär dock begränsningar för vissa av stöden. Vad specifikt avser omställningsstödet till särskilt drabbade företag är regeringens bedömning att EU-kommissionens krav för stödbelopp i den omfattningen innebär att det inte går att förändra regelverket så att fler företag skulle kunna få del av stödet. Därtill var tiden för knapp för att ändra de stöd som kommissionen godkänt i enlighet med det tillfälliga ramverket för statsstöd under pandemin, som löpte ut den 30 juni 2022. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Tillfällig justering av nivåerna för inblandning av biodrivmedel Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:199) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör återkomma med förslag om hur nivåerna för inblandning av biodrivmedel tillfälligt kan justeras för att sänka drivmedelspriserna under 2022 (bet. 2021/22:FiU47 punkt 4, rskr. 2021/22:228).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag om att pausa reduktionsplikten (prop. 2021/22:243, bet. 2021/22:MJU31, rskr. 2021/22:452). Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Åtgärder för att stärka svensk matberedskap Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221) tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att stärka svensk matberedskap (bet. 2021/22:FiU39 punkt 2, rskr. 2021/22:248). Av tillkännagivandet följer att regeringen bl.a. föreslås utnyttja den möjlighet som finns att upp till 1 miljard kronor bevilja tillfälliga undantag från EU:s statsstödsregler för att stödja svenska veteodlare, samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag, för att värna svensk matberedskap och då beakta att krisstöd till animalieproduktionen har prioritet (bet. 2021/22:FiU39 s. 14).

Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina infördes ett tillfälligt stöd som riktades till bl.a. växthusodlingsföretag. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Stöd till civilsamhället Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare stöd till civilsamhället för stöd till nyanlända ukrainare (bet. 2021/22:FiU39 punkt 3, rskr. 2021/22:250).

Av tillkännagivandet framgår att regeringen bör säkerställa att tillräckliga medel tillförs civilsamhället för att skapa förutsättningar för uthålliga krisinsatser från de aktörer som verkar inom denna sektor samt att kommande satsningar bör ha en särskild

inriktning på barn och unga (bet. 2021/22:FiU39 s. 15 och 16). Utskottet framför också att regeringen hittills anvisat 30 miljoner kronor till civilsamhällets arbete med flyktingmottagandet och att detta är otillräckligt för att skapa förutsägbara villkor samt att det inte är tydligt om dessa medel avsätts utöver redan utlovat stöd för hantering av covid-19-pandemin.

Regeringen har under våren och sommaren 2022 genomfört ett flertal sakråd med civilsamhällets organisationer för att ta del av organisationernas lägesbild och behov av stöd från det offentliga i flyktingmottagandet. Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina tillfördes 100 miljoner kronor anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för humanitära insatser via organisationer inom det civila samhället i samband med mottagande av skyddsbehövande med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Av medlen har 30 miljoner kronor använts för att återställa en tidigare omfördelning från arbete med covid-19-pandemin till insatser för flyktingmottagande. Efter förslag i samma proposition tillfördes även 30 miljoner kronor anslaget 1:1 Etableringsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Medlen har använts för bidrag till kommuner för att i samarbete med civilsamhället kunna erbjuda lokala insatser kopplade till arbetsmarknaden och samhällslivet till personer på flykt från Ukraina som har beviljats tillfälligt skydd i Sverige. Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:437) har därutöver 50 miljoner kronor tillförts anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för att stärka nyanländas möjligheter att stärka sina kunskaper i svenska och om samhället samt för att främja deras deltagande i samhällslivet. I denna proposition lämnar regeringen förslag om ytterligare stöd till anslag 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen (se utg.omr. 17 avsnitt 17.5) för 2023.

Regeringen bedömer att tidigare beslutade och nu föreslagna åtgärder tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

7 Statens budgetsaldo och

statsskulden

I detta avsnitt lämnas förslag om att regeringen under 2023 bemyndigas att ta upp lån. Vidare lämnas förslag om Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2023. Till grund för förslagen ligger en analys av utvecklingen av statens budgetsaldo, dvs. skillnaden mellan statens inkomster och utgifter. Därutöver presenteras beräkningar för statsskuldens utveckling som åtföljs av en jämförelse mellan den nuvarande prognosen för statens budgetsaldo och prognosen i 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100) respektive beräkningen i den ursprungligen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). I beräkningarna antas att inga ytterligare finanspolitiska regel- eller anslagsändringar, utöver tidigare beslutade och aviserade reformer samt reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition, genomförs under prognosperioden.

Sammanfattning

– Statens budget för 2022 beräknas uppvisa ett överskott på 151 miljarder kronor. Rensat för Riksbankens amortering av lån i Riksgäldskontoret beräknas överskottet till 89 miljarder kronor. – År 2023 – 2025 beräknas budgetsaldot uppgå till i genomsnitt 67 miljarder kronor per år. – Riksgäldskontorets nettoutlåning förstärker budgetsaldot med 119 miljarder kronor 2022 och 52 miljarder kronor 2023. Förstärkningen beror båda åren till stor del på Riksbankens amorteringar och avseende 2022 även på inflödet av flaskhalsintäkter till Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). År 2023 beräknas däremot inflödet av flaskhalsintäkter vara ungefär lika stort som den planerade återföringen av flaskhalsintäkter till elkonsumenterna. – Utvecklingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP väntas minska från 21 procent av BNP 2021 till 12 procent av BNP 2025. – I jämförelse med 2022 års ekonomiska vårproposition har statens budgetsaldo reviderats upp med 63 miljarder kronor för 2022. Den främsta förklaringen till upprevideringen är att Riksgäldskontorets nettoutlåning har justerats ned till följd av ett uppreviderat inflöde av flakshalsintäkter.

7.1 Inledning

Alla inkomster och utgifter samt övriga betalningar som påverkar statens lånebehov utgör budgetsaldot. Inkomsterna i statens budget, som redovisas i tabell 7.1 och beskrivs närmare i avsnitt 5, utgörs av statens skatteinkomster och övriga inkomster. Statens skatteintäkter beräknas genom att de skatter som tillfaller Europeiska unionen, kommunala skatteintäkter samt ålderspensionsavgifter avräknas från de totala skatteintäkterna. Därefter beräknas statens kassamässiga skatteinkomster genom att statens skatteintäkter justeras för periodiseringar. Till statens utgifter hör utgiftsområdena 1 – 25 och 27, vilka beskrivs närmare i avsnitt 6 och redovisas som utgifter exklusive statsskuldsräntor i tabell 7.1. Dessa poster tillsammans med utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en post för

kassamässig korrigering utgör de utgifter som påverkar statens budgetsaldo. Budgetsaldot motsvaras av lånebehovet med omvänt tecken.

7.2 Statens budgetsaldo

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen.

Beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023 enligt tabell 7.1 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2023 enligt tabell 7.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetöverskott är detsamma som ett negativt lånebehov för staten, dvs. en amorteringsmöjlighet, och därigenom minskar normalt statsskulden. Det motsatta förhållandet gäller vid ett budgetunderskott. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med dess lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av statens budget.

Statens budget väntas gå med överskott 2022 – 2025 Statens budget beräknas uppvisa ett överskott på 151 miljarder kronor 2022 (se tabell 7.1). Rensat för Riksbankens amortering av valutalån hos Riksgäldskontoret beräknas överskottet uppgå till 89 miljarder kronor 2022. Även resterande del av prognosperioden väntas budgetsaldot vara positivt. Överskotten respektive år beror på att statens inkomster beräknas överskrida statens utgifter. Utöver den underliggande inkomst- och utgiftsutvecklingen påverkas budgetsaldot av Riksgäldskontorets nettoutlåning, där bl.a. Riksbankens amorteringar och nettoflödet av flaskhalsintäkter hos Svenska kraftnät ingår. Båda dessa händelser påverkar nettoutlåningen och därmed budgetsaldot, men inte statens finansiella sparande.

Tabell 7.1 Statens budgetsaldo

Miljarder kronor. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Inkomster 1 1 191 1 285 1 279 1 320 1 391 Utgifter m.m. 1 113 1 134 1 195 1 294 1 300 varav utgifter exkl. statsskuldsräntor 2 1 216 1 231 1 234 1 277 1 281 3 varav statsskuldsräntor m.m. -1 23 13 10 9 varav Riksgäldskontorets nettoutlåning 4 -97 -119 -52 7 9 varav kassamässig korrigering -4 0 0 0 0

Statens budgetsaldo 78 151 84 26 92

Statens budgetsaldo exkl. vidareutlåning till Riksbanken 21 89 20 26 92

Anm.: Prognoserna utgår från beslutade och aviserade reformer. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Summan av inkomsttyperna 1000 – 7000. 2 Utgifterna inom utgiftsområdena 1 – 25 samt 27, inkl. förändring av anslagsbehållningar. 3 Avser utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 4 Utfasningen av Riksgäldskontorets valutalån för Riksbankens räkning beräknas minska nettoutlåningen 2021 – 2023 med omkring 60 miljarder kronor per år (se tabell 7.2). Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Överskotten i statens budget under 2022 – 2025 beräknas uppgå till i genomsnitt 88 miljarder kronor eller 2 procent av BNP per år (se tabell 7.1 respektive diagram 7.1). Det negativa budgetsaldot under 2020 är hänförligt till pandemin. Storleken på

överskotten fr.o.m. 2022 är jämförbara med statens överskott under åren som föregick pandemin.

Diagram 7.1 Statens budgetsaldo

Utfall 1990 – 2021, prognos 2022 – 2025 Procent av BNP 10

-5

-10

-15

-20 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Statens budgetsaldo Statens prognostiserade budgetsaldo Anm.: Underskotten 2009 (5 procent av BNP eller 176 miljarder kronor) och 2013 (3 procent av BNP eller 131 miljarder kronor) var till stor del en konsekvens av Riksbankens preventiva förstärkningar av valutareserven i samband med finanskrisen (100 miljarder kronor) respektive eurokrisen (100 miljarder kronor). Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Ett flertal faktorer påverkar statsskuldsräntorna För 2022 beräknas utgifterna för statsskuldsräntorna öka kraftigt jämfört med 2021 och uppgå till 23 miljarder kronor. Det förklaras av högre inhemska räntor och att emissionerna till överkurser bedöms minska samtidigt som valutaförluster bedöms öka. Överkurser är den kompensation staten initialt får för att under obligationernas löptid betala kupongräntor som överstiger de förväntade marknadsräntorna vid emissionstillfället.

År 2023 beräknas ränteutgifterna minska och uppgå till 13 miljarder kronor, i huvudsak beroende på valutavinster, men även till stor del som en följd av lägre inhemska räntor. Ränteutgifterna bedöms bli ytterligare något lägre 2024 och 2025 och uppgår dessa år till i genomsnitt 9 miljarder kronor per år. Orsaken är bl.a. att myndigheter, statliga affärsverk och vissa statliga bolag sammantaget ökar sina nettotillgodohavanden hos Riksgälden dessa år. Hela prognosperioden bedöms bli påverkad av kursförluster. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan vid köptillfället understiger kupongräntan.

I en kostnadsmässig redovisning, där in- och utbetalningar fördelas över lånens löptider, speglar räntekostnaderna bättre statsskuldens storlek och marknadsränteläget. Det medför att räntekostnadernas profil är jämnare än i den utgiftsmässiga beräkningen. De kostnadsmässiga räntorna ökar från drygt 3 miljarder kronor 2021 till i genomsnitt 17 miljarder kronor per år under perioden 2022 – 2025. Statsskuldsräntorna beskrivs närmare inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Riksbankens amorteringar och ett stort inflöde av flaskhalsintäkter beräknas minska nettoutlåningen Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som vid sidan om anslagsfinansierade utgifter påverkar budgetsaldot. Riksgäldskontoret lånar ut till, och ansvarar för inlåning från, bl.a. myndigheter samt vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen speglar den totala nettoförändringen av all in- och utlåning under en

viss period. Ökad nettoutlåning kan därmed bero på ökad utlåning eller minskad inlåning under en given period. En större nettoutlåning medför ett större lånebehov samtidigt som statsskulden blir högre.

Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, såsom in- och utbetalningar av studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och som därför kan vara svåra att förutse. De tillfälliga posterna medför att nettoutlåningen kan variera kraftigt från år till år.

Den enskilt största posten under prognosperioden avser lån till Riksbanken avseende den förstärkta valutareserv som togs upp i samband med finanskrisen 2009 och eurokrisen 2013. Under 2021 – 2023 beräknas Riksbanken amortera dessa lån för att övergå till en helt egenfinansierad valutareserv. Amorteringarna beräknas minska nettoutlåningen och statsskulden med sammanlagt 182 miljarder kronor (se tabell 7.2).

Den resterande förstärkningen av budgetsaldot via nettoutlåningen förklaras 2022 i huvudsak av inflödet av flaskhalsintäkter till Svenska kraftnät (se tabell 7.2). Flaskhalsintäkter uppkommer som ett resultat av överföringsbegränsningar, och därmed prisskillnader, mellan elområden. Avgifterna tillfaller Svenska kraftnät och redovisas löpande som en långfristig skuld till elkonsumenterna i affärsverkets balansräkning. Hur medlen kan disponeras är reglerat i artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el (elmarknadsförordningen) som föreskriver att de främst ska användas för att reducera de begränsningar som de orsakas av, bl.a. genom nätinvesteringar. Affärsverket balanserar medlen tills det är möjligt att använda dem på det vis elmarknadsförordningen tillåter.

Nedlagd elproduktion i södra Sverige och elkrisen i Europa har lett till ökade elkostnader för hushåll och företag samt stora prisskillnader mellan elområden. Detta har resulterat i ett större inflöde av flaskhalsintäkter än vad Svenska kraftnät kan investera i närtid. Regeringen avser därför att säkerställa att ett tillfälligt högkostnadsskydd införs samt att vissa andra kompensatoriska åtgärder vidtas för att flaskhalsintäkter ska återföras till elkonsumenterna. En återföring kommer att fördelas ut baserat på genomsnittspris per elområde och historisk förbrukning under perioden oktober 2021 – september 2022. Åtgärderna beräknas uppgå till ca 60 miljarder kronor 2023, varav högkostnadsskyddet beräknas uppgå till ca 56 miljarder kronor.

Regeringen lämnar i denna proposition förslag om ett nytt anslag på 2,4 miljarder kronor för ett riktat elstöd till elintensiva företag. Utgångspunkten är att stödet ska finansieras av flaskhalsintäkter. Åtgärder som finansieras av flaskhalsintäkter ökar nettoutlåningen och därmed även lånebehovet. Däremot påverkas inte den offentliga sektorns finansiella sparande eftersom flaskhalsintäkterna är bokförda som en skuld till elkonsumenterna. Vidare tillhör Svenska kraftnät inte den offentliga sektorn enligt nationalräkenskaperna (se vidare avsnitt 8).

Den sammantagna prognosen över nettoflödet av flaskhalsintäkter och hur de påverkar Riksgäldskontorets nettoutlåning framgår av tabell 7.2. Inflödet av flaskhalsintäkter beräknas uppgå till ca 75 miljarder kronor 2022 och ca 70 miljarder kronor 2023. Utflödet beräknas uppgå till ca 11 respektive 75 miljarder kronor respektive år. År 2023 påverkas utflödet i huvudsak av de kompensatoriska åtgärderna beskrivna ovan. Därtill påverkas utflödet under både 2022 och 2023 av tariffreduktioner, nätförluster och nätinvesteringar.

Tabell 7.2 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljarder kronor. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Investeringslån till myndigheter 1 0 1 1 1 Myndigheters räntekonton -22 0 0 0 0 CSN:s studielån 1 11 11 10 11 11 Trafikverkets infrastrukturlån 6 1 1 1 3 Affärsverket svenska kraftnät -17 -65 5 0 0 Resolutionsavgiften -4 -4 -5 -6 -6 Insättningsgarantin -3 4 0 0 0 Lån till Riksbanken -57 -61 -64 0 0 Aktiebolaget Svensk Exportkredit 0 -10 0 0 0 Kärnavfallsfonden -7 7 0 0 0 Övrigt -4 -1 -1 0 -1

Summa nettoutlåning -97 -119 -52 7 9

1 Netto av studielån och kreditreserv. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Kassamässig korrigering För att budgetsaldot ska överensstämma med skillnaden mellan in- och utbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken görs en kassamässig korrigering (se tabell 7.1). Detta behövs vid en tidsförskjutning mellan redovisning och betalning (alternativt redovisning och överföring av medel till räntekonton) samt vid transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost.

7.3 Statsskulden

Statsskulden förväntas minska till 12 procent av BNP 2025 Statens lånebehov beräknas uppgå till minus 151 miljarder kronor och den okonsoliderade statsskulden beräknas minska med 135 miljarder kronor 2022 (se tabell 7.3). Skälet till att statsskuldens utveckling inte helt följer lånebehovet är posten skulddispositioner m.m. Skulddispositionerna består bl.a. av valutakurseffekter, upplupen inflationskompensation och förändring av Riksgäldskontorets förvaltningstillgångar.

Tabell 7.3 Statsskuldens förändring

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 280 1 204 1 069 981 960 Förändring av okonsoliderad statsskuld -76 -135 -88 -21 -96 varav lånebehov 1 -78 -151 -84 -26 -92 varav skulddispositioner m.m. 2 16 -4 6 -4 2

Okonsoliderad statsskuld vid årets slut 1 204 1 069 981 960 865

Eliminering av myndigheters innehav av statspapper 60 61 62 63 64 Förändring av konsoliderad statsskuld -73 -136 -89 -22 -97

Konsoliderad statsskuld vid årets slut

1 145 1 008 919 898 801

Konsoliderad statsskuld, procent av BNP 21 17 15 14 12

1 Motsvarar statens budgetsaldo med omvänt tecken. 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. 3 I den konsoliderade statsskulden har statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Statsskulden som andel av BNP har trendmässigt minskat sedan 1990-talet. Den beräknade utvecklingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP gradvis väntas minska från 21 procent av BNP 2021 till 12 procent av BNP 2025 (se diagram 7.2). Den konsoliderade statsskulden motsvarar den okonsoliderade statsskulden minskad med myndigheters innehav av statspapper.

Diagram 7.2 Statsskuldens utveckling

Utfall 1990 – 2021, prognos 2022 – 2025 Miljarder kronor Procent av BNP 1 600 80 1 400 70 1 200 60 1 000 50 800 40 600 30 400 20 200 10 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Statsskuld (vänster axel) Statsskuld som andel av BNP (höger axel) Anm.: I diagrammet redovisas den okonsoliderade statsskulden t.o.m. 2001. För åren därefter redovisas den konsoliderade statsskulden. Den konsoliderade statsskulden började redovisas 2002 och har i genomsnitt varit ca 50 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade statsskulden till följd av att myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar eliminerats. Från och med 2012 ändrades statsskuldens redovisningsprinciper. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

7.4 Uppföljning av statens budgetsaldo 2022

Jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten för 2022 och 2022 års ekonomiska vårproposition har prognosen för budgetsaldot reviderats upp med 98 respektive 63 miljarder kronor för 2022 (se tabell 7.4). Upprevideringen av budgetsaldot jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten för 2022 förklaras huvudsakligen av uppreviderade inkomster. Sedan vårpropositionen förklaras det högre prognostiserade saldot av framför allt nedreviderade utgifter. Den främsta förklaringen till de lägre utgifterna är den minskade nettoutlåningen, som i sin tur drivs av ökade flaskhalsintäkter till Svenska kraftnät. En närmare uppföljning av statens inkomster och utgifter exklusive statsskuldsräntor ges i avsnitt 5 respektive 6.

Tabell 7.4 Uppföljning av statens budgetsaldo 2022

Miljarder kronor Prognos Differens Differens 1 2022 SB22 VÅP22 SB22 VÅP22 2 Inkomster 1 285 1 190 1 286 96 -1 Utgifter m.m. 1 134 1 137 1 198 -3 -64 varav utgifter exkl. statsskuldsräntor 3 1 231 1 184 1 245 46 -14 4 varav statsskuldsräntor m.m. 23 12 16 11 6 varav Riksgäldskontorets nettoutlåning -119 -60 -63 -59 -56 varav kassamässig korrigering 0 0 0 0 0

Statens budgetsaldo 151 53 88 98 63

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Avser den ursprungligen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). 2 Summan av inkomsttyperna 1000 – 7000. 3 Utgifterna inom utgiftsområdena 1 – 25 samt 27, inkl. förändring av anslagsbehållningar. 4 Avser utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

8 Den offentliga sektorns finanser

I detta avsnitt redovisas prognoser för den offentliga sektorns finanser, finansiella nettoförmögenhet och skuldutveckling. Redovisningen görs för såväl den totala konsoliderade offentliga sektorn som delsektorerna staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Att den offentliga sektorn är konsoliderad innebär att transfereringar mellan de olika delsektorerna räknas av.

Vidare redovisas prognoser på det finansiella sparandet som baseras på antagandet att inga finanspolitiska regel- eller anslagsändringar, utöver de som föreslås eller aviseras i denna proposition eller propositionen Höständringsbudget för 2022 (prop. 2022/23:2), genomförs under prognosperioden. Det är viktigt att framhålla den extra stora osäkerhet som fortsatt finns i prognoserna, och som är betydande för denna beräkning, inte minst nära sammankopplad med hur Rysslands invasion av Ukraina och dess följder utvecklas.

Avsnittet innehåller avslutningsvis en jämförelse mellan olika bedömares prognoser för finansiellt och strukturellt sparande. Tabeller med prognosernas innehåll i detalj redovisas i bilaga 2.

Sammanfattning

– Innevarande år förväntas en fortsatt återhämtning i den offentliga sektorns finanser från de stora underskotten 2020. Inkomsterna utvecklas starkt på grund av en hög BNP-tillväxt i nominella termer. Samtidigt har åtgärder vidtagits med anledning av pandemin och de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina. Detta bidrar till att utvecklingen av utgifterna också väntas bli relativt stark men i mindre omfattning än inkomsttillväxten. Sammantaget förväntas den offentliga sektorns finansiella sparande förstärkas och ett överskott redovisas 2022. – Den förväntade ekonomiska avmattningen 2023 bedöms belasta de offentliga finanserna, och överskottet i finanserna väntas minska. År 2024 och 2025 beräknas det finansiella sparandet gradvis förstärkas. Det beror främst på att endast den finanspolitik som aviserats eller beslutats är inkluderad i beräkningarna. – Det strukturella sparandet bedöms vara oförändrat 2022 och i linje med överskottsmålet. Därefter stärks sparandet strukturellt i relation till den finanspolitik som inkluderas i prognoserna. – Det är i huvudsak statens finanser som har belastats under pandemin. Underskottet i staten beräknas snabbt minska och vändas till överskott som förstärks under prognosperioden 2022 – 2025. – Ålderspensionssystemet väntas redovisa ett litet överskott 2022 motsvarande 0,3 procent av BNP. Ålderspensionssystemet väntas därefter generera ett successivt ökande överskott på 0,3 – 0,5 procent av BNP 2023 – 2025. – Kommunsektorns ekonomiska resultat och finansiella sparande väntas fortsatt vara starka 2022, till följd av stora tillskott av statsbidrag. Kommunsektorn väntas redovisa ett positivt finansiellt sparande på 0,3 procent av BNP 2022, men beräknas därefter redovisa ett årligt underskott på 0,4 procent av BNP 2023 – 2025. – Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld beräknas minska under prognosperioden. Till stor del beror detta på Riksbankens amorteringar av

valutalån och utvecklingen av den finanspolitik som hittills beslutats samt aviserade åtgärder. I kombination med den beräknade ekonomiska tillväxten minskar bruttoskulden relativt snabbt som andel av BNP.

8.1 Inledning

Redovisningen av den offentliga sektorns finanser följer generellt principerna i nationalräkenskaperna (NR). I EU bygger NR på den s.k. ENS 2010-manualen som är en del av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Skatter och statsbidrag redovisas dock enligt den ordning som gällde enligt tidigare redovisning. Därmed överensstämmer redovisningen av skatter och statsbidrag i detta avsnitt bättre med redovisningen i statens budget och den kommunala redovisningen än med NR:s redovisningsprinciper. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn och dess delsektorer påverkas inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster och utgifter för den konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte heller.

I samband med att NR fr.o.m. 2014 gick över till EU:s nya regelverk ENS 2010, ändrades benämningarna på flera sektorer i NR. I regeringens ekonomiska propositioner används dock de äldre men vedertagna benämningarna offentlig sektor (som i NR numera benämns offentlig förvaltning), stat (statlig förvaltning), ålderspensionssystem (sociala trygghetsfonder) och kommunsektor (kommunal förvaltning).

Regeringens beräkningar för de offentliga finansernas utveckling baseras på prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i avsnitt 3. Beräkningen av de offentliga finanserna bortom det kommande budgetåret baseras på antagandet att inga ytterligare finanspolitiska regel- eller anslagsändringar, utöver de som föreslås eller aviseras i denna proposition, genomförs under prognosperioden. Beräkningen ska ses som en konsekvensanalys av budgetförslagets och tidigare beslutade och aviserade åtgärders effekt på den medelfristiga budgetutvecklingen.

8.2 Den offentliga sektorns finanser

Det finansiella sparandet Den offentliga sektorn redovisade överskott respektive år 2015 – 2019 (se diagram 8.1) på i genomsnitt 0,8 procent av BNP. Till följd av den djupa lågkonjunkturen och de omfattande finanspolitiska åtgärderna som genomförts försämrades det finansiella sparandet i sektorn med över 3 procent av BNP 2020 i förhållande till 2019. Den snabba återhämtningen i ekonomin 2021 medförde att de offentliga finanserna kraftigt stärktes. Trots att omfattande stödåtgärder även genomförs innevarande år, beräknas det finansiella sparandet förstärkas ytterligare. Detta beror på att inkomsterna väntas hållas uppe av den ekonomiska tillväxten, som för helåret 2022 är hög i nominella termer.

Den prognostiserade avmattningen i ekonomin medför att de offentliga finanserna försvagas 2023. Det finansiella sparandet väntas dock vara fortsatt positivt, vilket till stor del beror på att tillfälliga stödåtgärder upphör. Antagandet om avsaknad av nya åtgärder för 2024 och 2025 medför en fortsatt förstärkning i de offentliga finanserna. Samtidigt innebär den beräknade makroekonomiska utvecklingen att finanserna är fortsatt belastade 2024. Sammantaget innebär det att det finansiella sparandet främst beräknas förstärkas 2025.

Diagram 8.1 Den offentliga sektorns finansiella och strukturella sparande

Procent av BNP resp. potentiell BNP. Utfall för det finansiella sparandet 2000 – 2021, prognos 2022 – 2025 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 -6 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Finansiellt sparande, procent av BNP Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP

Anm.: För det strukturella sparandet utgör hela perioden en bedömning och utfall saknas. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Den stora variation som kan ses i den offentliga sektorns finansiella sparande 2019 – 2021 beror i hög grad på att inkomsterna från skatter utvecklades i takt med konjunkturen. Samtidigt medförde ökade utgifter till följd av de omfattande stödåtgärder som genomförts att finanserna belastades. För 2022 beräknas såväl inkomster som utgifter växa långsammare än BNP och därefter i linje med tillväxten (se tabell 8.1). År 2025 prognostiseras utgifterna ånyo växa långsammare. Främst är det utvecklingen av statens inkomster och utgifter som ligger bakom de stora svängningarna i den offentliga sektorns finansiella sparande 2019 – 2025.

Tabell 8.1 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025

Inkomster 2 640 2 822 2 911 3 020 3 175

Procent av BNP 48,4 47,5 47,2 47,3 47,3 Skatter och avgifter 1 2 323 2 449 2 545 2 641 2 775 Kapitalinkomster 67 104 85 90 99 Övriga inkomster 250 270 281 290 301

Utgifter 2 645 2 785 2 901 2 996 3 081

Procent av BNP 48,5 46,9 47,0 46,9 45,9 Utgifter exkl. räntor 2 623 2 748 2 860 2 954 3 038 Räntor 2 22 38 41 43 43

Finansiellt sparande -5 37 11 24 94

Procent av BNP -0,1 0,6 0,2 0,4 1,4

Strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP 0,5 0,4 0,7 1,2 1,8 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen. 1 Publicerat utfall 2021 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2021 som redovisas i avsnitt 5. 2 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det strukturella sparandet Det strukturella sparandet är en skattning av hur det finansiella sparandet skulle vara om det inte påverkades av konjunkturläget eller av händelser som ger upphov till

engångseffekter. Eftersom konjunkturens påverkan inte ingår i det strukturella sparandet framgår den direkta effekten av den aktiva finanspolitiken tydligare. År 2022 bedöms det strukturella sparandet i likhet med 2021 vara i nivå med överskottsmålet, trots de omfattande finanspolitiska åtgärder som genomförts (se diagram 8.1 och tabell 8.2). Därefter bedöms det strukturella sparandet successivt förstärkas ytterligare. Den snabba förbättringen av det strukturella sparandet är huvudsakligen en följd av att de aktiva finanspolitiska åtgärderna minskar i omfattning mellan 2022 och 2023 och att de därefter i stort sett är oförändrade.

Skillnaden mellan det finansiella sparandet och det strukturella sparandet är en nettoeffekt av de automatiska stabilisatorerna och skattebasernas sammansättning samt engångseffekter (om posterna 2 – 4 i tabell 8.2 subtraheras från post 1 fås post 5). Den förväntade konjunkturutvecklingen i svensk ekonomi (post 6 i tabellen) medför att de automatiska stabilisatorerna ger en positiv påverkan 2022 men negativ 2024 och 2025 (post 2 i tabellen).

Tabell 8.2 Finansiellt och strukturellt sparande

Procent av BNP om inte annat anges Post 2022 2023 2024 2025

1 Finansiellt sparande 0,6 0,2 0,4 1,4

2 varav automatiska stabilisatorer 0,5 0,0 -0,6 -0,3 3 varav skattebasernas sammansättning -0,4 -0,6 -0,3 -0,1 4 varav engångseffekter 0,0 0,0 0,0 0,0 5 varav strukturellt sparande, procent av potentiell BNP 0,4 0,7 1,2 1,8 6 BNP-gap, procent av potentiell BNP 0,2 -1,7 -1,5 0,0 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen. Källa: Egna beräkningar.

De inkomster, framför allt från skattebaser, och utgifter som varierar i takt med konjunkturen utvecklas starkare respektive svagare jämfört med föregående år. Denna effekt på det finansiella sparandet avräknas vid beräkningen av det strukturella sparandet. Förändringar i skattebasens sammansättning bedöms belasta de offentliga finanserna under prognosperioden (post 3 i tabellen). För 2022 – 2025 bedöms det inte finnas någon engångseffekt som påverkar det finansiella sparandet (post 4 i tabellen).

Den årliga förändringen av det strukturella sparandet enligt post 5 kan i sin tur fördelas på ett antal andra komponenter (posterna 7 – 12 i tabell 8.3). En av dessa komponenter är den aktiva finanspolitiken (post 8 i tabellen). I tabell 8.4 redovisas den samlade budgeteffekten av aktiva finanspolitiska åtgärder i förhållande till föregående år, dvs. de sammanräknade inkomsterna och utgifterna för alla åtgärder som beslutats av riksdagen samt föreslås eller aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringbudget för 2022. Den aktiva finanspolitiken ger ett negativt bidrag till det strukturella sparandet 2022. År 2023 påverkas det strukturella sparandet däremot positivt som följd av att omfattningen av de tillfälliga åtgärderna för att hantera pandemin och lågkonjunkturen minskar. Utvecklingen av det strukturella sparandet förklaras också av förändringen av nettointäkter från kapital som tillfälligt stärktes 2022 av de höga utdelningarna från statliga bolag. Vidare medför utvecklingen i kommunsektorn, dvs. kommuner och regioner, att det strukturella sparandet försvagas både 2022 och 2023 medan ålderspensionssystemet ger ett neutralt bidrag.

Tabell 8.3 Förändringen av det strukturella sparandet

Procent av potentiell BNP Post 2022 2023 2024 2025 7 Förändring av det strukturella sparandet 0,0 0,3 0,5 0,6 8 varav aktiv finanspolitik -0,4 0,9 0,0 0,1 9 varav kapitalnetto 0,3 -0,4 0,0 0,1 10 varav kommunsektorns sparande -0,5 -0,7 0,0 -0,1 11 varav pensionssystemets sparande 0,0 0,0 0,1 0,0 12 varav övrigt 0,5 0,4 0,3 0,5 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen. Källa: Egna beräkningar. Post 12 (övrigt) innehåller bl.a. effekten av en underliggande automatisk budgetförstärkning. Utan att nya aktiva finanspolitiska beslut fattas ökar normalt skatteintäkterna i ungefär samma takt som BNP i löpande priser, medan de statliga utgifterna ökar något långsammare. Anledningen till att utgifterna ökar långsammare än BNP är att många transfereringar och andra anslag inte automatiskt räknas upp i samma takt som ekonomin växer. Anslagen till de statliga myndigheterna kompenseras inte heller fullt ut för att lönerna ökar, eftersom en viss produktivitetsökning förutsätts i pris- och löneomräkningssystemet. Utan nya aktiva beslut förstärks därför normalt de offentliga finanserna. Den automatiska budgetförstärkningen tenderar att vara mycket varierande vid kraftiga konjunktursvängningar. Även inkomstförändringar som inte bedöms bero på konjunkturen ingår i posten övrigt. För 2022 – 2025 är skattningen av post 12 i paritet med genomsnittet för perioden före pandemin 2010 – 2019 på ca 0,4 procent av potentiell BNP.

Tabell 8.4 Samlade budgeteffekter av tidigare beslut och nu aktuella förslag och

aviseringar i förhållande till föregående år

Offentliga sektorns finansiella sparande. Miljarder kronor om inte annat anges 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Förändring av takbegränsade utgifter 1 179,8 35,5 2,8 -35,0 2,8 -10,7 Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget och nationalräkenskaperna -9,1 1,4 0,2 -1,8 -0,1 2,0 varav kapitaltillskott statliga bolag -9,1 7,9 1,4 0,0 0,0 0,0 2 varav lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 3,6 0,2 -1,3 -2,7 -0,5 2,4

Summa utgiftsförändringar

170,6 36,9 3,0 -36,8 2,7 -8,6

4, 5 Skatter, brutto -45,1 -2,2 -21,2 20,3 5,6 0,3 Indirekta effekter av skatter 5 8,8 -4,4 -0,9 -1,8 -0,3 0,0 Övriga inkomstreformer 1,4 -0,2 0,2 2,4 -2,4 0,0 3, 6

Summa inkomstförändringar, netto -34,9 -6,8 -21,9 20,9 3,0 0,3

Utgifts- och inkomstförändringar, effekt på

offentliga sektorns finansiella sparande

-205,5 -43,7 -24,9 57,7 0,3 8,9

Procent av BNP -4,1 -0,8 -0,4 0,9 0,0 0,1

Anm.: Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för faktiskt bedömt utnyttjande (se vidare avsnitt 6.4 under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin). 1 Avsnitt 6.4 innehåller en mer detaljerad genomgång av utvecklingen av de takbegränsade utgifterna. I tabell 6.6 redovisas budgeteffekterna per utgiftsområde. 2 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 3 För utgiftssidan innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstsidan innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av åtgärder på utgifts- och inkomstsidan innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan. 4 Se tabell 5.6. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 5.6 men ska inte ingå i tabell 8.4 eftersom den visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen. 5 För åtgärder på skatteområdet beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. En indirekt effekt kan uppkomma om regeländringen påverkar andra skattebaser eller konsumentprisindex (om konsumentprisindex påverkas består den indirekta effekten bl.a. av att utgiftsnivån i olika offentliga transfereringssystem påverkas via prisbasbeloppet). 6 Exklusive indirekta effekter på inkomstsidan till följd av åtgärder på utgiftssidan. Källa: Egna beräkningar.

Omfattningen av tillfälliga och permanenta finanspolitiska åtgärder Under 2020 och 2021 genomfördes tillfälliga finanspolitiska åtgärder i stor omfattning. Åtgärderna beslutades efter förslag från regeringen i de propositioner om ändringar i budgeten som lämnades dessa år eller efter initiativ från riksdagen, och åtgärdernas budgeteffekter var i huvudsak begränsade till det innevarande året. Merparten av åtgärderna var inriktade på att hantera de direkta konsekvenserna av pandemin. Sammantaget uppgår budgeteffekterna av dessa tillfälliga åtgärder till ca 195 miljarder kronor 2020 och ca 110 miljarder kronor 2021.

Även de åtgärder för 2021 – 2023 som föreslogs i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.), och som främst var inriktade på en ekonomisk återstart, var till stor del tillfälliga. Budgeteffekterna av åtgärderna uppgick till 108 miljarder kronor för 2021. Till följd av att åtgärderna planerades upphöra, eller minska i omfattning, beräknades budgeteffekterna minska till 86 miljarder kronor 2022 och till 53 miljarder kronor 2023. De åtgärder som kvarstår är i huvudsak av permanent karaktär.

De tillfälliga åtgärderna 2020 är en starkt bidragande orsak till att finanspolitiska åtgärder beräknas försvaga det finansiella sparandet i den offentliga sektorn med ca 206 miljarder kronor 2020 jämfört med 2019 (se tabell 8.4). De tillfälliga åtgärderna under 2021, tillsammans med åtgärderna i budgetpropositionen för 2021, är i sin tur den huvudsakliga orsaken till att det finansiella sparandet försvagades med ytterligare ca 44 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020.

Även under 2022 har riksdagen beslutat om tillfälliga finanspolitiska åtgärder för innevarande år, både efter förslag från regeringen i propositioner om ändringar i statens budget och efter initiativ från riksdagen. Åtgärderna har varit inriktade på att hantera konsekvenserna av pandemin, men också på att hantera situationen på elmarknaden och effekterna för Sverige med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Sammantaget uppgår budgeteffekterna av de tillfälliga åtgärder som riksdagen hittills beslutat under 2022 till drygt 60 miljarder kronor (se tabell 8.6 i 2022 års ekonomiska vårproposition samt tabellerna 6.15 och 12.3 i denna proposition). Hanteringen av pandemin kräver inte längre betydande finanspolitiska åtgärder. Denna redovisning av omfattningen av tillfälliga och permanenta finanspolitiska åtgärder inkluderar av den anledningen de åtgärder som riksdagen beslutat om hittills under 2022, men inte de som regeringen föreslår i propositionen Höständringsbudget för 2022.

Att de tillfälliga åtgärderna är mindre omfattande 2022 jämfört med 2021, drygt 60 miljarder kronor jämfört med ca 110 miljarder kronor, medför i sig en förstärkning av det finansiella sparandet 2022 jämfört med 2021. Det finansiella

sparandet förstärks 2022 även till följd av att åtgärder som föreslogs i budgetpropositionen för 2021 planeras att upphöra eller minska i omfattning. Samtidigt träder de åtgärder för 2022 i kraft som föreslogs i budgetpropositionen för 2022 och som uppgick till ca 74 miljarder kronor (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.). Det medför i sig en försvagning av det finansiella sparandet 2022 jämfört med 2021 som motverkar förstärkningen. Åtgärderna i budgetpropositionen för 2022 var i huvudsak av permanent karaktär.

Dessa förändringar bidrar sammantaget till den försvagning av det finansiella sparandet 2022 jämfört med 2021 på ca 25 miljarder kronor som den aktiva finanspolitiken totalt sett beräknas medföra enligt tabell 8.4. På samma sätt kan förstärkningen av det finansiella sparandet 2023 jämfört med 2022 på ca 58 miljarder kronor till stor del hänföras till att tillfälliga åtgärder upphör eller minskar i omfattning. Det gäller både minskningen i omfattning 2023 av åtgärderna i budgetpropositionen för 2021 och de tillfälliga åtgärder som genomförts för 2022. Försvagningen 2023 motverkas dock delvis av de åtgärder som föreslås i denna proposition och som framgår av tabell 8.5.

Budgeteffekter av riksdagens och regeringens åtgärder sedan 2022 års ekonomiska vårproposition Budgeteffekterna av nya åtgärder i förhållande till redovisningen i 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100) redovisas översiktligt i tabell 8.5.

I redovisningen i vårpropositionen ingick förslagen som lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2022 (prop. 2021/22:99). Förslagen i den propositionen avslogs dock av riksdagen. Såväl de förslagen som förslagen i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till Ukraina (prop. 2021/22:255) överlämnades därefter till riksdagen – med vissa justeringar – i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen beslutade huvudsakligen i enlighet med förslagen (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 – 470).

Vidare har regeringen lämnat förslag med ekonomiska konsekvenser för budgeten för 2022 i propositionerna Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser och Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB. Även i dessa fall beslutade riksdagen huvudsakligen i enlighet med förslagen (prop. 2021/22:252 och prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 – 439).

Riksdagen har också fattat beslut med ekonomiska konsekvenser för budgeten för 2022 i enlighet med regeringens förslag i propositionerna Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39, rskr. 2021/22:248 – 250) och Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogsoch vattenbruk (prop. 2021/22:270, bet. 2021/22:FiU50, rskr. 2021/22:471).

Slutligen ingår i redovisningen i tabell 8.5 de förslag för 2023 och aviserade förändringar för 2024 och 2025 som lämnas i denna proposition samt förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2022.

Utgångspunkten för redovisningen är att beslutade, föreslagna samt aviserade ökningar och minskningar av anslag fullt ut motsvaras av en förändring av den faktiska förbrukningen av utgifter på anslagen. Nivån på den offentliga sektorns inkomster och utgifter påverkas även av andra förändringar, som i detta sammanhang inte definieras som nya åtgärder. Exempel på sådana förändringar är variationer i

volymer i rättighetsbaserade transfereringssystem eller förändrade makroekonomiska förutsättningar.

I tabell 8.5 redovisas budgeteffekterna på den offentliga sektorns finansiella sparande. Det framgår att de nu föreslagna och aviserade reformerna och finansieringarna på budgetens utgifts- och inkomstsidor sammantaget medför att den offentliga sektorns finanser försvagas med ca 42 miljarder kronor 2023. Budgeteffekterna är ungefär lika stora för 2024 och 2025. För att stödja analysen av finanspolitiken redovisas budgeteffekter även i förhållande till föregående år (se tabell 8.4).

Tabell 8.5 Budgeteffekter av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder sedan

2022 års ekonomiska vårproposition

Offentliga sektorns finansiella sparande. Miljarder kronor om inte annat anges 2022 2023 2024 2025 1 Förändring av takbegränsade utgifter 6,6 35,2 31,7 30,3 varav revidering av tidigare redovisade budgeteffekter 2 -4,0 0,0 0,0 0,0 Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget och nationalräkenskaperna -1,1 -1,6 -0,4 -0,3

Summa utgiftsförändringar 5,5 33,5 31,2 29,9

Skatter, netto 3 -4,5 -10,9 -10,2 -10,2 Övriga inkomstförändringar 3 0,0 2,4 0,0 0,0

Summa inkomstförändringar, netto -4,5 -8,5 -10,2 -10,2

Förändring finansiellt sparande offentlig sektor -10,0 -42,1 -41,4 -40,1

Procent av BNP -0,2 -0,7 -0,6 -0,6 1 Se avsnitt 6.5 för en mer detaljerad genomgång av de förslag som påverkar budgetens utgiftssida. Tabell 6.15 och tabell 6.16 visar de beräknade budgeteffekterna per utgiftsområde. I tabell 8.5 ingår inte förslag i propositionen HÄB22 som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. Förslagen, som framgår av tabell 6.16, medför höjda anslagsnivåer för 2022 på sammanlagt 1,4 miljarder kronor exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. och är förklaringen till att värdet för 2022 skiljer sig från tabell 6.16. 2 Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för faktiskt bedömt utnyttjande (se vidare avsnitt 6.4 under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin och tabell 6.16). 3 Effekterna på den offentliga sektorns finansiella sparande av beslutade och föreslagna förändringar av skatteregler sedan 2022 års ekonomiska vårproposition beskrivs närmare i tabellerna 12.2 och 12.3. Budgeteffekten av övriga inkomstförändringar beskrivs i tabell 5.7. Källa: Egna beräkningar.

8.3 Statens finanser

I detta avsnitt redovisas statens finanser enligt NR. Beräkningarna utgår från de prognoser på statens budgetsaldo som redovisas i avsnitt 7. Skillnaden mellan de båda redovisningarna består främst i att statens budgetsaldo visar statens lånebehov med omvänt tecken och därmed dess påverkan på statsskulden. Statens finansiella sparande visar i stället förändringen av statens finansiella förmögenhet, exklusive effekten av värdeförändringar.

Från budgetsaldo till statens finansiella sparande I tabell 8.6 framgår väsentliga skillnader mellan statens budgetsaldo enligt budgetredovisningen och det finansiella sparandet enligt NR. Det finansiella sparandet påverkas inte av försäljningar eller köp av finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökad utlåning eftersom sådana transaktioner inte förändrar den finansiella förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot och statsskulden av sådana transaktioner.

Förutom denna skillnad avviker det finansiella sparandet också i flera andra avseenden från budgetsaldot. Bland annat redovisas budgetsaldot kassamässigt, medan det finansiella sparandet redovisas enligt NR:s principer som innebär en periodiserad

redovisning. Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatteinkomster och ränteutgifter.

Tabell 8.6 Statens budgetsaldo och finansiella sparande

Miljarder kronor. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025

Budgetsaldo 78 151 84 26 92

Justeringar till finansiellt sparande Periodisering av skatter -24 -22 16 11 -3 Räntor, periodisering, kursvinster/-förluster -12 0 -6 -3 2 Köp och försäljning av aktier, extra utdelningar m.m. 1 -7 -12 -5 -5 -5 Övriga finansiella transaktioner m.m. -83 -115 -71 -6 -1

Finansiellt sparande -48 2 18 23 84

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen. 1 Inkluderar justeringar avseende Riksbankens inlevererade överskott. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Staten redovisade ett betydande överskott 2021 enligt statsbudgetredovisningen men ett kraftigt underskott i det finansiella sparandet. Förklaringen finns främst i posterna Periodisering av skatter och Övriga finansiella transaktioner m.m. som minskar det finansiella sparandet i förhållande till budgetsaldot. Den enskilt största skillnaden beror på Riksbankens beslut att egenfinansiera sin valutareserv, vilket innebär att Riksgäldskontoret kan amortera på de lån som upptagits för Riksbankens räkning. Eftersom Riksbanken klassificeras till näringslivet i NR minskar den offentliga sektorns upplåning. De flaskhalsavgifter som tillfallit Affärsverket svenska kraftnät och som skuldförts som förutbetalda avgifter samt är placerade på konto i Riksgäldskontoret förstärkte också budgetsaldot, men dessa exkluderades vid beräkningen av det finansiella sparandet. De övriga posterna bidrog i stället till att ytterligare förstärka saldot i förhållande till sparandet.

Riksbankens amortering av lån medför att de två redovisningarna skiljer sig åt även 2022 och 2023. Likaså ger den förväntade utvecklingen av Affärsverket svenska kraftnäts behållning på konto i Riksgäldskontoret upphov till skillnader 2022. Vidare medför också skatteperiodiseringar att budgetsaldot beräknas bli högre 2022 i förhållande till det finansiella sparandet, men lägre 2023. Även de förväntade utbetalningarna av medel från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens påverkar posten Övriga finansiella transaktioner m.m. olika i de båda redovisningssystemen. Ersättningar avseende 2022 beräknas erhållas 2023. I budgetredovisningen redovisas dessa flöden kassamässigt som de uppstår, medan flödena periodiseras i NR. Skillnaden mellan budgetredovisningen och NR är mindre 2024 och 2025 och förklaras bl.a. på antagandet om försäljning av aktier.

Utvecklingen av statens finansiella sparande Den snabba återhämtningen i de offentliga finanserna mellan 2020 och 2021 skedde i huvudsak i staten. Samtidigt som skatteinkomsterna växte kraftigt utvecklades utgifterna mer i linje med ett historiskt genomsnitt.

Det finansiella sparandet i staten beräknas förstärkas ytterligare 2022 (se tabell 8.7), till följd av att inkomsterna fortsätter att växa snabbt. Till stor del beror detta på att engångshändelser tillfälligt kraftigt ökat utdelningar från de statliga bolagen. Den förväntade avmattningen i ekonomin 2023 medför att statens finanser försvagas. Samtidigt upphör flera tillfälliga stödåtgärder, vilket sammantaget leder till att statens finansiella sparande förstärks något. Den kompensation som avser flaskhalsintäkter och som hanteras av Affärsverket svenska kraftnät redovisas inte som

betalningsflöden i staten, detta beror på att affärsverket är klassificerat till näringslivet i NR:s redovisning.

Den förväntade utvecklingen av statens finanser 2024 och 2025 präglas i stor utsträckning av att endast den finanspolitik som aviserats eller beslutats fram t.o.m. propositionen Höständringsbudget för 2022 är inkluderad i beräkningarna. Samtidigt medför den beräknade inflationsutvecklingen att utgifterna i staten 2024 fortsätter att öka i takt med den ekonomiska tillväxten. Detta sammantaget leder till att förstärkningen av statens finansiella sparande huvudsakligen uppstår 2025.

Tabell 8.7 Statens inkomster och utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025

Inkomster 1 392 1 497 1 526 1 576 1 650

Procent av BNP 25,5 25,2 24,7 24,7 24,6 1 Skatter och avgifter 1 211 1 279 1 329 1 380 1 447 Kapitalinkomster 27 52 27 24 26 Övriga inkomster 155 166 170 172 177

Utgifter 1 440 1 494 1 508 1 553 1 566

Procent av BNP 26,4 25,2 24,4 24,3 23,3 Utgifter exkl. räntor 1 424 1 466 1 482 1 530 1 545 Procent av BNP 26,1 24,7 24,0 24,0 23,0 Ränteutgifter 2 16 28 26 23 20

Finansiellt sparande -48 2 18 23 84

Procent av BNP -0,9 0,0 0,3 0,4 1,3 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen. 1 Utfall 2021 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2021 som redovisas i avsnitt 5. 2 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

8.4 Ålderspensionssystemets finanser

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas visa ett mindre överskott 2022 motsvarande 0,3 procent av BNP. Från och med 2023 väntas ålderspensionssystemet uppvisa ett fortsatt överskott motsvarande i genomsnitt 0,4 procent av BNP (se tabell 8.8).

I ålderspensionssystemet förväntas ett avgiftsunderskott under hela prognosperioden, dvs. avgiftsinkomsterna väntas vara lägre än pensionsutbetalningarna. Avgiftsunderskottet förväntas minska fr.o.m. 2023, men ändå bestå under hela perioden. Avkastningen på AP-fondernas tillgångar i form av ränteintäkter och utdelningar bedöms vara högre än avgiftsunderskottet, vilket medför att det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas vara positivt och successivt öka under prognosperioden.

Tabell 8.8 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Avgiftsinkomster 1 311 327 340 354 373 Pensionsutgifter 332 344 356 362 377

Avgiftsunderskott -20 -17 -16 -8 -4

Räntor, utdelningar 32 38 39 42 44 Förvaltningsutgifter m.m. -5 -5 -5 -6 -6

2021 2022 2023 2024 2025

Finansiellt sparande 7 16 17 28 35

Procent av BNP 0,1 0,3 0,3 0,4 0,5 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Utfall 2021 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2021 som redovisas i avsnitt 5. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utgifterna i ålderspensionssystemet väntas öka de närmaste åren till följd av att inkomstindex ökar samt att pensionärerna blir fler och att pensionerna i genomsnitt blir högre. År 2022 – 2025 förväntas pensionsutbetalningarna öka med i genomsnitt 3,3 procent per år. Avgiftsinkomsterna, som är starkt kopplade till lönesumman i ekonomin (summan av utbetalda löner inklusive företagarinkomster), väntas öka i betydligt snabbare takt, med i genomsnitt 4,6 procent per år. De avgiftsinkomster som finansierar systemet är ålderspensionsavgiften från arbetsgivare och egenföretagare samt den allmänna pensionsavgiften (se tabell 8.9).

Den 14 december 2017 ingick Pensionsgruppens partier en överenskommelse i syfte att säkra långsiktigt höjda och trygga pensioner. Av överenskommelsen framgår bl.a. att ett antal pensionsrelaterade åldersgränser ska höjas. Förändringar avseende 2020 har beslutats och trätt i kraft (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10). Övriga förändringar träder i kraft 2023 respektive 2026 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276 och prop. 2021/22:181, bet. 2021/22:SfU25, rskr. 2021/22:331). För 2023 medför de justerade åldersgränserna att den lägsta åldern för att ta ut allmän inkomstgrundad pension ändras till 63 år, att garantipensionsåldern och åldern för angränsande trygghetssystem ändras från 65 till 66 år och att åldern för arbetstagarens rätt att kvarstå i anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, den s.k. las-åldern, ändras från 68 till 69 år. De höjda åldersgränserna i skattesystemen beräknas öka avgiftsinkomsterna fr.o.m. 2023 med 2,5 miljarder kronor.

Tabell 8.9 Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Allmän pensionsavgift 138 145 152 158 166 Ålderspensionsavgift, arbetsgivare 143 152 158 165 174 Ålderspensionsavgift, egenföretagare 3 3 3 3 3 Statlig ålderspensionsavgift 27 27 26 27 29 1

Avgiftsinkomster 311 327 340 354 373

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Utfall 2021 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2021 som redovisas i avsnitt 5. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner som erhålls efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år räknas om med utvecklingen av inkomstindex eller ett balansindex, minus en förskottsränta på 1,6 procent. I ett läge när pensionssystemets finanser är i balans bygger följsamhetsindexeringen på förändringen av inkomstindex. Om pensionssystemets skulder överstiger systemets tillgångar aktiveras balanseringen och indexeringen bygger i stället på ett balansindex. Balanseringen är ett sätt att säkerställa att pensionssystemets utgifter över tid inte överstiger dess inkomster. Balanstalet beräknas överstiga 1,0 under prognosperioden. Pensioner och pensionsrätter antas därmed indexeras med inkomstindex.

8.5 Kommunsektorns finanser

Kommunsektorns finanser regleras av balanskravet och kravet på en god ekonomisk hushållning i kommunallagen (2017:725). Enligt balanskravet får kommuners och regioners resultat som huvudregel inte vara negativa medan kravet på en god ekonomisk hushållning innebär att högre resultat troligen behövs (se avsnitt 4.3). Skillnaden mellan resultatet och det finansiella sparandet förklaras till största delen av att investeringar, men inte avskrivningar, ingår som utgifter i beräkningen av det finansiella sparandet. I resultatet ingår inte investeringar men däremot avskrivningar. Det kan även finnas periodiseringsskillnader för olika inkomster och utgifter mellan det finansiella sparandet och resultatet.

I regeringens prognos för kommunsektorns finanser antas utgifterna utvecklas på ett sätt som är förenligt med balanskravet. På några års sikt antas i normalfallet kommunsektorn som helhet även redovisa ett resultat som bedöms vara i linje med en god ekonomisk hushållning. Vidare antas den genomsnittliga kommunalskattesatsen vara oförändrad. Prognosen grundar sig även på ett antagande om oförändrad politik på statlig nivå, förutom tidigare beslutade och nu föreslagna samt aviserade förändringar av statsbidragen. Därigenom blir skatteunderlagets tillväxt viktigt för den beräknade utvecklingen av kommunsektorns inkomster i prognosen.

Eftersom kommunsektorn i normalfallet antas redovisa ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning på några års sikt blir den beräknade utvecklingen av skatteunderlaget vanligtvis styrande för prognosen för utgifterna.

Resultat och finansiellt sparande 2022 – 2025 Efter att kommunsektorns inkomster ökat i hög takt 2020 och 2021 bedöms inkomsterna öka betydligt långsammare 2022 – 2025 (se tabell 8.10). Det beror på att tillfälliga pandemirelaterade statsbidrag avtar. Trots att en svagare konjunktur leder till att de kommunala skatteinkomsterna antas växa något långsammare 2023 och 2024 än 2022 beräknas skatteinkomsterna i genomsnitt växa något snabbare under prognosperioden 2022 – 2025 än de i genomsnitt har gjort de senaste tio åren.

Kommunsektorns utgifter bedöms öka snabbare 2022 och 2023 än de gjort i genomsnitt de senaste tio åren. Det antas till viss del finansieras genom att kommuner och regioner sänker sina överskott. Därmed sjunker både kommunsektorns finansiella sparande och resultat snabbt 2022 och 2023. Mot slutet av prognosperioden antas kommunsektorns utgifter anpassas efter inkomsterna så att sektorn når ett resultat som bedöms vara i linje med god ekonomisk hushållning. Det leder till en stabilisering av resultatets och det finansiella sparandets nivåer.

Tabell 8.10 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025

Totala inkomster 1 303 1 351 1 394 1 438 1 487

Utveckling i procent 6,5 3,6 3,2 3,1 3,4 Skatter 807 848 881 912 961 Kommunal fastighetsavgift 21 22 22 22 23 Statsbidrag exkl. kompensation för mervärdesskatt 287 275 268 267 253 varav generella bidrag 149 152 152 156 152 varav riktade bidrag 139 123 116 111 101 Kapitalinkomster 9 14 19 24 29 1 Övriga inkomster 179 191 203 212 220

2021 2022 2023 2024 2025 varav kompensation för mervärdesskatt 77 82 86 89 90

Totala utgifter 1 266 1 331 1 418 1 465 1 512

Utveckling i procent 4,4 5,1 6,5 3,3 3,2 Konsumtion 1 042 1 088 1 160 1 190 1 214 Investeringar 127 134 140 145 149 Transfereringar 102 104 108 113 130 Övriga utgifter 2 -5 5 10 15 19

Finansiellt sparande 37 19 -25 -27 -25

Procent av BNP 0,7 0,3 -0,4 -0,4 -0,4

Resultat efter finansiella poster 69 62 18 21 23

Procent av skatter och generella statsbidrag 7,3 6,2 1,8 2,0 2,0 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatt är inkluderad i övriga inkomster men inte i statsbidragen. 2 Inkluderar nettoköp av fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis överstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade utgifterna med några miljarder kronor per år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunsektorns inkomster Kommunsektorns inkomster består framför allt av inkomster från skatt på arbete och av statsbidrag.

En avmattning i ekonomin bedöms leda till en inbromsning av antalet arbetade timmar 2023. Antalet bedöms dock inte minska, och det kommunala skatteunderlaget antas växa nästan lika mycket 2023 som det i genomsnitt har gjort de senaste tio åren. De kommunala skatteinkomsternas tillväxttakt avtar också något 2023 och 2024. I genomsnitt för hela prognosperioden 2022 – 2025 beräknas dock de kommunala skatteinkomsterna växa något mer än de i genomsnitt har gjort de senaste tio åren.

Vid förändringar av skattelagstiftningen som påverkar det kommunala skatteunderlaget neutraliseras i regel effekterna av förändringarna genom att nivån på de generella statsbidragen höjs eller sänks (s.k. skattereglering). I den nuvarande prognosen påverkas kommunsektorns skatteinkomster 2023 framför allt av förändrade regler för reseavdrag. Regeländringen beräknas innebära att de kommunala skatteinkomsterna sänks med knappt 2 miljarder kronor fr.o.m. 2023 medan en motsvarande höjning görs av de generella statsbidragen.

Kommuner och regioner får bidrag från staten i form av dels generella, dels riktade statsbidrag. År 2023 föreslår regeringen i denna budgetproposition att de generella statsbidragen höjs med 6 miljarder kronor samtidigt som tillfälliga krisstöd med anledning av pandemin minskar och påverkar de generella statsbidragen negativt. Sammantaget är de generella statsbidragen oförändrade 2023 jämfört med 2022 (se tabell 8.10).

De riktade statsbidragen, som finansieras från ett flertal olika utgiftsområden, beräknas minska med 16 miljarder kronor 2022. Minskningen 2022 beror på att tillfälliga tillskott till kommuner och regioner, för deras akuta insatser med anledning av pandemin inom vård, omsorg och andra kommunala verksamhetsområden, avtar. Eftersom tillfälliga stöd till kommunsektorn avtar även 2023 – 2025 minskar de riktade statsbidragen under hela prognosperioden. Sammantaget beräknas de totala statsbidragen minska varje år under prognosperioden 2022 – 2025.

Kommunsektorns utgifter Av kommunsektorns totala utgifter utgör kommunal konsumtion den största delen, dvs. välfärdstjänster inom främst vård, skola och omsorg. Kommunerna och regionerna har därutöver huvudsakligen utgifter för investeringar och transfereringar, t.ex. ekonomiskt bistånd.

Kommunal konsumtion

Den kommunala konsumtionen fördelas mellan ett antal verksamhetsområden. Störst andel av konsumtionsutgifterna går till hälso- och sjukvård. Därefter följer utgifter för utbildning och omsorg. Den demografiska utvecklingen har stor betydelse för behovet av resurser inom olika välfärdstjänster. Om exempelvis antalet elever ökar behöver skolorna anställa fler lärare för att inte lärartätheten ska sjunka. År 2012 – 2017 har befolkningen ökat i en allt snabbare takt. Sett till åldersstrukturen är det framför allt antalet barn som har legat bakom denna stigande ökningstakt, men även antalet äldre (65 år och äldre) har ökat. Sedan 2017 har befolkningstillväxten avtagit och väntas gradvis fortsätta avta 2022 – 2025. Detta förklaras främst av att ökningen av antalet barn väntas avta framöver. Antalet äldre väntas däremot fortsätta att öka snabbare än befolkningen i stort 2022 – 2025.

År 2022 bedöms kommunsektorns faktiska konsumtionsutgifter i fasta priser att utvecklas svagare än den genomsnittliga utvecklingen sedan 2000, trots att det finns utrymme för ökad konsumtion. Detta förklaras bl.a. av att pandemin inte påverkar konsumtionsutvecklingen i samma utsträckning som tidigare, samt att kommunsektorn bedöms ha svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. År 2023 väntas tillförda medel till kommunsektorn i denna proposition leda till att konsumtionen i fasta priser utvecklas något starkare än 2022 (se diagram 8.2).

Diagram 8.2 Kommunala konsumtionsutgifter

Årlig procentuell förändring. Utfall 2000 – 2021, prognos 2022 – 2025 8

-2

-4 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Fasta priser Löpande priser Anm.: Kommunal konsumtion i fasta priser mäts till största delen med s.k. volymindex. Dessa påverkas främst av demografiska faktorer och är inte nödvändigtvis detsamma som hur mycket resurser kommunsektorn lägger på verksamheten. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I kommunsektorns finansiella sparande och resultat ingår konsumtionsutgifterna i löpande priser. Prisutvecklingen har därmed stor betydelse för hur kommunal konsumtion utvecklas. Prisutvecklingen styrs i sin tur främst av löneutvecklingen i sektorn. För perioden 2022 – 2025 väntas lönekostnaden per arbetad timme i genomsnitt öka med 3,2 procent.

Utgifter för transfereringar, räntor och investeringar

Cirka 8 procent av kommunsektorns totala utgifter består av transfereringar till staten, näringslivet och hushållen. Denna andel har varit relativt oförändrad under 2000-talet och bedöms även vara det i prognosen för 2022 – 2025. Transfereringarna till hushållen i form av ekonomiskt bistånd utgör ca 1 procent av kommunsektorns utgifter.

Kommunsektorns skulder antas fortsätta öka samtidigt som räntorna bedöms stiga under prognosperioden. Det leder till den sammantagna bedömningen att sektorns ränteutgifter väntas öka relativt snabbt 2022 – 2025. Samtidigt bedöms dock även de kommunala ränteinkomsterna öka ungefär lika mycket.

Kommunsektorns investeringsutgifter har ökat kraftigt det senaste decenniet men svagare de senaste två åren. År 2021 uppgick sektorns fasta bruttoinvesteringar till 127 miljarder kronor eller 2,3 procent av BNP, vilket är en ökning från nivån på 1,9 procent 2011. De omfattande investeringarna i kommunsektorn de senaste åren har flera förklaringar. Många kommuner har en växande befolkning och är i behov av nya lokaler för skol- och förskoleverksamheter. Samtidigt har det ökande antalet äldre också ökat behoven inom sjukvården och äldreomsorgen. Äldre byggnader och infrastruktur behöver dessutom renoveras eller bytas ut. Förutom ökade behov har ett lågt ränteläge och sektorns goda ekonomiska resultat under en längre period ökat benägenheten att investera. I prognosen antas de kommunala investeringsutgifterna i genomsnitt växa snabbare 2022 – 2025 än de gjorde under både 2020 och 2021. Investeringsutgifterna bedöms dock växa i en något långsammare takt än de i genomsnitt gjorde under 2010-talet. Det innebär att investeringsnivån fortsatt är förhållandevis hög.

Den höga investeringsnivån bidrar till att kommunsektorns skulder, där kommunerna står för den största andelen, bedöms öka eftersom investeringarna till en viss del lånefinansieras. Investeringar som utförs av kommunala bolag, som enligt NR:s redovisning inte ingår i kommunsektorn, ökar till en viss del också kommunsektorns skuldsättning. Det sker genom att kommunsektorn tar upp lån som vidareutlånas till dessa bolag.

8.6 Den offentliga sektorns finansiella

förmögenhet

Den offentliga sektorns nettoförmögenhet består av fasta produktionstillgångar och finansiella tillgångar, med avdrag för skulder. I detta avsnitt (8.6) redovisas den finansiella förmögenheten, medan de reala tillgångarna finns redovisade i bilaga 2.

Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet är positiv, detta eftersom ålderspensionssystemets tillgångar i AP-fonderna överstiger de negativa ställningsvärden som staten och kommunsektorn redovisar (se tabell 8.11). Den totala skulden inkluderar statens och kommunsektorns åtaganden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som intjänats fr.o.m. 1998. De totala skulderna för de fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna ingår, i likhet med premiepensionssystemet, inte i den offentliga sektorn utan redovisas i försäkringssektorn.

De finansiella tillgångarna i ålderspensionssystemet ökade kraftigt 2021 jämfört med 2020, vilket medförde att den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet ökade med över 3 procent av BNP. Innevarande år väntas nettoförmögenheten minska med närmare 3 procent som andel av BNP, eftersom framför allt tillgångarna i ålderspensionssystemet i stället beräknas minska. Från och med 2023 bidrar det beräknade överskottet i staten i allt högre utsträckning till att den finansiella nettoförmögenheten återigen ökar.

Tabell 8.11 Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet

Procent av BNP. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Staten -5,2 -2,0 0,1 0,9 2,7 Ålderspensionssystemet 37,3 31,4 31,1 31,0 30,8 Kommunsektorn -1,7 -2,0 -2,3 -2,7 -3,0

Offentlig sektor 30,4 27,4 28,8 29,3 30,5

Förändring 3,4 -3,0 1,5 0,4 1,2

Varav finansiellt sparande -0,1 0,6 0,2 0,4 1,4 Varav värdeförändringar m.m. 5,5 -1,1 2,3 1,0 1,3 Varav nominell BNP-förändring -2,0 -2,5 -1,0 -1,0 -1,4 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och är det skuldbegrepp som används vid bedömningen av medlemsstaternas offentliga finanser inom ramen för Stabilitets- och tillväxtpakten. För Sverige innebär definitionen att skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns samt ålderspensionssystemets skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

Inför att Sverige den 1 januari 1995 blev medlem i EU uppgick den konsoliderade bruttoskulden till drygt 1 200 miljarder kronor, vilket motsvarade närmare 70 procent av BNP (se diagram 8.3). Sedan dess har det nominella värdet ökat med över 750 miljarder kronor, för att vid utgången av 2021 uppgå till ca 1 980 miljarder kronor. Skulden har emellertid minskat kraftigt som andel av BNP sedan 1994 och uppgick vid utgången av 2021 till 36,3 procent av BNP (skuldkvoten).

Diagram 8.3 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Utfall 1994 – 2021, prognos 2022 – 2025 Miljarder kronor Procent av BNP 2 500 80

2 000 60 1 500 40 1 000 20 500

0 0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Miljarder kronor Procent av BNP Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Utvecklingen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld beror dels på det finansiella sparandet (som kan fördelas på primärt sparande och ränteutgifter), dels på andra faktorer som inte är kopplade till det finansiella sparandet. De sistnämnda faktorerna rör periodiseringar och s.k. stock-flödesförändringar, som bl.a. utgörs av

finansiella transaktioner. Exempel på stock-flödesfaktorer är köp och försäljning av tillgångar.

Trots att omfattande stödåtgärder genomfördes även 2021 var den offentliga sektorns bruttoskuld i stort sett oförändrad 2021 jämfört med 2020 (se diagram 8.3). Detta kan till stor del förklaras av Riksbankens beslut att amortera valutalån, vilket i sin tur innebär att Riksgäldskontorets årliga lånebehov minskar med drygt 1 procent av BNP 2021 – 2023. Den snabba återhämtningen i ekonomin 2021, som till stor del var en följd av ytterligare vidtagna finanspolitiska åtgärder, medförde att bruttoskulden föll snabbt som andel av BNP. De flaskhalsintäkter som betalats in till Affärsverket svenska kraftnät 2021 och som är bokförda som långfristiga förutbetalda avgifter samt placerade på konto i Riksgäldskontoret, minskar lånebehovet och därmed även statsskulden. I NR redovisas dock denna behållning på Riksgäldskontorets konto som en skuld. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, enligt Maastrichtdefinitionen, påverkas således inte av flaskhalsintäkterna.

Bruttoskulden beräknas fortsätta att minska även 2022 i huvudsak till följd av Riksbankens fortsatta amortering av valutalån. De förväntade uttagen av kapitalplaceringar på skattekonton som belastar lånebehovet 2022 och 2023 enligt statsbudgetredovisningen är dock neutrala för bruttoskulden. Dessa flöden bokfördes initialt som skulder då kapitalplaceringarna gjordes och påverkade inte bruttoskuldens nivå.

Tillsammans med BNP-tillväxten innebär detta att skuldkvoten väntas fortsätta att minska i snabb takt 2022 i förhållande till 2021 (se tabell 8.12). Bruttoskulden för 2023 – 2025 beräknas likaså att kraftigt minska som andel av BNP. Detta följer av Riksbankens fortsatta amortering av valutalån 2023, att tillfälliga åtgärder upphör fr.o.m. 2023 och att prognosen baseras på den finanspolitik som aviserats eller beslutats fram t.o.m. denna proposition och propositionen Höständringsbudget för 2022.

Tabell 8.12 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till

förändringen

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025

Miljarder kronor 1 981 1 889 1 815 1 824 1 760

Procent av BNP 36,3 31,8 29,4 28,6 26,2

Förändring -3,2 -4,5 -2,4 -0,8 -2,3

Bidrag till förändringen Primärt finansiellt sparande -0,1 -1,1 -0,7 -0,9 -1,9 Ränteutgifter 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 Stock-flöde -0,3 -0,9 -1,0 0,5 0,4 varav periodisering av räntor och skatter -0,4 -0,4 0,3 0,2 0,0 varav försäljning av aktier m.m. 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 varav övriga faktorer 0,2 -0,5 -1,2 0,4 0,6 Nominell BNP-förändring -3,0 -3,0 -1,2 -1,0 -1,4 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

8.7 Finansiellt sparande enligt olika bedömare

I detta avsnitt (8.7) redovisas en jämförelse mellan de senaste prognoserna för det finansiella och strukturella sparandet gjorda av regeringen i denna proposition,

Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket (ESV), Riksbanken och Europeiska kommissionen. Vid en jämförelse av de olika bedömningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Exempelvis gör KI prognoser på aktiv finanspolitik för åren efter budgetåret medan ESV endast inkluderar beslutade och aviserade åtgärder, vilket kan försvåra prognosjämförelser.

KI inkluderar åtgärder på ca 50 miljarder kronor 2023. Det är inte möjligt att exakt jämföra hur dessa förhåller sig till de åtgärder som tidigare beslutats och aviseras i denna proposition då myndigheten har en egen definition av budgetutrymme. Dock bör åtgärderna i regeringens och KI:s prognoser vara i ungefär samma storleksordning 2023. Med beaktande av detta är KI:s och regeringens prognoser på det finansiella sparandet i offentlig sektor 2022 och 2023 relativt lika (se tabell 8.13).

Prognosjämförelse avseende det finansiella sparandet

Tabell 8.13 Bedömningar av finansiellt sparande

Procent av BNP 2022 2023 2024 2025 Regeringen 0,6 0,2 0,4 1,4 KI inkl. åtgärder 0,8 0,0 -0,4 -0,3 ESV 0,1 0,0 0,7 1,2 Riksbanken 0,7 0,0 -0,3 – Europeiska kommissionen -0,5 0,5 – – Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2022-11-08, Konjunkturinstitutet (KI) 2022-09-28, Ekonomistyrningsverket (ESV) 2022-09-21, Riksbanken 2022-09-21 och Europeiska kommissionen 2022-05-16. Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Riksbanken, Europeiska kommissionen och egna beräkningar.

ESV prognostiserar ett svagare finansiellt sparande innevarande år än regeringen. Det beror främst på att myndigheten gör en försiktigare bedömning av intäkterna från skatt på kapital. Myndigheten räknar även med en svagare utveckling av kapitalskatterna 2023. Dock medför ESV:s prognosprincip, som innebär att nya åtgärder saknas 2023, att beräkningarna för sparandet är i linje med regeringens prognos.

Kommissionens bedömningar gjordes under ett tidigare skede och bygger på väsentligt annorlunda information än inhemska bedömningar, t.ex. har endast åtgärder som beslutats eller aviserats t.o.m. 2022 års ekonomiska vårproposition kunnat beaktats. Detta medför att en jämförelse inte är helt rättvisande.

Prognosjämförelse avseende det strukturella sparandet

Tabell 8.14 Bedömningar av strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP 2022 2023 2024 2025 Regeringen 0,4 0,7 1,2 1,8 KI inkl. åtgärder 1,0 1,0 0,5 0,3 ESV 0,1 0,8 1,1 1,3 Europeiska kommissionen 0,0 1,2 – – Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2022-11-08, Konjunkturinstitutet (KI) 2022-09-28, Ekonomistyrningsverket (ESV) 2022-09-21, Riksbanken 2022-09-20 och Europeiska kommissionen 2022-05-16. Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Riksbanken, Europeiska kommissionen och egna beräkningar.

I tabell 8.14 redovisas olika bedömares prognoser för den offentliga sektorns strukturella sparande. Skillnaderna mellan prognoserna är i vissa fall annorlunda vid jämförelser av det strukturella sparandet än vid jämförelser av det finansiella

sparandet. Detta kan bero dels på olika bedömningar av potentiella variabler, dels på skillnader i beräkningsmetoder.

Dessa skillnader medför att såväl KI som ESV räknar med ett positivt bidrag från potentiella variabler som är större än regeringens bedömning 2022 och 2023.

Gentemot kommissionen följer skillnaderna i stor utsträckning av att kommissionens beräkningar gjordes i ett tidigare skede.

8.8 Uppföljning av den offentliga sektorns

finanser

Finansiellt sparande jämfört med 2022 års ekonomiska vårproposition Den offentliga sektorn redovisade 2021 ett underskott på ca 5 miljarder kronor eller 0,1 procent av BNP. Jämfört med det utfall som NR redovisade i samband med beräkningarna till 2022 års ekonomiska vårproposition är detta ett något mindre underskott (se tabell 8.15). Revideringen rör såväl högre inkomster som lägre utgifter. De totala inkomsterna har netto reviderats upp i förhållande till föregående beräkning. Främst rör det hushållens kapitalskatter. Samtidigt har Övriga inkomster reviderats ned till följd av att en del av utdelningarna från statliga bolag nu bedöms vara extraordinära. Utgiftsrevideringarna omfattar bl.a. lägre konsumtionsutgifter i kommunsektorn.

För 2022 har prognosen för det finansiella sparandet likaså reviderats upp. Det är framför allt inkomsterna från skatt på kapital och mervärdesskatt som prognostiseras bli högre än i 2022 års ekonomiska vårproposition. Även lägre beräknade utgifter för transfereringar och kommunsektorns konsumtion bidrar till ett högre finansiellt sparande. Den högre förväntade räntenivån innebär dock att utgifterna beräknas bli högre och ger ett negativt bidrag till det finansiella sparandet i förhållande till föregående beräkning.

En stor betydelse för revideringarna har den höga inflationen som medför att inkomsterna beräknas öka redan 2022, medan utgifterna i stället ökar på något års sikt. På några års sikt bedöms inkomster och utgifter växa relativt lika till följd av inflationen.

År 2023 – 2025 beräknas både inkomster och utgifter öka i förhållande till föregående beräkning. Den förväntade konjunkturavmattningen belastar det finansiella sparandet i störst utsträckning nästa år. Tillsammans med de åtgärder som presenteras i denna proposition medför det att de offentliga finanserna försvagas 2023 och 2024 i förhållande till föregående beräkning. År 2025 bedöms den förväntade konjunkturåterhämtningen leda till sparandet stärks jämfört med 2022 års ekonomiska vårproposition.

År 2021 var det huvudsakligen kommunsektorns finanser som blev starkare än redovisat i föregående beräkning. Innevarande år är det både statens och kommunsektorns finansiella sparande som väntas bli högre. De åtgärder som tillkommit efter vårpropositionen medför att statens sparande beräknas bli lägre fr.o.m. 2023. Ett förväntat starkare bidrag från makroutvecklingen medför att revideringen av statens finansiella sparande blir mindre 2025.

Tabell 8.15 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och

förändringar jämfört med 2022 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025

Finansiellt sparande i 2022 års ekonomiska

vårproposition -13 -30 40 51 88 Procent av BNP -0,2 -0,5 0,7 0,8 1,4

Förändringar

Inkomster 4 49 44 69 122

Skatter 7 39 27 44 94 varav skatter staten 3 26 21 34 62 varav skatter ålderspensionssystemet 0 3 2 5 11 varav skatter kommunsektorn 3 10 4 5 22 Övriga inkomster -3 11 17 25 28

Utgifter -4 -17 74 96 116

Kommunal konsumtion -2 -14 24 28 31 Ålderspensioner 0 0 2 -4 0 Ränteutgifter 1 1 10 13 11 8 Övriga primära utgifter -3 -14 35 61 77

Förändring av finansiellt sparande 8 67 -29 -28 6

Procent av BNP 0,2 1,1 -0,5 -0,5 0,0 Staten 2 39 -34 -37 -7 Ålderspensionssystemet 0 3 -1 9 11 Kommunsektorn 6 25 5 1 2

Finansiellt sparande i budgetpropositionen för 2023 -5 37 11 24 94

Procent av BNP -0,1 0,6 0,2 0,4 1,4 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Konsoliderad bruttoskuld och den finansiella nettoförmögenheten Utfallet för den finansiella nettoförmögenheten 2021 har marginellt reviderats upp i förhållande till det utfall som redovisades i samband med 2022 års ekonomiska vårproposition (se tabell 8.16). Nettoförmögenheten har reviderats ned för prognosperioden med anledning av att tillgångarna i pensionssystemet beräknas växa långsammare, bl.a. till följd av lägre utfall innevarande år än väntat samt en beräknad lägre utveckling på de finansiella marknaderna.

Utfallet för Maastrichtskulden 2021 har likaså reviderats upp något medan prognosen är nedreviderad för 2022 och 2023, vilket följer av prognosen på ett ackumulerat starkare finansiellt sparande. Samtidigt innebär de åtgärder som presenteras i denna proposition att den offentliga sektorns bruttoskuld successivt ökar i förhållande till beräkningarna i 2022 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 8.16 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Aktuell prognos och

förändringar jämfört med 2022 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025

2022 års ekonomiska vårproposition

Finansiell nettoförmögenhet 1 654 1 744 1 903 2 041 2 180 Procent av BNP 30,7 30,4 32,0 33,2 34,2 Konsoliderad bruttoskuld 1 974 1 926 1 826 1 772 1 682 Procent av BNP 36,7 33,5 30,7 28,9 26,4

2021 2022 2023 2024 2025

Förändringar

Finansiell nettoförmögenhet 4 -116 -123 -173 -134 Konsoliderad skuld 7 -38 -11 52 78

Budgetpropositionen för 2023

Finansiell nettoförmögenhet 1 658 1 627 1 780 1 868 2 047 Procent av BNP 30,4 27,4 28,8 29,3 30,5 Konsoliderad bruttoskuld 1 981 1 889 1 815 1 824 1 760 Procent av BNP 36,3 31,8 29,4 28,6 26,2 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunsektorns finanser jämfört med 2022 års ekonomiska vårproposition Sedan 2022 års ekonomiska vårproposition har mindre revideringar gjorts av utfallet för 2021 (se tabell 8.17). Statsbidragen har reviderats ned i prognosen för 2022, vilket delvis beror på att kommunsektorn bedöms behöva mindre finansiering av kostnader kopplade till skyddsbehövande från Ukraina än vad som antogs i vårpropositionen. De kommunala skatteinkomsterna har reviderats upp samtliga prognosår eftersom lönesumman i ekonomin nu bedöms bli högre. Även ränteinkomster som ingår i posten Övriga inkomster i tabell 8.17 har reviderats upp eftersom ränteläget i ekonomin bedöms bli högre än vad som antogs i vårpropositionen. Sammantaget har de kommunala inkomsterna reviderats upp 2022 – 2025. De kommunala utgifterna har reviderats ned 2022, medan de har reviderats upp 2023 – 2025. Revideringarna av de totala utgifterna drivs främst av revideringar av konsumtionsutgifter men även av Övriga utgifter. I posten Övriga utgifter inkluderas bl.a. ränteutgifter som, liksom ränteinkomsterna, har reviderats upp sedan 2022 års ekonomiska vårproposition. Revideringarna av kommunsektorns inkomster och utgifter medför att sektorns finansiella sparande och ekonomiska resultat har reviderats upp 2022, medan revideringarna av dessa två variabler är relativt små 2023 – 2025.

Tabell 8.17 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört med 2022 års

ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor. Utfall 2021, prognos 2022 – 2025 2021 2022 2023 2024 2025

Totala inkomster 3 7 36 45 64

Skatter 3 10 6 6 23 Statsbidrag, exkl. mervärdesskatt -2 -11 18 23 22 Övriga inkomster 1 7 12 16 19

Totala utgifter -3 -18 31 44 62

Konsumtion -2 -14 24 28 31 Investeringar 2 -2 -2 0 1 Övriga utgifter -3 -2 9 16 30

Finansiellt sparande 6 25 5 1 2

Resultat efter finansiella poster 0 23 1 1 1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

9 Statens investeringar och

finansiella befogenheter

I detta avsnitt redovisar regeringen en investeringsplan med de samlade investe ringarna i staten. Planen ska ge riksdagen en bild av de planerade totala investeringarna i staten för de kommande tre åren. Avsnittet innehåller även regeringens förslag till låneram för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet och regeringens förslag till räntekontokreditram för myndigheternas rörelsekapital. Vidare presenteras sammanställningar över alla förslag i denna proposition till övriga kontokrediter inom staten, låneramar för samhällsinvesteringar i staten, statlig utlåning, statliga garantier och beställningsbemyndiganden. Avslutningsvis innehåller avsnittet regeringens förslag till bemyndigande att överskrida anslag.

Sammanfattning

– Statens samlade investeringar, inklusive investeringar i forskning, beräknas uppgå till 170,4 miljarder kronor 2023. Investeringsvolymen beräknas till 188,1 miljarder kronor 2024 för att därefter öka till 199,2 miljarder kronor 2025. – Låneramen för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet föreslås uppgå till 55,3 miljarder kronor 2023. – Räntekontokreditramen för myndigheternas rörelsekapital föreslås uppgå till 18,5 miljarder kronor 2023. – För 2023 föreslår regeringen låneramar för samhällsinvesteringar som uppgår till totalt 122,1 miljarder kronor och övriga kontokrediter som uppgår till 254,7 miljarder kronor. – För 2023 föreslår regeringen ramar för statlig utlåning som uppgår till sammanlagt 458,6 miljarder kronor. – För 2023 föreslår regeringen ramar för statliga garantier som uppgår till sammanlagt 1 540 miljarder kronor. – För 2023 föreslår regeringen beställningsbemyndiganden som uppgår till totalt 705,8 miljarder kronor.

9.1 En samlad investeringsplan för staten

I den samlade investeringsplanen (se tabell 9.1) redovisas både samhällsinvesteringar och investeringar som används i statens egen verksamhet. Med samhällsinvesteringar avses investeringar i samhällets infrastruktur. Som samhällsinvesteringar räknas vägar och järnvägar, försvarsmateriel och krisberedskap, fastigheter och markanläggningar samt affärsverkens investeringar i elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart. För dessa investeringar presenterar regeringen investeringsplaner inom respektive utgiftsområde. Med investeringar som används i statens verksamhet avses investeringar i tillgångar som myndigheter använder för att utföra sina uppgifter. Dessa tillgångar finansieras med en låneram som riksdagen beslutar om samlat för alla myndigheter (se tabell 9.3). En övervägande del av investeringarna redovisas som anläggningstillgångar, medan resterande del redovisas som löpande kostnader i statens bokföring.

I nationalräkenskaperna klassificeras forskning som en investering. I den samlade investeringsplanen ingår därför en beräkning av statens investeringar i forskning.

Tabell 9.1 Investeringsplan för staten

Miljoner kronor Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Summa 2021 2022 2023 2024 2025 2023 – 2025

Anskaffning och utveckling

av nya investeringar 69 146 85 934 90 615 105 524 114 728 310 867

1 Vägar och järnvägar 31 309 32 696 28 429 27 823 30 404 86 657 Försvarsmateriel och krisberedskap 2 20 539 26 352 31 776 43 693 47 885 123 354 Fastigheter och markanläggningar 3 3 485 6 447 7 294 8 272 11 359 26 925 Elförsörjning, flygtrafikledning, 4 sjöfart (affärsverk) 3 222 3 783 6 241 9 991 11 514 27 747 5 Statens egen verksamhet 10 591 16 657 16 875 15 745 13 565 46 185 varav investeringar i anläggningstillgångar 67 696 78 082 75 161 75 683 81 087 231 931

Finansiering av

nyanskaffning 69 146 85 934 90 615 105 524 114 728 310 867

Anslag 43 148 45 422 53 374 68 747 75 276 197 397 Särskilda låneramar i RGK (nyupplåning) 10 875 17 708 12 557 10 179 14 378 37 114 Lån i RGK för statens egen verksamhet (nyupplåning) 9 792 15 509 15 9507 15 032 12 960 43 941 Bidrag/medfinansiering 2 646 4 270 4 002 5 280 5 338 14 620 Förskotteringslån -152 Egna medel (affärsverk) 899 570 713 847 651 2 211 Övrig finansiering 1 938 2 455 4 021 5 439 6 125 15 585

Vidmakthållande av befintliga

investeringar 20 505 32 792 35 447 37 274 38 726 111 447

Vägar och järnvägar 1 6 313 7 796 7 085 6 988 6 656 20 729 Försvarsmateriel och 2 krisberedskap 8 109 17 312 20 577 21 705 22 976 65 258 Fastigheter och markanläggningar 3 5 065 5 669 5 345 5 478 5 558 16 381 Elförsörjning, flygtrafikledning, sjöfart (affärsverk) 4 1 017 2 015 2 440 3 103 3 536 9 079 varav investeringar i anläggningstillgångar 11 411 16 075 16 600 17 450 17 812 51 861

Finansiering av

vidmakthållande 20 505 32 792 35 447 37 274 38 726 111 447

Anslag 15 365 26 286 27 602 28 481 29 297 85 380 Särskilda låneramar i RGK (nyupplåning) 2 332 2 583 3 427 3 704 3 880 11 011 Bidrag/medfinansiering 83 47 145 84 36 265 Egna medel (affärsverk) 998 1 335 1 295 1 757 1 909 4 961 Övrig finansiering 1 727 2 542 2 977 3 247 3 604 9 829

Summa investeringar i

nyanskaffning och

vidmakthållande 89 651 118 726 126 062 142 798 153 453 422 314

Summa varav investeringar i anläggningstillgångar 79 107 94 157 91 761 93 132 98 899 283 792

Statens investeringar i

forskning 42 952 43 526 44 298 45 318 45 791 135 407

Summa statens investeringar

inklusive forskning 132 603 162 252 170 360 188 116 199 245 557 721

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Med RGK avses Riksgäldskontoret. 1 Investeringar hos Trafikverket. 2 Investeringar hos Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. 3 Investeringar hos Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och Riksdagsförvaltningen. 4 Investeringar hos Affärsverket svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. 5 Investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 6 Beräkningarna baseras på vissa antaganden. För anslagsfinansierad forskning baseras beräkningen på utfallet 2021 för anslagsmedel som användes till forskning som bedrivs i staten. Motsvarande andelar har applicerats på de beräknade anslagen för 2022 – 2025. För forskning som bedrivs i staten finansierad med externa bidrag har utfallet 2021 antagits gälla även för kommande år. För 2021 uppgår investeringsbeloppet i investeringsplanen till 43,0 miljarder kronor. Beloppet avser forskning som har bedrivits av statliga myndigheter, varav 32,6 miljarder kronor finansierats med anslag och 10,4 miljarder kronor med externa bidrag. Källa: Egna beräkningar.

Den samlade investeringsplanen De sammanlagda investeringarna i staten i form av anskaffning och utveckling, vidmakthållande samt forskning beräknas i genomsnitt uppgå till 185,9 miljarder kronor per år och sammanlagt 557,7 miljarder kronor 2023 – 2025. Av de sammanlagda investeringarna i staten 2023 – 2025 avser 310,9 miljarder kronor nyanskaffning, 111,4 miljarder kronor vidmakthållande och 135,4 miljarder kronor forskning (se tabell 9.1 och diagram 9.1). Investeringarna beräknas finansieras till 69,4 procent med anslag, 16,5 procent med lån i Riksgäldskontoret och 14,1 procent på annat sätt. Andelen lånefinansiering minskar jämfört med beräkningen för perioden 2022 – 2024 i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1), vilket till stor del beror på att Folkhälsomyndighetens inköp av vaccin nu beräknas upphöra fr.o.m. 2024.

Fördelningen av investeringarna i anskaffning och utveckling samt vidmakthållande 2023 – 2025 är 45 procent på försvarsmateriel och krisberedskap, 25 procent på vägar och järnvägar, 11 procent på statens egen verksamhet, 10 procent på fastigheter och 9 procent på affärsverk. Jämfört med beräkningen av den samlade investeringsplanen i budgetpropositionen för 2022 ökar främst andelen investeringar i försvarsmateriel och krisberedskap till följd av uppreviderade beräknade investeringar i Försvarsmakten 2024 och 2025 medan främst andelen investeringar i vägar och järnvägar samt fastigheter beräknas minska.

Investeringarna i anskaffning, utveckling och vidmakthållande beräknas sammantaget öka med 27,4 miljarder kronor (21,7 procent) i löpande priser mellan 2023 och 2025. Investeringarna i försvarsmateriel och krisberedskap ökar med 18,5 miljarder (35,4 procent) och investeringarna i fastigheter ökar med 4,1 miljarder kronor (55,7 procent). Investeringarna i affärsverken ökar med 5,3 miljarder kronor (84,5 procent), vilket främst kan hänföras till Affärsverket svenska kraftnät. Investeringarna i vägar och järnvägar beräknas öka med 1,5 miljarder kronor (3,8 procent). Investeringarna i statens egen verksamhet beräknas däremot minska med 3,3 miljarder kronor (19,6 procent).

Investeringarna i forskning beräknas sammantaget öka med 11,1 miljarder kronor i löpande priser 2023 – 2025. Det är en ökning med 9 procent jämfört med vad som beräknades för motsvarande period i budgetpropositionen för 2022.

Diagram 9.1 Statens investeringar

Miljoner kronor. Utfall 2021, prognos 2022, beräknat 2023 – 2025 250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0 2021 2022 2023 2024 2025 Nyanskaffning Vidmakthållande Forskning Källa: Egna beräkningar. I jämförelse med investeringsplanen i budgetpropositionen för 2022 blev utfallet 18,5 miljarder kronor lägre än prognostiserat 2021. Det beror på att investeringarna i försvarsmateriel och krisberedskap blev 8,7 miljarder kronor lägre än prognostiserat samt att statens investeringar i egen verksamhet blev 5 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Investeringarna i fastigheter samt vägar och järnvägar blev 3,2 miljarder kronor lägre vardera än prognostiserat. För 2022 beräknas de totala investeringarna öka med 1,2 miljarder kronor jämfört med vad som beräknades i budgetpropositionen för 2022. Det beror främst på att investeringarna i vägar och järnvägar och forskning nu beräknas bli 3,8 respektive 2,4 miljarder kronor högre än tidigare beräknat. Investeringarna i fastigheter samt försvarsmateriel och krisberedskap beräknas däremot bli 2,5 respektive 2,1 miljarder kronor lägre. För en mer utförlig analys av investeringarna hänvisas till de investeringsplaner som redovisas inom respektive utgiftsområde i denna proposition.

Jämförelse med tidigare års utfall De planerade investeringarna i anläggningstillgångar (se raden Summa varav investeringar i anläggningstillgångar i tabell 9.1) kan jämföras med utfallet för statens investeringar de senaste åren som redovisas i årsredovisningen för staten (se tabell 9.2).

Tabell 9.2 Utfall statens investeringar anläggningstillgångar

Miljoner kronor År Investeringar exkl. finansiella tillgångar 2017 46 807 2018 51 413 2019 59 288 2020 71 411 2021 79 107 Källor: Årsredovisningar för staten för åren 2017 – 2021, not om investeringar till finansieringsanalysen.

9.2 Finansiering av anläggningstillgångar och

rörelsekapital i statens egen verksamhet

9.2.1 Låneram för 2023

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 55 340 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I tabell 9.3 redovisas regeringens förslag till låneram avseende investeringar i anläggningstillgångar i statens verksamhet. Låneramen anger det högsta lånebeloppet, inklusive tidigare tagna lån, som myndigheterna och regeringen får ha i Riksgäldskontoret. Fördelningen på utgiftsområdesnivå är preliminär eftersom regeringen normalt fastställer respektive myndighets låneram i samband med att regleringsbreven beslutas. Förslaget för 2023, om 55,3 miljarder kronor, är 4,1 miljarder kronor högre än innevarande års låneram. Låneramen har, inklusive förslaget för 2023, i genomsnitt ökat nominellt med 4,2 procent per år 2014 – 2023. Myndigheternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2021 till 38,2 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande av låneramen per den 31 december uppgick till 78 procent för 2021. Det innebär att nyttjandegraden 2021 var 3 procentenheter lägre än 2020.

Den totala nyupplåningen beräknas uppgå till 15,9 miljarder kronor och utgör den huvudsakliga finansieringen av nya investeringar i statens egen verksamhet 2023, vilka framgår av tabell 9.1. Av den begärda låneramen kommer 0,5 miljarder kronor inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna. Syftet är att regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndighetens verksamheter.

Tabell 9.3 Låneramar för investeringar i anläggningstillgångar som används i

statens egen verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Beslutad Begärd Beräknad Beräknad låneram Skuld låneram låneram amortering nyupplåning 1 1 2 Utgiftsområde 2021 2021-12-31 2022 2023 2023 2023 3 1 Rikets styrelse 2 258 1 722 2 215 2 654 392 846 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 281 836 1 262 1 569 352 687 3 Skatt, tull och exekution 2 375 2 066 2 547 2 730 721 1 041 4 Rättsväsendet 8 933 8 350 10 608 11 953 2 620 3 935 5 Internationell samverkan 19 10 20 20 6 10 6 Försvar och samhällets krisberedskap 7 187 5 150 7 866 7 560 1 208 1 671 7 Internationellt bistånd 83 65 105 105 25 22 8 Migration 993 431 766 600 197 221 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 862 756 972 1 119 275 329 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2 006 1 688 2 304 2 304 644 740 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 600 521 724 850 85 217 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 31 18 25 21 6 10

Beslutad Beslutad Begärd Beräknad Beräknad låneram Skuld låneram låneram amortering nyupplåning 1 1 2 Utgiftsområde 2021 2021-12-31 2022 2023 2023 2023 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 910 524 705 774 213 268 15 Studiestöd 301 273 431 480 47 129 16 Utbildning och universitetsforskning 9 104 7 515 9 081 9 252 2 200 2 646 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 865 626 872 874 162 219 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 414 345 407 401 137 132 20 Allmän miljö- och naturvård 426 346 437 443 122 133 21 Energi 65 36 105 126 24 59 22 Kommunikationer 5 669 4 265 6 326 7 728 464 1 905 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2 615 2 358 2 645 2 757 349 484 24 Näringsliv 495 342 587 545 129 192 Inte fördelat 210 221 475

Summa 47 700 38 244 51 230 55 340 10 377 15 896

1 Av riksdagen beslutad låneram exkl. beslut om ändringar i statens budget. 2 Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet. 3 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen. Källa: Egna beräkningar.

9.2.2 Räntekontokreditram för 2023

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 18 500 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sina behov av rörelsekapital via ett räntekonto med kredit. Räntekontokreditramen nyttjas sammantaget i begränsad omfattning. Den säkerställer dock myndigheternas betalningsförmåga i de fall utbetalningar inte skulle infalla jämnt fördelade under året. Den beräknade kreditramen för 2023 redovisas fördelad per utgiftsområde i tabell 9.4. Regeringen föreslår att kreditramen för myndigheternas räntekonton uppgår till 18,5 miljarder kronor för 2023. Av den begärda kreditramen kommer inledningsvis 0,1 miljarder kronor inte att fördelas till myndigheterna. Syftet är att regeringen ska kunna hantera situationer då likviditetsproblem uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.

Tabell 9.4 Räntekontokreditram för rörelsekapital i statens verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Maximalt Beslutad Begärd kreditram nyttjande kreditram kreditram Utgiftsområde 2021 1 under 2021 2022 1 2023 2 1 Rikets styrelse 3 1 052 30 1 089 1 128 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 753 135 791 733 3 Skatt, tull och exekution 1 009 919 919 4 Rättsväsendet 3 155 826 3 414 3 638 5 Internationell samverkan 1 2 7 6 Försvar och samhällets krisberedskap 3 036 54 3 327 4 007

Beslutad Maximalt Beslutad Begärd kreditram nyttjande kreditram kreditram 1 1 2 Utgiftsområde 2021 under 2021 2022 2023 7 Internationellt bistånd 35 34 34 8 Migration 250 250 250 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 445 136 495 507 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 505 504 504 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 350 187 380 430 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 23 1 20 18 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 395 395 395 15 Studiestöd 77 77 77 16 Utbildning och universitetsforskning 596 59 597 595 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 384 175 445 462 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 234 41 241 242 20 Allmän miljö- och naturvård 104 819 114 119 21 Energi 29 29 32 22 Kommunikationer 3 121 374 3 215 3 215 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 815 547 934 934 24 Näringsliv 117 29 156 153 Inte fördelat 115 183 101

Summa 16 601 3 413 17 611 18 500

1 Av riksdagen beslutad låneram exkl. beslut om ändringar i statens budget. 2 Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet. 3 Exklusive Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsman och Riksrevisionen. Källa: Egna beräkningar.

9.3 Låneramar för samhällsinvesteringar och

övriga kontokrediter

I 7 kap. 1 – 5 §§ budgetlagen (2011:203) anges de villkor som gäller för finansiering av statens investeringar och utlåning. Av 7 kap. 6 § samma lag följer att riksdagen för en viss myndighet, ett visst lån, eller en viss anskaffning kan besluta att finansiering ska ske på annat sätt än vad som följer av 7 kap. 1 – 5 §§. Nedan (se tabell 9.5 och tabell 9.6) sammanställs de låneramar och krediter som regeringen föreslår inom respektive utgiftsområde med stöd av 7 kap. 6 § budgetlagen. De föreslagna låneramarna för samhällsinvesteringar uppgår till 122,1 miljarder kronor, och de föreslagna övriga kontokrediterna uppgår till 254,7 miljarder kronor. De största övriga kontokrediterna utgörs av kreditramar för resolutionsreserven och Försvarets materielverk behov av rörelsekapital.

Tabell 9.5 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Beslutad Beslutad Begärd Beräknad Beräknad Utgifts- låneram Skuld låneram låneram amortering nyupplåning område Myndighet 2021 2021-12-31 2022 2023 2023 2023 2 Fortifikationsverket 22 500 17 426 26 500 30 000 922 7 008 Statens 2 fastighetsverk 15 200 13 194 15 200 15 200 1 600 2 128 Myndigheten för samhällsskydd och 6 beredskap 1 550 1 257 1 300 1 300 176 77

Beslutad Beslutad Begärd Beräknad Beräknad Utgifts- låneram Skuld låneram låneram amortering nyupplåning område Myndighet 2021 2021-12-31 2022 2023 2023 2023 9 Folkhälsomyndigheten 2 000 947 21 000 10 000 5 400 2 300 9 Socialstyrelsen 5 000 744 2 000 1 600 95 Affärsverket svenska 21 kraftnät 7 200 1 650 22 Luftfartsverket 4 550 1 500 1 500 22 Sjöfartsverket 100 100 100 22 Trafikverket 51 000 48 536 57 926 62 358 1 725 4 255

Summa 109 100 82 103 127 176 122 058 9 918 15 768

Källa: Egna beräkningar.

Tabell 9.6 Övriga kontokrediter i statens verksamhet

Miljoner kronor Beslutad Maximalt Beslutad Begärd Utgifts- kreditram nyttjande kreditram kreditram område Ändamål 2021 2021 2022 2023 2 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 20 250 250 2 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 100 100 2 Resolutionsreserven 100 000 100 000 100 000 2 Stabilitetsfonden 50 000 50 000 50 000 2 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 46 100 100 6 Försvarets materielverk behov av rörelsekapital 43 000 12 113 50 500 50 500 6 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 40 000 40 000 10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140 170 170 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet vid handel med fondandelar 8 000 7 455 11 000 12 000 22 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 1 600 1 434 1 600 1 600

Summa 243 220 21 207 253 720 254 720

Källa: Egna beräkningar.

9.4 Statlig utlåning

Regeringen får besluta om utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat om. Regeringens förslag till ramar för statlig utlåning under 2023 lämnas inom berörda utgiftsområden i denna proposition och sammanställs i tabell 9.7. De föreslagna ramarna uppgår till sammanlagt 458,6 miljarder kronor. Den statliga utlåningen som helhet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101).

Tabell 9.7 Ramar för statlig utlåning

Miljoner kronor Utgifts- Ram Utlåning Ram Förslag område Ändamål 2021 2021-12-31 2022 2023 15 Studielån 252 000 251 325 264 500 276 000 17 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 50 70 70 17 Stiftelsen Nordiska museet 52 51 77

Utgifts- Ram Utlåning Ram Förslag område Ändamål 2021 2021-12-31 2022 2023 17 Stiftelsen Skansen 80 17 Stiftelsen Tekniska museet 30 30 95 21 Delägarlån till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier 550 327 550 600 21 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 161 700 700 22 Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB 5 490 6 000 24 Aktiebolaget Svensk Exportkredit 200 000 175 000 175 000

Summa 453 402 257 434 440 820 458 622

Källor: Årsredovisning för staten 2021 och egna beräkningar.

9.5 Statliga garantier

Regeringen får besluta om att ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat om. Regeringens förslag till ramar för garantiverksamheten under 2023 lämnas inom respektive utgiftsområde i denna proposition och sammanställs i tabell 9.8. De föreslagna ramarna uppgår till sammanlagt 1 540 miljarder kronor. Garantiverksamheten som helhet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för staten 2021.

Tabell 9.8 Ramar för statliga garantier

Miljoner kronor Utestående Föreslagna Utgifts- Ram åtaganden Ram garantiramar område Ändamål 2021 2021-12-31 2022 2023 2 Resolutionsreserven garantiram 200 000 0 200 000 200 000 2 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 0 750 000 750 000 7 Garantier inom biståndsverksamheten 17 000 6 635 18 000 20 000 18 Kreditgarantier för nybyggnad och ändring av bostäder m.m. 8 000 4 376 8 000 8 000 24 Exportkreditgarantier 500 000 266 331 475 000 475 000 24 Investeringsgarantier 10 000 0 10 000 10 000 24 Kreditgarantier för gröna investeringar 10 000 0 50 000 65 000 24 Råvarugarantier 3 000 12 000

Summa 1 495 000 277 342 1 514 000 1 540 000

Källor: Årsredovisning för staten 2021 och egna beräkningar.

9.6 Beställningsbemyndiganden

Regeringen får, för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat för budgetåret, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare år än det budgeten avser. Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden lämnas inom respektive utgiftsområde i denna proposition.

I tabell 9.9 redovisas en sammanfattning av begärda bemyndiganden för 2023. I kolumnen Ingående åtaganden redovisas de åtaganden som staten vid ingången av 2023 beräknas ha till följd av beställningar av varor och tjänster samt beslut om bidrag m.m. I nästa kolumn redovisas nya åtaganden av denna typ som staten förväntas göra 2023. Kolumnen Infriade åtaganden visar åtaganden som regeringen ingått tidigare år och som förväntas bli betalda 2023. Kolumnen Utestående åtaganden utgör summan av ingående och nya åtaganden, med avdrag för infriade åtaganden. I kolumnen

Begärda bemyndiganden redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär inom de olika utgiftsområdena i denna proposition.

Tabell 9.9 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden för 2023

Miljoner kronor Ingående Nya Infriade Utestående Begärda åtaganden åtaganden åtaganden åtaganden bemyndi- Utgiftsområde 2023 2023 2023 2023 ganden 2023 1 Rikets styrelse 298 272 251 319 319 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 100 100 100 100 100 4 Rättsväsendet 347 178 172 353 353 5 Internationell samverkan 226 100 95 231 231 6 Försvar och samhällets krisberedskap 143 578 62 613 34 659 171 532 172 780 7 Internationellt bistånd 114 990 35 868 35 859 115 000 115 000 8 Migration 794 445 400 840 840 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 6 350 1 886 4 455 3 781 3 781 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 217 127 217 127 127 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 20 657 17 573 16 599 21 631 21 631 15 Studiestöd 4 4 4 4 4 16 Utbildning och universitetsforskning 61 069 30 164 30 239 60 994 60 994 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 002 1 038 744 1 296 1 296 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 32 18 18 32 32 19 Regional utveckling 4 494 5 400 2 154 7 740 7 740 20 Allmän miljö- och naturvård 16 305 43 390 6 349 53 346 53 346 21 Energi 5 221 4 819 2 630 7 410 7 410 22 Kommunikationer 210 279 81 173 50 820 240 633 242 601 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 6 651 9 069 3 078 12 642 12 642 24 Näringsliv 4 083 4 091 3 554 4 620 4 620

Summa 596 698 298 331 192 398 702 631 705 848

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Källa: Egna beräkningar. Av tabell 9.9 framgår att regeringen i denna proposition begär beställningsbemyndiganden som uppgår till totalt 705,8 miljarder kronor. Jämfört med beställningsbemyndiganden i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2022 innebär förslagen för 2023 sammantaget en ökning med 102,4 miljarder kronor, eller 17,0 procent. I förändringen ingår såväl minskningar som ökningar av enskilda bemyndiganden. Regeringen begär vidare ett bemyndigande att under 2023 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2023 (se utg.omr. 27 avsnitt 2.8.1).

9.7 Bemyndigande att överskrida anslag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen efter riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten om 10 procent som föreskrivs i 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen. Det finns ytterst sällan behov av att överskrida anslag för förvaltningsändamål med mer än vad som ryms inom denna kredit. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av anslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer regeringen i stället att föreslå ändringar i budgeten. När det gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet och icke påverkbara EUrelaterade utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt, och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas, besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att, som tidigare skett, föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena.

Regeringen medgav inga överskridanden för 2021 (se skr. 2021/22:101 s. 70).

Under 2022 har regeringen hittills inte medgett några överskridanden som innebär att anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten 2022.

10 Granskning och ekonomisk

styrning

I detta avsnitt redovisar regeringen sin bedömning av EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska terminen och av Finanspolitiska rådets rekommendationer och bedömningar. Vidare innehåller avsnittet information om Riksrevisionens granskning och riksdagens behandling av skrivelsen Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101). Avslutningsvis lämnas en redovisning av arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten.

10.1 Den europeiska terminen och EU:s

rekommendationer till Sverige

Inom ramen för den europeiska terminen lämnade Europeiska kommissionen den 23 maj 2022 sina förslag till landsspecifika rekommendationer till EU:s medlemsstater. Medlemsstaterna fick rekommendationer inom såväl det finanspolitiska området som andra områden. Under 2021 fick medlemsstaterna enbart rekommendationer inom det finanspolitiska området eftersom terminen tillfälligt anpassades till faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Samtliga medlemsstater fick relativt likalydande rekommendationer gällande dels finanspolitiken, dels ett minskat beroende av fossil energi. De medlemsstater som hade en av rådet godkänd plan för återhämtning och resiliens när kommissionen publicerade sitt förslag till rekommendationer fick en rekommendation om att genomföra sin plan.

Rekommendationerna antogs formellt av rådet för ekonomiska och finansiella frågor. I rådsbeslutet från den 12 juli 2022 rekommenderas Sverige följande: – Under 2023 säkerställa att tillväxten i de nationellt finansierade primära löpande utgifterna är i linje med en neutral inriktning på politiken, med beaktande av ett fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och stöd till människor som flyr från Ukraina. Vara redo att anpassa de löpande utgifterna efter den föränderliga situationen. Öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet med beaktande av REPowerEU-initiativet, med hjälp av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel. Under perioden efter 2023 bedriva en finanspolitik som syftar till att på medellång sikt uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning. Minska risker kopplade till hushållens höga skuldsättning och obalanser på bostadsmarknaden genom att minska avdragen för utgiftsräntor för bolån eller genom att höja fastighetsskatten. Stimulera investeringar i bostadsbyggande för att motverka den mest akuta bostadsbristen, särskilt genom att ta bort strukturella hinder för byggandet och genom att säkerställa tillgången till byggbar mark. Förbättra effektiviteten på bostadsmarknaden, bl.a. genom reformer av hyresmarknaden. – Fortsätta genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen, i enlighet med de delmål och mål som angavs i rådets genomförandebeslut av den 4 maj 2022. Snabbt avsluta förhandlingarna med kommissionen om de sammanhållningspolitiska programdokumenten för 2021 – 2027 i syfte att påbörja genomförandet av dessa. – Minska påverkan från elevers socioekonomiska bakgrund och migrantbakgrund på deras utbildningsresultat genom att ge lika möjligheter till tillgång till skolor

och genom att åtgärda bristen på kvalificerade lärare. Utveckla mindre gynnade gruppers färdigheter, inbegripet personer med migrantbakgrund, genom att anpassa resurser och metoder efter deras behov och på så sätt bidra till deras integration på arbetsmarknaden. – Minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda användningen av förnybar energi och öka kompletterande investeringar i nätinfrastruktur, stärka de inre näten inom landet för att säkerställa tillräcklig nätkapacitet, förbättra energieffektiviteten och ytterligare förenkla tillståndsförfarandena avseende förnybara energiprojekt.

Regeringens bedömning av rekommendationerna Regeringen delar i stort bedömningen av den finanspolitiska inriktningen och av vilka områden som är prioriterade för offentliga investeringar. En neutral finanspolitik i detta läge bedöms möjliggöra för penningpolitiken att föra tillbaka den höga inflationen mot målet.

Regeringen anser att hushållens skuldsättning kan utgöra en risk för den makroekonomiska stabiliteten. Mot denna bakgrund har Finansinspektionen genomfört en rad åtgärder, bl.a. bolånetak, amorteringskrav och höjda riskvikter för bolån. Det har tagits initiativ till flera reformer för att effektivisera plan- och byggprocesserna, exempelvis privat initiativrätt i kommunernas detaljplanering samt en ny aktör i planoch byggprocessen: certifierade byggprojekteringsföretag. Förändringar på kapitalbeskattningens område berör många människor, och regeringen bedömer därför att det är viktigt att sådana förändringar sker varsamt och över tid. Hur kapitalbeskattningen, och då särskilt avdragsrätten för ränteutgifter, bör utformas för att möta framtidens utmaningar är en fråga som kräver noggranna överväganden. För att förbättra rörligheten på bostadsmarknaden har taket för uppskovsbelopp på kapitalvinst vid byte av bostad höjts och räntebeläggningen av uppskovsbeloppet avskaffats.

Sveriges plan för återhämtning och resiliens beslutades av Ekofin-rådet den 4 maj 2022 och genomförandet pågår. Gällande sammanhållningspolitiken delar regeringen synen i rekommendationerna att det är angeläget att förhandlingarna om alla programmen slutförs snabbt så att genomförandet kan påbörjas. Kommissionen godkände Sveriges partnerskapsöverenskommelse den 25 maj 2022. Kommissionen har under 2022 hittills godkänt det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ samt ett antal program inom Europeiskt territoriellt samarbete och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Resterande program väntas godkännas av kommissionen under hösten 2022.

Regeringen instämmer i inriktningen på rekommendationen rörande utbildningsfrågor, som inbegriper områden som prioriteras av regeringen. Alla barn, unga och vuxna ska oavsett bakgrund, uppväxtmiljö eller andra förhållanden ges förutsättningar att pröva och utveckla sina förmågor och kunskaper till sin fulla potential. Regeringen instämmer i att vissa grupper är särskilt utsatta, däribland nyanlända elever, elever i social utsatthet och elever vars föräldrar har låg utbildningsnivå. Detta kan få negativa konsekvenser för likvärdigheten. Mot denna bakgrund har det genomförts ett flertal stora satsningar för att stödja huvudmän och enskilda skolor i deras strävan att erbjuda barn och elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Områden som berörs i rekommendationen angående energi motsvarar prioriteringar som regeringen arbetar med för att nå det nationella målet att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Regeringen håller med om att EU:s beroende av fossila bränslen, särskilt från Ryssland, bör fasas ut så snart som möjligt. Alla kostnadseffektiva fossilfria lösningar behövs för att minska användningen av den fossila energin.

Regeringen ser rekommendationerna inom ramen för den europeiska terminen som en möjlighet för EU att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de mål som medlemsstaterna gemensamt kommit överens om. Varje medlemsstat avgör själv hur den ska förhålla sig till rekommendationerna, och ytterst är det parlamentet i varje medlemsstat som beslutar om den nationella ekonomiska politiken.

10.2 Finanspolitiska rådets slutsatser

I maj 2022 publicerades Finanspolitiska rådets årliga rapport. I detta avsnitt (10.2) redovisas de huvudsakliga bedömningar och rekommendationer som presenterades i rapporten och regeringens bedömning av dessa.

Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet menar att eftersom 2022 bedömdes vara ett år med ett någorlunda balanserat resursutnyttjande borde sparandet som huvudregel uppgå till överskottsmålets nivå. Rådet menar att avvikelsen från överskottsmålet i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) var avsevärd och att de ofinansierade åtgärderna borde ha varit mindre omfattande. Det gäller även för den av riksdagen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Rådet menar att regeringens argumentation om stabiliseringspolitiska motiv inte var övertygande och att detsamma gäller den politik som presenterades i 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100) samt i den beslutade budgeten för 2022. Regeringen delar inte rådets bedömning utan anser att, givet den chock som en pandemi utsätter en ekonomi för, ska det kunna anses vara i linje med ramverket att avvika från målnivån för överskottsmålet ett antal år. Därtill har avvikelsen från överskottsmålet varit relativt begränsad (se avsnitt 4.1).

Rådet anser även att de omfattande åtgärderna i budgetpropositionen för 2022, tillsammans med efterföljande åtgärder, har inneburit att utgiftstaket för 2023 riskerar att överskridas och att budgeteringsmarginalen för 2024 är liten. Enligt rådet innebär det att den ekonomiska politiken för närvarande inte är förenlig med det finanspolitiska ramverkets riktlinjer om utgiftstak och budgeteringsmarginal. Rådet anser vidare att de åtgärder som enligt budgetlagen (2011:203) ska vidtas om utgiftstaket riskerar att överskridas borde ha behandlats i 2022 års ekonomiska vårproposition. Regeringen delar inte rådets bedömning utan menar att givet det osäkra läget i omvärlden vore det förhastat att redan i 2022 års ekonomiska vårproposition närmare diskutera omfattning och inriktning för de utgiftsbegränsande åtgärderna.

Rådet understryker att det är viktigt att både finanspolitiken och budgetprocessen återgår till normalitet när konsekvenserna för den ekonomiska utvecklingen av de restriktioner och beteendeförändringar som spridningen av sjukdomen covid-19 gett upphov till har avtagit. Rådet menar att det för vissa särskilda åtgärder funnits skäl för ändringar i statens budget, medan vissa andra åtgärder i stället borde ha ingått i den ordinarie budgetprocessen. Regeringen anser att det har varit nödvändigt för krishanteringen att vissa åtgärder skyndsamt har kunnat vidtas genom användandet av propositionen om ändringar i statens budget och utskottsinitiativ men håller med rådet om att det inte får bli en permanent ordning.

Arbetsmarknad och offentliga finanser på längre sikt Rådet bedömer att de förändringar inom sjukförsäkringen som har aviserats eller beslutats riskerar att leda till att fler personer beviljas längre sjukskrivningsperioder och att fler personer beviljas sjukersättning. Rådet bedömer också att förändringarna

sannolikt kommer att leda till ett tidigare arbetsmarknadsutträde och en minskad sysselsättning. Enligt rådet påverkas sysselsättningen av när individer väljer att lämna arbetsmarknaden (den s.k. utträdesåldern). Rådet menar att en fortsatt hög sysselsättning är avgörande för styrkan i de offentliga finanserna. Regeringen delar rådets slutsats om att de tidigare föreslagna förändringarna i sjukförsäkringssystemet riskerade att leda till fler sjukskrivna och ökade offentliga utgifter. För att kunna finansiera välfärden är en fortsatt hög sysselsättning central.

Rådet pekar på att när kraven på arbetsförmåga sänks för en viss åldersgrupp (vilket är fallet för den s.k. trygghetspensionen) så minskar drivkrafterna för omställning och arbetsplatsanpassning även i yngre åldersgrupper, vilket kan öka utflödet från arbetskraften. Dessutom kan det nyligen införda inkomstpensionstillägget och det föreslagna garantitillägget påverka den genomsnittliga utträdesåldern negativt. Regeringen delar rådets slutsats om att införandet av en trygghetspension kan minska arbetskraftsutbudet och drivkrafterna till omställning sent i arbetslivet. Regeringen anser även, i likhet med rådet, att bedömningen av arbetsförmågan fortsatt ska ha en väsentlig betydelse vid bedömningen av rätten till sjukersättning.

Klimatpolitiska åtgärder – behovet av offentlig finansiering Vad gäller klimatomställningen bedömer rådet dels att den kommer kräva stora – framför allt privat finansierade – klimatrelaterade åtgärder, dels att det finns ett antal centrala kunskapsluckor när det gäller i vilken utsträckning offentlig finansiering behövs. Regeringen delar den bedömningen. För att ställa om till fossilfrihet kommer det att krävas omfattande investeringar, och en stor del av dessa kommer behöva göras av företag. Däremot kan det offentliga bidra på de områden där staten har finansieringsansvaret, exempelvis infrastruktur för fossilfria transporter och elöverföring.

Bör ramverket ses över? På senare tid har frågan om att ändra det finanspolitiska ramverket i förtid återkommande tagits upp i den allmänna debatten. Argumenten i den ekonomisk-politiska diskussionen för att ändra ramverket kan samlas i fyra kategorier: ramverket begränsar finanspolitikens bidrag till stabiliseringspolitiken, det har hämmat offentliga investeringar, det tar inte hänsyn till det låga ränteläget, och det beaktar inte behovet av förstärkningar inom offentliga verksamheter. Med grund i dessa argument ser rådet i dagsläget inget behov av att ramverket ska ändras i förtid. Rådet tar även upp att det finanspolitiska ramverket måste respekteras och efterlevas för att det ska fungera. Regeringen delar rådets bedömning och menar att det viktigaste är att ramverkets trovärdighet och breda förankring i politiken och samhället upprätthålls.

Rådet bedömer att de starkaste skälen för en omprövning av ramverket och en ändring av nivån på överskottsmålet härrör från klimatområdet. Rådet ser i dagsläget inte behov av att revidera det finanspolitiska ramverket. Rådet anser dock att det finns goda skäl för en fördjupad analys av de klimatutmaningar som Sverige står inför och vilka åtgärder som dessa kan motivera. Regeringen anser att respekten för ramverket är en förutsättning för hållbara offentliga finanser över tid och att denna respekt är grundläggande för Sveriges möjlighet att möta de utmaningar som landet ställs inför. Detta gäller givetvis också klimatområdet. De offentliga investeringsvolymer som framgår av rådets rapport är enligt regeringens bedömning förenliga med både det finanspolitiska ramverket och hanteringen av de klimatutmaningar som Sverige står inför.

10.3 Granskning av årsredovisningen för staten

2021

Riksrevisionen har för årsredovisningen för staten 2021 lämnat en revisionsberättelse utan reservation eller avvikande mening (Fi2022/01332). Enligt myndigheten har regeringen i alla väsentliga avseenden upprättat de finansiella delarna av årsredovisningen i enlighet med 10 kap. 5 – 10 §§ budgetlagen och även i övrigt lämnat information som är förenlig med årsredovisningens finansiella delar. Riksrevisionens uttalande omfattar, liksom tidigare år, inte avsnitt 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande.

I sin behandling av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 har riksdagen beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna (bet. 2021/22:FiU30, rskr. 2021/22:404).

10.4 Utvecklingen av den ekonomiska styrningen

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen bedrivs med utgångspunkt i regeringens behov av att styra och genomföra sin politik och nå de beslutade målen för olika områden. Vidare ska det finnas en fungerande uppföljning av genomförandet och måluppfyllelsen i myndigheter och verksamheter som svarar mot både regeringens och riksdagens behov. Den ekonomiska styrningen angränsar till den statliga förvaltningspolitiken (se utg.omr. 2 avsnitt 4). Vid utvecklingen av den ekonomiska styrningen är målsättningen att värna myndigheternas kärnverksamheter och att beakta olikheter i förutsättningar och verksamheter. Utrymmet för att inom Regeringskansliet genomföra arbete med att utveckla den ekonomiska styrningen har varit begränsat under pandemin. I det här avsnittet (10.4) presenteras delar av det arbete som bedrivits för att utveckla den ekonomiska styrningen.

En effektivare statsförvaltning I budgetpropositionen för 2020 tillfördes Ekonomistyrningsverket (ESV) medel för att stärka myndighetens förmåga att genomföra uppdrag, analysera myndigheter och verksamheter samt lämna förslag till effektiviseringar inom aktuella myndigheters ansvarsområden. De uppdrag som ges till ESV inom ramen för resursförstärkningen ska avse politiskt prioriterade områden av större dignitet.

Som ett led i detta arbete gav regeringen i oktober 2021 ESV i uppdrag att analysera Fortifikationsverkets investeringsverksamhet samt myndighetens interna styrning och kontroll av densamma. I uppdraget ingick bl.a. att följa upp om de ekonomiska underlag som Fortifikationsverket årligen lämnar till regeringen ger goda förutsättningar för regeringens styrning och uppföljning samt vid behov lämna förslag till nödvändiga förändringar av verksamheten. ESV redovisade uppdraget i rapporten Analys av Fortifikationsverkets investeringsverksamhet (ESV 2022:36) i juni 2022. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Uppföljning av myndigheternas förvaltning av coronarelaterade stöd ESV fick i juni 2020 i uppdrag av regeringen att följa upp hur ansvariga myndigheter förvaltade de stöd som infördes eller förändrades med anledning av spridningen av covid-19. I uppdraget ingick även att vid behov bistå de utbetalande myndigheternas arbete med att införa effektiva och ändamålsenliga system för utbetalning av stöden, genom att ge stöd till erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna. I oktober 2021 lämnade ESV rapporten Myndigheternas förvaltning av stöd för att lindra effekterna av det nya coronaviruset (ESV 2021:39) till regeringen. ESV bedömer att de myndig-

heter som har förvaltat stöd har gjort det väl utifrån rådande omständigheter. Enligt ESV har myndigheterna beaktat de krav som ställs på myndigheters förvaltning i förvaltningslagen (2017:900) och myndighetsförordningen (2007:515) och gett målgrupperna tillgång till stöden.

En utvecklad redovisning till riksdagen ESV fick i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att göra en översyn av de strukturer för styrning och uppföljning som används för den avgiftsbelagda verksamheten i staten. Översynen syftade till att stärka styrkedjan gällande avgifter i budgetunderlagen, budgetpropositionen, regleringsbreven och myndigheternas årsredovisningar. ESV redovisade resultatet av översynen i rapporten Utvecklad styrning och uppföljning av avgiftsbelagd verksamhet (ESV 2020:58). Med ett av förslagen som utgångspunkt har regeringen utvecklat redovisningen till riksdagen. Den budget för avgiftsbelagd verksamhet som presenteras i budgetpropositionen baseras nu i större utsträckning på samma struktur som i regleringsbrev och myndigheternas budgetunderlag. Den offentligrättsliga avgiftsfinansierade verksamheten bedrivs med stöd i lag, och intäkterna kan redovisas mot inkomsttitel eller disponeras av myndigheten. I avgiftsbudgeten är detta tydliggjort genom att de ekonomiska resultaten redovisas huvudsakligen verksamhetsindelat. Uppdragsverksamhet utgörs av frivilligt efterfrågade varor och tjänster och kräver inget ytterligare lagstöd. Någon verksamhetsindelning görs inte i budgetpropositionen. Fokus för redovisningen ligger därmed på de verksamheter där riksdagen har beslutat om den avgiftsbelagda verksamheten. Redovisningen kommer på ett tydligare sätt ge information om de ekonomiska resultaten per verksamhet över tid. Den nya strukturen används i denna proposition för de myndigheter där erforderligt underlag finns.

Betryggande intern styrning och kontroll och fungerande internrevision ESV har i uppgift att utveckla och förvalta den interna styrningen och kontrollen samt internrevisionen i staten. ESV lämnar varje år en rapport till regeringen i vilken myndigheten redovisar hur internrevisionen fungerar i staten som helhet samt hur myndighetsledningarnas interna styrning och kontroll fungerar för de myndigheter under regeringen som omfattas av de utökade bestämmelserna om internrevision samt intern styrning och kontroll.

I rapporten Internrevision och intern styrning och kontroll 2022 (ESV 2022:24) bedömer ESV att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och att den statliga internrevisionen fungerar väl. ESV bedömer även att internrevisionen är till nytta för myndighetsledningarna i arbetet med att förbättra myndigheternas interna styrning och kontroll. ESV konstaterar dock i rapporten att resurserna för internrevision, beräknat som årsarbetskrafter, har minskat något jämfört med föregående år.

Regeringen anser att det är viktigt att myndigheterna ger internrevisionsfunktionerna vid myndigheterna tillräckliga resurser för att revisionen ska kunna utföras i enlighet med gällande regelverk och god sed.

11 Lagförslag, skattefrågor

I detta avsnitt finns lagförslag om ändrade skatte- och avgiftsregler.

Regeringen har följande förslag till lagtext.

11.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)

om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi 1 dels att 1 kap. 14 §, 9 kap. 5 a § och 11 kap. 15 § ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 11 a §, 9 kap. 5 b och 8 §§ och 11 kap. 6, 9, 16 och 17 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 a § 2 I fråga om energiskatt och koldioxidskatt på bränslen samt energiskatt på elektrisk kraft förstås med stödordning sådant statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av de ändamål som anges i följande bestämmelser i denna lag: 1. 6 a kap. 1 § 8 och 11 a, 2. 6 a kap. 1 § 11 b, 3. 6 a kap. 2 a § första stycket 1, 4. 6 a kap. 2 a § första stycket 2, 5. 6 a kap. 2 c §, 6. 7 kap. 3 a och 3 b §§, 7. 7 kap. 4 §, 8. 9 kap. 5 och 5 a §§ , 8. 9 kap. 5 §, 9. 11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 §, 10. 11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 §, 11. 11 kap. 9 § första stycket 8, 12. 11 kap. 10 §, 13. 11 kap. 12 §, 14. 11 kap. 12 a §, 15. 11 kap. 12 b §.

9 kap.

5 b § 3 Om elektrisk kraft och ett eller flera Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukats samtidigt för fram- bränslen förbrukats samtidigt för framställning av värme eller kyla enligt 5 eller ställning av värme eller kyla enligt 5 §, ska 5 a §, ska energislagen vid beräkning av energislagen vid beräkning av återåterbetalningen fördelas genom propor- betalningen fördelas genom propor-

1 Senaste lydelse av 1 kap. 14 § 2017:1208 9 kap. 5 a § 2020:1045 11 kap. 15 § 2020:1045. 2 Senaste lydelse 2021:410. 3 Senaste lydelse 2017:1208.

tionering i förhållande till respektive tionering i förhållande till respektive energislag. Fördelningen mellan respek- energislag. Fördelningen mellan respektive bränsle får dock väljas fritt. Mot- tive bränsle får dock väljas fritt. Motsvarande gäller elektrisk kraft om den svarande gäller elektrisk kraft om den elektriska kraft som förbrukats vid fram- elektriska kraft som förbrukats vid framställningen av värmen eller kylan till ställningen av värmen eller kylan till någon del utgörs av elektrisk kraft som någon del utgörs av elektrisk kraft som inte är skattepliktig eller elektrisk kraft för inte är skattepliktig eller elektrisk kraft för vilken en lägre skattenivå än den som vilken en lägre skattenivå än den som anges i 11 kap. 3 § kan uppnås enligt anges i 11 kap. 3 § kan uppnås enligt bestämmelser i denna lag. bestämmelser i denna lag.

8 § 4 Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2, 3 och 6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till 1. minst 1 000 kronor i fall som avses i 2 eller 6 §, och 2. minst 500 kronor i fall som avses i 3 §. Sådan återbetalning enligt 2 § som görs med stöd av 6 a kap. 2 a § får dock göras när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kronor per kalenderår. Rätt till återbetalning enligt 5 och 5 a §§ Rätt till återbetalning enligt 5 § föreligger endast för den del av den föreligger endast för den del av den sammanlagda ersättningen som över- sammanlagda ersättningen som överstiger 2 000 kronor per kalenderkvartal stiger 2 000 kronor per kalenderkvartal och endast om och endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare. Kraven i tredje stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret.

11 kap.

6 § 5 Som frivilligt skattskyldig får godkännas den som beräknas förbruka mer än 10 gigawattimmar elektrisk kraft per kalenderår 1. i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning, 2. i huvudsak för kemisk reduktion eller i huvudsak för elektrolytiska processer, 3. vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, 4. i metallurgiska processer eller vid 4. i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter, av föregående punkter, eller 5. i tillverkningsprocessen i industriell 5. i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, i den utsträckning förbruk- verksamhet, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående ningen inte omfattas av föregående punkter, eller punkter. 6. i en datorhall. För ett sådant godkännande krävs att den sökande är lämplig som frivilligt skattskyldig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

4 Senaste lydelse 2021:410. 5 Senaste lydelse 2017:1208.

Godkännande som frivilligt skattskyldig ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om den frivilligt skattskyldige begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

9 § 6 Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som 1. förbrukats hos den skattskyldige i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning, 2. i huvudsak förbrukats hos den skattskyldige för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer, 3. förbrukats hos den skattskyldige vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, 4. förbrukats hos den skattskyldige vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion, 5. förbrukats hos den skattskyldige i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 2, 6. förbrukats i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet hos den skattskyldige, i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående punkter, 7. förbrukats i en datorhall hos den skattskyldige, 8. förbrukats i kommuner som avses i 8. förbrukats i kommuner som avses i 4 § för annat ändamål än 4 § för annat ändamål än a) i industriell verksamhet, a) i industriell verksamhet, b) i en datorhall, c) i yrkesmässig jordbruks- eller skogs- b) i yrkesmässig jordbruks- eller bruksverksamhet, skogsbruksverksamhet, d) i yrkesmässig vattenbruksverksam- c) i yrkesmässig vattenbruksverksamhet, het, e) som landström, eller d) som landström, eller f) i tåg eller annat spårbundet e) i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning. sådan förbrukning. Avdrag enligt första stycket 6 och 7 Avdrag enligt första stycket 6 medges medges med skillnaden mellan den med skillnaden mellan den skattesats som skattesats som gällde vid skattskyldig- gällde vid skattskyldighetens inträde och hetens inträde och 0,6 öre per förbrukad 0,6 öre per förbrukad kilowattimme kilowattimme elektrisk kraft. Avdrag elektrisk kraft. Avdrag enligt första enligt första stycket 8 medges med 9,6 öre stycket 8 medges med 9,6 öre per per förbrukad kilowattimme elektrisk förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. kraft. Avdrag enligt första stycket 8 får Avdrag enligt första stycket 8 får endast endast medges i den utsträckning medges i den utsträckning avdragsrätt avdragsrätt inte följer av föregående inte följer av föregående punkter. punkter.

16 § 7 Ansökan om återbetalning av Ansökan om återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft enligt 12 – energiskatt på elektrisk kraft enligt 12 – 15 §§ ska omfatta ett kalenderår. Om 14 §§ ska omfatta ett kalenderår. Om

6 Senaste lydelse 2020:1045. 7 Senaste lydelse 2017:1208.

sökanden beräknas förbruka minst sökanden beräknas förbruka minst 150 000 kilowattimmar per kalenderår för 150 000 kilowattimmar per kalenderår för dessa nedsättningsberättigande ändamål, dessa nedsättningsberättigande ändamål, får dock beskattningsmyndigheten med- får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalendermånad. ge att ansökan görs per kalendermånad. Ett sådant beslut får återkallas om Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte längre finns. för medgivande inte längre finns. Ansökan om återbetalning ska lämnas elektroniskt. Det gäller dock inte för återbetalning enligt 12 b §. Ansökan om återbetalning ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalendermånaden och vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden. En ansökan som lämnats för en sökande som är juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade ansökan saknade behörighet att företräda sökanden.

17 § 8 Avdrag eller återbetalning enligt 9 § Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b, 14 eller 15 § medges endast 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

8 Senaste lydelse 2022:650.

11.2 Förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande 1 lydelse.

Nuvarande lydelse

67 kap.

8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 summan av 15 000 kronor och 5 procent kronor av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 men inte 600 000 30 000 kronor kronor

överstiger 600 000 kronor 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor

Föreslagen lydelse

8 § 2 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion

överstiger inte 100 000 kronor 22 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 100 000 men inte 300 000 summan av 15 000 kronor och 7 procent kronor av arbetsinkomsterna

överstiger 300 000 men inte 600 000 36 000 kronor kronor

överstiger 600 000 kronor 36 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2022.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2015:775.

11.3 Förslag till lag om ändring i

skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 § och 7 kap. 1 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

15 § 1 Med punktskatt avses skatt enligt 1. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 2. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 3. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 4. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 5. lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 6. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 8. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 9. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., 10. lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 11. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 12. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, 13. lagen (2018:1139) om skatt på 13. lagen (2018:1139) om skatt på spel, spel, och 14. lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, och 15 . lagen (2020:32) om skatt på plast- 14 . lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. bärkassar.

7 kap.

1 a § 2 Skatteverket ska, utöver vad som följer av 1 §, registrera den som är skattskyldig enligt 1. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 2. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 3. 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 eller 38 c § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 4. 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 5. 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 6. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 7. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 8. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., 9. 8 § 1, 2 eller 3 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 10. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 11. 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, 12. lagen (2018:1139) om skatt på 12. lagen (2018:1139) om skatt på spel, spel, eller 13. lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller

1 Senaste lydelse 2021:1169. 2 Senaste lydelse 2022:172.

14 . 4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på 13 . 4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. plastbärkassar. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

11.4 Förslag till lag om ändring i

skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 53 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2022:174 Föreslagen lydelse

53 kap.

5 § Som beslut om punktskatt anses också 1. beslut om återbetalning av skatt enligt a) någon av bestämmelserna i 12 kap. 2 – 7 §§ lagen (2022:155) om tobaksskatt, b) någon av bestämmelserna i 12 kap. 2 – 7 §§ lagen (2022:156) om alkoholskatt, c) 14 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, d) 13 a § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, eller e) 12 § lagen (1999:673) om skatt på avfall, och 2. beslut om återbetalning eller 2. beslut om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2, 3, 5, 5 a, 6, kompensation enligt 9 kap. 2, 3, 5, 6, 8 a, 8 a, 10, 10 a, 10 b, 10 c, 11 eller 11 a § 10, 10 a, 10 b, 10 c, 11 eller 11 a § eller eller någon av bestämmelserna i 11 kap. någon av bestämmelserna i 11 kap. 12 – 12 – 15 §§ lagen (1994:1776) om skatt på 14 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. energi.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

11.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067)

om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska införas tre nya paragrafer, 7 a, 7 b och 15 c §§, av följande lydelse.

7 a § Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § 4 eller 5 inte går att utläsa en varas nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället för vad som anges i 3 § andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§ tas ut med följande belopp: – KN-nr 8471 30: 453 kr/vara, – KN-nr 8508 11: 84 kr/vara, – KN-nr 8516 50: 204 kr/vara, – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: 91 kr/vara, – KN-nr 8517 12: 43 kr/vara, – KN-nr 8517 18, 8519 50, 8521 90, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 99: 181 kr/vara, – KN-nr 8517 62: 157 kr/vara, – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 10: 362 kr/vara, – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 8516 60, 8519 30, 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 73 eller 9504 50: 497 kr/vara.

7 b § För kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår ska skatt som tas ut enligt 7 a § i stället för vad som anges i den paragrafen betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår. Skattebeloppen räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. De omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.

15 c § Om en skattskyldig som har fått skatten beslutad enligt 7 a § lämnar skriftliga uppgifter om de skattepliktiga varornas nettovikt till Tullverket inom två månader från den tidpunkt då han eller hon har tagit del av beslutet om

skatt, ska Tullverket ompröva sitt tidigare beslut. Skatten ska i så fall beräknas utifrån vad som anges i 3 – 7 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 31 december 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

11.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067)

om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att 7 a § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 11.5 Föreslagen lydelse

7 a § Om det när skattskyldighet inträder Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § 4 eller 5 inte går att utläsa en enligt 12 § första stycket 4 eller andra stycket varas nettovikt av en tulldeklaration, ska inte går att utläsa en varas nettovikt av en skatt i stället för vad som anges i 3 § tulldeklaration, ska skatt i stället för vad andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§ tas ut som anges i 3 § andra – fjärde styckena och med följande belopp: 4 – 7 §§ tas ut med följande belopp: – KN-nr 8471 30: 453 kr/vara, – KN-nr 8508 11: 84 kr/vara, – KN-nr 8516 50: 204 kr/vara, – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: 91 kr/vara, – KN-nr 8517 12: 43 kr/vara, – KN-nr 8517 18, 8519 50, 8521 90, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 99: 181 kr/vara, – KN-nr 8517 62: 157 kr/vara, – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 10: 362 kr/vara, – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 8516 60, 8519 30, 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 73 eller 9504 50: 497 kr/vara.

1. Denna lag träder i kraft den 13 februari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

11.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067)

om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik dels att 5 – 7 §§ och bilagan ska upphöra att gälla, dels att 1, 2, 3 – 4, 7 a, 8 a, 12, 13 och 15 c §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för sådan elektronik som anges i 3 §. Till staten ska det också betalas sådan tilläggsavgift som avses i 8 a §. Lagens hänvisningar till KN-nr avser Lagens hänvisningar till KN-nr avser den lydelse av Kombinerade nomenklaturen Kombinerade nomenklaturen (KN) (KN) enligt rådets förordning (EEG) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och och statistiknomenklaturen och om statistiknomenklaturen och om Gemen- Gemensamma tulltaxan som gällde den samma tulltaxan , i lydelsen enligt 1 januari 2015 . kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1832 .

Lydelse enligt SFS 2022:176 Föreslagen lydelse

2 § I denna lag avses med – bromförening : sådan kemisk förening som innehåller grundämnet brom, – klorförening : sådan kemisk förening som innehåller grundämnet klor, – fosforförening : sådan kemisk förening som innehåller grundämnet fosfor, – homogent material : ett material som har samma fysikaliska egenskaper i hela materialet och som på mekanisk väg inte kan sönderdelas i olika material, – CAS-nummer: sådan unik numerisk identifiering av kemisk förening som tilldelas av The American Chemical Society genom dess avdelning Chemical Abstracts Service (CAS), – reaktivt tillsatt förening: en förening som är bunden till en stabil polymer genom en kemisk reaktion och bildar kovalenta bindningar, – additivt tillsatt förening: en förening som är tillsatt på annat sätt än reaktivt, – yrkesmässig aktivitet : sådan aktivitet som utförs av 1. en juridisk person, eller 2. en fysisk person och avser varor som inte är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk, – konsument : en köpare för vilken köpet inte är en yrkesmässig aktivitet, – EU eller EU-land : de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde enligt lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde, – tredjeland : länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde, – distansförsäljning : försäljning där varorna transporteras till Sverige från ett annat EUland av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning och där köpet inte är yrkesmässigt för köparen, – undantagen säljare : en säljare som inte är godkänd som lagerhållare enligt 10 §, registrerad mottagare enligt 10 a § eller registrerad EU-handlare enligt 10 b § och vars

1 Senaste lydelse 2020:568.

årliga försäljning av skattepliktiga varor till Sverige inte överskrider 100 000 kronor för innevarande eller föregående kalenderår, – unionstullkodexen : Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, i lydelsen enligt förordning (EU) 2016/2339. Vid beräkningen av den årliga försäljningen för undantagna säljare enligt första stycket ska inte mervärdesskatt beaktas, och inte heller fraktkostnader till den del de går att särskilja.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 2 Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr: 1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40, 2. 8422 11, 3. 8450 11, 8450 12 och 8450 19, 4. 8451 21, 5. 8471 30, 8471 41 och 8471 49, 6. 8508 11, 7. 8516 50 och 8516 60, 8. 8517 11, 8517 12 , 8517 18 och 8517 8. 8517 11, 8517 13, 8517 14 , 8517 18 62, och 8517 62, 9. 8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 9. 8519 30, 8519 81 och 8519 89, 89, 10. 8521 10 och 8521 90, 11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99, 12. 8528 41 , 8528 49, 8528 51 , 8528 12. 8528 42 , 8528 49, 8528 52 , 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt 13. 9504 50. För en skattepliktig vara som avses i För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1 – 4, 6 eller 7 ska skatt första stycket 1 – 4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11 kronor per kilogram av betalas med 11,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp ska dock inte betalas med högre belopp än 440 kronor per skattepliktig vara. än 489,00 kronor per skattepliktig vara. För en skattepliktig vara som avses i För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller 8 – 13 ska skatt betalas första stycket 5 eller 8 – 13 ska skatt betalas med 160 kronor per kilogram av den med 160,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än dock inte betalas med högre belopp än 440 kronor per skattepliktig vara. 489,00 kronor per skattepliktig vara. Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

3 a § 3 För kalenderåret 2020 och efter- För kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår ska skatt betalas med följande kalenderår ska skatt i stället för vad belopp som efter en årlig omräkning som anges i 3 § betalas med belopp som motsvarar de i 3 § andra och tredje styckena räknas om enligt andra stycket. Regeringen angivna skattebeloppen multiplicerat med det fastställer varje år före november månads utgång jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger de skattebelopp som enligt denna paragraf ska förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni betalas för påföljande kalenderår.

