2018 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition 2017/18:100

2018 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer

Regeringens proposition

2017/18:100

2018 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 april 2018

Stefan Löfven

Magdalena Andersson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2019. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. I propositionen lämnas även förslag till ändring i riksdagsordningen med anledning av betänkandet En sammanhållen budgetprocess (SOU 2017:78) samt förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

PROP. 2017/ 18: 100

1 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2017/ 18: 100

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 3), 2. antar förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen (avsnitt 2 och 5.6), 3. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 11), 4. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom respektive utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 11), 5. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 19 Regional tillväxt respektive utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (avsnitt 11).

2 Lagförslag

PROP. 2017/ 18: 100

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 18 § riksdagsordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

18 § Beslut om statens budget ska fattas Beslut om statens budget ska fattas enligt andra- femte styckena, om inte enligt andra- sjätte styckena, om inte riksdagen genom lag har beslutat riksdagen genom lag har beslutat något annat. något annat. Statens budget för det närmast följande budgetåret beslutas i två steg. I ett första steg fastställs genom ett enda beslut 1. en beräkning av inkomsterna på statens budget, 2. för varje utgiftsområde det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (utgiftsram), 3. en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, och 4. beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat att använda. Sedan ett beslut enligt tredje stycket har fattats fastställs i ett andra steg genom ett enda beslut för varje utgiftsområde anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Ändringar i statens budget beslutas genom ett enda beslut. Endast om ändringarna är mycket omfattande får beslut fattas i två steg, enligt tredje och fjärde styckena. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till en

PROP. 2017/ 18: 100 proposition om statens budget ska ingå i något av besluten i tredje – femte styckena. Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.

3 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2017/ 18: 100

3 Riktlinjer för den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken

3.1 Samhällsbygget – ett tryggt och Regeringen har sedan 2014 i stället fört Sverige hållbart Sverige i en annan riktning. Investeringar i samhällsbygget har ersatt skattesänkningarna. Ansvar för Politikens uppgift är att finna lösningar på statsfinanserna har präglat reformpolitiken. Stora samhällsproblem och lägga grunden för en bättre underskott har vänts till ett överskott på över framtid. Under mandatperioden har reformer 50 miljarder kronor. Statsskuldskvoten beräknas genomförts för att öka tryggheten, hållbarheten 2018 bli den lägsta sedan 1977. Migrationsoch jämlikheten i hela landet. Nu tar regeringen politiken har lagts om. Skolresultaten har vänt denna mandatperiods arbete i mål med ytterligare uppåt. Ytterligare en kvarts miljon människor i offensiva satsningar. Jämlikheten ska öka. Väl- Sverige har nu ett jobb att gå till. Ungdomsfärden ska byggas ut i hela landet. Sverige ska bli arbetslösheten är på den lägsta nivån sedan 2003. världens första fossilfria välfärdsland. Etabler- Sverige är ledande i klimatomställningen. Nu går ingen av nyanlända behöver gå ännu snabbare. En utvecklingen åt rätt håll. Förutsättningarna för att nationell kraftsamling krävs för att stävja och lösa dagens samhällsproblem och rusta välfärden förebygga kriminaliteten och stärka demokratin. inför framtida lågkonjunktur är goda. Med den De gångna åren har visat att ett bättre Sverige svenska modellen som grund och moderniär möjligt, när vi håller ihop och löser problem seringen som verktyg kan vi bygga ett tryggt och tillsammans. Med en fast politisk vilja kan det hållbart samhälle. växande välståndet komma alla i landet till del. Under mandatperioden har ett antal omför- Med principen att gemensamma investeringar för delande reformer genomförts. Det arbetet ska framtiden går före stora skattesänkningar kan fortsätta och Sverige ska vara ett jämlikt land. Sveriges samlade styrka öka. Med en politik som Investeringar och reformer som stärker omförminskar skillnader i ekonomiska villkor mellan delningen och ger alla möjlighet att delta på olika grupper ges förutsättningar för ett fritt och arbetsmarknaden minskar klyftorna, ökar tilliten jämlikt samhälle. Så kan trygghet och framtidstro och stärker ekonomin. Jämlikhet och utveckling växa. förstärker varandra. När regeringen tillträdde var underskottet i de Fler ska komma i arbete. Regeringens mål om offentliga finanserna hela 60 miljarder kronor. att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet Ungdomsarbetslösheten var mycket hög och vägleder den ekonomiska politiken. Sveriges kunskapsresultaten i skolan sjönk. Växande arbetsgivare står redo att anställa 100 000 perklyftor, bostadsbrist och bristande utbildnings- soner om de hittar rätt kompetens. Därför bygger investeringar hämmade tillväxten. Jobben, regeringen ut kunskapslyftet, med fler platser välfärden och klimatet hade fått stå tillbaka till inom yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, förmån för orättvisa och ofinansierade skatte- folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och sänkningar i många år. högskolor, möjliggör fler extratjänster samt inför utbildningsplikt för nyanlända. Alla kvinnor och

PROP. 2017/ 18: 100

män ska ha möjlighet till den frihet och brottsligheten och upprätthålla säkerhet och självbestämmande som en egen arbetsinkomst demokrati. Totalförsvaret ska stärkas. Trygginnebär. Vägen framåt är kunskap, inte låga löner. heten ska öka i bostadsområden, på busstationer, Den svenska modellen förutsätter ordning och på sjukhus och i skolor. Polismyndigheten och reda på arbetsmarknaden med goda arbetsvillkor Tullverket ges ökade resurser. Blåljuspersonal ska och trygga anställningar. Regeringen stödjer skyddas. Sveriges beredskap mot terrorattentat parternas strävan att gemensamt utveckla ska fortsatt stärkas. Narkotika och vapen ska arbetsmarknaden med etableringsjobben. Med stoppas vid gränsen. Förmågan att ingripa mot investeringar i vägar och järnvägar, bostads- organiserad brottslighet ska öka och straffen byggande och bredband kan företag växa och skärpas. Polisens förmåga att utreda sexualbrott människor bo och arbeta i hela landet. ska öka. Det förebyggande arbetet för att mot- Välfärden ska finnas där människor bor och ska verka sexuella trakasserier, våld och kränkande gå att lita på oavsett var i Sverige man befinner sig. behandling ska stärkas, bl.a. genom utbildnings- Det föds allt fler barn i Sverige och tack vare och informationsinsatser inom rättsväsendet, bättre folkhälsa lever vi allt längre. Därför skolan och socialtjänsten och genom stärkt stöd behöver sjukvården, skolan, barn- och äldre- till regionala skyddsombud. Samhället måste bli omsorgen byggas ut i hela landet, arbetsvillkoren mycket bättre på att förebygga våld mot kvinnor förbättras och nya smarta lösningar skapas för att och hedersvåld. möta framtidens personalbehov. Det närmsta I en ny tid när falska nyheter, hot och hat, årtiondet behöver därför minst 200 000 fler rasism och intolerans förgiftar det demokratiska anställas inom välfärden. Utbyggnaden har samtalet måste vi gemensamt värna den infrapåbörjats. Redan i dag arbetar över 100 000 fler i struktur av myndigheter, domstolar, journalister, välfärden än när regeringen tillträdde. Den lärare och bibliotekarier som ska värna rättspositiva trenden med höjda kunskapsresultat för säkerheten, faktakunskapen och det fria ordet. svenska elever ska förstärkas. Äldre som varit Sverige ska vara ett land i sammanhållning där med och byggt vårt land ska inte betala högre yttrandefriheten står stark. skatt än löntagare. Styrkan i svensk ekonomi ska Regeringen har infört nya indikatorer på komma alla till del. I den gemensamt finansierade välstånd som kompletterar BNP och är bredare välfärden finns en stark omfördelande kraft. mått på samhällsutveckling. Sverige ska fortsatt vara ett ledande välfärdsland. Prognoserna i denna ekonomiska vårpro- Den ekonomiska ojämlikheten ska bekämpas position sträcker sig långt in i nästa mandatmed en aktiv fördelningspolitik. period. De bygger på regeringens hittills förda Regeringen har genomfört de största satsning- politik och vägval framåt, på att investeringar i arna på miljö och klimat i svensk historia. samhällsbygget går före stora skattesänkningar. Utsläppen från industrin, bostäder och transport- Med en annan regering som väljer en annan sektorn minskar. Satsningar på solceller, vind, politisk inriktning blir utfallet ett annat. Ett bioenergi och ny teknik ökar takten för att tryggt och hållbart Sverige är regeringens vägval. Sverige ska nå målet om 100 procent förnybar Sverige står nu väl rustat. Samhällsproblemen går elproduktion till 2040. Minskade växthusgas- att lösa, om vi gör det tillsammans. utsläpp går att kombinera med ekonomisk Denna proposition bygger på en överensutveckling. Hållbarheten i handeln måste öka och kommelse mellan regeringspartierna och konsumtionens utsläpp minska. Sveriges värde- Vänsterpartiet. fulla natur ska skötas och skyddas för både friluftsliv och den biologiska mångfalden. Det är Förslag i propositionen Vårändringsbudget för rätt väg att gå. Riksdagen har antagit en klimatlag 2018 som utgör grunden för regeringens klimat- Av tabell 3.1 framgår de viktigaste åtgärderna som politiska arbete. Nu är Sverige ledande i klimat- regeringen föreslår i propositionen Vårändringsomställningen. Dagens miljöproblem kan inte budget för 2018 (prop. 2017/18:99). lämnas över till kommande generationer att hantera. Trygghet är en grundsten i den svenska modellen, ett hållbart samhälle är vägen framåt. Det krävs också en kraftsamling för att stävja

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 3.1 Förslag i propositionen Vårändringsbudget för

2018

Miljoner kronor 2018

Fler ska komma i arbete

Fler bostäder 110 Sommarjobb för unga 100 Insatser i svenska (bl.a. sfi) 60 Övriga insatser för fler i jobb 81

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

Metangasreduceringsstöd 270 Solcellsstöd 170 Elfordonspremie 45 Övriga miljö- och klimatsatsningar 14

Välfärden ska stärkas

Bättre tillgänglighet i hälso- och sjukvård 600 Stärkt trygghet för äldre 350 Insatser för bättre etablering 200 Åtgärder mot sexuella trakasserier, våld och 125 kränkande behandling Ökat stöd till kvinno- och tjejjourer 50 Fler böcker i förskolan 50 Övriga välfärdssatsningar 120

Stärkt trygghet och säkerhet

Polismyndigheten 200 Tullverket och Skatteverket 79

Summa 2 624

Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100

Samhällsförändring är möjlig – reformer och Diagram 3.2 Kommunfinansierad sysselsättning

resultat

Sysselsatta per 1 000 invånare 138 Regeringen har sedan 2014 bedrivit en politik 136 som förändrat Sverige i rätt riktning. Finans- 134 politiken har varit ansvarsfull, samtidigt som 132 angelägna satsningar gjorts. 130 – Underskottet i de offentliga finanserna på ca 60 miljarder kronor 2014 har vänts till 128 överskott på omkring 50 miljarder kronor 126 per år 2016, 2017 och 2018. 124 – Statsskuldskvoten beräknas ha minskat med ungefär 10 procentenheter under mandat- 122 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 perioden och beräknas i år vara på sin lägsta Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. nivå sedan 1977.

– Sedan regeringen tillträdde har 250 000 fler människor ett jobb att gå till, varav över

Diagram 3.1 Statsskuldskvot

Procent av BNP. Utfall 1957 – 2017, prognos 2018 – 2021 100 000 i välfärden. Antalet sysselsatta i 80 kommunfinansierad verksamhet har ökat kraftigt i förhållande till befolkningen. 70 – Sysselsättningsgraden, dvs. andelen av 60 befolkningen som har jobb, är den högsta 50 som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU- 40 land.

30 – Ungdomsarbetslösheten är på den lägsta nivån sedan 2003 och 90-dagarsgarantin är 20 uppfylld.

0 57 61 65 69 73 77 81 85 89 93 97 01 05 09 13 17 21 Diagram 3.3 Helårsekvivalenter inom vissa Anm.: I diagrammet redovisas den okonsoliderade statsskulden som andel av BNP för transfereringssystem att serien ska vara historiskt jämförbar. Den konsoliderade statsskulden, som är den Procent av befolkningen 20 – 64 år. Utfall 1980 – 2016, prognos 2017 – definition som vanligtvis avses, började redovisas först 2002. Den konsoliderade 2021 statsskulden har i genomsnitt varit ca 50 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade statsskulden till följd av att myndigheters innehav av 27 statsobligationer och statsskuldväxlar eliminerats. Från och med 2012 ändrades statsskuldens redovisningsprinciper. 25 Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 23 Stora satsningar har gjorts för att skapa fler jobb 21 och bygga ut välfärden. Fas 3 har avskaffats och 19 långtidsarbetslösheten är bland de lägsta i EU. Regeringen har kraftigt byggt ut kunskapslyftet, 17 som 2021 kommer att omfatta ca 100 000 15 utbildningsplatser. Andelen personer inom vissa 13 transfereringssystem är i år på den lägsta nivån sedan 1981 (se diagram 3.3). Regeringen har gjort 11 80 85 90 95 00 05 10 15 20 den största bostadspolitiska satsningen på 20 år Anm.: Avser sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuklön, sjuk- och aktivitetsersättning, för att få fram fler hyresrätter och student- arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadspolitiska program, etableringsersättning och ekonomiskt bistånd. En helårsekvivalent utgörs av t.ex. två personer som under bostäder med rimliga hyror. Regeringen har höjt ett år är arbetslösa på halvtid. Individer kan i vissa fall erhålla stöd från flera barnbidraget med 200 kronor i månaden. Steg har transfereringssystem, och därmed kan dubbelräkning förekomma. Källa: Egna beräkningar. tagits för att helt avskaffa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare genom att skatten sänkts för tre av fyra pensionärer.

PROP. 2017/ 18: 100

Efter en lång period av försvagade kunskaps- Diagram 3.5 Medel för klimat- och miljöpolitiken resultat förbättras nu dessa enligt internationella Miljoner kronor 12 000 mätningar. Samtidigt är ojämlikheten i skolan alltför stor. Regeringen har genomfört stora 10 000 reformer för att stärka kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolan. Barngrupperna i för- 8 000 skolan är de minsta sedan 1992. – Ytterligare 28 000 personer är anställda i 6 000 skolan jämfört med läsåret 2014/15. 4 000 – Lärarlönelyftet har givit 65 000 lärare höjda löner. 2 000 – Förbättrade skolresultat i internationella 0 mätningar, där bl.a. senaste PISA- 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 undersökningen visar att svenska 15- Anm.: Utfall 2006 – 2017, anslagna medel 2018 (inkl. förslag i Vårändringsbudget för 2018). åringars resultat förbättras i läsförståelse, Källa: Egna beräkningar. matematik och naturvetenskap.

Diagram 3.4 PISA-resultat i Sverige

Genomsnittspoäng 530

490 Matematik Läsförståelse 480 Naturvetenskap

470 00 03 06 09 12 15 Källa: OECD.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Därför har ett klimatpolitiskt ramverk införts med ambitiösa klimatmål. Regeringen har också mer än fördubblat miljöbudgeten, ökat stödet till solceller med närmare 20 gånger och investerat kraftigt i klimatomställningen, bl.a. med Klimat- och Industriklivet. Utsläppen minskar, särskilt inom transportsektorn. – Bonus – malus för nya bilar och Bränslebytet för mer och bättre biodrivmedel gör det lättare att välja det klimatsmarta alternativet. – Regeringen har höjt och indexerat miljöskatterna samt infört en flygskatt för att bidra till att flyget i större utsträckning ska bära sina egna klimatkostnader. – Under mandatperioden har 700 nya naturreservat och en ny nationalpark inrättats.

PROP. 2017/ 18: 100

3.2 Utsikter för svensk ekonomi kvinnor och 83,8 procent bland män. Det är den högsta sysselsättningsgrad som Eurostat någon- Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt sin uppmätt i ett EU-land. Konjunkturuppgången och regeringens reformer medför att Svensk ekonomi har utvecklats starkt de senaste efterfrågan på arbetskraft kommer att vara fortåren. Sedan 2014 har Sverige haft en högre tillväxt satt hög och att arbetslösheten väntas minska till än de flesta andra jämförbara länder (se diagram 6,2 procent 2018. Den starka tillväxten medför att 3.6). Tillväxten bedöms bli hög även 2018. resursutnyttjandet i ekonomin, mätt med BNPgapet, bedöms vara högre än normalt 2018 och Tabell 3.2 Makroekonomiska nyckeltal 2019 (se tabell 3.2). Därefter förväntas ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2017, prognos gradvis gå mot ett balanserat resursutnyttjande. 2018 – 2021 2017 2018 2019 2020 2021 BNP 1 2,4 2,8 2,2 2,1 1,8

Bred uppgång i omvärlden

BNP, kalenderkorrigerad 1 2,7 2,9 2,2 1,9 1,7 BNP-gap Återhämtningen i världsekonomin, som länge 2 0,7 1,4 1,3 1,0 0,5 Sysselsatta, 15 – 74 år 2,3 1,4 0,6 0,5 0,3 varit ojämn och svag, har under det senaste året Sysselsättningsgrad breddats och blivit allt starkare. Alla de stora 3 , ekonomierna växer i god takt. Tillväxten har ökat 15 – 74 år 67,8 68,4 68,5 68,6 68,6 Sysselsättningsgrad särskilt mycket i euroområdet, som utgör 3 , 20 – 64 år 81,8 82,3 82,5 82,6 82,6 Sveriges viktigaste exportmarknad. En stark av- Arbetade timmar 4 1,9 1,7 0,8 0,4 0,1 slutning på 2017 och fortsatt höga förtroendeindikatorer talar för att tillväxten i omvärlden blir Produktivitet 4, 5 0,8 1,3 1,4 1,5 1,5 Arbetslöshet hög även 2018. Vidare väntas sammansättningen 6 , 15 – 74 år 6,7 6,2 6,2 6,1 6,1 Timlön av tillväxten i omvärlden bli mer gynnsam för 7 2,5 2,8 3,1 3,4 3,4 KPI 1,8 1,6 1,9 2,8 3,4 svensk export än vad den har varit de senaste åren. KPIF 2,0 1,7 1,7 2,0 2,1 Den tidigare konsumtionsledda tillväxten i BNP omvärlden, KIX-vägd 1,8 2,8 2,7 2,5 2,3 2,2 omvärlden drivs nu i allt större utsträckning av Inkomstspridning 9 0,275 0,272 ökade kapitalinvesteringar, vilket leder till en 1 Fasta priser. ökad efterfrågan på investeringsvaror. Den internationella handeln har ökat, liksom den 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning. industriella produktionen. 3 Procent av befolkningen inom respektive åldersgrupp. 4 Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad. 5 Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme. I de avancerade ekonomierna väntas tillväxten mattas av 2019, i takt med att resursutnyttjandet 6 Procent av arbetskraften. 7 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2017. 8 BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på i många länder går mot ett balanserat läge då penningpolitiken gradvis normaliseras. Detta respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. 9 Gini-koefficienten för ekvivalerad disponibel inkomst exklusive kapitalvinst. Framskrivning från utfall för 2016. Gini-koefficienten kan anta värden mellan 0 gäller framför allt i USA, som återhämtat sig och 1. Vid maximal ekonomisk jämlikhet (alla har samma inkomst) antar koefficienten värdet 0. Vid maximal ojämlikhet (en person får alla inkomster) snabbare ekonomiskt än många andra länder. I flera länder har arbetslösheten fallit tillbaka mot antar koefficienten värdet 1. Anm.: Prognosen och framskrivningen baseras på hittills beslutad och i denna proposition aviserad politik. de nivåer som rådde före finanskrisen, men Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Macrobond och egna beräkningar. inflationen ligger fortfarande under tidigare nivåer. Det tyder på att det fortfarande finns Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst lediga resurser på arbetsmarknaden i många arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska ekonomier. Produktiviteten i omvärlden har politiken. Enligt det klimatpolitiska ramverket utvecklats svagt under flera år, men det finns nu ska klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ges tecken på att den har börjat växa snabbare. förutsättningar att samverka. Sedan regeringen Sverige är en liten öppen ekonomi med en stor tillträdde har sysselsättningen ökat med 250 000 exportsektor och exporten uppgår till ca personer, varav drygt hälften i den privata 45 procent av BNP. Sveriges ekonomiska utvecksektorn. Den starka utvecklingen på arbets- ling är därför i hög grad beroende av den globala marknaden har fortsatt under det senaste året och utvecklingen. Frihandel och deltagande i EU:s sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20 – 64 år inre marknad (EES), dit drygt 70 procent av den uppgick 2017 till 81,8 procent, 79,8 procent bland

PROP. 2017/ 18: 100

svenska exporten går, är viktiga förutsättningar roll också under de kommande åren. Investeför den ekonomiska utvecklingen i Sverige. ringar i byggande av nya bostäder har varit särskilt Under 2018 väntas tillväxten öka i flera av de viktiga för tillväxten under de senaste tre åren, framväxande ekonomierna, bl.a. beroende på men bedöms framöver dämpas något från dagens högre råvarupriser. I den kinesiska ekonomin på- rekordnivåer. Dessa investeringar bedöms alltgår en omställning, från en export- och invest- jämt ligga på en hög nivå jämfört med de senaste eringsdriven tillväxt till en tillväxt som i större årtiondena. Den starka konjunkturutvecklingen i utsträckning drivs av inhemsk konsumtion. Det omvärlden bidrar samtidigt till att efterfrågan på väntas innebära att tillväxten i Kina åter igen svensk export ökar. Det skapar i sin tur saktar in, efter att den tillfälligt ökat 2017. förutsättningar för ökade investeringar inom Den sammanvägda BNP ‐ tillväxten i de länder andra branscher. som är viktiga för Sveriges utrikeshandel bedöms Förtroendeindikatorer tyder på god tilltro hos bli 2,7 procent 2018 och därefter mattas av något. hushållen till både den egna ekonomin och svensk Stigande råvarupriser har bidragit till att pressa ekonomi i stort. Den mer dämpade prisutveckupp inflationen, men det underliggande infla- lingen på bostadsmarknaden bedöms därmed få tionstrycket är alltjämt svagt bland många av relativt begränsade effekter på hushållens kon- Sveriges viktigaste handelspartner. Ett starkare sumtion. Hushållens sparande, som andel av arbetsmarknadsläge väntas dock gradvis ge en deras disponibla inkomst, är dessutom på högre löneökningstakt, vilket bidrar till att hålla rekordhöga nivåer, vilket innebär att hushållen inflationen uppe när effekterna av de tidigare har förutsättningar för att kunna öka sin konsumråvaruprisuppgångarna klingar av. tion. Regeringens reformer har även förstärkt hushållens ekonomi, bl.a. genom höjda barnbidrag och lägre skatt för pensionärer. De senaste Stark ekonomisk tillväxt i Sverige årens goda inkomstutveckling, även om den är ojämnt fördelad, och en alltjämt fortsatt stark Både hushåll och företag i Sverige är optimistiska utveckling på arbetsmarknaden talar för en fortom den egna ekonomin och den ekonomiska satt god tillväxt av hushållens konsumtion de utvecklingen i landet. Inom industrin är framtids- kommande åren. Regeringens satsningar på vältron historiskt hög. Sverige väntas för femte året färden ger ett tillskott till kommunsektorns i rad ha en av de högsta tillväxttakterna bland finanser, vilket bedöms bidra till en fortsatt god jämförbara ekonomier. BNP-tillväxten 2018 tillväxt av den offentliga konsumtionen och de bedöms bli 2,8 procent, jämfört med 2,4 procent offentliga investeringarna. 2017. För att mäta ekonomisk levnadsstandard behöver BNP-tillväxten också relateras till

Diagram 3.6 BNP i Sverige och omvärlden

befolkningsutvecklingen. BNP per capita visar värdet på den samlade produktionen delad med Index 2008=100. Utfall 2008 – 2017, prognos 2018 och 2019 130 antalet invånare och är ett vanligt mått på 125 Sverige levnadsstandard. BNP per capita växte i genom- Danmark snitt med 0,4 procent per år 2007 – 2014 och med 120 Finland Norge 2,2 procent per år 2015 – 2017. 115 Tyskland I EU har den genomsnittliga tillväxten varit 0,7 procent per år 2007 – 2017. Den allmänna 110 Euroområdet USA 105 trenden med en dämpad utveckling av BNP per 100 capita beror till stor del på att produktiviteten har utvecklats svagt. På lång sikt är produktivitets- 95 utvecklingen avgörande för välståndsutveck- 90 lingen. När det sker stora förändringar i 85 befolkningens sammansättning kan BNP även 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Anm.: Fasta priser. Norge avser fastlands-BNP. behöva relateras till antalet sysselsatta personer, Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond och egna beräkningar. för att bättre fånga upp produktivitetsutvecklingen. Även mätt som BNP per sysselsatt Ökade investeringar har bidragit till en hög har Sverige haft en något starkare utveckling än tillväxt de senaste åren och bedöms spela en viktig andra jämförbara länder. Under 2007 – 2017 växte

PROP. 2017/ 18: 100

BNP per sysselsatt i genomsnitt med 0,8 procent Tabell 3.3 Indikatorernas utveckling från föregående

mätning

per år, medan den genomsnittliga årliga tillväxten Utfall jämfört med i EU under samma period var 0,6 procent. Indikator föregående år Regeringen har sedan den tillträdde 2014 betonat Ekonomiska vikten av en god produktivitetsutveckling samt BNP per capita Ökning bedrivit en politik med omfattande investeringar Sysselsättningsgrad Ökning för att öka sysselsättningen och tillväxten. Arbetslöshet Minskning Regeringen satsar bl.a. på utbildningsinsatser Hushållens skuldsättning Ökning inom kunskapslyftet, omfattande investeringar i klimat, infrastruktur och bostäder samt driver en Den offentliga sektorns Minskning konsoliderade bruttoskuld aktiv närings- och innovationspolitik. Rege-

Miljömässiga

ringens reformer beräknas ha medfört att BNPtillväxten blir ca 0,5 procentenheter högre per år Luftkvalitet Ingen tydlig riktning 1 2015 – 2018. Vattenkvalitet Ej uppdaterad 2 Regeringens politik syftar även till att stärka Skyddad natur Ökning välståndet i bredare bemärkelse. För att bättre Kemikaliebelastning Ingen tydlig riktning 3 beskriva ekonomins långsiktiga hållbarhet och Utsläpp av växthusgaser Minskning utvecklingen av befolkningens livskvalitet har

Sociala

regeringen tagit fram kompletterande indikatorer Andel med låg ekonomisk standard Minskning som belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet (se tabell 3.3). Självskattad allmän hälsa Oförändrad Ramverket introducerades i 2017 års ekonomiska Utbildningsnivå Ökning vårproposition (prop. 2016/17:100) och följs upp Mellanmänsklig tillit Oförändrad i avsnitt 4.8. Nöjd med livet Oförändrad

1 Halterna av NO 2 har minskat medan halterna av PM 2,5 är oförändrade. 2 Bedömningar av vattenkvalitet görs i fleråriga förvaltningscykler, nästa förvaltningscykel avser 2017 – 2021. 3 Halterna av de reglerade miljöföroreningar (PCB 153, p,p -DDT, PBDE, summa PBDE, PCDD/F TEQ, PFOS, PFOA) som ingår har minskat medan halterna av de oreglerade miljöföroreningarna (summa PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA) har ökat. Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, SOMinstitutet och Vatteninformationssystem Sverige.

Arbetslösheten väntas fortsätta minska

Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska politiken. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 250 000 personer, varav över 100 000 arbetar i välfärden. I utbildningsväsendet har antalet anställda, i kommunala och privata verksamheter, ökat med 45 000 personer, i hälsooch sjukvården med 13 000 personer och i omsorgen med 14 000 personer. Antalet arbetade timmar har under samma period ökat med ca 5 procent. Även antalet arbetade timmar per person i befolkningen har ökat sedan 2014, trots att andelen personer i arbetsför ålder har minskat. Långtidsarbetslösheten som andel av arbetskraften har minskat och nivån är bland de lägsta i EU, även om den fortfarande är högre än före finanskrisen. Ungdomsarbetslösheten är på den lägsta nivån sedan 2003.

PROP. 2017/ 18: 100

En hög efterfrågan på arbetskraft, bl.a. till följd 6,2 procent 2018. Regeringens insatser beräknas av regeringens reformer, medförde att arbets- leda till att arbetslösheten blir ca 1 procentenhet marknaden utvecklades starkt 2017. Syssel- lägre 2018 jämfört med om inga reformer hade sättningen ökade i god takt och arbetslösheten genomförts (se avsnitt 9). minskade till 6,7 procent. Arbetslösheten har minskat både bland kvinnor och män. Bland utrikes födda män har arbetslösheten minskat Resursutnyttjandet är högre än normalt med 1 procentenhet, medan den är oförändrad bland utrikes födda kvinnor. Sysselsättnings- Efter den starka tillväxten i svensk ekonomi de graden i åldersgruppen 20 – 64 år uppgick 2017 till senaste åren bedöms resursutnyttjandet, mätt 81,8 procent (se diagram 3.7), vilket är den högsta med BNP-gapet, vara högre än normalt. sysselsättningsgrad som Eurostat någonsin Bedömningen av BNP-gapet är dock mycket uppmätt i ett EU-land. osäker. Många arbetsgivare uppger att de har brist Allt fler deltar i arbetskraften. Under 2017 på arbetskraft, särskilt i offentlig sektor. ökade arbetskraften med över 100 000 personer. Samtidigt är den allmänna löneutvecklingen Det är av allt att döma den största ökningen, både fortfarande dämpad, vilket skulle kunna indikera i antal personer och i procent, sedan den kraftiga att resursutnyttjandet är lägre än nuvarande ökningen av arbetskraften under 1960- och 1970- bedömning. En förklaring till att lönerna utvecktalet, då arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor lats svagare än väntat kan vara att en längre tid steg kraftigt. Arbetskraftsdeltagandet uppgick med försiktiga löne- och prisökningar, såväl i 2017 till 72,7 procent (70,2 procent bland kvin- Sverige som i omvärlden, har lett till förväntnor och 75,1 procent bland män) vilket är den ningar om en fortsatt dämpad utveckling. Om så högsta nivån sedan 1991. är fallet kan det ta längre tid än vanligt innan en stärkt konjunktur driver upp löne- och pris-

Diagram 3.7 Sysselsättningsgrad

ökningarna. Bristen på arbetskraft kan i så fall vara hög och arbetslösheten falla en tid utan att Procent av befolkningen, 20 – 64 år. Utfall 2000 – 2017, prognos 2018 och 2019 det medför någon omedelbar risk för över- 85 hettning. Sammantaget bedöms BNP-gapet vara 83 högre än normalt både 2018 och 2019. Därefter förväntas ekonomin gradvis gå mot ett balanserat 81 läge. 79 Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), steg till 2 procent 2017. 77 En expansiv penningpolitik, en stark konjunktur 75 samt faktorer av mer tillfällig karaktär bidrog till Totalt denna utveckling. Inflationen bedöms dämpas 73 Kvinnor Män något 2018 och först 2020 åter nå målet om 71 2 procent. 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Källa: Statistiska centralbyrån.

Osäkerheter i den ekonomiska prognosen

Regeringens politik är en viktig orsak till att arbetslösheten har minskat sedan regeringen Den svenska ekonomin har de senaste åren vuxit tillträdde och reformerna bedöms också framöver snabbt. Utvecklingen i omvärlden är dock osäker bidra till att arbetsmarknaden utvecklas starkt. och kan bli både starkare och svagare än väntat. Under 2018 väntas sysselsättningsgraden för Eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi kan åldersgruppen 20 – 64 år fortsätta att öka till händelser i omvärlden snabbt påverka den in- 82,3 procent. Sysselsättningen i den offentliga hemska tillväxten. sektorn väntas fortsätta öka i god takt, till följd av Konjunkturuppgången i euroområdet, som regeringens välfärdssatsningar och den demo- Sverige har ett stort handelsutbyte med, kan bli grafiska utvecklingen som medför en ökad efterstarkare än väntat. Det visar inte minst det senaste frågan på välfärdstjänster. Arbetskraftsdeltaganårets utveckling, då tillväxten blev betydligt högre det bedöms stabiliseras på en historiskt mycket än vad många bedömare förväntade sig i början av hög nivå. Arbetslösheten väntas minska till

PROP. 2017/ 18: 100

2017. Hushållens och företagens förtroende- prisökningar sjönk bostadspriserna under slutet indikatorer är på historiskt höga nivåer. Dess- av 2017 och inledningen av 2018, vilket bl.a. utom har kapacitetsutnyttjandet i tillverknings- berodde på ett ökat utbud av nyproducerade industrin stigit, vilket tillsammans med en fort- bostadsrätter. Om bostadspriserna skulle sjunka satt expansiv penningpolitik innebär att det finns ytterligare kan hushållen välja att konsumera förutsättningar för en ännu starkare investerings- mindre, till följd av att deras totala förmögenhet utveckling. En sådan utveckling skulle gynna minskar. Tillsammans med minskade bostadssvensk exportindustri. investeringar skulle det kunna leda till en lägre Samtidigt är osäkerheten om den ekonomiska tillväxt. Även produktivitet och bostadsbrist kan politiken hög i flera länder. Förhandlingarna påverkas. De senaste årens goda inkomstmellan EU och Storbritannien går in i en ny utveckling, den starka arbetsmarknaden och intensiv fas inför landets planerade utträde ur EU förväntningar om fortsatt låga räntor är faktorer i mars 2019. Utgången av dessa förhandlingar kan som talar för att efterfrågan på bostäder förblir få betydande konsekvenser för den ekonomiska stark. Befolkningen har vidare vuxit snabbare än utvecklingen i såväl Storbritannien som andra antalet bostäder under det senaste decenniet. europeiska länder, däribland Sverige. Det råder Dessutom uppger de flesta kommuner att det också osäkerhet om inriktningen på den fortfarande råder brist på bostäder, även om det amerikanska regeringens ekonomiska politik. nu byggs i hela landet. Mycket talar för att Den amerikanska administrationen beslutade i prisutvecklingen kommer stabiliseras framöver, mars 2018 att införa importtullar på stål och vilket skulle innebära att nedgången i bostadsaluminium och lämnade även förslag på att införa priser sammantaget får begränsade effekter på tullar på kinesiska produkter. Det råder stor makroekonomin i termer av tillväxt och arbetsosäkerhet om hur situationen kommer att löshet. Hushållens samlade skulder är dock utvecklas framöver. Ökad protektionism kan leda fortfarande höga och uppgår till över 180 procent till en väsentligt svagare global utveckling än av deras disponibla inkomst. Mer än 80 procent av förväntat. utlåningen består av bolån, varav största delen till Den höga och snabbt växande skuldsättningen rörlig ränta. Om räntorna skulle stiga mer än vad i den kinesiska ekonomin, i såväl den offentliga hushållen har tagit höjd för kan det påverka som den privata sektorn, utgör sedan länge en konsumtionen negativt. betydande risk för den globala ekonomin. En BNP-tillväxten i Sverige kan även utvecklas kraftig inbromsning av tillväxten i Kina skulle få starkare än väntat. Hushållens sparande, som stora effekter på världsekonomin, eftersom den andel av deras disponibla inkomst, är på historiskt kinesiska efterfrågan på råvaror och andra höga nivåer, vilket tyder på ett visst mått av insatsvaror är viktig för den globala tillväxten. försiktighetssparande. Samtidigt är hushållen Klimatförändringar och extrema väderhänd- optimistiska om utvecklingen av både den egna elser utgör också risker för den globala ekonomin och Sveriges ekonomi. Om hushållen ekonomin, då de kan medföra stora kostnader för minskar sitt sparande skulle det leda till ökad både enskilda och samhället. konsumtion. Inledningen av 2018 präglades av turbulens på De ovan beskrivna osäkerhetsfaktorerna kan aktiemarknaderna i många länder. Liknande leda till en annan ekonomisk utveckling än enligt episoder framöver kan inte uteslutas, t.ex. om regeringens prognos, vilket i förlängningen kan centralbankerna, i synnerhet den amerikanska, påverka även de offentliga finanserna. Regeringen höjer räntan snabbare än väntat. Det skulle kunna följer därför utvecklingen noga och för en leda till snabba fall i tillgångspriser och medföra ansvarsfull finanspolitik. Det ger förutsättningar märkbara negativa effekter på realekonomin. för att både kunna finansiera angelägna samhälls- Vidare har ett flertal europeiska banker fort- investeringar och vid behov stabilisera konjunkfarande problem med svag lönsamhet, bl.a. till tursvängningar. följd av en stor andel osäkra lån, vilket gör dem sårbara för finansiella störningar. I Sverige är hushållens skuldsättning och utvecklingen av bostadspriserna fortfarande osäkerhetsfaktorer som kan påverka den ekonomiska utvecklingen. Efter flera år av kraftiga

PROP. 2017/ 18: 100

3.3 Förutsättningar för den bidrar efter förmåga är en förutsättning för den ekonomiska politiken svenska modellen. Skatteflykt och skatteundandragande drabbar alla då det innebär att resurser Finanspolitiken bidrar till en hållbar utveckling dras undan från vår gemensamma välfärd och och minskar klyftorna skadar en fri och rättvis konkurrens. Det är därför viktigt att alla följer de regler som finns och att Den svenska modellen och det gröna samhälls- arbetet mot skatteflykt och skatteundandragande bygget lägger grunden till ett samhälle som fortsätter. Fusk och brottsligt utnyttjande kan präglas av hållbar utveckling, högt ekonomiskt aldrig accepteras. Ordning och reda är en förutvälstånd, sammanhållning, jämlikhet samt jäm- sättning för att alla ska kunna känna tillit till de ställdhet mellan kvinnor och män. Den generella system som ska trygga den gemensamma väloch gemensamt finansierade välfärden är en färden. central del i denna modell. Förutom att bidra till medborgarnas välstånd är den gemensamt Regeringens redan aviserade reformer finansierade välfärden och transfereringarna Regeringen föreslog i budgetpropositionen för utformade för att många ska kunna arbeta och 2018 omfattande investeringar i bl.a. jobb, klimat delta i arbetskraften, kunna vara och känna sig och välfärd (prop. 2017/18:1). Under föruttrygga samt för en god utveckling och stark sättning att regeringen får förnyat förtroende konkurrenskraft i ekonomin. Detta har bidragit kommer dessa investeringar att fortsätta byggas till att Sverige har den högsta sysselsättnings- ut 2019 och 2020 i enlighet med aviseringarna i graden i EU. Satsningar på utbildning bidrar budgetpropositionen för 2018. Detta innebär bl.a. vidare till tillväxt i ekonomin, ökade inkomster att fler kommer att kunna delta i kunskapslyftet, och ökad jämlikhet. Viktiga delar i den svenska att vård, skola och omsorg kan stärkas ytterligare modellen är att alla bidrar till att finansiera samt att angelägna investeringar kan göras i miljövälfärden efter förmåga och att trygghets- och klimatarbetet. Ett förnyat förtroende för systemen fungerar som en försäkring när livet regeringen innebär också att skatteklyftan mellan plötsligt ändras på grund av exempelvis sjukdom pensionärer och löntagare kan avskaffas. De eller arbetslöshet. redan aviserade satsningarna uppgår till 21 mil- För att upprätthålla och fortsätta utveckla den jarder kronor 2019 och 38 miljarder kronor 2020 svenska modellen måste fler människor arbeta (se tabell 3.4). och bidra till finansieringen av den gemensamma

Tabell 3.4 Regeringens redan aviserade reformer för 2019

välfärden. Sedan regeringen tillträdde har syssel-

och 2020

sättningen ökat med 250 000 personer. Av dessa Miljarder kronor är cirka två tredjedelar utrikes födda. Trots det är 2019 2020 arbetslösheten fortfarande för hög. För att kunna

Reformer BP18

fortsätta bygga ett Sverige som håller ihop är det viktigt att öka sysselsättningen och minska Fler ska komma i arbete 2,84 4,10 arbetslösheten ytterligare, i syfte att nå full Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola 2,12 4,58 sysselsättning. Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland 2,84 4,95 Skattepolitiken ska finansiera den gemen- Välfärden ska stärkas 5,87 11,09 samma välfärden och andra viktiga samhälls- Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 6,54 10,95 funktioner. Den tydligaste omfördelningen sker Sverige ska vara tryggt 1,61 3,00 genom det skattefinansierade välfärdsåtagandet. Övrigt – 0,80 – 0,72 Skatte- och utgiftssystemen har en omfördelande

Summa reformer 21,02 37,95

roll och det finns därför anledning att särskilt beakta vilka fördelningseffekter olika åtgärder Finansiering BP18 1,46 5,40 kan få. Kapitalbeskattningen och progressiviteten Effekt offentliga finanser – 19,56 – 32,55 i skattesystemet förstärker omfördelningen. Källa: Egna beräkningar. Skattepolitiken ska också skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett Jämställdhetsbudgetering stärker fokus på kvinnors rättvist fördelat välstånd samt ett miljömässigt och mäns villkor och socialt hållbart samhälle. Ett väl fungerande Skillnader i livsvillkor och fördelning av makt och skattesystem, där var och en gör rätt för sig och resurser baserade på kön är samhällsproblem som

PROP. 2017/ 18: 100

kan och ska motverkas bl.a. genom politiska politik är förenlig med de klimatmål som riksdag beslut. I bilaga 3 presenteras regeringens insatser och regering har beslutat. för ökad jämställdhet med utgångspunkt från de jämställdhetspolitiska målen. En del av regeringens arbete på detta område är att använda jäm- Bred överenskommelse om det finanspolitiska ställdhetsbudgetering som en integrerad del av ramverket budgetarbetet. På så sätt beaktas konsekvenser för jämställdheten redan från början när förslag Som en del i arbetet med att upprätthålla sunda och reformer utformas och när beslut fattas om offentliga finanser stärker regeringen det finansinriktning på politiken och fördelning av resurser. politiska ramverket. Regeringen bedömde i 2017 års ekonomiska vårproposition, i enlighet med Agenda 2030 för en hållbar utveckling förslaget från den parlamentariska Överskotts- Sverige ska vara ledande i arbetet med att målskommittén (SOU 2016:67), att nivån på genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar ut- överskottsmålet för den offentliga sektorns veckling och har redan nått långt i arbetet med att finansiella sparande skulle ändras till en tredjedels uppnå agendans 17 mål. Utöver det nationella procent av BNP över en konjunkturcykel. Vidare genomförandearbetet bidrar Sverige även till det bedömdes att ramverket skulle kompletteras med internationella arbetet med Agenda 2030. Nära ett skuldankare, dvs. ett riktmärke för den offentkopplat till det nationella genomförandet är liga sektorns konsoliderade bruttoskuld (den s.k. Politiken för global utveckling (PGU) som tar Maastrichtskulden), på 35 procent av BNP. Desshänsyn till fattiga människors perspektiv och utom bedömde regeringen att uppföljningen av mänskliga rättigheter. PGU:n utgör tillsammans överskottsmålet bör stärkas genom en tydligare med svenskt utvecklingsbistånd och Sveriges definition av vad som är en målavvikelse och en engagemang i FN och EU en viktig del i det tydligare plan för att återgå till målet vid en internationella arbetet med Agenda 2030. Under avvikelse. I propositionen anfördes även att 2018 kommer regeringen att ta fram en nationell Finanspolitiska rådet bör tilldelas en tydligare roll handlingsplan som ska fokusera på de områden i uppföljningen. Den nya nivån på överskottsdär Sverige har störst utmaningar och möjligheter målet och införandet av skuldankaret antogs av att uppnå agendans mål. riksdagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2018. Den nya nivån på Klimatpolitiskt ramverk överskottsmålet ska gälla fr.o.m. 2019 och tills En hållbar ekonomisk och social utveckling vidare, men ska ses över varannan mandatperiod. förutsätter en politik som anpassas till de Detsamma gäller för skuldankaret och dess nivå. nationella och internationella klimatmål som Sverige ställer sig bakom. För att klimatpolitiken ska bli mer långsiktig och transparent har De offentliga finanserna stärks regeringen infört ett klimatpolitiskt ramverk, med ett rättsligt stöd i form av en klimatlag. Regeringen har sedan den tillträdde 2014 bedrivit Regeringen ska enligt klimatlagen bedriva det en ansvarsfull finanspolitik, samtidigt som klimatpolitiska arbetet så att klimatpolitiska och angelägna satsningar gjorts. Detta arbete har, tillbudgetpolitiska mål ges förutsättningar att sammans med den starka utvecklingen i ekosamverka med varandra. Det klimatpolitiska nomin och på arbetsmarknaden, bidragit till en arbetet ska syfta till att förhindra farlig störning i snabb förstärkning av den offentliga sektorns klimatsystemet, bidra till att skydda ekosystemen finansiella sparande (se diagram 3.8). samt nutida och framtida generationer mot De offentliga finanserna har uppvisat överskott skadliga effekter av klimatförändring, vara sedan 2015. Det finansiella sparandet uppgick inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och 2017 till över 1,1 procent av BNP. Överskottet i andra växthusgaser och vila på vetenskaplig de offentliga finanserna beräknas uppgå till ca grund. Regeringen ska varje år lämna en klimat- 1 procent av BNP såväl 2018 som 2019 och redovisning till riksdagen och vart fjärde år ta därefter stiga fram t.o.m. 2021. Även det strukfram en klimatpolitisk handlingsplan. Från den 1 turella sparandet bedöms ligga över den nya nivån januari 2018 finns ett klimatpolitiskt råd med på överskottsmålet och förstärkas i slutet av uppgift att utvärdera hur regeringens samlade prognosperioden.

PROP. 2017/ 18: 100

Diagram 3.8 Finansiellt och strukturellt sparande stabila statsfinanser och nödvändiga investeringar i välfärden och klimatet. Samtidigt hade arbets- Procent av BNP. Utfall 2006 – 2017, prognos 2018 – 2021 4 lösheten bitit sig fast på en hög nivå. Finansiellt sparande Sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken 3 Strukturellt sparande lagts om i en mer ansvarsfull riktning. Omfatt- 2 ande satsningar har genomförts på välfärd, klimat och ekonomisk trygghet för personer med låga 1 inkomster, vilket har haft stora positiva effekter på sysselsättningen och tillväxten. Dessa satsningar har i stor utsträckning finansierats genom 0 skattehöjningar och utgiftsminskningar, som har -1 haft mycket begränsade negativa tillväxt- och sysselsättningseffekter. Konjunkturinstitutet och -2 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 internationella institutioner som Europeiska kommissionen, IMF och OECD bedömer att Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. satsningar på välfärden och offentliga inve- De allt starkare offentliga finanserna har innesteringar är de mest effektiva sätten att snabbt öka burit att den offentliga sektorns konsoliderade tillväxten och sysselsättningen. Generella skattebruttoskuld har kunnat falla till 40,3 procent av sänkningar har däremot mindre effekt på till- BNP 2017 och förväntas minska ytterligare till växten och sysselsättningen i närtid. under 30 procent av BNP 2021 (se tabell 3.5). Inriktningen på regeringens politik har gjort Bruttoskulden påverkas dock även av andra fakdet möjligt att vända de stora underskotten från torer än det finansiella sparandet. Statsskulds- 2014 till betydande överskott. Nya reformer har kvoten beräknas 2018 bli den lägsta sedan 1977 huvudsakligen varit finansierade genom budget- (se diagram 3.9). förstärkande åtgärder. Samtidigt beräknas regeringens reformer ha medfört att BNP-tillväxten

Diagram 3.9 Statsskuldskvot

blir ca 0,5 procentenheter högre per år 2015 – 2018 Procent av BNP. Utfall 1957 – 2017, prognos 2018 – 2021 och att arbetslösheten blir ca 1 procentenhet lägre 80 2018 än vad som hade varit fallet utan den aktiva finanspolitiken. 70

0 57 61 65 69 73 77 81 85 89 93 97 01 05 09 13 17 21 Anm.: I diagrammet redovisas den okonsoliderade statsskulden som andel av BNP för att serien ska vara historiskt jämförbar. Den konsoliderade statsskulden, som är den definition som vanligtvis avses, började redovisas först 2002. Den konsoliderade statsskulden har i genomsnitt varit ca 50 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade statsskulden till följd av att myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar eliminerats. Från och med 2012 ändrades statsskuldens redovisningsprinciper. Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De budgetpolitiska målen nås

När regeringen tillträdde var det nödvändigt att minska de stora underskotten i det finansiella sparandet som den förra regeringen hade lämnat efter sig. Skattesänkningar hade prioriterats före

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 3.5 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor respektive procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2012 – 2017, prognos 2018 – 2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Finansiellt sparande – 36 – 51 – 61 8 52 52 46 49 67 104 Procent av BNP – 1,0 – 1,4 – 1,6 0,2 1,2 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9 Staten 1 – 1,0 – 1,1 – 1,2 0,3 1,6 1,5 1,3 1,4 1,7 2,3 Ålderspensionssystemet 1 0,3 – 0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 Kommunsektorn 1 – 0,2 – 0,1 – 0,4 – 0,3 – 0,5 – 0,3 – 0,4 – 0,5 – 0,5 – 0,5 Strukturellt sparande 2 0,0 – 0,7 – 0,8 0,1 0,8 0,7 0,5 0,5 0,8 1,7 Statsskuld, okonsoliderad 1 147 1 277 1 394 1 403 1 347 1 328 1 240 1 125 1 056 939 Procent av BNP 31,1 33,9 35,4 33,4 30,6 28,8 25,7 22,4 20,2 17,3 Statsskuld, konsoliderad 1 113 1 236 1 347 1 352 1 292 1 265 1 176 1 060 990 872 Procent av BNP 30,2 32,8 34,2 32,2 29,3 27,5 24,3 21,1 18,9 16,1 Konsoliderad bruttoskuld 1 405 1 537 1 792 1 857 1 856 1 855 1 803 1 718 1 653 1 575 Procent av BNP 38,1 40,8 45,5 44,2 42,1 40,3 37,3 34,2 31,6 29,0 1 Procent av BNP. 2 Procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Överskottsmålet på svensk arbetsmarknad underlättas av ett högt Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har efterfrågetryck i ekonomin. En kraftigt åtstramåtgärdat avvikelsen från överskottsmålet som ande finanspolitik skulle leda till att arbetslösuppstod under den förra mandatperioden. Från heten blir högre och att personer med svag och med 2016 bedöms sparandet vara i linje med förankring på arbetsmarknaden får svårare att den nuvarande målnivån på 1 procent av BNP. etablera sig på arbetsmarknaden. Det skulle i Regeringen anser att den finanspolitiska inrikt- förlängningen kunna leda till att den varaktiga ningen därefter innebär en lämplig övergång till sysselsättningen blir lägre. det nya överskottsmålet på en tredjedels procent De demografiska förändringar som nu sker i av BNP. Regeringen bedömer att sparandet 2019 Sverige, med en ökande andel unga och gamla, ligger i linje med det nya överskottsmålet. innebär dessutom att det finns ett underliggande Regeringen gör även bedömningen att den efterfrågetryck på offentligfinansierade tjänster. finanspolitiska inriktningen är välavvägd ur ett Därmed finns även ett underliggande tryck på de stabiliseringspolitiskt perspektiv. Även om offentliga utgifterna. Det budgetutrymme som resursutnyttjandet bedöms vara högre än normalt finns tillgängligt i förhållande till överskottsmålet finns det ett flertal faktorer som talar emot en används därför till investeringar i välfärden. Den kraftigt åtstramande inriktning på finans- förda politiken medför att de demografiskt politiken. Till att börja med saknas ett tydligt betingade behoven kan mötas samtidigt som underliggande inflationstryck. Både pris- och överskottsmålet nås för samtliga år. löneinflationen är dämpade och det mesta tyder En avvikelse från överskottsmålet anses på en måttlig utveckling även framöver. Risken föreligga om det strukturella sparandet tydligt för en överhettning av svensk ekonomi bedöms avviker från målnivån det innevarande eller det därmed vara begränsad. Riksbanken fortsätter att närmast följande året, dvs. budgetåret. För att i bedriva en mycket expansiv penningpolitik, men efterhand utvärdera om överskottsmålet uppmöjligheterna att ytterligare stimulera ekonomin nåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelde senaste åren har av allt att döma varit ser, används ett bakåtblickande åttaårigt genombegränsade. Finanspolitiken har därmed varit snitt av det faktiska finansiella sparandet. Om det viktig för att upprätthålla ett högt resurs- finansiella sparandet systematiskt avviker från utnyttjande. överskottsmålet under flera års tid kan det leda till Sverige befinner sig därtill i ett läge då många oönskade skuldnivåer. Sådana ackumulerade av de asylsökande kvinnor och män som kom till avvikelser kan motivera att målnivån för sparanlandet hösten 2015 och som därefter beviljats det ändras vid nästa översyn av överskottsmålet. uppehållstillstånd behöver etablera sig på arbets- Det genomsnittliga finansiella sparandet marknaden. Deras möjligheter till snabbt inträde 2010 – 2017 uppgick till – 0,2 procent av BNP

PROP. 2017/ 18: 100

(se tabell 3.6). Den låga nivån förklaras delvis av Tabell 3.7 Utgiftstakets nivåer den utdragna lågkonjunkturens effekter på de Miljarder kronor om inte annat anges offentliga finanserna, men också av de 2018 2019 2020 2021 ofinansierade åtgärder, framför allt skatte- Utgiftstakets nivå 1 337 1 397 1 471 1 492 1 sänkningar, som genomfördes av den förra Utgiftstak, procent av regeringen. Det genomsnittliga sparandet har potentiell BNP 28,0 28,1 28,4 27,7 sedan 2016 legat över 1 procent av BNP. Takbegränsade utgifter 1 282 1 311 1 343 1 364 Budgeteringsmarginal 55 86 128 128 Tabell 3.6 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt Budgeteringsmarginal, procent indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella av takbegränsade utgifter 4,3 6,5 9,5 9,4

sparandet

1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2021 i denna proposition. Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018 – Källa: Egna beräkningar. 2021 2017 2018 2019 2020 2021 Finansiellt sparande 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9 Bakåtblickande åttaårssnitt – 0,2 Strukturellt sparande 1 0,7 0,5 0,5 0,8 1,7 1 Procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld bedöms vidare vara förenlig med det riktmärke som ges av skuldankaret på 35 procent av BNP (se tabell 3.5).

Utgiftstakets nivå för 2021 Utgiftstaket utgör en övre gräns för statsbudgetens utgiftsnivå. Genom utgiftstaket ges riksdagen och regeringen möjligheter att kontrollera och styra utgifterna. Utgiftstaket är ett av verktygen för att ge budgetprocessen ett medelfristigt perspektiv. Regeringen lämnar i denna proposition en bedömning av nivån på utgiftstaket för det tredje tillkommande året, dvs. 2021. Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för 2021 bör uppgå till 1 492 miljarder kronor (se tabell 3.7). Bedömningen innebär att nivån på utgiftstaket 2021 ökar jämfört med 2020 och att utgiftstaket som andel av potentiell BNP minskar jämfört med 2020. Den bedömda nivån på utgiftstaket medger att utgifterna kan öka och därmed att nya reformer kan föreslås i kommande budgetpropositioner. Reformer på utgiftssidan kan dock genomföras först efter avstämning mot överskottsmålet.

PROP. 2017/ 18: 100

Regeringens ekonomiska politik har stärkt skattesänkningarna avsåg skattereduktion för

finansieringen av välfärden jobbskatteavdrag och ROT- och RUT-tjänster

samt nedsatta socialavgifter för unga. Under den föregående regeringen sänktes skatten

ofinansierat med 141 miljarder kronor. Hälften

Diagram 3.11 BNP och skatteintäkter per capita

av den föregående regeringens reformer tillföll de Tusental kronor. Utfall 1998 – 2016, prognos 2017 och 2018 tre högsta inkomstdecilerna och allra mest fick 200 470

den högsta inkomstdecilen. 195 450 Under innevarande mandatperiod har 190 430 regeringen i stället konsekvent prioriterat invest- 185

eringar i samhällsbygget före ofinansierade och 410 180 orättvisa skattesänkningar. Då regeringen ärvde 175 390 ett underskott i de offentliga finanserna på runt 170 370 60 miljarder kronor har dessa investeringar delvis 165

behövt finansieras genom höjda skatter, främst 350 160 Skatteintäkter per capita (vänster skala) genom avskaffandet av de nedsatta social- 155 330 BNP per capita (höger skala) avgifterna för unga, förändringar av husavdraget 150 310 samt förändringar av ett flertal punktskatter. 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18

Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra stabila Anm.: Fasta priser. Skatteintäkterna avser offentlig sektor. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skatteintäkter även bl.a. bidra till ett miljömässigt

och socialt hållbart samhälle. Förändringarna Vid en analys av skatternas utveckling över tid bör bidrog till att skattekvoten i staten ökade med även befolkningstillväxten och prisutvecklingen 1,7 procentenheter mellan 2014 och 2016 (se beaktas. År 1998 – 2006 ökade skatteintäkterna i diagram 3.10). Skattekvoten i kommunsektorn den offentliga sektorn med 19 procent i fasta minskade samtidigt något. priser, motsvarande 29 000 kronor, per individ (se tabell 3.8). Skatternas utveckling följde

Diagram 3.10 Skattekvoter

således utvecklingen i ekonomin, trots att Procent av BNP. Utfall 1998 – 2016, prognos 2017 och 2018 31 skatterna under samma period sänktes något för

att kompensera för den allmänna pensions- 29 Staten avgiften. År 2006 – 2014 minskade intäkterna med 27 Kommunsektorn 5 procent, motsvarande 9 000 kronor, per individ. 25 Skatteintäkterna minskade alltså betydligt mer än

23 ekonomin i stort (se diagram 3.11). De statliga 21 skatterna stod för hela minskningen. På

kommunsidan höjde 261 av 290 kommuner 19 skattesatsen. Skatteintäkterna har fr.o.m. 2014 17 följt utvecklingen i ekonomin.

15 13 Tabell 3.8 Förändring skatteintäkter per capita

98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Tusental kronor, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 1998 – 2016, Anm.: Staten avser enbart statliga skatter. prognos 2017 och 2018 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 1998 1998 2006 2014 – 2018 – 2006 – 2014 – 2018 Vid oförändrade skatteregler ökar skatteintäkt- Offentliga sektorns skatter 38 29 – 9 18 erna normalt i takt med tillväxten i ekonomin. Statlig skatt 7 11 – 16 12 Det beror på att faktorer som påverkar BNP, som Kommunalskatt 23 13 6 4 antalet arbetade timmar, hushållens konsumtion Ålderspensionssystemet 8 5 2 1 och investeringar, även är viktiga skattebaser. Skatteintäkterna påverkas även av förändringar i BNP per capita 130 85 11 34 skattesystemet. År 1998 – 2006 sänktes skatterna BNP-deflator 1,2 40 12 16 8 med 87 miljarder kronor, varav den allra största Befolkningstillväxt 2 15 3 7 5 delen avsåg skattereduktion för allmän pensions- 1 BNP-deflatorn är ett mått på prisutvecklingen och beräknas som kvoten BNP löpande priser delat i BNP fasta priser. avgift. Under 2007 – 2014 sänktes skatterna med 2 Procentuell förändring.

ytterligare 141 miljarder kronor. Huvuddelen av Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100

3.4 Fler ska komma i arbete Det ska finnas fler och enklare vägar till jobb

En väl fungerande arbetsmarknad tar till vara Arbetsmarknadspolitiken syftar till att ta till vara människors kompetens och vilja att arbeta. När människors kompetens och vilja att arbeta. De fler arbetar minskar inkomstklyftorna och förut- subventionerade anställningarna är ett av de sättningar skapas för att stärka den generella viktigaste verktygen för att kunna få de som välfärden. Alla som arbetar ska ha goda arbets- befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden i arbete. villkor och möjligheter till utveckling i arbetet För att både höja kvaliteten i välfärden och skapa som gör det möjligt att orka arbeta heltid ett helt fler och enklare vägar till jobb har regeringen arbetsliv. En hög sysselsättning bland både infört möjligheter för kommuner, landsting och kvinnor och män är en central del av den svenska vissa ideella aktörer att anställa personer på modellen. extratjänster i välfärden. Regeringen har också Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas infört moderna beredskapsjobb, som är en form starkt, med fler som deltar i arbetskraften och en av extratjänster, i statliga myndigheter. Antalet allt större andel av befolkningen som arbetar. extratjänster, inklusive moderna beredskapsjobb, Arbetslösheten har minskat från 7,9 procent 2014 ökade kraftigt 2017 och uppgick i februari 2018 till 6,7 procent 2017. Arbetslösheten är nu till drygt 14 000, varav 1 000 var moderna 6,4 procent bland kvinnor och 6,9 procent bland beredskapsjobb (se diagram 3.12). män. Det är särskilt ungdomsarbetslösheten som har minskat. Även långtidsarbetslösheten som Diagram 3.12 Extratjänster inkl. moderna beredskapsjobb andel av arbetskraften har minskat. Antal Trots den positiva utvecklingen finns det 16 000 fortsatt utmaningar på arbetsmarknaden. Arbets- 14 000 lösheten är fortfarande för hög, särskilt bland 12 000 dem som inte gått ut gymnasieskolan och bland personer födda utanför Europa. Denna utmaning 10 000 ökar i och med det stora antalet nyanlända som 8 000 nu deltar i insatser för att etablera sig på arbets- 6 000 marknaden. Samtidigt går det allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Det har tidigare 4 000 tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända 2 000 har etablerat sig på arbetsmarknaden. Statistik 0 från Statistiska centralbyrån visar att nästan 2016-01 2016-05 2016-09 2017-01 2017-05 2017-09 2018-01 hälften, 48,5 procent, av dem som mottogs 2011 Källa: Arbetsförmedlingen. hade jobb efter fem år. Stora utmaningar kvarstår Regeringen förenklar och förstärker också dock, inte minst vad gäller nyanlända kvinnors systemet för anställningsstöden, bl.a. genom att etablering på arbetsmarknaden. Samtidigt som introduktionsjobben införs och ersätter fem arbetslösheten är hög i vissa grupper är bristen på tidigare stödformer, samtidigt som taket i lönearbetskraft också stor i många sektorer. Bristen är bidragen stegvis höjs fram t.o.m. 2020. Färre, särskilt stor inom yrken som kräver högskoleenklare och mer kraftfulla stöd bedöms bidra till utbildning eller yrkesutbildning på gymnasienivå. att öka arbetsgivares vilja att anställa personer Regeringen har sedan den tillträdde haft en med svag förankring på arbetsmarknaden och bred jobbagenda, med fokus på fler och enklare därigenom minska arbetslösheten. vägar till jobb, ett kunskapslyft som svarar mot Regeringen gör även en riktad satsning för att arbetsmarknadens kompetensbehov, en aktiv skapa enklare vägar till jobb i de gröna näringarna. närings- och innovationspolitik samt inve- Nyanlända och långtidsarbetslösa får arbetslivssteringar i klimat, välfärd, infrastruktur och erfarenhet samtidigt som eftersatta behov, som bostäder. Det finns alltjämt behov av fortsatta exempelvis slyröjning och upprustning av vandinvesteringar på dessa områden. ringsleder, kan tillgodoses. Nyanländas kunskaper behöver bättre och snabbare tas till vara på den svenska arbetsmarknaden. En förutsättning för en effektiv etablering är en väl fungerande samverkan mellan

PROP. 2017/ 18: 100

berörda myndigheter och aktörer, inte minst inte får ett sådant erbjudande inom 90 dagar. 90mellan Arbetsförmedlingen, kommunerna, dagarsgarantin är därmed uppnådd. arbetsmarknadens parter och civilsamhället. Det är viktigt att det finns förutsättningar för Regeringen har stärkt insatserna redan under unga att tidigt få arbetslivserfarenhet och kontiden som prövningen av ansökan om uppehålls- takter inför det kommande arbetslivet. Därför tillstånd pågår, bl.a. genom att öka tillgången till föreslår regeringen i propositionen Vårändringssamhällsinformation och insatser i svenska budget för 2018 att 100 miljoner kronor avsätts språket. Regeringen har även lagt om regelverket för att öka kommunernas möjligheter att ordna för etableringsuppdraget så att samma krav ställs sommarjobb, t.ex. inom äldreomsorg och förpå nyanlända som på övriga arbetssökande. Den skola, till ungdomar. svenska modellen bygger på att rättigheter och Regeringen genomför även betydande investskyldigheter står i balans. Regeringen har kraftigt eringar i kompletterande utbildning och bedömförstärkt möjligheterna att ta del av utbildning. ningsverksamhet för de personer som har ut- En utbildningsplikt för nyanlända har införts. ländsk utbildning. För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga som fyllt 18 år, och som Etableringsjobb för fler i arbete fortfarande har möjlighet att få stanna i Sverige, Regeringen, LO, Unionen och Svenskt Näringsatt bo kvar i den kommun där de vistas, föreslår liv är överens om att s.k. etableringsjobb bör regeringen i propositionen Vårändringsbudget införas. Etableringsjobb baseras på ett förslag från för 2018 att det tillfälliga kommunbidraget för- arbetsmarknadens parter och kommer att stärks med 200 miljoner kronor under 2018. innebära en helt ny modell för att stimulera att Möjligheten för asylsökande att ordna sitt eget anställningar för nyanlända och långtidsarbetsboende, s.k. EBO, kan ha positiva effekter i form lösa kommer till stånd. Syftet är att fler ska av självbestämmande och stärkt integration. Det etablera sig på arbetsmarknaden, samt att kan dock också i vissa kommuner leda till underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensproblem med trångboddhet och utsatthet. försörjning. Den svenska modellen bygger på Regeringen avser att begränsa dessa negativa starka och ansvarstagande parter. Att parterna sociala konsekvenser. tillsammans med regeringen nu tar gemensamt Sverige har en reglerad invandring och asyl- ansvar för att fler personer med svag förankring rätten ska värnas. De som har fått ett lagakraft- på arbetsmarknaden ska få ett arbete ökar vunnet av- eller utvisningsbeslut ska återvända så möjligheterna till en bättre fungerande arbetssnart som möjligt. De som får uppehållstillstånd marknad med högre sysselsättning och lägre ska ha goda förutsättningar att etablera sig och arbetslöshet. bygga en framtid. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och i Kunskapslyftet byggs ut samhällslivet. Det är dock betydligt färre utrikes födda kvinnor än utrikes födda män som deltar i För att arbetslösheten ska fortsätta att minska arbetskraften. Regeringen har därför avskaffat krävs satsningar på utbildning och kompetensvårdnadsbidraget och infört förändringar i för- utveckling som svarar mot arbetsmarknadens äldraförsäkringen som underlättar kvinnors in- behov. Inom många yrken råder brist på arbetsträde på arbetsmarknaden. Regeringen har också kraft. Regeringen har därför kraftigt byggt ut tillfört medel för insatser särskilt riktade till kunskapslyftet som 2021 kommer att omfatta ca utrikes födda kvinnor, bl.a. för att de ska kunna 100 000 utbildningsplatser inom yrkesinriktad utveckla sina kunskaper i svenska språket under kommunal vuxenutbildning (yrkesvux och föräldraledigheten. Även medlen till studieför- lärlingsvux), folkhögskola, yrkeshögskola samt bundens uppsökande verksamhet har förstärkts. universitet och högskolor (se tabell 3.9). Utbild- Mer resurser har även tillförts för insatser för att ningssatsningarna i kunskapslyftet ger människor stärka utrikes födda kvinnors företagande. i hela landet bättre förutsättningar på arbets- Regeringen har vidare infört 90-dagarsgarantin marknaden och möjliggör omställning under hela som innebär att alla unga arbetslösa ska få ett livet. En god tillgång till utbildning är också erbjudande om jobb, utbildning eller insats inom central för att säkra kompetensförsörjningen och 90 dagar. I dag är det endast ett fåtal unga som

PROP. 2017/ 18: 100

Sveriges ställning som konkurrenskraftig kun- Hela landet ska växa skapsnation. I flera branscher har företagen svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetenser och Den regionala utvecklingen ska stärkas med kommande års stora pensionsavgångar inom En aktiv näringspolitik och regional tillväxtpolitik vård och skola behöver välfärdens personal- bidrar till att stärka konkurrenskraften i hela försörjning säkras. Kunskapslyftet ger offentliga landet. Samtidigt behöver potentialen i områden verksamheter och växande företag ökade möjlig- utanför storstadsområdena tas till vara bättre. heter att rekrytera för framtidens arbetsmarknad. Regeringen lämnade i mars 2018 en lands- Regeringen har också infört en rätt till behörig- bygdsproposition (prop. 2017/18:179). Förhetsgivande utbildning inom kommunal vuxen- slagen i propositionen baseras på den parlamenutbildning. tariska landsbygdskommitténs slutbetänkande (SOU 2017:1). I propositionen föreslås sats- Tabell 3.9 Kunskapslyftet – beräknat antal platser under ningar bl.a. för ett förbättrat företagsklimat på

mandatperioden

landsbygden och för att stärka möjligheterna till Antal platser utbildning och kompetensförsörjning i hela 2018 2019 2020 2021 landet. Yrkesvux 39 000 41 000 41 000 41 000 Regeringen har därutöver redan genomfört Yrkesförarutbildning 1 000 1 000 1 000 1 000 flera satsningar för att förbättra förutsättningarna Lärlingsutbildning för 3 150 3 150 3 150 3 150 att bo, studera, arbeta och driva företag i hela landet. För att stärka besöksnäringen som skapar vuxna Yrkeshögskolan 7 100 11 000 15 700 18 800 jobb och växtkraft i hela landet har bl.a. mer Folkhögskolan – allmän 8 000 8 000 8 000 8 000 medel tillförts Visit Sweden AB och mervärdesskatten för förevisning av naturområden sänkts. och särskild kurs Folkhögskolan – kurser för 4 000 4 000 3 000 3 000 För att stödja kommersiell service i glesbygd har långtidsarbetslösa m.m. stödet till särskilt utsatta butiker utökats och Universitet och högskola 20 000 22 500 23 900 25 200 förlängts. Utbildningsplatser för 4 000 4 000 1 000 Regeringen har även beslutat att omlokalisera tidsbegränsat anställda flera myndigheter och skapa en ny serviceinom äldreomsorg och hälso- och sjukvård organisation i Statens servicecenter. På detta sätt säkras lokal statlig service och statliga arbetstill-

Totalt antal platser 86 250 94 650 96 750 100 150

fällen sprids runt om i landet. Anm.: Beräkningsgrunderna för vad som utgör en plats inom yrkesvux har ändrats sedan budgetpropositionen för 2018 vilket medför att det totala antalet platser har justerats. Omfattningen av utbildningen är dock sammantaget oförändrad. Fler och växande företag skapar jobb Källa: Egna beräkningar. Fler och växande företag behövs för att skapa jobb i hela landet. Regeringen driver därför en Fler arbetslösa behöver övergå till utbildning för aktiv näringslivspolitik, bl.a. för att stärka små att skaffa sig de kunskaper som behövs på arbetsoch medelstora företags möjligheter att växa och marknaden. Regeringen avser att ge Arbetsförmedlingen och Statens skolverk i uppdrag att anställa. I detta syfte har ett växa-stöd på uppemot 63 000 kronor per år för enmansföretagare samverka för att få fler arbetssökande att övergå till utbildning. För att rekrytera fler till studier har som anställer sin första medarbetare införts. Regeringen har också gått vidare med arbetet regeringen bl.a. infört ett studiestartsstöd och inom ramen för nyindustrialiseringsstrategin fr.o.m. den 1 juli 2018 höjs bidragsdelen inom Smart industri. Strategin presenterades i februari studiemedlet med ca 300 kronor per studiemånad. Regeringens omfattande investeringar i 2016 och i juni samma år kom den första handlingsplanen med konkreta åtgärder för att fler utbildningsplatser vid universitet och högskolor i hela landet främjar också möjlig- stärka svensk industri. Nyligen presenterades en andra handlingsplan, som bl.a. inkluderar heterna att läsa vidare oavsett var i landet man bor. Industriklivet för att stödja arbetet för teknik- Många jobb kräver att den sökande har körkort. skifte och minskade utsläpp inom process- För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden avsatte regeringen i budget- industrin, lanseringen av ett Robotlyft för att främja automatisering och digitalisering i småpropositionen för 2018 medel för att kunna införa och medelstora industriföretag samt en investen möjlighet till lån för utbildning för B-körkort. ering i ett testcenter för elektromobilitet för att

PROP. 2017/ 18: 100

stödja industrins utveckling av elfordon och Sveriges infrastruktur, 622,5 miljarder kronor batterier. Regeringen satsar även på att etablera 2018 – 2029 (prop. 2016/17:21). I direktiv till regionala exportcentra över hela landet för att Trafikverket om att ta fram ett förslag till en stödja små och medelstora företag att ta sig ut på nationell plan för utveckling av transportsystemet den internationella marknaden. Det är också lyfter regeringen fram investeringar i infraviktigt att svensk industri är väl rustad för att struktur för ett ökat bostadsbyggande, för att kunna överbrygga en tillfälligt minskad efter- förbättra förutsättningarna för näringslivet och frågan vid konjunktursvängningar och att det för att stärka sysselsättningen i hela landet, samt statliga stödet vid korttidsarbete därför är för omställningen till ett fossilfritt välfärdsland. konkurrenskraftigt. Regeringen avser att under våren 2018 besluta om en ny nationell plan för utvecklingen av Hela Sverige ska kopplas upp transportsystemet 2018 – 2029. Den nationella Tillgång till bredband håller på att bli en förut- planen kommer fokusera på att värna kvaliteten i sättning för att kunna ta del av grundläggande den befintliga infrastrukturen och på att säkersamhällsservice och att fullt ut vara delaktig i ställa en samhällseffektiv och långsiktigt hållbar samhället. För att Sverige ska bli helt uppkopplat transportförsörjning för medborgarna och genomför regeringen satsningar för att alla ska ha näringslivet i hela landet. tillgång till snabbt bredband och stabila mobila Regeringens mål är vidare att nya stambanor tjänster av god kvalitet. Regeringen har målsätt- ska färdigställas för höghastighetståg, som knyter ningen att 95 procent av alla hushåll och företag samman Stockholm, Göteborg och Malmö, med bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s moderna och hållbara kommunikationer med 2020. Till 2025 bör hela Sverige vara uppkopplat, korta restider som främjar en tydlig överflyttning varav 98 procent av samtliga hushåll och företag av resor från flyg till tåg. En utbyggnad ska ske i bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s. en takt som ekonomin tillåter och på ett Utgångspunkten är att detta ska ske genom en kostnadseffektivt sätt. En fungerande transportmarknadsdriven utbyggnad kompletterad med infrastruktur är en viktig förutsättning för jobb, offentliga insatser, i samklang med det offentligas regional utveckling, tillgänglighet och hållbar behov och ansvar för långsiktig hållbar tillgång till tillväxt i hela landet. Regeringen har därför avsatt viktig infrastruktur. ytterligare resurser för förbättrad kollektivtrafik Regeringen har dessutom beslutat att inrätta och vägunderhåll i landsbygden samt för utökad Myndigheten för digital förvaltning, som ska ha i nattågstrafik till Jämtland. uppgift att utveckla, samordna och stödja digitaliseringen av statliga myndigheter samt förvalt- Företagssektorn ska få nya skatteregler ningen i kommuner och landsting. Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat är grunden för hållbar tillväxt och jobb- Bostäderna ska bli fler och infrastrukturen bättre skapande. Villkoren för företagande ska vara Investeringar i infrastruktur och bostäder är internationellt konkurrenskraftiga, främja investcentrala för att öka rörligheten på arbets- eringar, ha sin grund i förutsebara regelverk och marknaden. Inom det s.k. 22-punktsprogrammet stödja en sund konkurrens. Detta är en förutför fler bostäder arbetar regeringen bl.a. för att sättning för att hela landet ska växa. effektivisera plan- och byggprocesserna. Allt fler Regeringen vill motverka skatteplanering med bostäder byggs med hjälp av investeringsstödet ränteavdrag samt förbättra neutraliteten mellan för hyresbostäder och bostäder för studerande. finansiering med eget och lånat kapital. Därför År 2017 beviljade Boverket stöd för motsvarande har regeringen lagt fram lagrådsremissen Nya ca 10 000 lägenheter. Investeringsstödet har skatteregler för företagssektorn. stimulerat byggandet av hyresbostäder i hela landet, även på orter där nybyggandet tidigare har Nyhetsjournalistik i hela landet varit svagt. Regeringen bedömer att efterfrågan på För att ytterligare stärka förutsättningarna för en investeringsstödet även fortsättningsvis kommer mångfald av kvalitativ nyhetsjournalistik i hela att vara stort. Regeringen har därför utökat landet avser regeringen att, så snart det är möjligt investeringsstödet samt infört en bonus för med hänsyn till de förändringar av mervärdespåbyggnad som sker på en befintlig byggnad. skattedirektivet som diskuteras inom EU, lägga Regeringen lämnade 2016 en infrastruktur- fram förslag om en sänkning av mervärdesskatten proposition med en historiskt stor satsning på för digitala publikationer till 6 procent, så att

PROP. 2017/ 18: 100

nyheter på nätet beskattas på samma sätt som införa ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggpapperstidningar. Mot bakgrund av den digitala ningsbranschen. omställningen för tidnings- och bokbranschen, Osund konkurrens ska motverkas. Arbetsoch då journalistiken är under särskild press, är miljöverket har tillsammans med sju andra det angeläget att EU:s mervärdesskattedirektiv myndigheter fått i uppdrag att utveckla metoder ändras i syfte att möjliggöra en sådan sänkning. för myndighetsgemensam kontroll för att Sverige driver aktivt denna fråga på EU-nivå. motverka fusk, regelöverträdelser och brotts- Regeringen har även föreslagit en förstärkning lighet i arbetslivet. För att stärka det nationella av stödet till nyhetsmedier genom införandet av och internationella arbetsmiljöarbetet inrättas två nya former av teknikneutrala mediestöd. Myndigheten för arbetsmiljökunskap den Stöden syftar till att stärka lokal journalistik i de 1 juni 2018. delar av landet som har begränsad eller ingen Den svenska modellen bygger på starka parter, medial bevakning samt till att främja utveckling med en hög organisationsgrad, som tillsammans och innovation inom nyhetsmedier. Regeringen tar ansvar för lönebildningen och den huvudhar också föreslagit höjningar av nivåerna för sakliga regleringen av villkoren på svensk arbetsdrifts- och distributionsstöden. marknad. Fackförbundens arbete är en viktig hörnsten i den svenska arbetsmarknadsmodellen och regeringen har därför föreslagit att den Ordning och reda ska råda på arbetsmarknaden skattelättnad för fackföreningsavgifter som tidigare fanns ska återinföras (prop. 2017/18:127). Den svenska modellen förutsätter ordning och Förslaget innebär att en fackföreningsmedlem reda på arbetsmarknaden. Svenska löner och fr.o.m. den 1 juli 2018 får en skattereduktion med villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. 25 procent av medlemsavgiften. Upphandlande myndigheter och enheter ska ställa krav på arbetsrättsliga villkor motsvarande svenska kollektivavtal i sina upphandlingar. Under mandatperioden har regeringen gjort 3.5 Sverige ska ha en jämlik flera satsningar för att stärka skyddet för arbets- kunskapsskola tagare, stärka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv och motverka osund konkurrens. I skolan läggs grunden för varje barns utveckling Regeringen har drivit på för att ändra EU:s och förutsättningar för framtiden. Därmed lägger utstationeringsdirektiv och välkomnar att fram- skolan grunden för samhällsbygget. Alla elever steg görs i processen för lika lön för lika arbete. ska ges goda möjligheter att rustas för vidare Regeringen vill ytterligare stärka skyddet för studier, framtida arbete och samhällsliv. Flickor arbetstagare och öka möjligheten till ett hållbart och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor arbetsliv. Alla som arbetar ska ha goda arbets- när det gäller utbildning, studieval och personlig villkor. Tillsvidareanställningar ska vara grunden utveckling. Regeringens mål är en jämlik kunpå svensk arbetsmarknad. Tillfälliga anställningar skapsskola, som håller samma höga kvalitet i hela ska inte präglas av godtycke. När bemannings- landet och i vilken samtliga elever utifrån sina anställningar används ska det inte undergräva förutsättningar får möjlighet att utvecklas fullt ut. goda arbetsvillkor. Här har arbetsmarknadens Alla elever ska få möta kompetenta lärare som har parter ett stort ansvar. Regeringen har skärpt tid och rätt förutsättningar för undervisningen. reglerna för att stoppa stapling av visstids- Ingen elev ska lämnas efter och ingen ska hållas anställningar. Regeringen har även tillsatt en tillbaka. utredning om arbetstidsfrågor för ett hållbart arbetsliv, bl.a. för att se över arbetstagares skydd mot förändrade anställningsförhållanden i sam- Alla skolor ska vara bra skolor band med omreglering av arbetstidsmåttet vid arbetsbrist, s.k. hyvling, samt skydd i Efter en lång period av försvagade kunskapsanställningen för intermittent anställda. För att resultat förbättras nu svenska elevers resultat i skydda arbetstagare från utnyttjande och internationella mätningar (se diagram 3.4 och motverka fusk och kriminalitet vill regeringen diagram 3.13). Samtidigt är ojämlikheten i skolan alltför stor. För att kunskapsresultaten ska

PROP. 2017/ 18: 100

fortsätta att förbättras och ojämlikheten minska på samma skolor. Mycket tyder på att fristående krävs fortsatta insatser. skolors etablering i områden där föräldrar har hög utbildningsnivå bidrar till ökad segregation. I Diagram 3.13 Elevers läsförmåga i årskurs 4 grundskolan är andelen elever med stark Genomsnittspoäng i PIRLS socioekonomisk bakgrund generellt sett större i 570 fristående skolor. Den socioekonomiska och etniska bostadssegregationen befästs i skolorna. Denna uppdelning av eleverna riskerar att leda till 560 ökade kvalitetsskillnader och att alla elever inte 550 får den likvärdiga utbildning de har rätt till. Därför har regeringen i propositionen Samling 540 för skolan (prop. 2017/18:182) bl.a. lämnat förslag om att huvudmännen för förskoleklassen, Sverige 530 grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka Genomsnitt för en allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter. 520 01 06 11 16 Som ett led i regeringens satsning på en förbättrad styrning av skolan genomförs en översyn Anm.: PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Study. Genomsnittet beräknas för de 17 länder som deltagit vid samtliga undersökningar. Källa: Statens skolverk. för att t.ex. lägga samman eller förenkla de riktade statsbidragen. Skolkommissionen – för en jämlik och stark kunskapsskola Regeringen tillsatte 2015 en skolkommission, Mer kunskap för alla elever med representanter från bl.a. forskning och profession, som skulle lämna förslag för höjda Tidiga insatser är avgörande kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i under- Alla barn har rätt att få en bra och likvärdig grund visningen och en ökad likvärdighet i skolan. Av för fortsatt lärande. För att alla elever ska få det kommissionens slutbetänkande Samling för stöd de behöver i sin utveckling och sitt lärande skolan – Nationell strategi för kunskap och är det avgörande att stödinsatser sätts in tidigt. likvärdighet (SOU 2017:35) framgår att det finns Samtidigt är det viktigt att lärarnas administrativa svagheter i skolans styrning, bl.a. i form av börda inte ökar. För att öka antalet anställda i bristande likvärdighet, splittrad ansvarsför- lågstadiet har regeringen avsatt medel, som delning, otillräcklig kompensatorisk resurs- samtliga kommuner tagit del av. Sedan regeringen fördelning samt problem med skolsegregation. tillträdde har drygt 28 000 fler personer anställts i Regeringen delar Skolkommissionens bild av skolan. nuläget i skolan och har utifrån dess förslag Genom tidiga insatser i förskoleklassen kan alla vidtagit en rad åtgärder. barn få stöd i sin utveckling och sitt lärande. Från En central åtgärd är att möjligheterna att och med läsåret 2018/19 förlängs därför skolfördela resurser utifrån behov kraftigt förstärks plikten med ett år och blir tioårig genom att genom ett nytt statligt stöd. Regeringen har förskoleklassen blir en obligatorisk skolform. avsatt 1 miljard kronor för 2018, 3,5 miljarder Regeringen har i propositionen Läsa, skriva, kronor för 2019 och 6 miljarder kronor per år räkna – en garanti för tidiga stödinsatser fr.o.m. 2020 för detta stöd. Stödet ska fördelas (prop. 2017/18:195) lämnat förslag om en garanti utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. De för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och tillförda medlen ska leda till ökade insatser för lågstadiet. Garantin ska säkerställa att alla elever stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i som har behov av extra anpassningar eller särskilt förskoleklass och grundskola. stöd får rätt stöd i rätt tid. Tidiga insatser är Regeringen delar Skolkommissionens bedöm- viktiga för barnens självkänsla och insatser i ning att ytterligare insatser behövs för att bryta grundläggande färdigheter, som att läsa och skolsegregationen och dess negativa effekter. skriva, kan även motverka att eleven får svårig- Resultatskillnaderna mellan skolor och mellan heter i flera ämnen. Tidiga insatser behöver inte kommuner har ökat sedan början av 1990-talet heller bli lika omfattande som insatser som sätts och elever med samma bakgrund går i dag oftare in först under de senare skolåren. Regeringen har

PROP. 2017/ 18: 100

också satsat på att förstärka den special- program för nyanlända elever som tas emot inom pedagogiska kompetensen genom medel för att skolväsendet i högstadiet. anställa och utbilda fler specialpedagoger, samt genom att generellt stärka den specialpedagogiska Kvaliteten i gymnasieskolan ska bli bättre kompetensen i skolan. Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja Regeringen har också stärkt förskolan, bl.a. och fullfölja en gymnasieutbildning. Ungefär var genom satsningen på mindre barngrupper som tredje elev uppnår dock inte kraven för en sådan ger mer tid för varje barn. Barngrupperna i examen inom tre år efter att de påbörjat sin förskolan är nu de minsta sedan 1992. Skolverket utbildning. Bland annat fungerar inte övergånghar fått i uppdrag att göra en översyn av del- arna inom och mellan skolformer tillräckligt väl tagandet i förskolan som särskilt ska belysa för att skapa förutsättningar för en välfungerande gruppen nyanlända. skolgång utan avbrott. Regeringen har därför i Läsning är grunden för fortsatt lärande. Därför propositionen En gymnasieutbildning för alla satsar regeringen på flera läsfrämjande insatser, lämnat förslag som ska förbättra kvaliteten och bl.a. initiativet Hela Sverige läser med barnen. genomströmningen i gymnasieskolan (prop. Läsdelegationen främjar ökat läsande, och läs- 2017/18:183). I propositionen har regeringen lyftet har utvidgats till att också omfatta för- även föreslagit ytterligare åtgärder för att skapa skolan. Förstärkningar har gjorts i skolbiblio- bättre struktur och kvalitet på introduktionsteken. Regeringen föreslår i propositionen Vår- programmen. I budgetpropositionen för 2018 ändringsbudget för 2018 en satsning på läs- stärkte regeringen även introduktionsprogramfrämjande insatser och inköp av litteratur vid men. Regeringen har också beslutat om en förskolor om 50 miljoner kronor. proposition med förslag som syftar till att Sexuella trakasserier, våld och kränkande yrkesprogrammen ska bli mer attraktiva genom behandling inom skolan måste motverkas, vilket ökade möjligheter till grundläggande högskolebl.a. initiativen inom #metoo har riktat uppmärk- behörighet och förslag om att ett estetiskt ämne samheten mot. Regeringen föreslår därför i ska införas på alla nationella gymnasieprogram propositionen Vårändringsbudget för 2018 att (prop. 2017/18:184). medel tillförs för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot Läraryrket ska vara attraktivt kränkande behandling i skolan genom kom- Lärarna är avgörande för att höja elevernas petensutvecklingsinsatser. Sexuella trakasserier kunskapsresultat. Bristen på legitimerade och ska bekämpas. I betänkandet Bättre skydd mot behöriga lärare är därför mycket oroande. diskriminering (SOU 2016:87) har bl.a. före- Regeringen har mot denna bakgrund vidtagit en slagits att ansvaret för utredning av sexuella rad åtgärder. Sedan 2015 pågår en utbyggnad med trakasserier i skolorna flyttas från Diskri- fler än 10 000 utbildningsplatser inom förskolmineringsombudsmannen till Skolinspektionen. lärar- och lärarutbildningarna. Insatser genom- Regeringen avser att återkomma i frågan. förs för att underlätta vidareutbildning av obehöriga lärare och av högskoleutbildade som vill bli Fler ska bli behöriga till gymnasieskolan lärare. För att höja yrkets attraktivitet avsätter Nyanlända elever som kommer till Sverige i regeringen 3 miljarder kronor per år till höjda grundskolans senare årskurser behöver på kort tid lärarlöner. Regeringen har också förstärkt den komma ikapp sina jämnåriga svenska klasskam- kompletterande pedagogiska utbildningen för att raters ämneskunskaper samtidigt som de lär sig möjliggöra för fler ämnesutbildade att söka sig till ett nytt språk. Elever som invandrar efter 12 års läraryrket. För att lärarstudenter snabbare ska ålder uppnår behörighet till gymnasieskolans kunna genomföra sin utbildning genomför nationella program i betydligt lägre utsträckning regeringen även en satsning på sommarkurser vid än de elever som invandrar i yngre ålder. elva lärosäten i landet. Regeringen har även stärkt Regeringen har därför i propositionen Fler kvaliteten i lärarutbildningen genom att tillföra nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasie- riktade kvalitetsmedel till utbildningar inom skolan och kvaliteten i förskola och fritidshem humaniora och samhällsvetenskap. ska stärkas (prop. 2017/18:194) lämnat förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna att nå behörighet till gymnasieskolans nationella

PROP. 2017/ 18: 100

3.6 Sverige ska bli ett fossilfritt hållbart och robust samhälle som aktivt möter välfärdsland klimatförändringar genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att I syfte att stärka konkurrenskraften i den lämna över ett samhälle till nästa generation där svenska biogaskedjan och påskynda omställde stora miljöproblemen är lösta. Som en central ningen mot förnybara energikällor föreslår del i det moderna samhällsbygget samt för att regeringen i propositionen Vårändringsbudget säkra vårt globala ledarskap och vår konkurrens- för 2018 en utökning av stödet för metangaskraft, ska Sverige bli världens första fossilfria reducering med 270 miljoner kronor. välfärdsland. För att understödja omställning i hela samhället har regeringen även genomfört insatser för att få finansmarknaden att investera mer håll- Samhällsbygget ska vara hållbart och fossilfritt bart. Sedan 2016 är hållbarhet en del av målen för finansmarknadsområdet och fr.o.m. 2018 ska Sverige har infört ett klimatpolitiskt ramverk fondförvaltare tillhandahålla information om hur Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen hållbarhet beaktas vid förvaltningen av fonder. i juni 2017 med bred majoritet att införa ett Målet att bli ett fossilfritt välfärdsland förutsätter klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag och nya att även finansmarknaden utvecklas åt samma ambitiösa klimatmål. Senast 2045 ska Sverige inte håll. ha några nettoutsläpp av växthusgaser till Utvecklingen i våra städer är avgörande för atmosfären. Utsläppen i Sverige, från de sektorer möjligheten att nå många av miljömålen. Regesom omfattas av EU:s ansvarsfördelnings- ringen avser i skrivelsen Levande städer – politik förordning (ESR) bör senast 2030 vara minst för en hållbar stadsutveckling presentera en 63 procent lägre än utsläppen 1990, och minst strategi som innehåller övergripande mål för 75 procent lägre 2040. Dessa utsläpp kommer hållbara städer, prioriteringar och nya insatser främst från transporter, arbetsmaskiner, mindre med tyngdpunkt på miljömässigt hållbar stadsindustri- och energianläggningar, bostäder och utveckling. Strategin bidrar till uppfyllelsen av de jordbruk. Utsläppen från inrikes transporter, nationella miljömålen och nationella mål inom förutom inrikes flyg, ska minska med minst andra politikområden. 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Regeringen har inrättat ett klimatpolitiskt råd Fossilfria transporter och resor ska främjas med uppgift att löpande genomföra en oberoende Transportsektorn står för en tredjedel av utvärdering av den samlade politik som utsläppen av växthusgaser i Sverige. Minskade regeringen lägger fram i syfte att säkerställa att utsläpp från transportsektorn är därför avgörande klimatmålen kan nås. för att nå klimatmålen. Regeringen arbetar för elektrifiering av transportsektorn i hela landet Klimatarbetet ska fortsatt förstärkas och genom Klimatklivet har stöd beviljats för I april 2018 avser regeringen att överlämna en ungefär 14 000 nya laddpunkter. Med ladda skrivelse till riksdagen där regeringens klimat- hemma-stödet som införts 2018 blir det enklare strategi beskrivs. Strategin omfattar åtgärder för för hushåll att installera laddpunkter för elfordon att nå de klimatpolitiska målsättningarna (se även i hemmet. För att ytterligare öka andelen fördjupningsrutan Klimatutmaningen). Efter- fossilfria resor i samhället har regeringen avsatt som konsekvenserna av klimatförändringarna 350 miljoner kronor per år 2018 – 2020 för en märks redan i dag, och kommer att bli allt mer elfordonspremie, som subventionerar privatpåtagliga under kommande år, behöver också personers köp av elcyklar och elmopeder m.m. arbetet med att klimatanpassa samhället ut- Regeringen har för avsikt att utöka premien till att vecklas. Regeringen har tagit steg för att stärka även omfatta eldrivna utombordsmotorer och det nationella arbetet med klimatanpassning och föreslår i propositionen Vårändringsbudget för överlämnade i mars 2018 en proposition med 2018 att ytterligare 45 miljoner kronor tillförs för förslag till en strategi för klimatanpassning till satsningen. riksdagen (prop. 2017/18:163). Regeringens Ett bonus – malus-system för nya lätta fordon övergripande mål för samhällets anpassning till införs fr.o.m. den 1 juli 2018. Genom systemet ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt kommer bonus att ges för fordon med låga

PROP. 2017/ 18: 100

koldioxidutsläpp och förhöjd fordonsskatt tas ut Diagram 3.14 Sveriges BNP och nationella

växthusgasutsläpp

för fordon med höga utsläpp. Bonus – malus- Index 1990=100 systemet innebär en väsentligt starkare styrning 200 mot minskade utsläpp av koldioxid från lätta fordon än dagens fordonsskattesystem. Ytter- 180 BNP ligare en viktig del för att nå en fossilfri 160 CO ₂ e fordonsflotta är att skapa långsiktiga spelregler 140 för hållbara biodrivmedel. Därför införs Bränslebytet den 1 juli 2018. Reformen innebär 120 ett reduktionspliktssystem som i kombination 100 med ändrade skatteregler syftar till att minska 80 utsläppen från bensin och dieselbränslen genom ökad inblandning av biodrivmedel. En skatt på 60 flygresor infördes den 1 april 2018 för att bidra till 40 att flyget i större utsträckning ska bära sina egna 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Anm.: BNP i fasta priser. klimatkostnader. Källor: Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån. En promemoria om en ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik har remitterats. Promemorian behandlar en avläsningsbar väg- Energisystemet ska bli mer hållbart slitageskatt med syfte att skapa ordning och reda i åkeribranschen och bidra till minskad miljö- Sverige ska ha ett robust elsystem, med en hög påverkan, samtidigt som företagens och leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till regionalpolitiska intressen tydligt tas till vara konkurrenskraftiga priser. Regeringens målsätt- (Fi2018/01103/S2). ning är 100 procent förnybar energi. Regeringen arbetar intensivt med att genomföra energi- Det går att kombinera minskade växthusgasutsläpp överenskommelsen som ingicks mellan Socialmed ekonomisk utveckling demokraterna, Miljöpartiet de gröna, Mode- Mellan 1990 och 2016 minskade utsläppen av raterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna växthusgaser i Sverige med 26 procent. Under den 10 juni 2016 i den parlamentariska Energisamma period ökade BNP med 75 procent kommissionen. Regeringen har lagt fram (se diagram 3.14). Stora utsläppsminskningar har konkreta åtgärder om ett förlängt och utökat skett framför allt inom bostadssektorn, där olje- elcertifikatsystem (prop. 2016/17:179) och ett baserad individuell uppvärmning har ersatts av antal skatteförändringar i enlighet med energifjärrvärme, värmepumpar och biobränslen. Även överenskommelsen, som också antagits av utsläppen från industrin och från avfalls- riksdagen (prop. 2016/17:142). Regeringen har deponering har minskat betydligt sedan 1990. också presenterat förändringar rörande kärn- Naturvårdsverket bedömer att Sverige med avfallsfonden. regeringens politik kommer att nå de nationella Energiöverenskommelsen omfattar ett mål om klimatmålen för 2020 givet de styrmedel som 100 procent förnybar elproduktion 2040 samt ett fanns på plats i juni 2016. Hälften av betinget från mål om 50 procent effektivare energianvändning 1990 till 2030 är redan avklarat. Fler åtgärder 2030 jämfört med 2005. Under april 2018 avser behövs dock för att nå de långsiktiga klimat- regeringen att lägga fram en proposition för att slå målen. fast de överenskomna målen inom ramen för Regeringen anser att en hållbar konsumtion energiöverenskommelsen. Regeringen avser även har stor betydelse. Hållbarheten i handeln måste att lägga fram förslag om moderna miljökrav för öka och konsumtionens utsläpp minska. Genom- vattenkraft och andra vattenverksamheter. förandet av den nyligen antagna strategin för I propositionen Vårändringsbudget för 2018 hållbar konsumtion är en viktig del i detta. För att föreslår regeringen att ytterligare medel om få mer tillförlitlig statistik av konsumtionens 170 miljoner kronor tillförs för att förstärka utsläpp har Naturvårdsverket fått i uppdrag att investeringsstödet för solceller och för att ge utveckla mätmetoder och indikatorer. Under- länsstyrelserna möjlighet att omhänderta och laget används som utgångspunkt vid utvecklandet snabbare besluta om ansökningar för detsamma. av nya och förbättrade åtgärder. Detta innebär att investeringsstödet för 2018

PROP. 2017/ 18: 100

sammantaget kommer att uppgå till över regeringen gjort en kartläggning av potentiellt 1 miljard kronor, vilket innebär en ökning med miljöskadliga subventioner som överlämnades i närmare 20 gånger jämfört med 2014. juni 2017. Rapporten analyseras nu inom Regeringskansliet. Myndigheternas senaste uppföljning av miljö- Miljömålen ska nås kvalitetsmålen visar att ytterligare åtgärder behövs för att nå 14 av de 16 målen. Uppfölj- Det är regeringens ambition att miljömålen ska ningen visar också att det finns positiva trender nås. Miljömålen är en viktig utgångspunkt i det för flera miljökvalitetsmål, t.ex. målen Frisk luft nationella genomförandet av Agenda 2030 för och Bara naturlig försurning. Under mandathållbar utveckling. Arbetet med miljömålen ska perioden har regeringen gjort historiskt stora fortsätta och regeringen har gett i uppdrag till satsningar för att nå miljömålen. berörda myndigheter att ta fram förslag till ytterligare etappmål i syfte att bidra till att nå miljömålen. Regeringen kommer under våren 2018 överlämna en samlad redovisning av arbetet med miljömålen till riksdagen. Under mandatperioden har beslut tagits om nya etappmål och om en precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som ligger i linje med Parisavtalets mål. Regeringen har utvecklat och tydliggjort myndigheternas ansvar i miljömålssystemet. Ansvaret innebär bl.a. att myndigheterna ska verka för att miljömålen nås och vid behov föreslå åtgärder för att utveckla miljöarbetet. Regeringen har under mandatperioden väsentligt ökat anslagen för åtgärder och skydd av värdefull natur, i syfte att höja ambitionen i arbetet med skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande av biologisk mångfald samt insatser för friluftslivet. Dessa satsningar har inneburit att fler värdefulla naturmiljöer för biologisk mångfald och friluftsliv har kunnat skyddas. Sverige verkar för ett globalt ramverk för kemikalier, för att effektivare kunna ge en internationell respons på globala hälso- eller miljöproblem orsakade av den ökande och komplexa mängden kemikalier. Kunskapen om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper samt deras användning och spridning i miljön är fortfarande bristfällig. En fortsatt kunskapsuppbyggnad är därför nödvändig bl.a. eftersom det förbättrar förutsättningarna att få till stånd en ambitiös global överenskommelse. Swetox verksamhet om kemikaliers påverkan på miljö och hälsa är vidare av stor betydelse i arbetet för en giftfri miljö. Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut i såväl Sverige som globalt. Reformering av sådana subventioner diskuteras i flera internationella processer. Naturvårdsverket har på uppdrag av

PROP. 2017/ 18: 100

Klimatutmaningen de styrmedel som var på plats t.o.m. sommaren

2016 minskar gapen till målen, vilket illustreras av

Parisavtalet från 2015 innebär att alla länder ska scenariot nya och befintliga styrmedel i diagram

bidra till att hålla den globala uppvärmningen väl 3.15. Gapet för att nå ESR-målet beräknas då till

under 2 grader och att länderna ska sträva efter att ungefär 2 – 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter

hålla den under 1,5 grader. För att lyckas kommer 2030. För att nå målen till 2030 för inrikes

det att krävas att alla samhällssektorer bidrar till transporter beräknas gapet till ungefär 1-3 mil-

klimatomställningen. Riksdagen har under 2017 joner ton koldioxidekvivalenter. Resultatet i

antagit en klimatlag samt ett klimatpolitiskt scenarioberäkningarna är osäkra och påverkas av

ramverk, med nya klimatmål för Sverige, som de antaganden som görs, däribland antagandet

anger ramarna för svenskt klimatarbete. om att reduktionsnivån inom Bränslebytet ökar

Naturvårdsverket har gjort en första upp- till 40 procent till 2030. I dessa scenarier är

följning av de etappmål för klimat som gäller till antagandet att kompletterande åtgärder inte

2030. Etappmålen är en del av miljömålssystemet. används.

Det första av dessa gäller samtliga sektorer i

Sverige som omfattas av EU:s ansvarsför- Diagram 3.15 Historiska utsläpp inom ESR samt scenario

med befintliga respektive planerade styrmedel till 2030

delningsförordning (ESR). För dessa sektorer ska Miljoner ton koldioxidekvivalenter utsläppen senast 2030 vara minst 63 procent lägre 50 än 1990, varav 8 procentenheter kan täckas av

kompletterande åtgärder, t.ex. åtgärder som leder

40 till ökat upptag av koldioxid i skog eller genom att

investera i olika klimatprojekt utomlands. Dessa

utsläpp kommer främst från transporter, arbets- 30

maskiner, mindre industri- och energianlägg- Historiska utsläpp ningar samt bostäder och jordbruk, och ingår inte 20 Scenario befintliga styrmedel juni 2016 i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det

andra etappmålet handlar specifikt om inrikes 10 Scenario inklusive bonus – malus, Bränslebytet och förstärkning av Klimatklivet transporter. Utsläppen från dessa (förutom Mål 2030

flyget, som ingår i EU:s system för handel med 0

utsläppsrätter) ska ha minskat med minst 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 Källa: Naturvårdsverket. 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. De

senaste scenarierna för utsläpp och upptag av Transportsektorn behöver stå för huvuddelen av växthusgaser i Sverige togs fram under 2016 och de totala utsläppsminskningarna till 2030. 2017. De utgår ifrån att de styrmedel som fanns i Naturvårdsverket bedömer att etappmålet för juni 2016 behålls under hela perioden till 2030. transportsektorn kan nås med en kombination av Utfallet landade på en minskning av utsläppen åtgärder inom områdena transporteffektivt med 44 procent fram till 2030 jämfört med 1990 i samhälle, energieffektivare fordon och ökad andel ESR och en minskning med 35 procent jämfört förnybara bränslen. Även i övriga sektorer finns med 2010 i transportsektorn. Nästan hälften av viktiga möjligheter till ytterligare utsläppsbetinget från 1990 till 2030 är därmed uppfyllt minskningar fram till 2030. Det handlar bl.a. om och det återstår att minska utsläppen med drygt åtgärder inom områdena jordbruk, arbets- 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter för att nå maskiner, avfallsdeponier och bostäder. ESR-målet. Detta scenario illustreras i diagram Regeringen gör bedömningen att flera viktiga 3.15 av scenariot befintliga styrmedel juni 2016. steg och beslut har tagits för att stärka arbetet och För transportmålet måste utsläppen minska med öka takten för att nå klimatmålen. Trots detta drygt 10 miljoner ton. behövs ytterligare insatser från såväl regeringen Naturvårdsverket har kvantifierat effekten för som andra aktörer för att målen ska kunna nås. tre av de större klimatsatsningarna som reger- Som ett steg i det fortsatta arbetet kommer ingen aviserade i budgetpropositionen för 2018: regeringen i april 2018 att presentera en ett bonus – malus-system för nya lätta fordon, klimatstrategi med de åtgärder som regeringen Bränslebytet och utökningen av Klimatklivet. hittills har vidtagit för att nå klimatmålen och När de beräknade effekterna av dessa tre riktningen för det fortsatta arbetet. satsningar adderas till de scenarier som utgår från

PROP. 2017/ 18: 100

3.7 Välfärden ska stärkas anställa ytterligare 60 000 personer i välfärdssektorn. Det gemensamma samhällsbygget ska fortsätta Den generella välfärden ska fortsätta att och den generella välfärden ska utvecklas. Alla ska utvecklas och regeringen har därför i budgetbidra efter förmåga och alla ska få ta del av det propositionen för 2018 aviserat 5 miljarder växande välståndet efter behov. En väl utformad kronor fr.o.m. 2019 och ytterligare 5 miljarder gemensamt finansierad generell välfärd främjar en kronor fr.o.m. 2020 för att permanent höja det god ekonomisk utveckling, samtidigt som den generella statsbidraget till kommuner och jämnar ut människors livsvillkor och bidrar till landsting. Regeringen bedömer att det kommer ökad trygghet, jämlikhet och jämställdhet. Det är krävas ytterligare statliga tillskott under den en garanti för tillgång till en grundläggande kommande mandatperioden för att hantera den trygghet och välfärd i hela landet. demografiska utmaningen och de behov av En väl utbyggd välfärd är också av stor personalförsörjning i välfärden som följer därav. betydelse för kvinnors livsvillkor. Kvinnor utgör Tillskotten till välfärden i kommunsektorn en stor del av välfärdens anställda och är oftast de minskar behovet av att höja kommunalskatterna som tar huvudansvaret för äldre och sjuka för att kunna möta den demografiska utanhöriga. En trygg och väl fungerande välfärd maningen, samtidigt som de ger kommuner och bidrar därför både till goda arbetsvillkor för en landsting förutsättningar att utveckla, effektstor grupp kvinnor och främjar kvinnors del- ivisera och förbättra den generella välfärdens tagande på arbetsmarknaden. verksamheter (se fördjupningsrutan Den demografiska utvecklingen kräver ökade resurser till välfärden). Sverige ska ha en trygg, värdig och Vård, skola och omsorg ska stärkas ytterligare jämlik äldreomsorg. En stärkt bemanning leder till bättre äldreomsorg genom att skapa utrymme Sverige växer, både ekonomiskt och med fler för personalen att tillbringa mer tid med de äldre, invånare. Att kvinnor och män lever längre och men också större möjlighet att gemensamt att fler barn föds är mycket positivt. Samtidigt gör utveckla verksamheten. Regeringen har under den demografiska utvecklingen med en växande mandatperioden avsatt medel för att stärka befolkning, särskilt fler barn och äldre, att bemanningen i äldreomsorgen. Den demobehoven av välfärdstjänster ökar. Välfärden ska gå grafiska utvecklingen innebär fortsatt stora behov att lita på oavsett var i Sverige man bor. inom äldreomsorgen. Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har I propositionen Vårändringsbudget för 2018 skapat överskott i de offentliga finanserna. Det satsar regeringen ytterligare 350 miljoner kronor utrymme som en växande ekonomi skapar gör det för att öka kvaliteten och tillgängligheten i möjligt att ge kommuner och landsting bättre äldreomsorgen genom investeringar i välfärdsförutsättningar att möta de större utmaningar teknik, som t.ex. digital teknik och mobila som de nu ställs inför. Regeringen har redan trygghetslarm samt stödjande applikationer till tidigare presenterat tillskott till välfärden i mobiler och surfplattor. kommuner och landsting. Tillskottet på 10 miljarder kronor årligen till kommunerna och landstingen är den enskilt största permanenta Vården ska gå att lita på i hela landet höjningen av de generella statsbidragen till kommunsektorn sedan detta infördes. Satsningen En god och jämlik folkhälsa är en angelägenhet är en viktig del i att bygga välfärden starkare och för hela samhället. Att alla ska ges samma öka jämlikheten. De under mandatperioden förutsättningar för en god hälsa utgör grunden genomförda förstärkningarna innebär samman- för det folkhälsopolitiska arbetet och är en del av taget att regeringen satsat över 35 miljarder regeringens mål att sluta de påverkbara hälsokronor på vård, skola och omsorg under 2018 och klyftorna inom en generation. Hälso- och mer än så för åren framöver. Välfärdssatsningarna sjukvården ska bidra till en god hälsa i hela under mandatperioden har bidragit till att befolkningen. Ojämlikheten ska inte förstärkas sysselsättningen i kommunsektorn har ökat av att tillgången till vård varierar mellan olika starkt de senaste åren. De hittills genomförda grupper. Den med störst behov av vård ska ges satsningarna 2018 motsvarar kostnaderna för att företräde. En tillgänglig, jämlik och jämställd vård

PROP. 2017/ 18: 100

som minskar omotiverade skillnader i hälsa är utmaningar och stärka vården utifrån ett patientuttryck för ett väl fungerande samhälle. Omfatt- perspektiv. Primärvården ska vara kärnan i den ande satsningar har gjorts för att minska köerna svenska hälso- och sjukvården. Arbetet med att och förbättra samordningen mellan olika delar av stärka den patientnära vården vid t.ex. vårdvården. Flera av regeringens satsningar riktas mot centraler och öppna mottagningar har inletts och att stärka och öka tillgängligheten i primärvården kommer att fortsätta under flera år. Delar av och därigenom frigöra kapacitet vid bl.a. akut- vårdens resurser bör förflyttas från sjukhusvård mottagningar och inom psykiatrin. till primärvård. Som ett viktigt steg har regeringen Regeringen har under mandatperioden genom- genomfört en vässad och professionsneutral fört de största satsningarna på sjukvården i vårdgaranti i kombination med stora satsningar modern tid. Det handlar om stora satsningar för på vårdens personal. Samverkan mellan kommunökad tillgänglighet och kortare köer genom att ge er och landsting i vårdens övergångar ska säkras. personalen bättre förutsättningar och fler Det finns stora sociala skillnader i barns hälsa. kollegor. Riktade satsningar har gjorts för ökad Barn till föräldrar med låg inkomst och låg psykisk hälsa, med en särskild satsning på barn utbildning löper större risk att drabbas av både och unga, kortare köer och en mer jämlik fysisk och psykisk ohälsa. För att alla barn ska få cancervård, förbättrad tandhälsa, skärpt vård- samma tillgång till hälso- och sjukvården krävs garanti i primärvården och patientkontrakt för fortsatta insatser för tidigt stöd till barn via barnökad kontinuitet. Därtill bidrar regeringens hälsovården. satsningar på kvinnors hälsa i primärvården, En växande och åldrande befolkning kräver en förlossningsvården och avgiftsfri screening för effektiv styrning av sjukvårdens resurser. För att vissa cancerformer till en jämställd hälsa. den bästa och mest avancerade vården ska kunna Tillgången till välutbildad personal är viktig för att erbjudas koncentreras den högspecialiserade alla ska kunna erbjudas behovsanpassad, till- vården till färre orter. Införandet av den gänglig och effektiv vård av god kvalitet. nationella läkemedelslistan kommer vidare att Regeringen investerar därför i en förstärkning av öka patientsäkerheten och ge en mer effektiv vårdens kompetensförsörjning genom ökade sjukvård. För första gången kommer det att resurser till nya utbildningsplatser för sjuk- finnas strukturerad information om läkemedel på sköterske-, specialistsjuksköterske-, läkar- och nationell nivå, vilket ger behörig hälso- och barnmorskeutbildningarna. sjukvårdspersonal möjlighet att se vilka läkemedel Med dagens ansträngda personalsituation som förskrivits till en patient, oavsett vem som behöver mer göras för att öka vårdens har förskrivit dem. tillgänglighet. I propositionen Vårändringsbudget för 2018 föreslår regeringen utökade medel till landstingen för att förstärka de om- Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del råden som har störst behov av att garantera en säker och trygg vård som ges i rimlig tid. Medel Allmänna socialförsäkringar är en viktig del i den tillförs för att förbättra tillgängligheten till hälso- svenska modellen. Sjukförsäkringen ska skydda och sjukvården och korta köerna. I satsningen människor med såväl låga som höga inkomster ingår 200 miljoner kronor i ökade medel till mot inkomstbortfall när arbetsförmågan är landstingen för att bl.a. behålla och anställa vård- nedsatt på grund av sjukdom. Taket i sjukförpersonal med bristkompetenser som har intresse säkringen kommer därför att höjas från 7,5 till att arbeta kvar i vården efter 65 års ålder. I 8 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2018. satsningen ingår ytterligare 400 miljoner kronor Personer som har sin försörjning från sjuksom kan användas av landstingen för bl.a. ersättning får varken något jobbskatteavdrag eller förstärkning under sommaren, mobila team i det förhöjda grundavdraget för äldre. För att primärvården för en snabbare vård nära med- förbättra situationen för dessa personer har en borgarna samt genom att vårdens personal skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning används så att alla kompetenser tas till vara, t.ex. i införts fr.o.m. 2018. Regeringen har också föreform av multidisciplinära vårdteam. slagit att garantinivån i sjuk- och aktivitets- Viktiga reformer har också initierats och ersättningen ska höjas fr.o.m. den 1 juli 2018. genomförts för att möta framtidens strukturella En välfungerande sjukförsäkring är en grundläggande trygghet när man blir sjuk och

PROP. 2017/ 18: 100

innebär att individen vid behov ges stöd för att Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare återfå hälsan och kunna arbeta. Regeringen har ska avskaffas därför presenterat ett åtgärdsprogram som syftar till att stärka stödet till individen och samverkan Pensionärer har rätt till ekonomisk trygghet. De mellan myndigheterna. Den som blir sjuk ska har genom ett långt yrkesliv bidragit till att bygga kunna lita på att sjukförsäkringen bidrar till att dagens välfärd. Pension är uppskjuten lön, men täcka det inkomstbortfall som uppstår genom beskattas i dag i flera fall högre än löneinkomst. frånvaron från arbetet. Skillnaden i beskattning beror på de jobbskatte- Det är viktigt att fortsätta utveckla våra avdrag som infördes 2007 – 2014. offentliga trygghetssystem för att ge ett gott stöd Under mandatperioden har regeringens politik åter till hälsa och arbete. En välfungerande sjuk- minskat skillnaden i beskattningen mellan försäkring kan både bidra till en hög syssel- pension och löneinkomst. Det senaste steget sättning och en hög produktivitet. Regeringen trädde i kraft den 1 januari 2018. Regeringen anser har bl.a. avskaffat den bortre tidsgränsen i dock att skillnaden i beskattning mellan lönesjukförsäkringen. Regeringen har identifierat inkomst och pension ska tas bort helt. I budgetflera delar där arbetet behöver utvecklas för en propositionen för 2018 aviserades därför yttersjukförsäkring som ger såväl trygghet som stöd. ligare två steg till 2020. Ett förslag kommer att En översyn har startat inom Regeringskansliet remitteras där skatten i ett första steg 2019 sänks som genomför en fördjupad analys av regelverket med ungefär hälften av den kvarvarande skatteför sjukersättningen för att säkerställa att gräns- klyftan. dragningen mellan vilka långtidssjukskrivna som Bostadstillägget har en stor betydelse för att fortsätter med sjukpenning och vilka som i stället minska den ekonomiska utsattheten bland såväl beviljas sjukersättning är ändamålsenlig. I det pensionärer som personer med sjuk- och fortsatta arbetet har regeringen identifierat två aktivitetsersättning. Efter förslag i budgetutvecklingsområden där det behövs ytterligare propositionen för 2018 höjdes bostadstillägget. insatser, det handlar om att stödet till individen behöver öka och att samverkan mellan myndigheter behöver stärkas. Regeringen kommer att Fusk med skatter och ersättningar ska bekämpas tillsätta en utredning i syfte att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker sjukförsäkring. Att stöd bara går till dem som har rätt till det är Uppdraget innebär bl.a. att begreppet normalt en förutsättning för att bevara tilliten till våra förekommande arbete ska analyseras. gemensamma trygghetssystem. Regeringen har Regeringen har även satsat på att förbättra de under mandatperioden genomfört ett flertal ekonomiska villkoren för familjer med barn. åtgärder och genom sina myndigheter förstärkt Bland annat har barnbidragets grundbelopp arbetet med att se till att stöd ska nå de grupper fr.o.m. den 1 mars 2018 höjts med 200 kronor i som stöden är avsedda för och inte utbetalas till månaden, efter att ha varit oförändrat sedan 2006. oseriösa aktörer eller kriminella. Ytterligare Under mandatperioden har regeringen arbetat reformer är dock nödvändiga. för att stärka a-kassan och förbättra skyddet för Folkbokföringen utgör en viktig del i arbetet den som blir arbetslös. Regeringen har bl.a. höjt för att motverka välfärdsbrottslighet. Korrekta taket i den inkomstrelaterade ersättningen i personuppgifter bidrar till korrekta beslut. arbetslöshetsförsäkringen, höjt grundbeloppet Regeringen har därför i propositionen Ökat och förbättrat möjligheten till ersättning för skydd för hotade och förföljda personer samt deltidsarbetslösa. En väl fungerande arbetslös- några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokhetsförsäkring är viktig för trygghet och omställ- föringen (prop. 2017/18:145) bl.a. föreslagit att ning på arbetsmarknaden. Inkomstbortfalls- folkbokföringsbrott återinförs. Regeringen vill principen är en central del av den svenska även försvåra för kriminella att använda företag i modellen. sin verksamhet och har därför gett Bolagsverket i uppdrag att förbättra kontrollerna vid sin registrering av företagsuppgifter. Vidare har regeringen påbörjat ett arbete med att förbättra spårbarheten i löneutbetalningar för subven-

PROP. 2017/ 18: 100

tionerade anställningar. De fackliga organisa- undertecknats av 98 länder. Det är viktigt att även tionerna har ofta konkret kunskap om låg- och medelinkomstländer ska kunna motarbetsgivare som använder sig av subventionerade verka försök att undvika skatt. Regeringen har anställningar. Regeringen har gett Arbets- därför gett Skatteverket och Sida i uppdrag att förmedlingen i uppdrag att kartlägga de samråd anordna en internationell konferens om kapacisom hålls mellan myndigheten och arbetstagar- tetsutveckling på skatteområdet. organisationerna. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att täppa till luckor som gör det möjligt att utnyttja våra välfärdssystem, t.ex. Konsumenternas rättigheter ska stärkas genom att se över möjligheterna att samordna utbetalningarna i välfärdssystemen, begränsa Ett starkt konsumentskydd, med trygga och antalet utfärdare av identitetshandlingar och rimliga villkor för konsumenter, är viktigt för att förbättra kontrollen av deras äkthet och giltighet. åstadkomma väl fungerande marknader. Färre Ett väl fungerande skattesystem, där var och en personer ska riskera att fastna i en skuldspiral. gör rätt för sig, är en förutsättning för den Regeringen föreslår därför bl.a. att det införs ett svenska modellen och vår skattefinansierade räntetak och ett kostnadstak som kan skapa välfärd. Skatteflykt och skatteundandragande är förutsättningar för rimligare villkor på stora samhällsproblem. Det undandrar samhället marknaden för snabblån (prop. 2017/18:72). stora resurser och övervältrar skattebördan på Regeringen har även föreslagit att det inte längre andra grupper. Det undergräver också samman- ska vara möjligt att ingå avtal muntligen vid hållningen och förtroendet för vårt samhälle och telefonförsäljning, samt lämnat förslag för att våra myndigheter. Därför ska uppgifter om bl.a. stärka skyddet för resenärer och främja en välutbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag fungerande resemarknad. på individnivå framöver normalt lämnas till Skatteverket månadsvis i arbetsgivardeklarationer. Regeringen arbetar vidare med ett förslag från Skatteverket som innebär att utländska företag med viss verksamhet i Sverige ska göra skatteavdrag och kontrolleras på samma sätt som svenska företag. Regeringen har även överlämnat propositionerna Personalliggare i fler verksamheter (prop. 2017/18:85) och Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ (prop. 2017/18:144) till riksdagen. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. I den nya lagstiftningen om offentlig upphandling ställs tydliga krav på att leverantörer ska betala skatt och sociala avgifter och att upphandlande myndighet ska utesluta sådana leverantörer som inte uppfyller dessa krav. För att motverka aggressiv skatteplanering är det viktigt med internationellt samarbete. I december 2017 beslutade Europeiska unionens råd om att införa en förteckning över ickesamarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet som medlemsstaterna ska tillämpa administrativa motåtgärder mot. Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att särskilt granska transaktioner med dessa jurisdiktioner. Avtalet om att tillämpa den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton har numera

PROP. 2017/ 18: 100

Den demografiska utvecklingen kräver ökade enbart för att upprätthålla nuvarande kvalitet 1 resurser till välfärden fram till 2030.

