Vår demokrati – värd att värna varje dag

Vår demokrati – värd att värna varje dag

Volym 1

Betänkande av kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati

Stockholm 2022

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslagsbild: Linnea Blixt Omslag: Elanders Sverige AB Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2022

ISBN 978-91-525-0390-4 (tryck) ISBN 978-91-525-0391-1 (pdf) ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 20 juni 2018 att tillsätta en kommitté för att under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna och aktiviteterna skulle planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer som arbetar med demokratifrågor och nå ut till en stor del av befolkningen (dir. 2018:53).

Ordförande Peter Örn utsågs den 20 juni 2018. Ledamöterna Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah utsågs den 23 augusti 2018. Utredningen har antagit namnet kommittén Demokratin 100 år.

Ämnesråd Helena Onn var huvudsekreterare fr.o.m. den 1 september 2018. Som biträdande sekreterare anställdes Raija Kärkkäinen Eriksson fr.o.m. den 3 oktober 2018. Malin Hansson anställdes som sekreterare fr.o.m. den 26 november 2018. Thérèse Amnéus anställdes som sekreterare fr.o.m. den 1 april 2020. Fanny Wallberg var anställd som sekreterare fr.o.m. den 8 juni 2020 t.o.m. den 28 augusti 2020. Erika Lindeberg anställdes som sekreterare fr.o.m. den 2 oktober 2020. Eva Kopito var anställd som sekreterare fr.o.m. den 11 januari 2021 t.o.m. den 12 november 2021. Nellie Johansson var anställd som sekreterare fr.o.m. den 18 januari 2021 t.o.m. den 30 juni 2021. Carl Eklund var anställd som sekreterare fr.o.m. den 7 juni 2021 t.o.m. den 31 januari 2022. Paula Pontvik anställdes som sekreterare den 7 juni 2021. Fredrika Söderman var anställd som sekreterare fr.o.m. den 15 november 2021 t.o.m. den 31 mars 2022. Beata Sjöstedt och Hedvig Palmqvist var anställda som sekreterare fr.o.m. den 17 januari 2022 t.o.m. 15 maj 2022.

Kommittén överlämnar härmed betänkandet Vår demokrati – värd

att värna varje dag (SOU 2022:28, volym 1) samt Antologin 100 år till (volym 2).

Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i juni 2022

Peter Örn Emma Frans Lena Posner-Körösi Rosaline Marbinah

/Helena Onn

/Malin Hansson

/Raija Kärkkäinen Eriksson

/Thérèse Amnéus

/Erika Lindeberg

/Paula Pontvik

/Hedvig Palmqvist

/Beata Sjöstedt

Förord

Detta förord är formulerat med en känsla av tacksamhet över uppdraget att få bidra till en samling för en stark demokrati i Sverige. Över hela landet har vi mött ett enastående och hoppingivande engagemang. Ett engagemang för att bidra till att utveckla och stärka demokratin genom att öka delaktigheten, förankringen av och motståndskraften i demokratin. Det är ett engagemang som finns hos kommuner, länsstyrelser, regioner, civilsamhälle, myndigheter, skolor, universitet, högskolor, näringsliv och många fler. Och som överallt i varje sammanhang bärs av enskilda individers insikt om att demokratin är värd att värna varje dag, eftersom det är det enda samhällsskick som utgår från respekten för varje människas unika värde och värdighet.

Kommitténs uppdrag har varit att under åren 2018–2021 fungera som en katalysator och uppmuntra aktörer till nya insatser och samarbeten för att stärka och utveckla demokratin. Vi har lagt stor vikt vid att föra samman olika aktörer och synliggöra det arbete som görs.

Kommittén formulerade tidigt en vision för arbetet. Visionen att samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag skulle bli en landsomfattande demokratirörelse som skulle sätta diskussionen om vårt styrelseskick, vår demokrati, högst. Visionen att demokrati skulle genomsyra det offentliga samtalet, att diskussionen skulle hållas i en positiv och framåtblickande anda och att alla individer och grupper skulle känna sig som en del av det demokratiska samhället.

Aktiviteterna inriktades mot 2021 – det år när vårt land på olika sätt uppmärksammade och högtidlighöll att det var 100 år sedan den allmänna och lika rösträtten fick sitt principiella genombrott i Sverige. När vi firar hundra år av demokrati är det samtidigt viktigt att minnas att det dröjde fram till 1989 innan alla svenska medborgare över 18 år fick rösträtt, då omyndighetsförklaringen avskaffades.

Kommittén har genomfört ett stort antal aktiviteter i sin strävan att katalysera och samordna andra institutioners och organisationers insatser. Vi vill i detta förord nämna två.

Den första är Deklaration för en stark demokrati som i korthet innebär att aktörer undertecknade sitt stöd för demokratins principer och samtidigt åtog sig att genomföra konkreta insatser för att stärka demokratin. Vid utgången av 2021 hade 310 deklarationer undertecknats av såväl nationella som regionalt och lokalt engagerade aktörer från skilda sektorer av samhället. Det kan med fog sägas vara en landsomfattande demokratirörelse.

Den andra aktiviteten är Demokratistugan, ett mobilt kunskapscenter, som i nära samarbete med länsstyrelserna har besökt en eller flera orter i varje län. Syftet var att stugan likt partiernas valstugor skulle vara en mötesplats på torget för människor som ville lära sig mer om demokratin, samtala om vårt samhälle och pröva sina värderingar. Pandemin kastade länge sin skugga över Demokratistugan som äntligen kunde påbörja sin Sverigeturné i Dorotea i början av hösten 2021. Då hade Demokratistugan sedan längre varit möjlig att besöka digitalt – ett av många exempel på hur kommitténs arbete anpassades till digitala mötesplatser.

Kommitténs ledamöter har varit på ständig resa tillsammans med olika medarbetare från sekretariatet. Vi har besökt orter över hela landet, både digitalt och fysiskt när så har varit möjligt.

Under våra resor har vi mött ett starkt engagemang för demokratin. Låt oss särskilt lyfta fram länsstyrelsernas viktiga roll som ”demokratins väktare”. Utan de insatser som gjorts av länsstyrelsernas ledning och medarbetare hade det inte varit möjligt att genomföra det utåtriktade arbetet med Demokratistugan. Här har också samverkan med civilsamhället varit av stor vikt – eldsjälar från både små och stora organisationer har ställt upp med arbete och engagemang.

Pandemin har påverkat kommitténs arbete på samma sätt som den har påverkat människors vardag och samhället i övrigt. En viktig konsekvens av pandemin var att demokratin utsattes för vad som kan beskrivas som ett stresstest av historiska mått. Det gäller både i Sverige och i andra länder. Grundläggande fri- och rättigheter och kulturoch föreningsliv utsattes för press, och sociala ojämlikheter har blottats. Tonen i sociala medier har stundtals varit hård. Vår slutsats är dock att den svenska demokratin har klarat detta, men vi behöver vara vaksamma på vad inskränkningarna av våra grundläggande fri-

och rättigheter har inneburit och hur det kan komma att påverka vårt samhälle framöver.

I pandemins kölvatten införde en tredjedel av världens länder regler för att minska smittspridningen, som ledde till inskränkningar av medborgerliga fri- och rättigheter utan tidsgräns. Det finns flera exempel på hur auktoritära ledare utnyttjade pandemin som ett alibi. Dessa konsekvenser av pandemin riskerar att utgöra framtida hot mot respekten för mänskliga rättigheter och möjligheterna att utveckla demokratin.

Under den tid som kommittén arbetat har det blivit alltmer uppenbart att demokratin riskerar att bli ett undantag i det globala perspektivet. Inte minst har det blivit tydligt genom Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 som inneburit både ett fasansfullt lidande för civilbefolkningen och ett förändrat globalt säkerhetsläge. Attacker mot demokratin märks även på andra håll. Demokratirörelser i till exempel Belarus, Hong Kong och Sudan motarbetas, demokratiska protester slås ner och aktivister tystas och fängslas. Ungern som är en del av vår europeiska gemenskap betraktas inte längre som en fullvärdig demokrati och i Polen undermineras de demokratiska principerna. Endast 34 länder räknas i dag som fullvärdiga demokratier av forskningsinstitutet V-DEM, som i sin demokratirapport för 2022 varnar för att antalet autokratier i världen ökar. Decennier av demokratiska framsteg har raserats och i dag lever endast 13 procent av världens befolkning i demokratier, vilket gör att vi är tillbaka på samma nivåer som år 1989.

Vi har ofta, inte minst mot bakgrund av den internationella utvecklingen, fått frågan om hur den svenska demokratin mår efter 100 år. Vår bedömning är att den är stark. Deltagandet i de nationella valen är högt och har ökat i varje val sedan 2002. De politiska partierna spelar fortsatt en viktig roll, bland annat i samhällsutvecklingen och i att rekrytera och utbilda förtroendevalda till uppdrag på olika nivåer. Rättsväsendet präglas av stor integritet. Medierna har en viktig funktion i att kritiskt granska makten, bidra till debatt och sprida information till medborgarna. Det civila samhället med ett levande föreningsliv bidrar genom att delta i det offentliga samtalet, utöva samhällspåverkan och vara ett utbildningsväsende i demokrati.

Vi vill gärna betona de sociala mediernas roll. Genom dessa kommunikationsvägar kommer människor till tals och de bidrar till skapandet av sociala rörelser som fångar upp och kanaliserar människors

engagemang för samhället och den värld vi lever i. Detta är en ny fas i den demokratiska utvecklingen som handlar om att bejaka och integrera de sociala mediernas roll i demokratin. Folkbildningen spelar en viktig roll för att sprida kunskap och bidra till att fler blir delaktiga. För att dra nytta av de fördelar som digitaliseringen erbjuder behöver vi samtidigt öka motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat som sprids i sociala medier.

Vi är övertygade om att demokratin kommer att utvecklas vidare under de kommande decennierna. Men fler behöver bli delaktiga, annars riskerar utanförskapet att försvaga demokratin. Det offentliga samtalet behöver präglas av ideologisk och sakpolitisk debatt samt varsamhet i språket. De politiska partierna behöver se över sina arbetsformer och sträva efter att engagera fler, bland annat för att klara rekryteringen till offentliga förtroendeuppdrag. Den personliga integriteten behöver värnas och vi ska inte ha ett demokratiskt samtal som präglas av hot och hat. Det kanske största hotet mot demokratin är att vi har betraktat den som självklar och alldeles för länge tagit den för given.

Vi vill understryka vikten av det arbete som sker i ett stort antal kommuner när det gäller att öka människors möjligheter till delaktighet och påverkan mellan valen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gör ett viktigt och inspirerande arbete när det gäller att sprida kunskap om olika verktyg för att fördjupa det som ofta kallas mellanvalsdemokrati.

Vi vill också framhålla att flera offentliga utredningar på senare år har haft i uppdrag att utveckla demokratin. De har utgjort en viktig källa till kunskap och inspiration i vårt arbete. En rad förslag förtjänar att fortsatt beaktas och diskuteras i den framtida debatten om hur demokratin både kan värnas och utvecklas. Här kan inspiration hämtas från flera utredningar. Låt oss nämna några av dessa: den senaste demokratiutredningen Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) som bland annat uppmärksammade partiernas medlemstapp. Utredningen väckte också frågan om försöksverksamhet med kommunal rösträtt från 16 års ålder. Det demokratiska samtalet i en digital tid – Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat (SOU 2020:56) gav flera viktiga förslag på hur motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat kan stärkas, exempelvis en översyn för att identifiera vilka delar av rättskedjan som behöver utvecklas och effektiviseras för att motverka näthat.

I vår egen antologi ”100 år till” finns även många viktiga texter som kan tjäna som inspiration i det fortsatta demokratiarbetet.

Uppdraget att bidra till att uppmärksamma den svenska demokratins första hundra år och att värna demokratin inför framtiden har vid sidan av ökad kunskap bidragit till glädje och ödmjukhet. Glädje över möten med människor med engagemang för människovärde och demokrati, glädje över den tillit som präglar vårt samhälle och som är så viktig att slå vakt om. Vårt arbete har varit beroende av andras insatser – det bekräftar det ömsesidiga beroende som det demokratiska samhället vilar på. Vi vill särskilt uppmärksamma de insatser som på nationell nivå gjorts av Sveriges riksdag och Kungliga biblioteket.

Och om vårt arbete som beskrivs i detta betänkande kan sägas vara framgångsrikt så beror det i mycket hög grad på medarbetarna inom det sekretariat som vi har fått arbeta tillsammans med.

Emma Frans

Rosaline Marbinah

Lena Posner-Körösi

Peter Örn, ordförande

Helena Onn, huvudsekreterare

Sammanfattning

Kommittén Demokratin 100 år hade i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati under åren 2018–2021. Kommittén skulle uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner (dir. 2018:53). Utifrån direktivet formulerade kommittén tre målsättningar för arbetet. Kortfattat syftade dessa till att fler skulle ha en god kunskap om demokratin, att fler skulle engagera sig i demokratin och att fler tydligt skulle ta ställning för det demokratiska styrelseskicket.

En nationell demokratirörelse

Tidigt i kommitténs arbete genomfördes samråd med myndigheter, civilsamhälle, fackförbund, skolaktörer, nationella minoriteter, trossamfund, företag och kulturaktörer för att hitta former för samverkan kring demokratiarbetet. Kommittén hade även en samordnande roll i relation till de myndigheter som fick demokratistärkande uppdrag under regeringens Demokratin 100 år-satsning. Genom kommitténs samling Vår demokrati – värd att värna varje dag, där hundratals aktörer deltog, skapades ett myller av demokratifrämjande aktiviteter runt om i landet för olika målgrupper.

Demokratiambassadörernas roll

Kommitténs ordförande Peter Örn och ledamöterna Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah representerade och kommunicerade kommitténs arbete i rollen som demokratiambassadör. De medverkade i drygt 230 publika aktiviteter och syntes regelbundet i traditionella och sociala medier. Deras kontaktnät och offent-

lighet bidrog till att information om kommitténs arbete nådde ut. De flesta av de publika aktiviteter som demokratiambassadörerna medverkade i anordnades av aktörer i samlingen. Utöver det deltog de bland annat i programpunkter under Järvaveckan, Bokmässan, Almedalsveckan, MR-dagarna och i kommitténs egna arrangemang.

Deklarationen ökade engagemanget

Deklaration för en stark demokrati skapades med syfte att samla och engagera de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att fler tydligt tar ställning och arbetar för att stärka demokratin. Aktörerna som undertecknande deklarationen tog ställning för det demokratiska styrelseskicket, alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer. Varje aktör formulerade även interna, externa och kommunikativa åtaganden för hur de skulle bidra till att stärka demokratin.

I slutet av 2021 hade 310 aktörer undertecknat Deklaration för en stark demokrati. Aktörerna uppgav att de i snitt hade nått ut till 4 000 personer (medianvärde). Den vanligaste målgruppen för aktörerna var allmänheten, och de flesta uppgav att deras arbete hade bidragit till att uppmärksamma att Sveriges demokrati firade 100 år. Vidare svarade ett stort antal att arbetet inom ramen för deklarationen hade bidragit till att öka kunskapen och medvetenheten om det demokratiska systemet bland sina respektive målgrupper.

Demokratistugans turné ledde till ett fördjupat samarbete

Kommittén tog fram Demokratistugan, ett mobilt kunskapscenter, för att öka intresset för och kunskapen om demokratin. Informationen och övningarna i Demokratistugan behandlade bland annat grundlagarna, fri- och rättigheterna, rösträttens historia, de olika beslutsnivåerna samt demokratins utmaningar.

Demokratistugan besökte 16 län och gjorde totalt 20 stopp från Gällivare i norr, till Malmö i söder. Under turnén arrangerades cirka 400 lokala programpunkter i anslutning till stugans besök. En bredd av lokala aktörer engagerade sig, från länsstyrelser, kommuner och regioner till bibliotek, civilsamhällesorganisationer och kulturaktörer. Enligt de som stod värdar för Demokratistugan resulterade arbetet i nya kontakter och fördjupat lokalt och regionalt samarbete.

Särskilda satsningar för att öka kunskaperna om demokratin

För att öka medvetenheten och kunskapen om demokratin genomfördes flera olika satsningar. Kommittén tog bland annat fram korta filmer om olika aspekter av demokratin på flera språk och en serie filmer med demokratiambassadör Emma Frans som berörde vardagsnära demokratifrågor. Filmerna var kopplade till kunskapsbanken Mer om demokrati på kommitténs webbplats. Det kunskapshöjande materialet spreds brett, exempelvis till skolor, studieförbund och bibliotek samt genom digital annonsering.

I den dagliga kommunikationen via sociala medier kunde följare ta del av uppdateringar om arbetet som kommittén och aktörer i samlingen genomförde. På kommitténs hemsida publicerades fördjupande artiklar och nyhetsbrev. Kommittén skrev även debattartiklar, samt initierade och medverkade i debattartiklar som skrevs av aktörer i samlingen.

Seminarier, samtal och andra publika arrangemang om demokratifrågor anordnades av kommittén. Flera av dessa spelades in av UR Samtiden, sändes i Kunskapskanalen och tillgängliggjordes digitalt för allmänheten på UR Play. Som exempel kan nämnas kommitténs samtal på Bokmässan 2021 och avslutningskonferensen Demokratin 100 år – en framtidsdag.

Kommittén tog även fram den framåtblickande antologin ”100 år till” i fyra delar för att bredda perspektivet på olika demokratifrågor. Demokratiambassadörerna skrev förord till respektive del.

Kommittén genomförde kunskaps- och opinionsmätningar om demokrati i februari månad år 2019 och år 2022. Mätningarna visade bland annat att andelen som kände till att det var år 1921 som både kvinnor och män fick rösta första gången, ökade från 69 procent 2019 till 82 procent 2022.

Covid-19-pandemin

Covid-19-pandemin ledde till att många arrangemang ställdes in och att planerade aktiviteter fick skjutas upp. En utmaning för kommittén var att digitalisera det utåtriktade arbetet. Den digitala omställningen möjliggjorde dock omfattande digital medverkan vilket sparade tid och gjorde att demokratiambassadörerna kunde delta i betydligt fler aktiviteter. Arbetet med deklarationen effektiviserades och kunde

spridas till fler aktörer när mötena då deklarationen undertecknades blev digitala.

Utöver praktiska konsekvenser fick pandemin effekter på demokratin i Sverige och globalt. Flera rapporter konstaterade att en auktoritär utveckling pågick runt om i världen i pandemins kölvatten, vilket kommittén uppfattade som angeläget att lyfta fram i sitt arbete. Frågan berördes bland annat i samtal som kommittén anordnade och i kommitténs nyhetsbrev.

Förslag för ett demokratistärkande arbete framöver

I enlighet med kommitténs direktiv lämnas förslag på hur insatser och erfarenheter från kommitténs arbete kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avvecklats. Kommittén har bland annat sett vikten av samordning och samverkan när flera aktörer genomför ett demokratifrämjande arbete, samt vikten av att det demokratifrämjande arbetet når ut i hela landet. Vidare lämnar kommittén flera förslag på åtgärder som syftar till att långsiktigt stärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet.

En nationell demokratifunktion

Kommittén föreslår att en nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag att öka kunskaperna om demokratin, utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagande och delaktighet i demokratin, bidra till samordning av myndigheters och andra aktörers demokratifrämjande insatser, samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin. Utan nationell samordning finns det risker att de resurser som läggs på demokratistärkande arbete inte får genomslag.

Demokratiuppdrag till länsstyrelserna

Kommittén föreslår att länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag. Länsstyrelsernas arbete i samband med att Sveriges demokrati fyllde 100 år bidrog till ökat engagemang för demokratin.

För kommittén var samarbetet med länsstyrelserna särskilt viktigt för att nå ut lokalt runt om i landet. Genom ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag skulle regeringens demokratipolitik kunna föras ut i hela landet och frågor som rör medborgarnas kunskap om och delaktighet i demokratin ges större utrymme. I uppdraget ingår även att länsstyrelserna ska förse regeringen med lokala och regionala analyser på demokratiområdet.

Ökat demokratifokus i myndighetsstyrning

Kommittén anser att förvaltningsmyndigheterna i större utsträckning kan bidra till att befästa och utvidga demokratin samt förverkliga det demokratipolitiska målet. Statsförvaltningens allmänna demokratiuppdrag – att verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet – bör därför tydliggöras i myndigheternas styrdokument. Kommittén föreslår att det i avsnittet Allmänna uppgifter i myndighetsförordningen skrivs in att myndigheter ska ta tillvara fördelar som kan vinnas för demokratin. Vidare föreslås att demokrati och det demokratiska uppdraget skrivs in i instruktioner för myndigheter vars verksamhet är central för det demokratipolitiska målet. Kommittén föreslår dessutom ett pilotprojekt, där fem till åtta myndigheter ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur respektive myndighet ska bidra till det demokratipolitiska målet.

Analysera konsekvenser för demokratin

Kommittén anser att demokratiperspektivet alltid bör beaktas inför viktigare beslut som fattas av riksdag och regering. Samtidigt saknas det i dag tydliga krav på hur kommittéer och utredningar ska analysera konsekvenser för demokratin i de förslag som tas fram. Kommittén föreslår därför att ett krav på att redovisa konsekvenser för demokratin skrivs in i kommittéförordningen. Analysen av förslagens konsekvenser kan exempelvis innehålla konsekvenser för grundläggande fri- och rättigheter, demokratins funktionssätt eller människors möjligheter att delta i demokratin och utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet.

Förtydliga skolans demokratiuppdrag

Flera myndigheter och andra aktörer producerar undervisningsmaterial om demokrati för skolan. För huvudmän, skolledare och skolpersonal kan det vara svårt att få en överblick över materialet samtidigt som aktörerna som utvecklat materialet har svårigheter att nå ut. Vidare finns det otydligheter i hur skolans demokratiuppdrag ska tolkas och omsättas i praktiken vilket i förlängningen kan bidra till att alla elever inte ges samma möjligheter att utbildas till medvetna och kompetenta samhällsmedborgare.

Kommittén rekommenderar mot den bakgrunden att Skolverket får i uppdrag att förtydliga skolans demokratiuppdrag genom att utforma rekommendationer, allmänna råd och inspirationsmaterial som kan användas av huvudmän, skolledare och skolans personal. Kommittén rekommenderar också att Skolverket genomför en utvärdering av konsekvenserna av bestämmelsen om politiska partiers närvaro i skolan och hur den har påverkat demokratiarbetet och elevernas möjlighet till likvärdig utbildning. Vidare rekommenderar kommittén att Skolinspektionen får i uppdrag att genomföra kvalitetsgranskningar av grundskolornas och gymnasieskolornas arbete med demokrati.

Kommittén föreslår därutöver att den digitala plattformen Demokrati 100 år som utvecklades av bland annat Skolverket permanentas och breddas till att inte endast fokusera på demokratins hundraårsjubileum.

För en stark demokrati i framtiden

Kommitténs förslag bidrar sammantaget till att uppnå det demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. Förslagen förväntas leda till ökade kunskaper om demokrati i befolkningen, bättre samordning mellan olika demokratifrämjande insatser, en tydligare analys av demokratin nationellt och i olika delar av landet samt att utmaningar för demokratin uppmärksammas. Detta kan i förlängningen leda till ett effektivare arbete mot de hot som demokratin står inför. Vidare förväntas att fler myndigheter, med olika utgångspunkter och målgrupper, genomför ett arbete som bidrar till ökat deltagande i demokratin och jämlika möjligheter till inflytande. Att tydliggöra skolans demokratiuppdrag är en viktig del i detta. Genomförande av förslagen ger förutsättningar för att den svenska demokratin kan stå fortsatt stark.

Sammanfattning på lättläst svenska

År 2021 var det 100 år sedan både kvinnor och män fick rösta i val till riksdagen. Därför bestämde regeringen år 2018 att skapa en kommitté som fick namnet Demokratin 100 år. Kommittén har planerat, samordnat och genomfört aktiviteter under åren 2018 till 2021. Målet med aktiviteterna har varit att fler ska få bra kunskap om demokratin, att fler ska engagera sig i frågor om demokrati och arbeta för att vi ska ha en stark demokrati i Sverige.

Kommitténs arbete

I början pratade kommittén med olika myndigheter, fackförbund, organisationer, skolor, företag och andra om hur vi kan arbeta tillsammans med frågor om demokrati.

Flera myndigheter fick uppdrag från regeringen att arbeta med Demokratin 100 år. Kommittén samordnade de myndigheternas arbete.

Ambassadörer för demokratin

Ordförande i kommittén var Peter Örn. Övriga personer i kommittén var Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah. De har varit ambassadörer för demokratin och varit med i ungefär 230 aktiviteter. Några exempel på aktiviteter är Bokmässan, Järvaveckan, Almedalsveckan och MR-dagarna. Ambassadörerna har också flera gånger varit med i radio, tv och i sociala medier.

En deklaration om demokrati

Kommittén har arbetat med en deklaration om demokrati. Deklarationen är ett dokument som talar om att demokrati och respekt för allas mänskliga rättigheter är viktigt och att Sverige ska vara ett land med lagar som är lika för alla.

De som skriver under deklarationen lovar att arbeta för detta. I slutet av år 2021 hade 310 olika organisationer och företag skrivit under deklarationen. Organisationerna har tillsammans informerat fler än 1,2 miljoner människor om arbetet med demokrati och om att demokratin fyllde 100 år.

Mer samarbete efter Demokratistugans turné

Kommittén skapade en Demokratistuga. Demokratistugan var ett litet hus som åkte till olika platser i Sverige. I stugan fanns information och övningar om demokrati. Demokratistugan besökte 20 platser från Gällivare i norr till Malmö i söder. På varje plats ordnade lokala organisationer, bibliotek, kommunen och andra grupper många olika aktiviteter. Sammanlagt var det ungefär 400 aktiviteter. Demokratistugan hjälpte till att skapa många nya kontakter och ökade samarbetet både lokalt och regionalt.

Särskilda aktiviteter för att öka kunskap om demokratin

Kommitténs uppdrag var att öka medvetenhet och kunskap om demokrati. Därför skapade kommittén olika typer av information. Ett exempel är korta filmer på olika språk om demokrati. På kommitténs webbplats finns mer information om de frågor som filmerna handlar om. Informationen finns under rubriken Mer om demokrati. Många skolor, studieförbund och bibliotek har använt webbplatsen. De berättade också om sitt arbete och om lokala aktiviteter via sociala medier. Kommittén skrev nyhetsbrev och debattartiklar och ordnade flera olika seminarier och samtal. Flera av seminarierna spelades in av UR (Utbildningsradion). Kommittén producerade också en bok som heter ”100 år till”. Boken handlar om olika frågor om demokrati. Den har fyra delar och ambassadörerna har skrivit inledningar till varsin del.

I februari 2019 och i februari 2022 har kommittén undersökt allmänhetens kunskap om demokrati. Fler visste i undersökningen år 2022 att det var år 1921 som både kvinnor och män för första gången fick rösta i Sverige.

Pandemin covid-19

Pandemin gjorde att många aktiviteter ställdes in eller fick genomföras senare. Därför arbetade kommittén mycket med att göra aktiviteter digitalt via internet. Det var en stor utmaning för kommittén. Men när så mycket var digitalt kunde ambassadörerna vara med i fler aktiviteter. Arbetet med deklarationen blev mer effektivt när arbetet gjordes digitalt. Det blev till exempel lättare för fler att skriva under deklarationen. Pandemin fick negativa konsekvenser för demokratin i världen. Det kom flera rapporter om att respekten för demokrati och mänskliga rättigheter blivit sämre i många länder. Detta skrev kommittén om i sina nyhetsbrev och pratade om i seminarier och samtal.

Förslag på hur man kan arbeta för en stark demokrati

Kommitténs uppdrag var också att ge förslag på hur erfarenheterna från Demokratin 100 år kan användas i fortsatt arbete med att göra demokratin stark i Sverige.

Samordning av arbetet med demokrati i Sverige

Kommittén föreslår att det ska finnas en myndighet som ska samordna arbetet med demokrati i Sverige. Den myndigheten ska skapa sätt att arbeta för att öka kunskapen om demokrati och undersöka hur bra demokratin fungerar i vårt land.

Uppdrag om demokrati till länsstyrelserna

Kommittén föreslår att länsstyrelserna ska ha ett tydligare uppdrag att arbeta för att stärka demokratin.

Länsstyrelserna var mycket viktiga för kommittén i arbetet med Demokratin 100 år för alla lokala aktiviteter runt om i landet. Länsstyrelserna arbetade tillsammans med kommuner och lokala organisationer.

Att arbeta tillsammans var ett bra sätt att arbeta på. Det är viktigt att fortsätta arbeta på samma sätt i framtiden.

Demokrati viktigt fokus i myndigheters arbete

Myndigheter behöver tänka mer på demokrati och hur deras arbete kan stärka demokratin. Demokrati måste stå med i förordningen för myndigheter, alltså i lagen. Myndigheters demokratiska uppdrag ska också finnas med i instruktionen från regeringen till myndigheterna.

Kommittén föreslår ett projekt där 5 till 8 myndigheter utvecklar metoder för hur varje myndighet kan arbeta för det politiska målet om demokrati.

Undersöka konsekvenser för demokratin

Varje gång riksdagen eller regeringen ska besluta något ska de först tänka på hur beslutet påverkar demokratin. Idag finns inget krav på kommittéer eller utredningar att de ska undersöka hur deras förslag påverkar demokratin.

Kommittén Demokratin 100 år tycker att det ska finnas ett krav på detta.

Skolans demokratiska uppdrag måste bli tydligare

Flera myndigheter och andra tar fram material om demokrati för skolan. Det är ofta svårt för lärare att veta vilket material som finns. Det är också otydligt vilket uppdrag skolan har om demokrati och hur skolan ska arbeta praktiskt med demokrati i klassrummen. Kommittén tycker därför att Skolverket ska arbeta med att göra skolans demokratiska uppdrag tydligare. Skolverket ska ge rekommendationer och råd och producera material som skolan kan använda som inspiration för det demokratiska uppdraget. Skolverket ska också utvärdera på vilket sätt det påverkar skolans arbete med demokrati om politiska partier får besöka skolan. Kommittén föreslår också att Skolinspektionen ska undersöka kvaliteten i grundskolans arbete och gymnasieskolans arbete med demokrati.

Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen skapade tillsammans webbplatsen Demokratin 100 år. Kommittén föreslår att webbplatsen ska finnas kvar. Men webbplatsens innehåll ska också ha annan information om demokrati än bara om att demokratin fyllde 100 år.

För en stark demokrati i framtiden

Förslagen som kommittén har är förslag för att skapa en stark demokrati under lång tid och en demokrati där alla kan vara med och påverka. Förslagen handlar om att öka kunskapen om demokrati hos medborgarna i Sverige och om att samordna arbetet med demokrati. Om vi undersöker bättre hur demokratin fungerar i olika delar av landet och om skolans och myndigheters demokratiska uppdrag blir tydligare kan vi fortsätta att bygga en stark demokrati i vårt land.

Summary

The Committee for a Strong Democracy (kommittén Demokratin 100 år), commemorating 100 years of universal and equal suffrage in Sweden, was given the task of planning, coordinating and carrying out activities aimed at strengthening democracy, between 2018 and 2021. The purpose was to encourage the participation of a wide range of actors across Sweden, such as the school system, civil society, government agencies and municipalities (ToR 2018:53). Based on these terms of reference, the Committee formulated three objectives for its work. In summary, these were to increase the number of people who have a good knowledge of democracy, the number of people who are involved in democracy and the number who take a clear stance in favour of the democratic system of governance.

A national democracy movement

Early in the Committee’s work, consultations were held with government agencies, civil society, trade unions, the school system, national minorities, faith communities, businesses and cultural actors in order to identify ways to collaborate on democracy work. The Committee also had a coordinating role in relation to the government agencies given democracy-strengthening mandates under the Government’s Democracy 100 Years (Demokratin 100 år) initiative.

The Committee’s national campaign Our democracy – worth pro-

tecting every day (Vår demokrati – värd att värna varje dag), involving hundreds of actors, generated a myriad of democracypromoting activities around the country for different target groups.

The role of democracy ambassadors

Committee chair Peter Örn and members Emma Frans, Lena Posner-Körösi and Rosaline Marbinah acted as democracy ambassadors, representing and communicating the Committee’s work. They took part in around 230 public activities and appeared regularly in traditional and social media. Their networks of contacts and public profiles helped ensure that the information on the Committee’s work reached its intended recipients. Most of the public activities in which the democracy ambassadors participated were organised by actors in the national campaign. In addition, they took part in sessions during the Järvaveckan and Almedalsveckan weeklong political festivals, the Göteborg Book Fair, the Swedish Forum for Human Rights and the Committee’s own events.

The Declaration increased engagement

The Declaration for a Strong Democracy (Deklaration för en stark demokrati) was created with the aim of uniting and engaging the forces supporting democracy and encouraging more people to take a clear stance and work to strengthen democracy. The signatories of the Declaration stood up for democratic governance, the equal value of all people, fundamental rights and freedoms, and the rule of law. Each actor also formulated internal, external and communicative commitments regarding how they would contribute to strengthening democracy.

By the end of 2021, 310 actors had signed the Declaration for a Strong Democracy. They reported reaching a median of 4,000 people each. The most common target group was the general public, and most actors stated that their work had contributed to raising awareness of the centenary of Swedish democracy. Furthermore, a large number responded that work around the Declaration had contributed to increasing knowledge and awareness of the democratic system among their respective target groups.

Mobile Democracy Centre tour led to deeper cooperation

The Committee developed the Mobile Democracy Centre (Demokratistugan), a mobile knowledge centre, to generate greater interest in, and knowledge about, democracy. The information and activities in the Mobile Democracy Centre covered topics including constitutional law, rights and freedoms, the history of the right to vote, the different levels of decision-making and the challenges of democracy.

The Centre visited 16 counties, making a total of 20 stops from Gällivare in the north to Malmö in the south. During the tour, around 400 local programme items were organised in connection with the Centre’s visit. A wide range of local actors got involved, from county administrative boards, municipalities and regions to libraries, civil society organisations and cultural actors. According to those who hosted the Mobile Democracy Centre, the work resulted in new contacts and deeper local and regional cooperation.

Special efforts to increase knowledge about democracy

To increase knowledge about democracy, several communication initiatives took place. The Committee produced, among other things, short films on various aspects of democracy in several languages and a series of films with democracy ambassador Emma Frans, that touched on everyday democracy issues. The films were linked to the knowledge bank More about Democracy (Mer om demokrati) on the Committee’s website. Educational materials were widely distributed, for example to schools, study associations and libraries, and via digital advertising.

In daily communications on social media, followers were able to receive updates on the work of the Committee and actors in the national campaign. The Committee’s in-depth articles and newsletters were published on its website. The Committee also wrote opeds and initiated and contributed to those written by actors in the campaign.

It organised seminars, talks and other public events on democracy issues. Several of these were recorded by UR Samtiden (part of the public-service Swedish Educational Broadcasting Company), broadcast on the Kunskapskanalen television channel and made available for free on the UR Play streaming platform. Examples include the

Committee’s talks at the 2021 Göteborg Book Fair and the Committee’s closing conference entitled 100 years of Democracy – A Day about the Future (Demokratin 100 år – en framtidsdag).

The Committee also produced a four-volume, forward-looking anthology “100 More Years” (“100 år till”), presenting broader perspectives on various democracy issues. The democracy ambassadors each wrote a foreword to one volume of the anthology.

Knowledge surveys and opinion polls were conducted in February 2019 and again in 2022. Among the results of these surveys was an increase in the proportion of people who knew that both women and men were able to vote in national elections for the first time in 1921, from 69 per cent in 2019 to 82 per cent in 2022.

The COVID-19 pandemic

The COVID-19 pandemic led to the cancellation of many events and the postponement of several planned activities. Another challenge it created was the need to digitise the Committee’s outreach work. However, the digital transformation allowed for extensive online participation, which saved time and allowed the democracy ambassadors to participate in a significantly larger number of activities. The work on the Declaration was streamlined and could be conveyed to more actors when the meetings for signing the Declaration became digital. In addition to practical consequences, the pandemic had an impact on democracy in Sweden and globally. Several democracy reports noted authoritarian trends around the world in the wake of the pandemic, which the Committee felt was important to highlight in its work. The issue was addressed in talks organised by the Committee and in the Committee’s newsletter.

Proposals for future work on strengthening democracy

In line with the Committee’s terms of reference, proposals are being made as to how the Committee’s initiatives and experience can be utilised by the Government after the Committee has completed its assignment. The Committee has demonstrated the importance of coordination and collaboration when several actors carry out democracypromoting work, as well as the importance of this work reaching

throughout the country. Furthermore, the Committee makes several proposals for measures aimed at strengthening the democratic perspective in the work of government agencies, in work on government inquiries and in the school system.

A national democracy function

The Committee proposes that a national democracy function should be established with the task of generating greater knowledge of democracy, constituting a knowledge resource on methods to increase participation and active involvement in democracy, contributing to the coordination of various democracy-promoting efforts by government agencies and other actors, and analysing and producing status updates on Swedish democracy. Without national coordination of work on democracy, resources invested in democracystrengthening work risk being wasted.

Democratic mandate for county administrative boards

The Committee proposes that the role of county administrative boards as democracy-strengthening actors should be clarified through a long-term democracy-promoting mandate. The work of the county administrative boards on the centenary of Swedish democracy contributed to greater commitment to democracy. For the Committee, cooperation with county administrative boards was crucial to reach out locally across the country. Based on the work of the county administrative boards, knowledge and working methods are currently in place that could be applied in longer-term work on democracy.

Greater focus on democracy in governance

The Committee’s opinion is that government administration could contribute to a greater extent to the consolidation and expansion of democracy and to realise the policy goal on democracy. The general democratic mandate of government administration – under Chapter 1, Section 2 of the 1974 Instrument of Government, to work to ensure that democratic ideas guide all areas of society and that participation

and equality of all people is achieved – should therefore be made clearer in documents regulating government agencies. The Committee proposes that the General Tasks section of the Government Agency Ordinance stipulate that agencies must consider benefits that can be gained for democracy. It furthermore proposes that democracy and the democratic mandate be stipulated in the instructions for agencies whose work is central to the policy goal on democracy. The Committee also proposes a pilot project in which five to eight agencies are commissioned to develop methods for contributing to the policy goal on democracy.

Analysing consequences for democracy

The democratic perspective should always be considered before major decisions are taken by the national parliament (Riksdag) and the Government. There is currently no clear requirement for committees and inquiries to analyse the consequences for democracy of their proposals. The Committee proposes that a demand to assess these proposals’ consequences for democracy be stipulated in the Committees Ordinance. These assessments could, for example, include any impacts on fundamental rights and freedoms, the functioning of democracy or people’s ability to participate in democracy and influence political decision-making.

Clarifying schools’ democratic mandate

Several different government agencies and other actors produce teaching materials on democracy for schools. This makes it difficult for principals, school leaders and school staff to gain an overview of the materials, while the actors that developed the materials have difficulty reaching their intended audiences. Furthermore, there are ambiguities in how the democratic mandate of schools is to be interpreted and put into practice, which creates a risk that some students may not receive the same level of education on democracy, and thus not have equal opportunities to become conscious and competent citizens.

The Committee recommends that the Swedish National Agency for Education be given the task of clarifying schools’ democratic mandate by developing recommendations, general advice and inspirational material for principals, school leaders and school staff. The Committee also recommends that the Agency carry out an evaluation of the consequences of the legal provision on the presence of political parties in schools and how it has affected schools’ education on democracy and equal opportunities in education. Furthermore, the Committee recommends that the Swedish Schools Inspectorate should be given the task of carrying out quality audits of the work of compulsory and upper-secondary schools on democracy.

Finally, the Committee proposes that the digital platform demokrati100.se, which was created by, among others, the Swedish National Agency for Education, be made permanent and broadened to focus on more than just the centenary celebrations.

For a strong democracy in the future

Taken together, the Committee’s proposals contribute to the policy objective of a living democracy that is sustainable and participatory, and in which opportunities for influence are equal. The proposals are expected to lead to increased knowledge of democracy among the population, better coordination between different democracy-promoting initiatives, a clearer analysis of democracy nationally and in different parts of the country, and attention being paid to challenges to democracy in Sweden. In the long run this could lead to more efficient work against the threats facing the democracy. It is also expected that more government agencies, with different points of departure and target groups, will carry out work that contributes to greater participation in democracy and equal opportunities for influence. Clarifying the democratic mandate of schools is an important part of this. Implementing the proposals will ensure that Swedish democracy remains strong.

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474)

Härigenom föreskrivs att 15 § kommittéförordningen (1998:1474) ska ha följande lydelse

15 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

1

Senaste lydelse SFS 2019:1034.

1.2 Förslag till förordning om ändring i myndighetsförordningen (2007:515)

Härigenom föreskrivs att 6 § myndighetsförordningen (2007:515) ska ha följande lydelse

6 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

Senaste lydelse SFS 2007:515.

2 Uppdraget

2.1 Uppdraget

Kommittén Demokratin 100 år tillsattes i juni 2018 med uppdraget att under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Enligt direktivet (dir. 2018:53) skulle kommittén planera och genomföra insatserna i nära samarbete med relevanta aktörer.

Kommittén skulle uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner. Insatserna skulle nå ut till olika målgrupper i befolkningen och bidra till att utveckla och stärka demokratin på kort och lång sikt genom att öka delaktigheten, förankringen av och motståndskraften i demokratin. Insatserna skulle främja utveckling av de kunskaper och förmågor som människor behöver för att kunna delta aktivt i demokratin, bidra till att uppmuntra och inspirera till demokratiskt deltagande och stärka stödet för demokratins grundläggande principer. Vidare skulle kommittén enligt direktivet lämna förslag på hur insatserna och erfarenheterna från samlingen kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avslutat sitt uppdrag.

Kommittén bestod av fyra ledamöter. Regeringen utsåg Peter Örn till ordförande av kommittén samt Emma Frans, Rosaline Marbinah och Lena Posner-Körösi till ledamöter. Huvuduppdraget för kommitténs ledamöter var enligt direktivet att kommunicera samlingen så att den skulle nå ut till så många som möjligt. Ledamöterna skulle arbeta utåtriktat mot olika målgrupper, uppmuntra en bredd av aktörer att delta samt medverka i seminarier och andra utåtriktade aktiviteter.

2.2 Utgångspunkter

År 2021 var det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Mot bakgrund av hundraårsjubileet ville regeringen uppmärksamma demokratin och de utmaningar demokratin står inför och tillsatte därför kommittén.

En central utgångspunkt för uppdraget var regeringens demokratipolitiska mål om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. Kommittén skulle i genomförandet av uppdraget även beakta regeringens demokratistrategi Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara (dnr Ku2018/01406/D). I strategin konstateras att Sveriges demokrati står på en stabil grund, men att det finns ett antal utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta. Det handlar om ett demokratiskt utanförskap som innebär att människor känner att de inte är en del av demokratin och inte kan påverka sin framtid eller sina beslut. Det handlar även om ett hotat demokratiskt samtal där hat och hot mot förtroendevalda, journalister, konstnärer och andra som uttrycker sig offentligt riskerar att leda till självcensur och tystnad. Det demokratiska samtalet påverkas också negativt av tilltagande desinformation och propaganda som snabbt sprids på sociala medier. Vidare pekar strategin på antidemokratiska krafter som utmanar demokratin. Utöver detta lyfts ett antal oroväckande globala trender fram, till exempel att demokratin globalt är på tillbakagång vilket också kan påverka Sveriges demokrati.

2.3 Betänkandets disposition

Betänkandet innehåller en redovisning av kommitténs arbetssätt, verksamhet och utfall, samt bedömningar och förslag för hur arbetet kan tas vidare och förslag på hur demokratiperspektivet kan stärkas i den statliga styrningen. I kapitel 3 beskrivs kommitténs vision, mål och målgrupper samt strategiska överväganden och arbetssätt. I kapitel 4 görs en översiktlig redovisning av kommitténs olika insatser. Detaljer över hur arbetet genomförts samt vilka aktörer som kommittén samarbetade med presenteras framför allt i bilagor. I kapitel 5 beskrivs verksamhetens resultat. Kapitel 6 innehåller kommitténs bedömningar och förslag för hur insatserna och erfarenheterna från arbetet kan tillvaratas, och kapitel 7 innehåller ytterligare åtgärder som syftar till att

stärka demokratin genom att förstärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet. I kapitel 8 redovisas konsekvenser av förslagen. I bilagorna finns bland annat en redovisning av kommitténs kommunikativa arbete, information om arbetet med Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan. I volym 2 finns kommitténs antologi ”100 år till”.

3 Hur uppdraget genomfördes

I detta kapitel beskrivs kommitténs vision, mål, målgrupper, demokratiambassadörernas roll, strategiska överväganden, arbetssätt och förutsättningar.

3.1 Vision och mål för arbetet

Kommittén beslutade att kalla den samling som enligt direktiven skulle genomföras för Vår demokrati – värd att värna varje dag. En vision formulerades: ”Samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag ska bli en landsomfattande demokratirörelse som sätter diskussionen om vårt styrelseskick, vår demokrati, högst. Demokrati genomsyrar hela det offentliga samtalet, diskussionen hålls i en positiv och framåtblickande anda och alla individer och grupper upplever sig vara en del av det demokratiska samhället”.

Kommittén formulerade även följande målsättningar för arbetet: 1. Fler har en god kunskap och medvetenhet om demokratin och

vad vårt demokratiska system innebär. 2. Fler engagerar sig i demokratin till exempel genom att delta i sam-

tal om demokrati, påverka lokala beslutsprocesser, rösta i val, en-

gagera sig i en politisk fråga, i ett parti, eller i en civilsamhälles-

organisation på sin fritid. 3. Ökat stöd för demokratin och att fler tar tydlig ställning för demo-

krati som styrelseskick.

Ambitionen var att 85 procent av befolkningen skulle känna till att demokratin fyller 100 år 2021, samt att andelen i befolkningen med låga kunskaper om det demokratiska systemet skulle ha minskat när kommittén avslutat sitt arbete.

3.2 Demokratiambassadörernas uppdrag och roll

Ledamöterna, som av regeringen gavs titeln demokratiambassadörer, hade en central roll och deras uppdrag bestod av flera delar. Huvuduppdraget var att kommunicera samlingen så att den skulle nå ut till så många som möjligt och en bredd av aktörer skulle uppmuntras att delta. Arbetet skulle riktas mot olika målgrupper i befolkningen. Utifrån sina respektive kunskaper och erfarenheter skulle demokratiambassadörerna bidra till att föra dialog och informera både om samlingen och demokratifrågor i stort.

Demokratiambassadörerna hade också i uppdrag att delta i utåtriktade aktiviteter, både i kommitténs och i andras regi. Demokratiambassadörerna skulle vara aktiva i det offentliga samtalet och lyfta fram kommitténs roll och uppdrag samt olika demokratifrågor, bland annat utifrån regeringens demokratistrategi.

Utöver uppdraget att kommunicera samlingen beslutade kommittén att den även skulle fungera som en traditionell kommitté och besluta om verksamhetens inriktning.

3.3 Målgrupper

I direktivet angavs att kommitténs arbete skulle nå ut till en stor del av befolkningen, samt planeras och genomföras i nära samarbete med myndigheter, kommuner, civilsamhälle och skolväsende. Utifrån detta uppdrag definierade kommittén primära och sekundära målgrupper.

Kommitténs primära målgrupper var därmed myndigheter, kommuner, regioner, organisationer i det civila samhället och skolväsendet. Kommittén valde att arbeta med länsstyrelser och andra myndigheter med tydliga uppdrag relaterade till demokratin. Vidare kom kommittén att arbeta med närmare hälften av landets kommuner samt ett stort antal organisationer i civilsamhället på både lokal och nationell nivå inom ramen för arbetet med Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan. Efterhand kom aktörerna som skrev under Deklaration för en stark demokrati att utgöra primära målgrupper, vilka i sin tur riktade insatser till sina respektive målgrupper (sekundära målgrupper).

De primära målgrupperna kan beskrivas som vidareförmedlare, eftersom de i sin tur för vidare insatser och aktiviteter till sina respektive målgrupper. Kommittén valde att inte göra skolväsendet till

en primär målgrupp. Detta efter att kommittén hade konstaterat att det redan pågick omfattande insatser riktade mot skolan.

De primära aktörernas målgrupper var kommitténs sekundära målgrupper och de bidrog till att kommittén i enlighet med sin målsättning kunde nå ut till stora delar av befolkningen.

För vissa specifika satsningar om demokratin har kommittén även riktat sig till lärare, till personer med lägre utbildningsnivå – bland annat genom satsningar i sociala medier – och i några sammanhang till näringslivet.

Kommittén hade inte uttryckligen i uppdrag att nå ut till personer som inte känner sig delaktiga i demokratin. Däremot har vissa insatser gjorts för att nå denna målgrupp. Vidare har kommittén under hela sin verksamhetstid uppmärksammat och spridit kunskap om demokratiskt utanförskap som en av de stora utmaningarna för demokratin.

3.4 Strategiska överväganden och arbetssätt

Samordning och samverkan

När kommittén påbörjade sitt arbete hade riksdagen och Kungliga biblioteket redan inlett sina respektive satsningar med anledning av hundraårsjubileet. Deras verksamheter hade i huvudsak ett historiskt fokus, men delar av satsningarna rörde även demokratins utmaningar i dag. Efterhand fick därutöver ett antal myndigheter, utifrån ett underlag från kommittén, demokratistärkande uppdrag. Även andra aktörer, såsom studieförbund, arbetade med olika initiativ för att stärka demokratin. Kommittén konstaterade tidigt att samordningen mellan dessa initiativ var svag eller helt saknades. Flera myndigheter gav dessutom uttryck för att de ville arbeta mer tvärsektoriellt samt att de hade svårigheter att nå fram till sina respektive målgrupper. Mot denna bakgrund beslutade kommittén att en central uppgift skulle vara att bidra till att samordna befintliga initiativ genom att skapa mötesplatser, arenor och nätverk. Därutöver skulle kommittén genomföra egna insatser för att komplettera övriga aktörers initiativ. På detta sätt skulle arbetet inte bara bli effektivare och dubbelarbete undvikas, utan dessutom kunde fler målgrupper nås av insatserna.

Ambitionen var att kommitténs arbetssätt skulle präglas av ett lyssnande och inkluderande förhållningssätt för att få till stånd goda samarbeten med och mellan de aktörer som medverkade i samlingen.

Under det första året höll kommittén därför flera samråd med myndigheter och organisationer i det civila samhället, däribland med företrädare för nationella minoriteter, för att staka ut riktningen för arbetet.

Ett viktigt arbetssätt för kommittén har också varit att inta rollen som katalysator för att engagera och stimulera andra aktörer att arbeta demokratistärkande. Detta arbetssätt genomsyrade kommitténs arbete med myndighetsuppdragen om de demokratiinsatser som regeringen beslutade om under 2019 och 2020. Kommittén hade också en roll som katalysator genom arbetet med Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugans turné som båda genererade ett omfattande arbete av andra aktörer. Kommitténs ambition var att demokratifrågorna skulle nå ut brett i samhället, inte att kommittén skulle bli känd för den breda allmänheten.

Kommittén valde att adressera både utmaningar för och möjligheter med demokratin. En ambition var att samtalen skulle föras i en framåtblickande anda och fokusera på möjliga åtgärder. Vidare ville kommittén beskriva demokratins komplexitet, bidra till saklighet och uppmuntra till engagemang och eftertanke.

Att sprida kunskap genom nätverk

Kommittén nyttjade både befintliga nätverk och etablerade nya för att sprida kunskap om samlingen, demokratijubileet och generella demokratifrågor. Nätverken växte successivt och kom att spela en viktig roll för att nå ut till olika aktörer i hela landet. Centralt var bland annat ett nätverk med länsstyrelser, ett nätverk med ett femtiotal myndigheter, och ett nätverk med drygt ett hundratal civilsamhällesorganisationer. Därtill har kommittén arbetat med tematiska nätverk för till exempel skolan, nationella minoriteter och arbetsmarknadens parter.

Kommunikation genomsyrade verksamheten

Kommitténs verksamhet har genomsyrats av kommunikationsarbete. En kommunikationsstrategi togs fram för att bidra till kommitténs mål. Målgrupper för kommunikationsarbetet varierade beroende på tema. I huvudsak riktade sig kommunikationen till aktörerna i samlingen och en bred allmänhet med intresse av att fördjupa sina kunskaper om

demokratin, liksom till pedagoger och elever i undervisningssituationer, där demokrati är ett viktigt tema. Kommunikationsinsatserna fokuserade främst på att sprida information om kommitténs verktyg, såsom Deklaration för en stark demokrati, Demokratistugans turné, demokratiambassadörernas framträdanden, kommitténs egna evenemang, material och filmer, debattartiklar, samt kommitténs antologi ”100 år till”.

Med namnet Vår demokrati – värd att värna varje dag ville kommittén både signalera att det krävs ett slags mobilisering för fortsatt demokratiutveckling och tydliggöra medborgarnas roll och ansvar.

En särskild logotyp togs fram för samlingen. Tanken med logotypen, dess distinkta form och tredimensionella karaktär, var att den skulle kunna appliceras i olika miljöer. Symbolen skulle upplevas som ett tillägg till en befintlig grafisk miljö, och därmed vara lätt för till exempel myndigheter och andra aktörer att komplettera sitt material med. Flera myndigheter, till exempel Statens medieråd, Sametinget och Myndigheten för stöd till trossamfund använde den för sina satsningar, liksom länsstyrelser i samband med värdskapet för Demokratistugan.

Kommittén tog under 2019 fram en enkel hemsida som vidareutvecklades under 2020. Inledningsvis användes hemsidan främst för att sprida information om kommitténs uppdrag, Deklaration för en stark demokrati samt informera om aktuella demokratirelaterade händelser. Allteftersom verksamheten växte blev hemsidan navet i verksamheten och användes för att lyfta fram aktörerna i samlingen, Demokratistugan med dess olika delar samt att sprida material, såsom filmer, skrifter och nyhetsbrev.

För att sprida information och nå ut till olika grupper var kommittén aktiv på Facebook, Instagram, LinkedIn och Youtube.

Kommittén gav regelbundet ut ett eget nyhetsbrev med olika demokratiteman till sina nätverk.

Utöver kommitténs egna kanaler användes pressmeddelanden, krönikor i olika publikationer och debattartiklar samt ambassadörernas deltagande i intervjuer för att sprida information om demokratiinsatser som gjordes i hela Sverige.

Annonsering i lokala medier samt nationellt via sociala medier var en del av kommunikationsstrategin och genomfördes både länsvis av samlingens aktörer och av kommittén. Flertalet av kommitténs evenemang finns tillgängliga via UR play, Almedalsveckan play, Folk och

Kultur, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) samt via kommitténs YouTube-sida och hemsida.

Enstaka insatser gjordes då kommittén spred information om Demokratistugan med hjälp av influencers med stora följarskaror till exempel #BUT (Brodera Ut Texten) som deltog i samlingen.

Jämförande mätningar om demokratikunskaper

Kommittén lät inledningsvis göra en undersökning om medborgarnas kunskaper om demokrati (februari 2019). Syftet var att få en indikation på hur det såg ut med grundläggande kunskaper om hur det svenska demokratiska systemet fungerar samt en uppfattning om hur medvetna medborgarna var om hundraårsjubileet av allmän och lika rösträtt. Resultatet av undersökningen låg bland annat till grund för kommitténs kunskapshöjande insatser. Undersökningen, som genomfördes av Novus, visade att en stor majoritet av allmänheten hade relativt goda baskunskaper om det svenska demokratiska systemet. Samtidigt uppvisade cirka 20 till 25 procent av befolkningen bristfälliga kunskaper. Några av frågorna ställdes även i en undersökning som riktades till personer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och som genomfördes av Delegationen mot segregation (Delmos). I dessa grupper var kunskaperna sämre.

Vid kommitténs avslut gjordes en ny undersökning av Novus och i princip samma frågor ställdes på nytt (februari 2022). Resultaten hade då förbättrats sedan den ursprungliga mätningen. Denna förbättring bör tillskrivas den stora mängd aktörer som gjorde insatser i samband med att demokratin fyllde 100 år.

Kommittén beaktade även andra mätningar och kunskapssammanställningar om demokrati, bland annat SOM-institutets årliga mätningar samt en undersökning av Delmos. Se vidare bilaga 6.

3.5 Samarbeten av särskild vikt

Myndigheter som fick särskilda demokratiuppdrag

Inledningsvis, under hösten 2018 och våren 2019, höll kommittén ett stort antal samråd med företrädare för myndigheter för att informera om hundraårsjubileet, regeringens demokratistrategi och in-

hämta förslag om hur myndigheterna ville förstärka sitt demokratiarbete under jubileumsåret. Till följd av samråden gav regeringen särskilda uppdrag om demokrati till myndigheter och till några civilsamhällesorganisationer under perioden 2020 till 2022. Kommittén har under hela verksamhetstiden samverkat och samarbetat med ett stort antal av dessa myndigheter. Se bilaga 7.

Flera av myndighetsuppdragen handlade om att öka kunskaperna om demokratin. Till exempel fick Barnombudsmannen, Forum för Levande Historia och Kriminalvården sådana uppdrag. Andra myndigheter som exempelvis Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet fick regeringsuppdrag som fokuserade på delaktighet i demokratin.

Kommittén höll vidare tematiska avstämningar med myndigheter om exempelvis skol- och utbildningsfrågor och demokratin samt med rättsvårdande myndigheter och myndigheter som arbetar med att försvara demokratin, däribland Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten, Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens Institutionsstyrelse och Säkerhetspolisen. Vidare samrådde kommittén med Sametinget och Institutet för språk och folkminnen.

Kommittén bjöd in samtliga länsstyrelser att medverka i samlingen. I kommitténs delrapport föreslog kommittén att Regeringskansliet skulle överväga möjligheterna att ge samtliga länsstyrelser i uppdrag att under perioden 2020–2021 stärka sitt demokratiarbete och delta aktivt i samlingen. Så skedde också. Därigenom kunde länsstyrelserna ges en central roll i att sprida samlingen till hela landet. Kommittén hade ett strukturerat och omfattande samarbete med länsstyrelserna särskilt kring Demokratisstugan och Deklaration för en stark demokrati. Vidare höll kommittén samråd med länsstyrelserna kring framtida demokratistärkande arbete. Se vidare kapitel 4 och 6.

Samarbete med riksdagens och Kungliga bibliotekets demokratijubileums-satsningar

Under hela verksamhetsperioden samverkade kommittén med riksdagens och Kungliga bibliotekets demokratijubileums-satsningar – Leve demokratin respektive Demokratin100.se – och regelbundna möten hölls med ansvariga för satsningarna. Samarbetet resulterade bland annat i en serie inspirationsmöten för aktörer i olika delar av landet. Samarbetet genererade i december 2020 även ett panelsamtal

mellan talman Andreas Norlén och dåvarande demokratiminister Amanda Lind under ledning av Rosaline Marbinah, på Kulturhuset. Se vidare kapitel 4 och bilaga 4.

Andra samarbeten av vikt

Kommittén samarbetade och samverkade med ett flertal civilsamhällesorganisationer, bland annat fackföreningar, organisationer som företräder nationella och andra minoriteter, trossamfund, funktionshinderorganisationer, ungdomsorganisationer, jämställdhetsorganisationer, HBTQ-organisationer, idrottsföreningar, hembygdsföreningar, kooperativa föreningar och studieförbund. Särskilt kan #Vimåsteprata nämnas, som är en gemensam satsning av Studieförbunden och Folkbildningsrådet för att stärka det demokratiska samtalet och demokratins motståndskraft. Kommittén och #Vimåsteprata har samverkat och arrangerat flera gemensamma evenemang.

Vidare hade kommittén kontinuerliga samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att informera om olika satsningar. I delrapporten till Regeringskansliet föreslog kommittén att Regeringskansliet skulle ingå en överenskommelse med SKR om demokrati, vilket senare gjordes. Vidare deltog kommitténs ordförande vid SKR:s demokratidagar samt informerade om kommitténs arbete vid flera tillfällen i Demokratiberedningen och Kulturberedningen.

Kommittén samarbetade även nära med kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (Ku 2018:04). Gemensamt genomfördes flera publika insatser under 2019 och 2020 om hat och hot, desinformation och propaganda.

3.6 Delrapport till regeringen

Kommittén lämnade en delrapport till Regeringskansliet den 15 mars 2019. Rapporten innehöll förslag på hur samlingen skulle genomföras och vilka insatser och aktiviteter som skulle ingå i samlingen. En viktig del i rapporten var de förslag som kommittén mottog från 23 myndigheter om hur deras verksamhet kunde stärkas och utvecklas när det gäller demokrati. Rapporten innehöll även förslag från kommittén till Regeringskansliet på möjliga myndighetsuppdrag samt en beskrivning av förutsättningar för verksamheten. Rapporten och

förslagen från myndigheterna låg till grund för de uppdrag om demokrati som regeringen sedan gav till ett tjugotal myndigheter och till några civilsamhällesorganisationer under perioden 2020 till 2022. Se bilaga 7.

3.7 Förändrade förutsättningar

Under arbetets gång ändrades vissa av kommitténs förutsättningar, vilket påverkade verksamheten. De mest betydande var covid-19pandemin och resurstilldelningen.

Covid-19-pandemin

Covid-19-pandemin och de rekommendationer och restriktioner som följde i dess spår påverkade kommitténs arbete på flera sätt. Kommittén, liksom resten av samhället, fick ställa om till digital verksamhet från mars 2020. Sammanträden, möten, samråd, seminarier och konferenser genomfördes till stor del digitalt under 2020 och våren 2021. I början var arbetssättet ovant, inte minst mot bakgrund av de många fysiska möten som kommittén hade anordnat under 2018 och 2019 för att etablera breda samarbeten.

Restriktionerna och osäkerheten som följde försvårade för många aktörer att delta fullt ut i samlingen. En stor del av både kommitténs och andra aktörers satsningar senarelades.

Under hösten 2021 minskade smittspridningen i Sverige och flertalet restriktioner togs bort under ett antal månader. Under den här perioden kunde Demokratistugans turné genomföras fysiskt i landet. Omställningen till digital verksamhet möjliggjorde för kommittén att medverka i fler möten.

Förändrad resurstilldelning

Under år 2019 och år 2020 tilldelades kommittén en betydligt mindre budget än vad som hade aviserats. Detta medförde bland annat att det saknades resurser för att i god tid bygga en kommunikativ plattform och ta fram olika verktyg inför det viktiga genomförandeåret 2021. Först i mitten av 2021 kunde till exempel kommitténs filmer och material om demokrati spridas till breda målgrupper.

4 Redovisning av kommitténs arbete

I detta kapitel redovisas kommitténs större satsningar och publika insatser. Samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag, inkluderade ett stort antal aktörer i hela landet som arbetade för att öka kunskaperna om, och delaktigheten i, demokratin. Kommittén hade en samordnande och katalyserande roll i detta arbete och lade stor vikt vid att engagera och föra samman aktörer för att arbeta med demokratifrågor. Flera av kommitténs satsningar syftade till att skapa möjligheter för, och engagera andra aktörer, att arbeta demokratistärkande. En fullständig sammanställning av kommitténs utåtriktade arrangemang finns i bilaga 4.

Figur 4.1 Tidslinje över kommitténs arbete

Tidslinje över några av kommitténs mer betydelsefulla händelser.

4.1 Demokratiambassadörernas arbete

Inledningsvis fokuserade demokratiambassadörerna på att informera om samlingen och bjuda in aktörer att delta. Vidare deltog de i ett stort antal samråd och möten med aktörer för samlingens målgrupper. Huvudfokus för kommitténs ordförande Peter Örn var under den första tiden att lägga grunden för kommitténs arbete, informera om uppdraget och uppmuntra andra att delta i samlingen. Vidare höll han i flera samråd med myndigheter och civilsamhällesorganisationer.

I de filmer om demokrati som kommittén producerade har demokratiambassadör Emma Frans varit huvudaktör. Emma Frans lyfte fram filmerna och andra demokratibudskap på sin Instagram-sida med drygt 123 000 följare. Rosaline Marbinah hade en viktig roll i att lyfta fram ungas delaktighet och det civila samhällets roll i demokratin. Lena Posner-Körösi spred samlingen i sina nätverk och har under verksamhetstiden haft en viktig roll i kommitténs arbete med nationella minoriteter, kulturaktörer och näringslivet.

Under hela uppdraget medverkade alla fyra demokratiambassadörer i ett stort antal publika evenemang som dels arrangerades av kommittén, dels av andra aktörer. Särskilt ordförande Peter Örn spelade här en central roll. Vidare närvarade de på de platser som Demokratistugan besökte, spred information om och deltog i aktiviteter i samband med deklarationsunderskrifterna, skrev debattartiklar, var sitt förord till kommitténs antologi samt intervjuades i media. Aktiviteterna beskrivs utförligare nedan.

Demokratiambassadörerna uppmärksammade demokratin, belyste och problematiserade dess utmaningar och betonade vikten av att inte ta demokratin för given.

Demokratiambassadörernas aktiviteter bidrog till att de olika delarna i samlingen var integrerade och samspelade med varandra. En sammanställning av kommitténs medverkan i utåtriktade aktiviteter finns i bilaga 4.

Medverkan i media och debattartiklar

Demokratiambassadörerna intervjuades i SR P4 och lokala SVT-sändningar och tidningar. Ofta skedde detta i samband med Demokratistugans turné eller vid de länsvisa satsningarna då Deklaration för en stark demokrati samtidigt skrevs under av flera kommuner i olika län. Vid 19 tillfällen medverkade kommittén även i tv-sändningar genom till exempel seminarier som spelades in och spreds av UR Play.

För att uppmärksamma demokratin, demokratijubileet och demokratins möjligheter och utmaningar skrev kommittén flera debattartiklar. Kommittén medverkade även i debattartiklar som initierades av andra aktörer i samlingen. Debattartiklarna publicerades i nationell press men också i regional och lokal press. En sammanställning av debattartiklarna finns i bilaga 5.

4.2 Deklaration för en stark demokrati

Under sommaren 2019 tog kommittén fram Deklaration för en stark demokrati för att på ett konkret sätt samla och engagera aktörer som ville bidra till att stärka och utveckla demokratin i Sverige och för att generera ett demokratistärkande arbete över hela landet. Deklarationen var ett ställningstagande för det demokratiska styrelseskicket och för alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna, rättsstatens principer och en markering mot diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism.

Alla aktörer som skrev under deklarationen skulle verka för (1) att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet, (2) att fler deltar aktivt i demokratin, och (3) bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt. De aktörer som ville underteckna deklarationen ombads att definiera minst ett internt, ett externt och ett kommunikativt åtagande, som skulle omsättas till konkreta demokratistärkande insatser. Genom åtagandena skulle deklarationen bidra till att skapa ett myller av demokratistärkande aktiviteter i hela landet.

Från några få underskrifter till en nationell demokratirörelse

Deklarationen lanserades den 4 september 2019 genom undertecknande av Maria Larsson, landshövding i Örebro län. Inledningsvis arbetade kommittén för att utforma processer och rutiner för hantering av arbetet med deklarationen. Stor vikt lades vid att stödja aktörerna i utarbetandet av unika och konkreta åtaganden för att försäkra att undertecknandet genererade ett demokratistärkande arbete. Många gånger gjordes ett omfattande internt förankringsarbete hos respektive aktör inför undertecknandet. Beslut om åtaganden togs av styrelser, kommunfullmäktige eller liknande. Under hösten 2019 och i början av 2020 uppmärksammades varje deklarationsunderskrift genom fysiska möten där Peter Örn eller någon av de andra demokratiambassadörerna medverkade. Till följd av covid-19-pandemins utbrott övergick kommittén under våren 2020 till digitala möten för att uppmärksamma deklarationsunderskrifterna. Under 2020 och 2021 arbetade kommittén strategiskt för att öka antalet aktörer som undertecknade deklarationen bland kommuner, civilsamhällesorganisationer

och myndigheter. Detta gjordes genom brev, informationsmöten, nyhetsbrev och kommunikation på hemsidan och i sociala medier.

En viktig del i strategin för att nå ut med deklarationsarbetet i hela landet var länsvisa satsningar där kommittén tillsammans med respektive länsstyrelse verkade för att kommuner, myndigheter och civilsamhällesorganisationer i varje län skulle underteckna deklarationen vid ett högtidligt tillfälle. Exempelvis skedde så i Örebro i september 2020, i Värmland i oktober 2020, i Kronoberg i januari 2021 och i Norrbotten i februari 2021.

Omfattningen av arbetet med deklarationen

Deklarationen undertecknades av 310 aktörer som sammantaget genomförde omkring 3 720 aktiviteter och nådde ut till drygt 1,2 miljoner människor. Deklarationen undertecknades av kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer inklusive fackföreningar och trossamfund, nationella myndigheter, länsstyrelser, universitet och högskolor samt av företag, museer och andra kulturaktörer. Bland åtagandena finns alltifrån föreläsningar, utbildningar, konferenser och utställningar till podcasts, teaterpjäser, stadsvandringar och olika verktyg för att stärka den interna demokratin. Merparten arbetade på lokal nivå och riktade sig till en bred allmänhet. Många hade även förtroendevalda politiker, den egna personalen samt elever och studenter som huvudsakliga målgrupper. I bilaga 2 finns deklarationstext, slutrapportering samt en förteckning av aktörerna och deras insatser.