2 Senaste lydelse 2019:489. 3 Senaste lydelse 2019:489.

månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2018. Beloppen enligt första stycket avrundas till Skattebeloppen räknas om genom att de hela kronor. belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Regeringen fastställer före november månads Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det utgång de omräknade skattebelopp som enligt allmänna prisläget i juni månad det år då denna paragraf ska betalas för påföljande omräkningen sker och prisläget i juni månad kalenderår. närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. De omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.

4 § För skattepliktig vara som uppfyller de Den skattskyldige får göra avdrag för villkor som framgår av 5 § får den skatt med 50 procent av den skatt som skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 ska betalas enligt 3 § om den skattepliktiga procent av den skatt som ska betalas varan inte innehåller någon brom- eller enligt 3 §. klorförening. Om varan inte heller innehåller någon fosforförening får avdrag i stället göras med 95 procent . För skattepliktig vara som uppfyller Vid bedömningen av rätten till avdrag villkoren i både 5 och 6 §§ får den skattskyldige beaktas endast föreningar som utgör en högre i stället göra avdrag för skatt med 90 procent av andel än 0,1 viktprocent av det homogena den skatt som ska betalas enligt 3 §. materialet i 1. ett kretskort, med undantag för kortets komponenter, eller 2. en plastdel som väger mer än 25 gram.

Lydelse enligt lagförslag 11.6 Föreslagen lydelse

7 a § Om det när skattskyldighet inträder Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § första stycket 4 eller andra enligt 12 § första stycket 4 eller andra stycket inte går att utläsa en varas netto- stycket inte går att utläsa en varas nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället vikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället för vad som anges i 3 § andra – fjärde för vad som anges i 3 § andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§ tas ut med följande styckena och 4 § tas ut med följande belopp: belopp: – KN-nr 8471 30: 453 kr/vara, – KN-nr 8471 30: 400 kr/vara, – KN-nr 8508 11: 84 kr/vara, – KN-nr 8508 11: 77 kr/vara, – KN-nr 8516 50: 204 kr/vara, – KN-nr 8516 50: 187 kr/vara, – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: 91 kr/vara, 80 kr/vara, – KN-nr 8517 12 : 43 kr/vara, – KN-nr 8517 13 eller 8517 14 : 38 kr/vara, – KN-nr 8517 18, 8519 50 , 8521 90, – KN-nr 8517 18, 8521 90, 8527 13, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 99: 8527 99: 181 kr/vara, 160 kr/vara, – KN-nr 8517 62: 157 kr/vara, – KN-nr 8517 62: 139 kr/vara, – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 10: 362 kr/vara, 10: 320 kr/vara, – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 8516 60, 8519 30, 8528 41 , 8528 49, 8528 8516 60, 8519 30, 8528 42 , 8528 49, 8528

51 , 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 73 52 , 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 73 eller 9504 50: 497 kr/vara. eller 9504 50: 487 kr/vara.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § 4 Om en svensk konsument har köpt en Om en konsument i Sverige har köpt en skattepliktig vara genom distansförsälj- skattepliktig vara genom distansförsäljning och konsumenten på fråga från ning och konsumenten på fråga från säljaren eller förmedlaren felaktigt har säljaren eller förmedlaren felaktigt har uppgett att köpet är yrkesmässigt, är den uppgett att köpet är yrkesmässigt, är den som avses i 8 § 3, 4 eller 5 inte skatt- som avses i 8 § första stycket 3, 4 eller 5 inte skyldig om denne direkt till konsumenten skattskyldig om denne direkt till har upplyst om att felaktiga uppgifter kan konsumenten har upplyst om att felaktiga leda till en skyldighet att betala skatten uppgifter kan leda till en skyldighet att och en tilläggsavgift. I så fall är det i stället betala skatten och en tilläggsavgift. I så konsumenten som ska betala skatten. fall är det i stället konsumenten som ska betala skatten. Det som sägs i första stycket ska även Det som sägs i första stycket ska även gälla skattskyldighet enligt 8 § 1 om lager- gälla skattskyldighet enligt 8 § första stycket hållaren har förmedlat en distans- 1 om lagerhållaren har förmedlat en försäljning av en skattepliktig vara från en distansförsäljning av en skattepliktig vara undantagen säljare till konsumenten. från en undantagen säljare till konsumenten. Skatten ska tas ut enligt den skattesats som gällde vid den tidpunkt då varorna fördes in i Sverige. Om skatt ska betalas av en konsument enligt första eller andra stycket, ska konsumenten även betala en tilläggsavgift om 500 kronor per vara om det inte är uppenbart oskäligt.

Lydelse enligt SFS 2022:176 Föreslagen lydelse

12 § Skyldighet att betala skatt inträder 1. för den som är godkänd lagerhållare, när a) en skattepliktig vara efter försäljning från lagerhållaren levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare, b) en skattepliktig vara tas till eget b) en skattepliktig vara tas till ett försäljningsställe för detaljförsäljning, försäljningsställe för detaljförsäljning, c) en skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, d) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager, eller e) en skattepliktig vara förs in till Sverige efter det att lagerhållaren har förmedlat en distansförsäljning av varan från en undantagen säljare, 2. för den som är skattskyldig enligt 8 § 6, när den skattepliktiga varan tillverkas, 3. för den som är skattskyldig enligt 8 § 2, 3, 4, 5 eller 7, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige, 4. för den som är skattskyldig enligt 9 §, vid den tidpunkt då tullskulden uppkommer i Sverige enligt tullagstiftningen, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull. Om tullskuld uppkommer i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i unions-

4 Senaste lydelse 2020:568.

tullkodexen, inträder skattskyldigheten för den som är skattskyldig enligt 9 § vid den tidpunkt då tullskulden uppkommer eller skulle ha uppkommit i det andra EU-landet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § 5 Skattskyldigheten inträder inte för en Skattskyldighet inträder inte för en skattepliktig vara som skattskyldighet enligt skattepliktig vara som i Sverige tidigare har denna lag tidigare inträtt för, såvida inte den 1. ägts av någon annan än en lagerhållare, skatten har återbetalats enligt 13 a §. 2. tagits till ett försäljningsställe för detaljförsäljning, eller 3. tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning. Sådana förhållanden och händelser som gällt eller inträffat före ett beslut om att bevilja återbetalning enligt 13 a § ska dock inte beaktas. Skattskyldighet inträder inte heller för en skattepliktig vara som har tillverkats före den 1 juli 2017.

Lydelse enligt lagförslag 11.5 Föreslagen lydelse

15 c § Om en skattskyldig som har fått Om en skattskyldig som har fått skatten beslutad enligt 7 a § lämnar skatten beslutad enligt 7 a § lämnar skriftliga uppgifter om de skattepliktiga skriftliga uppgifter om de skattepliktiga varornas nettovikt till Tullverket inom två varornas nettovikt till Tullverket inom två månader från den tidpunkt då han eller månader från den tidpunkt då han eller hon har tagit del av beslutet om skatt, ska hon har tagit del av beslutet om skatt, ska Tullverket ompröva sitt tidigare beslut. Tullverket ompröva sitt tidigare beslut. Skatten ska i så fall beräknas utifrån vad Skatten ska i så fall beräknas utifrån vad som anges i 3 – 7 §§. som anges i 3 och 4 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

5 Senaste lydelse 2020:568.

11.8 Förslag till lag om upphävande av lagen

(2019:1274) om skatt på avfall som förbränns

Härigenom föreskrivs att lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

11.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:174)

om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 § och 7 kap. 1 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) i stället för lydelsen enligt lagen (2022:174) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2022:174 Föreslagen lydelse

3 kap.

15 § Med punktskatt avses skatt enligt 1. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 2. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 3. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 4. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 5. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 6. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 7. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., 8. lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 9. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 10. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, 11. lagen (2018:1139) om skatt på spel, 12. lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, 13 . lagen (2020:32) om skatt på plast- 12 . lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, bärkassar, 14 . lagen (2022:155) om tobaksskatt, 13 . lagen (2022:155) om tobaksskatt, och och 15 . lagen (2022:156) om alkoholskatt. 14 . lagen (2022:156) om alkoholskatt.

7 kap.

1 a § Skatteverket ska, utöver vad som följer av 1 §, registrera 1. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., c) 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, d) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, e) lagen (1999:673) om skatt på avfall, f) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., g) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, h) 6 § 2 b lagen (2018:696) om skatt h) 6 § 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, på vissa nikotinhaltiga produkter, eller i) lagen (2018:1139) om skatt på spel, i) lagen (2018:1139) om skatt på spel, eller j) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, 2. den som är godkänd eller registrerad som a) upplagshavare enligt 4 kap. 1 § lagen om skatt på energi, 3 kap. 2 § lagen (2022:155) om tobaksskatt eller 3 kap. 2 § lagen (2022:156) om alkoholskatt, b) registrerad varumottagare enligt 4 kap. 8 § lagen om skatt på energi, 3 kap. 9 § lagen om tobaksskatt eller 3 kap. 10 § lagen om alkoholskatt,

c) godkänd lagerhållare enligt 6 kap. 2 § lagen om skatt på energi, 10 § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 9 § lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, 8 § lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar eller 10 kap. 2 § lagen om tobaksskatt, d) frivilligt skattskyldig enligt 11 kap. 6 § lagen om skatt på energi, e) registrerad mottagare enligt 10 a § lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, f) registrerad EU-handlare enligt 10 b § lagen om kemikalier i viss elektronik, g) registrerad distansförsäljare för tuggtobak och övrig tobak enligt 10 kap. 7 § lagen om tobaksskatt, eller h) registrerad distansförsäljare enligt 4 c kap. 3 § lagen om skatt på energi, 6 kap. 3 § lagen om tobaksskatt eller 6 kap. 3 § lagen om alkoholskatt, och 3. den som är godkänd eller registrerad som a) tillfälligt registrerad varumottagare enligt 4 kap. 14 § lagen om skatt på energi, 3 kap. 15 § lagen om tobaksskatt eller 3 kap. 16 § lagen om alkoholskatt, b) certifierad mottagare enligt 4 d kap. 5 § lagen om skatt på energi, 7 kap. 7 § lagen om tobaksskatt eller 7 kap. 7 § lagen om alkoholskatt, c) tillfälligt certifierad mottagare enligt c) tillfälligt certifierad mottagare enligt 4 d kap. 3 § lagen om skatt på energi, 4 d kap. 3 § lagen om skatt på energi, 7 kap. 5 § lagen om tobaksskatt eller 7 kap. 5 § lagen om tobaksskatt eller 7 kap 5 § lagen om alkoholskatt, eller 7 kap . 5 § lagen om alkoholskatt, eller d) tillfälligt registrerad distansförsäljare enligt 4 c kap. 2 § lagen om skatt på energi, 6 kap. 2 § lagen om tobaksskatt eller 6 kap. 2 § lagen om alkoholskatt. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

12 Skattefrågor

I detta avsnitt redovisar regeringen åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2023 och framåt. Åtgärderna presenteras indelade i ett antal huvudgrupper. De olika huvudgrupperna är – skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m., avsnitt 12.1 – 12.6), – skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mervärdesskatt, avsnitt 12.7 – 12.14), och – övriga skattefrågor (avsnitt 12.15 och 12.16).

Därefter sammanfattas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som aviseras i denna proposition (avsnitt 12.17), följt av en beskrivning av stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter, som påverkar budgetens inkomstsida (avsnitt 12.18). De skatteutgifter som hör till respektive utgiftsområde redovisas i respektive utgiftsbilaga i denna proposition. Avsnittet avslutas med en författningskommentar till lagförslagen (avsnitt 12.19).

För de åtgärder där förslag lämnas finns lagförslag i avsnitt 11. Beredningen av de olika förslagen inklusive granskning av Lagrådet redovisas i respektive delavsnitt.

Sammanfattning

Regeringens förslag och bedömningar:

– Jobbskatteavdraget förstärks för personer som har fyllt 65 år. – Reseavdraget bör behållas med vissa förstärkningar för arbetsresor med bil. – Avdragen för tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil bör justeras. – Skattereduktionen för installation av solceller bör förstärkas. – Det bör införas en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen till egen bil eller förmånsbil. – Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling bör förstärkas. – Avfallsförbränningsskatten avskaffas. – Skattenedsättningen för datorhallar slopas. – Koldioxidskatten på bränsle som används i kraftvärme- och värmeverk inom EU:s utsläppshandelssystem bör slopas. – Energiskatten på bensin, diesel och s.k. lågbeskattad olja bör sänkas tillfälligt. – Den tillfälliga utvidgningen av skattenedsättningen för dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk bör förlängas med sex månader. – Kemikalieskatten ändras så att den blir enklare och tydligare. – Mervärdesskatten för vissa reparationer bör höjas. – Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter bör införas.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

12.1 Sänkt skatt för personer över 65 år som

arbetar

12.1.1 Ärendet och dess beredning Inom Finansdepartementet har promemorian Sänkt skatt för personer över 65 år som arbetar tagits fram. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 4 avsnitt 1 . Promemorians lagförslag är likalydande med propositionens. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4 avsnitt 2 . Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2022/02137).

SPF Seniorerna har i en skrivelse till Finansdepartementet begärt att det ska införas övergångsbestämmelser i regelverket om förhöjt grundavdrag i syfte att personer som är födda 1957 ska omfattas av det förhöjda grundavdraget redan fr.o.m. 2023 (Fi2022/02698). Skrivelsen behandlas i avsnitt 12.1.3.

Lagrådet

Förslagen i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

12.1.2 Bakgrund och gällande rätt Den 1 januari 2007 infördes en skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdraget). Rätt till skattereduktionen har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster. Även begränsat skattskyldiga med arbetsinkomster har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken. Bestämmelserna finns i 67 kap. 5 – 9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.

Jobbskatteavdragets storlek är beroende av om den skattskyldige har fyllt 65 år eller inte. För den som vid beskattningsårets ingång är yngre än 65 år utgår beräkningen av jobbskatteavdraget från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt.

För den som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är jobbskatteavdraget annorlunda utformat. Vid införandet var tanken att jobbskatteavdraget skulle vara högre för äldre i syfte att ge dessa personer en starkare drivkraft att stanna kvar på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdraget beräknas på följande sätt för denna grupp.

På arbetsinkomster som uppgår till högst 100 000 kronor uppgår skattereduktionen till 20 procent av arbetsinkomsterna. För arbetsinkomster som överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor är skattereduktionen 15 000 kronor med tillägg av 5 procent av arbetsinkomsterna. För arbetsinkomster som överstiger 300 000 kronor men inte 600 000 kronor uppgår skattereduktionen till 30 000 kronor. För den med arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor per år trappas skattelättnaden av genom att skattereduktion ges med 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor.

12.1.3 Ett förstärkt jobbskatteavdrag för äldre

Regeringens förslag: Jobbskatteavdraget förstärks för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Det görs genom att skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag. Skattereduktionen är helt utfasad för arbetsinkomster som överstiger ca 1 800 000 kronor per år.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Bland dessa finns Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Företagarna . Ingen remissinstans avstyrker förslaget.

Arbetsförmedlingen bedömer att förslaget kan motivera till ett förlängt arbetsliv och minska försörjningsbördan. Även Arbetsgivarverket bedömer att förslaget har goda förutsättningar att öka utbudet av arbetskraft. Konjunkturinstitutet tillstyrker förslaget, men anser att jobbskatteavdraget för äldre bör indexeras i enlighet med det som gäller för det vanliga jobbskatteavdraget. Konjunkturinstitutet anser vidare att åldersgränsen för att omfattas av skattesänkningen bör justeras så att den automatiskt följer riktåldern för pension. Även Sveriges akademikers centralorganisation är av denna uppfattning.

Näringslivets Skattedelegation (NSD) , vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig till, tillstyrker förslaget men anser att avtrappningen av skattereduktionen bör slopas för att undvika en hög marginalskatt för de äldre som berörs av den.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna anser att det behövs en översyn av pensions- och skattesystemen i syfte att förenkla regelverket. Även Pensionsmyndigheten bedömer att en mer enhetlig beskattning vad gäller ålder och inkomstslag vore bättre när det kommer till begriplighet och tillämpning av systemet. Ekonomistyrningsverket för fram att ett enhetligt system med ett förhöjt grundavdrag eller ett jobbskatteavdrag för samtliga skulle göra skattesystemet enklare och mer transparent. Landsorganisationen i Sverige anser att samtliga förvärvsinkomster ska beskattas på samma sätt utan skillnader mellan yngre och äldre.

Pensionärernas riksorganisation och SPF Seniorerna är kritiska till att åldern för att omfattas av det förhöjda grundavdraget höjs till 66 år 2023.

Skälen för regeringens förslag: Som framgår av föregående avsnitt var tanken vid införandet av jobbskatteavdraget att det skulle vara högre för äldre i syfte att ge starkare drivkrafter för denna grupp att stanna kvar på arbetsmarknaden. Sedan 2009 har emellertid det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkts vid flera tillfällen, samtidigt som någon höjning av skattelättnaden för äldre inte har gjorts. Denna omständighet, i kombination med att det ordinarie jobbskatteavdraget är indexerat, innebär att jobbskatteavdraget för äldre i dag är lägre än det ordinarie för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 30 000 kronor per månad.

Dagens utformning av regelverket innebär att personer som vid 2023 års ingång har fyllt 65 år och som fortsätter att arbeta kan få ett sänkt jobbskatteavdrag med upp till 3 300 kronor vid övergången från det ordinarie jobbskatteavdraget till jobbskatteavdraget för äldre. Vid sidan av jobbskatteavdraget för äldre finns det även ett s.k. förhöjt grundavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år (65 kap. 3 a § IL). Åldersgränsen för att omfattas av bestämmelserna om ett förhöjt grundavdrag höjs dock, som Pensionärernas riksorganisation och SPF Seniorerna påtalar, från 65 till 66 år 2023 och till 67 år 2026 (prop. 2021/22:181, bet. 2021/22:SfU25, rskr. 2021/22:331). För personer som vid 2023 års ingång har fyllt 65 år men inte 66 år eller mer innebär dagens regelverk därför en nominell skattehöjning mot-

svarande angivet belopp, dvs. upp till 3 300 kronor. För att väga upp för de förstärkningar som har gjorts inom ramen för det ordinarie jobbskatteavdraget och samtidigt säkerställa en rättvis beskattning för personer som väljer att fortsätta arbeta efter 65 års ålder bör en förstärkning av jobbskatteavdraget för äldre ske. På så sätt utgör jobbskatteavdraget även fortsatt en relevant drivkraft för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Förstärkningen bör göras genom att skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag så att skatten inte höjs för dem som väljer att fortsätta arbeta efter 65 års ålder.

Förslaget innebär att skattereduktionen uppgår till 22 procent av arbetsinkomsterna upp t.o.m. 100 000 kronor. För arbetsinkomster som överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor uppgår skattereduktionen till 15 000 kronor med tillägg på 7 procent av arbetsinkomsterna. För arbetsinkomster som överstiger 300 000 men inte 600 000 kronor blir skattereduktionen 36 000 kronor. Någon slopad avtrappning för dem med högst inkomster, som NSD förespråkar, föreslås inte. Avtrappningen för arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor lämnas alltså oförändrad, men eftersom den börjar från en högre nivå (36 000 kronor) innebär förslaget ändå en skattesänkning på arbetsinkomster upp till ca 1 800 000 kronor per år. Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget för äldre åter kommer att vara större än det ordinarie jobbskatteavdraget. Regeringen finner mot denna bakgrund inte skäl att göra någon ny bedömning i fråga om vilka åldersgrupper som ska omfattas av det förhöjda grundavdraget.

Konjunkturinstitutet anser att en indexering bör införas i lagstiftningen så att skattelättnaden inte urholkas i förhållande till jobbskatteavdraget för dem under 65 år. En sådan indexering ryms emellertid inte inom ramen för detta lagstiftningsprojekt. Även frågan om en ändrad åldersgräns för att omfattas av skattereduktionen, som Konjunkturinstitutet och Sveriges akademikers centralorganisation föreslår, liksom frågan en översyn av skattesystemet i förenklande riktning, som bl.a. Pensionsmyndigheten och TCO förordar, ligger utanför det aktuella lagförslaget och behandlas därför inte ytterligare här.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 67 kap. 8 § inkomstskattelagen, se avsnitt 11.2.

12.1.4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2022.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i frågan.

Skälen för regeringens förslag: Ändringarna bör träda i kraft vid ett årsskifte. De föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2022.

12.1.5 Konsekvensanalys

Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att förstärka jobbskatteavdraget för äldre så att det åter blir minst lika stort som det ordinarie jobbskatteavdraget och att de personer som fyller 66 år under beskattningsåret inte ska få höjd skatt om de väljer att fortsätta arbeta. En alternativ lösning för att undvika höjd skatt för de äldre som fortsätter att arbeta kunde vara att koppla åldersgränsen i jobbskatteavdraget till riktåldern, på samma sätt

som gjorts för det förhöjda grundavdraget. En sådan lösning bedöms dock inte vara möjlig att genomföra till 2023, då problematiken uppstår till följd av att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget ändras.

Offentligfinansiella effekter

Förslaget minskar skatteintäkterna med 0,77 miljarder kronor år 2023.

Effekter för offentlig sektor

Förslaget innebär att skatten sänks med 0,77 miljarder kronor. Eftersom skatten sänks genom en höjning av en statlig skattereduktion påverkas inte den kommunala sektorns skatteintäkter. Förslaget bedöms inte heller ha någon annan inverkan på kommuner och regioner.

Effekter för företagen

En höjning av nivåerna i skattereduktionen för arbetsinkomster för äldre har ingen direkt påverkan på företagen eller företagens administration. Höjningen kommer innebära att det blir mer lönsamt för äldre att fortsätta arbeta efter 65 års ålder vilket på marginalen kan göra det lättare för företagen att behålla äldre arbetskraft.

Effekter för enskilda

Förslaget innebär att marginalskatten för dem som arbetar och har fyllt 65 år vid årets ingång sänks med två procentenheter på arbetsinkomster upp till 300 000 kronor per år. För inkomster däröver och till den inkomstnivå där skattereduktionen nästan helt är utfasad blir skattesänkningen 6 000 kronor per år. Ungefär 400 000 personer får sänkt skatt på sina arbetsinkomster. Skatten sänks med i genomsnitt drygt 1 900 kronor för dem som berörs av förslaget. Näringslivets Skattedelegation (NSD) anför i sitt remissvar att det bör förtydligas att marginalskattesänkningen för arbetsinkomster upp till 300 000 kronor per år bara gäller för dem födda 1957 samt att de som är äldre får en marginalskattesänkning först för inkomster mellan 240 000 och 300 000 kronor per år. NSD:s resonemang stämmer förutsatt att dessa personer enbart har arbetsinkomster. För äldre med enbart arbetsinkomster på denna nivå innebär dagens system med förhöjt grundavdrag och jobbskatteavdrag att de inte betalar någon skatt, och ingen ytterligare skatt kan därför reduceras. De allra flesta personer som är över 66 år och som har arbetsinkomster som inte överstiger 240 000 kronor per år har dock i själva verket även andra inkomster, främst någon form av pensionsinkomster. De blandade inkomsterna gör att de ändå betalar skatt, att skatt kan reduceras och att de får del av de beskrivna marginalskatteeffekterna.

Effekter för den ekonomiska jämställdheten

Förslaget innebär att skatten i genomsnitt sänks ungefär lika mycket i kronor för berörda kvinnor och män. Eftersom kvinnor i genomsnitt har något lägre inkomster än män blir den procentuella höjningen av den individuella disponibla inkomsten något högre för kvinnor än för män, ca 0,5 respektive 0,4 procent.

Effekter för miljön

Förslaget bedöms inte ha någon miljöpåverkan.

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella

tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Försäkringskassan för fram att förslaget för myndigheten kan medföra en mindre kostnad för it-utveckling för beräkning av särskilt bostadstillägg. Eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte ha någon inverkan.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

12.2 Bibehållet reseavdrag med vissa

förstärkningar för arbetsresor med bil

Regeringens bedömning: Reseavdraget bör behållas i sin nuvarande form och den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor bör inte införas.

Det schablonbelopp som får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil bör höjas till 2 kronor och 50 öre per kilometer. Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil bör höjas till 1 krona och 20 öre per kilometer med undantag för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet, för vilka rätten till avdrag även fortsatt bör uppgå till 95 öre per kilometer.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023.

Skälen för regeringens bedömning: En skattelättnad för arbetsresor fyller en viktig funktion och det är motiverat att göra skattelättnaden mer gynnsam än i dag. Den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som har beslutats av riksdagen är dock bristfällig i flera avseenden, varför det nuvarande reseavdraget bör behållas i sin nuvarande form. Det innebär att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor som enligt tidigare riksdagsbeslut kommer att träda i kraft den 1 januari 2023 inte bör införas.

Avdragsrätten för arbetsresor med egen bil eller förmånsbil har inte ändrats sedan 2008 då schablonbeloppen höjdes till nuvarande nivåer. Beloppen bör därför justeras för att bättre motsvara de genomsnittliga kostnader som de är avsedda att täcka. Det belopp som får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil bör höjas till 2 kronor och 50 öre per kilometer. Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil bör höjas till 1 krona och 20 öre per kilometer, med undantag för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet, för vilka rätten till avdrag även fortsatt bör uppgå till 95 öre per kilometer.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 1,61 miljarder kronor 2023.

Finansdepartementet har remitterat ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser att under hösten 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023.

12.3 Justerade avdrag för tjänsteresor och

hemresor med egen bil eller förmånsbil

Regeringens bedömning: Det schablonbelopp som får dras av för kostnader för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet bör höjas till 2 kronor och

50 öre per kilometer. Avdraget för drivmedel vid tjänsteresor med förmånsbil bör höjas till 1 krona och 20 öre per kilometer med undantag för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet, för vilka rätten till avdrag även fortsatt bör uppgå till 95 öre per kilometer. De schablonbelopp som tillämpas vid avdrag för kostnader för hemresor med egen bil eller förmånsbil bör justeras på motsvarande sätt.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Avdragsrätten för tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil har inte ändrats sedan 2008 då beloppen höjdes till nuvarande nivåer. Beloppen bör därför justeras för att bättre motsvara de genomsnittliga kostnader som de är avsedda att täcka.

Det belopp som får dras av för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet bör höjas till 2 kronor och 50 öre per kilometer. Avdraget för drivmedel vid resor med förmånsbil bör höjas till 1 krona och 20 öre per kilometer, med undantag för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet, för vilka rätten till avdrag även fortsatt bör uppgå till 95 öre per kilometer. De schablonbelopp som tillämpas vid avdrag för kostnader för hemresor med egen bil eller förmånsbil bör justeras på motsvarande sätt.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 0,20 miljarder kronor 2023.

Finansdepartementet har remitterat en promemoria med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser att under hösten 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023.

12.4 Förstärkt skattereduktion för installation av

solceller

Regeringens bedömning: Subventionsgraden för skattereduktionen för installation av solceller bör höjas från 15 procent till 20 procent.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Skälen för regeringens bedömning: Det s.k. gröna avdraget innebär att privatpersoner kan få skattereduktion för installation av solceller med 15 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna. Stödet för installation av solceller kan bidra till kapacitetsutbyggnaden av produktionen av förnybar el och minska beroendet av fossilbaserad elproduktion. För att sänka köparens kostnad och därigenom stimulera efterfrågan på solceller ytterligare bör subventionsgraden för installation av solceller höjas till 20 procent.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 0,28 miljarder kronor per år fr.o.m. 2023.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Förstärkt skattereduktion för installation av solceller. Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

12.5 Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på

arbetsplatsen

Regeringens bedömning: Det bör införas en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen till egen bil eller förmånsbil.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som lämnas efter den 30 juni 2023. De tillfälliga bestämmelserna bör gälla till och med den 30 juni 2026.

Skälen för regeringens bedömning: En anställd som får ladda sin egen bil eller förmånsbil på arbetsplatsen utan att betala marknadsmässig ersättning ska enligt huvudregeln i inkomstskattelagen förmånsbeskattas för detta. För att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara bilar framför andra, mindre gröna, alternativ bör det införas ett tillfälligt undantag från beskattning av förmån av laddel på arbetsplatsen. Detta förväntas också minska den administrativa bördan för både arbetsgivare och anställda vid redovisning av denna sorts förmån.

Skattefri förmån av laddel på arbetsplatsen förväntas minska statens intäkter med ca 0,05 miljarder kronor 2023 och med 0,11 miljarder kronor per helår därefter.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser att under våren 2023 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som lämnas efter den 30 juni 2023. De tillfälliga bestämmelserna bör gälla t.o.m. den 30 juni 2026.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

12.6 Förstärkning av nedsättningen av

arbetsgivaravgifter för personer som arbetar

med forskning eller utveckling

Regeringens bedömning: För att understödja företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling bör nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärkas. Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige bör höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.9). Reglerna, som finns i 2 kap. 29 – 31 §§ socialavgiftslagen (2000:980), innebär att vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 600 000 kronor per månad. Vid bedömningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. En förutsättning för avdraget är att personerna har

arbetat med forskning eller utveckling i viss utsträckning, som huvudregel under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid. På sådan ersättning till personer som arbetar med forskning eller utveckling som berättigar till avdrag från arbetsgivaravgifterna ska även den allmänna löneavgiften sättas ned med tio procentenheter enligt 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Den allmänna löneavgiften ska dock som lägst anses vara 0 procent.

Forskning är av stor vikt för att förse näringslivet och samhället i stort med långsiktig kompetens och innovationer, vilket i sin tur bidrar till en högre produktivitet och tillväxt. För att understödja företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling bör nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärkas. Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige bör höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad.

Förslaget bedöms leda till minskade intäkter från arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften med 0,12 miljarder kronor 2023 och 0,25 miljarder kronor 2024 och 2025. Detta medför att bolagsskattebasen för företagen ökar i motsvarande omfattning och att intäkterna från bolagsskatt ökar. Den offentligfinansiella nettoeffekten bedöms uppgå till -0,10 miljarder kronor 2023 och -0,20 miljarder kronor 2024 och 2025.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser att under våren 2023 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

12.7 Avskaffad avfallsförbränningsskatt

12.7.1 Ärendet och dess beredning Inom Finansdepartementet har promemorian Avskaffad avfallsförbränningsskatt och slopad energiskattenedsättning för datorhallar tagits fram. I promemorian föreslås bl.a. att avfallsförbränningsskatten avskaffas. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 5 avsnitt 1. Promemorians lagförslag är likalydande med propositionens och finns i bilaga 5 avsnitt 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5 avsnitt 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Fi2022/02588).

Lagrådet

Förslagen i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

12.7.2 Bakgrund och gällande rätt Den 1 april 2020 trädde lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, i kraft. Syftet med skatten är att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin, uppfyllande av målet om att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Avfallsförbränningsskatt ska betalas för avfall som förs in till en avfallsförbränningsanläggning eller en samförbränningsanläggning. Avfallsförbränningsskatten bygger

liksom avfallsskatten, som tas ut enligt lagen (1999:673) om skatt på avfall, förkortad LSA, på en nettobeskattningsmodell. Det innebär att skatt tas ut för det avfall som förs in till en avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggning och avdrag för skatten får göras för det avfall eller ämne eller föremål som har upphört att vara avfall och som förs ut från samma anläggning. Vad som avses med avfall är detsamma som i 15 kap. 1 § miljöbalken, dvs. varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Det är den som bedriver verksamheten på en avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggning som är skattskyldig. Vad som avses med avfallsförbrännings- och samförbränningsanläggning motsvarar väsentligen definitionerna i 6 och 7 §§ i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall.

Skattskyldigheten inträder när avfallet förs in till avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggningen. Skatt ska betalas med 125 kronor (2022) per ton avfall.

Visst avfall undantas från skatteplikt. Det rör sig om

– farligt avfall, – biobränsle, – animaliska biprodukter, och – avfall som förs in till en samförbränningsanläggning som huvudsakligen producerar material och där avfallsförbränning ingår i produktionen av materialet, under förutsättning att materialet innehåller en del av avfallet eller dess restprodukter.

En utvärdering av avfallsförbränningsskattens effekter har genomförts av Skatteverket. Skatteverket överlämnade sin utvärdering till regeringen den 1 oktober 2021 (Fi2021/03213). I utvärderingen konstaterar Skatteverket att skatten inte på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Utvärderingen visar även att en del av skatten övervältras på mottagningsavgifterna och en del belastar avfallsförbrännarnas resultat.

12.7.3 Avskaffad avfallsförbränningsskatt

Regeringens förslag: Avfallsförbränningsskatten avskaffas genom att lagen om skatt på avfall som förbränns upphävs.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Affärsverket svenska kraftnät , Avfall Sverige , Ekonomistyrningsverket , Energimarknadsinspektionen , Energimyndigheten , Fortum Waste Solutions AB , Företagarna , Förvaltningsrätten i Falun , Konjunkturinstitutet , Konkurrensverket , Mälarenergi AB , Ragn-Sells , Skatteverket , Skogsindustrierna , Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) , Svenskt Näringsliv , Sveriges Kommuner och Regioner , Tekniska verken i Linköping AB , Tillväxtanalys och Vattenfall AB tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Finansinspektionen , Kommerskollegium och Tillväxtverket har inga synpunkter på förslaget. Naturvårdsverket avstår från att ta ställning till förslaget. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget. IKEM – innovations- och kemiindustrierna anser att tillämpningen av skatten bör pausas i stället för att den avskaffas. Energigas Sverige avstår från att yttra sig.

Naturskyddsföreningen menar att avfallsförbränningsskatten, i brist på mer verkningsfulla styrmedel mot fossila utsläpp från avfallsförbränning och ökad materialåtervinning, fyller en funktion och snarare skulle behöva höjas.

Ragn-Sells efterlyser i sitt remissvar en mer genomgripande förändring av LSA. Svebio anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag om hur skatten på biooljor

kan avskaffas samt att ytterligare åtgärder bör vidtas för att öka produktionen av planerbar elproduktion med biobränslen och avfallsbränslen. Svenskt Näringsliv anser att även kemikalieskatten bör avskaffas. Avfall Sverige anser att det för el som åtgår vid avskiljning av koldioxid i energi- och industrianläggningar bör införas avdragsrätt ned till minimiskattenivån för energiskatten på el samt lämnar synpunkter på andra delar av regelverket på avfallsområdet.

Skälen för regeringens förslag: Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt.

Avfallsförbränningsskatten infördes i syfte att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin, att uppfylla målet om att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Skatteverkets utvärdering visar att skatten inte på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot dessa syften. Flera av de remissinstanser som tillstyrker förslaget hänvisar till Skatteverkets utvärdering och uppger att de instämmer i Skatteverkets bedömning.

Kraftvärme bidrar till planerbar och stabil elförsörjning i Sverige. Avfallsförbränningsskatten har lett till att en del kraftvärme- och värmeverk har reviderat sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner redan ett år efter skattens införande. Skatten har försvagat lönsamheten för kraftvärme i Sverige och riskerar på sikt att leda till en minskad kraftvärmeproduktion.

Eftersom avfallsförbränningsskatten inte på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot dess syften och samtidigt riskerar att på sikt leda till en minskad kraftvärmeproduktion föreslår regeringen att den avskaffas. Det är därmed inte aktuellt att, som Naturskyddsföreningen föreslår, höja skatten. Eftersom det handlar om kraftvärme- och värmeverks reinvesterings- och nyinvesteringsplaner anser regeringen att det inte är tillräckligt att, som IKEM föreslår, endast pausa tillämpningen av skatten.

Någon förändring av LSA, kemikalieskatten eller beskattningen av biooljor, som Ragn-Sells , Svenskt Näringsliv respektive Svebio efterlyser, är inte aktuellt inom ramen för det här lagstiftningsärendet. Detsamma gäller sådana andra åtgärder på avfalls- och energiområdena som Avfall Sverige , IKEM och Svebio lyfter fram.

Lagförslag Förslaget innebär en ny lag om upphävande av lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, se avsnitt 11.8.

12.7.4 Följdändringar i skatteförfarandelagen

Regeringens förslag: I skatteförfarandelagen tas avfallsförbränningsskatten bort i bestämmelsen om vad som avses med punktskatt och i en bestämmelse som rör registrering.

Motsvarande ändringar görs i redan beslutade ändringar av skatteförfarandelagen som träder i kraft den 13 februari 2023.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Mälarenergi AB tillstyrker förslaget. I övrigt har inte någon remissinstans yttrat sig särskilt i frågan.

Skälen för regeringens förslag: I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om vad som avses med punktskatt och om registrering av den som är skattskyldig enligt vissa uppräknade lagar.

I 3 kap. 15 § 14 skatteförfarandelagen anges att med punktskatt avses skatt enligt lagen om skatt på avfall som förbränns. I 7 kap. 1 a § första stycket 13 skatteförfarandelagen anges att Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt lagen om skatt på avfall som förbränns. Som en följd av förslaget att avskaffa avfallsförbränningsskatten föreslår regeringen att ovannämnda punkter tas bort eftersom de inte längre skulle fylla någon funktion. Av samma skäl föreslår regeringen att motsvarande ändringar görs i redan beslutade ändringar av skatteförfarandelagen som träder i kraft den 13 februari 2023 (SFS 2022:174).

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 3 kap. 15 § och 7 kap. 1 a § skatteförfarandelagen, se avsnitt 11.3 och 11.9.

12.7.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagen om upphävande av lagen om skatt på avfall som förbränns träder i kraft den 1 januari 2023. Den upphävda lagen gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Även ändringar i skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Fortum Waste Solutions AB accepterar att avdragsrätten försvinner för avfall som förs ut efter den 1 januari 2023. Avfall Sverige , Mälarenergi AB och Skogsindustrierna anser att upphävandet bör genomföras så snart det är möjligt och att det är lämpligt att låta lagen upphöra den 1 januari 2023. Energiföretagen Sverige , Tekniska verken i Linköping AB och Vattenfall AB anser att det är viktigare att säkerställa ett snabbt avskaffande av skatten än att införa avdragsrätt för avfall som förs ut från anläggningen efter den 1 januari 2023, även om avfallet härrör från införsel före den 1 januari 2023.

Svenskt Näringsliv anser att det är positivt att avskaffandet sker skyndsamt, men att det för avdragsrätt inte bör krävas att avfallet transporteras bort från anläggningen så att avdraget omfattar beskattat avfall som finns i anläggningen när lagen upphör.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att avfallsförbränningsskatten avskaffas så snart som det är möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2023. Lagen om skatt på avfall som förbränns föreslås därför upphävas vid denna tidpunkt. Den upphävda lagen bör dock fortsatt gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det senare innebär att skyldigheten att betala skatt kvarstår för avfall som förts in på förbränningsanläggningen före den 1 januari 2023, dvs. för avfall för vilket skattskyldigheten inträtt före ikraftträdandet. Även rätten till avdrag kvarstår om rätten uppstått före den 1 januari 2023, dvs. avfallet måste ha förts ut från förbränningsanläggningen före den 1 januari 2023. Någon möjlighet till avdrag för avfall som förs ut från anläggningen fr.o.m. den 1 januari 2023 kommer inte att finnas. Skulle en sådan möjlighet införas innebär det att avskaffandet av avfallsförbränningsskatten skulle komma att fördröjas. Även en sådan lösning som Svenskt Näringsliv föreslår skulle innebära att avskaffandet fördröjs. Ett snabbt avskaffande av skatten bedöms som mer angeläget än att en avdragsmöjlighet införs för händelser som inträffar efter lagens upphävande.

12.7.6 Konsekvensanalys Konsekvensutredningen nedan refererar dels till konsekvensutredningen i betänkandet Brännheta skatter! (SOU 2017:83), dels till Skatteverkets utvärdering av avfallsförbränningsskatten från 2021. Regelrådet anser att konsekvensanalysen i det remitterade förslaget inte uppfyller kraven i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regeringen har därför kompletterat redovisningen.

Syfte och alternativa lösningar

Avfallsförbränningsskatten har lett till att kraftvärme- och värmeverk reviderat sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner. Skatten har försvagat lönsamheten för kraftvärme i Sverige och riskerar på sikt att leda till en minskad kraftvärmeproduktion. Att avskaffa skatten syftar till att motverka denna negativa effekt.

Avfallsförbränningsskatten infördes med syfte att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin, uppfyllande av målet om Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Skatteverkets utvärdering visar att skatten inte på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot dessa syften.

Regelrådet anser att beskrivningen av alternativa lösningar är bristfällig. Alternativet är att inte avskaffa skatten.

Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella helårseffekten av att avskaffa avfallsförbränningsskatten är minskade skatteintäkter med 0,41 miljarder kronor netto. I den offentligfinansiella effekten ingår också att förslaget inte BNP-indexeras. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.13 och 11.14) bedömde den dåvarande regeringen att skatten på avfallsförbränning och skatten på kemikalier i viss elektronik, utöver den årliga omräkningen med hänsyn till konsumentprisindex (KPI), även borde räknas om med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till KPIutvecklingen. Den offentligfinansiella effekten av att BNP-indexera avfallsskatten uppskattades till ca 10 miljoner kronor 2023. Den 5 maj 2022 överlämnade den förra regeringen propositionen 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning till riksdagen. Riksdagen röstade den 26 oktober 2022 nej till förslagen i propositionen.

Effekter för företagen

Avfallsförbränningsskatten är 125 kronor (2022) per ton avfall som förbränns och den belastar i första ledet de verksamheter som förbränner avfall. Att avskaffa skatten innebär minskade kostnader för dessa verksamheter. Avfallsförbrännings- och samförbränningsanläggningar finns i en mängd skilda typer av företag som genererar olika typer av produkter och tjänster. Det finns drygt 1 200 anläggningar som har miljötillstånd för avfallsförbränning och av dessa har ca 40 procent avfallshantering eller energiproduktion som huvudsaklig verksamhet. En del av de verksamheter som har avfalls- eller samförbränningsanläggningar är jordbruk eller livsmedelsindustri vilka i huvudsak bränner biobränsle som är undantaget från skatten. Övriga avfallsförbrännings- och samförbränningsanläggningar återfinns i verksamheter som producerar kemiska produkter, metall- och plastytbehandling samt i massa- och

pappersvaror. Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån storlek bristfällig. Det rör sig i regel om små och medelstora företag.

Skatteverkets utvärdering visar att skattekostnaden till stor del övervältrats på mottagningsavgifterna men att den också belastat förbränningsanläggningarnas resultat. Detta innebär att skatten även inneburit kostnadsökningar för företag som genererar avfall som bränns.

Att avskaffa skatten innebär även minskade administrativa kostnader för de skattskyldiga företagen. Den administrativa tidsåtgången uppskattades vid införandet till 2 – 6 timmar per månad för respektive avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggning. Regelrådet saknar kvantifiering av minskningen av administrativa kostnader som är förknippad med mindre tidsåtgång. Om administrationen utförts av en ekonomiadministratör innebär avskaffandet av skatten en minskad kostnad på mellan 535 och 1 600 kronor i månaden per företag.

Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Ingen särskild hänsyn har tagits till små företag eftersom avskaffandet innebär att samtliga skattskyldiga, oavsett storlek, inte behöver betala skatt på avfall som förbränns.

Materialåtervinningsindustrin Det finns ca 190 företag som omfattas av branschkoden anläggningar för återvinning av källsorterat material. Dessa är i regel små eller medelstora företag; ca 60 procent har färre än 20 anställda.

Materialåtervinningsindustrin är en sektor som genererar mycket brännbart avfall. Avfallet från dessa verksamheter kallas för rejekt eller sekundäravfall. Sekundäravfall är de utsorterade fraktioner som varit föremål för återvinningsförsök men inte materialåtervunnits. En betydande del av sekundäravfallet lämnas till förbränning. Regeringen tillsatte med anledning av detta en utredning för att bl.a. undersöka skattens effekter på återvinningsindustrin och huruvida det är motiverat att införa undantag för sekundäravfall. Utredningen lämnande sitt betänkande (SOU 2022:9) i februari 2022. I betänkandet konstateras att skatten, i och med att den övervältras på mottagningsavgifterna, visserligen fördyrar materialåtervinning men att återvinningen ändå gynnas eftersom den konkurrerande behandlingsmetoden avfallsförbränning fördyras mer. Att avskaffa avfallsförbränningsskatten leder alltså till lägre kostnader för materialåtervinningsföretag som genererar brännbart avfall. Samtidigt leder avskaffande av skatten till försvagad konkurrenskraft eftersom avfallsförbränning blir relativt billigare.

Effekter för energisystemet

Den övervägande delen av allt avfall som förbränns i Sverige bränns i anläggningar som producerar el och värme. Det finns drygt 30 energiåtervinningsanläggningar, varav de flesta är kommunalägda. Dessa anläggningar producerade 2019 totalt ca 18 TWh värme, vilket var 35 procent av den svenska fjärrvärmen, och knappt 3 TWh el vilket utgjorde 1,6 procent av elproduktionen det året. Avfallsförbränning står alltså endast för en liten del av den totala svenska elproduktionen men i vissa urbana regioner är det en viktig del för att säkra effekt och kontinuiteten i el- och värmeproduktionen. Avfallsförbränningsskatten kan på sikt leda till minskad kapacitet i avfallsförbränning och riskerar därför att ha en negativ påverkan på den lokala eleffektsituationen i vissa urbana regioner. Omfattningen av denna effekt beror på vad som i så fall skulle ersätta avfallsförbränningen. Om avfallsförbränning ersätts med annan kraftvärmeproduktion får den minskade kapaciteten ingen negativ påverkan på effektbalansen. Om den av avfall producerade fjärrvärmen ersätts med eldriven värme,

t.ex. värmepumpar, kan detta ha en negativ påverkan på försörjningstryggheten av el, dels för att det ökar efterfrågan på el i regionen, dels för att minskad efterfrågan på fjärrvärme ger minskat underlag till elproduktion för kraftvärmeanläggningar. Risken är som störst när elsystemet är som mest ansträngt. När variabel elproduktion som sol- och vindkraft ökar, ökar också behovet av planerad elproduktion när den variabla produktionen, på grund av t.ex. väderförhållanden, inte kan leverera. I och med avskaffande av skatten minskar risken för denna negativa påverkan på effektsituationen.

Elpriset sätts på den nordiska elbörsen och avfallsförbrännare är pristagare på den nordiska elmarknaden. Den på marginalen dyraste elen bestämmer priset. Avfallsförbränningsskatten har därför hittills inte haft någon effekt på det svenska elpriset. Om kapaciteten i avfallsförbränning på sikt minskar till följd av skatten riskerar detta dock att leda till högre svenska elpriser. Att avskaffa skatten innebär att kraftvärmens konkurrenskraft stärks och avskaffandet kan därmed ha en dämpande effekt på framtida elpriser.

Effekter för miljön

Konsekvenser för materialåtervinning När avfallsförbränningsskatten infördes 2020 bedömde regeringen att den troligen inte skulle övervältras på mottagningsavgifterna för avfall. Detta var utredningens bedömning (SOU 2017:83) vilken stöddes av en underlagsrapport från Profu. Bedömningen förklarades med att den inhemska förbränningskapaciteten är större än de svenska avfallsmängder som förbränns och att importerat avfall därmed utgör ett marginalflöde i Sverige som är prissättande för övriga mottagningsavgifter.

Skatteverkets utvärdering av skatten visar att avfallsförbrännarna, på grund av klausuler i avtal, på kort sikt till stor del kunnat övervältra skatten på mottagningsavgifterna till svenska kunder. Merparten av kommunerna har i sin tur övervältrat kostnadsökningen på de kommunala avfallstaxorna. Trots detta har skatten endast haft marginell påverkan på mängderna hushållsavfall som skickats till förbränning. Detta förklaras bl.a. med blygsamma kostnadsökningar för avfallshantering (se nedan om konsekvenser för enskilda) samt att många kommuner har volymbaserad avfallstaxa och att hushåll i flerfamiljshus har begränsad möjlighet att påverka kostnaderna för avfallshantering. Skatteverket bedömer vidare att skatten på kort sikt inte heller påverkar de avfallsfraktioner som omfattas av producentansvaret eftersom producenterna saknar rådighet över mängden källsorterade förpackningar. För verksamhetsavfall bedömde Skatteverket att skatten har potential att vara styrande mot mer materialåtervinning men myndigheten lyfter samtidigt problemet att det är tveksamt om skattens prissignal på ett träffsäkert sätt når fram till den verksamhet som har rådighet över avfallets uppkomst och sortering.

Sammantaget konstaterar regeringen att avfallsförbränningsskatten har svag påverkan på valet av behandlingsmetod mellan avfallsförbränning och materialåtervinning. Den har inte heller någon stor påverkan på mängden avfall som uppkommer. Att avskaffa skatten har därför endast en marginell effekt på uppfyllandet av målet om en resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Konsekvenser för klimatet Avfallsförbränningsskatten har sedan införandet inte påverkat utsläppen av växthusgaser. Detta beror på att den inte haft någon omedelbar effekt på kapaciteten i svensk avfallsförbränning. Skatteverket påpekar i sin utvärdering att skattens utformning, då den är viktbaserad, ger incitament att sortera ut och bränna energitäta fraktioner som plast, men skriver att man inte kunnat observera någon sådan sortering till följd av

skatten. Detta förklaras dels med att pannorna inte är byggda för avfall med så högt energiinnehåll, dels med att priset på utsläppsrätter motverkar en sådan utveckling.

Avfallsförbränningsskatten har påverkat lönsamheten för avfallsförbränning och detta har i sin tur lett till reviderade investeringsplaner. På lång sikt förväntas skatten leda till minskad kapacitet i avfallsförbränning. Denna effekt beskrevs också som förväntad i propositionen vid skattens genomförande. Minskad kapacitet för avfallsförbränning innebär minskade växthusgasutsläpp i Sverige om avfallsförbränningen väntas ersättas med fossilfri el- och värmeproduktion. På så sätt hade skatten på längre sikt styrt mot att uppnå det nationella klimatmålet. Skattens avskaffande förväntas därmed leda till något sämre möjlighet att nå det nationella klimatmålet till 2045.

Skatteverket påpekar i sin utvärdering att svenska avfallsförbränningsanläggningar, till skillnad från motsvarande anläggningar i övriga EU, omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Om svensk avfallsförbränningskapacitet till följd av skatten minskar och detta leder till att avfall förbränns i anläggningar utanför Sverige innebär det att skatten leder till att växthusgasutsläpp flyttas från EU ETS till en sektor (ESR) där det inom EU saknas enhetlig prissättning. På så sätt riskerar avfallsförbränningsskatten att minska kostnadseffektiviteten i uppfyllandet av EU:s klimatmål. Att avskaffa skatten eliminerar denna risk.

Att avskaffa avfallsförbränningsskatten förbättrar förutsättningarna för planerbar elproduktion vilket kan minska utsläpp från fossila utsläpp från elproduktion vid effekttoppar.

Effekter för enskilda

Skatteverkets utvärdering visar att avfallsförbränningsskatten till stor del övervältrats på mottagningsavgifterna för avfall och att kommunerna i sin tur övervältrat kostnaden på avfallstaxorna. Detta innebär att hushåll fått ökade kostnader för avfallshantering men Skatteverket visar också att dessa kostnadsökningar varit små. Vid full övervältring har skatten i genomsnitt inneburit en kostnadsökning på 24 kronor per år för en enskild eller 8 kronor per månad för ett villahushåll med fyra personer. Att avskaffa skatten kan därmed innebära marginellt minskade avfallskostnader för hushåll.

Effekter för kommuner och regioner

Det är kommunerna som ansvarar för insamling och behandling av hushållsavfall i Sverige. För detta tar kommunerna ut avgifter enligt självkostnadsprincipen, vilket innebär att avgifterna precis ska motsvara kostnaderna för hanteringen. Avfallsförbränningsskatten har till stor del övervältrats på mottagningsavgifterna för avfall och därmed har de kommunala kostnaderna för avfallshantering ökat. I linje med självkostnadsprincipen har kommunerna övervältrat kostnaderna på avfallstaxorna. Att avskaffa skatten bör därför innebära lägre avfallstaxor.

En stor del av de energiföretag som påverkas av skatten är kommunägda; det finns ca 140 kommunägda energibolag. Den del av skatten som inte övervältrats på mottagningsavgifterna bärs av energibolaget eftersom skatten inte heller övervältrats på fjärrvärmepriserna, enligt Skatteverkets utvärdering. Detta påverkar de kommunala intäkterna negativt. Att avskaffa skatten innebär en positiv påverkan på de kommunala intäkterna.

Effekter för myndigheter och domstolar

Skatteverket har uppskattat kostnaderna för att hantera avfallsförbränningsskatten till 900 000 kronor per år. Dessa kostnader upphör när skatten avskaffas. Skatteverket behöver med anledning av förslaget ändra e-tjänster och blanketter, avregistrera skattskyldiga aktörer samt genomföra informationsinsatser. Dessa åtgärder ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte leda till någon ökad måltillströmning i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte påverka den ekonomiska jämställdheten.

12.8 Slopad skattenedsättning för datorhallar

12.8.1 Ärendet och dess beredning Inom Finansdepartementet har promemorian Avskaffad avfallsförbränningsskatt och slopad energiskattenedsättning för datorhallar tagits fram. I promemorian föreslås bl.a. att skattenedsättningen för elförbrukning i datorhallar slopas. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 5 avsnitt 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 5 avsnitt 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5 avsnitt 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Fi2022/02588).

Lagrådet

Förslagen i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

12.8.2 Bakgrund och gällande rätt Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, kallat energiskattedirektivet, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och elektrisk kraft.

På nationell nivå regleras energibeskattningen av elektrisk kraft i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, vars regler är anpassade till energiskattedirektivet. All elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är som huvudregel skattepliktig och skatten betalas in till staten av de skattskyldiga. De skattskyldiga består i huvudsak av tre kategorier, nämligen elproducenter, nätinnehavare och vissa frivilligt skattskyldiga förbrukare. För dessa skattskyldiga inträder skattskyldighet för elektrisk kraft när kraften överförs till någon som inte är skattskyldig eller när den förbrukas av den skattskyldige.

Den 1 januari 2017 infördes en skattenedsättning för elförbrukning i datorhallar. Den lägre skattenivån gäller för anläggningar där en näringsidkare, som huvudsakligen

bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling eller uthyrning av serverutrymme och tillhörande tjänster, utövar sådan verksamhet. Från början skulle anläggningens sammanlagda installerade effekt för annan utrustning än kyl- och fläktanläggningar uppgå till minst 0,5 megawatt. Den 1 januari 2018 utvidgades omfattningen för skattenedsättningen genom att effektgränsen sänktes till 0,1 megawatt. Skattenedsättningen åstadkoms enligt LSE antingen genom att förbrukaren, om denne är skattskyldig, får göra avdrag för skatt i sin deklaration eller i annat fall genom att förbrukaren ansöker om återbetalning av skatt.

Den 1 januari 2018 utvidgades även skattenedsättningen till att gälla för elektrisk kraft som förbrukas vid framställning av värme och kyla för leverans för förbrukning i datorhallar. I det fallet uppnås skattebefrielsen alltid genom återbetalning.

Storleken på de ovan beskrivna skattenedsättningarna är skillnaden mellan den ordinarie skattesatsen (för närvarande 36,0 öre/kWh) och 0,6 öre/kWh.

12.8.3 Slopad skattenedsättning för datorhallar

Regeringens förslag: Skattenedsättningen för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i datorhallar slopas. Även möjligheten till återbetalning av skatt på elektrisk kraft som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för förbrukning i en datorhall slopas.

Möjligheten att godkännas som frivilligt skattskyldig för energiskatt på grunden att elektrisk kraft förbrukas i en datorhall slopas.

Begränsningen att avdrag för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i vissa kommuner i norra delarna av landet inte får göras för förbrukning i en datorhall slopas.

Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag saknades en följdändring om vad som avses med beslut om punktskatt.

Remissinstanserna: Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Business Sweden, Ekonomistyrningsverket, Energimarknadsinspektionen, Finansinspektionen, Förvaltningsrätten i Falun, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Mälarenergi, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Skatteverket, Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Tekniska Verken i Linköping AB, Tillväxtverket och Vattenfall AB tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.

Eco Data Center, Energiföretagen Sverige, Företagarna, Konjunkturinstitutet, Microsoft Sweden AB, Node Pole, Svensk Datacenter Industri, Svenskt Näringsliv och Tech Sverige avstyrker eller har invändningar emot förslaget.

Ekonomistyrningsverket menar att genom att slopa nedsättningen av energiskatten för datorhallar görs energiskatten för elektrisk kraft mer enhetlig vilket bidrar till att skattesystemet förenklas. Slopandet av nedsättningen innebär även förbättrad konkurrens inom tjänstesektorn då delsektorn datorhallar i och med förslaget möter samma skattesats som övriga tjänstesektorn. Svensk Datacenter Industri menar att datorhallar är att se som en del av svensk basindustri och Microsoft Sweden AB anser att datorhallar bör behandlas likformigt med övrig elintensiv industri. Finansinspektionen och SKR påtalar att så som energiskattenedsättningen är konstruerad har den även subventionerat datorhallar som bedriver utvinning av kryptotillgångar. Det ser Finansinspektionen som särskilt olämpligt med tanke på de negativa miljöeffekter och risker som utvinning av kryptotillgångar medför. SKR för

även fram att det har framkommit att datorhallar inte varit så sysselsättningsskapande som många hade hoppats.

Tillväxtanalys menar att skatteundantaget för datahallar innebär att annan elanvändning trängs undan och gör bedömningen att sannolikheten är låg för att just detta skatteundantag gynnar samhällsekonomin. Preliminära uppgifter från Tillväxtanalys pågående arbete indikerar att det finns stora multinationella företag som särskilt gynnas av denna nedsättning, vilka i sin tur har goda möjligheter att minimera eventuell vinstskatt. Dessutom indikerar tillgängliga data att subventionen inte sällan har gått till aktörer som redan var verksamma innan nedsättningen infördes 2017. Enligt Tillväxtanalys bör fokus vara på stöd via brett utformade FoU-satsningar, snarare än riktade skattesänkningar mot specifika verksamheter som exempelvis datahallar.

Naturskyddsföreningen delar promemorians bedömning att datorhallarna måste ges ytterligare incitament att energieffektivisera. Ett borttagande av nedsättningen är ett mycket viktigt steg på vägen, och innebär att en klimatskadlig subvention avskaffas. Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket konstaterar att förslaget kan frigöra el som kan användas till att minska klimatpåverkan i andra sektorer. Node Pole, Svenskt Näringsliv, Tech Sverige och Microsoft Sweden AB menar att det redan finns andra incitament, bl.a. ekonomiska, för att energieffektivisera datorhallar och att det arbetet har kommit långt. Statens energimyndighet för fram att för att den slopade skattenedsättningen ska bidra till klimatomställningen behöver den föra med sig att företagen genomför energieffektiviseringsåtgärder snarare än att flytta sina anläggningar till andra länder med bibehållen hög elanvändning. Eco Data Center och Node Pole menar att svenska datorhallar är bland de mest klimatvänliga i världen, varför de bör vara placerade här.

Naturskyddsföreningen menar att om datorhallar omfattas av skatteavdraget som får göras av hushåll och tjänstesektor i vissa kommuner skapas incitament för datorhallarna att etablera sig i dessa kommuner, som främst är belägna i elområde ett och två. Dessa elområden har hittills karakteriserats av produktionsöverskott, men detta kan förändras i och med den pågående industriella utvecklingen i norra Sverige.

Business Sweden, Eco Data Center, Konjunkturinstitutet, Microsoft Sweden AB, Tech Sverige och Vattenfall AB betonar vikten av långsiktiga spelregler och förutsebarhet, särskilt med tanke på att skattenedsättningen infördes så sent som 2017. Business Sweden, Node Pole, Svensk Datacenter Industri, Svenskt Näringsliv och Tech Sverige varnar för att ett avskaffande av skattenedsättningen nära inpå införandet riskerar att skada Sveriges attraktionskraft som stabilt och pålitligt investeringsland.

Flera remissinstanser, bl.a. Energiföretagen Sverige, Konjunkturinstitutet, Svensk Datacenter Industri och Tech Sverige efterfrågar en djupare utvärdering av skattenedsättningen innan några förändringar sker. Energiföretagen Sverige, Företagarna och Microsoft Sweden AB påminner om att regeringen i juni 2022 gav Statens energimyndighet i uppdrag att utreda metoder för att följa utvecklingen av energianvändningen för digital infrastruktur och digitala system, i synnerhet datacenters, energianvändning av och påverkan på energisystemet och att denna utredning inte bör föregripas. Kommerskollegium och Tillväxtanalys menar att det bör utredas om en slopad skattenedsättning är i enlighet med Sveriges åtaganden inom gällande bilaterala investeringsskyddsavtal.

Eco Data Center, Energiföretagen Sverige, Svensk Datacenter Industri och Tech Sverige för fram att villkoren för skattenedsättningen kan ses över, exempelvis i likhet

med Finland som numera uppställer vissa krav i skattereglerna i syfte att främja energieffektivitet och energiåtervinning.

Eco Data Center, Node Pole, Svenskt Näringsliv och Tech Sverige tar upp det geopolitiska läget och vikten av att nationell lagring av data fyller en viktig funktion för beredskap och säkerhet. Några av dessa påminner om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat dataresurser för lagring och bearbetning som en samhällsviktig verksamhet.

Skälen för regeringens förslag: Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt. Under rådande omständigheter bör datorhallarna ges ytterligare incitament till energieffektivisering. Regeringen delar Ekonomistyrningsverkets uppfattning att datorhallar bör beskattas på samma sätt som tjänstesektorn i övrigt. Datorhallar bör därmed inte beskattas som elintensiv tillverkningsindustri, på så sätt som bl.a. Microsoft Sweden AB menar.

Runt om i Sverige pågår just nu en grön industriell revolution, där både näringslivet och det offentliga genomför stora klimatinvesteringar. Genom att Sverige nyindustrialiseras kan tusentals nya arbeten skapas inom ny, grön industri. För att omställningen ska lyckas behövs tillgång till el. Det är därför viktigt att incitament som påverkar i vilka branscher som den framtida elanvändningen kommer ske också anpassas till den gröna omställningens behov. I likhet med Tillväxtanalys , Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket anser regeringen att skattenedsättningen för datorhallar riskerar att tränga undan elanvändning i andra branscher. Det kan därför vara motiverat att undvika att styra tillgången av el till användning i nya datorhallar samtidigt som det kan förväntas ett stort behov av el i andra branscher som kan ge fler arbetstillfällen.

Flera remissinstanser, t.ex. Eco Data Center och Node Pole , framhåller att svenska datorhallar är bland de mest klimatvänliga i världen och att åtgärder som försämrar konkurrenskraften och hållbarheten hos dessa därför skulle innebära ökade utsläpp på global nivå. Regeringen noterar att andra remissinstanser, däribland Svensk Datacenter Industri , lyfter fram att Sverige vid sidan av energiskattenedsättningen har flera andra fördelar som attraherar investeringar inom datorhallsverksamhet såsom ett gynnsamt klimat, stabil tillgång till energi, och stark inhemsk kunskap kring datalagring. Vidare framhålls att aktörer i branschen har en vilja och en förmåga att utveckla sin verksamhet med ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet såväl som mål som konkurrensmedel. Motsvarande bild framkommer också av Riksrevisionens rapport från 2022, där en genomförd enkät anses ge en indikation på att andra skäl än låga elpriser kan vara viktigare för beslut om att göra investeringar i datorhallar i Sverige (Riksrevisionen, Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter, RiR 2022:18, s. 25). Regeringen kan konstatera att dessa förutsättningar inte påverkas av att nedsättningen slopas. Bland andra Energiföretagen Sverige , Svenskt Näringsliv och Svensk Datacenter Industri menar att Sverige främst konkurrerar med sina nordiska grannländer kring investeringar i datorhallar. Regeringen konstaterar att utsläpp från elproduktion ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Det innebär att de globala utsläppen av växthusgaser inte skulle påverkas om slopandet av den svenska energiskattenedsättningen skulle leda till att investeringar i stället görs i något annat land som omfattas av EU ETS, t.ex. övriga nordiska länder.

Regeringen gör därmed inte någon annan bedömning än vad Eco Data Center och Node Pole för fram om att svenska datorhallar är bland de mest klimatvänliga i världen eller vad bl.a. Svenskt Näringsliv och Tech Sverige för fram om att datorhallar redan har incitament att minska sin elförbrukning. Däremot anser regeringen inte att

dessa skäl talar emot att avskaffa skattenedsättningen. I likhet med Statens energimyndighet menar regeringen att syftet med förslaget är att datorhallarna i Sverige måste minska sin elförbrukning, snarare än att de ska flytta till andra länder. I den bemärkelsen delar regeringen även den uppfattning som flera remissinstanser tar upp om vikten av att data i vissa fall lagras i Sverige ur ett beredskapsperspektiv. Inte heller detta motiverar dock en skattenedsättning. När det gäller de investeringsskyddsavtal som Kommerskollegium och Tillväxtanalys tar upp i sina yttranden menar regeringen att dessa inte inskränker statens möjligheter att besluta om skattenivåer. Energistadgefördraget (ECT) omfattar som huvudregel inte skattefrågor.

Förutsättningarna för nedsättningen har ifrågasatts och den nuvarande utformningen av regelverket har medfört tolknings- och gränsdragningsproblem. Regeringen delar inte uppfattningen, som flera remissinstanser har, att skattenedsättningen för datorhallar behöver utvärderas ytterligare innan den kan avskaffas. Vidare menar regeringen att ytterligare förändringar i regelverket, exempelvis med nya villkor för skattenedsättningen, riskerar att skapa nya gränsdragningsproblem.

När skattenedsättningen för datorhallar infördes 2017 var förutsättningarna helt annorlunda än i dag och det finns därför anledning att ompröva de bedömningar som gjordes då. Skattenedsättningen för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i datorhallar föreslås därför slopas.

När möjligheten till återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för förbrukning i datorhall infördes var ett av skälen att ge rimliga konkurrensförutsättningar för fjärrkyla och fjärrvärme. För att upprätthålla den konkurrensneutraliteten mellan elförbrukning direkt i datorhallen respektive förbrukning av fjärrkyla och fjärrvärme föreslås även den aktuella möjligheten till återbetalning av skatt slopas.

Syftet med möjligheten att godkännas som frivilligt skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft är att företag som förbrukar nedsättningsberättigad el i en stor omfattning ska kunna göra avdrag i en egen deklaration för att undvika likviditetspåfrestningar. När skattenedsättningen för datorhallar slopas finns det inte längre anledning att godkänna den som förbrukar el i en datorhall som frivilligt skattskyldig. Denna möjlighet föreslås därför slopas. Enligt befintliga regler kommer därmed godkännandet att återkallas för dem som är frivilligt skattskyldiga (på grunden att el förbrukas i en datorhall) eftersom förutsättningarna för godkännandet inte längre finns. För det fall den skattskyldige fortsättningsvis uppfyller någon annan grund för frivillig skattskyldighet kvarstår godkännandet.

Den som är skattskyldig för elektrisk kraft får göra avdrag med 9,6 öre/kWh för förbrukning som skett i vissa utpekade kommuner i norra Sverige. Detta avdrag medges dock inte för förbrukning inom verksamheter där en lägre skattenivå ändå kan uppnås på annat sätt, exempelvis förbrukning i datorhallar. När skattenedsättningen för förbrukning i datorhallar slopas bör denna begränsning inte kvarstå och begränsningen föreslås därför slopas. Naturskyddsföreningen påtalar att förslaget skapar incitament för datorhallar att etablera sig i de norra delarna av landet, där den industriella utvecklingen på sikt kan leda till minskat överskott av el. Regeringen menar att datorhallar inte bör beskattas på annat sätt än övrig tjänstesektor. Innebörden av förslaget är därmed att om el förbrukas i en datorhall i någon av de aktuella kommunerna får den skattskyldige göra avdrag med 9,6 öre/kWh. Elförbrukning i datorhallar kommer på så sätt att beskattas med samma skattenivå som för hushåll och övrig tjänstesektor på respektive ort, oavsett var i landet förbrukningen sker.

Lagförslag Förslaget medför att 1 kap. 14 §, 9 kap. 5 a § och 11 kap. 15 § LSE upphör att gälla, att 1 kap. 11 a §, 9 kap. 5 b och 8 §§ och 11 kap. 6, 9, 16 och 17 §§ LSE ändras och att 53 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ändras, se avsnitt 11.1 och 11.4.

12.8.4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Förändringarna träder i kraft den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Business Sweden för fram att för de fall då regler ändras är det viktigt att ge företagen god tid för anpassning. Eco Data Center menar att det inte är realistiskt att några betydande åtgärder för energieffektivisering skulle hinna tas mellan ett budgetbeslut i december 2022 och ikraftträdandet den 1 juli 2023.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att skattebefrielsen för förbrukning i datorhallar avskaffas så snart som möjligt för att uppnå syftet. Det är dock viktigt att företagen får tid till omställning, dels för att kunna påbörja arbetet med energieffektivisering, dels för att ändra sina rutiner för skatteadministrationen. Exempelvis kommer vissa företag som i dag är frivilligt skattskyldiga att bli avregistrerade. Dessa företag ska därmed sluta lämna egna punktskattedeklarationer och bör ha en dialog med sina elnätsföretag för att skatt framöver tas ut av rätt part på rätt sätt. Med beaktande av det ovanstående föreslås att förändringarna träder i kraft den 1 juli 2023. Detsamma gäller återbetalning av skatt på elektrisk kraft som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för förbrukning i en datorhall. Vad Eco Data Center för fram om att det inte är realistiskt att några betydande åtgärder för energieffektivisering kan genomföras till detta datum föranleder inte någon annan bedömning.

Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att förbrukningen av elektrisk kraft ska ha skett före ikraftträdandet för att äldre bestämmelser ska vara tillämpliga. Detta gäller oavsett om en skattskyldig gör avdrag eller om någon som inte är skattskyldig ansöker om återbetalning.

När det gäller förslaget att elförbrukning i en datorhall inte längre ska vara en grund för en förbrukare att godkännas som frivilligt skattskyldig framgår av den befintliga bestämmelsen att ett sådant godkännande ska återkallas om förutsättningarna för godkännandet inte längre finns. Det bedöms därför inte finnas behov av en särskild övergångsbestämmelse i detta avseende.

12.8.5 Konsekvensanalys Regelrådet anser att konsekvensanalysen i det remitterade förslaget inte uppfyller kraven i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regeringen har därför kompletterat redovisningen.

Syfte och alternativa lösningar

Syftet är att ge ytterligare incitament till energieffektivisering i datorhallar i stället för att subventionera elförbrukningen i datorhallar genom en skattenedsättning. Något alternativt sätt att uppnå detta har inte identifierats.

Förslaget innebär att skatteutgiften Nedsatt energiskatt på el i datorhallar upphör.

Offentligfinansiella effekter

Att slopa skattenedsättningen för datorhallar bedöms öka skatteintäkterna med 0,28 miljarder kronor. För 2023 beräknas skatteintäkterna öka med ca 0,14 miljarder kronor (halvårseffekt).

Effekter för företagen

Förslaget om slopad skattenedsättning för datorhallar innebär att skattekostnaden för berörda företag ökar. För närvarande är skattesatsen för dessa företag 0,6 öre/kWh. Förslaget innebär att företagens elanvändning fr.o.m. den 1 juli 2023, precis som annan användning av el bland tjänsteföretag, beskattas med 39,0 öre/kWh, medan skattenivån för de datorhallsföretag som är verksamma i vissa kommuner i norra Sverige uppgår till 29,4 öre/kWh. Till skillnad från nuvarande energiskattenivå kommer skattenivån även att årligen räknas om med förändringen i konsumentprisindex.

Antalet berörda företag bedöms vara begränsat. Totalt uppskattas 80 olika företag ha tagit del av skattenedsättningen från 2017 t.o.m. 2021. Antalet företag som tagit del av nedsättningen har visat en minskande trend och uppgick 2021 till 29. Bruttoskattenedsättningen uppgick samma år till 305 miljoner kronor. En stor del av nedsättningarna har gått till ett fåtal större företag. Enligt Riksrevisionen har tre företag erhållit omkring 60 procent av den totala nedsättningen under 2017 – 2021. År 2021 fick dessa företag 65 procent av den totala nedsättningen. Samma år gick hälften av den totala nedsättningen till de två största företagen (Riksrevisionen, Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter, RiR 2022:18).

Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån storlek bristfällig. Regeringen saknar detaljerade uppgifter om berörda företags storlek. Riksrevisionen skriver i sin rapport (RiR 2022:18) att den genomsnittliga omsättningen för företag som tar del av nedsättningen har ökat över tid, men bortser man från de två största företagen har omsättningen per företag i stället minskat. Spridningen i storlek mellan företag är stor, vilket kan illustreras av skillnaden mellan genomsnittlig omsättning och medianomsättning. Den genomsnittliga omsättningen för företag som hittills erhållit kompensation för nedsättningen 2021 var ca 5,7 miljarder kronor, medan medianomsättningen endast uppgick till ca 0,04 miljarder kronor. Uppgift om omsättning omfattar företagets eller koncernens hela verksamhet i Sverige.

Regelrådet finner redovisningen av påverkan på företagens verksamhet, liksom redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag, bristfällig. Regeringen ser att den högre energiskatten kan leda till något försämrad konkurrenskraft gentemot datorhallar i andra länder. Samtidigt innebär slopandet av nedsättningen minskad administration för berörda företag.

Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Regeringen konstaterar att gällande regler endast tillåter nedsättning för anläggningar med en installerad effekt om minst 0,1 MWh. Vidare beviljas endast återbetalning av skatten med det belopp som överstiger 8 000 kronor per år. Någon särskild hänsyn till små företag bedöms därmed inte som nödvändig.

Effekter för miljön

Energiskatten har traditionellt betraktats som en, i första hand, fiskal skatt, dvs. en skatt som primärt syftar till att generera skatteintäkter på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt kan den elprishöjande effekt som energiskatten ger upphov till förväntas påverka hur elanvändningen utvecklas. Skattens resursstyrande egenskaper innebär att den kan kopplas till målsättningarna för effektivare energianvändning. Användningen

av elenergi kan också anses vara en miljörelaterad skattebas. Detta är ett ansats som används av bland andra Statistiska centralbyrån och OECD.

Elanvändningen ger i sig inte upphov till betydande miljö- och klimatpåverkan och förslaget väntas därför inte heller få någon betydande påverkan på miljön eller klimatutsläppen.

Förslaget innebär att datorhallar kommer få en högre energiskatt på el vilket stärker incitamenten för berörda företag att effektivisera sin elanvändning, både generellt och vid effekttoppar. Åtgärden väntas inte ge någon omedelbar effekt i detta avseende men kan påverka användningen av elektricitet på längre sikt. Detta kan i sin tur frigöra el som kan användas till att minska klimatpåverkan i andra sektorer.

Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget bedöms medföra minskade kostnader för Skatteverket avseende hantering av skattenedsättningarna då antalet återbetalningsansökningar minskar men även kostnader av engångskaraktär för att tillgodose företagens informationsbehov. Förslaget bedöms inte leda till några behov av informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller sysselsättningen.

12.9 Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme-

och värmeverk inom EU ETS

Regeringens bedömning: Bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet bör befrias från koldioxidskatt.

Råtallolja som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet bör också befrias från energiskatt med ett belopp som motsvarar den koldioxidskatt som tas ut på s.k. lågbeskattad olja.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Elpriserna befinner sig på rekordhöga nivåer och varierar kraftigt mellan norra och södra Sverige. För att mildra den pågående elkrisen krävs akuta åtgärder. Genom en slopad skatt förbättras lönsamheten för dessa verksamheter, vilket kan skapa förutsättningar även för en ökning av den samtidiga elproduktionen i kraftvärmeanläggningar. I situationer med höga elpriser och en ansträngd situation på elmarknaden kan även en relativt liten ökning av elproduktionen leda till tydlig prispåverkan på elmarknaden. På sikt kan bedömningen också möjliggöra ytterligare produktion av el, t.ex. genom att investeringar görs i nya eller befintliga kraftvärmeanläggningar. Samtidigt kvarstår styrningen mot minskade

utsläpp av växthusgaser genom att anläggningarna omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.

Finansdepartementet har remitterat en promemoria med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser att under hösten 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 0,10 miljarder kronor per år fr.o.m. 2023.

12.10 Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och

diesel samt följdändringar för lågbeskattad

olja

Regeringens bedömning: Energiskatten på bensin och diesel bör tillfälligt sänkas med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från och med den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Priset på bensin och diesel vid pump sänks därmed med 1 krona per liter inklusive mervärdesskatt.

Som en följdändring bör den sammanlagda skatten på s.k. lågbeskattad olja sänkas med 722 kronor per kubikmeter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från och med den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Rysslands invasion av Ukraina har i kombination med den svaga svenska kronan fått orimliga effekter för dem som är beroende av bensin- eller dieselbilar. Om inte åtgärder vidtas för att mildra effekterna av de höga drivmedelspriserna riskerar det att få fortsatt stora konsekvenser för hushåll och företag i ett stort antal branscher – inte minst jordbruket och åkerinäringen är särskilt utsatta. För att möta de höga drivmedelspriserna anser regeringen att skatten på bensin och diesel tillfälligt under tre år bör sänkas med en krona vid pump fr.o.m. den 1 januari 2023, vilket innebär en sänkning av energiskatten med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt fr.o.m. den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Nivån på drivmedelsskatterna ska årligen analyseras och kan förändras om prisläget motiverar det. Om världsmarknadspriset är lägre och den tillfälliga sänkningen av reduktionspliktens bana fått avsedd effekt kan den tillfälliga sänkningen av skatten alltså upphöra redan under 2024 eller 2025.

Tidigare skattesänkningar på bensin och diesel som används som drivmedel har medfört att s.k. lågbeskattad olja kommit att beskattas högre än diesel miljöklass 1. I den s.k. lågbeskattade oljan ingår bl.a. oljeprodukter som försetts med märk- och färgämnen. För att uppfylla EU:s märkningsdirektiv bör skatten för s.k. lågbeskattad olja sänkas.

Finansdepartementet har remitterat en promemoria med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser att under hösten 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 6,7 miljarder kronor 2023.

12.11 Tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord-,

skogs- och vattenbruk

Regeringens bedömning: Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt, som gäller fram till och med den 30 juni 2023, på diesel som används i

arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet bör förlängas till och med den 31 december 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet infördes mot bakgrund av att priset på flera viktiga insatsvaror inom dessa näringar ökat kraftigt, inte minst på grund av kriget i Ukraina. Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden. Regeringen bedömer att dessa förhållanden kommer att kvarstå under hela det kommande året. Det finns därför skäl att förlänga den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel till att gälla även under andra halvåret 2023. Nedsättningsbelopp bör anpassas till de skattesatser som kommer gälla under 2023 i enlighet med aviseringen i avsnitt 12.10.

Regeringen avser att under våren 2023 återkomma till riksdagen med ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023. Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 0,38 miljarder kronor 2023 (halvårseffekt).

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

12.12 Ingen BNP-indexering av kemikalieskatten

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.14) bedömde den dåvarande regeringen att skatten på kemikalier i viss elektronik utöver den årliga omräkningen med hänsyn till konsumentprisindex (KPI) även borde räknas om med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till KPIutvecklingen. Den offentligfinansiella effekten av att BNP-indexera skatten på kemikalier i viss elektronik uppskattades till ca 40 miljoner kronor 2023. Den 5 maj 2022 överlämnade den förra regeringen propositionen BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning (prop. 2021/22:240) till riksdagen. Riksdagen röstade den 26 oktober 2022 nej till förslagen i propositionen. De tidigare beräknade offentligfinansiella effekterna behöver därför justeras. Att inte införa BNP-indexering av skatten på kemikalier i viss elektronik bedöms minska skatteintäkterna med 0,04 miljarder kronor 2023.

12.13 En enklare och tydligare kemikalieskatt

12.13.1 Ärendet och dess beredning Inom Finansdepartementet har promemorian En enklare och tydligare kemikalieskatt tagits fram. I promemorian föreslås flera förenklingar av skatten på kemikalier i viss elektronik. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 6 avsnitt 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 6 avsnitt 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6 avsnitt 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Fi2022/00478).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 2 juni 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslaget i bilaga 6 avsnitt 4 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 6 avsnitt 5 . Regeringen har följt Lagrådets synpunkter. Synpunkterna behandlas i avsnitt 12.13.3.3 och 12.13.3.5 samt i

författningskommentaren (avsnitt 12.19). I förhållande till lagrådsremissen har även vissa mindre språkliga ändringar gjorts. Dessutom har skattebeloppen uppdaterats baserat på förändringar i konsumentprisindex och på att riksdagen har röstat nej till förslagen i propositionen BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning (prop. 2021/22:240).

12.13.2 Bakgrund och utvärdering av kemikalieskatten

12.13.2.1 Kemikalieskattens uppbyggnad

Lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, nedan kallad kemikalieskattelagen, trädde i kraft den 1 april 2017 och skatt enligt lagen började tas ut fr.o.m. den 1 juli 2017. Syftet med skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. Skatten är utformad så att samtliga varor inom vissa varukategorier är skattepliktiga. Varukategorierna definieras utifrån KN-nummer och omfattar elektronik som vanligen förekommer i människors hemmiljö, exempelvis datorer, telefoner, vitvaror och tv-apparater. Skattens storlek beräknas utifrån varans vikt, men med ett maxbelopp per vara.

Den skattskyldige får göra avdrag från skatten om varan inte innehåller kemiska föreningar som innehåller brom, klor eller fosfor. Avdragen påverkas även av om ämnena är additivt eller reaktivt tillsatta. Som hjälp för att avgöra om ett ämne är additivt eller reaktivt finns i en bilaga till lagen en indikativ lista på hur de vanligast förekommande ämnena normalt tillsätts. Avdrag ges med 50 procent av skatten om en vara inte innehåller additivt tillsatta brom- eller klorföreningar och med 90 procent av skatten om varan dessutom inte innehåller reaktivt tillsatta brom- eller klorföreningar eller additivt tillsatta fosforföreningar.

Skattskyldighet inträder normalt när en vara tillverkas i Sverige eller förs in eller importeras från ett annat land. Det finns dock möjlighet att hos Skatteverket bli godkänd som s.k. lagerhållare vilket gör att skattskyldigheten inträder senare. Det finns ett generellt undantag som innebär att skattskyldighet inte inträder för en skattepliktig vara som skattskyldighet enligt lagen tidigare har inträtt för. Varje vara ska alltså enbart beskattas en gång, även om förutsättningarna för skattskyldighet inträffar flera gånger.

12.13.2.2 Utvärdering av kemikalieskatten

Den 28 november 2019 beslutade regeringen att ge Skatteverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att utvärdera kemikalieskattens effekter. Utvärderingen skulle innefatta områdena samhällsekonomiska effekter (inklusive måluppfyllelse och kostnadseffektivitet), administrativ börda, omfattade ämnen och bilagan till lagen.

Den 1 oktober 2020 redovisades den första delen av utvärderingen. I den rapporten ansåg myndigheterna bl.a. följande. Skatten kan inte sägas vara kostnadseffektiv. Det beror bl.a. på att skatten beräknas utifrån varans vikt i stället för de ämnen som ska reduceras och att inte enbart varor som används i hemmiljö beskattas. Även om skatten inte bedöms vara kostnadseffektiv kan den dock bidra till att minska exponeringen av flamskyddsmedel i hemmiljö. Det finns exempel på företag som anger att skatten är en konkret drivkraft för substitutionsarbete. Att utvärdera effekterna på människors hälsa och miljön tre år efter skatten infördes är emellertid svårt då effekterna på människors hälsa och miljön i många fall uppträder först många år efter exponeringen. En del av det substitutionsarbete som bedrivits sedan skatten infördes har inte gått att mäta i det här skedet. Det har inte kunnat fastställas om skattens syfte har uppnåtts eller i vilken utsträckning. Däremot indikerar utvärderingen och kartläggningen av befintliga styrmedel att de tillsammans medfört att användningen av farliga kemiska ämnen i flamskyddsmedel minskat i elektronikvaror som omfattas av

skatten. Utvärderingen har dock inte kunnat visa att halterna av skadliga flamskyddsmedel minskat i hemmen. I ett längre tidsperspektiv kan skatten antas medföra positiva effekter för hälsa och miljö.

Utvärderingen konstaterade vidare att skatten inte har haft någon kortsiktig negativ effekt på vinsten hos de företag som är registrerade som lagerhållare eller registrerade mottagare hos Skatteverket. Skattens administration bedöms vara krångligare än administrationen kring mervärdesskatt eller lagstiftning för kemikalier. Svårigheter att kartlägga det kemiska innehållet leder i flera fall till att den skattskyldige inte yrkar avdrag utan betalar den fulla skatten. Det är vanligt att företag som deklarerar små belopp inte yrkar avdrag eftersom de anser det vara för kostsamt att ta reda på kemikalieinnehållet i varan. Merparten av de tillfrågade företagen har till utvärderingen framfört att det är mycket tidskrävande att få fram information om varans kemiska innehåll.

Utvärderingen visade att flamskyddsmedel som innehåller brom eller klor som grupp har inneboende egenskaper som gör att de bör betraktas som särskilt farliga. Flamskyddsmedel som innehåller fosfor är en klart mer diversifierad grupp och det finns kunskapsbrister för många av ämnena. Som grupp har de dock mer hälso- och miljöfarliga egenskaper än alternativen utan fosfor, brom eller klor. Även för flamskyddsmedel utan brom, klor eller fosfor finns det en stor variation. Generellt sett är de dock bättre ur miljö- och hälsosynpunkt än ämnen med brom eller klor. Om ett flamskyddsmedel är reaktivt eller additivt påverkar läckaget och därmed spridningen och exponeringen. Definitionen av ”reaktivt tillsatt förening” är doc k otydligt formulerad i lagen. Det finns en rad felaktigheter och otydligheter i bilagan till lagen.

Den 17 maj 2021 redovisades den andra och sista delen av utvärderingen. I denna fanns förslag till ändringar av skatten. Utvärderingen föreslog följande åtgärder.

– Begreppet ”föreningar” ersätts med ”flamskyddsmedel”. Det skulle innebära att ett ämne enbart påverkar rätten till skatteavdrag om det används som flamskyddsmedel i varan, men inte om det har tillförts med något annat syfte. – Definitionen av ”reaktivt tillsatt” ändras så att den blir mer lik den vedertagna kemiska definitionen. – Den högsta avdragsnivån höjs från 90 till 95 procent. Det skulle öka incitamenten för substitution och skattens legitimitet. – Avdragssystemet görs om. Den nuvarande indelningen i grupper tas bort och ersätts med två bilagor som uttömmande anger vilka individuella flamskyddsmedel som hindrar avdrag.

Utvärderingen rekommenderade även att det skulle utredas om skattens tillämpningsområde skulle utvidgas till fler varor.

12.13.3 Ändringar av kemikalieskatten

12.13.3.1 Ett enklare avdragssystem

Regeringens förslag: Avdragssystemet förenklas så att rätten till avdrag från kemikalieskatten enbart påverkas av om varan innehåller brom, klor eller fosfor. Om ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt påverkar inte avdragsrätten. För varor som inte innehåller brom eller klor medges avdrag med 50 procent. Varor som därutöver inte innehåller fosfor medges i stället avdrag med 95 procent. Skatt ska betalas med 11 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt för vitvaror och med 160 kronor per kilogram för övrig elektronik. Skatt ska inte betalas med högre belopp än 489 kronor per skattepliktig vara. Reglerna om indexering ändras så att omräkningen knyts direkt till gällande skattebelopp, snarare än till ett basår.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorians förslag hade indexeringsreglerna en något annorlunda utformning och skattesatserna indexerades med hänsyn till bruttonationalprodukten.

Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket tillstyrker förslaget och anger att det bidrar till att göra skattesystemet på området mer effektivt och transparent, vilket ökar sannolikheten för att skatten uppnår sitt syfte. Förslaget bidrar även till att minska skattens komplexitet och administrationskostnaderna för både företagen och myndigheterna. Chemsec och RISE tillstyrker syftet att tydliggöra och förenkla skatten och anser att det är positivt att skillnaden mellan additivt och reaktivt tillsatta ämnen tas bort. RISE anser att det bör övervägas om skatten enbart ska fokusera på halogener, påpekar att PVC beskattas och anser att det bör förtydligas om skatten enbart avser flamskyddsmedel eller alla kemiska föreningar. Det behöver även klargöras vilket underlag som krävs för att få göra avdrag. Applia , BSH Home Appliances AB , Elektronikbranschen , Grundig Nordic AB , Svensk Handel , Svenskt Näringsliv och TechSverige är negativa till skatten som sådan, men anser att det är positivt att skillnaden mellan additivt och reaktivt tillsatta ämnen tas bort, eftersom det underlättar kontroll. Det är positivt att skatteavdraget ökas, men det borde vara 100 procent om varan är helt fri från brom och klor. Applia, BSH Home Appliances AB, Elektronikbranschen, Grundig Nordic AB och Svenskt Näringsliv anser även att ändringen kommer att innebära en ökad skatteintäkt med oförändrade skattesatser och höjd maxnivå. Applia, BSH Home Appliances AB och Grundig Nordic AB anser att det är försvårande att produkterna måste vara fria från PVC och föreslår ett undantag för kablar. Svensk Handel och TechSverige anser att endast flamskyddsmedel bör beskattas och om fosfor ska beskattas bör det ske enligt en lista baserad på hälso- och miljöegenskaper. I en ny bilaga till lagen ska det anges vilka bedömningsmetoder som kan accepteras. Detta i syfte att ge industrin ett säkert underlag för att ställa krav på sina leverantörer. Efterlevnadskontrollen bör i mycket större utsträckning hanteras av Kemikalieinspektionen i stället för Skatteverket eftersom de senare saknar kemisk kompetens. Företagarna och Teknikföretagen är negativa till skatten, men tillstyrker att skillnaden mellan additivt och reaktivt tillsatta ämnen tas bort men anser att fullt avdrag borde medges för varor som saknar de berörda kemikalierna. Svensk Elektronik är negativ till skatten men anser att om skatten ska vara kvar bör de föreslagna förändringarna införas. För mindre företag är det ofta svårt att få fullständiga materialanalyser från sina leverantörer. TCO Development tillstyrker att skillnaden mellan additivt och reaktivt tillsatta ämnen tas bort men anser att beskattning av fosfor och kemikalier som inte är baserade på brom, klor eller fosfor ska ske utifrån en lista baserad på faroegenskaper. Alternativt kan fosfor ges maximalt skatteavdrag. Dustin Group tillstyrker förslaget men anser att avdraget borde vara 100 procent för varor utan miljöfarliga komponenter. Det behövs även tydliga uttalanden om vilka dokument som måste presenteras för att erhålla skatteavdrag. Pinfa anser att fosfor borde undantas från beskattning eller i vart fall beskattas utifrån faroegenskaper. Hewlett-Packard anser att beskattning av fosfor bör differentieras utifrån en GreenScreen-bedömning. BSEF är negativt till skatten och anser att polymera och reaktiva typer av halogenerade och fosforerade kemikalier samt inbyggda elektroniska komponenter bör undantas beskattning. Branschföreningen för storköksleverantörer och Branschföreningen professionell hygien & rengöring avstyrker förslaget och anser att skatten slår fel och är för krånglig att tillämpa. Konjunkturinstitutet anser att förslagen inte förändrar deras tidigare kritik att skatten är ett trubbigt och samhällsekonomiskt ineffektivt styrmedel. Korea Electronics Association anser att skatteavdragen för reaktivt tillsatta ämnen bör vara samma som i den nuvarande lagen. Elkablar av PVC och vissa kretskort bör undantas från beskattning. Naturvårdsverket avstyrker förslaget och anser att det försvagar skattens styrande effekt. Det är inte utrett om förenklingarna ökar de skatteskyldigas benägenhet att söka avdrag. Att öka avdragsbeloppet från 90 till 95 procent kan förväntas innebära en begränsad effekt.

Kemikalieinspektionen välkomnar ambitionen att förenkla tillämpningen och efterlevnaden av skatten, men för att den ska få en avsiktlig styreffekt och måluppfyllelse behöver skatten ha hög precision och vara farobaserad. Avdragsrätten bör därför vara beroende av om ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt och enbart avse flamskyddsmedel. Huvudförslaget i Skatteverkets och Kemikalieinspektionens utredning uppfyller dessa kriterier i högre grad. Promemorians förslag blir enklare men försämrar allvarligt skattens precision och styreffekt. Bland fosforbaserade flamskyddsmedel och alternativ utan brom, klor och fosfor finns ämnen med varierande faroegenskaper. Med förslaget kommer alla varor som innehåller PVC att få maximal skatt. Även om PVC kan innehålla farliga tillsatsämnen är inte PVC i sig att betrakta som en farlig polymer. Förvaltningsrätten i Falun och Skatteverket har inga invändningar mot förslaget. Skatteverket anser att det kommer att göra skatten administrativt enklare och underlätta hanteringen både för företag och Skatteverket men att förslaget troligen inte kommer att förändra de slutsatser som framkom i Skatteverkets och Kemikalieinspektionens utvärdering. Näringslivets regelnämnd är negativ till skatten som sådan.

Skälen för regeringens förslag: Flera remissinstanser, däribland Elektronikbranschen , Företagarna , Svenskt Näringsliv och Tech Sverige , anser att kemikalieskatten bör avskaffas. Regeringen har inte för avsikt att avskaffa skatten.

I utvärderingen har konstaterats att det inte kan visas att kemikalieskatten kortsiktigt har minskat mängden skadliga kemikalier i människors hemmiljö, men att det är för tidigt att avgöra de mer långsiktiga effekterna av skatten. Enligt utvärderingen finns det dock vissa brister i skattens konstruktion. Dessa kan huvudsakligen delas in i tre kategorier. Den första är att skatten enligt utvärderingen inte kan anses vara kostnadseffektiv på grund av de förenklingar som har gjorts för att minska administrationen, såsom att varor beskattas utifrån vikt snarare än exakt kemikalieinnehåll, att varor beskattas utifrån typisk användning snarare än faktisk användning och att avdragen påverkas av grupper av ämnen snarare än individuella ämnen. Den andra är att skatten upplevs som administrativt betungande och att företag i vissa fall anser att det inte lönar sig att skaffa information om kemikalieinnehållet eftersom det kostar mer än det avdrag informationen kan ge. Den tredje kategorin är konkreta fel som utvärderingen har hittat i bilagan till lagen. Förslagen till förändringar i utvärderingen (se avsnitt 12.13.2.2) riktar främst in sig på att åtgärda den första kategorin genom att öka skattens styreffekt. Indirekt skulle förslagen även åtgärda den tredje kategorin, eftersom dagens bilaga föreslås ersättas av två nya bilagor.

Det föreslagna systemet med två bilagor som uttömmande räknar upp vilka individuella ämnen som förhindrar avdrag på olika nivåer skulle öka skattens precision. Det skulle dock också innebära att nya flamskyddsmedel automatiskt får maximalt skatteavdrag oavsett hälsoeffekter eftersom de inte står med på listan. Det möjliggör också för kringgående genom att ersätta skadliga ämnen på listan med närbesläktade ämnen som är potentiellt lika skadliga men som inte står med på listan, s.k. falsk substitution. I utvärderingen föreslås att detta ska åtgärdas genom att bilagorna uppdateras ofta. Då bilagorna direkt påverkar beskattningen måste de dock återfinnas i lagtext, vilket begränsar hur ofta det i praktiken är möjligt att uppdatera dem eftersom lagstiftningsarbete kan vara relativt tidskrävande. Kemikalieinspektionen har angett att tiden för att uppdatera lagstiftningen inte är ett starkt argument eftersom det även tar tid att produktutveckla. Förändring av lagstiftningen kan dock i praktiken inledas först när det upptäcks att ett nytt flamskyddsmedel får för låg skatt, dvs. efter att produktutvecklingen har skett. Att förutsättningarna för avdrag ständigt förändras är också något som skulle öka administrationen för de skattskyldiga. Det skulle också kunna motverka viljan att substituera farliga flamskyddsmedel mot andra alternativ eftersom det kan vara svårt att förutse vilka ämnen som kan tänkas införas i bilagorna i framtiden. En grundläggande förutsättning för att få avdrag med det föreslagna

systemet är kunskap om exakt vilka ämnen som varan innehåller. Motsvarande gäller enligt dagens system. Den som sätter ut en vara på marknaden ska enligt gällande kemikalielagstiftning känna till vilka ämnen varan innehåller. I utvärderingen har det dock konstaterats att det i praktiken i många fall är mycket svårt att få reda på exakt vilka ämnen en vara innehåller. Det har även framkommit att företag som deklarerar för små belopp i många fall inte ansöker om avdrag eftersom kostnaden för att ta reda på kemikalieinnehållet är för stor i förhållande till avdragen. Detta minskar i praktiken styreffekten av dagens system och riskerar att göra så även med det av utvärderingen föreslagna systemet. Förslagen i utvärderingen innebär alltså i teorin en ökad styreffekt och precision, men det är oklart hur stor del av denna ökning kommer att bli aktuell i praktiken eftersom förslaget också ökar administrationen och möjligheterna till kringgående av skatten.

En annan möjlig lösning vore att prioritera att åtgärda den andra kategorin av problem, administrationen. Som nämnts ovan kan det i många fall vara svårt för de skattskyldiga att få reda på det exakta kemikalieinnehållet i en vara. Att ta reda på om en vara innehåller brom, klor eller fosfor är dock betydligt enklare. Detta kan mätas genom en s.k. XRF-mätning, som är en relativt snabb och billig mätmetod. Den ger dock enbart besked om innehåll av grundämnen och inte exakt vilka föreningar som varan innehåller eller om de är additivt eller reaktivt tillsatta. För att få reda på det exakta kemikalieinnehållet behövs antingen mer komplicerade och kostnadskrävande tester eller information från tillverkaren eller leverantören. När skatten infördes bedömdes det vanligaste sättet att få information om kemikalieinnehållet bli att den skattskyldige får information från tillverkaren (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16.3.2). Utvärderingen visar att detta har fungerat i vissa fall, men inte i andra. Sammantaget är dock bedömningen i utvärderingen att det för de flesta skattskyldiga är tidskrävande att få leverantörer och tillverkare att ange kemikalieinnehållet i varan. Om avdragssystemet skulle ändras så att det enbart baserades på grupperna brom, klor och fosfor, utan att beakta om föreningarna är additivt eller reaktivt tillsatta, skulle det innebära att det blev betydligt lättare och billigare för de skattskyldiga att genom egna tester skaffa sig information om kemikalieinnehållet i de fall de inte kan få sådana uppgifter från leverantörer eller tillverkare. Det skulle även göra det lättare för beskattningsmyndigheterna att göra stickprovskontroller. I teorin skulle en sådan förändring minska skattens styreffekt eftersom avdragen inte längre skulle baseras på risken för spridning, utan enbart ämnenas farlighet. I praktiken bedöms dock styreffekten öka eftersom det blir mycket lättare för de skattskyldiga att få information om kemikalieinnehållet och därmed få rätt skatteavdrag. De ökade kontrollmöjligheterna bedöms även minska riskerna för kringgående, vilket ytterligare bidrar till att varor i slutändan får rätt skatt. Ändringen medför dessutom att bilagan till lagen blir obehövlig och kan avskaffas. En majoritet av remissinstanserna, däribland Elektronikbranschen, Företagarna, Svenskt näringsliv, TechSverige, TCO Development och Ekonomistyrningsverket , tillstyrker att avdragssystemet görs om så att skillnaden mellan additivt och reaktivt tillsatta ämnen tas bort. En sådan ändring är även något som flera branschorganisationer, bl.a. Applia , Svensk Handel , Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen , har förespråkat i en skrivelse som har lämnats in till Finansdepartementet (Fi2021/03134).

Vissa remissinstanser, exempelvis Svensk Handel, TCO development och Hewlett- Packard , har föreslagit att brom och klor ska beskattas som grupper medan fosfor och övriga ämnen ska beskattas utifrån de individuella ämnenas farlighet. Ett sådant system skulle dock medföra att det för att få avdrag krävs detaljerad information om exakt vilka ämnen som ingår i varan. Det skulle därför medföra en mycket begränsad förenkling jämfört med dagens system. Vissa remissinstanser, däribland RISE , TechSverige och Kemikalieinspektionen , har föreslagit att skatten ska ändras så att enbart

flamskyddsmedel ska påverka möjligheterna till avdrag, vilket även föreslogs i utvärderingen. Även en sådan ändring kräver dock att den skattskyldige har detaljerad information om vilka ämnen som finns i varan.

Även om förslaget i utvärderingen i teorin skulle öka skattens styreffekt bedöms det inte vara lämpligt att öka den administrativa bördan när det gäller skatten, i synnerhet inte när det i utvärderingen har visat att administrationen redan i dag hindrar skatten från att fullt ut få den styreffekt den borde ha. Att minska administrationen och öka kontrollmöjligheterna bedöms ha en större potential att i praktiken öka skattens styreffekt. Regeringen föreslår därför att avdragssystemet ska göras om så att möjligheterna till avdrag enbart baseras på vilka grupper av ämnen varan innehåller och inte om ämnena är additivt eller reaktivt tillsatta. Som en följd av detta föreslår regeringen även att den nuvarande bilagan till lagen upphör att gälla.

I utvärderingen har det föreslagits att den högsta nivån för skatteavdrag ökas från 90 till 95 procent, vilket även föreslås i promemorian. Många remissinstanser är positiva till ökningen men anser att avdrag borde medges med 100 procent om varan inte innehåller något av de ämnen som skatten syftar till att minska förekomsten av. Detta synes delvis bygga på ett felaktigt antagande. Syftet med skatten är inte att minska förekomsten av enbart brom, klor och fosfor, utan att minska förekomsten av farliga ämnen generellt i människors hemmiljö. Vid skattens införande konstaterade regeringen att samtliga aktuella varor innehåller flamskyddsmedel och andra farliga ämnen som alla har mer eller mindre dåliga hälso- och miljöegenskaper och som riskerar att spridas i människors hemmiljö (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16.3.2). Även flamskyddsmedel utan brom, klor eller fosfor bedöms ha dåliga hälsoegenskaper. De är dock som grupp betraktade mindre farliga än flamskyddsmedel med brom, klor eller fosfor. Det finns skäl att, som föreslogs i promemorian, stärka incitamenten för substitution genom att öka den högsta avdragsnivån. För att styra ytterligare mot de minst farliga alternativen föreslår regeringen därför att högsta avdragsnivån höjs från 90 till 95 procent.

Flera remissinstanser, däribland BSH Home Appliances AB , Grundig Nordic AB , Teknikföretagen och Pinfa , anser att fosfor bör ges maximalt skatteavdrag. I utvärderingen konstateras att flamskyddsmedel som innehåller brom eller klor som grupp generellt har egenskaper som gör att de bör betraktas som särskilt farliga och fasas ut, men även att de fosforbaserade flamskyddsmedlen som grupp betraktade har mer hälso- och miljöfarliga egenskaper än alternativen utan brom, klor och fosfor. Regeringen anser att fosfor, liksom tidigare, bör ges högre skatteavdrag än brom och klor, men inte maximalt avdrag.

De ovan föreslagna ändringarna innebär sammantaget att avdrag får göras med 50 procent om varan inte innehåller någon brom- eller klorförening och med 95 procent om den dessutom inte innehåller någon fosforförening. Liksom tidigare gäller att man enbart beaktar föreningar som utgör en högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet i ett kretskort, med undantag för kortets komponenter, eller en plastdel som väger mer än 25 gram. Ändringarna innebär att avdragsnivåerna för varor med reaktivt tillsatta föreningar sänks jämfört med dagens regler. Ändringarna är dock inte tänkta att innebära någon generell höjning av skatten, utan detta är en effekt av att skillnaden mellan additivt och reaktivt försvinner. Vissa remissinstanser, däribland Applia, Elektronikbranschen och Svenskt Näringsliv, har påpekat att ändringen, om den kombinerades med oförändrade eller höjda skattenivåer, skulle innebära ökade skatteintäkter. I promemorian bedömdes att skattebeloppen per kilogram och maxbeloppet per vara behövde justeras nedåt för att behålla den generella skattenivån. Regeringen instämmer i den bedömningen.

Kemikalieskatten räknas årligen om utifrån förändringar i konsumentprisindex (KPI). I propositionen BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning (prop. 2021/22:240) föreslog den tidigare regeringen att omräkning av kemikalieskatten utöver KPI-förändringar även skulle ske med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI. I det remitterade och lagrådsgranskade förslaget om en enklare och tydligare kemikalieskatt är därför skattesatserna framräknade utifrån att en BNP-indexering har skett för 2023. Riksdagen har den 26 oktober 2022 röstat nej till förslagen i propositionen. Indexering för 2023 kommer alltså enbart att ske utifrån förändringar i KPI, vilket innebär att de skattebelopp som angavs i lagrådsremissen bör justeras. Dessutom är skattesatserna i lagrådsremissen framräknade utifrån den förväntade inflationen. Då de faktiska förändringarna i KPI överstigit de antaganden om prisutveckling som ingick i beräkningarna har skattesatserna justerats även utifrån detta. Regeringen föreslår sammantaget att skatt ska betalas med 11,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt för vitvaror och med 160,00 kronor per kilogram för övrig elektronik samt att skatt inte ska betalas med högre belopp än 489,00 kronor per skattepliktig vara.

Tabell 12.1 Skattesatser 2023 – gällande regler och föreslagna skattesatser

Kronor Skattesatser enligt gällande regler (KPI-justerade från 1 januari 2023) Förslagna skattesatser (från 1 juli 2023) Tak, kr/vara 497 489 Vitvaror kr/kg 12 11 Övrig elektronik, kr/kg 181 160

I förslaget i lagrådsremissen baseras lagtexten angående indexering på lagtexten i propositionen BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning. Som nämnts ovan har riksdagen röstat nej till denna proposition. I propositionen föreslogs förutom BNP-indexering även en annan lagteknisk utformning av indexeringsbestämmelserna jämfört med dagens lydelse. De nu gällande bestämmelserna om indexering innebär att de i lag angivna skattebeloppen räknas om med hänsyn till förändringen i KPI mellan juni året närmast före det år beräkningen avser och juni året före det år då skattebeloppen senast ändrades i lagen (det s.k. basåret). Denna modell, som utgår från ett basår, innebär att perioden för omräkning kan sträcka sig flera år tillbaka i tiden. Det alternativ till basårsmodellen som användes i propositionen är att i stället beräkna påföljande års skattebelopp i förhållande till det belopp som gäller det år omräkningen sker. En sådan förändring kan bidra till att göra bestämmelserna om indexering mer lättförståeliga och skulle även innebära att bestämmelserna i ökad utsträckning harmoniseras med bestämmelserna om omräkning på inkomstskatteområdet, t.ex. den årliga omräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt.

Regeringen anser att det finns skäl att använda denna tydligare lagtekniska utformning. Regeringen föreslår därför att påföljande års skattebelopp ska beräknas genom att de skattebelopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet ska ange förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. På detta sätt knyts omräkningen direkt till gällande skattebelopp.

I de nuvarande bestämmelserna om omräkning anges att jämförelsetalet ska uttryckas i procent. Beräkningen av jämförelsetalet resulterar i en kvot som anger förändringen i KPI och ur ett beräkningstekniskt perspektiv finns det inte något behov av att i stället uttrycka talet i procent. Den delen av bestämmelserna föreslår regeringen därför ska

slopas. För att tydliggöra hur beräkningen ska ske föreslår regeringen att det uttryckligen anges att jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler.

Att omräkningen alltid sker utifrån föregående år skulle i vissa fall kunna leda till att KPI-utvecklingen på grund av avrundning av skattesatserna inte får fullt genomslag. För att undvika detta föreslår regeringen att skattebeloppen ska uttryckas i kronor och ören. Det bedöms även bidra till att skattesatserna utvecklas på ett tydligare och över tid jämnare sätt.

Vissa remissinstanser, däribland Applia, Kemikalieinspektionen och Korea Electronics Association tar upp att PVC beskattas och föreslår undantag för kablar. PVC är en kemisk förening som innehåller klor. Det har därför omfattats av skatten sedan den infördes. Att uppdelningen mellan additivt och reaktivt tillsatta ämnen nu föreslås tas bort påverkar inte detta i sak. Något förslag om att undanta vissa delar av en vara från beskattningen finns inte i den remitterade promemorian och konsekvenserna av en sådan ändring har inte närmare utretts. Att undanta kablar från beskattning är således inte något som omfattas av detta lagstiftningsprojekt. Detsamma gäller vad BSEF och Korea Electronics Association har anfört om att undanta vissa typer av komponenter.

Svensk Handel, TechSverige och RISE har anfört att det behöver klargöras eller specificeras vilka underlag eller bedömningsmetoder som kan accepteras för att få avdrag. Precis som för övriga skatter är bevisningen fri. Den skattskyldige kan således använda vilken bevisning den vill och sedan får beskattningsmyndigheten pröva om den är tillräcklig. De förenklingar som har föreslagits innebär att s.k. XRF-mätningar kan användas för att visa om varan innehåller brom, klor eller fosfor. Om den skattskyldige i stället vill använda någon annan form av bevis, såsom laboratorietester eller intyg från tillverkaren, är det också tillåtet. Att i lagen reglera vilka underlag eller mätmetoder som kan accepteras skulle innebära en begränsning av vilka bevis den skattskyldige får använda. Regeringen bedömer att en sådan begränsning inte är lämplig.

Svensk Handel och TechSverige anser att tillsynen bör flyttas över till Kemikalieinspektionen. Den kontroll som görs enligt lagen avser om skattereglerna har följts. Det kan exempelvis vara frågor om huruvida skattepliktiga varor deklarerats korrekt eller om den skattskyldige har tillräckligt underlag för att visa rätten till ett begärt avdrag. De förändringar som har föreslagits kommer att förenkla denna kontroll i och med att det inte längre finns något behov av att veta vilka individuella ämnen som förekommer i varan. Den kompetens som krävs vid kontrollen kommer i princip uteslutande att vara skattekompetens. Det bedöms därför vara lämpligt att den kontrollen fortsatt ligger kvar på beskattningsmyndigheterna, dvs. Skatteverket och Tullverket.

Lagförslag Förslagen innebär ändringar i 2, 3 – 4, 7 a och 15 c §§ (se avsnitt 12.13.3.3 nedan) lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik samt att 5 – 7 §§ och bilagan till lagen upphör att gälla, se avsnitt 11.7.

12.13.3.2 Tydligare och enklare regler för begagnade varor

Regeringens förslag: Den generella regeln om undantag från skattskyldighetens inträde ändras så att skattskyldighet inte inträder för varor som i Sverige tidigare har ägts av någon annan än en lagerhållare, tagits till ett försäljningsställe för detaljförsäljning eller tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning. Reglerna samordnas med möjligheterna till återbetalning i vissa fall. Det införs ett generellt undantag från beskattning för varor som är tillverkade före den 1 juli 2017. Skattskyldighetens

inträde för lagerhållare utvidgas så att skattskyldighet även inträder då en vara tas till ett försäljningsställe som inte är det egna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Applia , BSH Home Appliances AB och Grundig Nordic AB är positiva till att det görs ett tydligt undantag så att återbruk inte dubbelbeskattas. Dustin Group , Ekonomistyrningsverket , RISE , Stena Recycling AB och TCO Development tillstyrker förslaget. Stena Recycling AB anger att de föreslagna ändringarna är ändamålsenliga och innebär att ett av de största ekonomiska hindren för att öka återanvändningen av elektronik i Sverige försvinner. Det bör dock klargöras att elektronik som har samlats in vid återvinningscentraler, genom producentansvarsorganisationer eller från detaljhandeln ska presumeras omfattas av undantaget. Elektronikbranschen , Företagarna , Näringslivets regelnämnd , Svensk Handel , Svenskt Näringsliv , TechSverige , Teknikföretagen tillstyrker förslaget, men anser att begagnade varor inte borde omfattas av skatten oavsett var de kommer från. Svensk Handel och TechSverige påpekar att företag som renoverar och uppgraderar befintliga begagnade produkter inte sällan måste köpa in komponenter eller produkter från utlandet. Inrego AB ser positivt på förslaget och anser att det möjliggör att andrahandsprodukter inte dubbelbeskattas i framtiden och gör administrationen betydligt enklare. Det borde dock införas ett generellt undantag för alla it-produkter som redan använts. Det är fel att en sådan regel skulle slå mot återbruket i Sverige. Det finns inte tillräckligt med elektronik i Sverige för att möta efterfrågan på andrahandsmarknaden. Produkter som har satts på marknaden i ett annat EU-land ska inte missgynnas. Naturvårdsverket tillstyrker förslaget men påpekar att införsel och import av begagnad elektronik är viktig för att få ihop tillräckliga volymer för vissa företag. En konsekvens av att inte undanta sådan elektronik är att den återanvända elektroniken blir dyrare. Förvaltningsrätten i Falun och Skatteverket har inga invändningar mot förslaget. Branschföreningen för storköksleverantörer och Branschföreningen professionell hygien & rengöring avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Så som kemikalieskatten i dag är utformad inträder inte skattskyldighet om en skattepliktig vara säljs inom Sverige såvida inte säljaren är godkänd som lagerhållare. Skattskyldigheten har i sådana situationer normalt inträtt i ett tidigare skede, exempelvis då varan har tillverkats eller förts in till Sverige. Om säljaren är godkänd som lagerhållare inträder normalt skattskyldighet om försäljningen sker till någon annan än en lagerhållare. Det finns dock ett generellt undantag från skattskyldighet för varor som skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt för. Sammantaget innebär dessa regler att försäljning av begagnade varor generellt inte ska beskattas. En aktör som handlar med begagnade varor kan välja att inte ansöka om att bli godkänd som lagerhållare och behöver då inte betala någon skatt när varorna säljs. Om aktören av någon anledning är godkänd som lagerhållare, exempelvis för att den även handlar med ny elektronik, kommer undantaget för varor som skattskyldighet redan har inträtt för normalt att vara tillämpligt. I de allra flesta fall kommer skattskyldigheten redan att ha inträtt för begagnade varor. Det är viktigt att notera att lagerhållaren inte behöver visa att skatten faktiskt har betalats, utan det är tillräckligt att de formella förutsättningarna för skattskyldighet har inträffat tidigare. Om ett företag i Sverige som inte är lagerhållare har köpt en skattepliktig vara som har tillverkats eller förts in till Sverige efter att skatten infördes kommer skattskyldigheten i princip alltid att ha inträtt.

För elektronik som fördes in till Sverige eller tillverkades i Sverige innan skatten infördes och sedan säljs av en lagerhållare kan det dock inträffa att någon skattskyldighet inte har inträtt. Detta blir aktuellt både i det fall då elektroniken har legat osåld i ett lager och i det fall då den har sålts till en privatperson, använts, köpts in av en lagerhållare och sedan säljs igen. I det senare fallet kan det alltså inträffa att begagnad

elektronik beskattas om den säljs av en lagerhållare. Regeringen har tidigare bedömt att det är en situation som med tiden kommer att bli allt mer sällsynt (prop. 2017/18:294 s. 81). Delegationen för cirkulär ekonomi har i en skrivelse till Regeringskansliet (Fi2020/00729) angett att erfarenheten visar att det varit ett felaktigt antagande, dels eftersom det är svårt att identifiera åldern på många produkter, dels eftersom många elektronikprodukter har eller genom rekonditionering kan få en lång livslängd. Delegationen bedömer därför att det finns ett behov av att reformera tillämpningen så att begagnade varor inte träffas av skatten. Oavsett om det är fråga om ett övergående problem eller inte finns det enligt regeringen inte några tungt vägande skäl att beskatta dessa situationer. Varor som fördes in till Sverige eller tillverkades i Sverige innan skatten infördes bör därför undantas beskattning.

I debatten kring kemikalieskatten lyfts ibland frågan hur undantaget för varor som skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt för fungerar i praktiken. Det synes då förekomma en del missuppfattningar kring vad som ska bevisas och vilka beviskrav som ställs. I värsta fall kan sådana missuppfattningar leda till att lagerhållare betalar in skatt för begagnade varor som skattskyldigheten tidigare har inträtt för, trots att skattskyldighet enligt lagtexten inte inträder vid försäljning av sådana varor. För att säkerställa att sådana försäljningar som är undantagna beskattning enligt lagtexten verkligen blir undantagna i praktiken finns det därför ett behov av att förtydliga och förenkla reglerna om undantag. I dag gäller undantaget sådana varor som skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt för. Det innebär att den som undantaget kan bli aktuellt för måste gå till andra paragrafer för att se i vilka situationer skattskyldighet kan inträffa. Att direkt i undantaget ange vad som ska ha inträffat för att det ska vara tillämpligt skulle göra det tydligare.

Som nämnts ovan kommer skattskyldigheten med dagens regler i princip alltid att ha inträtt för en vara som har tillverkats eller förts in till Sverige efter att skatten infördes och sedan har köpts av ett företag i Sverige som inte är lagerhållare. Med det ovan föreslagna undantaget för varor som fördes in till Sverige eller tillverkades i Sverige innan skatten infördes utökas detta så att skattskyldigheten i princip kommer att ha inträtt för alla varor som någon gång har ägts av ett företag som inte är lagerhållare. För varor som har ägts av en privatperson i Sverige kommer skattskyldigheten i de allra flesta fall att ha inträtt. Det finns dock vissa situationer då en svensk privatperson kan få tag på varor utan att skattskyldighet inträder, exempelvis genom att själv föra med sig dem från utlandet eller genom att köpa dem från en s.k. undantagen säljare i ett annat EU-land. Dessa situationer bedöms dock utgöra en ytterst liten del av den totala handeln med elektronik. Om även elektronik som anskaffats på dessa sätt skulle undantas beskattning om de såldes igen skulle undantaget bli heltäckande och kunna formuleras på så sätt att skattskyldighet inte inträder för skattepliktiga varor som i Sverige tidigare har ägts av någon annan än en lagerhållare. För en lagerhållare som köper in begagnad elektronik från icke-lagerhållare och sedan säljer den vidare kommer det i så fall att vara tillräckligt att veta vem varan har köpts in från för att den ska undantas beskattning.

Med de ovan angivna förändringarna i undantaget kommer alltså varor som i Sverige har ägts av någon annan än en lagerhållare att undantas beskattning. För varor som enbart har ägts av lagerhållare har skattskyldigheten normalt inte inträtt tidigare och sådana varorna bör därför inte undantas generellt. Det finns dock två situationer då skattskyldigheten kan ha inträtt även för varor som enbart har ägts av lagerhållare. Dessa är dels då en lagerhållare har tagit en skattepliktig vara till eget försäljningsställe för detaljförsäljning, dels då en lagerhållare har tagit en skattepliktig vara i anspråk för annat ändamål än försäljning. Även dessa situationer bör därför inkluderas i undantaget. De bedöms främst bli relevanta för lagerhållare men är tillämpliga även i andra fall. Dock finns det då i många fall en överlappning mellan de olika grunderna. Om

exempelvis en lagerhållare säljer en dator som tidigare ägts och använts av en privatperson i Sverige är undantaget tillämpligt dels på grund av att datorn i Sverige tidigare har ägts av någon annan än en lagerhållare, dels på grund av att den i Sverige har tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning i och med att privatpersonen tidigare har använt den.

Att varan ska tas till just ett ”eget” försäljningsställe skulle riskera at t försvåra tillämpningen av undantaget eftersom det då skulle krävas mer information om varan och försäljningsstället. Även vad avser skattskyldighetens inträde för lagerhållare finns det skäl att utöka tillämpningen så att den avser alla försäljningsställen, snarare än enbart de egna. I praktiken bedöms en sådan ändring få ytterst liten effekt men det kan vid olika former av samarbeten uppkomma situationer då en lagerhållare säljer en vara från någon annans försäljningsställe. Regeringen föreslår alltså att skattskyldigheten ska inträda för lagerhållaren även i dessa situationer och att situationen därmed även ska läggas till i undantaget om den har skett tidigare.

Sammantaget föreslår regeringen att skattskyldigheten inte ska inträda för en skattepliktig vara som i Sverige tidigare har ägts av någon annan än en lagerhållare, tagits till ett försäljningsställe för detaljförsäljning eller tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning.

I 13 a § i kemikalieskattelagen finns en möjlighet till återbetalning av skatt i vissa fall då varor flyttas till ett annat EU-land eller exporteras till tredjeland. För att undvika kringgående är denna möjlighet samordnad med undantagen från skattskyldighet. En vara ska inte kunna undantas från skattskyldighet samtidigt som skatt återbetalas. I dag är regeln formulerad på så sätt att skattskyldigheten inte inträder för en skattepliktig vara som skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt för, såvida inte den skatten har återbetalats enligt 13 a §. Då regeln om undantag nu föreslås ändras så att den inte längre kopplar direkt till skattskyldighetens inträde behöver även samordningen med regeln om återbetalning justeras. Regeringen föreslår därför att det vid bedömningen av om undantaget är tillämpligt inte ska beaktas förhållanden och händelser som gällt eller inträffat före ett beslut om att bevilja återbetalning enligt 13 a §.

En situation som normalt beskattas både med dagens regler och med de ovan föreslagna ändringarna är då begagnad elektronik förs in från andra EU-länder eller importeras från tredjeland. Om införseln eller importen görs av en lagerhållare inträder inte någon skattskyldighet vid själva införseln eller importen, men om varan sedan säljs till en icke-lagerhållare kommer skattskyldighet normalt att inträda. Om någon annan aktör för in eller importerar en begagnad vara kommer skattskyldighet normalt att inträda vid införseln eller importen. I promemorian föreslogs ingen ändring av detta system. Flera remissinstanser, bl.a. Näringslivets regelnämnd , Svenskt Näringsliv , TechSverige och Inrego AB , anser att införsel och import av begagnad elektronik ska undantas från beskattning. I flera fall motiveras detta med att svenska och utländska varor ska behandlas lika, vilket tyder på att det finns en missuppfattning av promemorians förslag. De regler som föreslås i promemorian innebär att begagnade varor behandlas lika oavsett om de som nya har sålts i Sverige eller utlandet. Under sin livscykel kommer båda att ha beskattats en gång. För båda varorna sker beskattningen då varan första gången förs in eller importeras till Sverige om importen eller införseln görs av en icke-lagerhållare. Om importen eller införseln görs av en lagerhållare sker beskattningen normalt, för båda varorna, i stället när varan första gången säljs till en icke- lagerhållare i Sverige. För varor som ”blir begagnade” i Sverige kommer beskatt ningen att inträffa tidigare i varans livscykel men sett till hela varans livscykel blir beskattningen lika. Om import av varor som ”blivit begagnade” i utla ndet helt skulle undantas beskattning skulle det däremot innebära att sådana varor skulle gynnas framför svenska begagnade varor, vilket skulle riskera att slå mot återbruket av den

elektronik som har sålts i Sverige. Om en skattepliktig vara förs in som ny till Sverige eller tillverkas här kommer den normalt att beskattas, vilket påverkar varans pris. Detta påverkar även varans pris som begagnad. Ett högre nypris innebär ett högre pris som begagnad. Det innebär att priset på varor som har ”blivit begagnade” i Sverige indirekt påverkas av skatten. Om import av begagnade varor från utlandet skulle undantas från skatt skulle priset på dessa varor inte påverkas av skatten, varken direkt eller indirekt. Sådana varor skulle därmed gynnas framför varor som har ”bl ivit begagnade” i Sverige. Ett system som uppmuntrar till att importera utländska begagnade varor framför att återanvända motsvarande varor som redan finns i Sverige är inte rimligt. På sikt skulle ett sådant undantag även kunna leda till att företag som handlar med begagnad elektronik är beredda att betala mindre för svensk begagnad elektronik, eftersom de i stället kan köpa in skattebefriade varor som har blivit begagnade i utlandet till ett lägre pris. Det skulle medföra att det blir mindre intressant för svenska företag som har köpt in ny elektronik att sälja den till återbruk när den har blivit begagnad. Ett undantag för utländska begagnade varor skulle således innebära försämrade konkurrensvillkor för aktörer som vill återbruka redan beskattad elektronik. Ett annat argument som har framförts för att undanta införsel och import av utländska begagnade varor är att det inte finns tillräckligt med begagnad elektronik i Sverige för att täcka behovet. Att införa ett system där utländska begagnade varor gynnas framför svenska begagnade varor bedöms dock inte vara rätt sätt att lösa detta. I synnerhet inte eftersom den svenska marknaden även i dessa fall tillförs en vara som innehåller kemikalier. Det kan även noteras att de föreslagna förändringarna för avdragssystemet (se avsnitt 12.13.3.1) gör det betydligt enklare att få tillräcklig information om kemikalieinnehållet i begagnade produkter för att kunna göra korrekta avdrag. Regeringen bedömer sammantaget att införsel eller import av begagnade varor generellt inte bör undantas från skatt. De sedan tidigare föreslagna undantagen är dock tillämpliga även på införsel och import. Detta innebär exempelvis att om ett företag köper in elektronik som i Sverige har ägts av någon annan än en lagerhållare, skickar den till något annat EU-land för reparation och sedan fraktar tillbaka den till Sverige kommer någon skattskyldighet inte att inträda vid införseln.

För varor som har tillverkats innan den 1 juli 2017 blir dock situationen något annorlunda än vad som anges ovan. Med det tidigare föreslagna undantaget kommer en sådan vara som ”blivit begagnad” i Sverige inte att omfattas av skatt. För att inte särbehandla varor som är tillverkade vid samma tidpunkt men befunnit sig i utlandet sedan dess bör därför även de undantas från beskattning. Regeringen föreslår därför ett generellt undantag från beskattning för varor som är tillverkade före den 1 juli 2017. Undantaget är tillämpligt även på svenska varor, men det kommer där att finnas en betydande överlappning mot övriga undantag.

Svensk Handel och TechSverige har nämnt situationen då en aktör i Sverige restaurerar begagnade varor och för in eller importerar reservdelar. Det kan konstateras att lösa komponenter i många fall omfattas av andra KN-nummer och därmed inte beskattas. Exempelvis tillhör datorer KN-nummer 8471 30, 8471 41 eller 8471 49, medan komponenter till datorer normalt omfattas av 8471 70 eller 8471 80.

Stena Recycling AB har ansett att det bör klargöras vad som gäller för elektronik som har samlats in vid återvinningscentraler, genom producentansvarsorganisationer eller från detaljhandeln. Dessa situationer behandlas i författningskommentaren (avsnitt 12.19).

Lagförslag Förslagen innebär ändringar i 12 och 13 §§ lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, se avsnitt 11.7.

12.13.3.3 Ändrade regler för viss import och otillåten införsel

Regeringens förslag: Ett system med schablonbeskattning införs för import och otillåten införsel i de fall det inte av tulldeklarationen går att utläsa en varas nettovikt. Schablonbeloppen ska baseras på de tyngsta varor som normalt förekommer på marknaden inom varje kategori. Om beskattning har skett enligt schablon kan en skattskyldig inom två månader skriftligen lämna uppgifter till Tullverket om varans vikt för att få skatten beräknad enligt ordinarie regler.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorians förslag omfattade reglerna inte import där tillstånd för centraliserad klarering har använts. Schablonbeloppen indexerades även med hänsyn till bruttonationalprodukten och skulle indexeras fr.o.m. år 2023.

Remissinstanserna: Dustin Group och Ekonomistyrningsverket tillstyrker förslaget. Elektronikbranschen är positiv till förslaget, men är orolig över att tillräckliga kontroller inte kommer att utföras. Applia , BSH Home Appliances AB , Grundig Nordic AB , Svensk Handel och TechSverige undrar hur myndigheterna ska kunna bedriva tillsyn vid privatimport. Företagarna anser att tidsfristen för den skattskyldige att inkomma med uppgifter till grund för en ordinarie beskattning är för kort och borde förlängas till fyra månader. Tullverket påpekar att beskattning sker per vara och inte per försändelse, vilket innebär att en försändelse kan behöva deklareras med flera olika koder. Det kommer att medföra ytterligare kostnader. Tullverket har även lämnat synpunkter på den praktiska hanteringen av betalning av mervärdesskatt i vissa fall. Förvaltningsrätten i Falun har inga invändningar mot förslaget. Branschföreningen för storköksleverantörer och Branschföreningen professionell hygien & rengöring avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: För att kunna beskatta en vara enligt kemikalieskattelagen krävs som ett minimum uppgifter om antal varor, varornas vikt samt varornas KN-nummer. Vid import från tredjeland framgår dessa uppgifter normalt av tulldeklarationen. Vissa typer av tulldeklarationer innehåller dock betydligt färre uppgifter än vad en standardtulldeklaration gör. På grund av ändringar av tullreglerna på EU-nivå, vilka ska vara införda senast den 31 december 2022, kan det uppkomma situationer då varornas nettovikt vid vissa former av import inte längre framgår av tulldeklarationen. Detta kommer främst att beröra privatpersoners import. Eftersom skatten baseras på varans nettovikt, dvs. varans vikt exklusive emballage, kan vikten inte fastställas genom att väga själva försändelsen. För att säkerställa att beskattning kan ske utan olägenheter även i dessa situationer bör därför specialregler införas.

En tänkbar lösning skulle kunna vara att den skattskyldige vid import av skattepliktig elektronik där uppgifter om nettovikt inte framgår av tulldeklarationen måste inkomma med en separat skattedeklaration som innehåller uppgifter om nettovikt. Ett sådant förfarande riskerar dock att bli administrativt betungande både för de skattskyldiga och beskattningsmyndigheten. För vissa varukategorier har vikten dessutom i praktiken mycket liten påverkan på beskattningen eftersom nästan alla varor som finns på marknaden väger så mycket att varan beskattas utifrån det maximala skattebeloppet per vara. Exempelvis kommer att de allra flesta tv-apparater att få samma skatt innan avdrag oavsett deras exakta vikt eftersom det maximala skattebeloppet per vara för övrig elektronik med dagens skattesatser innebär att alla varor som väger mer än ca 2,75 kilogram beskattas lika innan avdrag för kemikalieinnehåll.

En annan tänkbar lösning i en sådan situation skulle kunna vara att den skattskyldige vid import av skattepliktig elektronik föreläggs inkomma med en standardtulldeklaration, vilken innehåller uppgift om bl.a. nettovikt. Ett sådant förfarande riskerar dock också att bli administrativt betungande både för den skattskyldige och för

beskattningsmyndigheten med tanke på den mer omfattande uppgiftslämning som användningen av en standardtulldeklaration medför, särskilt som den skattskyldige i dessa situationer oftast är en privatperson.

Med detta i beaktande skulle en mer lämplig lösning kunna vara att varor vid import där uppgifter om nettovikt inte framgår av tulldeklarationen beskattas utifrån schablonbelopp per vara. Den skattskyldige kan sedan, om den anser att schablonen inte ger ett rättvist resultat, inkomma med uppgifter om vikt till beskattningsmyndigheten och få skatten beräknad utifrån dessa. Ett liknande system finns i dag i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. avseende privatpersoners import av alkohol, tobak och nikotinprodukter i vissa fall. Fördelen med ett sådant system är att den skattskyldige inte behöver inkomma med några ytterligare uppgifter om den är nöjd med resultatet av schablonbeskattningen samtidigt som det fortfarande finns en möjlighet för den skattskyldige att få skatten beräknad utifrån den faktiska vikten på varan. Ett sådant system bedöms utgöra en lämplig avvägning mellan att hålla nere administrationen och bibehålla exaktheten.

Utgångspunkten för schablonbeloppen är att de ska motsvara den skatt som varan hade fått om uppgifter om vikt hade funnits. Schablonen ska dock inte utgöra ett sätt att kringgå skatten. Eftersom den skattskyldige i praktiken kan välja om schablonen eller den faktiska vikten ska användas kan den välja att skatten ska beräknas utifrån vikt i de fall varan väger mindre än vad schablonen har baserats på. Det är dock osannolikt att en skattskyldig skulle välja att få skatten beräknad utifrån faktisk vikt om varan väger mer. Schablonbeloppen bör därför baseras på de tyngsta varor som normalt förekommer på marknaden inom varje kategori. Utifrån liknande resonemang bör schablonbeloppen baseras på en vara som inte medges skatteavdrag. Om den skattskyldige har uppgifter om att varans kemikalieinnehåll medför rätt till skatteavdrag kan den, i samband med att den inkommer med uppgifter om nettovikt och begär omprövning, även begära avdrag.

Att kräva att den skattskyldige direkt då skattskyldigheten inträder ska avgöra om den vill inkomma med uppgifter om vikt eller om skatten ska beräknas enligt schablon skulle medföra vissa praktiska problem. I de aktuella situationerna är den skattskyldige normalt inte personligen inblandad i vare sig deklarationen eller transporten. Det skulle därför vara svårt att ta reda på den skattskyldiges åsikt direkt då skattskyldigheten inträder. Eftersom den skattskyldige i de aktuella situationerna normalt inte yrkesmässigt handlar med elektronik är det också rimligt att den ges en viss tid att överväga om den vill inkomma med uppgifter om vikt på varan eller acceptera schablonbeskattningen. Att låta frågan om hur skatten ska beräknas vara öppen alltför länge kan dock innebära en stor osäkerhet kring beskattningen. I promemorian föreslogs därför att den skattskyldige skulle få två månader på sig att bestämma om skatt ska beräknas enligt schablon eller faktisk vikt. Företagarna har ansett att detta är för kort tid och att tiden borde utökas till fyra månader. Att få reda på en uppgift om en varas vikt är i normalfallet mycket enkelt och bör inte kräva mer tid än två månader. Om den skattskyldige även vill få fram uppgifter om kemikalieinnehåll skulle det dock i ett individuellt fall kunna ta längre tid. I en sådan situation finns det emellertid inget som hindrar att den skattskyldige inom två månader inkommer med uppgifter om vikt och begär att skatten ska beräknas enligt dessa men samtidigt begär anstånd med att inkomma med ytterligare uppgifter. Liknande förfaranden tillämpas vid andra tidsfrister för omprövning eller överklagande. En begäran om att beräkning ska ske enligt faktisk vikt bör vara skriftlig och det nya beslutet bör ske genom omprövning av det tidigare.

Sammantaget föreslår regeringen att beskattning vid import då det inte av tulldeklarationen går att utläsa en varas nettovikt ska ske utifrån ett schablonbelopp per vara.

Schablonbeloppen ska baseras på de tyngsta varor som normalt förekommer på marknaden inom varje kategori. Om beskattning har skett enligt schablon kan en skattskyldig inom två månader skriftligen inkomma till Tullverket med uppgifter om nettovikten för att få skatten beräknad enligt ordinarie regler. Lagrådet har påpekat att det förfarande som föreslås i lagrådsremissen inte omfattar situationer då skyldigheten att betala skatt inträder vid import där tillstånd för centraliserad klarering har använts. Som nämnts ovan kommer de aktuella tulldeklarationerna med färre uppgifter främst att användas vid privatpersoners import. Det är inte aktuellt att utfärda tillstånd för centraliserad klarering till privatpersoner. Deklarationerna kan dock i vissa fall även användas av juridiska personer. I praktiken kommer det sannolikt att vara mycket sällsynt att de aktuella tulldeklarationerna används samtidigt som ett tillstånd för centraliserad klarering. Det finns dock inget formellt hinder mot att de används samtidigt. Regeringen föreslår därför att reglerna om schablonbeskattning ska gälla även då skyldigheten att betala skatt inträder vid import där tillstånd för centraliserad klarering har använts.

Vissa remissinstanser, däribland Applia , Elektronikbranschen , Svensk Handel och TechSverige , har ifrågasatt hur tillsynen vid privatimport ska gå till. De föreslagna reglerna påverkar inte när skatt ska betalas eller vem som är skattskyldig, utan endast hur skatten beräknas. Att skatten beräknas enligt schablon i vissa fall kommer inte att försvåra tillsynen. Eftersom kemikalieskatten hanteras samlat med mervärdesskatt och tull vid import kan även tillsynen normalt hanteras samlat. Tullverket har lämnat synpunkter på den praktiska hanteringen av betalning av mervärdesskatt i vissa fall. De föreslagna ändringarna påverkar inte hur sådan betalning sker.

Kemikalieskatten räknas årligen om utifrån förändringar i konsumentprisindex (KPI). Eftersom schablonbeloppen är tänkta att spegla de ordinarie skattebeloppen föreslår regeringen att de ska indexeras på samma sätt, se vidare avsnitt 12.13.3.1. Beloppen föreslås även justeras så att de speglar de ändrade skattebelopp som anges i det avsnittet. Eftersom de faktiska förändringarna i KPI överstigit de antaganden om prisutveckling som ingick i beräkningarna i det remitterade och lagrådsgranskade förslaget har schablonerna i förslaget justerats. Jämfört med lagrådsremissen justeras även beloppen med anledning av att riksdagen har röstat nej till förslagen i propositionen BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning (prop. 2021/22:240) och någon BNP-indexering därmed inte kommer att ske för år 2023, se vidare avsnitt 12.12 och 12.13.3.1. I lagrådsremissen har det felaktigt angetts att indexering ska ske första gången för kalenderåret 2023. Detta är, vilket Lagrådet har påpekat, inte möjligt med hänsyn till den ikraftträdandetidpunkt som föreslås (se avsnitt 12.13.3.5). Det korrekta årtalet ska vara 2024.

I propositionen Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar (prop. 2021/22:61) föreslås vissa ändringar av definitionen för import, vilka bl.a. innebär att införsel av varor från tredjeland delas in i två kategorier, ”import” och ”otillåten införsel”. Riksdagen har antagit regeringens förslag (bet. 2021/22:SkU9, rskr. 2021/22:161). Ändringarna träder i kraft den 13 februari 2023. Reglerna om schablonbeskattning kommer då att omfatta både import och otillåten införsel.

Lagförslag Förslagen innebär att det införs tre nya paragrafer, 7 a, 7 b och 15 c §§, i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, se avsnitt 11.5 och 11.6.

12.13.3.4 Hänvisning till KN-nummer

Regeringens förslag: Hänvisningen till KN-nummer uppdateras till den version som gällde den 1 januari 2022. Vilka KN-nummer som omfattas av skatten uppdateras i vissa fall till närmast motsvarande nummer i den nya versionen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Dustin Group och Ekonomistyrningsverket tillstyrker förslaget. Elektronikbranschen anser att det generellt är bra med uppdatering av KN-nummer men påpekar att vissa industriprodukter som inte finns i hemmiljö omfattas, vilket inte kan vara syftet med lagen. TechSverige har inga synpunkter på att KN-numren uppdateras men anser att företag borde få göra avdrag för produkter som inte riskerar att användas i människors hemmiljö. Svensk Elektronik anser att industriell användning ska undantas. Förvaltningsrätten i Falun och Skatteverket har inga invändningar mot förslaget. Branschföreningen för storköksleverantörer och Branschföreningen professionell hygien & rengöring avstyrker förslaget och anger att skatten träffar produkter som inte återfinns i människors hem.

Skälen för regeringens förslag: Skattepliktiga varor identifieras i dag genom s.k. KN- nummer. KN står för ”Kombinerade nomenklaturen” och är ett EU -gemensamt system på tullområdet som delar in varor i olika kategorier. I likhet med de flesta andra skatter är det en statisk hänvisning, dvs. en hänvisning en viss given lydelse. Det innebär att ändringar på tullområdet inte påverkar vilka varor som är skattepliktiga. I dag avser hänvisningen den version som gällde den 1 januari 2015. Eftersom det sedan dess har skett vissa förändringar av KN-nummer kan det i undantagsfall inträffa att en vara tillhör ett KN-nummer enligt versionen från 1 januari 2015 men ett annat KN-nummer enligt den nuvarande versionen, vilken tillämpas i tullsammanhang. För att undvika att en vara klassificeras olika i skatte- och tullsammanhang föreslår regeringen att hänvisningen till KN-nummer uppdateras till lydelsen enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1832, vilket är den version som gällde den 1 januari 2022.

Fyra av de KN-nummer som omfattas av lagen, 8517 12, 8519 50, 8528 41 och 8528 51, finns inte i den version som gällde den 1 januari 2022. Nummer 8517 12 omfattar mobiltelefoner och har ersatts av 8517 13 och 8517 14. Det föreslås därför att KNnumret för skatten ändras från 8517 12 till 8517 13 och 8517 14. Nummer 8519 50 omfattar telefonsvarare. De ingår numera i nummer 8519 81, som redan omfattas av skatten. Det föreslås därför att nummer 8519 50 utgår. Numren 8528 41 och 8528 51 omfattar olika typer av datorskärmar. 8528 41 har ersatts med 8528 42, vilket gör att även KN-numret för skatten behöver uppdateras. För nummer 8528 51 finns ingen direkt motsvarighet på sexsiffrig nivå. Närmast motsvarande sexsiffriga nummer bedöms vara 8528 52. Regeringen föreslår därför att KN-nummer 8528 41 och 8528 51 i skatten ersätts med 8528 42 respektive 8528 52.