Sveriges befolkning växer just nu mycket snabbt Diagram 3.17 Kommunal konsumtion per ändamål och beräknas nå 11 miljoner invånare 2026. Volymindex 2017=100 Utvecklingen med en ökad medellivslängd och 130 högre födelsetal är i grunden positiv. Barnomsorg 125 Statistiska centralbyrån bedömer att antalet Sjukvård Äldreomsorg barn och unga under 20 år kommer att öka med 120 Utbildning 17 procent och att de som är 75 år eller äldre 115 Övrigt kommer att öka med 46 procent till 2030. Samtidigt ökar antalet personer i åldern 20 – 64 år 110 enbart med 8 procent. Det leder till att antalet 105 unga och äldre som andel av befolkningen kommer att öka markant fram till 2030 100 (se diagram 3.16). 95 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Diagram 3.16 Andel unga och äldre Anm.: Konsumtionsutgifter inom ändamålet Övrigt avser framför allt kollektivt konsumerade tjänster som kommuner och landsting producerar. Andel av befolkningen som är 0 – 19 år eller över 74 år, procent Källa: Egna beräkningar. 36 Ett växande antal barn och unga medför att 35 behoven av barnomsorg och skola ökar med 34 13 respektive 19 procent mellan 2017 och 2030. Den kraftiga ökningen av personer som är 75 år 33 eller äldre medför att behoven av sjukvård och äldreomsorg beräknas öka med 19 respektive 27 procent t.o.m. 2030. Med samma 32 personaltäthet som 2017 medför det att antalet 31 kommunalt finansierade sysselsatta behöver öka med 22 000 personer inom barnomsorgen, 57 000 30 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 personer inom skolan, 65 000 personer inom sjukvården, 93 000 personer inom äldreomsorgen Källa: Statistiska centralbyrån. och 23 000 personer i övriga verksamheter till Detta innebär att behovet av välfärdstjänster 2030. kommer att öka kraftigt framöver. Behoven av Regeringen vill att Sverige ska vara ett ledande kommunal service ökar mycket snabbare än vad välfärdsland. Välfärd och utveckling förutsätter befolkningen växer, till följd av den förändrade varandra. Att behoven av välfärdstjänsterna ökar befolkningssammansättningen. De skattefinanssnabbare än antalet personer i förvärvsaktiv ålder ierade tjänsterna inom vård, skola och omsorg innebär en utmaning för kommuner och utnyttjas nämligen inte i samma utsträckning i landsting att finansiera och bemanna den kraftiga alla åldrar. Den årliga kommunala konsumtionsutbyggnaden av skola, vård och omsorg som utgiften för barn och unga under 20 år är i krävs. Sammantaget kommer det att krävas genomsnitt ungefär dubbelt så hög som för betydande statliga tillskott till kommunsektorn personer i förvärvsaktiv ålder, och ännu högre för för att hantera den demografiska utmaningen personer som är 75 år och äldre. under 2020-talet. Även arbetet med effektiv- Diagram 3.17 visar hur mycket de olika iseringar av verksamheten är angeläget. välfärdstjänsternas omfattning behöver öka

1 Med oförändrad kvalitet menas att välfärdstjänsterna produceras på

samma sätt, med samma mängd personal och insatsvaror, i framtiden som i dag.

PROP. 2017/ 18: 100

3.8 Sverige ska vara säkert trakasserier och sexualbrott har ökat under de senaste åren. För att höja förmågan att ingripa Sverige ska vara tryggt och säkert. Hög syssel- mot organiserad brottslighet och terrorism samt sättning, bra skolor och en generell välfärd lägger stärka kompetensen avseende sexualbrott föreslår grunden för ett tryggt samhälle. Det krävs också regeringen i propositionen Vårändringsbudget kraftsamling för att stävja brottslighet och upp- för 2018 en ökning av Polismyndighetens anslag rätthålla säkerheten. Brottsligheten ska före- med 200 miljoner kronor. byggas och fler brott klaras upp. Det gäller såväl För att säkerställa effektiv samverkan mellan vardagsbrotten som sexualbrott, hedersrelaterat aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och våld och förtryck och mord. Regeringen fort- försvar ser regeringen behov av ett utvecklat och sätter också kampen mot brottslighet som utgör säkert mobilt ip-baserat kommunikationssystem. ett hot mot det demokratiska samhället, som Frågan bereds i Regeringskansliet. organiserad brottslighet, terrorism och hatbrott. Regeringen bedriver ett intensivt arbete mot terrorism och hela samhället behöver gemensamt Sverige ska hålla ihop bidra till att motverka dess driv- och dragningskrafter – inte minst för att förhindra att Alla ska ha goda möjligheter att utvecklas, oavsett människor dras in i våldsbejakande extremistiska var man bor. Regeringen vill därför motverka miljöer. Sverige arbetar också aktivt för att öka segregationen och öka jämlikheten genom såväl uppmärksamheten kring klimatrelaterade säker- generella som riktade insatser. Det kan exempelhetsrisker internationellt. För att skapa ett vis handla om tidiga insatser för barn och unga, tryggare Sverige gör regeringen stora satsningar satsningar på utbildning, ökad trygghet, ökad på Polismyndigheten, Tullverket och total- sysselsättning och insatser för att stärka demoförsvaret samt vidtar åtgärder för att förhindra kratin och det civila samhället. Det förebyggande organiserad brottslighet och terrorism. arbetet ska stärkas och tryggheten öka i områden med socioekonomiska utmaningar. Barnens skolresultat ska inte vara beroende av föräldrarnas Säkerheten och tryggheten ska öka i hela landet inkomst eller utbildningsbakgrund. Inrättandet av Delegationen mot segregation Polisen ska finnas närmare medborgarna i hela är ett led i regeringens långsiktiga reformprogram landet och bli bättre på att förebygga och bekäm- för minskad segregation. Myndigheten ska främja pa brott. Utredningsverksamheten behöver fort- samverkan mellan olika aktörer i uppgift att bidra satt stärkas och utvecklas, liksom bekämpningen till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, följa utav den organiserade brottsligheten och det död- vecklingen inom forskningen, göra analyser och liga våldet. Regeringens målsättning är att öka uppföljningar samt fördela statsbidrag. Regerantalet polisanställda med 10 000 personer till ingen genomför även en långsiktig satsning på 2024. Regeringen har därför föreslagit och kommuner och områden med socioekonomiska aviserat historiskt stora tillskott till Polis- utmaningar i syfte att stärka lokal ekonomisk och myndigheten. Regeringen har också lämnat i social utveckling. uppdrag till Polismyndigheten att vidta åtgärder för att fler poliser ska stanna kvar i yrket och för att fler poliser ska utbildas. Regeringen har i Insatser mot gränsöverskridande brottslighet ska december 2017 beslutat att en ny polisutbildning förstärkas ska etableras i Malmö. Polismyndigheten undersöker också förutsättningarna för att etablera Tullkontrollerna vid gränserna ska öka så att den ytterligare en polisutbildning i västra Sverige. illegala handeln med narkotika och vapen stoppas Efter att under lång tid ha minskat har det redan vid gränsen. Genom myndighetssamverkan dödliga våldet ökat under de senaste åren. Det är kan flera myndigheter samarbeta för att förhindra särskilt påtagligt i samband med konflikter i brottslighet. Regeringens uppdrag till Tullverket, kriminella kretsar. Detta är en utveckling som Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmåste stoppas. Nationella trygghetsunder- myndigheten att gemensamt förhindra den sökningen från Brottsförebyggande rådet visar att illegala hanteringen av punktskattepliktiga varor andelen av befolkningen som utsatts för har bl.a. inneburit att de s.k. spritbussarna slagits

PROP. 2017/ 18: 100

ut och att en viktig inkomstkälla för den internationellt, inte minst ur ett konfliktföreorganiserade brottsligheten försvunnit. På mot- byggande perspektiv. svarande sätt har Polismyndigheten, Tullverket Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd och Kustbevakningen fått i uppdrag att bekämpa kommer under 2018 att utgöra en viktig internationella organiserade stöld- och inbrotts- möjlighet till svenskt inflytande. Sverige verkar ligor som verkar i landet. Enligt regeringen kan för att FN ska arbeta mer med fredsfrämjande det även finnas skäl att se över Tullverkets och konfliktförebyggande åtgärder samt för att befogenheter när det gäller utförsel av stöldgods. utveckla EU:s civila och militära krishanterings- I propositionen Vårändringsbudget för 2018 förmåga. Regeringen bidrar till samarbetet Pesco, föreslår regeringen en ökning av Tullverkets EU:s permanenta strukturerade samarbete på anslag med 72 miljoner kronor, bl.a. för att för- försvarsområdet. Tillsammans med Finland och stärka den tekniska kapaciteten och därigenom Tyskland leder regeringen utvecklingen av EU:s förbättra myndighetens förutsättningar att civila förmåga att förebygga och hantera kongenomföra framgångsrika insatser mot organi- flikter. I alla samarbeten främjar regeringen dialog serad brottslighet. som verktyg samt verkar för att öka kvinnors aktiva inflytande i fredsprocesser. Satsningen på dialog och fredsprocesser fortsätter. Totalförsvarets förmåga ska utvecklas Regeringen har successivt ökat biståndet, som uppgick till 0,96 procent av BNI 2014, till Regeringspartierna har tillsammans med Mode- 1 procent av BNI 2018. Biståndets fokus på raterna och Centerpartiet kommit överens om konfliktförebyggande samt freds- och statsförstärkningar av totalförsvaret med 2,7 miljarder byggande ligger fast. Det gör även satsningarna på kronor årligen fr.o.m. 2018. Inom det civila jämställdhet och klimat. försvaret tillförs resurser för att bl.a. kommuner och berörda myndigheter ska kunna fullfölja och intensifiera totalförsvarsplaneringen. Åtgärder Sexuella trakasserier ska motverkas vidtas för att krigsförbanden ska kunna öka sin krigsduglighet. Som en del i arbetet med att bygga De många initiativen inom #metoo har riktat upp ett modernt totalförsvar kommer regeringen uppmärksamhet mot förekomsten av sexuella även att inrätta en ny myndighet med ansvar för trakasserier, våld och kränkande behandling inom det psykologiska försvaret. flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen har därför bl.a. gett Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket i uppdrag Internationellt samarbete ska ge ökad säkerhet att genomföra särskilda insatser för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier i arbetslivet. Den svenska säkerhetspolitiken syftar ytterst till Regeringen anser att ytterligare insatser är att garantera landets oberoende och själv- nödvändiga för att stärka det förebyggande och ständighet. Vår alliansfrihet bidrar till stabilitet kompetenshöjande arbetet. Regeringen föreslår och säkerhet. Den förutsätter en aktiv, bred och därför i propositionen Vårändringsbudget för ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i 2018 att 125 miljoner kronor tillförs för en rad kombination med fördjupade försvarssamarbeten insatser. Bland annat föreslås ytterligare medel för och en trovärdig nationell försvarsförmåga. de informations- och utbildningsinsatser som Mot bakgrund av det växande antalet kon- Brottsoffermyndigheten har getts i uppdrag att flikter i världen och den försämrade säkerhets- genomföra, med anledning av den nya sexualpolitiska situationen i vårt närområde fortsätter brottslagstiftningen. Regeringen föreslår även att regeringen att förstärka Sveriges bi- och medel tillförs för utbildnings- och informationsmultilaterala försvars- och säkerhetspolitiska insatser inom rättsväsendet, skolan och socialsamarbeten. Regeringen driver en feministisk tjänsten. Arbetet med att förebygga sexuella utrikespolitik för fred, säkerhet och hållbar trakasserier i arbetslivet föreslås vidare stärkas utveckling, med ett tydligt jämställdhetsfokus. genom utbildnings- och informationsinsatser Sverige arbetar också aktivt för att öka uppmärk- med stöd till arbetsgivare och stärkt stöd till samheten kring klimatrelaterade säkerhetsrisker regionala skyddsombud.

PROP. 2017/ 18: 100

3.9 Fördelningseffekter av inkomstskatten som har bedömts vara nödregeringens politik vändiga för att finansiera dessa satsningar har

riktats mot dem med höga inkomster. I ett internationellt perspektiv har Sverige en De direkta effekterna för hushållens ekonomi mycket jämn inkomstfördelning. De senaste två av den aktiva omfördelningen i regeringens decennierna har dock inkomstskillnaderna ökat politik, genom skatter, transfereringar och gempå ett oroande sätt. De samlade kapital- ensamt finansierade välfärdstjänster, redovisas i inkomsterna är skevt fördelade och en stor del går diagram 3.18 . I beräkningen används ett utökat till hushåll i den yttersta toppen av inkomst- inkomstbegrepp, som utöver disponibel inkomst fördelningen. Hushållens totala kapitalinkomst även tar hänsyn till välfärdstjänster. Den uppgick 2016 till 376 miljarder kronor, eller ca utjämning av livsvillkoren och möjligheterna till 50 000 kronor i genomsnitt per vuxen i befolk- utveckling som välfärdstjänsterna bidrar till, inte ningen. Samma år tillföll 53 procent av de totala minst genom utbildning, har visserligen en vidare kapitalinkomsterna den hundradel av befolk- betydelse än den som fångas av de direkta effektningen som hade högst ekonomisk standard. För erna men de fullständiga effekterna är svåra att att möta den ekonomiska ojämlikheten behöver mäta. omfördelningen stärkas. Hur resurser fördelas och investeras påverkar hela samhällets Diagram 3.18 Genomsnittlig förändring av utökad inkomst i

olika inkomstgrupper till följd av reformer 2015 – 2018

utveckling. Åtgärder behövs också för en fortsatt Förändring uttryckt som andel av ekonomisk standard, procent utveckling mot ekonomisk jämställdhet. 11 Regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder 10 Förändring av utökad inkomst för att motverka ekonomisk ojämlikhet. Sverige 9 Bidrag från välfärdstjänster 8 ska ta ett globalt ledarskap i arbetet för att minska Bidrag från disponibel inkomst 7 klyftorna. 6 Regeringen har en bred strategi för ett jämlikt 5 4 och hållbart samhälle. Jämlikhet, utveckling och 3 sammanhållning ska uppnås i hela landet. 2 Grundbulten för den ekonomiska politiken är att 1 0 pressa ner arbetslösheten och öka syssel- -1 sättningen. När fler arbetar minskar inkomst- -2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 klyftorna, samtidigt som resurser skapas för en Låg inkomst Hög inkomst generell välfärd som ytterligare bidrar till jäm- Inkomstgrupp (ekonomisk standard) Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. likhet och jämställdhet. Insatser för en jämlik kunskapsskola och möjligheter att bygga på med De reformer som regeringen genomfört i skatteny kunskap senare i livet bidrar vidare både till en och transfereringssystemen under mandatuthållig ekonomisk utveckling och till jämlikhet. perioden har i genomsnitt haft en positiv effekt på Ytterligare utjämning uppnås genom skatter och den ekonomiska standarden i de sju lägsta transfereringar som utformas så att de även inkomstgrupperna. I de tre högsta inkomstfrämjar arbetskraftsdeltagande, sysselsättning grupperna har effekten varit negativ. Välfärdsoch produktivitetsutveckling. satsningarna bidrar till att öka det ekonomiska välståndet i alla inkomstgrupper och har en tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil med

Reformerna har bidragit till jämnare ekonomisk

störst effekter i de lägre inkomstgrupperna.

fördelning

Effekten av den samlade politiken varierar även inom inkomstgrupperna. Inom de åtta lägsta Till följd av den samlade politiken under inkomstgrupperna påverkas dock de allra flesta mandatperioden bedömer regeringen att inpositivt av reformerna. komstspridningen kommer att minska fr.o.m. 2017. Betydande satsningar har genomförts inom vård, skola och omsorg samt på reformer riktade till hushåll med låga inkomster. De höjningar av

PROP. 2017/ 18: 100

Regeringens politik har stärkt den ekonomiska

jämställdheten

De senaste två decennierna har kvinnors individuella disponibla inkomst som andel av mäns legat stabilt på omkring 80 procent. Kvinnors arbetsinkomster har visserligen utvecklats starkare än mäns, men kapitalinkomsternas ökade betydelse för den disponibla inkomsten har, tillsammans med transfereringarnas minskade betydelse, motverkat den utjämning av den disponibla inkomsten som utvecklingen på arbetsmarknaden bidragit till. Kvinnor har dock gynnats i större utsträckning än män av de reformer som genomförts av skatteoch transfereringssystemen under mandatperioden. Regeringens satsningar på skola, vård och omsorg bedöms också komma kvinnor till del i högre grad än män. För kvinnor beräknas reformerna innebära att den individuella, utökade inkomsten ökar med ca 2,9 procent i genomsnitt, jämfört med en ökning med ca 1,4 procent för män (se diagram 3.19).

Diagram 3.19 Förändring av individuell utökad inkomst för

kvinnor respektive män (20 år och äldre) till följd av

reformer 2015 – 2018

Förändring uttryckt som andel av individuell disponibel inkomst, procent 3,5 Förändring av utökad inkomst 3,0 Bidrag från välfärdstjänster 2,5 Bidrag från individuell disponibel inkomst 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -0,5 Kvinnor Män Anm.: Individuell utökad inkomst är individuell disponibel inkomst plus subventioner för individuella välfärdstjänster som t.ex. barnomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård. De totala subventionerna räknas samman för varje vuxen i hushållet. Summan av barnens subventioner delas jämnt på de vuxna i hushållet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

4 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2017/ 18: 100

4 Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den – Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit ekonomiska utvecklingen i Sverige och i världen stark under flera år. Den goda konjunkturför den kommande treårsperioden. Tyngdutvecklingen och regeringens åtgärder medpunkten ligger på utvecklingen 2018 och 2019. I för att arbetslösheten väntas minska till prognosen har information som fanns tillgänglig 6,2 procent 2018. t.o.m. den 6 mars 2018 beaktats. I avsnittet – KPIF-inflationen, dvs. inflationen mätt med presenteras även mått på välstånd och en fördjupfast bostadsränta, uppgick till 2 procent ning om ekonomiska effekter av klimatföränd- 2017. Uppgången förklaras delvis av tillringar. fälliga faktorer, såsom stigande energipriser, Prognoserna är baserade på nu gällande regler och inflationen väntas dämpas något 2018. samt regeringens föreslagna ändringar i pro- Inflationen väntas därefter stiga mot målet positionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. på 2 procent på ett mer varaktigt sätt som en 2017/18:99). Tabeller med prognosens innehåll i följd av ett högre resursutnyttjande än detalj redovisas i bilaga 1. normalt i såväl Sverige som omvärlden.

– Prognoser för den framtida ekonomiska

Sammanfattning utvecklingen är alltid osäkra. Utvecklingen i

euroområdet, Sveriges viktigaste handels-

partner, kan bli starkare än väntat. Samtidigt

– Konjunkturen i omvärlden har fortsatt att kan risken för en handelskonflikt mellan

stärkas på bred front. Både företag och USA och resten av världen, en snabb

hushåll är optimistiska om framtiden, sär- korrigering av tillgångspriser, geopolitiska

skilt i euroområdet. konflikter och Storbritanniens utträde ur

EU leda till en sämre utveckling. Klimat- – Aktivitetsnivån i svensk ekonomi är fortsatt förändringar och effekter av extrema hög. Den positiva konjunkturutvecklingen i väderhändelser utgör också risker för den omvärlden medför att efterfrågan på svensk globala ekonomin. I Sverige finns en risk export ökar. Det skapar i sin tur förutkopplad till utvecklingen på bostadsmarksättningar för ökade investeringar. Den naden. Den svenska ekonomin står väl senaste tidens utveckling på bostadsrustad för olika osäkerheter eftersom marknaden väntas dock dämpa tillväxten i Sveriges statsfinanser är goda och statsbostadsinvesteringarna. Regeringens satsskuldskvoten är låg. ningar på välfärden bidrar till en fortsatt god

tillväxt 2018, då BNP-tillväxten väntas bli

2,8 procent.

– Resursutnyttjandet bedöms vara högre än

normalt 2018. Löneutvecklingen är dock

alltjämt dämpad.

PROP. 2017/ 18: 100

4.1 Utvecklingen i omvärlden 2018 efterfrågan har stärkts av det förbättrade arbetsoch 2019 marknadsläget. Fortsatt god efterfrågan förväntas driva fram Konjunkturuppgången i världsekonomin har såväl ny- som ersättningsinvesteringar. Konsumbreddats och blivit allt starkare. Alla de stora tionstillväxten väntas dämpas något då sysselekonomierna växer nu samtidigt i relativt god takt sättningstillväxten blir långsammare och inflatför första gången sedan finanskrisen. En ionen stiger. Sammantaget väntas BNP-tillväxten betydande optimism om den ekonomiska utveck- i euroområdet gradvis dämpas när ekonomin lingen bland företagen talar för att det goda närmar sig sin långsiktiga tillväxtpotential. konjunkturläget i omvärlden fortsätter (se Inflationen är fortfarande låg och den underdiagram 4.1). Även hushållen är optimistiska om liggande inflationen väntas endast öka gradvis då framtiden. De finansiella förhållandena är fort- löneökningarna av allt att döma blir måttliga. farande gynnsamma för tillväxten, delvis som en Storbritanniens ekonomi växte långsammare direkt följd av en expansiv penning- och finans- än många andra stora ekonomier 2017. De politik i omvärlden. Sammansättningen av till- negativa ekonomiska effekterna av landets beslut växten i omvärlden är gynnsam för svensk export. att lämna EU tycks dock hittills ha blivit något Den tidigare konsumtionsledda tillväxten drivs mildare än väntat till följd av en stark nu allt mer av ökade kapitalinvesteringar, vilket återhämtning i världsekonomin och det svagare leder till en ökad efterfrågan på investeringsvaror. brittiska pundet sedan folkomröstningen 2016. Tillväxten i världshandeln har ökat, liksom Avmattningen i ekonomin har främst drivits av en industriproduktionen. svagare konsumtion, då det svagare pundet ökat Den sammanvägda BNP ‐ tillväxten i de länder inflationen och därmed urholkat hushållens som är viktiga för Sveriges utrikeshandel bedöms köpkraft. Investeringsviljan tyngs av osäkerhet bli 2,7 procent 2018 för att därefter mattas av om utgången av förhandlingarna om EUnågot. På längre sikt hålls BNP-tillväxten tillbaka utträdet. Draghjälpen för exporten från tidigare av en svag produktivitetsutveckling och en försvagningar av pundet väntas klinga av. ogynnsam demografisk utveckling. Sammantaget gör detta att tillväxttakten fortsätter att mattas av 2018.

Diagram 4.1 Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin

USA:s pågående konjunkturuppgång är inne på sitt nionde år. Den skattereform som förhand- Standardiserade värden 3 lades fram i december 2017 väntas i det korta 2 perspektivet ge en viss ekonomisk stimulans genom högre investeringar och konsumtion. Det 1 motverkas längre fram av stigande inflations- 0 förväntningar som väntas driva fram en snabbare -1 normalisering av penningpolitiken.

-2

God tillväxt även i framväxande ekonomier

-3 Framväxande ekonomier -4 Avancerade ekonomier I Kina accelererade BNP-tillväxten 2017, driven -5 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 av stark export och fastighetsinvesteringar, och blev därmed något högre än de kinesiska Källa: Markit. myndigheternas tillväxtmål. Framöver väntas en mindre expansiv finanspolitik samtidigt som

Synkroniserad stark tillväxt i avancerade

myndigheterna stramar åt kreditmarknaden för

ekonomier

att dämpa den höga skuldsättningen. Det gör att Kinas tillväxt fortsätter att dämpas 2018 och 2019 I euroområdet var BNP-tillväxten 2017 den samtidigt som den blir mer konsumtionsbaserad. högsta på tio år. Tillväxten har understötts av Indiens ekonomi, som tillfälligt bromsades upp ökade investeringar, en global uppgång i produk- 2017 efter en mervärdesskattereform och ett tion och handel samt en fortsatt expansiv sedelutbyte, väntas fortsätta växa i snabb takt de penningpolitik. Återhämtningen omfattar både kommande åren. Stigande råvarupriser under fler länder och sektorer än tidigare. Den inhemska

PROP. 2017/ 18: 100

fjolåret har gjort att stora råvaruproducerande 4.2 Utvecklingen i Sverige 2018 och ekonomier som Brasilien och Ryssland kommit 2019 ur sin recession.

Fortsatt hög BNP-tillväxt

Stärkt konjunktur i Norden BNP-tillväxten har varit hög i Sverige under de senaste fyra åren. Det är framför allt inhemsk De små och öppna nordiska ekonomierna har alla efterfrågan, investeringar och konsumtion, som gynnats av en starkare efterfrågan i omvärlden. drivit tillväxten (se diagram 4.2). Regeringens re- Grannländerna befinner sig dock i olika faser av former och en expansiv penningpolitik har i konjunkturcykeln. Finlands ekonomi har börjat betydande grad bidragit till denna utveckling. återhämta sig efter en lång period av fallande Under 2018 bedöms svensk ekonomi fortsätta att tillväxt och väntas först i år komma tillbaka till utvecklas starkt. Hushållen och företagen är den BNP-nivå som rådde före finanskrisen. Den optimistiska om konjunkturutsikterna och inom finska BNP-tillväxten var 2017 den högsta sedan industrin bedöms kapacitetsutnyttjandet vara finanskrisen bröt ut och var högre än den i högt. Åren efter 2018 väntas BNP växa i en euroområdet. Den finska exporten har gynnats av genomsnittlig takt. återhämtningen i Ryssland, som är en viktig handelspartner för Finland. Investeringarna har

Diagram 4.2 BNP och bidrag till BNP-tillväxten

stigit till följd av ökad optimism bland företagen Procentuell förändring respektive förändring i procent av BNP föregående år, prognos 2018 och 2019 och ett uppdämt investeringsbehov. Lägre 7 arbetslöshet har bidragit till att konsumtionen Hushållens konsumtion Bostadsinvesteringar vuxit snabbare, trots uteblivna löneökningar. 6 Övriga investeringar BNP-tillväxten väntas bli god även i år och 2019, Offentlig konsumtion 5 Lager men inte lika stark som i fjol. Nettoexport 4 BNP Högre oljepriser har bidragit till att norsk ekonomi återhämtat sig efter några år med svag 3 tillväxt. Norsk export gynnas också av en svagare 2 norsk krona. Vidare stärks konsumtionen av att 1 det råder en optimism bland hushållen, trots att bostadspriserna fallit. Norges BNP-tillväxt 0 väntas fortsätta stiga något 2018 och ligga kvar på -1 ungefär samma nivå 2019. Norge skiljer sig från 15 16 17 18 19 Anm.: Procentuell förändring i procent av BNP föregående år för Sverige och många andra europeiska länder försörjningsbalansens delar. genom att andelen som står utanför arbetsmark- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. naden ökar. Sysselsättningsgraden har sjunkit Stabil tillväxt av hushållskonsumtionen kontinuerligt sedan finanskrisen med totalt nära Tillväxten av hushållens konsumtion var god sex procentenheter och allra störst har nedgången 2017. Det var framför allt en stark utveckling för varit bland män i åldern 25 – 54 år. sällanköpsvaror och tjänstekonsumtion som Den danska ekonomin har vuxit stadigt sedan bidrog till tillväxten. Stigande inkomster, fortsatt 2013. Ökad framtidstro bland hushåll och företag låga räntor och en fallande arbetslöshet talar för indikerar en fortsatt tillväxt. Men företagen en fortsatt god konsumtionstillväxt de kombörjar få det allt svårare att hitta kvalificerad mande åren. En bidragande faktor till den arbetskraft, särskilt inom byggsektorn. BNP förväntade utvecklingen är att regeringen har bedöms fortsätta växa i god takt 2018 och 2019. genomfört åtgärder som stärkt hushållens ekonomi, bl.a. höjt barnbidrag och lägre skatt för dem över 65 år.

God kommunal konsumtionstillväxt Tillväxten av den offentliga konsumtionen 2016 var den högsta sedan 1998. Det berodde bl.a. på migrationsrelaterade utgifter. Under 2017 fortsatte den offentliga konsumtionen att öka, men

PROP. 2017/ 18: 100

då i betydligt lägre takt än föregående år. Det Bostadsinvesteringarnas andel av de totala inveberodde främst på att utgifterna kopplade till steringarna är normalt sett förhållandevis liten, migrationen då minskade snabbt, framför allt men de senaste tre åren har bostadsinvesteinom staten. ringarna bidragit med i genomsnitt 0,7 procent- Det kommunala skatteunderlaget förväntas enheter till den totala BNP-tillväxten (se diagram inte öka skatteinkomsterna i samma utsträckning 4.2). som behovet av kommunal konsumtion växer. Under andra halvåret 2017 steg antalet bo- För att motverka kommunala skattehöjningar städer till försäljning snabbt, både nyproduktion och nedskärningar inom välfärden bedömer och redan existerande bostäder. Det bidrog till en regeringen att det behövs statliga tillskott till generell nedgång i bostadspriserna. Nedgången kommunsektorn de kommande åren. Detta för förefaller ha dämpats något under inledningen av att ge bättre förutsättningar att möta de 2018. utmaningar den ställs inför framöver, som Antalet beviljade bygglov var som högst i exempelvis den demografiska utvecklingen med början av 2017 och har sedan dess minskat. Även fler barn och äldre i befolkningen. Därför konfidensindikatorn för byggbranschen enligt aviserade regeringen i budgetpropositionen för Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer har 2018 ytterligare generella statsbidrag till kom- minskat påtagligt de senaste månaderna. Sammunsektorn 2019 och 2020. mantaget bedöms bostadsinvesteringarna minska År 2018 bedöms offentlig konsumtion växa i de närmaste åren från höga nivåer. jämförelsevis god takt till följd av dels riktade Det faktum att antalet bostäder har ökat långtillskott till kommunsektorn och dels tillskotten sammare än befolkningen det senaste decenniet till bl.a. polisen och försvaret. samt att en majoritet av Sveriges kommuner Den statliga konsumtionen väntas, givet att rapporterar bostadsbrist talar dock för att inte nya reformer beslutas, vara mer eller mindre bostadsbyggandet och investeringarna även fortoförändrad 2019, medan den kommunala fort- sättningsvis kommer ligga på historiskt höga sätter att utvecklas i linje med genomsnittet sedan nivåer. De senaste årens goda inkomstutveckling, 2000. Det leder till att tillväxten av offentlig den starka arbetsmarknaden och förväntningar konsumtion dämpas 2019 och därmed även dess om fortsatt låga räntor är faktorer som också ger bidrag till BNP. stöd åt slutsatsen om fortsatt stark efterfrågan på bostäder. Fortsatt stark investeringstillväxt… De senaste årens höga BNP-tillväxt har framför Omvärlden stärker exporttillväxten allt drivits av en hög investeringstillväxt, främst av Sverige är en liten öppen ekonomi och exporten bostadsinvesteringar, men även i övriga delar av utgör ca 45 procent av BNP. Den globala konnäringslivet. Investeringarna började stiga junkturförstärkningen, i synnerhet den i eurosnabbare 2014 och har sedan dess visat en för- området, är gynnsam för både varu- och tjänstehållandevis stark utveckling. Av Riksbankens exporten. Exporten bedöms därför växa i företagsundersökningar framgår att det varit snabbare takt än de senaste åren samtidigt som underhålls- och ersättningsinvesteringar som den inhemska efterfrågan dämpas något. dominerat, men att det nu skett ett skifte mot mer kapacitetshöjande investeringar. När den globala konjunkturen nu stärks bedöms behovet Arbetslösheten väntas minska av kapacitetshöjande investeringar öka, vilket gör att investeringstillväxten väntas blir hög även Arbetslösheten har minskat sedan 2014, för både 2018 och 2019. kvinnor och män, och är nu på den lägsta nivån sedan 2008. Särskilt ungdomsarbetslösheten … men något svagare bostadsbyggande (15 – 24 år) har minskat tydligt och är nu den Bostadsinvesteringarna har ökat med i lägsta sedan 2003. År 2017 var efterfrågan på genomsnitt 15 procent per år de senaste fyra åren. arbetskraft hög. Antalet sysselsatta ökade i en År 2017 bedöms 64 000 nya bostäder ha på- snabbare takt än befolkningen och därmed steg börjats, vilket kan jämföras med ett genomsnitt sysselsättningsgraden. Samtidigt minskade arpå 35 000 per år sedan 1975. Hur mycket som betslösheten i en långsammare takt än tidigare, byggs kan dock variera kraftigt över ett antal år.

PROP. 2017/ 18: 100

vilket delvis berodde på att antalet personer i sedan 2005 då mätningar uppdelade på födelsearbetskraften ökade snabbt. land infördes. Utrikes födda har fortfarande en Framåtblickande indikatorer tyder på en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda, men fortsatt god efterfrågan på arbetskraft, t.ex. skillnaden har minskat under de senaste åren, i antalet lediga jobb enligt Statistiska centralbyrån synnerhet för männen. Detta kan delvis förklaras (SCB) och företagens anställningsplaner enligt av att arbetskraftens sammansättning har för- Konjunkturbarometern, (se diagram 4.3). Den ändrats. Utrikes födda utgör en ökande andel i höga aktivitetsnivån i svensk ekonomi bedöms arbetsför ålder, samtidigt som andelen äldre ökar medföra att arbetslösheten minskar, givet rege- bland inrikes födda. ringens hittills genomförda reformer, till 6,2 procent 2018 och 2019. Både sysselsättningen och

Tabell 4.1 Arbetsmarknadens utveckling

sysselsättningsgraden väntas fortsätta att öka Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 och 2019 Procentuell förändring om inte annat anges dessa år. 2016 2017 2018 2019 Diagram 4.3 Sysselsättningsindikatorer Sysselsättning 1,5 2,3 1,4 0,6 Procent av arbetskraften Nettotal Kvinnor 1,8 1,9 1,1 0,7 2,4 50 Män 1,3 2,6 1,7 0,6 Lediga jobb (vänster skala) 40 Sysselsättningsgrad 1 67,1 67,8 68,4 68,5 2,0 Anställningsplaner, näringslivet (höger skala) 30 Kvinnor 1 65,1 65,7 66,0 66,2 1,6 20 Män 1 69,0 69,9 70,6 70,8 Arbetslöshet 2 10 6,9 6,7 6,2 6,2 1,2 Kvinnor 2 0 6,5 6,4 6,1 6,1 Män 2 7,3 6,9 6,3 6,3 0,8 -10 Arbetskraft 1,0 2,0 1,0 0,6 -20 0,4 Kvinnor 1,0 1,7 0,9 0,7 -30 Män 1,0 2,2 1,0 0,6 0,0 -40 Arbetskraftsdeltagande 1 72,1 72,7 72,9 73,1 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Serierna är säsongsrensade. Anställningsplanerna avser nettotal, vilket är Kvinnor 1 69,6 70,2 70,4 70,5 skillnaden mellan andelen positiva och negativa svar. Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. Män 1 74,4 75,1 75,4 75,5 Befolkning 3 0,9 1,1 0,6 0,4 År 2017 steg sysselsättningsgraden för både Kvinnor 3 0,8 0,9 0,6 0,4 kvinnor och män. Nästan var fjärde sysselsatt Män 3 1,0 1,2 0,7 0,3 arbetade deltid och av dem var ca 70 procent Anm.: Befolkning, sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen kvinnor. Arbetslösheten minskade för både 15 – 74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Prognoserna baseras på nu gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i kvinnor och män. Arbetslösheten minskade dock propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99). 1 Procent av befolkningen 15 – 74 år i respektive grupp. mer bland männen. Detta innebar att skillnaden 2 Procent av arbetskraften 15 – 74 år i respektive grupp. mellan kvinnors och mäns arbetslöshet minskade, 3 I denna bedömning har hänsyn tagits till Migrationsverkets prognos från februari 2018. eftersom arbetslösheten har varit högre för män Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. än för kvinnor sedan finanskrisen (se tabell 4.1). Det förklaras delvis av att kvinnor och män i hög Sysselsättningen ökar mest i tjänstebranscherna utsträckning är verksamma inom olika branscher. Antalet sysselsatta inom industrin ökade tydligt För kvinnor var arbetslösheten 2017 på samma 2017, efter att ha minskat flera år. Även i byggnivå som under perioden före finanskrisen. Bland branschen och de offentliga myndigheterna män ökade arbetslösheten mer i samband med ökade sysselsättningen i god takt, men det var krisen och den har ännu inte kommit ned till tjänstebranscherna som bidrog mest till den samma nivå som åren före finanskrisen. sammantagna utvecklingen. Skillnaden i arbetslöshet mellan kvinnor och män Även framöver väntas tjänstebranscherna stå väntas fortsätta att minska framöver då arbets- för den största delen av sysselsättningsökningen. lösheten för män sjunker snabbare än för kvinnor. När efterfrågan från omvärlden ökar bedöms För både inrikes och utrikes födda steg antalet sysselsatta inom den exportinriktade sysselsättningsgraden 2017 och är den högsta industrin stiga något, framför allt 2018. Ökningen väntas dock bli svagare än i övriga branscher.

PROP. 2017/ 18: 100

Sysselsättningen bedöms fortsätta öka inom behov av att nyanställa (se diagram 4.3). Företagbyggbranschen, men i en långsammare takt än en investerar dessutom för att öka sin produktidigare. Den demografiska utvecklingen och tionskapacitet. regeringens satsningar på välfärden medför att efterfrågan på arbetskraft ökar i kommuner och

Diagram 4.4 Brist på arbetskraft i näringslivet

landsting under de närmaste åren. Sysselsätt- Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden ningen bedöms därmed fortsätta att öka inom 50 dessa sektorer. 45 40 Ökat arbetskraftsdeltagande 35 Arbetskraftsdeltagandet har ökat stadigt sedan 30 2010, särskilt bland utrikes födda och bland äldre. 25 Ökningen var särskilt stor 2017. Framöver väntas 20 arbetskraftsdeltagandet öka ytterligare något och 15 stabiliseras på en hög nivå, både jämfört med 10 tidigare och jämfört med andra länder. Denna 5 positiva utveckling får samtidigt till följd att 0 arbetslösheten sjunker långsammare då det tar tid 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 för nya grupper på arbetsmarknaden att hitta Källa: Konjunkturinstitutet. jobb. Arbetskraftsdeltagandet är totalt sett lägre Samtidigt har det stigande resursutnyttjandet bland kvinnor än bland män. Sedan 2010 har dock ännu inte gett något tydligt avtryck i stigande kvinnors deltagande ökat snabbare, vilket gjort löneökningstakter. De centrala avtal som teckatt skillnaden mellan könen minskat. nats tyder på att löneökningarna kommer att bli måttliga även framöver. En förklaring till detta kan vara att en längre period med dämpade löne- Högt resursutnyttjande och prisökningar, såväl i Sverige som i omvärlden, har lett till förväntningar om en fortsatt dämpad Resursutnyttjandet i svensk ekonomi bedöms utveckling. Det kan således ta längre tid än vanligt vara högre än normalt 2018. Det tyder de flesta innan en stärkt konjunktur medför högre tillgängliga indikatorerna på. ökningstakter för löner och priser. Bristen på Den starka ekonomiska utvecklingen har lett arbetskraft kan i så fall vara hög en tid utan att det till att sysselsättningen ökat snabbt. Under- medför någon omedelbar risk för överhettning. sökningar visar att företagen får allt svårare att BNP-gapet (dvs. den procentuella skillnaden rekrytera personal. Andelen företag som enligt mellan faktisk och potentiell BNP) är ett mått på Konjunkturbarometern rapporterar om brist på resursutnyttjandet i ekonomin och bedöms vara arbetskraft har ökat stadigt och är nu runt över 1 procent av potentiell BNP både 2018 och 40 procent, se diagram 4.4. Arbetsförmedlingens 2019 (se tabell 4.2). Bedömningen av resursutarbetsgivarundersökning visar att bristen på nyttjandet är dock mycket osäker, se avsnitt 8.2. arbetskraft är på mycket höga nivåer, även inom den offentliga sektorn. De höga bristtalen indikerar att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden Måttlig löneökningstakt är högre än normalt. Resursutnyttjandet inom företagen speglar hur För merparten av de anställda resulterade avtalsmycket företagen utnyttjar befintlig produk- rörelsen 2017 i treåriga avtal med löneökningar på tionskapacitet. Flera indikatorer pekar på att i genomsnitt 2,1 procent per år. Det är något lägre resursutnyttjandet är högre än normalt även i än den genomsnittliga årliga utvecklingen sedan denna del av ekonomin. Exempelvis ligger 1993. Därmed förväntas också den totala lönekapacitetsutnyttjandet inom industrin över det ökningstakten 2018 och 2019 bli dämpad (se historiska genomsnittet, enligt SCB. Vidare är tabell 4.3). Bedömningen stöds också av att anställningsplanerna enligt Konjunkturbarome- löneutvecklingen varit måttlig de senaste åren, tern fortsatt positiva, vilket visar att företagen har trots en allt starkare utveckling på arbetsmarknaden, och av att löneförväntningarna bland

PROP. 2017/ 18: 100

arbetsmarknadens parter har varit dämpade. Sam- hushållen, vilket innebär att KPI-inflationen tidigt väntas ett högt resursutnyttjande på arbets- stiger snabbare än KPIF-inflationen 2019 och marknaden påverka löneökningstakten med viss framåt. fördröjning och medföra något större löneökningar 2019. Utvecklingen av reallönerna, mätt som den Fortsatt låga räntor nominella lönen enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för inflationen mätt med konsument- Räntorna på statsobligationsmarknaderna i omprisindex (KPI), har varit hög de senaste åren till världen har stigit sedan början av december 2017. följd av att inflationen har varit låg. På grund av Ränteuppgången kan till stor del förklaras av den måttliga ökningen av de nominella lönerna stigande inflationsförväntningar och av att markoch en stigande inflation väntas reallönerna emel- nadsaktörerna gradvis förväntat sig högre styrlertid växa något långsammare framöver. räntor framöver, bl.a. till följd av oväntat höga löneökningar i USA. Statsobligationsräntorna i Sverige var i början Inflationen under målet av mars 2018 i princip på samma nivå som vid årsskiftet. Statsobligationsräntorna är dock fort- Inflationen mätt med KPI med fast bostadsränta farande låga i ett historiskt perspektiv. Till detta (KPIF) var 2 procent 2017 (se tabell 4.3), efter att bidrar förväntningar om att Riksbanken kommer ha varit låg under en lång tid. Uppgången berodde att hålla reporäntan låg under en längre period. till viss del på det stigande resursutnyttjandet i Den gradvisa återhämtningen i omvärlden och svensk ekonomi, men också på faktorer av mer den fortsatt robusta tillväxten i den svenska tillfällig karaktär såsom stigande energipriser på ekonomin förväntas emellertid bidra till gradvis världsmarknaden och stora prisuppgångar på ett stigande statsobligationsräntor framöver. fåtal tjänster, t.ex. banktjänster. Kronan försvagades under hösten 2017 och Ett högre resursutnyttjande än normalt i under inledningen av 2018. Svaga inflationsutfall i Sverige och omvärlden talar för att den under- Sverige och förväntningar om en mer expansiv liggande inflationen stiger snabbare de kom- penningpolitik har bidragit till denna utveckling. mande åren. Ett antal faktorer bidrar dock till att Historiskt sett har kronan varit stark i lägen med dämpa denna utveckling. En sådan faktor är att de stark ekonomisk utveckling i Sverige. I dag är den konsumentnära företagen anger att de inte har svag. Kronan förväntas därför förstärkas 2018 planer på att höja priserna annat än måttligt, enligt och 2019, om än långsamt. Konjunkturbarometern. Enligt samma undersökning har också företagen förväntningar om fortsatt låg inflation. En annan viktig faktor är att lönerna väntas stiga långsammare jämfört med perioder då konjunkturläget varit likt dagens. Därtill är de avtalade hyresökningarna för 2018 jämförelsevis låga. Detta talar sammantaget för att den underliggande inflationen mätt med KPIF exklusive energi blir lägre än 2 procent 2018 och 2019. Precis som under föregående år bidrar prisökningar på energi positivt till KPIFinflationen 2018 och 2019. Att energipriserna väntas stiga framöver beror främst på att priset på råolja stigit 2017, att elnätsföretagen väntas höja avgifterna påtagligt och att energiskatten höjs. Trots energiprisuppgången väntas KPIFinflationen understiga 2 procent, vilket är Riksbankens inflationsmål, både 2018 och 2019. Den kommande normaliseringen av reporäntan medför stigande bolånekostnader för

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 4.2 Nyckeltal Tabell 4.3 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges Procentuell förändring om inte annat anges

2017 2018 2019 2020 2021 2017 2018 2019 2020 2021

Internationella variabler Arbetsmarknad

BNP, euroområdet 2,4 2,3 1,9 1,7 1,6 Produktivitet 0,8 1,3 1,4 1,5 1,5

BNP, Tyskland 2,2 2,4 1,9 1,6 1,4 Produktivitet i näringslivet 1,5 1,2 1,5 1,8 1,7

BNP, Frankrike 1,9 2,0 1,7 1,6 1,6 Arbetade timmar 1 1,9 1,7 0,8 0,4 0,1

BNP, Finland 3,0 2,4 2,0 1,6 1,5 Arbetade timmar i 1,7 1,7 1,1 0,4 0,5 näringslivet 1 BNP, Norge, fastland 1,8 2,3 2,1 2,1 2,1 Medelarbetstid 2 -0,4 0,3 0,2 -0,1 -0,2 BNP, Storbritannien 1,7 1,5 1,5 1,7 2,0 Sysselsatta 2,3 1,4 0,6 0,5 0,3 BNP, USA 2,3 2,5 2,4 2,1 1,9 Sysselsättningsgrad 3 67,8 68,4 68,5 68,6 68,6 BNP, Kina 6,9 6,6 6,2 6,0 5,9 Arbetslöshet 4 6,7 6,2 6,2 6,1 6,1 BNP, Ryssland 1,7 1,9 2,0 1,8 1,8 Arbetskraft 2,0 1,0 0,6 0,4 0,4 BNP, Brasilien 1,2 2,1 2,3 2,5 2,6 Arbetskraftsdeltagande 3 72,7 72,9 73,1 73,1 73,1 BNP i världen, PPP-vägd 1 3,6 3,8 3,8 3,8 3,8 Befolkning, total 5 1,3 0,9 0,9 0,9 0,9 BNP i världen, KIX-vägd 2 2,8 2,7 2,5 2,3 2,2 Befolkning, 15 – 74 år 5 1,1 0,6 0,4 0,3 0,4 Svensk exportmarknad 3 4,5 4,9 4,6 4,3 4,2

Finansiella variabler

Inflation, euroområdet 4 1,5 1,4 1,6 1,8 1,8 Inflation, USA 5 2,1 2,3 2,3 2,3 2,3 Reporänta, genomsnitt -0,5 -0,5 0,0 0,5 1,2

Styrränta, euroområdet 0,0 0,0 0,2 0,6 1,2 Statsobligationsränta 10 år 0,7 1,2 1,9 2,5 2,7

Styrränta, USA 1,1 1,8 2,5 3,0 3,3 Statsobligationsränta 5 år -0,1 0,4 1,0 1,7 2,3

Växelkurs kronindex KIX 6 Oljepris 6 54,2 64,8 60,9 58,3 57,0 112,9 113,2 111,6 110,9 110,7

BNP i Sverige 7 Växelkurs SEK per EUR 9,6 9,8 9,7 9,7 9,6

Lön och inflation

BNP, kalenderkorrigerad 2,7 2,9 2,2 1,9 1,7 BNP 2,4 2,8 2,2 2,1 1,8 Timlön enligt KL 2,5 2,8 3,1 3,4 3,4

Hushållens konsumtion 2,4 2,5 2,6 2,6 2,8 Timlön enligt NR 2,7 2,9 3,1 3,4 3,4

Reallön 7 Offentlig konsumtion 0,4 1,9 0,8 1,0 -0,3 0,7 1,3 1,2 0,6 0,0

Fasta bruttoinvesteringar 6,0 4,3 2,0 2,1 2,0 KPI 1,8 1,6 1,9 2,8 3,4

Lagerinvesteringar 8 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 KPIF 2,0 1,7 1,7 2,0 2,1

Export 3,7 4,9 3,7 3,6 3,4 KPIF exkl. energi 1,7 1,5 1,7 2,0 2,1

Anm.: Produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender- Import 5,0 4,8 3,3 3,6 3,4 korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15 – 74 år. Prognoserna baseras på nu gällande regler samt regeringens Nettoexport 8 -0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 föreslagna ändringar i propositionen Vårändringsbudget för 2018 Bytesbalans 9 3,2 3,6 3,9 3,9 3,7 (prop. 2017/18:99). 1 Enligt nationalräkenskaperna (NR). BNP per capita 10 1,1 1,9 1,3 1,3 0,9 2 Avser arbetade timmar per år enligt NR dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Potentiell BNP 11 2,1 2,2 2,3 2,3 2,2 3 Procent av befolkningen. 4 Procent av arbetskraften. BNP-gap 12 0,7 1,4 1,3 1,0 0,5 5 Utfall för 2017 är ett beräknat årsmedelvärde. I denna bedömning har hänsyn 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella tagits till Migrationsverkets prognos från februari 2018. valutafonden. 6 Index, 18 november 1992=100. 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för 7 Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken (KL) korrigerad för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2018 och prisförändringar enligt KPI. därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Medlingsinstitutet och egna 3 Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive beräkningar. lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årsgenomsnitt. 5 Konsumentprisindex (KPI), årsgenomsnitt. 6 Brent, USD per fat. 7 Fasta priser, referensår 2016, om inget annat anges. 8 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år. 9 Procent av BNP, löpande priser. 10 BNP per person i totala befolkningen. 11 Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. 12 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100

4.3 Utvecklingen 2020 och 2021 Svensk exportmarknad växer i god takt

I detta avsnitt, som behandlar den ekonomiska I de avancerade ekonomierna väntas konjunkutvecklingen 2020 och 2021, antas bl.a. att inga turen nå sin topp 2020 och BNP-tillväxten väntas störningar påverkar ekonomin. Ekonomin antas mattas av något. Tillväxten i flera av de framväxdärför gå mot ett balanserat konjunkturläge. På ande ekonomierna bedöms också dämpas något längre sikt bestäms BNP-utvecklingen huvud- framöver, bl.a. i Kina där omställningen till en mer sakligen av utbudsfaktorer, såsom tillväxten i hållbar konsumtionsdriven tillväxt pågår. produktiviteten och antalet arbetade timmar. Sammantaget bidrar detta till att svensk ex- Vidare antas att ingen ytterligare aktiv finans- porttillväxt växer i något lägre takt än åren politik på statens budget genomförs utöver de tidigare. Växelkursen, mätt med kronindex KIX, föreslagna ändringarna i propositionen Våränd- väntas vara i princip oförändrad 2020 och 2021. ringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99), i syfte att exempelvis minska arbetslösheten ytterligare. Finansdepartementets prognosprinciper innebär Gradvis lägre resursutnyttjande att endast beslutade och av regeringen aviserade förändringar av statens utgifter beaktas och att Resursutnyttjandet i ekonomin bedöms vara skattesatserna hålls oförändrade. På några års sikt högre än normalt 2018 och 2019. Till följd av antas i normalfallet kommunsektorn som helhet antagandet om ingen ytterligare aktiv finansredovisa ett resultat som är i linje med god politik bedöms den offentliga konsumtionen ekonomisk hushållning. Prognosprinciperna kan utvecklas jämförelsevis svagt 2020 och 2021. få som konsekvens att den kommunala konsum- BNP-tillväxten utvecklas därmed i långsammare tionen avviker från det demografiska behovet. takt och resursutnyttjandet går mot ett mer balanserat läge. En fortsatt expansiv penningpolitik bidrar dock till att hålla efterfrågan och God tillväxt i potentiell BNP resursutnyttjandet uppe.

Potentiell BNP, dvs. den BNP-nivå som är hållbar på längre sikt, bedöms växa med omkring God utveckling på arbetsmarknaden 2,3 procent per år 2020 och 2021 (se Finansdepartementets rapport Metod för beräkning av Utvecklingen på svensk arbetsmarknad har varit potentiella variabler april 2018 på stark i flera år. Under 2020 och 2021 stabiliseras www.regeringen.se för en beskrivning av hur sysselsättningsgraden i åldersgruppen 15 – 74 år på variablerna beräknas). Ökningen i potentiell BNP omkring 69 procent, vilket är en internationellt är i linje med ökningstakten åren dessförinnan. sett hög nivå. Arbetslösheten väntas minska Arbetskraften bedöms dock öka i en något något till 6,1 procent 2020 och 2021, givet hittills långsammare takt till följd av en mer dämpad genomförda reformer. tillväxt i befolkningen i åldern 15 – 74 år. I denna bedömning har hänsyn tagits till Migrationsverkets prognos från februari 2018. Regeringens Gradvis stigande räntor hittills genomförda reformer, exempelvis extratjänster och kunskapslyftet, bidrar till att sänka Ett stigande resursutnyttjande i omvärlden och i jämviktsarbetslösheten fram t.o.m. 2020. Denna Sverige ger företagen ökade möjligheter att effekt motverkas till viss del av att många ny- successivt höja sina priser. Inflationen, mätt med anlända då trätt in på arbetsmarknaden. Ett ökat KPIF, väntas nå 2 procent 2020. Riksbanken arbetskraftsutbud skapar förutsättningar för en väntas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till högre sysselsättning på sikt. Men eftersom det tar stigande statsobligationsräntor. Låga styrräntor i tid att få ett arbete väntas det högre utbudet av omvärlden antas dock medföra att reporäntan arbetskraft bidra till en högre jämviktsarbets- höjs i jämförelsevis långsam takt, för att i mitten löshet under en period. Den samlade bedöm- av 2021 uppgå till 1,2 procent. Den svenska ningen av de olika effekterna är att jämvikts- tioåriga statsobligationsräntan bedöms uppgå till arbetslösheten kommer minska något fram t.o.m. 2,7 procent 2021. 2020.

PROP. 2017/ 18: 100

4.4 Osäkerhet i prognosen ionen kommer att utvecklas framöver. Motåtgärderna med nya tullar på andra varor i handeln Stark konjunktur men osäkerheter kvarstår mellan Kina och USA är oroande. Om situationen skulle eskalera ytterligare och utmynna i en Det finns ett antal osäkerhetsfaktorer som kan allmänt ökad protektionism eller t.o.m. en leda till en väsentligt annan ekonomisk utveckling handelspolitisk konflikt skulle det kunna leda till än i regeringens prognos. en väsentligt svagare global utveckling. Det- Sverige är en liten öppen ekonomi. Detta samma gäller vid en säkerhetspolitisk kris. Även innebär att utvecklingen i omvärlden i stor allvarliga krig och konflikter kan påverka både utsträckning påverkar den inhemska tillväxten. enskilda länder och hela regioner. Klimatför- Utvecklingen av den globala ekonomin är omgär- ändringar och effekter av extrema väderhändelser dad av osäkerhet. utgör också risker för den globala ekonomin, då Konjunkturuppgången i euroområdet kan bli de kan medföra stora kostnader både för enskilda starkare än väntat. Det visar inte minst det senaste och för samhället i stort (se fördjupningsrutan årets utveckling, då tillväxten blev överraskande Ekonomiska effekter av klimatförändringar). stark. Hushållens och företagens förtroende för Den höga och snabbt växande skuldsättningen den ekonomiska utvecklingen ligger på historiskt i såväl offentlig som privat sektor i den kinesiska höga nivåer. Dessutom har kapacitetsutnytt- ekonomin utgör sedan länge en betydande risk jandet i tillverkningsindustrin stigit, vilket till- för den globala ekonomin. Samtidigt har Kina sammans med en fortsatt expansiv penningpolitik stora buffertar och skulderna är i huvudsak innebär att det finns förutsättningar för en inhemska. En kraftig inbromsning av tillväxten i starkare investeringsutveckling. Euroområdet är Kina skulle få stora effekter på världsekonomin, Sveriges viktigaste handelspartner. En sådan ut- eftersom den kinesiska efterfrågan på råvaror och veckling skulle därmed i hög grad gynna svensk andra insatsvaror utgör en viktig drivkraft för den exportindustri. globala tillväxten. Samtidigt är osäkerheten hög om den Inledningen av 2018 präglades av turbulens på ekonomiska politiken i flera länder. Utgången i aktiemarknaderna i många länder. Liknande utträdesförhandlingarna mellan EU och Stor- episoder framöver kan inte uteslutas. Det gäller britannien kan påverka den ekonomiska utveck- t.ex. om centralbankerna, i synnerhet den lingen i såväl Storbritannien som de EU-länder amerikanska centralbanken, stramar åt penningsom är nära sammankopplade med den brittiska politiken snabbare än väntat eller om riskekonomin. Förhandlingarna mellan EU och aversionen hos investerare ökar. Det skulle kunna Storbritannien är inne i en ny intensiv fas inför leda till snabba fall i tillgångspriser och medföra utträdet i mars 2019. Utgången av dessa för- märkbara negativa effekter på realekonomin. handlingar kan få betydande konsekvenser för Även om situationen i den europeiska bankden ekonomiska utvecklingen i såväl Storbritan- sektorn har förbättrats, har ett flertal europeiska nien som andra europeiska länder, däribland banker fortfarande problem med svag lönsamhet Sverige. till följd av bl.a. en stor andel osäkra lån, vilket gör Det råder också osäkerhet om inriktningen av dem sårbara för finansiella störningar. Detta kan den amerikanska regeringens politik, såväl på det påverka den finansiella stabiliteten i Europa ekonomiska som det säkerhetspolitiska planet. negativt. Hur den ekonomiska utvecklingen i USA kommer att påverkas av den omfattande skattereform som godkändes av kongressen i december 2017 är svårt att bedöma, i synnerhet på längre sikt. Den amerikanska administrationen har infört tullar på stål och aluminium som importeras till landet. Länderna i EU, Kanada, Mexiko, Australien, Argentina, Brasilien och Sydkorea har fått ett tillfälligt undantag från tullarna fram till 1 maj medan förhandlingar pågår. Det råder stor osäkerhet om hur situat-

PROP. 2017/ 18: 100

Ekonomiska effekter av klimatförändringar Forskare vid IMF har studerat de ekonomiska effekterna av väderfenomenet El Niño, som Den globala temperaturen har under de senaste orsakar stora översvämningar på vissa håll och decennierna stigit i en ökande takt. Det finns en svår torka på andra. Dess ekonomiska effekt 3 bred enighet om att utsläpp av växthusgaser ligger varierar mycket mellan länder. Vissa länder (t.ex. bakom en stor del av klimatförändringarna och Indonesien och Sydafrika) får produktionsbortden fortsatta utvecklingen beror till stor del på fall. Andra får ökad produktion, antingen direkt hur världens länder klarar av att minska utsläppen. via varmare väder och ökad nederbörd som gynnar jordbruket (t.ex. USA och Argentina), De ekonomiska effekterna är ojämnt fördelade dock med ökad förekomst av skadeinsekter och Klimatförändringen kan få stora effekter på den svampangrepp, eller indirekt via en ökad efterekonomiska utvecklingen i världen. Inter- frågan från sina handelspartner (t.ex. Europa). nationella valutafonden (IMF) har skattat det historiska sambandet mellan förändringar i väder Klimatförändringar driver på migration och BNP per capita för ett stort antal länder I takt med att vädret blir mer extremt påverkas under perioden 1950 – 2015. IMF finner att de även var på jorden man kan leva. Enligt FN:s 2 makroekonomiska effekterna är mycket ojämnt flyktingkommissariat (UNHCR) tvingas i gefördelade mellan olika länder. Störst negativa nomsnitt 22 miljoner människor runt om i effekter har uppvärmningen i länder med relativt världen flytta varje år till följd av väderrelaterade varmt klimat, vilket de flesta låginkomstländer hot. Forskare har gjort beräkningar som visar att har. Där leder en ökad temperatur till lägre BNP om utsläppen av växthusgaser fortsätter i samma per capita genom minskad jordbruksproduktion, takt som i dag, kommer tätbefolkade områden i lägre investeringar, lägre arbetsproduktivitet och Sydostasien att drabbas av återkommande värmesämre folkhälsa. I länder med kallare klimat, som böljor med temperaturer som inget mänskligt liv höginkomstländer oftare har, kan däremot klarar utan skydd. 4 arbetsproduktiviteten stiga. IMF har även simulerat de långsiktiga Den finansiella stabiliteten påverkas effekterna på produktionen i ett representativt Klimatförändringarna utgör även potentiella låginkomstland, utifrån ovan uppmätta historiska finansiella stabilitetsrisker. Finansinspektionen samband. I ett scenario där inget görs för att har utrett klimatförändringars effekter på den bromsa klimatförändringarna kommer BNP per finansiella sektorn och drar slutsatsen att försäkcapita att vara 9 procent lägre 2100, än utan ringskostnaderna kommer att öka i takt med temperaturhöjningar. Nuvärdet av den totala skador från värre och mer frekventa extrema produktionsförlusten uppgår då till över väderhändelser. Kostnaderna ökar också till följd 5 100 procent av nuvarande BNP. Dessa resultat av den omställning som sker på finansiella markska dock tolkas med betydande försiktighet, då nader, där skiftande efterfrågan kan påverka det råder stor osäkerhet om såväl de ekonomiska värderingen av stora kategorier tillgångar, t.ex. effekterna som framtida klimatförändringar. fossila bränslen. Samtidigt kan finansmarknad- För många länder är effekterna av klimatför- erna hjälpa till i omställningen genom att allokera ändringar kännbara redan nu. Extremväder i form kapital till hållbara innehav, sprida risk och av svår torka, översvämningar, jordskred, värme- förmedla försäkringar och andra finansiella böljor, köldknäppar och orkaner har blivit allt produkter som hjälper drabbade företag och vanligare både i antal, styrka och omfång. länder efter katastrofer. Sammanfattningsvis har Extrema väderhändelser orsakar varje år stora klimatförändringarna stora ekonomiska konsemateriella skador, som ska läggas ovanpå de kvenser för den globala ekonomin, men de är ekonomiska effekter som uppkommer till följd av ojämnt fördelade både på kort och på lång sikt. de långsiktiga temperaturhöjningarna.

2 The Effects of Weather Shocks on Economic Activity: How Can Low- 4 Im, Pal och Eltahir, Deadly heat waves projected in the densely populated Income Countries Cope? (IMF, WEO October 2017). agricultural regions of South Asia, (Science Advances 2017). 3 Cashin, Mohaddes och Raissi, Fair Weather or Foul? The Macro- 5 Klimatförändringar och finansiell stabilitet (Finansinspektionen 2016). economic Effects of El Niño (IMF Working Paper 2015).

PROP. 2017/ 18: 100

Sverige är det OECD-land där den ekonomiska disponibla inkomsten. Mer än 80 procent av ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1990- skulderna består av bolån, varav största delen till talet. Den ökande ojämlikheten har till stor del rörlig ränta. Om räntorna stiger mer än vad drivits av växande kapitalinkomster hos topp- hushållen har tagit höjd för kan det påverka koninkomsttagarna. Förändringar i skattesystemet sumtionen negativt till följd av att hushållens utgör också en viktig förklaring till den ökade boendekostnad blir högre än förväntat. ojämlikheten. I bilaga 2 Fördelningspolitisk Svensk ekonomin står samtidigt väl rustad för redogörelse analyserar regeringen närmare in- att möta riskerna i omvärlden och nationellt. De komstfördelningens utveckling och den förda stora underskotten i statsfinanserna har vänts till politikens effekter på densamma. Större inkomst- överskott, statsskuldskvoten är den lägsta sedan skillnader kan leda till lägre tillväxt och sociala slutet av 70-talet och arbetslösheten har pressats problem. En större andel personer med mycket tillbaka. höga inkomster kan bidra till ett högre sparande BNP-tillväxten i Sverige kan även utvecklas och minskad konsumtion. Högre sparande leder starkare än väntat om t.ex. hushållens konsumtill lägre räntor som i sin tur bidrar till högre tion växer snabbare än vad som antagits. Hustillgångspriser och större kredittillväxt. Det kan hållens sparande, som andel av disponibel skapa obalanser i ekonomin och öka riskerna för inkomst, är på historiskt höga nivåer, vilket tyder finansiell turbulens och ekonomiska kriser. på ett visst mått av buffertsparande. Samtidigt är Även i de framväxande ekonomierna kvarstår hushållen optimistiska om utvecklingen av både finansiella sårbarheter i form av hög privat och den egna ekonomin och Sveriges ekonomi. Om offentlig skuldsättning samt svaga balans- hushållen minskade sitt sparande skulle det leda räkningar i banksektorn. Dessa ekonomier är till ökad konsumtion. Även demografiska fakdärtill känsliga för stigande räntor i omvärlden, torer, som att andelen äldre i befolkningen nu vilket kan leda till stora och snabba kapital- ökar, talar för ett minskat sparande, och därmed utflöden och försvagade växelkurser. Eftersom ökad konsumtion, framöver. många lån är i utländsk valuta ökar försvagade växelkurser sårbarheten ytterligare. I Sverige är hushållens skuldsättning och utvecklingen av bostadspriserna fortfarande 4.5 Utvecklingen enligt andra osäkerhetsfaktorer som kan påverka den ekono- bedömare miska utvecklingen. Efter flera år av kraftiga prisökningar sjönk bostadspriserna under slutet I detta avsnitt jämförs regeringens prognoser för av 2017 och i början av 2018. Det berodde bl.a. på vissa centrala makroekonomiska variabler med ett ökat utbud av nyproducerade bostadsrätter. prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet, Riks- Om bostadspriserna skulle sjunka ytterligare kan banken och Europeiska kommissionen. Prognosdet leda till lägre bostadsinvesteringar. Samtidigt skillnaderna är överlag små. kan hushållen välja att konsumera mindre till följd Regeringens prognos för BNP-tillväxten 2018 av att deras totala förmögenhet minskar. är i linje med nämnda bedömares, men är något Sammantaget medför detta en lägre tillväxt. högre för 2019 (se tabell 4.4). Diagram 4.5 visar De senaste årens goda inkomstutveckling, den bedömarnas prognoser tillsammans med starka arbetsmarknaden och förväntningar om symmetriska osäkerhetsintervall som täcker olika fortsatt låga räntor är faktorer som talar för att andelar av regeringens historiska prognosfel, dvs. efterfrågan på bostäder förblir stark. Befolk- skillnader mellan utfall och regeringens progningen har vidare vuxit snabbare än antalet noser. Eftersom bedömarnas prognoser ligger bostäder under det senaste decenniet. Dessutom inom de intervall som täcker hälften av uppger de flesta kommuner att det fortfarande regeringens prognosfel så befinner de sig inom råder brist på bostäder. Sammantaget talar det för den typiska felmarginalen. att prisutvecklingen stabiliseras framöver, vilket skulle innebära att de sammantagna makroekonomiska effekterna av nedgången i bostadspriser blir begränsade. Hushållens samlade skulder är dock fortsatt höga och uppgår till över 180 procent av den

PROP. 2017/ 18: 100

Diagram 4.5 BNP-prognos med osäkerhetsintervall Tabell 4.4 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

Årlig procentuell förändring 2018 2019 8 80% BNP 1

7 65% Regeringen 2,8 2,2 50% 6 Konjunkturinstitutet 2,8 2,1 Utfall 5 REG Europeiska kommissionen 2,7 2,0 KI 4 Riksbanken 2,8 1,8 KOM RB Arbetslöshet 2 3 Regeringen 6,2 6,2 2 Konjunkturinstitutet 6,3 6,2 1 Europeiska kommissionen 6,4 6,3 0 Riksbanken 6,4 6,4 -1

Inflation

3 13 14 15 16 17 18 19 Anm.: REG = Regeringen, KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska Regeringen 1,6/1,6 1,9/1,5 kommissionen, RB = Riksbanken. Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel, i de ekonomiska vårpropositionerna 1994 – 2017, och bör inte Konjunkturinstitutet 1,7/1,7 2,0/1,7 förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur Europeiska kommissionen /1,8 /1,7 osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2018 som publiceras på www.regeringen.se i anslutning Riksbanken 1,7/1,7 2,6/1,8 till denna proposition. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna BNP-gap 4 beräkningar. Regeringen 1,4 1,3

Konjunkturinstitutet 2,1 2,2 För 2018 bedömer regeringen att arbetslösheten Europeiska kommissionen 0,2 -0,2 kommer att vara något lägre än vad de övriga

bedömarna gör i sina prognoser. För 2019 har Riksbanken 1,7 1,6

regeringen och Konjunkturinstitutet samma Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2018-04-16, Konjunkturinstitutet 2018-03-27, Europeiska kommissionen 2017-11-09 för arbetslöshet och BNPprognos för arbetslösheten, medan övriga be- 1 gap, 2018-02-07 för BNP och HIKP, Riksbanken 2018-02-14. Procentuell förändring, fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden. dömare ligger något högre. En förklaring till 2 Procent av arbetskraften, 15 – 74 år.

skillnaderna i prognoser kan vara olika bedöm- 3 Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPI/HIKP. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. ningar av effekten av olika reformer. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar. Regeringens prognoser för inflationen 2018

och 2019 ligger nära, men något lägre, än övriga

bedömares.

Regeringen, Konjunkturinstitutet och Riks-

4.6 Prognosrevideringar

banken gör bedömningen att resursutnyttjandet,

mätt med BNP-gapet, kommer att vara positivt Sedan budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018 och 2019. Europeiska kommissionen be- 2017/18:1) publicerades har två kvartalsutfall av dömer i stället att resursutnyttjandet kommer att nationalräkenskaperna och ett antal månadsutfall vara i det närmaste balanserat. för konsumentprisindex och arbetskraftsunder-

sökningarna offentliggjorts.

Starkare BNP-tillväxt och högre resursutnyttjande

BNP-tillväxten väntas bli högre 2018 och 2019 än

vad som bedömdes i budgetpropositionen för

2018 (se tabell 4.5). Den främsta anledningen till

upprevideringen för 2018 är en starkare tillväxt av

fasta bruttoinvesteringar och offentlig konsum-

tion.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 4.5 Jämförelse mellan regeringens prognoser Starkare sysselsättning, men högre arbetslöshet

Prognos enligt budgetpropositionen för 2018 inom parentes. Procentuell förändring om inte annat anges Sysselsättnings- och arbetskraftstillväxten har 2018 2019 2020 reviderats upp för 2018 och 2019. Det beror på BNP 2,8 2,2 2,1 starkare utfall än väntat under hösten. Att fler personer söker sig in på arbetsmarknaden än (2,5) (2,0) (2,3) Potentiell BNP 2,2 2,3 2,3 väntat är i sig positivt, men medför att arbetslös- 1,2 (2,4) (2,2) (2,2) heten är uppreviderad med 0,3 procentenheter

BNP-gap 3 1,4 1,3 1,0 jämfört med budgetpropositionen för 2018. (1,0) (0,8) (0,6) Trots en högre arbetslöshetsprognos väntas om-

kring 7 000 fler personer vara sysselsatta 2018. Arbetslöshet 4,5 6,2 6,2 6,1

(5,9) (5,9) (5,9)

Sysselsatta 4 1,4 0,6 0,5

Lägre löneutveckling och inflation

(1,2) (0,6) (0,5)

Timlönerna bedöms stiga långsammare 2017 – Arbetade timmar 2 1,7 0,8 0,4 (1,3) (0,6) (0,6) 2019 än vad som bedömdes i budgetpropo- Timlön 2,8 3,1 3,4 sitionen för 2018. Preliminära utfall för konjunk- 6 (3,0) (3,2) (3,4) turlönestatistiken pekar på en oväntat låg löne- KPI 7 1,6 1,9 2,8 ökningstakt utöver avtal 2017. De låga utfallen

(1,7) (2,1) (2,5) under hösten och vintern indikerar att löneökningstakten blir lägre även 2018 och 2019. KPIF 7 1,7 1,7 2,0 Nedrevideringen av löneökningstakten är en (1,7) (1,9) (2,0) bidragande orsak till att även KPI- och KPIF- Reporänta 8 -0,5 0,0 0,5 inflationen revideras ned. Därutöver har in- (-0,3) (0,0) (0,6) flationsutfallen kommit in lägre än förväntat. Anm.: Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. Prognosen för reporäntan har reviderats ned något för 2018. Svagare inflationsutfall än 1 Avser marknadspris. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. förväntat bedöms leda till att Riksbanken dröjer ytterligare en tid med sin första höjning av 4 15 – 74 år. 5 Procent av arbetskraften. Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. reporäntan. 6 7 Årsgenomsnitt. 8 Procent. Årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

Tillväxten i potentiell BNP har reviderats ned

4.7 Utvärdering av prognoser för

något 2018 men upp något 2019 jämfört med

BNP-tillväxten

bedömningen i budgetpropositionen för 2018. Det innebär att nivån på potentiell BNP i princip I detta avsnitt utvärderas regeringens prognoser är oförändrad i slutet av prognosperioden. för Sveriges BNP-tillväxt 1994 – 2017 som Nedrevideringen av tillväxten i potentiell BNP redovisats i budgetpropositionerna och de eko- 2018 har bidragit till att resursutnyttjandet nu nomiska vårpropositionerna 1994 – 2017. Prog- 6 bedöms vara högre jämfört med bedömningen i noserna utvärderas i förhållande till prognoser budgetpropositionen för 2018. Den viktigaste gjorda av andra bedömare. orsaken till att resursutnyttjandet bedöms bli För systematiska prognosfel i form av genomhögre 2018 och 2019 är dock att BNP-tillväxten snittliga över- eller underskattningar används ofta bedöms bli högre. den engelska termen bias. Genom att skatta en

6 Se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska

prognoser 2018 som publiceras på www.regeringen.se i anslutning till 2018 års ekonomiska vårproposition för ytterligare analys.

PROP. 2017/ 18: 100

bedömares genomsnittliga prognosfel kan Rangordningarna bör därför värderas med viss hypotesen att dess prognoser inte har någon bias försiktighet. testas. I tabell 4.6 visas de olika bedömarnas medelprognosfel och uppgifter om antalet obser- Tabell 4.7 Rangordningar av bedömares prognosprecision vationer. Medelprognosfel som är statistiskt Rangordningar efter medelabsolutfel (MAF) och medelkvadratfel (MKF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994 – 2017 signifikanta är markerade med en asterisk.

Tabell 4.6 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt Prognoser gjorda samma år som utfallet Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994 – 2017 Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden) och antal observationer (N) SHB KI REG SEB LO RB HUI SWB NO SN Samma år som utfallet Året före utfallet MPF N MPF N SHB KI SEB REG RB HUI LO SN NO SWB Regeringen 0,32 48 -0,06 46 Prognoser gjorda året före utfallet Konjunkturinstitutet 0,27 99 -0,18 95 Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden) Riksbanken 0,18 106 -0,14 100 NO SEB RB KI HUI LO REG SHB SWB SN HUI Research AB 0,32 96 0,03 92 NO SEB RB HUI SHB LO KI REG SN SWB Anm.: Medelabsolutfelet är medelvärdet av de absoluta prognosfelen. Landsorganisationen 0,21 48 0,16 46 Medelkvadratfelet är medelvärdet av de kvadrerade prognosfelen. Rangordningen Svenskt näringsliv 0,54* 77 0,35 74 sker fallande från vänster. Bedömarna är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet (KI), Riksbanken (RB), HUI Research AB (HUI), Landsorganisationen (LO), Sve nskt Handelsbanken 0,29 81 -0,04 79 näringsliv (SN), Handelsbanken (SHB), SEB, Nordea (NO) och Swedbank (SWB). Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar. SEB 0,22 90 0,04 86 Nordea 0,40* 90 0,09 88 Swedbank 0,15 56 0,10 52 Anm.: Asterisk indikerar signifikans på 10 procents nivå. Signifikansnivån 10 procent används för att värna om testets styrka, se Finansdepartementets 4.8 Regeringens mått på välstånd promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2014, som publicerats på www.regeringen.se i anslutning till 2014 års ekonomiska vårproposition. Ett signifikant medelprognosfel kan tolkas som att det är 10 procents sannolikhet Regeringen vill kunna följa hur den politiska eller mindre (dvs. en förhållandevis liten sannolikhet) att få det erhållna medelprognosfelet om det inte skulle finnas någon bias. Prognosfelet är här inriktningen återspeglas i samhällsutvecklingen. Inom Regeringskansliet har därför ett arbete definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning. Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar. bedrivits med att ta fram ett nytt ramverk för att följa befolkningens livskvalitet och ekonomins Stickproven är uppdelade i prognoser gjorda långsiktiga hållbarhet. Regeringens mått på välsamma år som utfallet respektive år före utfallet. stånd presenterades för första gången i 2017 års För prognoser gjorda samma år som utfallet har ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100, samtliga bedömare ett positivt skattat medel- bilaga 4, Nya mått på välstånd). Ramverket syftar prognosfel. Regeringen har därmed, liksom till att följa samhällets utveckling genom att övriga bedömare, i genomsnitt underskattat komplettera BNP med ytterligare 14 indikatorer BNP-tillväxten för utvärderingsperioden. För som omfattar ekonomiska, miljömässiga och prognoser gjorda året före utfallet har regeringen sociala hållbarhetsaspekter. Indikatorerna visar på i stället överskattat BNP-tillväxten. Regeringens både befolkningens livskvalitet inom ett antal medelprognosfel är dock inte statistiskt signi- nyckelområden och ekonomins långsiktiga hållfikanta. barhet. Tanken är att ramverket ska ge inform- I tabell 4.7 rangordnas bedömarna med ation om hur indikatorerna utvecklas på nationell avseende på sina medelabsolutfel och medel- nivå. Flera av indikatorerna kan brytas ned på kvadratfel för prognoser för BNP-tillväxten. olika sätt, t.ex. på regional nivå, på kvinnor och Regeringens prognosprecision rangordnas rela- män, på inkomstgrupper eller på utbildningsnivå. tivt högt för prognoser utfärdade samma år som Nedan följer en kortare sammanfattning av inutfallet, och relativt lågt för prognoser utfärdade dikatorernas utveckling. Regeringen avser att året före utfallet. I allmänhet vilar rangord- under 2018 ge ansvariga myndigheter uppdrag att ningarna på små skillnader, och inga test har följa upp måtten på välstånd. utförts för att undersöka om dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Utformningen av ett sådant test försvåras av att bedömarna för ett givet år dels utfärdar prognoserna vid olika tidpunkter, dels producerar olika antal prognoser.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 4.8 Indikatorernas utveckling från föregående Ekonomiska indikatorer

mätning

Indikator Utfall jämfört med föregående år De ekonomiska indikatorerna för livskvalitet och

Ekonomiska långsiktig hållbarhet ska belysa förändringar i

BNP per capita Ökning humankapitalet och arbetskraften samt den

finansiella stabiliteten och de offentliga finanser- Sysselsättningsgrad Ökning nas långsiktiga hållbarhet. 15 – 74 år Sedan 2000 har BNP per capita ökat med Arbetslöshet Minskning 28 procent med en genomsnittlig årlig öknings- 15 – 74 år takt på 1,5 procent. Sedan finanskrisen har BNP Hushållens skuldsättning Ökning per capita utvecklats relativt svagt. Det beror bl.a. Hushållens låneskulder i procent av på att Sverige sedan 2010 har en fallande andel disponibel inkomst befolkning i arbetsför ålder. En sådan demo- Den offentliga sektorns konsoliderade Minskning bruttoskuld grafisk trend har pågått i flera år och den väntas

fortsätta. Samtidigt har en hög efterfrågan på

Miljömässiga

arbetskraft medfört att arbetsmarknaden har Luftkvalitet Ingen tydlig riktning 1 utvecklats starkt: sysselsättningsgraden har ökat Halter av NO och PM i gatumiljö stadigt under sju års tid och var 67,8 procent 2 2,5 Vattenkvalitet Ej uppdaterad 2 2017. Sysselsättningsgraden ökade för både Andel sjöar, vattendrag och kustvatten med kvinnor och män men starkare för männen. god eller hög status/potential Arbetslösheten har samtidigt minskat för bägge Skyddad natur Ökning könen, och sjönk från 6,9 procent till 6,7 procent Andel skyddad natur mellan 2016 och 2017. Regeringens mål att Kemikaliebelastning Ingen tydlig riktning 3 Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är

Miljöföroreningar i blod och bröstmjölk vägledande för den ekonomiska politiken.

Utsläpp av växthusgaser Minskning Regeringens jobbagenda består av insatser för

ökad kompetens och en aktiv arbetsmarknads- Samlade utsläpp av koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser politik, investeringar i bostäder och infrastruktur

Sociala

samt en aktiv näringspolitik.

Låg ekonomisk standard Minskning Snabbt stigande bostadspriser har gjort att

Andel av befolkningen med en inkomst som hushållens skulder sedan mitten av 1990-talet har är lägre än 60 procent av medianinkomsten ökat snabbare än inkomsterna. Hushållens skul-

Självskattad allmän hälsa Oförändrad der som andel av den disponibla inkomsten

uppgick under 2017 till ca 185 procent, vilket är Andel som bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra en historiskt hög nivå. Samtidigt har hushållen Utbildningsnivå Ökning haft ett högt sparande, vilket har bidragit till att Andel av befolkningen 16 – 74 år med minst hushållens finansiella tillgångar har ökat i ungefär gymnasial utbildning samma takt som skuldsättningen. Skuldsätt- Mellanmänsklig tillit Oförändrad ningen i förhållande till finansiella tillgångar har Andel som har hög tillit till människor i därmed hållit sig på en relativt konstant nivå allmänhet under hela 2000-talet. För att dämpa hushållens Nöjd med livet Oförändrad skuldsättning och därmed stärka hushållens mot- Andel som är mycket nöjda eller ganska nöjda med det liv de lever ståndskraft mot makroekonomiska störningar

1 Halterna av NO 2 har minskat medan halterna av PM 2,5 är oförändrade. infördes ett amorteringskrav i juni 2016, som

förstärktes i mars 2018. 2 Bedömningar av vattenkvalitet görs i fleråriga förvaltningscykler, nästa förvaltningscykel avser 2017 – 2021. Halterna av de reglerade miljöföroreningar (PCB 153, p,p -DDT, PBDE, summa Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- 3 PBDE, PCDD/F TEQ, PFOS, PFOA) som ingår har minskat medan halterna av de oreglerade miljöföroreningarna (summa PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA) skuld som andel av BNP, ofta kallad Maastricht-

skulden, är det mått på den offentliga sektorns har ökat. Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, SOMinstitutet och Vatteninformationssystem Sverige. skuld som används inom EU. Regeringen har

sedan den tillträdde 2014 bedrivit en ansvarsfull

finanspolitik, samtidigt som angelägna satsningar

gjorts. Detta arbete har, tillsammans med den

PROP. 2017/ 18: 100

starka utvecklingen i ekonomin och på arbets- 2016 genom att fyra nya skyddade områden utmarknaden, bidragit till en snabb förstärkning av sågs och arealen uppgår nu totalt till 13,6 procent. den offentliga sektorns finanser och att Maast- Det är en fördubbling av arealen marint skyddade richtskulden genomgående minskat som andel av områden. Under mandatperioden har läns- BNP sedan 2014. styrelserna även beslutat om drygt 700 naturreservat. Därutöver har riksdagen godkänt regeringens förslag att inrätta Åsnens national- Miljömässiga indikatorer park samt att utvidga Björnlandets och Tivedens nationalparker. De miljömässiga indikatorerna i ramverket syftar Kemikaliebelastningen i befolkningen kan till att ge en övergripande bild av utvecklingen följas genom mätningar av ett antal långlivade mot de av riksdagen beslutade nationella miljö- miljögifter i modersmjölk och blod. Exponekvalitetsmålen och generationsmålet för miljö. ringen mot de kemikalier som reglerats fortsätter Regeringen har tagit flera viktiga steg för att att minska, medan motsvarande minskning inte stärka arbetet och öka takten i arbetet med att nå kan ses för de ämnen som är oreglerade. Att miljömålen. Nedan ges en kort beskrivning av kunna byta ut farliga ämnen mot bättre och utvecklingen för de områden som omfattas av de mindre farliga alternativ är en viktig åtgärd i miljömässiga indikatorerna i ramverket för mått kemikaliepolitiken. Regeringen har därför inpå välstånd. rättat ett substitutionscentrum och tillsatt medel Luftkvaliteten har blivit stadigt bättre över tid för arbetet med att byta ut farliga ämnen mot och halterna av en av de vanligaste och mest mindre farliga eller mot andra alternativa löshälsovådliga luftföroreningarna i svenska städer, ningar. Ambitionen är att substitutionsarbetet kvävedioxid, har fortsatt att minska även under bland företag och offentliga upphandlare ska öka 2016. Även för små partiklar har halterna minskat och därmed även bidra till utveckling av hållbara över tid, minskningen 2016 jämfört med 2015 var kemiska produkter, varor och icke-kemiska medock marginell. Det finns fortfarande problem toder och tekniker. kvar i närheten av högtrafikerade vägar i och kring År 2016 uppgick växthusgasutsläppen i Sverige större städer. För att förbättra luftkvaliteten i till 52,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket tätorterna avser regeringen att ge kommunerna motsvarar en minskning om 26 procent sedan möjlighet att inrätta miljözoner. Vattenkvaliteten 1990 och 1,6 procent jämfört med 2015. Uti form av vattenförekomster som har hög eller släppen måste dock minska i en snabbare takt om god status och potential i enlighet med EU:s vi ska nå klimatmålen. För att öka tydligheten och ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har inte långsiktigheten i klimatpolitiken har riksdagen förändrats nämnvärt i förhållande till den beslutat om regeringens proposition Ett klimatredovisning som gjordes förra året. Genom- politiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146, förandet av åtgärdsprogrammen enligt ram- bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Propodirektivet för vatten är av stor betydelse för att nå sitionen omfattar en svensk klimatlag, nya utflera av miljökvalitetsmålen, bl.a. Levande sjöar släppsmål och ett oberoende klimatpolitiskt råd. och vattendrag. Regeringen avser vidare att lägga Det långsiktiga utsläppsmålet innebär att Sverige fram en proposition till riksdagen om vattenmiljö senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av och vattenkraft som kommer att bidra till att nå växthusgaser för att därefter uppnå negativa miljökvalitetsmålet. utsläpp. Regeringen har också beslutat om flera Indikatorn skyddad natur har vidareutvecklats reformer för att minska utsläppen från exempelsedan förra årets rapportering och omfattar nu vis transportsektorn och industrin. Viktiga styrutöver nationalparker, naturreservat och natur- medel är Klimatklivet som hjälper kommuner och vårdsområden även Natura 2000-områden. Med privatpersoner med omställningen till ett fossil- Natura 2000-områden breddas konceptet och ger fritt samhälle, Industriklivet som bidrar till att en mer heltäckande bild av skyddade områden. minska utsläppen inom industrin samt Bonus – Andelen skyddad natur har ökat generellt under malus och Bränslebytet som bidrar till en fossilfri mandatperioden och i synnerhet för havsom- fordonsflotta. Regeringen föreslog även i budgetråden. Arealmålet inom etappmålet för hav om propositionen för 2018 att det skulle införas en 10 procents skydd uppnåddes nationellt under flygskatt. Riksdagen beslutade i enlighet med

PROP. 2017/ 18: 100

regeringens förslag (prop. 2017/18:1, bet. är andelen som når kunskapskraven för behörig- 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54). het lägst. Regeringens utgångspunkt är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. I propositionen En gym- Sociala indikatorer nasieutbildning för alla (prop. 2017/18:183) har regeringen föreslagit ett antal åtgärder som syftar De sociala indikatorerna för välstånd och hållbar till att öka andelen som påbörjar och slutför en livskvalitet ger information om social inklude- gymnasieutbildning. Vidare har riksdagen på förring, utbildning och hälsa för olika grupper i slag av regeringen beslutat om att göra det samhället. obligatoriskt för huvudmännen att erbjuda lov- Låg ekonomisk standard avser den andel av skola för elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att befolkningen som har en ekonomisk standard inte bli behöriga till ett nationellt program i lägre än 60 procent av medianinkomsten. Ekono- gymnasieskolan. Regeringen har även infört en misk standard är summan av alla skattepliktiga rätt att studera på kommunal vuxenutbildning för och skattefria inkomster, minus skatter och att uppnå behörighet till högskola och yrkesövriga negativa transfereringar, justerad för högskola. hushållets försörjningsbörda. Andelen med låg Hög tillit människor emellan kan ses som ett ekonomisk standard har ökat sedan mitten av socialt kapital och ett sammanhållande kitt i 1990-talet. År 2016 hade 14,5 procent av befolk- samhället. Sverige präglas av en internationellt ningen låg ekonomisk standard. Ett centralt mål sett mycket hög grad av mellanmänsklig tillit och för den ekonomiska politiken är att det växande andelen som anger att det går att lita på välståndet ska komma alla till del, och regeringens människor i allmänhet, nästan 60 procent, har reformer under mandatperioden har haft en varit förhållandevis stabil över tid. Även vad gäller tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil. För indikatorn nöjd med livet utmärker sig Sverige i mer information, se bilaga 2. internationella jämförelser. Sedan 1996 har Indikatorn självskattad allmän hälsa visar på andelen som bedömer att de är mycket nöjda med befolkningens upplevda hälsostatus och ger en livet ökat från 30 till 38 procent, medan andelen övergripande bild av de svarandes fysiska och som svarar att de inte är särskilt nöjda eller inte psykiska hälsa. Andelen som bedömer att deras alls är nöjda pendlat mellan 7 och 8 procent. hälsa är bra eller mycket bra är större bland män, Många studier, exempelvis OECD:s återkom- 79 procent, än bland kvinnor, 74 procent. Inom mande rapport How’s life?, visar att låg arbets gruppen kvinnor är det särskilt ensamstående löshet, demokrati, politisk stabilitet och kvinnor med barn och utrikesfödda kvinnor som rättssäkerhet är viktigt för det subjektiva välredovisar en låg självskattad allmän hälsa. befinnandet. Även ekonomisk trygghet och jäm- Regeringens långsiktiga mål är att sluta de likhet mellan inkomster och olika befolkningspåverkbara hälsoklyftorna inom en generation. grupper är avgörande. Regeringens ambition är Under mandatperioden har flera åtgärder vid- att det gemensamma samhällsbygget ska fortsätta tagits för att uppnå målet om en jämlik vård som och den generella välfärden ska utvecklas. En väl t.ex. satsningen på att införa standardiserade utformad välfärd främjar en god ekonomisk vårdförlopp i cancervården. Även riktade sats- utveckling, samtidigt som den jämnar ut livsningar på barns och ungas psykiska hälsa väntas villkoren och bidrar till en ökad jämlikhet och bidra positivt. jämställdhet. Utbildningsnivån har under 2016 visat en fortsatt positiv trend med en ökande andel som har minst gymnasial utbildning. Samtidigt finns det variation mellan olika grupper. För utrikes födda har andelen som saknar gymnasial utbildning exempelvis inte uppvisat samma nedgång som för övriga. Även när det gäller behörighet att påbörja gymnasieskolans nationella program är variationen stor mellan olika grupper. Bland dem som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart

5 De budgetpolitiska målen

PROP. 2017/ 18: 100

5 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budget- – Den offentliga sektorns konsoliderade politiska målen. Dessa mål skapar förutsättningar bruttoskuld bedöms ligga i linje med skuldför att uppnå de politiska målen på ett sätt som är ankaret. hållbart på både kort och lång sikt. De – Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå budgetpolitiska målen består av ett mål för den för 2021 ska uppgå till 1 492 miljarder offentliga sektorns finansiella sparande, ett kronor. utgiftstak för staten, ett kommunalt balanskrav och ett skuldankare. I detta avsnitt omhändertar – Som helhet bedöms kommunsektorn klara regeringen även förslagen i betänkandet En balanskravet under hela prognosperioden. sammanhållen budgetprocess (SOU 2017:78). Resultatet bedöms dock försvagas under prognosperioden då växande behov av kommunal verksamhet gör att kostnaderna för- Sammanfattning väntas öka snabbare än intäkterna. – Som medlem i EU är Sverige bundet av bestämmelserna i stabilitets- och tillväxt- – Från och med 2019 ändras nivån på pakten. Marginalerna till stabilitets- och överskottsmålet till i genomsnitt en tredje- tillväxtpaktens gränsvärden för underdels procent av BNP över en konjunktur- skottet i de offentliga finanserna och för den cykel. Uppföljningen av det finansiella offentliga skulden är mycket goda. Sverige sparandet förstärks och ramverket komplet- förväntas även med bred marginal uppfylla teras med ett skuldankare enligt den sitt medelfristiga budgetmål om minus överenskommelse som nåddes i samband 1 procent av potentiell BNP i strukturellt med Överskottsmålskommitténs arbete. sparande 2017 och 2018. – Från och med 2016 bedöms sparandet vara i – Regeringen föreslår att det i linje med överskottsmålet. Regeringens riksdagsordningen ska regleras att lagförslag ansvarsfulla finanspolitik har åtgärdat av- som har en tydlig anknytning till statens vikelsen från överskottsmålet som uppstod budget och som lämnas i eller i anslutning under förra mandatperioden. Regeringen till en proposition om statens budget ska bedömer även att sparandet 2019 ligger i ingå i något av besluten om statens budget. linje med den nya nivån på överskottsmålet. Förslaget överensstämmer med vad – Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet Kommittén om en tydligare budgetprocess av det finansiella sparandet ligger under framfört i betänkandet En sammanhållen målnivån. Detta förklaras delvis av den budgetprocess (SOU 2017:78). utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framför allt stora skattesänkningar, som den förra regeringen vidtog.

PROP. 2017/ 18: 100

Ändringarna i det finanspolitiska ramverket avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt tillämpas i denna proposition genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Regeringen bedömde i 2017 års ekonomiska Ackumulerade avvikelser av det finansiella vårproposition att nivån på överskottsmålet bör sparandet som leder till oönskade skuldnivåer kan ändras till en tredjedels procent av BNP över en även motivera att målnivån för sparandet justeras konjunkturcykel, i enlighet med Överskottsmåls- vid nästa översyn av överskottsmålet. Det bakåtkommitténs förslag i betänkandet En översyn av blickande genomsnittet ska dock inte styra överskottsmålet (SOU 2016:67). Vidare gjordes finanspolitiken på kort sikt utan används i huvudbedömningen att det finanspolitiska ramverket sak för att vid nästa översyn utvärdera om bör kompletteras med ett skuldankare för den målnivån, givet måluppfyllelsen och skuldutoffentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, vecklingen, behöver anpassas för att säkerställa den s.k. Maastrichtskulden. Regeringen gjorde hållbarheten och marginalerna i de offentliga även bedömningen att uppföljningen av över- finanserna. skottsmålet bör stärkas och att Finanspolitiska Enligt målet för det finansiella sparandet ska rådet bör tilldelas en tydligare roll i uppföljningen sparandet i den offentliga sektorn motsvara en (prop. 2016/17:100). tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en Vid behandlingen av den ekonomiska konjunkturcykel. Att målet för det finansiella vårpropositionen välkomnade finansutskottet sparandet är formulerat som ett genomsnitt över regeringens bedömningar (bet. 2016/17:FiU20 en konjunkturcykel, i stället för som ett årligt s. 71). mål, är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. I budgetpropositionen för 2018 föreslog Om målet skulle vara en tredjedels procent av regeringen, i enlighet med de bedömningar som BNP varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva redovisats i den ekonomiska vårpropositionen, stramas åt när konjunkturen försvagas för att att nivån på överskottsmålet skulle ändras till i säkerställa att det årliga målet nås. Finansgenomsnitt en tredjedels procent av BNP över en politiken skulle då förstärka konjunkturkonjunkturcykel och att det finanspolitiska ram- svängningarna i stället för att stabilisera dem. Att verket skulle kompletteras med ett skuldankare målet är formulerat som ett genomsnitt över en för den offentliga sektorns konsoliderade brutto- konjunkturcykel gör det dock svårare att följa skuld. Riksdagen beslutade i enlighet med upp om finanspolitiken ligger i linje med målet, regeringens förslag (bet. 2017/18:FiU1, rskr. eftersom det är svårt att bedöma när en 2017/18:54). konjunkturcykel börjar och slutar, samt i vilket Ändringarna i det finanspolitiska ramverket konjunkturläge ekonomin befinner sig. tillämpas fr.o.m. budgetarbetet för 2019, dvs. i Trots den betydande osäkerhet som finns denna och kommande propositioner. kring det strukturella sparandet bedöms detta mått, beräknat enligt gängse metoder, vara bäst lämpat för att bedöma om det aktuella finansiella sparandet och finanspolitiken är förenliga med 5.1 Uppföljning av målet för det överskottsmålet. Att använda strukturellt spafinansiella sparandet rande som huvudindikator i den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet bedöms även Ny uppföljning av det finansiella sparandet överensstämma med EU-rätten. I denna proposition ändras uppföljningen av I tabell 5.1 redovisas utfall och prognos för det överskottsmålet till att ha ett tydligare fokus på offentliga finansiella sparandet. Det strukturella det strukturella sparandet. sparandet år t och t+1, dvs. innevarande år och En avvikelse från överskottsmålet anses före- budgetåret, används för att bedöma måluppligga om det strukturella sparandet tydligt avviker fyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett från målnivån det innevarande eller det närmast framåtblickande perspektiv. följande året, dvs. budgetåret. Att det föreligger en målavvikelse kan ha flera skäl och ska inte likställas med att politiken är felaktigt utformad eller oförenlig med det finanspolitiska ramverket. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts och för att upptäcka systematiska

PROP. 2 017/ 18: 100

Tabell 5.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt avvikelser från överskottsmålet för 2019 och

indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella

därmed att den finanspolitiska inriktningen fram-

sparandet

Procent av BNP respektive procent av potentiell BNP över är robust för alternativa bedömningar av Utfall 2017 och prognos 2018 – 2021 jämviktsarbetslösheten (se avsnitt 8.2, tabell 8.7).

2017 2018 2019 2020 2021 Åttaårigt bakåtblickande genomsnitt Finansiellt sparande 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9 Det genomsnittliga finansiella sparandet uppgick Bakåtblickande åttaårssnitt -0,2 till -0,2 procent av BNP 2010 – 2017. Den låga

1

Strukturellt sparande 0,7 0,5 0,5 0,8 1,7 nivån förklaras delvis av den utdragna låg- 1 Andel av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. konjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, Strukturellt sparande framför allt stora skattesänkningar, som den förra Det strukturella sparandet är en beräkning av det regeringen vidtog. finansiella sparandet i den offentliga sektorn under förutsättning att sektorns inkomster och Finanspolitiken är välavvägd utgifter inte påverkas av konjunkturläget eller av Regeringen anser att den finanspolitiska inriktengångseffekter. Det strukturella sparandet är ningen från 2018 och framåt innebär en lämplig inte en del av den officiella statistiken och kan övergång till det nya överskottsmålet på en beräknas på flera sätt. Det gör att nivån på det tredjedels procent av BNP. Regeringen bedömer strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan att sparandet 2019 ligger i linje med det nya olika bedömare, t.ex. på grund av olika bedöm- överskottsmålet. Regeringen gör även bedömningar av potentiell BNP, och att det sällan finns ningen att den finanspolitiska inriktningen är någon allmänt accepterad nivå (se avsnitt 8.4 för välavvägd ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv. prognosjämförelser mellan olika institutioners Som framgår av beskrivningen av det ekonobedömning av det strukturella sparandet). miska läget är resursutnyttjandet i svensk eko- Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har nomi högre än normalt. Det skulle i sig tala för en åtgärdat avvikelsen från överskottsmålet som åtstramande finanspolitik. Det finns dock ett uppstod under den förra mandatperioden och flertal faktorer som talar emot en sådan inriktning fr.om. 2016 bedöms sparandet vara i linje med på finanspolitiken. Till att börja med saknas ett överskottsmålet. Regeringen bedömer även att tydligt underliggande inflationstryck. Både prissparandet 2019 ligger i linje med det nya och löneinflationen är dämpad, och det mesta överskottsmålet (se tabell 5.1). Det strukturella tyder på en måttlig utveckling även framöver. sparandet bedöms sedan förstärkas betydligt Risken för en överhettning av svensk ekonomi fr.o.m. 2020 och framåt. bedöms därmed vara begränsad. Riksbanken fortsätter att bedriva en mycket expansiv pen- Effekter av olika antaganden om ekonomins ningpolitik och har av allt att döma begränsade potentiella utveckling möjligheter att ytterligare stimulera ekonomin. Potentiell BNP är en viktig del i beräkningen av Dessutom befinner vi oss i ett läge då många av det strukturella sparandet. Potentiell BNP är ett de nyanlända som kom till Sverige under 2014 teoretiskt begrepp och avser den nivå på BNP och 2015 nu träder in på arbetsmarknaden och som är förenlig med en ekonomi i balans. behöver komma i sysselsättning. Deras möjlig- Potentiell BNP går inte att observera och måste heter att snabbt etablera sig på svensk arbetsdärför bedömas utifrån olika indikatorer och marknad underlättas av ett högt efterfrågetryck i statistiska analyser. Bedömningen är förknippad ekonomin. Vidare utgör de demografiska med stor osäkerhet. En viktig del i bedömningen förändringar som nu sker i Sverige – med en av potentiell BNP är bedömningen av nivån på högre andel unga och gamla – att det finns en jämviktsarbetslösheten. Även jämviktsarbetslös- underliggande efterfrågan på offentligfinanheten är en storhet som inte är observerbar. I sierade tjänster. Därmed finns också ett underavsnitt 8.2 presenteras därför en känslighetsanalys liggande behov av ökade offentliga utgifter. Det där jämviktsarbetslösheten antas vara 1 procent- budgetutrymme som finns tillgängligt i förenhet högre respektive lägre än bedömningen i hållande till överskottsmålet används därför till nuvarande prognos. Resultaten från denna investeringar i välfärden. Den förda politiken känslighetsanalys visar att de banor för jämvikts- medför att de demografiskt betingade behoven arbetslösheten som studeras inte ger några tydliga

PROP. 2017/ 18: 100

kan mötas samtidigt som överskottsmålet nås för Diagram 5.1 Skuldankaret samtliga år. Procent av BNP 60 Konsoliderad bruttoskuld 50

5.2 Uppföljning av skuldankaret 40

Överskottsmålets grundläggande motiv är håll- 30 barhet och stabiliseringspolitiskt handlingsutrymme. Det är därför i grunden kopplat till 20 skuld- och förmögenhetsnivåer, snarare än till det 10 finansiella sparandet vid en viss tidpunkt. Inte minst är den offentliga bruttoskuldens nivå en 0 nyckelfaktor för att bedöma ett lands kredit- 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 värdighet och utrymmet för en aktivt konjunk- Källa: Egna beräkningar. turstabiliserande finanspolitik. Även om överskottsmålet är mer lämpat som operativt mål i budgetprocessen spelar skuldens och den finansi-

5.3 Uppföljning av utgiftstaket och

ella förmögenhetens storlek en central roll i

bedömning av utgiftstakets nivå

beslutet om överskottsmålets nivå. Som EU-

för 2021

medlem är Sverige vidare bunden av EU:s skuldkriterium, som anger att den offentliga sektorns De takbegränsade utgifterna är summan av konsoliderade bruttoskuld (Maastricht-skulden) utgifterna under utgiftsområdena 1 – 25 och 27 inte får överstiga 60 procent av BNP. Därför samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid kompletterades det finanspolitiska ramverket sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förmed ett skuldankare för den offentliga sektorns brukade anslagsmedel, vilket innebär att även konsoliderade bruttoskuld. Nivån på skuldankamyndigheternas utnyttjande av anslagssparande ret, som är en riktlinje för skuldnivån, bestämdes och anslagskredit ingår. Därmed omfattas större till 35 procent av BNP. delen av utgifterna i staten och ålderspensions- Enligt det nya ramverket ska regeringen i den systemet. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor ekonomiska vårpropositionen årligen redogöra m.m. ingår dock inte. De takbegränsade utför den konsoliderade bruttoskuldens utveckling. gifterna utgör tillsammans med utgifterna för Om denna skuld avviker med mer än 5 procent av kommuner och landsting i det närmaste de totala BNP från skuldankaret, ska regeringen lämna en utgifterna för den offentliga sektorn. skrivelse till riksdagen, samtidigt som den Utgiftstaket är den övre gräns som de takekonomiska vårpropositionen. Eventuella avvibegränsade utgifterna får uppgå till. Utgiftskelser definieras enligt utfallet i nationalräkentakets nivå är dock inte ett mål för de takskaperna för det föregående året eller i prognosen begränsade utgifterna. Exempelvis kan överavseende innevarande år eller budgetåret. I skottsmålet vara begränsande för nivån på de skrivelsen ska regeringen redogöra för vad som takbegränsade utgifterna, även om det vid samma orsakat avvikelsen och hur regeringen avser att tillfälle finns utrymme under utgiftstaket. Vidare hantera denna. gör osäkerheten i den makroekonomiska utveck- För 2019, dvs. det år skuldankaret ska börja lingen att det inte är lämpligt att ta hela utrymmet gälla, bedöms bruttoskuldens andel av BNP med under utgiftstaket i anspråk. god marginal ligga inom skuldankarets tolerans- Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) ska intervall (se diagram 5.1). I nuvarande prognos regeringen i budgetpropositionen föreslå en nivå sjunker bruttoskulden längre fram i prognospå utgiftstaket för det tredje tillkommande året. horisonten och hamnar på ca 30 procent av BNP Budgetprocessens medelfristiga perspektiv ger 2021. förutsättningar för att beslutet om utgiftstakets nivå fattas i överensstämmelse med ekonomins långsiktiga produktionsförmåga, tydliggör effekterna av politiska beslut under åren efter det

PROP. 2 017/ 18: 100

aktuella budgetåret och skapar en bindande lång- fereringssystemen efter avstämning mot översiktighet i budgetbesluten. Utgiftstaket är en skottsmålet och behovet av en säkerhetsmarginal grundläggande del av den medelfristiga bud- under utgiftstaket. geteringen och av en ordning där besluten om Riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta budgeten fattas uppifrån och ner. Ordningen storlek, den s.k. säkerhetsmarginalen, är innebär att beslut om en övre gräns för de totala regeringens bedömning av hur stor budgeteringsutgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. marginalen som minst behöver vara i budgetutgiftsramarna och anslagen. eringsfasen för att hantera osäkerheter till följd av Utgiftstaket gör att olika utgiftsökningar främst konjunkturutvecklingen. Enligt riktlinjen prövas mot varandra inom ett fastställt eko- bör säkerhetsmarginalen uppgå till minst nomiskt utrymme. Utgiftstaket tvingar fram 1 procent av de takbegränsade utgifterna för det prioriteringar mellan olika behov och politiska innevarande året (t), minst 1,5 procent för det prioriteringar och minskar därmed bl.a. risken för följande året (t+1), minst 2 procent för det andra att tillfälligt höga inkomster används för att följande året (t+2) och minst 3 procent för det finansiera permanent högre utgifter. Ett flerårigt tredje följande året (t+3). Den stegvis ökande utgiftstak kan användas som ett verktyg för att marginalen motiveras av att osäkerheten om uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara utgiftsutvecklingen är större på längre sikt. En offentliga finanser. Utgångspunkten är att de närmare genomgång av riktlinjen för budgetnivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat eringsmarginalens minsta storlek finns i 2011 års om inte ska ändras till följd av andra orsaker än ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100, s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad bilaga 4). inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Utgiftstakets nivå har vid två tillfällen justerats i samband med regeringsskifte. Uppföljning av utgiftstaket Enligt 2 kap. 4 § budgetlagen är regeringen skyldig att vidta åtgärder om det finns risk för att I tabell 5.2 redogörs för hur stor marginalen ett fastställt utgiftstak överskrids. Eftersom de bedöms bli till de beslutade nivåerna på utgiftsfaktiska utgifterna varierar av olika anledningar taket 2018 – 2020, både i miljarder kronor och som som är svåra att förutse i prognoserna och utgifts- andel av de takbegränsade utgifterna. Regeringen taket fastställs i nominella termer, bör det finnas bedömer att budgeteringsmarginalens storlek är ett utrymme under utgiftstaket så att de faktiska tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns utgifterna kan variera utan att det kräver åtgärder i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2018 – 2020. från regeringens sida. Detta utrymme mellan Budgeteringsmarginalen bedöms nu bli större utgiftstaket och de faktiska beräknade, tak- 2018 – 2020 än enligt den prognos som redobegränsade utgifterna kallas budgeteringsmargi- visades i budgetpropositionen för 2018. Detta nalen. förklaras främst av att volymerna i olika trans- Budgeteringsmarginalen ska, i enlighet med fereringssystem väntas bli lägre. För en närmare vad som ovan anförts, i första hand fungera som genomgång av hur prognosen för de taken buffert om utgifterna på grund av begränsade utgifterna förändrats sedan budgetkonjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett propositionen, se avsnitt 7.3. annat sätt än vad som förväntades när utgiftstakets nivå fastställdes. Det är viktigt att det finns tillräckligt med utrymme för de konjunkturberoende utgifterna (s.k. automatiska stabilisatorer, i första hand arbetsmarknadsrelaterade utgifter) att öka i en konjunkturnedgång. Då minskar risken för att besparingar måste genomföras i ett skede när den offentliga sektorn behöver stötta den ekonomiska utvecklingen. Budgeteringsmarginalen kan även användas för nya reformer eller för att möta volymökningar i de rättighetsbaserade trans-

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 5.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak

Miljarder kronor om inget annat anges. För de takbegränsade utgifterna redovisas utfall 2008 – 2017 och prognos 2018 – 2020 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Årlig nominell förändring av utgiftstaket vid riksdagsbeslut 1 33 32 30 30 20 10 10 51 46 58 58 60 74 Ursprungligt beslutade utgiftstak 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 Teknisk justering 2 -14 6 13 10 2 4 2 7 12 5 5 Reell justering 3 33 41 52 Slutligt fastställt utgiftstak 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 397 1 471 Takbegränsade utgifter 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 311 1 343 Budgeteringsmarginal 14 24 38 74 62 28 11 23 31 45 55 86 128 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 6,5 9,5 Anm.: För 1998 – 2006, se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164). 1 Ursprunglig nominell förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för det aktuella året beslutades av riksdagen. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade n ivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2008 till 971 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter f astställandet justerades nivån av tekniska skäl till 957 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2009 först fastställdes till 989 miljarder kro nor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2009 med 32 miljarder kronor. 2 De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år. 3 Finanspolitiskt motiverade justeringar av utgiftstakets nivå har gjorts vid två tillfällen efter att ny regering tillträtt. D essa medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Bedömning av utgiftstakets nivå för 2021 2021. I enlighet med regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek bör en Regeringen gör i denna proposition för första buffert om motsvarande minst 20 miljarder gången en bedömning av utgiftstakets nivå för kronor för 2021 lämnas obudgeterad under 2021. utgiftstaket i budgetpropositionen för 2021 för oförutsedda händelser under budgetåret. När hänsyn tagits till riktlinjen för budgeterings- Regeringens bedömning: För 2021 bör utgifts- marginalens minsta storlek medger utgiftstaket taket uppgå till 1 492 miljarder kronor. att de takbegränsade utgifterna 2021 blir ca 108 miljarder kronor högre än vad som prognostiseras i dagsläget. Detta utrymme för möjliga Skälen för regeringens bedömning: Att be- utgiftsökningar motsvarar ca 2,0 procent av BNP stämma utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. 2021. Att det finns ett ledigt utrymme under Regeringar med olika politisk inriktning kommer utgiftstaket betyder dock inte i sig att det finns ett att ha olika syn på vilken nivå på de offentliga utrymme för reformer som ökar de takbegränutgifterna som är lämplig. Det går därför inte att sade utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan reducera ett beslut om nivån till en beräkning genomföras efter avstämning mot överskottsenligt en i förväg bestämd formel. Nedan beskrivs målet och de inkomstförstärkningar som kan den bedömda nivån på utgiftstaket för 2021 med komma att krävas. utgångspunkt i de bestämningsfaktorer som redovisas i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Utgiftstakets förhållande till överskottsmålet De takbegränsade utgifterna prognostiseras bli 1 364 miljarder kronor 2021 och samma år bedöms utgiftstaket till 1 492 miljarder kronor. Det innebär att de takbegränsade utgifterna kan öka med maximalt 128 miljarder kronor t.o.m.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 5.3 Utgiftstak och takbegränsade utgifter normalt tillåter att utgiftsökningar som följer av de automatiska stabilisatorerna, främst ökningar Miljarder kronor om inget annat anges. av de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna, för- 2017 2018 2019 2020 2021 Av riksdagen beslutade nivåer svagar den offentliga sektorns finansiella på utgiftstaket 1 274 1 337 1 397 1 471 sparande vid en försvagning av konjunkturen. Regeringens bedömning av Om konjunkturutvecklingen däremot blir bättre nivåer på utgiftstaket 1 492 än väntat kan de takbegränsade utgifterna öka på Årlig nominell förändring av grund av pris- och löneutvecklingen i ekonomin utgiftstaket vid riksdagsbeslut 58 58 60 74 21 som helhet, vilket kan ta en del av utrymmet Utgiftstak, procent av BNP 27,7 27,7 27,8 28,1 27,5 under utgiftstaket i anspråk. Det behöver Utgiftstak, procent av potentiell emellertid inte leda till en konflikt med över- BNP 27,9 28,0 28,1 28,4 27,7 skottsmålet, eftersom även den offentliga sektorns inkomster tenderar att bli högre när den Utgiftstak, fasta priser 1 1 246 1 281 1 311 1 354 1 345 Takbegränsade utgifter 1 229 1 282 1 311 1 343 1 364 ekonomiska utvecklingen blir bättre än väntat.