Kommunikation kring deklarationen

För att skapa engagemang kring Deklaration för en stark demokrati uppmärksammade kommittén varje aktör som undertecknade deklarationen och dess demokratifrämjande arbete genom bild och text i sociala medier och på hemsidan. De erbjöds att använda logotypen för samlingen samt en vinjett för digital kommunikation. Aktörerna uppmuntrades att kommunicera genom sina respektive kanaler. Deklarationsunderskrifterna fick generellt bra genomslag i lokala och regionala medier.

1 Uppgifterna kommer från aktörernas slutrapportering. Se vidare bilaga 2.

Redovisning av kommitténs arbete

Figur 4.2 Sverigekarta med markeringar för Demokratistugans stopp och de aktörer som skrev under Deklaration för en stark demokrati

De större prickarna visar en koncentration av aktörer.

4.3 Demokratistugan

Kommittén tog fram ett mobilt kunskapscenter som gått under namnet Demokratistugan. Syftet med Demokratistugan var att öka kunskapen om och intresset för demokratin samt uppmuntra till engagemang och eftertanke. Demokratistugan skulle locka till nyfikenhet och tilltalet skulle utgå ifrån individen. Olika aspekter av demokratin speglades – såsom historia, samtid, framtid och den lokala demokratin. I Demokratistugan fanns information och övningar som behandlade grundlagarna, fri- och rättigheterna, rösträttens historia, de olika beslutsnivåerna samt demokratins utmaningar. Besökarna kunde även ta del av länsspecifik demokratistatistik, som kommittén tog fram i samarbete med SCB. I Demokratistugan skulle även mindre möten och föreläsningar kunna hållas. Tanken var att lokala demokratiprogram skulle komplettera stugan.

För att tillgängliggöra stugan för en bredare publik och nå ut trots pandemirestriktioner tog kommittén dessutom fram en digital Demokratistuga. I den digitala stugan kunde besökaren orientera sig i Demokratistugan i ett 3D-format och göra övningar. Den digitala versionen användes exempelvis vid Dalarnas livesända invigning i juni 2021. Den digitala stugan kunde även nyttjas som resurs i undervisning och pedagogisk verksamhet.

För att nå ut med Demokratistugans innehåll till så många som möjligt var tillgänglighet en viktig del i framtagandet. Bland annat var inredningen och utställningsdelarna tillgänglighetsanpassade för sittande, layout och typsnitt valda med omsorg och stugan var utrustad med ramp. En sammanfattning av stugans innehåll fanns som teckenspråkstolkning, punktskrift och på en rad olika språk för både den fysiska och digitala besökaren.

Under hösten 2021 producerades även en så kallad pop-up-stuga (portabel utställning) som visades i inomhusmiljöer. Pop-up-stugan besökte Kista Galleria, folkhögskolor och bibliotek i Stockholmsområdet under våren 2022 och visades även under kommitténs slutkonferens.

Landsomfattande turné

Kommitténs målsättning var att Demokratistugan skulle placeras på publika platser runt om i landet för att möjliggöra besök av den breda allmänheten, av såväl skolklasser som andra intresserade. Samtliga

länsstyrelser erbjöds att stå värd för Demokratistugan under 2021 eller 2022. 16 län tog emot den fysiska stugan och Dalarnas länsstyrelse arrangerade ett digitalt demokratifirande med den digitala Demokratistugan. Se vidare bilaga 3. Under turnén gjordes ministerbesök, bland annat av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind samt EU-minister Hans Dahlgren. På så sätt kopplades kommitténs arbete till arbetet med EU:s framtidskonferens.

Lokalt ägandeskap

Arbetet med Demokratistugan byggde på lokalt ägandeskap där vanligtvis länsstyrelsen i samarbete med andra lokala aktörer hade det övergripande ansvaret för stugan på plats. De hade ansvar för förberedelser och framtagandet av ett program för allmänheten med fokus på demokrati. Under Demokratistugans besök i respektive län arrangerades ett stort antal paneldebatter, föredrag, kulturevenemang, samtal med lokala politiker och liknande aktiviteter utifrån förutsättningar och intresse i länet. De som stod värdar för Demokratistugan hade i planering och genomförande ett tätt samarbete med lokala aktörer såsom regioner, kommuner och det lokala civilsamhället. Exempel på lokala program finns i bilaga 3.

Stöd från kommittén

Kommittén deltog aktivt i aktörernas planeringsarbete och arrangerade bland annat transport av Demokratistugan mellan länen. Därtill skapade och koordinerade kommittén flera nätverk för kommunikation, planering och genomförande av besöken samt tog fram förberedande guider och informationsmaterial. Vid de flesta besöken var en av kommitténs demokratiambassadörer på plats vid invigningen och vid vissa tillfällen medverkade ytterligare en ambassadör digitalt under programmet. Personal från sekretariatet medverkade på plats vid samtliga besök.

Kommunikationsarbete i samband med Demokratistugans turné

För att nå ut i respektive län med kommunikativa satsningar i samband med besök av Demokratistugan skapade kommittén ett nätverk som bestod av kommunikatörer och handläggare från samtliga länsstyrelser. Genom nätverket säkerställdes en gemensam hållning kring kommunikationen, vilket möjliggjorde en större kommunikativ kraftsamling. Nätverket användes för att dela med sig av erfarenheter och material samt för att inspirera det kommunikativa arbetet. Därtill hölls bilaterala möten mellan kommittén och länets kommunikationsansvariga inför varje stopp för att diskutera lokala kommunikationsinsatser. Utöver den kommunikation och de annonser i lokala medier som genomfördes av värdarna för Demokratistugan, rapporterade kommittén på Instagram, Facebook och Linkedin-konton inför, under och efter varje besök. Även information om den digitala stugan spreds genom annonsering till bland annat lärare och pedagoger via sociala medier och i SO-rummet (digital resurs och länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen).

I samband med Demokratistugan togs också ett demokratiborgarmärke fram. Märket anspelade på det klassiska simborgarmärket. Webbesökarna som deltog i kommitténs quiz tilldelades ett digitalt demokratiborgarmärke. Kommitténs samarbetsaktörer inom ramen för Demokratistugan fick även ett fysiskt demokratiborgarmärke att bära på kavajslaget eller jackan. I samband med annonsering mot lärare uppmuntrades eleverna att ta demokratiborgarmärket.

Covid-19-pandemin

I likhet med all annan utåtriktad verksamhet påverkades Demokratistugans turné av covid-19. Den 10 juni 2020 invigdes Demokratistugan, i närvaro av statsrådet Amanda Lind, med förhoppningen om att en turnéstart skulle vara möjlig under senare delen av året. I flera omgångar kom emellertid turnéstarten att skjutas upp, men slutligen kunde den fysiska invigningen av Demokratistugan ske den 16 augusti 2021 i Dorotea, Västerbotten av demokratiambassadör Lena Posner- Körösi.

Under framtagandet av stugan samt under turnéplaneringen och genomförandet hade kommittén en kontinuerlig dialog med Folkhälsomyndigheten och följde myndighetens uppdateringar och rekommendationer. Med anledning av smittspridningen och de restriktioner som följde i dess spår anpassades genomförandet av turnén, exempelvis genom införande av ett maxantal för besökare i stugan, rekommendationer till besökare och verksamhetsansvariga och ett utökat digitalt utbud.

4.4 Filmer, skrifter, publikationer och nyhetsbrev

Korta filmer om demokratin

Kommittén tog fram elva korta förklarande filmer, så kallade explainers, som syftade till att uppmärksamma och öka kunskaperna om demokratin. Filmerna handlade bland annat om yttrandefrihetens gränser, medias roll i demokratin, desinformation, rösträttshistorien och delaktighet i demokratin. För att nå ut till personer med olika bakgrunder översattes fem filmer till arabiska och somaliska. Filmerna spreds på Facebook och Instagram samt fanns tillgängliga på kommitténs Youtube-sida och hemsida. Filmerna som spreds i sociala medier länkade vidare till fördjupande material på kommitténs hemsida.

Filmerna spreds även i det län Demokratistugan besökte. Totalt genomfördes 17 regionala kampanjer där samtliga filmer spreds länsvis till personer över 15 år som använder Facebook och Instagram. Därtill genomfördes två nationella kampanjer där varje film riktades mot särskilda målgrupper, till exempel personer med lägre utbildningsnivå. Sammantaget visades filmerna knappt 1,1 miljoner gånger och nådde ut till över 800 000 personer.

Demokratifilmer med Emma Frans

Kommittén tog också fram en serie om sex filmer som belyser olika delar av demokratin. Syftet var att öka kunskapen kring vardagsnära demokratifrågor som de flesta kan relatera till. I den fiktiva serien ringde personer in till hjälplinjen Vår demokrati, där demokratiambassadör Emma Frans svarade på frågor om demokratin på ett lättsamt sätt. Frågorna och svaren fokuserade på följande teman: demon-

strationsfrihet, desinformation, hat och hot, styrelseskick, rösträtt och yttrandefrihet. Målgruppen för filmerna var en intresserad allmänhet, pedagoger och elever i högstadium, gymnasium, folkhögskola eller andra utbildningsverksamheter. Filmerna var kopplade till kunskapsbanken Mer om demokrati på kommitténs webbplats (mer information om detta finns nedan).

Filmerna publicerades på kommitténs olika plattformar och spreds även av länsstyrelser i samband med Demokratistugans turné. Filmerna annonserades dessutom på SO-rummet samt via Facebook och Instagram, och riktades då särskilt mot journalister, lärare och bibliotekarier. Därutöver ingick filmerna i Demokratistugans utbud, där de visades på tv-skärm för besökare.

Annat filmmaterial

Kommittén tog även fram en film om Deklaration för en stark demokrati som användes av kommittén och de aktörer som undertecknade deklarationen för spridning i sociala medier. Under verksamhetstiden skapade kommittén även kortare filmer för användning i sociala medier, till exempel nedslag under Demokratistugans turné och korta intervjuer med demokratiambassadörerna. Kommittén gjorde även korta filmer med personer i Rinkeby, Tensta och i Stockholms innerstad som reflekterar kring demokratin. Dessa spreds framför allt i sociala medier för att uppmärksamma olika aspekter av demokratin.

Antologin ”100 år till” – en fördjupning om demokratin

Kommittén producerade en antologi i fyra delar om Sveriges största demokratiska utmaningar och möjligheter, med titeln ”100 år till”. Antologin består av en skriftserie med olika teman och typer av texter och syftar till att vara kunskapshöjande, framåtblickande, och engagerande, samt fungera som ett fördjupande komplement till kommitténs övriga aktiviteter. Visionen var att skapa ett underlag inför olika aktörers fortsatta demokratiarbete, men även ett historiskt dokument som skulle redogöra för de stora demokratifrågor som diskuterades i Sverige på 2020-talet. I antologin reflekterar sammanlagt 37 debattörer, experter och skribenter om olika perspektiv av

demokratin. Varje del inleds med ett förord av en av kommitténs demokratiambassadörer.

De fyra delarna i antologin är: Demokratin och grundbulten, Demokratin och digitaliseringen, Demokratin och delaktigheten samt Demokratin och friheten. Antologin i sin helhet finns i volym 2.

Kunskapsbanken Mer om demokrati

Trots att många aktörer, både myndigheter och civilsamhälle, arbetar med kunskapshöjande material om demokrati upplevde kommittén att det saknades ett samlat grundläggande kunskapsmaterial för allmänheten om Sveriges demokratiska system.

Kommittén tog därför fram korta och lättillgängliga texter om demokrati, som samlades i en kunskapsbank med rubriken Mer om demokrati. Texterna handlade bland annat om grundlagarna, våra frioch rättigheter, hur landet styrs, val och rösträtten, kontrollmakten samt om mediernas roll i demokratin. Kunskapsbanken publicerades på kommitténs webbplats och i en separat skrift, som bland annat spreds under Demokratistugans turné och vid Mänskliga Rättighetsdagarna i Göteborg i december 2021. Filmer och annat material som kommittén spred via sociala medier länkade vidare till kunskapsbanken.

En riktad kampanj via LinkedIn och banners på webbsidor och nyhetsbrev med målgruppen lärare gjordes under våren 2022 för att sprida kommitténs kunskapsmaterial.

Nyhetsbrev

Ett sätt för kommittén att sprida information till aktörerna i samlingen och en intresserad allmänhet var kommitténs digitala nyhetsbrev. I nyhetsbreven uppmärksammade kommittén olika aspekter av demokratin genom intervjuer och reportage. Några teman som togs upp var till exempel press- och yttrandefrihet, demokratin och covid-19, idrott och demokrati, rösträtten, demonstrationsfriheten, EU:s demokrati och digitalisering. Se vidare bilaga 5.

4.5 Publika insatser

Som en del av arbetet med samlingen arrangerade kommittén seminarier och konferenser samt deltog på flera etablerade arenor. I detta avsnitt beskrivs ett antal av dem. En sammanställning av kommitténs publika arrangemang, samråd och viktigare möten finns i bilaga 4.

Fokus demokrati – en officiell kick-off

Som en officiell inledning på kommitténs uppdrag arrangerade kommittén Fokus demokrati i maj 2019 på Kulturhuset Stadsteatern. Fokus demokrati syftade till att informera om kommitténs arbete och belysa demokratins utmaningar och möjligheter.

Förutom kommitténs fyra demokratiambassadörer deltog dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind och bland annat representanter från organisationer i det civila samhället, näringslivet och akademin. Forumet livesändes och spreds på kommitténs hemsida och i sociala medier.

Frukostseminarium om EU-valet

I samarbete med Europaparlamentets Sverigekontor anordnade kommittén i mars 2019 ett seminarium inför EU-valet. Seminariet handlade om aktuella EU-frågor inför valet, hur unga ska engageras samt om valdeltagande. Talade gjorde Peter Örn, Annika Ström Melin, Markus Bonekamp och Rosaline Marbinah. Inbjudna var civilsamhällsorganisationer och media. Seminariet sändes via Facebook.

Utbildning om medie- och informationskunnighet i en digital tid

I maj 2019 arrangerade kommittén och utredningen Det demokratiska samtalet (Ku 2018:04) en heldagsutbildning om medie- och informationskunnighet för att stödja civilsamhällesorganisationer i de utmaningar de möter i det digitala offentliga samtalet. Syftet med utbildningen var att deltagarna skulle få ökad kunskap och konkreta verktyg för att möta utmaningar som desinformation, propaganda och näthat i sina verksamheter. Programmet innehöll workshops, praktiska tips och föreläsningar av bland annat demokratiambassadör

Emma Frans och representanter för Make Equal (Näthatshjälpen) och Viralgranskaren.

Järvaveckan 2019

Under Järvaveckan i juni 2019 arrangerade kommittén tillsammans med utredningen Det demokratiska samtalet (Ku 2018:04) två seminarier för allmänheten som uppmärksammade ungas roll i demokratin och det demokratiska samtalet. Kortfilmer togs fram och visades under seminarierna för att lyfta fram lokala röster och perspektiv. Vid seminarierna medverkade representanter från Antirumours Sverige, Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse (Buff), Fryshuset, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, Make Equal, MUCF, Open Act, Skolidrottsförbundet, Teskedsorden, Youth 2020 och #jagärhär. Även demokratiambassadörerna Peter Örn, Emma Frans och Rosaline Marbinah deltog i seminarierna.

Almedalen 2019

Under Almedalsveckan 2019 arrangerade kommittén tillsammans med Svenska kyrkan och utredningen Det demokratiska samtalet en programpunkt med titeln ”Vad händer med vårt demokratiska samtal?”, i Visby domkyrka. I samtalet som bland annat handlade om demokratins utmaningar i Sverige och världen deltog ärkebiskopen Antje Jackelén, utredaren Carl Heath och demokratiambassadörerna Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah.

Seminarium om civilsamhällets roll i demokratin

Den 16 december 2019 arrangerade kommittén ett seminarium om det civila samhället och demokratin. Seminariet syftade till att ge olika perspektiv på civilsamhällets roll i demokratin och att belysa de möjligheter och utmaningar som det civila samhället och demokratin står inför. Ett panelsamtal hölls om hur civilsamhället har förändrats, dess bidrag till och i demokratin samt om vilka utmaningar och möjligheter civilsamhället möter. Panelen bestod av representanter från Funktionsrätt Sverige, Civil Rights Defenders, Folkets Hus och

Parker, A million minds och Handelshögskolan i Stockholm. Från kommittén medverkade demokratiambassadörerna Peter Örn och Rosaline Marbinah. Statsrådet Amanda Lind höll ett inledningstal.

Live-samtal: Coronakrisen – ett hot mot pressfriheten?

Med anledning av pressfrihetens dag och covid-19-pandemin arrangerade kommittén i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern i maj 2020 två samtal om pressfrihet under kristid i Sverige och internationellt. Bakgrunden var att covid-19-krisen inneburit nya utmaningar för demokratin och pressfriheten, eftersom länder världen över vidtagit åtgärder som tidigare var helt främmande för en demokrati. Medverkade gjorde dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind, dåvarande biståndsminister Peter Eriksson och representanter från Sveriges Radio, Reportrar utan gränser, Journalistförbundet, Vestmanlands Läns tidning, Sida och Medieinstitutet Fojo. Samtalen leddes av demokratiambassadör Rosaline Marbinah. De två samtalen spelades in och finns på UR Play.

Kamp och kalas – inspirationsmöten för aktörer över hela landet

Under oktober 2020 arrangerade kommittén, Kungliga biblioteket och Sveriges riksdag tre digitala inspirationsmöten med titeln Kamp och kalas. Syftet var att samla nätverk, aktörer och engagerade personer inför det stora demokratijubileet 2021 samt att inspirera till satsningar för att lyfta demokratin under jubileumsåret. Under dessa möten utbyttes information om vad som planerades nationellt, regionalt och lokalt.

De tre digitala träffarna var indelade i norra, södra och mellersta Sverige för att fler skulle ha möjlighet att träffa aktörer som verkade i samma del av landet. Alla träffar spelades in i Zoom-verktyget och fanns att tillgå i efterhand på Demokrati100.se. Bland deltagarna fanns bland annat myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner, studieförbund, bibliotek, föreningar och nationella minoritetsföreträdare.

De nätverk som skapades i samband med dessa onlinemöten levde vidare via Facebook-gruppen Kamp och kalas, som administrerades av mötesarrangörerna. I gruppen utbyttes idéer, inspiration och information om demokratirelaterade händelser.

Demokratin 100 år – en samtalsserie

I oktober 2020 arrangerade kommittén en samtalsserie i samverkan med Stadsmuseet i Stockholm och Riksbankens Jubileumsfond. I fem samtal diskuterades bland annat mötesplatser i demokratin, rösträttskampen, demonstrationsfriheten och demokratins framtid. I ett av samtalen medverkade demokratiambassadör Lena Posner- Körösi. Samtalen finns på UR Play.

Invigning av Demokratistugans turné i Dorotea

Den 16 augusti 2021 invigdes Demokratistugans turné i Dorotea, Västerbotten. Demokratiambassadör Lena Posner-Körösi invigningstalade tillsammans med bland annat representanter från länsstyrelsen i Västerbotten och Dorotea kommun. Uppemot 100 personer deltog i invigningen och kunde därefter ta del av heldagsprogam med aktiviteter arrangerade av ett stort antal aktörer i länet. Under Demokratistugans turné 2021–2022 ägde invigningar rum på ett tjugotal platser runt om i landet. Vid dessa tillfällen deltog demokratiambassadörer, länsstyrelser, kulturutövare, civilsamhällesorganisationer med flera.

Demokratiafton – vi firar vår viktiga hundraåring!

I september 2021 var det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Händelsen högtidlighölls av kommittén med en demokratiafton på Kulturhuset Stadsteatern med en publik på drygt 100 personer på plats. Under kvällen hölls två panelsamtal som fokuserade på vikten av demokrati respektive demokratisk delaktighet. Programmet innehöll även ett antal kulturella inslag.

Arrangemanget besöktes framför allt av allmänheten och deltagare i kommitténs nätverk. Demokratiaftonen livesändes på Facebook.

Demokratitema på Bokmässan 2021

År 2021 var kommittén temapartner för demokratitemat på Bokmässan och kommitténs ordförande Peter Örn var med och invigde mässan. Kommittén anordnade två egna seminarier. Det första seminariet Demokratin 100 år – hur främjas demokrati? syftade till att

lyfta historiska, nutida och framtida aspekter av demokratisk utveckling. Det andra seminariet, Ett år före valet – hur kriser stresstestar vår demokrati, handlade om vilka demokratiska utmaningar en kris kan ge upphov till, till exempel hur rättigheter har inskränkts under covid-19-pandemin. Deltog gjorde bland andra Emma Frans. Utöver att visas för Bokmässans publik spelades samtalen in av UR Samtiden och publicerades på UR Play. Alla fyra demokratiambassadörer deltog även i andra aktörers arrangemang.

Pop-up-stugan i Kista galleria

Den 8–9 mars 2022 ställdes kommitténs pop-up-stuga upp i Kista galleria. Besökarna kunde tal del av demokratins historia, fundera över utmaningar, göra demokratiquiz samt se filmer på flera språk på demokratitemat. I programmet ingick även aktiviteter i samarbete med Kista bibliotek samt besök av en skolklass.

Demokratin 100 år – en framtidsdag

Den 15 mars 2022 arrangerade kommittén en stor demokratikonferens för att samla kunskap, erfarenheter och framtidsspaningar kring demokratin i Sverige, EU och internationellt. I programmet medverkade demokratiambassadörerna, kulturminister Jeanette Gustafsdotter och representanter från civilsamhället inklusive ungdomsorganisationer, SOM-institutet, Svenska institutet för europapolitiska studier, V-Dem och forskare från flera universitet och högskolor. Dagen avslutades med ett partiledarsamtal. Konferensen ägde rum fysiskt på Kulturhuset i Stockholm och digitalt. Över 740 personer deltog i konferensen.

Syftet med konferensen var att markera jubileumsårets avslut samt att lyfta fram och sprida det arbete som gjorts i kommittén med fokus på demokratins utmaningar, möjligheter och framtid utifrån olika samhällsgrupper, perspektiv och beslutsnivåer.

Utöver kommitténs egenproducerade program engagerades Forum för levande historia, MUCF och NOD till att medarrangera frukostseminarier samt Dramaten, som genomförde performanceworkshopen Öva Demokrati.

Som en anpassning till pandemiläget utformades ett hybridupplägg för konferensen. Hela dagen livesändes direkt till en konferensplattform, där även möjlighet att delta i en digital utställning erbjöds myndigheter med demokratiuppdrag. 17 aktörer ställde ut på denna yta och dessa besöktes av 266 deltagare.

Konferensen spelades även in av UR. Den 25 mars 2022 publicerades sex programpunkter på UR Play och i maj 2022 sändes dessa programpunkter vid fyra separata tillfällen i Kunskapskanalen. Därutöver rapporterade Sveriges Radio och olika tidningar från konferensen.

4.6 Annan verksamhet

I november 2020 träffade kommittén Dubravka Šuica, vice ordförande och kommissionär för demokrati och demografi, för ett samtal om EU:s framtidskonferens och för att ge exempel på det demokratifrämjande arbetet i Sverige.

Kommittén har varit remissinstans och lämnat remissvar på följande betänkanden: Lättade deltagarbegränsningar för sammankomster och tillställningar, sektionering och särskilda bestämmelser för demonstrationer och mässor (promemoria S2021/05005), Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21) och Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74).

I augusti 2019 genomförde kommittén en studieresa på inbjudan av Goetheinstitutet till Berlin för att få kännedom om, och inspireras av, arbetet i Tyskland för att stärka den demokratiska motståndskraften och bemöta antidemokratiska krafter. Resan användes även för gemensam planering av kommitténs fortsatta arbete. Programmet för resan innefattade exempelvis besök hos inrikesministeriet, senaten och civilsamhällesorganisationer som arbetar med demokratifrågor.

5 Resultat och reflektioner

I kommitténs uppdrag ingick att samordna och genomföra insatser och aktiviteter för en stark demokrati i nära samarbete med relevanta aktörer. En bredd av aktörer i hela landet skulle uppmuntras att delta och insatserna skulle nå ut brett. Dessutom formulerade kommittén mål om att kunskaperna skulle öka, fler skulle vara engagerade och att stödet för demokratin skulle öka. I det här kapitlet redovisas resultatet av kommitténs arbete och hur väl uppdraget och målen uppnåddes. Eftersom den allmänna uppslutningen bakom demokratijubiléet var stor i samhället är det viktigt att understryka att framgångarna även bör tillskrivas den stora mängd aktörer som genomförde insatser. Det här gäller även aktörer som inte deltog i samlingen, men som på olika sätt arbetade för att stärka demokratin. Kapitlet avslutas med några reflektioner kring kommitténs arbetssätt.

5.1 Resultat

Samarbeten med en bredd av aktörer i hela landet

Enligt direktiven var således kommitténs viktigaste uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Samlingen som genomfördes fick namnet Vår demokrati – värd att värna varje dag, och bestod av flera delar. Samlingen omfattade kommuner, regioner, myndigheter, civilsamhällesorganisationer, universitet och högskolor, delar av skolväsendet, kultursektorn och näringslivet som genomförde demokratifrämjande insatser för olika målgrupper i stora delar av landet. Vikten av aktörernas insatser kan inte nog understrykas.

En viktig del av samlingen utgjordes av Deklaration för en stark demokrati. Deklarationen undertecknades av 310 aktörer och resulterade i ett myller av demokratiaktiviteter runt om i landet för olika

målgrupper. Kommitténs målsättning att deklarationen skulle undertecknas av 160 aktörer uppnåddes därmed över förväntan. Arbetet med deklarationen ledde till att många aktörer som inte tidigare hade arbetat specifikt med demokrati genomförde ett demokratifrämjande arbete.

Slutrapporterna från aktörerna visar att varje aktör som undertecknade deklarationen nådde ut till omkring 4 000 personer (medianvärde). Uppskattningsvis nåddes drygt 1,2 miljoner människor genom de insatser som gjordes inom ramen för deklarationen. Av de aktörer som undertecknade deklarationen uppgav de flesta (84 procent) att deras arbete hade bidragit till att uppmärksamma att Sveriges demokrati firar 100 år. Vidare uppskattade en stor grupp (76 procent) att arbetet hade bidragit till att öka sina respektive målgruppers kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet. En majoritet av de svarande ansåg även att insatserna hade bidragit till ökade möjligheter för respektive målgrupp att påverka samhället och delta i demokratiska processer. Målgrupperna för de olika aktörernas arbete var i huvudsak en bred allmänhet, därefter politiker, den egna personalen och elever/studenter. Sammantaget bidrog arbetet inom ramen för deklarationen både till att uppmärksamma demokratins hundraårsjubileum och till att öka kunskaperna om och delaktigheten i demokratin

Demokratistugan, kommitténs mobila kunskapscenter, turnerade i 16 län och gjorde 20 stopp – från Gällivare i norr till Malmö i söder – och besöktes av drygt 10 000 personer. Vid respektive besök tog länsstyrelserna fram lokala demokratiprogram i samarbete med lokala aktörer. Rapporteringen från Demokratistugans turné visar att över 400 aktiviteter om demokratin ägde rum i samband med stugans besök. Utöver länsstyrelser bidrog i huvudsak kommuner, organisationer i det lokala civilsamhället, bibliotek, skolor, lärosäten, kulturaktörer, studieförbund och Europadirekt-kontor till genomförandet av Demokratistugans besök. Den digitala Demokratistugan fick cirka 6 000 besökare. Demokratistugan bidrog härigenom till att samlingen nådde ut brett till medborgarna i landet.

Enligt de aktörer som tog emot Demokratistugan resulterade arbetet även i nya kontakter, fördjupade lokala och regionala samarbeten samt ökade kunskaper om demokratin. Arbetet resulterade även i flera konkreta exempel på aktiviteter och initiativ som i framtiden kan tas vidare regionalt och lokalt.

Arenor och samtal för att uppmärksamma demokratin

Kommitténs arbete bidrog till att skapa och utveckla arenor och mötesplatser, som har gjort det möjligt för fler människor att delta i samtal om demokratin.

Demokratiambassadörerna medverkade i drygt 230 utåtriktade aktiviteter som arrangerades av aktörer i samlingen över hela landet. Demokratiambassadörerna bjöds bland annat in för att tala för skolklasser och rektorer, på kommun- och regionfullmäktigemöten, vid konferenser, medlemsmöten, seminarier och vid styrelsesammanträden. Demokratiambassadörernas medverkan bidrog till att uppmärksamma och fördjupa kunskaperna om demokratins innebörd samt dess möjligheter och utmaningar. Uppskattningsvis nåddes närmare 10 000 personer av dessa insatser.

Därtill genomförde kommittén ett trettiotal egna konferenser och seminarier som särskilt riktade sig till aktörer i samlingen, men som ofta var öppna för allmänheten. Flera av evenemangen hade en publik på plats. Ett antal konferenser sändes på UR Play eller Facebook för att möjliggöra en bredare spridning. Evenemangen bidrog till att öka och bredda förståelsen för aktuella demokratifrågor samt till att inspirera aktörerna i samlingen.

Tillsammans med aktörerna i samlingen bidrog kommittén till ett ökat fokus på demokrati i nationella, regionala och lokala medier. Särskilt viktigt var det kommunikativa arbetet med länsstyrelser kring Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan. Demokratistugans besök uppmärksammades av lokalnyheter, både radio och tv, genom artiklar i lokala medier samt inlägg på sociala medier. Totalt publicerades 11 debattartiklar med en uppskattad räckvidd på drygt 2 430 000 personer.

Vidare hade kommittén en viktig roll i att initiera uppdrag och därefter samarbeta med de myndigheter som fick i uppdrag av regeringen att genomföra demokratifrämjande arbete mot olika målgrupper.

Kunskap och stöd för demokratin

En stor del av de aktiviteter som kommittén och aktörerna i samlingen genomförde syftade till att öka kunskaperna om och stödet för demokratin. Återrapporteringen från de olika insatserna visar att

en stor mängd av de insatser som genomfördes ökade stödet för demokratin.

Dessutom bidrog Demokratistugan till att sprida kunskap om olika nivåer i demokratin, inklusive EU-nivån och arbetet med konferensen om Europas framtid.

Kommitténs kunskapsmaterial som bestod av filmer på tre språk om olika aspekter av demokratin samt av skrifter, publikationer och utställningsmaterial till Demokratistugan nådde ut till drygt 1,5 miljoner människor. Antologin ”100 år till” som innehåller fyra delar (Demokratin och grundbulten, Demokratin och digitaliseringen, Demokratin och delaktigheten, och Demokratin och friheten) är en sammanställning av olika perspektiv på några av vår tids stora demokratifrågor. Antologin bidrog till att fördjupa samtalet om demokratins framtid för allmänheten.

Genom samlingen tog ett stort antal aktörer ställning för demokrati som styrelseskick. Den tydligaste markören för detta var Deklaration för en stark demokrati som innehåller följande skrivning: Vi värnar alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism. Bland de 310 aktörer som undertecknade deklarationen fanns 131 kommuner, 10 regioner, 36 myndigheter (inklusive länsstyrelser), ett stort antal civilsamhällesorganisationer, inklusive fackföreningar och trossamfund samt universitet, högskolor, företag, museer och andra kulturaktörer.

De kunskapsmätningar som kommittén låtit göra tyder på att uppmärksammandet av demokratijubiléet har haft effekt. Kommittén lät göra en kunskaps- och opinionsmätning i februari 2019 och en uppföljande mätning med i princip samma frågor tre år senare, i februari 2022. Mätningarna visar att andelen som känner till att det var 1921 som både män och kvinnor fick rösta första gången ökade från 69 procent 2019 till 82 procent 2022. En jämförelse av mätningarna 2019 och 2022 ger även indikationer på att kunskaperna om demokratin har ökat. Fler känner till exempel till grundlagarna, vad oberoende domstolar innebär och att man i EU-valet röstar till Europarlamentet. Färre tror (felaktigt) att regeringen stiftar lagar. Fler än tidigare anser sig ha ganska eller mycket bra kunskaper om hur demokratin fungerar och tycker generellt att det är lätt eller ganska lätt att förstå politiken.

Sammantaget tyder resultaten ovan på att kunskaperna och medvetenheten om demokratin ökade under den tid då kommitténs arbete pågick och många aktörer gjorde insatser för att stärka demokratin. Vidare tyder resultaten på att arbetet bidrog till det demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika.

5.2 Reflektioner

Resultaten av kommitténs arbete visar att demokratistärkande satsningar av det här slaget ger effekt. Insatserna bedöms i huvudsak ha haft kortsiktiga effekter och har främst fått genomslag i samband med arrangemangen. Vissa nätverk och insatser kan dock väntas få effekt även på längre sikt om de upprätthålls. För att stärka och värna demokratin och säkerställa en effekt på lång sikt krävs insatser som är långsiktiga.

Konstruktionen med demokratiambassadörer fungerade bra. Det bör dock uppmärksammas att det är ett tidskrävande uppdrag och att det kräver ett stort personligt engagemang. Demokratiambassadörerna bidrog inledningsvis till att kommunicera samlingen till sina respektive nätverk och sedan till allmänheten. De spelade även en central roll i att bygga nätverk, som blev avgörande för kommitténs framgång i att nå ut i hela landet. Särskilt väl fungerade samarbetet med länsstyrelserna som i många fall tog vidare demokratinätverken i respektive län. Det hade dock inte varit möjligt att demokratiambassadörerna fysiskt skulle ha deltagit i alla evenemang runt om i landet i enlighet med direktiven. Till följd av den digitala omställningen som krävdes i och med pandemin kunde deras medverkan ske digitalt, något som blev mycket tidsbesparande. Därmed kunde demokratiambassadörerna delta i betydligt fler aktiviteter. Kommittén mötte ett stort intresse, engagemang och en vilja hos en bredd av aktörer att arbeta för att stärka demokratin. Det gällde hos såväl kommuner och myndigheter som civilsamhället och andra aktörer som bidragit. I dialog med aktörerna framkom det tydligt att förklaringen till den breda uppslutningen är de hot och utmaningar som aktörerna upplever att det finns mot demokratin i Sverige och i vår omvärld.

För framtida satsningar kan noteras att kombinationen av såväl traditionella konkreta verktyg (till exempel Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan) som digitala verktyg (exempelvis användning av sociala medier) för att sprida information var viktigt för att nå ut. Det kommunikativa arbetet var helt centralt för att nå ut till aktörerna i samlingen och till allmänheten.

Att nå ut till personer som står längst ifrån demokratin är viktigt för att stärka demokratin i framtiden. Kommittén har inte uttryckligen haft detta uppdrag och få aktörer som skrivit under deklarationen har nått ut till dessa grupper. Kommittén har dock goda erfarenheter av de enstaka insatser som gjordes. Det är angeläget att samordnade, genomtänka och långsiktiga insatser görs för dessa grupper.

Slutligen är en viktig lärdom för framtida satsningar att effektiv styrning och samordning av myndighetsuppdrag bidrar till högre kvalitet, mindre dubbelarbete och ett effektivare utnyttjande av resurserna. Särskilt viktigt är detta för uppdrag som riktas till skolväsendet.

6 Ta tillvara kommitténs arbete

Som framgår av resultatredovisningen i kapitel 5 har det arbete som kommittén genomfört bidragit till att förverkliga det demokratipolitiska målet.

I enlighet med kommitténs direktiv lämnas nedan förslag på hur insatser och erfarenheter från kommitténs arbete kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avvecklats.

6.1 Inrätta en nationell demokratifunktion

Bedömning: Det finns behov av en nationell samordning av myndigheter och andra aktörer som genomför demokratifrämjande insatser och som arbetar för att öka kunskaperna om demokratin. Det finns även ett behov av en aktör som utgör kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagandet och delaktigheten i demokratin samt genomför återkommande analyser och lägesbeskrivningar av demokratins utveckling i landet.

De uppdrag att på olika sätt arbeta med demokratifrämjande insatser som flera myndigheter fick under åren 2020 och 2021 har bidragit till ett större fokus på demokrati och till ökade kunskaper om demokrati bland olika målgrupper.

Flera myndigheter som kommittén har haft samråd med har samtidigt påtalat att det saknas en samordning och uppföljning av olika myndigheters arbete för att stärka demokratin, något som behövs för att dra lärdomar, undvika dubbelarbete, skapa synergier samt utveckla nya effektiva och ändamålsenliga metoder. Kommittén kan även konstatera att det saknas en sammanhållen strategi för hur kunskaperna ska öka. I flera fall har myndigheterna utvecklat ett eget kunskapsmaterial om demokrati utan samverkan med andra aktörer vilket

har lett till dubbelarbete och sämre förutsättningar för metodutveckling. Flera myndigheter har svårigheter att nå ut med sitt kunskapsmaterial. Samtidigt vet inte alltid lärare och andra i pedagogisk verksamhet vart de ska vända sig för att hitta kunskapsmaterial om demokrati. Vidare saknas nationella undersökningar och analyser av vissa aspekter av demokratin, till exempel den vuxna befolkningens demokratikunskaper över tid.

Sammantaget finns det ett behov av att en aktör får i uppdrag att upprätthålla och utveckla den samordnande och katalyserande funktion som kommittén har haft, och att utveckla de nätverk som har skapats med anledning av att Sveriges demokrati fyllde 100 år. Det skulle vara ett viktigt sätt att stärka demokratin i linje med det demokratipolitiska målet.

Förslag: En nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag att öka kunskaperna om demokratin, utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagandet och delaktigheten i demokratin, bidra till samordning av olika demokratifrämjande insatser samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin.

Genom arbetet med samlingen har det skapats ett sammanhållet nav med omfattande kontakter, nätverk och arenor för demokratiarbetet och demokratifrågor. Såväl kommitténs arbete som merparten av de aktiviteter som initierats och genomförts av andra aktörer har dock varit tidsbegränsade och den samordning som har etablerats och genomförts har varit temporär. Mot den bakgrunden föreslår kommittén att delar av kommitténs arbete tas vidare och utvecklas vid en nationell demokratifunktion.

Kommittén anser att en nationell demokratifunktion ska fokusera på att bidra till att öka kunskaperna om det demokratiska styrelseskicket genom att sammanställa kunskapsmaterial och utveckla metoder, samt stärka förutsättningarna för deltagande och delaktighet i demokratin. Funktionen ska också bidra till samordning av olika uppdrag som genomförs av myndigheter samt till analys och lägesuppdateringar av tillståndet i den svenska demokratin.

En sådan funktion ska uppmuntra det demokratiarbete som utförs av myndigheter, kommuner, regioner och organisationer i det civila samhället.

Förslag: Den nationella demokratifunktionen inrättas inom en befintlig myndighet.

Den nationella demokratifunktionen bör inrättas inom en befintlig myndighet som bedriver ett demokratifrämjande arbete. För att genomföra det föreslagna arbetet behöver den nationella demokratifunktionen uppskattningsvis sex till sju heltidsanställda. Kommittén bedömer att det finns två alternativ där funktionen kan placeras: Forum för levande historia (FLH) eller Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (MUCF). Båda myndigheterna har uppdrag som är relevanta för arbetet.

FLH har i uppgift att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har fått flera regeringsuppdrag under demokratijubileumsåren om att utveckla och sprida pedagogiskt material om demokratin till lärare och elever, att samordna arbetet som genomförs av olika aktörer inom regeringens satsning Demokratin 100 år samt att sprida kunskapsmaterial om demokrati till fler målgrupper. Under hösten 2021 och tidig vår 2022 genomfördes en utredning inom Regeringskansliet för att se över inriktningen på FLH:s framtida uppdrag och arbete. Resultatet av utredningen kan påverka FLH:s möjlighet att ansvara för den föreslagna demokratifunktionen.

MUCF har i uppgift att ta fram och sprida kunskap om ungas levnadsvillkor och civilsamhällets villkor. Vidare fördelar MUCF statsbidrag som ger organisationer i det civila samhället möjlighet att bedriva verksamhet. Både arbetet med ungdomsfrågor och det civila samhället har stark koppling till demokratin. Ungas tilltro till och deltagande i samhället är avgörande för att stärka demokratin. Vidare fyller bidragen till civilsamhället en central roll för att skapa förutsättningar för föreningslivet att på olika sätt bidra till samhällsdebatt och demokratisk skolning. Med anledning av att Sveriges demokrati fyllde 100 år fick MUCF regeringsuppdrag om att förmedla bidrag till organisationer för demokratistärkande insatser samt för att ta fram

modeller och kunskapsstöd för att stödja kommuners arbete med ungdomsinflytande.

För att avgöra vilket alternativ som är mest ändamålsenligt och resurseffektivt behövs en fördjupad analys. En sådan analys behöver även ta hänsyn till andra pågående processer som påverkar myndigheternas förutsättningar att inrätta en nationell demokratifunktion.

6.2 Uppdrag till länsstyrelserna att arbeta demokratistärkande

Bedömning: Länsstyrelsernas demokratifrämjande arbete i samband med att Sveriges demokrati fyllde 100 år har bidragit till ökad kunskap om och delaktighet i demokratin runt om i landet.

Enligt förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion ska länsstyrelserna verka för att nationella mål får genomslag i respektive län, samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Utifrån ett statligt helhetsperspektiv ska de arbeta sektorsövergripande samt samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Flera områden och uppgifter som länsstyrelserna har ansvar för utgör viktiga delar av demokratin. Länsstyrelsen är regional valmyndighet, vilket innebär att de ansvarar för att planera och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet och nationella folkomröstningar. De har även ansvar för uppgifter i fråga om jämställdhet, samhällsplanering, krisberedskap och integration. Enligt länsstyrelsernas regleringsbrev för 2021 ska de arbeta med skydd och främjande av nationella minoriteter, funktionshinderpolitik, mänskliga rättigheter, barnets rättigheter, icke-diskriminering samt FN:s globala mål för hållbar utveckling på regional och lokal nivå. Även om dessa områden gränsar till demokratiområdet saknas det ett demokratifrämjande uppdrag.

Inom ramen för länsstyrelsernas befintliga uppdrag finns etablerade nätverk. Exempel på detta är: Länsstyrelsernas nätverk för mänskliga rättigheter, barnets rättigheter och åtgärder mot rasism, Nätverket för jämställdhet, Nätverket för funktionshinderfrågor samt ytterligare nätverk inom områdena integration och folkhälsa/trygghet.

Dessa nätverk möjliggör samordning, utveckling och erfarenhetsutbyte.

Under 2021–2022 stod nästan samtliga länsstyrelser värd för Demokratistugan, som kommittén tog fram, och de har i samband med det adresserat utmaningar för demokratin, bidragit till att uppmärksamma och öka kunskaperna om demokratin samt arrangerat olika typer av demokratievenemang som både riktats till olika grupper och till den breda allmänheten. För att nå framgång i arbetet har samarbeten och nätverk bildats mellan länsstyrelser även inom demokratiområdet.

Länsstyrelsen i Jönköping fick med anledning av att Sveriges demokrati fyllde 100 år ett särskilt uppdrag att redovisa aktiviteter på demokratiområdet som länsstyrelserna genomförde under 2021. Som en del i uppdraget genomfördes en kartläggning och analys av utmaningar på demokratiområdet.

Flera länsstyrelser bildade i samband med Demokratistugans besök även demokratinätverk med aktörer inom länen där kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer och andra aktörer ingick. Dessa lokala nätverk spelade även en viktig roll för regionala demokratisatsningar där länsstyrelserna hade en avgörande roll i att samla aktörer i länet, som ville skriva under Deklaration för en stark demokrati. Samarbetet med kommittén har framhållits av flera länsstyrelser som viktiga delar i arbetet med demokratifrämjande insatser. Flera länsstyrelser har också framhållit att uppdragen inom andra områden, såsom mänskliga rättigheter och barnrätt, har kunnat integreras i dessa demokratiinsatser. Samarbetet var dock kortsiktigt och ägde rum med anledning av jubileumsåret.

Utifrån länsstyrelsernas arbete finns det i dag kunskap och arbetssätt som skulle kunna tillämpas i ett mer långsiktigt demokratiuppdrag. Kommittén bedömer att de nätverk och initiativ som skapades och utvecklades under demokratijubileumsåren har stor potential att ytterligare stärka demokratiarbetet i länen på längre sikt.

För att möta demokratins utmaningar, ta vara på länsstyrelsernas roll och erfarenheter samt bidra till det demokratipolitiska målet bör det lokala och regionala demokratiarbetet fortsätta även efter demokratijubileumsårens avslut.

Förslag: Länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag.

I rapporten Utmaningar och insatser för demokratin (2022) framgår att länsstyrelserna kan vara viktiga aktörer för att bibehålla och fördjupa det demokratiarbete och de nätverk som upprättats under de senaste åren. Länsstyrelsernas placering möjliggör dessutom att nationella demokratisatsningar på ett mer effektivt sätt kan nå ut till allmänheten i hela landet.

Länsstyrelsen har en central samverkansroll och ska inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet. Denna samverkansroll skulle kunna inrymma ett tydligare arbete med demokratifrågor.

Genom ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag skulle regeringens demokratipolitik på ett tydligare sätt kunna kommuniceras i hela landet och frågor som rör medborgarnas kunskap om, och delaktighet i demokratin ges större utrymme.

För att inhämta länsstyrelsernas synpunkter på ett framtida demokratifrämjande uppdrag, inbjöds samtliga landshövdingar till samråd med kommittén. Samtliga medverkande framhöll att länsstyrelserna har en viktig roll i det lokala och regionala demokratifrämjande arbetet. Det finns ett stort intresse av att fortsatt bedriva ett förstärkt arbete med demokratifrågor i länen. Detta budskap var även tydligt i kommitténs utvärdering som besvarades av de länsstyrelser som tog emot Demokratistugan. I utvärderingen betonade länsstyrelserna att de vill fortsätta arbeta med konkreta samarbeten, nätverk, målgrupper och projekt med demokratitema. Länsstyrelserna betonade vidare vid samrådet med kommittén att ett fortsatt arbete bör finansieras med ett anslag som täcker utgifterna och de utökade personalkostnaderna.

Utifrån det demokratipolitiska målet, kommitténs arbete samt efter dialog med länsstyrelserna skulle följande delar kunna ingå i ett demokratiuppdrag:

1 Utmaningar och insatser för demokratin, Länsstyrelserna, 2022.

• Stödja utvecklingen av ett kunskapsbaserat lokalt och regionalt

demokratifrämjande arbete. I detta kan ingå att ansvara för fram-

tagande av lokal och regional demokratistatistik, exempelvis genom

länsstyrelsernas statistikprogram Prisma , samt att rapportera till

och förse regeringen med lokala och regionala analyser på demo-

kratiområdet. I denna del kan även ingå att sprida kunskap till

lokala aktörer om material på demokratiområdet som tagits fram

av myndigheter och andra aktörer. • Bidra till kompetensutveckling, gemensamma kommunikations-

insatser och till att samarbete mellan relevanta aktörer utvecklas

på lokal och regional nivå för att stärka demokratin, samt stödja

kommunöverskridande initiativ på demokratiområdet.

I det praktiska genomförandet ser kommittén åtminstone två möjliga alternativ. Det första innebär att samtliga länsstyrelser genom regeringsuppdrag får möjlighet att ansöka om medel för genomförande av insatser som stärker det lokala demokratiarbetet. Det andra alternativet innebär en resursförstärkning av samtliga länsstyrelser i form av en heltidsanställd personal för genomförandet av det föreslagna uppdraget.

De exakta formerna för genomförandet föreslås utformas av länsstyrelserna. Genomförandemodellen samt resurstilldelningen kommer att styra utformningen av uppdraget och den ambitionsnivå som är möjlig.

2 En databas som innehåller statistik om bland annat folkvalda och valdeltagande.

7 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet

Ett brett och långsiktigt arbete för att stärka och främja demokratin är nödvändigt för att förverkliga det demokratipolitiska målet och möta de utmaningar för den svenska demokratin som lyfts fram i regeringens strategi för en stark demokrati. Utöver förslagen i kapitel 6, som syftar till att tillvarata och utveckla kommitténs arbete, har erfarenheter under arbetet lett till att kommittén vill föreslå ytterligare åtgärder. Det handlar om åtgärder som syftar till att långsiktigt stärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet.

7.1 Större fokus på demokrati i myndigheternas arbete

Bedömning: Förvaltningsmyndigheter kan i större utsträckning bidra till att befästa och utvidga demokratin samt förverkliga det demokratipolitiska målet.

Enligt regeringsformen ska den offentliga makten utgå från folket (regeringsformen, RF 1 kap. 1 §) och utövas under lagarna, med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Folkstyrelsen ska vidare bygga på fri åsiktsbildning samt allmän och lika rösträtt. Detta kan sägas vara den svenska demokratins grundläggande principer. I regeringsformen anges också de grundläggande fri- och rättigheterna. Lagar och andra föreskrifter får inte beslutas i strid med dessa principer och inte heller i strid med den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilken gäller som lag i Sverige.

Förvaltningsmyndigheterna spelar en central roll i den svenska demokratin. Enligt det så kallade program- och målsättningsstadgandet, som följer de inledande skrivningarna i regeringsformen, ska det allmänna bland annat verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet (RF 1 kap. 2 §). Med demokratins idéer menas ett styrelseskick som ger människor möjlighet att påverka samhället och sina egna liv och som ger en försäkran om att grundläggande fri- och rättigheter respekteras. Av förarbetena framgår att en central uppgift för samhällets organ är att befästa och utvidga demokratin i alla sammanhang och på alla nivåer i samhället (prop. 1975/76:209 s. 138).

Principerna om att demokratins idéer ska vara vägledande för det allmänna återspeglas även i den statliga värdegrunden som anställda inom statsförvaltningen omfattas av. Den statliga värdegrunden utgår från regeringsformens grundläggande krav och består av principerna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för lika värde, frihet och värdighet samt effektivitet och service. I den vägledning som riktas till statligt anställda framgår att den anställda arbetar på medborgarnas uppdrag och att arbetet ska främja demokratiska värderingar.

Kommittén anser att statsförvaltningens allmänna demokratiuppdrag, som ska genomsyra myndigheters arbete, inte är tillräckligt tydligt i myndigheternas styrdokument. I myndighetsförordningen (2007:515) nämns inte demokrati och ett tydligt demokratiuppdrag saknas ofta i myndigheternas instruktioner. Efter en genomgång av instruktioner för 38 myndigheter som kan anses vara relevanta för det demokratipolitiska målet, kan kommittén konstatera att demokrati eller demokratirelaterade begrepp endast omnämns i sex myndigheters instruktioner. Som jämförelse kan kommittén konstatera att

1 Följande sökord användes: demokrati, jämlikhet/jämlik, jämlikt inflytande och delaktighet/deltagande. 2 Barnombudsmannen, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Forum för levande historia, Försvarsmakten, Institutet för språk och folkminnen, Jämställdhetsmyndigheten, Kammarkollegiet, Kriminalvården, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för tillgängliga medier, Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, Polismyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Sametinget, Skolinspektionen, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Statens konstråd, Statens kulturråd, Statens medieråd, Statistiska Centralbyrån, Statskontoret, Svenska institutet, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut, Valmyndigheten och Vinnova.

jämställdhet omnämns i 28 av de 38 instruktionerna. Kommittén har haft ett nära samarbete med flera myndigheter kring demokratifrämjande insatser, och har då kunnat konstatera att huvuddelen av uppdragen har varit tillfälliga och kortsiktiga.

Trots att principerna om att demokratins idéer ska vara vägledande finns en överhängande risk att myndigheternas ansvar för att befästa och utvidga demokratin inte beaktas tillräckligt. Det är kommitténs bedömning att demokratins idéer bör lyftas fram tydligare i styrningen av förvaltningsmyndigheterna.

Stärka demokratin genom myndighetsstyrning

Förslag: I myndighetsförordningen, avsnitt Allmänna uppgifter (6 §), skrivs in att myndigheterna ska ta till vara fördelar som kan vinnas för demokratin.

Mot bakgrund av den centrala roll som myndigheterna har i samhället – på flera nivåer och i olika sammanhang – bör uppgiften att föra ut de demokratiska principerna förtydligas. Kommittén föreslår därför att 6 §, avsnittet Allmänna uppgifter i myndighetsförordningen revideras enligt föreslagen lydelse som presenteras bland författningsförslagen i kapitel 1.

Förslag: Demokrati och det demokratiska uppdraget skrivs in i instruktioner för myndigheter vars verksamhet är central för det demokratipolitiska målet.

En grundprincip för all myndighetsstyrning är att permanenta uppgifter anges i instruktioner och tillfälliga uppdrag i regleringsbrev. Eftersom instruktionen är det främsta verktyget för att långsiktigt styra enskilda myndigheters inriktning och uppgifter anser kommittén att instruktionerna för ett antal myndigheter bör innehålla skrivningar om att bidra till att befästa och utvidga demokratin samt att verka för det demokratipolitiska målet.

Demokratin kan betraktas som en tvärsektoriell fråga. I en rapport från Statskontoret framgår att det finns svårigheter att styra tvärsektoriella frågor. Enligt rapporten har regeringen bättre förutsättningar att få genomslag för sin styrning av myndigheter i tvärsektoriella frågor om de ordinarie styrmedlen till exempel instruktioner används, och att styrningen tydligt kopplas till myndighetens mål.

Förslagsvis ändras instruktionen för de myndigheter som anses centrala för att uppnå det demokratipolitiska målet.

Förslag: Ett pilotprojekt genomförs där fem till åtta myndigheter ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur respektive myndighet ska bidra till det demokratipolitiska målet.

Kommittén föreslår att ett pilotprojekt genomförs där regeringen ger fem till åtta myndigheter i uppdrag att ta fram metoder som ska bidra till att ett demokratiperspektiv beaktas i större utsträckning och integreras i den ordinarie verksamheten. Pilotprojektet skulle kunna benämnas Demokratiintegrering i myndigheter (DiM), i likhet med Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Pilotprojektet kan bli en viktig startpunkt för ett bredare arbete med demokratiintegrering i myndigheter. Urval av myndigheter kan göras utifrån dess förutsättningar och relevans för att uppnå det demokratipolitiska målet. I pilotprojektet bör en blandning av små och stora myndigheter ingå. Vidare bör myndigheter med breda kontaktytor till stora delar av befolkningen ingå. Kommittén föreslår att pilotprojektet utvärderas efter tre år.

Pilotprojektet kan dra nytta av erfarenheter från JiM som har haft positiva effekter på jämställdheten i Sverige. Flera myndigheter bidrar i dag till de jämställdhetspolitiska målen och jämställdhet har blivit en integrerad del av respektive myndighets verksamhet. I en utvärdering av JiM betonas särskilt betydelsen av en stark politiskt vilja, riktade uppdrag till myndigheter vars verksamheter har stor betydelse för att uppnå jämställdhetsmålen samt att regleringsbrevsuppdrag i kombination med instruktionsskrivningar har varit effektiva.

3 Statskontorets rapport Regeringens styrning i tvärsektoriella frågor, En studie om erfarenheter och utvecklingsmöjligheter (2022). 4 Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter. Slutrapport 2019:14, Statskontoret.

7.2 Analysera konsekvenser för demokratin

Bedömning: Det saknas tydliga krav på hur kommittéer och utredningar ska analysera konsekvenser för demokratin i de förslag som tas fram.

Det statliga kommittéväsendet har en central roll i lagstiftningskedjan. I regel inleds lagstiftningsprocessen genom att regeringen ger en utredning i uppdrag att utreda en fråga och presentera förslag på hur frågan kan lösas. Statliga utredningar lyder under regeringen, men ska ses som oberoende myndigheter. Enligt kommittéförordningen (1998:1474) ska kommittéer och utredningar redovisa konsekvenser för de förslag som läggs fram. Det handlar dels om samhällsekonomiska konsekvenser (14 §), dels om att analysera förslagens betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män samt för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen (15 §).

Det finns inga krav på att utreda vilka konsekvenser ett förslag har för demokratin nationellt. Mot bakgrund av att utredningar i dag inte är ålagda att analysera konsekvenser för demokratin är det sällan att det sker. Efter kommitténs genomgång av ett tjugotal aktuella utredningar kan konstateras att flera utredningar med relevans för det demokratipolitiska målet saknar en analys av förslagens konsekvenser för demokratin.

Det är av stor betydelse att kommittéer och utredningar belyser de konsekvenser som förslagen har för demokratin. Detta är av särskild vikt mot bakgrund av de utmaningar som demokratin står inför. En sådan genomlysning skulle göra det möjligt att förutsäga konsekvenser som inte alltid är uppenbara i exempelvis den offentliga debatten och vid inledningen av lagstiftningsprocessen. Regering och riksdag ska kunna värdera detta när de behandlar och fattar beslut om olika förslag.

På samma sätt som det kommunala självstyret är reglerat i grundlagen är frågor om demokrati och delaktighet aspekter som lyfts centralt i regeringsformen, och som därför bör vara föremål för konsekvensutredningar.

Förslag: I kommittéförordningen 15 § skrivs det in krav på att redovisa konsekvenser för demokratin.

Kommittén anser att utrednings- och kommittéförslag som kan inverka på demokratin bör redovisa eventuella konsekvenser för exempelvis grundläggande fri- och rättigheter, demokratins funktionssätt samt människors möjligheter att delta i demokratin och att utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet.

Konsekvensutredningar bör särskilt redovisa hur olika förslag inverkar på de grundläggande fri- och rättigheter som anges i regeringsformen. En sådan analys bör också omfatta frågor om huruvida ett förslag leder till att enskilda eller grupper ges sämre förutsättningar att få vissa rättigheter tillgodosedda. Av särskild betydelse är att belysa om grupper som kan befinna sig i en utsatt position påverkas.

Vidare anser kommittén att utredningar bör ta ställning till hur de förslag som tas fram påverkar demokratins funktionssätt. Detta är särskilt relevant om ett förslag påverkar grunderna för det demokratiska styrelseskicket såsom valsystemet, region- och kommunindelning, myndigheters och domstolars objektivitet och oberoende samt andra principer i grundlagen. Det kan även handla om grundläggande demokratifrågor som civilsamhällets, kulturlivets och medias villkor och oberoende.

En konsekvensanalys om demokrati bör därutöver bedöma vilka konsekvenser ett förslag har för enskildas möjligheter att delta i demokratin och utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet. Det allmänna har som framgår av regeringsformen en skyldighet att verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Ur ett demokratiperspektiv bör detta i första hand avse delaktighet i demokratin i stort, såsom deltagande i de allmänna valen och den allmänna åsiktsbildningen.

Sammanfattningsvis bör ett krav om konsekvensanalys gällande demokrati skrivas in i kommittéförordningen, 15 § enligt föreslagen lydelse som presenteras bland författningsförslagen i kapitel 1.

7.3 Förtydliga skolans demokratiuppdrag

Bedömning: Det finns oklarheter och skillnader i synen på hur skolans demokratiuppdrag ska tolkas och omsättas i praktiken. I förlängningen kan detta bidra till att alla elever inte ges samma möjligheter att utbildas till medvetna och kompetenta samhällsmedborgare. Många aktörer producerar undervisningsmaterial om demokrati för skolan. För lärare är det svårt att få en överblick över materialet samtidigt som aktörerna har svårigheter att nå ut.

Skolan spelar en central roll i det demokratiska systemet genom sitt uppdrag att förmedla och förankra kunskaper och demokratiska värden. Skolan ska ge barn och elever erfarenhet av deltagande och demokratiska processer. Den ska också präglas av en demokratisk anda, där mänskliga rättigheter respekteras och där det ska finnas möjlighet för eleverna att uttrycka sina åsikter och visa respekt för andras.

Nedan följer ett antal rekommendationer och ett förslag som syftar till att stärka demokratiarbetet i skolväsendet utifrån kommitténs erfarenheter.

Rekommendation: Skolverket får i uppdrag att förtydliga skolans demokratiuppdrag genom att utforma rekommendationer, allmänna råd och inspirationsmaterial som kan användas av huvudmän, skolledare och skolans personal.

Kommittén genomförde samråd om skolväsendets roll i det demokratifrämjande arbetet där representanter från både myndigheter och organisationer i det civila samhället deltog. Vid samråden framkom att flera aktörer ansåg att det är otydligt hur skolans demokratiuppdrag praktiskt ska omsättas inom såväl undervisning som utbildning i övrigt. Mot denna bakgrund rekommenderar kommittén att regeringen ger Skolverket, som har en normerande funktion, i uppdrag att konkretisera skolans demokratiuppdrag. I uppdraget bör ingå att förtydliga hur skollagens och läroplanernas skrivningar om demokrati kan konkretiseras och tillämpas av huvudmän, skolledare och skolans personal. I detta arbete bör Skolverket beakta Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt om hur undervisningen kan

5 Se vidare skollagen (2010:800) 1 kap. 4, 5 och 10 §§ och 10 kap. 2 § samt prop. 207/18:17, s. 6.

utformas för att vara demokratifrämjande – översikten ska färdigställas under hösten 2022.

Rekommendation: Skolinspektionen får i uppdrag att genomföra kvalitetsgranskningar av grundskolornas respektive gymnasieskolornas arbete med demokrati.

För tio år sedan gjorde Skolinspektionen en granskning av demokrati och värdegrund i grundskolan. Sedan dess har någon motsvarande granskning inte gjorts. I granskningen från 2012 drog Skolinspektionen slutsatsen att medvetenheten om det demokratiska uppdraget behövde öka, att det fanns stora skillnader i synen på skolans demokratiuppdrag och att uppdraget behövde förtydligas och elevernas delaktighet förstärkas. År 2020 granskade Skolinspektionen gymnasieskolans demokratiuppdrag i kursen Samhällskunskap 1a1/1b. Granskningen visade att eleverna i de flesta fall får erfarenhet av att diskutera, men mer sällan övas i demokratiska beslutsprocesser.

Mot bakgrund av de utmaningar som demokratin står inför, den centrala roll som skolan har för demokratisk fostran samt att det redan i de tidigare granskningarna visade sig finnas brister bedömer kommittén att det behövs dels en uppföljande granskning av hur grundskolor arbetar med demokrati, dels en bredare granskning av demokratiuppdraget i gymnasieskolan. Det är av särskild vikt att skolor i områden med socioekonomiska utmaningar granskas, eftersom forskning visar att elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå i större utsträckning gynnas av demokratistärkande undervisning.

Rekommendation: Skolverket får i uppdrag att genomföra en utvärdering av konsekvenserna av bestämmelsen om politiska partiers närvaro i skolan och hur den har påverkat skolornas demokratiarbete och elevernas möjlighet till likvärdig utbildning.

6 Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Kvalitetsgranskning Rapport 2012:9. 7 Granskningspromemoria, Gymnasieskolans demokratiuppdrag i kursen Samhällskunskap 1a1/1b. 8 Är skolan demokratifrämjande? Forum för levande historia, 2019.

En del av skolans demokratiuppdrag handlar om att eleverna i undervisningen ska få kunskaper om det politiska systemet och partierna. Att bjuda in företrädare för politiska partier kan vara ett sätt att genomföra denna undervisning. Sedan 1 januari 2018 gäller nya bestämmelser om politiska partiers närvaro i skolan som innebär att rektorn beslutar om huruvida politiska partier ska bjudas in till skolan. Vissa skolor har tagit vara på möjligheten att bjuda in företrädare för politiska partier medan andra har avstått. Efter fyra år finns det ett behov av att utvärdera hur konsekvenserna av bestämmelserna har påverkat elevers möjligheter att inhämta kunskap om det politiska systemet inklusive partierna. Utvärderingen bör särskilt beakta huruvida elevers rätt till likvärdiga möjligheter att lära sig om politisk opinionsbildning och det politiska systemet, har påverkats.

Förslag: Den digitala plattformen Demokrati 100 år permanentas och breddas till att inte enbart fokusera på hundraårsjubileet.

Kommittén har erfarit att ett flertal aktörer såsom Barnombudsmannen, Forum för levande historia, Kungliga biblioteket, Kriminalvården, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för delaktighet, Polismyndigheten, riksdagen, Statens institutionsstyrelse, Demokratibygget och även privata aktörer har utarbetat kunskapsmaterial om demokrati för användning inom skolan. Samtidigt saknas det en överblick över vilket material som finns att tillgå. Detta försvårar för lärare och skolpersonal att hitta material, hämmar metodutvecklingen och riskerar att leda till dubbelarbete. Kommittén påtalade detta i sin delrapport och har i samråd med skolaktörer uppmärksammat behovet av en digital plattform där material om demokrati riktat mot lärare och elever i skolan kan samlas. Kommittén fick gehör för förslaget och under hösten 2021 lanserade Skolverket i samverkan med Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten en sådan tillfällig plattform. Det finns ett behov av att plattformen blir en permanent del av Skolverkets hemsida samt att innehållet breddas och även omfattar allmänna råd och inspirationsmaterial om hur skolans demokratiuppdrag ska tolkas.

9 1 kap. 5 a § och 2 kap. 10 § skollagen.

8 Konsekvenser

I detta kapitel redogörs för konsekvenserna av förslagen. Samhällsekonomiska konsekvenser av förslagen ska beskrivas enligt 14 § i kommittéförordning (1998:1474). Om förslagen i betänkandet har betydelse för vissa särskilt utpekade områden ska konsekvenserna för dessa anges enligt 15 § kommittéförordningen. Detta gäller för den kommunala självstyrelsen, brottslighet och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

8.1 Förslagen i korthet

Kommittén ska enligt direktivet lämna förslag på hur insatserna och erfarenheterna från samlingen 2018–2021 kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avslutat sitt uppdrag. Kommittén har följande förslag för hur insatserna kan tas tillvara: • En nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag att öka kun-

skaperna om demokratin, utgöra kunskapsstöd kring metoder för

att öka deltagandet och delaktigheten i demokratin, bidra till sam-

ordning av olika demokratifrämjande insatser samt analysera och ta

fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin. • Den nationella demokratifunktionen inrättas inom en befintlig

myndighet. • Länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag.

Kommittén föreslår även åtgärder som syftar till att långsiktigt stärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet: • I myndighetsförordningen, avsnitt Allmänna uppgifter (6 §), skrivs

in att myndigheterna ska ta till vara fördelar som kan vinnas för

demokratin. • Demokrati och det demokratiska uppdraget skrivs in i instruk-

tioner för myndigheter vars verksamhet är central för det demo-

kratipolitiska målet. • Ett pilotprojekt genomförs där fem till åtta myndigheter ges i

uppdrag att utarbeta metoder för hur respektive myndighet ska

bidra till det demokratipolitiska målet. • I kommittéförordningen 15 § skrivs det in krav på att redovisa

konsekvenser för demokratin. • Den digitala plattformen Demokrati 100 år permanentas och bred-

das till att inte enbart fokusera på hundraårsjubileet.

8.2 Finansiella konsekvenser för staten

Nedan återges konsekvenser av förslagen när det gäller kostnader respektive intäkter för staten.

Förslaget att inrätta en nationell demokratifunktion

Kommittén uppskattar att en demokratifunktion kommer att kräva sex till sju heltidsanställda samt en verksamhetsbudget. Verksamhetsbudgeten bör täcka kostnader för att inrätta och underhålla en digital portal, ta fram och sprida studier, undersökningar och material. Kostnader för lokaler och administrativ support förväntas täckas av den myndighet där den nationella demokratifunktionen inrättas.

Tabell 8.1 Uppskattning av kostnader för nationell demokratifunktion

Kostnader av förslaget i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Personalkostnader beräknat för sju heltidsanställda* 4 900 5 000 5 100 5 200

* Beräkningen utgår från att en heltidsanställd personal kostar 700 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgift. I beräkningarna ingår även en årlig löneökning på 2 procent.

Demokratifrämjande uppdrag till länsstyrelser

Kommittén föreslår två alternativ till finansiering av länsstyrelsernas demokratifrämjande uppdrag. Det första alternativet innebär att länsstyrelserna genom regeringsuppdrag får möjlighet att ansöka om medel för genomförande av insatser. Sammanlagt avsätts 6 miljoner kronor årligen, motsvararande 285 000 kronor per år och länsstyrelse. Budgeten är i paritet med närliggande uppdrag, såsom uppdragen som syftar till att stärka barnets rättigheter respektive mänskliga rättigheter. Det andra alternativet innebär en resursförstärkning vid samtliga länsstyrelser i form av en heltidsanställd personal (1 tjänst/länsstyrelse).

Tabell 8.2 Uppskattning av kostnader för alternativ 1

Kostnader av förslaget i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Medel genom ansökan 6 000 6 000 6 000 6 000

Tabell 8.3 Uppskattning av kostnader för alternativ 2

Kostnader av förslaget i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Personalkostnader beräknat för 21 heltidsanställda 14 700 15 000 15 300 15 600 (1 person per länsstyrelse)* * Beräkningen utgår från att en heltidsanställd personal kostar 700 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgift. I beräkningarna ingår även en årlig löneökning på 2 procent.

Förslagen om att stärka demokratiperspektivet i statlig styrning

Förslagen som gäller förändringar av myndighetsförordningen, kommittéförordningen samt instruktionsändringar bedöms inte få några direkta finansiella kostnader för staten. Förslaget om ett pilotprojekt där ett antal myndigheter ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur myndigheter ska bidra till det demokratipolitiska målet uppskattar kommittén kommer kräva en heltidstjänst vid Regeringskansliet för att planera och genomföra projektet.

Tabell 8.4 Uppskattning av kostnader för pilotprojekt

Kostnader av förslaget i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Pilotprojekt: 1 heltidsanställd vid Regeringskansliet* 700 715 730 745 * Beräkningen utgår från att en heltidsanställd personal kostar 700 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgift. I beräkningarna ingår även en årlig löneökning på cirka 2 procent.