Elektronikbranschen , Svensk Elektronik och TechSverige har angett att skatten även omfattar produkter som inte återfinns i människors hem eller anser att sådan användning ska undantas från skatten. Detta är inte en fråga som uppkommer av den nu föreslagna uppdateringen, utan är kopplad till att skatten baseras på KN-nummer över huvud taget. De KN-nummer som anges i lagen och som avgör vilka varor som beskattas omfattar sådan elektronik som vanligtvis förekommer i människors hemmiljö. De aktuella KN-numren kan dock i vissa fall även inkludera varor som används, eller kan användas, på andra platser än människors hem. Vid lagens införande ansåg regeringen att det varken var möjligt eller lämpligt att beskatta varorna utifrån varje individuell varas faktiska användning. Fördelarna med att använda sig av det etablerade systemet med KN-nummer bedömdes överväga

nackdelarna. Det noterades även att i de fall varorna används även i andra miljöer än i hem, exempelvis i kontorsmiljöer, orsakar de spridning av farliga ämnen i dessa miljöer (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16.3.1). Denna bedömning kvarstår.

Lagförslag Förslagen innebär ändringar i 1, 3 och 7 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, se avsnitt 11.7.

12.13.3.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringarna avseende beskattning av viss import och otillåten införsel ska träda i kraft den 31 december 2022. Övriga ändringar ska träda i kraft den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I regeringens förslag har det tillkommit en lag med ikraftträdande 13 februari 2023.

Remissinstanserna: Elektronikbranschen anser att de nya bestämmelserna ska träda i kraft först 2025. Ändringar i skattesatserna och vilka ämnen och produkter som omfattas leder till stor påverkan på företagen och ökad administration, vilket tar tid för företagen att anpassa sig till. TechSverige önskar en längre genomförandetid, förslagsvis ett ikraftträdande den 1 juli 2024. Även om det föreslås förenklingar kommer nya skatteberäkningar att behöva göras, vilket tar tid. Regelförenklingarna för begagnathandeln kan dock genomföras tidigare. Inrego AB anser att förändringarna avseende begagnade varor ska träda i kraft tidigare. Förändringarna kan underlätta administrationen för återanvändningsföretag och det är viktigt att de sker så snabbt som möjligt. Förvaltningsrätten i Falun och Skatteverket har inga invändningar mot förslaget. Tullverket anger att den tulldeklaration som är anledningen till de ändrade reglerna för viss import inte kommer att vara fullt utvecklad till den 31 december 2022.

Skälen för regeringens förslag: Som nämnts i avsnitt 12.13.3.3 ska de ändringar i tullreglerna som medför att uppgift om nettovikt i vissa fall inte längre kommer att finnas i tulldeklarationerna vara införda senast den 31 december 2022. Även om Tullverket har angett att den nya tulldeklarationen inte kommer att vara fullt utvecklad detta datum anser regeringen att de nya reglerna om schablonbeskattning vid import i vissa fall ändå bör finnas på plats i tid. Så som reglerna är utformade tillämpas de enbart om information om en varas nettovikt inte går att utläsa av tulldeklarationen. För att ge Tullverket och de skattskyldiga tid på sig att förbereda förändringen bör reglerna dock inte heller träda i kraft tidigare. Regeringen föreslår därför att ändringarna avseende beskattning av viss import och otillåten införsel (avsnitt 12.13.3.3) ska träda i kraft den 31 december 2022. I avsnitt 12.13.3.3 föreslår regeringen, till skillnad från vad som föreslås i promemorian och lagrådsremissen, att reglerna om schablonbeskattning ska gälla även då skyldigheten att betala skatt inträder vid import där tillstånd för centraliserad klarering har använts. Reglerna om skattskyldighetens inträde vid sådan import kommer den 13 februari 2023 att flyttas. Vid denna tidpunkt behöver därför även hänvisningen i schablonreglerna uppdateras. Regeringen föreslår, i enlighet med Lagrådets förslag, en sådan ändring med ikraftträdande den 13 februari 2023.

För övriga ändringar finns det ingen tidpunkt då de måste vara införda. Bland de remissinstanser som har yttrat sig finns både synpunkter att ikraftträdandet bör flyttas fram och att förändringarna för begagnade varor bör träda i kraft tidigare. Föränd-

ringarna kommer att innebära ändrade skattesatser, vilket både företag och myndigheter behöver uppdatera i sina system. De uppdaterade KN-numren kan i enstaka fall innebära en skillnad för vilka varor som omfattas, men innebär samtidigt en förenkling då samma KN-nummer i större utsträckning kommer att användas i skatte- och tullsammanhang. I övrigt innebär de föreslagna förändringarna enbart förenklingar. De skattskyldiga som hade tillräckligt underlag för att göra avdrag enligt tidigare regler kommer att kunna använda det underlaget även enligt de föreslagna reglerna. Att ändringarna avser förenklingar i systemet talar för att de bör träda i kraft så snart som möjligt. Samtidigt bör både myndigheter och de skattskyldiga få tillräcklig tid på sig att anpassa sig till det nya systemet. Det finns även skäl att genomföra ändringarna så samlat som möjligt för att undvika att de skattskyldiga behöver anpassa sina rutiner och system vid flera olika tillfällen. Sammantaget bedömer regeringen att ett ikraftträdande den 1 juli 2023 är väl avvägt. Regeringen föreslår därför att ändringarna om ett enklare avdragssystem (avsnitt 12.13.3.1), tydligare och enklare regler för begagnade varor (avsnitt 12.13.3.2) och hänvisningar till KN-nummer (avsnitt 12.13.3.4) ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Eftersom de föreslagna ändringarna gäller skatteregler och i enskilda fall kan innebära att en vara får högre skatt bör de inte ges retroaktiv verkan. Regeringen föreslår därför att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

De föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna innebär att de nya reglerna om beskattning och avdrag tillämpas då skattskyldigheten inträder efter ikraftträdandet. Detta innebär att en viss modell av en produkt beskattas olika före och efter ikraftträdandet. Om skattskyldigheten inträder efter ikraftträdandet kommer de nya, lägre, skattesatserna och de förenklade avdragsreglerna att tillämpas. När det gäller reglerna för begagnade varor är det tidpunkten då skattskyldigheten annars skulle ha inträtt som avgör om den nuvarande eller den nya lydelsen av undantaget används. Om en händelse som normalt medför skattskyldighet inträffar den 1 juli 2023 eller senare tillämpas den nya lydelsen av bestämmelsen. Eftersom undantaget baseras på historiska händelser (se avsnitt 12.13.3.2) kan det dock bli aktuellt att se till händelser som har inträffat innan ikraftträdandet för att avgöra om undantaget är tillämpligt.

12.13.4 Konsekvensanalys

Syfte och alternativa lösningar

Ett enklare avdragssystem Syftet med det föreslagna avdragssystemet är främst att förenkla administrationen, både för de skattskyldiga och beskattningsmyndigheterna. Detta bedöms i sin tur kunna ha positiva effekter även på skattens styreffekt, eftersom det gör det lättare för de skattskyldiga att få den information som krävs för att få rätt avdrag och lättare för myndigheterna att kontrollera avdragen. Varor bör därför i praktiken få det avdrag de har rätt till enligt lagstiftningen i större utsträckning. En alternativ lösning hade varit att genomföra det förslag som utvärderingen presenterade. Effekterna av det redogörs för i avsnitt 12.13.3.1. En annan alternativ lösning är att enbart rätta de fel som utvärderingen hittade i bilagan, men i övrigt inte genomföra några förändringar. Det skulle medföra att skattens effekter blir liknande som i dag.

Tydligare och enklare regler för begagnade varor Syftet med de föreslagna förändringarna är främst att de varor som i dag är undantagna beskattning i lagtexten verkligen blir undantagna i praktiken. Det har även skett en viss utvidgning av undantaget. Ett annat syfte är att reglerna ska bli enklare att förstå och tillämpa. En alternativ lösning hade varit att behålla reglerna som de ser ut i

dag. Eftersom det i debatten kring kemikalieskatten synes förekomma en del missuppfattningar kring vad som ska bevisas och vilka beviskrav som ställs har detta dock bedömts inte vara lämpligt.

Ändrade regler för viss import och otillåten införsel På grund av ändringar av tullreglerna på EU-nivå kan det i framtiden inträffa att varors nettovikt vid vissa former av import inte längre framgår av tulldeklarationen. Syftet med de föreslagna ändringarna är att kunna hantera beskattningen vid sådan import utan att öka administrationen. En alternativ lösning skulle vara att skatten i dessa fall skulle deklareras i en separat deklaration. Ett sådant system riskerar dock att bli administrativt betungande och sammantaget vara sämre än det föreslagna systemet. En annan alternativ lösning skulle vara att Tullverket eller transportören öppnade alla försändelser i de aktuella fallen och vägde dem manuellt. Det bedöms dock vara olämpligt, inte minst på grund av den kraftigt ökade administration det skulle medföra.

Hänvisning till KN-nummer Syftet med ändringen är att underlätta hanteringen genom att samma KN-nummer i större utsträckning kan användas vid beskattning och i tullsammanhang. En alternativ lösning är att behålla den nuvarande hänvisningen till de KN-nummer som gällde 2015. Även om historiska data för KN-nummer normalt finns tillgängliga bedöms det underlätta hanteringen både för myndigheterna och de skattskyldiga om numren uppdateras.

Offentligfinansiella effekter

Ett enklare avdragssystem Förslaget innebär att kemikalieskattens avdragssystem förenklas så att rätten till avdrag enbart påverkas av om varan innehåller brom, klor eller fosfor och inte huruvida ämnet är reaktivt eller additivt tillsatt. Uppgifter om huruvida ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt kommer därför inte att behövas med förslaget. Den bilaga till lagen som i dag beskriver om vissa vanligen förekommande ämnen normalt tillsätts additivt eller reaktivt tas bort. Varor som inte innehåller brom eller klor medges avdrag med 50 procent medan varor som därutöver inte heller innehåller fosfor medges avdrag med 95 procent.

Förslaget bedöms medföra att andelen avdrag kommer påverkas i viss utsträckning, men i vilken utsträckning är mycket svårt att bedöma. För att kunna göra en bedömning behövs uppgifter om huruvida brom, klor och fosfor tillsatts additivt eller reaktivt i de elektronikvaror som i dag betalar kemikalieskatt. I dag medges avdrag med 50 procent om en vara inte innehåller additivt tillsatt brom eller klor, men varan kan fortfarande innehålla antingen reaktivt tillsatt brom eller klor eller additivt tillsatt fosfor. Utifrån uppgifter från Skatteverket kan en bedömning göras över hur stor andel avdrag som i dag görs med 50 procent, vilket kan ge en indikation över de volymer som medges avdrag för avsaknad av additivt tillsatt brom och klor. Det finns dock inga uppgifter över hur kemikalieinnehållet i de varor som medges 50 procent avdrag fördelar sig mellan å ena sidan reaktivt tillsatt brom eller klor och å andra sidan additivt tillsatt fosfor. Med det föreslagna systemet kommer varor som innehåller (reaktivt tillsatt) brom eller klor inte att medges något avdrag, medan de varor som innehåller (additivt tillsatt) fosfor fortsatt kommer att medges 50 procent avdrag. För att veta hur stor andel som kommer ha rätt till avdrag med 50 procent med förslaget hade således uppgifter om fördelningen mellan brom/klor och fosfor behövts. Dessa uppgifter har inte varit möjliga att få fram. I Kemikalieinspektionens och Skatteverkets utvärdering gjordes analyser över innehåll av klorerade, bromerade och fosforinne-

hållande ämnen i några elektronikprodukter. I analyserna gjordes även en bedömning av om ämnena tillsats additivt eller reaktivt. Analyserna ger en viss indikation över om ämnet är additivt eller reaktivt tillsatt, men eftersom ämnen i endast två olika produktgrupper undersöktes (mikrovågsugnar och bärbara datorer) är det svårt att dra några generella slutsatser för alla varugrupper som omfattas av kemikalieskatten.

Om ett antagande görs att 20 procent av de volymer som i dag medges avdrag med 50 procent innehåller reaktivt brom och klor skulle det innebära att storleken på dessa avdrag minskar med 20 procent. Det skulle innebära att nettoskatteintäkterna skulle öka.

För att medges avdrag med 90 procent krävs i dag att varorna, förutom att de inte innehåller brom eller klor (varken additivt eller reaktivt tillsatt), inte innehåller additivt tillsatt fosfor. Det innebär att en vara som medges 90 procent avdrag inte får innehålla vare sig brom, klor eller additivt tillsatt fosfor, men den kan innehålla reaktivt tillsatt fosfor. Förslaget innebär att avdrag med 95 procent i stället för 90 procent medges varor som varken innehåller brom, klor eller fosfor, oavsett hur det är tillsatt. För att kunna bedöma effekterna av förslaget hade uppgifter över hur stora volymer av de varor som i dag medges 90 procents avdrag som innehåller reaktivt tillsatt fosfor behövts. Som beskrivits ovan har det varit svårt att få fram uppgifter om huruvida ämnena är additivt eller reaktivt tillsatta. I Kemikalieinspektionens och Skatteverkets utvärdering identifierades ingen reaktivt tillsatt fosfor i några av analyserna, men eftersom det var ett begränsat urval av produkter är det svårt att dra några generella slutsatser för alla varugrupper som omfattas av kemikalieskatten. Utifrån uppgifter från Skatteverket kan en bedömning göras gällande andelen som medges avdrag med 90 procent i dag, men ett antagande behöver göras gällande förekomsten av reaktivt tillsatt fosfor.

Vid ett antagande att det är mindre vanligt att fosfor är reaktivt tillsatt i de elektronikvaror som omfattas av skatten och att endast 10 procent av varorna innehåller reaktivt tillsatt fosfor, skulle andelen som i dag medges avdrag med 90 procent minska med 10 procent. Förslaget innebär samtidigt att avdrag ska medges med 95 procent av skatten i stället för 90 procent, vilket innebär att storleken på avdragen ökar. Den ena effekten ökar nettoskatteintäkterna medan den andra minskar dem.

Förslaget om ett enklare avdragssystem syftar i första hand till att det ska bli en förenkling för de företag som hanterar skatten och utgångspunkten är att det inte ska uppstå någon offentligfinansiell effekt. Med antaganden som beskrivits ovan skulle nettoskatteintäkterna dock öka om inte några ytterligare ändringar gjordes. I förslaget ingår emellertid även justeringar av skattesatserna, och nivåerna på dessa har valts utifrån en ambition att de sammantagna intäkterna från kemikalieskatten ska hållas så gott som oförändrade.

En uppskattning behöver därför göras över de beräknade kemikalieskatteintäkterna år 2023 när förslaget föreslås träda i kraft. Med hjälp av uppgifter från Skatteverket över skatteintäkter från kemikalieskatten kan en sådan uppskattning göras. Kemikalieskatteintäkter och avdrag som avser år 2020 skrivs fram till år 2023 och skattesatserna beräknas justerade för KPI-utveckling. På så sätt kan andelen avdrag beräknas för 2023 och sedan en uppskattning göras över vilka skattenivåer som skulle behövas för att ge de prognostiserade nettoskatteintäkterna för 2023. Taknivån i skatten justeras nedåt något för att även varor som i dag slår i taket ska omfattas. Det finns stora osäkerheter i dessa beräkningar, framför allt eftersom de bygger på vilket antagande som görs om förändringar i avdragen som en följd av den föreslagna förenklingen i avdragssystemet.

Förslaget innebär en sänkning av skattesatsen på vitvaror från 12 till 11 kronor per kilogram och en sänkning av skattesatsen på övrig elektronik från 181 till 160 kronor per kilogram. Detta innebär en sänkning av skattesatsen med omkring 10 procent för respektive kategori. Taket sänks från 497 till 489 kronor per vara vilket är en sänkning med omkring 2,6 procent. Förändringarna bedöms innebära en negativ offentligfinansiell effekt. För 2023 minskar skatteintäkterna med omkring 0,01 miljarder kronor (halvårseffekt) och för 2024 minskar skatteintäkterna med omkring 0,02 miljarder kronor. Applia och Grundig Nordic AB påtalar i sina remissvar att föreslagna förändringar innebär att skattebasen ökar. Det stämmer inte. Samma varor som tidigare omfattas men möjligheterna till avdrag har förändrats och skattesatserna har justerats på ett sätt som sammantaget bedöms leda till minskade skatteintäkter. Antagandena bakom beräkningarna är redovisade tidigare i detta avsnitt.

Tydligare och enklare regler för begagnade varor Förslaget gällande begagnade varor syftar till att tydliggöra och förenkla vad som gäller vid hanteringen av begagnade varor. Förslaget innebär även att varor som tillverkades före den 1 juli 2017 undantas från beskattning. Förändringarna innebär att det blir tydligare när begagnade varor ska undantas från skatt samt att äldre varor undantas från beskattning i större omfattning.

Förtydligandet förväntas leda till att tillämpningen i praktiken blir mer lik så som den har varit i lagtexten, där begagnade varor i de flesta fall inte beskattas. Det kan innebära att aktörer som tidigare betalat in kemikalieskatt, men som enligt lagtexten egentligen inte hade behövt göra det, med förtydligandet inte kommer att betala kemikalieskatt. Redan med nuvarande regler har aktörer rätt att begära omprövning av skattebeslut och om det skulle visa sig att skattskyldighet inte skulle ha inträtt har de rätt till återbetalning. Förslaget i denna del bedöms inte leda till någon offentligfinansiell effekt.

Det är svårt att bedöma hur många varor som tillverkats innan 2017 och som med förslaget kommer att kunna säljas vidare utan att beskattas. Det är även svårt att bedöma hur många av dessa varor som skattskyldighet har inträtt för och som därför är undantagna redan med nuvarande lagstiftning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och varor som undantas från beskattning kommer då att kunna vara sex år eller äldre. För många elektronikprodukter kan det anses vara en lång tid ur vidareförsäljningsperspektiv. För vissa elektronikprodukter som är mindre känsliga för att anses föråldrade kan däremot undantaget bli tillämpligt. Det bedöms dock vara i en försumbar omfattning. Förslaget bedöms därmed inte innebära någon offentligfinansiell effekt.

Ändrade regler för viss import och otillåten införsel Sammantaget bedöms under 2021 ca 5 miljoner kronor ha betalats i skatt av privatpersoner vid privatimport. En övergång till en schablonmässig beskattning som huvudregel vid privatimport skulle medföra att skatten per vara som utgångspunkt blir högre då schablonbeloppen är något högre än de genomsnittliga ordinarie skattebeloppen för berörda varor. I dessa fall är det samtidigt möjligt för den enskilde att själv inkomma med uppgifter som möjliggör att skatten beräknas i enlighet med att ordinarie regler. Sammantaget förväntas därför ingen offentligfinansiell effekt uppstå.

Hänvisning till KN-nummer Förslaget bedöms inte medföra några offentligfinansiella effekter.

Effekter för företagen

Syftet med förslaget om förenklingar i avdragssystemet är att det ska bli enklare för företag att göra avdrag. Som beskrivits ovan kan det ibland vara svårt för skattskyldiga att få information om det exakta kemikalieinnehållet i en vara, vilket kan försvåra möjligheterna att göra de avdrag som de eventuellt skulle ha rätt till. Förslaget kan initialt, i likhet med alla regeländringar, innebära en viss ökad administration för att sätta sig in i de nya reglerna. Effekterna på sikt kommer att variera mellan olika företag. För företag som i dag får uppgifter om kemikalieinnehåll från tillverkarna kommer förslaget inte att medföra några större förändringar eftersom tillverkarnas uppgifter kommer att kunna användas på samma sätt även med de nya reglerna. Det blir dock betydligt enklare för företagen att själva kontrollera en tillverkares uppgifter, vilket minskar administrationen. För företag som i dag inte kan få uppgifter från tillverkaren, vilket kan vara fallet för mindre företag, kommer förändringen att medföra en kraftig minskning av administrationen för att få fram korrekta uppgifter. För företag som i dag väljer att inte skaffa uppgifter om kemikalieinnehåll på grund av att det är för administrativt krångligt kommer förslaget att innebära ökade möjligheter att få de skatteavdrag de har rätt till.

I Kemikalieinspektionens och Skatteverkets utvärdering gjordes en mindre undersökning över företagens uppfattning av administrationens omfattning generellt och där framkom att det fanns en stor variation mellan olika företag. Undersökningen var visserligen i begränsad omfattning och urvalsstorleken för liten för att några generella slutsatser ska kunna dras, men informationen som framkommit kan ge en viss indikation om hur företag upplever administrationen av kemikalieskatten. Gällande tidsåtgången för att bedöma kemikalieinnehållet i nya varor framkom att det varit svårt att uppskatta, men uppskattningsvis varierar den mellan noll och 80 timmar per varumodell. Det innebär en kostnad på mellan noll och 33 000 kronor enligt utvärderingen. För de företag som behöver avsätta mycket tid för att få fram information kring kemikalieinnehållet kan det även påverka vilket sortiment företaget kan erbjuda. De har inte möjlighet att byta sortiment lika ofta eftersom det tar tid att få fram uppgifter om kemikalieinnehåll i nya varor, vilket kan vara en konkurrensnackdel. Förslaget om förenklingar i avdragssystemet borde öka möjligheterna att byta sortiment eftersom tidsåtgången att få fram information kring kemikalieinnehåll minskar. Det borde således vara en konkurrensfördel för de företag som i dag behövt begränsa sitt sortiment.

Skattesatserna räknas årligen om för att ta hänsyn till KPI. Nya skattesatser gäller därför fr.o.m. den 1 januari varje år. Förslaget om ett enklare avdragssystem föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och innebär att nya skattesatser kommer att gälla från det datumet. Skattskyldiga kommer därmed att behöva administrera två ändringar under ett år. Det kan komma att innebära viss tillfällig ökning i administration för de skattskyldiga. Hur mycket tid som ändringarna tar i anspråk beror bl.a. företagens storlek, på hur kemikalieskatten hanteras och vilka interna system som behöver ändras. Vissa företag kan behöva avsätta en del tid för att uppdatera och ändra i alla system vid ändrade skattesatser. I undersökningen framkom att ett av de upplevda problemen med skatten var att den ändras relativt ofta och att det skapar merarbete.

Alla skattskyldiga som betalar kemikalieskatt kommer att påverkas av ändringarna. Det fanns i början av 2020 totalt omkring 750 aktörer som deklarerade kemikalieskatt enligt utvärderingen. Det inkluderar godkända lagerhållare som var flest till antal (603), registrerade mottagare (82) och aktörer som deklarerade per händelse (65). Lagerhållare betalade in den största andelen av kemikalieskatten. Den största andelen av godkända lagerhållare och registrerade mottagare, omkring 65 procent, fanns år 2019 inom detalj- och partihandeln, omkring 20 procent fanns inom service och tjänster (som bl.a. information, kommunikation, uthyrning och utbildning) och knappt

15 procent inom tillverkningsindustri inklusive bygg enligt utvärderingen. Under hösten 2020 tillkom även en ny kategori skattskyldiga, registrerade EU-handlare. Den bedöms främst bestå av utländska företag inom detaljhandeln. Regelrådet anser att promemorians redovisning av berörda företag utifrån storlek är bristfällig. Den överväldigande majoriteten av företag inom detalj- och partihandel har färre än 50 anställda. Detsamma gäller företag inom service och tjänster.

Effekter för enskilda och offentlig sektor

Som en följd av den ändring som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99 avsnitt 5.2) kan enskilda konsumenter som köper skattepliktig elektronik från tredjeland, förutom tull och mervärdesskatt, även bli skyldiga att betala kemikalieskatt fr.o.m. den 1 oktober 2020. Det bedömdes vid införandet innebära en viss ökad administration för de enskilda konsumenterna eller deras ombud. Sammantaget bedömer Tullverket att drygt 5 miljoner kronor i kemikalieskatt betalades in av privatpersoner på detta sätt under 2021 för varor som sammantaget vägde ca 85 ton och med ett värde på drygt 72 miljoner kronor. Totalt handlar det om drygt 23 000 ärenden som Tullverket har hanterat under 2021. Främst handlar det om privatimport av elektronik från Kina. Det är i första hand fråga om datorer, mobiltelefoner och mindre hushållsapparater, dvs. övrig elektronik, som importeras av enskilda konsumenter. Privatimport av vitvaror är mindre vanligt. I genomsnitt uppgår skattebeloppet per köptillfälle för elektronikvaror till 243 kronor. Hanteringen av dessa ärenden påverkas av att beskattning av privatimport inte längre kan ske baserat på tulldeklarationen. Förslaget att i stället beräkna skatten utifrån schablonbelopp innebär en förenklad hantering så länge som schablonmetoden tillämpas. Om den enskilde vill få skatten beräknad enligt de ordinarie reglerna måste dock denne själv inkomma med uppgifter om vikt och eventuellt kemikalieinnehåll, vilket innebär en något ökad administration för dessa konsumenter jämfört med tidigare. Bedömningen är dock att schablonmetoden kommer att tillämpas i majoriteten av ärendena där uppgifter om vikt inte framgår av tulldeklarationen, varför den sammantagna påverkan som regeländringen medför för enskilda konsumenters administrativa börda förväntas vara begränsad.

Förslaget bedöms inte påverka offentlig sektor.

Effekter för hälsa och miljö

Som angavs i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.5) och i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 5.8.4) förväntas kemikalieskatten innebära att försäljningen av viss elektronik minskar samtidigt som andelen elektronik som innehåller mindre skadliga flamskyddsmedel förväntas öka. Förslaget innebär förenklingar och förtydliganden som bedöms leda till att fler aktörer som betalar kemikalieskatt har möjlighet att bedöma kemikalieinnehållet i en vara och därmed lättare kan hantera skatten. Detta skulle kunna leda till att aktörer får ökad kännedom om kemikalieinnehållet i varorna, vilket i praktiken skulle kunna leda till en förbättrad styreffekt. Om styreffekten förbättras och leder till att användning av skadliga flamskyddsmedel och övriga farliga ämnen som denna typ av elektronik kan innehålla minskar något, skulle det kunna bidra till att färre drabbas av sjukdomar och skador relaterade till denna typ av kemikalier och förstärka de hälsomässiga vinsterna.

Näringslivets regelnämnd lyfter i sitt remissvar risken för att produkter producerade utomlands med högt innehåll av kemikalier kommer in i Sverige via privatimport. I del 1 av den utvärdering som Skatteverket och Kemikalieinspektionen genomfört undersöktes frågan om privatimport. Där konstaterades att tillgängliga siffror bör tolkas med

försiktighet men att de underlag man studerat indikerar att skatten inte har lett till en ökad direktimport. Efter den period som myndigheterna har studerat har dessutom ändringar genomförts så att privatimport beskattas i betydligt större omfattning. Regeringen har inte anledning att tro att de nu föreslagna förändringarna påverkar incitamenten att privatimportera jämfört med den nuvarande utformningen av skatten.

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

De föreslagna ändringarna innebär en viss ökad administration under ikraftträdandeåret för Skatteverket. Framför allt innebär delarna om förenklingar i avdragssystemet, tydligare och enklare regler för begagnade varor samt hänvisningar till KN-nummer att Skatteverket behöver uppdatera både intern och extern information samt deklarationsblanketter. Åtgärderna ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning, och eventuella ökade kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget syftar till att förenkla för företagen och om de skattskyldiga därmed lämnar korrekta uppgifter i större utsträckning bedöms förslaget på sikt att innebära något minskade kostnader för Skatteverkets handläggning och kontroll. Förslaget om ändrade regler för viss import och otillåten införsel innebär en viss ökad administration för Tullverket. Ändringarna är en följd av de ändringar av tullregler som görs på EU-nivå och där varornas nettovikt vid vissa former av import inte längre kommer att framgå av den tulldeklaration med färre uppgifter som då kan användas. Tullverket behöver uppdatera både intern och extern information ikraftträdandeåret. Det kan hända att det även fortsättningsvis blir en viss ökad administration beroende på om privatpersoner vid import kommer att välja att lämna in manuella uppgifter om varans vikt och inte använda schablonen. Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning det kommer att ske, men det är troligt att det kommer innebära en viss ökad administration för Tullverket. Sett till Tullverkets verksamhet i stort bedöms dock ökningen vara försumbar. I utvärderingen uppskattades Tullverkets administrativa kostnader för hanteringen av kemikalieskatten till 0,76 miljoner kronor 2019. Dessa kostnader kan komma att öka något med förslaget men ska hanteras inom Tullverkets befintliga ekonomiska ramar.

Det enklare avdragssystemet skulle kunna påverka måltillströmningen till allmänna förvaltningsdomstolar. Att det blir enklare att få rätt avdrag borde innebära att färre skattskyldiga väljer att överklaga beskattningsmyndigheternas beslut. Myndigheternas ökade kontrollmöjligheter skulle dock kunna påverka antalet mål i motsatt riktning, eftersom fler kontroller kan leda till fler överklaganden. De tydligare reglerna för begagnade varor skulle kunna leda till en viss minskning av antalet mål eftersom det blir tydligare vad som gäller och färre skattskyldiga väljer att överklaga. Övriga förslag bedöms inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det kan noteras att det enligt nuvarande regler finns ytterst få mål som avser kemikalieskattelagen. Sammantaget bedöms påverkan på de allmänna förvaltningsdomstolarnas kostnader vara försumbar sett till verksamheterna som helhet. Eventuella tillkommande kostnader ska därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Kemikalieskattelagen bedömdes vid införandet vara förenlig med EU-rätten. De nu föreslagna ändringarna avser främst att underlätta administrationen av skatten. De skiljer generellt inte på svenska och utländska aktörer. I de föreslagna reglerna för begagnade varor hänvisas till vissa händelser som ska ha inträffat i Sverige. Dessa sammanfaller dock normalt med skattskyldighetens inträde. Det är alltså inte fråga om en skillnad mellan svenska och utländska varor, utan mellan beskattade och obeskattade varor. För varor tillverkade innan den 1 juli 2017, då varans hantering i Sverige i vissa fall inte motsvaras av att skattskyldighet har inträtt, föreslås ett generellt

undantag även för varor som aldrig har befunnit sig i Sverige. I de föreslagna reglerna för import i vissa fall kommer utländska varor att beskattas utifrån en schablon, snarare än faktiska uppgifter. Detta beror dock på att uppgifterna i dessa fall saknas i tulldeklarationen. Den skattskyldige har också möjlighet att inkomma med de saknade uppgifterna och då få varorna behandlade på samma sätt som svenska varor. Sammantaget bedöms de föreslagna ändringarna vara förenliga med EU-rätten. I samband med införandet av kemikalieskattelagen anmäldes den som en teknisk föreskrift enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Kommerskollegium anser att även de nu föreslagna ändringarna behöver anmälas. Regeringen instämmer i den bedömningen.

Övriga effekter

Syftet med förslaget är att förenkla och förtydliga delar i kemikalieskatten samtidigt som den offentligfinansiella effekten inte ska påverkas nämnvärt. Förslaget bedöms därför inte påverka sysselsättning eller den ekonomiska jämställdheten. Förslaget bedöms inte heller få några fördelningsmässiga effekter.

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt

12.14 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

Regeringens bedömning: Mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bör höjas från 6 procent till 12 procent.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Den 1 januari 2017 sänktes mervärdesskattesatsen för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 25 procent till 12 procent. Den 1 juli 2022 sänktes skattesatsen ytterligare, från 12 procent till 6 procent.

Mervärdesskatten är en effektiv skatt och bör värnas som intäktskälla för staten. Utgångspunkten bör därför vara en enhetlig mervärdesskatt. För att skapa större enhetlighet i mervärdesskattesystemet anser regeringen att mervärdesskatten för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bör höjas från 6 procent till 12 procent. Genom att höja mervärdesskattesatsen från 6 till 12 procent behandlas dessa tjänster mer likt varor och tjänster som beskattas med normalskattesatsen.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2023. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med knappt 60 miljoner kronor 2023 (effekt för tre kvartal). Därefter bedöms skatteintäkterna öka med knappt 80 miljoner kronor per år.

Övriga skattefrågor

12.15 Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna

uppgifter

Regeringens bedömning: En skyldighet för betaltjänstleverantörer att dokumentera och rapportera uppgifter om gränsöverskridande betalningstransaktioner till Skatteverket bör införas.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024.

Skälen för regeringens bedömning: Under våren 2020 beslutades inom EU ett nytt direktiv inom mervärdesskatteområdet samt tillhörande förordning om administrativt samarbete som avser åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri. Direktivet är en ändring i direktiv 2006/112/EG (mervärdesskattedirektivet) som innebär att betaltjänstleverantörer ska dokumentera och redovisa uppgifter om gränsöverskridande betalningar som de genomför. Uppgifterna ska skickas till Skatteverket som sänder dessa vidare till Europeiska kommissionen, som i sin tur samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system kallat CESOP. Förordningen är en ändring av förordning (EU) 904/2010 om administrativt samarbete och innehåller administrativa regler för hur insamlingen och hanteringen av uppgifter ska gå till. Direktivet och förordningen ska börja tillämpas den 1 januari 2024.

Regeringen beslutade den 22 oktober 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag till vilka författningsändringar som behövs för att genomföra direktivet i svensk rätt och för att anpassa svensk rätt till förordningen samt analysera om det behöver införas några ytterligare sanktioner. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2022 i betänkandet Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter (SOU 2022:25). Betänkandet har remissbehandlats.

Författningsändringar behövs för att genomföra direktivet och anpassa svensk rätt till förordningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2023 med ett förslag. Ett sådant förslag bör träda i kraft den 1 januari 2024.

Förslaget bedöms öka statens intäkter med 0,1 miljarder kronor 2024, varaktigt bedöms förslaget öka statens intäkter med 0,5 miljarder kronor per år.

12.16 Utvärderingen av utjämningsordningen med

Danmark

Riksdagen har under våren 2012 tillkännagett för regeringen det som anförs i reservation 15 under punkt 16 om öresundsavtalet (bet. 2011/12:SkU13 reservation 15 punkt 16, rskr. 2011/12:170). Av tillkännagivandet följer att skatteavtalet med Danmark måste förhandlas om i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen (bet. 2011/12:SkU13. s. 65 och 66). För att möjliggöra ett ställningstagande i frågan pågår ett gemensamt arbete med Danmark för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, det s.k. öresundsavtalet, se lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna, bilaga 4. Under mars 2020 tog regeringen kontakt med danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av öresundsavtalet och under hösten 2021 återupptogs arbetet där behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning har lyfts från den svenska regeringens sida. Frågan ingår nu som en del i ett förslag om en vidare översyn av 2003 års avtal. Ett nytt avtal kan skapa förutsättningar för att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun, vilket bedöms kunna bidra till en fortsatt integration och regionförstoring som är bra för näringsliv, forskning och tillväxt i både Sverige och Danmark. Eftersom omförhandling av öresundsavtalet utgör kärnan i tillkännagivandet och också ingår som en del av pågående förhandling anses tillkännagivandet därmed slutbehandlat.

12.17 Offentligfinansiella effekter – en

sammanfattning

I tabell 12.2 redovisas de offentligfinansiella effekterna av de förändringar i skatte- och avgiftsreglerna som presenteras i denna proposition. För mer utförliga beskrivningar av konsekvenserna av de olika skatteåtgärderna hänvisas till tidigare avsnitt.

I tabellen redovisas tre olika offentligfinansiella effekter: bruttoeffekt för 2023, nettoeffekter för 2023 – 2025 och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Referensalternativet vid tolkningen av bruttoeffekten är de förväntade skatteintäkterna i frånvaro av regeländringar. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. I de offentligfinansiella effektberäkningarna tas normalt hänsyn till indirekta effekter i form effekter av övervältring på priser och vinster, effekter på mervärdesskatten av ändrade punktskatter och effekter av förändringar i konsumentprisindex. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna. Vid bedömningen av hur en skatteförändring påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande på kort sikt, är den offentligfinansiella nettoeffekten den mest relevanta.

Den offentligfinansiella effekten av en regelförändring förväntas i vissa fall vara olika stor för olika år. Det kan bero på att åtgärden är tillfällig eller på att åtgärdens indirekta effekter inte uppkommer omedelbart. Den varaktiga effekten är ett mått på den bestående årliga effekten av en skatteändring och möjliggör jämförelser av regeländringar vars nettoeffekter fördelas olika över tiden.

De offentligfinansiella effekterna utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringar i skattereglerna. De efterfrågade och utbjudna kvantiteterna av varor och tjänster är därmed opåverkade och aktivitetsnivån i ekonomin oförändrad. Undantag från antagandet om oförändrat beteende kan göras om utbud och efterfrågan bedöms ändras i stor utsträckning eller om substitution mot utländsk konsumtion förväntas ske i betydande omfattning. De offentligfinansiella beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer med utgångspunkt i den prognos för den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna som presenteras i denna proposition. Effekterna redovisas i periodiserade termer, vilket innebär att effekten hänförs till det år den skattepliktiga händelsen inträffar, oavsett när uppbörden av skatten sker. Slutligen avser de offentligfinansiella effekterna i tabell 12.2 effekten på den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande. För en detaljerad beskrivning av metodfrågor kopplade till de offentligfinansiella effektberäkningarna hänvisas till Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner, som publiceras på regeringen.se.

Tabell 12.2 Offentligfinansiella effekter av förslag och aviseringar om ändrade

skatte- och avgiftsregler i denna proposition

Miljarder kronor Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig Effekt från 2023 2023 2024 2025 effekt Sänkt skatt för personer över 65 år som arbetar 2023-01-01 -0,77 -0,77 -0,77 -0,77 -0,77 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor med bil 2023-01-01 -1,61 -1,61 -1,61 -1,61 -1,61 varav avståndsbaserad skattereduktion införs inte 5,50 5,50 5,50 5,50 5,50

Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig Effekt från 2023 2023 2024 2025 effekt varav reseavdraget behålls i sin nuvarande form -5,50 -5,50 -5,50 -5,50 -5,50 varav höjd schablon för avdrag för resor till och från arbetsplatsen -1,61 -1,61 -1,61 -1,61 -1,61 Justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil 2023-01-01 -0,18 -0,20 -0,20 -0,20 -0,20 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller 2023-01-01 -0,28 -0,28 -0,28 -0,28 -0,28 Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen 2023-07-01 -0,06 -0,05 -0,11 -0,11 0,00 Förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling 2023-07-01 -0,12 -0,10 -0,20 -0,20 -0,20 Avskaffad avfallsförbränningsskatt 2023-01-01 -0,52 -0,41 -0,45 -0,47 -0,47 Slopad skattenedsättning för datorhallar 2023-07-01 0,18 0,14 0,28 0,28 0,28 Slopad koldioxidskatt i kraftvärmeoch värmeverk inom EU ETS 2023-01-01 -0,13 -0,10 -0,10 -0,10 -0,10 Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt följdändringar för lågbeskattad olja 2023-01-01 -6,84 -6,73 -6,86 -6,86 -6,86 Tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk 2023-07-01 -0,48 -0,38 0,00 0,00 0,00 Ingen BNP-indexering av kemikalieskatten 2023-01-01 -0,03 -0,04 -0,08 -0,11 -0,11 En enklare och tydligare 2022-12-31 kemikalieskatt resp. 2023-07-01 -0,01 -0,01 -0,02 -0,02 -0,02 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer från 6 till 12 procent 2023-04-01 0,06 0,06 0,08 0,08 0,08 Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter 2024-01-01 0,10 0,20 0,50

Summa -10,79 -10,48 -10,22 -10,17 -9,76

Källa: Egna beräkningar.

I tabell 12.3 redovisas de offentligfinansiella effekterna av de ändrade skatte- och avgiftsregler som riksdagen har beslutat om mellan 2022 års ekonomiska vårproposition och denna proposition.

Tabell 12.3 Offentligfinansiella effekter av riksdagen beslutade ändrade skatte- och

avgiftsregler mellan 2022 års ekonomiska vårproposition och denna

proposition

Miljarder kronor Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig Effekt från 2022 2023 effekt

Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt

sänkt skatt på bensin och diesel samt

hantering av överskott av vaccindoser -3,80 0,00 0,00

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel 2022-05-01 -3,80 0,00 0,00

Extra ändringsbudget för 2022 –

Vårändringsbudget för 2022 och stöd till

Ukraina -0,35 -0,44 0,00

Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk 2022-07-01 -0,35 -0,44 0,00

Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig Effekt från 2022 2023 effekt

Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt

sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och

vattenbruk -0,39 0,00 0,00

Retroaktivt sänkt skatt på diesel som förbrukats i arbetsmaskiner m.m. inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheter 2022-01-01 -0,39 0,00 0,00

Summa -4,54 -0,44 0,00

Källa: Egna beräkningar.

12.18 Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas normalt i huvudsak på budgetens utgiftssida. Men det finns också stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar budgetens inkomstsida. De skatteutgifter som hör till respektive utgiftsområde redovisas i respektive utgiftsbilaga i denna proposition.

En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen inom ett visst skatteslag. Ett exempel är den reducerade mervärdesskattesatsen på livsmedel som är 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 och 12 procent multiplicerat med underlaget.

Förutom skatteutgifter finns även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Exempel på skattesanktioner är fastighetsskatt på lokaler, på industrienheter samt på elproduktionsenheter.

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar budgetens saldo och kan därför oftast jämställas med stöd på budgetens utgiftssida.

Beräkningarna av skatteutgifternas storlek kan dock inte användas som en exakt offentligfinansiell effekt för den möjliga intäktsförstärkningen om en viss skatteutgift skulle slopas. Om t.ex. en skattebas förväntas minska när en skatteutgift slopas, innebär det att den faktiska intäktsförstärkningen blir mindre än den redovisade skatteutgiften. Det är även möjligt att ett slopande av vissa skatteutgifter leder till lägre skatteintäkter, exempelvis om produktion flyttar utomlands till följd av ändrade skatteregler. Beräkningarna tar heller inte hänsyn till de indirekta effekter som kan tänkas uppstå om en skatteutgift slopas. Indirekta effekter kan t.ex. vara att intäkterna från andra skatter påverkas.

En skattesats som är lägre än normen inom skatteutgiftsredovisningen kan t.ex. vara hög i ett internationellt perspektiv, varför en skatteutgift inte definitionsmässigt ska ses som ett stöd eller en subvention. Skatteutgifter kan i vissa fall vara samhällsekonomiskt effektiva i den meningen att ett bibehållande av skatteutgiften kan vara samhällsekonomiskt mer effektivt än ett slopande. Vissa skatteutgifter kan inte slopas då det t.ex. kan finnas unionsbestämmelser eller andra internationella överenskommelser som förhindrar detta.

En utförlig beskrivning av skatteutgifterna har redovisats i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2021/22:98).

12.19 Författningskommentar

12.19.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

11 a §

I paragrafen anges vad som avses med stödordning. Ändringen i punkt 8 är en följdändring med anledning av att återbetalningen av skatt enligt 9 kap. 5 a § slopas. Vidare tas punkt 10 bort som en följdändring med anledning av att skattenedsättningen i 11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 slopas. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.3.

9 kap.

5 b §

I paragrafen regleras hur fördelningen av insatta energimängder ska göras när både el och bränsle har använts samtidigt för produktionen av värme eller kyla. Ändringen är en följdändring med anledning av att återbetalningen av skatt enligt 5 a § slopas. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.3.

8 §

I paragrafen regleras beloppsgränser och andra villkor för återbetalning. Ändringen i tredje stycket är en följdändring med anledning av att återbetalningen av skatt enligt 5 a § slopas. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.3.

11 kap.

6 §

I paragrafen regleras vem som får godkännas som frivilligt skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft. Ändringen i första stycket innebär att punkt 6 tas bort vilket innebär att förbrukning av elektrisk kraft i en datorhall inte längre är en grund för att godkännas som frivilligt skattskyldig. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.3.

9 §

I paragrafen anges för vilken förbrukning av elektrisk kraft som en skattskyldig får göra avdrag och med vilka belopp avdrag får göras. Första stycket ändras på så sätt att punkt 7 tas bort vilket innebär att avdrag inte längre får göras för skatt på förbrukning i en datorhall hos den skattskyldige. Därutöver tas punkt 8 b bort med innebörden att förbrukning i en datorhall omfattas av den skattskyldiges möjlighet att göra avdrag för förbrukning i de kommuner i norra Sverige som anges i 4 §. Efterföljande underpunkter i punkt 8 numreras om.

Ändringen i andra stycket är en följdändring med anledning av att punkt 7 i första stycket tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.3.

16 §

I paragrafen samlas vissa villkor som är gemensamma för flera bestämmelser om återbetalning för energiskatt på el. Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av att 15 § upphävs. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.3.

17 §

I paragrafen samlas vissa villkor som är gemensamma för flera bestämmelser om avdrag och återbetalning för energiskatt på el. Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av att 15 § upphävs. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.3. 12.19.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

8 §

Av paragrafen framgår storleken på jobbskatteavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Ändringen innebär att skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna för personer med arbetsinkomster upp till ca 1 800 000 kronor per år. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.3. 12.19.3 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

3 kap.

15 §

I paragrafen anges vad som avses med punktskatt. Ändringen innebär att punkt 14 om lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns tas bort. Efterföljande punkt numreras om. Ändringen är redaktionell och innebär ingen ändring i sak för de punkter som kvarstår i paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 12.7.4.

7 kap.

1 a §

I paragrafen finns bestämmelser om registrering. Ändringen innebär att punkt 13 om lagen om skatt på avfall som förbränns tas bort. Övriga ändringar är endast redaktionella. Ändringarna innebär ingen ändring i sak för de punkter som kvarstår i paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 12.7.4.

12.19.4 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

53 kap.

5 §

I paragrafen finns en uppräkning av vissa beslut om återbetalning som anses vara beslut om punktskatt.

Ändringarna i punkt 2 innebär att hänvisningarna till skattenedsättningen för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i en datorhall och för framställning av värme eller kyla för förbrukning i en datorhall tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 12.8.3.

12.19.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

7 a §

Paragrafen är ny och reglerar beskattning vid import när uppgift om en skattepliktig varas nettovikt inte framgår av en tulldeklaration.

Situationen kan uppkomma dels om det inte finns någon tulldeklaration, dels om tulldeklarationen inte innehåller uppgifter om nettovikt. I sådana fall ska skatten inte beräknas enligt 3 § andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§, utan i stället tas ut enligt de skattebelopp som anges i paragrafen. Att skatt inte ska beräknas enligt 3 § andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§ innebär att beskattning inte längre sker utifrån varornas vikt, samt att reglerna om avdrag inte är tillämpliga. Om den skattskyldige vill göra avdrag på grund av varans kemikalieinnehåll måste den begära att skatten ska beräknas utifrån vanliga regler, se kommentaren till 15 c §. Skattebeloppen i paragrafen är angivna per vara.

Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.

Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.3.

7 b §

Paragrafen är ny och reglerar årlig omräkning av schablonbeloppen i 7 a § utifrån förändringar i konsumentprisindex (s.k. indexering).

Omräkningen sker genom att schablonbeloppen varje år justeras utifrån skillnaden mellan det allmänna prisläget i juni månad det år beräkningen sker och juni månad närmast föregående år. Detta innebär att omräkning sker enligt samma grunder som föreslås för de ordinarie skattebeloppen, se kommentaren till 3 a § i avsnitt 12.19.5.

Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.

Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.3.

15 c §

Paragrafen är ny och reglerar möjligheten för den skattskyldige att få skatten beräknad enligt ordinarie regler när 7 a § har tillämpats.

Om en skattskyldig har fått skatten beslutad enligt 7 a § har han eller hon möjlighet att inom två månader från den tidpunkt då han eller hon har tagit del av beslutet om skatt till Tullverket skriftligen inkomma med uppgifter om de skattepliktiga varornas nettovikt. Tullverket ska då ompröva det tidigare beslutet. Skatten ska i så fall beräknas utifrån vad som anges i 3 – 7 §§, vilket innebär att skatten ska beräknas utifrån

varans vikt och att den skattskyldige har möjlighet att göra avdrag baserat på varans kemikalieinnehåll. Att uppgifterna ska lämnas skriftligen är teknikoberoende. Det kan exempelvis ske via e-post. Omprövningen innebär att det nya beslutet ersätter det tidigare. Enligt 15 § andra stycket gäller tullagen (2016:253) för skatt som ska betalas till Tullverket, vilket medför att det nya beslutet kan överklagas enligt de sedvanliga reglerna för överklagande av omprövade beslut i tullagen. När det nya beslutet har fattats finns det inte längre någon möjlighet att återgå till beskattning enligt schablon. Vid en eventuell ytterligare omprövning ska skatten i sådant fall beräknas enligt de ordinarie reglerna. Omvänt gäller att om den skattskyldige inte inom två månader från det att han eller hon tog del av beslutet om schablonbeskattning skriftligen har inkommit med uppgifter om de skattepliktiga varornas nettovikt finns det inte längre någon möjlighet att beräkna skatten utifrån de ordinarie reglerna. Det är exempelvis då inte längre möjligt att vid en omprövning pröva om den skattskyldige har rätt till avdrag på grund av varans kemikalieinnehåll. Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.3.

12.19.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

7 a §

I paragrafen regleras beskattning vid import då uppgift om en skattepliktig varas nettovikt inte framgår av en tulldeklaration. Hänvisningen i första stycket till reglerna om skattskyldighetens inträde ändras så att den avser 12 § första stycket 4 eller andra stycket. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.5.

12.19.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

1 §

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. I tredje stycket ändras hänvisningen till rådets förordning (EEG) 2658/87 så att den avser lydelsen enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1832, vilket är den lydelse som gällde den 1 januari 2022. Hänvisningen till förordningen är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.4.

2 §

I paragrafen anges vissa definitioner som används i lagen. Första stycket ändras på så s ätt att ”CAS - nummer”, ”reaktivt tillsatt förening” och ”additivt tillsatt förening” tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.1.

3 §

I paragrafen regleras vilka varor som är skattepliktiga och skattebelopp. I första stycket byts vissa KN-nummer ut och andra tas bort. De varor som omfattades av KN-nummer 8519 50, som tas bort, ingår numera i KN-nummer 8519 81. Vilken

lydelse av KN-nummer som avses ändras dessutom i 1 §, se kommentaren till den paragrafen.

I andra stycket justeras skattebeloppen.

Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.1 och 12.13.3.4.

3 a §

I paragrafen regleras årlig omräkning av skattebeloppen utifrån förändringar i konsumentprisindex (s.k. indexering).

Ändringarna innebär att indexeringen sker på ett något annorlunda sätt jämfört med tidigare. I första stycket förklaras att omräkningen för kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår sker utifrån den modell som anges i andra stycket. Det anges även att regeringen före november månads utgång varje år ska fastställa de omräknade skattebeloppen för nästa år, vilket tidigare angavs i tredje stycket.

Av andra stycket framgår att påföljande års skattebelopp, i stället för att utgå från ett i lagtexten fastställt basår, ska beräknas genom att de skattebelopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet anger enligt tredje stycket förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Det innebär att jämförelsetalet ska beräknas genom att KPI-indextalet för juni det år omräkningen sker divideras med det KPI-indextal som gäller för juni året före det år omräkningen sker. Den resulterande kvoten utgör jämförelsetalet och är den multiplikator som ska användas för att räkna om skattebeloppen. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler och de omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.

Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.1.

4 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skatteavdrag. Genom de föreslagna ändringarna samlas reglerna i nuvarande 4 – 6 §§ till 4 §.

Ändringarna i första stycket innebär, förutom att reglerna samlas ihop, att uppdelningen mellan additivt och reaktivt tillsatta föreningar tas bort och att högsta avdragsnivån höjs från 90 till 95 procent. Den skattskyldige får göra avdrag för skatt med 50 procent av skatten om den skattepliktiga varan inte innehåller någon brom- eller klorförening. Om varan inte heller innehåller någon fosforförening får avdrag i stället göras med 95 procent. För att få göra avdrag med 95 procent av skatten krävs att varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening.

Ändringarna i andra stycket innebär att vissa bestämmelser om skatteavdrag som tidigare fanns i 5 och 6 §§ samlas i 4 § utan någon ändring i sak. Vid bedömningen av rätten till avdrag enligt första stycket ska enbart beaktas föreningar som utgör en högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet i antingen ett kretskort ( första punkten ) eller en plastdel som väger mer än 25 gram ( andra punkten ). Det innebär att kemikalieinnehållet i andra delar än kretskort eller plastdelar som väger mer än 25 gram inte påverkar rätten till avdrag. Dessutom påverkas inte avdragsrätten av brom-, klor- eller fosforföreningar som utgör 0,1 viktprocent eller lägre av det homogena materialet i den relevanta delen. För ett kretskort undantas även enligt första punkten kortets komponenter. Det är alltså kemikalieinnehållet i mönsterkortet, och inte de påmonterade komponenterna, som är relevant. Vad som avses med homogent material respektive brom-, klor- och fosforförening anges i 2 §.

Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.

Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.1.

7 a §

I paragrafen regleras beskattning vid import då uppgift om en skattepliktig varas nettovikt inte framgår av en tulldeklaration.

Hänvisningen i första stycket till de ordinarie reglerna ändras så att den avser 3 § andra – fjärde styckena och 4 §. Dessutom justeras skattebeloppen och KN-numren så att de överensstämmer med 3 § i den nya lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.1, 12.13.3.3 och 12.13.3.4.

8 a §

I paragrafen regleras effekterna av felaktiga uppgifter från konsumenter vid distansförsäljning.

I första stycket byts begreppet ”svensk konsument” ut mot ”konsument i Sverige”. Genom ändringen förtydligas att det avser en konsument som beställer varor till Sverige. Någon ändring i sak är inte avsedd, eftersom även den tidigare lydelsen är avsedd att läsas på detta sätt. Det är således fråga om ett språkligt förtydligande.

Övriga ändringar innebär att hänvisningarna till 8 § ändras så att det förtydligas att de avser första stycket i den paragrafen. Någon ändring i sak är inte avsedd.

12 §

I paragrafen regleras skattskyldighetens inträde.

I första stycket punkt 1 b) ändras skattskyldighetens inträde då en lagerhållare tar en skattepliktig vara till ett försäljningsställe för detaljförsäljning. Tidigare inträdde skattskyldigheten enbart när varan togs till ett eget försäljningsställe, men genom ändringen är det tillräckligt att varan tas till ett försäljningsställe. Skattskyldigheten inträder således även om varan tas till någon annans försäljningsställe för detaljförsäljning. I en situation då en lagerhållare säljer en skattepliktig vara till en annan lagerhållare och enligt den senare lagerhållarens instruktion levererar varan direkt till dennes försäljningsställe är det den senare lagerhållaren som blir skattskyldig.

Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.1.

13 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om ett generellt undantag från skattskyldighetens inträde.

Ändringen i första stycket innebär att undantaget från skattskyldighet ändras så att det, i stället för att avse skattepliktiga varor som skattskyldighet enligt lagen tidigare har inträtt för, avser skattepliktiga varor som i Sverige tidigare uppfyllt något av de i paragrafen uppställda villkoren (punkterna 1 – 3). Att ett av villkoren ska vara uppfyllt ”tidigare” innebär att det ska vara uppfyllt innan ska ttskyldighetens inträde. Att något av villkoren uppfylls i samband med eller efter det att skattskyldigheten inträder innebär inte att varan undantas från beskattning. Däremot kommer varan i så fall att undantas från beskattning om förutsättningarna för skattskyldighet återigen skulle uppfyllas. Vad som menas med att ett villkor ska vara uppfyllt ”i Sverige” beskrivs nedan. Eftersom det är fråga om ett undantag från skattskyldighet är det den skattskyldige som ska visa att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda. Det räcker

dock att något av de uppräknade villkoren är uppfyllda för att skattskyldighet inte ska inträda.

Enligt villkoret i första punkten ska varan i Sverige ha ägts av någon annan än en lagerhållare. Det innebär att varan vid någon tidpunkt ska ha befunnit sig i Sverige samtidigt som dess ägare inte var lagerhållare. Att ägaren tidigare eller senare har varit eller blivit godkänd som lagerhållare påverkar inte undantaget. Det spelar ingen roll om ägaren är en privatperson eller ett företag, så länge den inte är lagerhållare.

Enligt villkoret i andra punkten ska varan i Sverige ha tagits till ett försäljningsställe för detaljförsäljning. Villkoret motsvarar inträdet för skattskyldighet enligt 12 § 1 b. För att villkoret ska vara uppfyllt krävs även att försäljningsstället är beläget i Sverige. Med detaljförsäljningsställe avses butikslokal och eventuellt butikslager som ligger i direkt anslutning till själva butikslokalen. Fabrikslager, centrallager och andra lager dit allmänheten inte har tillträde för att göra privata inköp ska inte anses utgöra detaljförsäljningsställe. Detta gäller även om det från lagret sker direktförsäljning till konsument via Internet, telefon, postorderkatalog eller liknande.

Enligt villkoret i tredje punkten ska varan i Sverige ha tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning. Detta täcker in en rad situationer. Det kan exempelvis vara fråga om att ägaren använder varan eller att den ges bort. Det omfattar även att elektronik lämnas in till en återvinningscentral eller producentansvarsorganisation. Undantaget motsvarar inträdet för skattskyldighet enligt 12 § 1 c, men får i praktiken en större tillämpning då det inte krävs att ägaren är lagerhållare. Liksom för övriga villkor krävs att det ska ha uppfyllts i Sverige. Att någon exempelvis har använt en vara i något annat land medför inte att villkoret blir uppfyllt.

I många situationer kommer flera av villkoren att vara uppfyllda samtidigt. Om en lagerhållare exempelvis säljer en dator som tidigare ägts och använts av en privatperson i Sverige är undantaget tillämpligt dels på grund av att datorn i Sverige tidigare har ägts av någon annan än en lagerhållare, dels på grund av att den i Sverige har tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning i och med att privatpersonen tidigare har använt den.

I ett nytt andra stycke finns en bestämmelse om samordningen mellan undantaget och återbetalning enligt 13 a §. Förhållandet mellan undantaget och återbetalning reglerades tidigare i första stycket. Vid bedömningen av om undantaget enligt första stycket är tillämpligt ska förhållanden och händelser som gällt eller inträffat före ett beslut om att bevilja återbetalning enligt 13 a § inte beaktas. För pågående förhållanden, såsom att varan ägs av någon annan än en lagerhållare, är det enbart perioden innan beslutet om återbetalning som inte beaktas. Om samma person i Sverige äger varan även efter återbetalningen innebär det att undantaget blir tillämpligt.

I ett nytt tredje stycke införs ett generellt undantag från skattskyldighet för varor som har tillverkats före den 1 juli 2017. Tillverkningen kan ha skett i Sverige eller i något annat land. För att undantaget ska vara tillämpligt krävs att varan som sådan har tillverkats före den 1 juli 2017. Det är inte tillräckligt att varan innehåller delar tillverkade före detta datum om själva varan är tillverkad senare. I praktiken kommer varor tillverkade före detta datum sannolikt i de flesta fall även uppfylla kraven för undantag i första stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.2.

15 c §

I paragrafen regleras möjligheten för den skattskyldige att få skatten beräknad enligt ordinarie regler när 7 a § har tillämpats. Hänvisningen till de ordinarie reglerna i 3 – 7 §§ ändras så att den avser 3 och 4 §§. Övervägandena finns i avsnitt 12.13.3.1 och 12.13.3.3.

12.19.8 Förslaget till lag om upphävande av lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns Lagen innebär att lagen om skatt på avfall som förbränns upphör att gälla. Enligt första punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna träder lagen i kraft den 1 januari 2023. Enligt andra punkten gäller den upphävda lagen dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det innebär att avfallsförbränningsskatt ska redovisas och betalas för skattskyldighet som uppkommit fram t.o.m. utgången av december 2022, dvs. för avfall som förts in på anläggningen fram t.o.m. utgången av december 2022. Att den upphävda lagen ska fortsätta gälla endast för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet innebär att avdrag inte får göras för avfall som förs ut från en anläggning efter ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 12.7.3 och 12.7.5.

12.19.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:174) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

3 kap.

15 §

I paragrafen anges vad som avses med punktskatt. Ändringen innebär att punkt 12 om lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns tas bort. Efterföljande punkter numreras om. Ändringarna innebär ingen ändring i sak för de punkter som kvarstår i paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 12.7.4.

7 kap.

1 a §

I paragrafen finns bestämmelser om registrering. Ändringen innebär att punkt 1 j om lagen om skatt på avfall som förbränns i första stycket tas bort. En mindre språklig ändring görs också. Ändringarna innebär ingen ändring i sak för de punkter som kvarstår i paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 12.7.4.

Bilaga 1 Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2023 Innehållsförteckning

Bilaga 1

I denna bilaga sammanställs budgetens utgifter och inkomster för 2023. Utgifterna är uppdelade på 27 utgiftsområden och inkomsterna på inkomsttyper och inkomsttitlar.

1 Specifikation av budgetens utgifter för 2023

Tabell 1.1 Specifikation av budgetens utgifter för 2023

Tusental kronor Utgiftsområde

1 Rikets styrelse 18 270 004

1 Statschefen 167 903

1 Kungliga hov- och slottsstaten 167 903

2 Riksdagen och dess myndigheter 2 696 711

1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 004 077 2 Riksdagens förvaltningsanslag 996 390 3 Riksdagens fastighetsanslag 210 000 4 Riksdagens ombudsmän (JO) 127 126 5 Riksrevisionen 359 118

3 Sametinget och samepolitiken 59 676

1 Sametinget 59 676

4 Regeringskansliet m.m. 9 584 123

1 Regeringskansliet m.m. 9 584 123

5 Länsstyrelserna 3 760 438

1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 438

6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 683 379

1 Allmänna val och demokrati 149 840 2 Justitiekanslern 80 863 3 Integritetsskyddsmyndigheten 172 794 4 Valmyndigheten 60 164 5 Stöd till politiska partier 169 200 6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 518

7 Nationella minoriteter 227 771

1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000

8 Medier 1 058 693

1 Mediestöd 1 010 519 2 Myndigheten för press, radio och tv 48 174

9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 31 310

1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 310

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 021 399

1 Statskontoret 108 272 2 Kammarkollegiet 118 318 3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 6 Finanspolitiska rådet 11 035 7 Konjunkturinstitutet 78 255

Bilaga 1

Utgiftsområde 8 Ekonomistyrningsverket 211 395 9 Statistiska centralbyrån 608 582 10 Bidragsfastigheter 290 000 11 Finansinspektionen 788 347 12 Riksgäldskontoret 364 014 13 Bokföringsnämnden 14 138 14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 15 Statens servicecenter 915 068 16 Finansmarknadsforskning 59 953 17 Upphandlingsmyndigheten 112 259

3 Skatt, tull och exekution 12 923 291

1 Skatteverket 8 199 362 2 Tullverket 2 588 670 3 Kronofogdemyndigheten 2 135 259

4 Rättsväsendet 68 305 854

1 Polismyndigheten 37 043 384 2 Säkerhetspolisen 2 060 983 3 Åklagarmyndigheten 2 302 661 4 Ekobrottsmyndigheten 952 757 5 Sveriges Domstolar 7 051 168 6 Kriminalvården 13 383 310 7 Brottsförebyggande rådet 231 644 8 Rättsmedicinalverket 587 265 9 Brottsoffermyndigheten 53 390 10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 11 Rättsliga biträden m.m. 3 961 357 12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 94 987 13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 100 157 15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 28 231 16 Domarnämnden 11 433 17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 202 000

5 Internationell samverkan 2 094 669

1 Avgifter till internationella organisationer 1 333 554 2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 294 3 Nordiskt samarbete 13 595 4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 5 Inspektionen för strategiska produkter 114 404 6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 79 358 7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 9 Svenska institutet 132 371 10 Information om Sverige i utlandet 15 475 11 Samarbete inom Östersjöregionen 170 215

6 Försvar och samhällets krisberedskap 93 952 930

Bilaga 1

Utgiftsområde

1 Försvar 87 949 269

1 Förbandsverksamhet och beredskap 51 453 048 2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 501 512 3 Anskaffning av materiel och anläggningar 27 949 405 4 Forskning och teknikutveckling 951 905 5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 11 638 6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 351 386 7 Officersutbildning m.m. 268 034 8 Försvarets radioanstalt 1 927 077 9 Totalförsvarets forskningsinstitut 262 457 10 Nämnder m.m. 7 286 11 Försvarets materielverk 3 204 537 12 Försvarsunderrättelsedomstolen 10 984 13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 50 000

2 Samhällets krisberedskap 5 547 423

1 Kustbevakningen 1 488 971 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 4 Krisberedskap 1 380 608 5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 480 372 7 Statens haverikommission 49 611 8 Myndigheten för psykologiskt försvar 124 066 9 Rakel Generation 2 62 694

3 Strålsäkerhet 456 238

1 Strålsäkerhetsmyndigheten 456 238

7 Internationellt bistånd 47 206 227

1 Internationellt utvecklingssamarbete 47 206 227

1 Biståndsverksamhet 45 297 746 2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 612 297 3 Nordiska Afrikainstitutet 16 889 4 Folke Bernadotteakademin 208 199 5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 6 Utvärdering av internationellt bistånd 21 096

8 Migration 16 019 745

1 Migrationsverket 4 718 546 2 Ersättningar och bostadskostnader 9 060 000 3 Migrationspolitiska åtgärder 143 013 4 Domstolsprövning i utlänningsmål 779 576 5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 291 158 7 Utresor för avvisade och utvisade 326 202 8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 500 450

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 429 732

1 Hälso- och sjukvårdspolitik 67 608 794

1 Socialstyrelsen 815 421 2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 92 070

Bilaga 1

Utgiftsområde 3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 161 782 4 Tandvårdsförmåner 7 367 141 5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 34 355 000 6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 486 7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 409 8 Bidrag till psykiatri 2 092 643 9 Läkemedelsverket 162 922 10 E-hälsomyndigheten 122 129 11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 3 000 000 12 Inspektionen för vård och omsorg 799 791

2 Folkhälsopolitik 1 182 025

1 Folkhälsomyndigheten 551 054 2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 3 Bidrag till WHO 46 665 4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 125 502 5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 143 304 6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 50 000 7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 145 000

3 Funktionshinderspolitik 254 550

1 Myndigheten för delaktighet 65 808 2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742

4 Politik för sociala tjänster 40 420 430

1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 35 614 2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 778 714 3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 264 395 4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 590 527 5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 11 520 490 6 Statens institutionsstyrelse 1 934 179 7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 257 451 8 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 39 060

5 Barnrättspolitik 89 442

1 Barnombudsmannen 27 181 2 Barnets rättigheter 62 261

6 Forskningspolitik 874 491

1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 54 988 2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 819 503

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 304

1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 077 356

1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 45 645 099 2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 45 422 161 3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 357 000 4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 316 000 5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 35 792 6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 491 700 7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 809 604

2 Myndigheter 9 349 948

1 Försäkringskassan 9 276 970

Bilaga 1

Utgiftsområde 2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 978

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 136

1 Ersättning vid ålderdom 54 689 000

1 Garantipension till ålderspension 25 629 100 2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 580 400 3 Bostadstillägg till pensionärer 13 448 100 4 Äldreförsörjningsstöd 1 105 400 5 Inkomstpensionstillägg 5 926 000

2 Myndigheter 705 136

1 Pensionsmyndigheten 705 136

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 159 584

1 Barnbidrag 33 389 255 2 Föräldraförsäkring 49 662 693 3 Underhållsstöd 2 897 838 4 Adoptionsbidrag 14 784 5 Barnpension och efterlevandestöd 1 081 900 6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 485 381 7 Pensionsrätt för barnår 9 063 100 8 Bostadsbidrag 4 564 633

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 206

1 Nyanlända invandrares etablering 4 244 113

1 Etableringsåtgärder 112 030 2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 132 083

2 Diskriminering 235 526

1 Diskrimineringsombudsmannen 134 607 2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 100 919

3 Jämställdhet 825 567

1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 705 039 2 Jämställdhetsmyndigheten 72 365 3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163

4 Segregation 260 000

1 Åtgärder mot segregation 260 000

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 103 686

1 Arbetsmarknad 88 995 495

1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 591 264 2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 38 432 392 3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 926 037 4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 830 367 5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 131 059 6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 2 414 000 7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021 – 2027 550 000 8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 43 666 9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 81 327 10 Bidrag till administration av grundbeloppet 59 956 11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 678 000 13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 8 129 311

Bilaga 1

Utgiftsområde 14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 119 813 15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 000 000

2 Arbetsliv 1 108 191

1 Arbetsmiljöverket 819 020 2 Arbetsdomstolen 35 798 3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 4 Medlingsinstitutet 57 683 5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 49 968 6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000

15 Studiestöd 27 912 395

1 Studiehjälp 4 499 895 2 Studiemedel 19 738 606 3 Omställningsstudiestöd 1 360 000 4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 734 890 5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 62 150 6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 7 Studiestartsstöd 400 000 8 Centrala studiestödsnämnden 1 071 379 9 Överklagandenämnden för studiestöd 18 475

16 Utbildning och universitetsforskning 94 991 971

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 33 064 097

1 Statens skolverk 1 319 762 2 Statens skolinspektion 546 884 3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 803 307 4 Sameskolstyrelsen 59 667 5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 906 193 6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 259 837 7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 999 000 8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 200 720 9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 112 082 10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 151 526 11 Skolforskningsinstitutet 25 714 12 Praktiknära skolforskning 36 043 13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 14 Särskilda insatser inom skolområdet 203 418 15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 658 000 16 Bidrag till vissa studier 17 525 17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 994 422 18 Myndigheten för yrkeshögskolan 140 761 19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 754 236

2 Universitet och högskolor 51 652 865

1 Universitetskanslersämbetet 173 509 2 Universitets- och högskolerådet 243 502 3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 028 199 4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 366 674

Bilaga 1

Utgiftsområde 5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 350 343 6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 466 462 7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 379 997 8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 767 794 9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 964 583 10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 803 777 11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 592 610 12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 249 048 13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 745 359 14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 081 958 15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 802 164 16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 773 802 17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 327 305 18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 869 222 19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 761 365 20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 439 523 21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 774 514 22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 289 358 23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 204 546 24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 395 801 25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 899 925 26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 326 772 27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 637 737 28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 291 374 29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 078 634 30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 322 31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 695 645 32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 286 544 33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 286 053 34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 348 35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 218 801 36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 56 410 37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 124 960 38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 35 379 39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 569 707 40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 553 41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 488 276 42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 110 949 43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 528 472 44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 117 807 45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 461 501 46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 104 587 47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 456 061 48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 100 773 49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 353 644

Bilaga 1

Utgiftsområde 50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 67 509 51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 425 654 52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 94 996 53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 182 851 54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 530 55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 70 663 56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 13 217 57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 147 358 58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 667 59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 480 644 60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 127 207 61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 39 680 62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 39 611 63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 848 585 64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 003 999 65 Särskilda medel till universitet och högskolor 578 029 66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 815 236 67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 67 780

3 Forskning 10 117 495

1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 380 846 2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 197 631 4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 297 356 5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 46 759 6 Institutet för rymdfysik 63 310 7 Kungl. biblioteket 435 537 8 Polarforskningssekretariatet 67 414 9 Sunet 49 183 10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 465 11 Etikprövningsmyndigheten 51 758 12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 9 330 13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 87 995 14 Gentekniknämnden 4 850

4 Vissa gemensamma ändamål 157 514

1 Internationella program 81 589 2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 096 4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 32 643

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 667 948

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 2 579 332

1 Statens kulturråd 71 187 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 532 082 3 Skapande skola 201 464 4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 852

Bilaga 1

Utgiftsområde 6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 700 935 7 Myndigheten för kulturanalys 18 659

2 Teater, dans och musik 1 481 422

1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 131 287 2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 251 614 3 Statens musikverk 98 521

3 Litteraturen, läsandet och språket 413 099

1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 205 735 2 Myndigheten för tillgängliga medier 133 363 3 Institutet för språk och folkminnen 74 001

4 Bildkonst, arkitektur, form och design 112 207

1 Statens konstråd 11 347 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 947 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 844 4 Bidrag till bild- och formområdet 46 069

5 Konstnärernas villkor 592 232

1 Konstnärsnämnden 23 702 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 568 530

6 Arkiv 455 002

1 Riksarkivet 455 002

7 Kulturmiljö 1 035 877

1 Riksantikvarieämbetet 291 835 2 Bidrag till kulturmiljövård 276 042 3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000

8 Museer och utställningar 1 810 273

1 Centrala museer: Myndigheter 1 406 004 2 Centrala museer: Stiftelser 273 714 3 Bidrag till vissa museer 79 718 4 Forum för levande historia 50 757 5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80

9 Trossamfund 98 519

1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 600 2 Stöd till trossamfund 81 919

10 Film 553 444

1 Filmstöd 553 444

11 Medier 86 549

1 Sändningar av TV Finland 9 671 2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 488 3 Avgift till europeiska audiovisuella observatoriet 533 4 Statens medieråd 24 401 5 Stöd till taltidningar 48 456

12 Ungdomspolitik 372 370

1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 59 690 2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000

13 Politik för det civila samhället 2 380 518

Bilaga 1

Utgiftsområde 1 Stöd till idrotten 2 091 811 2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 5 Insatser för den ideella sektorn 123 758

14 Folkbildning 4 618 772

1 Bidrag till folkbildningen 4 337 783 2 Bidrag till tolkutbildning 48 831 3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 000 4 Särskilt utbildningsstöd 202 158

15 Tillsyn över spelmarknaden 78 332

1 Spelinspektionen 78 332

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik 6 099 158

1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och

lantmäteriverksamhet 5 824 739

1 Bostadspolitisk utveckling 35 600 2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 4 Boverket 288 029 5 Statens geotekniska institut 54 369 6 Lantmäteriet 721 241 7 Energieffektivisering av flerbostadshus 350 000 8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 320 000

2 Konsumentpolitik 274 419

1 Konsumentverket 171 338 2 Allmänna reklamationsnämnden 54 447 3 Fastighetsmäklarinspektionen 31 951 4 Åtgärder på konsumentområdet 13 559 5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124

19 Regional utveckling 4 534 201

1 Regionala utvecklingsåtgärder 1 993 337 2 Transportbidrag 450 864 3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 1 440 000 4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 650 000

20 Allmän miljö- och naturvård 19 542 691

1 Miljöpolitik 18 302 894

1 Naturvårdsverket 620 648 2 Miljöövervakning m.m. 391 714 3 Åtgärder för värdefull natur 1 130 035 4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 087 568 5 Miljöforskning 96 825 6 Kemikalieinspektionen 311 404 7 Avgifter till Internationella organisationer 285 631 8 Klimatbonus 5 955 000 9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 283 581 10 Klimatanpassning 140 000

Bilaga 1

Utgiftsområde 11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 244 565 12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 169 100 13 Internationellt miljösamarbete 37 400 14 Skydd av värdefull natur 1 170 500 15 Havs- och vattenmyndigheten 317 723 16 Klimatinvesteringar 3 055 000 17 Klimatpremier 462 000 18 Industriklivet 1 354 000 19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 20 Driftstöd för bio-CCS 25 000 21 Kompetenslyft för klimatomställningen 50 200

2 Miljöforskning 1 239 797

1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 132 389 2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408

21 Energi 4 944 849

1 Statens energimyndighet 452 970 2 Insatser för energieffektivisering 397 000 3 Insatser för fossilfri elproduktion 21 000 4 Energiforskning 1 417 723 5 Energimarknadsinspektionen 209 401 6 Elberedskap 453 000 7 Avgifter till internationella organisationer 25 328 8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m 155 000 9 Elsäkerhetsverket 73 427 10 Laddinfrastruktur 1 090 000 11 Biogasstöd 650 000

22 Kommunikationer 78 952 417

1 Transportpolitik 76 658 228

1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 34 468 391 2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 30 950 890 3 Trafikverket 1 455 481 4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 533 308 5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 151 013 7 Trafikavtal 1 098 000 8 Viss internationell verksamhet 30 557 9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 83 179 10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 000 11 Trängselskatt i Stockholm 1 648 987 12 Transportstyrelsen 2 407 440 13 Trafikanalys 70 527 14 Trängselskatt i Göteborg 920 705 15 Sjöfartsstöd 1 600 000 16 Internationell tågtrafik 95 000 17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 351 000 18 Lån till körkort 151 466 19 Obemannad luftfart 30 000

Bilaga 1

Utgiftsområde

2 Politiken för informationssamhället 2 294 189

1 Post- och telestyrelsen 119 862 2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 278 3 Grundläggande betaltjänster 25 037 4 Informationsteknik och telekommunikation 90 844 5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 549 014 6 Myndigheten för digital förvaltning 162 410 7 Digital förvaltning 215 744

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 373 352

1 Skogsstyrelsen 533 764 2 Insatser för skogsbruket 594 373 3 Statens veterinärmedicinska anstalt 171 348 4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 116 041 5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 8 Statens jordbruksverk 740 665 9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 10 Gårdsstöd m.m. 5 637 032 11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 149 000 12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 200 13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 109 000 14 Livsmedelsverket 327 670 15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 160 16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 306 18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 013 19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 330 20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 22 Främjande av rennäringen m.m. 125 915 23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 339 24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 26 Nedsättning av slakteriavgifter 81 837 27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 21 000 28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 53 000 29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 115 000 30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 2 000 000 31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 1 538 900

24 Näringsliv 11 407 773

1 Näringspolitik 10 754 218

1 Verket för innovationssystem 281 929 2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 439 755

Bilaga 1

Utgiftsområde 3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 4 Tillväxtverket 490 399 5 Näringslivsutveckling 357 442 6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 69 351 7 Turismfrämjande 104 613 8 Sveriges geologiska undersökning 304 249 9 Geovetenskaplig forskning 5 923 10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 11 Bolagsverket 68 140 12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 13 Konkurrensverket 175 846 14 Konkurrensforskning 10 804 15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 27 850 17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 363 000 18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 21 Patent- och registreringsverket 339 080 22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 23 Brexitjusteringsreserven 750 000 24 Elstöd 2 400 000

2 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 653 555

1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 298 2 Kommerskollegium 94 265 3 Exportfrämjande verksamhet 313 367 4 Investeringsfrämjande 67 772 5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 6 Bidrag till standardiseringen 31 336 7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000

25 Allmänna bidrag till kommuner 157 545 359

1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 432 2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 358 777 3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 1 000 5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000

26 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 200

1 Räntor på statsskulden 13 000 000 2 Oförutsedda utgifter 10 000 3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200

27 Avgiften till Europeiska unionen 45 869 852

1 Avgiften till Europeiska unionen 45 869 852

Summa anslag 1 251 870 933

Bilaga 1

2 Specifikation av budgetens inkomster för 2023

Tabell 2.2 Specifikation av budgetens inkomster för 2023

Tusental kronor Inkomsttyp

Skatt på arbete 1 450 326 094

1100 Direkta skatter på arbete 738 820 481

1110 Inkomstskatter 935 032 518 1111 Statlig inkomstskatt 53 723 921 1115 Kommunal inkomstskatt 881 308 597 1120 Allmän pensionsavgift 151 593 946 1121 Allmän pensionsavgift 151 593 946 1130 Artistskatt 0 1131 Artistskatt 0 1140 – 1160 Skattereduktioner -347 805 983 1141 Allmän pensionsavgift -151 560 872 1143 Arbetslöshetskassa -1 636 763 1144 Fastighetsavgift -437 114 1151 Sjöinkomst -42 781 1153 Jobbskatteavdrag -157 321 823 1154 Husavdrag -20 208 456 1155 Gåvor till ideell verksamhet -373 267 1156 Övriga skattereduktioner 0 1157 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden -1 349 817 1158 Skattereduktion sjuk- och aktivitetsersättning -3 926 910 1159 Skattereduktion för förnybar el -179 182 1161 Skattereduktion för installation av grön teknik -2 140 000 1162 Skattereduktion för förvärvsinkomster -8 628 998

1200 Indirekta skatter på arbete 711 505 613

1210 Arbetsgivaravgifter 697 492 373 1211 Sjukförsäkringsavgift 77 218 080 1212 Föräldraförsäkringsavgift 56 554 087 1213 Arbetsskadeavgift 4 350 314 1214 Ålderspensionsavgift 230 093 936 1215 Efterlevandepensionsavgift 13 050 943 1216 Arbetsmarknadsavgift 56 781 312 1217 Allmän löneavgift 252 753 266 1218 Ofördelade avgifter 0 1219 Nedsatta avgifter 6 690 435 1240 Egenavgifter 12 664 870 1241 Sjukförsäkringsavgift 138 958 1242 Föräldraförsäkringsavgift 581 761 1243 Arbetsskadeavgift 55 824 1244 Ålderspensionsavgift, netto 4 997 167 1245 Efterlevandepensionsavgift 173 685 1246 Arbetsmarknadsavgift 3 027 1247 Allmän löneavgift 4 866 651

Bilaga 1

Inkomsttyp 1248 Ofördelade avgifter 0 1249 Nedsatta avgifter 1 847 797 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -48 492 443 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -48 492 443 1270 Särskild löneskatt 57 769 404 1271 Pensionskostnader, företag 51 816 170 1272 Pensionskostnader, staten 4 836 844 1273 Förvärvsinkomster 381 902 1274 Egenföretagare 734 488 1275 Övrigt 0 1280 Nedsättningar -8 538 232 1282 Arbetsgivaravgifter -6 690 435 1283 Egenavgifter, generell nedsättning -1 769 827 1284 Egenavgifter, regional nedsättning -77 970 1290 Tjänstegruppliv 609 641 1291 Tjänstegruppliv 609 641

1300 Skatt på kapital 345 261 868

1310 Skatt på kapital, hushåll 77 585 859 1311 Skatt på kapital 115 156 465 1312 Skattereduktion kapital -37 616 234 1313 Expansionsmedelsskatt 45 628 1320 Skatt på företagsvinster 178 077 471 1321 Skatt på företagsvinster 179 481 431 1322 Skattereduktioner -1 403 960 1330 Kupongskatt 10 146 640 1331 Kupongskatt 10 146 640 1340 Avkastningsskatt 19 323 373 1341 Avkastningsskatt, hushåll 200 018 1342 Avkastningsskatt, företag 19 018 440 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 104 915 1350 Fastighetsskatt 37 959 490 1351 Fastighetsskatt, hushåll 778 209 1352 Fastighetsskatt, företag 15 085 272 1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll 17 500 834 1354 Kommunal fastighetsavgift, företag 4 595 175 1360 Stämpelskatt 14 612 035 1361 Stämpelskatt 14 612 035 1390 Riskskatt för kreditinstitut 7 557 000 1391 Riskskatt för kreditinstitut 7 557 000

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 735 754 854

1410 Mervärdesskatt 594 498 829 1411 Mervärdesskatt 594 498 829 1420 Skatt på alkohol och tobak 30 364 205 1421 Skatt på tobak 12 195 436 1422 Skatt på etylalkohol 5 705 740 1423 Skatt på vin 6 913 186 1424 Skatt på mellanklassprodukter 142 409 1425 Skatt på öl 5 211 194

Bilaga 1

Inkomsttyp 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 689 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 195 552 1430 – 1460 Skatt på energi och miljö 77 766 644 1430 Energiskatt 47 252 517 1431 Skatt på elektrisk kraft 28 295 276 1432 Energiskatt bensin 8 647 915 1433 Energiskatt oljeprodukter 9 781 913 1434 Energiskatt övrigt 527 413 1440 Koldioxidskatt 22 468 217 1441 Koldioxidskatt bensin 7 566 113 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 14 727 916 1443 Koldioxidskatt övrigt 174 188 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 8 045 910 1451 Svavelskatt 5 755 1452 Skatt på råtallolja 0 1453 Särskild skatt mot försurning 63 231 1454 Skatt på bekämpningsmedel 150 703 1456 Avfallsskatt 307 719 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 52 649 1458 Övriga skatter 131 586 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 3 451 041 1461 Kemikalieskatt 1 947 193 1462 Skatt på flygresor 1 114 597 1463 Skatt på avfallsförbränning 7 534 1464 Skatt på plastbärkassar 595 902 1465 Intäkter från handel med Elcertifikat 218 000 1470 Skatt på vägtrafik 25 226 694 1471 Fordonsskatt 17 635 179 1472 Vägavgifter 1 479 708 1473 Trängselskatt 2 819 973 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 3 291 835 1480 Övriga skatter 7 898 482 1481 Systembolaget AB:s överskott 390 864 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB 2 621 076 1483 Skatt på spel 4 697 542 1485 Spelavgifter 79 000 1486 Skatt på annonser och reklam 0 1491 Avgifter för telekommunikation 110 000

1500 Skatt på import 9 434 324

1511 Tullmedel 9 434 324 1512 Sockeravgifter 0

1600 Restförda och övriga skatter 13 366 209

1610 Restförda skatter -8 139 665 1611 Restförda skatter, hushåll -1 615 892 1612 Restförda skatter, företag -6 523 773 1620 Övriga skatter, hushåll 5 929 799 1621 Omprövningar aktuellt beskattningsår -345 005 1622 Omprövningar äldre beskattningsår 1 613 040

Bilaga 1

Inkomsttyp 1623 Anstånd 500 000 1624 Övriga skatter 3 828 437 1625 Skattetillägg 161 824 1626 Förseningsavgifter 171 503 1630 Övriga skatter företag -453 961 1631 Omprövningar aktuellt beskattningsår -1 750 633 1632 Omprövningar äldre beskattningsår 0 1633 Anstånd -500 000 1634 Övriga skatter -10 000 1635 Skattetillägg 1 338 176 1636 Förseningsavgifter 468 497 1640 Intäkter som förs till fonder 6 208 764 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 827 545 1644 Batteriavgifter 1 904 1645 Kväveoxidavgifter 528 315 1647 Resolutionsavgift 3 851 000 1650 Avgifter till public service 9 821 271 1651 Avgifter till public service 9 821 271 Totala skatteintäkter 2 554 143 348

1700 Avgående poster, skatter till EU -9 434 324

1710 EU-skatter -9 434 324 1711 EU-skatter -9 434 324

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 544 709 024

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 216 502 231

1810 Skatter till andra sektorer -1 216 502 231 1811 Kommunala skatter -902 952 940 1812 Avgifter till AP-fonder -313 549 291

Statens skatteintäkter 1 328 206 793

1900 Periodiseringar -15 533 163

1910 Uppbördsförskjutningar 17 135 595 1911 Uppbördsförskjutningar 17 135 595 1920 Betalningsförskjutningar -43 268 758 1921 Kommuner och regioner -26 943 216 1922 Ålderspensionssystemet -880 733 1923 Företag och hushåll -14 796 992 1924 Kyrkosamfund -669 006 1925 EU 21 189 1930 Anstånd 10 600 000 1931 Anstånd 10 600 000

1000 Statens skatteinkomster 1 312 673 630

2100 Rörelseöverskott 859 706

2110 Affärsverkens inlevererade överskott 382 000 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 382 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 477 706 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 105 000

Bilaga 1

Inkomsttyp 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 2127 Inlevererat överskott av övriga myndigheter 372 706 2130 Riksbankens inlevererade överskott 0 2131 Riksbankens inlevererade överskott 0

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 268 000

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 268 000 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 268 000 2300 Ränteinkomster 2 056 940 2320 Räntor på näringslån 0 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 0 2322 Räntor på övriga näringslån 0 2323 Räntor på övriga näringslån 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 0 2340 Räntor på studielån 23 000 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 23 000 2390 Övriga ränteinkomster 2 033 940 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 0 2394 Övriga ränteinkomster 33 580 2397 Räntor på skattekonto m.m., netto 2 000 360

2400 Inkomster av statens aktier 20 700 000

2410 Inkomster av statens aktier 20 700 000 2411 Inkomster av statens aktier 20 700 000

2500 Offentligrättsliga avgifter 11 802 192

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 1 186 273 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 3 963 000 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 40 500 2528 Avgifter vid bergsstaten 26 700 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 430 000 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 2 492 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 1 654 600 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 572 000 2537 Miljöskyddsavgifter 375 000 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 787 000 2551 Avgifter från kärnkraftverken 313 000 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 530 000 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen 33 000 2558 Avgifter för årlig revision 151 849 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 28 660 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 20 818 2562 CSN-avgifter 687 300

2600 Försäljningsinkomster 60 000

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 60 000 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0

2700 Böter m.m. 2 045 903

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 96 250 2712 Bötesmedel 1 745 000 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. 0 2714 Sanktionsavgifter m.m. 176 546

Bilaga 1

Inkomsttyp 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll 28 107

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 4 820 462

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 4 820 462

2000 Inkomster av statens verksamhet 42 613 203

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 0

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000

4100 Återbetalning av näringslån 7

4120 Återbetalning av jordbrukslån 0 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 0 4130 Återbetalning av övriga näringslån 7 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån 7 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 0 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 0

4300 Återbetalning av studielån 279 093

4312 Återbetalning av allmänna studielån 93 4313 Återbetalning av studiemedel 279 000

4500 Återbetalning av övriga lån: 248 880

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 41 480 4526 Återbetalning av övriga lån 207 400

4000 Återbetalning av lån 527 980

5100 Avskrivningar och amorteringar 0

5120 Avskrivningar på fastigheter 0 5121 Amortering på statskapital 0

5200 Statliga pensionsavgifter 19 134 000

5211 Statliga pensionsavgifter 19 134 000

5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 000

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 403 000

6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 5 721 000 6111 Gårdsstöd 5 572 000 6113 Övriga interventioner 149 000 6114 Exportbidrag 0 6115 Djurbidrag 0 6116 Offentlig lagring 0 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 682 000 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 0 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 1 476 000

Bilaga 1

Inkomsttyp 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 1 206 000

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 224 000

6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014 – 2020 109 000 6215 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021 – 2027 115 000

6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2 080 000

6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 – 2020 1 430 000 6315 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021 – 2027 650 000

6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 2 650 000

6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020 2 219 000 6415 Bidrag från Europeiska socialfonden 2021 – 2027 431 000

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 000

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 000

6600 Bidrag från Europeiska Faciliteten för återhämtning och resiliens 18 790 456

6611 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 18 790 456

6900 Övriga bidrag från EU 180 000

6911 Övriga bidrag från EU 180 000

6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 456

7100 Tillkommande skatter 14 306 222

7110 EU-skatter 9 413 135 7112 Tullmedel 9 413 135 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 893 087 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 893 087

7200 Avräkningar -147 259 278

7210 Intäkter som förs till fonder -6 208 764 7211 Intäkter som förs till fonder -6 208 764 7220 Kompensation för mervärdesskatt -130 727 802 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -45 992 670 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -84 735 132 7230 Övriga avräkningar -10 322 712 7231 Avgifter till public service -10 104 712 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -218 000

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -132 953 056

8127 Stöd vid korttidsarbete 0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0

9000 Löpande redovisade skatter m.m. 0

Summa inkomster 1 279 473 213

Bilaga 2 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning

Bilaga 2

I denna bilaga specificeras prognoserna för den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser. Dessa prognoser beskrivs i avsnitt 3 och 8. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1 Den makroekonomiska utvecklingen

Tabell 1.1 Internationella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 BNP, euroområdet 1,9 2,6 1,8 1,6 -6,1 5,3 2,9 -0,1 1,7 2,2 BNP, USA 1,7 2,2 2,9 2,3 -2,8 5,9 1,7 0,6 1,8 2,3 BNP, Kina 6,8 6,9 6,7 6,0 2,2 8,1 3,1 4,8 5,0 5,0 BNP i världen, PPP-vägd 1 3,3 3,8 3,6 2,8 -3,0 6,0 2,8 2,2 3,4 3,4 2 BNP i världen, KIX-vägd 2,4 3,0 2,5 2,1 -3,9 5,2 2,4 0,7 2,2 2,4 3 Svensk exportmarknad 3,4 5,2 4,0 2,7 -8,6 8,8 6,3 2,0 3,4 3,4 Inflation, euroområdet 4 0,2 1,5 1,8 1,2 0,3 2,6 8,4 6,0 2,0 2,0 Inflation, USA 5 1,3 2,1 2,4 1,8 1,2 4,7 8,1 3,8 2,5 2,3 Dagslåneränta, euroområdet 6 -0,4 -0,4 -0,4 -0,5 -0,5 -0,6 0,1 2,5 2,5 2,3 6 Styrränta, USA 0,5 1,1 1,9 2,3 0,5 0,3 1,9 4,7 4,1 3,2 Råoljepris 7 43,6 54,2 71,0 64,3 41,8 70,7 100,6 80,4 74,8 71,3 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade (PPP) BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2022 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. 3 Den sammanviktade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). 5 Konsumentprisindex (KPI). 6 Årsgenomsnitt, procent. Avser estr, dvs. den referensränta som ska återspegla kostnader mellan banker i euroområdet för osäkrade lån från en bankdag till nästa, och Federal funds ränta för USA. 7 Brent, US-dollar per fat. Prognos avser 10-dagars genomsnitt för terminsprissättningen 2022-10-20. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

Tabell 1.2 Finansiella variabler

Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Styrränta -0,48 -0,50 -0,50 -0,25 0,00 0,00 0,75 2,68 2,72 2,50 Statsobligationsränta 10 år 0,5 0,7 0,7 0,1 0,0 0,3 1,6 2,4 2,3 2,2 Statsobligationsränta 5 år -0,2 -0,1 0,1 -0,4 -0,3 0,0 1,6 2,4 2,2 2,2 1 Växelkurs, kronindex KIX 111,7 112,9 117,6 122,1 118,5 114,3 121,3 122,5 119,9 118,1 Växelkurs SEK per EUR 9,5 9,6 10,3 10,6 10,5 10,1 10,6 10,7 10,5 10,4 Växelkurs SEK per USD 8,6 8,5 8,7 9,5 9,2 8,6 10,2 10,7 10,1 9,7 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 18 november 1992 = 100. Källor: Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.3 Försörjningsbalans, fasta priser

Procentuell förändring i fasta priser om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 1 2021 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

BNP 5 452 2,1 2,6 2,0 2,0 -2,2 5,1 2,6 -0,4 2,0 3,2

Hushållens konsumtion 2 393 2,3 2,6 1,8 0,7 -3,2 6,0 3,6 -0,7 2,1 4,9 Offentlig konsumtion 1 411 3,7 0,1 0,8 0,3 -1,8 2,8 -0,3 -0,2 0,1 -0,8 varav stat 369 2,6 -2,0 0,6 -0,5 -0,1 2,9 -1,1 -3,2 1,1 -1,1 2 varav kommunsektor 1 042 4,1 0,9 0,9 0,5 -2,4 2,8 0,0 0,8 -0,3 -0,7 Fasta bruttoinvesteringar 1 397 4,0 5,5 1,4 -0,3 1,7 6,3 4,1 -1,8 2,5 3,6 varav i näringslivet 1 146 3,2 5,3 0,5 -0,9 1,5 8,3 5,9 -2,8 1,8 3,7 – bostadsinvesteringar 290 9,8 7,1 -6,4 -6,5 1,6 10,4 6,5 -8,8 -2,2 1,2 varav i offentliga myndigheter 244 8,0 6,5 6,2 2,2 2,0 -1,9 -4,3 3,4 6,0 3,2 – stat 133 6,6 3,5 1,4 3,7 16,3 -1,6 -2,9 5,7 9,8 5,9 – kommunsektor 111 9,5 9,6 10,9 0,9 -10,9 -2,3 -5,9 0,5 1,1 -0,5 Lagerinvesteringar 3 16 -0,2 0,1 0,3 -0,1 -0,7 0,4 0,8 -0,3 0,0 0,0 Export 2 480 2,4 4,1 4,2 6,0 -5,5 7,9 4,8 1,0 3,1 2,2 Import 4 2 246 4,5 4,7 3,8 2,1 -6,0 9,6 7,2 -0,8 2,6 1,7 5 Nettoexport 235 -0,7 -0,1 0,3 1,8 0,0 -0,3 -0,8 0,8 0,3 0,3

BNP per invånare

0,5 0,8 1,2 0,8 1,0 -2,9 4,4 1,9 -0,9 1,4 2,7

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och regioner. 1 Löpande priser, miljarder kronor. År 2021 är referensår för prognosen för försörjningsbalansen i fasta priser. 2 Konsumtionsvolymen i kommunsektorn mäts till största delen med s.k. volymindex vilka främst påverkas av demografiska faktorer och inte nödvändigtvis är detsamma som hur mycket resurser kommunsektorn lägger på verksamheten. 3 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 4 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 5 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 6 BNP per person i totala befolkningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.4 Försörjningsbalans, fasta priser, kalenderkorrigerad

Procentuell förändring i fasta priser om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 1 2021 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

BNP 5 452 1,8 2,8 2,1 2,0 -2,4 4,9 2,6 -0,2 2,0 3,4

Hushållens konsumtion 2 393 2,2 2,7 1,9 0,7 -3,3 6,0 3,6 -0,7 2,1 5,0 Offentlig konsumtion 1 411 3,4 0,5 1,0 0,3 -2,1 2,6 -0,3 0,1 0,1 -0,4 varav stat 369 2,4 -1,7 0,8 -0,5 -0,4 2,7 -1,1 -3,0 1,1 -0,8 2 varav kommunsektor 1 042 3,7 1,3 1,1 0,6 -2,8 2,6 0,0 1,2 -0,2 -0,3 Fasta bruttoinvesteringar 1 397 3,7 5,9 1,5 -0,3 1,4 6,2 4,1 -1,5 2,5 3,9 varav i näringslivet 1 146 2,8 5,7 0,6 -0,9 1,1 8,0 5,9 -2,5 1,8 4,1 – bostadsinvesteringar 290 9,7 7,2 -6,4 -6,5 1,6 10,3 6,5 -8,7 -2,2 1,3 varav i offentliga myndigheter 244 8,1 6,4 6,1 2,2 2,1 -1,8 -4,3 3,3 6,0 3,2 – stat 133 6,6 3,6 1,4 3,7 16,3 -1,6 -2,9 5,7 9,8 5,9 – kommunsektor 111 9,7 9,4 10,8 0,9 -10,8 -2,1 -5,9 0,3 1,0 -0,7 Lagerinvesteringar 3 16 -0,1 0,1 0,3 -0,1 -0,7 0,3 0,8 -0,4 0,0 0,0 Export 2 480 2,0 4,6 4,4 6,0 -5,8 7,7 4,8 1,4 3,1 2,6 Import 4 2 246 4,1 5,1 4,0 2,1 -6,4 9,4 7,2 -0,4 2,6 2,1 5 Nettoexport 235 -0,5 0,0 0,0 1,3 0,2 0,2 -0,8 0,9 0,3 0,3 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och regioner. 1 Löpande priser, miljarder kronor. Beloppen är inte kalenderkorrigerade. År 2021 är referensår för prognosen för försörjningsbalansen i fasta priser. 2 Konsumtionsvolymen i kommunsektorn mäts till största delen med s.k. volymindex vilka främst påverkas av demografiska faktorer och inte nödvändigtvis är detsamma som hur mycket resurser kommunsektorn lägger på verksamheten. 3 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 4 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 5 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.5 Försörjningsbalans, löpande priser

Procentuell förändring i löpande priser om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 1 2021 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

BNP 5 452 3,6 4,8 4,4 4,6 -0,2 8,2 9,0 3,9 3,5 5,1

Hushållens konsumtion 2 393 3,2 4,4 4,3 2,8 -2,3 8,0 11,8 4,3 4,1 7,0 Offentlig konsumtion 1 411 6,2 3,4 4,5 3,4 2,4 5,9 4,7 5,3 2,8 2,2 varav stat 369 4,0 0,7 3,7 3,7 1,5 8,0 5,5 1,8 3,5 2,8 varav kommunsektor 1 042 7,1 4,4 4,9 3,2 2,8 5,2 4,5 6,6 2,6 2,0 Fasta bruttoinvesteringar 1 397 5,6 8,8 4,6 1,4 2,7 10,4 12,3 0,6 2,7 3,8 varav i näringslivet 1 146 4,9 8,5 3,5 0,7 2,7 11,8 14,2 -0,4 2,0 3,9 – bostadsinvesteringar 290 16,1 12,6 -4,4 -5,8 5,1 16,4 12,3 -6,0 -1,0 2,5 varav i offentliga myndigheter 244 9,0 10,1 10,2 4,4 2,0 4,3 5,1 6,6 8,8 6,0 – stat 133 7,3 7,2 5,1 5,4 16,0 4,9 5,8 8,7 12,5 8,5 – kommunsektor 111 10,9 13,0 15,1 3,6 -10,8 3,7 4,3 4,0 4,1 2,5 Export 2 480 1,1 7,3 9,0 9,5 -8,5 12,3 20,4 3,4 4,1 3,2 2 Import 2 246 2,8 8,9 10,1 5,0 -10,0 13,2 26,0 2,0 3,9 2,8

BNI 5 608 3,4 6,0 4,6 5,6 0,3 7,6 8,7 3,8 3,5 4,9

3 Bytesbalans, procent av BNP 2,4 2,8 2,6 5,2 5,9 5,3 3,6 4,2 4,3 4,3

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna (NR) benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och regioner. 1 Miljarder kronor. 2 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 3 Baserat på statistik från NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.6 Hushållens ekonomi

Procentuell förändring för hushållens inkomster. Andel av disponibel inkomst för hushållens sparande. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 1 2021 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Hushållens inkomster

Real disponibel 2 inkomst 3,6 2,0 2,1 2,4 -0,4 3,1 -1,4 -1,0 2,0 2,4 Prisindex 3 0,9 1,8 2,5 2,1 0,8 1,9 7,9 5,1 2,0 2,0 Nominell disponibel inkomst 2 579 4,5 3,8 4,6 4,5 0,5 5,0 6,4 4,0 4,0 4,5 4 Lönesumma 2 138 4,5 4,9 4,9 4,0 0,8 5,8 6,0 4,2 4,3 5,6 5 Övriga faktorinkomster 187 4,4 5,6 8,4 3,6 -8,5 -0,8 0,4 2,2 3,6 4,4 Räntor och utdelningar, netto 6 205 1,7 0,2 -0,7 0,3 -0,9 1,8 1,0 -0,1 -0,1 0,2 Offentliga transfereringar 720 3,2 2,4 2,8 2,4 5,5 2,0 2,3 4,8 3,5 2,9 varav pensioner 396 4,9 3,7 2,6 3,0 3,8 1,9 5,8 5,3 3,5 3,8 varav sjukdom 111 -2,5 -1,1 -0,1 -1,2 2,0 0,1 3,1 3,7 5,6 2,4 varav arbetsmarknad 43 1,2 -0,6 -4,8 0,2 41,7 -0,6 -22,5 12,8 2,1 -1,9 varav familjer och barn 84 3,3 3,2 8,6 2,7 2,3 0,9 0,6 2,5 2,7 1,9 varav studier 20 -1,3 1,7 11,9 11,3 10,3 5,0 -2,0 5,6 6,2 3,1 varav övrigt 66 7,1 2,0 4,2 5,0 9,1 6,5 -0,1 2,1 1,4 1,2 Privata transfereringar 7 176 5,2 2,5 5,1 3,3 4,5 5,6 6,2 2,7 0,7 3,2 Skatter och avgifter -847 7,8 4,9 1,4 0,7 1,1 7,7 2,1 3,1 2,2 5,4

Hushållens sparande

8 Nettosparande, exklusive sparande i avtalspensioner 185 6,0 5,4 5,6 7,1 9,7 7,2 2,5 2,2 2,1 -0,2 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive 9 pps ) 252 8,5 7,6 9,2 10,1 8,8 9,8 9,5 9,7 9,9 10,2 10 Totalt nettosparande 438 13,4 12,1 13,6 15,7 17,0 15,5 11,0 10,8 11,0 9,0

Finansiellt sparande 312 10,2 8,2 10,6 13,3 14,2 12,1 6,5 6,6 6,9 4,8

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkningen av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringar överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Löpande priser, miljarder kronor. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten korrigeras för prisförändringar enligt implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Totala lönesumman för arbetsgivare i Sverige och i utlandet till svenska hushåll. 5 Består bl.a. av egenföretagares inkomster. 6 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 7 Består främst av utbetalda privatfonderade avtalspensioner. 8 Procentuell andel av disponibel inkomst. 9 Premiepensionssparande. 10 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) / (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner [inklusive premiepensionssparande]). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.7 Produktivitet och arbetsmarknad

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 1 2021 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2 Produktivitet 599 -0,6 0,7 0,3 2,3 1,0 2,6 0,8 -1,2 1,2 1,4 2 i näringslivet 670 -0,3 1,1 0,5 2,5 2,7 2,5 0,6 -1,5 0,8 1,0 i offentlig sektor 2 439 -1,7 -0,8 -0,7 1,1 -3,2 2,0 0,5 -0,3 1,5 1,4 Arbetade timmar 3 8 052 2,1 2,3 1,9 -0,2 -3,8 2,3 2,2 0,6 0,8 2,0 3 varav näringslivet 5 674 1,8 2,3 2,0 0,1 -4,9 3,1 3,1 0,8 1,5 3,4 3 varav offentlig sektor 2 203 3,2 2,3 1,7 -0,8 -1,1 0,0 0,1 0,3 -1,2 -1,8 Medelarbetstid 4 1 592 0,5 0,0 0,4 -0,9 -2,4 1,3 -0,8 0,4 0,1 1,2 Sysselsatta, 15 – 74 år 5 059 1,5 2,3 1,5 0,7 -1,4 0,9 3,0 0,2 0,7 0,8 Sysselsatta, 5 näringslivet 3 458 1,5 2,7 1,9 0,5 -1,8 1,3 3,8 0,2 1,4 1,8 Sysselsatta, offentlig 5 sektor 1 470 2,7 1,7 0,9 0,7 -0,2 0,6 1,1 0,1 -1,3 -1,9 varav stat 5 275 1,2 1,1 1,4 1,3 1,6 2,0 0,5 -3,1 -1,2 -1,5 varav kommunsektor 5 1 195 3,1 1,9 0,8 0,6 -0,6 0,3 1,3 0,9 -1,3 -2,0 Sysselsättningsgrad 6 15 – 74 år 66,7 67,4 67,9 67,9 66,7 67,3 69,1 69,0 69,2 69,4 Sysselsättningsgrad 6 20 – 64 år 80,7 81,3 81,8 81,6 80,2 80,7 82,9 82,8 83,0 83,5 Arbetslösa, 15 – 74 år 489 -4,9 -2,0 -3,7 8,1 22,7 4,5 -15,0 4,7 -2,1 -3,3 Arbetslöshet, 15 – 74 år 7 7,1 6,9 6,5 7,0 8,5 8,8 7,4 7,7 7,5 7,2 Arbetskraft, 15 – 74 år 5 547 1,0 2,0 1,1 1,1 0,3 1,3 1,4 0,5 0,5 0,5 Arbetskraftsdeltagande, 8 15 – 74 år 71,8 72,4 72,7 73,0 73,0 73,8 74,6 74,7 74,8 74,8 Befolkning, total 9 10 416 1,3 1,4 1,2 1,0 0,7 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 Befolkning, 15 – 74 år 9 7 512 0,9 1,1 0,8 0,7 0,4 0,0 0,3 0,4 0,4 0,5 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 Nivå, avser tusental om inte annat anges. 2 Produktivitet mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme, kalenderkorrigerat. 3 Enligt nationalräkenskaperna (NR). Nivå avser miljoner timmar, kalenderkorrigerat. 4 Avser antal arbetade timmar per år enligt NR (kalenderkorrigerat) dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU). 5 Sysselsättning enligt NR. Näringslivet och offentlig sektor summerar inte till totalt antal sysselsatta enligt AKU. Med begreppet kommunsektor avses det som i NR benämns kommunala myndigheter. Kommunsektorn innefattar både kommuner och regioner. 6 Sysselsatta som andel av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Arbetslösa som andel av arbetskraften i den aktuella åldersgruppen. 8 Arbetskraften som andel av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 Utfall för 2021 är ett beräknat årsmedelvärde. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 1.8 Potentiella variabler och resursutnyttjande

Procentuell förändring om inte annat anges 1 2021 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2 3 Potentiell BNP 5 475 2,1 2,2 2,2 2,1 1,9 1,8 1,7 1,8 1,8 1,9 4 Potentiell produktivitet 660 0,9 1,0 1,1 1,2 1,1 1,1 1,0 1,1 1,1 1,2 Potentiellt arbetade timmar 8 296 5 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Potentiell sysselsättning 5 164 6 1,2 1,2 1,1 1,0 0,9 0,9 0,7 0,7 0,6 0,6 7 Jämviktsarbetslöshet 6,9 6,8 6,8 6,9 7,0 7,0 7,0 7,1 7,1 7,1 8 9 Potentiell BNP i löpande pris 5 571 4,2 4,1 4,5 4,8 5,2 5,4 5,3 5,0 4,8 4,5 BNP-gap 10 0,2 0,8 0,7 0,6 -3,6 -0,6 0,2 -1,7 -1,5 0,0 Produktivitetsgap 10 0,9 0,4 -0,6 0,5 0,8 2,3 1,7 -0,1 -0,1 0,1 10 Timgap -0,7 0,4 1,3 0,2 -4,4 -2,9 -1,5 -1,5 -1,4 -0,1 10 Sysselsättningsgap -0,8 0,2 0,6 0,2 -2,1 -2,0 0,1 -0,4 -0,3 -0,2 Anm.: Fasta priser, referensår 2021, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler går inte att observera utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer. 1 Nivå. 2 Potentiell BNP till marknadspris. 3 Avser miljarder kronor. 4 Avser förädlingsvärde till marknadspris per timme. 5 Avser miljoner timmar. 6 Avser tusental. 7 Andel av potentiell arbetskraft. 8 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2021, ej kalenderkorrigerade värden) multiplicerad med en filtrerad BNP-deflator, som är ett filtrerat prisindex för producerade varor och tjänster. För en närmare beskrivning av metoden för att beräkna potentiell BNP se Finansdepartementets rapport Metod för beräkning av potentiella variabler november 2022 på regeringen.se. 9 Avser miljarder kronor. 10 Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 1.9 Löner och priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 1 2021 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2 Lönesumma 2 138 4,5 4,9 4,9 4,0 0,8 5,8 6,0 4,2 4,3 5,6 Timlön enligt NR 3 2,2 2,6 2,7 3,9 4,6 2,7 3,5 3,5 3,5 3,5 Timlön enligt KL 4 2,4 2,3 2,6 2,6 2,1 2,6 2,7 3,6 3,5 3,5 5 Reallön 1,4 0,5 0,6 0,8 1,6 0,5 -5,8 -4,9 0,5 1,0 6 KPI 1,0 1,8 2,0 1,8 0,5 2,2 8,6 8,3 3,0 2,5 KPIF 7 1,4 2,0 2,1 1,7 0,5 2,4 7,9 5,2 2,0 2,0 KPIF exkl. energi 1,4 1,7 1,4 1,6 1,3 1,4 5,9 4,4 2,0 2,0 8 KPI-KS 0,8 1,7 1,9 1,7 0,5 2,2 9,0 8,5 3,0 2,5 HIKP 9 1,1 1,9 2,0 1,7 0,7 2,7 8,2 5,2 1,8 1,8 BNP-deflator 1,5 2,1 2,4 2,5 2,0 3,0 6,3 4,2 1,5 1,8 Prisbasbelopp 10 44,3 44,8 45,5 46,5 47,3 47,6 48,3 52,5 57,3 59,0 Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 Nivå, avser miljarder kronor. 2 Totala lönesumman för arbetsgivare i Sverige och i utlandet till svenska hushåll. 3 Nominell löneutveckling enligt nationalräkenskaperna (NR), kalenderkorrigerad. Timlönen enligt NR mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar. 4 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL). År 2021 avser prognos. 5 Reallön beräknas som timlön enligt KL korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex. 6 Konsumentprisindex. 7 KPI med fast ränta. 8 KPI med konstanta skatter. 9 Harmoniserat index för konsumentpriser. 10 Tusental kronor. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

2 Den offentliga sektorns finanser

Tabell 2.10 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Inkomster 2 192 2 293 2 389 2 455 2 430 2 640 2 822 2 911 3 020 3 175

Procent av BNP 49,7 49,6 49,5 48,6 48,2 48,4 47,5 47,2 47,3 47,3 Skatter och avgifter 1 1 941 2 033 2 107 2 156 2 132 2 323 2 449 2 545 2 641 2 775 Procent av BNP 44,0 44,0 43,6 42,7 42,3 42,6 41,2 41,2 41,4 41,4 Kapitalinkomster 66 64 74 76 68 67 104 85 90 99 2 Övriga inkomster 186 196 208 223 230 250 270 281 290 301

Utgifter 2 148 2 228 2 352 2 427 2 570 2 645 2 785 2 901 2 996 3 081

Procent av BNP 48,7 48,2 48,7 48,1 51,0 48,5 46,9 47,0 46,9 45,9 Transfereringar och subventioner 769 789 829 850 968 960 998 1 014 1 038 1 068 Hushållen 619 634 652 669 707 721 737 774 802 825 Näringslivet m.m. 3 89 89 97 100 168 142 171 150 143 148 Utlandet 61 66 80 81 93 97 90 90 94 96 Konsumtion 1 164 1 204 1 258 1 300 1 332 1 411 1 478 1 557 1 601 1 636 Investeringar m.m. 187 208 233 246 246 252 271 288 314 333 Ränteutgifter 4 28 28 30 29 23 22 38 41 43 43

Finansiellt sparande 44 65 38 28 -140 -5 37 11 24 94

Procent av BNP 1,0 1,4 0,8 0,6 -2,8 -0,1 0,6 0,2 0,4 1,4 Staten 63 76 64 68 -141 -48 2 18 23 84 Ålderspensionssystemet 6 0 7 6 -9 7 16 17 28 35 Kommunsektorn -25 -11 -33 -46 11 37 19 -25 -27 -25

Strukturellt sparande, procent av

potentiell BNP 0,4 0,5 0,2 0,5 -0,5 0,5 0,4 0,7 1,2 1,8

Finansiell ställning

Konsoliderad bruttoskuld 1 866 1 884 1 892 1 777 1 991 1 981 1 889 1 815 1 824 1 760 Procent av BNP 42,3 40,7 39,2 35,2 39,5 36,3 31,8 29,4 28,6 26,2 Nettoställning 916 1 106 1 157 1 430 1 362 1 658 1 627 1 780 1 868 2 047 Procent av BNP 20,8 23,9 24,0 28,3 27,0 30,4 27,4 28,8 29,3 30,5 Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 Utfall för 2021 enligt nationalräkenskaperna (NR), vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2021 som redovisas i avsnitt 5. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i NR, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive övriga ofördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 2.11 Statens finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Inkomster 1 166 1 218 1 263 1 290 1 254 1 392 1 497 1 526 1 576 1 650

1 Skatter och avgifter 1 021 1 071 1 106 1 123 1 078 1 211 1 279 1 329 1 380 1 447 Kapitalinkomster 22 21 26 27 31 27 52 27 24 26 Övriga inkomster 2 123 126 130 140 145 155 166 170 172 177

Utgifter 1 103 1 142 1 198 1 223 1 394 1 440 1 494 1 508 1 553 1 566

3 Transfereringar privat sektor 408 415 446 452 550 532 556 555 569 567 Bidrag till kommunsektorn 246 271 277 278 336 364 357 355 356 344 Ålderspensionsavgifter 26 25 24 23 26 27 27 26 27 29 Konsumtion 308 310 321 333 338 366 386 393 406 418 Investeringar m.m. 93 100 105 114 127 135 141 153 173 188 Ränteutgifter 4 23 22 25 22 17 16 28 26 23 20

Finansiellt sparande 63 76 64 68 -141 -48 2 18 23 84

Procent av BNP 1,4 1,6 1,3 1,3 -2,8 -0,9 0,0 0,3 0,4 1,3

Budgetsaldo 85 62 80 112 -221 78 151 84 26 92

Procent av BNP 1,9 1,3 1,7 2,2 -4,4 1,4 2,5 1,4 0,4 1,4 Statsskuld (okonsoliderad) 1 347 1 328 1 262 1 113 1 280 1 204 1 069 981 960 865 Procent av BNP 30,5 28,7 26,1 22,0 25,4 22,1 18,0 15,9 15,0 12,9 Statsskuld (konsoliderad) 1 292 1 265 1 197 1 054 1 218 1 145 1 008 919 898 801 Procent av BNP 29,3 27,4 24,8 20,9 24,2 21,0 17,0 14,9 14,1 11,9 Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 Utfall för 2021 enligt nationalräkenskaperna (NR), vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2021 som redovisas i avsnitt 5. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i NR, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive övriga ofördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 2.12 Ålderspensionssystemets finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Inkomster 295 303 318 328 325 347 369 383 401 423 Socialförsäkringsavgifter 234 245 257 267 269 284 300 314 327 344 Statliga ålderspensionsavgifter m.m. 26 25 24 23 26 27 27 26 27 29 Räntor, utdelningar m.m. 35 33 37 39 30 35 42 43 47 50 Utgifter 288 302 311 322 334 340 354 366 372 388 Pensioner 284 298 306 317 329 335 349 361 367 383 Övriga utgifter 1 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6

Finansiellt sparande 6 0 7 6 -9 7 16 17 28 35

Procent av BNP 0,1 0,0 0,1 0,1 -0,2 0,1 0,3 0,3 0,4 0,5 Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 2.13 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Inkomster 1 014 1 078 1 119 1 147 1 224 1 303 1 351 1 394 1 438 1 487

Skatter 670 700 726 748 766 807 848 881 912 961 Kommunal fastighetsavgift 16 17 18 19 19 21 22 22 22 23 Statsbidrag 184 205 206 205 260 287 275 268 267 253 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 19,7 19,9 19,7 19,2 20,7 20,5 19,3 19,0 18,8 18,4 Kapitalinkomster 10 12 12 12 10 9 14 19 24 29 Övriga inkomster 133 144 157 164 169 179 191 203 212 220 varav kompensation för mervärdesskatt 61 66 72 74 76 77 82 86 89 90

Utgifter 1 039 1 089 1 152 1 193 1 213 1 266 1 331 1 418 1 465 1 512

Transfereringar till hushåll 43 43 44 47 49 49 50 53 57 59 Övriga transfereringar 45 42 40 43 50 53 54 55 57 71 Konsumtion 853 890 933 964 990 1 042 1 088 1 160 1 190 1 214 Investeringar 1 94 108 128 132 119 116 130 136 142 145 Ränteutgifter 2 5 5 6 7 6 6 9 14 19 23

Finansiellt sparande -25 -11 -33 -46 11 37 19 -25 -27 -25

Procent av BNP -0,6 -0,2 -0,7 -0,9 0,2 0,7 0,3 -0,4 -0,4 -0,4

Ekonomiskt resultat 25 27 15 26 55 69 62 18 21 23

Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 Investeringarna inkluderar även köp och försäljningar av fastigheter, netto. 2 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 2.14 Strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP om inte annat anges. Utfall 2016 – 2021, prognos 2022 – 2025 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Finansiellt sparande,

miljarder kronor 44 65 38 28 -140 -5 37 11 24 94

Finansiellt sparande, procent av BNP 1,0 1,4 0,8 0,6 -2,8 -0,1 0,6 0,2 0,4 1,4 Justering för BNP-gap -0,1 -0,4 -0,3 -0,2 2,3 1,0 -0,6 -0,1 0,5 0,3 Justering för arbetslöshetsgap 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för skattebasernas sammansättning -0,5 -0,5 -0,3 0,1 -0,2 -0,6 0,4 0,6 0,3 0,1 Justering för engångseffekter 1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Strukturellt sparande 0,4 0,5 0,2 0,5 -0,5 0,5 0,4 0,7 1,2 1,8

2 BNP-gap 0,2 0,8 0,7 0,6 -3,6 -0,6 0,2 -1,7 -1,5 0,0 Anm.: Beräkningarna baserade på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. 1 Engångseffekter 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2

Tabell 2.15 Den offentliga sektorns okonsoliderade tillgångar och skulder samt

nettoförmögenhet, 2021

Miljarder kronor Procent av BNP

Tillgångar 10 229 187,6

Finansiella tillgångar 5 283 96,9 varav aktier 2 741 50,3 Kapitalstock 4 947 90,7 varav mark 1 167 21,4

Skulder 3 628 66,5

varav Maastrichtskuld 1 1 981 36,3 varav pensionsskuld 567 10,4 varav övrigt 1 081 19,8 Nettoförmögenhet 6 605 121,1 Staten 1 478 27,1 Ålderspensionssystemet 2 036 37,3 Kommunsektorn 3 091 56,7

Finansiell nettoförmögenhet 1 658 30,4

Statens nettoförmögenhet inkl. löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 2 1 568 28,8 1 Maastrichtskulden är redovisad konsoliderad i denna tabell. Posten Övrigt inkluderar konsolideringsfaktorn mellan staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn samt skillnader mellan marknadsvärdet och den nominellt värderade Maastrichtskulden. 2 Statens nettoförmögenhet redovisad med löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld är i enlighet med redovisningen i årsredovisningen för staten. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 3

Sammanfattning

– Skillnaden i arbetsinkomst mellan kvinnor och män i åldersgruppen 20 – 64 år minskade från 29 procent till 23 procent mellan 2010 och 2020. – Det minskade arbetsinkomstgapet under tioårsperioden kan framför allt tillskrivas ett minskat timlönegap. Det minskade lönegapet kan i sin tur i huvudsak förklaras av att arbetsmarknaden blivit mindre könssegregerad. Arbetsinkomstgapet minskade också något till följd av en minskad skillnad i faktisk arbetad tid. Den minskningen beror till ca 80 procent på minskad skillnad i deltidsarbete och till ca 20 procent på minskad skillnad i frånvaro. – Gapet i disponibel inkomst är mindre än gapet i arbetsinkomst, i genomsnitt 19 procent i åldersgruppen 20 – 64 år 2020. Men inkomstgapet har inte minskat i samma grad som arbetsinkomstgapet. En bidragande orsak är att kapitalinkomsternas andel av de totala inkomsterna har ökat. De flesta kvinnor och män har dock inga eller mycket små kapitalinkomster. För dem har det genomsnittliga inkomstgapet minskat mer än för de 10 procent av kvinnorna respektive männen med högst disponibel inkomst och störst andel av kapitalinkomsterna. – Familjebildning innebär i genomsnitt en större inkomstförlust för kvinnor än för män. Gapet i disponibel inkomst är störst, 35 procent, för sammanboende där det yngsta barnet är 0 – 3 år. Ju äldre det yngsta barnet är, desto mindre är gapet. Det är främst skillnader i arbetsinkomsten som ligger bakom detta. För dem med yngre barn är det främst skillnader i arbetad tid som påverkar. För dem med äldre barn påverkar löneskillnader i högre grad. För ensamstående utan barn i åldersgrupper upp t.o.m. 64 år ligger inkomstgapet under 10 procent. Kvinnor med barn har dock i genomsnitt högre inkomst än kvinnor utan barn, oavsett om de är ensamstående eller sammanboende. – För åldersgruppen 65 år eller äldre var inkomstgapet i genomsnitt 28 procent 2020. Det är ca 10 procentenheter större än för åldersgruppen 20 – 64 år. Nivån på gapet för åldersgruppen 65 år eller äldre har varit i stort sett densamma sedan mitten av 1990-talet. Pensionsinkomsternas inverkan på inkomstgapet har minskat över tid, vilket speglar kvinnors successivt ökade arbetskraftsdeltagande sedan flera decennier. Samtidigt har kapitalinkomsternas inverkan på gapet ökat även för de som är 65 år eller äldre. – Allt fler kvinnor och män väljer att fortsätta arbeta samtidigt som de tar ut pension, s.k. jobbonärer. Jobbonärer har i regel högre disponibel inkomst än de som slutat arbeta. De har i genomsnitt större pensionsinkomster och kapitalinkomster än de som slutat arbeta helt. Detta gäller i högre grad för män än för kvinnor. Lägst inkomster har kvinnliga pensionärer som inte arbetar. – Utvecklingen av kvinnors och mäns disponibla inkomster mellan 2019 och 2020 påverkades av den försämrade arbetsmarknaden under pandemin. Det fanns dock stora skillnader inom och mellan åldersgrupperna. I åldersgrupperna mellan 25 år och 64 år ökade inkomsterna mer för kvinnorna än för männen. I åldersgruppen 20 – 24 år minskade inkomsterna, i synnerhet för män. Omfattande arbetsmarknadsåtgärder begränsade skillnaden i krisens effekter på kvinnors och mäns disponibla inkomster. Åldersgruppen 65 år eller äldre hade i genomsnitt en betydligt bättre inkomstutveckling än övriga åldersgrupper, och mäns inkomster ökade i genomsnitt mer än kvinnors. – Regeringens föreslagna reformer av skatter och transfereringar 2023 bedöms sammantaget tillföra ekonomiska resurser till kvinnor i lägre utsträckning än till män. Om satsningar på välfärdstjänster inkluderas bedöms reformerna sammantaget tillföra mer resurser till kvinnor.

Bilaga 3

1 Inledning

I enlighet med ett beslut i riksdagen har regeringen sedan 1988 redovisat fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män som en del av budgetpropositionen (prop. 1987/88:105, bet. 1987/88:AU17, rskr. 1987/88:364).

Riksdagens övergripande mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Fördelningen av ekonomiska resurser är en central del av detta mål. Delmålet om ekonomisk jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut, se skrivelsen Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10). Vidare inbegriper delmålet att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar i fråga om tillgång till arbete och samma möjligheter och villkor i fråga om såväl anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor som utvecklingsmöjligheter i arbetet. Målet har ett livscykelperspektiv som innebär att det avlönade arbetet ska ge ekonomisk trygghet och självständighet även under pensionsåren.

I bilagans första avsnitt beskrivs hur skillnaden mellan kvinnor och män har utvecklats på arbetsmarknaden. I det efterföljande avsnittet är fokus på skillnaden i kvinnors och mäns individuella disponibla inkomst. I de två därpå följande avsnitten beskrivs pensionärers ekonomiska situation och den ekonomiska utvecklingen för kvinnor och män mellan 2019 och 2020. Slutligen redovisas en bedömning av hur förslag i denna proposition påverkar fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män.

1.1 Data och begrepp

Analyserna av kvinnors och mäns inkomster grundar sig i huvudsak på Sveriges officiella inkomstfördelningsstatistik som fr.o.m. 2013 baseras på Totalräknad inkomstfördelningsstatistik (TRIF) och innan dess på Hushållens ekonomi (HEK). För 2013 – 2020 grundas analyserna på ett urval från TRIF, benämnt Statistiskt analysregister (STAR). Datamaterial, modeller, metoder, begrepp och definitioner beskrivs närmare i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet november 2022 på regeringen.se. Analyserna av kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden baseras huvudsakligen på Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU). Definitioner och förklaringar av begrepp som används i AKU finns på scb.se.

Individuell disponibel inkomst är relevant ur ett jämställdhetsperspektiv

Ur ett jämställdhetsperspektiv är det relevant att i första hand studera hur stora resurser individen direkt förfogar över. Ekonomisk självständighet är en viktig aspekt av den ekonomiska jämställdheten. Kvinnors och mäns ekonomiska välfärd påverkas även av de ekonomiska förhållandena i hushållet. Kvinnomaktutredningen menade dock att det kan hävdas att ekonomisk välfärd inte bara är en fråga om konsumtionsnivå, utan att rätten till egna inkomster är en väsentlig del av den ekonomiska välfärden, se betänkandet Kvinnor, män och inkomster – Jämställdhet och oberoende (SOU 1997:87). Därför beskriver bilagan kvinnors och mäns individuella inkomster från marknaden respektive välfärdsstaten.

Bilaga 3

Den disponibla inkomsten består av summan av inkomst från arbete, kapital och näringsverksamhet samt transfereringar minus direkt skatt. Transfereringar som går till hushållet, t.ex. bostadsbidrag, delas vid beräkningen av disponibel inkomst lika mellan sammanboende par.

En del av kapitalinkomsterna utgörs av realiserade vinster och förluster från kapital. Kapitalvinster registreras ofta som en stor inkomst under ett enskilt år, även om de i allmänhet är resultatet av värdeökningar som har ackumulerats under flera år. Av bl.a. den anledningen bortser vissa forskare och statistikproducenter från kapitalvinster vid beräkning av disponibel inkomst. I de flesta länder finns heller inte uppgifter om kapitalvinster, och i internationella jämförelser ingår kapitalvinster därmed i regel inte.

Offentliga välfärdstjänster beaktas när effekterna av regeringens politik analyseras

Subventionerade välfärdstjänster, som t.ex. skola och hälso- och sjukvård, står för en stor del av den offentliga sektorns omfördelning. Värdet av dessa tjänster ingår inte i den disponibla inkomsten, men är en väsentlig del av de ekonomiska resurser som kvinnor och män kan ta del av. Satsningar på offentliga välfärdstjänster är en viktig del av regeringens politik för ökad ekonomisk jämställdhet. Därför beaktas effekterna av satsningar på välfärdstjänster i den analys av effekterna av regeringens politik som avslutar denna redogörelse.

2 Kvinnor och män på arbetsmarknaden

För de allra flesta i åldrarna 20 – 64 år utgör inkomster från arbete, dvs. löne- och företagarinkomster, den största inkomstkällan. Arbetsinkomsten är även viktig för andra inkomster eftersom den till stor del ligger till grund för exempelvis sjukpenning, föräldrapenning och pension. En hög arbetsinkomst ökar även möjligheterna till sparande, vilket på sikt kan bidra till kapitalinkomster.

Kvinnors arbetsinkomster är i genomsnitt lägre än mäns. Skillnaden beror delvis på att färre kvinnor än män är sysselsatta och att kvinnor i genomsnitt har kortare förvärvsarbetstid än män. Dessutom är lönen per arbetad timme i genomsnitt lägre för kvinnor än för män, vilket bl.a. hänger samman med att arbetsmarknaden är tydligt könsuppdelad. För att ge en djupare förståelse av skillnaderna i arbetsinkomster mellan kvinnor och män beskrivs dessa skillnader i arbetslivet i detta avsnitt.

Avsnittet börjar med en beskrivning av utvecklingen av arbetsinkomsten för kvinnor och män sedan 1995, med fokus på senare delen av perioden. Därefter beskrivs utvecklingen av kvinnors och mäns sysselsättningsgrad, deltidsarbete, frånvaro och löner. Avsnittet ger också en bild av hur stor betydelse de olika faktorerna haft för utvecklingen av arbetsinkomstgapet. Avslutningsvis redovisas hur skillnaderna i arbetsinkomster, sysselsättningsgrad, arbetad tid och löner mellan kvinnor och män varierar mellan olika s.k. livscykelgrupper.

2.1 Kvinnors arbetsinkomster är lägre än mäns,

men gapet minskar

Kvinnors arbetsinkomster är i genomsnitt lägre än mäns, men skillnaden har minskat sedan mitten av 1990-talet. Under den senaste tioårsperioden har arbetsinkomsten för kvinnor i åldersgruppen 20 – 64 år ökat med i genomsnitt 27 procent, medan

Bilaga 3

arbetsinkomsten för män i samma åldersgrupp har ökat med 17 procent. Det har medfört att arbetsinkomstgapet mellan kvinnor och män har minskat från 29 procent till 23 procent mellan 2010 och 2020 (se diagram 2.1). Att skillnaderna i arbets- 1 inkomster har minskat kan till viss del bero på att det har blivit lättare för delägare i fåmansbolag att omvandla arbetsinkomster till utdelningsinkomster och att män i högre grad än kvinnor har utnyttjat den möjligheten (se avsnitt 3.1 i denna bilaga). Men även utan denna omvandling skulle kvinnors arbetsinkomster ha ökat mer än mäns arbetsinkomster. 2

Diagram 2.1 Arbetsinkomst

Medelinkomst, kronor Arbetsinkomstgap, procent 400 000 40 350 000 35 300 000 30 250 000 25 200 000 20 150 000 15 100 000 10 50 000 5 0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor Män Arbetsinkomstgap (höger axel)

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Beräkningen av genomsnittlig arbetsinkomst baseras på samtliga kvinnor respektive män i åldersgruppen 20 – 64 år, dvs. oberoende av om de har arbetsinkomst eller inte. Arbetsinkomstgapet definieras som skillnaden mellan kvinnors respektive mäns genomsnittliga arbetsinkomst som andel av mäns genomsnittliga arbetsinkomst. Inkomsterna anges i 2020 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och TRIF) och egna beräkningar.

2.2 Skillnaderna i sysselsättningsgrad, arbetad tid

och lön har minskat

Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män

Sverige är det land inom EU där kvinnor har högst sysselsättningsgrad, och där skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad är lägst (se t.ex. Gender Equality Index 2021, European Institute for Gender Equality). Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män bidrar till gapet i arbetsinkomst. Sysselsättningsgraden för kvinnor 20 – 64 år har sedan mitten av 00-talet legat ca 4 – 6 procentenheter lägre än för män i samma åldersgrupp (se diagram 2.2). När den totala sysselsättningsgraden har ökat under de senaste tio åren har sysselsättningsgapet tenderat att minska, och när den totala sysselsättningsgraden har minskat har sysselsättningsgapet tenderat att öka.

1 Bland kvinnor 20 – 64 år 2020 hade 80 procent enbart löneinkomst, 5 procent hade både löne- och företagarinkomst, 12 procent hade enbart företagarinkomst och 14 procent saknade arbetsinkomst. Motsvarande siffror för män var 79 procent, 7 procent, 3 procent respektive 12 procent. 2 För en mer utförlig redovisning, se prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3.

Bilaga 3

Diagram 2.2 Sysselsättningsgrad och sysselsättningsgap

Andel av befolkningen, procent Sysselsättningsgap, procentenheter 100 7 90 6 80 70 5 60 4 50 3 40 30 2 20 1 10 0 0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Kvinnor Män Sysselsättningsgap (höger axel) Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Sysselsättningsgapet är beräknat som mäns sysselsättningsgrad minus kvinnors sysselsättningsgrad. Data för 2006 – 2020 har länkats för att motsvara definitionen 2021. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Sysselsättningsgraden för kvinnor och män varierar mellan olika grupper i befolkningen. Historiskt sett har den varit högst för inrikes födda män, och var så 3 även 2021. Men även för män födda inom Europa samt inrikes födda kvinnor var sysselsättningsgraden hög 2021. Sysselsättningsgapet mellan inrikes födda kvinnor och män var därför relativt litet. Däremot är sysselsättningsgapet mellan utrikes födda kvinnor och män stort, såväl för de som är födda inom som för de som är födda utanför Europa.

Andelen sysselsatta kvinnor och män varierar även beroende på utbildningsnivå. För kvinnor och män med högst förgymnasial utbildning är sysselsättningsgraden förhållandevis låg. Det gäller särskilt för kvinnor, och sysselsättningsgapet är därför relativt stort. För kvinnor och män med eftergymnasial utbildning är sysselsättningsgraden däremot hög och sysselsättningsgapet litet.

Sysselsättningsgapet beror till stor del på att fler kvinnor än män är studerande, sjuka eller hemarbetande (tar hand om hem/barn). En stor grupp av de som inte är sysselsatta är arbetslösa eller latent arbetssökande , men det är i stort sett lika vanligt 4 för kvinnor som för män och påverkar därför sysselsättningsgapet endast marginellt.

Sysselsatta kvinnor arbetar färre timmar än män

En ytterligare orsak till att kvinnor har lägre arbetsinkomster än män är att sysselsatta kvinnor förvärvsarbetar färre timmar än sysselsatta män. År 2021 var den faktiska medelarbetstiden för sysselsatta kvinnor 29 timmar per vecka, att jämföra med sysselsatta män som i genomsnitt arbetade 33 timmar per vecka (se diagram 2.3). Det beror dels på att kvinnorna i större utsträckning arbetar deltid, dels på att kvinnorna i högre grad är frånvarande från arbetet till följd av t.ex. föräldraledighet, vård av barn eller sjukskrivning. Deltidsarbete bidrar mer än frånvaro till den genomsnittligt kortare faktiska arbetstiden. År 2021 var den överenskomna arbetstiden 2,9 timmar lägre i veckan för sysselsatta kvinnor än för sysselsatta män, medan kvinnor var frånvarande från arbetet i genomsnitt 1,4 timmar längre i veckan än män. Skillnaden i arbetad tid

3 För en mer detaljerad redovisning, se prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3. 4 Latent arbetssökande definieras i AKU som personer som velat och kunnat ta arbete under referensveckan men inte sökt något arbete.

Bilaga 3

mellan kvinnor och män har minskat de senaste tio åren, vilket är en del av en trend som funnits under en längre tid. 5

Diagram 2.3 Medelarbetstid för sysselsatta

Timmar per vecka Antal färre timmar för kvinnor 40 8 35 7 30 6 25 5 20 4 15 3 10 2 5 1 0 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21* Kvinnor Män Skillnad män-kvinnor (höger axel) Anm.: Statistiken avser faktisk medelarbetstid per vecka för sysselsatta i åldersgruppen 20 – 64 år. * I januari 2021 anpassades AKU till EU:s nya förordning (2019/1700) för den sociala statistiken, vilket har orsakat tidsseriebrott. Data för 2021 är därför inte helt jämförbara med tidigare år. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Kvinnors deltidsarbete har minskat

Av de sysselsatta kvinnorna i åldrarna 20 – 64 år arbetade 24 procent deltid, jämfört med 11 procent av de sysselsatta männen 2021 (se diagram 2.4). Av de deltidsarbetande arbetar större delen lång deltid (med en arbetstid på 20 – 34 timmar i veckan). Andelen kvinnor som arbetar lång deltid har dock minskat de senaste tio åren, samtidigt som andelen män som arbetar lång deltid ökat något. Andelen som arbetar kort deltid (med en arbetstid på mindre än 20 timmar i veckan) har varit i princip oförändrad för både kvinnor och män de senaste tio åren. Skillnaden mellan kvinnors och mäns deltidsarbete är större i grupper där många har svag anknytning till arbetsmarknaden, t.ex. personer födda utanför Europa och personer med högst förgymnasial utbildning.

5 Förändringar mellan 2020 och 2021 är något osäkra på grund av omläggningen av statistiken i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Men för anställda ökade den faktiskt arbetade tiden med uppskattningsvis ungefär en timme i veckan och den överenskomna arbetstiden med ca 1,5 timmar i veckan. Det beror främst på att antalet anställda korttidspermitterade minskade kraftigt 2021 jämfört med 2020, och i viss mån på att antalet sjukskrivningsdagar minskade. Se utg.omr. 14 avsnitt 1.3.2.

Bilaga 3

Diagram 2.4 Andel deltidsarbetande

Andel av sysselsatta, procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21* Kvinnor, kort deltid Kvinnor, lång deltid Män, kort deltid Män, lång deltid Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. För anställda avses med kort deltid en överenskommen arbetstid kortare än 20 timmar per vecka och med lång deltid en överenskommen arbetstid mellan 20 och 34 timmar per vecka. För företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar och anställda utan överenskommen arbetstid används i stället genomsnittlig arbetstid per vecka. * I januari 2021 anpassades AKU till EU:s nya förordning (2019/1700) för den sociala statistiken, vilket har orsakat tidsseriebrott. Data för 2021 är därför inte helt jämförbara med tidigare år. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Den vanligaste orsaken till deltidsarbete, bland både kvinnor och män, är att heltidsarbete inte erbjuds. Det är dock endast drygt hälften av kvinnorna och männen i denna grupp som uppger att de vill öka sin arbetstid. Den näst vanligaste orsaken till att kvinnor och män arbetar deltid är ”andra personliga skäl” (t.ex. att personen tar hand om hushåll eller vill umgås med familjen) (se diagram 2.5).

Diagram 2.5 Orsak till deltidsarbete 2021

Heltid erbjuds ej K M Andra personliga skäl K M Studier K M Tar hand om barn/anhörig K M Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga K M Andra familjeskäl K M För fysiskt el. psykiskt krävande K M Övrigt K M 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Andel av samtliga deltidsarbetande (procent) Vill öka sin arbetstid Vill ej öka sin arbetstid Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. K avser kvinnor och M avser män. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar. Det finns flera bakomliggande förklaringar till att det är vanligare bland kvinnor än bland män att arbeta deltid. En sådan är att fler kvinnor än män går ned i arbetstid när de får sitt första barn. En annan orsak kan vara att det framför allt i vissa kvinnodominerade sektorer, som t.ex. offentliga välfärdstjänster, finns en s.k. deltidskultur som påverkar både viljan och möjligheterna till heltidsanställningar. Det kan påverka både kvinnor och män. Arbetsvillkoren kan också begränsa möjligheterna att arbeta

Bilaga 3

heltid, se betänkandet Hela lönen, hela tiden – Utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50).

Kvinnors frånvaro från arbetet är högre än mäns

Kvinnor är också frånvarande från arbetet i större utsträckning än män på grund av t.ex. föräldraledighet och sjukskrivning. År 2021 var kvinnor frånvarande i genomsnitt 9 timmar i veckan, och män frånvarande 8 timmar i veckan. Sedan 2011 har skillnaden i kvinnors och mäns frånvaro varierat mellan 1,5 och 2 timmar utan någon tydlig trend (se diagram 2.6). Den vanligaste orsaken till frånvaro för både kvinnor och män är semester. Den minskar arbetstiden i ungefär lika stor utsträckning för både kvinnor och män. Däremot är frånvaro på grund av föräldraledighet och sjukdom högre bland kvinnor.

Diagram 2.6 Skillnad mellan överenskommen och faktisk arbetstid (frånvaro)

Frånvarotimmar per vecka Antal fler frånvarotimmar för kvinnor 10 2,5

8 2,0

6 1,5

4 1,0

2 0,5

0 0,0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21* Kvinnor Män Skillnad, kvinnor-män (höger axel)

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Överenskommen arbetstid avser den avtalade arbetstiden utan någon frånvaro. Skillnaden mellan överenskommen arbetstid och faktisk arbetstid utgörs av frånvaro, exempelvis semester, sjukfrånvaro, föräldraledighet eller vård av barn. * I januari 2021 anpassades AKU till EU:s nya förordning (2019/1700) för den sociala statistiken, vilket har orsakat tidsseriebrott. Data för 2021 är därför inte helt jämförbara med tidigare år. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Kvinnor tar ut mer föräldrapenning än män Kvinnor är i högre grad än män frånvarande från arbetet till följd av föräldraledighet. Kvinnor tar i genomsnitt ut en betydligt större andel av föräldrapenningdagarna, men även en större del av den obetalda föräldraledigheten (för mer information om uttaget av föräldrapenning ur ett könsperspektiv, se utg.omr. 12 avsnitt 1.6.3).