Takbegränsade utgifter, procent av BNP 26,7 26,5 26,1 25,7 25,1 Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och Takbegränsade utgifter, fasta budgeteringsmarginalens storlek priser Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 1 1 202 1 228 1 231 1 236 1 229 Budgeteringsmarginal 45 55 86 128 128 2021 innebär en mindre årlig ökning av utgifts- Budgeteringsmarginal, procent taket än den genomsnittliga årliga ökningen av av takbegränsade utgifter 3,6 4,3 6,5 9,5 9,4 nivån sedan utgiftstaket infördes. Den genom- Budgeteringsmarginal, procent snittliga årliga ökningen i löpande priser mellan av BNP 1,0 1,1 1,7 2,4 2,4 1997 och 2020 uppgår till 3,1 procent, medan Finansiellt sparande, procent av motsvarande ökning för 2021 uppgår till 1,4 procent. BNP 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9 Strukturellt sparande, procent av Eftersom ökningen av utgiftstakets nivå varit potentiell BNP 0,7 0,5 0,5 0,8 1,7 relativt stor de senaste åren har även Offentliga sektorns utgifter, budgeteringsmarginalens storlek ökat relativt procent av BNP 48,1 47,7 47,4 47,1 46,5 snabbt. Trots att utgiftstakets nivå ökar relativt 1 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen trans- långsamt 2021 uppgår budgeteringsmarginalen till 9,4 procent av de takbegränsade utgifterna. fereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtions utgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneom- Det är ett större utrymme än den säkerhetsräknade anslag) är omräknade med implicitindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade marginal som regeringen som minst vill uppmed prisindex för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgifts- rätthålla till utgiftstaket. En budgeteringstaket i fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek för marginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle kunna medföra att möjliginnevarande år, har behandlats som transfereringsanslag). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. heterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan under kommande år begränsades. De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl Om det bedöms förenligt med överskottsmålet är komma att bli högre och budgeteringsmarginalen det dock rimligt att reformer kan genomföras på i motsvarande utsträckning mindre än enligt den budgetens utgiftssida. aktuella utgiftsprognosen, exempelvis till följd av Om hela utrymmet under utgiftstaket fram makroekonomiska förändringar, såsom högre t.o.m. budgetpropositionen för 2021, dvs. inflation, oförutsedda volymökningar i transca 108 miljarder kronor, skulle tas i anspråk för fereringssystemen eller beslut om reformer. Om högre utgifter, ger det en genomsnittlig årlig budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för ökningstakt för de takbegränsade utgifterna på nya reformer, eller oförutsedda volymökningar i ca 4,6 procent per år mellan 2017 och 2021. de statliga transfereringssystemen, försämras Denna ökning kan jämföras med den genomnormalt det strukturella sparandet. Om budsnittliga ökningstakten för de takbegränsade geteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgifterna enligt prognosen i denna proposition, utgiftsökningar till följd av makroekonomiska som uppgår till 2,6 procent per år mellan 2017 och förändringar påverkas i många fall inte möjlig- 2021. Den genomsnittliga ökningstakten under heten att uppnå överskottsmålet. Det beror på att perioden 1997 – 2017 uppgick till 2,9 procent per överskottsmålet är formulerat på ett sätt som

PROP. 2017/ 18: 100

år. Att det finns utrymme under utgiftstaket potentiell BNP växer fram till 2020, då det utgör betyder dock inte i sig att det kommer att 28,4 procent av potentiell BNP, för att sedan användas för att öka de faktiska takbegränsade minska till 27,7 procent 2021. utgifterna. Riksdagen har i ett tillkännagivande till Utvecklingen av utgiftstaket och de takbegränsade regeringen anfört att utgiftstakets nivå bör sättas utgifterna i fasta priser så att det återfår sin styrande effekt (bet. De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349). I budget- priser visar hur verksamhetsvolymen förändras propositionen för 2015 presenterade regeringen över tiden i staten och ålderspensionssystemet. som plan för utgiftstakets nivå att den ska vara Det kan t.ex. handla om utvecklingen av antalet oförändrad som andel av potentiell BNP. Om kvadratmeter kontorsyta, antalet årsarbetskrafter utgiftstaket fastställs på en nivå som innebär en i statliga myndigheter eller antalet personer med oförändrad andel av ekonomins trendmässiga ersättning från olika transfereringssystem. tillväxt medger det att de faktiska takbegränsade Uttryckt i fasta priser ökar de takbegränsade utgifterna kan utvecklas i ungefär samma takt. utgifterna med sammanlagt 27 miljarder kronor Utgiftstakets nivåer ger då förutsättningar för att mellan 2017 och 2021. Denna ökning kan jämde offentliga utgifterna ska växa i ungefär samma föras med den förväntade ökningen i löpande takt som BNP. Över tiden är det ungefär samma priser, som uppgår till 134 miljarder kronor. Av utveckling som kan förväntas av de offentliga den nominella utgiftsökningen fram t.o.m. 2021 skatteinkomsterna vid oförändrade regler. beror därmed ca en femtedel (27 miljarder) på att Regeringen har dessutom i de ekonomiska pro- verksamhetsvolymerna ökar, medan resten av positionerna framfört att genomförandet av utgiftsökningen beror på att lönerna och priserna insatser på utgiftssidan kan ske efter avstämning stiger. mot överskottsmålet och den höjning av skatte- Utgiftstakets nivå ökar under samma period uttaget som reformerna kan komma att kräva. med 99 miljarder kronor i fasta priser. Det Regeringen har sedan tillträdet fört en innebär en ökning på ca 8 procent mellan 2017 ansvarsfull finanspolitik. Den förra regeringens och 2021. stora underskott har vänts till överskott och överskottsmålet nås. Regeringen anser det i sammanhanget värt att nämna att även om utgiftstakets nivåer under den förra mandat- 5.4 Uppföljning av det kommunala perioden till att börja med framstod som styrande balanskravet så hade de ingen begränsande effekt i och med de stora ofinansierade skattesänkningar som genom- I målet för den offentliga sektorns sparande ingår fördes. Utgiftstaket var med andra ord inte det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i styrande för det finansiella sparandet och ledde kommuner och landsting. För kommuner och inte till att överskottsmålet uppnåddes. landsting är det emellertid det ekonomiska Den metod regeringen har använt för att resultatet, och inte det finansiella sparandet, som beräkna nya nivåer på utgiftstaket har lett till att är avgörande för om de uppfyller kommunalutgiftstaket som andel av potentiell BNP ökat lagens (2017:725) krav på en balanserad budget. som en följd av att prognosen för potentiell BNP Årets resultat motsvarar förändringen av det reviderats. Detta var inte den ursprungliga inten- egna kapitalet. Efter justering för bl.a. reationen och regeringen bedömer därför i före- lisationsvinster och realisationsförluster, för liggande proposition att utgiftstaket 2021 bör orealiserade förluster i värdepapper och eventuell minska som andel av potentiell BNP jämfört med återföring av tidigare justeringar av orealiserade 2020. förluster samt reservering till och användning av Regeringen anser därmed att tillkännagivandet resultatutjämningsreserver, erhålls det s.k. balansär slutbehandlat. kravsresultatet. Negativa balanskravsresultat ska enligt kommunallagen återställas inom tre år. Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP Kommunen eller landstinget får dock besluta om Utgiftstaket för 2017 utgör 27,9 procent av en budget som inte är i balans och att en reglering potentiell BNP givet prognosen för potentiell av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras BNP i denna proposition. Utgiftstakets andel av om det finns synnerliga skäl.

PROP. 2017/ 18: 100

Balanskravet anger en miniminivå, men för att der kronor (se vidare avsnitt 8.2). År 2017 redouppnå kommunallagens krav på god ekonomisk visade 94 procent av kommunerna (273 komhushållning behöver resultatet i regel vara högre. muner) och 75 procent av landstingen (15 landsting) ett positivt resultat.

Starkt balanskravsresultat i kommunsektorn

Balanskravet bedöms uppnås framöver

Kommunernas och landstingens årsredovisning ska innehålla en bedömning av om balanskravet I regeringens prognos över kommunsektorns har uppfyllts. Uppgifter för 2017 finns ännu inte finanser bedöms skatteinkomsternas tillväxt tillgängliga. Regeringen återkommer i budget- dämpas något 2018. Det beror delvis på en något propositionen för 2019 med uppgifter för 2017. avtagande tillväxttakt på arbetsmarknaden men Balanskravsresultatet för 2016 uppgick för även på att inkomstskatten för pensionärer sänks. kommunsektorn som helhet till 20 miljarder Kommunsektorn kompenseras dock för den kronor, varav kommunernas balanskravsresultat skattesänkningen genom statsbidrag. Även andra uppgick till 17 miljarder kronor. Differensen statsbidrag ökar 2018. Samtidigt minskar de mellan resultatmåtten, som innebär att balans- migrationsrelaterade statsbidragen kraftigt då kravsresultatet för sektorn som helhet är drygt kommunsektorns utgifter för migrationsrela- 4 miljarder kronor lägre än årets resultat, består terad verksamhet bedöms minska kraftigt. Även främst av justeringar för realisationsvinster och under perioden 2019 – 2021 bedöms skatteförändring av resultatutjämningsreserven. underlaget växa i en något avtagande takt och de Resultatutjämningsreserverna uppgick 2016 migrationsrelaterade ersättningarna till sektorn till totalt 10 miljarder kronor för sektorn som hel- minska. Samtidigt räknas de höjningar av andra het, varav kommunerna stod för drygt 9 miljarder riktade samt generella statsbidrag som regeringen kronor. Det var knappt hälften av kommunerna aviserat göra att de totala statsbidragen hålls på en (141 kommuner) och 30 procent av landstingen jämn nivå under 2018 – 2021. Dessa år bedöms den (6 landsting) som avsatt medel till en resultat- demografiska utvecklingen, med en växande utjämningsreserv. befolkning samt större andel barn och äldre, driva Andelen kommuner som redovisat positiva upp de kommunala kostnaderna. I regeringens balanskravsresultat har varierat mellan åren. prognos ökar kommunsektorns utgifter, och där- Under perioden 2013 – 2016 har andelen varit som med kostnader, ungefär i linje med de demolägst 76 procent och som högst 96 procent. För grafiskt drivna behoven 2018 – 2021. Resultatet landstingen har motsvarande andel varierat bedöms försvagas något t.o.m. 2021. mellan som lägst 25 procent och som högst Sektorn som helhet bedöms klara balanskravet 90 procent. med god marginal under prognosperioden. År 2016 redovisade 11 kommuner och Resultatet beräknas uppgå till 19 miljarder kronor 2 landsting ett negativt balanskravsresultat. Av 2018. Därefter beräknas resultatet uppgå till dessa åberopade 5 kommuner, men inget lands- 14 – 16 miljarder kronor per år 2019 – 2021, vilket ting, synnerliga skäl för att inte behöva återställa motsvarar 1,5 – 1,9 procent av skatteinkomsterna hela eller delar av det negativa resultatet. och de generella statsbidragen. Vad som menas Vid utgången av 2016 var det 11 kommuner med god ekonomisk hushållning definieras av och 7 landsting som hade ett negativt resultat kommunerna och landstingen själva. Avsnitt 8.2 kvar att återställa, totalt 0,4 miljarder kronor innehåller mer information om prognosen av respektive 2 miljarder kronor. kommunsektorns finanser. Resultatet före extraordinära poster har varit positivt sedan 2004 för kommunsektorn som helhet. Resultatet före extraordinära poster uppgick 2017 preliminärt till nästan 27 miljarder kronor 5.5 Uppföljning av målen i för sektorn som helhet och var 1,6 miljarder stabilitets- och tillväxtpakten kronor högre än 2016. Kommunernas resultat uppgick till knappt 24 miljarder kronor, medan Utöver de nationella budgetpolitiska målen är landstingens resultat uppgick till nästan 3 miljar- Sverige, i egenskap av medlem i EU, bundet av reglerna inom stabilitets- och tillväxtpakten.

PROP. 2017/ 18: 100

Reglerna består av en korrigerande del och en om sparandet överstiger respektive understiger förebyggande del. det medelfristiga budgetmålet. Den korrigerande delen, underskottsförfarandet, anger gränsvärden som innebär att Tabell 5.4 Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och

tillväxtpaktens förebyggande del

underskottet i de offentliga finanserna inte får Procent av potentiell BNP respektive årlig procentuell förändring, vara större än 3 procent av BNP och att den prognos offentliga bruttoskulden inte får överstiga 2016 2017 2018 60 procent av BNP. Sverige bedöms under

Uppföljning medelfristigt

prognosperioden ha mycket god marginal till budgetmål (MTO) dessa gränsvärden (se tabell 5.4). Medelfristigt budgetmål (MTO) -1,0 -1,0 -1,0 Den förebyggande delen av pakten ska säker- Strukturellt sparande, ställa att medlemsstaterna bedriver en sund procent av potentiell BNP 1,1 0,8 0,6 finanspolitik på medellång sikt och förhindra att

Uppföljning utgiftskriteriet

det uppstår alltför stora underskott i medlemsstaternas offentliga finanser. Varje medlemsstat Primära offentliga utgifter justerade för diskretionära har ett medelfristigt budgetmål (MTO) för det skatteförändringar, real strukturella sparandet, dvs. för den offentliga årlig procentuell förändring 2,7 2,2 1,8 sektorns konjunkturjusterade finansiella spa- Referensvärde 1 4,7 6,2 5,7 rande, rensat för engångseffekter. Målets nivå Anm.: Från och med i år publicerar Europeiska kommissionen inte längre en bestäms av respektive medlemsstat, men måste vinterprognos för de i tabellen angivna variablerna och återgår till att endast publicera två omfattande prognoser (vår och höst) per år. vara förenlig med en miniminivå som beräknas av 1 Referensvärdet för utgiftskriteriet beräknas årligen utifrån den reala medelfristiga tillväxten i potentiell BNP enligt Europeiska kommissionens senaste Europeiska kommissionen. Sveriges MTO vårprognos (maj 2017). är -1 procent av potentiell BNP. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos (november 2017). Det medelfristiga budgetmålet följs upp årligen. Medlemsstaterna ska i sina stabilitets- och konvergensprogram, som publiceras i april varje år, bl.a. redogöra för huruvida de uppfyllt sitt 5.6 En sammanhållen budgetprocess

medelfristiga budgetmål. I de fall målet inte upp-

5.6.1 Ärendet och dess beredning

nåtts ska medlemsstaten redogöra för anpassningsbanan mot detta mål. I samband med att Regeringen beslutade den 19 januari 2017 att kommissionen utvärderar stabilitets- och konvergensprogrammen görs även en helhets- tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att göra en översyn av vissa delar av bedömning av måluppfyllelsen för det medelfristiga budgetmålet. Denna görs på basis av budgetprocessen och lämna förslag eller redovisa kommissionens årliga vårprognos som publiceras bedömningar som syftar till att göra processen i maj. Uppföljningen är huvudsakligen bakåt- mer förutsebar (dir. 2017:3). Kommittén antog namnet Kommittén om en tydligare budgetblickande och avser det föregående året, men en preliminär bedömning görs även för innevarande process (Fi 2017:01). Kommittén har haft i uppdrag att mot bakoch kommande år. Medlemsstater som inte uppfyller sina medel- grund av vad Överskottsmålskommittén uttalat i fristiga budgetmål förväntas följa kommissionens sitt betänkande En översyn av överskottsmålet riktlinjer för anpassningsbanan av det strukturella (SOU 2016:67), den tidigare Budgetprocesskommitténs arbete (SOU 2013:73) och rikssparandet och måste även ta hänsyn till det s.k. utgiftskriteriet. dagens praxis analysera och ta ställning till vilka slags lagförslag som ska behandlas inom ramen Utgiftskriteriet omfattar de primära utgifterna, dvs. de offentliga utgifterna exklusive ränte- för budgetprocessen och hur detta ska regleras i utgifter, och innebär att den reala ökningen av lag. I uppdraget har det även ingått att analysera utgifterna, efter justering för diskretionära hur förslag till budgetrelaterade tillkännagivanden och förslag som väcks inom riksdagen utanför skatteförändringar, ska vara lägre än ett givet referensvärde. Referensvärdet bestäms av den den ordinarie budgetprocessen och som har en reala tillväxten i potentiell BNP och anpassas tydlig påverkan på statens budget ska hanteras i därtill vid avvikelser från det medelfristiga budgetprocessen, samt i vilken utsträckning detta budgetmålet så att referensvärdet höjs eller sänks kan regleras i lag.

PROP. 2017/ 18: 100

Kommittén, som inte var enig, överlämnade alternativ. Det möjliggör en ordning där riksden 16 oktober 2017 betänkandet En samman- dagen fattar beslut om, och tar ansvar för, budgethållen budgetprocess (SOU 2017:78) till rege- ens helhet. Processen bidrar även till ökad transringen. En sammanfattning av betänkandet och parens och förbättrad insyn i budgetpolitiken utredningens lagförslag finns i bilaga 5. såväl inom riksdagen som för allmänheten. Betänkandet har i aktuella delar remitterats till I samband med den senaste översynen av Riksrevisionen, Kammarrätten i Stockholm, För- budgetprocessen behandlades bl.a. frågan om säkringskassan, Ekonomistyrningsverket, Skatte- hanteringen av lagförslag i budgetprocessen, men verket, Finanspolitiska rådet, Statskontoret, någon reglering på området föreslogs inte Göteborgs universitet (juridiska och statsveten- (SOU 2013:73, prop. 2013/14:173). Därefter har skapliga institutionerna) och Stockholms uni- en parlamentarisk kommitté, Överskottsmålsversitet (juridiska och statsvetenskapliga fakulte- kommittén, uttalat önskemål om att denna terna). Remissyttrandena finns tillgängliga i ordning ska regleras i lag (SOU 2016:67). Finansdepartementet (Fi2017/03978/BATOT).

5.6.3 Lagförslag i budgetprocessen

5.6.2 Bakgrund

Regeringens förslag: I riksdagsordningen ska det Sedan 1997 tillämpas en särskild beslutsordning i riksdagen för beslut om statens budget, den s.k. regleras att lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i rambeslutsprocessen (11 kap. 18 § riksdagsordningen). Riksdagen fastställer i ett första steg eller i anslutning till en proposition om statens budget ska ingå i något av besluten om statens genom ett enda beslut en beräkning av inkomsterna, de belopp som respektive utgiftsområdes budget. De föreslagna ändringarna i riksdagsordningen anslag högst får uppgå till (utgiftsramar), en beräkning av andra betalningar som påverkar ska träda i kraft den 1 september 2018. Regeringens bedömning : Det är inte statens lånebehov samt beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har motiverat att gå vidare med utredningens förslag och bedömningar om hanteringen av lagförslag beslutat att använda, det s.k. rambeslutet. I beslutet i det första steget ingår även godkännande som lämnas efter respektive före budgetpropositionen. av beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter samt preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för de två tillkommande åren efter budgetåret. Därefter fastställer riksdagen i ett Utredningens förslag och bedömningar: andra steg, genom ett enda beslut för varje Överensstämmer med regeringens förslag. Ututgiftsområde, anslag och bemyndiganden om redningen lämnar även förslag och bedömningar ekonomiska åtaganden, de s.k. anslagsbesluten. om hanteringen av lagförslag som lämnas efter Även beslut om ändringar av statens budget fattas respektive före budgetpropositionen. som huvudregel i en enda beslutspunkt. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser Rambeslutsprocessen innebär ett visst avsteg tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. från den normala beslutsordningen i riksdagen Såväl Finanspolitiska rådet som Statskontoret eftersom den förutsätter att beslut om ett stort konstaterar att förslaget motsvarar den praxis antal frågor fattas i en och samma beslutspunkt. som har utvecklats i riksdagen. Statskontoret be- Syftet med beslutsordningen är att skapa en dömer dessutom att regleringen bör kunna göra samlad budgetprocess som gör det möjligt för budgetprocessen mer förutsebar och minska riksdagen att få en helhetsbild av statens budget risken för att beslut om lagstiftning och budget och den ekonomiska politiken. Genom att riks- blir motstridiga. dagen först fastställer ramar för utgiftsområdena Stockholms universitet (statsvetenskapliga och därefter anvisar anslagen får riksdagen också fakulteten) konstaterarar att förslaget innebär att kontroll över statens utgifter. regeringsmakten stärks och att regeringens En samlad budgetprocess uppnås bl.a. genom möjligheter att styra utifrån en minoritetsatt regeringens respektive övriga riksdagspartiers position förbättras. Den statsvetenskapliga fakulbudgetförslag ställs mot varandra som jämförbara teten bedömer att förslaget är välmotiverat mot

PROP. 2017/ 18: 100

bakgrund av den parlamentariska instabilitet som är omfattande, gör budgetpropositionen mindre uppstått under senare år, och som kan antas överskådlig eller inte har hunnit beredas i sådan fortsätta att prägla svensk parlamentarism under tid att de kan ingå i budgetpropositionen. Under överskådlig framtid. Vidare påtalar Stockholms förutsättning att de ekonomiska konsekvenserna universitet (juridiska fakulteten) att utskotts- av sådana lagförslag beaktats och förslagen bebehandlingen av lagförslag kan bli något mer skrivits i en proposition om statens budget samt begränsad när en rad lagförslag om skilda frågor att regeringen lämnat förslagen i nära anslutning lämnas i budgetpropositionen jämfört med om de till en sådan proposition föreslår utredningen att lämnas i separata propositioner. Lagförslagen blir också sådana lagförslag ska ingå i budgetbeslutet. också, enligt fakulteten, mer svårtillgängliga i Det parlamentariska stödet för utredningens budgetpropositionen än i separata propositioner. förslag är också i denna del brett och i förhållande Vidare anser juridiska fakulteten att begreppet till skatteförslag som påverkar inkomstberäkväsentlig anknytning bättre speglar vad som avses ningen och som lämnas efter budgetpropositionmed bestämmelsen än tydlig anknytning. en på hösten tillämpas redan en sådan ordning. Skälen för regeringens förslag och Att ett lagförslag lämnas i anslutning till en bedömning: Regeringens förslag till statens proposition om statens budget innebär att förbudget ska enligt den s.k. fullständighetsprin- slaget lämnas i sådan tid att det hinner beredas cipen omfatta alla inkomster och utgifter samt inför budgetbeslutet. Hur mycket tid som behövs andra betalningar som påverkar statens låne- för beredningen i riksdagen beror på hur ombehov, se 3 kap. 3 § budgetlagen (2011:203). Det fattande förslaget är, hur många utskott som är dock regeringen som styr över vilka lagförslag berörs och hur många följdmotioner som väcks som ska läggas fram i eller i anslutning till en med anledning av förslaget. Regeringen bör proposition om statens budget. därför löpande stämma av med riksdagen när ett Det har sedan flera år utvecklats en allt fastare lagförslag kan lämnas för att riksdagen ska ha praxis som innebär att i princip all lagstiftning möjlighet att behandla det i relevant budgetmed tydlig koppling till inkomstberäkningen beslut. presenteras samlat i budgetpropositionen och De flesta förslag till riksdagsbeslut, inklusive ingår i rambeslutet. Lagförslag med utgifts- lagförslag, har någon form av direkt eller indirekt påverkan lämnas också i ökande utsträckning i påverkan på statens inkomster eller utgifter. budgetpropositionen och ingår i anslagsbesluten. Detta innebär dock inte att alla lagförslag med I vilken utsträckning detta sker varierar dock någon form av budgetpåverkan bör behandlas i mellan utgiftsområdena. budgetprocessen. Avgörande för om ett lag- Det förekommer även i allt större utsträckning förslag som lämnas i en proposition om statens att lagstiftning som påverkar statens inkomster budget ska behandlas i budgetprocessen bör vara eller utgifter under pågående budgetår lämnas i om det har en tydlig anknytning till statens propositioner om ändringar i statens budget. budget. Regeringen anser till skillnad från Trots att praxis avseende lagstiftning i budget- Stockholms universitet (juridiska fakulteten) inte processen har utvecklats och blivit fastare finns att innebörden av bestämmelsen skulle bli klarare det fortfarande en viss osäkerhet om hur riks- genom att begreppet tydlig anknytning ersätts dagen kommer att behandla lagförslag som läggs med väsentlig anknytning. Regeringen har förfram i en proposition om statens budget. En ståelse för det som juridiska fakulteten anför om reglering av detta skulle göra budgetprocessen risken för en mer begränsad utskottsbehandling mer förutsebar. En reglering skulle också mini- och för att lagförslagen blir mer svårtillgängliga mera risken för att riksdagen fattar motstridiga om de lämnas i en proposition om statens budget. beslut om budget och lagstiftning, förstärka ram- Den föreslagna regleringen skulle dock motsvara beslutsprocessens helhetsperspektiv och göra vad som sedan flera år är riksdagens praxis och regleringen mer överensstämmande med hur regeringen ser därför inte att problemen skulle budgetprocessen fungerar i praktiken. Det parla- öka till följd av regleringen. Det framgår också mentariska stödet för en sådan reglering är brett. nedan att en aspekt som bör beaktas vid Regeringen anser, i likhet med utredningen, att bedömningen av om ett förslag bör lämnas i eller det i vissa fall kan vara motiverat att lägga fram i anslutning till en proposition om statens budget lagförslag med koppling till statens budget i eller inte är om förslaget behöver mer tid till särskilda propositioner, t.ex. för att lagförslagen

PROP. 2017/ 18: 100

beredning än vad som erbjuds inom budget- kan utgöra ett stöd för såväl riksdagen och dess processen. utskottskanslier som för regeringen och Det förekommer undantagsvis att regeringen Regeringskansliet i framtida budgetprocesser. av praktiska skäl också lämnar andra lagförslag än Skälen för regeringens bedömning: Enligt sådana som påverkar statens inkomster eller ut- fullständighetsprincipen ska regeringens förslag gifter i en proposition om statens budget. Sådana till budget omfatta alla inkomster och utgifter förslag kan behandlas i samma betänkande som samt andra betalningar som påverkar statens lånebudgeten, men lagförslag som saknar tydlig behov. Det innebär också att effekten på budbudgetanknytning bör inte ingå i samma geten av samtliga kommande lagförslag ska redobeslutspunkt som budgetbesluten. visas i budgetpropositionen och därmed ingå i Det är önskvärt att de ändringar i riksdags- riksdagens budgetbeslut. Det innebär däremot ordningen som regeringen föreslår träder i kraft i inte att alla lagförslag som lämnas i en proposition sådan tid att de kan tillämpas vid riksdagens om statens budget också ska ingå i riksdagens behandling av statens budget för 2019. Regering- budgetbeslut. Avgörande för detta är som framen föreslår därför att ändringarna ska träda i kraft gått i det föregående om förslaget har en tydlig den 1 september 2018. anknytning till statens budget. Utredningen lämnar också förslag och be- Som Finanspolitiska rådet påpekar är det inte dömningar om hanteringen av lagförslag som möjligt att göra en entydig och välavgränsad lämnas efter respektive före budgetproposition- definition av vad som är en tydlig budgeten. För dessa förslag och bedömningar saknas ett anknytning. Vad som utgör en tydlig anknytning brett parlamentariskt stöd. Regeringen anser till budgeten får i stället avgöras från fall till fall därför inte att det är motiverat att gå vidare i dessa utifrån en samlad bedömning av lagförslagets delar. budgeteffekter, dess sakliga innehåll och övriga omständigheter. Om ett lagförslag som regeringen lämnat i en proposition om statens budget är 5.6.4 Anknytningen till statens budget bör av sådan karaktär att det ska behandlas i budgetavgöras utifrån en samlad processen är ytterst upp till riksdagen att avgöra.

bedömning

Lagförslagets budgeteffekter En naturlig utgångspunkt för bedömningen av Regeringens bedömning: Vad som ska anses om ett lagförslag har tydlig budgetanknytning är utgöra ett lagförslag med tydlig anknytning till förslagets effekter på statens inkomster eller statens budget bör avgöras av riksdagen utifrån en utgifter. samlad bedömning av lagförslagets budgeteffek- Vid bedömningen av budgeteffekterna kan det ter, dess sakliga innehåll och omständigheterna i finnas anledning att inte endast beakta de för övrigt. budgetåret beräknade effekterna. Budgetbeslutet är visserligen ettårigt, men i samma beslut fastställer riksdagen även preliminära inkomst- Utredningens bedömning överensstämmer beräkningar och utgiftsramar för det andra och med regeringens. tredje tillkommande året. Budgetprocessen kan Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser därmed sägas både ha ett ettårigt och ett medeltillstyrker eller har inga synpunkter på bedöm- fristigt perspektiv. De årliga budgeteffekterna ningen. Finanspolitiska rådet konstaterar att det kan också variera över tid. Ett lagförslag kan knappast är möjligt att göra en entydig och väl- innebära en försumbar effekt första året, för att avgränsad definition av vad som är en tydlig därefter få väsentliga effekter. Andra lagförslag budgetanknytning, utan att detta är en bedöm- kan ge upphov till relativt begränsade effekter på ningsfråga som i enlighet med utredningens några års sikt medan effekterna initialt kan vara bedömning bör avgöras utifrån ett lagförslags betydande. koppling till budgeten och inte i vilken pro- Vidare kan ett förslag leda till att både position förslaget lämnas. Statskontoret anser att inkomster och utgifter ökar, samtidigt som den utredningens redogörelse för faktorer som samlade budgeteffekten beräknas vara noll. Flera riksdagen bör beakta vid den samlade bedöm- förslag kan också läggas samman och reformer ningen av ett lagförslags anknytning till budgeten och finansiering föreslås som ett paket. Av den

PROP. 2017/ 18: 100

anledningen bör ett förslags effekter både på den nationella säkerheten eller landets interenskilda delar av budgeten och förslagets samlade nationella relationer. Det skulle också kunna effekt beaktas. handla om grundlagsförslag eller lagförslag som Utredningen anser att ett beloppsintervall på begränsar grundläggande rättigheter och friheter fem till femtio miljoner kronor kan vara ett sätt enligt t.ex. 2 kap. 20 § regeringsformen eller den att avgränsa vilka lagförslag som har tydlig europeiska konventionen om skydd för de budgetanknytning. Förslag vars budgeteffekt mänskliga rättigheterna och de grundläggande understiger den nedre gränsen presumeras sakna friheterna (Europakonventionen). tydlig budgetanknytning medan förslag vars Det kan även finnas situationer då budgeteffekt överstiger den övre gränsen presumeras ha processen av mer praktiska skäl inte är särskilt väl en tydlig anknytning. I mitten av intervallet väger anpassad för ett visst lagförslag. Exempelvis andra faktorer, dvs. förslagets sakliga innehåll och behöver omfattande eller komplex lagstiftning övriga omständigheter, tyngre vid den samlade många gånger längre tid för beredning i bedömningen. Ett beloppsintervall kan enligt Regeringskansliet eller riksdagens utskott än vad regeringen fungera som ett stöd vid bedöm- som är möjligt inom ramen för budgetprocessen. ningen av ett lagförslags anknytning till statens Sådana lagförslag kan därför behöva lämnas i en budget. Det bör framhållas att ett sådant intervall proposition som inte läggs fram i anslutning till endast bör betraktas som ett riktmärke som kan en proposition om statens budget. användas inom ramen för den samlade bedöm- Det är inte möjligt att på förhand göra en ning som ska göras av förslaget. uttömmande uppräkning av vilka lagförslag som är sådana att de inte bör behandlas inom ramen Lagförslagets sakliga innehåll för budgetprocessen. Detta får utvecklas närmare Ett lagförslag kan ha anknytning till statens i praxis. budget på olika sätt. I vissa fall är ett lagförslag intimt kopplat till statens budget genom att Den kommunala finansieringsprincipen lagstiftningen per automatik styr statens Statens budget kan också påverkas av lagförslag inkomster eller utgifter. Det kan handla om för- som aktiverar den kommunala finansieringsändringar av skattesatser, transfereringsnivåer principen. Principen är en överenskommelse eller bidrag, men även om förslag som påverkar mellan Sveriges Kommuner och Landsting och kretsen skattskyldiga eller bidragsberättigade. I regeringen. Den är inte lagfäst, men riksdagen har dessa fall är det ofta uppenbart redan på grund av ställt sig bakom riktlinjerna för principens tillagförslagets sakliga innehåll att det har tydlig lämpning och den har använts sedan 1993 (prop. budgetanknytning även om budgeteffekten i 1993/94:150 bilaga 7, bet. 1993/94:FiU19). kronor är relativt liten. Finansieringsprincipen innebär enkelt uttryckt Många lagförslag har i stället en indirekt att staten inte bör ge nya obligatoriska uppgifter koppling till statens budget och reglerar helt till kommuner eller landsting utan att också andra förhållanden än in- och utbetalningar till skjuta till finansiering. Om staten i stället lyfter och från staten, t.ex. ett nytt betygssystem i bort uppgifter från kommuner eller landsting bör skolan, skärpta straff för grova våldsbrott eller kommunernas kostnadsminskningar på motändrade regler för ekonomiska föreningar. svarande sätt återföras till staten. Lagförslagens budgeteffekter utgörs i dessa fall För att tillämpa principen krävs två beslut som ofta endast av ett behov av medel till olika statliga är formellt oberoende av varandra, ett om själva förvaltningar för exempelvis it-kostnader, perso- åtgärden och ett annat om ersättningen till nal eller lokaler. För sådana lagförslag bör det vara kommunerna i form av statsbidrag. Det saknas fråga om större budgeteffekter för att förslaget alltså en direkt koppling mellan lagförslaget och ska anses ha tydlig budgetanknytning. statens budget, och i riksdagen har sådana förslag därför inte alltid behandlats som en del av budget- Lagförslag för vilka budgetprocessen inte är besluten. anpassad Finansieringsprincipen är väl etablerad och har I vissa fall är det viktigt att inte bara säkerställa en tillämpats under lång tid. De ekonomiska majoritet, utan även ett bredare stöd i riksdagen regleringar mellan staten och kommunsektorn för ett enskilt förslag. Sådana förslag bör därför som den ger upphov till redovisas i budgetinte beslutas tillsammans med statens budget. propositionen och uppgår många gånger till Det kan t.ex. röra sig om lagförslag som påverkar

PROP. 2017/ 18: 100

betydande belopp. Om ett lagförslag har tydlig Utredningens förslag och bedömningar: budgetanknytning eller inte bör därför bedömas Överensstämmer inte med regeringens. Utredefter samma kriterier när effekten uppstår genom ningen har i sitt betänkande lämnat förslag och tillämpning av finansieringsprincipen som när ett bedömningar om hanteringen i budgetprocessen förslag påverkar statens budget utan tillämpning av tillkännagivanden och initiativ som väcks inom av principen. riksdagen. I riksdagen bereder utskotten normalt såväl Remissinstanserna: Dessa delar av betänklagförslag som budgetfrågor som hör till ut- andet har inte omfattats av remissen. skottets beredningsområde under budgetbe- Skälen för regeringens bedömning: handlingen på hösten. Riksdagen beslutar också Utredningen lämnade i sitt betänkande förslag vanligen om både lagförslag och budgetförslag i och bedömningar om hanteringen i budgeten och samma beslutspunkt. I frågor där budget- processen av tillkännagivanden och initiativ som effekten uppstår via den kommunala finansie- väcks inom riksdagen. Det saknas ett brett ringsprincipen är det dock inte alltid så. Det parlamentariskt stöd i dessa frågor. Regeringen förekommer att beredningen av ett lagförslag och anser därför att det inte är motiverat att gå vidare förslagets budgeteffekter i samband med behand- med utredningens förslag och bedömningar i lingen av budgetpropositionen antingen delas dessa delar. upp mellan sakansvarigt utskott och finansutskottet, som ansvarar för utgiftsområde 25 från vilket det stora flertalet ersättningar enligt 5.6.6 Konsekvensanalys finansieringsprincipen finansieras, eller helt sköts av finansutskottet. Finansutskottet har dock vid Regeringens bedömning: Förslaget medför inte flera tillfällen valt att behandla lagförslag vid sidan av budgetbeslutet eftersom en formell koppling några ekonomiska eller andra konsekvenser som avses i kommittéförordningen. mellan lagförslagen och budgeteffekten saknas. Hanteringen innebär en risk för motstridighet, som kvarstår också när både lagförslag och budgeteffekt bereds i samma utskott. Risken kan Utredningens bedömning överensstämmer dock minimeras om utskotten inkluderar lag- med regeringens. förslagen i sina anslagsbeslut i steg två. Utskotten Remissinstanserna har inte framfört några bör därför, i enlighet med utredningens bedöm- synpunkter i denna del. ning, inkludera ett lagförslag som har en tydlig Skälen för regeringens bedömning: anknytning till budgeten och som lämnas i en Förslaget syftar till att öka tydligheten och proposition om statens budget i anslagsbesluten förutsebarheten i budgetprocessen. Förslaget syfockså när budgeteffekten är en följd av den tar också till att upprätthålla en sammanhållen kommunala finansieringsprincipen. Detta bör budgetprocess. Den ökade tydligheten kan bidra gälla även när sakansvarigt utskott bereder lag- till att budgetprocessens aktörer lättare kan förstå förslaget och finansutskottet bereder budget- och förutse på vilket sätt och i vilken ordning effekten på utgiftsområde 25. riksdagen kommer att besluta om lagförslag med budgetanknytning som lämnas av regeringen. Förslaget bedöms inte leda till några kostnader 5.6.5 Hanteringen av budgetrelaterade för hanteringen av den statliga budgetprocessen.

tillkännagivanden och initiativ som

väcks inom riksdagen

5.6.7 Författningskommentar

Regeringens bedömning: Det är inte motiverat Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen att gå vidare med utredningens förslag och bedömningar om hanteringen av budgetrela- 11 kap. 18 § terade tillkännagivanden och initiativ som väcks I paragrafen regleras den s.k. rambeslutsproinom riksdagen. cessen, dvs. hur riksdagen beslutar om statens budget.

PROP. 2017/ 18: 100

I paragrafen införs ett nytt sjätte stycke som direkt koppling till budgeten. I sådana fall har lagreglerar hur ett lagförslag som hör ihop med ett förslaget ofta tydlig budgetanknytning redan vid budgetförslag och som lämnas i eller i anslutning små budgeteffekter. Om lagförslaget däremot till en proposition om statens budget ska hanteras reglerar helt andra förhållanden än in- och i riksdagens budgetprocess. Med en proposition utbetalningar till och från staten, som t.ex. om statens budget avses såväl budgetpro- civilrättsliga eller straffrättsliga förhållanden, har positioner som propositioner om ändringar i lagförslaget däremot oftare en svagare koppling statens budget. till budgeten genom att förslaget oftast bara Ett lagförslag som har tydlig anknytning till påverkar en eller flera myndigheters förvaltningsstatens budget och som lämnas i budget- anslag. Det bör då krävas att lagförslaget har propositionen ska ingå i rambeslutet om förslaget större budgeteffekter för att det ska anses ha påverkar inkomstberäkningen och i något av tydlig anknytning till statens budget. anslagsbesluten om det påverkar budgetens I vissa fall är det viktigt att inte bara säkerställa utgifter. Om ett förslag som har tydlig anknyt- en majoritet, utan även ett bredare stöd i ning till statens budget lämnas i en proposition riksdagen för ett enskilt förslag. Sådana förslag om ändringar i statens budget ska lagförslaget bör därför inte behandlas tillsammans med ingå i riksdagens beslut om ändringar i budgeten. statens budget. Det kan t.ex. röra sig om lag- Detta ska gälla även om förslaget har lämnats i förslag som påverkar den nationella säkerheten anslutning till en proposition om statens budget. eller landets internationella relationer. Det skulle också kunna handla om grundlagsförslag eller lag- I anslutning till en proposition om statens budget förslag som begränsar grundläggande rättigheter För att ett lagförslag ska anses ha lämnats i och friheter enligt t.ex. 2 kap. 20 § regeringsanslutning till en proposition om statens budget formen eller den europeiska konventionen om ska förslaget ha överlämnats till riksdagen i sådan skydd för de mänskliga rättigheterna och de tid att det hinner beredas inför relevant budget- grundläggande friheterna (Europakonventionbeslut. Hur mycket tid som behövs för beredning en). Om ett lagförslag rör grundlagarna är omberor bl.a. på hur omfattande förslaget är, hur ständigheterna sådana att förslaget i princip aldrig många utskott som berörs och hur många kan anses ha tydlig anknytning till statens budget. följdmotioner som väcks. Ytterst är det riksdagen Det kan även finnas situationer då budgetsom i varje enskilt fall kan bedöma hur långt efter processen av mer praktiska skäl inte är särskilt väl en proposition om statens budget som ett anpassad för ett visst lagförslag. Exempelvis lagförslag kan lämnas för att det tidsmässigt ska behöver omfattande eller komplex lagstiftning vara möjligt att bereda förslaget och besluta det i många gånger längre tid för beredning i budgetbeslutet. Regeringskansliet eller riksdagens utskott än vad som är möjligt inom ramen för budgetprocessen. Tydlig anknytning till statens budget Sådana lagförslag kan därför behöva lämnas i en När riksdagens utskott ska avgöra om ett lag- proposition som inte läggs fram i anslutning till förslag har tydlig anknytning till statens budget en proposition om statens budget. bör en samlad bedömning göras av lagförslagets Det är inte möjligt att på förhand göra en budgeteffekter, dess sakliga innehåll och omstän- uttömmande uppräkning av vilka lagförslag som digheterna i övrigt. Detta bör gälla också i förhål- är sådana att de inte bör behandlas inom ramen lande till lagförslag där budgeteffekten är en följd för budgetprocessen. Detta får utvecklas närmare av tillämpningen av den kommunala finansie- i praxis. ringsprincipen. En utgångspunkt för bedömningen av anknytningen till budgeten är ett lagförslags effekt på statens inkomster och utgifter. Ju större budgeteffekterna av ett lagförslag är desto tydligare är vanligen anknytningen till statens budget. Lagförslagets sakliga innehåll bör också beaktas. Om lagförslaget reglerar statens inkomster eller utgifter, såsom regler om skatter eller transfereringar, har förslaget vanligen en

6 Inkomster

PROP. 2017/ 18: 100

6 Inkomster

I detta avsnitt redovisas de offentligfinansiella – Under 2019 – 2021 väntas skatteintäkterna effekterna av förslaget till ändrade skatteregler i sammantaget öka med i genomsnitt 3,7 propropositionen Vårändringsbudget för 2018 cent per år. Samtliga skattebaser väntas bidra (prop. 2017/18:99). Därefter redovisas prognostill ökningen. en för den offentliga sektorns skatteintäkter och – Skattekvoten väntas 2018 uppgå till för inkomsterna i statens budget. En jämförelse 43,3 procent av BNP, vilket är lägre än året görs sedan med prognosen i budgetpropositionen innan. Det förklaras av skattereformer samt för 2018. Avslutningsvis följs inkomsterna i att hushållens kapitalskatt och punktskatter statens budget för 2016 och 2017 upp. utvecklas något långsammare än BNP. Även

viktiga skattebaser som lönesumman och

bostadsinvesteringar utvecklas svagare än

Sammanfattning

BNP. Skattekvoten ligger kring 43 procent

under resterande prognosperiod 2019 – 2021.

– I propositionen Vårändringsbudget för 2018 – I förhållande till bedömningarna i budget-

föreslås särskilda uppskovsregler vid bety- propositionen för 2018 har de totala skatte-

dande samhällsförflyttning. intäkterna 2018 reviderats ned med 6 miljar-

der kronor. Revideringen avser främst lägre – År 2018 väntas de totala skatteintäkterna intäkter från mervärdesskatt. öka med 3,4 procent, vilket är nära genom-

snittet för de senaste tio åren. Jämfört med

de närmast föregående åren dämpas dock

tillväxten i intäkterna. Det förklaras av att

intäkterna från mervärdesskatt utvecklas

6.1 Förslag till ändrade skatteregler i

svagare till följd av en inbromsning i bo-

propositionen Vårändringsbudget

stadsinvesteringar. Samtidigt minskar hus-

för 2018

hållens kapitalskatter efter tre år på höga

nivåer. En ytterligare faktor är att skatte- I propositionen Vårändringsbudget för 2018 reformer, främst slopad nedsättning av föreslås särskilda uppskovsregler vid betydande socialavgifter för unga, bidrog till en stark samhällsförflyttning. I tabell 6.1 redovisas de ökning av skatteintäkterna de närmast föreoffentligfinansiella effekterna av förslaget, som gående åren. innebär att skatteintäkterna minskar med 10 mil- – Regeländringar, främst sänkt skatt för pens- joner kronor fr.o.m. 2018. För en mer utförlig

ionärer, väntas minska skatteintäkterna med beskrivning av skatteförslaget hänvisas till den

totalt 4 miljarder kronor 2018. ovan nämnda propositionen.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 6.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte-och avgiftsregler i propositionen Vårändringsbudget för 2018

Bruttoeffekt 2018, periodiserad nettoeffekt 2018 – 2021 samt varaktig effekt, miljarder kronor

Effekt från Brutto- Varaktig

effekt Periodiserad nettoeffekt effekt

2018 2018 2019 2020 2021

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning 1/1 2018 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 0.00

Summa -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 0,00

Källa: Egna beräkningar.

6.2 Offentliga sektorns skatteintäkter Skattekvoten

Efter tre år med stark utveckling väntas skatte- Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala intäkternas ökningstakt dämpas till 3,4 procent skatteintäkterna och BNP. Skattekvoten påver- 2018 (se diagram 6.1), vilket är nära den senaste kas normalt främst av regelförändringar i skattetioårsperiodens genomsnittliga ökningstakt. Det systemet. Den ökade med nästan en procentenhet förklaras främst av att skattereformer (se tabell 2016, vilket främst förklaras av förändringar i 6.8), i huvudsak slopande av nedsättning av skattelagstiftningen. Även en stark ökning av socialavgifter för unga, bidrog till en snabbare intäkterna från mervärdesskatt bidrog till utveckling av skatteintäkterna 2015 – 2017. Skatte- ökningen detta år. År 2017 sjönk skattekvoten intäkternas ökningstakt dämpas även av en något, vilket främst förklaras av att punktskatter svagare tillväxt i bostadsinvesteringar, vilket och hushållens kapitalskatter utvecklas något påverkar mervärdesskatteintäkterna, samt av att långsammare än BNP. År 2018 väntas skattehushållens kapitalinkomster minskar. Läget på kvoten fortsätta minska något. Det förklaras till arbetsmarknaden bedöms förbättras i samma takt en mindre del av förändrade skatteregler, bl.a. som föregående år. Det medför att lönesumman, sänkt skatt för pensionärer, men även av att som är den enskilt viktigaste skattebasen, stiger punktskatter och hushållens kapitalskatter fortmed knappt 5 procent. satt minskar i förhållande till BNP. Även löne- De underliggande skatteintäkterna, dvs. intäk- baserade skatter bidrar till lägre kvot eftersom ter exklusive regeländringar, ökar 2018 med lönesumman utvecklas något svagare än BNP 3,6 procent, vilket endast är något lägre än året detta år. Från 2019 väntas skattekvoten uppgå till innan. ca 43 procent av BNP. Under perioden 2019 – 2021 väntas de totala skatteintäkterna öka med i genomsnitt 3,7 pro-

Tabell 6.2 Skattekvot

cent per år. Samtliga skattebaser (arbete, kapital Procent av BNP och konsumtion) väntas bidra till ökningen. Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Diagram 6.1 Totala skatteintäkter Skatt på arbete 25,8 25,9 25,7 25,5 25,4 25,3 Årlig förändring i procent Miljarder kronor Skatt på kapital 5,6 5,5 5,3 5,3 5,4 5,5 10 2 500 Skatt på konsumtion 12,2 12,2 12,1 12,0 11,9 11,9 Årlig förändring, procent 8 Miljarder kronor 2 300 Övriga skatter 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 2 100 Skattekvot 44,0 43,9 43,3 43,0 43,0 42,9 6 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med 1 900 summan. 4 Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. 1 700 2 1 500 0 1 300 -2 1 100

-4 900 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 6.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Miljarder kronor Inkomst- Utfall Prognos huvudgrupp 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Skatt på arbete 1 137,4 1 194,4 1 239,2 1 283,7 1 327,8 1 372,7

1100 Direkta skatter 607,1 635,6 656,4 676,5 697,6 720,2 Kommunal inkomstskatt 669,6 700,4 726,1 754,6 782,3 809,9 Statlig inkomstskatt 55,6 58,6 60,1 61,6 63,1 63,0 Jobbskatteavdrag -105,1 -109,1 -113,0 -116,3 -119,5 -123,4 Husavdrag -12,7 -14,0 -14,7 -15,5 -16,3 -17,2 Övrigt -0,3 -0,3 -2,1 -8,0 -12,0 -12,2 1200 Indirekta skatter 530,3 558,8 582,9 607,2 630,2 652,4 Arbetsgivaravgifter 515,7 541,1 566,4 589,7 611,9 633,4 Egenavgifter 11,8 12,5 13,1 13,7 14,4 15,0 Särskild löneskatt 43,6 45,4 47,8 49,6 51,4 53,1 Nedsättningar -5,7 -3,8 -6,1 -5,8 -6,0 -6,1 Skatt på tjänstegruppliv 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 Avgifter till premiepensionssystemet -35,6 -36,9 -38,8 -40,4 -41,9 -43,4

1300 Skatt på kapital 246,0 254,3 254,6 264,4 283,7 296,7

Skatt på kapital, hushåll 74,6 75,1 66,9 66,4 68,8 67,9 Skatt på företagsvinster 115,2 123,5 130,5 137,2 146,9 152,8 Avkastningsskatt 4,6 4,4 5,3 9,5 16,1 22,2 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 33,4 32,8 33,3 31,9 32,0 33,1 Stämpelskatt 12,3 12,1 12,0 12,3 12,6 12,9 Kupongskatt m.m. 5,7 6,4 6,6 7,0 7,3 7,7

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 532,9 554,9 575,5 595,7 617,6 640,3

Mervärdesskatt 406,5 427,4 444,8 461,6 479,9 499,5 Skatt på tobak 11,9 11,9 11,7 11,9 12,0 12,2 Skatt på etylalkohol 4,2 4,3 4,3 4,2 4,2 4,2 Skatt på vin m.m. 5,7 6,0 6,1 6,2 6,3 6,5 Skatt på öl 4,0 4,1 4,2 4,2 4,2 4,3 Energiskatt 44,6 46,6 48,7 49,7 50,8 52,5 Koldioxidskatt 24,1 23,5 23,6 23,7 23,8 24,2 Övriga skatter på energi och miljö 5,2 4,1 4,1 4,6 4,7 4,7 Skatt på vägtrafik 19,7 19,9 20,9 22,4 24,4 25,0 Övriga skatter 7,0 7,0 7,0 7,2 7,3 7,4

1500 Skatt på import 6,1 6,3 6,5 6,7 7,0 7,3

1600 Restförda och övriga skatter 16,4 12,2 15,4 15,4 11,9 12,2

Restförda skatter -4,7 -5,8 -5,8 -5,8 -5,8 -5,8 Övriga skatter 21,1 18,0 21,2 21,2 17,7 18,0

Totala skatteintäkter 1 938,8 2 022,0 2 091,2 2 165,9 2 248,0 2 329,1

1700 Avgående poster, EU-medel -6,1 -6,3 -6,5 -6,7 -7,0 -7,3

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 932,8 2 015,8 2 084,6 2 159,2 2 241,0 2 321,8

1800 Avgående poster till andra sektorer -919,6 -961,9 -1 000,0 -1 038,8 -1 076,8 -1 111,2

Kommunala skatteintäkter -685,7 -716,9 -744,1 -772,9 -801,1 -825,8 Avgifter till ålderspensionssystemet -233,9 -244,9 -255,9 -265,9 -275,7 -285,5

Statens skatteintäkter 1 013,1 1 053,9 1 084,7 1 120,4 1 164,2 1 210,6

Tabellen fortsätter på nästa sida

PROP. 2017/ 18: 100

Miljarder kronor Inkomst- Utfall Prognos huvudgrupp 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Statens skatteintäkter 1 013,1 1 053,9 1 084,7 1 120,4 1 164,2 1 210,6

1900 Periodiseringar 30,9 -4,0 21,6 5,6 -36,1 -2,4

Uppbördsförskjutningar 9,2 9,0 25,1 14,8 7,5 4,4 Betalningsförskjutningar 22,1 -13,4 -3,9 -9,5 -44,0 -7,2 varav kommuner och landsting -1,0 -6,1 3,6 7,0 1,2 -2,5 varav ålderspensionssystemet 1,8 0,9 1,1 0,5 0,8 0,8 varav privat sektor 20,5 -8,5 -8,7 -15,7 -44,7 -5,6 varav kyrkosektorn 0,7 0,4 0,1 -1,3 -1,4 0,0 varav EU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd -0,3 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4

1000 Statens skatteinkomster 1 044,0 1 049,9 1 106,3 1 126,0 1 128,0 1 208,1

Övriga inkomster -41,3 -48,5 -43,0 -44,5 -41,7 -43,7

2000 Inkomster av statens verksamhet 31,3 27,4 31,5 30,4 32,7 33,8 3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 0,0 5,0 5,0 5,0 5,0 4000 Återbetalning av lån 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 5000 Kalkylmässiga inkomster 10,8 11,4 12,1 14,2 14,5 14,9 6000 Bidrag från EU 11,0 10,5 12,0 12,4 12,2 11,3 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -95,4 -98,6 -104,3 -107,2 -106,8 -109,4 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsbudgetens inkomster 1 002,7 1 001,4 1 063,3 1 081,5 1 086,3 1 164,4

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2018 och framåt. För inkomsterna är 201 7 ett utfall. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Sedan 1990 har skattekvoten minskat från drygt består i huvudsak av kommunal och statlig in- 50 procent till 44 procent av BNP (se diagram komstskatt. De direkta skatterna minskas av ett 6.2). Under prognosperioden väntas skattekvot- antal skattereduktioner. De indirekta skatterna på en fortsätta minska till 43 procent. Det beror arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter både på skattereformer och att vissa skatter, och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete främst punktskatter och hushållens kapital- beräknas uppgå till 60 procent av de totala skatteskatter, utvecklas något svagare än BNP. intäkterna 2018 och till knappt 26 procent av BNP (se tabell 6.4).

Diagram 6.2 Skattekvot

Procent av BNP Tabell 6.4 Skatt på arbete 51 Procent av BNP 50 Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 49

Direkta skatter 13,8 13,8 13,6 13,4 13,3 13,3

48 47 Kommunal skatt 15,2 15,2 15,0 15,0 15,0 14,9 46 Statlig skatt 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 45 Reduktioner -2,7 -2,7 -2,7 -2,8 -2,8 -2,8 44 Indirekta skatter 12,0 12,1 12,1 12,1 12,0 12,0 43 Skatt på arbete 25,8 25,9 25,7 25,5 25,4 25,3 42 Anm.: Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skattereduktionen för allmän pensionsavgift. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid 41 överens med summan. 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Intäkterna från hushållens skatt på arbete fast- Skatt på arbete ställs i den årliga beskattningen som är klar i december året efter inkomståret. Det innebär att Skatterna på arbete kan delas in i direkta och in- 2017 års intäkter från skatt på arbete ännu inte är direkta skatter. De direkta skatterna på arbete fastställda och att endast en prognos för skatteintäkterna finns tillgänglig för detta år.

PROP. 2017/ 18: 100

Lönesummans tillväxttakt Diagram 6.4 Transfereringsinkomster som andel av

underlaget för skatt på arbete

Lönesumman (summan av utbetalda löner) utgör Procent drygt 70 procent av underlaget för skatt på arbete. 33 Förändringen av antalet arbetade timmar och Pensioner Sjukpenning m.m. Arbetsmarknadsersättningar 31 timlönen har därför stor betydelse för utvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del av skatte- 29 underlaget för skatt på arbete består av skatte- 27 pliktiga transfereringar till hushållen. 25 År 2017 växte lönesumman med 4,7 procent 23 och den beräknas öka i ungefär samma takt 2018 21 (se diagram 6.3). Antalet arbetade timmar bedöms öka långsammare 2018 än 2017, medan 19 timlönerna väntas öka snabbare. 17 Under resten av prognosperioden bedöms tim- 15 lönens ökningstakt fortsätta öka något, samtidigt 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. som antalet arbetade timmar bedöms växa i en lägre takt. Detta medför att lönesumman för- Transfereringarna som andel av skatteunderlaget väntas växa med i genomsnitt 3,8 procent per år beräknas sjunka under prognosperioden (se 2019 – 2021. diagram 6.4). Lönesumman väntas växa snabbare än pensionerna, framför allt 2017 – 2019, vilket

Diagram 6.3 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

Årlig procentuell förändring medför att pensionsutbetalningarnas andel av 8 skatteunderlaget minskar något. Från 2020 är Arbetade timmar Timlön Lönesumma andelen i princip oförändrad. Även andelen som 6 utgörs av ohälsorelaterade ersättningar beräknas sjunka något under prognosperioden. Utbetalningarna av arbetslöshetsersättning beräknas 4 minska som andel av skatteunderlaget under hela 2 prognosperioden, till följd av att arbetslösheten 0 sjunker.

-2 Kommunal inkomstskatt Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräk- -4 nas 2017 ha uppgått till drygt 15 procent av BNP. 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Med oförändrade kommunalskatter beräknas in- Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas (NR) principer. täkterna ligga kvar på ungefär samma nivå under Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. resten av prognosperioden (se tabell 6.4). Det kommunala skatteunderlaget, som främst Transfereringar till hushållen består av löner och pensioner, bedöms ha ökat Prognosen för de skattepliktiga transfereringarna relativt kraftigt både 2016 och 2017 men mattas till hushållen baseras dels på utvecklingen av av något framöver (se tabell 6.5). Det beror antalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, främst på att tillväxten i lönesumman börjar avta dels på löne- och prisutvecklingen. något. Skatteunderlaget för kommunal inkomstbeskattning påverkas också av regelförändringar. Att den underliggande utvecklingen är betydligt starkare än den faktiska i år beror till största delen på sänkt skatt för personer över 65 år.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 6.5 Faktisk och underliggande utveckling av Arbetsgivaravgifter och egenavgifter

kommunernas skatteunderlag

Intäkterna från indirekta skatter på arbete be- Årlig procentuell förändring döms öka varje enskilt år under prognosperioden Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 (se tabell 6.3). Ökningen förklaras bl.a. av be-

slutet om att slopa nedsättningen av socialavgifter Faktisk utveckling 5,0 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 för unga i två steg den 1 augusti 2015 respektive Underliggande utveckling 4,7 4,5 4,2 3,7 3,7 3,5 Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen 30 juni 2016. År 2017 var därmed det första

justerad för regeländringar. helåret med full effekt. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Arbetsgivar- och egenavgifter utgör den huvudsakliga delen av intäkterna från indirekta Statlig inkomstskatt skatter. Ökningstakten av intäkterna från dessa Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha avgifter är relativt stark under prognosperioden, uppgått till 1,3 procent av BNP 2017. Andelen med i genomsnitt 4,2 procent per år. Det förväntas sjunka marginellt under prognosperioden klaras främst av en stark tillväxt av lönesumman. (se tabell 6.4). Uttryckt i kronor beräknas dock Från 2018 påverkas arbetsgivaravgifterna även intäkterna öka med i genomsnitt 1 miljard kronor av växa-stödet som har utvidgats. Nedsättningen, per år 2018 – 2021. Ökningen är ungefär densom är tillfällig och gäller 2018 – 2021, beräknas samma varje år 2018 – 2020, men sjunker 2021. minska intäkterna från skatt på arbete med Det beror på att inflationen, som skiktgränserna omkring 2 miljarder kronor per år. skrivs upp med, förväntas ligga relativt konstant

de närmaste åren och ta fart först i slutet av prognosperioden. När skiktgränserna höjs hamnar

Skatt på kapital

en lägre andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till lägre skatteintäkter. Skatt på hushållens kapitalinkomster

Hushållens kapitalinkomster fastställs i den årliga Skattereduktioner beskattningen, som är klar i december året efter Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka uninkomståret. Det innebär att 2017 års kapitalder prognosperioden (se tabell 6.6), bl.a. till följd inkomster ännu inte är fastställda. Kontrollav att skatteunderlaget ökar. uppgifter för inkomstår 2017 ger dock en god Från och med 2016 påverkas skattereduktionindikation för utdelningsinkomster, ränteinerna av regeländringar. Det rör sig bl.a. om ändkomster och ränteutgifter. Underlaget för husrade regler för husavdraget och en avtrappning av hållens skatt på kapital utgörs av nettot av jobbskatteavdraget för personer med inkomster kapitalinkomster och kapitalutgifter. De största som överstiger ca 50 000 kronor per månad. posterna utgörs av skatt på realiserade kapital- Skattereduktion införs också fr.o.m. 2018 för pervinster, utdelningar, schablonintäkter samt avsoner med sjuk- och aktivitetsersättning samt för drag för hushållens ränteutgifter. personer med fackföreningsavgift enligt propo- Intäkterna från hushållens skatt på kapitalsition överlämnad till riksdagen. inkomster beräknas ha ökat något 2017 (se tabell

Tabell 6.6 Skattereduktioner 6.4). Den höga nivån förklaras främst av att Miljarder kronor hushållens kapitalvinster och utdelningsinkoms-

Utfall Prognos ter väntas bli något högre. Den låga räntenivån medför även fortsatt låga ränteavdrag. Prognosen 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Allmän pensionsavgift -113 -119 -123 -128 -133 -137 för 2017 baseras till stor del på information från Jobbskatteavdrag -105 -109 -113 -116 -120 -123 kontrolluppgifter, men får också stöd av utveck-

Husavdrag -13 -14 -15 -15 -16 -17 lingen på bostads- och aktiemarknaderna. Fackföreningsavgift -1 -3 -3 -3 Kapitalvinsterna 2018 beräknas minska från en

hög nivå året innan, till följd av en svagare ut- Övriga skattereduktioner -0 -0 -1 -5 -9 -10 veckling av tillgångspriser på bostäder och aktier

Summa -231 -242 -253 -268 -280 -290

än 2017. Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Skattereduktion för fackföreningsavgift införs den 1 juli 2018, och uppgår På lång sikt antas hushållens kapitalvinster

därför endast till 1,3 miljarder kronor 2018. I övriga skattereduktioner ingår lägre skatt för personer över 65 år fr.o.m. 2019. Här ingår även skattereduktion för återgå till den historiskt genomsnittliga nivån av sjuk- och aktivitetsersättning med omkring 0,5 miljarder kronor per år. BNP. Från 2019 väntas kapitalvinsterna uppgå till Källor: Skatteverket och egna beräkningar. drygt 3 procent av BNP, vilket dock är något

PROP. 2017/ 18: 100

lägre än den genomsnittliga nivån 2006 – 2016. skatt på företagens vinster ligga stabilt på 2,8 pro- Kapitalvinsterna antas alltså begränsas kom- cent under perioden 2018 – 2021 (se diagram 6.6). mande år och utvecklas något långsammare än BNP. Det förklaras främst av att en ökande andel Diagram 6.6 Skatt på företagsvinster av hushållens tillgångar väntas vara placerade på Miljarder kronor Procent av BNP 160 5,0 investeringssparkonton. Dessa schablonbeskattas och ger inte upphov till beskattningsbara kapital- Miljarder kronor 4,5 140 vinster. Procent av BNP 4,0 120 Ränteinkomster och ränteutgifter väntas följa 3,5 ränteutvecklingen och ökar framför allt i slutet av 100 3,0 prognosperioden. 80 2,5 Sammantaget väntas intäkterna från skatt på 2,0 60 hushållens kapitalinkomster vara relativt oföränd- 1,5 rade under den senare delen av prognosperioden 40 1,0 och uppgå till 1,3 procent av BNP. 20 0,5 0 0,0

Diagram 6.5 Hushållens kapitalvinster

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Miljarder kronor Procent av BNP Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 220 7 Avkastningsskatt 200 Miljarder kronor 6 Under perioden 2014 – 2016 minskade intäkterna 180 Procent av BNP 160 5 från avkastningsskatten, som tas ut på sparande i 140 pensions- och kapitalförsäkringar, med 55 pro- 4 120 cent. Intäkterna från avkastningsskatten bedöms 100 3 dock minska marginellt under 2017 (se tabell 6.3). 80 Intäkterna från denna skatt påverkas i hög grad 2 av hur statslåneräntan utvecklas under kalender- 60 året närmast före ingången av beskattningsåret. 40 1 Att statslåneräntan föll kraftigt under perioden 20 2014 – 2016 var den främsta förklaringen till de 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. minskade intäkterna under perioden 2015 – 2017. Intäkter från avkastningsskatten påverkas även i Skatt på företagsvinster mindre grad av utvecklingen på aktiemarknaden Utfallet för skatt på företagsvinster för 2017 som utvecklades positivt under perioden fastställs i samband med den slutliga beskatt- 2014 – 2016. ningen för 2017, som blir klar i december 2018. Intäkterna från avkastningsskatten bedöms Det innebär att intäkterna från skatt på öka under 2018 till följd av dels högre räntenivå, företagsvinster 2017 fortfarande är en prognos. dels den gynnsamma utvecklingen på aktie- En genomgång av de största börsnoterade marknaderna under 2017. Under resten av bolagens redovisade vinster tyder på att vinst- prognosperioden förväntas intäkterna öka (se utvecklingen var stark under 2017, vilket även tabell 6.3), främst som en konsekvens av stigande bekräftas av statistik avseende utvecklingen av statslåneränta men även av ett ökat värde på driftsöverskottet i företagssektorn. Intäkter från tillgångarna inom pensions- och kapitalförsäkskatt på företagsvinster bedöms ha ökat med ringar. 7,1 procent 2017. Under perioden 2009 – 2016, dvs. perioden efter finanskrisen, ökade intäkter Fastighetsskatt och fastighetsavgift från skatt på företagsvinster med i genomsnitt Intäkterna från fastighetsskatt och fastighets- 4,9 procent per år. avgift har varit stabila i flera år och väntas fortsätta Till följd av att den ekonomiska aktiviteten ligga på 32 – 33 miljarder kronor per år även under förväntas öka i såväl omvärlden som i Sverige prognosåren. Detta trots att fastighetsskatteberäknas företagens vinster, och därmed även satsen för vattenkraft sänks i fyra steg 2017 – 2020 skatteintäkterna, växa under perioden 2018 – 2021. i enlighet med energiöverenskommelsen (prop. Som andel av BNP väntas dock intäkterna från 2016/17:142).

PROP. 2017/ 18: 100

Skatt på konsumtion och insatsvaror År 2017 beräknas utvecklingstakten för intäkterna från mervärdesskatt ha dämpats något Skatt på konsumtion och insatsvaror består av jämfört med den mycket starka utvecklingen mervärdesskatt och punktskatter (se tabell 6.7). 2016. Det kan till viss del förklaras av att Merparten av dessa skatter betalas in månadsvis sammansättningen i hushållens konsumtion inte och med en månads eftersläpning. Det innebär att längre var lika gynnsam för intäkterna som tidiutfallet i stort sett blir definitivt med en månads gare, exempelvis var konsumtionen av bilar inte förskjutning. lika stark. För prognosåren 2018 och framåt väntas Tabell 6.7 Skatt på konsumtion och insatsvaror intäkterna från mervärdesskatt öka något mindre Miljarder kronor än ett historiskt genomsnitt sedan 2000 trots att hushållens konsumtion ökar i god takt. Det beror Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 till stor del på att utvecklingstakten för investe-

Skatt på

ringarna väntas bromsa in, och då särskilt

konsumtion och

insatsvaror 539 561 582 602 625 648 bostadsinvesteringarna, som till stor del görs av Utvecklingstakt 6,1 4,1 3,7 3,5 3,7 3,7 hushåll som inte kan göra avdrag för ingående mervärdesskatt.

Andel av BNP 12,2 12,2 12,1 12,0 11,9 11,9

Mervärdesskatt 406 427 445 462 480 499 Punktskatter Utvecklingstakt 6,9 5,2 4,1 3,8 4,0 4,1 Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten Punktskatter 133 134 137 141 145 148 genom att de tas ut med ett visst belopp per enhet Utvecklingstakt 3,9 0,9 2,6 2,7 2,7 2,4 snarare än som ett procentuellt påslag på mer- Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. I tabellen ingår värdet i varje led av produktionskedjan. I likhet skatt på import i punktskatterna och därmed även i skatt på konsumtion och insatsvaror, till skillnad från tabell 6.3 där skatt på import särredovisas. med vad som gäller för övriga skatter är det på kort sikt konjunkturen som, utöver regeländ- Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. ringar, påverkar utvecklingen av punktskatte- Mervärdesskatt intäkterna. Förändringar i intäkterna från mervärdesskatt Under 2017 utvecklades intäkterna från punktberor vanligtvis främst på hur hushållens konskatterna betydligt svagare än under 2016. Det sumtion utvecklas. Eftersom mervärdesskatten är beror till största delen på att det 2017 inte genomdifferentierad mellan olika varu- och tjänstegrupfördes lika mycket regeländringar som höjde per kan intäkterna även påverkas av konsumtiopunktskatteintäkterna som det gjordes 2016. nens sammansättning. Skattebasen för mervär- För prognosåren 2018 – 2021 väntas intäkterna desskatten består också av investeringar och förfrån punktskatterna öka med i genomsnitt brukning i privat och offentlig sektor. 2,6 procent per år, vilket är en förhållandevis stark ökningstakt sett i ett historiskt perspektiv. Det

Diagram 6.7 Hushållens konsumtion, fasta

finns flera faktorer som bidrar till ökningen. Ett

bruttoinvesteringar och intäkter från mervärdesskatt

Årlig procentuell förändring, löpande priser gynnsamt konjunkturläge medför ökad använd- 11 ning av olika energislag. Diverse regeländringar, 9 så som införandet av en flygskatt, bidrar också till 7 högre intäkter från punktskatterna. Dessutom är 5 ungefär två tredjedelar av punktskatterna index- 3 erade och därmed omräknas skattesatserna med 1 inflationen. Skattesatserna på bl.a. bensin och -1 diesel omräknas dessutom med ett schablon- -3 mässigt tillägg på 2 procentenheter. Hushållens konsumtion -5 Fasta bruttoinvesteringar -7 Mervärdesskatteintäkter -9 Restförda och övriga skatter -11 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna Restförda och övriga skatter består främst av beräkningar. uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag samt intäkter som förs till

PROP. 2017/ 18: 100

fonder. År 2018 beräknas intäkterna uppgå till förklaras till stor del av att statens aktie- 15 miljarder kronor (se tabell 6.3). Merparten av utdelningar minskade med 4 miljarder kronor. År intäkterna utgörs av avgiftsuttag till fonder som 2018 – 2021 beräknas posten Övriga inkomster redovisas som skatteintäkter, främst resolutions- uppgå till i genomsnitt -43 miljarder kronor per reserven, kärnavfallsfonden och insättningsgaran- år. tifonden. Inkomster av statens verksamhet Inkomsttypen Inkomster av statens verksamhet består av utdelningar från statens aktieinnehav, 6.3 Statens inkomster affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt inkomster från Skatteinkomster offentligrättsliga avgifter. År 2017 uppgick dessa inkomster till 27 miljarder kronor (se tabell 6.3). I enlighet med budgetlagen (2011:203) tillämpas År 2018 – 2021 beräknas inkomsterna av statens en periodiserad redovisning av den offentliga verksamhet uppgå till 30 – 34 miljarder kronor per sektorns skatteintäkter. Det innebär att skatte- år beroende på högre utdelningar från statens intäkterna redovisas under det år som den skatte- aktieinnehav. pliktiga händelsen ägde rum. Inkomsterna i statens budget ska dock, enligt Inkomster av försåld egendom samma lag, redovisas kassamässigt, dvs. när de Under inkomsttypen Inkomster av försåld egenfaktiska in- och utbetalningarna av skatterna sker. dom redovisas försäljningar av olika slags statlig Skatteinkomsterna som redovisas i budgeten egendom. Inkomster från försäljningar av aktier i består följaktligen av betalningar som kan avse statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största skatter för olika inkomstår. delen av dessa inkomster. För 2018 – 2021 görs ett Skillnaden mellan skatteintäkter och skatte- beräkningstekniskt antagande om att försäljinkomster utgörs av periodiseringar. Periodise- ningsinkomsterna uppgår till 5 miljarder kronor ringarna består i sin tur av uppbörds- och per år. Antagandet görs oavsett omfattning av betalningsförskjutningar. Periodiseringar och sta- planerade försäljningar. Görs inga försäljningar tens skatteinkomster redovisas i tabell 6.3. Under blir utfallet 5 miljarder kronor lägre än det 2018 – 2020 påverkas de samlade periodiseringarna beräkningstekniska antagandet. av att kapitalplaceringar på skattekontot om totalt Återbetalning av lån ca 50 miljarder kronor väntas utbetalas 2019 Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- (-10 miljarder kronor) och 2020 (-40 miljarder kronor). visas bl.a. återbetalning av studiemedel för lån upptagna före 1989 (studiemedelsavgifter) och av övriga lån. Från och med 1989 finansieras studie- Övriga inkomster lånen inte med anslag utan med lån i Riksgäldskontoret. Inbetalningarna på studielån av upplånat kapital disponeras för att betala räntor Utfall och prognoser för de inkomster som redovisas under posten Övriga inkomster i och amorteringar till Riksgäldskontoret i stället för att redovisas under denna titel. Detsamma statens budget framgår av tabell 6.3. Posten innefattar inkomsttyperna 2000 – 8000. Bland dessa gäller de studielån som infördes 2001 enligt den nya studiestödslagen (1999:1395). inkomster ingår avräkningar som minskar inkomsterna. Detta förklarar varför nettot av de År 2017 uppgick inkomsterna av ovanstående typ till 0,8 miljarder kronor, varav studiemedelssammantagna inkomsterna är negativt. År 2017 uppgick Övriga inkomster till avgifterna utgör den största delen. År 2018 – 2021 beräknas inkomsterna från sammanlagt -49 miljarder kronor. Utfallet för i stort sett alla inkomsttyperna blev lägre jämfört studiemedelsavgifter successivt minska eftersom antalet återbetalare blir färre och 2021 beräknas med föregående år. Endast de kalkylmässiga inkomsterna ökade. Sammantaget minskade inkomsterna uppgå till 0,7 miljarder kronor. posten Övriga inkomster med 7 miljarder kronor Kalkylmässiga inkomster jämfört med 2016. De låga inkomsterna 2017 Under inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar, amorteringar och

PROP. 2017/ 18: 100

statliga pensionsavgifter. Pensionsavgifterna ut- Ändrad redovisning av inkomsttitlar gör merparten av inkomsterna. År 2017 uppgick inkomsterna till 11 miljarder Följande inkomsttitel tas bort: kronor. År 2018 – 2021 beräknas inkomsterna 7114 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för successivt öka och förväntas uppgå till 15 mil- sockersektorn jarder kronor 2021. Hela ökningen förklaras av ökade inkomster från statliga pensionsavgifter.

Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt, 22 Kommunikationer samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inkomsterna för 2017 uppgick sammantaget till 10 miljarder kronor. År 2018 – 2021 beräknas inkomsterna öka något och i genomsnitt uppgå till 12 miljarder kronor per år.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar, tillkommande inkomster respektive avräkningar i anslutning till skattesystemet. Tillkommande inkomster består av inkomster som ska redovisas i statens budget. Motsvarande poster avräknas på andra inkomsttitlar eller förekommer med samma belopp på budgetens utgiftssida. Det gäller t.ex. skatter som tillfaller EU, såsom tullmedel. Under tillkommande inkomster redovisas också kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De tillkommande inkomsterna beräknas uppgå till 10 miljarder kronor 2018 och därefter till 11 miljarder kronor per år. Avräkningarna består till största delen av statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt. Avräkningarna beräknas uppgå till 115 miljarder kronor 2018 och i genomsnitt 119 miljarder kronor per år 2019 – 2021.

Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot Från och med 2016 redovisas och budgeteras utgifter som ges som krediteringar på skattekontot under anslag på budgetens utgiftssida.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 6.8 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar

Miljarder kronor, bruttoeffekt i förhållande till föregående år 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Skatt på arbete 11,9 27,2 3,6 -7,4 -2,3 -4,6 0,0

Kommunalskatt 5,0 1,5 0,4 -3,8 1,5 -0,3 Förändrad medelutdebitering 2,6 2,3 0,2 Avdragsrätten för privat pensionssparande - sänkt och slopat avdrag 2,5 1,1 Ändringar av grundavdraget (pensionärer) -1,8 -4,4 Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård 0,7 0,7 Övrigt -0,1 0,0 0,2 -0,1 0,8 -0,3 Statlig skatt 0,7 1,9 1,2 0,3 0,4 0,0 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 0,4 Avdragsrätten för privat pensionssparande - sänkt och slopat avdrag 0,7 0,3 Skiktgränsjusteringar 1,7 1,3 Övrigt -0,1 0,0 -0,1 0,4 0,0 Skattereduktioner 0,0 8,3 -0,7 -1,8 -5,5 -4,3 Husavdrag 5,3 -0,7 Jobbskatteavdrag 2,7 Skattereduktion för fackföreningsavgift -1,3 -1,3 Övriga skattereduktioner 0,0 0,3 -0,5 -4,2 -4,3 Socialavgifter 6,3 15,4 2,6 -2,0 1,3 Utvidgat växa-stöd till aktie- och handelsbolag -2,3 0,5 Särskild löneskatt äldre 2,1 Förändringar i nedsättningen av socialavgifter för unga 6,3 13,3 3,1 Övrigt -0,1 -0,5 0,3 0,8

Skatt på kapital 0,2 2,1 2,0 -0,8 -2,1 2,2 0,0

Inkomstskatt, företag 2,4 0,3 -0,6 2,6 Nya skatteregler företagssektorn 0,0 -0,6 2,6 Avdragsrätt för representationsmåltider 0,8 0,3 Övrigt 1,6 0,1 0,0 0,0 Fastighetsskatt -1,2 -1,2 -1,2 -1,0 Vattenkraft: skattesatsändringar -1,2 -1,2 -1,2 -1,0 Övriga skatter på kapital 0,2 2,1 0,8 0,1 -0,3 0,6 Sänkt expansionsfondsskatt -0,4 0,4 Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person 0,1 0,3 Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen, avkastningsskatt på pensionsmedel 0,0 0,6 -0,6 Övrigt 0,2 2,0 -0,2 0,7 0,1 0,2

Skatt på konsumtion 5,1 5,1 1,3 1,7 2,9 1,7 0,0

Mervärdesskatt 0,0 -0,3 -0,4 -0,3 Punktskatter 5,1 5,3 1,8 2,1 2,9 1,7 Energiskatt -0,1 4,2 2,2 1,2 1,2 0,2 Koldioxidskatt 1,1 0,0 0,0 0,4 0,1 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer m.m. 0,3 0,4 -1,9 -2,3 0,0 0,0 Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. 1,7 0,7 0,0 0,5 1,0 1,4 Skatt på tobak 0,7 0,0 0,0 Skatt på alkohol 1,3 0,3 Kemikalieskatt 1,1 1,1 0,0 0,0 Skatt på flygresor 1,1 0,4 0,0 Övrigt 0,0 0,0 0,0

Restförda och övriga skatter 0,0 3,1 0,0 2,5 -2,5 -3,9 0,0

Totala skatteintäkter 17,2 37,3 6,9 -3,9 -4,0 -4,7 0,0

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering 14,6 35,0 6,7 -3,9 -4,0 -4,7 0,0

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. I de celler i tabellen ovan där det står 0,0 u ppgår beloppet till mindre än 0,05 miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100

6.4 Uppföljning av statens inkomster

Tabell 6.9 Antaganden i skatteprognoserna och förändringar

jämfört med budgetpropositionen för 2018

2016 – 2020

Årlig procentuell förändring om inget annat anges 2016 2017 2018 2019 2020

Jämförelse med prognoserna i

budgetpropositionen för 2018

BNP, marknadspris 1 4,9 4,5 4,9 4,2 4,0 Diff. BP18 0,2 -0,9 0,5 0,2 -0,2 I detta avsnitt jämförs prognosen för skatte- Arbetade timmar 2 2,7 2,0 1,7 0,8 0,4 intäkterna i denna proposition med prognosen i Diff. BP18 0,4 0,0 0,4 0,3 -0,2 budgetpropositionen för 2018. Vidare görs en uppföljning av inkomsterna i statens budget för Timlön 3 2,2 2,7 2,9 3,1 3,4 2016 och 2017. Prognosskillnaderna finns redo- Diff. BP18 -0,4 -0,3 -0,1 -0,1 0,0 visade i tabell 6.10. I tabell 6.9 finns de viktigaste Utbetald lönesumma, antagandena för skatteprognoserna och en jäm- skatteunderlag 4,7 4,7 4,7 4,0 3,8 förelse med bedömningen i budgetpropositionen. Diff. BP18 0,0 -0,3 0,3 0,2 -0,2

Arbetslöshet 4 6,9 6,7 6,2 6,2 6,1 Skatt på arbete Diff. BP18 0,0 0,1 0,3 0,3 0,2 Utfallet för intäkterna från skatt på arbete 2016 Arbetsmarknadspolitiska blev marginellt lägre jämfört med prognosen i program 5 3,5 3,5 3,4 3,2 3,1 budgetpropositionen. Nedrevideringen förklaras Diff. BP18 0,0 -0,1 0,0 -0,1 -0,1 främst av att intäkterna från den särskilda löne- Hushållens konsumskatten blev lägre än förväntat. tionsutgifter 1 3,2 4,1 4,2 4,4 4,5 Även för 2017 har intäkterna reviderats ned, Diff. BP18 -0,2 0,0 -0,6 -0,6 -0,5 vilket främst förklaras av att lönesumman be- Kommunal döms bli lägre än bedömningen i budgetproposi- medelskattesats 32,1 32,1 32,1 32,1 32,1 6 tionen. En sänkning av prognosen för den Diff. BP18 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 särskilda löneskatten till följd av utfallet 2016 Statslåneränta 6 0,3 0,5 0,9 1,7 2,3 bidrar också till nedrevideringen. Diff. BP18 -0,2 0,0 -0,2 -0,1 -0,1 Intäkterna för 2018 och 2019 har reviderats KPI juni-juni 1,0 1,7 1,8 1,8 2,8 upp marginellt medan 2020 har reviderats ned Diff. BP18 0,0 0,0 -0,1 -0,2 0,3 något. Det är framför allt lönesumman som har Inkomstbasbelopp 7 59,3 61,5 62,5 64,5 66,6 reviderats upp 2018 och 2019, men reviderats ned 2020. Vidare har intäkterna från transfereringar Diff. BP18 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,0 från sjukpenning och särskild löneskatt reviderats Prisbasbelopp 7 44,3 44,8 45,5 46,3 47,2 ned hela prognosperioden. Diff. BP18 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1

Inkomstindex 162,1 168,2 170,7 176,3 182,0 Skatt på kapital Diff. BP18 0,0 0,0 -0,3 -0,2 0,1 Intäkterna från skatt på kapital 2016 har jämfört Skiktgräns 8 430,2 438,9 455,3 472,4 490,5 med budgetpropositionen reviderats upp med Diff. BP18 0,0 0,0 0,0 -0,4 -1,5 5 miljarder kronor. Det förklaras av att det slut- Övre skiktgräns 8 625,8 638,5 662,3 687,2 713,6 liga beskattningsutfallet 2016 för kapitalskatt från Diff. BP18 0,0 0,0 0,0 -0,6 -2,1 hushåll och bolag blev högre än prognosen i 1 Löpande priser, procentuell förändring. budgetpropositionen. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. Även prognosen för 2017 har reviderats upp. 3 Enligt nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15 – 74 år. Det förklaras främst av att hushållens kapitalvin- 5 Procent av arbetskraften. 6 Medelvärde under året, procent. ster bedöms bli högre till följd av en stark utveck- 7 Tusental kronor. ling av tillgångspriser på bostäder och aktier. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Hushållens ränteavdrag bedöms dock också bli högre, vilket minskar skatteintäkterna 2017. Prognosen på avkastningsskatten och skatt på företagsvinster 2017 revideras upp främst på grund av ett högre utfall 2016.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 6.10 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2018 och beslutad budget för 2016 och 2017

Miljarder kronor Jämförelse med budgetpropositionen för 2018 Aktuell Utfall Jfr SB prognos Jfr SB Prognos Inkomstår 2016 2016 2017 2017 2016 2017 2018 2019 2020

Skatt på arbete 1 137,4 3,7 1 194,4 -9,5 -0,7 -3,3 0,2 0,7 -1,6

Direkta skatter 607,1 0,6 635,6 -9,1 0,0 -2,4 -0,8 -1,5 -2,7 Kommunal inkomstskatt 669,6 1,2 700,4 -5,8 0,3 -1,9 0,1 -0,3 -1,7 Statlig inkomstskatt 55,6 -1,8 58,6 -2,5 -0,2 -0,8 -0,7 -0,8 -1,0 Jobbskatteavdrag -105,1 -1,4 -109,1 -0,5 -0,1 0,0 -0,4 -0,4 -0,3 Husavdrag -12,7 2,6 -14,0 -0,3 0,0 0,3 0,4 0,4 0,4 Övrigt -0,3 0,0 -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,4 -0,1 Indirekta skatter 530,3 3,1 558,8 -0,4 -0,7 -0,9 0,9 2,2 1,1 Arbetsgivaravgifter 515,7 3,3 541,1 -0,8 0,0 -0,1 1,7 2,9 1,8 Egenavgifter 11,8 -1,8 12,5 -0,7 0,0 0,3 0,3 0,3 0,4 Särskild löneskatt 43,6 0,2 45,4 0,8 -0,7 -1,3 -0,9 -0,8 -1,0 Nedsättningar -5,7 2,0 -3,8 0,0 0,0 -0,1 0,0 -0,1 -0,1 Skatt på tjänstegruppliv 0,5 -0,2 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Avgifter till premiepensionssystemet -35,6 -0,4 -36,9 0,3 0,0 0,2 -0,1 -0,2 -0,1

Skatt på kapital 246,0 45,7 254,3 25,6 4,7 6,9 -1,0 -1,0 -0,7

Skatt på kapital, hushåll 74,6 27,9 75,1 14,2 1,8 4,9 -2,6 -1,7 -1,6 Skatt på företagsvinster 115,2 13,9 123,5 9,7 1,1 0,5 0,8 0,8 0,5 Avkastningsskatt 4,6 -0,4 4,4 0,6 1,1 1,3 1,0 0,0 0,4 Fastighetsskatt 33,4 0,7 32,8 0,5 0,7 0,5 0,7 0,6 0,7 Stämpelskatt 12,3 2,8 12,1 -0,6 0,0 0,0 -0,3 -0,2 -0,1 Kupongskatt m.m. 5,7 0,8 6,4 1,3 0,0 -0,3 -0,6 -0,6 -0,6

Skatt på konsumtion och insatsvaror 532,9 22,5 554,9 12,3 0,7 -3,2 -5,4 -10,5 -15,4

Mervärdesskatt 406,5 21,3 427,4 13,7 0,7 -3,4 -5,7 -9,8 -14,0 Skatt på tobak 11,9 0,5 11,9 0,1 0,0 -0,1 -0,3 -0,3 -0,4 Skatt på etylalkohol 4,2 0,2 4,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på vin m.m. 5,7 -0,1 6,0 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på öl 4,0 0,1 4,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Energiskatt 44,6 -0,4 46,6 -0,3 0,0 0,6 1,1 0,2 -0,7 Koldioxidskatt 24,1 1,3 23,5 -0,1 0,0 0,5 0,2 0,2 0,2 Övriga skatter på energi och miljö 5,2 -0,3 4,1 -0,4 0,0 -0,4 -0,2 -0,2 -0,2 Skatt på vägtrafik 19,7 -0,4 19,9 -0,7 0,0 -0,5 -0,4 -0,5 -0,1 Övriga skatter 7,0 0,4 7,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,2 -0,2

Skatt på import 6,1 -0,4 6,3 -0,3 0,0 -0,3 -0,3 -0,3 -0,4

Restförda skatter och övriga skatter 16,4 10,7 12,2 0,9 0,2 -0,3 0,1 0,2 0,2

Restförda skatter -4,7 1,2 -5,8 -1,5 0,0 -1,1 -1,1 -1,1 -1,1 Övriga skatter 21,1 9,5 18,0 2,4 0,2 0,8 1,2 1,3 1,3

Totala skatteintäkter 1 938,8 82,2 2 022,0 29,0 5,0 -0,3 -6,4 -11,0 -18,0

Avgår EU-skatter -6,1 0,4 -6,3 0,3 0,0 0,3 0,3 0,3 0,4

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 932,8 82,6 2 015,8 29,3 5,0 0,1 -6,2 -10,6 -17,6

Avgår, kommunala inkomstskatter -685,7 -1,1 -716,9 6,0 -0,3 2,0 0,1 0,5 1,9 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -233,9 -1,0 -244,9 0,2 -0,1 -0,2 -1,5 -1,7 -1,3

Statens skatteintäkter 1 013,1 80,5 1 053,9 35,5 4,6 1,9 -7,5 -11,8 -17,0

Periodiseringar 30,9 11,0 -4,0 -9,3 -4,3 19,2 28,6 -2,5 -35,4

Statens skatteinkomster 1 044,0 91,4 1 049,9 26,2 0,2 21,0 21,0 -14,3 -52,3

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100

För 2018 – 2020 har intäkterna från skatt på kapital Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet reviderats ned med i genomsnitt 1 miljard kronor har reviderats ned. Revideringarna motverkar per år. Nedrevideringen förklaras av lägre kapital- varandra och summan av övriga inkomster har vinster och högre ränteavdrag från hushållen. endast reviderats marginellt 2018 – 2020. Prognosen för skatt på företagsvinster och avkastningsskatten 2018 – 2020 revideras däremot Tabell 6.11 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med

budgetproposition för 2018

upp till följd av en samlad bedömning av en rad Miljarder kronor faktorer, exempelvis beskattningsutfallet 2016. 2017 2018 2019 2020 Samtidigt har prognosen för avkastningsskatten 2018 – 2020 reviderats ned till följd av att 2000 Inkomster av statens verksamhet -0,7 0,6 0,3 0,8 räntebanan för statslåneräntan är nedreviderad 3000 Inkomster av försåld jämfört med prognosen i budgetpropositionen egendom -5,1 0,0 0,0 0,0 (se tabell 6.9). 4000 Återbetalning av lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 5000 Kalkylmässiga inkomster 0,1 0,3 1,1 0,6 Intäkterna från skatt på konsumtion och insats- 6000 Bidrag m.m. från EU -0,7 -0,9 0,1 0,1 varor har reviderats ned med mellan 3 och 7000 Avräkningar m.m. i 15 miljarder kronor per år 2017 – 2020 i föranslutning till skattesystemet -0,7 -0,6 -1,5 -1,9 hållande till budgetpropositionen. Det beror på Övriga inkomster -7,2 -0,6 0,1 -0,4 att intäkterna från mervärdesskatten har revi- Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. derats ned. Det beror i sin tur på att investeringar, Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. framför allt bostadsinvesteringar, inte väntas öka lika kraftigt som i prognosen i budgetpropositionen. Dessutom väntas inte heller hushållens Uppföljning av statens budget för 2016 och konsumtion öka lika kraftigt. Intäkterna från 2017 punktskatterna har sammantaget reviderats i endast liten omfattning. Skatt på arbete Intäkterna från skatt på arbete 2016 har reviderats Periodiseringar upp något jämfört med bedömningen i statens Jämfört med prognosen i budgetpropositionen budget för 2016. Det beror på en uppreviderad medförde periodiseringseffekter att statens lönesumma. skatteinkomster blev 19 miljarder kronor högre År 2017 bedöms intäkterna från skatt på arbete 2017. Det förklaras främst av att intäktsräntan på blivit lägre än vad som beräknades i statens skattekontot skapade incitament för företag och budget för samma år. Förklaringen är delvis en hushåll att fortsätta placera pengar på kontot lägre lönesumma, delvis lägre skatteintäkter från utöver skattebetalningar. Prognosen för periodi- näringsverksamhet. Även husavdraget blev något seringsposten har även reviderats betydligt högre än tidigare beräknat vilket sänkte skatte- 2018 – 2020. Det förklaras av att tidpunkten för intäkterna något. när företag väntas börja ta ut kapitalplaceringar om totalt ca 50 miljarder kronor har flyttats fram Skatt på kapital till slutet av 2019, när räntenivån i ekonomin åter Jämfört med beräkningarna i statens budget för blir positiv. 2016 ökade intäkterna från skatt på kapital markant. Både intäkter från skatt på hushållens Övriga inkomster kapitalinkomster och skatt på företagsvinster Jämfört med bedömningen i budgetpropo- bidrog till ökningen. Den kraftiga ökningen av sitionen är utfallet för övriga inkomster 2017 intäkterna från skatt på hushållens kapitalinnedreviderad med drygt 7 miljarder kronor (se komster förklaras främst av att kapitalvinster och tabell 6.11). Avvikelsen förklaras till största del av utdelningsinkomster blev betydligt högre än att inkomsterna från försäljningar av statlig väntat. egendom blev 5 miljarder kronor lägre än det Intäkterna från skatt på företagsvinster har beräkningstekniska antagandet som ingick i reviderats upp, jämfört med statens budget för beräkningen. För 2018 – 2020 har Inkomster av 2016, främst till följd av att företagens vinster för statens verksamhet och Kalkylmässiga inkomster 2016 utvecklades starkare än tidigare bedömt. reviderats upp medan Bidrag m.m. från EU och

PROP. 2017/ 18: 100

Intäkterna från stämpelskatten har reviderats upp till stor del av höga kapitalplaceringar på skattetill följd av både starkare utfall för 2015 och högre kontot eftersom intäktsräntan var attraktiv för omsättning på bostadsmarknaden än bedömning- både företag och hushåll detta år. en i statens budget för 2016. Jämfört med beräkningarna i statens budget Övriga inkomster för 2017 har intäkterna från skatt på kapital Utfallet för övriga inkomster blev 13 miljarder reviderats upp betydligt. Det beror främst på att kronor lägre 2016 än vad som beräknades i statens intäkter från skatt på hushållens kapitalinkomster budget för 2016 (se tabell 6.12). Det beror främst bedöms bli högre. Även intäkter från skatt på på att avräkningar m.m. i anslutning till skatteföretagsvinster har reviderats upp. systemet blev 7 miljarder kronor lägre än beräk- Upprevideringen av prognosen för hushållens nat samt att inkomsterna från försäljningar av kapitalinkomster förklaras främst av att hushål- statlig egendom blev 5 miljarder kronor lägre än lens kapitalvinster 2017 väntas ha blivit betydligt det beräkningstekniska antagandet som gjordes i högre än enligt tidigare bedömning. Det förklaras statens budget för 2016. Resterande del förklaras i sin tur av en gynnsam utveckling på bostads- och i huvudsak av lägre bidrag m.m. från EU än aktiemarknaden. Även utdelningsinkomsterna beräknat. väntas ha blivit betydligt högre än bedömningen i Utfallet för inkomsterna 2017 blev 5 miljarder statens budget för 2017, vilket även stöds av kronor lägre jämfört med statens budget för 2017. kontrolluppgifter. Skillnaden förklaras i huvudsak av att inkoms- Intäkterna från skatt på företagsvinster 2017 terna från försäljningar av statlig egendom blev har reviderats upp jämfört med bedömningen i 5 miljarder kronor lägre än det beräkningsbudgeten för samma år, till följd av högre utfall tekniska antagandet som gjordes i statens budget avseende beskattningsåret 2016 samt bättre vinst- för 2017. utveckling än i beräkningen som låg till grund för

Tabell 6.12 Övriga inkomster, utfall 2016 och 2017 jämfört

statens budget för 2017.

med statens budget för 2016 och 2017

Miljarder kronor Skatt på konsumtion och insatsvaror Utfall Jfr SB Utfall Jfr SB År 2016 ökade intäkterna från skatt på konsum- 2016 2016 2017 2017 tion och insatsvaror med 23 miljarder kronor mer 2000 Inkomster av statens än vad som beräknades i statens budget för 2016. verksamhet 31,3 0,1 27,4 -0,4 Intäkterna från punktskatterna utvecklades sam- 3000 Inkomster av försåld mantaget i linje med beräkningen medan däremot egendom 0,2 -4,8 0,0 -5,0 intäkterna från mervärdesskatten ökade betydligt 4000 Återbetalning av lån 0,8 0,0 0,8 0,1 kraftigare än väntat. Det förklaras dels av att 5000 Kalkylmässiga inkomster 10,8 0,1 11,4 0,1 bostadsinvesteringarna ökade kraftigare än väntat 6000 Bidrag m.m. från EU 11,0 -1,7 10,5 -0,8 och dessa investeringar görs till stor del av hushåll 7000 Avräkningar m.m. i som inte kan dra av ingående mervärdesskatt, dels anslutning till skattesystemet -95,4 -6,7 -98,6 1,4 av att sammansättningen i hushållens konsum-

Övriga inkomster -41,3 -13,0 -48,5 -4,6

tion var gynnsam för mervärdesskatteintäkterna, Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med exempelvis var konsumtionen av bilar hög. summan. För 2017 ökade intäkterna från skatt på kon- Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. sumtion och insatsvaror med 12 miljarder kronor mer än väntat i statens budget för 2017. Även för detta år ökade intäkterna från punktskatterna sammantaget väl i linje med beräkningen i statens budget för 2017 medan intäkterna från mervärdesskatt ökade kraftigare än väntat. Det i sin tur förklaras av att bostadsinvesteringarna ökade mycket starkare än väntat.

Periodiseringar Jämfört med statens budget för 2016 blev periodiseringarna betydligt mer positiva. Det förklaras

7 Utgifter

PROP. 2017/ 18: 100

7 Utgifter

I detta avsnitt redovisas och analyseras – Utgifterna för ålderspensionssystemet vid utvecklingen av utgifterna i statens budget och de sidan av statens budget beräknas samtakbegränsade utgifterna. Samtliga utgiftspromanlagt öka med 40 miljarder kronor gnoser utgår från gällande regelverk. Utgiftssidan 2018 – 2021. Det innebär en årlig ökning med i statens budget delas in i 27 utgiftsområden och 3,2 procent, alltså något snabbare än de takposten Minskning av anslagsbehållningar. Till begränsade utgifterna som helhet. budgetens utgiftssida hör även Riksgälds- – Jämfört med bedömningen i budgetpropokontorets nettoutlåning och den kassamässiga sitionen för 2018 (prop. 2017/18:1) beräkkorrigeringen (se avsnitt 8.2). De utgifter som nas de takbegränsade utgifterna 2018 – 2020 omfattas av utgiftstaket, de s.k. takbegränsade bli i genomsnitt 8,3 miljarder kronor lägre utgifterna, består av utgifterna under utgiftsper år. Den främsta förklaringen till det är område 1 – 25 och 27 samt utgifterna inom åldersreviderade volymantaganden i form av ett pensionssystemet vid sidan av statens budget. lägre antal nettodagar inom sjukpenningen.

Sammanfattning

Tabell 7.1 Utgifter under budgetens utgiftsområden och

takbegränsade utgifter som andel av BNP

Procent av BNP – Som andel av BNP väntas de takbegränsade Utfall Prognos Beräknat utgifterna minska från 26,7 till 25,1 procent 2017 2018 2019 2020 2021

från 2017 till 2021 (se tabell 7.1). Utgifter under

utgiftsområden exkl. – I nominella termer beräknas de takbegrän- statsskuldsräntor 1 20,2 20,2 19,7 19,4 18,9 sade utgifterna öka med totalt 134 miljarder Statsskuldsräntor m.m. 1 0,2 0,3 0,5 0,3 0,2 kronor under samma period (se tabell 7.2). Summa utgiftsområden 20,4 20,5 20,3 19,7 19,0 Det innebär en genomsnittlig ökning om Ålderspensionssystemet ca 34 miljarder kronor eller 2,6 procent per vid sidan av statens år. budget 6,5 6,4 6,3 6,3 6,3

– De utgiftsområden som bidrar mest till Takbegränsade utgifter 26,7 26,5 26,1 25,7 25,1 2 utgiftsökningarna 2018 – 2021 är utgifts- 1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Utgiftsområden i statens budget (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor områdena 27 Avgiften till Europeiska m.m.) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

unionen, 12 Ekonomisk trygghet för famil- Källa: Egna beräkningar. jer och barn samt 25 Allmänna bidrag till

kommuner. Sammantaget ökar dessa tre utgiftsområden med drygt 61 miljarder

kronor under perioden.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 7.2 Utgifter per utgiftsområde 2017 – 2021

Miljoner kronor 2017 2018 2018 2019 2020 2021 Utgiftsområde Utfall 1 Anslag 2 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse 13 324 14 571 14 636 14 542 14 416 14 573 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 335 16 356 16 254 16 612 17 271 17 790 3 Skatt, tull och exekution 11 011 11 474 11 347 11 611 11 720 11 913 4 Rättsväsendet 44 064 46 239 46 408 47 224 48 599 49 181 5 Internationell samverkan 1 953 2 009 1 881 2 009 2 013 1 991 6 Försvar och samhällets krisberedskap 50 383 53 945 52 676 56 283 58 222 59 319 7 Internationellt bistånd 36 707 42 970 42 698 45 470 46 724 49 048 8 Migration 40 034 21 206 19 259 10 918 9 911 9 035 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 67 411 79 843 77 453 74 012 73 542 72 599 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 101 868 102 621 98 575 95 871 94 290 93 457 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 658 34 635 34 450 33 938 33 563 33 540 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 88 660 94 586 95 075 98 652 101 706 104 904 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 23 931 25 670 24 213 17 967 13 663 12 067 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 71 559 74 121 73 939 74 973 76 459 76 714 15 Studiestöd 19 671 24 359 21 366 24 699 26 224 27 520 16 Utbildning och universitetsforskning 71 098 78 110 75 669 80 126 83 706 84 255 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 14 475 16 067 15 954 15 887 15 884 15 282 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 803 7 062 5 329 7 035 7 044 7 017 19 Regional tillväxt 2 808 3 922 3 718 5 019 5 997 5 967 20 Allmän miljö- och naturvård 7 780 10 828 10 619 13 208 14 687 13 254 21 Energi 2 992 3 761 3 672 3 713 3 815 2 415 22 Kommunikationer 53 223 56 445 55 596 59 413 60 685 67 068 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 225 19 627 19 292 19 979 19 732 16 584 24 Näringsliv 6 416 7 371 7 672 7 490 7 209 6 865 25 Allmänna bidrag till kommuner 105 566 111 385 111 414 116 929 122 003 121 567 26 Statsskuldsräntor m.m. 10 569 11 355 14 063 27 655 17 655 8 655 27 Avgiften till Europeiska unionen 3 24 224 39 511 34 759 41 490 47 261 53 130 Minskning av anslagsbehållningar -2 250 -1 786 -2 898

4

Summa utgiftsområden 940 749 1 010 049 987 986 1 020 475 1 032 216 1 032 811

Summa utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor

5

930 181 998 694 973 923 992 903 1 014 625 1 024 221

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 299 103 307 832 318 223 328 712 339 357

Takbegränsade utgifter 1 229 284 1 281 755 1 311 126 1 343 337 1 363 578

Budgeteringsmarginal 44 716 55 245 85 874 127 663 128 422

Utgiftstak

6

1 274 000 1 337 000 1 397 000 1 471 000 1 492 000

1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2018. 2 Inklusive förslag enligt propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99). 3 Se vidare under Övriga utgiftspåverkande faktorer i avsnitt 7.1 Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid. 4 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 5 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 6 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2021 (se avsnitt 5.3). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2 017/ 18: 100

7.1 Utveckling av de takbegränsade Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

utgifterna över tid

I detta avsnitt beskrivs hur utgifterna påverkas av I detta avsnitt analyseras hur statens utgifter regeringens nu aktuella förslag och aviseringar utvecklas 2018 – 2021, hur medlen fördelas på samt tidigare förslag och aviseringar som olika områden och vilka faktorer som driver regeringen lämnat till riksdagen och som utgiftsutvecklingen. Dessa faktorer utgörs bl.a. av riksdagen antingen beslutat eller godkänt beräkreformer, volymförändringar och makroeko- ningarna för. Det är därmed den samlade budgetnomisk utveckling. Den årliga förändringen effekten, både vad gäller reformer och finansredovisas i tabell 7.3 och varje rad i tabellen iering av dessa, i förhållande till det föregående kommenteras utförligare i avsnitten nedan. året som redovisas. I beskrivningen ingår även budgeteffekterna av att tidigare reformer eller Tabell 7.3 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört temporära program upphör eller minskar i

med föregående år

omfattning. Miljarder kronor Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2018 2019 2020 2021 beräknas öka de takbegränsade utgifterna med

Takbegränsade utgifter 52 29 32 20

sammanlagt 39 miljarder kronor 2018 – 2021. De Förklaras av: utgiftsområden där de beräknade utgifterna ökar Beslutade, föreslagna och 25 10 11 -7 mest under perioden är utgiftsområde 25 Allaviserade reformer männa bidrag till kommuner, 22 Kommunikat- 1 Pris- och löneomräkning 4 4 4 5 ioner och 16 Utbildning och universitets- Övriga makroekonomiska forskning. förändringar 14 16 17 18 Under några utgiftsområden beräknas utgif- Volymer -13 -14 -6 -2 terna sammantaget minska 2018 – 2021, bl.a. gäller 2 Tekniska justeringar 3 6 1 0 0 det utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända Övrigt 17 12 6 7 invandrares etablering, 8 Migration och 23 Areella 1 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. näringar, landsbygd och livsmedel. I tabell 7.4 redovisas hur beslutade, föreslagna Vidare ingår inte medel som i propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99) föreslås tillföras anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). och aviserade reformer påverkar utgifterna 2 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en fördelat på enskilda utgiftsområden. Nedan kommenteras, för varje år 2018 – 2021, de utgiftsperson finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. områden som uppvisar störst förändring av de Utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå. beräknade utgifterna. 3 Källa: Egna beräkningar.