Förslaget om att permanenta och bredda plattformen Demokratin 100 år bedömer kommittén kan täckas av förvaltningsanslaget till Skolverket.

Tabell 8.5 Finansiella konsekvenser av samtliga förslag

Sammanställning av kostnader för staten i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Nationell demokratifunktion 7 900 7 700 7 700 7 800 Förstärkt demokratiuppdrag till länsstyrelserna 6 000 6 000 6 000 6 000 (alt. 1) Förstärkt demokratiuppdrag till länsstyrelserna 14 700 15 000 15 300 15 600 (alt. 2)

Demokrati 100 år

Summa med alt. 1 vad gäller länsstyrelseförslaget 14 600 14 415 14 430 14 545 Summa med alt. 2 vad gäller länsstyrelseförslaget 23 300 23 415 23 730 24 145

Pilotprojektet ska utvärderas år 3. År 4 ska personen som arbetar med pilotprojektet revidera projektet utifrån utvärderingens rekommendationer.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 1, avsnitt 10.8) tillförde regeringen anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati 25 miljoner kronor 2020 och 25 miljoner kronor 2021.

Kommittén anser att förslagen i detta betänkande bör finansieras genom att motsvarande belopp kvarstår och tillförs budgetanslaget utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 6.1 Demokratipolitik, Allmänna val och demokrati.

Förslaget om att inrätta en heltidstjänst vid Regeringskansliet bör finansieras av Regeringskansliets förvaltningsanslag.

8.3 Samhällsekonomiska konsekvenser

Det är svårt att mäta alla samhälleliga effekter av kommitténs förslag i och med att många av dem har en mer indirekt påverkan på samhället och medborgarna samt att flera effekter berör värden som inte kan översättas i pengar. De konsekvenser som diskuteras nedan är av det skälet uppskattningar.

Gemensamt för samtliga förslag är att de på sikt förväntas bidra till en stärkt demokrati och att demokratins idéer får större genomslag i samhället. I förlängningen förväntas detta också bidra till att öka tilliten, framför allt medborgares tillit till att staten och myndigheter arbetar transparent, rättvist och med hög nivå av integritet. I en rapport från Nordiska ministerrådet från 2017 fastslås att ”Samhällsekonomin gynnas på flera sätt av hög social tillit. Ett samhälle med hög social tillit präglas i mindre grad av formaliteter, konflikter och rättsprocesser. I ekonomiska termer talar man särskilt om att social tillit minskar transaktionskostnader i ekonomin, alltså kostnader förbundna med att försäkra sig om att avtal efterlevs. Beräkningar tyder på att en ökning av den sociala tilliten med tio procentenheter kan förväntas ge en halv procentenhets ökning av den ekonomiska tillväxten i ett land”.

Sammantaget menar kommittén att även en marginell ökning av den demokratiska medvetenheten eller kunskaperna om demokrati innebär en mycket stor samhällsekonomisk vinst. Nollalternativet, att inte ta tillvara det arbete som kommittén och andra aktörer genomfört eller att vidta andra åtgärder för att befästa och utvidga demokratin, betyder inte att demokratin i Sverige förblir på samma nivå som

2 Tillit – det nordiska guldet, Nordiska ministerrådet 2017, s. 8.

i dag, utan det finns en överhängande risk att de hot mot demokratin som finns växer sig starkare och får allt större fäste i Sverige, med lägre tillit, högre grad av utanförskap och sämre demokratikunskaper som följd.

Samhällsekonomiska konsekvenser av en demokratifunktion

Utöver att en demokratifunktion förväntas bidra till att stärka demokratin i Sverige generellt gör kommittén bedömningen att det samordningsuppdrag som en sådan funktion bör ha kan bidra till minskat dubbelarbete vid olika myndigheter. Detta innebär i sin tur en besparing för staten i och med att varje enskild aktör inte kommer att behöva ta fram egna metoder och underlag i det löpande demokratiarbetet.

En demokratifunktion kommer även att bidra till bättre beslutsunderlag. De övergripande statistiska underlag på nationell nivå och de systematiska undersökningar och studier som funktionen ska ta fram kommer att kunna bidra till effektivare metoder och därmed mer samhällsekonomiskt lönsamma lösningar.

Samtidigt finns det en viss risk att den verksamhet som demokratifunktionen är tänkt att driva kan leda till ökade kostnader för de aktörer som deltar i samordningsinsatser och nätverk, särskilt på kort sikt. På lång sikt bedömer dock kommittén att samordningsvinsterna kommer att vara betydligt större än de eventuella kostnaderna som detta merarbete kan innebära.

Samhällsekonomiska konsekvenser av ett demokratifrämjande uppdrag till länsstyrelserna

Ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag åt länsstyrelserna skapar goda möjligheter för ökat lokalt engagemang i demokratin och att demokratin kan befästas och stärkas i hela landet, vilket kan bidra till minskade regionala ojämlikheter när det gäller demokratikunskaper och deltagande. Detta stärker demokratin generellt.

Ett demokratifrämjande uppdrag till länsstyrelserna förväntas även bidra till bättre beslutsunderlag, i och med att regeringen kan få ett mer samlat och likartat underlag från samtliga länsstyrelser. Därmed

skapas bättre förutsättningar för samhällsekonomiskt effektiva beslut och åtgärder.

Den samordnande roll som länsstyrelserna förväntas få inom länet, med kompetensutveckling och kommunikationsinatser, kan även bidra till viktiga samordnings- och effektivitetsvinster lokalt och regionalt, vilket kan innebära avsevärda besparingar för små lokala aktörer men även för landets kommuner och regioner.

De olika alternativen till hur förslaget bör genomföras får delvis olika konsekvenser. Alternativet att länsstyrelserna får ansöka om medel för demokratifrämjande insatser kan gynna kortsiktiga men effektiva och väl genomarbetade projekt. Ansökningsförfarandet skapar flexibilitet som förväntas leda till ett effektivt resursutnyttjande. Samtidigt finns det risk för en ojämn fördelning av resurserna mellan länen som kan leda till att län som i dag redan är framgångsrika i sitt demokratiarbete blir ännu mer framgångsrika medan arbetet inom andra län bara utvecklas marginellt. Detta alternativ innebär också en kostnad för länsstyrelserna som kommer att behöva omfördela resurser internt för att kunna genomföra de nya uppdrag de får, inklusive att utarbeta ansökningar om medel för insatser, ta fram regional statistik och upprätthålla och samordna regionala demokratinätverk.

Det andra alternativet, som innebär en resursförstärkning för samtliga länsstyrelser, har förutsättningar att skapa hållbara strukturer och nätverk vilket kan få långsiktiga positiva effekter för den regionala demokratin. Genom förstärkningen kan länsstyrelserna bli ett slags motor för demokratistärkande åtgärder inom länet. Det ökar sannolikheten att de demokratistärkande insatser som görs får genomslag. Men ett aktivt nätverkande ställer också ökade krav på lokala aktörer (kommuner, regioner med flera) att delta, vilket är resurskrävande. Det finns därutöver en risk för att det frigörs mindre resurser till temporära och specifika demokratifrämjande insatser när resurserna blir låsta i personal.

Samhällsekonomiska konsekvenser av ett tydligare demokratiperspektiv i myndigheternas styrdokument

Förslagen om författningsändringar i myndighetsförordningen och kommittéförordningen, revideringar av instruktioner samt pilotprojektet om demokratiintegrering bidrar alla till att stärka demokratin

generellt och inom många samhällsområden. Ändringarna i myndighetsförordningen förväntas leda till en ökad medvetenhet framför allt i ledningen av myndigheter om deras ansvar att verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden. Förslaget om ändring i kommittéförordningen förväntas även bidra till mer ändamålsenliga beslut. Genom att förslagen riktar sig till redan permanenta myndigheter och utredningar och kommittéer skapas en möjlighet att få stort genomslag inom många olika samhällsområden till högst begränsad kostnad. Förslagen kan i första hand bli resurskrävande för myndigheter och utredningar på kort sikt, då kompetenshöjande insatser kan behövas för såväl ledning som personal. På lång sikt bör dock kostnaderna bli små.

Samhällsekonomiska konsekvenser av en permanent skolportal

Förslaget att permanenta Skolverkets demokratiplattform förväntas leda till en effektivare användning av skolledningars och lärares tid. Det innebär på sikt en besparing för skolor och kommuner. Förslaget skapar även bättre förutsättningar för mer jämlik demokratiutbildning inom landets skolor, vilket framför allt gynnar elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. Samtidigt kommer det att krävas resurser av Skolverket att ta fram underlag och underhålla plattformen. Kommitténs bedömning är dock att de förväntade besparingarna för lärare och annan skolpersonal är betydligt större än kostnaderna för Skolverket.

8.4 Andra konsekvenser

Konsekvenser för kommuner och kommunala självstyret

Förslagen har ingen direkt påverkan på det kommunala självstyret. Dock väntas kommitténs förslag få positiva effekter även för den kommunala demokratin. Flera av förslagen kan bidra till att stärka respekten för principen om det kommunala självstyret. Till exempel kan förslaget om en nationell demokratifunktion bidra till ökad förståelse för vad det kommunala självstyret innebär för den lokala demokratin, och förslaget om krav på konsekvensutredning vad gäller

demokrati kan fördjupa utredningars och kommittéers konsekvensanalyser om demokratins funktionssätt.

Inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag kommer kommunerna att uppmuntras ingå i den krets av lokala aktörer i länen som genom samverkan bidrar till uppdragets genomförande. Den lokala statistik som tas fram och de kartläggningar som kommer att möjliggöras inom ramen för uppdraget kan även stödja kommunerna i sitt lokala arbete och öka kunskapen kring demokratins möjligheter och utmaningar. Kommunerna kommer även kunna få stöd i sitt demokratiarbete och med kommunikativa insatser och tillsammans med andra lokala aktörer utbyta erfarenheter och metoder och på så sätt bidra till att stärka demokratin lokalt.

Konsekvenser för regionerna

Inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag kommer regionerna att uppmuntras ingå i en krets av lokala aktörer. Den lokala och regionala statistik som tas fram och de kartläggningar som kommer att möjliggöras inom uppdraget kommer att stödja regionerna i deras regionala demokratiarbete.

Konsekvenser för demokratin och de grundläggande fri- och rättigheterna

Förslagens konsekvenser på demokratin kan bedömas med utgångspunkt i hur de påverkar demokratins funktionssätt, grundläggande fri- och rättigheter, samt människors möjligheter att delta i demokratin och att utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet. Se avsnitt 7.2.

Förslagen förväntas på längre sikt dels bidra till att det demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika uppnås, dels till att skapa bättre förutsättningar för att det allmänna ska kunna verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden i enlighet med grundlagen. På lång sikt kan det stärka demokratins funktion. Det gäller särskilt förslagen om författningsändringar i myndighetsförordningen och kommittéförordningen samt förändringar av instruktioner.

Samtliga förslag syftar till att öka kunskap och medvetenhet om demokrati i samhället. Därigenom skapas bättre förutsättningar för den enskildas möjligheter att få kunskap om grundläggande fri- och rättigheter. På sikt kommer detta med stor sannolikhet att få positiva effekter för den enskildas möjlighet att delta i demokratin och utnyttja sina demokratiska rättigheter. Flera av förslagen innebär också bättre möjligheter för insyn i beslutsfattandet.

Förslagen väntas också bidra till ökad delaktighet och ökat inflytande. Länsstyrelsernas demokratiuppdrag väntas leda till att demokratirelaterade frågor når ut brett i hela landet, även på lokal nivå. Det kunskapsstöd kring metoder som den nationella demokratifunktionen ska ta fram väntas bidra till ökad delaktighet och deltagande. Sammantaget väntas förslagen skapa förutsättningar för fler att bli involverade i demokratin.

Konsekvenser för jämställdhet

Jämställdhetsmyndighetens rapport Ett sekel av rösträtt och valbarhet (rapport 2021:1) visar att män fortfarande är överrepresenterade inom politiken och att utvecklingen i flera viktiga hänseenden har stagnerat. I vissa fall går det bakåt. Rapporten pekar på att unga kvinnor är kraftigt underrepresenterade i politiken och i högre utsträckning än män lämnar sina uppdrag i förtid.

En annan rapport från Jämställhetsmyndigheten, Kvinnor och män i lokal demokrati (2021:3) pekar vidare på att det råder bristfälliga kunskaper om i vilken grad och på vilka sätt kvinnor respektive män är delaktiga och deltar i demokratin.

Vidare visar kommitténs kunskapsmätningar att kvinnor har något lägre kunskaper om demokratin än män samt att kvinnor anser att det är svårare att förstå den politiska diskussionen.

Kommittén gör bedömningen att förslaget om en nationell demokratifunktion och förslaget om att ge länsstyrelserna demokratifrämjande uppdrag kan ge ökade kunskaper om demokrati och jämställdhet, vilket i sin tur kan bidra till att minska skillnaderna i demokratiskt deltagande och inflytande mellan kvinnor och män, flickor och pojkar.

Konsekvenser för integration och arbetet med att förebygga och motverka segregation

Förslagen kan bidra till att förverkliga målet för integrationspolitiken (lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund) och målet för att förebygga och motverka segregation (minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla).

Ett lägre demokratiskt deltagande i och mellan valen riskerar att underminera demokratin på sikt och leda till lägre tillit, och lägre intresse och engagemang i demokratin. Förslagen om en nationell demokratifunktion och demokratiuppdrag till länsstyrelserna kan bidra till ökad kunskap om det demokratiska utanförskapet. Vidare kan framgångsrika metoder och insatser för att bemöta det demokratiska utanförskapet och andra demokratiutmaningar, spridas, utvecklas och nyttjas av fler.

Övrigt

Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för sysselsättning och offentlig service, för brottslighet och brottsförebyggande arbete, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag.

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2018:53

Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati

Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2018

Sammanfattning

Regeringen vill uppmärksamma att det år 2021 är hundra år sedan det första riksdagsvalet där både kvinnor och män fick rösta. Det utgör ett unikt tillfälle att bemöta de utmaningar demokratin står inför i dag. En kommitté ska därför under 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Tyngdpunkten i genomförandet ska ligga på år 2021.

Insatserna och aktiviteterna ska planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer som arbetar med demokratifrågor och nå ut till en stor del av befolkningen. De ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin. Kommittén ska uppmuntra en bredd av aktörer att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner. De insatser och aktiviteter som genomförs ska bidra till att främja demokratin i hela landet.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2022.

Hundra år sedan allmän och lika rösträtt infördes

Genom beslut av 1919 och 1921 års riksdagar infördes allmän och lika rösträtt. Reformen innebar först och främst att kvinnor fick rösträtt och blev valbara till riksdagen. Den svenska väljarkåren fördubblades därmed. Den 12 september 1921 fick kvinnor för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval. År 2021 är det således hundra

år sedan det första riksdagsvalet hölls i vilket både kvinnor och män fick rösta. Demokratin fick därmed sitt stora genombrott i Sverige. Rösträttskampen drevs delvis vidare även efter 1921 eftersom det fortfarande fanns vissa grupper av befolkningen som inte fick rösta.

Att demokratin fyller hundra år uppmärksammas av flera aktörer. Riksdagens högtidlighållande sker under åren 2018–2022. I centrum står processen för demokratiseringen och riksdagens roll i denna. Riksdagen avser att starta högtidlighållandet den 17 december 2018 för att manifestera riksdagsöverenskommelsen som ledde till allmän och lika rösträtt. Riksdagen avslutar högtidlighållandet i januari 2022 med att uppmärksamma att det var 100 år sedan de första kvinnorna tog plats i den nyvalda riksdagen.

Regeringen uppmärksammar att demokratin fyller hundra år

Att den svenska demokratin fyller hundra år innebär ett unikt tillfälle att uppmärksamma att demokratin ständigt måste främjas, förankras och försvaras.

Demokratin utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka. Inom ramen för demokratipolitiken beslutar regeringen därför om en kommitté som ska planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter som tar sikte på de utmaningar som demokratin står inför i dag. Regeringens mål för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1).

Regeringens demokratistrategi Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara (dnr Ku2018/01406/D) ger en lägesbild av demokratin i dag. Den svenska demokratin står på många sätt stark. Samtidigt finns utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta: ett demokratiskt utanförskap, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer som utmanar. Regeringen ser därför ett behov av att låta en kommitté planera och genomföra en bred samling av olika insatser och aktiviteter för att främja delaktighet, förankra demokratin och stärka dess kraft att stå emot antidemokratiska aktörer.

Uppdraget

En kommitté ska under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Dessa ska planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer. Kommittén ska uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner.

Utgångspunkten för kommitténs arbete ska vara regeringens demokratipolitiska mål och regeringens demokratistrategi ska beaktas. Arbetet ska bidra till att utveckla och stärka demokratin på både kort och lång sikt genom att öka delaktigheten, förankringen av och motståndskraften i demokratin. Samlingens insatser och aktiviteter ska t.ex. främja utveckling av de kunskaper och förmågor som människor behöver för att kunna delta aktivt i demokratin, bidra till att uppmuntra och inspirera till demokratiskt deltagande och stärka stödet för demokratins grundläggande principer. I planeringen och genomförandet av samlingens insatser och aktiviteter ska kommittén beakta och nå ut till olika målgrupper i befolkningen. Arbetet ska omfatta lokal, regional, nationell och EU-nivå. Även den internationella nivån kan inkluderas.

Planera insatser och aktiviteter

Kommittén ska föreslå hur en samling för en stark demokrati ska genomföras och vilka insatser och aktiviteter som ska ingå i samlingen. Huvuddelen av insatserna och aktiviteterna ska genomföras år 2021, därför ska fokus för förslaget vara detta år. Förslaget ska tas fram i samverkan med relevanta aktörer.

Kommittén ska redovisa förslaget till Regeringskansliet senast den 14 januari 2019. Det ska innehålla förslag på insatser, aktiviteter och samarbeten med en bredd av relevanta aktörer, exempelvis myndigheter, kommuner och det civila samhällets organisationer, samt en finansieringsplan. Det ska framgå hur aktiviteterna och insatserna kan ge bestående effekter i enlighet med regeringens demokratipolitiska mål. Kommitténs roll i genomförandet ska också framgå.

Genomföra och samordna insatser och aktiviteter

Kommittén ska genomföra och samordna en samling för en stark demokrati under åren 2018–2021. Samordning och kommunikation av insatser och aktiviteter utgör en central del av kommitténs arbete. Kommittén ska uppmuntra olika aktörer såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner att delta i samlingen samt involvera allmänheten i aktiviteter som ingår i samlingen. Tyngdpunkten i genomförandet ska ligga på år 2021.

Kommunicera samlingen

Huvuduppdraget för kommitténs ledamöter är att kommunicera samlingen så att den når ut till så många som möjligt. Ledamöterna ska arbeta utåtriktat mot olika målgrupper i befolkningen, uppmuntra en bredd av aktörer att delta i samlingen samt delta i seminarier och andra utåtriktade aktiviteter.

Konsekvensbeskrivningar

Kommittén ska redovisa förslagens konsekvenser i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474). Om förslaget beräknas innebära ökade kostnader ska kommittén föreslå hur dessa ska finansieras.

Samråd och redovisning av uppdraget

Kommittén ska löpande samråda med relevanta aktörer, riksdagen och berörda departement inom Regeringskansliet. Senast den 14 januari 2019 ska kommittén delredovisa ett förslag på hur en samling för en stark demokrati ska genomföras. Uppdraget ska slutredovisas i sin helhet senast den 1 juni 2022 tillsammans med en analys av resultat och utfall. Kommittén ska också lämna förslag på hur insatserna och erfarenheterna från samlingen 2018–2021 kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avslutat sitt uppdrag.

(Kulturdepartementet)

Bilaga 2

Deklaration för en stark demokrati

Deklaration för en stark demokrati togs fram av kommittén Demokratin 100 år sommaren 2019 med syftet att samla aktörer kring det gemensamma målet att stärka Sveriges demokrati. Inom ramen för deklarationen utförde 310 aktörer aktiviteter som nådde ut till drygt 1,2 miljoner personer. Arbetet engagerade människor runt om i Sverige och ledde till många diskussioner och samtal. Deklarationen bidrog inte bara till aktiviteter i samband med att demokratin fyllde 100 år. Redovisningar från aktörerna visar att det även sattes i gång processer som väntas leda till ett fortsatt arbete för en stark demokrati.

I den här bilagan återfinns deklarationen, en redovisning av aktörernas slutrapporteringar av sitt arbete samt en sammanställning där aktörerna beskriver sitt arbete med egna ord.

Deklaration för en stark demokrati

Bakgrund

År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. Vårt demokratiska styrelseskick har haft en helt avgörande betydelse för vårt lands historia, utveckling och välstånd. Det finns många skäl att vara stolta över vår demokrati och dess hundraåriga historia. Samtidigt ska vi minnas att kampen om vem som ska inkluderas i demokratin har fortsatt långt efter 1921. Att fortsätta utveckla demokratin är nödvändigt i dag, liksom det var för 100 år sedan. Trots att demokratin står sig stark i Sverige finns det flera hot som måste tas på stort allvar. Runt om i världen utmanas och försvagas demokratier. I Sverige står många människor utanför som varken deltar eller är delaktiga. Samtalsklimatet hårdnar och antidemokratiska aktörer blir allt mer synliga. Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för att stärka demokratin. Under rubriken Vår demokrati – värd att värna varje dag samlar vi aktörer som vill

bidra till att stärka och utveckla demokratin i Sverige och säkra att den står sig stark även de kommande 100 åren. Deklarationen syftar till att ena de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att fler tar tydligt ställning och arbetar för att stärka demokratin. Deklarationen är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del i kommitténs arbete med att etablera en nationell samling Vår demokrati – värd att värna varje dag. Deklarationen tar avstamp i att Sveriges demokrati fyller 100 år och att det är ett viktigt tillfälle att uppmärksamma och stärka demokratin. De aktörer som antar deklarationen åtar sig att under åren 2020–2021 bidra till de åtaganden som anges i deklarationen. Ambitionen är att ett stort antal aktörer kommer att skriva under deklarationen.

Aktörernas åtaganden

Vi värnar alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism. Vi vill bidra till att demokratin står sig stark även i framtiden genom att: 1 verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det

demokratiska systemet, 2 arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin,

och 3 bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet

och respekt.

Vi behöver agera nu för att säkra en stark demokrati även i framtiden. Demokratin får aldrig tas för given.

Redovisning av slutrapporteringar för Deklaration för en stark demokrati

För att kunna skriva under deklarationen behövde aktören göra minst tre åtaganden varav ett skulle vara internt, ett externt och ett kommunikativt. Åtagandena skulle innebära en ambitionshöjning utöver den ordinarie verksamheten. Sammanlagt skrev 310 aktörer under deklarationen mellan september 2019 och december 2021. Slutrapporteringen genomfördes i enkätform och bestod av tio frågor. Sex av frågorna var formulerade som flervalsfrågor. För flertalet frågor fanns det möjlighet att välja flera svarsalternativ.

Aktörer som skrev under deklarationen

Deklarationen skrevs under av aktörer från såväl offentlig sektor som civilsamhället och näringslivet. Som framgår av figur 1 var den största gruppen kommuner med 131 aktörer, vilket motsvarar närmare hälften av Sveriges 290 kommuner. Därutöver skrev 18 av 21 länsstyrelser och tio av 21 regioner under, vilket bidrog till att aktörer runt om i hela landet deltog.

Figur 1 Aktörsgrupper som skrev under Deklaration för en stark demokrati

Vilken kategori tillhör din organisation?

Kommun

3% 2%

3% 2%

Förening/stiftelse

3%

Länsstyrelse

3%

Myndighet

4%

Företag

42%

5% Andra aktörer

Fackförbund

6%

Region

Studieförbund

6%

Universitet

Trossamfund

21% Museum

I kategorin myndighet ingår inte universitet, länsstyrelser och museer.

Aktörsgruppen andra aktörer innehåller framför allt samordningsförbund men även andra organisationer som ligger nära gruppen myndighet som exempelvis Folkbildningsrådet.

Antal och typ av aktiviteter varierade

Inom ramen för Deklaration för en stark demokrati genomfördes ett stort antal aktiviteter. Utifrån aktörernas egna uppskattningar genomförde varje aktör i snitt 12 aktiviteter (medianvärdet), men antalet såväl som typ av aktiviteter varierade stort mellan de olika aktörerna. Nedan beskrivs vilken typ av aktiviteter som genomfördes av de två största grupperna kommun och förening/stiftelse.

Flera kommuner uppgav att de gjort satsningar riktade mot förtroendevalda politiker, och flertalet kommuner har haft demokrati som tema under året 2021. Även antalet medborgardialoger ökade och sättet de genomfördes på förbättrades. Exempelvis satsade flera kommuner på att skapa öppna dialoger där kommunens invånare gavs möjlighet att ställa frågor till kommunledningen. Vidare anordnades föreläsningar och seminarier om demokrati och rösträttens utveckling. Ett mindre antal kommuner införde dessutom ungdomsfullmäktige eller ungdomsråd för att involvera kommunens unga i beslutsfattandet. Sammanfattningsvis syftade flertalet av kommunernas aktiviteter till att förbättra kontakten mellan invånarna och de förtroendevalda politikerna.

Bland föreningar och stiftelser uppgav en majoritet att de har producerat eller arrangerat någon typ av kunskapsspridande aktiviteter såsom utställningar, utbildningar, föreläsningar, podcasts, digitala mötesplatser, teatermanus samt en demokratidatabank. Återkommande var att aktörerna uppmärksammade demokratins hundraårsjubileum. Många aktörer uppgav också att de genomfört aktiviteter särskilt riktade mot barn och unga för att öka deras delaktighet. Ett annat vanligt svar var att aktörerna arbetade internt med demokrati samt anordnade interna utbildningar. Andra exempel var olika typer av verksamhet för konstnärlig frihet, arbete för att stärka den lokala demokratin samt arbete mot desinformation och näthat.

De flesta riktade sig mot en bred allmänhet

Många aktörer rapporterade att de riktade sig mot flera målgrupper. De flesta (80 procent) uppgav att de hade en bred allmänhet som målgrupp. Särskilt vanligt var det för kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Den näst vanligaste målgruppen var förtroendevalda politiker (59 procent). Denna målgrupp var särskilt vanlig för länsstyrelser, fackförbund och studieförbund. Nästan lika vanligt var det att aktörer riktade sig särskilt mot den egna personalen (56 procent) samt mot elever och/eller studenter (53 procent).

Figur 2 Aktörernas angivna målgrupper för arbetet inom ramen för Deklaration för en stark demokrati

Målgrupper som aktörerna angivit

Bred allmänhet 80%

Förtroendevalda politiker 59%

Personal 56%

Elever/studenter 53%

Medlemmar 30%

Lärare 27%

Journalister 20%

Bosatta i socioekonomiskt utsatta områden 18%

Nyanlända/asylsökande 17%

Kunder 7%

Annat 16%

Bland de 16 procent som svarade annat angav många verksamhetsspecifika målgrupper som, exempelvis, personer med funktionsnedsättning, personal på fritidsgårdar, teaterledare och föreningskonsulenter i kommuner. Nationella minoriteter, forskare och tjänstemän inom offentlig sektor var andra återkommande svar.

Deklarationen nådde ut i hela landet

I slutrapporteringen ombads aktörerna att uppskatta antal personer som respektive aktör nådde ut till genom sitt demokratiarbete inom ramen för deklarationen. Skillnaderna är mycket stora mellan de som uppgav minst respektive störst räckvidd (från 30 personer till knappt 6 miljoner). De stora skillnaderna kan bero på organisationens storlek och resurser samt ambitionsnivå. Flera aktörer påtalade svårigheten med att uppskatta räckvidd för genomförda aktiviteter. Även typ av aktivitet hade effekt på hur många personer som aktörerna uppskattade att de nådde; exempelvis en mer begränsad räckvidd för en medborgardialog jämfört med informationsspridning till allmänheten via en tidskrift, sociala medier eller en hemsida.

Mot denna bakgrund valde kommittén att använda medianvärde för att beräkna räckvidd. Medianvärdet för antal personer som varje aktör nått ut till är 4 000. Uppskattningsvis har arbetet inom ramen för deklarationen därmed totalt nått ut till drygt 1,2 miljoner personer. I tabell 1 nedan uppges medianen för respektive aktörstyp.

Tabell 1 Antal aktörer per aktörstyp samt räckvidd per aktör beräknad som medianvärde

* Inklusive aktörer som inte inkom med slutrapportering. Insatser av de sex aktörer som inte inkom med slutrapportering har inte kunnat beaktas i uträkningen av medianvärdet räckvidd per aktör.

Aktörernas demokratistärkande arbete hade även stor geografisk räckvidd. Den stora andelen kommuner och länsstyrelser som valde att skriva under deklarationen bidrog till stor geografisk spridning genom sina aktiviteter i huvudsak på lokal och regional nivå. Utöver den stora mängd lokala och regionala aktiviteter uppgav 128 aktörer att de arbetade på nationell nivå, 34 på internationell nivå och 29 på EU-nivå.

Vad arbetet bidrog till

De flesta (84 procent) uppgav att deras arbete bidrog till att sprida information om att Sveriges demokrati firar 100 år. En stor andel (76 procent) rapporterade vidare att arbetet bidrog till att öka den egna målgruppens kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet.

Bland studieförbund och trossamfund var det särskilt vanligt att aktörerna uppgav att arbetet bidragit till att öka sina respektive målgruppers förmåga att delta i demokratiska processer.

Det är värt att notera att en stor andel av föreningarna och stiftelserna (75 procent) uppgav att deras arbete bidrog till att öka sina respektive målgruppers möjligheter att påverka samhället. Eftersom dessa aktörsgrupper nådde ut till ett stort antal personer har arbetet sannolikt haft en betydelse och bidragit till att stärka människors möjligheter att påverka.

Utmaningar för demokratin

Aktörerna fick även svara på vilka de allvarligaste utmaningarna för demokratin är, sett utifrån respektive organisation. De vanligaste svaren var demokratiskt utanförskap (78 procent), vilket var särskilt vanligt bland studieförbund, länsstyrelser och kommuner, minskad mellanmänsklig tillit och minskat förtroende för demokratiska institutioner (47 procent), som var ett vanligt svar bland samtliga aktörsgrupper samt desinformation och propaganda (45 procent), som var ett särskilt vanligt svar bland universitet och museer. Ett fåtal aktörer ansåg sig inte kunna besvara frågan eftersom de inte haft tillräckligt underlag för att göra en väl underbyggd bedömning.

1 Observera att det har varit möjligt att uppge att arbetet skett på flera olika nivåer.

Covid-19-pandemins påverkan på genomförandet

I slutrapporteringen ingick även en fråga om svårigheter. Den mest frekventa förklaringen till varför aktörerna hade svårigheter att genomföra sina åtaganden var covid-19-pandemin (drygt en tredjedel av aktörerna). Samtidigt svarade vissa aktörer att de nådde ut till fler på grund av pandemin, då verksamheten digitaliserats. En aktör beskrev det som att pandemin har haft som konsekvens att ”organisationens digitala mognad ökat” och att det lett till att de nått ut till fler. En annan aktör resonerade kring hur väl digitala budskap egentligen når ut: ”Ökad satsning på sociala medier ger visserligen möjlighet att nå en större målgrupp, men det är svårare att uppskatta hur stort genomslaget av budskapen är”.

Förutom pandemin var tids- och/eller resursbrist de vanligaste orsakerna till att vissa åtaganden var svåra att genomföra. Ett fåtal aktörer pekade även på att ett lågt intresse för aktiviteterna var ett skäl till att de inte har nått ut till så många. En kommun uppgav att de önskade mer samarbete lokalt för att samla stödmaterial och fler inspirerande exempel, såsom Facebook-sidan Demokrati100. Många beskrev att deras åtaganden spänner över lång tid, och kommer att pågå även efter 2021.

Aktörernas beskrivningar av arbetet med sina åtaganden

Som del av sin slutrapportering ombads aktörerna som undertecknat deklarationen att kortfattat beskriva arbetet med sina åtaganden inom ramen för deklarationen. Nedan finns en sammanställning där aktörerna beskriver sitt arbete med egna ord.

ng ed - , ni äs s olika för el ör år och på så projektet , F t utveckla okratin i externt. och reflektion de och öka e och Arjeplogs ka ungas platser runt om pplebaum ti” ation på kom ed representanter oktober. ra ed Trafikverket och dem åndag till fredag t en föreställning ok ett program att em edborgar n d era om . i e föra insatser sam hället. Att stär ellan m ning” av Anne A tik okrati”, Läs- och skrivfest m ellan 11 och 16 lis sam hällsutveckling genom ågor både internt och et m inform arbetade fram lats på torget m na ande arbetsgrupp m genom kratifrågor inom kommunen t vara kunskapshöjan atin i Sverige fyller 100 sluta så att allt blir så bra som öreläsningar sam dem und. nat en workshop m ed användare på olika ur mo okr Jo unens Facebook, Inform hölls m unen m okratifr et ökar i m okratins skym m ” öjlighet till dialog, diskussion l o ta ed dem än. Bland an t bidra till utbyt am s unicera att dem ka delar i kom sitiva och fanns på p g i tt en koncernövergrip okrativeckan som m att aktivt bidra till sam a anta, utvärdera, be politiker. e översiktsplanen m hade flera digitala f kklubb ”Dem jänstem ber de inlägg på kom okratiska system lfs unens tidning Bo i Askers Tillsa E ”Sveriges väg till etablerad öjlighet organisationen synliggöra och es fick i uppgift att planera och det dem la t m uninvånare. Flera skolklasser besökte dem t, C unala uppdraget sam m ge Spridit informationsmaterial om de m or ation i komm jar och stärker arbetet m okrativeckan gav invånarna m äm ktiviteter under Dem em n. – sätt under 2021 kom ghet sam internt inom delningen diskuterad orrespondenterna, Bo å t orm bland annat: – h bolag som arier / medborgardialoger som syftar till at fr ed både politiker och t ti p år. ed representanter från oli det kom ra un har unens förtroendevalda var po ok m m em okratin m en om etoder som unen under hela veckan. Biblioteket a d un. Att på olika er artina Haag, Lakeside Pride, Löpan hällsbyggnadsav m ut m Arrangerat en rad a öjligt. Besluttagarna är förtroendevalda . 10–14 för att träffa kom sk ed universitetslektor Agneta Blom unens webb och Inf Arbetet i korthet Alvesta kom från förvaltningar oc arbetsm – Aktiviteterna under D kring dem barn från grundskola verksamheter och i den offentliga miljön. Genomföra tre semin kännedom kom sätt bidra till att kunskapen om inflytande och delakti Youth Uup North. Att Sverige firar 100 Vi har möten i en viss ordning för att kunn m En arbetsgrupp m veckan. Kom kl Sam i kom om kvinnlig rösträtt på plats i biblioteket. Föreläsningen Radiok Di m bl.a. M m

ina åtaganden

arbetet med s

ningar av

Ort Alvesta Arjeplog Arvika

beskriv

land

Län Kronoberg Norrbotten Norrbotten Arvidsjaur Värm Örebro Askersund

Aktörernas

un m un m

n n

uner m

mmu mmu Kom Alvesta kom Arjeplog kommun Arvidsjaur ko Arvika kom Askersunds ko

Tabell 2

-

s-

tliga untrat ed hela

öjlighet ed att

erat . Sam odellen enterat en förda äktige har

okala politiska m tifrån kunde se ut llm dan 2004 bete m åde för att leva form ltagarna haft git i föreläsning har uppm ple enom

sfu

ur det öjlighet att ta del av att införa ungdom anträden och m okrati. G edborgardialoger m m fattande ar

unen har im föra barnkonsekvensanalyser, är en del av styrm m

anträden under 2021. Detta

m ed fullspäckat program Kom berör dem haft en utställning u m har haft m för Borlänges för- och grundskolor ruari 2021 om alla ska ha m ar genomgått. Utbildningen genom m n öppen dialog där de olans elever har delta t på den. äktiges sam e ed barnkonventionen se m talet.

unens webbplats gällande det l unfull ed funktionsnedsättningar, b m påverkar barn och unga och vi Arbete m m unen har gjort ett om a vid alla sam m

vårt åtagande under 2021. Vi har in okrati eller bris unens värdegrund som un prioriterar att kratiska sam ga medarbetare h än beskådan. Sk m m texta kom tinuerligt. at om arepublicerat det so ingen. Biblioteket har e dem pp till beslut i början av 2022. Ungdom ka kunna påverka. Vi Kom tsen för de m emo mtli allm ns ordinarie kanaler. d att et une plementera rutiner för att genom Asken – ett resurscentrum jande arbete. – ationen på kom unledn går u m i d m ed demokratitem m a undersöks. Kom el unstyrelsen fattade beslut i feb m okratistugan på besök tre dagar m n d

else so unstyrelsen. li e m jande arbete: – Kom m

ar i syfte att de s h b Kulturcentrum ationen på webbpla oc nställningar sker kon ågor till kom varit tillgänglig för yder. Kvinnlig rösträtt var inte självklart innan 1921 och h sationen i att im dom og – m urella samtal som sa okrati innebär och vid år sedan när det gälld n municerats i kom en även för att Avesta kom io öjlighet att höras, inför beslut som at okratifräm sdial

år som un har utvecklat inform rm äktige har arbetat m m vad dem okrati bet m fo in et. Vidare har beslut fattats om lls vår webb och intranät har vi berätt unfull förts och vi har haft Dem

unen under året. pel på dem estetiskt lärande och språkfräm äktige och unga kom hä okrati 100 m m edborgardialoger – m vad dem M Stärkt ungdom

edborgardialoger har skett under ett flertal tillfällen genom öjlighet att ställa fr Arbetet i korthet Avesta kom system att syn- och hörseltolka desam tillgängliggöra infor upp till lagkrav m sa utbildning i interkult förs löpande då nya a Genom löpande om m m dem om i samhället för 100 Kom resulterar i en överenskom genom aktiviteter har kom Vi har utbildat organi där barn ska ha m förslag från våra ung kom Exem – inom – fullm

n

de Ort Avesta Bo Borlänge

Bjurholm

ar Borgholm

Län Dalarna Västerbotten Norrbotten Kalm Dalarna

un un un m m m

s s

n n

uner m

mmu mmu Kom Avesta kom Bjurholm ko Bodens kom Borgholm ko Borlänge kom

- - - un un uns ed m m ning v ar m iti ed en inom med en ånga okrativeckan os m . t aktivt arbete p pirera till l att ta fram s vision där vistas i Borås. Digital inklu ar visats i volverade elever fram en film nen i politiska ans m ed r. Efter komm ett inlägg på gen tystnar av m ang in ll ed ungdom m. ti ar. • edie talsto …” m som ra syftar til ognaden. id fts fra edarrangörer, Sveriges b at där in un bedriver et tt okratins firande. På kom änheten. Vid dem m inska digitalt utanförskap a ill okratin. Planerat för film lever, verkar och Hackathon m ål delaktighet. I Eksjö kom nasieungdom at i sociala m r t talsklim ”Din rätt att mokrati ly ö kom ta och kanske också ins tal kring sam dering av Borås Stad n digitala m gym lim e viktigaste ärenden i fektm plats-kit har arbetats ed att m yf okratins 100 år, dessa h s ånad Revi et ergas projekt som talsk ets ef en av de okrativeckan ägt rum et t den breda allm m rb hället. Sam a Frans för edvetandegöra dem ati. Kommunstyrelsen bjöds in till vernissage med rtier har deltagit i gemensam kort okratistugan och dess arrangem ama Ingår i Em S Rättighetsm sorgen i klarspråk. • o. unprogram oj presentanter för de som ed Emm demokr idare har dem okrati och sam m e särbehandling. Eksj a tjänster och öka de olitiker, och tjänstepersoner. M F tiges pa ar, Dem för att m ioteket) sam anträden redovisas d inkluderande. Arbets et att skapa ett bättre sam ktörer i sam m m nd representerade dem m ut ed re äldreom dom unal m tit talet, okratin! har ställts ut i Borås kulturhus tillsam edier, p ns ans m med tema iei ed olika a fokus på rättighetsfrågor. • förts under 2021 och arbetet m ed Föreläsning ellan m m ch hället att engagera sig politiskt och för dem okrati m s tillsamm edarbetare inom personer och politiker där innebörd rån riksdagen som sonal och besökare. V unstyrelsens sam ar genom er o okratiska sam , att öka förståelse för varandras utsatthet samarbeten. Fullmäk ning Fira dem ed vuxna och ung arbetats på olika sätt upp och analyser kom as vikten av att vara m m on dem gi sedan redovisades på bibl re un följer ch tal om

edier. m r o . ed satsning på äldre. fortsätta 2022. rs unen har det ne m unhuset för per äktige och komm er aning till alla i sam fö m ställdhet, likabehandling och kränka m okratiaktören. Dialog m mu m Riksdagens utställ Utbildning av 80 ed att öka tillgängligheten till kom m ru Arbetet i korthet • utställning med lokalt demokratiperspektiv. • aktiviteter kopplat till mänskliga rättigheter. • verktyg för att arbeta med mer revideringen har gjort • fokus på demokratifrågor. • dering m Utbildning för tjänste Hackaton Pratdag m I kom fullmäktige har det visats filmer visning av de tavlor f kom (ett arbete som fick politiker svara på frågor gällande de fullm sociala m Eksjö kom kulturhandbok beton jäm m Utbildningsinsatser h kom Dem ko utveckling av det de rädsla för hat och hot konkreta insatser och uppm av panelsam fo

aboda m

Ort Borås Degerfors Dorotea Eda Eksjö Em

land ar

Län Västra Götaland Örebro Västerbotten Värm Jönköping Kalm

un m un un m m n

uner

m aboda m mmu

Kom Borås Stad Degerfors kommun Dorotea kom Eda kom Eksjö kom Em ko

un sida. odern

ed- företag ed unens nya ed M elever. komm m ande ed 3 en naturlig del s att de externa et m r att arbeta m ärr har det fått som kel ti och ng av m rda m förts under året. r har besökt r m munens hem under 2022. Demokratisamtal om ue okra rvj m er utgöra änheten och var för te edborgarbudget. okratisignering i de m land undertecknade In ed rekryteri an (journalist och ed m erparten av våra externa- Digital bokcir 3 nu är slutfö t involvera kom ed såväl lärare som tal. – spanel planeras ed egen och länkad info på våra n och m delar kom t kan det konstaterat v förslagsställare i kom s och de första förslagen har gått böcker om ar, systerskap. – arbetar m utas lokalt via kom gandet kvartalet 2022. Arbet iktad till allm hölls en dem relsen. Vårt åtagande större beslut. okratin i externa och interna kanaler. dom änhet är planerad. Tyv atisam m aj 2022. Yngre politike fattade: – tidig m okr besl at de unens arbete m fört LUPP-enkäten och planera m unikativa åtaganden har gen föras i unikativa åta m et. Varje parti rådet. Sam m ationssatsningar m utsatthet, drömm ärksam ed komm unens politiska mål sam land och Länsstyrelsen Värm de beslut som inte är avslutade och atiom ktur för uppföljning a enteras under första ckså genom m er genom talskort för dem Om ka då vi klarspråkar Ett förslag till åtgärder för ett ökat valdeltagande har av en ny digital ung -petition har lanserat nform m oktober 2020 då det Biblioteket tipsade om alda klasser. tliga kom rativeckan föreläste Jan Scherm m band m ed våra interna åtagande okr ok ellan politiker och allm t det kom i. – at dem un har o in. Kom m okr okratiska system er info.) lån av sa em okrati, detta på initiativ av Länssty d erar invånare om uner, Region Värm ch m okrativecka. Innehållet i veckan om ed koppling till kom t o Teater åk 6, Tjejer! a arbete inom ppföljningen ska pres mmuns e-tjänst för e edier. Under dem i. Speed-dating m kom rk dem he den. nden för m ortgår och införandet cklingsarbetet. Sam okrativeckan gjordes i m rati i vår stora biograf. Föreläsningen var r oronapandem ånarna om ns ordförande och utv v 2, 3, 5 och 6 sam ok nasieskolor. De har träffat och haft direkt dialog m un arbetar aktivet m m mlik unen inform un har i ett antal artiklar uppm un deltog fredagen den 23 m ed dem dem m föra en Dem p.g.a. c 1, delar a un har under 2021 påbörjat stru unstyrelse Komm m ed resultatet m unens fortsatt hela processen. Falu kom spanel i utve unen är en del av det dem ar. unikativa åtaganden då detta arbete m band m land. Länets 16 m m okratiåret har marknadsförts i sam m gång. (Se åtaga

Erbjudande till inv ed komm Arbetet i korthet Kom lem Vi försöker göra det på lättbegriplig svens Fagersta kom Dem Biblioteket har haft en affischutställning. lämnats till valnämn Falkenbergs kom kom i kom åtagande fram Falu kom e-tjänst. Den första u Youth Participation f Faluförslaget, Falu ko igenom vidare m ungdom I sam digitala och sociala författare) om besökarna kostnadsfr flyttats fram högstadie- och gym Forshaga kom Värm Deklaration för en sta var att genom – som pratar om jä mänskliga rättigheter – m

g in öp nk Ort Fagersta Falun Forshaga

a E Falkenberg anland land Filipstad land al ps

Län Up Västm Halland Dalarna Värm Värm

un m un m om k n n n ga

uner

m ha mmu mmu mmu rs Kom Enköpings ko Fagersta kommun Falkenbergs ko Falun kom Filipstads ko Fo

s ed ed -

o- nat

öjlig o- verka inl fört ed okrati ed den t ( ars 2022. ed ie änna och Sam spelades in as dem ch m råd m mn aktivt dem okrati. om ll del digitalt), het gavs m g där kan göra för att att: – ing Fira dem r har nu läm rgs Stads årliga rådet m gy en allm m m a valdeltagandet tal än okratidag m med Länsstyrelsen ed nat de

s m hälle och vi lever fort persone unens chefer. Det gäller at. Aktiviteten lle. an hä tal om m m 600

öte där allm hälle och att de kan vara m fört ett sam am lls t sa Arrangera Götebo

. år tiviteter till februari o tliga komm ade på tem fört regelbundna sam ti vi kan och bör utveckla vidare under v m ebb och intranät. rit tillgängliga digitalt, genom m kt ationstidning till alla hushåll) har vi atins betydelse och d och sam u försöker läka geno och mänskliga rättigheter, vilket v riksdagens utställn aget. 55

m l i tal je m landsbygdsutveckling (ti ro okr vi n de

inarium tip en e sa ra iv m till del va SFI, geno at dem ok n g föra en större satsning på att ök okrati för sa fört digitalt dialogm e värdskapet a äktige. Vi har genom em d okratiåret 2021. inering som om unens officiella w tt s at dem unstyrelsens ordförande och oppositions m ärksamm at valdeltagandets betydelse och vad vi er av våra planerade ak m gardialoger inom genom våra lokala politiker. Vi hade en utställnin git på lunchsem m ångkulturellt och flerspråkigt sam gionen i m unfullm m ialoger som ör e et igitala Göteborgsförsl östat genom verktyget. – ch genom t f rit edbor ra med tillitsfrågor. Vi har arbetat tillsammans no ed två klasser på ne ärksam just deras förutsättningar och diskrim ent. Våra aktiviteter under 2021 var bland an la mi äktige o edborgard okrati och dem edverkade t p ed

am en vi upplevde att detta är något so ellan skolelever och lokala politiker. Vi har haft en dem e m sfullm fört våra m ationskanaler (Facebook och i inform unen har vi uppm et talsledare under en cirka tim , s m lade tjänstepersoner och politiker för viktiga sam en rb oss att skjuta på två am t att publiceras på ko nom et svensk dem ing m tare fått arbeta let handlar om e har alltid varit ett m a ar kontinuerligt med att främja demokrati sam ngdom s ben m edborgardialog m rit de äktiges ordförande, kom kor an m m no

er

hälsoläget tillåter). unens inform erat om otsvarande aktivitet för komm a mi m lud unfull er ino sk okrativeckan, bland annat delta ed spåren av kolonialism nk

Fortsatt satsa och utveckla det d in har tvingat m m fin fört regelbundna enkla m t, i års val. unchefen som ge m isk okratidagar som eri 2 2022, om at ed Länsstyrelsen och Västra Götalandsre Fortsatt utveckla u Arbetet i korthet Pandem Det gäller en föredragning/workshop på te vidare en m där kom kom och kom Vi har bland annat ge genom studiebesök och m sv v. Vi har vid något tillfälle under hösten 2021 het att delta via web 2022. I kom också inform Vi har haft speed-dat olika aktiviteter. Bland annat m kommunens feriearbe under dem Internt och externt i kom lika rösträttens värde. Vi har uppm alla ska känna att va och påverka. Gällivar farande m kr Göteborgs Stad arbet också är fastställt i flera styrdokum m kratin. – förslag och idéer till Göteborgs Stad och r dem – i 2021

ef s

gn

Ort Ga Gislaved Gnosjö Grum Gällivare Göteborg

a rn land

la

Län Da Jönköping Jönköping Värm Norrbotten Västra Götaland

un un m un un m m

om k uner ef s komm

m

gn

Kom Ga Gislaved kom Gnosjö kom Grum Gällivare kommun Göteborgs Stad

-

- p i in -

äktige. fta tistugan

ly okratin och at sprojekt om tt okra yrkesval” och nda har inte a m tser på institu erationer, som kap där en del

dem demokrati ationskanaler. om tiska värden. å att vi inte ningar för en

ven riktats till en tog avstam för et åste prata”, unik för De okra

idéburen sektor. en ä et edborgarna ute i dess rb unen bl.a. tävling bland jande insa

hållbara beslutsunderlag, enader på tem . Det sistnäm tal i kommunfullm a a ed dem okrati: Ungdom iv med länets övriga kommuner, jande insatser för ett ökat ed m värdskap ang och öka tilliten. Vi har at ik unens komm ed

m okrati”, ”Politik s främ un m ogen m Vår dem ppdrag för att stärka ra aktörer inom ter i komm dialogkort ”Vi m om er) kring påverkansop gagem lan. m nds län varit värd för cka i skolan, digitalt quiz på dem ör att väcka tanken p har också haft utbild at band år. Panelsam om k m okratiska system et un har tagit fram unala valen 2022. Översyn

år tillsammans ades i k tidens äktige f ulera en d okrative m i sa m

tal utifrån m ch o eter kan tas för givet. Detta har vi haft inom ramen för

”Fram okratin 100 na fört en översyn av . er ärksam tivit er xt stads komm rtsätter även framåt och är högt prioriterade. - och unga, dels dial dem lm rkansplatsen och and 2021. Lokala aktivite okratin går förlorad?, tipsprom okrati, dem ion teter. e att igång särskilda u Länsstyrelsen i Halla tin fyller 100 teket, sam an som ilt fokuserat på förstagångsväljare m sulterade i arton förslag på främ ver följer det dagliga arbetet m kommunfull ett par tjänsteperson et och vårt dem varit att stim a, a fo ve ika ak genom kt

38, dem rn okra år uppm t ol häll un te med at dem n har Stad s f a aktivi in för m et m llet

fört flera aktiviteter under tem okratin firade hundra år 2021. Vi hä okrati för sjuorna på Transtenssko t d rk ed Bästa sam okrati 100 geno am ensam tä ade att dem s m ll s aren, Utställning om unen inför de nationella och kom ti ar för deklarationen. Ha ar tillsammans ete m am elsen under vecka – vad händer om dningar på tem ning från 2020 och re dningar/föredrag för att dem a tilliten till sam unal dem h m on m en arb år) tr un har genom un ärks seti m 20 ill iljöer. Utgångspunkte kom ram a t omm 2– Bam otat regiongem Haparanda Stad ber. Aktiviteterna har haft tem ar s k (1 sv ad ar ör

fört kunskapshöjande insatser och s unen uppm unens webbsida, dem et har okrati under somm st m om okrati, fokus demokratifrågor på biblio m septem änheten. Vidare har Haparanda

tt f lm gd indre grupp (ett par förtroendevalda och a

Arbetet i korthet Lokalt har vi haft två huvudfokus dels barn nära boendem också prom Hallsbergs kom dem En heldag om Ha satserna inom genom minska segregationen. Flera av insatsern Halmstads kommun h stugan i nära sam Kom regionen och länsstyr un dem utdelning av kom Konkr 1–4 ”tryckfrihet och vikten av insyn” och särsk allm valdeltagande i kom en syntes av valforsk tionell, kontextuell och individnivå. Därutö Vi har dels haft utbil alltid har haft en stark demokrati och att det inte högtidlighållandet av m ju i grunden kan skad varit bara för att det var demokratins år förra året, utan som en del av vår krisbereds är

ad rö

st

lm mma by

Ort Hagfors Hallsberg Ha Ha Haparanda He

a land nd land al

lla ps

Län Värm Örebro Ha Värm Norrbotten Up

n un un m d

m om ommu un k k m n ad rö uner st

m

mmu lm mma

Kom Hagfors kom Hallsbergs ko Ha Ha Haparanda sta Heby kom

- - . - - år t

ärk ed

okrati. edier -

,

år

band m

unens ytter i har uppm n kring m ökad dem ti 100 sociala m ngar. Vandrings untra att fler tar tiden. göra en för- tveckla ökad freds gym a och chefer. rit berättar- nstanser sam sam

okra : Att okratin fyller 100

unikatione unens webbplats har

m m

öjlighet till ar och lokala politiska före-

än och lika rösträtt blev särskilt syftar till att u unernas olika i

unen har även planerat för m

Sveriges dem allm öjligheterna att erbjuda trainee m

sliv. Vi valde även att lyfta den m arbeta i offentlig sektor på m ecklingen i ett av kom och en m lningar och föreläsni i, som en för kom uktion för nyanställd eträdarna. Det har va åkom ningar och föredrag i

okratins roll och uppm

edborgardialog. Att Hults ed fokus på att dem ationen på kom

ram ellan ungdom

pen för okrat m ed utv

in i sm

ett verktyg kam

okratin under 2021 på flera sätt. V ations- och utbildningsinsatser i

m okratifrågor på olika sätt som un undersöker . pelvis utställ

m na kom al unen har m öjlighet till eri

infor ed att stärka dem rna fortsätter i Helsingborg även i fram exem m ation och egen info om för Lokal Dem kom är intresserade av att digital debatt m at m

m m öreställningar, utstäl m s m der hösten 2021 m m un, invånare och näring h intranät. Inform m ko handlade om ps m att lyfta dem ka

unen är del av, som ed att stärka dem öjlighet att ställa frågor till för uns fört utbildningar för förtroendevalda.

nasiet som k at året geno

ellan komm tis m

okratiska principe okratifrågan på olika sätt inom ra bitioner so komm

ok am ialog m som Länsstyrelsens infor r arbetat m ”Signes val” som et välbesökt. Arbetet m handlar det om ktighet för invånarna edningen i Hultsfreds er på gym ilda anställda om demokrati genom introd ör fortsatta insatser under våren 2022. Ko em och genom

sida, anordnat teaterf a dem arna fick m på Hylte bibliotek un

un d

yck unl år

m m

förs i d ICLD, Internationellt Centru m V äktige,

unicerat okratins 100-årsfirande geno m

m edier, webb, press och digital infartstavla. m 30. Att utb un hade under hösten 2021 en

m n o

och kom 20 tio

at de ation på kommunens webbplats oc unen har uppmärksam unfull

m rma m m

råden, som fo Arbetet i korthet Vi valde att lyfta fram om digitala utvecklingen Vi har kom i sociala m Helsingborgs stad ha sam och på stadens hem teaterföreställningen uppskattad och m tydlig ställning för de dem I Hultsfreds kom studie genom transparens och dela nasium anställningar för elev ledningsnivå. Att lyft Agenda Hylte kom trädare, där ungdom kvällar och föredrag Biblioteken planerar f inform bestått av information om när de första kvinnor in Kom kom

ora rs

fo

lle Ort Helsingborg Hylte Hä

Hedem Hultsfred

ro

eb Län Dalarna Skåne Kalmar Halland Ör

un

omm

k ora n n rs uner fo

m

mmu mmu lle Kom Hedem ko Helsingborg stad Hultsfreds Ko Hylte kommun Hä

. g - år in band un lln edier: un i m a tä sam - unen m m ts edborgar m okrati, u okratiåret. p” teter i okrati okratin 100 ed Edna aktiviteter och kom em ning för barn. nbågsvecka m illkor i Högsby st_en dag om m g hbtq+. er träffats i pings kom ärksam EU. Historisk am a inflytande och sdem a d k m % sida, sociala m itt hjärta i Udtjajaure, m ittén De m okratin lokalt. Under ärksam år” information vid Kultur inoriteter. Aktivi un pågår. Fokus på m okratistugan, dem edverkar Jönköpings kom m unicerat, he superhjältar” utställ lla m s Digidelcenter. Reg m ation/bakgrund. – Projekt för m aktighet kring kurser, et. Projekt Ungdom tin 100 m äsningar: _Folkets rö lturskolan: Deltar i projektet Influera unga och vuxna krin e m nd ångfald. Under året har unens styrande politik år, dem m okra anifestation för att uppm

er infor un Kom m okratin och uppm okrati och hur vi skyddar den enskap för okratideklarationen, kom okrati – Förel ar och kom

iddag. ”Dem ställdhet och m okratiska uppdrag ed gem okratistugan. Under en dag stod Jönkö irekt-kontor. Dialoger, föreläsningar om okratin fyller 100 a Dem m äm as delaktighet. Vidar år. Länkar: m kt för starkare tillväxt och bättre levnadsv h elever 15–18 år. Ku till att stärka den globala dem dem d annat en ljusm inoriteter. Utbildning i barnrättsfrågor. Nytt arbetssätt så år sköra dem nasiet. Teaterföreställningar Begrav m

1, tem det dem okrati, j nasieungdom syftar änhet oc a kvällar okratistugan, dem en part i okratin 100 dem okrati och m öppn

arbeten i syfte att stärka dem ed fokus på inkludering, NPF och natione år, dem välfärdens kulturarv”. Skrivtävling i romani chib. ”100 unen som ekspersonal om s. Invigning Europa D git strid för sina rättigheter. ”Handbok för m öreläsning, tjej- och killm erat, intranät: – Dem ittén Dem on/bakgrund. – Proje eter, för allm kolor i länet ska fokusera på elevernas del häng – tadie- och gym lla projekt som om m ta e och webb. m ati gs m unic okrati_. änhet, politiker och gym un värnar om usik, f m m kulturs

ed m er inform edborgarveckan, Digital@idag, invigning av Härnösa m okratins historia. Föreläsningar V ernas rättigh

änniskor so un – Krisberedskapsveckan 202 45 deltog kom m okratidialoger för att öka barn och ung värd för stugan och arrangerade blan m sam ed E-m Demokratin fyller 100 era, där fem Arbetet i korthet Utbildning för bibliot projektledare anställt stadsvandring ”Gen om Sagostunder för barn m HBTQI+ lunch. Info på SoM Projekt för starkare tillväxt och bättre levnadsvillkor i Högsby ko inflytande. Kom deklarationen, kom starkare tillväxt och bättre levnadsvillkor i Högsby kom – Länkar: m kom inflytande & dem Biblioteken: Utställning Dem att elever får påverka inköp av ny litteratur. Kultur & Fritid: Elevrådsutbildning tem elevdem Eriksson för allm om m arbetssätt. Regnbågs Jönköpings kom haft flera projekt och sam Bland annat har hö dem två olika internatione vecka som barnkonventionen.

okk

Ort Härnösand Högsby Jokkm

Jönköping

ar

Län Västerbotten Kalm Norrbotten Jönköping

un un m ds an n n uner okk komm m ös rn mmu mmu

Kom Hä ko Högsby kom Jokkm Jönköpings ko

- er å m m öte ut ler. - a och

unens okrati m lika kana ajoritet so unstyrelsen äktiges m anträden. m okratistugan okratiåret flera t. Detta kom ärksamm unutvecklare”. edia (radio, tv, Eftersnack” l m er gjorts, bland llningen ”Ja m ber och finns under llm m ch o asidor på webben m m m 44. Karlskrona t Länsstyrelsen o unfu m lade m at de ”komm septe , tem m m tida politisk organi unen, på kom m änhet och politik har haft foru m äktige. äktiges samm m ars delaktighe ar som okratifrågor och vi talade på ärksam olika äktige för en diskussion om er. Vid ko edverkade vid Dem

ske i unfull serad styrning. ngdom unfullm m inge under vecka fullm er ungdom presentanter för såvä satser via olika kanal s på Stadsbiblioteket and annat film net i sina bloggar. Ko da m ed dem un ska fortsätta upp talet” där vi sam edier. Fritidsgårdarna fokuserade på un m år där både allm underlag för fram m mm okratifilm

ar ko ta ko ar i kommunhusets entré. Utstä att lokalpolitiker var på plats vid Dem ationsenhet uppm unikationsin . Det a det på komm m unhusets reception från 15 m fattats av kom lingsfientlighet. Biblioteken höll bland annat en edborgardialog. år okratiska sam ot förtroendevalda och journalister. ” okratin 100 sråd till komm , Sensus, BTH, Region Blekinge sam

storlek samt tillitsba ernationellt och öka u öten. Kalm ar kom na och resten av Blek ed m dem t försöka ta fram dom ut som edier, skärm i komm ning har också funnit eum nat genom staden. Förtroendeval ors rösträtt. Vi har haft en politisk beredning under da ler 100 ärksam ed invånare. unens intranät till anställda i kom us m unens inform okrativeckan. Vi gjorde bl hat och hot i sociala m m ed at e fyl äktige och anställande av ars ung hot och främ a utställ okrati attsson och vi visade dem att styra sfullm ed SKR: ”Det dem anträde intervjuar ordföranden re M Sverig m vårt arbete m år” har funnits dem tin i ation på komm tal kring hot och hat m sida, sociala m ed Blekinge m arie chefer informerades och flera lyfte äm ber. Samm bland annat kvinn har arbetat m inflytande, utbyte int r ges att ha fysiska m okra orm projekt m igesam erar några av de besl et av deklarationen h at m tal om kuserade på Dem tt-M öka sitt inflytande. SFI-kurser arbetade m ning i Folkets hus om m okrativeckan bland an m inf äkt and de decem verk unens hem okratin 100 un fo ed Bri m panj. Alla ensamt uttalande om un ska bjuda in Kalm öjlighete m sida och via att fysiskt uppm arna kan ra att okratikonferens om ed inslag om

unstyrelsen so ar komm unice pelvis genom un har sam edarbetare fick gå utbildning om m okrativeckan som arrangeras i Karlskro m öjlighet att besöka. Vidare har kom mm efter varje fullm Arbetet i korthet Vi har haft en utställ m gånger m kom sation samt kommunfullmäktiges framti Kalm veckling av de ungas ske så fort m ko Exem externa hem Fortsatt utveckling av ungdom Deltagande i ett pilot tidningar) i länet för sam – opposition och diskut Sedan underteckn annat på kom den leva – dem kvar fram till 22 Dem kom inför och under Dem stugan och förde sam Karlstads kom och en FB-kam gjorde ett gem författarkväll m föreläste professor PO Norell om och m hur ungdom SKR:s dem

ar

Ort Kalix Kalm Karlskoga Karlstad

ar land

Län Norrbotten Kalm Örebro Blekinge Karlskrona Värm

un un m

n n uner ar komm

m

mmu mmu Kom Kalix kommun Kalm Karlskoga ko Karlskrona ko Karlstads kom

er

- se m uns

a änskliga ed m

ed Bam en film om s komm

unen arbetat dgetbered band m r vi också vi ska kunna as inflytande olm ensam d representation äktige. förståelse för att ör olika frågor

m ha

an. Utbildnings

ed Lah

, tagit fram änna om tal inf den gem Stärkt ung un i den så kallade

änskliga rättigheter.