År 2021 tog kvinnor ut 70 procent av föräldrapenningdagarna. Fördelningen mellan kvinnor och män har dock blivit mindre ojämn de senaste decennierna. Under de senaste tio åren har kvinnornas andel av föräldrapenninguttaget minskat med 6 procentenheter. Uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn, s.k. vabdagar, är jämnare fördelat. Men skillnaden mellan kvinnor och män i uttaget av vabdagar har inte förändrats lika mycket som skillnaden i uttag av föräldrapenningdagar. År 2021 tog kvinnor ut 60 procent av vab-dagarna, en minskning med 4 procentenheter sedan 2011 (se diagram 2.7).

Bilaga 3

Diagram 2.7 Fördelning av dagar med föräldrapenning och tillfällig

föräldrapenning vid vård av sjukt barn (vab)

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Kvinnor, föräldrapenning Män, föräldrapenning Kvinnor, tillfällig föräldrapenning Män, tillfällig föräldrapenning

Källa: Försäkringskassan.

Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män Det är stor skillnad i genomsnittligt antal sjukpenningdagar per försäkrad kvinna respektive man (sjukpenningtalet). Samtidigt har sjukfrånvaron varierat kraftigt över tid, och variationen har varit större för kvinnor än för män (se diagram 2.8). Svängningarna påverkas bl.a. av regeländringar och konjunkturläget. 6 Efter 2010 ökade sjukfrånvaron för både kvinnor och män, men mer för kvinnor. Under de senaste fem åren har sjukfrånvaron minskat något för kvinnor, men den är fortfarande nästan dubbelt så hög som för män. Pandemin ledde till en temporär ökning av antalet sjukfall, både bland kvinnor och män, men majoriteten av de pandemirelaterade sjukskrivningarna var korta. Pandemins effekt på sjukpenningtalet har därför varit marginell. 7 Det finns flera orsaker till skillnaden i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. En orsak är att kvinnor i större utsträckning än män arbetar i yrken och sektorer där den upplevda arbetsmiljön är sämre, organisatoriskt och socialt (se även utg.omr. 13 avsnitt 1.3.6). Ett större ansvar för hem, barn och föräldrar i kombination med förvärvsarbete kan vara ytterligare en orsak till kvinnors högre sjukfrånvaro. 8

6 Exempel på regeländringar som kan påverka sjukfrånvarons storlek är ersättningsgraden, karensdagar, hur länge en sjukskrivning kan fortgå samt längden på sjuklöneperioden som bekostas av arbetsgivaren. 7 Försäkringskassans webbsida, forsakringskassan.se, Aktuellt sjukpenningtal, 2022-05-23. 8 En översikt av forskning kring samband mellan obetalt arbete, familjeliv och sjukfrånvaro finns i Nordisk forskning om obetalt arbete och familjeliv och samband med sjukfrånvaro med psykiatrisk diagnos. En kunskapsöversikt av nordisk forskning publicerad under åren 2010 – 2019 (Jämställdhetsmyndigheten, Rapport 2021:4). Se även Staland-Nyman m.fl., Gender equality in domestic work and sickness absence – a population-based study on women and men in Sweden, Women & Health No. 4, 2021.

Bilaga 3

Diagram 2.8 Sjukpenningtalet

Antal sjukpenningdagar per försäkrad 25

0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Kvinnor Män Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 16 – 64 år. Sjukpenningtalet är definierat som antalet nettodagar från sjukpenning och rehabiliteringspenning dividerat med antalet försäkrade exkl. antalet personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning med hel omfattning. Omräkningen till nettodagar innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning blir en nettodag. Källa: Försäkringskassan.

Kvinnor utför mer obetalt arbete

Samtidigt som män utför mer betalt arbete, utför kvinnor mer obetalt arbete. SCB:s tidsanvändningsundersökning för 2021 (TID) visar en könsstereotyp fördelning av det obetalda arbetet mellan kvinnor och män. Kvinnor ägnar generellt mer tid än män åt 9 aktiviteter såsom att laga mat, städa och tvätta, samt åt omsorg om de egna barnen (matning, påklädning, hygien, läggning). Män ägnar generellt mer tid än kvinnor åt underhåll och reparationer av bostaden och fordon. Däremot visar undersökningen inte någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män för andra typer av aktiviteter, som t.ex. att läsa och leka med barnen och att handla dagligvaror (se diagram 2.9). Se även utgiftsområde 13 avsnitt 1.3.4.

Mönstret är ungefär detsamma för både ensamstående och sammanboende. Skillnaden mellan kvinnor och män är dock generellt större för sammanboende kvinnor och män än för ensamstående kvinnor och män.

Det finns också skillnader mellan kvinnor och män som bor i hushåll med barn och kvinnor och män i hushåll utan barn. Skillnaderna mellan kvinnor och män i dessa grupper är dock mindre än för ensamstående och sammanboende.

9 En fråga om tid, TID2021, En studie av tidsanvändningen bland kvinnor och män 2021, SCB. Insamlingsperioden för TID startade i mitten av september 2021, och avslutades strax före jul 2021. Aktiviteterna kan inte summeras till dygnets 24 timmar. Dels därför att personer kan göra flera saker samtidigt och tiden då kan räknas dubbelt, dels på grund av att syftet med tidsundersökningen inte är att kartlägga dygnets 24 timmar utan att mäta aktiviteter kopplade till det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Bilaga 3

Diagram 2.9 Genomsnittlig tid per dygn för hem- och omsorgssysslor 2021

Städa, diska, bädda, tömma sopor o dyl * Laga mat, baka, duka fram och duka av * Tillsyn av barnen * Kontakter med släkt, vänner och bekanta * Tvätta, sy och stryka kläder och textiler * Omsorg av barnen, hygien, matning o dyl * Ta hand om sällskapsdjur * Familjeaktiviteter där barnen var med Planera och organisera hushållets aktiviteter Läsa och leka med barnen Handla andra varor än dagligvaror Ta hand om tomt och trädgård o dyl Handla dagligvaror Hantera ekonomi och kontanter kring hushållet * Installationer, underhåll o dyl * -20 -10 0 10 20 30 Skillnad (kvinnor-män) minuter per dygn

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. * Anger signifikant skillnad på 5%-nivån mellan kvinnor och män. Källa: Statistiska centralbyrån (TID).

Kvinnor har lägre lön än män, men lönegapet har minskat

Utöver skillnader i sysselsättningsgrad och faktisk arbetstid påverkas skillnaden i kvinnors och mäns arbetsinkomster av tim- eller månadslönen, dvs. den ersättning som de får per arbetad timme. För att jämföra kvinnors och mäns månadslöner är 10 deltidslöner uppräknade till heltidslöner i hela avsnitt 2.2.

Under perioden 2011 – 2021 har lönegapet minskat från 14,1 procent till 9,9 procent (se diagram 2.10). Dock ökade lönegapet marginellt med 0,2 procentenheter 2021 jämfört med 2020. Medlingsinstitutet konstaterar att det är svårt att avgöra om den avstannade minskningen beror på pandemin eller om det är ett trendbrott som skett orelaterat till turbulensen dessa år, se Löneskillnader mellan kvinnor och män 2021 (Medlingsinstitutet 2022). År 2021 var kvinnors månadslön i genomsnitt 35 100 kronor, medan mäns uppgick till 39 000 kronor.

Den kvarstående löneskillnaden mellan kvinnor och män efter att hänsyn har tagits till skillnader vad gäller ålder, utbildning, sektor, yrke och arbetstid kallas för det 11 standardvägda lönegapet. År 2021 uppgick det standardvägda lönegapet till 4,5 procent. Sedan 2011 har det minskat med 1,4 procentenheter. Liksom lönegapet ökade även det standardvägda lönegapet marginellt 2021 jämfört med 2020.

Lönegapet har minskat mer än det standardvägda lönegapet. Det innebär att den minskade skillnaden mellan kvinnors och mäns löner till stor del, men inte helt, beror på minskade skillnader i ålder, utbildning, sektor, yrke och arbetstid.

Den löneskillnad som kvarstår efter standardvägningen visar att det finns andra faktorer än de som redovisas i statistiken som påverkar löneskillnaderna, såsom eventuell diskriminering och skillnader i arbetsuppgifter inom samma yrke.

10 Det är löneinkomster som analyseras vilket innebär att inkomster från näringsverksamhet inte ingår. 11 Deltidsarbete innebär att lönen blir lägre än vid heltidsarbete. Men deltidsarbete kan också ha en negativ effekt på timlönen jämfört med heltidsarbete. För Sverige visar dock olika studier skilda resultat när det gäller effekten av deltidsarbete på timlönen, varför det är osäkert om detta bidrar till lönegapet. Se Wahlberg, Part-time penalty in Sweden: evidence from quantile regression, University of Gothenburg Working Papers in Economics, no. 315, 2008; Bardasi och Gornick, Working for less? Women’s part -time wage penalties across countries, Feminist Economics, 2008; Colella, Women's Part-Time - Full-Time Wage Differentials in Europe: An Endogenous Switching Model, MPRA Paper 55287, 2014. Medan Wahlbergs resultat visar att det finns en negativ effekt av deltidsarbete på timlönen i Sverige, visar resultaten i de båda andra studierna negativa effekter i alla länder de undersöker utom i Sverige.

Bilaga 3

Diagram 2.10 Lönegap och standardvägt lönegap

Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Lönegap Standardvägt lönegap

Anm.: Lönegapet mäter procentuell skillnad mellan kvinnors och mäns månadslöner uppräknade till heltid. Det standardvägda lönegapet är det lönegap som kvarstår när hänsyn tagits till att kvinnor och män har olika ålder, utbildning och arbetstid samt arbetar inom olika yrken och sektorer. Det standardvägda lönegapet är beräknat med standard för svensk yrkesklassificering (SSYK12 nivå 4). Källa: Medlingsinstitutet (Lönestrukturstatistiken).

Könsuppdelningen på arbetsmarknaden är en viktig orsak till lönegapet

I det följande avsnittet analyseras hur stor betydelse olika observerbara faktorer har för lönegapet och hur de har bidragit till förändringen av lönegapet mellan 2010 och 2020. De faktorer som studeras är ålder, utbildningsnivå, arbetstid, yrke och näringsgren i åldersgruppen 20 – 64 år. 12 År 2020 var lönegapet mellan kvinnor och män 8,7 procent. Av detta orsakades 13 6,1 procentenheter av skillnader mellan kvinnor och män vad gäller ålder, utbildning, yrke och näringsgren, medan 2,6 procentenheter orsakades av andra faktorer, som inte finns med i analysen (se diagram 2.11).

Den största delen av löneskillnaden orsakas av att kvinnor och män arbetar i olika näringsgrenar och inom olika yrken samtidigt som lönen i genomsnitt är högre i mansdominerade näringsgrenar och yrken. Av det totala lönegapet orsakas 7,9 procentenheter av att kvinnor och män arbetar i olika näringsgrenar och yrken. 14

Anställda kvinnor är i genomsnitt något äldre och har högre utbildningsnivå än anställda män. Om kvinnor och män i genomsnitt hade haft samma ålder och utbildningsnivå skulle löneskillnaden mellan kvinnor och män varit 1,8 procentenheter högre 2020 än vad som faktiskt är fallet.

12 Analysen genomförs med en s.k. Blinder – Oaxaca dekomponering, vilket är en statistisk metod som bl.a. kan användas för att kvantifiera observerbara faktorers betydelse för skillnaden i löneinkomster mellan kvinnor och män. Metoden delar upp skillnaden i löneinkomster i en del som beror på skillnader mellan grupperna i observerbara egenskaper, som t.ex. ålder och utbildning, och en del som inte beror på observerbara egenskaper. För en mer utförlig beskrivning, se t.ex. Jann, The Blinder – Oaxaca decomposition for linear regression models, The Stata Journal 8, 2008. Se även Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet november 2022 på regeringen.se. 13 Av metodmässiga skäl beräknas lönegapet här som skillnaden mellan logaritmen av kvinnors och mäns löner. Lönegapet överensstämmer därför inte helt med det som redovisades i avsnitt 2.1. 14 Näringsgren och yrke samvarierar till viss del eftersom flera yrken till stora delar återfinns inom en viss näringsgren. Exempelvis arbetar de flesta i yrkesgruppen murare m.fl. i någon av näringsgrenarna inom byggverksamhet och de flesta undersköterskor i någon av näringsgrenarna inom vård och omsorg. Av denna anledning diskuteras betydelsen av näringsgren och yrke tillsammans.

Bilaga 3

Diagram 2.11 Bidrag från olika faktorer till lönegapet

Procent 16 14 12 10 8 6 4 2 0 -2 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Ålder Utbildning Näringsgren Yrke Andra faktorer Gap

Anm.: Faktorernas betydelse har skattats med Blinder – Oaxaca-dekomponering (se fotnot 12). Källor: Medlingsinstitutet (Lönestrukturstatistiken) och egna beräkningar.

Lönegapet har minskat under perioden 2010 – 2020, främst fr.o.m. 2013. Den del av lönegapet som orsakas av att kvinnor och män arbetar i olika näringsgrenar och i olika yrken minskade från 10,8 procentenheter 2010 till 7,9 procentenheter 2020. Det minskade lönegapet beror både på att könssegregeringen på arbetsmarknaden har minskat och att skillnaden i lön mellan kvinno- och mansdominerade näringsgrenar och yrken har minskat något. Analysen visar att dessa faktorer har bidragit ungefär lika mycket till att minska lönegapet under denna period. 15

2.3 Olika faktorer påverkar gapet i arbetsinkomst i

varierande grad

Minskade skillnader i sysselsättningsgrad, antalet arbetade timmar och lön bidrog till att det totala arbetsinkomstgapet mellan kvinnor och män minskade med ca 6 procentenheter mellan 2010 och 2020 (se avsnitt 2.1). Hur stor betydelse var och en av dessa faktorer hade för utvecklingen går inte att avgöra utifrån analysen i avsnitt 2.2. Det beror på att de mått som används har olika baser och även olika datakällor. Exempelvis anges sysselsättningsgraden i relation till befolkningen, medan arbetad tid anges för anställda.

För att kunna ge en bild av den relativa betydelsen av sysselsättning, arbetad tid och lön används därför här en annan ansats. Utgångspunkten är att relationen mellan den genomsnittliga arbetsinkomsten för samtliga kvinnor 20 – 64 år och den genomsnittliga arbetsinkomsten för samtliga män 20 – 64 år kan uttryckas som produkten av tre komponenter:

– relationen mellan andelen kvinnor respektive män som har inkomst från arbete under året (lön) – relationen mellan kvinnors och mäns genomsnittliga bruttotimlön bland personer med inkomst från arbete (lön)

15 Analysen av skillnaderna mellan 2010 och 2020 görs med en s.k. JMP-dekomponering, vilken gör det möjligt att dela in förändringarna i lönegapet i dels förändringar i observerade och icke-observerade egenskaper, dels förändringar i ersättningen för dessa egenskaper, dvs. förändringar i lönestrukturen. För en mer utförlig beskrivning, se t.ex. Juhn, Murphy och Pierce, Accounting for the Slowdown in Black-White Wage Convergence, i Kosters (red.), Workers and Their Wages, 1991. Se även Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet november 2022 på regeringen.se.

Bilaga 3

– relationen mellan kvinnors och mäns genomsnittliga antal årsarbetstimmar bland personer med inkomst från arbete (lön). 16

Det totala arbetsinkomstgapet mellan kvinnor och män kan då uttryckas som en funktion av dessa tre komponenter. En minskning av gapet i någon av komponenterna bidrar (allt annat lika) till att reducera det totala arbetsinkomstgapet, och vice versa.

Analysen visar att det minskade arbetsinkomstgapet framför allt kan tillskrivas ett minskat timlönegap (se diagram 2.12). Arbetsinkomstgapet minskade också något till följd av ett minskat gap i arbetad tid. Samtidigt motverkades dessa faktorer något av att gapet i andelen med arbetsinkomster ökade, vilket verkade i motsatt riktning. Utvecklingen innebär att de tre komponenternas relativa bidrag till det totala arbetsinkomstgapet har förändrats över tid. År 2020 stod gapet i arbetad tid för 57 procent av det totala arbetsinkomstgapet mellan kvinnor och män. Gapet i timlön bidrog med 38 procent, medan gapet i andelen som arbetar bidrog med 5 procent. År 2010 såg det annorlunda ut. Gapet i arbetad tid och gapet i timlön bidrog ungefär lika mycket till det totala gapet. Gapet i andelen som arbetar bidrog i stort sett inte alls till det totala arbetsinkomstgapet 2010.

Diagram 2.12 Bidrag till arbetsinkomstgapet från gapen i timlön, årsarbetstimmar

för personer som arbetar och andelen som arbetar

Procent 30

0 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Bidrag från gap i andel som arbetar Bidrag från gap i årsarbetstimmar för personer som arbetar Bidrag från timlönegap för personer som arbetar Anm.: Det beräknade arbetsinkomstgapet avviker något från det gap som redovisas i diagram 2.1 då arbetsinkomsterna i avsnitt 2.3 endast avser inkomster från anställning. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR, LISA), Medlingsinstitutet (Lönestrukturstatistiken) och egna beräkningar.

2.4 Arbetsinkomster och arbetsinkomstgapet

varierar under livscykeln

Både kvinnors och mäns arbetsinkomster ökar med stigande ålder (se prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 4). Kvinnor har lägre arbetsinkomst än män i alla åldrar, men störst är skillnaden omkring 35 års ålder. Det är i den åldern som många fått sitt första barn.

16 För en mer formell härledning av denna ansats, se Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet november 2022 på regeringen.se.

Bilaga 3

Det finns olika teorier och modeller för att förklara hur arbetsinkomsten påverkas av parbildning och att bli förälder. I regel utgår de från fördelningen av betalt arbete 17 och obetalt hemarbete som i modellerna förklaras av en palett av mekanismer såsom strävan till specialisering inom hushållet, resultatet av förhandlingar mellan två parter och betydelsen av sociala normer och identiteter.

Empiriska studier från flera länder har visat att familjebildning i genomsnitt innebär en betydligt större inkomstförlust för kvinnor än för män. Det visade också en svensk studie som följde hur kvinnors och mäns förvärvsinkomster och månadslöner utvecklades före och efter första barnets födelse. Före barnets födelse var 18 skillnaderna mellan föräldrarna små, men efter 15 år hade arbetsinkomstgapet ökat med 35 procentenheter och lönegapet med 10 procentenheter. Arbetsinkomstgapet ökade direkt, men för lönerna uppstod effekten först på längre sikt. Författarna tolkar det som att föräldraledighet och rätten till deltidsarbete inte har någon direkt negativ effekt på löner. Men på längre sikt får kvinnors lägre arbetsutbud indirekt effekt på deras relativlöner. Samma studie visade också att effekten skiljde sig åt mellan par beroende på kvinnans och mannens relativa inkomst före barnets födelse. Familjebildningseffekten var mindre ju bättre inkomstutveckling kvinnan förväntades ha i relation till sin man. För en femtedel av paren hade kvinnan en bättre förväntad inkomstutveckling, och i de paren utvecklades männens inkomst i genomsnitt sämre än kvinnornas.

I en annan svensk studie jämfördes inkomstskillnaderna mellan par som bestod av en kvinna och en man samt par som bestod av två kvinnor. I studien framkom att vid 19 jämförbara ekonomiska förhållanden valde samkönade par en mer jämställd arbetsfördelning. Som en möjlig förklaring angavs att par som består av en kvinna och en man på ett annat sätt påverkas av traditionella könsroller samt skillnader i normer och värderingar.

Inkomsterna kan också ha betydelse för själva parbildningen. Flera studier har visat att sannolikheten för män att gifta sig och få barn ökar med inkomsten. Att 20 sammanboende män i genomsnitt har högre inkomst än ensamstående män kan senare förstärkas av att sammanboende män i högre grad kan koncentrera sig på arbete och karriär när partnern tar huvudansvar för hemarbetet.

Det bör samtidigt påpekas att familjebildningen är mindre stabil och mer heterogen än för några decennier sedan. Den genomsnittliga åldern vid giftermål har ökat och 21 likaså föräldrarnas ålder vid första barnets födelse. Att bo tillsammans med sin partner utan att ingå äktenskap blev alltmer accepterat från 1960-talet och framåt. Skilsmässorna ökade också snabbt fram till 1974 då en ny lagstiftning trädde i kraft. Därefter har de legat på en relativt stabil nivå. Familjebildning kan också ske vid flera tillfällen under livet. Det har blivit vanligare att barnen bor växelvis hos sina föräldrar vid en separation. Under 2000-talet har antalet personer som ingått samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap ökat.

17 Betydelsen av familjen har analyserats av ekonomer sedan i början på 1970-talet då Gary Becker utvecklade en teori för att bl.a. analysera hur familjen fördelar familjemedlemmarnas tid mellan hushållsarbete och marknadsarbete. Därefter har andra ekonomiska modeller av beslut i familjen utvecklats. Se t.ex. Kristian Bolin, Familj, makt och ekonomiska resurser – den nya familjeekonomin i SOU 1997:138 Familj, makt och jämställdhet för en översikt. Betydelsen av könsnormer och identitet vid ekonomiska beslut introducerades i början av 2000-talet (se Akerlof och Kranton, Identity and Economics, The Quarterly Journal of Economics, 2000). 18 Angelov et al, Journal of Labor Economics, 2016. Se också prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3. 19 Moberg, Är lesbiska föräldrar mer jämställda?, IFAU rapport 2016:9. 20 Boschini och Sundström, Det ojämlika faderskapet. Ekonomisk debatt 2018 nr 4 och Utan barn – skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i olika grupper, SCB, Demografiska rapporter 2020:1. 21 Generationer genom livet – en demografisk beskrivning av födda under 1900-talet, SCB, Demografiska rapporter, 2014:2 och Utan barn – skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i olika grupper, SCB, Demografiska rapporter 2020:1.

Bilaga 3

Skillnader i arbetsinkomst, sysselsättningsgrad, arbetad tid och lön för kvinnor och män i olika faser av livet 2020

Eftersom par- och familjebildning visat sig ha betydelse för arbetsinkomstgapet redovisas hur skillnaderna på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män varierar mellan grupper i olika faser i livet, s.k. livscykelgrupper. Indelningen beaktar dels om man har bildat par eller inte, dels om man har hemmavarande barn eller inte. För individer utan hemmavarande barn baseras indelningen på ålder, medan individer med hemmavarande barn har delats in efter yngsta barnets ålder. En individ kategoriseras som att ha hemmavarande barn om barnet är folkbokfört i samma bostad. Det innebär att en person som har gemensam vårdnad men inte har barnet skrivet hos sig registreras som en individ utan barn (om det inte finns andra barn i hushållet).

Syftet är att beskriva hur skillnader på arbetsmarknaden, i arbetsinkomst och i disponibel inkomst ser ut för grupper som är i olika faser i livet. Men eftersom redovisningen av livscykelgrupperna inte följer individer över tid utan avser tvärsnittet av hur det såg ut 2020 kan skillnader i inkomst mellan grupper inte tolkas enbart som en effekt av t.ex. att ha barn.

Stora skillnader i sysselsättning, arbetad tid och lön mellan olika

livscykelgrupper

Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män varierar i olika faser av livet (se diagram 2.13). Sysselsättningsgapet är störst för kvinnor och män med yngre barn (0 – 3 år och 4 – 6 år). Även när det gäller den arbetade tiden är skillnaden som störst för de som har barn i den allra yngsta åldern (se diagram 2.14). Både gapet i sysselsättning och gapet i arbetstid för dem med yngre barn är en följd av kvinnornas låga sysselsättning och medelarbetstid.

Den genomsnittliga månadslönen är högre för både kvinnor och män ju äldre yngsta barnet är (se diagram 2.15). För kvinnor och män utan barn är den genomsnittliga månadslönen högre ju äldre de själva är. Lönegapet är i genomsnitt större för individer med barn än för individer utan barn, och lönegapet tenderar att öka med barnets ålder för sammanboende med barn. Lönegapet ökar också för sammanboende utan hemmavarande barn med individens ålder.

Ensamstående utan barn har både det minsta sysselsättningsgapet och det minsta lönegapet. Det är ingen skillnad mellan olika åldersgrupper. Samtidigt har dessa kvinnor och män i genomsnitt lägre sysselsättningsgrad och månadslön än framför allt kvinnor och män som har hemmavarande barn.

Bilaga 3

Diagram 2.13 Sysselsättningsgrad för livscykelgrupper 2020

Procent av befolkningen Sysselsättningsgap, procentenheter 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 -20 -20 3 6 3 6 – – 10 19 – – 10 19 29 39 49 64 29 39 49 64 0 4 – – 0 4 – – – – – – – – – – 7 7 11 11 20 30 40 50 20 30 40 50 Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende med barn med barn utan barn utan barn Kvinnor Män Gap (höger axel)

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Sysselsättningsgapet är beräknat som mäns sysselsättningsgrad minus kvinnors sysselsättningsgrad inom respektive livscykelgrupp. Barnet ingår i det hushåll där barnet är folkbokfört. Grupperingen görs efter det yngsta barnet i hushållet. Antalet ensamstående män med barn i åldern 0 – 3 år och 4 – 6 år är litet och resultaten ska därför tolkas med försiktighet. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Diagram 2.14 Medelarbetstid för sysselsatta i livscykelgrupper 2020

Timmar per vecka Medelarbetstidsgap, procent

40 100 80 30 60 20 40 10 20 0 0 0 0 0-3 4-6 19 0-3 4-6 19 29 39 49 64 29 39 49 64 4-1 4-1 11- 11- 20- 30- 40- 50- 20- 30- 40- 50- Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende med barn med barn utan barn utan barn Kvinnor Män Gap (höger axel)

Anm.: Statistiken avser faktisk medelarbetstid per vecka för sysselsatta i åldersgruppen 20 – 64 år. Barnet ingår i det hushåll där barnet är folkbokfört. Grupperingen görs efter det yngsta barnet i hushållet. Antalet ensamstående män med barn i åldern 0 – 3 år och 4 – 6 år är litet och resultaten ska därför tolkas med försiktighet. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.

Diagram 2.15 Lön för sysselsatta i livscykelgrupper 2020

Medellön i kronor per månad uppräknad till heltid Lönegap, procent 50 000 100 40 000 80 30 000 60 20 000 40 10 000 20 0 0 3 6 3 6 – – 10 19 – – 10 19 29 39 49 64 29 39 49 64 0 4 – – 0 4 – – – – – – – – – – 7 7 11 11 20 30 40 50 20 30 40 50 Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende med barn med barn utan barn utan barn

Kvinnor Män Gap (höger axel) Anm.: Statistiken avser anställda i åldersgruppen 20 – 64 år. Barnet ingår i det hushåll där barnet är folkbokfört. Grupperingen görs efter det yngsta barnet i hushållet. Antalet ensamstående män med barn i åldern 0 – 3 år och 4 – 6 år är litet och resultaten ska därför tolkas med försiktighet. Källor: Medlingsinstitutet (Lönestrukturstatstiken) och egna beräkningar.

Bilaga 3

Arbetsinkomstgapet varierar mellan olika livscykelgrupper

Skillnaderna i sysselsättning, arbetad tid och lön bidrar till att gapet i arbetsinkomsterna varierar över livscykelgrupperna (se diagram 2.16). Något som däremot är gemensamt för alla livscykelgrupper är att män i genomsnitt har en högre arbetsinkomst än kvinnor. Den största inkomstskillnaden mellan kvinnor och män finns bland dem med yngre barn (0 – 3 år och 4 – 6 år). Det gäller både för ensamstående och sammanboende. Men skillnaden minskar kraftigt ju äldre det yngsta barnet är. För par där det yngsta barnet är 11 – 19 år är inkomstskillnaden ungefär densamma som för sammanboende utan barn. Den minsta inkomstskillnaden mellan kvinnor och män finns bland individer som är ensamstående utan barn. Det förklaras främst av att ensamstående män utan barn i genomsnitt har en relativt sett lägre arbetsinkomst än sammanboende män med eller utan barn.

Diagram 2.16 Arbetsinkomster i olika livscykelgrupper 2020

Medelinkomst i kronor per år Arbetsinkomstgap i procent 600 000 100

500 000 80

400 000 60 300 000 40 200 000

20 100 000

0 0 3 6 3 6 – – 10 19 – – 10 19 29 39 49 64 29 39 49 64 0 4 – – 0 4 – – – – – – – – – – 7 7 11 11 20 30 40 50 20 30 40 50 Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende med barn med barn utan barn utan barn

Kvinnor Män Gap

Anm.: Barnet ingår i det hushåll där barnet är folkbokfört. Grupperingen görs efter det yngsta barnet i hushållet. Antalet ensamstående män med barn i åldern 0 – 3 år och 4 – 6 år är litet och resultaten ska därför tolkas med försiktighet. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR), egna beräkningar.

Arbetsinkomstgapet förklaras främst av skillnader i arbetad tid för dem med yngre barn och av löneskillnader för dem med äldre barn För att kunna ge en bild av hur mycket dessa olika faktorer bidrar till arbetsinkomstgapet i olika livscykelgrupper används här samma ansats som i avsnitt 2.3. För personer med yngre barn och för yngre individer (20 – 29 år) utan barn är det främst gapet i årsarbetstimmar för de arbetande som bidrar till arbetsinkomstgapet (se diagram 2.17). Det relativa bidraget från gapet i årsarbetstimmar är väsentligt lägre för personer med äldre barn och bland personer utan barn i åldern 30 – 64 år. För personer vars yngsta barn är 11 – 19 år är det i stället timlönegapet som har störst betydelse för det totala arbetsinkomstgapet.

Bilaga 3

Diagram 2.17 Bidrag till arbetsinkomstgapet från olika faktorer i livscykelgrupper

2020

Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 3 6 3 6 – – 10 19 – – 10 19 29 39 49 64 29 39 49 64 0 4 – – 0 4 – – – – – – – – – – 7 7 11 11 20 30 40 50 20 30 40 50 Ensamstående med Sammanboende Ensamstående utan Sammanboende barn med barn barn utan barn

Bidrag från gap i andel som arbetar Bidrag från gap i årsarbetsimmar för personer som arbetar Bidrag från timlönegap för personer som arbetar Anm.: Det beräknade arbetsinkomstgapet avviker något från det gap som redovisas i diagram 2.16, då arbetsinkomsterna endast avser inkomster från anställning. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR, LISA), Medlingsinstitutet (Lönestrukturstatistiken) och egna beräkningar.

3 Kvinnors och mäns inkomster

Kvinnors disponibla inkomst är i genomsnitt lägre än mäns. Trots att kvinnors arbetsinkomster i genomsnitt har ökat snabbare än mäns har det genomsnittliga inkomstgapet knappt förändrats sedan mitten av 1990-talet. En bidragande orsak till detta är de ökade kapitalinkomsterna. För den majoritet av kvinnor och män som inte har mycket höga inkomster har inkomstgapet dock minskat.

I detta avsnitt analyseras först utvecklingen av kvinnors och mäns disponibla inkomst 1995 – 2020 och hur olika inkomstkomponenter har bidragit till inkomstgapet. Den disponibla inkomsten är summan av arbetsinkomst, kapitalinkomst och olika transfereringar minus direkt skatt. Inkomstgapet definieras som skillnaden mellan kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst och mäns genomsnittliga disponibla inkomst som andel av mäns genomsnittliga disponibla inkomst. Exempelvis var inkomstgapet 19 procent för åldersgruppen 20 – 64 år 2020. Det betyder att kvinnors disponibla inkomst i genomsnitt uppgick till 81 procent av männens.

Den disponibla inkomstens sammansättning skiljer sig åt mellan de åldrar där de flesta är aktiva på arbetsmarknaden och de åldrar där de flesta har arbetslivet bakom sig. I redovisningen särskiljs därför åldersgruppen 20 – 64 år från de som är 65 år eller äldre. Det finns ingen bestämd pensioneringsålder, och allt fler arbetar längre upp i åldrarna. Men den genomsnittliga åldern för uttag av allmän pension var 65,0 år för både kvinnor och män 2020. Det motiverar den valda åldersindelningen.

Avslutningsvis i avsnittet redovisas disponibel inkomst och bidraget till inkomstgapet från olika inkomstkomponenter för olika s.k. livscykelgrupper 2020.

Bilaga 3

3.1 Ökning av disponibel inkomst och av höga

kapitalinkomster

Liten förändring av gapet i disponibel inkomst

Sett till alla 20 år eller äldre har kvinnor i genomsnitt lägre disponibel inkomst än män. Mellan 1995 och 2020 ökade kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst med 91 procent och mäns med 88 procent (se diagram 3.1). Inkomstgapet har sedan mitten av 1990-talet oftast legat omkring 23 procent. 22 I åldersgruppen 20 – 64 år är inkomstgapet något lägre och har sedan 2013 stabiliserats runt 20 procent. Inkomstgapet är således större i åldersgruppen 65 år eller äldre och har där uppgått till omkring 29 procent.

Diagram 3.1 Disponibel inkomst

Medelinkomst i kronor Inkomstgap i procent 400 000 35 350 000 30 300 000 25 250 000 20 200 000 15 150 000 10 100 000 50 000 5

0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor 20+ år Män 20+ år Inkomstgap 20+ år(höger axel) Inkomstgap 20-64 år(höger axel) Inkomstgap 65+ år(höger axel) Anm.: Inkomsterna anges i 2020 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och TRIF) och egna beräkningar.

Arbetsinkomsterna bidrar mest till inkomstgapet för åldersgruppen 20 – 64

år, men över tid har bidraget minskat

Det genomsnittliga inkomstgapet mellan kvinnor och män kan delas upp på de inkomstkomponenter som bildar den disponibla inkomsten. Därigenom kan varje enskild inkomstkomponents bidrag till gapet beräknas. 23 För åldersgruppen 20 – 64 år bidrog skillnaden i arbetsinkomst mest till det genomsnittliga inkomstgapet såväl 1995 som 2020 (se diagram 3.2). Men bidraget från arbetsinkomster har minskat sedan början av 2000-talet samtidigt som kapitalinkomsternas bidrag till gapet har ökat. Dessutom har skatternas utjämnande effekt avtagit över tid, bl.a. till följd av det minskade arbetsinkomstgapet men också som ett resultat av inkomsternas ändrade sammansättning. Eftersom skatteuttaget skiljer sig åt

22 Om relationen mellan kvinnors och mäns disponibla inkomster redovisas utifrån medianinkomster i stället för medelinkomster blir skillnaden mindre (inkomstgapet blir 15 procent) och dessutom minskar inkomstgapet något över tid. Förklaringen är att män är överrepresenterade bland personer med de allra högsta inkomsterna (se prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3 avsnitt 4.3), och dessa inkomster påverkar medelinkomsten men inte medianinkomsten. 23 Bidraget från ett enskilt inkomstslag till det totala inkomstgapet beräknas som 100 ⋅ (mäns genomsnittliga inkomst från inkomstslaget – kvinnors genomsnittliga inkomst från inkomstslaget) / mäns genomsnittliga disponibla inkomst. Bidragen från de olika inkomstslagen summerar till det totala inkomstgapet.

Bilaga 3

mellan löner, kapital och transfereringar har förskjutningen påverkat det genomsnittliga totala skatteuttaget.

Diagram 3.2 Olika inkomstkomponenters bidrag till det genomsnittliga gapet i

disponibel inkomst, personer 20 – 64 år

Procentenheter 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 17 18 19 20 Arbetsinkomst Kapitalinkomst Transfereringar exkl. pension Pensionsinkomst Skatt Gap Anm.: Ett positivt bidrag innebär att inkomstkomponenten bidrar till att öka den relativa skillnaden mellan kvinnors och mäns disponibla inkomst, medan ett negativt bidrag innebär det motsatta. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och TRIF) och egna beräkningar.

Pensionsinkomster bidrar mest till inkomstgapet för de äldre, men

bidraget till gapet har minskat över tid

Inkomstsammansättningen i åldersgruppen 65 år eller äldre skiljer sig från den hos personer i åldersgruppen 20 – 64 år. Pensionsinkomsterna dominerar och bidrar mest till inkomstgapet mellan kvinnor och män bland äldre (se diagram 3.3). Ett ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor de senaste decennierna har dock gett kvinnor högre pension över tid, minskat behovet av transfereringar och medfört högre skattebetalningar. Därmed har pensionsinkomsternas bidrag till inkomstgapet minskat över tid, samtidigt som skatternas och transfereringarnas utjämnande effekt har avtagit.

Även för åldersgruppen 65 år eller äldre har kapitalinkomsternas bidrag till det genomsnittliga inkomstgapet ökat sedan mitten av 1990-talet. Arbetsinkomsterna är begränsade men fortsätter att bidra till inkomstgapet även från 65 års ålder.

Bilaga 3

Diagram 3.3 Olika inkomstkomponenters bidrag till det genomsnittliga gapet i

disponibel inkomst, personer 65 år eller äldre

Procentenheter 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 17 18 19 20 Arbetsinkomst Kapitalinkomst Transfereringar exkl. pension Pensionsinkomst Skatt Gap Anm.: Ett positivt bidrag innebär att inkomstkomponenten bidrar till att öka den relativa skillnaden mellan kvinnors och mäns disponibla inkomst, medan ett negativt bidrag innebär det motsatta. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och TRIF) och egna beräkningar.

Inkomstgapet är störst för kvinnor och män med höga inkomster och har

minskat i grupper med lägre inkomster

Det finns betydande variationer i inkomstgapet mellan kvinnor och män beroende på nivån på deras disponibla inkomst (se diagram 3.4). I inkomstgrupp 1 jämförs de 10 procent av kvinnorna som har lägst disponibel inkomst med de 10 procent av männen som har lägst disponibel inkomst. Motsvarande jämförelse görs mellan kvinnor och män i varje inkomstgrupp. Indelningen i inkomstgrupper har gjorts separat för åldersgrupperna 20 – 64 år och 65 år eller äldre.

År 2020 hade kvinnor i åldersgruppen 20 – 64 år lägre disponibel inkomst än män i samtliga inkomstgrupper förutom i inkomstgrupp 1. Gapet var mer än dubbelt så stort i inkomstgrupp 10 som i inkomstgrupperna 3 – 9. Det större inkomstgapet för dem med de högsta inkomsterna förklaras av skillnader i kapitalinkomster. I inkomst- 24 grupperna 1 – 9 är kapitalinkomsterna obetydliga i förhållande till övriga inkomster.

Mellan 1995 och 2020 ökade kvinnors inkomster i relation till mäns inkomster i inkomstgrupperna 1 – 9 för dem i åldern 20 – 64 år. I inkomstgrupp 10 ökade i stället mäns inkomster mer. Inkomstskillnaden i kronor är dessutom betydligt större i den högsta inkomstgruppen (inkomstgrupp 10) än i övriga inkomstgrupper. Den skillnaden får därför stort genomslag på det genomsnittliga inkomstgapet för samtliga kvinnor och män i åldersgruppen 20 – 64 år. Det är en viktig förklaring till att det genomsnittliga gapet för samtliga 20 – 64-åringar bara är 1,5 procentenheter lägre 2020 än 1995, trots att inkomstgapet har minskat betydligt mer i nästan alla inkomstgrupper. 25 I inkomstgrupp 1 hade män alltså i genomsnitt lägre inkomst än kvinnor 2020. Kvinnors ökade arbetskraftsdeltagande är en viktig förklaring till att gapet minskat över tid även i denna inkomstgrupp. Men att gapet 2020 är negativt beror i huvudsak på att transfereringsinkomsterna är betydligt lägre för män än för kvinnor 2020, vilket

24 Se prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3, avsnitt 3.2. 25 Inkomstgapet i inkomstgrupp 10 var betydligt större 2020 än 1995, vilket förklaras av ökad skillnad i kapitalinkomst. Däremot var inkomstgapet i inkomstgruppen lika stort 2020 som 2010. När 2010 och 2020 jämförs finns därför inte samma dämpande effekt på det totala inkomstgapet. Detta minskade med 3,1 procentenheter mellan 2010 och 2020.

Bilaga 3

kommit att dominera bilden i och med att det positiva gapet i arbetsinkomster minskat.

I åldersgruppen 65 år eller äldre hade kvinnor lägre disponibel inkomst än män i samtliga inkomstgrupper 2020 och inkomstgapet är större i de högre inkomstgrupperna. Sedan 1995 har inkomstgapet minskat i inkomstgrupperna 1 – 6. Det är främst en följd av minskade skillnader mellan kvinnors och mäns pensionsinkomster. I de högre inkomstskikten har gapet ökat något, till stor del till följd av 26 ökade skillnader i kapitalinkomster.

Diagram 3.4 Gap i disponibel inkomst 1995 och 2020

Procentenheter 40 35 20-64 år 65 år eller äldre 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstgrupper Inkomstgrupper 1995 2020 Anm.: Indelningen i inkomstgrupper är gjord separat för kvinnor respektive män i åldersgruppen 20 – 64 år respektive 65 år eller äldre. Inkomstgapet mellan kvinnor och män i inkomstgrupp 1 avser skillnaden mellan de 10 procent kvinnor som har lägst disponibel inkomst och de 10 procent män som har lägst disponibel inkomst. Inkomstgapet mellan kvinnor och män i inkomstgrupp 10 avser skillnaden mellan de 10 procent kvinnor som har högst disponibel inkomst och de 10 procent män som har högst disponibel inkomst. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Kapitalinkomster är mycket ojämnt fördelade för både kvinnor och män

De flesta kvinnor och män har ingen eller mycket låg inkomst från kapital. Hälften av kvinnorna och hälften av männen i åldersgruppen 20 – 64 år hade högst 100 kronor i kapitalinkomst 2020 (se tabell 3.1). Totalt sett var den genomsnittliga kapitalinkomsten för kvinnor 21 800 kronor per person och för män 54 100 kronor per person. De relativt få individerna med mycket höga kapitalinkomster får alltså stort genomslag vid beräkningen av medelvärdet. Det gäller i särskilt hög grad för männen. Detsamma gäller för åldersgruppen 65 år eller äldre.

Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt för både kvinnor och män sedan mitten av 1990talet, och det är de höga kapitalinkomsterna som har ökat. Ökningen har varit större för männen. År 1995 hade den procent av kvinnorna i åldersgruppen 20 – 64 år som hade de högsta kapitalinkomsterna en kapitalinkomst över 99 900 kronor per person. År 2020 hade gruppen en kapitalinkomst över 438 600 kronor per person. För männen var motsvarande belopp 176 100 kronor per person 1995 och 891 000 kronor per person 2020. Medianinkomsten från kapital har däremot knappt förändrats mellan 1995 och 2000, varken för kvinnor eller för män.

26 Prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3. Jämförelsen avsåg skillnaden mellan 1995 och 2016.

Bilaga 3

Mönstret är detsamma i åldersgruppen 65 år eller äldre. Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt sedan mitten på 1990-talet, mer för män än för kvinnor, och det är de höga kapitalinkomsterna som har ökat mest.

Tabell 3.1 Kapitalinkomster

Inkomst i kronor per år. Förändring i procent 2020 1995 Förändring 1995 – 2020 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

20 – 64 år

Medelvärde 21 800 54 100 5 100 10 700 327 406 Median 100 100 500 400 -80 -75 P90 12 800 31 400 14 000 21 100 -9 49 P95 46 900 140 300 27 500 46 100 71 204 P99 438 600 891 000 99 900 176 100 339 406

65 år eller äldre

Medelvärde 9 800 60 400 7 500 12 700 31 376 Median 200 200 1 000 900 -80 -78 P90 16 300 39 700 18 700 26 900 -13 48 P95 57 200 160 800 32 900 53 600 74 200 P99 566 200 1 000 000 113 100 191 100 401 423 Anm.: Kapitalinkomsterna är beräknade som summan av samtliga kapitalinkomster (inkl. kapitalvinster) minus samtliga kapitalförluster. P90 anger den kapitalinkomstgräns där 90 procent har lägre kapitalinkomst och 10 procent har högre kapitalinkomst. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inkomsterna anges i 2020 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. Totalt sett motsvarar kvinnors kapitalinkomster i genomsnitt ungefär hälften av mäns kapitalinkomster. Det är ett förhållande som har varit relativt konstant sedan mitten av 1990-talet, även om den årliga variationen kan vara stor (se diagram 3.5). Mellan 2011 och 2020 finns en svagt ökande trend i kapitalinkomstgapet, både för åldersgruppen 20 – 64 år och för personer 65 år eller äldre.

Diagram 3.5 Kapitalinkomster

Medelinkomst i kronor Kapitalinkomstgap i procent 100 000 70 90 000 60 80 000 70 000 50 60 000 40 50 000 30 40 000 30 000 20 20 000 10 10 000 0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinnor 20+ år Män 20+ år Inkomstgap 20+ år (höger axel) Inkomstgap 20-64 år (höger axel) Inkomstgap 65+ år (höger axel) Anm.: Kapitalinkomsterna är beräknade som summan av samtliga kapitalinkomster (inkl. kapitalvinster) minus summan av samtliga kapitalförluster. Inkomsterna anges i 2020 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och TRIF) och egna beräkningar.

Bilaga 3

Ränteinkomster är den vanligaste kapitalinkomsten, medan utdelning

från fåmansbolag är mest ojämnt fördelad mellan kvinnor och män

Den vanligaste typen av kapitalinkomst för både kvinnor och män är ränteinkomster. Andelen som har sådana inkomster uppgår till drygt hälften och skiljer sig inte nämnvärt åt mellan kvinnor och män (se tabell 3.2). De minst vanliga typerna av kapitalinkomst är utdelningar från fåmansbolag och reala kapitalvinster (dvs. vinster som uppstår vid exempelvis försäljning av fastigheter). Endast några få procent av kvinnorna och männen har sådana kapitalinkomster, men den genomsnittliga inkomsten är hög. Skillnaderna mellan kvinnor och män är små vad gäller reala kapitalvinster, medan utdelningar från fåmansbolag är betydligt vanligare bland män. Män redovisar dessutom avsevärt högre utdelningsinkomster än kvinnor. År 2020 redovisade kvinnor i åldern 20 – 64 år i genomsnitt 302 300 kronor i utdelningsinkomster och män i samma åldersgrupp 536 100 kronor.

Personer i åldersgruppen 65 år eller äldre har i genomsnitt högre kapitalinkomster än personer i åldersgruppen 20 – 64 år. För de som är yngre än åldersgruppen 45 – 54 år är kapitalinkomsterna i genomsnitt låga, vilket drar ned genomsnittsinkomsten för åldersgruppen 20 – 64 år. För åldersgruppen 65 år eller äldre utgör reala kapitalvinster en större andel av de totala kapitalinkomsterna. Utdelningar från fåmansbolag utgör en mindre andel. Det är ingen skillnad mellan kvinnor och män i det avseendet.

Tabell 3.2 Kapitalinkomster fördelat efter typ av kapitalinkomst 2020

Medelinkomst i kronor och andel samt kvinnors inkomst i relation till mäns inkomst i procent Andel som har Medelinkomst för de som har Medelinkomst för samtliga inkomsten inkomsten Kvinnors Kvinnors andel av andel av mäns mäns Kvinnor Män inkomst Kvinnor Män Kvinnor Män inkomst

20 – 64 år

Räntor m.m. 3 200 5 400 59 59 59 5 500 9 100 60 Övriga aktieutdelningar 1 100 3 400 32 9 13 11 900 25 700 46 Finansiella kapitalvinster 4 100 14 000 29 11 16 36 900 86 600 43 Reala kapitalvinster 9 600 11 200 86 3 3 318 100 350 600 91 Utdelning fåmansbolag 3 800 20 300 19 1 3 326 400 602 800 54

Total kapitalinkomst 21 800 54 100 40 61 63 35 700 85 700 42

65 år eller äldre

Räntor m.m. 5 400 10 200 53 60 62 9 000 16 600 54 Övriga aktieutdelningar 2 600 7 500 35 17 23 15 100 32 200 47 Finansiella kapitalvinster 7 900 20 200 39 11 15 73 400 136 300 54 Reala kapitalvinster 23 800 25 200 94 3 3 877 800 848 600 103 Utdelning fåmansbolag 2 500 16 200 15 1 3 315 700 587 100 54

Total kapitalinkomst 42 200 79 300 53 64 66 66 300 119 500 55

Anm.: Kapitalinkomsterna är beräknade som summan av samtliga kapitalinkomster (inkl. kapitalvinster) minus summan av samtliga kapitalförluster. Ränteinkomster inkluderar bl.a. bankränta, schablonintäkt på investeringssparkonto och intäkt vid uthyrning av privatbostad. Kvinnors andel av mäns inkomster är detsamma som 100 minus gapet i procent. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inkomsterna anges i 2020 års priser. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Ökade utdelningsinkomster har motverkat en minskning av inkomstgapet

Det är främst ökade inkomster från utdelningar i fåmansbolag och finansiella kapitalvinster som har bidragit till att kapitalinkomsterna har ökat i genomsnitt för

Bilaga 3

både kvinnor och män under 2000-talet. Ökningarna är koncentrerade till den högsta 27 inkomstgruppen och är särskilt stora för män.

Delägare i fåmansbolag omfattas av ett komplext, men relativt förmånligt, regelverk för beskattning. De s.k. 3:12-reglerna reglerar möjligheterna för ägarna till fåmans- 28 bolag att omvandla arbetsinkomster till utdelningsinkomster som då kan beskattas lägre. Delägare i fåmansbolag av båda könen har högre förvärvsinkomster och högre disponibel inkomst än befolkningen i övrigt.

De ökade möjligheterna att som delägare i fåmansbolag omvandla arbetsinkomster till utdelningsinkomster kan också ha bidragit till det minskade gapet i arbetsinkomst, eftersom män i betydligt högre grad än kvinnor har använt denna möjlighet. En 29 utvärdering av regelförändringar som infördes 2006 visar att delägare i fåmansbolag har minskat sin löneinkomst från bolaget för att i stället öka utdelningsinkomsterna, utan att de totala inkomsterna har ökat. Det indikerar att en viss del av de inkomster 30 från fåmansbolag som i dag klassas som kapitalinkomster skulle ha räknats som arbetsinkomst före 2006.

3.2 Inkomstgapet varierar mellan livscykelgrupper

och har olika förklaringar

Inkomstgapet mellan kvinnor och män varierar relativt mycket i storlek mellan grupper i olika faser i livet. Det är störst för individer i gruppen sammanboende där det yngsta barnet är 0 – 3 år och i gruppen sammanboende 75 år eller äldre. Indelningen i livscykelgrupper beskrivs närmare i avsnitt 2.4.

Inkomstgapet är högre bland sammanboende livscykelgrupper än i motsvarande ensamstående livscykelgrupp

Inkomstgapet är stort i livscykelgrupper med hemmavarande barn, men det minskar ju äldre det yngsta barnet är (se diagram 3.6). Mönstret är detsamma både för ensamstående och för sammanboende. En bidragande orsak till inkomstgapen för sammanboende par med barn är att kvinnorna i genomsnitt är ett par år yngre än männen. Männen har med högre ålder hunnit längre i karriären och i genomsnitt uppnått högre lön än kvinnorna. Arbetsfördelningen inom hushållet som medför lägre inkomster för kvinnor kan också bidra (se avsnitt 2.4). Samtidigt kan noteras att kvinnorna i grupperna med hemmavarande barn i genomsnitt har en inkomst som står sig väl i förhållande till kvinnor utan barn. Detsamma gäller – och i än högre grad – för män med barn jämfört med män utan barn.

För dem utan hemmavarande barn är inkomstgapet betydligt högre för sammanboende än för ensamstående. Förutom arbetsfördelningen inom hushållet som medför lägre inkomster för kvinnor kan en förklaring vara att män med låga inkomster i lägre grad tycks vara sammanboende eller ha barn. Resultatet tycks därmed till viss del styras av hur äktenskaps- och familjebildning ser ut.

27 Se prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 4 avsnitt 4.1. Uppdelningen i olika typer av inkomster kan bara göras fr.o.m. 2001. 28 Skattesystemets utveckling 2006 – 2015. Del II Fördjupad analys av rot- och rutavdrag, investeringssparkonto och delägare i fåmansbolag ur ett jämställdhetsperspektiv (Skatteverket 2018). 29 Mellan 1995 och 2017 minskade bidraget från arbetsinkomsten till inkomstgapet allra mest i inkomstgrupp 10. År 1995 var det den inkomstgrupp där bidraget från arbetsinkomst var allra störst, medan bidraget 2017 var mindre än i de flesta övriga inkomstgrupper. Se prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3. 30 Alstadsæter och Jacob, Dividend Taxes and Income Shifting, Scandinavian Journal of Economics, 2016.

Bilaga 3

För de ensamstående som är 65 – 74 år eller äldre är inkomstgapet lägre än genomsnittet för åldersgruppen 20 – 64 år. Men för sammanboende 65 år eller äldre är det betydligt högre.

Diagram 3.6 Inkomstgap och disponibel inkomst i livscykelgrupper 2020

Medelinkomst i kronor Inkomstgap i procent 500 000 100 450 000 90 400 000 80 350 000 70 300 000 60 250 000 50 200 000 40 150 000 30 100 000 20 50 000 10 0 0 3 3 – 10 19 – 10 19 29 39 49 64 74 29 39 49 64 74 0 – – 0 – – – – – – – 75+ – – – – – 75+ 4 4 11 11 20 30 40 50 65 20 30 40 50 65 Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende med barn med barn utan barn utan barn Kvinnor Män Gap Anm.: Barnet ingår i det hushåll där barnet är folkbokfört. Grupperingen görs efter det yngsta barnet i hushållet. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Olika inkomstkomponenter påverkar livscykelgrupper på skilda sätt

Arbetsinkomsten är den inkomstkomponent som bidrar mest till inkomstgapet mellan kvinnor och män i de flesta livscykelgrupper. Arbetsinkomstens bidrag är störst för ensamstående och sammanboende med hemmavarande barn i åldern 0 – 3 år (se diagram 3.7). Det är under den period i livet då en stor del av föräldraledigheten tas ut, och då i högre omfattning av kvinnor. Föräldraförsäkringen bidrar i dessa grupper i viss utsträckning till att minska inkomstgapet mellan kvinnor och män. För 31 ensamstående med barn fyller andra transfereringar, som bostadsbidrag, försörjningsstöd, underhållsstöd och barnbidrag, en viktig roll för att minska inkomstgapet.

För äldre består inkomstkomponenten pensioner och övriga inkomster framför allt av pensioner, men även bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ingår. Bidraget till inkomstgapet ökar med åldern och är större för sammanboende än för ensamstående.

Inkomst av kapital bidrar tydligt till inkomstgapet i de flesta grupper utom för de yngsta som inte har barn. För ensamstående och sammanboende under 65 år som inte har barn ökar bidraget från kapitalinkomster tydligt med åldern.

Mäns högre arbetsinkomster, pensioner och kapitalinkomster innebär att män i genomsnitt betalar mer skatt än kvinnor. Det innebär att skatten bidrar till att minska inkomstgapet mellan kvinnor och män i samtliga livscykelgrupper.

31 Föräldraförsäkringen bidrar också till att minska inkomstgapet med några procentenheter i grupperna sammanboende utan barn i åldrarna 20 – 29 år och 30 – 39 år, vilket kan förklaras av att vissa hushåll har vårdnad om barn som är folkbokförda på annan adress.

Bilaga 3

Diagram 3.7 Bidrag från olika inkomstkomponenter till inkomstgapet i olika

livscykelgrupper 2020

Procentenheter 60 40 20 0 -20 -40 r r r r r r r r r r r r r r år å å år å å å å å å å år å å å å å år 3 3 + + – 10 19 – 10 19 29 39 49 64 74 29 39 49 64 74 0 – – 0 – – – – – – – 75 – – – – – 75 4 4 11 11 20 30 40 50 65 20 30 40 50 65 Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende utan barn med barn med barn utan barn

Arbetsinkomst Föräldraförsäkring A-kassa och sjukpenning Studiemedel Pensioner och övriga inkomster Kapitalinkomster Skatt Anm.: Barnet ingår i det hushåll där barnet är folkbokfört. Grupperingen görs efter det yngsta barnet i hushållet. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

4 Pensionärer och personer som

kombinerar pension och arbete

De äldres pensioner och ekonomiska situation har på senare tid uppmärksammats på olika sätt. Gruppen äldre är mycket heterogen. Vissa är i behov av samhällets grundskydd för äldre, medan andra har en ekonomi som ligger långt över genomsnittet för hela befolkningen. Det finns också stora skillnader mellan kvinnor och män. Denna variation beror på flera faktorer. Kvinnors arbetsinkomst under de förvärvsaktiva åren är i genomsnitt lägre än mäns vilket bidrar till lägre pension. Det är också vanligare att män fortsätter att arbeta relativt högt upp i åldern, vilket också kan bidra till en högre disponibel inkomst och en högre pension senare i livet.

Incitamenten till fortsatt arbete efter 65 års ålder har ökat under de senaste 10 – 15 åren. Det beror bl.a. på reformer inom skatteområdet. Fortsatt arbete efter 65 år underlättas också av ett flexibelt pensionssystem och förändrade regler i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Allt detta kan ha bidragit till att fler, både kvinnor och män, fortsätter arbeta efter 65 års ålder. Många väljer, både före och efter att de fyllt 65 år, att bli s.k. jobbonärer en tid, dvs. de fortsätter att arbeta samtidigt som de börjar ta ut pension i någon form. Antalet jobbonärer har ökat kraftigt de senaste årtiondena. År 2020 var ca 40 procent av alla personer i åldrarna 62 – 66 år jobbonärer. Det är mer än en fördubbling sedan början av 2000-talet. 32 Alla kvinnor och män 62 år eller äldre som har inkomst från både arbete och pension definieras i detta avsnitt som jobbonärer. De som tar ut pension utan att ha

32 Se rapporten Att vara jobbonär – en lönsam affär (Pensionsmyndigheten 2021) för en mer detaljerad redovisning av hur antalet jobbonärer har utvecklats. I rapporten framgår t.ex. att andelen jobbonärer mellan 62 – 66 år ökade från 33 till 40 procent mellan 2013 och 2019. Ökningen har även skett i äldre åldersgrupper. Under samma period ökade andelen jobbonärer mellan 67 – 71 år från 16 till 23 procent och från 9 till 13 procent inom åldersgruppen 71 till 75 år. Med jobbonär enligt Pensionsmyndighetens definition avses personer som har en positiv förvärvsinkomst och utbetalning från den allmänna pensionen, där uttaget av den allmänna pensionen är minst 50 procent.

Bilaga 3

arbetsinkomst betraktas som pensionärer på heltid. Detta avsnitt belyser kvinnors 33 och mäns ekonomiska situation 2020 med särskilt fokus på disponibel inkomst för jobbonärer 66 år eller äldre.

4.1 Gradvis övergång från arbete till pension för

både kvinnor och män

Hur övergången från arbete till pension ser ut varierar mellan individer. En del övergår direkt från att arbeta till att bli pensionärer, medan andra fortsätter som jobbonärer. Vissa trappar frivilligt ned sin arbetstid redan före pensioneringen, medan det för andra sker en successiv övergång via trygghetssystemen till följd av ohälsa eller arbetslöshet. Vidare finns det personer som lämnar arbetslivet genom avtalslösningar inom tjänstepensionssystemen.

Lägsta åldern för uttag av inkomstgrundad pension i det allmänna systemet höjdes 2020 till 62 år. Grundskyddet i form av garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg till pensionärer kan däremot tidigast betalas ut från 65 års ålder. Vid samma ålder upphör rätten till olika arbetsrelaterade inkomstförsäkringar, såsom arbetslöshetsersättning och sjukersättning, och särskilda regler för rätt till sjukpenning börjar gälla. Genom införandet av den s.k. riktåldern kommer denna 65-årsgräns, liksom lägsta ålder för uttag av allmän pension, att höjas stegvis. Enligt lagen om anställningsskydd har man numera rätt att få stanna kvar i anställning till 68 års ålder, vilket möjliggör ett längre arbetsliv. 34

Majoriteten kvinnor och män är kvar i arbete till 65 år

Även om det är möjligt att gå i pension före 65 års ålder är det få som gör det. År 2020 var flertalet kvinnor och män som under året fyllde 62 år fortfarande kvar i arbete (se diagram 4.1). Bland kvinnor var endast 4 procent pensionärer på heltid. Motsvarande andel för män var marginellt högre. Omkring 25 procent av både kvinnor och män tog ut pension men fortsatte samtidigt att arbeta. Därefter ökar andelen jobbonärer bland båda könen successivt upp till 64 års ålder. Andelen pensionärer på heltid ökar också. Bland både kvinnor och män som fyllde 64 år under 2020 var ca 40 procent jobbonärer. Andelen kvinnor och män som var pensionärer uppgick till 12 procent. Fram t.o.m. 64 år är skillnaderna således relativt små mellan kvinnor och män.

33 Definitionen av jobbonär kan variera. I den avgränsning som används här inkluderas inkomstpension, tjänstepension och privat pension i begreppet pension. I Pensionsmyndighetens rapport Att vara jobbonär – en lönsam affär (2021) används i stället ett mått där endast uttag av allmän pension i kombination med arbete definierar en jobbonär. 34 Denna åldersgräns kommer höjas till 69 år fr.o.m. 2023.

Bilaga 3

Diagram 4.1 Arbetsmarknadsstatus för den äldre delen av befolkningen 2020

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 Kvinnor Män Arbetande utan pensionsinkomster Jobbonär Pensionär Övriga Anm.: I kategorin arbetande utan pensionsinkomster ingår personer med inkomster från förvärvsarbete eller lönerelaterade transfereringar som sjukpenning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning. Kategorin jobbonär består av dem som har inkomst från både arbete inkl. eventuella lönerelaterade transfereringar (oavsett arbetsinkomstens storlek) och pension (allmän pension, tjänstepension eller privat pension). I kategorin pensionär ingår personer som saknar arbetsinkomster, men som har allmän pension (inkl. äldreförsörjningsstöd), tjänstepension eller privat pension. I kategorin övriga ingår bl.a. personer med ekonomiskt bistånd, efterlevandepensioner eller etableringsstöd som enda försörjningskälla. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Män kombinerar arbete med pension i högre grad än kvinnor

Från och med 65 års ålder sker det en markant ökning av andelen som går i pension på heltid (se diagram 4.1). Ökningen är större bland kvinnor än bland män. Av dem 35 som fyllde 66 år 2020 hade hälften av kvinnorna gått i pension på heltid, vilket kan jämföras med 42 procent av männen. En bidragande förklaring till detta kan vara att kvinnor i högre grad än män försörjer sig på lönerelaterade ersättningar, såsom sjukpenning eller sjukersättning, under åren precis före övergången till pension. Rätten till dessa ersättningar upphör vanligtvis från 65 års ålder. Därmed är övergången till pension vid 65 år inbyggd i regelverken för personer med dessa ersättningar.

En annan förklaring är att män är jobbonärer i högre grad än kvinnor bland personer 66 år eller äldre. Över hälften av alla män som fyllde 66 år 2020 var jobbonärer. Motsvarande andel för kvinnorna var 46 procent. Mönstret förstärks med stigande ålder.

Vid 68 års ålder har flertalet kvinnor och män lämnat arbetslivet bakom sig och blivit pensionärer på heltid. Men 2020 hade fortfarande 45 procent av männen som fyllde 68 år under året inkomst från arbete, att jämföra med 37 procent av kvinnorna.

4.2 Stora inkomstskillnader mellan kvinnor och

män för både pensionärer och jobbonärer

I det här avsnittet redovisas skillnader mellan kvinnors och mäns disponibla inkomst. Därefter belyses skillnader i arbetsinkomst mellan kvinnor och män som är jobbonärer eller pensionärer. Slutligen redovisas bruttoinkomsterna för kvinnor och män som är jobbonärer eller pensionärer i olika delar i inkomstfördelningen.

Redovisningen avgränsas till kvinnor och män 66 år eller äldre som antingen är jobbonärer eller pensionärer. Vid 66 års ålder har rätten till de flesta arbetsrelaterade

35 Den stora andelen jobbonärer i åldersgruppen 65 år beror till viss del på att personer fyller 65 år vid olika tidpunkter under året, vilket innebär att de inte nödvändigtvis kombinerade arbete med pension vid samma tidpunkt.

Bilaga 3

inkomstförsäkringar som sjukersättning och arbetslöshetsersättning upphört och grundskyddet för äldre kan betalas ut.

Högre disponibel inkomst hos kvinnor och män som är jobbonärer

Den disponibla inkomsten var i genomsnitt lägre för kvinnor 66 år eller äldre än för män i samma åldersgrupp, både för jobbonärer och pensionärer (se diagram 4.2). Kvinnliga jobbonärer hade dock i genomsnitt högre disponibel inkomst än manliga pensionärer.

Inkomstspridningen är stor bland jobbonärer, och större för männen än för kvinnorna. Hälften av de manliga jobbonärerna hade en disponibel inkomst mellan 200 200 och 421 600 kronor (se boxens lägre och högre gräns i diagrammet), och en tiondel hade en inkomst över 604 300 kronor. Hälften av kvinnorna hade en inkomst mellan 176 300 och 335 300 kronor, och en tiondel hade en inkomst över 460 200 kronor. Kvinnliga pensionärer har den lägsta genomsnittliga disponibla inkomsten och lägst inkomstspridning. Endast en tiondel hade en inkomst över 253 900 kronor.

Diagram 4.2 Disponibel inkomst för personer 66 år eller äldre 2020

Kronor (2020 år priser) 700 000

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0 Män Kvinnor Män Kvinnor Jobbonärer Pensionärer

Anm.: Boxen åskådliggör följande värden för disponibel inkomst i 2020 års priser: nedre kvartilen (markeras av lådans lägre gräns), medianen (markeras av strecket genom lådan), övre kvartilen (markeras av lådans högre gräns) och genomsnittlig inkomst markerat med ett tjockt streck. Grafen redovisar även värdet vid den tionde respektive nittionde percentilerna (det understa respektive nedersta strecket). Källor: Statistiska centralbyrån (HEK och STAR) och egna beräkningar. Att kvinnor och män som fortsätter att arbeta i genomsnitt har högre disponibel inkomst än jämnåriga pensionärer förklaras delvis av arbetsinkomsten (se tabell 4.1). Samtidigt har både kvinnor och män som är jobbonärer också en högre genomsnittlig pension och kapitalinkomst. Eftersom pensionsinkomsten återspeglar högre inkomster tidigare i livet indikerar detta att de som redan har tjänat in till en relativt god pension fortsätter att jobba i högre utsträckning efter att de börjat ta ut sin pension. Bland både jobbonärer och pensionärer har kvinnor lägre kapitalinkomster och inkomstrelaterade pensioner än män i samma grupp.

Inkomstskillnaden mellan könen är större bland jobbonärer än bland pensionärer. De kvinnliga jobbonärernas disponibla inkomst var i genomsnitt nästan 30 procent lägre än manliga jobbonärers 2000. Motsvarande skillnad för pensionärer var drygt 20 procent (se tabell 4.1). Att inkomstskillnaden är mindre bland pensionärer kan bl.a. förklaras av den utjämnande effekt som både grundskydd och skatter har på den

Bilaga 3

disponibla inkomsten. Betydligt fler kvinnor än män får t.ex. bostadstillägg, och i genomsnitt är ersättningen högre för kvinnor än för män (se prop. 2021/22:1 bilaga 3, avsnitt 3). Män 66 år eller äldre har i genomsnitt högre arbetsinkomster än kvinnor och det gäller främst den del av arbetsinkomsten som kommer från inkomst av näringsverksamhet. Kvinnors inkomst från näringsverksamhet motsvarade i genomsnitt bara hälften av mäns inkomst. Andelen män som får inkomst från näringsverksamhet är större än för kvinnor och ökar dessutom med stigande ålder efter 65 år.

Tabell 4.1 Medelinkomst från olika inkomstkomponenter för jobbonärer och pensionärer 66 år eller äldre 2020

Medelinkomst i kronor (2020 års priser) Jobbonärer Jobbonärer Kvinnors andel Pensionärer Pensionärer Kvinnors andel Inkomstkomponenter kvinnor män av mäns inkomst kvinnor män av mäns inkomst Arbetsinkomst m.m. 78 000 99 700 78 0 0 varav – löneinkomster m.m. 69 100 81 200 85 – inkomst från näringsverksamhet 8 900 18 500 48 Kapitalinkomst 70 000 147 500 47 35 400 46 900 75 Inkomstrelaterade pensioner m.m. 235 700 311 900 76 176 900 267 600 66 Grundskydd, änkepension m.m. 9 000 3 300 273 28 500 8 000 356 Skatt 87 500 145 500 60 46 400 74 100 63

Disponibel inkomst 305 100 416 800 73 194 400 248 500 78

Anm.: De olika inkomstkomponenterna definieras i anmärkningen under diagram 4.4. I löneinkomster ingår även lönerelaterade ersättningar som t.ex. sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Högre arbetsinkomster är vanligare bland män Flertalet jobbonärer är 66 – 75 år. För många är inkomsten från arbete liten, både för kvinnor och män (se diagram 4.3). Men för andra är arbetsinkomsten större. Omkring 40 procent av både kvinnor och män i åldern 66 – 75 år som var jobbonärer hade en arbetsinkomst över 60 000 kronor 2020. Fler män än kvinnor har en arbetsinkomst och män har i regel högre arbetsinkomster. År 2020 hade mer än dubbelt så många män som kvinnor i åldern 66 – 75 år en arbetsinkomst över 400 000 kronor.

Bilaga 3

Diagram 4.3 Antal jobbonärer 66 – 75 år med arbetsinkomst 2020

Arbetsinkomst i kronor (2020 års priser)

>970 000 400 000-970 000 220 000-400 000 60 000-220 000 11 000-60 000 1-11 000 ≤0 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

Män Kvinnor

Anm.: Arbetsinkomst inkluderar löne- och näringsinkomster samt vissa lönerelaterade transfereringsinkomster för kvinnor och män i åldern 66 – 75 år som definieras som jobbonärer. Arbetsinkomster som är mindre än noll avser negativa inkomster från näringsverksamhet. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Flera skillnader mellan kvinnor och män i inkomstgrupperna

Här redovisas bruttoinkomsterna för kvinnor och män som är 66 år eller äldre 2020 efter vilken inkomstgrupp de tillhör. Redovisningen görs separat för jobbonärer och pensionärer.

Män som är jobbonärer finns ofta i de övre inkomstgrupperna

Kvinnliga jobbonärer var 2020 i viss grad koncentrerade till inkomstgrupperna 3 – 5 (se diagram 4.4). Det gäller även för män, men samtidigt var män överrepresenterade i de övre inkomstgrupperna, i synnerhet i den högsta. Överrepresentationen var ännu större om den manliga jobbonären var sammanboende eller inrikes född eller hade en eftergymnasial utbildning. Bland alla män 66 år eller äldre som tillhörde inkomstgrupp 10 var ca 60 procent jobbonärer. Det kan jämföras med den totala andelen jobbonärer för kvinnor och män 66 år eller äldre som var ca 25 procent.

Den inkomstrelaterade pensionen utgjorde den största inkomstkällan för både kvinnliga och manliga jobbonärer i samtliga inkomstgrupper med undantag för den högsta inkomstgruppen, där kapitalinkomster utgjorde den största inkomstkällan för båda könen (närmare 50 procent). Även om kapitalinkomsternas andel av inkomsten var något högre för kvinnor var mäns genomsnittliga kapitalinkomster större i kronor än kvinnornas i denna inkomstgrupp.

Arbetsinkomster förekom i varierande grad bland både kvinnor och män i alla inkomstgrupper, men utgjorde en större andel i de högre inkomstskikten än i de lägre. Arbetsinkomstens andel av bruttoinkomsten utgjorde också en större andel av bruttoinkomsten för kvinnor än för män. För t.ex. kvinnor i inkomstgrupp 9 utgjorde arbetsinkomsten mer än en tredjedel (36 procent) av den totala bruttoinkomsten, vilket kan jämföras med 28 procent för män. Grundskyddets andel av bruttoinkomsten var högre för kvinnor än för män 2020, men det var samtidigt lägre för både kvinnor och män jämfört med genomsnittet för alla 66 år eller äldre.

Bilaga 3

Diagram 4.4 Sammansättning av bruttoinkomsten för jobbonärer 66 år eller äldre i

olika inkomstgrupper 2020

Inkomstandelar i procent Antal personer 66 år eller äldre 60 000 300 Kvinnor Män 50 000 250 200 40 000 150 30 000 100 20 000 50 10 000 0 0 -50 -10 000 -100 -20 000 -150 -200 -30 000 -250 -40 000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkomstgrupp

Arbetsinkomst m.m. Kapitalinkomst Inkomstrelaterad pension m.m. Grundskydd Änkepension m.m. Antal personer (höger axel) Anm.: Indelningen i inkomstgrupper har gjorts på så sätt att samtliga kvinnor och män i befolkningen 20 år eller äldre har sorterats efter disponibel inkomst och därefter delats upp i 10 lika stora inkomstgrupper. Arbetsinkomst m.m. inkluderar löne- och näringsinkomster samt vissa lönerelaterade transfereringar som inte är pensionsinkomster och som inte upphör från 65 år. I inkomstrelaterade pensioner m.m. ingår inkomstpension, tjänstepension, privat pension och nordisk pension. Grundskyddet består av garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg till pensionärer. Kategorin änkepension m.m. utgörs till allra största delen av änkepension (92 – 98 procent i de olika inkomstgrupperna), medan ekonomiskt bistånd och skattefria pensioner m.m. utgör resten. Negativa andelar för arbetsinkomst respektive kapitalinkomst i inkomstgrupp 1 beror på att ett mindre antal personer redovisade stora negativa inkomster från näringsverksamhet eller stora kapitalförluster. Exkluderas dessa blir fördelningen i inkomstgrupp 1 mer lik den i inkomstgrupp 2. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Flertalet kvinnor som är pensionärer tillhör de lägsta inkomstgrupperna

Närmare 60 procent av alla individer 66 år eller äldre som var pensionärer utan arbetsinkomst 2020 var kvinnor. De flesta av dessa kvinnor tillhörde de lägsta inkomstgrupperna (se diagram 4.5). Även de flesta män som var pensionärer befann sig i de lägre inkomstgrupperna. Det var dock fler män än kvinnor som befann sig i de högre inkomstgrupperna. Var fjärde man 66 år eller äldre som var pensionär tillhörde inkomstgrupperna 6 – 10, vilket kan jämföras med bara var tionde kvinna.

Inkomstrelaterad pension utgjorde huvuddelen av bruttoinkomsten för både kvinnor och män som var pensionärer i nästan alla inkomstgrupper. Den inkomstrelaterade pensionens relativa betydelse var dock något mindre för kvinnor än för män i samtliga inkomstgrupper.

Kapitalinkomster var den dominerade inkomstkomponenten bland både kvinnor och män som tillhörde tiondelen med högst disponibel inkomst 2020. I inkomstgrupp 10 stod kapitalinkomsterna för 76 procent av bruttoinkomsten för kvinnorna och för män stod den för 55 procent.

Grundskyddet är ett viktigt komplement för både kvinnor och män som är pensionärer med låg inkomst. Summan av garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg till pensionärer utgjorde 2020 ungefär 17 procent av bruttoinkomsten för kvinnor och 19 procent för män i inkomstgrupperna 1 och 2. Flertalet i dessa inkomstgrupper som hade grundskydd var kvinnor. Grundskyddet blir därför mer betydelsefullt för dessa grupper. Änkepensionen är också betydande i lägre inkomstgrupper. Det är en förmån som i högre utsträckning förekommer bland äldre kvinnor, som ofta har låga inkomstrelaterade pensioner.

Bilaga 3

Diagram 4.5 Sammansättning av bruttoinkomsten för pensionärer 66 år eller äldre

i olika inkomstgrupper 2020

Inkomstandelar i procent Antal personer 66 år eller äldre 150 300 000 125 Kvinnor Män 250 000 100 200 000 75 150 000 50 100 000 25 50 000 0 0 -25 -50 000 -50 -100 000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kapitalinkomst Inkomstrelaterad pension m.m. Grundskydd Änkepension m.m. Antal personer (höger axel) Anm.: Indelningen i inkomstgrupper har gjorts på så sätt att samtliga kvinnor och män i befolkningen 20 år eller äldre har sorterats efter disponibel inkomst och därefter delats upp i 10 lika stora inkomstgrupper. De olika inkomstkomponenterna definieras i anmärkningen under diagram 4.4. Negativa andelar i stapeln för inkomstgrupp 1 bland pensionärer beror på att ett mindre antal individer redovisade stora kapitalförluster. Summan av inkomstandelarna är dock 100 procent. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

5 Inkomstutvecklingen mellan 2019 och

2020 I detta avsnitt studeras hur den disponibla inkomsten förändrades för kvinnor och män mellan 2019 och 2020. De förändringar som redovisas var delvis en effekt av den pandemi som bröt ut under 2020, men även andra faktorer inverkade. Något försök att särskilja pandemins effekter från övriga faktorer har inte gjorts här. Utifrån de slutsatser som dragits i forskningslitteraturen om pandemins effekter på den ekonomiska utvecklingen och på individers inkomster är det dock sannolikt att pandemin hade stor betydelse för hur inkomsterna utvecklades mellan 2019 och 2020. 36

Inledningsvis beskrivs kort hur pandemin påverkade arbetsmarknaden för kvinnor och män under 2020. Därefter redovisas kvinnors och mäns inkomstutveckling mellan 2019 och 2020. Motsvarande analys för befolkningen som helhet gjordes i den fördelningspolitiska redogörelsen 2022, och den visade på tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper. Därför analyseras också skillnaderna mellan kvinnor och män i 37 olika åldersgrupper. Avslutningsvis görs en analys av hur olika inkomstkomponenter bidragit till inkomstförändringarna för kvinnor och män i olika åldersgrupper.

5.1 Försämrad arbetsmarknad under pandemin,

men kvinnor och män påverkades på olika sätt

Den världsomspännande pandemi som bröt ut under 2020 påverkade inte bara befolkningens hälsa utan även den ekonomiska situationen för många individer och

36 Se t.ex. Pandemins effekt på svensk ekonomi 2020, Underlagsrapport till SOU 2022:10 – ”Sverige under pandemin” . 37 Se 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100 bilaga 2).

Bilaga 3

hushåll. Produktion och sysselsättning föll, framför allt under pandemins inledningsskede. Konjunkturnedgången påverkade både inhemskt efterfrågestyrda branscher och branscher där efterfrågan drivs av utvecklingen i andra länder. Aktiviteten bland företag minskade särskilt mycket i branscher med yrken som kräver fysisk interaktion och kontakt som t.ex. hotell, restaurang, detaljhandel och kultursektorn. 38

Nedgången skulle ha blivit betydligt kraftigare om inte omfattande krisåtgärder vidtagits för att stödja både företag och individer. Stöd vid korttidsarbete gjorde det möjligt för företag att, trots en vikande efterfrågan, behålla personal och minska behovet av uppsägningar. Trots de omfattande stödåtgärderna minskade både antalet sysselsatta kvinnor och män. Minskningen var större för kvinnor än för män. Omkring två tredjedelar av den sammanlagda sysselsättningsminskningen om ca 100 000 personer var kvinnor. Sysselsättningsgraden för kvinnor 20 – 64 år minskade 39 med 1,4 procentenheter och för män i motsvarande åldersgrupp med 1,2 procentenheter. Totalt sett föll sysselsättningsgraden för åldersgruppen 20 – 64 år med 1,3 procentenheter till 80,8 procent. Nedgången var störst bland de unga, och även där något större för kvinnor. I åldersgruppen 20 – 24 år minskade sysselsättningsgraden med 4,0 procentenheter för kvinnor och med 3,6 procentenheter för män. I befolkningen som helhet var det främst de tidsbegränsade anställningarna som minskade. För de unga minskade både de fasta och tidsbegränsade anställningarna.

För de sysselsatta minskade medelarbetstiden. Minskningen var större för män än för kvinnor. Skillnaden i antalet arbetade timmar mellan kvinnor och män minskade med nästan en timme (se avsnitt 2.2). Samtidigt minskade alltså sysselsättningen mer för kvinnor än för män. Det kan till viss del förklaras av att fler män än kvinnor deltog i korttidsarbete (se ruta Förstärkt stöd vid korttidsarbete). Det bidrog till att män i högre grad än kvinnor gick ned i arbetstid men var fortsatt sysselsatta. Ytterligare en 40 förklaring kan vara att de kvinnor som förlorade sin sysselsättning under pandemin i högre grad än män arbetade deltid.

Minskad sysselsättning medförde en ökad arbetslöshet. Ökningen var större för män än för kvinnor. Arbetslösheten ökade med ca 80 000 personer, varav omkring två tredjedelar var män. Arbetslösheten ökade mest bland de unga. Även här var ökningen kraftigare för unga män än för unga kvinnor. I åldersgruppen 20 – 24 år ökade arbetslösheten med 4,2 procentenheter för män och med 2,5 procentenheter för kvinnor. Att sysselsättningen minskade mer för kvinnor än män, samtidigt som arbetslösheten ökade mer för män än för kvinnor, förklaras av att fler kvinnor än män försvann ut ur arbetskraften.

5.2 Bättre inkomstutveckling för kvinnor än för

män i förvärvsaktiv ålder

Inkomsterna utvecklades svagt positivt för både kvinnor och män mellan 2019 och 2020. I genomsnitt ökade inkomsterna realt med 1 procent för kvinnor och med 0,5 procent för män. Olika åldersgrupper påverkades emellertid på olika sätt.

Personer 65 år eller äldre hade generellt sett en betydligt bättre inkomstutveckling än personer i förvärvsaktiv ålder (se diagram 5.1). I dessa åldersgrupper ökade inkomsterna i genomsnitt mer för män än för kvinnor. Den generellt sett starkare inkomstutvecklingen för personer 65 år eller äldre förklaras av att de kortsiktigt är

38 Pandemins effekt på svensk ekonomi 2020, Underlagsrapport till SOU 2022:10 – ”Sverige under pandemin” . 39 Uppgifter hämtade från Statistiska centralbyrån (AKU). 40 Effekter av stöd vid korttidsarbete – lärdomar från finanskrisen (Tillväxtanalys 2021:09).

Bilaga 3

relativt okänsliga för det som händer på arbetsmarknaden, då en stor del av deras inkomster består av pensioner. Dessutom fick många äldre ta del av inkomstförstärkningar i form av stärkt grundskydd och sänkt inkomstskatt för pensionärer.

För personer i yrkesverksamma åldrar (20 – 64 år) sticker utvecklingen för de unga ut. I åldersgruppen 20 – 24 år var inkomstutvecklingen negativ för både kvinnor och män, men mest negativ för män. För övriga åldersgrupper mellan 25 år och 64 år var inkomstutvecklingen i genomsnitt positiv. I dessa åldersgrupper hade kvinnor en bättre inkomstutveckling än män. Det återspeglar framför allt att nedgången i arbetade timmar inte var lika kraftig för kvinnor som för män, samtidigt som arbetslösheten ökade mer bland männen.

Diagram 5.1 Inkomstutveckling mellan 2019 och 2020 i olika åldersgrupper

Procent 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -0,5 -1,0 -1,5 -2,0 -2,5 20 – 24 år 25 – 39 år 40 – 49 år 50 – 64 år 65+ år Kvinnor Män

Källor: Statistiska centralbyrån (TRIF) och egna beräkningar.

Inkomstkomponenternas bidrag till utvecklingen av disponibel inkomst ser olika ut för olika åldersgrupper

Att inkomstutvecklingen skiljer sig åt mellan åldersgrupper beror till stor del på att inkomstsammansättningen skiljer sig åt mellan grupper och på att olika inkomstkomponenter utvecklades i olika takt. Unga människor har t.ex. oftare arbetslöshetsersättning och studiemedel. Människor i medelåldern har oftare arbetsinkomster, sjukpenning och föräldrapenning, medan det bland äldre är vanligare med pension och bostadstillägg.

Av diagram 5.2 framgår hur olika inkomstslag bidrog till inkomstutvecklingen mellan 2019 och 2020 för kvinnor respektive män i olika åldersgrupper. Det försämrade arbetsmarknadsläget hade en tydlig effekt på inkomstutvecklingen för de unga på arbetsmarknaden. I åldersgruppen 20 – 24 år var minskade arbetsinkomster den främsta förklaringen till att den disponibla inkomsten minskade. Arbetsinkomsterna minskade mer för män än för kvinnor. Såväl ökad ersättning vid arbetslöshet genom mer generösa regler för rätten till arbetslöshetsersättning som ett ökat antal studerande gav ett positivt bidrag till den disponibla inkomsten. Bidragen var ungefär lika stora för kvinnor och män. Minskade arbetsinkomster gjorde också att den genomsnittliga skatten minskade för både kvinnor och män i åldersgruppen 20 – 24 år.

För personer i åldrarna 25 – 64 år förändrades arbetsinkomsterna inte på samma sätt. För kvinnor i åldersgrupperna 40 – 54 år och 55 – 64 år ökade i stället arbetsinkomsterna. I båda dessa åldersgrupper var arbetsinkomsternas bidrag till den totala inkomstutvecklingen större för kvinnor än för män. Transfereringar i form av

Bilaga 3

sjukpenning, a-kassa och studiemedel bidrog positivt till inkomstutvecklingen för alla åldersgrupper mellan 25 och 64 år, utan någon större skillnad mellan kvinnor och män. Övriga transfereringar har spelat en väldigt liten roll för den generella inkomstutvecklingen i dessa åldersgrupper. Däremot har de tillfälliga stödåtgärder som infördes i sjukförsäkringen och bostadsbidraget varit betydelsefulla för dem som tagit del av stöden, även om effekten på aggregerad nivå var liten. Den slopade värnskatten innebar ett positivt bidrag till inkomstutvecklingen för män i åldersgrupperna 40 – 54 år och 55 – 64 år. De minskade kapitalinkomsterna påverkade inkomstutvecklingen negativt i alla åldersgrupper från 25 år och uppåt, och i högre grad för män än för kvinnor.

För personer 65 år eller äldre bidrog höjd garantipension och höjt bostadstillägg positivt till den genomsnittliga inkomstutvecklingen för både kvinnor och män. Minskade kapitalinkomster bidrog, liksom för övriga åldersgrupper, negativt till inkomstutvecklingen. Den negativa effekten var större för kvinnor än för män. Minskade skatter bidrog till ökad disponibel inkomst för både kvinnor och män 65 år eller äldre. Detta skedde dels genom den sänkta inkomstskatten för pensionärer, dels genom att minskade kapitalinkomster i sin tur innebar att kapitalskatten minskade.

Diagram 5.2 Bidrag till inkomstutveckling mellan 2019 och 2020 från olika

inkomstkomponenter i respektive åldersgrupp

Procent 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 or or or or or Män Män Män Män Män vinn vinn vinn vinn vinn K K K K K 20 – 24 år 25 – 39 år 40 – 54 år 55 – 64 år 65+ år Arbetsinkomst A-kassa Sjukpenning Studiemedel Pensioner och övriga transf. Kapitalinkomster Skatter

Källor: Statistiska centralbyrån (TRIF) och egna beräkningar.

Bilaga 3

Förstärkt stöd vid korttidsarbete

Många företag drabbades hårt under pandemin till följd av restriktioner och vikande efterfrågan. Olika former av företagsstöd infördes eller förstärktes under 2020 för att underlätta den svåra ekonomiska situation som uppstod för många företag. Bland annat infördes ett tillfälligt förstärkt stöd vid korttidsarbete. Stödet innebar att staten 41 täckte delar av kostnaden om ett företag minskade de anställdas arbetstid under en period.

Stöd vid korttidsarbete beviljades för närmare 575 000 individer under 2020, vilket motsvarade drygt var tionde anställd det året. Korttidsarbete förekom i de flesta branscher men i olika omfattning. Vissa branscher berördes sannolikt inte lika negativt av den ekonomiska nedgången och var därför inte i behov av korttidsarbete. Inom t.ex. gruvindustrin liksom jordbruks-, skogsbruks- och fiskeverksamheter var korttidsarbete inte särskilt vanligt förekommande. Detsamma gällde för offentlig förvaltning samt vård och omsorg.

Andra branscher, som t.ex. hotell- och restaurang, handel, tillverkningsindustrin och kultursektorn drabbades däremot hårt av restriktionerna och den vikande ekonomin. I dessa branscher hade en stor andel av de anställda arbete på ett företag som tillämpade korttidsarbete under 2020.

Stöd vid korttidsarbete beviljades för fler män än kvinnor under 2020. Det förklaras i huvudsak av att det var fler män som arbetade i branscher där korttidsarbete var mer förekommande. Det gäller inte minst inom tillverkningsindustrin. Omkring 75 procent av de anställda inom tillverkningsindustrin är män och en ungefär lika stor andel av dem som beviljades korttidsarbete var män. Andelen som hade korttidsarbete var alltså relativt proportionellt fördelat mellan kvinnor och män. Det är ett mönster som går igen även i andra branscher. Inom t.ex. hotell- och restaurangverksamhet och handel, där fördelningen mellan anställda kvinnor och män är relativt lika, var också korttidsarbetet relativt jämnt fördelat mellan könen.

Det var framför allt för män i åldersgruppen 35 – 54 år som det beviljades stöd vid korttidsarbete under 2020. Närmare 16 procent av alla män i denna åldersgrupp som hade en anställning under 2020 beviljades korttidsarbete, vilket kan jämföras med 9 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp (se diagram 5.3). Däremot var skillnaden mellan kvinnor och män bland de yngre (18 – 24 år) relativt liten. För under 10 procent av både kvinnor och män i denna åldersgrupp beviljades det stöd vid korttidsarbete 2020. Att skillnaden är relativt liten i denna åldersgrupp förklaras troligen av att många yngre arbetar inom t.ex. hotell- och restaurangverksamhet och handel som har en ganska jämn fördelning av de anställda mellan kvinnor och män. Sett till antalet dagar som kvinnor och män haft korttidsarbete finns relativt små skillnader mellan kvinnor och män. Givet att man beviljats korttidsarbete har kvinnor och män alltså haft det i ungefär lika många dagar.

41 Det tillfälliga förstärkta stödet vid korttidsarbete (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199) innebar en förstärkning av det statliga stödet vid korttidsarbete som infördes 2014 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Förstärkningen innebar att staten under stödmånader som inföll under perioden den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 stod för tre fjärdedelar av den totala kostnaden. Löneminskningen uppgick då till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent i stället för 12, 16 respektive 20 procent. Stödet förlängdes sedan t.o.m. september 2021.

Bilaga 3

Diagram 5.3 Beviljat stöd vid korttidsarbete 2020

Andel med stöd vid korttidsarbete Antal dagar med stöd vid korttidsarbete

18 140 16 120 14 100 12 10 80 8 60 6 40 4 20 2 0 0 or or or or or Män Män Män Män Män vinn vinn vinn vinn vinn K K K K K 18-24 år 25-34 år 35-54 år 55-64 år 65- år

Andel som fått stöd Antal dagar med stöd Anm.: Statistiken avser andelen anställda kvinnor och män i resp. åldersgrupp som beviljades stöd vid korttidsarbete under 2020 samt genomsnittligt antal dagar med korttidsarbete för kvinnor och män i resp. åldersgrupp. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

6 Effekter på kvinnors och mäns

ekonomiska resurser till följd av

regeringens förslag och aviseringar

I detta avsnitt redovisas hur åtgärder som föreslås i denna proposition bedöms påverka fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män. Effekterna har beräknats med hjälp av mikrosimuleringsmodellen Fasit. Hänsyn har enbart tagits till de åtgärder som är möjliga att beräkna med den använda metodiken. I beräkningarna beaktas dels åtgärder som påverkar individernas disponibla inkomster, dels ett förslag som avser indirekta skatter och som påverkar individernas ekonomi genom förändrade utgifter. Därefter utvidgas analysen till att också omfatta satsningar på individuella välfärdstjänster. Summan av satsningar på välfärdstjänster och reformer som påverkar disponibel inkomst redovisas som s.k. utökad inkomst.

Beräkningarna är statiska i den meningen att de inte beaktar beteendeförändringar som kan uppkomma till följd av förslagen. Det innebär t.ex. att beräkningarna inte tar hänsyn till de förändringar av sysselsättning och arbetade timmar, och de därav följande effekterna på disponibel inkomst, som förslagen kan tänkas medföra.

6.1 Effekter på disponibel inkomst

De förslag som påverkar individernas disponibla inkomster och som beaktas i dessa beräkningar är förslag och aviseringar om bibehållande av dagens nivå i arbetslöshetsförsäkringen, förlängt tillfälligt tillägg till bostadsbidraget för barnfamiljer, jobbskatteavdrag för äldre samt förändringar i reseavdraget. Sammantaget beräknas individernas disponibla inkomster öka med drygt 6 miljarder kronor till följd av regeringens förslag för 2023. Förslaget om bibehållna nivåer i arbetslöshetsförsäkringen står för drygt hälften av beloppet. Förslagen bedöms sammantaget öka mäns disponibla inkomster mer än kvinnors (se diagram 6.1). Det beror på att förslagen avseende arbetslöshetsförsäkringen och reseavdraget gynnar män i högre utsträckning än kvinnor. Män har t.ex. i genomsnitt högre inkomst, vilket berättigar

Bilaga 3

dem till högre ersättning från arbetslöshetsförsäkringen vid arbetslöshet. Däremot gynnas kvinnor mer än män av förslaget om tillfälligt tillägg i bostadsbidraget. Förslaget om jobbskatteavdraget för äldre har samma relativa effekt för både kvinnor och män. I absoluta belopp gynnas dock män i genomsnitt något mer av jobbskatteavdraget än kvinnor.

I analysen har även förslaget om tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel beaktats. Detta förslag påverkar inte individernas disponibla inkomster men antas medföra lägre drivmedelspriser och därmed öka individernas konsumtionsmöjligheter. I beräkningarna antas skattesänkningen övervältras på priserna fullt ut och öka konsumtionsmöjligheterna med knappt 4 miljarder kronor. I relativa termer bedöms kvinnor i genomsnitt gynnas i något högre grad av förslaget än män. Som framgår av diagram 6.1 ökar kvinnors ekonomiska resurser med i genomsnitt 0,14 procent vilket kan jämföras med 0,12 procent för män. I absoluta belopp bedöms ökningen däremot i genomsnitt vara större för män än för kvinnor.

Diagram 6.1 Effekt på disponibel inkomst 2023 till följd av förslag och aviseringar

i denna proposition

Procent 0,30

0,25

0,20

0,15

0,10

0,05

0,00 Transfereringar och direkta skatter Indirekta skatter Kvinnor Män Anm.: Beräkningarna avser åldersgruppen 20 år eller äldre. Med indirekta skatter avses i diagrammet effekten av tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel. Detta förslag påverkar inte individernas disponibla inkomster men antas medföra lägre drivmedelspriser och därmed öka individernas konsumtionsmöjligheter. I beräkningarna antas skattesänkningen övervältras på priserna fullt ut. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

6.2 Effekter på utökad inkomst

Satsningar på individuella välfärdstjänster påverkar generellt sett de ekonomiska resurser individerna har tillgång till. För att ge en mer fullständig bild av hur de resurser som satsas på olika reformer fördelar sig mellan kvinnor och män redovisas här en utvidgad analys där effekten av regeringens satsningar på individuella välfärdstjänster inkluderas i beräkningarna (se diagram 6.2).

De satsningar som föreslås i denna proposition och som påverkar anslag avseende välfärdstjänster för 2023 beräknas uppgå till 11 miljarder kronor. Satsningarna bedöms tillföra ekonomiska resurser till kvinnor i högre utsträckning än män. Effekten av satsningarna på välfärdstjänster, uttryckt som andel av den utökade inkomsten (dvs. summan av disponibel inkomst och värdet av välfärdstjänster), uppgår till 0,3 procent för kvinnor och 0,2 procent för män. Detta beror främst på regeringens förslag om höjda generella bidrag till kommunerna och höjda anslag till utbildning samt sjuk- och hälsovård.

Bilaga 3

Sammantaget väntas de förslag som lämnas i denna proposition medföra att kvinnors utökade inkomst, dvs. summan av disponibel inkomst och värdet av individuella välfärdstjänster, ökar något mer än för män i procentuella termer. I absoluta belopp bedöms ökningen i utökad inkomst däremot i genomsnitt vara något större för män än för kvinnor.

Diagram 6.2 Effekt på utökad inkomst 2023 till följd av förslag och aviseringar i

denna proposition

Procent 0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0,0 Kvinnor Män Bidrag från reformer som påverkar disponibel inkomst Bidrag från välfärdstjänster Anm.: Beräkningarna avser åldersgruppen 20 år eller äldre. Utökad inkomst är summan av disponibel inkomst och värdet av individuella välfärdstjänster. Källor: Statistiska centralbyrån (STAR) och egna beräkningar.

Bilaga 3

Tabellbilaga

Tabell a.1 Reformer som beaktas vid beräkning av politikens effekter på disponibel

inkomst och av indirekta skatter 2023

Transfereringar och direkta skatter Indirekta skatter Bibehållande av dagens nivå på arbetslöshetsersättningen Sänkt energiskatt på bensin och diesel Förlängt tillfälligt tillägg till bostadsbidraget för barnfamiljer Förstärkt jobbskatteavdrag för äldre Förändringar i reseavdraget Anm.: Här redovisas de reformer som beaktas i beräkningen av politikens effekter på disponibel inkomst (dvs. transfereringar och direkta skatter) samt reformer på indirekta skatter 2023.

Tabell a.2 Fördelning av reformer på välfärdstjänstområdet på olika

verksamhetsområden

Verksamhetsområde Procent Fritid och kultur 4 Hälso- och sjukvård 51 Socialt skydd 11 Utbildning 29 Barnomsorg 5

Totalt 100

Anm.: De totala satsningarna i denna proposition på individuella välfärdstjänster 2023 beräknas uppgå till knappt 11 miljarder kronor. Reformer som är av mer generell karaktär, såsom det generella statsbidraget till kommuner, fördelas i enlighet med det konsumtionsmönster som gäller för välfärdstjänsterna totalt. Källa: Egna beräkningar.

Bilaga 4 Bilaga 4 Sänkt skatt för personer över 65 år som arbetar Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av promemorian Sänkt skatt för personer över 65 år som

Bilaga 4

Bilaga till avsnitt 12.1

1 Sammanfattning av promemorian Sänkt skatt för personer över 65 år

som arbetar

I promemorian föreslås att skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdraget) ska förstärkas för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Förslaget innebär att skattereduktion för denna grupp ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag. Totalt sänks skatten för äldre som arbetar med 770 miljoner kronor. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

2 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Linköping, Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Pensionärernas riksorganisation, Skatteverket, SPF Seniorerna, Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.

Yttranden har dessutom kommit in från Företagarförbundet och Lärarnas Riksförbund samt från privatpersoner.

Bilaga 5 Bilaga 5 Avskaffad avfallsförbränningsskatt och slopad energiskattenedsättning för datorhallar Innehållsförteckning

Bilaga 5

Bilaga till avsnitt 12.7 och 12.8

1 Promemorians sammanfattning

Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt. Den gröna omställningen förväntas öka behovet av el i branscher med många anställda och tillgången av el kan därför behöva styras mot dessa branscher. En promemoria med två skatterelaterade förslag som på sikt ska öka elproduktionen i kraftvärmeverk samt leda till energieffektivisering i datorhallar har tagits fram inom Finansdepartementet.

I promemorian föreslås dels att avfallsförbränningsskatten avskaffas, dels att skattenedsättningen för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i datorhallar slopas. Även möjligheten till återbetalning av skatt på elektrisk kraft som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för förbrukning i datorhallar slopas.

Avfallsförbränningsskatten föreslås avskaffas den 1 januari 2023. Skattenedsättningen för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i datorhallar föreslås slopas fr.o.m. den 1 juli 2023.

Bilaga 5

2 Promemorians lagtext

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi 1 dels att 1 kap. 14 §, 9 kap. 5 a § och 11 kap. 15 § ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 11 a §, 9 kap. 5 b och 8 §§ och 11 kap. 6, 9, 16 och 17 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 a § 2 I fråga om energiskatt och koldioxidskatt på bränslen samt energiskatt på elektrisk kraft förstås med stödordning sådant statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av de ändamål som anges i följande bestämmelser i denna lag: 1. 6 a kap. 1 § 8 och 11 a, 2. 6 a kap. 1 § 11 b, 3. 6 a kap. 2 a § första stycket 1, 4. 6 a kap. 2 a § första stycket 2, 5. 6 a kap. 2 c §, 6. 7 kap. 3 a och 3 b §§, 7. 7 kap. 4 §, 8. 9 kap. 5 och 5 a §§ , 8. 9 kap. 5 § , 9. 11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 §, 10. 11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 §, 11. 11 kap. 9 § första stycket 8, 12. 11 kap. 10 §, 13. 11 kap. 12 §, 14. 11 kap. 12 a §, 15. 11 kap. 12 b §.

9 kap.

5 b § 3 Om elektrisk kraft och ett eller flera Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukats samtidigt för fram- bränslen förbrukats samtidigt för framställning av värme eller kyla enligt 5 eller ställning av värme eller kyla enligt 5 §, ska 5 a § , ska energislagen vid beräkning av energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till proportionering i förhållande till respektive energislag. Fördelningen respektive energislag. Fördelningen mellan respektive bränsle får dock väljas mellan respektive bränsle får dock väljas fritt. Motsvarande gäller elektrisk kraft fritt. Motsvarande gäller elektrisk kraft om den elektriska kraft som förbrukats om den elektriska kraft som förbrukats

1 Senaste lydelse av 1 kap. 14 § 2017:1208 9 kap. 5 a § 2020:1045 11 kap. 15 § 2020:1045. 2 Senaste lydelse 2021:410. 3 Senaste lydelse 2017:1208.

Bilaga 5

vid framställningen av värmen eller kylan vid framställningen av värmen eller kylan till någon del utgörs av elektrisk kraft som till någon del utgörs av elektrisk kraft som inte är skattepliktig eller elektrisk kraft för inte är skattepliktig eller elektrisk kraft för vilken en lägre skattenivå än den som vilken en lägre skattenivå än den som anges i 11 kap. 3 § kan uppnås enligt anges i 11 kap. 3 § kan uppnås enligt bestämmelser i denna lag. bestämmelser i denna lag.

8 § 4 Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2, 3 och 6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till 1. minst 1 000 kronor i fall som avses i 2 eller 6 §, och 2. minst 500 kronor i fall som avses i 3 §. Sådan återbetalning enligt 2 § som görs med stöd av 6 a kap. 2 a § får dock göras när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kronor per kalenderår. Rätt till återbetalning enligt 5 och 5 a §§ Rätt till återbetalning enligt 5 § föreföreligger endast för den del av den ligger endast för den del av den sammansammanlagda ersättningen som över- lagda ersättningen som överstiger 2 000 stiger 2 000 kronor per kalenderkvartal kronor per kalenderkvartal och endast och endast om om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare. Kraven i tredje stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret.

11 kap.

6 § 5 Som frivilligt skattskyldig får godkännas den som beräknas förbruka mer än 10 gigawattimmar elektrisk kraft per kalenderår 1. i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning, 2. i huvudsak för kemisk reduktion eller i huvudsak för elektrolytiska processer, 3. vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, 4. i metallurgiska processer eller vid 4. i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter, av föregående punkter, eller 5. i tillverkningsprocessen i industriell 5. i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, i den utsträckning förbruk- verksamhet, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående ningen inte omfattas av föregående punkter, eller punkter. 6. i en datorhall. För ett sådant godkännande krävs att den sökande är lämplig som frivilligt skattskyldig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Godkännande som frivilligt skattskyldig ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om den frivilligt skattskyldige begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

4 Senaste lydelse 2021:410. 5 Senaste lydelse 2017:1208.

Bilaga 5

9 § 6 Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som 1. förbrukats hos den skattskyldige i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning, 2. i huvudsak förbrukats hos den skattskyldige för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer, 3. förbrukats hos den skattskyldige vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, 4. förbrukats hos den skattskyldige vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion, 5. förbrukats hos den skattskyldige i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 2, 6. förbrukats i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet hos den skattskyldige, i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående punkter, 7. förbrukats i en datorhall hos den skattskyldige, 8. förbrukats i kommuner som avses i 8. förbrukats i kommuner som avses i 4 § för annat ändamål än 4 § för annat ändamål än a) i industriell verksamhet, a) i industriell verksamhet, b) i en datorhall, c) i yrkesmässig jordbruks- eller b) i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet, d) i yrkesmässig vattenbruks- c) i yrkesmässig vattenbruksverksamhet, verksamhet, e) som landström, eller d) som landström, eller f) i tåg eller annat spårbundet e) i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning. sådan förbrukning. Avdrag enligt första stycket 6 och 7 Avdrag enligt första stycket 6 medges medges med skillnaden mellan den med skillnaden mellan den skattesats som skattesats som gällde vid skattskyldig- gällde vid skattskyldighetens inträde och hetens inträde och 0,6 öre per förbrukad 0,6 öre per förbrukad kilowattimme kilowattimme elektrisk kraft. Avdrag elektrisk kraft. Avdrag enligt första enligt första stycket 8 medges med 9,6 öre stycket 8 medges med 9,6 öre per per förbrukad kilowattimme elektrisk förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. kraft. Avdrag enligt första stycket 8 får Avdrag enligt första stycket 8 får endast endast medges i den utsträckning medges i den utsträckning avdragsrätt avdragsrätt inte följer av föregående inte följer av föregående punkter. punkter.

16 § 7 Ansökan om återbetalning av energi- Ansökan om återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft enligt 12 – 15 §§ ska skatt på elektrisk kraft enligt 12 – 14 §§ ska omfatta ett kalenderår. Om sökanden omfatta ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka minst 150 000 beräknas förbruka minst 150 000 kilowattimmar per kalenderår för dessa kilowattimmar per kalenderår för dessa nedsättningsberättigande ändamål, får nedsättningsberättigande ändamål, får dock beskattningsmyndigheten medge att dock beskattningsmyndigheten medge att

6 Senaste lydelse 2020:1045. 7 Senaste lydelse 2017:1208.

Bilaga 5

ansökan görs per kalendermånad. Ett ansökan görs per kalendermånad. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för med- begär det eller förutsättningar för medgivande inte längre finns. givande inte längre finns. Ansökan om återbetalning ska lämnas elektroniskt. Det gäller dock inte för återbetalning enligt 12 b §. Ansökan om återbetalning ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalendermånaden och vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden. En ansökan som lämnats för en sökande som är juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade ansökan saknade behörighet att företräda sökanden.

17 § 8 Avdrag eller återbetalning enligt 9 § Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b, 14 eller 15 § medges endast 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

8 Senaste lydelse 2022:650.

Bilaga 5

Förslag till lag om upphävande av lagen (2019:1274)

om skatt på avfall som förbränns

Härigenom föreskrivs att lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns ska upphöra att gälla. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 § och 7 kap. 1 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

15 § 1 Med punktskatt avses skatt enligt 1. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 2. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 3. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 4. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 5. lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 6. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 8. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 9. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., 10. lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 11. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 12. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, 13. lagen (2018:1139) om skatt på 13. lagen (2018:1139) om skatt på spel, spel, och 14. lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, och 15. lagen (2020:32) om skatt på 14. lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. plastbärkassar.

7 kap.

1 a § 2 Skatteverket ska, utöver vad som följer av 1 §, registrera den som är skattskyldig enligt 1. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 2. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 3. 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 eller 38 c § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 4. 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 5. 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 6. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 7. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 8. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., 9. 8 § 1, 2 eller 3 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 10. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 11. 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, 12. lagen (2018:1139) om skatt på 12. lagen (2018:1139) om skatt på spel, spel, eller 13. lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller

1 Senaste lydelse 2021:1169. 2 Senaste lydelse 2022:172.

Bilaga 5

14. 4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på 13. 4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. plastbärkassar. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:174) om

ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 § och 7 kap. 1 a § skatteförfarande-lagen (2011:1244) i stället för lydelsen enligt lagen (2022:174) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2022:174 Föreslagen lydelse

3 kap.

15 § Med punktskatt avses skatt enligt 1. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 2. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 3. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 4. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 5. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 6. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 7. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., 8. lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 9. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 10. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, 11. lagen (2018:1139) om skatt på spel, 12. lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, 13. lagen (2020:32) om skatt på 12. lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, plastbärkassar, 14. lagen (2022:155) om tobaksskatt, 13. lagen (2022:155) om tobaksskatt, och och 15. lagen (2022:156) om alkoholskatt. 14. lagen (2022:156) om alkoholskatt.

7 kap.

1 a § Skatteverket ska, utöver vad som följer av 1 §, registrera 1. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., c) 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, d) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, e) lagen (1999:673) om skatt på avfall, f) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., g) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, h) 6 § 2 b lagen (2018:696) om skatt h) 6 § 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, på vissa nikotinhaltiga produkter, eller i) lagen (2018:1139) om skatt på spel, i) lagen (2018:1139) om skatt på spel, eller j) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, 2. den som är godkänd eller registrerad som a) upplagshavare enligt 4 kap. 1 § lagen om skatt på energi, 3 kap. 2 § lagen (2022:155) om tobaksskatt eller 3 kap. 2 § lagen (2022:156) om alkoholskatt, b) registrerad varumottagare enligt 4 kap. 8 § lagen om skatt på energi, 3 kap. 9 § lagen om tobaksskatt eller 3 kap. 10 § lagen om alkoholskatt, c) godkänd lagerhållare enligt 6 kap. 2 § lagen om skatt på energi, 10 § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 9 § lagen om skatt på vissa

Bilaga 5

nikotinhaltiga produkter, 8 § lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar eller 10 kap. 2 § lagen om tobaksskatt, d) frivilligt skattskyldig enligt 11 kap. 6 § lagen om skatt på energi, e) registrerad mottagare enligt 10 a § lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, f) registrerad EU-handlare enligt 10 b § lagen om kemikalier i viss elektronik, g) registrerad distansförsäljare för tuggtobak och övrig tobak enligt 10 kap. 7 § lagen om tobaksskatt, eller h) registrerad distansförsäljare enligt 4 c kap. 3 § lagen om skatt på energi, 6 kap. 3 § lagen om tobaksskatt eller 6 kap. 3 § lagen om alkoholskatt, och 3. den som är godkänd eller registrerad som a) tillfälligt registrerad varumottagare enligt 4 kap. 14 § lagen om skatt på energi, 3 kap. 15 § lagen om tobaksskatt eller 3 kap. 16 § lagen om alkoholskatt, b) certifierad mottagare enligt 4 d kap. 5 § lagen om skatt på energi, 7 kap. 7 § lagen om tobaksskatt eller 7 kap. 7 § lagen om alkoholskatt, c) tillfälligt certifierad mottagare enligt c) tillfälligt certifierad mottagare enligt 4 d kap. 3 § lagen om skatt på energi, 4 d kap. 3 § lagen om skatt på energi, 7 kap. 5 § lagen om tobaksskatt eller 7 kap. 5 § lagen om tobaksskatt eller 7 kap 5 § lagen om alkoholskatt, eller 7 kap . 5 § lagen om alkoholskatt, eller d) tillfälligt registrerad distansförsäljare enligt 4 c kap. 2 § lagen om skatt på energi, 6 kap. 2 § lagen om tobaksskatt eller 6 kap. 2 § lagen om alkoholskatt. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

Bilaga 5

3 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian Avskaffad avfallsförbränningsskatt och slopad energiskattenedsättning för datorhallar lämnats av Affärsverket svenska kraftnät, Avfall Sverige (avsnitt 2), Business Sweden (avsnitt 3), Ekonomistyrningsverket, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, Finansinspektionen (avsnitt 3), Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Node Pole (avsnitt 3), Regelrådet, Skatteverket, Skogsindustrierna, Statens energimyndighet, Svenska bioenergiföreningen (Svebio), Svensk Datacenter Industri (avsnitt 3), Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Tech Sverige (avsnitt 3) och Tillväxtverket.

Utöver instanserna på remisslistan har yttrande även inkommit från Eco Data Center, Fortum Waste Solutions AB, Microsoft Sweden AB Mälarenergi, Ragn-Sells, Tekniska Verken i Linköping AB och Vattenfall AB.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att svara: Energigas Sverige och Återvinningsindustrierna.

Bilaga 6

Bilaga till avsnitt 12.13

1 Sammanfattning av promemorian En

enklare och tydligare kemikalieskatt

I promemorian föreslås flera förenklingar av skatten på kemikalier i viss elektronik. Avdragssystemet förenklas så att rätten till avdrag enbart påverkas av om varan innehåller brom, klor eller fosfor. Om ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt påverkar inte avdragsrätten. Varor som inte innehåller brom eller klor medges avdrag med 50 procent. Varor som dessutom inte innehåller fosfor medges avdrag med 95 procent. Skatt ska betalas med 11 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt för vitvaror och med 154 kronor per kilogram för övrig elektronik. Skatt ska inte betalas med högre belopp än 470 kronor per skattepliktig vara.

Vidare föreslås att den generella regeln om undantag från skattskyldighetens inträde ändras så att skattskyldighet inte inträder för varor som i Sverige tidigare har ägts av någon annan än en lagerhållare, tagits till ett försäljningsställe för detaljförsäljning eller tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning. Reglerna samordnas med möjligheterna till återbetalning i vissa fall. Det införs ett generellt undantag från beskattning för varor som är tillverkade före den 1 juli 2017. Skattskyldighetens inträde för lagerhållare utvidgas så att skattskyldighet även inträder då en vara tas till ett försäljningsställe som inte är det egna.

Ett system med schablonbeskattning föreslås för import och otillåten införsel när det inte av tulldeklarationen går att utläsa en varas nettovikt. Schablonbeloppen ska baseras på de tyngsta varor som normalt förekommer på marknaden inom varje kategori. Om beskattning har skett enligt schablon kan en skattskyldig inom två månader skriftligen inkomma till Tullverket med uppgifter om vikt för att få skatten beräknad enligt ordinarie regler.

Hänvisningen till KN-nummer föreslås uppdateras till den version som gällde den 1 januari 2022. Vissa KN-nummer som omfattas av skatten uppdateras till närmast motsvarande nummer i den nya versionen.

Ändringarna avseende viss import föreslås träda i kraft den 31 december 2022. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Bilaga 6

2 Promemorians lagtext

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt

på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska införas tre nya paragrafer, 7 a, 7 b och 15 c §§, av följande lydelse.

7 a § Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § 4 inte går att utläsa en varas nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället för vad som anges i 3 § andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§ tas ut med följande belopp: – KN-nr 8471 30: 425 kr/vara – KN-nr 8508 11: 84 kr/vara – KN-nr 8516 50: 204 kr/vara – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: 85 kr/vara – KN-nr 8517 12: 41 kr/vara – KN-nr 8517 18, 8519 50, 8521 90, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 99: 170 kr/vara – KN-nr 8517 62: 148 kr/vara – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 10: 340 kr/vara – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 8516 60, 8519 30, 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 73 eller 9504 50: 469 kr/vara.

7 b § För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt som tas ut enligt 7 a § betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i den paragrafen angivna skattebeloppen multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2021 med ett årligt tillägg av två procentenheter. Beloppen enligt första stycket avrundas till hela kronor. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

15 c § Om en skattskyldig som har fått skatten beslutad enligt 7 a § inom två månader från den tidpunkt då han eller hon har tagit del av beslutet om skatt till Tullverket skriftligen inkommer

Bilaga 6

med uppgifter om de skattepliktiga varornas nettovikt, ska Tullverket ompröva sitt tidigare beslut. Skatten ska i så fall beräknas utifrån vad som anges i 3 – 7 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 31 december 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt

på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik dels att 5 – 7 §§ och bilagan till lagen ska upphöra att gälla, dels att 1 – 3 a, 4, 7 a, 7 b, 12, 13 och 15 c §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för sådan elektronik som anges i 3 §. Till staten ska det också betalas sådan tilläggsavgift som avses i 8 a §. Lagens hänvisningar till KN-nr avser Lagens hänvisningar till KN-nr avser den lydelse av Kombinerade nomenklaturen Kombinerade nomenklaturen (KN) (KN) enligt rådets förordning (EEG) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och och statistiknomenklaturen och om statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan som gällde den Gemensamma tulltaxan, i lydelsen enligt 1 januari 2015. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1832.

Lydelse enligt prop. 2021/22:61 Föreslagen lydelse

2 § I denna lag avses med – bromförening : sådan kemisk förening som innehåller grundämnet brom, – klorförening : sådan kemisk förening som innehåller grundämnet klor, – fosforförening : sådan kemisk förening som innehåller grundämnet fosfor, – homogent material : ett material som har samma fysikaliska egenskaper i hela materialet och som på mekanisk väg inte kan sönderdelas i olika material, – CAS-nummer: sådan unik numerisk identifiering av kemisk förening som tilldelas av The American Chemical Society genom dess avdelning Chemical Abstracts Service (CAS), – reaktivt tillsatt förening: en förening som är bunden till en stabil polymer genom en kemisk reaktion och bildar kovalenta bindningar, – additivt tillsatt förening: en förening som är tillsatt på annat sätt än reaktivt, – yrkesmässig aktivitet : sådan aktivitet som utförs av 1. en juridisk person, eller 2. en fysisk person och avser varor som inte är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk, – konsument : en köpare för vilken köpet inte är en yrkesmässig aktivitet, – EU eller EU-land : de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde enligt lagen (2022:000) om Europeiska unionens punktskatteområde, – tredjeland : länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde, – distansförsäljning : försäljning där varorna transporteras till Sverige från ett annat EUland av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning och där köpet inte är yrkesmässigt för köparen, – undantagen säljare : en säljare som inte är godkänd som lagerhållare enligt 10 §, registrerad mottagare enligt 10 a § eller registrerad EU-handlare enligt 10 b § och vars

1 Senaste lydelse 2020:568.

Bilaga 6

årliga försäljning av skattepliktiga varor till Sverige inte överskrider 100 000 kronor för innevarande eller föregående kalenderår, – unionstullkodexen : Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, i lydelsen enligt förordning (EU) 2016/2339. Vid beräkningen av den årliga försäljningen för undantagna säljare enligt första stycket ska inte mervärdesskatt beaktas, och inte heller fraktkostnader till den del de går att särskilja.

Lydelse enligt promemorian BNP-indexering av Föreslagen lydelse skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning

3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr: 1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40, 2. 8422 11, 3. 8450 11, 8450 12 och 8450 19, 4. 8451 21, 5. 8471 30, 8471 41 och 8471 49, 6. 8508 11, 7. 8516 50 och 8516 60, 8. 8517 11, 8517 12 , 8517 18 och 8517 8. 8517 11, 8517 13, 8517 14 , 8517 18 62, och 8517 62, 9. 8519 30, 8519 50 , 8519 81 och 8519 9. 8519 30, 8519 81 och 8519 89, 89, 10. 8521 10 och 8521 90, 11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99, 12. 8528 41 , 8528 49, 8528 51 , 8528 12. 8528 42 , 8528 49, 8528 52 , 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt 13. 9504 50. För en skattepliktig vara som avses i För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1 – 4, 6 eller 7 ska skatt första stycket 1 – 4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11 kronor per kilogram av betalas med 11 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp ska dock inte betalas med högre belopp än 457 kronor per skattepliktig vara. än 470 kronor per skattepliktig vara. För en skattepliktig vara som avses i För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller 8 – 13 ska skatt betalas första stycket 5 eller 8 – 13 ska skatt betalas med 166 kronor per kilogram av den med 154 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än dock inte betalas med högre belopp än 457 kronor per skattepliktig vara. 470 kronor per skattepliktig vara. Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

3 a § För kalenderåret 2023 och För kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår ska skatt betalas efterföljande kalenderår ska skatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 3 § andra och tredje motsvarar de i 3 § andra och tredje styckena angivna skattebeloppen multi- styckena angivna skattebeloppen multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i plicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser närmast före det år beräkningen avser

Bilaga 6

och prisläget i juni 2021 med ett årligt och prisläget i juni 2022 med ett årligt tillägg av två procentenheter. tillägg av två procentenheter. Beloppen enligt första stycket avrundas till hela kronor. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § För skattepliktig vara som uppfyller de Den skattskyldige får göra avdrag för villkor som framgår av 5 § får den skatt med 50 procent av den skatt som skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 ska betalas enligt 3 § om den skattepliktiga procent av den skatt som ska betalas varan inte innehåller någon brom- eller enligt 3 §. klorförening. Om varan inte heller innehåller någon fosforförening får avdrag göras med 95 procent. För skattepliktig vara som uppfyller Vid bedömningen av rätten till avdrag villkoren i både 5 och 6 §§ får den skattskyldige beaktas endast föreningar som utgör en högre i stället göra avdrag för skatt med 90 procent av andel än 0,1 viktprocent av det homogena den skatt som ska betalas enligt 3 §. materialet i 1. ett kretskort, med undantag för kortets komponenter, eller 2. en plastdel som väger mer än 25 gram.

Lydelse enligt lagförslag 1.1 Föreslagen lydelse

7 a § Om det när skattskyldighet inträder Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § 4 inte går att utläsa en varas enligt 12 § 4 inte går att utläsa en varas nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället för vad som anges i 3 § andra – stället för vad som anges i 3 § andra – fjärde stycket och 4 – 7 §§ tas ut enligt fjärde stycket och 4 § tas ut enligt följande följande belopp: belopp: – KN-nr 8471 30: 425 kr/vara – KN-nr 8471 30: 385 kr/vara – KN-nr 8508 11: 84 kr/vara – KN-nr 8508 11: 77 kr/vara – KN-nr 8516 50: 204 kr/vara – KN-nr 8516 50: 187 kr/vara – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: 77 85 kr/vara kr/vara – KN-nr 8517 12: 41 kr/vara – KN-nr 8517 13 eller 8517 14: 37 kr/vara – KN-nr 8517 18, 8519 50, 8521 90, – KN-nr 8517 18, 8521 90, 8527 13, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 99: 8527 99: 170 kr/vara 154 kr/vara – KN-nr 8517 62: 148 kr/vara – KN-nr 8517 62: 134 kr/vara – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 10: 340 kr/vara 10: 308 kr/vara – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 8516 60, 8519 30, 8528 41 , 8528 49, 8516 60, 8519 30, 8528 42 , 8528 49, 8528 51 , 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 8528 52 , 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 73 eller 9504 50: 469 kr/vara. 73 eller 9504 50: 470 kr/vara.

7 b § För kalenderåret 2023 och efter- För kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår ska skatt som tas ut följande kalenderår ska skatt som tas ut

Bilaga 6

enligt 7 a § betalas med belopp som efter enligt 7 a § betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i den en årlig omräkning motsvarar de i den paragrafen angivna skattebeloppen multi- paragrafen angivna skattebeloppen multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i plicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2021 med ett årligt och prisläget i juni 2022 med ett årligt tillägg av två procentenheter. tillägg av två procentenheter. Beloppen enligt första stycket avrundas till hela kronor. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § 2 Om en svensk konsument har köpt en Om en konsument i Sverige har köpt en skattepliktig vara genom distansförsälj- skattepliktig vara genom distansning och konsumenten på fråga från försäljning och konsumenten på fråga säljaren eller förmedlaren felaktigt har från säljaren eller förmedlaren felaktigt uppgett att köpet är yrkesmässigt, är den har uppgett att köpet är yrkesmässigt, är som avses i 8 § 3, 4 eller 5 inte skatt- den som avses i 8 § första stycket 3, 4 eller skyldig om denne direkt till konsumenten 5 inte skattskyldig om denne direkt till har upplyst om att felaktiga uppgifter kan konsumenten har upplyst om att felaktiga leda till en skyldighet att betala skatten uppgifter kan leda till en skyldighet att och en tilläggsavgift. I så fall är det i stället betala skatten och en tilläggsavgift. I så konsumenten som ska betala skatten. fall är det i stället konsumenten som ska betala skatten. Det som sägs i första stycket ska även Det som sägs i första stycket ska även gälla skattskyldighet enligt 8 § 1 om gälla skattskyldighet enligt 8 § första stycket lagerhållaren har förmedlat en distans- 1 om lagerhållaren har förmedlat en försäljning av en skattepliktig vara från en distansförsäljning av en skattepliktig vara undantagen säljare till konsumenten. från en undantagen säljare till konsumenten. Skatten ska tas ut enligt den skattesats som gällde vid den tidpunkt då varorna fördes in i Sverige. Om skatt ska betalas av en konsument enligt första eller andra stycket, ska konsumenten även betala en tilläggsavgift om 500 kronor per vara om det inte är uppenbart oskäligt.

Lydelse enligt prop. 2021/22:61 Föreslagen lydelse

12 § Skyldighet att betala skatt inträder 1. för den som är godkänd lagerhållare, när a) en skattepliktig vara efter försäljning från lagerhållaren levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare, b) en skattepliktig vara tas till eget b) en skattepliktig vara tas till ett försäljningsställe för detaljförsäljning, försäljningsställe för detaljförsäljning, c) en skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, d) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager, eller e) en skattepliktig vara förs in till Sverige efter det att lagerhållaren har förmedlat en distansförsäljning av varan från en undantagen säljare,

2 Senaste lydelse 2020:568.

Bilaga 6

2. för den som är skattskyldig enligt 8 § 6, när den skattepliktiga varan tillverkas, 3. för den som är skattskyldig enligt 8 § 2, 3, 4, 5 eller 7, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige, 4. för den som är skattskyldig enligt 9 §, vid den tidpunkt då tullskulden uppkommer i Sverige enligt tullagstiftningen, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull. Om tullskuld uppkommer i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i unionstullkodexen, inträder skattskyldigheten för den som är skattskyldig enligt 9 § vid den tidpunkt då tullskulden uppkommer eller skulle ha uppkommit i det andra EU-landet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § 3 Skattskyldigheten inträder inte för en Skattskyldighet inträder inte för en skattepliktig vara som skattskyldighet enligt skattepliktig vara som i Sverige tidigare har denna lag tidigare inträtt för, såvida inte den 1. ägts av någon annan än en lagerhållare skatten har återbetalats enligt 13 a §. 2. tagits till ett försäljningsställe för detaljförsäljning, eller 3. tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning. Sådana förhållanden och händelser som gällt eller inträffat före ett beslut om att bevilja återbetalning enligt 13 a § ska dock inte beaktas. Skattskyldighet inträder inte heller för en skattepliktig vara som har tillverkats före den 1 juli 2017.

Lydelse enligt lagförslag 1.1 Föreslagen lydelse

15 c § Om en skattskyldig som har fått Om en skattskyldig som har fått skatten fastställd enligt 7 a § inom två skatten fastställd enligt 7 a § inom två månader från den tidpunkt då han eller månader från den tidpunkt då han eller hon har tagit del av beslutet om skatt till hon har tagit del av beslutet om skatt till Tullverket skriftligen inkommer med Tullverket skriftligen inkommer med uppgifter om de skattepliktiga varornas uppgifter om de skattepliktiga varornas nettovikt ska Tullverket ompröva sitt nettovikt ska Tullverket ompröva sitt tidigare beslut. Skatten ska i så fall tidigare beslut. Skatten ska i så fall beräknas utifrån vad som anges i 3 – 7 §§. beräknas utifrån vad som anges i 3 och 4 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2020:568.

Bilaga 6

3 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian En enklare och tydligare kemikalieskatt lämnats av Branschföreningen för storköksleverantörer, Ekonomistyrningsverket, Applia (tidigare Elektriska Hushållsapparat Leverantörer), Elektronikbranschen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, Inrego AB, Kammarrätten i Sundsvall, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Näringslivets regelnämnd, Regelrådet, Skatteverket, Svensk Elektronik, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, TechSverige, Teknikföretagen, Tillväxtverket, Tullverket, Branschföreningen professionell hygien & rengöring, BSEF, BSH Home Appliances, Chemsec, Grundig Nordic AB, Hewlett- Packard, Korea Electronics Association, Pinfa, RISE, Stena Recycling AB och TCO Development.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Dataspelsbranschen, Delegationen för cirkulär ekonomi, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Naturskyddsföreningen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Bilaga 6

4 Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt

på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska införas tre nya paragrafer, 7 a, 7 b och 15 c §§, av följande lydelse.

7 a § Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § 4 inte går att utläsa en varas nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället för vad som anges i 3 § andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§ tas ut med följande belopp: – KN-nr 8471 30: 425 kr/vara, – KN-nr 8508 11: 84 kr/vara, – KN-nr 8516 50: 204 kr/vara, – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: 85 kr/vara, – KN-nr 8517 12: 41 kr/vara, – KN-nr 8517 18, 8519 50, 8521 90, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 99: 170 kr/vara, – KN-nr 8517 62: 148 kr/vara, – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 10: 340 kr/vara, – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 8516 60, 8519 30, 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 73 eller 9504 50: 469 kr/vara.

7 b § För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt som tas ut enligt 7 a § i stället för vad som anges i den paragrafen betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår. Skattebeloppen räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppen räknas om. De omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.

Bilaga 6

15 c § Om en skattskyldig som har fått skatten beslutad enligt 7 a § lämnar skriftliga uppgifter om de skattepliktiga varornas nettovikt till Tullverket inom två månader från den tidpunkt då han eller hon har tagit del av beslutet om skatt, ska Tullverket ompröva sitt tidigare beslut. Skatten ska i så fall beräknas utifrån vad som anges i 3 – 7 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 31 december 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt

på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik dels att 5 – 7 §§ och bilagan till lagen ska upphöra att gälla, dels att 1 – 3 a, 4, 7 a, 7 b, 8 a, 12, 13 och 15 c §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för sådan elektronik som anges i 3 §. Till staten ska det också betalas sådan tilläggsavgift som avses i 8 a §. Lagens hänvisningar till KN-nr avser Lagens hänvisningar till KN-nr avser den lydelse av Kombinerade nomenkla- Kombinerade nomenklaturen (KN) turen (KN) enligt rådets förordning enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 (EEG) 2658/87 av den 23 juli 1987 om av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och tulltaxe- och statistiknomenklaturen och statistiknomenklaturen och om om Gemensamma tulltaxan som gällde den Gemensamma tulltaxan, i lydelsen enligt 1 januari 2015. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1832.

Lydelse enligt SFS 2022:176 Föreslagen lydelse

2 § I denna lag avses med – bromförening : sådan kemisk förening som innehåller grundämnet brom, – klorförening : sådan kemisk förening som innehåller grundämnet klor, – fosforförening : sådan kemisk förening som innehåller grundämnet fosfor, – homogent material : ett material som har samma fysikaliska egenskaper i hela materialet och som på mekanisk väg inte kan sönderdelas i olika material, – CAS-nummer: sådan unik numerisk identifiering av kemisk förening som tilldelas av The American Chemical Society genom dess avdelning Chemical Abstracts Service (CAS), – reaktivt tillsatt förening: en förening som är bunden till en stabil polymer genom en kemisk reaktion och bildar kovalenta bindningar, – additivt tillsatt förening: en förening som är tillsatt på annat sätt än reaktivt, – yrkesmässig aktivitet: sådan aktivitet som utförs av 1. en juridisk person, eller 2. en fysisk person och avser varor som inte är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk, – konsument : en köpare för vilken köpet inte är en yrkesmässig aktivitet, – EU eller EU-land : de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde enligt lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde, – tredjeland : länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde, – distansförsäljning : försäljning där varorna transporteras till Sverige från ett annat EUland av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning och där köpet inte är yrkesmässigt för köparen, – undantagen säljare : en säljare som inte är godkänd som lagerhållare enligt 10 §, registrerad mottagare enligt 10 a § eller registrerad EU-handlare enligt 10 b § och vars

1 Senaste lydelse 2020:568.

Bilaga 6

årliga försäljning av skattepliktiga varor till Sverige inte överskrider 100 000 kronor för innevarande eller föregående kalenderår, – unionstullkodexen : Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, i lydelsen enligt förordning (EU) 2016/2339. Vid beräkningen av den årliga försäljningen för undantagna säljare enligt första stycket ska inte mervärdesskatt beaktas, och inte heller fraktkostnader till den del de går att särskilja.

Lydelse enligt prop. 2021/22:240 Föreslagen lydelse

3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr: 1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40, 2. 8422 11, 3. 8450 11, 8450 12 och 8450 19, 4. 8451 21, 5. 8471 30, 8471 41 och 8471 49, 6. 8508 11, 7. 8516 50 och 8516 60, 8. 8517 11, 8517 12 , 8517 18 och 8517 8. 8517 11, 8517 13 , 8517 14 , 8517 18 62, och 8517 62, 9. 8519 30, 8519 50 , 8519 81 och 8519 9. 8519 30, 8519 81 och 8519 89, 89, 10. 8521 10 och 8521 90, 11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99, 12. 8528 41 , 8528 49, 8528 51 , 8528 12. 8528 42 , 8528 49, 8528 52 , 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt 13. 9504 50. För en skattepliktig vara som avses i För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1 – 4, 6 eller 7 ska skatt första stycket 1 – 4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11,00 kronor per kilogram av betalas med 11,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp ska dock inte betalas med högre belopp än 457,00 kronor per skattepliktig vara. än 470,00 kronor per skattepliktig vara. För en skattepliktig vara som avses i För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller 8 – 13 ska skatt betalas första stycket 5 eller 8 – 13 ska skatt betalas med 166,00 kronor per kilogram av den med 154,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än dock inte betalas med högre belopp än 457,00 kronor per skattepliktig vara. 470,00 kronor per skattepliktig vara. Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

3 a § För kalenderåret 2023 och efter- För kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för följande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 3 § betalas med belopp vad som anges i 3 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skatte- november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska belopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår. betalas för påföljande kalenderår. Skattebeloppen räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.

Bilaga 6

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppen räknas om. De omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § För skattepliktig vara som uppfyller de Den skattskyldige får göra avdrag för villkor som framgår av 5 § får den skatt med 50 procent av den skatt som skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 ska betalas enligt 3 § om den skattepliktiga procent av den skatt som ska betalas varan inte innehåller någon brom- eller enligt 3 §. klorförening. Om varan inte heller innehåller någon fosforförening får avdrag göras med 95 procent. För skattepliktig vara som uppfyller Vid bedömningen av rätten till avdrag villkoren i både 5 och 6 §§ får den skattskyldige beaktas endast föreningar som utgör en högre i stället göra avdrag för skatt med 90 procent av andel än 0,1 viktprocent av det homogena den skatt som ska betalas enligt 3 §. materialet i 1. ett kretskort, med undantag för kortets komponenter, eller 2. en plastdel som väger mer än 25 gram.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 a § Om det när skattskyldighet inträder Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § 4 inte går att utläsa en varas enligt 12 § 4 inte går att utläsa en varas nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället för vad som anges i 3 § andra – stället för vad som anges i 3 § andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§ tas ut med fjärde styckena och 4 § tas ut med följande belopp: följande belopp: – KN-nr 8471 30: 425 kr/vara, – KN-nr 8471 30: 385 kr/vara, – KN-nr 8508 11: 84 kr/vara, – KN-nr 8508 11: 77 kr/vara, – KN-nr 8516 50: 204 kr/vara, – KN-nr 8516 50: 187 kr/vara, – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: 85 – KN-nr 8517 11 eller 8527 12: 77 kr/vara, kr/vara, – KN-nr 8517 12 : 41 kr/vara, – KN-nr 8517 13 eller 8517 14 : 37 kr/vara, – KN-nr 8517 18, 8519 50 , 8521 90, – KN-nr 8517 18, 8521 90, 8527 13, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 19, 8527 91, 8527 92 eller 8527 99: 8527 99: 170 kr/vara, 154 kr/vara, – KN-nr 8517 62: 148 kr/vara, – KN-nr 8517 62: 134 kr/vara, – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 – KN-nr 8519 81, 8519 89 eller 8521 10: 340 kr/vara, 10: 308 kr/vara, – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, – KN-nr 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 8418 30, 8418 40, 8422 11, 8450 11, 8450 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 12, 8450 19, 8451 21, 8471 41, 8471 49, 8516 60, 8519 30, 8528 41 , 8528 49, 8528 8516 60, 8519 30, 8528 42 , 8528 49 , 8528 51 , 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 73 52 , 8528 59, 8528 71, 8528 72, 8528 73 eller 9504 50: 469 kr/vara. eller 9504 50: 470 kr/vara.

Bilaga 6

7 b § För kalenderåret 2023 och efter- För kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår ska skatt som tas ut följande kalenderår ska skatt som tas ut enligt 7 a § i stället för vad som anges i enligt 7 a § i stället för vad som anges i den paragrafen betalas med belopp som den paragrafen betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skatte- november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska belopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår. betalas för påföljande kalenderår. Skattebeloppen räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppen räknas om. De omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § 2 Om en svensk konsument har köpt en Om en konsument i Sverige har köpt en skattepliktig vara genom distans- skattepliktig vara genom distansförsäljning och konsumenten på fråga försäljning och konsumenten på fråga från säljaren eller förmedlaren felaktigt från säljaren eller förmedlaren felaktigt har uppgett att köpet är yrkesmässigt, är har uppgett att köpet är yrkesmässigt, är den som avses i 8 § 3, 4 eller 5 inte den som avses i 8 § första stycket 3, 4 eller skattskyldig om denne direkt till 5 inte skattskyldig om denne direkt till konsumenten har upplyst om att felaktiga konsumenten har upplyst om att felaktiga uppgifter kan leda till en skyldighet att uppgifter kan leda till en skyldighet att betala skatten och en tilläggsavgift. I så betala skatten och en tilläggsavgift. I så fall är det i stället konsumenten som ska fall är det i stället konsumenten som ska betala skatten. betala skatten. Det som sägs i första stycket ska även Det som sägs i första stycket ska även gälla skattskyldighet enligt 8 § 1 om gälla skattskyldighet enligt 8 § första stycket lagerhållaren har förmedlat en distans- 1 om lagerhållaren har förmedlat en försäljning av en skattepliktig vara från en distansförsäljning av en skattepliktig vara undantagen säljare till konsumenten. från en undantagen säljare till konsumenten. Skatten ska tas ut enligt den skattesats som gällde vid den tidpunkt då varorna fördes in i Sverige. Om skatt ska betalas av en konsument enligt första eller andra stycket, ska konsumenten även betala en tilläggsavgift om 500 kronor per vara om det inte är uppenbart oskäligt.

Lydelse enligt SFS 2022:176 Föreslagen lydelse

12 § Skyldighet att betala skatt inträder 1. för den som är godkänd lagerhållare, när a) en skattepliktig vara efter försäljning från lagerhållaren levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare, b) en skattepliktig vara tas till eget b) en skattepliktig vara tas till ett försäljningsställe för detaljförsäljning, försäljningsställe för detaljförsäljning,

2 Senaste lydelse 2020:568.

Bilaga 6

c) en skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, d) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager, eller e) en skattepliktig vara förs in till Sverige efter det att lagerhållaren har förmedlat en distansförsäljning av varan från en undantagen säljare, 2. för den som är skattskyldig enligt 8 § 6, när den skattepliktiga varan tillverkas, 3. för den som är skattskyldig enligt 8 § 2, 3, 4, 5 eller 7, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige, 4. för den som är skattskyldig enligt 9 §, vid den tidpunkt då tullskulden uppkommer i Sverige enligt tullagstiftningen, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull. Om tullskuld uppkommer i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i unionstullkodexen, inträder skattskyldigheten för den som är skattskyldig enligt 9 § vid den tidpunkt då tullskulden uppkommer eller skulle ha uppkommit i det andra EUlandet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § 3 Skattskyldigheten inträder inte för en Skattskyldighet inträder inte för en skattepliktig vara som skattskyldighet enligt skattepliktig vara som i Sverige tidigare har denna lag tidigare inträtt för, såvida inte den 1. ägts av någon annan än en lagerhållare, skatten har återbetalats enligt 13 a §. 2. tagits till ett försäljningsställe för detaljförsäljning, eller 3. tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning. Sådana förhållanden och händelser som gällt eller inträffat före ett beslut om att bevilja återbetalning enligt 13 a § ska dock inte beaktas. Skattskyldighet inträder inte heller för en skattepliktig vara som har tillverkats före den 1 juli 2017.

Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse

15 c § Om en skattskyldig som har fått Om en skattskyldig som har fått skatten beslutad enligt 7 a § lämnar skatten beslutad enligt 7 a § lämnar skriftliga uppgifter om de skattepliktiga skriftliga uppgifter om de skattepliktiga varornas nettovikt till Tullverket inom två varornas nettovikt till Tullverket inom två månader från den tidpunkt då han eller månader från den tidpunkt då han eller hon har tagit del av beslutet om skatt, ska hon har tagit del av beslutet om skatt, ska Tullverket ompröva sitt tidigare beslut. Tullverket ompröva sitt tidigare beslut. Skatten ska i så fall beräknas utifrån vad Skatten ska i så fall beräknas utifrån vad som anges i 3 – 7 §§. som anges i 3 och 4 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2020:568.

Bilaga 6

5 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-06-13

Närvarande: Justitieråden Mahmut Baran, Leif Gäverth och Malin Bonthron

En enklare och tydligare kemikalieskatt

Enligt en lagrådsremiss den 2 juni 2022 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

2. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Johan Westlund.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.1 i lagrådsremissen)

7 a §

Genom denna paragraf och paragraferna 7 b och 15 c införs ett schabloniserat förfarande när skyldigheten att betala skatt inträder vid import och otillåten införsel i de fall det inte av tulldeklarationen går att utläsa en varas nettovikt. Skattebeloppen ska baseras på de tyngsta varor som normalt förekommer på marknaden inom varje kategori. Om beskattning har skett enligt schablon kan en skattskyldig inom två månader skriftligen lämna uppgifter till Tullverket om varans vikt för att få skatten beräknad enligt ordinarie regler.

Av den föreslagna 7 a § följer att skatt ska tas ut enligt den schabloniserade beskattningen ”när skattskyldighet inträder enligt 12 § 4”. I den sistnämnda paragrafen hänvisas i sin tur till 9 § första stycket 1 och 2. Det innebär att förfarandet inte omfattar situationen som täcks av 12 § 5, dvs. när skyldigheten att betala skatt inträder vid import där tillstånd för centraliserad klarering har använts.

För det fall avsikten är att det nya förfarandet ska omfatta samtliga situationer då skyldighet att betala skatt vid import inträder, föreslår Lagrådet att den inledande delen av 7 a § kompletteras med en hänvisning till 12 § 5. Paragrafens inledande del får då följande lydelse.

Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § 4 eller 5 inte går att utläsa en varas nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället för vad som anges i 3 § andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§ tas ut med följande belopp: Lagrådet noterar att bestämmelsen om skattskyldighetens inträde vid import där tillstånd för centraliserad klarering har använts i 12 § i den lydelse som träder i kraft den 13 februari 2023 finns i ett nytt andra stycke i den paragrafen. Detta bör därför föranleda ett förslag till en ändring av 7 a § där hänvisningen till 12 § 4 ersätts med en hänvisning till 12 § första stycket 4 och hänvisningen till 12 § 5 ersätts med en hänvisning till 12 § andra stycket. En sådan lagändring bör träda i kraft samma dag som den nämnda lydelsen av 12 § träder i kraft, dvs. den 13 februari 2023. Den inledande delen av 7 a § bör då ges följande lydelse.

Bilaga 6

Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § första stycket 4 eller andra stycket inte går att utläsa en varas nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället för vad som anges i 3 § andra – fjärde styckena och 4 – 7 §§ tas ut med följande belopp: 7 b §

Paragrafen reglerar årlig omräkning av skattebeloppen enligt 7 a § utifrån förändringar i konsumentprisindex och bruttonationalprodukten (s.k. indexering). Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Skattebeloppen räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppen räknas om.

Enligt den föreslagna paragrafen i lagförslaget i detta avsnitt ska indexeringen ske ”för kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår”.

De föreslagna reglerna föreslås träda i kraft den 31 december 2022. Det kommer alltså inte att finnas något skattebelopp som gäller den 1 augusti 2022 och som kan räknas om för påföljande kalenderår, dvs. 2023. Tanken är, som bekräftats vid föredragningen, att det inte ska ske någon omräkning för kalenderåret 2023, utan de i 7 a § angivna skattebeloppen ska gälla för det kalenderåret. Dessa belopp kommer då att ligga till grund för den omräkning som ska göras för kalenderåret 2024 förutsatt att de fortfarande gäller den 1 augusti 2023.

Omräkningen enligt 7 b § bör följaktligen i stället gälla för ”kalenderåret 2024 och efterföljande kalenderår”. Lagrådet föreslår att den föreslagna bestämmelsen justeras i enlighet med detta.

15 c §

Paragrafen reglerar möjligheten för den skattskyldige att få skatten beräknad enligt ordinarie regler i stället för enligt det schabloniserade förfarandet genom att inom två månader från den tidpunkt då han eller hon har tagit del av beslutet om den schabloniserade beskattningen till Tullverket skriftligen inkomma med uppgifter om den skattepliktiga varans nettovikt. Det bör framgå av författningskommentaren att uppgifter om varans vikt kan lämnas via e-post.

Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.2 i lagrådsremissen)

4 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skatteavdrag. Genom de föreslagna ändringarna flyttas reglerna i nuvarande 4 – 6 §§ till 4 §. Ändringarna i första stycket innebär bl.a. att högsta avdragsnivån höjs från 90 till 95 procent. Den skattskyldige får göra avdrag för skatt med 50 procent av skatten om den skattepliktiga varan inte innehåller någon brom- eller klorförening. Om varan inte heller innehåller någon fosforförening får avdrag göras med 95 procent. Det maximala avdraget är alltså 95 procent i stället för 50 procent om varan inte heller innehåller någon fosforförening. Enligt Lagrådet blir det tydligare om orden ”i stället” skjuts in i andra meningen i första stycket. Paragrafens första stycke får då följande lydelse.

Bilaga 6

Den skattskyldige får göra avdrag för skatt med 50 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 § om den skattepliktiga varan inte innehåller någon brom- eller klorförening. Om varan inte heller innehåller någon fosforförening får avdrag i stället göras med 95 procent. 7 a §

Lagrådets förslag beträffande denna paragraf i det remitterade förslaget i avsnitt 2.1 föranleder, om det följs, en ändring av den inledande delen av paragrafen. Paragrafens inledande del bör då ges följande lydelse.

Om det när skattskyldighet inträder enligt 12 § första stycket 4 eller andra stycket inte går att utläsa en varas nettovikt av en tulldeklaration, ska skatt i stället för vad som anges i 3 § andra – fjärde styckena och 4 § tas ut med följande belopp: 7 b §

I remissens förslag i detta avsnitt föreslås ändringar avseende båda paragraferna 7 a och 7 b. Genom ändringen av 7 a § justeras skattebeloppen per vara. Dessa lydelser av paragraferna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Lagrådets förslag om justering av startåret för indexering i avsnitt 2.1 ovan kommer, om det följs, att innebära att skattebeloppen för kalenderåret 2023 gäller fram till och med den 30 juni 2023. Den 1 juli 2023 är däremot, som framgått, lydelsen av 7 a § enligt förslaget i detta avsnitt tänkt att träda i kraft. Det innebär att skattebeloppen enligt förslaget till 7 a § i detta avsnitt kommer att gälla den 1 augusti 2023 och alltså ligga till grund för indexeringen för kalenderåret 2024 och de efterföljande kalenderåren.

De nya skattebeloppen som ska gälla från och med 1 juli 2023 kommer således att gälla innan det sker någon omräkning. Vidare kommer utgångspunkten för indexeringen fortfarande att vara kalenderåret 2024. Det kommer därför inte finnas något behov av att ändra 7 b § för att ”nollställa” indexeringen.

Mot bakgrund av det sagda förordar Lagrådet att den föreslagna ändringen av paragrafen i detta avsnitt utgår. En följdändring behöver då även göras i ingressen till lagförslaget.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 2022

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssell, Wykman, Malmer Stenegard, Kullgren, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari

Föredragande: statsminister Kristersson och statsråden Billström, Svantesson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssell, Wykman, Malmer Stenegard, Kullgren, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari

Regeringen beslutar proposition 2022/23:1 Budgetpropositionen för 2023

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 1

Utgiftsområde 1

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt tabell 1.1. 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Riksdagsstyrelsens förslag:

3. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 140 000 000 kronor (avsnitt 4.4.2). 4. Riksdagen godkänner investeringsplanen för 2023 – 2025 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (avsnitt 4.4.3). 5. Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 200 000 000 kronor (avsnitt 4.4.3). 6. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, när det gäller anslag som står till Riksdagsförvaltningens disposition, enligt tabell 1.1.

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag:

7. Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2023 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet (avsnitt 5.4.1). 8. Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Riksdagens ombudsmän (JO) enligt tabell 1.1.

Riksrevisionens förslag:

9. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor (avsnitt 6.5.1). 10. Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Riksrevisionen enligt tabell 1.1.

Utgiftsområde 1

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 167 903 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 004 077 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 996 390 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 210 000 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 127 126 2:5 Riksrevisionen 359 118 3:1 Sametinget 59 676 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 584 123 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 438 6:1 Allmänna val och demokrati 149 840 6:2 Justitiekanslern 80 863 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 172 794 6:4 Valmyndigheten 60 164 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 518 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000 8:1 Mediestöd 1 010 519 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 48 174 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 310

Summa anslag inom utgiftsområdet 18 270 004

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställningsbemyndigande Tidsperiod 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 2024 8:1 Mediestöd 150 000 2024 – 2026

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 319 200

Utgiftsområde 1

2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Denna budgetproposition omfattar, trots den korta tid som stått till förfogande, många viktiga reformer. Det har dock inte varit möjligt för regeringen att föreslå nya mål för utgiftsområden eller ge den redovisning av resultat som enligt budgetlagen (2011:203) ska ingå i budgetpropositionen ett innehåll som fullt ut återspeglar regeringens politik.

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar avsnitten Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 1 2021 2022 2022 2023 2024 2025

Statschefen 178 187 187 168 164 170

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 178 187 187 168 164 170

Riksdagen och dess myndigheter 2 345 2 625 2 743 2 697 2 739 2 795

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 918 981 1 005 1 004 1 026 1 055 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 894 985 989 996 1 007 1 026 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 91 180 252 210 210 210 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 110 124 125 127 130 132 2:5 Riksrevisionen 332 356 372 359 366 373

Sametinget och samepolitiken 61 59 61 60 62 59

3:1 Sametinget 61 59 61 60 62 59

Regeringskansliet m.m. 8 112 8 481 8 664 9 584 9 306 9 510

4:1 Regeringskansliet m.m. 8 112 8 481 8 664 9 584 9 306 9 510

Länsstyrelserna 4 042 3 755 3 758 3 760 3 836 3 825

5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 042 3 755 3 758 3 760 3 836 3 825

Demokratipolitik och mänskliga

rättigheter 473 1 142 1 152 683 700 650

6:1 Allmänna val och demokrati 110 705 698 150 155 99 6:2 Justitiekanslern 57 56 77 81 83 85 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 119 125 131 173 181 183 6:4 Valmyndigheten 20 37 37 60 61 62 6:5 Stöd till politiska partier 168 169 169 169 169 169 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 40 51 52 53

Nationella minoriteter 118 223 221 228 228 127

7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 116 208 206 208 208 118 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 1 16 15 20 20 10

Medier 1 038 1 101 1 120 1 059 1 071 1 047

8:1 Mediestöd 994 1 056 1 076 1 011 1 017 991 7

Utgiftsområde 1

Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 1 2021 2022 2022 2023 2024 2025 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 43 46 44 48 54 55

Sieps samt insatser för att stärka

delaktigheten i EU-arbetet 25 32 32 31 31 32

9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 25 32 32 31 31 32

Totalt för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 16 392 17 605 17 938 18 270 18 137 18 214

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2023 – 2025 för utgiftsområde 1 Rikets

styrelse

Miljoner kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 17 238 17 238 17 238

2 Pris- och löneomräkning 154 549 884 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 774 244 -17 3 varav BP23 1 025 1 552 1 540 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt 103 106 108

Ny utgiftsram 18 270 18 137 18 214

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2023 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 1 Rikets

styrelse

Miljoner kronor 2023 1 Transfereringar 2 043 2 Verksamhetsutgifter 16 233 3 Investeringar -6

Summa utgiftsram 18 270

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2021 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Riksdagen har för utgiftsområdet beslutat om mål inom följande delområden.

2.3.1 Sametinget och samepolitiken – Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

Utgiftsområde 1

2.3.2 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter – Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74). – Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:59).

2.3.3 Nationella minoriteter – Målet för politiken för nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83).

2.3.4 Medier – Målen för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

2.4 Resultatredovisning

Resultat för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt). För avsnittet Medier redovisas resultat samlat inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. För avsnittet Sametinget och samepolitiken redovisas resultat om rennäring och andra näringar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

2.5 Politikens inriktning

Politikens inriktning för utgiftsområdet redovisas i förekommande fall på delområdesnivå (se respektive avsnitt). För avsnittet Medier redovisas politikens inriktning samlat inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

2.6 Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat en revisionsberättelse med reservation för Sametinget (se avsnitt 7.6).

Utgiftsområde 1

3 Statschefen

3.1 Budgetförslag

3.1.1 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tusental kronor

2021 Utfall 177 838 Anslagssparande 1 2022 Anslag 187 157 Utgiftsprognos 187 157

2023 Förslag 167 903

2 2024 Beräknat 164 232 3 2025 Beräknat 169 708 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 157 034 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 157 034 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att täcka utgifter för statschefens officiella funktioner inklusive utgifter för kungafamiljen samt för Kungliga hovstatens och Kungliga slottsstatens förvaltningsutgifter.

Resultatredovisning

Kungliga hovstaten (Hovstaten) och Kungliga slottsstaten (Slottsstaten) har till uppgift att bistå statschefen och övriga medlemmar av kungafamiljen i deras officiella plikter. I uppgiften ingår även att vårda och att visa det kungliga kulturarvet.

Verksamheten inom Hovstaten Kungens konstitutionella, statsceremoniella och officiella uppgifter utgör kärnan i Hovstatens årliga verksamhet. I dessa uppgifter ingår bl.a. öppnande av riksmötet, ordförandeskap i Utrikesnämnden, konseljer, audienser, statsbesök, officiella besök, representation samt möten med företrädare för den offentliga och den privata sektorn och med företrädare för det civila samhället. Kungen stöds i sitt uppdrag av kungafamiljen. Till Hovstaten hör Riksmarskalksämbetet, Hovmarskalksämbetet och Informationsavdelningen.

Av Kungliga hov- och slottsstatens verksamhetsberättelse för 2021 framgår att spridningen av sjukdomen covid-19 påverkade verksamheten vid Hovstaten även under 2021. Möjligheterna att genomföra den planerade programverksamheten var begränsade under en stor del av året. Programpunkter genomfördes i huvudsak i digital eller anpassad form.

Under 2021 ackrediterades 28 utländska ambassadörer genom skriftligt förfarande. Två statsbesök genomfördes under hösten. Antalet förfrågningar om kungligt deltagande i olika sammanhang påverkades även under 2021 av spridningen av covid-19, men ökade något jämfört med 2020. Sammanlagt inkom drygt 1 600 förfrågningar 2021, vilket kan jämföras med ca 1 500 förfrågningar 2020 och ca 1 900 förfrågningar 2019. Under 2021 genomförde kungen och kungafamiljen 912 officiella programpunkter, vilket var en ökning med drygt 50 programpunkter jämfört med föregående år.

Utgiftsområde 1

Verksamheten inom Slottsstaten Slottsstatens verksamhet omfattar huvudsakligen vård och underhåll av det kungliga kulturarvet samt utställnings- och visningsverksamhet. Organisatoriskt ansvarar Ståthållarämbetet för den löpande skötseln och tillsynen av de elva kungliga slotten med tillhörande byggnader och parker. Husgerådskammaren med Bernadottebiblioteket svarar för förvaltning, underhåll och vård av det statliga lösöret på de kungliga slotten. Till Ståthållarämbetet hör även Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som finansieras med de intäkter som förvaltningen av Kungliga Djurgården genererar.

I samarbete med Statens fastighetsverk bedrivs fortsatt ett flertal underhålls- och renoveringsprojekt, varav den pågående renoveringen av Stockholms slotts fasader är det mest omfattande projektet. Investeringar i säkerhetshöjande åtgärder och arbete med att säkerställa en säker och effektiv it-miljö har genomförts.

Spridningen av covid-19 medförde att visningsverksamheten vid de kungliga slotten, med undantag för parkerna, var stängd under januari – maj 2021. Visningsverksamheten kunde fr.o.m. juni 2021 delvis återupptas. Antalet besökare uppgick under 2021 till 195 000, vilket var en ökning med ca 11 procent jämfört med 2020.

Hovstatens ekonomi I enlighet med den överenskommelse som träffats mellan regeringen och Riksmarskalksämbetet, vars huvudsakliga innehåll återges nedan under Skälen för regeringens förslag, består den ekonomiska redovisningen av Hovstatens verksamhet av resultat- och balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter. Redovisningen följer vedertagna principer som tillämpas för Slottsstaten. Riksmarskalksämbetet har därutöver åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget, genom att fr.o.m. 2021 redogöra för hur anslaget fördelas till statschefen och till andra medlemmar av den kungliga familjen som utfört officiella uppdrag som åligger statschefen eller anknyter till statschefsämbetet (prop. 2021/22:232 s. 4).

De anslagsmedel som avsåg Hovstaten uppgick 2021 till 73,9 miljoner kronor. Medlen ska användas för att finansiera kostnader för representation, resor, transporter, personal m.m. samt levnadsomkostnader som är direkt kopplade till statschefens funktion. År 2021 utgjorde anslagsmedlen 86 procent av verksamhetens intäkter. Övriga intäkter, som framför allt utgörs av kostnadsersättningar för tjänster som utförs åt bl.a. Kungliga slottsstaten och Kungliga Djurgårdens förvaltning, uppgick till 11,8 miljoner kronor.

Hovstatens kostnader ökade från 81,8 miljoner kronor 2020 till 84,4 miljoner kronor 2021, främst till följd av högre personalkostnader.

Verksamhetsutfallet för Hovstaten blev positivt och uppgick till 1,3 miljoner kronor 2021, jämfört med 4,5 miljoner kronor 2020.

Slottsstatens ekonomi Slottsstaten har som tidigare år lämnat en årsredovisning enligt gängse utformning. Slottsstatens verksamhet finansieras med anslag, hyres- och arrendeintäkter, intäkter från visningar av de kungliga slotten och intäkter från försäljning i slottsbodarna.

Den visningsverksamhet som delvis kunde genomföras fr.o.m. juni 2021 medförde att Slottsstatens intäkter från avgifter och andra ersättningar ökade från 35,8 miljoner kronor 2020 till 43,4 miljoner kronor 2021. Av samma skäl ökade verksamhetens kostnader från 156 miljoner kronor 2020 till 162,9 miljoner kronor 2021. Det var huvudsakligen personalkostnaderna som ökade. Det anställningsstopp som hade införts 2020, främst inom visnings- och parkverksamheten, upphävdes.

Utgiftsområde 1

Verksamhetsutfallet för Slottsstaten blev negativt 2021 och uppgick till -13,4 miljoner kronor, vilket kan jämföras med ett negativt resultat om -6,8 miljoner kronor 2020.

Anställda inom Kungliga hov- och slottsstaten Antalet anställda inom Kungliga hov- och slottsstaten ökade 2021 jämfört med 2020, som en följd av att visningsverksamheten delvis kunde genomföras. År 2021 motsvarade de visstidsanställda på årsbasis 42 årsarbetskrafter, vilket var mer än dubbelt så många som 2020. Omräknat till heltid motsvarade de tillsvidareanställda 272 årsarbetskrafter 2021, vilket var i princip detsamma som 2020.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Verksamheten vid Hovstaten och Slottsstaten påverkades även 2021 påtagligt av spridningen av covid-19.

Hovstaten fortsatte att i stor utsträckning genomföra inplanerade programpunkter digitalt. Till följd av ett ökat antal programpunkter blev kostnaderna 2021 något högre än 2020. Kapitalförändringen blev trots det positiv och uppgick till 1,3 miljoner kronor. Kostnaderna beräknas öka framöver till följd av att senarelagda aktiviteter kan genomföras och verksamheten i övrigt kan återgå till normala förhållanden.

Den visningsverksamhet som Slottsstaten bedriver hölls i enlighet med vad som ovan anförts endast delvis öppen under 2021, vilket medförde ett fortsatt betydande intäktsbortfall. Fram t.o.m. 2019 växte visningsverksamheten och de intäkter den genererade översteg då, tillsammans med övriga intäkter från avgifter och ersättningar, intäkterna från anslag. De besparingsåtgärder som har vidtagits vid Slottsstaten har inte kunnat kompensera för intäktsminskningen. I stället har det varit nödvändigt med tillfälliga statliga stödåtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna.

Regeringen följer utvecklingen inom Kungliga hov- och slottsstaten.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.2 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:1 Kungliga hov- och

slottsstaten

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 149 157 149 157 149 157

2 Pris- och löneomräkning 1 546 8 454 13 709 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 17 200 6 621 6 842 3 varav BP23 17 200 6 200 6 200 – Säkerhetshöjande åtgärder 9 200 6 200 6 200 – Medel för jubileumsfirande 8 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 167 903 164 232 169 708

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Kungliga hov- och slottsstaten ska enligt överenskommelse med regeringen årligen lämna en berättelse över den samlade verksamheten (prop. 1996/97:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Verksamhetsberättelsen ligger till grund för regeringens bedömning av medelsbehovet. Av det totala anslaget tillförs Hovstaten 51 procent medan Slotts-

Utgiftsområde 1

staten tillförs 49 procent. Anslagsmedlen som avser Hovstaten disponeras av Kammarkollegiet och betalas ut engångsvis efter rekvisition till H.M. Konungens hovförvaltning. Anslagsmedel som avser Slottsstaten utbetalas månadsvis i lika stora delar. Anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten grundar sig på relationen mellan deras faktiska kostnader 1996. Kostnadsfördelningsnyckeln ska gälla långsiktigt och inte justeras till följd av smärre förändringar i organisationen eller verkliga kostnadsutfall.

Regeringen och Riksmarskalksämbetet har sedermera kommit överens om att större organisatoriska förändringar mellan dem ska redovisas i verksamhetsberättelsen för det budgetår då förändringen sker. Redovisningen ska utgöra en grund för en eventuell framtida ändring av anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten. Anslagets fördelning på de olika verksamhetsområdena ska dessutom bli föremål för en kontinuerlig diskussion mellan Riksmarskalksämbetet och Regeringskansliet (prop. 2005/06:1 utg.omr. 1 avsnitt 6). Sådana diskussioner fördes under 2020 med anledning av Slottsstatens verksamhet påverkas av allt högre krav på permanenta säkerhetshöjande åtgärder vid de kungliga slotten. Diskussionerna ledde fram till slutsatsen att det kunde finnas skäl att se över anslagsfördelningen. I budgetpropositionen för 2021 beaktade regeringen att Riksmarskalksämbetet framfört att anslagsökningar för säkerhetshöjande åtgärder vid de kungliga slotten i sin helhet bör fördelas till Slottsstaten, även om det skulle innebära avsteg från den i övrigt gällande överenskommelsen om anslagsfördelning mellan Hovstaten och Slottsstaten (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Diskussionerna mellan Riksmarskalksämbetet och Regeringskansliet fortsatte under 2021. I samband med dessa bedömdes det inte finnas skäl att ändra den ovan beskrivna anslagsfördelningen.

Enligt tidigare överenskommelse har tyngdpunkten i verksamhetsberättelsen legat på en redovisning av hur tilldelade medel använts när det gäller Slottsstaten. Regeringen och Riksmarskalksämbetet enades emellertid 2013 om att den ekonomiska redogörelsen för Hovstaten ska utgöras av en uppställning som liknar den redogörelse som tidigare lämnats för Slottsstaten. Detta innebär att uppställningen ska bestå av resultatoch balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter (prop. 2013/14:1 utg.omr. 1 avsnitt 4).

Av förarbetena till regeringsformen framgår att Hovstaten står utanför den statliga förvaltningsorganisationen (prop. 1973:90 s. 176). Den verksamhet som Hovstaten bedriver omfattas inte av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Hovstaten omfattas inte heller av anslagsförordningens (2011:223) bestämmelser om bl.a. prövning av anslagssparande och indragning av anslag, eller andra delar av det ekonomiadministrativa regelverket för myndigheter under regeringen.

Regeringen bedömer att säkerheten vid de kungliga slotten behöver stärkas. Vidare behöver medel tillföras för att möjliggöra aktiviteter med anledning av att det har gått 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och 50 år sedan H.M. Konungen blev statschef. Anslaget föreslås därför ökas med 17 200 000 kronor 2023. Från och med 2024 beräknas anslaget öka med 6 200 000 kronor.

Regeringen föreslår att 167 903 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 164 232 000 kronor respektive 169 708 000 kronor.

Utgiftsområde 1

4 Riksdagsförvaltningen

4.1 Utgångspunkter för Riksdagsförvaltningens

verksamhet

Riksdagen har som det främsta demokratiska statsorganet konstitutionellt fastställda uppgifter i det svenska statsskicket. Riksdagen med dess ledamöter har som folkets främsta företrädare också en central roll i opinionsbildningen och en skyldighet att verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Riksdagen har även uppgifter som följer av internationella åtaganden och av medlemskapet i Europeiska unionen.

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning.

4.1.1 Riksdagsförvaltningens uppgift Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet. Förvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen samt annan lagstiftning och i föreskrifter på riksdagsområdet.

Riksdagen har endast en verksamhetsgren: Stöd till den parlamentariska processen.

Riksdagsförvaltningen har till uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, utskotten, EU-nämnden, ledamöterna och övriga riksdagsorgan får det stöd och den service de behöver. Förvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och förvaltningsuppgifter.

4.1.2 Riksdagsstyrelsens uppdrag till förvaltningen Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att – svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskott m.m. – svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier – främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete – vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar – vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.

Dessa uppdrag utgör grunden för de fem uppdragsområden som verksamheten bedrivs utifrån:

A. Stöd till arbetet i kammaren och utskott m.m. B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete D. Vård och bevarande av byggnader och samlingar E. Myndighet och arbetsgivare

Med utgångspunkt i uppdraget fastställer riksdagsstyrelsen en strategisk plan för Riksdagsförvaltningen varje valperiod. I mars 2019 beslutade riksdagsstyrelsen om en strategisk plan för Riksdagsförvaltningen för perioden 2019 – 2022 (dnr 1810-2018/19).

Utgiftsområde 1

Den riksdagsstyrelse som tillträder efter valet i september 2022 kommer att besluta om en ny strategisk plan för perioden 2023 – 2026.

4.2 Resultatredovisning

Riksdagsförvaltningen har arbetat för att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Nedan följer en sammanfattning av Riksdagsförvaltningens resultat sedan januari 2021.

Riksdagsförvaltningen har

– givit kammare och utskott ett väl fungerade stöd. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i stora delar genomförts enligt plan, även om det internationella parlamentariska samarbetet har påverkats av coronapandemin. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att digitalisera dokumenthanteringen i den parlamentariska processen och det är nu möjligt att digitalt lämna in interpellationer och skriftliga frågor. Även arbetet med att stödja utvecklingen av mer enhetliga arbetsformer i utskotten och förbättra it-stödet till den parlamentariska processen har fortsatt. Förvaltningens planerade arbete med att utveckla beredskapen och kontinuitetsförmågan har genomförts. Ett strategiskt samordningsforum för krisberedskap och civilt försvar har etablerats. Bland annat har en översyn av förvaltningens beredskap och krishantering genomförts och kontinuitetsuppdraget som syftar till att stärka förmågan att upprätthålla budget- och lagstiftningsprocessen har slutförts. Därtill har förvaltningen genomfört aktiviteter inom ramen för Totalförsvarsövning 2020. – givit ledamöter och partikanslier ett väl fungerande stöd och god service. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i stora delar genomförts enligt plan. Flera utvecklingsprojekt pågår för att förbättra service och administrativt stöd. Ett digitalt stöd för hantering av övernattningsbostäder och arbetsplatser har utvecklats och arbetet med att utveckla och säkra lösningar för ledamöternas digitala möten pågår. En del utvecklingsinsatser på säkerhetsområdet som krävt närvaro i riksdagens lokaler kunde inte genomföras under 2021 på grund av restriktioner under coronapandemin, men har återupptagits under 2022. I detta ingår en revidering av Riksdagsförvaltningens säkerhetsskyddsanalys. – givit externa målgrupper möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Ett projekt pågår för att slå ihop dagens fyra webbplatser till en under riksdagen.se. De digitala studiebesöken har utvecklats både vad gäller innehåll och teknisk kunskap under pandemin. Förvaltningen har också inlett arbetet med att utveckla en framtida modell och teknik för skolbesök i riksdagen för årskurs 7 – 9. Firandet av demokratijubileet 2018 – 2022 avslutas 2022 och ger erfarenheter som kan tas till vara i arbetet med det nya temat Sverige 500 år som inleds 2022. Projektet för att uppgradera mediehanteringssystemet, som bl.a. stöder sändningar från kammaren, är också i sin slutfas. – vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har genomförts enligt plan. Den långsiktiga renoveringsplanen för fastigheterna följs. Renoveringen av ledamotshuset är klar och fastigheten har slutbesiktigats. Programarbetet för projekt Cephalus blev klart i mars 2022. Arbetet med att utveckla lokaler som lever upp till krav på säkerhet, tillgänglighet och miljöhänsyn fortsätter. Bland annat arbetar förvaltningen med att ta fram en strategisk lokalförsörjningsplan. Förvärv av fastigheten Cephalus 11 planeras att ske under år 2022.

Utgiftsområde 1

– varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Stora delar av utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har kunnat genomföras som planerat, medan annat är försenat. Det senare handlar framför allt om att förvaltningen har behövt göra omprioriteringar av resurser inom it-verksamheten och att HRarbetet under 2021 påverkades av och delvis inriktades på åtgärder med anledning av coronapandemin. I uppdraget att utveckla Riksdagsförvaltningens styrmodell har förslag till ny struktur av övergripande styrdokument tagits fram. Inom it-området pågår ett arbete med att skapa förutsättningar för en långsiktig planering av stödet för digitala möten och säkra lösningar.

I tabellen nedan framgår Riksdagsförvaltningens intäkter, kostnader och transfereringar för verksamhetsgrenen Stöd till den parlamentariska processen.

Tabell 4.1 Intäkter, kostnader och transfereringar

Miljoner kronor 2019 2020 2021 1 Intäkter 35 35 34 Kostnader 1 704 1 756 1 719 Nettokostnad 1 669 1 721 1 685 Transfereringar 516 520 521

2

Totalt 2 185 2 241 2 207

1 Exklusive intäkter av anslag. 2 Alla belopp i tabellen redovisas i miljoner kronor. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. De totalt sett minskade kostnaderna jämfört med 2020 beror främst på minskade avsättningar för ledamöters pensioner och avgångsförmåner i resultaträkningen.

För en mer utförlig redogörelse hänvisas till Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021 (2021/22:RS1) samt utskottens egna verksamhetsberättelser.

Konstitutionsutskottet kommer under hösten 2022 att behandla Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2021. Vid behandlingen av årsredovisningen för 2020 (bet. 2021/22:KU1) hade utskottet inget att invända och riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna.

4.3 Riksdagsstyrelsens bedömning av

uppdragsuppfyllelsen

Sammanfattningsvis har Riksdagsförvaltningen genomfört sina uppdrag med ett tillfredsställande resultat.

Även under 2021 påverkade coronapandemin förutsättningarna för kammar- och utskottsarbetet, vilket ställde särskilda krav på Riksdagsförvaltningens stöd till riksdagen och dess ledamöter.

Förvaltningen har gett stöd till det dagliga parlamentariska arbetet samtidigt som utvecklingsarbetet i stora delar genomförts som planerat. Ett exempel på en satsning som genomförts är den digitala inlämningstjänsten för interpellationer och skriftliga frågor som lanserades i slutet av året.

Den parlamentariska utredningen om riksdagen under coronapandemin 2020, konstaterar att Riksdagsförvaltningen klarat av att ge ett gott stöd under pandemin. Utredningen lyfter också fram vikten av att ytterligare utveckla förmågan att bistå riksdagen under en kris och att fortsätta arbetet med att utveckla tekniska plattformar för bl.a. distansmöten. Båda dessa områden har varit centrala för förvaltningen under

Utgiftsområde 1

året. Insatser för att utveckla säkerhetsarbetet, inte minst beredskapen och kontinuitetsförmågan, har genomförts.

Genomförandet av riksdagens demokratijubileum 2018 – 2022 har fortsatt. Under 2021 fick flera evenemang dock genomföras digitalt och den festföreställning som var planerad till den 14 september sköts fram till den 10 januari 2022.

Renoveringen av ledamotshuset har slutbesiktigats och inflyttning sker under 2022. Programarbetet för projekt Cephalus är avslutat och beslut om att genomföra detaljprojektering är taget. Detta innebär att renoveringarna av riksdagens hus följer den långsiktiga planen.

4.4 Budgetförslag

4.4.1 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tabell 4.2 Anslagsutveckling 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tusental kronor

2021 Utfall 918 073 Anslagssparande 106 283 1 2022 Anslag 981 205 Utgiftsprognos 1 005 026

2023 Förslag 1 004 077

2 2024 Beräknat 1 025 835 3 2025 Beräknat 1 054 538 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 989 402 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 989 402 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för kostnader för

– ersättningar som riksdagens ledamöter enligt lag har rätt till inom ramen för sitt ledamotsuppdrag, – stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen, – talmannens verksamhet, resor och representation, – utskottens utgående besök samt utrikes och inrikes resor och utfrågningar, – internationellt och interparlamentariskt samarbete samt bidrag till interparlamentariskt samarbete, – bidrag till föreningar i riksdagen, – bidrag till Stiftelsen Sveriges Nationaldag, – språkutbildning till riksdagens ledamöter samt för – klimatkompensation.

Utgiftsområde 1

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 4.3 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 2:1 Riksdagens ledamöter

och partier m.m.

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 981 205 981 205 981 205

2 Pris- och löneomräkning 3 171 39 419 67 976 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 19 701 5 211 5 357 3 varav BP23 19 701 5 026 5 026 – Stödet till politiska sekreterare 5 026 5 026 5 026 – EU-ordförandeskapet 2023 14 675 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 004 077 1 025 835 1 054 538

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Kostnaderna för Riksdagsförvaltningen ökar normalt under ett valår och året därefter. Ökningen är dock svårberäknad. De största svårigheterna i beräkningen är kostnaderna för dels avgångsförmåner, som påverkas av antalet ledamöter som inte kandiderar eller återväljs i samband med ett val, icke återvalda ledamöters ålder, invalsår och tjänstgöringstid, dels stödet till partigrupperna. För 2023 beräknas det beräknade anslagssparandet täcka kostnaderna.

För att genomföra EU-kommitténs förslag (2017/18:URF1 EU-arbetet i riksdagen) om en studieresa till EU:s institutioner för ledamöter med EU-anknutna uppdrag kommer det under valperioden att vara möjligt att genomföra en sådan resa. Det antal ledamöter som kan komma i fråga för denna finansiering är begränsat och deltagarna planeras att utses av talmannen efter nomineringar från partigrupperna.

Stödet till politiska sekreterare Stödet till partigrupperna i riksdagen för politiska sekreterare till riksdagens ledamöter regleras i 3 kap. lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen och riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2016:6) om tillämpningen av lagen. Stödet är avsett att täcka kostnaderna för handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter och beräknas efter normen en politisk sekreterare per riksdagsledamot. Schablonbeloppet för stödet till politiska sekreterare räknas upp med ca 1,8 procent från nuvarande 67 100 kronor till 68 300 kronor fr.o.m. den 1 januari 2023. Det innebär att anslaget behöver ökas med 5 026 000 kronor fr.o.m. 2023.

EU-ordförandeskapet 2023 Under Sveriges EU-ordförandeskap förväntas riksdagen skapa arenor där parlamentariker från EU:s medlemsstater, Europaparlamentet, kandidatländer m.fl. träffas för diskussioner i aktuella frågor av gemensamt europeiskt och parlamentariskt intresse. Den parlamentariska dimensionen av EU-ordförandeskapet innebär att riksdagen under det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023 kommer att stå värd för åtta konferenser. Sju av konferenserna äger rum i riksdagen och en i Bryssel. Fem av konferenserna arrangeras varje halvår utifrån en bestämd arbetsordning. Utöver dessa institutionaliserade konferenser anordnar riksdagen tre konferenser på eget initiativ, och riksdagen bestämmer där på egen hand upplägg och tema. De tre konferenserna kommer att handla om demokratin i Europa, EU:s framtida

Utgiftsområde 1

energiförsörjning och cirkulär bioekonomi. För genomförandet av konferenserna ökas anslaget med 14 675 000 kronor 2023.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag Riksdagsstyrelsen föreslår att 1 004 077 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 1 025 835 000 kronor respektive 1 054 538 000 kronor.

4.4.2 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tusental kronor

2021 Utfall 893 536 Anslagssparande 62 969 1 2022 Anslag 984 675 Utgiftsprognos 989 048

2023 Förslag 996 390

2 2024 Beräknat 1 007 431 3 2025 Beräknat 1 025 788 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 981 412 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 978 512 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksdagsförvaltningens förvaltningsutgifter, bidrag till föreningar i riksdagen och resebidrag till skolor. Anslaget får också användas för kostnader för stipendier till skolungdomar och kostnader för nämnder och riksdagsorgan enligt lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.

Utgiftsområde 1

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 4.5 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 2:2 Riksdagens

förvaltningsanslag

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 984 675 984 675 984 675

2 Pris- och löneomräkning 10 235 36 612 58 303 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 1 480 -13 856 -17 190 3 varav BP23 33 110 29 900 27 000 – Säkra it-drift och webb 8 220 10 520 10 520 – EU-ordförandeskapet 2023 2 180 – Hyresrelaterade kostnader 3 160 3 160 3 160 – Säkerhet och bevakning 5 720 4 020 4 020 – Sverige och riksdagen under 500 år 1 300 – Tjänstemannastöd OSSE 630 – Riksdagsutredning 2 900 2 900 – Finansutskottets granskning av Riksbanken 5 000 5 000 5 000 – Parlamentariska beslutsprocessen 4 000 4 300 4 300 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 996 390 1 007 431 1 025 788

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Säkra it-drift och webb Riksdagsförvaltningen har ett ökat antal it-miljöer i drift, med olika verksamhetskrav, samt planerar en gemensam infrastruktur för riksdagsmyndigheter, vilket medför att rätt bemanning behöver säkerställas. Det sistnämnda finansieras dock av berörda myndigheter. Högre komplexitet inom de olika it-miljöerna gör att arbetsbelastningen inom it-drift ökar. Det finns därför ett behov av resursförstärkning inom itavdelningen för drift och underhåll.

Riksdagsförvaltningen bygger en integrerad webbplats med en ny teknisk plattform. Under året ska en systemförvaltning etableras för att säkra utveckling och underhåll av riksdagens webbplats, samt för att möta nya lagkrav och högre krav på säkerhet, kontinuitet och digitalisering. En resursförstärkning behövs för att skapa förutsättningar för att kunna förvalta den nya externa webben.

Anslaget ökas med 8 220 000 kronor för 2023. Från och med 2024 beräknas anslaget öka med 10 520 000 kronor.

EU-ordförandeskapet 2023 Förvaltningen har kunnat göra mer detaljerade kostnadsberäkningar avseende aktiviteter som rör kommunikationen kring EU-ordförandeskapet och det praktiska genomförandet av konferenserna våren 2023. För att kunna ta höjd för genomförandet och det efterföljande trojkasamarbetet finns ett kompletterande behov av resursförstärkning inom kammaravdelningen. Utöver den ökning av anslaget gällande EU-ordförandeskapet som riksdagen har beslutat om (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1, bet. 2021/22:KU1, rskr. 2021/22:70) ökas anslaget ytterligare med 2 180 000 kronor 2023.

Utgiftsområde 1

Hyresrelaterade kostnader Sedan 2022 har hyresrelaterade kostnader ökat. Mot bakgrund av detta ökas anslaget med 3 160 000 kronor fr.o.m. 2023.

Säkerhet och bevakning Riksdagsförvaltningen arbetar för att säkerställa det stöd som krävs för att upprätthålla den parlamentariska processen oavsett situation, såväl i vardagen som vid kriser, krig och krigsfara. Samtidigt har omvärldsläget försämrats och hotbilden breddats och blivit mer komplex.

Det fortsatta utvecklingsarbetet som Riksdagsförvaltningen behöver genomföra inom säkerhets-, bevaknings- och beredskapsområdet medför ökade kostnader för att bl.a. övervaka it-miljöer samt för att granska att verksamheten bedrivs enligt lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Därtill krävs resursförstärkning för att minska sårbarheter i kritiska it-stöd, genomföra säkerhetsprövningar vid rekrytering och höja skyddsvaktsorganisationens förmåga att verka i kris, krigsfara och krig.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 5 720 000 kronor 2023. Från och med 2024 beräknas anslaget öka med 4 020 000 kronor.

Sverige och riksdagen under 500 år Den historiska utvecklingen och berättelsen om riksdagen under 500 år uppmärksammas med aktiviteter såsom medverkan på externa arenor, seminarier och andra arrangemang, digitala kanaler, utställning och studiematerial, i syfte att nå ut brett och sprida kunskap om riksdagens arbete i hela landet.

För 2023 har det tillkommit kostnader, bl.a. för en utställning i riksdagshuset med bäring på firandet och jubileumsboken Riksdagen under 500 år.

Utöver den ökning av anslaget gällande Sverige och riksdagen 500 år som riksdagen har beslutat om (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1, bet. 2021/22:KU1, rskr. 2021/22:70) ökas anslaget ytterligare med 1 300 000 kronor 2023.

Tjänstemannastöd OSSE Under en ledamots presidentskap finns fortsatt behov av en resursförstärkning som har en samordnande och rådgivande funktion och är kontaktperson mot Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas parlamentariska församling (OSSE PF). För detta ökas anslaget med 630 000 kronor 2023.

Riksdagsutredning Under innevarande valperiod har ett antal riksdagsfrågor identifierats som kan bedömas lämpliga att utreda närmare efter valet i september 2022. Ett sådant uppdrag genomförs i så fall i form av en riksdagsutredning som beräknas pågå under 2023 och 2024 och kostnaden beräknas utifrån behovet av en ordförande och två sekreterare. Anslaget ökas mot bakgrund av detta med 2 900 000 kronor 2023. För 2024 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp.

Finansutskottets granskning av Riksbanken Regeringen har föreslagit att finansutskottets granskning av Riksbanken ska stärkas och omfatta hela Riksbankens verksamhet (prop. 2021/22:41). Regeringen anser att finansutskottet bör ges utökade resurser för sitt granskningsuppdrag och hänvisar till att Riksbankskommittén bedömt att utskottets resurser bör ökas med 5 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2023. Finansutskottet har yttrat sig till konstitutionsutskottet över propositionen och anför att utskottet delar regeringens uppfattning att det krävs

Utgiftsområde 1

utökade resurser för att finansutskottet ska kunna förstärka granskningen av Riksbankens verksamhet i enlighet med förslagen i propositionen. När det gäller hur stort det årliga resurstillskottet bör vara har finansutskottet ingen annan uppfattning än den bedömning som gjordes av Riksbankskommittén (yttr. 2021/22:FiU2y). Riksdagen har beslutat anta föreslagna ändringar i regeringsformen som vilande och medgett att behandlingen av förslaget till ny riksbankslag får skjutas upp till 2022/23 års riksmöte (bet. 2021/22:KU15, rskr. 2021/22:341).

Anslaget ökas med anledning av ovanstående med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Parlamentariska beslutsprocessen Under valperioden har antalet ärenden i den parlamentariska processen ökat kraftigt. För arbetet i kammarkansliet innebär det ökade antalet ärenden bl.a. ett väsentligt ökat antal parlamentariska dokument för konstitutionell kontroll, ökad kvällstjänstgöring och fler frågor från partigrupper och massmedia. Den ökade aktiviteten jämte nödvändigt utvecklingsarbete har inneburit en påtagligt ökad arbetsinsats under en längre tid. Det behövs nu en förstärkning med en kammarsekreterare för att säkra stabiliteten och uthålligheten, minska nyckelpersonsberoendet samt för att upprätthålla nivån och kravet på skyndsamhet i stödet till kammaren. Inom utskottsavdelningen har ökningen av antalet riksdagsärenden varit extra stor på bl.a. justitie- och socialutskottets kanslier. Vid dessa kanslier har också grundbemanningen av föredraganderesurser varit oförändrad under lång tid och under de två senaste valperioderna har kanslierna regelmässigt haft behov av en till två extra föredraganderesurser. För att minska nyckelpersonsberoende och säkra stabiliteten vid justitie- och socialutskottets kanslier behövs en förstärkning av respektive kanslis grundbemanning med en föredraganderesurs vardera. Det finns anledning att noga följa hur det ökade antalet riksdagsärenden och det parlamentariska läget tillsammans med angeläget utvecklingsarbete påverkar verksamheten och resursbehoven i kammare, utskott och EU-nämnd framöver.

När det gäller Riksdagsförvaltningens tv-produktion och webb-tv-sändningar är syftet att ge alla möjlighet att följa debatter i kammaren, offentliga utskottsutfrågningar och vissa andra aktiviteter i riksdagen. Från 2021 har behovet av antalet sändningar och parallella produktioner ökat. Medel för att finansiera en resursförstärkning behövs inom området tv-produktion.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 4 000 000 kronor 2023. Från och med 2024 beräknas anslaget öka med 4 300 000 kronor.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag Enligt riksdagsstyrelsens överväganden ökas anslaget med 33 110 000 kronor 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget öka med 29 900 000 kronor respektive 27 000 000 kronor.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär samtidigt att anslagsnivån minskas med 31 630 000 kronor 2023.

Riksdagsstyrelsen föreslår att 996 390 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 1 007 431 000 kronor respektive 1 025 788 000 kronor.

Utgiftsområde 1

Låneram

Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagsförvaltningen bemyndigas att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 140 000 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: För 2023 beräknas investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet uppgå till ca 50 000 000 kronor.

Projektet En sammanhållen extern webbplats pågår, där en integrerad webbplats med en ny teknisk plattform tas fram, och den beräknade totala investeringsbudgeten är ca 21 000 000 kronor.

De investeringar som är planerade för 2023 ryms inte inom nuvarande låneram. Därför föreslås en ökning av låneramen för 2023 med 10 000 000 kronor till 140 000 000 kronor.

4.4.3 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tabell 4.6 Anslagsutveckling 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tusental kronor

2021 Utfall 91 237 Anslagssparande 72 258 1 2022 Anslag 180 000 Utgiftsprognos 252 142

2023 Förslag 210 000

2024 Beräknat 210 000 2025 Beräknat 210 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för kostnader för särskilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens egna fastigheter och bostadsrätter. Det får också användas för kostnader för renoverings- och underhållsåtgärder, evakueringslokaler i samband med renoveringsarbeten, markskötsel och utemiljö, konst, fast inredning samt kostnader för it-system kopplade till denna verksamhet. Anslaget får även användas för att täcka kostnader för räntor och avskrivningar för ovanstående.

Anslaget får också användas för kostnader för förvärv av mark för framtida byggnation av en extern godsmottagning samt för kostnader för fastighetsförvärv i samband med Framtidens riksdagshus.

Utgiftsområde 1

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 4.7 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 2:3 Riksdagens

fastighetsanslag

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 120 000 120 000 120 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 90 000 90 000 90 000 varav BP23 90 000 90 000 90 000 – Avskrivningskostnader 25 000 25 000 25 000 – Kostnader för ombyggnation m.m. 65 000 65 000 65 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 210 000 210 000 210 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Riksdagsförvaltningen har tagit fram en övergripande långsiktig planering för att förvalta och utveckla fastigheterna som kallas Framtidens riksdagshus. Detta övergripande och strategiska program innehåller planeringen för kommande ombyggnader, underhåll och utveckling av riksdagens fastigheter. Varje fastighet har dessutom en fastställd underhållsplan som uppdateras löpande. Först ut var renoveringen av ledamotshuset, som fick en godkänd slutbesiktning 29 april 2022. Näst på tur att renoveras är Cephalus.

I Framtidens riksdagshus framgår att riksdagens fastigheter inte täcker behovet av lokaler. Som aviserades i propositionen Vårändringsbudget för 2022 planeras ett förvärv av fastigheten Cephalus 11 under år 2022 (prop. 2021/22:99, avsnitt 9.1). Som ett led i att säkra lokalbehovet kan det bli aktuellt med fastighetsförvärv framöver.

Det finns ett stort underhållsbehov i fastighetsbeståndet och omfattande renoveringsarbeten beräknas pågå in på 2030-talet. Detta påverkar resursbehovet, kostnaderna för avskrivningar och räntor och medför behov av högre låneram. Som en följd av renoveringarna kommer även kostnaderna för evakueringslokaler att vara höga.

Renoveringen av ledamotshuset, fastigheten Mars och Vulcanus 1, är klar. Ett antal löpande underhållsprojekt och verksamhetsanpassningar av riksdagens byggnader och lokaler pågår, exempelvis renovering av lägenheter i fastigheten Iason. Riksdagsförvaltningen arbetar också med att undersöka förvärv av mark inför en ny godsmottagning. Förstudie och projektering kring trafikbegränsande arbeten pågår. Utöver det pågår en förstudie om Östra riksdagshuset och en förstudie om lokala varuintag.

Avskrivningar Som aviserades i budgetpropositionen för 2022 kommer kostnaden för avskrivningar i samband med färdigställandet av projekt ledamotshuset att öka ytterligare (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 4.4.3). Beräkningen visar nu, efter att slutsumman för projektet och avskrivningstiden för byggnadens olika komponenter i stort är känd, att avskrivningskostnaden kommer att öka med ca 20 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Ovanstående tillsammans med ökade avskrivningskostnader relaterade till andra investeringar inom underhåll och renoveringsplanen innebär att anslaget ökas med 25 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Utgiftsområde 1

Förstärkning av anslaget Historiskt har det funnits ett anslagssparande som har kunnat finansiera kostnadsökningar. Det upparbetade anslagssparandet förväntas förbrukas under 2022, främst på grund av förvärvet av fastigheten Cephalus 11 samt ökade avskrivnings- och räntekostnader samt planerat underhåll.

Kostnader i samband med ombyggnationen av kvarteret Cephalus ökar under 2023. Även kostnader för evakueringslokaler i samband med projektet, planerat underhåll och kostnader relaterade till fastighetslånet, kommer att öka från 2023 och framåt. Nuvarande beräkningar visar att nivån på anslaget behöver förstärkas. Riksdagsstyrelsen återkommer eventuellt till riksdagen.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 65 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Renovering av fogar och fasader, riksbyggnaderna Renoveringen av fogar och fasader gällande riksbyggnaderna fortsätter. Investeringen pågår under flera år och syftar till att bevara riksbyggnaderna och anslagsfinansieras därmed enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.

Projekt Cephalus Riksdagsstyrelsen fattade i november 2020 ett beslut om att starta programarbetet. Programmet färdigställdes i mars 2022. En sammanställning av programmet har därefter presenterats för styrgruppen, riksdagsdirektören samt för gruppledarna i egenskap av beredningsgrupp för fastighetsfrågor.

I maj 2022 beslutade riksdagsstyrelsen om start av systemhandling och detaljprojektering, med en beräknad kostnad på 261 000 000 kronor.

Innan programarbetet genomförts är den totala kostnaden för projektet osäker. En tidig beräkning visar att slutkostnaden blir ca 1 500 000 000 kronor.

Projektering av systemhandling föreslås genomföras fram till sommaren 2023. Därefter påbörjas arbetet med detaljprojektering. Efter systemhandling tas en ny kalkyl fram. Produktion beräknas att ske år 2024 – 2026. Beräknad inflyttning är planerad till efter valet år 2026.

Ny godsmottagning Riksdagsstyrelsen fattade beslut om att starta programarbete för ny godsmottagning i maj 2020. Programarbetet för ny godsmottagning avslutades i januari 2022. Styrelsen beslutade i februari 2022 att undersöka ett förvärv i samband med detta.

En uppskattad kostnad för projektet är ca 160 000 000 kronor. Den slutliga kostnaden beror bl.a. på objektets utformning och förutsättningar. Riksdagsstyrelsen återkommer i nästa års budgetproposition.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag Riksdagsstyrelsen föreslår att 210 000 000 kronor anvisas under 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 210 000 000 kronor för respektive år.

Utgiftsområde 1

Investeringsplan

Riksdagsstyrelsens förslag: Investeringsplanen för 2023 – 2025 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag godkänns som riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (tabell 4.8).

Tabell 4.8 Investeringsplan för Riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor Summa Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat 2023 – 2021 2022 2023 2024 2025 2025

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar 116

Förvärv av Cephalus 11 116 varav investeringar i anläggningstillgångar 116 – byggnader, mark och annan fast egendom 116

Finansiering av anskaffning och utveckling 116

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 116

Vidmakthållande av befintliga investeringar 426 347 226 470 470 1 166

Underhåll och renoveringsplan 41 43 83 60 60 203 Projekt ledamotshuset 369 250 Projekt Cephalus 11 49 133 400 400 933 Fogar och fasader riksbyggnaderna 5 5 10 10 10 30 varav investeringar i anläggningstillgångar 426 347 226 470 470 1 166 – byggnader, mark och annan fast egendom 426 347 226 470 470 1 166

Finansiering vidmakthållande 426 347 226 470 470 1 166

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 13 5 10 10 10 30 Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 413 342 216 460 460 1 136

Totala utgifter för anskaffning, utveckling

och vidmakthållande av investeringar 426 463 226 470 470 1 166

Totalt varav investeringar i

anläggningstillgångar 426 463 226 470 470 1 166

Nivån på investeringar som föreslås för perioden 2023 – 2025 baserar sig på nuvarande beslutade och planerade underhålls- och renoveringsåtgärder av Riksdagsförvaltningens fastigheter.

Låneram

Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagsförvaltningen bemyndigas att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 200 000 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: De investeringar som är planerade 2023 inryms inom nuvarande låneram. Därför föreslås ingen förändring av låneramen för 2023. Då renoveringarna av riksdagens fastigheter kommer att pågå under flera år kommer låneramen att behöva utökas framöver.

Utgiftsområde 1

5 Riksdagens ombudsmän

5.1 Uppdrag och övergripande mål

Riksdagens ombudsmäns (JO) uppgift är att utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Ombudsmännen ska särskilt se till att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet iakttar regeringsformens bud om saklighet och opartiskhet och att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter inte träds för när i den offentliga verksamheten. Ombudsmännen ska också verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

JO har vidare till uppgift att fullgöra de uppgifter som ankommer på ett nationellt besöksorgan (National Preventive Mechanism, NPM) enligt det fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Opcat).

Närmare bestämmelser om JO:s verksamhet finns i 13 kap. 6 § regeringsformen och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Ett övergripande syfte med verksamheten är att främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitetsnivån i myndighetsutövningen.

JO:s deltagande i internationellt samarbete syftar till att sprida idén om rättslig kontroll genom oberoende ombudsmannainstitutioner och till erfarenhetsutbyte.

5.2 Resultatredovisning

Resultatet av JO:s verksamhet redovisas i myndighetens årsredovisning, i den årliga ämbetsberättelsen, i den årliga Opcat-rapporten samt i temarapporter.

JO bedöms genom sin verksamhet ha bidragit till att främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitetsnivån i myndighetsutövningen. JO har belyst viktiga rättssäkerhetsaspekter i besvarandet av lagrådsremisser.

Antalet nyinkomna klagomålsärenden fortsatte att öka under 2021 och uppgick till drygt 10 600. Under 2021 har JO avgjort 10 630 ärenden, varav 4 inspektioner och 26 övriga initiativärenden.

JO:s verksamhet har fortsatt påverkats av coronapandemin. JO:s medarbetare har fortsatt arbetat hemifrån i stor utsträckning och inspektioner har i vissa fall genomförts med anpassade metoder. Vidare har JO deltagit digitalt i internationella konferenser, seminarier och workshops.

5.3 Riksdagens ombudsmäns (JO) bedömning av

måluppfyllelsen

JO har en i huvudsak mycket god måluppfyllelse när det gäller de övergripande målen för verksamheten. Under 2021 har myndigheten nått vissa verksamhetsmål, såsom minskade balanser och handläggningstider för ärenden som skrivs av. Andra verksamhetsmål, bl.a. handläggningstider för fullt utredda ärenden och handläggningstider för inspektionsärenden, har inte nåtts.

Utgiftsområde 1

5.4 Budgetförslag

5.4.1 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tabell 5.1 Anslagsutveckling 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tusental kronor

2021 Utfall 109 789 Anslagssparande 18 424 1 2022 Anslag 123 577 Utgiftsprognos 125 000

2023 Förslag 127 126

2 2024 Beräknat 129 713 3 2025 Beräknat 132 022 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 127 126 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 127 126 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksdagens ombudsmäns (JO) förvaltningsutgifter och anskaffningar av anläggningstillgångar.

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag

Tabell 5.2 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 2:4 Riksdagens

ombudsmän (JO)

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 123 577 123 577 123 577

2 Pris- och löneomräkning 1 049 3 585 5 849 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 500 2 551 2 596 3 varav BP23 2 500 2 500 2 500 – HR-strateg och kommunikatör 2 500 2 500 2 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 127 126 129 713 132 022

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. JO hade vid utgången av 2021 ett anslagssparande på närmare 18 500 000 kronor. JO har beslutat om indragning av det anslagssparande som överstiger 6 000 000 kronor. Det anslagssparande som har hållits i reserv består till övervägande del av tidigare beviljade anslagsmedel för it-investeringar, bl.a. ny plattform för den externa webben och införande av ett e-arkiv. Även vissa tillfälliga förstärkningsanställningar kan finansieras genom utnyttjande av anslagssparandet.

Flera av JO:s övergripande mål förutsätter att myndigheten har god kapacitet i fråga om extern kommunikation. JO beslutade under 2021 att anställa en kommunikatör. Vidare har JO gjort bedömningen att intern HR-kompetens är nödvändig, bl.a. med hänsyn till det antal medarbetare som nu är anställda vid myndigheten. JO har anställt en HR-strateg. JO:s anslag bör med hänsyn till dessa nya tjänster förstärkas med ytterligare 2 500 000 kronor fr.o.m. 2023.

Utgiftsområde 1

Riksdagens ombudsmän (JO) föreslår att 127 126 000 kronor anvisas under anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 129 713 000 kronor respektive 132 022 000 kronor.

Anslagsfinansiering av anläggningstillgångar

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag: Riksdagens ombudsmän (JO) får för 2023 anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag: Enligt 4 kap. lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska anläggningstillgångar – med vissa särskilt angivna undantag – finansieras med lån i Riksgäldskontoret, om inte riksdagen beslutar att finansiering ska ske på annat sätt. JO har hittills fått använda anslagsmedel för att finansiera sina anläggningstillgångar, bl.a. med hänsyn till att dessa investeringar normalt är av ringa omfattning. JO bedömer att denna ordning bör gälla även under 2023.

Utgiftsområde 1

6 Riksrevisionen

6.1 Riksrevisionen

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med huvudsaklig uppgift att granska genomförandet och resultatet av det statliga åtagandet, att statliga insatser är effektiva och att god ordning råder i den statliga redovisningen.

Riksrevisionen har även i uppdrag att företräda Sverige som det nationella revisionsorganet samt att bedriva internationellt utvecklingssamarbete.

Närmare bestämmelser om Riksrevisionens verksamhet finns bl.a. i 13 kap. 7 – 9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

6.2 Mål för Riksrevisionen

Riksrevisionens verksamhet främjar en god förvaltning. Med detta avses att statens verksamhet ska bedrivas med hög effektivitet och enligt gällande regelverk, att den redovisas på ett tillförlitligt sätt samt att god hushållning av statens resurser iakttas.

Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder samt till stärkt revision inom multilaterala organisationer.

6.3 Resultatredovisning

Resultaten av Riksrevisionens verksamhet redovisas i myndighetens årsredovisning, i årliga rapporten och i uppföljningsrapporten. Riksrevisionen rapporterar därtill till riksdagen vart fjärde år (senast 2018) om resultatet av sitt internationella utvecklingssamarbete. En resultatrapport kommer lämnas till riksdagen hösten 2022.

Under 2021 slutförde Riksrevisionen granskningen av myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2020. Totalt lämnades 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som ingår i Riksrevisionens mandat, samtliga i tid. För räkenskapsåret 2020 fick 12 myndigheter eller organisationer en modifierad revisionsberättelse (2019: 10, 2018: 21). Det vanligaste skälet till en modifierad revisionsberättelse är att myndigheter har använt anslag i strid med anslagsvillkor eller överskrider sina bemyndiganderamar.

Under 2021 publicerades 31 effektivitetsrevisionsrapporter, väl fördelade över riksdagens utskott. Förhållandevis många granskningar genomfördes 2021 inom finansutskottets, justitieutskottets och utbildningsutskottets områden.

I rollen som nationellt revisionsorgan har Riksrevisionen aktivt bidragit till utvecklingen av revisionsstandarder inom INTOSAI (International Organization for Supreme Audit Institutions). Riksrevisionen genomförde under 2021 flera åtaganden på EUnivå, t.ex. genom kontakter med Europeiska revisionsrätten (ECA).

Förutsättningarna för verksamheten har ändrats påtagligt på grund av spridningen av sjukdomen covid-19, både nationellt och internationellt. I hög utsträckning har likväl planerade aktiviteter kunnat genomföras digitalt. När det gäller det internationella

Utgiftsområde 1

utvecklingssamarbetet bedrev Riksrevisionen under året verksamhet i fem regionala och nio bilaterala samarbetsprojekt.

Tabell 6.1 Verksamhetens nettokostnader 2021

Tusental kronor Verksamhetsgren Belopp Årlig revision 167 074 Effektivitetsrevision 153 437 Internationell verksamhet 49 546

Summa 370 057

Anm.: Tabellen visar verksamhetens nettokostnader. Kostnader och lämnade bidrag (transfereringar) minus andra intäkter än av anslag.

6.4 Den externa revisionens iakttagelser

Konstitutionsutskottet har uppdragit åt en extern revisionsbyrå att utföra revision av Riksrevisionen. Revisionsbyrån har i sin revisionsberättelse bedömt att Riksrevisionens årsredovisning är i allt väsentligt rättvisande.

6.5 Budgetförslag

6.5.1 2:5 Riksrevisionen

Tabell 6.2 Anslagsutveckling 2:5 Riksrevisionen

Tusental kronor

2021 Utfall 332 107 Anslagssparande 37 622 1 2022 Anslag 355 822 Utgiftsprognos 371 900

2023 Förslag 359 118

2 2024 Beräknat 366 251 3 2025 Beräknat 372 584 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 359 118 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 359 118 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksrevisionens förvaltningsutgifter utom för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete som finansieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Utgiftsområde 1

Skälen för Riksrevisionens förslag

Tabell 6.3 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 2:5 Riksrevisionen

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 355 822 355 822 355 822

2 Pris- och löneomräkning 3 296 10 429 16 762 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 359 118 366 251 372 584

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. Riksrevisionen bedömer att anvisat anslag det kommande året endast bör påverkas av pris- och löneomräkning. Riksrevisionen föreslår att 359 118 000 kronor anvisas under anslaget 2:5 Riksrevisionen för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 366 251 000 kronor respektive 372 584 000 kronor.

Låneram

Riksrevisionens förslag: Riksrevisionen bemyndigas att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor.

Skälen för Riksrevisionens förslag: Investeringsbehovet är oförändrat och en låneram inför 2023 på 20 000 000 kronor bedöms som tillräcklig. Därför föreslår Riksrevisionen att myndighetens nuvarande låneram behålls.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den årliga revision som Riksrevisionen utför är avgiftsbelagd. Inkomsterna tillförs inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision .

Tabell 6.4 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Riksrevisionen

Tusental kronor Ack. Verksam- Kostnader Ack. resultat hetens som ska resultat t.o.m. Resultat intäkter täckas Resultat utgående Verksamhet 2021 2022 2023 2023 2023 2023 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras av myndigheten Offentligrättslig verksamhet Avgifter för årlig revision, inkomsttitel 2558 -9 389 0 153 000 153 000 0 -9 389 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras av myndigheten Uppdragsverksamhet Internationella uppdrag 678 0 220 220 0 678 Summa uppdragsverksamhet 678 0 220 220 0 678 Den årliga revisionen ska vara avgiftsbelagd. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås över tid. Riksrevisionen gör årligen en uppföljning av avgiftsområdet.

Utgiftsområde 1

Riksrevisionen har gjort en framställning till riksdagen om att bestämmelserna i lagen (2002:1022) om statlig revision m.m. ska ändras på så sätt att avgifter för den årliga revisionen enbart ska tas ut för revision av de aktiebolag och stiftelser som nämns i 1 § tredje stycket den lagen.

Den internationella uppdragsverksamheten har avsett revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.

Överskott avses fortsatt disponeras av Riksrevisionen för att kunna användas i samband med framtida uppdrag.

Utgiftsområde 1

7 Sametinget och samepolitiken

7.1 Mål för området

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

7.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom Sametinget och samepolitiken utgår från följande bedömningsgrunder: – insatser för samiskt inflytande och delaktighet – insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning – insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv.

7.3 Resultatredovisning

Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 13 Jämställdhet, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Det samlade nationella arbetet med mänskliga rättigheter redovisas i avsnitt 10.

7.3.1 Insatser för samiskt inflytande och delaktighet För att främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter lämnade regeringen den 5 oktober 2021 propositionen En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket (prop. 2021/22:19, bet. 2021/22:KU4, rskr. 2021/22:133) och den 1 mars 2022 trädde lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket i kraft. Lagen innebär skyldigheter för regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter, och från 1 mars 2024 även regioner och kommuner, att konsultera Sametinget i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation. Sametinget och länsstyrelserna i de nordligaste länen tilldelades medel för en ökad ärendehantering till följd av införandet av konsultationsordningen. Konsultationer i enlighet med lagen har hittills genomförts med Sametinget i frågor om rasism och inom rennäringens område.

Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att Sametinget fr.o.m. den 7 mars 2022 ska ingå i Miljömålsrådet vars mandat förlängdes med fyra år till den 6 maj 2026 (M2022/00273). Rådet består av myndighetscheferna vid de myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.

Regeringen beslutade den 3 november 2021 om direktiv för en kommitté i form av en sanningskommission som ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Sanningskommissionen ska synliggöra och sprida kunskap om samernas erfarenheter och kommissionens slutsatser samt lämna förslag på åtgärder som bidrar till

Utgiftsområde 1

upprättelse och främjar försoning. Kommissionen ska lämna sin slutrapport den 1 december 2025 (dir. 2021:103).

Regeringen har gett Sametinget i uppdrag (Ku2021/02210) att under 2021 – 2024 arbeta med att främja jämställdhet, bl.a. för att uppnå en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män när det gäller representation i rennäringen, i samiska civilsamhällesorganisationer samt inom Sametinget samt att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och flickor i det samiska samhället (utg.omr. 13 avsnitt 4.3.2).

Sakråd och samråd med samiska företrädare har genomförts om bl.a. rasism (utg.omr. 13 avsnitt 4.3.2), rennäring (utg.omr. 23 avsnitt 2.6.5), jämställdhet (utg.omr. 13 avsnitt 4.3.2), läroplanerna i grundskolan och genomförandet av minoritetspolitiken (se avsnitt 11).

Arbetet har fortsatt med att slutföra förhandlingarna av en nordisk samekonvention tillsammans med regeringarna i Finland och Norge och de tre sametingen. Konventionen syftar till att bekräfta och stärka det samiska folkets rättigheter så att samerna kan bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landsgränserna.

Sverige har följt och deltagit aktivt i arbetet med att främja urfolks rättigheter internationellt, bl.a. inom FN och EU. Sverige har bl.a. prioriterat urfolks deltagande i FNprocesser, situationen för människorättsförsvarare samt våld mot flickor och kvinnor. Sametinget är remissinstans i ärenden med koppling till den samiska kulturen, inklusive språk, rennäringen och andra samiska näringar.

Diagram 7.1 Antal besvarade remisser av Sametinget 2012 – 2021

400 350 300 250 200 150 100 50 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Besvarade remisser Källa: Sametinget.

7.3.2 Insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning Sámi Giellagáldu, som finansieras av Finland, Norge och Sverige, tillförs 5 miljoner kronor årligen 2022 – 2024 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:85). Verksamheten vid Sámi Giellagáldu, som är de tre sametingens högsta beslutande organ i frågor som rör de samiska språken, syftar till en harmoniserad språkutveckling över landsgränserna.

På uppdrag av regeringen lämnade Sametinget den 3 september 2020 ett förslag till handlingsprogram för bevarande av samiska (Ku2020/01895). Ett handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken, däribland samiska,

Utgiftsområde 1

beslutades den 28 april 2022 (Ku2022/00886). Handlingsprogrammet innehåller flera åtgärder med syfte att stärka och främja samiska, exempelvis förstärkt språkvård vid Sametinget, en utvidgning av verksamheten vid Samiskt språkcentrum och ett uppdrag till Sameskolstyrelsen. Handlingsprogrammet omfattar åtgärder om totalt ca 40 miljoner kronor under 2022 – 2024 (se avsnitt 11.3.4).

7.3.3 Insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv Sametinget fördelade under 2021 17,4 miljoner kronor till samisk kultur (utg.omr. 17 anslaget 1:2 ap. 5). Av beloppet fördelades 75 procent som verksamhetsbidrag och 25 procent som projektbidrag inom bild och form, musik, litteratur, film, duodji, dans, idrott och teater. Som föregående år beviljades ungefär hälften av ansökningarna som verksamhetsbidrag. Den största bidragsmottagaren av verksamhetsstöd var som tidigare Giron Sámi Teáhter med 6 miljoner kronor. Andra större mottagare av verksamhetsbidrag var Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum med 1,4 miljoner kronor, tidskrifterna Samefolket och Nuorat med totalt 2,6 miljoner kronor och Sámi Duodji/Sameslöjdstiftelsen med 0,825 miljoner kronor.

Andelen beviljade projektbidrag har varit relativt konstant under den senaste femårsperioden. Av 95 ansökningar om projektbidrag 2021 beviljades 31. Beviljade medel motsvarar 32 procent av det totala sökta beloppet. Utöver ordinarie medel tilldelades Sametinget krisstödsmedel om 17 miljoner kronor till följd av spridningen av covid-19, och de restriktioner som vidtogs med anledning av sjukdomen, att fördela till samiska kulturverksamheter och kulturutövare under 2020 och 2021 samt ytterligare 4 miljoner kronor för återstart efter pandemin och utveckling under 2022. Antal ansökningar om krisstöd 2021 nästintill fördubblades jämfört med 2020. Sametinget fick ansökningar om totalt 19 miljoner kronor och fördelade 9,7 miljoner kronor under 2021. Kvarvarande krisstödsmedel som inte fördelades uppgick till 3,3 miljoner kronor. Orsaken var huvudsakligen ett lägre antal ansökningar under andra halvan av 2021.

Diagram 7.2 Bidrag till samisk kultur: antal inkomna och beviljade ansökningar

2016 – 2021

0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Ansökningar Beviljade bidrag Källa: Sametinget.

Utgiftsområde 1

7.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att de insatser som genomförts bidrar till uppfyllelse av målet för politikområdet men att flera utmaningar fortsatt kvarstår när det gäller att verka för en levande samisk kultur (rennäring och andra samiska näringar redovisas inom utg.omr. 23 avsnitt 2.6.5). Införandet av en konsultationsordning bedöms kunna främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter. Sametingets deltagande i Miljömålsrådet bedöms förbättra urfolkets möjligheter till inflytande och delaktighet i arbetet för att nå miljömålen. Beslut om finansiering av Sámi Giellagáldu respektive handlingsprogrammet för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken bedöms kunna bidra till att stärka det samiska språket. Regeringen bedömer att de krisstöd och stöd för uppstart som fördelats till följd av spridningen av covid-19 och de restriktioner som vidtogs med anledning av sjukdomen har haft stor betydelse för den samiska kultursektorns möjlighet att klara av den mycket ansträngda situationen.

7.5 Politikens inriktning

Den särskilda ställning som det samiska folket har som urfolk ska respekteras och efterlevnaden av de rättigheter som tillkommer dem ska säkerställas.

Regeringen följer det arbete som pågår i sanningskommissionen som ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket (dir. 2021:103).

7.6 Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Sametinget lämnat ett uttalande med reservation. Av revisionsiakttagelsen framgår att Sametinget inte har följt ett av villkoren för användning av anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter , anslagspost 13 Statsbidrag till kommuner och regioner i förvaltningsområden, m.m. (se avsnitt 11.6). Enligt villkoret ska 600 000 kronor användas för utbetalning av bidrag vilket inte har skett. Anslagsmedlen har därmed inte använts i enlighet med 10 § anslagsförordningen (2011:223). Regeringen har följt upp frågan vid den årliga myndighetsdialogen.

7.7 Budgetförslag

7.7.1 3:1 Sametinget

Tabell 7.1 Anslagsutveckling 3:1 Sametinget

Tusental kronor

2021 Utfall 61 111 Anslagssparande 2 239 1 2022 Anslag 59 300 Utgiftsprognos 60 523

2023 Förslag 59 676

2 2024 Beräknat 61 624 3 2025 Beräknat 59 447 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 59 676 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 56 139 tkr i 2023 års prisnivå.

Utgiftsområde 1

Ändamål

Anslaget får användas för Sametingets och Nationellt informationscentrums förvaltningsuppgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Samefonden.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 7.2 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 3:1 Sametinget

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 61 800 61 800 61 800

2 Pris- och löneomräkning 376 2 406 4 039 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -2 500 -2 582 -6 392 3 varav BP23 -2 500 -2 500 – Konsultationsordning -2 500 -2 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 59 676 61 624 59 447

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med 2 500 000 kronor för 2023 för omfördelning till länsstyrelserna i de nordliga länen till följd av införande av en konsultationsordning. För 2024 beräknas anslaget minska med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 59 676 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 61 624 000 kronor respektive 59 447 000 kronor.

Utgiftsområde 1

8 Regeringskansliet m.m.

8.1 Budgetförslag

8.1.1 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tabell 8.1 Anslagsutveckling 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tusental kronor

2021 Utfall 8 112 068 Anslagssparande 685 224 1 2022 Anslag 8 481 101 Utgiftsprognos 8 663 841

2023 Förslag 9 584 123

2 2024 Beräknat 9 306 078 3 2025 Beräknat 9 509 582 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 9 069 633 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 9 074 081 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Regeringskansliets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål (hyror, kapitalkostnader m.m.).

Mål

Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Skälen för regeringens förslag

Regeringskansliets verksamhet I följande tabell redovisas viss resultatinformation för Regeringskansliet.

Tabell 8.2 Viss resultatinformation för Regeringskansliet

Antal (om inte annat anges) 2017 2018 2019 2020 2021 Tjänstgörande (inkl. på politikeravtalet) 4 767 4 727 4 564 4 623 4 715 varav andel kvinnor/män 61/39 61/39 61/39 61/39 61/39 Tjänstgörande på politikeravtalet 204 203 181 204 193 varav andel kvinnor/män 53/47 51/49 50/50 51/49 51/49 Andel kvinnor/män tjänstgörande på chefsavtalet 53/47 54/46 53/47 54/46 53/47 Sjukfrånvaro (andel av arbetstid) 2,6 2,6 2,7 2,5 2,1 varav bland kvinnor/män 3,3/1,4 3,1/1,7 3,3/1,8 3,0/1,6 2,6/1,5 Diarieförda ärenden 69 707 58 493 53 827 64 882 59 793 Regeringsärenden 4 955 5 262 4 633 5 183 5 313 Propositioner och skrivelser 220 264 199 210 228 Författningsärenden 1 343 2 113 1 314 1 301 1 337 Kommitté- och tilläggsdirektiv 135 116 107 143 117 Regleringsbrev och ändringsbeslut 613 679 769 821 847

Utgiftsområde 1

2017 2018 2019 2020 2021 SOU-serien 115 92 69 83 104 Ds-serien 68 41 33 30 35 Interpellationssvar 548 310 433 422 673 Frågesvar till riksdagen 1 829 1 150 1 580 2 498 3 134 Brevsvar till enskilda 12 532 11 571 8 970 16 322 13 814 Resdagar i Sverige (med övernattning) 8 821 7 618 5 929 1 944 2 149 Resdagar utomlands (med övernattning) 34 693 34 391 32 847 6 999 7 599 Faktapromemorior till EU-nämnden 110 148 47 121 114 Registrerade internationella handlingar 14 970 14 950 16 424 13 152 13 914 Utlandsstationerade 604 605 593 548 559 varav andel kvinnor/män 55/45 56/44 56/44 55/45 54/46 Källa: Regeringskansliets årsböcker. Regeringskansliet, kommittéerna och utlandsmyndigheterna hade i genomsnitt 4 715 tjänstgörande under 2021 (exklusive lokalt anställda vid utlandsmyndigheterna). Av dessa var ca 4 procent tjänstgörande på politikeravtalet.

Andelen tjänstgörande kvinnor och män var i stort sett oförändrad 2021 jämfört med tidigare år. Bland tjänstgörande på chefsavtalet och utlandsstationerade ökade andelen män något. Sjukfrånvaron minskade och är fortfarande låg i förhållande till staten i övrigt.

Ytterligare redovisning av Regeringskansliets arbete finns i Regeringskansliets årsbok för 2021 och på regeringen.se.

Utrikesrepresentationen Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen. Utrikesrepresentationen bestod per den 1 augusti 2022 av 108 utlandsmyndigheter (92 beskickningar, 7 delegationer vid internationella organisationer, 9 karriärkonsulat) och 8 Stockholmsbaserade sändebud som täcker 30 länder. Vidare har Sverige drygt 320 honorärkonsulat.

Från den 1 januari 2000 till den 1 augusti 2022 har regeringen beslutat att öppna 27 beskickningar, 1 delegation och 7 karriärkonsulat. För samma period har regeringen beslutat att stänga 22 beskickningar och 7 karriärkonsulat.

Utgiftsområde 1

Anslagsförändringar

Tabell 8.3 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 8 481 101 8 481 101 8 481 101

2 Pris- och löneomräkning 94 143 317 700 505 703 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 905 991 401 707 414 952 3 varav BP23 480 000 900 000 900 000 – Förstärkning statsflyget -20 000 – Förändrat säkerhetspolitiskt läge och Nato 500 000 900 000 900 000 Överföring till/från andra anslag 4 Övrigt 102 888 105 570 107 826

Förslag/beräknat anslag 9 584 123 9 306 078 9 509 582

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. 4 Justeringar till följd av ändrade växelkurser och lokalkostnader utomlands.

Anslaget ökas med 500 000 000 kronor fr.o.m. 2023 och beräknas öka med ytterligare 400 000 000 kronor fr.o.m. 2024 mot bakgrund av bl.a. det förändrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.

En tillfällig utökning av statsflygets verksamhet behövs med anledning av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd första halvåret 2023. För att finansiera ökningen av anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas anslaget med 20 000 000 kronor 2023.

Regeringen föreslår att 9 584 123 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 9 306 078 000 kronor respektive 9 509 582 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 8.4 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Regeringskansliet

Tusental kronor Ack. Verksam- Kostnader Ack. resultat hetens som ska resultat t.o.m. Resultat intäkter täckas Resultat utgående Verksamhet 2021 2022 2023 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten Offentligrättslig verksamhet Expeditions- och ansökningsavgifter m.m. 0 0 150 000 150 000 0 0 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Uppdragsverksamhet Näringslivsfrämjande tjänster - - 1 000 - - -

Inkomsterna från expeditionsavgifter och ansökningsavgifter för viseringar m.m., som redovisas på inkomsttitel, beräknas till 150 000 000 kronor för 2023. Verksamheten utförs i huvudsak vid utlandsmyndigheterna.

Utgiftsområde 1

Avgifterna för näringslivsfrämjande tjänster, vilka går utöver en utlandsmyndighets grundläggande uppdrag, beräknas till 1 000 000 kronor för 2023. Med näringslivsfrämjande tjänster avses tjänster för främjande av svensk export och främjande av investeringar och turism i Sverige.

Utgiftsområde 1

9 Länsstyrelserna

9.1 Mål för området

Det saknas ett riksdagsbundet mål för området som helhet. I avsaknaden av ett sådant mål är regeringens mål för området att nationella mål ska få genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Detta mål omfattar samtliga län, oavsett ansvars- och uppgiftsfördelning mellan staten, kommunerna och regionerna.

9.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Varken resultatindikatorer eller bedömningsgrunder används i detta avsnitt. Länsstyrelserna har uppgifter som syftar till att uppfylla många nationella mål, fördelade på ett stort antal utgiftsområden. Flera av dessa mål är riksdagsbundna. Resultat inom de enskilda nationella målen redovisas under respektive utgiftsområde. De resultat som redovisas i detta avsnitt utgår från de uppgifter som länsstyrelserna har enligt 2 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion, närmare bestämt att arbeta sektorsövergripande, samordna olika samhällsintressen och främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet samt att främja länets utveckling och ansvara för tillsyn.

9.3 Resultatredovisning

9.3.1 Sektorsövergripande, samordnande och samverkande arbete Inom ramen för sina uppgifter fortsatte länsstyrelserna under 2021 att samverka med lokala, regionala och nationella aktörer i syfte att uppnå nationella mål och sektorssamordning. För att få ett helhetsperspektiv och arbeta sektorsövergripande har länsstyrelserna inom områden som krishantering, integration, jämställdhet, miljö, energi och klimat lett ett antal olika råd med representanter från kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv, fackförbund och civilsamhället. Länsstyrelserna har också bidragit till statlig samverkan och samordning genom att samla myndigheter som är verksamma i länen i olika typer av myndighetsgrupperingar eller statliga samverkansråd. Samverkan har skapat förutsättningar för berörda aktörer att få en överblick över arbetet med att uppfylla de nationella målen.

Spridningen av sjukdomen covid-19 påverkade i stor utsträckning det sektorsövergripande och samordnande arbetet även 2021. Samtliga länsstyrelser har inom ramen för det regionala geografiska områdesansvaret haft en sammanhållande roll i arbetet med att begränsa smittspridningen och dess effekter. Samordningskansliet för hanteringen av pandemin, under ledning av Länsstyrelsen i Hallands län, inrättades i mars 2020 och fortsatte att samordna krisledningsarbetet och främja informationsutbyte mellan länsstyrelserna, kommuner och andra berörda myndigheter även under 2021. Krisledningsarbetet har bidragit till en utvecklad samverkan i länen kring krisledning.

9.3.2 Främjande av länets utveckling Länsstyrelsernas arbete för att främja länens utveckling sker i flera former. Bland annat samlar länsstyrelserna olika aktörer kring specifika områden och utmaningar

Utgiftsområde 1

inom länet i syfte att stärka den statliga samordningen, främja samverkan och synliggöra frågor. Som exempel på mer omfattande verksamhet 2021 kan nämnas arbetet med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, miljömålsarbetet samt arbetet med regionala energi- och klimatstrategier och livsmedelsstrategier. Länsstyrelserna har samverkat och genomfört gemensamma insatser med aktörer i respektive län inom flera områden, exempelvis hållbar samhällsplanering och bostadsförsörjning, social hållbarhet, integration, brottsförebyggande arbete samt inom jämställdhet, inklusive arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelserna medverkade 2021 också i det regionala utvecklingsarbetet inom ramen för det regelverk som finns om regionalt utvecklingsansvar och regionalt tillväxtarbete. Länsstyrelser i flera län deltog under året i regionernas arbete med att ta fram nya regionala utvecklingsstrategier. Samarbetet sker i strukturerade former och i flera län finns även överenskommelser om samverkan mellan länsstyrelsen och regionen.

Länsstyrelserna följer kontinuerligt utvecklingen i länet. Under 2021 tog länsstyrelserna regelbundet fram lägesbilder till regeringen med anledning av spridningen av covid-19. Länsstyrelserna följde också upp statlig service och närvaro i länen.

9.3.3 Utmaningar och möjligheter inom tillsynsarbetet Länsstyrelserna bedrev under 2021 tillsyn inom ett stort antal områden. Tillsynen omfattade bl.a. miljö, förorenade områden, djurskydd, livsmedel och foder, jakt och fiske, rennäring, veterinärverksamhet, samhällsplanering, åtgärder mot penningtvätt, kulturmiljö, fastighetsinnehav, kommunernas arbete inom alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksområdet, skydd mot olyckor samt överförmyndarverksamhet. Under 2021 ansvarade länsstyrelserna även för tillsyn enligt lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Länsstyrelserna har inom ramen för detta arbete genomfört över 30 000 tillsynsbesök hos verksamheter inom respektive län som omfattas av lagstiftningen. Länsstyrelserna har genom rådgivning och stöd samt samverkan med regionerna, Polismyndigheten, smittskyddsläkare och aktörer inom näringslivet, verkat för att regelverket följs och för att nödvändiga smittskyddsåtgärder vidtas.

Spridningen av covid-19 har inneburit både utmaningar och möjligheter för länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Till utmaningarna hör att gällande restriktioner i en del fall har försvårat tillsynsarbetet, bl.a. genom begränsade möjligheter till fysiska besök. För vissa länsstyrelser har nödvändiga omprioriteringar med anledning av arbetet med att motverka spridningen av covid-19 och hantera dess effekter inneburit undanträngningseffekter inom andra tillsynsområden. De nya förutsättningar som följt av pandemin har samtidigt inneburit att länsstyrelserna utvecklat vissa delar av tillsynen. Det har framför allt handlat om metoder för att genomföra delar av tillsynsarbetet digitalt. Länsstyrelserna har även utvecklat tillsynsverksamheten genom intern och extern samverkan, exempelvis genom att när det är lämpligt genomföra flera kontroller vid ett och samma tillfälle. På så vis kan besöken hos den enskilda verksamhetsutövaren bli färre och tillsynen mer sammanhållen.

9.3.4 Tillkännagivanden om förslag om helhetslösning för den regionala organisationen Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen, inklusive en mer enhetlig modell för fördelningen av det regionala utvecklingsansvaret mellan staten och den regionala nivån (bet. 2013/14:KU30 punkt 4, rskr. 2013/14:158).

Indelningskommittén föreslog i delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48) att tre nya län skulle bildas fr.o.m. 2018 och att motsvarande landsting skulle

Utgiftsområde 1

bildas fr.o.m. 2019. I regeringens proposition En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning redovisade regeringen att den i tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (dir. 2017:72) dels uttalat att den inte avser att fortsätta bereda dessa förslag, dels återkallat kommitténs uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning eftersom det inte fanns förutsättningar att genomföra förslagen. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som rör landets organisering på regional nivå (prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3, rskr. 2019/20:48). I propositionen om ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar föreslog regeringen att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län skulle ändras så att lagen omfattar samtliga län. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett avseende fördelningen av det regionala utvecklingsansvaret mellan staten och den regionala nivån (prop. 2017/18:206, bet. 2017/18:KU46, rskr. 2017/18:418). Regeringen beslutade den 25 maj 2022 förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning, som innehåller bestämmelser om en regional indelning i sex områden som gäller för de förvaltningsmyndigheter som regeringen bestämmer (se vidare utg.omr. 2 avsnitt 4.3). Genom detta beslut bedömer regeringen att riksdagens tillkännagivande om en helhetslösning för den regionala organisationen är slutbehandlat.

9.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att länsstyrelserna 2021 arbetade sektorsövergripande och att de utifrån sitt statliga helhetsperspektiv bidrog till att inom sina ansvarsområden samordna samhällsintressen och statliga myndigheters insatser i syfte att nå nationella mål. Arbetet bedöms ha bidragit till samverkan kring aktuella utmaningar inom länen. Regionala förutsättningar har vägts in såväl i de samordnande uppgifterna och främjandet av länets utveckling som i tillsynsarbetet.

Spridningen av covid-19 har inneburit utmaningar för länsstyrelserna, särskilt vad gäller verksamheten med tillsyn. Länsstyrelserna har dock tagit vara på möjligheterna att utveckla delar av verksamheten utifrån de nya förutsättningar som pandemin inneburit. Länsstyrelserna har gjort väl avvägda prioriteringar, och verksamheten motsvarar i stort regeringens förväntningar på genomförandet av myndigheternas uppdrag och uppgifter.

9.5 Politikens inriktning

Länsstyrelserna har viktiga uppgifter i att främja en hållbar utveckling i hela landet och bidra till goda förutsättningar för att nationella mål ska få genomslag i länen. Länsstyrelserna har även en viktig roll i att samordna statliga myndigheters insatser och för att främja samverkan mellan aktörer på olika förvaltningsnivåer. Erfarenheterna från arbetet med att hantera spridningen av covid-19, och arbetet med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, bör tas tillvara. Det är viktigt att länsstyrelsernas samverkan och dialog med kommuner och regioner är ändamålsenlig.

Den nya strukturen för krisberedskapen och det civila försvaret, som trädde i kraft den 1 oktober 2022, innebär bl.a. att en ny regional nivå inom det civila försvaret införs. Länen delas upp i sex civilområden, där en länsstyrelse per område utses till civilområdesansvarig. Detta innebär nya uppgifter för de utpekade länsstyrelserna och att övriga länsstyrelser verkar i en ny struktur. Som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet har samtliga länsstyrelser centrala roller i det civila försvaret, inklusive vad gäller samverkan med Försvarsmakten.

Utgiftsområde 1

Länsstyrelsernas uppgift att främja länets utveckling kommer att vara en viktig utgångspunkt för att bidra till en grön omställning och en hållbar tillväxt i hela landet.

Länsstyrelserna ska i sin verksamhet verka för att förenkla för företag. För att motverka omotiverade regionala skillnader och utveckla förutsättningarna för en rättssäker myndighetsutövning, samt öka effektiviseringsvinsterna inom verksamheterna, behöver länsstyrelserna fortsatt bidra till ökad samverkan sinsemellan. Bland annat bör arbetet med att skapa en enhetlig tillsyns- och prövningsverksamhet fortsätta. Den statliga värdegrunden ger förutsättningar för en effektiv och rättssäker statsförvaltning. Det är därför av vikt att länsstyrelserna fortsatt utvecklar sitt arbete för en god förvaltningskultur.

Regeringens finansiering och styrning av länsstyrelserna ska kännetecknas av en helhetssyn. Regeringen kommer att fortsätta utveckla styrningen av länsstyrelsernas verksamheter och ekonomi. Regeringen avser att med ledning av de kriterier som redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.5) se över möjligheterna att koncentrera vissa verksamheter till ett lägre antal länsstyrelser. Prövningen av vilka uppgifter och uppdrag som länsstyrelserna ska ansvara för bör även fortsättningsvis ske med vägledning av de kriterier som redovisades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5).

9.6 Budgetförslag

9.6.1 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tabell 9.1 Anslagsutveckling 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tusental kronor

2021 Utfall 4 041 698 Anslagssparande 111 578 1 2022 Anslag 3 754 621 Utgiftsprognos 3 758 289

2023 Förslag 3 760 438

2 2024 Beräknat 3 835 641 3 2025 Beräknat 3 824 839 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 3 748 555 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 3 662 397 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för de 21 länsstyrelsernas förvaltningsutgifter samt för ersättningar till regioner och Gotlands kommun för de uppgifter som dessa övertagit från länsstyrelserna. Anslaget får användas för regeringens behov av vissa mindre utvecklingsinsatser och visst europeiskt samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i vissa av de territoriella programmen samt delfinansiering av förvaltningsorganisationen för Laponiatjuottjudus.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 9.2 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 3 493 121 3 493 121 3 493 121

2 Pris- och löneomräkning 36 271 118 264 192 812 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 231 045 224 259 138 906 3 varav BP23 251 800 345 800 343 300 – Ny struktur civilt försvar - nya civilområdesansvariga myndigheter 132 000 132 000 132 000 – Överföring medel för nationella åtgärder för landsbygdsutveckling 3 000 3 000 3 000 – Avloppsrening 11 000 11 000 11 000 – Förstärkning civilt försvar 60 000 60 000 60 000 – Cybersäkerhetsarbete 7 000 101 000 116 000 – Konsultationsordning 2 500 2 500 – Genomförande av dricksvattendirektivet 21 000 21 000 21 000 – Adm stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt 300 300 300 – Kortare tillståndsprocesser vindkraft till havs 15 000 15 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 3 760 438 3 835 641 3 824 839

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. För att finansiera länsstyrelsernas administration av stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Västerbottens och Norrbottens län föreslår regeringen att anslaget ökas med 300 000 kronor 2023. För 2024 – 2030 beräknas anslaget årligen ökas med samma belopp. Anslaget 1:4 Boverket inom utgiftsområde 18 minskas med motsvarande belopp.

Regeringen har beslutat om en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Den nya strukturen medför ytterligare uppgifter för länsstyrelserna. Anslaget ökas därför med 132 000 000 kronor fr.o.m. 2023. Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med totalt 249 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

För att förstärka länsstyrelsernas stöd till kommunernas arbete med civilt försvar bör anslaget ökas med 60 000 000 kronor fr.o.m 2023.

För att genomföra investeringar i länsstyrelsernas digitala infrastruktur och vidmakthålla förmågor inom krisberedskap och civilt försvar bör anslaget ökas med 7 000 000 kronor för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget öka med 101 000 000 kronor respektive 116 000 000 kronor.

Länsstyrelserna i de nordliga länen har fått en ökad ärendehantering med anledning av införandet av en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor årligen 2023 och 2024. Finansiering sker genom att anslaget 3:1 Sametinget minskas med motsvarande belopp.

I budgetpropositionen för 2022 avsattes medel för åren 2023 – 2027 för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) andra pelare och för åtgärder i nationellt

Utgiftsområde 1

genomförande som kompletterar GJP (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.9.17). Åtgärder för begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor tillhör den senare kategorin. I denna proposition fördelas avsatta medel på berörda anslag. Fördelningen innebär att anslaget ökas med 3 000 000 kronor för 2023. För 2024 – 2027 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp. Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas med motsvarande belopp.

Länsstyrelserna har sedan tidigare fått i uppdrag att stödja den regionala och lokala prioriteringsförmågan inom ramen för kommunernas kontinuitetsplanering för dricksvattenproduktion och avloppsrening avseende kemikalier (Fi2021/03908). För att öka kunskapen, förebygga störningar och minska sårbarheten gällande tillgång till vattenreningskemikalier bör anslaget ökas med 11 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Anslaget ökas med 21 000 000 kronor 2023 till följd av genomförandet av EU:s omarbetade dricksvattendirektiv (utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2). För 2024 – 2027 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp.

Länsstyrelserna bör vidare tillföras medel för att bereda ärenden om havsbaserad vindkraft enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Anslaget ökas med 15 000 000 kronor för 2023. För 2024 beräknas anslaget ökas med 15 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med 18 800 000 kronor. Finansieringen är något större än tillskottet på anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m ., eftersom ett standardmässigt avdrag för flytt av medel till anslag som omfattas av prisoch löneomräkningen har tillämpats.

Regeringen föreslår att 3 760 438 000 kronor anvisas under anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m . för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 3 835 641 000 kronor respektive 3 824 839 000 kronor.

Utgiftsområde 1

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.3 Avgiftsfinansierad verksamhet vid länsstyrelserna

Tusental kronor Ack. Verksam- Kostnader Ack. resultat hetens som ska resultat t.o.m. Resultat intäkter täckas Resultat utgående Verksamhet 2021 2022 2023 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten Offentligrättslig verksamhet 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet – 1 1 – 1 – 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter – 36 620 36 220 – 36 220 – 2537 Miljöskyddsavgift – 185 500 185 725 – 185 725 – 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter – 17 015 17 115 – 17 115 – 2714 Sanktionsavgifter m.m. – 46 800 46 800 – 46 800 – 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet – 475 657 5 165 – 5 165 – 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet – 20 22 – 22 – Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Offentligrättslig verksamhet Registrering av avgifter för jaktområden -209 -97 3 088 3 185 -97 -403 Djur och lantbruk (avgift för extra kontroller m.m.) -31 759 -2 165 11 230 13 449 -2 219 -36 143 Delgivning 888 78 2 525 2 484 41 1 007 Övrig offentligrättslig verksamhet 11 377 -1 053 15 553 16 328 -775 9 549 Uppdragsverksamhe t Summa uppdragsverksamhet 74 547 -16 876 621 460 627 025 -5 565 52 106 Källa: Länsstyrelserna. De avgiftsintäkter som disponeras utgörs bl.a. av intäkter från avgifter inom djur- och lantbruksområdet, avgifter för delgivning och registreringsavgifter för jaktområden. Uppdragsverksamheten avser till största delen resurssamordningen med anledning av den länsstyrelsegemensamma it-enhet som är placerad vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län (se tabell 9.3).

Utgiftsområde 1

10 Demokratipolitik och mänskliga

rättigheter

10.1 Mål för demokratipolitiken

Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74).

10.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom demokratipolitiken utgår från följande bedömningsgrunder: – utvecklingen av valdeltagandet i det senaste allmänna valet, – omfattningen av medborgerligt engagemang i demokratiska processer och intresset för att engagera sig i och påverka samhällets utveckling, – förtroendet för demokratin i allmänhet och för demokratins institutioner, såsom regeringen, riksdagen och EU:s institutioner, och – omfattning och konsekvenser av hot, våld och trakasserier mot centrala aktörer i det demokratiska samtalet, t.ex. förtroendevalda, journalister och opinionsbildare.

10.3 Resultatredovisning

10.3.1 Allmänna val

Valdeltagande i de allmänna valen 2022

Den 11 september 2022 genomfördes val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Valdeltagandet i riksdagsvalet uppgick till 84,2 procent av de röstberättigade, vilket innebär en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2018 års val.

2020 års valutredning – säkerhet och tillgänglighet vid val

Regeringen beslutade i mars 2020 att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utreda vissa delar av valsystemet (dir. 2020:30 och dir. 2021:75). Kommittén, som antog namnet 2020 års valutredning (Ju 2020:08), överlämnade i januari 2021 delbetänkandet Förstärkt skydd för väljarna vid röstmottagningen (SOU 2021:7) och föreslog bl.a. ändringar i vallagen (2005:837) som främst syftade till att minska risken för otillbörlig påverkan på väljare vid röstning. I oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning (prop. 2021/22:52) med förslag bl.a. om att låta valnämnderna och utlandsmyndigheterna ta över ansvaret från partierna för utläggning av namnvalsedlar på röstmottagningsställena. Riksdagen biföll lagförslagen (bet. 2021/22:KU6, rskr. 2021/22:114). I december 2021 överlämnade kommittén slutbetänkandet Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). Kommittén föreslog där bl.a. ändringar i vallagen som syftar till att stärka säkerheten i arbetet med att genomföra val, tillgängligheten till val för väljargrupper med svårigheter att utnyttja sin rösträtt och förenkla för utlandssvenskar att rösta i val till

Utgiftsområde 1

riksdagen och Europaparlamentet. Betänkandet har remitterats. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemligheten för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 punkt 4, rskr. 2015/16:205). I tillkännagivandet framhålls att personer med synnedsättning inte kan rösta i vallokalerna utan hjälp och att de tvingas röja sin valhemlighet när de ska personrösta. Utskottet anför att detta förhållande bör ändras så att synnedsatta ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (bet. 2015/16:KU14 s. 15). I kommitténs uppdrag ingick att överväga och lämna förslag till åtgärder som kan bidra till att personer med synnedsättning ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. Inom ramen för sitt uppdrag genomförde kommittén ett idé- och prototyparbete avseende hjälpmedel som kan användas vid all röstmottagning. Kommittén har föreslagit att prototyperna vidareutvecklas. Regeringen beslutade den 19 maj 2022 att ge Valmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Research Institutes of Sweden AB (RISE) vidareutveckla och färdigställa en eller flera prototyper av hjälpmedel som kan användas av personer med synnedsättning på ett röstmottagningsställe för att hitta och ta rätt valsedel vid valsedelsställ och för att kunna avge en parti- och personröst utan att behöva begära hjälp (Ju2022/00209). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Insatser för ett högt och mer jämlikt valdeltagande

I arbetet för ett högt och mer jämlikt valdeltagande i de allmänna valen 2022 har flera åtgärder genomförts. Insatserna har främst riktats till befolkningsgrupper med lägre valdeltagande än övriga röstberättigade i tidigare val, såsom unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning samt boende i områden med socioekonomiska utmaningar. Under 2022 har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) haft i uppdrag att genomföra skolval. Dessa riktar sig till elever i gymnasieskolan och grundskolans årskurs 7 – 9. Även elever i grund- och gymnasiesärskolan hade möjlighet att delta. Skolvalet ger elever en konkret upplevelse av röstningsförfarandet. MUCF har också haft i uppdrag att, i enlighet med förordningen (2020:26) om statsbidrag för åtgärder som stärker demokratin, fördela medel till ideella föreningar och stiftelser för åtgärder som syftar till att öka kunskapen om demokratin och stärka individers förutsättningar att delta i demokratin och dess beslutsprocesser. Vidare har under 2022 fördelats särskilda medel till riksdagspartierna för informationsinsatser inför de allmänna valen 2022. Med medlen har partierna getts ökade möjligheter att nå ut till grupper av röstberättigade med lågt deltagande i tidigare allmänna val. Myndigheten för tillgängliga medier har haft i uppdrag att driva webbplatsen ” Alla väljare ”– allavaljare.se, med lättläst nyhetsinformation i samband med de allmänna valen 2022. Därtill har Statistiska centralbyrån haft i uppdrag att genomföra en studie om valdeltagandet i de allmänna valen 2022. Merparten av återrapporteringen från myndigheterna kommer att inkomma till Regeringskansliet under våren 2023 och redovisas i budgetpropositionen för 2024.

10.3.2 Stärkta möjligheter till deltagande och delaktighet mellan valen

Befolkningens deltagande och delaktighet i demokratin har följts upp

Av Sveriges vuxna befolkning är 64 procent mycket eller ganska intresserade av politik. Det politiska intresset i Sverige ligger därmed kvar på samma höga nivå som under de sju föregående åren. En större andel män än kvinnor uppger att de är intresserade av politik, 70 jämfört med 57 procent. Intresset för politik är också större i storstäderna än på landsbygden, 70 jämfört med 59 procent. Intresset för politik ökar

Utgiftsområde 1

med stigande ålder. I åldersgruppen 16 – 29 år är 50 procent intresserade av politik jämfört med 71 procent i åldersgruppen 65 – 85 år. Andelen som är intresserade av politik är också större bland personer med hög utbildning jämfört med personer med lägre utbildning och något större bland personer uppväxta i Sverige jämfört med personer uppväxta utanför landet. Detta framgår av den rapport som SOM-institutet vid Göteborgs universitet tagit fram på uppdrag av regeringen och som innehåller uppgifter som samlats in under 2020 (Ku2022/01257). I detta avsnitt kommenteras skillnader mellan könen i de fall där det finns statistiskt säkerställda skillnader.

Enligt rapporten anser vidare 29 procent av den vuxna befolkningen att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut på kommunal nivå och 26 procent på nationell nivå (tabell 10.1). Sju procent av befolkningen anser att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut som fattas på EU-nivå. Andelen som upplever att de kan påverka politiska beslut har ökat på samtliga nivåer sedan slutet av 1990-talet. Andelen som anser att de har möjlighet att påverka politiska beslut är genomgående högre bland personer med hög utbildning jämfört med personer med låg utbildning. När det gäller den nationella nivån och EU-nivån är andelen som anser att de har möjlighet att påverka högre bland personer bosatta i storstäder jämfört med personer bosatta i landsbygd och mindre tätorter. Andelen som ser positivt på sina möjligheter att påverka politiska beslut på EU-nivån är även något högre bland personer uppväxta utanför Sverige än bland personer uppväxta i landet.

Tabell 10.1 Möjligheter att påverka politiska beslut i EU, Sverige och i den egna

kommunen, 2000 – 2021

Andel av befolkningen (procent), som svarar att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut

2000 2005 2010 2015 2017 2018 2019 2020 2021 Goda möjligheter påverka Kvinnor 2 2 3 4 3 5 9 5 7 beslut i EU Män 3 3 5 5 6 6 9 6 7 Totalt 2 2 3 5 5 6 9 5 7 Goda möjligheter påverka Kvinnor 7 10 15 20 19 23 24 21 26 beslut i Sverige Män 10 14 17 19 22 22 22 22 25 Totalt 9 12 15 19 21 22 23 22 26 Goda möjligheter påverka Kvinnor 14 16 23 25 24 27 26 25 29 beslut i den egna kommunen Män 18 20 23 26 26 27 28 29 29 Totalt 17 18 23 26 25 27 27 27 29 Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2022.

Insatser för att stärka demokratin i samband med att demokratin i Sverige

fyllde 100 år

I september 2021 var det 100 år sedan det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt och valbarhet för både kvinnor och män genomfördes. I anslutning till hundraårsjubileet genomförde regeringen under 2020 och 2021 en nationell satsning: Demokratin 100 år. Satsningen har syftat till att stärka förutsättningarna för att människor i större utsträckning aktivt ska kunna delta i demokratin och till att uppmärksamma det demokratiska styrelseskicket. I satsningen har det ingått uppdrag till statliga myndigheter, medel till organisationer i det civila samhället, en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt ett omfattande utåtriktat arbete i hela landet genom Kommittén Demokratin 100 år (Ku 2018:02). I budgetpropositionen för 2020 tillförde regeringen 25 miljoner kronor 2020 och 25 miljoner kronor 2021 för satsningens genomförande.

Under 2021 hade 13 myndigheter särskilda uppdrag att genomföra demokratistärkande insatser. Barnombudsmannen har utvecklat demokratiperspektivet i sina

Utgiftsområde 1

informationsmaterial riktade mot barn (Ku2022/00539). Forum för levande historia har tagit fram och spridit pedagogiskt material till skolan (se avsnitt 10.3.3). Kriminalvården har utvecklat och genomfört utbildningsinsatser om demokrati för unga på anstalter och häkten (Ku2022/00263). Länsstyrelsen i Jönköpings län har kartlagt och analyserat regionala utmaningar mot demokratin och sammanställt länsstyrelsernas insatser under demokratijubileet (Ku2022/00608). Myndigheten för stöd till trossamfund har genomfört utbildningar i demokrati och mänskliga rättigheter för trossamfundsledare (Ku2022/00453). Myndigheten för tillgängliga medier har spridit lättläst information om politik och allmänna val (Ku2022/00361). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har tagit fram och spridit modeller för hur kommuner kan arbeta strategiskt med att stärka ungas deltagande i demokratin (Ku2022/00644). Sametinget har genomfört insatser för att stärka särskilt unga samers intresse och möjligheter att delta aktivt i demokratiska processer (Ku2022/00641). Statens institutionsstyrelse har genomfört insatser i sin verksamhet för att främja deltagandet och delaktigheten bland sina klienter (Ku2022/00668). Statens medieråd har verkat för stärkt samverkan mellan olika aktörer som arbetar för en ökad medieoch informationskunnighet (utg.omr. 17 avsnitt 14.3). Stockholms universitet har genomfört insatser för att stärka gymnasieelevers intresse för och kunskaper om demokrati (Ku2022/00632). Även medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet och Totalförsvarets forskningsinstitut har haft uppdrag inom satsningen (se avsnitt 10.3.4). Forum för levande historia har sedan maj 2021 verkat för att samordna arbetet med insatser som genomförts av de olika aktörerna inom demokratisatsningen (Ku2022/00518).

Inför jubileumsåret fick också åtta myndigheter och en stiftelse uppdrag i sina regleringsbrev att uppmärksamma det demokratiska styrelseskicket. Insatser för att uppmärksamma demokratin genomfördes under 2021 av Boverket, Forum för levande historia, Försvarsmakten, Institutet för språk och folkminnen, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för press, radio och tv, Riksantikvarieämbetet och Svenska Filminstitutet. Myndigheten för delaktighet fick i uppdrag att uppmärksamma hur förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att delta i demokratiska processer förändrats under 1900-talet och fram till i dag.

Som en del av satsningen har även Sveriges Riksidrottsförbund genomfört insatser för att få fler barn och unga att delta aktivt i föreningsdemokratin, och Folkbildningsrådet har stärkt det demokratifrämjande arbetet inom folkbildningen (Ku2022/00542, Ku2022/00413). MUCF har fördelat medel till organisationer i det civila samhället i enlighet med förordningen (2020:26) om statsbidrag för åtgärder som stärker demokratin. Under 2020 och 2021 kom totalt 215 ansökningar in till myndigheten varav 20 organisationer beviljats bidrag (Ku2022/00385).

Inom ramen för demokratisatsningen har även regeringen och SKR ingått en överenskommelse om samverkan för en uthållig demokrati med stärkta förutsättningar för deltagande och delaktighet. SKR har genomfört ett antal demokratistärkande insatser riktade till kommuner och regioner i hela landet. SKR:s insatser inom överenskommelsen ska slutredovisas senast den 31 januari 2023 (Ku2021/02154).

Kommittén Demokratin 100 år har samlat aktörer i hela landet

En central del av demokratisatsningen har varit det arbete som utförts av Kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati (Ku 2018:02). Kommitténs uppdrag var att samla aktörer på lokal, regional och nationell nivå i aktiviteter och insatser som uppmärksammar demokratin som styrelseskick och som bidrar till att främja, förankra och försvara den för framtiden (dir. 2018:53). Kommittén har genomfört ett omfattande arbete med utåtriktade aktiviteter i olika delar av landet.

Utgiftsområde 1

Exempelvis har 310 myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer ställt sig bakom kommitténs Deklaration för en stark demokrati och därmed ingått åtaganden om att själva genomföra demokratistärkande insatser, och kommitténs mobila demokraticenter har besökt 19 av landets län där aktiviteter och programverksamhet anordnats i samverkan med respektive länsstyrelse. Kommittén överlämnade sitt slutbetänkande den 1 juni 2022 och ger i detta bl.a. förslag på hur statliga myndigheters arbete med att förverkliga det demokratipolitiska målet kan stärkas (SOU 2022:28).

Det europeiska medborgarinitiativet för ökat medborgardeltagande

För att öka möjligheten till delaktighet på EU-nivå har EU-medborgare sedan 2012 möjlighet att genom ett s.k. medborgarinitiativ uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram lagförslag. Under 2021 registrerades 11 initiativ hos kommissionen.

10.3.3 En mer motståndskraftig demokrati

Förtroendet för demokratin har följts upp

En majoritet, 74 procent, av befolkningen i åldern 16 – 85 år är ganska eller mycket nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. En något större andel kvinnor än män är nöjda med hur demokratin fungerar, 78 procent jämfört med 70 procent. Andelen som är nöjda med demokratin är lägre bland personer med låg utbildning än bland personer med hög utbildning och andelen nöjda är lägre bland personer bosatta på landsbygden och i mindre tätorter än bland personer bosatta i större tätorter och städer. Detta framgår av den rapport som SOM-institutet vid Göteborgs universitet tagit fram på uppdrag av regeringen och som redovisar uppgifter insamlade under 2021 (Ku2022/01257). I detta avsnitt kommenteras skillnader mellan könen i de fall där det finns statistiskt säkerställda skillnader.

Andelen av befolkningen som har ett mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen uppgår enligt rapporten till 40 procent, vilket innebär att förtroendet ligger kvar på en högre nivå än innan pandemin bröt ut (tabell 10.2). Andelen som har förtroende för riksdagen är större bland högutbildade personer än bland lågutbildade och större bland personer bosatta i storstäder än bland personer bosatta på landsbygden och i mindre tätorter. En något större andel kvinnor än män har förtroende för riksdagen.

Andelen i befolkningen med förtroende för regeringen uppgår till 43 procent och andelen kvinnor med förtroende för regeringen är något högre än andelen män. Även i övrigt liknar skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper det som gäller förtroendet för riksdagen. Andelen i befolkningen som har förtroende för kommunstyrelserna är 26 procent.

En överväldigande majoritet av befolkningen, 95 procent, anser enligt SOM-institutets rapport att det aldrig är rätt att använda våld för att påverka det svenska samhället. Fem procent av befolkningen anser dock att det under vissa omständigheter kan vara rätt att ta till våld i syfte att påverka.

När det gäller synen på hur demokratin fungerar i EU finns en tydligt positiv utveckling över tid. Andelen i befolkningen som är mycket eller ganska nöjda uppgick år 2021 till 60 procent vilket är den största andelen sedan mätningarna inleddes i slutet av 1990-talet. Andelen som är nöjda med hur demokratin i EU fungerar är högre bland kvinnor än bland män, 65 procent jämfört med 57 procent. Andelen i befolkningen som har mycket eller ganska stort förtroende för Europeiska kommissionen respektive Europaparlamentet var under 2021 i båda fallen 27 procent,

Utgiftsområde 1

vilket är den största andelen sedan mätningarna inleddes. Andelen med förtroende för de europeiska institutionerna är något större bland kvinnor än bland män.

Tabell 10.2 Förtroende för demokratiska institutioner 2000 – 2021

Andel i befolkningen (procent), 16 – 85 år, som svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende 2000 2005 2010 2015 2017 2018 2019 2020 2021 Riksdagen Kvinnor 25 23 45 33 34 39 33 45 43 Män 30 23 43 24 31 37 29 39 38 Totalt 27 23 44 29 32 37 31 43 40 Regeringen Kvinnor 24 20 50 35 39 40 36 46 46 Män 30 22 54 28 39 39 31 39 39 Totalt 27 21 52 32 39 39 34 43 43 Kommunstyrelserna Kvinnor 19 17 28 23 26 29 21 25 27 Män 20 17 24 17 24 27 21 23 26 Totalt 20 17 26 20 24 28 21 24 26 EU-kommissionen Kvinnor 7 10 23 19 25 27 25 28 29 Män 8 10 19 14 18 24 21 22 24 Totalt 8 10 21 17 21 26 23 25 27 Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2022.

Forum för levande historias arbete stärker demokratin

Under 2020 – 2021 hade Forum för levande historia i uppdrag att sprida pedagogiskt material som främjar elevers demokratiska förmågor och kunskaper om demokratin (Ku2021/00842). Myndigheten gavs även den 16 december 2021 i uppdrag att verka för att samordna arbetet med insatser som genomförs av olika aktörer för att främja, förankra och försvara demokratin (se avsnitt 10.3.2).

Hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism, antiziganism,

och andra former av rasism

Sverige är under perioden 1 mars 2022 – 28 februari 2023 ordförande i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). En prioritering under ordförandeskapet är att följa upp åtaganden som presenterades på Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism den 13 oktober 2021. Forum för levande historia har genomfört en rad insatser som syftar till att främja hågkomst av Förintelsen samt motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism, bl.a. inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (utg.omr. 13 avsnitt 4) . Myndigheten har vidare samlat in material från överlevande av Förintelsen som ett led i etablerandet av Sveriges museum om Förintelsen (Ku2022/00747) (utg.omr. 17 avsnitt 11) . Myndigheten har även stärkt förutsättningarna för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser (Ku2021/01021, Ku2022/00633). Svenska kommittén mot antisemitism har redovisat bidrag för hågkomstresor under perioden 2018 – 2022 (Ku2022/01172, Ku2022/01173).

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 punkt 1, rskr 2017/18:151). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska fortsätta med insatser som görs för att sprida kunskap om antisemitism och de särskilda föreställningar som är antisemitismens näring. Regeringen ska också kontinuerligt arbeta för att sprida kunskap om förföljelsen mot judar genom historien och fram till våra dagar, och arbetet ska bedrivas på ett sätt som gör att kunskapen når fram till alla delar av den svenska befolkningen. Därutöver ska regeringen utvärdera satsningar på att öka säkerheten vid judiska synagogor och andra

Utgiftsområde 1

institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser. Säkerhetsläget ska kontinuerligt följas upp. Regeringen ska även lägga upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i kontinuerlig dialog med det judiska civilsamhället och dess olika företrädare. Dialogen ska föras på ett sätt som fångar upp olika aspekter och tar hänsyn till att situationen vad gäller antisemitism och hotbilder varierar i olika delar av samhället (bet. 2017/18:KU32 s. 9).

Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande genomfört flera åtgärder mot antisemitism bl.a. genom satsningar på utbildning, forskning, säkerhet, rättsväsendet och stärkt lagstiftning. Statens historiska museer har tillförts medel för att inrätta ett nytt museum om Förintelsen och den 16 december 2021 gav regeringen Statens skolverk och Forum för levande historia i uppdrag att tillsammans utveckla ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i syfte att motverka antisemitism och andra former av rasism i bl.a. skolväsendet och folkbildningen.

Forum för levande historia har förutom vad som angetts ovan genomfört utbildningsinsatser riktade till offentliganställda i andra verksamheter än skolan samt genomfört en särskild satsning för lärare inom Statens institutionsstyrelses (SiS) skolor.

I oktober 2021 gav regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att ta ställning till om det bör införas ett särskilt straffansvar för offentligt urskuldande, förnekande eller flagrant förringande av Förintelsen och vissa andra brott (dir. 2021:87). Uppdraget ska redovisas senast den 20 april 2023.

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 vidare om ett särskilt åtgärdsprogram för arbetet mot antisemitism (A2021/02215). Åtgärdsprogrammet har tagits fram med utgångspunkt i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott och i dialog med civilsamhället.

Vidare tillsatte regeringen den 16 juni 2022 en utredning som ska lämna förslag till en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige (dir. 2022:78). Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2023.

För att stärka säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser har statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och organisationer inom det civila samhället tillförts ytterligare medel till följd av riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2022 (utg.omr. 17 avsnitt 12.4 och 12.5). Frågor om antisemitism och judisk säkerhet har tagits upp i samband med de regelbundna samråd som genomförs med judiska organisationer efter inbjudan från regeringen.

Regeringen gav den 1 september 2022 Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället (Ku2022/01426). Uppdraget ska redovisas senast den 26 maj 2023.

Regeringen avser att fortsätta arbetet mot antisemitism men anser mot bakgrund av genomförda åtgärder att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Demokratisk medvetenhet bland EU:s medborgare har främjats

Sedan 2021 finns EU-programmet Citizens, Equality, Rights and Values (CERV) som bl.a. har till syfte att främja demokratisk delaktighet bland EU:s medborgare. Programmet ligger i linje med det svenska demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är svensk kontaktpunkt för programmet.

Utgiftsområde 1

10.3.4 Värna det demokratiska samtalet mot hot och hat De insatser regeringen gör för att förebygga och hantera hot och hat i det offentliga samtalet etablerades genom handlingsplanen Till det fria ordets försvar (Ku2017/02388). Åtgärderna avser ökad kunskap, stöd till dem som utsätts samt ett stärkt rättsväsende.

Hot och hat mot förtroendevalda

Brottsförebyggande rådet (Brå) har sedan 2012 genomfört Politikernas trygghetsundersökning (PTU) vartannat år. I den senaste undersökningen, som avser mellanvalsåret 2020, uppger ungefär var fjärde förtroendevald (26 procent) att de blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld (Ku2020/02202). Resultatet visar en minskning av utsattheten jämfört med tidigare undersökning för mellanvalsåret 2016 (då motsvarande siffra var 27,6 procent) samt för valåren 2014 och 2018 (då 29,9 respektive 32,6 procent uppgav utsatthet). Den vanligaste konsekvensen av utsattheten är att politiker undviker att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga, vilket uppgavs av 17 procent av de förtroendevalda 2020. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de påverkades av utsatthet eller oro för att utsättas, 31 procent jämfört med 23 procent för män. Benägenheten att polisanmäla är fortsatt relativt låg, runt 16 procent av händelserna som inträffade under 2020 polisanmäldes.

Regeringen har sedan 2016 beviljat SKR medel för att stödja och utveckla kommuners och regioners systematiska arbete med att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda inklusive utifrån ett könsperspektiv. Under 2021 fokuserade SKR på det systematiska förebyggande arbetet (Ku2022/00605). Hälften av landets kommuner och regioner bedriver nu ett förbyggande arbete och mer än hälften har beslutat om ett system för att ge stöd när någon utsätts. Nästan 80 procent av landets kommuner och regioner genomför utbildningar för förtroendevalda.

Fördjupad kunskap om hot mot journalister

En studie från 2021 framtagen av Lunds universitet och Högskolan i Halmstad om hot och hat mot journalister visar att 70 procent av de drygt 3 000 svarande uppgav att de utsatts för brottet förolämpning under de senaste tre åren medan 23 procent uppgav att de utsatts för olaga hot. Studien visar att en större andel kvinnor än män har utsatts för brotten ofredande och ofredande av sexuell karaktär. Det framkommer också att en större andel av journalisterna med utländsk bakgrund utsatts för hot- och hatrelaterade brott.

Linnéuniversitetet har via Medieinstitutet Fojo sedan 2017 haft i uppdrag att stärka det förebyggande arbetet mot hat och hot mot journalister, särskilt fokus har legat på att nå mindre redaktioner och frilansare. Under 2021 höll Fojo workshoppar, föreläsningar och utbildningar, både inom ramen för journalistutbildningar och för utredare av demokrati- och hatbrott på polisutbildningen. Fojo tillhandahåller även en digital kunskapsbank med kunskap och verktyg för journalister och mediechefer och har arrangerat tillfällen för erfarenhets- och kunskapsutbyte samt tillhandahållit stöd och råd för utsatta journalister och redaktionsledare (Ku2022/00652).

Stärkt kunskap och information till utsatta grupper

Brottsoffermyndigheten hade 2017 – 2019 i uppdrag att ta fram utbildnings- och informationsmaterial för att stödja deltagare i det demokratiska samtalet som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och hat. På webbplatsen tystnainte.se erbjuder myndigheten bl.a. information om vad som är brottsligt, hur man gör en polisanmälan

Utgiftsområde 1

och vilket stöd som finns att få. Brottsoffermyndigheten gavs under 2021 i uppdrag (Ju2021/03329) att genomföra en informationsinsats mot näthat med utgångspunkt från tidigare redovisat uppdrag om näthat (utg.omr. 13 avsnitt 1.3.1). Insatsen riktade sig till personer som utsätts för näthat på grund av rasism, könsrelaterat hat, sexism och liknande former av fientlighet.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har haft i uppdrag (Ku2022/00553) att kartlägga och analysera våldsbejakande extremistisk propaganda som sprids via internet och sociala medier i digitala miljöer (utg.omr. 4 avsnitt 2). FOI har också haft i uppdrag att kartlägga hat och hot mot kvinnor i digitala miljöer (utg.omr. 13 avsnitt 1.3.1).

Ökad kunskap om utsatthet bland företrädare för det civila samhället

MUCF fick under 2021 i uppdrag att göra en kartläggning av hot och hat som riktas mot organisationer och företrädare för organisationer i det civila samhället. Uppdraget som slutredovisades den 31 mars 2022 visade att ungefär 1 av 10 organisationer det senaste året utsatts för hot, hat och trakasserier. Den visar också att 1 av 4 företrädare uppger att de utsatts på grund av sin roll. Organisationer som företräder jämställdhet, hbtqi och våldsutsatta kvinnor uppger att de i högre utsträckning än andra utsätts.

Kammarkollegiet har fördelat medel enligt förordningen (2018:1533) om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället (utg.omr. 17 avsnitt 12).

Insatser på det rättsliga området för att värna det demokratiska samtalet

Polismyndigheten hade under 2021 i uppdrag att fortsätt utveckla och förbättra arbetet med att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. I polisregionerna Stockholm, Syd och Väst finns särskilda specialistgrupper mot demokratioch hatbrott, med huvuduppdrag att arbeta heltid mot brottsutredning, brottsförebyggande och förtroendeskapande arbete samt kompetenshöjande verksamhet. Vid de övriga polisregionerna finns särskilt utpekade utredare och även särskilt utpekade förundersökningsledare.

En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet. Utredningen överlämnade i februari 2022 betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas en ny straffskärpningsgrund som innebär att det vid bedömningen av straffvärdet för en gärning ska ses som försvårande att den brottsliga gärningen begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

10.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Andelen röstande minskade i riksdagsvalet 2022 jämfört med 2018 års val. Samtidigt finns fortfarande stora skillnader mellan olika valdistrikt. Regeringen bedömer att de insatser som har genomförts för ett högt och mer jämlikt valdeltagande har aktualiserat valens och rösträttens betydelse vilket bör ha bidragit till en vilja hos olika grupper av röstberättigade att rösta i 2022 års allmänna val.

Utgiftsområde 1

Även om flera av insatserna i den nationella satsningen Demokratin 100 år har behövt anpassas till nya förutsättningar med anledning av pandemin har den i stort sett genomförts enligt planerna. Sammantaget bedömer regeringen att satsningen har ökat kunskapen om demokratin i befolkningen och bidragit till att främja människors förutsättningar att delta och vara delaktiga i demokratiska processer. Inte minst viktiga har de insatser varit som riktar sig till unga i olika livssituationer och på olika arenor. Kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati har haft en viktig roll i satsningen och lyckats väl både när det gäller att öka kännedomen om demokratins hundraårsjubileum, få till stånd aktiviteter i hela landet och att stärka och stimulera det demokratifrämjande arbetet bland olika aktörer.

Forum för levande historia har under pandemin utvecklat den digitala verksamheten genom bl.a. webbinarier och digitala fortbildningsinsatser. Även utbildningsverksamhet som rör hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser har kunnat bedrivas trots stor påverkan av reserestriktionerna under 2021. Vidare har Forum för levande historias framtida inriktning utretts (Ku 2021:A). I utredningens promemoria (Ku2022/00436) framhålls att myndigheten fyller en viktig funktion avseende sitt demokratifrämjande arbete med utgångspunkt i lärdomar från Förintelsen. Utredningen har i enlighet med sitt uppdrag föreslagit förändringar av myndighetens uppgifter (utg.omr. 17 avsnitt 11.7.4).

Regeringen bedömer att de uppdrag och insatser som genomförs med utgångspunkt i handlingsplanen Till det fria ordets försvar bidrar till ökad kunskap om hur hot, hat och trakasserier riktade mot förtroendevalda, journalister och andra personer som för fram åsikter i det demokratiska samtalet ser ut och vilken typ av konsekvenser de får. Regeringen bedömer även att insatserna bidrar till att de som utsätts får stöd och att kännedomen om att utsatthet förekommer ökar. Det är fortfarande en alltför stor andel centrala aktörer i det demokratiska samtalet som utsätts för hot och hat och det behövs därför fortsatt kunskapshöjande, stödjande och förebyggande åtgärder, även ur ett jämställdhetsperspektiv.

10.5 Politikens inriktning

10.5.1 Förstärkning av Valmyndigheten Valmyndigheten har det centrala ansvaret för genomförandet av val och landsomfattande folkomröstningar och ska i övrigt fullgöra de uppgifter som myndigheten har enligt lag eller förordning. I syfte att stärka bemanningen och ge myndigheten bättre förutsättningar att genomföra sitt uppdrag föreslår regeringen ökade medel till Valmyndigheten.

10.5.2 Förstärkning av Justitiekanslern Justitiekanslern har bl.a. i uppdrag att utöva tillsyn över andra myndigheter och deras ärendehantering och att företräda staten i vissa rättegångar. Ett ökat ärendeinflöde och en ökad komplexitet i ärendena har inneburit utmaningar för Justitiekanslern. I syfte att ge myndigheten förutsättningar att kunna genomföra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet och utveckla verksamheten föreslår regeringen ökade medel till Justitiekanslern.

10.5.3 Förstärkning av Integritetsskyddsmyndigheten Digitalisering ger förutsättningar att förbättra och effektivisera arbetet med dagens samhällsutmaningar. För att kunna omhänderta digitaliseringens möjligheter på bästa sätt, och motverka hinder i den digitala omställningen, måste integritetsskyddet samtidigt värnas. Integritetsskyddsmyndighetens förutsättningar att värna skyddet av

Utgiftsområde 1

grundläggande fri- och rättigheter i samband med behandling av personuppgifter behöver stärkas. Regeringen föreslår därför ökade medel till Integritetsskyddsmyndigheten.

Behovet av kamerabevakning har ökat. Samtidigt som kamerabevakning är viktigt för brottsbekämpningen behövs en fungerande tillsynsverksamhet. För att Integritetsskyddsmyndigheten ska kunna stärka tillsynen och samtidigt ha en fullgod förmåga att besluta om tillstånd för kamerabevakning föreslår regeringen ökade medel till myndigheten.

10.6 Mål för mänskliga rättigheter

Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62). Målet är sektorsövergripande och ska genomsyra all politik.

10.7 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Bedömningen av utvecklingen och redovisningen av resultat av arbetet med att uppnå målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter görs utifrån strukturen i strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) enligt nedan: – ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna, – ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet, och – ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet.

Resultatet redovisas utifrån bedömning av – synpunkter och rekommendationer som Sverige får i internationella granskningar, – uppdragsredovisningar och utredningsbetänkanden, och – andra rapporter och initiativ.

Dessa utgör viktiga underlag i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

10.8 Resultatredovisning

Resultaten redovisas med utgångspunkt i beslutade propositioner, kommittédirektiv, uppdrag och andra insatser. Redovisning sker också i förhållande till de 15 miljoner kronor som 2021 fanns på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för insatser för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Resultaten redovisas ibland kortfattat med en hänvisning till ett annat politikområde för närmare detaljer.

Utgiftsområde 1

10.8.1 Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan är inte juridiskt bindande men ger en vägledning i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

I oktober 2021 lämnade Sverige in den kombinerade sjätte och sjunde rapporten till FN:s kommitté för barnets rättigheter angående efterlevnaden av konventionen om barnets rättigheter (utg.omr. 9 avsnitt 7). I november 2021 lämnade Sverige in den sjunde rapporten till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter angående internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Rapporterna är ett svar på de frågor granskningskommittéerna har ställt till Sverige.

I oktober 2021 deltog Sverige i en dialog med FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor om hur Sverige efterlever konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Kommittén rekommenderade bl.a. att Jämställdhetsmyndigheten tilldelas tillräckliga resurser för att effektivt kunna genomföra sitt uppdrag och att genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor stärks (utg.omr. 13 avsnitt 5).

I november 2021 deltog Sverige i en dialog med FN:s kommitté mot tortyr (CAT), som en uppföljning av den rapport Sverige lämnat till kommittén i november 2018. Kommittén lämnade i december synpunkter och rekommendationer till Sverige bl.a. gällande avsaknaden av ett särskilt tortyrbrott, användningen av restriktioner i häkte och avsaknaden av statistik på flera områden som kommittén granskar.

Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) besökte Sverige den 18 – 29 januari 2021 för att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. Besöket resulterade i en rapport som publicerades i september 2021. Kommittén riktade bl.a. kritik mot Sverige vad gäller användning av restriktioner för häktade och tillgången till sjukvård för frihetsberövade. Sverige lämnade en svarsrapport till CPT i februari 2022.

I augusti 2022 lämnade regeringen en översiktlig halvtidsrapport inom ramen för den tredje cykeln av FN:s Universal Periodic Review angående vilka insatser som vidtagits inom de områden som Sverige fick flest rekommendationer om i granskningen 2020. Det rörde bl.a. inrättandet av ett nationellt institut för mänskliga rättigheter, insatser mot diskriminering, rasism, hatbrott och mäns våld mot kvinnor samt för jämställdhet och rättigheter för urfolk och nationella minoriteter.

Som del av 2022 års rapportering om tillämpningen av ratificerade ILO-konventioner har Sverige ombetts att i sin rapportering svara på expertkommitténs (Committee of Experts on the Application of Conventions and Recommendations) kommentarer avseende konvention (nr 87) angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och konvention (nr 98) angående tillämpningen av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. I augusti 2021 lämnade Sverige sin första rapport gällande ILO:s konvention (nr 189) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare.

10.8.2 Ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

Stärkt rättsligt skydd

Den 1 augusti 2022 infördes en bestämmelse i skadeståndslagen som innebär att staten eller en kommun ska ersätta både ekonomisk och icke-ekonomisk skada som har uppkommit till följd av att den enskildes grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap.

Utgiftsområde 1

regeringsformen har överträtts. Sådant skadestånd ska enligt bestämmelsen betalas endast i den utsträckning som det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen. Bestämmelsen bedöms främja skyddet för fri- och rättigheterna i regeringsformen, som därigenom lyfts fram i rättstillämpningen och framträder tydligare i relation till Europakonventionen.

Sverige har under lång tid fått återkommande internationell och nationell kritik för sin häktnings- och restriktionsanvändning. Kriminalvården påbörjade under 2021 en kartläggning för att hitta sätt att öka andelen intagna som får två timmar eller mer i isoleringsbrytande insatser, t.ex. genom vistelse med andra intagna, kontakter med anhöriga, personalledda aktiviteter eller besök av frivilligorganisationer. En ny lagstiftning trädde i kraft 1 juli 2021 som innebär att den som är under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag (prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244).

Den 28 april 2022 beslutades kommittédirektiven Barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen (dir. 2022:35). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om Sverige bör ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism och analysera konsekvenserna av en eventuell ratificering (utg.omr. 9 avsnitt 7).

Genomförandet av barnkonventionen och det sedan 2017 pågående kunskapslyftet för barnets rättigheter har fortsatt. Målet är att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen hos de offentliga aktörerna (utg.omr. 9 avsnitt 7).

Stärkt institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

Den 1 januari 2022 startade Institutet för mänskliga rättigheter sin verksamhet. Myndigheten är belägen i Lund. Institutet ska bl.a. följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Institutet lämnade en rapport den 1 april 2022 som beskriver institutets verksamhet de första månaderna (A2022/00555). Institutet befinner sig i en uppbyggnadsfas med fokus på att skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för fullgörande av verksamhetens kärnuppgifter. I mars 2022 beslutades propositionen En skyldighet att lämna uppgifter till Institutet för mänskliga rättigheter (prop. 2021/22:164). I propositionen föreslås att statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter ska lämna uppgifter om vilka insatser som har vidtagits i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Lagändringen trädde i kraft den 1 september 2022. Genom riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1, bet. 2021/22:KU1, rskr. 2021/22:68; prop. 2021/22:1 utg.omr. 25, bet. 2021/22:FiU3, rskr. 2021/22:120) kompenseras kommuner och regioner med 2,5 miljoner kronor för uppgiftslämning till institutet.

Den 3 november 2021 beslutades att inrätta en sanningskommission som ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket (dir. 2021:103). Vidare trädde lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket i kraft den 1 mars 2022. Inom ramen för minoritetspolitiken beslutades i april 2022 ett handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken (Ku2022/00886). Regeringen har även beslutat om statsbidrag till kommuner för att genomföra insatser för romsk inkludering (Ku2022/00784) och att en utbildning för brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens ska tas fram (Ku2022/00786).

Utgiftsområde 1

Rådsslutsatser om rasism och antisemitism och tydliggörande av mandat

för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Rådet för rättsliga och inrikes frågor antog i mars 2022 rådsslutsatser om kampen mot rasism och antisemitism. I slutsatserna konstateras det att antalet rasistiska och antisemitiska incidenter har ökat i EU:s medlemsstater under senare tid. Medlemsstaterna uppmanas att vidta ett antal insatser på området, bl.a. för ökad kunskap, ett starkare rättsväsende, bättre skydd för individer och ett utvecklat uppföljningsarbete.

I april 2022 antog rådet förordningen om ändring av förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Syftet med ändringen är att tydliggöra byråns mandat och förbättra dess funktionssätt genom mer effektiva arbetssätt.

10.8.3 Ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet Nedan redovisas insatser för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå som finansieras från anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati samt insatser inom andra politikområden som rör mänskliga rättigheter.

Insatser för att höja kunskapen om mänskliga rättigheter

Uppsala universitet har fortsatt med uppdragsutbildningarna för statligt anställda om mänskliga rättigheter (Ku2017/00254, Ku2017/00961, Ku2021/02357). Sedan juni 2021 har Uppsala universitet även i uppdrag att vända sig till berörd personal i kommuner och regioner med utbildningsinsatserna (Ku2021/01552 [delvis], Ku2021/01558). Sammanlagt har nästan 12 300 deltagare från 117 statliga myndigheter genomfört den webbaserade introduktionsutbildningen. Under 2021 genomfördes grundutbildningen vid fyra tillfällen samt 22 verksamhetsanpassade utbildningsinsatser. Det senare är en minskning från föregående år då 26 verksamhetsanpassade utbildningsinsatser genomfördes. Sammanlagt har drygt 1 250 anställda från statliga myndigheter, kommuner och regioner nåtts av utbildningsinsatserna. Av deltagarna på den webbaserade introduktionsutbildningen uppskattar 82 procent att de fått ny kunskap (A2022/00385).

Folkbildningsrådet fortsatte under 2021 utbildningsinsatsen om mänskliga rättigheter inom folkbildningen (Ku2017/01154, Ku2020/02567 [delvis]). Teman för projekten var bl.a. stärkt kompetens om mänskliga rättigheter och samtliga projekt redovisar ökade kunskaper om mänskliga rättigheter (A2022/00351).

Inom ramen för arbetet med den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (skr. 2016/17:29) har Forum för levande historia genomfört utbildningsinsatser om rasism i historien och i dag. Enligt myndighetens redovisning (A2022/00620) har insatserna motsvarat deltagarnas förväntningar och behov samtidigt som det konstateras att personer på chefs- eller ledningsnivå behöver ta del av insatserna i högre utsträckning (utg.omr. 13 avsnitt 4).

Integrering av mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet

Länsstyrelsen i Dalarna fortsatte sitt uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter (Ku2017/00707, Ku2017/00255, Ku2021/02357). Länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter har under 2021 haft fokus på dialoger, samråd och sammanställning av lägesbilder. Arbetet har bidragit till kunskaper om hur länsstyrelserna kan stärka sina förmågor och

Utgiftsområde 1

implementeringssystem för integrering av mänskliga rättigheter i den ordinarie verksamheten över tid (A2022/00368).

Sedan 2017 finns en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter (Ku2017/00256, Ku2017/01466). SKR har fortsatt arbetet för ökad kunskap om mänskliga rättigheter hos förtroendevalda och anställda i kommuner och regioner och för ökad integrering av mänskliga rättigheter i ordinarie processer (Ku2017/00256, Ku2017/01466, Ku2019/02002 [delvis], Ku2021/02357). SKR har bl.a. tillsammans med Uppsala universitet fortsatt att förvalta den webbaserade introduktionsutbildningen och har inom ramen för den digitala konferensserien Demokratin 100 år haft inslag kring arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning. SKR har även fortsatt bedriva ett utvecklingsarbete kring lokala överenskommelser inom demokrati, delaktighet, rättigheter och skyldigheter (A2021/01644).

Inom ramen för det nationella arbetet Demokratin 100 år har ett 20-tal myndigheter under 2020 och 2021 genomfört insatser för att stärka demokratin. Flera av insatserna har genomförts med ett tydligt rättighetsperspektiv (se avsnitt 10.3.2).

I april 2022 fick Forum för levande historia i uppdrag att ta fram och sprida ett metodmaterial om arbete mot rasism för att kvalitetssäkra offentliga verksamheters bemötande av allmänheten (utg.omr. 13 avsnitt 4).

En strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021 – 2031 har beslutats (utg.omr. 9 avsnitt 5).

Folkhälsomyndighetens uppdrag att stödja, samordna och följa upp arbetet för att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter utgör ett led i att tillgodose behovet av samordning, uppföljning och stöd i de hbtqi-strategiska myndigheternas arbete med att integrera ett hbtqi-perspektiv i sin verksamhet (utg.omr. 13 avsnitt 4).

10.8.4 Ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet

Dialog med och bidrag till det civila samhället angående

konventionsefterlevnad

Inför rapportering till och dialogmöten med internationella granskningsorgan hålls regelmässigt sakråd med civilsamhällesorganisationer. Under 2021 hölls bl.a. sakråd inför överlämnande av rapporten till FN:s kommitté för barnets rättigheter om efterlevnaden av konventionen om barnets rättigheter, inför dialogen med FN:s kommitté mot tortyr angående konventionen om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling samt inför dialogen med FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor angående konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. I sakråden tas bl.a. de synpunkter och rekommendationer upp som Sverige fått från internationella granskningsorgan och de insatser som vidtagits med anledning av dessa.

Under 2021 genomfördes samråd med samtliga nationella minoriteter. Samråd genomfördes även avseende handlingsprogrammet för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken samt inför beslut om kommittédirektiv om att lämna förslag till en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige (se avsnitt 11.3.4).

I 2022 års högnivåmöte i Commission on the Status of Women (CSW66), även kallat FN:s kvinnokommission, ingick företrädare från 15 civilsamhällesorganisationer i den svenska delegationen.

Utgiftsområde 1

Dialog förs och har förts kontinuerligt med Barnrättsdelegationen, i vilken civilsamhällesorganisationer som arbetar med barnets rättigheter, både nationellt och internationellt, ingår (utg.omr. 9 avsnitt 7).

Uppföljning av insatser inom ramen för hållbart företagande, företag och

mänskliga rättigheter

Genomförandet av plattformen för internationellt hållbart företagande har fortsatt, bl.a. genom möten med representanter för näringslivsorganisationer, företag och civilsamhället liksom svenska ambassader. Samtalen har haft fokus på företagande och mänskliga rättigheter, inklusive Europeiska kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet som fokuserar på mänskliga rättigheter och miljö i globala värdekedjor. Under 2021 genomfördes en uppföljning av de insatser som identifierats i plattformen. Resultatet visade att 121 av de 168 insatserna (72 procent) har genomförts. Bland annat har Business Sweden lanserat ett internationellt samverkansinitiativ för grön omställning, en hållbarhetsmodul i det nyutvecklade digitala exportstödsverktyget och en digital visselblåsarfunktion. Tillväxtverket har fått ett uppdrag att öka samverkan och erfarenhetsutbyte inom och mellan regioner inom hållbar affärsutveckling i små och medelstora företag med koppling till bl.a. cirkulär ekonomi.

10.9 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

En viktig del i arbetet med strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) var inrättandet av Institutet för mänskliga rättigheter i januari 2022. Institutet kommer att spela en viktig roll i det fortsatta systematiska arbetet med mänskliga rättigheter bl.a. genom att institutet utifrån ett helhetsperspektiv kan följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas.

Insatser som har vidtagits inom ramen för strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter bedöms bidra till att uppfylla målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter bl.a. genom ökade kunskaper om mänskliga rättigheter och fortsatt integrering av ett rättighetsbaserat arbetssätt inom offentlig verksamhet. Även insatser som har gjorts inom andra politikområden, t.ex. barnrättspolitiken, jämställdhetspolitiken, funktionshinderspolitiken och politiken mot diskriminering bedöms bidra till måluppfyllelsen, t.ex. genom fortsatt kunskapslyft för barnets rättigheter och strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021 – 2031. Flera av dessa insatser har tillkommit som svar på den kritik som Sverige har fått i internationella granskningar. Insatserna bedöms bl.a. ha resulterat i en ökad kunskap och kompetens om mänskliga rättigheter och bidragit till ett mer samordnat och systematiskt arbete för mänskliga rättigheter på regional och lokal nivå bl.a. genom ett rättighetsbaserat arbetssätt.

Samtidigt visar olika rapporter och granskningar från både internationella och nationella granskningsorgan att det krävs kontinuerligt arbete för att nå målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Det gäller bl.a. att säkerställa att lagstiftning och andra insatser är förenliga med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. De rapporter som tas fram inom ramen för insatser för att dels höja kunskapen om mänskliga rättigheter, dels integrera mänskliga rättigheter i den offentliga verksamheten pekar på kontinuerligt behov av kompetenshöjande insatser om de mänskliga rättigheterna hos anställda i staten, kommuner och regioner.

Utgiftsområde 1

10.10 Politikens inriktning

I syfte att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62) behöver det systematiska, strukturerade och långsiktiga arbetet på nationell nivå fortsätta. Institutet för mänskliga rättigheter kommer att spela en central roll i arbetet genom att utifrån ett helhetsperspektiv följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Arbetet, med utgångspunkt i den nationella strategin (skr. 2016/17:29), omfattar olika insatser och genomsyrar olika politikområden. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att svensk lagstiftning utformas i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Regeringen kommer under året att strategiskt främja grundläggande rättigheter inom EU-samarbetet. Insatserna innebär vidare ett samordnat och systematiskt arbete för mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet och kunskapshöjande insatser riktade mot statligt och kommunalt anställda. Respekten för de mänskliga rättigheterna är även fortsatt en del av en aktiv politik för hållbart företagande.