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 134 miljarder kronor 2018 – 2021. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning om 2,6 procent, vilket är något lägre än 2000 – 2017 då ökningen uppgick till 3,0 procent. Den nominella ökningen förklaras i första hand av politiska beslut om nya reformer och av att den makroekonomiska utvecklingen medför att den genomsnittliga ersättningsnivån i de olika transfereringssystemen ökar, givet formen för indexering i de olika systemen. Däremot bidrar volymrelaterade utgiftsförändringar i transfereringssystemen till att de takbegränsade utgifterna minskar under perioden, vilket står i kontrast till utvecklingen 2014 – 2016 då de ökade relativt snabbt.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 7.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört Förändring av beräknade utgifter 2018

med föregående år till följd av tidigare beslutade och

Utgifterna ökar med sammanlagt 25 miljarder

aviserade samt nu föreslagna reformer

Miljarder kronor kronor 2018, jämfört med 2017, till följd av beslutade och föreslagna reformer. De belopps- 2018 2019 2020 2021 mässigt största utgiftsförändringarna finns under UO 1 Rikets styrelse 1,0 -0,2 -0,3 -0,1 utgiftsområdena 8 Migration, 9 Hälsovård, sjuk- UO 2 Samhällsekonomi och vård och social omsorg, 13 Jämställdhet och nyfinansförvaltning 0,3 -0,1 0,0 -0,2 anlända invandrares etablering, 12 Ekonomisk UO 3 Skatt, tull och exekution 0,2 0,0 0,0 0,0 trygghet för familjer och barn och 16 Utbildning UO 4 Rättsväsendet 2,0 0,7 0,8 -0,1 och universitetsforskning. I budgetpropositionen för 2017 (prop. UO 5 Internationell samverkan 0,1 0,0 0,0 0,0 UO 6 Försvar och samhällets 2016/17:1) presenterades planerade förändringar krisberedskap 2,7 1,2 1,1 0,1 av statens ersättningssystem för mottagandet av UO 7 Internationellt bistånd 1,4 -1,2 -0,2 0,4 ensamkommande barn och unga, vilket bidrar till UO 8 Migration -9,3 1,9 0,1 0,0 att minska utgifterna 2018 under både utgifts- UO 9 Hälsovård, sjukvård och område 8 Migration och 13 Jämställdhet och nysocial omsorg 9,2 -5,5 -1,1 -1,8 anlända invandrares etablering jämfört med 2017. UO 10 Ekonomisk trygghet vid I propositionen Vårändringsbudget för 2018 sjukdom och (prop. 2017/18:99) presenteras bl.a. förslag om funktionsnedsättning 1,5 1,0 0,0 -0,1 anslagsökningar för läkemedelsförmånerna, ökad UO 11 Ekonomisk trygghet vid tillgänglighet i hälso- och sjukvården och stöd för ålderdom 0,7 0,0 0,0 0,0 att öka investeringstakten i välfärdsteknik, vilket UO 12 Ekonomisk trygghet för ökar utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, familjer och barn 4,0 1,1 0,1 0,0 sjukvård och social omsorg. Även i budget- UO 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares propositionen för 2018 presenterades flera stora etablering -7,5 -2,0 0,1 -0,3 satsningar under utgiftsområde 9 som bidrar till UO 14 Arbetsmarknad och ökade utgifter 2018, bl.a. satsningar på förarbetsliv 2,9 -0,4 0,5 -0,5 lossningsvård, barnhälsovård och höjt tandvårds- UO 15 Studiestöd 2,8 1,1 0,3 0,2 bidrag. Därutöver föreslogs anslagsökningar för UO 16 Utbildning och läkemedelsförmånerna. universitetsforskning 4,0 1,5 2,8 -0,3 Till följd av bl.a. höjt barnbidrag i enlighet med UO 17 Kultur, medier, förslagen som presenterades i budgetpropotrossamfund och fritid 1,4 -0,3 -0,1 -0,7 sitionen för 2018 ökar utgifterna under utgifts- UO 18 Samhällsplanering, område 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn mellan 2017 och 2018. bostadsförsörjning och byggande samt Regeringen föreslog ett flertal åtgärder under konsumentpolitik 0,2 0,0 0,0 0,0 utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- UO 19 Regional tillväxt 0,3 1,1 1,0 0,0 forskning i budgetpropositionen för 2018, bl.a. UO 20 Allmän miljö- och för att stärka likvärdigheten och kunskapsnaturvård 1,9 2,4 1,5 -1,5 utvecklingen i skolan och en utbyggnad av platser UO 21 Energi 0,7 -0,1 0,1 -1,4 inom yrkesvux. Även i budgetpropositionen för UO 22 Kommunikationer 1,1 2,0 0,4 5,1 2017 föreslogs satsningar på forskning, inno- UO 23 Areella näringar, vation och högre utbildning som bidrar till ökade landsbygd och livsmedel 1,8 0,3 -0,3 -4,9 utgifter 2018 jämfört med 2017. UO 24 Näringsliv 0,5 0,1 -0,3 -0,4 UO 25 Allmänna bidrag till Förändring av beräknade utgifter 2019 kommuner 1,1 5,5 5,1 -0,4 Utgifterna ökar med sammantaget 10 miljarder UO 27 Avgiften till Europeiska kronor 2019 jämfört med 2018 till följd av unionen 0,0 0,0 0,0 0,0 aviserade reformer. De beloppsmässigt största

Summa utgiftsförändringar 25,0 10,2 11,5 -6,8

förändringarna av de beräknade utgifterna finns Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i propositionen Vårändringsbudget för under utgiftsområdena 25 Allmänna bidrag till 2018 (prop. 2017/18:99) föreslås tillföras anslag som påverkas av förändringar i kommuner och 9 Hälsovård, sjukvård och social volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). Källa: Egna beräkningar. omsorg.

PROP. 2 017/ 18: 100

I budgetpropositionen för 2018 aviserades för- av att flera tidigare reformer och temporära slag om bl.a. höjning av det generella statsbidraget program upphör eller minskar i omfattning. till kommunsektorn, vilket medför ökade utgifter Den största förändringen av de beräknade 2019 jämfört med det föregående året under ut- utgifterna sker under utgiftsområde 22 Komgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. munikationer där utgifterna ökar, framför allt till Utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, följd av de kraftiga tillskott som görs med sjukvård och social omsorg minskar 2019 jämfört anledning av regeringens infrastrukturpropomed 2018, vilket har flera orsaker. Delvis för- sition. Dessa tillskott är särskilt stora 2021 jämklaras minskningen av att satsningar som föreslås fört med 2020. i propositionen Vårändringsbudget för 2018 Under utgiftsområde 23 Areella näringar, endast rör innevarande år och därmed medför att landsbygd och livsmedel minskar utgifterna utgifterna minskar 2019 i förhållande till 2018. En främst till följd av ett antagande om minskade annan förklaring är de förslag om bl.a. ändrad EU-stöd i EU:s nästa fleråriga budgetram som uppräkning av timersättningen i den statliga inleds 2021. assistansersättningen som presenterades i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1). Ytterligare en förklaring är att en satsning som Pris- och löneomräkning presenterades i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) avseende beman- Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag ning i äldreomsorgen är beräknad t.o.m. 2018. som används för förvaltnings- och investeringsändamål medför att de samlade utgifterna ökar Förändring av beräknade utgifter 2020 med 4 miljarder kronor per år 2018 – 2020 och Utgifterna ökar sammantaget med 11 miljarder med 5 miljarder kronor 2021. Beräkningarna är kronor 2020 jämfört med 2019, till följd av avi- definitiva för 2018 och 2019 och preliminära för serade reformer. De beloppsmässigt största för- 2020 och 2021. ändringarna av de beräknade utgifterna finns Pris- och löneomräkningen baseras på utfallsunder utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till statistik och avspeglar därför pris- och lönekommuner och 16 Utbildning och universitets- förändringar med två års eftersläpning. Omforskning. räkningen för budgetåret 2019 baseras således på Aviseringarna som presenterades i budget- pris- och löneförändringar under 2017. Vid ompropositionen för 2018 om bl.a. höjning av det räkningen av myndigheternas förvaltningsanslag, generella statsbidraget till kommunsektorn bidrar som utgör huvuddelen av de anslag som pris- och till att öka de beräknade utgifterna under utgifts- löneomräknas, används olika index för att följa område 25 Allmänna bidrag till kommuner 2020 utvecklingen avseende löner, hyreskostnader och jämfört med 2019. övrig förvaltning. Satsningarna som presenterades i budget- Omräkningstalet för löner motsvarar förändpropositionen för 2018, bl.a. för att stärka lik- ringen i ett arbetskostnadsindex för tjänstemän i värdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan tillverkningsindustrin, med avdrag för ett tioårigt och en utbyggnad av platser inom yrkesvux, genomsnitt av produktivitetsutvecklingen i den bidrar till att öka utgifterna under utgifts- privata tjänstesektorn. Löneomräkningstalet för område 16 Utbildning och universitetsforskning budgetåret 2019 är 0,65 procent. 7 2020 jämfört med 2019. Omräkningstalet för lokalkostnader beräknas enligt två olika metoder beroende på om avtalet Förändring av beräknade utgifter 2021 för fastigheten i fråga kan omförhandlas under År 2021 minskar utgifterna sammantaget med det kommande budgetåret eller inte. Hyresavtal 7 miljarder kronor jämfört med 2020 bl.a. till följd som inte kan omförhandlas räknas om med

7 Varav arbetskostnadsindex (AKI Ram) 1,79 procent och den genom- de tidsserier som ligger till grund för löneomräkningstalet för 2019 har snittliga produktivitetsutvecklingen 1,14 procent. De båda föränd- SCB i samråd med Finansdepartementet rensat bort effekten av omringstalen beräknas utifrån tidsserier från SCB. Företaget Ericsson AB har klassificeringen av Ericsson AB. klassificerats om i statistiken, från tillverkningsindustri till tjänstebranscher, vilket väsentligt påverkar jämförelser mellan 2017 och 2016. I

PROP. 2017/ 18: 100

70 procent av den årliga förändringen av Sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen konsumentprisindex, vilket för budgetåret 2019 påverkas av den allmänna pris- och lönemotsvarar 1,18 procent. Hyresavtal som kan om- utvecklingen förhandlas under det kommande budgetåret De makroekonomiska faktorer som har störst räknas i stället om utifrån hyresutvecklingen i det inverkan på utgifterna inom sjuk- respektive geografiska område där fastigheten är belägen. I föräldraförsäkringen är prisutvecklingen, via prisdessa fall blir omräkningstalet individuellt för basbeloppet, och timlöneutvecklingen, vilka leder varje berört anslag. till successivt högre utgifter under prognos- För omräkningen av övriga förvaltnings- perioden 2018 – 2021. kostnader används ett sammanvägt omräknings- Utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk tal som speglar prisutvecklingen för ett urval av trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning varor och tjänster. Omräkningstalet baseras på ökar sammantaget med 5,8 miljarder kronor flera index från Statistiska centralbyrån och upp- 2018 – 2021, varav 1,7 miljarder kronor 2018, till går för budgetåret 2019 till 1,72 procent. följd av den makroekonomiska utvecklingen. Under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökar utgifterna till följd av Övriga makroekonomiska förändringar den makroekonomiska utvecklingen med 5,2 miljarder kronor 2018 – 2021, varav 1,2 miljar- De statliga utgifterna påverkas av den eko- der kronor 2018. nomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden. Inom flertalet transfereringssystem till hushållen följer ersättningen i olika grad den allmänna pris- Volymer i transfereringssystemen och löneutvecklingen. År 2018 – 2021 medför den makroekonomiska utvecklingen att utgifterna Begreppet volymförändringar innefattar bl.a. utökar med sammanlagt 65 miljarder kronor (se vecklingen av antalet personer i transfereringstabell 7.3). Nedan redovisas förklaringar till några systemen och längden på den tid som en person av de större utgiftsförändringarna. I avsnitt 4 finns i ett transfereringssystem. I begreppet ingår finns en närmare beskrivning av den makro- också förändringar av nivån på styckkostnader i ekonomiska utvecklingen. transfereringssystem som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen eller är Inkomstgrundade pensioner ökar att betrakta som reformer. År 2018 – 2021 De inkomstgrundade pensionerna i ålders- beräknas utgifterna minska med sammanlagt pensionssystemet står för huvuddelen av ökning- 35 miljarder kronor till följd av volymföränden av de takbegränsade utgifterna som är hän- ringar (se tabell 7.3). förlig till den makroekonomiska utvecklingen Nedan redovisas några av de större utgifts- 2018 – 2021. De årliga ökningarna i utgifterna för förändringarna under prognosperioden som ålderspensionssystemet följer normalt löneut- beror på volymförändringar. vecklingen i samhället, som avspeglas i inkomstindex. Den makroekonomiska utvecklingen Minskande utgifter för migration och etablering väntas medföra att utgifterna för ålderspensions- Sverige tog 2015 emot 162 877 asylsökande, systemet ökar med 38,4 miljarder kronor 2018 – vilket var en fördubbling jämfört med 2014. De 2021, varav 7,8 miljarder kronor 2018 jämfört följande två åren har betydligt färre sökt asyl i med 2017. Sverige och för 2018 beräknas ca 23 000 nya asylsökande. Antalet asylsökande förväntas öka Biståndet ökar till följd av en växande brutto- något de kommande åren, men väntas fortsatt bli nationalinkomst väsentligt lägre än 2015. Storleken på biståndsramen är kopplad till Den kraftiga minskningen av antalet nya Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). Från och asylansökningar jämfört med 2015 har hittills inte med 2018 ska biståndsramen uppgå till 1 procent motsvarats av en lika kraftig minskning av av beräknad BNI. Utvecklingen av BNI bedöms utgifterna för migration. En av anledningarna till öka biståndsramen med 2,3 miljarder kronor detta är att kommunerna fram till den 2018 jämfört med 2017 och med sammanlagt 31 december 2017 haft möjlighet att, enligt det då 8,4 miljarder kronor 2018 – 2021. gällande systemet, i efterhand söka ersättning för

PROP. 2 017/ 18: 100

kostnader för mottagande av ensamkommande ökade antalet barn medför också att antalet barnbarn och unga som uppstått långt tidigare. bidrag väntas öka med knappt 2 procent per år Regeringen har infört ett nytt ersättningssystem under perioden 2018 till 2021 (se tabell 7.5). med schabloniserade ersättningar som utbetalas i Sammantaget bidrar volymförändringar till att anslutning till att kostnaden uppstår, som trädde utgifterna under utgiftsområde 12 Ekonomisk i kraft den 1 juli 2017. En annan anledning är att trygghet för familjer och barn ökar med en relativt stor andel av de asylsökande som kom 1,0 miljarder kronor 2018 jämfört med 2017 och 2015 ännu inte har fått ett lagakraftvunnet beslut med sammanlagt 5,5 miljarder kronor 2018 – 2021. avseende sin ansökan om uppehållstillstånd och Antalet personer med inkomstgrundad penssåledes fortfarande är inskrivna i mottagnings- ion från ålderspensionssystemet beräknas systemet, vilket medför utgifter för mottagande fortsätta att öka framöver (se tabell 7.5). De under utgiftsområde 8 Migration. volymrelaterade utgifterna beräknas öka med Till följd av att antalet inskrivna väntas 1,9 miljarder kronor 2018 – 2021 varav fortsätta att minska i takt med att asylsökande får 1,0 miljarder kronor 2018 jämfört med 2017. lagakraftvunna beslut beräknas utgifterna under Ökningstakten väntas dock bli långsammare än utgiftsområde 8 Migration att minska med den senaste tioårsperioden, då de stora kullarna 9,2 miljarder kronor 2018 och med sammanlagt födda på 1940-talet beviljades pension. De 20,2 miljarder kronor 2018 – 2021. blivande ålderspensionärerna har i allt högre Utgifterna under utgiftsområde 13 Jämställd- utsträckning haft en pensionsgrundande inkomst het och nyanlända invandrares etablering på- och väntas därför få en i genomsnitt högre verkas först när de nyanlända fått uppehålls- inkomstgrundad pension än dagens ålderstillstånd och kommunmottagits. Mottagandet av pensionärer, vilket innebär att de inte väntas få nyanlända påverkar utgifterna under flera års tid, garantipension i samma utsträckning. Som en vilket medför att utgifterna för etablering följd av detta väntas antalet pensionärer med beräknas öka med 3,8 miljarder kronor 2018 garantipension minska 2018 – 2021 (se tabell 7.5). jämfört med 2017 för att sedan minska med Sammantaget innebär dessa trender att en sammanlagt 9,1 miljarder kronor 2019 – 2021. successivt växande andel av de samlade pensions- Av dem som beviljas uppehållstillstånd är utbetalningarna kommer att utbetalas från ungefär hälften mellan 20 och 64 år. De flesta av ålderspensionssystemet, och att de pensioner dessa personer deltar i etableringsuppdraget, vars som betalas ut från utgiftsområde 11 Ekonomisk syfte är att underlätta inträdet på arbetsmark- trygghet vid ålderdom i statens budget successivt naden. Deltagare i uppdraget är berättigade till minskar. Utgifterna under utgiftsområde 11 etableringsersättning i två år. År 2017 uppgick beräknas minska till följd av volymförändringar antalet deltagare i uppdraget till 75 329 personer. med 2,5 miljarder kronor 2018 – 2021, varav Antalet deltagare förväntas successivt minska till 0,5 miljard kronor 2018 jämfört med 2017. ca 36 000 år 2021 (se tabell 7.5). Färre personer i sjukförsäkringen Fler barn och pensionärer Antalet personer med sjukersättning minskar Antalet uttagna dagar med föräldrapenning har över tid. Det beror på att många sjukersättningsökat under 2000-talet och beräknas fortsätta öka tagare uppnår pensionsålder, samtidigt som nymed i genomsnitt ca 2 procent per år (se tabell beviljandet är fortsatt lågt i förhållande till 7.5). Ökningen beror dels på att fler barn föds, utflödet. Antalet nettodagar med sjukpenning dels på att fler barn invandrar. Föräldrapenning beräknas minska 2018 – 2021, som en följd av att används i störst omfattning av kvinnor. Männens antalet nya sjukfall väntas minska, samtidigt som andel av uttaget har ökat successivt, från en högre andel sjukfall avslutas tidigare. Samman- 0,5 procent vid införandet av förmånen 1974 till taget minskar utgifterna under utgiftsområde 10 28 procent 2017. År 2021 beräknas männens Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsandel av det totala antalet föräldrapenningdagar nedsättning till följd av volymutvecklingen med ha ökat till 32 procent under förutsättning att 17,8 miljarder kronor 2018 – 2021. Minskningen männens uttag fortsätter öka i samma takt som är som störst 2018 då utgifterna minskar med tidigare. Eftersom män har en högre genom- 7,2 miljarder kronor, jämfört med 2017. Därefter snittlig ersättningsnivå blir utgifterna för för- minskar utgifterna i avtagande takt. äldrapenning högre när deras uttag växer. Det

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 7.5 Volymer inom olika transfereringssystem

Köns- Könsfördelning fördelning Procent av Procent av utfall utfall Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Utgiftsområde 2016 2017 2016 2017 2018 2019 2020 2021 32 kv 31 kv Asylsökande, genomsnittligt 8 antal inskrivna 68 m 69 m 157 376 95 433 60 700 40 400 33 000 29 600

46 kv 46 kv Antal personer med statlig 9 assistansersättning 54 m 54 m 15 917 15 273 14 860 14 962 14 962 14 962 Antal beviljade timmar 98 kv 98 kv statlig assistans per vecka 9 per brukare, genomsnitt 1 101 m 101 m 128,0 128,8 129,4 130,4 131,4 132,5 64 kv 65 kv Antal sjukpenningdagar 10 (netto) 2 , miljoner 36 m 35 m 59,2 55,8 51,0 48,7 47,6 47,0 Antal rehabiliterings- 68 kv 68 kv penningdagar (netto) 2 , 10 miljoner 32 m 32 m 2,5 1,9 1,9 1,8 1,8 1,8 60 kv 59 kv Antal personer med sjuk- 10 ersättning 40 m 41 m 292 541 276 411 262 073 248 708 235 188 222 712

47 kv 46 kv Antal personer med 10 aktivitetsersättning 53 m 54 m 38 695 36 249 32 831 30 401 28 726 27 261 Antal personer med sjuk- och 54 kv 53 kv aktivitetsersättning som 10 erhåller bostadstillägg 46 m 47 m 125 024 123 611 120 552 118 189 116 607 115 306 80 kv 79 kv Antal personer med garanti- 11 pension 20 m 21 m 699 100 664 700 653 900 650 200 646 200 652 500 77 kv 77 kv Antal pensionärer som 11 erhåller bostadstillägg 23 m 23 m 288 700 286 000 287 800 289 700 293 000 297 400 78 kv 75 kv

12 Antal barnbidrag 3 22 m 25 m 1 836 777 1 904 985 1 937 450 1 968 921 2 000 606 2 033 883 Antal uttagna föräldra- 73 kv 72 kv penningdagar (netto) 2 , 12 miljoner 27 m 28 m 53,4 55,2 56,5 57,3 58,4 59,3 Antal uttagna tillfälliga 54 kv 55 kv föräldrapenningdagar 12 (netto) 2 , miljoner 46 m 45 m 7,2 7,4 7,6 7,8 7,9 8,0 43 kv 43 kv Antal deltagare i 13 etableringsinsatser 57 m 57 m 61 846 75 329 68 846 49 549 39 087 35 960 48 kv 47 kv Antal personer med studie- 15 hjälp 52 m 53 m 397 300 407 400 424 500 437 800 447 800 448 800

59 kv 60 kv Antal personer med studie- 15 medel 4 41 m 40 m 502 300 507 400 517 200 534 300 543 900 550 300 52 kv 52 kv Antal personer med tilläggs- ÅP pension 48 m 48 m 2 048 800 2 062 300 2 062 900 2 030 400 1 968 500 1 897 500 50 kv 50 kv Antal personer med inkomst- ÅP pension 50 m 50 m 1 491 900 1 583 800 1 671 700 1 755 400 1 836 200 1 917 000 Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmaste hundratal om inte annat anges. Arbe tslöshetstal och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är nära sammankopplade med den konjunkturella utvecklingen. De redovisas därför inte i denna tabell utan ingår i kategorin makroekonomiska förutsättningar. 1 I denna post anges könsfördelningen som procent av beviljade timmar statlig assistans per vecka och brukare i genomsnitt. 2 Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. 3 Könsfördelningen baseras på mottagarens kön. 4 Bruttoräknat antal exklusive fullt utnyttjande av det högre bidraget. När stödmottagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100

Tekniska justeringar förväntas inte nya rabatter få kassamässig effekt på avgiften redan det första året. När en utgiftsförändring inte har samma netto- Posten Övrigt påverkas också under hela effekt på den offentliga sektorns konsoliderade prognosperioden av variationer i storleken på de utgifter eller det offentliga finansiella sparandet avräkningar som bedöms göras från biståndssom på de takbegränsade utgifterna, kan det ramen på grund av årliga förändringar av motivera en teknisk justering av utgiftstaket. prognosen för antalet asylsökande. Vidare ingår Tekniska justeringar har genomförts regelbundet tidsförskjutningar av utbetalningar till komsedan utgiftstaket infördes 1997 och justering- munerna under 2017 och 2018 för utgifter arna föreslås normalt i budgetpropositionen. kopplade till asylmottagandet och kommun- I budgetpropositionen för 2018 föreslogs mottagandet för nyanlända med uppehållsstatsbidragen till kommunerna höjas för att tillstånd i posten Övrigt. neutralisera att skatteintäkterna till kommunerna blir mindre till följd av förslaget om skattesänkning för pensionärer. Förslaget föranledde en teknisk justering. Därutöver föreslogs två 7.2 Utgiftsprognos för 2018 åtgärder som föranledde mindre tekniska justeringar. Sammantaget medför dessa åtgärder att Statens utgifter under 2018 beräknas sammanposten Tekniska justeringar är större 2018 jäm- taget understiga den utgiftsram som beslutades av fört med 2017. riksdagen efter förslag i budgetpropositionen för Efter förslag i budgetpropositionen för 2016 2018. flyttades vissa stöd från inkomstsidan till utgifts- I tabell 7.6 redovisas den aktuella utgiftssidan av statens budget, bl.a. nystartsjobben prognosen i förhållande till utfallet för 2017, den under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ursprungliga budgeten för 2018 och regeringens arbetsliv. Dessa budgetförändringar föranledde förslag till ändringar i budgeten. tekniska justeringar av utgiftstakets nivå 2018 och 2019.

Övriga utgiftspåverkande faktorer

En del av förändringarna av de takbegränsade utgifterna 2018 – 2021 förklaras av andra faktorer än reformer, pris- och löneomräkning, övriga makroekonomiska förändringar eller volymförändringar. Dessa övriga faktorer består exempelvis av förändringar av nivån på medlemsavgiften till EU och tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, exempelvis investeringar i transportinfrastruktur och olika EUfinansierade program. Även den samlade förändringen av anslagsbehållningar, dvs. skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och prognoser, ingår. Inom ett flertal utgiftsområden blev utgifterna 2017 lägre än anvisade medel, vilket medför att jämfört med 2017 blir ökningen av posten Övrigt (se tabell 7.3) stor 2018. En annan förklaring är att avgiften till EU var ovanligt låg 2017 till följd av retroaktiva rabatter på avgiften, och den ökar därför kraftigt 2018. Den väntade ökningen 2021 beror framför allt på att när den nya budgetramperioden inleds

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 7.6 Utgifter 2017 och 2018

Miljarder kronor 2017 2018 Differens Differens Urspr. Totalt prognos - prognos - Utgiftsområde Utfall 1 budget 2 Ändringsbudget 3 anvisat 4 Prognos urspr. budget totalt anvisat 1 Rikets styrelse 13,3 14,5 0,0 14,6 14,6 0,1 0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15,3 16,3 0,1 16,4 16,3 0,0 -0,1 3 Skatt, tull och exekution 11,0 11,4 0,1 11,5 11,3 -0,1 -0,1 4 Rättsväsendet 44,1 45,8 0,5 46,2 46,4 0,6 0,2 5 Internationell samverkan 2,0 2,0 2,0 1,9 -0,1 -0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 50,4 53,8 0,1 53,9 52,7 -1,2 -1,3 7 Internationellt bistånd 36,7 43,0 0,0 43,0 42,7 -0,3 -0,3 8 Migration 40,0 15,7 5,5 21,2 19,3 3,5 -1,9 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 67,4 77,7 2,1 79,8 77,5 -0,2 -2,4 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 101,9 102,6 0,0 102,6 98,6 -4,0 -4,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34,7 34,6 0,0 34,6 34,4 -0,2 -0,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 88,7 94,6 94,6 95,1 0,5 0,5 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 23,9 25,6 0,1 25,7 24,2 -1,4 -1,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 71,6 74,1 0,0 74,1 73,9 -0,1 -0,2 15 Studiestöd 19,7 24,4 0,0 24,4 21,4 -3,0 -3,0 16 Utbildning och universitetsforskning 71,1 78,0 0,1 78,1 75,7 -2,3 -2,4 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 14,5 15,9 0,2 16,1 16,0 0,1 -0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3,8 7,0 0,1 7,1 5,3 -1,6 -1,7 19 Regional tillväxt 2,8 3,9 3,9 3,7 -0,2 -0,2 20 Allmän miljö- och naturvård 7,8 10,8 0,1 10,8 10,6 -0,2 -0,2 21 Energi 3,0 3,6 0,2 3,8 3,7 0,1 -0,1 22 Kommunikationer 53,2 56,4 0,0 56,4 55,6 -0,8 -0,8 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17,2 19,3 0,4 19,6 19,3 0,0 -0,3 24 Näringsliv 6,4 7,4 7,4 7,7 0,3 0,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 105,6 111,4 111,4 111,4 0,0 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 10,6 11,4 11,4 14,1 2,7 2,7 27 Avgiften till Europeiska unionen 24,2 39,5 39,5 34,8 -4,8 -4,8 Minskning av anslagsbehållningar -8,5

Summa utgiftsområden 940,8 992,0 9,5 1 010,0 988,0 -4,0 -22,1

Summa utgiftsområden exkl. 930,2 980,7 998,7 973,9 -6,8 -24,8

statsskuldsräntor

Ålderspensionssystemet vid sidan av 299,1 308,7 307,8 -0,8 statens budget

Takbegränsade utgifter 1 229,3 1 289,4 1 281,8 -7,6

Budgeteringsmarginal 44,7 47,6 55,2 7,6

Utgiftstak 1 274,0 1 337,0 1 337,0

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Utfallet för 2017 har fördelats enligt strukturen i statens budget för 2018. 2 Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2018 (bet. 2017/18:FiU10, rskr. 2017/18:135). 3 Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99). Där 0,0 anges har förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet under utgiftsområdet uppgår totalt till mindre än 50 miljoner kronor. 4 Anvisat på statens budget enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 201 8 (bet. 2017/18:FiU10, rskr. 2017/18:135) och förslag i propositionen. Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100

I den nu aktuella prognosen uppgår utgifterna lägre utgifter för sjukpenning till följd av färre under samtliga utgiftsområden till sammanlagt startade sjukfall och kortare varaktighet jämfört 988 miljarder kronor. I budgetpropositionen för med bedömningen i budgetpropositionen för 2018 anvisades totalt 992 miljarder kronor, 2018. inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Nedrevideringen av utgifterna beror till Utgiftsområde 15 Studiestöd stor del på att färre personer väntas få ersättningar Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt från vissa av transfereringssystemen på budgeten, anvisade medlen beror till stor del på att antalet bl.a. väntas färre personer med sjukpenning studerande med den högre bidragsdelen inom medföra lägre utgifter under utgiftsområde 10 studiemedlet nu förväntas understiga den bud- Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- geterade volymen. Vidare beräknas färre stunedsättning. derande utnyttja bidragsdelen inom studiemedlet Samtidigt bedöms utgifterna inom vissa jämfört med bedömningen i budgetpropoområden bli högre än beräknat i budget- sitionen för 2018. Vid budgetering av studiemedel propositionen till följd av ändrade volymer eller för nya utbildningsplatser budgeteras för att makroekonomiska förutsättningar, vilket moti- samtliga studerande kommer att utnyttja studieverar att regeringen lämnar förslag om höjda medel. I den aktuella prognosen beräknas ungefär anslag i propositionen Vårändringsbudget för två tredjedelar av de studerande utnyttja bidraget. 2018. Det gäller i huvudsak anslag inom Därutöver understiger prognosen för antalet utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 4 mottagare av studiestartstöd den budgeterade Rättsväsendet. Regeringen lämnar i samma volymen eftersom stödet ännu inte kommit igång proposition även förslag av diskretionär karaktär i så stor omfattning som avsett. som netto innebär högre anvisade medel. Sammantaget innebär förslagen i propositionen Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- Vårändringsbudget för 2018 högre anslag om forskning 9,5 miljarder kronor 2018, varav 5,0 miljarder Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt kronor avser anslagsökningar till följd av ändrade anvisade medlen förklaras av att resursförvolymer eller makroekonomiska förutsättningar brukningen under flera anslag är betydligt lägre än och 4,5 miljarder kronor avser diskretionära vad som beräknades i budgetpropositionen för åtgärder. De ändrade reglerna för personlig 2018. Detta förklaras delvis av att omfattande assistans som infördes den 1 april 2018 medför satsningar gjorts under utgiftsområdet de senaste högre utgifter 2018 men föranleder inte förslag åren vilka ännu inte nyttjats fullt ut. om höjd anslagsnivå 2018 (prop. 2017/18:78, bet. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 2017/18:SoU17, rskr. 2017/18:164). Se tabell 7.9 Beroende på lägre kursvinster och överkurser vid för en mer detaljerad genomgång av budgeteffekter av diskretionär karaktär. emission beräknas ränteutgifterna sammantaget öka jämfört med beräkningen i budgetpropo- Nedan redogörs för de utgiftsområden under vilka de största sammantagna avvikelserna finns sitionen för 2018. Dessa effekter överväger effekterna av lägre räntenivåer. mellan denna utgiftsprognos och de ursprungligt anvisade medlen i statens budget för 2018. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Utgiftsområde 8 Migration Nedrevideringen i förhållande till de ursprungligt Upprevideringen av utgifterna 2018 i förhållande anvisade medlen beror i huvudsak på tre faktorer. Halva nedrevideringen beror på lägre utgifter för till ursprungligt anvisade medel förklaras främst av större utbetalningar till kommunerna samt EU-budgeten 2017 än förväntat, vilket får effekt och minskar avgiften först 2018. Återstående längre handläggningstider vilket leder till ett ökat antal genomsnittligt inskrivna i Migrations- revidering förklaras dels av makroekonomiska effekter för 2017 som påverkar EU:s inkomster verkets mottagningssystem jämfört med bedömningen i budgetpropositionen. först 2018, dels av nivån på den antagna EUbudgeten för 2018 som ger en lägre avgift jämfört Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom med antagande i budgetpropositionen för 2018. och funktionsnedsättning Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel i statens budget beror främst på

PROP. 2017/ 18: 100

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 7.3 Förändring av de takbegränsade

(exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor utgifterna 2019 och 2020 sedan

m.m.) budgetpropositionen för 2018

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att I budgetpropositionen för 2018 presenterade omfördela sina utgifter över tiden. Medel på regeringen en beräkning av de takbegränsade ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår utgifterna för 2019 och 2020. I denna proposition kan inom vissa gränser som följer av anslags- görs en reviderad beräkning. Förändringarna i förordningen (2011:223) sparas till efterföljande förhållande till den tidigare beräkningen redovisas år. Det innebär att en myndighet utöver årets i tabell 7.8, fördelade på olika förklaringsfaktorer. anvisade anslagsmedel under vissa förutsättningar Sammantaget beräknas de takbegränsade utgifäven kan använda sparade anslagsmedel från terna bli 9,3 miljarder kronor lägre 2019 och föregående år, vilket ger en viss flexibilitet i 8,1 miljarder kronor lägre 2020 än bedömningen i myndighetens planering. Vanligtvis uppgår den budgetpropositionen (se tabell 7.8) Huvuddelen del som myndigheten får disponera efterföljande av förändringarna kan kategoriseras som volymår till 3 procent av myndighetens förvaltnings- relaterad. anslag. Myndigheter har också möjlighet att inom Tabell 7.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

med bedömningen i budgetpropositionen för 2018

vissa gränser låna av efterföljande års anslag, s.k. Miljarder kronor anslagskredit. 2019 2020 Förskjutningar av utgifter av detta slag

Takbegränsade utgifter i

redovisas som en för alla anslag gemensam

budgetpropositionen för 2018 1 320,5 1 351,4

beräkningspost benämnd Minskning av anslags- Beslut om reformer 0,9 1,0 behållningar och ingår i de takbegränsade utgifterna. Myndigheternas förbrukning av Reviderad pris- och löneomräkning -0,4 -1,2 anslagsbehållningar som sparats från tidigare Övriga makroekonomiska budgetår och utnyttjande av anslagskrediter förändringar -0,4 -1,0 utgör en osäkerhet i beräkningen av de tak- Volymförändringar 1 -10,3 -11,7 begränsade utgifterna. Anslagsbehållningarna beräknas minska 2018 Tekniska justeringar 2 0,0 0,0 vilket framgår av tabell 7.7. Minskning av anslagsbehållningar 3,0 3,0 Tabell 7.7 Beräknad förändring av anslagsbehållningar Övriga utgiftspåverkande 2018 (exklusive statsskuldsräntor) faktorer -2,1 1,8 Miljarder kronor Total utgiftsförändring -9,3 -8,1

Takbegränsade utgifter i 2018

Ingående ramöverföringsbelopp 1 47,7 års ekonomiska vårproposition 1 311,1 1 343,3

1 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, - Indragningar 44,5 bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivå på styck- + Medgivna överskridanden 0,0 kostnader i transfereringssystem som inte direkt kopplas till de makroekonomiska + Anvisat i ursprunglig budget 2 980,7 förutsättningarna. 2 Utgiftsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. + Förslag om ändringar i budget för 2018 3 9,5 Källa: Egna beräkningar. - Prognos 973,9 = Beräknat utgående ramöverföringsbelopp 19,5

Nya föreslagna och aviserade reformer och

Beräknad förändring av anslagsbehållningar

åtgärder för 2018 – 2021

exkl. statsskuldsräntor -28,2

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Från samtliga belopp har utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. I propositionen Vårändringsbudget för 2018 exkluderats. 1 Enligt skrivelsen Årsredovisning för staten 2017 (skr. 2017/18:101). lämnar regeringen förslag om ändrade anslagsnivåer för innevarande budgetår. Vidare trädde 2 Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2018 (bet. 2017/18:FiU10, rskr. 2017/18:135) utgiftsområde 1 – 27 exklusive utgiftsområde 26. lagändringar i kraft den 1 april 2018 som innebär 3 Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99). Källa: Egna beräkningar. att tvåårsomprövningen av rätten till statlig assistansersättning tas bort (prop. 2017/18:78, bet. 2017/18:SoU17, rskr. 2017/18:164).

PROP. 2017/ 18: 100

Regeringens avsikt är att lagändringen ska vara tillfällig och att tvåårsomprövningen bör återinföras så snart det finns förutsättningar för det, vilket bör bli aktuellt tidigast när en reformerad assistanslagstiftning träder i kraft. Socialutskottet anslöt sig till denna bedömning (bet. 2017/18:SoU17 s. 18). Eftersom det inte finns något fastställt datum för när ny lagstiftning kommer att träda i kraft redovisas i denna proposition de ekonomiska konsekvenserna av lagändringen även för 2020 och 2021. Förslagen för 2018 och beräkningar för 2019 – 2021 sammanfattas per utgiftsområde i tabell 7.9. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under varje utgiftsområde. Se även avsnitt 7.2 för mer information om budgeteffekterna 2018.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Miljoner kronor Utgiftsområde 2018 2019 2020 2021

UO 01 Rikets styrelse 40

UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 71

varav Medel till forskning inom Riksbankens kärnområden 60

UO 03 Skatt, tull och exekution 75

UO 04 Rättsväsendet 462

varav Höja Polismyndighetens förmåga att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism m.m. 200 Tillskott Rättsliga biträden 1 200

UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap 110

varav Förstärkt cyberförsvarsförmåga 104

UO 07 Internationellt bistånd -15

UO 08 Migration 5 458

varav Kommunersättningar för mottagandekostnader från tidigare år m.m. 1 4 908 Ökad andel ärenden med offentliga biträden 1 335 Förstärkt tillfälligt kommunbidrag 200

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 147 930 1 012 1 040

varav Ändrade regler för personlig assistans 2 930 1 012 1 040 Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna 1 149 Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 600 Bidrag för investeringar i välfärdsteknik i omsorgen 350

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 6

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom -1

UO 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 70

varav Ökat stöd till kvinno- och tjejjourerna 50

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 38

varav Sommarjobb för skolungdomar 100 Tillskott för extratjänster 400 Finansiering av extratjänster m.m. 1 -495

UO 15 Studiestöd 6

UO 16 Utbildning och universitetsforskning 145

varav Ökat deltagande i vuxenutbildning 50 Tabellen fortsätter på nästa sida.

PROP. 2017/ 18: 100

Utgiftsområde 2018 2019 2020 2021 Åtgärder mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling i skolan 50 Kvalitetshöjande insatser sfi 60

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 187

varav Förstärkt biblioteksstöd och läsfrämjande 50 Ökad tillgänglighet och kvalitet i öppen fritidsverksamhet 50

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 110

varav Förstärkning av stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 95

UO 20 Allmän miljö- och naturvård 55

UO 21 Energi 173

varav Investeringsstöd för solceller 170

UO 22 Kommunikationer 27

UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 373

varav Utvidgat metangasreduceringsstöd 270 Omfördelning av medel inom havs- och fiskeriprogrammet 89

Summa anslagsförändringar 9 534 930 1 012 1 040

varav anslagsökningar 10 175 930 1 012 1 040 varav anslagsminskningar -641 0 0 0 Ändrade regler för personlig assistans 2 840

Summa ökning av takbegränsade utgifter 10 374 930 1 012 1 040

1 Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99) som tillförs främst regelstyrda transfereringsanslag ti ll följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. Dessa medför höjda anslagsnivåer netto om ca 5 miljarder kronor. Förslag till följd av nya diskretionära reformer medför höjda anslagsnivåer netto om 4,5 miljarder kronor. De föreslagna anslagsförändringarna uppgår sammanlagt till ca 9,5 miljarder kronor 2018. 2 Till följd av ändrade regler för personlig assistans fr.o.m. den 1 april 2018 (prop. 2017/18:78, bet. 2017/18:SoU17, rskr. 2017/18:164). De ändrade reglerna medför högre utgifter 2018 men föranleder inte förslag om höjd anslagsnivå 2018.

Pris- och löneomräkning av anslag för Övriga makroekonomiska förändringar

förvaltnings- och investeringsändamål

Anslag som påverkas av den makroekonomiska Sedan budgetpropositionen för 2018 har pris- och utvecklingen har justerats i förhållande till löneomräkningen för 2019 genomförts, vilket ger bedömningen i budgetpropositionen utifrån de 0,4 miljarder kronor lägre utgifter. Det beror makroekonomiska antaganden som görs i denna främst på att arbetskostnaderna inom tillverk- proposition (se avsnitt 4). ningsindustrin, som ligger till grund för Den nya makroekonomiska bedömningen löneomräkningen av förvaltningsanslagen, ut- medför sammantaget något lägre utgifter för 2019 vecklades långsammare under 2017 än enligt be- och 2020. Utgifterna för Nystartsjobb har räkningen i budgetpropositionen. reviderats ned, liksom kostnaderna för arbets- En ny preliminär pris- och löneomräkning för marknadspolitiska program, jämfört med budget- 2020 minskar utgifterna med 1,2 miljarder kronor propositionen. Samtidigt har prognosen för jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. arbetslösheten reviderats upp något, vilket bidrar till högre utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Förändringarna leder sammantaget till lägre utgifter under utgiftsområde

PROP. 2017/ 18: 100

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, jämfört med personer med assistansersättning och ökningsbudgetpropositionen. takten av antalet timmar per brukare bedöms bli Bland de upprevideringar som gjorts av ut- lägre, vilket i sin tur främst beror på att färre gifterna till följd av nya makroekonomiska an- bedöms ansöka om statlig assistansersättning. taganden kan nämnas att utgifterna för gårdsstöd Den nya bedömningen följer av utfallsinforunder utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- mation som tillkommit sedan budgetpropobygd och glesbygd beräknas bli högre på grund av sitionen. att kronans värde väntas vara lägre i förhållande Under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nytill euron. anländas etablering görs nedrevideringar 2019 och 2020 till följd av volymförändringar, bl.a. med avseende på kommunersättningar vid flykting- Volymförändringar mottagande. Antalet kommunmottagna bedöms nu bli lägre jämfört med budgetpropositionen, De beräknade utgifterna 2019 och 2020 har också liksom antalet ensamkommande barn som förändrats till följd av nya prognoser för antalet uppbär ersättning i kommunerna. personer inom regelstyrda transfereringssystem. Sammantaget innebär de förändrade antagandena

Tabell 7.10 Volymer inom olika transfereringssystem 2018 –

2020 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för

att utgifterna bedöms bli 10 respektive 12 mil-

2018

jarder kronor lägre 2019 och 2020 jämfört med Förändring jämfört med budgetpropositionen för 2018 beräkningen i budgetpropositionen. Utgiftsområde 2018 2019 2020 En betydande del av denna utgiftsförändring Antal personer med beror på nya och lägre bedömningar av antalet statlig nettodagar med sjukpenning. Den nya 9 assistansersättning -373 -271 -271 bedömningen följer både av att färre sjukfall Antal sjukpenningstartas och av att sjukfallens genomsnittliga dagar (netto), 10 miljoner -5 -7 -7 varaktighet ser ut att minska. Sjukpenningtalet är ett mått på antalet utbetalda nettodagar med bl.a. Antal personer med 10 sjukersättning -3 417 -5 755 -8 293 sjukpenning i förhållande till antalet personer Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade. som är registrerade försäkrade i åldrarna 16 – 64 år. Endast ett urval volymer med större förändringar mot budgetpropositionen för Bedömningen i budgetpropositionen var att sjuk- 2018 redovisas i tabellen. Se tabell 7.5 för könsuppdelade utfall. Källa: Egna beräkningar. penningtalet vid utgången av 2020 skulle uppgå till 9,9. I den nuvarande prognosen beräknas sjukpenningtalet till 8,2 vid samma tidpunkt. Även antalet personer med sjukersättning 2019 och 2020 bedöms nu vara lägre jämfört med budgetpropositionen för 2018. Nedjusteringen av antalet personer med sjukersättning beror på att bedömningen av hur många som kommer att nybeviljas sjukersättning har reviderats, medan bedömningen av antalet personer som lämnar sjukersättningen är i stort sett oförändrad jämfört med budgetpropositionen för 2018. De sammantagna volymrelaterade utgiftsminskningarna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas till 6 miljarder kronor 2019 och 7 miljarder kronor 2020, jämfört med budgetpropositionen för 2018. Under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas utgifterna bli 3 miljarder kronor lägre per år 2019 och 2020 till följd av volymförändringar, jämfört med budgetpropositionen. Både det genomsnittliga antalet

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 7.11 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem

Tusental, andel av befolkning 20 – 64 år i procent inom parentes Utfall Prognos Förändring jämfört med BP18 3 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2017 2018 2019 2020 Sjuk- och rehabiliteringspenning 1 228,8 228,4 215,4 208,8 205,6 203,8 6,3 -3,9 -8,4 -10,6 (4,0) (4,0) (3,7) (3,6) (3,5) (3,5) Sjuk- och aktivitetsersättning 286,5 273,5 257,5 243,4 230,3 217,9 -1,1 -5,3 -8,9 -12,5 (5,1) (4,8) (4,5) (4,2) (3,9) (3,7) Arbetslöshetsersättning 71,2 69,9 65,1 63,8 63,1 63,4 4,7 7,5 6,7 5,8 (1,3) (1,2) (1,1) (1,1) (1,1) (1,1) Arbetsmarknadspolitiska program 162,3 159,3 153,5 152,8 149,6 147,2 -1,4 5,9 2,6 1,7 (2,9) (2,8) (2,7) (2,6) (2,6) (2,5) Etableringsersättning 48,8 54,4 49,7 35,8 28,2 26,0 -6,4 -8,1 -7,9 -7,6 (0,9) (0,9) (0,9) (0,6) (0,5) (0,4)

Summa 797,6 785,5 741,2 704,7 676,9 658,3 2,1 -3,9 -15,9 -23,1

(14,1) (13,7) (12,8) (12,1) (11,6) (11,2) Ekonomiskt bistånd 91,6 91,6 92,6 93,5 96,0 99,5 -3,9 -1,1 0,9 0,7 (1,6) (1,6) (1,6) (1,6) (1,6) (1,7)

Summa inkl. ekonomiskt bistånd

2

889,2 877,1 833,8 798,2 772,9 757,8 -1,8 -5,0 -15,0 -22,4

(15,7) (15,3) (14,4) (13,8) (13,2) (12,9)

Befolkning 20 – 64 år 5 664 5 728 5 773 5 803 5 836 5 869

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Summeringen innehåller både statliga och kommunala utgifter samt dubbelräkningar. Individer som erhåller ekonomiskt bistånd kan även ingå i beräkningar av andra ersättningssystem. 3 Redovisningen av helårsekvivalenter i vissa transfereringssystem i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) beaktade ef fekten av reformer. Källor: Egna beräkningar och Statistiska centralbyrån.

Helårsekvivalenter i vissa transfereringssystem områden delvis upp av ett ökat antal helårsfortsätter att minska ekvivalenter för arbetslöshetsersättning och Andelen s.k. helårsekvivalenter av befolkningen arbetsmarknadspolitiska program jämfört med i åldersgruppen 20 – 64 som tar emot ersättning budgetpropositionen för 2018. i vissa transfereringssystem beräknas minska med 2,4 procentenheter 2018 – 2021. En helårs-

Diagram 7.1 Helårsekvivalenter inom vissa transfererings-

system

ekvivalent inom ett visst transfererings-system Utfall 1980 – 2017 och prognos 2018 – 2021 utgörs av exempelvis två personer som under Andel av befolkning 20 – 64 år ett år är sjukskrivna eller arbetslösa på halvtid. 26 Användningen av helårsekvivalenter möjliggör 24 jämförelser mellan olika transfererings-system. 22 Det genomsnittliga antalet helårsekvivalenter som andel av befolkningen 20 – 64 år beräknas till 20 14,4 procent 2015 – 2021. Motsvarande genom- 18 snitt för 2006 – 2014 var 16,8 procent. Antalet 16 mottagare minskar även i absoluta tal för samtliga 14 ersättningsystem, med undantag för ekonomiskt 12 bistånd, under hela perioden. Det är framför allt 10 antalet mottagare i sjuk- och aktivitets- 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 ersättningen samt etableringsersättningen som Källa: Egna beräkningar. minskar över prognosperioden. Ett lägre sjuktal och färre individer i I tabell 7.11 presenteras volymer som helårsetableringsersättning innebär även att antalet hel- ekvivalenter. Även personer med sjuklön, dvs. årsekvivalenter revideras ned över hela perioden sjukfrånvaro från dag två, räknas in i beräkningen jämfört med budgetpropositionen för 2018. av en helårsekvivalent. Tabell 7.11 inkluderar Samtidigt vägs nedrevideringarna på nämnda

PROP. 2017/ 18: 100

därför både personer som står utanför arbetsmarknaden och personer som är i arbete. Tabellen inkluderar även ekonomiskt bistånd, som är en kommunal utgift, vilket medför viss dubbelräkning eftersom individer som erhåller ersättning från statliga transfereringssystem också kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd.

Minskning av anslagsbehållningar

I förhållande till bedömningen i budgetpropositionen för 2018 har de beräknade utgifterna för flera anslag 2019 och 2020 justerats upp. Det innebär att behållningen av medel inom anslagskategorier där prognosen för 2019 och 2020 kan avvika från anslagsberäkningen, beräknas bli lägre dessa år än bedömningen i budgetpropositionen. Posten Minskning av anslagsbehållningar som redovisas i statens budget är negativt definierad, dvs. ett negativt värde innebär att anslagsbehållningarna ökar. Posten Minskning av anslagsbehållningar ökar således för 2019 och 2020, i förhållande till bedömningen i budgetpropositionen. Förändringen är ett resultat av flera olika prognosjusteringar, men beror bl.a. på höjda prognoser för utveckling av infrastruktur. Regeringen återkommer med nya anslagsberäkningar i budgetpropositionen för 2019.

Övriga utgiftspåverkande faktorer

Utgiftsprognoserna kan också revideras till följd av nya prognosmetoder, justeringar som motiveras av ny information som inte avser makroekonomiska förutsättningar eller volymer, korrigeringar av tidigare gjorda fel och regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2018 har utgifterna till följd av övriga faktorer sammantaget reviderats ned med 2 miljarder kronor 2019 och upp med 2 miljarder kronor 2020. I båda fallen förklaras revideringen till störst del av nya beräkningar av EU-avgiften. Den näst största utgiftsförändringen till följd av övriga faktorer är hänförlig till en ny bedömning avseende avskrivningar inom biståndet.

8 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

PROP. 2017/ 18: 100

8 Den offentliga sektorns finanser,

statens budgetsaldo och statsskuld

I detta avsnitt redovisas effekter av regeringens stärkning av den offentliga sektorns finansiförslag och aviseringar på statens budget, samt ella sparande. År 2015 redovisade de offent-

prognoser för den offentliga sektorns finanser, liga finanserna ett överskott som förstärktes nettoförmögenhet och skuldutveckling. Redovis- 2016 till över 50 miljarder kronor eller

ningen görs såväl för de enskilda delsektorerna 1,1 procent av BNP. staten, ålderspensionssystemet och kommun- – Mellan 2016 och 2017 var det finansiella sektorn som för den totala konsoliderade sparandet i offentlig sektor i stort sett oföroffentliga sektorn. Konsolideringen innebär att ändrat. År 2018 prognostiseras överskottet transfereringar mellan den offentliga sektorns tillfälligt bli lägre för att sedan successivt förolika delsektorer räknas av. Avsnittet innehåller stärkas fr.o.m. 2019. även en jämförelse mellan olika bedömares pro- – Den konsoliderade statsskulden minskade gnoser för finansiellt och strukturellt sparande under 2017 från 1 292 miljarder kronor till och en uppföljning av statens budgetsaldo och 1 265 miljarder kronor, vilket innebar att sparande. skulden motsvarade 27,5 procent av BNP I avsnittet om kommunernas finanser ingår en vid utgången av året. Den konsoliderade fördjupningsruta om kommunernas och landsstatsskulden beräknas minska både nomitingens varierande förutsättningar. Tabeller med nellt och som andel av BNP samtliga år prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 1. I under prognosperioden 2018 – 2021. Statsbilaga 4 beskrivs den offentliga sektorns investeskuldskvoten beräknas ha minskat med ringar och kapitalstock. ungefär 10 procentenheter mellan 2014 och

2018 och ligger i år på den lägsta nivån sedan 1977.

Sammanfattning

– Den offentliga sektorns finansiella tillgångar överstiger skulderna med över 25 procent

– Utvecklingen för de offentliga finanserna av BNP under hela prognosperioden har vänt efter en period med underskott. 2018 – 2021. Den konsoliderade bruttoskul-

Underskotten uppgick som mest till ca den för den offentliga sektorn uppgick 2017 60 miljarder kronor eller 1,6 procent av till 40,3 procent av BNP. Bruttoskulden

BNP 2014. Regeringen har sedan den understeg därmed med god marginal tillträdde 2014 bedrivit en ansvarsfull finans- referensvärdet inom stabilitets- och tillväxt-

politik, samtidigt som angelägna satsningar pakten, som uppgår till 60 procent av BNP. gjorts. Detta arbete har, tillsammans med Med nu aviserad politik förväntas brutto-

den starka utvecklingen i ekonomin och på skulden fortsätta att minska under prognosarbetsmarknaden, bidragit till en snabb för- perioden, och uppgå till ca 30 procent av

PROP. 2017/ 18: 100

BNP 2021. Detta är den nedre gränsen för 8.1 Budgeteffekter av regeringens det skuldankare som införs fr.o.m. 2019. förslag och aviseringar – Ålderspensionssystemets finansiella spar- Detta avsnitt innehåller en översiktlig ande var i balans 2017, och väntas vara svagt redovisning av budgeteffekterna för de offentliga positivt under hela prognosperioden finanserna av de åtgärder, dvs. reformer och 2018 – 2021. finansieringen av dessa, som regeringen föreslår i – Kommunsektorns finansiella sparande och propositionen Vårändringsbudget för 2018 resultat bedöms försvagas något 2018 jäm- (prop. 2017/18:99) och som riksdagen beslutat fört med 2017. I prognosen ökar sektorns efter förslag från regeringen i propositionen Extra skatteinkomster och statsbidrag 2018 samändringsbudget för 2017 – Kapitaltillskott till tidigt som behoven av kommunal migra- PostNord AB (prop. 2017/18:39, bet. tionsrelaterad verksamhet avtar. Det finansi- 2017/18:FiU28, rskr. 2017/18:113), propoella sparandet i kommunsektorn väntas uppsitionen Vissa förslag om personlig assistans gå till mellan -0,4 och -0,5 procent av BNP (prop. 2017/18:78, bet. 2017/18:SoU17, rskr. 2018 – 2021. 2017/18:164) samt propositionen Förändrad – Befolkningsutvecklingen de kommande trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillåren, med en större andel äldre och unga, gänglighet och transportinfrastruktur (prop. medför allt större behov av kommunala 2017/18:74, bet. 2017/18:SkU13, rskr. välfärdstjänster. För att förbättra kom- 2017/18:200). muners och landstings möjligheter att till- Nivån på den offentliga sektorns inkomster godose dessa behov har regeringen i budget- och utgifter påverkas även av andra förändringar, propositionen för 2018 aviserat permanenta som i detta sammanhang inte definieras som höjningar av de generella statsbidragen med regeringens politik. Exempelvis kan utgiftsnivån 5 miljarder kronor 2019 och ytterligare förändras av ändrade volymer i rättighetsbaserade 5 miljarder kronor 2020. transfereringssystem eller förändrade makroekonomiska förutsättningar. I avsnitt 8.2 redovisas den samlade budget- Redovisningen av den offentliga sektorns effekten av regeringens nu aktuella förslag och finanser i detta avsnitt följer principerna i aviseringar samt tidigare förslag och aviseringar nationalräkenskaperna (NR). Skatter och stats- som regeringen lämnat till riksdagen och som bidrag redovisas enligt den ordning som gällde riksdagen antingen beslutat eller godkänt beräkföre den genomgripande revideringen av NR i ningarna för (se tabell 8.6). Budgeteffekterna som maj 2010. Därmed överensstämmer redovis- de redovisas i avsnitt 8.2 är en del av analysen av ningen bättre med redovisningen i statens budget förändringen av det strukturella sparandet och och den kommunala redovisningen. Det innebär finanspolitikens inriktning. dock att skatter och statsbidrag för den offentliga Redovisningen av budgeteffekter utgår norsektorns delsektorer avviker från den nuvarande malt från att anslagsökningar och anslagsredovisningen i NR. Det finansiella sparandet för minskningar fullt ut påverkar de faktiska utden offentliga sektorn och dess delsektorer på- gifterna. Ändrade regler för personlig assistans verkas emellertid inte av denna avvikelse. Redo- (prop. 2017/18:78, bet. 2017/18:SoU17, rskr. visningen av inkomster och utgifter för den 2017/18:164) medför dock högre utgifter 2018 konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte utan att föranleda förslag om höjd anslagsnivå heller. 2018. Med begreppet offentlig sektor avses här den I tabell 8.1 redovisas budgeteffekterna på den gamla definitionen som i NR:s nya redovisning offentliga sektorns finansiella sparande samt förbenämns offentlig förvaltning. I samband med delningen på utgifter och inkomster enligt NR. övergången till ENS 2010 ändrade NR benäm- Det framgår att de nu föreslagna och aviserade reningarna till offentlig förvaltning (offentlig formerna och finansieringarna på budgetens sektor), statlig förvaltning (stat), sociala trygg- utgifts- och inkomstsida sammantaget medför att hetsfonder (ålderspensionssystem) och kommu- den offentliga sektorns finanser försvagas något, nal förvaltning (kommunsektor). främst 2018, jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.

PROP. 2017/ 18: 100

8.2 Den offentliga sektorns finanser

Tabell 8.1 Budgeteffekter av nu föreslagna reformer och

finansieringar

Budgeteffekt i förhållande till budgetpropositionen för 2018 för den offentliga sektorns finansiella sparande De offentliga finanserna har förstärkts kraftigt

sedan 2014 (se diagram 8.1 och diagram 8.2). Det Miljarder kronor finansiella sparandet förstärktes snabbt mellan 2017 2018 2019 2020 2021 2014 och 2016.

Förändring av takbegränsade utgifter 1 0,4 5,4 0,9 1,0 1,0

Diagram 8.1 Den offentliga sektorns finansiella och

Justering för olika redovisnings- strukturella sparande principer i statens budget och Procent av BNP, utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 nationalräkenskaperna -0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 4 Finansiellt

Summa utgiftsförändringar 0,0 5,4 0,9 1,0 1,0

3 sparande Skatter, netto 2 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3 Strukturellt 2 sparande Övriga inkomstreformer 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa inkomstförändringar, 1

netto 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3

0 Förändring finansiellt sparande

offentlig sektor 0,0 -5,4 -0,9 -0,7 -0,7

-1 Procent av BNP 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0

1 Se tabell 7.9 för en mer detaljerad redovisning. Föreslagna anslagsförändringar -2 beskrivs närmare i propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99) och i propositionen Extra ändringsbudget för 2017 – Kapitaltillskott till PostNord -3 AB (prop. 2017/18:39). Vidare ingår i tabell 8.1 budgeteffekterna av förslag i propositionen Vissa förslag om personlig assistans (prop. 2017/18:78). 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 2 Föreslagna skatteförändringar beskrivs närmare i propositionen Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99) och i propositionen Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur Att de offentliga finanserna förbättrats beror på (prop. 2017/18:74). Källa: Egna beräkningar. att regeringen sedan den tillträdde 2014 har be-

drivit en ansvarsfull finanspolitik, samtidigt som I redovisningen av budgeteffekterna för 2018 i angelägna och väl avvägda satsningar gjorts. Detta tabell 8.1 ingår de förslag i propositionen arbete har, tillsammans med den starka utveckl- Vårändringsbudget för 2018 som avser nya ingen i ekonomin och på arbetsmarknaden, bireformer och finansiering. Dessa förslag medför dragit till en snabb förstärkning av den offentliga att de takbegränsade utgifterna blir ca 4,5 milsektorns finansiella sparande. De offentliga utjarder kronor högre jämfört med den av riksdagen gifterna har vuxit betydligt långsammare än BNP, beslutade budgeten för 2018. Totalt föreslår trots de högre utgifter som uppstod till följd av regeringen att anslagen ökas med 9,5 miljarder det mycket stora antalet personer som sökte asyl kronor. Av dessa avser ca 5,0 miljarder kronor i Sverige under hösten 2015. anslag där den föreslagna anslagsförändringen är År 2017 var det finansiella sparandet i stort sett ett resultat av att volymer eller makroekonomiska oförändrat jämfört med 2016. Både inkomster förutsättningar förändrats jämfört med den och utgifter minskade som andel av BNP. Sparanbedömning som låg till grund för beräkningen av det i kommunsektorn förstärktes något medan anslagen i statens budget för 2018. Ändringarna såväl staten som ålderspensionssystemet upphar i dessa fall inte någon koppling till nya visade en mindre försvagning. reformer. Vidare ingår för 2018 budgeteffekter Det finansiella sparandet beräknas tillfälligt om ca 0,8 miljarder kronor av att lagändringar minska 2018 i förhållande till 2017 men förstärkas trädde i kraft den 1 april 2018 inom den statliga fr.o.m. 2019 (se diagram 8.1 och tabell 8.2). assistansersättningen (prop. 2017/18:78, bet. Sparandet förväntas vara i linje med överskotts- 2017/18:SoU17, rskr. 2017/18:164). Se vidare målet från 2016 och framåt. tabell 7.9.

PROP. 2017/ 18: 100

Diagram 8.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter Tabell 8.2 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Ange text för y-axel 1. Ange text för y-axel 2. Miljarder kronor om annat inte anges, utfall 2017, prognos Procent av BNP, utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 2018 – 2021

60 2017 2018 2019 2020 2021

58 Inkomster 2 266 2 351 2 435 2 531 2 628 Inkomster 56 Procent av BNP 49,2 48,7 48,4 48,4 48,4 Utgifter 54 Skatter och avgifter 2 014 2 085 2 159 2 241 2 322 52 Procent av BNP 43,7 43,2 42,9 42,8 42,8 50 Kapitalinkomster 63 70 72 78 87 48 Övriga inkomster 190 196 204 212 219 46

Utgifter 2 215 2 305 2 386 2 464 2 524

44 Procent av BNP 48,1 47,7 47,4 47,1 46,5 42 Utgifter exkl. räntor 2 190 2 281 2 359 2 436 2 492 40 Räntor 1 24 24 27 28 32 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Finansiellt sparande 52 46 49 67 104

Procent av BNP 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9 Utvecklingen av de offentliga finanserna bestäms Strukturellt sparande

i huvudsak av statens finansiella sparande. Den Procent av potentiell BNP 0,7 0,5 0,5 0,8 1,7

gradvisa förstärkningen som kan ses i finanserna 1 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden.

följer i huvudsak av att utgifterna i staten pro- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

gnostiseras växa långsammare samtidigt som

inkomsterna växer i takt med BNP. Pensions-

Skattekvoten

systemets finanser förstärks något under hela

prognosperioden. Det finansiella sparandet i De totala skatteintäkterna som andel av BNP kommunsektorn beräknas däremot successivt (skattekvoten) uppgick 2017 enligt NR till minska under perioden fram t.o.m. 2021. 43,9 procent (utfallet enligt NR kan skilja sig från Det strukturella sparandet, som är justerat för regeringens prognos på offentliga sektorns konjunkturella variationer och vissa engångsskatteintäkter för 2017 som redovisas i avsnitt 6). effekter, är tänkt att visa den underliggande nivån Den offentliga sektorns skatteintäkter uppgick på det finansiella sparandet. Det strukturella 2017 till 43,7 procent av BNP. Skillnaden beror på sparandet beräknas uppgå till ca 0,5 – 1 procent av att en liten andel av de totala skatteintäkterna tillpotentiell BNP fram t.o.m. 2020, för att sedan faller EU (se tabell 8.3). Såväl skattekvoten som förstärkas kraftigt 2021 (tabell 8.2). den offentliga sektorns skatteintäkter som andel

av BNP var något lägre 2017 jämfört med 2016.

År 2018 sjunker skattekvoten till följd av före-

Inkomster

slagna förändringar i skattelagstiftningen (främst

sänkt skatt för pensionärer) och av att hushållens Den offentliga sektorns inkomster utgörs i kapitalskatt beräknas minska som andel av BNP. huvudsak av inkomster från skatt på arbete samt Till följd av aviserade förändrade skatteregler skatt på kapital och konsumtion. Dessa inkomssjunker skattekvoten ytterligare något mellan ter uppgick 2017 till ca 90 procent av de totala 2018 och 2019 men beräknas därefter vara inkomsterna. Av resterande del svarade kapitalinoförändrad. komsterna för ca 3 procent, medan transferering-

arna från övriga sektorer uppgick till ca 1 procent.

Enligt NR redovisas även vissa kalkylmässiga

poster, i huvudsak kapitalförslitning, som in-

komster. Dessa poster uppgick till resterande

ca 7 procent av inkomsterna 2017.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 8.3 Den offentliga sektorns skatter och avgifter Tabell 8.4 Den offentliga sektorns utgifter

Procent av BNP, utfall 2017, prognos 2018 – 2021 Procent av BNP, utfall 2017, prognos 2018 – 2021 2017 2018 2019 2020 2021 2017 2018 2019 2020 2021 Hushållens direkta Konsumtion 26,0 25,8 25,6 25,5 25,1 skatter 15,8 15,3 15,2 15,1 15,0 Investeringar 4,6 4,5 4,6 4,7 4,7 Företagens direkta Transfereringar till skatter 2,8 2,9 3,0 3,1 3,2 hushåll 13,8 13,5 13,1 12,9 12,7 Avgifter på arbetsgivare varav och egenföretagare 12,1 12,1 12,1 12,0 12,0 Pensioner 1 7,7 7,5 7,4 7,4 7,3 Mervärdesskatt 9,2 9,2 9,1 9,1 9,2 Hälsorelaterat 2 2,4 2,3 2,1 2,0 2,0 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 Arbetsmarknad 0,7 0,6 0,5 0,5 0,5 Övriga indirekta skatter 3,2 3,2 3,1 3,0 2,9 Familjer och barn 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Skattekvot 43,9 43,3 43,0 43,0 42,9 Övrigt 1,5 1,4 1,4 1,4 1,4 Till offentlig sektor 43,7 43,2 42,9 42,8 42,8 Övriga transfereringar och subventioner 3 3,2 3,4 3,5 3,6 3,5 Avgående medel till EU 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Ränteutgifter 4 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Summa utgifter 48,1 47,7 47,4 47,1 46,5

Exklusive räntor 47,6 47,2 46,9 46,6 45,9

Utgiftskvoten

1 Avser totala pensionsutbetalningar till hushåll. Utöver ålderspensioner inkluderas exempelvis utbetalningar för garantipensioner. 2 Omfattar bl.a. sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Utgiftskvoten, dvs. utgifternas storlek i för- 3 Inklusive ofördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. hållande till BNP, beräknas minska under hela Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. prognosperioden (se tabell 8.4). Det är i huvudsak offentlig konsumtion och transfereringar till hushåll som beräknas växa långsammare än BNP, Strukturellt sparande vilket delvis beror på att regeringens beräkningar endast utgår från de förslag till och aviseringar av En ofta använd indikator på finanspolitikens reformer och finansieringar som regeringen effekter på efterfrågan är förändringen av det lämnat till riksdagen och som riksdagen antingen strukturella sparandet. Det är ett grovt mått på beslutat eller godkänt beräkningarna för. finanspolitikens inriktning och påverkas vid sidan av aktiv finanspolitik i statens budget även av flera andra faktorer som beskrivs nedan. Dessutom påverkar de finanspolitiska åtgärdernas utformning efterfrågan, dvs. två finansiellt sett lika kostsamma åtgärder kan påverka efterfrågan på olika sätt, vilket inte beaktas i detta mått. Dessa effekter kan vara betydande. Till exempel har Konjunkturinstitutet på uppdrag av regeringen beräknat hur olika finanspolitiska reformer påverkar tillväxten och sysselsättningen i Sverige. I likhet med de flesta internationella studier på området bedömer Konjunkturinstitutet att satsningar på välfärden och tryggheten samt offentliga investeringar är de mest effektiva sätten att snabbt öka tillväxten och sysselsättningen. Generella inkomstskattesänkningar och transfereringar till hushållen har en mindre stimulerande effekt på tillväxten och sysselsättningen. Det beror på att hushållen delvis använder tillskotten till att öka sitt sparande eller att köpa varor och tjänster från utlandet. Som ovan nämnts ingår inte sådana effekter i den beräkning av impuls till efterfrågan som återfinns i tabell 8.5. Regeringen

PROP. 2017/ 18: 100

redovisar dock i avsnitt 9.5 den aktiva politikens det finansiella sparandet genom de automatiska bidrag till tillväxten och sysselsättningen för stabilisatorerna (rad 2 i tabellen). Samtidigt med- 2015 – 2017 justerat för sammansättningseffekter. för skattebasernas sammansättning att det finan- Om förändringen av det strukturella sparandet siella sparandet ökar långsammare än BNP (rad 3 är nära noll indikerar det att finanspolitiken, bort- i tabellen). För perioden bedöms det inte finnas sett från effekten av de automatiska stabi- någon engångseffekt som påverkar det finansiella lisatorerna, har en neutral effekt på resursut- sparandet (rad 4 i tabellen). nyttjandet i ekonomin. Om det strukturella Förändringen av det strukturella sparandet sparandet i stället ökar eller minskar indikerar det enligt rad 5 förklaras i sin tur av flera andra att finanspolitiken har en åtstramande respektive faktorer (raderna 6 – 10 i tabellen). En av dessa expansiv effekt på resursutnyttjandet. faktorer är den aktiva finanspolitiken (se tabell I detta avsnitt redovisas en analys av för- 8.6). Förändringen av det strukturella sparandet ändringen av det finansiella och strukturella förklaras också av utvecklingen av nettointäkter sparandet 2018 – 2021. Analysen ger en över- från kapital, utvecklingen av det strukturella gripande bild av hur finanspolitiken förväntas på- sparandet i kommunsektorn och pensionsverka efterfrågan de närmaste åren. Det bör dock systemet samt ytterligare faktorer i övrigt. Det framhållas att analyser av detta slag är osäkra. konjunkturjusterade sparandet i både pensionssystemet och kommunsektorn har en i stort sett

Tabell 8.5 Indikatorer för impuls till efterfrågan

neutral effekt på efterfrågan under hela prognosperioden 2018 – 2021. Årlig förändring, procent av BNP och potentiell BNP Posten Övrigt (rad 10 i tabellen) innehåller den 2018 2019 2020 2021 1 Förändring av finansiellt automatiska budgetförstärkningen. Vid en oför-

sparande, procent av BNP -0,2 0,0 0,3 0,6

ändrad politik sker normalt en förstärkning av det finansiella sparandet då skatteintäkterna ökar i 2 Automatiska stabilisatorer 0,4 0,0 -0,2 -0,2 3 Skattebasernas samman- ungefär samma takt som BNP i löpande priser, sättning -0,3 0,1 0,1 0,0 medan de offentliga utgifterna ökar något lång- 4 Engångseffekter 0,0 0,0 0,0 0,0 sammare. Anledningen till detta är att många transfereringar inte automatiskt räknas upp i takt

5 Förändring av strukturellt

sparande, procent av

med att ekonomin växer. Anslagen till de statliga

potentiell BNP -0,2 0,0 0,4 0,8

myndigheterna kompenseras vidare inte fullt ut 6 Aktiv finanspolitik 1 -0,6 -0,3 -0,4 0,1 för att lönerna ökar, eftersom viss produktivitets- 7 Kapitalnetto 2 0,1 -0,1 0,1 0,1 ökning förutsätts i pris- och löneomräknings- 8 Kommunsektorns sparande 3 0,0 -0,1 0,0 0,0 systemet. Utan nya aktiva beslut förstärks därför 9 Pensionssystemets normalt de offentliga finanserna. Även inkomstsparande 3 0,0 0,0 0,0 0,0 förändringar som inte bedöms bero på konjunk- 10 Övrigt 0,3 0,5 0,7 0,6 turen ingår i posten Övrigt. 11 BNP-gap, förändring i Den aktiva finanspolitiken bidrar till att det procentenheter 0,7 -0,1 -0,4 -0,5 1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2018 – 2021 i förhållande till tidigare år strukturella sparandet huvudsakligen minskar 2 av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 8.6). under prognosperioden (rad 6 i tabell 8.5). I tabell Intäkter från räntor och utdelningar minus räntekostnader. 3 Konjunkturjusterat sparande exkl. kapitalkostnader, netto (kapitalkostnader 8.6 redovisas den aktiva finanspolitiken uppdelad på inkomster och utgifter. Tabellen visar budgetminus kapitalintäkter). Källa: Egna beräkningar. effekterna i förhållande till föregående år av samtliga förslag till och aviseringar av reformer I tabell 8.5 beräknas förändringen mellan år av det och finansieringar som regeringen lämnat till riksstrukturella sparandet med utgångspunkt i det dagen och som riksdagen antingen beslutat eller finansiella sparandet. Skillnaden mellan utvecklgodkänt beräkningarna för. ingen av det finansiella sparandet och förändringen av det strukturella sparandet utgörs av nettoeffekten av de automatiska stabilisatorerna, dvs. effekten av konjunkturläget, samt skattebasernas sammansättning och engångseffekter (raderna 2 – 4 i tabellen). År 2018 förväntas resursutnyttjandet i ekonomin öka (rad 11 i tabellen), vilket beräknas förstärka

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 8.6 Samlade budgeteffekter av regeringens reformer Potentiell BNP går inte att observera och måste

och finansieringen av dessa i förhållande till föregående år

därför bedömas utifrån olika indikatorer och Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och statistiska analyser. Bedömningen är förknippad

finansieringar på den offentliga sektorns finansiella sparande med stor osäkerhet. En viktig del i bedömningen

Miljarder kronor av potentiell BNP är bedömningen av nivån på

jämviktsarbetslösheten. Även jämviktsarbetslös- 2016 2017 2018 2019 2020 2021 heten är en ej observerbar storhet. Nedan presen- Förändring av takbegränsade utgifter 1 27,0 26,4 25,0 10,2 11,5 -6,8 teras i två olika scenarier en känslighetsanalys där

jämviktsarbetslösheten 2021 antas vara 1 pro- Justering för olika redovisningsprinciper i centenhet högre respektive lägre än bedömningen

statens budget och i nuvarande prognos över jämviktsarbetslösheten. nationalräkenskaperna 18,2 -10,6 2,1 3,8 4,5 -0,4 Resultaten från denna känslighetsanalys visar att

varav stöd till kommuner de banor för jämviktsarbetslösheten som studeras och landsting 2 17,6 -8,8 0,0 0,0 0,0 0,0 inte ger några tydliga avvikelser från överskottsvarav lånefinansierade målet för 2019 och därmed att den finanspolitiska infrastrukturinvesteringar 3 0,0 -0,4 1,4 3,3 3,9 -0,8 inriktningen framöver är robust för alternativa

Summa

utgiftsförändringar 4 45,2 15,9 27,1 13,9 16,0 -7,3 bedömningar av jämviktsarbetslösheten.

Skatter, brutto 5,6 35,0 6,7 -3,9 -4,0 -4,7 0,0 Känslighetsanalys med antagande om en högre Indirekta effekter av jämviktsarbetslöshet skatter 6 -3,2 1,4 2,1 0,5 1,3 0,0 Här antas jämviktsarbetslösheten vara högre jäm- Övriga inkomstreformer 2,0 0,3 -1,4 -0,1 0,0 0,0 fört med prognosen. Skillnaden uppgår till 1

Summa inkomst-

förändringar, netto 4 33,8 8,4 -3,3 -3,7 -3,4 0,0 procentenhet 2021 och drivs av en lägre tillväxt i

potentiell sysselsättning. Det får till följd att

Utgifts- och inkomst-

förändringar, effekt på potentiell BNP växer långsammare och att

offentliga sektorns resursutnyttjandet i ekonomin, allt annat lika, är

finansiella sparande

4,7

-11,3 -7,5 -30,3 -17,6 -19,4 7,3

mer ansträngt jämfört med huvudscenariot. Ett

högre resursutnyttjande medför att lönerna Procent av BNP -0,3 -0,2 -0,6 -0,3 -0,4 0,1 väntas öka snabbare. Inflationstrycket blir där- Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Avsnitt 7.1 och tabell 7.4 innehåller en mer detaljerad genomgång av budget- med högre jämfört med huvudscenariot och 1 effekterna för de takbegränsade utgifterna av beslutade, föreslagna och aviserade reformer. Riksbanken agerar genom att föra en mer åt-

stramande penningpolitik. En mer åtstramande 2 Det tillfälliga stödet till kommuner och landsting som föreslogs i propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) utbetalades från statsbudgeten i december 2015 men bedöms till större delen ha medfört förändrad penningpolitik får till följd att BNP växer

konsumtion i kommunsektorn först 2016. 3 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. långsammare jämfört med regeringens prognos.

Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. Givet det högre ränteläget väljer hushållen att 4 För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär konsumera mindre och företagen investerar inte i

samma utsträckning. Dessutom blir exportminustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan. tillväxten lägre till följd av att växelkursen för- 5 Se tabell 6.8. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 6.8 men inte i tabell 8.7 eftersom den visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och stärks. En lägre efterfrågan i ekonomin och en

ökad arbetskraftsbrist medför att antalet arbetade förslag från regeringen. 6 För skattereformer beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. En indirekt effekt kan upp- timmar och sysselsatta utvecklas svagare jämfört

komma om regeländringen påverkar andra skattebaser eller konsumentprisindex. (Om konsumentprisindex påverkas består den indirekta effekten bl.a. av att med prognosen. Detta får även effekter för

utgiftsnivån i olika offentliga transfereringssystem påverkas via prisbas- arbetslösheten som beräknas stiga. Effekterna på beloppet). 7 Exklusive indirekta effekter på inkomstsidan till följd av utgiftsreformer. den offentliga sektorns finansiella sparande

bedöms bli ytterst marginella, sparandet beräknas Källa: Egna beräkningar.

försvagas med 0,1 procent av BNP. Givet den

svagare tillväxten i potentiell BNP blir det

Effekter av olika antaganden om ekonomins

strukturella sparandet däremot ca 0,4 procent

potentiella utveckling

lägre i detta scenario.

Potentiell BNP är en viktig del i beräkningen av Känslighetsanalys med antagande om en lägre

det strukturella sparandet. Potentiell BNP är ett jämviktsarbetslöshet teoretiskt begrepp och avser den nivå på BNP I detta scenario antas jämviktsarbetslösheten bli som är förenlig med en ekonomi i balans. lägre jämfört med huvudscenariot, och skillnaden

PROP. 2017/ 18: 100

uppgår till 1 procentenhet 2021. Det får en Tabell 8.7 Scenarier: 1 Högre jämviktsarbetslöshet och 2

Lägre jämviktsarbetslöshet

motsatt effekt jämfört med det tidigare scenariot Prognos enligt huvudscenario i fet stil för respektive variabel utifrån och potentiell BNP blir alltså högre och resurs- tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade utnyttjandet mätt med BNP-gapet därmed, allt reformer. Procentuell förändring om inte annat anges annat lika, lägre. Ett lägre resursutnyttjande i 2017 2018 2019 2020 2021 ekonomin medför att löner och priser inte pressas Jämviktsarbetslöshet 1 6,4 6,4 6,3 6,2 6,2 upp i samma utsträckning som i huvudscenariot. Scenario 1 6,8 6,9 7,0 7,1 7,2 Riksbanken höjer därför reporäntan i en lång- Scenario 2 6,1 5,9 5,7 5,4 5,2 sammare takt för att säkerställa att inflationen når

BNP

2

2,7 2,9 2,2 1,9 1,7 målet på 2 procent. En mer expansiv penning- Scenario 1 2,7 2,9 2,0 1,6 1,4 politik stimulerar på kort sikt efterfrågan i Scenario 2 2,7 2,9 2,3 2,1 1,9 ekonomin och BNP-tillväxten blir högre i förhållande till huvudscenariot. En högre tillväxt BNP-gap

3

0,7 1,4 1,3 1,0 0,5 medför att antalet arbetade timmar och syssel- Scenario 1 1,2 2,0 1,9 1,5 0,9 satta växer snabbare. Arbetslösheten förväntas Scenario 2 0,5 0,9 0,8 0,5 0,0 här sjunka. Sysselsättning, 15 – 74 år 2,3 1,4 0,6 0,5 0,3 Även i detta scenario blir effekterna på den Scenario 1 2,3 1,3 0,5 0,3 0,2 offentliga sektorns finansiella sparande ytterst Scenario 2 2,3 1,5 0,8 0,8 0,5 marginella, sparandet beräknas förstärkas med

Arbetslöshet

4

6,7 6,2 6,2 6,1 6,1 som mest 0,1 procent av BNP. Den starkare till- Scenario 1 6,7 6,4 6,5 6,6 6,7 växten i potentiell BNP medför dock att det Scenario 2 6,7 6,1 5,9 5,5 5,3 strukturella sparandet förstärks med 0,3 – 0,4 pro- Timlön enligt KL 2,5 2,8 3,1 3,4 3,4 cent i detta scenario. Scenario 1 2,5 2,9 3,2 3,5 3,6 Scenario 2 2,5 2,7 2,9 3,2 3,4

KPIF

5

2,0 1,7 1,7 2,0 2,1 Scenario 1 2,0 1,7 1,9 2,2 2,1 Scenario 2 2,0 1,7 1,6 1,8 2,0

Reporänta

5

-0,5 -0,5 0,0 0,5 1,2 Scenario 1 -0,5 -0,5 0,3 0,8 1,5 Scenario 2 -0,5 -0,5 -0,3 0,2 0,9

Finansiellt sparande

6

1,1 1,0 1,0 1,3 1,9 Scenario 1 1,1 0,9 0,9 1,2 1,8 Scenario 2 1,1 1,0 1,0 1,4 2,0

Strukturellt sparande

7

0,7 0,5 0,5 0,8 1,7 Scenario 1 0,7 0,2 0,1 0,4 1,3 Scenario 2 0,7 0,8 0,8 1,2 2,1 1 15 – 74 år, i procent av potentiell arbetskraft. 2 Kalenderkorrigerade värden. 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 4 15 – 74 år, i procent av arbetskraften. 5 Årsgenomsnitt. 6 Procent av BNP. 7 Procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Statens finanser

Både det finansiella sparandet och statens budgetsaldo förstärktes kraftigt 2014 – 2016. Flera faktorer förklarar den snabba förstärkningen. En ansvarsfull finanspolitik har varit en viktig faktor. Staten förväntas redovisa stabila överskott även fortsättningsvis under hela prognosperioden.

PROP. 2017/ 18: 100

Det finansiella sparandet i staten Tabell 8.9 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

2017 – 2021

Det finansiella sparandet i staten försvagades Miljarder kronor, utfall 2017, prognos 2018 – 2021 något mellan 2016 och 2017. Samtidigt som 2017 2018 2019 2020 2021 utgifterna växte långsammare än BNP var bi-

Finansiellt sparande 67 62 71 89 127

draget från inkomsterna också lägre. Framför allt inkomster från skatt på kapital samt utdel- Justeringar till budgetsaldo ningarna från statliga bolag utvecklades lång- Räntor, periodisering, sammare 2017 jämfört med 2016. kursvinster/förluster 3 -3 -14 -4 3 Periodisering av skatter -2 22 6 -36 -2

Tabell 8.8 Statens inkomster och utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges, utfall 2017, prognos Köp och försäljning av 2018 – 2021 aktier, extra utdelningar 2017 2018 2019 2020 2021 m.m. 1 0 5 5 5 5 Inkomster 1 196 1 237 1 276 1 327 1 374 Övriga finansiella transaktioner m.m. -6 -12 -1 -5 -5 Procent av BNP 26,0 25,6 25,4 25,4 25,3

Budgetsaldo 62 74 67 50 126

Skatter och avgifter 1 052 1 084 1 120 1 164 1 206 1 Inkluderar justeringar avseende Riksbankens inlevererade överskott. Kapitalinkomster 21 27 26 29 31 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Övriga inkomster 122 126 130 134 137 Utgifter 1 129 1 175 1 205 1 238 1 248 Det finansiella sparandet påverkas inte av försälj- Procent av BNP 24,5 24,3 23,9 23,7 23,0 ningar eller köp av finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana trans- Utgifter exkl. räntor 1 111 1 157 1 185 1 217 1 228 aktioner i sig inte förändrar den finansiella för- Procent av BNP 24,1 24,0 23,5 23,3 22,6 mögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot Ränteutgifter 18 18 20 21 20 och statsskulden av dessa transaktioner.

Finansiellt sparande 67 62 71 89 127

Förutom denna skillnad avviker redovisningen Procent av BNP 1,5 1,3 1,4 1,7 2,3 i statens budget i flera andra avseenden från 1 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. redovisningen i NR. Bland annat redovisas budgetsaldot kassamässigt, medan NR tillämpar en Statens finansiella sparande beräknas tillfälligt periodiserad redovisning. Denna skillnad påminska 2018 främst till följd av den aktiva finans- verkar framför allt redovisningen av skattepolitiken (se tabell 8.8). Från och med 2019 be- intäkter och ränteutgifter. räknas sparandet i staten successivt stärkas till Det finansiella sparandet 2017 överensstämde följd av att den aktiva finanspolitiken är något förhållandevis väl med budgetsaldot. De kassamindre omfattande än det utrymme som ges uti- mässigt inbetalda skatterna beräknas ha blivit från den automatiska budgetförstärkningen. något lägre än de prognostiserade debiterade skatteintäkterna, vilket försvagar budgetsaldot i Från statens finansiella sparande till budgetsaldo förhållande till det finansiella sparandet. Det Statens finansiella sparande visar förändringen av innebär att de inbetalningar som den privata statens finansiella förmögenhet, exklusive effek- sektorn gjort till staten under kalenderåret inte ten av värdeförändringar. Budgetsaldot visar sta- beräknas bli fullt så stora som skatteintäkterna. tens lånebehov (i tabell 8.9 med omvänt tecken) Enligt redovisningsprinciperna för statens och därmed dess påverkan på statsskulden. budget förstärkte räntorna i stället budgetsaldot i förhållande till det finansiella sparandet. I huvudsak svarade valuta- och kursdifferenser för denna skillnad (se vidare avsnittet Varierande nivå på statsskuldsräntorna). Övriga finansiella transaktioner m.m., som framför allt avser lån till Riksbanken för upplåning i utländsk valuta och Centrala studiestödsnämnden, minskade budgetsaldot 2017 men påverkar inte sparandet enligt NR. Det finansiella sparandet 2018 beräknas bli lägre än budgetsaldot. De kassamässigt inbetalda skatterna beräknas bli högre än de debiterade

PROP. 2017/ 18: 100

skatteintäkterna, vilket förstärker budgetsaldot i Tabell 8.10 Statens budgetsaldo förhållande till det finansiella sparandet. Även Miljarder kronor, utfall 2017, prognos 2018 – 2021 försäljning av aktieinnehav beräknas förstärka 2017 2018 2019 2020 2021 budgetsaldot. Lån till Riksbanken under Övriga Inkomster 1 001 1 063 1 082 1 086 1 164 finansiella transaktioner m.m. bidrar till att Utgifter exkl. 930 974 993 1 015 1 024 försvaga budgetsaldot i förhållande till det finanstatsskuldsräntor 1 siella sparandet. Statsskuldsräntor m.m. 11 14 28 18 9 2 Övriga år, frånsett 2020, beräknas flertalet av Riksgäldskontorets -3 2 -6 5 5 nettoutlåning skillnaderna i de två redovisningsprinciperna i större utsträckning ta ut varandra och det finan- Varav siella sparandet och budgetsaldot är relativt lika. CSN, studielån 5 5 5 7 8 År 2020 försvagas saldot i förhållande till sparan- In-/utlåning från 0 0 0 0 0 det av att merparten av de överinsättningar som myndigheter (räntekonto) gjorts på skattekonton då förväntas återbetalas. Infrastrukturinvesteringar -1 -2 2 6 5 Dessa betalningsflöden påverkar endast de kassa- Investeringslån till -1 1 1 1 1 myndigheter mässigt inbetalda skatterna. Kärnavfallsfonden 0 2 0 0 0 Lån till andra länder -5 1 0 0 0 Statens budgetsaldo Lån till Riksbanken 10 9 -6 -3 -2 Lån till Svenska kraftnät -1 1 1 1 1 Överskott i statens budget 2017 – 2021 Premiepensionsmedel, -41 -42 -44 -46 -48 Statens budget visade ett underskott 2012 – 2015, inbetalning som vändes till ett överskott 2016. Även 2017 och Premiepensionsmedel, 40 42 44 45 47 utbetalning prognosen för 2018 – 2021 visar på ett överskott Resolutionsreserven -6 -9 -9 -5 -6 dessa år (se diagram 8.3). Detta betyder att statens lånebehov fortsätter att minska under Exportkreditnämnden -1 -6 0 0 0 2018 – 2021, vilket bidrar till en lägre statsskuld. Övrigt, netto 0 0 0 0 0 Kassamässig korrigering 2 0 0 0 0

Diagram 8.3 Statens budgetsaldo

Statens budgetsaldo 62 74 67 50 126

Miljarder kronor, utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med 200 summan. 1 Inklusive förändringar av anslagsbehållningar. 150 2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Källor: Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 100 50 Kapitalplaceringar på skattekontot påverkar 0 budgetsaldot -50 Intäktsräntan på skattekontot har skapat -100 incitament för företag och hushåll att placera -150 pengar på kontot utöver skattebetalningar. Dessa -200 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 kapitalplaceringar har ingen koppling till uppbör- Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. den av skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomster och budgetsaldo. Vid utgången av 2017 bedöms ca 50 miljarder kronor på skattekontot utgöra kapitalplaceringar. När räntenivån i ekonomin åter blir positiv väntas företag börja ta ut dessa kapitalplaceringar. Detta beräknas påverka budgetsaldot med -10 miljarder kronor 2019 och -40 miljarder kronor 2020.

Varierande nivå på statsskuldsräntorna Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar kraftigt från år till år. Avgörande för ränteutgifternas nivå över tid är statsskuldens storlek, inhemska och utländska räntenivåer samt den

PROP. 2017/ 18: 100

svenska kronans växelkurs. Den upplånings- BNP. Under de senaste fem åren har ränteteknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort utgifterna i genomsnitt uppgått till ca 11 miljarder sikt få betydande effekter på de kassamässiga kronor eller ca 0,3 procent av BNP. ränteutgifterna, främst genom att utgifterna omfördelas över tiden, t.ex. genom över- eller Valutakurseffekter på Riksbankens lån och avgifter underkurser i samband med emissioner av stats- till resolutionsreserven står för merparten av nettoobligationer. utlåningen Överkurser uppstår om marknadsräntan Riksgäldskontoret lånar ut pengar till – och anunderstiger obligationens kupongränta vid svarar för inlåning från – myndigheter samt vissa emissionstillfället. Köparen av obligationen är då statliga bolag och fonder. Riksgäldskontorets beredd att betala ett högre pris eftersom detta nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida kompenseras av en högre löpande avkastning som vid sidan om anslagsfinansierade utgifter fram till att obligationen förfaller. På mot- påverkar budgetsaldot. Nettoutlåningen speglar svarande sätt uppstår underkurser om marknads- den totala nettoförändringen av all in- och uträntan överstiger obligationens kupongränta vid låning under en viss period. En ökad nettoemissionstillfället. Över- respektive underkursen utlåning kan alltså bero på en ökad utlåning eller utgörs av skillnaden mellan nuvärdet av obliga- en minskad inlåning under perioden. Nettotionens kassaflöden diskonterade med gällande utlåningen omfattar både löpande statlig verkmarknadsräntor (obligationens pris vid emiss- samhet, som t.ex. utbetalning av studielån, och ionstillfället) och det nominella belopp som tillfälliga poster, som oftast beslutas med kort Riksgäldskontoret betalar tillbaka till långivaren varsel och därför inte går att förutse. På grund av då obligationen förfaller. dessa tillfälliga poster varierar nettoutlåningen Valutakursförluster uppstår på instrument i kraftigt från år till år. utländsk valuta om värdet på den svenska kronan Riksbanken tog under 2009 och 2013 upp lån i är lägre vid förfallotidpunkten än då kontraktet Riksgäldskontoret för förstärkning av valutaingicks. reserven. Värdet av dessa lån uppgick den Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret 31 december 2017 till sammanlagt 238 miljarder köper tillbaka obligationer och marknadsräntan kronor. Vid omsättning av enskilda lån uppstår vid köptillfället understiger kupongräntan. Så- valutakursdifferenser, vilket påverkar nettoutdana kursdifferenser är samma sak som en över- låningen. Under 2018 förväntas valutakursföreller underkurs, fast vid en köptransaktion i stället luster hänförliga till Riksbankens lån motsvaför en säljtransaktion. rande 9 miljarder kronor uppstå, vilket ökar År 2018 – 2021 finns huvudsakligen två sinse- nettoutlåningen. År 2019 – 2021 förväntas valutamellan motverkande faktorer som påverkar ränte- kursvinster motsvarande sammanlagt 11 miljarutgifterna: stigande marknadsräntor och en mins- der kronor uppstå vilket minskar nettoutlåkande statsskuld. Därutöver beräknas ränte- ningen. utgifterna 2019 bli förhållandevis höga till följd av Sedan 2016 betalar banker och kreditinstitut en stora kursförluster. Att räntebetalningarna mins- avgift till den s.k. resolutionsreserven, som under kar relativt mycket mellan 2020 och 2021 beror extraordinära omständigheter ska kunna använfrämst på att en realobligation som förfaller 2020 das för ett institut som försatts i resolution. ger upphov till en stor betalning av upplupen Behållningen på resolutionsreserven ökar över inflationskompensation om ca 8 miljarder kro- prognosperioden på grund av det årliga avgiftsnor. Någon motsvarande betalning äger inte rum uttaget, men till viss del även på grund av 2021. Därutöver förfaller ett antal obligationer ränteintäkter på behållningen, vilket bidrar till en med relativt hög kupong under 2020, vilket lägre nettoutlåning. År 2018 och 2019 medför innebär att kupongbetalningarna på utestående dock den negativa reporäntan att behållningen på obligationer 2021 sammantaget är lägre. resolutionsreserven minskar något. På Nordea Ränteutgifterna har sjunkit kraftigt sedan Bank AB:s bolagsstämma den 15 mars 2018 mitten av 1990-talet, framför allt på grund av att godkändes förslaget att flytta huvudkontoret från räntenivåerna i dag är markant lägre än då. Under Sverige till Finland, vilket medför att Nordea de fem första åren av 2000-talet uppgick de ge- Bank AB vid en flytt upphör att betala avgift till nomsnittliga ränteutgifterna årligen till ca 67 mil- den svenska resolutionsreserven. Innan flytten jarder kronor, vilket motsvarade ca 2,6 procent av kan genomföras ska Finansinspektionen besluta

PROP. 2017/ 18: 100

om att godkänna fusionen av det svenska t.o.m. 2014. Därefter följde en period med moderbolaget med det finska bolaget, förutsatt snabbare uppräkning för att återställa pensioneratt det finska bolaget innehar banktillstånd från nas nivå. Balanseringen upphör 2018 och beräkden europeiska bankunionens gemensamma till- nas inte vara aktiverad under prognosperioden. synsmekanism (ECB). Att Nordea Bank AB De avgiftsinkomster som finansierar systemet framöver kan upphöra att betala resolutionsavgift är ålderspensionsavgiften från arbetsgivare och är därför inte beaktat i prognosen på resolutions- egenföretagare samt den allmänna pensionsreservens behållning. avgiften. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till ålderspensionssystemet. Avgiften är 7 procent av underlaget som består av löner, Ålderspensionssystemets finanser skattepliktiga transfereringar samt inkomst av näringsverksamhet. Avgiften betalas för inkoms- Avgiftsinkomsterna i ålderspensionssystemet var ter upp till 8,07 inkomstbasbelopp. lägre än pensionsutbetalningarna 2017. Det Avgiftssatsen för ålderspensionsavgiften är finansiella sparandet var trots detta i balans. Det 10,21 procent av underlaget. Den största delen förklaras av att direktavkastningen på AP- överförs till ålderspensionssystemet (69,3 profondernas tillgångar i form av ränteintäkter och cent) och en mindre del överförs till premieutdelningar var tillräckligt stor för att täcka pensionssystemet (20,3 procent). Slutligen överavgiftsunderskottet. De närmaste åren bedöms förs den del som motsvarar löner över avgiftskapitalinkomsterna vara något högre än avgifts- taket till statens budget (10,4 procent). underskottet. Det innebär att det finansiella Därutöver finansieras ålderspensionssystemet sparandet i ålderspensionssystemet väntas vara även av avgifter som betalas från vissa anslag. svagt positivt fram till 2021. Underlagen består av pensionsgrundande transfereringar, exempelvis sjukpenning, föräldra-

Tabell 8.11 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter

penning och arbetslöshetsersättning samt pensionsgrundande belopp, exempelvis pensionsrätt Miljarder kronor om annat inte anges, utfall 2017, prognos 2018 – 2021 för barnår och studier. De statliga ålders- 2017 2018 2019 2020 2021 pensionsavgifterna överförs till ålderspensions- Avgifter 269 279 288 298 309 systemet (85 procent) respektive premiepen- Pensioner 296 304 314 325 335 sionssystemet (15 procent). Avgiftsöverskott -27 -25 -27 -27 -27

Tabell 8.12 Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster

Räntor, utdelningar 31 32 33 36 39 Miljarder kronor om annat inte anges, utfall 2017, prognos Förvaltningsutgifter m.m. -4 -4 -5 -5 -5 2018 – 2021 Finansiellt sparande 0 2 2 4 7 2017 2018 2019 2020 2021 Procent av BNP 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 Allmän pensionsavgift 119 123 128 133 137 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Ålderspensionsavgift, Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. arbetsgivare 123 129 134 139 144 Ålderspensionsavgift, Utgifterna i ålderspensionssystemet ökar de egenföretagare 3 4 4 4 4 närmaste åren med fler pensionärer och stigande Statlig genomsnittliga pensioner. Under perioden ålderspensionsavgift 25 23 22 22 23 2018 – 2021 ökar pensionsutbetalningarna med i Avgiftsinkomster 269 279 288 298 309 genomsnitt 3,2 procent per år. Även avgifts- Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. inkomsterna, som är starkt kopplade till löne- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. summan i ekonomin, ökar i motsvarande takt. Det finansiella sparandet försvagades något Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner som 2017. Det förklaras av att utbetalningar av in- erhålls efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. komstpensioner ökade med knappt 5 procent Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och jämfört med året innan. Det berodde i sin tur på tilläggspensionerna varje år räknas om med den automatiska balanseringen av systemet. Efter utvecklingen av inkomstindex eller ett balansfinanskrisen översteg systemets skulder dess index minus förskottsräntan 1,6 procent. Förtillgångar och balanseringen aktiverades 2010, skottsräntan motsvarar det förskott som läggs till vilket dämpade uppräkningen av pensioner fram

PROP. 2017/ 18: 100

pensionen när den beviljas. I ett läge då pensions- avskrivningar. Det kan även förekomma periodisystemets finanser är i balans bygger följsamhets- seringsskillnader för olika inkomster och kostnaindexeringen på förändringen av inkomstindex. der mellan det finansiella sparandet och resultatet. Om pensionssystemets skulder överstiger syste- I regeringens prognos för kommunsektorns mets tillgångar aktiveras balanseringen. Det inne- finanser antas sektorn bedriva en utgiftspolitik bär att följsamhetsindexeringen bygger på för- som är förenlig med balanskravet. Vidare antas ändringen av ett balansindex i stället för den genomsnittliga kommunalskattesatsen vara inkomstindex. Balanseringen är ett sätt att genom oförändrad. Prognosen grundar sig på ett anen justering av indexeringen säkerställa att pen- tagande om oförändrad politik på statlig nivå, sionssystemets utgifter inte över tid överstiger förutom nu beslutade, föreslagna och aviserade dess inkomster. När balanseringen är aktiverad förändringar av statsbidragen. Därigenom blir fastställs balansindex utifrån utvecklingen av skatteunderlagets tillväxt viktigt för utvecklingen inkomstindex och balanstalets storlek. Balans- av kommunsektorns inkomster i prognosen. talet anger systemets tillgångar i förhållande till På några års sikt antas i normalfallet kommundess skulder. Om balanstalet överstiger 1,0 sektorn som helhet redovisa ett resultat som är i kommer balansindex att utvecklas starkare än linje med god ekonomisk hushållning. Den inkomstindex det givna året. Omvänt kommer prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget balansindex i stället att ha en svagare utveckling blir därmed vanligtvis styrande för prognosen för än inkomstindex om balanstalet understiger 1,0. utgifterna på några års sikt. Balanseringen är aktiverad så länge balansindex understiger nivån för inkomstindex. Resultat och finansiellt sparande t.o.m. 2017 Balanseringen beräknas inte vara aktiverad un- Kommunsektorn som helhet har under en längre der prognosperioden. Därmed bestäms följsam- period redovisat starka finanser och 2017 redohetsindexeringen av inkomstindex för dessa år. visade sektorn ett historiskt starkt resultat (se diagram 8.4). Sektorns preliminära resultat före Tabell 8.13 Inkomstindex, balanstal och balansindex extraordinära poster uppgick totalt till nästan 27 miljarder kronor, vilket var 1,6 miljarder Procentuell förändring om inte annat anges. Fastställda tal 2017 och 2018, prognos 2019 – 2021 kronor högre än 2016. Kommunernas resultat 2017 2018 2019 2020 2021 uppgick till knappt 24 miljarder kronor, medan landstingens resultat uppgick till nästan 3 miljar- Inkomstindex 3,7 1,5 3,3 3,2 3,1 Balansindex 4,4 der kronor. Följsamhetsindexering 1 2,8 1,0 1,6 1,6 1,5 De genomsnittliga resultaten har under den Balanstal 2 1,0201 1,0395 1,0347 1,0513 1,0358 senaste treårsperioden, 2015 – 2017, förbättrats för 1 Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år både kommunerna och landstingen jämfört med närmast föregående treårsperiod (se fördjupräknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus förskotts räntan 1,6 procent. Förskottsräntan motsvarar det förskott som läggs till pensionen när den beviljas. ningsrutan Kommunsektorns ekonomi har 2 Balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger systemets tillgångar i förhållande till dess skulder. stärkts). Medelresultatet för den senaste treårsperioden uppgick till 22 miljarder kronor per år, Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. varav kommunernas resultat uppgick till 20 miljarder kronor och landstingens till 2 miljarder Kommunsektorns finanser kronor. Enligt NR:s preliminära statistik växte både Kommunsektorns finanser regleras av balans- statsbidrag och skatteinkomster snabbt 2017. kravet och kravet på god ekonomisk hushållning Samtidigt ökade utgifterna för konsumtion och i kommunallagen (2017:725). Enligt balanskravet investeringar kraftigt. Utgifterna ökade dock får kommuner och landstings resultat inte vara något mindre än inkomsterna, vilket ledde till att negativa medan kravet på god ekonomisk hus- det finansiella sparandet förbättrades 2017. hållning implicerar högre resultat (se avsnitt 5.4). Nettot av köp och försäljningar av mark och Skillnaden mellan resultatet och det finansiella fastigheter bidrog med 6 miljarder kronor till det sparandet förklaras till största delen av att investe- finansiella sparandet 2017. ringar, men inte avskrivningar, ingår som utgifter i beräkningen av det finansiella sparandet. I resultatet ingår inte investeringar men däremot

PROP. 2017/ 18: 100

Diagram 8.4 Finansiellt sparande och resultat 1998 – 2021 Tabell 8.14 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor Miljarder kronor om inte annat anges Utfall 1998 – 2017, prognos 2018 – 2021 Utfall 2017, prognos 2018 – 2021 30 Utfall Prognos Finansiellt sparande 2017 2018 2019 2020 2021 20 Resultat före extraordinära poster Totala inkomster 1 076 1 112 1 142 1 180 1 214

10 Utveckling i procent 5,7 3,4 2,7 3,3 2,9

Skatter 1 700 726 755 782 810 0 Kommunal 17 19 19 19 20 -10 fastighetsavgift

Statsbidrag exkl. 206 208 203 206 201 -20 mervärdesskatt

generella bidrag 102 107 113 118 118 -30 riktade bidrag 104 101 90 88 83 -40 Kapitalinkomster 11 12 13 14 18 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Övriga inkomster 2 142 148 153 159 165

varav komp. moms 66 67 69 71 73 Försvagat finansiellt sparande 2018 – 2021 Totala utgifter 1 091 1 130 1 166 1 206 1 244 År 2018 bedöms både kommunsektorns finan- Utveckling i procent 4,9 3,6 3,2 3,4 3,1 siella sparande och resultat försvagas något jäm- Konsumtion 893 926 957 992 1016 fört med det föregående året (se tabell 8.14). Investeringar 114 116 120 123 127 Under prognosperioden bedöms arbets- Transfereringar 84 86 88 88 92 marknadens utveckling dämpas något jämfört Övriga utgifter 3 -1 2 2 3 8 med de senaste tre åren. Det medför att de kommunala skatteinkomsternas utvecklingstakt Finansiellt sparande -15 -18 -24 -26 -29

kommer att utvecklas något långsammare om än Procent av BNP -0,3 -0,4 -0,5 -0,5 -0,5 i nivå med de senaste tio årens snitt. Under Resultat 27 19 16 15 14

perioden 2018 – 2021 bedöms även statsbidragens Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. utveckling plana ut efter några år av kraftig 1 Utfall 2017 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentlig

ökning. Att de totala statsbidragen är relativt sektors skatteinkomster för 2017 som redovisas i avsnitt 6. 2 Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatten är inkluderad i övriga oförändrade under prognosperioden beror på att inkomster och inte i statsbidragen. 3 Inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis migrationsrelaterade statsbidrag kraftigt minskar överstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade samtidigt som andra statsbidrag ökar. utgifterna med några miljarder kronor per år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Eftersom behoven av migrationsrelaterad kommunal verksamhet minskar de kommande Kommunsektorns inkomster åren samtidigt som inkomsterna ökar, bedöms Kommunsektorns inkomster består framför allt kommuner och landsting öka övriga konav inkomster från skatt på arbete (främst inkomst sumtions- och investeringsutgifter under proav tjänst och näringsverksamhet samt pensioner) gnosperioden. och av statsbidrag. Utgifterna bedöms dock öka något snabbare Till följd av den starka utvecklingen på arbetsän inkomsterna 2018 – 2021 vilket resulterar i ett marknaden ökade skatteinkomsterna i god takt avtagande finansiellt sparande under perioden. 2017. Under perioden 2018 – 2021 bedöms dock Även kommunsektorns resultat bedöms minska skatteinkomsternas tillväxt dämpas. I regeringens under prognosperioden. prognos för den svenska ekonomin bedöms

sysselsättningen fortsätta öka. Det bidrar till att lönesumman ökar, med i genomsnitt 4,0 procent

per år 2018 – 2021. Det är något högre än den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio

åren (se diagram 8.5).

PROP. 2017/ 18: 100

Diagram 8.5 Lönesumma och kommunala skatteinkomster tabell 8.14). Ökningen 2018 beror delvis på kom-

pensationen för kommunsektorns minskade Procentuell förändring Utfall 2000 – 2017, prognos 2018 – 2021 8 skatteinkomster till följd av sänkt skatt för

pensionärer. Att de generella statsbidragen ökar Kommunala skatteinkomster 7 Lönesumma efter 2018 beror på att regeringen avser att perma-

6 nent höja bidragens nivå med 5 miljarder kronor

2019 och ytterligare 5 miljarder kronor 2020. 5 De riktade statsbidragen finansieras från ett

flertal olika utgiftsområden. Ungefär hälften av 4

3 de totala riktade statsbidragen går till kommuner

och hälften till landsting under prognosperioden. 2 Vissa av dem syftar till att kompensera kom-

muner och landsting för varierande kostnader 1

0 inom vissa områden. Bidrag för läkemedelsför-

måner utgör t.ex. ungefär hälften av de totala 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. riktade statsbidragen till landsting. Bidragen från

utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Pensionerna ökar också, med i genomsnitt Jämställdhet och nyanlända invandrares etable- 3,3 procent per år, under prognosperioden. Samring uppgick till ca 42 miljarder kronor 2017. Från mantaget innebär det att skatteunderlaget under och med 2018 förväntas bidragen kopplade till perioden 2018 – 2021 utvecklas i något avtagande asylsökande och nyanlända minska kraftigt. De takt men i linje med historiskt snitt. Den genomtotala statsbidragen minskar dock inte lika snittliga kommunala skattesatsen är oförändrad mycket som bidragen kopplade till migrations- 2018 jämfört med 2017. verksamhet eftersom både de generella och andra Vid förändringar av skattelagstiftningen som riktade statsbidrag höjs under prognosperioden. påverkar det kommunala skatteunderlaget ne-

utraliseras i regel effekterna av dessa genom att Kommunsektorns utgifter nivån på de generella statsbidragen höjs eller Kommunsektorns utgifter fördelas mellan ett sänks (s.k. skattereglering). I den nuvarande antal olika utgiftsslag och verksamhetsområden. prognosen påverkas kommunsektorns skatte- Störst andel av utgifterna går till hälso- och inkomster framför allt av regeringens reform om sjukvård. Därefter följer utgifter för utbildning sänkt inkomstskatt för pensionärer. De komoch för omsorg (främst för barn, äldre och munala skatteinkomsterna bedöms bli ca 4 milfunktionshindrade). jarder kronor lägre 2018 till följd av skatte- Av de totala utgifterna utgör kommunal konsänkningen men kommunsektorn kompenseras sumtion den största delen, dvs. välfärdstjänster för detta genom höjning av de generella statsinom främst vård, skola och omsorg. Kommubidragen. nerna och landstingen har därutöver utgifter för Kommuner och landsting får bidrag från staten investeringar och transfereringar, t.ex. utgifter för i form av dels generella statsbidrag, dels riktade ekonomiskt bistånd. statsbidrag. Under prognosperioden utgör de

generella statsbidragen och de riktade stats- Kommunal konsumtion bidragen ca 10 respektive 8 procent av kommun- Den demografiska utvecklingen har stor besektorns inkomster. Den andel som statsbidragen tydelse för behovet av resurser inom olika utgör av enskilda kommuners och landstings välfärdstjänster. Om exempelvis antalet elever inkomster varierar stort (se fördjupningsrutan ökar behöver fler lärare anställas för att inte lärar- Kommunsektorns ekonomi har stärkts). Ungefär tätheten ska sjunka. Sedan 2012 har befolknings- 70 procent av de generella statsbidragen går till tillväxten accelererat men tillväxttakten bedöms kommunerna och 30 procent till landstingen. ha nått sin topp 2017. Därefter väntas befolk- Nivån på de generella statsbidragen höjdes med ningstillväxten dämpas, men fortsätta öka 10 miljarder 2017 i enlighet med regeringens snabbare än genomsnitt från 2000. Det är framför budgetproposition för 2017. År 2018 – 2020 ökar allt antalet barn som ökar snabbare än övriga de generella statsbidragen varje år i enlighet med befolkningen och bidrar till den höga ökningsregeringens budgetproposition för 2018 (se takten. Även antalet äldre (65+) ökar snabbare än

befolkningen i stort.

PROP. 2017/ 18: 100

I diagram 8.6 visas en modellberäkning av hur Diagram 8.7 Kommunala konsumtionsutgifter mycket konsumtionsvolymen (dvs. mängden Utfall 2000 – 2017, prognos 2018 – 2021 Årlig procentuell förändring arbetade timmar, lokaler och förbrukningsvaror 8 etc.) inom den kommunala sektorn behöver öka Fasta priser 7 Medel 2000-2017 fasta priser för att tillgodose det demografiskt betingade Löpande priser behovet. 6 Medel 2000-2017 löpande priser 5

Diagram 8.6 Demografiskt betingad konsumtionsutveckling i

kommunsektorn, modellberäkning

Index 2000=100 Årlig procentuell förändring 3 125 1,8 2 Procentuell förändring (hö) 1,6 1 120 Nivå (vä) 1,4 0 115 Procentuell förändring i genomsnitt 2000 – 2017 samt 2018 – 2021 (hö) 1,2 -1 110 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 1,0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 105 0,8 0,6 Utvecklingen av kommunsektorns finanser på- 100 0,4 verkas av flera faktorer exempelvis av i vilken mån 95 kommunsektorn kommer att kunna genomföra 0,2 effektiviseringsåtgärder genom bl.a. digitalisering 90 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 och genom jämförelser mellan kommuner Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. respektive landsting. Även svårigheter med kompetensförsörjningen kan påverka kommun- De faktiska konsumtionsutgifterna i kommun- sektorns finanser. sektorn ökade med 1,2 procent i fasta priser 2017, en tydlig dämpning efter den mycket kraftiga Utveckling av investeringar, transfereringar och ökningen 2016 (se diagram 8.7). Uppgången 2016 räntor berodde till stor del på kraftigt ökande migra- Knappt 8 procent av kommunsektorns totala tionsrelaterade utgifter, som låg kvar på i stort utgifter består av transfereringar till staten, sett samma höga nivå 2017, men utan att öka näringslivet och hushållen. Denna andel har varit ytterligare. Trots att de migrationsrelaterade i princip konstant under 2000-talet. Kommunutgifterna faller tillbaka 2018 ökar de totala sektorns transfereringar till staten utgörs främst konsumtionsutgifterna i en snabbare takt än av sektorns del av assistansersättningen. Trans- 2017. Till denna utveckling bidrar framför allt fereringarna till näringslivet utgörs främst av olika regeringens satsningar i form av höjda stats- subventioner till företag, exempelvis subventbidrag. För 2019 – 2021 dämpas på nytt öknings- ioner av kollektivtrafiken. takten för kommunal konsumtion. För 2019 är Transfereringarna bedöms öka något under det fortsatt sjunkande migrationsutgifter som prognosperioden 2018 – 2021 och uppgå till ligger bakom dämpningen. Därefter är det för- 92 miljarder kronor 2021, varav 50 miljarder utom svagare skatteinkomster även det faktum kronor beräknas betalas ut till hushållen. Transatt en del av regeringens satsningar inom fereringarna till hushållen i form av ekonomiskt kommunsektorn är tidsbegränsade. Det sist- bistånd bedöms vara relativt oförändrade nämnda är delvis en effekt av de antaganden som 2018 – 2021. görs i prognosen (se förklaring i inledningen av Ränteutgifterna bedöms öka något 2018 – 2021, Kommunsektorns finanser). främst till följd av stigande räntenivåer, men också till följd av ökad skuldsättning. Kommunsektorns investeringsutgifter har ökat kraftigt de senaste åren. År 2017 uppgick sektorns fasta bruttoinvesteringar till 114 miljarder kronor, eller 2,5 procent av BNP. Kommunsektorn är inne i en period där omfattande investeringar görs. Många växande kommuner är i behov av nya lokaler, t.ex. för skolor och förskolor, samtidigt som den

PROP. 2017/ 18: 100

demografiska utvecklingen också ökar behoven inom sjukvården och äldreomsorgen i kommuner och landsting. Äldre byggnader och infrastruktur behöver dessutom renoveras eller bytas ut. Ränteläget är lågt och sektorns ekonomiska resultat har varit relativt goda de senaste åren, vilket ökar benägenheten att investera. Utgifterna för fasta bruttoinvesteringar bedöms öka i en något långsammare takt de kommande åren, för att 2021 uppgå till 127 miljarder kronor. Den höga investeringsnivån bidrar till att kommunsektorns skulder, där kommunerna står för den största andelen, ökar då investeringarna till viss del lånefinansieras. Investeringar som utförs av kommunala bolag, klassificerade utanför kommunsektorn, ökar till viss del också kommunsektorns skuldsättning. Det sker genom att kommunsektorn tar upp lån som vidareutlånas till bolagen i privat sektor.