öterna i fullm ycket lyckade och flera kom

land på biblioteket – M arbetet m

s komm

sstyrelsen. Syftet är bland annat att iviteter på skolor och bibliotek. förband oss till i sam dessa åtaganden ationen. • lm uner bakom ati och m a strategiska tem öjligheten till bredda tiviteter: Specialtidning m 38. la, deltagit i det länsövergripande etydelse och även en m e organ, i synnerhet bu olitiker för sam

okr ak vi

äktiges presidium kom

dem ed Agera Värm ed också av det allm

F-9 i Laho

land och Län t riktade akt okratins b

ål – Utveckling Kinda – har kom

okratisk process.

ed att förverkliga dem

a sam nds övriga 15 dda vissa beredand nder lördagen vecka ver och verkar i Kum ga aktiviteter som et m den politiska organis idra till utveckling genom a i årskurs la ns att delta. des nedanstående en om elevrådet bjuder in p

tli

allt dialogen med medborgarna. Medborgarträffar har un

dna års-tem m unens invånare m Värm ed Region Värm bor, le m

att bre

en lärande dem

okratideklarationen i fullm fört sam

ans m 38 anor

äktiges fastställda m biblioteket. Föreläsning m

hot och hat mot förtroendevalda för ledam ande år. I arbet ar utvalda av

länet när det gäller frågor om okratideklarationen. Aktiviteterna har varit m m

har haft 100 styrelseskick. öjlighet att aktivt b ig, precis som kratin och framför redovisning. s ut via ing om uterat dem sig till de som em kom edvetenhet i kom g både av kom barnkonventionen för at och engagerat ung cessen” som

ed fokus på viss ort/område och utifrån viss förts och planeras för löpande. Vad gäller m t m

mmunfullm ed äktige var ute på stan u un har genom an

fler och nya politiker cha m m

it riktar där ungdom Involver

verkan inom m nors pro

okrativeckan vecka okratin som un ställer s en för ko kro m okrati delade sforum

förts både m 000

okratisatsningen tillsamm ram politiken har beslut tagits om partier i fullm okrati som okratinätverket som

dem la Utbildningsinsats i

Arbetet i korthet Kils kom dem fördjupa sam Inom med att stärka demo genom insatser har genom inom ningen för att ge Har ej inkom Under dem om skyldigheter? Utbildn Al Under året har vi disk dem dem Kungsbacka kom undertecknandet av d fortsätta även under kunnat se en ökad m det krävs engagem bevara dem • och delaktighet sam ungdom och beslut. • ”200

la

Ort Kil Kinda Kiruna Kristinehamn Kum Kungsbacka Laholm

land land

Län Värm Östergötland Norrbotten Värm Örebro Halland Halland

un un un

un un m m

m

n n komm uner nehamns m la komm

mmu mmu Kom Kils kom Kinda kom Kiruna kom Kristi ko Kum Kungsbacka ko Laholm

a- - - . ande un - het. föra at at se inform band anträdet. m 13– ed om m ellt och ber ed fokus på ärksamm edarbetare rdialoger på ed komm na om e i sam gare. verksam ande fri- och m r på tem rtsatta arbetet. ärksam åldern okrati vem na del är slutförd sidan m . med lågt unm het m år un form äktigesam edbor m edborga band m m råde edborgar ed m fört en intern utbild setidninga 1–4. I no

änniskor för att diskutera in har vi ändå lyckats unen har även deltagit i ation till lärar unfull förts m m m okratiska systemet. änhet, komm

ar och unga vuxna i 100 Bam genom inform eltagandet på hem iuppdraget i offentlig om kvinnlig rösträtt. n, föreläsningar, upp t allm utveckla bättre sätt att genom gare underlag i det fo llning. Biblioteket spred Bam ed kom nen som fyller 50 Lindesbergs kom år visades i sam ed att förstärka barn och ungas rätt i öta unga m at d okrat ed att underteckna dem m rådsprocesser m lingsfientlighet, korruption och rasism praktiska aktiviteter uppm en utstä band m dem unen har även genom edarbetare i offentlig verksam , främ det svenska dem ärksam änniskors lika värde, de grundlägg m hur ett val går till i ett om okratin 100 is ellan förtroendevalda och m

dem år genom et. Komm stadieklasser. Riktad randet i sam kanaler för sam r chefer om okratidag för ungdom soner om okratiår på grund av pandem i projektet Livskvalitet i landet Laxå. Den ntionen, varit intensiv. Kom år för att få in ytterli et innebär också att an lokala politiker och elever i åk ltatet används för att chef och m ell

ber. Internt har arbetet m ade fi m information om ed ett 20-tal föreläsningar di okratin 100 sida. Dialog m inering, extrem m fört en dem edborgare. Under hösten har det kombination med att fira kommu ed Länsstyrelsen har vi skickat ut 1 ellan 13–16 Föreläsning fö ärksam fört flera utställningar på biblioteke ar de okrati till alla låg unens högstadieelever. – Utställning fört första steget unstyrelsen. Resu m en ny översiktsplan. Uppm m nasieelever inbjudits. m edier liksom orter. En utställning om ngspunkt i barnkonve dem am ällande rollen som sstatens principer. D alda politiker och tjänstepersoner fick m och det politiska system devald och tjänsteper genom m arbete m okrativecka m ym m anträde i septem at un tar aktiv ställning för alla m un har genom unens alla m ärksam m m ation. Uppm aningar att planera ett dem un har under året i såväl folkbildande som okrati ed utgå m un har genom ed tem m dem ed komm unen har börjat nyttja nya digitala unens olika tät aterial på regeringens hem m okratiresa för kom föra flertalet aktiviteter under året. Vi inledde 2021 m äktiges samm m hället, m år där förtroendev okrati och genomfört sju dialoger m UCF LUPP-enkät för unga m ed arbetet att ta fr Kom Utbildningsinsats g Dem Arbetet i korthet Laxå kom och redovisad för ko dialog m kom fullm sam M Biblioteket uppm tidningen m tionsm m fattande inform – – offentlighet och sekretess. – – Lessebo kom demokratiåret och det lokala i Lindesbergs kom rättigheterna och rätt officiellt tar avstånd från diskrim Lindesbergs kom 25 frågor om ningsdag för förtroen Trots stora utm genom deklarationen. Vi har på webb och sociala valdeltagande. I sam dem arrangerades en dem och högstadie- och g

d

an xå ks Ort La Le Lessebo Lindesberg Linköping

a rn la

Län Örebro Örebro Lekeberg Da Kronoberg Örebro Östergötland

un un un m m m un m om

n d k n

uner

m an mmu ks mmu Kom Laxå kom Lekebergs ko Le Lessebo kom Lindesberg ko Linköping kom

- - - ska ar har an fysi m sidan edvetenhet brott i som har ed polisen h m okrati och genom ipande barn s m ngen och rationens sen Väster- ningar, politiska er till deltagare på hem äktigesam inst två dialoger an dem m v de planerade unens grundskola och okratins m unövergr föra m föras är öppet hus. ation finns. Ungdom m Kata Dalström ed anledning av corona Länsstyrel unen arrangerat en digital unen har också arbetat lesta a m m

net dem . De f tiden m att sprida kunskap oc bete. Vi vill också bidra till ett äm sändning av fullm ktad inform tta en kom grupper. Tillsam ot den politiska ledni ation om s. Kom a Björk om unga. Genom ultat från våra dialog tins 100-årsjubileum av föreläsning om m unnat genom

rådes okra jar ungas deltagande i före sitt ar skulle besöka kom (pandemi) inte k et genom ed om a dem unen har också publicerat dekla eter un. Vidare har kom unicera res m okrati spridit m m

dem hället genom detta skjutits på fram verkan m ärksamm om et och respekt. av författaren Gunnel gs kom h leverantör för webb ar, en ungsida, där ri serna har tagit form era. Kom edborgardialoger. Inrä och kom m ationsinsatser gentem hindrar och främ okratiska system äktiges presidium pel på aktivitet som

ed inform unen. Insat rådande omständigh okratiska sam m ulera delaktiggörande av barn och lokalpolitiker, har tifrån sidan. I organisationen har också infor det dem är präglat av öppenh Bångbro, Ljusnarsber sor Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola i avsikten att fullm startsida för ungdom våra riktlinjer för m och utveckla vår sam borgare i övrigt. Upp arbetat m en i kom em ecka och webbinarier redovisning. d ed m å h år, en föreläsning för vard med un står upp för det dem un har upphandlat teknik oc hället edier. un har m at so m m unens m ra åtaganden u uppdraget som m annaledning ed en översyn av strukturer som in. unen har arrangerat en föreläsning föra trygghetsdialoger. Återkoppla llt vå t själva bidra till hällsklim m okratin 100 ed civila sam ötena har ersatts av digitala. Exem Arbetet i korthet Ljungby kom sam sam Kom stark anknytning till föreläsning av profes Sverige. Beträffande prata om pandem Ludvika kom träden. En anpassa varit involverade i arbetet. Revidera strategi och rättsgrupp för att bl.a. stim m genom och kom och i sociala m Lycksele kom tjänstem dem undertecknande p bottens delaktighetsv vidare m som opolitiska. Uppfy m Har ej inkommit

yd

kar ar Ort Ljungby Ludvika Luleå Lycksele Malå M

Län Kronoberg Örebro Ljusnarsberg Dalarna Norrbotten Västerbotten Västerbotten Kronoberg

un un un m m m

n n

uner m

mmu arkaryds mmu Kom Ljungby kom Ljusnarsbergs ko Ludvika kom Luleå kommun Lycksele kom Malå kommun M ko

. an er

anats att firat

samhället, okrati- och Elevernas diecirklar. globala as under 2021. unikation och där alla t att bli m inska och m ter och enheter okrati och rade, så på att vi em leva sitt liv, oktips på an tagits fram m met. för he . B de 17 öjlighe r. ism att våga te svensk dem ycket för d ik unens komm m m v d skulle genom a unen skulle underteckna nder och styrelser uppm okrati. Dessa aktiviteter har tala om m rm fortsätta berätta proaktivt och anhållning för att rn- och utbildning är betytt m anering har påbörjats m r att öka kunskapen o 2021 har verksam m sam den och i klassrum fo emän och politiker deltog i utbildning s har en handlingspl krati på webben. pl m ba a i rt utbildningsinsatser och stu itå unens näm demo m an upplever kom ensam at un, tjänst m ordning skapar vi större m pel inom personer so okr ed våldsbejakande extrem allt behöver vi göra det lättare att hitta det m ångfaldsfrågor på arbetsplatsträffar. I nära em april 2021 att ko för m d förda, några är på gång. Arbetet inspire ög port. tifrån vår egen analy ktighet. Under hösten at skett genom om atin ser ut på skolgår h Fram er et. Filmtips o är lättnavigerad. Vi ska okr heter och olika aktiviteter på ett lättillgängligt sätt och ed dialoger kring allas lika värde. et m un beslöt 22 ed en bättre sam vå ation om arbete m

talat och skrivit om n t hur dem ittén. Sedan har alla kom har gjorts under året för en stark dem er än beslutat. Ett exem å e ed detta la vi en plan för aktiviteter som m edborgarna för att se hur m unikationskanaler. En gem m ed ökad kunskap om ildning med Karlstad komm arks komm ed att skapa inkludering och social sa öjligheten till dela hället ökas kunskapen till flerspråkiga vuxna om ns p unens verksam okratin, allas lika värde, yttrandefrihet, källkritik och om ll Kom ter som till m ha en struktur som am m gläst, sam in lands inform band m styrelsens oktoberrap kom ngar deltar. M h nutid. Det har fått barnen att tänka och rd och om bbplatsen förbättras. i f de at komm kr äktige i M ed civils m okrati och m unen arbetat m emo d råden har vi gjort m m unfull unens förvaltni att läsa om . Barnen har hö o m m komm verkan m vissa skolor har arbete pågått m en ar otala arbetar aktivt m änskliga rättigheter. Detta har bland ann ajoriteten av våra åtaganden är helt gen ål iljöfrågor i dåtid oc nk Arbetet i korthet Kom deklarationen. I sam Denna skickades in ti rapportera de aktivite tagits med i kommun Det har gått ut enkät tillgänglighet. Utifrån det resultatet och u Bland annat ska we söker på webben och kontinuerligt om publicera i våra olika kom proaktiva och öppna. M motverka segregation i kommunen. En viktig del i detta arbete ä svensk dem inom sam m Inom M vissa om genom m m våga göra sin röst hö ta Delaktig i Agera Värm webben om demokrati. Utb om hot och hat i det demokratiska samtal

a a al or ot unkfors Ort Mark M M Mullsjö M

nd tla gö land er

Län Västra Götaland Dalarna Öst Jönköping Värm

un n un m mu om uner om a k m k ra al ot unkfors komm Kom Marks kommun Mo M Mullsjö kommun M

-

a- - un ött at er. ed år. m er för . ellan likt och inform petens år ats bland äktige eller m Stärkt arbetet hets ärksamm kom nya form iviteter m het att påverka. ngsprojekten. tionella kvinno Orsa Kom ade form ag. Vi har m rsoner i uttrycka åsikter tiberedning ullm broar m barn- och okratiperspektiv. ler 100 okratin 100 sf viderat Jäm ärksam okra a akt öjlig atiser m m ed dem okrati / statsskick i .fl. Tydligt edborgardialog. edarbetarna – öjlighet att uns dem system edborgare är en viktig del i innebär att utveckla dialogen ensam äktige har uppm m t ge dem

ed m en också att genom edborgarna och hitta era gem starta upp ungdom n sam bildningar m rnt, och externt inom ta fram okratin har uppm unpolitiken och bygga dalen och dem unfullm når alla m un har i sitt grunduppdr m alings kom m unstyrelsen och tjänstepe Dem ed m ed att en del i styrning och verksam edborgare får m m t.ex. okrati m Kom m . Artikel i NybroExtra – Dem

tiden. uns en komm pel hos andra m tin och att demokratin i Sverige fyl m un. Nord ed invånare, skolelever m sida tillgänglighetsanpassad. Re ed digitalisering för att på så sätt få fram hälle. m SKR arrangerar och som Vi jobbar m. okra okrati genom anhållen digitalisering – öka digitaliseri ar m da exem integreras som sam unga vuxna i kom alog m arperspektiv. Chefsut kvinnlig rösträtt, Å ts. Biblioteket – litteratur gällande Interna haft aktiviteter när det gäller m em agare osv. Kom unens intranät som em ga för fram

alings kom as intresse för dem odell av invånardialog inte alings kom a under hösten 2021. – m a på komm stället för d

ett te änheten på ett enklare sätt. – ed skolan och unga vuxna för att plan edborgardialoger. Att förstärka dialogen m na åtagande: Vi arbet unicera vikten av dem okratitem en. ta del och lära av go ion. Syftet är att förstärka dialogen m ri 2021 i ett närverk som m okratin i Nordm og m vuxnas intresse för d väcka unga vuxn redovisning. an för Nybro stad i di ktiv. Riktlinje för Samm strätt via Facebook och Instagram ar i denna viktiga frå sförbunden varit på pla arbetsgivar- och ett bruk okratistugans utbud och ed invånare i kan med ed att utveckla vår m unga, nyanlända och föret arbet ett dem erna för m ed syfte att skapa ett hållbart äktige och skolan. ska passa för olika sorters frågor som m ed ett odell. Vi vill ed detta åtagande är att involvera edborgarna. Medborgardialogen ska föra en digital enkät där Nordm unfull unen sam okratins betydelse som m ställt m nasieskolan – utskrifter och böcker om änhet. Ungdom m deltar sedan janua ed m hur jobbar vi m Arbetet i korthet Organisationens inter tion till politiker och allm dem annat genom kring barnkonvention Utveckla form vår styrm utveckling få inspirat Vi m utveckling m Att på olika sätt kom Genom och tankar kring dem planerar att föra dial syfte att väcka unga något annat som Syftet m kom Har ej inkommit Fördjupad översiktspl tillgänglighetsperspe Flertalet e-tjänster både internt och externt. Hem Jäm Gym allm dagen och kvinnlig rö Har deltagit i Dem Vi har arbetat m – dialogen som såväl äldre som kom

aling

örbylånga Ort Mönsterås Nordm Norsjö Nybro Nässjö Orsa

ar ar M ar

Län Kalm Kalm Västerbotten Västerbotten Kalm Jönköping Dalarna

un un m un m m

n n alings n

uner m

mmu örbylånga mmu mmu Kom Mönsterås ko M ko Nordm ko Norsjö kommun Nybro kom Nässjö kom Orsa kom

. - - - un er via m ed unga ans m m un vilket att även m förts inför inoriteter, m och unikativa un kopplat till m m rn unutvecklare Vi kom ör en stark alla anställda enom tt fortsätta att aföreningar, ba kliga rättig krivarcirklar, ska m ar kommuni m g för kom päckade dagar Det har varit kom R-kom för äns med andra orga ada er

ans 0 till M tet okrati, s även under februari/ m ed föräldr vi

er m kti dem öjlighet att höras, inför m förde tre fulls aningar där vi tillsam itidsa hällsplaneringen 4. orkshop m ed elever och föräldraföreningen i fr bygger på dialogforum allt våra externa, h ka ha m tecknat Deklaration f ar skett på APT, dvs. et kom att tillsa N-dagen 202 W agande: Kuben, m ning om ra sociala kanaler. älldes fyra unga kom m genom r unga i Kulturhuset. för kla nst änskliga rättigheterna. G in. öte m er och utm att arrangera en tem unutvecklare i Rättviks kom tvec

n u er, föreläs odellen som t föreningsliv. Organisationens komm i ka

v

ation för elever. D hur

invånare att vi under okratiarbetet genom av Coronapandem era isationens externa åt i olika form sanalyser, där barn s der hösten 2021 a ngas deltagande i sa m vå i Västerbotten och ckla kulturutbudet fö att Utveckla alla skolor (grundskolor) har genom gardialogm appar sam åde interna och fram egna kanaler bl.a. vå änheten. Un återkoppling. Genom un t ar jobbat som iskut öten m edbor t d , gratis förs, b i våra at ål. Organ kom unalråden har haft dialogm m ör ) f kring svensk historia och Österlens lokalhistoria. Sven n – barn och u hället och piteborna hitta form useum genom unicera till alla ation för allm m hällskontrakt. Piteå utropade sig på F dal äktigem edia som okrati. idéer för att utve heten, dialogm er för barnkonsekven rsham kom et har även hållits inform inform agit sig att stärka de sam att fortsätta arbeta för att stärka de m ta med medborgardialog som en del i styrning och ledning och a såväl dialog som em tugan som ram stepersoner gällande lsen. Kom Furu na åtagande: M ullm faktarum rlens m na som föra byating på grund el ( unf

okratis unstyre und un har haft utbildning för politiker och utbildning h m sverksam un har åt aren 2021 har sex ungdom m påverkar barn och unga. 2. m etoder för m om entera rutin m ed att genom ra k plem 2022 hållas en okratins tecken. or unens komm okrati. s ottog dem m Im Vi är barnens Oska ar r n

Arbetet i korthet 1. beslut som 3. våra digitala kanaler dem Pajala kom har fått utbildning. D m Piteå kom nisationer, företag, civilsam behöver skapa lokala innebär ett åtagande fortsättningsvis arbe utveckla m styrelsen angående d Vi m i dem Under som uppdrag bl.a. att ta f svårt m förtroendevalda, tjän beslut i kom vå Organisationens inter kom heter Ungdom Den digitala veckan, utställningar på Öste åtagande: Aktiviteter cerats brett både i lokal m

n n

risham

Ort Pajala Piteå Robertsfors Rättvik Sim

ar Oskarsham

Län Kalm Norrbotten Norrbotten Västerbotten Dalarna Skåne

un un m ns m ns m ha n n n uner rs m risham ka mmu mmu mmu

Kom Os ko Pajala kom Piteå kommun Robertsfors ko Rättviks kom Sim ko

- i.

- rat - öten edier, l tals, ok t på al m

okratin kan a til de okratin i lok edvetengöra m kt lla hällsaktörer, aningar som okrati” och A Interna tt m okratiska ka erfarenheter. sociala m tär r dem ka delaktighet äktige, där tyrelsen Dalarna. heter och rätts- ti. unala besluts ra edier. Dialogm okratiska m hur dem ed invånarna, kom en s ör ok

sfullm det dem t f em he d år samt informerat om m unens webbplats sam at 0 okratidag. Aktiviteterna har m sa at ”En stark dem em r 10 okrativecka för att synliggöra finns och de utm delaktighet och inflytande å t ar och äldre. Under 2021 har anträden för att ö le ed ny översiktsplan. Fokus är både märk m yl hällets utveckling och hur den har som ordnades av Länss p och via sociala m s i barnkonventionen. yrd organisation för a h inflytande i kom tiv diskussion om ggande fri- och rättig s en livesänd kväll fö re dom e f tt arbeta inom am okrati och dialog m erat om upp de sa rig s sida lä ve arbetet m föra en dem att aktivt involvera olika sam edborgardialoger, annonser, ktad re ja dem ri i S fö äktiges sam okrati bidrar till social välfärd, rättvisa och ed ch m tin nder utbilda m ra r. en politiskt st r o unens hem go det i undervisningen även få praktis er te ok m rå okrativecka, dels en dem dag. Genom edi når alla invånare, på kom äs unfull em m m d a f och näm et kunnat föras en ak både de erfarenheter skilt fokus har också varit ungdom okrativeckan som tbildningar, m ande internt stärker barns rättigheter att kom g för att främ n publicerat artiklar på tem v g olika grupper av ung m al oria, betydelsen för sam gerade dem tt ala a a ok

oci am ch i l äktige fört en dem gr o re m inarier, u änniskors lika värde, grundlä års åtag ch s ro tin edborgardialoger genom år av rösträtt och genom öjlighet att få erfarenhet av a okratin på kom ga m p ra or unen fungerar som a o tt unfull m öjligheter och öka förtroendet för de politiska och dem för sig. Ett sär untidningen som re ll tals liksom ok db m er för barn och ungas delaktighet oc er: se m b a 100 msid a ti em me m tt d e m edborgarna. ed kom ur kom kansm okratins stolta hist un har deltagit i dem n. Till äldre har vi fört dialog och inform ar för alla m r he vid ett flertal tillfälle m av a form tiarbete. ar dels genom m er fram stället för att bara läsa om m krati för alla. ed m i ed ansats i att en fun n s vå år” i kom m te ar ärksam okra un h us ik ff m , att . för bar un värn un har rh v rä edborgardialoger aktiva verkty nvänd m ang hos at ed koppling till dem st .m m hällsutveckling. 2021 tu t a ul er åd ar har haft en särskild m k ic tr okratiska processerna. M ets ram tiv unens dem pelvis föreningar och lärosäten, har d okratin 100 unens facebooksida och twitter. Hösten 2021 arrangera rs unen också infört livesändning av ko un am m sida m ika m fo m m edjebackens kom m h s or Arbetet i korthet Alla förtroendevalda i utbildningsinsatser h de dem att ge invånare påver processerna. Utveckl processer. Uppm kom Skellefteå kom varit inriktade på de varit en hörnsten för att vi har nått dit vi är i exem fortsätta att utvecklas och stärkas, utifrån de olika deltagarna s ungdom system Sm De har vi gjort i olika form hem samt vikten av demo Sorsele kom statens principer m hållbar sam externt är m mun Storfors kom ”Dem kom St politiker fick också kom kom och engagem Ko aktiviteter m oc

an

edjebacken

Ort Skara Skellefteå Sorsele Storfors Storum

Sm

land

Län Västra Götaland Västerbotten Dalarna Västerbotten Värm Västerbotten

un un un m m m

n n ans n

uner m

mmu edjebackens mmu mmu

Kom Skara kom Skellefteå ko Sm ko Sorsele kom Storfors kom Storum ko

år och vill ts ng före t lu edes ande av förts digitalt iss och en m äktige. å b ckla m a Lagerlöf om tt stärka uner som st edborgare 19. a klara och okrativeckan. ker sex olika am in inte kunnat okrati. m an, sam eter för både okrati 100 ör hällets aktörer gångar. ärks dem tt f att vara experter m ska säkerställa att t a att utve he fått uppdraget att arbeta lig ed andra m öten har genom ot civilsa öj ernas identitet och bibliotekets edborgardialoger kopplat till t m unikationsplan. m åt m ett beslut om dialogm lgängliga. Uppm för riktat m ar träffats flera om – Utställningar Dem r. Sam konstpolicy som ka. Vykort ”från” Selm oteket som rbudgeten syftar till att stärka a insyn, direkt påverk e f Kom sprocesser genom ed politiker under dem ar. okratibokcirkeln för ung t d er til at årbac en har på grund av pan en olika edborga edlem i SKR:s nätverk av kom e i en diskussion m a Lagerlöfs födelsedag. Tal i fullm edborgarn m unen genom edborgare t ungdom för utbildning kring barns rättigh m öten m för dialogforum edarbetar- och medborgarbudget för a unen är m ed att förhindra smittspridning av covidhar under året fattat rt. – Två lokala råd h sliv sam des. Speeddating m konsten. Politiker och tjänstepersoner besö öster och vara m g på Selm rvaltningen och bibli m erbjuda m m et för social hållbarhet har varit på internrem junifirande på M ed andra m 022. Kom m okratidagen och dem att unen genom

edborgarbudget. M öjlighet att påverka beslut m unen genom äktige) in få fysiska m förda; Frida Steenhoff pågå ans m m m m ar m allt kulturfö edborgarna ska uppleva • ars röster ska bli hörda. Beslut om ed att utveckla m unfull förd. för m okrati genom

ed bok genom okratiarbete vid 6 , då biblioteket är en självklar och lättillgänglig arena för dem d av pandem närings- och förening d när rösträtten blev allmän och lika? Föreläsning om rösträttsbegränsni ungdom att fånga upp olika r aktiviteter för olika åldersgrupper, m p och inflytande. Kom dem process. M åsikter och vilja har fått utrym slut tillsamm finna vägar i arbetet en Suffragetterna visa

un (kom anställning har gjorts kla m enska viktiga ärenden. Kom äktige genom ensam inoritetsprojekt pågår. Dem un har arbetat m att deras m okratistärkande genom ska röster m hället avspeglas i den offentliga okrativeckan ed ny översiktsplan. Kom en ny översiktsplan. – Program sfullm inär samm föra alla. Det är fram unen ger barn och ungdom okratiåret och dem ställdhet och demokrati. Extra flaggnin m ed dem att de har fattat be Arbetet i korthet Sundsvalls kom borgardialog. På grun bl.a. om prelim Representanter från Unga rom nationella m ungdom Vem får inte vara me och efter 1921. Film Deltagande LUPP för hela sam byar under hösten för dem jäm Vi har försökt skapa genom m Säters kom känslan av gem arbeta dem förutsättningarna för återkoppling i utvald processen • • Kom i några för dem politiker och tjänstepersoner i början av 2 arbetet m i syfte att gem

Ort Sunne Säffle Säter Sävsjö

Sundsvall

land land

Län Västernorrland Värm Värm Dalarna Jönköping

un un un un m m m m

n om uner e k

m

mmu nn

Kom Sundsvall ko Su Säffle kom Säters kom Sävsjö kom

m - - - un- un m i juni öppna okratin okrati unen so ed forskare m uleras genom 2021 unen skrivit ed m m okratin fyller gen av det gde rum 9 kom öra dem vistbergsskolan m ar. Dem l både vuxna och ation och gs av kom erige och era. ma Frans i Sv otiv anto går i ett komm verkan m edborgaren och upp ed m a att de okratidagen och inter m riktats til

ed m ed m

unens tidning TorsbyNu, quiz, bassadör Em unikativt: Den 15/ t intranät att kom m ärksam gärdsplanen på m untra och levandeg ogen m historia och utvecklin vecklats och barn tillfrågas inför och idéburen sektor ä ngerades i sam iker, Kulturcrew på K atiam ningar som s för att skapa m änna valen 2022 edrag och utställning okr unen ja dial

ed Agenda 2030, Glokala edier, demokrati och diktatur. Dessutom ed dem okratiska dialogen planeras att sti ed intressegrupper m m förts i anslutning till dem förts 2021. Kom anträde. unikationen pekade bl.a. på arbete i bitionen att uppm ed politiker, arbete i skolorna, föredrag m m ellan komm m

de insatser utifrån åt genom edier, externa webb sam en m författarbesök, för ang har lyft kvinnors förts teaterföreställ ff m m Kom eförbund, lokala polit h Facebook, artikel i kom a aktiviteter för att uppm m unens arbete m un am ed syftet att främ ntakter m ber 2021. Veckan arra öt ed barnets bästa har ut jan m m

åldelningsarbete utvecklat ja valdeltagande i de allm okrati. sida oc år” och föredrag m komm septem ed journalist om

hällsfrågor. Den dem änheten som ed valfräm äktiges öppna sam unens sociala et inbjöd till fört flera extern m okratiutveckling. m unens hem okrati 100 rbete m edborgarbudget, ko am m ades. Flera arrangem unikationsinsatser har genom an för att främ Externt: En dialogträ in har endast en träff kom en stark dem ationen, som ang i sam ads universitet, studi i, föredrag m redovisning. enom en. Vidare har m m m edarbetare. Arbetet m ”Dem ed n för dem okrat m m it ed kommunfullm m un har g ärksam okratiåret har Tingsryds kom m ot de

unicerades via att påbörja ett antal aktiviteter m m okrativeckan i Torsby, 20–27 tal, artikel på kom band m år, vilka riktar sig till allm okratiska Sverige. Det har också geno hot m untra till engagem edborgardialoger, m Arbetet i korthet Internt: En åtgärdspl styrelsen juni 2021. A övergripande projekt. 2021. P.g.a. pandem kom under Deklaration för kopplar an till deklar handlingsplane Under dem genom m m Dem Länsstyrelsen, Karlst och biblioteken. Progr om sam utställningar som sam Har ej inkom Tyresö kom 100 dagen uppm dem barn. Särskilda kom nationella kvinnodag delaktig hos alla m varje viktigt beslut.

Ort Södertälje Tingsryd Torsby Torsås Tyresö

land ar

Län Stockholm Kronoberg Värm Kalm Stockholm

un m un un un m m m

n

uner m

mmu Kom Södertälje ko Tingsryds kom Torsby kom Torsås kom Tyresö kom

ber ed okto - unen verkan. un stod unen m okrati m m petensang. I unen prövar la kom valdeltagandet m om hemsida, un. Det har där dem der året har olor. I septem ed dialog- och ed kom att kom es tävling att m unen. Kom arit föreläsningar gagem m un i Sveriges ed m äktig nasiesk

okrati och allas lika värde likt valdeltagande 2022. band m unallagen, m ed att se över våra interna t hur vi bättre kan involvera

edborgardialog och sam hälle och vi arbetar aktivt m

un har arbetat m ed invigning av ny ordförande m edarbetare ska ha kunskaper om ring dem r för m k Uppsala kom m m att delta i fullm ensivt m n. en för Kom inarier och debatter Ökat okrati i Uppvidinge kom m

änskliga rättigheter. Uppsa ala ko okratiåret i sam år på flera platser i kom m unens ra görs intern sam m m

unen, bl.a. m för okratin i vårt sam på bästa sätt tillvaratar valresultatet. Vi har unen även fördjupat sitt arbete m at de edborgardriven innovation och en m m unen 50 hällskontrakt. Arbetet innebär att kom m

en plan för ett högt och jäm un görs inom edborgardialog har pågått under året. Un s, där Ungas tankar k ör fortsatt arbete i grund- och gym sta forum sam kom ation som utåt det som m us på m ätt i komm skapande. Upps n för att kom ärksam gre invånare inbjöds (dikt/uppsats) dem feriepraktikanter. Interna satsningar har v

un fram att säkra dem grund f ed fok m unicera onter och arrangerade sem hällskontrakt. Under 2021 ingic okrati och m

edvetna beslut. okratin. Under 20/21 arbetade vi int okrati och sam at dem

år av kvinnlig röstr äktige. Under året har kom ed fokus på att skapa hållbara strukture unutvecklare” som ot förtroendevalda och barnkonventione förs i Vadstena komm käten återrapporterat används som -festivalen m en digital m Uppsala kom ers (SKR) satsning på n egna organisatione usik) eller beskriva tem runduppdrag är la dem m 0 gen på sam atta m m m

R-dagarna, Nordens stör un har under året uppm äten eco 1 tog m ed att bättre kom unens dagliga arbete. 0 – en unfullm /bild/ genom m m

kom edia och även vykortsutskick. Yn år. Det externa arbetet har varit fokuserat på information och inspiration gen fördes Um uner och region okratiutveckling m m hot, hat och våld m edarrangör av M etoder för fördjupad dem Arbetet i korthet Fortsatt arbete utifrån stadsdelsbaserad även Unga 202 fångas upp. Enk genom ber högtidlighölls 10 klubba i dem M bland annat värd för 2022. Under 202 Deltagande i satsnin kom m höjande insatser i de barnrätt och kunna f Uppvidinge kom firar 50 sociala m illustrera (film funnits tipsrundor på har också haft ”kom om Allt arbete som utgör grunden. Vårt g att stärka och utveck processer för att skapa en politisk organis också arbetat m invånare i kom

na te eå ds

Ort Um Uppsala Va

Uppvidinge

Län Västerbotten Uppsala Kronoberg Östergötland

un un m un m

n

uner

m eå komm mmu Kom Um Uppsala kom Uppvidinge ko Vadstena kom

ars- - - ed äktige anar heter förts på obila öten och ed å den sidan. okratifrågor in har enad m ötet har fått ts. M okratin i vår andra insatsen äglednings em gar och våra schm ts att göra dem m att Valdem i en teater ka beslut finns _Ja m å hem munens kanaler. nd ed den prom ånga verksam förde i våras digital t tips ed detta. På fullm arknadsda band m föras. M okratidag har genom året på fullmäktige, förts. Den ena insatsen hur desinformation utm band m

fördes sam ed relaterade nyhetsinlägg på vecklingen av vår pla sten har fysiska bran att vi ska vara en pla an för utveckling av veckla och stärka de atins betydelse. I s och delades i kom m affischutställningen i sam ad) om nderlag publiceras p ingar hålls för att fånga upp fysiska. Det fysiska m alla andraklasselever okrati. Dialoger har skett m artiklar i sam nom ade tydliggörande av roller. V nasieskolan genom at. Underlag inför politis

ötas ute, ex på m nom unens film m het. å den leva”. En dem

att fortsätta ut ed fokus på dem er a Frans (förinspel en har ändå kunnat genom okrati som undelarna. Gym senkäten LUPP ge m m m e verksam unkter och påverka ut ötesplatser. Under hö ar två större insatser genom påbörjats liksom ge m m ng ”ja, m ande och skolklim ratins 100-årsfirande ngrörande aktiviteter m kallelse och beslutsu lbundna tätortsvandr m om ok

at dem äkti a i gång. Vår vision säger edier. Biblioteken har visat ed kri ats o artid har vi kunnat m m

okratins 100-årsdag ge elevinflyt at dem änheten får ställa frågor tre gånger om ötesplatser, såväl digitala som m unfullm ed att ungdom m

in. Somm a de m en för Skapande skola, där kom ärksamm e har kunnat ge synp k kunnat kom et vi ständigt strävar efter. En handlingspl å våra åtaganden k iden. band m ssioner om talet. All gsförslag och idéer. aganden planer tt skapa m ndem sam nder deklarationen, h m n en dans på tem utveckla de olika kom ena har till största delen fullgjorts eller pågår. På grund av pa mt ärk ra förts i komm okratiuppdraget i ordinari

a, disku 0 baserat p un skrev u ellan politik och förvaltning har un har uppm m okratin uti hundrade år_m ed åtagand ålgruppsbesö att uppm m ber 2021 hölls en föreläsning av E okratiska sam ationspunkter har skapat flexibla m fördes inom unens webbsida och sociala m anträdena kungörs i lokaltidningen, anträdena direktsänds i radio. Rege tillbaka under pa nasieskolan i sam okratitem m m m å Arbetet i korthet Vi har fokuserat på a st invånare och besökar inform andra m skillnad, och det är d 2022–203 kommun även i fra Förutom viks kom genom föreställning fick träffa ”robotdiktatorn” för att utforska demokr uppförde Kulturskola Dialogen m debatt har genom ”byagrupper” för att frågesport kopplat till riksdagens utställni gym dem tillgängligt tidigare i beslutskedjan. Vara kom kom leva_dem i decem det dem sam Sam invånarnas förbättrin Arbetet m utförandet av flera åt har fokus på dem

arsvik ro

nsb Ort Vaggeryd Valdem Va Vara Varberg

rna la

Län Jönköping Östergötland Da Västra Götaland Halland

un un m un m m un om m

arsviks n o k uner br

m

mmu ns

Kom Vaggeryd kom Valdem ko Va Vara kom Varberg kom

- . - - - - har förts slag örut i för hets un. em a för ett okrativecka elsen (LÖK) att skapa en in mlika f m tem gripande förts och kom iteter som dem ar inom onella kris- naler höll der året har vi på både kom m na stighetsförvalt dessa påbörjas m kom a varit god. har genom m för inflytande a a m. m lä r där jä allt ”Var den du är tt tem er fra ed barnperspektivet. för m okrati som ensam rna a öjligheter civilsamhället och med rocesse rga m unens orter. Un edborgarna. Vi har även arbetat edarbetare genom m r och p ande erby har i det länsöver änets gem tion i våra externa ka kom m a digitala föreläsning unen deltog i den nati utningen får sägas h g för att få m edborgardialoger geno 022. Dialogerna som r medbo sdialog, teknik och fa dering av ett urval av h behov kom m okratifrågor som unens m fö psl berörs av en viss fråga. Under året har vi unika m över. Några särskilda aktiv ten

ed berörda aktörer i edier och vi hade dem ighe tighetskanale okratiåtgärder i den ordinarie verksam hetsutövningen är fram komm ent där vi har vänt oss till alla medborgare. Vi öjl m råd, Ungdom ar, villkor oc ålgruppen är invånarna i Vetlanda tid där vi har ordnat ett antal träffar runt om m

ans ar deltog. Komm ra m in har ett antal m fö ch delak lika förutsättningar till inflytande och delaktighet. verksam rspektivet och under l dom naler och haft dem nnonsblad och up t förenkla processen för m dialoger hos kom stad har flera återkom m ters ram ra så även fram ncern. M krisberedskap i en av m. em ads edborgarråd. En utvär

unens fram tande o unko okratin. Vi arrangerade fler okrati. Förutom för at en medborgarbudget för 2 markn e-förslag, sam er att gö edborgar tt infly m sdem tal där ung komm m r a fö t stadens m hället och Västerås stad regleras i den lokala överensko äktige. förts, både internt och externt. Vim er unens komm tagande av olika styrdokum tt skapa ats m h ungdom fokus var dem ommunens ledarforu har tagits fram intranät. Trots pand attat beslut om annat genom ekt sam förs vartannat år tillsam ation på vårt intranät, sociala m är ationen om ram tal riktade dialoger till de grupper som ins ed a v dialog där båda par 021 och kom munfullm m gar un har i första hand vävt in sina dem ilda tet ellan civilsam ordnaren en föreläsning om erat i interna och externa ka m rsk pel inför f sä jar en akti äktige har f heterna i kom ort förts under året utöver den ordinarie unen. Inbjudan har skett via lokala a verkan m gj okratiarbetet ansvarat för barnrättspe m rdjupa arbe rådet inklusive ett panelsam ed barns inflytande och involverat elevråden i ärendeberednin unfullm Fö Sam

Arbetet i korthet Vetlanda kom utövningen under 2 genom veckan”. Den genom verksam Vi har spridit inform separat debattkom Flera aktiviteter har genom dem var vi nod för barn oc om beredskapsveckan d säkerhetssam löpande inform munfullmäktige och k Vi har haft ett visionsarbete om kom Vi har arbetat för att förbättra möjligheten till samråd och dialog med medborgarna. En e-tjänst för bygglovsansöknin m Vi har utökat inform sida för detta på vårt m är till exem har också haft ett an också • sättningar till delaktighet råder. Västerås och delaktighet bland ningens trygghetsproj 2021 för att se ifall alla västeråsare har jä • vilket främ

y rb

mme Ort Vetlanda Vi Vindeln Vännäs Västervik Västerås

Vilhelmina

anland ar

Län Jönköping Västerbotten Kalm Västerbotten Västerbotten Kalmar Västm

un un m m un m om y a k ina n rb n uner nd

m

tla mmu mme mmu Kom Ve Vilhelm ko Vi ko Vindelns kom Vännäs kom Västervik kommun Västerås stad

a r. ch un ke erner, - m n o liti ed une okratiska ar, po å okrati. okrati och ensamm tal m m om 6 s p lan lokal- de i kom dem ilt riktad till tande och ng Jack W atern, om ed publik. dragit för dem g under k unicerat och ku el ärskild sida på m okratiska processen fo m år. Bland annat har unalråden på at dem å den leva!” som att arbeta via de 6 o tal m ed tal okratisam edborgardialog har inte m har före i m at ed tem ed komm änna besökare, er, invånarperspektiv. okr ed sa verkan kring gem okratin 100 unen har komm allm okrati på Kyrkeruds Folkhögskola ot förtroendevalda. Vid kom m em 0 ation till åk öte m änheten och en särsk nsagor – Arabiska te m – Politikersam en politiska/dem versitet som t d riksdag har visats bå för näringslivet, ungd ktighet genom te att öka ungas infly a sektorn – Föreläsni odererat dem d yller 100 år. M ommunikationsinsatser har gjorts h föreläsningar kring an 2021 m at Dem ema m aår dem å t ed civil föras efter årsskiftet (2021/2022). erat om okratin f p aren i syf m lt) m ärksam änheten har där kunnat följa den ed varandra. Ansvar för en helda okratiarbetet in. ita ans ggr/vecka – M okratibakelser – Film m ig t via affischutställningen ”Ja, m . hot, hat och våld m shuset 1357. Ett m arrangeras av andra aktörer via en s tal m er att dem e d hetsförändringar. Kom s ger och utbildningar s inflytande och dela llsam eket 2 och invånare – Infor er i dem m tt gitalt utanförskap. K dom och allm skilt fokus har varit på sam nasieelever, 4 lärare, 2 itet gt ändå!” – Tem och ska genom 2021 uppm som iv a änheten bjöds in till pratstund m gym kt edier om re å den leva” från Sveriges a ta

bassadörer, en öppen för allm direkta sam ch be t o ed politiker ed forskare från Linköpings Uni ar un har deltagit i Beredskapsveck aktiviteter ek ed

oj okrativeckan med dem tal m m okratiam fört en utbildning om ör unens webbplats sam a pr tänkt på grund av pandem m öten har webbsänts okrativeckan – Gestaltning av norska bar t f ation om dem nåddes. Riktade dialo en och särskolor. Sär al kap för ovana äldre ti v dem osam venterat svaga punkt da och sociala m nordnats m he d, polarisering och di skolan har planerats tällningen ”Ja, m blioteket där det även erbjudits lästips oc m un si bi hults komm m lig t hur vi kan öka invånarna edborgardrop-in på bibliot Kvinn öj un har på olika sätt under unutvecklare feriearbetade under som om har a m föras som äktiges m m k fört demokratifika där allm m un har genom ed edier, på kom okrati. Uts t i m m

he inarium r ( ig erat via hem unfull unens webbplats. nasieelever. 205 okratiska vägarna och genom okratistugans vistelse i länet: 61 kt ligger till grund för budget och verksa ke m m aningar sam unga kom intervjuer. – hults komm at dem la ed kickoff under dem unens olika arbetsplatsträffar så har politiken inform liti

Arbetet i korthet Två föreläsningar av gym funktionshinderrörels utm dem Dem 16 de – Digitaliseringskuns ”Jag skiter i att det är fejk. Det är för jävli m ”Hjältinnor” – M politiker – Öppning a 11 barns rättigheter – In Åsele kom m som inform kunnat genom Ett sem po perspektiven stad/lan i sociala m ställts ut i både folkbiblioteket och på ung politiker och elever i Älm vi har genom tem huset och på huvud Kom processen live. Älm har också delat infor kom

hult

Ort Växjö Årjäng Åsele Åtvidaberg Älm

land

Län Kronoberg Värm Västerbotten Östergötland Kronoberg

un un un m un

m m

n

uner

m hult komm mmu

Kom Växjö kom Årjängs kom Åsele kom Åtvidaberg ko Älm

iska o- . ed att - okrati-

okrativecka in eftersom och elever ka barn där vår webb kus. Örebros em både de sam öjligt att även esultat. Dem skanaler. Arbetet m okratin på olika tärkt medborgar m m mmunstyrelsen ed koppling till ed barn och unga, den tryckta tidning föra. det finns politisk vilja okratifo at de unikation m verkansråd för unga och för m t under pand

ärkbart positivt r sida och i haft dem unen gjort det ärksam okratifrågor, biblioteket har orkshops kring olika dem deltagit i Dalarnas Dem ål”. Arbetet för att m och värna det demokratiska föreläsningar och oli em m åra sam tt m rjat utreda om rum te kring dialog m långsam pågår kontinuerligt. ar särskilt belysts ur perspektiven ppm edier, haft en kortare utbildning i hur öjliga att genom ål ed v t bö unen. odersm m unens olika kom og Bellum hället u m odersm okratitema. W

ilu arbete m panjer på vår hem komm kring demokratifrågor i olika medier otioner sam okratiperspektiv. I skolan har personal ats i ed studiebesök och krisberedskap m ion utveckla sitt m m panj på sociala m ed civilsam m at jektet W tala sitt m as ständigt och ger e olitiskt arbete, specifikt riktat mot ko h ungas perspektiv h len. Att utveckla arbe duppdragen varit m ationskam

ans m ärksam edborgarbudget i kom

en för pro ationskam pel är Kulturvecka, utställningar, heter har vi lagt extra fokus på d

änskliga rättighetsfrukostar och fo ram edborgarförslag & m fördes i oktober hade dem

ed rehabiliterande arbetssätt har gått

nen ska ha rätten att rättigheter är viktigt och under året har ko ionsnedsatta utveckl lera sätt uppm tera m er att införa m k organisation ur ett dem a hushåll i kommunen. ch skolan har jobbat rt fokus på kommunik förda m genom s vid ett flertal tillfäl atibegreppet. Barn oc unen, exem har deltagit i föreläsning om medborgardialog och diskuterat s

han okr fört un har inom m edier varit navet. dem i komm våra egna verksam år har på f en ”De älvdalska barnens rätt att edborgarförslag digitalt. Dialoger och sam r. I r-dagar som edborgarnas te stalen varit höga och endast grun m unen har bedrivit en inform te na m m okrati och barnkonventionen. Inform hället. Under året har vi tillsamm an har genom ed fil tivi ed tjänstedesign och m Arbetet i korthet Älvdalens kom m och de älvdalska bar värna m läm pensionärer och funkt kratin 100 Kom handläggare ska och personella resurs Genomfört utbildning och utvärdering av p Utvärdering av politis utbildats om dem som skickas ut till all Ödeshögs kommun vill vara med och visa på vikten av att stärka sam sätt runt om ak anordnat aktiviteter o demokrati. Politiken dialog. Vi har lagt sto och sociala m Under året har genom lokala m tem m sjukdom

Ort Älvdalen Älvsbyn Ödeshög Örebro

Älvkarleby

Län Dalarna Uppsala Norrbotten Östergötland Örebro

un un m un m m un m

n

uner m

mmu Kom Älvdalens kom Älvkarleby ko Älvsbyn kom Ödeshögs kom Örebro kom

o- era unal-

m

elever

ed m

2022 och okratin och

både internt heters vanliga

ngar m het som åväl kom barutveckling. nings- och unens arbete för

än edarbetare och

nu är inne i pilotäktige antog dem t den lokala edborgardialog. m ed hur vi ats av s

berör demokrati och m

unfull pel på komm m ycket m ot såväl allm sidan sam

ärksam

edborgardialoger, bland annat Kom ka verkställas efter valet ts m ppm ka åldersspann. Före ra exem hem till en ökad m 1. hällskontrakt som utställning, föreläsni erat det i våra verksam

s ed m

ent 202

plem okratiåret. Vidare har vi utplacerat digitala visas på

lokala sam

år har också u ed fokus på byautveckling och håll

talet. En viktig del i detta arbete är utvecklingen av en ationsinsatser både internt bland m

ation som ts under hösten rioden har det arbeta ör att synliggöra allt arbete som rskilda insatser som okrati lyfts på flera sätt m nstutställning är and

sam de under dem för

der pe okratin 100 fört medborgarenkäter i oli

okratiåret lokalt arbetat m

bygger på idén om 2021. Vi har också im

öten och inform unala inform

unikationen f m

2022. Un m

edborgarna i byarna m

våren okratiåret ar under dem ed m ar även genom eläsningar och en ko den kom ed syfte att skapa fler dialogytor och bidra ganden har genom slag till ny organisation våren 2021 som ör att på lång sikt få ett hållbart arbete för att stärka den lokal dem ska deltagandet och ed kom m har frågor kring dem aktighet och inflytan

m

grundskolan. Dem un h un h

okrati änhet. m öten m d del

undirektör vid m

edborgardialog som /råd, för speglar

m

komm angsguiden m

dialogm ar som

är en viktig del f ja det dem vår organisation har vi både gjort sä

odell för ed anledning av de Arbetet i korthet De flesta av våra åta kratiutredningens för som främ m fasen och utvärderas och externt jobbar m mänskliga rättigheter. Inom m arbete. På biblioteket och personal inom råd som externt till allm Övertorneå kom genom Övertorneå kom frilufts forum bland annat öka skärm evenem

Ort Överkalix

Örnsköldsvik

Län Västernorrland Norrbotten Norrbotten Övertorneå

un m

n n

uner m

mmu mmu Kom Örnsköldsviks ko Överkalix kom Övertorneå ko

d- ed

- sme in 0 ed

ed 00 ed et och hur okratiska

t. i landet skulle te atagonia. otstånds m därm

150 ögskolor m till bland igt m m lse har are 2021.

dat tusentals en m om em – den folkliga har använts a klassrum ed m ed dem m okratibegreppet. okratiarbete. ång a rla okrati arjobb

m

pa okratins pern ka dem okrati i h fört m

is atörteatern i efterhand kunna

grup pe dem okratiprojekt so

re- uro ed. Vi har därför börjat använda unga som

t där medlemmarna övar på att talet, dem okrati. På grund av pandem ord har fortsatt arbeta.

e lära ut om och unga. Det är vikt nters handlingar och ocent svarat. Varit svårt att om W

021 har vi även utbil et udieförbund och folkh dningar kring dem pr valt. Genom

atat om okrati. Am ellan personal och styre

d HO, FN, Greenpeace och P #iamhe ch öjligheten att lla ed att

t o

te ione förts en mängd aktiviteter runt

en okratiska sam okrati och scenkonst – i dem nat m ycket m

la riktar sig till st ulera vår dem ter

ar åste vi jobba hårt m anifestation för dem in p venska Kyrkan, W hur vi kan skapa ett dem aktion för tidningen

som bbat m en vi har ändå lyckats att presentera ett år m n lyssna på sina barn m ts syfte var att förstärka vårt arbete m året arkivlagt depone senkät där cirka 25

ka S m e har bland annat pr h stim erm dskälla. Artiklar, utställning och föredrag

m d av frågor de själva de 15 is sred

tionsteorier, hot och nätha la ritt . Det har genom an ka teat edle

al unitybuilding online. Under 2 b ångfal

m et att stärka det dem förstahan

t org. som iljen och det ensam och i d hällets behov av insyn och m in. Relation och förväntningar m

okratisatsning en förstudie om av rådgivning till föreningar och företag, forskarbesök, studiebesök en m här er pel hur m ber en utbildning – Dem fört en m

öt fam

m dem jagär konstruktivt och sakligt sätt. Vi utbildar även journalister, politiker och civil da NRK. Sam m handlar om exem g fram en. Arkivet har under ändas som pandem åverkan. Ungdom # kapande vitalisera oc ör en gem decem . ete inom

le hället. het i form ts okrati innebär i Sverige år

gör ensa

en okratiska sam m edlemmar i föreningen och d iljen till la alla f

dag ediekunskap och com la andeiska föreningen i Skåne jo änhet. Vi har startat flera workshops och även utbil stycken. Genom

sitt eget s unutvecklare och tio regionutvecklare var anställda s per ar okratins hundraårsjubileum 00 m er p m

at okratin 100 l 4

hället utan även inom kan sam ild a de en vi hade den 6 til

gång otstånd, m tb m ar

aktioner mot desinformation, konspira och varandra, på ett es Television, SR och 1 har vi i M nå ut. 020 ett projekt vi kallade Parabas. Projekte att genom t m händelser och skeend m

m . u okratiskt i fam . Utåtriktad verksam era mar och allm

.a 202 em t, fl ärksam har träffat flera m

, bl ed deltagare från hela sam edl ed fokus på rättigheter och p

er edlem åre och utom organisationen. Vi to änniskor t m

od ed. Drygt tjugo kom 5 m på edier för att le

et ta

unutvecklarna bedrev påverkansarb dag hället i digitalt a m åstePrata är en folkbildningsgem arbetsparter. Satsningens huvudsyfte okrati inte bara i sam an m

rje år an kan ha det dem at

Arbetet i korthet Va lemmar världen över, stå upp för sig själva sam i v Journalister på Sverig #ViM sam kraft och uppm och digitalt m Under åren 2020– annat våra m Det är inte så lätt att förklara vad dem demokrati. Arre m dem sociala m Vi påbörjade under 2 frågor inom engagera m teatern – är en kraft som begränsades projekte Att arkivera är att garantera det dem granska och förklara tillgängliggjort dem och föredrag för att visa hur arkiv kan anv under året för att lyfta dem Ök erbjuda aktiviteter och utbildningar p.g.a. arbetats m Kom besök i åk

a

al

ps

Ort Göteborg Stockholm Västerås Örebro Up

Lund anland a al

ps

Region Västra Götaland Stockholm Skåne Västm Örebro Up

la

Örebro

budet i Uppsa

åstePrata andeiska

atörteaterns

n Föreningar/stiftelser #JagÄrHär #ViM AL-M föreningen Am Riksförbund Arkivcentrum Barnom lä

. - ,

ed ätt o- -

m d t s t ökade kel de r me ed tar upp m , fåt elever. en har ne m tiviteter på t o so sk plattform userar på att ankrat vår okrati tar affisch- atitalarbank Detta för att tionella pro n Norden har m orde vi en usikskapande aste.org. att stärka den er ratiuppdrag, 215 en arbetade vi m t och ed resurser ut i lskor okr ok de lig a p Örebro okrati 43 gj ta rk iljö, ro m okrati? tt tä petenser och delaktig tal om sa s dö och hälle, däribland en klingen. För m vår dem okratiprogram tt om m en dem på e a ed Föreninge ti fra m

, Vär skolans dem kra o jande skolm nas åtaganden fok

ar m tbildningssatsning so ngar att arrangera ak tagit rättigheter för personer m civilsam

ngar, workshops, m er aktiviteter på vim ytterst handlat om dl ärdigt en dem 22 där sam vecklare. Vecka yndigheter och andra. okratiska k ns om främ n u demo an in stoppade det interna

har m Se fl h okratiska utvec te Stockhol g o t. Vi in) som

si hällsfrågor. Genom rbe re i ent under 2020. M talen. tal, utställni okrati. ed stat, m

a a lära r lära sk an för ett stärkt

okratistärkande arbete. Vi bidrar m tåndskraf dem iti ed olika ideal och värdegrunder. unikationskanaler. Vi har tagit fram få , 54 sparlam

m ga bygdegårdar. E digitalt och fysiskt. Tjugo dem l om ch de specifika mål vi valt att arbeta med. Utbild- pol r Famna agerat för att samla och stärka ett flertal a tem ati och den dem ts ever are deltog. Pandem ör att skapa en hälso et. Projektet har fungerat som ån untrade alla våra föreni unga entation m nsutveckling på dista

he el okr 30 o et ha ning, idéer och resultat. Fam ångfald i sam och tins mots ateria ig pete

20 tt s ungdom enlighet m dem ed utbildning av föreningsut rn utveckling uppstartat inför 20 okra hällesaktörer. Sam ba m lat m ed anledning av pandem t rä beslutsfatt

år , har 721 att fört kom drivs i

V har visats i m åstePrata driver dem s. fattar sex central till rna de ta hället. Vi utgår från FN:s konvention om änniskor. Rapport gjord kallad Är det v ratorn okratiska utrymm som

ed fokus på olika aktuella sam tre publika event. För att stärka inkludering ytterligare sam ar digitala m ika artiklar i argum ner Stockholm t om t påverka utform er. Vidare verkar vi också för ökad valfrihet i välfärden, för att människor i nt. Program perspektiv och m atiåret i alla våra kom artats upp m nk för sam am arbeta för att stärka barn och ungas dem r genom evernas delaktighet f em idr t mö okr b 1 okrativecka där vi uppm r at tiaccele okrati som om tin och vä ed andra civilsam s okratiba ma okra at dem lin okra m m öjlighet at hällsgrupp

m där vi diskuterat Agenda le am a satsningen ViM

m ed okratisk förändring. 54 bygger på el e T okratifrukostar m deltagit i en mängd aktiviteter både

en dem att starta och driva Nysta-projekt

rka de ram, De som chef att tillgodose ärksamm dem få m m m vi själva arrangerade arlén ensam , som r via Zoom ar och föreläsningar ( ch och använder dess ol pa dem att välja välfärdssyst h föreläsning för all personal inom M åga och deras plats i s s stad valde att lägga m o lprog n att stä ed en kultur- och dem talare tin verkar för att stärka det dem bygdegårdar och dem are sträff

ra rt sko att en för sdialoge ok änskliga rättigheter gäller alla m civilsamhället. Nysta-projekte arginaliserade sam tidigt so vå örf edlem em m ake Europe Yourope 2020”. Vi ha

ksf förts runt landet, ofta ihop m edlem d

ånga olika aktörer givits m okratideklaration och åtaganden inter okrati, ledarskap och föryngring har st at sam rna okratibygget åtog sig att 2020–202 pers. Stockholm rnbo . Geno

lkbildning te Arbetet i korthet Utbildningsinsats oc dem plats. Krav på progra Under året har vi upp utställning om dem extrasatsning m tem ba Den folkbildningsgem fo krati och genomfört 20 erbjuder vi 130 genom osv. osv. Vi har tagit fram Fyra m ningar, m in nedsatt rörelseförm funktionsnedsättning påvisa att m Dem het kunskaper för att ska jektet ”M 400 vi utvecklat ett program Genom att ta initiativ till aktörer inom arbetsgrupp som där m synliggöra m Sverige ska vara fria

Ort Göteborg Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Region Västra Götaland Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

ts

lle

hä

as am rn ls da vi år Ci

ässan eg verkan

okratibygget na gd

Föreningar/stiftelser Bokm By riksförbund Civos – organisationer i sam Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR) Dem Fam

lia o-

m interna edier llt i merunicerats m r en r under r den dem okratin. ps för unga m t och g står på solid m – och r att ställa etta för att rser för våra la m ventionen. tt på Gam väx inister. er genere världsbevakning och år har ko re under tidigare år.

ot t vår om okratins fram sida och i föreningens föra en studiecirkel och ett antal ade utställningen ”Fö ets Hus och Parker ha ingar i resurser för politisk på- hällets organisationer gällande öten m utbildningar, worksho okratin 100 dem atifrågor varit centrala. ngslivets betydelse fö veckling och barnkon tt stärka föreningsde Genom t andra organisatione ra interna stadgar. D . Vi har även hållit ku r hem m luderat arbetet m

okr ana ber. ed syftet att öka delaktigheten för

okratin och kvinnors rösträ ar för a . at föreni att genom okratins ut un ordförande syrat våra m m at, där dem edlemm m

ärksamm ko genom ar de ch av den svenska dem m åra m a de skilda förutsättn fsdotter i decem arbete och uppm detta genom elbitar i den svenska m okrati och kvinnors rättigheter är ett av förbundets a sätt, i vår tidning Hertha och i våra socia n o att ha 10 såväl politiker, tjänstemän och internt inom civil edier. Den egenproducer at ed hjälp av QR-koder. Folk m gio andet ärksam det offentliga. Därtill har Forum aktivt deltagit i itténs m re n med m ärksam avsiktsförklaring för civilsam r i mm en har under senaste året ink ed att utveckla och uppdatera vå öten. Dem ärksam ke tal och debattform upp ko iti ärksam odernisera våra stadgar för att tydliggöra att vår förenin ensam ol som sförbund genom d p ister Jeanette Gusta erat om tala årsm okratifrågan på offentliga platser, på vå fört knappt 10 öppna webbinarier m uppm ning via sociala m i webbversion m et i arkivet” har vi uppm r att m hur vi ska involvera v för att uppm en gem in m arbetat m nat uppm tt rösta och att vi ÄNTLIGEN fått vår första kvinnliga stadsm m me m oniska sjukdomar. Inom Funktionsrätt Sverige har vi intensifierat den t att stärka den lokala och regionala demokratin. heter, sam no edlem ed er okratiska processer på lokal och nationell nivå st sprid at de m m ko ang kring an ed våra m t genom m t våra kvinnliga pionjärers arbete för rösträtt och ökad politisk representation. I projektet ed nya skolprogram ärksam m ställdhethistoria. Vi har även på fler okratistärkande aktiviteter m nades till Kulturm sa rs engagem ngar och podden ”Liv hällets arbete m år av kvinnors rätt a at eter. Det har varit ett inslag, en röd tråd, som gen presenteras även rkat i olika verksam , sam r vi m åbörjat en process fö äm i också löpande infor våra interna dem k jäm uppm er har under 2021 ge

okratiska arkivet har vi bl.a. ordnat ett stort firande av dem ng ed dem edve överl ra m er-förbundet har under året at 100 m ar ar ed föreläsni deklarationen. okratiska dialogen m sida, nyhetsbrev sam råden. Under 2021 har vi bland an i h hösten har vi p har under året arbetat på olika sätt ärksam . V dessutom eå. M okratisk grund. Vi har även diskuterat okratin som te ligare värld” synliggör flera av Folkets Hus och Parkers puss be Arbetet i korthet Folkets Hus och Parke via hem rim utveckling, Utställnin året Via projektet Dem i Um kratiska utvecklingen Hållbara arkiv arbeta Under dem Forum verkan som näringsliv och civilsamhälle har i relation till bidragit till – civilsam dem vårt nyhetsbrev har v sig bakom Fredrika Brem förtydliga och stärka lokala kretsar i att hålla och arrangera digi fokusom föreläsningar i svens uppm Vi har under perioden ar Funktionsrätt Sverige personer med funktionsnedsättning och kr interndem Vi arbetar alltid m parten av våra aktivit vuxna, samverkansforum, interna diskussioner och möte samhället. Vi har startat projekt med syfte

eå eå

Ort Stockholm Um Stockholm Stockholm Jönköping Sundbyberg Um

Region Stockholm Västerbotten Stockholm Stockholm Jönköping Stockholm Västerbotten

r

Parke ed

er-

– idéburna

Föreningar/stiftelser Folkets Hus och Folkrörelsearkivet Västerbotten Forum organisationer m social inriktning Fredrika Brem förbundet Funktionsrätt Jönköpings län Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt Västerbotten

-

o- förde

okratin i änsk ed Hjo - ensam ks avsnitt te änvisat till, dem h Föreningen Boden. ” via sina genom okrati. s io in dem ser i egna och ordens podd ortsatt sända

Skolbiblioteks- M arbete m bl mjat dialog om um l bi in. Vi

tal om okrati och m

ed Studieförbundet t frä

R och demokrati under stället har föreningen iona okratisk delaktighet.

anland, en gem issvar på talsserie med kvinnliga reg a har även f in. I

ed skap m unikativa insat en stor sak”.

en används för dialog och m ellan M r m nat rem änskliga Rättighetsdagarna helt R-dagar helt åt dem ta rtner Norden Norrbotten oc lda kring dem gående pandem M n m . I en sam sfrågor. Hittills har 17

ion Västm rtecknandet av, och h kshops och sam äste Anne Appleba en vecka åkte runt i länet och

äm kom rbe 21 dag häll a 20 års M la

al nasieelever vid Björknässkolan i

het. Plattform era och utbi un där vi l om en och intresset för Föreningen N m ed föreläsningar i Örebro i sam s e, åt på grund av pandem ar okrati – en liten bok om ed gym

okrati- och sam ltag v Digiteket, för digital- och dem atser under året. I pa okratin i vår egen folkrörelse, sam nasieåldern. Genom n Norden, Föreningen e något, trots den på 020) och våren ed fokus på kopplinge m

och kurser. FRB har l plats deklarerat unde r i Norrbotten. Vi har producerat podden ” den arrangerades wor att inform okratin står inför i unds kom ionerna tillåter det. Panhoram s fram de 0 ber 2

verkan m 10 och Jeanette Olsson under gt jande ins s bok ”Dem fört en heldag m ry decem ed Askers d av artiklar

för ot slutet av året ägnade vi 2021 ns re okratifräm den liberala dem arbete m fe tten har vi stärkt dem å verkat för att öka kännedom gusti 2021. Föreninge atipodden i sam pridit information om ”Vår demokrati – värd att värna varje dag ie arbete handlar om r och utbildningar m n där vi diskuterar de

åll i form al- och regionpolitike öreningen Norden Bo am dagar har fått skjuta

okratin. Peter Örn inledde. FRB har, via Reg id kon au okr

arbetar i regional biblioteksverksam

m t lok r en be ed inneh ed lokalavdelningar. aningar som okratim m fört Dem såren intensifierades detta arbet hälle. Vi har även genom te fört en rad dem t professor Sofia Näsström

sep för alla so

10 ar bidrar m aterialutredningen. FRB har på sin webb okratikonferens någonsin (10 fört en bokcirkel i s

r Biblioteken & dem form bidrar aktivt i utveckling och förvaltning a m r genom ningen Norden Norrbo anserat den till lärare och skolelever i gym st” sam eningen Norden och F så genom n Norden Norrbotten s ala träffar m gen Ordfronts ordinar r jubileum m digitala föreläsninga m ng”. Fler bokcirklar är på gång när restrikt sson Perspektivpodde nerade dem atiturné i Örebro län där Pelle Blohm n 9– ed skolelever sam t l okratistugan den 27 ni Ol

okr de at va okrati och sam de edlemm ed För

dag m unikativa kanaler har vi ocks ra m

t. Tem okratiska rö a har geno nge he ra m unikationsplatt fört en dem

verkan m okratins skym

sa m B ar rk in dem

Arbetet i korthet FR ve kom kunskapsutbyte. FRB Föreningens m utredningen och Plikt deklarationen. Föreningen Norden ha Vuxenskolan och Före demokratin i kratiska röst”, sam andras kom ”M I sam anslutning till dem Norden Boden har ock Internt har Föreninge kanaler och vid digit En stor del av förenin liga rättigheter. Unde vår första digitala de digitalt, vi anordnade året, och lyfte då särskilt de utm politiker kopplade vi historien till nutiden och m Panhoram ”Dem poddcasten Blohm publicerats. Våra pla genom diskuterade dem folkhögskola.

Ort Nyköping Stockholm Stockholm Stockholm Örebro

anland

Region Söderm Stockholm Norrbotten Stockholm Örebro

al a

het

Föreningar/stiftelser Föreningen för region biblioteksverksam Föreningen Norden Föreningen Norden Norrbotten Föreningen Ordfront Föreningen Panhoram

ra - - t - ang, r oritä ft et fö okrati. är okrati ed viktigt em vallsstrejken mokrati”. litiker, D st digitalt ingsarbete ur kvinnornas ia nyaukt e. m gått en ruktörer självständig m EU:s uppmanus om a d ds dem et m m st engagem ionen ha ber. Våra prio tal de rb okratin på lokal ia ed återstarts ation v ed tem at d ”Vi motverka kr ed tydligare och bättre rganisat o emo gediget forskn t beställt ett ang m m okrati. Giva Sverige har även r ”Hur in. En stark och a d edlat inform i ino al nline kalla okratin?” vid vilka po era certifierade inst tiva i arbetet m n för rösträtt, främ m kt upphovsrätt geno ABF-huset i novem . r genom n stark demokrati. Genom sam lok ang hade fokus på Sun pe förm ferens va i itt ta har v i s fört att antal konferenser frä okratin skon er r det m inarium inarieserie o on , Nordens största konferens om gi inst under pandem edle ångfald och nyskapande, och är där ja dem hällskontrakt, har vi lyft frågor om m re . Utöve än och lika rösträtt, sam anus två publika evenem ch lm arbetet och kam och utvecklar vi dem r o okratiarbete. Internt har hela ICLD geno nen. utbildning och är nu vid ett sem ch främ lingsforum hällets roll för en stark dem fört en sem årliga ne dem mu arbeten via ICLD gjort skillnad för den dem pel/. Vi har genom amhällets viktiga roll för e r vår om pen för al a fö k och kunskaper het är demokrati. Föreningen ha hällskontrakt för ett Sverige post-corona m m rka

kam tä sina sam m te s enheter ch förde utifrån dessa m m och lika rösträtt och ett publikevenem iserat och berättat om etsvillkor och föreningsfrihet. Dessutom riva under deklaratio okrati har vi genom bank/goda-exem het för dessa yrkesgrupper. Vi har varit ak ar till och behandlat s verksam anus om arrangerades Insam och so a o genom än erfar dj

ars rati tö ocracyfitness.eu. s olika typer av krisstöd till kulturskapare, en stär ok tt hällets nystartsgrupp för ett nytt sam ed sina m a a för året bättre arb m de ör prioritering

hället. I m ed ett inledande fokus på civilsam m a f r o rk att värna den konstnärliga friheten o pen om ve r bidrog spelets tem ch skrivit ett eget m 932. Föreningen geno am er året intensifierat fokuset på civils a; civilsam ål är att bidra till ett nytt sam te – m ganisationerna att sk ternas arbete för dem fördes utifrån frågeställningen ”Hur värnar ka atifitness, varav flera även gått en längre rbetat för att stärka kulturskapares villkor, inte m t en ökad social trygg a om k iste s uner och regioner som sor okr ang hade fokus på allm arbe anis on vi tagit fram t om iskussione mm ed goda villkor är en förutsättning för yttrandefrihet, m d . ati själva) https://www.dem aterial o teatern har föreningen visual edlem journal ik ko Hum m un pelvis: https://icld.se/kunskaps bladen. och uner och regioner för att engagera till stärkt lokalt inarier genom m okratin. Det har handlat om otor i re interna m anat m ningar?” utbildar m sem ka m rs rö r ko

Arbetet i korthet Föreningen Svartviks tagit fram strejken i Sundsvall 1 Ett publikevenem 1932. Genom perspektiv sam program Giva Sverige har und verkansprojektet Nyst utveckling. Nystas m förutsättningar för civilsam givande och sam uppm Som 14 fo flertal st Vå lyfter vi fram nivå. Exem för komm kortare kurs i Dem (och KLYS har under året a konstnärskår m för dem hovsrättsdirektiv sam utredningen, som riteringar handlar all

Ort Njurunda Stockholm Botkyrka Visby Stockholm

Region Västernorrland Stockholm Stockholm Gotland (internationella) Stockholm

m

nd okrati

anisterna Litterära arbetsnäm

Föreningar/stiftelser Föreningen Svartviksspelet Giva Sverige Hum Internationellt Centru för Lokal Dem (ICLD) Konstnärliga och Yrkesutövares Sam (KLYS)

. - - - - att , - mme att t genom kaps ry len hället.