En oroande utveckling globalt i fråga om respekten för mänskliga rättigheter har ytterligare aktualiserat behovet av robusta strukturer för att skydda de mänskliga rättigheterna.

10.11 Budgetförslag

10.11.1 6:1 Allmänna val och demokrati

Tabell 10.3 Anslagsutveckling 6:1 Allmänna val och demokrati

Tusental kronor

2021 Utfall 110 389 Anslagssparande 11 952 1 2022 Anslag 705 140 Utgiftsprognos 698 356

2023 Förslag 149 840

2024 Beräknat 154 640 2025 Beräknat 98 640 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för val, åtgärder för att främja, förankra och försvara demokratin samt åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Anslaget får användas för administrationskostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.4 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 6:1 Allmänna val och

demokrati

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 705 140 705 140 705 140

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -555 300 -550 500 -606 500 varav BP23 31 300 14 000 4 800 – Genomförande av val och förberedelser inför EP-valet 2024 16 500 – IT-systemet för valadministration 14 800 14 000 4 800 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 149 840 154 640 98 640

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 16 500 000 kronor för 2023 för kostnader för förberedelser inför Europaparlamentsvalet 2024. Vidare ökas anslaget med 14 800 000 kronor för 2023 och beräknas öka med 14 000 000 kronor för 2024 och 4 000 000 kronor för 2025 för att finansiera fortsatt utveckling av det nya valdatasystemet.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med 586 600 000 kronor fr.o.m. 2023 till följd av att tillfälliga medel för bl.a. genomförande av allmänna val 2022 löper ut.

Regeringen föreslår att 149 840 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 154 640 000 kronor respektive 98 640 000 kronor.

10.11.2 6:2 Justitiekanslern

Tabell 10.5 Anslagsutveckling 6:2 Justitiekanslern

Tusental kronor

2021 Utfall 56 627 Anslagssparande 22 561 1 2022 Anslag 55 726 Utgiftsprognos 77 268

2023 Förslag 80 863

2 2024 Beräknat 82 879 3 2025 Beräknat 84 580 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 80 863 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 80 863 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Justitiekanslerns förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.6 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 6:2 Justitiekanslern

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 55 726 55 726 55 726

2 Pris- och löneomräkning 1 137 2 555 3 751 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 24 000 24 598 25 103 3 varav BP23 24 000 24 000 24 000 – Tvistkostnader 23 000 23 000 23 000 – Förstärkning 1 000 1 000 1 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 80 863 82 879 84 580

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. För att stärka Justitiekanslerns kapacitet att möta det ökade ärendeinflödet och säkerställa att Justitiekanslern kan utföra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet föreslår regeringen att anslaget ökas med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Justitiekanslern har i uppdrag att bevaka statens rätt med anledning av en underrättelse om tvist i enlighet med Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina (I2021/00036). För att finansiera kostnader i samband med uppdraget ökas anslaget med 23 000 000 kronor för 2023. För 2024 – 2025 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp. Finansiering sker genom att anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 80 863 000 kronor anvisas under anslaget 6:2 Justitiekanslern för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 82 879 000 kronor respektive 84 580 000 kronor.

10.11.3 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

Tabell 10.7 Anslagsutveckling 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

Tusental kronor

2021 Utfall 118 644 Anslagssparande 5 306 1 2022 Anslag 124 792 Utgiftsprognos 130 730

2023 Förslag 172 794

2 2024 Beräknat 181 071 3 2025 Beräknat 183 151 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 176 897 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 175 483 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Integritetsskyddsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.8 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 6:3 Integritetsskydds-

myndigheten

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 124 792 124 792 124 792

2 Pris- och löneomräkning 1 202 4 175 6 707 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 46 800 52 104 51 652 3 varav BP23 42 800 47 000 47 000 – Förstärkning för nya och utökade arbetsuppgifter 42 800 47 000 47 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 172 794 181 071 183 151

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. För att stärka Integritetsskyddsmyndighetens förutsättningar att värna skyddet av grundläggande fri- och rättigheter i samband med behandling av personuppgifter samt för att säkerställa genomförandet av myndighetens uppgifter att besluta om tillstånd för, och utöva tillsyn över, kamerabevakning ökas anslaget med 42 800 000 kronor för 2023 och med 47 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Regeringen föreslår att 172 794 000 kronor anvisas under anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 181 071 000 kronor respektive 183 151 000 kronor.

10.11.4 6:4 Valmyndigheten

Tabell 10.9 Anslagsutveckling 6:4 Valmyndigheten

Tusental kronor

2021 Utfall 19 613 Anslagssparande 1 730 1 2022 Anslag 37 000 Utgiftsprognos 37 260

2023 Förslag 60 164

2 2024 Beräknat 60 815 3 2025 Beräknat 61 532 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 60 164 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 60 164 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Valmyndighetens verksamhet.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.10 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 6:4 Valmyndigheten

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 27 000 27 000 27 000

2 Pris- och löneomräkning 164 458 782 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 33 000 33 357 33 750 3 varav BP23 33 000 33 000 33 000 – Tillskott för stärkt bemanning 10 000 10 000 10 000 – IT-system, förvaltning, utveckling, säkerhetsarbete och kommunikation 23 000 23 000 23 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 60 164 60 815 61 532

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 10 000 000 kronor fr.o.m. 2023 för att möjliggöra för Valmyndigheten att stärka sin bemanning. Vidare ökas anslaget med 23 000 000 kronor fr.o.m. 2023 för Valmyndighetens kostnader för valdatasystemet.

Regeringen föreslår att 60 164 000 kronor anvisas under anslaget 6:4 Valmyndigheten för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 60 815 000 kronor respektive 61 532 000 kronor.

10.11.5 6:5 Stöd till politiska partier

Tabell 10.11 Anslagsutveckling 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor

2021 Utfall 167 955 Anslagssparande 1 245 1 2022 Anslag 169 200 Utgiftsprognos 169 200

2023 Förslag 169 200

2024 Beräknat 169 200 2025 Beräknat 169 200 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till politiska partier. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd till politiskt parti som deltagit i val till riksdagen dels som ett partistöd, dels som ett kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som ett mandatbidrag.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.12 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 169 200 169 200 169 200

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 169 200 169 200 169 200

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen föreslår att 169 200 000 kronor anvisas under anslaget 6:5 Stöd till politiska partier för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 169 200 000 kronor respektive 169 200 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 169 200 000 kronor 2024.

Skälen för regeringens förslag: När Riksdagsförvaltningen beslutar om bidrag till politiska partier medför det utgifter året efter budgetåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 169 200 000 kronor 2024.

Tabell 10.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat År 2021 År 2022 År 2023 År 2024 Ingående åtaganden 125 966 125 966 169 200 Nya åtaganden 125 966 169 200 169 200 Infriade åtaganden -125 966 -125 966 -169 200 -169 200 Utestående åtaganden 125 966 169 200 169 200

Erhållet/föreslaget bemyndigande 169 200 169 200 169 200

Utgiftsområde 1

10.11.6 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tabell 10.14 Anslagsutveckling 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tusental kronor

2021 Utfall Anslagssparande 1 2022 Anslag 50 000 Utgiftsprognos 39 615

2023 Förslag 50 518

2 2024 Beräknat 51 778 3 2025 Beräknat 52 851 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 50 518 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 50 518 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Institutet för mänskliga rättigheters förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.15 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 6:6 Institutet för mänskliga

rättigheter

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 50 000 50 000 50 000

2 Pris- och löneomräkning 518 1 778 2 851 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 50 518 51 778 52 851

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. Regeringen föreslår att 50 518 000 kronor anvisas under anslaget 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 51 778 000 kronor respektive 52 851 000 kronor.

Utgiftsområde 1

11 Nationella minoriteter

11.1 Mål för området

Målet för politikområdet är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83).

De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Målet ska följas upp inom följande delområden (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272): – diskriminering och utsatthet, – inflytande och delaktighet, och – språk och kulturell identitet.

11.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom nationella minoriteter utgår från följande bedömningsgrunder:

– kommuners, regioners och myndigheters efterlevnad av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (benämns fortsättningsvis minoritetslagen) och Sveriges internationella åtaganden inom området – informations- och kunskapshöjande insatser för att förstärka efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter – arbete mot diskriminering och utsatthet – utvecklingen av samråd med och inflytande för de nationella minoriteterna – språk- och kulturaktiviteter för och av de nationella minoriteterna – insatser för att stärka de nationella minoritetsspråken.

11.3 Resultatredovisning

11.3.1 Efterlevnaden av minoritetslagen Enligt minoritetslagen kan en kommun efter ansökan ingå i ett eller flera förvaltningsområden för finska, meänkieli eller samiska. I ett förvaltningsområde för ett minoritetsspråk ska enskilda kunna använda språket i kontakt med förvaltningsmyndigheter. Antalet kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområdena 2021 är oförändrat sedan 2019 (84 kommuner och 15 regioner), men har mer än fördubblats sedan 2010.

Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppgift att följa upp minoritetslagen och publicerar årligen en rapport om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Av årets rapport, Minoritetspolitikens utveckling år 2021 (Ku2022/00777), som fortsättningsvis benämns Uppföljningsrapport 2021, framgår att endast 80 procent av 75 svarande kommuner inom förvaltningsområdena och ca 40 procent av 99 svarande kommuner utanför förvaltningsområdena har mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete, trots att samtliga kommuner och regioner

Utgiftsområde 1

sedan 2019 är skyldiga att anta sådana mål och riktlinjer. Av 14 regioner i förvaltningsområden uppger 8 att de antagit mål och riktlinjer. Utanför förvaltningsområdena uppger 2 av 6 regioner att de antagit mål och riktlinjer. Majoriteten av kommunerna har valt att upprätta separata handlingsplaner eller styrdokument för sitt minoritetspolitiska arbete.

Sveriges internationella åtaganden om nationella minoriteters rättigheter

Sveriges internationella åtaganden är grundläggande för minoritetspolitiken. Regeringen lämnade under 2021 två rapporter till Europarådet avseende språkstadgan och ramkonventionen till skydd för nationella minoriteter (Ku2021/01457). I och med detta inleddes den åttonde respektive femte övervakningsomgången avseende konventionerna. I rapporterna redogjorde regeringen för utvecklingen under den senaste två- respektive femårsperioden.

Informations- och kunskapshöjande insatser stärker efterlevnaden av de

nationella minoriteternas rättigheter

Av Uppföljningsrapport 2021 framgår att Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län har prioriterat ett utvecklingsarbete med digitala informationsinsatser för att åstadkomma en mer effektiv spridning av kunskap om nationella minoriteters rättigheter. Webbsidan minoritet.se är den viktigaste kanalen för myndigheternas informationsspridning. Under 2021 hade webbplatsen 530 900 besök, en ökning med 25 procent jämfört med 2020 och 37 procent jämfört med 2019.

Kommuner och regioner informerar om nationella minoriteters rättigheter främst via egna webbsidor. Informationen ges framför allt på svenska och finska. Minst information ges på jiddisch.

Av Uppföljningsrapport 2021 framgår vidare att det statsbidrag som fördelats till kommuner och regioner som ingår i ett eller flera förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska främst har använts till samordningsinsatser även om en stor del också har använts till språk- och kulturaktiviteter. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget fördelade ca 80 miljoner kronor till 84 kommuner respektive ca 3 miljoner kronor till 15 regioner.

11.3.2 Diskriminering och utsatthet Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset lämnade den 1 juni 2022 delbetänkandet Då människovärdet mättes – Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset (SOU 2022:32) till regeringen.

Av Uppföljningsrapport 2021 framgår att många individer som tillhör någon nationell minoritet upplever diskriminering, kränkande behandling, rasism eller annan utsatthet. Diskrimineringen och utsattheten kan vara öppen eller dold och se olika ut mellan de olika nationella minoriteterna. Under 2021 har flera myndigheter haft i uppdrag att kartlägga ungas upplevelser av rasism och utsatthet, bl.a. inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. I myndigheternas rapporter framgår exempelvis att judiska barn kan bli utsatta utifrån konspirationsteorier eller åsikter kopplade till staten Israels politik samt att samiska barns utsatthet bottnar i bl.a. okunskap om samers historia och rättigheter (Om barns och ungas utsatthet för rasism 2021, A2021/02418). Vidare vittnar unga romer om upplevelser av otrygghet i skolan kopplat till sin romska identitet (Länsstyrelsens redovisning av uppdrag att öka kunskapen om romska barns och ungas utsatthet för antiziganism, A2021/01738).

Utgiftsområde 1

Av Uppföljningsrapport 2021 framgår en viss nedåtgående trend när det gäller kunskapshöjande insatser och andra åtgärder för att motverka diskriminering och utsatthet. Omkring hälften av kommunerna och regionerna i förvaltningsområdena har genomfört insatser för att öka kunskapen om nationella minoriteters rättigheter hos förtroendevalda och tjänstemän på ledningsnivå, vilket i stort motsvarar nivån 2020. I kommuner och regioner utanför förvaltningsområden har endast ett fåtal genomfört liknande insatser.

Regeringen beslutade i juni 2022 om åtgärdsprogram mot antisemitism, antiziganism och rasism mot samer (A2022/00999, A2022/01000, A2022/01002; se även utg.omr. 13 avsnitt 4.3.2).

11.3.3 Inflytande och delaktighet Av Uppföljningsrapport 2021 framgår att inflytande och delaktighet för personer som hör till nationella minoriteter förekommer i oförändrad omfattning jämfört med 2020. Inflytande genom strukturerade samråd förekommer fortfarande i stor omfattning inom förvaltningsområdena och i mindre omfattning utanför. Covid-19-pandemin förändrade dock under 2020 – 2021 civilsamhällets förutsättningar för inflytande då samråd i större utsträckning skedde digitalt. Direktkontakter med politiker och tjänstemän i specifika frågor är vanligt förekommande i kommuner såväl i som utanför förvaltningsområdena. Hälften av kommunerna i förvaltningsområdena har gett möjlighet till inflytande genom representation i referensgrupper och i råd för äldrefrågor medan inflytande genom representation i ungdomsråd fortsatt är ovanligt. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har tagit fram en vägledning för att stödja kommuner, regioner och statliga myndigheter i arbetet med inflytande för, och samråd med, barn och unga (Ku2022/00457). Enligt Uppföljningsrapport 2021 ger kommuner i förvaltningsområdena framför allt möjlighet till inflytande till de eller den nationella minoritet för vilken kommunen är förvaltningsområde. Kommuner utanför förvaltningsområden ger i högre utsträckning möjlighet till inflytande till alla nationella minoriteter. De flesta kommuner och regioner ger möjlighet till inflytande för sverigefinnar. Inflytandet har framför allt rört kommuners och regioners beslut inom kultur- och språkområdet.

11.3.4 Språk och kultur Institutet för språk och folkminnen fick i december 2021 regeringens uppdrag att ansvara för språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib under perioden 2022 – 2024. Samiskt språkcentrum har också förstärkts för 2022 (Ku2021/02357).

Regeringen beslutade i april 2022 om Handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken (Ku2022/00886). Handlingsprogrammet utgör ett helhetsgrepp kring främjande av minoritetsspråken och lägger fast inriktningen för regeringens arbete på området.

Regeringen beslutade i juni 2022 om kommittédirektiv om en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige (dir. 2022:78). Uppdraget ska redovisas den 15 december 2023.

Av Uppföljningsrapport 2021 framgår att kommuner och regioner genomför flest insatser inom delområdet språk och kultur, även om många aktiviteter har ställts in eller fått skjutas på framtiden med anledning av pandemin. Framför allt är det kommuner och regioner i förvaltningsområden som genomför insatser för de nationella minoriteternas språk och kultur och antalet insatser ligger på samma nivå som föregående år. Många insatser har gjorts via biblioteken, kulturinstitutionerna och

Utgiftsområde 1

föreningslivet. På grund av pandemin har digitala plattformar använts i högre utsträckning än tidigare. Samtliga kommuner och en majoritet av regionerna har tillgängliggjort böcker, tidskrifter och multimedia på nationella minoritetsspråk på bibliotek. Även konstnärliga verksamheter som teater, film, dans och utställningar har arrangerats. Insatser för språkrevitalisering och framtagande och spridning av språkpaket har också varit vanligt förekommande. Liksom tidigare år är finska det minoritetsspråk som i störst utsträckning omfattas av kommuners och regioners språk- och kulturinsatser.

Flera myndigheter samt Stiftelsen Svenska Filminstitutet har genomfört insatser för att stärka nationella minoriteters kultur och de nationella minoritetsspråken. Bland annat har följande gjorts:

– Samiskt språkcentrum har fortsatt att arbeta med insatser för att främja och stimulera ökad användning av samiskan, framför allt har insatser skett digitalt (Ku2022/00592). – Institutet för språk och folkminnen har fördelat ca 5,3 miljoner kronor till 54 språkrevitaliserande projekt, t.ex. språkfamiljeläger, språkkurser och framställning av pedagogiskt material. – Statens kulturråd har fördelat verksamhetsbidrag och projektbidrag om ca 15,9 miljoner kronor till nationella minoriteters organisationer och andra aktörer i syfte att stärka, utveckla och synliggöra de nationella minoriteternas kultur och kulturarv (utg.omr. 17 avsnitt 4). – Kungliga biblioteket har skapat strukturer för att stödja de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek. – Universitets- och högskolerådet har publicerat statistik som visar att finska och finsk kultur, samiska och samisk kultur samt jiddisch och judaistik tillsammans står för mer än 90 procent av de nationella minoritetsutbildningarna på universitet och högskolor (Uppföljningsrapport 2021). – Stiftelsen Svenska Filminstitutet har betalat ut stöd om sammanlagt 843 000 kronor till tio projekt med syfte att tillgängliggöra film för barn och unga på de nationella minoritetsspråken (Ku2022/00377) (utg.omr. 17 avsnitt 13).

Modersmålsundervisningen ökar

Enligt Uppföljningsrapport 2021 erbjuder ungefär 90 procent av svarande kommuner i förvaltningsområdena modersmålsundervisning på något eller flera av de nationella minoritetsspråken i grundskolan och motsvarande skolformer, vilket motsvarar nivån för 2020. Andelen är lägre, ungefär 60 procent, i kommuner som inte ingår i förvaltningsområde. Knappt hälften av de svarande kommunerna har erbjudit modersmålsundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, vilket är i linje med förra året. Cirka 80 procent av 75 svarande kommuner har erbjudit modersmålsstöd i förskola och ca 70 procent har erbjudit modersmålsstöd i förskoleklass. Det är en ökning med ca 10 procent när det gäller modersmålsstöd i förskolan och en viss ökning avseende modersmålsstöd i förskoleklass. I kommuner utanför förvaltningsområdena har ca 40 procent av 98 svarande kommuner erbjudit modersmålsstöd både i förskolan och i förskoleklass. Det är en ökning med 12 procent när det gäller modersmålsstöd i förskolan och en viss ökning när det gäller modersmålsstöd i förskoleklass.

11.3.5 Romsk inkludering Regeringen beslutade i april 2022 om statsbidrag till kommuner för att genomföra insatser för romsk inkludering (Ku2022/00784) och att en brobyggarutbildning med romsk språk- och kulturkompetens ska tas fram (Ku2022/00786).

Utgiftsområde 1

Av Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport Redovisning av uppdrag att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för strategin för romsk inkludering (benämns fortsättningsvis Årsrapport 2021, Ku2022/00788) framgår att arbetet inom de kommuner som tidigare arbetat för romsk inkludering nedprioriterats under 2021. Även vissa statliga myndigheter har minskat sitt arbete med romsk inkludering, bl.a. med anledning av pandemin, men det finns exempel på myndigheter som fortsatt sitt arbete. – Arbetsförmedlingen har utvecklat en ny service för att kunna erbjuda muntlig och skriftlig kontakt på romani chib. – Statens kulturråd har bedrivit ett arbete med nationell läsambassadör som bidragit till att romer fått ökad tillgång till litteratur, läsning och eget skrivande. Utöver detta har olika romska röster och romsk litteratur synliggjorts.

11.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Enligt regeringens sammantagna bedömning har kommuners, regioners och statliga myndigheters insatser bidragit till att uppfylla målet för politikområdet.

På övergripande nivå har det skett en långsam positiv utveckling över tid både i och utanför förvaltningsområden, även om utmaningar fortsatt kvarstår. Regeringen bedömer att språkcentrum och handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken bidrar till att skapa bättre förutsättningar för att hålla minoritetsspråken levande.

När det gäller strategin för romsk inkludering behövs det, enligt regeringens bedömning, fortsatta insatser för att uppnå strategins mål: att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. De ytterligare medel som tillförts för insatser för romsk inkludering i budgetpropositionen 2022 bedöms leda till bättre förutsättningar för att uppnå målet.

11.5 Politikens inriktning

Att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter är en fråga som involverar många olika aktörer i samhället.

Regeringens arbete inom politiken för de nationella minoriteterna inbegriper bl.a. uppföljning av beslutade insatser som syftar till att stärka de nationella minoriteternas rättigheter och inflytande respektive främjande och bevarande av de nationella minoritetsspråken.

Regeringen följer även det arbete som pågår i Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (dir. 2020:29), Sanningskommissionen för det samiska folket (dir. 2021:103) (se avsnitt 7.3) samt Utredningen om nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige (dir. 2022:78).

Regeringen fortsätter också arbetet med att genomföra strategin för romsk inkludering. Arbetet med strategin syftar till att nå det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Utgiftsområde 1

11.6 Budgetförslag

11.6.1 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tabell 11.1 Anslagsutveckling 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tusental kronor

2021 Utfall 116 414 Anslagssparande 1 356 1 2022 Anslag 207 771 Utgiftsprognos 205 772

2023 Förslag 207 771

2024 Beräknat 207 771 2025 Beräknat 117 771 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för de nationella minoriteterna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen), språklagen (2009:600) samt Sveriges internationella åtaganden inom området. Anslaget får även användas för Länsstyrelsen i Stockholms läns och Sametingets utgifter för det nationella samordningsansvaret för minoritetspolitiken samt för uppföljning enligt minoritetslagen. Därutöver får anslaget användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska samt för utgifter för statsbidrag för verksamhet som främjar regeringens minoritetspolitik.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.2 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 7:1 Åtgärder för nationella

minoriteter

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 207 771 207 771 207 771

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -90 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 207 771 207 771 117 771

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen föreslår att 207 771 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 207 771 000 kronor respektive 117 771 000 kronor.

Utgiftsområde 1

11.6.2 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Tabell 11.3 Anslagsutveckling 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Tusental kronor

2021 Utfall 1 467 Anslagssparande 33 1 2022 Anslag 15 500 Utgiftsprognos 15 351

2023 Förslag 20 000

2024 Beräknat 20 000 2025 Beräknat 9 500 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utvecklingsarbete och samordning för att främja den nationella minoriteten romers rättigheter och livsvillkor. Anslaget får även användas för utgifter för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för den nationella minoriteten romer samt för utgifter för statsbidrag för att främja romsk inkludering.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.4 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 7:2 Åtgärder för den nationella

minoriteten romer

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 15 500 15 500 15 500

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 4 500 4 500 -6 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 20 000 20 000 9 500

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen föreslår att 20 000 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 20 000 000 kronor respektive 9 500 000 kronor.

Utgiftsområde 1

12 Medier

12.1 Budgetförslag

12.1.1 8:1 Mediestöd

Tabell 12 .1 Anslagsutveckling 8:1 Mediestöd

Tusental kronor

2021 Utfall 994 447 Anslagssparande 31 396 1 2022 Anslag 1 055 519 Utgiftsprognos 1 076 457

2023 Förslag 1 010 519

2024 Beräknat 1 017 119 2025 Beräknat 991 119 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till presstöd och mediestöd.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 12.2 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 8:1 Mediestöd

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 1 055 519 1 055 519 1 055 519

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -45 000 -38 400 -64 400 varav BP23 50 000 50 000 – Mediestöd för införandet av nytt stödsystem 50 000 50 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 010 519 1 017 119 991 119

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget beräknas öka med 50 000 000 kronor för 2024 för ökade kostnader för att regeringen ska kunna gå vidare med Mediestödsutredningens förslag om nytt stödsystem. Anslaget beräknas vidare öka med 50 000 000 kronor för 2025, 100 000 000 kronor för 2026, 150 000 000 kronor för 2027, 100 000 000 kronor för 2028 och 50 000 000 kronor fr.o.m. 2029 för ett nytt stödsystem.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med 45 000 000 kronor för 2023, 88 400 000 kronor för 2024 och 114 000 000 kronor för 2025 till följd av att tidigare tillskott av medel till mediestödet upphör.

Regeringen föreslår att 1 010 519 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Mediestöd för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 1 017 119 000 kronor respektive 991 119 000 kronor.

Utgiftsområde 1

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2024 – 2026.

Skälen för regeringens förslag: För att möjliggöra för mediestödsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv att fatta beslut om lokalt stöd för svagt bevakade områden till fleråriga insatser bör regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2024 – 2026. Bemyndigandet får användas för såväl lokalt stöd som innovations- och utvecklingsstöd.

Tabell 12.3 Beställningsbemyndigande för anslaget 8:1 Mediestöd

Tusental kronor Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Ingående åtaganden 23 353 135 800 128 800 Nya åtaganden 121 251 50 000 103 200 Infriade åtaganden -8 804 -57 000 -82 000 -60 000 -60 000 -30 000 Utestående åtaganden 135 800 128 800 150 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 200 000 150 000 150 000

12.1.2 8:2 Myndigheten för press, radio och tv

Tabell 12.4 Anslagsutveckling 8:2 Myndigheten för press, radio och tv

Tusental kronor

2021 Utfall 43 329 Anslagssparande -1 684 1 2022 Anslag 45 682 Utgiftsprognos 43 575

2023 Förslag 48 174

2 2024 Beräknat 54 195 3 2025 Beräknat 55 396 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 52 749 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 52 749 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för press, radio och tv:s förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 12.5 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 8:2 Myndigheten för press,

radio och tv

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 45 682 45 682 45 682

2 Pris- och löneomräkning 492 1 758 2 809 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 000 6 755 6 905 3 varav BP23 2 000 6 700 6 700 – Tillgänglighetsdirektivet 4 700 4 700 – Tillskott pga nytt mediestödssystem 2 000 2 000 2 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 48 174 54 195 55 396

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2023 för myndighetens kostnader för att förbereda och handlägga det nya mediestödet.

Anslaget beräknas öka med 4 700 000 kronor fr.o.m. 2024 för myndighetens ökade kostnader till följd av genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighet för produkter och tjänster.

Regeringen föreslår att 48 174 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Myndigheten för press, radio och tv för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 54 195 000 kronor respektive 55 396 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 12.6 Offentligrättslig verksamhet – avgifter för analog kommersiell radio

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel 2811 Intäkter som får Resultat (intäkt Offentligrättslig verksamhet (som inte får disponeras) disponeras Kostnader – kostnad) Utfall 2021 163 248 Prognos 2022 163 248 Budget 2023 163 248 Källa: Myndigheten för press, radio och tv:s årsredovisning Under hösten 2017 beslutade Myndigheten för press, radio och tv om tre nationella och 35 lokala eller regionala tillstånd att bedriva analog kommersiell radio fr.o.m. den 1 augusti 2018. Tillståndshavarna betalade sammanlagt ca 1 306 000 000 kronor engångsvis i förskott för hela tillståndsperioden (2018 – 2026). De inkomna avgifterna periodiseras i statsredovisningen med lika stora belopp under tillståndsperioden, ca 163 000 000 kronor årligen.

Utgiftsområde 1

Tabell 12.7 Offentligrättslig verksamhet – särskild avgift och viten

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel 2712 Intäkter som får Resultat (intäkt Offentligrättslig verksamhet (som inte får disponeras) disponeras Kostnader – kostnad) Utfall 2021 405 Prognos 2022 1 - Budget 2023 1 - 1 Att lämna en prognos och budget för särskilda avgifter och viten är inte möjligt då dessa är beroende av framtida beslut av Granskningsnämnden för radio och tv och domstolsbeslut. Källa: Myndigheten för press, radio och tv:s årsredovisning Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för inkassering och eventuell indrivning av särskilda avgifter enligt radio- och tv-lagen (2010:696). Under 2021 inkasserades sammanlagt 405 000 kronor i särskilda avgifter.

Tabell 12.8 Offentligrättslig verksamhet – avgifter för ansökan om att sända tv och

digital kommersiell radio

Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som Intäkter som får Resultat (intäkt Offentligrättslig verksamhet inte får disponeras) disponeras Kostnader – kostnad) Utfall 2021 590 852 -262 Prognos 2022 250 250 0 Budget 2023 250 250 0 Källa: Myndigheten för press, radio och tv:s årsredovisning. Under 2022 kommer tillstånd att sända digital kommersiell radio att förlängas med en förenklad ansökningsprocess och ca 250 000 kronor beräknas inbetalas i ansökningsavgifter. Under 2023 planeras utlysning av ytterligare tillstånd att sända tv och digital kommersiell radio.

Tabell 12.9 Offentligrättslig verksamhet – utgivningsbevis för webbplatser m.m.

Tusental kronor Ackumulerat Intäkter till inkomsttitel (som Intäkter som får resultat (intäkt – Offentligrättslig verksamhet inte får disponeras) disponeras Kostnader 1 kostnad) 2 Utfall 2021 300 1 366 -1 638 Prognos 2022 400 1050 -2 288 Budget 2023 400 1050 -2 938 1 Kolumnen avser 35 procent av kostnaderna, eftersom det ekonomiska målet är 35 procents kostnadstäckning. 2 Ackumulerat resultat är beräknat från år 2014. Källa: Myndigheten för press, radio och tv:s årsredovisning. Myndigheten för press, radio och tv ansvarar för att utfärda utgivningsbevis för webbplatser m.m. Verksamheten är delvis avgiftsfinansierad. Under 2021 betalades 300 000 kronor in i ansökningsavgifter medan kostnaderna var 3 903 000 kronor. Målet att avgifterna ska täcka 35 procent av kostnaderna för verksamheten uppfylldes därmed inte under 2021.

Utgiftsområde 1

13 Sieps samt insatser för att

stärka delaktigheten i EU-

arbetet

13.1 Omfattning

Delområdet omfattar myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studiers (Sieps) verksamhet samt informations- och kommunikationsinsatser som gäller samarbetet inom EU.

Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i

EU-arbetet

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 1 2021 2022 2022 2023 2024 2025

Sieps samt insatser för att stärka

delaktigheten i EU-arbetet 25 32 32 31 31 32 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 25 32 32 31 31 32 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

13.2 Resultatredovisning

13.2.1 Resultat avseende Svenska institutet för europapolitiska studier Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) ska bl.a. utarbeta forskningsbaserade analyser och annat underlag i frågor om utvecklingen av Europeiska unionen och Sveriges europapolitik, göra dessa tillgängliga för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige samt tillhandahålla utbildningar i ämnen som rör EU, som en del av kompetensförsörjningen i offentlig verksamhet. Myndigheten hade 11 årsarbetskrafter under 2021.

Analyser och spridning av forskningsrapporter

Sieps gav under 2021 ut 34 publikationer (40 procent kvinnliga författare, 60 procent manliga författare) och arrangerade 37 öppna seminarier, webbinarier och poddar (47 procent kvinnor och 53 procent män var talare). Stort fokus i analysverksamheten låg på att analysera pandemins påverkan på EU. EU:s roll i världen var ett dominerande ämnesområde och rättsstatens principer och jämställdheten i kommissionen var återkommande teman. Miljö- och klimatfrågor analyserades ur flera synvinklar, liksom flera andra händelser med betydelse för EU-samarbetet. Avvägningen mellan fria dataflöden, EU:s integritetsskydd och nationell säkerhet var ytterligare ett ämne som analyserades. Pandemin påverkade omfattningen av verksamheten, bl.a. genom att seminarieverksamheten inte kunde bedrivas på samma sätt som tidigare. I stället har webbinarier och poddar använts och vidareutvecklats som alternativa sätt för spridning av kunskap och analys. Spridningen av myndighetens publikationer ökade medan antalet deltagare vid fysiska seminarier minskade.

Utgiftsområde 1

EU-relaterad kompetensförsörjning

Under 2021 utbildades 911 personer (72 procent kvinnor, 28 procent män), vilket är en ökning med 90 procent jämfört med föregående år. Andelen kvinnliga föreläsare var 57 procent och andelen manliga föreläsare var 43 procent. Ökningen är en följd av att Sieps nu erbjuder samtliga utbildningar med digitalt genomförande vilket ledde till att fler myndigheter kunde beställa utbildningar till personalen trots pandemin. De digitala utbildningarna på webbplatsen visades 5 670 gånger, vilket är en minskning med ca 20 procent jämfört med 2020, vilket kan bero på att utbildningar inte förnyats under året.

13.2.2 Resultat för EU-information

Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor

Arbetet för att öka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige kan delas in i områdena: satsningar för ökad kunskap och information om EU, stärkta former för samråd samt ökat engagemang. Under 2021 fortsatte insatserna. Sieps genomför särskilda utbildningssatsningar för förtroendevalda och anställda inom kommuner och regioner. Sieps tog under året fram en ny utbildning för att ge myndigheter vägledning inför Sveriges ordförandeskap 2023. I syfte att stärka de svenska myndigheternas EU-arbete erbjöd Sieps fortsatt ett kostnadsfritt seminarium till myndigheters ledningsgrupper. Linnéuniversitetet tillhandahåller genom Medieinstitutet Fojo fortbildningar för yrkesverksamma journalister med fokus på EU-frågor. Som en del av uppdraget har föreläsningar och kursmoment med EUinriktning getts i flera av de ordinarie fortbildningskurserna för journalister. På grund av pandemin togs flera e-kurser om EU fram och publicerades.

EU-kollen.se, en webbplats med fokus på aktuella EU-frågor i ett journalistiskt perspektiv, fortsatte att utvecklas under året.

Under 2021 antogs inga nya lärare och skolledare till Universitets- och högskolerådets (UHR) skolambassadörsutbildning, eftersom utbildningsresor till Bryssel inte genomfördes på grund av pandemin. De skolambassadörer som antogs 2020 fick en digital utbildning under våren 2021. I samband med Europadagen anordnades flera tävlingar på Instagram där skolklasser på högstadiet och gymnasiet fick möjlighet att publicera bilder som visar vilka frågor som de vill att svenska europaparlamentariker ska fokusera på. UHR tog emot 33 bidrag, vilket var en ökning från 14 bidrag under 2020.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) lanserade Prata EU, en webbutbildning i EU-kunskap riktad till personer som möter unga i skolan och på fritiden. Under europeiska ungdomsveckan i maj genomförde MUCF flera utbildningar i syfte att inkludera fler i EU:s konsultationsprocesser för unga. Totalt deltog sju organisationer och 62 personer. MUCF spred information om konferensen om Europas framtid och arrangerade sex lokala konferenser på detta tema. MUCF tog fram en handbok om EU:s ungdomsstrategi.

För att stärka dialogen med det civila samhället och andra samhällsaktörer arrangerades nio EU-sakråd, om bl.a. konferensen om Europas framtid samt Europa 2020-strategin och genomförandet i Sverige. Inbjudna var representanter från arbetsmarknadens parter, Sveriges Kommuner och Regioner och det civila samhället.

Rekrytering till EU:s institutioner

Universitets- och högskolerådet (UHR) har i uppdrag att informera om möjligheter och tillvägagångssätt för praktiktjänstgöring och anställning inom EU:s institutioner.

Utgiftsområde 1

Under 2021 besökte myndigheten åtta lärosäten för ett närmare samarbete i EUrekryteringsfrågor. UHR genomförde 30 informationsaktiviteter om praktik och arbete inom EU:s förvaltning, vilket är en ökning med 76 procent jämfört med 2020. Cirka 2 300 personer deltog i aktiviteterna. Myndigheten nådde än fler genom inspelade onlineaktiviteter, praktikantträffar och filmer om EU-karriärmöjligheter. Utbildnings- och träningsinsatser genomfördes inför både datorbaserade uttagningsprov och individuella intervjuer. Totalt deltog 390 personer i myndighetens träningstillfällen, vilket är en kraftig ökning jämfört med de två föregående åren. För att öka spridningen av verksamheten fortsatte UHR arbetet med att utveckla informationskanaler. Antalet följare och prenumeranter på nyhetsbrev och sociala medier ökade med 20 procent jämfört med 2020.

13.3 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

13.3.1 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för Svenska institutet för europapolitiska studier

Analyser och spridning av forskningsrapporter

Sieps verksamhet håller fortsatt hög kvalitet och myndigheten har gjort viktiga insatser för att belysa för Sverige betydelsefulla politiska frågeställningar. Även under 2021 påverkade pandemin myndighetens arbete med en ökad digitalisering av verksamheten. Det är positivt att Sieps fortsätter att arbeta med att öka tillgänglighet till och spridning av myndighetens analyser, inte minst anpassat till digitala format som poddar och webbinarier.

EU-relaterad kompetensförsörjning

Sieps står för en viktig del av den EU-relaterade kompetensförsörjningen inom den offentliga sektorn. Sieps breda utbud av utbildningar har på ett bra sätt fångat upp det kunskapsbehov som finns på statlig, regional och kommunal nivå. Sieps nya utbildningssatsningar inför EU-ordförandeskapet kommer att bidra till en höjd kunskapsnivå om EU. Det är positivt att omläggningen av utbildningsverksamheten till digitala format har inneburit en ökning av antalet deltagare i Sieps utbildningar.

13.3.2 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för EU-information

Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor

De genomförda åtgärderna bedöms ha bidragit till att öka förutsättningarna för ökad kunskap om EU bland förtroendevalda och anställda inom kommuner och regioner samt journalister. Genom det arbete MUCF bedriver har ungas kunskaper om EU stärkts. UHR:s utbildning Skolambassadör för EU är betydelsefull för att höja kunskapen om EU i skolan. De utbildningssatsningar som erbjuds av Sieps för förtroendevalda och anställda inom kommuner och regioner samt myndighetsledningar bidrar till höjd kunskapsnivå om EU. Det är positivt att Sieps har verkat för att tillgängliggöra sina publikationer och seminarier i högre utsträckning för att nå ut till en bredare målgrupp.

Rekrytering till EU:s institutioner

Sverige fortsätter att vara underrepresenterat i EU:s institutioner. Situationen försämras av att en stor del av de svenskar som är anställda inom institutionerna beräknas gå i pension under de kommande åren. En viktig grund för att fler svenska medborgare ska välja en karriär i EU:s institutioner är att berörda aktörer når ut med

Utgiftsområde 1

information till universitet och högskolor. Regeringen noterar myndighetens arbete med att öka informationsspridningen om myndighetens verksamhet och utveckla sina informationskanaler. Trots de insatser som utförts av UHR under 2021 ansöker dock inte tillräckligt många svenska studenter till institutionernas uttagningar för att täcka upp för pensionsavgångarna och uppnå en ökad svensk närvaro i institutionerna.

13.4 Politikens inriktning

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Medlemskapet i EU är en förutsättning för hanteringen av gemensamma utmaningar som hoten mot säkerhet och klimat. Det stärker Sveriges röst i omvärlden och bidrar till jobb och ekonomisk utveckling. Rysslands krig mot Ukraina har ställt EU-samarbetet inför stora utmaningar och EU har bemött aggressionen enigt och kraftfullt genom beslut om sanktioner mot Ryssland och omfattande stödinsatser till Ukraina. Kriget har förändrat den europeiska säkerhetsordningen och i grunden förutsättningarna för europeisk politik. Behovet av analyser för att kunna bedöma denna utveckling kommer att fortsätta. Medborgarnas delaktighet i EU-arbetet är också en viktig prioritering. Kunskapen om EU behöver öka och regeringen fäster stor vikt vid att det förs en bred diskussion i samhället, t.ex. i skolan och bland förtroendevalda, om hur EU ska utvecklas framöver.

13.4.1 Svenska institutet för europapolitiska studier Sieps bör fortsatt möta behovet av ökad kunskap inom statsförvaltningen och hos övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen, om frågor på EU:s dagordning och frågor som är viktiga för EU-samarbetets långsiktiga utveckling. Sieps ska fortsätta att främja ökad spridning av myndighetens publikationer, inte minst genom de möjligheter som digitaliseringen innebär. Sieps utbildningar ska bl.a. rikta sig till förtroendevalda och anställda i kommuner och regioner. Regeringen bedömer att kriget i Ukraina leder till ett fortsatt behov av insatser för att förstå hur detta påverkar EU-samarbetet och Sveriges roll i EU i både det korta och det långa perspektivet. Sieps har en viktig uppgift i att möta detta analysbehov.

13.4.2 Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor Det finns fortsatt behov av ökad delaktighet i EU-relaterade frågor. Delaktighetsarbetet fortsätter därför under 2023, inte minst med fokus på utbildning och information om Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd 2023. Regeringen avser också bibehålla utbildningen Skolambassadör för EU, som tillhandahålls av Universitets- och högskolerådet (UHR) och är en av de viktiga kunskapshöjande insatser som erbjuds lärare och skolledare. Yrkesverksamma journalister är en prioriterad målgrupp under EU-ordförandeskapet och insatser för ökad kunskap om ordförandeskapet är särskilt viktiga. Det finns också ett fortsatt behov av bättre förståelse i denna målgrupp om hur och var EU-beslut fattas. Även myndighetsledningar är en prioriterad målgrupp. Utbildning som syftar till att stärka myndigheterna i deras roll i EU-arbetet och att höja kunskapsnivån om EUordförandeskapet är således central.

13.4.3 Rekrytering till EU:s institutioner Sverige är underrepresenterat i EU:s institutioner särskilt på lägre nivåer och det är en prioritering för regeringen att öka nyrekryteringen av svenska medborgare. Regeringen avser att fortsätta arbetet för att fler svenskar söker till och blir anställda i EU:s institutioner. Unga som är intresserade av att praktisera eller arbeta inom EU:s institutioner är en viktig målgrupp för ytterligare informationsinsatser.

Utgiftsområde 1

13.5 Budgetförslag

13.5.1 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

Tabell 13.2 Anslagsutveckling 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier

samt EU-information

Tusental kronor

2021 Utfall 25 375 Anslagssparande 4 553 1 2022 Anslag 31 550 Utgiftsprognos 31 873

2023 Förslag 31 310

2 2024 Beräknat 31 039 3 2025 Beräknat 31 692 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 30 261 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 30 262 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för Svenska institutet för europapolitiska studier. Anslaget får användas för utbildnings- och kommunikationsinsatser på EU-området. Anslaget får användas för att medfinansiera medel från EU. Vidare får anslaget användas för att främja rekrytering av svenska medborgare till tjänster inom EU:s institutioner, byråer och organ.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 13.3 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 9:1 Svenska institutet för

europapolitiska studier samt EU-information

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 31 550 31 550 31 550

2 Pris- och löneomräkning 760 1 590 2 287 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -1 000 -2 101 -2 145 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 31 310 31 039 31 692

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. Regeringen föreslår att 31 310 000 kronor anvisas under anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 31 039 000 kronor respektive 31 692 000 kronor.

Utgiftsområde 1

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Sieps har möjlighet att ta ut avgifter för utbildningsverksamhet som myndigheten bedriver.

Tabell 13.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor Ack. Verksam- Kostnader Ack. resultat hetens som ska resultat t.o.m. Resultat intäkter täckas Resultat utgående 2021 2022 2023 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Uppdragsverksamhet Utbildningsverksamhet – – 1 100 – – – Sieps får ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten vid myndigheten samt disponera intäkterna i verksamheten.

Bilaga Utgiftsområde 1 Bilaga 1

1 Sveriges utlandsmyndigheter och

Stockholmsbaserade sändebud

Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter och ackrediteringar för de Stockholmsbaserade sändebuden per den 1 augusti 2022.

1.1 Utlandsmyndigheter

1.1.1 Beskickningar

Ambassader (sidoackrediteringar inom parentes)

– Abu Dhabi (Kuwait, Manama) – Abuja (Accra, Yaoundé) – Addis Abeba (Djibouti) – Alger – Amman – Ankara – Athen – Bagdad – Baku (Bisjkek) – Bamako (Niamey, Nouakchott) – Bangkok (Yangon, Phnom Penh, Vientiane) – Beirut – Belgrad (Podgorica) – Berlin – Bern (Vaduz) – Bogotá D.C. (Caracas, Quito) – Brasilia – Budapest (Ljubljana) – Buenos Aires (Asunción, Montevideo) – Bukarest – Canberra (Apia, Funafuti, Nuku`alofa, Suva, Honiara, Port Vila, Södra Tarawa, Yaren, Wellington) – Chisinau – Damaskus – Dar es Salaam (Bujumbura) – Dhaka – Doha – Guatemala (San Salvador, Tegucigalpa, San José, Managua, Panamà) – Haag – Hanoi – Harare (Lilongwe, Port Louis) – Havanna (Santo Domingo) – Helsingfors – Islamabad – Jakarta (Dili, Port Moresby) – Jerevan – Kabul

Utgiftsområde 1 Bilaga 1

– Kampala (Bangui, N’Djamena) – Kairo – Khartoum (Juba) – Kiev – Kigali – Kinshasa (Brazzaville, Libreville, Malabo) – Kuala Lumpur – Köpenhamn – La Paz – Lima – Lissabon (Bissau, Praia) – London – Luanda (Sao Tomé) – Lusaka – Madrid (Andorra la Vella) – Manila – Maputo (Antananarivo, Mbabane) – Mexico – Minsk – Monrovia (Freetown) – Moskva – Nairobi (Moroni, Victoria) – New Delhi (Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé) – Nicosia – Nur-Sultan – Oslo – Ottawa – Ouagadougou – Paris (Monaco) – Peking (Ulan Bator) – Prag – Pretoria (Gaborone, Maseru, Windhoek) – Pristina – Pyongyang – Rabat – Reykjavik – Riga – Riyadh (Muscat, Sana'a) – Rom (San Marino) – Santiago de Chile – Sarajevo – Seoul – Singapore (Bandar Seri Bagawan) – Skopje – Tallinn – Tbilisi – Teheran – Tel Aviv – Tirana – Tokyo (Ngerulmud, Majuro, Palikir) – Tunis (Tripoli) – Vilnius

Bilaga Utgiftsområde 1 Bilaga 1

– Warszawa – Washington – Wien (Bratislava) – Zagreb

1.1.2 Delegationer vid internationella organisationer

Delegationer

– Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) i Paris – Sveriges ständiga delegation vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien – Sveriges delegation vid Nato i Bryssel

Representationer

– Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen (EU) i Bryssel – Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna (FN) i New York – Sveriges ständiga representation vid de internationella organisationerna i Genève – Sveriges ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg

1.1.3 Karriärkonsulat

Generalkonsulat

– Bryssel – Hongkong – Istanbul – Jerusalem – Mariehamn – Mumbai – New York – S:t Petersburg – Shanghai

1.2 Stockholmsbaserade sändebud

De åtta sändebuden har följande ackrediteringar (landets namn inom parentes).

1. Basseterre (St Christopher och Nevis), Belize (Belmopan), Bridgetown (Barbados), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Kingston (Jamaica), Kingstown (St Vincent och Grenadinerna), Nassau (Bahamas), Paramaribo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Port of Spain (Trinidad och Tobago), Roseau (Dominica), St George’s (Grenada), St John’s (Antigua och Barbuda) 2. Heliga Stolen, Valletta (Malta) 3. Asmara (Eritrea) 4. Asjchabad (Turkmenistan), Dusjanbe (Tadzjkistan), Tasjkent (Uzbekistan) 5. Sofia (Bulgarien) 6. Abidjan (Elfenbenskusten), Banjul (Gambia), Conakry (Guinea), Dakar (Senegal), Lomé (Togo), Porto Novo (Benin) 7. Dublin (Irland) 8. Bryssel (Belgien), Luxemburg (Luxemburg)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområde 2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor (avsnitt 3.6.3). 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor (avsnitt 3.6.3). 3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor (avsnitt 4.6.2). 4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 4.6.2). 5. Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera de avgifter som tas ut med stöd av lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer för registrering och tillsyn av idéburna organisationer (avsnitt 4.6.2). 6. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 4.6.4). 7. Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2023 – 2025 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (avsnitt 5.6.1). 8. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 30 000 000 000 kronor (avsnitt 5.6.1). 9. Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2023 – 2025 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar (avsnitt 5.6.2). 10. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor (avsnitt 5.6.2). 11. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt tabell 1.1. 12. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Utgiftsområde 2

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Statskontoret 108 272 1:2 Kammarkollegiet 118 318 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 1:6 Finanspolitiska rådet 11 035 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 395 1:9 Statistiska centralbyrån 608 582 1:10 Bidragsfastigheter 290 000 1:11 Finansinspektionen 788 347 1:12 Riksgäldskontoret 364 014 1:13 Bokföringsnämnden 14 138 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 1:15 Statens servicecenter 915 068 1:16 Finansmarknadsforskning 59 953 1:17 Upphandlingsmyndigheten 112 259

Summa anslag inom utgiftsområdet 19 021 399

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställningsbemyndigande Tidsperiod 1:10 Bidragsfastigheter 100 000 2024

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 100 000

Utgiftsområde 2

2 Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Denna budgetproposition omfattar, trots den korta tid som stått till förfogande, många viktiga reformer. Det har dock inte varit möjligt för regeringen att föreslå nya mål för utgiftsområden eller ge den redovisning av resultat som enligt budgetlagen (2011:203) ska ingå i budgetpropositionen ett innehåll som fullt ut återspeglar regeringens politik.

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar den statliga förvaltningspolitiken, politiken för finansmarknaden och arbetet för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. I utgiftsområdet ingår följande områden:

– finansmarknad och internationella finansiella institutioner – statlig förvaltningspolitik, statliga arbetsgivarfrågor och Agenda 2030 – fastighetsförvaltning – prognoser, redovisning, statistik och uppföljning – offentlig upphandling – korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Delområdet finansmarknad omfattar åtgärder för ett stabilt finansiellt system, som ska präglas av ett högt förtroende med väl fungerande marknader, starkt konsumentskydd och som bidrar till en hållbar utveckling samt en effektiv statlig finansförvaltning. I området ingår Finansinspektionen, Krigsförsäkringsnämnden och Riksgäldskontoret. Delområdet internationella finansiella institutioner omfattar exempelvis årliga medlemsavgifter till tankesmedjan Bruegel, European Institute of Public Administration och Europarådets utvecklingsbank, samt garantier till sex internationella finansieringsinstitut och ett europeiskt instrument (SURE).

Delområdet statlig förvaltningspolitik omfattar styrning, ledning, organisation och utveckling av de statliga myndigheterna samt vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun, inklusive regional ansvarsfördelning. Delområdet omfattar även myndigheterna Kammarkollegiet, Statens servicecenter, Statskontoret samt delar av Ekonomistyrningsverkets (ESV) verksamhet. Delområdet statliga arbetsgivarfrågor omfattar statliga personal- och lönepolitiska frågor, såsom löneutveckling, pensionsvillkor, arbets- och anställningsvillkor avseende offentliga anställningar, statlig arbetsrätt och kompetensförsörjning inom staten samt frågor om arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet, mångfald och värdegrundsarbete inom staten. Området omfattar Arbetsgivarverket, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens ansvarsnämnd, Statens tjänstepensionsverk, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Statens överklagandenämnd och Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse. Delområdet Sveriges genomförande av Agenda 2030 omfattar uppföljning av regeringens politik för att genomföra agendan.

Utgiftsområde 2

Området fastighetsförvaltning omfattar förvaltning av fastigheter som av försvarspolitiska, kulturhistoriska eller andra skäl har ansetts lämpliga att förvaltas av staten. Området omfattar myndigheterna Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Området prognoser, redovisning, statistik och uppföljning omfattar myndigheterna Bokföringsnämnden, ESV, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån. Området omfattar vidare verksamhet som ska bidra till att det finanspolitiska ramverket följs, att politiska beslut och prioriteringar är välgrundade samt verksamhet som ska bidra till transparens vid redovisningen av den ekonomiska politiken.

Området offentlig upphandling omfattar flera lagar med bestämmelser som syftar till att upphandlande myndigheter och enheter ska göra effektiva offentliga inköp. Området omfattar Upphandlingsmyndigheten och den del av Konkurrensverkets verksamhet som avser tillsyn över den nämnda lagstiftningen. Området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen omfattar den samlade styrningen och uppföljningen av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det innefattar bl.a. att samordna och stödja berörda myndigheters arbete på området och samlat återrapportera detta till regeringen.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräkna Beräkna 2021 2022 1 2022 2023 t 2024 t 2025 1:1 Statskontoret 97 104 104 108 110 112 1:2 Kammarkollegiet 82 119 118 118 121 116 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 18 25 20 23 24 25 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 2 2 2 2 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 711 14 094 13 867 15 207 16 643 17 076 1:6 Finanspolitiska rådet 11 11 11 11 11 11 1:7 Konjunkturinstitutet 67 71 67 78 79 75 1:8 Ekonomistyrningsverket 178 210 211 211 287 331 1:9 Statistiska centralbyrån 580 592 587 609 624 636 1:10 Bidragsfastigheter 341 330 327 290 265 265 1:11 Finansinspektionen 645 736 718 788 805 808 1:12 Riksgäldskontoret 332 345 342 364 377 386 1:13 Bokföringsnämnden 11 14 14 14 14 15 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 3 290 12 110 110 110 1:15 Statens servicecenter 704 882 891 915 946 970 1:16 Finansmarknadsforskning 40 50 50 60 63 32 1:17 Upphandlingsmyndigheten 95 111 110 112 112 115

Totalt för utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 917 17 985 17 451 19 021 20 593 21 086

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2021 till16,917 miljarder kronor. Prognosen för utfallet för 2022 är 17,451 miljarder kronor, vilket är 534 miljoner kronor mindre än de anvisade medlen. Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet för 2023 uppgår till 19,021 miljarder kronor, vilket är en ökning med totalt 1 036

Utgiftsområde 2

miljoner kronor. Anslagsförändringarna redovisas detaljerat under respektive delområde.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2023 – 2025 för utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022 1 17 971 17 971 17 971

Pris- och löneomräkning 2 69 156 230 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -132 -83 -97 varav BP23 3 43 74 69 Makroekonomisk utveckling 1 193 2 574 3 115 Volymer -80 -25 -133 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt

Ny utgiftsram 19 021 20 593 21 086

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2023 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor 2023 Transfereringar 1 15 345 2 Verksamhetsutgifter 3 670 3 Investeringar 6

Summa utgiftsram 19 021

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2021 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Utgifter för transfereringar utgör 81 procent av den anslagsfinansierade verksamheten och utbetalningar sker främst från anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m . Verksamhetsutgifter för 11 myndigheter utgör 19 procent av utgiftsområdets anslagsmedel.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Nedan redovisas de av riksdagen beslutade målen för vissa verksamheter inom utgiftsområdet.

2.3.1 Finansmarknadsområdet Målet för finansmarknadsområdet är att det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118).

Utgiftsområde 2

2.3.2 Statlig förvaltningspolitik Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EUarbete (prop. 2009/10:175 utg.omr. 2, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315).

2.3.3 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Målet för Sveriges genomförande av Agenda 2030 är att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).

2.3.4 Korrekta utbetalningar från välfärdssystemen Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen är att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar minska och fel motverkas (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150).

2.4 Resultatredovisning

Resultat för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

2.5 Politikens inriktning

Politikens inriktning för utgiftsområdet redovisas i förekommande fall på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

Utgiftsområde 2

3 Finansmarknad och

internationella finansiella

institutioner

3.1 Mål för området

Riksdagen har beslutat om följande mål för finansmarknadsområdet (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118): – Det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. – Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. – Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Statsskuldsförvaltningen, som också är en del av den statliga finansförvaltningen, redovisas under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Arbetet med att uppnå målen för finansmarknadsområdet delas mellan regeringen, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. Även andra myndigheter, bl.a. Riksbanken och AP-fonderna, har uppgifter inom området, men omfattas formellt inte av målen. Detsamma gäller de internationella finansiella institutioner som Sverige är medlem i. Måluppfyllelsen påverkas dessutom av omvärldsfaktorer. Sveriges finansmarknader är globalt integrerade – i synnerhet med vårt närområde. Regelutvecklingen drivs därför i huvudsak internationellt både av EU och av olika standardsättande organ.

3.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Resultatindikatorerna skattar utvecklingen av måluppfyllelsen inom finansmarknadsområdet. Då ingen indikator enskilt kan beskriva den sammantagna måluppfyllelsen redovisas en helhetsbedömning utifrån ett flertal indikatorer. Nedan listas de mest centrala indikatorerna för respektive delmål. Ytterligare indikatorer redovisas under resultatredovisningen. De mest centrala indikatorerna är – hushållens skulder (stabilitet och konsumentskydd) – storbankernas marknadsandelar (stabilitet och väl fungerande marknader) – storbankernas kapitaltäckning (stabilitet och högt förtroende) – kundnöjdhet (konsumentskydd, högt förtroende) – företagens finansieringsmöjligheter (väl fungerande marknader) – gröna obligationer (hållbar utveckling) – styckkostnad per statlig betalning (effektiv finansförvaltning).

3.3 Resultatredovisning

3.3.1 Finansiell stabilitet

Stigande räntor och inflation skapar nya ekonomiska förutsättningar

Trots fortsatt spridning av sjukdomen covid-19 och återkommande nedstängningar tog den ekonomiska återhämtningen fart under 2021. Därmed kunde de statliga stöd-

Utgiftsområde 2

åtgärderna successivt avvecklas. De finansiella marknaderna dominerades av högt risktagande och stigande tillgångspriser. Under den senare halvan av 2021 steg inflationen och mot slutet av året började även räntorna stiga. Högre räntor innebär ökade kostnader för högt skuldsatta sektorer, däribland hushållen och den kommersiella fastighetssektorn. Under 2022 har Rysslands invasion av Ukraina orsakat störningar i ekonomin, vilket ytterligare drivit på uppgången av räntor och inflation. Det har också medfört en ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna, även om de direkta effekterna hittills har varit begränsade. I resultatredovisningen nedan beaktas inte de effekter som störningarna till följd av Rysslands invasion av Ukraina har medfört då indikatorerna framför allt redovisar utvecklingen fram till utgången av 2021.

Räntekänsliga hushåll trots skulddämpande åtgärder

Under de senaste två decennierna har hushållens skulder ökat med i genomsnitt 8 procent per år, vilket är snabbare än disponibla inkomster och BNP ökat. Denna utveckling fortsatte även under 2021 då hushållens skuldkvoter (skulder i förhållande till disponibel inkomst) ökade med knappt 4 procentenheter under 2021, diagram 3.1.

Diagram 3.1 Hushållens skulder

Procent Procent 240 18 16 200 14 160 12 10 120 8 80 6 4 40 2 0 0 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Hushållens skuldkvot Hushållens skulder i förhållande till BNP Hushållens räntekvot (höger axel) Anm.: Hushållens skuldkvot avser skulder i förhållande till disponibla inkomster. Den märkbara ökningen under 2020 berodde delvis på att skulderna ökade, men också på att hushållens disponibla inkomster minskade. Hushållens räntekvot avser räntebetalningar i förhållande till disponibla inkomster Källa: Statistiska centralbyrån. Trots lägre inkomster fortsatte värdet på hushållens likvida tillgångar att öka under 2021. De främsta orsakerna till detta var stigande priser på finansiella tillgångar och minskad konsumtion under pandemin. Sammantaget innebar det att hushållens motståndskraft stärktes under året. Motståndskraften hos hushållen kan dock snabbt förändras om tillgångspriserna – främst på aktier och bostäder – faller, och levnadsomkostnaderna ökar igen, vilket har skett under 2022. Vidare tyder historiska data på att hushållens likvida tillgångar är ojämnt fördelade (se även Finansinspektionens rapport FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar).

Även om skulderna har ökat under en längre period har de inte ökat lika mycket som räntorna har fallit under samma period. Under 2021 var hushållens räntekvot (ränteutgifter i förhållande till disponibel inkomst) därför fortsatt kvar på låga nivåer. Sedan slutet av 2021 har räntorna dock stigit. Finansinspektionens stresstester visar att de flesta hushåll som tar nya bolån har goda marginaler att betala sina lån, även vid stigande räntor. Risken för stora kreditförluster i banksektorn är därför begränsad. Däremot kommer hushållen att behöva lägga en större del av sina inkomster på ränte-

Utgiftsområde 2

betalningar. Räntekänsliga hushåll med höga skuldkvoter kan därmed behöva dra ned på sin konsumtion.

Med anledning av den ökade ekonomiska osäkerheten i samband med pandemin beslutade Finansinspektionen i april 2020 att banker tillfälligt skulle kunna bevilja både nya och befintliga bolånetagare undantag från amorteringskravet. Omkring 260 000 hushåll beviljades undantag från amorteringskravet. Enligt Finansinspektionen ledde undantaget till att nya bolånetagare lånade nästan 4 procent mer och köpte drygt 1 procent dyrare bostäder. Bankernas utökade möjligheter att ge undantag från amorteringskravet upphörde att gälla den 1 september 2021.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 punkt 3, rskr. 2019/20:186). Finansinspektionen fick i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att redovisa en samlad utvärdering av de åtgärder som myndigheten hade vidtagit för att minska riskerna förknippade med hushållens skulder – bolånetak, amorteringskrav och andra makrotillsynsåtgärder. Utvärderingen (Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder [Fi2021/03921]) visade att de åtgärder som myndigheten vidtagit bidragit till att bromsa både skuldtillväxten och bostadsprisutvecklingen, och att fler hushåll amorterat på sina bolån. Åtgärderna har därutöver motverkat att långivare använder höga belåningsgrader eller låg amortering som konkurrensmedel. Sammantaget har Finansinspektionens åtgärder lett till att hushållen hade större motståndskraft att klara av både effekter till följd av pandemin och ränteuppgångar under 2021 än vad de annars skulle ha haft. Regeringen anser att tillkännagivandet är tillgodosett såvitt avser utvärdering av effekterna av makrotillsynsåtgärder. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Den nuvarande ekonomiska utvecklingen skiljer sig markant från situationen när den aktuella utvärderingen genomfördes. Den 1 september 2022 fick Finansinspektionen i uppdrag att på nytt utvärdera effekterna av genomförda makrotillsynsåtgärder (bolånetak och amorteringskrav) i ljuset av den nuvarande ekonomiska utvecklingen med bl.a. stigande inflation och högre räntor. Uppdraget redovisades den 14 oktober 2022 och rapporten bereds i Regeringskansliet.

Sårbarheter kopplade till fastighetsföretagens skulder har ökat

Under 2020 och 2021 infördes omfattande stöd till följd av spridningen av covid-19, vilket bidrog till att dämpa effekterna av inkomstbortfall i företagen till följd av pandemin. Antalet konkurser hölls nere och risken för stora kreditförluster i bankerna minskade i takt med att den ekonomiska återhämtningen tog fart under 2021.

Samtidigt fortsatte de icke-finansiella företagens skulder att öka i förhållande till BNP, bl.a. skulderna i den kommersiella fastighetssektorn. Utvecklingen av icke-finansiella företags skulder visas i diagram 3.2. Den kommersiella fastighetsmarknaden i Sverige är stor, konjunkturkänslig och nära sammanlänkad med den finansiella sektorn. Det finansiella systemet är därför känsligt för störningar inom den kommersiella fastighetssektorn. Liksom tidigare år utgjorde bankernas utlåning till fastighetsföretagen under 2021 ungefär hälften av deras totala utlåning till icke-finansiella företag. Fastighetsföretagen stod också för ungefär hälften av den utestående volymen företagsobligationer i svenska kronor, vilken i hög utsträckning ägs av finansiella aktörer.

Under 2021 var fastighetsföretagens intjäning relativt god, finansieringskostnaderna låga och räntetäckningsgraden hög – trots stora skulder. Samtidigt har fastighetsföretagens skulder ökat i förhållande till deras kassaflöden. Det innebär att riskerna i

Utgiftsområde 2

sektorn byggs upp, vilket i förlängningen kan innebära risker för den finansiella stabiliteten. Finansinspektionens stresstester visar att fastighetsföretagen under de senaste åren har blivit mer sårbara för högre finansieringskostnader och inkomstbortfall. Inom ramen för Finansinspektionens uppdrag att värna stabiliteten i det finansiella systemet höjde myndigheten 2020 bankernas kapitalkrav för utlåning till kommersiella fastighetsföretag, i syfte att bättre spegla kreditriskerna i utlåningen. Detta har bidragit till att stärka bankernas motståndskraft mot störningar i sektorn. Regeringen och ansvariga myndigheter fortsätter att följa riskutvecklingen i den kommersiella fastighetssektorn.

Diagram 3.2 Företagens skulder

Procent 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Icke-finansiella företags skulder i förhållande till BNP Anm.: Avser skulder (banklån och marknadsfinansiering) i förhållande till BNP. Källa: Statistiska centralbyrån.

Kapitalkrav bidrar till stärkt motståndskraft i banksektorn

Det svenska banksystemet är i hög grad koncentrerat till ett fåtal större banker som är nära sammanlänkade – både med varandra och med det finansiella systemet i övrigt. De största aktörerna är de tre svenska storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank samt de utländska bankerna Danske Bank och Nordea. I slutet av 2021 stod dessa fem banker för drygt 70 procent av utlåningen till svenska hushåll och företag. De senaste åren har de nämnda bankernas marknadsandelar minskat något. Det tyder på viss ökad konkurrens från små och mellanstora aktörer, även om de fem största bankerna fortsatt har en dominerande roll.

Sedan finanskrisen 2008 – 2009 har omfattande reformer genomförts för att stärka motståndskraften i banksektorn. Framför allt har bankernas kapital- och likviditetskrav skärpts. De tre svenska storbankerna hade därför tillfredsställande kapital- och likviditetsbuffertar när pandemin bröt ut. Detta bidrog till att de kunde upprätthålla sin verksamhet och fortsätta försörja ekonomin med krediter. Under 2020 och 2021 begränsade bankerna också sina vinstutdelningar, i enlighet med rekommendationer från svenska och andra europeiska myndigheter. De svenska storbankernas kapitalpositioner har därför stärkts under pandemin, och låg i slutet av 2021 kvar på en förhöjd nivå, se diagram 3.3. Bankerna har också kunnat bibehålla en relativt god lönsamhet, vilket har gjort att de enklare kunnat hantera eventuella förluster. Under 2021 beslutade Finansinspektionen att höja det kontracykliska buffertvärdet från 0 till 1 procent, och till 2 procent under 2022. Kapitalkravet används för att stärka bankernas kapitalbuffertar i goda tider, i syfte att vid behov kunna frigöra tillgängligt kapital i bankerna för att hantera störningar. Finansinspektionen valde att sänka

Utgiftsområde 2

buffertkravet till 0 procent under pandemins inledande fas, men har nu inlett en gradvis höjning för att åter bygga motståndskraft för framtida kriser.

Diagram 3.3 Svenska storbankers kapitaltäckning

Procent 25

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kärnprimärkapitalrelation Bruttosolidtet Anm.: Genomsnitt för de tre svenska storbankerna (Handelsbanken, SEB och Swedbank). Kärnprimärkapitalrelationen avser bankernas kapital i förhållande till riskvägda tillgångar. Bruttosoliditeten avser bankernas kapital i förhållande till totala (ej riskvägda) tillgångar. Vilket kapital som får räknas in skiljer sig något i de olika kapitalmåtten. För perioden 2013 – 2018 har kärnprimärkapitalrelationen räknats om i enlighet med en teknisk justering av metoden för riskviktsgolvet för bolån som trädde i kraft 2018. Källa: Finansinspektionen. De svenska storbankernas likviditetsbuffertar har stärkts under pandemin och bankerna har god marginal till de lagstadgade kraven, se diagram 3.4. Finansieringsvillkoren har också varit gynnsamma. I början av pandemin var oron och osäkerheten stor, och riskpremierna på bankernas obligationer ökade. Centralbankernas stödåtgärder bidrog till att lugna marknaderna och sänka bankernas kostnader för marknadsfinansiering. Vidare ökade inlåningen från både hushåll och företag. Sammantaget har bankerna därför haft god tillgång till relativt billig finansiering under 2021.

Diagram 3.4 Svenska storbankers likviditetsreserver

Procent 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 NSFR Riktvärde NSFR LCR Anm.: LCR (Liquidity Coverage Ratio) avser likviditetstäckningsgraden. Under 2021 var den genomsnittliga likviditetstäckningsgraden 147 procent för de tre svenska storbankerna (Handelsbanken, SEB och Swedbank), vilket är en minskning jämfört med 2020. NSFR (Net Stable Funding Ratio) avser bankernas stabila nettofinansieringskvot, som något förenklat innebär att banker kan finansiera tillgångar vars löptid överstiger ett år med skulder vars löptid också överstiger ett år, eller som av annat skäl bedöms vara stabila. För de tre svenska storbankerna har NSFR ökat över tid och i slutet av 2021 uppgick kvoten till 116 procent. Källa: Finansinspektionen.

Utgiftsområde 2

Försäkrings- och tjänstepensionsföretagen har god förmåga att fullgöra

sina åtaganden

Försäkrings- och tjänstepensionsföretagens förmåga att möta sina åtaganden på kort och lång sikt mäts genom solvenskvoten, dvs. det behov av buffertkapital som finns enligt Finansinspektionens bedömning. En kvot som överstiger 1,0 innebär att företaget uppfyller det kapitalkrav som gäller för företaget. Eftersom flera skilda regelverk gäller på försäkringsområdet särredovisas olika grupper av livförsäkringsoch tjänstepensionsföretag. Livförsäkringsföretagen förvaltar den största delen av försäkringsföretagens tillgångar. I diagram 3.5 anges den genomsnittliga solvenskvoten för olika livförsäkringsföretag. För livförsäkringsföretag som tillämpar den äldre solvensregleringen (s.k. Solvens I-företag) ökade den genomsnittliga solvenskvoten under 2021. För livförsäkringsföretag som tillämpar det nyare regelverket (s.k. Solvens II-företag) ökade solvenskvoten under första – tredje kvartalen 2021 för att sedan sjunka under slutet av året. För blandade livförsäkringsföretag har solvenskvoten varit fortsatt stabil under 2021. För tjänstepensionsföretag redovisas den genomsnittliga solvenskvoten för första gången under fjärde kvartalet 2021. Solvenskvoten uppgick till ca 2,7 vid utgången av året.

Diagram 3.5 Genomsnittlig solvenskvot för livförsäkringsföretag

Kvot Kvot 30,0 4,5 4 25,0 3,5 20,0 3 2,5 15,0 2 10,0 1,5 1 5,0 0,5 0,0 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Solvens I Solvens II (höger axel) Blandade bolag (höger axel)

Anm.: För livförsäkringsföretag som tillämpar Solvens I avser siffrorna kapitalbas dividerat med erforderlig solvensmarginal. För livförsäkringsföretag som tillämpar Solvens II och för blandade livförsäkringsföretag avser siffrorna kapitalbas dividerat med solvenskapitalkrav. Källa: Finansinspektionen.

Förstärkt regelverk för finansiell infrastruktur

Centrala motparter har fått en allt viktigare roll och en ny EU-förordning om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter, har antagits av Europaparlamentet och rådet. EU-förordningen ska minska risken för att kriser hos de centrala motparterna ska leda till finansiell instabilitet. Under 2021 togs det fram förslag till kompletterade lagstiftning till EU-förordningen. Lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter trädde i kraft den 12 augusti 2022.

Fortsatt arbete med att återuppbygga det civila försvaret och stärka

säkerhetsskyddsarbetet

Åtgärder för ett fungerande finansiellt system utgör en viktig del i ett motståndskraftigt civilt försvar vid höjd beredskap och ytterst i krig. Åtgärderna kan även bidra till att stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar på det finansiella systemet i fredstid. Finansinspektionen och Riksgäldskontoret är beredskapsmyndigheter inom

Utgiftsområde 2

beredskapssektorn finansiella tjänster. Beredskapsmyndigheterna ska vartannat år redovisa sitt arbete till bl.a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Under 2021 vidtog Finansinspektionen och Riksgäldskontoret flera åtgärder för att stärka myndigheternas verksamhet avseende civilt försvar och säkerhetsskydd. Myndigheterna deltog aktivt i det nationella arbetet med beredskapsplanering för totalförsvaret och medverkade i flera av de chefsfora och referensgrupper som MSB tog initiativ till.

3.3.2 Väl fungerande marknader År 2021 innebar en stark utveckling på framför allt aktiemarknaden med ett stort intresse bland privatpersoner som följd, även om spridningen av covid-19 också tros ha bidragit till det ökade intresset. Antalet privatpersoner med direkt ägande i aktier i noterade bolag ökade med 10,3 procent under 2021 enligt rapporten Aktieägandet i Sverige 2021 (Euroclear 2022). Även antalet börsnoteringar nådde rekordnivåer under 2021. Icke-finansiella företags marknadsfinansiering fortsatte att öka i likhet med tidigare år och i slutet av september 2021 utgjorde den 41,7 procent av icke-finansiella företags totala skulder.

Fortsatt arbete med att stärka marknaden för företagsobligationer och

fonder som investerar i dessa

I början av pandemin uppstod problem på företagsobligationsmarknaden och i fonder som investerar i denna. Omsättningen för företagsobligationer och certifikat sjönk tillfälligt och den finansiella stressen som då uppstod innebar att riskpremierna ökade kraftigt samtidigt som företagsobligationsfonder hade stora utflöden. I penningpolitiskt syfte köpte Riksbanken under 2020 företagsobligationer på andrahandsmarknaden. Förbättrade marknadsförhållanden har lett till att marknaden återhämtat sig. I regleringsbrevet för 2021 fick Finansinspektionen i uppdrag att utreda behovet av ytterligare verktyg för hantering av likviditetsrisker på den svenska fondmarknaden. I sin redovisning av uppdraget föreslår Finansinspektionen att fler likviditetsverktyg bör göras tillgängliga för fondförvaltare genom ändringar i nationell lagstiftning (Fi2021/02562).

Goda finansieringsmöjligheter för företagen förutsätter väl fungerande

marknader

I Konjunkturinstitutets barometer för 2021 uppgav 83 procent av de svarande att deras finansieringsmöjligheter var ”normala”, 4 procent uppgav ”lättare finansierings möjligheter” och 13 procent ”svårare finansieringsmöjligheter”. Det är en förbättring jämfört med 2020 då 78 procent svarade att deras finansieringsmöjligheter var ”nor m ala” och 19 procent angav deras möjligheter som ”svårare”.

Reglerna på betalningsmarknaden ses över

För samhället är det centralt att betalningar går att genomföra effektivt och rättssäkert. Hushåll, företag och den offentliga sektorn behöver tillgång till betaltjänster som gör det möjligt att betala för varor och tjänster. I och med den tekniska utvecklingen, främst genom digitaliseringen, har nya betalningssätt vuxit fram i snabb takt. Mot denna bakgrund fick en särskild utredare i uppdrag att se över statens roll på betalningsmarkanden (dir. 2020:133). I enlighet med tilläggsdirektiv från september 2022 ska utredaren utöver det befintliga uppdraget i sitt arbete beakta effekterna av företaget ClearOn AB:s nedläggning av tjänsten Kassagirot samt Europeiska kommissionens aviserade initiativ om en digital euro och omedelbara betalningar (dir. 2022:131). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Vidare har Finansinspektionen utvärderat de nya bestämmelserna i lagen (2010:751) om betaltjänster,

Utgiftsområde 2

som ställer krav på betaltjänstleverantörer att inte presentera betalningssätt som innebär att kredit lämnas först eller som förvalsalternativ i bl.a. e-handeln (rapport Marknadsföring av betaltjänster online 2021). Sammantaget bedömde Finansinspektionen i rapporten att de nya bestämmelserna, som trädde i kraft den 1 juli 2020, minskar risken för att konsumenter lockas till att ta oöverlagda krediter, men att det var för tidigt att dra några säkra slutsatser. Under 2021 inledde regeringen även arbetet med att ta fram ett lagförslag om utökade krav på säkra identifieringsmetoder vid betalningar online, i syfte att minska antalet bedrägerier i samband med betalningar i ehandeln. Regeringen beslutade den 27 oktober 2022 propositionen Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online (prop. 2022/23:9). I propositionen föreslås att det i lag ska förtydligas att kravet på stark kundautentisering ska gälla när fakturabetalningar utgör en betaltjänst.

3.3.3 Konsumentskyddets utveckling Finansiella tjänster är en viktig del av konsumenters vardag, i allt från mer eller mindre dagliga betaltjänster till bostadslån och pensionssparande. Svenska konsumenter har en högre andel av sitt sparande i fonder och andra finansiella produkter jämfört med konsumenter i många andra länder i EU. Av svenska hushålls finansiella tillgångar består, enligt data från Statistiska centralbyrån, 37 procent av försäkringssparande, 30 procent av aktier och obligationer och 12 procent av bankinlåning. Fondandelar utgör 9 procent och premiepensionen utgör 10 procent av hushållens finansiella tillgångar medan 3 procent klassas som ”övrigt”. Ett högt konsumentskydd på finansmarknaden är mot denna bakgrund en särskilt viktig fråga.

Kundnöjdheten varierar mellan sektorer

Kundnöjdheten avseende bolåneprodukter har successivt ökat sedan 2016, så även under 2021. Kundnöjdheten för privata livförsäkringar och sparandeprodukter i värdepapper sjönk dock något 2021 jämfört med 2020, se diagram 3.6.

Diagram 3.6 Kundnöjdhet inom olika delar av finansmarknaden för privatkunder

Procent 74 72 70 68 66 64 62 60 58 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Livförsäkring Bolån Värdepapper Anm.: Könsuppdelad statistik saknas. Källa: Svenskt Kvalitetsindex.

Stärkt konsumentskydd på konsumtionslånemarknaden

Konsumtionslånen har ökat med i genomsnitt 8 procent per år under de senaste åren, se diagram 3.7. De utgör en begränsad del av hushållens totala lån men står för ungefär hälften av hushållens lånebetalningar, eftersom räntor och amorteringar på

Utgiftsområde 2

dessa lån är betydligt högre än för bolån. Enligt Finansinspektionens kartläggning från 2021 (baserad på data för 2020) fanns det fortfarande brister i företagens kreditprövningar för konsumtionslån. Många låntagare fick inkassokrav och unga låntagare var fortsatt överrepresenterade bland dem som fick tidiga betalningsproblem. Marknadsföringen av krediter är omfattande och det har på senare tid tillkommit fler möjligheter för konsumenter att ta lån eller skjuta upp betalningar, vilket har ökat tillgången till krediter. Det medför en ökad risk för att konsumenter lånar mer än de klarar av att betala tillbaka. Riskerna är särskilt stora för konsumenter med små ekonomiska marginaler.

Samtidigt visar Finansinspektionens kartläggning att det har skett vissa förbättringar på konsumtionslånemarknaden. Personer som tog konsumtionslån under 2020 hade högre inkomster och betalade mindre för sina lån i förhållande till sin inkomst jämfört med tidigare år. Det var även färre låntagare med låga inkomster som tog stora lån, vilket är positivt ur ett konsumentskyddsperspektiv. Finansinspektionen har också utvärderat de skärpta reglerna för högkostnadskrediter bl.a. räntetak och kostnadstak för krediterna. Utvärderingen visar att regleringen har haft effekt. Sedan reglerna trädde i kraft 2018 har antalet högkostnadskrediter minskat, främst när det gäller små lån och lån till låginkomsttagare och unga. Vidare har lånekostnaderna sjunkit med 8 procent för de låntagare som påverkades av reformen.

Diagram 3.7 Hushållens konsumtionslån

Miljarder kronor 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Konsumtionslån Anm.: Statistiken avser monetära finansinstituts utlåning utan säkerhet till hushåll, exempelvis konto- och kortkrediter, privatlån och handpenningslån, men inte s.k. snabblån eller sms-lån. Anges i löpande priser. Under 2021 ökade konsumtionslånen med knappt 7 procent. Källa: Statistiska centralbyrån.

3.3.4 Hållbarhet Det finansiella systemet kan bidra till omställningen till en hållbar ekonomi genom att identifiera, mäta och prissätta risker och effektivt styra investeringar till hållbara verksamheter och projekt. År 2020 fick Finansinspektionen i uppdrag att följa upp finansmarknadsaktörernas klimatrapportering, och hur lån och investeringar förhåller sig till klimatmålen i Parisavtalet. Uppdraget redovisades i rapporten Hållbarhetsrapport – klimatet i fokus (Finansinspektionen, 2021). I rapporten anges att det pågår många initiativ i branschen när det gäller mätning och rapportering av klimatrisker och klimateffekter, men att arbetet med att integrera klimatfaktorer i företagens verksamheter och informationsgivning befinner sig i en uppstartsfas. I rapporten redovisas även resultatet av en pilotstudie som syftar till att mäta hur tillgångar i svenska försäkringsföretag förhåller sig till klimatmålen i Parisavtalet. I regleringsbrevet för 2021 fick Finansinspektionen i uppdrag att ta fram en strategi för hur myndigheten

Utgiftsområde 2

ska arbeta för att motverka grönmålning av finansiella produkter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2022. I juni 2021 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut kreditgarantier för stora gröna industriinvesteringar (Fi2021/02260). Under våren 2022 beviljades den första kreditgarantin, för mer information se utg.omr. 24 avsnitt 3.3.1. Den 15 augusti 2022 redovisade en utredare som bistått Regeringskansliet sitt arbete om näringslivets gröna omställning (N2022/01677). Uppdraget var att, utifrån befintliga analyser, kartlägga behov för att underlätta näringslivets gröna omställning, samt presentera förslag på fokusområden. Fokus i arbetet skulle ligga på hinder inom finansmarknadsområdet, men även hinder inom andra områden.

Den svenska marknaden för gröna obligationer fortsätter att växa

Den svenska marknaden för gröna obligationer är relativt stor och svenska kronor är den fjärde mest använda valutan när det gäller emittering av gröna obligationer. Under 2021 ökade både den totala volymen respektive andelen gröna obligationer av den totala emissionsvolymen i Sverige. År 2021 emitterade icke-finansiella företag gröna obligationer för ca 72 miljarder kronor, vilket kan jämföras med totalt ca 280 miljarder kronor mellan 2013 – 2021. Kommuner och regioner emitterade gröna obligationer för 33 miljarder kronor 2021, vilket kan jämföras med totalt ca 150 miljarder kronor mellan 2013 – 2021. Som visas i diagram 3.8 utgjorde gröna obligationer år 2021 cirka en fjärdedel av den totala emissionsvolymen i Sverige.

Diagram 3.8 Volym och andel emitterade gröna obligationer

Miljarder kronor Procent 100 30 90 25 80 70 20 60 50 15 40 10 30 20 5 10 0 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Volym, icke-finansiella företag Volym, kommuner och regioner Andel gröna obligationer av total emissionsvolym (höger axel) Anm.: Volym av emitterade gröna obligationer som klassats som CBI-aligned, omräknat till SEK. Ca 92 procent av alla gröna obligationer som har emitterats i Sverige sedan 2013 är klassade som CBI-aligned. Observera att siffrorna inte är direkt jämförbara med motsvarande diagram i prop. 2021/22:1, på grund av skillnader i klassificeringen av gröna obligationer hos leverantören av underliggande data. Källa: Finansinspektionen.

Antalet rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av

terrorism fortsätter att öka

En annan viktig fråga är arbetet med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Både privat och offentlig sektor har ett stort ansvar och under flera år har åtgärder vidtagits respektive föreslagits för att stärka systemet, senast propositionen Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism (prop. 2021/22:251). Finansdepartementet remitterade den 28 juni 2022 promemorian Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut (Fi2022/02140). År 2021 var antalet lagföringsbeslut för penningtvätt mer än tio gånger högre än 2015, se diagram 3.9. Även antalet rapporter till finanspolissektionen vid Polismyndigheten (finanspolisen)

Utgiftsområde 2

om misstänkta transaktioner har fortsatt att öka, totalt med 50 procent mellan 2020 och 2021. Detta tyder på att företagens engagemang för frågorna har stärkts de senaste åren, i takt med att lagkraven på området har skärpts. Banker och andra kreditinstitut står för tre fjärdedelar av rapporterade transaktioner. För att ytterligare stärka Finansinspektionens arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism ökades myndighetens anslag med 2 miljoner kronor 2022 och beräknas ökas med motsvarande belopp fr.o.m. 2023 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 3, bet. 2021/22:FiU2, rskr. 2021/22:119).

Diagram 3.9 Rapporter om misstänkta transaktioner mottagna av finanspolisen

Antal 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Antalet rapporter om misstänkta transaktioner Källa: Polismyndigheten.

Mer forskning om de nya utmaningar som väntar inom ekonomin

Spridningen av covid-19 har lett till omfattande ekonomiska konsekvenser världen över. Vinnova fick ett nytt uppdrag i mars 2021 att genomföra insatser i syfte att förbättra förståelsen för de nya utmaningar som väntar i ekonomin framöver och bidra till att utveckla mer effektiva och träffsäkra verktyg för att hantera dessa nya utmaningar (N2021/00919). Av uppdraget framgår att insatserna ska bygga vidare på det tidigare uppdraget om finansmarknadsforskning (Fi2019/04161) vilket innebär att forskningen ska följas upp årligen.

3.3.5 Statlig finansförvaltning

Effektiviteten i den statliga finansförvaltningen är hög

För att statens finansförvaltning ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt krävs att de regelverk, avtal och kontostrukturer som utgör statens betalningsmodell och modellen för statens garanti- och utlåningsverksamhet är ändamålsenliga. Riksgäldskontoret ansvarar, i sin roll som statens internbank, för att förvalta och utveckla den statliga betalningsmodellen samt för att tillhandahålla den infrastruktur som de statliga myndigheterna behöver för att genomföra sina betalningar och för att de ska få tillgång till anslagsmedel och lån.

Kostnadseffektiviteten i den statliga betalningsmodellen, mätt som styckkostnad per betalning, var marginellt högre 2021 än 2020 men under den genomsnittliga kostnaden för de senaste fem åren, se tabell 3.1. Under 2021 har fem ytterligare myndigheter anslutit sig till Statens Valutakoncernkonto hos Riksgäldskontoret, vilket inneburit en besparing jämfört med om dessa valutaväxlingar genomförs inom de vanliga ramavtalen med bankerna.

Utgiftsområde 2

Tabell 3.1 Styckkostnad per betalning

Kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Styckkostnad 0,55 0,51 0,59 0,62 0,59 0,56 0,57 Källa: Riksgäldskontoret.

Minskade utestående garantier men ökad utlåning till låntagare utanför

staten

De totala utestående garantierna minskade under 2021 med ca 4,2 miljarder kronor jämfört med 2020, se tabell 3.2. Minskningen berodde till största del på att Riksgäldskontorets garantiåtagande i Öresundsbro Konsortiet minskade på grund av låneförfall. Vid utgången av 2021 uppgick Riksgäldskontorets utstående garantier till 20,0 miljarder kronor. Garantiverksamheten visade 2021 ett högre överskott än föregående år på grund av att tillgångarna ökade och den förväntade förlusten minskade. Minskningen i de totala förväntade förlusterna förklaras främst av skillnader i diskonteringsräntan, vilket framför allt fått stor påverkan på den förväntade förlusten i garantiåtagandet för Öresundsbro Konsortiet. Nominellt minskade även de totala förväntade förlusterna till följd av minskad exponering och kortare återstående löptid.

Tabell 3.2 Utestående garantier, reservtillgångar och förväntade förluster

Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 2021

Utestående garantier 29 655 30 050 26 713 24 218 20 043

Reservtillgångar 1 395 1 165 1 157 1 180 1 403 Reservkonto 443 532 472 470 706 Värdering fordringar 914 597 608 620 658 Förväntade framtida avgifter 38 69 77 90 39 Justering, kreditreserv 0 -33 0 0 0 Förväntade förluster 867 1 096 1058 1 174 1 123 Skillnad mellan tillgångar och förväntade förluster 528 70 99 5 280 Källa: Riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets utlåning till låntagare utanför staten (exklusive lån med villkorad återbetalning) ökade med ca 310 miljoner kronor 2021 jämfört med 2020, se tabell 3.2 och tabell 3.3. Ökningen berodde främst på att Öresundsbrobolaget Svedab utökade sina lån hos Riksgäldskontoret. Under 2020 sjönk de förväntade framtida förlusterna från 1 miljon kronor till 115 000 kronor till följd av kortare löptid för lånen och uppdaterat fallissemangsdata för AB Svensk Exportkredit. Överskott i utlåningsverksamheten (skillnaden mellan reservtillgångar och förväntade förluster) minskade under 2021. Förändringen beror på en minskning i reservtillgångarna, vilket var ett resultat av en korrigering av ett tidigare fel. Om korrigeringen exkluderas har reservtillgångarna tvärtom ökat eftersom intäkter inkommit under 2021 men inga utbetalningar har skett.

Utgiftsområde 2

Tabell 3.3 Utestående lån till låntagare utanför staten, reservtillgångar och

förväntade förluster

Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 2021

Utestående lån 5 643 5 118 5 207 15 414 15 724

Reservtillgångar 606 604 604 617 579 Reservkonto 606 570 604 614 579 Förväntade framtida avgifter för förväntad förlust 0 0 0 3 0,6 Justering, garantireserv 0 33 0 0 0 Förväntade förluster 0 0 0 1 0,1 Skillnad mellan tillgångar och förväntade förluster 606 604 604 616 578,9 Anm.: Exklusive lån med villkorad återbetalning. Källa: Riksgäldskontoret.

3.3.6 Resultat för internationella finansiella institutioner Regeringen redogör för verksamheten i Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB) och Världsbanksgruppen i återkommande skrivelser till riksdagen (se t.ex. skr. 2020/21:76). Verksamheten för Europarådets utvecklingsbank (CEB) redovisas i den återkommande skrivelsen om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. (se t.ex. skr. 2020/21:106).

Tankesmedjan Bruegel

Bruegel är en oberoende europeisk tankesmedja med fokus på internationell ekonomiskpolitisk forskning. Under 2021 producerade Bruegel bl.a. 45 publikationer och arrangerade 93 event. Genom det svenska medlemskapet finns en möjlighet att påverka tankesmedjans forskningsinriktning. Viktiga frågor för Sverige har bl.a. varit grön beskattning, inkluderande tillväxt och jämställdhet. Sedan 2008 ingår en svensk representant i Bruegels styrelse, som består av elva ledamöter.

Garantier till vissa internationella finansiella institutioner

Sverige är medlem i elva internationella finansiella institutioner. Medlemskapen kan likställas med delägande, eftersom varje medlemsland bidrar med en andel av institutionernas egna kapital. Det egna kapitalet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att medlemsländerna, utöver det inbetalda kapitalet, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ytterligare ett bestämt kapitalbelopp till institutionerna.

Riksdagen har godkänt att garantikapital till internationella finansiella institutioner inte ska hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen, där riskavspeglande avgifter sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret (prop. 2001/02:1 Förslag till statsbudget, reviderad finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129). Eventuella infrianden ska i stället belasta anslag. Infrianden av garantikapital till AIIB, CEB, EBRD, EIB, NIB och Världsbanken ska belasta anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter . De utestående garantiåtagandena gentemot dessa institutioner, vilka har redovisats i skrivelsen Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101), uppgick vid utgången av 2021 till ca 118 miljarder kronor.

Riksdagen har godkänt två garantiprogram som inte hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen, och där infrianden i stället belastar anslag (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351). Det är dels fråga om garantier om högst 863 337 362 euro till en garantifond till EIB för stöd till i första

Utgiftsområde 2

hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19, dels garantier om högst 848 537 250 euro till Europeiska unionen för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE).

I mars 2022 hade EIB:s garantifond beslutat att ställa ut garantier motsvarande 23,1 miljarder euro. Dessa garantier förväntas möjliggöra 174,5 miljarder euro i investeringar. Den förväntade nettoförlusten är 14,1 procent. Fram t.o.m. den 31 mars 2022 hade garantiinfrianden motsvarande 1 072 000 kronor belastat anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter .

I maj 2022 hade 19 av EU:s medlemsstater beviljats stöd från det temporära instrumentet SURE till ett belopp om 94,4 miljarder euro. För att finansiera lånen har Europeiska kommissionen emitterat obligationer till ett belopp om 91,8 miljarder euro. Risken för ett garantiinfriande bedöms vara låg, bl.a. eftersom låntagarna är stater och EU-budgeten i första hand ska användas vid en betalningsinställelse.

Under 2022 godkände riksdagen ytterligare en garanti som inte hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen, och där infrianden belastar anslag, en garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken om 44,7 miljoner euro plus ränta för bankens kompletterande lån till Ukraina (prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190). Eventuella infrianden av garantin kommer att kunna klassificeras som internationellt bistånd enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC.

3.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Det svenska finansiella systemet har i huvudsak fungerat väl under året. Spridningen av covid-19 har fortsatt att prägla ekonomin och finansmarknaderna, men med mindre omfattande störningar än 2020. Under 2021 har den ekonomiska återhämtningen tagit fart och den finansiella oron avtagit. De statliga stödåtgärder som vidtogs under 2020 har därför börjat fasas ut. Ansvariga myndigheter har gradvis kunnat återgå till att arbeta för att främja motståndskraften mot framtida kriser, även om viss osäkerhet kvarstår kring de sammanlagda effekterna på ekonomin och därmed också finansmarknaderna.

Efter ett omfattande regleringsarbete efter finanskrisen 2008 – 2009 har motståndskraften i systemet ökat och krishanteringssystemet stärkts. Skärpta kapitalkrav har lett till att bankernas genomsnittliga kapitaltäckning ökat över tid, vilket har stärkt deras förmåga att hantera förluster och bidragit till uppfyllelsen av målet att det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende. Sedan 2020 håller bankerna också mer kapital för utlåningen till den kommersiella fastighetssektorn, en sektor där risker och sårbarheter ökade under 2021. Detta har bidragit till att stärka bankernas motståndskraft mot störningar i sektorn. Ansvariga myndigheter fortsätter att följa riskutvecklingen i den kommersiella fastighetssektorn.

Höga och stigande privata skulder medför risker både för enskilda och för samhällsekonomin i stort, inte minst i ljuset av stigande inflation och räntor. Det är därför positivt att vidtagna makrotillsynsåtgärder, främst bolånetak och amorteringskrav, har bidragit till att stärka hushållens motståndskraft. Trots detta fortsatte hushållens skulder, inklusive konsumtionslånen, att växa under 2021. Stora konsumtionslån innebär i första hand risker för den enskilde, inte minst eftersom räntekostnaderna kan

Utgiftsområde 2

vara relativt höga. En förbättring jämfört med tidigare år är att personer som tar konsumtionslån har högre inkomster och betalar mindre för sitt lån i förhållande till sin inkomst. Enligt Finansinspektionens senaste utvärdering har också konsumentskyddet på marknaden stärkts, i samband med att reglerna för högkostnadskrediter skärptes. Vidare är kundnöjdheten förhållandevis hög bland konsumenter. De åtgärder som har vidtagits de senaste åren har därmed bidragit till att konsumentskyddet stärkts.

Försäkringssektorns motståndskraft bedöms vara god. Försäkrings- och tjänstepensionsföretagen har trots sina stora tillgångar såsom aktier, fastigheter och olika typer av obligationer visat sig kunna hantera de stora rörelserna på de finansiella marknaderna till följd av pandemin. Företagen bedöms därmed kunna möta sina åtaganden på både kort och lång sikt.

Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling Det finns en stor medvetenhet om det finansiella systemets betydelse och roll i omställningen till en hållbar ekonomi, och en ökad insikt bland finansiella företag om de finansiella effekter som följer av klimatförändringarna och omställningen till en hållbar ekonomi. Klimatrelaterade finansiella risker integreras i allt större utsträckning i de finansiella företagens verksamheter. Den svenska marknaden för gröna obligationer fortsätter att växa och är relativt stor i ett internationellt perspektiv. Det pågår ett omfattande regleringsarbete på EU-nivå och flera nationella åtgärder har vidtagits för att det finansiella systemet i ännu större utsträckning ska kunna bidra till en hållbar utveckling. Finansinspektionen har fått flera uppdrag på området. Åtgärderna har sammantaget förbättrat måluppfyllelsen när det gäller det finansiella systemets bidrag till en hållbar utveckling. Även bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism är en viktig hållbarhetsfråga. Ansvariga myndigheters åtgärder, ny lagstiftning och ökade anslag till Finansinspektionen, bedöms ha haft effekt för måluppfyllelsen. Bankernas rapportering av misstänkta transaktioner har ökat och antalet lagföringsbeslut för penningtvätt var mer än tio gånger högre 2021 jämfört med 2015.

Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt Styckkostnad per statlig betalning 2021 var under den genomsnittliga nivån för de senaste fem åren. Fler myndigheter har dessutom anslutit sig till Statens Valutakoncernkonto vilket har medfört en besparing på kostnaden för valutaväxlingar. Måluppfyllelsen om att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt är därmed fortsatt god och oförändrad jämfört med föregående år.

3.5 Politikens inriktning

Den politiska inriktningen har målen att värna finansiell stabilitet, ett högt förtroende för finansmarknaden, väl fungerande marknader, ett högt konsumentskydd och att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling.

Regeringens arbete inom finansmarknadsområdet fokuserar på att stärka den finansiella sektorns motståndskraft mot cyberangrepp, att bekämpa penningtvätt, att motverka finansiella bedrägerier och att fortsatt verka för en stabil och väl fungerande finansmarknad.

Utgiftsområde 2

3.5.1 Stärkt motståndskraft i det finansiella systemet Den finansiella sektorn tillhandahåller grundläggande och kritiska tjänster till samhället. Avbrott eller störningar i dessa tjänster kan få allvarliga konsekvenser för både företag och hushåll, och för den ekonomiska utvecklingen i stort.

Sedan finanskrisen 2008 – 2009 har det finansiella systemets motståndskraft mot störningar stärkts och krisberedskapen har förbättrats. Detta kunde både ansvariga myndigheter och finansmarknadsaktörer dra nytta av för att begränsa effekterna av pandemin, vilket var gynnsamt för ekonomin i stort.

Under 2022 har osäkerheten i det finansiella systemet ökat. Rysslands invasion av Ukraina påverkar ekonomin negativt och ökar risken för cyberangrepp. Angrepp mot finansiella företag eller infrastruktur kan orsaka störningar i det finansiella systemet. Vidare skapar stigande inflation och räntor nya ekonomiska förutsättningar för finansiella aktörer. Sammantaget har risken för störningar i det finansiella systemet ökat.

Mot denna bakgrund vill regeringen stärka Finansinspektionens tillsyn och bevakning av systemrisker och hot mot den finansiella stabiliteten – både avseende finansiella risker och cyberrisker. Regeringen föreslår därför att Finansinspektionen tillförs 25 miljoner kronor årligen fram t.o.m. 2025. En promemoria med förslag till ny lag om clearing och avveckling av betalningar i syfte att öka motståndskraften i betalningssystemet har remitterats (Fi2022/02529). Avsikten är att regeringen ska besluta lagrådsremiss och proposition under våren 2023. Vidare har Riksgäldskontoret en viktig roll i det civila försvaret som statens centrala finansförvaltning. Att Riksgäldskontoret har ett högt säkerhetsskydd samt en hög beredskap inom totalförsvarsplanering är därför av vikt för att hela det svenska samhället ska fungera. För att stärka Riksgäldskontorets förmåga att motverka cyberhot och verka under höjd beredskap föreslås att myndigheten tillförs 10 miljoner kronor årligen fram t.o.m. 2025.

En ny struktur för statliga myndigheter i syfte att förbättra samhällets förmåga att hantera fredstida kriser och höjd beredskap infördes 1 oktober 2022. Finansinspektionen får nya uppgifter och tillförs 7,5 miljoner kronor fr.o.m. 2023 för sitt arbete med civilt försvar. Det bör även göras en översyn av Krigsförsäkringsnämndens verksamhet. Nämnden handlägger frågor om försäkring mot krigsrisker, främst när det gäller transporter. För att tillse att Krigsförsäkringsnämnden har en lämplig organisation och beredskap som fungerar i händelse av höjd beredskap och krig, bör det göras en översyn av verksamheten. För detta tillförs nämnden 0,6 miljoner kronor årligen fram t.o.m. 2025.

Stigande räntor och inflation skapar också nya ekonomiska förutsättningar för aktörer utanför den finansiella sektorn, inte minst för hushåll och fastighetsföretag med stora skulder och förhållandevis korta räntebindningstider. Det är därför positivt att motståndskraften mot störningar har stärkts på detta område, i form av bolånetak, amorteringskrav och skärpta kapitalkrav på bankernas utlåning till fastighetsföretag. Det finns emellertid anledning att följa vidtagna åtgärder i syfte att öka åtgärdernas effektivitet. Exempel på detta är en kommande uppföljning med berörda myndigheter om amorteringskrav och den pågående utredningen om behovet av åtgärder mot bakgrund av hushållens räntebindningstider, framför allt ränteskillnadsersättningen (Fi2022/02502).

En viktig del i arbetet med att utveckla regelverken är policyarbetet på EU-nivå, där det väntas pågå ett stort antal förhandlingar på finansmarknadsområdet under det kommande året. Som ordförande i Europeiska unionens råd under våren 2023 kommer Sverige att ha en särskilt viktig roll att föra förhandlingarna framåt.

Utgiftsområde 2

Förhandlingarna om revideringar av det för banker centrala kapitaltäckningsregelverket och en översyn av rörelsereglerna för försäkringsföretag förväntas fortsätta. Förhandlingar pågår också om ett nytt krishanteringsramverk för försäkringsföretag, samtidigt som krishanterings- och statsstödsreglerna för banker ska ses över. Därutöver pågår förhandlingar på EU-nivå för att hantera de likviditetsrisker i fonder som synliggjordes i början av pandemin och för att stärka värdepappersmarknadens funktionssätt. Liknande arbete med likviditetsrisker och transparens på obligationsmarknaden pågår även nationellt i Sverige. På EU-nivå pågår också arbete med flera lagförslag som syftar till att främja innovation och tillgången till data och digitalisering, samt att förbättra finanssektorns motståndskraft mot cyberattacker och andra it-relaterade risker. Under 2022 genomför Europeiska kommissionen en översyn av andra betaltjänstdirektivet med ambitionen att lägga fram eventuella lagförslag under andra kvartalet 2023.

3.5.2 Breda åtgärder för att förbättra förtroendet för finansmarknaden och motverka organiserad brottslighet Det ska vara svårt för kriminella att utnyttja finanssektorn för brottslighet som penningtvätt och bedrägerier. Detta är också en grundläggande förutsättning för allmänhetens förtroende för finansmarknaden och en viktig konsumentskyddsfråga för den enskilde.

Flera initiativ har tagits för att motverka penningtvätt och fortsätta kampen mot den organiserade brottsligheten. Ett exempel på detta är den pågående utredningen om huruvida bl.a. företag som tillhandahåller e-legitimationstjänster (t ex Bank-id) ska vara skyldiga att lämna de uppgifter till polisen som behövs för en utredning om penningtvätt och finansiering av terrorism (Fi2022/02022).

Regeringen vill också stärka konsumenternas skydd mot bedrägerier som är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Ett exempel på detta är den kommande översynen av EU:s betaltjänstdirektiv, som kommer att inledas under 2023.

Det är viktigt att konsumenters ställning på finansmarknaden stärks. Som en anpassning till det högre ränteläget under 2022 har bankerna höjt bolåneräntorna. Bankerna har dock inte höjt inlåningsräntorna i samma takt, vilket bidragit till att öka deras vinster under året. Detta tyder på att konsumenterna fortsatt har en svag ställning gentemot bankerna, trots att åtgärder har vidtagits för att ge konsumenter bättre förutsättningar att förhandla – inklusive information om genomsnittsräntor och bankernas bolånemarginaler. Mot denna bakgrund avser regeringen ge Finansinspektionen i uppdrag att analysera frågan, i syfte att stärka konsumenters ställning på bankmarknaden. För detta arbete föreslås att Finansinspektionen tillförs 2 miljoner kronor 2023.

3.5.3 Finansmarknaden ska bidra till en grön omställning För att Sverige ska kunna uppnå sina klimat- och miljömål behöver den gröna omställningen fortsätta. Det pågår ett omfattande regleringsarbete inom EU för att inkludera hållbarhetsaspekter inom de finansiella marknaderna, bl.a. för att förbättra transparensen när det gäller hållbarhetsrelaterad information. Arbetet är angeläget för att motverka s.k. grönmålning på finansmarknaden, dvs. när finansiella produkter framställs som mer hållbara än vad de i praktiken är. Att motverka grönmålning är viktigt både ur ett konsumentskyddsperspektiv och för att upprätthålla förtroendet för gröna investeringar.

Utgiftsområde 2

3.6 Budgetförslag

3.6.1 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Tabell 3.4 Anslagsutveckling 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s

tillsynsmyndigheter

Tusental kronor

2021 Utfall 18 406 Anslagssparande 1 844 1 2022 Anslag 25 150 Utgiftsprognos 20 402

2023 Förslag 23 050

2024 Beräknat 24 050 2025 Beräknat 25 050 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.5 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:3 Finansinspektionens

avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

25 150 25 150 25 150

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -2 100 -1 100 -100 varav BP23 -2 000 -1 000 – Lägre prognostiserade kostnader -2 000 -1 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 23 050 24 050 25 050

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. På grund av lägre prognosticerade kostnader minskas anslaget med 2 000 000 kronor 2023. För 2024 beräknas anslaget minska med 1 000 000 kronor. Regeringen föreslår att 23 050 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 24 050 000 kronor respektive 25 050 000 kronor.

Utgiftsområde 2

3.6.2 1:11 Finansinspektionen

Tabell 3.6 Anslagsutveckling 1:11 Finansinspektionen

Tusental kronor

2021 Utfall 645 066 Anslagssparande 4 255 1 2022 Anslag 735 787 Utgiftsprognos 717 536

2023 Förslag 788 347

2024 Beräknat 804 536 2 2025 Beräknat 808 359 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 788 308 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 778 046 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Finansinspektionens förvaltningsutgifter och för Krigsförsäkringsnämndens verksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.7 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:11 Finansinspektionen

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

733 787 733 787 733 787

2 Pris- och löneomräkning 19 120 34 620 48 453 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 35 440 36 129 26 119 varav BP23 3 35 440 33 440 33 440 – Ny struktur civilt försvar sektorsansvariga myndigheter 7 500 7 500 7 500 – Tillsyn över tillståndspliktiga aktörers kreditprövningar 340 340 340 – Tillsyn och bevakning av hot mot den finansiella stabiliteten 25 000 25 000 25 000 – Uppdrag stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden 2 000 – Översyn av Krigsförsäkringsnämndens verksamhet 600 600 600 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 788 347 804 536 808 359

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. För flytt av ansvar för tillsyn över tillståndspliktiga aktörers kreditprövningar från Konsumentverket till Finansinspektionen ökas anslaget 1:11 Finansinspektionen med 340 000 kronor fr.o.m. 2023. Finansiering sker genom att anslaget 2:1 Konsumentverket inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, minskas med motsvarande belopp fr.o.m. 2023.

Regeringen har beslutat om en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Den nya strukturen medför ytterligare uppgifter för bl.a. Finansinspektionen. Anslaget ökas därför med 7 500 000 kronor fr.o.m. 2023. Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med 249 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Utgiftsområde 2

För att stärka Finansinspektionens tillsyns- och analysförmåga i syfte att öka motståndskraften i det finansiella systemet föreslås att anslaget ökas med 25 000 000 kronor per år t.o.m. 2025.

I syfte att stärka konsumenters ställning på bankmarknaden och höja förtroendet för finansmarknaden avser regeringen att ge Finansinspektionen ett uppdrag. Anslaget föreslås därför att ökas med 2 miljoner kronor 2023.

För att tillse att Krigsförsäkringsnämnden har en lämplig organisation och beredskap som fungerar i händelse av höjd beredskap och krig, bör det göras en översyn av verksamheten. För detta föreslås att anslaget ökas med 600 000 kronor per år t.o.m. 2025.

Regeringen föreslår att 788 347 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Finansinspektionen för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 804 536 000 kronor respektive 808 359 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.8 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Finansinspektionen

Tusental kronor Kostnader Ack. Resultat Verksamhetens som ska Resultat Ack. Resultat Verksamhet t.o.m. 2021 Resultat 2022 intäkter 2023 täckas 2023 2023 utgående 2023 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras av myndigheten Offentligrättslig verksamhet 31 794 0 1 367 757 767 507 600 250 31 794 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Offentligrättslig verksamhet 0 0 1 000 1 000 0 0 0 0 1 000 1 000 0 0 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras av myndigheten och finansierar en bestämd del av verksamheten Offentligrättslig verksamhet 1 066 1 000 137 000 139 000 -2 000 66 Källa: Finansinspektionen.

Finansinspektionen tar i huvudsak ut två slag av avgifter, dels avgifter för tillstånd m.m. som regleras i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen, dels avgifter för Finansinspektionens anslagsfinansierade verksamhet enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Avgifterna fastställs i syfte att uppnå full kostnadstäckning över tid. De årliga avgifterna har en konstruktion som innebär att en höjning av anslaget är saldoneutralt för den avgiftsfinansierade verksamheten, eftersom motsvarande belopp tas upp på inkomstsidan. I beloppen för intäkter till inkomsttitel ingår även sanktionsavgifter som företagen under tillsyn betalar vid överträdelser.

Utgiftsområde 2

3.6.3 1:12 Riksgäldskontoret

Tabell 3.9 Anslagsutveckling 1:12 Riksgäldskontoret

Tusental kronor

2021 Utfall 332 492 Anslagssparande 7 265 1 2022 Anslag 344 983 Utgiftsprognos 341 992

2023 Förslag 364 014

2024 Beräknat 377 247 2 2025 Beräknat 385 713 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 366 933 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 366 932 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.10 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:12 Riksgäldskontoret

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

338 983 338 983 338 983

Pris- och löneomräkning 2 10 031 19 842 27 895 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 15 000 18 422 18 835 3 varav BP23 19 000 22 000 22 000 – Utvinningsavfall gruvverksamhet Riksgäldskontoret 3 000 6 000 6 000 – Atomansvarighet Riksgäldskontoret 6 000 6 000 6 000 – Förstärkning av arbetet med civilt försvar 10 000 10 000 10 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 364 014 377 247 385 713

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. För myndighetens arbete med tillsyns- och prövningsansvar av anläggningshavares och transportörers ekonomiska säkerhet vid händelse av radiologiska olyckor ökas anslaget med 6 000 000 kronor fr.o.m. 2023. Finansiering sker genom att anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med 7 500 000 kronor fr.o.m. 2023. Enligt förordningen (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor får Riksgäldskontoret ta ut avgifter, som dock inte disponeras av myndigheten, för prövning och tillsyn.

För myndighetens nya uppgifter att yttra sig över ekonomiska säkerheter vid gruvverksamhet ökas anslaget med 3 000 000 kronor 2023. Anslaget beräknas ökas med 6 000 000 kronor fr.o.m. 2024. Finansiering sker genom att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med 3 750 000 kronor 2023 och med 7 500 000 kronor fr.o.m. 2024.

Utgiftsområde 2

För att stärka myndighetens arbete med att motverka cyberhot och för att kunna verka under höjd beredskap föreslås att anslaget ökas med 10 000 000 kronor per år t.o.m. 2025.

Regeringen föreslår att 364 014 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Riksgäldskontoret för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 377 247 000 kronor respektive 385 713 000 kronor.

Ramar till stabilitetsfonden och resolutionsreserven

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att för 2023 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I samband med genomförandet i svensk rätt av EU:s krishanteringsdirektiv, som avser kreditinstitut och värdepappersbolag, ändrades reglerna för stabilitetsfonden och en ny fond för finansiering av krishanteringsåtgärder, resolutionsreserven, inrättades. I samband med inrättandet beslutades att riksdagen årligen ska fastställa kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. För ytterligare bakgrundsinformation om stabilitetsfonden och resolutionsreserven, se budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1). Från och med den 12 augusti 2022 kan stabilitetsfonden även användas för finansiering av krishantering av centrala motparter (prop. 2021/22:169 s. 94 – 97 och s. 100 – 101).

Stabilitetsfonden kan komma att användas för att finansiera åtgärder enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden, EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter. Åtgärderna innefattar kapital- eller likviditetsstöd till livskraftiga banker och centrala motparter. Stabilitetsfondens behållning uppgår i dagsläget till ca 40 miljarder kronor. Regeringen bedömer att medlen utgör en betydande resurs för att vidta eventuella krisinsatser, dvs. förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och centrala motparter, statligt stöd under resolution till centrala motparter eller användning av statliga stabiliseringsverktyg i fråga om kreditinstitut, värdepappersbolag och centrala motparter. Stabilitetsfonden kan också komma att användas till att betala ut kompensation till en central motparts aktieägare, clearingmedlemmar och andra borgenärer i de fall dessa fått ett sämre ekonomiskt utfall vid resolution än vid konkurs eller likvidation. Fonden kan med regeringens godkännande även komma att användas till finansiering av resolutionsåtgärder eller likvärdiga åtgärder som gäller en central motpart i utlandet. Det program som inrättades vid finanskrisen 2008 hade ett fastställt belopp om högst 50 miljarder kronor, vilket var det sammanlagda kapitaltillskott som staten kunde medge. Samma belopp utgör för närvarande utgångspunkt för stabilitetsfondens lånemöjligheter och föreslås gälla även för 2023. Beloppet bedöms även kunna täcka eventuella lånebehov i fråga om centrala motparter. I dag finns det endast en central motpart i Sverige – Nasdaq Clearing Aktiebolag.

Garantiramen för stabilitetsfonden bör bestämmas utifrån det faktum att i första hand generella stödåtgärder i form av garantiprogram till samtliga banker kan komma att bli aktuella vid en allvarlig störning i det finansiella systemet. Garantiramen för stabilitetsfonden bör vara på ett högre belopp än den ram som gäller för resolutionsreserven, eftersom det här blir fråga om generella stödåtgärder till samtliga banker. Den ram som fanns i garantiförordningen från 2008 uppgick inledningsvis till 1 500 miljarder kronor och var baserad på de svenska bankernas upplåning under en viss period.

Utgiftsområde 2

Ramen sänktes senare till 750 miljarder kronor även om utnyttjandet aldrig var över 400 miljarder kronor. Samma belopp utgör för närvarande ramen för stabilitetsfondens möjlighet att medge garantier och föreslås även gälla för 2023. Beloppet bedöms även kunna täcka eventuella behov av att ställa ut garantier i fråga om centrala motparter.

Resolutionsreserven kan komma att användas för att finansiera åtgärder inom ramen för ett resolutionsförfarande i fråga om kreditinstitut och värdepappersbolag, vilket innefattar åtgärder för att stötta rekonstruktion av systemviktiga banker som i utgångsläget inte bedöms som livskraftiga. Resolutionsreserven uppgår i dagsläget till ca 47 miljarder kronor. När det gäller resolutionsreservens kreditram bör den främst bli aktuell i fråga om olika återkapitaliseringsåtgärder efter det att nedskrivning av vissa av företagets skulder skett. Därutöver kan resolutionsreservens kreditram komma att användas till att betala ut kompensation till företagets ägare och borgenärer i de fall dessa fått ett sämre ekonomiskt utfall vid resolution än vid konkurs eller likvidation. Kreditramen, som för närvarande uppgår till 100 miljarder kronor, motiveras därför av att den bör ha åtminstone samma förmåga till återkapitaliseringsåtgärder som kreditramen till stabilitetsfonden, dvs. 50 miljarder kronor, samt dessutom innehålla utrymme för att hantera eventuella kompensationsfall. Kreditramen på 100 miljarder kronor föreslås därför även gälla under 2023.

Garantiramen för resolutionsreserven kan användas om banker i resolution initialt behöver stöd för sin finansiering (likviditet). Garantier kan ges till banken själv eller till Riksbanken. Att uppskatta likviditetsbehov i en krissituation är svårt, men bedömningen är att likviditetsstöd till flera av Sveriges storbanker skulle behöva uppgå till minst 100 miljarder kronor. Det kan finnas en negativ signaleffekt i att under ett krisförlopp behöva justera garantiramen. Därför föreslår regeringen att garantiramen för resolutionsreserven även under 2023 sätts till 200 miljarder kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.11 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Riksgäldskontoret

Tusental kronor Ack. Kostnader Ack. Resultat som ska Resultat t.o.m. Resultat Verksamhetens täckas Resultat utgående Verksamhet 2021 2022 intäkter 2023 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten Offentligrättslig verksamhet Garanti- och utlåningsverksamhet (del av) 113 198 62 600 57 600 0 57 600 57 600 Insättningsgaranti och investerarskydd -23 584 1 471 22 200 -21 800 400 -21 800 Prövning och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor 0 0 6 500 -6 500 0 0 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Offentligrättslig verksamhet Prövning av ansökningar om tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument 0 0 250 -250 0 0 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och finansierar en bestämd del av verksamheten Offentligrättslig verksamhet Garanti- och utlåningsverksamhet, portfölj 868 105 50 000 9 400 0 9 400 927 505

Utgiftsområde 2

Ack. Kostnader Ack. Resultat som ska Resultat t.o.m. Resultat Verksamhetens täckas Resultat utgående Verksamhet 2021 2022 intäkter 2023 2023 2023 2023 Garanti- och utlåningsverksamhet, administration 11 060 -2 600 9 500 -18 500 -9 000 -540 Anm.: Prognostiserade värden för intäkter består av löpande avgiftsintäkter. Tabellen redovisar värden utifrån de objekt som i nuläget finns i garantiportföljen – vilka kan variera stort mellan åren p.g.a. oförutsägbara ändringar i omvärlden. Källa: Riksgäldskontoret.

Garanti- och utlåningsverksamhet

Avgifter tas ut för verksamheterna inom områdena garantier och utlåning, bankstöd, för prövning av ansökningar om tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument, insättningsgaranti och investerarskydd samt för prövning och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. De riskavspeglande garanti- och kreditavgifterna finansieras av garanti- respektive låntagarna eller genom anslag via statsbudgeten. I enlighet med budgetlagen (2011:203) ska ränta eller avgift tas ut motsvarande statens förväntade kostnad för lånet eller åtagandet, om inte riksdagen för ett visst lån eller åtagande beslutat annat. Vidare föreskrivs att om lån- eller garantitagaren ska betala en ränta eller avgift som inte täcker kostnaderna ska regeringen föreslå riksdagen hur mellanskillnaden ska finansieras. Dessa avgifter, samt återvinningar från tidigare infrianden, placeras på räntebärande konton hos Riksgäldskontoret och ska finansiera eventuella infrianden i myndighetens garanti- och kreditverksamhet. De administrativa avgifter som tas ut disponeras av Riksgäldskontoret för att täcka de administrativa kostnaderna i verksamheten. Målet är att avgifterna ska täcka infrianden och administrationskostnaderna sett över en längre tid. Modellen ska vara finansiellt självbärande och tydligt visa vad kostnaderna för statens garanti- och kreditgivning uppgår till.

Prövning av ansökningar om tillstånd att reducera kvalificerade

skuldinstrument

Vid en kris kan ett finansiellt företag försättas i resolution i stället för i likvidation eller konkurs och det är ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna i ett sådant företag. Det sker i huvudsak genom att kapital och skulder får skrivas ned eller konverteras i resolution. Nedskrivning eller konvertering av skulder får också ske utanför resolution. För att det ska finnas kapital och skulder att skriva ned eller konvertera ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Av EU:s tillsynsförordning följer att Riksgäldskontoret, i egenskap av resolutionsmyndighet, ska hantera ansökningar om tillstånd för återköp m.m. av kvalificerade skuldinstrument. Riksgäldskontoret får ta ut avgifter för prövningen av sådana ansökningar (se lagen [2015:1016] om resolution). Avgifterna disponeras av myndigheten.

Insättningsgaranti och investerarskydd

Verksamheten insättningsgaranti och investerarskydd finansieras genom Riksgäldskontorets förvaltningsanslag. Administrationskostnaden för denna verksamhet avräknas från efterföljande årsavgifter och redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter . Resterande avgifter placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Avgifter för insättningsgaranti och investerarskydd betalas av de institut som är anslutna till garantin respektive skyddet.

Utgiftsområde 2

Prövning och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor

Riksgäldskontoret har uppgifter inom tillsyn och prövning av ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Riksgäldskontoret får ta ut avgifter när det gäller prövning och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor.

3.6.4 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Tabell 3.12 Anslagsutveckling 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Tusental kronor

2021 Utfall 2 609 Anslagssparande 130 507 2022 Anslag 290 116 1 Utgiftsprognos 12 159

2023 Förslag 110 116

2024 Beräknat 110 116 2025 Beräknat 110 116 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Sveriges årliga medlemsavgifter, avgifter eller statsbidrag till Bruegel, European Institute of Public Administration (EIPA) samt Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget får även användas för utgifter för infrianden av garantier till vissa internationella finansieringsinstitut. Anslaget får även användas för utgifter för eventuella böter till följd av försenat genomförande av EUdirektiv.

Anslaget får även användas för infrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen om Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE).

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.13 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:14 Vissa garanti- och

medlemsavgifter

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

290 116 290 116 290 116

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -180 000 -180 000 -180 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 110 116 110 116 110 116

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Budgetförslaget baseras på antagandet om oförändrade eller svagt nominellt ökande utgifter för Bruegel, EIPA och CEB, motsvarande 146 426 euro, 55 000 euro respektive 28 421 euro 2023 – 2025. Inga medel beräknas behövas för infrianden av garantier som är del av ägarkapitalet i de internationella finansiella institutioner som behandlas i detta avsnitt.

Utgiftsområde 2

Vad gäller de garantiprogram som inte hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen beräknas inga utgifter för 2023 – 2025 för infrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen för SURE. Regeringen föreslår att 110 116 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Vissa garantioch medlemsavgifter för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 110 116 000 kronor per år.

3.6.5 1:16 Finansmarknadsforskning

Tabell 3.14 Anslagsutveckling 1:16 Finansmarknadsforskning

Tusental kronor

2021 Utfall 39 882 Anslagssparande 47 2022 Anslag 49 933 1 Utgiftsprognos 49 933

2023 Förslag 59 953

2 2024 Beräknat 62 834 3 2025 Beräknat 32 472 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 59 953 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 29 943 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för finansmarknadsforskning och högst 2 procent av anslaget får användas för programanknutna förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.15 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för

1:16 Finansmarknadsforskning

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

49 933 49 933 49 933

Pris- och löneomräkning 2 20 2 420 4 238 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 10 000 10 481 -21 699 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 59 953 62 834 32 472

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. Regeringen föreslår att 59 953 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 62 834 000 kronor respektive 32 472 000 kronor.

Utgiftsområde 2

4 Statlig förvaltningspolitik,

statliga arbetsgivarfrågor och

Agenda 2030

4.1 Mål för området

Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet, och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EUarbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315).

Arbetsgivarpolitiken är en del av förvaltningspolitiken. Regeringens mål för arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att myndigheterna har kompetens för att fullgöra sina uppgifter. Detta mål utgår från den långtgående delegeringen av arbetsgivarpolitiken i staten som utgör en viktig komponent i regeringens styrning av statsförvaltningen och beslutades av riksdagen 1994 (prop. 1993/94:77, bet. 1993/94:KU19, rskr. 1993/94:264, bet. 1994/95:KU3, rskr. 1994/95:7 och 8). Regeringen har satt upp följande delmål för de statliga arbetsgivarna: – Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande. – En jämn könsfördelning på ledande befattningar i staten ska eftersträvas. – Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska. – Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. – Arbetsmiljön i staten ska vara god. – De statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statsanställd.

Målet för genomförandet av Agenda 2030 är att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).

4.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Följande indikatorer används för att redovisa resultaten inom området statlig förvaltningspolitik:

– allmänhetens förtroende för bl.a. regeringen, enligt redovisning i OECD:s rapport Government at a Glance 2021 – organisationen Transparency Internationals jämförelse av världens länder avseende korruption i den offentliga sektorn.

Indikatorn Civil Service Effectiveness Index (InCise), som bl.a. användes i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.2), ingår inte i redovisningen eftersom den inte har uppdaterats sedan 2019. De ovan angivna indikatorerna förklaras närmare i avsnitt 4.3.1.

Utgiftsområde 2

I resultatredovisningen beaktas också särskilda åtgärder som vidtagits på området och den generella utvecklingen i statsförvaltningen. Statsförvaltningens resultat inom enskilda områden redovisas under respektive utgiftsområde. Vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun redovisas inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

För att följa upp utvecklingen inom delområdet arbetsgivarfrågor i förhållande till regeringens mål och delmål används i huvudsak följande indikatorer: – kompetensförsörjningsläget i staten – utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden – andelen kvinnor och män på ledande befattningar i staten – löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten – andelen anställda med utländsk bakgrund på olika nivåer i staten – den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten – utvecklingen av nybeviljad sjukersättning och aktivitetsersättning för anställda i staten – utvecklingen av antalet anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet (PSA) – arbetsmiljöundersökningar (genomförs vartannat år).

I bilagan till utgiftsområdet ges en mer detaljerad redovisning av den statliga förvaltningens organisation och utveckling samt en övergripande redovisning av personalstrukturen m.m. inom staten och kompletterande information om uppföljningen av regeringens delmål för de statliga arbetsgivarna.

Statistiska centralbyrån (SCB) har samordnat utveckling, produktion och tillgängliggörande av statistik för att följa upp Sveriges genomförande av Agenda 2030. På global nivå har målen följts upp med hjälp av drygt 230 unika indikatorer. För den nationella uppföljningen användes ytterligare ett 60-tal nationellt anpassade indikatorer.

4.3 Resultatredovisning

4.3.1 Statlig förvaltningspolitik

Uppföljning av det förvaltningspolitiska målet

Redovisningen av den statliga förvaltningspolitiken omfattar dels mått för statsförvaltningens utveckling och resultat som helhet, dels mått som beskriver hur regeringens insatser inom utgiftsområdet har bidragit till att det förvaltningspolitiska målet har uppnåtts.

I november 2021 fick Statskontoret i uppdrag att föreslå indikatorer för att följa upp det förvaltningspolitiska målet (Fi2021/03576). Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2023.

Allmänhetens förtroende för förvaltningen

OECD ger vartannat år ut rapporten Government at a Glance, i vilken den offentliga sektorn följs upp inom en rad områden, bl.a. allmänhetens förtroende för den nationella regeringen. I den senaste rapporten, som innehåller data från 2020 uppgick allmänhetens upplevda förtroende för regeringen i Sverige till 67 procent. Det är i likhet med tidigare år över genomsnittet för OECD:s medlemsländer, som för 2020 uppgick till 51 procent.

Organisationen Transparency International tar fram Corruption Perception Index, som är ett sammansatt index som mäter uppfattningar om korruption i den offentliga

Utgiftsområde 2

sektorn. Sveriges index har sedan 2016 sjunkit något, men har de senaste fyra åren legat stabilt (se diagram 4.1). År 2021 var Sveriges index oförändrat jämfört med 2020, och Sverige delade fjärdeplatsen med Norge och Singapore.

Diagram 4.1 Index och Sveriges placering enligt Corruption Perception Index

2016 – 2021

Index Placering 100 0 98 1 96 94 2 92 3 90 4 88 86 5 84 6 82 80 7 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Index Placering Källa: Transparency International’s Corruption Perceptions Index 2021 för Sverige.

Rapporten OECD Trust Survey publicerades den 13 juli 2022. Rapporten bygger på en undersökning av allmänhetens förtroende för offentliga institutioner i 22 av OECD:s medlemsländer. Undersökningen, som är den första i sitt slag, genomfördes under slutet av 2021. Resultaten för medlemsländerna är relativt goda avseende uppfattningar om t.ex. tillgång till information om administrativa tjänster. Men när det gäller uppfattningar om möjligheter att påverka regeringens och kommuners beslutsfattande, och förekomsten av korruption i förvaltningen, är resultaten relativt svaga. Det gäller i vissa delar även Sverige.

Under 2021 har arbetet fortsatt med att främja en god förvaltningskultur och motverka korruption, bl.a. inom ramen för handlingsplanen mot korruption. Handlingsplanen utgjorde en del av ett uppdrag till Statskontoret som beslutades 2020, om att främja arbetet mot korruption i den offentliga förvaltningen (Fi2020/04691).

I enlighet med uppdraget att främja arbetet mot korruption i den offentliga förvaltningen (Fi2020/04961) redovisade Statskontoret en rapport i juni 2021 med en lägesbild av de statliga myndigheternas arbete mot korruption (Statskontoret 2021). I rapporten, som baseras på en enkät till 209 statliga myndigheter, konstaterar Statskontoret att de flesta myndigheterna använder flera olika åtgärder för att upptäcka och förebygga korruption och oegentligheter. Samtidigt gör Statskontoret bedömningen att flera myndigheter fortfarande behöver förbättra sitt arbete för att uppnå en ändamålsenlig kombination av åtgärder som är anpassade till myndighetens verksamhet och risker. Inom ramen för uppdraget har Statskontoret tagit fram stöd till myndigheters analyser av korruptionsrisker och inrättandet av visselblåsarfunktioner (Statskontoret 2022). Statskontoret har även etablerat ett forum för samverkan mellan statliga myndigheter med särskilda kunskaper inom antikorruptionsarbete för att utveckla nya arbetssätt mot korruption.

I syfte att stärka förtroendet för det allmänna genom att förebygga att intressekonflikter uppstår har en särskild utredare fått i uppdrag att lämna förslag om restriktioner vid övergång från offentlig till annan verksamhet (dir. 2022:71). I

Utgiftsområde 2

uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till vilka som bör omfattas av en reglering om övergångsrestriktioner, och föreslå hur en sådan reglering bör utformas. Utredaren ska även utvärdera om syftena med lagen (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet har uppnåtts. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023.

För att stärka de statsanställdas förmåga att hantera sin särskilda roll fick Statskontoret den 18 februari 2022 i uppdrag att ta fram och erbjuda en webbaserad introduktionsutbildning för statligt anställda (Fi2022/00504). Utbildningen ska omfatta frågor som är centrala för statsanställda, t.ex. den statliga värdegrunden, en god förvaltningskultur, risker för korruption och de grundläggande rättsprinciper och regelverk som gäller i statsförvaltningen, och ska kunna tillhandahållas fr.o.m. den 1 juli 2023.

Statskontoret har fått i uppdrag att analysera och förbättra förutsättningarna för att motverka korruption i kommuner och regioner (Fi2022/02296). Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2023.

Behov av samverkan inom statsförvaltningen

I juni 2020 fick en kommission i uppdrag att utvärdera de åtgärder som hade vidtagits för att begränsa spridningen av sjukdomen covid-19 och dess effekter (dir. 2020:74). Inom ramen för detta uppdrag gavs kommissionen bl.a. i uppgift att utvärdera hur berörda myndigheter hade fungerat under pandemin. Kommissionen, som antog namnet Coronakommissionen (S 2020:09), slutredovisade sitt uppdrag i februari 2022. I slutbetänkandet Sverige under Pandemin (SOU 2022:10) konstaterar kommissionen att den svenska förvaltningsmodellen ger regeringen de möjligheter att styra statsförvaltningen som behövs under en kris, men att modellen ställer vissa krav på regeringens styrning och på relationen mellan regeringen och myndigheterna. Kommissionen bedömer att samverkan mellan olika statliga aktörer har brustit under pandemin, att roll- och ansvarsfördelningen mellan myndigheter varit otydlig, samt att avståndet mellan staten och de operativt ansvariga på lokal eller regional nivå ibland har varit för stort. Kommissionen bedömer också att en s.k. enrådighetsmyndighet, vilket innebär att en myndighetschef ensam leder en myndighet, är en olämplig ledningsform för myndigheter som har i uppgift att göra svåra och samhällsomspännande avvägningar vid allvarliga samhällskriser.

Under pandemin har flera statliga myndigheter, när behov uppstått, hjälpt varandra med personal. Några av de myndigheter som snabbt sett ett växande personalbehov är Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Tillväxtverket. Exempel på myndigheter som har lånat ut personal till andra myndigheter är Bolagsverket, Energimyndigheten, Migrationsverket, Naturvårdsverket, Skatteverket och Statens servicecenter. För flera myndigheter har möjligheten att låna in personal varit en viktig förutsättning för att kunna hantera plötsligt ökad arbetsbelastning. Samtidigt har det framkommit att det finns oklarheter gällande regelverket för och det praktiska genomförandet av in- och utlån av personal mellan myndigheter. Detta har resulterat i att in- och utlån av personal både har försenats och avbrutits.

Mot denna bakgrund har en utredare bistått Regeringskansliet med att kartlägga de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för in- och utlån av personal mellan myndigheter och föreslå åtgärder som kan leda till fler in- och utlån (Fi2021/03558). Kartläggningen har avsett in- och utlån av personal såväl under normala omständigheter som under fredstida kriser. Uppdraget slutredovisades den 14 oktober 2022. Promemorian En hjälpande hand – ökade möjligheter till in- och utlån av personal mellan myndigheter (Ds 2022:26) har publicerats. Förslagen och bedömningarna i promemorian bereds i Regeringskansliet.

Utgiftsområde 2

Arbetet för stärkt effektivitet, innovation och kvalitet har fortsatt

Arbetet för stärkt effektivitet, innovation och kvalitet inom statsförvaltningen bedrivs på många områden, bl.a. genom digitalisering, samordnade tjänster för ekonomi- och löneadministration samt omprövning av befintlig verksamhet inom förvaltningen.

Användningen av de digitala tjänster som tillhandahålls av den offentliga förvaltningen är hög bland både kvinnor och män. I 2021 års mätningar avseende området digitala offentliga tjänster i Digital Economy and Society Index placerade sig Sverige på femte plats i EU, vilket kan jämföras med sjätte plats 2019 och tionde plats 2020. Utvecklingen beror till stor del på en ökad användning av öppna data inom förvaltningen.

En samlad beskrivning av digitaliseringspolitiken ges inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Statens servicecenter tillhandahåller tjänster åt andra statliga myndigheter inom ekonomi- och löneadministration. Vid utgången av 2021 var 161 myndigheter anslutna till någon av de administrativa tjänster som Statens servicecenter tillhandahåller, vilket kan jämföras med 159 myndigheter 2020. Andelen statligt anställda som omfattas av myndighetens lönetjänster uppgick till 44 procent vid utgången av 2021, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2020. Genom en ändring i förordningen (2015:665) om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster i mars 2021 beslutades att sammanlagt tio nya myndigheter senast under 2024 ska ha anslutit sig till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Kostnadseffektiviteten, mätt som antal lönespecifikationer och leverantörsfakturor per årsarbetare, ligger på en stabilt hög nivå, med en marginell minskning avseende lönespecifikationer (se diagram 4.2).

Diagram 4.2 Antal lönespecifikationer och leverantörsfakturor per årsarbetare

2015 – 2021

Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer 70000 1200 Leverantörsfakturor per årsarbetare Lönespecifikationer per årsarbetare 60000 1000

50000 800 40000 600 30000 400 20000

200 10000

0 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: Statens servicecenters årsredovisningar.

Statens servicecenter kunde efter kostnadssänkande åtgärder redovisa ett överskott om 11,9 miljoner kronor för 2021 i den avgiftsfinansierade delen för administrativa tjänster. För 2020 var överskottet 26,6 miljoner kronor. Det ackumulerade utgående resultatet för verksamheten förbättrades genom överskottet 2021, men är alltjämt negativt och uppgick vid årets slut till -135 miljoner kronor. Statens servicecenter har arbetat fram en plan för hur myndigheten ska uppnå målet att vara i ekonomisk balans 2030.

Utgiftsområde 2

Statens servicecenter har arbetat systematiskt för att utveckla informationssäkerheten och säkerhetsskyddet i sin verksamhet och följer den internationella standarden SS- ISO/IEC 27000. Myndigheten uppfyller på detta sätt kraven för ett ledningssystem gällande informationssäkerhet. Under 2021 vidtogs ytterligare åtgärder för att säkerställa införandet av ett nytt, säkrare personal- och löneadministrativt system för kundmyndigheterna. Statens servicecenter har även etablerat en signalskyddsorganisation för att på ett säkert och tillförlitligt sätt utbyta information och samverka med andra myndigheter och organisationer. För att uppnå en ökad effektivitet i den statliga administrationen och i de samordnade tjänsterna har en särskild utredare fått i uppdrag att utvärdera hur centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter har påverkat statsförvaltningens effektivitet (dir.2022:107). Den särskilda utredaren ska även analysera vissa frågor om fortsatt utveckling av samordnade administrativa tjänster. Syftet med utredningen är att ge underlag för en effektivare samordning av administrativa tjänster genom Statens servicecenter.

Statskontoret har i sin rapport Perspektiv på omprövning (Om offentlig sektor 43) framhållit att myndigheten i många fall bidrar med underlag i form av utredningar, utvärderingar och myndighetsanalyser för att regeringen ska kunna ompröva statliga åtaganden, men att myndigheten skulle kunna bidra mer om de uppdrag som regeringen lämnar till myndigheten i större utsträckning fokuserade på omprövningsfrågor.

Som en del i arbetet med att ytterligare förbättra den ekonomiska styrningen av statliga verksamheter har Ekonomistyrningsverket (ESV) genomfört insatser för att bidra till ökad effektivitet inom statsförvaltningen (Fi2021/03516).

Kapitalförvaltning och försäkringsverksamhet

Kammarkollegiet har i uppgift att tillhandahålla service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration. Kammarkollegiet tillhandahåller kapitalförvaltning, inklusive redovisning och andra administrativa tjänster, för myndigheter, stiftelser eller fonder inom det statliga eller kyrkliga området. Marknadsvärdet för det kapital som förvaltas av Kammarkollegiet ökade 2021 med 17 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till knappt 230 miljarder kronor. Ökningen berodde framför allt på börsutvecklingen och ett antal nya kunder. Det ekonomiska resultatet för 2021 uppgick till ca 0,9 miljoner kronor. Myndighetens målsättning för kapitalförvaltningen är att öka kundstocken, både antals- och volymmässigt, samt att effektivisera verksamheten. Premieintäkterna i Kammarkollegiets försäkringsverksamhet ökade till 266 miljoner kronor 2021, vilket var en ökning med 12 procent jämfört med 2020. Myndighetens mål att driftkostnaderna i försäkringsverksamheten i förhållande till premieintäkterna högst ska uppgå till 20 procent uppnåddes även 2021, då driftkostnaderna uppgick till 17 procent.

Ramavtal för ökad effektivitet och statsbidrag

Omsättningen av de varor och tjänster som avropades från Kammarkollegiets ramavtal minskade från 14 miljarder kronor 2020 till 13,3 miljarder kronor 2021. Anledningen till detta var att omsättningen minskade inom vissa större ramavtalsområden, bl.a. Hotelltjänster och Konferenser och möten, till följd av spridningen av covid-19. Under 2021 stod statliga myndigheters avrop för 80 procent av den totala omsättningen. Resterande 20 procent utgjordes av avrop från kommuner och regioner. Vid utgången av 2021 fanns 2 367 ramavtal tecknade med 822 unika leverantörer inom 44 ramavtalsområden, uppdelade på 1 357 delområden. Utbetalningarna av statsbidrag ökade under 2021. Antalet utbetalningar steg från ca 4 000 till drygt 4 800, och det totala utbetalade beloppet ökade från 133 miljarder kronor 2020 till 141 miljarder kronor 2021. Ökningen skedde bl.a. inom området hälso- och

Utgiftsområde 2

sjukvård och social omsorg, där utbetalningarna ökade med 19,7 miljarder kronor. Samtidigt minskade utbetalningarna inom området näringsliv med 10,2 miljarder kronor.

Offentligt omställnings- och kompetensstöd samt delegationen för

kommunal ekonomi i balans

Ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd har inrättats vid Kammarkollegiet (A2021/01350). Vidare har en delegation för kommunal ekonomi i balans inrättats som ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten (Fi2021/02653).

Stärkt tillgänghet och service

Statens servicecenter har fortsatt att utveckla den lokala statliga servicen åt medborgare och företag. Vid utgången av 2021 omfattade verksamheten 118 servicekontor, med totalt ca 800 servicehandläggare, och under året hade servicekontoren ca 2,2 miljoner besökare. Myndighetens månadsuppföljning visar att antalet besökare under 2021 var ca 8 procent lägre än föregående år, vilket i huvudsak kan förklaras av spridningen av covid-19 och en ökad användning av mer utvecklade e-tjänster hos samverkansmyndigheterna.

Vid utgången av 2021 erbjöd samtliga servicekontor Arbetsförmedlingens kundtorgstjänster. Under 2021 påbörjades ett samarbete med Migrationsverket avseende stöd och service med bl.a. digitala självbetjäningstjänster, allmän information och stöd med att fylla i blanketter. I syfte att utveckla samverkan med kommuner pågår pilotprojekt med Malmö kommun och Växjö kommun. Ett utvecklingsprojekt som bedrivits med Örebro kommun under 2021 har lett fram till en lokalsamverkan mellan Statens servicecenter och kommunen.

Under 2021 öppnade Statens servicecenter nya servicekontor i Stockholm och Ulricehamn. I maj 2021 fick myndigheten i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor i två omgångar 2022 och 2023 (Fi2021/02151).

Riksrevisionen har i rapporten Var god dröj, myndigheterna digitaliserar service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala (RiR 2021:8) granskat myndigheternas arbete med att säkerställa service av god tillgänglighet och kvalitet till enskilda som inte kan eller vill använda digitala kanaler. Granskningen visar att myndigheternas nåbarhet i icke-digitala kanaler behöver utvecklas. Riksrevisionen konstaterar att regeringen behöver göra mer för att myndigheterna ska erbjuda den service som krävs, bl.a. bör tillgängligheten per telefon förbättras och väntetiderna vid de fysiska kontoren kortas. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala (skr. 2021/22:12) konstateras bl.a. att det är angeläget att det finns alternativ till digitala kanaler för enskilda som inte kan eller vill vara digitala.