PROP. 2017/ 18: 100

Kommunsektorns ekonomi har stärkts De flesta kommuner och landsting redovisar positiva resultat Kommunernas respektive landstingens förut- Kommunsektorn som helhet har stärkt sin ekosättningar varierar kraftigt vad gäller befolknings- nomi under de senaste åren. Ser man till enskilda utveckling, geografi, socioekonomi, skattekraft, kommuner och landsting är det en relativt hög anm.m. Andelen personer som är 65 år och äldre del som har haft positiva resultat de senaste åren. varierar exempelvis mellan 13 och 34 procent i År 2017 redovisade 273 av 290 kommuner kommunerna och mellan 16 och 24 procent i (94 procent) positiva resultat, vilket var 8 färre än landstingen. Rikets höga befolkningstillväxt för- 2016. Ett tydligt mönster under tidigare år har delar sig ojämnt i landet, även om det till följd av varit att de befolkningsmässigt minsta kommudet höga antalet nyanlända under de senaste åren nerna haft upprepade och över en längre period har varit fler kommuner som haft en hög genomsnittliga negativa resultat i större omfattbefolkningstillväxt, vissa efter flera års befolk- ning än större kommuner. Under den senaste treningsminskning vilket ställer krav på stora och årsperioden är det dock endast ett fåtal komsnabba omställningar. I flera av landets kommu- muner bland de befolkningsmässigt minsta komner minskar dock alltjämt befolkningen. munerna som haft ett genomsnittligt negativt Målet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag resultat. till kommuner är att skapa goda och likvärdiga Även bland landstingen är det en relativt stor ekonomiska förutsättningar för kommuner och andel som har haft ett positivt resultat under de landsting som bidrar till en effektiv kommunal senaste åren. Andelen är dock lägre än bland verksamhet med hög kvalitet, oberoende av kommunerna. År 2017 redovisade 15 landsting av skillnader i strukturella förhållanden. En långt- 20 positiva resultat, vilket var 2 färre än 2016. gående utjämning av skatteintäkter och kostnader Under den senaste treårsperioden redovisade sker genom det generella statsbidraget som för- 10 landsting positiva resultat eller nollresultat delas via det kommunalekonomiska utjämnings- samtliga år, jämfört med fyra landsting under systemet. För kommunsektorn som helhet utgör 2012 – 2014. skatteintäkterna ca två tredjedelar av intäkterna, men variationen mellan enskilda kommuner res- God ekonomisk hushållning pektive landsting är stor. I diagram 8.8 visas hur För att uppfylla det lagstadgade kravet på god intäkterna fördelas i tre olika kommungrupper. I ekonomisk hushållning bör resultatet ligga på en kommunernas räkenskapssammandrag redovisas tillräckligt hög nivå för att kommunen respektive riktade statsbidrag inom verksamhetens intäkter. landstinget ska klara av att hantera utmaningar För samtliga kommungrupper som redovisas i som väntas till följd av demografiska föränddiagrammet har andelen verksamhetsintäkter av ringar, finansiering av investeringar och pensionstotala intäkter ökat under de senaste åren, vilket skuld. Kommuner och landsting ska fastställa mål framför allt beror på de statliga ersättningarna för och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomottagande av asylsökande och nyanlända. misk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är att resultatet ska uppgå till en viss andel av de Diagram 8.8 Fördelning av kommunernas intäkter sammanlagda skatteintäkterna och de generella statsbidragen. År 2017 uppgick årets resultat som Procent Utjämningssystemen och generella statsbidrag Verksamhetens intäkter andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen för kommunsektorn som helhet till Skatteintäkter 100 3,1 procent, vilket var samma nivå som 2016. 80

0 Storstäder och Större städer och Mindre städer/tätorter och storstadsnära kommuner kommuner nära större stad landsbygdskommuner Källa: Statistiska centralbyrån.

PROP. 2017/ 18: 100

Diagram 8.9 Resultatets andel av skatteintäkter och som andel av skatteintäkter och generella stats-

generella statsbidrag

bidrag var 0,9 procent 2017, med en spridning Procent 8 mellan -6,0 till 3,8 procent. Kommuner Landsting Sedan 2013 finns en möjlighet att inom ramen 6 för det egna kapitalet avsätta medel till en 4 resultatutjämningsreserv. Syftet med reserven är att kunna reservera överskott i goda tider för att 2 0 sedan använda medlen i en lågkonjunktur. År

-2 2017 var det 149 kommuner som hade avsatt totalt 12,9 miljarder kronor, vilket var en ökning -4 med 3,6 miljarder kronor jämfört med 2016. -6 Andelen kommuner som avsatt medel till en resultatutjämningsreserv var högst bland små -8 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: År 2011 och 2013 förändrades diskonteringsräntan som används för att värde- städer/tätorter och landsbygdskommuner

(54 procent) och minst i storstäder och storstadssäkra pensionsskulden. Landstingens kostnader påverkas i högre grad än kommunerna av en sådan förändring, eftersom landstingen har fler anställda i högre inkomstgrupper, vilket förklarar de stora svängningarna för landstingen dessa år nära kommuner (46 procent). Av landstingen var Källa: Statistiska centralbyrån. det fem som totalt avsatt 0,8 miljarder kronor till en resultatutjämningsreserv. Det var en ökning Kommunernas resultat som andel av skattemed nästan 0,2 miljarder kronor jämfört med intäkter och generella statsbidrag ökade jämfört 2016. med 2016 och uppgick till 4,4 procent 2017. Det fanns liksom tidigare år en stor spridning i Starkt resultat ger ett gott utgångsläge resultatnivåer bland kommuner. Flera kommu- Under de senaste åren har en period inletts med ner, främst storstäder, större städer och komen stor ökning av det demografiska trycket i muner nära dessa städer hade stora realisationskommuner och landsting och en tilltagande och exploateringsvinster, vilket bidrog till höga kostnadsökning. Resultatnivån har trots det varit resultat. Skillnaderna i resultatnivå mellan olika relativt hög i flertalet kommuner och landsting på grupper av kommuner har under de senaste åren grund av ökningar av skatteunderlag och statsminskat. bidrag. Detta har skapat förbättrade förut-

sättningar för kommuner och landsting att möta

Diagram 8.10 Resultatets andel av skatteintäkter och

generella statsbidrag kommande utmaningar. Färre kommuner och

Procent landsting har negativa ackumulerade resultat att 3,5 återställa och avsättningarna till resultatutjäm- 2012-2014 2015-2017 3,0 ningsreserver har ökat. Investeringsnivån i kommunsektorn är för närvarande hög och trots 2,5 goda resultat har skuldsättningen ökat, framför 2,0 allt i kommunerna och främst i storstäder och

1,5 storstadsnära kommuner. För kommunsektorn som helhet tilltar det 1,0 0,5 demografiska trycket ytterligare framöver då det 0,0 kommer att ske en kraftig ökning av antalet barn

och äldre i befolkningen i förhållande till antalet Storstäder och Större städer och Mindre storstadsnära kommuner kommuner nära större städer/tätorter och stad landsbygdskommuner förvärvsaktiva. Utvecklingen kommer dock skilja

sig mellan olika kommuner och landsting. Anm.: I diagrammet redovisas ett genomsnittligt medianresultat inom respektive kommungrupp. Källa: Statistiska centralbyrån. Utmaningarna vad gäller att finansiera och be-

manna verksamheter kommer därför variera Kommunerna har legat på högre resultatnivåer än beroende på kommunens och landstingets förut-

landstingen, vilket bl.a. beror på att landstingen sättningar och behov.

generellt sett har haft det svårare att anpassa kostnadsutvecklingen till utvecklingen av skatte-

intäkter och andra intäkter. Landstingens resultat

PROP. 2017/ 18: 100

Kommunalt finansierad sysselsättning den kommunfinansierade sysselsättningen uppe Den kommunalt finansierade sysselsättningen efter den starka utvecklingen för framför allt 2015 omfattar dels personer som är sysselsatta i och 2016. kommunsektorn, dels personer som är sysselsatta Det är viktigt att följa utvecklingen både av i näringslivet och producerar välfärdstjänster som antalet sysselsatta och av antalet arbetade timmar. finansieras med kommunala skattemedel. Syssel- Arbetade timmar är ett bättre mått än antalet satta på fristående skolor eller äldreboenden som sysselsatta på den faktiska resursinsatsen, efterdrivs av privata utförare räknas exempelvis som som de sysselsatta kan ha olika arbetstid och t.ex. sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet. sjukfrånvaron kan variera mellan åren. Om dess- Antalet sysselsatta i kommunalt finansierade utom antalet kommunalt finansierade arbetade verksamheter uppgick 2017 till nästan 1,4 miljo- timmar sätts i relation till befolkningen fås ett ner personer varav drygt 1,2 miljoner var syssel- grovt mått på hur arbetsinsatsen i förhållande till satta i kommunsektorn. Omkring 80 procent av antalet personer som utnyttjar de kommunala de anställda i kommunsektorn var kvinnor. tjänsterna utvecklats. Efter flera år med betydande ökningar Diagram 8.11 Kommunalt finansierad sysselsättning minskade antalet kommunalt finansierade arbe- Utfall 1993 – 2017, prognos 2018 – 2021 tade timmar per invånare påtagligt 2007 – 2009 (se Tusental personer Procent diagram 8.12). Nedgången planade därefter ut 1 500 30 Andel sysselsatta hos privata utförare (hö) och sedan 2013 har arbetade timmar per invånare 1 400 Sysselsättning, kommunfinansierad verksamhet (vä) 25 åter ökat i förhållandevis snabb takt och den tidigare toppnoteringen från 2007 passerades Sysselsättning, kommunsektorn (vä) 1 300 20 2015. En dämpning i ökningstakten har dock 1 200 skett 2017. Sett till antalet sysselsatta per invånare var ned- 15 1 100 gången i samband med finanskrisen skarpare än 10 1 000 för arbetade timmar och raderade nästintill ut hela de föregående tio årens uppgång. Mellan 2010 och 5 900 2013 höll sig nivån förhållandevis stabil. Men 800 0 fr.o.m. 2014 tog utvecklingen fart och antalet 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 sysselsatta per invånare nådde upp till den tidigare Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster ingår också i den kommunalt finansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i toppnivå från 2006 under 2016. Liksom för kommunsektorn fram t.o.m. 1999. arbetade timmar noteras en dämpning av ök- Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. ningstakten för 2017. Under lång tid har en allt större andel av den kommunalt finansierade verksamheten kommit att bedrivas av privata utförare. Utvecklingen har bidragit till att sysselsättningen i kommunsektorn ökat långsammare än den kommunalt finansierade sysselsättningen (se diagram 8.11). Den kommunalt finansierade sysselsättningen har ökat varje år sedan 2010 och framför allt för 2015 och 2016 utvecklades sysselsättningen starkt i likhet med den kommunala konsumtionen. Efter 2016 syns en avmattning i utvecklingen av den kommunfinansierade sysselsättningen men bedömningen av ökningstakten för 2017 och 2018 ligger högre än det historiska genomsnittet från 2000. Den demografiska utvecklingen, med fler barn och äldre i befolkningen, tillsammans med det stora antalet asylsökande 2015, medför ett ökat behov av personal i skola, vård och omsorg. Till följd av regeringens satsningar i budgetpropositionen för 2018 hålls

PROP. 2017/ 18: 100

Diagram 8.12 Kommunalt finansierad sysselsättning och Tabell 8.15 Den offentliga sektorns okonsoliderade

arbetade timmar per 1 000 invånare tillgångar och skulder samt nettoförmögenhet 2016

Antal sysselsatta/1000 inv. Arbetade timmar/1000 inv. Miljarder kronor Procent av BNP 140 210 000 Sysselsatta (vä) Arbetade timmar (hö) Tillgångar 7 872 178,7 205 000 135 Finansiella tillgångar 3 937 89,4 200 000 varav aktier 1 814 41,2 130 195 000 Kapitalstock 3 935 89,3 190 000 varav mark 823 18,7 125 Skulder 2 947 66,9 185 000 Maastrichtskuld 1 1 856 42,1 180 000 120 Pensionsskuld 354 8,0 175 000 Övrigt 737 16,7 115 170 000 Nettoförmögenhet 4 925 111,8 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Staten 1 178 26,7 Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster ingår också i den kommunalt finansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i Ålderspensionssystemet 1 349 30,6 kommunsektorn fram till 1999. De som söker asyl i Sverige räknas in i befolkningen först när de fått uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader, även om de till Kommunsektorn 2 398 54,4 viss del är brukare av välfärdstjänster. I och med det stora antalet asylsökande

Finansiell förmögenhet 990 22,5

under slutet av 2015 är sysselsättningen och de arbetade timmarna per 1 000 invånare därmed troligen något överskattade i närtid. Statens nettoförmögenhet inkl. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 1 271 28,8 Anm.: År 2016 är det senast redovisade utfallsåret i den offentliga statistiken enligt NR. 1 Maastrichtskulden är redovisad konsoliderad i denna tabell. Posten Övrigt 8.3 Nettoförmögenheten och inkluderar konsolideringsfaktorn mellan staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. skuldutvecklingen Källa: Statistiska centralbyrån.

Nettoförmögenheten Skulderna omfattar finansiella skulder samt statens och den kommunala sektorns åtaganden Den offentliga sektorns nettoförmögenhet består för tjänstepensioner. Den s.k. Maastrichtskulden av både realkapital och finansiella tillgångar, med (se avsnitt Den offentliga sektorns konsoliderade avdrag för skulder (se tabell 8.15). Realkapitalet, bruttoskuld), av vilken statsskulden utgör en eller kapitalstocken, innefattar både materiella övervägande del, redovisas till nominellt värde. I tillgångar, som t.ex. byggnader och anläggningar, finansräkenskaperna definieras skulden till sitt och immateriella tillgångar, som t.ex. forskning marknadsvärde. Posten Övrigt under skulder och utveckling samt datorprogram. Större delen inkluderar skillnaden mellan marknadsvärdet och av den offentliga sektorns kapitalstock består av den nominellt värderade Maastrichtskulden. byggnader, vägar och annan infrastruktur som Vid utgången av 2016 uppgick den offentliga inte ger någon direkt avkastning. En del av sektorns totala nettoförmögenhet till över kapitalstocken används för produktion av 110 procent av BNP, varav ägandet i reala tilloffentliga tjänster, som t.ex. skolor, sjukhus och gångar uppgick till ca 90 procent av BNP. Den kontorsbyggnader, medan andra delar, t.ex. finansiella nettoförmögenheten, dvs. skillnaden infrastrukturen, ger en samhällsekonomisk av- mellan finansiella tillgångar och skulder, uppgick kastning. Vidare ingår mark som tillgångsslag i därmed till över 20 procent av BNP. den officiella statistiken. De finansiella till- Fördelningen av nettoförmögenheten på sekgångarna omfattar såväl olika fordringar på den torer visar att statens andel av förmögenheten är privata sektorn som aktier. Aktieinnehaven kan minst då den offentliga sektorns skuld huvudvara likvida tillgångar förknippade med ett tydligt sakligen består av statsskulden. Både den avkastningskrav, som t.ex. AP-fondernas aktie- kommunala sektorns och statens nettoförmögeninnehav. Innehaven kan också vara en form för het består till övervägande del av reala tillgångar, kontroll av realkapital, som t.ex. statens ägande av medan ålderspensionssystemets nettoförmögen- Vattenfall AB. het utgörs av finansiella tillgångar. År 2000 – 2013 ökade nettoförmögenheten med ca 40 procent av BNP (se diagram 8.13).

PROP. 2017/ 18: 100

Mellan 2013 och 2015 minskade den dock som Diagram 8.14 Den offentliga sektorns finansiella

nettoförmögenhet

andel av BNP. Det beror både på ökningen av Procent av BNP, utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 bruttoskulden, som redovisas i skuldavsnittet 60 nedan, och att både reala och finansiella tillgångar växte långsammare än BNP. 40

20 Diagram 8.13 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet

fördelad på sektorer

0 Procent av BNP 120 120 -20

100 100 -40

80 80 -60 Staten Kommunsektorn Pensionssystemet Total nettoställning 60 60 -80 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 40 40 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

20 20 Den finansiella nettoförmögenheten ökade med 0 0 närmare 3 procent av BNP mellan 2016 och 2017. Staten Ålderspensionssystemet Kommunsektorn Offentliga sektorn Utöver statens starkare finanser bidrog även -20 -20 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 värdeförändringar på tillgångar i framför allt Anm.: År 2016 är det senast redovisade utfallsåret i den offentliga statistiken enligt ålderspensionssystemet till att den finansiella NR. förmögenheten växte (se tabell 8.16). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. År 2018 – 2021 medför de beräknade över- Den finansiella nettoförmögenheten skotten i staten tillsammans med värdeföränd- Den offentliga sektorns finansiella nettoför- ringar i framför allt pensionssystemet att den mögenhet finns huvudsakligen i AP fonderna i finansiella nettoförmögenheten successivt ökar. ålderspensionssystemet, medan statens finansiella

Tabell 8.16 Den offentliga sektorns finansiella

nettoförmögenhet är negativ. Kommunsektorns

nettoförmögenhet

finansiella tillgångar och skulder har sedan 1995 i Procent av BNP, utfall 2017, prognos 2018 – 2021 stort sett varit lika stora (se diagram 8.14). 2017 2018 2019 2020 2021 Den offentliga sektorns kapitalinkomster i Staten -4,9 -2,9 -1,3 0,5 2,9 form av räntor och utdelningar, huvudsakligen Ålderspensionssystemet 31,2 30,5 30,0 30,0 30,0 hänförliga till ålderspensionssystemet, överstiger Kommunsektorn -1,4 -1,8 -2,3 -2,8 -3,3 ränteutgifterna. Den totala skulden inkluderar statens och kommunsektorns åtaganden för de

Offentlig sektor 24,9 25,8 26,5 27,7 29,7

förmånsbestämda tjänstepensionerna som intjä- Förändring 2,4 0,9 0,7 1,2 1,9 nats fr.o.m. 1998. De totala skulderna för de Bidrag till förändringen fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna Finansiellt sparande 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9 ingår, i likhet med premiepensionssystemet, inte Värdeförändringar m.m. 2,2 1,1 0,8 1,0 1,0 i den offentliga sektorn utan redovisas i för- Nominell BNP-förändring -1,0 -1,2 -1,0 -1,0 -1,0 säkringssektorn. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skuldutvecklingen

Statens budget visade ett överskott på 62 miljarder kronor 2017. Statsskulden minskade dock endast med 27 miljarder kronor (se tabell 8.17), framför allt beroende på att Riksgäldskontoret överskattade statens lånebehov i sin upplåningsplan. Riksgäldskontoret fick även in finansiering vid sidan av den ordinarie upplåningen via oväntat stora volymer marknadsvårdande repor, dvs.

PROP. 2017/ 18: 100

utlåning av statspapper till Riksgäldskontorets minskar dock statsskulden mer än budgetöver-

återförsäljare över en dag. Som säkerhet får skotten dessa år till följd av valutakurseffekter. En

Riksgäldskontoret in pengar vilket minskar upp- mer fördjupad redogörelse över skuldutvecklåningsbehovet. Detta medförde sammantaget att lingen och de överskott som har uppstått

ett kassaöverskott uppstod, som placerats i till- kommer att lämnas i den utvärderingsskrivelse gångar. Dessa s.k. förvaltningstillgångar ingår i om statens upplåning och skuldförvaltning som skulddispositionerna, som totalt sett uppgick till regeringen ska lämna till riksdagen i april.

42 miljarder kronor 2017, varav 65 miljarder

kronor utgörs av förvaltningstillgångarna.

Diagram 8.15 Statsskuldens utveckling

Utöver förvaltningstillgångarna innefattar Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 Miljarder kronor Procent av BNP skulddispositionerna bl.a. orealiserade valutakursdifferenser och upplupen inflationskom- 1 600 50 pensation. Skulddispositionerna påverkar stats- 45 1 400 skulden, men inte statens budgetsaldo och netto- 40 1 200 lånebehov. 35

1 000 30

Tabell 8.17 Statsskuldens förändring

800 25 Miljarder kronor, utfall 2017, prognos 2018 – 2021 20 600 2017 2018 2019 2020 2021 15 Okonsoliderad statsskuld 1 347 1 328 1 240 1 125 1 056 400 10 vid ingången av året 200 5 Förändring av -19 -88 -115 -69 -117 okonsoliderad statsskuld 0 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Varav Statsskuld (mdkr) Procent av BNP

Lånebehov 1 -62 -74 -67 -50 -126 Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skulddispositioner m.m. 42 -15 -47 -20 10 Okonsoliderad statsskuld 1 328 1 240 1 125 1 056 939 Sedan 2015 har statsskulden minskat både nomivid årets slut nellt och uttryckt som andel av BNP. År 2 Eliminering av 63 64 65 66 67 2018 – 2021 bedöms statsskulden fortsätta minska myndigheters innehav av (se diagram 8.15). År 2018 – 2020 minskar statsstatspapper skulden mer än budgetöverskotten respektive år (se tabell 8.17). År 2018 beror det framför allt på Statsskuld vid årets slut 3 1265 1176 1060 990 872 Statsskuldsförändring -27 -89 -116 -70 -118 att en starkare krona i förhållande till 2017 leder 4 Statsskuld i procent av BNP 27,5 24,3 21,1 18,9 16,1 till att valutaskulden mätt i svenska kronor

minskar. År 2019 och 2020 beror det på att den Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 1 Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken. överskjutande upplåningen som uppstod 2017

I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av stats medför att Riksgäldskontoret minskar upp- 2 papper. Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters låningen i motsvarande utsträckning dessa år. I 3 innehav av statspapper räknats bort. 4 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. slutet av 2021 beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, Källor: Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. uppgå till ca 16 procent. Riksgäldskontoret bedömer att det inte är lämpligt att omedelbart minska statsskulden för

att anpassa den till det låga lånebehovet 2017

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

eftersom detta skulle påverka likviditeten på

statspappersmarknaden negativt. Riksgälds- Maastrichtskulden definieras av EU-regler och är kontoret bedömer att det skulle medföra en det skuldbegrepp som används vid bedömningen sämre låneberedskap och högre långsiktiga uppav medlemsländernas offentliga finanser inom låningskostnader för staten. Riksgäldskontoret ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. För planerar därför att hålla större överskott under en Sverige innebär definitionen att skulden består av längre period än normalt. Det bidrar i sin tur till den konsoliderade statsskulden och kommunatt statsskulden 2017 – 2019 inte minskar i samma sektorns skulder på kapitalmarknaden, med takt som budgetsaldot förstärktes 2017 och

beräknas förstärkas 2018 och 2019. Totalt sett

PROP. 2017/ 18: 100

avdrag för AP-fondernas innehav av stats- stor utsträckning, och därför är neutral för den obligationer. finansiella förmögenheten. Eftersom dessa repor Inför att Sverige den 1 januari 1995 blev med- hanteras av Kammarkollegiet påverkas inte statslem i EU uppgick den konsoliderade bruttoskul- skulden enligt redovisningen i statens budget, den till över 1 200 miljarder kronor, vilket mot- som endast speglar Riksgäldskontorets skuldsvarade ca 70 procent av BNP (se diagram 8.16). hantering. I övrigt bidrog även underskotten i de Sedan dess har det nominella värdet ökat med offentliga finanserna och valutakurseffekter till över 650 miljarder kronor, för att vid utgången av att skulden ökade mellan 2012 och 2014. 2017 uppgå till ca 1 850 miljarder kronor. Utöver detta har också den ökade vidareut- Skulden har emellertid minskat kraftigt som låningen från kommunsektorn till kommunala andel av BNP sedan 1994 och uppgick vid ut- bolag bidragit till att den offentliga bruttoskulden gången av 2017 till 40,3 procent av BNP (skuld- vuxit i nominella termer. kvoten), vilket är under referensvärdet i EU:s År 2017 medförde bl.a. Riksgäldskontorets stabilitets- och tillväxtpakt om högst 60 procent hantering av skulddispositioner att bruttoskulden av BNP. i stort sett var nominellt oförändrad jämfört med Utvecklingen av den offentliga sektorns kon- 2016 trots överskottet i de offentliga finanserna. soliderade bruttoskuld beror på det finansiella Den höga BNP-tillväxten medförde dock att sparandet, som kan fördelas på primärt sparande, skuldkvoten minskade. ränteutgifter och s.k. stockflödesförändringar, som utgörs av finansiella transaktioner och peri- Diagram 8.17 De enskilda sektorernas bidrag till den

offentliga sektorns bruttoskuld

odiseringar som inte påverkar det finansiella Procent av BNP utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 sparandet. 100 90 Diagram 8.16 Den konsoliderade bruttoskulden Stat Pensionssystem Kommunsektor Utfall t.o.m. 2017, prognos 2018 – 2021 80 Miljarder kronor Procent av BNP 70 2 000 100 60 Konsoliderad skuld, mdkr 1 800 90 50 Procent 1 600 80 40 1 400 70 30 1 200 60 20 1 000 50 10 800 40 0 600 30 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Anm.: Summan av de tre delsektorernas skuld överstiger den totala Maastricht- 400 20 skulden eftersom den totala skulden är konsoliderad. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 200 10 0 0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Den offentliga sektorns bruttoskuld beräknas minska hela prognosperioden till följd av över- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skotten i de offentliga finanserna. Bruttoskulden Merparten av ökningen av den nominella skulden bedöms vara i linje med nivån för skuldankaret 1994 – 2017 skedde mellan 2008 och 2014, då den som införs fr.o.m. 2019. År 2021 beräknas bruttoökade med över 400 miljarder kronor, vilket mot- skulden, med nu aviserad politik, uppgå till ca svarar en ökning om närmare 10 procent av BNP. 30 procent av BNP. Statens finansiering av Riksbankens lån för för- Den successivt lägre skulden rör uteslutande stärkningen av valutareserven 2009 och 2013 statsskulden. Kommunsektorns skuld beräknas ökade skulden med närmare 3 procent av BNP däremot fortsätta växa snabbare än BNP, bl.a. på respektive år. Vidare ökade skulden 2014 med grund av stora investeringsbehov i kommunca 2 procent av BNP till följd av regelförändringar sektorn och vidareutlåning till kommunala bolag. som innebär att andra myndigheter än Riksgäldskontoret får inneha utestående återköpsavtal avseende finansiella instrument, s.k. repor, över årsskiften. Effekten bruttoredovisas i NR, vilket innebär att tillgångar och skulder påverkas i lika

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 8.18 Den offentliga sektorns konsoliderade förväntningar på den ekonomiska återhämt-

bruttoskuld och bidrag till förändringen

ningen, konsumtionsefterfrågan, utvecklingen på Procent av BNP om annat inte anges, utfall 2017, prognos 2018 – 2021 arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen.

2017 2018 2019 2020 2021

Tabell 8.19 Bedömningar av finansiellt sparande

Miljarder kronor 1 855 1 803 1 718 1 653 1 575 Procent av BNP

Procent av BNP 40,3 37,3 34,2 31,6 29,0 2018 2019 2020 2021 Förändring -1,8 -2,9 -3,2 -2,6 -2,6 Regeringen 1,0 1,0 1,3 1,9 Bidrag till förändringen KI inkl. åtgärder 0,7 1,1 1,2 0,9 Primärt finansiellt KI exkl. åtgärder 0,7 0,9 1,3 1,8 sparande -1,5 -1,3 -1,3 -1,7 -2,3 ESV 0,4 0,3 0,6 1,3 Ränteutgifter 0,4 0,3 0,4 0,4 0,4 Riksbanken 0,9 0,9 0,8 – Stock-flöde 1,1 -0,1 -0,7 0,0 0,5 Europeiska kommissionen 0,7 0,6 – – Periodisering av räntor och skatter 0,0 -0,2 0,0 0,1 0,0 OECD 1,7 1,9 – –

Försäljning av aktier IMF 1,0 0,8 0,5 0,4

m.m. 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2017-04-16, Konjunkturinstitutet (KI) 2018-03-27, Ekonomistyrningsverket 2018-04-05, Riksbanken 2018-02-14, Övrigt 1,1 0,2 -0,6 0,0 0,6 Europeiska kommissionen 2017-11-09, OECD 2017-11-28, och Internationella valutafonden oktober 2017. Nominell BNP-förändring -1,8 -1,9 -1,5 -1,3 -1,1

Anm.: Övrigt 2017, 2018 och 2020 omfattar i huvudsak Riksgäldskontorets skulddispositioner samt finansiering av lån till Riksbanken. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Prognosjämförelse avseende det strukturella

sparandet

I tabell 8.20 redovisas olika bedömares prognoser

8.4 Finansiellt sparande enligt olika

för den offentliga sektorns strukturella sparande.

bedömare

Skillnaderna gentemot andra bedömare är i vissa

fall större vid jämförelser av det strukturella I detta avsnitt redovisas en jämförelse mellan de sparandet än det finansiella sparandet. Detta senaste prognoserna för det finansiella sparandet beror dels på olika prognoser för BNP-gapet, dels gjorda av regeringen i denna proposition, på olika beräkningsmetoder. Ekonomistyrningsverket (ESV), Konjunkturin-

stitutet, Riksbanken, OECD, Europeiska kom- Tabell 8.20 Bedömningar av strukturellt sparande

missionen och Internationella valutafonden Procent av BNP

(IMF). Vid en jämförelse av de olika bedöm- 2018 2019 2020 2021

ningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts Regeringen 0,5 0,5 0,8 1,7 vid olika tidpunkter och kan bygga på olika KI inkl. åtgärder 0,0 0,1 0,5 0,5 antaganden om den framtida politiken. KI exkl. åtgärder 0,0 -0,1 0,5 1,3

ESV 0,0 0,1 0,5 1,4

Riksbanken – – – –

Prognosjämförelse avseende det finansiella

sparandet Europeiska kommissionen 0,6 0,7 – –

OECD 0,6 0,7 – – Konjunkturinstitutet bedömer enligt det alterna- IMF 0,6 0,4 0,2 0,1

tiva scenariot exkl. åtgärder, utöver regeringens Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2017-04-16, Konjunkturinstitutet (KI) 2018-03-27, Ekonomistyrningsverket 2018-04-05, Riksbanken 2018-02-14, satsningar, att det finansiella sparandet utvecklas Europeiska kommissionen 2017-11-09, OECD 2017-11-28, och Internationella

förhållandevis i linje med regeringens prognos (se valutafonden oktober 2017. tabell 8.19). ESV prognosisterar en svagare ut-

veckling av den offentliga sektorns finansiella

sparande, vilket i huvudsak rör lägre intäkter från

8.5 Uppföljning av statens

skatt på kapital och konsumtion.

budgetsaldo

Även Europeiska kommissionen beräknar att

det finansiella sparandet 2018 och 2019 blir lägre En fullständig uppföljning av statens budget för än i regeringens prognos. Skillnaden mellan de 2017 sker i regeringens skrivelse Årsredovisning olika prognoserna beror framför allt på olika

PROP. 2017/ 18: 100

för staten 2017 (skr. 2017/18:101). Statens 8.6 Uppföljning av offentliga budgetsaldo visade 2017 ett överskott om sektorns finanser 62 miljarder kronor. Överskottet blev därmed 38 miljarder kronor större än enligt den prognos Finansiellt sparande jämfört med som gjordes i budgetpropositionen för 2018, se budgetpropositionen för 2018 tabell 8.21. Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett Tabell 8.21 Utfall för statens budget 2017 finansiellt sparande som uppgick till ca 52 mil- Miljarder kronor jarder kronor eller 1,1 procent av BNP (tabell 8.22). Sparandet blev därmed ca 6 miljarder Prognos i Utfall Differens BP18 utfallprognos kronor eller 0,1 procent av BNP högre än beräk- Inkomster 987,5 1001,4 13,9 ningarna i budgetpropositionen för 2018. Både inkomster och utgifter överskattades i progno- Statens skatteinkomster 1028,9 1049,9 21,0 sen. På inkomstsidan beräknades kommun- Övriga inkomster -41,4 -48,5 -7,2 sektorns skatter och kapitalinkomster bli högre

Utgifter m.m. 963,5 939,6 -23,9

medan i huvudsak statens budgetutgifter över- Utgifter exkl. statsskuldsräntor 1 936,9 930,2 -6,7 skattades på utgiftssidan. Statsskuldsräntor m.m. 11,6 10,6 -1,1 Prognosen för den offentliga sektorns spa- Riksgäldskontorets nettoutlåning 8,4 -2,9 -11,3 rande har reviderats upp för innevarande år. Statens skatteinkomster från kapitalvinster och Kassamässig korrigering 6,6 1,8 -4,8 Statens budgetsaldo 24,0 61,8 37,7 konsumtion beräknas bli lägre än i föregående Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med prognos. Samtidigt bedöms dock utgifterna i summan. 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. staten bli lägre i större utsträckning än i den föregående beräkningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skillnaden mellan utfallet för skatteinkomsterna och prognosen i budgetpropositionen för 2018 beror främst på att kapitalplaceringarna på skattekontot blev högre än beräknat. Att övriga inkomster blev lägre än beräknat beror framför allt på att det inte gjordes några större försäljningar av statens egendom under 2017. I budgetpropositionen för 2018 gjordes ett beräkningstekniskt antagande om försäljningsinkomster om 5 miljarder kronor. De sammantaget lägre utgifterna på budgetens utgiftsområden återfinns framför allt på utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och utgiftsområde 22 Kommunikationer som tillsammans blev 6 miljarder kronor lägre än beräknat i budgetpropositionen för 2018. Riksgäldskontorets nettoutlåning blev lägre än beräknat framför allt till följd av att Irland återbetalade sitt lån till Sverige i förtid. Den kassamässiga korrigeringen blev lägre än beräknat bl.a. till följd av att Europeiska kommissionen inte rekvirerade den fulla avgiften för 2017 från kontot i Riksgäldskontoret.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 8.22 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. framåt. Även ålderspensionssystemets värde-

Aktuell prognos och förändringar jämfört med

pappersinnehav beräknas bli högre än tidigare.

budgetpropositionen för 2018

Miljarder kronor om inte annat anges

Tabell 8.23 Offentliga sektorns finansiella

2017 2018 2019 2020

nettoförmögenhet. Aktuell prognos och förändringar jämfört

Finansiellt sparande i 46 42 52 78 med budgetpropositionen för 2018 budgetpropositionen för 2018 Miljarder kronor om inte annat anges Procent av BNP 1,0 0,9 1,0 1,5 2017 2018 2019 2020 Förändringar Budgetpropositionen för 2018

Inkomster -5 -6 -10 -16 Finansiell nettoförmögenhet 1 063 1 141 1 235 1 367

Skatter -2 -6 -11 -18 Procent av BNP 23,0 23,7 24,7 26,2 Staten 1 -8 -12 -17 Konsoliderad skuld 1 781 1 759 1 722 1 672 Ålderspensionssystemet 0 1 2 1 Procent av BNP 38,6 36,5 34,4 32,0 Kommunsektorn -3 0 0 -2 Förändringar Övriga inkomster -3 0 1 2 Finansiell nettoförmögenhet 81 103 98 84 Utgifter -11 -10 -6 -4 Konsoliderad skuld 74 44 -4 -19 Kommunal konsumtion 2 3 3 3 2018 års ekonomiska

vårproposition

Ålderspensioner 1 -1 -1 0

Finansiell nettoförmögenhet 1 144 1 244 1 333 1 451

Ränteutgifter 1 -2 -5 -3 -2 Procent av BNP 24,9 25,8 26,5 27,7 Övriga primära utgifter -11 -8 -5 -6

Konsoliderad skuld 1 855 1 803 1 718 1 653

Förändring av finansiellt 6 4 -3 -11

sparande Procent av BNP 40,3 37,3 34,2 31,6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Procent av BNP 0,1 0,1 -0,1 -0,2 Staten 13 4 0 -7 Maastrichtskulden har reviderats upp i betydligt Ålderspensionssystemet -1 2 2 1 större utsträckning än det ackumulerade finan- Kommunsektorn -7 -3 -5 -5 siella sparandet. Detta beror dels på Riksgälds-

Finansiellt sparande i 2018 52 46 49 67

kontorets hantering av skulddispositioner, dels på

års ekonomiska

vårproposition att Statistiska centralbyrån (SCB) reviderat upp utfallet för 2016 vilket även påverkat brutto- Procent av BNP 1,1 1,0 1,0 1,3 1 Inkl. utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. skulden 2017. Det högre utfallet 2016 beror i sin Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. tur på ändrad redovisning av tjänstepensionssparandet i kommunsektorn och att SCB bedömt Det finansiella sparandet beräknas 2019 och att en större del av behållningarna på skattekontot 2020 totalt bli 3 – 11 miljarder kronor, eller är placeringar. Dessa placeringar ingår i statens 0,1 – 0,2 procent av BNP, lägre än beräkningarna i lånebehov men exkluderas från bruttoskulden. budgetpropositionen för 2018. I huvudsak är det prognosen på statens skatteintäkter som reviderats ned i förhållande till budgetpropositionen Kommunsektorns finanser jämfört med för 2018. budgetpropositionen för 2018

Enligt det preliminära NR-utfallet för 2017 var Konsoliderad bruttoskuld och den finansiella kommunsektorns finansiella sparande 7 miljarder

nettoförmögenheten jämfört med

kronor lägre än prognostiserat i budgetprobudgetpropositionen för 2018 positionen för 2018. Det var framför allt utgifterna som var högre i utfallet än i prognosen. Det Jämfört med bedömningen i budgetpropo- preliminära utfallet för kommunsektorns resultat sitionen för 2018 har den finansiella nettoför- före extraordinära poster var däremot 5 miljarder mögenheten reviderats upp trots att prognosen kronor högre än i prognosen. för det ackumulerade finansiella sparandet I prognosen i denna proposition har framför reviderats ned fram t.o.m. 2020 (se tabell 8.23). allt kommunsektorns investeringsutgifter revi- Det är huvudsakligen utfallet för statens innehav derats upp. Det medför att det finansiella sparani onoterade bolag som justerats upp från 2016 och det har reviderats ned för hela prognosperioden.

PROP. 2017/ 18: 100

Kommunsektorns resultat har däremot reviderats upp. Det beror på att investeringsutgifterna inte påverkar resultatet samtidigt som revideringar av inkomster och övriga utgifter bidrar positivt till kommunsektorns finanser.

Tabell 8.24 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört

med budgetpropositionen för 2018

Miljarder kronor Utfall Prognos 2017 2018 2019 2020

Totala inkomster -1 5 3 2

Skatter -3 0 0 -2 Statsbidrag exkl. mervärdesskatt 2 4 2 2 Övriga inkomster -1 1 1 2

Totala utgifter 5 7 8 7

Konsumtion 2 3 3 3 Investeringar 7 6 8 9 Övriga utgifter -3 -2 -2 -5

Finansiellt sparande -7 -3 -5 -5

Resultat före

extraordinära poster 5 4 3 4

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

9 Uppföljning av sysselsättningspolitiken

PROP. 2017/ 18: 100

9 Uppföljning av sysselsättningspolitiken

I detta avsnitt redovisas en uppföljning av att dämpa sysselsättningstillväxten framsysselsättningspolitiken sedan regeringen till- över. Arbetslösheten är hög samtidigt som trädde 2014. Avsnittet innehåller en beskrivning bristen på arbetskraft är stor i många yrken, av regeringens syn på arbetsmarknadsläget, ut- i synnerhet i yrken som kräver lång utmaningarna för sysselsättningspolitiken samt bildning. vilka effekter regeringens politik bedöms ha på – Regeringens sysselsättningspolitik har varit sysselsättningen och arbetslösheten på kort och inriktad på att minska obalanserna på arbetslång sikt. I avsnittet finns även fördjupningsrutan marknaden och underlätta för personer som Snabbare etablering bland nyanlända. har en svagare ställning på arbetsmarknaden att få ett arbete. I takt med att kunskapslyftet och regeringens övriga satsningar får

Sammanfattning

full effekt bedöms obalanserna på arbetsmarknaden minska.

– Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska politiken. Arbetslösheten ska minska genom att både antalet personer som arbetar 9.1 Regeringens inriktning på och antalet arbetade timmar ökar. sysselsättningspolitiken – Arbetsmarknaden har utvecklats starkt de senaste åren. Sedan regeringen tillträdde har Arbete är grunden för välfärden. Arbete innebär sysselsättningen ökat med 250 000 personer gemenskap, ekonomisk frihet för individen och och arbetslösheten har minskat bland både bättre möjligheter att forma sitt liv. Arbetslöshet kvinnor och män, och i synnerhet bland skapar klyftor och riskerar att leda till sociala unga. spänningar. Att minska arbetslösheten och öka möjligheterna att få jobb för dem som står långt – Regeringens politik har bidragit till att från arbetsmarknaden stärker därför sammansysselsättningen har ökat och att arbetshållningen i samhället. När fler kan försörja sig lösheten har minskat sedan regeringen tillgenom arbete underlättas också finansieringen av trädde. Den aktiva finanspolitiken beräknas den offentliga sektorn eftersom belastningen leda till att arbetslösheten blir ca minskar på de offentliga transfereringssystemen, 1 procentenhet lägre 2018 jämfört med om samtidigt som skatteintäkterna ökar. Detta möjinga reformer hade genomförts. liggör sammantaget en högre välfärd. – Trots den positiva utvecklingen är arbets- Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst lösheten fortfarande för hög, särskilt bland arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska dem som inte gått ut gymnasieskolan och politiken. Arbetslösheten ska minska genom att bland utomeuropeiskt födda. Det finns även både antalet personer som arbetar och att antalet obalanser på arbetsmarknaden som riskerar arbetade timmar ökar.

PROP. 2017/ 18: 100

Regeringen har sedan tillträdet 2014 haft en befolkningen i arbetsför ålder har ökat, men bred jobbagenda som har fokuserat på ett också på att fler i arbetsför ålder vill arbeta, dvs. kunskapslyft för ökad kompetens som svarar mot att arbetskraftsdeltagandet har ökat (se diagram arbetsmarknadens behov, fler och enklare vägar 9.3). Ökningen av arbetskraftsdeltagandet har till jobb, investeringar i klimat, infrastruktur och varit särskilt stark bland kvinnor. År 2017 ökade bostäder samt en aktiv närings- och innovations- arbetskraften med över 100 000 personer. Detta politik. Därutöver har regeringen också genom- är den största ökningen, både i antal personer och fört breda satsningar på välfärden, vilket har i procent, sedan den kraftiga ökningen av arbetsmedfört fler arbetstillfällen i offentligt finansierad kraften under 1960- och 1970-talet då arbetsverksamhet. kraftsdeltagandet bland kvinnor steg kraftigt bl.a. till följd av utbyggnaden av den offentligt finansierade barnomsorgen. Arbetskraftsdeltagandet är nu på den högsta nivån sedan 1991.

9.2 Svensk arbetsmarknad utvecklas

starkt

Diagram 9.2 Sysselsättningsgrad (15 – 74 år)

Procent 75 Arbetsmarknaden har utvecklats starkt sedan Totalt Kvinnor Män regeringen tillträdde 2014. Sysselsättningen har 73 ökat i god takt till följd av regeringens politik, en 71 växande befolkning och en stärkt global konjunktur (se diagram 9.1). Fler barn och äldre i 69 befolkningen har inneburit att behovet av väl- 67 färdstjänster har ökat, vilket tillsammans med 65 regeringens satsningar på välfärden har bidragit till att sysselsättningen ökat starkt i offentlig 63 sektor. Även i tjänstesektorn och byggsektorn 61 har sysselsättningen ökat i god takt. 59 90 93 96 99 02 05 08 11 14 17 Diagram 9.1 Årlig förändring i sysselsättning och arbetskraft Anm.: Sysselsättningsgrad avser sysselsatta som andel av befolkningen för (15 – 74 år) respektive grupp. Statistik före 2001 baseras på data länkade av Konjunkturinstitutet. Jämförelser över tid bör göras med viss försiktighet. Tusental Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. 130

Diagram 9.3 Arbetskraftsdeltagande (15 – 74 år)

Procent 80 76 Totalt Kvinnor Män 75 30 74 73 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 -20 72 71 Sysselsättning Arbetskraft -70 70 69 -120 68 Anm.: Arbetskraften är summan av alla sysselsatta och arbetslösa. 67 Källa: Statistiska centralbyrån. 66 90 93 96 99 02 05 08 11 14 17 Sysselsättningsgraden har ökat stadigt de senaste Anm.: Arbetskraftsdeltagande avser arbetskraften som andel av befolkningen för åren, bland både kvinnor och män, och är nu på respektive grupp. Statistik före 2001 baseras på data länkade av Konjunkturinstitutet. Jämförelser över tid bör göras med viss försiktighet. den högsta nivån sedan 1991 (se diagram 9.2). Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. Även antalet arbetade timmar per person i befolkningen har ökat sedan 2014, trots att andelen Ett högt arbetskraftsdeltagande är positivt, personer i arbetsför ålder har minskat. eftersom det på sikt leder till en högre syssel- Samtidigt har antalet personer i arbetskraften sättning och en högre ekonomisk välfärd. På kort ökat starkt de senaste åren. Det beror delvis på att sikt innebär det dock att arbetslösheten blir

PROP. 2017/ 18: 100

högre, eftersom det tar tid innan ett ökat arbets- Diagram 9.5 Långtidsarbetslöshet (15 – 74 år) utbud leder till en högre arbetskraftsefterfrågan Procent 4,0 och sysselsättning. Den kraftiga ökningen av Totalt, 6 mån + Kvinnor, 6 mån + arbetskraften de senaste åren har därför dämpat 3,5 Män, 6 mån + Totalt, 12 mån + nedgången i arbetslösheten. Kvinnor, 12 mån + Män, 12 mån + 3,0 Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten minskat, från strax under 8 procent till 6,7 pro- 2,5 cent 2017 (se diagram 9.4). Arbetslösheten har 2,0 minskat mer bland kvinnor än bland män. En 1,5 orsak till detta är att kvinnor i högre utsträckning arbetar i offentlig sektor där arbetskraftsefter- 1,0 frågan har varit stark de senaste åren. Även 0,5 långtidsarbetslösheten som andel av arbets- 0,0 kraften har minskat (se diagram 9.5). En fortsatt 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 stark arbetskraftsefterfrågan och en långsammare Anm.: Långtidsarbetslöshet avser långtidsarbetslösa som andel av arbetskraften för respektive grupp. Statistiken uppdelad på kvinnor och män börjar 2008. 2007 års ökning av arbetskraften bidrar till att arbets- uppgifter för variabeln Totalt, 12 mån + är beräknade som ett genomsnitt av lösheten bedöms minska till 6,2 procent 2018 kvartalsvärden 2007, då årsvärden saknas. Källa: Statistiska centralbyrån. (se avsnitt 4).

Diagram 9.6 Arbetslöshet (15 – 74 år), jämförelse med

Diagram 9.4 Arbetslöshet (15 – 74 år) EU28, 2017

Procent Procent 10,0 25 9,5 Totalt Kvinnor Män 20 9,0 8,5 15 8,0 7,5 10 7,0 5 6,5 6,0 0 n n n n e n n e n n 8 n l e n n n ie nd rn ie le ie rg nd nd ig ie nd nd ik rn ie nd la alta ge ark ue kie ga lie 5,5 ck sk M nn erna Po än rrik te bu m nm tla arie nie ve Irla er lg EU2 va la ttla rtu kr atie pe Ita an kla Un nd m Es lg Sv Be Lita Fin Cy Tje Ty Ös xe Da Le Po Fran Kro Sp Gre 5,0 rlä Ru Bu Slo Slo rbrita de Lu 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Sto Ne Anm.: Arbetslöshet avser arbetslösa som andel av arbetskraften inom respektive Anm.: Årsgenomsnittet för Italien är beräknat som ett genomsnitt av kvartalsvärden grupp. 2017, då årsvärden för 2017 saknas. Källa: Statistiska centralbyrån. Källa: Eurostat.

Den svenska arbetsmarknaden är stark i en internationell jämförelse. Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet är de högsta i EU. 9.3 Fortsatt stora skillnader på Sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20 – 64 år är arbetsmarknaden dessutom den högsta som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land. En förklaring till detta är Arbetslösheten har under de senaste åren minskat den höga sysselsättningsgraden bland kvinnor i och sysselsättningsgraden ökat bland stora Sverige. Sverige har även en lägre arbetslöshet än grupper på arbetsmarknaden. Det gäller t.ex. unga genomsnittet i EU och långtidsarbetslösheten är (15 – 24 år), inrikes födda i åldrarna 25 – 54 år samt en av de lägsta i EU. Men det finns fortfarande utomeuropeiskt födda. Samtidigt är arbetsflera länder i EU som har en lägre arbetslöshet än lösheten fortfarande för hög bland de grupper Sverige (se diagram 9.6). som i genomsnitt har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Det handlar främst om individer som saknar gymnasieutbildning, utomeuropeiskt födda och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Men även personer äldre än 55 år, som förlorat

PROP. 2017/ 18: 100

sitt arbete löper en högre risk för långtids- Diagram 9.8 Ungdomsarbetslöshet (15 – 24 år) arbetslöshet. Dessa grupper utgör en större del av Procent 30 de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen än tidigare och har i genomsnitt ungefär hälften så 25 stor chans att få ett arbete som övriga inskrivna arbetslösa (se diagram 9.7). Många individer ingår 20 i flera av dessa grupper, vilket indikerar att de kan ha en ännu svårare arbetsmarknadssituation. 15 De som saknar gymnasieutbildning eller är födda utanför Europa har dessutom, i större 10 utsträckning än andra, tillfälliga anställningar eller Ungdomsarbetslöshet 5 arbetar deltid. Ungdomsarbetslöshet exkl. heltidsstuderande

0 Diagram 9.7 Jobbchanser bland inskrivna hos 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Arbetsförmedlingen fördelade på utsatta grupper och övriga Källa: Statistiska centralbyrån. Procent som går till arbete per månad Arbetslösheten bland unga är generellt sett högre 20 än bland andra åldersgrupper, vilket ofta hänger 18 Utsatta grupper Övriga 16 samman med att de inte ännu inte har hunnit 14 etablera sig på arbetsmarknaden på vägen från 12 skola till arbetsliv. Men arbetslösheten sjunker 10 och sysselsättningsgraden stiger snabbt med 8 åldern. Vid en internationell jämförelse framstår 6 ungdomsarbetslösheten i Sverige som hög. Detta 4 är också en viktig orsak till skillnaderna i arbetslöshet mellan Sverige och många av de 2 länder inom EU som har lägre arbetslöshet. 0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Landspecifika förhållanden, såsom skillnader i Anm.: Utsatta grupper avser utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasial utbildningssystem, kan emellertid förklara utbildning, äldre (55 – 64 år) samt personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Jobbchans definieras som antalet personer som lämnat mycket av skillnaden i ungdomsarbetslöshet mellan olika länder. Ett exempel är att arbetslöshet för arbete (inkluderar subventionerade anställningar) som andel av kvarstående inskrivna arbetslösa. Inskrivna arbetslösa avser öppet arbetslösa samt arbetslösa i program med aktivitetsersättning. Egen säsongsrensning och utjämning yrkesutbildningar, som i Sverige huvudsakligen är av månadsdata. Källa: Arbetsförmedlingen. skolförlagda, i många andra länder är arbetsplatsförlagda. När utbildningen är arbetsplatsförlagd klassificeras studenterna som sysselsatta, Arbetslösheten minskar bland unga även om de söker arbete, medan arbetssökande studenter i Sverige klassificeras som arbetslösa. Arbetslösheten bland unga (15 – 24 år) har Drygt hälften av alla arbetslösa unga i Sverige minskat tydligt sedan regeringen tillträdde. År är heltidsstuderande som samtidigt söker arbete. 2017 uppgick arbetslösheten bland unga till Genomsnittet inom EU är betydligt lägre på strax 17,8 procent, vilket är den lägsta ungdomsarbets- över 20 procent. Av de heltidsstuderande i lösheten sedan 2003 (se diagram 9.8). Arbets- Sverige som söker arbete betraktar sig omkring lösheten har minskat och sysselsättningsgraden 90 procent i huvudsak som studerande. Samtidigt har ökat bland såväl kvinnor som män i åldrarna är en tredjedel av de arbetslösa unga avvaktande, 15 – 19 och 20 – 24 år. Arbetslösheten har sjunkit dvs. de har fått ett arbete men inväntar att börja bland både inrikes och utrikes födda unga, även detta inom tre månader. Dessa ungdomar om arbetslösheten bland utrikes födda fortsatt är bedöms inte utgöra något betydande arbetspå en betydligt högre nivå än bland inrikes födda, marknadsrelaterat problem. 32,7 respektive 15,2 procent 2017. De unga som löper hög risk för att hamna i Långtidsarbetslösheten (6 månader eller mer) arbetslöshet eller långtidsarbetslöshet är i synnersom andel av arbetskraften bland unga har het de som saknar gymnasieutbildning. Arbetsminskat tydligt sedan 2014, från 2,9 procent till lösheten bland unga utan gymnasieutbildning i 1,9 procent 2017. åldersgruppen 20 – 24 år var 32 procent 2017, vilket kan jämföras med 11 procent bland dem

PROP. 2017/ 18: 100

som hade gymnasieutbildning. Det är framför allt Diagram 9.9 Sysselsättningsgrad bland inrikes födda (25 –

54 år)

utrikes födda unga som kommit till Sverige efter

Procent ordinarie skolstart som har problem med att nå 94 kunskapskraven i skolan. Men även inrikes födda

unga med utländsk bakgrund, dvs. unga där båda 92

föräldrarna är utrikes födda, har generellt sett

90 svårare än andra inrikes födda unga att nå de

kunskapskrav som krävs för behörighet till 88

gymnasieskolan.

86 Ett kompletterande mått på ungdomars

möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden är 84

unga som varken arbetar eller studerar som andel

av befolkningen i åldern 15 – 24 år, s.k. NEET 82 Totalt Kvinnor Män

(Neither in Employment, Education nor in 80

Training). En del av dessa ungdomar jobbar eller 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Källa: Statistiska centralbyrån. semestrar utomlands, men det finns också de som

riskerar att helt hamna utanför arbetsmarknaden.

Bland de unga som varken arbetar eller studerar är

Arbetslösheten är hög bland utomeuropeiskt

utrikes födda, unga utan gymnasieutbildning,

födda

unga med ohälsa eller någon funktionsneds-

ättning samt unga med en svag socioekonomisk Arbetslösheten är i genomsnitt högre och bakgrund överrepresenterade. Andelen unga som sysselsättningsgraden och arbetskraftsdelvarken arbetar eller studerar har emellertid tagandet lägre bland utomeuropeiskt födda än minskat de senaste åren, från 7,2 procent 2014 till bland personer födda i Sverige eller i övriga 6,2 procent 2017, vilket motsvarar 5,5 procent Europa. Arbetsmarknadsläget bland utombland inrikes födda och 9,5 procent bland utrikes europeiskt födda har emellertid förbättrats under födda unga. Andelen unga som varken arbetar de senaste åren. Både arbetskraftsdeltagandet och eller studerar i Sverige är dessutom bland de lägsta sysselsättningsgraden har stigit bland utomi EU. europeiskt födda (25 – 54 år), vilket främst har

drivits av ett ökat arbetskraftsdeltagande och en

ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor. Skill-

Hög sysselsättningsgrad bland inrikes födda i

naderna mellan könen är dock fortsatt stora (se

åldern 25 – 54 år

diagram 9.10). På lång sikt bidrar det ökade

arbetskraftsdeltagandet till en ökad syssel- Sedan 2014 har sysselsättningsgraden bland sättning, men på kort sikt leder det i stället till att inrikes födda (25 – 54 år) fortsatt att öka, från arbetslösheten är kvar på en hög nivå. År 2017 var redan mycket höga nivåer (se diagram 9.9 ) . arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda i Arbetslösheten har också minskat, från 3,7 proåldern 25 – 54 år 19,4 procent, vilket kan jämföras cent 2014 till 2,7 procent 2017. Arbetslösheten med 2,7 procent bland inrikes födda (se diagram var 2017 på en lägre nivå än före finanskrisen. 9.11). Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och Arbetslösheten har minskat och sysselsättningsutomeuropeiskt födda har dock minskat under graden har stigit bland både kvinnor och män i 2017, efter att tidigare ha ökat under en längre tid. åldersgruppen 25 – 54 år. Även långtidsarbetslös- Bland utomeuropeiskt födda minskade arbetsheten har minskat bland inrikes födda i dessa lösheten med 1 procentenhet mellan 2016 och åldrar, både som andel av arbetskraften och som 2017, jämfört med 0,1 procentenheter bland andel av antalet arbetslösa inrikes födda. Arbetslösheten bland inrikes födda (25 – 54 år) Nyanlända befinner sig, liksom unga, i en fas i Sverige är låg även ur ett internationellt då de håller på att etablera sig på arbetsmarknaden perspektiv. Inom EU är det enbart Luxemburg och precis som för unga försvåras etableringen av som har lägre arbetslöshet än Sverige bland att många nyanlända saknar jobbrelaterade inrikes födda. nätverk. Andra faktorer som bidrar till arbets-

lösheten bland utomeuropeiskt födda är t.ex.

svårigheter för arbetsgivare att värdera utländsk

PROP. 2017/ 18: 100

utbildning och yrkeskompetens, bristande kun- relation till sin befolkning än övriga EU-länder.

skaper i svenska språket och diskriminering. När sysselsättningsgraden för enbart denna

Sannolikheten att få ett jobb ökar med vistelse- grupp i stället jämförs med andra EU-länder som

tiden i landet, men det tar lång tid för många också, av sin utrikes födda befolkning, har en

utomeuropeiskt födda att etablera sig på arbets- relativt hög andel flyktingar, visar det sig att

marknaden. sysselsättningsgraden i Sverige är relativt hög (se

diagram 9.13).

Diagram 9.10 Sysselsättningsgrad och arbetskrafts-

deltagande bland utomeuropeiskt födda (25 – 54 år) Diagram 9.12 Sysselsättningsgrad bland utomeuropeiskt

Procent födda (15 – 64 år), jämförelse med EU28, 2016

100 Procent Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande 95 Kvinnor Kvinnor 100

Män Män 90 90 80 85 70 80 60

75 50

40 70 30 65 20 60 10

55 0 Tje Es Lita M Po Un Sto Slo Cy Slo Let Po Da Bu Sv Irla EU2 Ita Ös Ne Lu Sp Kro Gre Fran Fin Be tla alta rtu pe le erig te de xem an lg ck ge rbrita va ve tla nm lg nd lie atie kla la 50 ie ue rn n arie 8 rrik rlä krik nd ie nd ga rn nie n ie n n kie nd ark e bu n n nd n 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 l nn n n n e nd rg e ie erna Källa: Statistiska centralbyrån. n

Anm.: Åldersgruppen avviker från resten av avsnittet för att vara konsistent med Diagram 9.11 Arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda kommissionens rapport Labour Market Integration of Refugees in the EU (LFS workshop 2017). Data saknas för Tyskland och Rumänien.

(25 – 54 år)

Källa: Eurostat. Procent

25 Diagram 9.13 Sysselsättningsgrad bland flyktingar

(15 – 64 år), jämförelse med EU, 2014

20 Procent

90 15 80

10 60

40 5 30 Totalt Kvinnor Män 20

0 10 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 0 Ita Sv Fran Ös Tys EU2 Po Kro Sto Be Fin Källa: Statistiska centralbyrån. Sp erig te rtu lg lie kla atie rbrita la an n krik rrik 5* ie nd ie e nd ga n n* e e l n * nn I en internationell jämförelse är arbetslösheten ie n bland utomeuropeiskt födda (15 – 64 år) i Sverige Anm.: Åldersgruppen avviker från resten av avsnittet då 15 – 64 år är åldersgruppen i

kommissionens rapport Labour Market Integration of Refugees in the relativt hög. Dessutom är sysselsättningsgraden EU (LFS workshop 2017). Vissa medlemsstater är exkluderade på grund av att data

bland utomeuropeiskt födda lägre i Sverige saknas eller mycket få observationer finns. *EU25 avser EU28 exklusive Danmark, Nederländerna och Irland som ej deltog i studien. **Begränsad tillförlitlighet för jämfört med flera andra EU-länder (se diagram Kroatien.

9.12). Sammansättningen av utomeuropeiskt Källa: Europeiska kommissionen.

födda skiljer sig dock betydligt åt mellan länder. Det har tidigare tagit upp till tio år för kommun- Orsaken till att en person har migrerat har mottagna flyktingar innan minst 50 procent varit betydelse för hur lång tid det tar att etablera sig på förvärvsarbetande. Etableringen på arbetsmarkarbetsmarknaden. Till exempel har den som är naden har dock förbättrats under de senaste åren. flykting ofta en längre väg till att få ett arbete än Bland dem som blev kommunmottagna 2011 var en arbetskraftsinvandrare. Sverige har under en nästan hälften, 48,5 procent, förvärvsarbetande längre tid haft en större flyktinginvandring i redan efter fem år (se diagram 9.14). På senare år

PROP. 2017/ 18: 100

har etableringen förbättrats ytterligare. Andra indikationer på att etableringen på arbetsmarknaden bland flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga har förbättrats och förklaringar till detta beskrivs i fördjupningsrutan Snabbare etablering bland nyanlända.

Diagram 9.14 Andel förvärvsarbetande flyktingar (20 – 64 år)

kommunmottagna 2007 – 2015 efter vistelsetid i Sverige

Procent 60

20 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10 2013 2014 2015 0 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år Anm.: Kommunmottagna flyktingar avser flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. Källa: Statistiska centralbyrån.

PROP. 2017/ 18: 100

Snabbare etablering bland nyanlända politikområden har underlättat nyanländas arbetsmarknadsetablering. Arbetsförmedlingen har sedan december 2010 haft i uppdrag att genom etableringsuppdraget Diagram 9.16 Förändring sedan 2014 av andel personer i

arbete (20 – 64 år) efter tid sedan avslutad etableringsplan

underlätta och påskynda etableringen på arbets- Procentenheter marknaden för nyanlända som har fått uppe- 9 hållstillstånd som flykting, skyddsbehövande Kvarstående förändring 8 samt deras anhöriga. En utvärdering på uppdrag Konjunktur- och 7 av förra regeringen visade att etablerings- sammansättningseffekter 6 uppdraget inledningsvis hade en liten men positiv 5 effekt men samtidigt drogs med startproblem (se 4 Andersson Joona, Wennemo Lanninger och 3 Sundström, Etableringsreformens effekter på de 2 nyanländas integration, Slutrapport 2016:2, 1 2016). Andelen personer som efter avslutad 0 etableringsplan går vidare till arbete har dock 3 6 9 12 18 24 3 6 9 12 18 3 6 9 ökat. Mellan 2014 – 2016 ökade andelen som var i mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån arbete tre respektive tolv månader efter avslutad 2015 2016 2017 Anm.: Konjunktur- och sammansättningseffekter inkluderar även oförklarade etableringsplan med 6 respektive 7 procent- förändringar. Kvarstående förändring efter 6 månader för gruppen som lämnade enheter (se diagram 9.15). Detta samtidigt som 2015 är inte statistiskt säkerställd. Källor: Arbetsförmedlingen och rapporten Snabbare etablering bland nyanlända som antalet deltagare ökade betydligt till följd av det finns tillgänglig på www.regeringen.se. stora antalet asylsökande 2014 och 2015. Förbättringen gäller både kvinnor och män, men har En ny studie från Arbetsförmedlingen drar likbland kvinnor varit mindre och skett från en lägre nande slutsatser. Den finner att sannolikheten att nivå. vara i arbete eller utbildning är högre bland dem som påbörjade etableringsuppdraget 2012 – 2015

Diagram 9.15 Andel personer i arbete (20 – 64 år) efter tid

jämfört med dem som påbörjade 2011 (se

sedan avslutad etableringsplan

Cheung och Rödin, Progression i Etablerings- Procent av personer som lämnat etableringsuppdraget uppdraget?, 2018). Resultatet tolkas som en indi- 40 kation på att Arbetsförmedlingen blivit bättre på att utföra sitt uppdrag. Även andelen kommun- 35 30 mottagna flyktingar som var förvärvsarbetande två år efter mottagandet indikerar en förbättring. 25 Andelen 2016 var högre än under något tidigare år, inklusive högkonjunkturen 2007 och 2008 (se 20 15 diagram 9.17).

2017 2016 10 2015 2014 Diagram 9.17 Andel förvärvsarbetande kommunmottagna 5 flyktingar (20 – 64 år) två år efter mottagningsår 2013 Procent av kommunmottagna flyktingar 0 45 3 mån 6 mån 9 mån 12 mån 18 mån 24 mån Kvinnor Män Anm.: Årtalen avser det år då en person lämnade etableringsuppdraget. Sista 40 mätpunkten är december 2017. Källa: Arbetsförmedlingen. 35

30 Att andelen i arbete bland personer som lämnat 25 etableringsuppdraget har ökat kan delvis förklaras 20 av en stark konjunktur men också av s.k. sammansättningseffekter, t.ex. var utbildningsnivån 15 högre bland dem som lämnade uppdraget 2017 än 10 2014. Omkring hälften av ökningen kvarstår dock 5 när hänsyn tas till dessa faktorer (se diagram 0 9.16). Det kan vara en indikation dels på att 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 etableringsuppdraget fungerar bättre, dels på att Anm.: Data finns enbart för 1999 – 2016. Flyktingar avser flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga. de förändringar som regeringen gjort inom flera Källa: Statistiska centralbyrån.

PROP. 2017/ 18: 100

Svårt att konkurrera på arbetsmarknaden utan Arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda utan gymnasieutbildning gymnasieutbildning (25 – 54 år) har stigit kraftigt under det senaste decenniet och uppgick 2017 till Bland dem som saknar en gymnasieutbildning är ca 34 procent, vilket kan jämföras med 5,7 prorisken för arbetslöshet högre och sysselsättnings- cent bland inrikes födda utan gymnasieutbildning graden betydligt lägre än bland personer med i samma åldersgrupp. högre utbildning, oavsett födelseland (se diagram 9.18). Skillnaden är särskilt tydlig bland kvinnor. Diagram 9.19 Arbetslöshet fördelad efter utbildningsnivå

för inrikes och utomeuropeiskt födda (25 – 54 år)

Kvinnor utan gymnasieutbildning har betydligt Procent lägre sysselsättningsgrad än kvinnor med högre 40 utbildning. De har även betydligt lägre syssel- Inrikes födda, förgymnasial utb sättningsgrad jämfört med män som saknar en 35 Inrikes födda, gymnasial utb. gymnasieutbildning. 30 Utomeuropeiskt födda, förgymnasial utb. 25 Utomeuropeiskt födda, gymnasial utb.

Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad bland kvinnor och män

(25 – 54 år) fördelad efter utbildningsnivå 20 Procent 15 100 10 90 5 80 0 70 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Statistiska centralbyrån. 60 Att personer med en relativt kort utbildning 50 möter svårigheter på arbetsmarknaden beror bl.a. Kvinnor, förgymn. utb. Män, förgymn. utb. 40 Kvinnor, gymn. utb. Män, gymn. utb. på att de i viss mån konkurrerar om samma jobb Kvinnor, eftergymn.utb. Män, eftergymn. utb. som personer med längre utbildning. Efterfrågan 30 på arbetskraft med kort utbildning har också 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Statistiska centralbyrån. minskat över tid. Avsaknaden av gymnasieutbildning försvårar därmed inträdet på arbets- Arbetslösheten bland dem som saknar en marknaden. De som saknar gymnasieutbildning gymnasieutbildning (25 – 54 år) minskade något löper dessutom en större risk att bli av med jobbet under 2017. Trots detta är arbetslösheten bland om deras arbetsgivare behöver dra ned på sin dem som saknar gymnasial utbildning i genom- arbetsstyrka. snitt nästan fyra gånger högre jämfört med dem Att färre kvinnor än män med kort utbildning som har en gymnasieutbildning. Risken för är sysselsatta förklaras delvis av en högre arbetslångtidsarbetslöshet är också stor för dessa löshet, men främst av ett betydligt lägre arbetspersoner. Samtidigt som långtidsarbetslösheten kraftsdeltagande bland dessa kvinnor. En viktig som andel av arbetskraften har minskat de senaste förklaring till det lägre arbetskraftsdeltagandet är åren bland dem som har minst gymnasial att många av dessa kvinnor står utanför arbetsutbildning har den ökat för dem som saknar en kraften på grund av sjukdom. gymnasieutbildning. Långtidsarbetslösheten som andel av arbetskraften bland dem som saknade gymnasieutbildning (25 – 54 år) uppgick till Allt fler äldre arbetar 7,9 procent 2017. Bland dem som hade en gymnasieutbildning var långtidsarbetslösheten Sverige har en god arbetsmarknad för äldre som andel av arbetskraften endast 1,6 procent. (55 – 74 år), med en internationellt sett hög Avsaknad av gymnasieutbildning medför en sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. Sysselökad risk för arbetslöshet oavsett födelseland. sättningsgraden bland äldre kvinnor och män har Risken är dock väsentligt större förutom- ökat under det senaste decenniet (se diagram europeiskt födda (se diagram 9.19). Utom- 9.20). Den minskar dock snabbt med stigande europeiskt födda utgör dessutom tre fjärdedelar ålder och skillnaderna mellan de yngre, 55 – 64 år av de arbetslösa som saknar gymnasieutbildning.

PROP. 2017/ 18: 100

och de något äldre, 65 – 74 år, är stora. I den först- 9.4 Obalanser på arbetsmarknaden nämnda åldersgruppen var 77 procent sysselsatta riskerar att dämpa 2017, medan omkring 17 procent var sysselsatta i sysselsättningstillväxten den senare gruppen. Fler män än kvinnor, 21,1 respektive 13,1 procent, fortsätter att arbeta efter Det starka konjunkturläget innebär att efter- 65 års ålder. Nära två av tre väljer dock fort- frågan på arbetskraft väntas vara fortsatt hög. Det farande att ta ut sin pension vid den tidigare all- finns samtidigt tecken på obalanser på arbetsmänna pensionsåldern 65 år, trots att det inte marknaden som riskerar att dämpa sysselsättlängre finns någon formell pensionsålder och att ningstillväxten och minskningen av arbetslösrätten att fortsätta arbeta har höjts från 65 till heten framöver. 67 år. Många äldre väljer också att lämna Sedan 2009 har i princip hela sysselsättningsarbetskraften i förtid med avtalspension. För de ökningen skett inom yrken som kräver efteräldre som har ett arbete är risken att drabbas av gymnasial utbildning (se diagram 9.21). Den arbetslöshet låg. Men av dem som faktiskt snabbt stigande sysselsättningen de senaste åren drabbas av arbetslöshet är det jämförelsevis har medfört att bristen på arbetskraft med eftermånga som blir långtidsarbetslösa. Det kan gymnasial utbildning har ökat till höga nivåer i medföra att det finns en risk att dessa personer stora delar av näringslivet och offentlig sektor. väljer att lämna arbetskraften. Bristen på arbetskraft är även stor inom yrken som kräver utbildning från gymnasieskolans Diagram 9.20 Sysselsättningsgrad fördelad efter ålder yrkesprogram. Inom yrken utan utbildningskrav Procent är konkurrensen om jobben däremot hård. 100 90 Diagram 9.21 Förändring i antalet sysselsatta efter yrkets 80 utbildningskrav Tusental 70 180 60 15-24 år 160 50 2006-2008 25-54 år 140 40 2009-2011 55-64 år 120 30 100 2012-2014 20 65-74 år 80 2015-2017 10 60 0 40 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Statistiska centralbyrån. 20 0 Eftergymnasial Gymnasial Förgymnasial -20 Svår situation på arbetsmarknaden för personer -40 med nedsatt arbetsförmåga Anm.: För tidsperioderna 2006 – 2014 används SSYK96. För 2015 – 2017 används SSYK12. Omklassificering av yrken mellan utbildningskategorier har skett, vilket innebär att jämförelser över tid bör göras med försiktighet. Med SSYK12 klassificeras Personer med en funktionsnedsättning som färre yrken som eftergymnasiala och fler som gymnasiala och förgymnasiala än med SSYK96. Yrkesmilitärer är exkluderade. medför nedsatt arbetsförmåga har generellt Källa: Statistiska centralbyrån. betydligt lägre sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande samt högre arbetslöshet än Samtidigt som arbetslösheten är hög i vissa resten av befolkningen. De senaste åren har det grupper, i synnerhet bland utomeuropeiskt födda inte skett några signifikanta förändringar i ut- och personer med kort utbildning, är bristen på vecklingen för denna grupp. År 2016 var syssel- arbetskraft stor i många sektorer. Rekryteringssättningsgraden för denna grupp 58,4 procent, problemen är särskilt stora inom offentlig sektor. jämfört med 81,6 procent för den övriga befolk- Primärkommunernas sysselsättningstillväxt verningen, medan arbetslösheten var 10,7 procent, kar dock inte ha dämpats av bristen på personal. jämfört med 6,8 procent för den övriga befolk- En stor andel av primärkommunerna uppger att ningen (16 – 64 år). de har löst sina rekryteringsproblem genom att anställa personer med annan kompetens. Inom landstingssektorn finns det däremot tecken på att bristen har dämpat sysselsättningsökningen.

PROP. 2017/ 18: 100

Efterfrågan på personal med utbildning inom Diagram 9.22 Förändring i arbetskraftsdeltagande,

sysselsättningsgrad och arbetslöshet, 2014 – 2017

skola, vård och omsorg bedöms öka ytterligare Procentenheter under de kommande åren. Det beror dels på att 4 befolkningen har ökat till följd av migrationen, 3 dels på att andelen barn och äldre i befolkningen 2 1 ökar. Med samma personaltäthet som 2017 0 behöver antalet sysselsatta öka med 22 000 per- -1 soner inom barnomsorgen, 57 000 inom skolan, -2 -3 65 000 inom sjukvården och 93 000 personer -4 Arbetskraft Sysselsättning Arbetslöshet inom äldreomsorgen till 2030 (se fördjupnings- -5 -6 rutan Den demografiska utvecklingen kräver r) r) r) r) r än a a a å å å å no M dd dd dd ökade resurser i välfärden). 74 24 54 74 in fö 5- 5- 5- 5- Kv es kt fö kt fö Politiken har en viktig roll för att motverka (1 (5 rik is is lt (1 a (2 re In pe pe ta ga xn ro ro obalanser och påskynda anpassningen på arbets- To Un Vu Äld eu eu om m marknaden genom att underlätta för dem som In Uto Anm.: Grupper utan åldersspecifikation avser åldersgruppen 15 – 74 år. söker arbete att införskaffa de kompetenser som Källa: Statistiska centralbyrån. arbetsmarknaden efterfrågar. Politiken har också en roll i att öka den yrkesmässiga och geografiska Även på längre sikt bedöms regeringens politik rörligheten bland de arbetssökande och de som minska obalanserna på arbetsmarknaden och har sysselsättning. För att arbetsmarknaden ska underlätta för grupper som har en svagare fungera väl och för att sysselsättningen ska ställning på arbetsmarknaden att få ett arbete fortsätta att öka är det också viktigt med ett högt samt leda till en varaktigt högre sysselsättningsarbetskraftsdeltagande och att de arbetslösa söker grad och lägre arbetslöshet. de jobb som finns.

Regeringens politik har bidragit till en lägre

arbetslöshet och en högre sysselsättning

9.5 Effekter av regeringens politik

Konjunkturinstitutet och internationella institut- Sedan 2014 har sysselsättningen ökat med ioner som Europeiska kommissionen, IMF och 250 000 personer och arbetslösheten minskat OECD bedömer att satsningar på välfärden och med 1,3 procentenheter. Sysselsättningsgraden offentliga investeringar är de mest effektiva sätten och arbetskraftsdeltagandet är nu de högsta på att snabbt öka tillväxten och sysselsättningen (se 25 år. Förbättringen på arbetsmarknaden har varit t.ex. Coenen m.fl., Effects of fiscal stimulus in bred. Sysselsättningsgraden har ökat och ar- structural models, IMF working paper 10/73). betslösheten minskat bland många grupper För att transfereringar eller inkomstskattesänk- 2014 – 2017 (se diagram 9.22). Bland ungdomar ningar ska få större sysselsättningseffekter måste (15 – 24 år) har utvecklingen varit särskilt stark. de riktas till hushåll med låga inkomster. Minst Ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt och effekt på sysselsättningen har generella skatteär nu på den lägsta nivån sedan 2003. sänkningar (se t.ex. Hjelm och Stockhammar, En viktig orsak till den starka arbetsmarknads- Short run effects of fiscal policy on GDP and utvecklingen är att regeringen har bedrivit en employment: Swedish evidence, Konjunkturändamålsenlig finanspolitik. Satsningar har gjorts institutet, working paper 147). på områden som har haft stora positiva effekter Regeringen har gjort omfattande investeringar på sysselsättningen, samtidigt som besparingar för att stärka välfärden och öka tryggheten. Det har genomförts på områden som har haft små är en viktig orsak till att den kommunalt negativa sysselsättningseffekter på kort sikt. finansierade sysselsättningen har ökat historiskt Inriktningen har bidragit till en stark ekonomisk starkt de senaste åren. Den ekonomiska tryggtillväxt, snabbt stigande sysselsättning och fal- heten har stärkts för personer med låga inkomslande arbetslöshet. ter, som pensionärer, ensamstående föräldrar, sjuka och arbetslösa. Satsningarna har i stor utsträckning finansierats med slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, höjda energi- och

PROP. 2017/ 18: 100

miljöskatter och skattehöjningar riktade mot arbetslösheten blir varaktigt lägre. Politiken har i hushåll med höga inkomster. stor utsträckning varit inriktad på att minska Finanspolitiken har följaktligen varit i obalanserna på arbetsmarknaden och underlätta huvudsak finansierad genom aktiva beslut. för grupper som har en svagare ställning på Sammansättningen av de offentliga utgifterna och arbetsmarknaden att få ett arbete. intäkterna har dock ändrats så att de stimulerar För att stärka individer med en svagare tillväxten och sysselsättningen på kort sikt. Den ställning på arbetsmarknaden och möta arbetsaktiva finanspolitiken beräknas ha medfört att marknadens kompetensbehov har regeringen BNP-tillväxten blev 0,5 procentenheter högre per investerat i ett nytt kunskapslyft. Utbildningsår 2015 – 2017, att ca 50 000 fler var sysselsatta satsningarna inom yrkesinriktad vuxenutbildning 2017 och att arbetslösheten var 0,8 procent- (yrkesvux och lärlingsvux), folkhögskola, yrkesenheter lägre 2017 jämfört med om inga aktiva högskola samt universitet och högskola möjligfinanspolitiska åtgärder hade genomförts. Utan gör för fler att komma i utbildning. Genom att regeringens politik bedöms arbetslösheten där- höja individens kompetens och kunskaper stärks med ha varit omkring 7,5 procent de senaste åren jobbchanserna bland personer som annars skulle (se diagram 9.23). haft svårt att få arbete. Dessutom kan fler utbildningsplatser inom ett bristyrke leda till att Diagram 9.23 Arbetslöshet (15 – 74 år) med och utan en person, efter genomförd utbildning, kan ta ett

regeringens politik

mer kvalificerat arbete och då lämna ett enklare Procent av arbetskraften arbete med lägre kvalifikationskrav till en 9,0 arbetslös. Sammantaget bedöms kunskapslyftet, 8,5 när det är fullt utbyggt, bidra till att minska obalanserna på arbetsmarknaden och att arbets- 8,0 lösheten blir varaktigt lägre. Kunskapslyftet stärker även humankapitalet, vilket i förlängningen har positiva effekter på produktiviteten 7,5 och reallönerna. 7,0 Arbetslöshet Även om utbildning ska vara den huvudsakliga insatsen kan jobb med lägre kvalifikationskrav 6,5 Arbetslöshet utan regeringens politik också vara en väg in på arbetsmarknaden för vissa, 6,0 t.ex. de som har varit arbetslösa en längre tid eller nyanlända. De subventionerade anställningarna är 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Arbetslöshet utan regeringens politik avser vad arbetslösheten skulle ha varit utan aktiv finanspolitik. ett viktigt verktyg för att underlätta för grupper med svag ställning att komma in på arbets- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. marknaden. Regeringen införde hösten 2015 Regeringens reformer i budgetpropositionen för möjligheten för kommuner, landsting och vissa 2018 avseende välfärd, trygghet samt transideella aktörer att anställa personer på extrafereringar och skattesänkningar, till bl.a. hushåll tjänster i välfärden. Som en del av denna satsning med låga inkomster, leder till ökad arbetskraftsinförde regeringen även moderna beredskapsjobb efterfrågan och sysselsättning de närmaste åren. i staten. Antalet extratjänster ökade i hög takt Vidare bidrar regeringens satsningar på utbildunder 2017 och uppgick i februari 2018 till drygt ning till att arbetslösheten blir något lägre redan 14 000, varav 1 000 var moderna beredskapsjobb. 2018. Sammantaget bedöms regeringens reformer Extratjänsterna höjer kvaliteten i välfärden samoch besparingar under mandatperioden leda till tidigt som de bedöms bidra till att öka sysselatt arbetslösheten blir ca 1 procentenhet lägre sättningen och sänka jämviktsarbetslösheten. 2018 jämfört med om åtgärderna inte hade Förenklingarna och harmoniseringen av angenomförts. ställningsstöden förväntas öka arbetsgivares benägenhet att anställa med stöd och därigenom underlätta för grupper som i genomsnitt har en

Regeringens politik minskar obalanserna på

svagare ställning att komma in på arbets-

arbetsmarknaden

marknaden (se budgetpropositionen för 2018, prop. 2017/18:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.5). Sats- Regeringens politik bedöms även leda till att ningarna på subventionerade anställningar för sysselsättningsgraden blir varaktigt högre och att

PROP. 2017/ 18: 100

personer med funktionsnedsättning som medför förbättra matchningen och dämpa obalanserna på nedsatt arbetsförmåga, bl.a. i Samhall, förväntas arbetsmarknaden. leda till att jobbchanserna för dessa personer stärks. En stor andel av de nyanlända som kommer till Fortsatta utmaningar för en lägre arbetslöshet Sverige är i yrkesaktiv ålder och många har och ökad sysselsättning kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Deras kompetens och kunskaper måste bättre tas Sysselsättningsgraden har ökat och arbetslöstillvara. Snabbspåren påskyndar etableringen av heten har minskat bland många grupper de nyanlända på arbetsmarknaden och förväntas leda senaste åren. Men arbetslösheten är fortfarande till att fler får en fast förankring på arbets- för hög, särskilt bland dem som inte gått ut gymmarknaden (se budgetpropositionen för 2016, nasieskolan och bland personer födda utanför prop. 2015/16:1 utg.omr. 13 avsnitt 3.6). Snabb- Europa, vilket är en utmaning som ökar i och med spåren bidrar dessutom till att mildra rekryt- det stora antalet nyanlända kvinnor och män som eringsproblemen inom vissa bristyrken. nu ska etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt Regeringen har vidare infört 90-dagarsgarantin som arbetslösheten är hög i vissa grupper är som innebär att alla unga arbetslösa ska få ett bristen på arbetskraft också stor i många sektorer. erbjudande om jobb, utbildning eller insats inom Bristen är särskilt stor inom yrken som kräver 90-dagar. I dag är det endast ett fåtal unga som relativt hög utbildning och omfattande yrkesinte får ett sådant erbjudande inom 90 dagar. kunskaper. Den utbredda bristen på arbetskraft Tiden som går innan ungdomar erbjuds arbete, understryker vikten av att rusta arbetslösa för att studier eller en insats som leder till arbete har möta kraven på arbetsmarknaden. minskat från i genomsnitt 85 dagar 2014 till Regeringen har sedan den tillträdde 2014 haft 59 dagar 2017. en bred jobbagenda med fokus på fler och enklare Satsningarna för ökat bostadsbyggande vägar till jobb, ett kunskapslyft som svarar mot minskar bostadsbristen i tillväxtregionerna. Det arbetsmarknadens kompetensbehov, en aktiv leder till att personer i större utsträckning kan närings- och innovationspolitik samt investeflytta dit jobben finns, vilket bidrar till att ringar i klimat, infrastruktur och bostäder. Även matchningen på arbetsmarknaden förbättras och satsningar på välfärden är en viktig del av regeatt sysselsättningen ökar. Därtill väntas sats- ringens jobbpolitik. I takt med att kunskapslyftet ningarna på en aktiv näringslivspolitik och och regeringens övriga satsningar får full effekt utbyggd infrastruktur på lång sikt bidra till att bedöms obalanserna på arbetsmarknaden minska. Sveriges konkurrenskraft förbättras. Även Det bidrar till att sysselsättningsgraden blir regeringens omfattande satsningar på välfärden är varaktigt högre och att arbetslösheten minskar. viktiga för arbetsmarknadsutvecklingen på längre Den svenska modellen bygger på starka och sikt, bl.a. genom att den möjliggör för fler, både ansvarstagande parter. Regeringen, LO, Unionen kvinnor och män, att öka sitt arbetsutbud när den och Svenskt Näringsliv är överens om att s.k. offentliga sektorn tar ett större ansvar för etableringsjobb bör införas. Etableringsjobb omsorgen av anhöriga, barn och äldre. baseras på ett förslag från arbetsmarknadens De positiva varaktiga effekterna på syssel- parter och kommer att innebära en helt ny modell sättningen av reformerna ovan dämpas i viss mån att stimulera att anställningar för nyanlända och av förändringarna i skatte- och transfererings- långtidsarbetslösa kommer till stånd. Syftet är att systemen under mandatperioden. Nettoeffekten fler ska etablera sig på arbetsmarknaden samt att av regeringens politik är dock tydligt positiv på underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensden varaktiga sysselsättningen. försörjning. Att parterna tillsammans med Vidare bedöms regeringens reformer och be- regeringen nu tar gemensamt ansvar för att fler sparingar under mandatperioden sammantaget personer med svag förankring på arbetsleda till en varaktigt lägre arbetslöshet. marknaden ska få ett arbete ökar möjligheterna Det tar tid att utöka utbildningsplatserna och till en bättre fungerande arbetsmarknad med för individer att genomgå en utbildning. Det högre sysselsättning och ännu lägre arbetslöshet. dröjer därför innan hela effekten av kunskaps- För att arbetslösheten ska fortsätta att minska lyftet slår igenom och fullt ut bidrar till att och bli lägst i EU behöver dock politiken även framöver vara inriktad på att minska de obalanser

PROP. 2017/ 18: 100

som råder på arbetsmarknaden och underlätta för grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

10 Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

PROP. 2017/ 18: 100

10 Bedömning av finanspolitikens

långsiktiga hållbarhet

I detta avsnitt redovisas en bedömning av om en utmaning. Dessutom kommer utgiftsfinanspolitiken är långsiktigt hållbar. Bedöm- anspråken i denna sektor att öka.

ningen görs utifrån scenarier för hur de offentliga – Invandring utgör ett potentiellt tillskott till inkomsterna och utgifterna utvecklas vid oförarbetskraften som på sikt kan minska ändrade regler, givet olika antaganden om sysselpressen på de offentliga finanserna av en åldsättning, tillväxt m.m. Syftet med analysen är att i rande befolkning. Det är viktigt att de nygod tid fånga upp tecken på att finanspolitiken är anländas arbetskraftsutbud kan tas till vara, ohållbar, så att åtgärder för att återställa hållbåde för de nyanländas och för samhällsbarheten kan vidtas tidigt. Avsnittet innehåller ekonomins skull, men också för de offentäven en jämförelse med regeringens tidigare beliga finanserna. dömningar av finanspolitikens hållbarhet, och – Ett långt arbetsliv är en förutsättning för att med andra aktörers bedömningar. alla ska kunna ha en god ekonomisk standard och för att skattefinansierade tjänster

av god kvalitet ska kunna tillhandahållas i

Sammanfattning

önskad omfattning. När medellivslängden ökar är det viktigt att även antalet yrkesverksamma år ökar. – Finanspolitiken är långsiktigt hållbar enligt

de beräkningar som redovisas i detta avsnitt.

– De som är 65 år och äldre förväntas stå för En hållbar finanspolitik minskar risken för nästan hälften av befolkningsökningen obalanser i de offentliga finanserna och tvära kast mellan 2015 och 2050. Ökningen gör att uti den förda finanspolitiken. Om nödvändiga angiftsanspråken ökar, framför allt 2020 – 2035. passningar identifieras och genomförs tidigt be- Det primära finansiella sparandet i den gränsas följdverkningarna, så att mer omfattande offentliga sektorn beräknas minska med åtgärder inte behöver genomföras i ett senare drygt 1 procent av BNP under dessa år. skede, kanske under betydligt mindre ordnade – Den demografiska utvecklingen innebär att former. Starka offentliga finanser skapar förut-

produktionen av vård, skola och omsorg i sättningar för att hantera kriser på ett ordnat sätt. kommunal regi behöver öka betydligt Vid behov kan då stabiliseringspolitiska insatser

snabbare än det senaste decenniet fram till genomföras utan att förtroendet för finans- 2030. Detta medför stora rekryteringsbehov politiken äventyras. Det är därför viktigt att

och personalförsörjningen i delar av de finanspolitiken är hållbar och åtnjuter ett stort kommunala verksamheterna blir sannolikt förtroende, såväl bland hushåll och företag som

på de internationella finansmarknaderna.

PROP. 2017/ 18: 100

10.1 Vad avses med att finans- det i framtiden exempelvis efterfrågas en högre politiken är hållbar? standard på de skattefinansierade välfärdstjänsterna, eller mer fritid, vilket skulle vara En hållbar finanspolitik innebär att de regler som möjligt om produktiviteten fortsätter att öka, så styr de offentliga inkomsterna och utgifterna kan är detta inte något som bör föranleda ett högre vara oförändrade på lång sikt, utan att det offentligt sparande i dag. Framtida generationer resulterar i växande underskott och en alltför stor måste själva väga nyttan av en högre standard på offentlig skuldsättning. Bedömningen av hur välfärdstjänsterna mot nyttan av mer fritid, precis stora underskott som kan tillåtas och vad som är som nuvarande generationer gör i dag. De måste en alltför stor skuld kan göras på olika sätt. själva komma fram till en rimlig balans mellan Europeiska kommissionen har lagt fast två arbete och skatter å ena sidan och fritid och kriterier i den s.k. stabilitets- och tillväxtpakten. offentlig servicenivå å andra sidan. Enligt dessa får ett underskott i de offentliga finanserna inte vara större än tre procent av BNP, och den offentliga skulden inte överstiga 60 procent av BNP. Länder som är medlemmar i 10.2 Långsiktiga utmaningar Europeiska unionen har nationella finanspolitiska ramverk som syftar till att dessa gränsvärden inte Sverige står inför en demografisk utveckling som överskrids. I Sverige finns sedan slutet av 1990- kan innebära påfrestningar för samhällsekonotalet ett mål för den offentliga sektorns finansiella min. En ökad medellivslängd leder till en åldrande sparande (överskottsmålet) och fr.o.m. 2019 även befolkning, vilket kan förväntas leda till ökade ett riktmärke för den offentliga skulden (skuld- offentliga utgifter för omsorgs- och sjukvårdsankaret). Båda dessa nationellt bestämda restrikt- tjänster. Dessutom har ett stort antal, främst ioner har satts på en mer ambitiös nivå än vad yngre, människor invandrat till Sverige de senaste EU:s regler kräver, vilket har bidragit till att åren, vilket ökar behovet av arbetsmarknads- Sverige är ett av endast två EU-länder som aldrig utbildning och utbildningsplatser. Invandringen har varit föremål för ett s.k. förfarande vid för sänker samtidigt befolkningens medelålder och stort underskott. kan minska effekten av en åldrande befolkning på Bedömningen av finanspolitikens hållbarhet de offentliga finanserna om de nyanlända komgörs utifrån framskrivningar av den offentliga mer in på arbetsmarknaden. sektorns inkomster och utgifter som sträcker sig Det är inte bara en ändrad befolkningsstruktur så långt fram i tiden att väsentliga demografiska som kan påverka de offentliga finanserna. Även förändringar beaktas. Osäkerheten i framskriv- högre kostnader för och ökad efterfrågan på de ningarna är naturligtvis stor. Därför redovisas ett skattefinansierade tjänsterna kan innebära påantal olika scenarier med skilda antaganden som frestningar. Hur detta ska mötas är i grunden en visar konsekvenserna av antaganden som har både politisk fråga. Sänkt ambitionsnivå eller högre negativa och positiva effekter på hållbarheten. skatter ger olika utfall. Detta är dock inte de enda Frågan om finanspolitiken behöver ändras för parametrar som påverkar de offentliga finanserna. att den ska vara hållbar är nära förknippad med Genom att förlänga arbetslivet i takt med att frågan om rättvisa mellan generationer. De medellivslängden ökar, öka sysselsättningen för skattefinansierade välfärdssystemen kan liknas grupper med lägre sysselsättningsgrad, öka vid ett implicit avtal mellan individen och sam- medelarbetstiden, förbättra befolkningens hälsa hället. Vi arbetar och betalar skatt under vissa och producera de skattefinansierade tjänsterna på delar av livet och förväntar oss att det ska finnas ett mer effektivt sätt kan trycket på de offentliga välfungerande utbildningssystem och vård- och finanserna dämpas. omsorgstjänster. Det finns ingen vedertagen uppfattning om vad det offentliga åtagandet egentligen omfattar, vilka problem framtida generat- Befolkningens storlek och sammansättning ioner ska hantera själva och vilka som ska hanteras ändras snabbt de närmaste 15 åren i dag genom ett högre eller lägre offentligt sparande. Beräkningarna i detta avsnitt bygger på Sveriges befolkning förväntas öka med närmare att dagens nivå på det offentliga åtagandet 1,5 miljoner personer mellan 2015 och 2030 enligt upprätthålls även i framtiden. Det innebär att om

PROP. 2017/ 1 8: 100

Statistiska centralbyråns (SCB) befolknings- ursprung. Antalet personer i åldern 20 – 69 år som prognos från april 2017 (se diagram 10.1). Befolk- är födda i Sverige kommer med stor sannolikhet ningen, som uppgick till ca 10 miljoner personer i att minska med ca 150 000 personer fram till januari 2017, förväntas öka till ca 11 miljoner i mitten av 2020-talet, för att därefter vara mer eller slutet av 2026 och till drygt 11,5 miljoner per- mindre oförändrat (se diagram 10.2). Denna soner under 2033. Befolkningen ökar då med mer prognos är relativt säker eftersom den inte är än 95 000 personer per år 2017 – 2030. Så snabbt beroende av antaganden om fruktsamheten, och har Sveriges befolkning inte ökat sedan åren dödligheten och migrationsbenägenheten förnärmast efter andra världskriget Av ökningen ändras obetydligt i denna befolkningsgrupp. utgör barn och ungdomar ca 32 procent och antalet personer i yrkesverksam ålder (20 – 69 år)

Diagram 10.2 Befolkningen i åldrarna 20 – 69 år

ca 38 procent. Resterande ökning utgörs av Förändring jämfört med 2015, tusental personer personer som är 70 år och äldre. 700 600 Diagram 10.1 Befolkningsförändringar jämfört med 2015 500 Tusental personer 400 1 600 0-19 år 20-69 år 70-79 år 80 år och äldre 300 1 400 200 1 200 Födda i Sverige 100 1 000 Födda utomlands 0 Födda utanför Europa 800 -100 600 -200 2015 2020 2025 2030 400 Källa: Statistiska centralbyrån. 200 Antalet personer i åldern 20 – 69 år som är födda 0 2015 2020 2025 2030 utomlands, är betydligt mer svårbedömt eftersom Källa: Statistiska centralbyrån. in- och utvandringen bland utlandsfödda varierar kraftigt. En slutsats som kan dras är dock att Antalet unga och de i yrkesverksam ålder för- nettoinvandringen måste vara fortsatt positiv de väntas öka särskilt snabbt fram till 2020, då närmaste 15 åren för att befolkningen i yrkesinvandringen förväntas vara stor, medan de allra verksam ålder inte ska minska. äldsta, de som är 80 år och äldre, gradvis står för Merparten av nettoinvandringen väntas bestå en allt större andel av befolkningstillväxten efter av personer som är födda utanför Europa, vilket 2025. Under andra hälften av 2020-talet ökar innebär en fortsatt förändring av den yrkesantalet personer som är 80 år och äldre särskilt verksamma befolkningens sammansättning. År snabbt. 1980 var nästan 500 000 personer, eller 10 pro- Denna utveckling innebär att antalet personer cent av befolkningen i åldern 20 – 69 år, födda som är 70 år och äldre per 100 personer i yrkes- utomlands. Av dessa kom ca 90 procent från verksam ålder (20 – 69 år) ökar från ca 22 personer länder i Europa, framför allt från våra grann- 2015 till ca 27 personer 2030. Antalet personer länder. År 2010 hade de utlandsfödda i denna som är 80 år och äldre ökar från 8 personer per åldersgrupp ökat till närmare 1,1 miljoner 100 personer i yrkesverksam ålder 2015 till personer och av dessa var närmare hälften födda 12 personer 2030. Under samma period ökar utanför Europa. antalet barn och ungdomar från ca 36 till 40 personer per 100 personer i yrkesverksam ålder. Således är det främst produktionen av barn- Befolkningens genomsnittsålder ökar omsorg och utbildning som kommer att behöva öka de närmaste åren, medan efterfrågan på När medellivslängden stiger ökar andelen äldre i äldreomsorg och sjukvård kommer att öka befolkningen. I diagram 10.3 illustreras detta med snabbare först efter 2023. en s.k. äldreförsörjningskvot, definierad som Befolkningens sammansättning kommer att antalet personer som är 70 år och äldre per 100 förändras de närmaste 15 åren även vad gäller personer i åldern 20 – 69 år. Efter att ha varit mer

PROP. 2017/ 18: 100

eller mindre oförändrat från mitten av 1980-talet Diagram 10.4 Demografisk försörjningskvot till 2010 har antalet äldre ökat tydligt snabbare än Antal personer 0 – 19 år och över 69 år per hundra personer 20 – 69 år 90 antalet personer i yrkesverksam ålder de senaste åren. Detta är en utveckling som förväntas fort- 85 sätta under resten av innevarande sekel. År 2010 80 gick det färre än 20 personer som var 70 år och äldre per 100 personer i åldern 20 – 69 år. År 2030 75 förväntas detta antal ha ökat till ca 27 personer, 70 2050 till ca 31 personer och 2100 till 65 ca 39 personer. Inrikes födda 60 Hela befolkningen Diagram 10.3 Äldreförsörjningskvot 55 Antal personer som är 70 år och äldre per hundra personer 20 – 69 år 50 40 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 35 Effekten på de offentliga finanserna av för- 30 ändringar i befolkningens ålderssammansättning beror på att en genomsnittlig individ påverkar den offentliga sektorns inkomster och utgifter på 25 olika sätt över livet. Den förväntade befolkningsökningen sker till stor del i de åldersgrupper, de 20 yngsta och de äldsta, där de offentliga utgifterna för välfärdstjänster och transfereringar är betydligt större än skatteinbetalningarna. Den demo- 15 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. grafiska utvecklingen tenderar därmed att försämra det offentliga sparandet. Effekten på de Eftersom de som invandrar till Sverige har en offentliga finanserna beror dock även på hur det lägre genomsnittsålder än de som är födda i finansiella utbytet med den offentliga sektorn Sverige innebär en ökad invandring att den förändras i olika åldersgrupper. Exempelvis ökar demografiska försörjningskvoten minskar. ett längre arbetsliv de offentliga inkomsterna, Diagram 10.4 visar en demografisk försörjnings- medan en förbättrad hälsa leder till att kostkvot där antalet personer som är yngre eller äldre naderna för vård och omsorg minskar. än 20 – 69 år ställs i relation till denna åldersgrupp. Räknat enbart på personer som är födda i Sverige ökar antalet yngre och äldre snabbt fram till Kostnaderna för tjänster ökar snabbare än den mitten av 2030-talet. I hela befolkningen ökar genomsnittliga kostnadsutvecklingen antalet äldre och yngre långsammare i relation till befolkningen i yrkesverksam ålder och når inte En ytterligare utmaning för finanspolitiken är att samma nivåer. De utrikes födda bidrar till att timlönen inom skattefinansierade sektorer som sänka försörjningskvoten samtliga år. Störst är utbildning, barn- och äldreomsorg kan antas öka skillnaden i slutet av 2030-talet. Att den demo- i samma takt som inom övrig produktion, utan att grafiska försörjningskvoten skiljer sig så mycket det motsvaras av ökad produktivitet. Detta mellan inrikes födda och genomsnittet för hela innebär att enhetskostnaden för de skattebefolkningen visar den potential de utlandsfödda finansierade tjänsterna stiger successivt relativt utgör och understryker betydelsen av en väl den genomsnittliga kostnadsökningen. Denna fungerande integration. effekt brukar benämnas Baumols lag. För den offentliga sektorn innebär det att kostnaden för att tillhandahålla barn- och äldreomsorg i oförändrad omfattning med tiden tenderar att öka snabbare än den allmänna prisutvecklingen i samhället. Det råder oenighet om i vilken utsträckning Baumols lag gäller för all skattefinansierad

PROP. 2017/ 1 8: 100

verksamhet. I nationalräkenskaperna har produk- utgångsläget för framskrivningen av utvecklingen tivitetstillväxten i den skattefinansierade sektorn åren därefter. legat nära noll sedan den började mätas. Det Produktiviteten i näringslivet antas på sikt öka innebär dock inte att produktiviteten inte kan öka med 2,2 procent per år. I produktionen av de inom delar av den skattefinansierade tjänste- skattefinansierade tjänsterna antas däremot produktionen, exempelvis inom sjukvården. Sam- produktiviteten vara oförändrad, oavsett om tidigt är det svårt att belägga produktivitets- produktionen sker i offentlig eller privat regi. förändringar inom den offentliga sektorn efter- Skillnaden i produktivitetsutveckling leder, tillsom merparten av dess produktion inte prissätts. sammans med ett antagande om att timlöneutvecklingen är densamma i hela ekonomin, till att kostnaderna för att producera en enhet ökar snabbare i den skattefinansierade produktionen 10.3 Ett scenario för utvecklingen på än i resten av näringslivet. Detta är en effekt av lång sikt Baumols lag, som beskrivits tidigare. I scenariot antas befolkningens arbets- I detta avsnitt redovisas ett scenario som marknadsbeteende vara i stort sett oförändrat illustrerar de utmaningar som beskrivits i tidigare fr.o.m. 2021. Det betyder att arbetskraftsavsnitt. Scenariot tar sin utgångspunkt i de deltagande, arbetslöshet och medelarbetstid för demografiska förändringarna i SCB:s befolk- personer i olika åldrar med olika ursprung och av ningsprognos. Det bör understrykas att scenariot olika kön antas vara konstant. En genomsnittlig inte redovisar den mest sannolika utvecklingen. kvinna eller man i en viss ålder och med ett visst Syftet är i stället att illustrera konsekvenserna av ursprung antas då arbeta lika mycket i framtiden en utveckling med oförändrade regler för de som i dag. offentliga inkomsterna och utgifterna, och Scenariot bygger även på antagandet att det oförändrat beteende avseende arbetskrafts- offentliga åtagandet är oförändrat fr.o.m. 2021. deltagande och utnyttjandet av de skatte- Med detta avses att skattesatserna hålls på samma finansierade tjänsterna. Ambitionen är att identi- nivå som 2021, dvs. deras andel av skattebaserna fiera och analysera framtida utmaningar genom är konstant. För de skattefinansierade verksamatt undersöka hur stora anpassningar av dagens heterna antas att standarden är oförändrad regler för de offentliga inkomsterna och utgif- uttryckt som resursinsats per brukare. Till terna som behöver göras för att de offentliga exempel antas att en 90-åring i framtiden får lika finanserna ska vara i balans på lång sikt. Genom många äldreomsorgstimmar som en 90-åring i alternativa scenarier som baseras på olika dag. Eftersom produktiviteten i produktionen av antaganden är det möjligt att belysa vilka faktorer de skattefinansierade tjänsterna antas vara som stärker finanspolitikens långsiktiga håll- oförändrad kommer den offentliga konsumbarhet och vilka som försvagar den. tionen att utvecklas i samma takt som antalet arbetstimmar. Även ersättningsgraden i transfereringssystemen antas vara oförändrad så att Beräkningarna bygger på antaganden transfereringarna per individ utvecklas i paritet med de förvärvsaktivas timlöner. Det betyder att De långsiktiga framskrivningarna av de offentliga även transfereringar som enligt regelverket är inkomsterna och utgifterna utgår från den nominellt fastställda eller endast följer prisbedömning av utvecklingen av svensk ekonomi utvecklingen antas öka i takt med genomsnittst.o.m. 2021 som redovisas i avsnitt 4 och 8. År lönen fr.o.m. 2022. 2017 uppgick det primära finansiella sparandet i Den demografiska utvecklingen påverkar i den offentliga sektorn, dvs. det finansiella första hand utgifterna för de välfärdstjänster som sparandet justerat för kapitalinkomster och kommuner och landsting ansvarar för. I fokus för kapitalutgifter, till ca 0,3 procent av BNP. År framskrivningen ligger dock det offentliga 2018 – 2021 sker en förstärkning av den offentliga åtagandet i sin helhet och den offentliga sektorn sektorns finansiella sparande. År 2021 beräknas betraktas i detta sammanhang samlat. Ett centralt det primära sparandet i den offentliga sektorn antagande är att staten har det övergripande motsvara ca 0,9 procent av BNP, vilket är ansvaret för finansieringen av den skattefinansierade välfärden. Statsbidragen anpassas

PROP. 2017/ 18: 100

därför i kalkylen så att kommunallagens genomsnittlig arbetstid finns i alla åldersgrupper,

(2017:725) krav på god ekonomisk hushållning men minskar normalt med antalet år som

uppfylls. En mer utförlig beskrivning av de individen lever i Sverige.

antaganden beräkningarna bygger på finns i

rapporten Teknisk bilaga till Bedömning av

Diagram 10.5 Arbetade timmar per person och ålder

finanspolitikens långsiktiga hållbarhet april 2018 Arbetade timmar per år (5-årsgenomsnitt)

som publiceras på www.regeringen.se i anslutning 1 800

till 2018 års ekonomiska vårproposition. 1 600

1 400

1 200

Utvecklingen till 2030

1 000

800 I det långsiktiga scenariot skrivs den offentliga

sektorns inkomster och utgifter fram under en 600 Födda i Sverige mycket lång tidsperiod. Slutåret för fram- 400 Födda i Europa utanför Sverige skrivningen är 2100. Det råder självfallet mycket 200

Födda utanför Europa stor osäkerhet om utvecklingen över en så lång 0 tidshorisont. Som tidigare framhållits ska det 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70

långsiktiga utvecklingsscenariot inte heller ses Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Statistiska centralbyrån.

som en prognos över den mest sannolika utveck- Beräkningen av utvecklingen av sysselsättningen lingen, utan som en konsekvensanalys av de och antalet arbetade timmar bygger på att arbetsantaganden som görs. utbud och sysselsättning är oförändrade per Samtidigt bygger beräkningarna på SCB:s person i olika ålder och av olika kön och befolkningsprognos som normalt bör kunna ursprung. I framskrivningen ökar antalet sysselfånga den huvudsakliga utvecklingen på medelsatta och antalet arbetade timmar i genomsnitt lång sikt. De årliga förändringarna av befolkmed ca 0,5 procent per år, vilket ungefär är i ningen är, vid frånvaro av stora migrationsflöden, paritet med antalet personer i arbetskraften. relativt små i jämförelse med den totala

befolkningsstocken. De allra flesta människor

Diagram 10.6 Arbetskraft, timmar och sysselsättning

som kommer att leva i Sverige om 15 år gör det Tusental personer Miljontal timmar redan i dag. Det kan således finnas skäl att titta 6 000 9 000 närmare på utvecklingen i ett lite mer kortsiktigt

perspektiv, för att försöka fånga några av de 5 600 8 500 förändringar som med relativt stor sannolikhet

kommer att prägla det närmaste decenniet. I detta

avsnitt görs därför en fördjupad analys av 5 200 8 000

utvecklingen fram till 2030.

4 800 7 500

Arbetskraft (vänster) Antalet sysselsatta kommer sannolikt att växa 4 400 7 000 Sysselsättning (vänster)

långsammare än befolkningen

Arbetade timmar (höger) 4 000 6 500 Att befolkningen i yrkesverksam ålder ändrar 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. storlek och sammansättning kommer att påverka

utbudet av arbetskraft. Personer som är födda i Eftersom den yrkesverksamma befolkningen Sverige arbetar i genomsnitt fler timmar än främst ökar i de grupper där arbetslösheten är personer som är födda utomlands (se diagram högre än genomsnittet ökar den sammanlagda 10.5). Medan en person som är född i Sverige i arbetslösheten något 2021 – 2030. Sammantaget genomsnitt arbetar mer än 1 500 timmar per år i ökar antalet arbetade timmar med ca 7,5 procent åldern 38 – 54 år, är motsvarande antal ca 2017 – 2030, vilket är något långsammare än under 1 400 timmar för personer som är födda i Europa 2000 – 2017. utanför Sverige och knappt 1 200 timmar för dem Även om antalet arbetade timmar ökar till 2030 som är födda utanför Europa. Skillnaden i så växer totalbefolkningen snabbare, eller med

PROP. 2017/ 1 8: 100

ca 12,5 procent, vilket innebär att antalet arbetade Diagram 10.7 Offentlig konsumtion per person och ålder timmar per capita minskar. För att bibehålla Tusental kronor antalet arbetade timmar per capita på 2017 års 500 nivå behöver antalet arbetade timmar öka med Övrigt Sjukvård Barn Utbildning Omsorg ytterligare ca 4,5 procent till 2030, vilket mot- 400 svarar ca 240 000 fler sysselsatta med samma medelarbetstid, eller en ökning av den genom- 300 snittliga årsarbetstiden med ca 72 timmar.

200 Fler välfärdstjänster behöver produceras när 100

befolkningen växer och åldras

0 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 4 9 0- 5- -1 -1 -2 -2 -3 -3 -4 -4 -5 -5 -6 -6 -7 -7 -8 -8 -9 -9 Befolkningens åldersfördelning är som tidigare 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ nämnts viktig för de offentliga inkomsternas och Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. utgifternas utveckling. Diagram 10.7 visar hur Trots att antalet producerade tjänster ökar är utgifterna för den offentliga konsumtionen, dvs. relationen mellan utgifterna för den offentliga vård, skola, omsorg m.m., fördelas över livet. I konsumtionen och BNP mer eller mindre början av livet används relativt mycket resurser oförändrad mellan 2016 och 2021. En förklaring för barnomsorg och utbildning. När en person till detta är att utgifterna för de senaste årens stora når ca 20 år sjunker de offentliga utgifterna, och asylinvandring förväntas minska de närmaste mot slutet av livet ökar de snabbt för främst åren. Mellan 2021 och 2030 ökar konsumtionssjukvård och äldreomsorg. Fler barn och äldre utgifterna med ca 1 procent av BNP (se tabell innebär således högre offentliga utgifter för att 10.2). Utgifterna för utbildning ökar i det producera fler av dessa tjänster. närmaste i samma takt som BNP till 2030 vid ett Genom att kombinera uppgifter om den oförändrat utnyttjande per brukare, medan genomsnittliga konsumtionen av välfärdstjänster utgifterna för sjukvård och framför allt äldrei olika åldrar och den förväntade befolkningsomsorg ökar snabbare. utvecklingen kan utvecklingen av den offentliga konsumtionen beräknas under antagande om

Diagram 10.8 Offentlig konsumtion per ändamål

oförändrad standard per brukare. Det är främst Index 2015 = 100 barnomsorg och utbildning som kommer att 130 behöva tillföras mer resurser de närmaste åren, Övrigt om standarden per brukare ska hållas oförändrad 125 Sjukvård (se diagram 10.8). På lite längre sikt kommer Barnomsorg dock behovet av äldreomsorg att öka snabbare. 120 Fram till början av 2020-talet ökar behovet av Utbildning äldreomsorg med ca 7 procent och till 2030 med 115 Äldreomsorg ca 30 procent jämfört med 2015. Efterfrågan på 110 tjänster som inte konsumeras individuellt, såsom rättsväsende, försvar och offentlig administ- 105 ration, antas öka i takt med totalbefolkningen och är ca 15 procent högre 2030 än 2015. Samman- 100 taget behöver den offentliga konsumtionen öka 2015 2020 2025 2030 Källa: Egna beräkningar. med drygt 20 procent i volym mellan 2015 och 2030. När den offentliga sektorn, och främst då de verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för, expanderar behöver antalet sysselsatta öka. Det gäller både dem som är direkt anställda i den offentliga sektorn, men också anställda i näringslivet som producerar skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. Tabell 10.1 visar hur antalet anställda

PROP. 2017/ 18: 100

behöver öka för att tjänsteproduktionen ska kommunala verksamheterna kommer sannolikt

kunna öka i linje med demografin om antalet att bli en stor utmaning de närmaste 15 åren.

arbetade timmar per person som utnyttjar de skattefinansierade tjänsterna ska vara oförändrat.