äl ital ut ig okratin i gs ang. llf m l och aktsalongen kus, där vi året har vi ar till själv forum in ta partners, em ti tt d ka kunskapen tbildnings kratins väl er om olika och genom r M al e om ndl ation och

ert etoder då det inte t av ete och kuns ha fl rm att ö ts okrati. Vi har även tt nhe det civila sam

lle ed utställningen re påverkansarbete gent hä ledare är i fo id e fa

v om info er am allierade. I våra digitala ånga av våra förtroende årsfirandet av de verkansarb ls år n vi en för deklarationen genom band m ta hället genom 100 ci m ed m u

at för att lära oss m het. Vi har arbetat för en sänkt tion och dem 100 m ed alternativa m am ng i relation till demo för på ra ns i våra olika forum sam aren 2022. ingen gen tår sat m s fört kunskapshöjande u

igra rän öten atiserat latser eg fören ånga åga till att leda inom anhang, beslutsprocesser och kan bidra som m m n b ellan m okratin firar ötesp de tens i ch m srörelsen och dess perspektiv. Våra ar hörs och sy o

pe la een m m upp vs t haft dialogm öten under 2021 m itiska sam a r representerat barn och unga i panelsam ngdom kgr ar arbetat för att inspirera barn och ungd ors röster och perspektiv genom igheter och inkluderi igita edlem s till att göra sina röster hörda. Externt ha utades våren 2021. I plingen m at att dem is ka deras förm ga öts och stärks i sin position som organisationen och i s har lyft och tem m i r

väntas publiceras som igitala ko e, i mån heter och inspirerat fler barn och unga till engag untra dr ar. Vi h ON. Vi har löpande genom

Skapat d m ärksam r äl so okratin en central plats i vårt vardagliga arbete. Under föra sina årsm vår d at. ä m in na

edlemm te em r ökat

ed att förankra våra åtaganden inom gar

akthavare och institutioner som tt fortsätta kampen för kvinnors rättigheter. ot beslutsfattare sam in at nyanlända kvinn and på bästa sätt för att stärka vår tillgänglig sina verksam t m ålgrupp och våra m a ssa frågor, som ningsdem kt deltagande inom åra m m kring p er för att stärka inkluderingen. Vi har arbet a kvinnor uppm vigdes 2017 och avsl m de genom Vi ha en

ör tal nde in. i f m ? in m

jandet av unga kvinnor m ar okratis ärksam råda m föreningskunskap för att stär

ötesform tténs syfte, m en ed politiker, m le okratiskt deltagande i SIM d r pande panelsa ed jat dem er t fö m

y har under året 2021 uppm

a hället i stort hos v t und ågan m inarier där vi utforskat och diskuterat kop år aktiviteter. Lyft kvinnors inkludering i pol kation. Uppm förändringsaktörer. Betonat kvinnors rätt ig att bidra i nätverk och driva opinion. Vi ha at våra uttryck för att sprida bredden av u resentanter har delat der årets gång arbeta ratikommi alla, alla för vem dem den enligt plan. et HjärtLung har före v iv. g och dem rrangera fr sl uni kt ar och hur vi nyttjar dem av an vi ed projekt där främ om vanlig ng m lt t lyft snära, säkerställa att vår m fattande bokarbete kring de ga ni våra åtta lokala aktivistgrupper i Sverige som el

ån re om att a okrativecka, påverkansarbete ffas s untrat och främ eci . M h fö sp edlem ed fokusgrupper där särskilt ung allenberg Aca

t trä ng – ni - oc te inarier sam följt våra åtagan at ld ts by ck bi be föreningsliv och sam

aktsalongen har un Arbetet i korthet Arbetat genom sina studiecirklar och vår externa kom emot makthavare och mående gen ut LSU har fortsatt utveckla våra m digitala plattform rösträttsålder genom sem kanaler har vi utveckl talespersoner och rep M arbeta m arbeta m arbetat vidare m går i linje med demok Utställningen En för anordnades flera sem påbörjat ett om Raoul W och Hos oss i Riksförbund haft en Dem valda. I stort sett alla våra föreningar kun gi ut ar Vi har uppm om ständigt engagem insatser för förtroendevalda inom

Ort Stockholm Stockholm Stockholm Botkyrka Stockholm Stockholm Sundbyberg

Region Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

er

ON,

ot

sorganisation allenberg y

aktsalongen ångkulturellt Centrum Föreningar/stiftelser Kvinna till kvinna LSU – Sveriges Ungdom M M Raoul W Academ Riksförbundet HjärtLung Riksförbundet SIM Svenskar och invandrare m narkotika

- - o- ang unika heten m st hörd aningar. t sort. nd lyftes ivå, Region ch am erna är som h kom hälle. engagem beskriver och tat för att öka n var fram o bland annat det av in sförbu at ellan iska utm okr ch unga em ent för en levande dem d spelet m m in Kropp-vecka ll i påverkansarbete och direkt ro för barn som utsätts för våld, ts barns rätt till kultur en fråga vi till internt påverkansarbete genom g i ett förändrat sam kola: En rapport som ed socioekonom a funda opp M le inarier och dialoger s betydelsefulla Scout al till scouterna och deras ledare. e och kraft att göra sin rö atiska processerna oc syftat till att öka kunskapen om m okr ed att utveckla vårt digitala arbets g, som häl hur m ateri 31 lyfts öjliggöra sam okratis råden m ilsa öjligheter iska förutsättningar och bostad iv de dem m dem igrationslagstiftningen och arbe ed Rädda Barnens ungdom m t c okrati. år. Situationen rk ars vi arbetat m rörelsen om m ans tä m ellan den idéburna sektorn på regional n okratiskola för ännu fler barn o erktyg om ionens artikel ett ekonom beslutsprocesser – i relation till föreningsverksam ch unga i om m h s jande insatser som inom rojektet för att öka kunskapen och utövan r, verktyg och m utforska och m ats. Den så kallade St edlem igt som m ed kunskapsspridnin t oc ärka demokratiperspektivet i olika regionala strategier dem

tid na etode elsen m m verka oavs ärksam att anordna eller delta vid sem

råden, vi har påverkat m

i har stärkt våra m idrottsföreningarnas sänkt rösträttsålder till 16 I ett EU-projekt tillsam ar arbetat såväl m a överenskom flertalet kunskapshö lvis genom r arbetat föra att st scoutrörelsen som ch tagit fram tern och externt har varit dem att ge kunskap och v åverka. I Barnkonvent n vänder sig till styrelser i idrottsföreningar. Det är en liten bok för stora och kreativa sätt att leda en idrottsförenin ar ett fokus på barn o bygga stolthet internt fört Världsförbättrar-p n h pe pp okratiutbildning sam a ha år o

ed och lära och på ed dem, har uppm m iskt utsatta om okratiska processer. Idrottsrörelsens som a genomfört usikanter arbetar för att barn och unga ska få utrym grupp. Genom okratin, exem ed idékonferensen var att undersöka, form arbetar m organisationen om är vi oss hur vi kan p e kring under 2021. V n #Taktiksnack: Boke et m ngens dem ch unga inkluderas i tövandet – studien h e syftar till att stärka barns rättigheter och delaktighet – viktig socioekonom m olan. Rädda Barne era och vidareutveckl tyrelsen Norrbotten har Samforma vär r dem temat. Samfor kationsarbete både in vill kan vara m hundratusentals barn. heter. ent uni Syft i sk m arbet m

ple en ny ledarskaps- och dem öter barn i ent. individer och som rasism hällets roll fö viktiga vuxna som att im att tydliggöra, sprida kunskap och – Riksförbundet unga m tagning av boke hället. Vidare har Sam okratiskola i samhället. Vi har genom okrati bland scouter i åldern 8–10

Arbetet i korthet RUM både som tionens byggstenar, l drivit påverkansarbet att ta fram sätt så att alla som Fram idéer. Den är full av tankar, konkreta tips Idékonferensens: och den ideella föreni analyserar hur barn o och det egna idrottsu Rädda Barnens krati. Vi m kunskapen internt ino liksom gångsrik och nådde frågor om stödjande verksam Genom Norrbotten och Länss sam civilsam publicerat artiklar på och dokum Vi har verkat för att bredda och öppna u genom dem dem Fokus i vårt kom

Ort Stockholm Stockholm Stockholm Luleå Stockholm

Region Stockholm Stockholm Stockholm Norrbotten Stockholm

usikanter Föreningar/stiftelser Riksförbundet Unga M Riksidrottsförbundet Rädda Barnen Samforma Scouterna

- - - pen

så ng. tat ck okratin, t n 2021. er o ater i årets sida åter . m ed våra flytande. arbe entanter har m as. Vi lyfter olicy för obbni riv dem eter för vår ed kunskaps s d nd projektets sida: öjligh lära sig om demokrati en ny p Frie års jubileum öter rasistiska organisa arknadsföringsinsatser r sedan 1997 r. okrati uti hundrade år”. obbning. M ga m änkningar och m nin ra texter. Internt: vi har byggt på kr ot okrati har vi anordnat aktiviteter orten ”Tag Plats”, sa an bem nk volontärer och kandid Val av studentrepres öjlighet att a utvecklas och stärk tt göra sina röster hörda, vilket tins 100 a har m n git till ökade m annat genom rä k år. okra t kapacitetsutveckling m . Friends ha pen m ch ånga

rld fri frå g o år av dem ed hjälp av konsulter under våre in okratin sk jande digital poesiantologi för alla. å den leva – Dem t vikten av att engagera sig för hällsutvecklingen. Genom bn värdegrund ob a 100 för en vä m av nyhets- och blogginlägg på vår he uniceras dem m m en utbildning i hur m skedde m ch företag i kam dra att engagera m en läsfräm ötesplats/arena för a gen ”Ja, m a rättigheter sam ngens arbete, bland ionens in deltagandet på 39 ation sam nde i sam 21. Vi har även bidra blicerat artiklar och and ötesplatser för intressenter att träffas och föra kam rh ärksam arbetar tt fö änsklig a föreni som tid” har barn och unga fått m ynna ut i edskapa rnkonvent r a nätverk kom fö m okrati där rasistiska idéer och organisationer saknar in g ed att ta fram ty ed och tog fram en nyversion av rapp er att bol annonserades i juni 2021. Efter dett erk okrati” den 26/11. m en kurs i m ngsprocesser. Arbetet iv och ba r v v barn och unga en m sningar av utställnin r vi m s för att form organisation kapar nätverk och m studentråd. Vi har i form okratins fram /ge röst kring hur de vill att dem och barns m och genom betet m re dem an tö t s m rspekt ak okratiska processer genom dem edier ånaden” under oktober 20 a am okratin sym lik , s ed det högsta procentuella val kt aningen kom rättspe e o je vårt centrala okratim s g ro hur deras val påverkat vår organis edborgardialog sp okratisk värdegrund. För att uppm solidaritet och vi hället både genom tt barn nd som 2021 påbörjades ar tdrivande barnrätts rie ling ry.se, sociala m dem c space” i Concord va ete. visionen: för en levande dem aren av dem . för god kunskap om g och att ta ställning ll F vi veck aningen ”Tankar om panjen ”Dem syras av e ed skolor, förskolor, föreningar, vårdnadshavare o er ut m ts s m sa och avgjordes den 7/5, m petens kring inkluderande rekryteri an in gsm e obbning vidare poesiutm förandet av poesifestivalen 2022 ga en studiecirkel om förde kam unikativt: vinn m tet geno am nd knin m barns perspektiv. Poesiutm nds är en icke-vins ls ja ot ålgrupp att påverka sam Arbetet i korthet Expos arbete styrs av Externt: under hösten tioner och idéer. Arbetsnamnet för utbildningen är Kurage. Pu vår kom Kom vidtagits. Frie Arbe til hö fors m Vi har involverat fler studenter i dem kårval som skett i nystartade forum kopplat till studenterna om bl.a. ”SUS ska verka Genom och hållbar utvecklin fram Genom bidrar till att stärka ung m www.sustainablepoet Svalorna har en stark så som I arbetsgruppen ”Civi genom m partners. Internt har vi arbetat tillsam rättighetsbaserat arb

Ort Stockholm Stockholm Stockholm Trelleborg Lund

e

ån Region Stockholm Stockholm Stockholm Skåne Sk

ts te si er iv

s un sh

olm de la kh oc ng

Föreningar/stiftelser Stiftelsen Expo Stiftelsen Friends St studentkår Sustainable poetry Svalorna Indien Ba

- - vi fört okrati, unala de under rasi m ett tiska tal om dem

eter. Dessa er 2021 har vi okra fattan I år i huvud er som uation i Latin genom lades alla till att precis som har ansvar? okrati. er då. m erika har genom 0 ett om m ånga aktiviteter har at.

ar. Föreningen erbjuder akt? Ve

jämlikt, angeläget och okratiska handlingar för att okratisk rättighet för alla. iolog, intervjuats om ersätta delar av vårt Program. har m dem yndigheter, sjukvård, kom rns och kvinnors sit edlemm eslutsfattare för att stärka n 2018–202 i flera avseenden inte lever upp ner, initiera och leda sam esentation av person m m dem t vi ska ”utbilda för att försvara ättning för att vi ska känna oss a livet och m förbundet. Detta sker syn i viktiga frågor. Anställda i m m sce ed m 000 ? Ve ed at skapet som

däribland att verka för det dem

edlem a Frans, epi enar m ang och sa ställdhet och allas sexuella rättigh ed säte i Genève. Under året sam m okratin inom ed över 3

inst i Sverige. Svalorna Latinam ang, bidrar till kunskapsutveckling. Und får älska vem utarbetade under åre okratistärkande åtgärder förekom m edborgare _ en förutsättning för dem år i vår stadga. För oss handlar det om r ett starkt totalförsvar. för jäm m vad vi m antalaiset vilket är en dem engagem

arbetar för att stärka ba Ve g för att, utifrån film ot nationella och lokala b J-s diskuterar om vi bör öv okrati är en grundföruts ar upplever m m det st sengagem m issionen m ed ICJ-Europa m

edlem edle ediekunniga m eänkieli i samhället, i kontakt m rag enligt bibliotekslagen, frågor som okratisk beredskap, dvs. göra aktiva

sdriven organisation m ed bifogas. För att fylla sin funktion är innehållet i detta Program hur verka för ökad inkludering och repr har diskuterats. och m tliga m gor om n dem lt arbetat gentem a Juristkom pedagoger underla ariet: M erat på att tydliggöra t visa på hur dem är en förutsättning fö et av m edlem sitt uppd sfrågor. Särskilt fokuserades på Turkiet so in nyhetsbrevet Perspektiv har Em öte om ed att förbättra den interna dem hällesorganisation som behandlas i styrelsen vilket bidrar till ett bättre arbetsklim fylla okrati m Norge. Diskussioner kring de okratifrå igration arbetar regelbundet m änskliga rättigheter” som tt upp ja användand

för att erbjuda edverka i sem

vent där dessa frågor ning är en ideell, m gen av Internationell ICJ-s sam en också m odell för dem behöver vi också ha e . en stark dem lika villkor för tornedalingar, kväner och l tt främ ed lokalföreningarna för att få ett större er i frågor so har föreningen särski nder förutom m ar även arbetat m m g. . Internt kunskapsm nska Lottakåren fokus erika är en civilsam tsättningar a eras m föru veckling. okratin varje dag. Vi har vela arbete s MIK Sverige m ed föreningens arbete för att sam för Rättsstaten Sverige,” vilket härm okrati, trygghet och m syfte. Vi h ets ut pedagogisk m i detta fall är a are sam erika. En viktig del av arbetet är att skapa opinion i Sverige häll blioteken m aterialet har tagits fram yndigheter etc. Detta förutsätter att språket revitaliseras och används i det daglig Arbetet i korthet Svalorna Latinam am frågor är relevanta för mänskliga rättigheter i hela världen, inte m digitala och fysiska e Svensk biblioteksföre arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte fortsatt m rättvist. Under 2021 bi sa Den svenska avdelnin ”Program löpande uppdaterin ICJ-Europa knutna lä sak coronaåtgärder till de krav på demokrati som kan krävas av en rättsstat. IC En film M rättvisa, jämställdhet och demokrati. I vetenskap och film fieras. Inom Under 2021 har Sve fred, dem har en krisberedskap försvara dem säkra och trygga, dvs Förbundet arbetar för Fokus m detta som närm kansliet inform

Ort Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Pajala

Region Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Norrbotten

n av erika

issionen Avdelninge m

Föreningar/stiftelser Svalorna Latinam Svensk biblioteksförening Svenska Internationella Juristkom Svenska Filminstitutet Svenska Lottakåren Svenska Tornedalingarnas Riksförbund

t .

- år te - ivi okra kt insta a ännyttiga . För r, språkets slag i hällsta för firade vi utveckling el tiska ratins 100 den m att bryta har gram spunkt från

apa dem högskole nde arbetet. am d ok 21 s tt a okratiuppdrag 000 allm

ar att sk utgångspunkt i

ber 2019. Vi har genom ed de poli fått genom ed flera studentkårer nsv m ed utgång

a bidragit till hälle. Utbildninga itt ans ande av dem lar över 2 an inte får träffas fysiskt.

m m r s arbete m okratinytta som ne ade studentkårer. Där sam KR ger också stöd till bl.a. för evaldas arbetsvillkor, tutioner) som kt sam ar dessutom e utbildning till en bredare publik. h sam olika nätverk och pro tyg för det förebygga än dem r k ärksam inarier som

högr år oc gar. S te öter i okratis te okratin när m

yndigheter i frågan om där vi till har vi startat en podcast om ori vi skrev under i novem att sprida kunskap. Under 20 useer (under 2021) m useernas in s stadshus. bygdsrörelsens grund är socknen,

talet om m m t utvecklat verk tt inarium

t a s även Sveriges fören h webbsändnin äktiges ledam

syns i. Elevkårerna h sem nits i drygt 100 miljoner ideella timmar årligen på att driva runt ett , sam teter i ett dem tig litiker och m g. Dessutom ska sam edel. Hem bl.a genom okrati på m ikten om ik vi inori V talet

okrati dem

kring 4 am. inarier oc

fr ja de åtaganden som ed egna m an kan upprätthålla dem ts tal om berör m yf

at i skolan. Därtill arbetar vi aktivt med skolans dem un. Under demokratijubiléet har vårt arbete varit inriktat på att få

m verkan har studerat ledande förtroend sam ar l hur m

ar lägger om okratin lokalt sker okratiska sam n h ig både lokalt och i elevkårer. Vi har gott sam sklim sering i alla forum i Trollhättan för att delta i deras uppm ett stort firande på Stockholm nsieras m om m ande positioner, fullm sam arenor för fri åskådning och kunskapsinsti den som ed att främ g demokratisk kraft. tt lyfta det dem skom em rå ke tal in. Vi har haft ett stort antal digitala sem iti öte

ål a ol sm edlemm

sam än rösträtt för alla, grundade m sp ål under et förts och ett flertal sem talsserien 100 useer som olika om är relevanta för högre utbildnin rit edlem no Sam

gå i m 1863 blev land

sbasen valt att påverka nationella po arna och gett råd i mi m useernas trovärdighet. Externt: öka ins

r att prata om huvudsakligen fina eilagen (m se under året arbetat m elever ska engagera s rågor som n har haft som vi vårt m törsta folkrörelseorganisationer. Vi har fun Sverige. Våra m n som förtroendevalda i led el edlem . En del i vårt firande har varit att anordna

us yd edlem ot förtroendevalda i det d M et fri- och självständig organi Sverige införde allm p är ett tredje ben där SKR i b gående en, hur m vårt jubileum ns m er re m

sförbunden fö i landet lyft f okratikonferenser genom ltu hällsdebatten. a år so inarier har anordnats inom ku frågan om m

dem

Arbetet i korthet Sem och i sam Vi har genom att förankra oss i m tiska utrym ungdom och rikspolitiken vilket tyder på bred och vikti Sam två 100-årsjubileum runt om frågor, båda projekte I höstas arrangerade I vår kom Vi är en av Sveriges s föreningar över hela lokalt föreningsliv som självstyrande enhete föreningslivet att överleva trots pandem isoleringen hos m SKR:s arbete för att stärka och utveckla de 18 troendevalda kvinnor, djupad kunska av hat och hot m Sveriges Museer. Internt: 1) museiföremål. 2) aktiviteter. Undersöka m institutioner.

Ort Stockholm Östersund Stockholm Stockholm Stockholm Karlskrona

tland-

Region Stockholm Jäm Härjedalen Stockholm Stockholm Stockholm Blekinge

ch

uner o

m

useer

bygdsförbund

Föreningar/stiftelser Sverigefinländarnas delegation Sveriges Elevkårer Sveriges förenade studentkårer Sveriges Hem Sveriges Kom Regioner Sveriges M

- - - iss- ed ions ingen ska kom . Tillsam sorg. Vi heter. okratidagen unikat tt av folkutbildningar k demokrati. om m ering en och livet. as ett nytt gäst am e journalistik, m otverka m okratin – över fullt ut ska m het och budget landshövd

en star krisko

pelvis: Unga frågar unga, okratistugan som sida påbörjats, som it en ed henne, kvinnors livsvillkor och m ars 2022 planer skriv m tal okrati och delaktighet. Andre vice m ljning av verksam ltog på den Stora De batt om verktyg för att källkritiskt granska lsens roll att hålla föreningen livs 24 at Peter Örn ska vara atiska uppdraget är e annat Dem ed tre lärosäten utvecklades m m visade upp sina verks ed att förebygga och m nn okr Vi har ed en ny hem hällets betydelse för dem at de

talet. Vi har även arrangerat okratiarbete. Exem tt panelsa

rskning: det dem

lingsfientlighet. rdes e at, som podd, krönika och granskand fö aningar vi ser för att folkbildningen och fo m ed osäkra eller skeptiska till covid-19-vaccin hur forskning påverkar våra val i vardag rapporter kring uppfö h styrelsebeslut. Slutligen har vi hållit i föreläsningar tensifiera sitt arbete och skydd för l m m skuterade också styre kliga rättigheter. Den , eftersom tiviteter på tem är tre studieförbund eform ffentliga sam Verdandi Botkyrka de at Nyhetsvärderaren, ett å skapas kunskap. M uterade civilsam ta t geno edi etoderna för ett ökat brukarinflytande i vård och i evidens

ndlade o ed de m olika m ar. Samtidigt har arbetet m ot rasism och främ där vi disk

ed ett bokbord och även i en panelde hället och folkbildning där bland a band bygger på ett fördjupat dem okratiåret har folkbildningen dels bem m edlemm ion grundad inarium sa ngar inom m projekt m VA-dagen ha 500 på Gotland. Vi di ilsam ent i vår organisation sationer haft olika ak rat Bildningsresan, d ring journalistik för unga, särskilt pojkar. ningar gjort insatser. g de m e för att ge stöd i sam Forskning för alla – s ed att utveckla m unikat ed undertecknandet att in en och i hället. Vi lyfte några av de utm mm m ed Uppsala universitet nylanser m kring 1 sorgani m ra okrati, civ band m i skapat förvirring och oro. VA har därför arbetat m m ett fundam anland mja ko ch og m pr de edlem , o öjlighet att ta del av både rapporter oc t frä SB ed anledning av dem om i Väst M r arrangerat utbildni transparens för våra ade i sam a av Verdandis avdel arbetar ständigt m t beviljat flera projekt som na bör utvecklas och en infodem utvecklat pratavaccin.s edan årskonferensen nade vi ett styrelsesem n. M ner från civilsam . Vi har även arrange nga fler verktyg för att vara en del av det o et av ökad kunskap k ch at ed m m hälle ar i landet och om inarium besök ABF anordnade. Där delto te in har ation o be arna ökad m ar rm okratin inbyggd som var på

am oktober anord ed UR producerades tvedia Sverige ha esinfo i s styrelsearbete och att vara revisor. Med hjälp av tydligare edlemm e 000 förening annen hur lokalsam id m ans m Arbetet i korthet Ung M för att ge barn och u inom har vi skapat en ökad ge m för att visa på behov Verdandis ledning lov Under hösten har fler i Hallunda, som rättigheter. Verdandi har även sökt och fåt om Under pandem och d gu digitala nyheter. Vi har m borgarforskning.se Den 19 200 kraftig. Vi förde även samtal kring våra demokratiska och mäns fortbildande sem föreläsare. Vi har dem bildningens fyra syfte till Västerås, dels har våra m tal och olika organisatio kunna nå fler grupper

Konkurs

Ort Konkurs Stockholm Stockholm Stockholm Visby Västerås

anland

Region Konkurs Stockholm Stockholm Stockholm Gotland Västm

et d

änh

ission

edia Sverige anlands

Föreningar/stiftelser Teskedsorden Ung M Verdandi Vetenskap & Allm Visby Stadsm Västm länsbildningsförbun

- ed

at

okrati m på tem

uner över em r i första hösten

e har kunnat m um ”Lyssna och

är d kom inari

ang i landsort och råden. ed deras behov och

en Större d och m 000 unga d llkor ungas inflytande och delaktig plattform nskap. Deltagarna va håll i landet. Under

slutsfattare i 10 lokalt engagem

okrativecka. Rubriken var

anhang för över 1 yndigheter om . m eritus i statsku

ellan unga och be

utifrån ungas egna vi der 2021 lanserade vi åsteprata-vinjetten, ett digitalt sem

m nder länets Dem tog och berättade om

öten m en också flera från andra betat år. Un tal u

nå, professor Em

uner, regioner och m bassadörer från ett av Örebros stora bostadsom

skapande m sam

okrati. Vi har skapat sam

t sam re i komm der våren, under #vi från Örebro län m

ån folkbildningen del ngdom

d ett digitalt sam

andra aktörer att ställa sig bakom

okratin med Erik Am ent har under 2020–2021 ar lat 11

ovem er inkluderande dem M

n m at 2 100 beslutsfatta ro län arrangerade un n sköra dem eltog fyra 11-åriga u 30 äns bildningsförbun

ent, dit vi sam folkbildningen, de flesta

för e

Arbetet i korthet Föreningen Youth 20 röster i centrum lyfta sina perspektiv och förslag, och hålli Sverige. Vi har utbild het. Vårt fokusområde är att sänka rösträttsåldern till 16 fakta och argum Folkbildningen i Öreb Folkbildningen och de hand aktiva inom arrangerade Örebro l lär”, Tjia Torpe gästtalade och personer fr förort. Bland annat d

Ort Stockholm Örebro

Region Stockholm Örebro

ent

ovem

Föreningar/stiftelser Youth 2030 M Örebro läns bildningsförbund

- e R

at - et M rån rb verkan ar f a useet, m ns borst till att utveckla ått och ut ensionerna. nslagen i år eter. s Tingsrätt 021. Ett okrati- Vi har m nystartad a B96 social ensen, sm sam ne m åg änsstyrelsens okratitem pet sio un. ber 2 edlem m m is änsklig m utbildning inom petensen inom ed bidrar till m om septem ed Länsmuseet under får fokus i verksam ed m . K alla de tre di A – se kom olika aspekter av or

ål i fokus. Ett av i ission åg v två processledare. Den består verkan m nsinsatser på dem m ifr rocess som 2030 som m edarbetares kunskaper i den else i varje kom log för Gotland är en att höja kom egion Gävleborg, Län inarier och fördjupad at m inering genom vi publicerat ”Från ar ed lokala aktörer för att i dialog ativecka i länet där flera olika okr okr har unikatio em ed sem okratiko m a d ställdhet. okratistugan 15–19 ed Agenda lik useum föra och följa upp. Trappan har p ed olika globala m ordnat länets arbete m unikationsinsatser om a o m fört en Dem er okratideklarationen, ansvarat för dem

useet, Vasaskolan, Gävle och Hudiksvall uner (bibliotek), R ineringsbyrån. Sam ånga kom ut en avgörande händ ergripande och leds a kt avseende, genom d för dem m im Kom ratistugan m M arbete m t genom strategi för hållbarhet inom underlag för tillämpning av barnens rättigh kanskonferenser m n internt på vårt intranät och externt på l sm in till en Dem isk öten på residenset. Dia ok genom d ver kom tt

okratis okrati. r a vi kallar Trappan. Det är en p m ed det ed Kalmar läns m fö m band, sam de en

öt ans tidsfrågor. Vi har sam band m okratiåtagande änskliga rättigheter och icke-diskrim m tal om e m för social hållbarhet. Deltagit i projektet NORM änsstyrelsen stod vär am tr län. där vi berättar om process som Trappan är sektorsöv ifiera sam änsstyrelsens interna regelbundna sam a fram m vare, i ett dem era aktörer såsom ehov i vårt pågående ett arbete för att fördjupa länsstyrelsens a dem aft ed m nt ar het. fört s h Foru ed fl viktig er för s ill un har vi stått värd för dem itt ed koppling till integration, HBTQ och jäm lade lägesbild. Haft dialogm h ation och intervjuer på vårt intranät, m i genom ed besök Högskolan i Gävle, Län tal om unicerat vår om växt i Kalm m verkan m , s okratiutställning under april–augusti. edier och webbplats. okratistugan och i sam edverkade. Landshövdingen har bjudit lat externa aktörer för att skriva under dem 2030 – genom april m stad komm den ed andra aktörer. Tillsam nas län har en intern gande kunskap, ide och är nu en del av L ler inform e pandem ska sam a nkluderande arbetsgi edier. s i sam e, idrottsrörelsen, Rädda Barnen och Diskr dem rå Vi har även påbörjat n. sen stärkt arbetet m sam ns fram

okrati i vår verksam nd er i m so ed Halm et okrati

m verkan m

10 och länsstyrelserna nya metodstöd och kunskaps amh dem verkat och lyft frågor m för strategi arrangerade ans ks m er ta underlag till länets sam kritiskt tänkande. Kom ansbesök 9 och 12 t vid Länsstyrelsen Gävleborg internt. L okratin via sociala m a v ed idéburen sektor. Utvecklat form ed gott resultat. Identifierat utvecklingsb ik Arbetet i korthet Länsstyrelsen i Dalar dialogen kring dem av tre steg: grundläg vecklats sedan 2018 Årets process innehål gäller mål Vi har under pågåe inhäm plattform hållbarhet och Agend i syfte att bli en m norm webb och i sociala m Talm sam program Svenska kyrkan i Gävl året och Riksdagens dem Tillsam m m hetsplaneringen. Vi har stått värd för Dem aktörer, t.ex. regionen, m ol pågår till april 2022. statliga värdegrunde Internt har Länsstyrel och klarspråk. Vi har stugan i sam plakat” om också sam

stad ar

Ort Falun Visby Gävle Halm Jönköping Kalm

ar

Region Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jönköping Kalm

a d org d ng

ar

Länsstyrelser Länsstyrelsen Dalarn Länsstyrelsen Gotlan Länsstyrelsen Gävleb Länsstyrelsen Hallan Länsstyrelsen Jönköpi Länsstyrelsen Kalm

a - - - UCF. form m a en ra ja ternt till st värd , Sam erats för ärr gjort det för en stark en hel del m og t ett stort veckan i juni form d annat om pr in tyv okratin i länet bland annat

unerna satsade på att nå har sänts vid åtta m s län. Vi har under hösten

ed signeringen av Deklaration okrati genom llen” som ö. Invigning lockade rg, Linnéuniversitetet och M å tekniska universitet inneburit att vi haft fyra frukost kholm an, först under Järva et bidragit till att främ rtecknat Deklaration av kom Norrbotten och Sam r. Föreläsningar blan m änhet. De flesta aktiviteterna ägde dem

het. band okratiko verkan med andra aktörer, frä gjordes i deklarationen, såväl in pelvis Lule okratistug än och allm okratistugan där flera av de 27 okrati och där vi arbetar aktivt för att värna om vikten av klarspråk har även arrang m ot Dem ed exem gjorts i sam m i sitt arbete, utifrån att stora skillnader i uppväxt t i de ed 20-talet andra organisationer och set vi gjort ”Dem h vår verksam fördes i sam änsstyrelsen, Region Det har bland annat m m vår dem om att fortsätta arbeta för att stärka dem muner, Region Kronobe ga Råd för social hållbarh ot sina invånare. Flera na kommunikationsinsatser genomförts. Länsstyrelsen ans okratistugan centralt i Växj arbete okrati av Länsstyrelsen i Stoc hotar okrati oc okratisamtal om ed de åtaganden som ellan offentlig och idéburen sekto verkan inom UCF och Region Kronoberg har unde fört kunskapshöjande insatser om tiden.

fördes tillsamm hället identifierats. hället. aningar som under året gentem Linnéuniversitet har edare från alla kom er barn och unga sa m en stark dem m internt dem arbetat hårt för att ta em ber. Vid båda tillfällena har restriktioner gällande pandem ifrån de åtaganden s enom r. Därtill har exter öt n i Uppsala län avser ed m ut

samverkan m r. ans m externt till förtroendevalda, tjänstem tal om

sida. I oktober landade dem stärkt yndighet att stå värd för stugan. a varje dag kopplat till dem okratistugans besök i länet och genom okratistuga genom bland annat flernivåsam uner, Linnéuniversitetet, M Norrbotten. Under året undertecknade L else om at. Vi har även haft ett brett sam tt. Tillsamm andshövding deltog l personal som dem m dering med me har haft ett särskilt fokus på barn och un r till delaktighet i sam at oss till de som m externa sam en står sig stark även i fram L ed tem dem m nades Deklaration för tillsynsm ala län har arbetat ut nom fördes olika aktiviteter i enlighet m ed våra olika uppdrag. Ett m unerna har gjort insatser edarbetare. Vi har också okrati. Länsstyrelsen har g ett eget event under decem öjlighete fört fem tliga komm band m ar på olika sä unerna. Digital juni underteck okrati. Komm i sam m inarier där vi rikt okratin genom okratin på regional nivå. Länsstyrelse öjligt för oss so änniskor. Förutom Arbetet i korthet Vi och sam dem ungdom tillfällen och finns på vår hem m Vi arbetade sedan m Under året genom Länsstyrelsens egen rum kom och Rättighetscentru regional överenskom delaktighet och inklu Länsstyrelsen Skåne villkor och m sem punkterna berörde te värde i att lyfta både forskning och civilsa Den 9 2021 genom dem Länsstyrelsens m och sedan som om Länsstyrelsen i Upps för en stark dem externa seminarier och interna utbildninga i Uppsala län har ge dem och säkerställa att d

ö

alm Ort Växjö Luleå M Stockholm Uppsala

Region Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Uppsala

s län

erg ten olm a

Länsstyrelser Länsstyrelsen Kronob Länsstyrelsen Norrbot Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Stockh Länsstyrelsen Uppsal

- . t ed föra o- ot ang ed ett verkan ionella tugan sam arbete två gem tis regionalt r och, inte dem okrati. Tack et 2022 där am bete. d den vilket inoriteter, ta em verkan m sam 021 har in okra den nat m

uner, i kontakt m förs i De m okratistugan. Där it ör okratiprogram råd för m d f

arbetet har en fördjupad ot stugan, anordna okrati, ett arran talet. ed oss in i valår vär okrativeckan i länet, i sam inarier, aktivitete Stads tt ed dessa haft en givande och

änskliga rättigheter. Arbetet nde i Västerbotten. S lingen genom stå m har vi kom ingens integrationsrå rollen och lovade att genom kt och fördjupat sam . Under 2020 och 2 m a Dem råden av betydelse för ation för en stark dem shövding att vi skulle m att ta em mt anget kring Dem teborgs okratin. Det skapades ett ängd sem Stär ling för dem i, sa ansbesök och invigningen av dem ensam ordnande ot rasism rat okrati och ok rg och Gö yndigheter) och m em ed talam angelägna om står i vår Deklar ordnat Sam at d okratin. Bland annat lyftes nationella m rör dem m Götebo m et, koordinera ett regionalt dem t veckoarrangem es m ed den gem ategisk planering till handfast operativt ar skedde vid landshövd ndlar specifikt om sig den sam Sa paDirekt-kontor i en av länets kom tal om som v och m ycket av detta arbete tar vi m de vår dåvarande land å te

M lingen i 1, p a. m för sam 202 okratijubile okratifrågor ur olika perspektiv. Genom örsa m öte bestäm nätverket Västsverige m borg land. Veckan innehöll en stor m innesdag den 27 januari varje år. Sa a de tliga åtaganden iska f öte m ottagandet av, sam okratistugan och via övriga åtaganden enande tem en för deklarationen bland annat: – t olika aktörer och röster inbjuds att delta i sam ns m i G ör att fler ska få god kunskap om én. Invigning av Euro gt fokus på arbetet m nda aktörer i frågor som em uren sektor, näringsli m ivå och spänt över str vdingem lva undertecknandet åde internt och externt. nen inom

itt t at ram tet, Jud rna 1 la fört sam ed D ärksam ed fokus på dem inister. M öjligheter att delta aktivt i dem ed näm versi t Region Värm okrati so ed andra regionala aktörer. – talen. Demokratihösten avslutad m uner, idéb m R-daga

m verkan ytterligare och verka för t.ex. ett högt valdeltaga t M okratikomm ans ed dem orgs uni era ål att uppm uner sa öjligheter sam m

m rang rnorrland har verkat f besök av EU-m lt in i sam och regionalt m vidare tydliggjort vikten av forum e roll i arbetet m net (kom upa sam na deklarationen. Sjä Götaland har inom ästra Götalandsregio sam skt våld på Förintelse ed m botten har genom Ar land har under 202 m var digitalt deltog Peter Örn. Åtagandet ha verkan, m tad, Göteb . – ålgruppers olika m ation från dem ed ett förts till mer m ordnand ötet so tal lokalt aningar och m okratistärkande aktiviteter – b och politi ro

ed länets kom teborgs S ten anföll ite okratinätverk, m m verkan och dialog påbörjats m ars. I m m nor inst, sam ed åtagandena har ot nazism Arbetet i korthet Länsstyrelsen i Väste dem sprida inform sam synliggjordes m unga och äldre särski demokratiutställningar. Länsstyrelsen Värm verkan m m sam m kratin, utm Länsstyrelsen Väster vare vår sam hundratal aktörer i lä utvecklande sam vi hoppas kunna fördj har skett på lokal, regional och nationell n Efter att Peter Örn deltagit på ett Landshö stugan och underteck 19 aktiviteter och koordinera firandet i länet. Länsstyrelsen tog på en rad dem Länsstyrelsen Västra Göteborgs Stad och V satser genom m med Gö mi

eå

Ort Härnösand Karlstad Um Västerås Göteborg

anland land

Region Väster- norrland Värm Västerbotten Västm Västra Götaland

norrland botten anland land

Länsstyrelser Länsstyrelsen Väster Länsstyrelsen Värm Länsstyrelsen Väster Länsstyrelsen Västm Länsstyrelsen Västra Götaland

år r f t

fle ordnat tt ksdagens r a n rad olika unala h politiker, sam ter sam stugan

vi arbetar för fö ka okrati er ed besöket. inorite

ingen av Ri ed komm t: V at

band m fört våra åtaganden. om en en invign n g esök. Vi anordnade e gagerat både barn oc

pekt Under 2021 har å intervjuer m tide

annen i sam am ordnade äv fr m n i okrati och genom se där vi en

sa ve okratifrågan. Tyvärr fick dem

k ä ar yrelsen ed Bam

örste vice talm ationsinsatser i olika kanaler. Vi har även ed dem g st okratiarbetet. Vi har lyft nationella m si ans m unik

. Länsst

ed demokratistugan var på b

okratiutmaningar baserad p

fördes av f

l veckan fört komm

kännetecknas av öppenhet och res

til genom

okratiska systemet, arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för

om er Deklaration för en stark dem skolor tillsamm ven arbetat internt m

dem at som t genom

m kopplat m

det

tser a sa

talskli

föra en demokrativecka m in.

en rapport om lokala dem okratiprojekt i

tionsinsa uner och Regionen och stöttat i dem yndigheten har ä

okratitem m

edvetenhet om tt genom it fram om o län vill bidra till att demokratin står m unika ötland har skrivit und dem ch m v pandem

a

mm ed

ko

inarier m hällets roll o

ter och

okratin, och bidra till ett sam ivite okratiutställning och det studiebesök s

Arbetet i korthet Länsstyrelsen i Örebr en god kunskap och dem ovanstående genom akt dem Länsstyrelsen Österg Länsstyrelsen har tag folkvalda, vi har haft ett dem haft sem frågan bland länets k civilsam ställas in på grund a

Ort Örebro Linköping

Region Örebro Östergötland

ötland

Länsstyrelser Länsstyrelsen Örebro Länsstyrelsen Österg

a - -

- ed an em

ed gd mm

okratin ålen för att

, och T at rätten ställdhet er

rhållanden faran när era. m

sa på lång uppdrag att m ökat kun

m personer m en har skett vi skrivit

ndigheterna i om akt och in- jäm ererats i skapssa ålgrupper arskap och edielandskap.

agande i den ed m m

hävstång. okratikalender, laktighet ed utgångspunkt

arbetsfö ärksam lad kunskap finns

30 som r 8 De rbete, n 20 i dag. En kun

la in, bygga upp och sprida okratiska värdena och verka de rå till

en förbättrad folkhäl m rör a okrati under rubriken Dem n fördelning av m m om tillsammans med my t instruktionsbundna i särskilt uppm ål ldirektör en särskild dialog m a ska sprida kunskap att sam dhet, utvecklingen av förutsättningarna för fra rihet, ansvarigt utgiv

och rapporten har ref m sit

råde so in – Agenda ed s ställ st änskliga rättigheter m ang, bloggar och poddar so m m rör dem t och

het ska leda till att de nationella m rä ålo vi genomfört finns en dem ålet ”En jäm okratin. Vi har breddat våra yttrandef

m ot offentliganställda. Därtill har t, f pandem te ed relevanta aktörer. All sam

pel och lärdomar. t evenem yndigheten för press, radio och tv kom be edverkat vid Fogelstad Rösträttsfestival. 1900-tale

itiska okratin genom ar nen som so g och uppföljning för yndighetens genera på frågor som för levande histori i vårt arbete m iviteter som fört en förstudie om delaktighet och delt förts m och hat m tt öppet, innehållsrikt och ansvarsfullt m

mförde myndigheten dem tolerans och m m attityder till jäm t öka kunskapen om , ett quiz och en digital tidslinje. Spridning äm äl mokratiuppdraget har v ebatt har publicerats m edier, artiklar i tidskrifter, i nyhetsbrev, m t stärka dem e kh skap samt internationella utblickar. Myndigheten deltagit r under er ed

ol okrati, arknaden. M

lkhälsopol Sverige sam a f 30 geno lig 20 en för de okratin som rocesse

et fo ediem at d a yndighet och vår verksam ställdhetspolitiska delm inarier m st ötet för 2021 _Bortom ed att stärka ed dem

m nd ram et ge yndigheten har även m tiska p d ber 2021 inledde m fört insatser för at

r ino A bland annat film ör ed verksm erligt m rbete m en särskild satsning och innebär att Foru från och inom det jäm 2021. Den redovisar yndigheten har geno okra h dialoger har genom ed aktiviteter för at het på m tifrån vår vision om

cem DN-debatt och GP-d m n f de m em m och sem re et ja a tu m

yndighete et anhang utifrån vår expertroll – för att synliggöra de dem uk rb 2030 nät ars 2021. M ta i d inarier oc tal, kampanjer på sociala m tr m m

a yndigheten FD, har genom podd, fil ds ra ör igration till, tö ska frä

n f att visa på, och diskutera historiska exem m s ed att skapa förutsättningar i planerin

nas att den 9 Agenda som är grundstenar i såväl dem kunna del och sem at som ed me m yndighet och en kulturarvsm e at m ra rum 019 har m ar fortsatt även 2022 m lturpolitiken uppfylls. Inom rt av utvecklingen av ang. Debattartiklar i rönikor och ledare. M händelserikt år fyllt m orm s arbete. Vi har höjt vår röst avseende hot verkat i sam

rån 15 and m bank om ed rapport i m ångfald och tillgänglig et po ed rb er f no inarier, panelsam nden okratistärkande arbetet u

. I ttning att s a nades till regeringen januari en iljö språk och kultur i Sverige. Bland de utåtriktade akt

pelvis kan näm okratin m et sm edverkan i f

och chef et gh webbsem m di rb för levande historia arbetar kontinu

okratin urholkas genom tionsnedsä FD:s webbplats och presenteras geno yn legor h a digital kunskaps 2021 har varit ett

yndigheten för delaktighet, M Arbetet i korthet I m folkhälsa har vi arbet sikt. Exem kol oc styrgruppen för GD-fo Forum vara ett nationellt forum i Förintelsen. Sedan 2 och du. Satsningen h dem Isof är både en språk språkpolitiken och ku till språk och kultur, som kunskap om en skapen om språket, föreningslivet och rösträtten i relation till demokratin. En uppföljningsrap flytande” läm i politik och förvaltning i Sverige, jämställt aktivt medborgar i ett tjugotal evenem nyhetsrapportering, k lokala dem M funk ställning har tagits fram på M genom År genom granskningsnäm blogginlägg och m för yttrandefrihet, m fortsätta det dem

Ort Solna Stockholm Uppsala Göteborg Sundbyberg Stockholm

Götaland

Region Stockholm Stockholm Uppsala Västra Stockholm Stockholm

yndigheten ts

innen he

för levande lld

folkm stä yndigheter m yndigheten yndigheten för yndigheten för press, M Folkhälsom Forum historia Institutet för språk och Jä m M delaktighet M radio och tv

- 1

ed i

okrati -

m er av o m

entor a synergi 2020–202

för ett at och h sprida r prioriterade ed dem Riksarkivets ilm m funden. hov och startar gsresultat att ilka nås via sf en anum

ion ed Uppsala när Sverige blev at ram ed andra aktörer för har ordn aterial rörande den m , testa oc or TM nf M okrati100, v

verkar m an vidareutvecklas av inarier och fördjupande n i syftar till att skap okratiuppdraget. Arbetet m e

talet. om ed Dem sem ch ingar för att arbeta m ig. cerats i Nationella Arkivdata etinget har haft under varit av digital karaktär, utom ra fysiska träffar och workshops. stöd till författandet av den o och givit ut ett tem r att ta fram sig på forskarnas be

fö av t” at ed fyra avsnitt om ed dem m he fund. Ett ledarskaps- och Sam

tig står långt ifrån delaktighet ä an. Dessa tem arbete m ät t en forskningsrapport m

unikationskanaler. Inom yndigheten sam pel i for m okratitem okratiska sam anfattningar av viktiga forsknin ent och visst lig r ställdhet och ledarskap i trossam sk m

edverkar i ”Kartläggning av m öjligt att genom plem än förts sam sidor som syftar till att rusta läsare i behov av

sina kom från olika sam rör jä ial och lärarhandledn orskningsprocessen s er samm v m kom

om h 8 i det dem m blicerat en serie m n m m er. Processen grundar förslag på tem

t i å e okratin. Unga som ater ang. Vi m p in och de flesta insatser har

öjligheter att tillgodogöra sig läsning i livets olika situationer

bassadörer etodm ål att utgå ifrån i arbetet m

a under året. entet våren 2022.

ed sju kommuner och en region fö enterat Polarf ed det regeringsuppdrag som

funden har gen m

plem

R-dagarna, sam okratiam hällsaktörer. at för Arkivens dag i år var ”Röster i arkiven” och på flera av

elser im politiska rösträtt har digitiserats och publi k. Riksarkivet har pu -institutioner”. betet m

M m dan ”alla väljare” oc m klat flera m hället arbetar fram am m M del av pandem ationen blev även ett – Nio perspektiv mokratitem vill starta förening eller själva organisera s

de trossam okrati och religionsfrihet, till exem

ed de ent i ar

ed 73 ålgrupper och deras m m

m ja ungas delaktighet i dem rådet Politi

edier har givit ut Lättlästa böcker på dem yndigheten har även inlett ett projekt där m ellan forskare och forskargrupp ple

:s lingar för kvinnors rösträtt har digitiserats i sam ed ett par konkreta delm

kvinnors erfarenheter av frågor so TM nas in till Kulturdepartem

inarier m nesom

verkanspartner på fördes fysiska och digitala evenem

kilt fokus på dem nen ”Religionsfrihet am läsliv. M tt de i högre utsträckning ska kunna delta ariatet har under året arbeten m tsfattare och andra s ninsam äm 921 i Arkivpodden. Te it ett kom vis påverkats en hel å restriktionerna delvis hävdes och det ble pföljningen av deklar

s betade SST m

driver löpande även si

TM skulle läm

för kvinnliga ledare inom etoder för att främ t en handbok för ungas om -up-process där forskarsam ar givet

la kunskap kring M hetsorter genom

okratiskt 1918–1 änna och lika rösträtten i svenska AB

yndigheten för tillgängliga m yndighetens tidning UCF har tecknat långsiktiga överenskom ed en bottom Arbetet i korthet SST har haft ett särs dialoger, i publikatio religionsfrihet, som regeringsuppdrag ar skapsprogram universitet presenterats om M m att sam och skeenden. M lättläst svenska så a deltagit på flera olika sem M verktyg och m i arbetet. Parallellt med detta har vi utvec i skolorna sam Polarforskningssekret effekter och nya sam m forskare, sekretariatet och andra aktörer. Under processen kom presenteras för beslu Arkivet efter Landsföreningen för kvinnans basen, NAD. Två nam Digitala forskarsalen, dem verksam allm Deklarationen har var och har ytterligare bidragit m åtagandena h slutet av uppdraget d Deklarationen och up slutrapport som

a m

lmö

Ort Brom Ma Växjö Luleå Kiruna

) Stockholm

Region Stockholm Skåne Kronoberg Norrbotten Stockholm Norrbotten

or

åg

edier sfr fund ch lle

o s- hä

om am

ls etinget

yndigheten för stöd yndigheten för yndigheten för gd vi

yndigheter

M M till Trossam M tillgängliga m M un ci Polarforsknings- sekretariatet Riksarkivet Sam

panj -

kam okrati ation via okrati aningar för m erar skolans pper i tställningen bl.a. öka ratistärkande liga värde r dem sen deltog ensam internt på utländska ok uner och att m inistrationen och ed inform

hällsgru ot internationella på olika sätt berör okrati till arbetar fö okratiska utveckling lyfts useets utställning Bögar, dem fört den nationella konferens okrati genom öjligheter och utm olika sam useerna har i utställningar och erial som bjudna gäster diskut syn hos valadm stitutet har i en gem ans dem om la landet. Vandringsu dem t särskilt lyfta dem en utbildat i den stat en om ktörer som e på att nå ut m ta m at ghet har vi fokuserat munikation m t at Hallwylska m yndi okratiåtagande. I konferen lat m

unikation för att lyf m

ilstolpar i skol het lyft frågor statlig m inistrationen (länsstyrelser, kom okratin.

dem och Skolforskningsin visningar har nått he ar som erella kom globala förändringsa aterial, Vidare har vi genom n plattform ja okratilektioner sam valadm yndigheterna sam ationskunnighet. Vi har äv vi tog upp i vårt dem år. Syftet är att skapa sam useiverksam ationskunnighet i digital kom yndigheten kan bli ännu bättr inistrationen. kan hjälpa lärare att utveckla undervisning kring de er att vi h yndigheten arginaliserade grupper som

okratin 100 bassadörer, dem edier har betydelsefulla m innehåller också tre podcastavsnitt där in rivning. Digitala skol vi bedöm hos valadm nsatser för att främ gogiska m kolverket.se har m vittnen, har varit på två nya orter i Sverige. M en även m Vi har även fortsatt att stärka vår interna m am n har berättelser från en ny webbplats för dem onferensen skapade e edarbetarna. media- och inform ade fysisk och digital m edia- och inform en plan för hur m m anställning som panjen okrati m m unikationsi unikatione m m ärksam av de upptakt inför valen 2022 som webbplats på S unikation. okratisk historiesk okratiuppdrag so m förintelsens sista e i kom ktionen, Specialpeda g. useer har genom em om nnorna i historien, m början av 1900-talet. tigheten bland m t i form tern utbildning om hetskom ch uppm mokratiåret. I sociala m ensam under 2021 utvecklat nd er d kvi okrati är en central del. SI har stärkt den gen an o yndig at de ories, m okratiska uppdrag. Kam förande och för ökad kunskap em inistrationen som yndigheter) i syfte att öka tillgången till utbildningsm lyft fram osexualitet i tagande av en forskningssam ärksam och på en gem yndigheten har okratiska uppdra hom ålgrupper. Vi har också satsat på m ålgrupper. I m Arbetet i korthet Fram uppdraget. Deltaga Skolverket, Skolinspe uppm fram skolans dem dem Statens historiska m historien för en m Speaking m program om öppenheten och delak Utöver det generella dem utbildning och extern arbete i vår externa kom SI har anordnat en in grunden, där dem m m särskilt lyfts. Vi har också tagit fram våra digitala kanaler. Valm utlandsm för valadm Riksdagens talm ytterst bidra till kvalitet vid valen 2022. K valets genom

,

a a ln ln Ort Solna So Stockholm Botkyrka Håbo Stockholm Stockholm So

Region Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

tet

edieråd

yndigheten

yndigheter useer M Skolforskningsinstitu Skolverket Statens Historiska M Statens m Svenska institutet Valm

- o- - - - - hälle slag. t ed. för

regionala ed bud att alla ed till tform edalsveckan. Källkritikbyrån iala medier. ror på eller vem gor sam nde Peter Örn knadsåtgärder. ring sam nriktning dem tor spridning gt genom att ta m okratifrågor och å ut m 022. Externa ed an eller varför ar ycket. Vi har haft lse och personal ar är 25 okratiska före an t edier. Den verkliga ed i m

gång. arbete m att vara nyfiken på edlemm har för avsikt att starta t arbetsm ar län itténs ordföra pel Stora Sociala Företags ar. För styre m era under år 2 indre än en m m ande insatser k inarier har fått s okrati” under Alm m Kalm ening får ett tydli er ifrån, vem m a m ar län har verkat för att sprida in att genom arbetarna i dessa frå i rådgivarens arbete diskt i sociala m ge vars m h kom operativa och dem tsfattandet lika m sem dem ed edlem med inriktning på att n arnas m

an komm ed m het,

1 och en specialtidning för skolor m panion Sveri skrev under deklarationen. Detta skedde på panion Kalm edlemm ed barn om bition och Respekt. Vi värnar alltid om verkansplattform råden. se nr am ötena. till personer och grupper som okratiska frågorna ännu m prata m oavsett var m ågor är ett tydligt recept på fram er. Vi har synts spora m vår verksam att synliggöra den ko et tagits ett beslut i Regionfullmäktige om en regional tor. Coom Det ingår bland annat mar har vi coachat tre organisationer i dem re i Sam het att ha Coom edarbetare närvarande oc lyft vårt arbete i Bamsetidningen och i våra soc att arbeta aktivt m an. edlem nsdagarna för att bidra till att skapa en större plat tidigt har vi också gjort återkom er utsatta om an inte skadar någon. Vi vet välfärdssektorn, bostadsförsörjning sam ang och offentliga aktiviteter, till exem inariet ”Att hällsorganisation som ed deltaga ryktesspridning, källkritik och valfusk i sam jukhet, Kunskap, Am öjlighet att äga och påverka beslu ed en funktionsnedsättning. Dessa

ed Friham okratiska processer där m ed cirka 100 m de vi sem nen som . Vi förstår inte varför en kvinna skulle tjän gsledare där dessa fr Bland våra m tre större verksam niserade och fysiska m onen satsat extra på för evenem av stadens m inarier m uren och offentlig sek ma i början av året – B a sker inom m soner m lyder: Ödm okratifrågor i styrelse, anställda och hos m ot andra. Respektera alla an är så länge m arbete m har dem

okratite okratifrågorna på agend ber 2019, ellan idéb konferens. m hället för per

ed dem novem else ensam m

ar m en värdegrund som årt perspektiv och förståelse. Genom läsningar inför företa em arbeta vidare. Det är en har skett i de orga r 19 in utbröt i början av 2020 fick vi ställa om sk organisering. Dett panion Göteborgsregi skilt fokus på varje individs m aft ett nära sam g att nå ut till beslutsfattare. Sam ordnat två frukostse et i sam för Samverkansplattform Kalmar län har d om tiva företag som dning. I juni arrangera se upp högaktuella äm ot sig själva och m ar län är stolta för vårt bidrag att lyfta de dem men okrati ed sär panion Sverige var den första civilsam koopera

dem en, m okratiskt entreprenörskap i några ber tog Bam panion har vi ständigt dem ett flertal före panion finns i hela landet för att ge kostnadsfri rådgivning panion Kalm ation om okratiska företag, kooperativ. Vi är organiserade genom gäst. Då pandem okrati och kringliggande frågor i fokus an älskar. Det har varit i vårat DNA länge an inte ska bli respekterad för den m Arbetet i korthet Vi släppte två tidning hörande lärarhandle I novem i tidningen ”Bamse kul att lära – sant eller falskt”. Vi har Vi på Björn Axén har ska vara lyhörda m m m varandra breddar vi v genom I Coom Under året har vi fokuserat extra på dem har det skett vid en g hur de praktiska kan och bestående insats Coom dem kontor. Coom våra utvecklingsdaga som skapet om Under 2021 har Coom tagsform dem dagen. Vi har också h boende i hela Götebor och dem Coom åtaganden; vi har an krati och tillgängligh medialt. Inom ra strategi, en Överensk form

,

ar

Ort Solna Stockholm Göteborg Trollhättan Stockholm Göteborg Kalm

,

ar

Region Stockholm Stockholm Västra Götaland Västra Götaland Stockholm Västra Götaland Kalm

ar

EK

se Förlaget AB panion panion Sverige panion Göteborg panion Kalm

Företag Bam Björn Axén AB Coom Fyrbodal Coom Coom Coom

- - ation ed an. Bland okratin för ställdhet i ot

in. roendevalda enen. Pro tem ag för hela em da, säg att vi tioner och aler bildat ia ordet. nsten för fler, arbete. a dem ocracy, en ad fört ad edverkade genom okratibegreppet. till

okratiska En tem aterial och inform m pelvis tog vi em okratiska processen och idningar ed dem utbildningsinsatser, konsult sinflytande. hällets alla sektorer. uppsökande publik personal. Att inte t tt någon är annorlun den dem våra t lla och internationella kooperativa onellt och globalt. 021. Exem erat Future of dem m illgång till nationalsc tal m illgängliggöra scenko ing på ForshagaAk utgår från dem e, att stärka organisa nom t verkat för bättre förutsättningar för

nd edlem rör llet i har t år. Åtaganden: 1. sam

har vi tagit fram or debattartiklar och via andra kan m arbinah, Regeringskansliet, m ledare från sa av innehå 00 aten fortsatt att t okratin 100 råden. Vidare har insatser gjort för ökad jäm r del 1 aten Play och genom hälle. Vi gör detta ge om oendeposter i natione ska näringslivet, nati r. Vi har också arrang de m npassad yrkesutbildn ed vårt huvudåtaga kod för föreningsstyrning för att ytterligare öka m la arrangerat skilda sam försvarare av demokratiska värden och det fr arknaden och kring m en sto m okrati. Genom okrati inarie okratin skakar, förintelsens drivkrafter och hur vi tar hand om sa nasieskola för såväl elever som änheten att delta. tta är om

erat och utbildat i frågor som öjligheterna för stäm okratistärkande insatser under 2 i s bassadör Rosaline M skap och förtr rat heten i stort. sina funktionsvariationer ”Säg inte a okratisk och hållbar boendeform ok ingar. De rör det dem edborgarrättsrörelsen till vilka som edlem em änder när dem okrati. Vidare har Dram digitala scenen Dra okratiam för alla årskurser, värdegrundsfrågor som ortsatt att arbeta m ati och ett öppet sam uder in allm av en stark dem dem verkat m rån vår uppdaterade flera olika sem d m ar om ygghet i våra bostads m h at okr ar vi inform fören ch in f o okrati” på en gym ik rätts syrat verksam aten har under hösten 2021 in har på ekn Stärka elevrådet 3. Ny individa n t elever berätt la el pelvis vad som det vi byggt upp i Sverige och att fira dem öjligheter att komma in på bostadsm på bostads xem astrof. Dram m ch personal, där dem webbinarier där vi bj larationen och värdet rättens fördelar som När pandem fortsatt driva frågor som et m n Öva- och skapa de där fem har under pandem tt ar diskuterat allt från m att vidareutveckla den ars m ni om Livskunskap på schem enskap, integration och tr t sedan HSB bildades, h ss at dek ushåll. m yngdpunkt rän sh g

med t em en Science Park har drivit en rad olika dem s i

edvetandegöra begreppet ”dem ärksam g, edl arnas insyn och transparens. Genom en in m okratistugan i oktober, och ordnade då er okratitanken har också genom Föreläsningsserie yr h m nf

Arbetet i korthet Som konstnärlig institution är Dramaten en viktig aktör och Repertoaren 2021 h duktionerna belyser e varandra efter en kat annat workshopserie bland annat gen Att m given, att vara rädd o skolan, både elever o en föreläsning om demokrati. 2. 4. alla är olika”. 5. Vi på Hantera Agera individer viktiga för en fungerande dem stöd och kostnadsfria Uppm opinion kring bostads ökad social gem styrelser, ungdom Under året, sam st oc för att stödja föreningarna. Vi arbetar utif lem organisationer har vi Lindholm Dem ko Dem

Ort Forshaga Stockholm Göteborg Stockholm Göteborg

Stockholm

land

Region Stockholm Värm Stockholm Västra Götaland Stockholm Västra Götaland

in

em

ad Ak en Science

ga aten ha rs Företag Dram Fo Hantera Agera HSB Göteborg HSB Riksförbund Lindholm Park AB

s-

- edlem

skap och inister Hans minarier med ed ansvar för es Inter edlem se ark m okratiska näringslivet. okratiska styrningen. okratiutveckling. Vi har öte om kooperation och ed Olof Palm

erige, både historiskt och i nutid. ör förtroendevalda i våra m okrati en hygienfaktor och en eltog lyssna till EU-m och Eva Nordm us på dem ag, ett m d ars 2022 arrangeras 14 ed fok sföret har fokus på dem arbetar vi även m edlem okratifokus f

t världen, är dem nasielever som inistern. Fokus var på Sveriges EU-m ed dem ratins utveckling i Sv i våra m ar och kunder, och utgör det dem sam ok

edverka. Där sam edlemm fört flera aktiviteter m ässan som arrangeras i m inistrarna Jeanette Gustafsson t utbildningar m

a frågor i chatten till m er. central roll för dem för ledande personer rn sam en kod för kooperativa företag, som Kvalitetsm

okrati arrangerades digitalt fick gym dem ed tusentals anställda i Sverige änskliga rättigheter. M edborgare. På öjlighet att ställ m ställdhet är båda inbjudna att m paraplyorganisation har genom tid 2020 som g ett flertal seminari sesidiga företagen ägs av sina m en m som m om édialog om d-nätverk och Peter Ö eration har tagit fram rdag. am sesidiga företag har en okrati och m

ed vårt v

det påverkar oss okrati respektive jäm okrati m Arbetet i korthet Under Kunskap & Fr Dahlgren. De hade äv hur inriktning på dem dem nationella Center krin Kooperativa och öm De kooperativa och ö Svensk Kooperation s bl.a. arrangerat en id dem företag. Svensk Koop För oss, i vårt dagliga arbete m naturlig del av vår va

Ort Göteborg Stockholm Stockholm

Region Västra Götaland Stockholm Stockholm

AB ässan

Företag Svenska M Svensk Kooperation Xzakt Kundrelation

- - ot an - edie

- t arbeta ässan m ed sex m ed m m

e sa en dessvärre en intern at

i d n föreläsning om stidning. ed den arabisk- i har tagit em or har lyfts i SJF:s bete m handbok för okratiska forum ägledare fort-

kling och ut m påverka politiska m s situation. nnat införts nya m ga m apporter under h elever. ar ar

t h edle inarier på Bokm okratitem he rater

arbete lig okratifråg nt at i flera r

fie t i vår m issvar. I sam änniskors rätt att göra sin röst okratins utvec ett sam sina kam okratin sker genom gs lin ang. Dem ärksamm

nat har vi anordnat e dem enom aler i januari 2022. V okratin. Under 100-årsjubileet har SJF m alla m äm m ”Överleva deadline – tion, internationellt arbete sam m a dem förbundet i dem kning bland lärare oc

tta om fr

änhet, publicerat ett 50-tal debattartiklar ch tal o yrkesetik. unika okrati, o att se konsekvenser av och m m is nat ett 40-tal rem ska bidra till att skapa nya de dem 2020 och följdes upp av sem ras edier, nyhetsbrev sam okratiska uppdrag. Det har bland a okratins utveckling hos barn och un ot ed situationen.

ässan 2021 deltog e m de resultat. Bland an Örn för ett sam resenteras i våra kan ta m det arbetar aktivt. Artiklar har publicerats i Dagens ” utkom frågor om et isktalande i Sverige g exil och haft flera utåtriktade aktiviteter bland våra för där hen har fått berä föreläsningar om km aserat på en undersö

p akthavare och allm rb A gar g. ed lycka ed m okratiutveckling, kom nya stadgar som

lever i ing 25 a till rät rin m kr

föra skolans dem ed öppenhet och respekt. Lärare och studie- och yrkesv ne

en del i vår utbildning om avdelnin imi anget i våra sociala m ar so issinstans har SJF inläm kr okratiquiz som m tal m

unikation till arab fört om is re öjligheten att lyfta åtaganden m éns ordförande Peter m yanm m ar lägger grunden för dem nte tillräckliga, vilket Lärarförbundet upp för att komm edalen 2021. På Bo a d m k i kontakter m nom ed intern dem nna genom t beslutats om rbetet. Insatser för att utveckla den intern m

itt rk m ve engagem okratiarbetet i skolan” b nat m än i våra 34 ot edlemm okratia edia. Boken ”Likvärdig skola

m tt budsm

ed riktad ko nden har ge edvetenhet, sam r a fört ett flertal pis. Vi gör ett dem ed dem ä edier. SJF har deltagit i ett 100-tal föreläsningar och evene öjligheter att ku et .

ötet 2022. Det fristående yrkesetiska rå t d panj m hot och hat genomförts. Yttrandefrihetsgruppen har nytryckt

fram genom aktivt pratat om ter och rättigheter ingår som m n Alkom tällda om etsm agit sig att arbeta m i organisationen sam arförbundets m ares förutsättningar i ap och m sm ”Så fungerar dem tig munikationskanaler. So ik v ur öjlighe

h m t ytterligare i april 2021 och i Al ikerförbundet SSR har välkom o

att stärka journalisters yrkesroll och arbetsvillkor bidrar SJF till att stärka dem edverkat i nyh ch o okratins m t m panjer och kom hälle, Skolvärlden och andra m inarier varav ett rd aningar. Akavia har Arbetet i korthet Akadem hö hangen särskilt lyfts Akavia har under året kvinnlig rösträtt och haft besök av kom m Dem beslut. Vi har haft ka talande nyhetskanale ett besök från facklig industriledare från M troendevalda och ans Genom lyft vikten av fri och oberoende journalisti sam kam forskare har studier om journalister”. Yrkesetiska näm Lärarförbundet har åt för att förbättra lärares m och fler dialogarenor i organisationen. Lär är lärares och skolled året. Det krävs stora satsningar på skolan LR står för god kunsk sätter sin viktiga funktion m utredning till förbund Sam 2020 sam sem

Ort Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Region Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

d

ikerförbundet SSR

etall

Fackförbun Akadem Akavia IF M Journalistförbundet Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund

- h r en o- -

era et

ed. lud arb are, am m ink s atz Nilsson

okratiska idén t ett fortsatt ökad trans hälle. Vi har lla sida. Vision har grund av fakta so am elst utöka dem m am rn, hur ser utveck är fackets roll? ng ne versitetslärares niversitetslärares nde M våra förbunds nom

dem dri tio annen. Dom na rör

er okratin, stöttning av lagän nt Värna u

okratiskt s en

m i

no ot skolledare s till råden som få Ge

tt iktat m p i ett dem okrati är tjänstem et. • rna forskares och uni yndigheter. • gar. Förbundsordföra en också förslag för stärkt yttrande- oc

ediekanaler och på vår he okratiska arbetssätt, ge för a ilt okratirelaterade frågor.

rsk

sä ännens ställning, förslag för att stoppa hot, hat och

hälle där debatt och beslut vilar på en och et Arbeta för att vä okratin? Hur kan vi stärka den? Och vad okratin i sociala medier. Allt detta har vi arbetet m rih ståndpunkter på flera om och vikten av kunska em ratin. n. • ganisationer för att stärka elevdem ån sexuella kränknin gor och att lyfta att vi behöver värna och h k f ok is okrati.

okrati em

ed lärosäten och berörda m ot kränkningar, våld och hot r m en viktig pelare i svensk dem ed elevor okratifrå akad ot universitetslärare i Turkiet. de

rka

tal om stä tt skolans viktiga roll för att vinna varje ny generation för den arbeten m again – hur får vi ett sam garanter för dem ra våra insatser för dem m sarbete för att ta fram stärka de offentliga tjänstem r. Detta har vi gjort via våra sociala m ensgrupp för dem arna i den svenska d a tetslärares och forskares individuella frih tat gentem om för att stärka public service oberoende, m än En dold, m ör

ed att lyfta dem e f unice

panjer och dialog m bet m pel är sa en refer okratin – bäst i världen eller i kris? Utifrån vad vi sett i Polen och Unge

nsar Kom

Backa-initiativet för en skola fri fr edundertecknare till ett antal debattinlägg i dem okratiarbete, där vi arbetar för att utveckla vårt dem än fungerar som rka

ationskam t genom ake kunskap great okratins tjänstem påve t ytterligare förslag judit in till en serie sam . M svenska dem ilka är de svaga länk betydelsens universi efrihet. • r vi bland annat arbe bund har lyft frågan efrihetsrelaterade frågor, arbete m varit m åde förslag kring att ernt och externt m ernt dem sam iva anhang. Exem ation om n inform m De ot dem Dr

t: • 021 ha

at änskliga och fackliga rättighete

ar i yttrand ar. Det rör b oss

Hot och hat m tog ånga olika sam å edlemm edlemm Arbetet i korthet Saco har under året b haft tre seminarier: 1 och kunskap? 2. lingen ut i Sverige? V 3. forskare och statstjänstem Vi utbildningens frihet i att stärka demokrati och akademisk frihet i Europa och i världe upphovsrätt genom och forskares yttrand Under 2020–2 Sveriges Skolledarför i m m spridande av inform har såväl skrivit, som Vi har bedrivit ett internt policy-utveckling m våld i arbetslivet, sam föreningsfrihet. Vision har arbetat int kratiska, m också ett levande int parens och inflytande

Ort Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Region Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

bund ral-

ikers

d

ännens cent

forskare (Sulf)

Fackförbun Sveriges akadem centralorganisation (Saco) Sveriges universitetslärare och Sveriges Skolledarför Tjänstem organisation (TCO) Vision

t m fört - sa - unerm på olika lands ärk verkan

and annat de under kom gitala före a revideras . Regionen n genom sam för alla. pshöjande våra projekt Värm ngen är att ed muner och ni an som

in har kraftigt äktige har under kom hällesaktörer, förts i okratin uppm verkan m barnrätt, funktionsrätt,

at prioriterats i lands 16 hället. Bedöm ar län en kunska öjlighet att prata svenska onstyrelsens ordföran öping. Dem okratin och dess sårbarhet hos éer i sam m också genom syrat hela verksamheten under ch tillit, med flera. Di Örn. Regionfullm en ingår. Strategin sk okrativeckan bestod bl m er gjordes på Region råden som ed Värm m änheten. m o genom ed det tem kommuner i Norrbotten fått medel för att

ed aktiviteter på att tas fram ans änskliga rättigheter på tem edverkan. Slutligen har Regione okratiska sam m

äktiges ledamöter, civilsam år som syra regionens arbete. Pandem

ed Länsstyrelsen Kalm edborgarveckan har att projekt m roll för demokrati o föreläsning av Peter lingsplan m ör brukarm te hösten 2021. Dem rtal digitala språkcaf av e-tjänster och ökad digital delaktighet ati 100 okrati och m ts genom tade sig till allm onfullm e m nar stod i fokus. edvetenheten kring de ed aktiviteter inom okr unerna där 7 av 14 hälle era. it att odell f arbet m m m heter och i länet arrangerades. Insats a och rik fört ett fle okrativecka tillsam ed m ades dem aår Dem tland Härjedalens övriga åtagand var välbesökt fanns på plats i Jönk

för nyanlända att träffa andra och få land bidrog m förts har ökat m ar län i sam öjlighet ny m okratitem okratin – värd att värna varje dag”. Regi ja ökad användning ärksamm ationen hölls en gäst och genom lm tsgruppen sverigefin ft ett tem delse runt om s bussar, m gre grad kom m m o av bland annat regi llets och kulturens roll i det dem nom m jandeverksam 2021 en dem pm Värm Ka hä ge ed världscupen i skidskyt ed dem ber m inorite

okratistugan som hället. Aktiviteter kopplat till eM fört en satsning på kom

anföll okratins bety

ed syftet att frä förde i septem dem förandeplaner. edel för att utreda samm m okratistrategi där Region Jäm eriod. Kopplad till strategin håller en hand paneldebatter m erade vi extra på ”De yrelse. Dem and annat civilsam ch aktiviteter som r under 2021 initierat venska sam anordnade Region ion Norrbotten har ha även genom om inoriteter där m land. Under veckan up bl ed syftet att skapa ett forum tal om

det s aåret. andatp projektm okratideklarationen i närvar ed undertecknandet av deklar 45 fokus ar län ha ber 2021 land gen

er om konto, Facebook och på regionen okrativecka som nationella m ed tem band m uner och länsst ades genom ansökt om m m om gång per m föreläsningar och externa insatser o ed länets folkbibliotek m Arbetet i korthet Arbetet har bedrivits kontinuerligt och i hö begränsat vissa geno I sam 2021 antagit en dem en har en dem av Under vecka tecknade Dem kom sam de länets invånare. Region Kalm nas folkbibliotek m lära sig m m Under novem dag Kulturenheten på Reg året, det gäller våra institutioner och främ bidrag. Regionen har jobba m Region Värm Länsstyrelsen Värm sätt rör och berör länets invånare. Region kultur, jämställdhet, mänskliga rättigheter, miljö, civilsa läsningar och sam instagram

stad ar

Ort Halm Östersund Jönköping Kalm Luleå Karlstad

ar land tland-

Region Halland Jäm Härjedalen Jönköping Kalm Norrbotten Värm

ar land tland-

Regioner Region Halland Region Jäm Härjedalen Region Jönköping Region Kalm Region Norrbotten Region Värm

- - - äk rkat an ve edier. vägen m okrati, okrati änskliga m ska m sociala em g om Rädda Barnen het och tställning. egion en sjösattes om mokratiåret och Parker ed llet – sa föra ed folkoch Västm m hä at de m okratiu ärksammande av m ans ans m useum ades vid regionfullm m

m vila sa och genom anhållning och dem t uppm m ärksam

ål där tillit, trygg et ci

av tidskriften Spanin ärksam tsm sam ksdagens dem h universitetet. v gåvobok till alla nyfödda barn okratin! under 2021. D nds läns m an sam att arbeta för att stärka demokratin ete tillsamm onen har arbetat gen er ot rasism heten tillsam ed projektbidrag från R den egna organisation m m anla ioner i d

år uppm anum ationskunnigheten och publicisti ötet. organisat inoriteter ino okratinätverk har uppm verkan_arbetar för att initiera och etablera en form av riksdagens talm stingsm olika gins inriktning social em ed de regionala nivåerna av Folkets Hus ställningen Fira dem der 2022. Västm fattande tem sregionen åtagit sig at ett utvecklingsarb antagit nya hållbarhe och inform m am lla m började distribution a a biblioteksverksam

okrati ans 50-tal edie- m annens besök för att öppna ri okrati i s natione dem ett okratin i ut än och lika rösträtt 100 ed m

råd ade dem m eborgs stad för att driva Västsverige m in har delar av arbetet senarelagts. Regi efrihetens gränser un ektiv. Allm äsning om har Västra Götaland land annat: – påbörj i Västra Götaland – ör att stärka m ltur och dem första kvinna in i land rsa m uner, länsstyrelse, frivilligorganisationer oc ed att vice talm m t tvä m arbetsorgan tillsam ärksamm innesförening gav ut ett om ed förel band m okrati. Bygdegårdsdistriktet i Östergötland har m ed ko ber m edia, internt och externt. Länets d uppm dec – arbetat f projektet _Ku edarbetare. Region Östergötland på anländskt persp arrangera okratidag producerade den regional ed barn och unga novem verkan m inom useum nd och Fornm ästm 1919 valdes in som kratideklarationen så n 6–7 arbetet till den regionala utvecklingsstrate nnat i sam s dem pratar dem tt regionalt sam ardialog. Pga. pande g för m ed utställningen Yttrand mo m råden. Under 2021 har vi b t delmål – edborg anträde 16 är et m bygdsförbu m ar och egna nyhetsm okrati ur ett v anlands läns m tighet at fortsatte t Våra Gårdar som flera sätt, bland a intern e-utbildnin ed Länsstyrelsen Västra Götaland och Göt Arbetet i korthet Västm tem lands Hem till dem tiges sam Signe Lagerqvist som Inom ramen för De utifrån olika om för att stärka dialogen m delak m rättighetsdagarna de Tanken var att knyta t.ex. genom plattform på Arbetet har skett i sam Inför Götabiblioteken biblioteken podden Vi Östergötland bildat e sam för ett regionalt samarbete. För att höja kunskapen om en i Östergötland.