Myndighetsgemensam regional indelning

Efter förslag i betänkandet Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå (SOU 2018:10) har en förordning om en gemensam regional indelning i sex områden för vissa myndigheter införts genom förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning. De sex områdena överensstämmer med de nya civilområden som beslutades om den 19 maj 2022, liksom i huvudsak med de regionala samverkansregionerna inom hälso- och sjukvården.

Utgiftsområde 2

4.3.2 Arbetsgivarfrågor

En samordnad statlig arbetsgivarpolitik

Arbetsgivarpolitiken utvecklas i samverkan med alla statliga myndigheter som har anställda och samordnas av Arbetsgivarverket. Nedan redovisas hur myndigheterna inom området och Trygghetsstiftelsen har bidragit till regeringens mål att den statliga arbetsgivarpolitiken ska vara samordnad, och hur detta mål förhåller sig till det förvaltningspolitiska målet.

Arbetsgivarverkets samordning av den statliga arbetsgivarpolitiken Spridningen av covid-19 präglade Arbetsgivarverkets verksamhet även under 2021. Arbetsgivarverket anordnade 2021 ca 40 procent fler medlemsaktiviteter än under 2020. Samtidigt medförde den fortsatta satsningen på ett ökat digitalt utbud att över 90 procent av medlemsaktiviteterna genomfördes digitalt. Vidare ökade deltagarantalet från drygt 2 800 personer till drygt 5 100 personer, vilket innebar en ökning med närmare 81 procent.

Digitala utbildningsformat ger möjlighet till fler deltagare per utbildningstillfälle. Under 2021 ökade såväl antalet utbildningstillfällen som deltagarantalet vid Arbetsgivarverkets utbildningar väsentligt jämfört med 2020.

Spridningen av covid-19 innebar även att behovet av rådgivning och aktuell information från Arbetsgivarverket fortsatt var omfattande. Enligt Arbetsgivarverket minskade dock behovet av stöd jämfört med föregående år, eftersom medlemmarnas kunskap om pandemirelaterade arbetsgivarfrågor hade ökat.

Arbetsgivarverket tog under 2021 ett initiativ till att erbjuda stöd till myndigheterna i deras arbete med att utveckla en tillitsbaserad styrning. Arbetet bedrivs i projektform med en referensgrupp med representanter från sju statliga myndigheter.

Statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar Statens tjänstepensionsverk (SPV) bidrar till en samordnad statlig arbetsgivarpolitik genom att administrera de statliga tjänstepensionerna och andra avtalsförsäkringar och ge service och information till arbetsgivarna, de anställda, f.d. anställda och pensionärerna. Myndigheten arbetar för att kunderna bättre ska kunna förstå och kontrollera utbetalningar och lanserade vid årsskiftet 2021 en möjlighet att sammanställa utbetalningarna i e-tjänsten Dina utbetalningar. Vidare har SPV under 2021 bl.a. arbetat för att redovisa prognoser med längre tidshorisont och ta fram ett systemstöd för att redovisa 50-åriga prognoser. SPV har även fortsatt att arbeta med inomstatlig it-drift hos Försäkringskassan samt utveckling av nya system för att beräkna, finansiera och utbetala tjänstepensionerna.

SPV följer löpande upp hur nöjda de som kontaktar myndigheten eller använder dess tjänster är med informationen och servicen. Uppföljningen 2021 visade att nöjdheten var fortsatt hög, men marginellt lägre än föregående år. Skillnaderna i nöjdhet mellan kvinnor och män var fortsatt små.

SPV:s verksamhet finansieras med avgifter. Området Statlig pensionsverksamhet m.m. ska bedrivas med full kostnadstäckning över tid. Området Pensionsverksamhet på uppdrag, där SPV:s administration av premiebestämda pensioner ingår, har ett långsiktigt avkastningskrav på minst 6 procent. Som nyckeltal för att mäta effektiviteten används kostnaden per försäkrad. Resultatet för 2018 – 2021 redovisas i tabell 4.1.

Utgiftsområde 2

Tabell 4.1 Effektiviteten i pensionsadministrationen 2018 – 2021

Kronor Kostnad per försäkrad 2018 2019 2020 2021 Förmånsbestämd pension 374,80 386,20 391,90 406,70 Premiebestämd pension 47,50 50,50 51,20 53,90 Källa: Statens tjänstepensionsverk.

Administrationskostnaderna för den förmånsbestämda pensionen påverkas av ett pågående arbete med systemutveckling. Kostnaden per försäkrad ökade 2021 jämfört med 2018 – 2020. Även administrationskostnaderna för den premiebestämda pensionen ökade samma år.

SPV ansvarar för de försäkringstekniska beräkningarna av statens pensionsåtagande, och för att arbetsgivarna betalar premier som täcker statens kostnader för förmånerna. SPV har sedan 2019 behövt göra större höjningar av premierna för de förmånsbestämda pensionerna än tidigare till följd av lägre räntenivåer och en ökad livslängd. År 2021 höjdes premierna med 10 procent, vilket kan jämföras med en höjning om 14 procent 2020 och med 17 procent 2019. Som jämförelse kan även nämnas att premierna dessförinnan höjdes med 6 procent både 2017 och 2018.

Trygghetsstiftelsen Trygghetsstiftelsen, för vilken regeringen är en av stiftarna, hanterar det statliga avtalet om omställning som gäller för alla statliga myndigheter. Verksamheten finansieras genom avgifter från statliga myndigheter och andra arbetsgivare som kan omfattas av avtalet om omställning. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal. De totala avgiftsintäkterna uppgick till sammanlagt 394 miljoner kronor 2021, vilket motsvarade 0,3 procent av arbetsgivarnas lönesummor, och utgjorde samma andel som 2020.

År 2021 anmälde arbetsgivarna 2 215 personer till stiftelsen, vilket kan jämföras med 2 328 anmälda 2020. Antalet anmälda var därmed tillbaka på en mer normal nivå efter att antalet ökat i samband med omställningarna inom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen under 2018 och 2019. Trygghetsstiftelsen nådde 2021 fortsatt sin målsättning att 75 procent av de som anmälts ska ha fått en lösning på sin situation inom vissa angivna tider, då 82 procent fick en lösning. Det var en oförändrad nivå jämfört med 2020.

Kompetensförsörjningsläget i staten

På uppdrag av Arbetsgivarverket genomför Konjunkturinstitutet två gånger per år en enkätundersökning för den statliga sektorn, i vilken samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket tillfrågas om sin kompetensförsörjning och ekonomi. Av medlemmarna svarade 86 procent på enkäten våren 2022. Uppföljningen av utvecklingen i staten redovisas fr.o.m. 2008 enligt den internationella klassifikationen Classification of the Functions of Government, COFOG, och syftar till att redovisa sektorns uppgifter efter deras funktion eller ändamål.

Andelen arbetsgivare i den statliga sektorn som angav att de hade brist på personal uppgick våren 2022 till 82 procent. Detta var en ökning jämfört med våren 2021, då andelen var 62 procent. Undersökningen visar, liksom tidigare år, att det finns störst personalbrist inom it-verksamhet. För it-systemutveckling och systemförvaltning ökade bristen från 27 procent våren 2021 till 45 procent våren 2022.

Svårigheten att behålla personal minskade under 2020 och 2021 jämfört med perioden 2016 – 2019. I undersökningen från våren 2022 angav 23 procent att de hade svårt att behålla personal, vilket var en ökning jämfört med undersökningen från våren 2021 då andelen var 10 procent. Svårigheten att behålla personal är störst inom it-verksamhet.

Utgiftsområde 2

Av de statliga arbetsgivarna angav 9 procent att det var svårt att behålla personal inom it-systemutveckling och systemförvaltning, medan 8 procent angav att det var svårt att behålla personal inom it-drift, underhåll och support.

Cirka 20 procent av de statliga arbetsgivarna angav i undersökningen från våren 2022 att de hade sagt upp personal eller att de bedömer att de kommer att ha övertalighet det kommande året. De områden som är mest berörda av uppsägningar och övertalighet är forsknings- och utvecklingsarbete respektive utbildning och forskning. Enligt undersökningen har dock såväl antalet uppsägningar som antalet arbetsgivare som bedömer att övertalighet kommer uppstå det kommande året minskat inom dessa områden jämfört med våren 2021.

Uppföljning av delmålen för de statliga arbetsgivarna

Nedan redovisas måluppfyllelsen för respektive delmål för de statliga arbetsgivarna. Kompletterande information lämnas i bilagan till utgiftsområdet.

Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande Den svenska lönebildningsmodellen baseras på att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande (se även utg.omr. 14 avsnitt 5). Lönekostnadsutvecklingen inom staten som helhet ska på sikt inte överstiga den konkurrensutsatta sektorn. Arbetsgivarverket, som ingår kollektivavtal på statens vägnar, har tolkat detta som att staten inte ska förhandla före den konkurrenssatta sektorn inför en ny avtalsperiod.

Som underlag för uppföljningen av delmålet att den statliga sektorn totalt sett inte ska vara löneledande används utvecklingen av de genomsnittliga lönerna i olika sektorer.

Diagram 4.3 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på

arbetsmarknaden 1994 – 2021

Index 1994 = 100 300,0

250,0

200,0

150,0

100,0

50,0

0,0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Kommuner Regioner Statlig sektor Privat sektor

Anm.: Uppgifter avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. Källa: Statistiska centralbyrån.

Löneutvecklingen i staten fortsätter att relativt väl följa utvecklingen på arbetsmarknaden i stort, enligt jämförande statistik från 1994, dvs. tiden efter ramanslagsreformen (se diagram 4.3).

Mellan 1994 och 2021 ökade lönerna inom regionerna med 153,8 procent, inom den statliga sektorn med 149,4 procent, inom den privata sektorn med 140,1 procent och

Utgiftsområde 2

inom kommunerna med 127,6 procent. För tjänstemän inom den privata sektorn ökade lönen med 148,4 procent och för arbetare med 123,0 procent.

En jämn könsfördelning på ledande befattningar i staten ska eftersträvas Som underlag för uppföljningen av delmålet att en jämn könsfördelning på ledande befattningar i staten ska eftersträvas används i första hand statistik över andelen kvinnor respektive män med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet och som har personalansvar (ledningskompetens).

Av diagram 4.4 framgår dels den totala fördelningen av andelen kvinnor och män på ledande befattningar i staten 2012 – 2021, dels fördelningen exklusive ledningskompetens inom Försvarsmakten. Den totala andelen kvinnor på ledande befattningar ökade från 44,5 procent 2020 till 45,9 procent 2021. Om anställda vid Försvarsmakten exkluderas uppgick andelen kvinnor till 50,0 procent 2021, vilket var en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med 2020.

Diagram 4.4 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift att planera och leda

myndighetens verksamhet på olika nivåer 2012 – 2021

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Kvinnor exkl. FM

Anm.: Diagrammet visar även fördelningen exklusive Försvarsmakten. Källa: Arbetsgivarverket.

År 2021 anställde regeringen totalt 19 myndighetschefer, varav 9 (47 procent) var kvinnor och 10 (53 procent) var män. Den 30 juni 2022 var könsfördelningen bland myndighetscheferna helt jämn.

Av diagram 4.5 framgår fördelningen av kvinnor och män bland de myndighetschefer som hittills anställts av regeringen 2006 – 2022.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.5 Fördelningen av kvinnor och män bland myndighetschefer som

anställs av regeringen 2006 – 2022

Antal 250

0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Kvinnor Män Totalt

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska Som underlag för uppföljningen av delmålet att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska används den partsgemensamma lönestatistiken.

Beräknat på månadslön eller faktisk lön hade män inom staten i september 2021 i genomsnitt 5,2 procent högre lön än kvinnor. Det innebar en minskning av den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män med 0,7 procentenheter jämfört med 2020. Arbetsgivarverket har i sin årliga löneskillnadsrapport till regeringen analyserat löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten 2021 (Arbetsgivarverket 2022). Vid en omräkning till heltidslöner hade män i genomsnitt 4,4 procent högre lön än kvinnor i september 2021. Analysen visar att löneskillnaden framför allt beror på fyra faktorer. Den faktor som har störst påverkan på den totala löneskillnaden är att kvinnor och män inom samma arbetsområde arbetar på olika nivåer i myndigheterna. Fler män än kvinnor arbetar på högre strategiska nivåer. Att fler män än kvinnor är chefer (8,2 procent jämfört med 6,3 procent) påverkar dock inte längre löneskillnaden, vilket delvis kan förklaras av att genomsnittslönen för kvinnor som är chefer i staten är högre än för män som är chefer. Övriga faktorer som påverkar löneskillnaden är arbetstidsomfattning, arbetsområde och utbildningsinriktning. Nivån på utbildningen påverkar däremot inte. När hänsyn tas till dessa mätbara faktorer kvarstår en skillnad som inte kan förklaras av tillgänglig information i statistiken, den s.k. oförklarade löneskillnaden. Denna skillnad uppgick till 1,2 procent i september 2021, vilket var 0,1 procentenhet högre än 2020 (se vidare utg.omr. 14 avsnitt 5 för en beskrivning av kvinnors och mäns löner enligt lönestrukturstatistiken).

I diagram 4.6 redovisas den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten och den oförklarade löneskillnaden under de senaste tio åren. Statistiken omfattar myndigheter under regeringen, exklusive Polismyndigheten.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.6 Genomsnittlig löneskillnad mellan kvinnor och män i staten och den

oförklarade löneskillnaden 2012 – 2021

Procent 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Genomsnittlig löneskillnad Oförklarad löneskillnad Källa: Arbetsgivarverket. Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer Som underlag för uppföljningen av delmålet att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer används statistik över hur stor andel av de statsanställda som har utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses enligt SCB personer som är utrikes födda och personer som är födda i Sverige vars båda föräldrarna är utrikes födda. Av diagram 4.7 framgår andelen med utländsk bakgrund bland de anställda i staten totalt, respektive bland nyanställda.

Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten fortsätter att öka och uppgick 2021 till 22,1 procent, vilket var en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2020. Bland anställda kvinnor i staten uppgick andelen med utländsk bakgrund till 22 procent 2021. Bland anställda män uppgick motsvarande andel till 22,2 procent. Det innebar en ökning med 0,4 procentenheter för kvinnor och med 0,3 procentenheter för män jämfört med 2020.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.7 Andel med utländsk bakgrund för staten totalt, nyanställda,

förvärvsarbetande 20 – 64 år samt för befolkningen i arbetsför ålder

2012 – 2021

Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Staten totalt Nyanställda i staten Förvärvsarbetande 20 – 64 år Befolkningen 20 – 64 år Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket, exklusive Polismyndigheten. Timavlönade m.fl. ingår inte. Som nyanställda räknas personer som inte varit anställda i staten föregående år och personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. I statistiken för förvärvsarbetande 20 – 64 år, ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Statistik för 2021 avseende förvärvsarbetande 20 – 64 år är ännu inte tillgänglig. Källor: Arbetsgivarverket och Statistiska centralbyrån. Andelen nyanställda med utländsk bakgrund i staten minskade något under 2021 jämfört med 2020. Andelen uppgick till 29,4 procent 2021. Den totala andelen med utländsk bakgrund i befolkningen 20 – 64 år uppgick 2021 till 30,5 procent.

Andelen anställda med utländsk bakgrund ökade inom samtliga s.k. kompetenskategorier, dvs. ledningskompetens, kärnkompetens samt stödkompetens mellan 2020 och 2021 (se diagram 4.7).

Arbetsmiljön i staten ska vara god Som underlag för uppföljningen av delmålet att arbetsmiljön i staten ska vara god används uppgifter om sjukfrånvaro, sjukpension enligt det statliga tjänstepensionsavtalet och anmälningar enligt avtal om ersättning vid personskada (PSA).

Sjukfrånvaron i staten minskade 2021 jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron uppgick till 3,6 procent av den ordinarie arbetstiden 2021, vilket kan jämföras med 3,9 procent 2020. Bland anställda kvinnor i staten uppgick sjukfrånvaron till 4,5 procent och bland män till 2,6 procent. Jämfört med 2020 minskade sjukfrånvaron med 0,4 procentenheter för kvinnor och med 0,3 procentenheter för män. Sjukfrånvaron var under tioårsperioden 2010 – 2019 ungefär dubbelt så hög för kvinnor som för män, men skillnaden har minskat årligen sedan 2017. Förändringarna över åren framgår av diagram 4.8.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.8 Sjukfrånvaron totalt och uppdelat på kön 2012 – 2021

Procent 6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Totalt Källa: Arbetsgivarverket.

Statligt anställda som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken har rätt till sjukpension enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. År 2021 beviljades 93 sjukpensioner, vilket kan jämföras med 101 sjukpensioner 2020 och 108 sjukpensioner 2019. Av de som beviljades sjukpension 2021 var 68 procent kvinnor och 32 procent män. Av de som beviljades sjukpension under 2019 och 2020 var 73 procent kvinnor och 27 procent män.

Om en statligt anställd drabbas av personskada som bedöms vara en arbetsskada har personen rätt till ersättning enligt PSA. Med arbetsskada avses arbetsolycksfall, färdolycksfall, vålds- eller misshandelsfall, smittskada eller särskild utlandsskada. Antalet anmälningar enligt PSA fortsatte att minska 2021, vilket är i linje med de senaste årens svagt nedåtgående trend. År 2021 gjordes det 4 662 anmälningar, vilket kan jämföras med 4 716 anmälningar 2020 och 5 002 anmälningar 2019. Av anmälningarna 2021 stod kvinnorna för 40 procent och männen för 60 procent. Det innebär en svag ökning av andelen anmälningar från män jämfört med 2020, då andelen uppgick till 59 procent.

Grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statsanställd Som underlag för uppföljningen av delmålet om grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statsanställd redovisas nedan utvecklingen av antalet ärenden vid myndigheternas personalansvarsnämnder.

Myndigheternas personalansvarsnämnder handlägger ärenden som rör disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden när det gäller statligt anställda. Nämnderna har viktiga funktioner när det gäller att upprätthålla allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen och tillgodose arbetstagarnas intresse av en korrekt handläggning av de enskilda ärendena.

De statliga myndigheterna hanterade totalt 296 personalansvarsärenden 2021, vilket var 44 fler än 2020. Av diagram 4.9 framgår utvecklingen av antalet personalansvarsärenden 2012 – 2021.

Utgiftsområde 2

Diagram 4.9 Antal personalansvarsärenden och antal ärenden som lett till åtgärd

2012 – 2021

Antal 700 600 500 400 300 200 100 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Totalt antal ärenden Varav antal ärenden som lett till åtgärd Källa: Arbetsgivarverket. Tabell 4.2 visar personalansvarsärenden som ledde till någon form av åtgärd under perioden 2019 – 2021. Av tabellen framgår att antalet ärenden har ökat inom de flesta åtgärdskategorierna under perioden.

Tabell 4.2 Personalansvarsärenden, typ av ärende och utfall 2019 – 2021

Typ av ärende Ärende som lett till åtgärd 2019 2020 2021 Uppsägning 14 19 24 Avskedande 27 26 37 Varning 72 77 60 Löneavdrag 38 32 47 Åtalsanmälan 30 25 31 Avstängning 3 2 2 1 Totalt 180 179 207 1 Diskrepansen mellan del- och totalsummorna i tabellen beror på att vissa ärenden lett till mer än en åtgärd. Källa: Arbetsgivarverket.

Övriga aktuella frågor inom den statliga arbetsgivarpolitiken

En särskild utredare fick i november 2020 i uppdrag att utreda vissa frågor som rör statligt anställdas rättsställning (dir. 2020:120). I november 2021 beslutades om tilläggsdirektiv, enligt vilket uppdraget utvidgades till att bl.a. även omfatta analys och förslag på vissa ändrade anställningsvillkor för myndighetschefer (dir. 2021:111). Uppdraget har redovisats i betänkandet Rätt och rimligt för statligt anställda (SOU 2022:8). Den särskilde utredaren föreslår ändringar i lagen (1994:260) om offentlig anställning som bl.a. inskränker möjligheten att överpröva anställningsbeslut, och ändringar som gör det möjligt för arbetsgivaren att säga upp den först anställde när en överklagandenämnd har ändrat ett statligt anställningsbeslut. Vidare föreslås bl.a. en lagreglering som innebär utökade möjligheter att stänga av statligt anställda och bestämmelser om omprövning av lönevillkor när myndighetschefer förflyttas. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Utgiftsområde 2

4.3.3 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 punkt 2, rskr. 2020/21:154). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Den 24 maj 2022 överlämnade den förra regeringen den första skrivelsen till riksdagen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247). I skrivelsen redogörs för det samlade arbetet att genomföra Agenda 2030. Skrivelsen innehåller även en bedömning av måluppfyllelsen. För samtliga mål i agendan görs fördjupade redogörelser inom ett antal utvalda områden. I skrivelsen konstateras att Rysslands invasion av Ukraina bedöms ha försvårat genomförandet av Agenda 2030, bl.a. vad gäller en tryggad livsmedelsförsörjning. I skrivelsen ges en överblick av det arbete som bedrivs med bäring på samstämmighet mellan politikområden samt de samråd med civilsamhället som har hållits. Samråden med civilsamhället inleddes den 1 juni 2021. Under hösten 2021 genomfördes tre tematiska samråd med fokus på Sveriges utmaningar. Samråden arrangerades av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) på uppdrag av Miljödepartementet.

SCB har sedan 2017 haft i uppdrag att samordna utveckling, produktion och tillgängliggörande av statistik för att följa upp Sveriges genomförande av Agenda 2030. Den 1 oktober 2021 slutredovisade SCB uppdraget för 2018 – 2021 och lämnade förslag på hur den samordnade statistiska uppföljningen av Agenda 2030 ska organiseras, fram t.o.m. 2030 (M2021/00568). I februari 2022 fick SCB ett fortsatt uppdrag att under året samordna den statistiska uppföljningen av Agenda 2030 (M2022/00440). Den 22 mars 2022 publicerade SCB en lägesbild som bl.a. visade på covid-19-pandemins effekter på genomförandet av Agenda 2030 inom ett antal områden.

Den globala uppföljningen av Agenda 2030 sker årligen vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF). Sverige medverkade vid HLPF i New York i juli 2022. Sverige medverkade även vid det förberedande regionala forum inom UNECE-regionen (FN:s ekonomiska kommission för Europa) som hölls i Genève.

Den nationella samordnaren för Agenda 2030 har i uppdrag att stärka, främja och fördjupa olika samhällsaktörers arbete med Agenda 2030 på framför allt lokal och regional nivå (dir. 2020:17). Ett särskilt fokus ligger på barn och ungas perspektiv och delaktighet samt på de som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Den 1 mars 2022 lämnade den nationella samordnaren en delredovisning av uppdraget (M2022/00527). Resultatet av arbetet hitintills har utmynnat i fem prioriterade områden. Ett av dessa områden är ett tydligare ledarskap och styrning av det nationella arbetet, vilket den nationella samordnaren pekar ut är en nyckelfaktor för att nå framgång i arbetet för omställningen till ett hållbart samhälle.

4.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

4.4.1 Statlig förvaltningspolitik Utöver de åtgärder som redovisas i detta avsnitt är förvaltningens utveckling, och uppfyllelsen av det förvaltningspolitiska målet, beroende av insatser som redovisas inom andra utgiftsområden i denna proposition.

Utifrån de internationella indikatorerna, och med hänsyn till att dessa till viss del även omfattar den kommunala sektorn, är den sammantagna bedömningen att den svenska statsförvaltningen vid en internationell jämförelse i stora delar är välfungerande men att den har vissa utmaningar.

Utgiftsområde 2

En offentlig förvaltning som är motståndskraftig mot korruption är viktig för att upprätthålla medborgarnas förtroende. Det är därför viktigt att myndigheterna bedriver ett strukturerat antikorruptionsarbete. Regeringen bedömer att en introduktionsutbildning för statsanställda kommer att kunna stärka de anställdas kunskap om den statliga värdegrunden samt de grundläggande rättsprinciper och regelverk som gäller i statsförvaltningen och därigenom bidra till en ökad rättssäkerhet och tillit till förvaltningen.

Coronakommissionens slutbetänkande är ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete med att utveckla förvaltningen. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att den svenska förvaltningsmodellen över lag ger regeringen goda verktyg att styra statsförvaltningen även i kris, men att modellen ställer krav på regeringens styrning och på relationen mellan regeringen och myndigheterna. Regeringen instämmer även i kommissionens bedömning att samordningen mellan myndigheter samt mellan staten, regionerna och kommunerna kan behöva utvecklas.

Regeringen bedömer att de åtgärder Statens servicecenter vidtagit har bidragit till ökad kostnadseffektivitet, stärkt säkerhetsskydd och informationssäkerhet, förbättrad service och tjänster av god kvalitet samt minskade underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. Det bör dock finnas utrymme för fortsatt effektiviserings- och utvecklingsarbete. Myndighetens systematiska säkerhetsarbete vid utformningen av de tjänster som den tillhandahåller bedöms komma kundmyndigheterna till del.

Regeringen bedömer att ESV:s och Statskontorets underlag bidrar till att effektivisera statsförvaltningen, men anser i likhet med Statskontoret att myndigheten skulle kunna bidra mer till en högre effektivitet inom statsförvaltningen.

Digitalisering är fortsatt viktigt för att öka förvaltningens effektivitet och kvalitet, för att ge bättre service till medborgarna samt för att stödja utveckling och förmåga till innovation (se utg.omr. 22 avsnitt 4 om digitaliseringspolitik). Digitala lösningar behöver också kompletteras med icke-digital service för att förvaltningen ska vara tillgänglig för medborgarna.

Utvecklingen av den gemensamma organisationen för lokal statlig service har fortsatt sedan Statens servicecenter tog över ansvaret för verksamheten i juli 2019. Regeringen bedömer att den pågående utbyggnaden av antalet servicekontor förbättrar tillgången till statlig service på fler platser i landet. Anslutningen av Arbetsförmedlingens kundtorgstjänster på samtliga 118 servicekontor under 2021, och samarbetet med Migrationsverket, har vidare breddat serviceutbudet vid servicekontoren och visar hur ökad myndighetssamverkan kan bidra till ökad effektivitet och medborgarnytta.

4.4.2 Arbetsgivarfrågor Utvecklingen är fortsatt positiv för flertalet av de delmål som har ställts upp för staten som arbetsgivare och där utvecklingen följs upp med resultatindikatorer.

Kompetensförsörjningen i staten bedöms i huvudsak fungera väl. Den statliga sektorn är den sektor som har högst andel högutbildade. Drygt fyra av fem statliga arbetsgivare uppger dock att de har personalbrist. Bristen är fortfarande störst i fråga om personal med it-kompetens. Den statliga sektorn är inte unik i detta avseende, men bristen på kompetens inom detta område försämrar förutsättningarna för att utveckla och effektivisera statsförvaltningen. Den ökande bristen på personal inom vissa områden ställer fortsatt höga krav på myndigheterna och Arbetsgivarverket att stärka statens attraktivitet som arbetsgivare.

Regeringen bedömer att SPV:s administration av den statliga tjänstepensioneringen fungerar väl, och att myndigheten bidrar till målet om en samordnad statlig arbets-

Utgiftsområde 2

givarpolitik. De som kontaktar SPV eller använder myndighetens tjänster är nöjda med den service och information som myndigheten ger. Myndigheten arbetar för att effektiviteten och säkerheten i verksamheten ska öka. För att pensionskostnaderna ska täckas har SPV höjt de premier som myndigheterna ska betala för sina anställdas förmånsbestämda pensionsförmåner.

4.4.3 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Sverige har en god måluppfyllelse, men också fortsatta utmaningar när det gäller att genomföra Agenda 2030 (skr. 2021/22:247). Arbetet för att uppnå Agenda 2030 behöver intensifieras, både nationellt och i det globala samarbetet. Arbetet för en samstämmig politik för hållbar utveckling, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt samt mellan politikområden är en central del i Sveriges genomförande av Agenda 2030.

Regeringen bedömer att den nationella samordnarens arbete har stärkt och främjat genomförandet av Agenda 2030, framför allt på lokal och regional nivå.

Sveriges utmaningar vid genomförandet av Agenda 2030 som SCB identifierade i delredovisningen Genomförande av Agenda 2030, Statistisk lägesbild 2019 som publicerades i oktober 2019, kvarstår. Regeringen bedömer att Rysslands invasion av Ukraina påverkar måluppfyllelsen negativt. Detsamma gäller pandemins effekter.

4.5 Politikens inriktning

4.5.1 Statlig förvaltningspolitik och arbetsgivarfrågor

Utveckla styrningen av statsförvaltningen och värna myndigheternas

kärnuppgifter

Det som staten bär ansvar för måste staten också göra bra. Förmågan att prioritera de viktigaste uppgifterna för staten behöver därför skärpas. Det är även viktigt att styrningen av statsförvaltningen är långsiktig, strategisk, helhetsinriktad, sammanhållen, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad. Styrningen ska dessutom vara resultatinriktad och ha ett tydligt medborgarperspektiv. Det innebär bl.a. att detaljstyrning och onödig administration ska undvikas, att myndigheternas kärnuppgifter ska prioriteras och att statsförvaltningens organisering ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv (se även Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 10.4).

Regeringen anser att det är viktigt att dra lärdom av arbetet med att hantera spridningen av covid-19. Regeringens styrning av myndigheterna och uppföljningen av deras arbete bör därför utvecklas ytterligare. Erfarenheterna från pandemin visar bl.a. på vikten av att fortsätta arbeta med att tydliggöra myndigheternas roll-, uppgifts- och ansvarsfördelning, att välja ändamålsenliga ledningsformer för myndigheterna och att utveckla regeringens dialog med myndigheterna. En annan fråga som har aktualiserats under pandemin är vikten av samarbete mellan myndigheter. Regeringen anser att det är viktigt att statliga myndigheter i ökad utsträckning bistår varandra. Att myndigheter samarbetar genom att exempelvis låna ut personal och dela med sig av kompetens innebär ett mer effektivt utnyttjande av statens samlade resurser och en bättre beredskap för att hantera fredstida kriser. Regeringen anser därför att in- och utlån av personal mellan myndigheter borde kunna ske i större utsträckning än tidigare.

Effektivisera statsförvaltningen

Regeringen kommer att ta fler steg för att effektivisera statsförvaltningen genom ytterligare omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheternas organisering. Nya myndighetsuppgifter ska i första hand utföras av befintliga

Utgiftsområde 2

myndigheter. Myndigheternas utvecklingsarbete genom digitalisering, innovativa lösningar och samverkan är avgörande för att uppnå en högre effektivitet och kvalitet inom statsförvaltningen (se utg.omr. 22 avsnitt 4).

Statsförvaltningen och de samordnade administrativa tjänsternas effektivitet behöver öka. Anslutningsgraden till de administrativa tjänster som Statens servicecenter erbjuder bör öka i den utsträckning som det bedöms effektivt. Detta bör i första hand ske genom frivilliga överenskommelser. Det är viktigt att effektiviteten och kvaliteten i de administrativa tjänsterna utvecklas, bl.a. för att säkerställa att de uppfyller höga krav på säkerhetsskydd och informationssäkerhet. Statens servicecenters arbete med att digitalisera och standardisera processer och system i syfte att öka effektiviteten i de administrativa tjänsterna och i den egna verksamheten bör fortsätta.

Utveckla samverkan på regional nivå

En gemensam regional indelning för statliga myndigheter kan underlätta samordningen inom staten och samverkan mellan staten, kommunerna och regionerna. Indelningen i de sex områden som regleras i förordningen om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning ger en god grund för att myndigheternas regionala indelningar kan bli mer enhetliga. Det kan ske genom att regeringen beslutar att vissa statliga myndigheter ska använda indelningen, eller genom att myndigheterna på eget initiativ väljer att anpassa sina organisationer till den gemensamma indelningen. För att underlätta samordningen inom olika områden kommer regeringen att pröva förutsättningarna för fler statliga myndigheter att på sikt kunna införa den gemensamma regionala indelningen. Ett väl fungerande samarbete med kommuner och regioner är viktigt för att nationella mål ska få genomslag i hela landet och för att den offentliga förvaltningen ska fungera ändamålsenligt. Det är angeläget att länsstyrelserna, inom sin verksamhet, arbetar med att främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet.

Utvecklad tillgänglighet och service

En utvecklad statlig närvaro och service i hela landet bidrar bl.a. till att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen och till utveckling och tillväxt i landsbygderna. En fortsatt utveckling av den statliga servicekontorsorganisationen kan stärka tillgången till service på ett kostnadseffektivt sätt. Under 2023 planerar Statens servicecenter att öppna ytterligare minst 17 nya servicekontor runt om i landet. Förslagen i promemorian En utvecklad organisation för lokal statlig service – slutredovisning (Ds 2020:29) om bl.a. ett utökat serviceutbud från ytterligare myndigheter bereds i Regeringskansliet. Regeringen bedömer att det kan finnas ytterligare möjligheter för servicekontor och kommuner att samverka för att kunna erbjuda enskilda och företag en mer samlad service på fler platser. Det är angeläget att följa spridningen av statliga arbetstillfällen i landet, bl.a. genom länsstyrelsernas uppföljningar på området.

För att upprätthålla medborgarnas förtroende är det viktigt att de statliga myndigheterna är tillgängliga även i icke-digitala kanaler. Regeringen kommer därför fortsätta att utveckla styrningen och uppföljningen av myndigheternas icke-digitala service i syfte att säkerställa att myndigheterna lever upp till de krav som enligt förvaltningslagen (2017:900) gäller för den service som ska erbjudas. En fortsatt utveckling av den statliga servicekontorsorganisationen är också viktig.

Utveckla arbetet mot korruption och för god förvaltningskultur

Förmågan att motverka korruption är viktigför medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen. Genom handlingsplanen mot korruption lades grunden för

Utgiftsområde 2

ett sammanhållet och strukturerat arbetssätt mot korruption i den offentliga förvaltningen. Regeringen avser att utveckla arbetet mot korruption, och kommer att analysera utvecklingen på alla förvaltningsnivåer.

Att stärka de statsanställda i deras tjänstemannaroll är också viktigt för att motverka korruption och förtroendeskadliga beteenden i statsförvaltningen. Regeringen fortsätter därför utveckla arbetet mot korruption och för en god förvaltningskultur.

4.5.2 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Ambitionen att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 ligger fast. Regeringen bedriver bl.a. en ambitiös klimat- och miljöpolitik, vilket är en viktig del av arbetet med Agenda 2030. Sverige har goda förutsättningar och en hög ambition att gå i täten i omställningen till ett hållbart samhälle, såväl nationellt som internationellt. Samtidigt har Sverige stora samhällsutmaningar och befinner sig mitt i flera pågående kriser, vilket påverkar genomförandet av Agenda 2030 negativt. Det är därför viktigt att Agenda 2030 utgör färdplanen framåt för att hantera rådande kriser.

Regeringens politiska prioriteringar genom de gemensamma samarbetsprojekten utgör inriktningen för Sveriges arbete med Agenda 2030. Samarbetsprojekten för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem är: tillväxt och hushållsekonomi, kriminalitet, migration och integration, klimat och energi, hälso- och sjukvård samt skola. Det finns även utmaningar inom miljöområdet. Förutsättningarna för planerbara fossilfria kraftslag ska förbättras för att öka produktionen av el. Genom att fokusera insatser till dessa områden ökar regeringen takten i Sveriges genomförande av Agenda 2030. Sverige bidrar även till genomförandet av Agenda 2030 genom utrikes-, bistånds- och handelspolitiken.

Regeringens övergripande arbete vägleds av det riksdagsbundna målet för genomförandet av Agenda 2030 (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154). Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför. Ett rättighetsperspektiv, fattiga människors perspektiv på utveckling, jämställdhet och partnerskap ska integreras i allt arbete. Arbetet med att genomföra redan riksdagsbundna mål är avgörande för genomförandet av agendan.

Regeringen använder den globala uppföljningen av Agenda 2030 genom FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) för att skapa dialog med olika aktörer, inklusive riksdagen, myndigheter, kommuner och regioner, forskarsamhället, näringslivet, civilsamhället liksom ungdomsrepresentanter.

De statliga myndigheterna har en betydelsefull roll i genomförandet. GD-forum – svenska myndigheter i samverkan för Agenda 2030 – är en plattform som samlar ett stort antal myndigheter som driver arbetet med Agenda 2030 inom statsförvaltningen utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Länsstyrelserna har inom ramen för sitt samordnande och tvärsektoriella uppdrag och för det statliga helhetsperspektivet, en särskilt viktig roll. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att förtydliga relevanta aktörers roll i genomförandet av Agenda 2030. I det ingår att fokusera styrningen av myndigheter och insatser på de områden där Sverige har störst utmaningar. Till grund för detta arbete ligger bl.a. Statskontorets rapport (2020:15).

I propositionen Sveriges genomförande av Agenda 2030 (prop. 2019/20:188) understryks att agendan ska integreras i ordinarie processer så att regeringen kan föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling, mellan utgiftsområden och mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå. Att utveckla arbetet med en samstämmig politik är en central del i regeringens arbete. De prioriteringar som

Utgiftsområde 2

regeringen har identifierat, vilka utgör de områden där Sverige har stora samhällsutmaningar är en utgångspunkt för arbetet.

Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att EU på ett effektivt och ambitiöst sätt genomför Agenda 2030, inom och utanför EU:s gränser. För regeringen är ett multilateralt samarbete med olika aktörer avgörande för ett framgångsrikt och innovativt genomförande på alla nivåer, inklusive i EU-arbetet.

Regeringen bedömer att det globalt inte finns förutsättningar att nå målen i Agenda 2030 utan att resurser mobiliseras för att understödja genomförandet. Regeringen arbetar aktivt med åtagandena om utvecklingsfinansiering genom Addis Ababa Action Agenda som vägledande finansiellt ramverk för resursmobilisering inom områden som handel och näringslivsutveckling, samt för offentlig resursmobilisering genom skatt, bistånd samt forskning och innovation.

4.6 Budgetförslag

4.6.1 1:1 Statskontoret

Tabell 4.3 Anslagsutveckling 1:1 Statskontoret

Tusental kronor

2021 Utfall 96 816 Anslagssparande 7 486 2022 Anslag 104 034 1 Utgiftsprognos 104 304

2023 Förslag 108 272

2024 Beräknat 109 899 2 3 2025 Beräknat 111 987 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 107 491 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 107 492 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statskontorets förvaltningsutgifter och för regeringens behov av vissa förvaltningspolitiska insatser.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.4 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:1 Statskontoret

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 104 034 104 034 104 034

2 Pris- och löneomräkning 4 238 6 663 8 766 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -798 -813 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 108 272 109 899 111 987

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär.

Utgiftsområde 2

Tabell 4.5 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:1 Statskontoret

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 104 034 104 034 104 034

2 Pris- och löneomräkning 4 238 6 663 8 766 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -798 -813 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 108 272 109 899 111 987

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. Regeringen föreslår att 108 272 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statskontoret för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 109 899 000 kronor respektive 111 987 000 kronor.

4.6.2 1:2 Kammarkollegiet

Tabell 4.6 Anslagsutveckling 1:2 Kammarkollegiet

Tusental kronor

2021 Utfall 82 223 Anslagssparande 10 691 1 2022 Anslag 118 824 Utgiftsprognos 117 780

2023 Förslag 118 318

2024 Beräknat 120 830 2 2025 Beräknat 116 397 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 117 346 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 110 432 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för vissa nämnder. Anslaget får även användas för att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt utbetalning av vissa mindre skadeståndsersättningar.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.7 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:2 Kammarkollegiet

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 114 574 114 574 114 574

2 Pris- och löneomräkning 1 269 4 708 7 526 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 475 1 548 -5 703 varav BP23 3 4 750 4 750 4 750 – Handläggning av narkolepsiärenden vid Pandemrixvaccination 2 750 2 750 2 750 – Handläggning av personskador vid covid-19-vaccination 2 000 2 000 2 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 118 318 120 830 116 397

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

För att finansiera myndighetens handläggning av ärenden om statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot covid-19 ökades anslaget med 2 000 000 kronor 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:119). Anslaget beräknades öka med 2 000 000 kronor 2023 respektive 2024. Regeringen föreslår att anslaget ökas med ytterligare 2 000 000 kronor 2023 för handläggning av ett ökat antal ärenden av detta slag. Från och med 2024 beräknas anslaget ökas med 2 000 000 kronor per år för att finansiera myndighetens beräknade kostnader.

Kammarkollegiet handlägger ärenden om ersättning i vissa fall till personer som insjuknat i narkolepsi till följd av vaccinering med vaccinet Pandemrix mot svininfluensan 2009 – 2010. Kammarkollegiets beslut i dessa ärenden kan överklagas till Statens skaderegleringsnämnd. För att täcka ökade kostnader för administration och medicinsk expertis i ärendena behöver medel tillföras. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 2 750 000 kronor för 2023. Regeringen beräknar att anslaget bör ökas med 2 750 000 kronor per år fr.o.m. 2024.

Regeringen förslår att 118 318 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Kammarkollegiet för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 120 830 000 kronor respektive 116 397 000 kronor.

Kredit avseende nya myndigheter

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I avvaktan på ett riksdagsbeslut om anslag för ändamålet bör tillgångar och övriga utgifter för nya myndigheters räkning tillfälligt finansieras med en kredit hos Kammarkollegiet. När en myndighet har bildats bör anskaffningen av tillgångar eller övriga utgifter, inklusive ränta, regleras genom betalning av krediten. Under 2022 har 19 716 000 kronor av krediten utnyttjats. För vilka nya myndigheter som krediten behöver utnyttjas 2023, och i vilken utsträckning, är svårt att bedöma. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av

Utgiftsområde 2

likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor.

Kredit avseende det statliga försäkringssystemet

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Det behövs en kredit för att finansiera enstaka stora skador eller anhopningar av skador som hanteras inom det statliga försäkringssystemet. En utnyttjad kredit ska återbetalas inom ramen för systemet. Om den sammanlagda försäkringsersättningen som Kammarkollegiet ska betala för en enskild skadehändelse överstiger 50 000 000 kronor, ska dock regeringen besluta om hur det överstigande beloppet ska finansieras utanför det statliga försäkringssystemet. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.8 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Kammarkollegiet

Tusental kronor Ack. Verksam- Kostnader Ack. Resultat hetens som ska Resultat t.o.m. Resultat intäkter täckas Resultat utgående Verksamhet 2021 2022 2023 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten Offentligrättsliga verksamhet Tolkar, översättare, stiftelserätt -196 900 -20 940 4 000 26 500 -22 500 -240 340 Avgiftsbelagda verksamheten där intäkterna disponeras av myndigheten och finansierar en bestämd del av verksamheten Idéburen välfärd - - - - - - Uppdragsverksamhet Fordringsbevakning, kapitalförvaltning, ramavtals-upphandling, regeringstrering av trossamfund 46 845 -591 220 650 223 146 -2 496 43 758 Summa uppdragsverksamhet 46 845 -591 220 650 223 146 -2 496 43 758 Källa: Kammarkollegiet.

Kammarkollegiets verksamhet finansieras till största delen av avgifter från uppdragsverksamheten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att disponera de avgifter som tas ut med stöd av lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer för registrering och tillsyn av idéburna organisationer.

Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Idéburen välfärd (prop. 2021/22:135) har riksdagen beslutat en ny lag om registrering av idéburna organisationer. Lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer träder i kraft den 1 januari 2023. Kammarkollegiet har i juni 2022 fått i uppdrag att inrätta ett system för registrering av idéburna organisationer och att förbereda för att kunna bedriva tillsyn över registrerade idéburna organisationer fr.o.m. den 1 januari 2023

Utgiftsområde 2

(Fi2022/01990). Registret och tillsynen enligt lagen om registrering av idéburna organisationer ska avgiftsfinansieras enligt avgiftsförordningen (1992:191). Kammarkollegiet får bedöma hur avgifterna ska tas ut och om det är lämpligt med olika avgiftsnivåer för registrering och tillsyn (Fi2022/01990). Det är svårt att uppskatta hur många idéburna organisationer som kommer att välja att registrera sig samt tidsåtgången för myndighetens handläggning vid registrering och tillsyn.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att disponera de avgifter som tas ut med stöd av lagen om registrering av idéburna organisationer för registrering och tillsyn av idéburna organisationer.

4.6.3 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tabell 4.9 Anslagsutveckling 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tusental kronor

2021 Utfall 1 200 Anslagssparande 1 244 1 2022 Anslag 1 693 Utgiftsprognos 1 677

2023 Förslag 1 693

2024 Beräknat 2 443 2025 Beräknat 2 443 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för sådana uppgifter som Arbetsgivarverket utfört åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i Arbetsgivarverkets uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov av underlag och biträde inom det arbetsgivarpolitiska området. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter avseende vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.10 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:4 Arbetsgivarpolitiska

frågor

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

1 693 1 693 1 693

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 750 750 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 1 693 2 443 2 443

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen föreslår att 1 693 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 2 443 000 kronor.

Utgiftsområde 2

4.6.4 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tabell 4.11 Anslagsutveckling 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tusental kronor

2021 Utfall 13 711 155 Anslagssparande 395 845 1 2022 Anslag 14 094 000 Utgiftsprognos 13 867 000

2023 Förslag 15 206 904

2024 Beräknat 16 642 838 2025 Beräknat 17 075 658 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statliga tjänstepensionsförmåner, avgångsförmåner, grupplivförmåner och personskadeersättningar samt liknande förmåner som följer av anställningar med statliga villkor. Därtill får anslaget användas för utgifter för räntor avseende sådana förmåner.

Vidare får anslaget användas för utgifter för löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster respektive enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt för premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. Anslaget får även användas för löneavgifter enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980).

Anslaget får dessutom användas för förvaltningsutgifter vid Statens tjänstepensionsverk för biträde vid handläggningen av pensionsärenden avseende lärare m.fl. som överförts från statligt reglerade anställningar genom riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.12 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens tjänstepensionsverk

Tusental kronor Ack. Kostnader resultat Ack. resultat Resultat Verksamhetens som ska Resultat utgående Verksamhet t.o.m. 2021 2022 intäkter 2023 täckas 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Uppdragsverksamhe t 11 865 7 021 288 400 -284 257 4 143 23 060 Summa uppdragsverksamhet 11 865 7 021 288 400 -284 257 4 143 23 060 Källa: Statens tjänstepensionsverk.

För området Statlig pensionsverksamhet m.m. disponerar SPV för administrationskostnader det belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter som anges i myndighetens regleringsbrev. För 2022 uppgår detta belopp till 193 200 000 kronor. Därutöver fastställer regeringen årligen de administrationsavgifter som de myndigheterna m.fl. som skuldför sina pensionsåtaganden ska betala till SPV. För 2021 uppgick dessa avgifter till sammanlagt ca 4 700 000 kronor. Resterande intäkter avser främst området Pensionsverksamhet på uppdrag. År 2021 uppgick intäkterna för det området till ca 92 800 000 kronor.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.13 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:5 Statliga

tjänstepensioner m.m.

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 14 094 000 14 094 000 14 094 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Makroekonomisk utveckling 1 192 904 2 573 838 3 114 658 Volymer -80 000 -25 000 -133 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 15 206 904 16 642 838 17 075 658

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

En stor del av de utbetalningar som belastar anslaget är hänförliga till redan beviljade förmåner. I posten Makroekonomisk utveckling i tabell 4.13. ingår bl.a. effekten av att vissa förmåner som belastar anslaget årligen indexeras med prisbasbeloppets förändring. I posten Volymer avspeglas antalet förmåner som nybeviljas under budgetperioden och storleken på dessa förmåner.

Regeringen föreslår att 15 206 904 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 16 642 838 000 kronor respektive 17 075 658 000 kronor.

Kredit avseende SPV:s pensionshantering

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: SPV får bedriva uppdragsverksamhet när det gäller pensionshanteringen. I sådan uppdragsverksamhet hanteras väsentliga penningflöden avseende premiebestämda pensioner och pensionsutbetalningar för uppdragsgivares räkning. Enbart flödet för premiebestämda pensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet omsätter ca 670 000 000 kronor varje månad och faktureras med kort tid för betalning. Skulle t.ex. betalningen för de två största fakturorna utebli en månad motsvarar det ett belopp och en räntekontobelastning på ca 180 000 000 kronor. SPV har därför ett behov av ett rörelsekapital i form av en kredit i Riksgäldskontoret.

År 2021 utnyttjade SPV ca 46 000 000 kronor av en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av likviditet i pensionshanteringen. Under den senaste femårsperioden har krediten utnyttjats med upp till 96 000 000 kronor. För att minimera risken för övertrassering av likvida medel bör därför regeringen bemyndigas att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Utgiftsområde 2

4.6.5 1:15 Statens servicecenter

Tabell 4.14 Anslagsutveckling 1:15 Statens servicecenter

Tusental kronor

2021 Utfall 703 884 Anslagssparande 74 328 1 2022 Anslag 881 568 Utgiftsprognos 890 688

2023 Förslag 915 068

2024 Beräknat 945 554 2 2025 Beräknat 970 027 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 915 068 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 915 068 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens servicecenters förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.15 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens servicecenter

Tusental kronor Ack. Kostnader resultat Ack. resultat Resultat Verksamhetens som ska Resultat utgående Verksamhet t.o.m. 2021 2022 intäkter 2023 täckas 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Uppdragsverksamhe t Summa uppdragsverksamhet -135 000 8 000 542 100 534 100 8 000 -119 000 Anm.: Intäkterna avser avgifter för tillhandahållande av administrativt stöd åt myndigheter. Statens servicecenter disponerar även intäkter i verksamhet avseende lokal statlig service. Intäkterna består av ersättning från AP-fonder och premiepensionssystemet samt ersättning från Skatteverket för hantering av id-kort vid servicekontoren. Under 2023 uppgår intäkterna till 69 000 tkr. Dessa intäkter redovisas inte i tabellen ovan. Källa: Statens servicecenter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.16 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:15 Statens servicecenter

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

882 068 882 068 882 068

Pris- och löneomräkning 2 14 500 44 370 68 348 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 18 500 19 116 19 611 3 varav BP23 3 500 3 500 3 500 – Ny struktur CF - nya beredskapsmyndigheter 3 500 3 500 3 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 915 068 945 554 970 027

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Regeringen har beslutat om en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Den nya strukturen medför ytterligare uppgifter för Statens servicecenter.

Utgiftsområde 2

Anslaget ökas därför med 3 500 000 kronor fr.o.m. 2023. Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med totalt 249 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

Regeringen föreslår att 915 068 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Statens servicecenter för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 945 554 000 kronor respektive 970 027 000 kronor.

Utgiftsområde 2

5 Fastighetsförvaltning

5.1 Mål för området

Med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen har beslutat inom lokalförsörjningsoch fastighetsområdet (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) är regeringens mål för området en kostnadseffektiv statlig fastighetsförvaltning med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Det saknas ett riksdagsbundet mål för den statliga fastighetsförvaltningen.

Regeringen har preciserat följande delmål för de fastighetsförvaltande myndigheterna Fortifikationsverket (Fortv) och Statens fastighetsverk (SFV) inom ramen för det ovan nämnda målet och de nationella miljökvalitetsmålen: – Fastigheterna ska förvaltas så att god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås. – Fastigheternas värden ska bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. – Hyresgästerna ska ges ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler, markområden och anläggningar. – Myndigheterna ska uppfattas som kompetenta och serviceinriktade hyresvärdar. – Myndigheterna ska inom sitt område verka för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. – Hänsynen till miljö- och kulturmiljövärden ska i tillämpliga delar motsvara vad som gäller för andra stora fastighetsförvaltare.

Fortv ska även bidra till att uppfylla målet för det militära försvaret som riksdagen har beslutat om efter förslag i propositionen Totalförsvaret 2021 – 2025 (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136). Målet innebär bl.a. att förvaltningen av fastigheter avsedda för försvarsändamål och utveckling av detta fastighetsbestånd ska vara ändamålsenlig och stärka den operativa förmågan i Försvarsmakten.

5.2 Resultatindikationer och andra

bedömningsgrunder

För att följa upp utvecklingen inom verksamhetsområdet i förhållande till målen används i huvudsak följande indikatorer:

– hyresintäkt i kronor per kvadratmeter – driftkostnad i kronor per kvadratmeter – underhållskostnad i kronor per kvadratmeter – driftnetto i kronor per kvadratmeter – ekonomisk vakansgrad – kundnöjdhet – energianvändning – myndigheternas miljöledningsarbete.

Såväl Fortv som SFV ska, i enlighet med sina respektive regleringsbrev för 2022, uppnå ett resultat i sin verksamhet som efter finansiella poster motsvarar en avkastning om 2,5 procent på 30 procent av myndighetens genomsnittliga lån i Riksgäldskontoret för investeringar och anläggningar.

Utgiftsområde 2

Inom SFV:s fastighetsbestånd har fastigheterna kategoriserats i tre kategorier: de med en marknadsmässig hyressättning (marknadshyresfastigheter), de fem kulturinstitutionernas huvudbyggnader med en kostnadsbaserad hyressättning (kostnadshyresfastigheter) och de fastigheter där hyresintäkterna inte långsiktigt kan täcka kostnaderna (bidragsfastigheter). De sistnämnda fastigheterna saknar förutsättningar för att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott. Regeringens ambition är att intäkterna från bidragsfastigheterna på sikt ska öka. För fastigheter med kostnadshyra gäller att hyresgästen betalar en hyra som motsvarar kostnaderna för drift, underhåll, administration och kapitalkostnader.

Det finns även ett riksdagsbundet mål för arkitektur, form och design. I enlighet med detta ska bl.a. Fortv och SFV, utifrån sina respektive förutsättningar, agera föredömligt för hållbara, tillgängliga gestaltade livsmiljöer inom staten (se utg.omr. 17).

5.3 Resultatredovisning

Fortv och SFV är de två största fastighetsförvaltande myndigheterna. De förvaltar bl.a. ett stort antal försvarsanläggningar med tillhörande byggnader samt kulturhistoriskt värdefulla byggnader, stora markområden och skog.

Fastigheternas värde

Tabell 5.1 Statens byggnader, mark och fast egendom

Bokfört värde i miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Staten 40 215 43 786 45 842 47 105 50 156 – varav Fortv 10 359 10 997 11 709 12 563 14 585 – varav SFV 13 340 16 083 16 783 16 720 16 651 Fortv:s och SFV:s andel 58,9 % 61,8 % 62,2 % 62,2 % 62,3 % Källa: Årsredovisningar för staten 2017 – 2021.

Uppgifterna i tabell 5.1 bör bedömas med viss försiktighet, bl.a. då vissa tillgångar med kulturhistoriskt värde inte behöver tas upp i balansräkningen. Andra myndigheter som förvaltar fast egendom är bl.a. Affärsverket svenska kraftnät, Kammarkollegiet, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Riksdagsförvaltningen, Sjöfartsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och Trafikverket. Värdet av statens innehav av fast egendom och byggnader ökade 2021. Fortv:s och SFV:s investeringstakt bedöms vara fortsatt hög under de kommande åren.

Efter riksdagens godkännande (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021:22:459) har Fortv den 30 juni 2022 medgetts att förvärva fastigheterna Solna Ulriksdal 2:1 och Sollentuna Helenelund 7:1. Fastigheterna ska användas för polisiär verksamhet.

Sedan 2017 har inga större förändringar skett av den lokalarea som förvaltas av SFV, vilket framgår av tabell 5.2. Uppgifterna om Fortv:s lokalarea i tabellen omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet, dvs. objekt som används av fredsorganisationen och som inte är av hemlig natur, såsom garnisoner och skjutfält.

Utgiftsområde 2

Tabell 5.2 Omfattningen av de fastighetsförvaltande myndigheternas lokalbestånd

2 Lokalarea (1 000 m ) 2017 2018 2019 2020 2021 1 Fortv 2 755 2 748 2 755 2 785 2 814 SFV 1 652 1 634 1 632 1 631 1 628 – varav marknadshyresfastigheter 1 174 1 174 1 168 1 167 1 170 – varav kostnadshyresfastigheter 98 98 98 98 98 – varav bidragsfastigheter 380 362 366 366 360 1 Försvarsanläggningar redovisas normalt som bruttoarea. Omräkningsfaktor till lokalarea, som är ett vanligare jämförelsetal, är 0,83. Uppgifterna om Fortv:s lokalarea omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet. Källor: Fortifikationsverkets och Statens fastighetsverks årsredovisningar 2017 – 2021. År 2016 infördes nya redovisningsregler för bl.a. Fortv och SFV. För SFV innebär de nya redovisningsreglerna ett förbättrat resultat under ett antal år, som därefter kommer att följas av ett lägre resultat till följd av ackumulerade kostnader för avskrivningar och ökade finansiella kostnader, eftersom investeringar ska finansieras med lån hos Riksgäldskontoret. De förändrade redovisningsreglerna innebär att en del av det som tidigare klassificerats som underhållskostnader nu har klassificerats om som investeringar och därför redovisas som anläggningstillgångar i balansräkningen. Avskrivningskostnaderna för dessa tillgångar belastar resultatet kommande år.

För 2021 uppgick Fortv:s resultat till 93 miljoner kronor (se tabell 5.3), vilket var högre än prognosticerat. Fortv har, i enlighet med avkastningskravet för 2021 på 2,6 procent på 30 procent av myndighetens genomsnittliga lån för investeringar i fastigheter och anläggningar i Riksgäldskontoret, betalat in 128 miljoner kronor till statens centralkonto.

Tabell 5.3 Uppgifter om det ekonomiska utfallet för Fortv

Miljoner kronor Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Utfall 2021 Prognos 2022 Budget 2023 Totala intäkter 3 367 3 531 3 942 4 382 4 417 4 579 Totala kostnader 3 212 3 498 3 874 4 289 4 270 4 379 Resultat 155 33 68 93 147 200 Källor: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2018 – 2021 och budgetunderlag för 2023 – 2025. För 2021 uppgick SFV:s resultat före fastighetsförsäljningar till 828 miljoner kronor (se tabell 5.4), vilket var högre än avkastningskravet. De ovan beskrivna redovisningsreglerna bidrog till det högre resultatet. SFV har, i enlighet med avkastningskravet för 2021 på 2,6 procent på 30 procent av myndighetens genomsnittliga lån för investeringar i fastigheter och anläggningar i Riksgäldskontoret, betalat in 103 miljoner kronor till statens centralkonto.

Tabell 5.4 Uppgifter om det ekonomiska utfallet för SFV

Miljoner kronor Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Utfall 2021 Prognos 2022 Budget 2023 Totala intäkter 3 001 3 191 3 118 3 313 3 020 3 078 Totala kostnader 2 124 2 358 2 290 2 485 2240 2 286 Resultat 877 833 829 828 780 792 Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2018 – 2021 och budgetunderlag för 2023 – 2025.

Resultatindikationer Fortv och SFV förvaltar olika typer av fastighetsbestånd. Fortv:s byggnadsbestånd är till ytan ca 50 procent större än SFV:s, och en betydande del av beståndet utgörs av enklare förrådsytor som ibland är kallförråd. Myndigheterna har inte samma mark-

Utgiftsområde 2

nadsförutsättningar för sina bestånd. Sammantaget medför detta att det i flera fall är missvisande att jämföra myndigheternas nyckeltal med varandra. Syftet med indikatorerna och nyckeltalen är därför framför allt att redovisa respektive myndighets utveckling över tid.

SFV har utöver de tre verksamhetsgrenar som redovisas i tabellerna nedan även verksamhetsgrenen mark som innefattar jord, skog, kronoholmar och tomträtter.

Hyresintäkt i kronor per kvadratmeter

Fortv:s hyresintäkter per kvadratmeter fortsatte öka 2021 (se tabell 5.5). Ökningen var en följd av att större investeringar genomfördes under året.

Tabell 5.5 Utveckling av hyresintäkter för Fortv

Kronor per kvadratmeter 2019 2020 2021 Fortv 583 622 660 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2019 – 2021. SFV:s totala hyresintäkter per kvadratmeter ökade 2019 – 2021 (se tabell 5.6). Hyresintäkterna påverkas bl.a. av nya och omförhandlade avtal. Spridningen av sjukdomen covid-19 påverkade hyresintäkterna negativt, bl.a. genom att SFV gav hyresrabatter till hyresgäster i utsatta branscher och genom lägre hyresintäkter från de hyresgäster som hade avtal med omsättningshyra. Hyresrabatterna uppgick till 77 miljoner kronor 2021.

Tabell 5.6 Utveckling av hyresintäkter för SFV

Kronor per kvadratmeter 2019 2020 2021 Marknadshyresfastigheter 1 851 1 870 1 892 Kostnadshyresfastigheter 1 460 1 484 1 604 Bidragsfastigheter 221 218 185 Totalt 1 568 1 583 1 605 Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2019 – 2021.

Driftkostnad i kronor per kvadratmeter

Fortv:s driftkostnad per kvadratmeter ligger på en stabil nivå. Myndigheten arbetar för att sänka driftkostnaderna och kostnadsnivån sjönk något 2021 jämfört med 2020 (se tabell 5.7). Detta berodde på att lokalarean ökade, samtidigt som kostnaderna minskade. Minskningen per kvadratmeter förklaras även bl.a. av att nybyggnationer vanligen ger en lägre driftkostnad.

Tabell 5.7 Utveckling av driftkostnader för Fortv

Kronor per kvadratmeter 2019 2020 2021 Fortv 46 44 41 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2019 – 2021. SFV hade högre driftkostnader 2021 jämfört med 2020, vilket bl.a. berodde på att vissa lokaler användes i mindre utsträckning under 2020 till följd av spridningen av covid-19 (se tabell 5.8).

Utgiftsområde 2

Tabell 5.8 Utveckling av driftkostnader för SFV

Kronor per kvadratmeter 2019 2020 2021 Marknadshyresfastigheter 303 296 346 Kostnadshyresfastigheter 308 267 301 Bidragsfastigheter 202 206 221 Totalt 1 297 291 337 1. Inklusive driftkostnader för verksamhetsgrenen mark som saknar uthyrningsbar area. Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2019 – 2021.

Underhållskostnad i kronor per kvadratmeter

Fortv:s underhållskostnader ökade något 2021 jämfört med 2020 (se tabell 5.9). Ökningen berodde på utökad verksamhet hos hyresgästerna, vilket medfört större slitage på fastigheterna.

Tabell 5.9 Utveckling av underhållskostnader för Fortv

Kronor per kvadratmeter 2019 2020 2021 Fortv 53 57 68 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2019 – 2021. Även SFV:s underhållskostnader har ökat de senaste åren (se tabell 5.10). Myndighetens underhållskostnader är relativt höga jämfört med branschen i övrigt, vilket beror på att underhållsåtgärder på kulturfastigheter ofta är mer resurskrävande än åtgärder på andra fastigheter. Underhållskostnaderna för kostnadshyresfastigheter var högre 2021 än tidigare år. Det berodde framför allt på ett större fönsterrenoveringsprojekt i Norra tornet på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Tabell 5.10 Utveckling av underhållskostnader för SFV

Kronor per kvadratmeter 2019 2020 2021 Marknadshyresfastigheter 173 192 177 Kostnadshyresfastigheter 138 137 279 Bidragsfastigheter 544 578 707 Totalt 270 293 312 Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2019 – 2021.

Driftnetto i kronor per kvadratmeter

Driftnettot motsvarar intäkter minus kostnader före avskrivningar och räntor. Det redovisade driftnettot speglar resultatet i den normala förvaltningsverksamheten.

Driftnettot för Fortv ökade under 2021 jämfört med föregående år. Det förklaras av att både intäkterna och kostnaderna ökade, samtidigt som den totala fastighetsytan ökade (se tabell 5.11).

Tabell 5.11 Utveckling av driftnetto för Fortv

Kronor per kvadratmeter 2019 2020 2021 Fortv 267 292 305 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2019 – 2021.

Utgiftsområde 2

Även för SFV ökade driftnettot inom verksamhetsområdena kostnadsfastigheter och bidragsfastigheter 2021 jämfört med föregående år (se tabell 5.12). Det berodde på att intäkterna ökade något, samtidigt som kostnaderna sjönk.

Tabell 5.12 Utveckling av driftnetto för SFV

Kronor per kvadratmeter 2019 2020 2021 Marknadshyresfastigheter 1 201 1 205 1 204 Kostnadshyresfastigheter 752 871 877 Bidragsfastigheter 62 67 93 Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2019 – 2021.

Vakansgrad

I statens fastighetsbestånd finns vissa lokalytor som inte är uthyrda, vilket brukar beskrivas som en fastighetsförvaltares vakansgrad.

För Fortv var vakansgraden 2,7 procent under 2019. Vakansgraden ökade marginellt till 2,9 procent under 2020 och 2021.

Det finns ytor i SFV:s bestånd som är svåra att hyra ut eller som kräver större renoveringar och därför är vakanta. Vakanta ytor i SFV:s bestånd består både av vanliga lokaler och statliga byggnadsminnen, som t.ex. Västra Hästholmens fort i Karlskrona skärgård och Tynnelsö slott i Mälaren. SFV:s vakansgrad minskade från 6,1 procent 2020 till 5,8 procent 2021.

Mätning av kundnöjdhet

Fortv och SFV genomför vanligen vartannat år kundundersökningar som kan användas för att bedöma om myndigheterna tillhandahåller det kunderna efterfrågar och hur kunderna uppfattar dem som hyresvärdar. Båda myndigheterna planerar att genomföra en ny mätning av kundnöjdhet under 2022.

Energianvändning

Fortv och SFV har fortsatt fokus på miljö- och kulturmiljövärden och hållbar utveckling. Arbetet med att upprätta vårdprogram för alla statliga byggnadsminnen och vidta åtgärder för ökad energieffektivisering fortgår.

Fortv och SFV fick 2014 i uppdrag att t.o.m. 2019 minska energianvändningen i de byggnader de förvaltar. Myndigheterna fick i december 2019 ett förnyat uppdrag att minska energianvändningen. Enligt detta uppdrag ska Fortv minska sin användning med sammanlagt 26,7 GWh och SFV med 20,9 GWh under perioden 1 januari 2014 – 31 december 2030. Myndigheterna arbetar för att uppnå målet. Trots en succesivt effektivare energianvändning bedömer Fortv att myndigheten till följd av verksamhetens kraftiga tillväxt behöver utöka sina åtgärder för att energioptimera de byggnader som myndigheten förvaltar. SFV uppger att myndigheten till stor del kommer att klara målet om den sänker energianvändningen med minst 1 procent per år. För att uppnå denna besparing har SFV tagit fram en lista med åtgärder inom relevanta fastighetsområden.

En faktor som försvårar Fortv:s och SFV:s arbete med att minska energiförbrukningen är att myndigheterna endast delvis kan påverka förbrukningen, eftersom den är beroende av hur hyresgästerna använder fastigheterna.

År 2021 ökade den totala energianvändningen i Fortv:s byggnader jämfört med 2020, sannolikt på grund av att lokalbeståndet ökade (se tabell 5.13). Nivån låg i nivå med

Utgiftsområde 2

2019. Fortv verkar för en effektivare energianvändning genom uppföljning av energistatistik, fortlöpande tillsyn och skötsel, arbete med prioritering och särskilda åtgärder, som t.ex. förbättringar av byggnaders klimatskal, dvs. tak, ytterväggar, etc. Myndigheten genomför även energieffektiviseringsåtgärder som utgår från underhållsoch investeringsplaner. Bland annat byts äldre tekniska system ut mot mer energieffektiva moderna system, och vid nybyggnation är målsättningen att uppföra byggnader med en kravbild som motsvarar en god energiprestanda.

Tabell 5.13 Utveckling av energianvändningen för Fortv

Energianvändning i GWh 2019 2020 2021 Fortv 403 399 405 Källa: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2019 – 2021.

SFV minskade sin användning av köpt energi 2019 – 2021 (se tabell 5.14). Ökningen 2021 jämfört med 2020 berodde på en gradvis återgång till en mer normal verksamhet hos hyresgästerna efter en minskad energianvändning på grund av spridningen av covid-19.

Tabell 5.14 Utveckling av energianvändningen för SFV

Total energianvändning i GWh 2019 2020 2021 Sverige 215 202 204 Utrikes 23 21 22 Totalt 1 238 223 226 1 Bidragsfastigheter ingår i tabellen ovan men ingår inte i uppdraget att minska energianvändningen. Källa: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2019 – 2021.

Myndigheternas miljöledningsarbete

I Naturvårdsverkets rapport Miljöledning för staten för 2021 hamnar både SFV och Fortv fortsatt på listan över de tio myndigheter som har störst utsläpp av koldioxid från maskiner och övriga fordon. Båda myndigheterna finns även på listan över de tio myndigheter som redovisat störst utsläpp av koldioxid per årsarbetskraft från bilresor. Detta beror till stor del på den typ av verksamhet myndigheterna bedriver. Båda myndigheterna arbetar aktivt med att sänka koldioxidutsläppen från bilresor och flygresor samt att öka antalet resefria möten och digitala möten. Fortv har dock behov av att använda ett stort antal större arbetsfordon. En del av SFV:s verksamhet bedrivs utomlands och på andra kontinenter, varför en del flygresor är nödvändiga.

Fortv och SFV arbetar systematiskt med sitt miljöarbete, är certifierade enligt ISO14001 och har tillhörande miljö- och hållbarhetspolicys. Båda myndigheterna hade en hög andel upphandlingar med miljökrav 2021. Fortv:s andel upphandlingar med miljökrav uppgick till 92 procent och SFV:s andel till 94 procent.

Under 2021 fortsatte Fortv och SFV arbeta med uppdragen om handlingsplaner för grön infrastruktur och insatser för ett hyggesfritt skogsbruk på sina fastigheter. Uppdragen ska redovisas till Regeringskansliet i mars 2023. Myndigheterna har även i uppdrag att anlägga och restaurera våtmarker.

5.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden har förändrat förutsättningarna för Fortv och SFV att utföra sina uppdrag. Samtidigt påverkas myndigheternas arbete

Utgiftsområde 2

alltjämt av effekterna av pandemin, t.ex när det gäller tillgången till kompetens och material. Förändringarna har medfört behov av ökad flexibilitet och omprioriteringar.

Regeringen bedömer att den statliga fastighetsförvaltningen i huvudsak fungerar väl. Frågan om god förvaltningskultur är viktig, eftersom Fortv och SFV bedriver verksamhet i branscher med stora upphandlingar och betydande värden i omlopp. För Fortv är det av särskild vikt att den interna styrningen och kontrollen säkerställs, då myndigheten fortsatt befinner sig i en tillväxtfas, med bl.a. stora fastighetsförvärv och investeringar inom försvarsområdet, som innebär risker och har stora finansiella effekter för staten.

Regeringen anser att Fortv och SFV till stora delar har genomfört sina uppdrag tillfredsställande och att myndigheterna uppfyllt sina mål. Resultatindikatorerna för de två myndigheterna pekar på en stabil verksamhet, även om externa faktorer kan påverka nyckeltalen över tid. Fastighetsförvaltningen bedöms uppnå delmålen om en god hushållning och en hög ekonomisk effektivitet.

Fortv och SFV arbetar aktivt för att uppnå regeringens mål om att minska energianvändningen. De båda myndigheterna har dock i enlighet med vad som anförts i avsnitt 5.3 endast begränsad rådighet över energiförbrukningen, eftersom den delvis beror på hur hyresgästerna använder fastigheterna.

5.5 Politikens inriktning

De riktlinjer som beslutats av riksdagen inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet ligger fast. Detta innebär bl.a. att statens fastighetsförvaltning bör vara skild från brukandet av lokaler och mark, att förvaltningen bör bedrivas med ett avkastningskrav som i så stor utsträckning som möjligt är marknadsmässigt, samt att de fastigheter som av historiska eller andra skäl är olämpliga att föra över till bolag bör koncentreras i en samordnad förvaltning som bedrivs i myndighetsform. De fastighetsförvaltande myndigheterna ska bl.a. förvalta fastigheterna så att en god hushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås. Värdet på fastigheterna ska bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Myndigheterna ska också inom sina respektive områden verka för att uppfylla de nationella miljömålen, bl.a. vad gäller energieffektivisering och begränsning av klimatpåverkan, men även skydd av biologisk mångfald.

Den kraftiga tillväxten av det militära försvaret ställer höga krav på att utveckla Fortv:s fastighetsbestånd när det gäller att bidra till att uppfylla målet för det militära försvaret och tillmötesgå Försvarsmaktens och övriga totalförsvarsmyndigheters ökande behov. Den höga investeringstakten väntas behöva fortsätta för att målet om att stärka totalförsvaret ska kunna uppnås.

SFV redovisade i maj 2021 ett underlag för en investering i operabyggnaden i Stockholm, i form av rapporten Nollalternativ 2021 (Fi2021/01970). Underlaget kompletterar tidigare framställningar om renovering och ombyggnad av operabyggnaden, bl.a. förstudien om Ny Opera i Operan från 2015 (Ku2014/01209). Frågan bereds i Regeringskansliet (se även utg.omr. 17).

Regeringens ambition för bidragsfastigheterna är att intäkterna ska öka, samtidigt som kostnaderna ska minska, för att på sikt minska underskottet.

Utgiftsområde 2

5.6 Budgetförslag

5.6.1 Fortifikationsverket Fortv:s huvuduppgift är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, främst fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Myndighetens förvaltning av fastigheter avsedda för försvarsändamål och utvecklingen av detta fastighetsbestånd ska vara ändamålsenlig i förhållande till totalförsvarets behov (det militära och civila försvarets) så att den operativa förmågan i Försvarsmakten kan stärkas. Fastigheterna ska förvaltas så att en god hushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås, att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas på för brukaren konkurrenskraftiga villkor samt så att fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå.

Fortv ansvarar också för att etablera, förvalta och avyttra byggnader, anläggningar m.m. för försvarets behov i samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. I myndighetens uppdrag ingår också att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att den kompetens som behövs för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Fortv:s verksamhet finansieras främst genom hyresintäkter samt genom lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar.

Infrastrukturella frågor och fastighetsförvaltning är centrala förutsättningar för att förstärka det militära försvarets förmåga. Regeringen redogör för den försvarspolitiska inriktningen i utgiftsområde 6 Försvaret och samhällets krisberedskap.

Investeringsplan

Regeringens förslag: Investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2023 – 2025 godkänns som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (se tabell 5.15).

Tabell 5.15 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2023 – 2025

Miljoner kronor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat Summa 2021 2022 2023 2024 2025 2023 – 2025

Anskaffning och utveckling av 1 747 4 516 6 028 7 047 10 574 23 649

nya investeringar

Byggnader och markanläggningar 654 1 147 3 191 4 114 3 899 11 204 Fastighetsförvärv 353 2 588 706 630 2 667 4 003 Försvarsanläggningar 743 767 2 019 2 189 4 008 8 216 Flygfält -2 14 113 113 0 226 varav investeringar i 1 747 4 516 6 028 7 047 10 574 23 649 anläggningstillgångar – byggnader, mark och annan fast 1 747 4 516 6 028 7 047 10 574 23 649 egendom

Finansiering av anskaffning och 1 747 4 516 6 028 7 047 10 574 23 649

utveckling

Övrig kreditram (lån i 1 536 4 248 5 720 6 739 10 266 22 726 Riksgäldskontoret) Övrig finansiering 211 269 308 308 308 925

Vidmakthållande av befintliga 1 246 1 702 1 882 2 090 2 101 6 073

investeringar

Byggnader och markanläggningar 905 1 235 1 494 1 645 1 619 4 758 Försvarsanläggningar 339 410 387 446 482 1 314

Utgiftsområde 2

Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat Summa 2021 2022 2023 2024 2025 2023 – 2025 Flygfält 3 58 1 0 0 1 varav investeringar i 862 1 192 1 451 1 614 1 639 4 704 anläggningstillgångar – byggnader, mark och annan fast 862 1 192 1 451 1 614 1 639 4 704 egendom

Finansiering vidmakthållande 1 246 1 702 1 882 2 090 2 101 6 073

Övrig kreditram (lån i 713 1 008 1 288 1 411 1 392 4 090 Riksgäldskontoret) Övrig finansiering 533 694 595 680 709 1 983

Totala utgifter för anskaffning, 2 994 6 219 7 910 9 137 12 674 29 722

utveckling och vidmakthållande

av investeringar

Totalt varav investeringar i 2 609 5 709 7 479 8 661 12 212 28 353

anläggningstillgångar

Vissa justeringar har gjorts jämfört med föregående års investeringsplan. Det beror t.ex. på tillkommande förvärv och investeringar mot bakgrund av riksdagens beslut med anledning av propositionen Totalförsvaret 2021 – 2025, ändrade kostnadsbedömningar och tidsförskjutningar (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:135 och 136). Objekt för vilka investeringskostnader överstiger 75 miljoner kronor redovisas separat (se tabell 5.16).

Tabell 5.16 Fortifikationsverkets pågående och planerade investeringar över

75 miljoner kronor

Miljoner kronor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat t.o.m. 2021 2022 2023 2024 2020 Arboga, Förvärv Tornet 1 85 Berga, bunkringsledning 80 20 5 Eksjö, utbildningsanordning 5 1 1 29 50 Halmstad garnison, luftvärnshallar 16 20 400 400 Halmstad garnison, ROT kasern 1 7 1 62 61 Kalixfors, flytt till Kalixfors 35 95 69 Karlberg, anpassning ökade kadettvolymer 315 -7 1 officersutbildning Karlberg, kadettflygel 13 15 60 55 Karlsborg, hangarer m.m. 39 1 77 228 251 Karlsborg, rull- och taxibana m.m. 25 21 8 81 89 Karlskrona, nybyggnation kaj för ubåt 5 1 84 85 Karlskrona, ROT kasern Najaden 1 6 74 15 Karlskrona, bunkringsledning, pumpstationer 13 6 16 65 35 m.m. Luleå, Ny spolhall 50 33 Luleå, Ny rullbana 1 39 1 Revinge, ersättningsbyggnad camp Gripen 15 65 20 Revinge, Nybyggnad utbildningscentrum 73 37 6 Revinge, Nybyggnad kontor 0 4 26 72 17 Skövde garnison, uppställningsplats 0 1 2 50 24 drivmedelsfordon Tofta, Gotlands regemente nybyggnation 1115 8 93 409 445

Utgiftsområde 2

Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat t.o.m. 2021 2022 2023 2024 2020 Umeå, Skyddscentrum 17 10 34 85 45 inomhusträningsanläggning Sverige, hemlig anläggning 704 312 82 Sverige, hemlig anläggning 14 96 99 Sverige, hemlig anläggning 70 15 Källa: Fortifikationsverkets avvikelserapport investeringar i fastigheter för 2022 – 2025.

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 30 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Fortv disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2022 om 26 500 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Den övriga krediten bör, med hänsyn till tidigare upplåning och de behov som brukarna har angett, utökas med 3 500 000 000 kronor jämfört med föregående år. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2023 besluta att Fortv får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 30 000 000 000 kronor.

5.6.2 Statens fastighetsverk SFV ansvarar för att förvalta en viss del av statens fasta egendom. Det övergripande målet för myndigheten är att förvaltningen ska ske på ett sätt som innebär en god resurshushållning och en hög ekonomisk effektivitet, samtidigt som fastigheternas värden i vid mening ska bevaras och utvecklas. Myndigheten ska inom sitt uppdrag bidra till ett hållbart byggande och en hållbar förvaltning. Förvaltningen av fastigheter ska tillgodose hyresgästernas behov av lokaler och ta hänsyn till deras nytta av de resurser som läggs på lokalanskaffningen.

SFV:s verksamhet finansieras med hyresintäkter samt med lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar. SFV disponerar även anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för att finansiera underhållskostnader och löpande driftunderskott avseende bidragsfastigheterna.

Investeringsplan

Regeringens förslag: Investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2023 – 2025 godkänns som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar (se tabell 5.17).

Tabell 5.17 Investeringsplan för SFV 2023 – 2025

Miljoner kronor Summa Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat 2023 – 2021 2022 2023 2024 2025 2025

Anskaffning och utveckling av nya

investeringar 81 125 216 175 185 576

Summa marknadshyresfastigheter nyanskaffning 56 66 129 108 120 357 Summa mark nyanskaffning 24 59 87 67 65 219

Utgiftsområde 2

Summa Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat 2023 – 2021 2022 2023 2024 2025 2025 Summa kostnadshyresfastigheter nyanskaffning 2 varav investeringar i anläggningstillgångar 81 125 216 175 185 576 – byggnader, mark och annan fast egendom 81 125 216 175 185 576

Finansiering av anskaffning och

utveckling 81 125 216 175 185 576

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 81 125 216 175 185 576

Vidmakthållande av befintliga

investeringar 1 709 1 788 2 487 2 268 2 437 7 192

Summa marknadshyresfastigheter vidmakthållande 1 320 1 355 1 997 1 853 1 642 5 492 Summa kostnadshyresfastigheter vidmakthållande 99 144 223 188 595 1 006 Summa bidragsfastigheter vidmakthållande 255 246 201 173 170 544 Summa mark vidmakthållande 35 43 66 54 30 150 varav investeringar i anläggningstillgångar 1 198 1 230 1 912 1 821 2 016 5 749 – byggnader, mark och annan fast egendom 1 198 1 230 1 912 1 821 2 016 5 749

Finansiering vidmakthållande 1 709 1 788 2 487 2 268 2 437 7 192

Anslag 1:10 Bidragsfastigheter 255 246 201 173 170 544 Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) 1 198 1 230 1 912 1 821 2 016 5 749 Övrig finansiering 255 312 374 274 251 899

Totala utgifter för anskaffning,

utveckling och vidmakthållande av

investeringar 1 790 1 913 2 703 2 443 2 622 7 768

Totalt varav investeringar i

anläggningstillgångar 1 280 1 355 2 128 1 996 2 201 6 325

Investeringsplanen för 2023 – 2025 omfattar SFV:s planerade investeringar. Regeringen har ännu inte tagit ställning till flera av dessa. Frågan om ombyggnaden av operabyggnaden i Stockholm bereds exempelvis fortsatt i Regeringskansliet. Av denna anledning innehåller tabell 5.17 endast kostnader för renoveringsåtgärder på byggnaden för att uppfylla SFV:s fastighetsägaransvar. Exempel på stora projekt i investeringsplanen är ombyggnaden av kvarteret Rosenbad och renoveringen av kvarteret Lejonet i Stockholm. Objekt för vilka investeringskostnaden överstiger 40 miljoner kronor redovisas separat (se tabell 5.18).

Tabell 5.18 SFV pågående och planerade investeringar över 40 miljoner kronor och

deras beräknade utfall under 2023 – 2025

Miljoner kronor Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat t.o.m. 2022 2023 2024 2025 2021 Birger Jarls torg, upprustning yttre 3 0 0 0 0 Riddarholmen, Stockholm Blåsenhus, ombyggnad trädgårdsvillan, Uppsala 0 3 24 12 0 Gripsholms Kungsladugård, återuppbyggnad 0 0 10 50 80 efter brand, Strängnäs Gråmunkeholmen, ombyggnad gymnasiehusen, 9 5 25 55 18 Stockholm

Utgiftsområde 2

Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat t.o.m. 2022 2023 2024 2025 2021 Gustavianum, verksamhetsförändring, Uppsala 8 15 36 1 0 Helsingfors, grundförstärkning och 14 10 95 70 28 lokalanpassning, Finland Karlsborgs fästning, övningshall om- och 2 13 20 0 0 tillbyggnad, Karlsborg Kungshuset, tillgänglighet och 12 35 23 0 0 hyresgästanpassning, Lund Kv. Brunkhuvudet, ombyggnad nätstation, 0 0 0 0 0 Stockholm Kv. Johannes Större, tekniskt underhåll, 1 4 10 12 1 Stockholm Kv. Krubban, ombyggnad av Västra stallet, 2 1 9 46 48 Stockholm Kv. Lejonet, renovering, Stockholm 9 120 185 288 305 Kv. Loen, ombyggnad nätstation, Stockholm 0 0 0 0 0 Kv. Rosenbad, ombyggnad, Stockholm 1 300 133 0 0 542 Manillaskolan, renovering fasader, Stockholm 2 3 27 29 29 Moderna museet, ombyggnad lanterniner, 7 13 5 23 1 Stockholm Naturhistoriska riksmuseet, byte och ombyggnad 0 0 1 16 32 av VA-system i mark, Stockholm Naturhistoriska riksmuseet, ombyggnad av 58 64 44 0 0 Botanhuset, Stockholm New York, invändiga lägenhetsarbeten 604 och 0 3 70 7 0 608 Park Avenue, USA Norra Riddarholmshamnen, upprustning yttre 6 1 5 33 13 Riddarholmen, Stockholm Operabyggnaden, fasadrenovering, Stockholm 0 5 49 40 39 Renovering operabyggnaden, Stockholm 1 4 60 100 480 Peking, om- och tillbyggnad av kansli, Kina 73 1 10 23 17 Riddarholmen, övergripande säkerhet, 0 3 30 60 60 Stockholm Skeppsholmen, Kasern II, återställande efter 98 19 0 0 0 brand, Stockholm Skeppsholmen, Kasern III, förtätning, Stockholm 1 4 11 50 65 Skeppsholmen, renovering kajer och dykdalber, 145 4 61 65 70 Stockholm Tokyo, renovering och ombyggnad av 15 7 25 140 225 ambassaden, Japan Universitetshuset, ombyggnad, Lund 3 0 18 30 78 Ämbetsbyggnad Göta hovrätt, ombyggnad, 0 2 10 28 0 Jönköping Östra Riddarholmshamnen, upprustning yttre 36 1 26 5 0 Riddarholmen, Stockholm Anm.: Projekt som understiger 40 miljoner kronor ingår inte i tabellredovisningen. Investeringar i bidragsfastigheter ingår inte eftersom de anslagsfinansieras och bokförs som underhåll. Källa: Statens fastighetsverks avvikelserapport avseende investeringsplan för fastigheter 2022 – 2025.

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag: SFV disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2022 om 15 200 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Låneramen bör, med hänsyn till tidigare upplåning och det behov som brukarna har angett, ligga kvar på samma nivå som föregående år. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2023 besluta att SFV får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor.

5.6.3 1:10 Bidragsfastigheter

Tabell 5.19 Anslagsutveckling 1:10 Bidragsfastigheter

Tusental kronor

2021 Utfall 340 599 Anslagssparande 1 2022 Anslag 330 000 1 Utgiftsprognos 326 825

2023 Förslag 290 000

2024 Beräknat 265 000 2025 Beräknat 265 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för underhåll av och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som SFV förvaltar. Anslaget får användas för utgifter för insatser för att utveckla bidragsfastigheter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.20 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:10 Bidragsfastigheter

Tusental kronor 2023 2024 2025 1

Anvisat 2022 330 000 330 000 330 000

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -40 000 -65 000 -65 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 290 000 265 000 265 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 290 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 265 000 000 kronor per år.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2024.

Skälen för regeringens förslag: Vården och underhållet av de statliga fastigheter som utgör en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive

Utgiftsområde 2

tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2024.

Tabell 5.21 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Tusental kronor Utfall 2021 Prognos 2022 Förslag 2023 Beräknat 2024 Ingående åtaganden 11 709 46 452 100 000 Nya åtaganden 46 452 100 000 100 000 Infriade åtaganden -11 709 -46 452 -100 000 -100 000 Utestående åtaganden 46 452 100 000 100 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande 100 000 100 000 100 000

Utgiftsområde 2

6 Prognoser, redovisning,

statistik och uppföljning

6.1 Mål för området

I linje med det riksdagsbundna målet för den statliga förvaltningspolitiken (se avsnitt 2.3) har regeringen beslutat om följande mål för området prognoser, redovisning, statistik och uppföljning: – Prognoser samt analyser och uppföljningar av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen ska vara tillförlitliga och väldokumenterade. – Statistiken ska vara av god kvalitet och tillgänglig för användarna. Kostnaden för uppgiftslämnarna ska minska, statistikproduktionen ska vara effektiv och samordningen av statistiken ska utvecklas.

6.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Målet att producera statistik av god kvalitet mäts bl.a. genom punktlighet i publicering, nöjdkundindex och allmänhetens förtroende. Tillgängligheten till statistiken mäts bl.a. genom antal tabeller i och uttag från Statistiska centralbyråns (SCB) statistikdatabas på myndighetens webbplats samt antalet besök på denna. Kostnaderna för uppgiftslämnandet mäts genom uppgiftslämnarnas totala kostnader och kostnadsförändringen jämfört med föregående år. Effektiviteten i statistikproduktionen mäts genom produktivitetsförändringen jämfört med föregående år.

6.3 Resultatredovisning

6.3.1 Konjunkturinstitutet

Prognosprecision

Konjunkturinstitutet analyserar årligen prognosfel för en rad makroekonomiska variabler, såsom BNP-tillväxt, arbetslöshet, inflation och offentligfinansiellt sparande. Prognosfelen, enligt tre olika mått, för åtta nyckelvariabler jämförs med totalt 18 andra prognosmakares motsvarande fel, däribland regeringens. Jämförelsen av prognoser görs för innevarande och nästkommande års utfall, och för två olika utvärderingsperioder: utfallsåret 2021 respektive utfallsåren 2017 – 2021. På grund av de stora effekter som spridningen av sjukdomen covid-19 haft på ekonomin under 2020 och 2021 fokuserar den senaste utvärderingen på prognoserna gjorda under 2020 och 2021 för utfallsåret 2021. De snabba förändringarna som skedde under pandemin, i synnerhet under 2020, har vidare medfört att det är av mycket stor betydelse när under året prognoserna gjordes, och vilken informationsmängd som då fanns tillgänglig. Konjunkturinstitutets prognoser för 2021 stod sig väl i jämförelse med andra prognosmakare både avseende prognosprecisionen och systematiska fel. Jämfört med andra prognosmakare hade Konjunkturinstitutet den bästa prognosprecisionen för innevarande år för samtliga variabler förutom BNP-tillväxten, där precisionen i stället var näst mest träffsäker. Prognoserna för nästkommande år var något sämre, men låg bland den bättre hälften, förutom avseende inflation och enligt måttet medelfelet för BNP-tillväxt och sysselsättning. Myndighetens analys är förankrad i nationalekonomisk teori och empiri.

Utgiftsområde 2

6.3.2 Ekonomistyrningsverket

Prognosprecision

Ekonomistyrningsverket (ESV) redovisar varje år en uppföljning av prognoserna för föregående år. Myndigheten analyserar sina egna prognoser för BNP-tillväxt, den offentliga sektorns finansiella sparande, statens inkomster och utgifter samt jämför, så långt det är möjligt, sina prognoser med regeringens och andra prognosmakares. De prognoser för 2021 som gjordes under 2020 och 2021 påverkades i hög grad av spridningen av covid-19. Efter ett kraftigt fall i konjunkturen 2020 räknade ESV, och samtliga andra prognosmakare, med en rejäl återhämtning under 2021. ESV underskattade, liksom andra prognosmakare, återhämtningen i BNP-tillväxten. Detsamma gäller för prognoserna för offentliga sektorns finansiella sparande, där sparandet blev mindre negativt än väntat. När det gäller prognoserna för statens inkomster och utgifter underskattade ESV, i likhet med regeringen, statens inkomster. Prognosen för utgifterna var vid de första prognostillfällena lägre än utfallet, men vid det sista tillfället var prognosen för hög. Jämförelser mellan olika prognosmakares träffsäkerhet avseende utvecklingen 2021 försvåras av att de snabbt skiftande förutsättningarna inneburit att det spelat ovanligt stor roll vid vilken tidpunkt som en prognos har gjorts.

6.3.3 Finanspolitiska rådet Finanspolitiska rådet publicerade i maj 2022 sin årliga rapport Svensk finanspolitik. I rapporten bedömde myndigheten bl.a. att överskottsmålet inte uppnås, att budgeteringsmarginalen är negativ för 2023, att respekten för det finanspolitiska ramverket har minskat och att de stabiliseringspolitiska spelreglerna har fungerat.

6.3.4 Statistiska centralbyrån

Statistik av god kvalitet

Punktligheten i SCB:s statistikpublicering enligt den av myndigheten fastställda tidsplanen var fortsatt hög och uppgick till 98 procent 2021 (se tabell 6.1). Överensstämmelsen mellan avsedd och faktisk publiceringsdag för månads-, kvartals- och årsstatistiken uppgick till mellan 97 och 99 procent. En aktuell kvalitetsdeklaration ska finnas för all officiell statistik, vilket vid 2021 års slut uppfylldes för 95 procent av SCB:s statistikprodukter. Motsvarande andel för hela den officiella statistiken var 85 procent av statistikprodukterna.

Kundnöjdheten för SCB har undersökts genom bl.a. webbenkäten Kundernas förtroende. För 2021 uppgick medelbetyget till 4,7 på en femgradig skala, vilket var samma nivå som föregående år. SCB låter även mäta allmänhetens förtroende för myndigheten genom en extern leverantör. Enligt undersökningen, som redovisades 2021, hade 46 procent av allmänheten mycket stort eller ganska stort förtroende för SCB. Endast 7 procent hade ett ganska eller mycket litet förtroende för myndigheten. Resultaten visar på små förändringar över åren.

Utgiftsområde 2

Tabell 6.1 Resultatindikatorer avseende statistik

2019 2020 2021 Antal tabeller i statistikdatabasen 4 407 4 581 4 729 Antal uttag ur statistikdatabasen (1000-tal) 1 390 1 510 1 417 1 Antal besök SCB:s webbplats (1000-tal) 7 888 9 678 9 698 Punktlighet i publicering (procent) 99 98 98 Kundnöjdhet i avgiftsfinansierad verksamhet mätt som kundernas förtroende (5-gradig skala) 4,7 4,7 4,7 Allmänhetens förtroende (andelen mycket stort eller ganska stort förtroende) 44 43 46 Kostnad för uppgiftslämnandet (mnkr) 425 402 378 Uppgiftslämnarnas kostnader (förändring jämfört med föregående år, i 2 mnkr) 10 -23 -24 Produktivitetsförändring (procent) 3,9 -1,1 3,9 1 Innehållsmässiga och tekniska förändringar medför att jämförelser över åren gällande besöksstatistiken är svåra att göra. 2 Förändringen är beräknad på en justerad uppgift för föregående år. Källa: Statistiska centralbyrån.

Tillgänglighet till statistik

Antalet besök på SCB:s webbplats, där en stor mängd statistik tillgängliggörs avgiftsfritt, uppgick 2021 till ca 9,7 miljoner, vilket var samma antal som föregående år (se tabell 6.1). Liksom 2020 var intresset för innehåll kopplat till pandemin stort. Under 2021 lanserades dels en ny ingång på webbplatsen som redovisar nationella indikatorer för Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, dels en ny tjänst för regional jämställdhetsstatistik. Antalet tabeller i statistikdatabasen ökade till drygt 4 700, vilket var en ökning med ca 3 procent jämfört med 2020. Antalet uttag ur statistikdatabasen minskade dock med ca 6 procent till drygt 1,4 miljoner uttag.

SCB ansvarar för det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) och behandlingen av personuppgifter med anledning av detta regleras i lagen (2019:508) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar. I denna begränsas vilka aktörer som har möjlighet att behandla urval av personuppgifter från Fasit. SCB har haft i uppdrag att utveckla tillgången till Fasit. Sedan 2021 erbjuder myndigheten, inom ramen för sin uppdragsverksamhet, andra aktörer än de myndigheter som anges i lagen att via en mikrodataplattform ta del av simuleringsresultat från Fasit.

Effektivitet och kostnaden för uppgiftslämnandet

Den totala kostnaden för uppgiftslämnandet uppgick 2021 till 378 miljoner kronor. Jämfört med 2020 innebar detta en minskning med 24 miljoner kronor, motsvarande ca 6 procent av kostnaderna (se tabell 6.1). En del av minskningen berodde dock på ändringar i beräkningsunderlaget. Av de totala kostnaderna avsåg 315 miljoner kronor kostnader för företag och organisationer, 61 miljoner kronor kostnader för kommuner och regioner samt 2 miljoner kronor kostnader för myndigheter. Vidare har SCB:s arbete med s.k. statistiktaxonomier, dvs. samordnade beskrivningar av behovet av uppgifter för statistikändamål, fortsatt och under 2021 bl.a. resulterat i en taxonomi avseende årligen efterfrågade företagsekonomiska uppgifter. Detta är ett led i arbetet med att minska företagens kostnader förstatistikrapportering.

År 2021 beräknas den totala produktiviteten inom SCB ha ökat med 3,9 procent. Utvecklingen av produktiviteten kan variera mellan enskilda år på grund av kalendereffekter och andra tillfälliga orsaker. Utvecklingen bör därför bedömas över en längre period. Produktivitetsökningen har över en femårsperiod uppgått till i genomsnitt 3,5 procent per år.

Utgiftsområde 2

Samordning och utveckling av den officiella statistiken

Ansvaret för officiell statistik är gemensamt för de 29 statistikansvariga myndigheterna och systemet samordnas av SCB. Under 2021 blev Folkhälsomyndigheten ny statistikansvarig myndighet, med ansvar för ämnesområdet Folkhälsa. De statistikansvariga myndigheterna har under SCB:s ledning gjort en översyn av de ämnes- och statistikområden som anges i bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Översynen har resulterat i en hemställan från SCB till regeringen med förslag till ändringar i förordningen om den officiella statistiken (Fi2021/03526). Hemställan har remitterats och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

6.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Statistiken som SCB utvecklar, framställer och sprider används som underlag i forskning, prognoser, utredningsverksamhet, samhällsdebatt och beslutsfattande. Genom en fortsatt hög punktlighet i publicering och goda resultat vad gäller kundnöjdhet och förtroende bedöms målet att statistiken ska vara av god kvalitet i stor utsträckning ha uppnåtts. Det finns även ett fortsatt stort intresse för den omfattande statistik som finns tillgänglig via SCB:s webbplats. Därtill har nya tjänster skapats för att ta del av statistiskt material, vilket bedöms medföra en bättre tillgänglighet för användarna. Minskade kostnader för uppgiftslämnarna och insatser för att ytterligare förenkla för uppgiftslämnarna bedöms bidra till måluppfyllelsen. Den ökade produktiviteten under 2021 visar på en förbättrad effektivitet i statistikproduktionen och god måluppfyllelse i denna del. Samverkan mellan de statistikansvariga myndigheterna under SCB:s ledning bedöms ha bidragit till att samordningen av statistiken har utvecklats.

6.5 Politikens inriktning

Den officiella statistiken ska utgöra ett faktabaserat underlag för beslutsfattande och stöd till forskning samt bidra till den allmänna debatten och medborgarnas möjlighet till insyn. För att statistiken ska kunna bidra till samhällsnytta och samhällsekonomisk effektivitet krävs att den är tillgänglig, opartisk, pålitlig och av god kvalitet. För att säkerställa förtroendet för den officiella statistiken är det nödvändigt att SCB och andra statistikansvariga myndigheter verkar för att upprätthålla kvaliteten i denna. Det är även angeläget att den officiella statistiken fortsatt är lättillgänglig för användarna.

Omvärldens krav och förväntan på statistik av hög kvalitet behöver mötas med löpande omprioriteringar och en ökad effektivitet i statistikproduktionen. Fortsatt digitalisering bedöms kunna möjliggöra såväl minskad arbetsbörda för uppgiftslämnarna som ökad effektivitet i statistikproduktionen.

Regeringen föreslår att medel avsätts för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning (utg.omr. 3 avsnitt 2). Detta kan på sikt förväntas förbättra SCB:s registerbaserade statistik över befolkningen samt den EU-reglerade folk- och bostadsräkningen.

Regeringen avser att ge Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera drivmedelspriserna.

Utgiftsområde 2

6.6 Budgetförslag

6.6.1 1:6 Finanspolitiska rådet

Tabell 6.2 Anslagsutveckling 1:6 Finanspolitiska rådet

Tusental kronor

2021 Utfall 10 510 Anslagssparande 314 1 2022 Anslag 10 936 Utgiftsprognos 10 894

2023 Förslag 11 035

2024 Beräknat 11 280 2

2025 Beräknat 11 495

3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 11 035 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 11 035 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Finanspolitiska rådets förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.3 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:6 Finanspolitiska rådet

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

10 936 10 936 10 936

Pris- och löneomräkning 2 99 344 559 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 11 035 11 280 11 495

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 och 2025 är preliminär. Regeringen föreslår att 11 035 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 11 280 000 kronor respektive 11 495 000 kronor.

6.6.2 1:7 Konjunkturinstitutet

Tabell 6.4 Anslagsutveckling 1:7 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor

2021 Utfall 67 384 Anslagssparande 1 680 2022 Anslag 70 682 1 Utgiftsprognos 67 346

2023 Förslag 78 255

2 2024 Beräknat 78 742

3

2025 Beräknat 74 922

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 77 238 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 72 238 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.5 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:7 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 67 682 67 682 67 682

2 Pris- och löneomräkning 573 1 902 3 109 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 10 000 9 158 4 131 varav BP233 3 10 000 10 000 5 000 – Analys av drivmedelspriser 5 000 5 000 – Förstärkning miljöekonomiskt analysarbete 5 000 5 000 5 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 78 255 78 742 74 922

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 och 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. För 2023 föreslås anslaget ökas med 5 000 000 kronor för att Konjunkturinstitutet ska analysera drivmedelspriser. För 2024 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp. Anslaget föreslås vidare ökas med 5 000 000 kronor per år fr.o.m. 2023 för att stärka Konjunkturinstitutets miljöekonomiska analyskapacitet. Regeringen föreslår att 78 255 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 78 742 000 kronor respektive 74 922 000 kronor.

6.6.3 1:8 Ekonomistyrningsverket

Tabell 6.6 Anslagsutveckling 1:8 Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor

2021 Utfall 178 232 Anslagssparande 23 886 2022 Anslag 210 340 1 Utgiftsprognos 211 241

2023 Förslag 211 395

2024 Beräknat 287 393 2 2025 Beräknat 330 740 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 281 191 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 317 649 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Ekonomistyrningsverkets förvaltningsutgifter och för verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen.

Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.7 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för

1:8 Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 210 340 210 340 210 340

Pris- och löneomräkning 2 1 990 6 673 10 741 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -935 70 380 109 659 3 varav BP23 -28 000 1 000 – Senarelagd start för utbetalningsmyndighet -29 000 – Revision av Brexitjusteringsreserv 1 000 1 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 211 395 287 393 330 740

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 och 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Till följd av att inrättandet av Utbetalningsmyndigheten har senarelagts till 2024 minskas anslaget med 29 000 000 kronor 2023.

ESV utför revision av de medel som tilldelas Sverige genom den s.k. brexitjusteringsreserven. För att möjliggöra denna revision bör anslaget ökas med 1 000 000 kronor 2023. För 2024 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 211 395 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 287 393 000 kronor respektive 330 740 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.8 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor Kostnader Prognos som ska Ack. resultat Ack resultat inne- Verksamhetens täckas år Resultat utgående 2021 varande år intäkter 2023 2023 2023 2023 Uppdragsverksamhet Ekonomisk styrning 1 540 0 12 000 12 000 0 1 540 Tjänsteexport 963 0 1 500 1 500 0 963

Uppdragsverksamheten avser områdena ekonomisk styrning och tjänsteexport.

Utgiftsområde 2

6.6.4 1:9 Statistiska centralbyrån

Tabell 6.9 Anslagsutveckling 1:9 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor

2021 Utfall 580 412 Anslagssparande 9 781 1 2022 Anslag 591 901 Utgiftsprognos 587 493

2023 Förslag 608 582

2024 Beräknat 623 712 2 2025 Beräknat 636 310 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 609 073 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 609 072 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statistiska centralbyråns förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.10 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:9 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

592 901 592 901 592 901

Pris- och löneomräkning 2 15 570 30 195 42 781 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 111 616 628 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 608 582 623 712 636 310

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. Regeringen föreslår att 608 582 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 623 712 000 kronor respektive 636 310 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.11 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statistiska centralbyrån

Tusental kronor Ack. Kostnader Ack. Resultat som ska Resultat t.o.m. Resultat Verksamhetens täckas Resultat utgående Verksamhet 2021 2022 intäkter 2023 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Uppdragsverksamhet 45 082 2 000 465 000 492 000 -27 000 20 082 Summa uppdragsverksamhet 45 082 2 000 465 000 492 000 -27 000 20 082 Källa: Statistiska centralbyrån. Av uppdragsverksamhetens intäkter avser ca 69 procent statistikproduktion åt främst andra statliga myndigheter. Tjänsteexport står för ca 14 procent och övriga tjänster för ca 17 procent.

Utgiftsområde 2

6.6.5 1:13 Bokföringsnämnden

Tabell 6.12 Anslagsutveckling 1:13 Bokföringsnämnden

Tusental kronor

2021 Utfall 11 181 Anslagssparande 2 921 1 2022 Anslag 13 907 Utgiftsprognos 13 773

2023 Förslag 14 138

2024 Beräknat 14 425 2 2025 Beräknat 14 682 3 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 14 138 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 14 138 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Bokföringsnämndens förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.13 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 1:13 Bokföringsnämnden

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

13 907 13 907 13 907

Pris- och löneomräkning 2 231 518 775 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 14 138 14 425 14 682

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. Regeringen föreslår att 14 138 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Bokföringsnämnden för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 14 425 000 kronor respektive 14 682 000 kronor.

Utgiftsområde 2

7 Offentlig upphandling

7.1 Mål för området

Utifrån det riksdagsbundna målet för den statliga förvaltningspolitiken har följande mål preciserats för den offentliga upphandlingen: Den offentliga upphandlingen ska vara effektiv, rättssäker och ta tillvara konkurrensen på marknaden, samtidigt som innovativa lösningar främjas samt miljöhänsyn och sociala hänsyn beaktas (prop. 2014/15:1 utg.omr. 2 avsnitt 6).

7.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Följande centrala resultatindikatorer används vid resultatbedömningen mot det förvaltningspolitiska målet:

– andel avbrutna upphandlingar – antal anbudsgivare per upphandling – andel överprövade upphandlingar – andel överprövningar med helt eller delvis bifall i förvaltningsrätten.

I delar av resultatbedömningen beaktas även vissa andra resultat, exempelvis information i rapporter från Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket.

7.3 Resultatredovisning

7.3.1 Antalet anbudsgivare ökar och andelen avbrutna upphandlingar minskar

Diagram 7.1 Genomsnittligt antal anbudsgivare och avbrutna upphandlingar

Genomsnittligt antal anbudsgivare Avbrutna upphandlingar i procent 7 16 6 14 12 5 10 4 8 3 6 2 4 1 2 0 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Genomsnittligt antal anbudsgivare Andel avbrutna upphandlingar Källa: Upphandlingsmyndigheten. Från och med den 1 januari 2021 baseras Upphandlingsmyndighetens statistik om upphandlingar huvudsakligen på uppgifter i upphandlingsannonser. Tidigare samlade myndigheten in underlag för statistik från flera olika datakällor. Det kan därför vara svårt att jämföra den nya statistiken med äldre. Upphandlande myndigheter och enheter ska genom efterannonsering lämna information om genomförda upp-

Utgiftsområde 2

handlingar, bl.a. uppgifter om antal inkomna anbud. Det förekommer dock brister i efterannonseringen, och det saknas därför uppgifter om inkomna anbud för ett stort antal upphandlingar. Det saknas även tillförlitliga uppgifter om antalet avbrutna upphandlingar för 2021. Därför används till större delen uppgifter från 2020 i detta avsnitt.

Det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upphandling ger en viss indikation på hur konkurrensen utvecklas inom den offentliga upphandlingen. De senaste tio åren har det genomsnittliga antalet anbudsgivare varierat mellan 4,1 och 4,8 per upphandling (se diagram 7.1). Under 2020 ökade det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upphandling. Andelen upphandlingar där endast en eller två anbudsgivare deltog uppgick till 35 procent 2020.

Andelen avbrutna upphandlingar är en indikation på hur effektiv den offentliga upphandlingen är. En avbruten upphandling innebär att det har lagts resurser på inköp som inte genomförs, samtidigt som det kan vara bättre att avbryta upphandlingen om det har framkommit att underlaget är bristfälligt. Andelen avbrutna upphandlingar minskade 2018 – 2020 från 14 till 12 procent.

7.3.2 Andelen överprövade upphandlingar är relativt konstant, medan antalet bifallna överprövningar minskar

Diagram 7.2 Överprövade upphandlingar och bifall i förvaltningsrätten

Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Andel överprövade upphandlingar Andel överprövningar prövade i sak med helt eller delvis bifall i FR Källor: Upphandlingsmyndigheten och Domstolsverket.

Överprövningar är en viktig del av rättssäkerheten vid offentliga upphandlingar. Samtidigt kan överprövningar bidra till osäkerhet och förseningar. Det är därför svårt att fastställa en optimal nivå för överprövningar. Andelen upphandlingar som överprövades varierade 2011 – 2020 mellan 7 och 8 procent (se diagram 7.2).

En och samma upphandling kan ge upphov till flera mål i domstol. Totalt avgjordes 2 756 mål om överprövning av förvaltningsrätterna under 2021, vilket var en minskning med nästan 24 procent från 2020. Även antalet inkomna mål minskade betydligt, med över 30 procent, jämfört med 2020.

Andelen överprövningar som fick helt eller delvis bifall i förvaltningsrätten har sjunkit från ca 40 procent 2011 till 18 procent 2020. Förvaltningsrätternas avgöranden överklagades i 486 mål under 2021, vilket var en minskning med över 35 procent jämfört med föregående år.

Utgiftsområde 2

7.3.3 Upphandling som verktyg för att motverka arbetslivskriminalitet

Utredning om en effektivare kontroll av leverantörer vid offentlig

upphandling

Det saknas för närvarande ett system som möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att på ett enkelt sätt genomföra kontroller av leverantörer. En särskild utredare fick i juni 2022 i uppdrag att föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling (dir. 2022:50). Förslagen ska bl.a. främja sund konkurrens och motverka arbetslivskriminalitet.

Uppdrag till Upphandlingsmyndigheten och Boverket om social

hållbarhet vid byggupphandling

Av Arbetsmiljöverkets lägesbild 2021 framgår att byggbranschen är den bransch där det bedöms finnas störst risk för samhällsskada till följd av arbetslivskriminalitet. Ungefär fyra av tio upphandlingar avser bygg-, fastighets- och anläggningsarbete. Upphandlande myndigheter och enheter kan leda och påverka branschen i positiv riktning genom att ställa krav i upphandlingar. Upphandlingsmyndigheten och Boverket fick i september 2021 i uppdrag att tillsammans utveckla ett stöd för att främja att vissa sociala hänsyn tas vid upphandling inom bygg- och anläggningssektorn (Fi2021/03043). Uppdraget redovisades i juni 2022 (Fi2022/02170), se vidare utg.omr. 18 avsnitt 3.3.3.

7.3.4 Nya regler som effektiviserar upphandlingsförfarandet, överprövningarna och tillsynen

Enklare och färre regler för förfarandet i upphandlingar som inte styrs av

de EU-rättsliga upphandlingsdirektiven

För att upphandlande myndigheter och enheter ska kunna arbeta strategiskt med inköp, och leverantörerna ska kunna lämna konkurrenskraftiga anbud, behövs ett tydligt, enkelt och effektivt regelverk. Riksdagen har beslutat om ett förenklat regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden och för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster (prop. 2021/22:5, bet. 2021/22:FiU14, rskr. 2021/22:31).

Regler för en mer förutsebar överprövningsprocess

Snabba domstolsprocesser i samband med överprövning av en upphandling eller ett avtals giltighet ökar effektiviteten i de offentliga inköpen och underlättar goda affärer. Riksdagen har därför bl.a. beslutat om ett lagstadgat skyndsamhetskrav i överprövningsmålen och tidsfrister för parterna att åberopa de omständigheter de vill till stöd för sin talan (prop. 2021/22:120, bet. 2021/22:FiU29, rskr. 2021/22:344).

Bättre förutsättningar för en effektiv tillsyn över den offentliga

upphandlingen

Enligt den nationella upphandlingsstrategin bygger en väl fungerande offentlig upphandling på en tilltro till att det finns en hög rättssäkerhet (Fi2016/00833). En effektiv tillsyn bidrar till att höja kvaliteten i den offentliga upphandlingen och säkerställa att skattepengar används på ett ansvarsfullt sätt. Finansdepartementet remitterade mot denna bakgrund i mars 2022 promemorian En effektivare upphandlingstillsyn (Ds 2022:5). I promemorian föreslås bl.a. att Konkurrensverket ska få fatta beslut om upphandlingsskadeavgift och att möjligheten att besluta om upphandlingsskadeavgift utvidgas. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Utgiftsområde 2

7.3.5 Inköpsorganisationens roll och upphandling av samhällsviktig verksamhet

Upphandlingsmyndighetens rapportering av uppdraget om att stimulera

ändamålsenliga inköpsorganisationer

Upphandlingsmyndigheten fick i december 2020 i uppdrag att följa upp och under 2021 genomföra insatser för att främja utvecklingen av ändamålsenliga inköpsorganisationer och lämna förslag för ett fortsatt arbete (Fi2020/04834). Uppdraget redovisades i februari 2022 i rapporten Att stimulera etableringen av ändamålsenliga inköpsorganisationer (Upphandlingsmyndigheten 2022:1). Myndigheten konstaterar i rapporten att ledningen i upphandlande myndigheter och enheter bör fokusera mer på att över tid bygga upp och säkerställa en organisation som möjliggör upphandlingar där verksamhetsutveckling, hållbarhet och samhällsnytta står i centrum. Vidare föreslås bl.a. att det ska inrättas kvalificerade utbildningar inom området offentliga affärer och att det ska införas standardiserade nationella inköpskategorier. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Stöd vid upphandling till samhällsviktig verksamhet

Ett strategiskt inköpsarbete har visat sig vara en framgångsfaktor för god beredskap vid leveransstörningar. Upphandlingsmyndigheten har enligt uppdrag tagit fram ett fördjupat stöd om hur upphandlande myndigheter och enheter kan integrera krisberedskapsaspekter vid offentlig upphandling.

7.3.6 Bättre förutsättningar för miljömässigt och socialt hållbara upphandlingar

En skyldighet att beakta hållbarhet vid upphandling

I lagrådsremissen En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling, som beslutades i juni 2022, föreslås att en skyldighet införs att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling (Fi2022/01991). Förslagen innebär bl.a. en skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter, om upphandlingens art motiverar det.

Ett utökat stöd om cirkulär och fossilfri upphandling

I februari 2022 fick Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att stärka sitt befintliga stöd i fråga om fossilfri och cirkulär upphandling, samt vidareutveckla och fördjupa vägledning inom alla delar av inköpsprocessen (M2022/00439). Myndigheten ska även genomföra insatser som riktar sig till ledningarna för upphandlande myndigheter och enheter. Insatserna ska stimulera en organisation och styrning av inköpsverksamheten som skapar goda förutsättningar för att upphandling ska kunna bidra till miljö- och klimatmålen på ett effektivt sätt.

Uppföljning av funktionshinderspolitiken på upphandlingsområdet

I september 2021 beslutades om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken 2021 – 2031 (S2021/06595). Samtidigt fick ett antal myndigheter, bl.a. Upphandlingsmyndigheten, i uppdrag att följa upp det nationella målet för funktionshinderspolitiken och genomförandet av detta. Myndighetens uppföljning visar på att det finns en låg kännedom om skyldigheten att i samband med vissa upphandlingar beakta behovet av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Utgiftsområde 2

Bättre möjligheter för idéburna organisationer att ta del av offentliga

kontrakt

I syfte att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden överlämnades i mars 2022 propositionen Idéburen välfärd (prop. 2021/22:135) till riksdagen. Propositionen innehöll bl.a. förslag om en ny lag som innebär att idéburna organisationer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register. Det föreslogs också att upphandlande myndigheter i vissa fall ska ges möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster och i valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen antog delvis förslagen (bet. 2021/22:FiU28, rskr. 2021/22:349). Den nya lagen och ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

7.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Utvecklingen med ett ökat genomsnittligt antal anbudsgivare i upphandlingar under de senaste fem åren är positiv, eftersom den innebär att konkurrensen om de offentliga kontrakten har ökat. En ökad konkurrens bidrar i förlängningen till lägre priser och effektivare användning av offentliga medel. För ett stort antal upphandlingar är dock antalet anbudsgivare fortfarande lågt (färre än tre). De förenklade förutsättningarna för icke-direktivstyrda upphandlingar bedöms kunna bidra till att fler företag ser det som attraktivt att lämna anbud i upphandlingar, och därmed öka utbudet för den offentliga sektorn. Även åtgärderna som syftar till att göra överprövningsprocesserna mer förutsebara kan bidra till att öka antalet anbud, om de potentiella leverantörerna inte ser samma risk för en utdragen process som tidigare.

Att färre upphandlingar blir föremål för överprövning än tidigare, samtidigt som fler leverantörer deltar i upphandlingar, är positivt. Det indikerar att fler är nöjda med hur upphandlingarna genomförs och anser att de är korrekt genomförda, samtidigt som konkurrensen stärks.

Enligt preciseringen av målet för området ska upphandlingen även främja innovativa lösningar samt beakta miljö och sociala hänsyn. Uppdragen om cirkulär upphandling och tillgänglighet bedöms kunna bidra till detta. Regeringen bedömer att det finns en stor variation när det gäller hur upphandlande myndigheter och enheter hanterar sina inköp, men att allt fler har ett mer strategiskt synsätt. Ett sådant synsätt bidrar också till uppfyllelsen av målet.

7.5 Politikens inriktning

Den offentliga upphandlingen ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål, såsom klimat- och miljömål samt mål om social hållbarhet.

Det behövs fortsatt en ändamålsenlig styrning och organisering av inköpsarbetet, som utgår från de upphandlande myndigheternas och enheternas olika förutsättningar, för att utnyttja upphandlingens fulla potential att bidra till att nå samhälleliga mål. En styrning av inköpsarbetet ger förutsättningar för ett proaktivt, affärsmässigt och ansvarsfullt inköpsarbete. Det kan även leda till att korruption motverkas, t.ex. genom att tillfällen för otillbörlig påverkan begränsas. Arbetet med att främja en utvecklad styrning fortsätter.

En ändamålsenlig styrning är även ett effektivt verktyg för att motverka arbetslivskriminalitet inom ramen för offentliga affärer. Regeringen fortsätter arbetet med att

Utgiftsområde 2

stärka kontrollen genom att få till stånd ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid deltagande i valfrihetssystem. På EU-nivå ökar intresset för hur offentlig upphandling kan bidra till att uppnå olika samhälleliga mål. Sverige kommer att överväga lösningar för att kunna uppnå sådana mål, samtidigt som upphandlingsregelverkets möjligheter till strategiskt inköpsarbete tillvaratas och förslagen anpassas till nationella förutsättningar.

Små företag är centrala för Sveriges ekonomi. Regeringen anser att det är viktigt att dessa företag har tillgång till upphandlingsmarknaderna eftersom det kan stärka deras konkurrenskraft. Det är även viktigt att tillvarata idéburna organisationers möjligheter att bidra till en stark välfärd. Regeringen avser därför att följa utvecklingen av små företags och idéburna organisationers deltagande i upphandlingar och i valfrihetssystem.

7.6 Budgetförslag

7.6.1 1:17 Upphandlingsmyndigheten

Tabell 7.1 Anslagsutveckling 1:17 Upphandlingsmyndigheten

Tusental kronor

2021 Utfall 94 665 Anslagssparande -16 2022 Anslag 111 079 1 Utgiftsprognos 109 994

2023 Förslag 112 259

2 2024 Beräknat 112 321 3 2025 Beräknat 114 805 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 109 339 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 109 339 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Upphandlingsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 7.2 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för

1:17 Upphandlingsmyndigheten

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

111 079 111 079 111 079

Pris- och löneomräkning 2 1 180 4 242 6 792 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -3 000 -3 066 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 112 259 112 321 114 805

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. Regeringen föreslår att 112 259 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 112 321 000 kronor respektive 114 805 000 kronor.

Utgiftsområde 2

8 Korrekta utbetalningar från

välfärdssystemen

8.1 Mål för området

Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen är att utbetalningarna från dessa system ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150).

8.2 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Utöver målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen finns sedan 2021 en etablerad struktur för en övergripande, långsiktig och tydlig styrning av arbetet med att upptäcka och motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Den nya strukturen är uppbyggd utifrån dels det övergripande målet, dels bestämmelserna i förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Den senare förordningen omfattar vissa statliga välfärdssystem och utbetalningar från arbetslöshetskassor. Ekonomistyrningsverket (ESV) ska samordna det arbete som utförs enligt förordningen. Vid myndigheten har även ett råd för korrekta utbetalningar inrättats. Rådet ska främja samverkan mellan de myndigheter som representeras i rådet.

ESV ska vart tredje år redovisa en fördjupad lägesbeskrivning som innehåller en redogörelse för resultaten av genomförda omfattningsstudier, en bedömning av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar, analyser av orsakerna till felaktiga utbetalningar samt en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa korrekta utbetalningar och vilken effekt de har haft. ESV ska lämna sin första fördjupade lägesbeskrivning i mars 2023. ESV ska därutöver årligen för regeringen redovisa en samlad lägesbeskrivning av det arbete som har bedrivits av berörda myndigheter och aktörer för att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen kommer med utgångspunkt i ESV:s redovisningar och myndigheternas resultatredovisningar årligen redovisa resultatet av arbetet i budgetpropositionen. Med kunskap om de felaktiga utbetalningarnas omfattning och orsaker samt om åtgärdernas effekter är det möjligt att prioritera resurser till rätt åtgärder, och att bedriva ett målinriktat och effektivt arbete.

Måluppfyllelsen inom området redovisas efter en helhetsbedömning utifrån ett flertal indikatorer: – upptäckta felaktigt utbetalda belopp i förhållande till de totala utbetalningarna – antal återkrav – antal polisanmälningar – andelen i befolkningen som anser att det är lätt att göra rätt vid ansökan om bidrag – andelen i befolkningen med tillåtande attityder till olika former av bidragsbrott – andelen i befolkningen som upplever att risken för att bli ertappad med bidragsbrott är låg.

Utgiftsområde 2

Den första indikatorn syftar till att följa upp de delar av målet som avser att utbetalningarna ska vara korrekta och att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Indikatorerna antal återkrav och polisanmälningar syftar till att följa upp i vilken omfattning som fel åtgärdas. De tre sista indikatorerna syftar till att följa upp attityder till bl.a. olika typer av bidragsbrott.

En grundläggande förutsättning för att förebygga felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är att det ska vara lätt att göra rätt vid ansökan om bidrag och ersättningar. Allmänhetens attityder till bl.a. bidragsbrott och myndigheternas kontroller har också betydelse för omfattningen av de felaktiga utbetalningarna, bl.a. genom möjligheten att rationalisera sitt agerande inför sig själv eller andra. Tröskeln för att begå bidragsbrott kan antas vara lägre om omgivningen anser att detta är acceptabelt. Den upplevda upptäcktsrisken vad gäller bidragsbrott kan vidare antas påverka benägenheten att begå bidragsbrott och därigenom omfattningen av felaktiga utbetalningar.

Utöver indikatorerna används följande bedömningsgrunder för att redovisa resultat inom området:

– betydande risker för felaktiga utbetalningar och utvecklingen av dessa risker – bedömning av vilka ersättningssystem som har en särskilt hög risk för felaktiga utbetalningar.

ESV har fått i uppdrag av regeringen att analysera uppfyllelsen av målet för området och att föreslå vilka kompletterande resultatindikatorer som kan användas för den årliga uppföljningen (Fi2021/04004). Uppdraget redovisades den 30 juni 2022 och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

8.3 Resultatredovisning

8.3.1 Samlad styrning och uppföljning av arbetet med att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

De upptäckta felaktiga utbetalningarna har ökat

Med felaktiga utbetalningar avses enligt förordningen om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen sådana utbetalningar från välfärdssystemen som sker trots att villkoren för att ta del av ersättningen inte är uppfyllda. Felaktiga utbetalningar kan bl.a. upptäckas genom information från den enskilde, vid handläggning av enskilda ärenden, genom kontroller och genom underrättelser från en annan myndighet eller aktör än den utbetalande.

Utgiftsområde 2

Tabell 8.1 Upptäckta felaktiga utbetalningar

Miljoner kronor och procent 2019 2020 2021 Andel av Andel av Andel av totalt utbetalt totalt utbetalt totalt utbetalt Belopp belopp Belopp belopp Belopp belopp 1 Arbetsförmedlingen 267 - 230 - 225 0,4 2 Arbetslöshetskassorna 132 1 199 0,8 266 1,2 CSN 1 620 1,7 628 1,5 727 1,6 Försäkringskassan 1 026 0,5 1 718 0,8 1 663 0,7 Migrationsverket 10 - 8 2 - 1,4 Pensionsmyndigheten 1 104 - 94 - 130 -

Totalt

2 159 1,1 2 877 1,3 3 011 1,1

Anm.: Myndigheterna och arbetslöshetskassorna ovan betalar ut medel från välfärdssystemen. Könsuppdelad statistik saknas. 1 Arbetsförmedlingen, CSN och Pensionsmyndigheten har redovisat återkrav som har expedierats. 2 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har rapporterat statistiken och visar på ett genomsnitt av 24 olika arbetslöshetskassors statistik. I beloppen ingår även det som kvittats, bedömts som god tro, eftergetts eller avskrivits. I kolumnen för 2019 anges ett genomsnitt för 2017 – 2019. 3 Eftersom några av myndigheterna har rapporterat återkrav är siffrorna för upptäckta felaktiga utbetalningar inte helt jämförbara. Härutöver har myndigheterna använt sig av olika definitioner av vad som avser en felaktig utbetalning. Källor: Rapporten Målet att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystem – en samlad analys (ESV 2022:33) och berörda myndigheters årsredovisningar för 2021. Det totala beloppet för upptäckta felaktiga utbetalningar ökade mellan 2019 och 2021 (se tabell 8.1). I förhållande till de totalt utbetalda beloppen hade CSN en högre andel upptäckta felaktiga utbetalningar under 2021 än övriga berörda myndigheter (se tabell 8.1). Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar är högre för studiemedel för studier utomlands än för studiemedel för studier i Sverige. Det finns större risk för felaktiga utbetalningar av studiemedel för studier utomlands, eftersom prövningen baseras på intyg och då det för dessa studier finns sämre förutsättningar för kontroll av de studerandes studieaktivitet. Av allt studiestöd som betalades ut under 2021 återkrävdes eller avräknades 1,6 procent, vilket var 0,1 procentenhet mer än 2020. År 2021 startade CSN ett projekt för att minska riskerna för felaktiga utbetalningar.

Pensionsmyndigheten stod för den största procentuella ökningen av upptäckta felaktiga utbetalningar mellan 2020 och 2021, vilket bl.a. berodde på att en riktad efterkontroll mot fastställd inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital inom bostadstillägg gjordes under 2021. Under 2021 ökade även antalet kontrollärenden, vilket berodde på fler anmälningar från såväl externa parter som inom Pensionsmyndigheten. Vid arbetslöshetskassorna ökade de upptäckta felaktiga utbetalningarna med 0,4 procentenheter mellan 2020 och 2021. Detta berodde bl.a. på att arbetslöshetskassorna på grund av pandemin fick ett kraftigt ökat ärendeinflöde 2020 jämfört med tidigare år och på att vissa regler i arbetslöshetsförsäkringen ändrats. Vid Försäkringskassan och Migrationsverket minskade de upptäckta felaktiga utbetalningarnas andel av det totalt utbetalda beloppet under 2021 jämfört med 2020. Det sammanlagda beloppet för upptäckta felaktiga utbetalningar vid Försäkringskassan har dock ökat sedan 2019. Den främsta orsaken är att fler kontrollutredningar och mer träffsäkra riskbaserade kontroller har genomförts, men fler anmälningar från andra myndigheter och aktörer har också bidragit till ökningen. Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar vad gäller framför allt assistansersättning, barnbidrag, bostadstillägg, föräldrapenning, sjukpenning och underhållsstöd är kvar på en hög nivå. Vad gäller bostadstillägg och sjukpenning ökade andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av de totala utbetalningarna 2021 jämfört med 2020, medan andelen upptäckta felaktiga utbetalningar minskade för assistansersättningen, föräldrapenningen och underhållsstödet.

Utgiftsområde 2

Hur stor andel av de uppskattade totala felaktiga utbetalningarna som upptäcks varierar mellan de ersättningar som omfattas av förordningen om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Det kan t.ex. bero på vilka kontrollmöjligheter som finns, hur stort antal kontroller som görs i förhållande till antalet felaktigheter och med vilken precision som omfattningen av de felaktiga utbetalningarna tidigare har uppskattats. Detta illustreras exempelvis av att Försäkringskassan bedömer att endast enstaka procent av de uppskattade faktiska felutbetalningarna upptäcks för vissa förmåner, medan en betydande del upptäcks för andra förmåner. Ett exempel på en ersättning där en liten andel av de uppskattade totala felaktiga utbetalningarna upptäcks är den tillfälliga föräldrapenningen.

Antalet återkrav har ökat

När en felaktig utbetalning upptäckts utreds om beloppet ska återkrävas enligt gällande regelverk. En bedömning görs ofta utifrån det utbetalda beloppet, vem som har orsakat felet och om det finns skäl att efterge beloppet. De berörda myndigheterna och arbetslöshetskassorna tillämpar olika regelverk och rutiner för eftergifter och beloppsgränser för återkrav, vilket påverkar antalet ärenden och belopp (se tabell 8.2). Att återkraven kan vara större än de upptäckta felutbetalningarna ett år kan också bero på att återkraven och de upptäckta felen inte avser samma tidsperiod.

Tabell 8.2 Antal återkrav

Antal och miljoner kronor 2019 2020 2021 Ärenden Belopp Ärenden Belopp Ärenden Belopp Arbetsförmedlingen 5 333 267 4 830 230 6 090 225 Arbetslöshetskassorna 1 30 472 132 45 775 199 58 112 266 CSN 2 55 597 620 55 120 628 74 352 727 Försäkringskassan 208 266 1 691 211 981 2 365 249 311 2 575 Pensionsmyndigheten 5 118 77 3 578 73 3 682 110

Totalt 305 100 2 787 321 284 3 495 391 547 3 903

Anm.: Migrationsverket saknar möjlighet att återkräva felaktigt utbetalda ersättningar. Könsuppdelad statistik saknas. 1 För 2019 är antal ärenden och belopp för arbetslöshetskassorna ett genomsnitt för 2017 – 2019. 2 Antal personer och inte antalet ärenden. Källa: Rapporten Målet att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystem – en samlad analys (ESV 2022:33). Antalet beslut om återkrav ökade 2021 vid samtliga berörda myndigheter och arbetslöshetskassor. En orsak till ökningen var sannolikt att myndigheterna intensifierade sitt kontrollarbete. Vid Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna har antalet ansökningar avseende vissa förmåner ökat kraftigt till följd av spridningen av sjukdomen covid-19, vilket kan vara en ytterligare orsak till det ökade antalet återkrav. Ökningen av antalet avslutade ärenden vid Försäkringskassan kan framför allt förklaras av att antalet återkrav av slutligt bostadsbidrag ökade till följd av en förändring i inkomstavstämningen i bostadsbidraget. Det medförde att det under 2021 skedde två avstämningar av slutligt bostadsbidrag avseende två olika bidragsår. År 2021 utgjorde ärenden om slutligt bostadsbidrag 47 procent av antalet återkravsärenden. Det höga antalet återkrav avseende förmånen är en följd av bostadsbidragets konstruktion, med preliminära beslut som baseras på den försäkrades uppskattning av sin årsinkomst.

Återkraven betalas dock inte i samma takt som nya återkrav tillkommer. De senaste två åren har en kraftig ökning av återkravsärenden skett vid Försäkringskassan, samtidigt som återbetalningarna ligger på en i stort sett oförändrad nivå. Fordringsstocken, dvs. det totala beloppet som fordringarna uppgår till, vid Försäkringskassan ökade med ca 1 miljard kronor mellan 2020 och 2021. Vid

Utgiftsområde 2

Arbetsförmedlingen minskade däremot fordringsstocken 2019 – 2021. Detta beror enligt myndigheten bl.a. på att gäldenärer som inte betalat sin skuld söks upp i ett tidigt skede.

Antalet polisanmälningar har ökat vid flertalet av myndigheterna och

arbetslöshetskassorna

I de fall felaktiga utbetalningar upptäckts som misstänks bero på att en enskild avsiktligt eller av grov oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden, kan en s.k. kontrollutredning genomföras för att fastställa om en polisanmälan ska göras eller inte. Endast en liten del av alla kontrollutredningar resulterar i en polisanmälan. Det handlar främst om misstänkta bidragsbrott, men kan också avse andra brottsmisstankar, exempelvis misstänkt urkundsförfalskning.

Tabell 8.3 Antal polisanmälningar

Antal 2019 2020 2021 Arbetsförmedlingen 47 83 155 Arbetslöshetskassorna 1 859 976 1 501 CSN 735 591 390 Försäkringskassan 4 248 5 661 5 889 Migrationsverket 510 190 24 Pensionsmyndigheten 51 93 116

Totalt 6 450 7 594 8 075

Anm.: Könsuppdelad statistik saknas. 1 För 2019 redovisas ett genomsnitt för 2017 – 2019. Källa: Rapporten Målet att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystem – en samlad analys (ESV 2022:33). Antalet polisanmälningar ökade under 2021 jämfört med 2020 vid Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (se tabell 8.3). Vid Arbetsförmedlingen mer än fördubblades antalet polisanmälningar som avsåg misstänkta bidragsbrott, vilket delvis var en följd av att bidragsbrottslagens (2007:612) tillämpningsområde fr.o.m. den 1 juli 2020 utvidgades till att omfatta även ekonomiska stöd som avser en enskild person, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde. Antalet polisanmälningar gjorda av Försäkringskassan är störst inom förmånerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och barnbidrag, som alla är förmåner med många beslut. Färre polisanmälningar gjordes 2021 än under 2020 vad gäller tillfällig föräldrapenning, vilket berodde på att färre utredningar hade gjorts. Vid Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna ökade antalet ansökningar om vissa förmåner till följd av spridningen av covid-19, vilket möjligen har påverkat ökningen av antalet polisanmälningar. Vid CSN och Migrationsverket minskade antalet polisanmälningar, vilket också delvis har en koppling till pandemin. Enligt CSN har myndigheten prioriterat handläggningen av ansökningar framför arbetet med polisanmälningar. Vidare avsåg flera av myndighetens utredningar misstänkta organiserade försök att begå bidragsbrott. Eftersom dessa var resurskrävande att utreda ledde detta till ett minskat antal polisanmälningar. Migrationsverkets polisanmälningar är ofta kopplade till att asylsökande inte har anmält inkomst av arbete i tid. En förklaring till minskningen av antalet polisanmälningar vid Migrationsverket kan bl.a. vara att asylsökande under pandemin har haft svårare att hitta arbete.

Utgiftsområde 2

Antalet anmälda bidragsbrott har ökat över tid

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott enligt bidragsbrottslagen hos Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning inte bedöms som bidragsbrott. Eftersom varje utbetalningstillfälle enligt praxis räknas som ett bidragsbrott är det inte ovanligt att ett och samma ärende avser flera brottsmisstankar. Det innebär t.ex. att enskilda personer kan ge upphov till ett stort antal anmälda brott.

Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten samt kommuner och arbetslöshetskassor ska enligt bidragsbrottslagen göra en anmälan till Polismyndigheten om det kan misstänkas att ett bidragsbrott har begåtts. Antalet anmälda bidragsbrott låg relativt stabilt från det att bidragsbrottslagen trädde i kraft 2008 t.o.m. 2015. Sedan 2017 har det skett en stor ökning av anmälda brott (se diagram 8.1). Ökningen består till stor del av anmälda brott som riktar sig mot bidrags- och ersättningssystem som Försäkringskassan ansvarar för. Försäkringskassan har också intensifierat sitt kontrollarbete de senaste åren. Eftersom antalet anmälda bidragsbrott i hög grad är beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem finns det anledning att tro att den ovan nämnda förändringen snarare beskriver myndigheternas arbete än den faktiska brottsligheten.

Diagram 8.1 Anmälda brott enligt bidragsbrottslagen

Antal 30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Bidragsbrottslagen, totalt varav mot Försäkringskassan Anm.: Könsuppdelad statistik saknas. Källa: Brottsförebyggande rådet.

Antalet personuppklarade brott har ökat över tid

Personuppklarade brott är sådana där en misstänkt person har lagförts för brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats. Det innebär att det för alla personuppklarade brott finns minst en registrerad misstänkt person och att det har bedrivits en utredning.

Antalet personuppklarade brott enligt bidragsbrottslagen ökade kontinuerligt fram t.o.m. 2020 (se diagram 8.2). Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten hade 2018 – 2020 i uppdrag att förbättra hanteringen av bidragsbrott (Ju2018/03037). Enligt myndigheternas slutredovisning av uppdraget var ökade resurser, kompetens och samverkan mellan myndigheterna en bidragande orsak till ökningen av antalet personuppklarade brott (Ju2019/03454). Enligt rapporten Pandemins påverkan på flödet i rättskedjan (Brottsförebyggande rådet 2021:4) kan ökningen av antalet personuppklarade bidragsbrott under perioden april – december 2020 även förklaras av

Utgiftsområde 2

att myndigheterna hade möjlighet att arbeta mer med både äldre och nyinkomna ärenden rörande bidragsbrott på grund av att utbildningar inom myndigheterna ställdes in till följd av pandemin.

Under 2021 minskade dock antalet personuppklarade brott. Minskningen bör dock ses mot bakgrund av den särskilt höga nivån på personuppklarade brott 2020 och av att antalet anmälda brott minskade 2021.

Diagram 8.2 Personuppklarade brott enligt bidragsbrottslagen

Antal 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 14 15 16 17 18 19 20 21

Anm.: Könsuppdelad statistik saknas. Källa: Brottsförebyggande rådet.

Antalet lagföringsbeslut har ökat under senare år

Antalet lagföringsbeslut, dvs. antalet domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser, med bidragsbrott som huvudbrott ökade från 289 beslut 2016 till 1 085 beslut 2021. Av lagföringsbesluten 2021 avsåg 460 kvinnor och 625 män. Det går inte att göra direkta jämförelser mellan lagföringsbesluten och anmälda eller personuppklarade brott, då statistiken bl.a. hämtas från olika system och tas fram på olika sätt. Under 2020 var villkorlig dom genom domslut det vanligaste lagföringsbeslutet (730 beslut), följt av strafföreläggande (235 beslut), böter genom domslut (50 beslut) och åtalsunderlåtelse (47 beslut). Under 2021 avsåg 30 beslut fängelse med en genomsnittlig strafflängd om 30 månader.

Andelen av befolkningen som anser att det är lätt att göra rätt har inte

ökat

Inom ramen för uppdraget till ESV att analysera måluppfyllelsen (Fi2021/04004) genomförde myndigheten i början av 2022 en undersökning om allmänhetens inställning till bl.a. bidragsbrott. Resultaten från denna attitydundersökning jämförs nedan (se tabell 8.4) med en snarlik undersökning som genomfördes 2018 av Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (KUT-delegationen).

Svarsmönstren i 2018 och 2022 års undersökningar är snarlika, men en något lägre andel i 2022 års undersökning instämmer i påståendet att det är enkelt att göra rätt när man ansöker om bidrag (från 24 till 20 procent). Samtidigt har andelen tveksamma ökat något (från 42 till 47 procent). De höga andelarna osäkra kan generellt sett spegla att en relativt låg andel av de svarande har erfarenhet av att ansöka om bidrag eller förmåner från välfärdssystemen, vilket gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Utgiftsområde 2

Andelen i befolkningen med tillåtande attityder till bidragsbrott har blivit

lägre

I tabell 8.4 jämförs inställningen till olika former av bidragsbrott mellan KUTdelegationens och ESV:s undersökningar från 2018 respektive 2022.

Tabell 8.4 Attityder till olika former av bidragsbrott

Procent som svarat ”ganska allvarligt” eller ”mycket allvarligt” 1 2 2018 2022 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Hur allvarligt tycker du att följande handlingar

är?

Att arbeta svart samtidigt som man får sjukpenning eller arbetslöshetsersättning 90 90 90 92 89 91 Att arbeta svart samtidigt som man tar ut studiebidrag och studielån 75 70 73 80 76 78 Att ta ut tillfällig föräldrapenning (vab) och vara hemma med barn som inte är sjuka 65 68 66 87 84 86 Att inte anmäla ändrade förhållanden såsom ändrad inkomst, flytt eller förändrat hälsotillstånd som skulle minska storleken på bidraget eller ersättningen från myndigheten 81 77 80 89 84 86 Att inte meddela att man bor ihop med någon för att få ut mer ersättning 86 83 84 85 84 85 Anm.: I tabellen anges de påståenden som användes i 2022 års undersökning. I 2018 års undersökning formulerades flera av påståendena något annorlunda. 1 Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (2019): Bidragsmoralen i samhället – En aktuell lägesbild av inställningen till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Rapport 2). 2 Målet att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystem – en samlad analys, (ESV 2022:33).

En jämförelse av resultaten från attitydundersökningarna indikerar att attityderna till bidragsbrott har blivit mindre tillåtande. För tre av de fem undersökta formerna av bidragsbrott har attityderna blivit mindre tillåtande och för två av formerna finns det inga tecken på att attityderna har förändrats. Det finns inte några större skillnader i attityder mellan män och kvinnor.

Den upplevda upptäcktsrisken vid bidragsbrott har sjunkit

Den upplevda upptäcktsrisken vid bidragsbrott hade sjunkit i den undersökning som ESV gjorde 2022 jämfört med den undersökning som KUT-delegationen gjorde 2018. I 2022 års attitydundersökning uppgav 36 procent av de svarande att de instämde i påståendet att myndigheterna skulle upptäcka om de själva eller någon i deras omgivning ”fuskade med bidrag”. I 2018 års undersökning var motsvarande andel 43 procent. Andelen som svarade ”tveksam, vet ej” hade samtidigt ökat från 24 till 30 procent.