Växande överskott i pensionssystemet

Tabell 10.1 Demografiskt betingad förändring i

sysselsättning

Det allmänna pensionssystemets utgifter mot- Tusental personer och procent svarade 2017 ca 6,5 procent av BNP och det 2000 – 2015 2015 – 2030 finansiella sparandet var mer eller mindre i balans. Staten 25 11,1 34 13,5 Fram till 2030 förväntas antalet personer som är

Kommunsektorn 94 9,1 251 22,4 65 år och äldre öka med drygt 20 procent, från Barnomsorg 13 9,9 25 16,9 strax under 2 miljoner personer 2017 till Utbildning -1 -0,4 60 22,8 ca 2,4 miljoner personer 2030. I beräkningarna

Sjukvård 31 13,8 54 21,1 antas den genomsnittliga pensionsåldern vara

oförändrad så att antalet ålderspensionärer ökar i Äldreomsorg 35 13,9 85 30,0 samma takt som antalet personer som är 65 år och Övrigt 16 10,4 26 15,4 äldre.

Offentlig sektor 119 9,5 285 20,7

Anm.: Tabellen anger det demografiskt bestämda rekryteringsbehovet netto. Diagram 10.9 Den offentliga sektorns pensionsutgifter och Källa: Egna beräkningar.

pensionssystemets sparande

Procent av BNP Procent av BNP Totalt sett behöver antalet sysselsatta i den 7,8 1,1

offentliga sektorn öka med ca 285 000 personer, Pensionsutgifter (vänster axel) eller med nästan 21 procent, mellan 2015 och 7,7 0,9

2030 för att personaltätheten ska vara oförändrad. Finansiellt sparande (höger axel) Det är mer än dubbelt så mycket som krävdes 7,6 0,7 under de 15 åren före 2015. Skillnaden mellan de 7,5 0,5 två femtonårsperioderna är särskilt stor för

kommunsektorn medan personalbehovet i staten 7,4 0,3 endast är marginellt större. Behoven är som störst

inom äldreomsorgen, men skillnaden mellan 7,3 0,1 rekryteringsbehovet under den första och andra

femtonårsperioden är särskilt stor i utbildnings- 7,2 -0,1 2015 2020 2025 2030 sektorn. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Mellan 2000 och 2015 ökade sysselsättningen i staten och kommunsektorn med ca 11 000 Trots att antalet ålderspensionärer ökar väntas respektive 67 000 personer, dvs. mindre än vad den offentliga sektorns samlade pensionssom var demografiskt motiverat enligt beräkutgifter, inklusive avtalspensioner, garantiningen i tabell 10.1. En jämförelse med de faktiska pension och bostadstillägg för pensionärer, sysselsättningsförändringarna kräver dock att minska något i relation till BNP (se diagram hänsyn tas till att sektorernas omfattning delvis 10.9). Under samma period ökar det finansiella förändrats. År 2000 ingick exempelvis ca sparandet i pensionssystemet. En anledning till 16 500 värnpliktiga i den statliga sysselsättningen att de offentliga pensionerna ökar långsammare enligt nationalräkenskaperna, något som i princip än BNP är att framtida pensioner i högre grad helt försvunnit 2015. Om hänsyn tas till detta kommer att betalas ut från premiepensionsökade antalet statligt anställda ca 10 procent mer systemet än från ålderspensionssystemet. Utbeän demografin motiverade mellan 2000 och 2015. talningar från premiepensionssystemet redovisas Inom vård, skola och omsorg har vidare en stor inte som transfereringar från den offentliga del av sysselsättningstillväxten skett i näringslivet, sektorn, eftersom det är en del av hushållssektorn och inte i kommunal regi. Vidare anger tabell 10.1 i nationalräkenskaperna. Beräkningen bygger förändringar netto. Om en normal personaldessutom på nuvarande regler, vilket bl.a. innebär omsättning, framtida pensionsavgångar etc. att indexeringen av pensionerna inte påverkas inkluderas, blir rekryteringsbehovet betydligt positivt av den starka utvecklingen av pensionsstörre. Personalförsörjningen i delar av de systemets tillgångar.

PROP. 2017/ 1 8: 100

Den offentliga sektorns sparande och skuld Utvecklingen efter 2030

Åren fram till 2030 karaktäriseras av demo- Det demografiska kostnadstrycket avtar efter ca grafiska förändringar som tenderar att öka den 2035 och de primära utgifterna minskar på sikt till offentliga sektorns primära utgifter som andel av mindre än 45 procent av BNP. Den långsiktiga BNP, dvs. utgifterna exklusive ränteutgifter (se trenden med fallande utgifter beror främst på att diagram 10.10). Efter 2030 bedöms utgifterna öka de offentliga investeringarna och konsumtionsi långsammare takt än BNP. Utgifterna ökar med utgifterna minskar som andel av BNP. Ett skäl till ca 1,2 procent av BNP mellan 2021 och 2030 till konsumtionsutgifternas minskning är att det inte följd av att de stora åldersklasser som är födda på antas ske någon standardförbättring i de skatte- 1940-talet uppnår åldrarna över 80 år, som relativt finansierade välfärdstjänsterna när BNP, och därsett efterfrågar mer omsorgs- och vårdtjänster, med inkomsterna, ökar. De offentliga transsamtidigt som personer som är födda på 1960- fereringarna är i det närmaste oförändrade som talet påbörjar sitt utträde från arbetsmarknaden. andel av BNP efter 2030. Det primära finansiella sparandet blir negativt under dessa år (se diagram 10.11). Tabell 10.2 Primära offentliga utgifter vid oförändrat

beteende

I tabell 10.2 redovisas utvecklingen av de Procent av BNP, utfall 2017, framskrivning 2022 – 2100 primära offentliga utgifterna fördelade på olika 2017 2021 2030 2050 2100 ändamål. Det kan noteras att den primära utgiftskvoten faller snabbt till 2021 vid en oförändrad Primära utgifter 47,6 45,9 47,1 45,5 44,6 politik, och att den därefter ökar något till 2030, Offentlig konsumtion 26,0 25,1 26,0 25,2 24,8 för att sedan åter falla. En förklaring till denna Barnomsorg 1,8 1,7 1,7 1,6 1,4 utveckling är att transfereringsutgifterna minskar Utbildning 4,9 4,7 4,8 4,2 3,7 med 0,8 procent av BNP mellan 2017 och 2021. Sjukvård 5,9 5,9 6,1 5,9 5,7 Efter 2021 är transfereringarna mer eller mindre Äldreomsorg 4,1 4,0 4,5 4,9 5,9 oförändrade som andel av BNP fram till 2050. Övrigt 9,3 8,9 9,0 8,5 8,0 Nedgången fram till 2021 beror framför allt på att Investeringar 4,4 4,6 4,6 4,0 2,9 betalningarna från ålderspensionssystemet inte ökar lika snabbt som BNP. Transfereringar 17,1 16,2 16,5 16,3 16,9 I scenariot med oförändrat beteende minskar Till hushåll 13,8 12,7 12,9 12,7 13,2 den konsoliderade bruttoskulden från ca Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 41 procent av BNP 2017 till ca 24 procent av BNP Efter 2030 minskar utgifterna för den offentliga 2025, för att sedan öka med en knapp procent av BNP till 2030 (se diagram 10.11). Bruttoskulden konsumtionen som andel av BNP fram till 2100. Utgifterna för äldreomsorg, som inkluderar både kommer då att understiga det toleransintervall som gäller för skuldankaret, som innebär att äldre- och handikappomsorg, är den enda utgiftspost som uppvisar ökande BNP-andelar även bruttoskulden ska motsvara 35 procent av BNP, plus/minus 5 procent av BNP. Det s.k. S1-värdet efter 2030, medan utgifterna för sjukvård är relativt stabila som andel av BNP. är -3,0 procent av BNP i detta scenario (se tabell 10.4). Det är storleken på den permanenta De viktigaste skatteunderlagen, och därmed skatteinkomsterna, styrs i stor utsträckning av budgetförsvagning som krävs 2019 för att bruttoskulden ska motsvara 60 procent av BNP 2032. utvecklingen på arbetsmarknaden. De primära inkomsterna uppgår till ca 47 procent av BNP När S1-indikatorn beräknas utifrån att den konsoliderade bruttoskulden ska motsvara 60 pro- under den första delen av framskrivningsperioden (se diagram 10.10), men faller tillbaka något efter cent av BNP 2032 blir indikatorvärdet jämförbart med Europeiska kommissionens indikatorvärden ca 2035. (Se exempelvis Debt Sustainability Monitor 2017, European Economy, January 2018).

PROP. 2017/ 18: 100

Diagram 10.10 Primära offentliga inkomster och utgifter vid Diagram 10.12 Offentliga sektorns finansiella netto-

oförändrat beteende tillgångar och konsoliderade bruttoskuld vid oförändrat

Procent av BNP beteende 48,5 Procent av BNP 100 48,0 Primära inkomster Nettotillgångar 90 47,5 Konsoliderad bruttoskuld Primära utgifter 80 47,0 70 46,5 60 46,0 50

45,5 40 45,0 30 44,5 20 10 44,0 2015 2025 2035 2045 2055 2065 2075 2085 2095 0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2015 2025 2035 2045 2055 2065 2075 2085 2095 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar Det primära finansiella sparandet når ett minimum omkring 2035 och motsvarar på sikt

Finanspolitiken är långsiktigt hållbar givet

ca 0 – 1 procent av BNP (se diagram 10.11), medan

beräkningsförutsättningarna

det finansiella sparandet tenderar att öka snabbare än BNP på lång sikt. Orsaken till den gradvis För att sammanfatta beräkningsresultaten anväxande skillnaden mellan det finansiella sparanvänds två indikatorer, de s.k. S1- och S2-indikadet och det primära finansiella sparandet är den torerna, som visar hur stor permanent förändring med tiden allt större avkastningen på de finansiella nettotillgångarna. Den höga nivån på det av det offentliga sparandet som krävs ett givet år primära sparandet bidrar på sikt till en kraftig för att den offentliga skulden ska utvecklas på ett minskning av den konsoliderade bruttoskulden önskvärt sätt. I beräkningarna är 2019 det år som den permanenta förändringen av det offentliga och stadigt växande finansiella tillgångar (se sparandet kan genomföras, eftersom det är det diagram 10.12). första år för vilket regeringen kan föreslå en ny Diagram 10.11 Finansiellt sparande vid oförändrat budget för staten.

beteende

Den första indikatorn, S1, är ett mått på hur stor förändring av finanspolitiken som behövs för Procent av BNP 5 att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) ska motsvara 60 pro- Primärt finansiellt sparande 4 Finansiellt sparande cent av BNP 2032. Eftersom bruttoskulden 3 motsvarade knappt 41 procent av BNP i slutet av 2017 innebär det att det finns en förhållandevis 2 stor säkerhetsmarginal till denna skuldnivå. Det innebär att S1-värdet för svensk del normalt är negativt, dvs. det krävs en mycket stor permanent 1 budgetförsvagning 2019 för att bruttoskulden ska 0 öka till 60 procent av BNP. Den budgetförsvagning som skulle krävas enligt nuvarande -1 2015 2025 2035 2045 2055 2065 2075 2085 2095 beräkning är så stor att den skulle vara helt oförenlig med målet att det genomsnittliga Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sparandet ska motsvara en tredjedels procent av Det går inte att tolka den beskrivna utvecklingen BNP. Ett indikatorvärde under noll ska därför som en prognos över en förväntad faktisk utinte tolkas som att det helt säkert finns ett veckling. Det är i själva verket högst sannolikt att utrymme för budgetförsvagningar. Indikatorn är dagens regler för de offentliga inkomsterna och endast ett nyckeltal som möjliggör jämförelser av utgifterna skulle ändras om överskott av den hur olika antaganden påverkar utvecklingen fram storlek som visas i diagram 10.11 uppstod. till 2032.

PROP. 2017/ 1 8: 100

Den andra indikatorn, S2, är ett mer teoretiskt Finanspolitiken är därmed hållbar även bedömd mått som visar hur mycket det offentliga på detta sätt. Det faktum att indikatorn bygger på sparandet permanent måste förstärkas eller antaganden om utvecklingen under mycket lång försvagas för att den offentliga nettoskulden som tid gör dock att S2-värdet inte kan tolkas som att andel av BNP ska stabiliseras över en oändlig det finns ett faktiskt engångsvist reformuttidshorisont. Indikatorn baseras på att nuvärdet rymme. Indikatorvärdets förändring vid alterav alla framtida offentliga inkomster ska vara lika nativa antaganden ger dock en indikation på vilka med nuvärdet av utgifterna och den initiala skuld- faktorer som stärker finanspolitikens hållbarhet stocken. Att nettoskulden stabiliseras på lång sikt och vilka som försämrar den. är ett nödvändigt villkor för att finanspolitiken ska kunna betraktas som hållbar. Det går dock inte att enbart utifrån S2-indikatorn avgöra om politiken verkligen är hållbar. För det första 10.4 Förutsättningarna kan ändras beräknas indikatorn utifrån offentliga saldon mycket långt in i framtiden, så långt att det i Det scenario som redovisades ovan bygger på ett praktiken inte finns någon meningsfull inform- antal antaganden om hur arbetskraftutbudet, ation att tillgå för att bedöma deras nivå. Sparan- produktiviteten m.m. utvecklas (detta scenario det antas därför vara oförändrat som andel av benämns referensscenariot nedan). För att belysa BNP efter 2110. Ofta beror indikatorvärdet i stor effekten av alternativa utvecklingar och illustrera utsträckning på just detta antagande. vilka faktorer som är viktiga och mindre viktiga För det andra är en justering av finanspolitiken för det offentliga sparandets utveckling, och i linje med S2-indikatorns värde inte heller en därigenom kunna göra en mer utvecklad bedömgaranti för att skulden stabiliseras på en nivå som ning av finanspolitikens hållbarhet, görs några är förenlig med mer kortsiktiga kriterier för alternativa beräkningar där olika antaganden finanspolitisk hållbarhet. En budgetjustering i varieras. Först diskuteras faktorer som förstärker linje med S2-värdet innebär endast att den finansi- det finansiella sparandet och sedan faktorer som ella nettoställningen är stabil som andel av BNP försvagar det. på lång sikt, men säger ingenting om på vilken nivå detta sker. Det kan vara på nivåer som kanske inte är förenliga med fortsatt tillgång till krediter Fler sysselsatta och ett längre arbetsliv stärker på internationella kapitalmarknader. Indikator- hållbarheten värdet är därför endast ett underlag i en mer generell bedömning av under vilka förutsätt- Dagens äldre kan se fram emot en betydligt längre ningar som dagens finanspolitik är långsiktigt tid som pensionärer än tidigare generationer. hållbar, och måste tolkas med försiktighet. Både åldern för utträde från arbetsmarknaden och Generellt kan sägas att ju större S2-värdet är i den förväntade medellivslängden har ökat de absoluta termer, och ju tidigare i framskrivningen senaste decennierna, men utträdesåldern har ökat en obalans uppstår, desto större är sannolikheten i långsammare takt än medellivslängden, särskilt att finanspolitiken kommer att behöva läggas om. för män (se tabell 10.3). Utträdesåldern låg 2016 Hållbarhetsindikatorn S1 uppgår till -3 procent på 63,9 år i genomsnitt, medan den förväntade av BNP, beräknad från 2019. Det relativt stora återstående medellivslängden vid 65 års ålder var negativa S1-värdet visar att dagens omfattning av drygt 20 år. de offentliga inkomsterna och utgifterna med Bland europeiska länder med jämförbara data stor sannolikhet kan upprätthållas fram till 2032 har Sverige en hög utträdesålder. I Frankrike och utan att bruttoskulden överskrider stabilitets- Italien är den genomsnittliga utträdesåldern 58 – och tillväxtpaktens gränsvärde. Finanspolitiken är 59 år, medan den i USA och Japan är 64 – 65 år. således hållbar med god marginal enligt detta Sysselsättningsgraden åren före 65 år är hög i kriterium. Sverige vid en internationell jämförelse, men den Hållbarhetsindikatorn S2 är -0,7 procent av faller snabbt efter denna ålder. Uppfattningen att BNP. Strikt tolkat betyder det att det finansiella 65 år är en naturlig pensionsålder verkar således sparandet kan försvagas permanent med vara fast etablerad, trots möjligheten till senare 0,7 procent av BNP 2019, samtidigt som pensionsålder i dagens pensionssystem. nettoskulden stabiliseras på mycket lång sikt.

PROP. 2017/ 18: 100

Tabell 10.3 Utträdesålder och återstående medellivslängd de offentliga skatteinkomsterna ökar i snabbare

Kvinnor Män takt, men också att kostnaderna för arbets-

1990 2016 1990 2016 löshets- och sjukförsäkringen och förtidspension

Utträdesålder 61,7 63,3 63,0 64,3 ökar i proportion till det högre arbetskrafts-

Återstående medellivslängd utbudet.

vid 65 års ålder 19,0 21,5 15,3 19,0 Jämfört med referensscenariot förstärker detta

Källor: Statistiska centralbyrån och Pensionsmyndigheten. det primära offentliga sparandet och därmed

finanspolitikens hållbarhet påtagligt (se tabell Ett antal faktorer pekar på att utträdesåldern kan 10.4). S1-indikatorn förbättras med ca komma att stiga framöver. Ett bättre hälso- 0,2 procent av BNP till -3,2 och S2-indikatorn tillstånd i kombination med att färre har fysiskt förbättras med 1,8 procent av BNP till -2,5. krävande arbeten har förbättrat förutsättningarna Scenariot visar att ett längre arbetsliv är viktigt för för att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna. den långsiktiga finansieringen av välfärden. Vidare är utbildningsnivån högre än tidigare, och

personer med högre utbildning lämnar vanligtvis

arbetsmarknaden senare än de utan högre

Snabbare etablering av utrikes födda

utbildning.

Det finns även ekonomiska drivkrafter i Även om anknytningen till arbetsmarknaden pensionssystemet som verkar för att senarelägga bland utrikes födda har stärkts under senare år är utträdet från arbetsmarknaden. Om utträdet från den fortfarande väsentligt svagare än bland inrikes arbetsmarknaden inte senareläggs innebär det att födda. Sysselsättningsgraden uppgick 2014 till den genomsnittliga ålderspensionen kommer att knappt 59 procent bland de utrikes födda i åldern öka långsammare än de förvärvsaktivas inkoms- 15 – 74 år, jämfört med knappt 68 procent bland ter, eftersom pensionen blir lägre när medelde inrikes födda. Vidare var arbetslösheten bland livslängden ökar och de intjänade pensionsrättigutrikes födda ca 16 procent, jämfört med 6 proheterna måste fördelas på fler pensionsår. En cent bland inrikes födda. Anknytningen till sådan utveckling skulle kunna skapa hållbarhetsarbetsmarknaden skiljer sig även åt mellan olika problem om fler pensionärer blir berättigade till grupper av utrikes födda, t.ex. är asylsökande andra ersättningar, t.ex. garantipension och födda utanför Europa arbetslösa i högre grad än bostadstillägg för pensionärer. Låga pensioner övriga utrikes födda. Andra viktiga faktorer är kan därtill komma att leda till krav på kompenvistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. Generellt sation, t.ex. i form av generösare pensionsregler sett har utlandsfödda kvinnor lägre arbetskraftseller sänkt skatt. Det är därför angeläget att det deltagande än utlandsfödda män. Det höga antaskapas goda förutsättningar för ett längre let asylsökande de senaste åren, som sänker den arbetsliv. genomsnittliga vistelsetiden i Sverige bland ut- För att bidra till att pensionerna utvecklas i landsfödda, talar för att dessa genomsnittsvärden linje med övriga inkomster kom den parlamenkan komma att sjunka framöver. Om invandtariska Pensionsgruppen i december 2017 överens ringen återgår till tidigare nivåer kommer dock om ett antal regelförändringar som höjer penden genomsnittliga vistelsetiden åter att öka, sionsåldern. Pensionsgruppens förslag går i kortvilket kan förväntas höja sysselsättningsgraden. het ut på att den lägsta åldern för att ta ut allmän En snabbare etablering av nyanlända förbättrar pension gradvis höjs från 61 år i dag till 64 år 2026. finanspolitikens hållbarhet genom ökade skatte- Dessutom ska möjligheten att få garantipension intäkter och minskade utgifter för bl.a. ekonopå sikt knytas till en riktålder som ökar med den miskt bistånd, bostadsbidrag och arbetsmarkförväntade medellivslängden vid 65 år. nadsstöd. För att bedöma effekten av en snabbare Om utträdesåldern ökar i proportion till den etablering av nyanlända antas att skillnaden i återstående medellivslängden vid 65 år, som försysselsättningsgrad mellan utrikes födda och väntas öka med ca 1,5 år från 2015 till 2030, och personer födda i Sverige minskar med hälften med ytterligare ca 2 år till 2050, ökar arbetsmellan 2021 och 2030. Därmed ökar antalet kraftsutbudet med 1,6 procent 2030 och med arbetade timmar i ekonomin med 2 procent fram 3,7 procent 2050 jämfört med i referensscenariot. till 2030. Detta gör att det primära finansiella Utträdesåldern har då antagits öka med två sparandet blir så mycket högre att den demotredjedels år för varje år som medellivslängden vid grafiskt betingade försämringen av sparandet de 65 år ökar. I beräkningen innebär det att BNP och

PROP. 2017/ 1 8: 100

närmaste 15 – 20 åren uteblir, samt att S1 och S2 Diagram 10.13 Offentliga utgifter 1950 – 2017 förbättras med ca 0,6 respektive 0,9 procent av Procent av BNP 70 BNP. Transfereringar 60 Offentlig konsumtion

Ett stigande välstånd kan sätta press på de

50 Investeringar offentliga utgifterna 40

Övrigt Beräkningarna ovan visar att finanspolitikens 30 hållbarhet förbättras om arbetskraftsutbudet 20 ökar. Men det finns andra möjliga utvecklingar som kan komma att sätta de offentliga finanserna 10 under press. 0 De offentliga utgifterna ökade från 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 ca 21 procent av BNP 1950 till ca 62 procent av Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. BNP 1982 (se diagram 10.13). Både den offentliga En högre efterfrågan på välfärdstjänster utgör en konsumtionen och transfereringarna ökade under potentiell utmaning för framtidens finanspolitik. perioden. Den snabba ökningen av de offentliga Samtidigt växer välståndet och resurserna, vilket utgifterna möjliggjordes av att skatterna kunde innebär att möjligheten att möta denna utmaning höjas kraftigt från låga nivåer, samtidigt som det ökar. Diagram 10.14 visar att BNP per capita i fanns ett outnyttjat arbetskraftsutbud främst i fasta priser i referensscenariot förväntas vara form av kvinnor med lågt arbetskraftsdeltagande. nästan dubbelt så hög 2050 som 2015, och mer än Utgiftskvoten minskade sedan något under 1980fyra gånger så hög 2100. Hushållens kontalet, men ökade åter snabbt till följd av 1990sumtionsutgifter ökar något snabbare än BNP i talskrisen, då BNP föll kraftigt, och uppgick 1993 beräkningen, medan den offentliga konsumtsom mest till ca 67 procent av BNP. Sedan mitten ionen i fasta priser endast ökar i begränsad av 1990-talet har utgiftskvoten sjunkit till strax omfattning. Befolkningen kommer därmed att i under 50 procent av BNP 2016, framför allt till framtiden ha mer resurser att använda till följd av minskande transfereringar, men också på konsumtion av varor och tjänster, inklusive grund av lägre räntekostnader. Sedan 1980 har välfärdstjänster. Den stora utmaningen är därför BNP stigit trendmässigt, under det att utgiftsinte framtida resursbrist, utan möjligheten att kvoten inte uppvisar någon motsvarande trend. upprätthålla dagens höga andel av gemensam Ett samband mellan tillväxt och utgiftskvoten är finansiering av de ökande behoven. således svårt att belägga. För att visa på konsekvenserna av förändringar I Sverige tillhandahålls välfärdstjänster som i efterfrågan som kan ske på grund av ett ökat vård, omsorg och utbildning i stor utsträckning välstånd antas den genomsnittliga arbetstiden per via den offentliga sektorn till låga eller inga sysselsatt minska med 0,1 procent per år fr.o.m. kostnader för brukaren. På detta sätt säkerställs 2022 jämfört med i referensscenariot. Detta att välfärdstjänsterna kan utnyttjas efter behov överensstämmer ungefär med minskningen i och inte efter betalningsförmåga. Ett argument medelarbetstiden 1980 – 2009. Pensionsåldern för en sådan ordning är att den har positiva antas vara densamma som i referensscenariot. fördelningseffekter. Ett ytterligare argument är Nedgången antas bero på en ökad efterfrågan på att den samhällsekonomiska nyttan av välfärdsfritid, en kortare arbetsvecka, fler semesterdagar tjänster ofta är större än nyttan för den enskilda etc. i takt med att BNP och det materiella välindividen, då de ger upphov till s.k. positiva ståndet ökar. Samtidigt antas den offentliga externa effekter. Utbildning, sjukvård och barnkonsumtionen volymmässigt växa 0,4 procent omsorg är exempel på tjänster som i många fall snabbare per år än vad som är demografiskt inte enbart är till nytta för brukarna, utan även för motiverat. Detta innebär att det sker en standardsamhället i stort. Vikten av en jämn fördelning av ökning i de välfärdstjänster som den offentliga välfärdstjänsterna och förekomsten av positiva sektorn erbjuder. externa effekter talar för att produktionen av välfärdstjänsterna till stor del bör finansieras med skatter även framöver.

PROP. 2017/ 18: 100

10.5 Beräkningarnas känslighet och

Diagram 10.14 BNP per person fördelat efter användning

jämförelse med föregående

Tusental kronor, 2016 års priser

bedömning

2000 Offentlig konsumtion 1750 Hushållens konsumtionsutgifter 1500 I detta avsnitt behandlas beräkningarnas Övriga ändamål känslighet för olika antaganden och en jämförelse 1250 görs med den hållbarhetsbedömning som gjordes 1000 i 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100). 750

500 250 Finanspolitiken är hållbar i de flesta scenarier

0 2000 2015 2030 2050 2100 Hållbarhetsindikatorerna S1 och S2 visar att finanspolitiken är långsiktigt hållbar i ett scenario Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. som bygger på ett oförändrat beteende. Detta I scenariot antas medelarbetstiden vara ca resultat bör dock tolkas med försiktighet av flera 15 timmar kortare per person och år 2030 och skäl. De finanspolitiska utmaningar som behand- 120 timmar kortare 2100 jämfört med i referenslas i detta avsnitt verkar på mycket lång sikt och scenariot (motsvarande ca tre heltidsveckor per år beräkningarna sträcker sig därför långt in i eller ca en dryg halv timme per arbetsdag). Till framtiden. Den långa beräkningshorisonten medföljd av detta minskar även skatteinkomsterna för ett betydande inslag av osäkerhet. Till detta och möjligheterna att finansiera välfärden. ska läggas att kalkylerna är starkt beroende av de Finansieringsproblemen förstärks ytterligare om antaganden som görs. Kalkylerna ska, som redan standarden i de offentliga tjänsterna gradvis ökar. nämnts, inte uppfattas som prognoser för en I scenariot antas att personaltätheten inom vård, sannolik utveckling, utan som effektanalyser där skola och omsorg ökar så att antalet arbetade effekten av olika förändringar i beräkningstimmar i den offentliga sektorn sammantaget är antagandena redovisas. drygt 2 procent högre 2030 och 17 procent högre 2100 än i referensscenariot. Det innebär att Tabell 10.4 Hållbarhetsindikatorer antalet arbetstimmar som är tillgängliga för Procent av BNP produktion i näringslivet minskar i motsvarande S1 S2 utsträckning. Allt eftersom fritiden ökar, antalet Oförändrat beteende -3,0 -0,7 arbetade timmar i hela ekonomin minskar och Oförändrad andel av livet i arbete -3.2 -2,5 standarden i de skattefinansierade tjänsterna höjs, Förbättrad etablering -3,6 -1,6 utsätts den offentliga sektorn för ett allt större Högre efterfrågan på fritid och välfärdstjänster -2,3 12,2 förändringstryck för att finanspolitiken ska vara Anm.: Positiva värden anger att det offentliga sparandet måste förstärkas hållbar. permanent för att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, och negativa I detta scenario försvagas det primära finanvärden att en permanent försvagning är möjlig. Källa: Egna beräkningar. siella sparandet betydligt på sikt jämfört med referensscenariot, vilket försämrar hållbarheten I tabell 10.4 sammanfattas hur de alternativa (se tabell 10.4). S1-indikatorn uppgår till -2,3, antaganden som ligger till grund för beräkvilket är en försvagning med 0,7 procent av BNP ningarna påverkar S1 och S2. Allmänt kan sägas jämfört med i referensscenariot, och S2att finanspolitiken är hållbar i de flesta av indikatorn uppgår till 12,2 procent av BNP. beräkningarna. S1-indikatorn är negativ i alla Enligt S2-indikatorn är utvecklingen därför långredovisade scenarier, och S2 endast positiv i siktigt ohållbar. Det höga S2-värdet beror till scenariot med högre efterfrågan på fritid och ungefär en tredjedel på att arbetsutbudet minskar välfärdstjänster. Under antagande om en minsnär fritiden ökar, och till två tredjedelar på att kande genomsnittlig arbetstid går en ökad produktionen av skattefinansierad välfärd ökar. standard i tjänsteproduktionen inte att finansiera med oförändrade skattesatser på lång sikt.

PROP. 2017/ 1 8: 100

Hållbarheten är något lägre än i tidigare mycket långt tidsperspektiv, medan kommissbedömning ionen bedömer att risken för en ohållbar utveckling är låg på både kort, medellång – fram I scenariot med oförändrat beteende uppgår S1 till 2032 – och lång sikt. Sammanfattande hålltill -3 procent av BNP och S2 till -0,7 procent av barhetsindikatorer redovisas i tabell 10.5. BNP. I 2017 års ekonomiska vårproposition beräknades S1 till -3,7 procent av BNP och S2 Tabell 10.5 Hållbarhetsindikatorer för Sverige till -1,8 procent av BNP i samma scenario. Det Procent av BNP betyder att hållbarheten är något lägre än enligt S1 S2 den tidigare bedömningen. En anledning till att Regeringen -3,0 -0,7 hållbarheten försvagats är ett något sämre Konjunkturinstitutet (februari 2018) -0,6 utgångsläge för beräkningen. Det primära sparan- Europeiska kommissionen (januari 2018) -3,9 0,5 det i slutåret av den medelfristiga beräkningen, Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen och egna beräkningar. som ligger till grund för långsiktsframskrivningen, är 0,4 procent av BNP lägre i denna beräkning än i beräkningen i 2017 års ekonomiska Utgångsläget är viktigt för slutsatserna vårproposition. Allt annat lika betyder detta att den långsiktiga hållbarheten mätt med S2 för- Olika utgångslägen förklarar i stor utsträckning sämras med 0,4 procent av BNP. att regeringens, kommissionens och Konjunktur- Den resterande skillnaden mellan S2-värdet i institutets slutsatser om finanspolitikens hållbardenna och förgående beräkning beror till största het skiljer sig åt. delen på att det primära finansiella sparandet i Kommissionen bedömer finanspolitikens hållslutet av beräkningen, som sedan antas vara barhet på medellång sikt, fram till 2032, och på oförändrat alla år därefter, har försämrats med ca mycket lång sikt med hjälp av S1- och S2- 1 procent av BNP. Att skillnaden i det beräknade indikatorerna. Eftersom det bara är 14 år till 2032 sparandet så långt fram i tiden förklarar mer- betyder den initiala skuldnivån mycket för S1parten av revideringen av S2 visar att indikatorn indikatorns värde. Om den offentliga skulden måste tolkas med försiktighet. ligger långt ifrån 60 procent av BNP krävs stora Ett skäl till att S1-indikatorns värde minskat är förändringar av finanspolitiken för att nå denna att beräkningen nu görs över en ett år längre skuldkvot. tidshorisont. S1 i 2017 års ekonomiska vår- Kommissionen räknar även på finanspolitikens proposition visade storleken på den permanenta effekter över en oändlig tidshorisont. I dessa budgetförändring 2018 som gjorde att brutto- beräkningar blir dagens skuldnivå mindre viktig skulden motsvarade 60 procent av BNP 2030. I för resultatet. I stället blir det finansiella denna proposition visar S1 storleken på en bud- sparandet i utgångsläget viktigare. Kommissionen getförändring 2019 som gör att bruttoskulden är delar upp sitt S2-värde i ett initialvillkor, dvs. den 60 procent av BNP 2032. Den längre tids- finansiella ställningen i utgångsläget, som bidrar horisonten gör att S1-värdet minskar i absoluta med -0,4 procentenheter av Sveriges S2-värde på termer med ca 0,3 procent av BNP. 0,5 procent av BNP, och en del som avser den framtida utvecklingen, som bidrar med resterande 0,9 procentenheter. I den senare komponenten är Andras bedömningar av finanspolitikens det särskilt på sikt ökande kostnader för hållbarhet äldreomsorgen som bidrar till att öka S2. Enligt kommissionens bedömning i den senaste lång- Både Konjunkturinstitutet och Europeiska kom- siktsberäkningen motsvarar det strukturella missionen har nyligen publicerat bedömningar av primära sparandet 0,8 procent av BNP 2019, det den svenska finanspolitikens långsiktiga håll- år kostnadsberäkningarna börjar. För 2021, det barhet (Se Specialstudie 61, Konjunkturinstitutet, sista året i regeringens medelfristiga prognos, februari 2018 respektive Debt Sustainability bedömer kommissionen det strukturella primära Monitor 2017, European Economy, January sparandet till 1 procent av BNP, vilket är något 2018). Konjunkturinstitutet bedömer att finans- högre än i regeringens bedömning. politiken är hållbar både fram till 2040 och i ett Utöver bilden av utgångsläget gör kommissionen även en annan bedömning än

PROP. 2017/ 18: 100

regeringen när det gäller beräkningen av de och lång sikt. Av 27 redovisade EU-länder har en framtida utgifterna för offentlig konsumtion. knapp majoritet, 14 stycken, positiva värden på Kommissionen beräknar en kostnad per person S1-indikatorn, vilket indikerar ett konsolideringssom använder de skattefinansierande tjänsterna, behov för att den konsoliderade bruttoskulden och låter sedan denna öka i takt med BNP per ska understiga 60 procent av BNP 2032. Sverige capita fram till 2060. Därefter skriver kom- har det näst lägsta värdet efter Bulgarien, och missionen fram de offentliga konsumtionsut- därmed en god marginal till stabilitets- och gifterna med befolkningsutvecklingen. Rege- tillväxtpaktens skuldrestriktion. För framför allt ringen antar i stället att personaltätheten inom Italien, Portugal och Frankrike krävs kraftfulla den offentligt finansierade produktionen är besparingsåtgärder för att skuldrestriktionen ska oförändrad. klaras 2032. Konjunkturinstitutet antar i likhet med regeringen, att antalet arbetstimmar i den offent- Tabell 10.6 Europeiska kommissionens

hållbarhetsbedömningar

liga sektorn är konstant per individ som använder Procent av BNP tjänsten. Till skillnad från regeringen antar dock S1 S2 Konjunkturinstitutet samtidigt att den summa Belgien 3,4 2,7 som läggs på insatsvaror i produktionen (t.ex. hyror, datorer, medicinsk och annan utrustning Danmark -3,4 0,9 m.m.) växer i samma takt som lönekostnaderna. Finland 1,5 2,8 Regeringen antar i stället att utgifterna för Frankrike 4,9 1,1 insatsvaror endast ökar i takt med antalet pro- Italien 6,7 0,6 ducerade tjänster och prisutvecklingen på dessa Nederländerna -1,9 3,0 insatsvaror. Denna skillnad i beräkningsan- Portugal 5,0 1.0 tagandena gör att utgifterna för den offentliga Spanien 3,2 1,2 konsumtionen som andel av BNP ökar relativt snabbt i Konjunkturinstitutets bedömning och på Storbritannien 2,1 2,1 sikt når en högre BNP-andel än någonsin tidigare. Sverige -3,9 0,5 Denna utveckling skiljer sig signifikant från Tyskland -1,7 1,2 regeringens beräkning, där konsumtionen som EU 1,5 1,5 andel av BNP minskar fram till 2021, och endast Källa: Europeiska kommissionen, januari 2018. ökar med ca 1 procent av BNP under den efterföljande tioårsperioden (se tabell 10.2). Kommissionen bedömer vidare att 13 medlems- Det är även värt att notera att kommissionen stater har en hög eller medelhög risk för en ohållanvänder en annan befolkningsprognos än bar utveckling på lång sikt. Denna bedömning gör regeringen. Kommissionen använder sig av Euro- kommissionen om S2-värdet är större än 2. stats befolkningsprognos som publicerades i mars Ohållbarhetsrisken uppkommer både på grund av 2014. Eftersom beräkningarna i stor utsträckning en hög skuld i dag, och på höga framtida utgifter bygger på det demografiska underlaget är resul- för en åldrande befolkning. Sverige har ett av de tatet beroende av den befolkningsprognos som lägsta S2-värdena och risken för en ohållbar används. Resultaten skiljer sig även åt av andra utveckling är därmed låg. anledningar, t.ex. på grund av olika antaganden om potentiell tillväxttakt, prisökningstakt, räntor, arbetsutbud och arbetslöshet.

10.6 En sammantagen bedömning av

finanspolitikens långsiktiga

Finanspolitiken är mer hållbar än i många andra hållbarhet

länder

Finanspolitiken bedöms sammantaget vara lång- Baserat på Europeiska kommissionens bedöm- siktigt hållbar. I referensscenariot uppgår S1 ningar bedöms finanspolitikens hållbarhet vara till -3 procent av BNP och S2 till -0,7 procent av god i ett internationellt perspektiv. Sverige är ett BNP. Det finansiella sparandet och den konsoliav sex medlemsländer som bedöms ha en låg risk derade skulden ligger inom ramarna för de uppför en ohållbar utveckling på både kort, medellång satta gränserna i stabilitets- och tillväxtpakten i de

PROP. 2017/ 1 8: 100

flesta av de redovisade scenarierna. Därmed är ett viktigt krav som ligger till grund för marknadernas värdering av hållbarheten uppfyllt. År 2020 – 2035 karaktäriseras av stigande demografiskt motiverade utgiftsanspråk. De primära offentliga utgifterna bedöms öka med knappt 1 procent av BNP dessa år på grund av en demografiskt betingad ökad efterfrågan på skattefinansierade välfärdstjänster. Denna utveckling visar på vikten av en politik som även fortsättningsvis är inriktad på att minska arbetslösheten och öka antalet arbetade timmar. Pensionssystemet skapar i sig starka incitament att arbeta längre upp i åldrarna när medellivslängden ökar, eftersom pensionärernas inkomster minskar i förhållande till de förvärvsaktivas om utträdesåldern från arbetsmarknaden inte senareläggs. Om yrkeslivet förlängs i takt med att den förväntade medellivslängden vid 65 år ökar förbättras finanspolitikens hållbarhet påtagligt. Att så många som möjligt har ett långt och produktivt arbetsliv är en förutsättning för att pensionärer och övriga medborgare ska ha en god ekonomisk standard och för att offentligt finansierade tjänster av god kvalitet ska kunna tillhandahållas. Med en ökad medellivslängd finns möjligheten att både öka fritiden och tiden i arbete. I takt med att medellivslängden ökar är det därför viktigt med ett högt arbetskraftsdeltagande och ett långt och hållbart arbetsliv, bland både kvinnor och män.

11 Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden

PROP. 2017/ 18: 100

11 Ändrad fördelning av ändamål och

verksamheter på utgiftsområden

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag om vilka vårpropositionen. Bestämmelsen trädde i kraft ändamål och verksamheter som bör flyttas mellan den 1 september 2001. utgiftsområden fr.o.m. 2019. De föreslagna änd- Av förarbetena till bestämmelsen framgår att ringarna genomförs först efter riksdagens ställ- de beslut om utgiftsområdesindelningen som ningstagande, vilket innebär att de inte ingår i de avses är de som behövs för att indelningen ska beräkningar för utgiftsområdena som görs i vara förenlig med riksdagsordningen och med denna proposition. riksdagsbeslutet om ämnesförteckning över Inledningsvis redovisar regeringen sin bedöm- utgiftsområdena. Vidare framgår att hela ämnesning av vilka riktlinjer som bör gälla för att förslag förteckningen inte behöver bifogas konstituom flytt av ändamål och verksamheter ska lämnas tionsutskottets betänkande om indelningen i i den ekonomiska vårpropositionen. utgiftsområden varje år, utan det är tillräckligt att bara ändringarna redovisas. Med några års mellanrum är det lämpligt att foga en fullständig förteckning till betänkandet (2000/01:RS1 s. 92). 11.1 Riktlinjer för flytt av ändamål Konstitutionsutskottet har uttalat att en lämplig och verksamheter tidpunkt för att redovisa en fullständig ämnesförteckning i utskottets betänkande i normala fall borde vara vid det första riksmötet i varje Regeringens bedömning: Flytt av ändamål eller mandatperiod (bet. 2009/10:KU39 s. 15). Den verksamhet mellan utgiftsområden bör anses senaste beslutade ämnesförteckningen är därmed föreligga när ett förslag föranleder ändringar i från våren 2015 (bet. 2014/15:KU17, rskr. riksdagsordningens utgiftsområdesindelning eller 2014/15:233). Till ämnesförteckningen anses i den av riksdagen beslutade ämnesförteckningen även höra de beslut som fattas mellan upprättför utgiftsområdena. andet av de fullständiga ämnesförteckningarna. Sedan bestämmelsen infördes har regeringen vid sex tillfällen lämnat förslag om ändringar av Skälen för regeringens bedömning: riksdagsordningen till följd av namnändringar på Indelningen av statens budget i utgiftsområden olika utgiftsområden. Utöver dessa lagförslag var en förutsättning för införandet av rambesluts- lämnades de första fem åren, 2002 – 2006, endast modellen i budgetprocessen. Indelningen på- 0 – 4 förslag per år om flyttar av ändamål och verkar även ansvarsfördelningen mellan utskotten verksamheter. Det rörde sig då i huvudsak om att (1993/94:TK3, bet. 1995/96:KU21). Enligt till- anslag i sin helhet flyttades från ett utgiftsområde äggsbestämmelse 9.5.3 till riksdagsordningen ska till ett annat. År 2007 – 2011 lämnades 9 – 16 förslag beslut om vilka ändamål och verksamheter som per år om flyttar av ändamål och verksamheter, ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband dvs. betydligt fler. I dessa fall rörde det sig även med beslut med anledning av den ekonomiska om flyttar av delar av verksamheter som

PROP. 2017/ 18: 100

finansierades under ett anslag, dvs. inte enbart utgiftsområdena. Regeringen bedömer att dessa flytt av hela anslag. År 2012 – 2015 minskade riktlinjer bör tillämpas fr.o.m. 2019 års ekonoantalet förslag om flyttar igen till 2 – 6 per år för att miska vårproposition. därefter öka 2016 och 2017 till 10 respektive 13 förslag. Antalet förslag varierar med den förda politiken och kan antas öka efter ett regeringsskifte. Samtidigt visar genomgången att det 11.2 Förslag till flytt av ändamål och saknas en tydlig praxis för vilka förslag till beslut verksamheter om ändamål och verksamheter som läggs fram i den ekonomiska vårpropositionen. Vidare har förslag till beslut lagts fram i den ekonomiska Samordning för åtgärder mot penningtvätt och vårpropositionen utan att förslagen påverkar vare finansiering av terrorism sig riksdagsordningens utgiftsområdesindelning eller den av konstitutionsutskottet upprättade Regeringens förslag: De ändamål och verkämnesförteckningen. samheter som avser samordning för åtgärder mot Ämnesförteckningen har ett nära samband penningtvätt och finansiering av terrorism och med de anslag som finns uppförda under respektive utgiftsområde. Många gånger är som finansieras från anslaget 1:11 Finansinspektionen under utgiftsområde 2 Samhällsanslagsnamnet återgivet i ämnesförteckningen. För de mindre anslagen kan flera anslag vara ekonomi och finansförvaltning flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. samlade under en ämnesbeteckning som sammanfattar deras ändamål. Flyttar av hela anslag påverkar därmed normalt ämnesförteckningen. När en viss del av en verksamhet som Skälen för regeringens förslag: Fram till finansieras från ett anslag flyttas till ett annat utgången av 2017 fanns inom Finansinspektionen befintligt anslag får det däremot som regel ingen ett samordningsorgan för tillsyn över bekämppåverkan på vare sig utgiftsområdesindelningen ning av penningtvätt och finansiering av eller ämnesförteckningen. terrorism. Sedan den 1 januari 2018 har upp- Även budgetprocessens utformning talar mot gifterna förts över till en samordningsfunktion att flyttar av begränsade delar av verksamheter inom Polismyndigheten enligt förordningen eller uppgifter ska underställas riksdagen för (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och beslut under våren. Riksdagen har beslutat att den finansiering av terrorism. I budgetpropositionen ekonomiska vårpropositionen ska ägnas åt för 2018 vidgades därför ändamålet för Finansriktlinjerna för den ekonomiska politiken och inspektionens anslag till att även omfatta budgetpolitiken medan budgetfrågorna ska han- samordningsorganets utvecklade verksamhet teras på hösten. Denna ordning präglar även inom Polismyndigheten (prop. 2017/18:1 arbetet i Regeringskansliet. Som regel har utg.omr. 2 avsnitt 4.7.1, bet. 2017/18:FiU2, rskr. budgetarbetet på våren inte nått den detaljnivå 2017/18:128). som krävs för att förslag som berör delar av Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de verksamheter och begränsade uppgifter ska ändamål och verksamheter som avser samordning kunna läggas fram redan i den ekonomiska för åtgärder gällande bekämpning av penningtvätt vårpropositionen. och finansiering av terrorism och som finansieras Regeringen anser att det är viktigt att uppnå en från anslaget 1:11 Finansinspektionen under ordning som är praktiskt genomförbar och som utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finanssamtidigt garanterar att beslut om vilka ändamål förvaltning flyttas till utgiftsområde 4 Rättsoch verksamheter som ska innefattas i ett väsendet. utgiftsområde fattas i samband med den ekono- För 2019 beräknas förslaget öka utgiftsramen miska vårpropositionen. Regeringen gör därför för utgiftsområde 4 Rättsväsendet med 5 000 000 bedömningen att flytt av ändamål eller verk- kronor och minska utgiftsramen för utgiftssamhet mellan utgiftsområden bör anses föreligga område 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning när ett förslag föranleder ändringar i riksdags- med motsvarande belopp. ordningens utgiftsområdesindelning eller i den av riksdagen beslutade ämnesförteckningen för

PROP. 2017/ 18: 100

Lokal statlig service Statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt

eftersatta områden

Regeringens förslag: De ändamål och verksamheter som avser lokal statlig service vid service- Regeringens förslag: De ändamål och de kontor och som finansieras från anslaget 1:1 verksamheter som avser statsbidrag till kom- Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och muner med socioekonomiskt eftersatta områden exekution, anslaget 2:1 Försäkringskassan under och som finansieras från anslaget 1:1 Regionala utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional dom och funktionsnedsättning samt anslaget 2:1 tillväxt flyttas till utgiftsområde 13 Jämställdhet Pensionsmyndigheten under utgiftsområde 11 och nyanlända invandrares etablering. Ekonomisk trygghet vid ålderdom flyttas till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2018 tillfördes anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgifts- Skälen för regeringens förslag: Regeringen område 19 Regional tillväxt medel för en långhar i budgetpropositionen för 2018 redovisat att siktig satsning på socioekonomiskt eftersatta den statliga lokala service som i dag bedrivs vid kommuner och områden i hela Sverige (prop. servicekontor i samverkan mellan Försäkrings- 2017/18:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.8.1, bet. kassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket 2017/18:NU2, rskr. 2017/18:107). Medlen fr.o.m. den 1 januari 2019 ska samlas i en används för två olika statsbidrag, ett till sammanhållen organisation som Statens service- kommuner med socioekonomiskt eftersatta center ska ansvara för (prop. 2017/18:1 utg.omr. områden och ett till socioekonomiskt eftersatta 2 avsnitt 5.5). kommuner, båda hanteras för närvarande av Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de Tillväxtverket. Statsbidraget till kommuner med ändamål och verksamheter som avser tillhanda- socioekonomiskt eftersatta områden har dock ett hållandet av lokal statlig service vid servicekontor nära samband med regeringens långsiktiga och som finansieras från anslaget 1:1 Skatteverket reformprogram för att minska och motverka under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, segregation. Den 1 januari 2019 bör därför anslaget 2:1 Försäkringskassan under utgifts- Delegationen mot segregation ta över ansvaret område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och för handläggning av det aktuella statsbidraget. funktionsnedsättning samt anslaget 2:1 Statsbidraget till socioekonomiskt eftersatta Pensionsmyndigheten under utgiftsområde 11 kommuner ska även fortsättningsvis handläggas Ekonomisk trygghet vid ålderdom flyttas till av Tillväxtverket. utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- Mot denna bakgrund föreslår regeringen att förvaltning. den verksamhet som avser statsbidraget till kom- För 2019 beräknas förslaget öka utgiftsramen muner med socioekonomiskt eftersatta områden för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- och som finansieras från anslaget 1:1 Regionala förvaltning med 558 500 000 kronor och minska tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional utgiftsramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och tillväxt flyttas till utgiftsområde 13 Jämställdhet exekution med 251 000 000 kronor, för utgifts- och nyanlända invandrares etablering. område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och För 2019 beräknas förslaget öka utgiftsramen funktionsnedsättning med 262 600 000 kronor för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända och för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet invandrares etablering med 1 350 000 000 kronor vid ålderdom med 44 900 000 kronor. och minska utgiftsramen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt med motsvarande belopp.

PROP. 2017/ 18: 100

Verksamhet avseende myndighetsgemensam

infrastruktur för säkra elektroniska försändelser

Regeringens förslag: De ändamål och verksamheter som avser myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda och som finansieras från anslaget 1:1 Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution flyttas till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Skälen för regeringens förslag: Skatteverket har i dag ansvaret för att tillhandahålla en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda enligt förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 redovisat att den avser inrätta en ny myndighet som ska ha i uppgift att utveckla, samordna och stödja den förvaltningsövergripande digitaliseringen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.4). Den nya myndigheten kommer fr.o.m. den 1 september 2018 att överta ansvaret att tillhandahålla en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda (dir. 2017:117). Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de ändamål och verksamheter som avser myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda och som finansieras från anslaget 1:1 Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution flyttas till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. För 2019 beräknas förslaget öka utgiftsramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med 43 000 000 kronor och minska utgiftsramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution med motsvarande belopp.

Bilaga 1 Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1 Bilaga 1 Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Innehållsförteckning

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

1 Tabeller Den makroekonomiska utvecklingen

Tabell 1 Internationell ekonomi

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

BNP

Euroområdet -0,9 -0,2 1,3 2,1 1,8 2,4 2,3 1,9 1,7 1,6 USA 2,2 1,7 2,6 2,9 1,5 2,3 2,5 2,4 2,1 1,9 Världen, PPP-vägd 1 3,5 3,5 3,6 3,4 3,2 3,6 3,8 3,9 3,8 3,8 Världen, KIX-vägd 2 1,2 1,5 2,2 2,1 2,2 2,8 2,7 2,5 2,3 2,2 Svensk exportmarknad 3 1,4 2,1 2,8 2,2 3,7 4,5 4,9 4,6 4,3 4,2

Inflation

Euroområdet 4 2,5 1,4 0,4 0,0 0,2 1,5 1,4 1,6 1,8 1,8 USA 5 2,1 1,5 1,6 0,1 1,3 2,1 2,3 2,3 2,3 2,3

Styrräntor

Euroområdet 0,9 0,6 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 0,6 1,2 USA 0,3 0,3 0,3 0,3 0,5 1,1 1,8 2,5 3,0 3,3 1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt IMF. 2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade KIX-vikterna används för 2018 och därefter skrivs vikterna fram med trenden från de föregående fem åren. 3 Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt. 5 Konsumentprisindex (KPI), årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt. Källor: Macrobond och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 2 Försörjningsbalans, fasta priser

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2016 Hushållens konsumtionsutgifter 1 950 0,8 1,9 2,1 3,1 2,2 2,4 2,5 2,6 2,6 2,8 Offentliga konsumtionsutgifter 1 152 1,1 1,3 1,5 2,4 3,1 0,4 1,9 0,8 1,0 -0,3 Staten 299 2,5 3,6 1,7 2,0 2,7 -1,8 2,2 -0,3 -0,1 -0,6 Kommunsektorn 853 0,6 0,4 1,5 2,6 3,2 1,2 1,7 1,2 1,4 -0,2 Fasta bruttoinvesteringar 1 060 -0,2 0,6 5,5 6,9 5,6 6,0 4,3 2,0 2,1 2,0 Näringslivet 874 -0,7 0,7 6,4 8,4 5,1 6,5 4,1 1,6 2,0 2,1 Staten 92 -0,6 -2,6 -2,7 -3,2 7,0 -0,4 7,1 7,9 5,8 1,9 Kommunsektorn 89 5,1 2,9 7,2 4,4 9,4 8,2 3,4 -0,3 -0,2 0,7 Lagerinvesteringar 2 31 -1,1 0,2 0,2 0,4 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 Export 1 950 1,0 -0,8 5,3 5,7 3,3 3,7 4,9 3,7 3,6 3,4 Varuexport 1 322 0,3 -2,9 3,1 3,5 3,6 5,1 5,9 3,6 3,5 3,2 Tjänsteexport 628 3,0 5,0 10,4 10,7 2,7 0,6 2,7 4,0 4,0 3,8 Import 3 1 737 0,5 -0,1 6,3 5,2 3,4 5,0 4,8 3,3 3,6 3,4 Varuimport 1 203 -0,8 -1,7 4,6 5,4 5,0 4,2 5,3 3,4 3,7 3,5 Tjänsteimport 534 4,3 4,1 10,4 4,9 -0,2 6,8 3,9 3,2 3,3 3,4 Nettoexport 4 213 0,3 -0,3 -0,2 0,4 0,1 -0,3 0,3 0,3 0,2 0,2

BNP 4 405 -0,3 1,2 2,6 4,5 3,2 2,4 2,8 2,2 2,1 1,8

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. 1 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 4 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 3 Försörjningsbalans, fasta priser. Kalenderkorrigerad

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2016 Hushållens konsumtionsutgifter 1 950 0,9 1,9 2,2 3,0 2,1 2,5 2,5 2,6 2,5 2,8 Offentliga konsumtionsutgifter 1 152 1,6 1,3 1,7 2,1 2,7 0,7 2,0 0,8 0,6 -0,5 Staten 299 2,8 3,6 1,8 1,8 2,5 -1,6 2,3 -0,3 -0,3 -0,8 Kommunsektorn 853 1,2 0,5 1,7 2,1 2,7 1,6 2,0 1,2 0,9 -0,4 Fasta bruttoinvesteringar 1 060 0,3 0,6 5,6 6,6 5,3 6,5 4,4 2,0 1,8 1,8 Näringslivet 874 -0,3 0,7 6,6 8,2 4,6 7,0 4,2 1,7 1,6 1,9 Staten 92 -0,8 -2,6 -2,8 -3,1 7,1 -0,5 7,1 7,9 5,9 1,9 Kommunsektorn 89 4,9 2,9 7,2 4,4 9,3 8,3 3,4 -0,3 -0,3 0,7 Lagerinvesteringar 2 31 -1,1 0,2 0,2 0,4 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 Export 1 950 1,6 -0,8 5,5 5,3 2,9 4,1 5,1 3,8 3,3 3,2 Varuexport 1 322 0,9 -2,9 3,4 3,1 3,1 5,6 6,1 3,6 3,1 3,0 Tjänsteexport 628 3,4 4,9 10,6 10,4 2,3 1,1 2,9 4,1 3,7 3,7 Import 3 1 737 1,1 -0,1 6,5 4,8 3,0 5,4 5,0 3,3 3,2 3,2 Varuimport 1 203 -0,2 -1,7 4,9 4,9 4,5 4,7 5,5 3,4 3,3 3,2 Tjänsteimport 534 4,5 4,1 10,4 4,8 -0,4 7,1 3,9 3,2 3,1 3,2 Nettoexport 4 213 0,3 -0,3 -0,2 0,4 0,1 -0,3 0,3 0,3 0,2 0,2

BNP 4 405 0,1 1,2 2,7 4,3 3,0 2,7 2,9 2,2 1,9 1,7

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. 1 Löpande priser. Beloppen är inte kalenderkorrigerade. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 4 Export minus import, uttryckt som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 4 Försörjningsbalans, löpande priser

Procentuell förändring, löpande priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2016 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Hushållens konsumtionsutgifter 1 950 1,3 2,6 3,2 4,0 3,2 4,1 4,2 4,4 4,5 4,9 Offentliga konsumtionsutgifter 1 152 3,7 4,0 3,9 5,3 6,0 4,0 4,2 3,2 3,4 2,3 Staten 299 4,4 4,9 2,5 4,0 3,1 2,2 5,6 2,8 2,3 1,9 Kommunsektorn 853 3,4 3,6 4,4 5,8 7,0 4,7 3,7 3,3 3,7 2,4 Fasta bruttoinvesteringar 1 060 0,5 1,0 7,8 9,1 7,1 8,4 6,1 3,9 3,8 3,7 Staten 92 1,2 -2,7 -1,7 -2,4 8,4 3,2 10,1 10,4 8,0 4,0 Kommunsektorn 89 6,6 3,3 8,8 5,6 11,4 11,4 6,7 2,4 2,4 3,4 Export 1 950 0,0 -3,3 7,4 7,9 1,9 7,0 4,3 3,9 3,7 3,5 Varuexport 1 322 -1,4 -6,0 5,3 5,2 1,7 9,3 5,4 3,8 3,5 3,3 Tjänsteexport 628 4,0 4,0 12,4 14,2 2,4 2,0 1,8 4,1 4,2 4,0 Import 2 1 737 -0,6 -2,9 8,2 6,6 1,6 9,0 3,5 3,2 3,8 3,7 Varuimport 1 203 -2,7 -5,3 5,9 5,3 2,6 9,0 4,3 3,3 3,9 3,7 Tjänsteimport 534 5,3 3,6 13,9 9,5 -0,4 9,1 1,6 3,0 3,6 3,6

BNP 4 405 0,8 2,3 4,4 6,7 4,9 4,5 4,9 4,2 4,0 3,8

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. 1 Löpande priser. 2 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 5 Försörjningsbalans, implicitprisindex (deflatorer)

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Hushållens konsumtionsutgifter 0,5 0,7 1,1 0,9 1,0 1,7 1,7 1,8 1,9 2,0 Offentliga konsumtionsutgifter 2,6 2,6 2,4 2,9 2,9 3,6 2,3 2,4 2,3 2,6 Fasta bruttoinvesteringar 0,8 0,3 2,2 2,0 1,3 2,2 1,8 1,8 1,6 1,6 Lagerinvesteringar 179,3 -67,6 13,2 8,0 -1,9 -4,0 1,5 1,7 1,7 1,7 Export -1,0 -2,5 2,0 2,1 -1,3 3,2 -0,6 0,1 0,1 0,1 Varuexport -1,7 -3,2 2,1 1,6 -1,8 4,0 -0,5 0,2 0,1 0,1 Tjänsteexport 0,9 -0,9 1,8 3,2 -0,3 1,3 -0,9 0,0 0,1 0,1 Import -1,1 -2,8 1,8 1,3 -1,7 3,8 -1,3 -0,1 0,2 0,2 Varuimport -1,9 -3,7 1,2 -0,1 -2,3 4,6 -0,9 -0,1 0,2 0,2 Tjänsteimport 0,9 -0,4 3,2 4,4 -0,3 2,1 -2,2 -0,2 0,3 0,3 Bytesförhållande 0,1 0,3 0,2 0,8 0,4 -0,6 0,7 0,2 -0,1 -0,1

BNP 1,1 1,1 1,8 2,1 1,6 2,1 2,0 2,0 1,8 1,9

Anm.: Deflatorer är mått på prisutvecklingen för komponenterna i försörjningsbalansen och beräknas som kvoten löpande priser delat med fasta priser för respektive komponent. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 6 Bidrag till BNP-tillväxt

Förändring i procent av BNP föregående år, fasta priser, om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Hushållens konsumtionsutgifter 0,4 0,9 1,0 1,4 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 Offentliga konsumtionsutgifter 0,3 0,3 0,4 0,6 0,8 0,1 0,5 0,2 0,2 -0,1 Staten 0,2 0,3 0,1 0,1 0,2 -0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Kommunsektorn 0,1 0,1 0,3 0,5 0,6 0,2 0,3 0,2 0,3 0,0 Fasta bruttoinvesteringar -0,1 0,1 1,2 1,6 1,3 1,5 1,1 0,5 0,5 0,5 Lagerinvesteringar -1,1 0,2 0,2 0,4 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 Export 0,5 -0,4 2,3 2,6 1,5 1,6 2,2 1,7 1,7 1,6 Import 1 -0,2 0,0 -2,5 -2,1 -1,4 -2,0 -1,9 -1,4 -1,5 -1,4

BNP

-0,3 1,2 2,6 4,5 3,2 2,4 2,8 2,2 2,1 1,8

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. 1 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 2 Procentuell förändring. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2016 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Näringslivet

647 2,3 0,7 4,2 5,9 2,3 3,8 5,4 4,0 3,6 3,2

Varuproducenter 263 -0,4 1,6 6,7 -10,3 -0,9 4,6 4,1 4,2 4,1 3,6 Industri 162 -3,1 1,8 8,8 -15,8 -0,7 4,1 5,4 4,1 3,8 3,4 Övriga varuproducenter 101 4,7 1,4 3,1 -0,1 -1,2 5,4 1,9 4,3 4,5 3,8 Tjänsteproducenter 2 383 4,8 -0,2 1,8 21,8 4,6 3,2 6,3 3,8 3,2 2,9 Bostäder 227 -11,8 0,9 15,6 18,0 14,3 14,2 0,7 -4,7 -2,7 -1,2 Offentliga myndigheter 181 1,7 -0,3 1,6 0,3 8,2 3,9 5,2 3,8 2,9 1,3 Staten 92 -0,6 -2,6 -2,7 -3,2 7,0 -0,4 7,1 7,9 5,8 1,9 Kommunsektorn 89 5,1 2,9 7,2 4,4 9,4 8,2 3,4 -0,3 -0,2 0,7

Totalt 1 060 -0,2 0,6 5,5 6,9 5,6 6,0 4,3 2,0 2,1 2,0

Anm.: Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. 1 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 8 Hushållens ekonomi

Procentuell förändring för hushållens inkomster, andel av disponibel inkomst för hushållens sparande Mdkr Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 Hushållens inkomster 2016 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Real disponibel inkomst 2 3,6 2,3 2,8 2,5 3,5 2,2 2,1 1,6 1,7 1,4 Prisindex 3 0,5 0,7 1,1 0,9 1,0 1,7 1,7 1,8 1,9 2,0

Nominell disponibel inkomst 2 162 4,2 3,1 3,9 3,4 4,6 3,9 3,8 3,4 3,6 3,4

Lönesumma 4 1 735 3,7 2,7 3,8 4,1 4,7 4,7 4,7 4,0 3,8 3,5 Övriga faktorinkomster 5 187 -6,9 1,8 4,8 -3,8 15,0 7,8 2,4 2,6 3,2 3,3 Räntor och utdelningar, netto 6 191 1,1 -0,1 1,2 1,5 1,2 -0,4 -0,2 0,3 0,9 0,4 Offentliga transfereringar 620 4,5 4,3 0,7 2,6 3,1 2,5 2,0 1,7 1,7 2,4 Pensioner 342 6,3 5,7 0,3 2,8 4,9 3,7 2,5 3,0 3,0 3,1 Sjukdom 111 2,1 2,5 3,7 4,4 -2,5 -1,1 -0,7 -0,8 -1,5 0,3 Arbetsmarknad 32 6,7 6,1 -7,2 -1,2 1,1 0,7 -8,4 -10,5 -6,0 1,1 Familjer och barn 70 4,2 3,7 2,6 2,6 3,3 3,2 8,2 3,8 2,6 2,6 Studier 14 0,5 0,5 1,2 -2,3 -1,3 1,5 11,6 8,9 3,5 3,0 Övrigt 40 -0,7 0,6 0,1 2,2 6,7 2,2 0,3 0,4 0,5 2,2 Privata transfereringar 7 138 4,9 10,5 5,5 10,3 3,0 6,9 1,6 2,9 1,8 2,9 Skatter och avgifter -709 2,8 3,5 4,1 8,0 8,3 4,0 2,1 3,2 3,7 3,2 Hushållens sparande 10 Nettosparande, exklusive sparande i avtalspensioner 212 8,1 8,5 9,2 8,6 9,8 9,6 9,3 8,5 7,7 6,4 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps 8 ) 177 7,4 7,6 8,7 7,6 8,2 7,5 7,8 7,9 8,0 8,1 Totalt nettosparande 9 389 14,4 15,0 16,5 15,1 16,6 15,9 15,9 15,2 14,5 13,4 Finansiellt sparande 308 13,6 14,1 15,8 12,9 14,3 13,0 12,7 11,9 11,2 9,9 Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkningen av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringar överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten korrigeras för prisförändringar enligt implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Består bl.a. av egenföretagares inkomster. 6 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 7 Består främst av utbetalda privatfonderade avtalspensioner. 8 Premiepensionssparande. 9 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) / (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner [inklusive premiepensionssparande]). 10 Andel av disponibel inkomst. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2016 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Varuproducenter 1 006 -4,2 -1,8 0,7 -2,0 2,8 3,8 2,7 1,8 1,0 0,7 Industri 612 -7,0 -1,1 -0,7 -5,1 3,0 3,5 4,4 3,2 1,9 1,5 Byggverksamhet 233 -5,9 -3,7 2,8 5,6 4,5 7,3 2,3 1,1 1,5 1,5 Tjänsteproducenter 2 050 2,0 3,9 4,4 9,1 3,6 2,4 2,9 3,0 3,1 3,0

Näringslivet totalt 3 056 -0,4 1,8 3,1 5,3 3,4 2,9 2,9 2,6 2,4 2,3

1 Löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 10 Offentlig produktion, baspris

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Mdkr Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2016 Kommunsektorn 553 0,0 -1,3 0,4 1,3 1,0 1,1 3,2 1,6 1,4 -0,1 Staten 233 2,4 1,7 2,2 0,9 3,1 -0,3 2,8 -0,2 0,1 -0,4

Total offentlig produktion 786 0,7 -0,4 0,9 1,2 1,7 0,7 3,1 1,0 1,0 -0,2

Anm.: Den offentliga produktionen är mindre än den offentliga konsumtionen eftersom offentlig sektor köper mer varor och tjänster från privat sektor än den säljer. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. 1 Löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 11 Bytesbalans

Miljarder kronor, löpande priser, om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Handelsbalans 149 121 119 116 102 110 130 142 142 141 Procent av BNP 4,0 3,2 3,0 2,8 2,3 2,4 2,7 2,8 2,7 2,6 Tjänstebalans 43 66 53 93 94 45 46 55 60 65 Faktorinkomster 87 78 77 50 50 65 69 81 86 90 Löpande transfereringar -73 -67 -70 -70 -60 -74 -72 -81 -86 -92 Bytesbalans 206 197 179 190 187 145 174 197 202 204 Procent av BNP 5,6 5,2 4,6 4,5 4,3 3,2 3,6 3,9 3,9 3,8 Kapitaltransfereringar -6 -9 -6 -8 -3 -5 -7 -8 -8 -8 Finansiellt sparande 200 188 174 182 184 140 167 189 194 196 Procent av BNP 5,4 5,0 4,4 4,3 4,2 3,0 3,5 3,8 3,7 3,6 Bytesförhållande 1 0,1 0,3 0,2 0,8 0,4 -0,6 0,7 0,2 -0,1 -0,1 1 Exportpriser i förhållande till importpriser, procentuell förändring. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 12 Bruttonationalinkomst (BNI)

Miljarder kronor, löpande priser. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 BNP 3 685 3 770 3 937 4 200 4 405 4 604 4 829 5 032 5 232 5 429 Primära inkomster netto 86 86 84 54 50 67 65 77 81 82

BNI 3 770 3 856 4 021 4 254 4 455 4 671 4 894 5 108 5 313 5 511

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 13 Arbetsmarknad

Procentuell förändring om inte annat anges Nivå Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2016 BNP 2 4 405 -0,3 1,2 2,6 4,5 3,2 2,4 2,8 2,2 2,1 1,8 Produktivitet 3 490 0,0 1,0 1,2 2,8 0,3 1,2 1,5 1,5 1,1 1,3 Produktivitet i näringslivet 3 545 0,2 1,5 1,7 3,7 1,2 1,8 1,4 1,6 1,4 1,5 Arbetade timmar 4 7 953 -0,1 0,4 1,4 1,5 2,7 1,2 1,4 0,8 1,0 0,4 Medelarbetstid 5 1 620 -0,8 -0,7 0,0 0,2 1,2 -1,0 0,0 0,1 0,5 0,1

Kalenderkorrigerad utveckling

BNP 2 4 394 0,1 1,2 2,7 4,3 3,0 2,7 2,9 2,2 1,9 1,7 Produktivitet 3 491 -0,5 0,9 1,0 3,2 0,6 0,8 1,3 1,4 1,5 1,5 Produktivitet i näringslivet 3 547 -0,3 1,5 1,5 4,1 1,6 1,5 1,2 1,5 1,8 1,7 Arbetade timmar 4 7 904 0,7 0,4 1,8 0,9 2,1 1,9 1,7 0,8 0,4 0,1 Medelarbetstid 5 1 610 0,1 -0,6 0,3 -0,5 0,6 -0,4 0,3 0,2 -0,1 -0,2 Befolkning 15–74 år 6 7 323 0,6 0,6 0,7 0,7 0,9 1,1 0,6 0,4 0,3 0,4 Befolkning 20–64 år 6 5 689 0,5 0,5 0,7 0,7 0,8 1,1 0,7 0,5 0,4 0,4 Arbetskraften 15–74 år 5 277 0,9 1,1 1,3 0,8 1,0 2,0 1,0 0,6 0,4 0,4 Arbetskraftsdeltagande 15–74 år 7 71,1 71,5 71,9 72,0 72,1 72,7 72,9 73,1 73,1 73,1 Sysselsatta 15–74 år 4 910 0,7 1,0 1,4 1,4 1,5 2,3 1,4 0,6 0,5 0,3 Sysselsatta 20–64 år 4 617 0,6 1,0 0,9 1,4 1,7 1,9 1,3 0,7 0,5 0,4 Sysselsättningsgrad 15–74 år 8 65,5 65,7 66,2 66,7 67,1 67,8 68,4 68,5 68,6 68,6 Sysselsättningsgrad 20–64 år 8,9 79,4 79,8 79,9 80,5 81,2 81,8 82,3 82,5 82,6 82,6 Arbetslöshet 15–74 år 10 8,0 8,0 7,9 7,4 6,9 6,7 6,2 6,2 6,1 6,1 Programdeltagare 11,12 3,7 3,9 3,7 3,7 3,5 3,5 3,4 3,2 3,1 3,0

Deltagare i konjunkturberoende Tusental personer, årsgenomsnitt arbetsmarknadspolitiska program 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

vid Arbetsförmedlingen

Sysselsatta i program 13 10 14 16 16 15 18 27 34 39 39 Övriga i program 12 177 186 176 175 171 170 159 141 128 124

Totalt

12,14

187 201 191 191 187 187 186 175 168 164

Anm.: Prognoserna baseras på nu gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99). 1 Nivå avser tusental om inte annat anges. 2 BNP till marknadspris, fasta priser, referensår 2016. Nivå avser miljarder kronor, löpande priser. 3 Produktivitet mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 4 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 5 Avser antal arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 15–74 år enligt arbetskraftsundersökningarna. 6 I denna bedömning har hänsyn tagits till Migrationsverkets prognos från februari 2018. 7 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 8 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 10 Antal arbetslösa i procent av arbetskraften i den aktuella åldersgruppen. 11 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften i åldersgruppen 15–74 år. 12 Från och med 2018 kommer alla nyanlända att anvisas till etableringsprogrammet, som är ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program vid Arbetsförmedlingen. Detta program ersätter successivt etableringsplanerna. 13 Här ingår subventionerade anställningar och start av näringsverksamhet. Nystartsjobb ingår inte. 14 Till följd av avrundning stämmer inte alltid totalen med delarna. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet

Procentuell förändring om inte annat anges Nivå Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2016 Varuproducenter 1 076 -0,3 -0,8 0,3 -1,6 0,4 2,6 0,9 0,5 0,4 0,1 Industri 562 -1,8 -2,2 -1,0 -4,3 -0,7 1,5 1,0 0,6 0,1 0,1 Byggverksamhet 355 1,8 0,9 2,5 2,9 3,7 5,4 1,6 0,6 0,7 0,3 Tjänsteproducenter 2 279 1,1 1,6 2,0 2,5 1,6 2,3 1,7 0,7 0,7 0,6

Näringslivet totalt 3 354 0,6 0,8 1,5 1,1 1,2 2,4 1,4 0,6 0,6 0,4

Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. 1 Tusental personer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter

Procentuell förändring om inte annat anges Nivå Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2016 Kommunsektorn 1 163 0,5 0,8 1,3 2,7 3,5 2,2 1,7 0,8 0,4 0,1 Staten 250 1,9 2,2 1,4 0,4 1,1 1,0 1,4 0,6 0,2 -0,3

Offentliga myndigheter totalt 1 413 0,7 1,0 1,3 2,2 3,1 2,0 1,7 0,8 0,4 0,1

Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Med begreppet kommunsektor avses det som i nationalräkenskaperna benämns kommunala myndigheter. 1 Tusental personer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler

Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå Resursutnyttjande 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 BNP-gap -2,2 -2,9 -2,4 -0,6 0,2 0,7 1,4 1,3 1,0 0,5 Produktivitetsgap -0,9 -0,9 -1,0 1,2 0,8 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 Timgap -1,3 -2,0 -1,4 -1,7 -0,6 0,4 1,3 1,3 1,0 0,5 Sysselsättningsgap -1,6 -1,7 -1,5 -1,4 -1,0 0,3 0,8 0,7 0,4 0,1 Nivå Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges. Kalenderkorrigerade värden Potentiella variabler 2016 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Potentiell BNP¹ 4 386 1,7 2,0 2,2 2,4 2,2 2,1 2,2 2,3 2,3 2,2 Potentiell produktivitet² 551 0,6 0,8 1,0 1,2 1,2 1,3 1,4 1,5 1,5 1,6 Pot. antal arbetade timmar³ 7 953 1,1 1,1 1,2 1,2 0,9 0,8 0,8 0,8 0,7 0,6 Pot. sysselsättning 15–74 år 4 4 957 1,0 1,1 1,2 1,3 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 Jämviktsarbetslöshet 15–74 år 5 6,8 6,8 6,7 6,5 6,4 6,4 6,4 6,3 6,2 6,2 Miljarder kronor Potentiella variabler, löpande priser 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Potentiell BNP 6 3 772 3 887 4 044 4 225 4 386 4 571 4 767 4 972 5 177 5 392 1 Potentiell BNP till marknadspris, fasta priser, referensår 2016, kalenderkorrigerad. Nivå avser miljarder kronor, löpande priser. 2 Nivå avser hundratal kronor per timme, marknadspris, kalenderkorrigerad. 3 Nivå avser miljoner timmar. 4 Nivå avser tusental. 5 I procent av potentiell arbetskraft. 6 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2016) multiplicerad med BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 17 Löneutveckling och inflation

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Löneutveckling 1 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,8 2,4 2,4 2,5 2,8 3,1 3,4 3,4 Industri 3,9 2,0 2,5 2,4 2,0 2,1 2,6 3,1 3,4 3,4 Byggindustri 2,6 3,0 3,1 1,6 2,7 2,0 2,7 3,1 3,4 3,4 Näringslivets tjänstesektorer 3,0 2,3 2,9 2,3 2,3 2,4 2,8 3,1 3,4 3,4 Statliga myndigheter 2,1 2,6 2,3 2,6 2,4 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 Kommunala myndigheter 2,7 2,9 2,8 2,7 2,7 3,3 3,1 3,2 3,4 3,4 Totalt, nationalräkenskaperna 2 2,7 2,1 1,9 3,2 2,2 2,7 2,9 3,1 3,4 3,4

Konsumentprisernas utveckling

KPI 3 0,9 0,0 -0,2 0,0 1,0 1,8 1,6 1,9 2,8 3,4 KPIF 4 1,0 0,9 0,5 0,9 1,4 2,0 1,7 1,7 2,0 2,1 Nettoprisindex 5 1,2 -0,3 -0,1 -0,9 0,4 1,3 1,6 Prisbasbelopp 6 44,0 44,5 44,4 44,5 44,3 44,8 45,5 46,3 47,2 48,5 1 Nominell löneutveckling. Konjunkturlönestatistiken för 2017 avser prognos. 2 Kalenderkorrigerad. Timlönen enligt nationalräkenskaperna mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar. 3 Konsumentprisindex, årsgenomsnitt. 4 Mått på underliggande inflation. I beräkningen av KPIF (KPI med fast bostadsränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. 5 Nettoprisindex upphör att beräknas efter 2018. 6 Tusental kronor. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 18 Räntor och valutor

Årsgenomsnitt. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Reporänta 1,5 1,0 0,5 -0,3 -0,5 -0,5 -0,5 0,0 0,5 1,2 6-månadersränta¹ 1,2 0,9 0,4 -0,3 -0,6 -0,7 -0,4 0,1 0,8 1,5 5-årsränta¹ 1,1 1,6 0,9 0,2 -0,2 -0,1 0,4 1,0 1,7 2,3 10-årsränta¹ 1,6 2,1 1,7 0,7 0,5 0,7 1,2 1,9 2,5 2,7 Differens 10-årsränta Sverige–Tyskland¹ 0,0 0,5 0,5 0,2 0,4 0,3 0,2 0,3 0,2 -0,2 6-månadersränta, Tyskland (EUR)¹ 0,0 0,1 0,0 -0,3 -0,6 -0,8 -0,4 0,0 0,6 1,5 Växelkurs, kronindex KIX 2 106,1 103,0 106,8 112,6 111,7 112,9 113,2 111,6 110,9 110,7 SEK per EUR 8,7 8,7 9,1 9,4 9,5 9,6 9,8 9,7 9,7 9,6 SEK per USD 6,8 6,5 6,9 8,4 8,6 8,5 8,0 7,8 7,7 7,7 USD per EUR 1,3 1,3 1,3 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,3 1,3 1 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. 2 Index, 1992-11-18 = 100. Källor: Riksbanken och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

2 Tabeller Utgifter

Tabell 19 Utgiftstak och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor, om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Utgiftstak 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 397 1 471 1 492 Takbegränsade utgifter 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 311 1 343 1 364 Budgeteringsmarginal 62 28 11 23 31 45 55 86 128 128 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 6,5 9,5 9,4 Anm.: Utgiftstakets nivå för 2021 är regeringens bedömning i denna proposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 20 Utgifter per utgiftsområde 2006–2021

Miljarder kronor Utfall 2006–2017, prognos 2018 och beräknat 2019–2021, anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2018 Utgiftsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 1 Rikets styrelse 10,6 10,6 11,0 12,2 11,7 11,2 11,5 11,8 12,9 12,3 12,7 13,3 14,6 14,5 14,4 14,6 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,8 11,2 11,4 12,0 12,1 12,9 13,5 16,1 14,2 14,5 15,1 15,3 16,3 16,6 17,3 17,8 3 Skatt, tull och exekution 9,0 9,7 9,4 9,4 9,4 9,9 10,3 10,4 10,4 10,8 10,8 11,0 11,3 11,6 11,7 11,9 4 Rättsväsendet 28,5 30,6 32,7 33,6 35,5 37,2 38,2 39,3 40,2 40,4 42,3 44,1 46,4 47,2 48,6 49,2 5 Internationell samverkan 1,4 1,6 1,8 1,8 2,0 1,9 1,5 1,8 1,7 1,9 2,1 2,0 1,9 2,0 2,0 2,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 44,3 46,5 43,0 42,1 45,7 44,2 45,5 45,4 48,0 48,3 49,4 50,4 52,7 56,3 58,2 59,3 7 Internationellt bistånd 25,9 25,4 27,5 29,6 26,7 29,2 30,2 30,8 31,0 32,2 32,0 36,7 42,7 45,5 46,7 49,1 8 Migration 4,5 5,3 6,1 6,5 7,1 7,6 8,2 9,9 12,6 18,7 41,3 40,0 19,3 10,9 9,9 9,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 42,2 46,7 49,1 53,1 56,0 56,5 58,7 59,0 61,6 65,0 63,4 67,4 77,5 74,0 73,5 72,6 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 125,7 119,5 115,9 110,0 99,9 95,8 94,9 96,4 99,0 102,6 105,6 101,9 98,6 95,9 94,3 93,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 45,0 43,7 42,6 42,3 41,5 41,6 41,3 40,0 39,3 38,1 35,9 34,7 34,4 33,9 33,6 33,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 63,7 64,9 66,4 68,1 70,2 72,0 75,6 78,5 80,8 82,9 86,1 88,7 95,1 98,7 101,7 104,9 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 3,4 4,3 5,0 5,3 5,2 5,0 6,8 8,8 12,2 15,4 19,2 23,9 24,2 18,0 13,7 12,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69,5 54,9 47,8 60,6 68,6 63,3 66,6 69,7 66,9 65,0 72,5 71,6 73,9 75,0 76,5 76,7 15 Studiestöd 20,6 19,7 19,5 21,4 22,6 21,8 21,1 20,6 20,0 19,2 19,5 19,7 21,4 24,7 26,2 27,5 16 Utbildning och universitetsforskning 46,1 41,8 44,2 48,9 53,3 53,6 53,7 56,3 59,3 62,8 66,0 71,1 75,7 80,1 83,7 84,3 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,6 10,1 10,1 10,3 11,3 12,1 12,5 12,9 13,0 13,4 14,1 14,5 16,0 15,9 15,9 15,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2,9 2,4 2,1 1,9 1,6 1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 3,1 3,8 5,3 7,0 7,0 7,0 19 Regional tillväxt 3,3 2,9 2,8 3,2 3,2 3,2 3,4 3,3 2,9 2,2 2,6 2,8 3,7 5,0 6,0 6,0 20 Allmän miljö- och naturvård 4,5 4,3 4,7 5,2 5,2 5,1 4,8 4,8 5,1 5,9 7,3 7,8 10,6 13,2 14,7 13,3 21 Energi 1,6 2,2 2,1 3,0 2,7 2,9 2,7 2,6 2,9 2,3 2,7 3,0 3,7 3,7 3,8 2,4 22 Kommunikationer 31,0 44,3 61,5 40,6 39,8 38,7 42,8 43,6 45,9 47,2 50,0 53,2 55,6 59,4 60,7 67,1

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Utgiftsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21,0 15,5 16,5 16,4 17,4 16,4 16,4 16,0 16,2 13,4 15,9 17,2 19,3 20,0 19,7 16,6 24 Näringsliv 3,9 4,2 12,7 6,5 8,5 5,3 5,9 5,2 5,4 5,5 5,9 6,4 7,7 7,5 7,2 6,9 25 Allmänna bidrag till kommuner 60,2 73,0 64,8 81,6 75,7 88,0 85,1 88,9 93,6 102,0 93,3 105,6 111,4 116,9 122,0 121,6 26 Statsskuldsräntor m.m. 49,5 47,3 48,2 36,5 23,4 34,5 27,4 16,8 3,3 21,9 1,7 10,6 14,1 27,7 17,7 8,7 27 Avgiften till Europeiska unionen 25,9 26,6 31,5 19,2 30,4 30,6 31,5 37,4 41,6 44,2 30,3 24,2 34,8 41,5 47,3 53,1 1 Minskning av anslagsbehållningar -2,2 -1,8 -2,9

Summa utgiftsområden 765,5 769,2 790,3 781,3 786,4 801,5 811,1 827,4 840,9 889,3 900,8 940,7 988,0 1 020,5 1 032,2 1 032,8

Summa utgiftsområden

exkl. statsskuldsräntor 716,1 721,9 742,1 744,8 763,0 767,0 783,7 810,6 837,5 867,4 899,1 930,2 973,9 992,9 1 014,6 1 024,2

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 179,1 188,2 201,4 219,8 222,9 222,0 238,5 256,7 258,0 267,5 285,4 299,1 307,8 318,2 328,7 339,4

Takbegränsade utgifter 895,2 910,1 943,4 964,6 985,9 989,0 1 022,2 1 067,3 1 095,5 1 134,9 1 184,5 1 229,3 1 281,8 1 311,1 1 343,3 1 363,6

Budgeteringsmarginal 11,8 27,9 13,6 24,4 38,1 74,0 61,8 27,7 11,5 23,1 30,5 44,7 55,2 85,9 127,7 128,4

2

Utgiftstak för staten 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 397 1 471 1 492

1 Se vidare under Övriga utgiftspåverkande faktorer i avsnitt 7.1 Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid. 2 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2021 i denna proposition. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 21 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter 2006–2021

Utfall 2006–2017, prognos 2018 och beräknat 2019–2021, anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2018. Utgifter justerade för tekniska förändringar anges i kursiv stil Utgiftsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 1 Rikets styrelse 1,2 1,2 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3 1,5 1,3 1,3 1,3 1,2 1,3 1,3 1,3 1,3 3 Skatt, tull och exekution 1,0 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 4 Rättsväsendet 3,2 3,4 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 3,7 3,7 3,6 3,6 3,6 3,6 3,6 3,6 3,6 5 Internationell samverkan 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,2 0,1 0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 4,9 5,1 4,6 4,4 4,6 4,5 4,4 4,3 4,4 4,3 4,2 4,1 4,1 4,3 4,3 4,4 7 Internationellt bistånd 2,9 2,8 2,9 3,1 2,7 3,0 3,0 2,9 2,8 2,8 2,7 3,0 3,3 3,5 3,5 3,6 8 Migration 0,5 0,6 0,7 0,7 0,7 0,8 0,8 0,9 1,1 1,6 3,5 3,3 1,5 0,8 0,7 0,7 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4,7 5,1 5,2 5,5 5,7 5,7 5,7 5,5 5,6 5,7 5,4 5,5 6,0 5,6 5,5 5,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 14,0 13,1 12,3 11,4 10,1 9,7 9,3 9,0 9,0 9,0 8,9 8,3 7,7 7,3 7,0 6,9 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 5,0 4,8 4,5 4,4 4,2 4,2 4,0 3,7 3,6 3,4 3,0 2,8 2,7 2,6 2,5 2,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 7,1 7,1 7,0 7,1 7,1 7,3 7,4 7,4 7,4 7,3 7,3 7,2 7,4 7,5 7,6 7,7 12 Justerad för teknisk förändring 7,1 7,2 7,1 7,1 7,1 7,3 7,4 7,4 7,4 7,3 7,3 7,2 7,4 7,5 7,6 7,7 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 0,4 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,7 0,8 1,1 1,4 1,6 1,9 1,9 1,4 1,0 0,9 13 Justerad för teknisk förändring 0,4 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,6 0,8 1,1 1,4 1,6 1,9 1,9 1,4 1,0 0,9 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 7,8 6,0 5,1 6,3 7,0 6,4 6,5 6,5 6,1 5,7 6,1 5,8 5,8 5,7 5,7 5,6 14 Justerad för teknisk förändring 8,7 7,0 5,8 7,0 7,6 7,1 7,2 7,2 6,8 6,4 6,2 5,9 5,8 5,7 5,7 5,6 15 Studiestöd 2,3 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2 2,1 1,9 1,8 1,7 1,6 1,6 1,7 1,9 2,0 2,0 15 Justerad för teknisk förändring 2,3 2,1 2,0 2,2 2,2 2,2 2,0 1,9 1,8 1,6 1,6 1,5 1,7 1,9 2,0 2,0 16 Utbildning och universitetsforskning 5,2 4,6 4,7 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 5,4 5,5 5,6 5,8 5,9 6,1 6,2 6,2 16 Justerad för teknisk förändring 4,6 4,6 4,7 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 5,4 5,5 5,6 5,8 5,9 6,1 6,2 6,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 17 Justerad för teknisk förändring 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 0,5 19 Regional tillväxt 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 0,4 0,4 20 Allmän miljö- och naturvård 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,8 1,0 1,1 1,0 21 Energi 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,2 22 Kommunikationer 3,5 4,9 6,5 4,2 4,0 3,9 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,3 4,3 4,5 4,5 4,9 22 Justerad för teknisk förändring 3,7 5,1 6,7 4,4 4,3 4,0 4,3 4,2 4,3 4,3 4,2 4,3 4,3 4,5 4,5 4,9 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2,3 1,7 1,7 1,7 1,8 1,7 1,6 1,5 1,5 1,2 1,3 1,4 1,5 1,5 1,5 1,2 24 Näringsliv 0,4 0,5 1,4 0,7 0,9 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,5 0,5 24 Justerad för teknisk förändring 0,5 0,5 1,4 0,7 0,9 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,5 0,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 6,7 8,0 6,9 8,5 7,7 8,9 8,3 8,3 8,5 9,0 7,9 8,6 8,7 8,9 9,1 8,9 25 Justerad för teknisk förändring 8,8 8,7 9,0 10,4 9,1 9,6 9,0 8,8 8,8 9,4 8,2 9,0 8,7 8,9 9,1 8,9 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen 2,9 2,9 3,3 2,0 3,1 3,1 3,1 3,5 3,8 3,9 2,6 2,0 2,7 3,2 3,5 3,9 Minskning av anslagsbehållningar -0,2 -0,1 -0,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 20,0 20,7 21,3 22,8 22,6 22,4 23,3 24,1 23,5 23,6 24,1 24,3 24,0 24,3 24,5 24,9 Budgeteringsmarginal 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 6,5 9,5 9,4 Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

3 Tabeller Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Tabell 22 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Inkomster 1 810 1 862 1 904 2 047 2 182 2 266 2 351 2 435 2 531 2 628

Procent av BNP 49,1 49,4 48,4 48,7 49,5 49,2 48,7 48,4 48,4 48,4 Skatter och avgifter 1 1 563 1 613 1 671 1 803 1 933 2 014 2 085 2 159 2 241 2 322 Procent av BNP 42,4 42,8 42,4 42,9 43,9 43,7 43,2 42,9 42,8 42,8 Kapitalinkomster 70 72 62 63 66 63 70 72 78 87 Övriga inkomster 2 176 177 171 181 182 190 196 204 212 219

Utgifter 1 846 1 913 1 965 2 039 2 129 2 215 2 305 2 386 2 464 2 524

Procent av BNP 50,1 50,8 49,9 48,5 48,3 48,1 47,7 47,4 47,1 46,5 Transfereringar och subventioner 687 719 730 749 765 788 818 843 864 880 Hushållen 559 583 588 603 622 638 650 662 673 689 Näringslivet m.m. 3 67 68 73 74 83 81 91 95 98 91 Utlandet 60 67 69 71 61 70 77 86 93 100 Konsumtion 955 993 1 032 1 087 1 152 1 198 1 248 1 288 1 332 1 362 Investeringar m.m. 165 166 171 178 187 204 214 228 240 250 Ränteutgifter 4 39 36 33 25 25 24 24 27 28 32

Finansiellt sparande -36 -51 -61 8 52 52 46 49 67 104

Procent av BNP -1,0 -1,4 -1,6 0,2 1,2 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9

Staten -39 -43 -49 13 71 67 62 71 89 127 Pensionssystemet 10 -5 4 8 4 0 2 2 4 7 Kommunsektorn -7 -4 -16 -14 -23 -15 -18 -24 -26 -29

Strukturellt sparande, procent av potentiell

BNP 0,0 -0,7 -0,8 0,1 0,8 0,7 0,5 0,5 0,8 1,7

Finansiell ställning

Statsskuld, okonsoliderad 1 147 1 277 1 394 1 403 1 347 1 328 1 240 1 125 1 056 939 Procent av BNP 31,1 33,9 35,4 33,4 30,6 28,8 25,7 22,4 20,2 17,3 Statsskuld, konsoliderad 1 113 1 236 1 347 1 352 1 292 1 265 1 176 1 060 990 872 Procent av BNP 30,2 32,8 34,2 32,2 29,3 27,5 24,3 21,1 18,9 16,1

Konsoliderad bruttoskuld 1 405 1 537 1 792 1 857 1 856 1 855 1 803 1 718 1 653 1 575

Procent av BNP 38,1 40,8 45,5 44,2 42,1 40,3 37,3 34,2 31,6 29,0

Nettoställning 778 780 773 794 990 1 144 1 244 1 333 1 451 1 610 Procent av BNP 21,1 20,7 19,6 18,9 22,5 24,9 25,8 26,5 27,7 29,7 1 Utfall 2017 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2017 som redovisas i avsnitt 6. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i nationalräkenskaperna, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive ofördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 23 Statens finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Inkomster 928 955 974 1 066 1 157 1 196 1 237 1 276 1 327 1 374

Skatter och avgifter 1 785 808 839 927 1014 1052 1084 1120 1164 1206 Kapitalinkomster 32 35 24 22 24 21 27 26 29 31 Övriga inkomster 2 111 113 112 116 119 122 126 130 134 137

Utgifter 967 998 1 023 1 052 1 086 1 129 1 175 1 205 1 238 1 248

Transfereringar privat sektor 3 387 400 407 414 405 417 438 451 461 462 Bidrag till kommunsektorn 181 191 203 219 247 272 275 272 277 274 Ålderspensionsavgifter 22 21 22 23 26 25 23 22 22 23 Konsumtion 256 269 275 286 295 302 319 328 335 342 Investeringar m.m. 91 89 88 89 93 96 102 112 122 127 Ränteutgifter 4 29 28 27 21 21 18 18 20 21 20

Finansiellt sparande -39 -43 -49 13 71 67 62 71 89 127

Procent av BNP -1,0 -1,1 -1,2 0,3 1,6 1,5 1,3 1,4 1,7 2,3

Budgetsaldo -25 -131 -72 -33 85 62 74 67 50 126 Procent av BNP -0,7 -3,5 -1,8 -0,8 1,9 1,3 1,5 1,3 0,9 2,3 Statsskuld (konsoliderad) 1 113 1 236 1 347 1 352 1 292 1 265 1 176 1 060 990 872 Procent av BNP 30,2 32,8 34,2 32,2 29,3 27,5 24,3 21,1 18,9 16,1 1 Utfall 2017 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2017 som redovisas i avsnitt 6. 2 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i nationalräkenskaperna, t.ex. kapitalförslitningen av investeringar. 3 Inklusive ofördelade utgifter. 4 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 24 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Inkomster 250 253 263 278 291 301 311 321 334 348

Socialförsäkringsavgifter 202 208 214 224 234 245 256 266 276 285 Statliga ålderspensionsavgifter m.m. 22 21 23 24 26 25 23 22 23 23 Räntor, utdelningar m.m. 26 25 27 30 31 31 32 33 36 39

Utgifter 240 258 260 269 287 301 309 319 330 341

Pensioner 236 254 255 265 283 296 304 314 325 336 Övriga utgifter 4 4 4 5 5 5 5 5 5 6

Finansiellt sparande 10 -5 4 8 4 0 2 2 4 7

Procent av BNP 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 1

Tabell 25 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Inkomster 846 876 903 957 1 017 1 076 1 112 1 142 1 180 1 214

Skatter 1 561 582 603 636 670 700 726 755 782 810 Kommunal fastighetsavgift 15 15 16 16 16 17 19 19 19 20 Statsbidrag 131 140 148 160 185 206 208 203 206 201 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 19,2 19,5 19,5 19,3 19,8 20,0 19,7 19,4 19,3 19,0 Kapitalinkomster 14 14 13 12 11 11 12 13 14 18 Övriga inkomster 124 125 124 134 135 142 148 153 159 165 varav kompensation för mervärdesskatt 50 52 55 59 61 66 67 69 71 73

Utgifter 853 880 919 971 1 040 1 091 1 130 1 166 1 206 1 244

Transfereringar till hushåll 40 40 41 41 43 44 45 46 47 50 Övriga transfereringar 32 33 35 38 45 40 41 42 41 43 Konsumtion 696 721 753 797 853 893 926 957 992 1016 Investeringar 2 74 77 83 89 94 108 112 116 119 123 Ränteutgifter 3 11 9 8 5 5 6 6 6 7 12

Finansiellt sparande -7 -4 -16 -14 -23 -15 -18 -24 -26 -29

Procent av BNP -0,2 -0,1 -0,4 -0,3 -0,5 -0,3 -0,4 -0,5 -0,5 -0,5

Resultat före extraordinära poster 19 13 14 16 25 27 19 16 15 14

Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. 1 Utfall 2017 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2017 som redovisas i avsnitt 6. 2 Investeringarna inkluderar även köp av mark och fastigheter, netto. 3 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 26 Strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP om inte annat anges. Utfall 2012–2017, prognos 2018–2021 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Finansiellt sparande, miljarder kronor -36 -51 -61 8 52 52 46 49 67 104

Finansiellt sparande, procent av BNP -1,0 -1,4 -1,6 0,2 1,2 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9

Justering för BNP-gap 1,0 1,4 1,1 0,3 -0,1 -0,3 -0,7 -0,6 -0,4 -0,2 Justering för arbetslöshetsgap 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för skattebasernas sammansättning 0,1 -0,6 -0,6 -0,1 -0,2 -0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 Justering för engångseffekter 1 -0,3 -0,3 0,1 -0,4 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Strukturellt sparande 0,0 -0,7 -0,8 0,1 0,8 0,7 0,5 0,5 0,8 1,7

BNP-gap 2 -2,2 -2,9 -2,4 -0,6 0,2 0,7 1,4 1,3 1,0 0,5 1 Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Sammanfattning – När den ökade inkomstspridningen delas upp på de inkomstslag som ingår i den disponibla inkomsten förklaras den ökade – Regeringens reformer under mandatperio- spridningen framför allt av ökade och mer den har haft en tydligt utjämnande fördel- ojämnt fördelade kapitalinkomster. ningspolitisk profil. Reformerna bedöms ha – Om inkomstspridningen delas upp på skillbidragit till en minskad spridning av husnader mellan och inom olika befolkningshållens disponibla inkomster. Andelen per- grupper (t.ex. stad/ landsbygd, äldre/yngre, soner med låg relativ ekonomisk standard ensamstående/sammanboende etc.) frambedöms också ha minskat till följd av rege- kommer att den ökade inkomstspridningen ringens politik. Politiken bedöms även ha främst förklaras av ökade skillnader inom bidragit till att stärka den ekonomiska jäm- var och en av de studerade grupperna. ställdheten mellan kvinnor och män. – Det finns en viss rörlighet i toppen av in- – Med ett utvidgat inkomstbegrepp, som bekomstfördelningen. Närmare fyra av tio aktar regeringens satsningar på bl.a. vård, personer tillhör topprocenten till följd av att skola och omsorg, ger regeringens politik ett de har haft tillfälligt mycket höga inkomster positivt bidrag till det ekonomiska välstån- under ett enstaka år. I många fall rör det sig det för fler inkomstgrupper än när analysen om tillfälliga kapitalvinster. begränsas till den disponibla inkomsten. – Drygt en tredjedel av topprocenten utgörs Välfärdssatsningarna bedöms ha ökat det av personer med varaktigt höga inkomster. ekonomiska välståndet i alla inkomstgrup- De är i mindre utsträckning beroende av per, men effekten har varit störst i den nedre kapitalvinster för att tillhöra topprocenten. delen av inkomstfördelningen. För de flesta i denna grupp är räntor och ut- – I ett längre perspektiv, 1995–2016, har den delningar den viktigaste kapitalinkomsten. ekonomiska standarden ökat för alla in- – Den långsammare utvecklingen för grupper komstgrupper. Den mest påtagliga ökningmed låga inkomster har medfört att andelen en har dock skett i den yttersta toppen av personer med låg ekonomisk standard, mätt fördelningen. Kapitalvinster, räntor och uti relation till medianinkomsten, har ökat delningar är starkt koncentrerade till pergradvis sedan mitten av 1990-talet. soner med höga disponibla inkomster. Utvecklingen för den yttersta inkomsttoppen – Det är ofta svårt att identifiera en enskild orberor i huvudsak på att dessa kapitalinkom- sak till varför individer har låg ekonomisk ster har ökat kraftigt. standard. Vanligtvis handlar det om en kombination av förhållanden: en egen låg in- – Inkomsterna i den nedre delen av inkomstkomst, försörjningsansvar för barn och en fördelningen har samtidigt ökat förhållandepartner med låg inkomst eller avsaknad av en vis långsamt. Det förklaras delvis av att partner. transfereringar utgör en större andel av inkomsterna i de lägre inkomstskikten än i – De som har ekonomiskt bistånd eller etablede högre. Transfereringarna är vanligen ringsersättning har högre varaktighet i den kopplade till prisutvecklingen, eller bestäm- nedersta delen av inkomstfördelningen än da i fasta belopp och har inte ökat lika snabbt personer med andra försörjningskällor. Stusom lönerna. derande och personer med arbete har störst utsikter att röra sig uppåt i fördelningen. – Den kraftiga inkomsttillväxten i toppen av inkomstfördelningen och den långsammare – Jämfört med många andra länder har Sverige tillväxten i fördelningens nedre del har lett fortfarande en jämn inkomstfördelning. Vid till en ökning av inkomstspridningen. en jämförelse mellan EU:s medlemsländer är Sverige ett av länderna med lägst risk för – Ungefär en fjärdedel av Gini-koefficientens fattigdom och social utestängning. ökning 1995–2016 kan kopplas till utvecklingen för topprocenten i inkomstfördelningen.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

1 Inledning inkomstbegrepp är mer relevant att studera hur stora resurser individen direkt förfogar över. Hur Målet med fördelningspolitiken är att alla ska få kvinnors och mäns individuella disponibla indel av den ökade tillväxten och välfärden. Inter- komster har utvecklats redovisas utförligt varje år nationellt sett har Sverige en mycket jämn in- i en bilaga till budgetpropositionen. 2 I den fördelkomstfördelning, men de senaste två decennierna ningspolitiska redogörelsen presenteras därför har inkomstskillnaderna ökat. För att bryta tren- endast en kort redovisning av vilken effekt regeden krävs god kunskap om drivkrafterna bakom ringens politik har haft på den ekonomiska jämutvecklingen och en uthållig politisk strategi för ställdheten. att vända den. Regeringens strategi för ökad jämlikhet är Kapitalvinster bred. Grunden för den ekonomiska politiken är I Sveriges officiella inkomststatistik räknas reaatt alla som kan arbeta ska arbeta. När fler arbetar liserade vinster och förluster från kapital med när minskar inkomstklyftorna samtidigt som resur- inkomsten beräknas. Värdeökningar som ackuser skapas för en generell välfärd av hög kvalitet mulerats under många år kan därför komma att som bidrar till att utjämna levnadsvillkoren och registreras som en stor inkomst under ett enskilt livschanserna. Genom skatter och transferering- år. För att ge en bild av kapitalvinsternas betyar, som utformas så att de även främjar arbets- delse redovisas en del resultat i denna redogörelse kraftsdeltagande och sysselsättning, uppnås yt- både inklusive och exklusive kapitalvinster. Om terligare utjämning av den ekonomiska välfärden. inget annat anges är dock kapitalvinster inklu- På uppdrag av riksdagen lämnar regeringen derade i den disponibla inkomsten. sedan 1994 en fördelningspolitisk redogörelse. I redogörelsen analyseras inkomstfördelningen i Offentliga välfärdstjänster ett historiskt och internationellt perspektiv. En stor del av den offentliga sektorns omfördelning sker i form av subventionerade tjänster, som t.ex. skola och hälso- och sjukvård. Värdet av Kort om beräkningsförutsättningar dessa tjänster ingår dock inte i den disponibla inkomsten. Offentliga välfärdstjänster är en vik- 3 Ekonomisk standard tig del av regeringens fördelningspolitiska strate- Fördelningsanalyser använder i regel ett inkomst- gi. Därför inkluderas effekterna av satsningar på begrepp som brukar benämnas ekonomisk stan- välfärdstjänster i den analys av fördelningseffekdard. Analyserna i denna redogörelse baseras terna av regeringens politik som avslutar denna också i huvudsak på detta inkomstbegrepp. redogörelse. Ekonomisk standard har hushållet som inkomstenhet och individen som analysenhet. Det Data betyder för det första att alla enskilda hushålls- Analyserna i redogörelsen grundar sig på Sveriges medlemmars disponibla inkomster summeras. 1 officiella inkomstfördelningsstatistik som fram För det andra beaktas hushållets försörjningsbör- till 2013 baseras på Hushållens ekonomi (HEK). da och de stordriftsfördelar som uppstår när flera Därefter baseras den på Totalräknad inkomstfördelar på fasta kostnader. Detta görs genom att delningsstatistik (TRIF). För 2013–2016 grundas hushållets totala disponibla inkomst justeras analyserna i denna redogörelse på ett urval från utifrån hushållets storlek och sammansättning TRIF benämnt Statistiskt analysregister (STAR). och fördelas lika mellan hushållets medlemmar. Datamaterial och metoder beskrivs i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Kvinnors och mäns individuella inkomster Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på Ur ett jämställdhetsperspektiv kan det argumen- www.regeringen.se. teras för att det i stället för ett hushållsbaserat

1 Den disponibla inkomsten består av ett antal olika komponenter: 3 Analyser i tidigare redogörelser visar att när välfärdstjänsterna beaktas inkomst från arbete, kapital och näringsverksamhet samt skattepliktiga och minskar den totala inkomstspridningen med ungefär 20 procent, främst till skattefria transfereringar, med avdrag för direkt skatt. följd av att hushåll med barn och äldre pensionärer flyttas uppåt i inkomst- 2 Se prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3. fördelningen (se t.ex. prop. 2016/17:100 bilaga 2).