Ort Västerås Göteborg Örebro Linköping

anland

Region Västm Västra Götaland Örebro Östergötland

nd

anland

Regioner Region Västm Region Västra Götala Region Örebro län Region Östergötland

a m o- okrati te ed tal verktyg.

dem änniskor ialogforum n pratat undet Vuxenm ernationella å vi vidgade bar m ngerat flera atisam der 2022. annars örda. Vi har året skapat hetsutvecklare

okr reningsliv och ation om tal un

i stad. Vi har särskilt 37 då Int okratifrågor som

pelvis ”Från utsatt till hällets digitala tjänster. okratin”. Navet i arbetet okratin. Vi har också, att lyfta det lokala okrati, fö ed folkbildningen som okratin hotad samt genom okrati fungerar och är upp ed titeln Dem okratisam

ll att stärka demokratin. för dem dem i m em m ande insatser ger vi såväl som ra på vecka ret då vi redan nu job till att stärka och utveckla dem stärkande. Studieförb r deklarationen, arra ckla dem ch göra sina röster h okratin” använts. begriplig inform ed olika dem medarbetare/verksam okrat änheten. NBV har under fem oderatorledda ideologiska d okrati arna fö fick plats under en vecka s bidrar ed funktionsvariationer som dem hur vår d okratiprojekt, exem dem hällets grund genom ram

okratistugan i Östersund. Vi har äve mitté om het som ation om a, stärka och utve er i en samtalsserie m hälle, på landsbygd antologin Va?! Är dem m driver dem kbildning kan bidra ti rm . Vi planerar m vi Dem h personer m fått lära sig att använda sam a bildningsinsatser o ag röstar! – för dem civilsam m er behöver enkel och t fokus ligger på valå viteter som ilm

ellertid, inom hur fol okratikom annar ärksam okratisatsning ”Jag röstar! – vill ell

okratin. Vi aterialet ”J studiecirklar och andra folkbild okrati. Vi siktade på att fokuse änhetens kunskaper om aningar genom

öjlighet att påverka sina egna liv o ed lättläst info

ja dem ålgrupperna har okratiföreläsningar öppna för allm

nformation om par lokala och digital n folkbildningens och an. Genom irkel m . ka funktionsvarianter Vad vi gjort hittills: internt fört dialog m är veckan bem alands län har em dem personer som atte en egen dem t” och en stor del av vår åne, producerat fyra f ell un. ska okratins utm ös m hetens och allm ih rygghet och m at

er t okr petens bland äldre, nyanlända oc m änniskor em ber inföll. Dock blev det fler aktiviteter än vad som de får m ” et öten och studiecirklar för att uppm okuserar på att motverka våld i nära relationer. Detta arbete bidrar till att personer som är m ortsatt sin fleråriga nationella dem bassadörer som t höja verksam erbjudit sex digitala nskolan verkar utifrå ötet m nskolan Halland tills ka aktiviteter för att belysa dem a en in fick vi tänka om , region och kom etar dagligen för att främ m agera gruppen psykis elledarutbildningar. regionala enhet i Sk m bygger på en studiec septem tt okratisk valrörelse 2022. Utifrån dessa fortsätter vi att arrangera dem BV f fa tal, m na i ett digitalt utanförskap. M ed oli m o ed vår okratiam otståndskraft och verktyg att bygga ett hållbart sa tt öten och personaldagar. Den h ålet är at tliga avdelningar i Västra Göt itt val so a anget och m ålgrupp för denna studiecirkel är ill ans m akt, m t t likhet. M okratidagen 15 te okrati i våra cirk studieförbund är ett av våra viktigaste syften att stödja verksam etoden M be itt val” för att eng Vägar till en dem edborgarskolan arb Arbetet i korthet M insatt” för att öka digital kom riskerar att ham Projektet Huskurage f utsatta för våld i hem förbättrat vår hemsida för att nå fler med i Under 2021 har N är NBV:s dem jäm NBV har under våren mötesplatser (fysiska och/eller digitala) där studiem Studieförbundet Vuxe engagem egenm fokuserat på att lyfta den liberala dem m byggd. M och val. Studieförbundet Vuxe för att arbeta m dem ar Utifrån coronapande ”M på tre nivåer (riksdag på styrelsem dem Som kratin. Därför betraktar vi all vår verksamhet och alla våra akti skolans sam folkbildande sam tillsamm –

Ort Stockholm Borlänge, Stockholm Stockholm Falkenberg Uddevalla

tland Åre

Region Stockholm Stockholm Stockholm Halland Jäm Västra Götaland

n- n- n- n- nds

het

d

un tlands län

rb fö ie

ud edborgarskolan n St M Nykterhetsrörelsens bildningsverksam (NBV) Studieförbundet Vuxe skolan Studieförbundet Vuxe skolan Halland Studieförbundet Vuxe skolan Jäm Studieförbundet Vuxe skolan Västra Götala lä

-

-

e under kelverksam

serat på föra och följa

tal i Skån

ta som inledning vid lokala

okratisam , tänk m betat för att genom föreläsningar och kurser går vi

kala studiecirklar ba ens pedagogik och cir

okratiaktör vid konferens för alla för het, som

m lokala de öjliggör lo m de

ning som tala kanaler har vi ar tet. Hela folkbildning

lmade demokratisamtal fi ra fy . Lyft vår roll som m ra it f ag d t bbinarieform an okrati. Inledningsvis i all vår verksam al SV i Skåne. Inlett planering för 5–10 öt okratiska folkbildningsarbe okratiska processerna.

tal i we a G tr oderatorstöd och studiehandled sidor, nyhetsbrev, kurser och digi äs m V

okratisam SV ed git fram yra styrelser inom kring en stark dem gger på de dem m

den ans m tal. Ta edier, press, hem

am lls vår värdegrund och det dem ti ar okratisam erna. Arrangerat dem h Arbetet i korthet Vi dem film troendevalda i våra f valrörelsen 2022. Via sociala m upp våra åtagan igenom het utgår från och by

Ort Karlstad

Lund land

Region Skåne Värm

n- n-

d lands län

un rb fö ie ud

St Studieförbundet Vuxe skolan Skåne län Studieförbundet Vuxe skolan Värm

. m in itis - Arbete lingar iska

år av föras. Även ö forum fts 100 ot antisem öternas ly ka Islam het och del ökad delaktighet m år alm ka roll i Sveriges r vi arbetat för att tion. BIS försam er. Under pandem

okratin; 3. talet. okrati och okrati 100 En Värld av grannar och änskliga rättigheter. öjligheten till ässan har vi tagit en aktiv roll år av dem änskliga rättigheter och hur vi ska ) På våra sociala medier och vår 021. år. Engagerade i M frikyrkans historis ktiva kvinnor inom m nser och fått inspirera och utbilda flera n utvecklas än m ysiskt vilket ökar ledam ysisk konferens att genom Bokm ovalshösten 2021, ha 100 a 2 ättigheter. I en barnledarutbildning okratiska sam vikten av kvinnors synlig edina”– m m okratiskt styrd organisa M våra program edier har Vår dem an som m

stad i arbete för dem edalen och okratin; 2. bud har ökat och m

–dem främjar det dem epresentanter om betet på det sättet ka Stockholm ga både digitalt och f okratiska fri- och r inarier på tem dningskonferens för a am ntalet om ation av digital och f m garna, Alm å vikten av en dem r större delaktighet och inflytande i Bosniakis ed srepresentation i styrelser eller skapat tonårsråd för att öka bin fundets sociala m lingsr etoder vid sina årskonfere m m R-da okrati och Stadgan om etoder vid sin Riksstäm äktige. Det valet sker var 3:e okratiar okrati på kartan. Genom

Kvinna–isl unikation som er en ko Arbete m er. I sa m m ars 2022) publicerades en artikel om et och visat p ed försam fördes i föreläsning och workshopfor m hur dem m itis

nspirera kvinnor fö enom er finns nu tillgängli tsreform ingar, kurser och sem råd m ningar: 1. el ”Svensk dem klat konsensusm år kom andet till Fullm sem ntLiv (m ch hat. Under M ati stått i fokus. Och nu senast, under kyrk förde: – två dags utbil (g itté öppen kom okr m ber 2021) lyftes barns de ot anti

hört talas om

ed syfte att i enia har infört konsensusm pelvis hot o hället. – sam ber 2021). fundet genom tal där dem lingar har inför 2022 valt in ungdom stidningen Adve exem okrati och m ynlig” m ivilsam rättigheter i islam under några år utvec ationer som ärderingarna. Nästa en Equm redovisning. sam för barn (decem sig deltagarna om har vi jobbat hårt för att sätta dem er vi ständigt utbildn som a sam ns roll i det offentliga rum publicerades: – Artik edlem iska sam t i c ed lingar. – Följande föreläs m I m ång

it änskliga m fundets styrelser och kom aningar

fund sam sorganisation Sam I fyra poddar eniakyrkan har etoderna även införts i två helt digitala årskonferenser. A unikativt: okrati, m at för 2021 har varit att öka valdeltag m okratiska utveckling och religionsfrihe instone en gång (decem ed Skolverket för dem Arbetet i korthet Bosniakiska islam ”Stark, delaktig och s trossam tagande i försam dem elektroniska tidning Equm andra ideella organis har m har uppskattats i utv ungdom Har ej inkom Tem m Internt: deltagande. Flera för ungas inflytande. Externt: (januari 2022) lärde Kom dem åtm Under hela perioden Social hållbarhet håll hantera utm och arrangerat m stärka Svenska kyrka

omma Ort Trollhättan Br Stockholm Stockholm Stockholm Uppsala

Götaland

Region Västra Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Uppsala

fundet iska lingen fundet

fund

iska sam eniakyrkan

Trossam Bosniakiska islam Equm Förenade islam föreningar i Sverige Judiska Försam i Stockholm Sjundedags Adventistsam Svenska kyrkan

- - - - oinarier nasie , radio års ed dem elever innesdag hälls verkan ed det även kritik och ed 100 sam okrati, inter- m arsunds Pride. e. Året har varit kningssem ns betydelse för sens m ill sam arbetat m nnat har följande har under året att utveckla hög t avslutande bbinarium niversitets ässa för gym band m deltagare. s u

verkan. tal, we ism. Fors okratim fördes för tal under Kalm inne runt utdelningen av angavs i deklarationen. Stockholm ed över 300 ed fokus på dem högskolans forskningsledarkurs. , panelsam ang. Året inleddes m nasieelevers kunskaper om

tedts M i och extrem n fått utbildning i nor ita på? – utbildninge Charta och i sam ch utbildning bidrar t ym sieskolor bjudits in. Över 500 ernationell sam r utveckling. Bland a hföreläsningar och et ium gem na som förts m iddagar, dem kritik genom na m verkan m okrat ar. an l int inar agna

alen. Webinarieserie Integration ur ett hållokrati Dem sem okratiforskning har stärkts i ökad förda arran Göteborg UNESCO City of Literatur ation kan m föra åtagande it i efterhand. Genom okratin under 2021. Alla nyanställda byggde på lunc skolungdom m hälle. Göteborgs universitet har även okratikollen och panelsam i Kronoberg samt länsstyrelsen i Kalmar län. Samarbetena ässor dit tio gym ner inom ftelsen Torgny Segers ring dem sam jande, dem Kunskapskan orkshop om tning har under höste elyser hur forskning o ppdraget att stärka g i såväl lokal som forskning och sam a dem sen på genom m s inform b okratin. En kurs i norm pel ed Sti änhet som , som digitala m unikation k änskliga rättigheter och hållba m kritiska perspektiv har även lyfts inom talsserien Dem år av demokrati genom ade dagar. okrativeckan som tittare har tillkom arbete m

föras igen under 2022. at 100 okrati” är exem pel. Kom r ett gott samhälle i ch arbete för dem 22. Norm gen Dem äl en bred allm m m ärksamm skett genom ratistärkande läsfrä arier och folkbildning t bedriva utbildning, ångfald, m nom har universitet haft u rsity Alliance, har Global Civis Days genom ok in pm

okratiåret en bärande part ot såv år av kvinnors rösträtt i Sverige. Internationella kvinnodagen, förintel ärksam fört Hållbarhetsforum er att ge m het. Anställda på högskolans förval at 100 m fört ett antal aktiviteter för att stärk öjligheter, vilket

okrati – ingen självklarhet” och ”Vem blev under dem hetstonen är ett exem entlig sektor, utbildningsväsende och civil r under 2021 fortsat nferens Interkulturalitet och integration. W ng. enom erksam sätter under våren 20 anget kom r samarbetet tillsammans med länsstyrel sitet har uppm av fake news i en de trätt i Sverige. Universitetet har under året undertecknat M annat genom at i förtid och ytterligare 200 onskunnighet, dem ärksam European Civic Unive ha ati förde även för första gån het kring yttrandefrihet, där sam

ed över 3 000 tittare. Vidare aningar och m tal. Evenem s universitet har, trots covid-19-restriktioner, lyckats genom ernas nationaldag, är andra up skap i Civis, yndigheter, off ånga aktiviteter har riktats m m otverka effekten utbildningen fort d edie- och inform n edlem

Arbetet i korthet Göteborgs universitet fullt av verksam Frihetspennan och Fri me m elever, firande av kvinnlig rösträtt, sem Högskolan Dalarna kulturalitet, civilsamhälle, segregation, m genomförts: Föreläsningsserien Kunskap fö barhetsperspektiv. Ko kring hållbar utveckli Högskolan Väst har g introducerats till högskolans värdegrund o skolan pedagogiska v de Högskolan genom panelsam Linnéuniversitetet ha har resulterat i flertalet aktiviteter bland annat sam Våra m Luleå tekniska univer intervjuer etc. ”Vår dem att m dagen av kvinnlig rös internationellt uppm och sam Stockholm Universitet har bland utveckling, m kratins utm fick material tillskick m

Ort Göteborg Falun Trollhättan Växjö Luleå Stockholm

Götaland

Region Västra Dalarna Västra Götaland Kronoberg Norrbotten Stockholm

s

Universitet Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan Väst Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Stockholm universitet

- , er ari som skrivit in alla områden. em röm orskning och eå.

ed s vår f nde fri- och rättig s m rt jo

eå och Skelleft ar g lingsfientlighet, korruption och h et okrati. Genom vi också verka för att dess idéer de grundlägga t gjort en av de största satsningarna , främ nde inom samhällets r i Um t. D m be ät is a s lik å o r p okratiforskare professor Sofia Nässt déer blir vägleda fördes i novem go rå inering, extrem ionen för en stark dem ins i tif med övriga aktörer kan im ra ok ans em m allt har Uppsala universitete a d m okratidagar genom m sa

ärk n, och tillsam ar avstånd från diskr m apriset utdelades till en dem pp miljoner. okrati r u 00 tse nas att två dem eå universitet arbetar för alla människors lika värde, sa in ns io at stärker vi dem hället. Um ik ar, utställningar. Dis ens principer – och t un m m

a ko lik eå universitet var det självklart att skriva under deklarat syrar hela sam d o okratiforskning någonsin på 1

en konkret aktivitet kan näm t me Arbetet i korthet För Um utbildning värnar och genom heterna och rättsstat rasism. Det innebär att universitetet ska verka för att demokrat Som At offentliga föreläsning en bok Demokrati – en liten bok om en stor sak. Framför på dem

Ort Umeå Uppsala

Region Västerbotten Uppsala

Universitet Umeå universitet Uppsala universitet

a. m useet - a år växt, m useernas useum inivisningar på pa för. M s m e för en ut densam engagerade i ins fram ngen ”Ebba örstå m inion har vi

ubåtsjakter. Här okrat pelvis Stiftelsen Inuti,

ålet att f andet av att det är 40 ed t.ex. civila organisationer m ed m förts. en ny stadsvandring ”Kravaller ed att erbjuda skolklasser ett useets podcast och m oföreningen i Borläng else för samhället. bund) hade dem m nsparens. Exem under 2021. okratin i syfte att skydda densam enom okratin och firandet av h m de tycker är värt att käm arbeten m

utlysningen 2021 ville Dalarna änniskors lika värde och fri åsiktsbildning, bygdsför okrati i oc

änniskor ska känna sig delaktiga och useet kan stå självständigt oavsett op en lektion på sverigeshistoria.se om ekten för m alarnas hem sföringen lyftes dem tillgänglighet. Sam d delaktighet och tra arna och Parkteatern t aktiviteter till uppmärksam nskränkningar i dem ötesplatser i en förbjuden tid” och skolvisni rati och fri åsiktsbildning. M tt m er hotbilden ut? har g a att fundera på vad ok at till Internationella Kvinn ed D arknad ed öka gör a m digitala visningar, föredrag, som arbete m a. I tidskonstdag anar elevern

tem utm indre kulturarvsaktörer. Genom useisektor m ed att vara en arena för dem atins utveckling, resp ka kulturer och etniciteter och deras betyd d. i sam okratisering i ett historiskt perspektiv genom ällningen ”Bögar. M tionell spridning och m eernas roll för dem rgård. Vi har tagit fram år efter U137 – hur s t m som ssionalism si us okr m

okrati”

aktutövning som okrati”, utst okratiserad edskapande på olika sätt och vill att m okrati, de okratin och det paradoxala i att göra i er dem p för dem dem har fortsatt arbete m ng och m ska röst i frigörelsens tid”. Genom frosvensk historievecka, Sam redovisning. rund i Karlskrona skä dem ger årligen bidrag till m s årsbok 2021 (300 arier för vår personal. Externt har vi koppla Kam tid. pen för dem ed in å g av untra till m m useum useum useum vandli it useet har belyst Sveriges dem m heter ”

okrativeckan). edier har arbetet även fått en na inisteriet, A useum tar sin utgångspunkt i m som fört två sem iera aktiviteter o hällets om kafferep i kam hällsroll och skapa trygghet och profe Dalarnas m Dalarnas m och kvinnans politi arinm Arbetet i korthet 1. prem yttrandefrihet och tryckfrihet. Bidrag beviljades bland ann ställning för att synliggöra kvinnor från oli 2. sam (inkl. dem Hallwylska m och – sociala m har prioriterats för en m Berättarm Har ej inkom M sam genom sedan U137 gick p behandlas skyddet Ett säkerhetspolitiskt samtal på temat 40 Västerbottens m program fortsätter att uppm sin historia och sam

ar

Ort Falun Stockholm Kalm Karlskrona Umeå

ar

Region Dalarna Stockholm Kalm Blekinge Västerbotten

useum useet useum um se r mu ar läns m ee rin

us

M Dalarnas m Hallwylska m Kalm Ma Västerbottens museum

l ol eå tal” ch a r ed

änsk- okrati. s- bidrag r o sam ik m m utet för ne atern.

m ser i bl.a. vid Um at kon att få ationen ångfald s. un so ades: ts edlem edborgarskap er ittén okrati , för lle n för de a p m hä okrati och ild am at. edborgarskap m ed 15 andra ed dem debattartiklar, panel- okratiska kri ocracy, Instit nsk ed Södertörns högskola m ed Komm ils dem e ed andra aktörer i iv edborgares röster hörda ar blir en fil ans c ot ansvarsbärare. Vi har h den egna organis ålsättningen är m m ukost m er talsklim at dem upa ett aktivt m aktivt m lat alla artiklar och intervjuer ans m

förändringar i m m ten 2021 varav ett so ra m Arkitekturhögskolan e of Dem et om . M h hur den kan stärka arbete m ionella ideella aktörer, tagit riv tem ja d sk ag. Genom okrati. Vi har bland ann m

m net ”Fr to i landet. Arbetet utgår från Riks be ulera egna åtagande ru tal skedde live och stream okrati 100 år på Taket/Parkte

m ärksam verkansprojekt m om Fö s k. ed nam ti” orld for Truth, iti

att for etod för att gö ra ol ångfald både in ok nsdagarna, Futur okratiafton i sam

etod för att frä tsp arier m ed utvecklingsinsatser om ksom arationen för Dem em gränser, Dem em et och respektfullt sam m n har vi uppm Safer W ham ite delaktig i ett projekt, som ch m skett för och tillsamm ulturens sårbarhet oc ande fyra sam in ratiskt inflytande gen k d fört tre gånger under hös or

ok in at. D ar st r m likhet o att involvera en bredd av nat unikatio petition – m fö

ökad dialog och förankring om m ocracy Talks – m pelvis sem ed bl.a.: A heter ”Demokrati”. Där har vi sam

okratitem

Riksteaterns kongress beslutat om s politiker. Följ

hälle för en

okrati granskas inför beviljande av bidr gsatt bl.a. följande för att bredda och fördj racy Talks, genom Chair Dem arbete m var de har nför valet. Sen har vi haft ett sam inarier under Folk och kultur och har tillsam gsmedia som lyfter k plats, Reportrar utan arten, genom NOD bidragit till öpp tar till att öka dem extern kom m tination Tynnered, Fri sidan som m

mokratideklarationen li m oc agasin DIKKO är också

okratin genom M ang på dem av p syf nan , Des

m ångfald som inarier och utbildningar har ed Stockholm

het har agasin DIKKO skrev under dekl okratisk

ar vi igån en Dem

okrati”. okrati och i

dem

ar att anta de oktober – Open ent Art for Democracy Com etoder so er – Initierat sa m likhet och m

hällesparten i NOD har exem Civ når nära hälften av världens länder ocracy Forum at ”dem m all verksam m ed m g för dem fört utbildningsinsatser kring jäm at debattartiklar i da e vi flera evenem ven på uppdrag gen ”Ett starkt civilsam nisationers internde et Lindholm powerm form em aveckan. kapat en flik på hem m rn har arrangerat se

edlem ed och för lokala och regionala riksteaterföreningar runt om för scenen. Sem

m nad

ed åtagandena h

n: Foru år. Politikerdebatt m

ans

m och fram

okrati. Genom okratistugan den 6

untrat våra m Civ har förstärkt den interna dem agasinet har gjort sedan m avsiktsförklarin tidsstudier, Järv m okrati 100

Expressions of Em agasin DIKKO har s Arbetet i korthet På uppdrag av civilsa arrangerats. Vi har ä fram i en dem Våra åtagande liga rättigheter och m uppm Forum organisationen. Orga debatter, politikerutfrågningar och an Belarus, Colombia, Myanmar och Palestina. Utöver arbetet m – Publika lunchevent till Dem – konstnärliga uttrycks universitet, Athens D fram M som taktat alla partier för att de ska få berätta politiker skrivit på tem unga att intressera si med föreläsningar. Riksteatern har geno och tillsam teaterns strategi för jäm på, bakom branschen. Riksteate kulturaktörer publicer Under 2021 anord Dem Kvinnlig rösträtt, Natten som

Ort Stockholm Stockholm Göteborg Göteborg Botkyrka Stockholm

Region Stockholm Stockholm Göteborg Västra Götaland, Västerbotten Stockholm Stockholm

tern

KO

IK hällesparten i NOD D

Civ Tank in

as

ag Andra aktörer Civilsam Forum International Youth Think M Riksteatern Kulturhuset Stadstea

.

t - t vi ring ine pågått ens sfestival - - erings ensam m m dialoger, in het om m åste vidga skri anah som okratin sam ånad fri m 3. Vi har änniskor m vi e-di okratisyftet edveten ick

ch

g o våld till inering. Vi har påbörjat en arbetet i våra finansierade edverkat i Rösträtt ed påverkan och in lin m föreläsningar och ut ningen och utvecklingen ed att utveckla deltagarnas ofobi. ratin 2022–202 sutövande erbjuder vi tigheter och diskrim ch ordnat en m bygget. Ett arbete so a rättigheter genom or om rm m unskap och m ch tillit. Vi har fortsatt verka analys av dem ok tal, diskrim ehand ed o

hälls ikab änniskors lika värde, för att möjliggöra änsklig okrati o , l råden – arbete pågår – et

ed och grundat föreningen Am ed och uppföljning av folkbildning änskliga rät stärker dem at dem ligh itism och islam okratiska sam . Vi arbetar aktivt m s län varit m identifieras genom sida och LinkedIn. Förbundet har ge inte är vita genom ed m folkbildningens betydelse för dem gäng okratiska sam öten m okrati och m ka för alla m om m kt som ldsutsatthet och våld sism at m holm utsatta om ill m ntisem m h på rutin ställa fråg bland annat arbetat arbetslivet, Vi fortsätter verka för att våra finan på tem orterar en fördjupad bybergs stad spridit k t, t och dem de i iskt ViMåstePrata som vi har bidragit till det demokrati- a för a har vår insats Aktivitetsplatsen frågor om våld. Vi har haft derlag etoden Tjänstedesign, i utfo ldhe nas att vi varit m i otverka a tem atiskt oc re stäl rasism edel för proje ta m be jä

ar ställdhet, likabehandling och icke- lika förhållanden som i nyhetsbrev, på hem edvetenhet om och strukturell ra av ed stiftelse fortsatt ver tema delaktighet inering av personer som ställdhet. ras att vara del av det de pel kan näm an med projektet . h m ds Väsby-Sigtun r m rati och om ojäm e till socioekonom nspirationskonferens sy

eils le ok m ordningsförbunden i Stock äl ordningsförbundet Sund exem edier ed jäm eno e st syras av jäm r g okratisyftet ingår som et anah arbetar för att m t 2021 utifrån kunskapsun rb tse folkbildningens aktörer. Vi rapp otverkar diskrim er, vardagsrasism förbundet driver. Vi har också arbet a a edborgare delaktiga, utifrån m insa iljen Robert W ett d at Tillit och dem .m. i sociala m okratins 100-årsjubileum kans Fam arten 1969. Som driva. Am stöd till och samverk ch genom et sprider kunskap oc ildningar. I arbetet för ökad upptäckt av vå iviteter och verktyg för att system tsnorm ser. et Sollentuna-Upplan er som stärkt arbete m d i ning för att lyfta fram rationen har Sam m m med de övriga sam ver aningar. Dem le m ning 2020 sam att göra m ans tt på tem sa de akt e m i om verkansinsatser genom et

okratiutm utifrån vithe genom . S en för dekla het. Vi har beslutat att utlysa ytterligare m rbet ld lad bedöm vå ram t a ycket aktiva i att ordningsförbund öter. Vi synliggör och m ordningsförbund m finansierade insat at öten, bygga broar där de behövs och för t webbinarium ed övriga förbund i länet arrangerat en i Arbetet i korthet Proventus har genom m på olika vis sedan st är m Det är främst genom stärkande arbetet i o i Sam dess dem verksam genomfört och spridit olika seminarium på och spridit bloggar, Sam föreläsningar och utb kunskapshöjan vi bildning flytande av Sam inflytande i de insats grunder. Vi har också Vi har tillsam från et sierade sam inkluderingskartlägg insatser. Vi når inte ut till alla, särskilt int normen. Inom deklarationen och de m för

Ort Stockholm Stockholm Sigtuna Sundbyberg

Södertälje Stockholm

Region Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

et et et et eils nds d

a

un Stad gt e Si els ordningsförbund ordningsförbund y- ordningsförbund ordningsförbund

ift sb

Andra aktörer Proventus/Robert W st Folkbildningsrådet Sam Södertälje Sam Sollentuna-Uppla Vä Sam Stockholm Sam Sundbybergs Sta

-

ålgrupper. ch tillit. cke- gn som kap och agare har och

t icke

okrati o ordnade

at dem

sida och LinkedIn. Förbundet

ikabehandling sam elaktighet för våra m r och workshops. Delt ktivt spridit kunskap på tem

a

ställdhet, likabehandling och i ar en utbildning i tjänstedesi

ställdhet, l

jäm edlemm

ning och utveckling av den sam

i nyhetsbrev, på hem syras av jäm Södertörn jobbat för att aktivt sprida kuns rier, utbildningsdaga ka Huddinge Salem m nspirationskonferens

nen som i arbetslivet och ökad d ina

erbjudit sina m

råden och äm

rt fokus på rasism länet arrangerat en i rkansinsatser genom dessutom

ve

okratins 100-årsjubileu ordningsförbundet Östra ordningsförbundet Botkyr

a och aktuella om öten och dialog, kunskapssem m m

edborgare får ökat inflytande över utform

rationen har Sam rationen har Sam arationen och dem flera andra förbund i

ed

gemensam dekl

t m

en för dekla en för dekla

inering. Vi har bland annat haft sto ensam inering. Under hösten har förbundet ram ram

edvetenhet om edvetenhet om Arbetet i korthet Inom m diskrim Arbetet har bedrivits genom varit medarbetare i våra insatser, chefer och politiker. Inom m har gem Vi har fortsatt verka för att arbetet i sam diskrim förväntas bidra till att m arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Ort Huddinge

Haninge

Region Stockholm Stockholm

et et Salem

10 3

ordningsförbund ordningsförbund LT

TA

Andra aktörer Sam Östra Södertörn Sam Botkyrka-Huddinge- TO

Bilaga 3

Demokratistugan

Demokratistugans turnéplan år 2021–2022

Datum Arrangör Stad/plats

3–10 juni 2021 Länsstyrelsen i Dalarnas län Digitalt 15–21 aug. 2021 Länsstyrelsen i Västerbottens län Dorotea och Robertsfors 23 aug.–3 sept. 2021 Länsstyrelsen i Norrbottens län Gällivare, Boden och Haparanda 8–12 sept. 2021 Länsstyrelsen i Västernorrlands län Örnsköldsvik 15–19 sept. 2021 Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle 20–24 sept. 2021 Länsstyrelsen i Örebro län Örebro 25–27 sept. 2021 Länsstyrelsen i Värmlands län Karlstad 29 sept.–3 okt. 2021 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg 5–6 okt. 2021 Lindholmen Science Park Lindholmen, Göteborg 8–14 okt. 2021 Länsstyrelsen i Kronobergs län Växjö 15–19 okt. 2021 Länsstyrelsen i Hallands län Halmstad 22–27 okt. 2021 Länsstyrelsen i Skåne län Malmö 29 okt.–6 nov. 2021 Blekinge museum och Sensus Karlskrona 8–14 nov. 2021 Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping 17–21 nov. 2021 Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar 23–27 nov. 2021 Länsstyrelsen i Västmanlands län Västerås 30 nov.–4 dec. 2021 Region Jämtland-Härjedalen Östersund 24–26 mars 2022 Länsstyrelsen i Gotlands län Visby

Bilaga 3

Demokratistugan invigdes på torget i Dorotea den 16 augusti 2021.

Exempel på program från Demokratistugans turné

Vid Demokratistugans besök runt om i landet tog arrangörerna fram lokala program. Se exempel från Dorotea och Örebro.

r! a)

le tal

ka m tet od lmin n? ! lo för ) ne ss r sa jek : G he o ro en så. m ar

ed olan n fö nom om p ott ) ck r o Vil b

le ge ar r i m rb g o ) m nsk na h re r o tek in era olan för

xe er ste dl en et tala rso m ktö lio änds rm år a)

s oc or a era an es fo arsk d am t Vu pe at ra rm U Vä Bib eh liv in rg tak nd

de i pl inf IS ot bär h s ss h nd nfo tea en ch bo psru oc un o ) på -S d b ed a L ne a ea h a h i ro ra , m in s ti an

rb öt ot n oc oc ea (M sk ik M inns ge oc (RF (Do ot i rth m

iefö or lis ts et iste plats o ven vad ru i, f ti! , f la n ss or å – rb ud 1 D d r da po i D rat (S No to

ag 18/8 St ra p bla n) g

fö ok an på gsliv ib ästa so ts ns p der la t S sd a ll 7 3 pl nde FO, DTS in la h Up

ti em ns b h h rls p fin emok än m ut ak

ärn , 91 ap r. s u , I AN en ed n so ) M On ) g en d at fin ör oc Ka på ge

m m m n 4 oge pl olan ed m e de h n ef (Yo sk tea ge ra L al m i f el om åd in a om d ta ne

Ko om på sk ft aria tn -ch sbi ro lk tal o Söd rdi tru ss dr s b rat än tio O iser

m kvä ns an ete m ra py h M för val Le Do Vä ar i i ga ell rb r yn ov t. en , IF pr er

plats. : sa fin na s k ch oc te p nk v ed 81 n: (P rat s a ärcen gss nom lför et nv rm ng 7 å BF en pp tin o og ia pu ko g a tä

la aste 14 edbor L .0 ra in ge rd in 91 r p 0- m etet m un ka esk n i mås är d ram rn tsto äff m

ne . sko tig mok tea an ö ok Fi attn Soc V N an s 2, an ik . 1 de DTS/ arb m 00 rp nge 00 Vå 30 00 og Ba ottn atr 4 en kl m m oro ug m m ni ra 20 e Ös ug

erso t v h AN sa ko D SIKT 2 o Jä l pr ett i) ned de ar St De –12 Ut läs –16 –13 –15 ita Utl Fik St

atan d p et 00 00 00 00 m re 00 h Nä 00 00 –14 an 30 00 00 rg t Vux h ag sa oc ig st to llti de äl • • 11 11 11 12 (Ti Fö 13 oc 13 13 D 14 (Je 14 15 17

t a blad Oc la d , S m un e. al kh å gu et de rb an

us gra ull fol )

ns b ns p ug

ör n rra na i n) F unh pro diefö & fin n or M m a fin n f frå uo le te S ist

a i ffe ge sin g) in ol nn

ern Stu ka m rg v ghe & ed at om id tern å å in be dra ám sr vi v et k r o pp (S an k kti s m i –18 au ör ett nk s p r p dn lm r pe kti yndi us

nf pp pu hu de re era tiu ga m när ) å. pe rh an ilm

m ra al ks ers ism ga m mokr 16 da r ö et ju Be rm a Ho un et tek ers ol m v F

fo ok m t t. år lio oc t p (ne de gra pp in ör plats fö ds t p (P bor sa d a de a ro Ö Vi b • Ylv em , o nk – å än lig r ed

. Un p h ch h f pu ” Bib ck isk till stö # te oc t) n! ) es lit y ea ( ro 17 ) o ets d oc tea ns p liv fa oge , M ed 00

– om • en v use lman ram ne on ea, po al th pra ot Do en ng ta og ro fin ett tt di , m

11 on ag n a un vss ot dan ti or n ati uss eti k) arh ts pr or na ur i e en

et i g r d tio rg ge r v D (Do er r ne g g ra gar p N und (Lam ott ati1 or ag 17/8 cka rm n de urb am ote tal ä usta t te ok

rg nin si sa bli bo in igi G s i ke lin lin or rb

lo el un ult r S ni ed et D rn at rat nk ck ck m db h U anl To nfo fö ta pl te pu de Sv EPA ste å g k g i utd om a k ga Bi am k) ge ne å lio tve tve out v mokr i D Tisd p ar lats (M se mok am me

da rli ris p isk are or tea ljo p s u s u (Y an g a n Vä stå er a d S ls (Ag de bib de ogr tt om ör g de

ons . P m på m tled En oro arn uo ial tin tin in in lse er utfö or . me til ätt bå ed pr ba ed R re m ag) t tem ns n sa jek (D s K rs oc la kra kra lln isn gan och er nf en r ra: la ör b ng pa fö l m lde nomf -v ty

om m isd t i isk fin de ro or e f lu östr m h S Al g m er ati #

21 t (p ag na al ni au äm å. ita mo mo ge tstä in in nss tu – Se h t m m se t ja ( r d nu dj äs k e r no oc g. en e- ng

n k oc sa pp ör lä el (P cks ig De De Pane lln iv tä is ga 11 sa or he áj get de t vd ge o d ialo 00 30 45 lis h Lä )

n • g n. na på in åste en ds BF Dr

da K am et un an ö Sámi ng f seg För rä Bli A d 14 14 15 Po EPA-u rhå oc en an s mokr tistu ka uga ux iz da 45 ni 00 n di ing än 00 00 ch 00 00 ) 00 ra oc ån rks lla M ug örel ge a k nde ott ug rat m ist h v Rö ve Ju Sam plats te sn • • • tea rb rde

ok kl at Qu St –11 Läs R –13 vä ”Vi m lä lives –15 –16 tal o –17 –18 U -21 St m ag 00 00 30 00 00 h 00 ro re en 00 00 m 00 30 ro 00 30 utafilm ste 00 ok jön ( okr rn oc n & • • 11 11 11 12 12 oc 13 Do Fö m 14 14 sa 15 16 Do 17 19 Ba Vä 21

De isd ns t ne #va

, t em ba he

tte de re h a em • 17 d D am lla

– gva bå oc D 11 8 vi rks n li n ote ) )

er or et an B för ve ge a. D tek

18/ : De te sk ck g ro ng lio rhus lo runt an r da n i iti

a da runda de lni kr Bib ga k i Do ga äl

nd ons ips stug t, m tea dag r t s un st or )

sru ra i at ete tistu de ) a edbor ån rb ra ix n oro nd m Tip pl a srå ed ut ap la (M

: nge film ok En (D sk a

ra på Län ? p pp er: ad sitt em artM p m la tt xn

dag 16/8 rth ar er m n, ) ho

tid finns ho al ks r a vu et No an m t r o v d öre h He ng r ) fö itt i La

ån rk r ks fö or

pp Ani de era g a ad oc or ni a en w M t. er för M Ö Up na ss en re ts te ott vist F nk je

ky rå rm nin tw la ar ng

uth ka fo pp ba ng ro rb iv kti pu tä äd

• • lso vig m ons nstfö p (AB gl

Yo hä in Do ste g ram se

ens an ö In tia edni K En Skr dsa an s

lk 00 ra 00 Ko 30 g i 30 an in og el

Sv ug unl n Vä 6 dr pr ug ör

• Fo St ok tea rin Inl St R

–13 m m –17 ro –15 gio –1 än tal

• 00 00 00 00 nd 00 00 igi 00 00

• 11 12 (De kom 13 (Do 14 va (Re 15 16 för D 17 18

n: io r: ell at ga ts rm da

33 ener pla der gen: –13 –15 –17 –21 v. G info Alla På un da 11 13 15 17

et ti. n er ra

ing än ro ka

tuga et ok

ts i l m eb n ök i tt klar tis la gh r. es

ör ra st o tti ga ör a ro la, f

ok lt ch et? Ör era å b n f ta

an p ita ko ts i det rn l. 10–18 eb

em nn ig la ng n. m dem

ti o a rä umm ste tistu ren p tuga am

D A D ru a p rra ra lg ka

ra lig l. 8.30. tis ec ag k tt s er o

Symbolf r t un a er ah ra tistugans l. 10–12

ok sk tliga r mini ok ok ta v sd et i Ör edagedag ital f tid k ök s D ra g k itet ig m än lka få en mm ut em lu or rg ör a iv FrFr an em to i f D de m Vi of ko Sl EU- bes D H D avs da kt

öppettider g–t or

da fre örb

emok St

ån m f lta i a

D

m Ko h de

07.30 09.00 oc

ro gen t s a

r. se m eb enin lsen

ör era or ro re da o n Ör ng gar- l. 14 eb ty ga vuxn ör BV la ed f a k g ss e- l.

m i rra or ill k . er di t N ill ta

ko öd m ti i v Ör än ter h

at rs e m a a m t l. v l är un ös tu m t am t o et m l. 9.00. edb ra en as a gsråd l.12.45. snin tid de

kr rga ra ta g a nj d a r ra ör s

os arb ora an tal o ok ag vi ka un

bo tid k fa R ök f am rdn tid k pa fa s ök f uk mo ed am nh ut ol r s m rd no renin ut lm snin m r sin ndemin. rb . 16 f

TorsdagTorsdag Fr de M i s Pa Sl Trä och M sk Bes fö Sam de va A Fö Sl Fi #Sju Vi ka gö pa Trä fö Bes kl

an

07.30 10.00 12.15 12.15 14.00

r. l

era a ita ter m t er s g ket g

eck ng tal t en

he l. 11. exp rn da ru

rra gi ör dig tal tté ök m elb äsnin

st o r om r f he n. n. ism i ar

tig ttid k ld hets es eg el

ko un a g s di ba lu am å b g o s v ör t fö ak äl lld tuga er Ö ommi tuga tiv

ru da ns ub stä tis et tis ar ch T ill f l.

ät el omm te s. S ch s st ra tik ra

l. 8.30. snin än en l.14. ra nde p snin ta

tiv lä pe tet H äm ok ok lä iv ak om m

ember 2021 ital f tss ro k ek pet z o äm fa P ok öra el X o

ns d eb tid k re anl m fa j em tid k em re sit gd ik sa ig be ut oj m ui ut em df rt uder in t OnsdagOnsdag D ar bar Ör Sl Fö ny ko Pr ko Q om j Trä i D Sl Trä D or i D Fö po un A bj och

e med:

ra

bet

07.30 10.00 10.00 13.30 18.00 I samar

-

åra ar o id de

gera rg br å v bo re l. 11. ts v g

20–24 sept n la ör tan än

om A ed n rå . nin r p r? d Ö ttid k å p n f m f y

l s M se er f alog re ro l g) g) te lle ta ch lan lu s p eb g)

m oli nt tuga rdi sin fö . da da l.18) sis am d o är r. S ta tis dd o re re da emok en ra rga ts U Ör rar re

r – e lt s lan V era po om ot ge g-f g-f ag k

ita m ng fa p res en fnn ok bo IS da g-f ga ra to lan lis ve gd -S ti da å da isd TisdagTisdag ra ed dr ran ra ån oga ån In ga Dig Vär sko ar Trä Rep po dem m Li un i i RF ar lsk ti ti p ån rt t

ok ra ra ta D k (m ar k (m å

te l. 15-17) ok te ok k (m b p k (s

å K te te

m dem lio l p ag k lio lio ub

er i länet ib se ib kl lio

sd m dem m dem ib ib

ad o ys or ok

et en g o gs b g o gs b 10.00 13.00 17.30 oga b tip k (t er tib ds b

om lsk ra eb er ra

l. r. iga te lnin lnin sun

on n. ts i pr ar ok lio äl ek äl ok er

ss la ta era vr ps desb

er an s em bi tst tst em sk

n ar tuga å p am m än ng Ö aktivit Ti på K D bi U på L U Lin D A

ia L tis tik ch J s p rra

ga viga ör s ch ro l

ar oka o oli n f är ium o l o eb d a v br ar ta l ch

tistu g M tt in em un g a re s p tuga ch l am g. Ör lt o

ra din ör a sten (M) o tis örb a de

ch D un ist (S) fnn emin tt t ita itet. n

ok öv al f qv ra a o lt s de s gsf ram ka

gnin sh n o öder ok an ldnin iv åndagåndag fa Ö ter ita bi ör a kt e ec vi em nd ller t cka mm lf S em ssn sn lk ldnin og et dig öka MM tiv In D La hå ve Trä ko U Zet D Ly Dig lys fo bi mm rje a es lsen.s ra

oden f ra å b re ok

R-k m va cks ty

rog ss

italt pr a Q a p er o n o an o/dem

el w.l br

ann sa m u ka w re

12.45 13.00 18.00 Dig Sc av h lä D w /o

SCB-affischer

Inför de olika stoppen tryckte kommittén, i samarbete med SCB, upp affischer med lokal statistik över valdeltagande i kommunen och regionen, som visades tillsammans med nationell statistik.

Hej Halmstad kommun!

Visste ni att…

Valdeltagandet 2018 i kommunfullmäktigevalet

85 % 84%

Lägst valdeltagande hade * Valdeltagandet bland

Högst valdeltagande hade Andersberg Norra med 57 % förstagångsväljare

Tylösand - Frösakull med i din kommun

93 %

Det var vanligare att kvinnor än män röstade i din kommun

86 % 84 %

Fördelning mellan kvinnor och män i kommunfullmäktige**

Kvinnor Män

Väljarnas kunskaper om vilka partier som styr i den egna kommunen***

46 % 54 %

Kvinnor Män Dålig koll på ? vilka som styr ?

33 %

Stenkoll på vilka som styr

21 %

Så här fördelade sig rösterna i det senaste valet i kommunen

C L M KD S V MP SD ÖVR.

Avser kommunfullmäktigevalet 2018. * Valdistrikt i din kommun med högst respektive lägst valdeltagande. ** Avser kandidater som valdes in i 2018 års kommunfullmäktigeval. Källa: SCB:s valstatistik. *** Källa: Göteborgs universitet: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 2018

Hej Hallands län!

Visste ni att…

Valdeltagandet 2018 i regionfullmäktigevalet

86 % 84%

Lägst valdeltagande * Valdeltagandet bland

Högst valdeltagande hade Hylte med 80% förstagångsväljare

hade Kungsbacka med i din region

89 %

Det var vanligare att kvinnor än män röstade i ditt län

87 % 85 %

Fördelning mellan kvinnor och män i regionfullmäktige**

Kvinnor Män

Andel väljare som känner till att regioner och landsting har huvudansvaret för sjukvården***

48 % 52 %

Kvinnor Män

Koll på sjukvården

82 %

Dålig koll på sjukvården

18 %

Så här fördelade sig rösterna i det senaste valet i länet

C L M KD S V MP SD ÖVR.

Avser regionfullmäktigevalet 2018. * Kommuner i ditt län med högst respektive lägst valdeltagande. ** Avser kandidater som valdes in i 2018 års regionfullmäktigeval. Källa: SCB:s valstatistik. *** Källa: Göteborgs universitet: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 2018

Hej Sverige!

Visste ni att…

Valdeltagandet 2018 i riksdagsvalet

87 % 5 %

* Andelen första-

Lägst valdeltagande

Högst valdeltagande hade Haparanda med 73 % gångsväljare

hade Lomma med i riksdagsvalet

94 %

Det var fler kvinnor än män som röstade i riksdagsvalet

88 % 86 %

Fördelning mellan kvinnor och män som valdes in till riksdagen**

Kvinnor Män

46 % 54 %

Andelen svenskar som är nöjda Kvinnor Män

med demokratin***

Så här fördelade sig rösterna i det senaste riksdagsvalet

77%

C L M KD S V MP SD ÖVR.

Avser riksdagsvalet 2018. * Kommuner i Sverige med högst respektive lägst valdeltagande ** Avser kandidater som valdes in i

2018 års riksdagsval. Källa: SCB:s valstatistik. *** Avser andel som svarat mycket/ganska nöjd på frågan ”Allmänt sett, hur nöjd är du med det sätt på vilket den svenska demokratin fungerar?” Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1999–2020

Slutrapportering från arrangörer

I slutet av 2021 fick de aktörer som hade arrangerat besök av Demokratistugan besvara ett antal frågor för att utvärdera arbetet. Nedan redovisas delar av arrangörernas slutrapportering.

Exempel på lokala aktörer som medverkade i program under turnén

Kommuner Regioner

Civil-

Studie- Politiska

samhälles- Kulturaktörer

förbund partier

organisationer

Ungdoms-

Museer Myndigheter Bibliotek Bygdegårdar Medier

organisationer

Universitet Kvinnojourer Företag

och högskolor

Europa

Trossamfund

Direkt-kontor

Digitala programpunkter

Digitala programpunkter förekom framför allt i början av Demokratistugans turné, när det fanns restriktioner vid fysiska sammankomster till följd av covid-19-pandemin. Antal deltagare skiljde sig mycket mellan olika programpunkter, från ett fåtal deltagare till 750 stycken enligt arrangörernas uppskattning.

Synergieffekter

Många arrangörer beskrev omfattande synergieffekter mellan sig och aktörer som medverkade i programmet i samband med stugans besök. Kontakter och nätverk uppstod. På flera platser samarbetade olika aktörer i planering och genomförande av programpunkter. Samarbetet har därefter fortsatt och har i vissa fall lett till gemensamma demokratistärkande aktiviteter även efter besöket. Ett annat exempel på synergieffekt som beskrevs i slutrapporteringen var ökad digital samverkan vilket ledde till förbättrad tillgänglighet.

Spridning i olika medier

Ofta använde arrangörerna olika medier för att nå ut. Till exempel spreds Demokratistugans program till lokala medier, kommuner och skolor, samtidigt som kunskapsmaterial spreds i sociala medier.

Åldersgrupper som besökte stugan

Den åldersgrupp som besökte Demokratistugan i störst utsträckning var personer i åldern 41–65 år, enligt arrangörerna. I näst störst utsträckning besöktes den av personer i åldern 19–40 år. Den åldersgrupp som besökte stugan i lägst utsträckning var åldersgruppen 0–18 år.

Digital Demokratistuga

Den digitala Demokratistugan innehöll interaktiva övningar och information som en spegling av den fysiska stugan.

Demokratistugan i pop-up-format

Turnéplan för Demokratistugans pop-up 2021–2022

Datum Arrangemang Plats

6–7 dec. 2021 MR-dagarna Svenska mässan i Göteborg 23–24 feb. 2022 Möte med elever Röda Korsets folkhögskola

i Skärholmen, Stockholm 8–9 mars 2022 Utställning för allmänhet Kista Galleria, Stockholm 29–30 mars 2022 Demokrativecka Ågesta folkhögskola, Farsta, Stockholm 5 april–31 maj 2022 Utställning på bibliotekets Medborgahuset vid Medborgarplatsen,

ungdomsavdelning Stockholm

Bilder på Demokratistugans pop-up

Demokratistugan togs fram i en pop-up version under vintern 2021. Här visas den i Tranströmerbiblioteket i Medborgarhuset i Stockholm.

Bilaga 4

Kommitténs publika aktiviteter, viktigare samråd och möten samt medverkan i andra aktörers arrangemang 2018–2022

Här beskrivs viktigare aktiviteter som kommittén Demokratin 100 år (kommittén) arrangerat och medverkat i under åren 2018–2022. Kommittén har utöver detta bland annat haft 27 kommittésammanträden och flera möten med aktörer inför arrangemang.

1 När kommittén nämns åsyftas en eller flera ledamöter och/eller kommitténs sekretariat.

uner m uner och - uner m m oner och kom ing om nings ationer om

en Science Park,

yndigheter

hälle, m jänstepersoner från k edarbetare och företrädare för jänstepersoner från k r h fackförbund -institutet, Lindholm öte yndigheter och organisati yndigheten öter, m

hällesaktörer och religiösa organis

ställdhetsm regioner yndigheter yndigheter edarbetare på studieförbund och folkbild edarbetare Deltagare Företrädare för m M Göteborgs stad, SOM Jäm M Företrädare för civilsam Företrädare för studieförbund och folkbildn Tjänstepersoner Förtroendevalda och t regioner M organisationer Riksdagsledam organisationer Myndigheter Civilsam Företrädare för skolväsendet Förtroendevalda och t och Riksdagens ledam M Myndigheter Arbetsgivaraktörer oc

entet

s läns bildningsförbund

för levande historia ittén m änna arvsfonden UCF och Civos Arrangör Forum Kommittén Kommittén Kommittén M Studieförbunden Utrikesdepartem SKR Stockholm Sveriges riksdag Kommittén Kommittén Kom SKR Sveriges riksdag Allm Kommittén Kommittén

okrati inariet: m

okrati ed se bassadörerna m nisationer ot förtroendevalda gtidlighållande år teknik och dem

okratiam

eter

okratijubileum tivit hot och hat m jardagarna om ak folkbildning och dem eter eter itténs arbete och diskussion om ns Dem eter ns om én för riksdagens hö eter raget och dem främ m okratin uti hundrade itt m

téns

yndigh yndigh

ed m ed m ed civilsamhälle & religiösa orga ed skolaktörer ed arbetsmarknadens parter konferens okratins införande

Kommit

råd m råd m å den leva! Dem råd m råd m råd m m dem Typ av aktivitet Presentation av uppd Sam Nätverksmöten i Göteborg Sam Forum Folk & Bildning 2018 Handels- och Sverige Presentation av kom I panel vid konferens Invigning av riksdage Ja Samråd med myndigh Sam Sam Anförande vid konfere Anförande för kom av Informationsmöte Samråd med myndigh Sam

1

19

ånad/år Tabell M Aug. 2018 Okt. 2018 Nov. 2018 Dec. 2018 Jan. 2019 Feb. 2019 Mars 20

t

i

un och yndigheter edia sam m , m om , akadem ör m

)

(M Baastad (S) yndigheter yndigheter er

m shof (SD)

hälle, m hälle, m öter, företrädare f Rådström jänstepersoner från k anda Lind och statssekreterare ar Ström am kan kan

re m gsliv la äl tst t u inister A

ar hällesaktörer och tjänstepersoner am s änhet on okratim näringsliv änhet änhet gi edlemm

Deltagare Partisekreterare Lena Partisekreterare Richard Jom Företrädare för civilsam allm Förtroendevalda och t re Dem Helene Öberg Nationella minoriteter Nobelstiftelsen Företrädare för civilsam och Partisekreterare Gunn Statsråd, riksdagsled och kultur- och närin M Allm Allm Civilsam Besökare på Järvavec Besökare på Järvavec

ch

s o

en

ag mmittén entets sd 2018:04 2018:04 2018:04

ik u

ka, r én K aparlam rening oris itt

t st m

te mmittén Ku mmittén Ku

ohi om en m nn te ch k

kvi o ar s ep én

ittén ittén och Europ rd ittén olm itt m m m annen m

ltu ckh m Arrangör Kom Kommittén Kom Sverigekontor SKR Ku Kommittén Nobelstiftelsen Kommittén Kom Talm Riksdagens veteranfö Sveriges riksdag Sto KB:s demokratijubileum samt ko Kommittén och ko Ko Kommittén och ko

)

k-off

kvinnlig för

éns kic as okratiska kn r rä : ett forum

kommitt beslutet om te

ll ( ra rös ti okratin

r år

te år sedan al. Vå ite -v or 100

in r vi 100

tal: : Hur värnar vi det dem ? : Ung i dem

m det EU atidag la um id um

el iddag säkra l t är okr rt inari ta inari

ion i: Så e öte gi öte na öte at öt : S m n n di

ns ed okrat nsm okrater

io m io i e

m et ationsm at De at inarium m råd iddag tal

or rm

m fo edverkan i frukostsam edverkan i sem m edverkan i sem Typ av aktivitet Inform Informationsmöte Anförande på Dem nf Sa Anförande vid vårm Fokus In Vårm Anförande vid m M rösträtt Rösträttsfest Utbildningsdag M sa M unga dem

ånad/år aj 2019

M Sem April 2019 I M Juni 2019

hälle

uner srörelsen m

änhet

er on rs entet pe yndigheter och civilsam te m hälle och ungdom i, r jänstepersoner i kom TCO äns m ålgrupper och allm tj ar och företrädare för organisationer ässan ässan ässan ch edalsveckan edalsveckan o

lda yndigheter va ar och personal de ittén en m nasieungdom regioner ro esökare på Bokm rt yndigheter, Kulturdepartem edlemm Deltagare Besökare på Alm Besökare på Alm Kom Studieförbundens m Gym Företrädare för länsstyrelser Utländska journaliste Företrädare för civilsam Förtroendevalda och t och Besökare på Bokm Besökare på Bokm Utlandsm Företrädare för SACO, Fö Företrädare för akade M M Elever och personal Partisekreterare Aron Etzler (V)

B

2018:04 Ku 2018:04 én itt , m m o ko ch mmittén Ku yndigheten yndigheten entet d ta edieråd o s s rg inister Anna Ekström ittén åsteprata panion ställdhetsm ställdhetsm bo m

Arrangör Kommittén och ko Jäm Goetheinstitutet i Stockholm #vim Länsstyrelsen i Örebr Kommittén Svenska institutet Youth 2030 SKR UR Statens m Jäm Utrikesdepartem Kommittén Göte Skolm Regeringskansliet Kom Coom Padeia Folkhögskola Kommittén

tiken oli okratiska inister i p okratidagar unala och m ånd okratim IK tst kom av deklarationen r det M em e av Deklaration mo klarationen ed vårt dem okrati – unga kvinnor borgs Dem och or okratioffensiv ling för okratin vinn vid Göte år av dem okrati ga k th arknadens partier : Vad händer m ea : 100 t undertecknande : MIK – så enkelt ä : Kraftsam i panel dem um kop Antje Jackelén, d l H um m tal vid firande av den am um um m: Un etsm ndertecknande av de ar otstånd i politiken iu jandedagar, Dem inari C inari tal o okrati (deklarationen) inari inari inar ch m ed arb d o se yndigheter och statssekreterare Helene Öberg ed ärkebis in ed länsstyrelser i m ang kring u L öte m ed utländska journalister öte för ungas plats i dem kan ed da tal? m okratidag i Örebro och undertecknand råd m ver okratiföreläsning an edverkan i sem edverkan i sem öter fortfarande m edverkan i sam r en stark dem edverkan i sem edverkan i sem edverkan vid Folkbildningsforum öte m Typ av aktivitet M sam Am M m Studiebesök i Berlin M Dem fö Sam Träff m Toppm Presentation och sam regionala rösträtten s M M Med Anförande vid främ Frukostm Föredrag och deltagande M M Arrangem Dem Informationsmöte

ånad/år M Juli 2019 Aug. 2019 Sept. 2019 Okt. 2019 Nov. 2019

na inister er in xt h e i landet okratim oc 6 :0 yndigheter P) 18 20 änhet

hälle och dem hälle och m jänstepersoner mi och media gen a Stenevi (M statssekreterare Helene Öberg vdelningar runt om ärt h änhet 2018:04, Ju

öter lingen och allm

yndigheter r ar ar ar m ma m ittéerna Ku le m em okratiexperter och företrädare för akadem anda Lind dl edlemm ed edlemm Deltagare Bitr. partisekreterare Robert Lisborg (KD) Berörda m M Förtroendevalda och t Elever Företrädare för civilsam Am M Personal och allm Kom föreläsare från akade Me Dem Företrädare för civilsam Besökare vid invignin Partisekreterare M Landshövdingar oc Riksarkivets lokala a Elever och personal Styrelseledam M Aktörer i sam

s stad

entet holm huset Stadsteatern

un m

ittén ittén ittén m okratibygget, Stockholm m m

Kom Utbildningsdepartem Sveriges Elevkårer Växjö kom Dem Kommittén CO Länsstyrelsen i Stock Kommittén SACO Kom Kommittén Länsstyrelsen i Blekinge Kommittén Kom Riksarkivet Åsa folkhögskola Folkbildningsrådet TCO Kommittén och Kultur

Arrangör

s T es

ngr ko tra ex m öte

itis ionen vid om civilsamhällets de på lsem n n ngen m n klarationen an för an

– samtal och ent n okratistuga okratistuga tin ra ne pande av antise öte i Växjö ok Dem Dem atio sparlam em ar nternationella forum för hågkomst käm ecknande av deklarat rsm d kl at mot förtroendevalda invigning av utställni ndertecknande av de onferens t mot pressfriheten? ö i ed hållbarhetsgruppe om deklarationen vid styre m m ch öte 1 om öte 2 om o demokrati i kristid öte öte tal vid llet de av de hä an ang kring u tal om Elevkårers å kn ationsm ationsm am ed landshövdingar s ec la okratisam Demokratin i Karlskrona okratiföreläsning Förintelsen och be vi dert öte m Typ av aktivitet Inform Samråd inför Mal av Anförande och undert Sveriges Inform Anförande vid Ungd Ci förutsättningar Un Samtal om hot och h Studiedag Undertecknande av Referensgruppsm Referensgruppsm Dem Fira Informationsmöte M Arrangem Dem Styrelsekonferens Hälsning på digital k Coronakrisen – ett ho Panelsam

20

ånad/år aj 2020 M Dec. 2019 Jan. 2020 Feb. 2020 Mars 20 April 2020 M

r

une m m ko h oc un och region n m issionen, io m eg i r er ed uppdrag och projekt on ittéerna rs m änhet pe te hällesaktörer ns jänstepersoner i kom am

och kom tjä h änhet oc a lingen och allm ld va okratiåret r

ar och civils sförbund de ma sorganisationer en em ro änhet änhet änhet änhet änhet edlem edarbetare rt yndigheter och organisationer m dl edarbetare och företrädare för EU-kom edlemm edlem

Deltagare M M Medarbetare Aktörer i sam Fö Allm Personal och allm M under dem Förtroendevalda och t Me M Göteborgs universitet Företag Allm M Allm M

s-

rbund

iksfö

2018:04

rarnas r

ka kyrkan rnorrland

mmittén Ku

tland Härjedalen edarna och Lä

useet och Riksbankens jubileum

för levande historia panion Göteborg Civ Skoll

åsteprata Allm Allm

Arrangör Riksidrottsförbundet Kulturdepartementet Kommittén och Svens Kommittén Region Jäm Länsstyrelsen i Väste Forum Kulturdepartementet Region Örebro Föreningen Norden #vim Kommittén och ko Coom Skyddsvärnet SCB Forum Stadsm fond och kommittén SULF,

ti n erg ne med Öb kra

in ne mo atio m de ar ele ekl H anda Lind m del

l o äktige v d are ta a 19-pande som - eter ärkebiskop am undertecknande fullm nde klarationen nnat Am klarationen ls klarationen okratin vid tid ekr ed edverkan vid edverkan vid m na

ne covid tss pa eck

sta ch år ert h nd ed bland a n o ins spår av arrangörerna oc s u nd ne okratins fra ledning av okratiåret m en Li tio da ra dem ack ed an r dem la okratin 100 i pandem sdagen öte m togs fram ndertecknande av de an ndertecknande av de ek ndertecknande av de ins påverkan på dem arf m deklarationen vid extra deklarationen och m deklarationen och m

d sm lär Am av tal o öte okrati ng m ster öte infö de öte Dem kri

pandem edlem ini Dem okratidag ang kring u im ang kring u nan ang kring u g: ang terings ck Dem talsserie som rat Jackelen da Sociala Företag verkansm okratistugans invigning m rte verkansm okratisatsning i Örebro då 11 aktörer ie s tal på m gem ok sam

de ud B: an

edverkan i podcast edverkan i sam Typ av aktivitet Arrangem Rappor dem Sam Antjé Dem Arrangem Un Arrangem Sam Dem deklarationen Undertecknande av Undertecknande av folkbildarfrukost St Undertecknande av Stora M Föredrag om SC Sam M av Arr

ånad/år M Juni 2020 Aug. 2020 Sept. 2020 Okt. 2020

ge

eri liga - Sv h

ent

ra

nor r off

rån lokalt oc hälle ålgrupper srörelsen

lt f

na rädare fö

et

gio

re

ch och för

lt o an och företrädare för an

ka m

hälle och ungdom r från offentlig sektor och före ch företrädare för offentliga aktörer, a lo e talm ige e tal änsstyrelsen företagets övriga m personal

hälle

edi yndigheter och civilsam an o

m re vic

e uner, L och m le rig r

ve hällesaktörer hällesaktörer häl ma

gens and ns

la em änhet nasieelever lsam el dl

ksda edarbetare Deltagare Företrädare för m Forskare och praktike trädare för civilsam Riksdagens talm civi Riksdagens tredje vic offentliga aktörer, civilsamhälle och media regionalt i södra Sver Ri aktörer, civilsamhälle och media lokalt och regionalt i M Region, kom Personal och elever Me Civilsam Personal, kunder och Allm Kommittén Förtroendevalda och Gym Civilsam Företrädare för civilsam M Scouter

t de o- orå

aps

nsk te

h Ve ttén ttén

sorganisationer R oc ommi ommi mt kommittén land och region nskolan i Västra m hink Tank SK a, en

l Ar ässan

okrati100 och riksdagens dem okrati100 och riksdagens dem okrati100 och riksdagens hällesparten i NOD en Science Park eel Id F, land na

UCF UC Arrangör M M KB:s Dem kratijubileum samt k KB:s Dem kratijubileum samt k KB:s Dem demokratijubileum sa Länsstyrelsen i Värm Värm Studieförbundet Vuxe Götalands län LSU – Sveriges ungdo Fam Xzakt UR Play Kommittén Göteborgs stad Svenska m Civilsam International Youth T Lindholm Scouterna

mtid

ch och fra o t forum as al aktörer

s delaktighet ns ch Kalas och K ch kalas och a

klarationen klarationen klarationen ensam klarationen

p o ch p o

m m sträff unga p o san Kunskap tijamboree och stämma

Ka Ka land, 18 äs am m K m år öte om okratijubileet o okratijubileet öte om okratijubileet r vid

öte m

ngsuppdrag om års Kunskapskonfere tionsm av dem ns av dem tionsm av dem ndertecknande av de ndertecknande av de ndertecknande av de sionär Dubravka Šuic monte ussion vid partsgem ndertecknande av de 0 arationen atin 100 is

tio m okratidag 02 okr

ira m igital regeri å 2 andet andet andet

m sp m m okratisatsning i Värm l p : Dem ta in

id ang kring u ang kring u ang kring u ang kring u öte om ed EU-ko am v ls ärksam ärksam ärksam

tal inarium rande och d ocracy day, internationell ungdom ne m öte m edverkan på Dem Typ av aktivitet Dialogm i demokratin Pa Anförande vid inspira uppm Sa uppm Anförande vid inspira uppm Regional dem undertecknande dekl Arrangem Arrangem Digital kick-off för Nysta.se Arrangem M M Anfö Presentation och disk Dem Arrangem Medverkan vid invigning av Demokra