Sannolikt finns det ett starkt samband mellan att den upplevda upptäcktsrisken har minskat och att en väsentligt lägre andel i 2022 års undersökning angav att myndigheterna är överdrivet noggranna i sina kontroller. I 2022 års attitydundersökning instämde endast 7 procent i detta påstående, medan 51 procent inte instämde i detta (44 procent svarade tveksam/vet ej). Svaren skiljer sig från de som lämnades i samband med 2018 års attitydundersökning, då 22 procent instämde i påståendet, medan 39 procent svarade ”tveksam, vet ej”.

Samma undersökningar visar också att det finns ett starkt stöd bland allmänheten för att myndigheterna ska stärka sina kontroller och kunna utbyta mer information. Exempelvis angav 70 procent i 2022 års undersökning att de instämde helt (svarsalternativ fem på en femgradig skala) i påståendet att myndigheterna borde få utbyta mer information med varandra i kontrollsyfte.

Utgiftsområde 2

Fortsatt betydande risker för felaktiga utbetalningar

I sitt betänkande Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59) bedömde KUT-delegationen att assistansersättning, tillfällig föräldrapenning, stöd för nystartsjobb, lönebidrag och ersättning för höga sjuklönekostnader var ersättningssystem med särskilt hög risk för felaktiga utbetalningar. Generellt bedömdes omfattningen av felaktiga utbetalningar vara stor i ersättningssystem med utbetalningar till företag och andra aktörer som verkar inom välfärdsområdet. En stor del av de felaktiga utbetalningarna inom dessa system bedömdes gå till oseriösa eller kriminella aktörer. Vidare gjordes bedömningen att de mest betydande systemöverskridande riskerna var svartarbete i kombination med ersättning, arbete i kombination med ersättning, felaktig sjukpenninggrundande inkomst och felaktiga folkbokföringsuppgifter om bosättning i Sverige. I betänkandet Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2020:35) konstateras att företag används som brottsverktyg i ökande utsträckning och att identitetsmissbruk förekommer inom välfärdsbrottsligheten. I rapporten Myndighetsgemensam lägesbild organiserad brottslighet 2021 (Polismyndigheten 2021) bedöms välfärdsbrottsligheten möjliggöra fortsatt tillväxt av den organiserade brottsligheten, då kriminella i vissa fall använder utbetalningar från välfärdssystemen som ett slags grundförsörjning och riktade angrepp mot utbetalande system genererar stora brottsvinster.

Baserat på de upptäckta felaktiga utbetalningarna som har polisanmälts bedöms bidragsbrott inom assistansersättning, arbete i kombination med ersättning och bidragsbrott till följd av felaktiga uppgifter om bosättning vara betydande risker (Försäkringskassans årsredovisning för 2021). Ett annat riskområde är övriga fel orsakade av enskilda som beror på att felaktiga uppgifter lämnas vid ansökan eller att ändrade förhållanden under tid med ersättning inte anmäls, utan att något bidragsbrott begåtts. En riktad kontroll inom assistansersättningen visade att 12 procent av de personliga assistenterna redovisade arbetstid för samma dagar som de hade fått hel dagersättning (sjukpenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning) under 2020. De flesta beslut om återkrav vid Arbetsförmedlingen 2021 avsåg stöd för nystartsjobb och lönebidrag. Beloppsmässigt utgjorde dessa bidrag knappt 71 procent av de beslutade återkraven vid myndigheten, vilket indikerar att det inom dessa två ersättningssystem fortfarande finns en hög risk för felaktiga utbetalningar.

Den samlade styrningen av det statliga arbetet mot felaktiga

utbetalningar har stärkts

Kunskap om felens omfattning och orsaker är nödvändig för att göra samhällets insatser mot bidragsbrott, andra brott och felaktiga utbetalningar än mer effektiva. Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten har därför fått i uppdrag att studera i vilken omfattning det sker felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och vad dessa fel beror på (Fi2022/00107). Till grund för uppdraget ligger bl.a. de riskanalyser, där betydande risker för felaktiga utbetalningar kartlagts, som de berörda myndigheterna redovisade hösten 2021. Utifrån myndigheternas omfattningsstudier ska ESV bedöma den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar och redovisa resultatet till regeringen senast den 1 mars 2023. Bedömningar av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar ska enligt förordningen om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen göras vart tredje år, med början 2023 (se avsnitt 8.2).

Flera uppdrag som kan bidra till en minskning av de felaktiga utbetalningarna har beslutats, bl.a. om ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (dir. 2022:25).

Utgiftsområde 2

En särskild utredare har i uppdrag att genomföra bildandet av en ny myndighet – Utbetalningsmyndigheten (dir. 2022:8). Myndigheten ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt ta över ansvaret för att betala ut vissa förmåner och stöd från de statliga välfärdssystemen. Myndigheten ska också genomföra systemövergripande dataanalyser och granskningar. Utbetalningsmyndigheten ska inleda sin verksamhet under 2024.

Statliga och kommunala myndigheter samt arbetslöshetskassor behöver ha god tillgång till relevant information om enskilda personer och företag för att fatta korrekta beslut om ersättningar från välfärdssystemen. I departementspromemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13) föreslås bl.a. att det införs en generell möjlighet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda. Enligt förslaget ska sådana uppgifter få lämnas till en annan myndighet om de behövs för att fullgöra författningsreglerad verksamhet, om inte övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset att uppgifterna lämnas ut. Promemorian har remitterats.

Den statliga lönegarantin bedöms vara föremål för omfattande missbruk, vilket bl.a. konstateras i betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37). Riksrevisionen bedömer i rapporten Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4) att kostnaderna för missbruket av lönegarantin i konkurser uppgår till 100 – 150 miljoner kronor per år. Skatteverket har lämnat förslag på åtgärder för att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden (Fi2021/03377). Skatteverkets förslag har remitterats.

Försäkringskassan har haft i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att kontrollera s.k. A1-intyg. Dessa intyg används för att visa vilket lands socialförsäkringslagstiftning som gäller för den som arbetar eller är anställd i mer än ett land inom EU, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Schweiz och Storbritannien (S2022/01060). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 18 juni 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att Försäkringskassan bedömer att myndighetens handläggning fungerar tillfredsställande och att utredningarna håller god kvalitet. När det gäller intyg utfärdade av andra länder så förekommer det att myndigheten tar kontakt med institutioner i andra länder för att utreda felaktigheter och att intyg därefter återkallas. Försäkringskassan saknar dock underlag för att kunna bedöma hur stor risken är att intyg från andra länder är felaktiga. Försäkringskassan bedömer att en ökad digital hantering kan bidra till att minska risken för felaktigheter och för motstridigheter mellan myndighetens uppgifter och uppgifter från andra länder. En ökad digital hantering kan också bidra till en säkrare och mer effektiv administration, bl.a. vid utlämnande av intyg till andra myndigheter i Sverige. Försäkringskassan och Skatteverket bedömer vidare att det i nuläget inte finns tillräckligt underlag för att förorda någon ny form av socialförsäkringsinspektioner i Sverige.

8.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att målet om att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas delvis har uppfyllts. Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten fick resurstillskott 2021 och 2022 för att stärka arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

År 2021 ökade antalet återkrav och polisanmälningar vid samtliga respektive flertalet berörda myndigheter. Det kan sannolikt förklaras av att myndigheterna har

Utgiftsområde 2

intensifierat arbetet för att minska de felaktiga utbetalningarna. Det kan dock också delvis vara en indikation på att det faktiska antalet felaktiga utbetalningar har ökat. Det förstärkta arbetet väntas över tid leda till att antalet upptäckta felaktiga utbetalningar kommer att öka vid myndigheterna kommande år. Tidigare skattningar som har gjorts av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar, bl.a. av KUT-delegationen (SOU 2019:59), visar att andelen felaktiga utbetalningar som inte upptäcks är mycket stor inom vissa förmåner, t.ex. tillfällig föräldrapenning och assistansersättning. Det finns även fortsatt betydande risker för felaktiga utbetalningar kopplade till bl.a. arbete i kombination med ersättning och felaktiga uppgifter om bosättning. Återkraven avseende stöd för nystartsjobb och lönebidrag är alltjämt betydande.

År 2018 – 2022 har attityderna till bidragsbrott utvecklats till att vara mindre tillåtande, vilket kan innebära att tröskeln att begå bidragsbrott har blivit högre. Den upplevda upptäcktsrisken vid brott med bidrag har dock sjunkit under samma tidsperiod, vilket kan innebära en ökad benägenhet att begå bidragsbrott. Andelen i befolkningen som anser att det är lätt att göra rätt när man ansöker om bidrag är oförändrad eller har blivit något lägre de senaste fyra åren. Sammantaget är dessa attitydförändringar relativt begränsade, och regeringen bedömer att de sannolikt inte haft någon större påverkan på omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen.

Regeringen bedömer att myndigheternas arbete, det förstärkta samarbetet samt den nya strukturen och samordningen, som följer av förordningen om arbetet med att säkerställa för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, har bidragit positivt till måluppfyllelsen. Samtidigt bedöms resultaten inom området till viss del ha påverkats negativt till följd av spridningen av covid-19. CSN har t.ex. prioriterat handläggning av ansökningar framför arbetet med t.ex. polisanmälningar. Försäkringskassan har vidare till viss del prioriterat handläggningen av de tillfälliga och anpassade ersättningarna under pandemin framför kontroller inom bl.a. föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

8.5 Politikens inriktning

8.5.1 Arbetet mot felaktiga utbetalningar stärks Felaktiga utbetalningar och brottslighet riktad mot välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem undergräver förtroendet för systemen. Betydande belopp betalas ut felaktigt från olika välfärdssystem varje år och andelen misstänkta bidragsbrott är hög. Det finns också indikationer på att den mer systematiska och avancerade brottsligheten mot välfärdssystemen ökar, exempelvis genom att företag och falska identiteter används som brottsverktyg och genom att oseriösa aktörer etablerar sig i välfärden. För att värna legitimiteten och förtroendet för välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem är det avgörande att utbetalningar sker enbart till personer som är berättigade till stöd.

Regeringen anser att myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna ska stärkas. Särskilt prioriterat är arbetet med att bekämpa den organiserade brottslighetens utnyttjande av välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem. Felaktiga utbetalningar på kommunal och regional nivå ska kartläggas. Regeringen avser att införa ett särskilt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Detta kan exempelvis ske genom en utvidgning av bidragsbrottslagen.

Det statliga tandvårdsstödet missbrukas av oseriösa aktörer. Mot denna bakgrund har Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen fått i uppdrag att bl.a. stärka samarbetet kring kontroll, uppföljning och tillsyn av tandvårdens aktörer (S2022/03249 och S2022/03250). Regeringen föreslår att medel

Utgiftsområde 2

tillförs för att finansiera en stärkt kontroll av det statliga tandvårdsstödet (se utg. omr. 9 avsnitt 4 Hälso- och sjukvårdspolitik).

Regeringen bedömer att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor behöver ha bättre tillgång till information om enskilda personer och företag. Stärkta möjligheter att utbyta information är ett viktigt verktyg i arbetet mot felaktiga utbetalningar.

Felaktiga folkbokföringsuppgifter används av kriminella för att bl.a. tillskansa sig välfärdsförmåner och bidrag. Regeringen föreslår att medel tillförs Skatteverket för att förbättra folkbokföringen genom en folkräkning (se utg. omr. 3 avsnitt 2.8.1).

Utgiftsområde 2 Bilaga

1 Inledning

I denna bilaga lämnas en mer detaljerad redogörelse för den statliga förvaltningens organisation och utveckling. Vidare ges en övergripande redovisning av personalstrukturen m.m. inom staten. En ständigt pågående utveckling och förnyelse av statsförvaltningen är en förutsättning för att regeringens politik ska få genomslag inom alla områden. Utvecklingsarbete bedrivs både av regeringen och av myndigheterna.

2 Den statliga förvaltningens organisation och utveckling

2.1 Antal myndigheter

Statskontoret redovisar i sin rapport Statsförvaltningen i korthet (Statskontoret 2021) att det den 1 januari 2022 fanns 343 myndigheter under regeringen. Regeringen inrättade detta datum 2 nya myndigheter, Institutet för mänskliga rättigheter och Myndigheten för psykologiskt försvar. Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter från år till år varit relativt stabilt (se diagram 2.1), förutom mellan 2014 och 2015 då Polismyndigheten bildades genom en sammanslagning av Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 regionala länspolis-myndigheterna. I ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt.

Diagram 2.1 Antal myndigheter under regeringen

Antal myndigheter 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2005 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Källa: Statskontoret.

Utgiftsområde 2 Bilaga

2.2 Den statliga närvaron i landet

Antalet sysselsatta i statlig sektor har ökat i alla län utom i Norrbottens, Västmanlands och Västernorrlands län under tidsperioden 2016 – 2020. Storstadslänen stod för ca 55 procent av antalet sysselsatta i den statlig sektorn 2020. Det var samma andel som 2016. Stockholms läns andel av de sysselsatta har dock minskat från 31 till 30 procent. Detta framgår av länsstyrelsernas redovisning Kartläggning av statlig närvaro och service 2022 (Länsstyrelsen i Örebro län 2022:12). Under senare år har myndigheter omlokaliserats för att öka statens regionala närvaro. Under 2021 fattades ett beslut om omlokalisering avseende delar av Statens servicecenters verksamhet till Kiruna (Fi2021/01405). Regeringen har också under 2021 gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna flera nya servicekontor under 2022 och 2023, och Skolverket i uppdrag att etablera flera nya kontor. Sedan den 1 juni 2019 ansvarar Statens servicecenter för servicekontoren. I diagram 2.2 visas utvecklingen av antalet servicekontor de senaste åren.

Diagram 2.2 Antal statliga servicekontor

Antal servicekontor 125 120 115 110 105 100 95 90 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Källa: Statens Servicecenter.

2.3 Myndigheternas verksamhetsområden, storlek

och ledningsformer

Flest myndigheter är liksom tidigare år verksamma inom COFOG-gruppen Samhällsskydd och rättskipning (Statskontoret 2022, Statsförvaltningen i korthet). COFOG (Classification of Functions of Government) är OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet. Att flest myndigheter är verksamma inom gruppen beror på att landets domstolar ingår i denna. Förhållandevis många myndigheter finns även inom grupperna Näringslivsfrågor, Allmän offentlig förvaltning och Utbildning. Myndigheterna varierar stort i storlek och antal årsarbetskrafter, men många myndigheter är förhållandevis små. Drygt 40 procent av myndigheterna har färre än 50 årsarbetskrafter. De fyra största myndigheterna, med fler än 10 000 årsarbetskrafter, är Polismyndigheten, Försvarsmakten, Försäkringskassan och Kriminalvården År 2021 ökade antalet årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen med ungefär 3 000. Årsarbetskrafterna har ökat varje år under de senaste tio åren.

Regeringen bestämmer vilken ledningsform som en myndighet ska ha. Detta regleras i myndighetens instruktion. Myndighetsförordningen (2007:515) reglerar de tre ledningsformerna styrelsemyndighet, enrådighetsmyndighet och nämndmyndighet. Det finns 131 enrådighetsmyndigheter. Dessa utgör knappt 40 procent av myndig-

Utgiftsområde 2 Bilaga

heterna i Sverige. En del tidigare enrådighetsmyndigheter har under de senaste åren ombildats till styrelsemyndigheter och antalet styrelsemyndigheter, exklusive universitet och högskolor, har därför ökat till 40. Antalet nämndmyndigheter har minskat något under senare år och uppgår till 46.

2.4 Allmänhetens uppfattning av några större

myndigheter

Institutet för Samhälle, opinion, medier (SOM-institutet) vid Göteborgs universitet genomför i samverkan med Statskontoret mätningar av hur allmänheten uppfattar verksamheten vid ett antal myndigheter. I 2021 års mätning ingick 10 myndigheter. Av dessa har följande ingått i samtliga genomförda mätningar: – Skatteverket – Polismyndigheten – Arbetsförmedlingen – Försäkringskassan – Migrationsverket.

Allmänheten har över åren gett positiva betyg till de flesta myndigheterna. Bara 7 av de 29 myndigheter som någon gång har ingått i undersökningen har vid minst ett tillfälle fått en negativ betygsbalans. Allmänhetens uppfattning om de 10 myndigheter som ingick i undersökningen 2021 skiljde sig tydligt åt. Av myndigheterna hade 6 en positiv betygsbalans. Det innebär att det var en större andel av allmänheten som tyckte att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska bra än den andel som tyckte att de utför sitt arbete mycket eller ganska dåligt. Folkhälsomyndigheten, Skatteverket och Polismyndigheten hade högst betygsbalans år 2021. Folkhälsomyndigheten var den myndighet som allmänheten var mest nöjd med 2021. Myndighetens betygsbalans har dock minskat sedan med föregående mätning. Allmänhetens uppfattning om hur väl Polismyndigheten sköter sin uppgift ökade för femte året i rad. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hade en negativ betygsbalans. Både Migrationsverket och Försäkringskassan hade en lägre betygsbalans än 2020, medan Arbetsförmedlingen fick samma betyg som 2020.

De övervägande positiva betygen från allmänheten indikerar att de har förtroende för den statliga förvaltningen. Samtidigt är det tydligt att allmänheten håller fast vid en negativ uppfattning om några av de stora statliga myndigheterna.

3 Personalstrukturen i staten

Ansvaret för den statliga arbetsgivarpolitiken har till stor del delegerats till de statliga myndigheterna. Det innebär att myndigheterna, utifrån sina uppgifter, har en betydande frihet bl.a. när det gäller att utforma sin organisation och sina arbetsprocesser samt sin lönebildning och kompetensförsörjning.

För att regeringen ska kunna följa utvecklingen av kompetensförsörjningen lämnar myndigheterna varje år sedan 1997 en redovisning av sin kompetensförsörjning till regeringen. Från och med 2003 sker denna redovisning i myndigheternas årsredovisningar.

Myndigheterna ska genom sin kompetensförsörjning säkerställa att relevant kompetens finns för att fullgöra sina uppgifter och för att tillgodose sina behov på både kort

Utgiftsområde 2 Bilaga

och lång sikt. Myndigheterna ska vidare systematiskt analysera vilken kompetens som behövs för att de ska klara sina nuvarande och framtida uppgifter.

I det följande redovisas all individbaserad statistik uppdelad på kön, om dessa uppgifter är tillgängliga. Följande definitioner används för redovisningen:

– Ledningskompetens avser personal med ett formellt personalansvar som har till uppgift att planera och leda en myndighets verksamhet på olika nivåer, oavsett om uppgifterna avser kärn- eller stödkompetens. – Kärnkompetens avser personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. – Stödkompetens avser personal med en stödfunktion åt personal med ledningseller kärnkompetens inom myndighetens verksamhetsområde. – Med utländsk bakgrund avses, i enlighet med Statistiska centralbyråns (SCB) definition, personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är utrikes födda.

3.1 De anställda

Anställda i staten september 2021

Siffrorna inom parentes avser september 2016.

Antalet statsanställda uppgick till 272 150 (255 797), vilket innebar en ökning med ca 4 500 jämfört med 2020.

Bland samtliga månadsavlönade statsanställda hade 95 procent av kvinnorna och 96 procent av männen en heltidsanställning. Detta var samma andelar som 2020. Heltid är således norm inom statsförvaltningen.

Andelen kvinnor uppgick till knappt 53 procent. Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden.

Andelen tillsvidareanställningar med månadslön uppgick till 79 procent (76 procent). Av kvinnorna hade 81 procent (78 procent) en tillsvidareanställning och av männen 78 procent (74 procent).

Av de anställda var 17 procent (18 procent) visstidsanställda med månadslön. Bland kvinnorna var andelen 15 procent (17 procent) och bland männen 19 procent (19 procent). Omkring 3 procent (6 procent) av de anställda hade anställning med betings-, dag- eller timavlöning. Bland kvinnorna utgjorde dessa 3 procent (5 procent) av samtliga anställda och bland männen 4 procent (7 procent).

Nedan visas fördelningen av de statsanställda totalt per kompetenskategori och könsfördelningen inom respektive kategori (procent). Siffrorna inom parentes avser 2016: – ledningskompetens: 7 (7), varav kvinnor 46 (42) och män 54 (58) – kärnkompetens: 66 (67), varav kvinnor 51 (51) och män 49 (49) – stödkompetens: 25 (23), varav kvinnor 60 (62) och män 40 (38) – oklassade: 2 (3), varav kvinnor 35 (42) och män 65 (58).

Totalt sett överensstämde fördelningen 2021 i stort med 2020.

Den till antalet största ökningen av anställda mellan 2020 och 2021 stod Försvarsmakten för, med knappt 800 anställda (en ökning med ca 3 procent). Den näst

Utgiftsområde 2 Bilaga

största ökningen stod Kriminalvården för, som växte med knappt 700 anställda (ca 6 procent). Till följd av nyanställningar på grund av arbetet med korttidsstöd under pandemin växte Tillväxtverket med drygt 400 anställda, vilket motsvarade en ökning om ca 75 procent.

Migrationsverket stod 2021 för den största minskningen av antalet anställda, drygt 400 (ca 8 procent).

I september 2021 hade 6 myndigheter (motsvarande 3 procent av myndigheterna) mer än 10 000 anställda, 38 (18 procent) 1 000 – 9 999 anställda, 77 (37 procent) 200 – 999 anställda, 46 (22 procent) 50 – 199 anställda och 40 (19 procent) färre än 50 anställda.

Flest anställda fanns i COFOG-gruppen Utbildning (ca 28 procent), och därefter i fallande ordning i grupperna Samhällsskydd och rättskipning (ca 22 procent), Socialt skydd m.m. (ca 15 procent), Försvar (ca 12 procent), Allmän offentlig förvaltning och Näringslivsfrågor (ca 11 procent vardera) och Fritidsverksamhet, kultur och religion (ca 1 procent). Detta överensstämde i stort med fördelningen 2020. Övervägande andel kvinnor, mer än 60 procent, fanns i COFOG-grupperna Socialt skydd m.m. (66 procent), Allmän offentlig förvaltning (63 procent) och Fritidsverksamhet, kultur och religion (63 procent). I COFOG-gruppen Försvar var männen i majoritet (76 procent).

Tidsbegränsade anställningar inom staten grundar sig till stor del på arbetets karaktär eller förutsättningar och ska ha stöd i lag, förordning eller kollektivavtal. Som exempel kan nämnas universitet och högskolor, som har både författningsreglerade och kollektivavtalsreglerade meriteringsanställningar, och soldater och sjömän, vars anställningar regleras i både lag och kollektivavtal, samt notariernas författningsreglerade anställningar inom Sveriges Domstolar. Bland de tidsbegränsat anställda ingår bl.a. de som har en provanställning, de som fått möjlighet till tjänstledighet för att prova en annan statlig anställning och chefer för myndigheter som anställs av regeringen för en bestämd tid.

Andelen tidsbegränsade anställningar skiljer sig åt mellan olika myndigheter. Den högsta andelen tidsbegränsat anställda finns inom universiteten och högskolorna. Även andelen visstidsanställningar med timavlöning skiljer sig åt mellan myndigheterna.

3.1.1 Utbildningsbakgrund bland de statsanställda

Av de anställda inom den statliga sektorn hade 2021 nästan 80 procent eftergymnasial utbildning om två år eller längre. Både inom staten och på arbetsmarknaden i stort är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än motsvarande andel för män. För befolkningen som helhet i åldern 16 – 75 år uppgick andelen med eftergymnasial utbildning om två år eller längre till 39 procent 2021.

Bland de anställda i staten har kvinnor sedan 2013 en något högre genomsnittlig utbildningsnivå än män. Det beror på att fler kvinnor än män anställts i staten de senaste åren och på att nyanställda generellt sett har en hög utbildningsnivå.

Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller vilka utbildningsområden som är vanligast. Inom kategorin eftergymnasial utbildning är juridik och rättsvetenskap, följt av företagsekonomi, handel och administration, vanligast bland statsanställda kvinnor. Bland statsanställda män med eftergymnasial utbildning är polisutbildning följt av militär utbildning vanligast.

Utgiftsområde 2 Bilaga

3.1.2 Åldersstrukturen

Åldersstrukturen i staten var 2021 i det närmaste oförändrad jämfört med 2016. Åldersgruppen under 35 år utgjorde 24 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 23 respektive 25 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten.

Åldersgruppen 35 – 44 år utgjorde 26 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 27 respektive 25 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten.

Åldersgruppen 45 – 54 år utgjorde 27 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 27 respektive 26 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten.

Åldersgruppen 55 – 65 år utgjorde 22 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 21 respektive 22 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten.

Åldersgruppen över 65 år utgjorde 2 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 1 respektive 2 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten. År 2021 var i likhet med 2020 medelåldern för statligt månadsavlönade 44 år för både kvinnor och män. Genomsnittsåldrarna för de olika kompetenskategorierna var oförändrade i förhållande till 2020, 49 år för ledningskompetens, 43 år för kärnkompetens och 46 år för stödkompetens.

Antalet anställda som hade månadslön och var 67 år eller äldre ökade mellan 2020 och 2021, från knappt 2 400 till knappt 2 700 personer. Fördelningen efter kompetenskategori redovisas i tabell 3.1.

Tabell 3.1 Antal anställda 67 år eller äldre fördelade efter kompetenskategori

Antal 2019 2020 2021 Ledningskompetens 59 106 119 Kärnkompetens 1 237 1 666 1 899 Stödkompetens 230 359 422 Oklassade 409 255 243

Summa 1 935 2 386 2 683

varav kvinnor 682 876 1 002 varav män 1 253 1 510 1 681 Källa: Arbetsgivarverket. År 2021 ökade antalet anställda som var 67 år eller äldre inom samtliga kompetenskategorier jämfört med 2020. Av det totala antalet anställda som var 67 år eller äldre uppgick andelen kvinnor till drygt 37 procent.

Staten har en äldre personalstyrka än arbetsmarknaden i övrigt (se diagram 3.1). Att medelåldern är högre för de statsanställda kan till stor del förklaras av att utbildningsnivån i den statliga sektorn är högre än på arbetsmarknaden i övrigt, vilket innebär att andelen anställda som tillhör den yngsta åldersgruppen är förhållandevis låg.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.1 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt 2021, andel

fast anställda av de sysselsatta i arbetskraften

Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 15 – 34 år 35 – 44 år 45 – 54 år 55 – 65 år 66 – 75 år Arbetsmarknaden totalt Staten Anm.: Eftersom arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning är samtliga skattningar behäftade med osäkerhet. Skattningen av utfallet i åldersgruppen 66 – 74 år uppgår till 1,2 procent utifrån en skattning för totalen, då antalet svarande inom staten är få och osäkerheten anses vara hög. Källa: Statistiska centralbyrån. 3.1.3 Nybeviljade ålderspensioner År 2021 nybeviljades 4 421 personer förmånsbestämda ålderspensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Det var 256 fler än 2020 (se diagram 3.2). Det är ett trendbrott då antalet ålderspensioner minskade successivt mellan 2015 och 2020.

Diagram 3.2 Anställda som beviljats ålderspension

Antal 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Totalt Källa: Statens tjänstepensionsverk. Antalet nybeviljade ålderspensioner ökade 2021 jämfört med 2020 bland både kvinnor och män. Det var något fler män än kvinnor som tog ut ålderspensionen 2021. Förhållandet var det motsatta 2018 – 2020. Allt fler av de statsanställda tar ut pensionen från 66 år eller senare. Antalet uttag ökade 2021 bland männen med 44 procent och bland kvinnorna med 30 procent. Ökningen beror på att antalet uttag efter 67 år var ovanligt få 2020 till följd av den ändring som då trädde i kraft i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Ändringen innebar att rätten att kvarstå i anställningen höjdes från 67 till 68 år. Antalet uttag av ålderspension efter den månad då personen fyllt 67 år (67-årsmånaden) mer än halverades under 2020 i jämförelse med 2019 på grund av att

Utgiftsområde 2 Bilaga

många anställda valde att stanna kvar i anställningen och ta ut pensionen ett år senare i stället. Under 2021 ökade därför antalet med 81 procent till totalt ca 830 uttag. Antalet uttag efter 67-årsmånaden motsvarar dock fortfarande inte antalet före 2020.

För anställda med pensionsålder 65 år enligt det statliga tjänstepensionsavtalet är trenden att andelen som tar ut ålderspensionen den månad då de fyller 65 år (65-årsmånaden) minskar. Även andelen som tar ut ålderspension efter 65-årsmånaden har minskat något, medan andelen som tar ut den före 65-årsmånaden således ökat.

Kvinnor med anställningar som har 65 år som pensionsålder tar i högre utsträckning än män ut ålderspension före 65-årsmånaden, och i mindre utsträckning efter 65-årsmånaden. År 2021 var det 36 procent bland kvinnorna som påbörjade sitt uttag före 65-årsmånaden och 47 procent som påbörjade uttaget efter 65-årsmånaden. Bland männen var motsvarande andelar 30 respektive 53 procent.

Det är fortsatt relativt stora skillnader mellan de olika COFOG-grupperna när det gäller uttag av pension för personer som haft anställningar med 65 år som pensionsålder. Under 2021 valde 50 procent av de statsanställda i gruppen Samhällsskydd och rättskipning att påbörja uttaget före 65-årsmånaden, medan 38 procent påbörjade sitt uttag efter 65-årsmånaden. Bland statsanställda i gruppen Utbildning var mönstret det omvända, 20 procent påbörjade sitt uttag före 65-årsmånaden och 63 procent påbörjade uttaget efter denna ålder.

För statligt anställda kompenserar tjänstepensionen för det intjänandetak som finns i den allmänna pensionen för inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Av de som 2021 påbörjade uttag av ålderspension, efter att ha haft en anställning med 65 år som pensionsålder, var det 51 procent av männen och 31 procent av kvinnorna som hade ett pensionsunderlag över 7,5 inkomstbasbelopp. Kvinnor med pensionsunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp är den grupp som i högst utsträckning påbörjar uttag före 65-årsmånaden. Även män med pensionsunderlag över 7,5 inkomstbasbelopp väljer i högre utsträckning att påbörja sitt uttag efter 65-årsmånaden än de med pensionsunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp.

3.1.4 Nybeviljade delpensioner

År 2021 nybeviljades 842 delpensioner enligt avtalet om delpension för arbetstagare hos staten. Det var 201 färre än 2020 (se diagram 3.3) och det lägsta antalet som beviljats under ett år sedan delpensionsavtalet infördes.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.3 Nybeviljade delpensioner 2012 – 2021

Antal 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Totalt Källa: Statens tjänstepensionsverk. De senaste tio åren har fler kvinnor än män beviljats delpension. De flesta kvinnor och män beviljas delpension upp till 20 procent. Männen har sedan delpensionsavtalet infördes 2003 i högre utsträckning beviljats den högsta omfattningen av delpension, som är 50 procent. År 2019 och 2020 var dock fördelningen nästan densamma bland kvinnor och män. År 2021 var det återigen fler män än kvinnor som beviljades delpension på 50 procent. Det är vanligare att anställda inom kompetenskategorin stödkompetens beviljas delpension än anställda inom de övriga kompetenskategorierna. Av de som beviljades delpension 2021 tillhörde knappt en fjärdedel kompetensgruppen stödkompetens, som endast utgör 25 procent av det totala antalet anställda i staten.

3.1.5 Könsfördelningen

Andelen kvinnor och män på ledande befattningar

Av diagram 3.4 framgår dels den totala fördelningen av kvinnor och män på ledande befattningar 2012 – 2021, dels fördelningen exklusive ledningskompetens inom Försvarsmakten. Den totala andelen kvinnor på ledande befattningar ökade från 44,5 procent 2020 till 45,9 procent 2021. Vid en exkludering av de anställda vid Försvarsmakten uppgick andelen kvinnor till 50,0 procent 2021, vilket var en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med 2020.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.4 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift att planera och leda

myndighetens verksamhet på olika nivåer 2012 – 2021

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Kvinnor exkl. FM

Anm. Diagrammet visar även fördelningen exkl. Försvarsmakten. Källa: Arbetsgivarverket. Av cheferna var drygt 9 000 kvinnor och ca 10 600 män.

Fördelning av kvinnor och män bland myndighetschefer som anställs av regeringen År 2021 anställde regeringen totalt 19 myndighetschefer, varav 9 (47 procent) var kvinnor och 10 (53 procent) var män, se tabell 3.2.

Den 30 juni 2022 uppgick andelen kvinnor bland myndighetscheferna till 50 procent, vilket var marginellt högre än 2021. Förändringar i myndighetsstrukturen kan påverka det totala antalet myndighetschefer som regeringen anställer.

Tabell 3.2 Fördelningen den 30 juni 2022 av kvinnor och män bland

myndighetschefer som anställs av regeringen

Antal Kvinnor Män Totalt Generaldirektörer 53 55 108 Landshövdingar 14 7 21 1 Rektorer 12 19 31 Överintendenter 6 3 9 Övriga titlar 2 15 16 31

3

Myndighetschefer totalt 100 100 200

1 Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag från lärosätets styrelse. 2 Här ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom ombudsman, direktörer, ordförande samt rikspolischef, riksåklagare etc. 3 Inklusive vikarierande myndighetschefer. Av diagram 3.5 framgår fördelningen av kvinnor och män bland de myndighetschefer som anställts av regeringen 2006 – 2022.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.5 Fördelningen av kvinnor och män bland myndighetschefer som

anställts av regeringen 2006 – 2022

Antal 250

0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Kvinnor Män Totalt

3.1.6 Anställda med utländsk bakgrund Av diagram 3.6 framgår att andelen anställda med utländsk bakgrund i staten fortsätter att öka och att den 2021 uppgick till 22,1 procent, vilket var en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2020. Andelen anställda med utländsk bakgrund ökade med 0,8 procentenheter bland anställda med ledningskompetens, med 0,5 procentenheter bland anställda med kärnkompetens och med 0,4 procentenheter bland anställda med stödkompetens. Bland de nyanställda i staten hade 29,4 procent utländsk bakgrund 2021, vilket var en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2020. Statistiken omfattar inte anställda vid Polismyndigheten.

Diagram 3.6 Andel med utländsk bakgrund för staten totalt, nyanställda,

förvärvsarbetande 20 – 64 år samt för befolkningen i arbetsför ålder

2012 – 2021

Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Staten totalt Nyanställda i staten Förvärvsarbetande 20 – 64 år Befolkningen 20 – 64 år Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket, exklusive Polismyndigheten. Timavlönade m.fl. ingår inte. Som nyanställda räknas individer som inte varit anställda i staten föregående år samt individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. I statistiken för förvärvsarbetande 20 – 64 år, ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Statistik för 2021 avseende förvärvsarbetande 20 – 64 år är ännu inte tillgänglig. Källor: Arbetsgivarverket och Statistiska centralbyrån.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Könsfördelningen

Andelen av de anställda kvinnorna i statsförvaltningen med utländsk bakgrund uppgick 2021 till 22 procent. Bland männen uppgick motsvarande andel till 22,2 procent. Det innebar en ökning med 0,4 procentenheter för kvinnor och med 0,3 procentenheter för män jämfört med 2020.

Var och inom vilka kompetenskategorier respektive områden finns de

anställda med utländsk bakgrund i staten?

Tabell 3.3 Andelen kvinnor respektive män med utländsk bakgrund inom staten

totalt och per kompetenskategori

2012 2021 Jämfört med 2020 Kv. Män Kv. Män Kv. Män Staten totalt 16,4 16,0 22,0 22,2 +0,4 +0,3 Ledningskompetens 9,2 6,9 12,8 11,3 +0,7 +1,0 Kärnkompetens 18,4 19,7 25,1 25,9 +0,5 +0,5 Stödkompetens 14,0 10,9 17,6 15,7 -0,4 -0,5 Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket, exkl. Polismyndigheten. Timavlönade m.fl. ingår inte. Källa: Arbetsgivarverket. Andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan olika delar av statsförvaltningen, bl.a. beroende på verksamhetens karaktär och krav på svenskt medborgarskap som följer av viss lagstiftning, t.ex. lagen (1994:260) om offentlig anställning. I tabell 3.4 redovisas andelen anställda med utländsk bakgrund fördelad på COFOG-grupper.

Tabell 3.4 Andelen anställda med utländsk bakgrund fördelade på COFOG-grupper

2021 jämfört med 2020

2021 2020 Kv. Män Kv. Män Allmän offentlig förvaltning 16,2 14,0 16,0 14,0 Försvar 11,0 8,6 11,5 9,2 Samhällsskydd och rättskipning 19,7 17,4 15,6 19,0 Näringslivsfrågor 12,8 13,0 12,9 12,6 Fritidsverksamhet, kultur och religion 15,2 16,7 15,3 16,3 Utbildning 31,2 37,7 30,3 36,7 Socialt skydd m.m. 29,3 26,0 23,6 28,4

Totalt 22,0 22,2 21,6 21,9

Anm.: Uppgifterna i tabellen baseras på alla anställda med månadsavlönad anställning hos Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar, exkl. Polismyndigheten. Timavlönade m.fl. ingår inte. Källa: Arbetsgivarverket. Den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom gruppen Utbildning (34,1 procent). Det är också denna grupp som har flest antal anställda. Universitetens och högskolornas verksamhet karakteriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning, och rekryteringar sker ofta internationellt. Det förklarar den relativt höga andelen anställda med utländsk bakgrund inom gruppen. Gruppen Socialt skydd m.m. har den näst högsta andelen anställda med utländsk bakgrund (26 procent). Övriga fem grupper har andelar under genomsnittet på 22,1 procent.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Andelen anställda med utländsk bakgrund ökade inom alla COFOG-grupper mellan 2020 och 2021, förutom inom gruppen Försvar, där andelen minskade med 0,5 procentenheter. Inom den sistnämnda gruppen ökade dock antalet anställda med utländsk bakgrund relativt kraftigt mellan 2019 och 2020, från 6,7 till 9,7 procent.

Inom grupperna Försvar och Näringslivsfrågor m.m., där affärsverken finns, samt inom gruppen Samhällsskydd och rättskipning, finns befattningar som förutsätter svenskt medborgarskap. Detta krav kan antas sänka andelen anställda med utländsk bakgrund inom dessa grupper.

3.1.7 Personalrörligheten

Mellan september 2020 och september 2021 uppgick personalrörligheten i staten till 10 procent. Med personalrörlighet avses här nyanställningar och avgångar vid myndigheterna, oavsett om det skett inom staten eller i förhållande till andra arbetsmarknadssektorer.

Diagram 3.7 Personalrörlighet fördelad på kompetenskategorier, ålder och kön

Procent 18 16 16 14 14 12 10 10 10 10 10 10 9 9 8 8 6 6 6 5 5 5 5 5 5 4 4 4 3 2 0 Samtliga Kvinnor Män >35 år 35 – 44 år 45 – 54 år 54 år< Ledningskompetens Kärnkompetens Stödkompetens Källa: Arbetsgivarverket.

I likhet med tidigare år var rörligheten 2021 totalt sett högre bland anställda under 35 år, för att sedan avta med stigande ålder (se diagram 3.7). Personalrörligheten var också högre inom kompetenskategorierna kärn- och stödkompetens än inom kategorin ledningskompetens, framför allt i den yngsta åldersgruppen. Skillnaderna i personalrörligheten mellan kvinnor och män var små, med en något högre rörlighet bland kvinnor. Den högsta personalrörligheten, 14 procent, fanns i COFOG-gruppen Utbildning. Den lägsta, 8 procent, fanns i gruppen Samhällsskydd och rättskipning.

3.2 Uppsägningar i staten

År 2021 anmäldes 2 215 personer till Trygghetsstiftelsen, vilket var 113 färre än 2020. Av de anmälda var lika stor andel kvinnor som män under 2021, vilket kan jämföras med 51 procent kvinnor 2020 och 58 procent kvinnor 2019. Snittåldern på de som anmäldes till stiftelsen 2021 var oförändrad jämfört med 2020 (39 år). Under 2021 var det återigen universiteten och högskolorna som anmälde flest medarbetare till Trygghetsstiftelsen, 72 procent av de anmälda kom från denna sektor. År 2021 lämnade 2 931 personer den verksamhet som stiftelsen tillhandahåller. Det var 73 fler än 2020. Av de som lämnade verksamheten 2021 hade 82 procent fått ett nytt arbete, vilket kan jämföras med 88 procent 2020. Anledningen till det goda resultatet 2021 var att arbetsmarknaden återhämtade sig efter 2020, som präglades av pandemin och en

Utgiftsområde 2 Bilaga

inbromsning av en stor del av arbetsmarknaden. Majoriteten av de anmälda fortsätter att arbeta inom statsförvaltningen (54 procent), även om andelen som lämnade verksamheten till den privata sektorn ökade från 26 procent 2020 till 37 procent 2021. En stor del (86 procent) av de som lämnade verksamheten var tidigare anställda av ett universitet eller en högskola.

3.3 Sjukfrånvaro i staten

3.3.1 Sjukfrånvaron vid statliga myndigheter Arbetsgivarverket har gjort en sammanställning av sjukfrånvaron i staten utifrån myndigheternas årsredovisningar för 2021. Enligt Arbetsgivarverkets sammanställning minskade sjukfrånvaron i staten med 0,3 procentenheter 2021 jämfört med föregående år (se diagram 3.8). Sjukfrånvaron uppgick till 3,6 procent av den ordinarie arbetstiden 2021.

Diagram 3.8 Sjukfrånvaro totalt uppdelat på kön 2012 – 2021

Procent 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Totalt Källa: Arbetsgivarverket. Sjukfrånvaron var under en längre tid ungefär dubbelt så hög för kvinnor som för män. Skillnaden har dock minskat årligen sedan 2017. Sjukfrånvaron uppgick 2021 till 4,5 procent för kvinnor och 2,6 procent för män. Sjukfrånvaron minskade 2021 med 0,3 procentenheter i samtliga åldersgrupper. För anställda i åldersgruppen yngre än 30 år var sjukfrånvaron 2,8 procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. I gruppen 30 – 49 år var sjukfrånvaron 3,5 procent och i gruppen 50 år och äldre var sjukfrånvaron 4,0 procent. I tabell 3.5 redovisas sjukfrånvaron inom de olika COFOG-grupperna.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Tabell 3.5 Sjukfrånvaro inom olika COFOG-grupper

Procent COFOG-grupp 2019 2020 2021 Kv. Män Kv. Män Kv. Män Allmän offentlig förvaltning 5,0 2,6 4,5 2,5 4,0 2,1 Försvar 3,8 1,7 4,4 2,5 3,6 2,1 Samhällsskydd och rättskipning 5,8 3,2 6,5 4,2 5,6 3,7 Näringsliv, miljö, bostad och samhällsutveckling 4,4 2,5 4,1 2,5 4,1 2,3 Fritidsverksamhet, kultur och religion 4,2 2,7 4,0 2,7 4,3 2,2 Utbildning 3,7 1,6 3,5 1,7 3,2 1,6 Socialt skydd inklusive hälsooch sjukvård 6,8 4,3 6,0 4,5 5,8 4,2 Totalt 5,0 2,5 4,9 2,9 4,5 2,6 Källa: Arbetsgivarverket. Mellan 2020 och 2021 minskade sjukfrånvaron inom samtliga grupper, förutom inom gruppen Utbildning, där sjukfrånvaron var oförändrad.

Myndigheter inom gruppen Försvar uppvisade den lägsta totala sjukfrånvaron. I den gruppen uppgick andelen kvinnor till knappt 24 procent. Myndigheterna inom gruppen Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård uppvisade den högsta sjukfrånvaron. I den gruppen uppgick andelen kvinnor till knappt 67 procent. I gruppen Utbildning var sjukfrånvaron lägst för såväl kvinnor (3,2 procent) som för män ( 1,6 procent), medan den grupp där sjukfrånvaron var högst bland både kvinnor (5,8 procent) och män (4,2 procent) var Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård.

Av de statliga myndigheterna hade 61 procent en lägre sjukfrånvaro 2021 än 2020, medan 17 procent låg på samma nivå och 21 procent hade en högre sjukfrånvaro.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.9 Förändring i sjukfrånvaron mellan 2020 och 2021 vid myndigheterna

Antal 140

Minskat Oförändrat Ökat 120

0 Små mynd. < 50 årsarb. Mellanstora mynd. 50 – 999 Stora mynd. >999 årsarb. Totalt årsarb. Anm.: Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska uppgift om sjukfrånvaro inte lämnas om antalet anställda är färre än tio. Källa: Arbetsgivarverket. Av diagram 3.9 framgår att bland myndigheter med färre än 50 årsarbetskrafter hade 10 av 33 en ökad sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ökade i 27 av 130 myndigheter med minst 50 men färre än 1 000 årsarbetskrafter. Bland myndigheter med 1 000 årsarbetskrafter eller fler hade 6 av 38 en ökad sjukfrånvaro.

3.3.2 Sjukfrånvaron i staten jämfört med andra sektorer I SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) jämförs sjukfrånvaron i olika arbetsmarknadssektorer. Definitioner och mätmetoder skiljer sig mellan AKU och sjukfrånvarouppgifterna i myndigheternas årsredovisningar, som Arbetsgivarverket sammanställer. Av den anledningen är uppgifterna enligt AKU inte jämförbara med Arbetsgivarverkets redovisning. I diagram 3.10 redovisas den genomsnittliga sjukfrånvaron i kommunal, privat och statlig sektor enligt AKU uppdelad på kvinnor och män.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.10 Sjukfrånvaro enligt Statistiska centralbyråns

arbetskraftsundersökningar

Procent 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kommun, kvinnor Kommun, män Privat, kvinnor Privat, män Stat, kvinnor Stat, män Anm.: AKU är en urvalsundersökning och det så kallade osäkerhetstalet påverkas av urvalens storlek. Staten är den minsta sektorn på arbetsmarknaden och har därmed störst osäkerhetstal, 0,5 procent. Källa: Arbetsgivarverket utifrån underlag från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.

AKU visar att den genomsnittliga sjukfrånvaron under perioden 2005 – 2021 inom de olika arbetsmarknadssektorerna har varit högre för kvinnor än män. Trenderna i hur sjukfrånvaron har ökat och minskat mellan åren följer respektive sektor snarare än kön.

Staten är den sektor som har lägst sjukfrånvaro. Statligt anställda män är den grupp som haft lägst genomsnittlig sjukfrånvaro enligt AKU. Gruppen statligt anställda kvinnor har haft lägre genomsnittlig sjukfrånvaro än kvinnor anställda i kommunal och privat sektor samtliga år utom 2017, då sjukfrånvaron var densamma som i den privata sektorn, och 2019, då sjukfrånvaron var högre än i den privata sektorn. Liksom 2020 hade statligt anställda kvinnor 2021 den näst lägsta sjukfrånvaron som grupp. Tidigare har det antingen varit män anställda i kommunal eller statlig sektor som haft den näst lägsta genomsnittliga sjukfrånvaron.

Att statligt anställda i genomsnitt är mindre sjuka än andra beror på att staten har en större andel anställda med tjänstemannayrken än de andra arbetsmarknadssektorerna. Om enbart tjänstemannagrupper inom de olika sektorerna skulle jämföras med varandra skulle skillnaderna sannolikt bli mindre.

3.3.3 Sjukpensioner

Sjukpension är en förmån enligt det statliga tjänstepensionsavtalet som kan beviljas om Försäkringskassan har beslutat om sjukersättning eller aktivitetsersättning med omfattningen 25 – 100 procent. År 2021 nybeviljades 93 sjukpensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Det var 8 färre än 2020 och det näst lägsta antalet under de senaste tio åren (se diagram 3.11).

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.11 Anställda som har nybeviljats sjukpension 2012 – 2021

Antal 350 300 250 200 150 100 50 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Totalt

Källa: Statens tjänstepensionsverk. Det finns en tydlig skillnad mellan könen beträffande antalet nybeviljade sjukpensioner. År 2021 beviljades 63 kvinnor sjukpension, vilket var 11 färre än 2020. Antalet män som beviljades sjukpension minskade med 3 till totalt 30 mellan 2020 och 2021. År 2021 beviljades 61 procent av de nya sjukpensionerna på heltid. Det var en ökning jämfört med 2020, då andelen uppgick till 57 procent. Av de män som 2021 beviljades sjukpension beviljades 66 procent sjukpension på heltid. Motsvarande andel för kvinnorna uppgick till 59 procent. Att männen beviljas sjukpension på heltid i större utsträckning än kvinnorna är ett mönster som noterats alla år sedan 2003, bortsett från 2016, då andelen var lika stor för kvinnor och för män. Kvinnor har 2012 – 2021 haft en lägre medianålder vid beviljad sjukpension än män. År 2021 höjdes medianåldern för kvinnor med 2 år och 6 månader till 56 år och 3 månader. För män höjdes medianåldern med 5 månader till 58 år och 8 månader. Det innebär att skillnaden i medianåldern mellan kvinnor och män minskade jämfört med föregående år.

3.3.4 Anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet Antalet anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet (PSA) minskade marginellt 2021 jämfört med 2020 (se diagram 3.12).

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.12 Anmälningar enligt PSA 2013 – 2021

Antal 6 000 6 000 5 000 5 000 4 000 4 000 3 000 3 000 2 000 2 000 1 000 1 000 0 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kvinnor Män Totalt Källa: Arbetsgivarverket. Majoriteten av anmälningarna enligt PSA avser män. Andelen anmälningar som avser män ökade 2021 till 60 procent, vilket var samma nivå som föregående år.

3.4 Lönenivåer och löneutveckling

3.4.1 Löneutvecklingen i staten Arbetsgivarverket ingår som arbetsgivarpart avtal på statens vägnar med de fackliga parterna Offentliganställdas Förhandlingsråds förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna (OFR/S,P,O), Sveriges Akademikers Centralorganisation Staten (Saco-S) samt Seko, service- och kommunikationsfacket (Seko). Nuvarande ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS) gäller tills vidare med Saco-S. Med OFR/S,P,O och med Seko är avtalen tidsbegränsade och gäller fram t.o.m. den 30 september 2023. 3.4.2 Utvecklingen av genomsnittliga löner Löneutvecklingstakten inom det statliga området har förhållandevis väl följt utvecklingen på arbetsmarknaden i stort, enligt jämförande statistik från tiden efter ramanslagsreformen (se diagram 3.13) .

Utgiftsområde 2 Bilaga

Diagram 3.13 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på

arbetsmarknaden 1994 – 2021

Index 1994=100 300,0

250,0

200,0

150,0

100,0

50,0

0,0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Kommuner Regioner Statlig sektor Privat sektor

Anm.: Uppgifter avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. Källa: Statistiska centralbyrån.

Mellan 1994 och 2021 uppgick löneutvecklingen inom regionerna till 153,8 procent, inom den statliga sektorn till 149,4 procent, inom den privata sektorn till 140,1 procent och inom den kommunala sektorn till 127,6 procent. För tjänstemän inom den privata sektorn uppgick löneutvecklingen till 148,4 procent och för arbetare till 123,0 procent.

3.4.3 Löneskillnaderna mellan kvinnor och män

Beräknat på månadslön eller faktisk lön hade män inom staten i september 2021 i genomsnitt 5,2 procent högre lön än kvinnor. Det innebar en minskning av den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män med 0,7 procentenheter jämfört med 2020.

Arbetsgivarverket har analyserat löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten 2021 (Arbetsgivarverket 2022). Analysen visar att den genomsnittliga löneskillnaden framför allt beror på fyra faktorer. Den faktor som har störst påverkan på den totala löneskillnaden är att kvinnor och män inom samma arbetsområde arbetar på olika nivåer i myndigheterna. Fler män än kvinnor arbetar på högre strategiska nivåer. Fler män än kvinnor är chefer (8,2 procent jämfört med 6,3 procent). Dock är genomsnittslönen för kvinnor som är chefer i staten är högre än för män som är chefer. Övriga faktorer som påverkar löneskillnaden är arbetstidsomfattning, arbetsområde och utbildningsinriktning. Nivån på utbildningen påverkar däremot inte. När hänsyn tas till dessa mätbara faktorer kvarstår en skillnad som inte kan förklaras av tillgänglig statistik, den s.k. oförklarade löneskillnaden. Denna skillnad uppgick till 1,2 procent i september 2021, vilket var 0,1 procentenhet högre än 2020 (se vidare utg.omr. 14 avsnitt 5 för en beskrivning av kvinnors och mäns löner enligt lönestrukturstatistiken).

I regressionsanalysen i den partsgemensamma lönestatistiken, som syftar till att analysera vilka faktorer som kan förklara löneskillnaderna mellan män och kvinnor, ingår alla myndigheter under regeringen, förutom Polismyndigheten. Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar och myndigheter som sorterar under riksdagen ingår inte i det statistiska materialet. Materialet omfattar samtliga anställda som har månadslön eller en faktisk lön med en arbetstidsomfattning över 39 procent. Myndighetschefer, vars löner beslutas av regeringen, har dock uteslutits.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Den genomsnittliga månadslönen för kvinnor uppgick enligt den partsgemensamma lönestatistiken 2021 till ca 39 000 kronor och för män till ca 40 900 kronor.

3.4.4 Genomsnittlig löneutveckling

De flesta av Arbetsgivarverkets medlemmar hade vid mättillfället i september 2021 genomfört den första lönerevisionen enligt RALS 2020 – 2023 och slutfört den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Saco-S tillsvidareavtal. De flesta medlemmar hade en 12 månaders revisionsperiod, och den genomsnittliga revisionsperioden för hela staten blev 10,6 månader. För statsanställda, exklusive chefer, var den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt för identiska individer, dvs. individer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättillfällena, 2,8 procent för kvinnor och 2,9 procent för män.

Löneutvecklingen för identiska individer som var chefer var 3,8 procent för kvinnor och 3,6 för män.

Antalet enskilda överenskommelser där medarbetare ges möjlighet att få individanpassade villkorslösningar fortsatte att öka.

3.4.5 Ett partsgemensamt arbete

Parterna på det statliga avtalsområdet har på alla nivåer ett gemensamt ansvar för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män, som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Parterna ska också främja alla medarbetares lika möjligheter att på sakliga grunder påverka sin löneutveckling. Parterna ska även beakta principerna om att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män avseende medarbetare som under viss tid inte befinner sig i arbete, t.ex. föräldralediga.

De centrala parterna på det statliga avtalsområdet har träffat en överenskommelse om att gemensamt fortsatt bedriva fyra utvecklingsområden inom Partsrådet. Ett av områdena rör centrala parters stöd till lokal lönebildning. Arbetet inom detta område ska fortgå fram t.o.m. den 31 december 2023.

3.4.6 Närmare om grupperingsnivå (svårighetsgrad)

För att bättre kunna analysera lönestatistiken i staten har parterna på det statliga avtalsområdet kommit överens om BESTA-systemet, som utgör en indelning av arbetsuppgifter i 64 arbetsområden och olika grupperingsnivåer. För medarbetare finns det sex grupperingsnivåer (1 – 6), som anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Nivån ska också återspegla det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra arbetsuppgifterna (ju högre nivå, desto större ansvar och krav på bl.a. självständighet).

Bland de statliga myndigheterna var det 2021 sammantaget ca 241 000 anställda som var klassificerade som medarbetare (anställda exklusive chefer), ca 17 000 som var klassificerade chefer och ca 15 000 som inte var klassificerade.

Utgiftsområde 2 Bilaga

Tabell 3.6 BESTA-klassificering efter grupperingsnivå, medarbetare (anställda

exklusive chefer), 2021

Antal och procent Grupperingsnivå Antal Andel kvinnor Andel män Nivå 1 20 129 43 57 Nivå 2 39 916 57 43 Nivå 3 88 946 57 43 Nivå 4 65 344 54 46 Nivå 5 21 404 48 52 Nivå 6 5 194 32 68 Källa: Arbetsgivarverket.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 1

Utgiftsområde 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Skatteverket 8 199 362 1:2 Tullverket 2 588 670 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 135 259

Summa 12 923 291

Utgiftsområde 3

2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution

Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Denna budgetproposition omfattar, trots den korta tid som stått till förfogande, många viktiga reformer. Det har dock inte varit möjligt för regeringen att föreslå nya mål för utgiftsområden eller ge den redovisning av resultat som enligt budgetlagen (2011:203) ska ingå i budgetpropositionen ett innehåll som fullt ut återspeglar regeringens politik.

2.1 Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, id-kort, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet ingår också att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 1 2021 2022 2022 2023 2024 2025 1:1 Skatteverket 8 173 8 305 8 311 8 199 8 461 8 604 1:2 Tullverket 2 276 2 482 2 471 2 589 2 783 2 642 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 085 2 145 2 132 2 135 2 128 2 178

Totalt för utgiftsområde 03 Skatt, tull

och exekution 12 534 12 932 12 914 12 923 13 372 13 424

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2022 – 2025 för utgiftsområde 3 Skatt, tull

och exekution

Miljoner kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 12 830 12 830 12 830

Pris- och löneomräkning 2 161 446 695 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -67 96 -100 varav BP23 3 84 253 253 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt

Ny utgiftsram 12 923 13 372 13 424

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2021 till ca 12,5 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2022 är ca 500 miljoner kronor högre, vilket är ca 100 miljoner

Utgiftsområde 3

kronor högre än anvisade anslag. Föreslagen anslagsnivå för utgiftsområdet 2023 är ca 80 miljoner kronor lägre än vad som budgeterats för 2022. Minskningen beror på planenliga förändringar av anslagen enligt tidigare beslutade, föreslagna och aviserade reformer.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).

2.4 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

Till stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. Antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder har begränsats för att det ska bli tydligare vilka som är centrala för resultatbedömningen. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är

– totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp – uppbördsförlustens storlek – skattefelets storlek och utveckling – folkbokföringsfelets storlek och utveckling – fastställda fordringar och skuldsanering – myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar – samhällsnytta av beslag av narkotika och dopningsmedel, alkohol- och tobaksbeslag, och – utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott.

Den sista indikatorn är ny och har lagts till för att följa resultatet av Kronofogdemyndighetens arbete för att förebygga och motverka brott.

2.5 Resultatredovisning

2.5.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp ökade

Tabell 2.3 Totalt inbetalade skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp

Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket, brutto 1 936,2 1 992,7 2 089,2 2 116,4 2 073,2 2 264,4 Inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket, netto 1 1 172,9 1 188,7 1 261,4 1 256,3 1 190,0 1 382,5 Inbetalda tullar, skatter och avgifter till Tullverket 2 6,8 7,0 7,8 7,7 7,1 8,2 Indrivet belopp av Kronofogdemyndigheten 10,6 11,6 11,9 12,6 11,8 12,6 Totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivet belopp, brutto 1 953,6 2 011,3 2 108,9 2 136,7 2 092,1 2 285,2 1 I nettot avgår utbetalning av kommunalskattemedel och kompensation för mervärdesskatt till kommuner och regioner. 2 Inbetald uppbörd som Tullverket redovisar mot inkomsttitel. Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Utgiftsområde 3

Under 2021 ökade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med 9,2 procent jämfört med 2020, vilket motsvarar 191 miljarder kronor. Fördelningen av inbetalda skatter framgår av diagram 2.1. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden 16,2 procent högre än 2020. Förändringen i inbetalda skatter berodde främst på förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. Samtliga skatteslag ökade och vid årsskiftet uppgick de tillfälliga anstånden med skatteinbetalningar till 30,5 miljarder kronor jämfört med 29,7 miljarder kronor vid förra årsskiftet.

Diagram 2.1 Inbetalda skatter fördelat på skatteslag

Procent Övriga skatter 4,8 Mervärdesskatt, netto 20,5 Fysiska personers inkomstskatt 36,7

Arbetsgivaravgifter Juridiska personers 27,1 inkomstskatt 10,9

Källa: Skatteverket. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25, rskr. 2018/19:299). Regeringen beslutade i februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning i fråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal och inhyrd personal för social omsorg (dir. 2020:20). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och omsorg (SOU 2021:40). Utredningens slutsats var bland annat att det saknas förutsättningar att utvidga det nationella mervärdesskatteundantaget för sjukvård på så sätt att det även skulle omfatta inhyrd vårdpersonal. Under perioden 2020 – 2022 avsatte regeringen 210 miljoner kronor årligen till regionerna för att de ska kunna ersätta de berörda aktörerna. Statsbidraget skulle möjliggöra för regionerna att underlätta för de privata vårdgivarna att anpassa sig till det nya rättsläget, t.ex. genom att omförhandla ingångna avtal. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter och anser inte att det finns behov av att vidta några ytterligare åtgärder. Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat.

Det totala importvärdet har ökat med ca 36 procent jämfört med föregående år, vilket till stor del beror på att e-handeln har ökat kraftigt till följd av pandemin, men även på grund av Storbritanniens utträde ur EU. Den inbetalda uppbörden för 2021 har också ökat kraftigt, med ca 16 procent, jämfört med 2020. Energivaror i form av olika oljeprodukter är fortsatt den största importvarugruppen och utgjorde ca 15 procent av det totala importvärdet. Därefter kommer lax från Norge vilket förklaras av att Sverige är första EU-land för en stor del av importen av lax från Norge till EU. De vanligast förekommande importvarorna är dock tullfria vilket innebär att förändringar i

Utgiftsområde 3

importen får stor påverkan på importvärdet men marginell påverkan på debiterade tullmedel.

Det totala exportvärdet för 2021 var nästan 793 miljarder kronor vilket även det är en ökning jämfört med 2020. Då det inte tas ut någon tull på varor vid export påverkas inte uppbörden. Personbilar utgjorde den värdemässigt största exportvarugruppen följt av farmaceutiska produkter och därefter energivaror i form av oljeprodukter. Storbritannien står för totalt 12 procent av det totala exportvärdet.

Indrivet belopp har ökat med ca 30 procent de senaste tio åren. Under 2021 ökade indrivet belopp med 743 miljoner kronor jämfört med föregående år. Av det indrivna beloppet hänfördes 5,7 miljarder kronor till statliga fordringsägare och 6,9 miljarder kronor till enskilda. Det indrivna beloppet till staten minskade med 22 miljoner kronor och beloppet till enskilda borgenärer ökade med 765 miljoner kronor jämfört med 2020. Löneutmätning är den åtgärd som ger störst betalning till borgenärer i enskilda mål. Det kom in något färre ärenden jämfört med föregående år. Två av tre skuldsatta var män.

Det totala antalet gäldenärer med skulder registrerade i Kronofogdemyndighetens indrivningsdatabas har legat på strax under 500 000 de senaste tio åren. Under samma period har befolkningen ökat och 2021 motsvarade antalet personer i registret strax över 3,6 procent av befolkningen. Det är i nivå med 2020 vilket är en historiskt låg nivå. Den totala skuld som Kronofogdemyndigheten har att driva in har dock ökat och under 2021 ökade den med ca 20,2 miljarder kronor.

Tabell 2.4 Den totala skuldens utveckling

Miljarder kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Total skuld 1 105,0 106,3 106,6 124,4 144,6 Varav kvinnor 19,4 19,9 20,1 21,7 23,0 Varav män 59,3 61,6 62,5 65,6 71,5 Varav 18 – 30 år 4,3 5,0 4,9 5,7 6,2 Varav skulder till stat, kommun och regioner 40,4 39,1 36,1 41,3 50,7 Varav skulder till enskilda 64,6 67,2 70,5 83,1 93,9 Privatpersoners skulder totalt 78,7 81,5 82,7 87,3 94,4 1 Inkluderar skulder som juridiska personer har hos Kronofogdemyndigheten. I de fall det finns ett solidariskt betalningsansvar har hela skulden tagits upp för samtliga solidariskt betalningsansvariga. Källa: Kronofogdemyndigheten.

Uppbördsförlusterna ökade på grund av enstaka ärenden

Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket. För Skatteverket var uppbördsförlusterna 16,1 miljarder kronor 2021 vilket var 60,1 procent högre än 2020. Orsaken till ökningen var densamma som året innan, i ett par större skatteutredningar kopplade till omfattande mervärdesskattebedrägerier restfördes ca 5 miljarder kronor under 2021. Sammantaget har utredningar av ett begränsat antal företag medfört restföringar om totalt 10 miljarder kronor de senaste två åren. Utan dessa beslut hade uppbördsförlusterna som andel av totala skatter och avgifter varit i nivå med 2019 (0,27 procentenheter). Tullverkets uppbördsförluster minskade under 2021. Resultatet påverkas av två tullräkningar som omfattar totalt 5 miljoner kronor utställda på ett och samma företag. Skulder avseende skatter, avgifter och liknande offentligrättsliga fordringar preskriberas efter fem år vilket innebär att den del av skulden som då inte är betald inte längre kan drivas in.

Utgiftsområde 3

Tabell 2.5 Uppbördsförluster och preskriberat belopp

Procent och miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Andel fastställda skatter och avgifter som inte har betalats till Skatteverket 0,24 0,29 0,23 0,24 0,48 0,71 Andel fastställda skatter och avgifter som inte har betalats till Tullverket 0,23 0,21 0,18 0,30 0,44 0,20 Totalt preskriberat belopp till stat, kommuner och regioner 7,9 7,2 7,6 7,8 1 5,1 1 5,4 1 Beloppet har justerats ner jämfört med vad som tidigare rapporterats eftersom vissa transaktioner räknats två gånger. Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Pandemins effekter på ekonomin gjorde det svårt att bedöma skattefelets

utveckling mellan 2020 och 2021

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Skattefelet presenteras per skatteslag, se tabell 2.6. Bedömningar av skattefelet är förknippade med stora osäkerheter och resultatet måste användas med stor försiktighet. Metodutveckling för att öka bedömningarnas fullständighet sker kontinuerligt och därför kan bedömningen av skattefelets storlek inte jämföras med den bedömning som redovisades i tidigare budgetpropositioner. Skillnader ska alltså inte tolkas som att skattefelet har förändrats. Skattefelsbedömningar för olika skatteslag kan inte heller jämföras med varandra eftersom uppskattningarna i olika utsträckning omfattar skattefel som inte är kontrollerbart eller är kontrollerbart med olika metoder.

Tabell 2.6 Skattefelets storlek

Miljarder kronor och procent Andel av Belopp teoretisk skatt

Skatteslag och period

Bolagsskatt, 2014 – 2018 3,2 3,6 Arbetsgivaravgift och egenavgift, 2014 – 2018 7,7 1,6 Skatt på inkomster av tjänst och näringsverksamhet, 2014 – 2018 12,0 1,5 Inkomstskatt för kapital, 2016 – 2018 8,0 8,6 Mervärdesskatt 2017 – 2019 12,4 2,7 Punktskatt alkohol, tobak och trängselskatt, 2019 och 2020 1,6 5,3 Källa: Skatteverket.

Sammantaget uppgick det totala beloppet i de delar för vilka skattefelet har kunnat beräknas till ca 45 miljarder kronor. Det bedömda skattefelet för bolagsskatten var ungefär två gånger högre för stora företag jämfört med små och medelstora företag, 2,2 miljarder kronor respektive 1,0 miljarder kronor. Skattefelet för arbetsgivaravgifter var däremot större för små och medelstora företag än för stora företag, men beträffande stora företag är osäkerheten stor. När det gäller skattefelet som resultat av felaktiga avdrag vid inkomst av tjänst stod män för 1,9 miljarder kronor och kvinnor för 1 miljard kronor. Av det kontrollerbara skattefelet för skatteslaget avsåg 80 procent felaktiga avdrag för resor till och från arbetet. Även när det gäller det kontrollerbara skattefelet för inkomst av kapital stod män för större del än kvinnor, 2,1 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor. Skattefelet för privatpersoners kapitalinkomster på finansiella tillgångar i utlandet bedömdes vara 4,4 miljarder kronor.

Skatteverket har bedömt skattefelets utveckling sammantaget genom indikatorer som speglar utvecklingen av skattefelet och faktorer som påverkar det. Attitydundersökningen bland privatpersoner som Skatteverket genomfört 2021 visade att kännedomen om personer som arbetat svart eller anlitat svart arbetskraft fortsatte att

Utgiftsområde 3

minska. Män uppgav i större omfattning än kvinnor att de hade kännedom om dessa företeelser. Likaså visade undersökningen riktad till företag att upplevelsen av illojal konkurrens och kännedom om andra företagare som skattefuskar fortsatte att minska. Användningen av digitala tjänster fortsatte att öka 2021 vilket kan ses som en indikator på att förutsättningarna att göra rätt har förbättrats. Ett exempel var att digitala deklarationer från företag ökade till följd av möjligheten med filöverföring direkt från t.ex. en bokföringsbyrå. Indikatorer för felutrymme och resultatet från enkätfrågor om upplevd risk för upptäckt visade på en fördelaktig utveckling främst för företag. Indikatorerna om motivation och social tillit var oförändrade. Skatteverkets indikatorer gav därmed en bild av att skattefelet har minskat, men på grund av den påverkan som spridningen av sjukdomen covid-19 haft på ekonomin drog Skatteverket ingen slutsats för utvecklingen av skattefelet mellan 2020 och 2021.

Skatteverkets arbete med vägledning, ärendehantering, kontroll, strukturutveckling och attitydpåverkan resulterade i att skatt och avgifter fastställdes och betalades. Det bidrog till att skattefelet och uppbördsförlusterna begränsades. Digitala lösningar har underlättat för privatpersoner, företag och Skatteverket. Trots ökade volymer av inkomstdeklarationer, redovisningar av mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter under 2021 ökade inte den manuella hanteringen. Uppgiftslämnande av arbetsgivardeklaration på individnivå fortsatte att fungera bättre, men utvecklingsarbete kvarstår för att effektivt kunna ta tillvara kontrollmöjligheterna som regelverket ger. Med anledning av tillkommande arbetsuppgifter med anledning av pandemin (se avsnitt 2.5.2) gjordes omprioriteringar i kontrollverksamheten. Det innebar att kontrollerna riktade mot de högsta riskerna när det gäller privatpersoner, de breda integrerade kontrollerna av små och medelstora företag samt kontroll av transaktioner och resultatfördelning hos stora multinationella koncerner inte har kunnat genomföras i tillräcklig omfattning. Även antalet revisioner, kassaregister- och personalliggarbesök minskade.

Även Tullverket ska bedöma skattefelets storlek, dvs. i vilken utsträckning varor som ska deklareras faktiskt deklareras, att deklarerade uppgifter är riktiga och att villkor som ställs vid olika förfaranden är uppfyllda. Inte heller Tullverket kan dock göra någon beräkning eller bedömning av det totala skattefelet eftersom det inte finns någon statistisk metod för att fastställa mörkertalet för import som inte har deklarerats. Tullverket kan därför inte med säkerhet kvantitativt beräkna skattefelets storlek och i vilken grad felet förändrats. Detta är inte unikt för Sverige utan gäller även tulladministrationer i övriga EU-länder. Tullverket tog 2016 i samarbete med Statistiska centralbyrån fram ett alternativt förfarande för att beräkna skattefelets storlek. Under 2021 genomfördes en uppdatering av siffrorna i modellen utifrån 2019 års importstatistik som visar en uppskattning av mörkertalet till 1,93 procent. Omräknat i pengar uppgår mörkertalet i det deklarerade flödet under året till 137 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med 2020 då samma beräkningsmetod visar ett belopp om 120 miljoner kronor.

Antalet tulldeklarationer ökade med 57 procent under 2021, vilket beror både på en fortsatt generell ökning av handeln och en ökning av handeln med länder utanför EU, där Storbritanniens utträde ur EU särskilt bidragit till en ökning av antalet exportdeklarationer. Även de manuella kontrollerna och varuundersökningarna såg en ökning för 2021 jämfört med föregående år. Tullverket har även infört fast kamerabevakning vid vissa gränsövergångar vilket har ökat möjligheterna att identifiera kontrollobjekt samtidigt som det har en preventiv och brottsförebyggande effekt.

Utgiftsområde 3

2.5.2 Bidra till ett välfungerande samhälle

Fler män än kvinnor felaktigt folkbokförda

Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsfelet är förekomsten av fel i förhållande till lagstiftningens krav. Skatteverket har redovisat en uppskattning av folkbokföringsfelets storlek från 2014 till 2019, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Folkbokföringsfelet

1

2014 – 2019

Antal individer och procent 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Folkbokföringsfelet

Totalt antal individer 189 300 188 200 192 000 195 500 198 100 214 300 varav kvinnor 81 000 77 300 80 200 81 100 80 600 86 200 varav män 108 300 104 800 111 800 114 400 117 500 128 100 Andel av befolkningen 1,9 1,8 1,9 1,9 1,9 2,1 varav kvinnor 1,7 1,6 1,6 1,6 1,6 1,7 varav män 2,2 2,1 2,2 2,3 2,3 2,5 1 I uppskattningen av folkbokföringsfelet ingår inte personer som vistas i landet utan laglig rätt och personer med samordningsnummer som vistas i landet tillfälligt. Se Skatteverkets årsredovisning för 2021 för mer information om metoden som använts för att uppskatta folkbokföringsfelet. Källa: Skatteverket.

Antalet individer som ingår i folkbokföringsfelet har ökat över tid och även som andel av befolkningen ökade folkbokföringsfelet 2019. Av de som var felaktigt folkbokförda var ca 40 procent kvinnor och det har långsamt minskat över tid. Mäns överrepresentation bland individer med felaktig folkbokföring har därmed ökat och den ökade skillnaden mellan könen över tid var densamma för alla typer av fel. Felaktig adress låg till grund för mer än hälften av folkbokföringsfelet och andelen män i denna kategori var 59 procent. Det största felet bland dem med felaktig adress var att många personer var folkbokförda på en boarea som inte ansågs tillräcklig för antalet. I Skatteverkets attitydundersökning 2021 instämde varannan privatperson i påståendet att det är troligt att Skatteverket skulle upptäcka om någon i min omgivning fuskade med folkbokföringen, vilket var fler än 2020. Det var dock fortsatt betydligt mindre andel än de privatpersoner och företag som svarade på motsvarande fråga om skattefusk.

För att minska folkbokföringsfelet har Skatteverket bl.a. genomfört allt fler bosättningskontroller under de senaste två åren. Antalet bosättningskontroller var 10 procent högre än 2020. Av avslutade ärenden om bosättningskontroll avsåg 62 procent män vilket är en oförändrad nivå jämfört med de senaste två åren. Bosättningskontrollerna har lett till ändring i 82 procent av ärendena, och även om det var en minskning jämfört med 2020 (87 procent) är det fortsatt en indikation på att kontrollerna genomförs på områden där risken för fel var hög. Skatteverket anmälde totalt 840 folkbokföringsbrott under året, vilket var fler än 2020 (360). Däremot försämrades resultaten i ärendehanteringen med längre handläggningstider för ärenden om tilldelning av personnummer och flytt inom Sverige. En förklaring till de längre handläggningstiderna var att antalet ärenden som krävde komplettering ökade eftersom stödet för digital inlämning varit begränsat på grund av smittskyddsåtgärder vid servicekontoren. Därtill påverkades handläggningstiderna negativt av att handläggningen av ärenden som skedde på distans inte kunde utföras på samma sätt som på kontoret. I slutet av 2021 infördes inskanning av blanketter vilket ledde till en mer effektiv och enhetlig ärendehantering. Därtill tillfördes resurser för handläggning av de äldsta ärendena med resultatet att färre personer vid årsskiftet väntade på beslut om personnummer jämfört med i slutet av 2020.

Utgiftsområde 3

Skatteverket har fram till juni 2022, tillsammans med åtta kommuner, genomfört pilotprojekt för att motverka felaktig folkbokföring (Fi2022/01781). Inom ramen för uppdraget genomfördes 920 utredningar av misstänkt felaktig folkbokföring och närmare 700 fel rättades. Ungefär hälften av felen berörde personer som lämnat Sverige men fortfarande var folkbokförda här.

Digital delgivning men fortsatt långa handläggningstider för

betalningsföreläggande

En ansökan om att någon ska fullgöra en förpliktelse, t.ex. betala en skuld, kan fastställas efter ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Under 2021 inkom ca 1,2 miljoner ansökningar vilket är i nivå med den senaste tioårsperioden med undantag för åren 2018 – 2020 då över 1,3 miljoner ansökningar inkom. Av ansökningarna riktades 88 procent mot fysiska personer och 41 procent återkallades efter att sökanden fått betalt eller en uppgörelse nåtts. Av ansökningarna som riktades mot fysiska personer avsåg 24 procent belopp om 500 kronor eller lägre. Utslagen, som är de beslut som fastställer en fordran och som borgenären kan använda för att ansöka om verkställighet, minskade med 4 procent till 620 000 utslag under 2021. Möjlighet att ta emot handlingar och bekräfta delgivning digitalt infördes 2021 och 45 procent av delgivningarna kvitterades digitalt under året. Handläggningstiden har minskat något men är fortfarande lång.

Tabell 2.8 Betalningsföreläggande och handräckning

Personer och dagar 2017 2018 2019 2020 2021

Ansökningar mot fysiska personer

Totalt 398 989 426 722 416 534 422 733 390 042 varav kvinnor 175 619 186 962 182 517 182 854 168 732 varav män 223 370 239 760 234 017 239 879 221 310 Tid från ansökan till utslag 66 67 74 123 106 Källa: Kronofogdemyndigheten. Handräckning kan avse vanlig eller särskild handräckning. Det kom in 31 000 ansökningar om vanlig handräckning vilket var i nivå med 2020. Av dessa avsåg 94 procent avhysning. Särskild handräckning kan exempelvis avse att få tillgång till ett utrymme eller att upphöra göra något olovligt. Dessa handräckningar minskade med 6 procent till 1 129 ansökningar.

Tabell 2.9 Ansökningar och beslut om skuldsanering

Antal ansökningar, personer och procent 2017 2018 2019 2020 2021

Antal ansökningar om skuldsanering

Totalt 19 509 18 237 21 603 30 555 30 399 varav kvinnor 8 836 8 266 9 856 13 875 13 635 varav män 10 637 9 971 11 747 16 680 16 764 1 Andel beslut om skuldsanering 64 58 52 43 36 varav kvinnor 68 63 57 47 40 varav män 46 54 48 40 34 1 Andel beslut om skuldsanering under året inkluderar ansökningar som inkommit tidigare år. Källa: Kronofogdemyndigheten. Antalet ansökningar om skuldsanering var i nivå med 2020. De flesta ansökningarna kom från personer i åldersgruppen 35 – 44 år. Andelen som beviljas skuldsanering

Utgiftsområde 3

minskar vilket förklaras av att många unga inte uppfyller kraven för skuldsanering. Ett självskattningstest har lanserats i syfte att stödja sökandena i bedömningen av om de kan komma i fråga för skuldsanering. Andelen män som beviljats skuldsanering är för första gången högre än andelen kvinnor. De personer som beviljades skuldsanering 2021 hade sammanlagda skulder på 9,9 miljarder kronor. Genom besluten sanerades 8,4 miljarder kronor bort vilket var i nivå med 2020. De 1,5 miljarder kronor som återstår ska betalas av under skuldsaneringsperioden. Sedan skuldsaneringens betalningsförmedling infördes (2016) har brister i betalningsförmedlingen identifierats som innebär en förhöjd risk för felaktig redovisning och försenade utbetalningar till borgenärerna. Under 2021 har förbättringsarbetet fortsatt med bland annat förbättrad rapportering till borgenärerna när betalplanen inte har följts. Personer som berörs av pågående skuldsaneringar har ökat med 1 600 till 52 600 personer under 2021. Antalet pågående omprövningar av skuldsaneringar ökade med 541 ärenden till 2 213 ärenden.

Kronofogdemyndigheten har i sitt arbete med tillsyn över konkursförvaltarna handlagt 7 089 konkursärenden, 784 ärenden färre än 2020. Av de 1 004 konkurser som avsåg fysiska personer gällde 21 procent kvinnor och 79 procent män. Cirka var fjärde person som försattes i konkurs var över 65 år. En utökad kontroll i lönegarantiärenden har förhindrat felaktiga utbetalningar på 1,1 miljoner kronor och gett förutsättningar för att återkräva felaktigt gjorda utbetalningar på ca 28 miljoner kronor. Genom nya arbetssätt har fler personer identifierats som kan komma i fråga för näringsförbud. Av de 12 ansökningar som har gjorts har 6 resulterat i slutliga näringsförbud och 4 i tillfälliga förbud. Samtliga som berördes av beslut om näringsförbud var män. I syfte att säkerställa att oberoende konkursförvaltare förordnas i konkursärenden har ett utökat arbete bedrivits för att säkerställa att konkursförvaltare som föreslås av konkursgäldenärer inte har några kopplingar till varandra.

Fortsatt stabilt förtroende för myndigheterna

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten får höga resultat i förtroendeundersökningar. I Kantar Sifos anseendemätning 2021 – som är ett index från 0 till 100 – fick myndigheterna ett gott resultat. Ett anseendeindex på 50 eller över är ett högt anseende för myndigheter och medelvärdet var 35 för de 45 myndigheter som ingick i mätningen.

Tabell 2.10 Förtroendet för myndigheterna

Indexvärde 2017 2018 2019 2020 2021 Skatteverket 50 49 50 52 50 Tullverket i.u 40 35 39 40 Kronofogdemyndigheten 38 42 42 42 47 Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Skatteverket fortsatte att hantera stödåtgärder med anledning av

sjukdomen covid-19

De uppgifter Skatteverket fick 2020, att hantera tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter och omställningsstöd, pågick och utökades under 2021 med nya perioder samtidigt som uppgiften att ansvara för evenemangsstöd tillkom. Skatteverket har därutöver fortsatt lånat ut personal till Tillväxtverket för att arbeta med stödet vid korttidsarbete, vilket är en uppgift som flyttades till Skatteverket i april 2022. Arbetet med stödåtgärderna innebar att skyndsamt och ofta med kort varsel utveckla arbetsprocesser, it-stöd, informationsåtgärder och att bistå Regeringskansliet i lagstiftningsarbetet. Resurser har ställts om från Skatteverkets ordinarie verksamhet till helt nya arbetsuppgifter, såsom hantering av utbetalning av stöd. Under 2021 tog

Utgiftsområde 3

Skatteverket emot ca 56 000 ansökningar och beviljade nästan 10,3 miljarder kronor i omställningsstöd (inkl. omställningsstöd till särskilt drabbade företag). Skatteverkets särskilda kontroller har omfattat de stödåtgärder som Skatteverket direkt ansvarar för. Även sådana företag som fått stöd som administreras och betalas ut av andra myndigheter har granskats ur ett beskattningsperspektiv. I de extra ändringsbudgetar som riksdagen beslutade om i enlighet med regeringens prop. 2020/21:77, prop. 2020/21:83, prop. 2020/21:121 och prop. 2020/21:166 ökades Skatteverkets förvaltningsanslag med 410 miljoner kronor för de nya uppgifterna. Skatteverket har beräknat kostnaderna för hanteringen av stödåtgärderna till ca 305 miljoner kronor.

2.5.3 Motverka brottslighet Myndigheterna inom utgiftsområdet har arbetat för att förebygga och motverka brottslighet.

Fortsatt ökad samhällsnytta

Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhällsekonomiskt värde motsvarande kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan varierar över enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas. Ju farligare ett preparat är desto högre samhällsnyttovärde ges ett beslag av just det preparatet. Samhällsnyttan gällande alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet.

Tabell 2.11 Samhällsnytta av beslag

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Beslag av narkotika och dopingmedel 1 057 1 456 3 001 2 655 2 487 3 368 3 528 Alkohol- och tobaksbeslag 154 119 164 84 123 110 89 Total samhällsnytta 1 211 1 575 3 165 2 739 2 610 3 478 3 617 Källa: Tullverket.

Samhällsnyttan beräknad utifrån beslag av narkotika och dopningsmedel ökade även under 2021 och är det högsta beräknade värdet på tio år. Huvuddelen av samhällsnyttan (ca 93 procent) kan hänföras till beslagen av cannabis, amfetamin och kokain. Mängden beslag av amfetamin och kokain ökade med 50 procent (332 kg) respektive 21 procent (261 kg) jämfört med 2020, medan mängden beslagtagen cannabis minskade med 15 procent (3 299 kg). Den kraftiga ökningen av beslagtaget amfetamin kan förklaras av några få men mycket stora beslag. Ökningen av beslagtaget kokain – både kvantitativt och antal beslag – kan bl.a. kopplas till att den skandinaviska marknaden utmärker sig som särskilt vinstgivande. Även beslagen av övrig narkotika och narkotiska läkemedel visar såväl minskningar som ökningar jämfört med föregående år. Heroinbeslagen minskade med 95 procent från 22 kg 2020 till 1 kg 2021 och kat minskade med 56 procent från drygt 3,4 ton 2020 till drygt 1,5 ton 2021. Den kraftiga minskningen avseende heroin tros delvis förklaras av pandemin, men samtidigt har inte marknaden minskat, och beslagsmängden speglar inte utvecklingen för marknaden. Beslagen av tramadol, som är ett narkotiskt läkemedel, ökade med nästan det dubbla (nära 726 000 tabletter) jämfört med 2020 (drygt 382 000 tabletter). Ökningen kan hänföras till framför allt två stora beslag, ett på 100 000 tabletter och ett på nästan 250 000 tabletter.

Mängden beslagtagen alkohol och tobak var betydligt lägre under 2021 jämfört med 2020 förutom de varor som sorteras under benämningen Övrig tobak där bl.a. snus, röktobak, vattenpiptobak, vätska till e-cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter

Utgiftsområde 3

ingår. Den enskilt största ökningen stod vätska till e-cigaretter för, där ökningen av den beslagtagna mängden uppgick till 320 procent (från 3 liter 2020 till 13 liter 2021). Minskningen av beslagtagen alkohol tros bero på det minskade resandet under pandemin. Ökningen gällande beslag av övrig tobak har sin förklaring i att flera mycket stora beslag av både röktobak och vattenpipstobak gjordes under året.

Antalet beslag av skjutvapen var betydligt lägre 2021 (85) än 2020 (142). Även beslagen av start- och gasvapen och vapendelar var färre 2021 (30 respektive 165) jämfört med 2020 (50 respektive 247). En delförklaring till minskningen kan vara att Tjeckien – varifrån många start- och gasvapen härstammar – under 2021 införde en lagändring som innebar en omklassificering av sådana vapen så att de inte kan beställas på distans från i övriga EU-länder.

Tullverkets arbete mot organiserad brottlighet har bidragit till att 22 kriminella nätverk slagits ut, vilket är en minskning jämfört med 2020. Skälet är främst att myndigheten har haft flera komplexa ärenden som inneburit tidskrävande utredningar, exempelvis med krypterade applikationer som Encrochat, och som ännu inte avgjorts i domstol. Antalet lagförda för grov brottslighet för 2021 var 207 personer, vilket är en minskning med nio personer jämfört med 2020. Flera misstänkta som ännu inte har kunnat lagföras har dock identifierats i flera utredningar.

Utmätningar minskade brottsvinsterna

Genom jourverksamhet säkerställer och utmäter Kronofogdemyndigheten tillgångar som påträffas utanför ordinarie arbetstid hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med organiserad brottslighet.

Tabell 2.12 Utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott

Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Utmätt belopp i jourverksamheten 4,9 5,0 6,7 4,7 6,5 7,4 7,3 1 2 2 Utmätt belopp i samverkansinsatser 43,0 51,0 53,0 48,0 44,0 60,0 60, 5 Totalt utmätt belopp 47,9 56,0 59,7 52,7 50,5 67,4 67,8 1 Utmätt belopp i samverkansinsatser initierade inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet (Ju2015/09350/PO). 2 Utmätt belopp i samverkansinsatser enligt not 1 samt belopp som utmätts i insatser som Kronofogdemyndigheten själv initierat. Dessa belopp har myndigheten följt upp fr.o.m. 2020 då myndigheten fick tillfälliga medel för att förebygga och motverka brott (prop. 2019/20:1, utg.omr. 3 avsnitt 5.4.1). Källa: Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten.

På grund av en tillfällig anslagsökning under 2020 – 2022 har Kronofogdemyndigheten kunnat delta i fler samverkansinsatser vilket medfört att det utmätta beloppet har ökat. Tullverket och Kronofogdemyndigheten har tillsammans med flera andra myndigheter vidtagit insatser bl.a. på flygplatser och i hamnar och där utmätt egendom tillhörande skuldsatta med kopplingar till organiserad brottslighet. Kronofogdemyndigheten har också stärkt och utvecklat det interna arbetet med att förebygga och motverka brott. Från att till största delen ha arbetat för att förebygga och motverka brott i det verkställande arbetet bidrar vid utgången av 2021 hela den operativa verksamheten i det arbetet. Inom den summariska processen har systematiken för att tidigt upptäcka bedrägeriförsök utvecklats och resulterat i att 963 ogrundade ansökningar till ett värde av drygt 26 miljoner kronor stoppats. Under 2020 stoppades 340 ansökningar till ett värde av 160 miljoner kronor. Myndigheten avslog 140 ansökningar om skuldsanering med misstänkt koppling till organiserad brottslighet till ett värde av 500 miljoner kronor som därmed inte har sanerats bort. Kronofogdemyndigheten har under 2021 ägnat särskild uppmärksamhet åt att förhindra missbruk av den statliga lönegarantin. Åtgärderna har resulterat i att felaktiga utbetalningar om 1,1 miljoner kronor har

Utgiftsområde 3

förhindrats jämfört med 4,2 miljoner kronor 2020. Under 2021 har Kronofogdemyndigheten bedömt att 28 miljoner kronor varit möjliga att återkräva jämfört med 16,1 miljoner kronor 2020.

Skatteverket fortsatte att förstärka brottsutredningsverksamheten 2021 och 1 535 brottsutredningar avslutades, vilket är ca 170 fler än föregående år. Av inkomna ärenden ökade andelen ärenden som kategoriseras som mindre tidskrävande eftersom folkbokföringsbrott i huvudsak hör till denna kategori. Genomsnittlig utredningstid för mängdärenden ökade med ca 50 dagar jämfört med 2020 och utredningstiden var över dubbelt så lång som 2019. Förklaringen är att mängdärendena blivit mer komplexa och svåra att utreda. Skatteverket påbörjade ett utvecklingsarbete för att öka kvaliteten i upprättade brottsanmälningar från folkbokföringsverksamheten. Ett gemensamt metodstöd som Skatteverket tar fram tillsammans med Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten förväntas också leda till kortare utredningstider.

Skatteverkets närvaro i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet ökade och har främst skett på regional och lokal nivå. Det sammanlagda beloppet avseende beslut om höjd skatt respektive betalningssäkring var i nivå med resultatet 2020. Folkbokföringsverksamheten hade fortsatt allt större betydelse i det gemensamma arbetet och i Polismyndighetens årliga redovisning av verksamhet som har bedrivits i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet anges att fler kontroller av bosättning resulterade i beslut om ändrad folkbokföring. Det regeringsuppdrag som Skatteverket ledde för att komma åt felaktig folkbokföring kopplad till organiserad brottslighet resulterade i att ca 500 strategiska adresser identifierades och över 1 500 utredningar slutfördes (Fi2021/03228). Dessa utredningar innebar att ca 200 individer avregistrerades som utflyttade, 150 misstänkta fall av utnyttjade identiteter identifierades och ett 40-tal anmälningar om folkbokföringsbrott gjordes.

2.6 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringens samlade bedömning är att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Riksrevisionen har granskat myndigheternas årsredovisningar och bedömt att dessa i allt väsentligt är rättvisande.

2.6.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn Myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget vilket t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och det belopp som Kronofogdemyndigheten har drivit in har ökat. Uppbördsförlusterna ökade jämfört med tidigare år vilket berodde på ett fåtal större ärenden.

Regeringen bedömer att ett sammantaget skattefel om ca 45 miljarder kronor för de skatteslag som Skatteverket har kunnat bedöma får anses vara begränsat. I ljuset av att det årligen betalas in ca 2 000 miljarder kronor i skatter och avgifter tyder skattefelets storlek på att allmänhetens och företagens vilja att betala skatt är god och att Skatteverkets arbete med att säkerställa eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter är effektivt. Regeringen bedömer att de informations- och kunskapsinsatser samt kontroller som har genomförts har bidragit till att begränsa skattefelet. Regeringen ser positivt på Tullverkets pågående arbete för att bättre kunna bedöma skattefelet och kommer att följa det fortsatta arbetet.

Utgiftsområde 3

2.6.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag Utgiftsområdets myndigheter bidrar i flera fall med information som ligger till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar. Resultatet för folkbokföringsverksamheten var fortfarande nte tillfredsställande. Regelförändringar har genomförts för att skapa ordning och reda i folkbokföringen, och regeringen följer utvecklingen avseende bl.a. kvalitet och handläggningstider. Det kräver ett intensifierat och långsiktigt arbete för att förbättra folkbokföringen och dess bidrag till måluppfyllelsen. De långa handläggningstiderna för betalningsföreläggande har inneburit att borgenärer inte fått sina fordringar fastställda lika snabbt som tidigare år. Regeringen följer Kronofogdemyndighetens arbete för att förbättra måluppfyllelsen.

Allmänhetens och företagens förtroende för myndigheterna inom utgiftsområdet har historiskt sett varit högt. Regeringens bedömning utifrån myndigheternas rankning i kvalitets- och anseendemätningar är att förtroendet är fortsatt högt och att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete för att stärka allmänhetens och företagens förtroende.

2.6.3 Motverka brottslighet Regeringen bedömer att myndigheternas arbete med att motverka brottslighet har gett tillfredsställande resultat. Resultatet av Tullverkets brottsbekämpande arbete, både i form av samhällsnytta och i antalet beslag, har bidragit till att motverka brottslighet. Arbetet med att upptäcka och förhindra brottslighet i ärenden som handläggs hos Kronofogdemyndigheten har visat positivt resultat. Även Skatteverkets arbete med att upptäcka, förhindra och utreda brott har utvecklats fördelaktigt. Allt fler folkbokföringsbrott har utretts och regeringen bedömer att det tillsammans med utförda bosättningskontroller och utredningar av andra uppgifter som registrerats i folkbokföringen har förebyggt och motverkat brottslighet.

Regeringen ser positivt på hur utgiftsområdets myndigheter har bidragit till arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Genom att respektive myndighets verktyg kan utnyttjas i samverkan har större effekt uppnåtts än om vardera myndigheten hade agerat på egen hand. Det har medfört goda resultat.

2.7 Politikens inriktning

Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Myndigheternas insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig och motverka brottslighet är därför fortsatt viktiga. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter fortsatt vidareutvecklas och förbättras.

2.7.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn Allmänhet och företag ska ha ett högt förtroende för det svenska skattesystemet. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska fortsatt prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i sina respektive verksamheter. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. Myndigheterna ska fortsatt utveckla arbetssätt och samverkan för att säkerställa att rätt skatter, tullar, avgifter och andra åtaganden fullgörs i rätt tid.

Utgiftsområde 3

Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar samhället stora inkomster vilket drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk och skatteundandragande är en fortsatt politisk prioritering.

2.7.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle där det är enkelt att göra rätt, där var och en gör rätt för sig och inte blir överskuldsatt.

Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. Uppgifterna från folkbokföringen ligger till grund för bl.a. andra myndigheters beslut och åtgärder. För att få bättre kontroll över vilka som befinner sig i Sverige olovligt, och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Fusk med folkbokföringsuppgifter är ofta ett led i den organiserade brottsligheten. Felaktiga folkbokföringsuppgifter används av kriminella för att bl.a. tillskansa sig välfärdsförmåner och bidrag. En stärkt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott, hindra framväxten av utanförskap och viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet. Regeringen avsätter därför medel för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av satsningen. Skatteverket ska i ett första skede öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna i sådana områden. Arbetet ska genomföras i samverkan med t.ex. andra statliga myndigheter, kommuner, fastighetsägare samt företrädare för lokalsamhället. Regeringen avser också att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att genomföra en folkräkning (bet. 2021/22:SkU17 punkt 16, rskr. 2021/22:255). Utskottet anför att regeringen ska fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning och säkerställa genomförandet genom uppdrag till berörda myndigheter (bet. 2021/22:SkU17 s. 55-57). Eftersom det i denna proposition föreslås ökat anslag till Skatteverket för förbättrad folkbokföring genom folkräkning anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Kronofogdemyndighetens kompetens är viktig för att tidigt identifiera företeelser och fenomen som kan leda till överskuldsättning. Kronofogdemyndigheten ska utifrån denna kunskap vidta förebyggande åtgärder samt stödja parterna att själva lösa sina mellanhavanden på frivillig väg. En snabb och korrekt handläggning av ärenden hos Kronofogdemyndigheten är av vikt för att skulder ska betalas och bl.a. kreditgivare ska få tillgång till aktuell information.

Digitala lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag bör därför anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag i första hand kan lämna uppgifter digitalt.

Sedan den 1 oktober 2022 är Skatteverket sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Försörjning av grunddata. Det innebär bland annat att Skatteverket ska driva på arbetet inom beredskapssektorn och verka för samordning. Myndigheten behöver därför stärka krisberedskapsarbetet och utveckla formerna för samverkan.

Utgiftsområde 3

2.7.3 Motverka brottslighet Brottsligheten, särskilt den organiserade brottsligheten, hotar sammanhållningen och tryggheten i vårt samhälle. Brotten ska förebyggas och motverkas med oförminskad kraft med alla till buds stående verktyg. Svartarbete, smuggling, skatteundandragande och penningtvätt är exempel på allvarlig brottslighet som ska stoppas. I det arbetet har Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten viktiga verktyg till sitt förfogande. Myndigheterna behöver kontinuerligt uppmärksamma risker och identifiera effektiva motåtgärder eftersom brottslingar hittar nya och fler tillvägagångssätt för att agera och finansiera sin verksamhet. Samverkan med andra är central för att motverka brottslighet eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter.

Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Det är viktigt att Tullverket kan bibehålla en hög ambition i det brottsbekämpande arbetet och i kontrollverksamheten. Regeringen aviserar kommande lagstiftningsförslag om utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel (utg.omr. 4 avsnitt 3.8). Det kommer att ge Tullverket och Skatteverket nya verktyg för att bekämpa och förhindra fler brott. Regeringen aviserar även kommande förslag om ny förverkandelagstiftning som påverkar Skatteverkets borgenärsverksamhet (utg.omr. 4 avsnitt 3.).

Kronofogdemyndighetens arbete utgör en betydelsefull länk i kedjan av de åtgärder som kan vidtas mot organiserad brottslighet. En sådan åtgärd är den nya utökade möjligheten att utmäta egendom på distans. Det är viktigt att myndigheten använder den för att stoppa finansieringen av brottslighet och se till att brottsvinsterna inte kommer de kriminella till del.

2.8 Budgetförslag

2.8.1 1:1 Skatteverket

Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

2021 Utfall 8 173 138 Anslagssparande 429 850 2022 Anslag 8 304 898 1 Utgiftsprognos 8 311 473

2023 Förslag 8 199 362

2 2024 Beräknat 8 461 261 3 2025 Beräknat 8 603 513 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 8 305 720 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 8 306 457 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.

Utgiftsområde 3

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.14 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:1 Skatteverket

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 8 202 898 8 202 898 8 202 898

2 Pris- och löneomräkning 90 586 245 898 387 177 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -94 122 12 465 13 438 varav BP23 3 83 850 188 000 188 000 – Ny struktur civilt försvar - sektorsansvariga myndigheter 7 500 7 500 7 500 – Ny förverkandelagstiftning 1 350 2 500 2 500 – Utökade hemliga och preventiva tvångsmedel 8 000 8 000 – Förbättrad folkbokföring genom folkräkning 75 000 170 000 170 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 8 199 362 8 461 261 8 603 513

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar Regeringen föreslår att anslaget ökas för förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Anslaget föreslås ökas med 75 miljoner kronor 2023 och beräknas ökas med 170 miljoner kronor 2024 och 2025 samt 95 miljoner kronor 2026.

Regeringen har beslutat om en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Den nya strukturen medför ytterligare uppgifter för Skatteverket. Anslaget föreslås därför ökas med 7,5 miljoner kronor fr.o.m. 2023. Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap föreslås minskas med totalt 249 miljoner kronor fr.o.m. 2023.

För att finansiera Skatteverkets kostnader med anledning av kommande förslag om ny förverkandelagstiftning föreslår regeringen att anslaget ökas med 1,35 miljoner kronor 2023. Anslaget beräknas öka med 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2024. Vidare beräknas anslaget ökas med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2024 för kommande lagstiftningsförslag om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar I budgetpropositionen för 2021 beräknades anslaget ökas med anledning av att totalförsvaret ska stärkas. Anslaget ökas därför med 7 miljoner kronor 2023.

I budgetpropositionen för 2022 ökades anslaget för Skatteverkets hantering av omställningsstöd. Anslaget minskas nu planenligt med 120 miljoner kronor eftersom det rörde sig om en tillfällig förstärkning under 2022. I budgetpropositionen för 2020 ökades anslaget för att stärka arbete med att bekämpa välfärdsbrott och effektivisera folkbokföringsverksamheten. Anslaget minskas planenligt med 30 miljoner kronor till en kvarvarande förstärkning om 28 miljoner kronor fr.o.m. 2023. Anslaget minskas även planenligt med 10 miljoner kronor eftersom en tillfällig förstärkning av arbetet mot skattefusk upphör 2023. Vidare minskas anslaget planenligt med sammanlagt 27 miljoner kronor 2023 för att arbete med bl.a. nya regler om faderskap och föräldraskap och ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd avslutas under 2022.

Utgiftsområde 3

Regeringen föreslår att 8 199 362 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 8 461 261 000 kronor respektive 8 603 513 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.15 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Skatteverket

Tusental kronor Ack. Kostnader Resultat Ack.resultat Resultat år Verksamhetens som ska Resultat år utgående Verksamhet t.o.m. 2021 2022 intäkter 2023 täckas 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten Offentligrättslig verksamhet Meddelat förhandsbesked och låneförbud 0 0 500 500 0 0 Äktenskapsregistret 0 0 6 000 6 000 0 0 Europeiskt arvsintyg 0 0 600 600 0 0 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Offentligrättslig verksamhet Namnärenden -377 2 000 17 000 19 000 0 -377 Uppdragsverksamhet Summa uppdragsverksamhet 1 45 558 3 964 740 700 780 150 -39 450 10 072 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och finansierar en bestämd del av verksamheten Offentligrättslig verksamhet ID-kort 0 0 64 000 64 000 0 0 Prissättningsbesked och särskilt uppskattningsvärde på fastighet 0 0 1 900 1 900 0 0 Uppdragsverksamhet Summa uppdragsverksamhet - - - - - - 1 Avser administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet, ersättning från Kronofogdemyndigheten för verksamhetsstöd, SPAR, tjänsteexport och aviseringssystemet för folkbokföringen. Källa: Skatteverket.

Utgiftsområde 3

2.8.2 1:2 Tullverket

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket

Tusental kronor

2021 Utfall 2 275 673 Anslagssparande 63 678 2022 Anslag 2 481 672 1 Utgiftsprognos 2 470 993

2023 Förslag 2 588 670

2 2024 Beräknat 2 783 446

2025 Beräknat 2 642 085

3

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 2 714 289 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 524 033 tkr i 2023 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:2 Tullverket

Tusental kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 2 481 672 2 481 672 2 481 672

2 Pris- och löneomräkning 43 613 107 955 161 723 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 63 385 193 819 -1 310 varav BP23 3 65 000 65 000 – Utökade hemliga och preventiva tvångsmedel 65 000 65 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 2 588 670 2 783 446 2 642 085

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning. För kostnader med anledning av kommande lagstiftningsförslag om utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel beräknas anslaget öka med 65 miljoner kronor fr.o.m. 2024.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 att anslaget skulle öka med sammanlagt 75 miljoner kronor, varav 70 miljoner kronor till förstärkning av myndighetens operativa verksamhet och för it-utveckling och 5 miljoner kronor till arbete mot avfallsbrottslighet. Vidare beräknades anslaget öka med 90 miljoner kronor för 2023 och med 105 miljoner kronor fr.o.m. 2024.

Riksdagen beslutade den 22 november 2021 att utöver regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 tillföra anslaget ytterligare 100 miljoner kronor, dvs. en ökning av anslaget om totalt 175 miljoner kronor. I samma beslut beräknades anslaget öka med totalt 240 miljoner kronor för 2023 och med 305 miljoner kronor för 2024. För 2023 ökas anslaget planenligt med 65 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 2 588 670 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 2 783 446 000 kronor respektive 2 642 085 000 kronor.

Utgiftsområde 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.18 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Tullverket

Tusental kronor Ack. Ack. Kostnader resultat resultat Resultat Verksamhetens som ska Resultat utgående Verksamhet t.o.m. 2021 2022 intäkter 2023 täckas 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten Offentligrättslig verksamhet Dröjsmålsränta 72 383 360 370 0 370 73 113 Avgift för tullkontroll eller annan tillämpning av tullagstiftningen -6 27 35 0 35 56 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Uppdragsverksamhet Summa uppdragsverksamhet 394 0 0 0 0 394 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera en bestämd del av verksamheten Uppdragsverksamhet Summa uppdragsverksamhet -148 15 70 55 15 -118 Källa: Tullverket

2.8.3 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tabell 2.19 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

2021 Utfall 2 084 786 Anslagssparande 37 581 2022 Anslag 2 145 164 1 Utgiftsprognos 2 131 832

2023 Förslag 2 135 259

2024 Beräknat 2 127 559 2

3

2025 Beräknat 2 178 497

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 2 065 214 tkr i 2023 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 065 214 tkr i 2023 års prisnivå. Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

Utgiftsområde 3

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.20 Förändringar av anslagsnivån 2023 – 2025 för 1:3

Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor 2023 2024 2025

Anvisat 2022

1

2 145 164 2 145 164 2 145 164

Pris- och löneomräkning 2 26 771 92 338 145 908 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer -36 676 -109 943 -112 575 Överföring till/från andra anslag Övrigt

Förslag/beräknat anslag 2 135 259 2 127 559 2 178 497

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. I budgetpropositionen för 2021 ökades anslaget tillfälligt med 50 miljoner kronor årligen för att digitalisera delar av Kronofogdemyndighetens verksamhet. Anslaget minskas nu planenligt med 10 miljoner kronor av den tillfälliga förstärkningen. Anslaget beräknas minskas med 40 miljoner kronor fr.o.m. 2024.

I budgetpropositionen för 2021 ökades anslaget tillfälligt med 30 miljoner kronor årligen för att stäkra en snabb och korrekt handläggning då fler ärenden förväntades inkomma till följd av sjukdomen covid-19. Anslaget ökas planenligt med 30 miljoner kronor 2023 och beräknas minskas med 30 miljoner kronor 2024.

I budgetpropositionen för 2020 ökades anslaget tillfälligt för att stärka bekämpningen av välfärdsbrott. Anslaget minskas nu planenligt med 20 miljoner kronor. Regeringen föreslår att 2 135 259 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2023. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 2 127 559 000 kronor respektive 2 178 497 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.21 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor Verksamhet Kostnader Ack. resultat Ack. resultat Resultat år ens intäkter som ska Resultat år utgående Verksamhet t.o.m. 2021 2022 2023 täckas 2023 2023 2023 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndighetens avgifter -5 637 0 1 654 595 1 654 598 0 -5 637 Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten Offentligrättslig verksamhet 15 — 21 §§ avgiftsförordningen 0 0 105 105 0 0 Uppdragsverksamhet Summa uppdragsverksamhet 2 389 1 304 12 649 13 581 -932 153 Källa: Kronofogdemyndigheten.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1

Utgiftsområde 4

3.10.17 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian En stärkt brottsofferfond Bilaga 2 Promemorians lagförslag Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna Bilaga 4 Lagrådets yttrande

Utgiftsområde 4

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:419) om brottsofferfond (avsnitt 2.1). 2. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll (avsnitt 2.2). 3. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt tabell 1.1. 4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor Anslag 1:1 Polismyndigheten 37 043 384 1:2 Säkerhetspolisen 2 060 983 1:3 Åklagarmyndigheten 2 302 661 1:4 Ekobrottsmyndigheten 952 757 1:5 Sveriges Domstolar 7 051 168 1:6 Kriminalvården 13 383 310 1:7 Brottsförebyggande rådet 231 644 1:8 Rättsmedicinalverket 587 265 1:9 Brottsoffermyndigheten 53 390 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 961 357 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 94 987 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 100 157 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 28 231 1:16 Domarnämnden 11 433 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 202 000

Summa anslag inom utgiftsområdet 68 305 854

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor Anslag Beställningsbemyndigande Tidsperiod 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 353 000 2024 – 2027

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 353 000

Utgiftsområde 4

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:419)

om brottsofferfond

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:419) om brottsofferfond ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Den som döms för ett eller flera brott Den som döms för ett eller flera brott ska, om fängelse ingår i straffskalan för ska, om svårare straff än penningböter ingår i något av brotten, i domen åläggas att straffskalan för något av brotten, i domen betala en avgift på 800 kronor. Detsamma åläggas att betala en avgift på 1 000 gäller när fråga om ansvar för brott tas kronor. Detsamma gäller när fråga om upp av åklagare genom strafföre- ansvar för brott tas upp av åklagare läggande. genom strafföreläggande. Avgift ska inte tas ut om påföljdseftergift meddelas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för brott som har begåtts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2014:1571.

Utgiftsområde 4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:451)

om intensivövervakning med elektronisk

kontroll

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll ska ha följande lydelse. 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § 2 Den dömde ska betala en avgift, om det är motiverat med hänsyn till hans eller hennes möjligheter att få inkomst under verkställigheten utanför anstalt. Avgiften uppgår till 80 kronor per dag Avgiften uppgår till 100 kronor per som verkställigheten ska pågå, dock högst dag som verkställigheten ska pågå, dock 9 600 kronor för hela högst 12 000 kronor för hela verkställighetsperioden. Avgiften ska verkställighetsperioden. Avgiften ska betalas i förskott och tillföras betalas i förskott och tillföras brottsofferfonden. brottsofferfonden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för brott som har begåtts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1998:618. 2 Senaste lydelse 2014:1572.

Utgiftsområde 4

3 Rättsväsendet

Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Denna budgetproposition omfattar, trots den korta tid som stått till förfogande, många viktiga reformer. Det har dock inte varit möjligt för regeringen att föreslå nya mål för utgiftsområden eller ge den redovisning av resultat som enligt budgetlagen (2011:203) ska ingå i budgetpropositionen ett innehåll som fullt ut återspeglar regeringens politik.

3.1 Utgiftsområdets omfattning

Huvuddelen av resurserna inom utgiftsområdet avser kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. I övrigt är rättsväsendets verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ärenden. Den kriminalpolitiskt inriktade verksamheten syftar till att öka tryggheten, upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga brott, utreda brott, se till att den som begått brott lagförs, verkställa påföljder och rättsliga anspråk och ge stöd till dem som drabbats av brott. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet (Brå), Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och Domarnämnden.

Under 2021 fördelade sig kostnaderna mellan myndigheterna inom rättsväsendet enligt diagram 3.1.

Diagram 3.1 Kostnad per myndighet inom rättsväsendet 2021

Procentuell fördelning

Övriga 3% Åklagarmyndigheten 3% Säkerhetspolisen 3% Sveriges Domstolar 13%

Polismyndigheten 58%

Kriminalvården 20%

Källa: Årsredovisningarna för rättsväsendets myndigheter 2021.

Utgiftsområde 4

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Miljoner kronor Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2021 2022 1 2022 2023 2024 2025 1:1 Polismyndigheten 30 978 33 838 33 369 37 043 40 420 41 150 1:2 Säkerhetspolisen 1 731 1 898 1 902 2 061 2 252 2 360 1:3 Åklagarmyndigheten 1 831 2 073 2 090 2 303 2 562 2 678 1:4 Ekobrottsmyndigheten 779 856 835 953 1 069 1 098 1:5 Sveriges Domstolar 6 463 6 684 6 699 7 051 7 442 7 671 1:6 Kriminalvården 10 612 12 363 11 766 13 383 14 549 17 697 1:7 Brottsförebyggande rådet 173 177 176 232 242 277 1:8 Rättsmedicinalverket 499 553 554 587 602 614 1:9 Brottsoffermyndigheten 43 44 45 53 55 56 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 105 201 173 222 222 222 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 669 3 916 3 779 3 961 2 457 2 457 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 73 95 93 95 95 95 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 15 19 19 19 19 19 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 62 70 69 100 121 121 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 22 25 25 28 33 33 1:16 Domarnämnden 9 10 10 11 12 12 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 102 227 236 202 266 304

Totalt för utgiftsområde 04 Rättsväsendet 57 168 63 049 61 839 68 306 72 419 76 865

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2022 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 3.2 Förändringar av utgiftsramen 2023–2025 för utgiftsområde 04

Rättsväsendet

Miljoner kronor 2023 2024 2025

1

Anvisat 2022 62 919 62 919 62 919

2 Pris- och löneomräkning 665 2 066 3 261 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 4 722 7 433 10 685 varav BP23 3 3 080 2 408 5 016 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt

Ny utgiftsram 68 306 72 419 76 865

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2021 (bet. 2021/22:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2022. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2024 – 2025 är preliminär. 3 Exklusive pris- och löneomräkning.

Utgiftsområde 4

Tabell 3.3 Utgiftsram 2023 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Miljoner kronor 2023 Transfereringar 1 4 233 Verksamhetsutgifter 2 63 527 3 Investeringar 545

Summa utgiftsram 68 306

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2021 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

3.3 Mål för utgiftsområdet

Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Rättssäkerhet innebär att rättsskipning och annan myndighetsutövning ska vara förutsebar och enhetlig samt bedrivas med hög kvalitet. Med rättstrygghet avses att enskilda personer och andra rättssubjekt ska vara skyddade mot brottsliga angrepp på liv, hälsa, frihet, integritet och egendom.

Målen är beslutade av riksdagen (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:JuU1, rskr. 1997/98:87).

Regeringens arbete ska även främja målen om jämställda, fredliga och inkluderande samhällen i linje med Agenda 2030.

3.4 Resultatindikatorer och andra

bedömningsgrunder

För att bedöma måluppfyllelsen avseende riksdagens mål för kriminalpolitiken – minskad brottslighet och ökad trygghet – används följande indikatorer:

– upplevelse av trygghet enligt Nationella trygghetsundersökningen – antal anmälda brott inom olika brottskategorier – självrapporterad utsatthet för brott enligt Nationella trygghetsundersökningen.

Rättsväsendets mål, den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet, rör komplexa begrepp som är svåra att fånga i enskilda indikatorer. Såväl rättssäkerheten som rättstryggheten förutsätter dock ett välutvecklat och välfungerande rättsväsende, vilket kan belysas med information som mäter kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet. Sådan information redovisas också i resultatredovisningen. En viktig del av rättsväsendets resultat är att följa upp hur de brott som anmäls hanteras av rättsväsendets myndigheter. Sådan information, tillsammans med information om brottsförebyggande arbete och stöd till brottsoffer, redovisas också. Rättssäkerheten och rättstryggheten är beroende av människors förtroende för rättsväsendet. Förtroendet är en viktig förutsättning för att människor ska anmäla brott, delta i brottsutredningar och ställa upp som vittnen. För att mäta förtroendet för rättsväsendet används följande indikator: – förtroende för rättsväsendet enligt Nationella trygghetsundersökningen.

Utgiftsområde 4

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en frågeundersökning som sedan 2006 genomförs årligen av Brottsförebyggande rådet (Brå). Undersökningen riktar frågor om utsatthet för brott, upplevelse av trygghet samt förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet till ett slumpmässigt urval av personer mellan 16 och 84 år i befolkningen. År 2017 reviderades undersökningens metod, flera nya brottstyper infördes och urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. För att möjliggöra jämförelser över tid har Brå genomfört nya beräkningar av resultat som publicerats före 2017. För motsvarande resultat före omräkningen, se tidigare NTU-publikationer. Den statistik som är individbaserad redovisas uppdelat på kön när sådan statistik finns och det inte finns särskilda skäl som talar emot det. Uppgifter från NTU 2022, som publicerades den 11 oktober 2022, kommer att redovisas i budgetpropositionen för 2024.

3.5 Resultatredovisning

3.5.1 Utveckling av brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rättsväsendet

Otryggheten är fortsatt på höga nivåer, kvinnor är betydligt mer otrygga

än män och otryggheten är särskilt utbredd i socialt utsatta områden

Att öka tryggheten är ett kriminalpolitiskt mål som rättsväsendets myndigheter och även andra samhällsaktörer bidrar till. NTU mäter flera olika aspekter av otrygghet, exempelvis otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna bostadsområdet, oro över brottsligheten i samhället och om man avstått från någon aktivitet på grund av oro för att utsättas för brott. En majoritet av befolkningen uppger att de är trygga, men sedan 2016 har nivåerna av otrygghet varit något högre än åren dessförinnan. År 2021 uppgav 28 procent av befolkningen att de var otrygga vid utevistelse sent på kvällen. Det är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2020 och en återgång till 2016 – 2019 års nivåer. Som framgår av diagram 3.2 upplever kvinnor generellt sett betydligt större otrygghet än män.

Diagram 3.2 Indikatorer på otrygghetens utveckling

Procent 50

0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Otrygga vid utevistelse sen kväll – män Otrygga vid utevistelse sen kväll – kvinnor Stor oro över brottsligheten i samhället – män Stor oro över brottsligheten i samhället – kvinnor Avstått aktivitet på grund av oro för brott – män Avstått aktivitet på grund av oro för brott – kvinnor Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

Utgiftsområde 4

År 2021 uppgav 36 procent av kvinnorna att de känner sig otrygga vid utevistelse en sen kväll i det egna bostadsområdet, att jämföra med 19 procent av männen. Bland kvinnorna upplever 16 procent att oron för att utsättas för brott ofta påverkat dem att avstå från någon aktivitet, exempelvis gå på en promenad eller besöka en restaurang, jämfört med 9 procent av männen. Det finns därför skäl att särskilt uppmärksamma kvinnors otrygghet. Otryggheten i samhället är ojämnt fördelad även på andra sätt. Exempelvis visar resultaten att betydligt fler äldre än yngre oroar sig för brottsligheten i samhället. Även faktorer som utbildningsnivå, familjetyp och bostadstyp påverkar oron över brottsligheten och även otryggheten över lag.

Otryggheten är särskilt utbredd i socialt utsatta områden (Brå 2018:6). Efter revideringen av metoden i NTU 2017 och den nya regionala indelning som Statistiska Centralbyrån (SCB) inrättade 2018 är det inte längre möjligt att på samma sätt som tidigare redovisa uppgifter om brott och otrygghet i socialt utsatta områden. Brå har därför haft i uppdrag att föreslå hur man kan fortsätta att ta fram dessa uppgifter (Ju2019/01031). Brå har därefter fått i uppdrag att ta fram sådan statistik både utifrån indelningen av områden med socioekonomiska utmaningar som tagits fram av Delegationen mot segregation (Delmos) och SCB, och utifrån Polismyndighetens lägesbild över utsatta områden (Ju2021/03185). Brå har även fått i uppdrag att analysera möjligheterna att komplettera bakgrundsinformationen i NTU i syfte att inhämta uppgifter om hbtqi-personers utsatthet för brott, samt deras trygghet och förtroende för rättsväsendet (Ju2021/01227). I samband med det har Brå även analyserat möjligheten att på samma sätt komplettera bakgrundsinformationen i NTU vad gäller övriga diskrimineringsgrunder som inte redan ingår i NTU.

Minskning av anmälda bedrägeri- och skadegörelsebrott och ökning av

anmälda sexualbrott

Efter en tydlig ökning av antalet anmälda brott under åren 2006 – 2009 stabiliserades nivån på omkring 1,4 miljoner anmälda brott per år under några år, för att fr.o.m. 2014 återigen öka fram t.o.m. 2020. År 2021 anmäldes ungefär 1,48 miljoner brott i Sverige, vilket är en minskning med 86 300 brott eller 6 procent jämfört med 2020. Ökningen av antalet anmälda brott över tid behöver inte betyda att fler brott begås men ställer stora krav på rättsväsendet, som fått allt fler ärenden att hantera.

Brås bedömning är att konsekvenser av covid-19-pandemin, med restriktioner, under 2021 har haft en inverkan på åtminstone antalet anmälningar om misshandel av en person som är obekant för offret, stöldbrott, personrån och rattfyllerier, framför allt under våren. Pandemins påverkan på utvecklingen av det totala antalet anmälda brott under 2021 bedöms dock vara begränsad.

Utvecklingen av antalet anmälda brott över tid har i hög grad påverkats av att antalet anmälda bedrägerier ökat kraftigt. Ökningen av anmälda bedrägeribrott beror enligt Brå sannolikt i hög grad på ökad internetanvändning i samhället och den tekniska utvecklingen, som bidrar till nya metoder och möjligheter att begå bedrägeribrott. Antalet anmälda bedrägerier har ökat stadigt fr.o.m. 2006 t.o.m. 2018, varefter en viss minskning skedde 2019 (-4 procent). Under 2020 och 2021 minskade antalet anmälda bedrägeribrott tydligt (-11 procent per år, se tabell 3.4). I likhet med 2020 förklaras i princip hela minskningen 2021 av att anmälda kortbedrägerier minskade kraftigt (-32 procent eller ca 30 700 brott). Även identitetsbedrägerier minskade (-22 procent eller ca 6 100 brott), medan bedrägeri genom social manipulation och annonsbedrägeri ökade (+34 procent eller ca 6 200 brott respektive +51 procent eller ca 9 700 brott). Kortbedrägeri var dock fortfarande den bedrägerityp med flest anmälningar 2021 (ca 66 500 anmälda brott), följt av annonsbedrägeri (ca 28 500) och bedrägeri genom social manipulation (ca 24 400).

Utgiftsområde 4

De anmälda tillgreppsbrotten (stöld, rån m.m.) utgör en antalsmässigt stor del av samtliga anmälda brott – 388 200 brott av totalt 1,48 miljoner anmälda brott 2021, vilket utgör 26 procent. Antalet anmälda tillgreppsbrott har minskat under en längre tidsperiod, och dessa brott minskade även i fjol (-8 procent eller ca 33 300 brott). Minskningen 2021 avsåg ett flertal olika brott, bl.a. cykelstölder, fickstölder och stölder från skolor, idrottsanläggningar och liknande. Antalet anmälda bostadsinbrott minskade tydligt efter att ha varit oförändrat 2020 jämfört med 2019. Sedan 2017 har de anmälda bostadsinbrotten minskat kraftigt. Personrån mot unga, som ökade kraftigt mellan 2016 och 2019 men minskade 2020, fortsatte att minska även 2021. Minskningen motsvarade 26 procent jämfört med 2020. Enligt Brås statistik över målsägare i brottsanmälan är det betydligt vanligare att pojkar än flickor är målsägare i personrån mot unga.

Skadegörelsebrotten utgör också en betydande andel av de anmälda brotten, 15 procent 2021. Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att skadegörelsebrott som har skett vid olika tidpunkter ofta anmäls vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år. Antalet anmälda skadegörelsebrott har varierat kraftigt över åren utan någon tydlig trend, men med betydande påverkan på det totala antalet anmälda brott enskilda år. År 2021 minskade antalet anmälda skadegörelsebrott med 12 600 brott jämfört med 2020, vilket motsvarar 5,4 procent.

Narkotikabrott är ett ingripandebrott där myndigheternas arbete har stor betydelse för hur många brott som anmäls. Antalet anmälda narkotikabrott minskade med 5 procent 2021 jämfört med 2020, efter att ha ökat med 10 procent 2020 jämfört med 2019.

De anmälda sexualbrotten fortsatte att öka 2021. Under året anmäldes drygt 10 procent fler sexualbrott än 2020. Majoriteten av anmälningarna rör våldtäkt eller sexuellt ofredande och ökningen avser framför allt sexuellt ofredande (+1 200 brott eller 12 procent) men även anmälda våldtäkter ökade något (+300 brott eller 3 procent). När det gäller våldtäkt avser ökningen i huvudsak våldtäkt mot vuxna kvinnor medan exempelvis våldtäkt mot flickor under 15 år minskade. Gällande sexuellt ofredande avser ökningen främst brott mot vuxna kvinnor och flickor under 15 år, men även anmälningarna om sexuellt ofredande mot män och pojkar ökade jämfört med 2020. Antalet anmälda sexualbrott har länge ökat i Sverige. Enligt Brå (2017:5, 2019:5 och 2020:6) kan denna utveckling delvis förklaras av en ökad uppmärksamhet kring sexualbrott, som sannolikt har resulterat i en högre benägenhet att anmäla sådana brott. Ökad tillgång till internet och smarta mobiltelefoner kan enligt Brå i viss mån även ha bidragit till att öka förutsättningarna för förövare att begå vissa typer av sexualbrott. Över tid har antalet anmälda våldtäkter också påverkats av lagändringar (2005, 2013 och 2018) som innebär att våldtäktsbegreppet har utvidgats. Brå har under 2021 utvärderat införandet av Sexualbrottsgruppen i Stockholm Nord på uppdrag av Polismyndigheten (Brå 2021:7) och bedömer att specialiseringen ledde till högre kvalitet i ärendena samtidigt som utredningstiderna kortades. Antalet ärenden som redovisades till åklagare ökade dock bara marginellt vilket enligt Brå delvis beror på att det ofta saknas tillräcklig bevisning i våldtäktsärenden.

Antalet anmälda fall av misshandel 2021 var i princip oförändrat i jämförelse med året innan (-1 procent). Inga större skillnader finns beroende på om den som utsatts var en kvinna eller man och inte heller mellan åldersgrupper.

Utgiftsområde 4

Tabell 3.4 Anmälda brott och procentuell utveckling

Antal anmälda brott Procentuell förändring Procentuell förändring 2021 sedan 2012 sedan 2020 Misshandel 82 391 - 5,4 -1,0 Sexualbrott 27 639 63,3 10,4 Tillgrepp 388 198 -27,3 -7,9 Bedrägeri 195 902 51,8 -10,3 Skadegörelsebrott 221 039 45,1 -5,4 Brott mot trafikbrottslagen 75 973 5,7 -10,0 Brott mot narkotikastrafflagen 118 105 24,8 -4,8

Samtliga brott 1 480 557 5,6 -5,5

Källa: Officiell kriminalstatistik.

Långt ifrån alla brott anmäls och benägenheten att anmäla kan variera över tid och mellan olika brottskategorier. Antalet anmälda brott är följaktligen ingen tillförlitlig indikator på brottslighetens utveckling. Exempelvis är nivån på antalet anmälda trafikoch narkotikabrott i stor utsträckning ett resultat av polisens spanings- och ingripandeverksamhet. Frågeundersökningar som NTU är därför ett viktigt komplement för att kunna bedöma brottsutvecklingen.

Utsatthet för brott har minskat något enligt Nationella

trygghetsundersökningen

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) omfattar tretton vanliga brottstyper som drabbar enskilda personer och hushåll. Vid jämförelser över tid bör det påpekas att halva datainsamlingsperioden till NTU 2020 och hela datainsamlingsperioden till NTU 2021 ägde rum under covid-19-pandemin. Det innebär enligt Brå att resultaten för samtliga frågeområden som inkluderas i undersökningen sannolikt har påverkats av de förändrade livsstilsmönster som pandemin medfört. Sannolikheten är därför stor att skillnader jämfört med tidigare år är av mer tillfällig karaktär, till följd av en tillfällig samhällelig förändring, och inte nödvändigtvis tecken på trendbrott. Begränsade möjligheter till socialt umgänge på många platser utanför hemmet kan enligt Brå exempelvis leda till en minskning av utsatthet för brott som ofta begås genom fysisk interaktion av en okänd gärningsperson, såsom personrån och misshandel. Samtidigt bedömer Brå att samma begränsningar kan leda till en ökning av brott som ofta sker via internet, såsom försäljningsbedrägeri, om mer tid i stället tillbringas på internet.

Resultaten i 2021 års undersökning visar att den självrapporterade utsattheten för brott mot enskild person har minskat 2020 för majoriteten av de brottstyper som ingår i undersökningen. Det indikerar enligt Brå att de förändrade livsstilsmönster som pandemin medfört har haft en inverkan på resultaten i NTU. När det gäller exempelvis sexualbrott är dock minskningen 2020 en fortsättning på en nedåtgående trend som syntes även innan pandemin. Precis som för brott mot enskild person, visar resultaten att den självrapporterade utsattheten för egendomsbrott har minskat 2020. Egendomsbrott mot hushåll har dock även minskat över tid, vilket framför allt förklaras av att allt färre utsätts för stöld ur eller från fordon. När det gäller minskningen av egendomsbrott mellan 2019 och 2020 kan den ökade tid som tillbringas hemma enligt Brå ha lett till en minskning av bostadsinbrott. Det är också enligt Brå tänkbart att det kan ha lett till minskade stölder av fortskaffningsmedel (som bil eller cykel), om fordonet i allt större utsträckning står parkerat i nära anslutning till ett hem eller bostadsområde där många arbetar hemifrån.

I NTU 2021, som avser utsatthet för brott under 2020, uppgav 20,2 procent av de svarande att de utsatts för något brott mot enskild person. Det är något lägre än 2019, då andelen var 22,6 procent. Bland kvinnor är det 20,8 procent som uppger att de

Utgiftsområde 4

utsattes för brott mot enskild person under 2020 jämfört med 23,6 procent 2019, medan motsvarande andelar för män är 19,7 procent 2020 och 21,5 procent 2019. I undersökningen är utsattheten störst för hot, trakasserier och försäljningsbedrägeri. Män uppger i större utsträckning än kvinnor att de har utsatts för misshandel, personrån, hot, bedrägerier, fickstöld och nätkränkning, medan en betydligt större andel kvinnor än män uppger att de har utsatts för sexualbrott och trakasserier. Det är också vanligare att kvinnor uppger att de har utsatts för brott av en partner eller före detta partner. I NTU 2020, som avser utsatthet för brott 2019, uppgav de kvinnor som utsatts för misshandel att gärningspersonen i 29 procent av fallen var en partner eller före detta partner. Motsvarande andel bland män var så liten att andelen är avrundad till 0 procent.

Ökningen av anmälda bedrägeribrott har under åren också återspeglats i NTU, om än inte lika tydligt. En förklaring till detta kan vara att undersökningen inte omfattar brott som riktas mot företag. Att anmälda kortbedrägerier minskade kraftigt 2020 syns i den självrapporterade utsattheten för kort- och kreditbedrägeri, som minskade från 5,3 procent 2019 till 4,1 procent 2020. Utsattheten för försäljningsbedrägeri ökade däremot något från 5,1 procent till 5,5 procent. Från och med NTU 2017 redovisas utsattheten för bedrägerier uppdelat på försäljningsbedrägerier och kort- eller kreditbedrägerier. Sedan 2017 har även brottstyperna nätkränkning och fickstöld tillkommit i undersökningen. Som framgår av tabell 3.5 nedan var utsattheten för dessa brott ungefär densamma för både män och kvinnor 2020.

Tabell 3.5 Andel utsatta för brott mot person 2020

Procent Samtliga Män Kvinnor Misshandel 2,8 3,5 2,2 Hot 8,4 8,8 8,1 Sexualbrott 4,6 1,2 7,7 Personrån 1,3 2,1 0,5 Fickstöld 1,7 1,8 1,6 Försäljningsbedrägeri 5,5 6,4 4,6 Kort-/kreditbedrägeri 4,1 4,6 3,6 Nätkränkning 2,5 2,6 2,4

Något brott mot enskild

person 20,2 19,7 20,8

Källa: Nationella trygghetsundersökningen.

Efter några år på lägre nivåer ökade utsattheten för misshandel i NTU mellan 2016 och 2019, från 3,1 procent till 3,6 procent. År 2020 minskade dock utsattheten för misshandel till 2,8 procent. Minskningen är tydligast bland unga män (16 – 24 år), som också är den grupp med högst andel utsatta. I denna grupp minskade utsattheten från 12,2 till 8,9 procent mellan 2019 och 2020. Som tidigare konstaterats kan pandemin ha bidragit till minskningen. Uppgifter från Socialstyrelsens patientregister visar också att allt färre personer det senaste decenniet har intagits i slutenvård och öppen specialistvård på grund av misshandel, en nedgång som är än mer tydlig i relation till den växande befolkningen.

Sexualbrott i NTU innefattar ett brett spektrum av brott – från straffrättsligt lindrigare händelser såsom kränkande sexuella kommentarer, till mycket allvarliga brott såsom våldtäkt. Mellan 2014 och 2017 ökade den självrapporterade utsattheten för sexualbrott påtagligt, särskilt bland kvinnor men även bland män. Utsattheten har dock minskat 2018 – 2020. Mest utsatta är yngre kvinnor (se diagram 3.3). Utsattheten

Utgiftsområde 4

för allvarliga sexualbrott är betydligt mindre och har också legat på en relativt stabil nivå.

Diagram 3.3 Andel unga kvinnor och män (16–24 år) utsatta för misshandel och

sexualbrott

Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Män 16-24 år – sexualbrott Kvinnor 16-24 år – misshandel Kvinnor 16-24 år – sexualbrott Män 16-24 år – misshandel Källa: Nationella trygghetsundersökningen. NTU mäter också egendomsbrott mot hushåll. Dessa har minskat sedan mätningarna började 2006, vilket beror på att de fordonsrelaterade brotten har blivit färre. Andelen utsatta för egendomsbrott minskade från 14,6 procent till 13,2 procent mellan 2019 och 2020. Utsattheten har minskat för samtliga brottstyper. Det vanligaste egendomsbrottet mot hushåll är cykelstöld. Under 2020 uppgav 10,5 procent att de utsattes för cykelstöld, en nivå som legat relativt stabilt under hela mätperioden. Även andelen som uppger att de utsatts för bostadsinbrott har varit relativt stabil mellan åren. Mellan 2019 och 2020 minskade utsattheten från 1,7 procent till 1,3 procent.

Utsattheten för brott är ojämnt fördelad i befolkningen. NTU 2021 visar att 4,5 procent hade drabbats av drygt 70 procent av de brott mot person som rapporterades i undersökningen. Särskilt utsatta grupper är ensamstående föräldrar och inrikes födda personer med två utrikes födda föräldrar. I dessa grupper är andelen utsatta något högre bland kvinnor än bland män. Yngre är mer utsatta för brott än äldre: de senaste åren har utsattheten varit högst i den näst yngsta åldersgruppen (20 – 24 år) men 2020 var utsattheten högst i den yngsta åldersgruppen (16 – 19 år). Många äldre är dock enligt Brå särskilt sårbara för exempelvis vissa typer av bedrägerier och stölder i hemmet av åldersrelaterade skäl (Brå 2018:7).

Som tidigare nämnts är otryggheten enligt NTU tydligt högre i vissa socialt utsatta områden än i övriga urbana områden. I dessa områden är även utsattheten för brott högre men skillnaden är relativt liten och har minskat över tid (Brå 2018:9). En möjlig förklaring till att otryggheten ändå är väsentligt mer utbredd i dessa områden kan enligt Brå vara att det där i högre grad förekommer brottslighet som inte fångas upp av NTU, såsom skjutningar och öppen narkotikahandel. Brå har visat att ordningsproblem som nedskräpning, buskörningar och skadegörelse i betydligt högre utsträckning upplevs som ett problem i dessa områden (2018:6). Det finns även i olika grad en tystnadskultur mot rättsväsendet i socialt utsatta områden. Orsakerna till tystnadskulturen uppges vara rädsla för hot och våld, att en polisanmälan inte leder till något och bristande förtroende för polis och andra myndigheter (Brå 2019:10).

Utgiftsområde 4

Dödligt våld på fortsatt höga nivåer

Det går varken utifrån kriminalstatistik eller NTU att få en heltäckande bild av den brottslighet som begås av kriminella nätverk. Enligt Brå (2016:12) finns en bredd av aktörer och nätverk inom organiserad brottslighet med delvis olika sammansättning och karaktär och som ägnar sig åt många olika typer av brott. De tolv myndigheter som ingår i satsningen mot organiserad brottslighet lämnar varje år en rapport till regeringen. Enligt den myndighetsgemensamma rapporten som avser arbetet under 2021 (Polismyndigheten dnr A562.287/2021) utgörs de allvarligaste hoten från den brottslighet som de samverkande myndigheterna möter av angrepp på utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter, narkotikabrottslighet och det grova våldet som följer i dess spår samt de parallella samhällsstrukturer som vuxit fram i utsatta områden.

Antalet skjutningar med dödlig utgång har ökat kraftigt

Enligt statistik från Polismyndigheten har antalet skjutningar med dödlig utgång ökat kraftigt, från ca 10 fall per år i början av 2000-talet, till omkring 45 fall per år de senaste fem åren. En kartläggning från Brå som omfattar perioden 2005 – 2017 visar att de inblandade var yngre i slutet av perioden än i början (Brå 2020:4). Enligt uppgifter från Socialstyrelsens patientregister har även antalet personer som vårdats i sluten eller specialiserad öppenvård till följd av skottskada ökat de senaste tio åren, från 63 personer 2012 till 116 personer 2021, och av dessa är en majoritet män. Enligt Polismyndigheten uppgick det totala antalet skjutningar 2021 till 344, vilket var en minskning i förhållande till 2020 då 379 skjutningar bekräftades. Antalet skadade till följd av skjutningar var 115 personer under 2021, vilket kan jämföras med 119 personer under 2020. Antalet avlidna till följd av skjutningar var 45 personer under 2021, vilket kan jämföras med 47 personer under 2020.

Enligt Brås statistik över konstaterade fall av dödligt våld med skjutvapen var den absoluta merparten av brottsoffren pojkar eller män. Antalet sprängningar minskade något 2021 jämfört med 2020. Under 2021 anmäldes 175 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning enligt officiell kriminalstatistik, motsvarande siffra för 2020 var 215 fall.

Diagram 3.4 Konstaterade fall av dödligt våld med användning av skjutvapen

Antal 60,0

50,0

40,0

30,0

20,0

10,0

0,0 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Konstaterade fall av dödligt våld med användning av skjutvapen

Källa: Officiell kriminalstatistik Narkotikabrottsligheten är en central del av den brottslighet som har koppling till kriminella nätverk. Den är också nära kopplad till våldsbrottsligheten. Under senare år

Utgiftsområde 4

har narkotikasmugglingen professionaliserats och distributionsleden blivit färre, samtidigt som tillgängligheten av narkotika för köparna har ökat till följd av att fler digitala och fysiska marknadsplatser etablerats och serviceinriktade leveransmetoder blivit vanligare (Brå 2021:10).

Sverige ligger mycket högt bland europeiska länder när det gäller dödligt

våld med skjutvapen

Skjutvapenvåldet har ofta sin grund i konflikter med koppling till narkotikamarknaden eller personliga relationer (Brå 2019:3 och Polismyndigheten A193.902/2021). Användning av skjutvapen kan även vara ett sätt att bygga upp, stärka och upprätthålla en position i den kriminella miljön, samtidigt som våldet kan öka behovet av att skydda sig från andra individer som agerar på samma sätt. Det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige har ökat sedan mitten av 00-talet. Från och med 2013 tilltog ökningen och återspeglas även i det dödliga våldet generellt. Brå har i en studie jämfört den svenska utvecklingen med nivåer och trender i dödligt våld i 22 andra länder i Europa, med fokus på perioden efter millennieskiftet (Brå 2021:8). Studien visar att i många andra länder i Europa har det dödliga våldet, både generellt och med skjutvapen, minskat. Det har lett till att Sverige ligger mycket högt bland europeiska länder när det gäller dödligt våld med skjutvapen per capita. Under perioden 2014 – -2017 låg Sverige tvåa efter Kroatien bland de 22 studerade länderna i Europa vad gäller dödligt skjutvapenvåld per capita. Den svenska ökningen av dödligt skjutvapenvåld är enligt Brå kopplad till en kraftig ökning av skjutvapenvåldet i den kriminella miljön.

År 2021 konstaterades 24 fall av dödligt våld mot flickor eller kvinnor och 89 fall mot pojkar eller män, totalt 113 fall. Det är 11 färre fall än året innan, som hade den högsta siffran sedan mätningens start 2002. Över tid har vissa typer av dödligt våld minskat, medan andra har ökat. Antalet fall av dödligt våld med skjutvapen har ökat betydligt, medan dödligt våld mot barn och alkoholrelaterat dödligt våld mellan vuxna män har minskat. Det dödliga våldet mot kvinnor har också minskat under de senaste decennierna. Särskilt tydligt är detta i förhållande till befolkningsutvecklingen. År 2021 uppgick antalet fall av dödligt våld mot kvinnor till 24, vilket är en minskning med ett fall jämfört med 2020. Av dessa avsåg 15 fall situationer där offer och förövare var eller hade varit närstående genom en parrelation (två fall fler än 2020). Den långsiktiga trenden är att dödligt våld mot kvinnor inom ramen för nära relation har minskat något.

Sprängningar

Antalet sprängningar har fluktuerat över åren. År 2018, det första året för vilket det finns officiell kriminalstatistik, anmäldes totalt 162 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning (försöksbrott och fullbordade brott). År 2019 anmäldes 257 brott, 2020 anmäldes 215 brott och förra året anmäldes 175 brott av vilka 83 utgjordes av fullbordade brott.

Fortsatt högt och något ökande förtroende för rättsväsendet

Förtroendet för rättsväsendet fortsatte att öka 2021, då 52 procent uppgav att de hade ganska eller mycket stort förtroende för rättsväsendet som helhet. Motsvarande andel 2020 var 49 procent. Kvinnor har något högre förtroende för rättsväsendet än vad män har (se diagram 3.5). Det är också något vanligare att personer i medelåldern har högt förtroende för rättsväsendet än yngre och äldre. Personer med minst en inrikes född förälder har ett högre förtroende för rättsväsendet som helhet än utrikes födda

Utgiftsområde 4

personer, som i sin tur har ett högre förtroende än personer som är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

Diagram 3.5 Förtroende för rättsväsendet

Andel med mycket eller ganska stort förtroende 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Män Kvinnor Källa: Nationella trygghetsundersökningen. Nivån på förtroendet skiljer sig åt mellan olika myndigheter i rättsväsendet, vilket delvis kan bero på deras olika uppgifter och roller. År 2021 ökade förtroendet för alla myndigheter i rättsväsendet jämfört med 2020, förutom för Kriminalvården där förtroendet var oförändrat (se diagram 3.6). För samtliga myndigheter är förtroendet högre än vid den första undersökningen 2007 även om nivåerna har varierat något under perioden. För Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är förtroendet också det högst uppmätta sedan mätningarna startade. De skillnader i förtroende för rättsväsendet som helhet mellan kön, bakgrund och ålder som beskrivits ovan gäller på det stora hela även för de enskilda myndigheterna.