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

2 Inkomstfördelningens utveckling

Diagram 2.2 Bruttoinkomstens sammansättning i olika delar

av inkomstfördelningen

1995–2016

Medelinkomst i kronor (2018 års priser) 3 500 000

Den ekonomiska standarden har ökat mest i den

3 000 000 Arbetsinkomster Transfereringar övre delen av inkomstfördelningen Räntor och utdelningar Kapitalvinster 2 500 000 2 000 000 Den reala ekonomiska standarden ökade över 1 500 000 hela inkomstfördelningen 1995–2016. Det fram- 1 000 000 går om alla individer i befolkningen rangordnas 500 000 efter ekonomisk standard och därefter delas in i 0 100 lika stora grupper, s.k. percentilgrupper (se 1995 2015 1995 2015 1995 2015

diagram 2.1). Medianinkomsten ökade med p1–p90 p91–p99 p100 76 procent, eller med i genomsnitt 2,8 procent Inkomstgrupp (percentilgrupp) per år. Inkomstökningen var störst i den yttersta Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995, Statistiskt analysregister (STAR) 2016. Med arbetsinkomster avses inkomster från tjänst och näringsverksamhet. Med kapitaltoppen, större i den övre halvan än i mitten och vinster avses nettot av kapitalvinster och kapitalförluster. Staplarna i diagrammet

större i mitten än i den nedre delen av fördelvisar genomsnittlig bruttoinkomst av respektive inkomstslag för individer som är 20 år eller äldre. ningen. Om inkomsterna mäts exklusive kapital- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

vinster förändras inte den övergripande profilen i diagram 2.1, men ökningen för toppinkomst- En bidragande orsak till att inkomsterna genomtagare blir mindre. gående har utvecklats snabbare i högre än i lägre

inkomstskikt är att inkomststrukturen ser olika

Diagram 2.1 Förändring av ekonomisk standard 1995–2016

ut i olika delar av fördelningen (se diagram 2.3).

i olika delar av inkomstfördelningen

Transfereringar, som utgör en relativt stor andel Procent av inkomsten för personer i de nedre inkomst- 350 skikten, är vanligtvis kopplade till prisutveck- 300 Inkl. kapitalvinster Exkl. kapitalvinster lingen eller bestämda i fasta belopp som ändras 250 med politiska beslut. Transfereringsinkomsterna

har därför vuxit långsammare än arbets- och 200 150 kapitalinkomster som är viktigare för personer i 100 den övre delen av fördelningen. Inkomsterna i

den nedre delen av fördelningen redovisas mer 50 utförligt i avsnitt 4. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Låg inkomst Hög inkomst Diagram 2.3 Andel individer i olika inkomstgrupper efter Inkomstgrupp (percentilgrupp) huvudsaklig inkomstkälla 2016 Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995, Statistiskt analysregister (STAR) 2016. Stap- Procent larna visar förändringen av medelinkomsten i respektive percentilgrupp. Rangord- Transfereringar som huvudsaklig inkomstkälla ningen efter ekonomisk standard görs separat för inkomster inklusive resp. exklusive Faktorinkomst som huvudsaklig inkomstkälla kapitalvinster. Sammansättningen av individer i olika percentilgrupper kan därför 100 skilja sig åt mellan de olika inkomstmåtten. 90 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 80 70 Mest iögonfallande i diagram 2.1 är den kraftiga 60 50 inkomsttillväxten för den översta procenten av 40 fördelningen. De personer som utgjorde den 30 översta procenten i 2016 års fördelning hade i 20 10 genomsnitt 330 procent högre ekonomisk stan- 0 dard än de som befann sig i den översta procenten 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

i 1995 års fördelning. Kapitalvinster, räntor och Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (percentilgrupp) utdelningar är starkt koncentrerade till personer Anm.: I beräkningarna ingår alla individer i respektive percentilgrupp som är 20 år med höga disponibla inkomster. Utvecklingen eller äldre. Individer bedöms ha transfereringar som huvudsaklig inkomstkälla om för den yttersta inkomsttoppen beror i huvudsak dessa utgör mer än hälften av den individuella bruttoinkomsten. Faktorinkomst avser inkomster av lön, näringsverksamhet och kapital. Att det finns personer med transpå att dessa inkomster har ökat kraftigt (se fereringar som huvudsaklig inkomstkälla i de högsta inkomstgrupperna förklaras i diagram 2.2). Toppinkomsternas utveckling reregel av att de har en partner med hög inkomst som bidrar till den ekonomiska standarden. dovisas mer utförligt i avsnitt 3. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Den samlade inkomstspridningen har ökat 0,320 (se diagram 2.4). Om inkomstmåttet bortser från kapitalvinster, som varierar förhållandevis Konsekvensen av att det finns ett tydligt positivt mycket mellan enskilda år, är utvecklingen över samband mellan den ekonomiska standardens tid något jämnare. Ökningstakten blir också tillväxttakt och positionen i inkomstfördelning- något flackare. Den långsiktiga trenden mot en, som diagram 2.1 visar, är att inkomstsprid- ökade inkomstskillnader finns dock fortfarande ningen har ökat. Det relativa avståndet mellan den kvar. översta delen och mitten av fördelningen har ökat, liksom det relativa avståndet mellan mitten

Diagram 2.4 Gini-koefficienten

och den nedersta delen av fördelningen. Gini-enheter 0,40 I tabell 2.1 visas hur den genomsnittliga ekono- Inkl. kapitalvinster miska standarden för olika percentilgrupper för- 0,35 Exkl. kapitalvinster höll sig till medianen 1995 respektive 2016. Den 0,30 kraftiga ökningen av avståndet mellan den abso- 0,25 luta toppen (p100) och mitten av fördelningen 0,20 speglar den starka tillväxttakten för topprocenten 0,15 jämfört med övriga grupper. År 1995 hade en 0,10 genomsnittlig person i den allra översta percentil- 0,05 gruppen drygt 4 gånger högre ekonomisk stan- 0,00 dard än medianinkomsttagaren. År 2016 hade av- 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 ståndet ökat till närmare 11 gånger median- Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995–2012, Statistiskt analysregister (STAR) inkomsttagarens ekonomiska standard. Bortsett 2013–2016. Gini-koefficienten kan anta värden mellan 0 (alla har samma inkomst) och 1 (en person får alla inkomster). Måttet beskrivs utförligare i Finansdepartemenfrån den yttersta toppen har inkomstfördel- tets rapport Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på ningen i relativa termer dragits isär på ett likartat www.regeringen.se. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sätt i den övre respektive den nedre delen av fördelningen. Som beskrivits ovan har den ökade inkomstspridningen uppkommit både genom att den övre del-

Tabell 2.1 Olika percentilgruppers ekonomiska standard i

en av fördelningen har dragit ifrån mitten och ge-

förhållande till medianen

Procent nom att mitten har dragit ifrån den nedre delen. 1995 2016 Förändring 1995–2016 Det kan därför vara intressant att undersöka hur p5 53 42 -19 mycket av Gini-koefficientens ökning som kan p10 63 53 -16 kopplas till förändringar i de olika delarna av förp20 75 66 -13 delningen. Ett sätt att göra det är att dela upp den totala inkomstspridningen vid olika tidpunkter på p30 84 78 -7 olika inkomstgrupper och studera hur de olika p40 91 88 -3 inkomstgruppernas bidrag till Gini-koefficienten p60 109 111 2 har utvecklats över tiden. p70 120 125 4 p80 135 144 7 Tabell 2.2 Olika percentilgruppers bidrag till Gini-koeffici-

entens förändring

p90 159 176 11 Gini-enheter och procent p95 181 216 19 Bidrag Bidrag Förändring Andel av föränd- 1995 2016 1995–2016 ring (procent) p100 441 1080 145 p1–p10 0,031 0,034 0,003 3,0 Anm.: I tabellen redovisas kvoten mellan den genomsnittliga ekonomiska standarden för olika percentilgrupper och medianvärdet i befolkningen. p10–p50 0,069 0,092 0,023 25,2 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. p51–p90 0,075 0,098 0,023 25,3 Gini-koefficienten är det vanligast förekomman- p91–p100 0,052 0,094 0,043 46,5 de sammanfattande måttet på inkomstspridning- p91–p99 0,036 0,054 0,017 18,9 en. Gini-koefficienten för disponibel inkomst p100 0,015 0,041 0,025 27,6 inklusive kapitalvinster varierar en del mellan

Totalt 0,227 0,320 0,093 100,0

olika år, men har ökat gradvis sedan mitten av Anm.: För en närmare beskrivning av metoden, se Finansdepartementets rapport 1990-talet. Mätt på detta sätt ökade den samlade Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se. inkomstspridningen 1995–2016 från 0,227 till Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Analysen visar att drygt 70 procent av Gini- deras andel av den disponibla inkomsten har

koefficientens ökning 1995–2016 kan kopplas till minskat.

utvecklingen i den övre halvan av inkomstfördel- Den främsta förklaringen till den ökade inningen (se tabell 2.2). Drygt 45 procent kan komstspridningen är att kapitalinkomster (kapi-

hänföras till de översta 10 procenten och mer än talvinster och övriga kapitalinkomster) har ökat en fjärdedel av Gini-koefficientens ökning kan och att de har blivit mer koncentrerade till toppen kopplas till topprocentens inkomstutveckling. av inkomstfördelningen. Till följd av kapitalin-

komsternas ökade betydelse har även kapital-

inkomstskatten ökat och blivit mer koncentrerad Kapitalinkomsternas bidrag till den samlade till toppen av fördelningen. Det har haft en något

inkomstspridningen har ökat dämpande effekt på den ökade inkomstspridningen. Ett annat sätt att analysera vad som ligger bakom

den ökad inkomstspridningen är att särskilja olika Tabell 2.3 Olika inkomstslags bidrag till Gini-koefficienten

inkomstslags bidrag till Gini-koefficienten. Ovan Gini-enheter Bidrag Bidrag Förändring konstaterades att inkomststrukturen ser olika ut i 1995 2016 1995–2016

olika delar av inkomstfördelningen och att skill- Löne- och näringsinkomster 0,330 0,308 -0,021 nader i tillväxttakt för olika inkomstslag därför Transfereringar 0,008 -0,006 -0,014 påverkar inkomstfördelningens utveckling. Det Skattepliktiga transfereringar 0,038 0,010 -0,028 framgick också att ökade kapitalinkomster är den Skattefria transfereringar -0,030 -0,015 0,015 främsta anledningen till toppinkomsternas kraf- Kapitalinkomster 0,044 0,162 0,118 tiga tillväxttakt (diagram 2.2), och därmed också

till den ökade inkomstspridningen (tabell 2.2). Kapitalvinster 0,019 0,091 0,071 I detta avsnitt kvantifieras olika inkomstslags Räntor och utdelningar 0,024 0,071 0,047 effekter på inkomstspridningen. Den totala sprid- Skatter exkl. kapitalinkomstskatt -0,144 -0,108 0,036

ningen delas upp på samtliga inkomstslag som in- Skatt på kapitalinkomster -0,010 -0,036 -0,027

går i den disponibla inkomsten. Med den metod Skatt på kapitalvinster -0,004 -0,022 -0,018 som används påverkar varje inkomstslag den Skatt på räntor och utdelningar -0,006 -0,014 -0,009 totala spridningen genom två faktorer, dels in-

Totalt 0,228 0,320 0,093

komstslagets andel av den disponibla inkomsten Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 och Statistiskt analysregister (STAR) 2016. och dels inkomstslagets fördelningsprofil i för- Metoden beskrivs närmare i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till

hållande till fördelningen av totala disponibla in- Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. komster. Vissa inkomstslag, t.ex. löneinkomster och kapitalinkomster, är ojämnt fördelade och Övriga skatter (dvs. exklusive kapitalinkomstger positiva bidrag till spridningen i disponibla inskatt) har däremot bidragit till de ökade inkomstkomster, medan skatter och många transfereskillnaderna 1995–2016. Under andra halvan av ringar verkar utjämnande och därför ger negativa 1990-talet ökade skatternas utjämnande effekt, bidrag. Summan av de positiva och negativa bidrabl.a. genom införandet av den s.k. värnskatten gen uppgår till den totala spridningen. och egenavgifterna i pensionssystemet. Under I tabell 2.3 görs en uppdelning av olika in- 2000-talet har inkomstskatternas utjämnande efkomstslags bidrag till Gini-koefficienten 1995 refekt minskat till följd av bl.a. kompensationen för spektive 2016. En mer utförlig redovisning finns i egenavgiften i början av 2000-talet, det successiva tabell a.1 i tabellbilagan. Det största enskilda biinförandet av jobbskatteavdraget från 2007 samt draget till inkomstspridningen kommer från avskaffandet av fastighets- och förmögenhetslöne- och näringsinkomsterna. Det beror inte på skatten. Att skatterna bidrar mindre till utjämatt det är det mest ojämnt fördelade inkomstningen 2016 än 1995 beror på att skatternas storslaget, utan snarare på att det är det största inlek i relation till disponibel inkomst har minskat. komstslaget. Löne- och näringsinkomsternas bi- Skatternas koncentration till hög- respektive lågdrag till Gini-koefficienten har dock minskat seinkomsttagare är däremot i stort sett oförändrad dan mitten av 1990-talet. Orsaken är dels att dessa sett över hela perioden. inkomster har blivit mindre koncentrerade till De sammanlagda transfereringarnas bidrag till den övre delen av inkomstfördelningen, dels att Gini-koefficienten har legat på en låg nivå under hela perioden och har minskat något. Här bör

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

noteras att det handlar om ett stort antal olikart- På ett övergripande plan går det att identifiera ade transfereringar. De skattepliktiga transfere- två tydliga utvecklingstrender. För det första har ringarna (t.ex. pensioner och, arbetslöshetsersätt- inkomstspridningen, mätt med Gini-koefficienning) är relativt jämnt fördelade mellan personer ten, ökat inom i stort sett samtliga grupper. För med högre respektive lägre disponibla inkomster det andra har skillnaderna i genomsnittlig ekonomen ger ett visst bidrag till inkomstspridningen. misk standard ökat mellan grupper med relativt De har dock över tid blivit något mindre koncen- låg respektive relativt hög ekonomisk standard. trerade till personer med högre inkomster, sam- Den ekonomiska standarden ökade visserligen tidigt som deras andel av de disponibla inkom- för alla grupper 1995–2016, men för de flesta med sterna har minskat. Totalt sett har deras bidrag till förhållandevis låg ekonomisk standard, t.ex. eninkomstspridningen därför minskat. De skatte- samstående föräldrar, personer med ekonomiskt fria transfereringarna (t.ex. bostadsbidrag och bistånd och utrikes födda, ökade inkomsterna ekonomiskt bistånd) är starkt koncentrerade till långsammare än för befolkningen som helhet. de lägre inkomstskikten, men de bidrog mindre För dessa ökade därför det relativa avståndet till till inkomstutjämningen 2016 än 1995. medelvärdet i den totala inkomstfördelningen (se diagram 2.5). För grupper med relativt hög ekonomisk standard, t.ex. heltidsarbetande, samman- Skillnaderna har ökat både inom och mellan olika boende utan barn och personer som bor i storbefolkningsgrupper städer, ökade i stället inkomsterna i de flesta fall snabbare än för befolkningen som helhet. Ett tredje sätt att analysera den ökade inkomstspridningen är att studera hur inkomstrelationer- Diagram 2.5 Relativ ekonomisk standard för olika grupper na har förändrats inom och mellan olika befolk- Procent 160 ningsgrupper när individer grupperas efter andra karaktäristika än inkomstnivån, t.ex. efter hus- 2016 140 d hållssammansättning. Spridningen kommer att 120 vara större inom vissa grupper än i andra. Det tandar k s 100 kommer också att finnas systematiska skillnader i is m no medelinkomst mellan grupperna – skillnader som e ko 80 iv t.ex. kan bero på att åldersstrukturen, arbets- lat 60 Re marknadsanknytningen eller andra faktorer som varierar mellan grupper. Dessa inkomstskillnader 40 40 60 80 100 120 140 160 inom och mellan grupper kommer tillsammans Relativ ekonomisk standard 1995 med gruppernas relativa storlek att bestämma den Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995 och Statistiskt analysregister (STAR) 2016. samlade fördelningens utseende. Om skillnad- Grupperna i tabell a.2 representeras av en punkt i diagrammet. Den relativa ekonomiska standarden för en viss grupp definieras som kvoten mellan medelinkomsten erna mellan och/eller inom grupperna ökar kom- för gruppen och medelinkomsten för befolkningen som helhet. Denna kvot multipliceras med 100 för att uttrycka relationen i procent. mer också den totala inkomstspridningen att öka. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. För att undersöka i vilken utsträckningen den samlade ökningen i inkomstspridningen kan hän- För att undersöka hur stor del av den ökade föras till förändringar i inkomstspridningen mel- inkomstspridningen 1995–2016 som förklaras av lan och inom olika grupper har befolkningen ord- ökade skillnader inom grupper respektive mellan nats i grupper utifrån fyra olika indelningsgrun- grupper krävs ett mått på den totala spridningen der: 1) ålder, kön och familjetyp, 2) arbetsmark- som kan delas upp på detta sätt. Ett sådant mått nadsstatus, 3) kommungrupp och 4) vistelsetid i är mean log deviation (MLD). Med detta mått Sverige. Inom var och en av de fyra kategorierna kan den totala spridningen uttryckas som sumär grupperna ömsesidigt uteslutande. Totalt stu- man av spridning inom respektive mellan grupderas 32 (delvis överlappande) grupper. En ut- per. 4 förlig redovisning finns i tabell a.2 i tabellbilagan.

4 Inomgruppsspridningens bidrag till den totala spridningen är en vägd råda om varje individ hade sin respektive grupps exakta medelinkomst. summa av spridningen inom varje grupp, där vikten utgörs av gruppens be- Analysen har också utförts med två andra välkända spridningsmått, Theils folkningsandel. Mellangruppsspridningen fångar den spridning som skulle index och kvadraten av variationskoefficienten. Alla väsentliga slutsatser förblir dock desamma med dessa mått. 12

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Givet de gruppindelningar som gjorts är inom- 3 Inkomster i toppen av inkomstgruppsspridningen den klart dominerande kom- fördelningen ponenten (se tabell 2.4). Både inom- och mellangruppsspridningen har visserligen ökat över Toppinkomsterna har dragit ifrån, men de årsvisa tid, och båda har således bidragit till den ökade variationerna är stora totala inkomstspridningen. Mellangruppsspridningens relativa betydelse har ökat något när I avsnitt 2 visades att den ekonomiska standarden individer sorteras efter kommungruppstillhörig- har ökat avsevärt snabbare i den översta delen än het eller vistelsetid och minskat när sorteringen i resten av inkomstfördelningen. Avståndet sker efter kön, ålder och familjetyp eller arbets- mellan den yttersta toppen och percentilmarknadsstatus. Den övergripande slutsatsen är grupperna strax under toppen har ökat successivt dock att ökade skillnader mellan grupper (t.ex. sedan 1995 (se diagram 3.1). Inkomsterna allra stad/landsbygd, ensamstående/sammanboende, högst upp i inkomstfördelningen varierar dock äldre/yngre, kvinnor/män, inrikes/utrikes födda mer mellan olika år än inkomster längre ner i etc.) är av mindre betydelse för den ökade in- fördelningen. Detta beror i hög utsträckning på komstspridningen de senaste tjugo åren. Ökning- att personer med höga inkomster från en står i stället främst att finna i ökade skillnader kapitalvinster tenderar att hamna högt upp i inom var och en av de studerade grupperna. inkomstfördelningen och på att de samlade kapitalvinsterna varierar förhållandevis mycket Tabell 2.4 Uppdelning av inkomstspridningen på inom- och mellan olika år till följd av bl.a. utvecklingen på

mellangruppsspridning

aktie- och bostadsmarknaden. År 2000 och 2007 Mean log deviation*1000. Andelar i procent Andel av var de samlade kapitalvinsterna avsevärt högre än intilliggande år. Därför ökade topprocentens förändrad 1995 2016 spridning inkomster relativt kraftigt, vilket syns som toppar Total inkomstspridning 90,4 187,3 i kurvan för p100 i diagram 3.1. 5

Kön, ålder och familjetyp

Inom grupper 76,3 170,5 97,3 Diagram 3.1 Ekonomisk standard i den översta tiondelen av

inkomstfördelningen

Mellan grupper 14,2 16,7 2,7 Genomsnittlig ekonomisk standard (kronor, 2018 års priser) Andel mellangruppsspridning 15,7 8,9 3 000 000 Arbetsmarknadsstatus p100 2 500 000 p96–p99 Inom grupper 78,5 165,3 89,6 p91–p95 Mellan grupper 11,9 22,0 10,4 2 000 000 Andel mellangruppsspridning 13,2 11,7 1 500 000

Kommungrupp

1 000 000 Inom grupper 88,7 180,4 94,7 Mellan grupper 1,7 6,8 5,2 500 000 Andel mellangruppsspridning 1,9 3,6 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16

Födelseland och vistelsetid

Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995–2012, Statistiskt analysregister (STAR) Inom grupper 87,9 181,1 96,2 2013–2016. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Mellan grupper 2,5 6,2 3,8 Andel mellangruppsspridning 2,8 3,3 Den ökade inkomstspridningen 1995–2016 illu- Anm.: Se tabell a.2 i tabellbilagan för en beskrivning av de grupper som analysen baseras på. Metoden förutsätter att de grupper som urskiljs täcker hela befolk- streras också av förändringen i olika gruppers anningen och att de är ömsesidigt uteslutande. Det är därför endast möjligt att beräkna inom- resp. mellangruppsspridningen för en indelningsgrund i taget. För en delar av de totala inkomsterna. Den översta tionnärmare beskrivning av metoden, se Finansdepartementets rapport Teknisk delen av inkomstfördelningen förfogade 1995 bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. över 19,7 procent av de samlade inkomsterna. År

5 Om inkomsterna mäts exklusive kapitalvinster, och om individer också lika mycket och inkomsterna uppvisar inte lika stora variationer mellan rangordnas efter inkomst exklusive kapitalvinster, ändras inte den över- olika år. gripande profilen i diagram 3.1. Avståndet mellan den yttersta toppen och grupperna strax under har ökat över tid, men toppen har inte dragit ifrån 13

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

2016 hade denna andel ökat till 27,1 procent (se kapitalinkomster varierar mellan olika år, men har

diagram 3.2). Merparten av ökningen förklaras av i genomsnitt utgjort ca 60 procent av gruppens

en ökad inkomstandel för den översta procenten samlade kapitalinkomster.

av fördelningen. För övriga i den översta tion-

delen har inkomstandelarna i stort sett legat på en

Diagram 3.3 Bruttoinkomstens sammansättning för de

nedre nio tiondelarna (p1–p90) av inkomstfördelningen

konstant nivå, eller endast ökat svagt. Genomsnittlig bruttoinkomst (kronor, 2018 års priser) 350 000 Diagram 3.2 Inkomstandelar i den översta tiondelen av Kapitalvinster Räntor och utdelningar inkomstfördelningen 300 000 Transfereringar Procent Arbetsinkomster 250 000 35 p100 200 000 30 p96–p99 p91–p95 150 000 25 100 000 20 50 000 15 0 10 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 5 Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995–2012, Statistiskt analysregister (STAR) 2013–2016. Med arbetsinkomster avses inkomster från tjänst och närings- 0 verksamhet. Diagrammet visar genomsnittlig bruttoinkomst av respektive inkomstslag för individer som är 20 år eller äldre. 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995–2012, Statistiskt analysregister (STAR) 2013–2016. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Diagram 3.4 Bruttoinkomstens sammansättning för den

översta tiondelen exkl. topprocenten (p91–p99)

Genomsnittlig bruttoinkomst (kronor, 2018 års priser) 800 000 Kapitalinkomsterna har ökat i betydelse för Kapitalvinster

toppinkomsttagarna

700 000 Räntor och utdelningar Transfereringar 600 000 Arbetsinkomster I avsnitt 2 visades kortfattat att inkomststruktu- 500 000

ren, dvs. inkomsternas sammansättning, ser olika 400 000

ut i olika delar av inkomstfördelningen. I de nedre 300 000

nio tiondelarna av fördelningen (p1–p90) är 200 000 inkomsterna från kapital mycket små (se diagram 100 000 3.3). I denna del av fördelningen har kapital-

inkomstandelen, dvs. kapitalinkomsternas andel 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 av totala bruttoinkomster, legat stabilt runt Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995–2012, Statistiskt analysregister (STAR)

3 procent 1995–2016. Det går inte heller att ur- 2013–2016. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skilja någon tydlig trend i kapitalets olika del-

komponenter; kapitalvinsternas andel av totala För den översta procenten (p100) har inkomstkapitalinkomster varierar något mellan olika år, strukturen förändrats mer påtagligt än i övriga demen har i genomsnitt utgjort ungefär en tredjedel lar av fördelningen (se diagram 3.5). Mellan 1995 av gruppens kapitalinkomster. Merparten av kapioch 2016 har förvärvsinkomster gått ifrån att vara talinkomsterna, ca två tredjedelar, har i stället uttopprocentens största inkomstkälla till att bli gjorts av räntor och utdelningar. mindre än såväl kapitalvinster som övriga kapi- Inom olika delar av den översta tiondelen i förtalinkomster. Topprocentens samlade förvärvsdelningen finns betydande skillnader i olika ininkomster ökade med 32 procent, medan de komstslags nivåer och trender. För de lägsta nio samlade kapitalinkomsterna ökade med drygt tiondelarna (p91–p99) har kapitalinkomstandelen 700 procent. Kapitalinkomsternas andel i topproökat från 7 till 23 procent 1995–2016 (se diagram centen ökade därmed från 35 till 77 procent 3.4). Arbetsinkomsterna är dock fortfarande den 1995–2016. Kapitalvinster utgör huvuddelen av klart dominerande inkomstkällan i denna del av topprocentens kapitalinkomster. Övriga kapitalfördelningen. Inte heller här går det att urskilja inkomster har dock ökat i betydelse de senaste någon tydlig förskjutning mellan kapitalets olika 10–15 åren, och särskilt gäller detta inkomster delkomponenter; kapitalvinsternas andel av totala från utdelningar i s.k. fåmansbolag som har ökat

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

förhållandevis mycket. Till viss del kan denna kan kopplas till ökade utdelningar i fåmansbolag. utveckling sannolikt kopplas till de gynnsammare År 2016 kom två tredjedelar av de totala utdelskatteregler för fåmansbolag som infördes 2006 ningsinkomsterna från utdelningar i fåmansbolag. och som bl.a. innebar att gränsen för hur mycket År 2005 var andelen knappt en tredjedel. som får tas ut i form av utdelning höjdes.

Tabell 3.1 Kapitalinkomster i befolkningen 2016

Diagram 3.5 Bruttoinkomstens sammansättning för topp- Kapitalvinster Övriga kapitalinkomster procenten (p100) Utdelning i Räntor fåmans- Övr. aktie- Genomsnittlig bruttoinkomst (kronor, 2018 års priser) Reala Finansiella m.m. bolag utdelningar 3 500 000 Kapitalvinster Total inkomst 3 000 000 Räntor och utdelningar (miljarder kronor) 147 54 68 71 36 Transfereringar Arbetsinkomster Kvinnor 72 14 17 12 11 2 500 000 Män 76 40 51 59 25 2 000 000 Antal med inkomst 1 500 000 >0 (1000-tal personer) 248 1 150 4 291 177 1 461 1 000 000 Kvinnor 120 498 2 156 44 636 500 000 Män 128 652 2 135 133 825 0 Medelinkomst för 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 personer med in- Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995–2012, Statistiskt analysregister (STAR) komst>0 (1000 kr) 594 47 16 402 25 2013–2016. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kvinnor 598 29 8 274 17 Män 591 61 24 445 30 Anm.: Belopp i kronor är uttryckta i 2018 års priser. I beräkningsunderlaget ingår den vuxna befolkningen 20 år eller äldre. Ränteinkomster inkluderar bl.a. bank- Fakta: 2016 års kapitalinkomster ränta, schablonintäkt på investeringssparkonto och intäkt vid uthyrning av privatbostad. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Vinsterna från bostadsförsäljningar är stora och tillfaller relativt få personer Diagram 3.6 Kapitalinkomsternas sammansättning 2016 År 2016 uppgick hushållens totala kapitalinkom- Medelinkomst (kronor, 2018 års priser) ster till 376 miljarder kronor, eller ca 50 000 kro- Reala kapitalvinster Finansiella kapitalvinster Räntor m.m. Utdelning i fåmansbolag nor i genomsnitt per vuxen i befolkningen (se Övr. aktieutdelningar 70 000 tabell 3.1 och diagram 3.6). Kapitalvinster var det 6 60 000 dominerande kapitalinkomstslaget. De stod för ca 55 procent av de samlade kapitalinkomsterna. 50 000 Drygt 70 procent av vinsterna kom från fastig- 40 000 hetsrelaterade transaktioner, medan resterande 30 000 del kom från avyttringar av finansiella instrument. 20 000 Eftersom fastigheter omsätts i lägre takt än värde- 10 000 papper redovisar betydligt färre personer kapital- 0 vinster från fastigheter än från finansiella instru- Samtliga 20+ år Kvinnor 20+ år Män 20+ år ment. År 2016 gjorde ca 250 000 personer kapi- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. talvinster från fastighetsaffärer, medan ca 1,2 miljoner personer gjorde finansiella kapitalvinster. Kvinnor har i genomsnitt hälften så stora kapital- Övriga kapitalinkomster består av olika typer inkomster som män av ränte- och utdelningsinkomster. Räntor och Kapitalinkomster är ungefär lika vanligt föreutdelningar stod 2016 för ca 45 procent av de kommande bland kvinnor som bland män. Drygt samlade kapitalinkomsterna. Av dessa var utdel- 60 procent av alla vuxna kvinnor och män redoningsinkomster det dominerande inkomstslaget. visade 2016 någon form av inkomst från kapital. Utdelningsinkomster har uppvisat en trendmäs- Kapitalinkomsten var dock i genomsnitt betydsig ökning de senaste tio åren, vilket i huvudsak ligt lägre för kvinnor (33 000 kronor) än för män

6 Med kapitalvinster avses nettot av kapitalvinster och kapitalförluster.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

(68 000 kronor). Det finns också stora skillnader inte befinner sig i den översta tiondelen av ini sammansättningen av kvinnors och mäns kapi- komstfördelningen. talinkomster. År 2016 stod kapitalvinster kopplade till bostadsförsäljningar (reala tillgångar) för närmare 60 procent av kvinnors samlade kapital- Det är inte samma personer som befinner sig i inkomster. För män var motsvarande andel end- topprocenten under olika år ast ca 30 procent. För utdelningar i fåmansbolag är förhållandet det omvända. För kvinnor utgör De inkomstskillnader som observeras ett visst år detta inkomstslag ca en tiondel av de samlade beror till viss del på att individers årsinkomster kapitalinkomsterna. För män står de för ca en varierar till följd av tillfälliga händelser. Det kan fjärdedel av de samlade kapitalinkomsterna. t.ex. handla om arbetslöshet, sjukdom eller en bostadsförsäljning som realiserar en stor kapital- Mer än hälften av kapitalinkomsterna tillföll vinst och ger en kraftig inkomstökning ett spetopprocenten cifikt år. Skillnader i årsinkomster har dock även De samlade kapitalinkomsterna är skevt fördela- sin grund i mer varaktiga skillnader i ekonomiska de, och en stor del går till hushåll i den yttersta resurser som inte jämnas ut över tiden. 7 toppen av inkomstfördelningen (se tabell 3.2). År I detta avsnitt undersöks i vilken utsträckning 2016 tillföll 53 procent av de totala kapitalin- de individer som tillhör topprocenten ett visst år komsterna den hundradel av befolkningen som är varaktiga eller mer temporära toppinkomsttaghade högst ekonomisk standard. Finansiella kapi- are. 8 Individer som observeras tillhöra topprotalvinster och utdelningar i fåmansbolag är de centen ett visst år sorteras in i tre olika grupper inkomstslag som är mest koncentrerade till den beroende på var de befann sig tre år före och tre yttersta toppen av inkomstfördelningen. år efter observationsåret: – Individer är varaktiga toppinkomsttagare

Tabell 3.2 De olika kapitalinkomstslagens fördelning på

inkomstgrupper 2016 om de också tillhör topprocenten minst fyra Procent av de sex intilliggande åren. p1–p90 p91–p99 p100 – Individer är tillfälliga toppinkomsttagare om Kapitalvinster 9 37 54 de inte tillhör topprocenten något av de sex Reala kapitalvinster 7 42 51 intilliggande åren. Finansiella kapitalvinster 14 24 63 – Individer tillhör övriga toppinkomsttagare Övriga kapitalinkomster 20 28 52 om de varken är varaktiga eller tillfälliga.

Räntor m.m. 28 30 42 Eftersom 2016 är senaste tillgängliga utfallsår, Utdelningar i fåmansbolag 9 30 61 och analysen varje år utnyttjar uppgifter om in- Övriga aktieutdelningar 23 22 55 komster tre år framåt i tiden, blir 2013 det sista

Totala kapitalinkomster 14 33 53

möjliga analysåret i detta avsnitt. Anm.: Tabellen visar hur de olika inkomstslagen fördelas på olika inkomstgrupper. Varje rad summerar därför till 100 procent (avvikelser kan dock förekomma Resultaten visar att det finns en viss rörlighet i topprocenten (se diagram 3.7). Andelen varaktiga till följd av avrundningar). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. toppinkomsttagare sjönk under den senare delen av 1990-talet, men har sedan ökat och utgjorde Ungefär 14 procent av de samlade kapitalinkom- 2013 ca en tredjedel av topprocenten. Andelen sterna tillföll 2016 de nedre nio tiondelarna av inpersoner som endast tillhör topprocenten det komstfördelningen. Ränteinkomster och övriga aktuella året, men inte något intilliggande år, utaktieutdelningar går i högre grad än kapitalvinster gör också en betydande del av topprocenten. De och utdelningar i fåmansbolag till personer som tillfälliga toppinkomsttagarnas andel ökade under den senare delen av 1990-talet, och andelen har

7 Inkomströrlighet, och särskilt den relativa betydelsen av tillfälliga resp. 8 En sådan analys av inkomströrligheten kräver att individers inkomster mer långsiktiga inkomstskillnader, har analyserats i flera tidigare fördel- kan följas under flera perioder. I detta avsnitt utnyttjas därför Statistiska ningspolitiska redogörelser; se t.ex. avsnitt 4 i 2014 års fördelningspolitiska centralbyråns longitudinella s.k. LINDA-databas. Databasen beskrivs mer redogörelse (prop. 2013/14:100 bilaga 2). i detalj i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se. 16

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

sedan dess pendlat mellan 35 och 40 procent. Res- Tabell 3.3 Olika gruppers över- resp. underrepresentation i

topprocenten 2013

terande del av topprocenten, dvs. personer som Procent tillhör toppen det aktuella året och även något Andel av Andel av eller några enstaka intilliggande år, har minskat Befolknings- varaktiga i tillfälliga i kontinuerligt över tid och utgjorde 2013 knappt andel topp 1% topp 1% tre tiondelar av den översta procenten. Kvinnor 20+ år 50,6 43,6 50,6 Män 20+ år 49,4 56,4 49,4

Diagram 3.7 Andel varaktiga, tillfälliga resp. övriga topp-

0–19 år 21,5 16,5 16,5

inkomsttagare

Procent 20–29 år 13,5 3,0 9,1 Varaktiga Tillfälliga Övriga 30–49 år 26,5 18,9 4,3 100 90 50–64 år 18,6 36,3 17,2 80 65+ år 19,9 25,3 33,1 70 Inrikes födda 82,4 83,4 88,3 60 50 Utrikes födda 17,6 16,6 11,7 40 Lever i hushåll där kapital- 30 inkomst är största inkomstslag 2,2 46,3 79,7 20 Lever i hushåll där kapitalvinst 10 är största inkomstslag 1,3 8,3 73,6 0 Lever i hushåll där ränta/utdel- 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 ning är största inkomstslag 0,9 38,0 6,1 Anm.: Longitudinell Individdatabas (LINDA) 1992–2016. Anm.: Med över- resp. underrepresentation avses att gruppens relativa storlek i Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. är större resp. mindre än gruppens andel av befolkningen som helhet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Både de varaktiga och de tillfälliga toppinkomst- För varaktiga toppinkomsttagare är räntor och tagarnas sammansättning skiljer sig från befolkutdelningar den viktigaste kapitalinkomsten ningen i stort men på olika sätt (se tabell 3.3). Män, svenskfödda och personer äldre än 50 år är i varierande grad överrepresenterade bland de varaktiga toppinkomsttagarna. Personer i åldern 50– 64 år är särskilt överrepresenterade. Personer som lever i hushåll där någon typ av kapitalinkomst utgör den främsta inkomstkällan är tydligt överrepresenterade både bland de varaktiga och de tillfälliga toppinkomsttagarna. Utmärkande för de varaktiga toppinkomsttagarna är dock att räntor och utdelningar utgör den viktigaste kapitalinkomsten. De är i mycket liten utsträckning beroende av kapitalvinster för att tillhöra topprocenten. Om befolkningen i stället hade rangordnats efter inkomster exklusive kapitalvinster hade 96 procent av de varaktiga toppinkomsttagarna 2013 tillhört topprocenten, och 99 procent hade tillhört de översta 10 procenten (se diagram 3.8).

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Diagram 3.8 Toppinkomsttagarnas position i inkomstfördel- Diagram 3.9 2013 års tillfälliga toppinkomsttagares

ningen 2013 när inkomsterna mäts exklusive kapitalvinster position i inkomstfördelningen intilliggande år

Procent Procent 100 p1–p50 p51–p70 p71–p90 p91–p99 90 100 Varaktiga Tillfälliga 90 80 70 80 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 p1–p50 p51–p70 p71–p90 p91–p99 p100 2010 2011 2012 2014 2015 2016

Percentilgrupp exkl. kapitalvinster Anm.: Longitudinell Individdatabas (LINDA) 1992–2016. År 2013 visas inte i diagrammet, eftersom alla individer detta år tillhörde p100. Anm.: Longitudinell Individdatabas (LINDA) 1992–2016. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 3.10 2013 års tillfälliga toppinkomsttagares

Äldre är överrepresenterade bland tillfälliga

inkomststruktur 2013 och intilliggande år

toppinkomsttagare Procent

Bland de tillfälliga toppinkomsttagarna är perso- Arbetsinkomster/transfereringar Räntor och utdelningar Kapitalvinster ner 65 år eller äldre kraftigt överrepresenterade 100 År 2013 utgjorde de drygt 30 procent av gruppen 90

De tillfälliga toppinkomsttagarna återfanns i olika 80

delar av inkomstfördelningen åren strax före och 70 60 strax efter 2013 (se diagram 3.9). En klar majori- 50 tet, ca 80 procent, tillhörde dock varje år den övre 40

halvan av inkomstfördelningen, och ca 40 pro- 30

cent tillhörde den översta tiondelen av fördel- 20 10 ningen. 0 Många av de tillfälliga toppinkomsttagarna till- 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

hör topprocenten till följd av att de har haft till- Anm.: Longitudinell Individdatabas (LINDA) 1992–2016.

fälligt höga kapitalvinster det aktuella året (t.ex. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. pensionärer som säljer sina hus och realiserar

värdeökningar som ackumulerats under många

år). År 2013 hade endast ca 20 procent av de till-

fälliga toppinkomsttagarna tillhört topprocenten

om befolkningen hade rangordnats efter inkom-

4 Inkomster i den nedre delen av

ster exklusive kapitalvinster (se diagram 3.8

inkomstfördelningen

ovan). Diagram 3.10 bekräftar bilden av kapital-

vinsternas betydelse för de temporära toppin-

Inkomsterna har ökat långsammare i den nedre

komsttagarna. Både åren strax före och strax efter

delen än i mitten av inkomstfördelningen

2013 utgjorde kapitalvinster ca 5 procent av grup-

pens samlade bruttoinkomster. År 2013, dvs. det I avsnitt 2 framgick att den ekonomiska stanår de observerades tillhöra topprocenten, steg darden har ökat även i den nedre delen av inkapitalvinsternas andel av gruppens samlade brutkomstfördelningen. Inkomsttillväxten har dock toinkomster till drygt 60 procent. varit svagare i lägre inkomstlägen än i högre, vilket

har ökat avståndet mellan mitten och fördelning-

ens nedre del. År 1995 hade exempelvis en

genomsnittlig individ i den tionde percentilgrup-

pen 63 procent av medianinkomsttagarens eko-

nomiska standard. År 2016 hade denna andel

sjunkit till 53 procent (se tabell 2.1 ovan).

Avståndet mellan mitten och den nedre delen

av inkomstfördelningen har ökat gradvis sedan

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

mitten av 1990-talet (se diagram 4.1). En viktig Andelen personer med låg relativ ekonomisk bidragande orsak till detta är att andelen individer standard har ökat som får sin huvudsakliga försörjning från olika typer av transfereringar är större i de lägre in- Det finns olika sätt att mäta hur många som är komstskikten än i de högre (se diagram 2.3 ovan). ekonomiskt utsatta, eller fattiga, i samhället. En Transfereringarna är vanligtvis kopplade till pris- vanligt förekommande ansats är att betrakta dem utvecklingen, eller justeras diskretionärt. Exem- vars ekonomiska standard ligger under en given pelvis förblir taket i arbetslöshetsförsäkringen gräns som individer med låg ekonomisk standard. nominellt oförändrat i avsaknad av politiska be- Gränsen kan vara antingen absolut eller relativ. slut, men det har justerats flera gånger sedan mit- En absolut gräns innebär att låginkomstgränsen ten av 1990-talet. Merparten av transfereringarna låses ett visst år och därefter bara skrivs upp med har vuxit något snabbare än prisutvecklingen se- prisutvecklingen. Med en relativ gräns följer grändan mitten av 1990-talet men inte i takt med den sen med när medelinkomsten i ett samhälle ökar. genomsnittliga löneutvecklingen. Med detta mått ses fattigdom i förhållande till det 9 samhälle som beskrivs. Diagram 4.1 Inkomsttillväxt i den nedre delen av Utvecklingen över tid ser olika ut beroende på

fördelningen

vilken typ av låginkomstgräns som används. Med Index 1995=100 en relativ gräns – här beräknad som 60 procent av 180 Medianinkomst medianinkomsten varje år – har andelen med låg 170 ekonomisk standard ökat sedan mitten av 1990p20 160 p10 talet (se diagram 4.2). Medianinkomstens tillväxt 150 har gradvis höjt den relativa låginkomstgränsen. 140 Eftersom inkomsttillväxten har varit svagare för 130 grupper i de nedre inkomstskikten har andelen 120 med inkomster under gränsen ökat. 110 Med en absolut gräns – beräknad som 60 pro- 100 cent av 1995 års prisjusterade medianinkomst – 90 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 har andelen med låg ekonomisk standard minskat Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995–2012, Statistiskt analysregister (STAR) i stort sett kontinuerligt sedan mitten av 1990- 2013–2016. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. talet. Minskningen beror på att de reala inkomsterna har ökat även för dem med förhållandevis Det finns även andra orsaker till det ökade av- låga inkomster. ståndet mellan mitten och den nedre delen av inkomstfördelningen. Av diagram 4.1 framgår att ökningen av detta avstånd accelererade 2006– 2010. Det berodde bl.a. på att den successiva utbyggnaden av jobbskatteavdraget och de sänkta ersättningarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringen förstärkte skillnaderna mellan förvärvsarbetande i mitten av inkomstfördelningen och icke förvärvsarbetande i den nedre delen av fördelningen. De demografiska förändringar som har ägt rum sedan mitten av 1990-talet har också bidragit. I 2017 års fördelningspolitiska redogörelse visades att bl.a. en ökad andel ensamhushåll och en ökad andel utrikes födda i befolkningen har bidragit till det ökade avståndet mellan mitten och den nedre delen av fördelningen. 10

9 Se avsnitt 4 i 2017 års fördelningspolitiska redogörelse (prop. 10 Se avsnitt 6 i 2017 års fördelningspolitiska redogörelse (prop. 2016/17:100 bilaga 2) för en utförligare redovisning av olika 2016/17:100 bilaga 2). transfereringsinkomsters tillväxttakt. 19

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Diagram 4.2 Andel med låg ekonomisk standard inkomsten ligger i begreppet ekonomisk stan-

dard. Inkomstbegreppet har hushållet som in- Procent

16 komstenhet och individen som analysenhet. Det Relativ 60 betyder för det första att alla enskilda hushålls- 14 Absolut 60 12 medlemmars disponibla inkomster summeras.

10 Därför har det stor betydelse för den ekonomiska

8 standarden om det finns flera personer i hushållet

som bidrar med inkomster. För det andra beaktas 6 hushållets försörjningsbörda och de stordriftsför-

4 delar som uppstår när flera delar på fasta kost-

2 nader.

0 Ensamstående utan barn har inga stordrifts-

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 fördelar och det är bara en person som ska för- Anm.: Hushållens ekonomi (HEK) 1995–2012, Statistiskt analysregister (STAR) 2013–2016. sörjas på den disponibla inkomsten. För en sådan

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. person ger en disponibel årsinkomst på

135 000 kronor precis den ekonomiska standard

som avgränsar inkomstgrupp 1 från inkomst-

Vad utmärker individerna i de nedersta tio

grupp 2. För att samma ekonomiska standard ska

procenten av inkomstfördelningen?

uppnås av en ensamstående med ett barn krävs en

högre disponibel årsinkomst, 202 000 kronor. Det är ofta svårt att identifiera en enskild orsak För ett sammanboende par utan barn skulle det till varför vissa individer har låg ekonomisk standäremot räcka med 102 000 kronor i genomsnittdard. Transfereringsinkomster är visserligen vanlig disponibel årsinkomst per person för att uppnå ligare i de lägre än i de högre inkomstskikten, men samma ekonomiska standard. 11 individer som har transfereringar som huvudsak-

lig inkomstkälla finns i alla inkomstgrupper (se Ensamstående med barn är överrepresenterade i de diagram 2.3 ovan). Likaså är andelen ensamståenlägre inkomstskikten de med barn större i den nedre delen av inkomst- Som visas i diagram 4.3 får stordriftsfördelar och fördelningen, men de finns även i de högre inhur många som ska försörjas på familjens inkomstskikten. Orsaken till varför individer har komster ett tydligt genomslag på fördelningen av låg ekonomisk standard förefaller i stället ofta ekonomisk standard. Ensamstående med barn vara en kombination av förhållanden: en egen låg återfinns i större utsträckning i de lägre än i de inkomst, försörjningsansvar för barn och en parthögre inkomstskikten. Andelen sammanboende ner med låg inkomst eller avsaknad av en partner. utan barn är däremot liten i de lägre inkomst- Mot denna bakgrund undersöks i detta avsnitt skikten. För de som fyllt 65 år, huvudsakligen vad som utmärker individer i den nedre delen av ålderspensionärer, finns samma mönster. Ensaminkomstfördelningen med avseende på hushållsstående pensionärer återfinns framför allt i de sammansättning och inkomststruktur. Särskilt lägre inkomstskikten, medan sammanboende är fokus ligger på de nedersta tio procenten av förvanligare längre upp i inkomstfördelningen. För delningen, dvs. p1–p10. I det följande benämns att sammanboende personer ska återfinnas långt denna grupp inkomstgrupp 1. Ungefär två tredjener i fördelningen krävs att det är många som ska delar av de individer som har en ekonomisk stanförsörjas på parets sammantagna inkomst eller att dard under 60 procent av medianinkomsten återbåda har förhållandevis låg inkomst. finns i inkomstgrupp 1.

Hushållets sammansättning och samlade inkomster

avgör den ekonomiska standarden

Förklaringen till att en individs position i in-

komstfördelningen inte bara beror på den egna

11 Sifferexemplen gäller givet den ekvivalensskala som används i redogör-

elsen. Skalan beskrivs i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Diagram 4.3 Familjetyper i olika inkomstgrupper 2016 i exempelvis arbetslöshetsförsäkringen eller föräldraförsäkringen. Personer som får inkomstrela- Procent Ensamst. 20–64 år med barn Ensamst. 20–64 år utan barn Ensamst. 65+ år Sammanboende 65+ år terade ersättningar har i regel högre inkomster Sammanboende 20–64 år med barn Sammanboende 20–64 år utan barn och återfinns i allmänhet längre upp i inkomst- 100 fördelningen. 13 90 80 70 Diagram 4.4 Huvudsaklig inkomstkälla i olika inkomst- 60 grupper 2016 50 Procent 40 Arbetsinkomst Skattepliktiga transf. Ekonomiskt bistånd 30 Ålderspension Studerande Övriga inkomster 20 Negativ inkomst Barn utan egen inkomst 10 100 0 90 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 80 Låg inkomst Hög inkomst 70 Inkomstgrupp 60 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 50 40 Inkomstgrupp 1 är mycket heterogen med avseende 30 på inkomstkällor 20 10 Det finns betydande skillnader mellan inkomst- 0 strukturen i den nedre och den övre delen av in- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 komstfördelningen, och inkomstgrupp 1 utmärk- Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekonomisk standard) er sig särskilt (se diagram 4.4). Det finns bl.a. en 12 Anm.: Individer sorteras efter huvudsaklig individuell inkomstkälla. För en närmare större variation i inkomstsammansättningen i in- beskrivning av metoden, se Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till komstgrupp 1 än i grupperna strax ovanför. Färre Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se.I diagrammet ingår etableringsersättning i posten ekonomiskt bistånd. i inkomstgrupp 1 försörjer sig huvudsakligen på Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. arbete och fler lever på transfereringsinkomster. Ekonomiskt bistånd och etableringsersättning är Det finns också en liten grupp med negativa egna också vanligare i inkomstgrupp 1 än i inkomst- inkomster. Dessa finns i alla inkomstgrupper, grupp 2. Det återspeglar att ekonomiskt bistånd men drygt hälften återfinns i inkomstgrupp 1. är det yttersta skyddsnätet som ska garantera en Den vanligaste orsaken till negativa inkomster är lägsta skälig inkomst för de hushåll som inte kan redovisade förluster inom näringsverksamhet. 14 försörja sig själva. Däremot finns det färre perso- Att personer med väldigt låg, eller t.o.m. negativ, ner med ålderspension som huvudsaklig inkomst- egen inkomst finns i andra inkomstgrupper än källa i inkomstgrupp 1 än i inkomstgrupp 2. Det den lägsta visar åter på betydelsen av en andra beror på att grundskyddet för pensionärer ligger inkomst i hushållet. på en nivå som motsvarar inkomsterna i inkomst- Till de med ”övriga inkomster” hör exempelvis grupp 2 eller 3. personer som helt saknar inkomst eller har låga Bland dem som har andra skattepliktiga trans- inkomster i form av skattefria transfereringar såfereringar (sjukpenning, sjuk- och aktivitetser- som barnbidrag eller bostadsbidrag. De finns i alla sättning, föräldrapenning eller arbetslöshetsstöd) delar av fördelningen men är starkt koncentrerade som huvudsaklig inkomstkälla befinner sig dock till inkomstgrupp 1 där de dock bara utgör 9 prorelativt många i inkomstgrupp 1 eftersom grund- cent av gruppen som helhet. skyddet i dessa system är lägre än i pensions- Det finns även betydande variationer i inkomsystemet. Det handlar om individer som inte har sternas sammansättning inom inkomstgrupp 1. kvalificerat sig för en inkomstrelaterad ersättning Det framgår när inkomstgrupp 1 delas in i

12 En mer utförlig redovisning finns i tabell a.3 i tabellbilagan, som bl.a. 14 Andra orsaker till att negativa inkomster kan uppkomma är t.ex. om särredovisar de inkomstslag som utgör skattepliktiga transfereringar. I realiserade kapitalförluster eller återbetalning av studielån överstiger övriga tabell a.3 redovisas även olika inkomstgruppers sammansättning med inkomster. avseende på ålder, kön, antal barn i hushållet och vistelsetid i Sverige. 13 Att det finns personer med skattepliktiga transfereringar som huvudsaklig inkomstkälla i de högsta inkomstgrupperna förklaras av att dessa har en partner som bidrar till den ekonomiska standarden.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

10 grupper (p1–p10). De som har negativa Tabell 4.1 Övre gräns för disponibel månadsinkomst i olika

percentilgrupper 2016

inkomster finns framför allt i den lägsta per- Kronor per månad, 2018 års priser centilgruppen (se diagram 4.5). Detsamma gäller p1 p5 p10 den grupp som i stort sett saknar egna inkomster Disponibel inkomst för (”övriga”). Från percentilgrupp 2 och uppåt änd- ensamstående med ras sammansättningen i inkomstgrupp 1 succes- - 0 barn 4 500 9 200 11 200 sivt till att bli mer lik den som gäller för de högre - 1 barn 6 900 13 900 17 100 inkomstgrupperna. I toppen av inkomstgrupp 1 - 2 barn 8 800 17 800 21 800 är det t.ex. relativt få ”övriga” eller personer som - 3 barn 10 700 21 600 26 500 har negativa inkomster. Likaså är andelen med Genomsnittlig disponibel inkomst ekonomiskt bistånd betydligt lägre i toppen än i för två vuxna med den nedre delen av inkomstgrupp 1. - 0 barn 3 400 6 900 8 500

Diagram 4.5 Huvudsaklig inkomstkälla i olika delar av - 1 barn 4 600 9 300 11 400

inkomstgrupp 1 (p1–p10) 2016

- 2 barn 5 600 11 200 13 800 Procent - 3 barn 6 500 13 100 16 100 Arbetsinkomst Skattepliktiga transf. Ekonomisk bistånd Anm.: Hushållets registrerade disponibla årsinkomst divideras med 12 för att er- Ålderspension Studerande Övriga inkomster hålla disponibel månadsinkomst. För hushåll med två vuxna divideras den fram- Negativ inkomst Barn utan egen inkomst räknade månadsinkomsten med två för att erhålla disponibel månadsinkomst per 100 vuxen. 90 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 80 70 Levnadsstandarden kan av flera skäl vara högre än 60 50 vad som framkommer i inkomststatistiken. Ett 40 skäl är att det finns oregistrerade inkomster i 30 ekonomin. Två exempel som brukar nämnas är att s.k. svarta inkomster saknas i inkomststatistiken 20 10 och att gränspendlares arbetsinkomster inte regi- 0 p1 p2 p3 p4 p5 p6 p7 p8 p9 p10 streras i Sverige. Ett annat exempel är över- Percentilgrupp (ekonomisk standard) föringar av inkomster mellan olika hushåll. Överföringar i form av t.ex. arv eller gåvor registreras Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. inte som inkomst för den mottagande parten, Registrerade inkomster speglar inte alltid den men kan ändå bidra till en god levnadsstandard. faktiska levnadsstandarden Ett annat skäl är att näringsförluster och rea- I alla inkomstgrupper finns det personer för vilka liserade kapitalförluster ingår i inkomstbegrepden registrerade inkomsten inte ger en korrekt pet. Personer som normalt har goda inkomster bild av den faktiska levnadsstandarden. Generellt kan därför, till följd av tillfälliga förluster, hamna sett finns det ingen anledning att tro att detta långt ner i inkomstfördelningen enstaka år utan problem skulle vara större i inkomstgrupp 1 än i att det motsvaras av en låg levnadsstandard. övriga inkomstgrupper. Inom de lägsta percentil- Ytterligare ett skäl till att levnadsstandarden grupperna är dock den ekonomiska standarden så kan vara högre än inkomststatistiken visar är att låg att det är tveksamt om den registrerade inden materiella levnadsstandarden inte bara bekomsten speglar den faktiska levnadsstandarden stäms av inkomstens storlek. Även hushållets för- (se tabell 4.1). För att hamna i den nedersta promögenhet och de utgifter som krävs för att financenten av fördelningen (percentilgrupp 1) gäller siera de nödvändiga varorna och tjänsterna har exempelvis för ett sammanboende par utan barn betydelse. Vissa hushåll kan t.ex. ha en förmögatt de måste ha en genomsnittlig disponibel inenhet som de lever av, eller använder för att parera komst per månad som understiger 3 400 kronor. inkomstvariationer. Det gör det fullt möjligt att ha en god materiell standard trots att den registrerade årsinkomsten är låg.

Varaktigheten i inkomstgrupp 1 är hög för personer med ekonomiskt bistånd En del individer har tillfälligt låga inkomster under kortare perioder till följd av t.ex. arbetslöshet,

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

eller sjukdom. Inkomströrlighet, uppåt eller ned- inkomstgruppen än personer med andra försörj-

åt, kan också förekomma om hushållets samman- ningskällor. Studerande och personer med arbete

sättning ändras genom att vuxna flyttar ihop eller som huvudsaklig inkomstkälla lämnar inkomstseparerar och om barn föds eller flyttar hemifrån. grupp 1 i högst utsträckning. De flyttar dock

För andra är den låga ekonomiska standarden ett främst inom den nedre delen av fördelningen. mer permanent tillstånd. Eftersom det kan be- Den största rörligheten till övre delen av fördelhövas olika åtgärder för att bekämpa den lång- ningen uppvisar de som 2015 hade en negativ

siktiga ekonomiska utsattheten respektive den inkomst.

mer kortsiktiga är det angeläget att få en uppfattning om hur många, och vilka, som riskerar att

fastna i en situation med varaktigt svag ekonomi. 15

5 Inkomstfördelningen i ett

Diagram 4.6 visar positionen i 2016 års in-

internationellt perspektiv

komstfördelning för individer som tillhörde de

nedersta tio procenten 2015. Av diagrammet

Inkomstspridningen har ökat i stora delar av

framgår att många befinner sig tillfälligt i in-

Europa

komstgrupp 1. Efter ett år hade 32 procent lämnat gruppen och flyttat uppåt i inkomstfördel- I ett internationellt perspektiv har Sverige och de ningen. Samtidigt kan det konstateras att rörligövriga nordiska länderna en jämn fördelning av heten uppåt är begränsad. Mer än hälften av inkomsterna mätt med Gini-koefficienten (se individerna som lämnade inkomstgrupp 1 flytdiagram 5.1). Av de 30 länder som redovisas i 16 tade upp till inkomstgrupp 2, och mycket få diagram 5.1 placerar sig samtliga nordiska länder i flyttade till den övre halvan av fördelningen. den tredjedel som hade lägst inkomstspridning

Diagram 4.6 Position i inkomstfördelningen 2016 för 2015. År 2000 hade Sverige och Danmark lägst

personer som 2015 ingick i inkomstgrupp 1 inkomstspridning i Norden och tillhörde då ock- Procent så de länder inom EU med allra lägst spridning.

År 2015 hade Sverige och Danmark i stället högst Inkomstgrupp 1 Inkomstgrupp 2 Inkomstgrupp 3–5 Inkomstgrupp 6–10 inkomstspridning i Norden, men skillnaderna Arbetsinkomst mellan länderna är relativt små. Studerande Inkomstspridningen i EU-länder utanför Nor- Ålderspensionär den varierar betydligt mer, i synnerhet bland ny- Negativ inkomst are medlemsländer. Både bland äldre och nyare Skattepliktig inkomst EU-medlemmar finns länder där Gini-koeffici- Övriga inkomster enten ligger på ungefär samma nivå som i de Barn 0–19 år Ekonomiskt bistånd nordiska länderna. Det gäller t.ex. Belgien, Ne-

derländerna och Österrike samt några av de cen- 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent traleuropeiska länderna – Slovakien, Slovenien Anm.: Beräkningarna omfattar de individer 20 år och äldre som finns med i STAR- och Tjeckien. I Frankrike, Tyskland och Storbri-

urvalet både 2015 och 2016. Indelningen i inkomstgrupper är baserad på hela befolkningen 2015 respektive 2016. I diagrammet ingår etableringsersättning i tannien är inkomstspridningen något större än i posten ekonomiskt bistånd. de nordiska länderna. I de sydeuropeiska länderna Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Italien, Portugal, Grekland och Spanien är sprid-

ningen avsevärt större än i de nordiska länderna. Varaktigheten i inkomstgrupp 1 varierar mellan Detsamma gäller för flertalet av de nyare EUolika grupper. De som har ekonomiskt bistånd länderna, i synnerhet de baltiska länderna samt eller etableringsersättning har högre varaktighet i Rumänien och Bulgarien.

15 Inkomströrlighet i den lägsta inkomstgruppen, analyserades mer utför- att de beräkningar av Gini-koefficienten från Eurostat som redovisas här ligt i 2014 års fördelningspolitiska redogörelse (prop. 2013/14: 100 bi- och beräkningar för Sverige som redovisas i andra delar av denna redogölaga 2). relse inte är helt jämförbara. Eurostat använder t.ex. en annan ekvivalensskala för att justera för försörjningsbörda och inkluderar inte realiserade 16 Internationellt jämförbar statistik över inkomstfördelningen sammankapitalvinster. ställs av olika statistikproducenter. Skillnader i data och metodval innebär

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Sedan 2000 har inkomstspridningen ökat i en – Personen tillhör ett hushåll som har låg förmajoritet av de 30 länderna i diagram 5.1. Gini- värvsintensitet. koefficienten minskade i flertalet länder under krisåren 2008–2010, för att därefter öka igen. Personer med mycket låg materiell standard saknar förmåga inom minst fyra av nio områden, så- Diagram 5.1 Inkomstspridning inom EU och de nordiska som att möta oväntade utgifter, att hålla hemmet

länderna

tillräckligt varmt, att ha en tvättmaskin och att äga Gini-koefficienter en bil. Indikatorn avser att fånga bristande möjligheter till sådant som uppfattas som socialt nöd- Sverige Övr. nordiska länder 2000 vändigt. Hushåll med låg förvärvsintensitet är Island** 2007 Norge 2015 hushåll där medlemmarna i förvärvsaktiv ålder Finland (18–59 år) arbetar mindre i genomsnitt än 20 procent av arbetstiden i ett hushåll där alla arbetar Danmark

Äldre medlemsländer

heltid. Belgien Nederländerna År 2007 beräknades 24,5 procent av befolknin- Österrike gen inom EU befinna sig i riskzonen för fattigdom och social utestängning. Andelen ökade un- Frankrike Tyskland der finanskrisen och åren närmast därefter. Efter Irland Luxemburg 2012 har andelen minskat och var 2015 23,7 pro- Storbritannien cent, dvs. något lägre än 2007. Italien Sverige och de övriga nordiska länderna har Portugal Grekland lägst risk för fattigdom och social utestängning Spanien (se diagram 5.2). I Sverige ökade andelen mellan Nyare medlemsländer 2007 och 2015, från 16,7 till 18,3 procent. Det Slovakien berodde främst på att andelen personer med en Slovenien Tjeckien ekonomisk standard under 60 procent av median- Ungern inkomsten ökade. År 2015 var Sverige det land i Malta* Norden som hade högst andel i riskzonen för Polen fattigdom och social utestängning. Kroatien Cypern Liksom inkomstspridningen varierar risken för Estland fattigdom och social utslagning betydligt mer i EU-länderna utanför Norden och variationen är Lettland Rumänien större bland de nyare medlemsländerna. I flertalet Litauen* Bulgarien av EU:s nyare medlemsländer minskade dock an- 0 10 20 30 40 delen mellan 2007 och 2015. Det berodde främst Anm.: * Data saknas för 2000; i stället används data för 1999. ** Data saknas för på att antalet personer med mycket låg materiell 2015; i stället används data för 2014. Källa: Eurostat (EU-SILC). standard minskade i dessa länder. Både bland äldre och nyare EU-medlemmar finns länder där andelen i riskzonen för fattigdom Jämfört med andra länder i Europa har Sverige och social utslagning ligger på ungefär samma en låg andel ekonomiskt utsatta nivå som i Norden. Det gäller t.ex. Nederländerna, Österrike och Frankrike samt, bland de Inom EU används ett mått på andelen människor nyare medlemsländerna, Tjeckien, Slovakien och Slovenien. Liksom beträffande inkomstspridninsom lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning. Det mäter andelen personer gen är andelen i riskzonen för fattigdom och social utslagning avsevärt högre i de sydeuropeiska som identifieras via minst en av följande tre delindikatorer: länderna Spanien, Italien och Grekland än i de nordiska länderna. Bland de nyare EU-länderna är – Personen har en ekonomisk standard som det främst Rumänien och Bulgarien som sticker understiger 60 procent av den nationella ut med andelar runt 40 procent. Det är också de medianinkomsten. länder i EU som har lägst BNP per capita. – Personen har en mycket låg materiell standard.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Diagram 5.2 Andel i riskzonen för fattigdom och social År 1985–2015 ökade inkomsterna förhållande-

utestängning inom EU och de nordiska länderna

vis långsamt för de 20 procent av jordens vuxna Procent befolkning som har lägst inkomster. I denna grupp finns många från Afrika söder om Sahara Sverige

Övr. nordiska länder

Island* och Indien. I skiktet strax ovanför, i percentil- 2007 Norge 2015 grupperna 20–50, ökade inkomsterna däremot relativt mycket. Detta skikt består till stora delar av Finland Danmark en framväxande medelklass i Indien, Kina och

Äldre medlemsländer

Nederländerna övriga Asien. Från och med mitten av fördelningen upp till den 90:e percentilgruppen var in- Österrike Frankrike Tyskland komstutvecklingen relativt svag 1985–2015. Den Luxemburg nedre delen av detta skikt utgörs i huvudsak av individer från Kina, övriga Asien och Latiname- Belgien Storbritannien Irland rika, medan den övre delen till stor del består av Portugal låg- och medelinkomsthushåll från Europa och Nordamerika. I fördelningens översta tio pro- Spanien Italien Grekland cent, och i synnerhet i den absoluta toppen, har Nyare medlemsländer inkomsttillväxten varit förhållandevis stark. Denna del av fördelningen består i huvudsak av indi- Tjeckien Slovakien Slovenien vider från Europa och Nordamerika.

Malta Polen Diagram 5.3 Inkomsttillväxt i den globala inkomstfördel- Estland ningen 1985–2015 Ungern Procent Cypern 100 Kroatien 1985-2015 Lettland 80 2005-2015 Litauen 1995-2005 Rumänien 1985-1995 60 Bulgarien 0 10 20 30 40 50 40 Anm.: *Data saknas för 2015; i stället används data för 2014. Källa: Eurostat (EU-SILC). 20

0 Även i den globala inkomstfördelningen har -20 toppinkomsterna dragit ifrån 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (percentilgrupp) Under senare år har forskare publicerat historiska Anm.: Inkomsten mäts som den individuella inkomsten före skatt. Endast den vuxna delen av befolkningen finns med. Inkomsterna har standardiserats med purchasing serier över toppinkomstandelar i olika länder. I power parity (PPP) för att bli jämförbara mellan länder. Inkomsterna i percentil- World Inequality Report 2018 används en kom- grupperna 1–5 är mycket låga, vilket gör att även små absoluta förändringar i inkomsten ger upphov till stora relativa förändringar. Därför redovisas inte uppgifter bination av nationalräkenskaper, taxeringsdata, för dessa grupper. och urvalsundersökningar för att bl.a. analysera Källa: The World Wealth & Income Database (www.wid.world), 2018-02-21. inkomstutvecklingen i olika delar av inkomstför- Utvecklingen har dock inte sett likadan ut hela delningen i ett globalt perspektiv. I diagram 5.3 perioden. År 1985–1995 och 1995–2005 visar unvisas den relativa inkomsttillväxten (inkomst före gefär samma övergripande tillväxtprofil som hela skatt) för olika inkomstskikt när jordens befolkperioden 1985–2015. Den första tioårsperioden ning delas in i percentilgrupper efter stigande var dock inkomstutvecklingen betydligt svagare, inkomst. 17

17 Se World Inequality Lab (Alvaredo, Piketty, Saez m.fl.), World Inequa- t.ex. Lakner och Milanovic, Global Income Distribution: From the Fall of lity Report, Paris School of Economics, 2018. Data och metod beskrivs på the Berlin Wall to the Great Recession, The World Bank Economic The World Wealth & Income Database (www.wid.world). Inkomst- Review, 2015. tillväxten i olika delar av den globala inkomstfördelningen har också uppmärksammats i arbeten av Christopher Lakner och Branco Milanovic, se

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

och till och med negativ, i stora delar av fördel- fördelningen har inkomstandelen legat på en sta-

ningen. Den sista tioårsperioden, 2005–2015, som bil nivå strax under 10 procent av de samlade

också innefattar den globala finansiella krisen, var inkomsterna. mönstret däremot ett annat, med en svagare in-

komsttillväxt i toppen än i resten av fördelningen.

Diagram 5.5 Inkomstandelar i den nedre halvan och i den

yttersta toppen av den globala inkomstfördelningen

Även om inkomstutvecklingen under de se- Procent naste 20 åren varit stark i relativa termer för stora 25 grupper i den nedre halvan av fördelningen så rör p100 p1–p50 det sig om inkomsttillväxt från mycket låga ni- 20 våer. Ser man i stället till hur stor del av den totala

inkomsttillväxten i världen under perioden 15 1985–2015 som tillföll olika delar av den globala 10 inkomstfördelningen blir bilden en annan (se

diagram 5.4). Andelen som gick till den nedre de- 5

len av fördelningen var liten, ca 10 procent av den samlade inkomsttillväxten. Närmare 60 procent 0 85 90 95 00 05 10 15 tillföll den översta tiondelen och nästan Källa: The World Wealth & Income Database (www.wid.world), 2018-02-21. 30 procent gick till den översta hundradelen av fördelningen. World Inequality Report 2018 konstaterar att ut- 18 vecklingen sedan början av 1980-talet har vidgat

Diagram 5.4 Andel av inkomsttillväxten 1985–2015 som

de globala inkomstskillnaderna. Inkomsterna har

tillföll olika delar av den globala inkomstfördelningen

förvisso ökat över hela den globala inkomstför- Procent delningen, och miljontals människor har lyfts 30 från fattigdom. Denna utveckling har lett till min-

skade skillnader i medelinkomst mellan fattigare 25 20 och rikare länder. Samtidigt har dock inkomst-

spridningen inom länder ökat, både inom rikare 15 och inom fattigare länder. Denna utveckling har

överskuggat utjämningen mellan länder. Sedan fi- 10 5 nanskrisen har dock toppinkomsternas tillväxt-

takt stannat av, och de globala inkomstskillnad- 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 erna har minskat något.

Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (percentilgrupp) Källa: The World Wealth & Income Database (www.wid.world), 2018-02-21.

Ökat intresse för inkluderande tillväxt och

utbildningssatsningar

Utvecklingen 1985–2015 kan också beskrivas i

termer av inkomstandelar för olika grupper (se De växande inkomstskillnaderna i många länder diagram 5.5). Den översta procenten av den glohar de senaste åren följts av ett ökat internatiobala inkomstfördelningen förfogade 1985 över nellt intresse för fördelningsfrågor. Det handlar 19 16 procent av de samlade inkomsterna. Topprobåde om de ekonomiska, sociala och politiska centens inkomstandel steg därefter trendmässigt konsekvenserna av ökad ojämlikhet och om 20 och uppgick 2007 till 22 procent. Sedan 2008 har möjligheterna att motverka dem, bl.a. genom vad andelen minskat något. För den nedre halvan av

18 Den väldigt skeva fördelningen av den absoluta inkomsttillväxten beror 20 I 2013 års fördelningspolitiska redogörelse ges en kort översikt av kunpå att inkomstnivåerna i toppen är betydligt större än nivåerna i mitten och skapsläget baserat på forskningslitteraturen, se prop. 2012/13:100 bilaga 2. den nedre delen av fördelningen. Även om den procentuella utvecklingen Den visar att det finns ett antal olika sätt på vilka fördelningen av ekonoär likartad i toppen och botten blir den absoluta förändringen störst i top- miska resurser kan påverka inte bara de ekonomiska utan också de politiska pen av fördelningen (x procent av en hög inkomst är större än x procent av val som individer gör – och därmed också tillväxten i ekonomin. Ökad en låg inkomst). inkomstspridning kan därför ha både positiva och negativa effekter på till- 19 Se t.ex. In it Together: Why Less Inequality Benefits All (OECD 2015) växten beroende på hur samhället är organiserat och vilken utvecklingsfas och Causes and Consequences of Income Inequality: A Global Perspective det befinner sig i. (IMF 2015).

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

som i debatten betecknas som inkluderande till- Av flera anledningar är det svårt att empiriskt växt. Diskussionen handlar bl.a. om vad som belägga att utbildningssatsningar ger en jämnare krävs av samhällets institutioner och av den eko- inkomstfördelning. En orsak är att det kan ta lång nomiska politiken för att jämlikhet och ökat väl- tid innan sådana satsningar får genomslag på hustånd ska kunna uppnås samtidigt. mankapitalets fördelning och påverkar lönesprid- Några politikområden brukar lyftas fram som ningen. Steget från utbildning till inkomster är särskilt centrala för att skapa förutsättningar för dessutom beroende av flera faktorer. Humaninkluderande tillväxt. I första hand handlar det kapital byggs på flera sätt. Relevant utbildning är om strukturella reformer som ökar individers en central komponent men erfarenheter och produktiva förmåga samtidigt som de lägger lärande i arbetslivet är nog så betydelsefulla. grunden för en jämnare inkomstfördelning, före Det ofta konstaterade sambandet mellan utskatt och transfereringar. Hit hör framför allt ut- bildning och arbetsmarknadsutfall kan dock ses bildnings- och hälsopolitiken samt åtgärder som som ett stöd för att utbildningssatsningar påverunderlättar omställning på arbetsmarknaden och kar inkomstfördelningen. Intuitivt framstår det en hög sysselsättningsgrad bland både kvinnor också som rimligt att insatser som höjer utbildoch män. Därutöver kan skatte- och transfere- ningsnivån för grupper med lägst utbildning skulringssystemen bidra till en jämnare inkomstför- le verka för en mer sammanpressad inkomstfördelning. Ur ett inkluderande tillväxtperspektiv är delning. Slutsatserna från ekonomisk teori pekar det viktigt att de så långt som möjligt utformas så också på att riktade satsningar mot personer med att de även främjar hög sysselsättning och god relativt lågt humankapital kan förväntas ge en produktivitetsutveckling. jämnare inkomstfördelning om de får en utbildningsnivå som de flesta redan har uppnått. Det Utbildningssatsningar antas vara centrala för gäller t.ex. aktuella satsningar i Sverige på att ge tillväxt och jämlikhet alla gymnasiekompetens, en utbildningsnivå som I både den internationella och den svenska debat- de flesta i Sverige redan har uppnått. Effekten på ten om strategier för inkluderande tillväxt be- inkomstspridningen av en fortsatt expansion av tonas vikten av att främja både en hög nivå och en högskolan är mer osäker och beror på en rad olika jämn fördelning av humankapitalet. Likvärdig faktorer. Det tydliggörs i fördjupningsavsnittet grundläggande utbildning, som kompenserar för nedan, där en stiliserad teoretisk modell presensocio-ekonomiska skillnader i uppväxtmiljön, be- teras för att tydliggöra hur utbildningssatsningar döms öka utbudet av kompetens och skapa möj- kan tänkas påverka inkomstspridningen. ligheter till en jämnare fördelning av individers humankapital, vilket stärker förutsättningarna för Fördjupning: Utbildningssatsningar påverkar både ökad tillväxt och en jämn fördelning av in- inkomstfördelningen på olika sätt komsterna. Utbildningsreformer som gör indivi- I den stiliserade teoretiska modellen finns bara två der mindre känsliga för efterfrågeförändringar på utbildningsgrupper, låg- och högutbildade. 22 arbetsmarknaden kan också bidra till jämnare in- Högre utbildning antas leda till högre lön, men komstfördelning. Ett större inslag av generella den genomsnittliga utbildningspremien (dvs. avämnen i all grundläggande utbildning kan t.ex. kastningen av ytterligare utbildning) för högutförbättra förmågan att ta till sig ny teknologi. bildade minskar successivt när utbudet av hög- Goda möjligheter till omställning senare i livet utbildade ökar. och snabb anpassning av arbetskraftsutbudet till efterfrågad kompetens kan också bidra till flexibilitet på arbetsmarknaden som både främjar tillväxten och en mer sammanpressad löne- och inkomstfördelning. 21

21 Se t.ex. Opportunity for All: Overcoming Educational Inequalities over inkomstskillnader i utvecklingsländer förändras då arbetskraften succesthe Life Course (OECD 2017). sivt förflyttas från en sektor med låg produktivitet (jordbruk) till en sektor med hög produktivitet (industri), se Kuznets, Economic Growth and 22 Den teoretiska genomgången utgår från Knight och Sabot, Educational Income Inequality, The American Economic Review, 1955. Expansion and the Kuznets Effect. The American Economic Review, 1983. Denna modell utgick i sin tur från en välkänd modell som beskrev hur 27

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Vidare antas att det finns viss lönevariation löneskillnaden mellan hög- och lågutbildade min-

mellan individer med samma utbildningsnivå. skar. I diagram 5.6 visas detta genom att kurvan 23 Variationen antas också vara större för högut- för mellangruppsspridningen förskjuts nedåt.

bildade än för lågutbildade. Detta är normalt fallet

i faktiskt observerade lönefördelningar. Slutlig- 24 Diagram 5.6 Lönespridning vid en utbildningsexpansion

en bortses från hushållssammansättning, skatter Inomgrupps- mellangrupps- och total lönespridning andra inkomster än lön, dvs. inkomstspridning 7 000 Total spridning och lönespridning antas vara samma sak. 6 000 Inomgruppsspridning Mellangruppsspridning För enkelhets skull antas i detta avsnitt att 5 000

inkomstspridningen mäts på ett sätt som gör att ng 4 000 den totala spridningen kan uttryckas som sum- idni spr man av inom- och mellangruppsspridning. Mel- 25 3 000 ne Lö langruppsspridningen beror på skillnaden i me- 2 000

dellön mellan grupperna och på gruppernas re- 1 000 lativa storlek. Den totala inomgrupps- 26 0 spridningen är ett vägt medelvärde av spridningen 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 Liten andel högutbildade Stor andel högutbildade inom respektive grupp. Källa: Egna beräkningar. När fler blir högutbildade blir gruppen med

högre lönespridning större. Det verkar i riktning Om andelen högutbildade initialt är liten bidrar mot en ökad total inomgruppsspridning (se en utbildningsexpansion fram till en viss brytdiagram 5.6). Effekten av fler högutbildade på punkt i sammansättningen av låg- och högutbildmellangruppsspridningen är mer komplicerad. ade till att öka den totala lönespridningen. Efter För det första uppstår även här en sammanbrytpunkten bidrar fler högutbildade till en mer sättningseffekt som bestäms av gruppernas relasammanpressad lönefördelning. Hur stor andelen tiva storlek. Om endast en liten andel av befolkhögutbildade är i denna brytpunkt beror på hur ningen är högutbildade i utgångsläget har skilllönespridningen och medellönen skiljer sig åt naden i medellön mellan grupperna liten betydelmellan de låg- och högutbildade grupperna. se för den totala spridningen. När fler blir högut- I praktiken kan det vara svårt att identifiera var bildade uppstår skillnader i medellön mellan fler denna brytpunkt ligger. Det är dock uppenbart individer, vilket ökar mellangruppsspridningen. att sannolikheten för att en utbildningsexpansion Ökningen fortgår till dess att precis hälften är ska leda till en mer sammanpressad lönefördelhögutbildade och den andra hälften lågutbildade. ning är högre om den inriktas på att personer med Vid en fortsatt expansion kommer det att finnas mycket låg utbildning ska nå en utbildningsnivå skillnader i medellön mellan färre och färre indisom de flesta redan har nått. En expansion av vider, vilket minskar mellangruppsspridningen. gymnasieutbildningen riktad till personer med För det andra påverkas mellangruppsspridenbart grundskoleutbildning eller lägre är ett exningen också av hur mycket den genomsnittliga empel på en sådan satsning. På motsvarande sätt utbildningspremien sjunker när utbudet av högär sannolikheten för att en utbildningsexpansion utbildade ökar. Denna effekt är alltid utjämnande, ska leda till ökad lönespridning högre om det rör eftersom en lägre utbildningspremie innebär att sig om en expansion av utbildning på en nivå som

relativt få personer har nått. De tidiga faserna av

högskolans expansion är ett exempel på den typen

23 De löneskillnader som i praktiken finns mellan individer med samma se t.ex. Martins och Pereira, Does Education Reduce Wage Inequality? utbildningsnivå kan bero på individuella skillnader i fråga om hälsa, motiva- Quantile Regression Evidence From 16 countries, Labour Economics, tion, social förmåga, teoretisk förmåga, praktisk förmåga etc. De kan också 2004, Fournier och Koske, The Determinants of Earnings Inequality, bero på att arbeten som kräver lika lång utbildning värderas olika på OECD Journal: Economic Studies, 2012. arbetsmarknaden. 25 Bland vanliga spridningsmått som uppfyller detta krav finns t.ex. mean 24 Större lönespridning bland högutbildade kan t.ex. uppkomma om log deviation som användes i avsnitt 2 ovan. utbildningspremien är högre för individer högre upp i lönefördelningen än 26 Mellangruppsspridning kan förstås som spridningen när varje individ för individer längre ner. Flera studier har också skattat ett sådant samband exakt har sin respektive utbildningsgrupps medellön. mellan utbildningspremier och individers rangordning i lönefördelningen,

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

av satsning. Om andelen högskoleutbildade i Sve- ständig bild av hur den samlade politiken har på-

rige redan i dag har nått den punkt där ytterligare verkat det ekonomiska välståndet i hushållen görs

satsningar bidrar till minskad lönespridning är därför också en utvidgad analys där effekten av

dock svårt att fastställa. satsningar på välfärdstjänster inkluderas i beräk-

ningarna. Den totala omfattningen av de reformer

som har beaktats finns redovisade i tabellbilagan

uppdelat på olika områden (se tabell a.6).

Beräkningarna i detta avsnitt bortser både från

6 Fördelningseffekter av regeringens

beteendeförändringar som kan uppkomma till

politik 2015–2018

följd av reformerna och från deras effekter på

människors ställning på arbetsmarknaden. Vidare Regeringens fördelningspolitiska strategi består tas inte hänsyn till reformer som huvudsakligen av flera komponenter. Den ekonomiska politiken förväntas påverka hushållens inkomster på ett i sin helhet bedöms för det första bidra till högre indirekt sätt, t.ex. förändrade arbetsgivaravgifter. sysselsättningsgrad. Det lägger grunden för ett Att det är inkomster som analyseras innebär jämlikt samhälle. Insatser för en jämlik kunskapsockså att beräkningarna bortser från förändringar skola och möjligheter att bygga på med ny kunav inkomsternas köpkraft till följd av ändrad skap senare i livet är ytterligare en komponent. indirekt beskattning eller ändrade avgifter. Tillsammans med åtgärder som stärker utsatta

gruppers ställning på arbetsmarknaden och mot-

verkar illojal konkurrens skapar det förutsätt-

Reformerna har bidragit till minskade inkomst-

ningar för en jämn fördelning av faktorinkom-

skillnader

sterna. Analysen av fördelningseffekterna av re-

geringens politik som redovisas i detta avsnitt Den förda politiken bedöms ha haft en tydligt avser dock enbart den del av regeringens fördelutjämnande fördelningspolitisk profil. Reformerningspolitiska strategi som består av aktiv omförna har stärkt de ekonomiska marginalerna för delning genom skatter, transfereringar och gehushåll med svag ekonomi och ökat skatteuttaget mensamt finansierade välfärdstjänster. från hushåll med starkare ekonomi. Satsningarna Inledningsvis redovisas hur regeringens reforinbegriper bl.a. höjt bostadstillägg och sänkt skatt mer i skatte- och transfereringssystemen under för pensionärer, höjd ersättning i arbetslöshetsmandatperioden bedöms ha påverkat hushållens försäkringen, skattereduktion för fackföreningsekonomiska standard. Beräkningarna har gjorts avgiften, höjt tak i sjukpenningen, höjd sjuk- och med mikrosimuleringsmodellen FASIT. Refor- 27 aktivitetsersättning, höjd inkomstgräns inom bomerna har införts vid olika tidpunkter 2015–2018, stadsbidraget, höjt barnbidrag, höjd barndel i och har tillkommit som resultat av överenskomförsörjningsstödet och höjt underhållsstöd. melser mellan regeringspartierna och Vänsterpar- Satsningarna har finansierats bl.a. genom olika tiet. I beräkningarna redovisas den förväntade skattehöjningar som främst har berört personer helårseffekten 2018 av reformerna. Analysen ommed relativt sett höga inkomster. Vidare har refattar reformer som är beräkningsbara och som geringen begränsat de skattesänkningar som norhar en direkt påverkan på hushållens disponibla malt följer av den automatiska uppräkningen av inkomst. De reformer som har beaktats finns gränserna för den statliga inkomstskatten. Samredovisade i tabellbilagan (se tabell a.5). mantaget bedöms hushållens disponibla inkom- Regeringen har under mandatperioden även ster ha ökat med 6 miljarder kronor till följd av genomfört betydande satsningar på offentligt regeringens politik under mandatperioden. De finansierade välfärdstjänster. De har också betydindividuella välfärdstjänsternas omfattning har else för hushållens välstånd men ingår inte i den samtidigt ökat med ca 40 miljarder kronor. Husdisponibla inkomsten. För att ge en mer fullhållens ekonomiska välstånd bedöms därför ha

27 För en beskrivning av modellen, se Finansdepartementets rapport

Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

ökat med ca 46 miljarder kronor som ett resultat toppen av inkomstfördelningen, är förändringav den samlade politiken. en -0,6 procent respektive -0,9 procent. Satsningarna på hushåll med svag ekonomi be- Ensamstående föräldrar och äldre ensamstådöms ha bidragit till att minska spridningen av de ende kvinnor hör till de grupper som bedöms ha disponibla inkomsterna (se tabell 6.1). Andelen fått störst inkomstförstärkning till följd av repersoner med låg relativ ekonomisk standard (un- formerna under mandatperioden. För ensamståder 60 procent av medianen) bedöms också ha ende föräldrar beror det främst på det höjda minskat. Andelen har minskat mest för de äldsta barnbidraget, det höjda underhållsstödet, den pensionärerna, men andelen har minskat förhål- höjda barndelen i försörjningsstödet, höjt bolandevis mycket även för ensamstående kvinnor stadsbidrag samt höjningen av grundnivån i förmed barn. Andelen har också minskat mer för äldrapenningen. Höjt bostadstillägg till pensionäkvinnor än för män. rer är en åtgärd som har stärkt ekonomin mest för de äldsta ensamstående kvinnorna. Även de skat- Tabell 6.1 Effekter på Gini-koefficienten och på andelen telättnader som har riktats till pensionärer har

med låg relativ ekonomisk standard av reformer 2015–2018

främst gynnat de äldsta pensionärerna. 28 Andelar i procent och förändring av andelar i procentenheter 2018 exkl. 2018 inkl. Diagram 6.1 Andel som har fått en förändrad ekonomisk reformer reformer Reformeffekt

standard till följd av reformer 2015–2018

Gini exkl. kapitalvinster 0,282 0,272 -0,010 Procent Andel med ek. std. under 60 % Högre Oförändrad/marginell Lägre 100 av medianen 90 Hela befolkningen 15,8 14,4 -1,4 80 Barn 0–19 år 20,3 19,2 -1,1 70 60 Äldre 75+ år 24,1 18,4 -5,7 50 Kvinnor 20+ år 16,2 14,1 -2,1 40 30 Män 20+ år 12,6 11,7 -0,9 20 Ensamst. kvinnor med barn 39,9 36,9 -3,0 10 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nedan rangordnas alla individer i befolkningen Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (ekonomisk standard) efter ekonomisk standard och delas in i tio lika Anm.: Ekonomisk standard är hushållets totala disponibla inkomst justerad för stora inkomstgrupper. Därefter jämförs inkom- försörjningsbörda. Individer som beräknas ha fått en ökning eller minskning av sin sten före och efter reformerna för personer som ekonomiska standard som är mindre än 50 kronor per månad placeras i kategorin Oförändrad/marginell. befann sig i en viss inkomstgrupp före reformer- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. na. I samtliga inkomstgrupper finns det personer som bedöms ha påverkats positivt och personer som har påverkats negativt (se diagram 6.1). En Välfärdssatsningarna ökar det ekonomiska del har berörts direkt via den egna inkomsten, välståndet över hela inkomstfördelningen medan andra har berörts indirekt genom att någon annan medlem i hushållet har påverkats. De Offentligt finansierade individuella välfärdstjänsom har påverkats positivt har i högre grad fun- ster som skola, vård, omsorg, kultur och fritid nits i de lägre inkomstgrupperna, medan de som m.m. är en viktig del av omfördelningen i den har påverkats negativt i högre grad har funnits i de svenska modellen. Dessa tjänster motsvarar ca översta inkomstgrupperna. I genomsnitt bedöms 20 procent av BNP. Detta kan ställas i relation till den ekonomiska standarden ha ökat mest för de kontanta inkomstöverföringarna från offentlig inkomstgrupp 1 och 2, med 4,1 respektive sektor som uppgår till ca 15 procent av BNP. 3,5 procent. För inkomstgrupp 9 och 10, dvs. i Analyser i tidigare fördelningspolitiska redogörelser visar också att välfärdstjänsterna reducerar

28 Höjt grundavdrag för pensionärer har genom sin konstruktion en större relativ betydelse för låginkomsttagare än för höginkomsttagare. Eftersom äldre pensionärer i genomsnitt har lägre pensioner än yngre är ökningen av den ekonomiska standarden störst i de äldre åldersgrupperna. 30

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

de samlade inkomstskillnaderna med ca 20 pro- disponibel inkomst och värdet av välfärdstjänster cent. (dvs. den utökade inkomsten) i genomsnitt har 29 För att ge en mer fullständig bild av politikens ökat i alla inkomstgrupper utom i den högsta. inriktning kompletteras analysen i detta avsnitt Effekten, uttryckt som andel av den ekonomiska med en redogörelse för fördelningseffekterna när standarden, har varit störst i de lägre inkomstsatsningar på individuella offentliga välfärdstjän- grupperna. Barnfamiljer, och i synnerhet ensamster beaktas i beräkningarna. Summan av ekono- stående föräldrar, har gynnats mest av välfärdsmisk standard och värdet av dessa välfärdstjänster satsningarna, då utbildning utgör en stor del av per person benämns utökad inkomst. välfärdstjänsterna. Även äldre ensamstående 30 Regeringen har gjort stora satsningar på väl- kvinnor har gynnats förhållandevis mycket av färdstjänster under mandatperioden. Utbildning välfärdssatsningarna. har varit ett prioriterat område, i synnerhet grundskolan, men satsningarna på bl.a. högskola, Diagram 6.3 Genomsnittlig förändring av utökad inkomst i

olika inkomstgrupper till följd av reformer 2015–2018

äldreomsorg och hälso- och sjukvård har också Förändring uttryckt som andel av ekonomisk standard, procent varit betydande. När välfärdssatsningarna beaktas 10 påverkas en större andel inom varje inkomst- 9 Förändring av utökad inkomst grupp positivt än när analysen begränsas till refor- 8 Bidrag från välfärdstjänster Bidrag från disponibel inkomst mer som påverkar de disponibla inkomsterna (se 7 6 diagram 6.2). Färre påverkas också negativt. To- 5 talt beräknas 81 procent av befolkningen ha fått 4 en högre utökad inkomst, 14 procent en lägre och 3 5 procent beräknas ha fått en oförändrad utökad 2 1 inkomst eller endast en marginell förändring. 0

-1 Diagram 6.2 Andel som har fått en förändrad utökad -2 inkomst till följd av reformer 2015–2018 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Procent Inkomstgrupp (ekonomisk standard) Högre Oförändrad/marginell Lägre Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 100 90 80 70 Reformerna har stärkt den ekonomiska jämställd- 60 heten mellan kvinnor och män 50 40 Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att 30 20 studera hur stora ekonomiska resurser kvinnor 10 respektive män förfogar över, dvs. den egna in- 0 komsten. De senaste två decennierna har kvin- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst nors arbetsinkomster utvecklats starkare än Inkomstgrupp (ekonomisk standard) mäns, medan transfereringsinkomsternas utveckling har påverkat den ekonomiska jämställdheten Anm.: Indelningen i inkomstgrupper har gjorts utifrån ekonomisk standard. Individer som beräknas få en ökning eller minskning av sin utökade inkomst som är mindre än 50 kronor per månad placeras i kategorin Oförändrad/ marginell. i motsatt riktning. Kvinnors disponibla inkomst som andel av mäns har därför legat stabilt på Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. omkring 80 procent. Under innevarande man- 31 Välfärdssatsningarna har ökat det ekonomiska datperiod bedöms dock regeringens politik ha välståndet i alla inkomstgrupper (se diagram 6.3). bidragit till att stärka den ekonomiska jämställd- Effekten är så stor att summan av förändringar i heten mellan kvinnor och män.

29 Se t.ex. avsnitt 7 i 2017 års fördelningspolitiska redogörelse (prop. 31 Se prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3. 2016/17:100 bilaga 2). Kvinnors transfereringsinkomster har minskat i takt med att deras arbets- 30 Värdet av välfärdstjänsterna räknas samman på hushållsnivå och fördelas inkomster har ökat. Transfereringar utgör dock fortfarande en större andel lika på varje medlem i hushållet. För en mer utförlig beskrivning av beräk- av den individuella disponibla inkomsten för kvinnor än för män. Då ningsmetoden, se Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Fördel- transfereringarna har ökat i en långsammare takt än arbetsinkomsterna har ningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se. detta också motverkat de minskade skillnaderna i arbetsinkomster mellan kvinnor och män.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Effekter på individuell disponibel inkomst hade inkomster över det tidigare taket i arbetslös- Den individuella disponibla inkomsten bedöms hetsförsäkringen. ha ökat för 62 procent av kvinnorna, minskat för Av de budgetförstärkande reformerna har det 21 procent och påverkats lite eller inte alls för avtrappade jobbskatteavdraget och den begräns- 17 procent till följd av regeringens reformer un- ade uppräkningen av den nedre skiktgränsen vid der mandatperioden (se diagram 6.4). För män är uttag av statlig inkomstskatt haft en större negadet en mindre andel än för kvinnor som har fått tiv effekt på inkomsterna för män än för kvinnor. en ökning av den individuella disponibla inkom- Orsaken är att förslagen innebär höjd skatt vid sten. högre inkomster, och att män i genomsnitt har högre inkomster än kvinnor. Fler män har därför

Diagram 6.4 Andel kvinnor respektive män (20 år och äldre)

berörts av förslagen.

som har fått en förändrad individuell disponibel inkomst

Procent Effekter på individuell utökad inkomst Högre Oförändrad/marginell Lägre 100 När satsningarna på individuella välfärdstjänster 90 som vård, skola och omsorg beaktas påverkas en 80 större andel positivt av regeringens politik än om 70 analysen begränsas till individuell disponibel inkomst. Det gäller både kvinnor och män. Den 60 individuella utökade inkomsten bedöms ha ökat 50 40 för 85 procent, minskat för 10 procent och på- 30 verkats lite eller inte alls för 5 procent av kvin- 20 norna till följd av regeringens samlade politik 10 under mandatperioden (se diagram 6.5). Av män- 0 Kvinnor Män nen bedöms 76 procent ha fått en ökning, 18 procent en minskning, och för 6 procent bedöms den Anm.: Vid beräkning av den individuella disponibla inkomsten fördelas hushållsgemensamma inkomster, som t.ex. bostadsbidrag eller barnbidrag, lika mellan hushållets vuxna. Individer som beräknas ha fått en ökning eller minskning av sin individuella utökade inkomsten ha påverkats lite individuella disponibla inkomst som är mindre än 50 kronor per månad placeras i eller inte alls. kategorin Oförändrad/marginell. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 6.5 Andel kvinnor respektive män (20 år och äldre)

som har fått en förändrad individuell utökad inkomst

Det förhöjda grundavdraget för pensionärer har Procent stärkt den individuella disponibla inkomsten mer Högre Oförändrad/marginell Lägre för kvinnor än för män. En anledning är att fler 100 kvinnor än män är pensionärer. En annan anled- 90 ning är att kvinnor i genomsnitt har lägre inkom- 80 70 ster än män och att skattesänkningen företrädes- 60 vis gynnar låginkomsttagare. Det höjda bostads- 50 tillägget för pensionärer har främst gynnat de äld- 40 sta kvinnorna. 30 Höjt underhållsstöd har förbättrat ekonomin 20 10 mest för ensamstående kvinnor med barn. Det- 0 samma gäller för höjningen av barndelen i försörj- Kvinnor Män ningsstödet, eftersom det är vanligare att kvinnor Anm.: Vid beräkning av den individuella utökade inkomsten fördelas summan av barnens subventioner lika mellan hushållets vuxna. Individer som beräknas ha fått är ensamstående med barn. En höjd grundnivå i en ökning eller minskning av sin individuella utökade inkomst som är mindre än 50 föräldrapenningen är också en reform som främst kronor per månad placeras i kategorin Oförändrad/marginell. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. har gynnat kvinnor, eftersom kvinnor tar ut fler dagar på grundnivå. Kvinnor studerar i större För kvinnor beräknas den individuella utökade omfattning än män, vilket innebär att de höjda inkomsten i genomsnitt ha ökat med i storleksstudiemedlen har gynnat kvinnor mer än män. ordningen 2,9 procent av deras individuella dispo- Höjningen av barnbidraget bedöms ha stärkt ekonibla inkomst. För män bedöms den ha ökat med nomin ungefär lika mycket för kvinnor och män. ca 1,4 procent (se diagram 6.6). Bidraget från väl- Det höjda taket i arbetslöshetsförsäkringen har färdstjänster till förändringen av den individuella däremot ökat mäns genomsnittliga disponibla inutökade inkomsten bedöms ha varit något större komst något mer än kvinnors, eftersom fler män för kvinnor än för män. De satsningar som gjorts

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

har med andra ord riktats mot välfärdstjänster som nyttjas av kvinnor i högre grad än av män.

Diagram 6.6 Förändring av individuell utökad inkomst för

kvinnor respektive män (20 år och äldre)

Förändring uttryckt som andel av individuell disponibel inkomst, procent 3 Förändring av utökad inkomst Bidrag från välfärdstjänster 2 Bidrag från individuell disponibel inkomst

-1 Kvinnor Män Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Tabellbilaga

Tabell a.1 Olika inkomstslags bidrag till Gini-koefficientens förändring

1995 2016 Förändring 1995–2016 Koncentra- Gini- Koncentra- Gini- Koncentra- Gini- Vikt tionsindex bidrag Vikt tionsindex bidrag Vikt tionsindex bidrag Löne- och företagarinkomst 0,90 0,37 0,330 0,84 0,37 0,308 -0,05 0,00 -0,021 Transfereringar 0,47 0,02 0,008 0,32 -0,02 -0,006 -0,16 -0,03 -0,014 Skattepliktiga 0,39 0,10 0,038 0,27 0,04 0,010 -0,12 -0,06 -0,028 Skattefria 0,09 -0,35 -0,030 0,05 -0,32 -0,015 -0,04 0,03 0,015 Kapitalinkomster 0,08 0,56 0,044 0,18 0,89 0,162 0,10 1,15 0,118 Kapitalvinster 0,03 0,78 0,019 0,10 0,94 0,091 0,07 0,16 0,071 Räntor och utdelningar 0,05 0,78 0,024 0,08 0,84 0,071 0,03 0,06 0,047 Skatter exkl. kapitalinkomstskatt -0,43 0,34 -0,144 -0,30 0,36 -0,108 0,13 0,02 0,036 Skatt på kapitalinkomster -0,02 0,56 -0,010 -0,04 0,89 -0,036 -0,02 1,13 -0,027 Skatt på kapitalvinster 0,00 0,78 -0,004 -0,02 0,96 -0,022 -0,02 0,17 -0,018 Skatt på räntor och utdelningar -0,01 0,47 -0,006 -0,02 0,80 -0,014 -0,01 0,33 -0,009

Totalt 1,00 0,227 1,00 0,320 0,093

Anm.: Vikten är inkomstslagets andel av den disponibla inkomsten. Koncentrationsindex är ett mått på inkomstslagets fördelningsprofil i förhållande till fördelningen av totala disponibla inkomster. För en mer utförlig beskrivning, se avsnittet ”Ekonomiska mått och fördelningspolitiska nyckeltal” i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se. Ett inkomstslags ginibidrag är produkten av vikt och koncentrationsindex. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Tabell a.2 Inkomstrelationer inom och mellan grupper

Befolkningsvikt (procent) Relativ ekonomisk standard (procent) Gini-koefficient 1995 2016 1995 2016 1995 2016

Ålder, kön och familjetyp

0–19 år: Barn 24,6 22,7 87,3 88,0 0,202 0,296 20–64 år: Ensamstående män med barn 0,5 0,9 81,0 79,5 0,235 0,322 Ensamstående kvinnor med barn 2,3 2,2 75,7 66,4 0,161 0,275 Ensamstående män utan barn 9,4 8,4 96,4 90,7 0,230 0,320 Ensamstående kvinnor utan barn 6,6 6,2 93,2 88,2 0,210 0,292 Sammanboende med barn 21,4 21,4 96,2 98,0 0,194 0,274 Sammanboende utan barn 18,0 17,8 134,5 133,9 0,208 0,284 65+ år: Ensamstående män 2,2 2,7 89,9 88,9 0,197 0,367 Ensamstående kvinnor 5,7 5,3 79,7 70,8 0,174 0,289 Sammanboende 9,1 11,9 106,1 111,7 0,199 0,342 Arbetsmarknadsstatus 1 Sjukpenning 1,8 1,5 85,4 74,3 0,231 0,220 Arbetslöshetsersättning 5,6 1,5 82,0 60,6 0,183 0,255 Sjuk- och aktivitetsersättning 3,5 2,7 99,5 64,4 0,183 0,249 Ekonomiskt bistånd/etableringsersättning 2,0 1,3 60,7 44,2 0,162 0,218 Ålderspension 17,8 19,4 94,0 83,0 0,195 0,268 Heltidsarbetande 30,2 36,3 120,6 120,8 0,207 0,275 Deltidsarbetande 10,9 9,4 105,0 103,2 0,208 0,305 Studerande 2,0 2,0 79,5 83,2 0,259 0,349 Kommungrupp 2 Storstäder 15,3 18,0 103,0 114,1 0,260 0,381 Pendlingskommun nära storstad 16,5 18,3 111,5 116,4 0,248 0,338 Större stad 22,9 23,4 100,3 94,3 0,213 0,291 Pendlingskommun nära större stad 8,5 8,4 96,9 90,6 0,230 0,275 Lågpendlingskommun nära större stad 7,4 6,2 93,7 87,3 0,201 0,273 Mindre stad/tätort 13,6 13,3 94,8 92,0 0,215 0,284 Pendlingskommun nära mindre stad/tätort 8,2 6,1 93,6 89,1 0,204 0,282 Landsbygdskommun 6,0 4,9 95,0 83,1 0,174 0,264 Landsbygdskommun med besöksnäring 1,6 1,4 90,8 93,8 0,220 0,305

Födelseland och vistelsetid

Utrikes födda, vistelsetid 0–3 år 2,0 2,8 64,2 61,6 0,185 0,336 Utrikes födda, vistelsetid 4–10 år 2,3 4,2 78,3 71,0 0,220 0,317 Utrikes födda, vistelsetid 11–20 år 1,8 2,6 88,6 83,1 0,241 0,315 Utrikes födda, vistelsetid 20+ år 5,2 6,5 101,1 91,7 0,216 0,310 Inrikes födda 88,7 83,9 101,5 103,9 0,224 0,313 Anm.: Den relativa ekonomiska standarden för en viss grupp definieras som kvoten mellan medelinkomsten för gruppen och medelinkomsten för befolkningen som helhet. Denna kvot multipliceras med 100 för att uttrycka relationen i procent. 1 Grupperna definieras närmare i avsnittet ”Indelning i grupper efter huvudsaklig inkomstkälla” i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se. Gruppen barn 0–19 år ingår i dekomponeringsanalysen, men redovisas inte i tabellen eftersom barnen redan är en egen grupp i kategorin Ålder, kön och familjetyp. En liten, heterogen restgrupp, benämnd ”övriga” i den tekniska bilagan, redovisas inte heller i tabellen. 2 SKL:s kommungruppsindelning 2017 som gäller från den 1 januari 2017. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Tabell a.3 Inkomstgruppernas sammansättning 2016

Procent Inkomstgrupp 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kön

Kvinnor 50,4 53,7 50,6 49,4 49,1 48,8 48,5 48,3 48,3 48,6 Män 49,6 46,3 49,4 50,6 50,9 51,2 51,5 51,7 51,7 51,4

Ålder

0–19 år 45,0 35,6 35,5 35,8 35,2 33,0 29,5 24,8 21,4 22,3 20–34 år 20,7 18,3 19,1 19,2 18,8 18,4 18,6 19,0 18,2 12,6 35–49 år 18,6 17,1 18,2 21,0 23,9 25,6 25,6 24,2 22,4 20,8 50–64 år 9,1 9,0 7,8 8,5 10,3 13 16,8 22,1 27,8 28,9 65–74 år 3,3 7,6 8,3 8,1 7,3 6,8 7,0 7,6 8,2 11,3 75+ år 3,2 12,4 11,1 7,4 4,5 3,2 2,5 2,2 2,0 4,0

Familjetyp

Ensamstående utan barn 16,1 14,4 11,7 11,4 12,5 14,0 15,5 16,6 15,7 13,0 Ensamstående med barn 21,9 16,6 11,9 7,7 5,7 4,3 3,1 2,3 2,0 2,7 Sammanboende utan barn 4,6 4,3 4,8 5,6 6,9 9,4 13,8 20,9 29,1 25,4 Sammanboende med barn 50,9 44,7 52,3 60,0 63,1 62,4 58,1 50,4 43,0 43,6 Ensamstående 65+ år 3,8 13,2 6,6 3,1 2,2 1,9 1,7 1,6 1,6 3,4 Sammanboende 65+ år 2,7 6,8 12,7 12,3 9,7 8,1 7,8 8,1 8,6 11,9

Antal barn i familjehushållet, 0–19 år

Inga barn 27,0 38,6 35,7 32,2 31,1 33,2 38,7 47,2 54,8 53,5 1 barn 12,2 11,2 12,4 13,2 14,9 16,9 17,9 17,5 14,6 14,2 2 barn 20,6 22,2 26,1 31,1 35,0 35,5 32,5 26,9 22,5 23,6 3 barn 17,4 16,1 17,4 17,9 15,4 12,3 9,4 7,3 7,0 7,5 4+barn 22,8 11,9 8,4 5,5 3,6 2,2 1,6 1,1 1,1 1,2

Födelseland och vistelsetid

Utrikes födda, vistelsetid 0–3 år 18,8 6,8 4,1 2,9 2,2 1,9 1,7 1,7 1,8 2,3 Utrikes födda, vistelsetid 4–10 år 17,3 10,0 7,2 5,6 4,6 3,9 3,5 3,1 3,3 3,8 Utrikes födda, vistelsetid 11+ år 12,1 13,0 11,1 10,2 9,7 9,3 9,2 9,1 9,0 9,9 Inrikes födda 51,7 70,1 77,6 81,3 83,5 84,9 85,6 86,1 85,9 84,0

Huvudsaklig inkomstkälla

1 Arbetsinkomst, heltidsarbetande 6,9 14,7 21,2 27,3 33,4 39,0 44,1 49,5 54,7 50,4 Arbetsinkomst, deltidsarbetande 5,2 7,2 8,5 9,4 9,7 9,8 9,7 9,9 9,1 8,3 Företagare 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 1,1 Föräldrapenning 4,9 3,6 3,3 2,5 1,6 1,0 0,6 0,4 0,3 0,4 Arbetslöshetsförsäkring 4,2 2,8 1,8 1,3 1,0 0,8 0,7 0,5 0,3 0,2 Sjukpenning 1,4 1,6 1,4 1,3 1,2 1,0 0,9 0,8 0,6 0,3 Sjuk- och aktivitetsersättning 3,3 4,9 2,0 1,6 1,4 1,4 1,2 1,1 0,7 0,4 Ålderspension 6,2 20,1 19,5 15,6 12 10 9,3 9,1 8,9 7,6 Ekonomiskt bistånd 7,1 1,7 0,7 0,4 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Etableringsersättning 3,0 0,8 0,3 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Studerande 3,0 2,5 2,1 1,8 1,6 1,6 1,6 1,6 1,5 1,6 Negativ inkomst 2,0 0,6 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 Övriga inkomster 7,1 3,2 2,4 1,7 1,4 1,3 1,1 1,1 1,4 6,9 Barn 0–19 år utan egen inkomst 45 35,6 35,5 35,8 35,2 33 29,5 24,8 21,4 22,3 Anm.: 1 Grupperna definieras närmare i avsnittet ”Indelning i grupper efter huvudsaklig inkomstkälla” i Finansdepartementets rapport Teknisk bilaga till Fördelningspolitisk redogörelse april 2018 på www.regeringen.se. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Tabell a.4 Nyckeltal 1995 och 2002–2016

1995 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kvinnors individuella disponibla inkomst som andel av männens (%) 1,2 80,3 81,7 82,3 82,8 80,8 82,0 80,4 81,0 Gini inkl. kapitalvinster 2 0,227 0,258 0,253 0,258 0,271 0,287 0,307 0,289 Gini exkl. kapitalvinster 2 0,213 0,235 0,230 0,232 0,237 0,245 0,257 0,259 Inkomstandel för översta procenten (%) 2 4,0 5,3 5,1 5,7 6,7 7,6 8,3 6,8 Inkomstandel för översta tiondelen (%) 2 19,7 22,0 21,6 22,4 23,6 25,0 26,4 24,1 Andel ekonomiskt utsatta (%) - Låg ek. standard, relativ 60 (%) 2 7,3 9,7 8,9 9,3 10,1 10,2 12,2 13,2 - Låg ek. standard, absolut 60 (%) 2 7,3 4,6 4,2 3,9 3,8 3,3 3,2 3,9 - Mycket låg materiell standard (%) 3 - - - 3,0 2,3 2,1 2,2 1,8 - Andel hushåll med ek. bistånd (%) 4 9,9 6,0 5,9 5,9 6,1 5,8 5,6 5,7 Marginaleffekt (%) 2,5 - 39,8 39,9 40,4 40,0 39,4 36,4 35,7 Ersättningsgrad (%) 2,5,6 - Arbetslöshet - 79,0 80,0 80,0 80,0 77,8 74,8 72,7 - Sjukpenning - 84,0 83,0 83,0 84,0 86,7 83,4 81,9 - Sjuk- och aktivitetsersättning - - - - 75,0 77,0 74,8 73,1 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnors individuella disponibla inkomst som andel av männens (%) 1,2 82,0 81,2 81,3 81,2 83,4 83,6 84,1 84,8 Gini inkl. kapitalvinster 2 0,291 0,297 0,298 0,291 0,293 0,304 0,317 0,320 Gini exkl. kapitalvinster 2 0,267 0,265 0,268 0,269 0,267 0,271 0,275 0,279 Inkomstandel för översta procenten (%) 2 6,4 7,0 6,8 6,3 6,8 7,3 8,3 9,1 Inkomstandel för översta tiondelen (%) 2 23,9 24,6 24,7 24,0 24,3 25,3 26,6 27,1 Andel ekonomiskt utsatta (%) - Låg ek. standard, relativ 60 (%) 2 13,4 14,1 14,4 13,8 13,8 14,4 14,8 14,5 - Låg ek. standard, absolut 60 (%) 2 4,1 4,0 3,9 3,5 3,0 2,8 2,4 2,2 - Mycket låg materiell standard (%) 3 2,0 1,9 1,7 1,8 1,9 1,0 1,1 0,8 - Andel hushåll med ek. bistånd (%) 4 6,2 6,5 6,0 6,2 6,3 6,2 6,1 5,8 Marginaleffekt (%) 2,5 33,3 32,8 33,6 33,4 33,7 32,7 33,3 33,7 Ersättningsgrad (%) 2,5,6 - Arbetslöshet 70,9 69,7 69,2 68,7 69,3 68,4 69,3 71,0 - Sjukpenning 81,2 80,2 80,1 80,0 80,7 80,0 79,9 79,8 - Sjuk- och aktivitetsersättning 72,5 71,4 71,9 72,0 72,4 72,0 71,7 70,9 1 Avser åldersgruppen 20–64 år. Andelen avser kvoten mellan kvinnors medianinkomst och mäns medianinkomst. 2 På grund av dataomläggning är serien före 2013 inte helt jämförbar med serien 2013–2016 (HEK 1995–2012, STAR 2013–2016). 3 Data från Eurostat. 4 Data från Socialstyrelsen. Från 2012 ingår inte längre introduktionsersättning i redovisningen av ekonomiskt bistånd, vilket skapar ett brott i serien för andel med ekonomiskt bistånd. 5 Tidsseriebrott till följd av att Statistiska centralbyrån fr.o.m. FASIT 2011 använder en ny metod för att beräkna skattefria transfereringar. 6 På grund av ändrade beräkningskonventioner för ersättningsgrader är serierna före och efter 2006 inte helt jämförbara. Källor: Statistiska centralbyrån, Eurostat och egna beräkningar.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 2

Tabell a.5 Reformer som beaktas vid beräkning av

Reformer 2016

politikens effekter på disponibel inkomst

Grundavdraget höjs för månadsinkomst under 20 000 kronor för personer 65 år och äldre.

Reformer 2018

Grundnivån i föräldrapenningen höjs med 25 kronor till 250 kronor. Ersättningsgraden i bostadstillägget höjs från 95 till 96 procent för bostadskostnader upp till 5 000 kronor per månad. Ersättning införs Försörjningsstödet höjs med 100 kronor för barn 0–6 år och med 250 samtidigt för bostadskostnader i intervallet 5 001–5 600 kronor, men kronor för barn 7–18 år.

med ersättningsgraden 70 procent. Reformerna gäller både personer Jobbskatteavdraget fasas ut för personer med månadslön över med sjuk- och aktivitetsersättning och personer 65 år och äldre. 50 000 kronor.

Höjt bostadskostnadstak från 6 200 till 6 620 kronor i äldreförsörj- Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt skrivs inte upp 2016. ningsstödet och det särskilda bostadstillägget. ROT-avdraget sänks från 50 till 30 procent. Höjt barnbidrag med 200 kronor per månad. Taket i RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor för personer under 66 år. Höjt studiebidrag 200 kronor per månad. Höjd skatt på investeringssparkonton. Höjt studiemedel bidragsdelen med ca 300 kronor per månad. Slopad skattereduktion för gåva till ideell verksamhet. Antalet karensdagar vid arbetslöshet sänks från 7 till 6 dagar. Slopat avdrag för kapitalförvaltningsavgifter. Höjd garantiersättning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning motsvarande 0,08 procent av basbeloppet per år. Slopad avdragsrätt för pensionssparande.

Höjt tak i sjukpenningen till 8 prisbasbelopp. Fritidspengen i försörjningsstödet tas bort.

Höjt fribelopp för inkomster i beräkningen av underhållsstödet. Etableringsersättning i samband med arbete avskaffas.

Höjt underhållsstöd med 150 kronor per månad för barn 15 år och äldre. Vårdnadsbidraget tas bort.

Sänkt underhållsstöd för växelvis boende barn. Reformer 2015

Sänkt skatt genom höjt grundavdrag för personer 65 år och äldre. Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen, från 680 till 910 kronor de 100 första dagarna och därefter från 680 till 760 kronor. Skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning införs. Golvet i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 320 till 365 kronor. Skattereduktion på 25 procent av avgiften för fackföreningsavgift införs. Höjd ersättningsgrad i sjuk- och aktivitetsersättningen, från 64 till 64,7 procent. Höjd skatt på investeringssparkonton. Underhållsstödet höjs med 300 kronor, till 1 573 kronor. Höjd nivå på skälig levnadsnivå i äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget. Höjt bostadstillägg för pensionärer 65 år och äldre (ersättningsgraden höjs från 93 till 95 procent). Höjt umgängesbidrag i bostadsbidraget. Höjd gräns för skälig levnadsnivå i äldreförsörjningsstödet och det Höjd inkomstgräns i bostadsbidraget från 127 000 till 135 000 kronor. särskilda bostadstillägget.

Reformer 2017

Lånedelen i studiemedlen höjs med ca 1 000 kronor per månad.

Höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning Sänkt avdrag för pensionssparande, från 12 000 kronor till 1 800 kronor. (ersättningsgraden höjs från 93 till 95 procent). Höjd expeditionsavgift till CSN, från 120 till 150 kronor. Höjd gräns för skälig levnadsnivå för personer med sjuk- och Källa: Egna beräkningar. aktivitetsersättning, till samma nivå som för ålderspensionärer.

Höjd garantidel i sjuk- och aktivitetsersättningen motsvarande

Tabell a.6 Bedömning av fördelning av reformer på

0,05 procent av prisbasbeloppet.

välfärdstjänstområdet på olika verksamhetsområden

Höjt flerbarnstillägg (tredje barnet) från 454 till 580 kronor. Procent

Höjd inkomstgräns i bostadsbidraget från 117 000 till 127 000 kronor. Fritid och kultur 4 Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt skrivs upp med en procentenhet mindre än brukligt. Hälso- och sjukvård 35

Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt skrivs upp med en Socialt skydd 22 procentenhet mindre än brukligt. Utbildning 36

Gränsen för avdrag för resor höjs från 10 000 till 11 000 kronor. Barnomsorg 2

Taket för uppskovet vid försäljning av bostad tas bort.

Totalt 100

Jämställdhetsbonusen tas bort. Källa: Egna beräkningar.