ånad/år

M Nov. 2020 Sem

valda

ålgrupper

änhet

hälle och allm ar blik företagets övriga m änsstyrelsen ultur

yndigheter och förtroende

edlemm

uner, L

m

r r

ar

ma ma

änhet änhet em änhet em

dl dl

edlemm Deltagare Internetdagarnas pu Allm Aktörer i nätverket Företrädare för kulturlivet M Folkhögskolor, civilsam Allm Personal, kunder och Me Företrädare för m Personal och m Personal Allm Region, kom Me Besökare på Folk & K Förtroendevalda

rhuset niversitet, Ålands otten et Stadsteatern nskolan och ka kyrkan berg

yndigheten och SKR edieråd en, Lunds u

nstitut ittén, Kulturhus ittén tidsarenan, Kultu m Förtroendevalda m

Arrangör Statens m Sam Hanaholm fredsi Kommittén Funktionsrätt Västerb Ordfront Kom Björn Axén SKR Centerpartiet i Stockholm Folkhälsom Studieförbundet Vuxe Liberalerna i Borås MSB Kommittén och Svens Länsstyrelsen i Krono NBV Kom SKR

ria ta l A ai m Is anda Lind ch in k o ter Am em netdagarna okratiföreläsning okratiföreläsning klarationen r kultur och ndertecknande erens tillsammans! okrati rin nd sb inis

h Å et annakonf ab okratim lis E ed

ed ärkebiskop Antje Jackelén l m ndertecknande av de sion vid beredning fö amhällets och kulturens roll m sträff: Uppdrag Dem deklarationen vid Inter ta a nordisk debatt om demokrati deklarationen och dem deklarationen och dem ati i vår tid am okratinätverk 21 – ett finskt-svenskt

tal mellan dem ötesplats social hållbarhet okrati v s m a : Demokr år till de ang kring u de an an Andreas Norlén er okratin, särskilt under covid-19-pa er inarium tal om okratisatsning i Kronobergs län och u okratiföreläsning på huvudm tal: 100

deklarationen od odererade sam edverkan på M så säkrar vi en fortsatt stark demokrati Typ av aktivitet Undertecknande av M Lansering av Dem initiativ för att främj Digital kulturlunch Undertecknande av Undertecknande av vid konferensen Vems rättigheter – vilken demokrati? M och talm Arrangem Anförande och diskus fritidsfrågor om civils i dem Sem M Digital demokratiföreläsning Demokratiföreläsning på personaldag Sam Dem av Dem Sam – Anförande på nätverk

ånad/år M Dec. 2020 Jan. 2021 Feb. 2021

er un mm ko

et, Polar och n företag

regio änhet r i

one ers

eek step leå tekniska universit et än rth W tj mfund och allm

ission och

lda r hällesaktörer ar ar ar i trossa ma ndeva änhet okratinätverket i Örebro län tidskomm em änhet dl roe edlemm edlemm edlemm Deltagare Aktörer i nätverket Civilsam Allm Dem Fram Journalister och förtroendevalda M Me Kommuner, region, Lu forskningssekretariat Fört M Förtroendevalda Studenter Företrädare för Sveriges bibliotek Nationella minoriteter Företrädare för fackföreningar Medlemmar Företrädare för ideella organisationer och Allm M Personal Besökare på Växjö Ea

äktige

o otten berg je unfullm ning na nsstyrelsen i Västona m ping

un

okratiresan m

okratinätverk 21 Världen edjebackens kom

anland Arrangör Dem Ideell Arena Om Länsstyrelsen i Örebr ABF Medieinstitutet Fojo SSU Göteborg Rotaryklubb i Karlskr Länsstyrelsen i Norrb Länsstyrelsen i Krono Liberalerna i Södertäl Sm SACO:s studentråd Svensk biblioteksföre Kommittén Kommittén Liberalerna i Sollentu Giva SKR:s Dem Integrationsrådet, Lä m Länsstyrelsen i Jönkö Växjö kom

öte

t

ndefrihet 21 klighet vid årsm r undertecknade ala re riteter tö e ak m okratiuppdrag 1 8 02 okratiåret 20 2 : Tillit och yttra an Dem ren arium sa ns roll i demokratin d nationella mino lingsforum eklarationen tation av dem

okratiskt utrym ed fackföreningar ap öte om okratins styrka och bräc me m sk av d antologin Det nya norm dem öte ar m dem ed o om demokrati och yttrandefrihet sam

å L l p ationsm ta tal inarium okratiföreläsning okratisatsning i Norrbotten, 1 vem kan vi lita på? m edverkan i podcast edverkan vid insam edverkan i podcast ebbinarium Typ av aktivitet Anförande vid webbin – Sa M Presentation vid m Sem Dem Demokratiföreläsning Dem deklarationen Frågestund Anförande om Demokratiföreläsning Föreläsning om Samtal om biblioteke Informationsmöte Inform Offentligt möte om demokrati M M W undertecknande Anförande vid presen Demokratiföreläsning

21

ånad/år

M Sam Mars 20

uner m

kom okala aktörer änsstyrelse,

okrativeckan

bildarnas tidning devalda från region, jänstepersoner från l e h lokala aktörer Dem niversitet och andra l tidsveckan änhet

r ma hällesaktörer hällesaktörer uner, region, u uner och region em länsstyrelsen änhet m m änhet dl Deltagare Besökare på fram Personal Läsare av Försvarsut Me Personal och förtroen och Demokratikollens åhörare Allm Kom Förtroendevalda Civilsam Förtroendevalda och t kom Personal Järvaveckans besökar Civilsam Allm Kommuner, region oc Digitala besökare på Personal och allm

berg ping berg och Linné- Drive for Democracy ala ar rbotten rbotten na holm

Civ aten anisterna

Arrangör Länsstyrelsen i Krono Svenska institutet Försvarsutbildarna Hum Länsstyrelsen i Jönkö Länsstyrelsen i Krono universitetet Norden International och Fryshuset Länsstyrelsen i Upps SKR Forum Länsstyrelsen i Kalm Dram Järvaveckan Nysta Länsstyrelsen i Väste Länsstyrelsen i Väste Länsstyrelsen i Dalar Länsstyrelsen i Stock

okrati? anda Lind undertecknade okratin och förslag teter r undertecknade er undertecknade Am klarationen dem re klarationen tö inori ak aktörer 3 inister

okratistugan er av tidning m okratim okratisk är vår aningar för dem ar då 14 aktörer undertecknade nationella m öte tinum ngas delaktighet s ndertecknande av de a utm tala Dem ndertecknande av de alm u ed dem okra m tal tal: Hur dem

r ang kring u de ang kring u är okratiföreläsning okratisatsning i Jönköping då 8 okratikollen om ocracy talks okratisatsning i Uppsala då sex aktör okratisam okratisatsning i Kalm tg okratiföreläsning om okratisatsning i Västerbotten, 1 edverkan i dem å Typ av aktivitet Dem Anförande på person M Demokratiföreläsning Dem deklarationen Dem Dem Dem deklarationen Hälsning till konferen Dem Dem deklarationen Arrangem Invigningssam Rapportlansering tem på Dem Dem deklarationen Invigning av den digi Arrangem

ånad/år aj 2021 M April 2021 M Juni 2021

hälle

mit 2021

änhet

änhet i Robertsfors iga konferens ökare ökare ökare orotea ällivare oden sökare sökare aparanda rnsköldsvik arketing Sum M sförbund yndigheter och civilsam

lingen och allm ar nsdagarnas be nsdagarnas be edalsveckans bes änhet och studieförbund edalsveckans bes edalsveckans bes nasieelever och allm edlemm Deltagare Besökare på LSU:s årl Alm Allm Personal Politiska ungdom Alm Företrädare för m Alm Gym Besökare på plats i D Besökare på plats i G Besökare på plats i B M Friham Friham Besökare på plats i H Besökare på plats i Ö Besökare på History Företrädare för svenska bibliotek Aktörer i sam

-

ria to is sorganisationer yndigheten för del sh m rbotten otten otten nen otten rnorrland Myndigheten för till- liv un gs ont m in sidor/ är edier och M n n ör sa m f åsteprata äs ru km yndigheten för delaktighet nt Arrangör LSU – Sveriges ungdo Kommittén, 8 gängliga m aktighet #vim Bo SKR Svenska kyrkan M Story House Egm Robertsfors kom Länsstyrelsen i Väste Länsstyrelsen i Norrb Länsstyrelsen i Norrb Studio Akavia Göteborgs stad Västragötalandsregio Länsstyrelsen i Norrb Länsstyrelsen i Väste Ce Regionbiblioteken Kommittén

åren öjlighet

100 s m ik år ande m okrati om ra vår viktiga hundraåring! e k sförbunden dem år okratin 100 öjligheten att rösta förändrats okratistugans besök okratistugans besök en att fi okrati d Dem m troper a ungdom op Antje Jackelén atin 100 Tillit och delaktighet – spelar det någon m s ed barn om m okratistugan i Dorotea okratistugan i Boden okratistugan i Örnsköldsv tal: tal o ed funktionsnedsättning tal: Hur har m : Tala rasistiska de politisk ed ärkebisk edverkan vid Dem edverkan vid Dem

tal om tal: Tillgänglig dem okratifrukost tal om besöka skolor tal m inarium okratiafton: Välkom r personer m edverkan i podcast edverkan i sam edverkan i sam Typ av aktivitet Sam Sam Dem Demokratiföreläsning Sam att Sam Lärande sam fö Sem M Invigning av Dem Digital m Invigning av Dem Akavia Möter Demokr M roll för demokratin? M Digital m Invigning av Dem Demokratiföreläsning Invigning av konferen Dem

ånad/år M Juli 2021 Aug. 2021 Sept. 2021

r re tö en

a ak al lok ra ebro å Lindholm

h and

e oc ls re ty ss

de ävle län e e e e e e an e e öteborg rare

rk

ve mmun, ed ko ån ns m r

ar l fr sa ma na ässans besökar ässans besökar ässans besökar ässans besökar ässans besökar ässans besökar äs ässans besökar ässans besökar em änhet nasieelever och besökare på plats i Ör okratidagens åhö nasieelever änhet digitalt och besökare på plats p nasieelever so km dl

edlemm Deltagare Besökare på plats i G Allm Förtroendevalda Per Gym Bokm Bokm Bokm Bokm Bokm Bokm Bo Bokm Bokm M Me Besökare på plats i G Dem Gym Allm Gym

& luseet m ur ko

at ka a S

sk

di ografis or

N

ng, org land o Skolledare, N a Götaland och Etn ldni

bi un jekt Ut m

ma er Pro no n

en Science Park

Sa sa

ässan r, äs ittén

m åsteprata

ltu km UCF Personal Arrangör Länsstyrelsen Gävleb The Hung SKR Länsstyrelsen i Värm Länsstyrelsen i Örebr Bokm Lärarnas riksförbund Kommittén Lärarförbundet Liber, Lärarförbundet Ku ledarkongressen Riksdagen Bo Kom #vim Verdandi NBV Länsstyrelsen i Västr SCB Borås stad Lindholm M Danderyds kom

k

ar

e P

nc

okrati ie

okrati?

e en Sc m år lm

riges dem jas dem och nu ho

m då nd ertecknande

Li

okrati 100 på

ök okratiska utrym es

år – hur frä

tidstro s b okratistugans besök ässa

åsteprata okratidag an

ug nors dem rdig skola räddar Sve atin 100 ens begränsningar re valet – hur kriser stresstestar #vim s dem ist ersonaldag och und

s Bokm tidsspaning Dem at okratistugan i Gävle okratistugan i Örebro år okr okratistugan i Göteborg tal kvin okr

: En likvä : Dem : Fram : Unga och fram : Rösträtt iddag : Ett år fö : Best of tal om edverkan vid Dem av 20 id Dem

g okrati

in ats v okratiberedning gn inarium inarium inarium inarium inarium okratim inarium inarium okratiföreläsning

r dem pl deklarationen Typ av aktivitet Invigning av Dem Panelsam Digital m Invigning av Dem Invi Sem Sem Sem Dem Sem vå Sem Invigning av kongres Demokratiföreläsning på konferens Invigning av Dem Anförande vid SCB:s Dem På Paneldiskussion vid p av Digitalt panelsam

ånad/år

M Dem Sem Sem Okt. 2021

bildning

t invånare

folk

folkbildningen

e stad stad ö ar ar alm alm dra aktörer inom alm arlskrona törer inom jänstepersoner sam alm ör önköping åh ns okrativeckan le ol tik ar och allmänhet ra ok nasieelever änhet nasieelever änhet m edlemm Deltagare De Åhörare på dem Gym Besökare på plats i H Allm Besökare på plats i H Konferensbesökare M Elever Studieförbund och an Besökare på plats i M Gym Besökare på plats i K Studieförbund och ak Allm Lärare Personal Besökare på plats i J Förtroendevalda och t i Jönköping Nyanlända Besökare på plats i K Personal

t

site ver ni

néu in h L oc

stad erg nd m gsförbund rbotten ping ion Jönköping dningsförbundet ar holm ob änhet on in

a Kr un nasiet n i m se en Science Park åsteprata el yr st #vim ns Arrangör Lä Alvesta kom ForshagaAkadem Länsstyrelsen i Halla Futurion Stadsbiblioteket i Hal Lindholm Vetenskap och allm Padeia folkhögskola Vestlunddagarn Länsstyrelsen i Skåne Rosendalsgym Länsstyrelsen i Blekinge och Sensus Blekinge läns bildnin och Länsstyrelsen i Väste Hilelskolan Konstfack Länsstyrelsen i Jönkö EuropaDirekt och Reg Länsstyrelsen och bil i Östergötland Länsstyrelsen i Kalm Länsstyrelsen i Stock

ar

t ne ö er en

och fackförbund alm nt okratistugan i Kalm å i stad p ion at rm it fo m in es tal om Folkrörelser

en d m okrativecka okratistugan i Halm dag okratistugans besök i M okratistugan i Karlskrona okratistugan i Jönköping o len ocracy Sum ol motståndskraft mot desinformation ik edverkan vid invigning av Dem at kr okratiföreläsning okratiföreläsning tal och undertecknande av deklaration okratiföreläsning på Tisdagsträff mo edverkan i panelsam edverkan på digital delaktighetsvecka Typ av aktivitet De Hälsning till dem Invigning av Dem M Demokratiföreläsning Future of Dem Anförande på VA- Dem Demokratiföreläsning och samtal På plats vid Dem Demokratiföreläsning Invigning av Dem Demokratiföreläsning och samtal M Demokratiföreläsning Demokratiföreläsning på rektorslunch Invigning av Dem Sam Dem Digital m Samtal om

ånad/år

M Dem Nov. 2021

ed ansvar för skolan

ästerås stersund jänstepersoner inom fritid och kultur re aldirektör Karin Tegmark Wisell

ar r ng di hällesaktörer ma öv nasieelever nasieelever änhet em änhet änhet sh nasieelever nasieelever änhet och inbjudna dl nd

R-dagarnas besöka Deltagare Gym Gym Besökare på plats i V Allm Journalister och förtroendevalda Me Allm Allm La Rektorer, politiker och andra m Besökare på plats i Ö Demokratikollens åhörare Gym VD:ar Gym Förtroendevalda och t M Civilsam Allm Förtroendevalda Förtroendevalda Kommittén och gener

tlands

anland ch SKR Institutet för fram- berg och n h SKR m

t argenti un äs tland Härjedalen tland Härjedalen och Jäm W un m yndigheten s universitet m n V én la Kooperation itt ko m nasium åsteprata dieinstitutet Fojo o gs m UCF R-dagarna Arrangör Göteborgs universitet Stockholm Länsstyrelsen i Väst M Me Sveriges elevkårer Vetenskapsrådet och tidsstudier Hö Ko Skolverket Region Jäm Länsstyrelsen i Krono Linnéuniversitetet Region Jäm gym Svensk Växjö kom Folkbildningsrådet oc M NOD #vim Bodens kom Vara kommun Folkhälsom

nferens nen

klarationen

aningar

okratidag r okratistugans besök i Östersund

nga okratins utm okratidag UCF-dagarna öte di i skolan på digital ko em knande av deklaratio et i det demokratiska samtalet m öv ndertecknande av de

d okratistugan i Västerås sh tal på M nd okrati

m ingel, rapportsläpp tal på Dem la ed de tal ang kring u

edverkan vid Dem d m okratiföreläsning på dem rå tal om okratikollen om okratiföreläsning m Typ av aktivitet Dem Digitalt sam Invigning av Dem Invigningssam Samtal om delaktigh Invigningstal vid års Medverkan i Offentliga samtal – forskare möter praktiker Demokratiföreläsning Sa Sam Digital m Dem Demokratiföreläsning VD-träff och undertec Dem Panelsam Invigningstal Lanseringsm Grand Finale Demokratiföreläsning Digital demokratiföreläsning (förinspelad) Arrangem

ånad/år M Dec. 2021

un, region, m om

hället och studieförbund änhet lands studieförbund jänstepersoner från k h allm ivilsam öretag isby Sörm

entorsskapsprogram r hälle, studieförbund ma nasieelever em änhet dl Deltagare Gym Förtroendevalda och t civilsam Personal Länsstyrelser, regioner, SKR Konferensbesökare oc Representanter från c Representanter från f Besökare på plats i V Elever Me Deltagare i m Representanter från Allm

land

d et Sörm nd t studieförbundet

ission, Röda Korset Gotland tland Härjedalen

inister Hans Dahlgren, ittén m Studieförbundet Vuxenskolan PRT aktsalongen Arrangör Sustainable Poetry Region Jäm M EU-m Regeringskansliet Kom Visby Stadsm och Hållbara Gotland Länsstyrelsen Gotlan Ågesta folkhögskola S-studenter M Länsbildningsförbu Svenska kyrkan sam Sensus och Verbum

tidsdag

en angelägen år – en fram

okrati okratin 100 dem : Dem hället och folkbildningens roll och på valkonferens m ati och företagande – g om m okr okratistugan i Visby ada folkbildningens betydelse : Dem tal om antirasis okratiföreläsning okratiföreläsning på Fredagsfrukost inarium edverkan i Teotalks Typ av aktivitet Dem Konferens om Dem EU-sakråd Avslutningskonferens Seminarium: Civilsa ansvar för demokratin Sem timme med Peter Örn Invigning av Dem Invigning av tem Samtal Panelsam Demokratiföreläsning på årsmöte M

22

ånad/år aj 2022 M Feb. 2022 Mars 20 April 2022 M

Bilaga 5

Redovisning av debattartiklar och nyhetsbrev

Tabell 1 Debattartiklar där kommittén medverkat och/eller där Demokratistugan eller Deklaration för en stark demokrati tas upp

Datum Publikation Rubrik Beskrivning

2018-12-17 Svenska Dagbladet Demokratin måste Dåvarande kultur- och demokratiminister Alice

fortsätta att vinnas Bah Kuhnke och Peter Örn, kommitténs ordförande, om att det den 17 december 2019 var 100år sedan det fattades två principbeslut iriksdagen om kvinnlig rösträtt i val till kommun och landsting, samt om demokratins utmaningar och kommitténs uppdrag.

2019-09-01 Närkes Allehanda Örebro först ut att Landshövding Maria Larsson och Peter Örn,

skriva under en kommitténs ordförande, om utmaningarna för deklaration för en Sveriges demokrati och om att Länsstyrelsen stark demokrati iÖrebro län är första aktör att underteckna

Deklaration för en stark demokrati.

2020-10-13 Dagens Samhälle Med kunskap och Sveriges universitetslärare och forskare,

utbildning står vi Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledaremot populismen förbund och kommittén Demokratin 100 år.

2021-01-21 Dagens Nyheter Svensk demokrati är Peter Örn, kommitténs ordförande, Ahmed

skör – den kräver vårt Abdirahman, Paul Alarcón, Carl Heath, Anna-

engagemang Karin Hennig, ärkebiskop Antje Jackelén, Antonia

Ax:on Johnson, Maria Larsson, Gunilla von

Platen, Jan Scherman, Åsa Wikforss och Olle

Wästberg. 2021-01-25 Katrineholms-Kuriren Demokratin – värd att Demokratiambassadörer Peter Örn, Emma Frans, 2021-01-26 Västerbotten-Kuriren värna varje dag Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah.

Jämtlands Tidning Föranleds av 100-årsdagen av det andra Borås Tidning beslutet i riksdagen som gav kvinnor rösträtt.

2021-04-29 Altinget Folkbildningen – en Peter Örn, kommitténs ordförande.

skola i demokrati 2021-05-12 Upsala Nya Tidning Pandemin – ett Demokratiambassadörer Peter Örn, Emma Frans,

stresstest för Rosaline Marbinah och Lena Posner-Körösi om demokratin att demokratin har stresstestats under covid-

19-pandemin.

Datum Publikation Rubrik Beskrivning

2021-05-27 Barometern Vår demokrati är värd Landshövdingen i Kalmar, Peter Sandwall, och

att kämpa för Peter Örn, kommitténs ordförande, om vikten av

att kämpa för demokratin.

Västerviks-Tidningen Därför signerar länets

kommuner

demokratideklaration 2021-10-17 Sydsvenskan Trygga och goda Landshövdingen i Skåne, Anneli Hulthén, och

uppväxtvillkor stärker Peter Örn, kommitténs ordförande, om vikten

demokratin avatt barn och unga behöver delaktighet och

inflytande. 2021-11-09 Jönköpings-Posten Hur ser demokratin i Landshövdingen i Jönköpings län, Helena

Värnamo Nyheter Sverige ut om 100 år? Jonsson, och Peter Örn, kommitténs ordförande,

om vikten av att alla deltar i demokratin. 2021-11-02 Smålands-Tidningen Alla behövs för

Smålands Dagblad demokratin

Vetlanda Posten

Tranås Tidning 2022-03-18 Gotlands Allehanda Att använda vår demo- Landshövdingen på Gotland, Anders Flanking,

Hela Gotland premium krati är att vårda den och Peter Örn, kommitténs ordförande, om vikten 2022-03-19 Gotlands Tidningar av att använda demokratin för att värna den.

Tabell 2 Debattartiklar i samband med Demokratistugan/demokrativeckor, där kommittén och/eller Deklaration för en stark demokrati nämns

Datum Publikation Rubrik Beskrivning

2020-07-01 Forum för levande Demokratin kan Forum för levande historia skriver artikel fri

historia webb intetas för given attpublicera om vikten av att värna demokratin,

sitt uppdrag samt om Deklaration för en stark

demokrati. 2021-09-19 Närkes Allehanda Rusta upp demokratin! Landshövdingen i Örebro, Maria Larsson, och

Torgny Larsson, ordförande för regionfullmäktige

Region Örebro län, om vikten av att värna demo-

kratin, länets demokrativecka och Demokrati-

stugan. 2021-10-13 Hallandsposten Vårt vardagsliv Landshövdingen i Halland, Brittis Benzler, och

iSverige bygger Andreas Bergman, Halmstad kommunfullmäk-

på demokrati tiges ordförande, om vikten av att praktisera

demokrati i vardagen, Deklaration för en stark

demokrati, samt Demokratistugans besök i

Halmstad.

Tabell 3 Nyhetsbrev

Datum Rubrik Innehåll

2019-10-02 Demokratin och kommittén Om kommitténs arbete, medborgarnas demokratikunskaper,

Demokratin 100 år Deklaration för en stark demokrati samt nya myndighetsuppdrag

om demokrati. 2019-12-16 Demokratin och polarisering Om polarisering med en krönika av Henrik Ekengren Oscarsson,

Polismyndigheten om demokratibrott och nya aktörer som undertecknat deklarationen.

2020-03-04 Demokratin och det civila Civila samhällets roll i demokratin, intervjuer med Rosaline

samhället Marbinah, SACO och civilsamhällespodden. 2020-04-03 Demokratin och pandemin Hur bekämpningen av covid-19 påverkar demokratin, intervjuer

med Emma Frans, Amnesty Sverige samt krönika av Peter Örn. 2020-05-08 Demokrati, press och Pressfrihetens utveckling i världen, coronapandemins påverkan

yttrandefrihet samt krönika av Elisabeth Åsbrink. 2020-06-16 Idrott och demokrati Socioekonomiska klyftor inom idrotten, Riksidrottsförbundets

satsning på ökat deltagande samt krönika av Dennis Andersson, Gothia Cup.

2020-09-14 Rösträtt och demokrati Rösträtt och tillgänglighet, mellanvalsarbete, rösträttens

historiska exkludering samt pandemins påverkan på valprocesser. Krönika av Peter Örn.

2020-10-14 Demonstrationsfrihet Friheten att demonstrera tas upp ur olika aspekter.

och demokrati 2020-12-17 Gott Nytt Demokratiår! Sammanfattande brev, verksamheten 2020 samt framåtblickande

mot 2021. Demokratistugan. 2021-03-04 AI och demokrati SKR:s arbete med AI av Patrik Sundström. Krönika av Daniel

Gillblad. 2021-04-29 Pandemi och demokrati Analys av Jenny Madestam om demokratins prövningar

ipandemins kölvatten. Reflektion av Emma Frans. 2021-06-16 Offentlighetsprincipen Intervju med Peder Liljeqvist om utredning av

och demokrati offentlighetsprincipen. Krönika av Nils Funcke. 2021-09-29 Hundraåringen Allmän rösträtt ur ett historiskt perspektiv. Framtidsvision av

och demokrati Olle Wästberg. Jämställdhet och AI. 2021-11-19 EU och demokrati EU:s påverkan på den svenska demokratin. Ett kapitel om EU av

Annika Ström-Melin ur antologin ”100 år till”. Peter Johnsson analyserar Polen. Demokratibrott och EU.

2021-12-21 Demokratiåret 2021 Det politiska läget och de politiska partiernas framtid. 2022-02-03 Opinion och demokrati Hur väljaropinionen påverkar de politiska partierna,

representation och demokrati, spridning av desinformation från främmande makt.

2022-03-09 Demokratin och framtiden Kommitténs avslutningskonferens: Demokratin 100 år – en

framtidsdag. Kapitel ur antologin ”100 år till” av Rosaline Marbinah och Lena Posner-Körösi.

Bilaga 6

Undersökningar om kunskap, engagemang och delaktighet i demokratin

I denna bilaga redogörs för ett antal undersökningar som har mätt kunskaper om, deltagande i, och attityder till demokratin. Undersökningarna genomfördes under perioden 2019 till 2022.

Undersökningar genomförda på uppdrag av kommittén

Kommittén lät genomföra två kunskapsundersökningar, en 2019 och en 2022. Syftet var att få en uppfattning om den svenska allmänhetens kunskaper om och delaktighet i demokratin. Undersökningarna har även i viss mån använts för att utvärdera om kommittén uppnått sina mål genom att fungera som en baslinjemätning och slutmätning. Kommitténs mål var att: 1. Fler människor i Sverige har en god kunskap och medvetenhet

om demokratin och vad vårt demokratiska system innebär. 2. Fler människor i Sverige engagerar sig i demokratin till exempel

genom att delta i samtal om demokrati, påverka lokala besluts-

processer, rösta i val, engagera sig i en politisk fråga, i ett parti,

eller i en civilsamhällesorganisation på sin fritid. 3. Ökat stöd för demokratin och att fler tar tydlig ställning för demo-

krati som styrelseskick.

Den första undersökningen genomfördes i februari 2019 och den uppföljande undersökningen i februari 2022, båda genom undersökningsföretaget Novus. 2019-års undersökning baserades på 1 076 intervjuer

och hade en svarsfrekvens på 64 procent. 2022-års undersökning hade en svarsfrekvens på 62 procent och baserades på 1 021 intervjuer. Båda undersökningarna hade en fältperiod på 8 dagar. Målgruppen för undersökningarna var svensk allmänhet i åldrarna 18–79 år.

För att kunna jämföra svaren hade undersökningarna i huvudsak samma frågor. Undersökningen 2022 kompletterades med tre frågor: en fråga om upplevd delaktighet, en om hur demokratin i Sverige har utvecklats de senaste 5–10 åren (dessa två frågor ingick även i en undersökning gjord av Novus för Forum för Levande Historia 2019) och slutligen en fråga om jubileumsfirandet 2021.

Undersökningarna genomfördes via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Enligt Novus är resultaten generaliserbara till den aktuella målpopulationen. Samtidigt bör det beaktas att det finns grupper som inte svarar på den här typen av undersökningar, vilket påverkar resultatens generaliserbarhet.

Kunskapsundersökning genomförd av Novus 2019

Undersökningen för 2019 visade att 85 procent ansåg att de hade ganska eller väldigt bra kunskaper om hur demokratin fungerar. 69 procent angav rätt svar på frågan om när det första allmänna valet där både kvinnor och män fick rösta ägde rum, och tre fjärdedelar visste att ordet demokrati betyder folkstyre. Åtta av tio visste att syftet med grundlagarna är att skydda demokratin, och 74 procent angav yttrandefrihetsgrundlagen som en av dem. Mer än tre fjärdedelar var medvetna om vad oberoende domstolar innebär, visste att EU-valet avser val till Europaparlamentet och att ledamöter till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige utses genom allmänna val. Undersökningen visade också att 44 procent ansåg att det viktigaste för att stärka demokratin är att öka kunskapen om hur demokratin fungerar, och 42 procent att partierna är närmare sina väljare.

Utöver detta innehöll undersökningen även frågor om delaktighet och engagemang i demokratin. Dessa frågor var dock utformade på ett sätt att en jämförelse med undersökningen 2022 inte är möjlig.

Kunskapsundersökning genomförd av Novus 2022

I undersökningen som genomfördes 2022 ansåg hela 92 procent av de svarande att de hade ganska eller mycket bra kunskaper om hur demokratin fungerar i Sverige, vilket är en signifikant ökning från 2019-års undersökning. Fler än åtta av tio visste att det första allmänna valet där både män och kvinnor fick rösta var 1921, vilket var fler än 2019. 89 procent visste att syftet med grundlagarna är att skydda demokratin, och fler svarade rätt på vilka de fyra grundlagarna är, jämfört med 2019. I likhet med tidigare undersökning hade mer än tre fjärdedelar kunskap om vad oberoende domstolar och EUvalet innebär, samt att ledamöter till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige utses genom allmänna val.

På frågan om hur de hade gått till väga för att påverka samhället eller en specifik fråga svarade 21 procent att de hade gått med i en förening som driver frågan, 20 procent att de hade kontaktat ansvarig politiker och 19 procent att de kontaktat ett politiskt parti. Det viktigaste för att stärka demokratin var enligt 43 procent att öka kunskapen om hur demokratin fungerar, och enligt 34 procent att partierna är närmare sina väljare. På frågan om de märkt av att demokratin firade 100 år svarade 44 procent ja.

Andelen som anser att demokratin försvagats de senaste 5–10 åren var 59 procent år 2019 och 48 procent år 2022. Andelen som tycker att demokratin i stället har stärkts de senaste 5–10 åren uppmättes till 6 procent 2019 och till 3 procent 2022, medan andelen som anser att demokratin är oförändrad ökade från 28 procent till 33 procent. I undersökningen från 2022 svarade 43 procent att de känner sig ganska eller mycket delaktiga och 53 procent att de känner sig lite eller inte alls delaktiga i demokratin. Detta kan jämföras med undersökningen från 2019 genomförd av Novus på uppdrag av Forum för levande historia, som visade att 40 procent känner sig ganska/mycket delaktiga i demokratin och att 56 procent kände sig lite/inte alls delaktiga.

Andra undersökningar

Forum för levande historias undersökning 2019

Forum för levande historia gjorde 2019 med hjälp av Novus en mindre demokratiundersökning som förutom resultatet som presenteras i föregående stycke även visade att 77 procent av de svarande tyckte att olika åsikter i det offentliga samtalet bemöts med lite eller väldigt lite respekt. Vidare visade undersökningen att 52 procent angav stort eller ganska stort förtroende för det demokratiska systemet.

Delmos undersökning En demokrati för alla?

I Delegationen mot segregations rapport En demokrati för alla? från 2020 undersöktes särskilt kunskaper, delaktighet och attityder kring demokrati i områden med socioekonomiska utmaningar. I undersökningen framgick att den självskattade kunskapen om demokrati är lägre bland boenden i områden med socioekonomiska utmaningar än bland boende i andra områden. Det gällde särskilt för kvinnor. I riket i stort anser 79 procent att de har mycket eller ganska bra kunskap om demokratin. I områden med socioekonomiska utmaningar ligger motsvarande siffra på ungefär 72 procent (75 procent bland män och 68 procent bland kvinnor). Vidare visade undersökningen att boende i områden med socioekonomiska utmaningar i högre grad svarade fel på frågor som mäter politisk kunskap. Endast 22 procent av de svarande i områden med socioekonomiska utmaningar svarade rätt på samtliga frågor. Motsvarande siffror i riket som helhet var drygt 36 procent.

Resultaten visade också att deltagandet i flera former av politiska aktiviteter var lika högt eller högre i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med riket som helhet. Det gäller till exempel andelen som arbetat i ett politiskt parti eller i en aktionsgrupp, samlat in namnunderskrifter eller deltagit i möten som handlat om politik. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar hade dock ett lägre intresse för politik.

Denna grupp angav även att de upplever en lägre grad av delaktighet i samhället och att de känner sig mindre behövda, i jämförelse med boende i andra områden.

1 Forum för levande historia. Allmänheten om demokrati. 2019.

SOM-institutets mätningar 2019 och 2021

Även SOM-insitutet ställer frågor om delaktighet i demokratin i sina årliga undersökningar. I mätningen 2019 svarade 40 procent att de var medlemmar i en fackförening och 34 procent i en idrotts- eller friluftsförening. I undersökningen 2021 hade andelen som var medlemmar i en fackförening ökat till 42 procent, medan 33 procent svarade att de var medlemmar i en idrotts- eller friluftsförening. I undersökningen 2019 svarade 33 procent att de diskuterat politik någon eller några gånger senaste veckan, och 64 procent svarade att de var ganska eller mycket intresserade av politik. I undersökningen 2021 var andelen 31 respektive 64 procent.

På frågan om i vilken utsträckning det går att lita på människor i allmänhet angav 58 procent år 2019 hög tillit, 30 procent angav medelhög tillit och 12 procent låg tillit. Den mellanmänskliga tilliten såg liknande ut år 2021 där motsvarande siffror var 58, 31 och 11 procent. 2019 angav 33 procent att de oroar sig för att demokratin försvagas vilket kan jämföras med 2021-års undersökning där 35 procent svarade att de oroade sig för att demokratin försvagats. I undersökningen från 2019 svarade 71 procent att de var ganska/mycket nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige och motsvarande siffra 2021 var 74 procent.

Avslutande reflektioner

Kommitténs ambition var att 85 procent av befolkningen skulle känna till att demokratin fyllde 100 år 2021. Denna ambition uppnåddes inte fullt ut, men kännedomen om att det första allmänna valet där både kvinnor och män fick rösta ägde rum 1921 ökade från 69 till 82 procent.

Kommittén hade även målet att andelen i befolkningen med låga kunskaper om det demokratiska systemet skulle ha minskat när kommittén avslutat sitt arbete. Undersökningarna visar på skillnader mellan grupper som har högre respektive lägre kunskaper om demokratin. Exempelvis uppvisar män högre kunskap än kvinnor, bland annat om oberoende domstolar, grundlagar och förståelse för politiken. Det finns även en skillnad mellan respondenter med och utan

2 SOM-institutet. Svenska trender 1986–2021 och Svenska trender 1986–2019.

högskoleutbildning. Undersökningarna genomförda av Delmos visar att den självskattade kunskapen om demokratin är lägre i områden med socioekonomiska utmaningar.

Vad gäller målsättningen att få fler att engagera sig i demokratin är det svårare att säga om det skett en förbättring eller ej. Olika undersökningar ger olika resultat, men Novus-undersökningarna visar dock på små förändringar som kan tyda på att fler känner sig delaktiga i demokratin. Även SOM-undersökningarna visar bara små förändringar.

Undersökningarna har inte innehållit frågor som direkt kan relateras till det tredje målet om att öka stödet för demokratin och att fler tar ställning för demokrati som styrelseskick. Kommittén har dock genomfört en verksamhet där många olika aktörer över hela landet tydligt har tagit ställning för demokratin, inte minst genom Deklaration för en stark demokrati.

Bilaga 7

Översikt av demokratiuppdrag som gavs till myndigheter och vissa organisationer

Bland annat baserat på de samråd som kommittén höll med ett stort antal aktörer under hösten 2018 och början av 2019 fick 23 myndigheter i uppdrag av regeringen att genomföra demokratistärkande insatser under perioden 2020 till 2021. I 17 av dessa myndighetsuppdrag gavs särskild finansiering och sex uppdrag skulle utföras inom myndighetens befintliga anslag. Därtill fick Svenska Filminstitutet ett uppdrag i sitt riktlinjebeslut samtidigt som Folkbildningsrådet och Svenska Riksidrottsförbundet beviljades medel för demokratistärkande insatser. Regeringen ingick även en överenskommelse med Sverige Kommuner och Regioner om att under åren 2020–2022 tillsammans verka för en uthållig demokrati med stärkta förutsättningar för människor att delta och vara delaktiga. I den här bilagan finns en sammanställning av samtliga uppdrag, både med och utan särskild finansiering.

39 02 33 49 13 42 18 37 63

Slutredovisning (dnr) Ku2021/022 Ku2021/012 Ku2021/008 Ku2021/007

1 Ku2022/005 1 1 Ku2022/004 1 1 Ku2022/002

Ku2021/010 Ku2022/005

Tidsperiod 2020–202 2020–202 2020 2020 2020–202 2020–202 2021 2020 2020–202

olan till e och e asiet demo- er al-

änheten uner,

än företrädare änhet

t särskilt unga

p up

änheten

gr

ål yndigheter och andra yndigheter, komm M Barn och unga i försk gymnasiet samt lärar personal i skola Politiskt förtroendevalda kvinnor och m Personer i den offentliga debatten som utsätts för hot och hat såsom för organisationer i det civila samhället, journalister och andra opinionsbildar Allm Folkhögskolor, studieförbund, allm Årskurs 4 t.o.m. gymn M aktörer som genomför kratistärkande insats M regioner, allm Personal inom Krimin vården sam intagna

ch ap syftar a o sk kr un ot näthat. an k ör ed , f

trakasserier, hot panj m syfte att förankra förs av olika ja bilda ett nätverk öjligheter att er och häkten. processer.

m älva kan ta sina och demokratins hov. sningen t andra aktörer. okalt inflytande

terial som stöder äm

verkar, och som fr äns m aningar.

igheter t sprida det nya inne- genom tt

talet som utsätts för hot

rätt ationskam ll a

r ti

etodstöd. ta iska utm

Mina yf

når ut i hela landet, där flera aterial för skolan i s okratin och stärka förutsättningar

ålla m förtroendevalda i jämförelse med PTU a en inform khögskolor sam m om konom ör intagna på anstalt m atin och dess besluts g g hur barn och unga sj okratiska sam mokratiska samtalet ed insatser som in , s de okr vn år ri het som okratin och öka elevers förmåga för ett aktivt

fattning och konsekvenser av band med den nationella sat okratin. I uppdraget ingår att ed socioe sk okratiska processer och utöva l

iering be

gs yndigheter och organisationer sam föra studie om kvinnors och m ra plettera webbplatsen vägledning krin okratiska rättigheter i bruk sam ordna arbetet m okratin 100 råden m pd edborgarskap. Utveckla lärarstöd vid be ed m finans Up Kom och dem hållet och tillhandah Kartlägga om och hat mot politiskt från tidigare år. Sprida informations- och utbildningsma deltagare i det dem och hat. Uppdrag att förbered Stödja verksam studieförbund och fol till att främja det de motståndskraft. Utveckla pedagogiskt stödet för dem m Sam aktörer i sam Dem försvara dem m Genom delta i dem i om Utbildningsinsatser f Öka kunskaper om för att delta i dem

d

skil 67 53 64 63 20 09 27 02 68

sär

med Uppdrag (dnr) Ku2020/004 Ku2020/011 Ku2020/014 Ku2020/007 Ku2021/014 Ku2020/014 Ku2020/004

ådet Uppdrag Ku2020/009

yndigheten

annen

yndigheten Ku2020/003 yndigheten 1 budsm

för levande historia för levande historia

ställdhetsm inalvården

Aktör Barnom Brottsförebyggande r Brottsofferm Brottsofferm Folkbildningsrådet Forum Forum Jäm Krim

Tabell

08 53 85 55 44 53 61

uner, lle hä

allt am ils för iv ed uppdra

p , c änhet ar fundsledare, fund up er gr on allm ia ål yndigheter, komm gi ed M M re och Journalister och reda Organisationer i det c samhället Organisationer i det c samhället Kommuner, regioner, ungdom Trossam personer m trossam Personer i behov av l m Skolan, fram årskurs 7–9 och gym

- - -

s t tt er ärk-

lle

ll a ch ations- hotar els hä ti o yr ed att

am ar er st aningar som s änskliga hällets grund ns veckla och tens- och kapa- ödja insatser yft gt m syfte att stärka äst nyhets- att uppm het inform ott som

m ila s okratins genom lä t ut pe iv lig

a ut c om öj ga s ed sam tli et ed lättl gen av

ivå s m am föra kom r i d l n tin s ne el ra

okrati och de m funden ska kunna säkerställa

io on ok n om at okratin. den lokala demokratin utifrån m io is ati okratin och stärka individers förut isationer i det civila samhället at atser för att förebygga och hantera an 0:26. Bidragen ska st r n m an 8:32 om statsbidrag för insatser som p om ed dem . lla väljare” m kilt fokus ska vara på å de

g m och användnin in rg lle de ar t p , hatbrott och andra br

for l e ska vn ll o am ri in ti na dag. en om

io edel för utbildningsinsatser i e s rasism sk lla el heten utövas i enlighet m be tä ed eg rig gs ns l, r ungas kun ve

förslag på möjliga insatser. a m unernas varierande förutsättningar. ation. Ett särs a att det 2021 är 100 år sedan dem S ra ma okratiarbete 2020–2021, kartlägg el ka kunskapen om m fundens arbete m m t i aningar i pd m rd lo

ot aterial om Up Sa dem respektive länsstyrelse identifierat sam lämna Identifiera, utveckla och genom citetsutvecklande ins utsatthet för hot och hat. Fö enligt förordning 202 på öka sättningar att delta i dem Fördela medel till org enligt förordning 201 motverkar hot och hat i det offentliga samtalet. Ta fram och sprida modeller för hur kommuner kan arbeta strategiskt, sektorsövergripande, långsikti stärka kom Handlägga m sam rättigheterna och för att sam att verksam läggande värdering Driva webbplatsen ”A inform sam br utm Öka kännedom m demokratin.

01 02 63 02 97 67 02 11 6 45

Uppdrag (dnr) Ku2020/014 Ku2019/020 (delvis) Ku2020/003 Ku2019/020 (delvis) Ku2020/004 Ku2020/025 Ku2019/020 (delvis) Ku2021/022 A2019/0179 Ku2019/013

s- s- sping om om om , JO

FO et ) ut M tit fund ns yndigheten iei ed yndigheten för ungd yndigheten för ungd yndigheten för ungd yndigheten för tillgängliga

Aktör Länsstyrelsen i Jönkö M Linnéuniversitetet M och civilsamhällesfrågor M och civilsamhällesfrågor M och civilsamhällesfrågor Myndigheten för stöd till trossam M medier (MT Polism

Bilaga 7

t lle

rka s- ter ilt hä ingen

tä ion sk am s iljöer

tt at är änhet s m la a r, s vi for ve a

för in er ci ar le ng

p et et ch ee änhet u

o yndighetens verk- si ch up i d rb uner, regioner uner och regioner

a ie- m het na studieovana m m allm m o gr ner m rn ål yndigheter och organisa- m ed yndigheter, allm M Unga sam M tio so m kunnigheten i befolkn Elever, lärare och klien inom sam Gy från Kom och Kom Idrottsföreningar, ba M

het -

atiska er för istisk

uner

änniskor ot för

öjligheter

t i det offent-

m evers utveckling l att stärka frågor. ar för m sifiera sitt arbete e i komm ers system h hat m er barn och unga tsprocesser.

ande insatser ta i demokratin. ande extrem

ja el okrati att verka för en ut-

rådet.

och informations- bidrar til

aningar och m ed att få fl okratin. Utveckla form

IK-om

för kunskaps- och

t kartlägga utvecklingen uners och region

helhet. Främ m

att bl.a. skapa nätverk för aktörer ässor som

ete på M atser för personal i SiS skolverksam som m ntresse för dem stärkta förutsättning aktiga. SKR ska inten om ottsföreningars beslu ds via internet, särskilt fokus på h rasistiskt innehåll. g ed regeringen om in okratins utm m ed

vn okrati spri ri de ins dem

IK) genom else sk m

okrati m be talet. yndigheten gs föra folkbildande och kunskapshöj rådet, bygga plattform ationsspridning sam föra dem föra en kartläggning av våldsbejak ra okratin och dess beslutsprocesser sa yndigheters arb

m t bidrar till ökat i pd r att stärka, intresset för och det aktiva deltagandet ed att stödja och stärka utvecklingsarbet

Up Genom fö i dem liga sam Förstärka arbetet för ökad medie- kunnighet (M på om inform och Kunskapshöjan och på m av kunskaper som krävs för att aktivt del Genom kunskapen om sam Överenskom hållig dem att delta och vara del m och regioner. Stödja och utveckla k arbete för att förebygga och hantera hot oc troendevalda. Stärka idrottsrörelsens arbete m att delta aktivt i förenings-dem ökad inkludering i idr Genom propaganda som högerextremistiskt oc

18 02 16 17 99 54 87 93 02 67

Uppdrag (dnr) Ku2020/009 Ku2019/020 (delvis) Ku2020/009 Ku2020/009 Ku2020/013 Ku2021/021 Ku2020/026 Ku2019/005 (delvis) Ku2019/020 (delvis) Ku2020/025 (delvis)

yrelse

uner uner

m m

edieråd s universitet

etinget Regioner (SKR) Regioner (SKR)

Aktör Sam Statens m Statens institutionsst Stockholm Sveriges Kom och Sveriges Kom och Sveriges Riksidrottsförbund Totalförsvarets forskningsinstitut

Bilaga 7

p

he he he he

up

gr änhet än änhet än än änhet än ål yndigheter, allm lm lm yndigheter, allm lm lm M M Allm Al Allm Al M Al Allm Al

het ar

o- het ar het m m ra het som jande gs ärksamm la hur förut- ts under främ

in verksam n verksam amen för n verksam ns s a det dem m ns betydelse

m si uppm si

s a

en uppmärksam

et

gh ärksam ar kulture di okratiska styrelseskicket okratiska styrelseskicket okratiska styrelseskicket en för sin fil yn ed funktionsnedsättning iering okratiska styrelseskicket och

råden, som ram r m ökar kunskapen om

det dem dem det dem det dem ärksamm fö som oner m m

ar ar till i dag. ar

finans en

am upp r ar det okratiska processer förändra m m

kild

no ärksamm ärksamm ärksamm g i okratiska styrelseskicket och dess värden. okratiska styrelseskicket och dess värden. het som särs förda insatser och aktiviteter inom föra insatser och aktiviteter i sin verksam föra insatser för att uppm föra insatser och aktiviteter inom föra insatser som föra insatser och aktiviteter som föra insatser och aktiviteter inom föra insatser inom ra ärksam

uppm dess värden. uppm dess värden. delta i dem uppm dess värden. pd yndighetens ansvar t dem utan Up Genom som och Genom uppm dess värden. Genom kratiska styrelseskicket och dess värden. Genom som och Genomföra insatser och aktiviteter, inom r m de Genom sättningarna för pers att 1900-talet och fram Genom det dem Genom som och Genom verksam i det demokratiska samhället.

brev 24 4 02 5 4 67 24 07

Uppdrag (dnr) Fi2020/04810 Ku2020/026 (delvis) Fö2021/0026 (delvis) Ku2021/008 S2020/0153 Ku2020/025 (delvis) Ku2020/026 (delvis) Ku2020/018

i reglerings

Uppdrag

yndigheten A2020/0265

institutet

akten innen

2

för levande historia och tv

folkm ställdhetsm

yndigheten för delaktighet yndigheten för press, Aktör Boverket Forum Försvarsm Institutet för språk och Jäm M M radio Riksantikvarieämbetet Svenska Film

Tabell

Statens offentliga utredningar 2022

Kronologisk förteckning

1. Förbättrade åtgärder när barn 17. En modell för att mäta och belöna

misstänks för brott. Ju. progression inom sfi. U. 2. En skärpt syn på brott mot 18. EU:s förordning om terrorism-

journalister och utövare av vissa innehåll på internet – kompletteringar

samhällsnyttiga funktioner. Ju. och ändringar i svensk rätt. Ju. 3. Sveriges tillgång till vaccin mot 19. Utökade möjligheter att använda

covid-19 – framgång genom samarbete hemliga tvångsmedel. Ju. och helgardering. S. 20. Privatkopieringsersättningen

4. Minska gapet. Åtgärder för jämställda i framtiden. Ju.

livsinkomster. A. 21. Rätt för klimatet. M. 5. Innehållsvillkor för public service på 22. Vägen till ökad tillgänglighet

internet – och ordningen för beslut – delaktighet, tidiga insatser och inom

vid förhandsprövning. Ku. lagens ram. S. 6. Hälso- och sjukvårdens beredskap 23. En oavvislig ersättningsrätt? Ju.

– struktur för ökad förmåga.

24. Materielförsörjningsstrategi. För vår

Del 1 och 2. S.

gemensamma säkerhet. Fö. 7. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet

25. Nya krav på betaltjänstleverantörer att

2022. Samhället, tekniken och etiken.

lämna uppgifter. Fi. M.

26. Extraordinära smittskyddsåtgärder – 8. Rätt och rimligt för statligt anställda.

en bedömning. S.

Fi.

27. Begränsningar i möjligheterna 9. Avfallsbeskattning – En fråga

för vissa aktörer att få tillstånd om undantag? Fi. att bedriva öppenvårdsapotek. S.

10. Sverige under pandemin. Volym 1

28. Vår demokrati – värd att värna varje

Samhällets, företagens och enskildas

dag. Volym 1 och Volym 2, Antologin

ekonomi. Volym 2 Förutsättningar,

100 år till. Ku. vägval och utvärdering. S.

11. Handlingsplan för en långsiktig

utveckling av tolktjänsten för döva,

hörselskadade och personer med

dövblindhet. S. 12. Startlån till förstagångsköpare

av bostad. Fi. 13. Godstransporter på väg – vissa

frågeställningar kring ett nytt miljö-

styrande system. Fi. 14. Sänk tröskeln till en god bostad. Fi. 15. Sveriges globala klimatavtryck. M. 16. Ett förstärkt lagstöd för utlämnande

av sekretesskyddade uppgifter till

utlandet. Fö.

Statens offentliga utredningar 2022

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Kulturdepartementet

Minska gapet. Åtgärder för minskade Innehållsvillkor för public service på

livsinkomster. [4] internet – och ordningen för beslut vid

förhandsprövning. [5] Finansdepartementet Vår demokrati – värd att värna varje dag.

Volym 1 och Volym 2, Antologin Rätt och rimligt för statligt anställda. [8]

100 år till. [28] Avfallsbeskattning – En fråga

om undantag? [9]

Miljödepartementet

Startlån till förstagångsköpare av bostad.

[12] Kunskapsläget på kärnavfallsområdet

2022. Samhället, tekniken och etiken. Godstransporter på väg – vissa

[7] frågeställningar kring ett nytt miljöstyrande system. [13] Sveriges globala klimatavtryck. [15]

Sänk tröskeln till en god bostad. [14] Rätt för klimatet. [21]

Nya krav på betaltjänstleverantörer att

lämna uppgifter. [25] Socialdepartementet

Sveriges tillgång till vaccin mot covid-19 Försvarsdepartementet – framgång genom samarbete och

helgardering. [3] Ett förstärkt lagstöd för utlämnande

av sekretesskyddade uppgifter till Hälso- och sjukvårdens beredskap utlandet [16] – struktur för ökad förmåga.

Del 1 och 2. [6]

Materielförsörjningsstrategi. För vår

gemensamma säkerhet. [24] Sverige under pandemin. Volym 1

Samhällets, företagens och enskildas

ekonomi. Volym 2 Förutsättningar,

Justitiedepartementet

vägval och utvärdering. [10] Förbättrade åtgärder när barn misstänks

Handlingsplan för en långsiktig utveckling

för brott. [1]

av tolktjänsten för döva, hörselskadade En skärpt syn på brott mot och personer med dövblindhet. [11]

journalister och utövare av vissa

Vägen till ökad tillgänglighet samhällsnyttiga funktioner. [2]

– delaktighet, tidiga insatser och inom EU:s förordning om terrorisminnehåll lagens ram. [22]

på internet – kompletteringar och

Extraordinära smittskyddsåtgärder – en

ändringar i svensk rätt. [18]

bedömning. [26] Utökade möjligheter att använda hemliga

Begränsningar i möjligheterna för vissa

tvångsmedel. [19]

aktörer att få tillstånd att bedriva Privatkopieringsersättningen öppenvårdsapotek. [27]

i framtiden. [20] En oavvislig ersättningsrätt? [23] Utbildningsdepartementet

En modell för att mäta och belöna

progression inom sfi. [17]

Vår demokrati – värd att värna varje dag

Volym 2, Antologin 100 år till

Betänkande av kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati

Stockholm 2022

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslagsbild: Linnea Blixt Omslag: Elanders Sverige AB Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2022

ISBN 978-91-525-0392-8 (tryck) ISBN 978-91-525-0393-5 (pdf) ISSN 0375-250X

Innehåll

Volym 1, betänkandet Vår demokrati – värd att värna varje dag

Volym 2, Antologin 100 år till

Demokratin och grundbulten Del 1 av 4 ur antologin 100 år till

Peter Örn, Ulf Bjereld, Marie Demker, Thomas Bull, Dona Hariri, Sofia Näsström, Olof Petersson,

Demokratin och digitaliseringen Del 2 av 4 ur antologin 100 år till

Emma Frans, Daniel Gillblad, Åsa Wikforss, Karim Jebari, Birgitta Jonsson, Olle Häggström,

Demokratin och delaktigheten

Del 3 av 4 ur antologin 100 år till

Rosaline Marbinah, Josefin Rönnbäck, Ali Abdelzadeh, Erik Lundberg, Åsa Strahlemo, Jêran Rostam, Bartosz Stroinski, Hanna Thessén, Gissur Ó Erlingsson,

Demokratin och friheten Del 4 av 4 ur antologin 100 år till

Lena Posner-Körösi, Lennart Rohdin, Malin Brännström, Daniel Poohl, Salahuddin Barakat, Mikael Mogren,

framtid för de

Demokratin och

iska parti re

grundbulten

Del 1 av 4 ur antologin

100 år till

medverk ande

Peter Örn Ulf Bjereld och Marie Demker Thomas Bull, Dona Hariri, Sofia Näsström och Olof Petersson Annika Ström Melin Daniel Lindvall Robert Olsson

kommitt Ë n demokr atin 1 0 0 Â r

Demokratin och grundbulten

Innehåll

Prolog: Demokratins skönhet och skörhet 5

peter ˆrn 1. Finns det någon framtid för de politiska partierna? 16

ulf bjereld och marie demker 2. Grundlagens betydelse för

morgondagens demokrati 40

thomas bull, dona hariri, sofia n‰sstrˆm och olof petersson

3. Demokratin i EU – nödvändig, sammansatt

och ömtålig 62

annik a strˆm melin 4. Demokratin inför klimatkrisen – kan framtida

generationers fri- och rättigheter säkras? 80

daniel lindvall 5. Fria medier bland AI, techjättar

och digitala flöden 124

robert olsson 6. Till en okänd efterkommande 148

k arin boye

Författarna 150

Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati (Ku 2018:02)

Design och produktion: Springtime–Intellecta Foto: Kristian Pohl Tryck: Elanders 2021

100 år till 3

Demokratin och grundbulten

Detta är första delen av fyra ur antologin

100 år till – en samling av framåtblickande texter om demokrati.

Demokratin och grundbulten handlar om de fundamentala

beståndsdelarna i en demokrati. Innehållet består av akademiska texter, samtal, essäer och spaningar och har författats av några av landets viktiga debattörer och tänkare.

Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna samlas under rubriken Vår demokrati

– värd att värna varje dag.

Kommittén Demokratin 100 år leds av Peter Örn. I kommittén ingår även demokratiambassadörerna Emma Frans, Lena Posner-Körösi, Rosaline Marbinah och ett sekretariat.

4 100 år till

Demokratin och grundbulten

Prolog

Demokratins skönhet och skörhet

peter ˆrn

Är det möjligt att inte bli uppgiven inför framtiden? Är det möjligt att tro på demokratins möjligheter att lösa den acce­ lererande samhällsutvecklingens problem och utmaningar? Jag vill svara ja på frågorna, vill tro på demokratins innebo­ ende styrka och förmåga att möta inre och yttre påfrestningar. Under en stor del av mitt yrkesliv har jag arbetat tillsammans med samhällsengagerade människor som nästan aldrig över­ ger sin övertygelse om att världen går att göra bättre. I unga år arbetade jag partipolitiskt och lärde mig att det var viktigt att känna respekt för meningsmotståndare trots hårda ideo­ logiska och politiska debatter. Ibland kan den respekten leda till nödvändiga kompromisser, ibland till erkännandet av svåra låsningar – då det är omöjligt att komma vidare. Men trots strider och oenigheter förenas partierna av en grundläggande

100 år till 5

Demokratin och grundbulten

respekt för demokratins institutioner och spelregler. Demo­ kratin är den förenande överideologin.

Och sedan några år tillbaka arbetar jag i kommittén Demo­ kratin 100 år med uppdraget att under åren 2018–2021 pla­ nera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Tillsammans med andra aktörer har vi bidragit till att skapa en demokratirörelse där det ingår kommuner, regioner, myndigheter, civilsamhälles­ organisationer, näringsliv, skolväsende och andra aktörer som vill vara med och bidra till att stärka och utveckla demokra­ tin i Sverige, och säkra att den står sig stark även de kom­ mande 100 åren. Vår demokrati är värd att värna varje dag – med visionen att skapa en landsomfattande demokratirörelse som sätter diskussionen och värnandet av vårt styrelseskick, vår demokrati, högst. Det är ett arbete som har bekräftat för mig att det fnns ett starkt engagemang för demokratin också utanför de politiska partierna.

I din hand håller du den första delen ur antologin 100 år till – en samling av framåtblickande texter om demokrati – som ges ut i sin helhet i slutet av året. Syftet med vår antologi är att samla texter om dagens stora demokratifrågor, och att skapa en tidsmarkör för vilka diskussioner som fördes under demo­ kratins 100­årsjubileum. Den här delen av antologin – som vi döpt till Demokratin och grundbulten – handlar om de fun­ damentala beståndsdelarna i en demokrati. Innehållet består av akademiska texter, samtal, essäer och spaningar och har författats av några av landets viktiga debattörer och tänkare.

6 100 år till

Demokratin och grundbulten

Innan jag beskriver texterna djupare vill jag inleda med några egna tankar om vår viktiga hundraåring.

Det fnns de som hävdar att demokratin är det minst dåliga av de samhällsystem som har prövats genom historien. Jag hål­ ler inte med om det. Demokratin är överlägsen andra system: Den utgår från respekten för den enskilda människans unika värde. Demokratin är livsbejakande därför att den tillerkänner individen rätten och friheten att bestämma över sitt liv samti­ digt som hen får vara med och påverka samhällsutvecklingen tillsammans med andra.

Demokratins skönhet är att den utgår från att människor är mogna och förnuftiga varelser som

”

inte behöver ledas av despoter och diktatorer.

Demokratin myndiggör människor. Och demokratin är mer än ett styrelsesätt: Den är ett förhållningssätt som utgår från begrepp som tolerans, öppenhet och respekt för andra människor oavsett deras bakgrund.

100 år till 7

Demokratin och grundbulten

Demokratin och tilliten

Sverige är ett land som präglas av hög tillit. Det bekräftas av en lång rad undersökningar av statsvetenskaplig karaktär över tid. Trots politiska kriser, trots vad som beskrivs som pola­ risering och populistiska strömningar, förblir tilliten mellan människor och människors tillit till samhällets institutioner hög.

Vi vågar ännu lita på att polisen fnns där i utsatta situatio­ ner, att domstolarna fattar rättvisa domslut, att omsorgen och vården fnns där när vi behöver den, att varje valsedel räknas och väger lika tungt som den som läggs av ekonomiska eller politiska makthavare.

Social tillit mellan människor är en viktig resurs för ett demo­ kratiskt samhälle. Exempelvis visar forskning på samband mellan mellanmänsklig tillit och människors hälsa: Den som känner tillit till andra är ofta friskare, mer nöjd med livet och har en mer positiv inställning till framtiden. Hög tillit korre­ lerar även med att fer har demokratiska värderingar och att det fnns mindre korruption och brottslighet.

Det fnns dock geografska skillnader i förtroende för insti­ tutioner och samhället liksom vad gäller den mellanmänsk­ liga tilliten, som exempelvis är lägre i socioekonomiskt utsatta områden. Det är frågor som måste uppmärksammas i fram­ tiden.

8 100 år till

Demokratin och grundbulten

Tillbakablick på demokratikampen

Varför frar vi demokratins hundraårsjubileum i år? I riks­ dagsvalet 1921 skedde genombrottet för principen om allmän och lika rösträtt. Då fck även kvinnor rösta för första gången. Vi får inte glömma hur kontroversiellt det var att kvinnor skulle delta i det politiska och samhälleliga livet på samma villkor som män. Selma Lagerlöf fck Nobelpriset i litteratur innan hon fck rösträtt.

Vi högtidlighåller 100 år av demokrati för att uppmärksamma den milstolpe som det innebar för demokratin att hälften av befolkningen inte längre utestängdes från nationellt politiskt infytande. Men demokratin är inte något statiskt utan under ständig utveckling. Låt mig ge några exempel.

• Efter år 1921 fanns det fortfarande stora grupper i sam­

hället som saknade rösträtt. Personer som var dömda för

brott fck rösträtt först år 1937 och de som var arbetslösa

och fck stöd av fattigvården fck rösträtt först år 1945. • Rösträttsåldern var dessutom 23 år fram till 1945, därefter

sänktes den successivt. Rösträttsåldern på 18 år infördes

år 1975. • Vuxna människor kunde under lång tid omyndigförklaras,

vilket innebar att personen också berövades sin rösträtt.

Först år 1989 togs begreppet omyndig bort från svensk

lag och även dessa människor fck rösträtt. Många menar

att det inte går att tala om allmän och lika rösträtt förrän

efter år 1989.

100 år till 9

Demokratin och grundbulten

Vikten av bildning

En levande och vital demokrati kräver kunniga och informe­ rade medborgare. Demokratin vilar på människors kunskap om hur demokratin fungerar och vilka möjligheter som fnns att påverka samhället och delta i demokratiska processer för att demokratin ska fungera. Jag är övertygad om att denna kunskap i sin tur är en viktig förutsättning för att människor ska vilja engagera sig i samhällsfrågor.

En levande och vital demokrati kräver kunniga och informerade medborgare.

”

Det kan inte nog understrykas att på detta område har utbild­ ningsväsendet, biblioteken och kultursektorn särskilt viktiga roller. Skolan ska förmedla och förankra kunskap och är där­ för central för demokratin. Det handlar om att utbilda sam­ hällsmedborgare till självständiga, aktiva och kritiskt tänk­ ande individer redan från tidig ålder. Demokratin ska fnnas med från förskola fram till högskolan och inom akademin.

Inom folkbildningen – studieförbunden och folkhögskolorna – pågår sedan över 100 år tillbaka ett demokratistärkande arbete för allas möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning.

10 100 år till

Demokratin och grundbulten

Genom kulturupplevelser som att besöka utställningar, läsa böcker och se flm eller teater kan människors förståelse och intresse för samhället och demokratin breddas. Jämlik tillgång till kultur och bibliotek runt om i landet är en demokratisk fråga.

Den svenska demokratin har stött på en del utmaningar under pandemin. Mötes­ och demonstrationsfriheten har begrän­ sats. Pandemin har drabbat vissa grupper hårdare än andra och blottlagt ojämlikheter i samhället. Desinformation, hot och hat har födat och mattan drogs undan från kultursektorn, idrotten, besöksnäringarna och många andra aktörer som över en natt förlorade sina kunder och inkomster. I denna del av antologin utforskas såväl de institutionella som de mellan­ mänskliga förutsättningarna för den svenska demokratin.

Demokratin och grundbultens innehåll

Demokratin och grundbulten utgör del 1 av 4 i antologin 100 år till.

I kapitel 1, Finns det någon framtid för de politiska partierna?, beskriver Marie Demker och Ulf Bjereld hur vi kan se på politiska skiljelinjer utifrån dagens samhälle präglat av globa­ lisering, individualisering och digitalisering. Vad innebär det för vår demokrati att svenska folket söker sig bort från parti­ politiken till andra politiska sammanhang?

De fundamentala delarna av den svenska demokratin regle­ ras i den svenska grundlagen. I regeringsformen fnns både

100 år till 11

Demokratin och grundbulten

grundläggande rättigheter och en fastställd ordning för hur riksdag, regering, kommuner och domstolar ska utöva den ofentliga makten. Men varför behövs en grundlag egentli­ gen? Och hur starkt förankrade är demokratins fundament i den svenska grundlagen? Det diskuteras av Dona Hariri, Tomas Bull, Olof Petersson och Sofa Näsström i kapitel 2, Grundlagens betydelse för morgondagens demokrati.

Medlemsländernas respekt för demokratiska principer är en förutsättning för EU­samarbetet. Men hur fungerar egent­ ligen demokratin i unionen och vilket infytande har med­

borgarna i de olika styrande organen? I kapitel 3, Demokratin i EU – nödvändig, sammansatt och ömtålig, skriver Annika

Ström Melin om EU:s demokratiska system och styrning. Hon beskriver hur samarbetet inom EU har vuxit fram och intensiferats samt hur den auktoritära utvecklingen i vissa EU­länder har lett till ett slags existentiell kris för unionen.

I kapitel 4, Demokratin inför klimatkrisen. Kan framtida generationers fri- och rättigheter säkras?, beskriver Daniel Lindvall hur demokratins fortlevnad är nära förbunden med dess för­ måga att snabbt få ner utsläppen av växthusgaser och att han­ tera olika klimatkonsekvenser. Att värna demokratin är också att värna om klimatet och framtiden. Vi har redan fått känna på jordens reaktioner på människans utsläpp av växthusga­ ser – värmeböljor, skogsbränder och översvämningar. Detta i kombination med stigande havsnivåer och förlusten av biolo­ gisk mångfald kommer att påverka hela vårt samhällssystem och vår existens. Det handlar bland annat om en generations­

12 100 år till

Demokratin och grundbulten

överskridande orättvisa, men också om hur demokratin kan användas för ett långsiktigt beslutsfattande.

Fler än någonsin har idag möjlighet att uttrycka, sprida och ta del av olika åsikter, idéer och information via internet och sociala medier. Fler kan också kommentera, debattera och bilda opinion. Internet och sociala medier har sänkt trösk­ larna för politiskt deltagande och i grunden förändrat for­ merna för det demokratiska samtalet. Samtidigt aktualiseras nya publicistiska och journalistiska frågor i det nya medie­ landskapet. De nya utmaningar media står inför belyses av Robert Olsson i kapitel 5, Fria medier bland AI, techjättar och

digitala föden. Ett öppet menings­ och kunskapsutbyte syre­

sätter demokratin. Samhällsdebatten måste vara öppen för olika åsikter, perspektiv och kunskaper, i stället för tysta ner och relativisera dessa.

Demokratin är värd att värna varje dag

Dessa ord ger mig fördjupad insikt om att det största hotet mot demokratin är att vi betraktar den som självklar.

Att vi betraktar den som en gång för alltid given trots att de senaste årens internationella utveckling av demokratier som går förlorade borde varna oss. Att vi försummar att utveckla och vårda de ofentliga institutioner som är viktiga delar av demokratins fundament. Att vi låter det ofentliga samtalet förgiftas så att människor skyr samhällsengagemang. Att de politiska partierna blundar för sitt ansvar att utveckla verk­ samheter och överlämnar skapandet av politiska program till

100 år till 13

Demokratin och grundbulten

reklam­ och kommunikationsbyråer i stället för att engagera människor i sitt arbete. Farhågorna om demokratins framtid är förvisso många. Men de senaste årens arbete övertygar mig om att det fnns ett brett och kraftfullt stöd för att värna och utveckla den svenska demokratin. Det ger mig tilltro: Demokratin fyller 100 år. Och den har framtiden för sig. Grundbulten är stark.

Peter Örn Ordförande kommittén Demokratin 100 år

14 100 år till

1

Demokratin och grundbulten

Finns det någon

framtid för de politiska partierna?

Demokratin och grundbulten

Finns det någon framtid för de politiska partierna?

ulf bjereld och marie demker

Under en vecka i september 2019 deltog över fyra miljoner människor i 150 länder i demonstrationer med krav på kraft­ fulla åtgärder mot klimatförändringarna. Manifestationerna var en del av den globala proteströrelsen Skolstrejk för klimatet

(även känd som Fridays For Future) och genomfördes i anslut­

ning till FN:s klimattoppmöte. I Stockholm arrangerades en klimatmarsch från Medborgarplatsen till Kungsträdgården som enligt arrangörerna samlade 50 000 personer. I Battery Park i New York höll Greta Tunberg ett bejublat anförande efter en demonstration som bedöms ha samlat 250 000 del­ tagare.

I maj 2020 anordnades stora demonstrationer i USA och på andra ställen i världen mot rasism och polisbrutalitet. Pro­ testerna utlöstes när George Floyd, en 46­årig afroameri­ kan, dödades då en polis i nära tio minuter höll sitt knä över

hans nacke. Manifestationerna var en del av rörelsen Black Lives Matter, en kampanj som bland annat uppmärksam­

mats genom gesten att gå ned på knä för att protestera mot rasism och polisvåld. Även i Sverige har protester genomförts, även om coronapandemin inneburit att protesterna ofta fått genomföras i digital form.

16 100 år till

Demokratin och grundbulten

I oktober 2017 uppmanade den amerikanska skådespeler­ skan Alyssa Milano på Twitter alla kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier att besvara hennes tweet med orden ”me too”. Uppmaningen formulerades i samband med anklagel­ serna mot flmproducenten Harvey Weinstein för våldtäkt och sexuella trakasserier mot fera kvinnor. Ett år senare hade

hashtaggen #MeToo använts över 19 miljoner gånger. Kam­ panjen #MeToo växte till en global rörelse som handlar om

maktrelationen mellan män och kvinnor och om kvinnors rätt till kroppslig integritet.

Samtliga dessa globala proteströrelser kännetecknas av att de initierats spontant och att de politiska partierna ställts åt sidan. Organiseringen har varit nätverksbaserad och soci­ ala medier har spelat en viktig roll för kommunikation och genomförande.

Framväxten av och genomslaget för dessa tre globala protest­ rörelser kan med fördel relateras till en central utvecklings­ linje i svensk politik: De politiska partiernas ställning som plattform för medborgarnas politiska engagemang har försvagats.

Den politiskt engagerade medborgaren söker sig i dag allt oftare till andra plattformar än de politiska partierna för att uttrycka sitt politiska engagemang. Banden mellan medborg­ arna och de politiska partierna tunnas ut. Förändringen är inte specifk för Sverige. Vi ser en motsvarande utveckling på fera håll i världen.

1 Blombäck, Bjereld, Demker & Sandberg (2018) s. 9.

100 år till 17

Demokratin och grundbulten

Allt färre svenskar väljer att gå med i ett politiskt parti. De senaste decennierna har antalet svenskar som är medlemmar av ett politiskt parti mer än halverats – från 625 000 personer år 1991 till 243 000 personer år 2020. Även andelen medborgare som identiferar sig med ett särskilt politiskt parti har minskat kraftigt – från 65 procent år 1968 till 24 procent år 2018. Bara var tionde svensk har en stark partiidentifkation – andelen har minskat från 38 procent år 1968 till 11 procent år 2018.

De senaste decennierna har antalet svenskar som är medlemmar av ett politiskt parti

”

mer än halverats – från 625 000 personer år 1991 till 243 000 personer år 2020.

Försvagningen av banden mellan medborgare och partier går hand i hand med en ökad rörlighet hos väljarna. Andelen väl­ jare som byter parti mellan valen har ökat från 11 procent år 1960 till 36 procent år 2018. Det har också blivit vanligare att väljare delar upp sina röster mellan olika partier i lokala res­ pektive nationella val. År 1970 röstade endast sex procent av

2 Erlingsson & Persson (2014) s. 412, samt för de senaste åren

Wikipedia. De senaste åren har takten i nedgången minskat något. Fram till år 1987 kollektivanslöt många fackförbund sina medlemmar till Socialdemokraterna vilket innebar att antalet svenskar som var medlemmar av ett politiskt parti var betydligt större (till exempel 1 582 000 personer år 1979).

3 Oscarsson & Holmberg (2020) s. 17.

18 100 år till

Demokratin och grundbulten

väljarna på olika partier i kommunalvalet och i riksdagsvalet. År 2018 hade denna andel ökat till 31 procent.

Samtidigt har svenska folkets politiska intresse inte minskat. Men medborgarna söker sig till sammanhang där de kan akti­ vera sig i de enskilda sakfrågor där de har starkast engage­ mang (till exempel klimatpolitik, antirasism, fyktingfrågor, jämställdhet, fred, djurrätt), i stället för att gå med i ett poli­ tiskt parti och ta ansvar för en ideologisk och politisk helhet.

Varför vänder då medborgarna de politiska partierna ryggen? För att besvara den frågan får vi gå tillbaka i historien. Det svenska partisystemet har sina rötter i den industriella revolu­ tionen och motsättningen mellan arbete och kapital – mellan vänster och höger. Vänster­höger­dimensionen har domine­ rat politiken i Sverige i mer än hundra år (även om det även funnits inslag av konfikten mellan stad och land, ur vilken Bondeförbundet/Centerpartiet en gång föddes). Men indu­ strisamhället är på väg att fasas ut. Det nya samhälle som växer fram kan vi ännu inte sätta något namn på – det är först i efterhand vi skriver historia och sätter namn på epoker. De kännetecken vi än så länge kan ta fasta på är emellertid globalisering, individualisering och digitalisering.

Globaliseringen innebär att staters territoriella gränser minskar i betydelse. Den ekonomiska och politiska makten håller på att separeras från nationalstaten. Nationella politiska institu­ tioner – som till exempel riksdagen – minskar i politisk bety­

4 Oscarsson (2020) s. 3. 5 Blombäck, Bjereld, Demker & Sandberg (2020) s. 35 f.

100 år till 19

Demokratin och grundbulten

delse när delar av makten fyttats till mellan­ eller överstatliga institutioner som till exempel EU. Den ekonomiska makten regleras av globala fnansmarknader. Eftersom demokratin fortfarande är organiserad inom nationalstatens gränser blir det allt svårare för medborgarna att utkräva politiskt ansvar. Partier uppfattas som irrelevanta eftersom globaliseringen har minskat deras makt och deras möjligheter att påverka sam­ hällsutvecklingen.

Individualiseringen innebär att industrisamhällets kollektiva identiteter och tillhörigheter luckras upp. Sambandet mellan klasstillhörighet och partival försvagas. Människor söker sig inte längre till formella organisationer med fokus på regel­ bundenhet och varaktighet. I stället söker sig människor till rörelser med låga trösklar in och ut och där man själv kan välja tid och form för sitt deltagande. Partier uppfattas som irre­ levanta eftersom de ger för lite utrymme åt individens hand­ lingsfrihet och specifka intressen.

Digitaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för kommunikation och mellanmänsklig samvaro. Digitalise­ ringen främjar fexibilitet och snabbhet, individuella initiativ och avsändare som vågar släppa kontrollen över sitt budskap. Partierna har inte hängt med utan sitter fast i sin formella organisation och strävan efter att ta ansvar för helheten. Par­ tier uppfattas som irrelevanta eftersom de genom sin orga­ nisationsform representerar dåtidens konfikter och inte nu­ tiden/framtiden.

6 Oscarsson (2020) s. 2.

20 100 år till

Demokratin och grundbulten

Genom en samhällsförändring präglad av globalisering, indi­ vidualisering och digitalisering uppstår nya sociala grupper och nya politiska skiljelinjer. De ”gamla” etablerade partierna med sina rötter i ett annat samhälle – präglat av andra soci­ ala konfikter och konfiktlinjer – har svårt att orientera sig i det nya samhälle som växer fram. Vi ser också en direkt reak­ tion mot förändringen i form av en återuppväckt nationalism och där den frihetlig­auktoritära konfiktdimensionen GAL­ TAN utmanar vänster­höger­dimensionen som grundstruk­ tur för det politiska landskapet.

Hur påverkar då partiernas kris den politiska demokratin? Spelar det verkligen någon roll att medborgarna vänder de politiska partierna ryggen, så länge medborgarnas politiska intresse och engagemang är fortsatt starkt? Kan partierna göra sig relevanta för medborgarna igen, och hur ska de i så fall göra? Eller är det till andra politiska aktörer vi ska vända oss i framtiden?

För att besvara dessa frågor måste vi först klarlägga vilken funktion de politiska partierna fyller i en representativ demo­ krati. Varför behövs politiska partier?

Varför behövs partier?

De politiska partierna förväntas fungera som en länk mellan medborgarna och deras valda representanter. I en representa­ tiv demokrati som Sveriges ska partierna förmedla medbor­ garnas önskemål och krav till de politiska beslutsfattarna, och samtidigt legitimera de politiska besluten inför medborgarna.

100 år till 21

Demokratin och grundbulten

För att de politiska partierna ska kunna fullgöra dessa funk­

tioner krävs att de förmår leda medborgarnas politiska mobi-

lisering. En sådan mobilisering innebär att partierna tar aktiv del i den politiska socialisationsprocessen och opinionsbild­ ningen i samhället. Mobiliseringen av medborgarna kan till exempel inbegripa ofentliga debatter, politiska möten, mani­ festationer och studieverksamhet. Genom att tillhandahålla politiska ideologier bidrar partierna till att utveckla och stärka gemensamma identiteter bland dem som delar respektive par­ tis värderingar, vilket i sin tur stärker stabiliteten i det poli­ tiska systemet.

Ett centralt inslag i medborgarnas politiska mobilisering är att partierna förmår uttrycka och representera olika samhälls­ gruppers mål och intressen. Partierna ägnar sig därigenom åt en form av intresseartikulering. Det innebär att de i opinions­ bildningen och i de beslutande politiska församlingarna ger röst åt olika samhällsgrupper, att de formulerar och för fram dessa gruppers olika åsikter och krav. När partierna represen­ terar olika samhällsgruppers mål och intressen ägnar de sig åt intresseaggregering, vilket innebär att de bidrar till att sam­ manväga, kombinera och förtydliga de olika åsikter och krav som förs fram i debatten. Innan ett parti formulerar sin of­ ciella ståndpunkt i en fråga måste partiet väga olika medlem­ mars och gruppers intressen och ståndpunkter mot varandra, och därigenom aggregera dem till en partiståndpunkt.

Därutöver förväntas partierna också rekrytera kandidater till de politiska församlingarna samt indirekt svara för det politiska

beslutsfattandet. Rekryteringsfunktionen upprätthålls genom

22 100 år till

Demokratin och grundbulten

att partierna via interna procedurer nominerar kandidater som medborgarna kan välja mellan vid val till beslutande för­ samlingar, eller att partierna själva utser personer som ska sitta i olika samhällsorgan. Partiernas kontroll över det politiska beslutsfattandet har sin grund i att de festa politiska frågor i realiteten har avgjorts redan innan de kommer upp till beslut i de formellt beslutande församlingarna. Partiernas grupp­ möten eller partiledningens interna överväganden har ofta betydligt större infytande över de beslut som fattas än den debatt i riksdagen eller kommunfullmäktige som föregår den formella omröstningen.

För att de politiska partierna ska kunna artikulera olika sam­ hällsgruppers mål och intressen krävs att partierna har en kontinuerlig kontakt med dem som ska representeras. Kon­ takten är nödvändig för att partierna ska kunna lyssna in och läsa av medborgarnas värderingar, ståndpunkter och känslor. För att nå djupare insikt måste partierna också kommunicera och föra en dialog med medborgarna. Utan en sådan konti­ nuerlig kontakt blir det svårt för partierna att på ett trovärdigt sätt göra anspråk på att artikulera olika samhällsgruppers mål och intressen. Om partierna fortfarande vore medlemspar­ tier kunde åtminstone de aktiva medlemmarna vara bärare av en sådan kommunikation. Medlemmarna förväntades fnnas bland folket och vara en del av folket.

7 Beskrivningen av de politiska partiernas funktioner är delvis hämtad

från Bjereld, Blombäck, Demker & Sandberg (2018). Se även Erlingsson

& Persson (2014) samt Kölln (2015).

100 år till 23

Demokratin och grundbulten

De aktiva partimedlemmarna är i dag för få för att fullt ut fylla denna funktion. Särskilt för de partier som tidigare kunde beskrivas som ”folkrörelsepartier”, till exempel Soci­ aldemokraterna eller Centerpartiet, har omställningen varit stor. I stället använder de politiska partierna sig av sofstike­ rade opinionsundersökningar, fokusgrupper och medborgar­ dialoger för att kartlägga ”vad som rör sig i folkdjupet”. Ju större och ekonomiskt starkare parti, desto bättre är möjlig­ heterna till att ersätta medlemmarnas betydelse med sådana arbetsmetoder.

Bristen på medlemmar och oförmågan att utveckla andra kana­ ler för att läsa av olika samhällsgruppers värderingar, stånd­ punkter och känslor försvårar för de politiska partierna att ge röst åt dessa samhällsgruppers mål och intressen. Därigenom blir det också svårare för partierna att upprätthålla funktio­ nen som länk mellan medborgarna och de politiska institu­ tionerna.

Om partierna inte lyckas ge röst åt medborgarnas viljeytt­ ringar blir det också svårt för partierna att aggregera med­ borgarnas mål och intressen och representera dem i de valda församlingarna. Om medborgarna inte identiferar sig med eller hyser något större förtroende för de politiska partierna – hur ska partierna då med legitimitet kunna göra anspråk på att representera dessa medborgare? Idén om intresseaggreger­

8 Samtidigt som de nordiska partierna trots allt har en tillfredsställande,

men skör, överensstämmelse i åsikter, intressen och bakgrund mellan partimedlemmar och väljare. Se vidare Demker, Heidar & Kosiara­ Pedersen (2019).

24 100 år till

Demokratin och grundbulten

ing förutsätter också någon form av social bas eller gemensam identitet – annars blir partierna representanter för enskilda individers åsikter och inte för gruppers intressen. I ett allt mer individualiserat samhälle uttrycker allt färre medborg­ are någon särskild grupptillhörighet – oavsett om gruppen handlar om klass eller parti eller om något annat. Därigenom urholkas också själva idén om partierna som representanter för olika sociala grupper eller intressegrupperingar.

Om partierna inte förmår ge röst åt medborgarnas värde­ ringar, åsikter och känslor eller på ett legitimt sätt represen­ tera dem i parlamentet, försvåras också partiernas uppgift att rekrytera lämpliga kandidater till de valda församlingarna. Partiernas ställning som länk mellan medborgarna och deras valda representanter blir därför en ond cirkel. Om medborg­ arna hyser lågt förtroende för de politiska partierna kan vi inte förvänta oss någon stark partiidentifkation. Utan partiiden­ tifkation kommer partiernas medlemstal att förbli låga. Med låga medlemstal försvåras partiernas möjligheter att läsa av och föra fram medborgarnas mål och intressen och att med trovärdighet representera medborgarna i parlamentet. Däri­ genom urholkas partiernas ställning som länk mellan med­ borgarna och deras valda representanter. Partiernas urholkade ställning som länk leder i sin tur till ett bristande förtroende för de politiska partierna.

Om partierna inte längre förmår uttrycka och representera olika samhällsgruppers mål och intressen uppstår ett avgö­ rande problem för det politiska systemet. Medborgarnas rela­ tion till de politiska partierna övergår snarare i en supporter­

100 år till 25

Demokratin och grundbulten

relation än en relation där partierna är aktörer i artikuleringen av intressen och transformeringen av dessa till faktisk politik. Men det fnns inte några andra institutioner som kan eller har legitimitet att fylla funktionen av att uttrycka och repre­ sentera olika samhällsgruppers mål och intressen. Nätverk av olika slag är för anarkiska och saknar representativitet i för­ hållande till medborgarna för att kunna fylla en sådan funk­ tion. Dessa nätverksrörelser är också obeständiga och har sällan ambitionen att ta ett politiskt helhetsperspektiv. Och ur ett demokratiskt perspektiv – hur utkräver man politiskt ansvar av ett nätverk och av dess företrädare? Vi återkommer till detta tema längre fram i texten. Om den representativa demokratin inte förmår tillhandahålla aktörer – alltså partier – som uttrycker och representerar olika samhällsgruppers mål och intressen, så eroderar också grunden för den representa­ tiva demokratin.

När väljarna vänder partierna ryggen urholkas också legitimi­ teten hos de kandidater som partierna rekryterar och nomi­ nerar till de politiska församlingarna. Om väljarna inte har förtroende för partierna, varför skulle väljarna då ha förtro­ ende för de kandidater partierna nominerar? På samma sätt urholkas legitimiteten i de beslut som fattas i de politiska för­ samlingarna, eftersom dessa beslut i praktiken oftast fattas internt i de politiska partierna. Hittills har partierna försökt hantera legitimitetsproblemen genom att öka inslaget av per­ sonval, och därigenom släppa delar av kontrollen över rekry­ teringsprocessen. I en alltmer digitaliserad och individualise­ rad politisk debatt blir kandidaterna sina egna varumärken. Incitamenten att öka intresset för sin person och sin poli­

26 100 år till

Demokratin och grundbulten

tiska agenda är starka, vilket i sin tur underminerar partiernas roll i processen inom ramen för de demokratiska institutio­ nerna. Partiledningarna får mindre kontroll över den politiska agenda som partiets kandidater representerar – och samtidigt kan enskilda kandidater öka det politiska intresset och mobi­ lisera både nya och gamla väljare för partiet.

Kan partierna bli relevanta igen?

Cause nothin’ lasts forever, even cold November rain, sjöng Axl Rose och Guns N’Roses i början av 1990­talet. Är det verkli­ gen så? Finns det hopp om bättre väder och en ljusare framtid för de politiska partierna? Och hur ska de i så fall själva bidra till att bryta den negativa trenden och göra sig relevanta för väljarna igen?

Varje tid har sina organiserade uttryck för att hantera de exis­ terande politiska konfiktlinjerna i samhället. I takt med att samhället förändras uppstår nya sociala skiljelinjer och nya förutsättningar för att organisera kampen om makt och vär­ defördelning. I dag är det ingen som saknar den svenska frihetstidens embryo till politiska partier i form av ”hattar” och ”mössor”. De konfiktlinjer som hattarna och mössorna representerade är inte längre aktuella. På samma sätt riskerar dagens politiska partier att tyna bort om de inte kan positio­ nera om sig och artikulera, aggregera och mobilisera medbor­ garnas politiska intressen och värderingar efter de skiljelinjer som karaktäriserar dagens samhälle.

100 år till 27

Demokratin och grundbulten

Under större delen av 1900­talet och fram till vår tid domine­ rades det politiska livet av vänster­höger­dimensionen. Par­ tierna tvingades placera in sig på denna dimension för att bli relevanta för medborgarna. Då och då gjordes försök att starta nya partier, med anspråk på att stå utanför vänster­hö­ ger­konfikten. Det gick oftast inte så bra. Kristen Demokra­ tisk Samling (KDS, dagens Kristdemokraterna) bildades 1964 för att skydda de kristna värden som det svenska samhället vilade på – mot sekularisering, materialism och moraliskt för­ fall. Inledningsvis ville partiet inte välja mellan Socialdemo­ kraterna och de borgerliga partierna. Men efter en lång tids ökenvandring valde partiet att etablera sig på den högra sidan i svensk politik. Inledningsvis ville Miljöpartiet också undvika att klassifceras som vänster eller höger. I dag uppfattas partiet som ett vänsterparti, om än med förutsättningar att samarbeta över blockgränserna. Ett tredje nytt parti, Sverigedemokra­ terna, beskriver i dag sig själva som socialkonservativa och betraktas allmänt som ett högerparti.

Nu utmanas vänster­höger­dimensionen som central kon­ fiktlinje i svensk politik. Den så kallade GAL­TAN­dimensi­ onen har fått genomslag i politiken, på vänster­höger­dimen­ sionens bekostnad. GAL står för Grön­Alternativ­Libertär medan TAN står för Tradition­Auktoritet­Nation. Ibland benämns GAL­TAN­dimensionens poler i termer av ”fri­ hetlig” respektive ”auktoritär”. GAL­TAN­dimensionen kan också sägas beröra värden som å ena sidan tolerans, alternativa livsstilar, normbrytande och individualitet (GAL) och å andra

28 100 år till

Demokratin och grundbulten

sidan värden som tradition, familj, religion, nation, disciplin och lag och ordning (TAN).

GAL­TAN­dimensionens framväxt kan tolkas som ett uttryck för en politisk mobilisering utefter de nya politiskt relevanta skiljelinjer som växer fram i kunskaps­ och informa­ tionssamhället och där dagens konfikter om livsstil, identitet, invandring och lag och ordning avspeglar olika sociala grup­ pers skilda och nya (materiella) intressen. Professor Richard Florida hävdar att ”den kreativa klassen” är den viktigaste nya sociala gruppen i kunskaps­ och informationssamhället. Den kreativa klassen arbetar med kunskap och information vilket skapar vinster för företagen och värden för samhället. Den kreativa klassens arbetsmarknad är global, och dess kompe­ tens stärks av att kunna röra sig fritt och utbyta kunskap och idéer utan att begränsas av territoriella hinder. Mänskliga fri­ och rättigheter främjar deras verksamheter och ger dem möj­ lighet att utveckla och skärpa den individualitet som är deras essens och konkurrensfördel. Därför värnar de individens fri­ het också i frågor om livsstil och identitetsbildning. Deras identiteter tenderar att vara mindre knutna till nationalsta­ ten (”svensk”) än vad andra sociala gruppers är. Den kreativa klassen mobiliserar sig – i Sverige och i andra länder – vid GAL­TAN­dimensionens frihetliga pol. Inte bara för att de ”tycker så”och delar dessa värden, utan också – och kanske till och med främst – för att dessa värden ligger i deras materiella

9 Se till exempel Hooghe, Marks Wilson (2002), samt Bjereld,

Blombäck, Demker Sandberg (2018).

100 år till 29

Demokratin och grundbulten

intresse och gynnar dem själva i egenskap av medlemmar av den kreativa klassen.

Vi vet förstås inte om GAL­TAN­dimensionen har kom­ mit för att stanna eller om den är en hållplats på väg mot andra modeller för mobilisering. I vilket fall som helst måste de politiska partierna, om de åter vill bli relevanta för väl­ jarna, bli bättre på att utforma en politik som kombinerar ställningstaganden och politikutveckling på den etablerade vänster­höger­dimensionen med ställningstaganden och politikutveckling i de nya frågor som formas i kunskaps­ och informationssamhällets spår.

I stället för partier?

Hur ska vi då komma till rätta med det tomrum som uppstår i den representativa demokratin om, och när, de politiska parti­ erna inte längre förmår upprätthålla sin funktion som en länk mellan väljarna och deras valda representanter? Vem kan göra anspråk på att artikulera och aggregera medborgarnas åsikter och intressen och genom mobilisering och rekrytering kana­ lisera in dem i det politiska systemet?

För att börja med det givna, nämligen de politiska partierna, så har fera av dem gjort försök att förändra sina organisa­ tions­ och arbetsformer. Det fnns en insikt om att formella medlemsmöten med omsorgsfullt utformade dagordningar visserligen fortfarande fyller en viktig funktion, men att dessa

10 Beskrivningen av den kreativa klassen är hämtad från Bjereld

Demker (2018). Se även Florida (2002).

30 100 år till

Demokratin och grundbulten

arbetsformer också blir ett hinder för att engagera nya krafter i partiarbetet. Dagens politiskt intresserade medborgare enga­ gerar sig hellre i enskilda politiska sakfrågor eller sakområden, och vill helst göra det på sina egna villkor – när de har tid och motivation och på sätt som de själva fnner lämpliga.

Digitaliseringen har upphävt den självklarhet som den terri­ toriella organiseringen utgjort. Samtidigt är de festa parti­ erna fortfarande uppbyggda kring lokal (och därmed territo­ riell) representation. Från Karlskrona är steget inte alls långt till Perth i Australien för att diskutera klimatpolitik. Men till Rödeby några mil norrut i Blekinge kan avståndet i stället räknas i ljusår. Medborgarna, särskilt i den yngre generatio­ nen, uppfattar i allt mindre utsträckning sin faktiska plats i det fysiska rummet som avgörande för vilka politiska frågor som är angelägna. Det innebär inte att lokala frågor är ointres­ santa, men de har inte någon självklart överordnad roll. Unga människor är också ett givet objekt för den värderande upp­ fattning om ett kosmopolitiskt medborgarskap och dito iden­ titet som främjas av fertalet internationella organisationer, europeisk integration och en internationell utbildningssektor. Representation knuten till territoriet blir underordnad andra intressen – med en rörlig och nätbaserad arbetsmarknad är identifkationen med platsen eller lokalsamhället mindre vik­ tig. Att partierna fortsatt – liksom den svenska demokratin – bygger på och organiseras utifrån territoriell anknytning utgör därmed ett problem för partiernas framtida möjligheter att representera medborgarna. Om partierna gav sina medlem­ mar bättre möjligheter att organisera sig efter vilka sakfrågor

11 Se till exempel Farrugia (2017).

100 år till 31

Demokratin och grundbulten

de vill driva i stället för efter var de bor så skulle det bidra till att partierna blev mer attraktiva för politiskt intresserade och engagerade medborgare.

Om partierna gav sina medlemmar bättre möjligheter att organisera sig efter vilka sakfrågor

”

de vill driva i stället för efter var de bor så skulle det bidra till att partierna blev mer attraktiva för politiskt intresserade och engagerade medborgare.

Det digitala umgänget mellan medborgare har en avgörande fördel. Digitaliseringen gör det möjligt att övervinna de pro­ blem som det innebär att koordinera aktiviteter med fera inblandade på kort tid, alltså att samordna kollektiv hand­ ling. Eftersom vi ofta måste agera trots alltför lite infor­ mation och svåröverblickbara konsekvenser fastnar vi som medborgare gärna i beslutsmodeller som är rationella för individen men inte för kollektivet. Problematiken generellt fnns diskuterad och beskriven i en uppsjö av flosofsk och samhällsvetenskaplig litteratur, ofta i termer som ”fångarnas dilemma” eller ”sociala fällor”. Grundläggande är att kostna­ den för att skafa sig information och för att samordna är för hög för att vi ska agera på det sätt som är kollektivt rationellt. Att protestera mot en repressiv regim, som till exempel under den arabiska våren år 2011, underlättas om jag som individ

12 Bennett Segerberg (2013).

32 100 år till

Demokratin och grundbulten

ser på sociala medier att det fnns en stor grupp som redan är på väg. Att ställa el­bilen på laddning på en pendlarparkering och ta bussen för att undvika trängsel är mycket lättare om det fnns en app där jag kan boka en plats både för bilen och mig. Om jag blir ensam på torget för att protestera mot dik­ tatorn är risken överhängande att jag blir fängslad, men inte om där fnns tusen andra. Att veta att det fnns laddplats för mig på bussen och parkeringen skapar mindre stress på väg till jobbet än om jag bara åker på vinst och förlust. Risken för att individen ska få betala mer än vad som är proportionellt mot det man vinner, och därmed låta någon annan åka med på ett bananskal, håller oss tillbaka. I stället agerar vi rationellt utifrån våra individuella preferenser, och ofta är det olyckligt för kollektivet och för långsiktigheten i samhällsutvecklingen.

Det hittills vanligaste svaret på frågan om vad som kan ersätta de politiska partierna är nätverk. Organiseringen av nätverk kring politiska frågor är förstås urgammal, men det är under de senaste 20 åren som nätverken har kommit att ses som alternativ till partier och andra politiska processer.

Ur ett demokratiskt perspektiv fnns det åtminstone två pro­ blem med nätverksorganisering. Som tidigare nämnts gäller det första problemet möjligheterna till ansvarsutkrävande. En nätverksorganisering med oklara regler för på vilket sätt beslut ska fattas, vilka som ska ha rätt att delta i beslutsfat­ tandet och vilka som ska ha rätt att tala i nätverkets namn, försvårar möjligheterna för nätverkets medlemmar att utkräva politiskt ansvar av ledarskapet. Det andra problemet gäller

13 Se till exempel Flyverborn (2011) och Jost et al (2018).

100 år till 33

Demokratin och grundbulten

helhetsperspektiven. Nätverksorganiserade rörelser har ofta fokus på någon eller några enskilda sakfrågor som till exempel miljö och hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet. Men någon måste också ta ansvar för den politiska helheten, och hittills har det varit svårt att identifera några nätverksorganiserade rörelser som framfört seriösa anspråk på att ta ett sådant helhetsperspektiv. Att nätverk skulle kunna ersätta de politiska partiernas alla fyra funktioner – aggreger­ ing, artikulering, rekrytering och beslutsfattande – är därför inte troligt. Nätverk kan vara goda ersättare för partier i fråga om att samla ihop och formulera krav (aggregera och artiku­ lera) utifrån medborgarnas behov, önskemål och intressen. Men fortsatt är det partier som måste kanalisera dessa krav in i de demokratiska institutionerna och ställa upp kandidater som i sin tur kan transformera dessa krav till policy och sedan vara en del av beslutfattandet. Om inte nätverk kan vara annat än komplement, kan andra aktörer helt ersätta partierna?

Digitaliseringen skapar helt nya möjligheter genom hastig­ heten, räckvidden, den låga användartröskeln, transparensen och viktigast – möjligheten till interaktivitet. Coronapande­ min har bidragit till att utveckla och förfna de digitala verk­ tygen och gett större digital erfarenhet bland stora grupper av medborgare. Framtiden ger därför bättre förutsättningar för kommunikation, kreativitet och problemlösning. Genom till exempel avancerade, fnfördelade opinionsundersökningar, insamlandet av digitala data och spår vi lämnar efter oss samt arbete med fokusgrupper, kan olika aktörer få kunskap om väljarkårens åsikter, värderingar och intressen. Detta arbets­ sätt kan emellertid lika gärna missbrukas om det inte sker

34 100 år till

Demokratin och grundbulten

transparent för medborgarna. Och varför skulle inte konsum­ tionen kunna vara en grund för att representera våra intres­ sen? Dessa data ligger i öppen dag för alla de marknadsak­ törer som är inblandade i varje litet köp vi gör – om det så är parkeringsappar eller en villa. En korporativ representa­ tion brukade förknippas med de gamla folkrörelsepartierna – organisationer som Konsumentkooperationen och de av de fackliga rörelserna dominerade styrelserna och utredningarna i det gamla Sverige. Men en ny korporativism skulle kanske kunna bygga på oss som konsumenter och inte som med­ borgare. Konsumerar du så fnns du – i alla fall digitalt. I en framtida riksdag kan vi kanske se Ikea­partiet gå i allians med Centern, eller se Internationalisterna rösta med Socialdemo­ kraterna.

Vart är vi på väg?

Nya generationer ser i mindre utsträckning nationalstaten som den självklara ramen för politiskt agerande. Inte heller kapitalet eller miljörörelsen uppfattar nationalstaten som den ram som sätter gränser för mobilisering och aktioner. För de unga, välutbildade väljare som har sina kontakter med likasin­ nade över nationella gränser, vars språk är engelska och vars kulturella ramar är globala, är kanske frågorna om resurser till äldreomsorgen eller strandskyddet i den egna kommunen inte högst på agendan? Å andra sidan fnns också en stor grupp väljare, yngre och äldre, som upplever ett hot från ekonomins globalisering och kulturens förändring. För dem är kanske det nationella en hemvist värd att försvara?

100 år till 35

Demokratin och grundbulten

I vår spaning ser vi hur konfikter mellan nationella intressen, behov och krav å ena sidan, och transnationella rörelser och gemenskaper å andra sidan kommer att generera nya politiska skiljelinjer och därmed nya frågor för folkets representanter. På samma sätt ser vi hur olika gruppers relation till ett för­ ändrat arbetsliv påverkar politiken. För vissa grupper är krea­ tiv problemlösning, hållbarhet och globala mål i centrum, och för andra är manuella, fexibla och kortsiktiga arbetsinsatser det enda sättet att försörja sig. Att den förändringen också kommer att sätta avtryck i mobiliseringen för olika politiska lösningar menar vi är självklart. Motsättningar mellan mark­ nadslogiker och värderingslogiker, mellan våldskapital och kunskapskapital och mellan traditioner och modernitet kom­ mer sannolikt att påverka både befntliga politiska organisa­ tioner och skapa nya typer av representation.

De politiska partierna har dödförklarats många gånger, och diskussionen om ”partiernas kris” är nästan lika gammal som partierna själva. De politiska partierna har dock över tid visat på en enastående förmåga att anpassa sig till nya omständig­ heter. Huruvida framtida generationer fortfarande känner igen det politiska landskap vi har framför ögonen idag, om pluralismen fortsatt har kunnat försvaras och om den repre­ sentativa demokratin överlever utan partier, är avgörande frå­ gor som vi inte har några färdiga svar på. Men, demokra­ tin som politiskt system är aldrig en gång för alla given, och framtiden har vi varje dag i våra egna händer.

36 100 år till

Demokratin och grundbulten

Referenser

Bennett, L A Segerberg (2013). Te Logic of Connective Action. Digital Media and the Personalization of Contentious Politics. Cambridge: Cam­ bridge University Press.

Bjereld, U M Demker (2011). Den nödvändiga politiken. Makt och motstånd i en individualiserad tid. Stockholm: Hjalmarson Högberg.

Bjereld, U M Demker (2018). 1968. När allt började. Stockholm: Hjalmarson Högberg.

Bjereld, U S Blombäck, M Demker, L Sandberg (2018). Digital demokrati? Partierna i en ny tid. Stockholm: Atlas.

Demker, M K Heidar, K Kosiara­Pedersen (red.) (2019). Nordic Party Members. Linkages in Troubled Times. Colchester: ECPR Press/Rowman Littlefeld.

Erlingsson, G Ò M Persson (2014). ”Ingen partikris trots allt?” i Bergström, A H Oscarsson (red.) Mittfåra och marginal. Göteborgs universitet: SOM­institutet.

Farrugia, D (2017). Spaces of Youth. Work, Citizenship and Culture in a Global Context. Abingdon, Oxfordshire: Routledge. https://doi. org/10.4324/9781315692272

Florida, R (2002). Te Rise of the Creative Class. New York: Basic Books.

Flyverbom, M (2011). Te Power of Networks: Organizing the Global Politics of the Internet. Cheltenham: Edward Elgar Publishing.

Holmberg, S H Oscarsson (2020). ”Party Identifcation: Down But Not Out” i Oscarsson, H S Holmberg (eds.) Research Handbook on Political Partisanship. Cheltenham: Edward Elgar.

Hooghe, L G Marks, C J Wilson (2002). “Does Left/Right Structure Party Positions on European Integration?” Comparative Political Studies 35:965–989.

Jost, J T P Barberá, R Bonneau, M Langer, M Metzger, J Nagler, J Sterling, J A Tucker (2018). “How Social Media Facilitates Political

100 år till 37

Demokratin och grundbulten

Protest: Information, Motivation, and Social Networks”. Political Psycho-

logy 39:85–118. https://doi.org/10.1111/pops.12478

Kölln, A­K (2015).”Det sjunkande antalet partimedlemmar och demo­ kratin” i Låt fer forma framtiden. Forskarantologi. SOU 2015:96. Bilaga till betänkandet av 2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt infytande.

Oscarsson, H (2020). Flytande väljare 2018. Valforskningsprogrammets rapportserie 2020:10. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institu­ tionen.

38 100 år till

2

Demokratin och grundbulten

Grundlagens betydelse för morgondagens demokrati

Demokratin och grundbulten

Grundlagens betydelse för morgondagens demokrati

Denna text baseras på ett fördjupande samtal om grundla­ gens framtid mellan fyra personer med gedigna sakkunska­ per och erfarenheter på temat: Tomas Bull (justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen), Dona Hariri (jurist, mode­ rator och författare), Sofa Näsström (professor i statsveten­ skap) och Olof Petersson (tidigare professor i statsvetenskap och tidigare forskningsledare vid Studieförbundet Närings­ liv och Samhälle, SNS). Samtalet leddes av journalisten och moderatorn Cecilia Garme och har anpassats till textform av journalisten Ulf Johansson tillsammans med kommittén Demokratin 100 år.

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsord­ ningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundla­ gen. Grundlagarna står över alla andra lagar. Med 1974 års regeringsform fck Sverige en ny författning som genom åren har moderniserats ytterligare och byggts ut. I detta samtal dis­ kuteras varför grundlagen överhuvudtaget behövs, vilka som egentligen är folket, sociala mediers påverkan på yttrandefri­ heten och om det är för lätt att ändra i grundlagen. Har vi en grundlag som klarar de krav, utmaningar och påfrestningar som kan bli aktuella i morgondagens demokrati? Följ med i ett samtal om risker och hot – men även möjligheter – inom ramen för grundlagen och demokratin.

40 100 år till

Demokratin och grundbulten

All makt utgår från folket – men vilka är ”folket”?

All ofentlig makt i Sverige utgår från folket. Så lyder den första meningen i regeringsformen, en av Sveriges fyra grund­ lagar. Men varför behövs det egentligen en grundlag? Samta­ lets första fråga ställs till Sofa Näsström, aktuell med boken Demokrati. En liten bok om en stor sak.

– Grundlagen skapar spelreglerna för vår demokrati. Den

syftar till att minska godtyckligheten och säkerställa lik­ heten inför lagen. Mer specifkt fnns det tre svar på frå­

gan om varför vi behöver en grundlag. Det första svaret

är att grundlagen är till för att tämja folkmakten – för att

skydda minoriteter och individers rättigheter. Det andra

svaret handlar om möjligheten att skydda sig mot korrup­

tion, så att den styrande eliten inte ska kunna missbruka

makten. Ett sådant exempel är meddelarfriheten, som gör

det möjligt för medborgare att stå upp mot maktmissbruk

och korruption.

Meddelarfriheten innebär att anställda inom ofentlig sektor har rätt att lämna uppgifter till media för publicering utan att riskera att drabbas av repressalier.

– Det tredje svaret är att vi ibland faller ofer för tidens vindar,

och då är grundlagen ett sätt att påminna oss om vilka vi

är och vill vara. Den upprätthåller jämlikheten inför lagen,

och binder oss vid grundläggande demokratiska principer,

säger Sofa Näsström.

100 år till 41

Demokratin och grundbulten

Många som bor i Sverige får inte rösta i riksdagsval. Vem ska bestämma vilka som ska ingå i ”folket”? Justitierådet Tomas Bull svarar på frågan.

– Det är en fråga som är omdiskuterad i demokratins histo­

ria. Det enkla svaret är att det bestäms av parlamentet – det

vill säga att demokratin själv bestämmer vilka som ingår i

demokratin. Den lösning vi har i dag är inte på något sätt

given utan föremål för diskussion och omvärdering. Varför

drar vi egentligen gränsen vid 18 år? Ska inte 16­åringar

också ingå i folket? Man kan också fundera över varför vi

inte har rösträtt i USA när även det amerikanska president­

valet påverkar oss så mycket, säger Tomas Bull.

Moderatorn Cecilia Garme påpekar att det fnns ett stort antal människor som lever i Sverige och påverkas av lagstift­ ningen men som inte är medborgare för att de exempelvis fyttat hit nyligen. Är det något som man skulle kunna ändra på? Det är det, menar Sofa Näsström:

– Ja. En annan möjlig princip är den så kallade legalitetsprin­

cipen. Den säger att alla som är underställda lagen – som

har skyldighet att lyda lagarna i ett land – också ska ha rätt

att påverka deras utformning. Skyldigheter och rättigheter

ska gå hand i hand. Ålder är ett exempel: Eftersom man

blir strafmyndig vid 16 års ålder kanske man även borde

ha rösträtt vid 16 års ålder. Med samma princip ska de som

arbetar och bor i Sverige under en längre tid få rätten att

rösta i allmänna val. Annars blir de i praktiken en ny under­

42 100 år till

Demokratin och grundbulten

klass, styrda av vad flosofen Michael Walzer kallar ett gäng

”medborgartyranner”.

Olof Petersson, tidigare professor i statsvetenskap, påpekar att det inte fnns något självklart svar på vilka som är folket. Varje folk får konstituera sig själv. Samtidigt är det väldigt viktigt att det fnns en rättsordning och grundlag för att defniera folket. Olof Petersson fortsätter:

– Det fnns andra sätt att defniera folket, exempelvis genom

språk och kultur, men ett sådant resonemang tror jag kan

leda oss vilse. För demokratins fortsatta framtid är det vik­

tigt att markera att vi har en rättsligt grundad gemenskap

med möjligheter till olika kultur eller vanor.

Hur ser ungdomars demokratiska kunskaper ut?

Dona Hariri är uppvuxen i Österängen i Jönköping. Hon berättar att valdeltagandet är alarmerande lågt där. ”Vem är egentligen en del av demokratin på riktigt?” frågar hon reto­ riskt. Donas bedömning, baserat på erfarenheter från hennes uppväxt och arbete, är att det är en priviligierad skara som i de festa sammanhang utgör ”folket”.

– Jag har många gånger sagt, till min kårs skräck, att vi inte

är lika inför lagen, och det står jag fast vid.

100 år till 43

Demokratin och grundbulten

Cecilia Garme frågar Dona om ungdomarnas generella kän­ nedom om grundlagen. Vilka kunskaper har de om demo­ kratin?

– Ungdomar känner inte till vad en grundlag är, men har

absolut koll på till exempel yttrandefriheten. Jag förde ett

samtal med några ungdomar kring Instagram nyligen och

de visste precis vilka inskränkningar som fnns i yttrande­

friheten, som exempelvis hets mot folkgrupp. Ungdomar

har förstått att juridik är en del av livet, till skillnad från

många vuxna.

Samtidigt vänder många unga ryggen mot den traditionella partipolitiken, säger Hariri.

– Ungas låga engagemang inom partipolitiken har inte att

göra med ovilja eller ointresse. Det har att göra med struk­

turer – att man tar avstånd från politiken, att man inte tror

på juridiken, att man inte vill vara en del av myndighets­

sverige. Men många är insatta i politik och påverkansarbete

och tycker att det är spännande.

Olof Petersson, tidigare professor i statsvetenskap, kommen­ terar att det är oroväckande att många yngre inte känner sig attraherade av partierna.

– Det är allvarligt eftersom partierna har en så stark ställning

i den svenska demokratiuppfattningen. Detta återspeglas

också i regeringsformen och i riksdagens starka roll – att

riksdagen är folkets främsta företrädare via de politiska

44 100 år till

Demokratin och grundbulten

partierna. Jag tror att man, både för ungdomar och äldre,

måste få fram att grundlagen har två syften: Den är som

ett färdmedel med både en gas och en broms. Grundlagen

skapar möjligheter, men sätter också gränser.

Utmaningar för lagar i praktik och teori

Men hur ser det ut med relationen mellan våra lagar i teori och praktik? Olof Petersson påpekar att politik handlar om styrning och efektivitet, till exempel att kunna motverka mil­ jöförstörelse och åstadkomma förändringar i samhället. Men grundlagen har också ett utbyggt skydd för till exempel mino­ riteter. Det måste fnnas en balans mellan de begränsningar som behövs och möjligheten att gasa på, påpekar han.

– Politik är ju till för att åstadkomma förändringar eller

motverka sådant som vi inte tycker är bra för samhället.

Eftersom det är obligatoriskt medlemskap i den ofentliga

makten – och det ofentliga tvångsmonopolet ligger under

staten – så har politiken starka instrument som kan ingripa

i människornas liv. Därför har vi begränsningar.

Sofa Näsström poängterar att det är viktigt att diskutera vad som kan hända när principerna i grundlagen möter den krassa verkligheten, exempelvis den ekonomiska logik som går under namnet ”new public management”.

– I dag har vi en styrning som många bedömare menar har

en logik som går emot lagens anda. Det handlar om att

det ofentliga livet har anammat metoder från det privata

100 år till 45

Demokratin och grundbulten

näringslivet. Principer om rätt och fel – och professioner­

nas kompetens och omdöme i ofentliga verksamheter –

har ersatts med vad som är ekonomiskt nyttigt och mätbart.

Det sker i till exempel skola, vård och omsorg, i infrastruk­

tur och andra ofentliga verksamheter. Den här ekono­

miska logiken kan i praktiken hota rättssäkerheten genom

att ändra incitamenten i politiken. Den utgör en slags tyst

konstitutionell revolution som i förlängningen kan få stora

konsekvenser för grundlagens betydelse för demokratin.

Olof Petersson försvarar det ekonomiska perspektivet av grundlagen. Han hyser stor respekt för de ekonomer som deltog i arbetet att ta fram en ny budgetlag, vilket resulterat i att politikerna fått bättre kontroll över statens inkomster och utgifter.

– Det har inneburit att Sverige slipper situationer som på

90­talet när landet höll på att gå omkull eftersom den

ofentliga sektorn inte kunde sköta sina fnanser. Politiken

måste kunna genomföras och mätas. Vi har byggt upp en

riksrevision som ska granska resultatet så att staten inte

misshushållar med resurserna.

Bör fri- och rättigheter begränsas?

Medborgarnas fri­ och rättigheter återges i regeringsformens andra kapitel och inleds med detta stycke:

”Den ofentliga makten ska utövas med respekt för alla männ­ iskors lika värde och för den enskilda människans frihet och

46 100 år till

Demokratin och grundbulten

värdighet. (…) Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskri­ minering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funk­ tionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.”

Med avstamp i regeringsformens andra kapitel ställer Cecilia Garme följande frågor till panelen: Behövs ett förstärkt skydd för grundläggande fri­ och rättigheter i Sverige? Eller kan de så kallade opinionsrättigheterna yttrandefrihet, informations­ frihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet behöva begränsas? Tomas Bull får ordet:

– Den första distinktionen som man behöver fundera över är:

Vilka rättigheter ska fnnas i grundlagen och vilka lämpar

sig bäst någon annanstans? Man behöver skilja på rättighe­

ter i grundlag, och rättigheter på exempelvis arbetsplatsen

eller i skolan, vilka ofta regleras i vanlig lagstiftning.

Tomas Bull pekar på att vi kan se parallella utvecklingar i vår egen grundlagsreglering – å ena sidan med begränsningar och å andra sidan med förstärkta rättigheter. Nyligen föreslogs ett förbud mot terrororganisationer och rasistiska organisationer, vilket Bull tar som exempel.

– Det är sådant som vi förut har tyckt klampar in på för­

eningsfriheten – vilket kan vara känsligt. Men det drar åt

båda hållen – det inskränks rättigheter på ett område, men

100 år till 47

Demokratin och grundbulten

utvidgas och förstärks också på andra områden. Nyligen

blev barnkonventionen svensk lag, och vi har diskussioner

om att djur och natur har rättigheter som bör skrivas in i

grundlagen för att skyddas.

Cecilia Garme lyfter fram att justitieministern föreslagit ett förbud mot att förneka Förintelsen eftersom antisemitismen är ett allvarligt samhällsproblem. Vad talar för och vad talar emot förslaget? Tomas Bull fortsätter:

– Min personliga bedömning är att ett förbud är en gan­

ska långtgående inskränkning av yttrandefriheten. Det blir

knepigt om riksdagen ska rösta om historiska skeenden,

och förbjuda vissa påståenden och inte andra.

Tomas Bull pekar på konfiktlinjen mellan olika rättighe­ ter som ständigt aktualiseras i olika sammanhang. Den enas yttrandefrihet kan trampa på den andras integritet. Min rätt att röra mig fritt överallt kan inkräkta på din egendomsrätt. Dessutom uppstår oväntade situationer när man stiftar lagar, menar Bull. Därför måste en noga värdering göras om huru­ vida vi behöver fer rättigheter och om de i så fall ska skrivas in i grundlagen.

– För ungefär 10 år sedan fördes en ny rättighet in i svensk

grundlag som heter ”rätten till rättvis rättegång”. Och för

ungefär fem år sedan kom Högsta domstolen fram till att

grundlagen innebar att personer kan få ersättning för rät­

tegångskostnader om de vinner en tvist mot staten enbart

48 100 år till

Demokratin och grundbulten

med stöd av den grundlagsbestämmelsen. Det tror jag inte

att politikerna eller juristerna hade tänkt sig.

Även Sofa Näsström understryker att det är viktigt att fun­ dera över vilka generella konsekvenser lagstiftning kan ge. Även hon nämner förslaget om att införa förbud mot rasism.

– Jag förstår viljan, men jag ser också risker utifrån sam­

hällsklimatet. De extrema grupper man vill komma åt har

vi redan koll på genom Säpo. Medan de man vill komma

åt med ett sådant här lagförslag är mer slipade. De kan

utnyttja det här politiskt och vända sig mot vad de kallar

hyckleriet i den ”liberala”demokratins principer om öppen­ het: ”Nu tystas vi igen, vi får inte prata om att vi är natio­ nalister. Det är censur.”

Cecilia Garme för in samtalet på frågan om åsiktsintolerans kopplat till den akademiska friheten, som i den ofentliga debatten stundtals sägs vara hotad av inskränkningar från stu­ denternas sida. Även existensen av den så kallade ”åsiktskor­ ridoren” diskuteras regelbundet, säger hon. Kan dessa räknas som yttrandefrihetsfrågor enligt grundlagen? Olof Petersson besvarar frågan:

– Man ska se grundlagens regler för yttrande­ och tryckfri­

het som ett stort staket. Utanför staketet fnns hets mot

folkgrupp och förtal, vilket inte är tillåtet i Sverige. I övrigt

är allt tillåtet om det inte är förbjudet. Sedan är allt inte

lämpligt.

100 år till 49

Demokratin och grundbulten

Petersson nämner media som exempel.

– Det kanske inte är brottsligt att namnge misstänkta, men

det kan vara olämpligt. Medierna har själva satt upp etiska

regler som går längre än grundlagens gräns för yttrande­

friheten.

Vad har sociala medier inneburit för grundlagen?

Det har knappast undgått någon att sociala medier har för­ ändrat vår tillvaro. Man skulle därför kunna tänka sig att den starka framväxten av sociala medier skulle utgöra en utmaning för grundlagen, menar Cecilia Garme. Olof Petersson är dock av en annan uppfattning. Han drar parallellen till år 1766 då Sverige som första land i världen antog en tryckfrihetsförord­ ning som reglerade rätten till tryckfrihet och yttrandefrihet, och som dagens grundlag har sitt ursprung i. Han förklarar entusiastiskt:

– Sociala medier är tvärtom underbart för yttrandefriheten.

Tänk om de hade vetat det 1766 när tryckfrihetsförord­

ningen antogs – med syfte att förhindra statlig kontroll.

Dels ville man få tillgång till dokument som fanns i riks­

dagen och ämbetsverken, sedan skulle man fritt få trycka,

sprida och kommentera dem. Det var ju den tidens inter­ net!

50 100 år till

Demokratin och grundbulten

Sociala medier är tvärtom underbart för yttrandefriheten. Tänk om de hade vetat det

”

1766 när tryckfrihetsförordningen antogs – med syfte att förhindra statlig kontroll.

Internet och sociala medier har inneburit en revolution och förstärkt medborgarnas makt, säger Olof Petersson. Det fnns förvisso sidoefekter, men de är försumbara jämfört med den demokratiska revolution som internet har inneburit.

Tomas Bull tillägger att det de facto fanns ett kontrollbehov när tryckpressen kom. Från samhällets sida ville man inte att vad som helst skulle tryckas. Men ny teknik möter ständigt denna inställning, säger Bull.

– Det är väldigt vanligt genom historien att ny teknik anses

skrämmande, och att det fnns ett behov av kontroll. Nu

har det visat sig att vi inte kan kontrollera sociala medier.

Dona Hariri tillägger att sociala medier har blivit ett sätt att mobilisera sig.

– Jag älskar mobilisering som kollektivt och enat kan skapa

skillnad. Till exempel när vi organiserade oss under ”me

too”, blev en enad kraft och drev på förändringar. Inte

minst förfyttade vi maktpositioner. Även media spelade så

klart en avgörande roll i detta.

100 år till 51

Demokratin och grundbulten

Hat och hot på nätet

Framväxten av internet har resulterat i hat och hot mot enskilda individer. Trakasserier mot ofentliga personer är inget nytt fenomen, men den digitala utvecklingen har gjort det lättare att hota och smutskasta människor. Nästan var tredje journalist utsattes för hot, våld eller trakasserier under år 2019 enligt Institutionen för journalistik, medier och kom­ munikation vid Göteborgs universitet. Av dessa har en av tre mottagit hot om våld och en av tio har mottagit hot om sex­ uellt våld.

Utsattheten drabbar också enskilda individer som uttrycker sin åsikt på nätet. Enligt en undersökning från SOM­insti­ tutet som gjordes år 2020 uttrycker 33 procent av den svenska befolkningen i åldern 16–85 år en åsikt i en samhällsfråga minst någon gång i veckan i ofentliga sammanhang. Av dessa har 30 procent utsatts för hot, trakasserier eller våld på inter­ net. Dona Hariri anser att juridiken ligger efter på området.

– Jag är en av många, framför allt kvinnor, som dagligen får

hot och hat på internet. Det fnns de som är mycket mer

utsatta än vad jag är. Det är svårt att göra en polisanmälan

som leder någonstans, vilket gör att ofret sakta antingen

tystas, backar eller bara låter de här personerna ta plats.

Cecilia Garme ber Dona berätta om en personlig erfarenhet av hot och hat.

– Jag har fått allt möjligt, en död kanin på posten bland annat.

52 100 år till

Demokratin och grundbulten

Dona berättar att när hon skrev sin bok Fatta lagen! : från

hatbrott till snatteri och svartjobb blev många män upprörda. Men även hennes egen kår har varit snabb att kommentera hennes arbete genom åren, berättar Hariri. De har tyckt att det är problematiskt och populistiskt att förklara juridik som hon gör.

– Det handlar om normer och strukturer, att kvinnor är mer

utsatta än män. Jag träfar dagligen unga tjejer som har tap­

pat hoppet. De vill att personerna blir åtalade och dömda,

och att förfarandet ska vara mycket lättare. Det behövs mer

efektiva rättsprocesser.

Jag träffar dagligen unga tjejer som har tappat hoppet. De vill att personerna

”

blir åtalade och dömda, och att förfarandet ska vara mycket lättare.

Är grundlagen för svag?

För att ändra en grundlag i Sverige krävs två likadana riks­ dagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval. Enligt MR­ Stiftelsen (Stiftelsen för oberoende granskning av mänskliga rättigheter i Sverige) är det ”orimligt lätt att rösta bort den svenska demokratin”. Är grundlagen för enkel att ändra i dag? Frågan går först till Tomas Bull.

100 år till 53

Demokratin och grundbulten

– Det är värt att fundera på om grundlagen är tillräcklig i

tider när demokratiska värderingar blir mer omstridda.

Men enligt vår politiska kultur driver man bara igenom

grundlagsförändringar om man har en bred enighet i riks­

dagen. Grundlagen är dessutom väldigt detaljerad i Sve­

rige, medan till exempel den amerikanska och danska håller

sig på en generell nivå, och lämnar en hel del antingen åt

lagstiftarna eller åt domstolarna att fylla ut på egen hand.

Genom att vår grundlag är så detaljerad behöver den änd­

ras ganska ofta, men då kan traditionen med bred politisk

enighet sätta käppar i hjulet och det är alltid en tidsödande

process.

Det är värt att fundera på om grundlagen är tillräcklig i tider när demokratiska

”

värderingar blir mer omstridda.

Det förs även en diskussion i Sverige om att det ska vara svårare att ändra i grundlagen eftersom den kan dras in i den vanliga politiken – utan samförståndsanda – och då kan begränsningar i demokratin drivas igenom. I Tyskland fnns till exempel en ”evighetsparagraf ”som bland annat innebär att man inte får ändra regler om exempelvis människans värde. Det ger ett visst skydd mot att demokratin undergräver sig själv. För att göra grundlagsändringar svårare har det kommit förslag på kvalifcerad majoritet, säger Sofa Näsström.

54 100 år till

Demokratin och grundbulten

– Men med kvalifcerad majoritet är det faktiskt jämlikheten

som får stryka på foten. Vi skulle i stället kunna försvåra

processen genom att ge den mer tid. Då behåller vi fort­

farande jämlikheten, en person får en röst, vilket många

skulle säga är viktigt.

Cecilia Garme för in samtalet på författningskulturen i Sve­ rige i jämförelse med exempelvis USA – där alla verkar kunna grundlagen och där den används fitigt av landets domsto­ lar. Petersson tycker det är förklarligt att Sverige ligger efter USA på den punkten. För endast 50 år sedan – innan dagens grundlag från 1974 trädde i kraft – betydde juridiken mycket lite i det ofentliga livet, säger han.

– Domstolarna hade en blygsam roll. Vi hade i prakti­

ken ingen grundlagsreglering av fri­ och rättigheter. Det

betraktades nästan som pinsamt om man refererade till

grundlagen. Sedan fck vi en grundlag med en helt annan

ställning. Vi fck Europakonventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna som blev en del av svensk lag.

Under de gångna 50 åren har vi fått en enorm förstärkning

av rättsstat, maktdelning och rättigheter jämfört med tidi­ gare i Sverige.

Olof Petersson anser att det blir problematiskt när svenska domstolar aktivt använder sig av grundlagens rättighetsskydd. Problematiken ställs på sin spets när det fnns demokratiskt fattade beslut som domstolen inte följer med hänvisning till att de strider mot någon rättighet.

100 år till 55

Demokratin och grundbulten

– Domstolar och myndigheter kan underkänna ett politiskt

beslut om de anser att det strider mot lagen. På ett sätt är

det här är en positiv utveckling, men risken är att pendeln

svänger och politikerna blir rädda för att fatta svåra beslut.

I en sådan kultur hänskjuts politiska frågor till domstolarna.

Då kommer den politiska striden att handla om vem det är

som sitter i Högsta domstolen.

Det är det som har hänt i Östeuropa, enligt Olof Petersson. I Ungern och Polen har vi sett författningsdomstolar som blivit politiserade.

– Jag ser en risk i att politiken juridiferas. Det behövs en

stark politik och starka oberoende domstolar. Dessa kom­

pletterar och förutsätter varandra.

Kan grundlagen hantera allvarliga samhällskriser?

I regeringsformen fnns regler som skyddar våra rättigheter vid kriser. Proportionerliga inskränkningar får dock göras så länge inte större åtgärder än nödvändigt vidtas. I grundlagen fnns även regler som anger hur regeringen får agera vid krig och krigsfara. Om riksdagen eller krigsdelegationen exem­ pelvis inte kan fullgöra sina uppgifter, får regeringen fullgöra dessa i den utsträckning det behövs för att skydda riket och slutföra kriget.

56 100 år till

Demokratin och grundbulten

Drygt ett år efter att den första patienten som smittats med covid­19 identiferades infördes en tillfällig pandemilag som gav regeringen rätt att inskränka vissa av de medborgerliga fri­ och rättigheter som fnns i regeringsformen, exempel­ vis demonstrationsfriheten och mötesfriheten. Nu pågår ett arbete med att ta fram en permanent lagstiftning som kan användas vid eventuella framtida pandemier. Olof Petersson anser att dagens grundlag i stort sett räcker för att klara svåra kriser.

– Samhällets förmåga att klara svåra kriser beror inte främst

på grundlagen. Det hänger på hur kommuner, regioner,

statliga myndigheter – inte minst regeringen och ibland

riksdagen – sköter sitt jobb och kan vidta åtgärder. Coro­

napandemin har visat att vi har lyckats få fram de lagar som

behövs – om vi inte har haft dem så har vi skapat dem.

Under coronakrisen har Sverige varit ett av de länder som klarat av att hålla sig inom grundlagen, säger Petersson. Han liknar grundlagen vid en verktygslåda med en uppsättning politiska och rättsliga instrument.

– Det vi gjorde rymdes i allt väsentligt innanför verktygslå­

dan.Andra länder bröt till och med mot grundlagen.I Dan­

mark stängde man ner domstolarna under några veckor.

Man genomförde beslut som inte hade stöd i grundlagen.

Men å andra sidan var Sveriges verktygslåda ganska tom, kon­ staterar Olof Petersson. Endast allmänna sammankomster och ofentliga tillställningar som ryms inom ordningslagen

100 år till 57

Demokratin och grundbulten

– exempelvis kultur­ och idrottsarrangemang – kunde reger­ ingen bestämma kring. De hade däremot inte kunnat införa en nedstängning, så kallad lockdown, eftersom grundlagen hade hindrat det.

– På Ikea kunde det vara tusen personer, men i Uppsala dom­

kyrka endast åtta. Jag tror att vi behöver ytterligare verktyg

för särskilt allvarliga kriser i fredstid. Till exempel en möj­

lighet för regeringen att inskränka fri­ och rättigheter när

det verkligen behövs, förutsatt att det fnns en stark demo­

kratisk kontroll.

Det är riksdagen som ska granska hur regeringen sköter arbetet. Riksdagen kan ge regeringen befogenhet tillfälligt men måste också kunna ta tillbaka mandatet, förklarar Olof Petersson.

– Det är viktigt att det sker under insyn och ofentlig debatt

så att det skapas en förståelse bland medborgarna. Här har

media en central roll. Vi har mycket att lära från vår his­

toria och vad som kan hända med yttrandefriheten vid en

kris. Under andra världskriget ingrep statsmakten mot fria

medier. Grundlagen var otillräcklig och tryckfrihetsförord­

ningen skrevs om efter kriget för att vara mer robust. Skulle

den klara motsvarande kris i dag? Det vet vi inte.

58 100 år till

Demokratin och grundbulten

Drömmen om ett idealsamhälle

Jämlikhet har ett särskilt stöd i regeringsformen: ”Det all­ männa ska verka för att alla människor ska kunna uppnå del­ aktighet och jämlikhet i samhället (…)”. Under pandemin har frågan om jämlikhet aktualiserats. Sjukdomen har slagit hårt mot socioekonomiskt utsatta områden. Vad betyder det att principen om jämlikhet står i grundlagen?

Dona Hariri anser att juridiken är en klassfråga. Beroende på vad man heter och var man bor så har man mer eller mindre koll på sina skyldigheter och rättigheter. Det handlar inte om okunskap, utan att informationen inte är anpassad till alla. Pandemin har varit ett tydligt exempel på detta.

– Till exempel hölls presskonferenserna klockan två, då min

pappa fortfarande jobbar skift på fabriken. Han har inte

möjlighet att sitta och ta till sig information.

Sofa Näsström konstaterar att även lagen har sina gränser på grund av rådande samhällsstrukturer.

– Sverige har varit en välfärdsstat där vi har förväntat oss att

lika värde betyder lika sociala rättigheter och tillgång till

ofentliga tjänster. Pandemin har visat att det inte är så.

Man kan knappt nås på telefon i vissa delar av Sverige i

dag. Och här syns gränsen för lagen.

100 år till 59

Demokratin och grundbulten

Tomas Bull beskriver fenomenet som den klassiska skill­ naden mellan grundlagens ambitioner – den drömbild som målas upp där av ett idealt, eftersträvansvärt samhälle – och samhällets realiteter. Detta fenomen fnns i alla länder med grundlagar.

– Det fnns rasism i USA även om grundlagen förbjuder det.

På samma sätt har vi enorma problem med att de målsätt­

ningar som vår grundlag sätter upp inte alltid realiseras.

Politik måste innehålla de verktyg som behövs för att rea­ lisera drömmar.

Politik måste innehålla de verktyg som behövs för att realisera drömmar.

”

60 100 år till

3

Demokratin och grundbulten

Demokratin i EU – nödvändig, sammansatt och ömtålig

Demokratin och grundbulten

Demokratin i EU – nödvändig, sammansatt och ömtålig

annika strˆm melin

Den som lyssnar när EU:s ledare hyllar demokratin, läser uni­ onens fördrag eller tänker på de många krav som ställs på länder som vill bli EU­medlemmar tror säkert att folkstyre är en självklar och okontroversiell utgångspunkt i och för unio­ nen. Fullt så enkelt är det inte. Demokrati är en frad princip, men EU är ett samarbete mellan självständiga stater som har konstruerat sina nationella demokratier på lite olika sätt. Det som håller ihop EU är gemensamt beslutade lagar inom vissa områden (som efter hand blivit allt fer och mer omfattande) och som är tvingande för människor, företag och myndighe­ ter i medlemsstaterna. Samarbetet går längre och är betydligt tätare än i någon annan internationell organisation, men EU är ingen stat eller någon fullt utvecklad federation med ett parlament, en regering och en konstitution som reglerar folk­ styrets grunder. Demokratin vilar därför i huvudsak på natio­ nell grund, också i EU. Därutöver fnns ett komplext gemen­ samt regelverk som består av allmänna principer som ska gälla överallt, bestämmelser om den interna EU­demokratin samt regler för valen till Europaparlamentet.

62 100 år till

Demokratin och grundbulten

Även om medlemsländerna och väljarna alltså garanteras infytande på olika sätt, fnns inget rakt svar på demokra­ tins grundfråga: Kan medborgarna rösta bort EU­styret och välja ett nytt? Det är inte ens glasklart vilka som styr. Är det EU­kommissionen – den institution som har makt att lägga fram förslag på nya EU­lagar och övervaka att reglerna följs? I så fall har valen till Europaparlamentet viss betydelse, efter­ som EU­kommissionens ordförande väljs av parlamentet. För att bli vald till uppdraget att leda kommissionen krävs stöd av en majoritet av ledamöterna. De folkvalda i Europaparla­ mentet kan därför sätta press på den person som EU­ledarna utsett till kandidat att leda kommissionen och på så sätt för­ söka påverka dess prioriteringar. Genom att delta i EU­valen avgör väljarna parlamentets sammansättning, vilket alltså kan ge avtryck i kommissionens arbetsprogram.

Kan medborgarna rösta bort EU-styret och välja ett nytt? Det är inte ens glasklart

”

vilka som styr.

Ännu svårare är det att påverka sammansättningen av Euro­ peiska rådet, EU­ledarnas sammanslutning och det organ som fastställer unionens allmänna politiska riktlinjer och pri­ oriteringar. EU:s stats­ och regeringschefer utses i direkta nationella val eller av parlamenten i sina respektive länder och utgången kan enbart påverkas av väljarna i det enskilda landet. Svenska medborgare avgör vem som blir statsminister

100 år till 63

Demokratin och grundbulten

och därmed företrädare för Sverige i Europeiska rådet, men inte vem Tyskland, Ungern eller andra EU­länder skickar till EU:s toppmöten.

Men kanske är det inte Europeiska rådet, utan EU:s två lag­ stiftande församlingar – rådet och Europaparlamentet – som besitter unionens verkliga makt? Det är trots allt direktiven och förordningarna som utgör unionens hårda kärna och det är rådet och parlamentet som fattar beslut om EU­ lagarna. Eftersom medborgarna kan rösta i de allmänna valen till Europaparlamentet vart femte år fnns möjlighet att ha infy­ tande över parlamentets sammansättning och därmed lag­ stiftningen.

De nationella valen är alltså också EU-val, även om det sällan märks.

”

Svårare är det att utnyttja sin röst för att påverka rådets beslut. Väljarna avgör vilket politiskt parti det egna medlemslandets ministrar tillhör, men inte andra EU­länders. Demokratins grundprincip ”en medborgare, en röst”gäller alltså i medlems­ länderna och i valet till Europaparlamentet. I övrigt företräds väljarna av nationella företrädare som ”själva (ska) vara demo­ kratiskt ansvariga, antingen inför sitt eget nationella parla­ ment eller inför sina medborgare”, som det heter i Lissa­ bonfördragets artikel 10. De nationella valen är alltså också EU­val, även om det sällan märks.

64 100 år till

Demokratin och grundbulten

Dock fnns viss möjlighet till direkt påverkan från väljarna. EU kan upprätta direkta förbindelser med medborgare, men sådana kontakter rubbar inte unionens maktförhållanden utan handlar om sakfrågor. Kommissionen ska genomföra ”samråd” om förslag till kommande lagar med ”berörda parter” i med­ lemsstaterna och har ibland bjudit in medborgarna till olika typer av direkta dialoger för att fördjupa diskussionen om EU. Väljarna kan dessutom gå samman i ett så kallat medborgari­ nitiativ och kommissionen ska överväga ett förslag som förs fram av minst en miljon EU­medborgare.

Att rucka på EU­makten är med andra ord inget som görs i en handvändning. Den interna demokratin är en långsam och ständigt pågående process som framförallt påverkas av de politiska förändringarna i medlemsstaterna. Så har det all­ tid varit, men utvecklingen under det senaste decenniet visar vilka risker det kan innebära. Samarbetet i EU bygger på att alla medlemsländer respekterar demokratin, men samtidigt har unionen begränsade möjligheter att påverka ett medlems­ land som utvecklas auktoritärt. Det beror i huvudsak på själva konstruktionen. När EU:s grundare under 1950­talet fast­ ställde formerna för samarbetet undvek de mycket medvetet alla konstitutionella djupdykningar. Ordet demokrati fanns inte ens med i den framväxande unionens första grundför­ drag, och det var inget misstag. Hur demokratin fungerade i medlemsländerna ansågs vara deras ensak.

100 år till 65

Demokratin och grundbulten

Samarbetet i EU bygger på att alla medlemsländer respekterar demokratin,

”

men samtidigt har unionen begränsade möjligheter att påverka ett medlemsland som utvecklas auktoritärt.

I början handlade nästan allt om marknaden. Under de första decennierna upprättades steg för steg en allt mer gränslös inre marknad där fri rörlighet, borttagna tullar och gemensamma konkurrensregler skulle svetsa samman ländernas ekonomier. Mängder med tekniskt, ekonomiskt och juridiskt detaljerade lagar om vilka regler som skulle gälla på den inre markna­ den klubbades, men vad demokrati innebar för samarbetet sköts på framtiden. En av konstruktörerna, fransmannen Jean Monnet, hoppades att den ekonomiska integrationen efter hand skulle leda till ett politiskt förenat Europa. Han hävdade att det så småningom skulle behövas ”gemensamma demokra­ tiska institutioner”, men utvecklade inte vad han menade med det. Skulle allmänna val hållas till ett gemensamt parlament, en regering sedan tillsättas och medborgarnas fri­ och rät­ tigheter garanteras i en konstitution för ett förenat Europa? Monnet hade inga svar på sådana komplicerade spörsmål och tyckte inte heller att väljarna behövde få säga sitt innan det fanns något konkret att ta ställning till. ”Jag har aldrig trott att Europa en vacker dag skulle uppstå som ett resultat av en genomgripande politisk omvandling, och jag tyckte att det var fel att fråga människor om vad de ansåg om en gemen­

66 100 år till