Bilaga 3 Regeringens insatser för ökad jämställdhet

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

Sammanfattning – Regeringen bedömer att det under mandatperioden har gjorts betydande framsteg i arbetet för att öka jämställdheten. Sam- – Regeringen bedriver en feministisk politik. tidigt kvarstår stora utmaningar för att de Under mandatperioden har regeringen vid- jämställdhetspolitiska målen ska uppnås så tagit en rad åtgärder som syftar till att att kvinnor och män, flickor och pojkar ska främja jämställdhet. ha samma makt att forma samhället och sina liv. – Regeringens politik har stärkt den ekonomiska jämställdheten, dels genom reformer på arbetsmarknaden som syftar till att minska skillnaderna i förutsättningar för kvinnor och män, dels genom reformer som direkt påverkar kvinnors och mäns 1 Bakgrund inkomster. Bland annat har omfattande satsningar gjorts på vård, skola och omsorg Sverige har en feministisk regering. Det innebär vilket gynnar jämställdhet i arbetslivet att regeringen uppfattar skillnader i livsvillkor eftersom många kvinnor arbetar inom och fördelning av makt och resurser baserade på denna sektor. En väl utbyggd barn- och kön, oftast till flickors och kvinnors nackdel och äldreomsorg främjar också jämställdhet till pojkars och mäns fördel, som ett samhällsgenom att den främst avlastar kvinnor från problem som kan och ska motverkas bl.a. genom obetalt omsorgsarbete. politiska beslut. – Stora satsningar har gjorts för att motverka Jämställdhet är en fråga om demokrati och och förebygga mäns våld mot kvinnor och rättvisa. För individen är jämställdhet också en hedersrelaterat våld och förtryck. Ett fråga om frihet, eftersom könsstereotypa strukexempel är att en ny sexualbrottslag- turer och föreställningar begränsar kvinnor och stiftning som bygger på samtycke presen- män, flickor och pojkar, och hindrar dem från att terats. göra de val som gör det möjligt för dem att utvecklas till sin fulla potential. Jämställdhet är – För att främja en jämn fördelning av makt också en viktig förutsättning för ekonomisk tilloch inflytande mellan kvinnor och män har växt och för utvecklingen av arbetsmarknaden regeringen bl.a. arbetat för att uppnå en och välfärden. jämn könsfördelning i statliga myndighet- Regeringen har genom inrättandet av en jämers styrelser och insynsråd, vilket uppställdhetsmyndighet samt beslut om två nya nåddes 2016. Regeringens feministiska delmål för jämställdhetspolitiken lagt grunden utrikespolitik har stärkt kvinnors delför ett långsiktigt, effektivt och strategiskt tagande i dialoger och fredprocesser. arbete för ett jämställt samhälle. – Lika möjligheter i fråga om utbildning är centralt för en ökad ekonomisk själv- De jämställdhetspolitiska målen ständighet för kvinnor och män. Rege- Det övergripande målet för jämställdhetsringen har därför vidtagit flera åtgärder i politiken är att kvinnor och män ska ha samma syfte att förtydliga skolans jämställdhets- makt att forma samhället och sina egna liv (prop. uppdrag. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. – För att uppnå en jämnare fördelning av 2008/09:115). Regeringen arbetar sedan november 2016 utifrån följande delmål för hem- och omsorgsarbetet har regeringen bl.a. reformerat föräldraförsäkringen och jämställdhetspolitiken: avskaffat vårdnadsbidraget. – jämn fördelning av makt och inflytande, – Situationen skiljer sig åt mellan kvinnor och – ekonomisk jämställdhet, män, flickor och pojkar vad gäller hälsa och – jämställd utbildning, villkor inom vård och omsorg. Regeringen – jämn fördelning av det obetalda hem- och har därför gjort stora satsningar för en mer omsorgsarbetet, jämställd hälsa. Ett exempel är satsningarna på förlossningsvården. – jämställd hälsa, samt

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

– mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen har även påbörjat en översyn av myndigheters instruktioner, i syfte att vid behov De jämställdhetspolitiska delmålen fungerar som åstadkomma en tydligare verksamhetsanpassad en precisering av det övergripande riksdags- styrning mot de jämställdhetspolitiska målen. bundna jämställdhetspolitiska målet och skapar Jämställdhet är en förutsättning för att komdärmed ett politiskt fokus och ett förtydligande muner ska kunna ge likvärdig service till alla av regeringens prioriteringar inom ramen för kommuninvånare. Regeringen stödjer därför jämställdhetspolitiken. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Personer med funktionsnedsättning är en arbete, Kunskapsspridning genom modellkomutsatt grupp, vilket särskilt gäller funktions- muner, som omfattar 21 kommuner och pågår nedsatta kvinnor och flickor. Att arbeta med t.o.m. december 2018 (S2015/01255/JÄM). jämställdhet inom funktionshinderpolitiken blir Vidare har regeringen och SKL ingått en treårig därför särskilt viktigt. överenskommelse för att stärka genomslaget för Målen för den svenska jämställdhetspolitiken de nationella jämställdhetspolitiska målen i verkutgör också mål för vad regeringen vill uppnå samheter på lokal och regional nivå. Jämställd inom ramen för EU-samarbetet. Regeringen hälsa och insatser mot mäns våld mot kvinnor, driver aktivt att ett jämställdhetsperspektiv ska inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, integreras i alla relevanta EU-processer. kommer att stå i fokus (S2018/00440/JÄM). Regeringens arbete syftar även till att genomföra mål 5 i Agenda 2030, att uppnå jämställdhet och Jämställdhet i budgetarbetet är centralt alla kvinnors och flickors egenmakt, liksom ett Ett tydligt jämställdhetsperspektiv i budgetjämställdhetsperspektiv i hela agendan. arbetet har avgörande betydelse för att förverkliga en feministisk politik. Jämställdhetsbudgetering, som är en tillämpning av jämställdhetsintegrering i budgetprocessen, innebär att jämställdhetseffekter utvärderas löpande i 2 Delmålsövergripande prioriteringar arbetet med statens budget. På så sätt kan konse-

kvenser för jämställdheten beaktas redan från Jämställdhetsintegrering är ett viktigt verktyg för början när förslag och reformer utformas, samt feministisk politik vid beslut om inriktning på politiken och för- Jämställdhetsintegrering har sedan början av delning av resurser. Sedan regeringen tillträdde 1990-talet varit regeringens huvudsakliga strategi har ett utvecklingsarbete med jämställdhetsför att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. budgetering pågått i Regeringskansliet och Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet viktiga steg har tagits för att säkerställa att främjas genom att skillnader synliggörs och budgetpolitikens jämställdhetseffekter synligojämställda villkor motverkas. Regeringens höga görs inför budgetbeslut. ambitioner för jämställdhet innebär att Sverige deltar även i internationella samjämställdhetsperspektivet ska finnas med i politiarbeten för att utveckla och stärka tillämpningen kens utformning på bred front, så att politiken av jämställdhetsbudgetering. Sverige har t.ex. på alla områden bidrar till att hämmande könsbidragit med erfarenheter till projekt och studier normer och strukturer bekämpas. som bedrivs av Internationella valutafonden, Hur myndigheterna beaktar och främjar Världsbanken, Organisationen för ekonomiskt jämställdhet har stor betydelse för jämställdsamarbete och utveckling (OECD) och av heten i samhället. Regeringen driver sedan 2013 Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE). ett utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Ett 60-tal statliga Inrättande av en jämställdhetsmyndighet myndigheter omfattas numera av programmet. Regeringen inrättade den 1 januari 2018 en Utvecklingsprogrammet förväntas leda till att jämställdhetsmyndighet. Myndigheten ska ge myndigheternas kärnverksamhet på ett ännu stöd till andra myndigheter, landsting, regioner bättre sätt bidrar till att uppnå de jäm- och kommuner i deras arbete med att nå de ställdhetspolitiska målen. Statskontoret har fått i jämställdhetspolitiska målen. Regeringens avsikt uppdrag att utvärdera hela JiM-programmet. är att myndigheten ska bidra till en strategisk, Uppdraget ska delredovisas i juni 2018 och slutsammanhållen och hållbar styrning och ett effekredovisas i september 2019.

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

tivt genomförande av jämställdhetspolitiken. bl.a. inbegripit kartläggning, stöd till verk-

Myndigheten ska bl.a. samheter, kunskapsspridning samt regionala

nätverksträffar. – främja ett systematiskt, sammanhållet och

effektivt genomförande av jämställdhets-

politiken på alla nivåer i samhället, såväl

nationellt som regionalt och lokalt,

– stödja statliga myndigheter i deras arbete 3 Jämn fördelning av makt och

med jämställdhetsintegrering och i deras inflytande

övriga arbete för att nå de jämställdhets-

politiska målen, En jämn fördelning av makt och inflytande

mellan kvinnor och män är i grunden en fråga – främja utvecklingen av förebyggande inom demokrati och rättvisa. En jämn fördelning satser mot mäns våld mot kvinnor. av makt och inflytande innebär att alla oavsett

kön har samma rätt och möjlighet att vara aktiva Allt större behov av en feministisk utrikespolitik medborgare och forma villkoren för besluts- Systematisk underordning och diskriminering är fattandet i samhällets alla sektorer. Delmålet fortfarande vardag för otaliga kvinnor och omfattar möjligheterna att påverka vilka frågor flickor världen över trots att vi vet att jämställda som hamnar på dagordningen och innehållet i de samhällen är mer fredliga. Som första land i beslut som fattas. Även möjligheterna att världen bedriver Sverige en feministisk utrikespåverka våra föreställningar om oss själva och politik. Syftet är att bidra till jämställdhet och att om samhället, inte minst genom exempelvis alla kvinnor och flickor fullt ut kommer i kulturen, medierna, folkbildningen och utbildåtnjutande av de mänskliga rättigheterna. ningsväsendet, omfattas av målet. Arbetet bedrivs genom att utrikesför-

valtningen anlägger ett jämställdhetsperspektiv

på hela sin verksamhet. Regeringen har tagit

fram en handlingsplan som anger riktningen för

3.1 Män är överrepresenterade på många

utrikesförvaltningens arbete med sex långsiktiga

viktiga arenor

mål. Målen handlar om kvinnors och flickors åt-

njutande av de mänskliga rättigheterna, frihet Makten i samhället är inte jämnt fördelad mellan från fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, medkvinnor och män. I Sverige är män fortfarande verkan i att förebygga och lösa konflikter, medöverrepresenterade på ledande positioner inom verkan i att bygga fred efter konflikt, politiskt politiken och i näringslivet. En stor övervikt av deltagande och inflytande inom alla samhällsmän finns även på höga positioner inom högområden samt rätt till sexuell och reproduktiv skolan och i delar av organisationsvärlden, såsom hälsa. t.ex. idrottsrörelsen. Det råder därmed en bris- Svenskt internationellt utvecklingssamarbete tande jämställdhet på flera viktiga områden och bidrar till jämställdhet i låg- och medelinkomstarenor. länder. Frågor kopplade till agendan för kvinnor,

fred och säkerhet står högt upp på regeringens Andelen kvinnliga riksdagsledamöter har sjunkit dagordning, särskilt inom ramen för Sveriges Utvecklingen mot en jämn fördelning av makt medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017 och 2018. och inflytande har i flera avseenden gått framåt Inom detta område lyfts betydelsen av kvinnors under de senaste tio åren, men mycket återstår roll och deltagande i politiska processer. att göra. På vissa områden finns det oroande ten-

denser som tyder på att utvecklingen har av- Män och pojkars delaktighet i jämställdhetsarbetet stannat eller går bakåt. Ett exempel på detta är Mäns och pojkars delaktighet i arbetet för ökad riksdagens sammansättning. Andelen kvinnor jämställdhet är en förutsättning för att vi ska nå bland ledamöterna ökade trendmässigt över en det jämställda samhället. Skadliga och begränlängre tid, men vid de två senaste valen, 2010 och sande normer för manlighet drabbar alla oavsett 2014, bröts trenden och andelen kvinnliga ledakönsidentitet och könsuttryck. Därför genommöter minskade. Efter 2014 års val är 44 procent för regeringen och SKL en gemensam satsning av ledamöterna kvinnor och 56 procent män (se på att stärka jämställdhetsarbetets inriktning diagram 3.1). mot män och pojkar. Kommunernas arbete har

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

Diagram 3.1 Riksdagens sammansättning efter val Diagram 3.3 Styrelser och ledning i statligt hel- och delägda

Procent företag 2017

100 Procent Andel kvinnor Andel män 70 90 Kvinnor Män 80 60

70 50 60

50 40

40 30 30

20 20

10 10 0 71 74 76 79 82 85 88 91 94 98 02 06 10 14 0 Källa: Sveriges riksdag. Styrelseordförande Verkställande direktör Styrelseledamöter Källa: Näringsdepartementet, Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2016. I ledningen av svenska börsföretag är den manliga

dominansen fortfarande stor Det är viktigt att staten, kommunerna och lands- År 2017 var andelen kvinnor i börsföretagens tingen, liksom näringslivet och organisationsstyrelser 32 procent och andelen män 68 provärlden, inklusive de politiska partierna och civilcent. Andelen kvinnor som var styrelseordsamhällets organisationer, arbetar för en jämn förande var endast 6 procent och andelen män fördelning av makt och inflytande mellan 94 procent. Bland börsföretagens verkställande kvinnor och män. direktörer var endast 7 procent kvinnor och

93 procent män (se diagram 3.2).

Diagram 3.2 Styrelser och ledning i börsföretag 2017

3.2 Hot och hat i den offentliga debatten

Procent

100 Kvinnor Män Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport

90 Politikernas trygghetsundersökning 2017

80 (2017:9) har den totala andelen förtroendevalda

70 som uppger att de utsatts för trakasserier, hot

eller våld ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 60

och 2016. Utsattheten skiljer sig åt beroende på 50 40 typ av uppdrag och position. De som är ord-

30 förande utsätts oftare än övriga ledamöter, och

20 kvinnliga ordförande utsätts oftare än manliga.

10 Av alla förtroendevalda uppger 24 procent att de

0 har påverkats i sitt uppdrag av hot, trakasserier

Styrelseordförande Verkställande direktör Styrelseledamöter och våld. Att förtroendevalda hotas eller trakas-

Anm.: Styrelseledamöter är exklusive arbetsrepresentanter, suppleanter och inklusive VD. seras undergräver det demokratiska systemet

Källa: Holdings av Modular Finance AB sammanställd data från Bolagsverket per den och kan leda till att människor avstår från att ta 17 november 2017. politiska uppdrag vilket i längden kan utgöra ett

allvarligt hot mot demokratin. I de av staten hel- och delägda bolagens styrelser En högre representation av kvinnor i beslutsser det bättre ut. I dessa var andelen kvinnor fattande församlingar är en viktig del i arbetet för 49 procent och andelen män 51 procent 2017. att uppnå jämställdhet. Men det krävs även att Andelen kvinnliga styrelseordförande var villkoren under vilket arbetet bedrivs i de beslu- 45 procent och manliga 55 procent 2017. Bland tande församlingarna är jämställda. De många verkställande direktörer i statliga hel- och deluppropen inom #metoo vittnar dock om överägda företag var 36 procent kvinnor och 64 progrepp, sexuella trakasserier och en oacceptabel cent män 2017 (se diagram 3.3). arbetsmiljö på flera samhällsarenor. Enligt trygg-

hetsundersökningen utsätts förtroendevalda

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

kvinnliga politiker oftare än män för hot och initiativet International Gender Champions trakasserier i sociala medier. Geneva som samlar drygt hundra FN-ambas- Våldsbejakande extremistiska grupper utgörs sadörer, chefer för FN-organisationer och ledare huvudsakligen av män och pojkar. Extremistiska för civilsamhällesorganisationer och som syftar grupper eller individer inom dessa grupper kan till att medlemmarna ska göra åtaganden för av ideologiska skäl motsätta sig jämställdhet och stärkt jämställdhet inom sina respektive flickors och kvinnors rättigheter. Insatser för att områden. förebygga våldsbejakande extremism kan minska mäns våld och minska negativa normer, värderingar och attityder mot kvinnor och främja

3.4 Regeringen arbetar för mer jämställda

jämställdhet.

förutsättningar

Regeringen har beslutat om en handlingsplan för 3.3 Regeringen verkar för en mer att värna deltagare i det demokratiska samtalet jämställd representation från hot, hat och trakasserier. Därmed stärker regeringen arbetet med att förebygga hot och hat För att främja en jämnare fördelning av makt mot journalister, politiskt förtroendevalda och och inflytande mellan kvinnor och män arbetar konstnärer. regeringen för att könsfördelningen i statliga I slutet av 2016 presenterade regeringen en myndigheters styrelser och insynsråd ska vara nationell plan mot rasism, liknande former av jämn, ett mål som regeringen uppnådde under fientlighet och hatbrott. Eftersom olika former 2016. Även när det gäller ledande chefsbefatt- av intoleranta attityder ofta förekommer i ningar vid svenska ambassader har en jämn samma miljöer är det viktigt att arbeta integrerat könsfördelning uppnåtts. Andelen kvinnor bland och sammanhållet mot rasism och sexism. Att de myndighetschefer som regeringen anställt har arbeta mot rasism och liknande former av fientsuccessivt ökat och det råder i dag en jämn köns- lighet och hatbrott kan även främja jämställdhet. fördelning. Regeringen har även höjt ambitions- Regeringen har även uppdragit åt Myndignivån vad gäller jämställd könsfördelning bland heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor nyrekryterade professorer och har också ställt (MUCF) att beakta jämställdhet vid fördelning krav på en jämn könsfördelning när Svenska av medel till organisationer inom det civila Filminstitutet fördelar produktionsstöd. Det samhället. Uppdraget är inriktat mot stadsdelar kravet har skapat större balans mellan könen när och bostadsområden som kännetecknas av lågt det gäller andelen kvinnor på ledande positioner i valdeltagande och svag demokratisk delaktighet. filmbranschen. Målet är att genom att upprätta lokala resurs- I den nya kommunallagen (2017:725), som centra stärka medborgare som delaktiga aktörer i trädde i kraft den 1 januari 2018, har regeringen demokratin (Ku2015/01964/D). möjliggjort för förtroendevalda i kommuner, som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, att vara föräldralediga. Förslaget förväntas underlätta för förtroende-

4 Ekonomisk jämställdhet

valda kvinnor och män att kombinera förtroendeuppdrag med familjeliv. Delmålet om ekonomisk jämställdhet handlar Andra viktiga arenor för regeringens arbete om att kvinnor och män ska ha samma möjligför kvinnors politiska deltagande och inflytande heter och villkor i fråga om betalt arbete som ger är FN, EU, utvecklingsbanker och klimatfonder. ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och I de internationella utvecklingsbankerna, inmän ska även ha samma möjligheter att vara klusive Världsbanken, och de multilaterala miljöekonomiskt självständiga och kunna försörja sig och klimatfonderna har Sverige varit drivande själva och eventuella barn. Kvinnor och män ska bakom jämställdhetsarbetet. Sverige har också ha samma möjligheter och förutsättningar när stöttat och samarbetat med kvinnorättsdet gäller tillgången till arbete, samma möjligorganisationer och andra aktörer för att stärka heter och villkor i fråga om anställnings-, lönekvinnliga journalister och människorättsoch arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i försvarare. Sverige har även haft en ledande roll i

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

arbetet. Kvinnor ska också ha samma möjlig- Diagram 4.2 Arbetskraftsdeltagande efter födelseregion och

grund för bosättning

heter som män att starta och driva företag som Procent kan växa och generera en inkomst. Delmålet 100 hänger nära samman med delmålen om en jäm-

ställd utbildning och en jämställd fördelning av 90 det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

4.1 Kvinnors inkomster är fortfarande

Kvinnor, födda i Sverige

lägre än mäns

60 Män, födda i Sverige Kvinnor, utrikes övriga 50 Män, utrikes övriga Arbete är tillsammans med utbildning grunden Kvinnor, utr. flyktingar m.fl. för kvinnors och mäns möjligheter att utvecklas Män, utr. flyktingar m.fl. 40 och försörja sig. Kvinnors arbetstid och arbets- 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 kraftsdeltagande har ökat över tid, löne- Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. Källa: Statistiska centralbyrån. skillnaderna mellan kvinnor och män har mins-

kat och arbetsmarknaden är något mindre köns- Kvinnor har också i genomsnitt kortare arbetstid segregerad. Kvinnors arbetsinkomster har därför än män. Kvinnor arbetar både deltid i större utökat i snabbare takt än mäns (se diagram 4.1). sträckning än män och har en högre frånvaro på grund av föräldraledighet och ohälsa. En orsak

Diagram 4.1 Arbetsinkomst för kvinnor och män

Medelinkomst i kronor (2017 års priser) och kvinnors andel av mäns till den kortare arbetstiden och den större sjukinkomst i procent frånvaron är att kvinnor ofta tar ett större ansvar

350 000 100 för det obetalda hem- och omsorgsarbetet (se Andel Kv/M Kvinnor Män 90 vidare avsnitt 6). Enligt en rapport från Arbets- 300 000 80 miljöverket är dessutom arbetsvillkoren ofta 250 000 70 dåliga inom kvinnodominerade sektorer vilket

ger ökad risk för ohälsa. 1 60 200 000 Ytterligare en förklaring till kvinnors lägre 50 150 000 arbetsinkomster är att kvinnor i genomsnitt har 40 lägre löner än män. Lönegapet beror till stor del 100 000 30 på att arbetsmarknaden kännetecknas av en hög 20 50 000 grad av könsmässig uppdelning, där kvinnor är 10 överrepresenterade i yrken och befattningar med lägre löner. Kvinnor har även i genomsnitt lägre 0 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. lön inom yrkesgrupper där kvinnor inte är i majoritet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kapitalinkomster är också i genomsnitt lägre Stora skillnader mellan könen kvarstår dock på för kvinnor än för män. Kapitalinkomsterna har arbetsmarknaden. År 2015 hade kvinnor i förökat sedan mitten av 1990-talet, vilket har värvsaktiv ålder i genomsnitt 74 procent av mäns bidragit till en mer ojämn fördelning av den arbetsinkomst. samlade marknadsinkomsten (summan av Kvinnors lägre inkomster förklaras delvis av arbets- och kapitalinkomster) mellan kvinnor att arbetskraftsdeltagandet fortfarande är lägre och män. Transfereringar och skatter utjämnar bland kvinnor än bland män och att färre till viss del skillnaderna i marknadsinkomster. kvinnor än män har ett arbete. En förklaring till Kvinnor i förvärvsaktiv ålder hade i genomsnitt denna skillnad mellan kvinnor och män är att 85 procent av mäns individuella disponibla arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda inkomst 2016. kvinnor är lågt. Det gäller i synnerhet utrikes

födda kvinnor som kommit till Sverige som flyktingar eller som anhöriga till flyktingar (se

diagram 4.2). Utrikes födda kvinnor är även generellt underrepresenterade i arbetsmarknads- 1 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket 2017:6).

politiska program och insatser.

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

Skillnaderna i inkomst i förvärvsaktiv ålder har Statskontoret på uppdrag av regeringen

leder också till inkomstskillnader efter pension- genomfört en kunskapssammanställning om var-

eringen eftersom arbetsinkomsten ligger till för utomeuropeiskt födda kvinnor i större utgrund för ålderspensionen. Kvinnor har i sträckning står utanför arbetskraften. Målet är

genomsnitt 30 procent lägre pensioner än män. att förbättra deras förutsättningar att delta i Enligt Folkhälsomyndigheten uppger en arbetskraften. större andel kvinnor än män med funktionsned- Införandet och utvidgningen av extratjänster

sättning att de saknar kontantmarginal eller har bidrar till att en större andel kvinnor får del av

befunnit sig i ekonomisk kris. subventionerade anställningar och därmed ett 2 arbete och en egen försörjning från lönearbete.

Studieförbunden tillförs medel från 2018 för att bedriva studiemotiverande och uppsökande 4.2 Regeringen verkar för att jämna ut verksamhet bland utrikes födda kvinnor för att

arbetsmarknadsvillkoren för kvinnor

visa på möjliga vägar till studier. För att på-

och män

skynda etableringen infördes satsningen Svenska från dag ett i 273 kommuner under 2016. En viktig del i att skapa en mer jämställd Folkbildningsrådet bedömer att satsningen bl.a. arbetsmarknad är att öka kvinnors arbetskraftsbidragit till att deltagarna tidigt har kommit deltagande och minska ofrivilligt deltidsarbete. I igång med att lära sig svenska och att ett modernt arbetsliv krävs också goda arbetsverksamheten påskyndar etableringen för både villkor och en god arbetsmiljö. En utbyggd kvinnor och män. Studieförbunden och folkhögvälfärd har i dagsläget störst betydelse för kvinskolorna har aktivt arbetat för att nå kvinnor nors arbetskraftsdeltagande, eftersom kvinnor inom målgruppen, vilket har bidragit till att en fortfarande tar större ansvar än män för det stor andel kvinnor har nåtts i förhållande till obetalda hem- och omsorgsarbetet. sammansättningen i målgruppen. Regeringen har under mandatperioden ge- Tillväxtverket har vidare fått i uppdrag att nomfört flera reformer som på olika sätt påunder perioden 2018 till 2021 hjälpa utrikes verkar arbetsmarknaden och arbetsvillkoren i födda kvinnor att starta och driva egna företag. syfte att påverka förutsättningarna och minska skillnaderna i kvinnors och mäns arbetsin- Mindre deltid och färre tidsbegränsade

komster. Ett exempel är att regeringen beslutat anställningar om en handlingsplan för jämställda livsinkoms- Regeringen vill att heltid på sikt ska bli norm på ter. I handlingsplanen presenteras de åtgärder arbetsmarknaden och att deltid ska vara en som vidtas för att minska inkomstskillnaderna möjlighet för både kvinnor och män. Det är mellan kvinnor och män. viktigt att förbättra förutsättningarna för heltids-

arbete och ett ökat arbetskraftsdeltagande bland Utrikes födda kvinnors sysselsättning bör öka kvinnor. Flera av arbetsmarknadens parter, Arbetskraftsdeltagandet är fortsatt alltför lågt särskilt i kvinnodominerade sektorer och bland utrikes födda kvinnor, särskilt bland branscher, driver ett förändringsarbete så att fler kvinnor födda utanför Europa. Regeringen har ska kunna erbjudas heltidsarbete. därför vidtagit ett antal åtgärder för att fler Regeringen har tillsatt en utredning för ett utrikes födda kvinnor ska ges möjlighet att delta hållbart arbetsliv över tid (dir. 2017:56) för att på arbetsmarknaden. skapa ett mer hållbart arbetsliv med minskad risk Arbetsförmedlingen har på uppdrag av regeför ohälsa och arbetslöshet. Regeringen vill ringen redovisat en handlingsplan för hur också stärka skyddet för arbetstagare, skapa ett myndigheten avser öka andelen utrikes födda tydligare regelverk och öka möjligheten till ett kvinnor som arbetar eller studerar. Dessutom flexibelt arbetsliv, samtidigt som arbetsgivarens

möjligheter att tillgodose sitt arbetskraftsbehov över tid beaktas. Utredaren ska bl.a. utreda

deltid som möjlighet samt kartlägga kostnader 2 Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för för stressrelaterad sjukfrånvaro. Utredningens

genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 – 2016, Folkhälso- förslag väntas bidra till mer jämställda villkor i myndigheten 2016. arbetslivet.

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

Efter initiativ från regeringen har möjlig- utvecklingen mot att uppnå jämställda löner går heterna att under lång tid använda på varandra för långsamt. Staten har ett övergripande samföljande tidsbegränsade anställningar begränsats hällsekonomiskt ansvar men huvudansvaret för genom ändringar i lagen (1982:80) om lönebildningen ligger hos parterna på arbetsanställningsskydd (prop. 2015/16:62, bet. marknaden. 2015/16:AU5, rskr. 2015/16:156). Syftet med Kollektivavtalen innehåller ofta särskilda begränsningen är att förbättra situationen för bestämmelser om hur arbete med att minska arbetstagare som riskerar att fastna i tidsbe- löneskillnaderna mellan kvinnor och män gränsade anställningar under lång tid och att praktiskt ska genomföras. Olika arbeten har säkerställa att lagen uppfyller kraven på åtgärder olika lönelägen. Att följa och analysera lönetill förebyggande av missbruk enligt det s.k. utvecklingen ur jämställdhetssynpunkt är en visstidsdirektivet. viktig del i ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Regeringen har därför gett Medlingsinstitutet i Satsningar på arbetsmiljö och arbetsmarknad uppdrag att redovisa vilka relativlöneför- För att fler ska vilja och orka arbeta heltid ändringar som har skett för olika yrken på den behöver också arbetsvillkoren och arbets- svenska arbetsmarknaden mellan 2014 och 2017. förhållandena vara sådana att det är möjligt att Resultaten ska därefter analyseras utifrån ett arbeta heltid utan att bli sjuk. Arbetsmiljöverket jämställdhetsperspektiv. I uppdraget ingår att har beslutat om nya föreskrifter för den initiera en diskussion i syfte att främja arbetsorganisatoriska och sociala arbetsmiljön som marknadens parters arbete med att minska trädde i kraft den 31 mars 2016. Inom ramen för löneskillnader mellan kvinnor och män. regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna Regeringen har genom en ändring i diskriarbetslivet 2016 – 2020 har Arbetsmiljöverket mineringslagen (2008:567) (prop. 2015/16:135, också fått ett antal uppdrag. Myndigheten ska bet. 2015/16:AU10, rskr. 2015/16:304)) infört bl.a. analysera dödsolyckor ur ett jämställdhets- krav på en årlig kartläggning av löneskillnader perspektiv, ge vägledning om arbetsmiljö- mellan kvinnor och män. Syftet är att upptäcka, utmaningar för gränslöst arbetsliv, utöka till- åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön synen av arbetstid och arbetstidsrelaterad arbets- och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och miljöproblematik, göra en tillsynssatsning på män. Alla arbetsgivare, oavsett storlek, ska äldreomsorgen samt kartlägga arbetsmiljöför- genomföra lönekartläggning. Ändringarna hållanden i hushållsnära tjänster. Myndigheten trädde i kraft den 1 januari 2017. ska också stödja uppdragsforskning med rele- Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är det vans för tillsynsverksamheten 2016 – 2018 med bl.a. förbjudet att diskriminera på grund av kön. tonvikt på arbetsmiljö och arbetsmiljörelaterad Regeringen avser att tillsätta en utredning ohälsa i ett jämställdhetsperspektiv. Som en del gällande osakliga löneskillnader och effektivare av arbetet för förbättrad arbetsmiljö har Arbets- sanktionsmöjligheter kopplade till efterlevnaden miljöverket beslutat att ta fram föreskrifter av bestämmelserna om aktiva åtgärder, inklusive angående arbetskläder för personal inom vård lönekartläggningar. och omsorg. Breda satsningar görs på välfärdssektorn, Insatser för mindre könsuppdelad arbetsmarknad inom vård, skola och omsorg. Satsningarna ska Den könssegregerade arbetsmarknaden är en av bidra till bättre arbetsvillkor och löner samt förklaringarna till skillnaderna i lön och inkomst bättre kvalitet i välfärdstjänsterna. Välfärdssats- mellan kvinnor och män. Arbetsförmedlingen ningar gynnar jämställdhet i arbetslivet eftersom ska enligt en ändring i myndighetens instruktion många kvinnor arbetar inom denna sektor. En 2015 utforma sin verksamhet så att den främjar väl utbyggd barn- och äldreomsorg främjar jämställdhet och motverkar könsuppdelning på också föräldrars möjligheter till betalt arbete och arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har även försörjning. I dagsläget gynnar det främst ett uppdrag att genomföra åtgärder för att kvinnor eftersom kvinnor i större omfattning än utveckla myndighetens arbete med jämställdmän står för obetalt omsorgsarbete. hetsintegrering. Yrkesval följer till stor del valet av utbildning. Jämställda löner Inom utbildningsområdet finns åtgärder som är Löneskillnaden mellan kvinnor och män fort- viktiga för att bryta den könssegregerade arbetssätter att minska, men regeringen anser att

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

marknaden, exempelvis fortbildningsinsatser för olika faktorer påverkar kvinnors och mäns instudie- och yrkesvägledare som ska motverka komster, särskilt sett över ett helt arbetsliv. Ett könsstereotypa val. systematiskt och långsiktigt arbete krävs för att Sverige har även arbetat aktivt inom EU för påskynda utvecklingen mot ekonomisk jämatt öka medvetenheten om fördelarna med ett ställdhet. jämställt samhälle. Ett exempel där Sverige varit Regeringen har under mandatperioden drivande är arbetet inom plattformen Women in genomfört många reformer på arbetsmarknaden Transport – EU Platform for Change. Platt- och i arbetslivet som syftar till att minska skillformen syftar till att gemensamt ena krafterna naderna i kvinnors och mäns arbetsinkomster för en mer jämställd transportsektor genom genom att påverka förutsättningarna för kvinnor aktiva åtgärder och konkreta, mätbara mål. och män på arbetsmarknaden. Därutöver har regeringen presenterat ett antal Fortsatt arbete för jämställda pensioner reformer som har en direkt påverkan på kvinnors De stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns och mäns inkomster. Regeringens förslag om pension har sin grund i ett ojämställt arbetsliv. ändrade skatter och transfereringar bidrar till att Pensionsgruppen, med företrädare för de partier den individuella disponibla inkomsten i genomsom står bakom pensionsöverenskommelsen, snitt ökar något mer för kvinnor än för män. har enats om en plan för det fortsatta arbetet Det förhöjda grundavdraget för pensionärer med att minska skillnaderna mellan mäns och innebär att den individuella disponibla inkomskvinnors pensioner. Inom pensionsöverens- ten i genomsnitt ökar mer för kvinnor än för kommelsen samarbetar partierna i projektet Jäm- män. En anledning är att fler kvinnor än män är ställda pensioner. Utöver en översyn av grund- pensionärer. En annan anledning till detta är att skyddet och en förenkling vad gäller överfö- kvinnor i genomsnitt har lägre inkomster än män ringen av premiepension mellan makar innehåller och att skattesänkningen främst gynnar handlingsplanen en fortsatt analys inom en rad låginkomsttagare. Det höjda bostadstillägget för olika områden. Eftersom pensionssystemet på- pensionärer gynnar främst de äldsta kvinnorna. verkas av kringliggande faktorer i omvärlden Höjt underhållsstöd förbättrar ekonomin kommer pensionsgruppen att fortsätta följa utv- mest för ensamstående kvinnor med barn. Detecklingen i samhället avseende bl.a. deltids- samma gäller för höjningen av barndelen i arbetets utveckling för kvinnor och män, jäm- försörjningsstödet, eftersom det är vanligare att ställdheten på arbetsmarknaden, uttaget i för- kvinnor är ensamstående med barn. En höjd äldraförsäkringen och tjänstepensionens utform- grundnivå i föräldrapenningen är också en ning. reform som främst gynnar kvinnor, eftersom kvinnor tar ut fler dagar på grundnivå. Kvinnor Utjämnande transfereringar och skatter studerar i större omfattning än män, vilket Regeringen har under mandatperioden presen- innebär att de höjda studiemedlen gynnar terat ett antal reformer med förslag om ändrade kvinnor mer än män. Höjningen av barnbidraget skatter och transfereringar som direkt påverkar bedöms ha stärkt ekonomin ungefär lika mycket kvinnors och mäns inkomster (se avsnitt 4.3). för kvinnor och män. Det höjda taket i arbetslöshetsförsäkringen ökar däremot mäns genomsnittliga disponibla inkomst något mer än kvinnors, eftersom fler män har inkomster över

4.3 Regeringens politik har stärkt den

det tidigare taket i arbetslöshetsförsäkringen.

ekonomiska jämställdheten

Av de budgetförstärkande reformerna har det avtrappade jobbskatteavdraget och den be- Regeringens politik har bidragit till att gränsade uppräkningen av den nedre skiktinkomstskillnaderna mellan kvinnor och män gränsen vid uttag av statlig inkomstskatt en minskat men målet om ekonomisk jämställdhet större negativ effekt på inkomsterna för män än är inte uppfyllt. Kvinnor har fortfarande lägre för kvinnor. Orsaken är att förslagen innebär sysselsättningsgrad, kortare arbetstid, högre höjd skatt vid högre inkomster och att män i frånvaro samt lägre lön och kapitalinkomster än genomsnitt har högre inkomster än kvinnor. män. Brister i den ekonomiska jämställdheten Fler män berörs därför av förslagen. innebär för kvinnor bl.a. lägre grad av självständighet. Verkligheten är komplex och många

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

Individuella offentligt finansierade välfärds- Diagram 4.3 Förändring av individuell utökad inkomst för

kvinnor respektive män (20 år och äldre) under

tjänster som t.ex. skola, vård och omsorg är en

mandatperioden

viktig del av omfördelningen i den svenska mo- Förändring uttryckt som andel av individuell disponibel inkomst, dellen. Summan av individuell disponibel in- procent komst och värdet av dessa välfärdstjänster be- 3 nämns individuell utökad inkomst. De bety- 3 Förändring av utökad inkomst dande satsningar som gjorts på välfärden bidrar Bidrag från välfärdstjänster 2 Bidrag från individuell disponibel inkomst till att höja den individuella utökade inkomsten för de flesta, särskilt för kvinnor. När satsning- 1 arna på individuella välfärdstjänster som vård, skola och omsorg beaktas påverkas en större andel av befolkningen positivt av regeringens poli- 0 tik än om analysen begränsas till individuell disponibel inkomst. Det gäller både kvinnor och -1 män. Kvinnor Män För kvinnor beräknas den individuella utö- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kade inkomsten i genomsnitt ha ökat med 2,9 procent av deras individuella disponibla inkomst. För män bedöms den ha ökat med 1,4 procent (se diagram 4.3). Bidraget från

5 Jämställd utbildning

välfärdstjänster till förändringen av den individuella utökade inkomsten bedöms ha varit Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha något större för kvinnor än för män. De samma möjligheter och villkor när det gäller satsningar som gjorts har med andra ord riktats utbildning, studieval och personlig utveckling. mot välfärdstjänster som nyttjas av kvinnor i Lika möjligheter och villkor i fråga om uthögre grad än av män. bildning är centralt för att kvinnor och män ska kunna nå en ökad ekonomisk självständighet. Det är också ett viktigt medel för individens möjligheter till försörjning och inflytande i samhället. Under skoltiden påverkas elevers uppfattningar och föreställningar om kön och därför har skolan en viktig uppgift när det gäller att motverka begränsande könsmönster och att aktivt främja jämställdhet.

5.1 Det finns stora skillnader i

skolresultat och utbildningsval mellan

pojkar och flickor

En lång period av trendmässigt sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar har brutits. I såväl PISA som TIMSS och PIRLS förbättrades svenska elevers resultat i den

3 Vid beräkning av den individuella utökade inkomsten fördelas summan av barnens subventioner lika mellan hushållets vuxna.

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

senaste mätningen. I mätningarna finns dock högre än för pojkar. Enligt Statens skolverk har 4 tydliga könsskillnader. I både PISA och PIRLS flickor numera högre betyg i grundskolans alla presterar flickor betydligt bättre än pojkar i läs- ämnen. Dessa skillnader kvarstår högre upp i förståelse, medan unga män presterar bättre än utbildningssystemet. Fler flickor än pojkar uppunga kvinnor i TIMSS Advanced, som mäter når behörighet till gymnasieskolans nationella gymnasieelevers kunskap i avancerad matematik program och fler kvinnor tar gymnasieexamen. och fysik. Av de elever som började gymnasieskolan 5 hösten 2012 har 81 procent av kvinnorna och Skolmisslyckanden leder till ökad risk för 76 procent av männen fullföljt utbildningen arbetslöshet inom fyra år. Utbildning är avgörande för hur väl individer klarar sig på arbetsmarknaden och i samhället i Stora skillnader i utbildnings- och yrkesval övrigt. En fullföljd gymnasieutbildning är viktigt Fler kvinnor än män studerar vidare på efterför etablering på arbetsmarknaden. Andelen gymnasial nivå och kvinnor har i allmänhet en arbetslösa är markant högre bland personer med högre utbildningsnivå än män. År 2016 hade kortare utbildningsbakgrund än bland de med 36 procent av männen och 46 procent av kvinlängre utbildning (se diagram 5.1). norna i åldern 20 – 64 år en eftergymnasial utbildning. Andelen med minst eftergymnasial Diagram 5.1 Arbetslöshet efter utbildningsnivå i utbildning är högre för kvinnor än för män i alla

åldersgruppen 20 – 64 år, 2017

åldersgrupper (se diagram 5.2). Procent 25 Kvinnor Män Diagram 5.2 Andel med minst eftergymnasial utbildning

efter ålder 2016

20 Procent 60 Kvinnor Män 15 50

10 40

5 30

20 0 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 10 Källa: Statistiska centralbyrån, AKU.

0 Pojkar presterar generellt sämre än flickor i 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 utbildningssystemet. Det genomsnittliga merit- Källa: Statistiska centralbyrån, Befolkningens utbildning. värdet för flickor i grundskolan har länge varit Anm.: Inkluderar även forskarutbildning.

Trots att kvinnor har högre utbildningsnivå och i större utsträckning studerar på eftergymnasial nivå är det något fler män än kvinnor som på- 4 PISA, TIMSS och PIRLS är internationella kunskapsundersökningar börjar forskarstudier. När det gäller professorer som genomförs i grundskolan. PISA står för Programme for är könsfördelningen mycket ojämn; 2016 var International Student Assessment och mäter 15-åringars kunskap i mateendast 27 procent av professorerna kvinnor. matik, läsförståelse och naturvetenskap. TIMSS står för Trends in Det finns stora skillnader mellan flickor och International Mathematics and Science Study och genomförs i ämnena pojkar liksom mellan kvinnor och män när det matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8. PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Study och mäter fjärdeklassares läs- gäller utbildnings- och yrkesval. I gymnasieförmåga. PISA och TIMSS genomfördes senast 2015, PIRLS genom- skolan och högre utbildning är vissa utbildningar fördes senast 2016. tydligt kvinno- eller mansdominerade. Köns- 5 I TIMSS Advanced deltar elever i årskurs 3 på naturvetenskaps- skillnader i utbildningsval kan både ses som en programmet och teknikprogrammet som har läst minst Matematik 4 eller konsekvens av och en orsak till en könsuppdelad Fysik 2. Det är därmed en mer selekterad elevpopulation än i exempelvis arbetsmarknad och är en av flera förklaringar till ekonomisk ojämställdhet mellan kvinnor och PISA.

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

män. Om individer begränsas i sina val till följd och skola förväntas synliggöra skillnader i

av stereotypa könsnormer är detta ett problem förhållningssätt och bemötande av barnen samt

för både individer och samhällets utveckling. bidra till ett förändringsarbete. Detta kan främja likvärdiga möjligheter och villkor för pojkar och

flickor. Regeringen har också gett Skolverket i upp- 5.2 Regeringen arbetar för bättre drag att föreslå ändringar i läroplanerna för

kunskapsresultat och ökad

gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxen-

likvärdighet i skolan

utbildningen. Syftet är att förtydliga skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster, Statens skolverk fick 2015 i uppdrag att utarbeta att gestalta och förmedla värden som jämställdoch genomföra nationella skolutvecklingshet mellan kvinnor och män samt att aktivt och program som riktar sig till huvudmän och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigskolor. Syftet är att bidra till goda förutsättheter och möjligheter. ningar för barns utveckling och lärande samt Att alla elever mår bra är av stor vikt för att förbättrade kunskapsresultat. Bland annat ingår skolan ska nå framgång i sitt kunskapsuppdrag. utveckling av arbetet med jämställdhet, värde- Fler flickor än pojkar och fler unga kvinnor än grund, likabehandling och normkritik. unga män upplever psykisk ohälsa (se vidare Regeringen har genomfört ett flertal satsavsnitt 7). Regeringen har gjort viktiga satsningar för ökad kvalitet och likvärdighet i ningar för att stärka och utveckla elevhälsan. skolan, exempelvis lågstadiesatsningen och sam- Statens skolverk har t.ex. i uppdrag att genomverkan för bästa skola. Regeringen har presenföra insatser för att förbättra det förebyggande terat ett nytt statsbidrag för stärkt likvärdighet och främjande arbetet inom elevhälsan. och kunskapsutveckling som ska fördelas efter

ett socioekonomiskt index. Insatser som syftar En jämställd tillgång till utbildning och en till att öka likvärdigheten och lyfta svagare elever jämställd högskola har potential att öka jämställdheten i skolan, då För att kvinnor och män med en låg utbildningspojkar i allmänhet presterar sämre än flickor. nivå ska kunna konkurrera på en kunskapsintensiv arbetsmarknad behöver det finnas Barn ska inte begränsas av stereotyper och normer möjligheter för dem att utveckla de kunskaper Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka som efterfrågas. Detta är viktigt för exempelvis studie- och yrkesvägledningen (dir. 2017:116). nyanlända kvinnor och män. Utomeuropeiskt Utredaren ska föreslå möjliga åtgärder för att födda kvinnor är en grupp med särskilt svag förminska betydelsen av kön, social bakgrund och ankring på arbetsmarknaden. Det är även av stor funktionsnedsättning vid utbildnings- och vikt för individer som inte fullföljt gymnasieyrkesval. Statens skolverk har regeringens uppskolan, vilket är vanligare bland män. Regeringen drag att genomföra fortbildningsinsatser för satsar genom det s.k. kunskapslyftet på bl.a. regstudie- och yrkesvägledare. Insatserna ska utöver ional yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögökade kunskaper om arbetsmarknaden fokusera skolan, folkhögskolan samt universitet och högpå att stärka jämställdshetsperspektivet för att skolor. Kunskapslyftet förbättrar tillgången till bidra till att elevernas studie- och yrkesval inte utbildning vilket ger fler individer möjlighet att begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. utveckla och komplettera sina kunskaper. Under mandatperioden har Statens skolverk Universitet och högskolor har fått i uppdrag redovisat uppdrag om ändringar i läroplanerna att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Syftet för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, är att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i arbetsprocesser och beslut på olika nivåer, t.ex. för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag. i fråga om könsbundna studieval, lika möjlig- Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag heter till karriärvägar samt genomströmning. att göra en översyn av läroplanen för förskolan Regeringen har även höjt ambitionsnivån vad med syfte att öka kvaliteten i undervisningen gäller könsfördelning vid högskolornas nyoch därmed öka förskolans måluppfyllelse. I rekrytering av professorer. Med de nya mål som detta ingår att tydliggöra läroplanens skrivningar regeringen har satt är ambitionen att 50 procent om jämställdhet. Ett aktivt arbete med jämav de nyrekryterade professorerna ska vara ställdhet och normkritiska perspektiv i förskola

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

kvinnor 2030. Regeringen vill också uppnå en Kvinnor och män utför dessutom olika slags mer jämställd fördelning av forskningsmedel, obetalt arbete. Kvinnor utför i betydligt större bl.a. genom en tydligare styrning av de statliga utsträckning hushållsarbete, exempelvis städforskningsfinansiärerna. ning, tvätt och sysslor relaterade till maten, Regeringen har även beslutat om återakti- medan män utför mer underhållsarbete, som att vering av grundutbildning med värnplikt. Det klippa gräset, tvätta bilen och laga saker. Enligt innebär att både kvinnor och män kallas till Statistiska centralbyråns (SCB) undersökningar mönstring och genomför grundutbildning med av barns levnadsförhållanden följer även flickors värnplikt. och pojkars hushållsarbete könsstereotypa mönster. I undersökningen, som genomfördes 2015 och 2016, uppgav t.ex. 67 procent av flickorna i åldern 12 – 18 år att de hjälper till att laga mat hemma minst en gång i veckan. Mot-

6 Jämn fördelning av det obetalda

svarande siffra för pojkar var endast 51 procent. 7

hem- och omsorgsarbetet

Den ojämna fördelningen mellan kvinnor och män av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för tydliggörs ytterligare av det skeva uttaget av hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omföräldraledigheten (se diagram 6.1). Kvinnor tar sorg på lika villkor. Det obetalda hemarbetet och ut tre fjärdedelar av föräldrapenningen och mer omsorgen om barn och äldre utförs till en större än 60 procent av den tillfälliga föräldrapenningen del av kvinnor, medan män ägnar en större del av för vård av barn. Kvinnor är dessutom frånsin tid åt betalt arbete. Fördelningen av det varande från arbetsmarknaden till följd av obetalda arbetet är en tydlig indikator på ojämobetald föräldraledighet under längre tid än vad ställdheten. Regeringen anser att ett starkt män är. Allt fler män tar ut föräldrapenning men offentligt åtagande är viktigt för att fler kvinnor ökningen den senaste tioårsperioden har varit ska få ersättning för sitt arbete och vara ekolångsam (se diagram 6.1). nomiskt självständiga. Regeringen anser även att män behöver ta ett större ansvar för det obetalda Diagram 6.1 Uttag av föräldrapenning hem- och omsorgsarbetet. Procent

100 90 80

6.1 Kvinnor tar större ansvar för hem och

omsorg

Kvinnor 60 Fördelningen mellan obetalt och betalt arbete 50 Män skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Det är väl 40 belagt att kvinnor tar ett större ansvar än män 30 för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 20 Mellan 2000 och 2010 minskade kvinnor sitt 10 obetalda hemarbete med ungefär en och en halv 0 timme per vecka i genomsnitt. Samtidigt ökade 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 – 64 år. männen sitt obetalda arbete med ca en timme Källa: Försäkringskassan. och en kvart per vecka i genomsnitt. Trots det utförde kvinnor i genomsnitt drygt fem timmar Den snedfördelning som finns mellan kvinnor mer hushållsarbete per vecka, än män 2010. och män i uttaget av föräldrapenning och till- 6 fällig föräldrapenning samt i den totala längden på föräldraledigheten får negativa konsekvenser

Uppgifterna avser personer 20 – 64 år räknat i genomsnitt över veckans 6 Tidsanvändningsundersökningar har genomförts 1990/91, 2000/01 och alla dagar. 2010/11. Undersökningen bygger på tidsdagböcker där ca 3 300 personer 7 SCB:s undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2014 – i åldern 15 – 84 år beskrivit sina aktiviteter under vardag och helg. 2015.

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

för framför allt kvinnors möjligheter på regeringen bedömer kan påverka fördelningen av arbetsmarknaden. Snedfördelningen ger också det obetalda arbetet. negativa konsekvenser för utvecklingen mot att uppnå ett jämställt föräldraskap. Försäkrings- En tredje reserverad månad inom kassan har visat att när en förälder tar ut en föräldraförsäkringen större andel av föräldraledigheten är sanno- En ojämn fördelning av föräldraledigheten har likheten stor att den föräldern också kommer att som beskrivits ovan ett starkt samband med en utföra en större del av det obetalda hem- och ojämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet senare i livet. 8 omsorgsarbetet. På sikt kan därför åtgärder som I det obetalda hem- och omsorgsarbetet ingår främjar en mer jämn fördelning av föräldraäven omsorg av anhöriga. Enligt en rapport från ledigheten påverka fördelningen av det obetalda Institutionen för socialt arbete vid Stockholms arbetet. universitet har andelen av befolkningen över Normer för hur ett föräldraskap ser ut verkar 80 år som har äldreomsorg eller bor på äldre- spela större roll än ekonomiska incitament när boende minskat kraftigt sedan 1980. 9 Förbättrad kvinnor och män fördelar exempelvis föräldrahälsa bland de äldre kan förklara en del av ledigheten emellan sig. Forskning visar t.ex. att minskningen, men minskningen beror även på även i de hushåll där kvinnans lön är högre än ökad anhörigomsorg. Välbefinnande, vardagsliv, mannens tar kvinnan ut en större andel av arbetsliv och ekonomi påverkas för den som ger föräldraledigheten. Hushållets ekonomi verkar 11 omsorg. Det är ungefär lika vanligt bland således inte vara avgörande för fördelningen av kvinnor som bland män att ge anhörigomsorg. föräldrapenningdagar utan kön förefaller vara Däremot hjälper kvinnor och män till med delvis den enskilt viktigaste förklaringen till hur olika saker och i olika omfattning. Det är ex- dagarna fördelas. empelvis vanligare att kvinnor ger mer tids- Antalet reserverade dagar inom föräldrakrävande omsorg. En studie från Socialstyrelsen penningen utökades den 1 januari 2016 från 60 har också visat att kvinnors välbefinnande och till 90 dagar per förälder (prop. 2014/15:124, bet. vardagsliv påverkas mer än mäns av att ge 2015/16:SfU5, rskr. 2015/16:31). De reserverade anhörigomsorg. Det är dessutom vanligare att dagarna inom föräldrapenningen utgör incita- 10 kvinnor går ned i arbetstid till följd av vård av ment för föräldrarna att dela mer lika på vuxen anhörig. föräldrapenningdagarna eftersom det inte går att överlåta dessa dagar till den andra föräldern. Enligt en utvärdering av Inspektionen för socialförsäkringen har de två tidigare reserverade 6.2 Flera åtgärder har vidtagits för att månaderna bidragit till att pappor tar ut en allt uppnå en jämn fördelning av det större andel av föräldrapenningdagarna. Regeobetalda arbetet ringen bedömer därför att genom att reservera ytterligare 30 dagar för vardera föräldern kan en Trots förändringar mot en mer jämn fördelning jämnare fördelning av föräldrapenninguttaget av det obetalda hem- och omsorgsarbetet utför uppnås och på sikt även jämnare föräldrakvinnor fortfarande merparten av detta. Under ledighet. I förlängningen bedömer regeringen att mandatperioden har flera åtgärder vidtagits som detta även kan leda till en jämnare fördelning av det obetalda omsorgsarbetet.

Avskaffandet av det kommunala vårdnadsbidraget och begränsningar i föräldrapenningen Regeringen avskaffade det kommunala vårdnads- 8 Ojämställd arbetsbörda – Föräldraledighetens betydelse för fördelning bidraget den 1 februari 2016. Vårdnadsbidraget av betalt och obetalt arbete (Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2013:9) 9 Szebehely, Ulmanen & Sand (2014) Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? (Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Socialhögskolan, Stockholms universitet). 10 Anhöriga som ger omsorg till närstående – Fördjupad studie av om- 11 De jämställda föräldrarna (Försäkringskassan, Socialförsäkringsfattning och konsekvenser (Socialstyrelsen 2014). rapport 2013:8).

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

avskaffades för att det cementerade en äldreomsorg främjar dessutom kvinnors familjepolitik där kvinnor tar hand om barnen möjligheter till arbete och försörjning genom att medan männen förvärvsarbetar. Det var främst de avlastar kvinnor från tidigare obetalt arbete. kvinnor med utländsk bakgrund och låga Regeringen har även fördelat ett stimulansbidrag förvärvsinkomster som tog del av vårdnads- till kommunerna för stärkt bemanning i äldrebidraget. Avskaffandet av vårdnadsbidraget be- omsorgen, bidraget uppgick till 1 miljard 2015 döms framför allt öka kvinnors närvaro på och 2 miljarder per år 2016 – 2018. Enligt Socialarbetsmarknaden och därmed ökar också möjlig- styrelsens uppföljning har bidraget förbättrat heten till ekonomisk jämställdhet. arbetsklimatet och arbetsmiljön inom äldre- Den 1 juli 2017 infördes begränsningar i omsorgen som är en kvinnodominerad sektor föräldrapenningen för föräldrar som kommer till där brister i arbetsmiljön uppmärksammats. 12 Sverige med barn. Begränsningarna innebär att om ett barn blir bosatt i Sverige under sitt andra Förändringar i ROT- och RUT-avdragen levnadsår ska föräldrapenning lämnas under Regeringen har under mandatperioden genomhögst 200 dagar sammanlagt för föräldrarna. Om fört flera förändringar i ROT- och RUTbosättning i stället sker efter det andra levnads- avdragen av både fördelningspolitiska och året ska föräldrapenning lämnas under högst sysselsättningspolitiska skäl. År 2015 avskaffades 100 dagar sammanlagt för föräldrarna. Begräns- den särskilda bestämmelsen om skattereduktion ningarna i föräldrapenningen syftar till att under- för hjälp med läxor och annat skolarbete (prop. lätta familjers, framför allt nyanlända kvinnors, 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. etablering på arbetsmarknaden och i samhället. 2014/15:255). Under 2016 avskaffades även Avskaffandet av det kommunala vårdnads- skattereduktionen för matlagning samt för vissa bidraget samt införandet av begränsning i städ- och rengöringsarbeten. Dessutom sänktes föräldrapenningen för föräldrar som kommer till taket för RUT-avdraget till 25 000 kronor per Sverige med barn över ett år kommer sannolikt person och beskattningsår för skattskyldiga som att ge positiva effekter för kvinnors arbetskrafts- inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång deltagande, särskilt utrikes födda kvinnor med och subventionsgraden i ROT-avdraget sänktes låga förvärvsinkomster. Dessa reformer bedöms från 50 procent till 30 procent (prop. 2015/16:1, också kunna påverka fördelningen av det obe- bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). talda hemarbetet i en mer jämställd riktning. Under 2016 utvidgades RUT-avdraget med ytterligare trädgårdsarbete, flyttjänster samt in- Utredning om en modern föräldraförsäkring stallation, reparation och underhåll av data- och Regeringen gav 2016 en särskild utredare i informationsteknisk utrustning m.m. (prop. uppdrag att identifiera problem och föreslå åt- 2015/16:99, bet. 2015/16:21, rskr. 2015/16:310). gärder för att föräldraförsäkringen i högre grad Den 1 januari 2017 utvidgades RUT-avdraget än i dag ska bidra till jämställdhet på arbets- ytterligare med reparation och underhåll av vitmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även varor (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1, rskr. fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. 2016/17:49). Utredningens slutbetänkande Jämställt föräldra- Enligt SCB:s tidsanvändningsundersökning skap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny tar män i större utsträckning ansvar för de arbemodell för föräldraförsäkringen (SOU ten i hemmet som är berättigade till ROT-av- 2017:101) överlämnades till regeringen i drag, medan kvinnor generellt sett tar ansvar för december 2017. de arbeten i hemmet som är berättigade till RUT-avdrag, med undantag för utvidgningarna Mer resurser till välfärden av RUT-avdraget till vissa reparationer. Sam- I budgetpropositionerna för 2017 och 2018 mantaget bedöms förändringarna av RUT- och presenterade regeringen historiska satsningar på ROT-avdragen inte påverka fördelningen av det välfärden genom stora permanenta tillskott till kommunsektorn. Detta möjliggör för kommuner och landsting att stärka vården, skolan och omsorgen. Eftersom många kvinnor arbetar i välfärdssektorn kan de ökade resurserna bidra till 12 Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen, jämställdhet genom bättre arbetsvillkor och Uppföljning av 2016 års medel (Socialstyrelsen 2017). löner för kvinnor. En väl utbyggd barn- och

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

obetalda hem- och omsorgsarbetet i någon Diagram 7.1 Kvinnors och mäns hälsotillstånd, fysiska och

psykiska besvär 16 – 84 år 2016

större utsträckning.

Procent Enligt en analys av Skatteverket utnyttjas 35 ROT- och RUT-avdragen av fler män än

kvinnor. År 2015 begärde 100 000 fler män än 30

kvinnor skattereduktion för ROT- och RUT- 25 Kvinnor Män

arbete. Förändringarna av RUT- och ROT- 13

avdragen bedöms därför påverka fler män än 20

kvinnor. 15

7 Jämställd hälsa

0 Dålig hälsa Besvär av ängslan, oro Svår värk och ångest Kvinnor och män, flickor, pojkar och personer Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden

(ULF/SILC). som identifierar sig på annat sätt ska ha samma

förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas Bland utrikesfödda kvinnor och bland ensamvård och omsorg på lika villkor. Området jämstående kvinnor är andelen med självrapporterad ställd hälsa relaterar i stor utsträckning till såväl dålig hälsa ännu större. Även när det kommer till det övergripande målet för jämställdhetsspecifika åkommor, som t.ex. besvär av ängslan, politiken som till de övriga fem delmålen. Skilloro och ångest eller svår värk rapporterar nader i hälsotillstånd beroende på kön påverkar betydligt större andel av kvinnorna än männen möjligheter till makt och inflytande, utbildning, besvär (se diagram 7.1). ekonomisk självständighet, våldsutsatthet samt Normer kring maskulinitet och manlighet fördelningen av det obetalda arbetet. Samtidigt påverkar mäns psykiska, fysiska och sexuella påverkar de övriga fem delmålen graden av hälsa och kan vara en riskfaktor i hälsosammanjämställdhet avseende hälsa. hang. Det kan t.ex. ha en negativ inverkan på 14

mäns hälsa att män söker vård i mindre utsträck-

ning och i ett senare skede än kvinnor.

7.1 Kvinnors och mäns hälsosituation är

Ansträngt läge inom förlossningsvården

olika

Sverige ligger långt över OECD-genomsnittet

när det gäller förlossningsskador vid vaginal Det finns skillnader mellan kvinnor och män, förlossning. Från 1990 fram till mitten av 2000- 15 pojkar och flickor vad gäller hälsa. Könstalet ökade de allvarliga bristningarna vid vaginal skillnader finns t.ex. när det gäller kvinnors och förlossning kraftigt. Andelen kvinnor som drabmäns upplevda hälsa. År 2016 var andelen bades av en allvarlig bristning var som högst kvinnor med dålig självrapporterad hälsa be- 2004 och har sjunkit något de senaste åren (se tydligt högre än andelen män (se diagram 7.1). diagram 7.2). År 2016 drabbades 5,1 procent av Andelen kvinnor som rapporterade dålig hälsa förstföderskorna av allvarliga bristningar. uppgick 2016 till ca 7 procent medan andelen

män uppgick till ca 4 procent.

13 Skattesystemets utveckling 2006 – 2015 Kartläggning av könsuppdelad 14 Män och jämställdhet (SOU 2014:6).

statistik (Skatteverket 2017). 15 Health at a glance (OECD 2017).

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

Diagram 7.2 Andel kvinnor som drabbas av allvarliga övrigt. Men trots att fler kvinnor än män

bristningar vid vaginal förlossning, 1990 – 2016

rapporterar att de upplever psykisk ohälsa är

Procent självmord betydligt vanligare bland män än bland 8 Förstföderskor kvinnor. Drygt 69 procent av de som 2016 avled

till följd av självmord och annan avsiktligt själv- 7 Omföderskor destruktiv handling var män. 16 6 Totalt Enligt SCB:s undersökning av levnadsförhål-

5 landen för barn finns en tydlig könsskillnad. I

undersökningen, som gjordes 2015 och 2016, 4

3 svarade 16 procent av flickorna i åldern 12 – 18 år

ja på frågan om de ofta känner sig ledsna eller 2 nere. Motsvarande siffra för pojkarna var

4 procent. 1 17

0 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Omotiverade skillnader i läkemedelsbehandling

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen. Enligt en rapport från SKL finns det omoti-

verade könsskillnader i kvinnors och mäns läke- Det finns stora skillnader mellan landsting. I medelsbehandling. Exempelvis råkar kvinnor 18 Region Jämtland Härjedalen och i Stockholms oftare än män ut för biverkningar och får oftare läns landsting drabbades över 6 procent av förstolämpliga läkemedel eller läkemedel som är föderskorna av allvarliga bristningar 2016 medan olämpliga i kombination med varandra. motsvarande siffra för förstföderskorna i Kvinnor har enligt rapporten inte samma till- Halland var drygt 2 procent. gång till nyare och dyrare läkemedel som män

har. Dessutom är kvinnor underbehandlade med

en rad viktiga mediciner och får i mindre ut- Ojämställd och ojämlik psykisk hälsa sträckning än män medicinering enligt de Kvinnor upplever oftare psykisk ohälsa än män. nationella riktlinjerna, exempelvis i samband År 2016 rapporterade nästan 30 procent av med hjärt-kärlsjukdom. Denna bild bekräftas kvinnorna och 20 procent av männen besvär av även av Ekonomistyrningsverkets rapport som ängslan, oro eller ångest. Besvären är vanligast i visar att den genomsnittliga kostnaden för läkede yngsta åldersgrupperna och vanligare bland medelsförmånen är betydligt högre för män än kvinnor än bland män i alla åldersgrupper (se för kvinnor. 19 diagram 7.3).

Stora könsskillnader inom sjukfrånvaron

Diagram 7.3 Besvär med ängslan, oro och ångest efter ålder

och kön 2016 Det finns tydliga skillnader mellan kvinnor och

Procent män när det gäller sjukfrånvaro. Sjuktalet, dvs.

40 det genomsnittliga antalet utbetalda dagar med

sjukpenning per sjukpenningförsäkrad, har 35 Kvinnor Män varierat kraftigt sedan 1980-talet (se diagram

30 7.4). Sjuktalet för kvinnor har varit betydligt

25 högre än för män under hela perioden. År 2017

uppgick sjuktalet till nästan 16 dagar för kvinnor 20 medan det för män var knappt 8 dagar.

16 Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. 0 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85+ 17 SCB:s undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF)

Källa: Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2014 – 2015. (ULF/SILC). 18 (O)jämställdhet i hälsa och vård, reviderad upplaga 2014 (Sveriges

Kommuner och Landsting 2014). Personer med psykisk ohälsa eller psykisk 19 Könsuppdelad statistik i regeringens reformarbete (Ekonomistyrfunktionsnedsättning riskerar både sämre hälsa ningsverket 2017:50).

och högre dödlighet jämfört med befolkningen i

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

Diagram 7.4 Sjuktalet för kvinnor och män Förstärkta satsningar inom psykisk hälsa

För att möta den ökande ohälsan bland barn och Antal sjukdagar 30 unga vuxna upp till 30 år har regeringen presenterat en flerårig satsning på området psykisk 25 Kvinnor ohälsa. Syftet är bl.a. att stärka ungdoms- 20 Män mottagningar, första linjens psykiatri i primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

15 samt den specialiserade psykiatrin för vuxna.

Detta är viktiga förstärkningar ur ett jämställdhetsperspektiv då en större andel yngre och 10 särskilt kvinnor och flickor har psykisk ohälsa. 5 Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en fördjupningsstudie 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 samt fördela medel rörande psykisk hälsa och

suicidprevention riktad till transpersoner. Anm.: Sjuktalet t.o.m. 1997 är antal utbetalda dagar med sjukpenning per sjukpenningförsäkrad. Sjuktalet fr.o.m. 1998 är antal utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16 – 64 år, exklusive försäkrade med hel sjuk- Nationell läkemedelslista stärker patientsäkerhet ersättning eller aktivitetsersättning (före 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i sjuktalet. Alla dagar räknas som en dag oavsett om omfattningen är hel, halv osv. och effektivitet Källa: Försäkringskassan. För att öka patientsäkerheten och effektivisera

arbetet med ordination och förskrivning av läkemedel avser regeringen att under våren 2018

lämna en proposition till riksdagen om en

7.2 Regeringen har gjort betydande

nationell läkemedelslista.

satsningar för jämställd hälsa

Den nationella läkemedelslistan förväntas leda till bättre möjligheter till uppföljning samt bidra Förlossningsvården har stärkts till att fylla kunskapsluckor om varför det finns Regeringen har genomfört betydande satsningar stora könsskillnader i läkemedelsförskrivningen. under mandatperioden för att stärka förlossningsvården. Insatserna syftar till att skapa bättre förutsättningar för ökad tillgänglighet, kvalitet

och patientsäkerhet. Insatserna ska också skapa en bättre arbetsmiljö för medarbetarna i för-

8 Mäns våld mot kvinnor ska

lossningsvården och stärka personaltätheten.

upphöra

Andelen kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar vid förlossning har fortsatt minska sedan Ett av regeringens jämställdhetspolitiska mål är regeringens satsning på förlossningsvården och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor kvinnors hälsa inleddes 2015 (se diagram 7.2). och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Kvinnor Införande av avgiftsfri cellprovsscreening är i högre grad än män utsatta för våld av när- Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stående och våld mot kvinnor i nära relationer är stärka kvinnors hälsa, bl.a. en riktad primärgenerellt sett grövre och oftare upprepat än motvårdssatsning på kvinnors hälsa med särskilt svarande våld mot män. Yngre kvinnor är den fokus på socioekonomiskt utsatta områden. grupp som är allra mest utsatt för brott i nära Mammografi är ett effektivt sätt att tidigt relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. upptäcka bröstcancer. För att öka deltagandet, särskilt i socioekonomiskt utsatta grupper, har

avgiftsfri mammografi införts för kvinnor mellan 40 och 74 år. Ytterligare en åtgärd för att för- 8.1 Allt fler kvinnor uppger att de utsatts

bättra kvinnors hälsa är att verka för att fler för sexualbrott kvinnor ska ta del av screening för livmoder-

halscancer genom att gynekologisk cellprov- I Nationella trygghetsundersökningen 2017 som tagning blev avgiftsfri fr.o.m. 2018. genomförts av Brå, uppgav 2 procent av kvin-

norna att de utsatts för misshandel under före-

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

gående år. Denna andel har legat på en relativ Diagram 8.2 Konstaterade fall av dödligt våld efter kön stabil nivå sedan mätningarna inleddes 2006. Antal 100 Andelen kvinnor som uppger att de under föregående år har utsatts för sexualbrott har där- 90 Kvinnor Män emot mer än fördubblats. År 2016 uppgick 80 andelen kvinnor till 4,1 procent, vilket kan jäm- 70 föras med 0,6 procent för män (se diagram 8.1). 60 50

Diagram 8.1 Personer utsatta för sexualbrott efter kön

40 Procent 30 4,5 Kvinnor Män 20 4,0 10 3,5 0 3,0 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Brottsförebyggande rådet. 2,5 2,0 När det gäller misshandel och sexualbrott mot 1,5 kvinnor kan ökningen av självskattad utsatthet 1,0 och anmälningar åtminstone delvis vara uttryck för lägre tolerans för dessa slags brott. 0,5 Inte bara närstående utsätter kvinnor för hot och 0,0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källa: Nationella trygghetsundersökningen, Brå. våld Enligt Brå utsätts kvinnor oftare än män för hot Enligt Brå ökade antalet anmälningar om sexuellt och våld i arbetet. Kvinnodominerade yrkesofredande med 21 procent 2007 – 2016. I 90 pro- grupper inom vård och omsorg och sociala cent av fallen var offret en flicka eller kvinna och tjänster är de som i störst utsträckning rappori 10 procent av fallen var offret en pojke eller terar utsatthet för våld och hot om våld på man. Även antalet anmälda våldtäkter ökade arbetsplatsen. Detta skulle kunna tala för att kraftigt, med 41 procent, under samma period. skillnaderna i utsatthet både kan handla om Ökningen av antal anmälda våldtäkter kan delvis yrkesval och om kön. Detta hänger dock nära förklaras av att de förändringar som gjordes av samman eftersom det råder stora skillnader i sexualbrottslagstiftningen 2005 och 2013 lett till utbildnings- och yrkesval vad gäller kön. Brå att fler handlingar rubriceras som våldtäkt. Av de konstaterar dock att kvinnor rapporterar fler anmälda våldtäktsbrotten 2016 utgjordes drygt skador och besvär än män till följd av hot och 92 procent av våldtäkter mot kvinnor och våld i arbetslivet. 21 flickor. Mindre än 8 procent av de anmälda våld- Hot och trakasserier som riktas mot jourtäktsbrotten utgjordes av våldtäkter mot pojkar nalister och förtroendevalda är i högre grad och män. 20 sexistiska och sexualiserade när de riktas mot Brå började 2011 att kontinuerligt föra köns- kvinnor än när de riktas mot män. Liknande 22 uppdelad statistik för dödligt våld. Statistiken mönster finns i skolan och på internet, flickor visar att det årliga antalet dödade kvinnor legat utsätts i högre grad än pojkar för sexuella relativt stabilt sedan 2011. Däremot har antalet trakasserier och sexuellt påträngande beteende. dödade män ökat sedan 2011 (se diagram 8.2).

21 Hot och våld Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det 20 Kriminalstatistik 2016 Anmälda brott Slutgiltig statistik, demokratiska samhället (Brottsförebyggande rådet 2015:12). Brottsförebyggande rådet 2017. 22 Ibid.

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

8.2 Regeringen har vidtagit åtgärder för uppdrag för ökad samordning och stöd på att mäns våld mot kvinnor ska nationell nivå och länsstyrelserna har fått ansvar upphöra för samordning på regional nivå. Internationellt har Sverige aktivt i inter- Regeringen har sedan 2014 vidtagit flera åtgärder nationella organisationer drivit på arbetet mot för att bidra till uppfyllelse av det jämställd- människohandel, bl.a. genom den ambassadör hetspolitiska målet att mäns våld mot kvinnor mot människohandel som regeringen utsåg och barn ska upphöra. För att svara mot de ut- 2016. Sverige har särskilt lyft behovet av att dels maningar som beskrivs i utredningen Nationell skydda kvinnor och flickor mot människohandel strategi mot mäns våld mot kvinnor och för sexuell exploatering, dels vidta åtgärder som hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) tar sikte på att minska efterfrågan på människor presenterade regeringen 2016 en strategi för att att exploatera t.ex. som gratis arbetskraft eller i förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. prostitution. Sverige har även samarbetat med Strategin har följande fyra mål som ska vägleda och gett stöd till FN:s generalsekreterares särstatens styrning för att förebygga och bekämpa skilda representant mot sexuellt våld i väpnade mäns våld mot kvinnor och barn: konflikter samt drivit på frågan i FN:s – ett utökat och verkningsfullt förebyggande säkerhetsråd. Samverkan har också skett med internationella brottmålsdomstolen för att motarbete mot våld, verka förekomsten av, och frihet från straff för, – förbättrad upptäckt av våld och starkare könsrelaterat och sexuellt våld i konflikt. skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn, Förbättrad upptäckt av våld samt starkare skydd – effektivare brottsbekämpning, samt och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn Försäkringskassan har inom ramen för upp- – förbättrad kunskap och metodutveckling. draget om jämställdhetsintegrering fått i uppdrag att utveckla ett metodstöd för att i sjukpenning- I arbetet med strategin ingår omfattande åtgärärenden ställa frågor om våld i nära relationer. der som syftar till att motverka hedersrelaterat Inom ramen för Migrationsverkets uppdrag våld och förtryck inklusive könsstympning. Den om jämställdhetsintegrering har handläggningsnya Jämställdhetsmyndigheten har en central roll processen för asylärenden blivit mer individuai samordningen och uppföljningen av strategin liserad. Det bedöms leda till att fler kvinnor på nationell nivå. Nedan presenteras ett antal vågar berätta om exempelvis utsatthet för exempel på initiativ från regeringen utifrån strahedersrelaterat våld, våld inom familjen eller tegins fyra målsättningar. andra former av våld och förtryck. Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att En viktig del av ett förebyggande arbete mot fördela utvecklingsmedel och i samverkan med våld handlar om universell våldsprevention. länsstyrelserna och Nationellt centrum för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- kvinnofrid vid Uppsala universitet ge komfrågor (MUCF) har regeringens uppdrag att petensstöd till kommuner, landsting och ideella främja användningen av effektiva våldsföre- organisationer i arbetet mot våld i nära relationer byggande program bland kommuner och i det m.m. civila samhället. Kriminalvården har även haft Vidare har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringens uppdrag att utveckla och förstärka regeringen att ta fram en förstärkt vägledning till myndighetens återfallsförebyggande arbete. kommuner om handläggningen av ärenden som Regeringen har även tillsatt en utredning om rör barn som kommer till Sverige och uppges återfallsförebyggande insatser riktade till män vara gifta. Regeringen har även tillfört medel till som inte är frihetsberövade och som har utsatt utrikesförvaltningens konsulära verksamhet för kvinnor, barn eller andra närstående för våld. satsningar inom familjekonfliktsområdet med Därtill har Socialstyrelsen regeringens uppdrag fokus på barn- och tvångsäktenskap. att utveckla metoder för socialtjänstens samt Effektivare brottsbekämpning hälso- och sjukvårdens arbete med våldsut- Regeringen har föreslagit att det straffrättsliga övande män. Inom ramen för regeringens brottsskyddet för den personliga integriteten ska förebyggande satsning har Brå fått ett förstärkt stärkas och moderniseras i förhållande till

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

teknik- och samhällsutvecklingen. Genom det Förbättrad kunskap och metodutveckling nya brottet olaga integritetsintrång är det sedan En avgörande utmaning i arbetet med mäns våld den 1 januari 2018 straffbart att sprida vissa mot kvinnor är att kunskapen om våldets typer av bilder eller andra uppgifter om någon omfattning är begränsad och osäker, vilket gör annans privatliv om syftet är att allvarligt skada utvecklingen och de sammantagna effekterna av personen som utsatts. samhällets insatser svårbedömda. Regeringen har Regeringen har lagt fram en proposition till uppdragit åt Socialstyrelsen att ta fram förslag till riksdagen om en ny sexualbrottslagstiftning som indikatorer som både avser förekomst och bygger på frivillighet (prop. 2017/18:177). Det utveckling av samhällets insatser på området. Till ska inte längre krävas att gärningsmannen har myndighetens uppdrag hör även att utveckla använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets metodstöd till socialtjänstens och hälso- och särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för sjukvårdens arbete med både våldsutsatta och t.ex. våldtäkt. Regeringen föreslår även att ett våldsutövare samt att genomföra en nationell särskilt oaktsamhetsansvar för de allvarligaste kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. brotten införs och att minimistraffet för grov Regeringen har vidare uppdragit åt Statens våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från skolverk att utvärdera det våldsförebyggande fängelse i fyra år till fängelse i fem år. Regeringen programmet Mentorer i våldsprevention. Uppföreslår vidare att det straffrättsliga skyddet vid draget bedöms kunna utgöra ett värdefullt sexualbrott mot barn stärks vid oaktsamhet hos underlag i utvecklingen av det våldsföregärningsmannen i fråga om barnets ålder. byggande arbetet med unga. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Utredningsverksamhet enligt lagen Regeringen har även lagt fram en proposition (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsom det straffrättsliga skyddet mot människo- fall, s.k. dödsfallsutredningar, syftar till att ge handel och människoexploatering (prop. underlag för att bättre kunna förebygga våld och 2017/18:123). Förslagen är avsedda att stärka det övergrepp i nära relationer. Regeringen har låtit straffrättsliga skyddet på området och öka anta- utreda nödvändiga författningsändringar för att let lagföringar. I propositionen föreslås också att göra verksamheten mer effektiv (Ds 2017:47 straffskalan för grovt koppleri ska skärpas. Utredningar avseende vissa skador och dödsfall). I lagrådsremissen Straffrättsliga åtgärder mot Regeringen har uppdragit åt Brå att undersöka sexköp utomlands och mot utnyttjande av barn hur bestämmelserna om fridskränkningsbrotten genom köp av sexuell handling har regeringen tillämpas, med fokus på grov kvinnofridsföreslagit bl.a. att straffskalan för köp av sexuell kränkning samt hur strafftiderna för fridskränkhandling av barn ska skärpas och att brotts- ningsbrotten har utvecklats sedan straffbeteckningen ska ändras till utnyttjande av barn skärpningen 2013. Regeringen har även föreslagit genom köp av sexuell handling. att kontrollen av kontaktförbud ska skärpas. Regeringen har även uppdragit åt Brotts- Regeringen har även gett Brå i uppdrag att offermyndigheten att genomföra informations- analysera orsakerna till de ökningar av utsatthet och utbildningsinsatser på sexualbrottsområdet. för sexualbrott och anmälda sexualbrott som Insatserna riktar sig i huvudsak till unga i åldern skett sedan 2005. 13 – 25 år samt till vuxna som möter ungdomar i Regeringen anser att det är viktigt att undervardagen. visning om mäns våld mot kvinnor och våld i Regeringen bedömer att det är centralt att nära relationer ingår i utbildningar där de sturättsväsendets myndigheter utvecklar sina derande i sina framtida yrken kommer att möta arbetsmetoder och har därför uppdragit åt Polis- våldsutövare och våldsutsatta. Därför har högmyndigheten att redovisa vilka åtgärder man skoleförordningen ändrats så att utbildning om vidtagit för att utveckla arbetsmetoderna vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer utredning av våldtäkter och andra sexualbrott. blir obligatoriskt för vissa utbildningar från den Brå har även fått i uppdrag att belysa rätts- 1 juli 2018. väsendets hantering av våldtäktsbrott och ge Regeringen har inom ramen för den feminförslag på hur denna skulle kunna förbättras. istiska utrikespolitiken bedrivit ett arbete för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Bland annat har Sverige, genom bistånd och stöd till olika insatser och till forskning, bidragit till ett bättre

PROP. 2017/ 18: 100 B ila ga 3

kunskapsläge om kopplingen mellan okontrollerad spridning av vapen och våld mot kvinnor. Sverige har också varit ledande i ett internationellt initiativ för att förebygga och öka skyddet mot könsrelaterat våld i humanitära kriser och har bidragit till att fler aktörer anslutit sig till initiativet.

Bilaga 4 Den offentliga sektorns investeringar och kapitalstock

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 4

Sammanfattning Vad räknas som investering?

En investering i kapital är en satsning som

– Syftet med denna bilaga är främst att genomförs för att generera avkastning. Den beskriva utvecklingen av den offentliga offentliga sektorns investeringar och kapitalstock

sektorns investeringar och kapitalstock över är av stor betydelse för ekonomins produktiva tid och att jämföra med andra länder. förmåga och samhällets välfärd. Realkapital som sjukhus, skolor, elnät och transportinfrastruktur – I bilagan redovisas investeringar och kapitalbehövs för att kunna producera välfärdstjänster stockar i enlighet med definitionerna i den som vård, skola och omsorg. Det är investeringar officiella statistiken. I bredare mening kan i realkapital som mäts i den officiella statistiken dock andra satsningar som genererar avoch som denna bilaga fokuserar på (se fördjupkastning i framtiden, såsom utbildning, ockningsrutan Statistiken för investeringar och så ses som investeringar. kapitalstock). – Det är svårt att avgöra vad som är en optimal Utöver investeringar i realkapital står den

nivå på offentlig sektors investeringar och offentliga sektorn för investeringar som är kapitalstock. Det finns flera skäl till att centrala för samhällsekonomins utveckling, men

nivåerna varierar över tid och mellan länder. som inte räknas med i den officiella statistiken.

– De offentliga investeringarna som andel av Det handlar om direkta investeringar i human- BNP har legat runt 4 procent sedan slutet av kapital via barnomsorg, förskoleverksamhet och

1990-talet. utbildning, men också indirekt via investeringar i

bättre hälsa och ökade resurser till polis och rätts- – Kommunsektorns kapitalstock motsvarade väsende som påverkar hur humankapitalet kan tas 2016 ca 40 procent av BNP medan statens i bruk. En god och jämlik vård är en förutsättning kapitalstock motsvarade 28 procent av för att individer ska kunna utnyttja sitt human- BNP. kapital. Minskad brottslighet betyder inte bara – Sveriges investeringar i transportinfra- skadereduktion utan också att hushållen kan struktur har legat något under genomsnittet lägga mindre resurser på att skydda sig mot brott. bland OECD-länderna 2000–2016. Hur humankapitalet utvecklas är av stor

betydelse för individens och samhällets produktivitet. En högkvalitativ barnomsorg och skola som erbjuder en miljö som är gynnsam för

barnets utveckling är central för att alla barns fulla

potential ska tas tillvara. Investeringar i barnens

1 Inledning

tidiga utbildning lägger en grund som främjar

fortsatta investeringar i deras humankapital, Denna bilaga syftar till att redovisa utvecklingen genom att göra dem mer produktiva. En hög av den offentliga sektorns investeringar och kapikvalitet i barnomsorg och skola kan därför betalstock över tid och i ett internationellt perstraktas som investeringar som på lång sikt påpektiv. Ett särskilt fokus ligger på investeringar verkar produktiviteten och välståndet i samhället. och kapitalstocken i transportinfrastruktur. Medicinska framsteg som gör att vi lever längre I detta inledande avsnitt behandlas investeinnebär att avkastningen på omskolning mitt i ringsbegreppet i bredare mening och svårigkarriären blir högre än tidigare. Denna utveckling heterna att avgöra vad som är en optimal nivå på sker samtidigt som ny teknik gör att gamla jobb offentliga investeringar och kapitalstock. I en ersätts av nya. Därmed blir det både möjligt och fördjupningsruta beskrivs det snävare investenödvändigt att fylla på med humankapital genom ringsbegrepp som används i statistiken och i investeringar i förbättrade system för omskolning denna bilaga i övrigt. I efterföljande avsnitt redooch livslångt lärande. På samma sätt sker investevisas utvecklingen av offentliga investeringar och ringar i nyanländas humankapital genom att utkapitalstock i Sverige och i utlandet enligt den bilda dem som behöver fylla på eller uppdatera officiella statistiken. sina kunskaper för att snabbare komma in på

arbetsmarknaden och bidra till samhällsbygget.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 4

Vad är en optimal nivå på offentliga investeringar? såväl nivån på som fördelningen av produktivitet och välfärd. Utgångspunkten bör vara att endast Det är svårt att avgöra vad som är en önskvärd investeringar som ger högre samhällsekonomisk nivå på de offentliga investeringarna. Det finns nytta än kostnader bör genomföras. Varje flera teorier och empiriska modeller för att investering bör alltså bedömas utifrån sin bedöma effekterna av offentliga investeringar, samhällsekonomiska avkastning. En systematisk men de ger inga klara slutsatser om vad som är en användning och utveckling av samhällsekonooptimal investeringsnivå eller kapitalstock. Vilka misk analys kan bidra väsentligt till en effektiv antaganden som görs i en modell spelar stor roll prioritering av de offentliga investeringarna, för bedömningen av den optimala kapitalstocken. vilket bidrar till en långsiktigt hållbar tillväxt och Bland annat antaganden om hur konsumtionen ett ökat välstånd. och sparandet påverkas av realränteförändringar, befolkningstillväxten, utvecklingstakten för teknologiska framsteg eller hur snabbt kapitalstocken slits. Det hävdas ibland att belastningen på det offentliga realkapitalet, som vägar, järnvägar och elnät, ökar i takt med aktiviteten i ekonomin och att den offentliga kapitalstocken därför bör växa i takt med BNP, dvs. att kapitalstockens andel av BNP bör vara någorlunda konstant över tiden. Urbanisering, klimat- och miljöanpassningsbehov samt snabbt förändrade transport- och resmönster framförs vidare som skäl till att kapitalstocken i vissa regioner och under vissa perioder bör öka snabbare än den samlade produktionen. Det kan t.ex. handla om att hantera den snabba befolkningstillväxten i storstadsregionerna eller behovet av investeringar för att på så sätt möta framtidens klimatutmaningar. Under perioder när ett lands offentliga sektor och infrastruktur byggs ut är det vanligt att investeringsvolymen är större än under perioder då den offentliga sektorn och infrastrukturen redan är väl utbyggd. Förändrade behov och förslitning innebär att investeringar behöver göras kontinuerligt. Investeringarnas positiva effekter på ekonomins produktiva kapacitet är dock generellt störst i uppbyggnadsfasen. Skillnader i hur offentligt styrd verksamhet organiseras och klassificeras i statistiken påverkar också hur stora offentlig sektors investeringar anses vara. Att offentligt finansierad verksamhet som bedrivs av aktörer i näringslivet ökar bidrar till att dämpa det som räknas som den offentliga sektorns investeringar och ökning av kapitalstock. Det kan därför finnas flera skäl till att den offentliga investeringsnivån varierar både över tid och mellan länder. Inte bara nivån på de totala offentliga investeringarna spelar roll. Vilka investeringar som prioriteras har mycket stor betydelse för

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 4

Statistiken över investeringar och Kapitalstocken ökar genom fasta bruttokapitalstock investeringar, men minskar på grund av kapitalförslitning. Kapitalförslitning motsvarar värdet av Enligt nationalräkenskapernas definition består de fasta tillgångar som har förbrukats under den fasta bruttoinvesteringar av förvärv minus avytt- aktuella perioden till följd av normal användning, ringar, av fasta tillgångar under en given period. föråldring m.m. Statistiken över kapitalstocken En fast tillgång är en nyttighet som används bör tolkas med en viss försiktighet eftersom den upprepade gånger till produktion av varor och bygger på osäkra antaganden om bl.a. den genomtjänster utan att själv förbrukas. En sådan tillgång snittliga livslängden på olika typer av fasta tillkan även benämnas realkapital. Den förväntade gångar. livslängden ska vara minst ett år. De fasta till- I avsnitt 2 i denna bilaga används även nettogångarna kan vara materiella eller immateriella. investeringar som ett mått på investeringar. Några exempel på materiella fasta tillgångar är Nettoinvesteringar är bruttoinvesteringar minus byggnader, anläggningar, transportmedel och förslitning av befintlig kapitalstock. Om nettomaskiner. Exempel på immateriella fasta till- investeringarna är positiva ökar kapitalstocken gångar är datorprogramvaror samt forskning och mätt i absoluta termer. utveckling. Underhåll och reparationer av be- Med begreppet offentlig sektor avses i denna fintliga fasta tillgångar räknas inte som in- bilaga den gamla definitionen som i nationalvesteringar, eftersom tillgångarnas funktionssätt räkenskapernas nya redovisning benämns offentinte förändras och åtgärden inte tillför ytterligare lig förvaltning. I samband med övergången till produktionskapacitet. Kapitalstocken är värdet av ENS 2010 ändrade nationalräkenskaperna bede samlade fasta tillgångarna vid en viss tidpunkt. nämningarna till offentlig förvaltning (offentlig sektor) och kommunal förvaltning (kommunsektorn).

2 Offentliga investeringar och 2.1 Den offentliga sektorns investeringar

kapitalstock

En analys av hur de offentliga brutto-invest- I detta och efterföljande avsnitt redovisas utveck- eringarna har utvecklats över en längre tidsperiod lingen av den offentliga sektorns investeringar försvåras av ett brott i dataserierna 1980. och kapitalstock enligt den officiella statistiken Exempelvis är den offentliga sektorns utgifter för (se fördjupningsrutan Statistiken för inves- forskning och utveckling samt inköp av militära teringar och kapitalstock för en närmare be- vapensystem och programvaror bokförda som skrivning av investeringsbegreppen som används offentliga investeringar först fr.o.m. 1980 (statens i statistiken som redovisas i denna bilaga). investeringar som andel av BNP ökar med Nivåerna på investeringar och kapitalstocken 1,3 procent 1980 till följd av den nya redoredovisas i denna bilaga som andel av BNP i visningen). Det bör beaktas när investeringarnas löpande priser, vilket är ett vanligt före- utveckling och nivå före 1980 jämförs med invekommande mått för att jämföra olika national- steringarna från 1980 och framåt. räkenskapsstorheter på lång sikt. Detta sätt att Investeringarna inom den offentliga sektorn redovisa nivåerna undviker de problem som är ökade efter andra världskriget och låg under slutet förknippade med att beräkna andelar av BNP i av 1960-talet på en mycket hög nivå (se diagram volym (referensårspriser). Eftersom national- 2.1). Den höga investeringsnivån berodde i stor räkenskapernas konstruktion medför att BNP:s utsträckning på den utbyggnad av den offentliga olika delar uttryckta i referensårspriser inte kan sektorn som då skedde, inklusive stora infrasummeras till BNP, blir andelar beräknade på det struktursatsningar. När den offentliga kapitalsättet svårtolkade. Metoden i bilagan innebär stocken anpassats till en större offentlig sektor, dock att nivåerna på såväl investeringarna och en högre produktionsvolym av välfärdstjänster kapitalstocken i täljaren som BNP i nämnaren och ett ökat transportbehov började investeökar över tid till följd av prisförändringar. I de fall ringarnas andel av BNP minska. År 2017 utgjorde priserna på investeringar utvecklas annorlunda än den offentliga sektorns totala bruttoinvesteringar den sammanvägda prisutvecklingen i BNP på- 4,2 procent av BNP (se diagram 2.1). verkas också kvoten som redovisas.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 4

Diagram 2.1 Offentliga investeringar inkluderar programvara, militära vapensystem och maskiner, har minskat över tid sedan 2000- Procent av BNP 6 talets början och uppgick 2017 till 0,6 procent av BNP. Minskningen i övriga investeringar beror 5 framför allt på att investeringarna i militära 4 vapensystem har minskat. Statens investeringar i byggnader och anlägg- 3 ningar, som till stor del består av investeringar i vägar och järnvägar, ökade från 0,4 till 1,3 procent av BNP under perioden 1985–1995 men min- 2 Totalt, äldre redovisning Totalt FoU skade därefter fram till 2000. Sedan 2000 har dessa 1 Byggnader och anläggningar Övrigt investeringar legat runt 0,8 procent av BNP. Statens investeringar i FoU uppgick 2017 till 0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 0,7 procent av BNP, vilket sammanfaller med det historiska genomsnittet. Källa: Statistiska centralbyrån.

Offentliga investeringar i byggnader och anlägg- Diagram 2.2 Statliga investeringar ningar inkluderar investeringar i transportinfra- Procent av BNP struktur. Det är den investeringsgrupp som har 4,0 Totalt, äldre redovisning längst livslängd. Dessa investeringar har varierat 3,5 Totalt mellan 1,4 och 2,5 procent av BNP sedan 1980. FoU 3,0 Sedan 2000 har de ökat som andel av BNP och Byggnader och anläggningar Övrigt uppgick 2017 till 2,3 procent av BNP, vilket ligger 2,5 nära toppnivåerna under början av 1980-talet och 2,0 mitten av 1990-talet. Övriga investeringar, som 1,5 bl.a. inkluderar programvara, militära vapensystem och maskiner, har minskat över tid sedan 1,0 mitten på 1990-talet och uppgick 2017 till 0,5 1,1 procent av BNP. Minskningen i övriga 0,0 investeringar beror framför allt på att investe- 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 ringarna i militära vapensystem har minskat. Källa: Statistiska centralbyrån. Investeringar i forskning och utveckling (FoU) har legat på en i stort sett oförändrad nivå sedan I kommunsektorn ökade investeringarna som början av 1980-talet, runt 0,8 procent av BNP. andel av BNP kraftigt från 1950 t.o.m. 1970-talets början för att därefter minska (se diagram 2.3). Under denna period skedde en betydande ut- Statliga och kommunala investeringar byggnad av den kommunala servicen. Dessutom genomfördes stora anläggningsinvesteringar Den offentliga sektorns investeringar kan delas in kopplade till bostadsbyggandet i samband med i statliga och kommunala investeringar. I staten är miljonprogrammet. de största investeringsposterna väg och järnväg. Kommunsektorn (kommuner och landsting) investerar främst i byggnader, vägar och kollektivtrafik. Inom staten ökade investeringarna som andel av BNP fram till mitten av 1960-talet, för att därefter minska fram till mitten av 1980-talet (se diagram 2.2). Under krisen på 1990-talet ökade de statliga investeringarna som andel av BNP under en kort period, men sjönk därefter för att under 2000-talet ligga kring 2,4 procent av BNP. De senaste åren har de statliga investeringarna minskat och 2017 uppgick de till 2,1 procent av BNP. Statens övriga investeringar, som bl.a.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 4

Diagram 2.3 Kommunsektorns investeringar järnvägar som andel av BNP på nytt igen, delvis på grund av investeringarna i Botniabanan. Under Procent av BNP 4,0 Totalt, äldre redovisning de senaste åren har dock investeringarna legat på 3,5 Totalt en lägre nivå än under stora delar av 2000-talet. FoU 3,0 Den huvudsakliga anledningen till nedgången Byggnader och anläggningar Övrigt mellan 2010 och 2011 är att investeringarna i Botniabanan avslutades. År 2017 uppgick järn- 2,5 2,0 vägsinvesteringarna till 0,3 procent av BNP. Nettoinvesteringarna utgörs av bruttoinveste- 1,5 ringarna exklusive kapitalförslitning och mäter 1,0 den reala förändringen av stocken av realkapital. 0,5 Bruttoinvesteringarna i järnvägar har varit större än kapitalförslitningen varje år sedan början av 0,0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 1990-talet (se diagram 2.4). Därmed har nettoinvesteringarna varit positiva, vilket har bidragit Källa: Statistiska centralbyrån. till att kapitalstocken har vuxit. Att investeringarna i kommunsektorn minskat sedan 1970 beror bl.a. på att kapitalstocken då var Diagram 2.4 Investeringar i järnväg väl utbyggd och att det jämfört med tidigare Procent av BNP räckte med mindre investeringar för att till- 0,7

Bruttoinvestering

handahålla de kommunala välfärdstjänsterna. 0,6 Kapitalförslitning En viktig förändring över tid är att många

Nettoinvestering

investeringar inom bl.a. energi-, hamn- och 0,5 bostadssektorn numera görs av de kommunala 0,4 bolagen, som inte ingår i den offentliga sektorn. Dessa investeringar redovisas i stället som in- 0,3 vesteringar i näringslivet. 0,2 Kommunala FoU-investeringar och övriga investeringar, som bl.a. inkluderar programvara 0,1 och maskiner, har i stort sett legat på en oförändrad andel av BNP sedan 1980-talets början. 0,0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Dessa två kategorier av investeringar har legat Källa: Statistiska centralbyrån. runt 0,1 respektive 0,5 procent av BNP under den perioden. Sedan 2004 har investeringarna i Bruttoinvesteringarna i vägar som andel av BNP kommunsektorn ökat i snabbare takt än BNP. har legat på en mer stabil nivå över tiden än Det handlar särskilt om satsningar på infra- investeringarna i järnvägar (se diagram 2.5). Även struktur och fastigheter. År 2017 utgjorde de väginvesteringarna som andel av BNP minskade kommunala investeringarna 2,2 procent av BNP. under slutet av 1990-talet. Därefter har investeringarna legat på en högre nivå. År 2017 uppgick väginvesteringarna till 0,6 procent av BNP. Kom- Offentliga investeringar i väg och järnväg munsektorn och staten stod för ungefär hälften var av väginvesteringarna 2017. Fasta bruttoinvesteringar i väg och järnväg består i första hand av nyanläggning eller värdehöjande förbättringar av vägar och järnvägar. Underhåll av vägar och järnvägar redovisas inte som en investering. Investeringar i vägar görs av såväl staten som kommunerna, medan investeringar i järnvägar framför allt görs av staten. I mitten av 1990-talet var bruttoinvesteringarna i järnvägar jämförelsevis stora som andel av BNP (se diagram 2.4). Därefter minskade investeringarna som andel av BNP fram till 2000. År 2000–2010 ökade brutto-investeringarna i

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 4

Diagram 2.5 Investeringar i väg bolagiseringen av delar av den kommunala verksamheten och återspeglar inte någon reell för- Procent av BNP 0,7 ändring av kapitalstocken. Tendensen för den 0,6 statliga kapitalstocken är inte alls lika tydlig (se diagram 2.6). Mellan 2000 och 2007 låg offentlig sektors 0,5 0,4 kapitalstock som andel av BNP stabilt runt drygt Bruttoinvestering 65 procent. År 2008 och 2009 steg andelen i samband med att tillväxten i ekonomin stannade 0,3 Kapitalförslitning av till följd av finanskrisen. Andelen har sedan

Nettoinvestering

0,2 legat kvar på en något förhöjd nivå jämfört med början av 2000-talet även om en nedgång skedde 0,1 2014 och 2015. 0,0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Kapitalstocken i kommunsektorn är större än i staten. Effekten av bolagiseringen inom kom- Källa: Statistiska centralbyrån. munsektorn under 1980- och 1990-talet fick dock Trots att bruttoinvesteringarna i väginfrastruktur de båda kapitalstockarna att nivåmässigt närma i genomsnitt har varit större än bruttoinvestesig varandra. ringar i järnvägar 1993–2015, har nettoinvesteringarna i väginfrastruktur varit mindre än netto- Diagram 2.6 Kapitalstock i offentlig sektor, stat och investeringarna i järnvägar. Det beror på att vägar kommunsektorn slits snabbare än järnvägar. Procent av BNP 95

Offentlig sektor

85 Kommunsektorn

Staten

2.2 Offentlig kapitalstock 75

65 Kapitalstocken inom offentlig sektor har, liksom investeringarna, påverkats av den bolagisering 55 som skedde under 1980-talet och 1990-talet. Det var framför allt kommunal verksamhet inom 45 energi-, hamn- och bostadssektorn som lades ut 35 på kommunalt ägda bolag. Detta medförde att kapitalstocken inom denna del av den kom- 25 80 85 90 95 00 05 10 15 munala verksamheten kom att räknas till närings- Källa: Statistiska centralbyrån. livet i stället för offentlig sektor.

Kapitalstock av väg och järnväg

Den offentliga sektorns kapitalstock

I diagram 2.7 visas hur kapitalstocken av vägar Genom att jämföra den offentliga sektorns och järnvägar har utvecklats som andel av BNP. kapitalstock med BNP ges en bild av utvecklingen År 1993–2009 ökade kapitalstocken av järni förhållande till den totala produktionen av varor vägar som andel av BNP, delvis till följd av stora och tjänster i ekonomin. Mätt i löpande priser investeringar. Därefter har kapitalstocken av påverkas kapitalstockens värde inte bara av netto- järnväg som andel av BNP varit nära oförändrad. investeringar under året, utan även av prisför- Det förklaras främst av att prisutvecklingen på ändringar på kapitalstocken under året. Om priset järnväg varit svagare än den allmänna prisutpå kapitalstocken ökar mer eller mindre än den vecklingen i ekonomin efter 2009. I mindre allmänna prisnivån i ekonomin kan kapital- utsträckning har även lägre järnvägsinvesteringar stockens andel av BNP i löpande priser därför öka och en något högre kapitalförslitning bidragit till respektive minska. Den offentliga sektorns att kapitalstocken av järnväg ökat i långsammare kapitalstock minskade som andel av BNP i takt efter 2010. löpande priser under 1980- och 1990-talet. Som Kapitalstocken av vägar var relativt konstant nämns ovan var detta till största delen en följd av som andel av BNP 1993–2007. Därefter ökade

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 4

andelen något, men fr.o.m. 2013 sjönk den åter- Diagram 2.8 Kapitalstock av järnväg och väg, fasta priser igen. De senaste tio årens förändringar i väg- Index 1993=1 3,5 stockens andel av BNP i löpande priser beror

Järnväg

främst på förändringar i prisutvecklingen på väg. Järnväg, i relation till befolkningen 3,0 Ökade och minskade väginvesteringar påverkar Väg kapitalstockens andel av BNP i mindre utsträck- 2,5 Väg, i relation till befolkningen ning än de relativa prisförändringarna.

2,0

Diagram 2.7 Kapitalstock av väg och järnväg

Procent av BNP 1,5 14 1,0 12 0,5 10 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 8 6 Transportvolymer på väg och järnväg

Väg Järnväg

4 Samtidigt som investeringar har gjorts i transportinfrastrukturen har trafikvolymerna ökat (se 2 diagram 2.9). Vägtrafiken har ökat stadigt sedan 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Källa: Statistiska centralbyrån. 1970-talet, både vad gäller gods- och persontrafik. Sedan slutet av 1990-talet har dock godstrafiken Eftersom transportinfrastrukturen till väsentlig på väg ökat i betydligt snabbare takt. Ungefär samtidigt dämpades ökningstakten för persondel också används för persontransporter är det relevant att jämföra kapitalstocken av järnvägar trafiken på väg. Medan ökningstakten för persontrafik på väg har legat stabil sedan början av 1990och vägar med befolkningens storlek. I förhållande till befolkningen har kapital- talet började godstrafik på väg minska 2008 och bottnade 2013. Nedgången är sannolikt en följd stocken av järnvägar mer än fördubblats sedan 1993 (se diagram 2.8). En stor del av den ökning av den ekonomiska nedgången i samband med finanskrisen. De senaste åren har godstrafiken som skett av kapitalstocken av järnväg beror på kvalitetsförbättringar. Enligt statistik från Trafik- återigen vänt uppåt. analys är spårlängden för järnväg i stort sett

Diagram 2.9 Trafikvolym för gods- och persontrafik

densamma 2016 som 1993. Ökningen i kapital- Index 2000=100 stocken av järnväg består därmed inte av utökad 180 spårlängd.

Godstrafik, väg

Utvecklingen av kapitalstocken av vägar i för- 160 Godstrafik, järnväg hållande till befolkningen har varit svagare och Persontrafik, väg 140 2017 låg nivån marginellt över 1993 års nivå.

Persontrafik, järnväg

40 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Anm.: Från och med 2000 används en ny modell för beräkning av trafikvolym, vilket medför ett tidsseriebrott mellan 1999 och 2000. Källa: Trafikanalys.

Persontrafiken på järnväg ökade under 1970-talet, men var relativt konstant under 1980-talet och en bit in på 1990-talet. Därefter har en kraftig ökning

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 4

skett. En viktig förklaring till detta är en ökad Diagram 3.2 Investeringar i transportinfrastruktur i olika

länder, genomsnitt 2000–2015

pendling. Godstrafiken på järnväg har ökat i be-

Procent av BNP i löpande priser tydligt långsammare takt. 1,6 Det bör påpekas att trots ökningen av trafik-

1,4 volymerna i persontrafiken på järnväg är trafik-

1,2 volymerna fortfarande betydligt större i väg-

trafiken. 1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

3 Internationell jämförelse

0,0 z n n e d k A n ei ie en nd ike ke rg ige en nd ar na ie land lie kr rri an la er US hw Japan Irla No er lg År 2000–2016 var den offentliga sektorns tral rtugal ek Ita te skl Sc Spani Po an Kanada Sv itanni Fin Be Gr Fr Ös Ty Danm rländ Aus br investeringar i Sverige relativt höga i ett internaor de St Ne tionellt perspektiv (se diagram 3.1). Anm.: Inkluderar även privata investeringar i transportinfrastruktur.

Källa: OECD. Jämförbarheten av den offentliga sektorns

investeringsnivåer i olika länder påverkas bl.a. av Mätt per invånare är järnvägsnätet i Sverige skillnader i hur omfattande den offentliga sektorn förhållandevis stort, vilket bl.a. är en följd av att är, storleken på befintliga kapitalstockar och Sverige är relativt glesbefolkat (se diagram 3.3). relativpris på investeringar i respektive länder. Även motorvägsnätet är relativt stort, dock Vad som definieras som offentliga respektive mindre än i bl.a. Spanien och Portugal (se diagram privata investeringar kan även påverkas av 3.4). Jämfört med andra nordiska länder är det exempelvis hur vanligt det är att investeringar svenska motorvägsnätet i paritet med det i sker genom samarbete mellan offentliga och Danmark, men relativt omfattande jämfört med privata aktörer, s.k. offentlig-privat samverkan. motorvägsnäten i Finland och Norge.

Det totala väg- och järnvägsnätet i Sverige har

Diagram 3.1 Offentliga myndigheters investeringar i olika

länder, genomsnitt 2000–2016 inte expanderat nämnvärt sedan 1990-talet, men

Procent av BNP i löpande priser det har skett kraftiga kapacitetshöjande åtgärder

5,0 under perioden. Fler motorvägar har byggts och

sträckningen av elektrifierad flerspårig järnväg har 4,5

4,0 ökat. Dessa kapacitetsförbättringar av väg- och 3,5 järnvägsnätet har varit större än genomsnittet i 3,0 2,5 Europa.

2,0 1,5 Diagram 3.3 Järnvägsnät 2016

1,0 Kilometer per 100 000 invånare

0,5 160

0,0 140 e A k z n n d ige rg ike na nd en nd ar ei ke en ie land US kr er la rri lie an er Japan No rtugal Irla hw lg 120 ek Sv an Fin te Ita Be skl Gr Spani Po Danm Sc Ös itanni Ty Fr rländ br de or 100 Ne St Källa: OECD. 80

60 Investeringarna i transportinfrastrukturen i 40

Sverige låg något under OECD-genomsnittet, 20

men i nivå med Norge, Finland och Danmark (se 0

e z k diagram 3.2). Det land som i jämförelsen haft nd A ke g n nd d en n n en na ige rg ei ike ie CD EU an ar ie lie la er US rri bur kr lg land er No te hw Irla OE Ita rtugal Japan störst infrastrukturinvesteringar är Schweiz, där Kanada Fin Sv em an tral skl Be ek Ös Sc Ty Danm Spani Po itanni Gr Fr Aus br rländ Lux investeringarna varit mer än dubbelt så stora som or de St Ne i Sverige. Anm.: Uppgifterna avser 2015 för Schweiz och Storbritannien, 2014 för Kanada, USA, Frankrike, Danmark och Nederländerna och 2009 för Australien. Källa: Världsbanken.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 4

Diagram 3.4 Motorvägsnät 2016

Kilometer per 100 000 invånare 40 35 30 25 20 15 10 5 0 n k z rn d n n n n n e n ie en ar ige ke nd ei ike na nd ie ie ie rg ie en len en rri kr er la an lie en rtugal er Irla hw lg tland taue No ak Po äni Sv te an Unge Fin skl Be eck Ita Li gar ov Spani Po Sc Ty Tj Es ov itanni Sl Danm Ös Fr rländ Bul Sl Rum br de or Ne St Anm.: Uppgifterna avser 2015 för Italien, 2014 för Schweiz och 2013 för Norge. Källa: Eurostat.

4 Delbetänkandet Finansiering av

infrastruktur med privat kapital?

Kommittén om finansiering av offentliga infrastrukturinvesteringar via skatter, avgifter och privat kapital har den 28 februari 2017 inkommit med ett delbetänkande, Finansiering av infrastruktur med privat kapital? (SOU 2017:13), där kommittén förordar ett svenskt försöksprogram med infrastrukturinvesteringar finansierade med offentlig-privat samverkan. Delbetänkandet har remissbehandlats (Fi2017/01056/BA2). Regeringen har inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av kommitténs delbetänkande. Denna bedömning förändras inte av slutbetänkandet (SOU 2018:13), då det behandlar andra frågeställningar.

Bilaga 5 En sammanhållen budgetprocess Bilaga till avsnitt 5.6

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 5 Bilaga 5 En sammanhållen budgetprocess

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning av betänkandet En sammanhållen budgetprocess

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 5

1 Sammanfattning av betänkandet Det förekommer att regeringen redan på våren En sammanhållen budgetprocess lämnar lagförslag med tydlig anknytning till (SOU 2017:78) statens budget för det kommande året. Kommittén bedömer att sådana förslag bör aviseras i Besluten om statens budget är de viktigaste föregående budgetproposition. Beräkningar av ekonomiska besluten riksdagen fattar. Syftet med förslagens budgeteffekter bör ingå i de preen samlad budgetprocess är bl.a. att ge riksdagen liminära inkomstberäkningarna och utgiftsraen helhetsbild av regeringens förslag till budget marna för det andra och tredje tillkommande året. och ekonomisk politik. En samlad budgetprocess I samband med att riksdagen i december 2013 uppnås bl.a. genom att regeringens respektive fattade ett nytt beslut om viss skattelagstiftning övriga riksdagspartiers budgetförslag ställs mot som redan hade antagits av riksdagen i ramvarandra som jämförbara alternativ. Därigenom beslutet, blev det uppenbart att regelverket fattar riksdagen beslut om, och tar ansvar för, avseende beslut om lagstiftning som avser statens budgetens helhet. inkomster kan tolkas på olika sätt. Kommittén Under senare år har det utvecklats en praxis föreslår därför att det ska regleras i riksdagssom innebär att regeringen lägger fram lagförslag ordningen att lagförslag som ligger till grund för som har budgetpåverkan i en proposition om inkomstberäkningen för nästföljande budgetår statens budget och att riksdagen inkluderar ska beslutas genom ett enda beslut vid ett enda lagförslagen i besluten om statens budget. Med tillfälle. Förslaget har formulerats så att den utgångspunkt i denna praxis föreslår kommittén inkomstberäkning som riksdagen beslutar om på att det ska regleras i riksdagsordningen att lag- hösten ska utgöra en regelram för inkomsterna. förslag som har en tydlig anknytning till statens Under den allmänna motionstiden är det budget och som lämnas i eller i anslutning till en vanligt att det i oppositionspartiernas budgetproposition om statens budget ska ingå i något av motioner framförs yrkanden med förslag om besluten om statens budget. Huruvida ett lag- tillkännagivanden som illustrerar kärnpunkterna i förslag har en tydlig anknytning till statens bud- respektive partis budgetförslag. I riksdagen get ska avgöras av riksdagen genom en samlad be- tillämpas en praxis som innebär att förslag om dömning av förslagets budgeteffekter, dess sak- tillkännagivanden som väcks under den allmänna liga innehåll och övriga omständigheter. Kom- motionstiden och som korresponderar med ett mitténs förslag syftar bl.a. till att göra partis budgetförslag, eller på annat sätt tydligt är budgetprocessen tydligare och mer förutsebar. budgetrelaterade, behandlas i budgetprocessen Regeringen får endast lämna en proposition och ingår i något av besluten som fattas under om statens inkomster eller utgifter efter budget- rambeslutsprocessen. Kommittén bedömer att propositionen om den bedömer att det finns nuvarande praxis i riksdagen för att hantera synnerliga ekonomisk-politiska skäl. Sedan länge budgetrelaterade tillkännagivanden fungerar väl har emellertid en praxis tillämpats som medger att och inte bör regleras i lag. propositioner om statens inkomster eller utgifter För att fördelarna med den samlade budgetkan lämnas efter budgetpropositionen utan processen ska realiseras är det viktigt att rikssådana skäl, under förutsättning att förslaget är dagen inte fattar beslut som i efterhand ändrar de aviserat, dvs. att det är väl beskrivet och dess kon- beslut som har fattats i rambeslutsprocessen. sekvenser är beaktade i budgetpropositionen. Kommitténs förslag om att inkomstberäkningen Förslaget betraktas då som en författningsteknisk ska utgöra en regelram innebär att riksdagen efter komplettering till budgetpropositionen. Kom- budgetbesluten, men före årsskiftet, inte ska fatta mittén föreslår att denna praxis ska regleras i beslut som påverkar de regler som ligger till grund riksdagsordningen för att regelverket ska bli för inkomstberäkningen. Kommittén konstaterar tydligare. vidare att det är viktigt att utskotten, i enlighet I skatteutskottet tillämpas det s.k. reservat- med den överenskommelse som träffades inom ionsförbudet vid behandlingen av aviserade lag- Överskottsmålskommittén, respekterar de beslut förslag. Kommittén bedömer att reservations- som fattats inom rambeslutsprocessen och inte förbudet bör tillämpas i alla utskott som be- före årsskiftet tar initiativ om att ändra dessa. handlar lagförslag om statens inkomster, och Det är i första hand regeringen som lämnar oberoende av om motionsförslagen förstärker förslag om ändringar i statens budget. För regeeller försvagar budgeten. ringen gäller att förslag om ändringar i budgeten

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 5

för löpande år endast får lämnas vid andra tillfällen än i samband med budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen om det finns särskilda skäl. Mot den bakgrunden föreslår kommittén att det ska finnas särskilda skäl även för att ett utskott ska få väcka förslag om ändringar i statens budget. Kommittén föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 september 2018. Förslagen förväntas inte få några ekonomiska konsekvenser av det slag som avses i kommittéförordningen.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 5

2 Betänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 och 16 §§ samt 11 kap. 18 § riksdagsordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap

5 § Regeringen ska lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för det kommande budgetåret (budgetproposition). Budgetåret sammanfaller med kalenderåret. Budgetpropositionen ska innehålla en finansplan och ett förslag till beslut om statens budget. I förslaget till statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på, om inte riksdagen med stöd av 11 kap. 18 § genom lag har beslutat något annat. Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen. En proposition som innehåller lagförslag med tydlig anknytning till statens budget och som lämnas efter budgetpropositionen omfattas inte av bestämmelsen i tredje stycket om förslaget har beskrivits väl och dess konsekvenser för statens budget har beaktats i budgetpropositionen. En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 6 § regeringsformen för statens verksamhet för längre tid än anslaget till verksamheten avser bör innehålla en uppskattning av de framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om ett förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas.

16 § Ett utskott får väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett utskottsbetänkande enligt de bestämmelser som gäller för betänkanden i allmänhet. Finansutskottet får i ekonomisk-politiskt syfte väcka förslag även i ett ämne som hör till ett annat utskotts beredningsområde. Ett utskott får väcka förslag om ändringar i statens budget för det löpande budgetåret endast om det finns särskilda skäl.

11 kap.

18 § Beslut om statens budget ska fattas enligt Beslut om statens budget ska fattas enligt andra– femte styckena, om inte riksdagen genom andra– sjätte styckena, om inte riksdagen genom lag har beslutat något annat. lag har beslutat något annat. Statens budget för det närmast följande budgetåret beslutas i två steg.

PROP. 2017/ 18: 100 Bila ga 5

I ett första steg fastställs genom ett enda beslut 1. en beräkning av inkomsterna på statens 1. en beräkning av inkomsterna på statens budget, budget som utgör en regelram för inkomsterna , 2. för varje utgiftsområde det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (utgiftsram), 3. en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, och 4. beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat att använda. Sedan ett beslut enligt tredje stycket har fattats fastställs i ett andra steg genom ett enda beslut för varje utgiftsområde anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Ändringar i statens budget beslutas genom ett enda beslut. Endast om ändringarna är mycket omfattande får beslut fattas i två steg, enligt tredje och fjärde styckena. Lagförslag som har tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till en proposition om statens budget ska ingå i något av besluten i tredje–femte styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2018 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2019.

PROP. 2017/ 18: 100

Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2018

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Baylan, Hallengren, Andersson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Ekström, Fritzon Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar proposition 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition